PDP 11
PDP-11 är en av de mest betydelsefulla minidatorerna som någonsin tillverkats och var en produkt av Digital Equipment Corporation (DEC), lanserad 1970. Den anses vara en ikon inom datavetenskapens historia och hade en stor inverkan på datorindustrin, inklusive på utvecklingen av flera stora operativsystem.
Arkitektur och Design
PDP-11-serien hade flera nydanande designelement:
- 16-bitarsarkitektur: PDP-11 var en av de första datormodellerna som införde en 16-bitars ordlängd, vilket gav den en betydligt större kraft än tidigare 8-bitars minidatorer.
- Allmänna register: Maskinen hade flera allmänna register som kunde användas flexibelt för olika syften, vilket förbättrade programmerbarheten och effektiviteten.
- Enhetlig adressering: PDP-11 använde byte-orienterad, enhetlig adressering där varje byte i minnet hade en unik adress, vilket förenklade datahanteringen.
Påverkan och Användning
PDP-11 blev populär i en rad olika miljöer från universitet och forskningsinstitut till affärs- och industriapplikationer. Dess design påverkade utvecklingen av flera operativsystem, inklusive UNIX. UNIX på PDP-11 var betydelsefullt för att forma många av de koncept som fortfarande används i moderna operativsystem idag.
Modeller och Innovationer
Serien inkluderade många olika modeller, från de första PDP-11/20 till mer avancerade versioner som PDP-11/70. Varje ny modell förbättrade processorkraft, minneskapacitet och in/ut-prestanda. PDP-11 var också känd för att stödja ett brett utbud av in- och utenheter och hade utmärkt stöd för nätverksfunktioner och extern lagring.
Eftermäle
PDP-11 fortsatte att tillverkas i olika former ända in på 1990-talet, vilket visar dess långvariga popularitet och pålitlighet. Dess inflytande kan ses i många av dagens datorkoncept och dess arkitektur har direkt inspirerat efterföljande generationer av datorer och operativsystem. Den var även en kritisk plattform för utbildning inom datavetenskap och ingenjörskonst, och många nutida programvaruingenjörer och systemarkitekter fick sin första erfarenhet av datordesign och systemutveckling på en PDP-11.
Modell av PDP 11
PDP-11-serien omfattade många olika modeller, var och en med sina egna specifika egenskaper och förbättringar jämfört med föregångarna. Varje modell riktade sig till olika marknader och behov, från grundläggande forskningsanvändning till industriella tillämpningar. Här är några av de mest framträdande modellerna inom PDP-11-serien:
- PDP-11/20: Den första modellen lanserades 1970 och var den mest grundläggande versionen utan mikrokod.
- PDP-11/45: Lanserad 1972, var den snabbare och mer kapabel än 11/20, med upp till 28 KB minne och stöd för tidsdelningssystem.
- PDP-11/70: Lanserades 1975, det var en av de mest kraftfulla versionerna med större minnesadressering och förbättrad in/ut-prestanda, populär i större företags- och forskningsmiljöer.
- PDP-11/05 och PDP-11/10: Budgetmodeller som riktade sig till kostnadsmedvetna köpare, ofta använda i utbildning och för små företag.
- PDP-11/34: En mellanklassmodell som blev mycket populär på grund av sin balans mellan prestanda och kostnad. Den användes ofta i inbäddade system.
- PDP-11/60: Införde möjligheten att ha anpassningsbar mikrokod, vilket
- VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.
- Arkitektur och Innovation
- VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.
- VAX/VMS Operativsystem
- En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.
- Användning och Påverkan
- VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.
- Modeller och Expansion
- DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.
- Nedgång och Arv
- Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).
- Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.
- gjorde den mycket flexibel för olika tillämpningar.
- PDP-11/44: En mer sofistikerad modell som stödde både större fysiskt och virtuellt minne, vilket gjorde den lämplig för mer krävande databas- och nätverksarbete.
- PDP-11/84 och PDP-11/94: Dessa senare modeller använde mer moderna tekniker och högre hastigheter.
Dessa PDP-11-modeller stödde en rad olika operativsystem, inklusive RT-11, RSX-11, RSTS/E och UNIX, vilket gjorde dem mycket mångsidiga. Seriens design och hårdvarukonfigurationer tillät även en mängd olika expansionsmöjligheter, vilket gjorde den populär i en era då datoranpassning och specialisering började bli alltmer vanligt förekommande.
Jämförlese mellan PDP 11 /60 och Raspberry PI Zero
PDP-11/60
- Lanserad: Tidigt 1970-tal
- Processor: 16-bitars mikroprocessor
- Klockfrekvens: Vanligtvis runt 5 till 10 MHz
- Prestanda: Grundläggande beräkningsförmåga, huvudsakligen för textbaserad input/output och enklare databehandling
- Huvudsaklig användning: Akademiska och industriella miljöer för beräkning och processkontroll
En grov uppskattning skulle kunna vara att en PDP-11/60 skulle kunna ligga i området av 0.1 till 0.5 MIPS, men denna siffra är mycket ungefärlig. Prestanda varierade också beroende på vilken typ av instruktioner som kördes, med vissa operationer som tog längre tid än andra. Dessa tidiga maskiner optimerades ofta för specifika uppgifter snarare än att ha generell hög prestanda.
Raspberry Pi Zero
- Lanserad: 2015
- Processor: Broadcom BCM2835 (ARM11 arkitektur)
- Klockfrekvens: 1 GHz
- Prestanda: Kapabel att köra fullständiga operativsystem som Linux, stöd för multimedia, programmering och enklare grafikberäkningar
- Huvudsaklig användning: Utbildning, hobbyprojekt, och prototyper, samt vissa kommersiella tillämpningar i småskaliga enheter
Raspberry Pi Zero har en teoretisk maximal prestanda på cirka 1200 MIPS. Denna siffra ger en bra indikation på processorhastigheten, även om verklig prestanda kan variera beroende på specifika program och arbetsbelastningar.
Vax
VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.
Arkitektur och Innovation
VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.
VAX/VMS Operativsystem
En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.
Användning och Påverkan
VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.
Modeller och Expansion
DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.
Nedgång och Arv
Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).
Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.
Modeller av Vax
VAX-serien av Digital Equipment Corporation (DEC) inkluderade ett brett utbud av modeller, utvecklade och lanserade över ungefär två decennier. Här är några av de mer betydande och representativa modellerna i VAX-familjen:
- VAX 11/780 (1977): Den första och kanske mest ikoniska modellen i VAX-serien. Det var DEC:s första 32-bitars system och introducerade VAX-arkitekturen. VAX 11/780 var känt för sin höga prestanda och förmåga att hantera stora datamängder.
- VAX 11/750 (1980): En kostnadseffektivare och mer kompakt version av 11/780, vilket gjorde den tillgänglig för en bredare marknad. Den användes ofta inom akademiska institutioner och små till medelstora företag.
- VAX 11/725 (1982): Ännu en nedskalad version, avsedd för ännu mindre installationer där rymd och strömförbrukning var viktiga överväganden.
- VAX 8600 (1984): Efterföljaren till 11/780, VAX 8600, även känd som VAX 8650 eller VAX 8×00-serien, var snabbare och erbjöd mer avancerade funktioner för klusterhantering och nätverksanslutningar.
- MicroVAX (1984–): En serie mindre och billigare VAX-datorer, designade för att ge VAX-arkitekturens fördelar till ännu lägre kostnad. Dessa datorer kom att bli populära för småföretag och avdelningskontor.
- VAXstation (1984–): DEC:s serie av arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen, avsedda för tekniska och vetenskapligaIBM System/36 och System/38: tillämpningar som krävde hög grafisk kapacitet och användarinteraktivitet.
- VAX 9000 (1990): Ett av de mest kraftfulla systemen i VAX-linjen, designat för att konkurrera i högprestandasegmentet för stordatorer. VAX 9000-serien erbjöd mycket hög prestanda men var också mycket dyr.
- VAX 4000 (1991–): Designad för medelstora till stora företagsmiljöer, VAX 4000-serien fortsatte att utveckla VAX-arkitekturen med förbättringar i skalbarhet och underhåll.
Dessa modeller visar på VAX-seriens bredd och flexibilitet, där DEC lyckades erbjuda lösningar som mötte en rad olika kundbehov från högpresterande stordatorsystem till personliga arbetsstationer. VAX-systemen var banbrytande inom många områden, inklusive nätverkskapacitet, operativsystemutveckling (VMS), och stöd för komplex datahantering och transaktionsprocessning.
IBM System/36 och System/38
IBM System/36 och System/38 var två betydelsefulla serier av minidatorer från IBM, designade för att hantera affärs- och kontorsapplikationer inom små till medelstora företag. Dessa system var populära under 1970- och 1980-talen och var viktiga i utvecklingen av affärssystem och databehandling.
IBM System/36
Lanserad 1983, System/36 var en vidareutveckling av IBM:s tidigare System/34 och var tänkt att vara ett användarvänligt, mångsidigt och kostnadseffektivt system. Det kännetecknades av dess förmåga att köra både enkla och sofistikerade affärsapplikationer med relativt låg driftskostnad.
Funktioner och egenskaper:
- Enkelhet och användarvänlighet: System/36 var designat för enkel användning, med en menystyrd användargränssnitt och inbyggda verktyg för programutveckling.
- Programmeringsspråk: Systemet stödde flera högnivåspråk inklusive RPG II, COBOL och BASIC.
- SSP Operativsystem: Systemet körde på IBM:s SSP (Single System/36 Program), vilket var robust och lätt att hantera.
- Integration: Det erbjuder bra stöd för datanätverk och kunde integreras med andra IBM-datorer och tekniker.
IBM System/38
System/38 lanserades 1979 och var mycket mer avancerat än System/36. Det introducerade flera nya teknologier och koncept som senare blev standard inom IT-industrin.
Funktioner och egenskaper:
- Avancerad arkitektur: System/38 var baserat på en unik arkitektur känd som CISC (Complex Instruction Set Computing) och hade kapacitet för virtuell adressering, vilket var nytt vid tiden.
- CPF Operativsystem: Detta var en föregångare till det senare OS/400 och iSeries/IBM i operativsystemen. CPF (Control Program Facility) var ett mycket säkert och robust operativsystem.
- Databasintegrering: Till skillnad från många andra datorsystem vid den tiden, hade System/38 en inbyggd relationsdatabas, vilket gjorde det mycket lämpligt för databasintensiva applikationer.
- Objektorienterad design: Systemet använde en tidig form av objektorienterad design och hantering, vilket underlättade dataorganisation och programutveckling.
Båda dessa system spelade en viktig roll i att föra affärssystem och databasbehandling till mindre och medelstora företag, där större och mer komplexa stordatorsystem inte var ekonomiskt försvarbara. IBM System/36 och System/38 hjälpte till att etablera standarder för företagsdatabehandling och lämnade ett varaktigt arv inom branschen, särskilt i utvecklingen av senare IBM-system som AS/400.
IBM System/36 och System/38 bestod båda av en rad olika modeller, var och en utformad för att möta specifika affärsbehov och storleksskalor. Varje modellversion erbjuder olika nivåer av prestanda, kapacitet och pris, vilket möjliggör för företag att välja den bästa konfigurationen för sina krav.
IBM System/36 Modeller
System/36 var introducerat 1983 och följdes upp med flera olika modeller tills det slutligen fasades ut 2000. Modellerna varierade främst i termer av processorkapacitet, minne och lagringsalternativ:
- 5360: Den ursprungliga modellen, riktad till medelstora till stora företag.
- 5362: Känd som ”System/36 PC”, riktad mot mindre företag med begränsade behov.
- 5363: Mellanklassmodell som introducerades senare.
- 5364: Också känd som System/36 Model 400, den var kompakt och avsedd för små företag.
Dessa var några av de viktigaste versionerna, med flera variationer när det gällde tillgängliga minnen och diskutrymmen.
IBM System/38 Modeller
System/38 var ett mer avancerat och robust system jämfört med System/36 och introducerades först 1979. Det var unikt på så sätt att det inkluderade en inbyggd relationsdatabas och använde ett objektorienterat arkitektursystem långt innan dessa koncept blev mainstream i datorvärlden.
- Modell 1: Den grundläggande första versionen av System/38.
- Modell 2: Ett uppgraderat alternativ med högre kapacitet och prestanda.
- Modell 3: Ytterligare förbättringar i prestanda och kapacitet.
Även om inte lika många modeller av System/38 producerades jämfört med System/36, var dess förmåga att hantera mer data och mer komplexa processer en betydande innovation vid tiden.
Båda dessa serier ersattes så småningom av AS/400 (Application System/400), som i sin tur blev IBM iSeries och senare IBM Power Systems, som alla bygger vidare på de tekniska grundprinciperna från System/36 och System/38, särskilt när det gäller systemintegration och databashantering.
HP 3000
HP 3000 är en serie av minidatorer som introducerades av Hewlett-Packard (HP) 1972. Denna serie var särskilt populär för dess pålitlighet och användning inom företagsmiljöer, och den användes flitigt för affärsapplikationer, databasförvaltning och transaktionsbehandling. HP 3000-serien står ut för sin långa livslängd och trogen användarbas, även långt efter att den officiellt slutade säljas.
Arkitektur och Egenskaper
HP 3000 var baserad på HP:s egna CISC-arkitektur, kän
HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:
- HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
- HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
- HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
- HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
- HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
- HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
- HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
- HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
- HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.
Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.
d som Multi-Programming Executive (MPE), senare MPE/iX. MPE/iX var ett operativsystem som stödde hög säkerhet, robusta databashanteringssystem och effektiv nätverkskommunikation. Detta gjorde HP 3000 till en ideal plattform för kritiska företagsapplikationer som krävde hög tillgänglighet och dataintegritet.
Operativsystem
HP 3000 körde på MPE (Multi-Programming Executive), ett operativsystem designat av HP för att vara särskilt starkt inom affärsområden där databaser och transaktionsbearbetning var i fokus. MPE inkluderade stöd för högnivå programmeringsspråk som COBOL och Pascal, samt integrerad stöd för databasen IMAGE/SQL.
Användning
HP 3000 användes främst av medelstora till stora företag för olika affärssystem, inklusive finansiell programvara, lagerhållning, HR-system och mer. Dessa system var kända för sin långa livslängd och höga grad av pålitlighet, vilket gjorde dem till en viktig del av många företags IT-infrastruktur.
Modeller
Genom åren producerades många olika modeller av HP 3000. De tidiga versionerna (som HP 3000 Series III) följdes av mer avancerade enheter som Series 70 och 80 under 1980-talet. Varje ny generation förbättrade processorkraften, minneskapaciteten och de tillgängliga funktionerna.
Nedläggning och Legacy
Trots att HP 3000 var mycket populär, meddelade HP 2001 att de skulle fasas ut HP 3000-serien, med ett slutgiltigt upphörande av supporten 2010. Beslutet möttes med betydande motstånd från en lojal användarbas, och faktiskt förlängde HP supporten till 2013 på grund av användarnas behov.
HP 3000 är fortfarande i drift i många organisationer, främst på grund av dess unika kapacitet att hantera specifika affärssystem och applikationer. Dess arv lever kvar genom dess inverkan på företagsdatabehandling och genom de lösningar och tekniker den introducerade.
Modeller av HP 3000
HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:
- HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
- HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
- HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
- HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
- HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
- HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
- HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
- HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
- HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.
Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.
