LibreOffice 7.6.4 Community och LibreOffice 7.5.9 Community är omedelbart tillgängliga från www.libreoffice.org/download för Windows (Intel/AMD/ARM-processorer), macOS (Apple Silicon och Intel-processorer) och Linux .

LibreOffice 7.6.4 Community är den mest avancerade versionen av kontorssviten och erbjuder det bästa när det gäller produktivitetsfunktioner och interoperabilitet med Microsoft Office proprietära format.

LibreOffice 7.5.9 Community är den mest noggrant testade versionen av sviten, för produktivitetstillämpningar i företagsmiljön, men har nu nått slutet av sin livslängd, så användare uppmanas att planera uppgraderingen till LibreOffice 7.6.4 Community, som har också testats och eftersökt tillräckligt för produktionsmiljöer.

För implementeringar i företagsklass rekommenderar TDF starkt LibreOffice Enterprise-familjen av applikationer från ekosystempartners – för stationära datorer, mobiler och moln – med ett stort antal dedikerade mervärdesfunktioner och andra fördelar som SLA (Service Level Agreements): www. libreoffice.org/download/libreoffice-in-business/.

LibreOffice 7.6 office suite-serien kommer att stödjas fram till den 12 juni 2024. Nästa planerade uppdatering, LibreOffice 7.6.5, är för närvarande planerad till sista veckan i februari 2024. Å andra sidan kommer LibreOffice 7.5-serien inte att få några uppdateringar längre, så du bör uppgradera till LibreOffice 7.6 så snart som möjligt.

https://www.libreoffice.org/download/download-libreoffice/

Svenska språkfilerna finner ni här

https://download.documentfoundation.org/libreoffice/stable/7.6.4/rpm/x86_64/LibreOffice_7.6.4_Linux_x86-64_rpm_langpack_sv.tar.gz

Att installera MariaDB på FreeBSD är en process som involverar flera steg. Här är en steg-för-steg guide:

Installera MariaDB på FreeBSD

Förberedelser

1. Uppdatera Systemet: Innan du börjar, se till att ditt FreeBSD-system är uppdaterat. Detta kan göras med följande kommand:

   pkg update && pkg upgrade

2. Säkerhetskopiera Viktiga Data: Om du har viktig data på systemet, se till att säkerhetskopiera den innan du fortsätter.

Installation

1. Installera MariaDB-servern: Använd FreeBSD’s pakethanteringssystem för att installera MariaDB. Det kan göras med följande kommand:

   pkg install mariadb105-server mariadb105-client

(Notera att versionen av MariaDB (mariadb105 i detta fall) kan variera beroende på FreeBSD-version och tillgängliga paket.)

2. Aktivera MariaDB: För att MariaDB ska starta automatiskt vid systemstart, lägg till följande rad i /etc/rc.conf:

   mysql_enable="YES"

Konfiguration och Start

1. Starta MariaDB-servern: Med MariaDB nu installerat, starta tjänsten med kommandot:

   service mysql-server start

2. Säker Konfiguration: Kör MariaDB:s säkra installationskript för att säkra din databas. Detta inkluderar att sätta ett lösenord för root-användaren, ta bort anonyma användare och testdatabaser. Kör:

   mysql_secure_installation

3. Logga in på MariaDB: För att kontrollera att allt fungerar, logga in på MariaDB som root-användaren:

   mysql -u root -p

Ytterligare Konfiguration

• Konfigurationsfil: Du kan anpassa MariaDB:s inställningar genom att redigera dess konfigurationsfil, vanligtvis belägen i /usr/local/etc/my.cnf.
• Skapa Databaser och Användare: Skapa nya databaser och användare enligt dina behov med CREATE DATABASE och CREATE USER SQL-kommandon i MariaDB:s prompt.

Underhåll och Hantering

• Backup och Återställning: Lär dig hur man tar backups av din MariaDB-databas och återställer dem vid behov.
• Uppdateringar och Övervakning: Håll systemet och MariaDB uppdaterade och övervaka dess prestanda och säkerhet.

Slutsats

Grattis! Du har nu en fungerande MariaDB-installation på ditt FreeBSD-system. Kom ihåg att regelbundet underhålla och uppdatera din databasserver för optimal prestanda och säkerhet.

Eftersom Ubuntu och mfl är närbesläktade med Debian så går de under samma .

Installation av MariaDB på Debian

1. Uppdatera Systemet:
   Först bör du uppdatera ditt system med de senaste paketen. Detta görs genom att öppna en terminal och köra följande kommandon:

   sudo apt update
   sudo apt upgrade

2. Installera MariaDB:
   Efter att systemet har uppdaterats, installera MariaDB-servern med följande kommando:

   sudo apt install mariadb-server

3. Starta och Aktivera MariaDB:
   När installationen är klar, starta MariaDB-tjänsten och se till att den startar vid systemstart:

   sudo systemctl start mariadb
   sudo systemctl enable mariadb

4. Säkerhetskonfiguration:
   Kör mysql_secure_installation för att säkra din databasserver. Detta steg innebär att sätta ett root-lösenord och ta bort anonyma användare, testdatabaser och fjärråtkomst till root-användaren.

   sudo mysql_secure_installation

5. Testa Installationen:
   Testa att din installation fungerar genom att logga in på MariaDB:

   mysql -u root -p

Installation av MariaDB på Fedora

1. Uppdatera Systemet:
   Liksom i Debian, börja med att uppdatera ditt Fedora-system:

   sudo dnf update

2. Installera MariaDB:
   Använd dnf för att installera MariaDB:

   sudo dnf install mariadb-server

3. Starta och Aktivera MariaDB:
   Starta MariaDB-tjänsten och aktivera den så att den startar vid boot:

   sudo systemctl start mariadb
   sudo systemctl enable mariadb

4. Säkerhetskonfiguration:
   Kör också mysql_secure_installation för att säkra din MariaDB-installation:

   sudo mysql_secure_installation

5. Testa Installationen:
   Slutligen, testa att MariaDB fungerar:

   mysql -u root -p

Genom att följa dessa steg bör du kunna installera och konfigurera MariaDB på både Debian och Fedora. Kom ihåg att även om stegen är likartade, kan det finnas små skillnader i kommandona beroende på din specifika version av operativsystemet.

För att t.ex skapa databaser, användare och göra backup med MariaDB / MySQL se vår wiki på https://wiki.linux.se/index.php/Kategori:Mysql

Sparky linux är en ytterligaren ”lättvikt” linuxdistrubtion baserad på debian.

Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF- och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.

Drivs av Linux-kärnan 6.1 LTS, Sparky 7.2 kommer baserad på de senaste Debian 12 ”Bookworm” och Sparky stabila repos från och med den 5 december, med den viktigaste höjdpunkten de tillagda ytterligare arkitekturerna.

Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF– och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.

– alla paket uppdaterade från Debians och Sparkys stabila repor från och med den 5 december 2023

– Linux kernel PC: 6.1.55 (6.6.4-sparky & 5.15.141-LTS-sparky in sparky repos)
– Linux kernel ARM: 6.1.58
– LibreOffice 7.4.7
– Calamares 3.2.61
– KDE Plasma 5.27.5
– LXQt 1.2.0
– MATE 1.26
– Xfce 4.18
– Openbox 3.6.1
– Firefox 115.5.0esr (120.0.1-sparky in sparky repos)
– Thunderbird 115.5.0
– VLC 3.0.20
– Exaile 4.1.3
– ARMHF & ARM64 images are ready and out too

Kan ladda hem här

SparkyLinux download page

Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner.

Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av temafiler i pixdecor-plugin för att ladda ändringar i farten, ökar omladdningen av temaändringar i farten , lägger till en tysk översättning till Utseendeinställningar och återställer genvägen till The Magpi-webbplatsen i huvudmenyn.

För den senaste Raspberry Pi 5-modellen lägger den nya Raspberry Pi OS-versionen till stöd för seriell portväxling i både rc_gui och raspi-config-verktygen, och uppdaterar både Mathematica och Scratch 3-apparna för att fungera på den nya Raspberry Pi-enkortsdatorn , såväl som på ARM 64-bitars installationer.

Bland andra ändringar lägger Raspberry Pi OS 2023-12-05 till stöd för att identifiera pekskärmar med unika strängar per enhet för att möjliggöra en korrekt koppling till skärmenheter, lägger till kompatibilitet med Raspberry Pi 1-skärmar, förbättrar Wayfire-rendering och lägger till gpiod binär verktyg och python3-venv i Raspberry Pi OS Lite-utgåvan.

Kan ladda hem här :

https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems/

Artikel på Engelska om Raspberry PI OS

Raspberry Pi OS Gets New Dark GTK Theme, Better Raspberry Pi 5 Support

Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten.

GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11 och för att inaktivera hårdvarumarkören när den hämmas av backend. En krasch och ett par andra buggar åtgärdades också i Mutter 45.2.

Nautilus-filhanteraren (filer) fick stöd för att upptäcka avmontering på vissa icke-inbyggda monteringar, stöd för att utöka typer och storlekar i dialogrutan Egenskaper, en fix för en krasch som inträffade vid visning av bildegenskaper, samt en krasch som inträffade när återansluter till en fjärrserver.

Loupe 45.2 bildvisare ingår också i GNOME 45.2-versionen med förbättrad ordning av bilder efter borttagning av bilder så att den inte längre förvirrar användare, förbättrade kortkommandon för att korrekt visa svepgester och möjligheten att visa en bild när den laddas om efter ett fel.

GNOME 45.2 kommer snart att ta sig in i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, så se till att du uppdaterar dina installationer regelbundet. Nästa punktutgåva, GNOME 45.3, är för närvarande planerad till början av januari 2024, tillsammans med alfaversionen av GNOME 46.

Här kan du ladda ner källkoden tll 45.2

https://ftp.acc.umu.se/pub/GNOME/core/45/45.2/

Artikel på Engelska som beskriver mer ingående.

GNOME 45.2 Released with Various Fixes and Performance Improvements

Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse.

Bakgrund och Utveckling

Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer. Dess designfilosofi fokuserar på att ge användaren frihet att välja vilka applikationer de vill använda, vilket gör det till ett populärt val för dem som föredrar en skräddarsydd upplevelse.

Funktioner och Användarvänlighet

En av de mest framträdande funktionerna i Peppermint OS är dess integration av molnbaserade tjänster. Användare kan enkelt skapa genvägar till sina favoritwebbapplikationer, vilket gör det enkelt att arbeta både online och offline. Systemet använder LXDE-skrivbordsmiljön, som är känd för sin lättvikt och snabbhet, och kombinerar detta med andra element från Xfce och GNOME för att erbjuda en balanserad och effektiv användarupplevelse.

Systemkrav och Kompatibilitet

Peppermint OS är känt för sina låga systemkrav, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller system med begränsade resurser. Det kan köras på så lite som 512 MB RAM, även om 1 GB rekommenderas för en smidigare upplevelse. Det är också kompatibelt med de flesta hårdvaror och stöder ett brett utbud av nätverksdrivrutiner, vilket gör det tillgängligt för en stor användarbas.

Gemenskap och Support

Peppermint OS har en aktiv och välkomnande gemenskap. Det finns ett stort antal forum och användargrupper där nybörjare och erfarna användare kan dela tips, tricks och lösningar. Officiell support erbjuds också via deras webbplatser och forum, där utvecklarna ofta engagerar sig för att hjälpa användarna.

Framtiden för Peppermint OS

Framtiden för Peppermint OS ser ljus ut, med regelbundna uppdateringar som förbättrar systemets stabilitet och funktionalitet. Utvecklarna fortsätter att experimentera med nya idéer för att förbättra användarupplevelsen och säkerställa att operativsystemet förblir relevant och effektivt i en värld där teknik ständigt förändras.

Sammanfattning

Peppermint OS är ett utmärkt val för både nya och erfarna Linux-användare. Dess kombination av lättvikt, flexibilitet och användarvänlighet gör det till ett attraktivt alternativ för dem som söker en enkel men kraftfull datorupplevelse. Med en stark gemenskap och engagerade utvecklare, fortsätter Peppermint OS att växa och utvecklas, vilket bekräftar dess plats som ett pålitligt och anpassningsbart operativsystem.

Här kan du ladda hem den :

Ladda hem Peppermint OS

Artikel på Engelska som beskriver mer :

https://www.geeksmint.com/peppermint-os/

Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara, eller för allmän användning i utbildning och hobbyprojekt.

Vi är glada över att kunna presentera den senaste Armbian-versionen, v23.11! Den här uppdateringen kommer med en uppsjö av förändringar, vilket gör Armbian-upplevelsen ännu bättre.

Här är de viktigaste höjdpunkterna i den här utgåvan!

Enkorts datorer med höjd nivå av support.

Vi är glada att inkludera följande kort i vår standardsupportnivå:

• Khadas VIM1S
• Khadas VIM4
• Texas Instruments TDA4VM
• Xiaomi Pad 5 Pro

Viktiga förbättringar i den här versionen

• Adresserar många buggar för förbättrad funktionalitet för Banana Pi CM4.
• Mainline Kernel för RK3588 med experimentellt HDMI-stöd.
• Fixade skärmhanterare på alla stationära datorer.
• Experimentellt EDK2/UEFI-stöd för RK3588-kort.
• Vi introducerar Ubuntu Mantic och Debian Trixie som dagliga bildbyggen.
• Förbättra kvalitetskontrollen genom automatiserade tester.

Höjdpunkter av genomförda åtgärder

Stängda Projekt
I den här versionen har vi framgångsrikt stängt flera projekt, inklusive byte av standardinloggningshanteraren, möjliggjort skapande av artefakter vid pull-begäran och lagt till stöd för Hikey 960. Dessutom har vi uppdaterat edge-kärnan till v6.6 och introducerat nya Armbian bakgrundsbilder. Stödet för olika kort som NanoPi R6S/R6C, TI SK-TDA4VM, Xiaomi-elish och fler har lagts till, vilket förbättrar utbudet av kompatibla enheter.

Stängda uppgifter

Många uppgifter har slutförts, allt från att ta bort leverantörsspecifika patchar till att lägga till stöd för olika kort som Tanix TX6, Inovato Quadra och Mekotronics R58X-Pro. Förbättringar har gjorts för specifika kärnor, som att rensa upp EOL-kärnor för Rockchip64, uppdatera kärnkonfigurationer för Waydroid- och Redroid-stöd och aktivera Bluetooth-stöd för VIM1S/VIM4.

Lösta buggar

Den här utgåvan tar upp olika buggar och problem, vilket säkerställer en smidigare användarupplevelse. Bugfixar inkluderar att lösa fel med specifika kommandon, fixa kompileringsproblem för olika kärnor, åtgärda skärmutdataproblem och förbättra hårdvarustödet för flera kort, som Orange Pi 3 LTS, LicheePi 4A och Khadas Vim1s.

https://docs.armbian.com/Release_Changelog/

Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar.

• Fixat den nya kontrollpanelen som visas på verktyg/applikationer
• Fixat att öppna Big Picture Mode från systemfältet/aktivitetsfältet
• Fixad visning av tillgängligt diskutrymme i dialogrutan ”Lägg till en ny Steam-biblioteksmapp”.
• Fixade ett problem där upplåsning av Family View i klienten ibland inte låste upp kassan
• Fixade ett problem där mellansidesannonserna med kontrollerinformation kunde skalas felaktigt på Steam Deck eller andra små bildskärmar
• Fixade ett problem där VR-bara spel kunde visas med meddelandet ”Controller Required” tillsammans med inget controllerstöd

Stor bild

• Lägg tillbaka knapparna till mellansidesannonserna för spelstart istället för att lita på sidfotsknapparna
• Fixade flera layoutregressioner i snabbåtkomstmenyn, eula-dialoger och sidan för spelprestationer

Steam input

• Fixade att skrivbordets konfigurationssida var tom när du valde bort Steam Input
• Fixat för Steam Controller gyrosvarvhastighet och påskyndade gravitationskorrigeringen. Båda påverkade känslan av gyro till avböjningsläge.
• Fixade att vissa kontroller inte kunde klara den manuella kalibreringsfasen för stationära toleranser.
• Fixade enstaka ”ryck” i ”Gyro To…”-konverteringslägen som använde gravitationsaxeln (t.ex. Player Space, World Space, Laser Pointer-lägen)
• Förbättrat gyro till joystick avböjningsläges lågnivåbrus.
• Återinsatt horisontell haptik för alla nya ”Gyro To…”-lägen.
• Fast UI: ordning på Steam Deck Gyros kalibreringsavläsningar.
• Försök att fixa äldre Gyro ”Joystick”-läge – använd gravitationsorienteringen som hittas vid appväxling och subtrahera den från liveflödet.
• Lade till stöd för NACON Revolution 5 Pro-kontrollern
• Fix: Nintendo Joy-Con gyrosvarvhastigheter är nu korrekt kalibrerade för naturliga vinklar. Var tidigare på 80% verklig omsättningshastighet.
• Fix: ”Gyro till…”-lägen hoppar när du lägger till/tar bort åtgärdslager eller byter åtgärdsuppsättningar.
• Fix: Sony Dualshock accelerometeravläsning var felaktig vid den första anslutningen via bluetooth.

Linux

• Fast ångöverlagring som gjorde att renderingen stannade i vissa titlar (t.ex. Watch_Dogs)
• Fixat ångöverlägg som orsakade krascher i vissa titlar
• Fast dubbelklickshantering i steam overlay
• Fixade musklick i överlägget för CS2

https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/3895113407856183762

Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar aktivt.

Kernel 6.5

Fedora 39 levereras med Linux Kernel 6.5, vilket ger många prestandaförbättringar, säkerhetsförbättringar och hårdvarustöd. Detta innebär bättre kompatibilitet med den senaste hårdvaran och en smidigare och säkrare datorupplevelse. Viktiga höjdpunkter i Kernel 6.5 inkluderar det initiala Wifi-7-stödet och många fler.

GNOME 45: En fräsch look och känsla

För Fedoras Workstation edition 39 tar GNOME 45 i centrum. Den här uppdateringen introducerar en elegant uppdatering av din skrivbordsmiljö, med nya Adwaita-stilar med delade rubriker och förbättrade dialogrutor för systeminställningar. Men det är inte allt; GNOME 45 ger några fiffiga tillägg:

• Snabbare filsökning: Det har aldrig varit snabbare att hitta dina filer, tack vare en global sökfunktion som låter dig ”söka överallt”. Det är en produktivitetsökning som du kommer att uppskatta i dina dagliga uppgifter.
• Förbättrad användbarhet: Fedora Workstation har nu nya arbetsyteikoner för en mer användarvänlig upplevelse. Du kommer att finna det enklare än någonsin att organisera din arbetsyta och komma åt dina applikationer.
• Loupe ersätter ’Eyes of GNOME’: Den nya ’Loupe’-applikationen tar över från ’Eyes of GNOME’-bildvisaren. Även om det fortfarande pågår, öppnar denna förändring upp spännande möjligheter för bildvisning på Fedora.
• Tangentbordsbelysningskontroll: GNOME 45 introducerar också en dedikerad kontroll i snabba inställningar, så att du kan justera bakgrundsbelysningen på tangentbordet med ett bekvämt skjutreglage.

Automatiska uppdateringar i Fedora Kinoite

För Fedora Kinoite-användare finns det en betydande förbättring i form av automatiska uppdateringar aktiverade som standard. Plasma Discover stöder nu automatiska uppdateringar genom rpm-otree-stegade uppdateringar. Det betyder att du utan ansträngning kommer att få buggfixar och uppdateringar när de rullar ut i denna oföränderliga Fedora-spin med KDE Plasma, vilket säkerställer att ditt system förblir säkert och uppdaterat.

Kärnmoduluppdateringar

Fedora 39 kommer med viktiga kärnmoduluppdateringar, inklusive:

• Firefox 117
• Python 3.12
• LibreOffice 7.6
• RPM 4.19
• Perl 5.38
• GCC 13.2
• Binutils 2.40
• GLIBC 2.38
• GDB 13.2
• Golang 1.21

Ladda hem fedora 39

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#39

---

Inledning

I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden.

Kärnarkitektur

Linux och FreeBSD skiljer sig åt redan på kärnnivå. Linux, som är en monolitisk kärna, erbjuder hög prestanda och stöd för en mängd olika hårdvaruplattformar. FreeBSD å andra sidan använder en hybridkärna, som kombinerar egenskaperna hos både mikro- och monolitiska kärnor, vilket ger en balans mellan prestanda och flexibilitet.

Filsystem

Ett annat område där Linux och FreeBSD skiljer sig är deras filsystem. Linux stöder en mängd olika filsystem, inklusive ext4, Btrfs, och XFS. FreeBSD använder primärt UFS och det avancerade ZFS, som erbjuder robusta funktioner för datalagring och -återställning.

Nätverksprestanda

När det gäller nätverksprestanda, tenderar FreeBSD att ha en kant över Linux, speciellt i höglastade nätverksmiljöer. Detta beror på dess effektiva nätverksstack och stöd för högpresterande nätverkstekniker.

Säkerhet

Både Linux och FreeBSD erbjuder robusta säkerhetsfunktioner. Linux har SELinux och AppArmor för säkerhetsförstärkning, medan FreeBSD erbjuder Jails och MAC (Mandatory Access Control) för finjusterad kontroll över systemresurser och isolering.

Licensiering

Linux distribueras under GNU General Public License (GPL), som kräver att alla ändringar och derivat också är öppna. FreeBSD använder BSD-licensen, som är mer tillåtande och tillåter integrering i proprietär programvara.

Användningsområden

Linux dominerar på servermarknaden och är populärt i molnmiljöer tack vare sin breda hårdvarustöd och starka community. FreeBSD ses ofta i nischade applikationer som kräver specifik nätverksprestanda eller avancerade filsystemsfunktioner, och är populärt för nätverksapplikationer och lagringslösningar.

Att konfigurera FreeBSD jämfört med Linux innebär att hantera olika systemarkitekturer, verktyg och filstrukturer. Här är några av de viktigaste skillnaderna:

1. Grundläggande Systemarkitektur

• FreeBSD: Använder en komplett systemdesign, där kärnan och alla användarutrymmesprogram (som shell och grundläggande verktyg) utvecklas och underhålls som en enhet. Detta innebär att systemuppdateringar och konfigurationer tenderar att vara mer enhetliga.
• Linux: Består av en kärna utvecklad av Linux Kernel Project och en uppsättning användarutrymmesprogram från olika källor (ofta GNU-projektet). Distributioner kombinerar dessa element och varje distribution kan ha sina egna konfigurationssätt.

2. Konfigurationsfiler

• FreeBSD: Konfigurationsfiler är centralt placerade i /etc och /usr/local/etc för tredjepartsprogram. Konfigurationsfilerna är väl dokumenterade och innehåller ofta kommentarer som förklarar olika inställningar.
• Linux: Placeringen och formatet på konfigurationsfiler kan variera mellan distributioner. Filer som /etc/fstab, /etc/network/interfaces (Debian-baserade) eller /etc/sysconfig/network-scripts (RHEL-baserade) används för grundläggande systemkonfigurationer.

3. Pakethantering

• FreeBSD: Använder pkg som det primära verktyget för att hantera binära paket, liknande apt eller yum på Linux. För mer anpassade installationer finns ”Ports Collection”, ett omfattande system för att kompilera programvara från källkod, komplett med alla beroenden.
• Linux: Varierar beroende på distribution. De vanligaste verktygen inkluderar apt för Debian-baserade system och yum eller dnf för RHEL-baserade system. Det finns ingen direkt motsvarighet till FreeBSDs Ports Collection, även om liknande funktionalitet kan uppnås med verktyg som apt-build.

4. Initial System Setup och Kärnkonfiguration

• FreeBSD:
  Konfigurationen av kärnan och systemet sker ofta genom att redigera textfiler och kan kräva kompilering av en anpassad kärna för avancerad konfiguration.
• Linux:
  Kärnkonfiguration är sällan nödvändig på grund av de modulära kärnor som används av de flesta distributioner. De flesta inställningar kan ändras genom moduler och konfigurationsfiler utan att behöva kompilera kärnan.

5. Nätverkskonfiguration

• FreeBSD:
  Använder rc.conf för grundläggande nätverkskonfiguration, där du kan ställa in nätverksinterface, statiska IP-adresser, och annat.
• Linux:
  Nätverkskonfigurationen kan skilja sig åt markant mellan distributioner. Verktyg som NetworkManager är vanliga i många moderna distributioner, medan andra använder mer traditionella skriptbaserade metoder.

6. Systemstart och Tjänster

• FreeBSD: Använder ett init-system som kallas rc med skript baserade i /etc/rc.* för att hantera systemstart och tjänster.
• Linux: Använder olika init-system beroende på distribution, med systemd som det mest populära, följt av alternativ som SysVinit och Upstart.

Slutsats Linux och FreeBSD konfiguration

Konfigurationen av FreeBSD och Linux skiljer sig åt på grundläggande sätt, från hur operativsystemen är strukturerade till hur de hanterar paket och tjänster. Medan Linux erbjuder en mängd olika verktyg och metoder beroende på distribution, tenderar FreeBSD att erbjuda en mer enhetlig och konsistent upplevelse över hela systemet. Användare som byter mellan de två systemen behöver vara beredda på att lära sig nya sätt att utfö

Slutsats vad man skall välja

Valet mellan Linux och FreeBSD beror mycket på de specifika behoven och kraven i ett givet projekt eller miljö. Linux är idealiskt för de som söker bred kompatibilitet och stark communitysupport, medan FreeBSD är ett utmärkt val för applikationer som kräver avancerade nätverks- och lagringsfunktioner samt en mer flexibel licensmodell.

---

Här laddar du ner FreeBSD

https://wiki.linux.se/index.php/FreeBSD#Nerladdning

Här laddar du ner Debian :

https://wiki.linux.se/index.php/Debian#Debian_12.1

Mint linux

https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_21.x

Fedora

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#38

Ubuntu 22.04 LTS

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_22.04_LTS

PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer.

Först och främst, börja med att uppdatera din paketlista och uppgradera ditt system för att säkerställa att alla befintliga paket är uppdaterade:

sudo apt update
sudo apt upgrade

Som standard ingår inte PHP 8.3 i Ubuntu 22.04s standardförråd. Så du måste lägga till Ondrej Sury PPA i ditt system.

apt-get install ca-certificates apt-transport-https software-properties-common
När alla paket är installerade, lägg till denna PPA med följande kommando:

add-apt-repository ppa:ondrej/phpapt-get update

Efter att ha lagt till det nya repositoriet, installera PHP 8.3 med följande kommando:

sudo apt install php8.3

Efter installationen, verifiera att rätt version av PHP har installerats:

php -v

Beroende på dina behov kan du behöva installera ytterligare PHP-moduler. Använd apt search php8.3-* för att hitta tillgängliga moduler och installera de som behövs, till exempel:

sudo apt install php8.3-mysql php8.3-xml php8.3-gd

Om du använder en webbserver som Apache bör du starta om den för att tillämpa PHP-installationen:

sudo systemctl restart apache2

Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt.

Utskriftsköer och Jobbhantering

I hjärtat av Linux utskriftssystem ligger utskriftsköerna. Varje skrivare som är konfigurerad på ett Linux-system har en egen kö där utskriftsjobb väntar på att bli bearbetade. Detta tillåter användare att skicka flera utskriftsjobb till skrivaren utan att behöva vänta på att varje jobb ska slutföras innan nästa skickas.

CUPS: Hjärnan i Systemet

Det vanligaste utskriftssystemet i Linux är Common UNIX Printing System (CUPS). Detta system ger omfattande stöd för att skriva ut både lokalt och över nätverk, och använder Internet Printing Protocol (IPP) för att hantera utskriftsjobb och köer.

Spooling och Drivrutiner

En central del av CUPS är utskriftsspoolaren. Denna komponent hanterar utskriftsköerna, tar emot jobb från användare och program, och skickar dem till rätt skrivare. Rätt drivrutiner är också avgörande för att skrivaren ska kunna bearbeta och skriva ut jobben korrekt.

Filter och Formatomvandling

Linux-utskriftssystemet använder olika filter och omvandlare för att bearbeta utskriftsjobb. Ett dokument i PDF-format kan exempelvis behöva omvandlas till ett skrivarspecifikt format innan utskrift.

Användargränssnitt och Verktyg

För att underlätta interaktionen med utskriftssystemet finns det grafiska användargränssnitt som GNOME:s eller KDE:s utskriftshantering, och kommandoradsverktyg som lp, lpr, och lpstat.

Nätverksutskrift

En viktig funktion i CUPS är stödet för nätverksutskrift, vilket möjliggör utskrift på skrivare som är anslutna till samma nätverk. Detta hanteras vanligtvis genom att konfigurera skrivaren med en IP-adress eller ett värdnamn.

Konfigurationsfiler

CUPS använder konfigurationsfiler för att styra systemets beteende och inställningar. Dessa filer kan anpassas för att justera utskriftskvalitet, pappersstorlek och säkerhetsinställningar.

Konfigurationsfiler i CUPS (Common UNIX Printing System) spelar en central roll i att definiera och styra hur utskriftstjänsterna fungerar. Dessa filer tillåter detaljerad anpassning av utskriftsserverns beteende, från hantering av skrivarköer till säkerhetsinställningar. Här är en översikt över hur konfigurationsfiler fungerar i CUPS:

Huvudsakliga Konfigurationsfiler

1. cupsd.conf: Detta är huvudkonfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd). Den innehåller inställningar för serverns beteende, nätverkslyssnande, loggningsnivåer, och tillgängligheten för administration via webbgränssnittet. Här kan du konfigurera aspekter som:

cupsd.conf är den huvudsakliga konfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd), vilken styr beteendet hos CUPS-utskriftsservern. Den innehåller inställningar som påverkar hur CUPS hanterar utskriftsjobb, interagerar med nätverket, administrerar behörigheter och säkerhet, samt andra operativa aspekter. Filen är vanligtvis lokaliserad i /etc/cups/-katalogen på Unix-liknande system. Nedan följer en beskrivning av några viktiga delar och direktiv i cupsd.conf:

Viktiga Direktiv och Deras Funktioner

1. Serverinställningar

• Port, Listen, Browsing: Dessa direktiv styr vilka portar och nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på och om nätverksbrowsing ska vara aktiverat för att upptäcka skrivare.

1. Loggningsinställningar

• LogLevel: Bestämmer detaljnivån för CUPS loggar. Det kan variera från debug för omfattande loggning till error för att endast logga fel.

1. Säkerhetsinställningar och Behörigheter

• Location: Definierar olika områden (t.ex. /admin) och deras tillhörande säkerhetspolicys.
• Order, Allow, Deny: Dessa används inom <Location>-block för att definiera åtkomstkontroller, såsom vilka IP-adresser eller användare som tillåts eller nekas åtkomst.

1. Jobb- och Skrivarköhantering

• MaxJobs, MaxCopies, MaxPrintingTime: Begränsar antalet samtidiga jobb, kopior per jobb och maximal tid för ett utskriftsjobb.

1. Användar- och Gruppbehörigheter

• SystemGroup: Anger vilken systemgrupp som har administrativa rättigheter till CUPS.

1. Skrivarupptäckt och Delning

• BrowseLocalProtocols, BrowseRemoteProtocols: Definierar protokoll som används för att upptäcka lokala och fjärrskrivare.
• SharePrinters: Anger om lokalt anslutna skrivare ska delas över nätverket.

Redigering och Hantering

• Redigering: För att ändra inställningar i cupsd.conf, bör du använda en textredigerare. Det är viktigt att vara försiktig och förstå konsekvenserna av ändringarna, eftersom felaktiga inställningar kan påverka utskriftstjänsternas funktionalitet.
• Tillämpa Ändringar: Efter att ha gjort ändringar i cupsd.conf, måste CUPS-tjänsten vanligtvis startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
• Säkerhetskopiering: Det är en god praxis att skapa en säkerhetskopia av cupsd.conf innan du gör ändringar, för att enkelt kunna återställa tidigare inställningar vid behov.

cupsd.conf erbjuder avancerade konfigurationsmöjligheter för att anpassa och säkra CUPS-utskriftsmiljön. Korrekt konfiguration av denna fil är avgörande för en smidig och säker utskriftsadministration.

• Vilka nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på.
• Skrivarköernas beteende och prioriteringar.

printers.conf är en central konfigurationsfil inom CUPS (Common UNIX Printing System), ett omfattande utskriftshanteringssystem som används i Unix-liknande operativsystem. Den här filen spelar en avgörande roll i hur CUPS hanterar och interagerar med skrivare. Belägen i /etc/cups/-katalogen, printers.conf lagrar detaljerad information om varje skrivare som är konfigurerad i systemet. Denna fil är vital för CUPS-funktionaliteten, då den innebär grunden för kommunikationen och styrningen av utskriftsprocesser.

Struktur och Innehåll

printers.conf består av flera sektioner, där varje sektion representerar en unik skrivare. Varje skrivare är definierad genom en uppsättning nyckel-värdepar som beskriver olika aspekter och inställningar för skrivaren. Dessa inkluderar:

• Name: Namnet på skrivaren. Detta är det identifierande namnet som användare och systemet använder för att referera till skrivaren.
• Location: Den fysiska platsen för skrivaren, vilket kan vara användbart i nätverksmiljöer eller större kontor.
• DeviceURI: Denna URI (Uniform Resource Identifier) beskriver skrivarens anslutningsmetod och plats. Det kan vara en lokal anslutning som USB, eller en nätverksanslutning.
• State: Visar den aktuella statusen för skrivaren, som kan vara ”idle” (ledig), ”processing” (bearbetar) eller ”stopped” (stoppad).
• MakeModel: Anger skrivarens märke och modell, vilket hjälper systemet att använda rätt drivrutiner och inställningar.
• PPD: Sökväg till skrivarens PostScript Printer Description-fil, som innehåller detaljer om skrivarens kapacitet och tillgängliga alternativ.

Hantering och Användning

Användare och administratörer interagerar vanligtvis inte direkt med printers.conf. Istället utförs konfiguration och hantering av skrivare via CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg, som lpadmin. När en skrivare läggs till, ändras eller tas bort via dessa gränssnitt, uppdateras printers.conf automatiskt för att återspegla dessa ändringar.

Säkerhetsaspekter

Med tanke på dess centrala roll i utskriftshantering, är åtkomst till printers.conf strikt begränsad till administratörsanvändare. Detta är kritiskt för att upprätthålla systemets säkerhet och integritet, eftersom obehöriga ändringar i denna fil kan orsaka allvarliga funktionsstörningar eller säkerhetsrisker.

Bästa Praxis

• Säkerhetskopiering: Innan större ändringar görs i CUPS-konfigurationen, bör en säkerhetskopia av printers.conf skapas.
• Försiktighet vid Manuell Redigering: Även om det är möjligt att manuellt redigera printers.conf, bör detta undvikas om möjligt, eftersom felaktiga ändringar kan leda till problem.
• Användning av Webbgränssnittet: För de flesta administrativa uppgifter, inklusive att lägga till eller ta bort skrivare, är det rekommenderat att använda CUPS webbgränssnitt, vilket minskar risken för fel.

Avancerade Användningsfall

I mer avancerade utskriftsmiljöer, där skräddarsydda eller specialiserade utskriftslösningar krävs, kan printers.conf erbjuder en djupare nivå av anpassning. Experter kan modifiera specifika inställningar för att optimera prestanda, hantera utskriftsköer effektivare

Starta om CUPS

sudo systemctl restart cups

Kontroller status

systemctl status cups

Classes.conf

classes.conf är en konfigurationsfil i CUPS (Common UNIX Printing System) som används för att definiera och konfigurera skrivarklasser. En skrivarklass i CUPS är en grupp av en eller flera skrivare som kan hantera samma utskriftsjobb. Detta är användbart i miljöer där flera skrivare delar på utskriftsbelastningen eller där det finns behov av redundans. Här är en närmare beskrivning av classes.conf-filen och dess innehåll:

1. Syfte:
   classes.conf används för att gruppera enskilda skrivare i klasser. När en utskrift skickas till en skrivarklass, hanterar CUPS utskriften genom att skicka den till en av skrivarna i klassen. Detta kan vara användbart för att balansera utskriftslasten eller erbjuda högre tillgänglighet.
2. Struktur:
   Filen består av en eller flera klassdefinitioner. Varje klassdefinition innehåller information om klassens namn, dess medlemsskrivare och eventuella ytterligare inställningar. En typisk post i classes.conf kan se ut så här:

   <Class [klassnamn]>
   Info [beskrivande text om klassen]
   Location [plats för skrivarklassen]
   Member [namn på skrivare 1]
   Member [namn på skrivare 2]
   ...
   </Class>

Här är [klassnamn] namnet på skrivarklassen, och Member-raderna listar namnen på de skrivare som ingår i klassen.

3. Hantering:
   Klasser kan skapas och redigeras antingen genom att direkt redigera classes.conf-filen eller genom CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg. Om du redigerar filen manuellt, är det viktigt att följa korrekt syntax och se till att filen inte innehåller några syntaxfel, eftersom detta kan påverka CUPS-funktionaliteten.
4. Säkerhet och Tillgänglighet:
   Precis som med andra CUPS-konfigurationsfiler, bör classes.conf hanteras och redigeras med försiktighet, helst av en erfaren systemadministratör. Det är också viktigt att säkerhetskopiera denna fil innan du gör några ändringar.
5. Uppdateringar och Återstart:
   När ändringar görs i classes.conf, kan det krävas att CUPS-tjänsten startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.

Genom att använda skrivarklasser kan organisationer effektivt hantera sina utskriftsresurser, speciellt i större nätverk med många skrivare.

PPD-filer (PostScript Printer Description)

spelar en central roll i utskriftshanteringssystem, särskilt i CUPS (Common UNIX Printing System). De används för att beskriva egenskaperna och kapaciteterna hos en specifik skrivare eller utskriftsenhet. Här är en mer detaljerad beskrivning av hur PPD-filer fungerar:

1. Syfte och Innehåll: En PPD-fil innehåller information om skrivarens funktioner och inställningar, såsom dess upplösning, färgförmåga, pappersstorlekar, input- och output-bin, duplexkapacitet, minneskapacitet, och så vidare. Den definierar också de kommandon som används för att styra dessa funktioner när ett dokument skrivs ut.
2. Format och Struktur: PPD-filer är vanligtvis textfiler som följer en standardiserad formatstruktur. De innehåller en serie av märkta anvisningar och värden som beskriver skrivarens egenskaper och hur den ska hanteras av utskriftssystemet. Dessa anvisningar följer Adobe PostScript-språkstandarden.
3. Integration med Utskriftssystemet: När en skrivare installeras i ett system (t.ex. en Linux-dator med CUPS), väljs en lämplig PPD-fil som motsvarar skrivaren. Denna fil används sedan av utskriftssystemet för att korrekt hantera utskriftsjobb för den specifika skrivaren. Utskriftssystemet refererar till PPD-filen för att avgöra vilka alternativ som är tillgängliga och hur de ska implementeras för varje utskriftsjobb.
4. Skapande och Anpassning:
   Många skrivartillverkare tillhandahåller PPD-filer för sina produkter. Användare kan också skapa eller anpassa PPD-filer för specifika behov, även om detta kräver en god förståelse av skrivarens kapaciteter och PostScript-programmering.
5. Korsplattforms Kompatibilitet: PPD-filer används inte bara i UNIX- och Linux-miljöer utan också i andra operativsystem, som macOS, för att hantera PostScript- och icke-PostScript-skrivare. Detta gör dem till ett viktigt verktyg för korsplattforms utskriftshantering.
6. Uppdateringar och Förvaltning: Det är viktigt att hålla PPD-filer uppdaterade för att säkerställa att de korrekt återspeglar skrivarens aktuella funktioner och inställningar. I vissa fall kan uppdateringar av PPD-filer tillhandahållas av skrivartillverkaren för att lägga till nya funktioner eller korrigera problem.

Sammanfattningsvis är PPD-filer avgörande för att säkerställa att utskriftssystem korrekt och effektivt kan kommunicera med och hantera skrivare, och de möjliggör en detaljerad anpassning av utskriftsprocessen för att matcha de specifika egenskaperna hos varje enskild skrivarenhet.

client.conf

client.conf är en konfigurationsfil som används av CUPS (Common UNIX Printing System) på klientdatorer för att styra hur CUPS-klienter (som lp och lpr kommandon) interagerar med en CUPS-server. Denna fil är särskilt viktig i nätverksmiljöer där flera klienter ansluter till en eller flera CUPS-servrar. Här är en detaljerad beskrivning av client.conf och dess funktioner:

1. Syfte:
   client.conf tillhandahåller konfigurationsinställningar för CUPS-klienter på en användares maskin. Detta inkluderar inställningar som definierar vilken CUPS-server klienten ska ansluta till för utskriftsjobb.
2. Placering:
   Filen client.conf finns vanligtvis i /etc/cups/ på Linux-system eller i en användares hemkatalog under ~/.cups/ för användarspecifika inställningar. Om båda existerar, har inställningarna i användarens hemkatalog företräde.
3. Inställningar: De vanligaste inställningarna i client.conf inkluderar:

• ServerName: Anger hostnamnet eller IP-adressen till en CUPS-server som klienten ska ansluta till. Det kan vara en lokal maskin (localhost) eller en fjärrserver (server.example.com).
• Encryption: Bestämmer vilken typ av kryptering som ska användas vid kommunikation med CUPS-servern. Vanliga värden inkluderar IfRequested, Always, eller Never.
• ServerPort: Specificerar porten som ska användas för att ansluta till CUPS-servern. Standardvärdet är vanligtvis port 631.
• ErrorPolicy: Definierar hur klienten ska hantera fel vid kommunikation med servern.

1. Användning:
   client.conf används främst i nätverk där utskriftsjobb måste dirigeras till en specifik server, eller när särskilda nätverks- eller säkerhetsinställningar krävs. Det är särskilt användbart i stora organisationer eller utbildningsinstitutioner med centraliserade utskriftstjänster.
2. Redigering och Administration: Filen kan redigeras manuellt med en textredigerare av systemadministratörer eller användare med lämplig behörighet. Eftersom ändringar i client.conf kan påverka hur en dator interagerar med CUPS-servrar, bör ändringar göras försiktigt.
3. Uppdateringar och Återladdning: När ändringar görs i client.conf, behöver CUPS-klienter vanligtvis inte startas om, eftersom de läser in konfigurationsfilen när ett nytt utskriftsjobb initieras.

Genom att korrekt konfigurera client.conf kan användare och administratörer säkerställa att utskriftsjobb hanteras effektivt och säkert i ett nätverk, och att användare kan ansluta till rätt CUPS-server för sina utskriftsbehov.

Felsöka CUPS

Felsökning av CUPS (Common UNIX Printing System) kan involvera flera steg och verktyg, beroende på naturen av problemet. Här är en allmän guide för att felsöka CUPS:

1. Kontrollera Skrivarens Status

• Använd CUPS webbgränssnittet (vanligtvis tillgänglig på http://localhost:631) för att kontrollera statusen på skrivaren. Se efter om skrivaren är pausad, inaktiverad eller om det finns några felmeddelanden.
• Använd kommandot lpstat -p i terminalen för att kontrollera skrivarens status.

2. Kontrollera CUPS-Tjänstens Status

• Se till att CUPS-tjänsten körs genom att använda kommandot sudo systemctl status cups (för systemd-baserade system) eller motsvarande kommando för ditt system.

3. Granska Loggfiler

• CUPS loggar information och fel till olika loggfiler, vanligtvis placerade i /var/log/cups/. De viktigaste filerna är error_log och access_log.
• Öppna error_log med en textredigerare eller använd tail -f /var/log/cups/error_log för att följa loggen i realtid. Sök efter felmeddelanden eller varningar som kan ge ledtrådar om problemet.

4. Kontrollera Nätverksanslutning

• Om du använder en nätverksskrivare, kontrollera att nätverksanslutningen fungerar. Använd ping eller liknande verktyg för att säkerställa att skrivaren är nåbar över nätverket.

5. Kontrollera Skrivardrivrutiner och PPD-Filer

• Se till att rätt drivrutiner är installerade för skrivaren. För många skrivare krävs specifika PPD-filer för korrekt funktion.
• Om problemet uppstod efter en uppdatering, överväg att återgå till en tidigare version av drivrutinen eller PPD-filen.

6. Testa Utskrift från Kommandoraden

• Använd kommandon som lp eller lpr för att skicka utskriftsjobb direkt från terminalen. Detta kan hjälpa till att isolera problemet till antingen mjukvaran eller hårdvaran.

7. Återstarta CUPS-Tjänsten

• Ibland kan återstart av CUPS-tjänsten lösa problemet. Använd sudo systemctl restart cups eller motsvarande kommando.

8. Kontrollera Brandvägg och Säkerhetsinställningar

• Om du har en brandvägg aktiverad, se till att nödvändiga portar (vanligtvis 631) är öppna för CUPS-trafik.

9. Konsultera Dokumentation och Forum

• Läs igenom CUPS dokumentationen för specifika felmeddelanden eller problem.
• Sök i onlineforum eller användarcommunityn för liknande problem och lösningar.

10. Prova med en Annan Skrivare eller Dator

• Om möjligt, testa med en annan skrivare eller anslut till skrivaren från en annan dator för att avgöra om problemet är lokaliserat till en specifik enhet eller konfiguration.

Kom ihåg att felsökning kan vara en process av eliminering. Det är ofta nödvändigt att prova flera olika lösningar för att identifiera roten till problemet.

Avslutande Tankar

Utskriftssystemet i Linux är ett sofistikerat samspel av teknologier och processer som ger användare flexibilitet och effektivitet i deras utskriftsbehov. Dess förmåga att smidigt hantera allt från enkla dokumentutskrifter till komplexa nätverksutskriftsjobb gör det till en oumbärlig del av Linux-användarens verktygslåda.

Introduktion

Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg.

Förberedelser

Uppdatera och Uppgradera Systemet

Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat för att undvika kompatibilitetsproblem:

sudo apt update
sudo apt upgrade

Installera Nödvändiga Paket

För att bygga kärnan behöver du vissa verktyg och bibliotek:

sudo apt install build-essential libncurses-dev bison flex libssl-dev libelf-dev

Ladda Ner och Förbered källkoden till linux kärnan.

Hämta källkoden till kärnan.

Ladda ner källoden till linux kärnan från kernel.org eller använd git för att klona kärnans git-repositorium:

git clone https://git.kernel.org/pub/scm/linux/kernel/git/torvalds/linux.git

Konfigurera Kärnan

Använd make menuconfig

Kör make menuconfig för en interaktiv konfigurationsgränssnitt:

make menuconfig

Här kan du anpassa kärnans konfiguration efter dina behov. När du är klar, spara och avsluta.

Konfigurering av Linuxkärnan med make menuconfig: En Översikt

När det gäller att anpassa och bygga en Linuxkärna är make menuconfig ett kraftfullt och populärt verktyg. Denna textbaserade konfigurationsgränssnitt låter användare detaljerat anpassa sin kärna för att möta specifika krav och hårdvarupreferenser. Här är en djupgående titt på de olika alternativen och kategorierna som dyker upp i make menuconfig.

1. Processor Type and Features

Detta är avgörande för att optimera kärnans prestanda för specifik hårdvara.
När det gäller kompilering av Linux-kärnan är ”Processor Type and Features” en kritisk del av konfigurationsprocessen. Denna del innefattar inställningar och val som direkt påverkar hur kärnan kommer att interagera med och utnyttja den specifika processorn i systemet. Här är några nyckelpunkter:

1. Val av Processorarkitektur:
   Detta är en av de första och mest grundläggande stegen. Du måste ange vilken processorarkitektur kärnan ska kompileras för, till exempel x86, x86_64, ARM, etc. Detta påverkar vilken uppsättning av instruktioner och funktionalitet som kommer att inkluderas i den kompilerade kärnan.
2. Processorfamilj och Specifika Funktioner:
   Inom en given arkitektur kan du behöva specificera en mer specifik processorfamilj (till exempel Intel Core i7, AMD Ryzen, etc.). Detta optimerar kärnan för de specifika funktionerna och förmågorna hos den valda processorfamiljen.
3. Optimeringsnivåer:
   Kompilatorer som GCC tillåter olika optimeringsnivåer, som kan justeras beroende på processor. Vissa optimeringar kan förbättra prestandan för specifika processorfunktioner, som cacheminne och parallellbearbetning.
4. Instruktionsuppsättningar:
   Modernt processorer stöder olika utökade instruktionsuppsättningar som SSE, AVX (på x86/x86_64) eller NEON (på ARM). Aktivera stöd för dessa i kärnkonfigurationen kan förbättra prestanda för vissa operationer.
5. Multitrådning och Kärnor:
   Om din processor har flera kärnor eller stöd för multitrådning (som Hyper-Threading på Intel-processorer), kan det vara viktigt att konfigurera kärnan för att dra full nytta av dessa funktioner.
6. Advanced Power Management Features:
   Detta innefattar konfigurationer för energihantering och effektivitetsfunktioner som C-states och P-states, vilket är särskilt viktigt för bärbara datorer och energieffektiva system.
7. Virtualiseringsteknik:
   Om din processor har stöd för virtualiseringstekniker som Intel VT eller AMD-V, kan dessa alternativ aktiveras i kärnkonfigurationen för bättre prestanda och säkerhet i virtualiserade miljöer.
8. Kernel Security Features:
   Beroende på processorns förmågor kan vissa säkerhetsfunktioner som SMEP (Supervisor Mode Execution Protection) eller SMAP (Supervisor Mode Access Prevention) konfigureras för att förbättra systemets säkerhet.

Att noggrant välja dessa inställningar när du kompilerar Linux-kärnan kan göra en betydande skillnad i systemets prestanda, energieffektivitet och stabilitet.

2. Power Management Options

Här konfigureras inställningar för strömhantering och energisparlägen. Användare kan anpassa funktioner som ACPI och olika CPU-idle-inställningar, vilket är viktigt för energieffektivitet.

”Power Management Options” under kompilering av Linux-kärnan avser ett set av konfigurationsinställningar som hanterar hur operativsystemet ska interagera med och styra hårdvarans energiförbrukning. Dessa inställningar är avgörande för att optimera batteritid och energieffektivitet i bärbara datorer och andra energikänsliga enheter. Här är några nyckelaspekter av dessa alternativ:

1. CPU Frequency Scaling:
   Detta gör det möjligt för kärnan att dynamiskt justera processorns klockfrekvens beroende på systemets belastning. En lägre frekvens används under perioder med låg belastning för att spara energi, medan högre frekvenser används under tung belastning för bättre prestanda.
2. Idle Power Management:
   Detta omfattar tekniker som CPU Idle, som låter processorn gå in i olika vilolägen (såsom C-states) när den inte är aktiv. Djupare vilolägen sparar mer energi men kan ta längre tid att vakna upp från.
3. Power Management for Peripheral Devices:
   Inkluderar stöd för att hantera strömförbrukningen av periferienheter som hårddiskar och nätverkskort, till exempel genom att låta dem gå in i lågenergilägen när de inte används.
4. ACPI (Advanced Configuration and Power Interface) Support:
   ACPI är en standard för hårdvarugränssnitt som gör det möjligt för operativsystemet att kontrollera mängden ström som levereras till olika komponenter, vilket är centralt för avancerad energihantering.
5. Thermal Management:
   Detta inkluderar inställningar för att hantera systemets värmeutveckling, till exempel genom att justera fläkthastigheter eller minska processorns prestanda för att hålla temperaturen under kontroll.
6. Battery Management:
   För bärbara datorer, inkluderar detta funktioner för att övervaka och hantera batteristatus, som att ge information om batteriets hälsa och resterande batteritid.
7. Suspend and Hibernate:
   Stöd för energisparlägen som suspendering (där systemet står i ett lågströmläge men behåller data i RAM) och viloläge (där systemets tillstånd sparas till disk och strömmen stängs helt av).

Att noggrant konfigurera dessa alternativ under kärnans kompilering kan leda till betydande energibesparingar, särskilt i mobila eller batteridrivna enheter. Det kan dock kräva balansering mot prestandakrav, eftersom vissa energibesparande åtgärder kan minska systemets responsivitet eller prestanda.

3. Bus Options

När vi talar om ”Bus Options” på en teknisk nivå inom Linux, refererar vi till konfigurationsalternativ relaterade till olika bussar och gränssnitt som datorns hårdvarukomponenter använder för kommunikation. Dessa bussar kan inkludera PCI (Peripheral Component Interconnect), USB (Universal Serial Bus), I2C, och andra. Att förstå och korrekt konfigurera dessa bussoptioner är avgörande för optimal systemprestanda och hårdvarukompatibilitet.

Viktiga Aspekter av Bus Options i Linux

1. PCI/PCIe Konfiguration:

• PCI/PCIe (Peripheral Component Interconnect Express) Bus:
  Denna buss används av många hårdvarukomponenter som grafikkort, nätverkskort och lagringsenheter.
• Linux PCI-subsystem:
  Linux-kärnan innehåller ett robust PCI-subsystem som hanterar upptäckt och konfiguration av PCI-enheter. Detta inkluderar att tilldela resurser som I/O-områden, minnesområden och IRQs (Interrupt Requests).

2. USB Systemkonfiguration:

• USB-hantering:
  För att hantera USB-enheter, behöver Linux-kärnan stöd för USB-protokollet, vilket inkluderar att identifiera och hantera anslutna enheter.
• Modulärt Stöd:
  Linux-kärnan tillhandahåller modulärt stöd för olika USB-versioner (som USB 2.0, USB 3.0) och klasser (som lagringsenheter, human interface devices).

3. I2C och SPI Busar:

• I2C (Inter-Integrated Circuit) och SPI (Serial Peripheral Interface): Dessa är seriella bussar ofta använda för att ansluta låghastighetsperiferienheter till moderkort, sensorer, och små inbyggda system.
• Linux-stöd:
  Linux innehåller drivrutiner för att hantera kommunikation över dessa bussar, vilket är särskilt viktigt i inbyggda system och för IoT-enheter.

4. Konfiguration via Device Tree eller ACPI:

• Device Tree (för ARM-baserade system): En datastruktur som används för att beskriva hårdvarukomponenter och deras konfiguration i system utan ett BIOS/UEFI, såsom många ARM-baserade system.
• ACPI (för x86-baserade system): Används för att upptäcka och konfigurera hårdvaruenheter och hantera energiförbrukning.

5. Direkt Minnestillgång (DMA):

• DMA-konfigurationer:
  DMA tillåter hårdvaruenheter att direkt läsa från och skriva till huvudminnet, vilket ökar dataöverföringshastigheten och minskar CPU-belastningen.
• Linux DMA API:
  Linux-kärnan tillhandahåller API:er för att hantera DMA-överföringar, vilket är avgörande för högpresterande system.

6. Anpassning och Optimering:

• Kärnalternativ:
  Erfarna användare och systemadministratörer kan anpassa Linux-kärnans konfiguration för att aktivera eller inaktivera stöd för specifika bussar och gränssnitt, baserat på specifika systembehov och hårdvarukonfigurationer.

Sammanfattning

”Bus Options” i Linux innebär en djupgående konfiguration och förvaltning av olika bussgränssnitt och kommunikationsprotokoll mellan systemets komponenter. Korrekt konfiguration av dessa alternativ är avgörande för systemets stabilitet och prestanda, och det spelar en ännu större roll i specialiserade tillämpningar som inbyggda system och högpresterande beräkningsmiljöer. Genom att finjustera dessa inställningar kan man optimera kommunikation och dataöverföringar mellan olika enheter i ett Linux-system.

Denna kategori inkluderar konfigurationer för olika bussystem, såsom PCI, USB och I2C. Det är viktigt för att säkerställa korrekt kommunikation och funktionalitet för ansluten hårdvara.

4. Executable File Formats / Emulations

Stöd för olika exekverbara filformat och emuleringar hanteras här, vilket är viktigt för systemets kompatibilitet med olika program och tjänster.

5. Device Drivers

En omfattande kategori som täcker drivrutiner för allt från grafik och ljud till nätverk och lagringsenheter. Detta är kritiskt för att säkerställa att all hårdvara fungerar korrekt med kärnan.

6. File Systems

Inställningar för olika filsystem, både interna och nätverksbaserade, hanteras här. Detta inkluderar populära filsystem som ext4 och Btrfs, samt nätverksfiler som NFS och CIFS.

7. Kernel Features

Grundläggande kärninställningar, som schemaläggning och minneshantering, finns här. Dessa inställningar är avgörande för systemets övergripande stabilitet och prestanda.

1. Stöd för specifik hårdvara:
   Du kan välja att inkludera eller utesluta stöd för viss hårdvara beroende på systemets behov. Till exempel kan du aktivera drivrutiner för specifika nätverkskort, grafikkort, eller andra enheter.
2. Filsystem:
   Du kan välja vilka filsystem som ska stödjas av kärnan. Detta kan inkludera vanliga filsystem som ext4, NTFS, eller Btrfs.
3. Säkerhetsfunktioner:
   Linux-kärnan innehåller olika säkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och andra säkerhetsmoduler som kan konfigureras.
4. Prestandainställningar:
   Du kan aktivera eller inaktivera olika prestandaförbättringar som CPU- och minnesoptimeringar.
5. Nätverksfunktioner: Detta kan inkludera inställningar för TCP/IP-stacken, nätverkssäkerhet, och andra relaterade funktioner.
6. Modulstöd:
   Du kan välja om vissa funktioner ska byggas direkt in i kärnan eller om de ska vara laddningsbara moduler.
7. Avancerade funktioner:
   Sådana som virtualisering, krypteringsstöd, och filsystemssnapshots.

Varje funktion eller egenskap som du väljer att inkludera eller utesluta kommer att påverka kärnans storlek, prestanda och funktionalitet. Konfigurationen görs vanligtvis före kompileringen genom verktyg som make menuconfig, make xconfig, eller make oldconfig, vilka erbjuder en användargränssnitt för att göra dessa val.

8. Networking Support

Detta område täcker nätverksrelaterade funktioner, inklusive olika protokoll, trådlöst stöd och brandväggsfunktioner, vilket är avgörande för systemets anslutningsmöjligheter.

Nätverksmöjligheterna som kan inkluderas eller påverkas vid kompilering av Linux-kärnan är många och varierar beroende på specifika användningsfall och konfigurationsbehov. Här är några av de viktigaste aspekterna:

1. Nätverksdrivrutiner: Möjligheten att inkludera eller utesluta specifika nätverksdrivrutiner beroende på hårdvaran som används. Detta kan vara drivrutiner för Ethernet-kort, trådlösa adaptrar, Bluetooth-moduler med mera.
2. Protokollstöd: Linux-kärnan stöder en mängd nätverksprotokoll, som TCP/IP, UDP, ICMP, och många andra. Användaren kan välja vilka protokoll som ska inkluderas i kärnan.
3. Säkerhetsfunktioner: Konfigurationen av nätverkssäkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och nätverksbrandväggar som iptables/netfilter.
4. Virtualisering och container-teknologier: Stöd för virtualiseringslösningar som KVM (Kernel-based Virtual Machine) och container-teknologier som Docker kan konfigureras.
5. Prestandaoptimeringar: Möjlighet att optimera nätverksprestandan genom att aktivera eller inaktivera specifika kärnfunktioner som TCP stack tuning, packet filtering, och network scheduling.
6. Nätverksfiler och filsystem: Stöd för nätverksfiler och filsystem, såsom NFS (Network File System) eller SMB (Server Message Block).
7. Trådlösa inställningar: För trådlösa nätverk kan olika moduler och drivrutiner väljas eller konfigureras för att förbättra anslutningen eller säkerheten.
8. Advanced Networking Features: Stöd för avancerade nätverksfunktioner som QoS (Quality of Service), bonding (kombinering av flera nätverksanslutningar för ökad genomströmning eller redundans), och VLAN (Virtual Local Area Network).

Det är viktigt att notera att val av nätverksfunktioner och -inställningar bör matcha användarens behov och den hårdvara som används. En felaktig konfiguration kan leda till problem med nätverksanslutning eller systemstabilitet.

9. Security Options

Säkerhetsfunktioner såsom SELinux, AppArmor och andra säkerhetsmekanismer hanteras här, vilket är avgörande för att skydda systemet mot externa hot.

Säkerhetsalternativ i Kompilering av Linuxkärnan

När det kommer till att bygga en säker och robust Linuxkärna, är valet av säkerhetsinställningar avgörande. Under kompileringsprocessen med make menuconfig eller liknande konfigurationsverktyg, erbjuds användare en rad säkerhetsrelaterade alternativ för att förbättra systemets skydd mot olika hot och angrepp. Här är en översikt över de viktigaste säkerhetsalternativen som finns tillgängliga i Linuxkärnan.

1. SELinux (Security-Enhanced Linux)

SELinux är ett kraftfullt säkerhetssystem som tillhandahåller mekanismer för att stödja åtkomstkontrollens säkerhetspolicy. Det är en uppsättning kärnpatchar och verktyg som ger en robust mekanism för åtkomstkontroll.

2. AppArmor

Liknande SELinux, är AppArmor en säkerhetsmodul som använder ett profilbaserat system för att begränsa programbehörigheter och aktiviteter, vilket bidrar till att minska riskerna för säkerhetsöverträdelser.

3. Smack (Simplified Mandatory Access Control Kernel)

Smack är ett lättviktigt MAC-system som är designat för enklare administration. Det erbjuder grundläggande men effektiva åtkomstkontrollfunktioner för att förbättra systemets säkerhet.

4. TOMOYO Linux

Detta är en säkerhetsmodul som fokuserar på att övervaka och begränsa systemets beteende. Det hjälper till att hålla koll på och kontrollera programaktiviteter.

5. Yama

Yama är en säkerhetsmodul som tillhandahåller ytterligare säkerhetsfunktioner, som till exempel begränsningar för ptrace-systemanropet, vilket är viktigt för att skydda systemet mot vissa typer av attacker.

6. Auditing

Ett system för att logga olika systemaktiviteter, vilket är viktigt för att spåra och identifiera potentiella säkerhetsproblem och intrångsförsök.

7. Kernel Hardening Options

Dessa inställningar är avsedda att stärka kärnans motståndskraft mot olika typer av attacker, inklusive skydd mot buffer overflow och andra vanliga säkerhetsbrister.

8. Stack Protector

Denna funktion syftar till att förhindra stack overflow-attacker genom att använda metoder som canaries för att upptäcka och förhindra stack corruption.

9. Restricting Access to Kernel Logs

Genom att begränsa åtkomsten till kärnloggar kan man förhindra att känslig information läcker ut eller utnyttjas av obehöriga.

10. Executable and File Protections

Inställningar för att förhindra exekvering av oönskad eller skadlig kod och för att skydda filsystemet från obehöriga förändringar.

11. Control Groups (cgroups)

Även om de främst används för resurshantering, kan cgroups också användas för att begränsa och isolera systemresurser för olika processer eller användare, vilket kan ha säkerhetsfördelar.

Dessa säkerhetsalternativ i Linuxkärnan är avgörande för att bygga ett robust och säkert system. Valet och konfigurationen av dessa alternativ kräver dock en god förståelse av deras funktioner och potentiella påverkan på systemets beteende och prestanda. Att konfigurera dessa alternativ korrekt kan betydligt förbättra systemets säkerhet och motståndskraft mot olika typer av hot och angrepp.

10. Cryptographic API

Här konfigureras kryptografiska algoritmer och verktyg, vilket är viktigt för säker dataöverföring och lagring.

Cryptographic API i Linux-kärnan är ett ramverk som tillhandahåller kryptografiska funktioner till olika delar av kärnsystemet samt till moduler och drivrutiner som körs i kärnutrymmet. Den är utformad för att vara flexibel och stödja en mängd olika kryptografiska algoritmer och lägen. Här är några nyckelaspekter:

1. Algoritmer och Funktioner: API:et stöder en mängd olika kryptografiska algoritmer, inklusive symmetrisk kryptering (som AES och DES), hash-funktioner (som SHA-1 och SHA-256), och asymmetriska krypteringsalgoritmer (som RSA). Det inkluderar också stöd för kryptografiska primitiver som digitala signaturer och nyckelutbyte.
2. Modulär Design: API:et är utformat för att vara modulärt, vilket gör det möjligt för utvecklare att lägga till stöd för nya algoritmer eller ersätta befintliga implementationer med specialiserade, kanske mer effektiva, versioner. Detta är särskilt användbart för hårdvaruaccelererade kryptografiska operationer.
3. Användning inom Kärnan: API:et används av kärnan för olika säkerhetsfunktioner, som kryptering av filsystem (till exempel i eCryptfs och fscrypt), säker kommunikation (till exempel via IPsec och TLS i kärnutrymmet), och för att säkerställa integriteten hos kärnmoduler.
4. Kryptoakceleration: API:et kan dra nytta av hårdvarubaserad kryptoakceleration när sådan hårdvara finns tillgänglig. Detta innebär att vissa kryptografiska operationer kan utföras mycket snabbare än om de utfördes i ren programvara.
5. Användargränssnitt: Förutom att användas internt i kärnan, exponerar API:et också funktioner till användarläge via olika gränssnitt, såsom /dev/crypto, vilket gör det möjligt för användarprogram att dra nytta av kärnans kryptografiska kapaciteter.
6. Säkerhet och Underhåll: Eftersom kryptografi är central för många säkerhetsaspekter, genomgår API:et och dess implementationer rigorösa säkerhetsgranskningar och regelbundet underhåll för att säkerställa att de är fria från sårbarheter och prestandaproblem.

Cryptographic API i Linux-kärnan är alltså en kritisk komponent för att upprätthålla säkerheten och integriteten i Linux-system, och den fortsätter att utvecklas och förbättras med tiden för att möta nya säkerhetsutmaningar och tekniska framsteg.

11. Library Routines

Standardbibliotek och rutiner som används av kärnan konfigureras här, vilket är viktigt för grundläggande systemfunktioner.

Varje kategori i make menuconfig innehåller en mängd underkategorier och specifika alternativ. Användare kan navigera genom dessa alternativ, och välja eller avvälja dem baserat på sina behov. Det är viktigt att notera att vissa alternativ kan ha beroenden, vilket innebär att aktivering eller inaktivering av ett alternativ kan påverka tillgängligheten av andra. Slutresultatet av denna konfigurationsprocess är en skräddarsydd kärna, optimerad för användarens specifika system och behov.

Byggprocessen

Kompilera Kärnan

Kompilera din anpassade kärna:

make -j $(nproc)

Användningen av -j $(nproc) optimerar kompileringsprocessen genom att använda alla tillgängliga processorkärnor.

Installera Moduler och Kärnan

Efter kompilering, installera modulerna:

sudo make modules_install

Följt av installation av själva kärnan:

sudo make install

Uppdatera Bootloader och Starta Om

Uppdatera GRUB

För att inkludera den nya kärnan i startmenyn, uppdatera GRUB:

sudo update-grub

Starta Om Datorn

Starta om datorn och välj den nya kärnan från GRUB-menyn under uppstart.

Efter Installation

Testa din nya kärna genom att köra uname -r. Det är viktigt att vara medveten om att en anpassad kärna kanske inte får samma nivå av support och säkerhetsuppdateringar som standardkärnor.

Sammanfattning

Att bygga din egen kärna på Ubuntu ger dig möjlighet att skräddarsy ditt system för specifika användningsfall. Denna process är inte bara utbildande utan också givande för dem som vill fördjupa sin förståelse för Linux-system. Dock bör den närmas med försiktighet, särskilt om du planerar att använda kärnan i en produktionsmiljö.

Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en ”kultstatus”

-2MB RAM, 128MBIT Flash ROM
-RTC onboard with battery backup
-Header for ESP-8266-01 Module
–HDMI and VGA port
-Audio and EAR/MIC connectors
-1 Joystick port
-PS/2 port for Keyboard/Mouse
-Header for connect to Matrix Keyboard

Kan förbokas här :

https://zxrenew.co.uk/Xberry-Pi-No-Acrylic-case-Just-the-stand-offs-p607339333

OBS! Linux.se inte gjort någon bakgrunds kontroll av säljade sajt. Risken ligger på den som köper.

Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på näsan varför skriver man om sådan här gamla skräp maskin för.

Just därför, här har en vi dator en som redan för 10 år sedan var en budget maskin. Idag åker man till återvinningen med den. Men kanske återanvända den?

Valde att installera Ubuntu 22.04.3 , för att se vad duger en sådan maskin till Med Windows 10 var den extremt långsam.

Streaming testet

Börja med testa streamingen, satte den på SVT Play i Firefox , den klarade jobbet alldeles utmärkt. Det här väl ett grundläggade kritetrium idag, att en maskin skall klara streaming utan lagg.

Testade starta lite program som libreoffice och firefox den flyger inte fram, men det bero på den mekaniska hårddisken. Stoppa man in en SSD i den här maskinen så kommer den kännas snabb.

Maskinen är utrusta med DDR3 minne, lite förlegat, man bör kanske för någon 100 lapp kunna uturusta den i alla fall med 8 GB RAM istället.

På Cpu Bechmark får

Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz : 961 poäng

Att jämföras med en annan jämn gamla CPU :

Intel(R) Core(TM) i7-4790K CPU @ 4.00GHz : 8063 poäng

Just den här exemplaret är utrustad med

CPU Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz
MInne 4 GB RAM
HDD : Mekanisk hårddisk

Linux.se åsikt :
Byter man ut hårddissken till en SSD, så skulle maskinen vara en alldeles utmärkt dator i några år till, för surfning och ordbehandling, för vad en 256 GB SDD disk kostar. Dvs helt onödig att kassera något som går återanvända.

Just det här exemplaret kommer doneras till välgörande ändamål.

FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64.

FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda för tusentals samtidiga användarprocesser.

Bland FreeBSD 14.0 nyheter
-OpenSSH har uppdaterats till version 9.5p1.
-OpenSSL har uppdaterats till version 3.0.12, en stor uppgradering från OpenSSL 1.1.1t i FreeBSD 13.2-RELEASE.
–Bhyve-hypervisorn stöder nu TPM– och GPU-passthrough.
-FreeBSD stöder upp till 1024 kärnor på amd64- och arm64-plattformarna.
-ZFS har uppgraderats till OpenZFS release 2.2, vilket ger betydande prestandaförbättringar.
-Det är nu möjligt att utföra bakgrundskontroller av filsystem på UFS-filsystem som körs med journaliserade mjuka uppdateringar.
-Experimentella ZFS-bilder är nu tillgängliga för AWS och Azure.
-Standardmekanismen för överbelastningskontroll för TCP är nu CUBIC.

Nerladdnings länkar hittar ni vår Wiki som vanligt.

https://wiki.linux.se/index.php/FreeBSD#Nerladdning

Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker.

Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder, samt rik textformatering för författare, serier, förlag, taggar och relaterade element. Användare kommer att kunna söka, bläddra eller länka dessa anteckningar i appen eller exportera dem som fristående HTML-filer.

En annan intressant nyhet i Caliber 7.0 är stöd för så kallade ”Audio EPUB”-böcker som innehåller en förinspelad röst som läser texten. Caliber-utvecklaren Kovid Goyal noterar dock att den här funktionen kanske fungerar på Linux-system på grund av problem med patenterade codecs.

Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.

Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.

Sist men inte minst har Caliber fått sin egen privata papperskorg som kringgår operativsystemets papperskorgen. Detta gör det möjligt att enkelt återställa en bok och dess metadata efter en oavsiktlig radering med ett enda klick.
Papperskorgen låter dig också bläddra i nyligen raderade böcker.

Annat än det lägger Caliber 7.0 till stöd för HTML-bildkartor till e-bokvisaren, lägger till ett ”Visa objekt i valda böcker” för att hantera taggar och författare, och uppdaterar innehållsservern med en ny knapp för att återgå till bokinformationen sida på den översta nivån av kontroller och möjligheten att visa de tre senast tillagda böckerna i standardbiblioteket.

Det ger också stöd för nya nyhetskällor, inklusive Bookforum, Kirkus Reviews och Poetry Magazine, och förbättrar stödet för befintliga nyhetskällor, såsom Financial Times, National Geographic, Hamilton Spectator, MIT Tech Review, Bloomberg, Washington Post, Project Syndicate, Cumhuriyet, Foreign Affairs, Harvard Business Review och Wall Street Journal.

Naturligtvis har många buggar och problem lösts för bättre stabilitet och tillförlitlighet, så kolla in hela ändringsloggen för mer information. Under tiden kan du ladda ner Caliber 7.0 från den officiella webbplatsen som binära paket för 64-bitars och AArch64 (ARM64)-system som du kan köra på praktiskt taget vilken GNU/Linux-distribution som helst utan att installera någonting.

Kan laddas hem ifrån

https://calibre-ebook.com/download_linux

Mer om Calibre i vår Wiki :

https://wiki.linux.se/index.php/Calibre

Artikel ovan är maskin översatt med google ifrån

https://calibre-ebook.com/download_linux

I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år.

Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare kan nu installera det.

Den stora nyheten är att Linux-kärnunderhållarna har beslutat att göra Linux 6.6 till en LTS-gren som stöds fram till december 2026. Detta är mycket intressant eftersom den välkände Linux-kärnutvecklaren Greg Kroah-Hartman alltid har sagt att årets sista kärna kommer att vara LTS, och Linuxkärna 6.7 skulle vara det.

Verkligheten är att vi ännu inte vet om Linux-kärnan 6.7 kommer ut på gatorna den 31 december (nyårsafton), vilket skulle ha varit en stor nyårsöverraskning för alla Linux-användare, så kanske var det därför som kärnanhållare bestämde sig för att gå med Linux 6.6 istället för nästa LTS-gren.

Å andra sidan fanns det några färska rapporter om att det inte finns så många kärnunderhållare där ute som är villiga att underhålla LTS-kärngrenar i så många år och att långsiktigt stöd för Linux-kärnan kan minskas från sex år till två år . Samma rapporter angav också att Linux 4.14 inte kommer att ersättas av en ny LTS-kärna när den når slutet av livet i januari 2024.

Nåväl, det ser ut som att något hände där borta vid Linuxkärnans huvudkontor och nu har Linux 6.6 lagts till de befintliga kärngrenarna för långtidsstöd, nämligen Linux 6.1, Linux 5.15, Linux 5.10, Linux 5.4, Linux 4.19 och Linux 4.14 .

Orginal artikel ifrån
https://9to5linux.com/its-official-linux-kernel-6-6-will-be-lts-supported-until-december-2026

Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler.

Bland nyheterna :

Wireshark 4.2.0: Ändringar
Wireshark stöder mörkt läge på Windows.

-Sortering av paketlistor har förbättrats.
-Wireshark och TShark är nu bättre på att generera giltig UTF-8-utgång.
-En ny visningsfilterfunktion för filtrering av råbytes har lagts till.
-Visningsfilter autoslutförande är smartare när det gäller att inte föreslå ogiltig syntax.
-Verktyg › MAC-adressblock kan slå upp en MAC-adress i IEEE OUI-registret.
-Installationsmålet installerar inte längre utvecklingsrubriker som standard.
-Wireshark-installationen kan flyttas på Linux (och andra ELF-plattformar med stöd för relativa RPATH).
-Wireshark kan kompileras på Windows med MSYS2 och korskompileras för Windows med Linux.
-Verktyg › Browser (SSL Keylog) kan starta din webbläsare med miljövariabeln SSLKEYLOGFILE inställd på lämpligt värde.

Hemsida
https://www.wireshark.org/

Nerladdning :

Debian :

https://packages.qa.debian.org/w/wireshark.html

Ubuntu :
https://launchpad.net/ubuntu/+source/wireshark

Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge.

Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än en van linux sysop , så bad jag chat gtp göra jobbet.

skriv ett bash script som skapa en mysql databas, mysql användare och lösenord på givna parameterar

Det här fick jag ..

Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering

I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade verktyg.

Centraliserad Resursövervakning

En av de mest framträdande egenskaperna hos Cockpit är dess förmåga att övervaka systemresurser i realtid. Användare får en detaljerad överblick över CPU, minne och diskutnyttjande, vilket är avgörande för effektiv systemhantering.

Effektiv Tjänstehantering

Cockpit förenklar processen att hantera systemtjänster och applikationer. Användare kan enkelt starta, stoppa och konfigurera dessa tjänster direkt från webbgränssnittet, vilket sparar tid och minskar komplexiteten i systemadministrationen.

Logginspektion för Enklare Felsökning

Systemloggar spelar en central roll i övervakning och felsökning. Cockpit ger en tydlig och lättöverskådlig vy av dessa loggar, vilket underlättar identifiering av eventuella problem.

Användarvänlig Användarhantering

Hantering av användarkonton och behörigheter är enklare än någonsin med Cockpit. Detta verktyg tillhandahåller en användarvänlig plattform för att skapa och hantera användarkonton på servern.

Förenklad Uppdatering och Installation

Att hålla systemet uppdaterat och säkert är vitalt. Med Cockpit kan administratörer installera och uppdatera mjukvarupaket med några få klick, vilket effektiviserar underhållet av systemet.

Nätverkshantering på Dina Villkor

Cockpit erbjuder avancerade funktioner för nätverkshantering, inklusive konfigurering av brandväggar och nätverksgränssnitt. Detta ger en högre kontrollnivå över serverns nätverksinställningar.

Integrerad Terminalåtkomst

För mer avancerade användare innehåller Cockpit en inbäddad terminal, som ger direktåtkomst till serverns kommandorad för komplexa uppgifter.

Framtidssäker med Containerhantering

I takt med att användningen av Linux-containrar ökar, erbjuder Cockpit verktyg för att övervaka och hantera dessa. Detta gör det till en framtidssäker plattform som stöder både traditionella och moderna infrastrukturer.

Cockpit är inte bara ett kraftfullt verktyg för systemadministratörer, det är också anpassningsbart och resurssnålt. Detta gör det till ett idealiskt val för de som söker en balans mellan funktionalitet och användarvänlighet inom serveradministration. Med sin grafiska gränssnitt och enkel installation, revolutionerar Cockpit sättet vi hanterar Linux-servrar på.

Mer om denna webapp finner ni i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Cockpit_Web_Console

Artikel hur man installera Cookpit på Ubuntu 22.04 LTS

https://www.howtoforge.com/how-to-install-cockpit-web-console-on-ubuntu-22-04/

Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter.

Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet.

Slutligen måste databastjänsten stoppas och startas om för att de nya ändringarna ska träda i kraft. Genom att följa dessa noggrant definierade steg kan användaren säkert återställa root-lösenordet och återställa tillgång till sin MariaDB-instans.

För att återställa root-lösenordet på MariaDB, följ dessa steg:

1. Stoppa databasservern med kommandot systemctl stop mariadb för SystemD eller /etc/init.d/mysqld stop för SysVinit.
2. Starta sedan om tjänsten med --skip-grant-tables genom att köra systemctl set-environment MYSQLD_OPTS="--skip-grant-tables" och systemctl start mariadb för SystemD, eller mysqld_safe --skip-grant-tables & för SysVinit.
3. Anslut till databasservern som root utan lösenord med kommandot mysql -u root.
4. Använd MariaDB-kommandotolken för att uppdatera lösenordet med:

USE mysql;
UPDATE user SET password=PASSWORD('YourNewPasswordHere') WHERE User='root' AND Host = 'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;

Stoppa tjänsten, avsätt miljövariabeln och starta om tjänsten igen med:

För SystemD:
systemctl stop mariadb
systemctl unset-environment MYSQLD_OPTS
systemctl start mariadb

För SysVinit:

/etc/init.d/mysql stop
/etc/init.d/mysql start

En engelsk språkig artikel i ämnet :

How to Reset a Forgotten MySQL Password on Linux

Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.”

En av världens bäst textredigare som finns massor av varianter, nu med egen wikisida på https://wiki.linux.se/index.php/Emacs

I artikeln Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS så beskriv hur man installera ubuntu en i VM under VBOX. Vi skall i den här artikel spinna vidare på detta ämne. Visa hur du dela ut en mapp i din VM så t.ex en Windows host kan ansluta till den .

På ubuntu datorn:

sudo apt update
sudo apt install samba

Konfigurera Samba

Säkerhetskopiera den ursprungliga konfigurationsfilen:

sudo cp /etc/samba/smb.conf /etc/samba/smb.conf.backup

Redigera Samba-konfigurationsfilen:

sudo nano /etc/samba/smb.conf

Lägg till följande konfiguration i slutet av filen för att dela ut /var/www/html:

[html]
path = /var/www/html
browseable = yes
writable = yes
guest ok = yes
read only = no
force user = www-data

Spara och stäng filen (i nano: Ctrl-X, Y, Vagnretur).

Starta om Samba-tjänsten:

sudo systemctl restart smbd
sudo systemctl restart nmbd

Skapa en Samba-användare (valfritt):

sudo smbpasswd -a användarnamn

Skriv

ifconfig

root@m:/var/www/html# ifconfig
enp0s3: flags=4163 mtu 1500
inet 192.168.1.100 netmask 255.255.255.0 broadcast 192.168.1.255
inet6 fd9a:2418:6f6:319e:a00:27ff:fe58:fee2 prefixlen 64 scopeid 0x0
inet6 fe80::a00:27ff:fe58:fee2 prefixlen 64 scopeid 0x20
ether 08:00:27:58:fe:e2 txqueuelen 1000 (Ethernet)
RX packets 1141950 bytes 237643033 (237.6 MB)
RX errors 0 dropped 114732 overruns 0 frame 0
TX packets 63783 bytes 5183684 (5.1 MB)
TX errors 0 dropped 0 overruns 0 carrier 0 collisions 0

Det fetmarkerade är den ipv 4 adress din VM har. Du kommer behöva den senare för att ansluta din windows maskin till din ubuntu server.

På Windows-maskinen (Klient)

1. Öppna Utforkaren.
2. Anslut till Samba-servern:
   • Gå till Den här datorn ( Kul ikon på aktivitetsfälte i Windows 10 )
   • Klicka på Nätverk på vänster sidan
   • Välj en bokstav för den nätverksenhet du vill skapa.
   • I fältet Folder skriver du \\<ubuntu-serverns-ip>\html (ersätt <ubuntu-serverns-ip> med IP-adressen till din Ubuntu-server).
   • Kryssa i Reconnect at sign-in om du vill att enheten ska återanslutas automatiskt vid inloggning.
   • Klicka på Slutför.
3. Logga in:
   • Om du har ställt in en Samba-användare, ange användarnamnet och lösenordet när du blir tillfrågad.
   • Om du använder gäståtkomst, kan du bara trycka på Vagnretur.

Efter att du har anslutit, bör du kunna se och hantera filerna i /var/www/html mappen från din Windows-maskin. Om du stöter på problem, kontrollera Samba-loggfiler och Windows-nätverksinställningar för felsökning.

Om du har problem att ändra filer i A:\ kan du göra följande ändringar på ubuntu maskinen.

sudo chmod -R 777 /var/www/html

Ändra smb.conf till :

[html]
path = /var/www/html
browseable = yes
writable = yes
guest ok = yes
read only = no
force user = www-data
create mask = 0777
directory mask = 0777

Spara och avsluta

Starta om

sudo systemctl restart smbd
sudo systemctl restart nmbd

Nu kan du t.ex installera Visual Studio code på din värdmaskin och spara direkt på din lokal ”LAMP” server. Utmärkt när man t.ex skall testa kod. För den som håller på med WordPress kan vara ett tillfället testa olika plug in.

Introduktion:
Att installera en LAMP-stack – som står för Linux, Apache, MySQL och PHP – är en grundläggande färdighet för alla som vill skapa en webbserver. Med VirtualBox kan du enkelt skapa en virtuell miljö för att köra din LAMP-server. I den här artikeln kommer vi att gå igenom processen steg för steg för att installera LAMP på Ubuntu Server 22.04 LTS inuti en VirtualBox virtuell maskin.

Steg 1: Förbered VirtualBox:
Först och främst, se till att VirtualBox är installerat på din värdmaskin. VirtualBox är en kraftfull virtualiseringsprogramvara som är gratis och öppen källkod. Efter installation, starta programmet och skapa en ny virtuell maskin genom att klicka på ”Ny” och följ anvisningarna för att tilldela tillräckligt med resurser som RAM och lagringsutrymme.

Vi har valt VirtualBox, eftersom den finns till MacOs, Linux och Windows.

Steg 2: Installera Ubuntu Server:
Ladda ner den senaste versionen av Ubuntu Server 22.04 LTS från Ubuntus officiella webbplats. När du har laddat ner ISO filen, gå till inställningarna för din nyss skapade virtuella maskin i VirtualBox, montera ISO-filen som en virtuell skivenhet och starta maskinen. Ubuntu-installationsguiden kommer att leda dig genom processen. Kom ihåg att konfigurera nätverksinställningar, skapa användarkonton och, om nödvändigt, partitionera din virtuella hårddisk.

Notis : Här hittar du länkar du för att ladda ner Ubuntu 22.04 LTS Server

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#22.04_LTS

Jag bruka installera net-tools, dvs apt install net-tools för att kunna skriva ifconfig. Det görs när installationen av ubuntu är klar, är minimera det fönstret och sedan logga in via terminalen.

ssh x@192.168.1.100 ( 192.168.1.100 är din ip adress ) ( På linux och Mac gör man detta ifrån terminal. På Windows kan man behöva komplettera med program som putty.

Steg 3: Uppdatera Systemet:
När installationen är klar, logga in på din Ubuntu-server och öppna en terminal. Uppdatera paketlistorna och systemet med följande kommandon:

sudo apt update
sudo apt upgrade

Detta säkerställer att alla paket är uppdaterade till de senaste versionerna.

Steg 4: Installera Apache: Apache är den populära webbservermjukvaran som kommer att hantera HTTP-förfrågningar. Installera Apache med följande kommando:

sudo apt install apache2

Efter installationen, starta Apache och se till att den är inställd på att starta automatiskt när systemet bootar:

sudo systemctl start apache2
sudo systemctl enable apache2

Steg 5: Installera MySQL:
MySQL är det databashanteringssystem som kommer att lagra information för din webbplats. Installera MySQL-servern med:

sudo apt install mysql-server
sudo mysql_secure_installation

Följ instruktionerna för att skapa ett säkert root-lösenord och göra andra rekommenderade säkerhetsinställningar.

Steg 6: Installera PHP:
PHP är programmeringsspråket som kommer att behandla din kod och interagera med MySQL-databasen. Installera PHP och dess modul för Apache med:

sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql

Steg 7: Testa din LAMP-stack:
För att testa att allt fungerar, skapa en enkel PHP-infofil i Apaches rotkatalog ( Ubuntu har sin www rot som defualt på /var/www/html )

<?php phpinfo(); ?>

Spara filen som info.php och navigera sedan till http://<DinVMsIP>/info.php från en webbläsare. Om du ser en sida som listar PHP:s konfiguration och version, har du lyckats installera din LAMP-stack.

Sammanfattning:
Du har nu en fungerande LAMP-stack på en Ubuntu Server 22.04 LTS inuti en VirtualBox virtuell maskin. Denna miljö är idealisk för utveckling och testning av webbapplikationer. Genom att följa dessa steg kan du skapa en robust serverplattform som är redo för webbutveckling.

Linux.se kommentar , delar av innehållet ovan är producerat med Chat GPT 4. Några tips på vägen är använda redigera som pico om du är ovan med redigare som emacs eller vi.

Om du vill komma åt innehållet på din VM ifrån din värdmaskin, så kan du delar ut www roten i t.ex samba.

Idag har Linux Mint-projektledaren Clement Lefebvre bekräftat att Linux Mint 21.3 kommer att innehålla skrivbordsmiljön Cinnamon 6.0, som kommer med initialt stöd för Wayland visningsprotokollet. Det stämmer, Linux Mint 21.3 kommer att vara den första Linux Mint-utgåvan som erbjuder en Wayland-session, men i ett experimentellt tillstånd.

Standardsessionen kommer fortfarande att vara X11, men användare som vill prova Wayland kan göra det genom att välja sessionen ”Cinnamon on Wayland” från inloggningsskärmen. Bilden ovan visar Cinnamon som springer på Wayland.

”Wayland-sessionen kommer inte att vara lika stabil som standardsessionen. Den kommer att sakna funktioner och den kommer med sina egna begränsningar. Vi kommer inte att rekommendera det men du kommer att kunna ge det ett försök om du vill och det kommer att finnas där för intresserade människor om de vill ge oss feedback, säger Clement Lefebvre.

I relaterade nyheter meddelade Clement Lefebvre också idag att Linux Mint-teamet planerar att använda sitt ”Romeo” instabila programvarulager för att förse användare med avancerade funktioner som kommer att implementeras i framtida Linux Mint-utgåvor. På grund av denna förändring kommer Linux Mints instabila PPA att fasas ut.

Canonical avslöjade idag kodnamnet för nästa Ubuntu-version, Ubuntu 24.04 LTS, som ”Noble Numbat”, som är planerad att släppas nästa år den 25 april.

Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer att vara Canonicals 40:e Ubuntu-utgåva och tionde LTS (Long-Term Support)-utgåva, som får upp till 10 år av mjukvara och säkerhetsuppdateringar, fram till april 2034.

Från och med idag, den 26 oktober, är Noble Numbat officiellt öppen för utveckling och Canonical har redan publicerat releaseschemat för dem som är intresserade av dess sex månader långa utvecklingscykel.

Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer med största sannolikhet att drivas av en nyare Linux-kärnserie, och borde det vara Linux 6.8-kärnan, som borde vara ute någon gång i mars 2024.

Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat” Is Slated for Release on April 25th, 2024

Bilden ovan visa hur det kan se ut

Ett sätt och lära sej förstår hur e-posten fungera kan vara leka e-post klient själv med vanliga kommando som erbjuds över telnet .

POP3 (Post Office Protocol version 3) är en standard för att ta emot e-post. Om du vill använda telnet för att läsa e-post via POP3, följer här en grundläggande guide:

1. Starta en Telnet-session: Öppna en terminal eller kommandotolken.
2. Anslut till POP3-servern: telnet [pop.example.com] 110
3. Ange användarnamn och lösenord:
   
   Efter att ha anslutit, ska du se en välkomstmeddelande. Då kan du ange ditt användarnamn och lösenord:
   
   USER ditt_anvandarnamn
   
   Du ska då få ett svar som ser något ut så här:
   
   +OK User accepted
   
   Ange sedan ditt lösenord:
   
   PASS ditt_losenord
4. Lista meddelanden:
   
   Efter att ha loggat in kan du använda LIST-kommandot för att visa alla meddelanden:
   
   LIST
5. Läs ett meddelande:
   
   Använd RETR-kommandot följt av meddelandenumret för att hämta och läsa det:
   
   RETR 1
6. Radera ett meddelande:
   
   Om du vill radera ett meddelande, använd DELE-kommandot:
   
   DELE 1
7. Avsluta sessionen:
   QUIT

I Linux.se wiki finner du mer informtion om PO3 Protokollet.

https://wiki.linux.se/index.php/POP3

En notering om telnet

Telnet är inte alltid standard i dagens operativsystem , så du kan behöva installera detta kommando seperat.

När du använder telnet så skickas infromation med klartext över internet, därav blottar du användarnamn och lösenord.

Svårt att välja smak på ubuntu? Lite som Aftonbladet eller Expressen om man får referera ihop till en gamla Hasse & Tage sketch.

Här är i alla fall en artikel i ämnet :

https://itsfoss.com/ubuntu-vs-kubuntu/

För den som vill ha den maskin översatta versionen till Svcenska

https://itsfoss-com.translate.goog/ubuntu-vs-kubuntu/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp

Aftonbladet eller Expressen

Bilden ovan visar Ubuntu 23.10 som kör en VM med VBOX. Det fungera fint, även när bara fått en cpu kärna att jobba på, att strema gick fint.

Ubuntu 23.10 ’Mantic Minotaur’ är nu här med GNOME 45 och andra förbättringar.

Detta är ingen LTS släppning. LTS står för long time support. Den här versionen är till för den som pröva det senaste. Kan tänka sej korta support intevaller.

Konto

Tyvärr har ubuntu gjort copy cat på denna sinnessjuka idée att man skall ha ett konto för att använda en produkten eller tjänst. Förvisso frivillig än en så länge.

Vad är nytt i 23.10

-Installationsuppgraderingar
–Begränsade oprivilegierade användarnamnutrymmen
-GNOME 45
-Nya bakgrundsbilder
-Flutter-baserad App Store
-Linux Kernel 6.5

Till att börja med har installationsprogrammet för Ubuntu 23.10 experimentellt stöd för två huvudfunktioner:

Den ena är den TPM-stödda heldiskkrypteringen (FDE), som ser att en helt förnyad mekanism implementeras för att kryptera diskar. Det fungerar tillsammans med TPM-chippet på ditt moderkort.

Den andra är den efterlängtade återkomsten av ZFS-stöd till installationsprogrammet, efter att det släpptes i Ubuntu 23.04-utgåvan.

Begränsade oprivilegierade användarnamnutrymmen

Ubuntu 23.10 lanserar en ny säkerhetsfunktion. Det begränsar kärnfunktionen ”oprivilegierade användarnamnutrymmen”, vilket är användbart för att låta applikationer skapa en säkrare sandlåda.

Om det är användbart, varför begränsa det? Tja, kärnfunktionen låter angripare utnyttja ett system.

Så, för att eliminera risken förknippad med funktionen, kommer AppArmor att användas för att selektivt tillåta/inte tillåta oprivilegierade användarnamnutrymmen.

Denna säkerhetsfunktion kommer inte att vara aktiverad som standard utan som en opt-in via kommandoraden. Canonical samlar in användarfeedback och kan sedan besluta att skicka den som standard med en uppdatering.

GNOME 45

Ubuntu 23.10 har den nyligen släppta skrivbordsmiljön GNOME 45 som har en app för justerade systeminställningar, uppdaterade kärnappar med inkluderandet av två nya appar som heter ”Loupe” och ”Snapshot”.

Till och med den nya pillerformade arbetsytans indikator har gjort en debut med den här utgåvan, även om inte alla kanske är med på det.

Nya bakgrundsbilder

Fler exempel på ny bakgrunds bilder :

Bilden ovan visa Ubuntu 23.10 som kör i mörkt läge och vilka bakgrunds bilder som finns i 23.10

Ovan exemple på ny bakgrund bild som kommer 23.10

Som det är tradition har Ubuntu 23.10-versionen också nya bakgrundsbilder med teman enligt dess kodnamn. Alla ser ganska fina ut, och dessa valdes ut från bakgrundsbild tävling Mantic Minotaur som hölls några månader tidigare.

Ny App butik

Canonicals satsning på att Flutter-basera de olika delarna av Ubuntu har fått ett uppsving tack vare implementeringen av en ny Flutter-baserad butik på Ubuntu 23.10. Den har en uppdaterad layout, en ny applikationsvy och bättre sökfunktioner.

Linux Kernel 6.5

Bilden ovan visar ubuntu 23.10 uppstartad i en virtualbox.

Och slutligen har vi den viktigast komponeten, kärnan som får allt att hända. Ubuntu 23.10 har den relativt nya Linuxkärnan 6.5.

Detta gör att Ubuntu kan dra nytta av det nyare stödet som Wi-Fi 7, USB4, out-of-the-box-stöd för AMD FreeSync-video, överklockningsstöd för AMD Radeon RX 7000-seriens grafikkort och mer.

Linux.se åsikt
Ubuntu är som vanligt ett bra hantverk inom linux distrubtioner. Den som inte har prövat linux borde ge ubuntu en chans. Ubuntu är perfekt både på äldre och nyare hårdvara. Istället för slänga den där premium laptopen ifrån 2010, så kan man förlänga livet på datorn några år med ubuntu och en SSD disk. Färre och färre appar körs lokalt i datorn, fler körs som tjänster på nätet. därav finns ingen anledning att vara med kamprustning, när man oftast bara behöver en ”terminal” emot internet.

Nerladdnings länkar för Ubuntu och dess varianter finner ni som vanlig i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_23.10

Delar av innehållet ovan är översatt med google ifrån

https://news.itsfoss.com/ubuntu-23-10-release/

För några veckor släpptes Raspberry PI 5 . Här är en artikel för den som vill grotta ner sej lite i RPI5 funktioner. En funktion som är intressant man kommer kunna t.ex hänga på NVMe hårddiskar med en hat. För det ett av Raspberry PI stora handikapp, att man inte kan hänga på riktiga hårddiskar via snabba buss. Medan konkurenter som spelar i samma pris division har en den funktionen.

https://www.jeffgeerling.com/blog/2023/testing-pcie-on-raspberry-pi-5

Samma artikel men översatt med google till Svenska.

https://www-jeffgeerling-com.translate.goog/blog/2023/testing-pcie-on-raspberry-pi-5?_x_tr_sl=no&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp

Mint 21.2 Edge installera i en virutellmaskin på vbox. Kommer med Firefox som standard, men kan ganska enkelt installera chrome om man så önskas.

Nyckelfunktionen som skiljer Edge ISO från sitt vanliga syskon är dess antagande av den senaste Linux mainline Kernel. Medan standardutgåvan 21.2 har 5.15 LTS Kernel, tar Edge ISO ett steg framåt med Kernel 6.2. Detta val är en välsignelse för de Linux-entusiaster som längtar efter det senaste och bästa inom Kernel-teknik. Om du skaffar nyare hårdvara och längtar efter det banbrytande kärnstödet, är 21.2 Edge ISO skräddarsydd just för dig.

En annan spännande utveckling i den här utgåvan är återkomsten av Secureboot-stöd. Om du någonsin har stött på problem när du försökte starta eller installera Linux Mint på grund av att din moderna hårdvara inte detekteras ordentligt, kan du ge Edge ISO ett försök för en smidigare upplevelse.

Medan Linux Mint-teamet har testat allt före lanseringen av Edge ISO, är det viktigt att notera att det kanske inte är lika stabilt som de andra ISO:erna i Linux Mint-familjen. Dessutom kanske det inte erbjuder samma nivå av stöd för proprietära drivrutiner. Vi rekommenderar att du bara överväger Edge ISO om du har uttömt alla andra alternativ med standard Mint ISO och fortfarande har problem med hårdvarukompatibilitet.

• Linux Mint 21.2 with 5.15 LTS (based on Ubuntu LTS without Snap)
• Linux Mint 21.2 with Debian 12
• Linux Mint 21.2 with 6.2 Kernel (based on Ubuntu LTS without Snap)

Länka för att ladda hem mint finns som vanligt i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

Linux.se åsikt :
I den virtuella maskin som vi har testat mint 21.2 Edge på har vi bara tilldelat 1 CPU Core och 4 GB., på den konfigurationen känna mint lite långsam.

Artikel ovan är en översättning ifrån

Linux Mint 21.2 “Edge” ISO Delivers Cutting-Edge Kernel and Secureboot Support!

Valve släppte idag Proton 8.0-4 som den senaste versionen av detta open source-kompatibilitetsverktyg för Steam Play baserat på Wine och ytterligare komponenter som gör det möjligt för Linux-användare att spela Windows-spel.

Kommer ungefär två och en halv månad efter Proton 8.0-3, Proton 8.0-4 är här för att lägga till officiellt stöd för fler Windows-spel att spela på din Linux-box, inklusive Arthurian Legends, CHAOS CODE -NYTT TECKN PÅ KATASTROF-, EverQuest II , Oddworld: Stranger’s Wrath HD, Songs for a Hero – Definitive Edition, STAR WARS Knights of the Old Republic II och The Longest Journey.

Proton 8.0-4 ger också förbättringar av tidigare stödda videospel, inklusive Have a Nice Death, Resident Evil 4 (2005), Makai Kingdom: Reclaimed and Rebound, Scrap Mechanic, Overwatch 2, Baldur Gate’s 3, Street Fighter 6, Garry’s Mod, Dark Souls II, Aura: Fate of the Ages, Train Simulator och Empyrion – Galactic Survival.

Förbättrade i denna utgåva är också Secret of Mana, Dwarf Fortress, Stray, System Shock (2023), Dead by Daylight, Warhammer 40 000: Boltgun, Final Fantasy XIII, Locoland, Tom Clancy’s Rainbow Six Extraction, Ashes of the Singularity: Escalation, Age of Empires II: Definitive Edition, Age of Empires IV, Age of Wonders 4, Ship of Fools och Metro Exodus Enhanced Edition.

Utöver det förbättrar den här nya Proton-utgåvan ytterligare stödet för Battle.net, EA Desktop och Ubisoft Connect-starter, åtgärdar ett tävlingstillstånd som hindrar styrenhetens hotplug från att fungera korrekt, samt ett problem där spel kraschade när man drar filer/bilder över ett spelfönster.

Under huven levereras Proton 8.0-4 med Wine-Mono 8.0.1, vkd3d-proton 2.10, DXVK 2.3, dxvk-nvapi 0.6.4, uppdaterad vkd3d shader kompilator för att inkludera senaste uppströmsförbättringar och stöd för Steamworks SDK 1.58. Mer information finns i release notes för extra läsning.

Mer finns att läsa här.

https://github.com/ValveSoftware/Proton/releases/tag/proton-8.0-4

Äger du en premium högtalare, så beskriver den här artikel hur du använder RPI bygga om dem till smarta högtalare.

https://www.slashgear.com/1403850/how-to-make-smart-speaker-with-raspberry-pi/?fbclid=IwAR0Ae-vDa-6pIK-LX4zj3ErU-eP_3uymzr-BXMqjBqDTYKBpzBF3eEFwIN8

Driver du en word press hemsida och ladda upp innehållet ifrån iPhone? Då har det tyvärr dykt upp en bugg i och med ios 17.x och word press appen. Filerna laddas i ios egna format heif / heic.

Så här koventera du heiif / heic formatet till i jpeg ifrån terminalen.

Börja med att installera programmet

sudo apt install libheif-examples

Så vill du t.ex konventera filen foobar. heic till foobar.jpg så skriver du

heif-convert -q 100 foobar.heic foobar.jpeg

Parametern -q tala om kvalitén , där 100 är max och sedan går neråt.

För att konventera alla filer i en mapp kan man skriva

for file in *.HEIC; do heif-convert -q 100 $file ${file%.heic}.jpg; done

Svenska manunal sida för heif-convert finns här

https://wiki.linux.se/index.php/Heif-convert

Raspberry PI 5 kommer börja säljas den 23 Okt kommer i 4 GB RAM versioner ca 653:- exkl. moms och 8 GB RAM 900:- exkl. moms.

Funktioner i Pi5 är

• 2.4GHz quad-core 64-bit Arm Cortex-A76 CPU
• VideoCore VII GPU, supporting OpenGL ES 3.1, Vulkan 1.2
• Dual 4Kp60 HDMI® display output
• 4Kp60 HEVC decoder
• Dual-band 802.11ac Wi-Fi®
• Bluetooth 5.0 / Bluetooth Low Energy (BLE)
• High-speed microSD card interface with SDR104 mode support
• 2 × USB 3.0 ports, supporting simultaneous 5Gbps operation
• 2 × USB 2.0 ports
• Gigabit Ethernet, with PoE+ support (kräver seperat PoE+ HAT, kommer senare )
• 2 × 4-lane MIPI camera/display transceivers
• PCIe 2.0 x1 gränssnitt för snabb kringutrustning
• Raspberry Pi standard 40-pin GPIO header
• Realtids klocka
• Av & På knapp

Tre nya chips, var och en designad specifikt för Raspberry Pi 5-programmet, samlas för att ge en stegvis förändring i prestanda.

BCM2712 är en ny 16-nanometer applikationsprocessor (AP) från Broadcom, härledd från 28-nanometer BCM2711 AP som driver Raspberry Pi 4, med många arkitektoniska förbättringar. Kärnan är en fyrkärnig 64-bitars Arm Cortex-A76-processor, klockad till 2,4 GHz, med 512 KB per kärna L2-cache och en 2 MB delad L3-cache. Cortex-A76 är tre mikroarkitektoniska generationer bortom Cortex-A72 och erbjuder både fler instruktioner per klocka (IPC) och lägre energi per instruktion. Kombinationen av en nyare kärna, en högre klockhastighet och en mindre processgeometri ger en mycket snabbare Raspberry Pi, och en som förbrukar mycket mindre ström för en given arbetsbelastning.

Vår nyare, snabbare CPU kompletteras av en nyare, snabbare GPU: Broadcoms VideoCore VII, utvecklad här i Cambridge, med Mesa-drivrutiner med helt öppen källkod från våra vänner på Igalia. En uppdaterad VideoCore-hårdvaruvideoskalare (HVS) kan driva två samtidiga 4Kp60 HDMI-skärmar, upp från en enda 4Kp60 eller dubbel 4Kp30 på Raspberry Pi 4. En 4Kp60 HEVC-dekoder och en ny Image Sensor Pipeline (ISP), båda utvecklade på Raspberry Pi , avrunda multimediaundersystemet. För att hålla systemet försett med minnesbandbredd har vi ett 32-bitars LPDDR4X SDRAM-undersystem, som körs med 4267MT/s, upp från effektiva 2000MT/s på Raspberry Pi 4.

Designad i Cambridge, tillverkad i Wales

Precis som alla andra Raspberry Pi-produkter, byggs Raspberry Pi 5 på Sony UK Technology Center i Pencoed, södra Wales. Vi har arbetat med Sony sedan lanseringen av den första Raspberry Pi-datorn 2012, och vi är övertygade om fördelarna med att tillverka våra produkter inom några timmars bilresa från vårt tekniska designcenter i Cambridge: ett decennium av frekvent interaktion med Sony-teamet har hjälpt oss att förstå hur man designar produkter som kan byggas tillförlitligt, billigt och i stor skala.

Varje nytt flaggskepp Raspberry Pi-produkt åtföljs av nya tillbehör, och Raspberry Pi 5 är inget undantag. Layoutförändringar, nya gränssnitt och mycket högre toppprestanda (och en mindre ökning av toppströmförbrukning) har fått oss att designa om vissa befintliga tillbehör och att utveckla några helt nya.

Vi har förlängt höljet och finjusterat retentionsfunktionerna för att göra det möjligt att sätta in Raspberry Pi 5-kortet utan att ta bort SD-kortet. Och genom att ta bort toppen av fodralet är det nu möjligt att stapla flera fodral, såväl som att montera HAT:s ovanpå fläkten, med hjälp av distanser och GPIO header-förlängningar.

Aktiv kylare

Raspberry Pi 5 har designats för att hantera typiska klientarbetsbelastningar, utan hölje, utan aktiv kylning. Användare som vill använda brädan utan hölje under kontinuerlig tung belastning, utan strypning, har möjlighet att lägga till en aktiv kylare för 70 kr exkl. moms.. Denna fästs på kortet via två nya monteringshål och ansluts till samma fyrpoliga JST-kontakt som höljesfläkten.

En radiell fläkt, återigen vald för lågt ljud och förlängd livslängd, trycker luft genom en extruderad och fräst aluminiumkylare. Både höljet och Active Cooler kan hålla Raspberry Pi 5 långt under den termiska gasspjället för typiska omgivande temperaturer och värsta tänkbara belastningar. Kylprestandan hos Active Cooler är något överlägsen, vilket gör den särskilt lämplig för överklockare.

OS som kan köra Raspberry PI . Förutom Raspberry Pi OS som är en version av Debian , kan hämtas här , så finns dessa distrubtioner till Raspberry PI.

Fedora 38

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#Fedora_Workstationen_ARM_aarch_64_systems

Debian

https://wiki.linux.se/index.php/Debian#Raspberry_PI

Ubuntu 23.04

https://cdimage.ubuntu.com/releases/23.04/release/

Mer information på Raspberry PI hemsida

Bilden ovan är när Linux.se skulle testa att översätta en artikel på cnn.com så finns inte det Svenska språket med. Så Chrome är fortfarande bästa för uppgiften.

Det anses att Firefox 118 är en stor utgåva eftersom den äntligen ger den inbyggda översättningsfunktionen för webbplatser. Tidigare planerad för Firefox 117, den nya översättningsfunktionen låter dig automatiskt översätta webbplatser från ett av de språk som stöds till ett annat.

Översättningsfunktionen kan nås från en ny ”Översätt sida”-menypost i applikationsmenyn (hamburgermenyn längst till höger i fönstret). När du klickar på den öppnas en popup-dialogruta där du kan välja de språk du vill översätta från och till.

För Linux-användare levereras Firefox 118 med stöd för fraktionerad skalning på Wayland. Den här funktionen talar om för Firefox den optimala bråkskala som ska användas med de redan befintliga bråkskalningsinställningarna för ditt Linux-system när du använder Wayland-sessionen.

Bland andra förändringar byter Firefox 118 till FDLIBMs matematiska bibliotek för webbljud på alla system som stöds för att förbättra anonymiteten med Fingerprint Protection och begränsar teckensnittens synlighet på webbplatser till systemteckensnitt och språkpaketstypsnitt, vilket minskar teckensnittsfingeravtryck i fönster för privat surfning.

Sist men inte minst får webbutvecklare stöd för tio nya CSS-matematikfunktioner, inklusive round, mod, rem, pow, sqrt, hypot, log, exp, abs och sign, samt OpaqueResponseBlocking-stöd som standard.

Finns att ladda hem här :

https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/118.0/

Linux.se åsikt :
Eftersom den stora nyheter är översättning av hemsidor och än så så länge är inte Svenska med. Firefox ligger dock nämare om hjärtat än Chrome, eftersom Chrome kan sluta komma i en linux utgåva imorgon. Medan Firefox bygger på äkta öppen källkod. Man förstår att detta är en resurs fråga för Firefox.

Innehåller ovan är delvis baserat på

Firefox 118 Is Now Available for Download with Built-In Translation for Websites

wp cli är ett underbart verktyg för den som skall administra en massa word press hemsidor. Har updatera wiki med lite information hur man installera wp-cli och lite exempel på hur man använder wp -cli

För att installera wp cli

https://wiki.linux.se/index.php/WP-CLI

Lite exempel med kommentar hur man kan använda wp cli

https://wiki.linux.se/index.php/WP_Cli_exempel

För att ta bort signaturen som exempel som ovan. ( Signaturen avser här strängen Apache/2.4.52 (Ubuntu) Server at xxxx.xyx Port 443 )

Debian baserade distrubtioner såsom MiNT, Ubuntu osv

$ sudo pico /etc/apache2/apache2.conf

För Red Hat distrubtioner RHEL, Fedora, Centos osv

$ sudo nano /etc/httpd/conf/httpd.conf

Lägga dessa rader i slutet på filen.

ServerTokens Prod
ServerSignature Off

För att starta om apache skriv :

För Debian och Ubuntu :

$ sudo systemctl restart apache2

RED HAT / Centos och Fedora.

$ sudo systemctl restart httpd

CPU

Spännande nyheter för användare av Intel Xeon-, AMD EPYC- och HEDT-processorer med hög kärnantalet. Den här utgåvan ger stöd för parallell CPU-start som syftar till att avsevärt minska kärnans starttider. Den här funktionen kommer i hög grad att gynna servrar med stort antal kärnor, vilket möjliggör snabbare uppstartstider, särskilt när man använder Kexec för sömlösa kärnversionsuppdateringar.

Lagring

NTFS3-filsystemdrivrutinen, som uppströmmades 2021 för Linux 5.15, medförde betydande förbättringar jämfört med den tidigare NTFS-kärndrivrutinen och NTFS-3G FUSE-drivrutinen. Sedan den första lanseringen har drivrutinen genomgått kontinuerliga förbättringar för att ytterligare förbättra dess kapacitet.

Med den kommande Linux 6.5-versionen inkluderar NTFS3-drivrutinen nu stöd för volinfo och etikettattribut, vilket gör dem tillgängliga under sysfs för NTFS-volymer. Dessutom har ett alternativt startläge lagts till för att hantera skadade primära startar, tillsammans med flera optimeringar som implementerats i kärndrivrutinens kodbas.

MIDI 2.0, en betydande uppdatering av det mycket använda MIDI-protokollet för musikenheter, ger anmärkningsvärda förbättringar som högre upplösning, förbättrad artikulation och Universal MIDI Packet (UMP) för strömlinjeformad överföring av flera MIDI-meddelanden. Linux Kernel 6.5 ger komplett MIDI 2.0-stöd med bättre drivrutinstäckning och kompatibilitet.

Linux Kernel 6.5 Released with WiFi 7, MIDI 2.0 Support

Ovan ser vi Emmabuntüs Debian Edition upp bootad på en virtuell maskin

Vad är Emmabuntüs Debian Edition för något? Det är en väldig minnessnål linux distrubtion baserade på Debian 12.1. Tanken med Emmabuntüs är den skall användas på gamla maskiner och ge dem nytt liv. Som bekant så slängs många maskiner idag, bara för Microsoft / Apple inte vill supporta hårdvaran längre.

Några av grundpelarna i Emmabuntüs Debian Edition 5 

-Kan köras på max 1 GB RAM
-Allt kan installeras utan internet uppkoppling.
– Har stöd för många språk vid boot, dock inte Svenska.

Edition 5 kommer med Linux kernel 6.1 LTS Kernel.

Linux.se har som vanlig testat distrubtionen i en VM var tilldelad 1 CPU kärna och 2 GB.

Första intrycket är att den är väldig lätt installerad distrubtioner. Självaste GUI ( Grafiska gränsnittet är konfigurat på sådat sätt att den skall efterlikna macen i utseende. ) När man bootar om maskinen, så är det kanske lite för mycket val möjligheter.

https://wiki.linux.se/index.php/Emmabunt%C3%BCs

Notis: Linux.se testade att boota på ett riktig gamla härke till dator, en HP Compaq 6715b ( Vi prata om en dator som är såld med Windows Vista ) , det gick inte boota Emmabuntüs på denna maskin, däremot går vanliga debian bra.

Cat kommando använder nog många av när man kör terminalen i olika UNIX dialekter. Men visste du att de finns förbättra version av cat som kan syntaxmarkering och radnumrering?

Hur installer man bat?

Arch Linux

$ sudo pacman -S bat

Debian / Ubuntu :

$ sudo apt install bat

SuSE LInux

$ sudo zypper install bat

FreeBSD :

# pkg install bat

Bat är tillgängliga i Debian 11 och Ubuntu 20.04

Var medveten om att när du installerar bat på detta sätt kan den körbara filen heta batcat istället för bat (på grund av en namnkonflikt med ett annat paket).

För att undvika potentiella problem och bibehålla konsekvens över distributioner kan du skapa en symbollänk eller ett alias:

Skapa en katalog för lokala binärer (om den inte finns):

mkdir -p ~/.local/bin

Symlänk

$ ln -s /usr/bin/batcat ~/.local/bin/bat

För exempel och instruktioner hur man installera bat på Linux distar se

Linux Bat Command – A Cat Clone With Syntax Highlighting And Git Integration

CBM Pet kom ut på marknaden runt 1977. Självklart har någon gjort så att man kan se youtube filmer på en snart 50 år gamla dator med hjälp av Raspberry Zero.

Deepin Desktop Environment (DDE), utvecklad av Deepin-projektet, syftar till att ge en elegant, användarvänlig och visuellt tilltalande datorupplevelse. Dess moderna design, smidiga animationer och uppmärksamhet på detaljer i estetik och funktionalitet kännetecknar den.

Drivs av Linux-kärnan 6.2, den levereras med Deepin Desktop Environment (DDE) baserat på 2023-versionen av maj.

Den innehåller många uppgraderade versioner av DDE:s inbyggda applikationer, såsom Deepin Music, Deepin Movie, Image Viewer, Boot Maker, System Monitor, Deepin Calculator, Deepin Text Editor, Deepin Terminal, Deepin Log Viewer, DDE Grand Search och mer.

Men till skillnad från Ubuntu förlitar sig UbuntuDDE Remix 23.04 inte på det helt förnyade Ubuntu-installationsprogrammet som debuterade i 23.04-versionen utan på de välkända Calamares.

Linux.se åsikt om Ubuntu DDE

Har bara testat Ubuntu DDE i en virtuell maskin. Men intrycket som ges är en korsning mellan Mac OS och Windows 8.1. Har inte testar hur den fungera på äldre hårdvara, men när man kör den som en VM och har tilldelat den 2 CPU Cores och 4 GB flytter den på bra. Eftersom det är ubuntu under huven och det inte är någon fork på ubuntu, så får man alla fördelar som det mer för.

Projektet hemsida

Ladda hem

Delar av texten ovan är översätt med goolge och ursprung artikel på Engelska finns på https://linuxiac.com/ubuntudde-remix-23-04-released/

Numera är vi inte bortskämda med datorböcker på Svenska . Förlaget Cyberinfo.se har gett ut ett antal böcker som kan vara intressanta.

Exempel på böcker : Docker från grunden, Demonerna på internet, Grunderna i programmering och Linux systemadministration från grunden

https://www.cyberinfo.se/

Den nystartade sajten dator.help har en artikel om man skall tänka på vid köp av beg dator.

Att Köp beg. dator

Ryck upp en hand om du känner ingen dej..:-)

Zorin OS 16.3 är här, en ubuntu 22.04 LTS Clone. Utseende mässig försöker man imitera Windows eller Mac OS. Zorin OS kommer med dom vanlig innehållet man kan för vänta sej av Desktop distrubtion idag, LibreOffice och Firefox som standard som webläsare. Det går installera språket på Svenska, men Engelska lyser igenom i desktop i mijö.

Zorin provkördes på Dell laptop utrustad med Intel(R) Core(TM) i7-2620M ( CPU Lanserad första kvartalet 2011 ) och 4 GB RAM och ombyggd med SSD disk. Desktopen kändes lite små buggig. Ställer man in desktopen på att den skall skala skärmen med 200%, så fungera inte start menun. Kan var mindre bra t.ex om vill ansluta en 4K skärmn.

Länkar för nerladdning och sånt hittar ni vår wiki.

https://wiki.linux.se/index.php/Zorin

Har du en dator som är m/ä? Exempelvis en Macbook , imac eller liknade, som t.ex Apple har slutat supportat? Släng den inte! Kör LINUX!

På Orrspelsvägen 13, Bromma ligger Sveriges enda Linuxbutik , här kan vanliga konsumenter får hjälp att koventera äldre och fungerade datorer till att köra Linux.

För 300:- installera Datorhjäp Ubuntu / Mint eller Debian på din dator. ( BACKUP INGÅR EJ ) . Priset gäller x86 baserade maskiner.

Mer information finns hos Datorhjälp

Den nyss släppta Whonix 17-säkerhetshärdade Linux-distron är allt som integritetsfokuserat och anonymitetsparanoider har drömt om.

När det gäller internetsäkerhet och anonymitet är det första namnet som kommer att tänka på Tails, en populär och allmänt använd Linux-distro bland integritetsmedvetna användare.

Men inom samma område finns det ett annat namn som, även om det är mindre känt, erbjuder ännu större anonymitet och säkerhet i din internetupplevelse.

Vad är Whonix Linux?
Whonix är en Debian-baserad, integritetsfokuserad och säkerhetshärdad Linux-distribution utformad för att ge användare högsta möjliga anonymitet och integritet online.

Den är speciellt anpassad för dem som prioriterar att skydda sin digitala identitet, skydda känslig information och undvika övervakning.

Men vad skiljer Whonix från andra integritetsorienterade Linux-distributioner? I kärnan ligger det unika tillvägagångssättet att köra två virtuella maskiner (VM) ovanpå användarens värdsystem, ”gatewayen” och ”arbetsstationen”, i tandem, vilket ger en ogenomtränglig barriär mellan användaren och omvärlden.

Denna design skyddar effektivt användare från attacker och säkerställer att skadlig programvara inte kan komma åt internet direkt.

1. Whonix Gateway
   Whonix gateway VM hanterar exklusivt alla nätverksanslutningar, vilket säkerställer att all inkommande och utgående trafik kanaliseras genom Tor-nätverket. Denna inställning döljer effektivt användarens IP-adress, vilket gör det nästan omöjligt för någon att spåra deras onlineaktiviteter.
2. Whonix Workstation
   Den andra virtuella datorn, ”arbetsstationen”, är en skyddad miljö för dagliga uppgifter, isolerad från gatewayen och externt internet. Denna isolering skyddar användaren från potentiella hot, såsom skadlig programvara, IP- eller MAC-läckor, samtidigt som den säkerställer att ingen känslig information lämnar det säkra Tor-nätverket.
3. Nyligen, med lanseringen av den helt nya Whonix 17, har säkerhet och internetanonymitet tagits till nya höjder, vilket tillgodoser behoven hos även de mest säkerhetsmedvetna användarna.
   

Whonix 17 funktioner

Drivs av Linux-kärnan 6.1 LTS, Whonix 17 bygger på de solida axlarna av Debian 12, och utnyttjar kraften och stabiliteten i denna Linux-distro som har blivit en institution gällande frihet, säkerhet och tillförlitlighet.

Tor-nätverket ligger i hjärtat av Whonix, och Tor-webbläsaren är dess viktiga komponent. Så i Whonix 17 har webbläsaren fått en uppdatering till v12.5.1, baserad på Mozilla Firefox 102.13.0esr.

Utöver det är de använda Tor-paketen nu från Debians stabila istället för Tor Project-förvaret.

Till skillnad från Tails, som använder GNOME som skrivbordsmiljö, litar Whonix-utvecklare på Xfce. I detta ljus inkluderar Whonix 17 den senaste och uppdaterade versionen, Xfce 4.18, som ger alla de nya funktioner som skrivbordsmiljön erbjuder. Du kan lära dig mer om dem här.

Och slutligen, vi kommer att nämna att distron nu är standard på Zsh-skalet, och Qubes-mallarna har bytt namn – ”whonix-gw-16” till ”whonix-gateway-17” och ”whonix-ws-16″ till ” whonix-workstation-17″, respektive.

För mer detaljerad information, besök releasemeddelandet eller projektets webbplats.

Det bör noteras att Whonix inte erbjuder välkända ISO-installationsbilder. Istället måste du ladda ner OS:s förbyggda bilder för virtualiseringsverktyg som VirtualBox, KVM eller Qubes OS.

Dessutom tillåter inte operativsystemet att det installeras på fysisk hårdvara, och av säkerhetsskäl kan det endast köras som en virtuell maskin.

Artikel ovan är maskin översatt med Google och orginalartikel kan läsas på https://linuxiac.com/whonix-17-security-hardened-linux-distro/

Länkar för nerladdning och liknade hittar du i vår wiki på

https://wiki.linux.se/index.php/Whonix

Författare av artikel ovan är
Bobby Borisov

Debian antar officiellt RISC-V64-arkitekturen i sin kommande utgåva! Släpp lös potentialen för innovation med öppen källkod med denna banbrytande utveckling.

En god nyhet för öppen källkodsgemenskapen som helhet. RISC-V64-arkitekturen debuterar officiellt som en del av den kommande Debianutgåvan! Detta stora framsteg kommer att revolutionera hur vi interagerar med mjukvara och hårdvara, släppa lös en ny era av möjligheter och omdefiniera datorlandskapet.

RISC-V64 är en 64-bitars instruktionsuppsättningsarkitektur (ISA) som är baserad på RISC-V-instruktionsuppsättningen. Det är en öppen källkods-ISA, vilket betyder att den är royaltyfri, och vem som helst kan använda den för att designa och tillverka RISC-V-processorer. RISC-V64 är en kraftfull ISA som kan användas för att skapa en mängd olika processorer, från inbyggda system till högpresterande servrar.

Debian, känd för sin robusthet och engagemang för principer med öppen källkod, har noga övervakat utvecklingen av RISC-V64 under ganska lång tid. Efter rigorösa tester och utvärderingar av ett team av dedikerade utvecklare har den förtjänat sin plats som en officiell arkitektur i den kommande Debian-utgåvan. Detta drag signalerar Debians förtroende för RISC-V64:s stabilitet och potential att forma framtidens datorer.

Enligt tillkännagivandet kan du nu komma åt paketlistorna på denna sida; men mycket arbete måste göras innan du börjar använda Debian för RISC-V64 hårdvara. Inledningsvis skulle paketen porteras och flyttas till Debian ”sid”, – som är en testgren av Debian. Dessutom krävs en hel del tester eftersom det skulle bli en ny arkitektur.

Teamet är optimistiskt att det officiellt kommer att finnas tillgängligt med Debian 13 ”Trixie”, som kommer att vara runt 2025.

Många SoC-chips är under utveckling (som Googles Titan M2) eller i produktion idag med RISC-V64 från stora företag för att minska tillverkningskostnaderna och andra användningsfall. Debians officiella stöd är en viktig milstolpe i detta avseende.

Orginal artikel på Engelska :

Debian Welcomes the Future: RISC-V64 Now an Official Architecture!

Liquorix är en entusiast Linux-kärna designad för kompromisslös lyhördhet i interaktiva system, vilket möjliggör beräkning med låg latens i A/V-produktion och minskade avvikelser i bildtid i spel.

-PDS Process Scheduler: Rättvis processschemaläggare för spel, multimedia och realtidsladdningar.

-Schemaläggning med hög upplösning: 1000 Hz tickhastighet för exakt schemaläggning av uppgifter med lågt jitter.
-Uttagbar trädbaserad hierarkisk RCU: RCU-implementering för realtidssystem.
Hard Kernel Preemption: Den mest aggressiva kärnan preemption innan realtidskorrigeringar krävs. Garanterar ett lyhört system under scenarier med hög intensitet med blandad arbetsbelastning.
-Budget Fair Queue: Rätt diskschemaläggare optimerad för skrivbordsanvändning, hög genomströmning/låg latens.
-TCP BBR2 Congestion Control: Snabb överbelastningskontroll, maximerar genomströmningen, garanterar högre hastigheter än Cubic.
-Komprimerad Swap: Swap-lagring komprimeras med LZ4 med zswap
Multigenerational LRU: Alternativ LRU-algoritm som fungerar bättre under högt minnestryck och drifttider.
-Binära byggnader för populära Debian-distros: Binära byggnader produceras för Debian Stable, Testing och Unstable. Ubuntu-versioner är tillgängliga på Liquorix PPA samma dag inom några timmar efter att Debian-utgåvorna har släppts.
-Distribution Kernel Drop-in Replacement: Korrekt distributionsstilskonfiguration som stöder det bredaste urvalet av hårdvara. Paravirtualiseringsalternativ aktiverade för att minska overhead under virtualisering.

För den som vill testa Liquorix Kernel bör kanske göra detta på en exprimintell installtion och inte på en skarp dator. På liquorix hemsida finns installations script för Debian, ubuntu och Arc.

https://liquorix.net/

Ansible for DevOps

Server and configuration management for humans

Ansible är ett enkelt, men kraftfullt, server- och konfigurationshanteringsverktyg (med några andra knep i rockärmen). Den här boken hjälper de som är bekanta med kommandoraden och grundläggande skalskript att börja använda Ansible för att tillhandahålla och hantera allt från en till tusentals servrar.

Boken börjar med grunderna, som att installera Ansible, sätta upp en grundläggande inventeringsfil och grundläggande koncept, och guidar dig sedan genom Ansibles många användningsområden, inklusive ad-hoc-kommandon, grundläggande och avancerade playbooks, applikationsdistributioner, serverförsörjning med flera leverantörer och även Docker-orkestrering! Allt förklaras med relevanta verkliga exempel, ofta med hjälp av Vagrant-hanterade virtuella maskiner.

Exempel i boken är testade med den senaste versionen av Ansible.

https://leanpub.com/ansible-for-devops/c/CTVMPCbEeXd3?fbclid=IwAR3CNi45FDeCgqljj8GhwX7B04fvIoUzw7jYGpf8ZsP14rBy-RC5ARgYrbc

Här kan man hitta mer information ansible

https://www.ansible.com/

Clonezilla är ett av mina favoritverktyg för kloning av hårddiskar. Denna speciella uppfattning om kloningsprocessen är mer som en startbar Linux-distribution som kan kopiera bit-för-bit, och den stöder massor av filsystem (inklusive FAT32, NTFS, HFS+, UFS, NetBSD, OpenBSD, xfs, jfs, btrfs, f2fs, nilfs2 och till och med LVM2). Det finns ett obevakat läge och multicast-stöd inbyggt, såväl som möjligheten att installera om Grub bootloader.

Clonezilla kan vara det enskilt mest kraftfulla verktyget för diskkopiering som inte har någon prislapp. Och om du vill klona flera maskiner snabbt, kan Clonezilla SE klona 40 maskiner samtidigt. Clonezilla använder ett curses gränssnitt, så vissa kanske tycker att det är lite utmanande till en början.

Ladda hem CloneZilla här

Nu med Linux-kärnan 6.1 LTS, vilket ger den mest uppdaterade Plasma 5.27.5-datorn, Debian 12, med kodnamnet ”Bookworm”, är nu tillgänglig. Här är vad som är nytt!

Väntan är över! Nästan två år efter den tidigare utgåvan av Debian 11 ”Bullseye” är Debian 12 ”Bookworm” nu globalt tillgänglig.

Med sin långa historia av stabilitet och säkerhet har Debian 12 varit efterlängtad av alla Open Source-entusiaster världen över. Den här nya utgåvan har många spännande funktioner och förbättringar som gör den till den bästa versionen hittills.

Så låt oss dyka in och se vad som har förändrats utan vidare.

Vad är nytt i Debian 12 ”Bookworm”
Som en av de äldsta och mest respekterade Linux-distributionerna har Debian ett rykte om stabilitet, säkerhet och omfattande mjukvarutillgänglighet. I detta ljus tar Debian 12 ett stort steg framåt med sin senaste iteration, vilket medför många förändringar.

Nytt installation gränssnit

Debian Installer är det officiella installationssystemet för Debiandistributionen. Och relaterat till det är en av de mest betydande förändringarna i Bookworm-utgåvan som vi säkert kan kalla en vändpunkt. Här är vad det handlar om.

Enligt beslutet som fattades i oktober förra året genom en omröstning bland Debians utvecklare, med början med Debian 12 ”Bookworm”, inkluderar officiella ISO-installationsavbildningar nu firmware-paket från ”main” och ”icke-free-firmware” och metadata för att konfigurera det installerade systemet därefter. .

Utöver det har Debian Installer många nya funktioner från sin tidigare officiella utgåva till Debian 11, vilket resulterar i förbättrat hårdvarustöd och några spännande nya funktioner och förbättringar.

Till exempel installeras motsvarande ”amd64-microcode”- eller ”intel-microcode”-paket automatiskt, vilket ger ytterligare stöd och funktioner för den specifika processorn.

Vi kommer inte att missa att nämna att installationsprogrammet nu ger stöd för större prefix, såsom petabyte (PB), pebibyte (PiB), exabyte (EB) och exbibyte (EiB). Dessutom har stödet för LVM-on-LUKS-on-RAID via ett nytt ”crypto-lvm” nyckelord, liknande det befintliga ”lvm”, också lagts till.

För att lista alla ändringar i installationsprogrammet, besök utgivningsmeddelanden för Bookworm beta- och RC-utgåvor som finns tillgängliga från Debian Installerns nyhetshistorik.

System ändringar

När man tittar under huven, kommer Debian 12 att drivas av Linux-kärna 6.1, en LTS (Long Term Support) kärnutgåva, som kommer att stödjas fram till december 2026. Dessutom kommer användare också att hitta systemd 252.6 och Binutils 2.40.

I Bookworm finns dessutom PipeWire-ljudserver 0.3.65 och WirePlumber 0.4.13, en kraftfull sessions- och policyhanterare för PipeWire, tillgängliga som en bekväm ersättning för många användningsområden. Dessutom förlitar sig Debian 12 nu på PipeWire som standardljudserver med GNOME Desktop.

Debian 12 kommer med X.Org Server 21.1, Wayland 1.21 och Mesa 22.3. Dessutom kommer ägare av NVIDIA GPU:er att hitta den uppdaterade 525.105-versionen av drivrutinen.

Uppdaterade skrivbordsmiljöer
Debian fick ett rykte som ett universellt operativsystem tack vare dess mångsidighet och utbredda användning. Det betyder att ett stabilt och pålitligt operativsystem kan användas som en stationär dator, server eller inbäddad enhet.

Debian 12 ”Bookworm” ger användarna ett omfattande utbud av uppdaterade skrivbordsmiljöer som tillgodoser olika preferenser och krav.

KDE Plasma

Plasma-skrivbord är höjdpunkten i Debians tolfte stora utgåva, eftersom den presenterar sig själv här i sin senaste version Plasma 5.27.5, till stor glädje för alla KDE-användare.

Här får du alla de senaste nya funktionerna, som en förnyad välkomstapp, fönsterplattor, nydesignad App Store, många GUI-förbättringar och massor av förbättringar och buggfixar.

GNOME

GNOME, den andra ledande skrivbordsmiljön, är tillgänglig i sin GNOME 43.4-version i Bookworm-versionen. Med tanke på att GNOME 44 släpptes nyligen, kommer det förutsägbart inte att hitta en plats i Debian 12.

Men med tanke på att Debian 11 “Bullseye” använder GNOME 3.38, ger GNOME 43 i Debian 12 användare en helt ny nivå av användarupplevelse och möjligheter.

Till exempel är den nya snabbinställningsmenyn, GTK4, förnyade och funktionsrika inställningar och stöd för webbappar bara några nya funktioner som användare kommer att bli positivt överraskad med.

Xfce

Xfce-användare kommer gärna att lägga vantarna på Bookworm-utgåvan på den senaste versionen av denna utmärkta lätta skrivbordsmiljö, Xfce 4.18.

Detta innebär att de får alla fördelar, som att Thunar-filhanteraren nu kan visa antalet innehållande filer för kataloger i kolumnen ”Storlek” i listvyn och en helt ny genvägsredigerare och inmatningswidgetar för filnamn.

Dessutom kan Xfce 4.18 ångra och göra om grundläggande filoperationer som flytta, byta namn, papperskorgen, länka och skapa åtgärder. Och sist men inte minst, den här utgåvan ger scenen en filmarkering, vilket gör användarupplevelsen mer färgstark i bokstavlig mening.

Cinnamon

Cinnamon
Cinnamon är en skrivbordsmiljö som främst förknippas med Linux Mint, där den lyser i all sin glans och kraft. Men samtidigt är dess implementering i Debian 12 också imponerande.

Även om användare av Bookworm-utgåvan inte får den senaste versionen av 5.8 (släpptes för bara några dagar sedan), har de tillgängliga Cinnamon 5.6.8 som levereras med Debian 12 mycket att erbjuda.

I den har knappen ”Visa skrivbord” ersatts med en avdelare och flyttats till panelen längst efter klockan.

Dessutom har Nemo-filhanterarens sökvägsfält förbättrats avsevärt. Platsposten växlas genom att klicka på den aktuella sökvägen. Om du flyttar till en annan mapp återställs sökvägsfältet.

Slutligen är fönsterplaceringsläget tillbaka i Cinnamon 5.6 eftersom utvecklarna tog bort denna funktionalitet i Cinnamon 5.4 under Mutter-omarbetningen.

MATE

MATE, efterföljaren till GNOME 2, introduceras i Debian 12 ”Bookworm”-utgåvan med sin senaste stora version 1.26. Det inkluderar Wayland-supporttillägget, som når applikationer i miljön som Atril, System Monitor, Pluma och Terminal.

Utöver det har kontrollcentret i MATE 1.26 en förbättrad dialogruta för fönsterinställningar med fler alternativ.

Sist fick Cajas filhanterare några fiffiga nya funktioner, såsom en ny sidofält för bokmärken, stöd för att formatera enheter från snabbmenyn, etc.

Uppdaterade paket
Naturligtvis har nästan alla klientappar uppdaterats, och Debian 12 kommer att glädja användare med många nya paket. För att vara mer exakt inkluderar Bookworm de imponerande över 11 089 nya paketen, för totalt över 64 400.

Samtidigt har över 6 296 paket tagits bort som föråldrade. Det mesta av programvaran i den här utgåvan har uppdaterats: cirka 43 254 mjukvarupaket, eller cirka 67 % av alla paket. På klientsidans appar hittar användarna:

• Firefox 102.12esr Web Browser
• Thunderbird 102.9 E-mail Client
• LibreOffice 7.4.5 Office Suite
• GIMP 2.10.34 Image Manipulation Program
• Inkscape 1.2.2 Vector Graphics Editor
• Remmina 1.4.29 Remote Desktop App
• VLC 3.0.18 Media Player

Debian 12: Arkitektur och support

• 32-bit PC (i386) and 64-bit PC (amd64)
• 64-bit ARM (arm64)
• ARM EABI (armel)
• ARMv7 (EABI hard-float ABI, armhf)
• little-endian MIPS (mipsel)
• 64-bit little-endian MIPS (mips64el)
• 64-bit little-endian PowerPC (ppc64el)
• IBM System z (s390x)

När det gäller stöd finns det alltid en stabil version av Debian som har stöd från Debians säkerhetsteam. När en ny stabil version lanseras kommer säkerhetsteamet vanligtvis att hantera tidigare versioner i ett år innan de går vidare till den nya/aktuella versionen.

Mot bakgrund av detta kommer Debian 12 ”Bookworm” att få säkerhetsuppdateringar fram till mitten av 2026, eller ett år efter lanseringen av den framtida Debian 13 ”Trixie”-utgåvan, som förväntas i mitten av 2025.

Men vad händer med Debian 11 ”Bullseye”? Om du inte har en tillräckligt bra anledning behöver du inte skynda dig att uppgradera till Bookworm omedelbart. Debian 11 kommer att fortsätta att ta emot säkerhetsuppdateringar fram till den 1 juli 2024, då den går in i sin LTS-fas (Long Term Support).

Debian LTS är ett projekt som inte hanteras av Debians säkerhetsteam utan av en separat grupp volontärer och företag, vilket kommer att förlänga stödet för Debian 11 efter 2024 med minst två år till, d.v.s. till 30 juni 2026.

Slutsats
Debian 12 är den bästa versionen av Debians operativsystem hittills. Med sin uppsjö av nya funktioner och förbättringar, markerar Bookworm en betydande milstolpe i Debianprojektets utveckling. Den är redo att fungera lika bra på serverfronten som som en stationär dator.

Så oavsett om du är en långvarig Debiananvändare, ny i Linux-världen eller ett företag som söker ett pålitligt operativsystem, kan du aldrig gå fel med den här utgåvan – den är värd att kolla in.

Se releasemeddelandet för detaljerad information om alla ändringar i Debian 12 ”Bookworm.”

Dessutom kan du få din kopia av Bookworms installations ISO från Debians webbsidas nedladdningssektion.

Länka till nerladdning av debian hittar du i :

https://wiki.linux.se/index.php/Debian

Ovanstående innehåll är en översättning ifrån https://linuxiac.com/debian-12-bookworm-released/

Baserat på Debian 12 kommer Proxmox VE 8.0 med Linux-kärna 6.2, ett nytt Ceph Enterprise-förråd och förbättrade resursmappningar.

Proxmox är en ledande virtualiseringsplattform med öppen källkod som låter dig skapa och hantera virtuella maskiner (VM) och behållare.

Den tillhandahåller en komplett virtualiseringslösning, som kombinerar Kernel-baserad Virtual Machine (KVM) virtualisering för fullständig hårdvaruvirtualisering och Linux Containers (LXC) för lättviktsvirtualisering på operativsystemnivå.

I går släppte Proxmox Server Solutions GmbH den efterlängtade stora uppgraderingen Proxmox Virtual Environment 8.0, så låt oss kolla vad som är nytt.

Den slående nya funktionen som omedelbart fångar uppmärksamheten för denna nya stora Proxmox VE 8.0-version är att den är baserad på den nyligen släppta Debian 12.

Men även om den under huven kör ”Bookworm”, som som standard levereras med Linux-kärnan 6.1 LTS, använder Proxmox VE 8.0 den nyare Linux-kärnan 6.2. Dessutom kommer releasen med en uppdaterad virtualiseringsstack, inklusive QEMU 8.0.2, LXC 5.0.2 och ZFS 2.1.12.

Nästa viktiga sak i denna stora utgåva är relaterad till det nya Ceph Enterprise-förrådet, som alla kunder med aktiva Proxmox-prenumerationer nu kan komma åt och som rekommenderas för produktionsmiljöer.

Så när du installerar Ceph via webbgränssnittet eller kommandoraden kan du nu välja mellan ”Test”, ”Ingen prenumeration” och det nya ”Enterprise”-förrådet, som är standard.

Dessutom kan mappningarna mellan resurser, såsom PCI- eller USB-enheter och noder, nu skapas och hanteras via API:et och webbgränssnittet. Utöver det är mappningarna också representerade i Proxmox VE:s ACL-system, vilket gör att en användare kan beviljas åtkomst till en eller flera specificerade enheter utan behov av root-åtkomst.

Vi avrundar vår recension av höjdpunkterna i den här utgåvan med att nämna att utöver den grafiska standardinstallationen erbjuder Proxmox VE 8.0 nu en helt textbaserad.

Detta eliminerar problem vid start av det GTK-baserade grafiska installationsprogrammet som ibland kan uppstå på både ny och gammal hårdvara.

Kolla in versionskommentarerna för en komplett lista över ändringar i Proxmox Virtual Environment 8.0. Installationen ISO är gratis tillgänglig för nedladdning från projektets webbplats.

Promox 8.0 released

Ladda hem proxmox här

Innehåller ovan kommer ifrån https://linuxiac.com/proxmox-ve-8/

Om du har en gamla dator , så kan Datorhjälp i hemmet var något för dej. För 350:- / timme efter RUT , kostar det att få linux installerad på sin dator.

Ingen reskostnad ,de geografiska området som omfattas är Stockholms län med undantag.

En anledning att köra Linux, är t.ex man har en webapp som wordpress. Att kunna prova den i lokal miljö med olika moduler och annat se den funger. Har men exempelvis en äldre dator t.ex en intel I7-2600 likande, då kan man köra in proxmox på den , så får man en testmiljö för olika webappar.

Eller kanske har man en gamla imac, perfekt Linux dator att använda t.ex i en miljö där många använder datorn.

Datorhjälp hemma

Att köra TV dator 2023 när var och varannan TV har smart TV funktioner och en Chomrecast kostar några hundralappar , kan det vara något? Men har men en gamla dator som ligger och skräpa, så kan det alldeels utmärkt användas som streamning dator vid TV. Dessutom Chromecast och liknade lösningar är jättebra, så länger man håller sej till färdig pakterade innehåll med appar. Men vill man t.ex gå utanför boxen titta alternativa innehålls leverantörer, så är en TV dator bättre.

Varför jag personligen började intresserad mej för TV dator 2023 , var pga det laggade något fruktsvärt när man tittade på t.ex. AmazonPrimevideo via Chromecast. Upptäckte så inte var fallet när man körde på vanlig dator.

Därav införskaffades ett Minitangentbord ifrån Amazon för 280:- , blev överraskad hur mycket värde man fick för pengarna. Den hade inbyggt batteri med laddfunktion. Tangentborde har inbyggd bakgrunds belysning , mus och tgb i ett och även ett scrollhjul ochj har även funktioner för höja sänka volymen på tgb.

Tangentbordet kommer med tysk tangentbord layout, det kan man leva med.

Alternativet är fullsize tgb med mus på vardagsrums bordet, men den här tgb är lika stor som en fjärrkontroll, man med lätthet styra en TV datorn på avstånd.

Kopplade till den Zimabord och som kör Lubuntu.. Tyvärr är inte lubuntu något bra TV OS, utan den fungera en kort stund i 4K och sedan krascha X och gå ner upplösning.

En av de mycket vanliga användningsområdena för kommandot gzip är att komprimera en stor fil. Det är mycket vanligt att se att stora ISO-filer eller tar-buntar komprimeras för att spara diskutrymme.

För att komprimera en enda fil behöver vi bara skicka filnamnet till kommandot gzip. För att förstå detta, låt oss använda följande kommando för att komprimera ISO-filen:

$ gzip foobar.iso

För att kolla kolla att filen finns så kan man skriva

$ ls -l
foobar.iso.gz

Det är filhändelse .gz talar om att filen är komprimera.

2. Skapa Gzip och behåll originalfilen

När man bara skriver som exempel i punkt 1 , komprimera filen men original filen försvinner.
Men ibland vill vi behålla originalfilen också. I sådana fall kan vi använda alternativet -k , som låter oss behålla original filen.

$ gzip -k foobar.gz
$ ls -l
foobar.iso
foobar.iso.z

3. Visa innehållet i en .gz-fil

För att visa innehåller i en .gz använder man kommando zcat

$ zcat foobar.iso | hd

Nu kommer innehåller i foobar.iso visa med hexdecimaler , filen hade varit t.ex en textfile så hade man bara kunnat skrivit zcat foobar.sql , sett innehållet. Men man kan antar att .iso är en binär fil.

4. Komprimera flera filer med Gzip

Hittills har vi sett hur man komprimerar en enda fil. På liknande sätt kan vi använda kommandot gzip för att komprimera flera filer samtidigt.

Så har du 3 filer som heter foobar.iso , foobar1.iso och foobar2.iso

Då kan man komprimerar dessa filer med ett enda kommandot

$ gzip foobar.iso foobar1.iso foobar2.iso

5. Gzip alla filer i en katalog

I det föregående exemplet såg vi hur man komprimerar flera filer. På liknande sätt kan vi också komprimera alla filer från en katalog.

Har du en katalog som heter foobar

foobar i katalogen ligger filerna foobar.iso, foobar1.iso och foobar2.iso

$ gzip -r foobar
$ ls -l foobar
foobar.iso.gz
foobar1.iso.gz
foobar2.iso.gz

6. Dekomprimera en Gzip-fil i Linux

$ gunzip foobar.iso.gz
$ ls -l
foobar.iso

7.Komprimera Tar-fil till Gzip

Om man vill komprimera flera filer ,så får man först använda tar kommandot

$ tar cvf exempel.tar foobar1.iso foobar2.iso foobar3.iso
$ ls -l exempel.tar
exempel.tar
$ gzip exempel.tar

Vad är ZimaBord? Ytterligen en dator i mindre storlekar en så kallad enkortsdator. ( Nej, det är ingen minidator. PDP 11 är en minidator )

ZimaBord är till skillnad ifrån Raspberry pi utrusta med en x86-64 CPU Celeron. Raspberry PI 4 är förvisso lite billigare, men den är svår att få tag i och få man tag i Raspberry PI 4 så är överprissatt av lyckosökare.

Den modellen som linux.se testar heter ZBM 216 och den är utrustad med Intel Celeron N3350, 2 core och 2 GB RAM, det finns 2 st storebrödrer till maskinen som har Intel Celeron N3450 , 4 Cores utrustad med antingen 4 GB RAM eller 8 GB RAM och 32 GB Lagring.

Celeron N3350 och N3450 kom ut på marknaden 3 kvartalet 2016, så CPU modellen har några år på nacken. Men det är en strömsnål CPU.

Det som gör ZimaBord intressant är priset och att den är x86 baserade CPU och den är väl utrustad med portar. Maskinen har ett format som ett rätblock ( måtten 13,9 x 8,1 x 3,5 cm och väger 278 gram ) och på ena kortsidan sitter 2 st SATA portar med tillhörande strömmatning för SATA enheter och andra kortsidan sitter 2 st Nätverks portar som klara gigabit, 1 st displayport mini och 2 st USB 3.0.

Enheten marknadsförs som att den kan användas som NAS, VPN och mm. Genom att den har 2 st nätverksportar så kan man använda den till mycket kreativa saker för t.ex nätverket. Med Casaos så finns t.ex PI Hole som en app, för t.ex blockera annonser.

Genom att den har 2 st SATA portar, så är produkten flexiblare än t.ex Raspberry för NAS lösningar.

Maskinen skall klara 4k på displayporten, om den sedan orkar strema 4k återstår att se.

ARM vs X86
Även om Arm funnits ett bra tag på marknaden och det finns en enrom mängd tillbehör och program till Raspberry PI. Så har x86 en fördelar framför Arm, då det finns fler distrubtioner att välja mellan. Det går även peta in en windows på maskinen också.

CasaOS

CasaOS känner av att den befiner sej i Sverige därav så anpassa den språket automatiskt. I CasaOS finns även en App Store, där man kan installera t.ex olika appa för t.ex annonsblockering.

Desktop dator
Installera Ubuntu 22.04 på Zimabord. Det starta fint med 4K Upplösning i ubuntu, men när jag skall ställa in skalningen till 200% så krashar X Windows. Att köra 4K upplösning är lite optimitisk med den här maskinen.

Men maskinen är inte snabb. Skall man använda den som skrivbordsmaskin bör man nog anskaffa någon av det 2 större modellerna , som har 4 GB eller 8 GB RAM. Maskinen orkar stream SVT Play i fullHD upplösning, den klara av SVTPlay, PlutoTV och PrimeVideo.

Nu kanske inte det här den bästa lösningen som man t.ex sätter händerna på en icke teknik intresserad människa som vill uppgradera sin TV till en smart TV till låg kostnad, då finns det billigare lösningar för detta.

Gjorde ett test mindre stresstest av maskinen, satte den på att streama pluto tv i 6 timmar, den klara uppgiften utan problem. Har haft problem med att det laggar något extremt när man titta film ifrån Primevideo ( Amazons streming tjänst ) och Disney+ med Chromescast. Men med Zimabord, ubuntu och streming firefox fungera det utmärkt.

Men den kör slut på minnet, så när man installera OS , så bör man se till får lite mer swap.

Det går använda den som en billig skrivbords dator eller TV dator. Men tipset är dock att man inte köper den billigaste modellen. Främsta orsaken är att minnet tar slut fort och 16 GB lagringsyta är tight med den mängden diskyta, även om en standard ubuntu 22.04 installation tar ca 9 GB . Man kan glömma 4k upplösningen , även maskinen klara denna upplösning på pappret.

BIOS
Maskinen är utrustad klassisk bios som inte krånglar man man skall in i bios som en del moderna laptopar kan göra.

Byggkvalitén
Byggkvalitén känns ok! Den har passiv kylning och stora del av konstruktionen är enda stor kylfläns. PCIe bussen är helt blottat, det kan ha sina nackdelar.

Allmäna åsikter
Det finns inte samma utbud av tillbehör som till Raspberry PI, men å andra sidan dom sej kanske vänder sej till olika grupper. Det som kanske skulle behövas till zimabord skall bli något, är att t.ex kommer ett chassi. Nu är zimmabord delvis inbyggd i ett chassi ,men man skall man ha hårddiskar liknade , så vill man nog ha grejerna i en låda. Det blir en tattarlösning om man skall ha hårddisken utanför med en kabel bara, så det hade varit önskvärt med ett chassi.

Maskinen skulle också har varit liter mer 2023 om den hade haft strömmatning via USB C istället för klassisk AC adapter lösning med rund kontakt.

Betyg
Ge maskinen 5 pingviner som egen hemmaserver.
Ge maskinen 3 pingviner som Desktop dator med Ubuntu 22.04 LTS
Ge maskinen 5 pingviner som Streamingdator med Ubuntu 22.04 LTS
Ge maskinen 5 pingviner för pris och värde.

Priset är $119.90 med frakt till Sverige dvs ca 1200:- exkl. eventeull moms och tull, vilket få anses vara helt ok. Detta exemplar köptes direkt på zimabord hemsida, och det tog ca 10 dagar få hem den ifrån Kina. Har inte hittat maskinen än hos Svenska återförsäljare.

Länkar :

ZimaBoard

https://www.zimaboard.com/

CasaOS

https://casaos.io/

wiki.linux.se :

https://wiki.linux.se/index.php/Zimabord

Linux Lite

Linux Lite är en ständigt utvecklad och förbättrad Linuxdistribution baserad på Ubuntu och Debian. Denna 10 år gamla Linux-distribution är perfekt för din äldre hårdvara som behöver en vänlig och väldesignad distro. Teamet marknadsför denna distro som en idealisk utgångspunkt för Windows-användare som slutar med hårdvara som inte stöds med Windows. De främsta fördelarna med denna distro är välanpassade och snygga Xfce-skrivbord med en Ubuntu-bas, den senaste kärnan och, naturligtvis, en 32-bitars ISO-bild.

Fördelar med Linux Lite:

-Ubuntu-baserat
-Anpassat Xfce-skrivbord
-Inbyggda applikationer
-32-bitars stöd
-Aktiv utveckling
-Minsta systemkrav < 1 GB RAM

2. Puppy Linux

Puppy Linux är lite annorlunda än traditionella distros där ute. Den är utformad för att köras från RAM utan att behöva installera den i ett fysiskt system. Om det är rätt konfigurerat kan du spara sessionerna, plus att det fortsätter att fungera bra även om du tar bort det startbara mediet.

Denna Linux-distro är binärkompatibel med Ubuntu LTS-versioner; den senaste versionen är baserad på Ubuntu 20.04 LTS. Eftersom Ubuntu tappade 32-bitarsstödet, tappade den senaste versionen 32-bitarsversionen.

Puppy Linux-användningsfall är perfekta för äldre datorer, netbooks och hårdvara med mindre än 1 GB RAM. I kärnan drivs det av supersnabba JWM (Jow’s Window Manager), Puppy Package Manager som stöder .deb, .rpm och dess inbyggda PET-paket.

Sammantaget är det en perfekt och väldesignad Linux-distribution för äldre hårdvara, helt enkelt.

Funktioner:
-Baserat på Ubuntu LTS-versionen
-Det kan köras på low-end Netbooks
-Fungerar direkt från RAM även efter att du tagit bort det startbara mediet
-Unik pakethanterare – Puppy Package Manager
-Drivs av JWM

Mer information om Puppy Linux

Linux.se åsikt!
Testade boota upp Puppy linux på en maskin med Atom CPU, maskinen är en Acer One, var vanliga runt 2008-2010 som så kallade nettop. Dom såldes med Windows XP eftersom Windows Vista var för krävande denna maskin I min enkla test så funger den , förutom trådlåsa nätverket. Den webbläsare som är standard verka har svårt för moderna hemsidor.

3. BunsenLabs Linux

Den tredje lätta Linux-distroen i den här listan är BunsenLabs Linux, en efterföljare till Crunchbang-projektet. BunsenLabs Linux är baserat på Debian Stable-grenen, vilket ger moderna applikationer till ditt low-end-system. Denna distro tillhandahåller en 32-bitars versionsbild för low-end-system och ett standard 64-bitarssystem för din vanliga hårdvara. I kärnan drivs BunsenLabds av en förkonfigurerad OpenBox-fönsterhanterare med en fantastisk tint2-panel, förkonfigurerad Conky och jgmenu.

Sammanfattning av funktioner:

-Baserat på Debian Stable-gren
-Openbox fönsterhanterare med tint2 panel, conky och jgmenu
-Den tillhandahåller ett 32-bitars installationsprogram
-Hjälp och support är tillgänglig via officiella forum

https://www.bunsenlabs.org/installation.html

4. Lubuntu

Lubuntu är känt för att vara en lättviktig Linux-distribution. Det är en officiell Ubuntu Linux-smak som har den lätta LxQt-skrivbordsmiljön. Lubuntu ger dig moderna Ubuntu Linux-paket och teknologi samtidigt som den har LxQt för din low-end hårdvara. Även om det kan kräva några extra systemresurser jämfört med andra distros i den här listan, är det fortfarande en go-to Linux-distro för äldre hårdvara.

Om du behöver en måttligt lättare Linux-distribution som är stabil och fungerar direkt, välj sedan Lubuntu.

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_Mate_23.04

5. Absolute Linux

Den femte lätta Linux-distributionen är Absolute Linux, baserad på Slackware Linux. Denna distro paketerar alla nödvändiga dagliga applikationer i sin installationsbild så att du får en komplett distro ur lådan. Absolute Linux har IceWM och ROX Desktop, som ger dig ultimat hastighet när du använder den på din äldre hårdvara. Det är systemd-fritt, vilket ger en extra fördel jämfört med andra distributioner.

Sammanfattning av funktioner:

-Baserat på Slackware
-Systemfritt
-Paketerar nödvändig programvara
-Drivs av IceWM och pakethanteraren Slapt-get
-Artikel ovan är översatt ifrån

AbsoluteLinux hemsida är nerlusad med reklam.

https://absolutelinux.org/index1.html

Här kan man ladda hem den i alla fall.

https://sourceforge.net/projects/absolute-linux/files/Absolute64-snapshot/ 

6. antiX Linux
Ännu en lätt Linux-distribution vi vill lyfta fram är antiX Linux. AntiX Linux är baserat på Debians

stabila gren och har flera attraktiva funktioner. I kärnan använder den IceWM, Fluxbox och ROX Desktop-alternativ, vilket ger dig en utmärkt och snabb skrivbordsupplevelse. Det är helt systemd-fritt och använder sysVinit och runit system. AntiX Linux ger dig också ett 32-bitars installationsprogram och har fyra varianter – Full, Core, Base och netto för olika användningsfall.

-Baserat på Debians stabil
-Den tillhandahåller ett 32-bitars installationsprogram
-Systemd gratis
-Drivs av IceWM och andra fönsterhanterare

https://antixlinux.com/

7. LXLE
LXLE Linux är en spin av Lubuntu LTS-serien med ett LXDE-skrivbord istället för ett LXQt-skrivbord. Valet av applikationer, installationsprogram och andra funktioner gör det till en perfekt distro för äldre hårdvara. Den är idealisk för att återuppliva ditt gamla system med en stabil Ubuntu-LTS-bas och en snabb LXDE-skrivbordsmiljö.

https://www.lxle.net/ 


8. Porteus Linux

Men enligt min personliga åsikt känner jag att LXQt är lite snabbare än LXDE. Tja, den feedbacken kan vara relativ och kan vara annorlunda för dig. Det finns inte många Linux-distributioner idag, vilket ger dig en LXDE-smak. Därför är det en av de unika och lätta Linux-distributionerna för ditt dagliga bruk.

http://www.porteus.org/

9. Q4OS

Q4OS är en unik Linux-distribution i den här listan. Den riktar sig till de äldre Windows-systemen, som har blivit föråldrade idag. Många äldre datorer brukade köra Windows XP och Windows 7. De fungerar inte längre bra med Windows och vissa moderna Linux-distributioner eftersom det moderna och uppdaterade operativsystemet kräver mycket mer datorkraft och resurser.

Q4OS riktar sig till dessa användningsfall och ger dig en väldesignad Linux-distribution med funktioner som ett 32-bitars installationsprogram, Windows installationsprogram, Trinity Desktop-miljöer, förgjorda Windows-teman, etc.

https://q4os.org/

Linux.se kommentar : Man har försökt att efterlikna Windows XP rent grafikmässig. Om den klara av att köra Windows XP binärer framgår inte, men troligen inte.   

Har bara testat i en VBOX

10. MX Linux
Den sista Linux-distributionen i denna lista är den berömda MX Linux, som har gjort sina funktioner och unika på senare tid. Jag tvivlade dock på om jag skulle lista MX Linux som lätt. För enligt min mening är det en medelviktig Linux-distribution om du tänker på dess KDE Plasma-smak.

Den har dock några funktioner som gör den till en perfekt kandidat för lätta Linux-distributioner. MX Linux är baserat på Debian Stable-grenen och skapat med antiX-komponenter. Den har sina egna MX Linux-baserade applikationer för ditt extra arbetsflöde. Du får KDE Plasma, Xfce och Fluxbox som skrivbordsalternativ.

https://mxlinux.org/


Om du tittar noga är det mesta av den lätta Linux-distribution vi listade här baserad på Debian Linux. Det är verkligen det "universella operativsystemet". Moderna Linux-skrivbordsmiljöer som GNOME 40+ och KDE Plasma med Systemd init-system är inte längre kompatibla med äldre hårdvara. Allt eftersom tekniken fortskrider introduceras också mer komplexitet i programvaran, vilket kräver avancerade system.

Som sagt, jag hoppas att du får en uppfattning om vilka lätta Linux-distributioner du ska välja för din gamla bärbara dator eller PC från den här listan. Var och en av dem tjänar olika smaker och behov med ett mål: att återuppliva dina äldre system. Så gör ditt val.

Innehåller ovan är översatt ifrån :

https://www.debugpoint.com/lightweight-linux-distributions-2022/

Updaterat
Hårddisk är nu byt på serven och vi är tillbaka efter en kortare nertid. Tack till vår leverantör Spacedump IT , som åkte tur/retur , Tidaholm – Stockholm för att lösa problemet.

---

Här kan ni läsa mer om problem med Samsung 2 TB 980 Pro.

https://www.tomshardware.com/news/samsung-980-pro-ssd-failures-firmware-update

Under pandemin har tillgången på Raspberry Zero varit begränsat, ursprunligen skulle den kostar 150:- men har varit uppe i 1000:-

Hos Electrokit kan man nu köpa den för 200:- inkl. moms, men begräsad till Nordiska köpare och max köp 10 enheter åt gången och Raspberrypi.dk vara samma pris €19,03 inkl. VAT doch framgår inte om det finns begräsningar i antalet enheter.

Electrokit

RaspberryPI DK

Att byta eller byta utrymme representerar en fysisk minnessida som bor ovanpå en diskpartition eller en speciell diskfil som används för att utöka RAM-minnet i ett system när det fysiska minnet fylls upp.

Med den här metoden för att utöka RAM-resurserna dumpas inaktiva minnessidor ofta till växlingsområdet när inget RAM-minne är tillgängligt. Men på grund av rotationshastigheten hos klassiska hårddiskar är swap-utrymme mycket lägre i överföringshastigheter och åtkomsttid jämfört med RAM.

På nyare maskiner med snabba SSD-hårddiskar kan det att reservera en liten partition för byte avsevärt förbättra åtkomsttid och hastighetsöverföring jämfört med klassisk hårddisk, men hastigheten är fortfarande storleksordningar lägre än RAM-minne.

Vissa föreslår att bytesutrymmet bör ställas in som dubbelt så mycket maskin-RAM. På system med mer än 4 GB RAM bör dock bytesutrymme ställas in mellan 2 eller 4 GB.

Om din server har tillräckligt med RAM-minne eller inte kräver användning av växlingsutrymme eller om växlingen kraftigt minskar din systemprestanda, bör du överväga att inaktivera växlingsområdet.

Leta efter storleken Byt utrymme som används. Om den använda storleken är 0B eller nära 0 byte, kan det antas att swap-utrymme inte används intensivt och säkert kan inaktiveras.

Hur man kontrollerar Swap Partition i Linux
Följ sedan kommandot blkid, leta efter TYPE=”swap”-raden för att identifiera swap-partitionen, som visas i skärmdumpen nedan.

Hur man inaktiverar Swap i Linux
När du har identifierat växlingspartitionen eller filen, utför kommandot nedan för att avaktivera växlingsområdet.

Hur man inaktiverar Swap permanent i Linux
För att permanent inaktivera växlingsutrymme i Linux, öppna filen /etc/fstab, sök efter växlingsraden och kommentera hela raden genom att lägga till ett # (hashtag)-tecken framför raden, som visas i skärmdumpen nedan.

Efter omstarten av systemet bör utförande av kommandona som presenteras i början av denna handledning återspegla att växlingsområdet har inaktiverats helt och permanent i ditt system.

När man skall göra detta?
Man bör vara säker på att din dator har tillräcklig mycket intern minne, en dator som får slut på RAM kan bli extremt seg, version av kernel vara avgörande.

Dock kan swap filer genera väldig mycket skriv operationer , då moderna SSD diskar har att begränsat antal skriv operationer kan detta vara motiverat.

Denna artikel är baserat på innehållet ifrån

https://www.tecmint.com/disable-swap-partition/

Textbearbetningskommandon är en uppsättning inbyggda kommandon som används för att manipulera text. Dessa kommandon tillåter användare att snabbt och effektivt söka, ändra och extrahera data från textfiler.

Kommando	Beskrivning	Exempel
awk	Språk för mönsterskanning och bearbetning	awk ’{print $1, $3}’ file.txt
cat	Sammanfoga och visa filer	cat file1.txt file2.txt
cut	Extrahera kolumner med text från filer	cut -f1,3 file.txt
diff	Jämför två filer och visa skillnader	diff file1.txt file2.txt
dos2unix	Konvertera DOS-radändelser till UNIX-radändelser	dos2unix file.txt
fmt	Formatera textfiler för utskrift	fmt file.txt
fold	Radbryt textrader till en angiven bredd	fold -w 80 file.txt
grep	Sök efter mönster i filer	grep ”pattern” file.txt
head	Visa de första raderna i en fil	head file.txt
iconv	Konvertera teckenkodning av en fil	iconv -f utf-8 -t iso-8859-1 file.txt
join	Join lines from two files based on a common field	join file1.txt file2.txt
nl	Nummerrader i en fil	nl file.txt
patch	Tillämpa en diff-fil på en fil eller katalog	patch file.txt patch.diff
pr	Konvertera textfiler för utskrift	pr file.txt
rev	Omvända rader i en fil	rev file.txt
sed	Strömredigerare för filtrering och omvandling av text	sed ’s/old/new/’ file.txt
sort	Sortera rader med textfiler	sort file.txt
tail	Visa de sista raderna i en fil	tail file.txt
tee	Omdirigera utdata till en fil och till terminalen	ls | tee output.txt
tr	Översätt eller ta bort tecken	tr ’a-z’ ’A-Z’ < file.txt
uniq	Ta bort dubbletter från en sorterad fil	sort file.txt | uniq
wc	Räkna rader, ord och tecken i en fil	wc file.txt