• ANNONS!

    Med Linuxhjälp hemma, så kan du använda äldre maskiner några år tiill

    ANNONS!

    Vill du ha personlig Linuxhjälp?
    Många datorer slängs idag i onödan eftersom tillverkare har slutat att supportera produkten.

    LINUXHJÄLP FÖR 350:- / TIM EFTER RUT

    Om din dator är hel och fungerande kan vi göra den användbar igen, till exempel för att surfa på nätet.
    Med RUT-avdraget kostar det bara 350:-/timme att få personlig Linuxhjälp för att installera Linux på äldre datorer.

    Vi rör oss över Stockholms området såsom innanför tullarna och förorter som Bromma, Solna, Sundbyberg, Vällingby, Huddinge, Enskede med flera.



  • Installation av TYPO3 på Ubuntu 24.04 med LAMP Stack

    TYPO3 är ett avancerat och gratis content management system (CMS) som är open-source och utvecklat för att tillgodose behov på företagsnivå. Med sin robusta arkitektur och flexibla design, erbjuder TYPO3 en rad funktioner som gör det till en idealisk lösning för komplexa webbprojekt och stora organisationer.

    Funktioner och Fördelar

    Skalbarhet och Multisite-stöd

    TYPO3 är byggt för att hantera flera webbplatser från en enda installation, vilket gör det enkelt att administrera olika domäner och webbplatser från ett centralt gränssnitt. Detta är särskilt användbart för företag med en global närvaro eller flera varumärken.

    Flerspråkighet

    Systemet stöder flerspråkiga installationer, vilket innebär att innehåll kan skapas och administreras på flera språk, vilket är viktigt för internationella organisationer som behöver nå en global publik.

    Stark Säkerhet

    TYPO3 har omfattande säkerhetsfunktioner som skyddar mot vanliga webbhot. Regelbundna säkerhetsuppdateringar och en aktiv community som snabbt åtgärdar säkerhetsproblem bidrar till systemets tillförlitlighet.

    Hög Prestanda

    Med en optimerad kodbas och stöd för avancerad caching, är TYPO3 känt för sin snabba prestanda. Detta säkerställer att webbplatser byggda med TYPO3 laddas snabbt och ger en bra användarupplevelse.

    Modulär och Anpassningsbar

    TYPO3 är designat för att vara modulärt, vilket innebär att det kan anpassas och utökas med olika tillägg och moduler. Detta gör att utvecklare kan skräddarsy funktionaliteten efter specifika behov och integrera externa system och tjänster.

    Aktiv Community och Support

    En av de starkaste aspekterna av TYPO3 är dess aktiva community. Med många utvecklare och användare världen över, finns det gott om resurser, dokumentation och stöd att tillgå. Communityn bidrar också med regelbundna uppdateringar och nya funktioner.

    Teknisk Struktur

    LAMP Stack

    TYPO3 körs på en LAMP-stack som inkluderar Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP. Detta är en pålitlig och välbeprövad plattform som säkerställer stabilitet och kompatibilitet.

    Composer och GraphicsMagick

    TYPO3 använder Composer som pakethanterare för PHP-beroenden, vilket underlättar hanteringen av externa bibliotek och paket. För bildbehandling använder systemet GraphicsMagick, vilket ger kraftfulla och effektiva verktyg för hantering och manipulation av bilder.

    Sammanfattning

    TYPO3 är ett kraftfullt och flexibelt CMS som erbjuder omfattande funktioner för företag som behöver en skalbar, säker och högpresterande webbplattform. Med sitt modulära system, starka community och stöd för flerspråkighet och multisite-administration, är TYPO3 ett utmärkt val för komplexa och omfattande webbprojekt.

    Är du intresserad av att pröva TYPO3? Artikel på Engelska hur man gör :
    https://www.howtoforge.com/how-to-install-typo3-cms-on-ubuntu-24-04/


  • Användning av Symlinkar i Linux

    Symlinkar i Linux är speciella filer som fungerar som genvägar till andra filer eller kataloger. De skapas med ln -s kommandot och kan pekas om eller tas bort utan att påverka de ursprungliga filerna. Symlinkar underlättar filhantering och organisering i ditt filsystem.

    Symlinkar, eller symboliska länkar, är kraftfulla verktyg i Linux som låter dig skapa referenser till filer eller kataloger på andra platser i ditt filsystem. Dessa länkar kan vara användbara för att organisera filer, skapa genvägar eller hantera filer på ett mer flexibelt sätt. Här är en guide om hur du använder symlinkar i Linux.

    Vad är en Symlink?

    En symlink är en speciell typ av fil som fungerar som en pekare eller genväg till en annan fil eller katalog. Den skiljer sig från en hårdlänk genom att den endast pekar till den ursprungliga filen eller katalogen, medan en hårdlänk är en direkt referens till datainnehållet.

    Skapa en Symlink

    För att skapa en symlink använder du kommandot ln med flaggan -s. Syntaxen är som följer:

    ln -s [ursprunglig_fil/katalog] [symlink_namn]
    Exempel

    Låt oss säga att vi har en katalog vid namn /home/användare/projekt och vi vill skapa en symlink till denna katalog i vår hemkatalog:

    ln -s /home/användare/projekt /home/användare/projekt_symlink

    Nu finns det en symbolisk länk kallad projekt_symlink som pekar på /home/användare/projekt.

    Kontrollera en Symlink

    För att kontrollera att en symlink fungerar korrekt, kan du använda ls -l kommandot:

    ls -l /home/användare/projekt_symlink

    Utdata kommer att visa något i stil med:

    lrwxrwxrwx 1 användare användare 24 maj 24 10:00 /home/användare/projekt_symlink -> /home/användare/projekt

    Här ser du att projekt_symlink pekar på /home/användare/projekt.

    Ta bort en Symlink

    För att ta bort en symlink kan du använda rm kommandot:

    rm /home/användare/projekt_symlink

    Detta tar bort symlink-filen, men lämnar den ursprungliga katalogen eller filen orörd.

    Alternativt: Använda unlink för att ta bort en Symlink

    Förutom rm kommandot kan du även använda kommandot unlink för att ta bort en symlink. unlink är specifikt utformat för att ta bort enstaka filer eller länkar och fungerar på följande sätt:

    unlink [symlink_namn]
    Exempel

    Följande kommando tar bort symlink-filen projekt_symlink:

    unlink /home/användare/projekt_symlink

    Precis som med rm kommer unlink att ta bort själva symlink-filen utan att påverka den ursprungliga filen eller katalogen den pekar på.

    Användningsområden för Symlinkar

    1. Genvägar till ofta använda kataloger eller filer:
      Om du ofta behöver komma åt en viss fil eller katalog kan du skapa en symlink på en mer lättåtkomlig plats.
    2. Organisera ditt filsystem:
      Du kan skapa en struktur som är logisk och enkel att navigera, medan de verkliga filerna och katalogerna kan vara spridda över flera platser.
    3. Hantera versionshantering:
      När du arbetar med programvara kan du använda symlinkar för att peka på olika versioner av en applikation eller ett bibliotek, vilket gör det enkelt att byta mellan versioner.
    4. Delning av resurser:
      Om flera användare behöver tillgång till samma resurs kan du skapa symlinkar i deras respektive hemkataloger.

    Sammanfattning

    Symlinkar är ett flexibelt och kraftfullt verktyg i Linux som kan underlätta din arbetsflöde och hjälpa dig att organisera ditt filsystem på ett effektivt sätt. Genom att förstå hur man skapar, kontrollerar och tar bort symlinkar kan du dra full nytta av deras potential. Kommandona rm och unlink ger dig två sätt att enkelt ta bort symlinkar när de inte längre behövs. Experimentera med att använda symlinkar i din dagliga användning av Linux och upptäck hur de kan förenkla din filhantering.


  • Tyska staten stöttar FFmpeg projektet ekonomisk.

    FFmpeg är ett kraftfullt och öppen källkodsverktyg för hantering av multimediafiler och strömmar. Det kan användas för att konvertera, spela upp, komprimera, och redigera ljud och video. FFmpeg stödjer ett brett spektrum av format och codecs, vilket gör det till ett mångsidigt verktyg inom multimediahantering.

    Sovereign Tech Fund, en finansieringsfond som stöds ekonomiskt av det tyska federala ministeriet för ekonomi och klimatåtgärder, har återigen visat sig vara en av öppen källkods stora vänner och supportrar.

    Efter att ha gett €1 miljon i ekonomiskt stöd till GNOME i slutet av förra året och investerat mer än €200 000 i GStreamer-projektet tidigare i år, fortsätter företaget sitt stöd för multimedia-projekt genom att finansiera FFmpeg.

    Förra veckan tillkännagav FFmpeg sitt första statliga sponsorskap, där Tysklands Sovereign Tech Fund har gått fram för att stödja underhållet och hållbarheten av FFmpeg, en hörnsten inom multimediabranschen, genom att investera €157 000 i projektet.

    FFmpeg är allmänt erkänt för sin avgörande roll i att bearbeta video- och ljudinnehåll, vilket är integrerat i otaliga medieplattformars globala verksamhet. Samtidigt säkerställer det att miljarder användare världen över kan strömma ljud och video sömlöst varje dag.

    Anledningen bakom beslutet att investera har ännu inte avslöjats, med endast följande information tillgänglig för tillfället:

    ”Upprätthålla hållbarheten, säkerheten och innovationen av en ledande multimediabearbetningsramverk.”

    Vi förväntar oss att mer information om skälen till det ekonomiska stödet och hur det kommer att användas snart kommer att bli tillgänglig. Fram till dess gratulerar vi FFmpeg-projektet till att ha uppnått finansiell stabilitet, vilket lovar hållbar utveckling i framtiden.

    Orginal artikel på Engelska

    https://linuxiac.com/sovereign-tech-fund-backs-ffmpeg-project


  • Checklista för Migration från CentOS till Ubuntu

    Ubuntu är ett populärt Linux-baserat operativsystem som fokuserar på användarvänlighet, säkerhet och fri programvara. Det är känt för sin enkelhet, stabilitet och omfattande stöd från både gemenskapen och kommersiella användare. Ubuntu används ofta på servrar, persondatorer och molnplattformar.

    Komplett Checklista för Migrering från CentOS till Ubuntu

    När CentOS 7 närmar sig slutet av sin livscykel den 30 juni 2024, behöver systemadministratörer planera för en migrering till en ny distribution. Ett bra alternativ är Ubuntu 24.04 LTS, en stabil och välstött Linux-distribution med en stor community.

    Denna guide beskriver den kunskap och de steg som krävs för att migrera CentOS 7-servrar till Ubuntu 24.04 med minimal stilleståndstid och dataförlust.

    Alternativ till CentOS

    Innan migreringen påbörjas är det viktigt att utvärdera andra alternativ som kan passa organisationens behov.

    Några populära alternativ till CentOS inkluderar:

    • RHEL (Red Hat Enterprise Linux): Erbjuder utmärkt stöd för migrering och en SELinux-plattform, men kräver betalt stöd.
    • CentOS Stream: Byggt av samma team som CentOS, vilket gör migreringen enklare, men mindre stabilt på grund av sin rolling-release-natur.
    • AlmaLinux: Riktat mot CentOS-användare och erbjuder hög kompatibilitet.
    • Debian: Stabilt, öppen källkod och en favorit bland systemadministratörer.
    • Ubuntu: Liknande Debian, med en stor community och omfattande dokumentation.
    • Rocky Linux: Föredras av dem som gillar Red Hats distributionsstil.

    Varför migrera från CentOS 7 till Ubuntu 24.04 LTS?

    • Long-Term Support (LTS): Ubuntu erbjuder LTS-versioner, vilket garanterar säkerhetsuppdateringar och paketunderhåll i fem år. Detta är viktigt eftersom CentOS 7 når slutet av sin livscykel den 30 juni 2024.
    • Stor Community & Support: Ubuntu har en omfattande och aktiv community som tillhandahåller omfattande dokumentation och felsökningsresurser. Dessutom finns många kommersiella supportalternativ tillgängliga.
    • Paket Tillgänglighet: Ett omfattande bibliotek av mjukvarupaket som tillgodoser olika behov. Det finns troligtvis motsvarigheter till de flesta program som körs på CentOS-servrar.
    • Paket Hantering: Ubuntu använder apt-pakethanteraren och DEB-paket, vilket liknar YUM-pakethanteraren och RPM-paket som används i CentOS.

    Planera Migreringen

    Innan migreringsprocessen påbörjas är planering avgörande.

    • Inventering och Bedömning: Skapa en detaljerad inventering av servrar, inklusive hårdvaruspecifikationer, installerad mjukvara och konfigurationsdetaljer. Detta hjälper till att identifiera potentiella kompatibilitetsproblem under migreringen.
    • Backup Strategi: Dataförlust är en kritisk risk, därför är det viktigt att implementera en robust backupstrategi för att säkerställa att data kan återställas vid problem under migreringen. Överväg fullständiga systembackuper eller backuper av specifika kataloger beroende på behov.
    • Stillestånd Överväganden: Bestäm acceptabla stilleståndsfönster för servrarna. Schemalägg migreringen under perioder med låg trafik för att minimera tjänsteavbrott.

    Säkerhetskopiera CentOS 7 System

    Använd verktyg som rsync, tar eller scp för att säkerhetskopiera viktiga filer och konfigurationer från CentOS-servern till en tillfällig plats på den lokala eller en fjärrmaskin.

    Följande rsync-kommando kopierar säkert alla filer och mappar (inklusive dolda) från källkatalogen till destinationen på samma maskin:

    sudo rsync -avz /path/to/source/directory /path/to/destination/directory

    Följande tar-kommando skapar ett komprimerat backup-arkiv av en katalog på systemet.

    sudo tar -cvzf backup.tgz /path/to/source/directory

    Använd scp-kommando för att kopiera data till en fjärrmaskin:

    scp -r /path/to/source/directory username@remote_host:/path/to/destination/directory

    Installera Nytt Ubuntu System

    Ladda ner Ubuntu LTS ISO-avbildningen och skapa ett startbart USB-minne. Starta servern från USB-minnet och välj ”Install Ubuntu”.

    Under installationen, välj lämpliga alternativ för hårdvara och önskad skrivbordsmiljö (t.ex. GNOME) eller välj en minimal installation om en kommandobaserad server föredras.

    När Ubuntu-produktionsmiljön är redo, konfigurera brandväggar, uppdatera nätverksdetaljer och konfigurera viktiga konfigurationsfiler.

    Utforska Ubuntu-repositorier för att hitta ersättningar för mjukvaran som körs på CentOS-servern. Många populära applikationer har direkta motsvarigheter i Ubuntu.

    Använd apt-pakethanteraren på Ubuntu för att installera de identifierade mjukvarupaketen.

    Överför Säkerhetskopian till Ubuntu

    Att överföra data från ett fjärrsystem med CentOS 7 till ett lokalt Ubuntu-system innebär flera steg för att säkerställa att data överförs exakt och säkert.

    Se först till att rsync är installerat på Ubuntu-systemet.

    sudo apt update
    sudo apt install rsync

    Använd rsync-kommando för att överföra data från fjärrsystemet med CentOS till det lokala Ubuntu-systemet.

    rsync -avz -e ssh username@remote-centos-ip:/path/to/remote/data /path/to/local/destination

    Testning och Verifiering

    Testa noggrant all funktionalitet på den migrerade servern för att säkerställa att allt fungerar som förväntat. Kontrollera också att säkerhetsåtgärder som brandväggar och användarbehörigheter är korrekt konfigurerade på Ubuntu-systemet.

    När testningen är klar, starta om servern för att tillämpa eventuella slutgiltiga konfigurationsändringar.

    Dokumentera alla ändringar som gjorts under migreringsprocessen, inklusive systemändringar, konfigurationsändringar och applikationsändringar. Detta underlättar framtida felsökningsinsatser.

    Slutsats

    Att migrera från CentOS 7 till Ubuntu 24.04 kan vara en utmanande uppgift, men med rätt planering och genomförande kan det uppnås med minimal stilleståndstid och dataförlust.

    Genom att följa stegen i denna guide kan systemadministratörer säkerställa en smidig övergång till en stabil och välstödd Linux-distribution.

    The Complete Checklist for Migrating from CentOS to Ubuntu


  • Installera och Konfigurera LibreNMS Övervakningsverktyg på Ubuntu 22.04

    LibreNMS är ett kraftfullt, öppet källkodsbaserat nätverksövervakningssystem. Det erbjuder automatisk nätverksupptäckt, stöd för en mängd olika enheter och protokoll, skalbarhet och en webbaserad gränssnitt för övervakning av nätverksstatus och prestanda.

    LibreNMS är ett kraftfullt och flexibelt övervakningsverktyg som stödjer en mängd olika hårdvara och operativsystem, inklusive Cisco, Linux och Juniper. Med automatiserad nätverksupptäckt och stöd för protokoll som CDP, OSPF, BGP, SNMP och ARP, samt en anpassningsbar användarpanel och larmhanteringssystem, är LibreNMS idealiskt för både små och stora nätverksmiljöer. Den här guiden visar hur du installerar och konfigurerar LibreNMS på en Ubuntu 22.04-server.

    Förutsättningar

    • En Ubuntu 22.04-server
    • En icke-root-användare med root-privilegier

    Steg 1: Installera Paketberoenden

    Först behöver du installera alla nödvändiga paketberoenden inklusive LEMP Stack, några Python-verktyg och nätverksverktyg som SNMP, whois och rrdtool.

    Uppdatera och uppgradera Ubuntu-arkivet:

    sudo apt update

    Installera nödvändiga paket:

    sudo apt install acl curl composer fping git graphviz imagemagick mariadb-client mariadb-server mtr-tiny nginx-full nmap php-cli php-curl php-fpm php-gd php-gmp php-json php-mbstring php-mysql php-snmp php-xml php-zip rrdtool snmp snmpd whois unzip python3-pymysql python3-dotenv python3-redis python3-setuptools python3-systemd python3-pip

    Steg 2: Ladda ner och Installera LibreNMS

    Skapa en ny användare för LibreNMS:

    sudo useradd librenms -d /opt/librenms -M -r -s "$(which bash)"

    Ladda ner källkoden för LibreNMS:

    cd /opt/
    sudo git clone https://github.com/librenms/librenms.git

    Ändra ägarskap och behörigheter för LibreNMS-katalogen:

    sudo chown -R librenms:librenms /opt/librenms
    sudo chmod 771 /opt/librenms
    sudo setfacl -R -m u:librenms:rwx /opt/librenms/rrd /opt/librenms/logs /opt/librenms/cache /opt/librenms/storage

    Byt till librenms-användaren:

    sudo su - librenms

    Installera PHP-beroenden:

    ./scripts/composer_wrapper.php install --no-dev

    Steg 3: Konfigurera Tidszon för PHP

    Redigera php.ini för att ställa in tidszonen:

    sudo nano /etc/php/8.1/fpm/php.ini
    sudo nano /etc/php/8.1/cli/php.ini

    Avkommentera och ändra till:

    date.timezone = Etc/UTC

    Ställ in tidszonen för systemet:

    sudo timedatectl set-timezone Etc/UTC

    Starta om PHP-FPM:

    sudo systemctl restart php8.1-fpm

    Steg 4: Konfigurera MariaDB

    Redigera MariaDB-konfigurationen:

    sudo nano /etc/mysql/mariadb.conf.d/50-server.cnf

    Lägg till följande under [mysqld]-sektionen:

    innodb_file_per_table=1
    lower_case_table_names=0

    Starta och aktivera MariaDB:

    sudo systemctl enable mariadb
    sudo systemctl restart mariadb

    Logga in i MariaDB-skalet och skapa databas och användare:

    sudo mysql -u root -p
    CREATE DATABASE librenms CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'librenms'@'localhost' IDENTIFIED BY 'password';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON librenms.* TO 'librenms'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;

    Steg 5: Konfigurera PHP-FPM Pool för LibreNMS

    Kopiera standardpoolkonfigurationen och redigera den:

    sudo cp /etc/php/8.1/fpm/pool.d/www.conf /etc/php/8.1/fpm/pool.d/librenms.conf
    sudo nano /etc/php/8.1/fpm/pool.d/librenms.conf

    Ändra till:

    [librenms]
    user = librenms
    group = librenms
    listen = /run/php-fpm-librenms.sock

    Starta om PHP-FPM:

    sudo systemctl restart php8.1-fpm

    Steg 6: Konfigurera Nginx

    Skapa en ny serverblockskonfiguration:

    sudo nano /etc/nginx/sites-available/librenms.conf

    Lägg till följande konfiguration:

    server {
     listen      80;
     server_name librenms.hwdomain.io;
     root        /opt/librenms/html;
     index       index.php;
    
     charset utf-8;
     gzip on;
     gzip_types text/css application/javascript text/javascript application/x-javascript image/svg+xml text/plain text/xsd text/xsl text/xml image/x-icon;
     location / {
      try_files $uri $uri/ /index.php?$query_string;
     }
     location ~ [^/]\.php(/|$) {
      fastcgi_pass unix:/run/php-fpm-librenms.sock;
      fastcgi_split_path_info ^(.+\.php)(/.+)$;
      include fastcgi.conf;
     }
     location ~ /\.(?!well-known).* {
      deny all;
     }
    }

    Aktivera konfigurationen och testa Nginx:

    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/librenms.conf /etc/nginx/sites-enabled/
    sudo nginx -t
    sudo systemctl restart nginx

    Steg 7: Ytterligare Konfiguration

    Skapa en symbolisk länk för LibreNMS-binary:

    sudo ln -s /opt/librenms/lnms /usr/bin/lnms
    sudo cp /opt/librenms/misc/lnms-completion.bash /etc/bash_completion.d/

    Konfigurera SNMP:

    sudo cp /opt/librenms/snmpd.conf.example /etc/snmp/snmpd.conf
    sudo nano /etc/snmp/snmpd.conf

    Ändra community-lösenord:

    com2sec readonly default RANDOMSTRINGGOESHERE

    Ladda ner och gör LibreNMS-agenten körbar:

    sudo curl -o /usr/bin/distro https://raw.githubusercontent.com/librenms/librenms-agent/master/snmp/distro
    sudo chmod +x /usr/bin/distro

    Starta och aktivera snmpd-tjänsten:

    sudo systemctl enable snmpd
    sudo systemctl restart snmpd

    Steg 8: Starta Webbinstallationen

    Öppna din webbläsare och besök din LibreNMS-domän (t.ex. http://librenms.hwdomain.io). Följ installationsguiden på webbplatsen för att slutföra installationen.

    När installationen är klar, validera din LibreNMS-installation genom att klicka på länken ”validate your install”.

    Du har nu installerat och konfigurerat LibreNMS övervakningsverktyg på Ubuntu 22.04.

    Texten ovan bygger på data på länken nedan. Besök länken ,där finns skärmdumpar och sånt som kan underlätta installationen

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-librenms-monitoring-tool-on-ubuntu-linux-22-04


  • Alpine Linux 3.20 Lanseras med Initialt Stöd för 64-bitars RISC-V

    Alpine Linux är en lättvikts- och säkerhetsfokuserad Linux-distribution, designad för effektivitet och enkelhet. Den är känd för sin minimalism och använder musl libc och BusyBox. Alpine Linux är populär inom containerisering, särskilt med Docker, på grund av dess lilla fotavtryck och snabbhet.

    Alpine Linux 3.20 Lanseras med Initialt Stöd för 64-bitars RISC-V

    Alpine, en lätt och säker Linux-distribution, har precis släppt sin senaste version, Alpine Linux 3.20. Denna nya version markerar början på v3.20 stabil serie, med en mängd uppgraderingar av systempaket och flera betydande förändringar, inklusive initialt stöd för 64-bitars RISC-V-arkitekturen.

    Nyheter i Alpine Linux 3.20

    Den senaste versionen inkluderar uppdateringar av många viktiga komponenter, med de mest anmärkningsvärda inkluderande:

    Programmeringsspråk och Ramverk

    Distributionen inkluderar nu LLVM 18, Node.js 20.10, Python 3.12, Ruby 3.3, Rust 1.78 och Crystal 1.12. Dessa uppdateringar ger utvecklare de senaste verktygen och möjligheterna inom mjukvaruutveckling.

    Skrivbordsmiljöer

    För användare av grafiska gränssnitt har GNOME uppdaterats till version 46 och KDE avancerar till version 6. Båda har stora uppdateringar, såsom övergången till Qt6 och att Wayland blir standardsessionen över X11.

    Systemverktyg

    Go 1.22, .NET 8.0 och Sway 1.9 är bland de viktiga verktyg som uppdaterats. Dessa uppdateringar säkerställer bättre prestanda och robustare säkerhet.

    Andra Anmärkningsvärda Förändringar

    Förutom förändringarna ovan, kommer Alpine 3.20 också med en uppgradering av GRUB bootloader till version 2.12. Med tanke på detta måste användare som uppgraderar från tidigare installationer med GRUB på UEFI-system uppdatera den installerade bootloadern innan omstart för att undvika uppstartsproblem.

    Dessutom svarar denna release på licensändringar med viktig programvara. Till exempel, Redis, som har fått ny licens, ersätts av Valkey i huvudpaketförrådet på grund av dess mer öppna BSD-3-Clause-licens. Ett kompatibilitetspaket, “valkey-compat,” har tillhandahållits för att underlätta denna övergång. Dessutom, på grund av kompatibilitetsproblem med Python 3.12, har aws-cli-verktyget tillfälligt inaktiverats i väntan på en lösning från upstream-utvecklarna.

    Omfattande Resurser för Användare

    Meddelandet och release-anteckningarna innehåller detaljerad information om alla förändringar i Alpine 3.20. Nedladdningar är tillgängliga från projektets webbplats.

    Även om Alpine, enligt design, främst används som grund för att skapa containeriserade bilder, kan det också effektivt användas för skrivbordsändamål. Om du har frågor om installation eller inställning av en skrivbordsmiljö, var lugn – vi har allt du behöver.

    Vår omfattande guide, “Hur man installerar Alpine Linux och ställer in en skrivbordsmiljö,” ger en steg-för-steg-genomgång för att förenkla processen. Vidare kommer vår “Alpine User’s Guide to APK: How to Manage Packages” att hjälpa dig att enkelt hantera paket med distributionens APK-pakethanterare.

    Vad är Risc V för något?

    RISC-V är en öppen och royaltyfri instruktionsuppsättningsarkitektur (ISA) baserad på RISC (Reduced Instruction Set Computing)-principer. Den skapades vid University of California, Berkeley, och är designad för att vara flexibel, modulär och enkel att implementera, vilket gör den lämplig för ett brett spektrum av applikationer, från små inbäddade system till kraftfulla superdatorer. RISC-V främjar innovation genom att tillåta vem som helst att använda, modifiera och förbättra arkitekturen utan licensavgifter, vilket kan leda till snabbare teknologisk utveckling och lägre kostnader.

    Slutsats

    Alpine Linux 3.20 är en betydande release som ger stora uppdateringar och initialt stöd för 64-bitars RISC-V-arkitekturen, vilket gör det till ett övertygande val för både utvecklare och skrivbordsanvändare. Med förbättrade programmeringsspråk, uppdaterade skrivbordsmiljöer och robusta systemverktyg, är Alpine 3.20 inställd på att fortsätta sin tradition av att vara en säker och lätt Linux-distribution. För mer information och för att ladda ner den senaste versionen, besök Alpine Linux-projektets webbplats.

    Artikel ovan bygger på data ifrån

    https://linuxiac.com/alpine-linux-3-20-debuts-with-initial-64-bit-risc-v-support

    Alpine linux hemsida

    https://www.alpinelinux.org/downloads


  • Zammed öppen källkods kundsupport system.

    Med ett ticket system är det lättare hålla koll på olika ärende.

    Zammad är ett open-source ticketing system och kundsupportplattform som är designad för att hantera och spåra kundserviceärenden. Det erbjuder en mängd funktioner som gör det möjligt för företag att effektivt hantera kundförfrågningar och supportärenden. Här är några av de viktigaste funktionerna och fördelarna med Zammad:

    Viktiga Funktioner:

    1. Ticketing: Automatisering och hantering av supportärenden via ett centraliserat system.
    2. Multi-kanal Support: Integrering med e-post, telefon, chatt, sociala medier och andra kommunikationskanaler.
    3. Användarvänligt Gränssnitt: Ett modernt och intuitivt gränssnitt som gör det enkelt för supportpersonal att använda systemet.
    4. Sökfunktion: Kraftfull sökfunktion som gör det möjligt att snabbt hitta relevanta ärenden och information.
    5. Roll- och Rättighetsstyrning: Hantering av olika användarroller och tillgång till funktioner baserat på användarens roll.
    6. Rapportering och Analys: Inbyggda verktyg för att generera rapporter och analysera supportprestanda.
    7. Knowledge Base: Skapande och hantering av en kunskapsdatabas för att hjälpa kunder att hitta svar på vanliga frågor själva.
    8. Integrationer: Möjlighet att integrera med andra system och verktyg som t.ex. CRM-system och betalningslösningar.

    Fördelar:

    • Effektivitet: Genom att automatisera och centralisera hanteringen av kundärenden kan supportteam arbeta mer effektivt.
    • Transparens: Alla ärenden spåras och dokumenteras vilket ger en klar överblick över pågående och avslutade ärenden.
    • Kundnöjdhet: Snabbare och mer strukturerad hantering av supportärenden leder till ökad kundnöjdhet.
    • Flexibilitet: Anpassningsbar för att möta specifika behov och arbetsflöden i olika organisationer.
    • Kostnadseffektivitet: Som en open-source-lösning är det ett kostnadseffektivt alternativ till kommersiella ticketing-system.

    Zammad används av företag och organisationer i olika storlekar och branscher för att förbättra sin kundsupport och hantering av supportärenden.

    Så installera du Zammad Kundsupportsystem på Rocky Linux 9

    I denna guide lär du dig hur du installerar Zammad Ticketing System på en Rocky Linux-server. Du kommer att köra Zammad med PostgreSQL, Nginx och Elasticsearch. Innan du börjar, se till att du har följande:

    • En Rocky Linux 9-server.
    • En icke-root användare med administratörsrättigheter.
    • Ett domännamn pekat mot serverns IP-adress.
    • SELinux i permissive läge.

    Resten finns på länken.

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-zammad-customer-support-system-on-rocky-linux-9


  • Kontrollera om ditt Linux-system stöder AVX och AVX2

    AVX (Advanced Vector Extensions) och AVX2 är uppsättningar av instruktioner för att förbättra prestanda hos processorer vid beräkningar med parallellism. AVX introducerades av Intel 2011 och erbjuder 256-bitars vektoroperationer, medan AVX2, lanserat 2013, utökar detta med fler instruktioner och förbättrad integerprestanda.

    För att kontrollera om ditt Linux-system stöder AVX och AVX2-instruktioner kan du använda följande metoder från kommandoraden:

    Vad är AVX?

    AVX står för Advanced Vector Extensions och är en uppsättning instruktionsutökningar till x86-arkitekturen för mikroprocessorer från Intel och AMD. AVX introducerar 256-bitars breda vektorregister och instruktioner som kan utföra parallella operationer på 256-bitars vektorer av data. Detta förbättrar SIMD-kapabiliteter och möjliggör betydande prestandaförbättringar för applikationer som kan utnyttja vektorbehandling.

    AVX2, en utökning av AVX, introducerades 2013 och tillför ytterligare instruktioner och funktionalitet. Dessa vektorförlängningar är särskilt användbara i arbetsbelastningar som involverar tung dataparallellism, såsom bild- och videobehandling, fysiksimuleringar, kryptografi och djupinlärning.

    Kontrollera CPU-information

    För att ta reda på om ditt Linux-system stöder AVX och/eller AVX2-instruktioner kan du kontrollera utdata från filen /proc/cpuinfo eller använda grep-kommandot:

    $ grep -o 'avx[^ ]*' /proc/cpuinfo

    Detta kommando skriver ut avx och/eller avx2 (upprepat för varje CPU-kärna) om din CPU stöder dessa instruktionsuppsättningar.

    Exempel på utdata:

    avx
    avx2
    avx512f
    avx512dq
    avx512ifma
    avx512cd
    avx512bw
    avx512vl
    avx512vbmi
    avx512_vbmi2
    avx512_vnni
    avx512_bitalg
    avx512_vpopcntdq
    avx512_vp2intersect
    [...]

    Du kan också använda följande grep-kommandovarianter för att kontrollera om din CPU stöder AVX och AVX2-instruktioner:

    $ grep --color=always -i 'avx' /proc/cpuinfo

    Alternativt kan du söka upp specifikationerna för din CPU-modell online. De flesta moderna CPU:er från Intel (sedan Sandy Bridge 2011) och AMD (sedan Bulldozer 2011) stöder AVX, och senare generationer stöder också AVX2.


  • Wine 9.9 är här

    Wine 9.9 Introducerar Wow64-läge och Förbättrat ARM-stöd

    Wine är en fri och öppen programvara som möjliggör körning av Windows-applikationer på Unix-liknande operativsystem som Linux och macOS. Den fungerar som en kompatibilitetslager.

    Två veckor efter lanseringen av version 9.8 har Wine Project, välkänt för att möjliggöra för Linux- och macOS-användare att köra Windows-applikationer, tillkännagivit den nya versionen Wine 9.9.

    Viktiga Uppdateringar i Wine 9.9

    Den mest framträdande nyheten i denna version är införandet av stöd för det nya Wow64-läget i ODBC (Open Database Connectivity), vilket förbättrar kompatibiliteten och gör Unix-anropsparametrar Wow64-kompatibla.

    Utöver förbättringar i databaskonnektivitet erbjuder Wine 9.9 en mer avancerad CPU-detektion på ARM-plattformar. Detta säkerställer att applikationer körs mer effektivt och optimerar resursanvändningen på olika hårdvaror.

    Versionsanteckningarna nämner även att flera föråldrade funktioner i WineD3D har avlägsnats. WineD3D är en komponent som i realtid översätter DirectX 3D-grafikanrop till OpenGL. Dock specificeras inte exakt vilka funktioner som har tagits bort.

    Som brukligt innehåller Wine 9.9 även ett flertal buggfixar (totalt 38 stycken) som åtgärdar problem rapporterade av användare från tidigare versioner.

    Källkoden för Wine 9.9 kan laddas ner från GitLabs projektsida för dem som är intresserade av att testa eller uppgradera sin nuvarande installation.

    Binärpaket för olika distributioner förväntas bli tillgängliga inom kort. För mer information, vänligen besök tillkännagivandet.

    Nerladdning

    https://gitlab.winehq.org/wine/wine/-/releases/wine-9.9

    Texten ovan på bygger data ifrån

    https://linuxiac.com/wine-9-9-released


  • MX-23.3: Den tredje uppdateringen av MX-23

    MX Linux är en lättanvänd och stabil Linux-distribution baserad på Debian. Den kombinerar eleganta skrivbordsmiljöer som Xfce och KDE med kraftfulla verktyg och omfattande konfigurationsalternativ. MX Linux är känd för sin höga prestanda, pålitlighet och användarvänlighet, vilket gör den idealisk för både nybörjare och erfarna användare.

    MX-23.3, den tredje uppdateringen av vår MX-23-version, är nu tillgänglig. Denna uppdatering innehåller en rad buggfixar, nya kärnor och applikationsuppdateringar sedan vår ursprungliga lansering av MX-23. Om du redan använder MX-23 behöver du inte installera om; alla paket är tillgängliga via de vanliga uppdateringskanalerna eller genom att installera de ändrade applikationerna.

    Höjdpunkter:

    Debian 12.5 ”bookworm” bas
    Denna version inkluderar alla uppdateringar från Debian- och MX-repositorierna. Här är några av höjdpunkterna:

    • ”build-essential” paket inkluderade på ISO
      För de användare som kan behöva kompilera en drivrutin utan internetåtkomst. Detta gällde även i 23.2, men förtjänar att upprepas.
    • Installerarens OEM-läge
      När du använder installerarens OEM-läge kan du välja systemspråk innan användarinställningen börjar, så att installationen sker på det valda språket. Detta är standard i RPI Respin-utgåvan.
    • Pipewire 1.0
      (1.0.4 tillgänglig i testrepo). Detta var också fallet i 23.2, men förtjänar att upprepas eftersom det inte är standard i Debian. För de som undrar: Detta skulle inte listas om det inte användes på ISO:erna, något annat vore löjligt.
    • Uppdaterad manual
      Manualen är nu uppdelad i språk-specifika paket.
    • MX Locale-verktyg
      Inkluderar en funktion för att ta bort alla manualpaket förutom det aktuella systemets standardspråk.
    • zstd-komprimeringsalternativ
      Lagt till live-remaster (antiX live-system).
    • Systemd
      Kan användas på live-system i rudimentär form via init=/lib/systemd/systemd boot-kod. Det kommer att förekomma avmonteringsfel vid avstängning, men vid det laget bör filsystemet redan vara skrivskyddat.
    • Många språkuppdateringar
    • Alla kärnuppdateringar
      Standard Xfce, KDE och fluxbox ISO:erna är alla uppdaterade till den senaste 6.1.90-kärnan. AHS använder nu 6.8.9 liqourix-kärnan.

    Den uppdaterade MX Raspberry Pi Respin har också de senaste paketen tillgängliga från MX- och RPiOS-repositorierna.

    För mer information och nedladdningslänkar, besök vår officiella webbplats.


  • Grafana 11.0 Introducerar Nya Verktyg för Utforskning av Mätvärden och Loggar

    Grafana är ett verktyg för datavisualisering och övervakning som skapar anpassningsbara dashboards från olika datakällor som Prometheus, InfluxDB, och MySQL. Det stödjer realtidsövervakning, larmfunktioner, och är open-source, vilket gör det populärt inom IT och DevOps.

    Grafana 11.0 Introducerar Nya Verktyg för Utforskning av Metrik och Loggar

    Grafana 11.0: Nu med undermappar, bättre visualiseringar, förenklad metriksutforskning, avancerade varningsfunktioner och mer

    För dig som arbetar inom DevOps är denna nyhet säkerligen spännande. Grafana har lanserat version 11.0, som introducerar banbrytande förändringar, inklusive datainsamling utan behov av komplexa frågespråk och förbättrade dashboard-funktioner, vilket lovar en mer intuitiv användarupplevelse.

    Höjdpunkter i Grafana 11.0

    Den största nyheten i Grafana 11.0 är introduktionen av Explore Metrics och Explore Logs. Dessa funktioner gör det möjligt för användare att navigera genom Prometheus (Grafanas övervakningssystem) metrik och Loki (Grafanas loggaggregationssystem) loggar sömlöst utan att behöva skriva någon PromQL eller LogQL.

    Detta är en stor förändring av en enkel anledning: denna frågelösa bläddringsupplevelse förenklar dataanalysen och gör den mer tillgänglig för användare utan teknisk expertis i dessa frågespråk. Här är mer om de två nya tilläggen.

    Explore Metrics erbjuder en publik förhandsvisning i alla utgåvor av Grafana. Det gör det möjligt för användare att enkelt filtrera och visa metrik baserat på etiketter, visualisera relevant data automatiskt och enkelt skifta till relaterad telemetri. Detta inkluderar en innovativ “explore in a drawer”-funktion som förbättrar dashboard-interaktionen utan att förlora sammanhanget.

    Explore Logs, som fortfarande är i en experimentell fas i både Grafana Open Source och Enterprise-utgåvor, fokuserar på att förbättra loggutforskningsprocessen. Användare kan nu se loggvolymer och mönster direkt, vilket ökar effektiviteten i logganalys och upptäckt av avvikelser.

    Grafana 11.0 introducerar också flera förbättringar av dashboard-hantering och visualiseringsmöjligheter. De nya Scenes-drivna Dashboards, tillgängliga i publik förhandsvisning, är utformade för att erbjuda mer dynamiska och stabila dashboards med hjälp av Scenes-biblioteket. Dessutom har ett redigeringsläge lagts till för att förenkla anpassningen av dashboards.

    En annan anmärkningsvärd uppdatering är den allmänna tillgängligheten av undermappar i alla Grafana-utgåvor, vilket förbättrar dashboard-organisation och behörighetshantering på olika teamnivåer.

    Grafana 11.0 använder AI för att automatiskt generera titlar och beskrivningar för paneler och dashboards, vilket gör visualiseringsprocessen snabbare och mer intuitiv. Denna funktion är också tillgänglig i alla Grafana-utgåvor.

    Förbättringar av canvas-visualisering inkluderar nya flödesschemafunktioner, förbättrad elementstyling och utökad data-länkstöd, vilket breddar möjligheterna för kreativ och funktionell datarepresentation.

    Men nyheterna slutar inte här.

    För avancerade användare och administratörer medför Grafana 11.0 flera viktiga förbättringar:

    • Förbättrad PDF-export: Betydande prestandaförbättringar har gjorts för PDF-exportfunktionen, vilket drastiskt minskar tiden det tar att generera rapporter från komplexa dashboards.
    • Omdesign av varningssystemet: Detaljvyn för varningsregler har omdesignats för att ge mer detaljerad insikt och enklare navigering av varningsvillkor och instanser.
    • RBAC för varnings-API:er: Rollbaserad åtkomstkontroll (RBAC) har införts för varningsprovisionerings-API:er för att förbättra säkerhet och efterlevnad.

    Eftersom Grafana 11.0 introducerar vissa förändringar som kan påverka bakåtkompatibiliteten, rekommenderas användare att konsultera den detaljerade ändringsloggen för att säkerställa en smidig uppgradering. Den officiella dokumentationen ger en detaljerad genomgång av alla nya funktioner och förbättringar.

    https://grafana.com/grafana/download

    Artikel ovan bygger på data ifrån

    https://linuxiac.com/grafana-11-0-brings-major-changes


  • Installera Kernel 6.9 på Ubuntu 24.04 LTS

    Linux-kärnan 6.9 förbättrar stöd för AMD P-State ’preferred core’, aktiverar Intel Fastboot för äldre chipsets och inkluderar stora uppdateringar av CPU-timern och workqueue-subsystemet. Förbättrar också AMDGPU-drivrutinen och stödjer fler trådlösa enheter.

    Sammanfattning på Svenska:

    Linux-kärnan 6.9 släpptes den 12 maj 2024 och är nu den senaste stabila kärnan. Ubuntu 24.04 LTS-användare kan installera den via den officiella Ubuntu Mainline Kernel PPA-arkivet. Kärnan inkluderar stöd för Rust på AArch64-arkitekturer, Intel FRED-mekanismen, och AMD SNP-gäster samt uppdaterade drivrutiner för bättre hårdvarustöd.

    Metoder för installation:

    Metod 1: Använda ”Mainline Kernels”-verktyget

    1. Öppna Terminal och kör kommandon för att installera Mainline Kernels-verktyget.
    2. Öppna verktyget från applikationsmenyn, välj ”Linux kernel 6.9.1” och klicka på ”Install”-knappen.
    3. Vänta tills installationen är klar och starta om datorn.

    Fördelar:

    • Får nya kärnversioner automatiskt.
    • Verktyget kan informera om nya kärnversioner om notifieringsfunktionen är aktiverad.

    Metod 2: Manuell installation via kommandorad

    1. Ladda ner specifika kärnpaket för din arkitektur (exempelvis amd64) från Ubuntu Mainline Kernel PPA-arkivet.
    2. Lägg paketen i en mapp i din Hem-katalog.
    3. Kör sudo dpkg -i *.deb i Terminal för att installera paketen.

    Återgå till standardkärnan

    Om problem uppstår med Linux-kärnan 6.9 kan du återgå till Ubuntus standardkärna genom att trycka på Esc vid uppstart, välja ”Advanced options” och välja en annan kärnversion.

    Ovan är sammafattning på Svenskar, på länken nedan hittar du utförligar artikel med skärmdumpar och tydligen beskrivit på Engelska


  • Guide: Hur man använder chroot i Linux

    ”Jails” i Linux isolerar processer och resurser i separata miljöer för ökad säkerhet och stabilitet, genom tekniker som chroot, LXC, och Docker. De skyddar systemet genom att begränsa åtkomsten och skador.

    chroot är ett kraftfullt verktyg i Linux som används för att ändra den upplevda rotkatalogen (root directory) för en process och dess barnprocesser. Detta skapar en isolerad miljö som kan vara användbar för många ändamål, såsom säkerhet, testning och reparation av system. Denna guide kommer att gå igenom grunderna för att använda chroot.

    Vad är chroot?

    chroot står för ”change root” och används för att köra en process i en annan katalog än den faktiska rotkatalogen (/). Detta innebär att processen ser den nya katalogen som sin rot, vilket effektivt isolerar den från resten av systemet.

    Förberedelser

    För att använda chroot behöver du förbereda en katalogstruktur som innehåller alla nödvändiga filer och bibliotek för den miljö du vill skapa. Här är stegen för att sätta upp en enkel chroot-miljö:

    1. Skapa en katalog för din chroot-miljö:
       sudo mkdir -p /var/chroot
    1. Kopiera de nödvändiga systemfilerna och bibliotek till chroot-miljön: Du behöver kopiera binärer, bibliotek och andra nödvändiga filer. Här är ett exempel på hur du kopierar en bash-shell:
       sudo mkdir -p /var/chroot/bin
       sudo cp /bin/bash /var/chroot/bin
    1. Kopiera beroende bibliotek: Använd ldd för att hitta alla bibliotek som bash binären beror på:
       ldd /bin/bash

    Utdata kan se ut så här:

       linux-vdso.so.1 (0x00007ffc6d7ce000)
       libtinfo.so.6 => /lib/x86_64-linux-gnu/libtinfo.so.6 (0x00007f833d7e7000)
       libdl.so.2 => /lib/x86_64-linux-gnu/libdl.so.2 (0x00007f833d7e2000)
       libc.so.6 => /lib/x86_64-linux-gnu/libc.so.6 (0x00007f833d621000)
       /lib64/ld-linux-x86-64.so.2 (0x00007f833d946000)

    Skapa kataloger och kopiera dessa bibliotek till din chroot-miljö:

       sudo mkdir -p /var/chroot/lib/x86_64-linux-gnu
       sudo cp /lib/x86_64-linux-gnu/libtinfo.so.6 /var/chroot/lib/x86_64-linux-gnu/
       sudo cp /lib/x86_64-linux-gnu/libdl.so.2 /var/chroot/lib/x86_64-linux-gnu/
       sudo cp /lib/x86_64-linux-gnu/libc.so.6 /var/chroot/lib/x86_64-linux-gnu/
       sudo cp /lib64/ld-linux-x86-64.so.2 /var/chroot/lib64/

    Använda chroot

    När din chroot-miljö är konfigurerad kan du använda chroot-kommandot för att byta rot och köra en process i denna miljö:

    sudo chroot /var/chroot /bin/bash

    Nu har du en bash-shell som körs inom din chroot-miljö. Du kan verifiera detta genom att använda kommandot pwd för att se den aktuella katalogen, som nu borde visa /.

    Exempel på användningsområden

    • Säkerhet: Använd chroot för att isolera applikationer och minska risken för skador om de komprometteras.
    • Systemreparation: chroot kan användas för att reparera system från en live-CD eller USB-sticka genom att montera och chroota till det installerade systemet.
    • Testning: Skapa isolerade testmiljöer för att köra applikationer eller tjänster utan att påverka det övergripande systemet.

    Begränsningar och säkerhet

    Även om chroot kan ge en viss nivå av isolering, är det inte en fullständig säkerhetslösning. Processer i chroot-miljön kan potentiellt bryta sig ut om de körs som root. För mer robust isolering kan tekniker som containrar (t.ex. Docker) eller virtualisering vara lämpligare.

    Sammanfattning

    chroot är ett kraftfullt verktyg för att skapa isolerade miljöer i Linux. Genom att ändra rotkatalogen för en process och dess barnprocesser kan du säkert testa, reparera eller köra applikationer. Med noggranna förberedelser och medvetenhet om dess begränsningar kan chroot vara en ovärderlig del av din verktygslåda för systemadministration.

    Svenska manual sida för chroot i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Chroot


  • Så kan man kontrollera om ett lösenord fungera ifrån terminalen.

    POP3 (Post Office Protocol 3) är ett protokoll för att hämta e-post från en server till en klient.

    OpenSSL är en mjukvarubibliotek för säkra kommunikationer via SSL/TLS-protokollen.

    Ibland kan det vara lite knepigt att kolla om ett lösenord akutell eller inte. Men ett knep som man kan använda är simulera en pop3 klient. En del GUI klienter har mycket att önska vad det gäller smidighet.

    Kontrollera Inloggning mot en POP3-server med SSL på Linux med OpenSSL

    Att kontrollera inloggning mot en POP3-server som använder SSL med Telnet är inte möjligt eftersom Telnet inte kan hantera SSL-krypterade anslutningar. Istället kan vi använda OpenSSL, som är ett kraftfullt verktyg för att hantera SSL/TLS-anslutningar. I denna artikel går vi igenom hur du kan använda OpenSSL på en Linux maskin för att testa inloggning mot en POP3-server som använder SSL.

    Steg 1: Installera OpenSSL

    De flesta Linux-distributioner levereras med OpenSSL förinstallerat. Du kan kontrollera om OpenSSL redan är installerat genom att köra följande kommando i terminalen:

    openssl version

    Om OpenSSL inte är installerat kan du installera det med ditt paketverktyg. På Debian-baserade system som Ubuntu använder du:

    sudo apt-get install openssl

    På Red Hat-baserade system som Fedora eller CentOS använder du:

    sudo yum install openssl

    Steg 2: Anslut till POP3-servern med OpenSSL

    För att ansluta till POP3-servern via SSL, öppna din terminal och kör följande kommando:

    openssl s_client -connect serveradress:995

    Byt ut serveradress med adressen till din POP3-server. Port 995 är standardporten för SSL på POP3.

    När du kör detta kommando kommer OpenSSL att försöka etablera en SSL-anslutning till den angivna servern och porten. Om anslutningen är framgångsrik kommer du att se en hel del information om SSL-anslutningen samt serverns certifikat.

    Steg 3: Logga in på POP3-servern

    När du har anslutit till POP3-servern kan du börja kommunicera med servern med hjälp av POP3-kommandon. Här är stegen för att logga in:

    1. Ange användarnamn:
      Skriv USER dittanvändarnamn och tryck Enter. Byt ut dittanvändarnamn med ditt faktiska användarnamn. Om användarnamnet accepteras får du ett positivt svar:
       USER dittanvändarnamn
       +OK
    1. Ange lösenord:
      Skriv PASS dittlösenord och tryck Enter. Byt ut dittlösenord med ditt faktiska lösenord. Om lösenordet är korrekt får du ett positivt svar:
       PASS dittlösenord
       +OK Mailbox locked and ready

    Här är ett exempel på hela processen:

    openssl s_client -connect mail.example.com:995
    CONNECTED(00000003)
    depth=0 CN = mail.example.com
    verify error:num=20:unable to get local issuer certificate
    verify return:1
    depth=0 CN = mail.example.com
    verify error:num=21:unable to verify the first certificate
    verify return:1
    ---
    Certificate chain
     0 s:/CN=mail.example.com
       i:/C=US/O=Let's Encrypt/CN=Let's Encrypt Authority X3
    ---
    Server certificate
    -----BEGIN CERTIFICATE-----
    MIIF... (certificate content)
    -----END CERTIFICATE-----
    subject=/CN=mail.example.com
    issuer=/C=US/O=Let's Encrypt/CN=Let's Encrypt Authority X3
    ---
    No client certificate CA names sent
    Peer signing digest: SHA256
    Server Temp Key: X25519, 253 bits
    ---
    SSL handshake has read 3205 bytes and written 305 bytes
    Verification error: unable to verify the first certificate
    ---
    New, TLSv1/SSLv3, Cipher is ECDHE-RSA-AES256-GCM-SHA384
    Server public key is 2048 bit
    Secure Renegotiation IS supported
    Compression: NONE
    Expansion: NONE
    No ALPN negotiated
    SSL-Session:
        Protocol  : TLSv1.2
        Cipher    : ECDHE-RSA-AES256-GCM-SHA384
        Session-ID: E2E8C5D1A5D8E9E5E7B15BB358BE0AD05C3C9E3A07E1ACD6B3A7B5C5E5E2B5C5
        Session-ID-ctx:
        Master-Key: 3B5FA46A8E6B8E3C5C5A3A5B5B5E8E9B5C5A5C5E5E2B5C5A5C5E5E2B5C5A5C5E
        Key-Arg   : None
        PSK identity: None
        PSK identity hint: None
        SRP username: None
        TLS session ticket lifetime hint: 300 (seconds)
        TLS session ticket:
        0000 - 4a 5b 5d 6a 4b 5c 5d 5a-6a 5d 5b 6a 5c 5d 5a 6a   J[5]jK\]Zja][j\]Zja
    
        Start Time: 1587588477
        Timeout   : 7200 (sec)
        Verify return code: 21 (unable to verify the first certificate)
    ---
    +OK Welcome to the mail server
    USER dittanvändarnamn
    +OK
    PASS dittlösenord
    +OK Mailbox locked and ready

    Använda POP3-kommandon

    När du har loggat in framgångsrikt kan du använda olika POP3-kommandon för att hantera din e-post. Här är några vanliga kommandon:

    • STAT: Få en översikt över antalet meddelanden och den totala storleken på inkorgen.
      STAT
      +OK 2 320
    • LIST: Lista alla meddelanden med deras respektive storlekar.
      LIST
      +OK 2 messages (320 octets)
      1 160
      2 160
    • RETR [nummer]: Hämta ett specifikt meddelande.
      RETR 1
      +OK 160 octets
      (meddelandetext)
    • QUIT: Avsluta sessionen.
      QUIT
      +OK dewey POP3 server signing off

    Sammanfattning

    Att använda OpenSSL för att kontrollera inloggning mot en POP3-server som använder SSL är en effektiv metod för att säkerställa att dina inloggningsuppgifter och anslutningen fungerar som de ska. Genom att följa stegen ovan kan du enkelt testa och felsöka din POP3-anslutning på en Linux-maskin. Detta är särskilt användbart för systemadministratörer och IT-proffs som behöver säkerställa att e-posttjänsterna fungerar korrekt och säkert.


  • Bättre stöd för DRM gör att fler spel kan spelas på linux.

    Digital Rights Management (DRM) är teknologier och metoder som används för att skydda upphovsrättsskyddat material från obehörig användning och kopiering. DRM begränsar hur digitalt innehåll som musik, filmer och e-böcker kan användas, delas och distribueras, vilket skyddar upphovsmännens rättigheter.

    NVK är en öppen källkodsdrivrutin utvecklad för NVIDIA-grafikkort som en del av Mesa-projektet. Mesa är en samling av grafikdrivrutiner och bibliotek som tillhandahåller stöd för olika grafik-API:er som OpenGL, Vulkan och andra. NVK strävar efter att förbättra stöd och prestanda för NVIDIA-grafikkort på Linux-baserade system.

    Den här veckan har Collabora gjort en viktig uppdatering av NVK, den nya Vulkan-drivrutinen för NVIDIA-hårdvara, genom att lägga till stöd för en ny funktion. Denna funktion har även inkluderats i den kommande versionen av Mesa 24.1, vilket är en stor nyhet för Linux-användare.

    Den nya funktionen, kallad DRM format modifiers, är avgörande för att förbättra hur bilder hanteras och delas mellan olika program och systemkomponenter i Linux. Normalt sett är det en utmaning att dela bilder mellan program eftersom de använder olika sätt att hantera bilddata. Den nya funktionen gör det möjligt för program att tydligt kommunicera hur bilderna är organiserade, vilket gör att de kan dela bilder mer effektivt och utan missförstånd.

    Ett konkret exempel på hur detta fungerar är när du använder ett program som renderar bilder och skickar dem till ett annat program som sammanställer dessa bilder för att visa dem på skärmen. Den nya funktionen gör att denna process går smidigare och snabbare genom att alla program och systemkomponenter nu har en gemensam metod för att förstå och hantera bilddata.

    Detta är särskilt viktigt för spel och andra grafikintensiva applikationer på Linux, eftersom det kan förbättra prestandan och minska risken för grafikproblem. Dessutom var denna funktion den sista biten som behövdes för att få GameScope att fungera korrekt, vilket ytterligare förbättrar spelupplevelsen på Linux.

    Under arbetet med att implementera denna funktion stötte vi på några problem med den äldre drivrutinen Nouveau, som hade buggar som gjorde det svårt att hantera bilddelning korrekt. För att lösa dessa problem har vi gjort några justeringar i NVK, vilket säkerställer att den nya funktionen fungerar som den ska och att bilder kan delas effektivt även med äldre program.

    Sammanfattningsvis innebär denna uppdatering att NVK nu är bättre rustat för att hantera moderna grafikkrav på Linux, vilket ger en smidigare och mer pålitlig användarupplevelse. Vi ser fram emot att se hur dessa förbättringar kommer att påverka användare och utvecklare framöver.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/implementing-drm-format-modifiers-in-nvk.html


  • Så installer du OpenProjekt på Debian

    OpenProject är en webbaserad projektledningsprogramvara med öppen källkod. Den erbjuder verktyg för uppgiftshantering, tidsplanering, tidsspårning och samarbete. Funktioner inkluderar Gantt-diagram, Kanban-tavlor och projektöversikter, vilket underlättar effektiv projektledning och teamarbete.

    OpenProject är en programvara för projektledning skriven i Ruby on Rails och AngularJS, och är främst en fork av ChiliProject, som i sin tur var en fork av Redmine. Den kan användas för att hantera projekt över olika team och avdelningar och erbjuder många funktioner som agila metoder och scrum, felspårning, Wikis, forum, uppgiftshantering, team-samarbete, projektplanering och releasehantering.

    Denna handledning kommer att guida dig genom installationen av OpenProject på en Debian 12-server. Du kommer att konfigurera OpenProject med PostgreSQL som databas och Apache som en omvänd proxy.

    Innan du börjar, se till att du har följande krav uppfyllda:

    • En Debian 12-server med minst 4GB minne
    • En icke-root användare med sudo-behörigheter
    • Ett domännamn pekat till din server IP-adress

    Försättning följer på länken

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-openproject-on-debian-12

    Här kan du ladda ner programmet

    https://www.openproject.org/download-and-installation


  • Över 400 000 servrar har skadliga programmet Ebury.

    Lede fi anfaller
    Ebury-viruset är en avancerad typ av skadlig kod som främst riktar sig mot Linux, FreeBSD och OpenBSD servrar och SSH-tjänster. Det upptäcktes först 2011 och används av cyberkriminella för att stjäla inloggningsuppgifter och ta kontroll över infekterade system. Ebury-viruset kan sprida sig till andra maskiner genom att kompromettera SSH-nycklar och erbjuder angriparna bakdörrsaccess till nätverk. Denna skadliga kod är känd för att vara svår att upptäcka och kan orsaka betydande säkerhetsproblem för drabbade organisationer.

    Ebury-botnetten komprometterar över 400,000 Linux-servrar

    ESET-forskare har släppt en djupgående undersökning av en av de mest avancerade server-sidiga malwarekampanjerna, Ebury, som fortfarande växer och har komprometterat hundratusentals servrar under minst 15 års tid.

    Ebury-gruppen och deras botnet har genom åren spridit skräppost, omdirigerat webbtrafik och stulit inloggningsuppgifter. På senare år har de även börjat stjäla kreditkort och kryptovaluta. Ebury har fungerat som en bakdörr och komprometterat nästan 400,000 Linux-, FreeBSD- och OpenBSD-servrar, varav över 100,000 fortfarande var komprometterade i slutet av 2023. I många fall kunde Ebury-operatörerna få full tillgång till stora servrar hos internetleverantörer och välkända hostingföretag.

    Ebury, som varit aktiv sedan minst 2009, är en OpenSSH-bakdörr och credential stealer. Den används för att distribuera ytterligare malware för att tjäna pengar på botnettet (som moduler för webbtrafikomdirigering), proxytrafik för skräppost, utföra adversary-in-the-middle-attacker (AitM) och vara värd för stödjande skadlig infrastruktur. I AitM-attacker har ESET observerat över 200 mål på mer än 75 nätverk i 34 länder mellan februari 2022 och maj 2023.

    Operatörerna har använt Ebury-botnettet för att stjäla kryptovalutaplånböcker, inloggningsuppgifter och kreditkortsuppgifter. ESET har upptäckt nya malwarefamiljer som skapats och distribuerats av gruppen för ekonomisk vinning, inklusive Apache-moduler och en kärnmodul för att omdirigera webbtrafik. Ebury-operatörerna har också använt zero-day-sårbarheter i administratörsprogramvara för att kompromettera servrar i stor skala.

    Efter att ett system har komprometterats exfiltreras flera detaljer. Genom att använda de kända lösenorden och nycklarna som erhållits på systemet försöker man logga in på relaterade system med dessa uppgifter. Varje ny huvudversion av Ebury introducerar viktiga förändringar, nya funktioner och fördunklingstekniker.

    ”Vi har dokumenterat fall där hostingföretagens infrastruktur har komprometterats av Ebury. I dessa fall har vi sett Ebury distribueras på servrar uthyrda av dessa leverantörer, utan varning till hyresgästerna. Detta resulterade i fall där Ebury-aktörerna kunde kompromettera tusentals servrar på en gång,” säger Marc-Etienne M. Léveillé, ESET-forskaren som undersökt Ebury i mer än ett decennium. Det finns ingen geografisk gräns för Ebury; det finns servrar komprometterade med Ebury i nästan alla länder i världen. När en hostingleverantör komprometterades ledde det till ett stort antal komprometterade servrar i samma datacenter.

    Samtidigt verkar inga vertikaler vara mer målade än andra. Offren inkluderar universitet, små och stora företag, internetleverantörer, kryptovalutahandlare, Tor exit-noder, delade hostingföretag och dedikerade serverleverantörer, för att nämna några.

    I slutet av 2019 komprometterades infrastrukturen hos en stor och populär domänregistrar och webhosting-leverantör i USA. Totalt komprometterades cirka 2,500 fysiska och 60,000 virtuella servrar av angriparna. En mycket stor del, om inte alla, av dessa servrar delas mellan flera användare för att vara värd för webbplatser för mer än 1,5 miljoner konton. I en annan incident komprometterades totalt 70,000 servrar från den hostingleverantören av Ebury 2023. Kernel.org, som är värd för källkoden till Linux-kärnan, har också varit ett offer för Ebury.

    ”Ebury utgör ett allvarligt hot och en utmaning för Linux-säkerhetsgemenskapen. Det finns ingen enkel fix som skulle göra Ebury ineffektiv, men en handfull åtgärder kan tillämpas för att minimera dess spridning och påverkan. En sak att inse är att det inte bara händer organisationer eller individer som bryr sig mindre om säkerhet. Många mycket tekniskt kunniga individer och stora organisationer finns bland offren,” avslutar Léveillé.

    Artikel ovan bygger på data ifrån


  • Proton Mail lanserar desktopapplikationer för alla större plattformar

    När ondska lägger pussel gäller det att behålla sin bit. Förr använde man Enigma , idag får använda proton mail istället.

    Proton Mail lanserar desktopapplikationer för alla större plattformar

    Proton Mail har nu lanserat desktopapplikationer för alla större plattformar, vilket gör det enklare för deras över 100 miljoner användare att skicka och ta emot krypterade e-postmeddelanden. Med denna nya applikation slipper användarna besväret med att söka, öppna och logga in på webappen varje gång de behöver kolla sin inkorg eller skicka ett mejl.

    Varför använda Proton Mail?

    Om du inte har ett Proton Mail-konto och funderar på om det är värt att använda, kan du läsa vår artikel som förklarar e-postkryptering, dess betydelse och Proton Mail.

    Installera Proton Mails desktopapp på Linux

    Proton Mail erbjuder för närvarande en betaversion av sin desktopapp för Linux. Denna applikation synkroniserar dina Proton Mail- och Proton Kalender-data och erbjuder alla funktioner och säkerhetsalternativ som finns på webbappen.

    För att installera appen, besök Proton Mails officiella webbplats och gå till nedladdningssidan. Scrolla ner till sektionen ”Download desktop apps” och klicka på ”Download for Linux” för att ladda ner installationsfilen.

    När nedladdningen är klar, öppna terminalen och navigera till katalogen där installationsfilen finns:

    cd /sökväg/till/installationsfilen

    Extrahera och installera sedan filen:

    tar -xzvf proton-mail-desktop-beta-linux-x86_64.tar.gz
    sudo ./install.sh

    Ställa in e-post i Proton Mails desktopapp

    Efter installationen kan du öppna Proton Mail-applikationen genom att klicka på ”Show Applications” och söka efter Proton Mail-ikonen. Dubbelklicka på ikonen för att öppna appen.

    Vid första inloggningen, om du inte är en betalande användare, kommer en popup att visas där du kan klicka på ”Start free trial” för att njuta av en 14-dagars gratis testversion av Proton Mail desktop-appen.

    I vänster sidofält hittar du flera alternativ för att ställa in din e-post. Här är några av de viktigaste funktionerna:

    • Upptäck sekretessfunktioner: Få detaljer om appens sekretessfunktioner, som skydd mot spårare, ”for your eyes only” och blockering av oönskade avsändare.
    • Automatisk vidarebefordran från Gmail: Logga in på ditt Gmail-konto och vidarebefordra dina Gmail-mejl till ditt Proton Mail-konto. Detta hjälper dig att upptäcka eventuella skadliga länkar eller spårare i mejlen.
    • Uppdatera din inloggnings-e-post: Förbättra säkerheten på dina onlinekonton genom att uppdatera din inloggnings-e-post från mindre säkra adresser till din Proton Mail-adress.
    • Mobilappar: Skaffa Proton Mails Android- och iOS-appar för att använda tjänsten på din mobiltelefon.

    Efter att ha ställt in din e-post, kan du använda Proton Mail desktop-appen gratis i 14 dagar. Du får enkel tillgång till dina e-postmeddelanden, kontakter, säkerhetsinställningar och Proton Kalender via appen.

    Uppgradera till en betald plan

    Om du bestämmer dig för att uppgradera till en betald plan efter testperioden kan du enkelt göra detta genom att klicka på inställningsikonen i det övre högra hörnet av skärmen.

    Avinstallera Proton Mails desktopapp på Linux

    Om du vill avinstallera Proton Mail desktop-appen från ditt system kan du köra något av följande kommandon beroende på din distribution:

    För Debian-baserade distributioner: (

    sudo apt remove proton-mail

    För Red Hat-baserade distributioner:

    sudo yum remove proton-mail

    På detta sätt tas Proton Mail desktop-appen bort från ditt Linux-system.

    Prova andra säkra e-posttjänster

    Det är alltid bra att använda en säker, end-to-end krypterad e-posttjänst, speciellt för professionella sammanhang som innehåller konfidentiell information. Om du inte gillar Proton Mail, bör du utforska andra säkra e-postalternativ tills du hittar den som passar dig bäst.

    Texten ovan bygger på data ifrån


  • Hur du Skapar en Egen GPS-spårare med Ulogger på Linux

    Ulogger är en lätt GPS-applikation som spårar dina resor och aktiviteter. Den loggar platsdata, rutter och hastighet i realtid. Perfekt för resor, träning eller äventyr, den är användarvänlig och sparar batteri. Ulogger möjliggör enkel delning av dina rutter och upplevelser med vänner och sociala nätverk.

    Ulogger är en lättvikts GPS-spårningsserver för Linux, med en dedikerad mobilapp. I denna guide visar vi hur du installerar Ulogger på en Ubuntu 24.04-server och länkar den till din Android-telefon.

    Varför Välja Ulogger?

    Ulogger är ett utmärkt val av flera skäl:

    • Lättvikts och Effektiv: Körs smidigt även på servrar med begränsade resurser.
    • Kompatibilitet med Geolokationsfiler: Kan importera och exportera standard geolokationsfiler som KML och GPX, vilket gör det enkelt att migrera din befintliga GPS-data.
    • Öppen Källkod: Som gratis och öppen källkod, låter Ulogger vem som helst granska och förbättra koden, vilket ökar säkerheten och tillförlitligheten.

    Förutsättningar

    Innan du börjar, se till att du har följande:

    • En Ubuntu 24.04 VPS med minst 2GB RAM.
    • Ett registrerat domännamn.
    • Grundläggande kunskaper i Linux kommandorad.

    Steg 1: Uppdatera Systemet

    Först, uppdatera systemets paketlista och uppgradera installerade paket:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade -y

    Steg 2: Installera Nödvändiga Beroenden

    Installera nödvändiga paket:

    sudo apt install git nginx python3 python3-venv python3-pip -y

    Steg 3: Klona Ulogger Repositorium

    Klona Ulogger serverns repository från GitHub:

    git clone https://github.com/bfabiszewski/ulogger-server.git
    cd ulogger-server

    Steg 4: Skapa en Python Virtuell Miljö

    Skapa och aktivera en Python virtuell miljö:

    python3 -m venv venv
    source venv/bin/activate

    Steg 5: Installera Python Beroenden

    Installera nödvändiga Python-paket:

    pip install -r requirements.txt

    Steg 6: Konfigurera Ulogger

    Kopiera den exempelkonfigurationsfilen och redigera den efter din setup:

    cp ulogger.cfg.sample ulogger.cfg
    nano ulogger.cfg

    Modifiera ulogger.cfg-filen för att matcha ditt domännamn och andra inställningar.

    Steg 7: Sätt Upp Databasen

    Initialisera SQLite-databasen:

    python manage.py migrate

    Steg 8: Skapa en Administratörsanvändare

    Skapa en superanvändare för att hantera Ulogger:

    python manage.py createsuperuser

    Steg 9: Konfigurera Nginx

    Konfigurera Nginx för att betjäna Ulogger. Skapa en ny konfigurationsfil:

    sudo nano /etc/nginx/sites-available/ulogger

    Lägg till följande innehåll, ersätt your_domain med ditt faktiska domännamn:

    server {
        listen 80;
        server_name your_domain;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:8000;
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }

    Aktivera den nya sajten och starta om Nginx:

    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/ulogger /etc/nginx/sites-enabled/
    sudo systemctl restart nginx

    Steg 10: Kör Ulogger

    Starta Ulogger-servern:

    python manage.py runserver 127.0.0.1:8000

    Steg 11: Länka din Android-telefon

    1. Installera Ulogger-appen: Ladda ner och installera Ulogger-appen från Google Play Store.
    2. Konfigurera Appen: Öppna appen, ange din servers URL (t.ex. http://your_domain) och inloggningsuppgifterna för användaren du skapade.
    3. Börja Spåra: Börja spåra din plats genom att starta spårningstjänsten i appen.

    Slutsats

    Genom att följa dessa steg har du nu en fullt fungerande GPS-spårningsserver med Ulogger på din Ubuntu 24.04 VPS. Med dess kompatibilitet med standard geolokationsfiler och öppen källkod är Ulogger ett pålitligt och mångsidigt val för GPS-spårningsbehov.

    Lycka till med spårningen!

    En del av innehåller ovan kommer ifrån denna artikel


  • Nyheter i Neovim 0.10

    Neovim är en snabb och flexibel terminalbaserad textredigerare med öppen källkod, baserad på Vim. Den erbjuder omfattande anpassningsmöjligheter och är känd för sitt effektiva arbetsflöde. Med version 0.10 introduceras förbättrat färgschema, inbyggd kommentarsfunktion, terminalförbättringar och avancerad LSP-stöd.

    Neovim, en terminalbaserad textredigerare med öppen källkod och rötter i Vim, har nyligen släppt version 0.10. Denna uppdatering, den längsta releasecykeln sedan version 0.5, introducerar en mängd nya funktioner och förbättringar, samt några brytande förändringar. Det är rekommenderat att läsa de fullständiga release-noterna, som kan visas direkt i Neovim med kommandot :h news. Här finns information om nya funktioner, deprecations och brytande förändringar, särskilt viktigt för plugin-författare.

    Låt oss dyka ner i några av de mest framstående nyheterna i denna omfattande uppdatering.

    Förbättrade standardinställningar

    Nytt färgschema

    Neovim har länge behövt ett nytt standardfärgschema. Det tidigare färgschemat hade problem med både tillgänglighet och estetik, särskilt vid användning som diff-visare. Neovim 0.10 introducerar ett nytt standardfärgschema, heroisk bidragit av Evgeni Chasnovski, som navigerade genom många designbegränsningar för att förbättra användarupplevelsen.

    Nya standardmappningar för LSP och diagnostik

    Neovim 0.10 lägger till nya standardmappningar för LSP (Language Server Protocol) och diagnostik. I Normal-läge mappas K till vim.lsp.buf.hover(), vilket visar information om funktionen eller variabeln under markören. Diagnostiknavigering inkluderar [d och ]d för att gå till föregående respektive nästa diagnostik, samt <C-W>d för att öppna diagnostikinformation i ett flytande fönster.

    Inbyggd kommentarsfunktion

    Neovim 0.10 inkluderar nu en inbyggd funktion för att kommentera och avkommentera text, inspirerad av vim-commentary-plugin. Den nya implementationen i Lua stödjer Tree-sitter för injicerade språk, vilket gör det enkelt att hantera kommentarer i filer med blandade språk.

    Förbättringar i terminalens användargränssnitt

    Synkroniserad utmatning

    Nya synkroniseringsfunktioner minskar flimmer och rivning genom att batcha UI-uppdateringar, vilket ger en smidigare visuell upplevelse, särskilt vid snabba UI-uppdateringar från plugins.

    Synkronisering med systemets urklipp

    Neovim kan nu använda OSC 52 escape-sekvensen för att läsa från och skriva till systemets urklipp, vilket gör urklippshantering sömlös även under SSH-sessioner.

    Hyperlänkar

    Neovim 0.10 stödjer nu hyperlänkar med OSC 8-sekvensen, vilket gör länkar klickbara i Markdown-filer och förbättrar redigeringsupplevelsen.

    Automatisk detektering av truecolor

    Neovim 0.10 kan nu automatiskt upptäcka om terminalen stödjer truecolor och aktivera ’termguicolors’ för optimal färgåtergivning.

    Förbättringar i LSP

    Den nya versionen lägger till stöd för LSP inlay hints, vilket visar typanteckningar direkt i redigeraren, och fler standardmappningar för att förbättra diagnostik och navigering. Detta gör det enklare för användare att komma igång med LSP-funktioner utan omfattande konfiguration.

    Tree-sitter Query Editor

    Neovim 0.10 introducerar en frågeredigerare för Tree-sitter, vilket gör det möjligt att skriva och testa queries i realtid. Detta verktyg, kombinerat med den befintliga Tree-sitter-inspektören, erbjuder en kraftfull miljö för att arbeta med syntaxträd.

    Övriga nyheter

    • :terminal-kommandot accepterar nu modifierare för bättre fönsterhantering.
    • gx i Normal-läge öppnar länkar under markören i webbläsaren.
    • Tree-sitter-baserad syntaxmarkering är nu standard för Lua, Vimdoc och Tree-sitter-queries.
    • Nya tangentbindningar för makroexekvering och kompatibilitet med Kitty-tangentbordsprotokollet.

    Framtidsplaner

    Neovim-projektet planerar att ytterligare förbättra LSP och Tree-sitter-upplevelsen, med pågående arbete på inbyggt stöd för snippets och autocompletion. Det finns även planer på att integrera funktionalitet från nvim-lspconfig för att förenkla användningen.

    Bli involverad

    Om du är en Neovim-användare, uppmuntras du att bli involverad, antingen genom att bidra direkt till Neovim-projektet eller genom att skapa plugins. Om du stöter på problem eller har förbättringsförslag, tveka inte att dela med dig i communityn.

    Tack för att du använder Neovim! Förhoppningsvis kommer nästa uppdatering lite snabbare.

    Kommando gudie till vim.

    I Vim finns det många tangentbords- och andra kommandon som kan användas för att navigera, redigera och manipulera text. Här är en sammanfattning av några av de vanligaste och mest användbara kommandona:

    Navigering

    • h, j, k, l: Flytta markören vänster, ner, upp, höger.
    • 0: Flytta till början av raden.
    • $: Flytta till slutet av raden.
    • w: Hoppa till början av nästa ord.
    • b: Hoppa till början av föregående ord.
    • gg: Flytta till början av filen.
    • G: Flytta till slutet av filen.
    • Ctrl+u: Scrolla upp en halv skärmsida.
    • Ctrl+d: Scrolla ner en halv skärmsida.

    Inmatningslägen

    • i: Sätt in text före markören.
    • a: Sätt in text efter markören.
    • I: Sätt in text i början av raden.
    • A: Sätt in text i slutet av raden.
    • o: Sätt in en ny rad under den nuvarande.
    • O: Sätt in en ny rad ovanför den nuvarande.
    • Esc: Gå tillbaka till kommandoläget.

    Redigering

    • x: Ta bort tecknet under markören.
    • dd: Ta bort hela raden.
    • yy: Kopiera hela raden.
    • p: Klistra in efter markören.
    • u: Ångra den senaste ändringen.
    • Ctrl+r: Gör om den senaste ångrade ändringen.
    • cw: Byt ut från markören till slutet av ordet.
    • r: Ersätt tecknet under markören.

    Sökning och ersättning

    • /text: Sök efter ”text” framåt i filen.
    • ?text: Sök efter ”text” bakåt i filen.
    • n: Nästa träff i sökningen.
    • N: Föregående träff i sökningen.
    • :%s/old/new/g: Ersätt alla förekomster av ”old” med ”new” i hela filen.
    • :noh: Ta bort markeringen av sökresultat.

    Fönsterhantering

    • :split eller :sp: Dela fönstret horisontellt.
    • :vsplit eller :vsp: Dela fönstret vertikalt.
    • Ctrl+w, h: Flytta till vänstra fönstret.
    • Ctrl+w, l: Flytta till högra fönstret.
    • Ctrl+w, j: Flytta till fönstret nedanför.
    • Ctrl+w, k: Flytta till fönstret ovanför.
    • Ctrl+w, q: Stäng aktuellt fönster.

    Buffertar och filer

    • :e filename: Öppna en fil.
    • :w: Spara filen.
    • :q: Avsluta Vim.
    • :wq: Spara och avsluta.
    • :q!: Avsluta utan att spara.
    • :bnext eller :bn: Gå till nästa buffert.
    • :bprev eller :bp: Gå till föregående buffert.
    • :bd: Stäng aktuell buffert.

    Markeringar

    • v: Börja visuell markering.
    • V: Börja visuell markering för hela raden.
    • Ctrl+v: Börja blockvisuell markering.

    Detta är bara en grundläggande lista över kommandon i Vim. Det finns många fler kommandon och kortkommandon som kan anpassas för att passa specifika behov och arbetsflöden.

    https://gpanders.com/blog/whats-new-in-neovim-0.10


  • WinAmp blir öppen källkod.

    WinAmp bli öppenkällkod, vilket innebär att den kan portas till linux.

    Winamp, det välkända musikspelarprogrammet, återvänder som ett öppen källkodsprojekt under det nya namnet FreeLLama. Projektet välkomnar utvecklare från hela världen att bidra till att vidareutveckla och modernisera denna klassiska programvara. Det är en spännande nyhet som väcker nostalgiska känslor hos många.

    För dem som kanske inte är bekanta med Winamp, kan det vara värt att nämna att det under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det ledande programmet för att spela musik på datorer, liknande hur Google idag är synonymt med internetsökningar.

    Från och med den 24 september 2024 kommer Winamp under sitt nya namn, FreeLLama, att ge utvecklare över hela världen tillgång till dess källkod. Syftet är att återuppliva programmet och återinföra det som en nyckelaktör inom musikspelare.

    FreeLLama siktar på att bevara Winamps ursprungliga kärna samtidigt som nya innovationer uppmuntras. Utvecklare som deltar i projektet kommer att ha möjlighet att arbeta på allt från att förbättra användargränssnittet till att integrera nya ljudformat och utöka kompatibilitet med olika enheter.

    ”Det här beslutet kommer utan tvekan att glädja miljontals nuvarande och tidigare användare,” sa en talesperson för Winamp. ”Vi kommer initialt att fokusera på att utveckla nya mobila versioner, men det är också viktigt för oss att fortsätta stödja våra många Windows-användare. Deras erfarenhet kommer att dra nytta av kreativiteten hos tusentals utvecklare.”

    Trots det nya öppna tillvägagångssättet kommer Winamp att behålla kontrollen över den officiella versionen av programvaran, vilket säkerställer att projektets riktning förblir i linje med företagets vision.

    För utvecklare som är intresserade av att delta i FreeLLama-projektet finns det mer information och registreringsmöjligheter tillgängliga på projektets webbplats.

    https://about.winamp.com/free-llama


  • Onda krafter vill att man ska logga in med ID-kort på internet och sociala medier.

    Normalt sätt bry sej inte Linux.se om politik. Men eftersom det är EU och det finns onda krafter i vårt samhälle vill använda politik för begränsa friheten på internet, så gör vi ett undantag.

    Socialdemokraterna föreslår genom EU att införa regler som förhindrar skapandet av falska konton på sociala medier. Enligt partiledaren Magdalena Andersson bör det vara möjligt att identifiera varje konto med en specifik individ.

    Ovasätt man står politisk, bör man kanske undvika att rösta på partier som vill att EU skall bli ett storebror samhälle, där man skall registrar sej på för att få uttrycka en åsikt.


  • OpenLiteSpeed på Ubuntu 22.04

    OpenLiteSpeed är en open source webserver utvecklad av LiteSpeed Technologies. Den erbjuder hög prestanda, robust säkerhet och en användarvänlig webbaserad kontrollpanel. OpenLiteSpeed är känd för sin händelsedrivna arkitektur och effektiv resursanvändning. Den stöder avancerade funktioner som HTTP/3, QUIC, och automatisk SSL-certifikathantering. Perfekt för att hantera webbplatser, applikationer och innehållsleveransnätverk, är den ett populärt val för utvecklare och administratörer.

    Sammanfattning: Installera OpenLiteSpeed Web Server på Ubuntu 22.04

    OpenLiteSpeed är en populär open-source webserver utvecklad av LiteSpeed Technologies. Den är känd för sin höga prestanda, säkerhet och användarvänliga webbaserade kontrollpanel. Följ dessa steg för att installera OpenLiteSpeed på Ubuntu 22.04:

    Steg 1: Uppdatera systemet

    Innan du börjar installationen, uppdatera systemet:

    sudo apt update -y
    sudo apt upgrade -y

    Steg 2: Aktivera LiteSpeed Repository

    Aktivera LiteSpeed’s repository med detta kommando:

    sudo wget -O - https://repo.litespeed.sh | sudo bash

    Uppdatera paketlistan:

    sudo apt update

    Steg 3: Installera OpenLiteSpeed och LSPHP

    Installera OpenLiteSpeed och LiteSpeed PHP (LSPHP 8.1) med följande kommando:

    sudo apt install openlitespeed lsphp81 -

    Steg 4: Ställ in administratörslösenord

    Kör skriptet för att konfigurera administratörens användarnamn och lösenord:

    sudo /usr/local/lsws/admin/misc/admpass.sh

    Följ anvisningarna och ange ett starkt lösenord.

    Steg 5: Starta OpenLiteSpeed-tjänsten

    Kontrollera att tjänsten är aktiv:

    sudo systemctl status lsws

    Om tjänsten inte körs, starta den:

    sudo systemctl start lsws

    Steg 6: Skydda WebAdmin-åtkomst

    För att skydda WebAdmin-konsolen, ändra standardlösenordet till ett starkt och unikt lösenord:

    1. Gå till ”WebAdmin Settings”.
    2. Välj ”Users” från menyn till vänster.
    3. Ange ditt nuvarande lösenord och skapa ett nytt starkt lösenord.
    4. Klicka på ”Save” för att spara ändringarna.

    Begränsa åtkomst till OpenLiteSpeed WebAdmin

    Begränsa åtkomst till WebAdmin-gränssnittet till specifika IP-adresser eller nätverk för att öka säkerheten.

    1. Gå till ”Server Configuration”-fliken.
    2. Välj ”Security” från menyn till vänster.
    3. I avsnittet ”Access Control”, klicka på ”Edit”.
    4. Under sektionen ”Allowed List”, ange de IP-adresser eller IP-intervall som ska ha åtkomst till WebAdmin-konsolen (t.ex. 202.0.117.22 för en enskild IP-adress eller 202.0.117.0/24 för ett helt subnät).
    5. Du kan också lägga till specifika IP-adresser i sektionen ”Denied List” för att blockera dem från att komma åt WebAdmin-gränssnittet.

    Konfigurera OpenLiteSpeed WebAdmin Access Logs

    Att regelbundet kontrollera WebAdmin-åtkomstloggarna är en bra praxis för att upptäcka misstänkt aktivitet. Loggarna kan visa om någon har misslyckats med flera inloggningsförsök eller har åtkomst till konsolen vid ovanliga tider.

    1. Gå till ”Server Configuration”-fliken.
    2. Välj ”Log” från menyn till vänster.
    3. Aktivera åtkomstloggning för WebAdmin-gränssnittet genom att kryssa i de relevanta rutorna.

    Genom att följa dessa steg har du framgångsrikt installerat, säkrat och konfigurerat din OpenLiteSpeed web server på Ubuntu 22.04.

    Ovan är sammafattning på Svenska, läs den fullstädig artikel på Engelska

    How to Install OpenLiteSpeed Web Server on Ubuntu 22.04


  • Rocky Linux 9.4 Släppt: Här är Vad Som är Nytt

    Rocky Linux är en community-driven, open-source Linux-distribution som skapades som en klon av CentOS. Den erbjuder stabilitet, kompatibilitet och prestanda för företag och utvecklare. Rocky Linux är känd för sin långsiktiga support och sömlösa migration från CentOS-system.

    Rocky Linux, ett populärt operativsystem på företagsnivå, har nyligen släppt sin version 9.4, som kommer med en rad uppdateringar och förbättringar för att stärka användarupplevelsen över både moln- och containerplattformar. Här är en genomgång av de viktigaste nyheterna och förändringarna i denna version.

    Förbättrade Avbildningsbyggen

    En av de mest betydande uppdateringarna i Rocky Linux 9.4 är förbättringarna inom avbildningsbyggen. Denna version introducerar KIWI, en ny avbildningsbyggare från openSUSE, som är designad att ersätta det äldre ImageFactory-systemet. Målet med KIWI är att effektivisera byggprocessen och göra uppdateringar mer frekventa och konsekventa över alla molnleverantörer. Dock använder några avbildningar, såsom Vagrant-VBox och OCP-Base, fortfarande det gamla systemet.

    Viktiga Molnuppdateringar

    För användare som distribuerar Rocky Linux på Microsoft Azure, finns det en viktig förändring att notera. Utgivarens konto har ändrats, vilket gör tidigare avbildningar föråldrade. Användare uppmanas att byta till det nya kontot genom att följa riktlinjerna på Rocky Linux-forumen. Rocky Linux fortsätter även att vara tillgängligt utan kostnad via Azure Community Gallery.

    Nya Funktioner och Förbättringar

    Rocky Linux 9.4 introducerar flera nya funktioner och förbättringar, bland annat:

    • Image Builder: Användare kan nu specificera anpassade monteringspunkter och välja mellan olika partitioneringslägen såsom auto-lvm, lvm och raw.
    • Säkerhet: Utgåvan inkluderar flera säkerhetsförbättringar, inklusive SELinux användarrymden version 3.6, Keylime serverkomponenter för förbättrad TPM-baserad säkerhet och anpassningsbara TLS/SSL-krypteringsinställningar för Rsyslog.

    Uppdaterade Programkomponenter

    Denna release uppdaterar också flera viktiga programkomponenter som är avgörande för utvecklare:

    • Språk och Databaser: Uppdaterade versioner av Python 3.12, Ruby 3.3, PHP 8.2, Nginx 1.20, MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16 är nu tillgängliga. Git och Git LFS har också uppgraderats till nyare versioner.
    • Kompilatorer och Utvecklingsverktyg: LLVM 17, Rust 1.75, Go 1.21, GCC-verktygssatser och fler har fått versionshöjningar.

    Avskrivningar och Uppgraderingsvägar

    Versionsinformationen nämner också flera avskrivningar, inklusive vissa versioner av Node.js, .NET och OpenJDK, som inte kommer att få fler uppdateringar efter deras slutdatum 2024. Användare rekommenderas att övergå till stödda versioner för att fortsätta få uppdateringar.

    Uppgradering och Tillgänglighet

    Användare som kör någon version av Rocky Linux 9.x kan enkelt uppgradera till 9.4 genom att köra kommandot sudo dnf -y upgrade. Användare av Rocky 8 rekommenderas dock att utföra en ny installation, eftersom det inte finns någon officiell direkt uppgraderingsväg från version 8 till 9.4. En guide för uppgradering finns tillgänglig, men användningen sker på egen risk.

    Rocky Linux 9.4 är tillgängligt för fyra arkitekturer: Intel/AMD (x86_64), ARM64 (aarch64), IBM PowerPC (ppc64le) och IBM Z (s390x). Installations-ISO-avbildningar kan laddas ner från projektets webbplats. För mer detaljerad information om alla förändringar, se tillkännagivandet eller granska de fullständiga versionsnoteringarna.

    Med dessa uppdateringar och förbättringar fortsätter Rocky Linux att erbjuda en robust och säker plattform för företagsanvändare världen över.

    Här kan du ladda hem Rocky Linux 9.4

    https://rockylinux.org/download


  • PipeWire 1.0.6 Uppdatering Förbättrar Ljudstabiliteten

    Glöm ghettoblastern. Nu kan du ha all din musik på egen server och streama till din enhet.

    PipeWire är en modern multimediaserver för Linux som hanterar både ljud och video. Den ersätter äldre system som PulseAudio och delar av GStreamer, erbjuder låg latens och hög prestanda. PipeWire stödjer sandboxade appar, har förbättrad minneshantering och löser buggar för stabilare multimediahantering. Den är kompatibel med PulseAudio-klienter och används i många Linux-distributioner för en smidig multimediaupplevelse.

    Den senaste uppdateringen av PipeWire, version 1.0.6, en server för hantering av ljud-, videoströmmar och hårdvara på Linux, har släppts. Den bibehåller kompatibilitet med tidigare 1.0.x-versioner samtidigt som den adresserar en rad buggar och gör flera förbättringar över olika moduler.

    En av de mest anmärkningsvärda fixarna i denna utgåva inkluderar lösningen av ett bitfälts race condition som kunde orsaka krascher eller resultera i odefinierat beteende när noder flyttas mellan drivrutiner.

    Minneshanteringen har också förbättrats, med specifika fixar som åtgärdar ogiltig minnesåtkomst inom övervakningsverktygen pw-mon och pw-dump, vilka är väsentliga för avancerade användare för diagnostik och felsökning.

    PipeWire 1.0.6 löser också en regression som påverkar Kodi mediaspelare, specifikt med uppspelning av IEC958-format. Användare av Kodi kommer att märka förbättrad ljudhantering med denna utgåva, vilket säkerställer en smidigare underhållningsupplevelse.

    Modulen combine-stream har fått förbättringar för att förhindra problem med ljudomprovning som orsakats av olika samplingsfrekvenser, vilket tidigare kunde leda till trasig ljudutgång. Denna modul vidarebefordrar nu också taggar, vilket förbättrar hantering och kontroll av ljudströmmen.

    Dessutom har modulen loopback fått en fix för ett potentiellt dubbel-frigöringsfel under fördröjningsberäkningar, vilket ytterligare stabiliserar dess funktionalitet. För Bluetooth-ljud har buffert- och datahanteringen vid stopp förbättrats, vilket optimerar användarupplevelsen under uppspelningsövergångar.

    På systemnivå har PipeWire 1.0.6 tidigt inställt kontextegenskaper, vilket möjliggör effektivare matchning av klientegenskaper med regler, som en del av en pågående insats för att förbättra konfigurationsflexibilitet och systemrespons.

    Slutligen, inom området strömning och enhetshantering, kodar nu V4l2 och libcamera-integration enhets-ID:n i en JSON-array som en del av ansträngningen för att eliminera dubblering, vilket strömlinjeformar enhetshanteringen för utvecklare.

    Med dessa förbättringar visar PipeWire 1.0.6 sin fortsatta utveckling och sitt engagemang för att leverera en stabil och flexibel plattform för multimediabehandling på Linux.

    https://gitlab.freedesktop.org/pipewire/pipewire/-/releases/1.0.6

    Artikel ovan är baserad på data ifrån

    https://linuxiac.com/pipewire-1-0-6-audio-server


  • Endless OS 6

    Endless OS är ett användarvänligt operativsystem som fokuserar på utbildning och spelutveckling. Med ett uppdaterat gränssnitt, nytt mörkt läge, och omfattande verktyg för spelutveckling som Blender och Godot Engine, erbjuder Endless OS en kraftfull plattform för både nybörjare och erfarna användare.

    Endless OS 6: En Ny Era av Användarvänlighet och Spelutveckling

    Endless OS 6 är här som en gratis uppgradering, och den fokuserar på tre kärnområden: användarvänlighet, spelutveckling och förbättrad prestanda. Med en något uppdaterad användargränssnitt och ett nytt systemmeny, lovar Endless OS 6 att ge en mer strömlinjeformad och modern användarupplevelse.

    Uppdaterat Användargränssnitt och Systemmeny

    Endless OS 6 har en uppfräschad systemmeny som är lättare att använda och erbjuder en mer konsekvent och modern design för kärnappar som Inställningar och Filer. En ny och förbättrad upplevelse för skärmdumpar och inspelning ingår också i systemmenyn, vilket gör det enklare att ta exakt de bilder eller videoklipp du behöver.

    Nytt Mörkt Läge och Designade Bakgrundsbilder

    En stor nyhet är ett systemomfattande mörkt läge som kan aktiveras via Inställningar → Utseende eller direkt från systemmenyn. För första gången erbjuds också en standardbakgrundsbild plus en version för mörkt läge. Dessa bakgrundsbilder är skapade av Joana Filizola, produktdesigner på Endless OS Foundation, med hjälp av Midjourney AI och omfattande manuell bearbetning. Denna bakgrundssvit är ett skifte från traditionella naturfotografier till en digital bergslandskap med rika Endless-orange nyanser.

    Spelutveckling som Lärverktyg

    Att lära ut färdigheter genom att spela och skapa spel har alltid varit en passion för Endless. Med Endless OS 6 har de satsat stort på spelutveckling. Operativsystemet kommer med en omfattande samling av spelutvecklingsverktyg och appar, som fungerar offline och för en rad olika erfarenhetsnivåer.

    Verktyg för Skapande av Speltillgångar:
    • Audacity: Populär ljudredigerings- och inspelningsapp
    • Blender: Komplett 3D-svit för modellering, animation, rendering och mer
    • Blender Tutorials: Lär dig grunderna i Blender
    • GNU Image Manipulation Program: Fullfjädrad foto- och bildredigeringsapp
    • Inkscape: Kraftfull vektorgrafikredigerare
    • Pixelorama: 2D sprite-redigerare med stöd för animation
    Verktyg för Spelutveckling:
    • GDevelop: No-code spelutvecklingsprogramvara
    • Godot Engine: Professionell spelmotor för att skapa 2D- och 3D-spel
    • Scratch: Skapa berättelser, spel och animationer med blockbaserad kodning
    • TurtleBlocks: Rita bilder med visuella programmeringsblock

    Pedagogiska Spel

    Endless OS 6 inkluderar också spel designade för att lära ut kodnings- och spelutvecklingskoncept, såsom ”Aqueducts”, ”Dragon’s Apprentice” och ”Fablemaker”. Dessa spel är inte bara tidsfördriv, utan är explicita utbildningsverktyg som lär ut variabler, loopar, villkor och mycket mer.

    Underliggande Förbättringar

    Endless OS 6 är byggd på Linux 6.5, vilket ger förbättrat stöd för nyare hårdvara. Dessutom har systemet uppdaterats till Debian 12.5 Bookworm, vilket innebär många säkerhetsuppdateringar och buggfixar. GNOME 43.9 och PipeWire 1.0 är också inkluderade, vilket förbättrar användarupplevelsen och ljudhanteringen.

    Ändrad och Borttagen Funktionalitet

    Några förändringar i Endless OS 6 inkluderar:

    • Bildvisare: Uppdaterad till nya GNOME Image Viewer (”Loupe”).
    • Rhythmbox: Ersatt med den enklare GNOME Music app för nya installationer.
    • Borttagning av skrivbords-vattenstämpel: Funktionen har tagits bort då den inte användes i stor utsträckning.
    • Avslutat stöd för Intel RST Optane-lagring: System med denna konfiguration kommer att förbli på Endless OS 5.1.

    Endless OS 6 fortsätter att erbjuda viktiga verktyg som Chromium webbläsare, LibreOffice, Endless Key för offline-lärande, och mycket mer.

    Med alla dessa förbättringar och nya funktioner visar Endless OS 6 att det är ett kraftfullt verktyg både för utbildning och för att utveckla färdigheter inom spelutveckling.

    https://www.endlessos.org/os-direct-download


  • Manjaro Linux 24.0 ”Wynsdey” Officiellt Släppt med Linux Kernel 6.9

    Ordet ”Manjaro” kommer från berget Kilimanjaro i Afrika. Namnet på distributionen var tänkt att återspegla både kraft och tillgänglighet, anspelande på hur Kilimanjaro representerar en stor och imponerande utmaning men ändå är ett av de lättare höga bergen att bestiga, tack vare dess tillgängliga rutter. På liknande sätt syftar Manjaro Linux till att göra kraften och flexibiliteten i Arch Linux tillgänglig för en bredare publik.

    Efter lanseringen av Vulcan i december 2023 har vi arbetat hårt för att få ut nästa version av Manjaro. Vi kallar den ”Wynsdey”. Detta är också vår första release som kommer med Plasma 6.

    Uppdateringar i GNOME-utgåvan

    GNOME-utgåvan har fått flera uppdateringar till GNOME 46-serien. Detta inkluderar många fixar och poleringar sedan GNOME 46 ursprungligen släpptes i mars 2024. Några av höjdpunkterna i 46-serien inkluderar:

    • Global sökfunktion i filhanteraren: En ny global sökfunktion i GNOME 46 gör det möjligt att söka i flera platser samtidigt, inklusive platser utanför hemkatalogen. Denna funktion utnyttjar GNOME:s befintliga filsökningsmöjligheter, inklusive sökning i filinnehåll och filtrering efter filtyp och ändringsdatum.
    • Förbättrad fjärrskrivbordsupplevelse: En ny dedikerad fjärrinloggningsfunktion gör det möjligt att ansluta till ett GNOME-system som inte redan är i bruk. Detta förbättrar fjärranvändarens upplevelse genom att systemets skärminställningar kan konfigureras från den fjärranslutna enheten.
    • Omarbetad inställningsapp: Inställningsappen har omorganiserats för att göra den lättare att navigera. En ny systemsektion har skapats, som innehåller preferenser för Region & Språk, Datum & Tid, Användare, Fjärrskrivbord, Secure Shell och Om. Appinställningarna har också konsoliderats och inkluderar nu inställningar för standardappar och flyttbara media.

    Plasma-utgåvan med Plasma 6.0

    Plasma-utgåvan kommer med den senaste Plasma 6.0-serien och KDE Gear 24.02. Med Plasma 6 har KDE:s teknologistack genomgått stora uppgraderingar: en övergång till den senaste versionen av applikationsramverket Qt och en förbättrad grafikplattform vid användning av Wayland. Dessa uppgraderingar förbättrar Plasmas säkerhet, effektivitet och prestanda samt stöd för modern hårdvara.

    • Delvis stöd för HDR på Wayland: På stödda skärmar och programvaror ger detta rikare och djupare färger för spel, videor och visuella skapelser.
    • Nya inställningar för paneler: Paneler kan nu konfigureras med ett intelligent auto-hide-läge (”Dodge Windows”) som gör att de gömmer sig när fönster vidrör dem.
    • Förbättrad inställningsapp: Inställningsappen har blivit mer användarvänlig och minskat antalet inbäddade sidor. Du kan nu anpassa ditt ljudtema och ett nytt standardljudtema, ”Ocean”, har introducerats.

    XFCE-utgåvan med XFCE 4.18

    I XFCE-utgåvan, nu med XFCE 4.18, finns flera nya funktioner:

    • Ny filmarkeringsfunktion i Thunar: Låter dig ställa in en anpassad bakgrundsfärg och textfärg för att uppmärksamma specifika filer.
    • Panelpreferenser: Panelens längd konfigureras nu i pixlar istället för procent, och det finns en ny ”håll panelen ovanför fönster” -option.
    • Kontrollcenter: Samlar alla skrivbordets olika moduler för att hantera systemet i ett lättanvänt fönster.

    Förbättringar i Pamac och Kernel

    Pamac har portats till libalpm 6.1 och stöder nu de inbyggda nedladdningsagenterna i libalpm. Detta förbättrar nedladdningen av byggskript från Arch User Repository och våra Manjaro-binärförråd.

    Denna release använder Kernel 6.9 och inkluderar de senaste tillgängliga drivrutinerna. Vi erbjuder också stöd för äldre hårdvara med Kernel 6.6 LTS och 6.1 LTS.

    Vi hoppas att ni njuter av denna release och låt oss gärna veta vad ni tycker om Wynsdey.

    Wynsdey 24.0 (2024-05-13)

    https://forum.manjaro.org/t/manjaro-24-0-wynsdey-released/161527

    På wiki.linux.se har vi samlat alla länkar för nerladdning

    https://wiki.linux.se/index.php/Manjaro#Minimal


  • CachyOS Maj 2024 Utgåva:

    CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som fokuserar på hög prestanda och anpassningsbarhet. Den erbjuder ett brett utbud av optimeringar för att förbättra systemets hastighet och effektivitet. CachyOS inkluderar specialanpassade kärnor, prestandaförbättrande schemaläggare och unika installationsalternativ som stöd för Bcachefs-filsystemet och AI SDK-installationer. Distributionen riktar sig till både spelentusiaster med en experimentell handhållen utgåva och utvecklare som behöver kraftfulla verktyg.

    Sammanfattning av Nya Funktioner och Förbättringar

    CachyOS-teamet presenterar sin sjätte utgåva för året med flera spännande nyheter:

    1. Bcachefs-filsystem: Nytt filsystemalternativ i installationsprogrammet, fortfarande experimentellt men med goda framtidsutsikter.
    2. AI SDK-installation: Automatisk installation för lokala AI-miljöer, för närvarande stöd för CUDA och NVIDIA, med ROCm-stöd planerat.
    3. Handhållen Utgåva: Ny variant för handhållna enheter, liknande Steam Deck, med förbättrad spelprestanda via LAVD-schemaläggaren. Testad på Rog Ally, Lenovo Legion GO och MSI Claw.
    4. Rusty Scheduler: Förbättrad interaktivitet och prestanda genom nära samarbete med sched-ext utvecklingsteamet.
    5. ISO och Calamares Fixar: Åtgärder som aktivering av fstrim timer och förhindrande av skärmlåsning under installation.
    6. Borttagning av Offline Installationsprogram: Förenklad underhåll genom att ta bort offline installationsprogrammet, men en ISO med denna funktion kommer att finnas tillgänglig som reserv.
    7. Förberedelser för Explicit Synkronisering: Uppdateringar till Kwin, Mutter, egl-wayland och xorg-xwayland för att stödja kommande NVIDIA och AMD förändringar.
    8. Nytt Forum: Ett nytt forum finns nu på discuss.cachyos.org.

    Nedladdning och Stöd

    Ladda ner den senaste ISO:n från våra speglar på SourceForge eller vår spegel. Stöd gärna projektet via PayPal eller Patreon.

    Artikel ovan kommer ifrån

    https://cachyos.org/blog/2405-may-release


  • Kontroversiellt beslut av Debian-utvecklare väcker missnöje bland KeePassXC-användare

    I Ankdammen är tux kungen. 🙂

    En kontrovers har uppstått kring Debian-utvecklaren Julian Klodes beslut att ta bort vissa nätverksfunktioner från KeePassXC, en populär öppen källkodslösenordshanterare. Detta beslut har orsakat missnöje bland användare eftersom det ledde till att webbläsarintegrationen blev obrukbar. Klode hävdar att beslutet togs för att minska applikationens angreppsyta och förbättra säkerheten. Användarna och KeePassXC-utvecklarna är dock kritiska och menar att sådana förändringar borde ha diskuterats öppet, i linje med Debians demokratiska principer. En lösning har presenterats i form av ett nytt paket, ”keepassxc-full”, som återställer de borttagna funktionerna. Frågan väcker bredare frågor om hur beslut fattas inom open source-samhällen och användarnas rätt till valfrihet.

    Ovanstående är en sammafattning baserad på

    https://linuxiac.com/debian-keepassxc-sparked-debate


  • Snapdragon X Elite: Apple Silicon-dödaren förbereder Linux-stöd

    Sorry, herr tux: Men facit räknaemaskinen tillhör fornstora dagar.

    Oroar du dig för varför Apples ARM-chip inte fungerar bra med Linux? Qualcomm har lösningen.

    En gång i tiden dominerades CPU-marknaden av Intel och AMD. Men med smarttelefonernas intåg började ARM-baserade chip från företag som Qualcomm, MediaTek och även Apple, som är det senaste företaget att ge sig in på denna marknad, ta plats.

    Men konkurrensen är alltid hård. Förra året introducerade Qualcomm plattformen Snapdragon X Elite, som syftade till att erbjuda snabb prestanda i ett kompakt format med fokus på AI.

    De första datorerna med denna plattform förväntas komma någon gång i mitten av 2024, och de har inte behandlat Linux som en andra klassens medborgare vid denna lansering.

    Baserat på Qualcomms Oryon, har Snapdragon X Elite 12 kärnor, en klockhastighet på upp till 3,8 GHz (boostar upp till 4,3 GHz), en Adreno GPU kapabel till upp till 4,6 TFLOPS för konventionella GPU-uppgifter, och en NPU kapabel till 45 TOPS för AI-specifika uppgifter.

    Qualcomm samarbetade med Lenovo, ARM och Linaro på AArch64-laptopsprojektet för att utveckla Linux-stöd för flera generationer av deras SoC:er, både nuvarande och tidigare.

    Dessutom nämnde de att:

    ”Det har varit vår prioritet att inte bara stödja Linux på våra premium-tier SoC:er, utan att stödja det omgående. Faktum är att inom en eller två dagar efter att vi offentligt tillkännagivit varje generation av Snapdragon 8, har vi postat den initiala patchseten för Linux-kernelstöd.”
    De gick också ett steg längre och började posta patchset till Linux-kerneln direkt efter att de tillkännagav Snapdragon X Elite-serien; Du ser inte ett sådant engagemang särskilt ofta.

    Hittills har de slagit samman några viktiga funktioner med Linux-kernlar 6.8 och 6.9, med några höjdpunkter som:

    • SSD-NVMe över PCIe
    • Phy (PCIe/eDP/USB)
    • Ljudmaskindrivrutin
    • PMC8380 PMIC
    • Pinctrl (TLMM)

    För närvarande arbetar Qualcomm med communityn för att lösa ett problem under uppstart med devicetrees på deras UEFI-baserade BIOS. De avslöjade också att de använder GRUB för att starta upp i Debian och för att dubbelstarta det med Windows.

    Inom de närmaste sex månaderna vill de slutföra arbetet med att lägga till stöd för fullständig hårdvaruavkodning av video på Firefox och Chrome, samt genomföra olika GPU- och CPU-prestandaoptimeringar.

    Dessutom siktar de på att tillhandahålla enkla installationsprogram för Ubuntu samt Debian.

    För de kommande Linux-kernelversionerna 6.10 och 6.11 avser Qualcomm att implementera stöd för saker som GPU, Kamera, Video, Batteri, Inbyggd display (eDP), CPUFreq, och mer.

    Överlag gillar jag den riktning Qualcomm är på väg mot, med tanke på att vissa chip-tillverkare (t.ex. Apple), av uppenbara skäl, glömmer att Linux är en betydande plattform som förtjänar det senaste och bästa.

    Qualcomm har också släppt en experimentell rådiskavbildning för Debian som de har använt internt för att testa saker på sina referensenheter (inte säker på vilka dessa är).

    Om du är intresserad av att bidra eller vill se framstegen, kan du söka efter ”X1E80100” på Linux Kernel Mailing List-arkivet (LKML).

    Om du vill lära dig mer om hur Qualcomm har lyckats med detta kan du hänvisa till videon nedan, eller så kan du gå igenom tillkännagivandebloggen.

    Ovanstående artikel är baserad på data ifrån

    https://news.itsfoss.com/snapdragon-x-elite-linux


  • Raspberry PI 5 får ”hatt” med stöd för M.2 diskar.

    En M.2-disk är en liten, kompakt form av solid state drive (SSD) som ansluts direkt till ett moderkort via en M.2-kontakt. Den används för snabb datalagring och finns i olika längder och bredder för att passa olika datorsystem.

    Nedan en översättning ifrån Raspberry PI officela hemsida.

    Raspberry Pi M.2 HAT+ låter dig koppla M.2 M-key-enheter, som NVMe-enheter och AI-acceleratorer, till din Raspberry Pi 5. Den erbjuder snabb dataöverföring upp till 500 MB/s och finns att köpa nu hos våra godkända återförsäljare för bara 12 dollar.

    Raspberry Pi 5 lanserades i september förra året med en spännande ny funktion: en PCI Express (PCIe) expansionskontakt. Denna lilla 16-poliga FFC-kontakt, placerad längst till vänster där MIPI-skärmkontakten finns på äldre modeller, har en enkel PCIe 2.0-kanal (ett sändarpar, ett mottagarpar och ett klockpar).

    När vi lanserade Raspberry Pi 5 visade vi också en prototyp av HAT+, som ansluter FFC-kontakten till den standard M.2 M-key formfaktor som används av NVMe-enheter och andra små PCIe-enheter. Efter flera revisioner och tester blev denna prototyp den färdiga produkten du ser idag.

    Att utveckla bra produkter tar tid
    Att lansera en ny generation av Raspberry Pi-datorer kräver stor insats och fokus från hela vårt ingenjörsteam. Raspberry Pi 5 var särskilt komplex och kostsam att utveckla, med tre nya specialdesignade chips (Broadcom BCM2712 applikationsprocessor, Dialog/Renesas DA9091 PMIC och vår egen RP1 I/O-kontroller), nya produktionsprocesser och ett helt omdesignat testningssystem.

    Vi hade helst velat lansera M.2 HAT+ samtidigt som Raspberry Pi 5, men det var viktigt att inte skynda på utvecklingen. Det fanns fortfarande några olösta frågor, särskilt kring två reservpinnar på den 16-poliga FFC-kontakten. Ursprungligen bar dessa pinnar I2C-signaler, men den slutgiltiga specifikationen tilldelade dem fasta funktioner: en för att slå på ström till anslutna enheter och en för att detektera och väcka kortet.

    Vi ville också säkerställa att vår produkt verkligen uppfyllde HAT+ specifikationen, vilket krävde ytterligare justeringar. Raspberry Pi-specifikationer, som vår 40-poliga GPIO-kontakt och vår trepoliga debug-kontakt, tenderar att bli industristandarder, och vi har ett ansvar att få dem rätt från början.

    Omfattande enhetskompatibilitet
    Under utvecklingen tog vi tillfället i akt att testa en mängd olika NVMe-enheter och andra periferienheter, och att lösa de problem vi stötte på. I ett fall samarbetade vi med en tillverkare för att fixa ett problem meOmfattande enhetskompatibilitetd en enhet som inte fungerade korrekt, vilket visade sig bero på ett starttimingsproblem i enhetens firmware.

    Det tar tid att skriva firmware och att bygga de produktionsprocesser och testsystem som krävs för att producera tiotusentals enheter varje månad. Men nu är vi glada att kunna lansera M.2 HAT+. Med uppdaterad firmware och en ansluten M.2 HAT+ kommer en installerad PCIe-enhet att detekteras vid uppstart och, om det är en NVMe-enhet, vara tillgänglig som en startkälla.

    Scheman
    En fördel med den senare lanseringen av M.2 HAT+ är att det nu finns många tredjepartsprodukter, som NVMe Base från Pimoroni. För att underlätta utvecklingen av högkvalitativa PCIe-tillbehör för Raspberry Pi 5 publicerar vi våra scheman som referensdesign. Du kan också läsa vår dokumentation för M.2 HAT+.

    Mer information här

    https://www.raspberrypi.com/news/m-2-hat-on-sale-now-for-12


  • Mozilla Firefox 126 Nu Tillgänglig för Nedladdning: Här är Nyheterna

    Ny surfbräda för tux, firefox 126

    Den senaste versionen av den öppna webbläsaren Mozilla Firefox, version 126, är nu tillgänglig för nedladdning i förväg inför dess planerade officiella lansering den 14 maj. Låt oss ta en närmare titt på de nya funktionerna och förbättringarna som implementerats i denna version.

    Viktiga Nyheter i Firefox 126

    En av de mest framstående förändringarna i Firefox 126 är tillägget av ”Linux” till användaragentsträngen för Firefox för Android. Detta görs för att åtgärda vissa kompatibilitetsproblem med webbplatser. Dessutom har inställningarna för ”tillägg” i Firefox för Android bytt namn till ”Extensions” för att vara mer konsekvent med Firefox för datorer och addons.mozilla.org.

    En annan viktig förbättring är aktiveringen av AV1-hårdvaruacceleration för macOS på M3 Macs, vilket förbättrar prestandan vid videouppspelning.

    Nyheter för Webbutvecklare

    Firefox 126 introducerar flera nya funktioner som kan vara av intresse för webbutvecklare:

    • Möjlighet att inaktivera eller aktivera Split-konsolen i utvecklarverktygen: Detta ger utvecklare mer flexibilitet när de arbetar med olika verktyg.
    • Stöd för CSS Custom :state() och CustomStateSet: Dessa nya CSS-funktioner ger utvecklare större kontroll över stilhanteringen.
    • Stöd för IDBFactory.databases för enumerering av IndexedDB-databaser: Detta gör det enklare att hantera och arbeta med IndexedDB-databaser.

    Dessutom implementeras den statiska metoden URL.parse(), som returnerar null istället för att kasta ett undantag när parsing misslyckas, till skillnad från URL-konstruktorn. Slutligen aktiveras CSS zoom-egenskapen som standard, efter omfattande arbete med webbkompatibilitet och standardisering inom CSSWG.

    Sammanfattning

    Trots att Firefox 126 inte är en massiv uppdatering, medför den flera viktiga förbättringar och nya funktioner som kan förbättra både användarupplevelsen och arbetsflödet för webbutvecklare. Uppdateringen är nu tillgänglig för nedladdning, så se till att uppdatera din webbläsare för att dra nytta av dessa nyheter och förbättringar.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/126.0

    Ovanstående text är baserad på data ifrån


  • GNU Linux-Libre 6.9 Kernel

    Frigörande innovation: GNU Linuxlibre 6.9-gnu släppt

    GNU Linuxlibre är en fri version av Linuxkärnan som rensar bort alla icke-fria komponenter, som proprietära drivrutiner och firmware. Det är designat för användare som värderar total mjukvarufrihet och används i 100% fria GNU/Linux-distributioner. Projektet är en del av GNU-projektet och främjar öppen källkod.

    Frigörande innovation: GNU Linux-libre 6.9-gnu släppt

    Introduktion

    GNU Linuxlibre-projektet har idag tillkännagivit släppet och allmän tillgänglighet av GNU Linuxlibre 6.9-kärnan. Detta är goda nyheter för de som söker 100% frihet för sina GNU/Linux-datorer och älskar mjukvarufrihet.

    Nyheter i version 6.9-gnu

    Baserat på den nyligen släppta Linux 6.9 kärnserien, är GNU Linux-libre 6.9 här för att rensa upp en ny Renesas FemtoClock3 Wireless som PTP-klocka (ptp_fc3) drivrutin, samt uppdatera rengöringen av AMDGPU, ath12k, Adreno, btusb och r8169 drivrutinerna.

    Dessutom justerar GNU Linux-libre 6.9 för förändringar kring en hex-kodad källlös blobb, rensar upp olika nya devicetree-filer för AArch64-implementeringar från TI, Qualcomm och MediaTek, och fixar en initieringsfrysning i Intel i915-grafikdrivrutinen från föregående version.

    Fix för i915-grafikkort

    Ett känt problem med i915-grafikkort, som orsakade att korten frös tidigt under uppstart, har åtgärdats. Utvecklarna kommenterar: ”Vi blev medvetna om ett problem som vissa användare av i915-grafikkort stod inför, vilket orsakade att korten frös tidigt under uppstarten. Vi har nu ändrat logiken för att helt hoppa över inaktiverade blobbar, så att drivrutinens övergripande logik inte ens kommer att försöka ladda blobbar, och därmed kommer att fortsätta att aktivera kortet.”

    Nedladdning och tillgänglighet

    GNU Linuxlibre kärnan riktar sig till älskare av programvarufrihet och Linux-purister som vill bygga en 100% fri GNU/Linux-dator utan några proprietära drivrutiner eller kod. Du kan ladda ner den senaste versionens komprimerade tarbollar, inkrementella patchar, och skript för rengöring från den officiella webbplatsen.

    Konstverk och firande

    För att fira släppet har projektets maskot, Freedo, deltagit i en unik fotografering där en bild tagits med webbkamera inställd på att vända bilden vertikalt, vilket symboliserar versionens namn genom en 180° rotation—likt siffrorna 6 och 9. Denna bild och andra nyheter är tillgängliga på projektets nyhetssida.

    Om GNU Linux-libre

    GNU Linuxlibre är en fri version av Linuxkärnan, lämplig för användning med GNU-operativsystemet i 100% fria GNU/Linux-libre systemdistributioner. Den tar bort icke-fria komponenter från Linux, som är förklädda som källkod eller distribuerade i separata filer. Den inaktiverar också körningsförfrågningar om icke-fria komponenter, så att användare inte luras in i att använda icke-fri programvara.

    Linuxlibre började inom gNewSense GNU/Linuxdistributionen och blev senare ett projekt underhållet av FSF Latinamerika, och 2012 blev det en del av GNU-projektet. Projektets maskot, Freedo, är en ljusblå pingvin som just kommit ut ur duschen. För mer information och bilder, besök projektets hemsida.

    Framtiden för GNU Linux-libre

    GNU Linuxlibre står som en bastion för fri mjukvara, och dess beständiga utveckling och stöd från en global community är avgörande för dess fortsatta framgång. Projektet välkomnar ständigt nya bidragsgivare och använder minimala ändringar för att rensa upp Linux, vilket uppmuntrar till ytterligare innovation inom området för fri mjukvara.

    För de senaste nyheterna om GNU Linux-libre, följ projektet i Fediversen på Mastodon eller gå med i IRC-kanalen #gnu-linux-libre på libera.chat. Var fri med GNU Linuxlibre!


  • Rescuezilla 2.5 med utökat BTRFS

    Rescuezilla är ett diskavbildnings- och återställningsverktyg som stödjer flera operativsystem, erbjuder CLI-stöd och är kompatibelt med Clonezilla.

    Rescuezilla 2.5 har nyligen släppts med flera nyheter och förbättringar. Den senaste versionen av detta diskavbildnings- och återställningsprogram stöder nu Ubuntu 24.04 (Noble) samt tidigare versioner som Ubuntu 23.10 (Mantic) och Ubuntu 23.04 (Lunar), vilket är idealiskt för dem med nyare datorutrustning. De aktuella ISO-filerna är tillgängliga för nedladdning på projektets GitHub-sida.

    En viktig uppdatering i denna release är en uppgradering till Partclone 0.3.27, ett verktyg för att spara och återställa aktiva block på en hårddiskpartition. Denna version förbättrar hanteringen av BTRFS-filsystemet och stödjer nu version 6.3.3, en uppdatering från tidigare 5.11, vilket förväntas lösa befintliga problem med BTRFS.

    En nyhet för tekniskt avancerade användare är introduktionen av ett experimentellt kommandoradsgränssnitt (CLI) som, trots att det fortfarande är under utveckling, stödjer funktioner som backup, verifiering, återställning och kloning. Detta gränssnitt är kompatibelt med avbilder skapade både av Clonezilla och Rescuezilla, och fler funktioner planeras i framtida uppdateringar.

    Denna version av Rescuezilla åtgärdar även några fel som påverkade säkerhetskopieringen av Linux MD RAID-enheter och återställning på portugisiska på grund av små skrivfel.

    Rescuezilla 2.5 är fullt kompatibelt med Clonezilla och stöder flera format av virtuella maskinbilder, som VirtualBox VDI och VMware VMDK. Användare kan ladda ner ISO-filen, överföra den till ett USB-minne och använda programmet för att säkerhetskopiera eller återställa data. För mer information om alla uppdateringar och ändringar, rekommenderas det att läsa igenom ändringsloggen.

    Ladda ner iso filken här

    Innehåller ovan är baserad på data ifrån

    https://linuxiac.com/rescuezilla-2-5-launches-with-enhanced-btrfs-support


  • Kernel 6.9 är släppt , här är nyheterna

    Linux 6.9 inkluderar Rust-stöd för ARM64, Intel FRED, AMD SNP, nytt dm-vdo-mål, förbättrad GCC-optimering, initialt FUSE-passthrough, dynamiska energimodelluppdateringar och utökade filsystemsfunktioner.

    Linux Kernel 6.9: En djupdykning i tekniska förbättringar och säkerhetsuppgraderingar

    Den senaste versionen av Linux-kärnan, 6.9, har introducerats av Linus Torvalds och markerar en signifikant milstolpe i kärnans utveckling med en rad innovativa funktioner och förbättringar. Denna uppdatering fokuserar på att öka systemets prestanda, säkerhet och skalbarhet över en mängd olika plattformar.

    Integration av Rust på ARM64

    En av höjdpunkterna i Linux 6.9 är inkluderingen av stöd för programmeringsspråket Rust på AArch64 (ARM64) arkitekturer, vilket framhäver en strategisk förflyttning mot att använda mer minnessäkra programmeringsspråk inom kärnutvecklingen. Rust bidrar till att minska systemets sårbarheter genom att förebygga vanliga buggar som minnesläckor och pekarfel, vilket är avgörande för att upprätthålla systemets integritet och säkerhet.

    Förbättringar av eventhantering med Intel FRED

    Linux 6.9 introducerar stöd för Intels nya FRED-mekanism (Flexible Return and Event Delivery), en innovation som optimerar hanteringen av lågnivåhändelser och avbrott. Denna teknik möjliggör mer effektiv och flexibel hantering av händelser som är kritiska för systemets responsivitet och prestanda, särskilt inom realtidssystem.

    Säkerhetsförstärkningar med AMD SNP

    En annan viktig säkerhetsförbättring är stödet för AMD:s Secure Nested Paging (SNP), vilket förstärker säkerheten i virtualiserade miljöer genom att effektivt isolera gästminnet från värdminnet. Detta hjälper till att skydda mot hypervisor-baserade attacker och ökar den övergripande säkerheten för virtualiserade system.

    Utökade funktioner i enhetsmapparen med dm-vdo

    Version 6.9 utvidgar enhetsmapparens kapacitet med ett nytt dm-vdo (virtual data optimizer) mål som stöder inline deduplication, kompression, eliminering av nollblock och tunn provisionering. Dessa funktioner är avgörande för att förbättra lagringseffektivitet och hantera lagringsresurser på ett mer ekonomiskt sätt.

    Filsystem och nätverksinnovationer

    Det finns flera uppdateringar av filsystemet som förbättrar prestanda och tillförlitlighet över olika lagringskonfigurationer. Bland annat har F2FS-filsystemet fått utökad funktionalitet för zonerade enheter och per-fil-komprimering, medan Btrfs har genomgått mindre prestandaförbättringar och zonlägesfixar. På nätverkssidan inkluderar Linux 6.9 stöd för TCP_NOTSENT_LOWAT i Multipath TCP (MPTCP), vilket förbättrar hanteringen av nätverkstrafik och datagenomströmning.

    Nya drivrutiner och hårdvarustöd

    Linux 6.9 inkluderar en uppsjö av nya drivrutiner som utökar stödet för modern hårdvara. Detta inkluderar uppdateringar till Intel Xe grafikdrivrutiner, stöd för AMD:s SoundWire i ACP 6.3-system och initialt stöd för kontinuerlig PTE i ARM64-processorer, vilket tillåter mer effektiv adressering av fysiskt sammanhängande minnesområden.

    Avveckling av föråldrade teknologier

    Denna version markerar även slutet för stöd för det äldre EXT2-filsystemet, vilket främjar övergången till mer robusta och säkra filsystemalternativ, som NTFS3, som nu är standard för NTFS-filsystem i Linux.

    Summering

    Linux 6.9 representerar inte bara en uppsättning up

    pdateringar; det är en omfattande förbättring av Linux-kärnan som adresserar både aktuella och framtida teknikkrav. Denna version förbättrar kritiska aspekter av säkerhet och prestanda och lägger grunden för framtida innovationer inom Linux-ekosystemet. Med en kort livscykel förväntas Linux 6.9 snart följas av version 6.10, som planeras lanseras senare under året, och fortsätter därmed den ständiga utvecklingen av världens mest använda kärnutvecklingsplattform.

    Ovanstående artikel bygger på data ifrån


  • PeaZip 9.8 arkivhantare har släppts

    PeaZip är ett gratis, öppen källkods arkiveringsverktyg som stöder flera plattformar. Det erbjuder ett brett utbud av funktioner för filkompression och -extraktion, stöd för många arkivformat, samt användarvänliga gränssnittsalternativ.

    PeaZip 9.8 är en ny version av det öppen källkods- och plattformsoberoende filarkiveringsverktyget som bjuder på flera förbättringar. Denna uppdatering innefattar nya användargränssnitts- och kommandoradsteman, bland annat ett Tux-tema, samt nya funktioner för att förenkla och effektivisera hantering av arkivfiler. Användare kan nu bläddra i arkiv i en platt vy och direkt extrahera filer till specifika sökvägar som bokmärken eller historik utan ytterligare bekräftelse. Det finns också nya CLI-switchar för enklare skriptning och systemintegration. PeaZip 9.8, som använder Pea 1.18 och är kompilerad med Lazarus 3.2, är tillgänglig för nedladdning för både GTK2 och Qt 5 och stöder 64-bitars samt ARM64-arkitekturer. Programmet kan också installeras via Flatpak.

    Läs mer PeaZip här, artikel är mer komplett och men är på Engelska.


  • KDE Frameworks 6.2

    Vad är KDE Frameworks för något?

    KDE Frameworks är en omfattande samling av mer än 70 tilläggsbibliotek till Qt, utvecklade för att erbjuda vanliga och nödvändiga funktioner inom KDE Plasma-skrivbordsmiljön och dess applikationer. Biblioteken erbjuder verktyg och komponenter som underlättar utveckling av programvara genom att tillhandahålla fördefinierade lösningar för UI-design, filhantering, nätverksoperationer och mycket mer. Denna modularitet och återanvändbarhet av kod stimulerar effektivitet och innovation inom KDE:s programutveckling.

    Vad är nytt i KDE Frameworks 6.2?

    KDE-projektet har släppt KDE Frameworks 6.2, en uppdatering till samlingen av tilläggsbibliotek till Qt, som förbättrar KDE Plasma-skrivbordsmiljön och dess applikationer. Den nya versionen innehåller standardiserade rundade hörn för Breeze-temat, nya ikoner, och flera automatiserade tester för filsystem. Det har även tillkommit förbättrat stöd för WebDAV-filer och rättelser för problem med LUKS-krypterade diskar samt en ny widget och bättre integrering med Flatpak genom KWallet. Uppdateringen innebär även UI-förbättringar som snabbare färgschemabyten och bättre ikonanpassning. KDE Frameworks 6.2 kommer att integreras i kommande KDE Plasma 6.1 och följs av en ytterligare uppdatering, KDE Frameworks 6.3, planerad till juni 2024.

    Fullstädig artikel på Engelska


  • Bästa minidatorer på marknaden 2024

    Glöm Raspberry PI, PDP 11 är en riktig minidator.

    PDP 11

    PDP-11 är en av de mest betydelsefulla minidatorerna som någonsin tillverkats och var en produkt av Digital Equipment Corporation (DEC), lanserad 1970. Den anses vara en ikon inom datavetenskapens historia och hade en stor inverkan på datorindustrin, inklusive på utvecklingen av flera stora operativsystem.

    Arkitektur och Design

    PDP-11-serien hade flera nydanande designelement:

    • 16-bitarsarkitektur: PDP-11 var en av de första datormodellerna som införde en 16-bitars ordlängd, vilket gav den en betydligt större kraft än tidigare 8-bitars minidatorer.
    • Allmänna register: Maskinen hade flera allmänna register som kunde användas flexibelt för olika syften, vilket förbättrade programmerbarheten och effektiviteten.
    • Enhetlig adressering: PDP-11 använde byte-orienterad, enhetlig adressering där varje byte i minnet hade en unik adress, vilket förenklade datahanteringen.

    Påverkan och Användning

    PDP-11 blev populär i en rad olika miljöer från universitet och forskningsinstitut till affärs- och industriapplikationer. Dess design påverkade utvecklingen av flera operativsystem, inklusive UNIX. UNIX på PDP-11 var betydelsefullt för att forma många av de koncept som fortfarande används i moderna operativsystem idag.

    Modeller och Innovationer

    Serien inkluderade många olika modeller, från de första PDP-11/20 till mer avancerade versioner som PDP-11/70. Varje ny modell förbättrade processorkraft, minneskapacitet och in/ut-prestanda. PDP-11 var också känd för att stödja ett brett utbud av in- och utenheter och hade utmärkt stöd för nätverksfunktioner och extern lagring.

    Eftermäle

    PDP-11 fortsatte att tillverkas i olika former ända in på 1990-talet, vilket visar dess långvariga popularitet och pålitlighet. Dess inflytande kan ses i många av dagens datorkoncept och dess arkitektur har direkt inspirerat efterföljande generationer av datorer och operativsystem. Den var även en kritisk plattform för utbildning inom datavetenskap och ingenjörskonst, och många nutida programvaruingenjörer och systemarkitekter fick sin första erfarenhet av datordesign och systemutveckling på en PDP-11.

    Modell av PDP 11

    PDP-11-serien omfattade många olika modeller, var och en med sina egna specifika egenskaper och förbättringar jämfört med föregångarna. Varje modell riktade sig till olika marknader och behov, från grundläggande forskningsanvändning till industriella tillämpningar. Här är några av de mest framträdande modellerna inom PDP-11-serien:

    1. PDP-11/20: Den första modellen lanserades 1970 och var den mest grundläggande versionen utan mikrokod.
    2. PDP-11/45: Lanserad 1972, var den snabbare och mer kapabel än 11/20, med upp till 28 KB minne och stöd för tidsdelningssystem.
    3. PDP-11/70: Lanserades 1975, det var en av de mest kraftfulla versionerna med större minnesadressering och förbättrad in/ut-prestanda, populär i större företags- och forskningsmiljöer.
    4. PDP-11/05 och PDP-11/10: Budgetmodeller som riktade sig till kostnadsmedvetna köpare, ofta använda i utbildning och för små företag.
    5. PDP-11/34: En mellanklassmodell som blev mycket populär på grund av sin balans mellan prestanda och kostnad. Den användes ofta i inbäddade system.
    6. PDP-11/60: Införde möjligheten att ha anpassningsbar mikrokod, vilket
    7. VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.
    8. Arkitektur och Innovation
    9. VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.
    10. VAX/VMS Operativsystem
    11. En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.
    12. Användning och Påverkan
    13. VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.
    14. Modeller och Expansion
    15. DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.
    16. Nedgång och Arv
    17. Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).
    18. Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.
    19. gjorde den mycket flexibel för olika tillämpningar.
    20. PDP-11/44: En mer sofistikerad modell som stödde både större fysiskt och virtuellt minne, vilket gjorde den lämplig för mer krävande databas- och nätverksarbete.
    21. PDP-11/84 och PDP-11/94: Dessa senare modeller använde mer moderna tekniker och högre hastigheter.

    Dessa PDP-11-modeller stödde en rad olika operativsystem, inklusive RT-11, RSX-11, RSTS/E och UNIX, vilket gjorde dem mycket mångsidiga. Seriens design och hårdvarukonfigurationer tillät även en mängd olika expansionsmöjligheter, vilket gjorde den populär i en era då datoranpassning och specialisering började bli alltmer vanligt förekommande.

    Jämförlese mellan PDP 11 /60 och Raspberry PI Zero

    PDP-11/60

    • Lanserad: Tidigt 1970-tal
    • Processor: 16-bitars mikroprocessor
    • Klockfrekvens: Vanligtvis runt 5 till 10 MHz
    • Prestanda: Grundläggande beräkningsförmåga, huvudsakligen för textbaserad input/output och enklare databehandling
    • Huvudsaklig användning: Akademiska och industriella miljöer för beräkning och processkontroll

    En grov uppskattning skulle kunna vara att en PDP-11/60 skulle kunna ligga i området av 0.1 till 0.5 MIPS, men denna siffra är mycket ungefärlig. Prestanda varierade också beroende på vilken typ av instruktioner som kördes, med vissa operationer som tog längre tid än andra. Dessa tidiga maskiner optimerades ofta för specifika uppgifter snarare än att ha generell hög prestanda.

    Raspberry Pi Zero

    • Lanserad: 2015
    • Processor: Broadcom BCM2835 (ARM11 arkitektur)
    • Klockfrekvens: 1 GHz
    • Prestanda: Kapabel att köra fullständiga operativsystem som Linux, stöd för multimedia, programmering och enklare grafikberäkningar
    • Huvudsaklig användning: Utbildning, hobbyprojekt, och prototyper, samt vissa kommersiella tillämpningar i småskaliga enheter

    Raspberry Pi Zero har en teoretisk maximal prestanda på cirka 1200 MIPS. Denna siffra ger en bra indikation på processorhastigheten, även om verklig prestanda kan variera beroende på specifika program och arbetsbelastningar.

    Vax

    VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.

    Arkitektur och Innovation

    VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.

    VAX/VMS Operativsystem

    En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.

    Användning och Påverkan

    VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.

    Modeller och Expansion

    DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.

    Nedgång och Arv

    Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).

    Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.

    Modeller av Vax

    VAX-serien av Digital Equipment Corporation (DEC) inkluderade ett brett utbud av modeller, utvecklade och lanserade över ungefär två decennier. Här är några av de mer betydande och representativa modellerna i VAX-familjen:

    1. VAX 11/780 (1977): Den första och kanske mest ikoniska modellen i VAX-serien. Det var DEC:s första 32-bitars system och introducerade VAX-arkitekturen. VAX 11/780 var känt för sin höga prestanda och förmåga att hantera stora datamängder.
    2. VAX 11/750 (1980): En kostnadseffektivare och mer kompakt version av 11/780, vilket gjorde den tillgänglig för en bredare marknad. Den användes ofta inom akademiska institutioner och små till medelstora företag.
    3. VAX 11/725 (1982): Ännu en nedskalad version, avsedd för ännu mindre installationer där rymd och strömförbrukning var viktiga överväganden.
    4. VAX 8600 (1984): Efterföljaren till 11/780, VAX 8600, även känd som VAX 8650 eller VAX 8×00-serien, var snabbare och erbjöd mer avancerade funktioner för klusterhantering och nätverksanslutningar.
    5. MicroVAX (1984–): En serie mindre och billigare VAX-datorer, designade för att ge VAX-arkitekturens fördelar till ännu lägre kostnad. Dessa datorer kom att bli populära för småföretag och avdelningskontor.
    6. VAXstation (1984–): DEC:s serie av arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen, avsedda för tekniska och vetenskapligaIBM System/36 och System/38: tillämpningar som krävde hög grafisk kapacitet och användarinteraktivitet.
    7. VAX 9000 (1990): Ett av de mest kraftfulla systemen i VAX-linjen, designat för att konkurrera i högprestandasegmentet för stordatorer. VAX 9000-serien erbjöd mycket hög prestanda men var också mycket dyr.
    8. VAX 4000 (1991–): Designad för medelstora till stora företagsmiljöer, VAX 4000-serien fortsatte att utveckla VAX-arkitekturen med förbättringar i skalbarhet och underhåll.

    Dessa modeller visar på VAX-seriens bredd och flexibilitet, där DEC lyckades erbjuda lösningar som mötte en rad olika kundbehov från högpresterande stordatorsystem till personliga arbetsstationer. VAX-systemen var banbrytande inom många områden, inklusive nätverkskapacitet, operativsystemutveckling (VMS), och stöd för komplex datahantering och transaktionsprocessning.

    IBM System/36 och System/38

    IBM System/36 och System/38 var två betydelsefulla serier av minidatorer från IBM, designade för att hantera affärs- och kontorsapplikationer inom små till medelstora företag. Dessa system var populära under 1970- och 1980-talen och var viktiga i utvecklingen av affärssystem och databehandling.

    IBM System/36

    Lanserad 1983, System/36 var en vidareutveckling av IBM:s tidigare System/34 och var tänkt att vara ett användarvänligt, mångsidigt och kostnadseffektivt system. Det kännetecknades av dess förmåga att köra både enkla och sofistikerade affärsapplikationer med relativt låg driftskostnad.

    Funktioner och egenskaper:

    • Enkelhet och användarvänlighet: System/36 var designat för enkel användning, med en menystyrd användargränssnitt och inbyggda verktyg för programutveckling.
    • Programmeringsspråk: Systemet stödde flera högnivåspråk inklusive RPG II, COBOL och BASIC.
    • SSP Operativsystem: Systemet körde på IBM:s SSP (Single System/36 Program), vilket var robust och lätt att hantera.
    • Integration: Det erbjuder bra stöd för datanätverk och kunde integreras med andra IBM-datorer och tekniker.

    IBM System/38

    System/38 lanserades 1979 och var mycket mer avancerat än System/36. Det introducerade flera nya teknologier och koncept som senare blev standard inom IT-industrin.

    Funktioner och egenskaper:

    • Avancerad arkitektur: System/38 var baserat på en unik arkitektur känd som CISC (Complex Instruction Set Computing) och hade kapacitet för virtuell adressering, vilket var nytt vid tiden.
    • CPF Operativsystem: Detta var en föregångare till det senare OS/400 och iSeries/IBM i operativsystemen. CPF (Control Program Facility) var ett mycket säkert och robust operativsystem.
    • Databasintegrering: Till skillnad från många andra datorsystem vid den tiden, hade System/38 en inbyggd relationsdatabas, vilket gjorde det mycket lämpligt för databasintensiva applikationer.
    • Objektorienterad design: Systemet använde en tidig form av objektorienterad design och hantering, vilket underlättade dataorganisation och programutveckling.

    Båda dessa system spelade en viktig roll i att föra affärssystem och databasbehandling till mindre och medelstora företag, där större och mer komplexa stordatorsystem inte var ekonomiskt försvarbara. IBM System/36 och System/38 hjälpte till att etablera standarder för företagsdatabehandling och lämnade ett varaktigt arv inom branschen, särskilt i utvecklingen av senare IBM-system som AS/400.

    IBM System/36 och System/38 bestod båda av en rad olika modeller, var och en utformad för att möta specifika affärsbehov och storleksskalor. Varje modellversion erbjuder olika nivåer av prestanda, kapacitet och pris, vilket möjliggör för företag att välja den bästa konfigurationen för sina krav.

    IBM System/36 Modeller

    System/36 var introducerat 1983 och följdes upp med flera olika modeller tills det slutligen fasades ut 2000. Modellerna varierade främst i termer av processorkapacitet, minne och lagringsalternativ:

    1. 5360: Den ursprungliga modellen, riktad till medelstora till stora företag.
    2. 5362: Känd som ”System/36 PC”, riktad mot mindre företag med begränsade behov.
    3. 5363: Mellanklassmodell som introducerades senare.
    4. 5364: Också känd som System/36 Model 400, den var kompakt och avsedd för små företag.

    Dessa var några av de viktigaste versionerna, med flera variationer när det gällde tillgängliga minnen och diskutrymmen.

    IBM System/38 Modeller

    System/38 var ett mer avancerat och robust system jämfört med System/36 och introducerades först 1979. Det var unikt på så sätt att det inkluderade en inbyggd relationsdatabas och använde ett objektorienterat arkitektursystem långt innan dessa koncept blev mainstream i datorvärlden.

    1. Modell 1: Den grundläggande första versionen av System/38.
    2. Modell 2: Ett uppgraderat alternativ med högre kapacitet och prestanda.
    3. Modell 3: Ytterligare förbättringar i prestanda och kapacitet.

    Även om inte lika många modeller av System/38 producerades jämfört med System/36, var dess förmåga att hantera mer data och mer komplexa processer en betydande innovation vid tiden.

    Båda dessa serier ersattes så småningom av AS/400 (Application System/400), som i sin tur blev IBM iSeries och senare IBM Power Systems, som alla bygger vidare på de tekniska grundprinciperna från System/36 och System/38, särskilt när det gäller systemintegration och databashantering.

    HP 3000

    HP 3000 är en serie av minidatorer som introducerades av Hewlett-Packard (HP) 1972. Denna serie var särskilt populär för dess pålitlighet och användning inom företagsmiljöer, och den användes flitigt för affärsapplikationer, databasförvaltning och transaktionsbehandling. HP 3000-serien står ut för sin långa livslängd och trogen användarbas, även långt efter att den officiellt slutade säljas.

    Arkitektur och Egenskaper

    HP 3000 var baserad på HP:s egna CISC-arkitektur, kän

    HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

    1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
    2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
    3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
    4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
    5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
    6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
    7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
    8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
    9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

    Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.

    d som Multi-Programming Executive (MPE), senare MPE/iX. MPE/iX var ett operativsystem som stödde hög säkerhet, robusta databashanteringssystem och effektiv nätverkskommunikation. Detta gjorde HP 3000 till en ideal plattform för kritiska företagsapplikationer som krävde hög tillgänglighet och dataintegritet.

    Operativsystem

    HP 3000 körde på MPE (Multi-Programming Executive), ett operativsystem designat av HP för att vara särskilt starkt inom affärsområden där databaser och transaktionsbearbetning var i fokus. MPE inkluderade stöd för högnivå programmeringsspråk som COBOL och Pascal, samt integrerad stöd för databasen IMAGE/SQL.

    Användning

    HP 3000 användes främst av medelstora till stora företag för olika affärssystem, inklusive finansiell programvara, lagerhållning, HR-system och mer. Dessa system var kända för sin långa livslängd och höga grad av pålitlighet, vilket gjorde dem till en viktig del av många företags IT-infrastruktur.

    Modeller

    Genom åren producerades många olika modeller av HP 3000. De tidiga versionerna (som HP 3000 Series III) följdes av mer avancerade enheter som Series 70 och 80 under 1980-talet. Varje ny generation förbättrade processorkraften, minneskapaciteten och de tillgängliga funktionerna.

    Nedläggning och Legacy

    Trots att HP 3000 var mycket populär, meddelade HP 2001 att de skulle fasas ut HP 3000-serien, med ett slutgiltigt upphörande av supporten 2010. Beslutet möttes med betydande motstånd från en lojal användarbas, och faktiskt förlängde HP supporten till 2013 på grund av användarnas behov.

    HP 3000 är fortfarande i drift i många organisationer, främst på grund av dess unika kapacitet att hantera specifika affärssystem och applikationer. Dess arv lever kvar genom dess inverkan på företagsdatabehandling och genom de lösningar och tekniker den introducerade.

    Modeller av HP 3000

    HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

    1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
    2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
    3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
    4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
    5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
    6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
    7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
    8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
    9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

    Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.


  • Mixxx är ett gratis och öppen källkods DJ-mjukvaruprogram som möjliggör musikmixning på datorer. Det erbjuder funktioner som realtids-effekter, samplingsstöd, och BPM-synkronisering, vilket gör det populärt bland både amatörer och professionella DJs.

    Mixxx 2.4.1, en DJ-programvara, har släppts med förbättrat stöd för kontrollerenheter från Denon, Pioneer och Traktor. Den här uppdateringen inkluderar också funktioner för att hantera borttagbara enheter på Linux samt underlättar överföring av data mellan Windows och Linux. Version 2.4.1, som är en mindre uppdatering inom den senaste stabila 2.4-serien, förbättrar kompatibiliteten med flera populära DJ-kontrollers och Nintendo Wii-fjärrkontrollen.

    Förbättringar har gjorts på användargränssnittet, inklusive en uppdaterad kontroll I/O-tabell och en förbättrad dialog för spåregenskaper som nu förhindrar oavsiktlig radering av metadata. FLAC-inspelning har stabiliserats för macOS och Windows, och konsolutskriften har optimerats för tydlighet.

    Nya funktioner inkluderar förbättringar på AutoDJ och LV Mix EQ-modulerna, mer dynamiska vågformsinteraktioner och uppdaterade användargränssnitt för skins som Deere och Tango. Programmet hanterar nu även parallella vågformsvisningar stabilare, och flera små justeringar har gjorts för att förbättra användarupplevelsen, såsom förbättrade verktygstips och animerade kontroller.

    För Linux-användare har version 2.4.1 specifika förbättringar såsom bättre hantering av externa enheter och smidigare filhantering vid överföring mellan operativsystem. För mer detaljerad information om alla ändringar, kan releaseanteckningarna hittas på projektets GitHub-sida.

    Här kan du ladda ner

    https://mixxx.org/download

    Delar av innehåller ovan kommer ifrån


  • PeerTube 6.1 i ny version

    PeerTube är en decentraliserad videoplattform som erbjuder ett alternativ till traditionella, centraliserade tjänster som YouTube. Den låter användare ladda upp, dela och strömma videor, samtidigt som den ger möjlighet att kontrollera och äga sin data genom att använda öppen källkodsteknik och federerade nätverk.

    PeerTube, en decentraliserad videoplattform som erbjuder ett alternativ till YouTube, har lanserat version 6.1 med flera nya funktioner och förbättringar för användare. En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att importera och exportera kontodata. Nu kan användare skapa en nedladdningsbar kopia av sin information, inklusive videor, kanaler och inställningar, för att enkelt byta mellan olika PeerTube-instanser. Detta ger ökad flexibilitet och kontroll, även om informationen inte migreras automatiskt mellan instanser.

    En annan förbättring är att PeerTube nu sparar de ursprungliga videofilerna vid uppladdning, så att användarna kan ha högkvalitativa versioner tillgängliga samtidigt som plattformen erbjuder transkoderade alternativ. Dessutom har kravet för att räkna en visning sänkts till 10 sekunder, och visningar registreras nu genom unika webbläsaridentifierare istället för IP-adresser, vilket ger mer exakta statistikdata.

    För att göra plattformen mer användarvänlig har undertexter blivit enklare att hantera genom en integrerad och intuitiv funktion i videospelaren. Version 6.1 åtgärdar också två viktiga säkerhetsproblem relaterade till ActivityPub-federationen, vilket stärker säkerheten och skyddar användardata.

    Den nya versionen innehåller även ett antal andra förbättringar, buggfixar och justeringar av användarupplevelsen. För en detaljerad genomgång av förändringarna kan man läsa i ändringsloggen eller ta del av utgivningsmeddelandet.

    Här laddar du ner PeerTube

    https://sourceforge.net/projects/peertube.mirror

    Projektet bakom PeerTube

    https://framasoft.org/sv

    Artikel ovan är en svensk sammanfattning av

    https://linuxiac.com/peertube-6-1-decentralized-video-platform


  • Sparky 2024.05 kommer med autopartionerings möjligheter för snabbare installation

    SparkyLinux är en användarvänlig, semirullande Linuxdistribution baserad på Debian. Den är känd för sin lätta, anpassningsbara miljö och stödjer flera skrivbordsmiljöer som LXQt, KDE och MATE.

    Den stora nyheten i denna uppdatering är att Sparky CLI Installer nu erbjuder en autopartitionering, vilket snabbar på installationsprocessen betydligt. Uppdateringen omfattar även de senaste versionerna av Linux-kärnan från Sparkys repositorier, inklusive 6.7.12, med versioner för långtidstöd som 6.6.30, 6.1.90 och 5.15.158 tillgängliga.

    Viktiga uppdateringar av applikationer inkluderar Firefox i version 115.10.0-ESR och Thunderbird 115.10.1, vilka båda erbjuder förbättrad säkerhet och stabilitet. Även LibreOffice har uppdaterats till version 24.2.0.

    Sparky har beslutat att inte längre använda Nala APT-frontenden på grund av dess bristande effektivitet i jämförelse med APT för paketuppgraderingar. Användare rekommenderas att återgå till att använda APT för systemuppdateringar genom verktyget sparky-upgrade.

    För användare av LXQt-skrivbordet kan det vara en besvikelse att uppdateringen fortfarande använder version 1.4 av LXQt, trots att version 2.0 släpptes i april. Liknande är fallet med KDE-utgåvan, där Plasma 5.27 används istället för den nyare Plasma 6.

    För dem som föredrar MATE-skrivbordsmiljön har Sparky ersatt ’galculator’ med ’mate-calc’ för att skapa en mer sammanhängande upplevelse. Uppdateringen inkluderar även nya paket som ’orca’ och ’qt6ct’, vilket förbättrar tillgänglighet och anpassningsmöjligheter.

    Om du är intresserad av att testa Sparky 2024.05, är standardlösenordet för live-användare ’live’, och det finns inget lösenord för root. Användare som redan kör Sparky i rullande version behöver inte installera om utan kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot sudo sparky-upgrade.

    För nyinstallationer finns Sparky 2024.05 semi-rullande i flera versioner som LXQt, KDE Plasma, MATE, Xfce, MinimalGUI (Openbox) och MinimalCLI (textläge), tillgängliga på projektets nedladdningssida.

    Här kan du ladda ner SparkyLinux :

    Ovan är sammafattning på Svenska ifrån denna Engelska språkiga artikel

    https://linuxiac.com/sparky-linux-2024-05


  • FreeBSD får grafisk installation

    FreeBSD ska introducera en ny grafisk installationsfunktion i sin nästa version
    I den nästa versionen av FreeBSD kan användarna förvänta sig en uppgraderad, grafisk installerare.

    Initiativet från FreeBSD Foundation är att ta fram en grafisk version av installeraren för att underlätta för nybörjare under installationen och de första stegen av systemkonfigurationen. Denna nya lösning syftar till att locka användare som föredrar grafiska gränssnitt framför de traditionella textbaserade, vilket kan uppfattas som gammaldags. Den grafiska installeraren kommer även att bidra till en mer integrerad användarupplevelse för de som använder FreeBSD som grund i sina egna anpassade system.

    Den traditionella installeraren för FreeBSD, som är textbaserad och funnits med sedan systemets start, har inte genomgått större förändringar eftersom den är väl anpassad för serverinstallationer och är helt funktionell som den är.

    Den nya installeraren kommer att bygga vidare på den befintliga infrastrukturen från bsdinstall, och erbjuder fortfarande möjlighet till installation via konsoll. Den grafiska versionen implementeras genom att ersätta det tidigare verktyget för konsoldialoger, bsddialog, med ett nytt, gbsddialog, som använder GTK-biblioteket för sina dialoger och widgets. Detta gör det möjligt att behålla den befintliga infrastrukturen samtidigt som en grafisk installation erbjuds.

    En fungerande version av den nya installeraren är redan tillgänglig för testning, och nödvändiga uppdateringar för att integrera den i FreeBSD:s huvudsystem har lagts fram för granskning. Förslag har gjorts om att inkludera nya användargränssnitt för att lägga till användare, sätta administratörslösenord och välja tidszon, baserade på bsddialog. Det finns också komponenter för att välja verktyg för dialogen baserade på miljövariabeln $DIALOG samt stöd för att aktivera den grafiska läget.

    Denna modernisering av installationsprocessen är tänkt att göra FreeBSD mer tillgängligt och användarvänligt för ett större antal användare. Genom att använda GTK för gränssnittet blir processen mer intuitiv.

    Utöver den nya installeraren arbetar FreeBSD Foundation också med att förbättra andra delar av systemet, såsom ljudsystemet, en nytt bibliotek för systemanrop och en ny backend för pakethanteraren pkg.

    Dessa uppdateringar planeras att släppas i den kommande versionen, FreeBSD 15.

    Filmen är som att titta på den stora älgvandringen.. Börja lite aktion runt 6 min

    Artikel ovan är en sammfattning på Svenska ifrån


  • Fedore Asahi Remix tillgänglig för Apple egna CPU:er såsom m1, m2 …

    Fedora 40 är nu tillgänglig för Apples egna processorer, inklusive M1, M2, M1 Pro och M2 Pro, med versioner för både desktop och server.

    Fedora Asahi Remix 40 är nu tillgänglig för Apple Silicon Macs och erbjuder KDE Plasma 6. Denna version inkluderar stöd för OpenGL 4.6, högkvalitativt ljud direkt ur kartongen och en GNOME 46-variant.

    Idag meddelade Fedora-projektet den officiella lanseringen av Fedora Asahi Remix 40, utvecklad i nära samarbete med Fedora Asahi SIG och Asahi Linux-projektet för Apple Silicon Macs.

    Byggd på den senaste Fedora Linux 40 och KDE Plasma 6-serierna, introducerar Fedora Asahi Remix 40 fullt stöd för OpenGL 4.6 för Apple Silicon, högkvalitativt ljud direkt från början och en anpassad installationsguide baserad på Calamares.

    Förutom KDE Plasma 6-flaggskeppet erbjuder Fedora Asahi Remix 40 även en GNOME-variant med den senaste GNOME 46-skrivbordsmiljön, för de som föredrar den framför KDE Plasma. Det finns också en Fedora Server-variant för att använda Apple Silicon Macs som servrar eller i headless-miljöer, och en Minimal-version för de som vill anpassa sin Fedora Asahi Remix-upplevelse från grunden.

    Stödet täcker MacBook Air M1 och M2, MacBook Pro M1, M1 Pro, M1 Max, M2, M2 Pro och M2 Max, Mac Mini M1, M2 och M2 Pro, Mac Studio M1 Max, M1 Ultra, M2 Max och M2 Ultra, samt iMac M1. För mer information, se den officiella webbplatsen.

    Så installera du Fedora Asahi Remix

    Fedora Asahi Remix installeras direkt från macOS. De minsta versionerna av macOS som stöds är 13.5 och 14.2. På grund av vissa problem med macOS, som vi inte kan kontrollera, kan du behöva uppgradera till 14.2 om du använder en version som ligger däremellan.

    För att installera den senaste stabila versionen, starta terminalen och kör följande kommando som en vanlig användare:

    curl https://fedora-asahi-remix.org/install | sh

    Följ instruktionerna i skriptet för en snabb och enkel installation av Fedora Asahi Remix.

    Om du är intresserad av att installera en nattbyggnad med fler tillgängliga alternativ, som beta-versioner eller äldre utgåvor, använd följande kommando istället:

    curl https://fedora-asahi-remix.org/builds | sh
    

    Fedoraprojektets annons om detta

    Innehåller ovan bygger delvis på


  • Så höjer du säkerhets ribban med Fail2ban

    Det gäller bygga murar , hindra att obehöriga komma in i nätverk och datorer. En Svensk tiger.

    Vad är Fail2ban?

    Fail2ban är ett automatiserat säkerhetsverktyg som används för att skydda servern mot brute-force attacker och andra oönskade intrång. Det fungerar genom att övervaka loggfiler för misstänkt aktivitet, såsom upprepade misslyckade inloggningsförsök, och automatiskt blockera IP-adresser som orsakar dessa aktiviteter. Detta görs genom att implementera temporära eller permanenta brandväggsregler för att hindra angriparens IP-adress från att nå systemet. Fail2ban är högt konfigurerbart och stöder flera tjänster, vilket gör det till ett effektivt verktyg för serverns säkerhet.

    Hur man installerar och konfigurerar Fail2ban på Ubuntu

    Introduktion

    Fail2ban är ett viktigt säkerhetsverktyg som används för att skydda servrar mot brute-force attacker och andra typer av automatiska intrångsförsök. Detta verktyg är speciellt användbart för att skydda tjänster som är utsatta för externa anslutningar, till exempel SSH, FTP, och webbservrar. I denna artikel går vi igenom hur du installerar och konfigurerar Fail2ban på en Ubuntu-server.

    Steg 1: Installation av Fail2ban

    För att börja behöver du en Ubuntu-server med administratörsåtkomst. Installationen av Fail2ban är enkel och görs genom Ubuntu’s pakethanterare apt. Följ dessa steg för att installera Fail2ban:

    1. Öppna en terminal på din server.
    2. Uppdatera paketlistorna för att säkerställa att du får den senaste versionen av Fail2ban:
       sudo apt update
    1. Installera Fail2ban med följande kommando:
       sudo apt install fail2ban

    När installationen är klar kommer Fail2ban att köras som en tjänst i bakgrunden med en grundläggande konfiguration som är redo att användas.

    Steg 2: Konfigurering av Fail2ban

    Konfigurationen av Fail2ban hanteras genom filerna jail.conf och jail.local. För bästa praxis och för att undvika förlust av anpassningar vid framtida uppdateringar, ska du skapa och redigera jail.local istället för att direkt ändra jail.conf.

    1. Skapa en kopia av jail.conf för att använda som din konfigurationsfil:
       sudo cp /etc/fail2ban/jail.conf /etc/fail2ban/jail.local
    1. Öppna jail.local med en textredigerare som nano:
       sudo nano /etc/fail2ban/jail.local

    Grundinställningar att anpassa i jail.local:

    • ignoreip: Lägg till IP-adresser eller nätverk som du vill ska ignoreras av Fail2ban.
    • bantime: Anger hur länge en IP ska blockeras (t.ex. 10m för 10 minuter, 1h för en timme, 1d för en dag).
    • findtime och maxretry: Definiera tidsperioden för att räkna misslyckade försök (findtime, t.ex. 10m) och antalet misslyckade försök som leder till en blockering (maxretry, t.ex. 5).

    Konfigurera jails för specifika tjänster:

    För att skydda specifika tjänster som SSH kan du konfigurera specifika jails. Hitta sektionen [sshd] i jail.local och se till att den är aktiverad:

    [sshd]
    enabled = true
    port = ssh
    filter = sshd
    logpath = /var/log/auth.log
    maxretry = 3

    Steg 3: Aktivera och testa Fail2ban

    När du har konfigurerat inställningarna behöver du starta om Fail2ban för att tillämpa dem:

    sudo systemctl restart fail2ban

    För att kontrollera statusen för Fail2ban och se vilka jails som är aktiva, använd:

    sudo fail2ban-client status

    Slutsats

    Fail2ban är ett kraftfullt verktyg för att förbättra säkerheten på din server. Genom att noggrant konfigurera Fail2ban kan du effektivt minska risken för oönskad åtkomst och skydda dina tjänster från automatiska intrångsförsök. Regelbunden övervakning och anpassning av Fail2ban’s konfiguration är rekommenderat för att hålla din server säker.

    På länken nedan finner du ännu mer information och en video hur man gör.

    https://www.linode.com/docs/guides/using-fail2ban-to-secure-your-server-a-tutorial


  • Updaterad version av Steam klient åtgärdar problem med systemprestanda på Linux.

    Pingviner ställer till med fest, det vet hur man LAN:ar bäst.

    En ny uppdatering av Steam-klienten har släppts, med flera förbättringar och buggfixar över olika plattformar. Viktiga ändringar inkluderar åtgärder för separata menyer och krascher efter viloläge eller användarbyten, minskad nätverkstrafik vid uppstart, och förbättringar i hanteringen av medieuppspelning och notifikationer. För Linux användare finns förbättringar i systemprestanda, särskilt vid uppstart i Flatpak-miljöer och en justering av skalningsfaktorn för 4K-skärmar.

    Steam Input har introducerat nya funktioner som gör det möjligt för användare att anpassa kontrollinställningar mer detaljerat, inklusive nya åtgärder för att förbättra spelupplevelsen för olika typer av kontroller. Remote Play har också förbättrats med ökad HDR-ljusstyrka och prestanda, särskilt för streaming från nyare AMD-kort.

    Dessutom har problem med filhantering i Steam Cloud och användarinteraktioner i Big Picture-läge åtgärdats. Denna uppdatering syftar till att göra Steam klienten mer stabil och responsiv över alla stödda plattformar.

    Mer innehåll för den som vill nörda ner sej på detaljer.

    https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/4182231197207095613


  • Raspberry Pi Connect , nytt verktyg för nå din PI vart du än är.

    Raspberry Pi Connect är ett nytt verktyg som låter dig få åtkomst till din Raspberry Pi:s skrivbord på distans, vilket är användbart för att hantera din enhet från vilken plats som helst med en webbläsare. Istället för att behöva krångla med komplicerad konfiguration använder Raspberry Pi Connect en enkel och säker metod för att ansluta till din enhet.

    För att använda Raspberry Pi Connect behöver din Raspberry Pi köra en 64-bitars distribution av Raspberry Pi OS Bookworm med Wayland-fönsterservern. För närvarande stöds modellerna Raspberry Pi 5, Raspberry Pi 4 och Raspberry Pi 400. Installationen av Raspberry Pi Connect är enkel: uppdatera och uppgradera din Raspberry Pi OS Bookworm och installera sedan paketet rpi-connect via terminalen. Efter en omstart hittar du en ny ikon i systemfältet där du kan logga in och komma igång med att använda tjänsten.

    Teknologin bakom Raspberry Pi Connect använder WebRTC för att etablera en säker peer-to-peer-anslutning mellan din webbläsare och din Raspberry Pi. Om en direkt anslutning inte är möjlig kan trafiken säkert vidarebefordras genom Raspberry Pis servrar. För närvarande finns det bara en server i Storbritannien för vidarebefordring, vilket kan leda till högre latens för användare vars trafik måste vidarebefordras.

    Raspberry Pi Connect är gratis för enskilda användare med direktanslutningar och det finns ingen begränsning för antalet enheter som kan anslutas. Under betaperioden kan vissa begränsningar eller brister förekomma, men feedback är välkommen för att förbättra tjänsten.

    Sammanfattningsvis erbjuder Raspberry Pi Connect ett enkelt och säkert sätt att få åtkomst till din Raspberry Pi:s skrivbord på distans, vilket kan vara till stor hjälp för olika projekt och användningsområden.

    Hemsida där man registrar konto

    https://www.raspberrypi.com/software/connect

    Mer om vertyget Raspberry Pi Connect

    https://www.raspberrypi.com/news/raspberry-pi-connect


  • Linux lite 7.0 RC1 är tillgänglig

    Linux Lite är en användarvänlig, lättviktig Linux-distribution baserad på Ubuntu LTS. Den använder Xfce-skärmmiljön för att erbjuda en effektiv prestanda även på äldre datorer och inkluderar förinstallerad mjukvara för omedelbar användning.

    Linux Lite 7.0 är nu tillgänglig för dem som vill delta i testning. Denna version är baserad på Ubuntu 24.04 LTS och använder den senaste Xfce 4.18-skrivbordsmiljön. Den slutliga versionen av Linux Lite 7.0 är planerad att släppas den 1 juni 2024.

    Denna uppdatering har fått kodnamnet ”Galena” och bygger på den senaste versionen av Ubuntu, kallad Noble Numbat. Denna release representerar en betydande uppdatering jämfört med tidigare versioner, som använde Xfce 4.16.

    Jerry Bezencon, som är ledande utvecklare för Linux Lite, kommenterar att denna version är ett tecken på mognad efter 12 års utveckling. Linux Lite har under dessa år utvecklats med flera funktioner som communityn efterfrågat och byggt på en säker grund.

    Den kommande versionen drivs av Linux kärnan 6.8 och inkluderar Google Chrome version 124.0 som standardwebbläsare. En förbättrad installationsprocess med nya informativa bilder ska göra det lättare för nya användare att installera systemet. Utseendet i denna version förblir konsekvent med tidigare versioner och använder Materia som fönstertema och Papirus för ikoner.

    Jerry Bezencon uppmanar intresserade att testa Release Candidate-versionen som kan laddas ner från projektets webbplats. Han påminner dock om att denna förhandsversion inte är avsedd för produktion och att de som installerar den inte kommer kunna uppgradera direkt till den slutgiltiga versionen när den släpps.

    Kan laddas ner här

    https://sourceforge.net/projects/linux-lite/files/7.0/rc1

    Svensk spegliing

    http://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos/7.0/rc1/linux-lite-7.0-64bit.iso

    Nyheter ovan är en sammafattning ifrån


  • AlmaLinux OS 9.4 ”Seafoam Ocelot” har släppts, baserad på RHEL 9.4

    AlmaLinux är en öppenkällkods Linux-distribution, skapad som ett alternativ till CentOS. Den är community-driven och designad för stabilitet och skalbarhet, vilket gör den idealisk för servrar och enterprise-miljöer. AlmaLinux är binärt kompatibel med Red Hat Enterprise Linux.

    AlmaLinux OS 9.4 ”Seafoam Ocelot” har just släppts, vilket markerar den senaste stabila utgåvan av denna fria distribution baserad på Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.4. En av de framträdande funktionerna i denna utgåva är återaktiveringen av flera enhetsdrivrutiner för hårdvara som tidigare var avaktiverad.

    AlmaLinux OS 9.4 erbjuder förbättringar av maskinsäkerhet och dataskydd samt en förbättrad webbkonsol och systemroller för att automatisera fler operationer och främja enhetlighet i komplexa IT-miljöer. Dessutom lovar denna utgåva att förbättra funktionerna för virtuella maskins snabbfunktioner i hybridmolnmiljöer och inför nya systemroller för att underlätta skapandet och hanteringen av LVM-snappar för bättre backup och återställning av data.

    Dessutom innehåller AlmaLinux OS 9.4 uppdaterade modulflöden som Python 3.12, Ruby 3.3, PHP 8.2, nginx 1.24, MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16. Andra förbättringar inkluderar uppdaterade komponenter som Git 2.43.0, Valgrind 3.22, GCC 13 och Stunnel 5.71.

    Andra uppdaterade komponenter i denna AlmaLinux OS-utgåva inkluderar Git 2.43.0, Git LFS 3.4.1, Valgrind 3.22, SystemTap 5.0, elfutils 0.190, PCP 6.2.0, GCC 13, LLVM 17.0.6, Rust 1.75.1, Go 1.21.7, SELinux 3.6, libkcapi 1.4.0 och Stunnel 5.71.

    Denna utgåva fortsätter att stödja flera arkitekturer och är tillgänglig för nedladdning som installations-ISO:er för x86_64, AArch64, ppc64le och s390x. AlmaLinux OS 9.4 fortsätter att leverera en stabil och tillförlitlig plattform för företag och utvecklare och är redo att möta kraven från olika användarfall och miljöer.

    https://almalinux.org/blog/2024-05-06-announcing-94-stable

    Här kan du ladda AlmaLinux

    https://wiki.linux.se/index.php/AlmaLinux


  • Lättvikts webläsare Dilo är tillbaka efter 9 års uppehåll, nu med ver 3.1

    För den som vill ha en flashback tillbaka till Mosaik och Netscape tiden, så kan Dilo vara ett alternativ. Dillo är lättvikts webläsare som dra minimalt med resuser.

    Dillo 3.1 är en lätt webbläsare som har återupplivats av utvecklaren Rodrigo Arias Mallo efter nästan tio års paus. Den har fått en ny version med flera förbättringar. Den har nu stöd för fler HTML-funktioner och förbättrad säkerhet med stöd för olika krypteringsprotokoll för HTTPS. Det finns också förbättringar av användarupplevelsen, som att kunna växla flikar med musens hjul.

    Trots dessa förbättringar är Dillo fortfarande en mycket enkel webbläsare som inte klarar av att visa många moderna webbplatser, inklusive populära som YouTube. Den erbjuds endast som en källkod som användarna måste kompilera själva, vilket kan göra det svårt för vissa användare att installera den. Därför är det osannolikt att den kommer att vara användbar för de flesta människor år 2024.

    https://dillo-browser.github.io/latest.html

    Artikel ovan bygger översatt sammafattning ifrån


  • 14 tips som skyddar din word press webplats

    Många WordPress-webbplatser blir hackade. Genom att höja ribban några nivåer så blir det svårare.

    Att säkra din WordPress-webbplats är avgörande för att skydda den från hackare, skadlig programvara och andra säkerhetshot. Här är några steg du kan ta för att förbättra säkerheten på din WordPress-installation:

    1. Håll WordPress, teman och tillägg uppdaterade – Regelbundna uppdateringar innehåller ofta säkerhetsförbättringar som skyddar din webbplats mot kända sårbarheter.
    2. Använd starka lösenord och tvåfaktorsautentisering – Se till att alla användarkonton, särskilt administratörskonton, har starka, unika lösenord. Överväg att lägga till tvåfaktorsautentisering (2FA) för ytterligare säkerhet.

      Lösenord generator
    3. Begränsa inloggningsförsök – Installera tillägg som begränsar antalet inloggningsförsök från en IP-adress för att förhindra brute-force attacker.
    4. Installera en säkerhetsplugin – Använd tillägg som Wordfence, Sucuri Security eller iThemes Security för att få omfattande säkerhetsfunktioner, inklusive brandväggsskydd, skanningsfunktioner och säkerhetsloggar.
    5. Använd HTTPS – Se till att din webbplats använder HTTPS istället för HTTP för att säkra kommunikationen mellan användarens webbläsare och din webbserver.
    6. Säkerhetskopiera din webbplats regelbundet – Se till att du har automatiska och regelbundna säkerhetskopior av din webbplats. Detta är viktigt för att kunna återställa din webbplats i händelse av dataförlust eller hackning.
    7. Säkra wp-config.php – Flytta filen wp-config.php till en högre nivå än din webbrotskatalog eller sätt rättigheter till 400 eller 440 för att göra den mindre åtkomstbar.
    8. Begränsa tillgång till wp-admin-katalogen – Använd .htaccess för att begränsa åtkomst till din wp-admin-katalog till endast vissa IP-adresser.
    9. Inaktivera filredigering – Inaktivera möjligheten att redigera plugin- och temafiler direkt från WordPress-administratörsgränssnittet genom att lägga till define('DISALLOW_FILE_EDIT', true); i din wp-config.php.
    10. Ta bort oanvända teman och tillägg – Ta bort alla teman och tillägg som inte används från din webbplats för att minska antalet potentiella ingångspunkter för hackare.
    11. Ändra databasens prefix – Byt från det standardmässiga wp_-prefixet till något mer unikt för att göra SQL-injektionsattacker svårare.
    12. Skydda din .htaccess-fil – Förstärk säkerheten genom att lägga till regler i din .htaccess-fil för att skydda systemfiler och förhindra hot.
    13. Konfigurera rätt filrättigheter – Kontrollera att filrättigheterna på din server är korrekt inställda. Filer bör vanligtvis ha 644 och mappar 755.
    14. Övervaka och granska din säkerhet regelbundet – Använd verktyg för att övervaka din webbplats regelbundet och granska säkerhetsloggar för att identifiera och reagera på ovanlig aktivitet snabbt.

    Genom att implementera dessa steg kan du kraftigt öka säkerheten för din WordPress-webbplats och skydda både din och dina användares data.


  • 20 olika tips så gör du din ubuntu installtion säkrare

    En Svensk tiger
    En Svensk tiger med tux

    Att säkerställa säkerheten på din Ubuntu installation är viktigt för att skydda din data och ditt system från oönskad åtkomst och skadlig programvara. Här är 20 olika steg du kan vidta för att förbättra säkerheten på din Ubuntu-server eller -dator:

    Här är en lista över 20 åtgärder du kan vidta för att öka säkerheten i din Ubuntu-installation, listade med romerska siffror:

    I. Uppdatera ditt system regelbundet – Se till att både Ubuntu och alla installerade program är uppdaterade för att minska risken för sårbarheter.

    II. Använd en brandvägg – Aktivera och konfigurera UFW (Uncomplicated Firewall) för att kontrollera inkommande och utgående trafik.

    III. Använd starka lösenord – Skapa komplexa och unika lösenord för alla användarkonton och ändra dem regelbundet.

    Lösenord generator

    IV. Installera säkerhetsuppdateringar automatiskt – Konfigurera unattended-upgrades för att automatiskt installera säkerhetsuppdateringar.

    V. Konfigurera användarrättigheter noggrant – Tillämpa principen om minsta privilegium för alla användarkonton och program.

    VI. Inaktivera oanvända tjänster och portar – Stäng av tjänster och portar som inte används för att minska antalet potentiella angreppspunkter.

    VII. Använd SSH-nycklar istället för lösenordsautentisering – Ställ in SSH för att använda nyckelbaserad autentisering snarare än lösenord.

    VIII. Konfigurera och använd SELinux eller AppArmor – Aktivera och konfigurera dessa säkerhetsmoduler för att förbättra systemets försvar mot intrång.

    IX. Kryptera känslig data – Använd verktyg som LUKS för att kryptera hårddiskar och GnuPG för enskilda filer.

    X. Använd tvåfaktorsautentisering (2FA) – Implementera 2FA där det är möjligt för att stärka säkerheten vid inloggning.

    XI. Begränsa användningen av root-kontot – Använd sudo för administrativa uppgifter och undvik att logga in som root.

    XII. Använd en VPN – Använd en VPN för att säkra din internetanslutning, speciellt när du är ansluten till offentliga nätverk.

    XIII. Konfigurera systemloggning och övervakning – Använd verktyg som syslog och auditd för att logga systemaktiviteter och upptäcka ovanliga händelser.

    XIV. Skydda GRUB – Lägg till lösenordsskydd på GRUB för att förhindra obehöriga ändringar i systemets uppstartskonfiguration.

    XV. Använd antivirusprogramvara – Installera och underhåll antivirusprogramvara för att skydda mot skadlig programvara.

    XVI. Använd en hårdvarusäkerhetsmodul (HSM) eller TPM – Använd dessa enheter för att förbättra säkerheten kring krypteringsnycklar och autentisering.

    XVII. Säkra dina webbläsarinställningar – Installera tillägg för integritet och säkerhet och stäng av oönskade funktioner.

    XVIII. Använd nätverkssäkerhetsverktyg – Använd verktyg som Snort eller Wireshark för att övervaka och analysera nätverkstrafik.

    XIX. Regelbundet säkerhetskopiera dina data – Ha regelbundna och pålitliga säkerhetskopior för att skydda mot dataförlust.

    XX. Utför säkerhetsrevisioner – Använd verktyg som Lynis för att regelbundet granska och förbättra säkerheten på ditt system.


  • EndeavorOS 24.04 ”Gemini” 

    EndeavourOS är en användarvänlig Linux-distribution baserad på Arch Linux. Den är känd för sin enkelhet och flexibilitet, och erbjuder en nära-upplevelse av Arch med ett bekvämt installationsverktyg och användargemenskap.

    Den senaste versionen av vårt operativsystem, kallad Gemini, markerar en spännande utveckling med införandet av Plasma 6 och qt6. Denna utgåva är inspirerad av NASA:s Gemini-program, vilket tjänade som en brygga mellan Mercury- och Apollo-uppdragen. Vårt utvecklingsteam har arbetat hårt och effektivt för att leverera denna utgåva i hög kvalitet på kort tid.

    Jag vill påpeka att Gemini är den första versionen där vi inte erbjuder installation för ARM-enheter. Vi välkomnar dock alla som är intresserade av att hjälpa till med att revitalisera vårt ARM-projekt.

    För de som redan använder systemet och regelbundet uppdaterar det, kommer denna utgåva inte att innebära några större förändringar eftersom de viktigaste uppdateringarna redan är implementerade. De ändringar som introduceras i denna version fokuserar främst på förbättringar av installationsprocessen och ISO-filen.

    Här är vad den nya Gemini-versionen inkluderar:

    Programvara och systemversioner i Gemini:

    • Calamares-3.3.5 24.04.1.3-1
    • Firefox 125.0.1-1
    • Linux-kärnan 6.8.7.arch1-1
    • Mesa 1:24.0.5-1
    • Nvidia 550.76-1
    • Xorg-server 21.1.13-1

    Nyheter och förbättringar:

    • Plasma 6 är nu tillgänglig både i live-miljön och som ett alternativ för offlineinstallation. Live-miljön använder X11 för maximal kompatibilitet med olika hårdvaror. Vid installation kan användare välja Wayland som standard i SDDM, men även X11 finns som alternativ.
    • Vi har övergått från Nvidia-dkms till dedikerade Nvidia-paket för att undvika problem som att frysa live-miljön vid start från Nvidia.
    • Vi har tagit bort alternativet för ARM-installationer.
    • Korrekt skapande av EFI-partition när användaren väljer att ersätta en befintlig partition har fixats efter användarrapporter.
    • Gparted är åter på ISO:n tillsammans med KDE partition manager för att ge användare fler valmöjligheter.
    • För användare som väljer Gnome som skrivbordsmiljö har vi bytt terminalapp till Gnome-terminal för att förbättra användarupplevelsen, då xterm inte kunde stänga fönstret ordentligt.
    • Vi har även tagit bort EOS uppdateringsnotifieraren från standardinstallationen men den kan fortfarande installeras via vår välkomstapp efter installationen.

    Förbättringar i EndeavourOS applikationer och bibliotek:

    • eos-update erbjuder nu nya kommandon (se eos-update –help för mer information).
    • nvidia-inst stödjer nu installation av Nvidia-drivrutiner som inte är dkms-baserade.
    • eos-sendlog har fått stöd för URL-utgångstider och en ny varningsfunktion för att påminna användare om risken med att skicka känslig data.
    • Flera applikationer har justerats för att fungera bättre vid körning genom SSH eller i chroot-miljö.
    Ladda hem den här
    https://mirror.accum.se/mirror/endeavouros/iso/EndeavourOS_Gemini-2024.04.20.iso.sig

  • GIMP 2.10.38 släppt

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett fritt och öppen källkodsprogram för bildredigering. Det erbjuder verktyg för detaljerad bildmanipulation, skapande av grafik och retuschering av foton, liknande funktionalitet som finns i professionella program som Photoshop.

    Den senaste versionen av GIMP, 2.10.38, innehåller betydande förbättringar och buggfixar med fokus på att förbättra användarupplevelsen, speciellt för Windows-användare med ritplattor. Detta inkluderar efterlängtade tillbakaporteringar från GTK3, vilket är en signifikant utveckling eftersom tidigare versioner endast stödde WinTab-drivrutiner för ritplattor. I och med detta släpp kan användare nu växla mellan WinTab och de nyare Windows Ink-drivrutinerna, vilket ger förbättrad responsivitet och noggrannhet vid digitalt ritande och målande.

    Luca Bacci, en framstående bidragsgivare, har spelat en central roll i att backporta dessa GTK3-funktioner till GTK2. Förbättringarna inkluderar inte bara stöd för Windows Ink utan också förbättrade användargränssnittselement som en större utskriftsdialog och korrektionsåtgärder för popup-dialoger som tidigare doldes bakom andra fönster. Dessa förbättringar var ursprungligen en del av utvecklingsutgåvan 2.99 men är nu tillgängliga i denna stabila version.

    Dessutom har denna version av GIMP löst flera kritiska buggar och krascher. En särskilt ihållande krasch som orsakades av en bugg i GLib 2.80 vid programstängning har rättats, liksom problem med att göra mycket små markeringar som tidigare ledde till programkrascher.

    Utöver dessa större förändringar har flera mindre buggfixar implementerats. Bland annat har exporten av indexerade PNG-filer med transparens förbättrats för att visa korrekta färger. Även användargränssnittet har blivit mer inkluderande med stöd för UTF-8-tecken i titelfältet för anpassning, vilket underlättar för internationella användare.

    Slutligen belyser denna version engagemanget från GIMP:s utvecklingsteam och den viktiga roll som infrastruktursponsorer spelar. Medan teamet fortsätter att förbättra och stabilisera GIMP 2-serien, finns det också en tydlig väg framåt mot den kommande större uppdateringen, GIMP 3.0. Denna stabila version av GIMP 2.10.38 markerar inte bara ett avslut på en era utan också början på nästa steg i GIMP:s utveckling.

    Framtidsplaner

    Det här är en av de mindre uppdateringarna i GIMP 2.10-serien, och det kan eventuellt bli den sista. Teamet överväger dock att släppa en version 2.10.40 som endast innehåller buggfixar, som en avslutning innan eller strax efter lanseringen av GIMP 3.0.0. Detta är särskilt relevant för användare som fortsätter använda äldre versioner, ofta i samband med LTS-distributioner av operativsystem.

    För närvarande har teamet beslutat att sluta backporta funktioner till 2.10-serien. Det stora fokuset ligger nu på att slutföra och lansera GIMP 3.0.0, och vi är i den sista fasen med förberedelser inför utgivningen av en release candidate. Detta inkluderar inte bara buggfixar utan även vissa förändringar i API:et.

    Utvecklarna uppmuntrar också till donationer som ett sätt att stödja och påskynda utvecklingen av GIMP. Communityns engagemang är viktigt för projektets fortsatta framgång och utveckling.

    https://www.gimp.org/news/2024/05/05/gimp-2-10-38-released/#downloading-gimp-21038


  • m16.se

    Jag har snickrat ihop en webbplats som heter m16.se. Sajten är en enkel hemsida som för närvarande innehåller tre verktyg: lösenordsgenerator, Min IP och inställning av filrättigheter i Linux och Unix.

    Lösenordsgenerator
    Kan generera lösenord av olika längder med ett brett utbud av tecken.

    Min IP-adress
    Kan användas för att ta reda på ens egen IP-adress och få whois-information om den. Det går även bra att kolla upp någon annans IP-adress.

    Sätt filrättigheter i Linux och Unix
    Hjälper till att förstå vad man ska skriva när man använder chmod.

    Fler verktyg kommer med tiden.

    Sajten är helt befriad från annonser och registreringskrav.

    M16

  • Så installera du Mastodon Social Network på Debian 12

    Mastodon och FidoNet delar decentralisering och frihet från centrala kontrollorgan. FidoNet, från 1980-talet, bestod av självständiga BBS-system som samarbetade, medan Mastodon, en modern social plattform, är en del av ”fediversumet” med oberoende servrar. Båda främjar gemenskaper och specialiserade intressen. De erbjuder alternativ till centraliserade plattformar, vilket ger användarna mer kontroll och en känsla av gemenskap.

    Mastodon är ett decentraliserat socialt nätverk där användare kan skapa sina egna instanser och följa varandra över olika servrar. Den här guiden beskriver hur man installerar en egen Mastodon-instans på en Debian 12-server med Docker. Förutsättningarna inkluderar en server med minst två CPU-kärnor och 2GB RAM, en icke-root-användare med sudo-rättigheter, ett domännamn, samt en tredjeparts e-posttjänst.

    Fullstädig artikel här

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-mastodon-social-network-on-debian-12/


  • VirtualBox 7.0.18 släppt rättat nätverks bugg

    Buggjägare tux
    VirtualBox är ett gratis virtualiseringsprogram som gör det möjligt att köra flera operativsystem samtidigt på en dator, vilket är användbart för utveckling, testning och utbildning.

    VirtualBox 7.0.18 har precis släppts och fixar en kritisk nätverksbugg. Den nya versionen, som kom ut två veckor efter version 7.0.16, innehåller inga nya funktioner, utan fokuserar istället på att åtgärda några buggar. Den största fixen gäller en bugg som fick värdsystemet att krascha när en virtuell maskin använde ”bridged” eller ”host-only” nätverksadaptrar.

    Den senaste uppdateringen innehåller också förbättringar för Linux-gäster, inklusive fixar för Undefined Behavior Sanitizer (UBSAN) varningar. Dessutom har en bugg fixats som gjorde att tidsstämplar visades felaktigt i monterade delade mappar i Linux.

    VirtualBox 7.0.18 finns tillgänglig för nedladdning på projektets hemsida. Efter uppdateringen är det viktigt att också uppdatera gästtilläggen till den senaste versionen.

    Det finns guider tillgängliga för att installera VirtualBox på olika Linux-distributioner. Ubuntu 24.04 LTS är dock inte kompatibel ännu, men när det blir möjligt kommer en guide att finnas tillgänglig.

    Ovan är en sammanfattning på Svenska ifrån

    https://linuxiac.com/virtualbox-7-0-18-released


  • Vad är nytt i Red Hat Enterprise Linux 9.4?

    RED HAT ägs numera av IBM.

    Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.4: En Djupgående Sammanfattning

    Introduktion

    Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.4 är den senaste versionen av Red Hats flaggskepps-operativsystem, utformat för att leverera en pålitlig, stabil och säker plattform för företagsapplikationer. Denna version innefattar en rad förbättringar, från språkkörningstider till säkerhetsfunktioner, för att möta behoven hos både utvecklare och IT-administratörer.

    Förbättringar för Utvecklare

    RHEL 9.4 levereras med en rad uppdaterade programmeringsspråk och verktyg som syftar till att förbättra utvecklarupplevelsen. Den inkluderar Python 3.12, Ruby 3.3 och PHP 8.2 med nyckelfunktioner och förbättringar som gör det möjligt för utvecklare att skapa kraftfulla och effektiva applikationer. Dessutom finns MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16 för att möta databasbehoven.

    Python 3.12

    Python 3.12 introducerar nya funktioner såsom en unik pre-interpreter global interpreter lock (GIL) och en övergång till formellt verifierad kod för kryptografiska algoritmer från HACL-projektet. Dessa förbättringar ökar prestanda och säkerhet för Python-applikationer på RHEL-plattformen.

    Ruby 3.3

    Ruby 3.3 levereras med en ny Prism-parser som förbättrar felhantering och underhåll av Ruby-kod. Dessutom har regex-matchningsalgoritmen förbättrats för att minska risken för regex denial of service (ReDoS) sårbarheter.

    PHP 8.2

    PHP 8.2 inkluderar en ny Random-tillägg och flera nya fristående typer, vilket förbättrar funktionaliteten och flexibiliteten hos PHP applikationer på RHEL-plattformen.

    MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16

    MariaDB 10.11 erbjuder stöd för nya funktioner som sys_schema och GRANT…TO PUBLIC privilegier, medan PostgreSQL 16 introducerar stöd för anslutningsnivåns lastbalansering och reguljära uttryck för matchning i pg_hba.conf-filen.

    Uppdaterade Verktyg och Kompilatorer

    RHEL 9.4 inkluderar uppdaterade versioner av viktiga utvecklingsverktyg och kompilatorer för att underlätta effektiv utveckling och optimering av applikationer.

    Go 1.21

    Go 1.21 erbjuder nya inbyggda funktioner, förbättrat stöd för profilguidad optimering och förbättrad bakåt- och framåtkompatibilitet i Go-verktygskedjan.

    Rust 1.75

    Rust 1.75 tillåter obegränsad konstant utvärderingstid, förbättrar panik- och påståendemeddelanden samt stöder autentisering till privata registren för alla operationer.

    LLVM 17

    LLVM 17 introducerar nya funktioner som nofpclass-attributet och en ny FatLTO-pipeline för att förbättra prestanda och effektivitet hos applikationer som byggs med LLVM.

    Säkerhet och Överensstämmelse

    RHEL 9.4 förbättrar säkerheten och överensstämmelsen genom att erbjuda bättre kontroll över kryptografiska policys, uppdaterade versioner av OpenSSL och OpenSSH, samt stöd för passkey-autentisering med FIDO2.

    Kantspårning och Kontainrarhantering

    RHEL 9.4 stöder kantspårning och kontainrarhantering med uppdaterade verktyg som Podman 4.9, vilket möjliggör enkel distribution och hantering av applikationer på kant och i kontainrar.

    Identitetshantering och Systemroller

    RHEL 9.4 förbättrar identitetshantering och systemroller för att förenkla hanteringen av användaridentiteter och konfiguration av systemresurser.

    Avslutande Tankar

    RHEL 9.4 är en omfattande uppdatering som levererar en mängd förbättringar för både utvecklare och IT-administratörer. Med uppdaterade språkkörningstider, verktyg och säkerhetsfunktioner är det ett kraftfullt verktyg för att bygga och hantera moderna applikationer i företagsmiljöer.

    https://developers.redhat.com/articles/2024/05/01/whats-new-red-hat-enterprise-linux-94#


  • Proton 9.0 släppt

    Nu är bara för soldat Tux att stoppa in banden fulla med amo i KSP och sedan är full spruta som gäller.. Born to frag.

    Valve har just lanserat den senaste versionen av Proton, nämligen Proton 9.0. Det här är en spännande uppdatering för Linux-användare som älskar att spela Windows-spel på sina datorer. Proton är ett kraftfullt kompatibilitetsverktyg för Steam Play, och den här nya versionen innebär massor av spännande förbättringar och tillägg.

    En av de mest efterlängtade funktionerna i Proton 9.0 är stödet för flera nya spel. Nu kan användare njuta av spel som THE FINALS och Lord of the Rings: Gollum direkt på sina Linux-system. Men det är inte allt – även andra populära titlar som Sonic Colors: Ultimate, Command & Conquer: Red Alert 2, och The Witcher 2: Assassins of Kings Enhanced Edition har fått stöd i denna uppdatering.

    Men det handlar inte bara om nya spel. Proton 9.0 inkluderar också förbättringar för redan befintliga spel. Allt från Doom Eternal till Civilization V har fått finjusteringar för att förbättra prestanda och stabilitet. Det innebär att spelupplevelsen för Linux-användare bara blir bättre och bättre.

    Dessutom har Proton 9.0 även infört några spännande nya funktioner. För det första finns nu stöd för inputenheter med 8+ axlar, vilket öppnar upp möjligheter för nya typer av spelupplevelser. Dessutom har ljudkontrollerna och rumsljudet förbättrats för spel som VRChat, vilket ger en mer immersiv upplevelse för användarna.

    Under huven har Proton 9.0 också fått en rejäl uppgradering. Uppdateringar av komponenter som DXVK och vkd3d-proton bidrar till bättre prestanda och kompatibilitet med olika spel. Det betyder att även de mest krävande titlarna kan köras smidigt på Linux-system.

    Sammanfattningsvis är Proton 9.0 en otroligt spännande uppdatering för alla Linux användare som älskar att spela spel. Med stöd för nya spel, förbättringar för befintliga titlar och spännande nya funktioner är det här verkligen en uppdatering att se fram emot.

    Detta var en sammafattning på Svenska ifrån


  • Neofetch utvecklas inte mer.

    Neofetch: Ett Bash-verktyg för Linux som visar systeminformation som ASCII i terminalen. Populärt bland anpassningsentusiaster och nu arkiverat efter nästan fyra års tystnad.

    Neofetch, ett populärt kommandoradsverktyg för att visa systeminformation på Linux, har nu slutat utvecklas efter nästan fyra års tystnad. Projektet har arkiverats på GitHub, vilket innebär att det inte längre kommer att uppdateras eller ta emot nya bidrag.

    Det här är lite tråkigt för fansen av Neofetch, men det finns gott om alternativ där ute. Ett sådant alternativ är Fastfech, som erbjuder samma funktionalitet som Neofetch men är skrivet i C för att vara snabbare. Andra alternativ inkluderar Hyfetch och NerdFetch.

    https://linuxiac.com/neofetch-tool-now-discontinued


  • LibreOffice 24.2.4 är släppt

    LibreOffice är ett kraftfullt och kostnadsfritt kontorspaket för personlig och professionell användning med stöd för olika plattformar och filformat.

    Den 2 maj 2024 släpptes LibreOffice 24.2.3 Community, en uppdatering av det kostnadsfria kontorspaketet för personlig användning och produktivitet. Den nya versionen, tillgänglig för Windows, macOS och Linux, innehåller cirka 80 buggfixar för att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten.

    LibreOffice erbjuder en imponerande uppsättning funktioner och kan hantera Microsoft Office-format smidigt. Dess olika gränssnittsalternativ passar olika användarvanor och skärmstorlekar, vilket gör det enkelt att anpassa sig till olika arbetsmiljöer.

    En av LibreOffices största fördelar är dess flexibilitet och enhetliga plattform, vilket gör att det kan användas på skrivbord, i molnet och på mobila enheter. Det stöder både öppna standarder som ODT, ODS och ODP, samt Microsofts proprietära format som DOCX, XLSX och PPTX.

    För företagsanvändare rekommenderas LibreOffice Enterprise-familjen för extra funktioner och support. För användare som föredrar stabilitet och testad mjukvara erbjuds även LibreOffice 7.6-familjen med flera månaders buggfixar.

    LibreOffice erbjuder ingen direkt teknisk support, men användare kan få hjälp från volontärer på användarlistor och på Ask LibreOffice-webbplatsen. För de som vill stödja LibreOffice och dess samhälle finns möjlighet att donera till The Document Foundation.

    Mer kan läsas här


  • LXQt 2.0.0 med nya funktioner

    LXQt är en lättviktig, snabb och anpassningsbar skrivbordsmiljö för Linux. Den kombinerar LXDE och Razor-qt till en modern, resurssnål miljö med enkelhet och användarvänlighet i fokus.

    LXQt 2.0.0 är den senaste versionen av den Qt-baserade och resurssnåla skrivbordsmiljön som nu är uppgraderad till Qt ≥ 6.6. Denna version är notabel då den för första gången introducerar stöd för Qt6 och börjar övergången till Wayland, med fullt stöd planerat i kommande version 2.1.0.

    I denna uppdatering erbjuds förbättrad kompatibilitet med Wayland-kompositorer som LabWC och Wayfire. Den inkluderar även en ny, modernare applikationsmeny, Fancy Menu, i LXQt Panel och fullständigt Wayland-stöd för både PCManFM-Qt och skrivbordsnotifikationer.

    Distributioner som Ubuntu och Fedora kommer att börja inkludera LXQt 2.0.0 senare under året, medan Arch Linux-användare redan kan testa den via ”extra-testing” eller vänta på att den blir tillgänglig i den stabila grenen. LXQt 2.0.0 erbjuder en snabb och anpassningsbar skrivbordsupplevelse, idealisk för användare som prioriterar en effektiv skrivbordsmiljö.

    ArcLinux användare

    Användare av Arch Linux kan redan nu testa denna version genom att aktivera ”extra-testing” i /etc/pacman.conf, eller vänta några dagar tills den är tillgänglig i den stabila grenen. Ett helt nytt Arch Linux-system kan också installeras med LXQt enligt den här guiden.

    Sammanfattningsvis är LXQt 2.0.0 en värdefull uppdatering för användare som söker en snabb, anpassningsbar och resurssnål skrivbordsmiljö.

    Kan ladda ner här

    https://github.com/lxqt/lxqt/releases/tag/2.0.0

    Artikel ovan är en översättning och sammanfattning artikel som finns här


  • Nitrux 3.4.1 “mi” tillgänglig för nerladdning

    Nitrux är en Linux-distribution baserad på Debian med en egenutvecklad skrivbordsmiljö kallad NX Desktop, som bygger på KDE/Qt. Den är känd för sin moderna och stilrena användargränssnitt och innehåller AppImage för programdistribution.

    Nitrux 3.4.1 har nu lanserats, vilket innebär att en ny version med uppdaterad programvara, buggfixar, förbättrad prestanda och direktanvändbart hårdvarustöd är tillgänglig för nedladdning.

    🔰 Information: Denna version är döpt till ”mi” för att symbolisera de många olika ändringar och uppdateringar som genomförts.

    ⚠️ Viktigt: Trots betydande förbättringar i denna och tidigare versioner, utger sig inte Nitrux för att vara experter på säkerhet eller forensik. Det är inte garanterat att distributionen är säker mot alla intrång, och förslag på förbättringar är välkomna via GitHub (genom att starta en ny diskussion).

    Nya användare uppmuntras att utföra en fullständig installation med det senaste installationsmediet. Användare som redan har version 3.4.1 bör konsultera uppdateringsanteckningarna för information om hur man uppgraderar.

    Flera komponenter i distributionen har uppdaterats, inklusive:

    • Firefox uppdaterades till version 125.0.1.
    • OpenRC uppdaterades till version 0.54.
    • NVIDIA Linux x64 (AMD64/EM64T) skärmdrivrutin uppdaterades till version 550.78.

    Nya tillägg i distributionen omfattar:

    • Safe-rm, ett säkerhetsverktyg som förhindrar oavsiktlig borttagning av viktiga filer genom att ersätta /bin/rm med en wrapper som kontrollerar argument mot en lista över skyddade filer och mappar.
    • PowerTOP, ett diagnostikverktyg för strömförbrukning och hantering i Linux, som även har ett interaktivt läge för att experimentera med olika strömhanteringsinställningar.
    • DebugFS, som tillhandahåller ett enklare sätt för kärnutvecklare att dela information med användarutrymmet.

    Specifika förbättringar för grafikkort från AMD och NVIDIA har implementerats, och stöd för Razer-enheter samt fingeravtrycksläsare via fprint-projektet har inkluderats.

    Flera problem har åtgärdats, inklusive:

    • Korrigering av visningsfel i anpassade sidor för Plasma System Monitor.
    • Lösning av problem där Plymouths uppstartsbild inte visades korrekt.
    • Åtgärd av ett fel där användarautentisering misslyckades i installerade system när program krävde högre behörigheter.

    Vissa komponenter har tagits bort från distributionen, inklusive oanvända startfiler och tjänster.

    Denna uppdatering av Nitrux syftar till att fortsätta förbättra användarupplevelsen och systemets stabilitet, och feedback för ytterligare förbättringar välkomnas.

    Vad som är nytt finner ni här

    Här kan du ladda ner

    https://nxos.org/get/latest


  • GNU nano 8.0 ( Även kallad pico ) är släppt med nya funktioner.

    GNU Nano är en enkel och lättanvänd textredigerare för Unix-baserade operativsystem, som körs direkt i terminalen. Den stöder grundläggande redigeringsfunktioner som kopiera, klistra in, söka, och ersätta text. Nano är populär bland nybörjare och erfarna användare som uppskattar dess enkelhet och effektivitet. Den erbjuder också funktioner som syntaxmarkering och är anpassningsbar genom olika kortkommandon.

    GNU nano 8.0 har nyligen lanserats med flera nyheter och förbättringar. Den senaste versionen av denna kommandoradsbaserade textredigerare för Unix-baserade system introducerar nya funktioner som standardiserade kortkommandon för sökningar framåt (^F) och bakåt (^B). Andra nyckelkombinationer som M-F och M-B används för att upprepa sökningar i respektive riktning.

    Dessutom kan användare nu öppna filer direkt på en specifik rad genom att skriva ’nano filnamn:nummer’. Möjligheten att skrolla genom texten med musens hjul har också lagts till.

    Version 8.0 innehåller en uppdatering av alternativet –modernbindings (-/), vilket nu låter användarna använda vanliga redigeringskommandon som kopiera (^C), klistra in (^V) och klippa (^X), samt nya funktioner för att öppna filer, ersätta text och navigera i dokumentet.

    För ytterligare anpassning kan användare nu lägga till och hoppa mellan ankare med kortkommandona M-” och M-’, och navigera till dokumentets början och slut med och . Moderna bindningar aktiveras automatiskt om den exekverbara filen för nano eller dess symboliska länk startar med bokstaven ”e”.

    Slutligen har GNU nano 8.0 förbättrat färgstödet genom att erbjuda en utökad skala av grå nyanser när färgkoder består av likadana siffror. Dessutom rensar programmet automatiskt tangenttryckningsbufferten vid fel för att förhindra oavsiktlig makroexekvering.

    Den nya versionen, kallad ”Grus grus”, är tillgänglig för nedladdning från GNU nanos officiella webbplats och kommer så småningom att finnas i stabil form i GNU/Linux-distributionernas programvarurepositorier.

    Version information till 8.0

    I den senaste versionen av GNU Nano är ^F inställt för att initiera en sökning framåt och ^B för att söka bakåt, medan M-F och M-B används för att upprepa respektive sökning. För de som föredrar de äldre inställningarna finns information i dokumentationen för hur man återställer dessa.

    Med det nya kommandoradsalternativet –modernbindings (-/), får användare tillgång till flera användbara kortkommandon: ^Q för att avsluta programmet, ^X för att klippa text, ^C för att kopiera, ^V för att klistra in, ^Z för att ångra en åtgärd och ^Y för att göra om den. Andra funktioner inkluderar ^O för att öppna filer, ^W för att spara ändringar, ^R för att ersätta text, ^G för att söka igen, och ^D för att söka bakåt. Du kan också använda ^A för att markera text, ^T för att hoppa direkt till en specifik rad, ^P för att visa din position i texten, och ^E för att exekvera kommandon.

    Dessa moderna kortkommandon är aktiverade när filnamnet för Nano börjar med bokstaven ”e”. För att öppna en fil på en specifik rad kan man ange radnumret direkt efter filnamnet eller före filnamnet med ett plustecken.

    För navigering i dokumentet erbjuder och möjligheten att flytta markören till den första eller sista raden i synfältet medan den horisontella positionen bevaras. Vid färgkodning i formatet #RGB, när alla tre siffror är lika, konverteras koden till en gråskala i xterm, vilket ger fjorton gråtoner istället för fyra.

    Användare kan nu enklare placera eller ta bort en ankare med M-” och hoppa till nästa ankare med M-’. Felhantering förbättras genom att tangenttryckningsbufferten rensas automatiskt när ett fel uppstår, vilket stoppar alla pågående makron eller bindningar. Slutligen, med den nya inställningen kan musens scrollhjul användas för att bläddra genom dokumentet, istället för att flytta markören.

    Vad betyder ^C och M-?

    ”^C” betecknar en tangentkombination där ”Control”-tangenten hålls nere samtidigt som ”C” trycks ner, ofta använd för att avbryta processer eller kopiera text. ”M-” representerar användningen av ”Meta”-tangenten, oftast ”Alt”, för att utföra specifika funktioner när den kombineras med andra tangenter.

    https://www.nano-editor.org/download.php

    Artikel ovan är sammanfattning och översättning av


  • LibreELEC 12 nu med Pi 5 och förbättra HDR stöd

    LibreELEC 12 är en lättvikt och specialiserad Linux-distribution optimerad för att köra Kodi, ett populärt mediecenterprogram. Den är designad för att vara snabb och effektiv med minimala systemkrav, vilket gör den idealisk för streamingenheter och gamla datorer.

    LibreELEC 12 är den senaste versionen av ett operativsystem som är utformat för att vara så minimalt som möjligt, optimerat för att köra Kodi, ett populärt program för hemmabioupplevelser. Denna uppdatering, som bygger på den senaste långtidssupporterade Linux-kärnan och Kodi version 21 ”Omega”, introducerar stöd för den nya Raspberry Pi 5 och har även uppdaterat flera enheter till 64-bitars arkitektur.

    Den nya versionen av LibreELEC förbättrar även prestandan för videoavkodning på Raspberry Pi genom vissa inställningar i konfigurationsfilen, vilket är nödvändigt för att hantera högre bildfrekvenser utan problem med ljudsynkronisering eller bildhopp. För användare med nyare grafikkort från AMD eller Intel erbjuder denna version också stöd för HDR, vilket förbättrar bildkvaliteten för kompatibla medier.

    LibreELEC 12 ger också en ny bild som stöder äldre grafikstacken X11, vilket är användbart för dem som använder NVIDIA GPUer eller äldre hårdvara som kan uppvisa grafikproblem. Utvecklarna har gjort förbättringar för att inkludera stöd för vissa Amlogic-enheter, vilket förbättrar uppspelning och sökning av videoformat som H.264 och HEVC, samt stöd för HDR och flerkanalsljud genom HDMI.

    För att använda den nya versionen, måste användare med tidigare installationer av LibreELEC utföra manuella uppdateringar, och de som använder äldre versioner än LibreELEC 10 behöver göra en helt ny installation på grund av uppdateringar i Python-versionen som används. Användare som använder kopieringsskyddade videostreamingtjänster som Netflix behöver även installera om Widevine DRM på grund av arkitekturförändringar i den nya versionen.

    Vad är Kodi?

    Kodi är ett öppen källkodsprogram för mediecenter som tillåter användare att spela upp videor, musik, podcast och andra digitala mediefiler från lokala och nätverkslagrade medier, samt internet. Det har en anpassningsbar användargränssnitt, stöd för fjärrkontroller och funktioner för att lägga till ytterligare funktioner genom tillägg. Kodi är tillgängligt för många operativsystem och hårdvaruplattformar, vilket ger en flexibel lösning för hemunderhållning.

    https://libreelec.tv

    Orginalartikel på Engelska


  • Amarok 3.0 Open-Source Music Player officiellt släppt, här är nyheterna

    80 talet ringde vill ha sin ghettoblaster tillbaka herr tux.

    Amarok 3.0, en öppen källkodsmusikspelare, har nyligen släppts i en större uppdatering. Detta är den första stora uppdateringen på över sex år, och med den får användarna en moderniserad användargränssnitt tack vare portningen till applikationsramverken Qt 5 och KDE Frameworks 5.

    För de som har följt Amarok sedan KDE 4-eran erbjuder den senaste versionen en rad förbättrade funktioner. Dessa inkluderar dynamiska spellistor baserade på olika kriterier, hantering av musiksamlingar med betygssättning, inbyggda internettjänster och stöd för bärbara musikspelare genom MTP och UMS. Dessutom har användargränssnittet uppdaterats och appen stöder nu skript, har en omslagshanterare och stöd för ljudjustering genom replay gain.

    I version 3.0 kan användare nu dra och släppa låtar direkt från kontextvyn till spellistan och arrangera låtordningen genom dra och släpp i köredigeraren. Nyheter inkluderar även visuella hjälpmedel för att justera storleken på kontextvyns appletter i redigeringsläge, samt en ny knapp för att stoppa automatiska uppdateringar av Wikipedia-sidor. En intressant funktion är möjligheten att visa sångframsteg på OSD (On-Screen Display), där betyg nu visas med systemets stjärnstilar.

    Tekniskt stöd har också expanderats i Amarok 3.0. Den inkluderar nu stöd för TagLib 2.0 för hantering av metadata för populära ljudformat och FFmpeg 5.0 för multimediahantering. Trots att vissa funktioner saknas i denna version, såsom stöd för vissa internetmusiktjänster och kompatibilitet med äldre skript, har många buggar och systemkrascher åtgärdats för att förbättra stabiliteten.

    För de intresserade är Amarok 3.0 tillgänglig för nedladdning via KDE App Store som en Flatpak-app, antingen genom Plasma Discover på Plasma-skrivbordet eller via andra applikationsbutiker som stöder AppStream, som GNOME Software.

    Mer information finns här :

    https://blogs.kde.org/2024/04/29/amarok-3.0-castaway-released

    Texten ovan är en översättning och sammfattning ifrån


  • Glad 1 Maj

    Spola kröken jag? Så fan heller..

    I förra tiden gick man ut och demonstrerade den första maj, men idag stannar många hemma och är bakfulla. Oavsett detta önskar Linux.se alla en glad första maj.


  • openSuse Leap 15.6 RC

    openSUSE är ett community-drivet, Linux-baserat operativsystem känt för sin stabilitet, säkerhet och flexibilitet, lämpligt för utvecklare, systemadministratörer och vanliga användare.

    openSUSE Leap 15.6 RC finns nu tillgänglig för nedladdning, inkluderat den efterlängtade administrationstjänsten Cockpit.
    Fans av den ikoniska gröna kameleonten kommer att glädjas åt att den kommande openSUSE Leap 15.6 har avancerat från betaversionen till Release Candidate, som nu kan laddas ner och testas.

    Ett av de mest eftertraktade inslagen i denna upplaga är Cockpit, ett förenklat och webbaserat administrativt gränssnitt som gör det lättare att hantera systemresurser och tjänster. Denna funktion är nu tillgänglig för användare av både Leap och SUSE Package Hub.

    En viktig begränsning i den aktuella RC-versionen är dock bristen på en fungerande SELinux-policy i Leap 15.X, vilket resulterar i att SELinux-funktionerna i Cockpit inte är aktiva. Det finns dock goda nyheter: utvecklingsteamet är optimistiska om att kunna införliva en helt fungerande SELinux-policy i nästa version av Leap 16, som beräknas släppas 2025.

    För de som är ivriga att testa detta, installationen av Cockpit är smidig i denna RC-version, som våra tester har bekräftat. Använd dessa två kommandon för att installera:

    sudo zypper in cockpit
    sudo systemctl enable --now cockpit.socket
    firefox https://localhost:9090 # logga in som root för administratörstillgång

    Användare råds att inte offentligt exponera port 9090 som används med administrationsgränssnittet; precis som man inte bör exponera sitt routers webbgränssnitt för allmänheten.

    Som vanligt med openSUSE Leap-serien är uppdateringarna konservativa, så räkna inte med stora nya funktioner eller förändringar jämfört med den nuvarande versionen Leap 15.5.

    Vidare, för de intresserade av skrivbordsmiljöer, innehåller denna version KDE Plasma 5.27 och GNOME 45, samt en uppdaterad Linux-kärna till version 6.4.

    För de som vill prova på den nya releasekandidaten av Leap 15.6, den är tillgänglig för nedladdning nu. Den slutgiltiga stabila versionen är planerad att släppas i juni. För mer information om integrationen av Cockpit, se det officiella tillkännagivandet.

    https://get.opensuse.org/leap/15.6/#download


  • Installera Chrome på ubuntu 24.04 LTS

    Google Chrome är en snabb och populär webbläsare utvecklad av Google. Den är känd för sin enkla design och höga prestanda. Chrome stödjer alla större teknologier och standarder såsom HTML5 och Flash, erbjuder synkronisering över enheter, och har ett omfattande bibliotek av tillägg och teman.

    Installation av Google Chrome med en DEB-fil

    1. Installera GDebi: Ubuntu 24.04 stöder inte öppning av DEB-filer direkt, så det första steget är att installera GDebi, ett användarvänligt verktyg för att hantera DEB-paket. Detta gör det möjligt att installera Chrome och andra applikationer smidigt.
    2. Ladda ner Google Chrome: Öppna Firefox, gå till Google Chromes officiella webbplats, och ladda ner installationsfilen för Ubuntu (.deb format).
    3. Genomför installationen: Navigera till mappen där du laddat ner DEB-filen, högerklicka på filen och välj ’Öppna med GDebi’. Följ instruktionerna i GDebi för att installera programmet.
    4. Starta Google Chrome: Efter installationen kan du öppna Chrome från GNOME’s dash, ställa in det som din standardwebbläsare om du önskar, och börja surfa.

    Installation av Google Chrome via kommandoraden

    1. Ladda ner och importera Googles signerade nyckel: Detta säkerställer att de paket du installerar är autentiska. Använd wget för att hämta nyckeln och install för att placera den i rätt katalog.
    2. Lägg till Googles Chrome-repositorium: Genom att lägga till Googles officiella Chrome-repositorium kommer du att få automatiska uppdateringar direkt via systemets uppdateringshanterare.
    3. Uppdatera systemets paketlista: Använd sudo apt update för att uppdatera listan över tillgängliga paket och inkludera det nya repositoriet.
    4. Installera Google Chrome: Kör installationskommandot för att lägga till Chrome i ditt system.

    Förberedelser: Öppna Terminalen

    För att starta, öppna terminalen på din Ubuntu-dator. Detta kan du göra genom att trycka på Ctrl+Alt+T eller genom att söka efter ”Terminal” i din applikationsmeny.

    Steg 1: Hämta och importera Googles signerade nyckel

    Innan du lägger till Googles Chrome-repositorium är det viktigt att säkerställa att de paket du installerar är verifierade och säkra. För att importera Googles signerade nyckel, kör följande kommando:

    wget -q -O - https://dl.google.com/linux/linux_signing_key.pub | sudo tee /usr/share/keyrings/google-chrome-keyring.gpg > /dev/null

    Detta kommando använder wget för att ladda ner den signerade nyckeln och tee för att skriva den till en nyckelringsfil som säkras av superanvändaren (root). Output omdirigeras till /dev/null för att hålla terminalen ren från överflödig data.

    Steg 2: Lägg till Googles Chrome-repositorium

    När du har importerat nyckeln är nästa steg att lägga till Googles officiella Chrome-repositorium till din systemlista över källor. Detta gör du genom följande kommando:

    echo "deb [arch=amd64 signed-by=/usr/share/keyrings/google-chrome-keyring.gpg] http://dl.google.com/linux/chrome/deb/ stable main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/google-chrome.list

    Detta skapar en ny fil under /etc/apt/sources.list.d/ där Google Chromes repositoriumsinställningar lagras.

    Steg 3: Uppdatera paketlistan

    För att ditt system ska känna till de nya paketen som finns tillgängliga från det nyligen tillagda repositoriet, bör du uppdatera paketlistan med följande kommando:

    sudo apt update

    Detta kommando säkerställer att paketlistan är aktuell och redo för installation av nya paket.

    Steg 4: Installera Google Chrome

    Nu är du redo att installera Google Chrome. Kör följande kommando för att påbörja installationen:

    sudo apt install google-chrome-stable

    Detta kommando kommer att installera den senaste stabila versionen av Google Chrome på ditt Ubuntu-system.

    Verifiera installationen och starta Google Chrome

    Efter att installationen är klar kan du verifiera att Google Chrome är korrekt installerad genom att starta programmet. Du kan hitta Google Chrome i din applikationsmeny eller starta det direkt från terminalen med:

    google-chrome

    Avinstallera Google Chrome

    Om du vill avinstallera Google Chrome från ditt system, kan du enkelt göra det genom ett kommando i terminalen.

    Denna guide ger dig en klar och enkel vägledning för att installera Google Chrome på Ubuntu 24.04, oavsett om du föredrar grafiska verktyg eller kommandoraden.

    Avslutning

    Nu är Google Chrome installerat på ditt Ubuntu 24.04 LTS-system. Genom att följa dessa steg har du inte bara installerat webbläsaren, men även säkrat att framtida uppdateringar kan hanteras säkert genom ditt systems vanliga uppdateringsprocess.

    Denna metod att installera programvara via kommandoraden är både effektiv och säker, vilket gör den idealisk för erfarna användare och de som föredrar en snabbare installationsprocess.

    Google chrome


  • Installera LAMP på Ubuntu 24.04 LTS

    LAMP är en akronym för en uppsättning öppen källkodsprogram som ofta används tillsammans för att driftsätta dynamiska webbsidor och webbapplikationer. LAMP står för Linux (operativsystem), Apache (webbserver), MySQL / MariaDB (databassystem), och PHP (programmeringsspråk). Denna teknikstack är populär för sin stabilitet, flexibilitet och kostnadseffektivitet.

    I tidigare inlägg har vi tagit upp ämnen som VPS och Proxmox. Här beskriver vi hur du kan sätta upp din egen LAMP-server, antingen direkt på hårdvaran eller som en virtuell maskin. Först behöver du ladda ner Ubuntu 24.04 LTS Server och installera den på den miljö du önskar. Sedan är det bara att följa instruktionerna nedan.

    Att installera en LAMP-stack på Ubuntu 24.04 LTS är en utmärkt metod för att sätta upp en robust servermiljö för webbutveckling. LAMP står för Linux, Apache, MariaDB (en MySQL-fork), och PHP. Denna guide visar steg för steg hur man sätter upp varje komponent på det senaste Ubuntu-systemet.

    Steg 1: Uppdatera Systemet

    Innan du börjar, är det viktigt att ditt system är uppdaterat. Öppna en terminal och kör följande kommandon:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Dessa kommandon säkerställer att alla befintliga paket är uppdaterade.

    Steg 2: Installera Apache

    Apache är en populär webbserver som används världen över. För att installera Apache, kör:

    sudo apt install apache2

    Efter installationen, bekräfta att Apache fungerar genom att besöka http://localhost/ i din webbläsare. Om installationen lyckades ska du se Apaches standardsida för Ubuntu.

    Steg 3: Installera MariaDB

    MariaDB är ett utmärkt och populärt alternativ till MySQL och fungerar nästan identiskt. För att installera MariaDB, använd följande kommando:

    sudo apt install mariadb-server

    När MariaDB är installerat, är det klokt att köra ett säkerhetsskript som kommer med installationen:

    sudo mysql_secure_installation

    Följ instruktionerna för att ställa in ett säkert root-lösenord och göra andra rekommenderade säkerhetsändringar.

    Steg 4: Installera PHP

    PHP är ett populärt skriptspråk för server-sidan, ofta använd i webbutveckling. Installera PHP och några viktiga moduler med:

    sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql

    För att kontrollera din PHP-installation, kör:

    php -v

    Steg 5: Konfigurera Apache att prioritera PHP-filer

    Modifiera Apaches konfigurationsfil för att säkerställa att PHP-filer prioriteras. Redigera filen dir.conf:

    sudo nano /etc/apache2/mods-enabled/dir.conf

    Ändra ordningen så att index.php kommer först:

    <IfModule mod_dir.c>
        DirectoryIndex index.php index.html index.cgi index.pl index.xhtml index.htm
    </IfModule>

    Spara och stäng filen. Starta om Apache för att aktivera ändringarna:

    sudo systemctl restart apache2

    Steg 6: Testa PHP

    För att testa att PHP fungerar korrekt på din server, skapa en enkel PHP-info-sida:

    echo "<?php phpinfo(); ?>" | sudo tee /var/www/html/phpinfo.php

    Navigera till http://localhost/phpinfo.php i din webbläsare. Du bör se en sida som visar information om din PHP-konfiguration.

    Där har du det! Du har nu en fungerande LAMP-stack på ditt Ubuntu 24.04 LTS-system, redo för webbutveckling och mer.


  • Arcbaserad Garuda Linux i ny utgåva

    Garuda Linux
    Garuda Linux är en Archbaserad distribution som fokuserar på prestanda och användarvänlighet, med Btrfs som standardsystem för filhantering och stöd för flera skrivbordsmiljöer. Den erbjuder avancerade underhållsverktyg och är känd för sin visuella estetik.

    Garuda Linux är en modern, arkitektoniskt utformad Linuxdistribution som baseras på Arch Linux. Den är känd för sin fokus på prestanda, estetik och användarvänlighet, vilket gör den till ett populärt val bland både nya och erfarna Linuxanvändare. Garuda Linux använder ”rolling release”-modellen, vilket innebär att systemet kontinuerligt uppdateras med de senaste programvarorna och säkerhetsuppdateringarna utan behov av omfattande versionuppgraderingar.

    En av de mest framträdande egenskaperna hos Garuda Linux är dess användning av Btrfs som standardsystem för filsystem. Btrfs erbjuder avancerade funktioner som snapshot-hantering, vilket underlättar säkerhetskopiering och återställning av systemdata. Detta är särskilt användbart i en distribution som följer en rolling release-cykel, där systemändringar är frekventa och risken för instabilitet kan öka.

    Garuda Linux kommer med en rad olika skrivbordsmiljöer, vilket ger användarna möjlighet att välja en miljö som passar deras specifika behov och smak. Bland de mest populära skrivbordsmiljöerna som stöds finns KDE Plasma, GNOME, Xfce, LXQt, Wayfire, Qtile, och andra. Varje skrivbordsmiljö är noggrant anpassad och optimerad för att ge en sömlös och visuellt tilltalande användarupplevelse.

    Operativsystemet är även utrustat med Garuda Linux Welcome App, som hjälper nya användare att komma igång med nödvändiga verktyg och inställningar. För att ytterligare förbättra användarupplevelsen, inkluderar Garuda Linux en uppsättning prestandaförbättrande och underhållsverktyg som Garuda Gamer för att installera spelrelaterad programvara, Garuda Settings Manager för systemkonfiguration, och Garuda Network Assistant för nätverksinställningar.

    Garuda Linux är även känt för sitt engagerande community, som erbjuder stöd genom forum och andra online-plattformar. Detta gör det enkelt för användare att få hjälp och råd om de stöter på problem eller har frågor om användning av systemet. Med sin kombination av kraftfulla funktioner, flexibilitet och communitystöd, är Garuda Linux en attraktiv Linuxdistribution för ett brett spektrum av användare.

    Officel webplats

    https://garudalinux.org

    Här kan du läsa hela artikel på Engelska.

    Vad betyder Garuda?

    Garuda är en mytologisk fågel inom hinduism och buddhism, känd som Vishnus färdmedel. Symboliserar styrka och skydd, ofta avbildad som en mäktig fågel-människa.


  • Olika Linuxdistar att köra på en VPS

    Istället för att ha ett 19″ rackskåp hemma, så kan man hyra in sej på en VPS

    En virtuell privat server, eller VPS, är en digital maskin som tillhandahåller all nödvändig programvara och data för att driva en webbplats eller applikation. Den använder virtualiseringsteknik för att dela en fysisk server i flera isolerade enheter, vilket gör det möjligt att köra flera virtuella servrar på en enda fysisk server.

    Varje VPS har sitt eget operativsystem och uppsättning program och verktyg, installerade av en värdleverantör på serverns grundläggande operativsystem. En viktig fördel med VPS jämfört med delad hosting är att den ger användarna tillgång till dedikerade resurser, vilket skapar en miljö som liknar en dedikerad server. Även om resurserna delas med andra användare, är tilldelningen garanterad, vilket inte är fallet med delad hosting.

    Linux är det mest använda operativsystemet för VPS-värdtjänster, och här är några populära Linux-distributioner som ofta används på VPS:

    1. Ubuntu: En modern och användarvänlig Linux-distribution som är idealisk för servrar, skrivbordsmiljöer, molntjänster och IoT-enheter.
    2. Fedora: Känd för att vara en flexibel och kraftfull distribution som erbjuder det senaste inom datacenterteknik, tillgänglig både för personliga datorer och servrar.
    3. AlmaLinux: Ett community-drivet projekt som syftar till att ersätta CentOS med en distribution som är kompatibel med Red Hat Enterprise Linux.
    4. Rocky Linux: Även detta är en distribution designad för att vara fullständigt kompatibel med Red Hat Enterprise Linux, fokuserad på företagsanvändning.
    5. Debian: En av de äldsta och mest pålitliga distributionerna, känd för sin stabilitet och säkerhet samt sitt engagemang för fri programvara.

    Tänk på använda server versionen av respektiver distrubtion, då den ta mindre resuser och använda LTS utgåvan av distarna. Då det kan bli meckig att uppgradera en dist on fly på en VPS.

    Med en VPS kan du:

    • Driva webbplatser för småföretag tack vare tillgången till dedikerade resurser.
    • Utveckla och köra webbapplikationer med verktyg som Nginx för webbservrar och MySQL för databaser.
    • Skapa testmiljöer med fullständig root-åtkomst för att testa webbapplikationer i en kontinuerlig integrations- och leveransmiljö (CI/CD).
    • Använda VPS som sekundärt lagringsutrymme för filer, foton och databaser.
    • Starta en e-handelsplattform med programvara som PrestaShop eller Bagisto.
    • Sätt upp en WordPress installation.
    • Värd för spelserverar för att ansluta spelare och erbjuda anpassningsmöjligheter.
    • Värd för ett virtuellt privat nätverk (VPN) för att säkra och privatisera din internetanslutning över offentliga nätverk.

    Delar av innehållet ovan är översättning ifrån

    5 Popular Linux Distros to Run on a VPS

    Exempel på en Svensk VPS leverantör är

    Spacedump IT

    Ett Linux.se tips

    Om du till exempel har en äldre dator utrustad med en Intel Core i7-processor, 16 GB RAM och 1 TB lagringsutrymme, kan du använda Proxmox för att konfigurera detta i din hemmiljö för test.

    https://www.linux.se/proxmox-ve-8-2-med-mojligheter-att-ta-over-vm-ifran-vmware/


  • Tips på inställningar som du kan göra i Ubuntu 24.04 LTS

    Några tips som gör ditt ubuntu system som du kanske vill ha det.

    Här är en uppdaterad lista över aktiviteter att utföra efter att du installerat Ubuntu 24.04 LTS.

    Med den nya lanseringen av Ubuntu 24.04 LTS, en version med långsiktig support, finns det en del nya och spännande uppdateringar att ta del av, samt några funktioner som väckt debatt.

    Följande är några tips som kan vara användbara efter att du har installerat den senaste versionen.

    Uppdatera din Ubuntu
    Om du nyligen har installerat Ubuntu 24.04 LTS, kallad ”Noble Numbat”, är det viktigt att du ser till att systemet är helt uppdaterat. Öppna ett terminalfönster och använd dessa kommandon för att uppdatera dina paket:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    Alternativa programhanterare
    Ubuntu 24.04 introducerar ett nytt App Center som är standard för programhantering. Detta begränsar dock visningen till endast Snap- och utvalda Debian-appar. För att komma åt andra programtyper, som Flatpak från Flathub, kan du använda andra programhanterare. Gdebi är ett kraftfullt verktyg för att hantera Debian-paket via terminalen, medan Synaptic erbjuder ett användarvänligt gränssnitt för att hantera program via GUI.

    sudo apt install gdebi synaptic

    Ersätt Firefox och Thunderbird Snap med deb-versioner
    Om du föredrar traditionella deb-paket framför Snap-paket kan du ersätta Snap-versionerna av Firefox och Thunderbird. Mozilla har en dedikerad PPA för stabil Firefox, och du kan följa liknande steg för Thunderbird.

    sudo snap remove firefox thunderbird
    sudo add-apt-repository ppa:mozillateam/ppa
    sudo apt install firefox thunderbird

    Avlägsna Snap helt
    För de som önskar avlägsna Snap helt från sitt system finns det guider tillgängliga. Detta är dock ett valfritt steg som inte är nödvändigt för alla användare.

    Aktivera stöd för Flatpak och Flathub
    Flatpak är en växande plattform med tusentals öppen källkodsprogram. För att aktivera Flatpak och lägga till Flathub som en källa:

    sudo apt install flatpak
    flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
    reboot

    Granska och justera sekretessinställningarna
    Det är bra att omedelbart granska och justera sekretessinställningarna. Detta innefattar att inaktivera systemrapportering och stänga av platsbaserade tjänster via systeminställningarna.

    Utforska GNOME 46
    Den nya versionen av Ubuntu kommer med GNOME 46, som innehåller förbättringar såsom en uppdaterad filhanterare och förbättrad prestanda. Det är värt att utforska vad den nya skrivbordsmiljön har att erbjuda.

    Installera grundläggande programvara
    Om du inte redan har gjort det under installationen, se till att du har stöd för alla vanliga video- och ljudformat genom att installera nödvändiga codecs och program:

    sudo apt install ubuntu-restricted-extras gimp vlc leafpad synaptic

    Konfigurera säkerhetskopiering
    Det är viktigt att börja tänka på säkerhetskopiering från början. Timeshift är ett användbart verktyg för detta syfte:

    sudo apt install timeshift

    Utforska tillägg för GNOME
    Anpassa ditt GNOME-skrivbord ytterligare med tillägg som erbjuder ytterligare funktioner och förbättringar. Det finns många guider och resurser för att hitta de bästa tilläggen för dina behov.

    Vad är snap?

    Snap är ett pakethanteringssystem utvecklat av Canonical för Linux-operativsystem. Det möjliggör enkel installation och uppdatering av program som är isolerade från resten av systemet, vilket ger ökad säkerhet och kompatibilitet. Snap-paket innehåller alla nödvändiga beroenden, vilket underlättar hanteringen av programvara.

    Texten ovan är delvis en översättning ifrån


  • Shotcut 24.04 lanserar nya ljudförbättringar

    Shotcut är en gratis, öppen källkods videoredigerare som stödjer flera plattformar. Programmet erbjuder omfattande redigeringsverktyg, stöd för många filformat och avancerade ljud- och videofunktioner, vilket gör det tillgängligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Den nya versionen av Shotcut, 24.04, är en kostnadsfri videoredigerare som fungerar på flera plattformar och kommer med flera nyheter, bland annat ett Ambisonic Encoder ljudfilter och förbättrade ljud- och videoskop. Denna version kommer två månader efter version 24.02 och är fylld med uppgraderingar som syftar till att förenkla redigeringsprocessen och öka kreativiteten hos användarna.

    I Shotcut 24.04 introduceras flera nya funktioner. Bland dessa märks det nya Ambisonic Encoder ljudfiltret som erbjuder avancerade funktioner för ljudredigering, särskilt användbart för att skapa uppslukande ljudupplevelser.

    För att ge redigerare bättre verktyg för ljudanalys innehåller uppdateringen nya visualiseringsverktyg som Audio Vector och Audio Surround scopar, vilka finns under menyn ”Visa” > ”Scopar”.

    En annan ny funktion är en inställning för tidsformat i menyn ”Inställningar”, som gör det möjligt för användarna att anpassa visningen av tidskoder genom hela programmet för att bättre matcha specifika projektbehov.

    Vidare inkluderar uppdateringen en kontrollindikator på videon för Ambisonic Decoder ljudfiltret, vilket förbättrar interaktionen och möjliggör intuitiva justeringar direkt från videoförhandsvisningen.

    Shotcut 24.04 har även utökad funktionalitet när det gäller att ångra och göra om ändringar av nyckelrutor i flera filter, som ljudavtoningar och justeringar av volym, ljusstyrka och kontrast.

    Dessutom introduceras en funktion för att applicera kopierade filter på flera klipp samtidigt på tidslinjen, vilket effektiviserar arbetsflödet och minskar repetitiva arbetsuppgifter. Ramverket MLT (Media Lovin’ Toolkit) har uppdaterats till den senaste versionen v7.24.0.

    Den här versionen åtgärdar även flera buggar, inklusive krascher relaterade till nyckelrutepanelen, problem med videofiltret Elastic Scale och inkonsekvenser vid zoomning på tidslinjen.

    Slutligen har förbättringar genomförts för hantering av olika filtyper och färginställningar, särskilt för videor i BT.709 färgutrymme. Stabiliseringsfiltret vid export och hantering av ljudkanaler har också förbättrats.

    Mer detaljerad information om alla uppdateringar i Shotcut 24.04 finns tillgänglig på projektets GitHub-sida. Programmet kan laddas ner i AppImage-format, vilket är kompatibelt med alla Linux-distributioner, och installationsfiler för Windows och macOS finns också tillgängliga.

    Länka för att ladda hem programmet

    https://github.com/mltframework/shotcut/releases/tag/v24.04.28

    Orginalartikel på Engelska finner ni här

    https://linuxiac.com/shotcut-24-04-video-editor


  • Proxmox VE 8.2 med möjligheter att ta över VM ifrån Vmware

    Proxmox är en öppen källkodsplattform för virtualisering, som möjliggör hantering av maskinvaru- och programvirtualisering på ett och samma gränssnitt. Det stöder KVM-baserad virtuell maskin (VM) och container-baserad virtualisering med LXC, och erbjuder också funktioner för nätverkskonfiguration, hög tillgänglighet och klustring. Undra du vad Virtualisering är för något? Klicka på länken så hittar du mer i vår wiki.

    Proxmox Virtual Environment version 8.2 har nu släppts med nya versioner av QEMU 8.1.5, LXC 6.0.0, ZFS 2.2.3, och uppdateringar för Ceph, bland andra förbättringar.
    Denna nya version kommer fem månader efter den tidigare versionen 8.1. Proxmox är en omfattande plattform för servervirtualisering som stöder teknologi för både virtuella maskiner och containers, med användning av QEMU för virtualisering och LXC för containers. Med Proxmox VE 8.2 introduceras flera nya funktioner och uppdateringar som förbättrar både funktionaliteten och användarupplevelsen.

    Denna uppdatering baseras på Debian 12.5 och använder den senaste stabila versionen av Linux-kärnan, 6.8, vilket ger användarna tillgång till de nyaste versionerna av verktyg för virtualisering som QEMU och LXC. Proxmox fortsätter även att erbjuda stöd för avancerade filsystem och lagringslösningar, inklusive uppdaterad ZFS och integrerad Ceph-teknologi för utbyggbar lagring.

    En viktig ny funktion i den här versionen är en ny importguid som gör det enklare att flytta virtuella maskiner från andra hypervisors, inklusive VMware ESXi, genom att utnyttja deras publika API:er. Detta möjliggör migration av virtuella maskiner medan de fortfarande är aktiva, vilket underlättar en sömlös överföring utan driftsavbrott.

    Proxmox VE 8.2 inkluderar även nya funktioner för automatiserade och oövervakade installationer, vilket underlättar för systemadministratörer att effektivisera sina installationsprocesser. En ny verktyg har utvecklats för att förbereda en ISO-fil för Proxmox VE som automatiskt hämtar inställningar från en svarfil, antingen inbakad i ISO-filen, från ett USB-minne eller via nätverk.

    En annan nyhet är backup fleecing-tekniken, som används vid säkerhetskopiering av aktiva virtuella maskiner. Denna metod använder lokal snabblagring som en mellanbuffert för att minska påverkan på virtuella maskiners I/O-operationer när säkerhetskopior skapas, särskilt användbart när säkerhetskopiering sker till en fjärrserver över en långsam anslutning.

    Dessutom introduceras en ny brandvägg byggd på nftables och utvecklad i programmeringsspråket Rust, som är tänkt att ersätta det befintliga iptables-baserade systemet. Den nya brandväggen är i en teknisk förhandsvisning och kräver manuell aktivering, men förväntas erbjuda ökad robusthet och lösa många befintliga problem.

    För användare som uppgraderar från Proxmox VE 7.4 är övergången till 8.2 designad för att vara problemfri, vilket säkerställer att uppgraderingen kan genomföras utan större störningar.

    Texten ovan är översättning och sammafattning till Svenska , hela artikel med skärmdumpar på Engelska finner du här

    https://linuxiac.com/proxmox-ve-8-2-launches-with-enhanced-migration-tools

    Här kan du läsa Proxmox egna text

    Här kan du ladda ner Proxmox 8.2


  • Så installar du Wine 9.0 på Fedora och RHEL.

    Wine är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra Windows-applikationer på Unix-baserade system, som Linux och macOS, utan att behöva använda en Windows-licens eller en virtuell maskin. Projektet inkluderar ett API som återskapar Windows-miljön och stöder ett stort antal program och spel.

    Wine är ett gratisprogram med öppen källkod som är designat för Linux-användare att kunna köra Windows program och spel på Unix-liknande operativsystem.

    Nyligen lanserades Wine 9.0, en stabil version som nu är tillgänglig för nedladdning. Denna version stödjer flera plattformar, inklusive Linux, Windows och Mac, och representerar resultatet av ett års utvecklingsarbete med över 7,000 förändringar. Bland de viktigaste nyheterna finns en uppdaterad WoW64-arkitektur och en experimentell drivrutin för Wayland.

    I denna artikel kommer vi att gå igenom hur man installerar Wine 9.0 på RHEL-baserade system som CentOS Stream, Rocky Linux och AlmaLinux genom att använda källkoden, vilket är en metod som rekommenderas för mer erfarna användare. Vi kommer också att täcka installationen på Fedora Linux genom att använda det officiella Wine-repositoriet.

    Steg 1: Installation av nödvändiga paket
    Innan installationen av Wine kan börja, måste vissa utvecklingsverktyg och bibliotek installeras. Dessa inkluderar:

    För RHEL-baserade system:

      yum -y groupinstall 'Development Tools'
      yum install gcc libX11-devel freetype-devel zlib-devel libxcb-devel libxslt-devel

    För Fedora:

      dnf -y groupinstall 'Development Tools'
      dnf -y install gcc libX11-devel freetype-devel zlib-devel libxcb-devel libxslt-

    Steg 2: Nedladdning och extraktion av Wine-källkoden
    Källkoden för Wine 9.0 kan hämtas och packas upp i /tmp-mappen med följande kommandon:

      cd /tmp
      wget http://dl.winehq.org/wine/source/9.0/wine-9.0.tar.xz
      tar -xvf wine-9.0.tar.xz -C /tmp/

    Steg 4: Kompilering och installation från källkoden
    När källkoden är extraherad, kompileras Wine lokalt av användaren. Detta kan ta mellan 20 till 30 minuter och kräver administratörsbehörighet vid vissa punkter.

    Installation av Wine på Fedora via Repositoriet
    Användare av Fedora kan istället välja att enklare installera Wine direkt via dess officiella repositorium.

    Konfigurering och användning av Wine
    Efter installationen kan Wine konfigureras genom verktyget winecfg. För de som inte har en grafisk miljö installerad, kan GNOME-skrivbordet installeras via:

      dnf groupinstall workstation

    eller

      yum groupinstall "GNOME Desktop"

    För att köra program med Wine, används fullständig sökväg eller kommandon som wine notepad för att starta program.

    Trots många förbättringar är Wine inte felfritt, och användare kan uppleva programkrascher. Utvecklarna arbetar dock på att lösa dessa problem i framtida versioner. Feedback från användare uppmuntras för att fortsätta förbättra programmet.

    Den fullstädiga artikeln på Engelska finner ni här :

    https://www.tecmint.com/install-wine-in-rhel-centos-and-fedora


  • Chrome 124 strular på wayland, så löser du problemet.

    Chrome 124 har problem på många linuxdistrubtioner.

    Google Chrome version 124 uppvisar problem på alla större Linux-distributioner när det används med Wayland. Denna version släpptes i april 2024 och drabbas av en specifik bugg.

    Problemet manifesterar sig genom att Chrome-fönstret är helt tomt, förutom en stängknapp, när det körs under Wayland. Detta innebär att användaren inte kan se något innehåll i webbläsaren.

    Detta fel är kopplat till Chromes Ozone-plattform, som är en del av en större omstrukturering av webbläsarens system för fönsterhantering och grafik. Google står bakom implementationen av Ozone-plattformen.

    För att tillfälligt lösa problemet kan användare starta Chrome med följande kommando i terminalen:

    google-chrome-stable --ozone-platform=wayland

    För en mer bestående lösning, starta Chrome med ovanstående kommando och navigera sedan till chrome://flags. Sök efter ”Ozone” och ställ in ”Preferred Ozone platform” till X11. Detta bör användas tills en framtida uppdatering löser problemet. Att ställa in plattformen till X11 kan dock minska webbläsarens prestanda.

    Om du använder en äldre version av Chrome kan det vara klokt att vänta med att uppdatera tills felet har åtgärdats. Det finns också många andra webbläsare att välja mellan om du behöver ett alternativ till Chrome.

    Ovan är en sammafattning på Svenska. Vill du läsa hela artikel på Engelska klicka på länken.


  • Så installerar Ni Word Press på Ubuntu 24.04

    WordPress är världens populäraste system för att skapa hemsidor. Men ibland kanske man vill ha en ”egen” labbmiljö, då kan Linux på någon form av virtuell maskin vara en lösning. Den här artikeln skiljer sig lite genom att använda Nginx som webbserver istället för Apache.

    För att installera WordPress på Ubuntu 24.04 behöver du en Virtuellmaskin eller VPS ( VPS finns att beställa hos Spacedump IT ) med Ubuntu, samt användarrättigheter som root eller en användare med sudo-privilegier. Följande steg summerar installationsprocessen:

    Uppdatera systemet
    Se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat genom att köra:

    apt update && apt-get upgrade

    Installera Nginx webbserver
    Installera Nginx med kommandot:

    apt install nginx

    Starta och aktivera tjänsten:

    systemctl start nginx && systemctl enable nginx

    Kontrollera tjänstens status:

    systemctl status nginx


    Installera PHP
    Installera PHP och nödvändiga tillägg med följande kommando:

    apt install php php-cli php-common php-fpm php-snmp php-xml php-mysqli php-gd php-mbstring
    ”`
    Kontrollera vilken PHP-version som installerats:

    php -v


    Installera MariaDB databas-server
    Installera MariaDB och starta tjänsten:

    apt install mariadb-server
    systemctl start mariadb && systemctl enable mariadb

    Kontrollera tjänstens status:

    systemctl status mariadb


    Skapa WordPress databas och användare:
    Skapa en ny databas och användare för WordPress:

    mysql -u root
    CREATE DATABASE wordpress;
    CREATE USER 'wordpress'@'localhost' IDENTIFIED BY 'YourStrongPassword';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wordpress.* TO 'wordpress'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;



    6. Ladda ner och installera WordPress
    Hämta den senaste versionen av WordPress och packa upp den:

    cd /tmp/
    wget https://wordpress.org/latest.zip
    unzip latest.zip -d /var/www


    Ställ in rätt filbehörigheter:

    chown -R www-data:www-data /var/www/wordpress/
    ”`
    Konfigurera databaskopplingarna i `wp-config.php`:
    ”`bash
    mv /var/www/wordpress/wp-config-sample.php /var/www/wordpress/wp-config.php
    nano /var/www/wordpress/wp-config.php
    ”`

    7. Skapa Nginx serverblock för WordPress
    Skapa en ny serverkonfiguration för WordPress:

    nano /etc/nginx/conf.d/wordpress.conf

    Lägg in konfigurationen för att dirigera trafik till WordPress:

    server {
    listen 80;
    server_name example.com;
    root /var/www/wordpress;
    index index.php;

    location / {
    try_files $uri $uri/ /index.php?$args;
    }

    location ~ \.php$ {
    fastcgi_pass unix:/run/php/php8.3-fpm.sock;
    include fastcgi_params;
    }
    }

    ”`
    Kontrollera Nginx-konfigurationen för fel:

    nginx -t

    Om allt är korrekt, starta om Nginx-tjänsten:

    systemctl restart nginx


    8. Slutför WordPress-installationen

    Öppna en webbläsare och navigera till din WordPress-webbplats via http://example.com. Följ installationsstegen för att konfigurera WordPress enligt dina preferenser.

    Om du sitter med WordPress i ett LAN, så byter du ut example.com till VM:s IP-adress.

    Ovan är sammafattning på Svenska nedan är

    Den fullstädiga artikel på Engelska

    Äldre artiklar hos linux.se


  • TrueNAS Scale 24.04

    TrueNAS SCALE är ett öppenkällkodsoperativsystem baserat på Debian Linux för nätverksansluten lagring (NAS). Det stöder fil-, block- och objektslagring och är skalbart, vilket gör det idealiskt för både hemmabruk och företagsmiljöer. Systemet erbjuder funktioner som ZFS-filsystem, Docker-integration, och virtualisering.

    TrueNAS SCALE 24.04, som kallas ”Dragonfish”, är den senaste versionen i TrueNAS SCALE-serien och kommer med en rad nya funktioner och förbättringar för att förbättra både systemhantering och säkerhet. Denna version bygger på Debian 12 och använder sig av OpenZFS 2.2.3, vilket gör den till ett utmärkt val för både privat och professionellt bruk tack vare en pålitlig ZFS-lagring kombinerat med flexibiliteten hos Linux-containrar.

    I denna uppdatering finns nya verktyg för att enklare övervaka och hantera nätverkslagring, inklusive nya statussidor för SMB och NFS som gör det möjligt för användare att övervaka sessioner i realtid och hantera systemet mer effektivt. En ny revisionsfunktion har också lagts till som ger administratörer möjlighet att skapa detaljerade loggar över användaraktiviteter och åtkomstbegäranden.

    Vidare har stödet för FreeIPA förbättrats inom LDAP-konfigurationen i TrueNAS SCALE 24.04, och två nya funktioner som utvecklats tillsammans med användargemenskapen introduceras: SCALE Sandboxes och ett utvecklarläge. SCALE Sandboxes erbjuder isolerade miljöer för att testa och utveckla, medan utvecklarläget ger avancerade användare möjligheten att anpassa sin installation av TrueNAS ytterligare.

    Uppdateringen inkluderar även förbättringar i användargränssnittet som gör det lättare att skapa nätverksdelningar och konfigurera molnbackuper, samt ett nytt widget för instrumentpanelen som hjälper till att övervaka och hantera backupuppgifter. Ur ett prestandaperspektiv har Dragonfish uppdaterat Linux-kärnan och NVIDIA-drivrutinerna för att förbättra kompatibilitet och prestanda, särskilt i miljöer med stora mängder filer på SMB-delningar.

    TrueNAS SCALE 24.04 kan laddas ner från den officiella webbplatsen och installeras via webbgränssnittet eller genom en ny installation med en ISO-fil. För mer information, referera till utgivningsmeddelandet eller besök projektets hemsida.

    Vad är ZFS?

    ZFS, som står för Zettabyte File System, är ett avancerat filsystem utvecklat av Sun Microsystems. Det är känt för sin förmåga att hantera stora mängder data och dess robusta funktioner för dataintegritet. ZFS använder en kombination av tekniker som ”copy-on-write” och ”snapshotting” för att skydda data mot korruption och erbjuda effektiva backupmöjligheter. Filsystemet stöder också dynamisk diskhantering, RAID-konfigurationer och kontinuerlig datakontroll för att automatiskt reparera fel. Dessutom är det utformat för att vara extremt skalbart, vilket gör det möjligt att hantera enorma datavolymer effektivt.

    https://www.truenas.com/truenas-scale

    Ovan är en sammafattning på Svenska, full artikel på Engelska

    https://linuxiac.com/truenas-scale-24-04-open-storage


  • Ubuntus olika varianter’

    Ubuntu finns i en mängd olika varianter

    Ubuntu 24.04 LTS, även känd som ”Noble Numbat”, har släppts tillsammans med alla dess officiella varianter, inklusive Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Unity, Ubuntu Cinnamon, Edubuntu, Ubuntu Studio, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och Ubuntu Kylin. Varje variant är utrustad med Linux kärna 6.8 och inkluderar uppdaterade kärnkomponenter och applikationer.

    Några viktiga uppdateringar inkluderar nya skrivbordsmiljöer och förbättringar som en Flutter-baserad installationsprogram för de flesta varianterna, medan Kubuntu, Lubuntu och Ubuntu Unity använder Calamares grafiska installationsprogram. Dessa installationsprogram har en ny ”Anpassa”-skärm som erbjuder alternativ för tredjepartsappar och installationssätt.

    Varje variant har sina egna unika uppdateringar: Kubuntu och Ubuntu Studio levereras med KDE Plasma 5.27, Lubuntu introducerar LXQt 1.4.0 och en attraktiv installationsprompt, Ubuntu Unity har Unity 7.7, och Ubuntu Cinnamon kommer med Cinnamon 6.0.4. Edubuntu levereras med GNOME 46, medan Xubuntu har Xfce 4.18, Ubuntu MATE inkluderar MATE 1.26, Ubuntu Budgie erbjuder Budgie 10.9.1, och Ubuntu Kylin använder UKUI 3.1.

    Utöver dessa, inkluderar Ubuntu MATE ett nytt App Center och Ubuntu Budgie har nya appletter och förbättringar i användargränssnittet. Alla dessa varianter är tillgängliga för nedladdning från den officiella webbplatsen och kommer att ha stöd i tre år fram till juni 2027.

    Lubuntu

    Lubuntu är en lättviktsvariant av Ubuntu som använder LXQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en snabb och energieffektiv användarupplevelse, vilket gör den idealisk för äldre hårdvara eller system med begränsade resurser. Det fokuserar på att vara enkel och funktionell med minimal användning av systemresurser, vilket gör den till ett utmärkt val för dem som prioriterar effektivitet och snabbhet.

    Kubuntu

    Kubuntu är en officiell variant av Ubuntu som använder KDE Plasma som sin skrivbordsmiljö. Den kombinerar Ubuntu:s stabilitet och omfattande programförråd med KDE:s grafiskt tilltalande och högt anpassningsbara gränssnitt. Kubuntu är designad för att erbjuda en sofistikerad och modern användarupplevelse, med en rikedom av visuella effekter och en intuitiv användargränssnittsdesign. Det är ett utmärkt val för användare som söker en estetiskt tilltalande, kraftfull och anpassningsbar datorupplevelse.

    Edubuntu

    Edubuntu är en utbildningsinriktad variant av det populära operativsystemet Ubuntu. Den är designad för att fungera i skolmiljöer och erbjuder ett brett utbud av pedagogiska program för elever i alla åldrar. Edubuntu är anpassat för lärare och studenter och inkluderar verktyg och resurser för att underlätta inlärning och undervisning. Det stödjer flera språk och är känt för sin stabilitet och säkerhet.

    Ubuntu Cinamon

    Cinnamon är en skrivbordsmiljö som skapades för att ge en klassisk och användarvänlig upplevelse på Linux-system. Den är känd för sin traditionella design, med ett fokus på enkelhet och effektivitet. Cinnamon har funktioner som aktivitetsfält, menysystem och skrivbordslayouter som påminner om klassiska skrivbord, vilket gör den tilltalande för användare som föredrar en mer traditionell datorupplevelse. Den är modulär och kan anpassas med olika tillägg och teman för ökad flexibilitet.

    Xubuntu är en lättviktsversion av Ubuntu som använder XFCE-skrivbordsmiljön. Den är designad för att vara snabb och resurssnål, vilket gör den idealisk för äldre datorer eller användare som söker en minimalistisk men funktionell datorupplevelse. Xubuntu kombinerar Ubuntus kraft och tillförlitlighet med XFCE:s effektivitet och enkelhet, och erbjuder en stabil och användarvänlig miljö med tillgång till ett stort utbud av applikationer och program.

    Ubuntu Unity

    Ubuntu Unity är en variant av Ubuntu som använder Unity-skrivbordsmiljön, ursprungligen utvecklad av Canonical. Unity är känt för sin distinkta layout med en sidoplacerad launcher, integrerad dash, och global menyrad. Designen fokuserar på enkel navigering och multitasking, med en modern estetik. Ubuntu Unity erbjuder en unik användarupplevelse med fokus på produktivitet, samtidigt som den behåller kärnan i Ubuntu-ekosystemet. Den är avsedd för användare som uppskattar ett modernt, sammanhängande gränssnitt.

    Ubuntu Budgie

    Ubuntu Budgie är en elegant och modern version av Ubuntu som använder Budgie-skrivbordsmiljön. Denna miljö är känd för sin rena och funktionella design som integrerar klassiska skrivbordskoncept med moderna funktioner. Ubuntu Budgie erbjuder en smidig och responsiv användarupplevelse med enkla konfigurationsmöjligheter, vilket gör den lämplig för både nya och erfarna användare. Den inkluderar ett urval av noggrant utvalda program och verktyg som förbättrar produktiviteten, samtidigt som den behåller en lätt och snabb prestanda.

    Ubuntu studio

    Ubuntu Studio är en specialiserad version av Ubuntu, designad för professionell audio-, video- och grafikproduktion. Den integrerar en rad avancerade, öppen källkods-programvaror för multimediaarbete, inklusive videoredigering, ljudinspelning och fotoredigering. Ubuntu Studio är utrustad med låglatenskärna för förbättrad prestanda i realtids ljudbehandling och stöder ett brett spektrum av ljudgränssnitt. Det är det idealiska valet för kreatörer som behöver en stabil och kraftfull plattform för att skapa multimedia-innehåll.

    Länkar för att ladda ner dom varianter som nämns av ubuntu ovan finner ni vår Wiki.

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_24.04_LTS


  • Ubuntu 24.04LTS är här

    Ubuntu 24.04 LTS, kallad ”Noble Numbat”, är den senaste stora uppdateringen från Canonical och är nu tillgänglig för nedladdning. Denna version är speciellt betydelsefull eftersom Ubuntu är en av de mest använda Linux-distributionerna, vilket påverkar riktningen för Linux-samhället i stort.

    Den nya versionen har infört en rad förbättringar och nya funktioner. En av de stora förändringarna är installationsprogrammet, som nu använder Flutter för en bättre användarupplevelse och underhållbarhet. Installationsprogrammet har också förbättrats med nya funktioner som automatiserad installation och stöd för fullständig diskkryptering med TPM 2.0.

    Ett annat framträdande inslag i Ubuntu 24.04 är att det levereras med GNOME 46, som erbjuder en anpassad användarupplevelse med tillägg som en permanent sidopanel, skrivbordsikoner och förbättrade systembrickor. Bland nya funktioner finns en förbättrad notifikationssystem och integrerat stöd för Microsoft OneDrive.

    Vidare har Files-appen uppdaterats betydligt med förbättrad sökfunktionalitet och en ny design som gör det lättare att hantera filoperationer. Systemet erbjuder också förbättrad fönstertilläggning med det nya ”Ubuntu Tiling Assistant”, som tillåter mer dynamisk hantering av fönsterlayouter.

    Ubuntu 24.04 innehåller också Linux-kärnan 6.8, som kommer med flera tekniska förbättringar, såsom stöd för nyare hårdvara och optimeringar för virtuella miljöer. På mjukvarusidan ser vi uppdateringar till många viktiga program som Firefox, LibreOffice och GIMP, samt verktygskedjan med nyare versioner av GCC, Python och andra programmeringsspråk.

    En ny funktion är också en ”minimal” installationsalternativ, som erbjuder en grundläggande uppsättning appar för de som föredrar en renare installation. För de som vill ha mer från start finns fortfarande ett ”Expanded Selection”-alternativ tillgängligt.

    Ubuntu 24.04 sätter också fokus på förbättrad nätverkskonfiguration med Netplan, bättre hantering av multimedia via PipeWire och optimerade kraftprofiler särskilt för AMD-enheter.

    Denna version kommer stödjas i fem år och erbjuder även Ubuntu Pro för förlängt stöd och ytterligare säkerhetsfunktioner. Med dessa förbättringar och nya funktioner stärker Ubuntu 24.04 sin position som en av de mest pålitliga och användarvänliga Linux-distributionerna på marknaden.

    Fullstädig artikel på Engelska finner ni här

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-lts-noble-numbat

    Här kan du ladda hem ubuntu 24.04 LTS

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_24.04_LTS


  • QEMU 9.0 kommer Raspberry PI 4 support

    QEMU 9.0, en programvara för emulering och virtualisering som är öppen källkod, har nyligen släppts. Denna stora uppdatering tillför en rad nya funktioner och förbättringar som berör plattformar som ARM, RISC-V, LoongArch, s390x och HPPA.

    En av de mest anmärkningsvärda funktionerna i denna version är flerkö-stödet för virtio-blk-enheten, vilket gör det möjligt att hantera olika köer på samma disk med separata I/O-trådar. Det har även införts förmåga att på ett effektivare sätt hantera minnesallokering med flera trådar, samt en ”mapped-ram”-funktion för effektivare hantering av snapshots och återstart av virtuella maskiner. Förbättringar har även gjorts i VFIO-stöd och detektion av tomma sidor.

    Inom RISC-V-segmentet har QEMU 9.0 utökat stödet med flera nya ISA/tillägg som Zacas och Zaamo, samt systemstöd som SMBIOS för RISC-V virt-maskiner och ACPI-stöd för diverse komponenter.

    För ARM har nya styrenheter och stöd för enheter som B-L475E-IOT01A IoT-nod och Raspberry Pi 4 Model B lagts till. Dock noteras att stöd för PCI och Ethernet för Raspberry Pi 4 Model B är planerat till en framtida version. Uppdateringen innehåller också ytterligare stöd för IO/disk/USB/SPI/ethernet-kontrollanter och timers för flera ARM-baserade enheter.

    QEMU 9.0 innehåller även KVM-acceleration för LoongArch-arkitekturen med stöd för nya vektorutökningar, samt uppdaterade firmware och instruktionsstöd för både HPPA och s390x-arkitekturen.

    Förbättringar har också gjorts i gdbstub, inklusive bättre hantering av systemanrop i användarläge och nya stödlägen.

    För de som är intresserade finns den senaste versionen av QEMU 9.0 tillgänglig för nedladdning på dess officiella webbplats, där man även kan välja att kompilera programvaran från källkoden.

    Artikel ovan är en sammafattning på Svenska ifrån länken nedan.


  • Tips och tricks för att maxa anvädningen av VLC

    VLC Media Player är en kraftfull och kostnadsfri öppen källkods multimediaspelare som stödjer en mängd olika filformat och streamingprotokoll. Den är känd för sin mångsidighet, enkelhet och anpassningsbara gränssnitt, vilket gör den populär bland både nybörjare och avancerade användare. VLC erbjuder även funktioner som undertextstöd, ljud- och videofilter, och möjligheten att spela upp skadade filer.

    I denna artikel utforskas avancerade funktioner och tekniker för att effektivisera användningen av VLC Media Player, vilket går utöver de grundfunktioner som de flesta redan är bekanta med. Här är några av de mest praktiska och mindre kända funktionerna som diskuteras:

    Spela video bild för bild

    Genom att använda tangentbordsgenvägen ”e” kan du detaljgranska specifika scener i en video, vilket är idealiskt för att undersöka korta och snabba sekvenser i exempelvis filmtrailrar.

    Fint justera uppspelningshastigheten till så lågt som 0,10x:

    Detta ger dig möjlighet att sänka videons hastighet i små steg, vilket kan vara användbart för att titta igenom långsamma eller mindre intressanta segment utan att helt hoppa över dem.

    1. Byta mellan videons ursprungliga storlek och skärmstorlek: Med genvägen ”o” kan du växla mellan att visa videon i dess originalstorlek eller anpassad till din skärms storlek, vilket är användbart för videor av lägre kvalitet.
    2. Lägg till undertexter lokalt eller hämta dem online: Med hjälp av VLSub-tillägget kan du enkelt söka efter och ladda ner undertexter, vilket är särskilt användbart när du ser filmer eller serier på deras ursprungliga språk.
    3. Justera undertexternas storlek: Om undertexternas standardstorlek inte passar kan du använda ”Ctrl + rullhjulet” för att enkelt justera storleken direkt under uppspelningen.
    4. Bläddra mellan olika undertexter: Med ”Alt+V” kan du bläddra baklänges genom tillgängliga undertextspår, vilket underlättar när en video har många inbäddade undertexter.
    5. Synka ljud med video: Om det finns en synkroniseringsfel mellan video och ljud kan du använda ”j” och ”k” för att finjustera ljudfördröjningen med 50 millisekunder åt gången.
    6. Ta en skärmbild från en video: Med ”Shift+S” kan du snabbt fånga en viktig scen i videon som en bildfil.
    7. Skapa videoklipp från en längre video: Ställ in en loop mellan två punkter med ”Shift+L” och starta inspelningen med ”Shift+R” för att skapa ett klipp från den valda sekvensen.
    8. Bokmärk viktiga tidpunkter i en video: Detta är särskilt användbart för längre serier eller utbildningsvideor där du kan behöva återvända till specifika delar.
    9. Rensa mediehistoriken för nyligen visade filer: För att skydda din integritet kan du inaktivera VLC:s funktion att spara din spelhistorik genom inställningarna.
    10. Spela upp mediafiler online och lyssna på podcasts: VLC hanterar streaming av mediafiler och uppspelning av podcasts via RSS-flöden, vilket gör det till ett mångsidigt verktyg för både video- och audioinnehåll.

    Dessa tekniker tar vara på VLC:s kapaciteter och erbjuder användarna kraftfulla alternativ för att anpassa och hantera sin mediekonsumtion mer effektivt.

    Ovanstående text var en sammafattning på Svenska hur man använder VLC , den fulla orginalartikel på Engelska finner ni här


  • Tail 6.2 – en Linux dist som anonymsera din tillvaro på nätet

    När både en inre och yttre lede fi lägger pussel gäller det att behålla sin bit.

    Tails, förkortning för ”The Amnesic Incognito Live System”, är en säkerhetsinriktad Linux-distribution som är utformad för att skydda användarens privatliv och anonymitet. Systemet är en live-distribution, vilket betyder att det kan köras direkt från en USB-sticka eller DVD utan att behöva installeras på datorns hårddisk. Tails raderar alla spår efter användningen när systemet stängs ner. Det inkluderar verktyg som förinstallerad Tor-nätverket för anonym surfning och krypteringsverktyg för att skydda filer och kommunikation. Tails är idealiskt för användare som behöver extrem sekretess och datasäkerhet.

    En Svensk tiger med hjälp av Tails 6.2 .

    Tails projektet har lanserat version 6.2 av sitt säkerhetsfokuserade Debian-baserade livesystem, Tails, som syftar till att bevara Internetanvändares integritet och anonymitet. Denna uppdatering, som är den andra i Tails 6.x-serien, är synkroniserad med Debian GNU/Linux 12 ”Bookworm” och använder Linux kärna 6.1 LTS. Version 6.2 innehåller den senaste versionen av Tor Browser (13.0.14) och Tor-klienten (0.4.8.11), förbättrad felhantering vid användning från USB, samt en uppdaterad version av Tails Upgrader-verktyget. I denna version har man även inaktiverat Speculative Store Bypass (SSB) för att förbättra skyddet mot Spectre v4-sårbarheten i Intel-processorer, åtgärdat Wi-Fi-problem på vissa hårdvaror, förbättrat felmeddelanden vid misslyckande att skapa ett Persistent Storage, och inaktiverat SysRq-tangenter för att förhindra krascher och kringgående av låsskärmen. Dessutom har Tails 6.2 lagt till 21 nya språk i välkomstskärmen, bland annat albanska, armeniska och japanska. Denna version är tillgänglig för nedladdning från den officiella webbplatsen som en live ISO-bild eller en USB-bild för 64-bitars system, och befintliga användare av Tails kommer att få en automatisk uppgraderingsnotis.

    Texten ovan är sammafattning på ifrån orginalartikel som ni hittar här

    Här kan du laddar ner tails

    https://tails.net/install/vm/index.en.html


  • Fedora 40 är släppt

    Fedora Linux är ett öppen källkod-operativsystem som prioriterar innovation och gemenskapsstöd, används ofta av utvecklare och teknikentusiaster för dess skärningskantegenskaper och omfattande mjukvarurepositorier.

    Fedora 40 är den senaste upplagan av Red Hats communitybaserade Linux-distribution, och den kommer laddad med nya funktioner och förbättringar. Den drivs av Linux kernel 6.8 och presenterar GNOME 46 som standard skrivbordsmiljö i sin primära version, Fedora Workstation 40. En av de mest uppskattade egenskaperna hos Fedora är att de erbjuder en standardversion av GNOME, vilket skiljer sig från andra distributioner som ofta lägger till egna tillägg.

    Bland nyheterna i GNOME 46 märks förbättringar i filhanteringssystemet, flexiblare inställningar för datum och tid, snabbare byte mellan list- och tumnagelvyer, samt ett uppgraderat system för notifikationer. Systemet inkluderar även integration med Microsoft OneDrive inom GNOME Online Accounts och teststöd för variabel uppdateringsfrekvens (VRR).

    För KDE-användare introduceras Plasma 6 i Fedora 40 KDE-versionen, baserat på Qt 6. Denna uppdatering inkluderar nya funktioner som flytande paneler och förbättrad användarvänlighet genom nya effekter och temainställningar.

    Fedora 40 har också lagt till stöd för maskininlärningsramverket PyTorch, vilket enkelt kan installeras och användas för AI-projekt. Distributions mjukvarubas har uppdaterats med de senaste versionerna av populära program som Firefox och LibreOffice, samt utvecklingsverktyg som Python och GCC.

    En annan nyckeluppdatering är Podman 5.0, som erbjuder avancerade funktioner för hantering av containeriserade tjänster. Även Fedora har genomgått en förändring av sina immutabla skrivbordsvarianter, nu under namnet ”Fedora Atomic Desktops”, vilket syftar till att förenkla användarupplevelsen och systemuppdateringar.

    Sammanfattningsvis är Fedora 40 fullspäckad med tekniska uppgraderingar och nya funktioner, vilket gör den till ett attraktivt val för både utvecklare och dagliga användare som söker en pålitlig och säker Linux-miljö.

    Texten var sammanfattning på Svenska, vill du läsa den längre artikel på Engleska så är länken :

    https://linuxiac.com/fedora-40-released

    Här finner du länkar för att ladda ner Workstationen och server versionen av Fedora.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#40


  • Ubuntu 22.04 LTS vs Ubuntu 24.04 LTS

    Vad är skilnaden mellan ubuntu 22.04 och 24.04 LTS?

    Ubuntu 22.04 och Ubuntu 24.04 är båda versioner av Ubuntu operativsystem som stöds under en längre tid, kända som LTS-versioner. Ubuntu 24.04, som är den nyare versionen, innehåller flera uppgraderingar jämfört med Ubuntu 22.04.

    1. Installation: I den senaste versionen, Ubuntu 24.04, har installationsförfarandet förbättrats med ny grafik och enklare navigering, vilket gör det lättare för användare att komma igång jämfört med den mer konventionella processen i Ubuntu 22.04.
    2. Användargränssnitt: Med övergången från GNOME 42 till GNOME 46 i Ubuntu 24.04 finns det betydande förbättringar i användargränssnittet, inklusive enklare tillgång till inställningar och en modernare design. Dessutom har snabbmenyn utökats med nya funktioner som direktåtkomst till skärmdumpar.
    3. Programhantering: ”App Center” i Ubuntu 24.04 ersätter den äldre ”Ubuntu Software”, och är byggd med Flutter för en snabbare och mer tilltalande användarupplevelse.
    4. Webbkamera och skrivbordsinställningar: I den nya versionen introduceras appen Snapshot för webbkameran, som ersätter den tidigare appen Cheese. Dessutom finns det nya inställningar specifikt för Ubuntu-skrivbordet som ger användarna fler anpassningsalternativ.
    5. Systemkärna och support: Varje ny LTS-version av Ubuntu kommer med en uppdaterad version av Linux-kärnan, vilket är fördelaktigt för nyare hårdvara. Ubuntu 24.04 erbjuder längre support med upp till 12 års uppdateringar genom Pro-abonnemanget.
    6. Supporttid: Ubuntu 22.04 stöds med underhållsuppdateringar till april 2027, medan Ubuntu 24.04 kommer med löften om ännu längre supporttid.

    Sammanfattningsvis levererar Ubuntu 24.04 betydliga tekniska framsteg som kan motivera användare att uppgradera, speciellt de som söker den senaste teknologin och förbättrad användarupplevelse. Men för dem som prioriterar systemstabilitet och inte kräver de senaste funktionerna, kan Ubuntu 22.04 fortfarande vara ett fullgott alternativ.

    En sammafattning på Svenska ifrån

    https://itsfoss.com/ubuntu-24-04-vs-22-04


  • Audacity 3.5

    Audacity är ett gratis och öppenkällkodsprogram för ljudredigering och inspelning. Det är användarvänligt och fungerar på flera operativsystem, inklusive Windows, macOS och Linux. Med Audacity kan användare spela in ljud, redigera spår, mixa ljud och lägga till effekter. Det stöder flera ljudformat och är idealiskt för både nybörjare och erfarna användare.

    Audacity 3.5 är en omfattande uppdatering av det populära öppen källkodsprogrammet för ljudredigering och inspelning. Denna version introducerar flera spännande funktioner, däribland en ny molnsparningsfunktion som möjliggör lagring av projekt på audio.com, vilket underlättar tillgång från olika enheter och delning med andra. Versionen inkluderar även pitch shifting, vilket tillåter användare att ändra tonhöjden på ljudklipp utan att påverka originalfilen, samt en funktion för att automatiskt upptäcka tempo i ljudloopar.

    I uppdateringen finns även nya funktioner som att hoppa över skanning av plugins, ett uppdaterat vertikalt zoomningsläge som alltid är aktiverat, samt nya indikatorer för hastighet och tonhöjd på klipp. Audacity 3.5 stöder nu även export och import av undertexter i formaten WebVTT och SubRip.

    Andra förbättringar innefattar en förnyad hantering av plugins, förbättrad tillgänglighet, ny design på urvalsmarkörerna, förstärkt stöd för BSD-system, och omstrukturerade menyer. Versionen innehåller också många buggfixar som förbättrar funktioner såsom skriptkommandot GetInfo, uppspelningsmarkören och export av flera filer.

    Vissa funktioner från tidigare versioner har dock tagits bort, inklusive Karaoke-vyn och vissa zoominställningar. Programmet finns nu tillgängligt för nedladdning som en AppImage, vilket gör det möjligt att köra programmet på de flesta GNU/Linux-distributioner utan installation. Mer information om alla förändringar finns på programmets officiella utgivningssida.

    Källa till nyheten

    Och kan laddas ner ifrån.

    https://www.audacityteam.org


  • Nyheterna i Xbuntu 24.04 LTS

    xubuntu
    Xubuntu är en lättviktsvariant av Ubuntu som använder Xfce-skrivbordsmiljön. Det är resurssnålt och väl lämpat för äldre hårdvara, samtidigt som det erbjuder en traditionell och anpassningsbar användarupplevelse med stabilitet och tillgång till ett omfattande programbibliotek.

    Xubuntu 24.04 LTS, känd som ”Noble Numbat”, bygger på Ubuntu 24.04 LTS och erbjuder flera uppdateringar jämfört med tidigare versioner. Denna version använder Linux Kernel 6.8 som inkluderar förbättringar som Intel GPU Xe-drivrutiner och förbättrad uppgiftsschemaläggare. Användarna kan förvänta sig stora förändringar om de uppgraderar från Xubuntu 22.04 LTS, inklusive den nya versionen av Xfce (4.18.3) som innehåller förbättringar i filhanteraren Thunar. Dessutom har Xubuntu 24.04 en uppdaterad installationsguide som erbjuder nya funktioner och en minimalistisk installationsmöjlighet. Standardinstallationen inkluderar nu Firefox som en Snap-applikation och introducerar ett nytt App Center för programhantering. Denna version kommer även med en ny minimal ISO som erbjuder en lättviktsinstallation utan webbläsare, idealisk för användare som föredrar en mer avskalad miljö. Förvänta dig också nätverkshanteringsförbättringar med Netplan 1.0 och en mängd prestandaverktyg för att optimera systemet. Den slutgiltiga versionen av Xubuntu 24.04 är planerad att släppas den 25 april 2024 och betaversionen är tillgänglig för nedladdning nu.

    Läs mer här

    Ladda hem beta versionen här

    https://cdimages.ubuntu.com/xubuntu/releases/noble/beta


  • AMD släpper RDNA3+ Firmware filer för Linux användare

    RDNA3 är AMD:s tredje generationens grafikarkitektur, designad för att förbättra prestanda, effektivitet och stöd för ray tracing i högpresterande grafikkort.

    Nyligen har AMD lagt till nya firmware-filer för AMDGPU i linux-firmware.git-repositoriet. Denna uppdatering verkar vara förberedelser för den kommande versionen av deras grafikarkitektur, RDNA 3.5, även känd som RDNA3+ eller ”RDNA3 refresh”, vilket är en uppdaterad version av RDNA3 för AMD:s kommande Ryzen SoC-enheter.

    I det senaste tillägget till repositoriet ingick firmware-filer för flera komponenter som GC 11.5, PSP 14.0.0, och flera andra. Dessa komponenter har gradvis integrerats i AMDGPU-drivrutinen för Linux under de senaste månaderna, vilket har rapporterats utförligt av Phoronix.

    AMDs strategi att ge sina grafikkomponenter oberoende versioner gör det möjligt att använda dem i olika produkter. Det faktum att alla dessa firmware-filer lades till samtidigt tyder på att de alla är avsedda för samma nya produktserie. Bland uppdateringarna noteras särskilt GC 11.5, vilket tyder på att dessa uppdateringar är för RDNA3+-komponenterna.

    Det är värt att notera att det inte fanns några uppdateringar för GC 12.0, vilket antyder att dessa inte är för nästa generations GFX12-grafikmotor. Dessutom fortsätter användningen av VCN 4.0.5, medan nyare stöd för VCN 5.0 nyligen har lagts till för förväntade RDNA4-produkter.

    AMD har traditionellt sett inte släppt sina firmware-filer för grafikkomponenter förrän på eller strax före lanseringsdagen. På senare tid har de dock börjat släppa dessa filer tidigare för att underlätta för Linuxanvändare att få tillgång till fullt fungerande öppen källkodsdrivrutiner vid lanseringen. Denna tidiga release är ett välkommet steg som hjälper till att säkerställa att linux-firmware-paketen i stora Linux-distributioner kan uppdateras i god tid före produktlanseringar.

    Publiceringen av dessa nya firmware-filer indikerar en positiv förändring i AMD:s strategi och vi kan förvänta oss mer information om RDNA3+ APUs vid den kommande mässan Computex Taipei. Detta bör ge mer insikter om den nya hårdvaran och dess prestanda under Linux.

    Källa till nyheten

    https://www.phoronix.com/news/AMD-RDNA3-Plus-Firmware-Files


  • Gnulib-tool skrivs om i python, och många ggr snabbare.

    Gnulib-tool är ett verktyg i GNU-portabilitetsbiblioteket som används för att importera Gnulib-moduler till olika program. Detta förbättrar kodens portabilitet mellan olika operativsystem genom att generera anpassad kod som är kompatibel över plattformar.

    GNU:s bibliotek för portabilitet har uppdaterats med en betydande förändring av gnulib-tool, verktyget som används för att importera moduler från gnulib till olika program. Denna nya version av gnulib-tool, som nu är skriven i Python, rapporteras vara mellan åtta och hundra gånger snabbare än den tidigare versionen, som var baserad på shellskript.
    Det ursprungliga gnulib-tool användes för att integrera Gnulib-moduler i program för att förbättra deras portabilitet över olika system. Efter feedback om dess långsamma prestanda, har utvecklare inom GNU projektet omskrivit verktyget i Python för att förbättra hastigheten.

    Bruno Haible har nyligen tillkännagivit att den nya versionen av gnulib-tool, omprogrammerad i Python, nu är tillgänglig för betatestning och förväntas vara mycket effektivare:
    ”gnulib-tool har länge varit känt för sin långsamhet. Vi har tagit till oss av er kritik. En ny version skriven i Python är nu klar för betatestning och är mellan 8 och 100 gånger snabbare än tidigare versioner.

    De två versionerna av verktyget ska fungera identiskt, vilket innebär att de kommer att producera samma filer och resultat.”

    I ett e-postmeddelande som bjuder in till betatestning av den uppdaterade Gnulib-koden beskrivs också hur man jämför de gamla shellbaserade och de nya Pythonbaserade versionerna av gnulib-tool för de som är intresserade.

    Källa till nyheten

    https://www.phoronix.com/news/Gnutool-lib-Rewrite-Faster-Perf


  • Zilog sluta producera Z80

    Z80-processorn var en central del av person- och hemdatorscenen under 1980-talet. Ett av de mest framträdande operativsystemen för Z80-baserade datorer var CP/M, som var särskilt populärt för affärs- och textbehandlingsapplikationer. Commodore 128 är ett exempel på en dator som innehöll en Z80-processor, vilket gjorde det möjligt för användare att köra CP/M-program. I Sverige hade vi Luxor ABC80 och dess efterföljare ABC800-serien, som också var baserade på Z80. Dessa datorer blev kända för sin användning i skolor och småföretag, och spelade en viktig roll i digitaliseringen av många svenska institutioner. En annan ikonisk Z80-baserad dator var ZX Spectrum, som blev mycket populär i Sverige och andra delar av världen. ZX Spectrum hjälpte många unga programmerare att ta sina första steg inom kodning, tack vare dess tillgänglighet och den breda samlingen av programvara och spel.
    Z80 i keramikkapepsel , bild lånad ifrån wikipedia.

    Zilog Z80, en mikroprocessor som har varit tillgänglig på marknaden i 48 år, är på väg att avvecklas. Ursprungligen skapad som en utveckling av Intel 8080, har Z80 blivit en av de mest framträdande och använda 8-bitars processorer inom både spelindustrin och vanlig datateknik. Mikrochippet, som utvecklades av Federico Faggin, kommer snart att upphöra att produceras, och de som är intresserade har bara några månader kvar att göra sina sista inköp. Zilog har meddelat att deras produktionspartner kommer att stoppa mottagandet av beställningar för Z80-produkter i mitten av juni. Zilog kommer att hantera dessa beställningar efter kundernas behov, och leveranstiderna kommer att bestämmas av Wafer Foundry Manufacturer beroende på beställningsvolymen, vilket kan leda till striktare regler för hur många enheter som minst eller mest får beställas.

    Federico Faggin, som tidigare arbetade som ingenjör på Intel och var med och utvecklade den första 4-bitarsprocessorn Intel 4004, grundade Zilog 1974 och lanserade Z80 två år senare, i juli 1976. Denna processor, som designades av ett litet team på bara tolv personer, introducerades som en programvarukompatibel förbättring av Intel 8080. Dess framgångar ledde snabbt till att Zilog kunde öppna egna produktionsanläggningar och växa till över tusen anställda på bara två år. Även om den från början var avsedd för inbyggda system, kom Z80 att spela en stor roll inom spelteknologi från 1970-talet till mitten av 1980-talet.

    Z80 användes i flera populära hemdatorsystem och spelkonsoler som ZX81,ZX Spectrum, ABC 80, ABC 806, Facit DTC och SG-1000 samt Nintendos Game Boy och Game Boy Color, även satt även som extra CPU CBM 128 så man kunde köra CP/M på denna dator . Den användes även i många välkända arkadspel som Pac-Man och i militära applikationer, musiksynthesizers som Roland Jupiter-8 och andra elektroniska produkter.

    Zilog licensierade även ut Z80-tekniken till amerikanska företag som Synertek och Mostek samt till den europeiska tillverkaren SGS/STMicroelectronics. Processorns design kopierades också av tillverkare i Japan, Östeuropa och Sovjetunionen, och företag som NEC, Toshiba, Sharp och Hitachi tillverkade sina egna versioner som var kompatibla med chipet.

    På senare tid har Zilog åter fokuserat på produkter för inbyggda system genom att erbjuda avancerade mikrokontroller som är kompatibla med de ursprungliga Z80- och Z180-designerna.

    Vad är CP/M?

    CP/M, som står för Control Program for Microcomputers, är ett operativsystem som ursprungligen utvecklades av Gary Kildall från Digital Research Inc. 1974. CP/M var ett av de första operativsystemen som designades specifikt för mikrodatorer, vilket var ett stort steg framåt från de tidigare stordatorbaserade och minidatorbaserade systemen.

    CP/M var framförallt populärt under sena 1970-talet och tidiga 1980-talet, och det spelade en nyckelroll i den tidiga utvecklingen och populariseringen av persondatorer (PC). Operativsystemet kördes på 8-bitars mikroprocessorer, särskilt på Intel 8080 och Zilog Z80, vilket gjorde det till ett populärt val för många tidiga persondatorer som Altair 8800, Osborne 1 och Kaypro.

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av CP/M var dess filsystem, som använde en enkel diskorganisationsmetod och filallokeringstabell (FAT) som senare inspirerade MS-DOS. CP/M hanterade applikationer genom ett kommandoradsgränssnitt där användarna skrev in kommandon för att utföra olika uppgifter som att öppna, redigera och radera filer.

    CP/M förlorade slutligen marknadsandelar till MS-DOS i mitten av 1980-talet, särskilt efter att IBM valt att använda MS-DOS som operativsystem för sina IBM PC-datorer. Trots detta har CP/M haft ett bestående arv inom datorvärlden, delvis för sin roll i utvecklingen av mjukvaru- och hårdvaruekosystem runt persondatorer.

    Källa till ovanstående

    https://www.techspot.com/news/102684-zilog-discontinuing-z80-microprocessor-after-almost-50-years.html


  • Juli utgåvan av Thunderbird 117 kommer med en mängd nyheter

    Thunderbird är ett öppenkällkods e-postprogram utvecklat av Mozilla Foundation. Det erbjuder funktioner för e-post, kalender och nyhetsflöden, med stöd för olika tillägg och teman.

    Thunderbirds kommande stora uppdatering kommer att inkludera integration av programmeringsspråket Rust för att förbättra stödet för Microsoft Exchange, vilket eliminerar behovet av externa tillägg.

    Den välkända e-postklienten Thunderbird, som är öppen källkod, planerar att släppa sin nästa stora version i juli. Den kommer att innehålla nya komponenter kodade i Rust.

    En av de största nyheterna är att Thunderbird kommer att implementera protokollet Microsoft Exchange Web Services (EWS). Detta kommer att förbättra klientens förmåga att fungera med Microsofts Exchange-servrar och göra externa tillägg överflödiga, vilket ger en mer integrerad användarupplevelse.

    Användningen av Rust för att utveckla EWS-protokollet kommer med flera fördelar. Rust är känt för sin höga minnessäkerhet, vilket minskar risken för minnesrelaterade fel. Rust är också mer prestandaeffektivt jämfört med JavaScript-tillägg, vilket leder till att Thunderbird blir snabbare och mer responsiv. Dessutom kommer Thunderbirds användning av Rust att dra nytta av de system som redan är på plats för Firefox, vilket underlättar testning och kontinuerlig integration.

    Dock kan utökningen av Rust medföra vissa utmaningar, som att utveckla nödvändiga bindningar och anpassa asynkrona funktioner som inte är kompatibla med Rusts hantering av asynkrona operationer.

    Utöver Rust-integrationen kommer Thunderbird i juli att introducera flera andra funktioner. Dessa inkluderar synkronisering av inställningar mellan olika system genom koppling till ett Mozilla-konto, byte till en ny databas för meddelandelagring, vidareutveckling av Card View för mobila enheter, stöd för mörkt läge i meddelanden och bilder, nya funktioner i mappanelen och lanseringen av Account Hub för att hantera inställningar för alla konton. Uppdateringen kommer även att integrera Firefox Translates maskinöversättningsmotor.

    Dessa uppdateringar förväntas i version 116 av Thunderbird, som släpps i juli. Mer information om hur du implementerar Rust-komponenter för Thunderbird finns i dokumentationen.

    Orginal artikeln


  • Exprimitell Mozilla version finns nu med binärer för ARM64

    A cartoon-style Linux Tux penguin using the Firefox web browser on a computer. The penguin is depicted as cute and animated, sitting at a modern desk with a sleek, flat-screen monitor displaying the Firefox logo. The scene is set in a cozy room with tech-themed decorations, like posters of code and gadgets, and a window showing a sunny day outside. The penguin has a focused expression, interacting with the browser, perhaps browsing the web or coding.
    Firefox Nightly är Mozillas mest experimentella webbläsarversion, uppdaterad nattligen med de senaste, ej helt testade funktionerna, främst för utvecklare.

    Mozilla har meddelat att Firefox Nightly nu finns tillgängligt som ARM64-binärer för Linuxsystem. Dessa binärer är tillgängliga både som nedladdningsbara arkiv i tar.bz2-format och som DEB-paket för Ubuntu/Debian-baserade distributioner. Med dessa utgåvor vill Mozilla ge stöd för AArch64-arkitekturen och uppmanar användare att ladda ner, testa och ge feedback på dessa nattliga versioner för att förbättra och stabilisera framtida versioner av Firefox för ARM64. Användare uppmanas också att rapportera eventuella buggar via Mozillas buggspårningssystem.


  • Clonezilla Live är nu skyddad mot XZ-bakdörren, Linux Kernel 6.7

    Clonezilla är ett gratis och öppen källkodsprogram för diskkloning och systembackup. Det hjälper användare att enkelt kopiera och duplicera innehållet i en hårddisk till en annan disk, vilket är användbart för systemuppgraderingar och fullständiga säkerhetskopior. Programmet stöder flera filsystem och kan arbeta med lokala eller nätverksbaserade lagringsenheter. Clonezilla finns i två versioner: Clonezilla Live för enskilda maskiner och Clonezilla Server för nätverkskloning av flera datorer samtidigt.

    Steven Shiau har släppt en ny version av Clonezilla Live, version 3.1.2-22, som är en nöduppdatering för att hantera säkerhetsproblem relaterade till en bakdörr i XZ. Den nya versionen använder en äldre version av xz-utils (5.4.5) som inte påverkas av bakdörren som kunde låta angripare kompromettera SSH-servrar. Denna uppdatering innefattar också ett byte till en nyare Linux-kärna, version 6.7.9-2, för bättre hårdvarustöd. Uppdateringen lägger även till nya verktyg och funktioner i Clonezilla Live, inklusive förbättrad logghantering och uppdaterade paket. Användare uppmanas att radera tidigare versioner och använda den nya versionen för alla diskimagerings- och kloningsuppgifter. Clonezilla Live 3.1.2-22 är tillgänglig för nedladdning för både 32-bitars och 64-bitars system.

    https://clonezilla.org/clonezilla-live.php#google_vignette


  • Vilken webb brandvägg är bäst?

    Med rätt WAF kan man bygga murar emot lede fi.

    En webbapplikationsbrandvägg (WAF) är en specifik typ av brandvägg som skyddar webbapplikationer genom att övervaka och kontrollera HTTP-trafiken till och från en applikation. Den primära funktionen är att förhindra attacker som syftar till att störa tjänster eller stjäla data. Genom att använda en WAF behöver inte backend-koden modifieras, vilket ger administratörer direktkontroll över trafiken.

    En oskyddad webbapplikation är en stor risk eftersom de ofta är måltavlor för cyberattacker. Webapplikationssäkerhetsbrister behöver åtgärdas snabbt för att förhindra dataintrång. Lösningar inkluderar ”virtuell patchning” genom en WAF eller att direkt modifiera applikationskoden. Det är viktigt att en WAF är konfigurerad för att upprätthålla HTTP-protokollkonformitet för att effektivt motverka avancerade angreppstekniker och skydda mot olika typer av sårbarheter som SQL-injektioner och XSS (Cross-site scripting).

    ModSecurity och NAXSI är exempel på populära open-source WAF:er som kan implementeras på vanliga PC:s utan behov av särskild hårdvara. ModSecurity är känd för sin flexibilitet och kraftfulla regelspråk, medan NAXSI använder en vitlistningsmetod som standardinställning för att endast tillåta legitim trafik. Andra alternativ inkluderar BunkerWeb, Coraza och open-appsec, var och en med sina unika egenskaper och fördelar beroende på användningsfall och infrastruktur.

    Att använda en WAF är en viktig del av ett omfattande säkerhetssystem men bör kombineras med annan säkerhetsmjukvara för optimalt skydd. Dessa verktyg är avgörande för att skydda data, applikationer och webbplatser från potentiella och återkommande webbattacker och kräver noggrann planering och investeringar för effektiv implementering.

    Mer kan läsas här

    6 Best Free and Open Source Web Application Firewalls


  • Gentoo stoppade anvädningen av AI

    Gentoo Linux är en flexibel och snabb distribution som är känd för sitt portsliknande system, Portage. Användare bygger och konfigurerar programvaran från källkoden direkt för optimal prestanda.

    Gentoo-rådet har beslutat att förbjuda användningen av artificiell intelligens, specifikt verktyg för bearbetning av naturligt språk, för att skapa innehåll som bidrar till Gentoo. Denna policy, som antogs den 14 april 2024, gäller för alla bidrag till de officiella Gentoo-projekten men hindrar inte tillägget av AI-relaterad programvara eller utveckling av sådan programvara från andra källor.

    Beslutet drivs av flera viktiga orosmoment:

    1. Upphovsrätt:
      Det råder osäkerhet kring upphovsrätten för AI-genererat material. Att använda sådant innehåll kan riskera att bryta mot upphovsrättsliga regler och underminera Gentoo’s egna upphovsrättsliga anspråk.
    2. Kvalitet:
      Det finns en risk att kvaliteten på Gentoo-projekten sänks eftersom LLMs (stora språkmodeller) ofta producerar innehåll som ser trovärdigt ut men som saknar mening, vilket kan kräva betydande mänsklig ansträngning för att granska och rätta till fel.
    3. Etik:
      Den snabba tillväxten av kommersiella AI-projekt har medfört etiska problem, inklusive vanliga upphovsrättsintrång för att träna modeller, stora miljöavtryck från AI-operationer, och en minskad kvalitet på tjänster på grund av AI-användning. Dessa modeller har också främjat ökningen av spam och bedrägerier.

    Genom att införa detta förbud positionerar Gentoo sig som en försvarare av både teknisk integritet och etiska standarder i användningen av ny teknik.

    https://www.gentoo.org


  • Arch Linux Installer Archinstall 2.8 Ökar ESP-storleken till 1 GB, Åtgärdar flera buggar

    Arch Linux
    Arch Linux är en flexibel och lättanvänd distribution känd för sin enkelhet och användarkontroll, vilket gör att användare kan skräddarsy systemet helt efter eget behov

    Archinstall 2.8, den nyaste upplagan av Arch Linux textbaserade installationsverktyg, har nyligen lanserats med syftet att korrigera flera buggar, uppdatera språkversioner och införa några tekniska förbättringar. Denna version introducerar en utökning av ESP-systempartitionens storlek till 1 GiB för att förhindra problem med utrymmesbrist och förbättrar hanteringen av mikrokoder. Verktyget anpassar även tangentbordslayouten för mer grundläggande installationer och integrerar en udev-synkronisering före lsblk-kommandot efter formatering.

    Vad ESP ÄR systempartion?

    EFI System Partition är en särskild partition på en datalagringsenhet (som en hårddisk eller SSD) som används i datorer med UEFI-firmware. UEFI (Unified Extensible Firmware Interface) är en modernare typ av firmware som ersatt den traditionella BIOS-firmware på många datorer.

    EFI System Partition (ESP) innehåller bootloaders, operativsystems-kärnor och andra filer som krävs för att starta datorn och dess operativsystem korrekt. Den är nödvändig för att säkerställa att systemet kan starta och köra effektivt och säkert med UEFI. Denna partition är vanligtvis formaterad med ett filsystem som FAT32 för att vara kompatibel med olika operativsystem och UEFI-firmware.

    Rätta till ett antal buggar

    Utgåvan rättar till en rad buggar för att optimera processer såsom hantering av partitionstabeller, aktivering av testrepos, inställningar för egna speglar, och visning av installerade paket för olika profiler. Det förbättrar även hantering av start och storlek för /home-partitionen, radavslut i fstab, Btrfs-monteringsval och placering av GRUBs startkatalog.

    Vidare skiftar Archinstall 2.8 från att använda veckobaserade officiella bilder till dagliga, förbättrar dokumentationen i README-filen och uppdaterar översättningar för ett flertal språk som inkluderar tjeckiska, brasiliansk portugisiska, franska och flera andra. ( Ej Svenska, så du som är bra på att översätta , kan bidra med en översättning. )

    Denna version kommer att vara en del av standardinstallationen i nästa Arch Linux ISO-snapshot, Arch Linux 2024.05.01, som planeras för maj 2024. Detta kommer att göra installationen av Arch Linux mer stabil och tillförlitlig, vilket gynnar såväl nya som befintliga användare som önskar att installera om sina system. Mer detaljerade information om uppdateringarna i Archinstall 2.8 kan hittas i utgivningsanteckningarna på projektets GitHub-sida, där även källkoden är tillgänglig för nedladdning.

    https://archlinux.org

    Källa till artikel ovan


  • Kickstarter projekt ta fram platta som kan köra ubuntu touch

    Bild lånad ifrån kickstarter.com

    Volla, tillverkaren av Volla Phone-smartphones, har lanserat en crowdfunding-kampanj på Kickstarter för sin första surfplatta, Volla Tablet, som också kommer att stödja Ubuntu Touch-operativsystemet. Denna nya enhet har en 12,3-tums Quad HD-skärm, en kraftfull MediaTek Gaming G99 8-kärnig processor, 12 GB RAM och 256 GB intern lagring. Den har även ett långvarigt 10 000 mAh batteri, stöd för 2G/3G/4G-nätverk, Wi-Fi, Bluetooth och en huvudkamera med 13+5 MP.

    Som standard levereras Volla Tablet med Volla OS 13, baserat på Android Open Source Project (AOSP), men köpare kan också välja att få den med Ubuntu Touch, som erbjuder inbyggd konvergens och stöd för Android-appar via WayDroid-container. Med Libertine-container kan användare även köra skrivbordsappar som Firefox eller LibreOffice. Enligt Volla är surfplattan med Ubuntu Touch idealisk för Linux-entusiaster och minimalister som söker ett förenklat och effektivt operativsystem.

    En ny funktion är möjligheten till multi-boot, vilket gör det enkelt att installera ytterligare operativsystem. Det bör noteras för amerikanska läsare att Volla Tablet endast kan ansluta till mobila nätverk i USA med ett roaming-SIM-kort från utlandet, med planer på att söka PTCRB-certifiering från nordamerikanska mobiloperatörer om tillräckligt stöd erhålls.

    Den som är intresserad av att förbeställa surfplattan med Ubuntu Touch installerat kan stödja initiativet på Kickstarter. Priset börjar från ca 6200 kr exkl moms och leveransan kostnader, beräknas till oktober 2024.

    Teknisk spec

    • Slank och lätt design
    • Rymlig 12,3-tums Quad HD-skärm, 2650×1600 pixlar
    • 4 högtalare för perfekt ljudstyrka för filmer och spel
    • Avtagbart tangentbord för ökad produktivitet
    • Kraftfull MediaTek Gaming G99 8-kärnig processor
    • 12 GB RAM med 256 GB intern lagring
    • 13+5 MP huvudkamera (AF, FF) och 5 MP framkamera
    • Långvarigt 10,000 mAh batteri
    • Stöd för 2G/3G/4G mobilnätverk + Wifi + Bluetooth

    Volla OS 13 baserat på det fria Android Open Source Project
    ✔︎ Integrerar F-Droid och Aurora Store för att möjliggöra säkra, anonyma appnedladdningar från Google Play Store, komplett med säkerhetsrapporter och valfri aktivering av microG för kompatibilitet med Google Play-tjänster.
    ✔︎ Tredje generationens Volla Launcher
    ✔︎ Intelligent text- och sökfält med live-resultat
    ✔︎ Snabb växling för att öppna appar med ett enkelt tryck
    ✔︎ Widgets med live-innehåll
    ✔︎ Taligenkänning och syntes oberoende av molnet för din integritet

    UBUNTU TOUCH: Frivilligt tillgänglig med Ubuntu Touch. Det mobila Linux-operativsystemet.

    Tillbehör under utveckling:
    Dom kommer att erbjuda en rad tillbehör för din Volla Tablet, inklusive:

    • Bakgrundsbelyst tangentbord med bokfodral
    • Penna för handskrivna anteckningar och skisser
    • Skärmskydd
    • Bakskal med transparent material eller många färgalternativ

    Ett tips är att läsa genom vad du har för konsumentskydd när du köper produkter via ”kickstarter” projekt. Ett upphypad projekt behöver inte bli verklighet kan sluta med att du förlora pengarna.

    https://www.kickstarter.com/projects/volla/volla-tablet-simplify-your-digital-life

    Källa till nyheten


  • Lubuntu 24.04 LTS kommer att inkludera en Snapinstallationsövervakare för en smidigare användarupplevelse.

    Lbuntu är en variant av det populära operativsystemet Linux Ubuntu, skräddarsytt för budget datorer och äldre hårdvara. Det använder LXDE (Lightweight X11 Desktop Environment) som standard, vilket är känt för sin minimala resursanvändning. Lbuntu är idealiskt för användare som vill ha ett snabbt och effektivt system utan att överbelasta sin maskinvara. Detta gör det till ett utmärkt val för utbildningsinstitutioner, företag och hemanvändare som har begränsade resurser eller äldre datorer.

    Lubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) lanserar ett nytt verktyg utvecklat av Simon Quigley för att hålla koll på installationen av Snap-paket. Detta verktyg är uppdelat i två delar: snap-seed-glue och simple-snap-preseed-dialog. Dessa hjälper till att upplysa användaren om pågående bakgrundsprocesser vid första uppstarten och meddelar när de är avslutade. Verktyget är särskilt värdefullt för de som använder Lubuntu på datorer med lägre prestanda och som kan märka av fördröjningar när de försöker öppna Snap-applikationer direkt efter uppstart. Lubuntu är känt som den mest resurssnåla officiella Ubuntu-versionen och är unikt i att det erbjuder en installation helt utan Snap-paket genom ett minimalistiskt installationsval. I den kommande uppdateringen ingår även en förbättrad Calamares-installatör, ett alternativt Wayland-session samt en ny ”Första start”-skärm där användare kan välja Wi-Fi-nätverk och systemspråk.

    Källa till artikel ovan

    Här kan du ladda ner Lubuntu


  • VirtualBox 7.0.16 stöd för kernel 6.8 och 6.9

    VirtualBox, utvecklat av Oracle, är en kostnadsfri och öppenkällkods virtualiseringsmjukvara som gör det möjligt för användare att köra flera operativsystem samtidigt på en enda fysisk maskin. Genom att skapa virtuella maskiner, där varje maskin agerar som en separat dator, kan användare testa programvara, köra äldre applikationer, och simulera nätverk utan risk för huvudsystemet.

    Oracle har nyligen lanserat version 7.0.16 av VirtualBox, deras kostnadsfria och plattformsoberoende virtualiseringsmjukvara. Denna uppdatering ger initialt stöd för de nyare Linuxkärnorna 6.8 och 6.9, vilket tillåter användare att köra och installera virtuella maskiner med dessa kärnversioner. En ny funktion har också lagts till som möjliggör att man kan förhindra att VirtualBox-kärnmodulen laddas automatiskt vid systemstart, genom att inkludera parametern ”mod_name.disabled=1” i kommandoraden vid uppstart.

    Förutom dessa funktioner adresserar version 7.0.16 flera buggar, som problem med kompilering mot GCC 13.2 och specifika fel som påverkar AMD CPU:er. Uppdateringen förbättrar även hantering av grafik och ljud för Windows-gäster och innehåller allmänna förbättringar av systemets stabilitet.

    Den senaste versionen av VirtualBox kan laddas ner från Oracles officiella hemsida, där man även kan hitta Oracle VM VirtualBox Extension Pack för ytterligare funktioner.

    Källa till artikeln
    https://9to5linux.com/virtualbox-7-0-16-released-with-initial-support-for-linux-6-8-and-6-9-kernels

    https://www.virtualbox.org/


  • Säkerhetshål i Putty

    Putty är en vanlig terminalemulator för Windows.

    En allvarlig säkerhetsrisk har identifierats i PuTTY, en vanligt använd programvara för att säkert ansluta till servrar via terminal. Felet, som fått koden CVE-2024-31497, finns i versionerna 0.68 till 0.80 och berör behandlingen av ECDSA-privatnycklar på kurvan NIST P521 inom PuTTY. Denna säkerhetsbrist gör det möjligt för en angripare att möjligen återställa en privat nyckel från signerade meddelanden. Användare bör omedelbart återkalla alla påverkade nycklar, ersätta dem med nya och uppdatera till PuTTY version 0.81 där detta problem har rättats. Denna uppdatering är avgörande för att säkerställa fortsatt säker åtkomst till fjärrservrar.

    https://www.chiark.greenend.org.uk/~sgtatham/putty/latest.html



Televinken.tech