Den populära och unika Linuxdistributionen NixOS har släppt version 25.05, en stor uppdatering som för med sig flera tekniska nyheter, förbättringar under huven och uppdaterade skrivbordsmiljöer. Versionen, som fått kodnamnet Warbler, bygger på de moderna och långsiktigt underhållna Linuxkärnorna 6.12 LTS och 6.14.

NixOS är känd för sin deklarativa konfigurationsmodell och kraftfulla pakethanterare, där hela systemet definieras i konfigurationsfiler och kan återskapas exakt. Med version 25.05 stärks denna modell ytterligare, bland annat genom ett nytt verktyg för att bygga skräddarsydda systemavbildningar.

Nyheter i skrivbordsmiljöerna

På användarsidan märks att NixOS 25.05 nu erbjuder stöd för GNOME 48 – den allra senaste versionen av GNOME-skrivbordet. Dessutom finns för första gången möjlighet att testa System76:s nya skrivbordsmiljö COSMIC, som är utvecklad i programmeringsspråket Rust. Stödet för COSMIC är fortfarande experimentellt, men fungerar stabilt. Användare som vill aktivera det kan göra det via systemets konfigurationsinställningar.

Nya och förbättrade verktyg

En av de mest spännande nyheterna är införandet av kommandot nixos-rebuild build-image, som gör det möjligt att generera plattformsanpassade diskavbildningar direkt från sin systemkonfiguration. Det är ett stort steg för dem som vill bygga skräddarsydda installationer eller distribuera NixOS i olika miljöer.

Även nixos-rebuild själv har fått en uppföljare i form av nixos-rebuild-ng, som är en helt omskriven version i Python. Syftet är att på sikt erbjuda bättre prestanda och underhållsmöjligheter.

Paketet nixos-option har i sin tur skrivits om till ett Nix-uttryck, vilket gör det lättare att integrera och vidareutveckla. En annan teknisk förbättring är att det nu finns stöd för det så kallade ”Lockable HTTP Tarball”-protokollet, vilket ökar säkerheten och tillförlitligheten vid paketdistribution från NixOS kanaler.

Uppdaterade kärnkomponenter och virtualisering

På mjukvarusidan har flera centrala komponenter uppdaterats, däribland OpenSSH 10.0p2, LLVM 19 och GCC 14. För dem som arbetar med containrar finns nu stöd för rootless-containrar via podman, vilket ger säkrare drift utan att kräva root-privilegier.

Skrivbordsmiljöerna Xfce, Cinnamon och Pantheon har också fått uppdateringar till versionerna 4.20, 6.4 respektive 8. Det innebär förbättrad användarupplevelse, prestanda och kompatibilitet med modern hårdvara.

Tillgänglighet

NixOS 25.05 finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen. ISO-avbildningar erbjuds i flera varianter: grafiska installationer med GNOME eller KDE Plasma för både x86_64- och ARM64-arkitekturer, samt en Minimal-version för användare som vill anpassa allt från grunden.

https://nixos.org/blog/announcements/2025/nixos-2505

I Centraleuropa, särskilt i tyskspråkiga länder, har en ny rörelse börjat ta form. Den kallas End of 10, och dess mål är att hjälpa människor att ersätta Windows 10 med Linux – och därigenom ge nytt liv åt fungerande datorer som annars riskerar att kastas bort.

End of 10 – Ge din gamla dator nytt liv med Linux

När Microsoft avslutar stödet för Windows 10 den 14 oktober 2025, kommer miljontals fullt fungerande datorer att riskera att bli obsoleta. Inte för att de är trasiga – utan för att de inte uppfyller kraven för Windows 11. Den internationella kampanjen End of 10 erbjuder ett hållbart och användarvänligt alternativ: installera Linux och fortsätt använda din dator.

En rörelse för digital hållbarhet

End of 10 föddes i Europa och har på bara några dagar fått global spridning. Bakom kampanjen står elva engagerade personer med kopplingar till projekt som GNOME, KDE, openSUSE och Free Software Foundation Europe. Deras budskap är tydligt: äldre datorer är inte värdelösa – de behöver bara ett smartare operativsystem.

Tre tydliga mål

1. Uppgradera mjukvara, inte hårdvara
Kampanjen vill utmana föreställningen att man måste köpa en ny dator när Windows-stödet upphör. I själva verket uppstår över 75 % av en dators koldioxidavtryck redan vid tillverkningen. Att byta till Linux istället för att kassera sin dator är därför både ekonomiskt och miljövänligt.

2. Skapa ett nätverk för hjälp och stöd
Via kampanjens webbplats kan användare hitta lokala reparationskaféer, oberoende datorbutiker och installationshjälp. Det finns också tydliga steg-för-steg-guider för dem som vill installera Linux på egen hand. Volontärer arrangerar installfester, delar utbildningsmaterial och bistår både privatpersoner och organisationer.

3. En öppen och distributionsneutral inställning
End of 10 förespråkar inte någon särskild Linuxdistribution. Istället vill man ena hela den fria och öppna mjukvarurörelsen. Alla projekt är välkomna att delta, så länge budskapet är positivt och inkluderande.

Så kan du hjälpa till

Alla som vill stödja kampanjens mål är välkomna att bidra – teknisk expertis är inget krav. Du kan till exempel:

• Hjälpa till vid installationsdagar eller arrangera egna evenemang
• Sätta upp affischer eller dela ut material på kaféer, skolor och universitet
• Översätta, skriva dokumentation eller hjälpa till med design
• Tipsa om lokala aktörer som kan ge Linuxsupport
• Sprida kampanjens budskap i sociala medier
• Engagera dig i FOSS-projekt som deltar i kampanjen

Om du vill fungera som lokal kontaktpunkt (ett så kallat repair collective) kan du skicka in information om din plats eller ditt evenemang till kampanjen via e-post: endof10@lists.posteo.de – helst i JSON-format. Vad som behöver anges finns beskrivet i kampanjens GitHub-repository.

Kampanjsajten och översättningar

Kampanjens webbplats är redan aktiv, trots att lanseringsdatumet ursprungligen var satt till den 28 maj. Sajten hostas av KDE och följer deras översättningssystem. Om du vill bidra med översättning av webbplatsen eller kampanjmaterial, kan du börja här:

• Hitta ditt språkteam: https://l10n.kde.org/
• Läs om processen: https://community.kde.org/Get_Involved/translation

Sammanfattning

End of 10 är mer än bara en kampanj – det är en rörelse som väcker liv i den gamla entusiasmen och gemenskapen som kännetecknat fri programvara i årtionden. Har du en dator som inte klarar Windows 11? Installera Linux och gör både miljön och din plånbok en tjänst.

https://endof10.org/sv

AlmaLinux OS Foundation har nu lanserat AlmaLinux OS 9.6, kodnamn ”Sage Margay”, som den senaste stabila utgåvan av detta kostnadsfria och RHEL-kompatibla operativsystem. Versionen erbjuder en rad uppdateringar inom prestanda, utvecklingsverktyg och säkerhet.

AlmaLinux är en öppen källkodsdistribution som bygger på samma källkod som Red Hat Enterprise Linux (RHEL), och version 9.6 är fullt binärkompatibel med RHEL 9.6. Det innebär att användare får tillgång till ett robust och industriellt beprövat system – utan licenskostnader.

Prestanda och felsökning i fokus

Den nya versionen innehåller viktiga förbättringar för systemövervakning och felsökning genom uppdateringar till verktyg som:

• elfutils 0.192
• Valgrind 3.24.0
• SystemTap 5.2
• PCP 6.3.2

Dessa verktyg ger utvecklare och administratörer kraftfulla möjligheter att analysera och optimera sina system.

Nya versioner för utvecklare och webbapplikationer

AlmaLinux 9.6 innehåller uppdaterade modulströmmar för flera centrala komponenter:

• Maven 3.9
• MySQL 8.4
• nginx 1.26
• PHP 8.3

Dessa uppdateringar förbättrar både prestanda och säkerhet för moderna webbapplikationer.

Uppgraderade kompilatorer och programmeringsspråk

Utvecklare kan nu dra nytta av förbättrad kodoptimering och nya språkfunktioner tack vare:

• GCC 11.5
• LLVM 19.1.7
• Go 1.23.6
• Rust 1.84.1

Förbättrad nätverkshantering och virtualisering

Nätverksfunktionerna har förbättrats med NetworkManager 1.52 och iproute 6.11.0. Inom virtualisering och containerisering märks uppdateringar till:

• Podman 5.4.0
• Buildah 1.39.4
• libvirt 10.10.0
• QEMU 9.1

Två nya paket – snpguest och snphost – introduceras för att stärka virtualiseringskapaciteten ytterligare. Dessutom erbjuds en teknikförhandsvisning av KVM-stöd för IBM Power-arkitekturen.

Andra uppdateringar

Ytterligare komponenter som fått nya versioner i AlmaLinux OS 9.6 inkluderar:

• Git 2.47.1
• Git-LFS 3.6.1
• Apache HTTP Server 2.4.62
• Node.js 22

Kärnan i systemet är fortfarande Linux 5.14, samma version som används i den officiella RHEL 9.6.

Tillgänglighet

AlmaLinux OS 9.6 kan nu laddas ner från projektets officiella webbplats och finns som installationsavbildning (ISO) för flera arkitekturer:

• x86_64 (64-bitars PC)
• AArch64 (ARM64)
• ppc64le (PowerPC 64-bitars Little Endian)
• s390x (IBM System Z)

Uppgradera direkt

För de som redan använder AlmaLinux är det enkelt att uppgradera till version 9.6 genom att köra följande kommando i terminalen:

sudo dnf upgrade --refresh

För fullständig information om förändringar, se de officiella versionsanteckningarna.

Raspberry Pi Foundation har nu lanserat en ny version av sitt Debian-baserade operativsystem Raspberry Pi OS. Den nya utgåvan, daterad 2025-05-06, kommer med flera viktiga förbättringar – bland annat ett nytt program för skrivare, bättre hantering av pekskärmar, uppdateringar för Wayland och en ny långtidsstödd Linux-kärna.

Förbättrad användarupplevelse

En av nyheterna är ett omarbetat skärmlås som nu ger användaren tydligare information om vad som sker. Skärmen kan låsas via tangentkombinationen Ctrl+Alt+L eller genom det nya alternativet ”Lås skärmen” i dialogrutan för avstängning. Detta gör det enklare att hantera sessioner i delade miljöer eller när man lämnar datorn.

Ny app för skrivare

Raspberry Pi OS får också ett nytt verktyg för att hantera skrivare, vilket ersätter det tidigare system-config-printer. Den nya appen gör det enklare att installera, ansluta och styra skrivare direkt från skrivbordet.

Pekskärmsvänliga förbättringar

För användare med pekskärm finns nu ett nytt läge i Skärmkonfiguration-appen där man kan välja mellan musemulation och nativ pekskärmsstyrning. Det senare ger mer direkt kontroll men innebär att vissa funktioner, som dubbelklick, försvinner. För att kompensera detta kan användaren aktivera enkelklick i filhanteraren eller använda tryck och håll för att öppna snabbmenyer.

Samtidigt har det virtuella tangentbordet Squeekboard förbättrats och tillåter nu att användaren väljer vilken skärm tangentbordet ska visas på – något som är särskilt användbart vid flerskärmskonfigurationer.

Snabbare uppstart och smidigare inloggning

En annan nyhet är att inställningarna för automatisk inloggning nu är uppdelade – användaren kan själv välja om man vill logga in till skrivbordsmiljön eller bara till terminalen (CLI). Detta görs enkelt via Raspberry Pi-konfigurationen eller raspi-config.

Uppstartstiden har också förbättrats, särskilt i Wayland-sessioner där wf-panel-pi – verktyget som hanterar aktivitetsfältet – nu startar snabbare. Dessutom har zenity, som hanterar grafiska dialogrutor från kommandoraden, begränsats för att minska fördröjningar vid systemstart.

Ny kärna och uppdaterad fönsterhanterare

Operativsystemet har även fått en ny version av fönsterhanteraren Labwc (v0.8.1) för användare av Wayland, samt en uppgradering av Linux-kärnan till version 6.12 LTS. Det innebär bättre prestanda, säkerhet och stöd för ny hårdvara – samtidigt som långsiktigt underhåll garanteras.

Stöd för alla Raspberry Pi-modeller

Den nya versionen av Raspberry Pi OS kan laddas ner från den officiella webbplatsen och stöder samtliga modeller av Raspberry Pi – inklusive 1A+, 1B+, 2B, 3A+, 3B, 3B+, 4B, 400, CM-serien samt Zero, Zero W och Zero 2 W.

Så uppdaterar du

För dig som redan använder Raspberry Pi OS räcker det att öppna en terminal och köra: sudo apt update && sudo apt full-upgrade

Efter uppdateringen kör du automatiskt den senaste versionen från maj 2025.

https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

Red Hat har nu lanserat version 10 av sitt flaggskeppssystem Red Hat Enterprise Linux (RHEL), en uppdatering som markerar ett stort steg framåt för IT-drift i både moln- och företagsmiljöer. RHEL 10 bjuder på en rad nyheter – från integrerad AI-assistans till kvantsäkra säkerhetslösningar och förbättrat containerstöd.

AI direkt i terminalen – möt RHEL Lightspeed

En av de mest uppmärksammade nyheterna är introduktionen av Red Hat Enterprise Linux Lightspeed. Med hjälp av generativ AI integrerad i systemet får användare möjlighet att kommunicera med RHEL på ett naturligt sätt direkt via kommandoraden. Funktionen erbjuder smart vägledning, felsökning och förslag baserat på decennier av Red Hats samlade kunskap. Det innebär att såväl nya som erfarna systemadministratörer kan arbeta snabbare och mer effektivt – med AI som ett inbyggt stödverktyg.

Förberedd för kvantdatorer

RHEL 10 har även ett tydligt fokus på framtidens säkerhetsutmaningar. Systemet erbjuder nu inbyggt stöd för post-kvantkryptografi enligt FIPS-standarden (Federal Information Processing Standards). Det hjälper organisationer att skydda sig mot så kallade ”skörda nu, dekryptera senare”-attacker, där data samlas in idag för att knäckas med framtida kvantdatorer.

Image-läge – enhetlig hantering med containerteknik

En annan nyhet är det så kallade image-läget, där Red Hat nu erbjuder ett förenklat och konsekvent sätt att bygga och hantera operativsystemet som en avbild (image), likt containerapplikationer. Det gör det möjligt för utvecklare och driftteam att använda samma verktyg och arbetsflöden genom hela infrastrukturen – vilket minskar konfigurationsfel och ökar driftsäkerheten.

Utökat stöd för moln och arkitektur

RHEL 10 är redo för molnet. Den nya versionen har fullständigt stöd för att köra Red Hat-avbildningar i AWS, Google Cloud och Microsoft Azure. Dessutom introduceras officiellt stöd för den öppna RISC-V-arkitekturen, vilket öppnar upp för fler hårdvaruplattformar i framtiden.

Förutom dessa huvudnyheter innehåller RHEL 10 även ett uppdaterat verktygspaket för IT-proffs, fler partnercertifierade lösningar och det nya Security Select Add-On – ett tillval som förenklar säkerhetskonfigurationer efter behov.

Tillgänglighet

Red Hat Enterprise Linux 10 finns nu tillgänglig via Red Hats kundportal för alla med aktiv prenumeration. Den som inte är kund kan ladda ner en kostnadsfri utvärderingsversion som gäller i 60 dagar.

För tekniskt intresserade rekommenderas att ta del av de officiella versionsanteckningarna där alla detaljer om förbättringar, borttagna funktioner och kända problem finns listade.

Linux Mint bygger på Ubuntu, som i sin tur bygger på Debian.

Linux Mint är den distribution som liknar Windows mest, vilket gör att inlärningskurvan blir inte lika brant som än till exempel på Ubuntu.

Man kan säga att Linux Mint påminner mest om Windows 7. Det är lätt att hitta det man vill komma åt, och som standard är LibreOffice förinstallerat.

Det finns gott om inställningar för hur skrivbordsmiljön ska se ut.
Testet genomfördes i en virtuell maskin under VMware. Maskinen hade tilldelats 4 GB RAM och två processorkärnor.

Testet har inte genomförts på särskilt klen hårdvara, så det är svårt att bedöma hur bra systemet flyter på sådana datorer. Men å andra sidan är inte 2 kärnor och 4 GB RAM att betrakta som ”klen” hårdvara år 2025, särskilt inte när en standarddator i butik oftast har 16 GB RAM. Jag testade Linux Mint på en äldre HP-laptop – och den flöt på riktigt fint även där.

Som standard ingår små gula ”anteckningslappar” för den som vill ha digitala kom ihåg-lappar.

Jag prövade att lägga till den skrivare jag hade i nätverket, och det fungerade bra. Dock kan Linux ibland vara lite knepigt med skrivare – särskilt sådana vars tillverkare använder egna skrivspråk och inte PCL eller Postscript. Epson har dock blivit riktigt duktiga på att tillhandahålla drivrutiner för Linux. Det hade ändå varit att föredra med automatisk detektering, som det ofta är med bättre modeller från t.ex. HP.

En ”appbutik” finns också, under namnet Programhanteraren, där man hittar vanliga Linux-program som GIMP, Blender, Telegram, Audacity med flera.

Det är inte Windows

Linux Mint är dock inte Windows – även om det efterliknar Windows i utseende. Allt du brukar göra på din Windows-dator kommer inte att fungera under Linux. Därför måste man ha klart för sig vilka behov man har, innan man glatt installerar Linux Mint och sedan försöker köra något fakturingsprogram som bara finns för Windows.

S/

Slutsats

När Windows 10 når ”end of life” i höst kanske du har köpt en ny dator som ersätter din gamla. Men med Linux Mint kan du installera ett modernt system på den gamla datorn och använda den till exempel som surfdator. Du vill kanske inte slänga fullt fungerande hårdvara – och då är Linux Mint ett alldeles utmärkt alternativ, särskilt för surfning, ordbehandling och andra vardagsuppgifter.

Det mesta vi gör med datorn år 2025 handlar ändå om att använda den som en terminal mot internet. Runt 2010 hade folk ofta hårddiskarna fulla med nedladdade filmer från The Pirate Bay – idag streamar vi samma innehåll på våra smarta TV-apparater.

Man ska komma ihåg att 15 år gammal hårdvara – alltså en dator från 2010 – inte är dålig idag. Däremot var 15 år gammal hårdvara år 2010 (dvs. en dator från 1995) i stort sett oanvändbar. Utvecklingen har helt enkelt inte varit lika brant mellan 2010 och 2025 som den var mellan 1995 och 2010 – åtminstone inte på hårdvarusidan.

SLUT

Den 17 maj 2025 tillkännagav Debianprojektet att Debian GNU/Linux 12.11 nu är officiellt släppt. Det är den elfte punktutgåvan av Debian 12-serien med kodnamnet ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller totalt 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar, vilket gör systemet mer stabilt, säkert och tillförlitligt för både stationära användare och servermiljöer.

En stabilare Debian 12

Debian 12.11 är inte en ny version av operativsystemet i sig, utan en så kallad punktutgåva. Det innebär att inga nya funktioner introduceras, men ett stort antal uppdateringar och förbättringar bakas in i nya installationsavbilder. Den här uppdateringen är främst till för användare som vill installera Debian på nytt eller på ny hårdvara, och som vill slippa ladda ner hundratals uppdateringar efter installationen.

För befintliga Debian 12-användare räcker det att köra:

sudo apt update
sudo apt full-upgrade

Bakgrunden till nummerhoppet

Det kan verka förvirrande att Debian 12.11 är den elfte punktutgåvan – men det beror på att version 12.3 aldrig släpptes. Den ställdes in på grund av ett allvarligt problem med EXT4-filsystemet som i vissa fall kunde leda till datakorruption. Därför räknas 12.11 som den tionde faktiska utgåvan, trots versionsnumret.

Vad har uppdaterats?

Debian 12.11 innehåller ett brett spektrum av korrigeringar och förbättringar. Här är några av höjdpunkterna:

Säkerhetsfixar

Bland de 45 säkerhetsuppdateringarna märks:

• glib2.0 – Fix för heltalsöverskridning i datumparsering (CVE-2025-3360)
• haproxy – Åtgärd för heap-buffertöverskridning (CVE-2025-32464)
• imagemagick – Felhantering av MIFF-bildformat rättad (CVE-2025-43965)
• fig2dev – Fixar för flera DoS-sårbarheter (CVE-2025-31162, -31163, -31164)
• freerdp2, libsndfile1, gdk-pixbuf, openssl, openssh med flera har också fått viktiga uppdateringar

Det är särskilt viktigt att dessa säkerhetsuppdateringar installeras snabbt, särskilt på servrar och exponerade system.

Exempel på buggfixar

Här är några av de 81 övriga rättelserna i denna version:

• debian-archive-keyring – Nya nycklar för kommande Debian 13 ”Trixie”
• systemd – Fix för loggrotation och notifiering i vissa konfigurationer
• netplan.io – Förbättrad hantering av nätverksgränssnitt i molnmiljö
• grub2 – Stabilitetsförbättringar vid EFI-boot på nyare datorer
• cups – Korrigeringar för skrivarkompatibilitet
• pulseaudio – Fix för volymbuggar vid användning av vissa USB-headsets
• gcc-12 – Rättad felhantering av stackskydd på AArch64-plattformar
• docker.io, containerd, runc – Återuppbyggda med nyare beroenden

Utöver detta har flera språkfiler, dokumentationer och hjälpprogram uppdaterats för bättre stabilitet och användarupplevelse.

Nya installationsavbilder

Debian 12.11 finns nu tillgänglig i form av uppdaterade installationsavbilder för alla officiellt stödja arkitekturer, inklusive amd64, arm64, i386, mips64el och fler. Dessa ISO-avbilder innehåller alla de senaste säkerhets- och buggfixarna direkt, vilket sparar mycket tid vid nyinstallation.

Ladda ner den senaste versionen från Debians officiella sida:

https://www.debian.org/distrib

Långsiktigt stöd

Debian 12 kommer att få säkerhetsuppdateringar till minst juni 2026 genom det ordinarie säkerhetsstödet. Därefter förväntas systemet stödjas genom Debian LTS (Long Term Support) fram till mitten av 2028.

Mer information

En fullständig lista över uppdaterade paket, versionsnummer och säkerhetsrelaterade CVE-ID:n finns i det officiella tillkännagivandet:

https://www.debian.org/News/2025/20250517

KDE-projektet har nu släppt betaversionen av KDE Plasma 6.4 för allmän testning. Den här kommande versionen av skrivbordsmiljön bjuder på en rad spännande nyheter och förbättringar – både när det gäller utseende och funktionalitet.

En av de största nyheterna är att man nu kan skapa egna tile-layouts för varje enskilt virtuellt skrivbord, vilket ger bättre kontroll över fönsterplaceringen. Fönsterhanteraren KWin får också stöd för X11 igen (KWin-X11), och tematmotorn Aurorae gör comeback för dem som gillar att anpassa sina fönsterdekorationer.

Andra nya funktioner inkluderar möjligheten att styra om ett fönster ska ha titelrad och ram direkt via Task Manager-menyn, samt att man nu kan stänga av systemfältikoner för program som inte har en sådan inställning själva.

Sökverktyget KRunner har blivit smartare och visar nu mer relevanta resultat. Det finns även förbättrat stöd för färgkoder, ett nytt fönster för att välja tangentbordsgenvägar via portalsystemet, och det går nu att påbörja systemuppdateringar direkt från notifieringar. Dessutom kan man dubbelklicka för att aktivera ljudteman.

Plasma 6.4 innehåller också förbättrad hantering av aviseringar – vissa kan nu sparas i historiken – och det går att justera längden på effekten ”Fade Desktop” vid skrivbordsväxling. Menyredigeraren (KMenuEdit) har fått en modernare design, och Plasma System Monitor visar nu en särskild lista för bakgrundsprocesser.

Bland de mer praktiska nyheterna finns att nyinstallerade appar markeras i applikationsmenyn Kickoff, samt att man kan ställa in systemet så att filer som dras och släpps på samma disk flyttas direkt, utan bekräftelsedialog.

Den färdiga versionen av KDE Plasma 6.4 planeras att släppas den 17 juni 2025, men stabila utgåvor för utvecklare och distributörer blir tillgängliga redan 12 juni så att de hinner integreras i olika Linuxdistributioner.

För den som är nyfiken går det att testa betaversionen redan nu via exempelvis openSUSE Tumbleweed eller KDE neon. Tänk dock på att detta är en tidig version av programvaran som inte är avsedd för dagligt bruk eller produktionsmiljöer.

Att förstå nätverksportar är en grundläggande färdighet inom IT, särskilt om du arbetar med Linux, nätverk, DevOps eller cybersäkerhet. Kunskap om portar visar att du förstår hur nätverkskommunikation fungerar, hur tjänster exponeras, och hur man identifierar samt åtgärdar säkerhetsrisker. Det är därför vanligt att portrelaterade frågor dyker upp i tekniska intervjuer.

Den här artikeln går igenom de 25 vanligaste nätverksportarna du bör känna till, samt deras syfte, protokoll och relevans i verkliga system.

Vad är en nätverksport?

En nätverksport är ett logiskt nummer som används av datorer för att särskilja olika tjänster på samma IP-adress. Portar möjliggör att flera program kan kommunicera samtidigt utan konflikt. De är inte fysiska objekt, utan en del av det underliggande nätverksprotokollet TCP/IP.

Varje port representeras av ett nummer mellan 0 och 65535. Dessa är uppdelade i tre huvudkategorier:

• Välkända portar (0–1023): används av operativsystemets kärntjänster.
• Registrerade portar (1024–49151): används av vanliga program och tjänster.
• Dynamiska eller privata portar (49152–65535): används tillfälligt av klienter för nätverkskommunikation.

Därför ställs portfrågor vid intervjuer

Frågor om portar avslöjar om du:

• Vet vilka tjänster som använder vilka portar.
• Känner till skillnaden mellan TCP och UDP.
• Förstår hur man felsöker nätverksanslutningar.
• Har insikt i hur öppen kommunikation kan innebära säkerhetsrisker.

Det är också ett sätt att testa din praktiska erfarenhet, eftersom portkunskap är något man ofta använder i dagligt arbete.

Viktiga portnummer och deras syften

Här följer en lista över 25 vanliga portar och vad de används till:

• Port 20 (TCP): FTP (Data) – överför filinnehåll i aktivt läge.
• Port 21 (TCP): FTP (Kontroll) – styrkommando för FTP-anslutningar.
• Port 22 (TCP): SSH – säker fjärrinloggning och filöverföring.
• Port 23 (TCP): Telnet – osäker fjärrinloggning, används sällan i dag.
• Port 25 (TCP): SMTP – skickar e-post.
• Port 53 (TCP/UDP): DNS – översätter domännamn till IP-adresser.
• Port 67 (UDP): DHCP-server – tilldelar IP-adresser till klienter.
• Port 68 (UDP): DHCP-klient – tar emot nätverksinställningar.
• Port 80 (TCP): HTTP – vanlig, okrypterad webbtrafik.
• Port 110 (TCP): POP3 – äldre metod för e-posthämtning.
• Port 123 (UDP): NTP – synkroniserar tid mellan system.
• Port 135 (TCP): RPC – används av Windows för tjänstkommunikation.
• Port 137–139 (UDP/TCP): NetBIOS – namn- och fildelning i äldre Windows-nätverk.
• Port 143 (TCP): IMAP – modern metod för att läsa e-post.
• Port 161 (UDP): SNMP – övervakar nätverksenheter som routrar och switchar.
• Port 389 (TCP/UDP): LDAP – autentisering och katalogtjänster, används ofta med Active Directory.
• Port 443 (TCP): HTTPS – säker webbläsartrafik över SSL/TLS.
• Port 445 (TCP): SMB över TCP – fildelning i moderna Windows-nätverk.
• Port 465 (TCP): SMTPS – äldre metod för att skicka e-post över SSL.
• Port 514 (UDP): Syslog – fjärrloggning av systemmeddelanden.
• Port 993 (TCP): IMAPS – säker e-posthämtning med IMAP.
• Port 995 (TCP): POP3S – säker e-posthämtning med POP3.
• Port 3306 (TCP): MySQL – databasport för MySQL.
• Port 5432 (TCP): PostgreSQL – öppen källkodsdatabas.
• Port 5900 (TCP): VNC – fjärrstyrning av grafiska skrivbord.
• Port 6379 (TCP): Redis – snabb in-memory databas.
• Port 8080 (TCP): HTTP-alternativ – används ofta av applikationsservrar eller proxyer.
• Port 8443 (TCP): HTTPS-alternativ – används för säker webbåtkomst till särskilda webbtjänster.

Så här kontrollerar du öppna portar i Linux

Att känna till portar är en sak, men att kunna analysera dem i praktiken är lika viktigt. I Linux används följande verktyg:

1. ss – modern ersättare till netstat

Kommando:

sudo ss -tulpn

Flaggor:

• -t visar TCP.
• -u visar UDP.
• -l visar lyssnande portar.
• -p visar processen som öppnat porten.
• -n visar IP- och portnummer i numerisk form.

2. netstat – äldre men fortfarande användbart

Kommando:

sudo netstat -tulpn

Liknande flaggor som ss. Används främst i äldre system där ss saknas.

3. nmap – portskanning

Kommando:

nmap -sT localhost

Detta skannar lokala portar via fulla TCP-anslutningar. Kan även användas mot andra IP-adresser.

Portar och säkerhet

Många attacker börjar med en portskanning. Genom att identifiera öppna portar letar angripare efter sårbara tjänster. Därför är det viktigt att hålla bara nödvändiga portar öppna.

Exempel:

• Port 23 (Telnet) bör undvikas helt eftersom data överförs i klartext.
• Port 445 (SMB) har ofta varit mål för ransomware.

Skyddsåtgärder inkluderar:

• Att inaktivera onödiga tjänster och därmed deras portar.
• Att använda en brandvägg som ufw, iptables eller firewalld.
• Att säkra tjänster med kryptering – t.ex. SSH i stället för Telnet.

Exempel – blockera port 23 med ufw:

sudo ufw deny 23

Eller med firewalld:

sudo firewall-cmd --zone=public --remove-port=23/tcp --permanent
sudo firewall-cmd --reload

Sammanfattning

Portkunskap är mer än att memorera siffror. Det handlar om att förstå nätverkstjänsters struktur, veta hur man felsöker problem och kunna bygga säkra system. Att kunna koppla portnummer till vanliga tjänster som SSH, HTTP, DNS och SMTP är grundläggande, men lika viktigt är förmågan att analysera och säkra dessa portar i praktiken.

Genom att behärska dessa 25 portar, verktygen ss, netstat och nmap, samt förstå grundläggande säkerhetstänk, står du bättre rustad inför både tekniska intervjuer och det dagliga arbetet som systemadministratör eller nätverkstekniker.

https://www.tecmint.com/linux-network-ports

Ubuntu är ett kraftfullt och användarvänligt operativsystem, men precis som alla andra system kan det bli segare med tiden. Orsakerna är ofta tillfälliga filer, loggar, cache och spår av gamla program som tillsammans saktar ner datorn och fyller upp lagringsutrymmet.

Här får du 15 praktiska tips för att fräscha upp Ubuntu och ge det nytt liv – oavsett om du kör på äldre hårdvara eller bara vill ha snabbare respons.

1. Välj en lättare Ubuntu-variant

Ubuntu finns i flera olika versioner. Om du tycker att systemet känns trögt, kan du testa en mer resurssnål variant som Xubuntu (med XFCE) eller Lubuntu (med LXQt). De är perfekta för äldre datorer eller för dig som bara vill ha ett snabbare skrivbord.

sudo apt install xubuntu-desktop  
sudo apt install lubuntu-desktop

2. Håll systemet uppdaterat

Att köra en föråldrad version av Ubuntu kan leda till både säkerhetsproblem och försämrad prestanda. Se till att du har de senaste uppdateringarna installerade:

sudo apt update && sudo apt upgrade  
sudo do-release-upgrade

Det är särskilt klokt att hålla sig till en LTS-version (Long Term Support), som får säkerhetsuppdateringar i fem år.

3. Stäng av program som startar i bakgrunden

Många program startar automatiskt när du loggar in – och det påverkar både hastighet och minnesanvändning. Öppna uppstartsinställningarna med:

gnome-session-properties

Där kan du ta bort onödiga tjänster och program som du inte behöver direkt vid start.

4. Minska användningen av swap

Ubuntu börjar använda växlingsminnet (swap) ganska tidigt, vilket kan göra systemet långsammare eftersom det är betydligt segare än RAM. Du kan minska detta beteende:

1. Öppna filen /etc/sysctl.conf
2. Lägg till raden: vm.swappiness=10
3. Verkställ med:

sudo sysctl -p

5. Byt ut tunga program mot lättare alternativ

Om du kör med äldre hårdvara kan tunga program slöa ner systemet. Det finns snabba alternativ till de vanligaste programmen:

6. Snabbare programstart med Preload

Preload är en smart liten tjänst som håller koll på vilka program du oftast använder – och förladdar dem i bakgrunden för snabbare start.

Installera det så här:

sudo apt install preload

7. Testa en minimalistisk fönsterhanterare

Om du vill gå ännu längre och ha ett extremt snabbt system kan du byta hela skrivbordsmiljön mot en fönsterhanterare, t.ex. i3 eller Openbox. De är lätta, snabba och idealiska för dig som gillar att jobba med tangentbordet.

sudo apt install i3  
sudo apt install openbox

8. Stäng av visuella effekter

Snygga övergångar och animationer kan se trevliga ut – men de tar resurser. I GNOME kan du stänga av animationer under Inställningar → Tillgänglighet. Andra skrivbordsmiljöer har liknande alternativ.

9. Rensa upp gamla filer

Över tid samlas mycket skräpfiler i systemet. Ett bra verktyg för att ta bort dessa är BleachBit, som fungerar ungefär som CCleaner för Linux:

sudo apt install bleachbit

Starta det och markera det du vill rensa bort – till exempel cache, temporära filer och loggar.

10. Ta bort onödiga program

Ubuntu kommer med en hel del förinstallerade program som du kanske aldrig använder. Att rensa bort dessa kan frigöra både utrymme och minne.

Till exempel:

sudo apt remove --purge libreoffice*

11. Se till att TRIM är aktivt (för SSD-användare)

TRIM hjälper SSD-diskar att hålla prestandan uppe över tid. I de flesta fall är det redan aktiverat i Ubuntu, men du kan säkerställa det manuellt:

sudo apt install fstrim  
sudo fstrim /

12. Optimera strömanvändningen med TLP

TLP är ett smart verktyg som automatiskt justerar hur mycket energi datorn använder, vilket i sin tur förbättrar både prestanda och batteritid:

sudo apt install tlp  
sudo tlp start

13. Byt till en snabbare DNS

Webbsidor kan laddas långsamt om du använder en trög DNS-server. Du kan byta till exempelvis:

• Google DNS: 8.8.8.8, 8.8.4.4
• Cloudflare DNS: 1.1.1.1, 1.0.0.1

Ändra detta i nätverksinställningarna under din aktuella anslutning.

Läs mer i vår Wiki hur man DNS i ubuntu : Ändra DNS Ubuntu

14. Stäng av swap helt (om du har tillräckligt med RAM)

Om du har mycket minne (t.ex. 16 GB eller mer) kan du klara dig utan swap:

sudo swapoff -a  
sudo nano /etc/fstab

Leta upp raden för swap och sätt ett # framför för att kommentera bort den.

15. Testa en annan kärna (t.ex. Liquorix)

Standardkärnan i Ubuntu passar inte alltid alla datorer. Du kan testa en alternativ kärna som Liquorix, som är optimerad för låg latens och hög prestanda – särskilt bra för spel eller ljudproduktion.

curl -s 'https://liquorix.net/install-liquorix.sh' | sudo bash

Avslutande tankar

Ubuntu är ett flexibelt operativsystem som går att anpassa i det oändliga. Med lite finjusteringar kan du få även gamla datorer att kännas snabba igen. Alla tips passar inte alla, men testa gärna några i taget och känn efter vad som gör skillnad för just dig.

Och viktigast av allt – glöm inte att göra en säkerhetskopia innan du gör stora förändringar i systemet!

https://www.tecmint.com/speed-up-ubuntu/#google_vignette

Microsoft slutar stödja CPU:er före 8:e gen av intel core, medan Linux slopar 80486-stöd efter 30 år. 486 användes med MS-DOS och OS/2. Generation efter 486 kallades inte 586 eftersom siffror inte kunde varumärkesskyddas – därför valde Intel namnet ”Pentium”. Företaget NexGen hade dock en CPU som hette 586, och deras teknik togs senare över av AMD.

Linuxutvecklarna har beslutat att städa bort gammal kod som stödjer föråldrad hårdvara, i syfte att förenkla och modernisera stödet för x86-arkitekturen.

Processorer i Intel 80486-serien (i486) hör till datorhistorien vid det här laget – de lanserades under tidigt 1990-tal. Trots detta har Linuxkärnan fortfarande haft stöd för dessa gamla CPU:er. Men nu ser det ut som att detta stöd äntligen är på väg bort.

Under en nylig diskussion på Linuxutvecklarnas e-postlista skrev Linus Torvalds själv att det nog är dags att lämna i486 bakom sig – han menade att det inte finns någon mening med att lägga utvecklingstid på hårdvara som ingen längre använder.

Det dröjde inte länge innan förslaget konkretiserades. Redan nästa dag publicerade Ingo Molnar, en av de mest erfarna kärnutvecklarna, ett paket med 15 patchar som föreslår att Linuxkärnan slutar stödja processorer som saknar moderna instruktioner som TSC (Time-Stamp Counter) och CMPXCHG8B (CX8). Det innebär i praktiken att både i486 och de allra tidigaste Pentium-modellerna (före t.ex. Windows 95-eran) rensas ut.

Molnar påpekade att det gamla stödet inte bara är oanvänt – det orsakar också buggar och problem som tar tid att felsöka. Hans förslag innebär bland annat:

• Stöd för äldre CPU-modeller som i486, tidiga Pentium, WinChip och Elan tas bort.
• Nischade moderkort som RDC321x och AMD:s 486-baserade plattformar stöds inte längre.
• Den gamla FPU-emulatorn (math-emu/) tas bort, liksom uppstartsflaggan no387.
• Funktioner som TSC och CX8 blir krav – reservlösningar för CPU:er som saknar dessa försvinner.

Totalt rensas över 14 000 rader kod bort från cirka 80 filer. Efter den här städningen blir kärnan både mindre och enklare att underhålla.

Om förändringarna godkänns blir detta den största rensningen av gammalt CPU-stöd sedan Linux 3.8 tog bort i386-stöd 2012. Diskussioner om att ta bort i486 har förts i flera år, men först nu har det blivit ett konkret initiativ efter att Torvalds satte fart på processen.

Men vad betyder det här i praktiken? För nästan alla – absolut ingenting. De sista i486-processorerna tillverkades redan 2007, och nästan ingen kör moderna Linuxkärnor på sådan uråldrig hårdvara. För retroentusiaster eller specialanvändare finns fortfarande gamla långtidsstödjande kärnor eller emulatorer som alternativ.

https://linuxiac.com/linux-kernel-to-drop-support-for-legacy-i486-and-early-586-cpus

IPFire-projektet har släppt IPFire 2.29 Core Update 194, en ny stabil version av den populära öppna brandväggsdistributionen som är känd för sitt fokus på säkerhet och prestanda. Den här uppdateringen bygger vidare på föregående version med flera tekniska förbättringar och ett flertal uppdaterade paket.

Ny Linux-kärna 6.12.23 LTS

En av de viktigaste förändringarna i denna version är uppgraderingen till Linux-kärnan 6.12.23 LTS, som innehåller flera viktiga säkerhets- och stabilitetsförbättringar.

Förbättringar i gränssnitt och certifikathantering

Pakfire-gränssnittet har gjorts mer överskådligt och lättanvänt, vilket förenklar hanteringen av paket. Dessutom har processen för att förnya IPsec-värdcertifikat förbättrats för att säkerställa att alla interna filer uppdateras korrekt.

Tekniska förändringar i nätverkshanteringen

Uppdateringen ändrar även brandväggsbeteendet så att utgående anslutningar som använder en Alias-IP inte längre NAT:as till standardadressen på RED-gränssnittet. Detta ger bättre kontroll över utgående trafik.

Bytte till libidn2

Distributionen har även bytt från libidn till libidn2, vilket förbättrar hantering av internationella domännamn enligt modernare standarder.

Uppdaterade paket

Ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats, däribland:

• BIND 9.20.8, D-Bus 1.16.2, Suricata 7.0.10, Zabbix 7.0.11 LTS,
• iproute2 6.14.0, gettext 0.24, libxml2 2.14.0, util-linux 2.41,
• och många fler – inklusive säkerhetsbibliotek, komprimeringsverktyg och nätverksverktyg.

Uppdaterade tillägg (Add-ons)

Flera tillägg har också fått nya versioner:

• Bacula 15.0.2, FFmpeg 7.1.1, Git 2.49.0, Samba 4.22.0,
• mpd 0.24.3, mympd 20.1.2, OVMF 2025.02-1, med flera.

Tillgänglighet

IPFire 2.29 Core Update 194 finns tillgänglig för nedladdning som ISO- eller USB-avbild från den officiella webbplatsen. Den stöder både x86_64– och ARM64-arkitekturer. Användare med befintliga installationer kan uppdatera direkt via det inbyggda systemet för att ta del av alla nya förbättringar.

Den senaste uppdateringen introducerar också ett nytt verktyg för att städa upp banor samt flera förbättringar och buggfixar – särskilt för Linux-användare.

Inkscape 1.4.2 är nu tillgänglig och markerar den första underhållsutgåvan i 1.4-serien av detta kraftfulla, plattformsoberoende program för vektorgrafik i öppet format (SVG). Programmet fungerar på Linux, Windows och macOS.

Bland nyheterna finns ett nytt startfönster, ett tillägg som förenklar rensning av banor genom att ta bort överflödiga eller närliggande noder, samt ett första steg mot stöd för filer från Vectornator och Linearity Curve. Även importen av .afdesign-filer (Affinity Designer) har förbättrats avsevärt.

Linux-användare får extra glädje av denna version, som bland annat löser krascher vid drag-och-släpp med Snap-versionen, förbättrar funktionaliteten i KDE Plasma med Wayland, och rättar till ett problem med exportdialogen i Snap-paketet.

Inkscape 1.4.2 erbjuder även förbättrad export till DXF12 med färg, bevarar färginformation i POLYLINE-objekt vid import av DXF-filer, stödjer negativa värden för utfall i tryckmärken, och hanterar klippningar i PDF-filer bättre än tidigare.

Utöver detta har rutnätsverktyget justerats för att rita med inverterad y-axel, tipsen i statusfältet om stödlinjer förklarar nu hur man redigerar dem, irrelevanta inställningar i dialogen för justering och fördelning visas inte längre, och färger i asiatiska mönster kan numera ändras.

Andra förbättringar inkluderar rättelser i manualen (man-sidan), uppdaterat stöd för Python 3.14, korrigering av vissa tangentbordsgenvägar, ny dokumentation för hur man lägger till ikoner till tillägg, samt att kommandot --export-page=all nu exporterar samtliga sidor som förväntat.

Programmet hanterar nu även färgpaletter i .ase-format med LAB-färgrymd, återställer saknade parenteser i verktygstipsen för kalligrafiverktyget, undviker deformation av cirklar i formbyggaren, och respekterar kantutjämning vid skapande av bitmapkopior.

Vill du prova den nya versionen? Inkscape 1.4.2 kan laddas ner som AppImage från den officiella webbplatsen – ett portabelt format som fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation.

Om du någon gång har försökt köra ett Windows-program på Linux har du säkert stött på Wine. Det är ett kraftfullt kompatibilitetslager som översätter Windows-funktioner till Linux-kompatibla motsvarigheter – utan att behöva köra en virtuell maskin eller installera Windows. Oavsett om du vill spela gamla klassiker, köra affärsprogram eller felsöka en Windows-applikation är Wine ett av de mest användbara verktygen du kan ha i din Linux-verktygslåda.

Nu är Wine 10.7 ute – och den kommer med flera välkomna förbättringar.

Nytt i Wine 10.7

Snabbare minnesspårning med user-fault-fd

En av de mest intressanta nyheterna i den här versionen är att Wine nu utnyttjar Linuxkärnans user-fault-fd-funktionalitet. Det används för att förbättra så kallad write-watch, vilket är ett sätt att hålla koll på vilka minnesområden ett program skriver till.

Varför är det viktigt? Många moderna applikationer – särskilt .NET-program och spel – använder denna funktion för just-in-time-kompilering och garbage collection. Med stödet i Wine kan dessa program köras snabbare och med lägre systempåverkan.

Bättre stöd för HDR och avancerad grafik

Wine 10.7 utökar stödet för avancerade bildformat i komponenten WindowsCodecs. Den hanterar nu flyttalsbaserade bildformat bättre, vilket förbättrar kompatibiliteten med högupplösta och högdynamiska texturer (HDR). Detta kommer främst till nytta i grafiktunga applikationer och spel.

Förbättrad felsökning med ny PDB-backend

Utvecklare som använder Visual Studio eller WinDbg tillsammans med Wine får nu kortare laddningstider vid felsökning. Den nya PDB-backenden kan läsa in mer metadata – som typinformation och radnummer – vilket förbättrar hanteringen av symbolfiler och gör debuggningsarbetet snabbare och mer tillförlitligt.

14 buggar åtgärdade

Flera konkreta problem har lösts i den här versionen, bland annat:

• Varningsfönster i PokerStars som försvann tidigare ligger nu kvar
• Den klassiska ”Skicka till…”-menyn i Winamp fungerar igen
• Tangentbordsinmatning som förlorades i Wines virtuella skrivbordsläge är åtgärdad

Så installerar du Wine 10.7

Ubuntu (20.04, 22.04, 24.04 och nyare)

WineHQ erbjuder färska paket via sitt eget PPA. Följ dessa steg för att installera den senaste stabila versionen:

sudo dpkg --add-architecture i386
sudo mkdir -pm755 /etc/apt/keyrings
sudo wget -O /etc/apt/keyrings/winehq-archive.key https://dl.winehq.org/wine-builds/winehq.key
sudo wget -NP /etc/apt/sources.list.d/ https://dl.winehq.org/wine-builds/ubuntu/dists/$(lsb_release -cs)/winehq-$(lsb_release -cs).sources

sudo apt update
sudo apt install --install-recommends winehq-stable

Tips: Om $(lsb_release -cs) inte fungerar automatiskt kan du ersätta det med exempelvis focal, jammy eller noble beroende på Ubuntu-version.

Kontrollera att installationen lyckades:

wine --version

Fedora (38, 39 och nyare)

På Fedora kan du lägga till WineHQ:s repo och installera därifrån:

sudo dnf config-manager --add-repo https://dl.winehq.org/wine-builds/fedora/$(rpm -E %fedora)/winehq.repo
sudo dnf install winehq-stable

Kontrollera versionen:

wine --version

För Fedora Silverblue eller andra ostree-baserade varianter rekommenderas Flatpak-versionen istället.

Sammanfattning

Wine 10.7 är en gedigen uppdatering som förbättrar både prestanda och kompatibilitet. Särskilt användare av .NET-applikationer, moderna spel och utvecklingsverktyg kommer att märka skillnad. Om du använder Wine regelbundet, eller funderat på att börja, är detta ett bra tillfälle att uppgradera till den senaste versionen.

Källkod och mer information hittar du på WineHQ:s officiella GitLab-sida.

https://linuxiac.com/wine-10-7-released-with-improved-write-watch-performance

Flatpak är ett system för att paketera och köra Linux-appar i isolerade miljöer, oberoende av distribution. Det gör det möjligt att installera och uppdatera applikationer utan att de påverkar resten av systemet, vilket ökar säkerheten och förenklar distribution av programvara – särskilt på skrivbordssidan.

Nu har version 1.16.1 släppts – en underhållsuppdatering i 1.16-serien, men med flera förbättringar som gör skillnad både för vanliga användare och systemadministratörer.

Föräldrakontroll som gör uppdateringar smidigare

En viktig nyhet i denna version är att barnkonton nu som standard tillåts uppdatera redan installerade appar när föräldrakontroll är aktiverad. Detta gör att säkerhets- och buggfixuppdateringar kan installeras automatiskt, utan att en vuxen behöver godkänna varje enskild uppdatering. Det här beteendet kan anpassas med hjälp av polkit-policyregler, för den som behöver mer finjusterad kontroll.

Snabbare och effektivare kommandon

Flatpak 1.16.1 introducerar flera optimeringar som märks i vardagsanvändning:

• flatpak prune --dry-run har blivit snabbare genom att det inte längre räknar ut mängden diskutrymme som skulle kunna frigöras.
• flatpak permission-reset skriver endast ändringar, vilket minskar onödigt skrivande och förbättrar prestandan.
• Tydligare felmeddelanden visas nu när felaktiga parametrar anges, till exempel med flatpak-spawn --sandbox-a11y-own-name.

Tekniska förbättringar

För mer avancerade användare innehåller versionen flera tekniska förbättringar:

• /dev/udmabuf kan nu användas tillsammans med --device=dri, vilket förbättrar stöd för vissa grafikfunktioner.
• Flatpak använder nu instans-ID istället för topprocessens PID i systemd-scopes, vilket gör det enklare att identifiera appinstanser.
• Stöd har lagts till för att läsa TLS-certifikat från /etc/containers/certs.d vid användning av OCI-register.
• Dokumentationen har förbättrats, vilket underlättar för både användare och utvecklare.

Åtgärdade fel

Uppdateringen innehåller också flera viktiga buggfixar:

• Ett minnesläckage som uppstod vid installation av extra-data har åtgärdats.
• flatpak-portal har stabiliserats genom att reducera onödig flertrådning som kunde leda till krascher.
• Kompilering med -Ddefault_library=static fungerar nu som avsett.
• Felmeddelanden som tidigare visades dubbelt vid transaktionsfel visas nu bara en gång.
• Autocomplete för flatpak search inkluderar nu alla tillgängliga alternativ.

Uppdatera via din distribution

Flatpak 1.16.1 kan laddas ner från projektets GitHub-sida, men det rekommenderas att du uppdaterar via din Linuxdistributions programvaruförråd. På så sätt får du en version som är testad och integrerad med ditt system.

Utvecklarna rekommenderar att både enskilda användare och distributioner uppgraderar till 1.16.1 så snart som möjligt.

En välkänd cyberkriminell grupp vid namn Outlaw, även kallad Dota, har intensifierat sina attacker mot Linux-servrar i en global kampanj. Gruppen utnyttjar svaga eller standardinställda SSH-lösenord för att få åtkomst till servrar, där de installerar skadlig kod och använder systemen för kryptovalutabrytning.

Attackerna har bekräftats i flera länder, inklusive USA, Tyskland, Italien, Brasilien, Kanada, Thailand och Taiwan.

Utnyttjar svaga SSH-lösenord

Gruppens huvudsakliga metod är att logga in via SSH på Linux-servrar där lösenorden är svaga eller aldrig ändrats från standardinställningarna. Särskilt utsatta är administrativa konton som “suporte”, som ofta förekommer i färdigkonfigurerade miljöer.

Efter inloggning läggs en obehörig SSH-nyckel till för användaren “mdrfckr”, vilket ger angriparen permanent åtkomst till systemet utan att behöva lösenord igen.

Installation av botnät

När åtkomst väl erhållits installeras ett Perl-skript som laddar ner och packar upp ett arkiv med namnet dota.tar.gz. Denna kod placeras i en dold katalog med namnet .configrc5, där körbara filer som init0 och b/run återfinns.

Den skadliga programvaran är avsiktligt förvirrad (obfuskerad) för att undvika upptäckt och har mekanismer för att överleva omstarter. Kommunikation sker via IRC, vilket möjliggör fjärrstyrning av systemet för bland annat DDoS-attacker, vidare spridning, samt nedladdning av fler skadliga filer.

Kryptovalutabrytning med XMRig

En av de främsta målsättningarna med attackerna är att använda servrarnas resurser till att bryta Monero (XMR), en anonym kryptovaluta. Angriparna använder en modifierad version av brytprogrammet XMRig, maskerad som systemprocessen kswapd0. Detta gör att programmet kan arbeta i bakgrunden utan att väcka misstankar.

Resultatet är ofta kraftig prestandapåverkan. Många systemadministratörer märker inte attacken förrän systemet blivit långsamt eller instabilt.

Skyddsåtgärder

För att minska risken för denna typ av intrång bör Linux-administratörer vidta följande åtgärder:

• Inaktivera lösenordsbaserad SSH-inloggning och använd nyckelbaserad autentisering.
• Begränsa SSH-åtkomst till specifika IP-adresser och överväg att använda en icke-standardport.
• Övervaka systemresurser för ovanligt hög CPU-användning eller okända processer.
• Installera säkerhetsuppdateringar regelbundet för både operativsystem och kärna.

Sammanfattning

Outlaws angrepp visar tydligt att även Linux-servrar, som ofta anses vara säkrare än andra system, är sårbara om de inte konfigureras och övervakas korrekt. Genom att utnyttja bristande säkerhet kan angriparna obemärkt använda servrar som verktyg för ekonomisk vinning och vidare attacker.

En säker servermiljö kräver goda rutiner, proaktivt säkerhetsarbete och kontinuerlig bevakning. Utan detta är risken stor att infrastrukturen kapas – och används av kriminella aktörer likt Outlaw.

Källa till artikel :

Om du någon gång har behövt installera om Windows, testa en Linux-distribution eller fixa en krånglande dator, har du förmodligen använt Rufus. Det är ett litet men kraftfullt verktyg som gör det busenkelt att skapa startbara USB-minnen – och nu har det blivit ännu bättre.

I april 2025 släpptes Rufus 4.7, och den här versionen innehåller flera spännande nyheter som gör livet lättare för både vanliga användare och IT-proffs.

Vad är Rufus?

Kort sagt: Rufus gör USB-minnen startbara. Du laddar ner en ISO-fil (till exempel för Windows, Ubuntu eller något verktyg som GParted), väljer din USB-enhet, klickar på ”Start”, och vips – du har ett färdigt USB-minne som kan användas för att installera eller reparera ett operativsystem.

Det som gör Rufus så populärt är att det:

• är gratis och öppet,
• fungerar med både BIOS och UEFI,
• stödjer persistent storage för Linux live-system,
• och är blixtsnabbt jämfört med många konkurrenter.

Det fungerar också i lite knepigare situationer, till exempel om du jobbar med äldre datorer eller vill kringgå säkerhetsfunktioner som Secure Boot.

Vad är nytt i version 4.7?

Med Rufus 4.7 får vi flera förbättringar, både när det gäller funktionalitet och säkerhet:

Bättre säkerhet med DBX-stöd

Rufus kan nu automatiskt hämta uppdaterade DBX-filer (UEFI:s lista över blockerade signaturer) från den officiella UEFI-källan. Det innebär att du kan skapa USB-minnen som är mer i linje med moderna säkerhetskrav.

Stöd för ztsd-komprimering

Det nya stödet för ztsd-komprimerade avbildningar gör att Rufus kan hantera vissa typer av ISO- och IMG-filer ännu snabbare och effektivare.

Smartare diskhantering

Du kan nu utesluta specifika diskar från listan i Rufus genom att ange deras GPT GUID. Perfekt om du vill undvika att råka välja en fel enhet och skriva över något viktigt.

Buggfixar och optimeringar

Version 4.7 åtgärdar bland annat en allvarlig sårbarhet (CVE-2025-26624) kopplad till cfgmgr32.dll, förbättrar minneshantering och identifierar VHD-filer som är för stora för målenheten. Dessutom har stödet för 32-bitars ARM tagits bort, medan ARM64 fortfarande stöds fullt ut. FreeDOS och Grub4DOS har även de uppdaterats.

Slutsats

Rufus 4.7 är ett solklart val för alla som vill skapa startbara USB-enheter på ett säkert, snabbt och enkelt sätt. Det är fortfarande ett av de mest pålitliga verktygen där ute – och med de senaste förbättringarna har det blivit ännu bättre.

https://rufus.ie/sv

Om du använder Linux eller Unix-baserade system med Bash har du säkert hört talas om konfigurationsfilerna .bashrc och .bash_profile. De ser snarlika ut – men spelar helt olika roller beroende på hur skalet startas.

Att förstå dessa två filer är nyckeln till en stabil och anpassad terminalmiljö. Här förklarar vi vad som är vad, hur de används och hur du sätter upp din Bash-konfiguration på bästa sätt.

Vad är skillnaden?

.bash_profile körs när du loggar in – till exempel via SSH eller en textkonsol. Den används för att sätta upp din miljö vid inloggning:

• miljövariabler
• sökvägar (PATH)
• startkommandon

.bashrc körs varje gång du öppnar ett nytt terminalfönster eller manuellt startar Bash. Den är tänkt för:

• alias
• promptinställningar
• funktioner
• interaktiva verktyg

Exempel: när används vilken?

• Loggar du in via SSH? → .bash_profile
• Öppnar du GNOME Terminal? → .bashrc
• Kör du bash i en terminal? → .bashrc
• Startar du datorn och loggar in grafiskt? → det beror på miljön (mer om det nedan)

Bästa praxis: låt .bash_profile köra .bashrc

För att slippa duplicera kod och få samma konfiguration oavsett hur Bash startas, kan du lägga till detta i din .bash_profile:

if [ -r ~/.bashrc ]; then
  . ~/.bashrc
fi

Vill du att .profile också laddas (t.ex. för grafiska inloggningar), lägg till:

if [ -r ~/.profile ]; then
  . ~/.profile
fi

För extra kontroll, t.ex. att bara ladda .bashrc i interaktiva skal:

case "$-" in
  *i*) [ -r ~/.bashrc ] && . ~/.bashrc ;;
esac

Vad är /etc/bash.bashrc?

Det är en systemomfattande fil som Bash kör för alla användare. Här kan administratörer sätta gemensamma sökvägar, alias eller andra inställningar som ska gälla oavsett användarkonto.

Använd den om du vill att alla användare ska ha t.ex. samma PATH eller standardalias som ll.

Grafiska miljöer: ett specialfall

När du loggar in via ett skrivbord som GNOME, KDE eller Xfce kan det hända att .bash_profile eller .bashrc inte körs automatiskt. I vissa fall laddas .profile, i andra inte alls.

Det gör att miljövariabler du sätter i .bash_profile kanske inte gäller i t.ex. terminalen inne i din skrivbordsmiljö – om inte .bashrc eller .profile laddas korrekt.

Lösning: testa i din miljö och flytta miljövariabler till .profile eller .pam_environment vid behov.

Sammanfattning

Bonus: testa själv

Vill du se exakt vad som körs? Lägg in något så enkelt som:

echo "Kör .bashrc" >> ~/bashlog.txt

i respektive fil, logga in på olika sätt, och kolla vad som skrivs ut i bashlog.txt.

Slutsats

Genom att förstå när .bashrc och .bash_profile används kan du skapa en smidig och konsekvent terminalmiljö – både för dig själv och andra användare.

Exempelscript

~/.bash_profile (för inloggningssessioner)

# ~/.bash_profile – Körs vid inloggning (t.ex. via SSH eller tty)

# Ladda ~/.profile om den finns (vanlig i grafiska miljöer)
if [ -r ~/.profile ]; then
  . ~/.profile
fi

# Om skalet är interaktivt (har en prompt), ladda .bashrc
# Det ger dig alias, färgade listningar m.m. även vid inloggning
case "$-" in
  *i*)
    if [ -r ~/.bashrc ]; then
      . ~/.bashrc
    fi
    ;;
esac

# Lägg till ~/bin i PATH om det inte redan finns
# Praktiskt om du har egna skript i hemkatalogen
if [[ ":$PATH:" != *":$HOME/bin:"* ]]; then
  export PATH="$HOME/bin:$PATH"
fi

~/.bashrc (för alla interaktiva terminalsessioner)

# ~/.bashrc – Körs i alla interaktiva terminalsessioner

# Anpassa prompten (PS1)
# Visar användarnamn, värdnamn och aktuell katalog i grönt
PS1='\[\e[1;32m\]\u@\h:\w\$\[\e[0m\] '

# Alias – smidiga genvägar till vanliga kommandon
alias ll='ls -lah --color=auto'   # Färgkodad lång listning
alias grep='grep --color=auto'   # Färg i grep-resultat
alias cls='clear'                # Rensa terminalen
alias ..='cd ..'                 # Gå upp en nivå
alias ...='cd ../..'             # Gå upp två nivåer

# Ersätt 'rm' med säkrare variant – flytta till papperskorg
# Kräver att 'trash-cli' är installerat
alias rm='trash-put'

# Egen funktion för att uppdatera systemet snabbt
# (Gäller Debian/Ubuntu-baserade system – byt vid behov)
update-system() {
  echo "Uppdaterar systemet..."
  sudo apt update && sudo apt upgrade -y
}

# Lägg till lokal katalog (~/.local/bin) i PATH
# Används ofta för Python-paket installerade med pip
if [[ ":$PATH:" != *":$HOME/.local/bin:"* ]]; then
  export PATH="$HOME/.local/bin:$PATH"
fi

# Miljövariabler

export EDITOR=nano               # Standardredigerare = nano
export HISTCONTROL=ignoredups:erasedups  # Ta bort upprepade kommandon i historik
export HISTSIZE=10000            # Antal rader som sparas i RAM
export HISTFILESIZE=20000        

Tips för användning:

• Lägg filerna i din hemkatalog: ~/.bash_profile och ~/.bashrc
• Kör source ~/.bashrc för att läsa in ändringar direkt
• Installera trash-cli med sudo apt install trash-cli om du vill använda ”säker rm”
• Anpassa update-system om du använder t.ex. Arch (sudo pacman -Syu) eller Fedora (sudo dnf upgrade)

Linux Mint-teamet har avslöjat att nästa version av deras populära Linuxdistribution, Linux Mint 22.2, kommer att gå under kodnamnet ”Zara”. Samtidigt presenterades även kodnamnet för nästa utgåva av Linux Mint Debian Edition – LMDE 7, som kommer att heta ”Gigi”.

Det förväntas att Linux Mint 22.2 lanseras någon gång under juni eller juli 2025. Versionen kommer troligen att fortsätta använda Linuxkärnan 6.8, precis som föregångarna Mint 22 och 22.1. Däremot kommer det vara möjligt för användare att installera en nyare kärna, till exempel Linux 6.11 som följer med Ubuntu 24.04.2 LTS, om så önskas.

Precis som tidigare versioner i Mint 22-serien bygger även Zara på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat).

Trots att Zara till stor del kommer att ha samma utseende och känsla som Mint 22.1 ”Xia”, planerar utvecklingsteamet en liten uppdatering av det förvalda temat Mint-Y. Genom att lägga till en svag blå ton i det annars grå gränssnittet vill man skapa ett mer metalliskt och modernt intryck.

Projektledaren Clement Lefebvre förklarar att ”rent grått” är neutralt, men genom att justera färgtonen med blått kan man ge det en kallare och mer samtida känsla. Han tillägger att denna typ av färgförändring blivit vanligare i moderna gränssnitt – något som inte var fallet för ett decennium sedan – och att gamla färgval idag lätt kan kännas föråldrade.

Utöver dessa visuella förbättringar kommer Mint 22.2 också att introducera stöd för accentfärger i XDG Desktop Portal XApp. Det innebär att appar som använder Flatpak och libAdwaita automatiskt kan anpassa sin accentfärg efter det aktuella GTK-temat. Denna funktion kommer att vara tillgänglig i alla Mint-smaker: Cinnamon, MATE och Xfce.

Slutligen har man även lagt till stöd för libAdwaita-stilmallar i både Mint-Y och det klassiska Mint-X-temat, vilket förbättrar integrationen med modernare GTK4-applikationer.

Raspberry Pi Foundation har släppt en ny version av sitt operativsystem Raspberry Pi OS. Denna uppdatering innehåller flera förbättringar under huven – men också konkreta nyheter som gör systemet enklare och smidigare att använda, särskilt för användare med pekskärm eller som kör Wayland-sessioner.

Detta blir sannolikt den sista versionen baserad på Debian Bookworm, eftersom Debian Trixie förväntas släppas senare under året.

Förbättrad användarupplevelse

Ny och tydligare skärmlåsning

Skärmlåset har uppdaterats med ett anpassat gränssnitt som ger användaren tydligare återkoppling. Tidigare visades bara en vit tom skärm med swaylock. Nu ser du en lösenordsruta och mer information. Du låser skärmen med Ctrl+Alt+L eller via ”Lås skärm” i avstängningsmenyn.

Separat autologin för terminal och skrivbord

Tidigare var både skrivbordet och terminalen (TTY) inloggade automatiskt vid autologin – något som kunde kringgå skärmlåset. Nu är autologin för skrivbord och konsol uppdelad, vilket förbättrar säkerheten. Inställningarna hanteras via raspi-config eller Raspberry Pi Configuration.

Ny skrivare-app

Det tidigare, något klumpiga programmet system-config-printer har ersatts av en ny fristående skrivare-app. Den bygger på komponenter från GNOME:s kontrollcenter men har ett tydligare och mer intuitivt gränssnitt. Appen finns under Inställningar > Skrivare.

Förbättrat pekskärmsstöd i Wayland

Pekskärmsanvändare kan nu själva välja hur skärmen ska fungera:

• Mus-emulering: Möjliggör t.ex. dubbelklick
• Äkta pekläge: Bättre geststöd men dubbeltryck fungerar inte

Inställningen görs i Screen Configuration-appen under Touchscreen > Mode. För att navigera effektivt i filhanteraren i pekläge kan du aktivera ”Öppna filer med enkelklick”, eller trycka och hålla för att få fram snabbmenyn.

Förbättrat virtuellt tangentbord

Squeekboard – det inbyggda virtuella tangentbordet – fungerar nu bättre på system med flera skärmar. Du kan välja på vilken skärm det ska visas, via fliken Display i Raspberry Pi Configuration.

Tekniska uppdateringar

• Uppdaterad Labwc Wayland-fönsterhanterare (v0.8.1)
• Ny Linux 6.12 LTS-kärna med förbättrat hårdvarustöd
• Snabbare uppstart tack vare optimeringar i wf-panel-pi
• zenity ersatt med lättare verktyget zenoty som minskar starttiden

Andra förändringar

• uBlock Origin kan inte längre installeras i Chromium, så uBlock Origin Lite används nu som standard
• Många förbättringar och städning ”under huven” inför övergången till Debian Trixie
• Småfixar, översättningar och buggjusteringar genom hela systemet

Så uppdaterar du

Om du redan använder Raspberry Pi OS, kör följande i terminalen:

sudo apt update
sudo apt full-upgrade

Om du uppmanas att acceptera ändringar i konfigurationsfiler, svara ”Y”.

Installera från början?

Du kan hämta en färsk version från den officiella webbplatsen:
www.raspberrypi.com/software

Använd gärna Raspberry Pi Imager för att skapa ett nytt SD-kort – det är det enklaste sättet att komma igång.

Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, har nu officiellt gått in i utvecklingsfasen. Från och med den 1 maj 2025 finns de första dagliga ISO-avbildningarna tillgängliga för nedladdning, vilket markerar starten på en sex månader lång utvecklingscykel. Den slutliga versionen planeras att släppas den 9 oktober 2025.

De tidiga byggena är baserade på den nyligen släppta Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin) och innehåller samma grundläggande teknik, såsom:

• Linuxkärna 6.14 – Den centrala delen av operativsystemet som hanterar maskinvaran och tillhandahåller grundläggande funktioner som minneshantering och processhantering.
• GNOME 48 – Den grafiska skrivbordsmiljön som ger användargränssnittet i Ubuntu, inklusive menyer, fönsterhantering och inställningspaneler.

Vad kommer nytt i Ubuntu 25.10?

Under utvecklingsperioden kommer Ubuntu 25.10 att uppdateras kontinuerligt med modern och spännande teknik, bland annat:

• Mesa 25.1 – Ett grafikbibliotek som ansvarar för att hantera 2D- och 3D-rendering, särskilt för spel och grafiktunga program.
• Linuxkärna 6.17 – Nästa version av kärnan, med förbättrad prestanda, bättre hårdvarustöd och nya säkerhetsfunktioner.
• GNOME 49 – Nästa stora version av skrivbordsmiljön, som väntas ge ett mer polerat gränssnitt och bättre användarupplevelse.

Uppgraderad verktygskedja för utvecklare

Ubuntu 25.10 kommer också att innehålla en uppdaterad verktygskedja (toolchain), vilket är den samling av program som används för att kompilera och bygga mjukvara. Här är några av nyheterna:

• GCC 15 – Den senaste versionen av GNU Compiler Collection, en kraftfull kompilator som används för att översätta programmeringskod till körbara program.
• GNU Binutils 2.45 – Ett paket med verktyg för att hantera binära filer, till exempel att länka samman olika delar av programkod till en färdig applikation.
• Python 3.13 – Den nya versionen av det populära programmeringsspråket Python, som används både för systemadministration och mjukvaruutveckling.
• LLVM 20 – Ett alternativ till GCC som också används för att kompilera kod, med fokus på modularitet och modern arkitektur.
• Boost 1.88 – Ett bibliotek med avancerade funktioner för C++-programmering, ofta använt i komplexa applikationer.

Sudo-rs – framtidens sätt att bli superanvändare?

Ubuntu 25.10 blir troligtvis den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard. Det är en omskrivning av det klassiska kommandot sudo, men i programmeringsspråket Rust – vilket ger ökad säkerhet och stabilitet tack vare språkets strikta minneshantering.

Prova redan nu – men med försiktighet

Du kan ladda ner de dagliga ISO-byggena från Ubuntus officiella webbplats. Även de olika Ubuntu-varianterna, såsom Kubuntu, Xubuntu och Lubuntu, har fått sina dagliga versioner.

Viktigt: Dessa utgåvor är under utveckling och kan innehålla buggar. De är inte avsedda för daglig användning på produktionsmaskiner.

Vad händer framöver?

• Ubuntu Testing Weeks: Två testveckor är planerade – den 26 juni och den 21 augusti 2025 – där användare uppmuntras att testa systemet och rapportera fel.
• Betaversion: Släpps den 18 september 2025.
• Release Candidate (RC): Förväntas den 2 oktober 2025.
• Slutlig version: Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025.

https://cdimage.ubuntu.com/daily-live/current

Steven Shiau, projektledare för Clonezilla Live, har släppt version 3.2.1-28 av detta kraftfulla verktyg för kloning och avbildning av hårddiskar och partitioner. Den nya versionen, med utgåvenamnet 20250504-plucky, är baserad på Ubuntu 25.04 ”Plucky Puffin” och inkluderar flera större förbättringar samt buggfixar.

Clonezilla Live 3.2.1-28 ersätter version 3.2.1-9 från två månader tidigare, och bygger nu på paketen i Ubuntu 25.04:s paketförråd (per den 4 maj 2025). Den uppdaterade kärnan i systemet är Linux 6.14.0-15.15, vilket ger bättre maskinvarustöd. Dessutom har kloningsmotorn Partclone uppgraderats till version 0.3.36, vilket ger bättre kompatibilitet, bland annat med Btrfs.

Nya funktioner och ändringar

Denna version innehåller flera nya paket som finns tillgängliga direkt i livesystemet:

• libfsapfs-utils – verktyg för att hantera Apple File System (APFS)
• usb-modeswitch – för att växla USB-enheters funktionstillstånd
• fscrypt – stöd för filsystemskryptering

En ny funktion är verktyget ocs-find-live-key, som tillsammans med ett uppdaterat ocs-put-log-usb kan lokalisera rätt USB-enhet och kopiera loggfiler även när Clonezilla körs i ”To RAM”-läge. Verktyget söker efter en USB-enhet som använder vFAT-filsystem och innehåller filen Clonezilla-Live-Version, och identifierar denna som Clonezilla Live-enheten.

Paketet ocs-live-repository har fått stöd för en ny parameter:
dev=///OCS_LIVE_USB
Denna gör det möjligt att använda själva Clonezilla Live-USB:n som bildarkiv – särskilt användbart i ”To RAM”-läge. Dock är vFAT ett begränsat filsystem och rekommenderas inte som bildarkiv. Istället bör man använda enhetens UUID eller LABEL vid angivning av lagringsplats.

Menyerna för att spara avbilder har också förbättrats, med tydligare dialogrutor och bekräftelser.

En annan viktig nyhet är ett nytt system som hanterar slumpmässig ordning på blockenheter. Detta kan aktiveras med uppstartsparametern:
ocs_1_cpu_udev
När denna används kommer endast en CPU att vara aktiv vid uppstart av udev i initramfs, vilket förhindrar att enheter dyker upp i olika ordning mellan uppstarter. Efter udev-uppstart aktiveras samtliga CPU-kärnor igen.

Sammanfattning

Clonezilla Live 3.2.1-28 är ett rejält lyft både när det gäller maskinvarustöd och funktioner, särskilt för användare som klonar system i avancerade miljöer eller kör från RAM. Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning på projektets officiella webbplats, antingen som ISO-avbild eller USB-paket i zip-format. Observera att Clonezilla Live endast fungerar på 64-bitarsmaskiner.

Kan laddas hem här ifrån :
https://sourceforge.net/projects/clonezilla/files/latest/download

Idag finns krafter i USA som vill att Google ska avsäga sig Chrome. Vad många dock glömmer är att Google också är en stor finansiär av Mozilla Firefox. Enligt uppgifter från Mozilla Foundation kommer över 80 % av Mozillas intäkter från sitt sökavtal med Google, vilket gör att även Firefox framtid påverkas starkt av Googles agerande. Här är en analys av vad som skulle kunna hända om både Firefox och Chrome slutade utvecklas.

En kris för internet, företag och webbutveckling

Två av världens mest använda webbläsare, Google Chrome och Mozilla Firefox, står tillsammans för cirka 70 procent av den globala webbläsarmarknaden. Om dessa plötsligt försvann skulle det skaka om hela det digitala landskapet. Allt från hur vi surfar till hur webbsajter byggs och affärer bedrivs skulle behöva tänkas om. Den här artikeln går igenom de viktigaste konsekvenserna för användare, företag och webbutvecklare.

Internetanvändare: Från valfrihet till monokultur

Med Chrome och Firefox borta skulle majoriteten av användarna behöva byta till andra webbläsare. Microsoft Edge och Apple Safari skulle snabbt ta över marknadsandelar, då de redan är förinstallerade på Windows- respektive Apple-enheter. På sikt riskerar vi att hamna i en ”webbläsarmonokultur” där endast en eller två renderingsmotorer finns kvar. Det begränsar användarval och skapar sårbarhet för buggar och säkerhetsproblem.

Användare skulle dessutom förlora personliga inställningar, bokmärken och inloggningar som är knutna till Chrome eller Firefox. Över tid skulle många kanske anpassa sig, men upplevelsen av webben kan bli sämre, framför allt för de som tidigare valt webbläsare utifrån funktioner, integritet eller prestanda.

Företag: Teknikomställning och förändrad marknadsföring

Många företag har byggt sina webbplatser för att fungera optimalt i Chrome, ibland på bekostnad av andra webbläsare. Om Chrome och Firefox försvinner måste dessa sajter snabbt anpassas för Safari och Edge. Det innebär testning, omkodning och extra supportarbete.

Företag som använder Chrome Enterprise måste hitta nya sätt att administrera webbläsare för sina anställda. Internt utvecklade system kanske slutar fungera korrekt. Dessutom förändras förutsättningarna för digital marknadsföring: Safari blockerar till exempel automatiskt många typer av spårning, vilket gör individanpassad reklam svårare.

Webbutveckling: Färre motorer, minskad innovation

Chrome och Firefox är inte bara webbläsare, de är drivande i utvecklingen av nya webbstandarder och funktioner. Utan dessa två förlorar vi viktiga motorer (Blink och Gecko) och den innovationstakt som Google och Mozilla drivit. Kvar blir Apple WebKit (Safari) och eventuellt Microsofts variant av Blink.

Detta minskar konkurrensen och riskerar att hämma utvecklingen. Vi kan få en ny ”Internet Explorer 6”-situation där utvecklare måste anpassa sig till en dominerande webbläsare med långsam utveckling.

Samtidigt påverkas utvecklingsverktyg, som Chrome DevTools och Firefox Developer Tools, vilka används av miljoner utvecklare. Dessa måste ersättas eller vidareutvecklas av andra aktörer. Tester och CI/CD-pipelines som använder Chrome-motorer måste byggas om.

Framtiden: Safari och Edge tar över?

Safari och Edge skulle sannolikt bli de två dominerande webbläsarna. Mindre webbläsare som Brave, Opera och Vivaldi måste antingen bygga egna motorer (resurskrävande) eller hänga med på de nya spåren.

Innovationens framtid skulle bero på hur Apple och Microsoft agerar. Apple prioriterar integritet men har en konservativ uppdateringstakt. Microsoft kan försöka bli en ny motoraktör, men det är osäkert om de vill eller kan ta Googles plats.

Säkerheten riskerar också att försämras. En monokultur innebär att sårbarheter får större genomslag. Om alla använder WebKit blir en WebKit-bugg ett globalt hot.

Slutsats

Chrome och Firefox har varit motorer för webbens tillväxt, standardisering och innovation. Om de försvann skulle konsekvenserna bli omfattande. Vi skulle förlora konkurrens, valfrihet och teknisk mångfald. Ansvaret för webben skulle hamna hos ett fåtal aktörer, med risk för stagnation och säkerhetsproblem.

Webben har alltid växt genom mångfald och öppenhet. Att bevara ett ekosystem med flera oberoende webbläsare och motorer är avgörande för att säkerställa en fortsatt fri och utvecklingsbar webb.

Linux är i dag ryggraden i mycket av den digitala infrastrukturen – från servrar och superdatorer till smartphones och inbyggda system. Om utvecklingen av Linux stannade av och det försvann helt ur ekosystemet skulle effekterna bli omfattande. Nedan följer en strukturerad genomgång av tekniska, ekonomiska, praktiska samt samhälleliga/strategiska konsekvenser, med aktuella data och exempel.

1. Teknisk påverkan

Linux dominans i servrar och superdatorer

Linux har en dominerande ställning som operativsystem i serverhallar och högprestandasystem. Till exempel kör nästan två tredjedelar av världens servrar Linux (ca 62,7 % global marknadsandel). Inom webbhosting driver Linux omkring 70 % av alla webbservrar världen över, och andelen är ännu högre bland de mest trafikerade sajterna (över 96 % av topp-1 000 000 webbsajter kör Linux). På superdator-fronten är Linux helt dominerande – sedan november 2017 använder samtliga system på Top500-listan någon Linux-baserad OS-variant. I tabellen nedan sammanfattas Linux närvaro i olika miljöer:

Om Linux skulle försvinna akut innebär det att miljontals servrar och alla nuvarande superdatorer behöver ett nytt operativsystem. Den tekniska osäkerheten vore enorm – många av dessa system är kraftigt optimerade för Linux. Linux möjliggör t.ex. specialanpassning av kärnan för att maximera prestanda på superdatorer och servrar. Ingen annan plattform idag erbjuder samma grad av öppen modularitet, resurssnålhet och skräddarsydd prestanda. Utan Linux skulle man tvingas välja mindre ideala alternativ, vilket kan ge sämre prestanda eller stabilitet. Kritiska system som idag är beroende av Linux (t.ex. globala börshandelsplattformar och rymdapplikationer) skulle behöva genomgå omfattande portar av programvara och drivrutiner till nya OS, något som är tekniskt riskfyllt och tidskrävande.

Linux i inbyggda system och konsumentprodukter

Linux spelar även en central roll i inbyggda system, mobiltelefoner och IoT. Android, som bygger på Linux-kärnan, driver uppskattningsvis 82–85 % av världens smartphones. Utöver mobiltelefoner kör otaliga konsumentprodukter Linux “under huven”: smart-TV-apparater, routrar, NAS-enheter, bilars infotainmentsystem och smarta hem-prylar (ofta via anpassade distributioner som OpenWrt, Automotive Grade Linux, etc.). Linux popularitet i IoT beror på dess stabilitet och flexibilitet för anpassning. Om Linux plötsligt upphörde skulle Android-ekosystemet stanna av – inga fler säkerhetsuppdateringar eller nya versioner till miljarder enheter. Tillverkarna skulle tvingas byta ut kärnan mot ett alternativ (t.ex. ett helt nytt OS), vilket sannolikt leder till fragmentering och långa förseningar i uppdateringar. Smarta enheter och routrar, som ofta redan har begränsat stöd, skulle riskera att bli osäkra eller ej få framtida funktioner utan den kontinuerliga ström av patchar och förbättringar som Linux-communityt levererar. För konsumenterna kunde konsekvensen bli färre valmöjligheter (t.ex. om Android försvinner och endast proprietära mobil-OS återstår) och potentiellt högre kostnader när tillverkare måste investera i dyra alternativa plattformar (se ekonomiska effekter nedan).

Säkerhetskonsekvenser (patchar och sårbarheter)

Ett stopp i Linux-utvecklingen skulle medföra allvarliga säkerhetsproblem. I dagsläget åtgärdas sårbarheter i Linux ofta snabbt tack vare den öppna källkodens insyn och globala community. Öppenheten innebär att säkerhetshål kan upptäckas och fixas snabbare jämfört med slutna system. Om inga nya Linux-patchar släpps kommer kända sårbarheter att förbli ouppdaterade, vilket öppnar upp för attacker mot många system över tid. Till exempel skulle kritiska kernelbuggar (som tidigare snabbt täppts till) kunna utnyttjas fritt om ingen officiell instans längre underhåller koden. Detta gäller inte bara Linux-kärnan utan även viktiga komponenter i GNU/Linux-systemet. Företag och användare skulle stå inför dilemmat att antingen fortsätta på en osäker plattform eller försöka migrera till annat OS under press.

Dessutom har Linux och öppen källkod traditionellt gett användare transparens och kontroll över säkerheten – man kan själv inspektera och åtgärda koden vid behov. I ett scenario utan Linux lutar ekosystemet mer mot proprietära lösningar där säkerhetsbrister ibland döljs eller patchar dröjer bakom stängda dörrar. Sammantaget skulle en stagnation av Linux lämna ett enormt antal enheter och servrar sårbara, och vi skulle förlora den proaktiva säkerhetskultur som det öppna samarbetet möjliggjort.

Effekter på öppen källkods-utveckling och samarbete

Linux-projektet är ett av historiens största samarbetsprojekt inom mjukvara. Kärnan uppdateras i rasande takt – ca 8 ändringar per timme integrerades i genomsnitt i Linux under en period – tack vare bidrag från tusentals utvecklare världen över. Under en 15-månadersperiod bidrog över 5 000 individuella utvecklare från nästan 500 olika företag med kod till Linux-kärnan. Om Linux försvinner skulle detta ekosystem av samarbete splittras. Många avancerade utvecklare och företag (Intel, IBM, Red Hat, m.fl.) som idag kanaliserar innovation in i Linux skulle behöva lägga om sina insatser. Vi skulle sannolikt se försök att forka den sista Linux-versionen, men utan Linus Torvalds’ och kärnteamets koordination riskerar det att leda till fragmentering (olika inofficiella varianter) istället för ett gemensamt projekt.

Konsekvensen blir troligen en inbromsning av innovationstakten i OS-utveckling. En rad stora öppna projekt – från containerteknik (Docker/Kubernetes) till datasystem (Hadoop, Kafka) – är dessutom byggda för Linux-miljö. Dessa skulle behöva anpassas till andra plattformar, vilket hämmar utvecklingen och spridningen av ny teknik. Öppen källkods-rörelsen i stort skulle ta en hård smäll: Linux har varit ett bevis på styrkan i globalt samarbete och en katalysator för många andra projekt. Dess frånfälle kunde leda till färre storskaliga samarbeten i framtiden ifall förtroendet för open source får sig en törn. Sammanfattningsvis utgör Linux kärnan (bildligt och bokstavligt) i dagens tekniska ekosystem – att förlora den skulle skapa ett tomrum som är svårt att fylla rent tekniskt.

2. Ekonomiska effekter

Branscher och företag beroende av Linux

Många branscher har kritiska beroenden av Linux. Här är några exempel:

• Molntjänster: Stora molnleverantörer som Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure bygger sina datacenter på Linux. Över 90 % av molninfrastrukturen globalt drivs av Linux, och ca 92 % av alla virtuella maskiner hos dessa leverantörer kör Linux-baserade OS. Även Microsoft har rapporterat att en majoritet av Azure-instanserna numera är Linux. 95 % av Fortune 500-företagen använder Linux för cloud, virtualisering eller datacenter. Om Linux försvinner påverkas således praktiskt taget alla större företag som förlitar sig på molnet – från e-handel till streamingtjänster – eftersom underliggande plattform behöver bytas ut eller licensieras om.
• Telekom: Telekomindustrin (t.ex. mobiloperatörer och nätverksleverantörer) använder i stor utsträckning Linux i allt från mobilnätens core-servrar till inbyggda system i basstationer och nätverksroutrar. Anledningen är prestanda och stabilitet samt möjligheten att skräddarsy OS:et efter behov. Om Linux inte längre vidareutvecklas skulle telekomföretag behöva portera sin infrastruktur till alternativ (många telekom-system är anpassade Linux-kärnor), med risk för driftstörningar. Dessutom kan det kräva ny specialskriven mjukvara och nya leverantörsavtal, vilket ökar kostnaderna i en bransch som hanterar samhällskritisk kommunikation.
• Finans och affärssystem: Banker, börser och finansinstitut förlitar sig tungt på Linux för sina servrar – bl.a. kör flera stora börser Linux för handelssystemen tack vare dess låga latens och höga driftsäkerhet. Även många företags-ERP- och databasservrar körs på Linux. En plötslig död för Linux innebär att dessa institutioner måste migrera känsliga system till ett annat OS, vilket både innebär hög risk och potentiellt enorma kostnader (för testning, omcertifiering av säkerhet, etc.). Finanssektorn värdesätter stabilitet, och osäkerheten kring en ny plattform skulle kunna bromsa tekniska framsteg eller leda till ökade utgifter för att köpa dyra proprietära lösningar som anses säkra nog.

Andra sektorer som offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård, forskning och utbildning påverkas också ekonomiskt, eftersom de ofta driver Linux-servrar för olika ändamål (webb, e-post, databaser, m.m.). Summan av kardemumman är att otaliga företag och branscher världen över skulle behöva lägga om sin IT-strategi. Detta medför inte bara teknisk osäkerhet utan också ekonomisk: beslut om investeringar i nya system, potentiell nedtid under byten, och i vissa fall förlorade affärsmöjligheter om man inte kan anpassa sig snabbt nog.

Kostnader för migrering till andra system

Att migrera från Linux till ett annat operativsystem på bred front vore förenat med betydande kostnader. Linux popularitet har delvis drivits av Total Cost of Ownership-fördelar – licensfritt användande och lägre hårdvarukrav – jämfört med många proprietära alternativ. Om Linux försvinner skulle organisationer ställas inför kostnader på flera plan:

• Direkta licenskostnader: En flytt till kommersiella OS (som Windows Server eller Unix-varianter) innebär att licensavgifter måste betalas per server eller per kärna. I molnmiljö kan detta exempelvis motsvara ~$0,046 per vCPU-timme extra för Windows-licensen****, utöver ordinarie driftkostnad. På årsbasis blir det ca $400 per vCPU, vilket för en serverpark med tusentals kärnor är enorma belopp. Linux har inga sådana avgifter – ”Unlike Linux, which is free, a Windows license incurs an additional cost on top of the VM price” – så detta skulle direkt öka IT-budgetarna för företag och myndigheter.
• Omdirigering av utvecklingsresurser: Mycket programvara är utvecklad specifikt för Linux eller med Linux som primär miljö. En migrering kräver portering av applikationer (ändra kod, byta skript som antagit Linuxverktyg, etc.) samt omlärning för personal. Den tid och arbetskraft som läggs på att hantera detta är en indirekt kostnad – utvecklare och adminstratörer måste fokusera på migrering istället för nyutveckling. Till exempel rapporterades det att en större plattforms-migrering i offentlig sektor (stadens München som bytte operativsystem) kostade tiotals miljoner euro i arbetsinsats över flera år. Likaså skulle varje större företag behöva investera stora summor i projektteam för att byta ut Linux-baserade system.
• Infrastruktur och kompatibilitet: Vissa specialiserade Linux-miljöer kanske inte har en direkt motsvarighet i andra OS. Detta kan tvinga fram inköp av ny hårdvara eller mellanlager. T.ex. drivrutiner för viss serverhårdvara eller IoT-kretsar finns idag endast för Linux; att byta OS kan kräva att man byter ut fungerande hårdvara för att få stöd, alternativt finansierar utveckling av nya drivrutiner för den valda plattformen. Båda alternativen innebär merkostnader.
• Potentiell nedtid och osäkerhet: Under migreringsarbetet finns risk för störningar i tjänster, vilket ekonomiskt kan slå hårt (bortfall av intäkter, avtalsviten, förlorat förtroende hos kunder). Företag kan behöva köra dubbla system parallellt under en övergångsperiod, vilket dubblar driftkostnader temporärt.

Sammanfattningsvis skulle en global migrering bort från Linux vara oerhört kostsam. Även om exakta siffror varierar per organisation pekar erfarenheter på att det rör sig om många miljarder dollar totalt sett, med allt från licenser, konsulttimmar till hårdvaruuppgraderingar inräknat.

Licensberoende och ökade programvarukostnader

En av Linux styrkor är att det är fri och öppen källkod, vilket gör användare obundna av licensvillkor och leverantörer. Om Linux försvinner ökar beroendet av kommersiella leverantörer dramatiskt. Ekonomiskt medför detta flera nackdelar:

• Ökat beroende av licensierade OS: Företag skulle i högre grad bli utlämnade till prissättning och villkor från aktörer som Microsoft, IBM/Oracle (för UNIX) m.fl. Det kan leda till prishöjningar över tid, i synnerhet om konkurrensen minskar. (Linux har fungerat som en gratis konkurrent som pressat priser; utan den finns risk för oligopol.) Kostnader för mjukvarulicenser och supportavtal skulle ta en större andel av IT-budgeten än idag.
• Leverantörsinlåsning: Med färre alternativ på marknaden riskerar kunder att fastna i kommersiell inlåsning, där byte av plattform i framtiden blir svårt eller dyrt. Som Elastx VD noterar är en stor fördel med open source just att undvika sådan inlåsning – “Linux, Kubernetes och andra starka open source-projekt gör att du själv kan välja om du vill köra en tjänst on-prem eller som en molntjänst hos ett flertal leverantörer”. Utan Linux försvagas förhandlingspositionen för kunder gentemot leverantörer, vilket i längden kan driva upp kostnader ytterligare.
• Högre kostnad för innovation: I dagsläget kan företag dra nytta av Linux utan att betala licens, och istället lägga pengar på anpassning/innovation. Om de tvingas köpa dyra OS-licenser kanske mindre budget finns för att utveckla nya funktioner eller tjänster. Detta är en opportunity cost som är svår att mäta men reell – särskilt för startups och mindre aktörer som idag kan basera sin IT på kostnadsfri Linux och fokusera resurserna på sin kärnverksamhet.
• Kostnad för konsumenter: För konsumentnära produkter skulle bortfallet av Linux antagligen innebära att tillverkare behöver köpa eller utveckla egna OS för t.ex. smarta prylar. Dessa kostnader kan komma att vältras över på konsumenterna i form av dyrare produkter eller abonnemang. Exempelvis är Linux en anledning att smarta hem-enheter och wifi-routrar kunnat bli så billiga – tillverkaren slipper utveckla ett OS från grunden eller betala per-enhet licens. I ett Linux-fritt scenario kanske vissa lågprisprodukter inte längre är lönsamma att tillverka, vilket minskar konkurrensen och pressar upp priser.

Kort sagt: Linux bortfall skulle flytta kostnadskurvan uppåt genom hela IT-industrin. Både direkta IT-budgetar och indirekta kostnader för slutanvändare skulle öka, på ett sätt som bromsar innovation och gynnar ett fåtal stora leverantörer ekonomiskt.

3. Praktisk påverkan

Konsumentprodukter och vardaglig teknik

På konsumentsidan skulle effekterna märkas i vår digitala vardag. Android-telefoner är det tydligaste exemplet – utan aktiv Linux-utveckling stannar Androids vidareutveckling eftersom dess kärna är Linux-baserad. Miljarder befintliga enheter skulle kanske fungera ett tag till, men de skulle inte få kritiska säkerhetsuppdateringar eller nya Androidversioner, vilket snabbt leder till en osäker och föråldrad mobilpark globalt. I förlängningen kan det betyda att Apple/iOS tar en ännu större dominans på smartphone-marknaden, då Android-ekosystemet undermineras. Alternativt kan Google tvingas skynda fram en ersättare (t.ex. sitt experimentella system Fuchsia), men under tiden råder stor ovisshet för tillverkare och konsumenter.

Andra smarta enheter i hemmet skulle också påverkas: Många hemroutrar och IoT-prylar kör anpassade Linux-system. Dessa är ofta redan eftersatta vad gäller uppdateringar; om den underliggande plattformen dessutom saknar support blir säkerhetsriskerna akut större. Användare kunde märka fler incidenter med hackade kameror, osäkra hemnätverk etc. Dessutom kan vissa funktioner sluta fungera om molntjänster stängs ned p.g.a. osäkra Linux-servrar.

För PC-användare som kör Linux skrivbords-OS (även om de är en mindre del av totalen) innebär det förstås en abrupt stopp – de får byta till Windows eller macOS. Viktigare är kanske att många konsumentprodukter interagerar med Linux-servrar i bakgrunden (streaming, sociala medier, spelservrar). Eventuella störningar i dessa bakomliggande system (t.ex. om speltillverkare tvingas migrera sina Linux-servrar och det går snett) kan ge avbrott i tjänster som vanliga användare märker av.

I praktiken skulle konsumentledet märka av mer instabilitet och långsammare utvecklingstakt i digitala tjänster. Nya produkter kanske försenas eftersom ekosystemet är i gungning. Under en övergångsperiod kan även säkerhetsincidenter öka, tills alternativa plattformar mognat och lappat de luckor som uppstått.

Molntjänster och infrastruktur

Moderna molntjänster som AWS, Google Cloud och Azure är starkt kopplade till Linux, både internt och för kunder. Om Linux försvinner behöver dessa aktörer omarbeta sin infrastruktur från grunden. Mycket av kontrollplanen och automationsverktygen hos molnleverantörerna kör idag på Linux. Ett exempel: Amazon AWS utvecklade en egen Linux-distribution (Amazon Linux) optimerad för sin miljö; Azure använder en specialanpassad Linux-kärna för sitt nätverk; Google’s interna servrar kör en variant av Linux. Utan Linux skulle de möjligen ersätta det med ett annat Unix-liknande system, men det skulle kräva enorma investeringar och testning.

Kunder hos molntjänsterna påverkas också direkt. Majoriteten av applikationer som driftas i molnet är byggda för Linux-miljö. Allt från webbappar på LAMP-stack (Linux/Apache/MySQL/PHP) till moderna container-baserade mikrotjänster förutsätter Linux. Visserligen erbjuder molnleverantörer Windows-servrar, men många cloud-native teknologier (Docker containers, Kubernetes orchestration) har Linux som standard. Även om Windows-containrar existerar är de inte lika utbredda eller effektiva för många scenarion. En konsekvens blir att DevOps-processer och deployments krånglar – verktyg och CI/CD-pipelines är inställda på Linux-noder och måste byggas om för nya miljöer.

Det är troligt att stora molnaktörer skulle försöka mildra detta genom att exempelvis satsa på BSD-system som bas eller intensifiera utvecklingen av egna operativsystem. Men under överskådlig tid skulle molnmarknaden lida av instabilitet. Kanske tvingas vissa företag tillfälligt backa från molnet och köra mer on-premises med andra system, vilket kan försena projekt och öka kostnader (ironiskt nog tvärtemot trenden att flytta till molnet).

För tjänster som vi tar för givna – som Netflix streaming, Facebooks plattform, Amazons e-handel – innebär det stora tekniska omställningar bakom kulisserna. Även här är risken att användare upplever mer störningar eller långsammare introduktion av nya features medan infrastrukturen byts ut. Molnens elasticitet och kostnadseffektivitet kan också försämras om man inte längre kan köra lika många tunna Linux-baserade VM:ar per fysisk server (t.ex. Windows VM kräver mer resurser och licenskostnad). Summan blir att både leverantörer och kunder får en mer komplex och kostsam drift, med möjliga följdeffekter på tjänsternas pris och prestanda.

Möjliga alternativ till Linux

Vilka alternativ finns om Linux skulle tvingas bort? Det finns egentligen tre huvudsakliga vägar: använda en annan öppen Unix-liknande plattform (t.ex. BSD), gå tillbaka till de gamla kommersiella Unix-systemen, eller flytta allt till Windows-ekosystemet. Var och en av dessa har för- och nackdelar som sammanfattas nedan:

BSD-alternativen skulle kunna ta över en del där öppenhet krävs – t.ex. kanske vissa Linux-distributioner och communityn byter fokus till BSD. FreeBSD har god prestanda i nätverk och används av stora aktörer för specifika ändamål (exempelvis använder Netflix FreeBSD för sina CDN-servrar). OpenBSD är känt för säkerhet. Men inget BSD-system har drivrutins- och hårdvarustöd i närheten av Linux, särskilt för konsumentenheter. Att gå över till BSD skulle innebära att många komponenter (ex. drivrutiner, container-funktionalitet) måste utvecklas från grunden eller portas – en stor insats som tar tid.

Kommersiell UNIX (som var standard innan Linux slog igenom) skulle kunna vara ett kortsiktigt alternativ för vissa stormaskins- och databasmiljöer. Exempelvis kör fortfarande en del banker IBMs AIX på stordatorer. Dessa system är stabila men har stagnerat och är extremt kostsamma per instans. De lämpar sig knappast för att ersätta Linux i volym (t.ex. webbservrar eller moln) på grund av kostnad och skalbarhet. Dessutom finns kompetensen för de systemen numera hos en krympande skara specialister.

Windows är det mest allmänna alternativet och skulle troligen se en explosionsartad ökning i användning om Linux försvann, eftersom det körs på standard-PC-servrar och stöds av en jätte som Microsoft. Mycket går att göra i Windows som man idag gör i Linux, men långt ifrån allt på samma sätt. Vi kan förvänta oss att Microsoft skulle försöka täcka upp tomrummet – kanske lansera speciella versioner för tidigare Linux-marknader (t.ex. HPC eller nätverksutrustning). Trots det finns det områden där Windows saknar meritlista, t.ex. topprestanda för superdatorer eller möjligheten att köra på ytterst små inbyggda enheter med begränsad hårdvara. Effektivitet är också en fråga: många Linux-servrar är skräddarsydda med minimala fotavtryck, medan Windows är mer monolitiskt. I skalbara miljöer som stora datacenter kan skillnaden i resurskrav bli kostsam, samt administrationsmässigt att automatisera utan Linuxverktyg.

Som helhet finns inget självklart ersättande ekosystem som utan vidare kan ta över Linux roll rakt av. Mest sannolikt är en kombination av ovan alternativ beroende på användningsfall: kanske Windows ökar starkt på företags-IT-sidan, medan BSD anammas av open source-samhället för att försöka behålla någon öppet utvecklad serverplattform. Men att döma av Linux unika ställning idag skulle övergången bli kaotisk och fylld av ineffektivitet medan ekosystemet omstruktureras.

4. Samhälleliga och strategiska effekter

Digital suveränitet och geopolitik

Linux och öppen källkod har inte bara tekniska och ekonomiska implikationer, utan även strategiska. Många länder och organisationer ser idag öppen programvara som en nyckel till digital suveränitet – möjligheten att kontrollera sin egen IT-infrastruktur utan att vara utlämnad till andra nationers företag. Om Linux försvinner skulle mycket av den möjligheten undergrävas, eftersom alternativen i hög grad är kommersiella plattformar dominerade av ett fåtal aktörer (framförallt amerikanska såsom Microsoft, eller i viss mån kinesiska).

Konsekvenser för geopolitiken kan bli att länder försöker skynda på utveckling av egna operativsystem. Exempelvis har Kina sedan länge arbetat på Linux-varianter som Kylin/NeoKylin för att ersätta Windows inom stat och försvar. Utan Linux som bas måste de antingen utgå från något som *BSD eller bygga helt egna kärnor, vilket är ett enormt projekt. Under mellantiden skulle de behöva falla tillbaka på kommersiella alternativ och därmed öka beroendet av utländska företag – raka motsatsen till deras nuvarande strategi. Samma sak gäller EU och andra som vill värna egen kontroll: man tappar ett verktyg (open source) för att undvika att all data hamnar på plattformar utom egen kontroll. En expertkommentar på området lyder: “En stor fördel med open source är att det kan förebygga teknisk inlåsning… [Det] gör att du själv kan välja om du vill köra en tjänst on-prem eller hos ett flertal leverantörer”. Linux har varit exakt ett sådant öppet alternativ som gett länder, myndigheter och företag förhandlingsmakt mot proprietära lösningar.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv innebär avsaknad av Linux att fler kritiska system drivs av slutna plattformar som kontrolleras av enskilda leverantörer (ofta under jurisdiktioner som kanske inte delas av användaren). Till exempel, om europeiska myndigheter måste köra allting på Windows Server och Azure i brist på Linux-baserade system, innebär det ett geopolitiskt beroende av USA-baserade företag. Detta kan bli problematiskt vid diplomatiska spänningar eller om leverantören beslutar något ensidigt. Med Linux kunde man alltid välja att drifta själv, forka koden vid behov, och ingen extern part hade full kontroll. Den strategiska handlingsfriheten krymper utan ett öppet OS-alternativ.

Vidare kan standardisering och öppna format ta skada. Linux och GNU-verktygskedjan har främjat öppna standarder och interoperabilitet. Om ekosystemet blir mer fragmenterat mellan olika proprietära system kan det uppstå mer slutna silos, där data och system inte samverkar lika smidigt. Det strider mot många regeringars digitaliseringsmål om öppen data och systemoberoende.

Sammanfattningsvis skulle Linux frånfälle kunna rubba maktbalansen i IT-sektorn ytterligare mot några få dominerande företag och försvåra för länder att ha full kontroll över sina digitala infrastrukturer. Vi skulle se intensifierade försök att skapa inhemska alternativ, men under överskådlig tid ökar beroendet av storföretagen, med allt vad det innebär av strategiska risker.

Utbildning och forskning

Inom utbildning och forskning är Linux högt värderat som både verktyg och pedagogiskt hjälpmedel. På universitet världen över används Linux-servrar för forskning inom t.ex. superberäkningar, AI-utveckling, bioinformatik och mycket annat. Att det är öppet och gratis gör det lätt för akademiska institutioner att sätta upp kraftfulla beräkningskluster utan dyra licenser. Faktum är att Linux driver samtliga av världens topp-500 superdatorer, vilka ofta används för forskningsändamål. Om Linux inte längre fanns, skulle forskare behöva lägga om en stor del av sin datorkapacitet. Antingen tvingas de använda proprietära system (med licenskostnader som deras anslag kanske inte täcker) eller så får de förlita sig på betydligt mindre mogna alternativ. I vilket fall riskerar det att bromsa forskningstakten, särskilt i datadrivna fält, eftersom mycket tid skulle gå åt till teknisk anpassning snarare än forskning.

Dessutom är Linux en hörnsten i datavetenskaplig utbildning. Studenter lär sig om operativsystem via Linux-kärnans källkod, de lär sig programmering i Unix-liknande miljöer, och många högskolekurser använder Linux-servrar för labs. En stor andel av professionella utvecklare (47 % enligt en undersökning) föredrar att arbeta i Linux-miljö, vilket återspeglar hur vanligt det är som kunskapskrav. Om Linux upphör skulle läroplaner behöva skrivas om – kanske lär man ut mer Windows-administration eller något BSD, men tillgängligheten att experimentera fritt med ett fullskaligt OS (som Linux möjliggjort) minskar.

I forskningsprojekt där mjukvara utvecklas som öppen källkod (vilket är vanligt inom t.ex. bioinformatik och klimatmodellering) skulle samarbeten försvåras om man inte har en gemensam öppen plattform. Vissa projekt kunde bli bundna till speciella plattformar, vilket gör det svårare för andra att replikera resultat – reproducerbarhet i forskning kan alltså påverkas negativt.

Även på grundskole- och gymnasienivå har många länder introducerat elever till programmering via Raspberry Pi eller liknande enkortsdatorer som kör Linux. Hela den rörelsen för att sprida datorkunskap skulle få sig en törn om inte Linux finns som lågbudget-alternativ.

Sammantaget riskerar vi en situation där IT-kompetensen brett i samhället minskar på sikt, eftersom färre har chansen att lära sig på en öppen plattform. Istället kan kunskap bli mer kopplad till specifika verktyg från dominerande leverantörer, vilket är mindre önskvärt ur utbildningssynpunkt. Forskning och innovation, som till stor del byggt på öppna ekosystem, skulle behöva finna nya vägar – möjligen med förseningar och mer stängda samarbeten som följd.

Sammanfattning

Konsekvenserna av ett Linux-försvinnande skulle vara drastiska på alla plan. Tekniskt sett står vi inför ett vakuum i servrar, superdatorer och en myriad av enheter – ingen enkel ersättare finns för den roll Linux spelar i dag. Ekonomiskt skulle kostnader skjuta i höjden för både företag och konsumenter, när gratis öppna lösningar ersätts av licensierade alternativ och dyr migrering. Praktiskt skulle användare möta en mer fragmenterad och troligen mindre stabil digital vardag under en övergångsperiod. Strategiskt skulle världen bli mer beroende av några få kommersiella aktörer, med minskad digital suveränitet som följd, samtidigt som utbildning och forskning skulle förlora ett av sina viktigaste verktyg.

Det hypotetiska scenariot understryker hur djupt integrerat Linux är i det globala IT-ekosystemet. De senaste decenniernas utveckling – från internetboom till mobilrevolution och molnomställning – har till stor del skett på axlarna av Linux och öppen källkod. Om Linux plötsligt försvann skulle mycket behöva byggas upp från grunden igen, och världen skulle under lång tid framöver känna av svallvågorna av denna förändring.

Källor: De belagda uppgifterna i rapporten har hämtats från aktuella, trovärdiga källor. Bland annat visar statistik att Linux dominerar superdatorer, servrar och smartphones, och analyser från branschaktörer belyser Linux avgörande roll för säkerhet, molninfrastruktur samt företagslandskapet. Dessa källor och fler refereras löpande ovan för att styrka de påstådda konsekvenserna.

Oracle Linux 9.5 är den senaste versionen av Oracles egna Linuxdistribution, baserad på Red Hat Enterprise Linux men med tillägg och förbättringar som riktar sig särskilt till företag och molnmiljöer. Systemet kombinerar stabilitet, hög prestanda och långsiktigt stöd med möjligheten att välja mellan två olika kärnor: Red Hat-kompatibla ”Red Hat Compatible Kernel” och Oracles egen Unbreakable Enterprise Kernel (UEK).

Oracle Linux är helt gratis att ladda ner och använda, och kräver ingen licens för att få tillgång till uppdateringar. Det gör det till ett attraktivt alternativ för både traditionella datacenter, molntjänster och virtualiserade miljöer.

Med version 9.5 introduceras också UEK 8, den senaste generationen av Oracles optimerade Linuxkärna – designad för att klara av dagens tunga arbetslaster, databaser, och molnbaserade applikationer.

Nyheter i Unbreakable Enterprise Kernel 8

Enligt Oracle är detta den mest avancerade UEK-versionen hittills. Bland de främsta förbättringarna märks en helt ny minneshanteringsstruktur, förbättrad I/O, effektivare nätverksfunktioner och utökad säkerhet.

Mer effektiv minneshantering

UEK 8 introducerar folios, en ny datastruktur som ersätter det äldre systemet för hur kärnan hanterar minnessidor. Resultatet är lägre overhead och mycket bättre skalbarhet, vilket är avgörande för miljöer med hög belastning – som t.ex. stora databasservrar.

Kärnan använder nu även Maple Tree, en ny intern datastruktur som ersätter äldre Red-Black-träd i hanteringen av virtuellt minne. Det leder till snabbare åtkomst, bättre utnyttjande av CPU-cache och i slutändan jämnare prestanda.

Optimerad för Arm och moln

För de som använder Oracle Cloud Infrastructure med Arm-baserade Ampere-processorer, erbjuder UEK 8 ökad flexibilitet. Nu kan man välja mellan en standardkärna med 4K sidstorlek, eller en ny variant med 64K sidor – vilket är särskilt värdefullt i beräkningsintensiva miljöer som kräver mycket sammanhängande minne.

Förbättrade filsystem och I/O

Fil- och lagringssystem har också förbättrats kraftigt. Det moderna I/O-gränssnittet io_uring har fått stöd för mer effektiva skrivoperationer till XFS, och direkt skrivning fungerar nu parallellt i både XFS och Ext4. Dessutom har Btrfs blivit bättre på att hantera stora datamängder och komprimerad data.

En särskilt intressant nyhet för systemadministratörer är XFS Online Repair, som nu testas som teknikförhandsvisning. Denna funktion gör det möjligt att identifiera och åtgärda fel i filsystemet i realtid – utan att behöva starta om systemet. Detta kan minska driftstopp vid problem med filsystemet drastiskt.

Nya nätverks- och säkerhetsfunktioner

På nätverkssidan introduceras BIG TCP, som förbättrar IPv6-prestanda genom att minska antalet paket och därmed latens – särskilt relevant i moderna datacenter.

Kernel-funktionaliteten Berkeley Packet Filter (BPF) har fått en ny minneshanterare, vilket gör det både säkrare och effektivare att köra programkod direkt i kärnan, t.ex. för övervakning eller nätverksanalys.

Säkerheten förbättras också med stöd för Intel SGX (Software Guard Extensions), som nu tillåter dynamisk hantering av skyddade minnesområden – s.k. enclaves. Detta är särskilt användbart för känsliga arbetslaster i både moln- och lokala installationer.

Sammanfattning

Oracle Linux 9.5 med UEK 8 erbjuder en kraftfull, säker och framtidssäker plattform för verksamheter som ställer höga krav på tillgänglighet och prestanda. Med förbättrad minneshantering, optimerade filsystem, stöd för moderna arkitekturer och ny teknik för felsökning och säkerhet, tar Oracle ett tydligt kliv framåt i sin roll som leverantör av företagsanpassad öppen källkod.

För att börja använda UEK 8 krävs Oracle Linux 9.5. Kärnan installeras från det officiella programvaruförrådet ol9_UEKR8, som kan aktiveras med Oracle Linux-standardverktyg.

Oracles information

https://linuxiac.com/oracle-releases-unbreakable-enterprise-kernel-8

OpenMandriva är en europeisk Linuxdistribution som härstammar från den klassiska Mandrake Linux, känd för att vara användarvänlig och innovativ. Projektet drivs av den ideella organisationen OpenMandriva Association, och fokuserar på att leverera ett snabbt, modernt och fritt Linuxsystem byggt med öppen källkod – från kompilator till skrivbord. OpenMandriva är en av få distributioner som kompilerar hela systemet med Clang/LLVM istället för GCC, vilket ger unika optimeringsmöjligheter.

Nu är version OpenMandriva Lx 6.0 här – en ny stabil utgåva som ersätter den tidigare Lx 5.0. Den kommer med en lång rad förbättringar, ett nytt skrivbord, uppdaterade program och för första gången någonsin: en officiell serverversion.

Nyheter i Lx 6.0

Den största nyheten är att KDE Plasma – standardskrivbordet i OpenMandriva – uppgraderats till version 6, vilket innebär ett modernare gränssnitt, bättre prestanda och förbättrad Wayland-stöd. Både X11 (det klassiska fönstersystemet) och Wayland (den nyare, säkrare grafiska protokollstandarden) stöds fortfarande, men i virtuella maskiner som VirtualBox är det bäst att välja X11 och VMSVGA som grafikdrivrutin för att undvika problem.

Program och webbläsare

OpenMandriva Lx 6.0 kommer med flera viktiga program direkt från start:

• LibreOffice 25.2.3 – en fullständig kontorssvit med stöd för dokument, kalkylark och presentationer. Nu integrerad med Qt 6 och Plasma 6 för bättre utseende och prestanda.
• Chromium 135 och Firefox 137 – två av de mest populära webbläsarna, med ändringar för att ta bort spårningsfunktioner från Google samt återinfört stöd för bildformatet JPEG-XL.
• Falkon – en lättviktswebbläsare baserad på Qt, utvecklad av KDE-projektet.
• GIMP 3 – ett kraftfullt bildredigeringsprogram, ofta jämfört med Photoshop.
• VirtualBox 7.1.8 – ett verktyg för att köra virtuella operativsystem.

För utvecklare

Version 6.0 har ett toppmodernt utvecklarpaket:

• LLVM/Clang 19.1.7 – en modern kompilator som används för att bygga hela OpenMandriva, ett alternativ till klassiska GCC.
• GCC 14.2 – GNU Compiler Collection, stöder många språk och används fortfarande parallellt.
• Glibc 2.41 – grundläggande C-bibliotek som nästan alla Linuxprogram är beroende av.
• Systemd 257.5 – system- och tjänstehanteraren som styr uppstart och bakgrundsprocesser.
• Mesa 25.0.4 – hanterar grafikacceleration i Linux, viktigt för spel och skrivbordseffekter.
• Java 24 – kör och bygger Java-applikationer.

Stöd för Proton och dess experimentella version gör det möjligt att spela Windows-spel utan Steam och utan sluten kod.

Serverutgåvan – nu officiell

OpenMandriva erbjuder nu en minimal, ”headless” (utan grafiskt gränssnitt) serverversion. Den levereras som en rå diskavbildning (inte ISO) för enkel driftsättning i molntjänster och virtuella miljöer som QEMU och OpenStack.

Servern är optimerad för prestanda och kommer med en förvald användare (”omv”) samt stöd för cloud-init, vilket gör det enkelt att sätta upp nätverk och SSH-nycklar direkt vid uppstart.

Alternativa skrivbord

OpenMandriva stödjer även flera andra skrivbordsmiljöer:

• GNOME 48 – enkel och elegant skrivbordsmiljö, standard i många Linuxdistributioner.
• LXQt 2.2 – resurssnål och snabb, passar äldre datorer.
• Xfce – klassiskt och lättanvänt skrivbord med låg systembelastning.
• COSMIC – ett nytt skrivbord under utveckling av System76, fokuserar på produktivitet och användarvänlighet.

Teknik under ytan

Systemet inkluderar både nya och äldre versioner av KDE-komponenter för att säkra bred kompatibilitet:
KDE Plasma 6.3.4, men även äldre 5.27.12, tillsammans med KDE Gear (programsviten) 25.04 och 23.08.5.
Qt 6.9 och Qt 5.15.15 används för att stödja både nyare och äldre applikationer byggda med Qt, ett av de vanligaste verktygen för att skapa grafiska gränssnitt i Linux.

Installation och arkitektur

Systemet kan installeras både på x86_64 (vanliga datorer) och ARM-baserade servrar (t.ex. Ampere eMAG, Altra, eller AMD Zen). Installationen görs genom att skriva systemet till ett USB-minne och köra det medföljande installationsskriptet. Den som vill anpassa installationen för särskilda miljöer kan redigera skriptet efter behov.

Viktigt för befintliga användare

De som använder OpenMandriva Lx 5.0 rekommenderas att göra en helt ny installation av 6.0, eftersom en platsuppgradering inte är tillförlitlig.

Installationsavbilder finns att ladda ner via SourceForge, och fullständig versionsinformation finns i de officiella anteckningarna.

https://linuxiac.com/openmandriva-lx-6-0-launches-with-plasma-6-and-new-server-edition

Snart är det dags – Windows 10 når slutet av sin livscykel och får inte längre några säkerhetsuppdateringar. Men det betyder inte att din gamla dator är värdelös!

Vad har du för dator?

Innan du bestämmer vad du ska göra, ta reda på vad du faktiskt har för maskin. Har du till exempel en Intel i7-2600 eller en gammal Intel Celeron 440? Det är som att jämföra en Volvo P1800S med en Volvo 66 – den ena är en klassiker, den andra ett misslyckat experiment.

Även om datorn är riktigt gammal finns det användningsområden. Som tumregel kan man säga att datorer som endast stödjer 32-bitars system börjar bli svåra att använda 2025 och framåt. Om du har en sådan kan det vara dags att gå i pension – åtminstone för just den datorn.

1. Installera Linux Mint

Har du en lite äldre dator? Ge den nytt liv med Linux Mint. Systemet är snabbt, resurssnålt och ger en användarupplevelse som påminner mycket om Windows 7. Perfekt för dig som vill ha något enkelt och välbekant.

2. Bygg en NAS – nätverkslagring

En NAS (Network Attached Storage) är en enhet eller dator som är kopplad till ditt nätverk och används för att lagra och dela filer mellan flera användare eller enheter. Den fungerar som en privat molnserver i hemmet eller på kontoret, där du kan spara dokument, bilder, filmer och säkerhetskopior och komma åt dem från andra datorer, mobiltelefoner eller surfplattor.

I dessa tider, när allt fler ifrågasätter om man verkligen ska lägga sin data i amerikanska molntjänster, kan en NAS vara ett bra alternativ av din gamla dator.

Det finns flera Linux-baserade system som kan förvandla din dator till en NAS – perfekt för att lagra och dela filer hemma. Här är några populära alternativ:

För gamla eller svaga datorer:

• OpenMediaVault
• XigmaNAS

För Raspberry Pi:

• OpenMediaVault
• LibreELEC + SMB

För avancerade funktioner och snapshot-stöd:

• TrueNAS SCALE (kräver minst 8 GB RAM)
• Rockstor (bygger på Btrfs)

För enkel fil- och mediadelning:

• LibreELEC + SMB

3. Gör om datorn till en klockradio

Installera ett lättviktigt Linuxsystem som automatiskt startar Firefox i helskärm och öppnar en hemsida med klocka och webbradio.
Alternativt kan du använda ditt befintliga operativsystem. Det enda som behövs en hemsida som gör detta.

Exempel på en sådan sida: https://radio.televinken.org

Här är en artikel hur du gör det med Linux : Bygg en radio

4. Klocka, radio och informationstavla

Om du har lite programmeringskunskap kan du bygga vidare på klockradio-idén. Lägg till exempel till när nästa buss eller tunnelbana går från din närmsta hållplats.
Har du mer tid och lust kan du bygga en digital anslagstavla för hela familjen – med veckans middagar, kalender och påminnelser.

5. Sälj eller skänk bort datorn

En dator som inte klarar Windows 11 är inte värd mycket – men den kan fortfarande vara till nytta för någon annan. Om du säljer den, var ärlig med att den inte stödjer nyare Windows-versioner.

Om du skänker bort datorn, glöm inte att radera hårddisken ordentligt. Även om du tror att du inte har något känsligt lagrat, kan personlig information användas för bedrägerier.
Läs mer här: https://www.linux.se/sa-radera-du-din-harddisk-sakert/

6. När är det dags att slänga datorn?

Om datorn inte startar alls, inte ger bild eller har trasiga tangenter – då är återvinning rätt väg.
Men om enda problemet är ett gammalt operativsystem, är det ett enormt slöseri att kasta den.

Ett förtydligande: om datorn har Windows XP eller ännu äldre system, kan det vara svårt att ens få Linux att fungera bra. Då kan återvinning vara rätt val.

7. Barnens dator

Har du en allt-i-ett-dator som till exempel en äldre iMac? Gör om den till barnens ”Bolibompa-dator”!
Med Linux Mint eller Ubuntu kan barnen titta på film, spela enklare spel och till och med streama via tjänster som Netflix och Disney+.

8. Lär dig något nytt

Du kanske inte använder datorn varje dag – men varför inte använda den för att lära dig något nytt? Testa olika Linux- eller FreeBSD-installationer, experimentera, och bygg något eget.

Som man brukar säga: det är bara fantasin som sätter gränser.
Och med ChatGPT som hjälp behöver du inte vara expert – det är som att ha världens bästa lärare vid din sida.

LibreOffice 25.2.3 är nu tillgänglig med fokus på stabilitet och buggfixar. Den tredje underhållsuppdateringen i 25.2-serien rättar till 68 buggar och förbättrar kompatibilitet och prestanda i den fria kontorssviten.

LibreOffice 25.2.3 är en så kallad ”point release” som fokuserar på att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten i sviten genom att åtgärda buggar och krascher som användare rapporterat. Totalt innehåller uppdateringen 68 buggfixar, vilka finns dokumenterade i ändringsloggarna för RC1 och RC2.

Uppdateringen kommer cirka en månad efter version 25.2.2 och stärker ytterligare LibreOffice 25.2-seriens balans mellan nya funktioner och produktionssäker stabilitet. Bland de större nyheterna i 25.2-serien (som lanserades i februari 2025) finns en ny integritetsfunktion som rensar dokument från personlig information, till exempel författarnamn, redigeringstider och skrivarkonfigurationer.

LibreOffice 25.2.3 bygger på LibreOffice Technology-plattformen, som möjliggör utveckling av versioner för både skrivbord, mobil och molntjänster. Plattformen stöder fullt ut både den öppna dokumentstandarden ODF (ODT, ODS, ODP) och Microsofts egna OOXML-format (DOCX, XLSX, PPTX), vilket gör sviten mycket kompatibel med olika filformat.

Denna version finns tillgänglig som DEB- och RPM-paket för Linux-användare, samt som källkod för den som föredrar att bygga programmet själv. Användare som installerat LibreOffice via sin Linuxdistributions pakethanterare bör vänta tills versionen blir tillgänglig där, för att uppdatera på ett säkert sätt.

Support och företagsanvändning
The Document Foundation påminner om att detta är Community Edition, som underhålls av frivilliga i det globala LibreOffice-nätverket. För företag och organisationer rekommenderas i stället LibreOffice Enterprise, som erbjuds av ekosystemets partners. Dessa versioner innehåller tilläggstjänster som långsiktigt stöd, säkerhetsuppdateringar och teknisk support via SLA-avtal. Mer information finns på: www.libreoffice.org/download/libreoffice-in-business

Manualer och support för slutanvändare
Engelska användarmanualer för Writer, Impress, Draw och Math kan laddas ner från books.libreoffice.org/en. Användare kan även få hjälp via användarforumet ask.libreoffice.org eller genom e-postlistor där frivilliga hjälper till.

Framtid och stöd
LibreOffice 25.2-serien kommer att få totalt sju underhållsuppdateringar och stöds till och med den 30 november 2025. Nästa version, LibreOffice 25.2.4, planeras släppas i början av juni.

En förändring som lär väcka diskussion är att användare tvingas bekräfta Mozillas användarvillkor och sekretesspolicy via en popup. Klickar man inte på knappen “Bekräfta och fortsätt” verkar det som att Firefox inte går att använda. Det är dock värt att notera att detta krav bara syns i den officiella binärversionen. Användare som installerar Firefox via DEB-paket (t.ex. på Ubuntu) eller via Archs utvecklingsversion rapporterar att popupen inte visas där – hur det blir med Flatpak- och Snap-versionerna återstår att se.

En annan ändring är att meddelandet om att datainsamling har inaktiverats (“Du tillåter inte längre Mozilla att samla in teknisk och interaktionsdata…”) nu visas varje gång du startar om webbläsaren – åtminstone under de 30 dagar det tar innan all tidigare data tas bort.

På funktionssidan bjuder Firefox 139 på flera förbättringar:

• Översättning av hela sidor även när man befinner sig på en tilläggssida.
• PNG-bilder som klistras in behåller genomskinlighet, vilket tidigare inte alltid fungerade.
• Bättre uppladdningsprestanda med HTTP/3, särskilt vid återanslutningar och på snabba nätverk med hög latens.

För webbutvecklare finns också mycket nytt:

• Timer-hantering i Web Workers
• Stöd för WebAuthn largeBlob
• Nya funktioner i HTML-dialogrutor, t.ex. requestClose()
• Stöd för hidden=until-found, som låter dolt innehåll bli sökbart på sidan

Utvecklare får även tillgång till det nya Temporal API:t, som är tänkt att ersätta det gamla Date. Dessutom har sökfunktionen förbättrats så att stängda <details>-element automatiskt öppnas om de matchar en sökning på sidan. Firefox blir även bättre på att tolka webbstandarder lika som andra webbläsare.

En annan stor förändring är att Service Workers nu fungerar i privat läge, vilket gör att fler sajter kan fortsätta köra bakgrundsfunktioner – exempelvis för offline-stöd – även i inkognitoläge. Mozilla förklarar att detta sker med hjälp av krypterad lagring, precis som med IndexedDB och cache-hantering i tidigare versioner.

Firefox 139 släpps som färdig version den 27 maj 2025, samtidigt som nya ESR-versioner (långtidsstöd) för Firefox 115.24 och 128.11. Betaversionen kan redan nu laddas ner från Mozillas webbplats, men eftersom det är en testversion bör den inte användas i skarpa miljöer.

Arch Linux har tagit ett stort kliv och finns nu som ett officiellt alternativ i Windows Subsystem for Linux (WSL) 2. Det betyder att Windows-användare enkelt kan köra Arch direkt i sitt system – utan att behöva krångla med avancerade installationer eller virtuella maskiner.

I februari rapporterades det att Arch Linux höll på att bli godkänd som en officiellt stödd distribution för WSL, ett verktyg som gör det möjligt att köra Linux-appar i Windows-miljö. Den 15 april bekräftade utvecklaren Robin Candau, som lett projektet, att Arch nu lagts till i Microsofts WSL-katalog – vilket innebär att arbetet är färdigt och tillgängligt för alla.

Efter månader av samarbete mellan Arch-utvecklare och Microsoft är det alltså klart: Arch är officiellt en del av WSL:s utbud. För fans av Arch och nyfikna nybörjare innebär det att man nu slipper den tekniskt utmanande installationen som Arch annars är känd för.

Istället för att skapa dubbelboot-system eller köra tunga virtuella maskiner kan du nu installera Arch med ett enkelt kommando – direkt från din Windows-terminal.

Så här gör du:

1. Aktivera WSL om det inte redan är installerat: powershellKopieraRedigerawsl --install --no-distribution
2. Se vilka distributioner som finns tillgängliga: powershellKopieraRedigerawsl --list --online
3. Installera Arch Linux: powershellKopieraRedigerawsl --install archlinux

När installationen är klar startar du Arch via Windows Terminal eller med:

powershellKopieraRedigerawsl -d archlinux

Och det är allt – du är igång med Arch på Windows!

https://linuxiac.com/arch-linux-officially-arrives-on-windows-subsystem-for-linux

Mozilla har släppt version 138 av sin populära e-postklient Thunderbird. Det är en fri programvara med öppen källkod som nu fått flera förbättringar, nya funktioner och buggfixar.

En av de mest märkbara nyheterna är att aviseringarna för ny e-post har blivit mer interaktiva. Numera kan du direkt från aviseringen välja att arkivera, ta bort eller svara på meddelandet – utan att behöva öppna själva Thunderbird-fönstret.

För macOS-användare har inställningarna för aviseringar utökats, vilket gör det lättare att anpassa vilka typer av meddelanden du vill se och hur de ska visas.

Programmet har även fått förbättrat stöd för tillgänglighet. På både Linux och macOS har färgerna i högkontrastlägen justerats, så att gränssnittet blir mer enhetligt för användare med särskilda behov.

Flera buggar har också rättats till. Exempelvis visas inte längre dubbla ikoner i macOS-aviseringar, och förhandsvisningar i aviseringarna klipps inte av lika konstigt som tidigare. Ett problem där datum visade fel veckodag har också åtgärdats.

En annan förbättring är att växlingen mellan ljust och mörkt tema nu fungerar smidigare – även om du använder tillägget Dark Reader.

Tekniska problem som rörde adressboken, där uppgifter kunde listas fel beroende på versaler/gemener, har fixats. Det är också svårare att av misstag radera saker i meddelandesökningen, och nu fungerar dra-och-släpp-ordning igen för nyhetsgrupper.

Windows-användare som haft bekymmer med mappar eller profiler som innehåller tecken utanför det engelska alfabetet får nu en lösning på det också.

Förutom dessa förbättringar har säkerhetsluckor täppts till, och den allmänna användarupplevelsen har blivit mer stabil och smidig – till exempel vid tangentbordsnavigering eller synkronisering med Zimbra-servrar via CardDAV.

Ett tidigare fel där det adaptiva skräppostfiltret ibland kunde krascha programmet är nu åtgärdat, vilket ger ett mer pålitligt system för att hantera oönskad e-post och sorteringsregler.

Du kan läsa mer i det officiella tillkännagivandet eller ladda ner den nya versionen direkt från Mozillas webbplats.

https://linuxiac.com/mozilla-thunderbird-138-released-heres-whats-new

Valve meddelar nu en viktig förändring för dig som spelar på Linux. Från och med 15 augusti 2025 kommer Steam-klienten inte längre att fungera på system där glibc (GNU C Library) är äldre än version 2.31.

Det innebär att om du kör en gammal Linuxdistribution med ett äldre systembibliotek, så kommer du inte bara att tappa tillgången till själva Steam – du kommer heller inte kunna starta dina installerade spel. Allt kräver då en nyare version av glibc för att överhuvudtaget kunna köras.

Det här påverkar främst riktigt gamla system, till exempel:

• Debian 10
• Ubuntu 18.04
• Fedora 31
• Linux Mint 19
• CentOS 7, RHEL 7 och 8, AlmaLinux 8, Rocky Linux 8

De flesta skrivbordsanvändare har förmodligen redan gått vidare till nyare versioner – särskilt eftersom dessa gamla system ofta inte längre har officiellt stöd. Men om du av någon anledning fortfarande använder en av dem, kan det vara hög tid att tänka på en uppdatering.

Bakgrunden till detta är att glibc är ett grundläggande bibliotek som alla dynamiskt länkade program i Linux använder. Det hanterar saker som filåtkomst, skärmutmatning, nätverkskommunikation och minneshantering. När Steam och spelen byggs med nyare versioner av glibc, förstår inte äldre system längre hur de fungerar – vilket gör att de helt enkelt vägrar starta.

Så om du vill fortsätta spela via Steam efter sommaren 2025, se till att din Linux-installation är uppdaterad. Det är inte bara en fråga om kompatibilitet – det är också viktigt för säkerhet och prestanda.

Kort sagt: kör du glibc äldre än 2.31 – dags att uppgradera!

https://linuxiac.com/steam-will-stop-working-on-outdated-linux-systems-this-august

Den lilla och resurssnåla Linuxdistributionen 4MLinux har nått version 48.0. Utvecklaren Zbigniew Konojacki meddelar att denna nya version nu finns tillgänglig för nedladdning, och kommer med flera nya funktioner och uppdateringar.

Bland nyheterna märks att videoredigeraren Kino (för DV-video via IEEE 1394) nu ingår som standard, liksom VVenC, en modern videokodare för H.266/VVC-formatet. Även FreeTube, en fristående YouTube-klient, och Bristol, ett ljudemuleringsprogram för klassiska syntar och elpianon, har lagts till.

Version 48.0 innehåller också uppdaterade versioner av många vanliga program, exempelvis:

• LibreOffice 25.2
• AbiWord 3.0.5
• GIMP 2.10.38
• Mozilla Firefox 137
• Google Chrome 135.0
• VLC 3.0.21
• Wine 10.4

Under ytan används Linux 6.12 LTS och Mesa 24.3.3 för grafikstöd. Som vanligt bygger systemet på den lättviktiga fönsterhanteraren JWM och är avsett för 64-bitars datorer.

Även serverutgåvan 4MServer har uppdaterats. Den gör det möjligt att snabbt sätta upp en komplett LAMP-server (Linux, Apache, MariaDB, PHP) och innehåller bland annat:

• BusyBox 1.36.1
• Perl 5.40.0
• Python 3.13.1 och 2.7.18
• Ruby 3.4.1

Den tidigare versionen, 4MLinux 47.0, har nu fått statusen ”gammal stabil” och bör uppdateras. Samtidigt avslutas stödet för 4MLinux 46.0.

Nedladdning av version 48.0 erbjuds i både Full- och Core-varianter via projektets officiella webbplats.

Mozilla har färdigställt Firefox 138 och gjort den tillgänglig för nedladdning för alla plattformar, en dag före det officiella lanseringsdatumet den 29 april 2025. Här är en översikt av nyheterna i den här versionen.

Firefox 138 förbättrar upplevelsen för Linux- och macOS-användare genom att låta dem kopiera länkar från bakgrundsflikar direkt via snabbmenyn i fliklisten. Autofyll för adresser och kreditkortsuppgifter har också förfinats och hanterar nu dynamiska formulär bättre än tidigare. Dessutom har nya inställningar för kontrastkontroll införts, som gör det möjligt att visa samma färgschema på alla webbplatser för ökad läsbarhet.

Bland sökinställningarna finns nu ett nytt val för att visa söktermer i adressfältet när man är på en resultatsida. Mozilla har också återinfört funktionen för snabbåtgärder i adressfältet, tillsammans med dess snabbkommandon i sökgenvägarna.

Firefox Labs, där experimentella funktioner kan aktiveras, är tillbaka i inställningsmenyn. Här kan man exempelvis slå på automatisk bild-i-bild-visning för aktiva videor när man byter flik. Dessutom har adressfältet fått bättre stöd för att visa förslag medan man använder IME-tangentbordsinmatning.

På Android-sidan introduceras flera nyheter: stöd för TLS-klientcertifikat, möjlighet att dela nedladdade filer eller deras ursprungliga länkar, samt aktivering av skrivbordsvy som standard på surfplattor. Windows 11-användare får i sin tur stöd för menyer med akryleffekt i popup-fönster.

En ny funktion i hamburgermenyn gör det nu enkelt att rapportera webbplatser som inte fungerar som de ska, så att Mozilla kan förbättra kompatibiliteten för alla användare.

Funktionerna för flikgrupper som lanserades i Firefox 137 har byggts ut med nya snabbmenyval för att snabbt lägga till eller ta bort flikar från grupper.

För utvecklare finns det flera intressanta tillskott:

• Stöd för error.captureStackTrace för ökad kompatibilitet mellan webbläsare
• Ny funktion Error.isError för att kontrollera om ett objekt är ett felobjekt
• Stöd för Import Attributes, som möjliggör metadata vid modulimport
• Möjlighet för applikationer att ange hur videokvalitet ska hanteras om prestandan inte räcker till
• Nya möjligheter för webbplatser att rensa nätverkscachen via Clear-Site-Data-huvudet
• Stöd för integritetskontroll av importkartor via ett nytt fält

Dessutom visar nätverksverktyget nu den fullständiga sökvägen för varje begäran i en separat kolumn, vilket underlättar felsökning och analys.

Firefox 138 kan nu laddas ner för Linux i versioner för 32-bitars, 64-bitars och ARM64 (AArch64). Den officiella lanseringen sker imorgon, den 29 april 2025, då Firefox också börjar rulla ut via OTA-uppdateringar till Windows- och macOS-användare.

FInns att hämta på Mozilla ftp server :

https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/138.0

https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/138.0/linux-x86_64/sv-SE

När en Linux-server börjar kännas seg är disk-I/O (input/output) ofta boven. Att kunna övervaka diskaktivitet hjälper dig att snabbt hitta flaskhalsar och optimera servern.

Här är 5 kraftfulla verktyg du enkelt installerar och använder på Ubuntu.

1. iostat – Visar hur diskar och partitioner används

Kortfattat:
iostat mäter läsning, skrivning och belastning på dina hårddiskar och partitioner.

🛠 Installation:

sudo apt update
sudo apt install sysstat

📋 Användning:

1. Visa enkel diskstatistik: iostat -d
2. Visa detaljerad statistik (med fler kolumner): iostat -x
3. Lägg till tidstämpel i rapporten: iostat -xt
4. Visa statistik varannan sekund, totalt 10 gånger: iostat -d 2 10
5. Spara resultatet i en fil: iostat -d 2 10 > diskrapport.txt

💡 Tips:
Förklaringar av alla kolumner hittar du med:

man iostat

2. sar – Loggar systemaktivitet över tid

Kortfattat:
sar samlar statistik om CPU, disk, nätverk och minne — perfekt för att analysera systemets prestanda i efterhand.

🛠 Installation:

sudo apt update
sudo apt install sysstat

⚙️ Aktivera loggning:

1. Öppna inställningsfilen: sudo nano /etc/default/sysstat
2. Ändra ENABLED="false" till: ENABLED="true"
3. Spara och stäng (Ctrl+O, Enter, Ctrl+X).
4. Starta och aktivera tjänsten: sudo systemctl enable sysstat sudo systemctl start sysstat

📋 Användning:

• Visa övergripande diskaktivitet: sar -b
• Visa detaljer för varje disk: sar -d
• Se historisk data från en viss tid: sar -d -s 10:00:00 -e 11:00:00

🔔 OBS:
sar behöver några minuter efter start för att hinna samla data.

3. iotop – Visar diskaktivitet per process

Kortfattat:
iotop är som top, men för diskaktivitet — visar vilka program som läser/skriver mest till disken just nu.

🛠 Installation:

sudo apt update
sudo apt install iotop

📋 Användning:

• Starta iotop: sudo iotop
• Visa endast processer (utan trådar): sudo iotop -P
• Visa ackumulerad I/O per process: sudo iotop -a

💡 Tips:
iotop behöver sudo för att fungera korrekt.

4. dstat – Realtidsövervakning av flera resurser

Kortfattat:
dstat ger dig en färgkodad överblick över CPU, disk, minne och nätverk — i realtid.

🛠 Installation:

sudo apt update
sudo apt install dstat

📋 Användning:

• Starta dstat: dstat
• Visa endast diskstatistik: dstat -d
• Visa CPU, minne och disk samtidigt: dstat -cdm
• Logga utdata till CSV-fil: dstat --output diskstatistik.csv

💡 Tips:
CSV-filen kan öppnas i Excel eller LibreOffice för snygga grafer.

5. atop – Avancerad systemövervakning och historik

Kortfattat:
atop visar detaljerad information om disk, CPU, nätverk och minne — och sparar allt för senare analys.

🛠 Installation:

sudo apt update
sudo apt install atop

📋 Användning:

• Starta atop: sudo atop
• Ändra uppdateringsintervall till 5 sekunder: sudo atop 5
• Läsa sparad atop-logg: sudo atop -r /var/log/atop/atop_YYYYMMDD

🔔 OBS:
Atop sparar loggar automatiskt till /var/log/atop/. Perfekt för att felsöka problem i efterhand.

Sammanfattningstabell

Den populära fria DJ-programvaran Mixxx har nu släppts i version 2.5.1. Den nya uppdateringen innehåller stöd för flera nya DJ-kontrollers, inklusive DJ TechTools MIDI Fighter Spectra, Numark NS6II, Numark Platinum FX, M-Vave SMC-Mixer, Hercules DJControl Inpulse 500 och Reloop Digital Jockey 2 IE. Dessutom finns nu en pianotangentbords-mappning för M-Vave SMK-25 II.

Uppdateringen innebär också att Hercules DJControl Inpulse 300 får nya funktioner som toneplay, slicer och beatmatch. Stödet för Behringer DDM4000 och BCR2000 har förbättrats, och pitch bend-knapparna på Hercules DJ Console Mk1 fungerar nu som de ska.

Mixxx 2.5.1 rättar också till VU-mätarna på Numark Mixtrack Platinum, fixar slip mode och lägger till saknade reglage på Pioneer DDJ-SB3, samt förbättrar stödet för Traktor S4mk3 och Traktor Kontrol S3.

Utöver allt detta har utvecklarna förbättrat MIDI-inlärningen och kontrollinställningarna, gjort Waveform Overview ännu bättre, lagt till stöd för Ubuntu 25.04 och rättat ett antal buggar och problem.

Mixxx kan laddas ner som Flatpak via Flathub, eller kompileras från källkod om du föredrar det. Snart kommer det också finnas tillgängligt i Linux-distributionernas programarkiv.

Översikt

TrueNAS har släppt version 25.04, även kallad Fangtooth, som innebär flera viktiga uppdateringar och förbättringar för NAS-system med öppen källkod. Den senaste versionen baseras på Debian Linux och fokuserar på företagsanvändare som behöver kraftfull lagring med stöd för modern virtualisering och containeriserade applikationer.

Nyheter i Lagring och API

En av de största nyheterna är stödet för snabb ZFS-deduplicering, som direkt integrerats i användargränssnittet och ger bättre effektivitet i datalagringen. Dessutom introduceras ett nytt API baserat på JSON-RPC 2.0 över WebSocket, vilket ersätter det äldre REST API:t. Denna förändring innebär förbättrad dokumentation och ger användare möjlighet att koppla API-nycklar direkt till specifika användarkonton, vilket ger bättre säkerhet och integration med externa lösningar.

Förbättrad Hårdvarukompatibilitet

På hårdvarusidan använder TrueNAS 25.04 Linux-kärnan 6.12 för utökad hårdvarukompatibilitet och NVIDIA-drivrutin 550.142, vilket möjliggör effektivare hantering av GPU-intensiva arbetsuppgifter. OpenZFS har uppgraderats till version 2.3, vilket ytterligare förbättrar lagringssystemets prestanda och pålitlighet.

Nya Företagsfunktioner

Flera företagsfokuserade funktioner introduceras också, som stöd för NFS över RDMA och Fibre Channel. Administratörer kan nu dra nytta av iSCSI XCOPY med ZVOL-blockkloning, vilket förenklar och effektiviserar datahanteringen.

Uppdaterad Virtualisering

Virtualiseringsfunktionerna har genomgått en större förändring. Den tidigare KVM-hypervisorn har ersatts med Incus, och TrueNAS introducerar nu även stöd för Linux-systemcontainers (LXC). Dessa virtualiseringsfunktioner är dock fortfarande i ett experimentellt stadium och rekommenderas i nuläget enbart för test- och utvecklingsmiljöer.

Förändringar i Apps-systemet

Även TrueNAS Apps-systemet har fått betydande förändringar med möjlighet att binda specifika IP-adresser per applikation, vilket ger bättre kontroll och flexibilitet.

Viktiga Uppgraderingsdetaljer

För användare som uppgraderar från tidigare versioner av TrueNAS (24.04 eller 24.10) är det viktigt att notera att äldre versioner inte längre kommer stödjas för nya installationer eller uppgraderingar efter den 1 juni 2025. Användare bör därför säkerställa att applikationer migreras innan detta datum.

En annan viktig aspekt är att virtuella maskiner skapade med den tidigare KVM-implementationen inte migreras automatiskt vid uppgradering. Användare måste därför manuellt återskapa dessa virtuella maskiner under Incus efter uppgraderingen.

Rekommendationer inför Uppgradering

TrueNAS-teamet rekommenderar att användare noggrant planerar och testar inför en eventuell uppgradering, även om version 25.04 klassificeras som stabil.

För detaljerad information om hur uppgraderingen bör genomföras, hänvisas användare till TrueNAS webbgränssnitt, där det rekommenderas att först uppdatera systemet till den senaste underhållsversionen (v24.10.2) innan version 25.04 installeras.

Kan laddas hem här : https://www.truenas.com/download-truenas-core/

https://linuxiac.com/truenas-25-04-fangtooth-open-source-nas-released

Att samla in kontaktuppgifter från intressenter på en exempelvis en mässa är ofta en omständig process.
Traditionellt används pappersblanketter som senare måste matas in i datorn manuellt – tidsödande och lätt att göra fel.

Men tänk om du kunde bygga en egen webbapp som samlar in uppgifterna direkt till en databas via en enkel QR-kod?
I den här artikeln visar vi hur du bygger en sådan lösning – helt utan pappersarbete!

Bakgrund

Istället för att dela ut pappersblanketter, kan du på t.ex på en mässa ställa upp en skylt med en QR-kod.

När besökaren skannar koden med sin mobil öppnas ett formulär där de själva fyller i sina kontaktuppgifter.

Informationen sparas direkt i en databas och är redo för dig att använda – utan något extra arbete efter mässan.

Att anlita en programmerare för detta kostar ofta runt 1000 kr/timme plus moms. Dessutom är detta ett roligt och lärorikt projekt!

Koden är på en nivå som påminner om när man på 80-talet satt med C64-användarmanualen och testade hur man gjorde en ballongsprite i BASIC.

Skillnaden är att vi idag använder PHP och HTML.

Med hjälp av verktyg som ChatGPT kan du dessutom komma mycket långt på egen hand.

Tekniken bakom: LAMP

För detta projekt använder vi en klassisk LAMP-stack:

• Linux – Operativsystem
• Apache – Webbserver
• MySQL/MariaDB – Databashanterare
• PHP – Serversidespråk

Det finns flera sätt att installera en LAMP-miljö, oavsett om du kör Linux, macOS eller Windows.

En bra guide hittar du här:

👉 Så installerar du en LAMP-server med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS

Observera att VMware numera är gratis för privatpersoner och ofta fungerar bättre än VirtualBox.
Dessutom har Ubuntu 24.04 LTS nyligen släppts.

Vi utgår från att du redan har en fungerande LAMP-miljö.

Innan vi börjar bör vi fundera på hur databasen ska se ut, det vill säga vilka fält som ska finnas. Eftersom vi ska bygga ett adressregister handlar det om de vanliga fälten: förnamn, efternamn, adressrad 1, adressrad 2, postnummer, ort, mobilnummer och e-postadress.

Ju mer specifik du är mot ChatGPT, desto bättre resultat får du.

Vår första instruktion till ChatGPT blir:

Bygg ett adressregister.
Det ska innehålla förnamn, efternamn, adressrad 1, adressrad 2, postnummer, ort, mobilnummer och e-postadress.
Skapa ett formulär i HTML med ett PHP-skript som tar emot datan och sparar den i en MySQL-databas.
Se till att namn och adresser automatiskt får stor bokstav i början.

ChatGPT kommer nu att producera din första kod. Den sparar du på webbservern i din testmiljö.

När vi har sparat vår första kodfil på webbservern och fått ett formulär och ett PHP-skript som sparar data till databasen, är det dags att tänka på nästa steg.

Nästa instruktion till ChatGPT kan vara:

Bygg ett PHP-skript som visar alla poster i adressregistret i en snygg HTML-tabell.
Lägg till möjlighet att redigera och ta bort poster. När man klickar på ”Redigera” ska formuläret fyllas i med den befintliga informationen, och när man klickar på ”Ta bort” ska posten raderas från databasen.

Genom att ge tydliga och detaljerade instruktioner blir det mycket enklare för ChatGPT att generera kod som fungerar direkt, utan att du behöver ändra så mycket i efterhand.

Spara även detta skript på webbservern och testa så att allt fungerar som tänkt innan du går vidare.

Tips: Om du använder Chrome kan du skapa en QR-kod för sidan. Om du arbetar lokalt i ditt nätverk måste dock telefonen vara inloggad på samma nätverk för att QR-koden ska fungera.
Vill du få en snyggare vy på mobilen kan du ge ChatGPT instruktionen att koden ska anpassas för exempelvis Bootstrap 5.

Steg för steg: Utveckla vidare

När vi har ett fungerande system för att lägga till, visa, redigera och ta bort poster i adressregistret, kan vi börja lägga till fler smarta funktioner.

Nästa instruktion till ChatGPT:

Bygg en sökfunktion i PHP som låter användaren söka efter poster baserat på förnamn, efternamn, postnummer eller e-postadress.
Resultatet ska visas i samma HTML-tabell som innan.

När sökningen fungerar kan du gå vidare:

Lägg till en funktion för att exportera adressregistret till en CSV-fil som kan öppnas i Excel.
Använd PHP för att skapa filen och skicka den som en nedladdning till användaren.

Genom att jobba på detta sätt — ett litet steg i taget — lär du dig både hur koden fungerar och hur du styr ChatGPT för att få exakt det du vill ha.

Spara alltid dina filer på webbservern efter varje steg och testa noggrant innan du går vidare!

Strukturera projektet

För att hålla ordning på alla filer som vi bygger upp i adressregisterprojektet, är det bra att direkt från början skapa en enkel och logisk mappstruktur på webbservern.

Förklaring av filerna:

• form.php: Här finns formuläret där du matar in nya adresser. Den versionen som ligger som tar fil på serven saknar action=”spara.php” lägg till den på form tagen.
• lista.php: Visar alla registrerade adresser i en snygg tabell.
• redigera.php: Laddar in en post i ett formulär så att den kan redigeras.
• ta_bort.php: Tar bort en post från databasen.
• sok.php: Söker i databasen. Inte aktuell för den versionen kommer finnas att lägre ner nedan.
• exportera.php: Skapar en CSV-fil för nedladdning.
• config.php: Innehåller inloggningsuppgifterna till MySQL.
• css/style.css: Här kan du lägga till egen design.
• tack.html: Innehåller en tack sida, efter användaren har skickat in sin data. Den länkar tillbaka till index.html ändra det till index.php

OBS: Under utvecklingsarbetet kan det vara praktiskt att kalla din huvudsida indx.php istället för index.php, för att enklare hålla koll på dina filer.

Tänk på att ChatGPT ibland kan förstöra sin egen kod, särskilt om instruktionerna blir många, eftersom den kan glömma bort början av instruktionerna. Därför är det bra att spara olika versioner av det ChatGPT producerar.

Skapa databasen

Logga in på din server via SSH och starta MySQL:

sudo mysql

Skapa databasen och användaren:

CREATE DATABASE adressregister;
CREATE USER 'adressregister'@'localhost' IDENTIFIED BY 'z3fxQqFMhVcjEyt3ZZeKnjHYQfiPLJ';
GRANT ALL PRIVILEGES ON adressregister.* TO 'adressregister'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
USE adressregister;

Skapa tabellen:

CREATE TABLE AdressData (
    id INT AUTO_INCREMENT PRIMARY KEY,
    datum DATE NOT NULL,
    fornamn VARCHAR(255) NOT NULL,
    efternamn VARCHAR(255) NOT NULL,
    adressrad1 VARCHAR(255),
    adressrad2 VARCHAR(255),
    postnummer_postort VARCHAR(255),
    mobiltelefon VARCHAR(20),
    epost VARCHAR(255)
);

Ladda ner färdiga filer

För att undvika att artikeln blir för lång kan du ladda ner källkoden som en .tar-fil:

Ladda ner AdressData.tar

(Observera att vi använt indx.php istället för index.php under utvecklingen.)

Grattis – din första webbapp är klar!

Nu kan du ladda upp din kod till en server som är ansluten till internet.

Tips:
Skapa en QR-kod som leder direkt till din formulärsida. Skriv ut QR-koden på en skylt så att exempelvis mässbesökare enkelt kan fylla i sina uppgifter!

Nästa steg: Bli ännu bättre

Använd ChatGPT som din mentor:

• Be ChatGPT förklara koden rad för rad.
• Förstå varje del och börja anpassa appen efter dina egna behov.
• Sätt gärna upp en separat testmiljö där du kan experimentera utan att riskera den riktiga databasen.

Viktigt: Tänk på säkerheten!

Din webbapp fungerar – men den är inte säker än!
Internet är fullt av bottar som försöker hitta och attackera osäkra webbapplikationer.

Skydda särskilt administratörssidor som admin.php och export.php:

Skapa en separat mapp för adminfunktionerna och lägg en .htaccess-fil där med exempelvis:

Order deny,allow
Deny from all
Allow from 192.168.1.0/24

Detta gör att endast datorer från ditt lokala nätverk kan komma åt mappen.

För ännu bättre säkerhet: lösenordsskydda adminmappen.

Sammanfattning

Genom att bygga din egen webbapp:

• Sparar du tid och slipper manuellt arbete.
• Skapar du en modern och professionell upplevelse (ingen vill fylla i papper 2025!).
• Lär du dig grunderna i webbprogrammering.
• Lägger du grunden till fler spännande projekt i framtiden!

Den kraftfulla virtualiseringsmjukvaran QEMU har nu nått version 10.0, och det är en uppdatering fullpackad med nya funktioner och förbättringar. Denna version förbättrar emuleringen av flera olika systemarkitekturer, inklusive x86, ARM64, RISC-V, HPPA, s390x och LoongArch.

Förbättringar för x86

QEMU 10.0 erbjuder snabbare emulering av stränginstruktioner och introducerar stöd för två nya Intel-CPU-modeller: ClearwaterForest och SierraForest-v2. Den populära enheten virtio-scsi har dessutom fått fullt stöd för multiköhantering, vilket ger bättre prestanda för virtuella diskar. Det finns även nya grafikenheter för att ge macOS-gäster accelererad grafik, något som länge varit efterfrågat.

Nya funktioner för ARM

På ARM-sidan introduceras stöd för flera nya CPU-funktioner (bl.a. FEAT_AFP, RPRES och XS) samt timers på Secure EL2-nivå. Även hårdvarustödet har utökats – nu finns emulering av bl.a. Stellaris, NPCM845 och i.MX 8M Plus EVK. Den virtuella ARM-plattformen “virt” har också fått bättre konfigurationsmöjligheter för stora MMIO-områden via PCIe.

RISC-V tar ett stort kliv framåt

Det här är en stor version för RISC-V-entusiaster. QEMU 10.0 stödjer nu bl.a. Tenstorrent Ascalon, Xiangshan Nanhu (RV64), flera nya ISA-tillägg (som sha, svukte, Smdbltrp, Sspm, m.fl.), samt förbättringar för felsökning och emulering av användarlägesundantag.

HPPA (PA-RISC) – bättre stöd och mer RAM

HPPA-emuleringen har förbättrats rejält med stöd för 64-bitars HP-UX, emulering av styrkort (Diva GSP), stöd för grafik och snabbare översättning. Du kan nu även emulera upp till 256 GB RAM på 64-bitars gäster.

s390x – IBM:s mainframe blir snabbare

QEMU 10.0 inkluderar stöd för nästa generations IBM CPU (generation 17), virtio-mem, och förbättrad IOMMU-hantering. CPU-emuleringen har också fått bättre stöd för instruktionerna PPNO och MCV.

LoongArch och PowerPC får nya funktioner

LoongArch får förbättrat KVM-stöd, CPU-hotplug och en ny funktion för live-migrering (“cpr-transfer”). Även PowerPC får en förbättring i form av emulering av /proc/cpuinfo. Backend-stödet har också förbättrats med nya I/O-flaggor.

VFIO: förbättrad migrering och bättre GPU-stöd

VFIO-användare kan glädjas åt stöd för multifd-migrering, bättre hantering av äldre ATI GPU:er, förbättrat stöd för Intel Gen 11/12 passthrough, och tydligare felrapporter om något går snett.

Vill du läsa hela listan med ändringar eller ladda ner källkoden? Gå till den officiella QEMU-webbplatsen. Om du hellre väntar på en enkel uppdatering via paket, så kommer version 10.0 snart att finnas i de flesta Linuxdistributioners stabila arkiv.

Vad är Proxmox VE?
Proxmox Virtual Environment (VE) är en kraftfull och öppen källkodslösning för servervirtualisering. Med Proxmox kan du enkelt köra och hantera både virtuella maskiner (KVM) och containrar (LXC) via ett snyggt webbgränssnitt. Det är ett populärt alternativ till kommersiella virtualiseringsplattformar som VMware ESXi, särskilt för små till medelstora företag, labbmiljöer och tekniskt intresserade användare. Proxmox är baserat på Debian Linux och erbjuder integrerade lösningar för backup, brandväggar, klusterhantering och mer – helt utan licensavgifter.

För dig som använder Proxmox VE 8 finns det nu en ny valmöjlighet: Linux 6.14-kärnan kan installeras som ett alternativ till standardkärnan. Det här är goda nyheter för dig som vill testa den allra senaste hårdvarustödet eller prestandaförbättringar – utan att vänta på nästa stora uppdatering.

Proxmox VE bygger på Debian och brukar hålla sig till samma kärnversioner som Ubuntu – åtminstone så länge dessa har LTS-status (Long Term Support). Men ibland erbjuder Proxmox-teamet nyare kärnor som frivilliga alternativ för den som vill ligga i framkant. Så är fallet nu.

Vad är nytt i Linux 6.14?

Linux 6.14, som släpptes nyligen, kommer med en rad spännande nyheter:

• Stöd för AMD Ryzen AI-processorer – perfekt för den som arbetar med AI eller maskininlärning i virtuella maskiner.
• Snabbare spelprestanda på Linux genom nya NTSYNC-drivrutinen.
• Förbättrad kontroll över GPU-minne, vilket gör att resurser fördelas bättre mellan olika VM:ar.
• Snabbare dataöverföring tack vare effektivare I/O.
• Förbättringar i Btrfs-filsystemet, bland annat bättre hantering av RAID1.
• FUSE + io_uring ger snabbare filhantering i användarutrymmet.
• Framtidssäkrat stöd för ny hårdvara, som AMD RDNA4-GPU:er och nya Snapdragon- samt Intel-processorer.

Ska du uppgradera?

Det är helt upp till dig – och vad du använder Proxmox till. Om du har ett system i produktion, särskilt med kritiska arbetsuppgifter, är det oftast bäst att hålla sig till den stabila standardkärnan (Linux 6.8) . Men om du är nyfiken på ny funktionalitet, testar ny hårdvara eller bara gillar att ligga steget före – då kan 6.14 vara värt att prova.

Den nya kärnan finns tillgänglig via de vanliga test- och no-subscription-repositoryn, både för Proxmox VE, Proxmox Backup Server (PBS) och Proxmox Mail Gateway (PMG).

Hur du testar den

Du behöver bara aktivera test- eller pve-no-subscription-arkivet i din Proxmox-installation. Därefter kan du installera 6.14-kärnan och välja den vid omstart. Det finns redan användare på Proxmox-forumet som har testat – och de flesta verkar nöjda hittills.

https://ostechnix.com/proxmox-ve-8-linux-6-14-kernel-opt-in

I den här guiden visar vi hur du enkelt gör en USB-sticka som du kan använda för att installera eller köra Linux. Allt görs från en dator med Windows.

Du behöver:

1. Rufus – ett gratis verktyg som laddas ner från https://rufus.ie
2. Ett USB-minne på minst 16 GB. Allt på stickan kommer att raderas, så se till att inget viktigt finns kvar.
3. En Linux-ISO – alltså själva installationsfilen. Här hittar du olika Linuxvarianter: https://wiki.linux.se/index.php/Linux_distrubtioner

Tips: Om du gör detta på din vanliga dator som du använder dagligen, bör du först göra en säkerhetskopia.

Kolla om din dator har UEFI eller BIOS

Innan du börjar är det bra att veta vilken typ av firmware din dator använder. UEFI är standard sedan ungefär 2007, men äldre datorer kan fortfarande använda klassisk BIOS. Det kan också vara nödvändigt att stänga av Secure Boot i inställningarna.

För att komma åt BIOS/UEFI:

• På HP-datorer trycker man ofta på ESC vid uppstart
• På andra märken kan det vara F10 eller Del (Delete)
• Om du är osäker, sök upp instruktionerna för just din modell

Skapa USB-stickan

1. Öppna Rufus
2. Välj din nedladdade ISO-fil
3. Välj rätt USB-enhet
4. Klicka på Start

Vänta medan programmet skriver filerna – det tar bara några minuter. När det är klart är din USB-sticka redo att användas för att boota en dator.

Starta datorn från USB-stickan

Sätt in stickan i datorn du vill installera Linux på och starta om den.

OBS: Det som följer förutsätter att du tänker installera Linux och därmed radera allt på datorns hårddisk.

När datorn startar, tryck upprepade gånger på F12 (eller rätt tangent för att välja startenhet – det varierar mellan märken). På vissa bärbara datorer måste du samtidigt hålla nere Fn-tangenten för att F12 ska fungera som den ska och på HP Maskiner trycker du ESC.

Om det ändå startar Windows:

• Starta om datorn igen, men håll nere Shift när du klickar på ”Starta om”. Då får du upp avancerade startalternativ där du kan välja att gå in i UEFI och ändra startordningen.

När allt fungerar som det ska, dyker en meny upp med olika alternativ. I de flesta fall kan du prova Linux direkt från USB-stickan – utan att göra några ändringar på datorn – innan du bestämmer dig för att installera det.

Behöver du hjälp med att komma igång? I Stockholm kan du få installationshjälp via Datorhjälp.se. Utanför Stockholm har vi tyvärr inte koll på vilka som erbjuder liknande tjänster.

Tidigare har vi testat Linux Mint i virtuella maskiner, men det är först när man kör det på riktig hårdvara som man får den fulla upplevelsen. Den här gången installerade vi Mint 22.1 på en HP-laptop med modellnumret 173Z8EA#UUW. Den är utrustad med en AMD Ryzen 5 3500U – en fyrkärnig CPU med åtta trådar – som faktiskt klarar av att köra Windows 11. Datorn har SSD och 6 GB RAM, och är cirka fyra år gammal. Det är ingen premiumdator, snarare en prisvärd plastmaskin i mellanklassen. Enligt CPUbenchmark.net ligger den på 1928 i enkeltrådad prestanda och 6879 i flertrådad – varken raket eller snigel.

Uppskattat 2:a värde på maskinen är ca 500:-

Installationen av Linux Mint gick snabbt och smidigt. Systemet startade imponerande snabbt efter omstart – SSD:n gör verkligen skillnad. Mint känns lätt och responsivt från början.

En stor fördel med Linux Mint är att det känns bekant för den som kommer från Windows. Gränssnittet påminner mycket om Windows 7, vilket gör övergången smidig för många användare.

En återkommande källa till frustration inom Linuxvärlden är att få kringutrustning som skrivare att fungera. Men här blev vi positivt överraskade – systemet hittade vår Brother-skrivare automatiskt via nätverket och den fungerade direkt, utan krångel eller extra konfiguration. Visst kan upplevelsen variera beroende på modell och tillverkare, men i vårt fall fungerade det utmärkt.

Helhetsintrycket av Linux Mint är mycket positivt – särskilt för den som är van vid Windows.

Mint finns i tre olika versioner beroende på vilken typ av dator man har:

• Cinnamon – för nyare eller mellanklassdatorer, som testmaskinen här.
• Xfce – för äldre eller enklare maskiner, t.ex. med Celeron- eller Pentium-processorer.
• MATE – för den som föredrar ett klassiskt skrivbordsläge som det såg ut mellan 2006 och 2011.

Det mesta man behöver finns förinstallerat – till exempel LibreOffice – och allt är på svenska. Det är glädjande att se att ett så litet språk som svenska är väl integrerat. Firefox följer med som standard, men vill man ha Chrome får man installera det själv – vilket är enkelt gjort.

Att aktivera arbetsytor för att jobba med flera skrivbord är lätt, och det är också enkelt att justera skärminställningar. Just den här maskinen stöder 1600×900, vilket är fullt tillräckligt för de flesta vardagsbehov.

En sak som vissa kan sakna är en appbutik likt den Ubuntu har. Det går utmärkt att installera program via terminalen, men det kan kännas ovant om man inte har tidigare erfarenhet.

Och även om Mint liknar Windows utseendemässigt, så kan man inte köra Windows-program direkt – det krävs emulering, exempelvis via Wine. Men frågan är om man verkligen behöver det. För kontorsarbete, e-post och webbsurfning räcker Linux Mint gott och väl.

En detalj jag verkligen uppskattar är att kommandot ifconfig fortfarande fungerar direkt. I många andra Linuxdistributioner behöver man istället använda ip a, eller först installera paketet net-tools för att få tillgång till ifconfig. Även på macOS är ifconfig fortfarande standard. Det är kanske ingen avgörande sak – men som man brukar säga: det är inte alltid lätt att lära en gammal hund nya trick.

Som en avslutande test körde vi statliga SVT:s ”Den stora älgvandringen” i Firefox – och det fungerade utmärkt. Vi har ännu inte testat andra streamingtjänster, men så länge DRM är aktiverat brukar det inte vara några problem.

Linux.se:s åsikt om Linux Mint 22.1 är att det är en utmärkt distribution för den som vill använda Linux men ändå ha något som känns bekant. Vill du inte kassera din gamla laptop bara för att Apple eller Microsoft inte längre stöder den – då är detta ett riktigt bra alternativ.

Så här bedömdes olika områden:

• Installationen var enkel – betyg 5
• Användarvänligheten är hög – betyg 5
• Systemet känns snabbt – betyg 5
• Kringutrustning som skrivare hittas lätt – betyg 5
• Några buggar märktes – betyg 3

Länk för att ladda ner Linux Mint hittar du som vanligt i vår wiki.

https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

Linuxkärnan 6.13 har nu officiellt nått slutet av sin livslängd. Om du fortfarande använder den är det hög tid att byta till version 6.14.

Version 6.13 släpptes i januari 2025 och kom med flera tekniska nyheter – som förbättrat stöd för virtualisering, nya funktioner för ARM-arkitekturen (AArch64), stöd för skyddade virtuella maskiner, samt förbättringar för både Intel- och AMD-processorer. Men eftersom 6.13 inte är en långtidsversion (LTS), får den inte längre några uppdateringar efter version 6.13.12, som nu har blivit den sista.

Linuxutvecklaren Greg Kroah-Hartman meddelade idag att 6.13-serien är officiellt avvecklad. Rekommendationen är tydlig: byt till Linuxkärnan 6.14.

Linux 6.14 släpptes i mars 2025 och erbjuder en rad förbättringar. Bland annat stöd för att balansera läsningar mellan diskar i Btrfs RAID1, bättre spelkompatibilitet genom ett nytt synkroniseringssystem som gynnar Wine, stöd för obuffrat I/O, samt drivrutiner för AMD:s nya AI-kretsar i Ryzen-serien. Det finns också ny funktionalitet för säkerhetssystemet SELinux och förbättrat grafikkortsstöd för AMD.

Flera populära Linux-distributioner har redan uppgraderat till 6.14 – exempelvis Ubuntu 25.04, Fedora 42, Arch Linux och openSUSE Tumbleweed.

Men det är värt att veta att även 6.14 är en kortlivad version, och kommer troligtvis sluta få uppdateringar redan i maj 2025. Om du är ute efter en stabil och långsiktig lösning rekommenderas istället Linux 6.12 LTS eller 6.6 LTS, som båda har support till december 2026.

Den lättviktiga skrivbordsmiljön LXQt har nått version 2.2, och med det kommer en rad förbättringar – inte minst för Wayland, som nu får ett mer komplett stöd.

I den här versionen kan man bland annat sätta systemomfattande standarder för kompositor och skärmlås. Hanteringen av flera skärmar har blivit bättre tack vare att LXQt nu känner igen skärmar via namn istället för bara nummer. Panelen går dessutom att konfigurera separat för varje skärm i Wayland-läget.

Terminalen QTerminal fungerar bättre i Wayland – fällbara fönster beter sig mer förutsägbart, och det finns ett nytt sätt att hantera globala kortkommandon via D-Bus. Dessutom är skärmhantering via kwin_wayland mer pålitlig även vid skärmupplösning med skalning.

Filhanteraren PCManFM-Qt har också fått ett lyft: man kan ställa in egna terminalkommandon, byta namn på många filer samtidigt med strängersättning, och öppna filer med olika MIME-typer via en förbättrad “Öppna med”-meny. Det har även tillkommit nya kortkommandon för att växla visningsläge, och förbättrad hantering av dra-och-släpp på skrivbordet.

QTerminal har dessutom fått flera nya funktioner: möjlighet att visa fönster vid musöverföring, stöd för blinkande markör, automatiskt gömma muspekaren, förbättrad inställningsdialog samt bättre hantering av text och avslutsdialog när processer är aktiva.

Andra nyheter i LXQt 2.2 är förbättrad genomskinlighet och teckensnittsval i X11, fler funktioner i panelens “Eget kommando”-widget (som färgade texter och verktygstips), och möjlighet att dölja appar i aktivitetsfältet. Panelens meny (Fancy Menu) kan nu bläddras med PageUp/PageDown, och gamla menu-cache har tagits bort.

Strömhanteringen har också uppdaterats – en ny bakgrundstjänst, power-profiles-daemon, gör att man kan byta energiprofiler på bärbara datorer. Dessutom försätts datorn automatiskt i viloläge när locket stängs.

Slutligen har LXQt Archiver nu 7zip som standard för arkivering och hanterar även RAR-filer bättre.

Vill du testa direkt? Du kan hämta källkoden från projektets GitHub-sida. Annars är det bara att vänta tills din Linux-distribution uppdaterar sina paket med den nya versionen.

PC DOS och MS-DOS är båda textbaserade operativsystem utvecklade under 1980-talet för IBM-kompatibla datorer. MS-DOS (Microsoft Disk Operating System) skapades av Microsoft och licensierades till olika datortillverkare. PC DOS var IBMs version av MS-DOS, skapad genom ett avtal med Microsoft, och följde länge samma kodbas. Skillnaden låg främst i namn, licens, paketering och viss dokumentation. Med tiden började IBM och Microsoft utveckla egna tillägg, särskilt efter version 6, vilket ledde till tydligare skillnader mellan systemen.

FreeDOS, det fria och öppna alternativet till MS-DOS, har nått version 1.4. Den nya utgåvan bjuder på förbättrad stabilitet, uppdaterade systemverktyg och en mer välorganiserad programstruktur. Operativsystemet gör det möjligt att köra gamla DOS-program och spel – perfekt för retrofantaster och för äldre datorer.

Bland nyheterna finns en uppdaterad version av FreeCOM, skalet som fungerar som FreeDOS motsvarighet till command.com. Den har fått ett lyft i version 0.86 med åtgärdade kompatibilitetsproblem och stöd för fler språk.

Flera viktiga DOS-kommandon har förbättrats. Exempelvis har Xcopy 1.8b optimerats för bättre prestanda vid kopiering av mappar, och Move 3.4 rättar till buggar som kunde leda till krasch vid avancerade flyttoperationer.

Diskhanteringsverktyget Fdisk har också fått en viktig uppdatering (version 1.4.3), som nu förhindrar allvarliga fel vid hantering av vissa partitioner. Nätverksstödet via mTCP har blivit mer tillförlitligt, och hjälpprogrammet FDHelp har utökats med bättre språkstöd i version 1.1.0.

Utöver tekniska förbättringar har vissa programpaket setts över. Tidigare grafiska gränssnitt som Seal och oZone har tagits bort eftersom de var instabila. Endast OpenGEM finns kvar som valbart grafiskt skrivbord.

Ett nytt bildvisningsverktyg, DOSVIEW, har ersatt BMP2PNG. DOSVIEW kan visa och konvertera bilder i många format, som JPG, PNG, BMP, TGA, GIF och flera andra.

Alla uppdateringar hann dock inte med i denna version. Textredigeraren Blocek 1.76 blev klar för sent och kommer att inkluderas i ett kommande testpaket.

Kärnan i systemet är fortfarande densamma som i FreeDOS 1.3. Den nya kärnan är ännu inte färdigtestad och kommer att inkluderas i framtida versioner. Därför kan FreeDOS 1.4 fortfarande inte köra Windows for Workgroups i enhanced-läge – men Windows 3.1 i standardläge fungerar utan problem.

FreeDOS 1.4 finns att ladda ner i flera olika format, anpassade efter olika behov:

• Live CD – för snabba installationer eller virtuella maskiner
• Diskettversion – för riktigt gammal hårdvara
• USB-installation – för moderna datorer utan optisk enhet
• Klassisk CD-installation – för äldre stationära system

https://www.freedos.org/download

https://linuxiac.com/freedos-1-4-now-available

Canonical har nu lanserat Ubuntu 25.04, med kodnamnet Plucky Puffin. Det är den senaste stabila versionen av deras populära Linuxdistribution och bjuder på uppdaterad programvara, förbättrad hårdvarustöd och flera nya funktioner.

Systemet bygger på den helt färska Linux 6.14-kärnan, vilket innebär bättre kompatibilitet med ny hårdvara. Skrivbordsmiljön är GNOME 48, som i denna version fått stöd för dynamisk trippelbuffring – något som ger extra flyt, särskilt på enklare datorer.

Bland nyheterna märks en ny officiell ISO för ARM64, som riktar sig till virtuella maskiner, ACPI/EFI-baserade plattformar och Snapdragon-baserade Windows-on-ARM-enheter. Dessutom finns ett första stöd för Snapdragon X Elite direkt i Ubuntu Desktop-installationen.

Installationsprogrammet har också förbättrats. Nu kan man importera installationsinställningar från en lokal sökväg, ersätta en befintlig Ubuntu-installation med ett enda klick, och dual-boot har förbättrats – särskilt vid installation bredvid Windows-system med BitLocker aktiverat.

Nätverkssidan har fått en del förbättringar också: Netplan har stöd för Wi-Fi med wpa-psk-sha256, routingpolicys kan konfigureras via NetworkManager, och systemd-networkd-wait-online kan nu vänta tills DNS är korrekt konfigurerat innan nätverket anses vara redo.

Några andra ändringar som kan märkas direkt:

• Terminalen kan nu öppnas med Ctrl+Alt+T tack vare att xdg-terminal-exec installeras som standard.
• Evince har ersatts av Papers som standardprogram för att läsa PDF och dokument.
• Platsinformation via BeaconDB är aktiverat automatiskt i nya installationer.

AppArmor har fått fler säkerhetsprofiler, vilket gör det svårare för angripare att utnyttja sårbarheter i appar. JPEG XL stöds nu som bildformat, och på laptops med NVIDIA-stöd aktiveras Dynamic Boost automatiskt.

Grafikstöd har också förbättrats rejält. Intel Xe2 och Arc Battlemage-GPU:er (B570/B580) stöds fullt ut, med optimerad ray tracing och videokodning för AVC, JPEG, HEVC och AV1. Intel Compute Runtime har också optimerats, och felsökning av Xe-GPU:er stöds bättre.

Verktygskedjan har fått rejäla uppgraderingar:

• GCC 15, Python 3.13.3, Rust 1.84, Go 1.24
• Qt 6.8.3, OpenSSL 3.4.1, LLVM 20, .NET 9
• systemd 257.4, APT 3.0 (ny pakethanterare för .deb-paket)
• Samt uppdateringar av t.ex. NetworkManager, PipeWire, Poppler, Binutils och fler

Ubuntu 25.04 kan laddas ner i en rad olika varianter: Desktop, Server, samt smaker som Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu MATE, Ubuntu Cinnamon, Ubuntu Budgie, Ubuntu Studio, Ubuntu Unity, Edubuntu och Ubuntu Kylin.

Denna version har dock bara stöd i nio månader – fram till januari 2026. Vill du ha något mer långsiktigt rekommenderas Ubuntu 24.04 LTS, som kommer att få uppdateringar ända till åtminstone 2029.

Länkar till finns i vår wiki :

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_25.04_(Supportas_med_updatering_fram_till_Jan_2026)

Nu har vi gjort det enklare för dig som funderar på att byta till Linux.
Vi förklarar framför allt grundbegreppen i Linux-världen – perfekt för dig som inte vill slänga fungerande hårdvara om några månader bara för att din dator inte är kompatibel med Windows 11.

Fedora-projektet har lanserat Fedora Linux 42, en ny stabil version av sin populära Linuxdistribution med stöd från Red Hat. Denna utgåva bjuder på många uppdateringar och nya funktioner som gör Fedora både kraftfullare och mer användarvänlig.

Fedora 42 bygger på Linuxkärnan 6.14 och levereras med GNOME 48 som standardmiljö i Fedora Workstation. En av de största nyheterna är att installationen nu sker med den nya Anaconda WebUI, ett modernt och grafiskt installeringsverktyg. Det erbjuder bland annat guidad partitionering, möjlighet att återinstallera Fedora vid behov och stöd för dual-boot.

Installationsprocessen har också förbättrats med funktioner som statusvisning, hjälpfunktioner, översikt av inställningar och en ”wizard” som låter användaren hoppa över onödiga steg.

En annan stor nyhet är att Fedora KDE Spin – som använder KDE Plasma 6.3 – nu räknas som en fullvärdig utgåva, precis som GNOME-baserade Workstation. KDE-versionen har dessutom fått stöd för Power Systems (ppc64le) och finns som liveavbildningar för OpenPOWER-hårdvara som Talos Workstation.

Fedora 42 introducerar även en ny variant: Fedora COSMIC Spin, som använder det nya skrivbordet COSMIC. Det är utvecklat i Rust av System76, samma företag bakom Pop!_OS.

Andra tekniska nyheter i Fedora 42:

• Stöd i RPM för systemd:s sysusers.d, vilket gör det enklare att hantera användare och grupper vid paketinstallation
• composefs används som standard i Atomic-desktopmiljöerna
• SDL3 och Wayland som standard för spel och grafikapplikationer i Fedora Workstation
• firewalld använder nu IPv6_rpfilter med värdet ”loose”
• Övergång från SquashFS till EROFS i liveavbildningar, vilket förbättrar prestanda
• Förbättrat stöd för MIPI-kameror i laptops
• simpledrm används för att visa bootskärmen Plymouth
• Hela /usr-bin och /usr-sbin har slagits samman
• DNF och RPM har nu stöd för Copy-on-Write i alla varianter
• DNF5 kan rensa bort gamla nycklar automatiskt
• Nya optimerade binärer för x86_64-v2, vilket ger bättre prestanda

Fedora 42 kommer också med det senaste inom utvecklingsverktyg och språk:

• GCC 15, Binutils 2.44, glibc 2.41, LLVM 20
• Golang 1.24, PHP 8.4, Ruby (senaste versionen)
• Django 5, Ansible 11, Tcl/Tk 9, GHC 9.8 m.m.

Länkar att ladda ner Fedora 42 finns i vår Wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#42

T2 Linux-teamet har nu släppt version 25.4 av sin flexibla och källa-baserade Linuxdistribution – med kodnamnet “It Only Does Everything”.

Den här uppdateringen är ett rejält kliv framåt, både för utvecklare och entusiaster som vill bygga anpassade system från grunden. T2 Linux fungerar dessutom som en pakethanterare som stödjer cross-kompilering och återupprepningsbara byggen.

Stora nyheter i version 25.4

Den största nyheten i denna version är att T2 nu är först med att leverera AMD ROCm för både RISC-V och ARM64 (AArch64). Detta möjliggör högpresterande beräkningar (HPC) och AI på öppen hårdvara. Arbetet har genomförts i samarbete med DeepComputing och ExactCODE GmbH.

Utöver det innehåller denna version flera spännande förbättringar:

Nya funktioner och förbättringar

• Senaste skrivbordsmiljöerna: KDE Plasma, GNOME och Xfce.
• Webinstallerare med sys-root/container-stöd.
• OpenCL aktiverat som standard.
• Stöd för Rust och QEMU på SPARC64/SPARC32.
• Återinfört stöd för ReiserFS och Orinocco (AirPort) Wi-Fi.
• Ny hantering av paket som libjpeg-turbo, sdl-compat m.fl.

Uppdaterade tekniska komponenter

• GCC 14.2
• LLVM/Clang 20.1
• Glibc 2.41
• Musl 1.2.5
• uClibC 1.0.49
• Mesa 25.0.3
• Linux-kärna 6.14

För utvecklare

• Stöd för dynamiska beroenden (DEP) utan prioritetstaggar.
• DirectX-headers har separerats från Mesa.

Totalt innehåller version 25.4:

• 4558 paketuppdateringar
• 483 buggfixar
• 527 nya funktioner eller paket
• 138 borttagna paket/funktioner
• 25 övriga förbättringar

Tillgänglighet

T2 Linux SDE 25.4 kan laddas ner för en mängd olika arkitekturer, inklusive:

x86-64, i586, IA64, RISC-V (64-bit), SPARC (32/64-bit), PowerPC (32/64-bit LE), MIPS (32/64-bit), ARMv6, ARM64 (AArch64), ALPHA, HPPA och HPPA64.

Vad är T2 Linux?

T2 är mer än bara en Linuxdistribution. Det är en flexibel pakethanterare och byggplattform som stöder:

• Reproducerbara byggen
• Korskompilering
• Alla vanliga CPU-arkitekturer
• Stöd för BSD och macOS (homebrew-liknande funktionalitet)
• Olika C-bibliotek (Glibc, Musl, uClibC)
• Alla större skrivbordsmiljöer och GUI-system

Läs mer och ladda ner T2 Linux SDE 25.4 från den officiella webbplatsen.
Detta är en spännande release för alla som arbetar med anpassade Linuxsystem, AI eller öppen hårdvara!

https://t2sde.org/download/25.4?releases/25.4

Nu finns Fedora Asahi Remix 42 ute – en uppdaterad Linuxdistribution som är särskilt anpassad för Mac-datorer med Apple Silicon (M1 och M2). Bakom projektet står Fedora Asahi SIG i samarbete med Asahi Linux.

Den nya versionen bygger på Fedora Linux 42 och levereras med den senaste KDE Plasma 6.3 som standard skrivbordsmiljö. En av de stora nyheterna i denna utgåva är förbättrat stöd för att köra vanliga x86- och x86-64-program via emulering tack vare en ny integrering av FEX.

Fedora Asahi Remix 42 fortsätter att bredda hårdvarustödet, bland annat med stöd för mikrofonen i MacBook-modeller. Installationen görs via ett anpassat installationsprogram baserat på Calamares, och det finns även en version med GNOME 48 för den som föredrar det skrivbordet.

Utöver skrivbordsmiljöerna finns det också en serverversion för dig som vill köra Apple Silicon-Macen som en server eller i så kallade headless-lösningar (utan grafiskt gränssnitt). För avancerade användare finns dessutom en minimal variant där man själv bygger sitt system från grunden.

Allt som ingår i Fedora Linux 42 följer med i Fedora Asahi Remix 42 – och de som redan kör version 40 eller 41 kan uppgradera enligt Fedoras vanliga instruktioner. Det går däremot inte längre att uppgradera direkt via grafiska ”Programvara”-verktyget i Fedora Workstation.

Systemet fungerar på en lång rad Apple Silicon-modeller:
– MacBook Air (M1, M2)
– MacBook Pro (M1, M1 Pro, M1 Max, M2, M2 Pro, M2 Max)
– Mac Mini (M1, M2, M2 Pro)
– Mac Studio (M1 Max, M1 Ultra, M2 Max, M2 Ultra)
– iMac med M1

Du hittar installationsfiler och mer information på projektets webbplats.

Nu finns det nya Armbian-bilder särskilt anpassade för molntjänster – med snabb uppstart, låg resursförbrukning, inbyggt Docker-stöd och smart minneshantering via ZRAM.

Armbian-projektet har presenterat nya versioner av sitt Linux-system som är optimerade för molnanvändning på både x86- och ARM64-arkitektur (AArch64). Dessa bilder är baserade på antingen Debian 12 ”Bookworm” eller Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” och är framtagna för att fungera smidigt med de stora molnleverantörerna som Amazon AWS, Google Cloud och Microsoft Azure – men passar även för lokal virtualisering med exempelvis QEMU KVM eller Proxmox.

De nya versionerna har flera fördelar:
– Mycket snabb starttid
– Litet och effektivt system
– Ingen onödig programvara eller firmware
– Docker redo att användas direkt
– ZRAM används för bättre minneshantering
– Anpassningsverktyget Armbian-config ingår

För den som vill bygga egna molnavbildningar går det enkelt att anpassa och märka dem med hjälp av Armbians verktyg. Det är särskilt intressant för utvecklare och företag som behöver ett lättviktigt, säkert och flexibelt Linux-system i sin molnmiljö.

Avbildningarna finns att ladda ner från Armbians webbplats, både i QCOW2-format för QEMU och i ett format för Azure. Stöd finns för både x86 och ARM64, med val mellan Debian 12 eller Ubuntu 24.04 som grund.

Det populära fria ritprogrammet Pinta har nu nått version 3.0, vilket är en av de största uppdateringarna på länge. Programmet, som är tillgängligt för Linux, Windows och macOS, har fått en rejäl uppfräschning både på insidan och utsidan.

En av de största nyheterna är att Pinta nu bygger på GTK4 och libadwaita, vilket innebär ett mer modernt och responsivt användargränssnitt. Samtidigt har funktioner som skärmdumpsverktyget anpassats för att använda varje plattforms inbyggda system.

Flera nya bildeffekter har tillkommit, till exempel:

• Dithering
• Voronoi-diagram
• Vinjettering
• Bucklig yta (Dents)
• Mjuk kant (Feather Object)
• Justering och konturering av objekt
  Effekter som Fraktal och Moln har bliPinta 3.0 släppt – ny version med modernare gränssnitt och mängder av nya funktionervit mer flexibla, med möjlighet att anpassa färgövergångar, och Kakelspegling har fått fler inställningar.

Användarvänligheten har också förbättrats. Du kan nu växla mellan mörkt och ljust färgtema direkt i Visa-menyn. Ett nytt rutnät på arbetsytan ersätter det gamla pixelrutnätet, och du kan justera rutnätets storlek. Dessutom går det nu att exportera bilder till PPM-format.

Andra praktiska nyheter:

• Ny funktion för att förskjuta markeringar
• Justera penselstorlek med [ och ] på tangentbordet
• Ny resamplingsmetod för bildskalning (nearest-neighbor)
• Förbättrad zoom med styrplatta, inklusive stöd för ”nyp”-gester
• Bättre färgväljare
• Stöd för WebP-bilder i Windowsversionen
• Ny ARM64-version för Mac med Apple Silicon
• Uppgradering till .NET 8.0

Det går nu också att helt dölja verktygsfönstren om du vill ha en ren arbetsyta. En ny “Reseed”-knapp har lagts till för effekter som använder slumpmässighet, t.ex. brus och frostat glas. Textverktyget har förbättrats så att det fungerar bättre med inmatningsmetoder för t.ex. asiatiska språk, och vinkelväljaren har fått stöd för decimaler. Klonstämpeln fungerar också smidigare – den glömmer inte längre vart du stämplar efter varje användning.

Kort sagt: Pinta 3.0 är en stor och välkommen uppdatering för alla som jobbar med bildredigering i öppen källkodsvärlden. Programmet finns att ladda ner som källkod på GitHub, och kan även installeras via Flatpak (Flathub) eller Snap (Snap Store).

Källa till innehållet ovan är :

OpenSSH är en av de mest använda och betrodda verktygssviterna för säker fjärrinloggning, filöverföring och tunnelskapande över krypterade anslutningar. Projektet utvecklas under OpenBSD-paraplyet och är en central del av moderna Linux-, BSD- och UNIX-system – ofta använd som standardmetod för att administrera servrar och säkra systemkommunikation över nätverk.

Nu är version 10.0 här – och det är inte en vanlig versionshöjning. OpenSSH 10 markerar ett betydande steg framåt inom både säkerhet och funktionalitet, med fokus på starkare kryptering, förbättrad nyckelhantering och förberedelser för en framtid där kvantdatorer kan utmana dagens krypteringsmetoder.

DSA försvinner helt – och det var på tiden

En av de viktigaste förändringarna i version 10 är att stödet för DSA (Digital Signature Algorithm) nu är helt borttaget. DSA har länge betraktats som osäkert och har varit inaktiverat som standard sedan 2015. Med denna version är det nu helt raderat ur koden, vilket gör OpenSSH ännu säkrare som standard.

Bättre anslutningskontroll i scp och sftp

Från och med nu kommer både scp och sftp att sätta ControlMaster no som standard. Detta förhindrar att oavsiktliga multiplexade SSH-sessioner startas automatiskt, vilket i sin tur minskar risken för oväntade säkerhetsproblem.
För användare som är beroende av sessiondelning (multiplexing) kan detta kräva viss justering i konfigurationen.

Versionshopp kan påverka skript

En annan teknisk förändring är versionsnumret i sig: från tidigare ”OpenSSH_9.x” till nu OpenSSH 10.
Detta kan skapa problem för äldre skript eller system som matchar SSH-versioner baserat på strängar som OpenSSH_1*. Utvecklare och administratörer rekommenderas att säkerställa att sådana beroenden fungerar även med den nya beteckningen.

Arkitekturförändring i sshd förbättrar säkerheten

OpenSSH 10 innebär även en viktig förändring i serverkomponenten sshd. Autentiseringslogiken har flyttats från den vanliga sshd-session till en separat binär kallad sshd-auth.
Denna uppdelning minskar risken för attacker i pre-auth-fasen och gör hela processen säkrare genom att isolera kod som hanterar känsliga autentiseringsuppgifter.

Diffie-Hellman (modp) ersätts av ECDH som standard

Säkerhetsutvecklingen fortsätter även inom nyckelutbyte:
Diffie-Hellman med ändliga fält (modp) är nu inaktiverad som standard, till förmån för elliptiska kurvor (ECDH).
ECDH erbjuder både högre prestanda och starkare säkerhet vid motsvarande nyckellängder, och används idag som standard i de flesta moderna system.

Nya funktioner i OpenSSH 10

Hybrid nyckelutbyte med post-kvantstöd

Den mest framtidssäkra nyheten är algoritmen mlkem768x25519-sha256, som kombinerar en post-kvantmetod (ML-KEM) med klassiska elliptiska kurvor (X25519).
Detta ger ett hybridskydd som är snabbt, säkert och redo att stå emot kvantdatorer – när de väl blir verklighet.

Uppdaterade chiffer och preferenser

• AES-GCM föredras nu framför AES-CTR när ett AES-baserat chiffer ska väljas.
• ChaCha20/Poly1305 behåller sin topposition tack vare stabil prestanda och hög tillförlitlighet, särskilt på mobila och lågresursenheter.

Smidigare konfiguration med tokens och variabler

Användare får nu ännu mer flexibilitet i ssh_config, där det nu är möjligt att använda %-tokens och miljövariabler i direktiv som SetEnv och User.
Dessutom går det att använda nya Match-regler för att reagera på sessionstyp eller SSH-version.

Förbättrad hantering av FIDO och nyckelfiler

• sshd_config har nu bättre mönstermatchning för AuthorizedKeysFile och AuthorizedPrincipalsFile.
• Hanteringen av FIDO-tokens i ssh-agent har blivit mer detaljerad och kontrollerbar – perfekt för användare som använder säkerhetsnycklar (t.ex. YubiKey) för tvåfaktorsinloggning.

Buggfixar och förbättrad stabilitet

Bland de många buggfixarna i denna version märks:

• Förbättrat skydd vid X11-forwarding (ObscureKeystrokeTiming)
• Bättre hantering av stora sshd_config-filer
• Robustare fallback-algoritmer för Group Exchange med Diffie-Hellman
• Finslipningar i både sftp och ssh för bättre stabilitet i kantfall

Sammanfattning: en robust och framtidssäker uppgradering

OpenSSH 10 är inte bara en vanlig versionshöjning – det är ett säkerhetsmässigt och tekniskt kliv in i framtiden.
Med ett ökat fokus på moderna krypteringsalgoritmer, bättre isolation av känsliga komponenter och förberedelser inför kvantdatorernas genombrott, är detta en uppgradering som bör ligga högt på priolistan för både systemadministratörer och utvecklare.

👉 Ladda ner OpenSSH 10 från den officiella hemsidan: https://www.openssh.com

Källa :

https://linuxiac.com/openssh-10-released-makes-bold-cryptographic-changes

Proxmox Virtual Environment, den populära virtualiseringsplattformen med öppen källkod, har nu släppt version 8.4. Det är en rejäl uppdatering som innehåller både efterlängtade funktioner och tekniska förbättringar – inte minst stöd för live-migrering av virtuella maskiner med NVIDIA vGPU, smidigare backupintegration, och virtiofs för snabb filåtkomst mellan värd och gästsystem.

Med över 1,5 miljoner installerade system världen över har Proxmox VE etablerat sig som ett kraftfullt alternativ till både kommersiella och andra open source-lösningar för virtualisering. Nu tar plattformen ytterligare ett kliv framåt.

Flytta virtuella maskiner i realtid – med vGPU

En av de stora nyheterna i Proxmox VE 8.4 är live-migrering av virtuella maskiner med så kallade ”mediated devices”, exempelvis NVIDIA vGPU. Det innebär att du kan flytta en VM mellan olika noder i ett kluster utan avbrott, även om den använder virtuell grafikacceleration.

För att det här ska fungera krävs dock att både hårdvaran och rätt drivrutiner finns installerade på destinationsnoden. För att underlätta detta har ett nytt verktyg introducerats: pve-nvidia-vgpu-helper, som förenklar installationen och konfigurationen av NVIDIA:s vGPU-stöd.

Nytt API gör backup enklare att integrera

Version 8.4 introducerar även ett nytt API för säkerhetskopiering, vilket gör det enklare för tredjepartsutvecklare att integrera sina lösningar direkt i Proxmox. Det här öppnar upp för bättre samspel med externa backupverktyg, samtidigt som man kan dra nytta av Proxmox inbyggda funktioner för återställning och hantering.

virtiofs – snabbare filåtkomst mellan värd och gäst

En annan viktig nyhet är stödet för virtiofs, som gör det möjligt att dela ut specifika mappar från värden till gästoperativsystem – utan att använda nätverksbaserade filsystem som NFS eller Samba.

Det här innebär minimal overhead och snabba filöverföringar, perfekt för utveckling och tunga applikationer.

• Linuxgäster har inbyggt stöd för virtiofs.
• För Windows krävs bara en liten tilläggsinstallation.

Ny grund, ny kärna och uppdaterade verktyg

Proxmox VE 8.4 bygger på Debian 12.10 “Bookworm” och levereras med Linux-kärna 6.8 som standard. För den som vill ligga i framkant erbjuds även kärna 6.14 som valbart alternativ.

Dessutom har flera viktiga komponenter uppdaterats:

• QEMU 9.2 – kraftfullare emulering och förbättrad VM-prestanda
• LXC 6.0 – senaste versionen av containerteknik
• ZFS 2.2.7 – nu med stöd för kernel 6.14
• Ceph Squid 19.2.1 – för distribuerad lagring med hög tillförlitlighet

Andra förbättringar värda att nämna

Utöver huvudfunktionerna bjuder Proxmox VE 8.4 också på:

• Förbättrad hantering av backupdata (backup fleecing)
• Förbättrad SDN (software-defined networking)
• Utökade inställningsmöjligheter i ISO-installatören

Redo att testas – eller uppgraderas direkt

Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning på Proxmox officiella webbplats. ISO-filen innehåller allt du behöver för att installera Proxmox direkt på bare-metal-servrar.

Du som redan kör en tidigare version kan enkelt uppgradera via det vanliga uppgraderingssystemet – hela processen är smidigt dokumenterad av Proxmox.

👉 Ladda ner Proxmox VE 8.4 här: https://www.proxmox.com

Linux Lite är en lättviktig, användarvänlig Linux-distribution som är särskilt framtagen för nybörjare och för äldre datorer med begränsade resurser. Den bygger på den stabila grunden från Ubuntu LTS men skalar bort det som inte behövs, vilket gör den både snabb och resurssnål. Med ett välbekant skrivbord, förinstallerade vardagsverktyg och ett intuitivt gränssnitt är det ett utmärkt alternativ för alla som vill ha ett lättskött Linuxsystem – utan att kompromissa med funktionalitet.

Nu är version 7.4 här – och den bjuder på flera spännande nyheter.

Nyheter i Linux Lite 7.4

Den nya versionen bygger på Ubuntu 24.04.2 LTS, vilket innebär långtidssupport och uppdaterad bas. Under huven hittar vi den moderna Linux-kärnan 6.8, vilket ger bättre stöd för nyare hårdvara. Vill man istället använda andra kärnversioner går det att installera allt från 3.13 upp till 6.14 via Linux Lites egna förråd.

På det grafiska planet har systemet fått en liten makeover:

• Materia som nytt fönstertema
• Papirus ikonpaket
• Roboto Regular som standardtypsnitt

Skrivbordsmiljön är fortsatt Xfce, nu i version 4.18 – vilket garanterar ett snabbt och responsivt gränssnitt utan att belasta systemet.

Ingen Snap – men Chrome direkt ur lådan

En viktig detalj för många är att Snap inte längre finns med i standardinstallationen. Det betyder snabbare uppstart, enklare pakethantering och färre bakgrundsprocesser. Som webbläsare har Linux Lite istället valt att inkludera Google Chrome som standard – något ovanligt i Linuxvärlden, men uppskattat av många användare som vill ha en bekant och snabb surfupplevelse direkt.

Förinstallerade appar

Linux Lite levereras med en uppsättning populära program, så att du kan komma igång direkt:

• Google Chrome 134
• Thunderbird 128.8.1
• LibreOffice 25.2
• VLC Media Player 3.0.20
• GIMP 2.10.36

Med andra ord – allt du behöver för vardagligt arbete, kommunikation, media och bildredigering finns redan på plats.

Så uppgraderar du från en tidigare version

Har du redan Linux Lite installerat (t.ex. version 7.2)? Då är uppgraderingen enkel:

1. Gå till Uppdateringar och installera alla tillgängliga paket. Starta om om det behövs.
2. Skapa en återställningspunkt med Timeshift, så du kan rulla tillbaka om något går fel.
3. Öppna Lite Upgrade-verktyget från inställningarna och följ guiden.

För att kontrollera att du har senaste versionen av uppgraderingsverktyget, kör följande kommando i terminalen:

bashKopieraRedigeraapt policy lite-upgrade-series7

Versionsnumret bör vara 7.0-0030-linuxlite eller högre.

Ladda ner Linux Lite 7.4

Den nya ISO-filen är cirka 3.1 GB stor och kan laddas ner direkt via SourceForge. Det är ett utmärkt val både för äldre datorer och för dig som vill ha ett snabbt, stilrent och användarvänligt Linuxsystem – utan onödiga extrafunktioner.

👉 Ladda ner här: https://sourceforge.net/projects/linuxlite

Källa till artikel ovan är :

https://linuxiac.com/linux-lite-7-4-released-with-kernel-6-8-lts-and-gui-tweaks

Linux Mint-projektet avslöjar nu fler detaljer om nästa stora version av Linux Mint Debian Edition (LMDE 7), som kommer att bygga på kommande Debian GNU/Linux 13 “Trixie”. Operativsystemet förväntas släppas i juni 2025 och kommer att föra med sig flera efterlängtade förbättringar – bland annat stöd för OEM-installationer.

I Linux Mints nyhetsbrev för mars meddelar projektledaren Clement Lefebvre att LMDE 7 äntligen får stöd för så kallade OEM-installationer, vilket gör det möjligt att förinstallera systemet på datorer innan de säljs vidare. Funktionen har länge funnits i den vanliga Ubuntu-baserade utgåvan av Linux Mint, men har hittills saknats i LMDE. Enligt Lefebvre är detta ett viktigt steg för att göra LMDE mer attraktivt för både tillverkare och privatpersoner som donerar eller säljer begagnade datorer med Linux.

Samtidigt fortsätter utvecklingen av filhanteraren Nemo i Cinnamon-skrivbordsmiljön. En ny version kommer att inkludera avancerad sökning med hjälp av reguljära uttryck, vilket gör det enklare att hitta filer utifrån mer specifika namnmönster. Funktionen kommer att bli tillgänglig för alla användare av Linux Mint i en kommande uppdatering.

Teamet bakom Linux Mint jobbar också vidare med att förbättra Wayland-stödet i Cinnamon. Sedan version 21.3 är det möjligt att testa Cinnamon under Wayland, men funktionaliteten är fortfarande experimentell. Fokus ligger nu på att få tangentbordslayouter och inmatningsmetoder att fungera smidigt – något som är avgörande för användare av språk med andra teckenuppsättningar. Lefebvre betonar att även om framsteg har gjorts, krävs ytterligare arbete innan det är helt klart för bred användning.

Utvecklarna arbetar dessutom med att ändra hur JavaScript-motorn CJS versioneras. Från och med kommande versioner kommer CJS att följa versioneringen hos Mozilla JavaScript-motorn (SpiderMonkey) som den bygger på. Det innebär att CJS kan uppdateras separat från Cinnamon, vilket enligt Lefebvre underlättar för distributioner som Debian och Ubuntu att inkludera Cinnamon utan att behöva underhålla flera versioner av motorn.

Med dessa förbättringar fortsätter LMDE att närma sig funktionsparitet med huvudutgåvan av Linux Mint, samtidigt som det bygger vidare på den stabila grunden från Debian.

Den öppna och säkra Linux-baserade brandväggsdistributionen IPFire har nu släppt en ny uppdatering som tar ett stort kliv framåt inom cybersäkerhet. Den senaste versionen, Core Update 193, introducerar nämligen stöd för post-kvantkryptografi i IPsec-tunnlar – en metod som skyddar trafiken även mot framtida hot från kvantdatorer.

Det nya skyddet bygger på ML-KEM (Module-Lattice-Based Key Encapsulation Mechanism) och är aktiverat som standard för alla nya IPsec-tunnlar som använder moderna algoritmer som Curve25519, Curve448, andra NIST-godkända elliptiska kurvor samt RSA-3072 och RSA-4096.

Uppdateringen justerar även standardinställningarna för kryptering. AES-256 används nu i första hand, i både GCM- och CBC-läge, samt ChaCha20-Poly1305. Samtidigt tas AES-128 bort från standardlistan, då det anses erbjuda för svagt skydd jämfört med modernare alternativ.

Andra nyheter i IPFire 2.29 Core Update 193 inkluderar:

• Uppdaterad verktygskedja med GNU C Library 2.41 och GNU Binutils 2.44
• Förbättrad hårdvarustöd genom ny firmware och mikrokod
• DNS-over-TLS aktiverat som standardtjänst
• Förbättrad användarupplevelse i gränssnittet för brandväggsgrupper
• Åtgärdat fel med IPsec-certifikat som inte kunde förnyas
• Borttagning av den föråldrade botnät-blocklistan från abuse.ch
• Uppdateringar av flera komponenter och tillägg

Den nya versionen finns nu tillgänglig för nedladdning som ISO- eller USB-avbildning via IPFires officiella webbplats. Där kan du även läsa hela listan över ändringar.

Nerladdningar : https://www.ipfire.org/downloads/ipfire-2.29-core193

Din gamla trötta laptop kan bli en utmärkt internet radio med linux.

Se exempel på https://radio.televinken.org

Supporten för Windows 10 närmar sig sitt slut. Många är frustrerade över att Microsoft inte fortsätter erbjuda uppdateringar, särskilt eftersom miljontals fullt fungerande datorer nu riskerar att klassas som elektronikskrot – bara för att de inte klarar Windows 11.

Men här är de goda nyheterna: du behöver inte slänga din dator bara för att den inte uppfyller Microsofts nya krav.

Ge din dator nytt liv med Linux

För många känns Linux som något tekniskt och svårt – något som bara IT-experter sysslar med. Men sanningen är att Linux redan är en del av din vardag: Android-telefoner kör Linux under ytan, och många moderna elbilar likaså.

Det bästa? Linux har utvecklats enormt under de senaste åren och finns nu i användarvänliga varianter som Ubuntu och Linux Mint – perfekta för vardagligt bruk som surf, e-post, kontorsarbete och mediekonsumtion.

Gamla datorer fungerar utmärkt

Många datorer som anses för gamla för Windows 11 fungerar utmärkt med Linux. En bärbar dator med en andra generationens Intel i5-processor (från cirka 2011) kan utan problem användas för surf, dokumenthantering och mediespelare – med ett snabbt och modernt Linuxsystem.

Har du en ännu äldre dator? Gör en smart grej av den!

Om din dator är riktigt trött och seg, varför inte bygga om den till något nyttigt? Vi har till exempel en guide där du förvandlar en gammal dator till en digital klocka med internetradio – ett praktiskt och roligt projekt som ger din gamla maskin nytt liv. Den visar tid, datum, veckonummer och låter dig lyssna på webbradio från hela världen.

I artikel som länkas till innehåller ingen klocka, genom ta koden ifr

På https://radio.televinken.org <– finns ett exempel på en hemsida man kan använda för att få klocka och radio.

Tänk om – tänk återbruk

Så innan du lämnar in din gamla dator på återvinningen – fundera på om den kan få ett nytt liv med Linux. Det är bra för miljön, plånboken och tekniken.

Ge din dator en andra chans – installera Linux!

Här en annan artikel ämnet

Windows 10:s slut – dags att byta till Linux?

Valve har rullat ut en ny uppdatering av Steam-klienten, som automatiskt installeras för användare. Uppdateringen innehåller en mängd förbättringar och buggfixar för allt från användargränssnittet och nedladdningar till plattformsstöd, Remote Play och handkontroller.

Förfinat gränssnitt och smidigare upplevelse

Ett flertal små men irriterande buggar i användargränssnittet har rättats:

• Ett layoutflimmer som kunde uppstå vid återgång till biblioteket är nu fixat.
• Steam-fönstret tar inte längre över fokus upprepade gånger när det startar.
• Nyhetsfönstret vid uppdateringar hamnar inte längre bakom huvudfönstret.
• Notiser som tidigare kunde dyka upp på fel plats i spel visas nu korrekt.
• Fönster som tidigare inte visades alls vid vissa bildskärmsuppdateringar renderas nu som de ska.

Bättre hantering av spelversioner och familjekonton

För dig som använder flera olika versioner av samma spel (t.ex. betaversioner):

• Ett fel där spel av misstag hoppade tillbaka från en privat beta till standardversionen är nu åtgärdat.
• Ett märkligt problem där barnkonton fick extra speltid efter att ha gått offline är nu rättat.

Tydligare nedladdningsinformation

Valve har förbättrat hur nedladdningar visas:

• Byte-räkningen visar nu enbart den faktiska mängden data som laddas ner, inte hela installationspaketet.
• Framstegsmätarna speglar nu hela uppdateringsförloppet – från nedladdning till installation.
• Den blå stapeln på nedladdningssidan visar endast hur mycket som laddats ner i byte.
• Uppskattningar för återstående tid och nedladdningshastighet blir mer exakta ju mer du laddar ner, tack vare att Steam lär sig din dators prestanda över tid.

Förbättring i Big Picture-läget

En liten men uppskattad förbättring för soffspelare:
Det virtuella tangentbordet täcker inte längre det textfält du försöker skriva i – ett vanligt irritationsmoment i Big Picture-läget är nu borta.

Plattformsspecifika förbättringar

macOS

Mac-användare får nu bättre stöd för spel som använder HDR, eftersom Steam Overlay numera fungerar smidigt med HDR-rendering.

Linux

Linuxversionen av Steam har fått flera välkomna förbättringar:

• Snabbare nedladdningar av uppdateringar.
• Bättre hantering av kompatibilitetsverktyg som Proton, särskilt manuellt installerade versioner.
• Dropdown-menyer beter sig mer förutsägbart vid första användning – en förbättring för användare av open source-skrivbordsmiljöer som t.ex. Wayland.

Remote Play och kontrollstöd

Remote Play

Steam har gjort riktade förbättringar för fjärrspel:

• Ett problem med kontrollerinmatning i S.T.A.L.K.E.R. 2 under streaming är nu fixat.
• Problem med Remote Play Together-inbjudningar från VR-spel är lösta.

Steam Input

Kontrollerstöd har också förbättrats, särskilt för PlayStation 5-kontroller:

• DualSense-kontroller kraschar inte längre på grund av gyro-tidsstämplar.
• DualSense Edge fungerar nu fullt ut, inklusive stöd för adaptiva triggers.

https://linuxiac.com/steam-rolls-out-april-update-with-fixes-and-ui-improvements

DXVK 2.6.1 är nu tillgänglig och innehåller en rad viktiga buggfixar och förbättringar som gynnar både spelprestanda och kompatibilitet i Linux-miljöer. Versionen riktar sig särskilt till användare av Wine/Proton och gör det möjligt att spela Direct3D-baserade Windows-spel via Vulkan.

Vad är DXVK?

DXVK är ett öppen källkodsprojekt som fungerar som ett översättningslager mellan Direct3D 9/10/11 (grafik-API:n som används i Windows-spel) och Vulkan, som är ett modernt, högpresterande grafik-API tillgängligt i Linux. Verktyget är en viktig del av spelplattformar som Proton/Steam Play, och används av många för att köra Windows-spel smidigt på Linux.

Nytt i version 2.6.1

Den här uppdateringen bygger vidare på DXVK 2.6 och fokuserar i första hand på att rätta till problem som introducerades i den förra versionen. Här är höjdpunkterna:

Förbättrat stöd för AMD Vega

• Sparse buffer-stöd har tagits bort på Vega-GPU:er, eftersom det orsakade krascher och instabilitet.
• Detta förbättrar stabiliteten markant, men kan i vissa spel leda till högre minnesanvändning.

Förbättringar för specifika spel

• Assassin’s Creed Origins fungerar nu bättre på Intel GPU:er med Mesa ANV.
• Hitman 2 har fått en workaround för dålig CPU-prestanda.
• LEGO Batman och LEGO Indiana Jones har fått drastiskt förbätad UI-prestanda.
• En krasch i Need for Speed: Most Wanted (2005) är löst.

Fixar för grafikdrivrutiner

• Hängningar med RADV Vulkan-drivrutin på AMD RDNA4 har åtgärdats.
• Fix för vissa Unity-spel på NVIDIA GPU:er som kunde krascha.
• En workaround har införts för ett RTSS-bugg som påverkade hur överlägg renderades vid användning av sRGB-format.

Övriga tekniska förbättringar

• Renderpass-effektivitet har förbättrats på GPU:er med tiling-arkitektur.
• Vulkan-valideringsfel i ovanliga scenarier har minskats.
• MSVC-kompileringar fungerar nu bättre på äldre CPU:er.
• Bättre hantering av bildskärmslägen för udda monitorkonfigurationer.
• Fixar i SDL3-backend i dxvk-native.

Ladda ner DXVK 2.6.1

Du kan läsa hela ändringsloggen och ladda ner källkoden på projektets officiella GitHub-sida:
👉 https://github.com/doitsujin/dxvk

Om du installerat DXVK via din Linux-distributions paketkällor (t.ex. Arch, Fedora eller Debian), behöver du vänta tills versionen blir tillgänglig där.

Slutlig version förväntas i slutet av maj eller början av juni 2025

Linus Torvalds har nu tillkännagivit att den första Release Candidate (RC) för kommande Linux 6.15 är tillgänglig för nedladdning och testning. Detta markerar starten på en ny testfas för nästa stora version av Linuxkärnan.

Ny utvecklingscykel inledd

Två veckor har passerat sedan version 6.14 lanserades, och merge window för 6.15 har stängts. Det innebär att fokus nu ligger på buggfixar och stabilisering. Fram till slutversionen, som väntas om cirka två månader, kommer en ny RC att släppas varje söndag.

Viktiga nyheter i Linux 6.15

Några av de mest intressanta nyheterna i denna version inkluderar:

• Rust-stöd för hrtimer
• Ny setcpuid=-bootparameter för x86
• Utökningar i sched_ext för interna händelser
• PMU-förbättringar för Intel och AMD
• Stöd för nästlad virtualisering av VGICv3 på ARM
• Emulering av PMUv3 på Apple Silicon

Utöver detta innehåller versionen:

• Uppdaterad ACPI-fläktdrivrutin
  • Hanterar fläktar med finmaskig tillståndsrapportering även utan direkt kontroll.
• Förbättrad ACPI-knappdrivrutin
  • Lyssnar nu även på systemhändelser, vilket krävs för att väcka vissa system från viloläge.
• Nya och förbättrade drivrutiner för hårdvara
• Förbättringar i filsystem och nätverk
• Uppdaterad dokumentation och devicetree-bindningar
• Fler Rust-komponenter och uppdaterad zstd-komprimering

Kommentar från Linus

Linus beskriver denna utvecklingscykel som större än vanligt, men inte exceptionell:

”Statistiken ser ganska normal ut. Ett nytt AMD GPU-registerhuvud lägger till många kodrader, men det är inte dominerande. Två tredjedelar av patchen gäller drivrutiner, och resten är en blandning av arkitekturändringar, filsystem, schemaläggning, timers, minneshantering, nätverk och infrastruktur.”

Testa RC1 själv

Du kan nu ladda ner Linux 6.15 RC1 från:

• Linus Torvalds’ Git-träd
• Officiella kernel.org

Tänk på att detta är en testversion – den bör inte användas i produktionsmiljöer.

När kommer slutversionen?

Den slutliga versionen av Linux 6.15 förväntas släppas:

• 25 maj 2025 – om det blir totalt sju RC-versioner
• 1 juni 2025 – om det krävs en åttonde RC

6 Telegram-botar som hjälper dig att bli mer produktiv 2025

Telegram har under åren utvecklats från en enkel chattapp till ett riktigt kraftpaket – med över en miljard aktiva användare. För Linux-användare som redan använder Telegram för kommunikation, finns det mycket mer att hämta. Med hjälp av Telegram-botar kan du få saker gjorda direkt i appen – snabbt, enkelt och utan att byta verktyg.

En Telegram-bot är i grund och botten ett litet program som körs i form av en chatt. Du kan skriva kommandon, skicka filer eller använda snabblänkar för att interagera med boten, som kan hjälpa dig med allt från filkonvertering till att sätta påminnelser.

Här är sex botar som kan göra din vardag enklare och effektivare:

1. ONLYOFFICE Bot – redigera dokument direkt i Telegram
ONLYOFFICE är ett kraftfullt kontorspaket som du nu kan använda direkt i Telegram tack vare denna bot. Den låter dig skapa och öppna textdokument, kalkylblad, presentationer och PDF-filer – utan att behöva lämna appen.

Du kan också samarbeta i realtid genom att dela en redigeringslänk med andra Telegram-kontakter. Boten stödjer flera språk och fungerar även med gruppchattar, med några mindre begränsningar.

2. Pomodoro Bot – hantera din tid smartare
Behöver du bli bättre på att ta pauser? Pomodoro Bot bygger på den välkända tekniken där man jobbar fokuserat i korta pass med regelbundna pauser mellan varje. Du kan själv ställa in längden på både arbetstid och paus, så det passar din arbetsstil.

Det är ett perfekt verktyg för dig som vill få mer gjort utan att bli utbränd.

3. Texify – gör om bilder till text
Har du foton på anteckningar eller sidor du vill ha i textform? Texify är en OCR-bot som kan omvandla bilder till redigerbar text. Den klarar många olika språk och fungerar med allt från handskrivna lappar till tidningsartiklar.

Efter att bilden analyserats kan du enkelt kopiera och dela texten vidare.

4. File Converter – konvertera filer till rätt format
Med File Converter kan du snabbt ändra format på bilder, ljud, video, dokument, e-böcker och mycket mer. Boten stödjer nästan 90 olika filtyper. Det enda du gör är att skicka in en fil, välja önskat format och invänta resultatet.

Nackdelen är att det ibland kan bli kö – så ha lite tålamod.

5. File to Bot – spara och dela filer smart
File to Bot gör Telegram till ett personligt moln. Du kan ladda upp filer, skapa mappar, dela länkar till andra och även låta andra ha tillgång till ditt material. Du kan till och med sprida innehåll till andra plattformar som Reddit, Facebook eller WhatsApp.

Boten har inga begränsningar för privat bruk och ger dig i princip obegränsat med lagring.

6. Skeddy – glöm aldrig något viktigt igen
Skeddy är en påminnelsebot som låter dig skapa enkla uppgifter direkt i Telegram – som ”Möte om 30 minuter” eller ”Svara på mejlet i kväll”. Den känner av din tidszon och hjälper dig hålla koll på dina tider.

Du kan även logga in via webben och skapa mer avancerade påminnelser eller hantera gamla uppgifter på nytt.

Sammanfattning
Telegram-botar kan verkligen effektivisera din vardag. De hjälper dig att hantera dokument, påminnelser, filer och mycket mer – allt utan att du lämnar appen. De är enkla att komma igång med, sparar tid och är ofta gratis att använda.

Och om du någon gång tröttnar? Då är det bara att stänga av dem.

https://www.tecmint.com/best-telegram-bots

Den nya versionen av Tails, 6.14.1, är nu tillgänglig. Det är en integritetsinriktad Linux-distribution som i den här uppdateringen bjuder på förbättrad användarupplevelse i Tor Browser, flera buggfixar och uppdaterade programvaror.

Egentligen skulle version 6.14 släppts, men utvecklingsteamet upptäckte ett viktigt fel under testningen. Därför valde man att starta om processen och i stället ge ut version 6.14.1 – allt för att säkerställa att användarna får en så stabil och pålitlig version som möjligt.

En av de stora nyheterna är förbättrad integration av Tor Browser med systemets säkerhetsfunktioner. Tidigare var användare ganska begränsade när det gällde vilka mappar som gick att nå från webbläsaren. Nu går det att öppna och spara filer i hela hemmappen (Home) samt i Persistent Storage, vilket gör användningen smidigare.

Denna förbättring har blivit möjlig tack vare bättre stöd för XDG Desktop Portals via Flatpak, vilket också ger utvecklarna större flexibilitet att förstärka säkerheten utan att göra systemet svårare att använda.

Tails 6.14.1 innehåller också flera förbättringar när det gäller tillgänglighet i Tor Browser:

• Textförstoring fungerar nu även i webbläsaren
• Inställningar för markörens storlek känns igen
• Knapparna för att minimera och maximera fönster är tillbaka

Andra viktiga uppdateringar i denna version inkluderar:

• Tor Browser är uppdaterad till version 14.0.9
• Tor-klienten har uppdaterats till version 0.4.8.16
• Ett fel som kunde göra att välkomstskärmen låste sig vid upplåsning av Persistent Storage är åtgärdat
• Gränsen runt Kleopatra-fönstret syns nu tydligare mot vit bakgrund
• Ett felmeddelande som kunde uppstå när man stängde uppdateringskontrollen från ”Om Tails” är fixat

Observera: Om du gör en nyinstallation av Tails och inte uppgraderar från en tidigare version, så raderas allt innehåll i din Persistent Storage.

Om du redan använder Tails 6.0 eller senare versioner kan du uppdatera automatiskt till 6.14.1. Skulle det uppstå problem vid uppstart eller om uppdateringen inte kommer igång, rekommenderas en manuell uppgradering.

För nya användare eller om du vill installera Tails från grunden, finns installationsguider här:

• Installera Tails från Windows
• Installera Tails från macOS
• Installera Tails från Linux

För mer information:

• Läs hela ändringsloggen
• Officiellt tillkännagivande av Tails 6.14.1

Ibland kan det vara svårt att veta vilket program som plötsligt slukar all din nätverksbandbredd. NetHogs är ett smidigt terminalbaserat verktyg som hjälper dig med just det – det visar i realtid vilka processer som skickar och tar emot data över nätverket, ungefär som top visar CPU- och minnesanvändning.

Det bästa är att det inte kräver några specialmoduler i Linux-kärnan, och det fungerar direkt på de flesta system.

När är NetHogs användbart?

Tänk dig att du märker ovanligt hög nätverkstrafik – kanske går något väldigt långsamt, eller du undrar om något program laddar ner något utan att du vet om det. Starta NetHogs, och du får direkt en lista med alla program som använder nätverket, hur mycket data de skickar och tar emot, vem som äger processen och mer.

Så installerar du NetHogs

Installationen är enkel – det räcker oftast med ett kommando beroende på vilket Linux du kör:

Ubuntu/Debian:

sudo apt install nethogs

Fedora:

sudo dnf install nethogs

Red Hat / CentOS:

sudo yum install epel-release
sudo yum install nethogs

Arch / Manjaro:

sudo pacman -S nethogs

openSUSE:

sudo zypper install nethogs

Alpine Linux:

sudo apk add nethogs

Så använder du NetHogs

När det är installerat är det bara att köra det från terminalen. Du behöver sudo, annars får du inte tillgång till nätverksgränssnitten:

sudo nethogs

Vill du övervaka ett visst nätverkskort (som eth0 eller wlan0) kan du ange det:

sudo nethogs wlan0

När programmet startar visar det en lista på alla program som just nu använder nätverket, tillsammans med:

• PID (process-ID)
• Användare
• Program eller anslutning
• Nätverkskort
• Skickad och mottagen datamängd

Om inget visas direkt betyder det bara att inget använder nätverket för tillfället.

Praktiska kortkommandon i NetHogs

• m – Växla mellan olika visningsformat (KB/s, MB/s, GB/s)
• s – Sortera listan efter mest skickad data
• r – Sortera efter mest mottagen data
• q – Avsluta programmet

Användbara flaggor

Du kan köra NetHogs med några extra alternativ om du vill anpassa hur det fungerar:

Sammanfattning

NetHogs är ett enkelt men väldigt användbart verktyg för dig som snabbt vill få en överblick över vad som händer i nätverket – särskilt när något inte beter sig som det ska. Det kräver inga avancerade inställningar och fungerar utmärkt direkt från terminalen.

Vad är nytt i APT 3.0?

APT 3.0 introducerar ett helt nytt utseende för kommandoradsutmatningen. Informationen om vilka paket som uppgraderas, installeras eller tas bort presenteras nu i kolumner, vilket gör det mycket lättare att snabbt överblicka förändringarna.

Det nya gränssnittet har även färgkodning som markerar viktiga ändringar:

• 🟩 Grönt för nya installationer
• 🟥 Rött för paket som tas bort

Dessutom visas installationsförloppet med Unicode-block, vilket ger ett mer modernt och grafiskt tydligt utseende.

APT 3.0 är också mindre pratigt, med tydligare uppdelning mellan olika sektioner och mer luft i terminalfönstret, vilket gör det lättare att fokusera på det som är viktigt.

Tekniska förbättringar och nya funktioner

Förutom det visuella har APT 3.0 flera förbättringar under huven:

• En ny lösare (--solver) kan aktiveras för att hantera beroenden smartare och göra autoremove mer effektiv.
• Flaggan --target-release fungerar nu med apt list, vilket gör det enklare att sikta in sig på en viss version.
• Du kan nu lägga till egna kommentarer i historikloggen med --comment, praktiskt för dokumentation.
• Stöd för okomprimerade indexfiler gör APT mer flexibel med lokala speglar.
• Pager-stöd liknande git gör att längre listor automatiskt visas bläddringsbart.
• apt show --full visar mer detaljerad information om paketprioritet (pinning).
• Nytt verktyg: modernize-sources, som hjälper till att uppdatera dina apt-källor.
• Byte från GnuTLS/gcrypt till OpenSSL för bättre säkerhet och prestanda.

Jämförelse: APT 2.x vs APT 3.0

Exempel på ny terminalutmatning i APT 3.0

$ sudo apt full-upgrade

Följande paket kommer att UPPGRADERAS:
  libc6          2.36-9 → 2.36-10
  bash           5.2.15-1 → 5.2.15-2
Följande paket kommer att INSTALLERAS:         ← visas i grönt
  newpackage     1.0.0-1
Följande paket kommer att TAS BORT:            ← visas i rött
  obsolete-pkg   0.9.1-1

Totalt: 2 uppgraderingar, 1 ny installation, 1 borttagning
Vill du fortsätta? [J/n]

Till minne av Steve Langasek

APT 3.0 är tillägnad minnet av Steve Langasek, en uppskattad Debian- och Ubuntu-utvecklare som haft stort inflytande över båda projekten.

Tillgänglighet

APT 3.0 kommer att vara standard i Debian 13 “Trixie”, som släpps sommaren 2025, och även i Ubuntu 25.04 som släpps i april 2025.

Vill du läsa mer eller prova själv? Se Debians APT-sida för detaljer och källkod.

Den nya versionen av Linux-kärnan, 6.14, är nu tillgänglig och kommer som standard med Ubuntu 25.04 (släpps den 17 april 2025). Om du använder Ubuntu 24.10 och vill dra nytta av de senaste funktionerna och förbättrat hårdvarustöd, går det utmärkt att installera den manuellt redan nu.

Vad är nytt i Linux 6.14?

Några höjdpunkter i den här versionen:

• Bättre prestanda i filsystemet Btrfs genom smartare läsning vid RAID1
• Ett nytt system kallat ntsync som förbättrar hur Windows-program emuleras via Wine
• Stöd för AI-hårdvara som AMD Ryzen AI/NPU
• Energiförbättringar för AMD-CPU:er och bättre strömhantering för Raspberry Pi
• Stöd för nya RISC-V-funktioner

Viktigt att veta

Kärnversionen 6.14 kommer från Ubuntu Mainline Kernel PPA, vilket betyder att den inte har officiellt stöd från Ubuntu. Installationen sker på egen risk, och det finns ingen garanti att allt fungerar felfritt.

Alternativ 1 – Använd grafiskt verktyg (enklast)

Det snabbaste och smidigaste sättet att installera kärnan är med ett program som heter Mainline Kernels. Det laddar ner och installerar valfri kärna åt dig.

Så här gör du:

1. Öppna terminalen och kör dessa kommandon:

sudo add-apt-repository ppa:cappelikan/ppa
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
sudo apt install -y mainline

2. När det är klart kan du öppna Mainline från applikationsmenyn.
3. Leta upp Linux 6.14 i listan.
4. Klicka på den och tryck sedan på Installera.
5. När installationen är färdig, starta om datorn.

Fördelar: Du får automatiskt uppdateringar till 6.14.1, 6.14.2 osv. Programmet kan även meddela dig när nya kärnor finns.

Alternativ 2 – Installera manuellt via terminalen (för vana användare)

Om du föredrar att ladda ner och installera kärnpaketen själv, eller om det grafiska verktyget inte fungerar, kan du göra allt från terminalen.

Steg för steg:

1. Besök Ubuntu Mainline Kernel PPA i din webbläsare.
2. Ladda ner följande .deb-paket för din dator (gäller 64-bitars/amd64):
   • linux-headers-6.14.0-061400-generic_..._amd64.deb
   • linux-headers-6.14.0-061400_..._all.deb
   • linux-image-unsigned-6.14.0-061400-generic_..._amd64.deb
   • linux-modules-6.14.0-061400-generic_..._amd64.deb
3. Spara filerna i en mapp, t.ex. ~/linux614
4. Öppna terminalen, gå till mappen och kör:

cd ~/linux614
sudo dpkg -i *.deb

5. När installationen är klar: Starta om datorn

Hur du byter tillbaka till en tidigare kärna

Om du får problem med den nya kärnan eller bara vill gå tillbaka till standardversionen:

1. Starta om datorn
2. Tryck på Esc direkt när datorn startar för att visa GRUB-menyn
3. Välj Advanced options for Ubuntu
4. Välj en tidigare kärna i listan och starta med den

Telegram är en snabb, säker och molnbaserad meddelandeapp som låter dig skicka text, filer, bilder och videos. Den har stöd för gruppchattar, kanaler, bots och hemliga chattar med end-to-end-kryptering. Telegram fungerar på alla enheter med synkronisering i realtid och har inga annonser eller avgifter. En kraftfull app för privat och öppen kommunikation.

Telegram är ett riktigt starkt alternativ till appar som WhatsApp. Det är gratis, har massor av funktioner, skyddar dina meddelanden i molnet och erbjuder end-to-end-kryptering – allt med integritet som kärnfokus.

Personligen använder jag Telegrams funktion ”Sparade meddelanden” både som anteckningsbok och som krypterad molnlagring. Det är enkelt att ladda upp filer, komma åt dem var som helst och det finns (än så länge) inga lagringsbegränsningar.

En annan favoritfunktion är att Telegram fungerar överallt – Android, iOS, Windows, macOS och såklart Linux.

I det här inlägget visar jag hur du installerar Telegram på Linux med olika metoder. Välj det sätt som passar dig bäst!

Metod 1: Installera via Programvarucentret (Ubuntu med GNOME)

Det här är det enklaste sättet om du är ny på Linux och vill undvika terminalen:

1. Öppna Programvarucentret.
2. Sök efter Telegram.
3. Klicka på det och tryck på Installera.

Om du ser alternativ som ”Flatpak” eller ”Snap” och inte vet vad det är – ignorera det, standardvalet fungerar utmärkt.

Metod 2: Installera via terminalen med pakethanterare

Om du föredrar att använda terminalen går det snabbt att installera Telegram direkt via systemets pakethanterare.

Ubuntu, Debian, Mint, Pop!_OS:

sudo apt install telegram-desktop

eller 

sudo snap install telegram-desktop

Fedora (först aktivera RPM Fusion):

sudo dnf install https://download1.rpmfusion.org/free/fedora/rpmfusion-free-release-$(rpm -E %fedora).noarch.rpm
sudo dnf install telegram

Arch, Manjaro, EndeavourOS:

sudo pacman -S telegram-desktop

Detta är ett bra alternativ om du till exempel automatiserar installationer med ett skript.

Metod 3: Installera via Snap eller Flatpak

Om du använder sandboxade paketformat som Snap eller Flatpak kan du installera Telegram med bara ett kommando.

Snap (fungerar ofta direkt på Ubuntu):

sudo snap install telegram-desktop

Flatpak (för Flathub-användare):

flatpak install flathub org.telegram.desktop

Om Flatpak inte är installerat på din distro, måste du lägga till stöd för det först.

Starta och använd Telegram

När installationen är klar kan du starta Telegram från programmenyn. Första gången möts du av en välkomstskärm – klicka på ”Starta meddelanden” för att komma igång.

Du kan logga in på två sätt:

• Skanna en QR-kod från Telegram-appen på mobilen.
• Ange ditt telefonnummer och bekräfta med en engångskod (OTP).

Vill du ha mörkt läge? Gå till Meny → Inställningar → Chattinställningar, och välj t.ex. temat ”Tonad” eller ”Natt”.

Så tar du bort Telegram från Linux

Beroende på hur du installerade Telegram ser avinstallationen lite olika ut:

Om du använde apt:

sudo apt remove telegram-desktop

Om du använde dnf (Fedora):

sudo dnf remove telegram

Om du använde pacman (Arch):

sudo pacman -R telegram-desktop

Snap:

sudo snap remove telegram-desktop

Flatpak:

flatpak uninstall org.telegram.desktop

Använde du Programvarucentret? Gå tillbaka dit, sök upp Telegram och klicka på papperskorgsikonen för att ta bort det.

Avslutande tankar

Att installera Telegram på Linux är både enkelt och flexibelt. Du kan välja grafisk installation via programcenter, köra via terminalen, eller använda Snap och Flatpak beroende på dina behov.

Själv föredrar jag Snap på Ubuntu, och Flatpak på andra distributioner. Oavsett vad du väljer, får du tillgång till en kraftfull, säker och mångsidig meddelandeapp som fungerar sömlöst över flera enheter.

Den portabla och modulära Linux-distributionen PorteuX har nu nått version 2.0. Byggd på Slackware och inspirerad av Slax och Porteus, är PorteuX utformad för att vara snabb, liten och oföränderlig – perfekt för dem som vill ha ett lättviktigt, flexibelt system.

I denna nya version ingår Linux-kärnan 6.14 och den senaste GNOME 48-skrivbordsmiljön för GNOME-utgåvan. Cinnamon-, LXQt- och Xfce-varianterna har fått experimentellt stöd för Wayland-sessioner. Användare som vill testa Wayland kan välja detta alternativ vid inloggningen – men tänk på att det fortfarande är under utveckling och att vissa miljöer, som LXQt och Xfce (som använder labwc-kompositorn), inte fungerar i VirtualBox.

Andra nyheter i PorteuX 2.0:

• LightDM har lagts till som inloggningshanterare i flera utgåvor, inklusive Cinnamon, LXDE, LXQt, MATE och Xfce.
• Cinnamon-utgåvan använder nu Adwaita som standardtema för muspekaren, vilket löser problem med osynliga pekare i Wayland-läge.
• KDE Plasma-utgåvan är uppdaterad till version 6.3.3.

Dessutom:

• Förbättrad minimering av kärnmoduler.
• Ikonproblem i Openbox har rättats.
• Bättre stöd för Clang vid kompilering av kärnan.
• Installationsprogrammet varnar nu om din CPU inte har stöd för SSE4, vilket krävs.
• Flera paket har uppdaterats eller tagits bort.

Vill du prova? PorteuX 2.0 finns att ladda ner från projektets GitHub, med versioner för KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE. Du kan välja mellan bas på Slackware Stable eller Slackware Current.

Mozilla har släppt version 137 av Thunderbird, deras välkända e-postklient med öppen källkod som även innehåller kalender, adressbok, chatt och stöd för nyhetsgrupper. Den här uppdateringen fokuserar på förbättringar och buggfixar snarare än nya funktioner.

En märkbar förändring är att ikonen i systemfältet (system tray) har stängts av på Linux. Den kommer att förbli inaktiv tills den faktiskt har en funktion. För Windows-användare har man infört stöd för att använda filnamn när e-postmappar sparas, vilket förbättrar filhanteringen.

Det har också gjorts flera justeringar för att rätta till buggar:

• Aviseringar visades inte korrekt i högt kontrastläge – det är nu åtgärdat.
• När man klickade på grupphuvudet i sorteringsvyn saknades vissa alternativ i redigeringsmenyn – det är fixat.
• Funktionen “Ångra borttagning” i IMAP-mappar kunde i vissa fall radera meddelanden i stället – det är nu rättat.

RSS-flöden fungerar nu bättre – du kan t.ex. använda mellanslagstangenten för att bläddra igenom meddelanden, precis som med vanliga mejl. En annan förbättring gäller öppning av .eml-filer i profiler med många mappar, där prestandan har förbättrats. Den trådade sökfunktionen visar nu resultat korrekt när du sorterar efter datum.

Fler problem som nu är lösta:

• IRC-kanaler försvann efter omstart – inte längre ett problem.
• Vidarebefordrade meddelanden som bilagor hade fel MIME-typ – nu korrigerat.
• En bugg som kunde krascha klienten vid sökning under avstängning är löst.
• Import av OpenPGP-nycklar misslyckades om nyckeln innehöll mellanslag – detta fungerar nu som det ska.

Andra fixar inkluderar:

• Problem med att öppna signerade OpenPGP-.eml-bilagor.
• Felaktiga texter i säkerhetspanelen.
• Förlorad markering av meddelanden när användaren valde ett nytt.
• Att svara på meddelanden i lokala mappar fungerade inte när meddelanderutan var dold – detta är nu fixat.

En liten men välkommen nyhet är att det nu går att korsposta nyhetsartiklar även om nyhetsgrupperna finns på olika servrar. Dessutom har man gjort en del visuella justeringar och förbättringar i användarupplevelsen, samt tätat till några säkerhetshål.

Åtgärdat
Inbyggda aviseringar visades inte korrekt i högt kontrastläge.

Åtgärdat
Reparera mapp-funktionen kunde inte åtgärda mbox-filer som skapats på macOS före Thunderbird 1.0.

Åtgärdat
Alternativ i Redigera-menyn saknades när grupphuvud markerades i vyn ”Grupperad efter sortering”.

Åtgärdat
”Ångra borttagning” i IMAP-mappar utförde ”Radera” när blandade meddelanden var markerade.

Åtgärdat
Mellanslagstangenten kunde inte användas för att rulla meddelanden i RSS-flöden, till skillnad från e-postmeddelanden.

Åtgärdat
Långsam prestanda vid öppning av .eml-filer i profiler med många mappar.

Åtgärdat
Trådad sökvyn uppdaterades inte korrekt vid sortering efter mottagningsdatum.

Åtgärdat
Radavstånd ändrades oväntat i meddelandelistan vid användning av standard teckenstorlek.

Åtgärdat
Sparad markering i meddelandelistan förlorades när användaren gjorde ett nytt val.

Åtgärdat
Svar från lokala eller förenade mappar misslyckades när meddelanderutan var dold.

Åtgärdat
Strängar i meddelandesäkerhetspanelen användes på fel ställen.

Åtgärdat
Import av OpenPGP-publik nyckel misslyckades om den innehöll mellanslag.

Åtgärdat
Det gick inte att öppna bifogade signerade OpenPGP-.eml-meddelanden.

Åtgärdat
Högerklick på ”Dekryptera och spara som…” på en bilaga misslyckades.

Åtgärdat
Sökning under avstängning kunde orsaka krasch.

Åtgärdat
Misslyckad sändning av nyhetsmeddelande kunde oväntat stänga komponeringsfönstret.

Åtgärdat
En korrupt adressboksdatabas kunde förhindra att e-post skickades.

Åtgärdat
Vidarebefordrade meddelanden som bilagor kunde använda fel MIME-typ.

Åtgärdat
Tvåfaktorsautentisering via SMS eller e-post fungerade inte med Office 365 vid användning av Oauth2.

Åtgärdat
Kontoinställningsmenyn kunde laddas två gånger.

Åtgärdat
Ingen mellanrum fanns mellan bakåt- och framåtknapparna i flödeskontoguiden.

Åtgärdat
Thunderbird kunde krascha vid import av e-post.

Åtgärdat
Automatisk upptäckt av adressbok på Radicale-servern fungerade inte.

Åtgärdat
Mark-Of-The-Web (säkerhetsflagga) tillämpades inte på bilagor sparade via dra-och-släpp.

Åtgärdat
Vissa meddelanden kunde inte rullas på grund av dolda överflöd i inline-stilar.

Åtgärdat
Att klicka på en mid:-länk kunde rensa trådpanelen och orsaka fel.

Åtgärdat
Prestanda försämrades vid flytt/kopiering av meddelanden på Windows.

Åtgärdat
Automatisk komprimering försökte inte komprimera alla mappar vid fel.

Åtgärdat
Långsam prestanda vid flytt av många meddelanden från IMAP till lokala mappar.

Åtgärdat
Det gick inte att korsposta nyhetsinlägg om grupperna fanns på olika servrar.

Åtgärdat
IRC-kanaler var inte synliga efter omstart.

Åtgärdat
Det gick inte att visa hela certifikatkedjan via knappen ”Visa signatur”.

Åtgärdat
Visuella förbättringar och förbättrad användarupplevelse (UX).

Åtgärdat
Säkerhetsfixar.

Officel webplats

Den populära, öppna videoredigeraren Shotcut har fått en ny uppdatering. Version 25.03 släpptes idag och innehåller en rad förbättringar för både nybörjare och mer erfarna videoredigerare. Programmet är gratis, fungerar på Linux, Windows och macOS och är byggt med Qt.

Bland nyheterna finns möjligheten att enkelt kopiera filter – antingen det som är valt just nu eller alla filter på ett klipp – med de nya alternativen ”Kopiera aktuell” och ”Kopiera alla”. Ett nytt menyval i spelaren gör det dessutom möjligt att visa eller dölja filteröverlägg direkt under uppspelning.

För textredigering har funktionen Skapa text på tidslinjen nu fått stöd för förinställda stilar, vilket gör det enklare att skapa enhetlig text i projektet. Nya inställningar har också lagts till i vissa filter, exempelvis för att justera video utan synkning både vertikalt och horisontellt.

Shotcut 25.03 introducerar även nya 360-gradersfilter (Cap Top & Bottom och Equirectangular Wrap), samt ett smart spellistfilter som visar klipp som inte ligger i någon mapp. Flera nya taggar för filter har tillkommit, t.ex. #gpu, #10bit, #rgba och #yuv, och klipp i tidslinjen visar nu en ikon när filter används.

En annan förbättring är att projektets videoläge visas direkt i fönstertiteln. Det går också att hålla ner Ctrl för att flytta objekt exakt horisontellt eller vertikalt i filter som använder rektangelverktyg. Omfånget för gamma och gain har justerats i färgkorrigeringsfiltret, och Glaxnimate-filter startar inte längre automatiskt när en animation läggs till.

Som vanligt har flera buggar rättats, och Shotcut 25.03 finns redan nu att ladda ner som AppImage – en fristående fil som fungerar på de flesta Linux-distributioner utan installation. Mer information om alla ändringar finns i de officiella versionsanteckningarna på Shotcuts webbplats.

https://www.shotcut.org/blog/new-release-250329

Mozilla har släppt den färdiga versionen av Firefox 137 för alla plattformar inför det officiella lanseringsdatumet den 1 april 2025. Den här uppdateringen kommer med flera spännande nyheter och förbättringar.

En av de mest efterlängtade funktionerna är att Firefox nu stöder uppspelning av HEVC-video (H.265) på Linux, något som tidigare varit begränsat. Dessutom kan webbläsaren nu automatiskt känna igen och omvandla länkar i PDF-filer till klickbara hyperlänkar, och det går att signera PDF-dokument direkt i webbläsaren – ingen extern programvara krävs.

En annan nyhet är att adressfältet kan användas som en miniräknare. Du kan skriva ett matematiskt uttryck, som 123*4, direkt i adressfältet och få svaret i en rullgardinsmeny. Klickar du på resultatet kopieras det automatiskt till urklipp. Funktionen rullas ut stegvis, så alla användare får den inte på en gång.

Under inställningarna finns nu två nya alternativ för fliklayout – du kan välja mellan horisontella och vertikala flikar. Detta bygger vidare på stödet för sidopanel som kom i version 136.

För utvecklare innehåller Firefox 137 flera förbättringar: typsnittspanelen i inspektorn visar nu information som version och licens, nätverkspanelen låter dig ersätta nätverksresponser med lokala filer, och stödet har utökats till att omfatta SVG 2 path API samt den nya CSS-egenskapen hyphenate-limit-chars.

Firefox 137 kan redan nu laddas ner för Linux (32-bitars, 64-bitars och ARM64) från Mozillas FTP-server. Den officiella utrullningen sker den 1 april, då webbläsaren också börjar distribueras till Windows- och macOS-användare via automatiska uppdateringar.

Den senaste versionen av den självständiga Linuxdistributionen KaOS har släppts – ISO-avbilden för mars 2025 är nu tillgänglig för nedladdning. KaOS är känd för sitt fokus på KDE-programvara och använder pacman, samma pakethanterare som Arch Linux.

Den nya versionen bygger på Linuxkärnan 6.13 och levereras med KDE Plasma 6.3.3, samt de senaste versionerna av KDE Gear (24.12.3) och KDE Frameworks 6.12, allt byggt med Qt 6.8.3.

En av nyheterna är att programmet Nextcloud-client nu finns tillgängligt direkt i pakethanteraren. Det är ett öppet verktyg för att synka filer med din Nextcloud-server. Dessutom har flera andra appar – som Krita, Scribus, QTox, Bibletime och GCompris – nu fullt stöd för Qt6 och KDE Frameworks 6, vilket gör att de fungerar bättre i miljön KaOS erbjuder.

Under huven hittar vi ett stort antal uppdaterade kärnkomponenter, bland annat:

• Mesa 25.0.2 (grafikdrivrutiner)
• systemd 254.24
• Boost 1.87.0
• ICU 76.1
• SQLite 3.49.1
• Pacman 7.0.0
• PipeWire 1.4.1
• kmod 34.2
• IWD 3.5 (trådlöst nätverk)
• Poppler 25.03.0 (PDF-bibliotek)
• GStreamer 1.26.0 (medieuppspelning)
• OpenZFS 2.3.1
• Tzdata 2025b
• OpenSSL 3.4.1
• Proj 9.6.0
• Protobuf 30.1

Den som vill prova KaOS för första gången kan ladda ner den nya ISO-filen från den officiella hemsidan. För befintliga användare behövs ingen ominstallation – eftersom KaOS har en rullande uppdateringsmodell, räcker det att köra kommandot sudo pacman -Syu i terminalen för att få tillgång till alla de senaste uppdateringarna.

CachyOS, som bygger på Arch Linux, har nu släppt sin ISO-avbild för mars 2025. Den här versionen kommer med flera stora förbättringar, inklusive den senaste Linuxkärnan 6.14, en ny startladdare och uppdateringar för både stationära och handhållna enheter.

En av de stora nyheterna är att systemet nu använder Limine som ny bootloader. Den fungerar med både äldre BIOS och modern UEFI, och ger direkt stöd för Btrfs-snapshots, vilket gör det enklare att återställa systemet vid behov.

Systemet kör KDE Plasma 6.3.3 som skrivbordsmiljö, och har fått ett nytt paket – cachyos-samba-settings – som förenklar inställningen av fildelning via Samba. Dessutom har man återaktiverat GSP-firmware för användning med NVIDIAs proprietära drivrutin, och lagt till stöd för ASUS Armoury-drivrutinen, som används på enheter som ROG Ally för att kontrollera fläktar och strömförbrukning.

Denna version innehåller också ett förbättrat Wine-paket som använder WoW64-teknik för att minska beroendet av 32-bitarsbibliotek. Dessutom stöds nu den nya NTSync-funktionen i Linux 6.14, vilket ger bättre prestanda vid emulering av Windows-spel.

Andra förbättringar inkluderar:

• Ett förbättrat skript för säker start (sbctl-batch-sign) som nu bara signerar valda filer.
• Borttagning av NTFS3-drivrutinen på grund av rapporterade problem.
• Nytt stöd för grafikkorten RDNA4, RTX 5070 Ti och RTX 5070.
• Integrerat stöd för DLSS Swapper.
• Uppdatering till GNOME 48 för den som väljer GNOME istället för KDE.
• Diverse buggfixar och stabilitetsförbättringar.

För dig som redan använder CachyOS räcker det med att uppdatera systemet som vanligt via terminalen med kommandot sudo pacman -Syu, eller via det grafiska gränssnittet i Plasma Discover.

Den nya ISO:n finns tillgänglig för nedladdning via projektets webbplats, både som stationär version och för handhållna enheter.

Den oföränderliga Linuxdistributionen Nitrux, som bygger på Debian och inte använder systemd, har nu kommit i version 3.9.1. Den här utgåvan innehåller många nyheter och förbättringar, bland annat en ny konvergent webbläsare kallad Fiery, en ny version av Linuxkärnan (6.13.8) och omfattande uppdateringar av MauiKit, dess ramverk och tillhörande appar.

Nitrux 3.9.1 kommer nästan två månader efter den tidigare versionen 3.9, och förutom ny kärna och webbläsare så medföljer även senaste Mesa 25 för grafikhantering, stöd för AMD:s ROCm-mjukvara, och uppdateringar för KDE och Qt-komponenter. KDE Plasma-versionen ligger fortfarande på 5.27.11, men flera KDE Frameworks har uppdaterats till 6.8.0 och Qt till 6.7.2.

Systemet har fått förbättrade inställningar för strömsparfunktioner på bärbara datorer. Det innebär att skärmens ljusstyrka och uppdateringsfrekvens nu automatiskt anpassas beroende på om datorn körs på batteri eller är inkopplad i elnätet. Detta hjälper till att förlänga batteritiden.

Det har även lagts till nya konfigurationer för olika komponenter, som t.ex. Bauh (pakethantering), v4l2loopback (för virtuella videoenheter), PipeWire för Wine, samt bättre stöd för NVIDIA-grafik. För bärbara datorer med NVIDIA Optimus-teknik har man infört stöd för att hantera energisparlägen vid viloläge genom ett nytt elogind-skript.

Firmware-paketet har också uppdaterats för att ge stöd åt mer hårdvara, och systeminställningar har justerats för att ge bättre prestanda. Nitrux egna uppdateringsverktyg NUTS har nu nått version 2.2.2 och innehåller flera förbättringar.

Sammantaget är det en rejält förbättrad version med både nya funktioner, bättre hårdvarustöd och mer finslipade inställningar. Den som är nyfiken kan ladda ner ISO-avbilden för installation via projektets webbplats.

The Document Foundation har nyligen släppt LibreOffice 25.2.2, den andra underhållsuppdateringen i 25.2-serien. Denna uppdatering åtgärdar 83 buggar för att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten hos denna populära, kostnadsfria kontorssvit. Användare rekommenderas att uppdatera snarast möjligt för att dra nytta av dessa förbättringar.

LibreOffice 25.2.2 kan laddas ner från den officiella webbplatsen som binärfiler för DEB- och RPM-baserade GNU/Linux-distributioner. Om du har installerat LibreOffice 25.2 via din distributions programvaruförråd bör du vänta tills version 25.2.2 blir tillgänglig där innan du uppdaterar.

För Windows-användare har det rapporterats problem med att starta LibreOffice efter installation, specifikt ett felmeddelande om att ”vcruntime140_1.dll” saknas. Detta kan lösas genom att installera det senaste Microsoft Visual C++ Redistributable-paketet. Mer information och nedladdningslänkar finns på Microsofts officiella webbplats.

LibreOffice 25.2-serien kommer att få totalt sju underhållsuppdateringar och stödjas fram till den 30 november 2025. Nästa uppdatering, version 25.2.3, är planerad till slutet av april eller början av maj 2025.

Observera att detta är ”Community”-utgåvor av LibreOffice, som stöds av volontärer. För företagsimplementeringar rekommenderas LibreOffice Enterprise-familjen av applikationer från ekosystempartners.

Canonical har nu släppt betaversionen av Ubuntu 25.04, som fått smeknamnet Plucky Puffin. Den här versionen är nu öppen för allmänheten att testa, och den kommer med flera intressanta nyheter inför den slutliga lanseringen i april.

Ubuntu 25.04 bygger på den nya Linux 6.14-kärnan och använder GNOME 48 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna märks bland annat stöd för trippelbuffering, vilket kan ge smidigare grafikupplevelser. Dessutom har standardvisaren för dokument bytts ut – i stället för Evince används nu ett nytt program kallat Papers. Platsbaserade funktioner drivs av en ny komponent kallad BeaconDB.

Installationsprogrammet för Ubuntu Desktop har förbättrats. Det finns nu ett nytt alternativ för att enkelt ersätta en gammal Ubuntu-installation, och hanteringen av dual boot har förfinats – särskilt för system där Windows använder BitLocker. Det går nu att installera Ubuntu parallellt med en BitLocker-krypterad Windows-installation, så länge det finns ledigt diskutrymme. Även installation med kryptering har fått bättre stöd.

Netplan, som hanterar nätverksinställningar, har uppdaterats med stöd för säkrare Wi-Fi-anslutningar via WPA-PSK-SHA256. Det har också blivit lättare att hantera nätverksregler med NetworkManager, och det går nu att vänta in fungerande DNS innan ett nätverkskort anses vara redo.

För användare har små förbättringar också gjorts – till exempel installeras nu paketet xdg-terminal-exec automatiskt, vilket gör att tangentkombinationen Ctrl+Alt+T öppnar terminalen direkt. Ny mjukvara finns också: GIMP 3.0 finns tillgängligt i förråden, LibreOffice 25.2 är förvald kontorssvit och Firefox 136 är standardwebbläsare.

Under ytan hittar vi en uppdaterad uppsättning utvecklarverktyg, inklusive:
GCC 14.2, Binutils 2.44, glibc 2.41, LLVM 20, Python 3.13.2, Rust 1.84, Go 1.24, Qt 6.8.3, OpenSSL 3.4, systemd 257.4, BlueZ 5.79, PipeWire 1.2.7, och OpenJDK 24 GA – för att nämna några.

Betaversionen av Ubuntu 25.04 kan redan nu laddas ner och testas. Men eftersom det är en förhandsversion bör den inte användas i skarpa miljöer. Den slutliga versionen väntas den 17 april 2025.

Officel hemsida
Sunets FTP mirror för ovanstående.

Den går att prova i flera olika varianter, bland annat:
Ubuntu Desktop, Server, Cloud, Edubuntu, Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Studio, Unity, Cinnamon, Budgie, Kylin och MATE.

CIQ har presenterat Rocky Linux – Hardened, en extra säkrad version av Rocky Linux, som är utvecklad för organisationer med höga krav på IT-säkerhet. Det här är ett stort steg vidare från den stabila plattform som Rocky Linux redan är känd för att vara – särskilt som ersättare till CentOS.

Med den nya Hardened-versionen vill CIQ erbjuda en färdig lösning som gör det enklare att skydda system mot moderna hot, utan att kompromissa med kompatibilitet eller användarvänlighet.

Säkerhet redan från start

Systemet kommer med en rad förstärkningar direkt ur lådan. Det handlar bland annat om:

• Strängare lösenordspolicys
• Skydd mot minnesbaserade attacker
• Kontroll av kärnans integritet
• Begränsningar i SSH-åtkomst

Det mesta sker automatiskt i bakgrunden, vilket innebär att användare slipper göra stora förändringar jämfört med den vanliga versionen av Rocky Linux. Man får alltså ett säkrare system – utan krångel.

Byggt på erfarenhet

CIQ:s produktchef Brady Dibble berättar att det nya systemet är resultatet av flera års erfarenheter från säkerhetsprojekt som Openwall Linux. Redan 2023 började man utveckla de första paketen inom ramen för Rocky Linux säkerhetsgrupp, och med Hardened kommersialiseras det arbetet.

Utvecklingen kommer dessutom att gå snabbare nu när fokus är tydligare riktat på säkerhet. Eftersom systemet fortfarande är baserat på vanliga Rocky Linux är det enkelt att migrera eller börja använda direkt.

Vad får man med Rocky Linux – Hardened?

Med den här versionen får företag:

• Förhårdade paket och systeminställningar
• Kodskydd som blockerar vanliga intrångsmetoder
• Automatiska säkerhetsuppdateringar
• Avancerad hotdetektering
• Full kompatibilitet med Enterprise Linux-standarder
• Professionell support från CIQ:s experter

Dessutom levereras systemet via en säker leveranskedja, vilket gör det tryggare att använda i känsliga miljöer som myndigheter, finanssektorn och infrastruktur.

Fokus på framtidens hot

Gregory Kurtzer, VD på CIQ och en av grundarna till CentOS, säger att Hardened föddes ur diskussioner med säkerhetsmedvetna IT-chefer. Många har svårt att hålla sina Linuxsystem skyddade, särskilt när hoten växer i både antal och komplexitet.

Med Hardened kan organisationer få ett tryggt grundsystem, färdigkonfigurerat med rätt inställningar och skydd mot både kända och okända sårbarheter.

CIQ har även lagt stor vikt vid att minska angreppspunkter och zero-day-risker, och att ligga steget före genom att släppa säkerhetsförbättringar innan hoten hunnit bli akuta.

En framtidssäker plattform

Alexander Peslyak, mer känd som Solar Designer och ledare för Openwall Linux, är också del av CIQ och är positiv till satsningen. Han menar att Hardened inte bara åtgärdar enskilda sårbarheter, utan även förebygger hela klasser av säkerhetsproblem – långt innan de blir allmänt kända.

Slutresultatet är en stabil och säker Linuxplattform som minskar risken för driftstopp och förenklar säkerhetsarbetet för IT-avdelningar. Perfekt för verksamheter där varje minut och varje säkerhetsbrist räknas.

Den nya versionen av AerynOS, 2025.03, är nu tillgänglig och är den första Linuxdistributionen som erbjuder GNOME 48 i en live-ISO. Det innebär att du kan testa det senaste från GNOME direkt på din dator – utan att behöva installera något.

GNOME 48 är en stor uppdatering som introducerar bland annat stöd för HDR, förbättrad grafikhantering med dynamisk trippelbuffring, ett nytt färghanteringsprotokoll för Wayland, funktioner för digitalt välmående, möjlighet att begränsa batteriladdning och mycket mer.

Även om AerynOS fortfarande befinner sig i ett tidigt (alfa) stadie, bygger den nya versionen på Linuxkärnan 6.13.8 – och version 6.14 är redan på gång. Den innehåller också den senaste versionen av grafikdrivrutiner genom Mesa 25.0.2, samt en uppdaterad verktygskedja med bland annat LLVM 19.1.7 och Vulkan SDK 1.4.309.0.

En nyhet i denna utgåva är förbättrad systeminformation genom att pakethanteraren moss nu stöder os-info. Tidigare genererades systeminformationen i filen /usr/lib/os-release genom inbyggda standardvärden. Nu levereras istället en mer flexibel JSON-fil (/usr/lib/os-info.json) som ger en mer detaljerad beskrivning av operativsystemets uppbyggnad och funktioner. Detta gör det enklare för andra program att förstå systemets kapacitet.

Utvecklaren Ikey Doherty berättar att detta ger större kontroll och tydligare metadata än tidigare lösningar som os-release och lsb_release.

I framtida versioner planerar AerynOS att införa fler funktioner, såsom automatisk uppdatering av paket, enklare återställning till tidigare systemlägen, förbättrad diskantering med hjälp av Rust, stöd för fraktionerad skalning som standard, och en helt ny systeminstallerare med funktioner för både fullständig rensning av hårddisken och mer flexibel partitionering.

Även om allt detta inte är klart ännu, går det redan nu att ladda ner och testa AerynOS 2025.03 via projektets webbplats. Distributionen känns stabil för dagligt bruk – men kom ihåg att det fortfarande rör sig om en tidig version under utveckling.

https://aerynos.com/download

Data till innehållet ovan kommer ifrån

Drygt tre månader efter att elementary OS 8.0 släpptes kommer nu version 8.0.1 – en uppdatering som inte introducerar några stora nyheter, men som putsar rejält på det som redan finns. Det handlar om förbättrad prestanda, mer stabilitet och en rad små men viktiga justeringar i både utseende och funktionalitet.

Förbättrat AppCenter och snabbare sökningar

AppCenter, systemets butik för appar, har fått en del kärlek. Den visar nu rätt färger i mörkt läge och hanterar skärmdumpar bättre – något som gör att appar ser mer konsekventa ut oavsett tema. Även fönstret för versionsinformation har setts över, och sökfunktionen är nu snabbare. Skulle AppCenters cache försvinna, klarar systemet av att återhämta sig mer elegant än tidigare.

Utvecklare som testar sina egna appar lokalt får också nytta av förbättrad inläsning av metadata via flaggan --load-local i terminalen.

Filer – mindre buggar, bättre logik

Filer-appen har rättat till flera störiga buggar – till exempel problem med att scrolla efter att man raderat filer, och att filer kunde försvinna när man släppte dem på ej monterade diskar. Menyn för att skapa nya filer följer nu mallstrukturen mer logiskt, och man kan nu använda admin://-länkar för att enkelt öppna mappar med administrativa rättigheter.

Terminalen – smidigare användning

Terminalen har också fått förbättringar: flikar beter sig bättre, kräver inte extra klick för att fokuseras, och kortkommandon fungerar som de ska även efter att man flyttat flikar till ett nytt fönster. Dessutom får man nu korrekt citerade sökvägar när man släpper filer i terminalfönstret.

Systeminställningar – mer kontroll och tydlighet

Notisinställningarna låter dig nu stänga av meddelanden om uppdateringar, och systemet hämtar inte längre automatiskt uppdateringar om du surfar via en uppmätt anslutning. Uppdateringsstorleken visas också innan du påbörjar en nedladdning, så du vet hur mycket data som kommer att användas.

En ny detalj är att du kan se hur nära elementary är att nå sina sponsringsmål via en liten framstegsindikator – en påminnelse om att projektet är beroende av donationer.

I applikationsinställningarna kan du nu också hantera notisrättigheter för appar som inte syns korrekt i systemets notisöversikt, särskilt sådana som skickar sina meddelanden via en portal.

Enklare installation och välkomstguide

Installationsprogrammet har förbättrats så att det inte längre kraschar vid egen partitionering. Steget för att aktivera kryptering av disken har förenklats till en enda sida, och introduktionsguiden för nya användare håller sig nu snyggt centrerad även när fönstret ändrar storlek.

Panelen, snabbinställningarna och dockan

Panelen har justerats så att den ser bättre ut i Classic-läget. Menyer känns mjukare, strömknappen visar mer relevant information, och snabbinställningarna låter dig växla mellan användare direkt om fler är inloggade.

Dockan har också putsats: indikatorerna för aktiva appar är bättre placerade, och appikoner som tidigare kunde fastna i ett evigt studsande startläge gör det inte längre.

Nyare kärna – bättre hårvarustöd

Under huven rullar nu Linux-kärnan 6.11 – samma som i Ubuntu LTS:s HWE-stöd. Det innebär bättre prestanda för nyare AMD-processorer, stöd för kommande Intel “Lunar Lake”-chip och förbättrad hantering av filsystem.

Elementary OS 8.0.1 finns att ladda ner på elementary.io, där du själv väljer om och hur mycket du vill betala. Vill du ladda ner utan att betala, fyller du bara i “0” som belopp – men projektet uppskattar förstås alla bidrag!

Data texten ovan bygger på kommer ifrån

https://linuxiac.com/elementaryos-8-0-1-released

GNU Linux-libre-projektet har släppt version 6.14 av sin kärna, som är särskilt framtagen för användare som vill köra ett helt fritt GNU/Linux-system – helt utan proprietär kod eller drivrutiner.

Den nya versionen bygger på den nyligen släppta Linux 6.14-kärnan, men har rensats från allt som kräver icke-fri programvara. Bland annat har nya drivrutiner som hx9023s, amdxdna och tas2781 spi granskats och justerats. Man har även rensat upp referenser till ”blobs” (binarier med stängd källkod) i enheter och konfigurationsfiler, samt förbättrat hanteringen av vissa befintliga drivrutiner som Intel AVS, AMDGPU, r8169, mt7996 och iwlwifi.

En äldre drivrutin, wl128x, behöver inte längre rensas bort eftersom den nu är borttagen i den officiella Linux-kärnan.

GNU Linux-libre riktar sig till personer som vill köra ett operativsystem som respekterar användarens frihet till 100 %. Den nya versionen finns att ladda ner i form av källkod från projektets webbplats. För dig som inte vill bygga själv finns färdiga paket för både Debian- och Red Hat-baserade distributioner att hämta via Freesh– och RPM Freedom-projekten.

Kärnan kan installeras på de flesta GNU/Linux-distributioner och kan användas som alternativ eller ersättning till den vanliga Linux-kärnan.

GNU Linux Libre Kernel hemsida

Linus Torvalds har idag släppt Linux-kärnan version 6.14 – den senaste stabila versionen av Linux som bjuder på mängder av nya funktioner, förbättrad prestanda och utökat hårdvarustöd.

Bland nyheterna finns stöd för läsbalansering i Btrfs RAID1, vilket förbättrar hastigheten vid läsning från flera diskar. En annan viktig nyhet är det nya ntsync-subsystemet som gör det enklare att emulera Windows-program i Wine – särskilt spel. Dessutom finns nu stöd för obuffrad I/O utan cache, samt en ny drivrutin för AI-acceleratorer i AMD:s Ryzen-processorer med XDNA.

Grafikdrivrutinen för AMD har fått stöd för ”DRM panic”, vilket gör det möjligt att visa felmeddelanden även vid grafikkrascher. Filssystemet XFS har utökats med stöd för reflink och omvänd blockmappning på realtidsenheter. Dessutom stöds nu Intels nya serverplattform Clearwater Forest, SELinux har fått mer detaljerad rättighetskontroll, och io_uring fungerar nu även ihop med FUSE.

Andra intressanta nyheter är ett nytt filövervakningssystem (fsnotify) som kan upptäcka när filer håller på att öppnas, samt en ny cgroup-kontroller för att hantera minne per enhet.

På hårdvarusidan finns nu stöd för att läsa av energiförbrukning på AMD-CPU:er, bättre hantering av strömkällor, stöd för nya RISC-V-instruktioner (T-Head vector extensions), samt förbättrad strömhantering på Raspberry Pi – inklusive snabbare uppvakning ur viloläge.

Dessutom tillkommer stöd för:

• Virtuella maskiner i användarläge (LoongArch)
• Felfunktioner i PCI för IBM:s stordatorer
• Fläktkontroll på vissa Dell XPS-modeller
• Stora dataöverföringar i RxRPC
• Bättre NFS-prestanda och flexibilitet
• MIDI 2.0-stöd i ALSA
• Xbox- och 8BitDo-spelkontroller
• En rad nya ljudchip och nätverksfunktioner

Många drivrutiner har uppdaterats eller lagts till, bland annat för nya SoC:er, ljudgränssnitt, grafikdrivrutiner och en hel del spel- och serverhårdvara. Dessutom fortsätter Rust-stödet att växa – Linux 6.14 kan nu byggas med enbart stabila Rust-funktioner.

Om du är sugen på att testa Linux 6.14 redan nu kan du ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller kernel.org. Men för de flesta användare är det klokast att vänta tills kärnan dyker upp i den egna distributionens programvaruförråd.

Nu när version 6.14 är släppt startar utvecklingen av nästa version – Linux 6.15. Första testversionen (RC1) kommer redan den 6 april, och den färdiga versionen väntas mot slutet av maj eller början av juni 2025.

Rescuezilla 2.6 släppt – ny Ubuntu 24.10-baserad version med uppdaterat Secure Boot-stöd

Rescuezilla 2.6 är nu tillgänglig för nedladdning. Denna version bygger på Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” och introducerar uppdaterat stöd för nyare hårdvara samt förbättrad kompatibilitet med UEFI Secure Boot – inklusive SBAT-policyhantering för att säkerställa korrekt boot på moderna Windows 11-enheter.

Tekniska nyheter i Rescuezilla 2.6:

• Ny systembas: Ubuntu 24.10 (för bättre hårdvarustöd)
• Ny shim för UEFI Secure Boot (fixar “SBAT self-check failed” och “revoked UEFI bootloader”-problem)
• Byggmiljö uppgraderad till Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat)
• Fixat diskidentifiering i 32-bitars Ubuntu 18.04-bygget (problem introducerat i 2.5 p.g.a. --merge i lsblk)
• Temporärt inaktiverad GPG-verifiering i 32-bitarsvarianten

Uppdaterade verktyg:

• partclone 0.3.33 – för diskavbildning och återställning
• Memtest86+ 7.00 – avancerat minnestestverktyg
• Nya och förbättrade översättningar i gränssnittet

Stödda avbildningsformat:

Rescuezilla kan skapa och återställa diskavbilder från:

• Clonezilla (.img)
• VirtualBox (.vdi)
• VMware (.vmdk)
• QEMU (.qcow2)
• Hyper-V (.vhdx)
• Råa diskavbilder (.dd/.img)
• Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, Apart GTK
• FSArchiver (endast återställning)

Nedladdning och verifiering

Ladda ned ISO-filen från GitHub:
🔗 https://github.com/rescuezilla/rescuezilla/releases

Exempel på kontroll av SHA256-checksumma i Linux:

sha256sum rescuezilla-2.6-64bit.iso
# Jämför output med checksumman på GitHub-sidan

Exempel på kontroll i Windows (PowerShell):

Get-FileHash .\rescuezilla-2.6-64bit.iso -Algorithm SHA256

Skapa en bootbar USB

🔧 På Linux med dd:

Varning: Kontrollera att /dev/sdX är rätt USB-enhet! All data kommer att raderas.

sudo dd if=rescuezilla-2.6-64bit.iso of=/dev/sdX bs=4M status=progress && sync

🔧 På Windows med Rufus:

1. Ladda ned och starta Rufus.
2. Välj ISO-filen.
3. Välj din USB-enhet.
4. Använd:
   • Partitionsschema: GPT (för UEFI)
   • Mål: UEFI (non-CSM)
5. Starta skapandet.

Om du får ett meddelande om ”revoked UEFI bootloader” i Rufus, så är detta fixat i Rescuezilla 2.6 tack vare den nya shim-versionen.

https://github.com/rescuezilla/rescuezilla/releases/tag/2.6

Vill du ha tillgång till dina favoritlåtar och poddar direkt från din Ubuntu-dator? Då är Spotify ett självklart val – och det är enkelt att installera! I den här guiden visar jag två sätt att installera Spotify på Ubuntu 24.04 LTS: via APT (vilket jag rekommenderar) eller med Snap.

APT-metoden ger bättre prestanda och integreras snyggt med resten av systemet, medan Snap är enklare om du föredrar att klicka i grafiskt gränssnitt. Men Snap har vissa nackdelar, som långsammare uppstart, större diskutrymme och mindre kontroll över uppdateringar.

Metod 1: Installera Spotify via APT (rekommenderas)

Steg 1: Se till att Curl är installerat

Först behöver vi Curl, ett verktyg som används för att hämta filer via nätet. Om du inte redan har det, kör:

bashKopieraRedigerasudo apt install curl

Steg 2: Hämta Spotifys säkerhetsnyckel

För att Ubuntu ska lita på Spotifys paket behöver vi importera deras GPG-nyckel:

curl -sS https://download.spotify.com/debian/pubkey_C85668DF69375001.gpg | sudo gpg --dearmor --yes -o /etc/apt/trusted.gpg.d/spotify.gpg

Steg 3: Lägg till Spotifys programkälla

Nu lägger vi till Spotifys officiella programkälla till systemet:

echo "deb https://repository.spotify.com stable non-free" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/spotify.list

Steg 4: Uppdatera paketlistan

Låt Ubuntu hämta information om de nya paketen genom att köra:

sudo apt update

Steg 5: Installera Spotify

Allt är nu förberett! Installera Spotify med:

sudo apt install spotify-client

Steg 6: Starta Spotify

Nu kan du öppna Spotify via programmenyn, logga in eller skapa ett konto och börja lyssna.

Vill du avinstallera senare?

Kör bara:

sudo apt remove spotify-client

Metod 2: Installera Spotify via Snap (alternativt sätt)

Om du föredrar en snabbare, grafisk installation kan du använda Snap:

1. Öppna “App Center” i Ubuntu.
2. Sök efter ”Spotify”.
3. Klicka på “Installera”.
4. Ange ditt lösenord om du blir ombedd och vänta tills installationen är klar.
5. Nu kan du starta Spotify från menyn.

Avinstallera via App Center

Sök upp Spotify i App Center igen, klicka på pilen bredvid “Öppna” och välj “Avinstallera”.

Eller använd terminalen

Installera med:

sudo snap install spotify

Avinstallera med:

sudo snap remove spotify

Sammanfattning

Det är enkelt att få igång Spotify på Ubuntu 24.04 LTS. APT-metoden passar dig som vill ha bättre systemintegration och prestanda, medan Snap är smidigt om du vill installera snabbt med några klick.

Hoppas guiden hjälpte dig – lycka till och trevlig lyssning!

https://linuxiac.com/how-to-install-spotify-on-ubuntu-24-04-lts

Ubuntu börjar använda Rust som grund för systemverktyg och introducerar ett nytt verktyg, oxidizr, som gör det enkelt att testa och byta till de nya versionerna.

I åratal har Ubuntu – liksom de flesta andra Linux-distributioner – levererat de klassiska GNU Coreutils som standard. Det handlar om välkända kommandon som ls, cp, mv med flera, som länge varit en självklar del av det Unix-liknande ekosystemet.

Men nu är förändring på gång. Ett projekt som heter uutils har börjat skriva om dessa verktyg i programmeringsspråket Rust. Det är inte bara för att förbättra prestanda – även om det är en bonus – utan främst för att Rust är ett mycket säkrare språk. Det minskar risken för vanliga programmeringsfel, särskilt sådana som kan leda till allvarliga säkerhetsproblem i system som används av miljontals människor.

Ubuntu har nu meddelat att de planerar att börja använda de Rust-baserade verktygen som standard från och med version 25.10, och om allt fungerar som tänkt, även i den kommande långtidsversionen 26.04 LTS.

För att göra övergången smidig har Canonical, företaget bakom Ubuntu, utvecklat ett nytt kommandoradsverktyg som heter oxidizr. Det låter användaren enkelt växla mellan de klassiska verktygen och de nya Rust-versionerna. Genom något som kallas “experiment” kan man testa nya komponenter – som till exempel rust-coreutils eller sudo-rs – utan att riskera systemets stabilitet. Om något inte fungerar som det ska är det enkelt att backa tillbaka till den gamla versionen.

Det här är en del av en större trend – Rust blir allt mer populärt, och det är inte första gången språket dyker upp i viktiga systemdelar. Det har till exempel redan börjat användas i Linux-kärnan.

Ubuntu är nu en av de första stora distributionerna som på allvar börjar ta till sig Rust på systemnivå, och det är troligt att fler kommer att följa efter.

https://linuxiac.com/rust-takes-root-in-ubuntu-25-10

GNOME-projektet har idag släppt GNOME 48, den senaste stabila versionen av det populära skrivbordsmiljön för GNU/Linux. Den här stora uppdateringen innehåller en mängd nya funktioner, förbättrad prestanda och flera nya applikationer.

Höjdpunkter i GNOME 48

• Dynamisk trippelbuffring förbättrar prestandan på enklare grafikkort, som t.ex. Intel integrerad grafik och Raspberry Pi.
• Stöd för Waylands färghanteringsprotokoll – viktigt för färgkorrekt visning.
• HDR-stöd (High Dynamic Range) för bättre bildkvalitet.
• Nya Adwaita-typsnitt för ett fräschare utseende.
• En ny funktion för välmående, som håller koll på skärmtid och hjälper användare att ta pauser.

Nya verktyg och förbättringar

• Nytt kommandoradsverktyg: GNOME Display Control (gdctl) – visar och ställer in skärmkonfiguration.
• Centrering av nya fönster som standard.
• Tangentbordsövervakning för hjälpmedelsfunktioner (a11y).
• Styrning av ljusstyrka per skärm.
• OSD-notiser när hörlurar ansluts.
• ”Papers” blir ny standardapp för dokumentvisning.
• Aktivitetsöversikten kan nu öppnas med valfri Super-tangent.
• Notiser i GNOME Shell grupperas nu per app.
• Möjlighet att markera skärmar för ”lease” (t.ex. i virtualisering).

Förbättringar i appar

Nautilus (Filer):

• Ta bort bokmärken direkt från sökvägsfältet.
• Grundläggande enhetstester för filvyn.
• Miniatyrinfo laddas separat för snabbare prestanda.
• Förbättrad inläsning av kataloger och grid-val.

Inställningar (GNOME Control Center):

• Stöd för att begränsa batteriladdning.
• Ny strömsparfunktion via UPower och power-profiles-daemon.
• Förbättrad fingeravtrycksregistrering.
• Enpanelsläge – användbar för enklare inställningsfönster i distros.

GNOME Software (pakethanteraren):

• Nytt systemd-sysupdate-plugin (experimentellt).
• Snabbare inläsning av uppdateringar.
• Visar nedladdningsstorlek för beroenden.
• Förbättrad avinstallation av Snap-appar.
• Stöd för Flatpak-installation via flatpak+https-länkar.

Nya och uppdaterade appar

• Loupe (bildvisare): Fått stöd för att beskära, rotera och spegelvända bilder.
• GNOME Kalender: Förbättrat gränssnitt för händelser.
• GNOME Kalkylator: Ny omvandlingsfunktion för valutor.
• Decibels: Ny ljudspelare.
• GNOME Music: HiDPI-stöd för albumomslag.
• GNOME Remote Desktop: Stöd för zero-copy-rendering via Vulkan och VAAPI.
• GNOME Textredigerare: Sökfältet visas nu längst ned.
• GNOME Maps: Ny visuell markör för användarens plats.

Webbläsaren GNOME Web (Epiphany)

• Varnar när webbplatser hindras från att spara data.
• Förbättrad historikvy.
• Ny layout för sekretessrapport.
• Bättre navigering i adressfältets lista.
• Förenklad import av bokmärken och lösenord.

Tekniska förbättringar

• Förbättrat stöd för NVIDIA-grafik när det används som primär GPU.
• Bättre dma-buf-hantering i headless-lägen.
• Förbättrad bildfrekvens för externa skärmar på sekundära GPU:er i kopieringsläge.
• GDM (GNOME Display Manager) kräver inte längre Xwayland i Wayland-only-miljöer.

GNOME 48 kommer att vara standardmiljö i kommande Fedora Linux 42 och Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin), men den släpps även snart i andra rolling release-distributioner.

Vill du läsa mer? Fullständiga versionsanteckningar finns på GNOME:s webbplats.

Blender är ett kraftfullt och kostnadsfritt 3D-program med öppen källkod, använt över hela världen för att skapa allt från animationer och spelgrafik till specialeffekter och 3D-modellering. Det fungerar på Windows, macOS och Linux, och används både av proffs och hobbyanvändare.

Nu är version 4.4 släppt – och det är en uppdatering som innehåller flera viktiga förbättringar, både för kreatörer och för dem som jobbar nära tekniken.

Vulkan gör entré

En av de största nyheterna i Blender 4.4 är att programmet nu använder Vulkan för att visa renderingsresultat från Cycles (renderingsmotorn). Tidigare användes OpenGL, men med den nya trådmodellen i Vulkan är prestandan lika bra – samtidigt som grunden nu är lagd för framtida grafikförbättringar.

Här är några av höjdpunkterna i denna version:

• Ny ”Plane Brush” – en mångsidig pensel som kombinerar egenskaperna från Flatten, Fill och Scrape, men med större kontroll och justeringsmöjligheter.
• Förbättrade kompositornoder, bland annat:
  • Stöd för heltal (integer) i nodanslutningar
  • En mer exakt ”Fast Gaussian”-oskärpa
  • En omarbetad Glare-node för snyggare ljuseffekter
• Stöd för H.265/HEVC – nu kan du rendera videor med den moderna och komprimeringseffektiva kodeken
• Ny funktion för att välja topologi, t.ex. alla 3-punkts- eller 5-punktsnoder i ett mesh

Grafik- och hårdvarustöd

Blender 4.4 håller sig uppdaterad med den senaste hårdvaran:

• Stöd för NVIDIA GeForce RTX 50×0-serien (Blackwell-arkitektur)
• Stöd för AMD RX 90×0-serien (RDNA4)
• För AMD-användare på Linux krävs nu ROCm 6.0
• HIP-RT (GPU-acceleration för AMD) är inte längre experimentellt

Förbättrad videohantering

Om du jobbar med videoredigering kommer du märka flera förbättringar:

• Stöd för 10- och 12-bitars färgdjup per kanal
• Rendera i BT.709-färgrymd för bättre färgnoggrannhet
• Mer exakt färgkonvertering (YUV till RGB)
• Snabbare förhandsvisning av HDR- och float-baserat material
• Du kan nu redigera textklipp direkt i förhandsvisningen

• Möjlighet att sortera tillgångar efter katalog istället för namn
• Text som kopieras från Blender fungerar nu bättre i andra Linux-program (X11)
• Ny funktion för att ta bort förhandsvisningar av tillgångar
• Snapping när du justerar nodstorlekar horisontellt – för snabbare och exaktare arbete i nodeditorn

Ladda ner Blender 4.4

Blender 4.4 är tillgängligt för Windows, macOS och Linux – och på Linux kan du köra det direkt utan installation tack vare den universella binären. Besök den officiella webbplatsen för att ladda ner senaste versionen:
👉 https://www.blender.org

Kali Linux är en specialanpassad Linux-distribution som är framtagen för etisk hacking, penetrationstester och cybersäkerhetsarbete. Den används av både säkerhetsexperter och entusiaster världen över för att analysera, testa och säkra nätverk och system. Med ett stort utbud av förinstallerade verktyg är Kali ett kraftfullt operativsystem för alla som arbetar med IT-säkerhet.

Nu är den första uppdateringen för 2025 här – Kali Linux 2025.1 – och den kommer med en rad förbättringar och nyheter.

Nyheter i Kali Linux 2025.1

Den här versionen är den första under 2025 och följer tre månader efter föregående utgåva (2024.4). Som vanligt när ett nytt år börjar får Kali ett uppdaterat utseende med nytt tema, modernare startmeny, uppfräschad inloggningsskärm och nya bakgrundsbilder för skrivbordet.

En av de stora nyheterna är att skrivbordsmiljön Xfce nu är uppdaterad till version 4.20, vilket innebär bättre prestanda, förbättrad användarupplevelse och fler funktioner. Även KDE Plasma-varianten har fått en rejäl uppgradering till version 6.2.

Utöver detta innehåller uppdateringen bland annat:

• Nya kortkommandon för snabbare navigering på skrivbordet
• En ny partitioneringslayout
• Ny boot-firmware från Raspberry Pi OS
• En uppdaterad Linux-kärna
• Stöd för DKMS-aktiverad Nexmon-modul för trådlös kommunikation på Raspberry Pi

Viktigt för Raspberry Pi-användare

För dig som kör Kali på en Raspberry Pi innebär den här uppdateringen en större förändring. Eftersom systemet nu använder en ny kärna och annan struktur under huven, rekommenderas det att du installerar en ny avbild (image) istället för att bara uppdatera ditt nuvarande system. Det går att fortsätta köra med den äldre 5.15-kärnan om du inte vill börja om, men de nya funktionerna kräver en nyinstallation.

Nya verktyg och NetHunter-nyheter

En spännande nyhet i verktygslådan är Hoaxshell – ett nytt verktyg som genererar och hanterar reverse shells för Windows. Det använder HTTP(S)-protokollet för att skapa en beacon-liknande anslutning tillbaka till angriparen, vilket gör det användbart i testmiljöer där traditionella metoder blockeras.

För den mobila Kali-varianten Kali NetHunter finns nu nya kärnor tillgängliga för enheter som Samsung Galaxy S9/S10 och Xiaomi Redmi Note 6 Pro, vilket förbättrar kompatibiliteten och prestandan.

Så här uppdaterar du

Om du redan använder Kali Linux behöver du bara öppna en terminal och köra följande kommando för att uppgradera till den senaste versionen:

sudo apt update && sudo apt full-upgrade

Vill du testa Kali Linux för första gången eller installera om från grunden? Då kan du ladda ner version 2025.1a direkt från den officiella webbplatsen – den finns tillgänglig för 64-bitars system, ARM-enheter (som Raspberry Pi), virtuella maskiner, molnmiljöer, WSL och mobila plattformar.

GIMP 3.0 är här – med nytt gränssnitt, förbättrad färghantering och fler kraftfulla funktioner

Den populära bildredigeraren GIMP har nu släppts i sin efterlängtade version 3.0, med stora förbättringar i både design och funktionalitet.

Modernare och mer användarvänligt gränssnitt

GIMP 3.0 har uppdaterats till GTK3, vilket ger ett modernare utseende och bättre stöd för högupplösta skärmar (HiDPI). Det är nu möjligt att bläddra mellan verktygsfönster med mushjulet, och programmet har fått en ny startskärm och logotyp.

Förbättrad färghantering och stöd för fler filformat

En av de största nyheterna är förbättrad färghantering, vilket gör att GIMP nu hanterar färger mer exakt. Dessutom har stödet för olika filformat utökats – bland annat kan programmet nu läsa in lager från TIFF-filer skapade i Autodesk Sketchbook och hantera bilder i BMP-format med 64 bitar per pixel. Det finns även stöd för nya format som PSB och JPEG-XL.

Icke-destruktiv redigering och förbättrade filter

GIMP fortsätter att utvecklas mot en mer icke-destruktiv arbetsflöde. Nu kan filter användas på lagergrupper, och en ny funktion låter användare välja att automatiskt sammanfoga filter efter att de tillämpats. Dessutom kan filterversioner sparas direkt i GIMPs XCF-projektfiler.

Bättre plugin-stöd och ny skriptsyntax

För utvecklare av plugins och skript introduceras en stabil API, vilket gör det lättare att porta gamla tillägg från GIMP 2.10. En ny syntax för skript gör det enklare att använda filteregenskaper i kod.

Andra förbättringar

• Nya effekter som Inner Glow, Bevel och GEGL Styles-filter.
• Förbättrad exportfunktion – du kan spara bilder i olika format utan att påverka originalet.
• Ett uppdaterat justeringsverktyg och en smartare sökfunktion, där du kan se menystigen för alla alternativ.
• ”Lageruppsättningar” ersätter det gamla systemet med länkade lager, vilket ger mer flexibilitet.

Så installerar du GIMP 3.0

GIMP 3.0 kan installeras som Flatpak via Flathub och öppnas i GNOME Software eller KDE Discover. För dem som föredrar ett mer portabelt alternativ finns en AppImage-version, som kan köras utan installation på de flesta Linux-distributioner. För avancerade användare finns även källkoden tillgänglig för nedladdning och egen kompilation.

Officel hemsida : https://download.gimp.org/gimp/v3.0/linux/

Läs mer om alla nyheter i de officiella release-noterna!

Debian-projektet har nu släppt Debian 12.10, den senaste uppdateringen i Debian 12 ”Bookworm”-serien. Det är den nionde punktuppdateringen för Bookworm och följer cirka två månader efter Debian 12.9.

Intressant nog finns det ingen Debian 12.3 – den versionen hoppades över på grund av ett kritiskt fel i EXT4-filsystemet som kunde orsaka datakorruption. Därför räknas den inte in i versionsnumreringen.

Den här uppdateringen kommer med ett förbättrat installationsmedium för dem som vill installera Debian på ny hårdvara eller som haft problem med tidigare versioner. Den gör det också enklare att slippa ladda ner en mängd uppdateringar efter en nyinstallation.

Totalt innehåller Debian 12.10 hela 66 buggfixar för olika paket och 43 säkerhetsuppdateringar. Mer information om dessa ändringar finns i den officiella tillkännagivelsen.

Nedladdningsbara installationsavbilder finns tillgängliga för flera arkitekturer, inklusive 64-bitars (amd64), 32-bitars (i386), PowerPC 64-bitars Little Endian (ppc64el), IBM System z (s390x), MIPS (mipsel, mips64el) samt ARM (armhf, arm64).

För den som vill testa Debian utan att installera det finns även live-ISO-filer att ladda ner. Dessa finns dock endast för 64-bitars system och levereras med förinstallerade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma 5.27.5 LTS, GNOME 43.9, Xfce 4.18, Cinnamon 5.6.8, MATE 1.26.0, LXQt 1.2.0 och LXDE 0.10.1. Det finns också en version utan grafiskt gränssnitt för den som föredrar en textbaserad miljö.

Befintliga Debian 12-användare behöver bara uppdatera sina system genom att köra följande kommando i terminalen:

sudo apt update && sudo apt full-upgrade

Alternativt går det att använda en grafisk pakethanterare, som Synaptic, för att uppdatera systemet.

Länkar för nerladdning av Debian 12.10 finns i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Debian

´

Expect är ett verktyg för att automatisera interaktiva kommandon och applikationer i Unix- och Linux-miljöer. Det är särskilt användbart för att hantera program som kräver användarinmatning under körning, exempelvis lösenord, användarnamn eller andra typer av inmatningar som normalt sett kräver manuell interaktion.

Expect använder följande viktiga parametrar:

• spawn: Startar ett kommando eller en process.
• expect: Väntar på ett specifikt mönster eller sträng från processen.
• send: Skickar en sträng eller kommando till den aktiva processen.
• interact: Överlåter kontrollen tillbaka till användaren efter automation.

Grundläggande syntax

Den grundläggande syntaxen för ett expect-skript ser ut så här:

#!/usr/bin/expect -f

spawn kommando
expect \"prompt\"
send \"svar\\r\"
interact

10 praktiska exempel på användning av expect

1. Automatiserad SSH-inloggning:

#!/usr/bin/expect -f
spawn ssh användare@server
expect \"password:\"
send \"dittlösenord\\r\"
interact

2. Automatiserad FTP-session:

#!/usr/bin/expect -f
spawn ftp ftp.server.com
expect \"Name\"
send \"användarnamn\\r\"
expect \"Password:\"
send \"lösenord\\r\"
expect \"ftp>\"
send \"put fil.txt\\r\"
send \"bye\\r\"

3. Automatiserad lösenordsändring:

#!/usr/bin/expect -f
spawn passwd användare
expect \"Current password:\"
send \"gammaltlösen\\r\"
expect \"New password:\"
send \"nyttlösen\\r\"
expect \"Retype new password:\"
send \"nyttlösen\\r\"

4. Automatisering av mysql-inloggning:

#!/usr/bin/expect -f
spawn mysql -u root -p
expect \"Enter password:\"
send \"lösenord\\r\"
interact

5. Automatisk hantering av sudo-kommandon:

#!/usr/bin/expect -f
spawn sudo apt update
expect \"password for\"
send \"dittlösenord\\r\"
interact

6. Fjärrkommandon via SSH:

#!/usr/bin/expect -f
spawn ssh användare@server \"ls -l\"
expect \"password:\"
send \"dittlösenord\\r\"
interact

7. Automatiserad SCP-filöverföring:

#!/usr/bin/expect -f
spawn scp fil.txt användare@server:/mapp
expect \"password:\"
send \"dittlösenord\\r\"
interact

8. Automatiserad interaktion med telnet:

#!/usr/bin/expect -f
spawn telnet server 23
expect \"login:\"
send \"användare\\r\"
expect \"Password:\"
send \"lösenord\\r\"
interact

9. Automatiserad hantering av interaktiva installationsscript:

#!/usr/bin/expect -f
spawn ./install.sh
expect \"Enter path\"
send \"/usr/local/app\\r\"
expect \"Confirm (y/n):\"
send \"y\\r\"
interact

10. Automatisering av git-kloning med autentisering:

#!/usr/bin/expect -f
spawn git clone https://github.com/användare/repo.git
expect \"Username\"
send \"användarnamn\\r\"
expect \"Password\"
send \"lösenord\\r\"
interact

Genom att använda expect kan du effektivisera och automatisera repetitiva och interaktiva arbetsuppgifter, vilket sparar både tid och resurser.

Här kan du läsa manualsida om expect(1) i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/expect(1)

Linux stöder flera olika filsystem, där de vanligaste inkluderar ext4, ext3, ext2, XFS, Btrfs och vfat (FAT32). Valet av filsystem beror på prestanda, stabilitet, dataintegritet och användningsområde. Ext4 är idag standard på många Linux-distributioner och erbjuder bra balans mellan prestanda och stabilitet.

Fsck (”file system check”) är ett kommandoradsverktyg i Linux för att kontrollera och reparera filsystemets integritet på lagringsenheter som hårddiskar och SSD:er.

Moderna Linux-filsystem använder oftast journaling, vilket minskar behovet av fsck. Men ibland kan ändå filsystem skadas, exempelvis vid:

• Strömavbrott
• Hårdvaruproblem
• Felaktig avstängning av datorn (vanligaste orsaken)

Denna guide beskriver hur du effektivt använder fsck för att felsöka och reparera Linux-filsystem.

fsck – Kommando och viktiga alternativ Fsck fungerar som ett generellt gränssnitt mot specifika filsystemkontrollerare såsom fsck.ext4, fsck.vfat och fsck.ext2.

För att se tillgängliga filsystemkontrollerare på ditt Linux-system, använd:

$ which fsck
$ ls -l /usr/sbin/fsck*

Fsck finns redan installerat i alla Linux-distributioner. Här är några viktiga alternativ:

• -A: Kontrollerar och reparerar alla filsystem som listas i ”/etc/fstab”.
• -C: Visar en statusindikator under processen.
• -l: Låser filsystemet medan kontrollen pågår.
• -M: Hoppar över monterade filsystem.
• -N: Visar ändringar utan att utföra dem.
• -P: Kontrollerar flera filsystem samtidigt.
• -R: Hoppar över root-filsystemet (används ihop med -A).
• -r: Visar statistik för varje kontrollerad partition.
• -T: Döljer titelraden.
• -t: Kontrollerar specifika filsystemstyper.
• -V: Visar detaljer om det fsck gör.

Använda fsck för att reparera filsystem Viktigt: Filsystem måste avmonteras innan du kör fsck.

Reparera vanliga Linux-filsystem

1. Hitta partitionen med kommandon:

$ df
# eller
$ lsblk

För att reparera en partition, exempelvis /dev/sda4, avmontera den först:

$ umount /dev/sda4

Kör sedan fsck-kommandot:

$ sudo fsck /dev/sda4

Du kan också använda:

• -p för automatisk reparation
• -y för att automatiskt godkänna reparationer:

$ sudo fsck -y /dev/sda4

Efteråt kan du kontrollera resultatet med:

$ echo $?

Vanliga exit-koder från fsck:

• 0: Inga fel hittades
• 1: Felen har rättats
• 2: Omstart krävs
• 4: Felen kunde inte rättas
• 8: Operationellt fel
• 16: Felaktig användning av kommandot
• 32: Avbruten av användaren
• 128: Problem med delade bibliotek

Reparera Linux root-filsystemet Du kan reparera Linux-rootfilsystemet med följande metoder:

1. Tvinga fsck vid nästa uppstart: Skapa filen ”forcefsck” för att kontrollera filsystemet vid nästa uppstart:

$ sudo touch /forcefsck

Ta bort filen efter omstart för att undvika upprepning.

2. Kör fsck via Rescue Mode: Starta om datorn, håll ned ”SHIFT” för att visa GRUB-menyn och välj sedan ”Advanced Options for Ubuntu” och därefter fsck-alternativet.
3. Automatisera fsck med tune2fs: Aktivera kontroll vid nästa start med:

$ sudo tune2fs -c 1 /dev/sda3

Du kan även schemalägga regelbundna kontroller varje vecka eller månad:

$ sudo tune2fs -i 1w /dev/sda3   # varje vecka
$ sudo tune2fs -i 1m /dev/sda3   # varje månad

Kontrollera när senaste eller nästa schemalagda kontroll sker med:

$ sudo tune2fs -l /dev/sda3 | egrep -i 'check|mount'

Här är fem praktiska exempel på hur du använder kommandot fsck (File System Consistency Check) i Linux:

1. Kontrollera ett filsystem (utan reparation)
sudo fsck -n /dev/sda1

Flaggan -n innebär "no changes", vilket innebär att filsystemet kontrolleras utan att några reparationer görs.


2. Kontrollera och reparera ett filsystem automatiskt
sudo fsck -y /dev/sda1

Flaggan -y svarar automatiskt ”yes” på alla frågor om att utföra reparationer.


3. Kontrollera ett specifikt filsystemstyp (t.ex. ext4)
sudo fsck.ext4 -f /dev/sda1


Flaggan -f tvingar fram en kontroll även om filsystemet verkar rent.


4. Kör fsck vid nästa omstart
sudo touch /forcefsck
sudo reboot

Skapar en fil (/forcefsck) som instruerar systemet att köra fsck vid nästa uppstart.

5. Kontrollera alla filsystem listade i /etc/fstab
sudo fsck -AR
-A kontrollerar alla filsystem i /etc/fstab.
-R hoppar över kontroll av rotfilsystemet (/) om systemet redan är monterat med skrivskydd.


Viktigt:
Kom alltid ihåg att köra fsck på omonterade filsystem för att undvika dataförlust eller skador. Det är säkrast att starta från ett live-USB eller köra kommandot från recovery-läge.

Manual sida för fsck i vår wiki

Immich 1.129 har släppts med förbättringar som löser minnesproblem, möjliggör videouppspelning i minnen direkt i webbläsaren samt introducerar genvägar och QR-koder för enklare delning.

Immich är en självhostad lösning med öppen källkod för säkerhetskopiering av foton och videoklipp. Den nya versionen, Immich 1.129, fokuserar på att lösa tidigare problem och introducerar dessutom några användbara nya funktioner.

En av de största nyheterna är att videoklipp i ”minnen” nu kan spelas upp direkt i webbläsaren, vilket gör det enklare att återuppleva viktiga ögonblick utan att behöva byta app. Nya tangentbordsgenvägar (L och Shift+L) låter dig snabbt lägga till bilder och videor i album eller delade album, vilket underlättar arbetet avsevärt.

För iOS-användare innebär uppdateringen att bakgrundsmusiken inte längre pausas automatiskt när Immich-appen öppnas, vilket ger en bättre och smidigare användarupplevelse. Dessutom har delade länkar nu en praktisk QR-kod för att enkelt dela dina favoritbilder och videoklipp.

Den nyliga övergången till ett nytt system för minnen orsakade tyvärr en del buggar som frustrerade användare. Immich har nu tagit tag i dessa problem ordentligt. Denna uppdatering innehåller därför en kritisk migrering som:

• Automatiskt startar generering av nya minnen
• Raderar alla tidigare skapade minnen
• Återställer statusfältet för generering av minnen

Möjligheten att justera eller redigera minnen genom att lägga till eller ta bort innehåll är också på väg. Dessutom planerar utvecklarna att snart erbjuda möjligheten att dela minnen via separata länkar, liknande albumdelning. Man tittar även på att introducera platsbaserade minnen samt minnen baserade på specifika händelser eller datumintervall.

Det är även viktigt att notera att tidigare versioner av Immich ändrade minneshanteringen från en enkel databasfråga i realtid till ett schemalagt jobb varje natt. Detta jobb genererar minnen inför kommande datum och använder en metadatatabell för att hålla koll på vilka dagar som redan behandlats.

Som standard raderas minnen som inte markerats som favoriter automatiskt efter 30 dagar. Denna process kan också köras manuellt via administratörspanelen om så önskas. Tyvärr skapade två buggar problem under lanseringen av det nya minnessystemet i tidigare versioner:

• En ”off by one”-bugg gjorde att minnen genererades dubbelt för samma dag.
• Ett fel i beräkningen av ”för X år sedan” orsakade felaktiga tidsreferenser, särskilt för framtida datum eller dagar som inte är ”idag”.

Även om Immich 1.128 redan hade löst dessa problem sitter många användare fortfarande kvar med felaktiga minnen. Därför återställer version 1.129 alla minnen och låter appen generera dem på nytt från grunden, vilket säkerställer att tidigare problem inte återkommer.

https://github.com/immich-app/immich/tree/v1.129.0

Nyheten kommer ifrån

https://linuxiac.com/immich-1-129-photo-and-video-backup-solution-released

Garuda Linux är en populär Linuxdistribution baserad på Arch Linux, som är känd för sin säkerhet, prestanda och enkelhet. Utvecklarna bakom Garuda Linux har nu presenterat en ny utgåva som bygger på den nya och spännande skrivbordsmiljön COSMIC.

COSMIC utvecklas aktivt av Linux-hårdvaruleverantören System76 och skrivs helt från grunden i programmeringsspråket Rust. Då COSMIC fortfarande är under utveckling är Garuda COSMIC-utgåvan än så länge ganska grundläggande, med enbart standardpaketen från COSMIC ovanpå Garudas grundsystem. Utvecklarna meddelar dock att de gärna bygger vidare på utgåvan om det finns intresse och feedback från användarcommunityn.

Utöver COSMIC:s vanliga program och verktyg, såsom COSMIC Files, COSMIC Store, COSMIC Settings, COSMIC Terminal, COSMIC Text Editor och COSMIC Screenshot, har Garuda-teamet inkluderat sina egna verktyg som den nya välkomstappen Garuda Rani, FireDragon-webbläsaren, Garuda Settings Manager, Garuda Boot Repair, Garuda Network Assistant, Garuda System Maintenance, Garuda Chroot och Garuda Boot Options. COSMIC Media Player är dock inte inkluderad eftersom den ännu inte är fullt funktionsduglig.

Utvecklarna uppmanar användare som testar Garuda COSMIC att rapportera eventuella fel eller buggar direkt till System76, eftersom det är de som ansvarar för utvecklingen av COSMIC.

Den nya Garuda COSMIC-utgåvan finns nu tillgänglig att ladda ner från Garudas officiella webbplats och kan testas både på riktiga datorer och i virtuella maskiner.

IPFire är en populär och säkerhetsfokuserad Linux-baserad brandväggslösning med öppen källkod, särskilt anpassad för att skydda nätverk och erbjuda hög prestanda. Nu har IPFire-teamet släppt version 2.29 Core Update 192, som medför flera intressanta förbättringar och viktiga nyheter för användarna.

Den största uppgraderingen är övergången till den senaste långtidssupportade kärnan Linux 6.12 LTS, som ersätter den tidigare Linux 6.6 LTS. Båda versionerna har officiellt stöd fram till december 2026, men version 6.12 erbjuder betydande prestandaförbättringar, inklusive upp till 40 procent snabbare TCP-prestanda, stöd för TCP fraglist Generic Receive Offload (GRO), samt förbättringar i schemaläggningen som ger lägre fördröjning vid nätverkstrafik och bättre stöd för modern hårdvara.

Utöver kärnuppgraderingen har IPFire 2.29 Core Update 192 infört nya drivrutiner, bland annat för Realtek 8812au-chipset, och inkluderar även ny firmware specifikt för Raspberry Pi SBC:er samt U-Boot 2024.10.

IPFire-teamet har även gjort betydande förbättringar i systemets prestanda genom att ersätta det äldre zlib-komprimeringsbiblioteket med zlib-ng, vilket ger snabbare komprimering och dekomprimering på moderna CPU:er.

En viktig förändring är borttagandet av utskriftssystemet CUPS, eftersom det har upptäckts säkerhetsbrister och projektet inte längre aktivt underhålls. Dessutom anses de flesta moderna skrivare redan vara utrustade med inbyggt nätverksstöd, vilket minskar behovet av ett separat utskriftssystem i IPFire.

Andra mindre förbättringar inkluderar uppdateringar av statistikverktyget collectd till version 5.12.0, förbättrad hantering av logotyper i IPFire Captive Portal, och förbättrad fransk översättning. Hastighetsmätningsverktyget speedtest-cli har även fått möjlighet att schemaläggas till regelbundna tider (varje hel och halv timme).

IPFire 2.29 Core Update 192 är nu tillgängligt för nedladdning via den officiella webbplatsen, i form av ISO- och USB-avbildningar för 64-bitars (x86_64) och AArch64 (ARM64) hårdvaruplattformar.

https://9to5linux.com/ipfire-hardened-linux-firewall-distro-is-now-powered-by-linux-kernel-6-12-lts

Audacity är en populär, gratis och öppen källkodsprogramvara för ljudredigering och ljudinspelning. Den används brett för att skapa podcasts, musikproduktion, ljudboksinspelningar och ljudredigering för videoprojekt. Tack vare dess kraftfulla funktioner och användarvänlighet passar Audacity både nybörjare och mer erfarna användare.

Den senaste uppdateringen, Audacity 3.7.2, innehåller flera förbättringar och buggfixar, särskilt riktade mot användare av Ubuntu 22.04 LTS (Jammy Jellyfish). AppImage-paketet, som möjliggör enkel körning av programmet utan installation, har förbättrats för att åtgärda problem med laddningen av multimedia-biblioteket FFmpeg.

Några av de nya funktionerna inkluderar möjligheten att stänga av automatisk tempodetektering, en praktisk ”Hämta effekter”-knapp bredvid uppladdningsfunktionen för ljud, samt stöd för UUID-instanser. Det går nu också att ha separata realtidseffektinstanser för spår som har duplicerats, och effektinställningarna kan öppnas direkt efter att en effekt har lagts till.

Dessutom har Audacity-teamet förbättrat molnlagringens stabilitet och lagt till en varning som visas om användaren försöker spara projekt skapade med äldre versioner av Audacity, för att undvika kompatibilitetsproblem.

Bland de åtgärdade problemen finns krascher vid applicering av effekter på flera spår om något spår var tomt, kraschproblem relaterade till mixerfönstret, och grafiska problem vid hög zoomnivå. Användare som föredrar mörka teman kommer nu att se korrekt färg på etiketterna, och flera problem med områdesmarkering och inklistring av innehåll har också åtgärdats.

Funktionen ”Residue” för brusreducering har återinförts, och moduler förblir installerade mellan mindre uppdateringar av Audacity 3.7-serien, vilket förenklar underhållet.

Audacity 3.7.2 finns tillgängligt för nedladdning som AppImage från projektets GitHub-sida och kan köras direkt på nästan alla GNU/Linux-distributioner utan ytterligare installation.

Vad är XSS?
Cross-Site Scripting (XSS) är en typ av säkerhetssårbarhet som gör det möjligt för en angripare att injicera skadlig kod i webbplatser. Denna kod kan sedan exekveras i andra användares webbläsare, vilket kan leda till allt från stöld av inloggningsuppgifter till kapning av sessioner eller manipulering av webbplatsens innehåll. XSS är en av de vanligaste sårbarheterna på webben och kan vara svår att upptäcka och åtgärda utan rätt verktyg.

DalFox – Automatiserad XSS-detektering

DalFox är ett open-source-verktyg som automatiserar processen att identifiera XSS-sårbarheter. Med kraftfulla funktioner för testning och analys gör det sårbarhetsskanning enklare och mer effektiv. Verktyget är byggt för att spara tid, minska serverbelastningen och kan enkelt integreras i olika arbetsflöden, inklusive CI/CD-pipelines.

”DalFoxs styrka ligger i dess höga hastighet och flexibilitet. När jag utvecklade verktyget fokuserade jag på att minska onödiga förfrågningar, vilket gör tester snabbare och mer resurseffektiva. Detta är särskilt värdefullt i automatiserade miljöer som Shell Pipelines,” säger HyunHwan Lee, skaparen av DalFox.

Nyckelfunktioner i DalFox

• Flera skanningslägen – Kan användas för att analysera URL:er, läsa in filer, arbeta i pipelines och utföra serverbaserade tester.
• Avancerad analys – Identifierar olika typer av XSS, inklusive reflekterad, lagrad och DOM-baserad XSS. Dessutom har verktyget stöd för parameterutvinning och statisk analys.
• Anpassningsbarhet – Användare kan skapa egna payloads, använda externa ordlistor och integrera med API:er för mer skräddarsydda tester.
• Optimerad prestanda – Verktyget hanterar payloads effektivt, filtrerar bort ogiltiga tecken och använder parallellkodning för snabbare resultat.
• Detaljerad rapportering – Genererar rapporter i både JSON- och textformat, vilket gör det enkelt att analysera och dokumentera testresultat.

Framtidsplaner för DalFox

DalFox utvecklas kontinuerligt och har ambitionen att bli mer än bara ett testverktyg. ”Vi vill skapa en samarbetsplattform för att hitta och åtgärda XSS-sårbarheter. En funktion vi tittar på är ett interaktivt läge där användare kan analysera sårbarheter i dialogform. Detta kan innebära AI-integration för att göra verktyget ännu mer kraftfullt,” säger Lee.

Tillgänglighet

DalFox är ett gratis och öppet verktyg som finns tillgängligt på GitHub. Perfekt för säkerhetstestare, utvecklare och alla som vill förbättra säkerheten på webben.

Vad är FreeDOS?

FreeDOS är ett gratis och öppen källkod-baserat operativsystem som är kompatibelt med MS-DOS. Det utvecklades för att ge fortsatt stöd för DOS-program även efter att Microsoft upphörde med sitt officiella stöd för MS-DOS. FreeDOS kan användas för att köra äldre program, spel och verktyg som ursprungligen utvecklades för DOS. Det är särskilt populärt inom retrospel, industriella tillämpningar och systemadministration där äldre DOS-baserade program fortfarande behövs.

FreeDOS är ett självständigt operativsystem och kan installeras på riktig hårdvara eller köras i en virtuell miljö såsom QEMU, vilket gör det enkelt att använda på moderna datorer utan att behöva en dedikerad äldre maskin.

Kör FreeDOS på Linux med QEMU

FreeDOS är ett gratis och öppen källkod-baserat operativsystem som är kompatibelt med DOS. Det gör det möjligt att köra gamla DOS-program och spel på modern hårdvara. Även om Linux är kraftfullt och flexibelt kan det finnas tillfällen då du behöver köra DOS-baserade applikationer av kompatibilitetsskäl eller för nostalgins skull.

I denna guide visar jag hur du installerar och kör FreeDOS på en Linux-dator med hjälp av QEMU, en kraftfull och öppen källkodsbaserad emulator.

Vad är QEMU?

QEMU är en maskinemulator och virtualiserare som kan emulera en hel datorsystemmiljö, inklusive processor, minne och kringutrustning. Detta gör det möjligt att köra operativsystem och applikationer som är avsedda för andra arkitekturer.

QEMU är lättviktigt, snabbt och perfekt för att köra FreeDOS på Linux.

Varför använda FreeDOS?

FreeDOS är en modern implementation av DOS som är fullt kompatibel med klassiska DOS-program och spel.

Det är idealiskt för:

• Att köra äldre program och mjukvara.
• Att lära sig DOS och dess kommandon.
• Att testa gamla applikationer i en kontrollerad miljö.
• Att spela retrospel.

Steg 1: Installera QEMU på Linux

QEMU finns tillgängligt i de flesta Linux-distributioners pakethanterare. Installera det genom att köra följande kommandon baserat på din distribution:

För Ubuntu/Debian:

sudo apt update  
sudo apt install qemu qemu-kvm libvirt-daemon-system libvirt-clients bridge-utils virt-manager  

För Fedora:

sudo dnf install qemu qemu-kvm virt-manager libvirt libvirt-python libvirt-client virt-install virt-viewer  

För Arch Linux:

sudo pacman -S qemu qemu-arch-extra virt-manager libvirt  

Efter installationen, kontrollera att QEMU är korrekt installerat genom att köra:

qemu-system-x86_64 --version  

Steg 2: Installera FreeDOS med QEMU

1. Besök den officiella FreeDOS-webbplatsen och ladda ner den senaste ISO-filen (t.ex. FD14-LiveCD.zip). Spara filen i en katalog, exempelvis ~/Downloads.
2. Skapa en 2GB stor virtuell disk i qcow2-format (som stöder snapshots och är mer effektivt):

qemu-img create -f qcow2 freedos.img 2G

3. Extrahera ISO-filen och starta installationsprogrammet:

unzip FD14-LiveCD.zip
qemu-system-x86_64 -hda freedos.img -cdrom FD14LIVE.iso -boot d -m 512  

4. När den virtuella maskinen startar, välj Install to Harddisk och följ installationsstegen.
5. Efter installationen, starta FreeDOS från den virtuella disken:

qemu-system-i386 -m 64 -hda freedos.img -boot c  

Steg 3: Kör DOS-program i FreeDOS

När FreeDOS är igång kan du installera och köra DOS-program och spel. Till exempel, för att köra Doom:

1. Ladda ner spelfilerna (t.ex. doom1.zip).
2. Extrahera filerna till en katalog på din Linux-dator.
3. Montera katalogen i QEMU genom att lägga till den som en extra hårddisk:

qemu-system-x86_64 -hda freedos.img -hdb ~/Games/Doom -m 512  

4. Inuti FreeDOS, navigera till katalogen och starta spelet:

C:\> doom.exe  

Slutsats

Genom att följa denna guide har du nu installerat och kört FreeDOS på Linux med hjälp av QEMU. Nu kan du köra gamla DOS-program, spela klassiska spel eller experimentera med DOS-applikationer utan att behöva dedikerad hårdvara.

https://www.tecmint.com/install-freedos-on-linux

NVIDIA har nu lanserat den stabila versionen av sin 570-grafikdrivrutin för Linux, FreeBSD och Solaris. Den här uppdateringen innehåller flera förbättringar, inklusive stöd för VRR (Variable Refresh Rate) på system med flera skärmar. Dessutom har en ny conceal_vrr_caps-parameter lagts till, vilket möjliggör användning av funktioner som ULMB (Ultra Low Motion Blur) på vissa skärmar som annars inte är kompatibla med VRR.

Drivrutinen innehåller även stöd för att visa Dynamic Boost-status, 32-bitars kompatibilitet för NVIDIA GBM-backend och den nya conceal_vrr_caps-parametern i nvidia-modeset-modulen.

En annan nyhet är att drivrutinen nu stöder systemd suspend-then-hibernate, vilket förbättrar hanteringen av viloläge. Dessutom har stödet för containerbaserade miljöer som nvidia-container-toolkit och enroot förbättrats genom att visa alla drivrutinsfiler som används. Flera spel, bland annat Jones and the Great Circle, Assassin’s Creed Valhalla och Assassin’s Creed Mirage, fungerar nu bättre med den nya versionen.

nvidia-settings-kontrollpanelen har också uppdaterats. Den använder nu NVML istället för NV-CONTROL för att styra GPU-klockor och fläkthastighet i Wayland-miljöer. Dessutom är GPU-överklockning nu aktiverad som standard på grafikkort som stöder programmerbar klockkontroll.

Andra viktiga uppdateringar inkluderar stöd för VK_KHR_incremental_present-Vulkan-tillägget och att nvidia-drm fbdev=1 är aktiverat som standard. För nyare NVIDIA-grafikkort (Ada-generationen och senare) har en strömsparfunktion inaktiverats för ytor som skapas med DRM Dumb-Buffers API.

Drivrutinen har också förbättrad kompatibilitet med Linux 6.11 och Linux 6.12 LTS, samt åtgärdar ett antal buggar från tidigare versioner.

Den nya NVIDIA 570.124.04-drivrutinen finns nu tillgänglig för nedladdning som färdiga installationspaket för 64-bitars och AArch64 (ARM64) Linux-system, samt för 64-bitars FreeBSD och 32-bitars och 64-bitars Solaris-system.

https://www.nvidia.com/en-us/drivers/details/241275

Den senaste versionen av Clonezilla Live, 3.2.1, har nu släppts med flera uppdateringar och förbättringar. En av de största nyheterna är att stödet för 32-bitars system (i686/i686-pae) har tagits bort, eftersom Debian inte längre tillhandahåller de nödvändiga paketen i sina arkiv. Detta innebär att Clonezilla Live nu endast är tillgängligt för 64-bitars system.

Clonezilla Live är ett Debian-baserat, startbart live-system som används för att klona och skapa avbildningar av hårddiskar. I denna version har Linux-kärnan uppgraderats från 6.11 till 6.12 LTS, vilket ger bättre stöd för nyare hårdvara. Systemet är nu även baserat på den senaste versionen av Debian Sid per den 3 mars 2025.

Utöver borttagandet av 32-bitarsstöd innehåller Clonezilla Live 3.2.1 flera tekniska förbättringar. Verktygen lz4 och lz4mt har slagits ihop, och standardinställningen använder nu ”lz4 -T0”, vilket gör det enklare för användare att justera startparametrar. En ny funktion i expertläget gör det möjligt att kopiera Clonezillas loggfiler till USB-enheten, och flera nya paket har lagts till, såsom pmount, jc och util-linux-extra.

Andra förbättringar inkluderar:

• En förbättrad kontrollsummemekanism för säkerhet vid skapande av avbildningar.
• Alternativet ”-r” är nu inaktiverat som standard.
• Stöd för Btrfs har tagits bort, eftersom verktyget partclone inte hanterar det tillräckligt väl.
• Loggfiler lagras nu i /var/log/clonezilla/ istället för tidigare plats.

Flera kärnkomponenter har också uppdaterats till sina senaste versioner, bland annat Partclone 0.3.33, ezio 2.0.15, Memtest86+ 7.20 och live-boot 20250225.

Den nya versionen av Clonezilla Live kan laddas ner direkt från den officiella webbplatsen och används som tidigare genom att startas från ett USB-minne – utan att något behöver installeras på datorn.