• Annons


    Annons

    Återbruka din dator

    Har du en dator som tillverkaren tycker är ”för gammal”? Låt inte Microsoft eller Apple bestämma när den ska pensioneras – ge den ett nytt liv med Linux! En premiumdator, som en iMac från 2010, har fortfarande kraft nog för att leverera snabb och säker surf, streaming och vardagsanvändning. Med Ubuntu blir den en modern, smidig och pålitlig ”surfbräda” för många år framöver. Återbruka din dator i stället för att låta den samla damm – miljön och din plånbok kommer att tacka dig!

    Hur får du hjälp?

    Välkommen till oss på Orrspelsvägen 13 i Bromma! Ta spårvagn 12 (Nockebybanan) från Alviks tunnelbanestation och kliv av vid Ålstens Gård – bara några steg från vår dörr. Vi hjälper dig att ge din dator nytt liv genom att installera Debian, Ubuntu 24.04 LTS, Linux Mint eller en annan Linux-distribution som passar just dina behov.

    Öppettider
    Datorhjälp

    Tel 08 37 21 00


    E-post info@datorhjalp.se
    Hemsida : Datorhjälp.se
    Besöksadress: Orrspelsvägen 13, Bromma

  • Xubuntu 26.04 LTS firar 20 år – och du kan sätta din prägel på systemet

    Xubuntu 26.04 LTS släpps den 23 april 2026 och firar samtidigt 20 år som officiell Ubuntu-variant. Inför lanseringen bjuder Xubuntu-teamet in communityn att skapa nästa generations skrivbordsbakgrunder i en öppen tävling där hög teknisk kvalitet, tydliga licensvillkor och helt mänskligt skapande står i centrum.

    Den 23 april 2026 släpps Xubuntu 26.04 LTS med kodnamnet Resolute Raccoon. Utgåvan är extra speciell eftersom den både är en långtidsversion (LTS) och markerar att Xubuntu fyller 20 år som officiell Ubuntu-variant.

    Inför jubileet bjuder utvecklarteamet in användare världen över att bidra med bakgrundsbilder genom en öppen tävling.

    Vad är Xubuntu – och varför är det viktigt?

    Xubuntu är en officiell variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön Xfce istället för GNOME.

    Xfce är känt för att vara resurssnålt, anpassningsbart och snabbt även på äldre datorer. Det gör Xubuntu populärt bland användare som vill ha ett stabilt, effektivt och klassiskt skrivbord utan onödig belastning på systemet.

    Den kommande versionen kommer att använda Xfce 4.20 som standard, med möjliga komponenter från den kommande 4.22-versionen. Det innebär förbättrad prestanda, modernare funktioner och fortsatt fokus på låg resursanvändning.

    En bakgrund som når miljoner

    Inför lanseringen arrangeras nu en officiell bakgrundsbildstävling.

    Alla som vill bidra med sitt konstverk kan skicka in bidrag via Ubuntu Discourse från den 18 februari 2026. Sista dag för inskick är den 4 mars, därefter följer en röstningsperiod fram till den 11 mars 2026. Samma dag presenteras vinnarna.

    Vinnarna får inte bara äran att pryda en av världens mest använda Linuxdistributioner, utan också Xubuntu-klistermärken hemskickade. Den verkliga vinsten är dock synligheten: miljontals användare kan komma att se just din bild varje gång de loggar in.

    Tekniska krav – hög kvalitet krävs

    För att delta måste några tydliga regler följas.

    Bilden ska vara i 4K-upplösning, 3840×2160 pixlar, och sparas i PNG- eller WebP-format. Du måste själv äga rättigheterna till bilden. Vid inskick krävs också en notering om att verket licensieras under CC BY-SA 4.0 eller CC BY 4.0.

    AI-genererade verk är i nuläget inte tillåtna i tävlingen. I en tid när generativ AI snabbt sprider sig väljer Xubuntu alltså att lyfta fram mänsklig kreativitet.

    20 år av lättviktig Linux

    Sedan starten 2006 har Xubuntu haft ett tydligt mål: att erbjuda ett snabbt, stabilt och resurssnålt operativsystem utan att kompromissa med funktionalitet.

    Trots att datorer blivit allt kraftfullare finns det fortfarande behov av effektiva system. Xubuntu används därför både på äldre hårdvara, energieffektiva maskiner och av användare som föredrar ett mer traditionellt skrivbord.

    I en värld där mjukvara ofta växer i komplexitet med varje ny version är Xubuntu ett exempel på motsatsen.

    Vad betyder Resolute Raccoon?

    Ubuntu-versioner får alltid ett allitererande kodnamn med ett djur. Resolute betyder beslutsam och Raccoon är tvättbjörn.

    Namnet kan tolkas som en symbol för projektets långsiktighet: en uthållig och anpassningsbar distribution som överlevt i två decennier och fortsätter att utvecklas.

    Lansering den 23 april 2026

    Xubuntu 26.04 LTS släpps samtidigt som Ubuntu 26.04 LTS och kommer att få långtidssupport, vilket gör den till ett attraktivt val för både privatpersoner och organisationer som vill ha stabilitet över flera år.

    Och kanske är det just din bild som möter användarna vid första uppstarten av Resolute Raccoon.

    ”`html
    TEKNISK FAKTA
    Release
    23 april 2026
    Version
    Xubuntu 26.04 LTS
    Kodnamn
    Resolute Raccoon
    Skrivbordsmiljö
    Xfce 4.20 (standard)
    Bakgrundstävling
    Inlämning: 18 feb – 4 mars 2026 · Röstning: 4–11 mars 2026 · Vinnare: 11 mars 2026
    Bildkrav
    4K 3840×2160, PNG eller WebP
    Licens för bidrag
    CC BY-SA 4.0 eller CC BY 4.0
    AI-genererat
    Inte tillåtet (enligt nuvarande regler)
    ”`
  • Ubuntu Touch 24.04-1.2 släppt – stabilare mobilnät och nytt liv för Xperia X

    Ubuntu Touch fortsätter att mogna som mobilplattform. Med den nya uppdateringen 24.04-1.2 levererar UBports Foundation viktiga stabilitetsförbättringar, fixar nätverksproblem och återställer stödet för äldre enheter som Sony Xperia X – samtidigt som fokus nu tydligt flyttas från 20.04-serien till den modernare 24.04-basen.

    UBports Foundation har släppt Ubuntu Touch 24.04-1.2 samt Ubuntu Touch 20.04 OTA-12 – två underhållsuppdateringar med fokus på stabilitet, buggfixar och förbättrad användarupplevelse.

    Det handlar inte om några stora nya funktioner, utan om tekniska förbättringar som gör systemet mer tillförlitligt i vardagen.

    Vad är Ubuntu Touch?

    Ubuntu Touch är ett integritetsfokuserat och frihetsrespekterande mobiloperativsystem baserat på Linux. Projektet drivs av communityn via UBports och är ett alternativ till Android och iOS utan Google-beroenden.

    Version 24.04 bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och introducerade vid lanseringen bland annat ny grafisk profil, inbyggd temaväxling för appar, live-byte mellan ljus och mörk tema samt experimentellt stöd för kryptering av personlig data.

    Viktiga nyheter i Ubuntu Touch 24.04-1.2

    Detta är en underhållsutgåva i 24.04-1.x-serien. Fokus ligger på stabilitet och kompatibilitet.

    Sony Xperia X fungerar igen

    Stödet för Sony Xperia X hade varit trasigt sedan version 24.04-1.0. Startproblemet är nu åtgärdat, vilket i praktiken ger nytt liv åt en äldre enhet.

    Det visar hur Ubuntu Touch kan förlänga livslängden på hårdvara som annars riskerar att bli obrukbar.

    Stabilare mobildata med VoLTE

    Användare hos vissa operatörer upplevde instabil dataanslutning när VoLTE (Voice over LTE) var aktiverat. Detta har nu förbättrats i både 24.04-1.2 och 20.04 OTA-12.

    Resultatet är färre tappade anslutningar och mer stabil surfupplevelse.

    Fix för cell broadcast-meddelanden

    Problem med mottagning av så kallade cell broadcast-meddelanden, exempelvis nödvarningar, har åtgärdats på flera enheter.

    Kalender och .ics-filer förbättrade

    Import av .ics-filer för kalenderhändelser har blivit mer tillförlitlig.

    Dessutom har man åtgärdat problem där borttagna onlinekonton lämnade kvar kalenderposter samt förbättrat hanteringen av tidszoner och datumkonvertering.

    Dual-SIM-fixar

    På vissa dual-SIM-enheter fungerade det inte korrekt att byta vilken SIM som skulle användas för mobildata. Detta är nu löst.

    Vad händer med Ubuntu Touch 20.04?

    Ubuntu Touch 20.04 får framöver färre uppdateringar.

    UBports meddelar att utvecklingsresurserna nu fokuseras på 24.04-serien, inklusive kommande 24.04-2.x-versioner. 20.04-serien kommer i fortsättningen endast att uppdateras vid behov.

    Rekommendationen är att uppgradera till Ubuntu Touch 24.04-1.2 om enheten stöds.

    Så får du uppdateringen

    Befintliga användare får uppdateringen via Systeminställningar → Uppdateringar. Utrullningen sker stegvis för att säkerställa stabilitet.

    Användare som vill påskynda processen kan aktivera ADB och köra:

    sudo system-image-cli -v -p 0 --progress dots
    

    Enheter som kör 20.04 OTA-11 måste först uppdatera till OTA-12 innan uppgradering till 24.04-1.2 är möjlig.

    En stabil grund framåt

    Ubuntu Touch 24.04-1.2 är ingen spektakulär uppdatering, men den är tekniskt viktig. Den förbättrar nätverksstabilitet, stärker kalenderhanteringen och säkerställer att äldre enheter fortsatt kan användas.

    För användare som värdesätter öppen källkod, integritet och lång livslängd på hårdvara fortsätter Ubuntu Touch att mogna som ett seriöst mobilalternativ.

    https://ubports.com/blog/ubports-news-1/ubuntu-touch-24-04-1-2-and-20-04-ota-12-release-3987

    Teknisk faktaruta
    Release: Ubuntu Touch 24.04-1.2 (OTA-1.2) och Ubuntu Touch 20.04 (OTA-12)
    Typ: Underhållsuppdateringar (buggfixar, stabilitet, säkerhet)
    Bas: 24.04 bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat)
    24.04-1.2 – nyckeländringar
    • Fixar boot-problem på Sony Xperia X (trasigt sedan 24.04-1.0)
    • Stabilare mobildata när VoLTE är aktivt hos vissa operatörer
    • Åtgärdar mottagning av cell broadcast-meddelanden på flera enheter
    • Fixar byte av data-SIM på vissa dual-SIM-enheter
    • Förbättrad import av .ics-kalenderfiler
    • Fixar borttag av onlinekonton som lämnar kvar kalendrar i Kalender-appen
    20.04 OTA-12 – nyckeländringar
    • Stabilare mobildata när VoLTE är aktivt hos vissa operatörer
    • Ytterligare fixar för import av .ics-kalenderfiler
    Uppdatering & distribution
    GUI: Systeminställningar → Uppdateringar (utrullas stegvis)
    ADB: sudo system-image-cli -v -p 0 --progress dots
    Strategi: Mindre frekventa uppdateringar för 20.04 framöver; fokus på 24.04-serien


  • Oracle vill vinna tillbaka förtroendet kring MySQL – ny strategi för öppenhet och innovation

    Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar.

    När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många utvecklare oroade sig för att den fria databasen skulle tappa sin öppna själ under kommersiell styrning. Resultatet blev bland annat skapandet av MariaDB – en alternativ version som i dag används som standard i flera stora Linuxdistributioner.

    Nu signalerar Oracle en ny riktning. I ett färskt blogginlägg presenterar företaget en strategi som ska stärka relationen till utvecklare, användargrupper och open source-ekosystemet. Målet: ökad transparens, tydligare färdplaner och större delaktighet från communityn.

    En ny era för MySQL Community Edition

    Kärnan i satsningen är ett förnyat fokus på MySQL Community Edition, den GPL-licensierade versionen som vem som helst kan använda och vidareutveckla.

    Oracle lovar:

    • Tydligare och mer öppna utvecklingsplaner
    • Fler möjligheter för communityn att bidra
    • Starkare dialog med användargrupper
    • Mer synliga forum för återkoppling

    Det handlar alltså inte bara om nya funktioner – utan om hur utvecklingen organiseras och kommuniceras.

    Modernare funktioner – även AI i sikte

    Databasvärlden har förändrats kraftigt de senaste åren. Nya typer av applikationer ställer högre krav på:

    • Observability – bättre insyn i hur databasen presterar i realtid
    • Skalbarhet för molnmiljöer
    • Stöd för AI-relaterade arbetslaster

    Oracle nämner särskilt utveckling av så kallade vektorfunktioner – en teknik som används för att hantera AI-relaterad data, exempelvis vid semantisk sökning eller maskininlärningsapplikationer. Det är ett område där konkurrenter redan har rört sig snabbt.

    Tydligare samarbete med Linuxvärlden

    En annan del av strategin är att stärka samarbetet med Linuxdistributioner och open source-projekt. Oracle pekar specifikt på närmare samarbete med Canonical och Ubuntu-communityn.

    Företaget betonar också sitt fortsatta stöd för plattformar som bygger på MySQL, bland annat:

    • WordPress
    • Drupal
    • Magento
    • Joomla!

    Dessa system driver miljontals webbplatser världen över, vilket gör MySQL till en av internets mest centrala tekniker.

    Skuggan från PostgreSQL

    Samtidigt sker detta i ett konkurrensläge där PostgreSQL har vuxit kraftigt i popularitet. Många nya projekt väljer PostgreSQL som standard, tack vare dess öppna utvecklingsmodell, extensibilitet och starka communityprofil.

    I delar av MySQL-ekosystemet har det därför funnits en oro för att nuvarande styrningsmodell gör det svårare att locka nya installationer och utvecklare.

    Öppet brev kräver oberoende stiftelse

    Kort efter Oracles tillkännagivande publicerade en grupp communitymedlemmar ett öppet brev där de föreslår att MySQL bör förvaltas av en oberoende, icke-vinstdrivande stiftelse – fristående från en enskild leverantör. Syftet skulle vara att säkerställa långsiktig öppenhet och bredare delaktighet.

    Det är ännu oklart om Oracles nya strategi kan leda till strukturella förändringar i hur projektet styrs, eller om det främst handlar om förbättrad kommunikation.

    Vad betyder detta i praktiken?

    MySQL Community Edition är fortfarande licensierad under GPL, vilket innebär att källkoden är fri att använda, studera och modifiera. Samtidigt erbjuder Oracle kommersiella versioner med extra funktioner för företag.

    Frågan som nu ställs är om Oracles initiativ kan:

    • Återvinna förtroendet hos delar av open source-communityn
    • Bromsa PostgreSQLs dominans i nya projekt
    • Skapa ett mer dynamiskt och öppet utvecklingsklimat

    Om satsningen blir mer än ord – och faktiskt leder till en mer transparent och inkluderande utvecklingsprocess – kan MySQL mycket väl stå inför en ny expansionsfas.

    Efter över 25 år i databasscenens centrum är det tydligt att kampen om framtidens relationsdatabaser långt ifrån är avgjord.

    https://blogs.oracle.com/mysql/new-era-of-mysql-community-engagement

  • LibreOffice 25.8.5 – 62 förbättringar som gör kontorsarbetet stabilare

    Den senaste underhållsuppdateringen av LibreOffice, version 25.8.5, innehåller 62 buggfixar som förbättrar stabilitet, filkompatibilitet och användarupplevelse i hela kontorspaketet. Särskilt fokus ligger på bättre samspel med Microsoft Office-format som DOCX och PPTX, färre krascher samt mer tillförlitlig export till PDF och SVG – små tekniska justeringar som gör stor skillnad i vardagen.

    När vi öppnar ett dokument förväntar vi oss att allt fungerar direkt. Texten ska ligga rätt, bilder ska inte förvrängas och presentationer ska se likadana ut oavsett vem som öppnar dem. Det är just dessa vardagliga – men avgörande – detaljer som står i centrum när The Document Foundation nu släpper uppdateringen 25.8.5 av LibreOffice.

    Totalt innehåller versionen 62 rättningar som förbättrar stabilitet, kompatibilitet och prestanda i hela kontorspaketet.

    Smidigare samarbete med Microsoft Office

    En stor del av förbättringarna handlar om kompatibilitet med Microsofts filformat, särskilt DOCX och PPTX. Många användare arbetar i blandade miljöer där dokument skickas fram och tillbaka mellan olika program. Små skillnader i hur filformat tolkas kan annars orsaka stora problem.

    I den nya versionen har man bland annat åtgärdat:

    Spårade ändringar i DOCX-filer som överlappar och kräver upprepade klick på ”Acceptera alla” eller ”Förkasta alla”
    Layoutproblem efter sektionsbrytningar
    Bildförvrängning vid import av Word-dokument
    Så kallade round-trip-problem där dokument som sparats i LibreOffice inte öppnas korrekt i Microsoft Office

    Målet är att ett dokument ska kunna röra sig mellan olika kontorssviter utan att förändras.

    Impress blir stabilare med PowerPoint-filer

    Presentationsverktyget Impress har också fått flera förbättringar. Tidigare kunde vissa PowerPoint-filer orsaka exportfel, trasiga animationer eller förlust av inbäddade objekt som Excel-ark och diagram.

    Uppdateringen löser problem som:

    Felaktiga PPTX-exporter
    Förlorade OLE-objekt
    Trasiga interna länkar
    Problem med aktiediagram och anpassade former
    Krascher eller minnesläckor vid växling till anteckningsvy

    Även äldre VML-innehåll i PPTX-filer importeras nu korrekt, vilket förbättrar stödet för äldre presentationer.

    Writer och Calc – stabilare vardagsverktyg

    I Writer har stabiliteten förbättrats när vissa dokument öppnas. Problem med felaktigt avstånd runt kontinuerliga sektionsbrytningar är lösta, och punktlistor beter sig nu mer konsekvent i relation till indrag.

    Stavningskontrollen har också blivit smartare. Förkortningar som slutar med punkt och ord med icke-ASCII-apostrofer känns nu igen korrekt. Dessutom fungerar infogning av så kallad ruby-text bättre, vilket är viktigt för språk som använder fonetiska tillägg ovanför tecken.

    I Calc har man fokuserat på beräkningar och stabilitet. Programmet hänger sig inte längre när mycket små tal formateras som bråk. Funktionen XLOOKUP fungerar korrekt vid horisontella sökningar med tomma celler, och COUNTIFS hanterar tomma celler på rätt sätt. Dataleverantörer placeras dessutom i rätt kalkylblad.

    Färre krascher och bättre användarupplevelse

    Flera krascher har eliminerats, exempelvis fel som uppstod vid sparande av ODS-filer där formulärkontroller flyttats, eller vid ångring av formflytt med modifieringstangenter.

    Användargränssnittet har också förfinats. Saknade ikoner i vissa Windows AArch64-versioner med Skia-rendering är tillbaka. Problem med färger i mörkt läge för diagram och etiketter har rättats till, och temauppdateringar i Base är mer konsekventa.

    Exportfunktionen är dessutom mer tillförlitlig. Streckade linjer exporteras korrekt i SVG, diagramtext försvinner inte längre i PDF när mörkt tema används, och flersidiga SVG-filer från ODG extraheras som de ska.

    En levande öppen källkod

    LibreOffice utvecklas som öppen källkod och förbättras kontinuerligt genom rapporter från användare världen över. Den här typen av underhållsuppdateringar introducerar sällan nya stora funktioner, men de är avgörande för kvalitet och långsiktig stabilitet.

    Version 25.8 kommer att stödjas fram till den 12 juni 2026. Nästa planerade uppdatering i serien är 25.8.6, som väntas i slutet av mars. Den allra senaste huvudversionen av kontorssviten är LibreOffice 26.2, som släpptes tidigare denna månad.

    Bakom varje buggfix finns en verklig användarsituation: en presentation som inte får krascha inför en publik, ett kalkylark med ekonomiska beräkningar som måste vara korrekta, eller ett dokument som ska se likadant ut oavsett program. Det är i dessa detaljer som mjukvarans kvalitet avgörs, och med 25.8.5 tar LibreOffice ännu ett steg mot att vara ett stabilt och professionellt alternativ i en plattformsoberoende värld.

    https://sv.libreoffice.org

    FAKTARUTA // LibreOffice 25.8.5
    Uppdatering: 25.8.5 (underhållsversion)
    Antal fixar: 62
    Fokus: Stabilitet, kompatibilitet, prestanda
    Format: DOCX/PPTX-import & export, PDF/SVG-export
    Förbättrat i: Writer, Calc, Impress + UI
    Nästa plan: 25.8.6 (slutet av mars)
    Stöd t.o.m.: 12 juni 2026
    Tips: Om du jobbar i blandade miljöer (LibreOffice + Microsoft Office) kan 25.8.5 minska layout- och exportstrul.
  • COSMIC Desktop 1.0.7 – stabilare, snabbare och smartare skrivbord

    COSMIC Desktop 1.0.7 är en uppdatering som inte förändrar allt på ytan – men som gör stor skillnad i vardagen. Med smartare arbetsytor, färre krascher vid helskärm och förbättrad språk- och ljudhantering tar skrivbordsmiljön ytterligare ett steg mot att bli en stabil och modern plattform för Linux-användare.

    Den nya versionen av COSMIC Desktop 1.0.7 visar att projektet nu rör sig in i en mer mogen fas. Istället för stora visuella förändringar handlar uppdateringen om stabilitet, precision och förbättrad användarupplevelse. Skrivbordsmiljön utvecklas av System76 och är tänkt som en modern, Wayland-baserad plattform för framtidens Linux-datorer.

    Arbetsytor som reagerar när du börjar skriva

    En av de mest intressanta nyheterna finns i Workspaces Overview, alltså översikten där alla arbetsytor visas. Nu kan användaren själv välja vad som ska hända när man börjar skriva direkt i översikten.

    Den nya inställningen ”Action on typing” gör att tangenttryckningar automatiskt kan öppna antingen programstartaren eller applistan. Funktionen aktiveras via Inställningar → Skrivbord → Arbetsytor.

    Detta kan verka som en liten detalj, men det minskar avståndet mellan intention och handling. Användaren slipper klicka först – det räcker att börja skriva.

    Stabilare helskärm och bättre tiling

    Tidigare kunde vissa situationer orsaka krascher, särskilt när fönster växlades till helskärmsläge eller när så kallade tiling-platshållare inte rensades korrekt.

    I version 1.0.7 är dessa problem åtgärdade. Resultatet är:

    Ett stabilare helskärmsläge
    Inga panikfel vid fönsterhantering
    Bättre beteende i dynamiska fönsterlayouter

    Dessutom har funktionen ”cursor follows focus” förbättrats, särskilt i miljöer med flera skärmar. Även tangentbordsgenvägar fungerar nu korrekt med icke-latinska tangentbordslayouter.

    Smartare ljud och bättre fokus

    Ljudhanteringen har fått en viktig korrigering. Tidigare kunde volymändringar oväntat byta ljudutgång. Detta är nu fixat.

    Systemet tar också bara hänsyn till aktiva ljudrutter vid volym- och mute-hantering. När en applet öppnar inställningarna får inställningsfönstret dessutom korrekt fokus.

    Det är små förbättringar, men de bidrar till att systemet upplevs som mer genomtänkt.

    Inställningar och språk fungerar mer konsekvent

    Språkhantering har förbättrats så att omordning av språk nu uppdaterar systemspråket via AccountsService. WPA3-nätverk visas korrekt, och automatisk temaväxling fungerar igen efter vila eller tidsändringar.

    Om man importerar ett tema visas nu också alternativet att återställa till standard. Dessa förbättringar gäller både inställningsappen och dess bakgrundstjänst.

    Filer-appen blir mer funktionell

    Filhanteraren har fått flera förbättringar som märks i vardagen.

    Den respekterar nu Path-nyckeln i desktop-filer. Bufferten för ”type-to-select” rensas när man byter plats, vilket gör navigering mer logisk. Dessutom har Edit-menyn fått nya alternativ: ”Flytta till” och ”Kopiera till”.

    Det finns också en ny inställning som gör det möjligt att stänga av funktionen ”Recents”.

    Snabbare programbutik och bättre terminal

    COSMIC Store använder nu diskcache för Explore-sidan. Första gången laddas innehållet som vanligt, men därefter startar butiken nästan omedelbart. Det ger ett snabbare och mer responsivt intryck.

    Terminalen har samtidigt fått stöd för att dra och släppa flikar. Det gör det enklare att organisera flera terminalsessioner, särskilt i utvecklings- och administrationsarbete.

    En uppdatering som märks i vardagen

    COSMIC Desktop 1.0.7 är ingen spektakulär version med stora visuella förändringar. Istället handlar det om att täta hål, förbättra logik och skapa ett mer stabilt fundament.

    Det är ofta just dessa förbättringar som avgör om en skrivbordsmiljö känns robust och färdig. Färre krascher, bättre språkstöd, smartare genvägar och snabbare start är sådant som gör skillnad varje dag.

    Uppdateringen väntas först nå rullande distributioner som Arch Linux, openSUSE Tumbleweed och andra rolling-release-system.

    COSMIC fortsätter därmed att ta steg mot att bli ett fullt moget, självständigt Linux-skrivbord – inte genom dramatik, utan genom förfining.

    Cosmic Desktop

    Vill du veta mer om Cosmic Desktop, lär mer i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Cosmic_Desktop

    Faktaruta: COSMIC Desktop 1.0.7

    • Nyhet i arbetsytor: “Action on typing” kan öppna launcher eller applistan direkt.
    • Stabilitet: Fixar krascher vid helskärm och problem med tiling-platshållare.
    • Flera skärmar: Förbättrad “cursor follows focus” mellan monitorer.
    • Tangentbord: Genvägar fungerar korrekt med icke-latinska layouter.
    • Ljud: Volymändring byter inte längre ljudutgång oväntat.
    • Nätverk & tema: WPA3-nät syns korrekt och automatisk temaväxling fungerar efter vila.
    • Appförbättringar: Snabbare Store, flik-drag i Terminalen, nya alternativ i Filer.
  • Bottles 62.0 gör Windows-appar smidigare på Linux

    Bottles 62.0 tar ytterligare ett steg mot att göra Windows-program mer sömlösa på Linux. Med förbättrad grafikkortsigenkänning, bättre integration i Flatpak-miljöer och tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering fortsätter verktyget att förenkla livet för användare som vill köra Windows-appar utan att lämna sin Linux-miljö.

    Den öppna källkodsapplikationen Bottles har släppt version 62.0. Programmet fungerar som en grafisk hanterare för Wine och gör det enklare att köra Windows-applikationer och spel på Linux. Den nya versionen fokuserar på förbättrad kompatibilitet, bättre integration med skrivbordsmiljön och tydligare återkoppling till användaren.

    Förbättrad igenkänning av grafikkort

    En viktig teknisk förbättring gäller hur grafikkort identifieras. Tidigare kunde vissa enheter som klassificerades som ”Display controller” missas av systemet. Det innebar att en del datorer inte fick korrekt grafikacceleration när Windows-program kördes.

    I version 62.0 har detta åtgärdats. Resultatet är bättre kompatibilitet och stabilare grafikhantering, särskilt för system med ovanligare eller integrerade grafikkretsar.

    Smartare integration i Flatpak-miljöer

    En annan nyhet är stöd för den så kallade Dynamic Launcher-portalen. Det är särskilt relevant för installationer via Flatpak, där program körs i en isolerad sandbox.

    Tidigare hade sandboxade program begränsade möjligheter att skapa startmenyikoner (.desktop-filer) i värdsystemet. Med det nya stödet kan Bottles nu skapa och hantera sådana startposter på ett korrekt sätt. Det gör att Windows-program som installeras via Bottles integreras bättre i Linux-skrivbordet och känns mer som vanliga inhemska applikationer.

    Tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering

    Säkerhetskopiering och återställning av så kallade Wine-prefix är centrala funktioner i Bottles. I den nya versionen visas nu detaljerad förloppsinformation under dessa processer.

    Det innebär att användaren får tydligare besked om hur långt operationen har kommit, vilket minskar osäkerhet och gör verktyget mer användarvänligt.

    Justerad hantering av FSR för spel

    FSR (FidelityFX Super Resolution), en teknik för uppskalning som kan förbättra spelprestanda, har också fått en förändrad hantering. Tidigare kunde FSR aktiveras på Wine-nivå. I version 62.0 har detta tagits bort, och FSR används nu endast när program körs under Gamescope.

    Detta minskar risken för konflikter mellan olika lager i grafikstacken och gör beteendet mer förutsägbart för spelare.

    Mindre förbättringar med praktisk betydelse

    Utöver de större förändringarna innehåller uppdateringen flera mindre förbättringar. Verktyget bottles-cli fungerar åter korrekt i Flatpak-baserade utvecklingsbyggen. Det går nu också att lägga till giltiga systemmiljövariabler utan problem med validering. Dessutom har en bugg i den dagliga donationspåminnelsen rättats till, och översättningarna har uppdaterats.

    Ett steg mot mer sömlös kompatibilitet

    Bottles 62.0 är ingen dramatisk omvälvning, men representerar ett tydligt steg framåt i arbetet med att göra Windows-program mer tillgängliga på Linux. Genom förbättrad hårdvarustöd, bättre skrivbordsintegration och tydligare användaråterkoppling fortsätter projektet att minska tröskeln mellan de två världarna.

    För många användare innebär det att behovet av dubbelstart eller virtuella maskiner blir allt mindre – och att Linux kan fungera som primär plattform även i miljöer där vissa Windows-program fortfarande är nödvändiga.

    https://usebottles.com

    Fakta: Bottles 62.0
    Vad är det?
    GUI-baserad prefix-hanterare för Wine som förenklar körning av Windows-appar på Linux.
    Nyckelnyheter
    Dynamic Launcher portal-stöd, förbättrad GPU-detektering, samt synlig progress vid backup/restore.
    GPU-fix
    Rättar upptäckt av grafik som tidigare hamnade i kategorin “Display controller”.
    Flatpak
    Förbättrad skrivbordsintegration via .desktop-hantering och fix för bottles-cli i dev-builds.
    Backup/Restore
    Detaljerad förloppsvisning under säkerhetskopiering och återställning.
    FSR
    Wine-nivå-FSR borttagen; FSR sätts nu endast vid körning under Gamescope.
    Övrigt
    Miljövariabler kan läggas till utan valideringsstrul, donationsprompt-bugg fixad, uppdaterade översättningar.
  • Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    En 16 år gammal laptop med mekanisk hårddisk och första generationens Core i3 låter som en självklar kandidat för elåtervinning. Men med rätt operativsystem och en enkel uppgradering kan den förvandlas till en fullt fungerande internet- och kontorsdator – och samtidigt bli ett exempel på hur återbrukad teknik kan minska både kostnader och miljöpåverkan.

    Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    När en 15–16 år gammal laptop hamnar på återvinningscentralen är det sällan någon som höjer på ögonbrynen. Teknikutvecklingen går snabbt, och datorer betraktas ofta som förbrukningsvaror. Men berättelsen om Aspire 5741G visar att verkligheten kan vara en annan.

    Den här modellen lanserades runt 2010 och såldes ursprungligen med Windows 7. Den var då en typisk mellanklassdator för studenter och kontorsanvändare. I dag, mer än ett och ett halvt decennium senare, skulle många anta att den är obrukbar. Ändå visar praktiska tester motsatsen.

    Hårdvaran som fortfarande håller

    Aspire 5741G är utrustad med en Intel Core i3-330M, en tvåkärnig processor från Intels första generation av i3-serien (Arrandale). Den arbetar i 2,13 GHz och stödjer fyra trådar via Hyper-Threading. Det är långt ifrån dagens topprestanda, men för enklare uppgifter räcker den fortfarande väl.

    Datorn har dessutom ett dedikerat grafikkort, ATI Radeon HD 5470. Redan vid lanseringen var det ett instegskort, men det klarar fortfarande videouppspelning och enklare grafiska miljöer utan problem.

    Den stora svagheten är den mekaniska hårddisken. Just den komponenten påverkar upplevelsen mer än processorn. Mekaniska diskar är långsamma jämfört med moderna SSD-enheter och skapar en känsla av tröghet i systemet.

    Linux ger nytt liv

    När datorn installerades med Linux Mint förändrades förutsättningarna dramatiskt. Ett modernt men resurssnålt operativsystem kan utnyttja hårdvaran effektivare än äldre Windows-installationer.

    I praktiken klarar datorn att strömma SVT Play utan lagg. Den startar LibreOffice snabbt nog för vardagsbruk och hanterar webbsurf, e-post och dokumentarbete utan större problem. För den som behöver en internetterminal för att söka jobb, betala räkningar eller skriva dokument är den fullt tillräcklig.

    Användarupplevelsen beskrivs som stabil och förvånansvärt smidig. I många fall upplevs den som bättre än nya lågprisdatorer med svagare Celeron-processorer och begränsat arbetsminne.

    SSD – den avgörande uppgraderingen

    Byter man ut den mekaniska hårddisken mot en SSD sker en dramatisk förbättring. Uppstartstider minskar kraftigt, program öppnas nästan omedelbart och systemet känns betydligt mer responsivt.

    Det är en relativt billig uppgradering som kan förlänga livslängden med flera år. I praktiken kan en SSD få en 15 år gammal dator att kännas flera generationer nyare.

    Hållbarhet och digital inkludering

    Det finns också en större samhällsfråga här. Elektronikskrot är ett växande miljöproblem. Många datorer kasseras trots att de fungerar tekniskt sett. Genom att installera ett lättare operativsystem och eventuellt uppgradera lagringen kan man förlänga livslängden avsevärt.

    För personer med begränsad ekonomi kan en sådan återbrukad dator vara avgörande. Den kan fungera som en stabil internetterminal och ge tillgång till utbildning, myndighetstjänster och arbetsmarknad.

    Mer än bara en estetisk uppdatering

    När modellen en gång marknadsfördes handlade det om designförbättringar och en elegantare yta. I dag är det tydligt att det inte är det yttre som avgör värdet.

    Det som avgör är hur väl hårdvaran matchas med rätt mjukvara och rätt användningsområde.

    En dator som var på väg mot elåtervinningen har i stället blivit ett fungerande verktyg i vardagen. Det visar att teknikens livslängd inte enbart bestäms av ålder – utan av hur vi väljer att använda den.

    Läs mer allmänt om denna dator hos Geektoys

    Teknisk fakta

    Modell
    Acer Aspire 5741G
    Ålder
    Ca 15–16 år
    Processor
    Intel Core i3 (1:a gen, i3-330M)
    Grafik
    ATI Radeon HD 5470
    Lagring
    Mekanisk hårddisk (SSD-uppgradering rekommenderas)
    Operativsystem
    Linux Mint
    Användning
    Internetterminal, SVT Play, LibreOffice
    Skick
    Fint skick (återbruk)



  • Lutris 0.5.20 – När retro och framtid möts på Linux

    Lutris 0.5.20 suddar ut gränsen mellan retro och nutid genom att kombinera stöd för klassiska Commodore 64-spel med förbättrad teknik för att köra moderna Windows-titlar på Linux. Med smartare Proton-integration, uppdaterade spelkällor och stöd för ny grafikstandard tar den öppna spelhanteraren ännu ett steg mot att göra Linux till en självklar spelplattform.

    Lutris 0.5.20 – När retro och framtid möts på Linux

    Den nya versionen av spelhanteraren Lutris visar hur snabbt spelvärlden på Linux förändras. Med version 0.5.20 tas ännu ett steg mot att göra operativsystemet till en fullvärdig spelplattform – både för nostalgiker och för den som vill spela moderna Windows-titlar.

    Från 80-talets hemdatorer till dagens Vulkan-grafik

    En av de mest charmiga nyheterna är stödet för att importera Commodore 64-ROM:er. Det betyder att klassiska spel från 1980-talet nu kan samsas i samma bibliotek som dagens högupplösta spel. Tekniken bakom är dock långt ifrån retro. Samtidigt som användaren kan starta ett 8-bitarsäventyr, arbetar moderna grafiksystem som Vulkan i bakgrunden för att driva nya spel med hög prestanda.

    Det är just denna kombination – historiskt arv och modern ingenjörskonst – som gör uppdateringen så intressant.

    Smart översättning gör Windows-spel möjliga

    Många populära spel utvecklas främst för Windows. På Linux används därför kompatibilitetslager som Proton och Wine för att ”översätta” Windows-kommandon till något Linux förstår. I den nya versionen aktiveras DXVK:s D8VK-lager i Proton, vilket innebär att äldre DirectX 8-spel kan översättas till det moderna grafik-API:t Vulkan.

    Förenklat kan man säga att Lutris nu blivit bättre på simultantolkning mellan två olika tekniska språk. Resultatet är att fler spel fungerar stabilt och med bättre prestanda.

    Dessutom får användaren större kontroll över avancerade funktioner som Esync och Fsync, som optimerar hur systemet hanterar processer och trådar. Även stöd för Wines Wayland-drivrutin visar att utvecklingen följer övergången till modernare grafiksystem i Linuxvärlden.

    Ett växande ekosystem av spelkällor

    Lutris fungerar som en samlingsplats för spel från flera plattformar. Den nya versionen lägger till stöd för Steam Family, en ny källa för ZOOM Platform och en uppdaterad integration för EA App. Itch.io-anslutningen har moderniserats och använder nu säkrare API-nycklar.

    Det här är ett tecken på hur spelvärlden blivit mer fragmenterad – och hur verktyg som Lutris behövs för att samla allt på ett ställe.

    Små förbättringar med stor effekt

    Utöver de stora tekniska nyheterna har gränssnittet blivit mer flexibelt. Omslagsbilder kan hämtas automatiskt från spelkällor om Lutris saknar egna bilder. Det går även att dölja spel från vissa källor, vilket gör det lättare att organisera stora bibliotek.

    Under ytan har stödet för modern hårdvara förbättrats, bland annat genom ICD-stöd för Intel Xe-grafik och bättre kompatibilitet med den kommande Python 3.14. Flera emulatorer har också uppdaterats.

    Linux som seriös spelplattform

    Det kanske mest intressanta med Lutris 0.5.20 är vad uppdateringen symboliserar. För bara några år sedan betraktades Linux som ett nischval för spel. I dag kan användare köra allt från 80-talets hemdatorspel till moderna AAA-titlar via avancerade översättningslager och grafikmotorer.

    Utvecklingen visar hur öppen källkod, community-driven innovation och modern grafikstandard som Vulkan tillsammans förändrar spelmarknaden. Lutris 0.5.20 är inte bara en programuppdatering – det är ännu ett bevis på att Linux spelvärld har vuxit upp.


    https://github.com/lutris/lutris/releases/tag/v0.5.20

    Ladda ner spel (ROMs/Disk-avbilder)

    • Lemon64 (lemon64.com): Den mest kända databasen för C64-spel. Innehåller recensioner, skärmdumpar, betyg och länkar till spel.
    • Gamebase 64 (gb64.com): Sannolikt den mest kompletta samlingen. Databas med över 30 000 titlar, inklusive spel, instruktioner och bilder.
    • C64.com (c64.com): En sida dedikerad till att bevara C64-historia, med fokus på klassiska spel och musik.
    • Internet Archive (archive.org): Sök efter “Gamebase 64” eller “C64 Preservation Project” för stora samlingar i format som .d64 (disk) och .tap (band).
    • CSDb (csdb.dk): Databasen för Commodore Scene. Mycket material; främst demo-scen, men även massor av spel.

    Spela direkt i webbläsaren (utan nedladdning)


  • SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

    SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.

    Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.

    SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.

    Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd

    Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.

    För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.

    Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.

    Uppdaterade standardprogram

    SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:

    • Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
    • Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
    • LibreOffice 25.2.3

    ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.

    Flera skrivbordsmiljöer

    SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:

    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26.0

    Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.

    En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.

    Stöd för både x86-64 och ARM64

    De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.

    Uppgradering utan ominstallation

    Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.

    Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden

    SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.

    Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.

    TEKNISK FAKTA: SparkyLinux 8.2
    Bas: Debian 13 “Trixie” (kompatibla förråd)
    Standardkärna: Linux 6.12.69 LTS
    Alternativa kärnor (valfritt): Linux 6.19.1, Linux 6.6.125 LTS
    Webbläsare: Firefox 140.7.0 ESR (Firefox 147.0.4 i förråden)
    E-post: Thunderbird 140.7.1 ESR
    Kontorssvit: LibreOffice 25.2.3
    Skrivbordsmiljöer: KDE Plasma 6.3.6, Xfce 4.20, LXQt 2.1.0, MATE 1.26.0
    Minimal-utgåvor: Openbox 3.6.1 (MinimalGUI), MinimalCLI (utan GUI)
    Arkitektur: x86-64 (alla utgåvor), ARM64/AArch64 (MinimalGUI & MinimalCLI)
  • KaOS lämnar KDE efter 12 år – ett djärvt steg bort från systemd

    KaOS Linux bryter med sin tolvåriga tradition av KDE Plasma och tar ett oväntat kliv mot en mer experimentell framtid. I version 2026.02 ersätts det klassiska skrivbordet med den moderna Wayland-kompositorn Niri och det nya Qt-baserade skalet Noctalia – ett tekniskt vägval som bottnar i en konflikt med systemd och kan omforma distributionens identitet.

    Efter mer än ett decennium med KDE Plasma som standardmiljö tar KaOS Linux ett oväntat steg i version 2026.02: Plasma ersätts av Wayland-kompositorn Niri och det nya skrivbordsskalet Noctalia.

    För många användare har KaOS varit starkt förknippat med KDE. Distributionen startade 2013 (under namnet KdeOS) med ett tydligt mål – att erbjuda en slimmad, genomtänkt och Qt-fokuserad Linuxupplevelse. Nu förändras den identiteten i grunden.

    Bakgrunden – konflikten med systemd

    Kärnan i förändringen handlar inte om grafik eller design, utan om systemets fundament. KaOS använder en så kallad split /usr-struktur för hur systemfiler organiseras. Med nyare versioner av systemd, särskilt version 257, fungerar detta inte längre på ett sätt som gör det möjligt att bygga en fungerande installations-ISO.

    Eftersom KDE Plasma är starkt beroende av systemd har utvecklarna hamnat i ett tekniskt vägskäl. Om de vill lämna systemd måste de också lämna Plasma.

    Version 2026.02 använder fortfarande systemd, men betraktas som en testplattform. Utvecklarna undersöker möjligheten att i framtiden gå över till Dinit, ett lättare och mer modulärt init-system.

    Vad är Niri?

    Niri är en modern Wayland-kompositor med så kallad scrollable tiling. Det innebär att fönster automatiskt placeras sida vid sida och att arbetsytan kan “skrollas” horisontellt. I stället för överlappande fönster får man en strukturerad och effektiv arbetsmiljö.

    Den här modellen är särskilt populär bland användare som arbetar mycket med tangentbordet och vill ha ett snabbt, responsivt system utan onödiga visuella effekter.

    Vad är Noctalia?

    Noctalia är ett nytt skrivbordsskal byggt med Qt för Wayland. Det ansvarar för paneler, menyer och systemkomponenter – alltså det som ger användaren en sammanhållen skrivbordsmiljö.

    KaOS fortsätter därmed att vara en Qt-fokuserad distribution och bygger hela miljön på Qt 6.10.2. Även om Plasma försvinner som standard är den tekniska identiteten fortfarande tydligt knuten till Qt-ekosystemet.

    Ett experiment i självständighet

    KaOS är en liten, oberoende distribution. Just därför kan den ta risker som större projekt kanske undviker. Att ifrågasätta systemd – som idag är standard i de flesta större Linuxdistributioner – är ett djärvt beslut.

    Samtidigt visar förändringen hur Wayland nu har mognat tillräckligt för att ersätta traditionella X11-baserade miljöer helt och hållet. Kombinationen av Niri och Noctalia pekar mot en mer modulär framtid där skrivbordet byggs av mindre, specialiserade komponenter.

    Vad betyder detta för användare?

    För teknikintresserade användare kan detta vara ett spännande skifte. Den nya miljön uppges vara snabb, lätt och modern. För långvariga Plasma-användare kan det däremot kännas som ett avbrott i en tolvårig tradition.

    Plasma finns fortfarande tillgängligt i KaOS paketförråd för den som vill installera det manuellt. Men riktningen framåt verkar tydlig: KaOS vill frigöra sig från systemd och forma en mer självständig teknisk väg.

    En symbolisk förändring

    Det här är mer än bara ett skrivbordsbyte. Det är ett exempel på hur Linuxvärlden fortfarande rymmer experiment och alternativa vägar. I en tid då många distributioner blir allt mer lika varandra väljer KaOS att gå sin egen väg.

    Frågan är om detta är början på en bredare rörelse – eller om det förblir ett modigt, men isolerat, experiment.

    https://kaosx.us/download

    Faktaruta: KaOS Linux 2026.02
    Release: 2026.02 (februari 2026)
    Största förändringen: KDE Plasma är inte längre standard efter ~12 år
    Ny skrivbordsmiljö: Niri (Wayland-kompositor med “scrollable tiling”) + Noctalia (Wayland-skrivbordsskal)
    Varför bytet? KaOS vill på sikt bort från systemd; Plasma är starkt systemd-beroende
    Init-system just nu: systemd (fortfarande standard i 2026.02)
    Möjlig framtid: utvärdering av Dinit som alternativ
    Bootloader: Limine (ersätter systemd-boot)
    Teknikbas: Qt 6.10.2; fokus på Qt-appar
    Under huven: Linux 6.18.10 LTS, Mesa 25.3.5, GCC 15.2.1, glibc 2.42, binutils 2.45.1
    Tips: KDE Plasma finns kvar i KaOS förråd för manuell installation, men 2026.02 fungerar som testbädd för Niri/Noctalia.
  • FocusWriter 1.9 – skriv utan distraktioner

    Den open source-baserade skrivapplikationen FocusWriter har släppts i version 1.9 och fortsätter att utmana vår tids överlastade arbetsmiljöer. Med helskärmsläge, dolt gränssnitt och nya smarta tangentbordsgenvägar för rubriker erbjuder programmet en distraktionsfri miljö där texten står i centrum. Resultatet är ett verktyg som prioriterar koncentration, struktur och skrivflöde framför funktionell överflöd.

    I en tid där skärmen ständigt blinkar av notiser, verktygsfält och öppna flikar har det blivit allt svårare att bara skriva. Här kommer FocusWriter in i bilden, ett open source-program som medvetet skalar bort allt som stör och lämnar kvar det viktigaste, texten.

    Version 1.9 introducerar flera förbättringar som gör programmet ännu mer effektivt för den som vill arbeta snabbt och strukturerat utan att lämna tangentbordet.

    Ett digitalt skrivbord utan brus

    Till skillnad från traditionella ordbehandlare som fyller skärmen med menyer, paneler och inställningar arbetar FocusWriter i helskärmsläge. Gränssnittet är dolt som standard. Inga knappar och inga distraherande symboler syns, bara dokumentet.

    Det är ett medvetet designval. Psykologiskt sett påverkar visuellt brus vår koncentration. Varje ikon och varje notis är en potentiell avbrottspunkt. Genom att minimera dessa signaler skapas ett mer immersivt arbetsläge där hjärnan lättare går in i så kallat flow-tillstånd, ett fokuserat mentalt läge där produktiviteten ökar.

    Nytt i version 1.9

    Den stora nyheten i version 1.9 är stöd för tangentbordsgenvägar för rubriker. Det innebär att du kan formatera text som rubrik utan att öppna menyer eller använda musen.

    För den som skriver längre texter som rapporter, artiklar, uppsatser eller böcker är struktur avgörande. Att snabbt kunna skapa rubriknivåer gör att dokumentet blir mer överskådligt, arbetsflödet inte avbryts och redigeringen går snabbare.

    Dessutom har en viktig detalj förbättrats. När du trycker på Enter efter en rubrik tas rubrikformatet automatiskt bort på nästa rad. Det gör redigeringen betydligt smidigare och minskar behovet av manuella justeringar.

    Små förändringar i användargränssnitt kan ge stor effekt på produktiviteten, särskilt när de sparar hundratals mikropauser under en arbetsdag.

    Minimalism som arbetsmetod

    FocusWriter är inte tänkt att ersätta avancerade program som Microsoft Word eller LibreOffice. Det är varken ett layoutverktyg eller en fullskalig kontorssvit. I stället fokuserar det på kärnfunktionerna, att skriva text, skapa och organisera rubriker, följa ordantal och sätta dagliga skrivmål.

    Denna begränsning är inte en svaghet utan själva poängen. Genom att ta bort funktioner som inte behövs i skrivögonblicket minskar den kognitiva belastningen.

    Vetenskapen bakom distraktionsfri design

    Forskning inom kognitionspsykologi visar att multitasking och ständiga visuella stimuli försämrar arbetsminnet och ökar mental trötthet. När vi växlar fokus, även kort, tar det tid för hjärnan att återgå till samma koncentrationsnivå.

    Ett verktyg som FocusWriter minskar antalet beslut användaren måste ta. I stället för att fundera över typsnitt, marginaler eller avancerad formatering ligger fokus på en enda fråga, vad ska jag skriva härnäst.

    Ett verktyg för den som vill skriva

    FocusWriter 1.9 visar hur små tekniska förbättringar kan stödja en större idé, att teknik ibland fungerar bäst när den märks minst.

    För studenter, författare, bloggare och alla som kämpar med att hålla koncentrationen kan en distraktionsfri miljö vara skillnaden mellan tom sida och färdig text.

    I en värld där allt tävlar om vår uppmärksamhet är kanske den mest radikala innovationen just detta, en skärm som låter oss vara ifred.

    https://gottcode.org/focuswriter

    Faktaruta
    FocusWriter 1.9 i korthet
    • Typ: Open source, distraktionsfri skrivapp
    • Fokus: Helskärm, dolt gränssnitt, skrivflöde
    • Nyhet 1.9: Tangentbordsgenvägar för rubriker
    • Nyhet 1.9: Rubrikformat släpps automatiskt vid Enter
    • Inte för: Avancerad layout eller kontorssvit-funktioner



  • Vim 9.2 – klassisk textredigerare i modern tappning

    Den klassiska textredigeraren Vim fortsätter att utvecklas och anpassas till en modern Linuxmiljö. Version 9.2 introducerar stöd för Wayland och XDG-standarden, förbättrad diff-hantering, smartare autokomplettering och ett mer kraftfullt Vim9 Script – en uppdatering som stärker både prestanda och användarupplevelse.


    Vim fortsätter att utvecklas, och version 9.2 visar tydligt att projektet hänger med i den tekniska utvecklingen. Uppdateringen innehåller stöd för Wayland, bättre diff-hantering, smartare autokomplettering och stora förbättringar av det moderna skriptspråket Vim9 Script.

    Stöd för Wayland

    En av de mest betydelsefulla nyheterna är stödet för Wayland, den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet som länge hanterat grafik i Linux.

    Det innebär att Vims grafiska gränssnitt nu fungerar direkt i Wayland-miljöer, inklusive bättre integration med systemets urklipp. Resultatet är en mer framtidssäker och modern Linuxanpassning.

    Modernare konfigurationshantering

    Vim 9.2 inför stöd för XDG Base Directory-standarden.

    I praktiken betyder det att konfigurationsfiler nu lagras på mer strukturerade och standardiserade platser, exempelvis i $HOME/.config/vim, istället för enbart i äldre dolda filer i hemkatalogen. Det gör systemet mer enhetligt och lättare att hantera.

    Smartare autokomplettering

    Autokompletteringen i insert-läget har fått ett tydligt lyft. Vim 9.2 introducerar fuzzy matching, vilket innebär att du inte längre behöver skriva exakt början av ett ord för att få relevanta förslag.

    Redigeraren kan nu föreslå alternativ även om du hoppar över bokstäver. Dessutom kan ord kompletteras direkt från register med CTRL-X CTRL-R. Nya inställningar som nosort och nearest ger användaren större kontroll över hur förslagen visas och sorteras.

    Förbättrat diff-läge

    Diff-läget, som används för att jämföra filer, har förbättrats.

    Skillnader justeras mer exakt och komplexa ändringar visas tydligare. För utvecklare innebär det bättre överblick vid kodgranskning och färre visuella störningar när förändringar analyseras.

    Stort lyft för Vim9 Script

    Den största tekniska satsningen i version 9.2 rör Vim9 Script.

    Här införs stöd för enums, generiska funktioner och tuple-typer, vilket gör språket mer strukturerat och kraftfullt. Det går nu även att använda inbyggda funktioner som metoder, och klasshanteringen har förbättrats med funktioner som skyddade konstruktörer via _new().

    Kommandot :defcompile har dessutom uppgraderats så att metoder kompileras fullt ut, vilket ger bättre prestanda och mer konsekvent beteende i skript.

    Nya gränssnittsmöjligheter

    Användargränssnittet har fått nya alternativ.

    Förutom den traditionella horisontella flikraden kan man nu använda en vertikal flikpanel, något som särskilt passar breda skärmar. På Windows har den grafiska versionen dessutom fått förbättrat stöd för mörkt läge, bättre fullskärmsfunktion och nya verktygsikoner.

    Uppdaterad handledning

    Den inbyggda handledningen har moderniserats.

    Förbättringar i :Tutor gör det enklare för nya användare att komma igång direkt i redigeraren och ger en mer interaktiv inlärningsupplevelse.

    Sammanfattning

    Vim 9.2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig modernisering.

    Genom att kombinera stöd för dagens Linuxmiljöer med förbättrad funktionalitet och ett kraftfullare skriptspråk visar projektet att en textredigerare med rötter i början av 1990-talet fortfarande kan vara relevant i en snabbt föränderlig teknisk värld.

    https://www.vim.org/download.php

    FAKTA: Vim 9.2
    Fokus: Modernisering av Linux-stöd, förbättrad diff och autokomplettering samt kraftigare Vim9 Script.
    • Wayland: Stöd för grafiskt gränssnitt och urklipp.
    • XDG Base Directory: Konfig kan ligga i t.ex. ~/.config/vim.
    • Diff-läge: Tydligare och bättre linjeuppradning i svåra fall.
    • Fuzzy completion: Flexiblare förslag i insert-läget, utan extra plugins.
    • Nya completion-val: Ex. completeopt=nosort och nearest.
    • Vim9 Script: Enums, generiska funktioner, tuple-typer, bättre klasser och snabbare :defcompile.
    • UI-nyhet: Vertikal flikpanel som alternativ till klassisk tabline.
  • Asus VivoBook X409JA – plastig budgetdator som fungerar för Linux

    En modern dator behöver inte vara dyr, exklusiv eller byggd i aluminium för att vara användbar. Asus VivoBook X409JA är en enkel och plastig vardagsmaskin som med rätt operativsystem visar hur långt man faktiskt kommer med modest hårdvara. Med Linux Mint installerat blir den en fullt fungerande dator för surf, kontorsarbete och streaming – utan onödiga krav eller konstgjorda begränsningar.

    När vi skriver om datorer på Linux.se handlar det ofta om äldre maskiner som är på väg till skroten eftersom de inte klarar Windows 11 eller modern version av MacOS. Den här gången är det annorlunda. Vi tittar på en relativt modern budgetlaptop: Asus VivoBook X409JA. Det är ingen premiumdator i aluminiumklass. Snarare raka motsatsen. Chassit är plastigt, lätt och enkelt byggt. Den försöker inte vara en MacBook Air – och det är kanske lika bra. Det här är en bruksdator.

    Hårdvaran – tillräcklig, inte imponerande

    Vårt exemplar är utrustat med en Intel Core i3-1005G1 med två kärnor och fyra trådar samt 8 GB DDR4 RAM och integrerad Intel-grafik. Det är ingen snabb maskin i dagens mått mätt. Två kärnor räcker för vardagsbruk men inte för tyngre videoredigering eller större kompileringar. Däremot klarar den utan problem streaming från SVT Play, webbsurf, kontorsarbete och enklare bildredigering. Det märks att detta är en dator byggd för studenter och hemmabruk snarare än för avancerade arbetsuppgifter.

    Anslutningar – modernare än man tror

    Trots sin budgetprofil är den förvånansvärt modern. Den har USB-C (USB 3.2 Gen 1 med 5 Gbit/s), både USB 2.0 och USB 3.2 Type-A, HDMI, microSD-kortläsare samt kombinerat ljuduttag. USB-C-porten är dock främst avsedd för dataöverföring och det är osäkert om den stöder laddning eller bildutmatning. Wi-Fi 5 och Bluetooth 5.1 gör att den känns fullt användbar även i dag.

    Anslutningar – modernare än man tror

    Maskinen finns med olika paneler, från HD (1366×768) till Full HD (1920×1080), med ljusstyrka mellan 200 och 250 nits och 45 % NTSC färgomfång. IPS-varianten är att föredra. Färgomfånget innebär att den inte är tänkt för professionell bildbehandling, men för surf, dokument och film fungerar den bra.

    Linux Mint – ett naturligt val

    Vi installerade Linux Mint på maskinen. Installation och drivrutiner fungerade utan problem. Med Linux Mint får man direkt tillgång till LibreOffice för dokument och kalkylblad, Firefox för surfning och möjligheten att installera Chrome för den som vill. För e-post finns Thunderbird, och för grafikarbete finns GIMP och Krita. Med 8 GB RAM fungerar detta utan större problem. Systemet känns responsivt så länge man inte belastar det extremt med många tunga program samtidigt.

    Uppgraderingsmöjligheter

    En fördel är att datorn inte är helt låst. Den har en DDR4 SO-DIMM-plats, en M.2 NVMe-plats samt plats för en 2,5-tums SATA-enhet. Det innebär att man kan uppgradera lagringen eller öka mängden RAM beroende på modell. Det gör stor skillnad för livslängden och gör maskinen mer framtidssäker än många tunna ultrabooks.

    Batteri och byggkvalitet

    Batteriet är på 32 Wh och räcker för normalt vardagsbruk, men det är ingen långdistanslöpare. Byggkvaliteten är plastig men fullt acceptabel i prisklassen. Tangentbordet med 1,4 mm slaglängd fungerar bra för skrivarbete.

    Slutsats – en modern vardagsmaskin för Linux

    Asus VivoBook X409JA är ingen dator man blir imponerad av vid första anblicken. Men den är modern nog, den har USB-C, den klarar streaming och kontorsarbete och den fungerar utmärkt med Linux Mint. Det är inte en räddad skrotdator utan en enkel, funktionell arbetsmaskin. Den visar att man inte behöver topprestanda för att ha en fullt fungerande Linux-dator 2025.

    TEKNISKA FAKTA – Asus VivoBook X409JA (testexemplar)
    Modell: Asus VivoBook X409JA
    Processor: Intel Core i3-1005G1 (2 kärnor / 4 trådar)
    Minne (RAM): 8 GB DDR4
    Grafik: Integrerad Intel-grafik
    Skärm: 14" (vanligen 1920×1080, 60 Hz, matt)
    Lagring: Varierar per konfiguration (M.2 NVMe/SATA och/eller 2,5" SATA)
    Portar:
    • 2× USB 2.0 Type-A
    • 1× USB 3.2 Gen 1 Type-A (5 Gbit/s)
    • 1× USB 3.2 Gen 1 Type-C (5 Gbit/s)
    • HDMI 1.4, 3,5 mm kombinerat ljuduttag, microSD-kortläsare
    Nätverk: Wi-Fi 5 (802.11ac) + Bluetooth 5.1
    Webbkamera: VGA
    Batteri: 32 Wh (2-cells)
    Vikt: ca 1,60 kg
    Mått: 32,50 × 21,60 × 2,31 cm
    Testat OS: Linux Mint
    Not: USB-C-funktioner som laddning och bild ut via USB-C kan variera mellan konfigurationer och är inte verifierade i testet.
  • GNOME 50 i publik beta – bättre grafik, smartare inställningar och starkare tillgänglighet

    GNOME 50 har nått publik betastatus och markerar ett viktigt steg mot nästa stora version av den populära Linux-skrivbordsmiljön. Med stabilare stöd för modern skärmteknik som variabel uppdateringsfrekvens och fraktionell skalning, förbättrad grafikhantering samt omfattande uppdateringar inom tillgänglighet och fjärrskrivbord, visar releasen tydligt att projektet satsar både på prestanda och användarupplevelse.

    Den kommande versionen av skrivbordsmiljön GNOME har nu nått publik betastatus. GNOME 50 innebär inte bara en siffra uppåt i versionsnumret, utan introducerar flera tekniska förbättringar som märks både för vanliga användare och för dem som kräver maximal prestanda av sitt Linux-system.

    Bakom kulisserna handlar mycket om grafik, skärmhantering och modern hårdvara. På ytan syns nya inställningar, förbättrad tillgänglighet och ett mer genomtänkt användarflöde.

    Stabilt stöd för VRR och fraktionell skalning

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att VRR, Variable Refresh Rate, nu får en första stabil implementation. Tekniken gör att skärmens uppdateringsfrekvens anpassas dynamiskt efter vad grafikkortet levererar. Resultatet blir mjukare animationer och mindre så kallad screen tearing, särskilt märkbart i spel och grafikintensiva miljöer.

    Samtidigt förbättras stödet för fraktionell skalning. Det är funktionen som gör det möjligt att skala gränssnittet till exempelvis 125 eller 150 procent, något som är särskilt viktigt på högupplösta HiDPI-skärmar. Tidigare har detta varit experimentellt i många miljöer, men i GNOME 50 tas ytterligare steg mot stabil och bred användning.

    Fönsterhanteraren Mutter får dessutom bättre bildruteplanering och förbättrad hantering av skärminspelningar med HiDPI och emulering av olika skärmlägen.

    Smartare hantering av grafik och tangentbord

    GNOME Shell förbättrar upptäckten av dedikerade grafikkort, vilket är viktigt på datorer med både integrerad och diskret GPU. Detta gör det enklare att automatiskt använda rätt grafikhårdvara i rätt situation.

    Indikatorn i toppanelen får också bättre hantering av externa eller låsta tangentbordslayouter. För användare som växlar mellan språk eller använder fjärranslutningar innebär det färre överraskningar och mer konsekvent beteende.

    Även fjärrskrivbordslösningen i GNOME får möjlighet att ange aktiv tangentbordslayout på distans, vilket gör fjärrarbete mer förutsägbart.

    Fler val i Inställningar

    Inställningspanelen i GNOME, kallad GNOME Control Center, får flera konkreta förbättringar. I tillgänglighetspanelen finns nu en reglagebaserad inställning för textstorlek, vilket gör det enklare att anpassa gränssnittet efter synbehov.

    I panelen för datum och tid kan användaren nu välja vilken veckodag som ska räknas som första dag i veckan. Samma inställning speglas i kalenderprogrammet och e-postklienten, vilket skapar en enhetlig upplevelse.

    Tangentbordspanelen får stöd för att ställa in systemets tangentbordsmappning på enanvändarsystem, och energipanelen hanterar batteriets laddningslägen mer intelligent. Det är särskilt relevant för moderna bärbara datorer där man vill begränsa maximal laddning för att förlänga batteriets livslängd.

    Webbläsaren och inloggningen uppdateras

    Den inbyggda webbläsaren Epiphany, även känd som GNOME Web, får flera förbättringar. Användare kan nu radera service worker-data via dialogen för att rensa data, något som är viktigt för integritet och felsökning av webbappar. Web Apps får en tydligare knapp för att hantera webbplatsers behörigheter, och startsidan kan nu automatiskt matcha mörkt tema.

    Inloggningshanteraren GDM återinför en timeout medan den väntar på att primär GPU ska bli tillgänglig. Dessutom införs stöd för en enhetlig autentiseringsmekanism. Tidigare gick varje autentiseringsmetod genom sin egen PAM-konversation. Nu kan flera metoder köras i en gemensam process, förutsatt att PAM-modulerna stöder det. Detta gör autentisering både mer flexibel och mer konsekvent.

    Fjärrskrivbord och framtidssäkring

    GNOME Remote Desktop får stöd för kameraredirigering, strypning av anslutningar och HiDPI. Dessutom införs Kerberos-autentisering för vissa lägen samt stöd för fjärrinloggning till huvudlösa GDM-sessioner med automatisk inloggning.

    Projektet har även förberetts för framtida stöd för Vulkan Video Encode, en modern teknik för videokodning via grafikkortet. Samtidigt stängs VA-API av när AMD-grafikkort används, sannolikt för att undvika kompatibilitetsproblem.

    Stora förbättringar för tillgänglighet

    Skärmläsaren Orca får ett helt nytt inställningsfönster, stöd för globala inställningar och kommandon samt automatisk språkväxling både för webbmaterial och användargränssnitt. Det går nu också att behålla kontrakterad punktskrift vid markörens position och visa objektsmnemonics i punktskrift.

    Detta visar att GNOME 50 inte bara fokuserar på grafikprestanda utan även på att göra skrivbordet mer inkluderande.

    Ett steg mot nästa stora stabila version

    Betaversionen är främst avsedd för testning och utveckling, men den ger en tydlig bild av vart GNOME är på väg. Fokus ligger på modern grafik, bättre fjärrfunktioner, mer genomtänkta inställningar och kraftigt förbättrad tillgänglighet.

    Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan GNOME 50 bli en av de mest tekniskt betydelsefulla uppdateringarna i projektets moderna historia.

    https://www.gnome.org/sv

    TEKNISKFAKTA
    Produkt GNOME 50 (publik beta)
    Nyckelfunktioner VRR, fraktionell skalning, förbättrad frame scheduling
    Komponenter GNOME Shell, Mutter, Settings (Control Center), GDM, Epiphany, Remote Desktop, Orca
    Grafik Bättre diskret GPU-detektering, VRR (stabil grund), HiDPI-förbättringar
    Tillgänglighet Orca: nytt inställningsfönster, globala kommandon, automatisk språkväxling
    Fjärrskrivbord Kameraredirigering, HiDPI, Kerberos i vissa lägen, förberett för Vulkan Video Encode
    Tips: Byt ut raderna ovan mot dina egna punkter.
  • Linux kernel 7.0 kan ge XFS ett eget immunförsvar

    Linux kan vara på väg att bli mer självläkande. Inför kärnan 7.0 föreslås en ny funktion i XFS som rapporterar filsystemproblem i realtid och låter en användarrymnsdemon starta reparationer automatiskt, innan små fel hinner växa till driftstopp eller dataförlust.

    I den kommande utvecklingscykeln för Linux 7.0 kan ett viktigt steg tas mot mer självläkande filsystem. Förslaget gäller XFS, ett högpresterande filsystem som ofta används i servrar och datacenter, och introducerar något som kan liknas vid ett digitalt immunförsvar.

    I dag fungerar felhantering i stor utsträckning reaktivt. Om ett problem uppstår, till exempel metadata-korruption eller in- och utmatningsfel mot lagringsmediet, loggas detta i systemet. Därefter måste en administratör analysera situationen och eventuellt köra reparationsverktyg manuellt. Det nya förslaget innebär att filsystemet i stället kan rapportera problem i realtid till ett program i användarrymden som kan agera direkt.

    Realtidssignaler från filsystemet

    Kärnan föreslås få en ny funktion som skickar så kallade hälsosignaler när XFS upptäcker problem. Det kan röra sig om metadatafel, fil I O fel, misslyckade mediekontroller eller större händelser som plötsliga nedstängningar och avmonteringar.

    Till skillnad från traditionella loggmeddelanden skickas dessa händelser genom en särskild filbeskrivare som ett användarprogram kan öppna. Informationen levereras i strukturerat format, vilket gör den maskinläsbar och lättare att automatisera. Endast program med administratörsbehörighet får tillgång till dessa signaler.

    Händelserna köas internt i kärnan och systemet är utformat så att flera olika fel kan rapporteras utan att blockera normal drift.

    En ny demon för självläkning

    För att dra nytta av den nya mekanismen föreslås en användarrymnsdemon med namnet xfs_healer. Den är tänkt att köras som en systemtjänst och automatiskt lyssna efter hälsosignaler från filsystemet.

    När ett problem upptäcks kan demonen starta en reparation utan att en människa behöver ingripa. Endast om en faktisk reparation pågår blockeras en avmontering av filsystemet. I övrigt påverkas inte den normala användningen.

    Detta innebär ett tydligt skifte från manuell och efterhandsbaserad felsökning till kontinuerlig övervakning och snabb respons.

    Ny funktion för medieverifiering

    Förslaget innehåller också ett nytt systemanrop för att verifiera lagringsmediet. Om kontrollen hittar problem rapporteras resultaten genom samma hälsosystem. På så sätt samlas all information om filsystemets och lagringsmediets tillstånd i ett enhetligt rapporteringsflöde.

    Det gör det enklare att bygga verktyg som övervakar och analyserar systemets hälsa över tid.

    Ett steg mot mer autonoma system

    Om förändringarna accepteras i Linux 7.0 kan det förändra hur Linux hanterar lagringsfel under drift. I stället för att vänta på att en administratör upptäcker problem i loggar kan systemet själv signalera och i vissa fall åtgärda dem.

    För stora installationer, som molntjänster och databasserverar, kan detta innebära ökad stabilitet, kortare driftstopp och minskad risk för dataförlust.

    Förslaget är ännu inte infört i huvudkoden, men markerar en tydlig ambition att göra Linux mer självreparerande och robust i framtiden.

    TEKNISK FAKTARUTA: XFS självläkning i Linux 7.0 (förslag)
    Patchnamn: xfs: autonomous self-healing of filesystems
    Mål: Rapportera XFS-hälsoproblem i realtid och möjliggöra automatisk åtgärd via userspace
    Status: Föreslaget för Linux 7.0-cykeln (ej mainline-merge vid skrivande stund)
    Hur det är tänkt att fungera
    1) Upptäckt: XFS fångar händelser som metadata-korruption, I/O-fel, misslyckad mediekontroll, shutdowns/unmounts
    2) Rapportering: Händelser skickas inte bara till kernel logg utan via en anonym file descriptor till userspace
    3) Dataformat: Läsning sker som C-strukturer (maskinläsbart), vilket underlättar automation
    4) Åtgärd: En userspace-demon kan trigga reparationer automatiskt utifrån eventtypen
    Behörighet och säkerhet
    Åtkomstkrav: Program som lyssnar behöver CAP_SYS_ADMIN
    Resurskontroll: Intern kö med begränsningar för att undvika resursuttömning
    Ny komponent i userspace
    Demon: xfs_healer (tänkt att hanteras av systemd)
    Autostart: Kan triggas via fanotify
    Unmount-beteende: Blockerar endast avmontering när reparation faktiskt pågår
    Ny ioctl för medieverifiering
    Syfte: Verifiera lagringsmedia och rapportera resultat via samma health event-system
    Effekt: Enhetlig rapportering av integritetsproblem och felindikatorer
  • Ubuntu 24.04.4 LTS – stabilare, snabbare och redo för ny hårdvara

    Ubuntu-familjen fortsätter att finslipa sin långtidssatsning. Med Ubuntu 24.04.4 LTS levereras den fjärde underhållsuppdateringen i Noble Numbat-serien – en stabil och uppdaterad plattform med nyare Linux-kärna, förbättrad grafikstack och samlade säkerhetsfixar, men utan nya användarfunktioner.

    Sex månader efter föregående uppdatering har Ubuntu-teamet släppt Ubuntu 24.04.4 LTS, den fjärde underhållsuppdateringen i serien med kodnamnet Noble Numbat.

    Det här är ingen version med nya synliga funktioner eller omdesignade menyer. I stället handlar det om en samlad uppdatering med säkerhetsfixar, buggkorrigeringar och förbättrat hårdvarustöd. För användaren betyder det ett mer stabilt och framtidssäkert system.

    Ny Linux-kärna ger bättre hårdvarustöd

    Den största förändringen finns under ytan. Systemet drivs nu av Linux kernel 6.17, operativsystemets centrala komponent.

    En nyare kärna innebär bättre stöd för modern hårdvara, effektivare energihantering och uppdaterade drivrutiner. För den som installerar Ubuntu på en ny dator kan detta vara avgörande för att allt ska fungera direkt utan manuella justeringar.

    Förbättrad grafik och spelprestanda

    Grafikstacken har uppdaterats till Mesa 25.2, hämtad från en senare Ubuntu-version. Det ger förbättrad kompatibilitet med moderna grafikkort från exempelvis AMD och Intel samt bättre prestanda i spel och grafiskt krävande program.

    Även om detta inte märks som en “ny funktion” kan det innebära smidigare upplevelse i vardaglig användning och bättre flyt i spel.

    Uppdaterade huvudprogram

    Flera centrala program har också uppdaterats, bland annat:

    • LibreOffice 25.8.4
    • Mozilla Firefox 147
    • Snapd 2.73

    Det handlar främst om säkerhetsförbättringar, kompatibilitet och prestandaoptimeringar.

    Enkel uppdatering för befintliga användare

    Den som redan använder Ubuntu 24.04 behöver inte installera om systemet. Det räcker att köra:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    För nya installationer finns uppdaterade ISO-filer att ladda ner, vilket sparar tid eftersom alla säkerhetsuppdateringar redan ingår.

    Alla officiella Ubuntu-varianter uppdaterade

    Samtidigt har alla officiella Ubuntu-smaker fått motsvarande uppdatering, exempelvis:

    • Kubuntu
    • Xubuntu
    • Lubuntu
    • Ubuntu MATE
    • Ubuntu Budgie
    • Ubuntu Studio
    • Ubuntu Cinnamon
    • Ubuntu Kylin
    • Edubuntu

    Lång support – upp till 15 år

    Ubuntu 24.04 är en så kallad LTS-version (Long Term Support). Den får standardmässiga säkerhets- och underhållsuppdateringar i fem år, fram till 2029. Med tillägget Ubuntu Pro förlängs stödet ytterligare, och med särskilt Legacy-stöd kan kritiska säkerhetsuppdateringar levereras i upp till 15 år.

    Det gör versionen särskilt attraktiv för företag, organisationer och användare som prioriterar stabilitet framför snabba förändringar.

    Ubuntu 24.04.4 LTS är därför inte en dramatisk ny release – men den är en viktig milstolpe i en stabil och långsiktig plattform för både privatpersoner och professionella användare.

    För att ladda hem ubuntu så finns länkar i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu

    Ubuntus officela hemsida :

    https://ubuntu.com

    En notering dock: Den som kör VMware bör vänta med uppgradering. VMware har ännu inte stöd för kernel 6.17.

    Fakta: Ubuntu 24.04.4 LTS (Noble Numbat)
    Version: 24.04.4 LTS (fjärde punktutgåvan)
    Lanserad: 2025
    Basversion: Ubuntu 24.04 LTS (april 2024)
    Kärna: Linux 6.17
    Grafikstack: Mesa 25.2
    Stödperiod: Standardstöd till 2029
    Förlängt stöd: Upp till 10 år med Ubuntu Pro
    Typ av uppdatering: Samlade säkerhets- och stabilitetsfixar

  • OpenVPN 2.7 släppt – snabbare, säkrare och smartare VPN-servrar

    Den nya versionen av OpenVPN 2.7 markerar ett tydligt tekniskt kliv framåt för en av världens mest använda VPN-lösningar. Uppdateringen fokuserar på högre prestanda, modernare kryptografi och bättre plattformsintegration – särskilt för Windows och Linux. Med stöd för multi-socket-servrar, förbättrad DNS-hantering och en mer framtidssäker datakanal tar OpenVPN ytterligare steg bort från äldre kompromisser och närmare en säker, flexibel och kärnnära VPN-arkitektur anpassad för dagens krav.

    Den nya versionen OpenVPN 2.7 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Fokus ligger på bättre prestanda, modernare säkerhet och en mer flexibel serverarkitektur. Här är vad det innebär i praktiken för både administratörer och avancerade användare.

    En server – flera portar och protokoll

    Den kanske största nyheten är multi-socket-stöd.

    Tidigare behövdes flera serverprocesser om man ville att en VPN-server skulle lyssna på både UDP och TCP, flera IP-adresser eller flera portar. Nu klarar en enda serverinstans allt detta.

    Det gör konfigurationen enklare, minskar resursanvändningen och gör det lättare att bygga redundanta och flexibla VPN-lösningar.

    Smartare DNS-hantering

    DNS-problem är en av de vanligaste orsakerna till VPN-strul. OpenVPN 2.7 gör stora förbättringar.

    Linux, BSD och macOS

    En ny inbyggd --dns-updown-implementation hanterar automatiskt systemd-resolved, resolveconf, klassisk /etc/resolv.conf och split-DNS.

    Resultatet är mindre manuell konfiguration och bättre kompatibilitet direkt från start.

    Windows

    Windows-klienten använder nu NRPT (Name Resolution Policy Table) vilket ger stöd för split-DNS och DNSSEC samt bättre samspel med lokala DNS-servrar. Det är särskilt viktigt i företagsmiljöer där olika domäner ska routas via olika nät.

    Windows får en rejäl modernisering

    Windows-versionen genomgår stora arkitekturförändringar:

    • win-dco är nu standarddrivrutin
    • Wintun-drivrutinen tas bort
    • Nätverksadaptrar skapas vid behov
    • OpenVPN-tjänsten körs som oprivilegierad användare
    • Blockering av lokalt nät (block-local) sker via Windows Filtering Platform

    Detta stärker skyddet mot attacker där trafik försöker läcka utanför VPN-tunneln.

    Ny kryptomodell – mer framtidssäker

    OpenVPN 2.7 inför striktare användningsgränser för AES-GCM, i nivå med TLS 1.3. När en krypteringsnyckel använts tillräckligt länge sker automatisk nyckelrotation.

    En ny datapaketstruktur med så kallade epoch data keys introduceras. Den ger:

    • 64-bitars paket-ID
    • Automatisk nyckelväxling
    • Förbättrad IV-konstruktion
    • Effektivare hårdvarustöd

    Detta gör datakanalen både snabbare och säkrare.

    Linux: närmare kärnan

    På Linux stöds nu den nya uppströms DCO-modulen ovpn, som är på väg in i huvudkärnan.

    Det innebär mindre overhead, högre prestanda, stabilare implementation och mindre beroende av externa moduler. DCO flyttar delar av krypteringen till kernel-nivå och kan ge markant bättre genomströmning.

    PUSH_UPDATE – ändra konfiguration utan omkoppling

    Med stöd för PUSH_UPDATE kan servern nu ändra delar av klientens konfiguration utan att klienten behöver koppla ner och återansluta.

    Det gäller exempelvis IP-adress, rutter, DNS-inställningar och MTU. Detta är särskilt användbart i dynamiska nätverk och större företagsmiljöer.

    Säkerhetsstädning och borttagna funktioner

    OpenVPN 2.7 tar tydligt avstånd från äldre och osäkra tekniker.

    Funktioner som static key mode (--secret), NTLMv1, OpenSSL 1.0.2, mbedTLS 2.x och komprimering vid sändning har tagits bort eller fasats ut. Wintun-drivrutinen stöds inte längre.

    Standardinställningar har också moderniserats:

    • --topology är nu subnet i serverläge
    • --dh none är standard
    • persist-key är aktiverat som standard

    Detta gör nya installationer säkrare direkt från start.

    Förbättrad felsökning

    OpenVPN 2.7 skickar tydliga TLS-varningar vid fel, ger mer detaljerad handshake-debugging och förbättrad loggning i Windows. Den så kallade “recursive routing”-kontrollen är nu mer exakt och släpper igenom legitim trafik till VPN-servern.

    Resultatet är att användare får tydligare felmeddelanden i stället för att klienten bara slutar svara.

    Sammanfattning

    OpenVPN 2.7 är en tydlig modernisering med bättre prestanda via DCO, starkare kryptografi, modern Windows-arkitektur, smartare DNS-hantering och rensning av föråldrade funktioner.

    Det är en version som både förenklar drift och höjer säkerhetsnivån, samtidigt som flexibiliteten som gjort OpenVPN till en av världens mest använda VPN-lösningar bevaras.

    https://openvpn.net
    OpenVPN 2.7 – Teknisk faktaruta
    Fokus: multi-socket server, DNS förbättringar, DCO/driver-uppdateringar och ny datakanal med epoch keys.
    Server: Multi-socket

    En serverinstans kan lyssna på flera adresser/portar/protokoll via flera --local. Praktiskt för t.ex. både UDP och TCP parallellt.

    DNS: Linux/BSD/macOS

    Nya standardskript via --dns-updown förbättrar hantering av DNS som pushas från servern, inklusive split-DNS (beroende på plattformens DNS-stack).

    DNS: Windows

    Använder NRPT för DNS-policyer: split-DNS + DNSSEC-stöd och bättre kompatibilitet med lokala resolvers. Kräver Interactive Service.

    PUSH_UPDATE

    Server kan uppdatera delar av klientkonfig (IP, routes, MTU, DNS) utan reconnect via kontrollkanalmeddelandet PUSH_UPDATE (kan vara begränsat om DCO är aktivt).

    Windows: driver & arkitektur

    win-dco är standard (TAP som fallback). Wintun är borttagen. Adapter skapas on-demand och tjänsten körs som oprivilegierad användare.

    Linux: DCO (ovpn)

    Stöd för den nya upstream ovpn-DCO-modulen (nya API:t). Backports finns via ovpn-backports-projektet.

    Datakanal: AES-GCM usage limits

    Använder gränser i linje med TLS 1.3:s konfidentialitetsmarginaler och triggar nyckelrotation efter stora mängder trafik.

    Datakanal: Epoch data keys

    Nytt paketformat med bl.a. 64-bit packet IDs och smidigare nyckelbyte när usage limits uppnås. Windows-stöd finns via win-dco (2.8.0+).

    Säkerhetsstädning

    Äldre/oskra funktioner fasas ut: static key mode (--secret) bort som standard, NTLMv1 bort, komprimering vid sändning bort.

    • --topology default i serverläge: subnet
    • --dh none default om --dh saknas
    • persist-key enabled by default
    Routing: “recursive routing” mer exakt

    Drop sker bara när destination IP + protokoll + port matchar det som behövs för att nå VPN-servern, vilket minskar falska stopp.

    Tips i WP: Klistra in i ett “Anpassad HTML”-block. Om ditt tema redan har aggressiv CSS kan du lägga till !important på färgerna (sista utväg).



  • Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    Linux Mint inleder 2026 med rekordstöd från användarna och en tydlig teknisk färdplan framåt. Efter en framgångsrik lansering av version 22.3 satsar utvecklarna nu på förbättrad flerspråkig tangentbordshantering, moderniserad användaradministration och den sista avgörande pusselbiten för fullt Wayland-stöd i Cinnamon.

    Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    I december nådde Linux Mint en milstolpe. Projektet tog emot 47 312 dollar från 1 393 givare – det högsta antalet donatorer under en enskild månad någonsin. Samtidigt lanserades version 22.3, efter en ovanligt lång betaperiod.

    För ett community-drivet operativsystem är detta mer än bara siffror. Det är ett kvitto på förtroende – och ger utvecklarna utrymme att tänka långsiktigt.

    Ett långsamt men medvetet tempo

    Linux Mint har länge haft en tydlig filosofi: förändra gradvis, inte drastiskt. Projektet har valt att hålla sig till LTS-bas, säga nej till Snap som standardpaketering och utveckla egna lösningar som Cinnamon istället för att följa alla designförändringar från GNOME-världen.

    Det är ett arbetssätt som prioriterar stabilitet och användarupplevelse framför snabba trendbyten. Resultatet är ett system som upplevs som förutsägbart och pålitligt, särskilt för användare som vill ha en klassisk skrivbordsmiljö.

    Tangentbord och flerspråkighet – ett oväntat behov

    En av de mer tekniskt intressanta förbättringarna gäller input methods (IM) och tangentbordslayouter.

    Utvecklarna upptäckte att vissa användare inte vill koppla tangentbordets fysiska layout till dess logiska layout. Ett exempel är personer som skriver både franska och japanska. De vill kunna växla mellan språken utan att behöva bry sig om vilket fysiskt tangentbord de råkar använda.

    Kommande versioner av Linux Mint gör det därför möjligt att koppla specifika tangentbordslayouter till enskilda input methods. Det är en liten funktion på ytan, men med stor betydelse för flerspråkiga arbetsflöden och internationella användare.

    Ett nytt verktyg för användarhantering

    Linux-skrivbord har länge haft olika lösningar för användarkonton. Mint vill nu samla detta i verktyget mintsysadm.

    Det nya administrationsverktyget ska hantera vanliga uppgifter som att skapa och ändra användare. Nya användare ska kunna slutföra sina konton och sätta lösenord utan att en administratör behöver ingripa varje gång.

    Dessutom införs stöd för hemkatalogkryptering vid skapande av nya användare. Tidigare kunde detta bara aktiveras under installationen av operativsystemet. Även profilbilder får förbättrat HiDPI-stöd och stöd för att ta bilder via webbkamera.

    Den sista pusselbiten för Wayland

    Den kanske mest tekniskt betydelsefulla nyheten är arbetet med en helt ny skärmsläckare.

    I dag fungerar Cinnamons skärmsläckare endast under X11. Den är en fristående GTK-applikation som placeras ovanpå fönsterhanteraren. För att fullt ut stödja Wayland krävs en annan lösning.

    Den nya skärmsläckaren ska ersätta den gamla, fungera både under X11 och Wayland och renderas direkt av Cinnamons compositor. Det innebär mjukare övergångar vid låsning av skärmen och bättre visuell integration med paneler och menyer.

    Detta beskrivs som den sista större komponenten som saknas för full Wayland-kompatibilitet i Cinnamon. Wayland-stödet är fortfarande experimentellt, men när alla delar är på plats kan mer omfattande tester påbörjas. Att stödja Wayland betyder dock inte att X11 försvinner – Mint vill kunna erbjuda båda alternativen.

    Ett möjligt längre utvecklingscykel

    I dag släpper Linux Mint en ny version var sjätte månad, utöver LMDE. Enligt utvecklarna går dock en stor del av tiden åt till testning, releasehantering och buggfixar. Det begränsar utrymmet för större tekniska satsningar.

    När nästa version baseras på Ubuntu 26.04 LTS kan det bli ett tillfälle att förlänga utvecklingscykeln. Ett längre intervall mellan versionerna skulle kunna ge mer tid för utveckling och mer genomarbetade förändringar.

    Några konkreta beslut är ännu inte fattade, men signalen är tydlig: projektet funderar på hur resurserna bäst används för framtiden.

    Ett community som bär projektet

    Bakom alla tekniska förbättringar står ett starkt community. Den rekordstora mängden donationer visar att många användare vill stödja projektet ekonomiskt.

    Samtidigt har foruminfrastrukturen nyligen belastats hårt av AI-botar och automatiserad trafik. Serverkapaciteten har därför kraftigt uppgraderats för att säkra stabiliteten.

    Linux Mint befinner sig därmed i en intressant fas: ekonomiskt stabilt, tekniskt i övergång mot Wayland och organisatoriskt öppet för förändring. Det handlar inte om en revolution, utan om en genomtänkt evolution – steg för steg mot en modernare, men fortfarande igenkännbar, Linux-upplevelse.

    Linux Mint blog

    I vår wiki finns länkar till olika versioner och varianter av Linux Mint

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

    TEKNISK FAKTARUTA
    Projekt
    Linux Mint / Cinnamon
    Donationer (dec)
    47 312 USD från 1 393 givare
    Fokus framåt
    Tangentbordslayouter kopplade per input method (IM)
    Admin-verktyg
    mintsysadm tar över användar- och kontohantering
    Säkerhet
    Hemkatalogkryptering även vid skapande av ny användare
    Wayland
    Ny Cinnamon-renderad skärmsläckare för X11 + Wayland (sista stora biten)
  • Parrot OS 7.1 – ett stabilt steg framåt för etisk hackning och cybersäkerhet

    Parrot OS 7.1 är här – en uppdatering som vässar den populära säkerhetsdistributionen med stabilare grund, uppdaterade hackningsverktyg och ett tydligt steg mot AI-assisterad penetrationstestning. Med nya skrivbordsmiljöer, förbättrad pakethantering och smartare containerlösningar stärker Parrot sin position som en modern plattform för etisk hackning och cybersäkerhetsanalys.

    Parrot OS 7.1 – ett stabilt steg framåt för etisk hackning och cybersäkerhet

    Den Debian-baserade GNU/Linux-distributionen Parrot OS har släppts i version 7.1. Det är en så kallad minor-release, men innehållet visar tydligt att projektet fortsätter att utvecklas målmedvetet mot bättre stabilitet, modernare arbetsflöden och ett allt tydligare samspel mellan traditionella säkerhetsverktyg och artificiell intelligens.

    Version 7.1 bygger vidare på Parrot 7.0, som redan betraktades som stabil, men fokuserar på förbättringar som rapporterats av användare i verkliga arbetsmiljöer.

    Nya skrivbordsmiljöer och community-drivna varianter

    En av de mest synliga nyheterna är införandet av ytterligare skrivbordsmiljöer. Utöver MATE och LXQt finns nu även en variant baserad på Enlightenment. Samtliga alternativ är resurssnåla och lämpade för både moderna och äldre datorer.

    Parrot-utvecklarna betonar att dessa så kallade “Community Spins” gör det möjligt att snabbare svara på önskemål från användarbasen. Det innebär att fler officiella varianter kan dyka upp framöver, utan att kompromissa med säkerhetsfokus eller verktygsutbud.

    Uppdaterade verktyg för penetrationstestning

    Kärnan i Parrot OS är dess omfattande samling av säkerhetsverktyg, och version 7.1 innehåller uppdateringar av de flesta centrala komponenterna. Linux-kärnan är uppdaterad till 6.17.13, GRUB har förbättrats för bättre kompatibilitet, och flera kända problem som hindrade systemet från att starta på vissa bärbara datorer är nu åtgärdade.

    Bland de viktigaste verktygsuppdateringarna finns nya versioner av Metasploit, Burp Suite och Maltego. Även trådlösa analysverktyg, ordlistor och reverse-engineering-verktyg har uppdaterats, vilket gör Parrot 7.1 till en aktuell plattform för både offensiv och defensiv säkerhetsanalys.

    MCPwn – när AI blir ett praktiskt säkerhetsverktyg

    En av de mest intressanta nyheterna i Parrot 7-serien är introduktionen av MCPwn. Verktyget bygger på Model Context Protocol och fungerar som en mellanhand mellan stora språkmodeller och klassiska säkerhetsverktyg.

    Med MCPwn kan en AI-modell initiera exempelvis nätverksskanning eller sårbarhetsanalys, men själva kommandona körs lokalt i isolerade Docker-containrar. På så sätt kombineras AI-assisterad analys med ett säkerhetsmedvetet utförande, där värdsystemet skyddas från oavsiktliga eller skadliga åtgärder.

    Detta markerar ett tydligt steg mot framtidens arbetsflöden inom cybersäkerhet, där mänsklig expertis och automatiserad analys samverkar i praktiken, snarare än i teorin.

    Förbättrad pakethantering med Mirror Director

    Parrot-projektet har även tagit tillbaka kontrollen över sin Mirror Director, ett lättviktigt system som styr hur paket levereras till användare världen över. När en klient begär ett paket analyseras användarens geografiska position, och systemet omdirigerar automatiskt nedladdningen till den mest lämpliga spegelservern.

    Denna hierarkiska modell ger snabbare uppdateringar, mindre belastning på huvudservrarna och en mer robust upplevelse vid hög belastning eller regionala störningar.

    Rocket och containerbaserade verktyg

    Rocket, Parrots launcher för Docker-baserade säkerhetsverktyg, har uppdaterats till version 1.5.0. Den nya versionen innehåller ett omarbetat användargränssnitt och fler tillgängliga verktyg. Fokus ligger på isolering, reproducerbarhet och enkel hantering av komplexa säkerhetsmiljöer.

    Raspberry Pi och återinfört i386-stöd

    För Raspberry Pi-användare återgår Parrot 7.1 till MATE som standardmiljö, även om KDE fortfarande kan installeras. Utvecklarna experimenterar dessutom med LXQt för att uppnå ännu bättre prestanda på svagare hårdvara.

    Samtidigt har i386-arkitekturen återinförts i begränsad form. Stödet finns endast för de beroenden som krävs av specifika verktyg, exempelvis Steam, och innebär inte ett fullskaligt återtåg till 32-bitarsplattformar.

    Uppgradering och rekommendationer

    Det går att uppgradera befintliga installationer från Parrot 6 och 7 via de vanliga uppdateringsverktygen, och MATE behålls som standard för äldre system. Trots detta rekommenderar utvecklarna en ren installation för den som vill ha maximal stabilitet och prestanda, särskilt vid större versionshopp.

    Sammanfattning

    Parrot OS 7.1 är ett moget och genomtänkt steg framåt snarare än en dramatisk omvälvning. Uppdateringen fokuserar på stabilitet, moderna verktyg och framtidssäkrade arbetsflöden, inte minst genom integrationen av AI-baserade lösningar som MCPwn.

    För studenter, yrkesverksamma inom cybersäkerhet och teknikintresserade som vill ha en komplett och aktuell säkerhetsdistribution är Parrot 7.1 ett starkt och välbalanserat val.

    https://parrotsec.org/download

    TEKNISK FAKTA
    Distribution Parrot OS 7.1
    Bas Debian-baserad
    Målgrupp Etisk hackning, pentest, forensik, säkerhetsanalys
    Skrivbord MATE, LXQt, Enlightenment (spin)
    Kernel Linux 6.17.13
    Bootloader GRUB 2.14 (fixar för vissa laptop-bootproblem)
    Repo-infrastruktur Mirror Director (HTTP 307-redirect till närmaste spegel)
    Containerverktyg Rocket 1.5.0 (Docker-baserade säkerhetsverktyg)
    AI-verktyg MCPwn (MCP-server som kör verktyg i Docker-containrar)
    Arkitektur amd64 (64-bit). Begränsat i386-stöd för vissa beroenden
    Exempel på uppdaterade verktyg Metasploit 6.4.111, Burp Suite 2025.11.6, Maltego 4.11.1, Airgeddon 11.61
    Raspberry Pi MATE som standard (KDE finns, LXQt testas)