Har du också en dator som Microsoft och Apple vill glömma? Modernisera din dator med Linux. Perfekt om du till exempel har en premiumdator från Apple och vill använda datorn som ’surfbräda’ på internet. En premiumdator, till exempel en iMac från 2010, är en alldeles utmärkt dator att använda för surf och streaming på nätet med Ubuntu.
Återbruka din dator!
Hur får du hjälp?
Besök oss på Orrspelsvägen 13 i Bromma. Ta spårvagn 12 från Alviks tunnelbanestation till Ålsten Gård. Vi hjälper dig att installera Ubuntu 24.04 LTS, Mint eller annan linux dist.
Bilden ovan anger vilken status vår servicebutik på Orrspelsvägen 13, Bromma.
Parrot Security har nu lanserat Parrot OS 6.4, en ny version av deras Debian-baserade Linuxdistribution för etisk hacking, penetrationstestning och cybersäkerhet.
Nyheter i Parrot OS 6.4
Denna uppdatering bygger på Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger förbättrad prestanda och långtidssupport. Även Raspberry Pi-utgåvan har uppdaterats till denna kärna.
Två helt nya verktyg introduceras:
Goshs – en minimalistisk HTTP-server skriven i Go.
ConvoC2 – ett avancerat verktyg för Red Team-övningar, som möjliggör fjärrkörning av kommandon via sårbarheter i Microsoft Teams.
Uppdateringar av populära verktyg
Många centrala säkerhetsverktyg har uppdaterats i version 6.4:
airgeddon 11.50
Metasploit 6.4.71
Seclists / Seclists-lite 2025.2
enum4linux-ng 1.3.4
beef-xss 0.5.4.0
PowerShell Empire 6.1.2
Starkiller 3.0.0
NetExec 1.4.0
Caido 0.48.1
gbp-gef 2025.1
ruby-cms-scanner 0.15.0
Fler förbättringar i systemet
Firefox 140 ESR med integrerade integritetspatchar
Officiellt stöd för PowerShell 7.5
.NET runtime och SDK i versionerna 5 till 9
Nya skrivbordsikoner i parrot-menu
Utökade referenser till verktyg i parrot-tools
Tillgänglighet och uppgradering
Parrot OS 6.4 kan laddas ner i tre olika varianter:
Security Edition – full uppsättning verktyg för penetrationstestning
Home Edition – en mer avskalad version för dagligt bruk
Hack The Box Edition – framtagen i samarbete med plattformen Hack The Box
Om du redan använder Parrot OS kan du enkelt uppgradera till den senaste versionen genom att köra:
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
Nästa steg: Parrot OS 7
Utvecklarna meddelar att detta sannolikt blir den sista utgåvan i 6.x-serien. Fokus har nu skiftat till nästa stora steg: Parrot OS 7, som kommer att baseras på kommande Debian 13 “Trixie”.
Den nya versionen förväntas lanseras senare i år med flera spännande nyheter:
Stöd för RISC-V-arkitekturen
Nya skrivbordsmiljöer
Fler funktioner för avancerade säkerhetstester
”Vi arbetar intensivt med Parrot OS 7.0, som bygger helt på Debian 13,” säger utvecklingsteamet. ”Det är för tidigt att avslöja alla detaljer, men vi siktar på att erbjuda fler skrivbordsval, stöd för RISC-V och mycket mer.”
Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är särskilt framtagen för etisk hacking, penetrationstestning, forensik, anonymitet och programmering. Den är populär bland säkerhetsforskare, IT-experter och utvecklare tack vare sitt breda urval av förinstallerade säkerhetsverktyg.
Bakgrund
Parrot OS utvecklas av Parrot Security-teamet och lanserades första gången 2013. Systemet är lätt, stabilt och erbjuder integritetsfokuserade lösningar som standard – inklusive anonyma surfverktyg och kryptering.
Linux.se har verifierat att det fungerar. Det rekommenderas starkt att köra det här projektet på en ”slaskmaskin”. Vi har testat det på Ubuntu Server 24.04 LTS på en gammal, sliten Acer-dator med en inkopplad hårddiskvagga.
Men som det står längre ner i artikeln: Kör aldrig detta på ett nätverk som är åtkomligt från internet eller maskin som innehåller viktig data.
En Svensk tiger, förstör innehållet på gamla hårddiskar är ett måste.
Att säkert förstöra innehållet på en hårddisk är avgörande i många sammanhang, till exempel vid återvinning, återanvändning eller avyttring av gammal IT-utrustning. Den här artikeln beskriver hur du sätter upp ett webbgränssnitt där du kan lista datorns anslutna hårddiskar och på ett säkert sätt skriva över vald disk med hjälp av shred. Lösningen är tänkt att användas lokalt på maskinen, exempelvis i en verkstad eller på en isolerad maskin.
Förutsättningar
För att följa guiden behöver du:
Ett Linux-system med:
Apache eller Nginx installerat
PHP installerat
lsblk, lsof och shred tillgängliga
Root-behörighet för att justera sudo-regler
Grundläggande kunskap om terminalen
Katalogstruktur
Alla nödvändiga filer placeras i webbserverns dokumentrot, vanligtvis /var/www/html/. Strukturen ser ut så här:
Därmed kan webbservern köra just dessa kommandon utan lösenord, men ingenting annat som root.
Starta och testa
Öppna webbläsaren och gå till:
http://localhost/index.html
Om allt är rätt konfigurerat visas en lista på tillgängliga diskar. Du kan välja disk, justera parametrar för shred och påbörja raderingen. Utmatningen från shred visas i realtid.
Säkerhetsaspekter
Det här systemet är avsett att köras på en isolerad maskin, exempelvis i en verkstad eller i en destruktionsmiljö. Det ska inte exponeras på öppet nätverk.
Gränssnittet innehåller grundläggande validering, men vidare säkerhetsåtgärder som inloggning eller flerstegsbekräftelser rekommenderas om systemet används utanför strikt kontrollerad miljö.
Felsökning
Om diskarna inte listas eller systemet inte fungerar som förväntat, kontrollera följande:
Testa att surfa direkt till list_disks.php. Du ska se en JSON-lista.
Kontrollera filrättigheter i /var/www/html.
Kontrollera serverns fel-loggar, exempelvis /var/log/apache2/error.log.
Säkerställ att shred och lsof finns i /usr/bin/ och är exekverbara.
Bekräfta att sudoers-regeln är korrekt.
Skärmdump på skriptet i drift.
Avslutning
Med denna lösning får du ett enkelt och effektivt webbgränssnitt för att säkert förstöra hårddiskar med hjälp av shred. Rätt konfiguration av webbserver, PHP och sudo är avgörande för att systemet ska fungera säkert och pålitligt. Lösningen är avsedd för lokala miljöer och bör aldrig exponeras för internet utan ytterligare skyddsåtgärder.
Har du en gammal dator som har 2 Ethernet-interface?
Varför inte låta den bli en router?
Fördelen med att bygga egen router är att du har full kontroll på mjukvaran. Köper du något färdigt, oftast tillverkat i Kina, så har du sämre koll på vad som egentligen händer. Det här gudien bygger på debian, men bör lika bra ubuntu eller mint
Konfigurera Debian som router med DHCP och internetdelning
Den här guiden visar hur du sätter upp en Debian-maskin som router. Trafiken skickas från ett internt nät till internet via två nätverkskort.
Scenario:
enp2s0: Ansluten till internet eller ett överordnat nät, får dynamisk IP via DHCP
enp3s0: Ansluten till ett internt nät (t.ex. 10.0.0.0/24), delar ut IP-adresser via DHCP
iptables -t nat -A POSTROUTING -o enp2s0 -j MASQUERADE
För att spara regeln permanent:
apt install iptables-persistent
Steg 5: Kontrollera routing
ip route
Exempel på korrekt routingtabell:
default via 192.168.1.1 dev enp2s010.0.0.0/24 dev enp3s0 proto kernel scope link src 10.0.0.1192.168.1.0/24 dev enp2s0 proto kernel scope link src 192.168.1.112
Felsökning om det inte fungerar
Kontrollera IP-forwarding
sysctl net.ipv4.ip_forward
Det ska stå:
net.ipv4.ip_forward = 1
Om inte, aktivera:
sysctl -w net.ipv4.ip_forward=1
Kontrollera NAT-regeln
iptables -t nat -L -v
Det ska finnas en MASQUERADE-regel för enp2s0.
Kontrollera klientens nätverksinställningar
På klienten:
ip addrip route
Klienten ska ha en IP-adress i 10.0.0.x och default gateway 10.0.0.1.
Testa från klienten:
ping 10.0.0.1ping 8.8.8.8
Kontrollera om Debian själv har internet
ping 8.8.8.8
Om detta inte fungerar, kontrollera anslutningen på enp2s0.
Sniffa trafik vid behov
Lyssna på DHCP-trafik:
tcpdump -i enp3s0 port 67 or port 68 -n
Lyssna på ICMP-trafik utåt:
tcpdump -i enp2s0 icmp
Sammanfattning
Debian agerar router mellan ett internt nät (enp3s0) och ett externt nät (enp2s0). DHCP-servern delar ut IP-adresser till det interna nätet och NAT översätter trafiken så att klienter kan nå internet.
Fedora-projektet planerar att ta nästa steg mot att avveckla 32-bitarsstöd i Fedora Linux. Förslaget, som är tänkt att träda i kraft med Fedora 44 i april 2026, innebär att alla paket för den gamla i686-arkitekturen tas bort och att möjligheten att köra 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer (så kallat multilib-stöd) försvinner.
Det här är en del av en längre process som pågått i flera år. Redan i Fedora 31 togs 32-bitarskärnor och installationsmedia bort, även om man fortsatt erbjuda 32-bitarsbibliotek för att vissa program skulle fungera på 64-bitarsystem. Med Fedora 37 började man dessutom ta bort 32-bitarsversioner av mindre, oberoende paket.
Nu vill utvecklarna helt sluta bygga i686-paket och samtidigt rensa ut 32-bitarsbiblioteken från 64-bitarsarkitekturen. Förändringen delas upp i två steg. Först tas multilib-stödet bort, vilket går att backa om problem upptäcks. Därefter stoppas byggen av i686-paket helt, något som är svårare att ångra eftersom det skulle kräva att hela arkitekturen byggs upp från början igen.
Anledningen är att 32-bitarsstödet tar mycket resurser i anspråk och är svårt att underhålla. Allt fler projekt lägger själva ner sitt 32-bitarsstöd, vilket gör att Fedora ofta får lägga tid på speciallösningar för att hålla det vid liv. Dessutom tar byggen av i686-paket upp datorkraft som kan användas till annat, och själva paketlistorna blir mindre när 32-bitarsvarianterna försvinner, vilket gör att pakethanteraren blir snabbare.
Men det finns nackdelar. Program som Wine, som gör det möjligt att köra Windows-appar i Linux, påverkas särskilt. För att 32-bitars Windows-program ska fortsätta fungera krävs en ny WoW64-lösning och gamla Wine-installationer kan behöva göras om. Även Steam-paketet i RPM-format kan påverkas och kan i värsta fall tas bort från standardförråden.
Om Fedora Engineering and Steering Committee (FESCo) säger ja till förslaget, börjar förändringen införas tidigt i Fedora 44:s utveckling. Multilib-stödet tas bort innan den stora ombyggnadsfasen och själva stoppet för i686-byggen sker innan beta-versionen fryses.
När användare uppgraderar till Fedora 44 kommer systemet automatiskt att rensa bort installerade i686-paket, för att undvika problem med gammal och övergiven mjukvara. Samtidigt innebär det att vissa äldre 32-bitarsapplikationer, särskilt de som saknar 64-bitarsversion, slutar fungera.
Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025.
I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det har även tillkommit stöd för Apple-tangentbord som använder MTP- och SPI-teknik, vilket gör att tangentborden fungerar på ARM-baserade datorer som MacBook Pro med M1 och MacBook Air med M2.
Installationsprogrammet kan nu dessutom installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar hanteringen av krypterade system. För system med AMD64 och ARM64 har stödet för Secure Boot förbättrats genom möjligheten att installera shim-signed.
Bland övriga förbättringar märks att cd-rom-källor automatiskt stängs av om installationsmediet inte är en fysisk skiva, som till exempel vid installation från USB-minne eller ISO-fil. Installationsprogrammet kan också spara information om vilka firmwarepaket som ingår i det modifierade startsystemet, och stödet för skärmläsare i grafiska miljöer har blivit bättre.
För att underlätta installation på vissa datorer där EFI-firmware fungerar bristfälligt, aktiveras numera inställningen force-efi-extra-removable i vissa fall. Installationsprogrammet har även rensats från vissa onödiga delar, till exempel wget-verktyget från BusyBox, och en del tidigare standardinställningar har tagits bort eller justerats. Även utseendet har setts över, med uppdaterad grafisk banner som följer det senaste Ceratopsian-temat.
Linux-kärnan i installationsprogrammet är uppdaterad till version 6.12.33+deb13. Dessutom har stödet för japansk text förbättrats genom ett byte till teckensnittet MotoyaLCedar och listan över spegelservrar har setts över.
Den som vill testa det nya installationsprogrammet kan ladda ner det från Debians webbplats, men det är viktigt att tänka på att det är en testversion som inte bör användas i skarpa system ännu.
Libreboot är ett projekt som tillhandahåller fri och öppen firmware för datorer, med syfte att ersätta proprietär BIOS eller UEFI med en transparent, anpassningsbar och säker lösning. Projektet bygger i grunden på Coreboot, men tar bort alla proprietära binärer och fokuserar på att erbjuda fullständigt fria firmware-avbildningar för utvalda system.
Nu har version 25.06 släppts, vilket innebär ett antal tekniska förbättringar och utökat stöd för ytterligare plattformar.
Utökat plattformsstöd och komponentuppdateringar
Den nya versionen introducerar stöd för följande moderkort och system:
Acer Q45T-AM, en modell med arkitektur liknande det sedan tidigare stödda G43T-AM3.
Dell Precision T1700, både i Small Form Factor (SFF) och Mini Tower (MT)-varianter.
Dessutom har flera ingående komponenter och verktyg uppdaterats till nyare versioner, däribland:
GRUB (bootloader)
SeaBIOS
U-Boot
flashprog
uefitool
För ThinkPad T480 och 3050micro har hyperthreading nu inaktiverats som standard i syfte att minska potentiella säkerhetsrisker kopplade till spekulativa exekveringsattacker.
Förbättringar i byggsystem och hantering av externa resurser
Libreboots egna byggsystem lbmk har genomgått förbättringar som ger mer robust felhantering och pålitligare cache-hantering vid nedladdning av källkod och externa filer. Hanteringen av leverantörsspecifika filer har också blivit säkrare och mer förutsägbar.
En optimering som genomförts är att överflödiga källfiler nu tas bort som standard i källkodspaketen, vilket reducerar filstorleken vid distribution.
Dessutom har beroendekonfigurationen för olika Linuxdistributioner setts över, för att förenkla installation av nödvändiga verktyg vid bygg av firmware.
Förbättrat USB-stöd och avancerad lagringshantering i GRUB
GRUB har uppdaterats med stöd för USB-hubbar kopplade via xHCI utan krav på root-behörighet, vilket förbättrar kompatibiliteten för system som bootar från USB-enheter.
Stödet för LVM (Logical Volume Management) har förbättrats avsevärt, med särskilt fokus på bättre autodetektering och uppstart från krypterade /boot-partitioner. Detta innebär förbättrad kompatibilitet med moderna Linux-distributioner som ofta förlitar sig på sådana konfigurationer.
Även hanteringen av MAC-adresser på system med Intel Firmware Descriptor (IFD) har förbättrats, vilket ger mer konsekvent nätverkshantering.
Övriga tekniska förändringar
Färdiga firmware-avbildningar för HP EliteBook 820 G2 distribueras nu som en del av den officiella releasen.
Post-build-hanteringen av Coreboot-avbildningar och relaterade filer har gjorts striktare för att minska risken för inkonsistenser.
Ett känt problem i nvmutil relaterat till användning av tecknet ? i ZSH har kringgåtts genom att istället använda x.
I GRUB-payloaden reserveras nu Mark E820-minnesområde för cbmem, vilket förbättrar minneshantering vid uppstart.
Säkerhets- och stabilitetsförbättringar
Utöver de specifika ändringarna innehåller Libreboot 25.06 en mängd mindre buggfixar, flera säkerhetsrelaterade korrigeringar i GRUB, samt allmänna förbättringar av byggsystemet och verktygskedjan.
Den fullständiga versionsinformationen samt firmware-avbildningar finns tillgängliga för nedladdning via Libreboots officiella webbplats.
Thunderbird 140 är nu ute som en stabil uppdatering av den fria, öppna och plattformsoberoende e-postklienten som även hanterar chatt, nyheter, kalender och kontakter.
I den här versionen kan man nu välja Markera som skräppost och Markera som stjärnmärkt direkt i e-postaviseringar, utöver Markera som läst och Ta bort som lades till i förra utgåvan. Account Hub aktiveras dessutom automatiskt när ett andra konto läggs till.
En del allmänna utseendeinställningar har flyttats till en ny sektion som heter Utseende. Flera problem har rättats, till exempel fel vid skapande av nya konton via menyraden i ett meddelandefönster, bristande rensning av mapparnas cache när ett konto tas bort och misslyckad kopiering av lokala mappar till IMAP-konton.
Versionen åtgärdar också buggar i kommandona Spara som mall och Svara med mall, visning av källkod för flera markerade meddelanden, RSS-prenumerationer, kopiering av list-ID via snabbmenyn samt sändning av signerade eller krypterade meddelanden i vissa konfigurationer.
Ytterligare korrigeringar gäller bland annat omindexering av reparerade mappar, indexering av meddelanden som har flera eller inga avsändare, val av olika arkiveringsalternativ för flera identiteter och återanslutning till NNTP-servrar.
På gränssnittssidan har länkar i kalenderhändelser blivit tydligare i mörkt läge, ikonerna för täthets- och teckenstorleksalternativ har uppdaterats, kalenderimportdialogen har fått bättre navigering bakåt och dialogrutan som visas vid automatisk avprenumeration har gjort mindre påträngande.
Slutligen innehåller releasen ytterligare buggfixar och säkerhetsuppdateringar. Kompletta detaljer finns i versionsinformationen, och installationsfria binärpaket kan laddas ner från den officiella webbplatsen för användning i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Arch Linux-teamet har laddat upp juli-snapshoten 2025.07.01 – den första skivavbilden som bygger på den helt nya Linux-kärnan 6.15 – till projektets officiella mirror-nätverk.
Nya kärnan 6.15 i fokus
Kärnversion 6.15 (6.15.4 i ISO-n) innehåller en rad förbättringar: bättre CPU-schemaläggning via sched_ext, ny setcpuid=-parameter för x86, hårdvarunycklar i blocklagret, längre filnamn i FUSE, stöd för Apple Touch Bar och en mängd nya och uppdaterade drivrutiner för både Intel- och AMD-grafik. Rust dyker också upp i hrtimer-koden och RISC-V får flera nya extensioner.
Resultatet är snabbare uppstart, bredare hårdvarustöd och förbättrad säkerhet – allt paketerat direkt på installationsmediet.
Archinstall 3.0.8 – smidigare installation
Tillsammans med kärnan levereras en uppdaterad menybaserad installatör, archinstall 3.0.8, som bland annat:
visar versionsnumret i huvudmenyn
förbättrar skapandet av Btrfs-delvolymer
ersätter grub-btrfs.service med grub-btrfsd.service
kör automatisk sync efter färdig installation för att minimera dataförlust vid hård avstängning
låter dig montera partitioner via ett minimalt skript innan installationen startar
tar bort det föråldrade paketet xf86-video-vmware
Byggdatumet 12 juni 2025 visar att paketet hunnit mogna innan ISO-n pressades.
Fler uppdateringar i juli-snapshoten
ISO-n innehåller samtliga paket som släpptes i de officiella repositorierna under juni 2025, vilket gör den till en utmärkt startpunkt för nya installationer och live-felsökning.
Hämta och installera
Ladda ner: Besök Arch Linux > Download och välj Current Release 2025.07.01 (1,3 GB).
Verifiera: Kontrollera SHA256- eller BLAKE2b-summan och signaturen innan du bränner ISO-n till USB.
Befintliga system: Som vanligt räcker det att köra bashKopieraRedigerasudo pacman -Syu för att få allt det nya – ingen ominstallation krävs.
Nyheterna Kernel 6.15
Rust-kod i tidhållaren (hrtimer) Rust är ett nytt programmeringsspråk som automatiskt undviker många minnesfel. Genom att skriva en liten men kritisk del av koden i Rust blir kärnan säkrare och lite lättare att underhålla.
setcpuid= – ny startparameter för x86-datorer Med det här alternativet kan utvecklare “låtsas” att processorn saknar vissa instruktioner. Det hjälper till att hitta buggar och göra program kompatibla med äldre hårdvara.
sched_ext – experimentell schemaläggare Schemaläggaren bestämmer vilken process som får köras på processorn. Med det nya gränssnittet kan man prova egna algoritmer och mäta deras prestanda utan att kompilera om hela kärnan.
AMD INVLPGB-stöd Den här instruktionen gör att AMD-processorer snabbare kan rensa sin TLB (en liten minnescache). Resultatet blir kortare fördröjningar när operativsystemet växlar mellan program.
Nya och uppdaterade drivrutiner
Apple-datorer: Touch Bar fungerar direkt utan extra mjukvara.
Nätverk: Intel Killer E5000-kort stöds nu fullt ut.
Grafik och ljud: flera mindre förbättringar för både AMD och Intel.
Bättre fil- och lagringshantering
FUSE (som låter användare montera egna filsystem) klarar nu filnamn längre än 1024 tecken.
Blocklagret kan använda krypteringsnycklar som ligger lagrade i själva hårdvaran – ökar säkerheten.
exFAT och io_uring har optimerats, vilket gör filkopiering och I/O-intensiva program snabbare.
Nya verktyg och arkitekturförbättringar
Verktyget perf kan nu mäta fördröjningar (latency) mer exakt – bra för felsökning av sega program.
RISC-V (en öppen processorarkitektur) får stöd för BFloat16 och flera andra tillägg som är viktiga för AI-beräkningar.
Sammanfattning: Linux 6.15 är ingen ”revolution”, men den ger säkrare kod, bredare hårdvarustöd och finputsad prestanda. För vanliga användare märks det mest som en något snabbare och stabilare dator, medan utvecklare får nya verktyg att leka med.
Slutsats
Med Linux 6.15 under huven och en polerad archinstall 3.0.8 tar Arch Linux ännu ett steg mot att förena “blödande-kant”-paket med en förhållandevis nybörjarvänlig installationsprocess. För både veterans och nykomlingar är juli-ISO:n ett snabbt sätt att starta upp, testa och installera den senaste versionen av en av de mest populära rolling-release-distributionerna.
Wake-on-LAN (WoL) är ett standardiserat sätt att starta eller väcka en dator via nätverket. Funktionen är praktisk för fjärrstyrning, automation och energibesparing. Den här guiden visar hur du aktiverar Wake-on-LAN i Ubuntu, men stegen fungerar även i andra Linux-system och i Windows.
Vad är Wake-on-LAN
Wake-on-LAN gör det möjligt att starta en dator genom att skicka ett så kallat Magic Packet från en annan enhet på samma lokala nätverk. Paketet innehåller MAC-adressen till datorns nätverkskort. Nätverkskortet lyssnar efter paketet även när datorn är avstängd eller i viloläge och kan då signalera till moderkortet att starta systemet.
Förutsättningar
Du behöver följande för att använda Wake-on-LAN:
Fast Ethernet-anslutning (trådlös WoL är osäker och ofta opålitlig)
Ett moderkort och nätverkskort som stöder WoL (de flesta moderna gör det)
Korrekt inställningar i BIOS eller UEFI
Administratörsrättigheter på datorn
Steg 1: Kontrollera BIOS/UEFI
Starta om datorn.
Gå in i BIOS eller UEFI genom att trycka på rätt tangent, vanligtvis F2, Del, Esc eller F10.
Leta efter inställningar med namn som Wake-on-LAN, Power on by PCI-E eller Allow PCI Wake-up Event.
Aktivera aktuell funktion.
Om det finns ett alternativ som heter ErP Ready eller Deep Sleep, inaktivera det. Dessa kan annars stänga av nätverkskortet helt.
På vissa bärbara datorer kan du behöva aktivera Always On USB eller motsvarande för att nätverkskortet ska hållas aktivt vid avstängt läge.
Steg 2: Kontrollera nätverkskortet i systemet
Ta reda på namnet på ditt nätverkskort: ip a Leta efter ett namn som börjar med enp eller eth, exempelvis enp3s0 eller eth0.
Kontrollera Wake-on-LAN-stöd: sudo ethtool <ditt_nätverkskort> Exempel: sudo ethtool enp3s0 I utdata ska raden Wake-on: g visas om WoL är aktivt. Om det står d eller off är det avstängt.
Steg 3: Aktivera Wake-on-LAN tillfälligt
För att aktivera WoL tills nästa omstart:
sudo ethtool -s <ditt_nätverkskort> wol g
Exempel:
sudo ethtool -s enp3s0 wol g
Du kan verifiera inställningen igen med:
sudo ethtool <ditt_nätverkskort>
Steg 4: Göra Wake-on-LAN permanent med systemd
Skapa en systemd-tjänst så att WoL aktiveras vid varje uppstart:
Skapa tjänstfilen: sudo nano /etc/systemd/system/wol.service
Ta reda på sökvägen till ethtool: which ethtool
Lägg in följande i tjänstfilen och justera sökväg och nätverkskort: [Unit] Description=Aktivera Wake-on-LAN [Service] Type=oneshot ExecStart=<sökväg-till-ethtool> -s <ditt_nätverkskort> wol g [Install] WantedBy=basic.target
Spara och stäng filen (Ctrl + X, Y och Enter).
Aktivera och starta tjänsten: sudo systemctl enable wol.service sudo systemctl start wol.service
Steg 5: Alternativ via grafiskt gränssnitt (Ubuntu Desktop)
Om du använder Ubuntu Desktop kan du aktivera WoL via nätverksinställningarna:
Öppna Inställningar och gå till Nätverk.
Klicka på kugghjulet för din trådbundna anslutning.
Under fliken Ethernet, aktivera Wake on LAN (MagicPacket).
Spara ändringarna.
Steg 6: Alternativ via nmcli (kommandoradsverktyg för NetworkManager)
Lista anslutningar: nmcli connection show
Aktivera WoL för rätt anslutning: nmcli connection modify 802-3-ethernet.wake-on-lan magic
För att stänga av funktionen igen: nmcli connection modify 802-3-ethernet.wake-on-lan ignore
Steg 7: Testa Wake-on-LAN
Efter att ha konfigurerat datorn kan du testa genom att stänga av eller försätta den i viloläge. Från en annan enhet i nätverket skickar du ett Magic Packet.
På Linux eller macOS:
Installera wakeonlan om det inte redan finns: sudo apt install wakeonlan
Skicka Magic Packet: wakeonlan
På Windows kan du använda program som WakeMeOnLan från NirSoft.
Wake-on-WiFi (WoWLAN)
Att väcka datorn via trådlöst nätverk är tekniskt möjligt men fungerar sällan stabilt. Canonical erbjuder ett snap-paket för detta:
sudo snap install network-manager sudo snap set network-manager wifi.wake-on-wlan=magic
Ett lösenord kan sättas så här:
sudo snap set network-manager wifi.wake-on-wlan-password=<lösenord>
Observera att detta främst är avsett för Ubuntu Core och kan vara instabilt på vanliga Ubuntu-installationer.
Vanliga frågor
Kan jag stänga av datorn med Wake-on-LAN? Nej, Wake-on-LAN används endast för att starta datorn från avstängt läge eller viloläge.
Är Wake-on-LAN en säkerhetsrisk? Risken är låg eftersom endast enheter inom det lokala nätverket kan väcka datorn. För att minimera risker, använd starka lösenord, säkra nätverket och håll operativsystemet uppdaterat.
På Linux.se gillar vi att visa hur datorer som många avfärdar som skräp fortfarande kan få nytt liv – med lite hjälp från Linux. Den här gången har vi satt tänderna i en Mac Mini från 2012, utrustad med en Intel® Core™ i5-3210M, 8 GB RAM och en nyinstallerad 1 TB SSD.
Den här generationens Mac Mini levereras i det klassiska lilla ”lunchlåde”-formatet, utan optisk enhet. Apple har sedan länge släppt supporten för den här modellen, och även om den fortfarande klarar av att köra Windows 10, når det operativsystemet slutet på sin livscykel redan i oktober 2025.
Men med Ubuntu 24.04 LTS installerat är det en helt annan historia.
Streaming och vardagsbruk – Inga problem
Vårt första test var att se hur maskinen klarar av streaming, och resultatet imponerade. Att strömma SVT Play eller YouTube fungerar utan problem – perfekt om du vill använda Mac Minin som en smidig TV-dator eller mediespelare.
Tack vare den snabba SSD:n och de 8 GB RAM-minnet känns systemet responsivt även vid vanlig surfning och kontorsbruk.
Komplett dator till fyndpris
Mac Mini är känd för sin kompakta design, vilket gör den idealisk som en diskret surfdator. Om du dessutom hittar en begagnad skärm på loppis eller i en second hand-butik, och kompletterar med mus och tangentbord, har du en fullt fungerande dator för vardagssysslor – till en bråkdel av kostnaden för en ny maskin.
Sammanfattning: En 13 år gammal Mac Mini kanske inte längre får kärlek från Apple, men med Linux under huven lever den vidare – som en utmärkt budgetdator för surf, streaming och lättare kontorsarbete.
Den moderna och lättanvända kodredigeraren Notepad Next, som är ett fritt och plattformsoberoende alternativ inspirerat av klassiska Notepad++, har nu nått version 0.12. Den nya versionen bjuder på flera efterlängtade förbättringar.
Främst märks möjligheten att själv anpassa verktygsraden, vilket gör det enkelt för användare att utforma gränssnittet efter sina egna behov och arbetsflöden.
Tangentbordsgenvägar har också blivit mer flexibla – nu kan du koppla flera olika genvägar till samma funktion, något som särskilt uppskattas av avancerade användare.
Sökfunktionen har dessutom fått ett rejält lyft. Sökresultat markeras nu tydligare, vilket gör det smidigare att hitta rätt i stora text- eller kodfiler. På samma tema kan specifika ord eller symboler nu markeras med olika färger direkt i dokumentet, vilket förbättrar överblicken vid kodgranskning eller textanalys.
För Linux-användare har programmet fått förbättrad integration med skrivbordsmiljöerna tack vare en uppdaterad NotepadNext.desktop-fil, vilket bland annat innebär smidigare start och bättre menyhantering.
Under huven har Notepad Next 0.12 även uppdaterats med de senaste versionerna av komponentbiblioteken Lexilla och Scintilla, som hanterar syntaxfärgning och kodmarkering. Utvecklarna har dessutom åtgärdat en potentiell säkerhetsbrist kopplad till Lua-funktioner.
Notepad Next 0.12 finns tillgänglig för nedladdning som Flatpak via Flathub eller som AppImage för dig som föredrar ett portabelt alternativ.
Fakta om Notepad Next 0.12
Vad är det?
Notepad Next är en modern, plattformsoberoende och öppen källkodsbaserad text- och kodredigerare, inspirerad av det populära programmet Notepad++. Det är ett smidigt alternativ för dig som behöver en kraftfull men lättviktig editor på Windows, Linux eller macOS.
Historia:
Notepad Next började utvecklas som ett frihetsvänligt och plattformsoberoende alternativ till Notepad++, som traditionellt enbart funnits för Windows. Projektet är skrivet i C++ med hjälp av ramverket Qt, vilket ger en snabb och resurssnål applikation med ett bekant och användarvänligt gränssnitt.
Nyheter i version 0.12:
Anpassningsbar verktygsrad – skapa din egen layout
Stöd för flera anpassade tangentbordsgenvägar per funktion
Tydligare markering av sökresultat
Möjlighet att färgmarkera specifika ord eller symboler i dokumentet
Bättre Linux-integration med uppdaterad .desktop-fil
Uppdaterade kodbibliotek: Lexilla & Scintilla
Åtgärdad säkerhetsbrist relaterad till Lua-funktioner
Vad kan den användas till?
Programmering och kodredigering
Textbearbetning
Filsökning och analys i stora dokument
Lättviktig editor för Linux, Windows och macOS
Ladda ner:
Finns som Flatpak via Flathub eller som AppImage från projektets GitHub-sida.
Atari Jaguar kallades 64-bitars men hade mest 32- och 16-bitars komponenter. Bara delar av grafikprocessorn använde 64 bitar. Hela systemet var en blandning och marknadsföringen överdrev kraftigt.
För dig som kör Arch Linux och använder Wine för att köra Windows-program finns det nu en viktig förändring att känna till. Arch-utvecklaren Peter Jung meddelar att Wine-paketen, både wine och wine-staging, nu byggs som en så kallad ”ren WoW64-version”.
Det innebär att Wine inte längre är beroende av det separata multilib-förrådet för att köra 32-bitars Windows-program. Istället innehåller själva Wine-paketet allt som behövs.
Varför görs den här förändringen?
Bakgrunden är att Wine-projektet internationellt (upstream) går mot ett mer enhetligt sätt att hantera 32-bitarsstöd i sina 64-bitarsversioner. Arch Linux hänger med i den utvecklingen, vilket i praktiken gör paketen enklare att bygga, underhålla och installera.
Det gör också beroendekedjan – alltså alla andra paket som Wine kräver – mindre rörig.
Vad är egentligen WoW64?
På Windows kallas tekniken som låter 32-bitarsprogram köra på 64-bitars Windows för WoW64 (Windows 32-bit on Windows 64-bit). Wine har en motsvarande lösning som härmar detta, med särskilda bibliotek och filer som ser till att gamla 32-bitarsprogram fungerar även på moderna Linuxsystem.
Vad betyder detta för dig som användare?
För de flesta kommer det mesta fortsätta fungera som vanligt, men det finns två viktiga saker att känna till:
Om du kör 32-bitars Windows-program som använder OpenGL för grafik kan du märka en liten försämring i prestandan.
Dina gamla 32-bitars Wine-prefix (de virtuella miljöer där Windows-program installeras) kommer inte längre att fungera korrekt. Du behöver skapa nya.
Så här gör du:
Om dina 32-bitarsprogram börjar krångla efter uppdateringen är lösningen enkel – skapa ett nytt Wine-prefix och installera om programmen där. Då fungerar de i den nya, mer integrerade WoW64-miljön.
Sammanfattning:
Arch Linux fortsätter att vara i framkant när det gäller att hänga med i de senaste förändringarna inom öppen källkod. Den här övergången till ett renodlat WoW64-bygge av Wine gör paketen smidigare och minskar beroendet av externa förråd.
För dig som användare innebär det i slutändan ett enklare system – men du kan behöva göra en liten engångsinsats och återskapa dina Wine-miljöer.
Wine är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra Windows-program direkt i Linux och andra Unix-liknande system. Projektet startade 1993 och har sedan dess utvecklats till ett av de mest använda sätten att köra Windows-applikationer på Linux utan att behöva en virtuell maskin.
Arch Linux är en minimalistisk och rullande Linux-distribution som lanserades 2002. Den är känd för att ge användaren full kontroll och alltid erbjuda de senaste stabila versionerna av programvara.
Arch Linux har länge erbjudit Wine via sitt multilib-förråd, men sedan 2024 har Arch gått över till ett rent WoW64-bygge av Wine. Det förenklar installationen och gör det möjligt att köra 32-bitars Windows-program utan beroende av separata 32-bitarsbibliotek från multilib.
Säkerhetsanalytiker från SecurityScorecards STRIKE-team har avslöjat ett avancerat nätverk av hackade enheter i hem och småföretag, som de kallar LapDogs. Nätverket utnyttjas av aktörer med koppling till Kina och bygger på en taktik som kallas Operational Relay Box (ORB), där vanliga prylar används för att dölja skadlig aktivitet.
Till skillnad från traditionella botnät, som ofta är stökiga och lättare att upptäcka, är ORB-nätverk betydligt mer diskreta. Här återanvänds saker som routrar, IP-kameror och äldre smarta prylar för att obemärkt ta sig in i nätverk, samla in information eller skicka trafik vidare utan att dra till sig uppmärksamhet. Det som sticker ut i just LapDogs-kampanjen är fokuset på Linux-baserad utrustning för hem och små kontor, framför allt i USA, Japan, Sydkorea, Taiwan och Hongkong.
Kärnan i attackerna är en specialdesignad bakdörr kallad ShortLeash, som ger hackarna full tillgång till enheterna och ser till att skadlig kod ligger kvar även efter omstarter. Som en del av attacken sätter ShortLeash upp en falsk webbserver (Nginx) och skapar ett förfalskat TLS-certifikat som ser ut att komma från Los Angeles-polisen (LAPD). Just det certifikatet blev en viktig ledtråd för forskarna, som med hjälp av det lyckades spåra över tusen infekterade enheter världen över.
Systematiska attacker i liten skala
Forskarna kunde se att attackerna inte sker slumpmässigt, utan i välplanerade omgångar. Vid vissa tillfällen drabbades bara ett land åt gången, andra gånger attackerades flera regioner samtidigt. En gemensam nämnare var dock att samma portnummer användes i samtliga infekterade enheter, vilket hjälpte säkerhetsanalytiker att se sambanden mellan olika attacker.
I vissa fall kunde samma förfalskade certifikat kopplas till två olika IP-adresser, vilket troligen beror på att vissa enheter har flera nätverksgränssnitt eller används för flera ändamål. Det visar på hur noggrant angriparna styr sina operationer.
Därför riktar de in sig på hem- och kontorsutrustning
Anledningen till att LapDogs fokuserar på SOHO-enheter är enkel: de är lätta att ta över. Gamla routrar och annan utrustning med föråldrad eller osäker programvara är vanligt förekommande. I den här kampanjen utgjorde produkter från Ruckus Wireless hela 55 % av de infekterade enheterna. Även Buffalo AirStation-routrar var ett populärt mål, särskilt i Japan.
Många av de här enheterna använder små, resurssnåla webbservrar som mini_httpd, eller har äldre fjärradministrationsverktyg förinstallerade, ofta med standardlösenord och utan ordentlig säkerhet. En del kör till och med programvara från tidigt 2000-tal, och flera har fjärranslutningstjänster som OpenSSH eller DropBear SSH öppet exponerade. Eftersom den här typen av utrustning sällan ingår i säkerhetsgranskningar och ofta glöms bort i uppdateringsrutiner, blir de enkla måltavlor.
Ryan Sherstobitoff från SecurityScorecard menar att särskilt branscher som fastigheter och media, där det är vanligt med tredjepartsleverantörer som driftar nätverksutrustning, måste bli mer proaktiva i sitt säkerhetsarbete.
”Nya enheter borde alltid levereras med säkra inställningar från start, inbyggd möjlighet till övervakning och ett tydligt stöd för säkerhetsuppdateringar,” säger han. ”Gammal utrustning som Ruckus och Buffalo-routrar, som gång på gång komprometterades i den här kampanjen, borde helt enkelt bytas ut.”
Han lyfter också vikten av att ställa högre krav på leverantörer:
”Krav på regelbunden scanning efter osäkra tjänster som mini_httpd eller DropBear SSH och centraliserad övervakning borde vara en självklar del i avtal med leverantörer,” fortsätter han. ”Dessutom måste nätverken delas upp så att den här typen av enklare enheter inte kan påverka kritiska system.”
Sherstobitoff tycker även att det borde ställas tydligare krav i avtal med IT-tjänsteleverantörer om att de ska informera kunden om enheter under deras ansvar skulle bli hackade.
Koppling till Kina – men ingen direkt aktör pekas ut
STRIKE-teamet nämner inte någon specifik hackergrupp vid namn, men det finns flera tecken som tyder på kopplingar till Kina. Bland annat har forskarna hittat mandarin i källkoden, ser att attackerna riktas mot regioner där kinesiska intressen tidigare varit inblandade och att metoderna påminner om tidigare kända spionagekampanjer från Kina.
Säkerhetsföretaget Cisco Talos har tidigare pekat ut gruppen UAT-5918, som tros ha använt LapDogs-infrastruktur i attacker mot samhällskritisk infrastruktur i Taiwan. Det är dock oklart om UAT-5918 faktiskt ligger bakom LapDogs eller bara utnyttjar nätverket.
Oavsett vilket pekar allt på att det handlar om en välorganiserad och långsiktig operation.
Vad bör företag och säkerhetsansvariga göra?
”Eftersom LapDogs är så svårupptäckt och riktar in sig på just den typ av utrustning som ofta faller utanför vanliga säkerhetssystem, behöver säkerhetschefer ställa högre krav på sina leverantörer och driftcenter,” säger Sherstobitoff.
Han rekommenderar särskilt följande åtgärder:
Inför passiv inspektion av TLS-certifikat och JARM-fingeravtryck för att upptäcka förfalskade certifikat, som de som utger sig för att komma från LAPD.
Granska nätverkstrafik (NetFlow) och DNS-loggar efter misstänkt trafik till exempelvis northumbra[.]com, en domän kopplad till C2-servrar.
Larma om ovanliga portar som 42532 används på nätverksnära eller oövervakade enheter.
Upprätta baslinjer för normalt beteende hos enheter i nätverkets ytterkant och leta efter oväntade webbtjänster eller falska Nginx-skyltar, vilket kan tyda på att ShortLeash är installerad.
LapDogs är ett avancerat nätverk av infekterade nätverksenheter för hem och småföretag (så kallade SOHO-enheter) som används i cyberattacker. Fenomenet avslöjades av SecurityScorecards STRIKE-team och utnyttjas för att dölja skadlig aktivitet, bland annat spionage.
Typ av hot: Nätverk av komprometterade SOHO-enheter (Operational Relay Box-nätverk).
Hur det fungerar: Infekterade enheter får en bakdörr kallad ShortLeash, som ger full åtkomst och sätter upp en falsk webbserver med förfalskat LAPD-certifikat.
Målgrupp: Framför allt äldre routrar och smarta enheter som kör Linux, särskilt i USA, Japan, Sydkorea, Taiwan och Hongkong.
Utsatta varumärken: Ruckus Wireless, Buffalo AirStation, samt andra märken som D-Link, TP-Link, Netgear, Linksys, Ubiquiti och Zyxel.
Koppling: Indirekta bevis tyder på koppling till kinesiska hackergrupper.
Rekommendation: Byt ut gamla enheter, uppdatera firmware, stäng av osäkra tjänster och övervaka nätverkstrafik för ovanliga certifikat eller misstänkt aktivitet.
Äntligen kan man lösa konflikter med klass – spela DOOM på din Raspberry Pi med DietPi 9.14.
DietPi, en minimalistisk Linux-distribution baserad på Debian, har släppt version 9.14. DietPi är anpassad för enkortsdatorer (SBC) och serversystem, med möjlighet att installera skrivbordsmiljöer vid behov.
Nyheter i DietPi 9.14
Stöd för följande nya enheter har lagts till:
Orange Pi 5 Ultra Utrustad med DDR5 RAM, WiFi 6E, 2.5 Gbit Ethernet, eMMC-lagring och stöd för NVMe SSD i 2280-format. Enheten har även en HDMI-ingång som är avstängd som standard. Den kan aktiveras genom att lägga till raden overlays=hdmirx i filen /boot/dietpiEnv.txt.
Orange Pi 5 Compute Module Modul med RK3588S-processor, 2 till 16 GB DDR4 RAM och 32 till 256 MB eMMC-lagring. Funktionaliteten beror på vilken basplatta som används. Den är testad med Tablet Base Board.
Ny programvara
GZDoom Ett källkodsbaserat port av DOOM-motorn med stöd för OpenGL och Vulkan. Programmet är känt för sina moddningsmöjligheter och finns nu tillgängligt i DietPi:s programvaruval.
Förbättringar
NanoPi R4S, R5S, R6S, R6C Ethernet-adaptrar får statiska MAC-adresser. För R4S och R5S används nu standard LED-styrning via drivrutinen. Detta innebär att lysdioder endast visar kabelanslutning, inte nätverksaktivitet.
Orange Pi Zero 2W Udev-regler har lagts till för att aktivera Ethernet-lysdioderna på det officiella expansionskortet.
SOQuartz Enhetsträdsfiler för Blade och Model A basplattor inkluderas nu. För rätt funktion måste /boot/extlinux/extlinux.conf justeras manuellt.
Odroid HC4 Har fått eget hårdvaru-ID och egna avbildningar, vilket löser tidigare problem med USB-portar och bootloader som orsakades av delat firmware med Odroid C4.
ARM SBC Nya avbildningar använder råa initramfs-avbildningar istället för äldre uInitrd-format. Även hantering av enhetsträds-överlagringar har förbättrats. WiFi-drivrutiner för Rockchip, Allwinner och Amlogic har synkroniserats. För vissa Realtek-adaptrar, exempelvis RTL8814AU, kan problem kvarstå efter kärnuppgradering.
Buggfixar
Allwinner H3 Löser bootproblem på äldre system med Linux 6.12.
Raspberry Pi Löser problem där hårdvaruaccelererade video-codecs inte aktiverades korrekt via dietpi-config.
ROCK64 Löser bootproblem vid gamla U-Boot-versioner på SPI-lagring.
DietPi-Backup Löser problem med sökvägar som innehåller blanksteg eller specialtecken.
X11 Löser problem där X11-konfiguration installerades utan att själva X11 installerades.
Home Assistant Löser problem vid ominstallation när Python-versionen uppdaterats.
Chromium (ARM) Löser problem där hårdvaruacceleration varit avstängd.
Deluge Löser inkompatibilitet med Python 3.11 i Debian Bookworm.
Utöver detta har diverse prestanda- och stabilitetsförbättringar samt stavfelsrättningar genomförts.
Att hålla lede fi borta med IPFire är en bra lösning.
Den populära brandväggslösningen IPFire har släppt version 2.29 Core Update 195 – en uppdatering som många nätverksadministratörer har sett fram emot. Den stora nyheten är fullt inbyggt stöd för den moderna och snabba VPN-lösningen WireGuard, men uppdateringen innehåller också en rad andra säkerhetsförbättringar och systemoptimeringar.
Efterlängtad WireGuard-stöd i IPFire
WireGuard har länge varit ett hett önskemål bland användare av IPFire, och nu är det äntligen här – integrerat direkt i det grafiska webbgränssnittet. Detta gör det både enkelt och snabbt att sätta upp säkra VPN-förbindelser utan krångel.
Med den nya versionen kan du:
Skapa både nät-till-nät-anslutningar och fjärranslutningar för mobila eller bärbara enheter (road-warrior-lösningar)
Hantera flera anslutningar (så kallade peers) med individuella inställningar för varje enhet
Exportera färdiga konfigurationer eller QR-koder för smidig installation på mobiler och surfplattor – perfekt för den som vill slippa manuellt klistra in långa nycklar
Importera WireGuard-profiler från andra system, vilket förenklar samverkan mellan olika leverantörer eller lösningar
Filtrera och övervaka VPN-trafik med hjälp av IPFires inbyggda Intrångsskydd (IPS) och anslutningsloggning
En stor fördel är att WireGuard kan köras sida vid sida med befintliga VPN-lösningar som IPsec och OpenVPN, vilket gör det enkelt att införa WireGuard gradvis, utan driftstörningar.
Fler förbättringar och ökad säkerhet
Förutom WireGuard-integrationen innehåller Core Update 195 flera tekniska förbättringar som stärker systemet:
Föråldrade blocklistor från 3CoreSec har tagits bort
Nedladdningssystemet för IP-blocklistor och IPS-regler har skrivits om för bättre prestanda och underhållbarhet
Lösenord i proxy-tjänstens användardatabas lagras nu säkrare med bcrypt-hashning
Gränssnittet för pakethanteraren Pakfire har fått en uppfräschning för ökad användarvänlighet
SMART-övervakning av hårddiskar uppdateras nu automatiskt
Uppgraderade program och komponenter
Uppdateringen innehåller dessutom nya versioner av viktiga systempaket, vilket ger bättre prestanda och högre säkerhet:
OpenSSL 3.5 för starkare och modernare kryptering
Unbound 1.23 för effektiv DNS-resolver
OpenSSH 10.0.p1 som senaste version för säkra fjärranslutningar
Flera tillägg har också uppdaterats, bland annat:
Alsa 1.2.14 för ljudhantering
Monit 5.35.2 för övervakningslösningar
Nano 8.4 som enkel textredigerare
Shark 4.4.6 för nätverksanalys
Tillgänglighet
IPFire 2.29 Core Update 195 finns nu tillgänglig för nedladdning via IPFires officiella webbplats. Den kan installeras på både:
Standard-PC eller server (x86_64)
ARM-baserad hårdvara (aarch64)
Befintliga IPFire-installationer kan enkelt uppgraderas via det webbaserade administrationsgränssnittet.
Fakta om IPFire
Vad är det: Gratis och öppen källkods-baserad brandvägg och routerlösning
Utvecklas av: IPFire Project – ett globalt community lett av Michael Tremer
Lanseringsår: Första versionen släpptes 2005
Plattform: Bygger på Linux, designad för att köras på dedikerad hårdvara
Licens: Öppen källkod (GPL)
Bakgrund
IPFire skapades som en vidareutveckling av det tidigare brandväggsprojektet IPCop, med målet att erbjuda ett mer modernt, säkert och flexibelt system för att skydda nätverk. Projektet leds av Michael Tremer och ett aktivt utvecklarteam och community världen över.
Funktioner
Brandvägg, router och VPN-lösning i ett
Stöd för OpenVPN, IPsec och nu även WireGuard
Inbyggt Intrångsskydd (IPS)
Pakethanteraren Pakfire för enkel tilläggsinstallation
Webbaserat och lättanvänt administrationsgränssnitt
Typiska användningsområden
Nätverksskydd i hem och småföretag
Brandvägg och VPN-lösning för organisationer
Separata router/firewall-enheter för ökad säkerhet
Mozilla har släppt Firefox 140, den senaste uppdateringen av sin populära och öppna webbläsare. Versionen bjuder på flera efterlängtade förbättringar – både för vanliga användare och för utvecklare – med särskilt fokus på prestanda, integritet och ett renare gränssnitt.
Avlasta flikar och spara resurser
En av de mest praktiska nyheterna är möjligheten att manuellt avlasta flikar. Genom att högerklicka på en eller flera öppna flikar kan du nu välja alternativet Avlasta flik, vilket frigör både minne och processorkraft. Din plats på webbsidorna bevaras, och flikarna kan enkelt aktiveras igen vid behov. Det här är särskilt användbart för den som har många flikar öppna samtidigt.
Förbättringar för vertikalt flikläge
Firefox erbjuder sedan tidigare stöd för vertikal flikvisning, och i version 140 har detta förbättrats ytterligare. Det går nu att justera bredden på sektionen för fastnålade flikar genom att enkelt dra i avdelaren. På så vis kan du själv välja hur mycket utrymme de mest använda flikarna ska ta.
Renare gränssnitt och flexiblare sökfunktion
För den som vill ha ett avskalat utseende går det nu att ta bort knappen för Tillägg från verktygsfältet. Tilläggsmenyn är fortfarande åtkomlig via huvudmenyn, men verktygsfältet hålls rent och prydligt.
Dessutom har hanteringen av sökmotorer förbättrats. Du kan nu enkelt lägga till egna sökmotorer genom att högerklicka i ett sökfält på en webbplats eller genom att själv skriva in sök-URL:en direkt i inställningarna.
Stärkt integritet och säkerhet
Integritetsfunktionerna i Firefox 140 har också fått en rejäl uppgradering:
På Firefox för Android kan privata flikar nu skyddas med fingeravtryck eller annan enhetsautentisering.
Service Workers fungerar numera även i Privat läge, vilket ger bättre stöd för webbplatser som kräver bakgrundsprocesser, utan att tumma på säkerheten.
Smartare helsidöversättning
Översättningsfunktionen för hela webbsidor har blivit effektivare. Istället för att översätta allt innehåll direkt, fokuserar Firefox nu på texten som syns på skärmen. Övrigt innehåll översätts först när du scrollar, vilket sparar resurser och gör översättningen snabbare.
Utvecklarvänliga förbättringar
Version 140 innehåller flera tekniska nyheter för utvecklare:
Stöd för aria-keyshortcuts på Linux, macOS och Windows, vilket förbättrar tillgängligheten.
Ett nytt Custom Highlight API gör det möjligt att visuellt markera och styla specifika textavsnitt.
HTML-attribut hanterar nu tecknen < och > säkrare, vilket minskar risken för så kallade mXSS-attacker.
Stöd för CookieStore API förenklar asynkron hantering av cookies.
En ny händelse för pekdon, pointerrawupdate, ger exakt och snabb spårning av exempelvis musrörelser eller pekskärmstryck.
Pocket-integrationen försvinner
I och med att tjänsten Pocket har lagts ner har ikonen i verktygsfältet samt innehållet på ny flik-sidan tagits bort i Firefox 140.
Tillgänglig nu
Firefox 140 kan laddas ner direkt från Mozillas officiella servrar. Uppdateringen rullas även ut stegvis till befintliga användare.
Ursprung: Bygger vidare på Netscapes arv och Mozilla-projektet
Drivs av: Mozilla Foundation (ideell stiftelse)
Utveckling: Mozilla Corporation (helägt dotterbolag)
Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
Bakgrund
Firefox har sitt ursprung i Netscape Navigator, pionjären bland webbläsare på 90-talet. När Netscape förlorade kampen mot Internet Explorer startades Mozilla-projektet 1998 som ett öppet källkods-alternativ. Firefox föddes ur detta, med målet att erbjuda en snabb, säker och öppen webbläsare utan storföretagens påverkan.
Varför välja Firefox?
Helt öppen källkod
Stark integritetsprofil
Ingen koppling till reklamjättar
Utvecklas för användarnas bästa – inte för vinstmaximering
Skräppost är som äta Spam skinka , inget man vill göra.
Efter sex månaders utveckling lanseras nu Rspamd 3.12, den senaste versionen av det fria och öppna källkodsbaserade skräppostfiltret som är känt för sin effektivitet och flexibilitet vid e-posthantering. Version 3.12 innehåller en rad förbättringar inom prestanda, säkerhet och funktionalitet.
Starkare AI-filter med GPT och Ollama
En av de största nyheterna är en förbättrad GPT-modul, som nu stödjer Ollama och erbjuder förbättrad loggning av token-användning för OpenAI-kompatibla API:er. Det ger mer kraftfull och flexibel AI-baserad filtrering, vilket underlättar för att upptäcka och blockera skräppost och bedrägliga mejl.
Prestandalyft med förbättrad fuzzy-lagring och CDB-kartor
Prestandan har förbättrats genom att läs- och skrivservrar för fuzzy-lagring separerats, vilket leder till ökad effektivitet. Dessutom stöder Rspamd nu CDB-kartor som externa kartor, vilket ger administratörer bättre möjligheter att hantera stora dataset med hög prestanda och skalbarhet.
Stöd för HEIC-bilder och avancerad hotanalys
Med version 3.12 kan Rspamd nu känna igen och analysera HEIC-bilder, ett bildformat som ofta används i moderna mobiltelefoner. Detta stärker bildanalysen vid skräppostbedömning.
Ytterligare en nyhet är Contextal-integrationen, som ger avancerad hotdetektering genom sofistikerad analys, vilket höjer säkerheten mot skadliga mejl.
Förbättrat webbgränssnitt
Webbgränssnittet (WebUI) har blivit mer användarvänligt med bland annat:
Möjlighet att ladda upp filer i Test Selectors
Smidigare hantering av fuzzy-hashar
Tydligare översikt över inlästa och avlastade kartor
Säkerhetsförbättringar i fokus
Säkerheten i Rspamd har förstärkts på flera plan:
Makron och filvariabler i lua-ucl-parsern är nu inaktiverade som standard, vilket täpper till tidigare sårbarheter.
Förbättrad inmatningsvalidering, bättre felhantering och säkrare konfigurationsparsning gör systemet mer motståndskraftigt mot attacker.
Farliga bilagor, såsom .library-ms och .search-ms, hanteras nu som potentiellt skadliga med striktare säkerhetsregler.
Tekniska förbättringar under huven
Redis-integrationen har optimerats med bättre script-hantering och cachemekanismer, vilket underlättar drift och förbättrar prestanda. Dessutom har proxyn förbättrats med bland annat:
Stöd för HTTPS-anslutningar
Förbättrat Keep-Alive
Extra konfigurationsmöjligheter för HTTP-rubriker
Övriga nyheter i korthet
Nytt Bayes-gränssnitt: /bayes/classifiers för enklare hantering av Bayes-klassificering
Förbättrad schemaläggning: Bättre logik för schemaläggning av kontroller
AEAD-tester: Omfattande tester för AEAD-kryptering
Kartor: Eliminering av kartlåsning ger högre prestanda och minskad risk för deadlocks
Proxyrubriker: Buggfixar som eliminerar dubblering av rubriker
Milter-logik: Renare utdata genom förbättrad hantering av loggtaggar
Säker bilagahantering: Skärpt säkerhet för Windows-specifika bilagor
Förbättrad loggning: Tydligare och mer konsekvent loggning av cache och utgångsdatum
Sammanfattning
Rspamd 3.12 markerar ett stort steg framåt för e-postsäkerhet och skräpposthantering. Med kraftfullare AI-stöd, högre prestanda, förbättrad bildanalys och starkare skydd mot säkerhetshot är detta en viktig uppdatering för alla som vill ha ett effektivt och pålitligt skräppostfilter.
Typ: Fritt och öppen källkodsbaserat skräppostfilter för e-postservrar
Första versionen: 2011
Skapare: Vsevolod Stakhov
Utvecklas av: En aktiv grupp frivilliga och säkerhetsexperter, under ledning av Stakhov
Licens: BSD-licens
Populäritet: Rspamd är ett av de mest använda avancerade spamfiltren inom öppen källkod. Det används globalt av företag, e-posttjänster och privatpersoner som vill ha ett kraftfullt och flexibelt spamfilter som alternativ till kommersiella lösningar som SpamAssassin.
Styrkor: Hög prestanda, modulbaserad design, stöd för AI/ML-filter, avancerade regler, integrering med Postfix, Exim och andra e-postlösningar.
En ny version av det Linux-baserade mobiloperativsystemet postmarketOS har släppts. Med version 25.06 tar systemet ett rejält kliv framåt med stöd för fler enheter, nya funktioner och uppdaterad programvara.
Baserat på Alpine Linux 3.22, riktar sig postmarketOS till dig som vill köra ett fullt Linux-system på din mobil eller surfplatta – med öppen källkod, lång livslängd och valfrihet i fokus.
En av de största nyheterna i version 25.06 är att systemet nu kan använda systemd som init-system, vilket öppnar upp för bättre kompatibilitet med klassiska Linux-program och verktyg.
Nya användargränssnitt och förenklad installation Flera moderna grafiska gränssnitt stöds i den här versionen, bland annat:
GNOME 48
KDE Plasma Mobile 6.3.5
Phosh 0.47.0
Sxmo 1.17.1
Dessutom introduceras ett nytt installationsprogram som gör det betydligt enklare att installera postmarketOS direkt från en dator.
Fler mobiler och surfplattor får stöd Bland de nya enheter som nu fungerar med postmarketOS 25.06 finns:
Google Pixel 3A XL
Motorola Moto G5 Plus
Xiaomi Redmi 7
Xiaomi Mi 9T / Redmi K20
Xiaomi POCO X3 NFC
Xiaomi Mi Pad 5 Pro
Utvecklingen fortsätter för äldre enheter Förutom nytt enhetsstöd finns även förbättringar för äldre modeller. Bland annat har kamerastöd lagts till för:
OnePlus 6
Motorola Moto E5 Plus
Motorola Moto G5s
Xiaomi Redmi 3S
Xiaomi Redmi 4 Standard
Xiaomi Redmi 4A
Även ljud- och laddningsstöd har förbättrats för enheter med MSM89x7-hårdvara.
Övriga nyheter i korthet:
Mozilla Thunderbird kan nu anpassas för mobiler med hjälp av mobile-config-thunderbird.
Firefox får bättre webbkompatibilitet genom per-webbplats användaragent-spoofing som tvingar fram mobilanpassade webbsidor.
Nya bakgrundsbilder har lagts till.
Enhetsportar som bygger på så kallade nedströmskärnor delas nu in i en egen kategori för att förenkla utvecklingen.
Viktigt för utvecklare och avancerade användare: Endast enheter i kategorierna community och testing får officiella binärpaket i version 25.06. Dessa portar ligger nära Linux mainline och är mest stabila. Portar som bygger på äldre, tillverkarspecifika kärnor hamnar i kategorin downstream och får inga färdiga paket i nuläget. Behövs stöd för sådana portar i version 25.06, uppmanas utvecklare att skicka in en merge request som backportar aktuell kod från utvecklingsgrenen edge.
Mer information hittar du på projektets officiella webbsida, där du även kan ladda ner postmarketOS 25.06 för just din enhet. Kör du redan postmarketOS 24.12? Kolla in den officiella wikin för instruktioner om hur du uppgraderar.
postmarketOS är ett Linux-baserat operativsystem utvecklat specifikt för smartphones och surfplattor. Målet är att ge gamla och nya mobila enheter ett nytt liv med fri programvara och långsiktigt stöd, i motsats till de korta uppdateringscykler som är vanliga med Android och iOS.
Bakgrund:
Projektet startade 2017 och bygger på den minimalistiska och säkerhetsfokuserade Linux-distributionen Alpine Linux. Genom att använda mainline-Linux och öppna drivrutiner där det är möjligt, strävar postmarketOS efter stabilitet och bättre kontroll för användaren.
Stödda enheter:
Systemet fungerar på ett växande antal smartphones, surfplattor och även vissa äldre mobiltelefoner. Stödet varierar beroende på enhet, men projektet inkluderar både moderna telefoner och äldre modeller som inte längre får officiella uppdateringar från tillverkaren.
Vad klarar postmarketOS av idag?
Komplett Linux-miljö med pakethanterare och terminal
Val mellan flera användargränssnitt som GNOME, Plasma Mobile, Phosh och Sxmo
Stöd för samtal, SMS, kamera, Wi-Fi och andra basfunktioner på utvalda enheter
Möjlighet att använda mobilen som dator med mus och tangentbord (på vissa enheter)
postmarketOS är ett alternativ för teknikentusiaster, utvecklare och användare som vill ha kontroll över sin mobila enhet och ett system utan beroende av Google eller Apple.
En ny stor version av det fria och plattformsoberoende bildredigeringsprogrammet GIMP är på gång. Idag presenterade GIMP-projektet utvecklingsversionen GIMP 3.1.2, som är ett första smakprov inför lanseringen av GIMP 3.2 – en uppdatering fylld med efterlängtade nyheter.
Bland de största nyheterna märks ett nytt målarläge kallat ”Overwrite” (överskrivning), där penseldragen direkt ersätter befintliga pixlar i bilden. Det blir också möjligt att anpassa temafärger för penslar, teckensnitt och paletter, och textverktyget får en ny inställning för att styra riktningen på textkonturer.
GIMP 3.2 kommer dessutom automatiskt anpassa sig till operativsystemets tema i både Linux och Windows.
Förbättrat filstöd och bredare kompatibilitet
Programmet får breddat stöd för flera bildformat och verktyg som är populära bland grafiker. Bland annat:
Stöd för Photoshop-mönster, samt möjlighet att använda förinställningar från Photoshops Kurvor- och Nivåer-filter direkt i GIMP:s motsvarande filter.
Stöd för export av Photoshop Large format (PSB)-filer.
Möjlighet att importera APNG-animationer, multilager-bilder i OpenEXR-format, samt import och export av JPEG 2000-bilder.
Stöd för att hantera texturer och bilder från Sony Playstation 1 i det klassiska TIM-formatet.
Stöd för export av palettfiler i .kpl-format för kompatibilitet med Krita.
Möjlighet att använda ART (AnotherRawTherapee) som inläsare för Camera Raw-filer.
För den som gillar retroformat kommer även stöd för Nokias historiska svartvita Over-the-Air Bitmap-format och den ovanliga Jeff’s Image Format (.jif). Dessutom tillkommer stöd för att importera stillbilder i AVCI (Advanced Video Coding)-format.
Smartare verktyg och bättre arbetsflöde
GIMP 3.2 fokuserar också på förbättrad användarupplevelse och smartare verktyg:
Förbättrat stöd för icke-destruktivt arbete.
Den uppdaterade CMYK-färgväljaren kan nu räkna ut och visa den totala bläckmängden för en vald färg – praktiskt vid tryckproduktion.
En ny API-funktion gör det möjligt att skapa GimpCoordinates-widgets i automatiskt genererade dialogrutor.
Dessutom:
Palettpanelen kan automatiskt markera nästa färgruta när du raderar en.
Funktionen ”Lås pixlar” skapar nu ett ångra-steg i historiken.
Förbättrad algoritm för förgrundsval.
Ny kryssruta för att enklare sammanfoga filtereffekter.
GIMP 3.2 ser alltså ut att bli en efterlängtad uppgradering med både fler format, bättre kompatibilitet med Photoshop och smidigare arbetsflöden – samtidigt som programmet fortsätter vara helt gratis och öppen källkod.
Historia: GIMP (GNU Image Manipulation Program) startade 1995 som ett studentprojekt vid University of California, Berkeley. Sedan dess har det utvecklats till ett av de mest kraftfulla fria bildredigeringsprogrammen, med tusentals utvecklare och användare världen över. Programmet är fri programvara och licensieras under GNU General Public License (GPL).
Stödda plattformar: GIMP finns tillgängligt för de flesta större operativsystem, inklusive:
Linux
Windows
macOS
Vad GIMP klarar av idag:
Avancerad bildredigering med lager, masker och blandningslägen
Fotojusteringar och retuschering
Text- och grafisk design
Skapande av digital konst och illustrationer
Stöd för ett brett urval av bildformat, inklusive PSD, PSB, JPEG 2000, OpenEXR, GIF, PNG och TIFF
Möjlighet att utöka funktionaliteten med skript och tillägg
GIMP är ett kraftfullt gratisalternativ till kommersiella bildredigeringsprogram och används av både hobbyanvändare, fotografer och professionella designers världen över.
Delstaten Schleswig-Holstein i norra Tyskland har beslutat att helt sluta använda Microsofts programvara inom offentlig sektor. Inom tre månader ska anställda inom förvaltningen, rättsväsendet och polisen ha lämnat verktyg som Teams, Word, Excel och Outlook bakom sig. Istället införs program baserade på öppen källkod – ett steg som markerar en tydlig vilja att själva ta kontroll över sin digitala infrastruktur.
Vad byts ut?
LibreOffice ersätter Microsofts kontorspaket, särskilt Word och Excel
Open-Xchange tar över efter Outlook för e-post och kalender
Linux är tänkt att på sikt ersätta Windows som operativsystem
Men det handlar inte bara om byte av verktyg – utan om vem som styr infrastrukturen. Genom att använda öppen källkod minskar beroendet av amerikanska teknikjättar, vilket blivit en politiskt känslig fråga.
Självbestämmande i fokus
Enligt digitaliseringsansvarige Dirk Schrödter vill delstaten ”återta kontrollen” över sin IT-drift. Han jämför det digitala beroendet av amerikanska företag med det energiberoende Europa upplevde i samband med kriget i Ukraina. Därför ses digital infrastruktur nu som en strategisk resurs, som bör vara under lokal kontroll.
Delstaten planerar även att flytta all datalagring till egna servrar inom Tyskland, för att ytterligare stärka självbestämmandet.
Ekonomiska motiv spelar också in
Licenskostnader och dyra uppdateringskrav från Microsoft har länge varit ett problem för många offentliga aktörer. Benjamin Jean från konsultfirman Inno3 menar att många myndigheter känner sig ”inlåsta” i en kostsam beroendesituation.
Med öppen källkod slipper man både licensavgifter och tvingande uppdateringar – samtidigt som man får större insyn och flexibilitet. Schleswig-Holsteins ledning tror att omställningen kommer att spara tiotals miljoner euro på sikt.
Men vad säger användarna?
Att byta ut välkända verktyg innebär alltid en utmaning. Det finns en risk för motstånd från anställda som är vana vid Microsofts gränssnitt och funktioner. Därför krävs utbildning, support och en genomtänkt övergång för att lyckas, menar François Pellegrini, IT-professor i Bordeaux.
Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.
Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.
Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.
Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt
Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.
Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.
När kommer den färdiga versionen av Debian 13?
Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto: ”Det är klart när det är klart.”
Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.
Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.
Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.
Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.
Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).
KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.
Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.
Största nyheterna i Plasma 6.3.5:
Wayland används som standard istället för X11
Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
Lägre resursanvändning och bättre batteritid
Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.
Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.
Den 21 juni, på midsommardagen , lanserades XLibre Xserver 25.0, en ny gren av det gamla Xorg-projektet. Det är Enrico Weigelt som står bakom initiativet, och målet är tydligt: att återuppliva X11 med moderna förbättringar, säkerhetsfixar och ett mer öppet utvecklingsklimat.
Varför XLibre uppstod
Bakgrunden till projektet är ett växande missnöje med hur Xorg hanteras idag. Enligt Weigelt har han och andra utvecklare under lång tid försökt bidra med viktiga uppdateringar, men stött på motstånd – framför allt från personer kopplade till IBM/Red Hat, som dominerar förvaltningen av Xorg. När hans arbete plötsligt togs bort från freedesktop.org, blev det tydligt för honom att det var dags att byta riktning.
”Om Xorg är på väg att dö får det vara så – men XLibre ska leva vidare.”
Vad som är nytt i version 25.0
Den första versionen innehåller flera års ackumulerade förbättringar och förändringar:
Xnamespace Ett nytt säkerhetsramverk som isolerar X11-klienter från olika säkerhetsdomäner (till exempel containrar), så att de inte kan interagera eller påverka varandra. Detta är en modern lösning där Xsecurity från 1996 inte längre räcker till.
Xnest portad till XCB Den gamla Xlib-beroende Xnest har nu omskrivits för att använda XCB – vilket gör kodbasen modernare, enklare att underhålla och fri från föråldrade beroenden.
Stöd för flera drivrutinsversioner samtidigt (per-ABI-kataloger) Distributörer kan nu installera olika drivrutinsversioner sida vid sida, vilket förenklar uppgraderingar och övergångar.
Kodstädning och CVE-fixar Många sårbarheter har rättats till, och gammal teknisk skuld har rensats bort.
Ett välkomnande projekt
XLibre vill göra upp med den slutna och elitistiska tradition som ofta förknippats med både XFree86 och Xorg. Weigelt uttrycker att alla är välkomna att bidra, oavsett bakgrund:
”Det spelar ingen roll om du är människa, rymdvarelse, furrie eller helt vanlig – om du vill förbättra X är du välkommen.”
XLibre är ett försök att återuppliva X11, ett system många trodde var på väg att dö ut. Istället för att fastna i gamla strukturer och företagspåverkan, siktar projektet på en ny, inkluderande riktning där alla utvecklare kan vara med. Med en rad viktiga tekniska förbättringar och ett välkomnande community vill XLibre skapa en framtid där X11 återigen är relevant.
Under WWDC 2025 presenterade Apple ett nytt initiativ som kan göra Mac-datorer betydligt mer attraktiva för utvecklare som arbetar med Linux-containrar. Bland alla stora nyheter smög företaget in lanseringen av ett nytt container-ramverk samt ett tillhörande kommandoradsverktyg som helt enkelt kallas Container. Båda är open source och skapade för att köra Linux-containrar som små, effektiva virtuella maskiner direkt i macOS.
Det nya systemet är särskilt anpassat för datorer med Apple Silicon och kommer att byggas in i kommande macOS 26, med kodnamnet Tahoe. Även om det redan idag går att köra Linux-containrar på Mac med tredjepartsverktyg som Docker, Podman eller Orbstack – och till och med köra full Linux på äldre Intel-Macar eller M1/M2-maskiner via Asahi Linux – så markerar Apples egna lösning en ny nivå av integration och prestanda.
Container-ramverket är skrivet i programmeringsspråket Swift och släppt under den fria Apache 2-licensen. Enligt Apple startar dessa containrar på under en sekund tack vare ett slimmat Linuxsystem med en minimal kärna och ett eget init-system. För att använda det krävs minst en Mac med Apple Silicon, macOS 15 och Xcode 26 beta. Containrarna är dessutom kompatibla med den öppna OCI-standarden (Open Container Initiative).
En nyckelkomponent i lösningen är vminitd, ett lättviktigt init-system också skrivet i Swift, som ansvarar för att starta processer, montera filsystem och hantera kommunikationen mellan Mac-värden och containern.
Till skillnad från vanliga containerlösningar – där flera containrar ofta delar på en enda, stor Linux-VM – skapar Apple istället en separat, slimmad virtuell maskin för varje container. Denna teknik bygger på Kata Containers, ett etablerat projekt från OpenInfra Foundation som kombinerar säkerhet med hög prestanda.
Wine-projektet, som gör det möjligt att köra Windows-program på Linux och macOS utan att behöva en virtuell maskin, har nu släppt version 10.10 – den tionde uppdateringen i den stabila 10.x-serien.
En av de största nyheterna är att Wine nu använder Mono 10.1, vilket innebär bättre kompatibilitet med program byggda i .NET. Dessutom har beroendet av OSMesa-biblioteket tagits bort, vilket förenklar installationen för vissa användare och minskar kraven på externa paket.
Utvecklare som arbetar med Windows Runtime-teknik får nu förbättrat stöd i WIDL-verktyget, som används för att generera metadatafiler – en viktig del för att köra vissa moderna Windows-program korrekt.
Lokaliseringsstödet har också uppdaterats med nyare språk- och regiondata från Unicode CLDR 47, vilket innebär att datum, tider och andra lokala format hanteras mer korrekt.
För användare som arbetar med videoredigering och uppspelning finns nu stöd för P010-videoformatet via Media Foundation, något som är relevant för innehåll med hög färgprecision och bitdjup.
Totalt har 38 buggar rättats till, vilket förbättrar kompatibiliteten för flera välkända program och spel. Några exempel på förbättringar:
Steam Big Picture-läget lider inte längre av svart skärm på grund av grafikproblem (D3D10).
F.E.A.R. och F.E.A.R. Combat kraschar inte längre med minnesfel.
StarCraft Remastered fungerar återigen efter att ha varit trasigt i version 10.5.
S.T.A.L.K.E.R. Anomaly kraschar inte längre vid laddning av sparade spel.
Wondershare Uniconverter 13 visar nu text korrekt.
Andra korrigeringar gäller bland annat Canon-skrivarprogram, AVCLabs Video Enhancer AI, Noteworthy Composer och HP:s virtuella grafkalkylator.
Mer information finns i det officiella tillkännagivandet. Källkoden för Wine 10.10 kan laddas ner från projektets sida på GitLab, och färdiga installationspaket för olika Linux-distributioner kommer att släppas inom kort.
Wine 10.10
Vad är Wine?
Wine är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra Windows-program på Linux, macOS och andra Unix-liknande system – utan att använda virtuell maskin eller emulator. Projektet startade 1993 av Bob Amstadt och Eric Youngdale och har sedan dess vuxit till ett av de mest använda verktygen för att köra Windows-program på öppna plattformar.
Senaste version: 10.10 (släppt 13 juni 2025)
Nyheter i 10.10:
Mono uppdaterat till version 10.1 – förbättrar stöd för .NET-program
Beroendet av OSMesa har tagits bort
Förbättrat stöd för Windows Runtime-metadata (via WIDL)
Uppdaterad lokalisering med Unicode CLDR 47
Stöd för P010 videoformat i Media Foundation
38 buggfixar, bl.a. för Steam, F.E.A.R., StarCraft och S.T.A.L.K.E.R.
Vad är .NET och Mono?
.NET är en plattform utvecklad av Microsoft för att skapa och köra program i Windows. Mono är en fri och öppen implementation av .NET som gör det möjligt att köra dessa program även på andra system, som Linux och macOS. Wine använder Mono för att hantera .NET-baserade applikationer.
Darktable, det fria och öppna verktyget för att hantera och redigera RAW-bilder, har nu nått version 5.2. Den nya versionen erbjuder flera funktionella nyheter för fotografer som arbetar med avancerad bildbehandling, samt stöd för ännu fler kameramodeller.
Bland de mest intressanta nyheterna märks möjligheten att visa en ögonblicksbild (snapshot) sida vid sida med den bild du arbetar med. En ny modul för att importera rastermasker har tillkommit, och exportfunktionen har förbättrats så att du nu kan exportera en eller flera bilder med flera olika förinställningar i ett enda svep.
En annan viktig ändring är att den så kallade Sigmoid-modulen nu är standardval för tonmappning vid nya installationer. Dessutom har metadatahanteringen blivit mer flexibel – du kan nu lägga till och hantera valfria taggar som stöds av exiv2. Förinställningar kan dessutom grupperas i undermenyer för bättre överblick.
Gränssnittet har fått en del förbättringar också. Till exempel har zoomreglaget ersatts med ett snurrhjul, och du kan nu använda Ctrl+klick i färgbalansmodulen (Color Balance RGB) för att plocka upp den faktiska färgen direkt från bilden – vanligt klick används fortfarande för att hämta motsatt färg.
Den här versionen utökar även stödet för RAW-filer i hög upplösning från OM System (14-bitars ORF-filer) och justerar beskärningsdata för flera äldre kameror, däribland Canon EOS 5D Mark II, Fujifilm FinePix X100 och Samsung EX1. Färgmatrisen för Sony ILCE-1M2 har också uppdaterats.
Listan över kameror som nu stöds inkluderar bland annat:
Canon EOS R5 C
Fujifilm GFX100RF och GFX100S II (komprimerade RAW)
Nikon COOLPIX P1100 och Nikon Z5_2
OM System OM-3
Olympus SP510UZ
Phase One IQ150 och P40+
Sigma BF (DNG)
Dessutom har flera Panasonic- och Sony-kameror lagts till, exempelvis Panasonic DC-G9M2 och Sony ZV-E10M2.
Nya vitbalansförinställningar har lagts till för vissa modeller, inklusive Fujifilm GFX100 II och Panasonic DC-S9. Förbättrade brusprofiler finns nu också tillgängliga för kameror från bland annat Leica, Sony och OM System.
Andra ändringar i version 5.2 är att modulerna för nivåjustering och kontrast/mättnad/ljusstyrka har tagits bort, stöd för Cineon- och DPX-bildformat har lagts till, och maskvisningen i mörkrumsläget har förbättrats. Även brusreducering och dithering ger nu bättre resultat. Exportmodulen till Piwigo har dessutom fått stöd för automatisk inloggning.
Darktable 5.2 finns att ladda ner som en AppImage-fil från projektets webbplats – en smidig lösning som fungerar på de flesta Linux-distributioner utan att något behöver installeras.
Darktable
Typ: RAW-bildredigerare och fotografiskt arbetsflödesverktyg
Licens: Öppen källkod (GPLv3)
Första version: 2009, utvecklad av Johannes Hanika
Senaste version: 5.2 (juni 2025)
Plattformar: Linux, macOS, Windows
Språkstöd: Över 20 språk, inklusive svenska, engelska, tyska, franska, spanska med flera
Cecilia Lind och Fredrik Åkare – de flesta har nog hört balladen om dem. Här är versionen som beskriver dagen efter.
Ubuntu använder idag Snap som standardformat för många program, inklusive Thunderbird. Snap är ett containerbaserat paketsystem som isolerar applikationer från resten av systemet. Det ökar säkerheten, men kan också medföra vissa nackdelar:
Program startar långsammare
Filåtkomst utanför hemkatalogen begränsas
Thunderbird via Snap kan kännas seg vid t.ex. bilagor, indexering och filhantering
Den här artikeln visar hur du avinstallerar Snap-versionen av Thunderbird och ersätter den med den traditionella .deb-versionen, som installeras direkt via APT från Mozillas officiella PPA.
Steg 1: Säkerhetskopiera din Thunderbird-data (om du använder Snap)
Innan du tar bort Snap-versionen av Thunderbird, säkerhetskopiera dina användardata:
cp -a ~/snap/thunderbird/common/.thunderbird ~/thunderbird-snap-backup
Detta skapar en backup av din profil med e-post, konton och inställningar i hemkatalogen. Du kan återställa den senare.
Steg 2: Ta bort Snap-versionen av Thunderbird
Avinstallera Snap-versionen med:
sudo snap remove thunderbird
Steg 3: Blockera framtida Snap-installation via APT
Ubuntu:s vanliga apt install thunderbird försöker installera Snap i bakgrunden. För att förhindra det, skapa en APT-prioriteringsregel:
echo 'Package: thunderbirdPin: release o=Ubuntu*Pin-Priority: -1' | sudo tee /etc/apt/preferences.d/no-thunderbird-snap
Steg 4: Lägg till Mozilla-teams PPA
Mozilla-teamet underhåller en .deb-version av Thunderbird som installeras via en PPA:
#!/bin/bash
set -e
echo "Tar bort Snap-versionen av Thunderbird (om installerad)..."
sudo snap remove thunderbird || true
echo "Lägger till Mozilla-teamets PPA..."
sudo add-apt-repository -y ppa:mozillateam/ppa
sudo apt update
echo "Skapar apt-preferensfil för att föredra PPA och blockera Snap..."
sudo tee /etc/apt/preferences.d/mozillateam.pref > /dev/null <<EOF
Package: *
Pin: release o=LP-PPA-mozillateam
Pin-Priority: 1001
EOF
sudo tee /etc/apt/preferences.d/no-thunderbird-snap.pref > /dev/null <<EOF
Package: thunderbird
Pin: release o=Ubuntu*
Pin-Priority: -1
EOF
echo "Installerar Thunderbird från deb-paket..."
sudo apt install -y thunderbird
echo "Installerar svensk språkmodul..."
sudo apt install -y thunderbird-locale-sv
echo "Försöker sätta svenska som gränssnittsspråk..."
thunderbird --headless --setDefaultLocale sv-SE || echo "Kunde inte sätta språk via CLI, gör det manuellt i inställningarna."
echo "Klart. Du kan nu starta Thunderbird från meny eller terminal."
Version 8.5 av GNU Nano är nu ute, med kodnamnet Sigourney. Den här uppdateringen innehåller flera förbättringar av både användarvänlighet och funktionalitet – särskilt för dig som ofta redigerar text i terminalen.
Sparade ankare och förbättrad positionhantering
En av de mest välkomna nyheterna är att Nano nu kan spara och återställa ankare (markörpositioner) om flaggan --positionlog används. Ankare sparas när du stänger en fil och laddas automatiskt in igen vid nästa öppning – även om de ligger på första raden. Dessutom har utseendet på ankare ändrats så att de syns tydligare, och man får nu en visuell indikation i miniraden när markören står på en rad med ett ankare.
Tangentbordsgenvägar justerade
Tangentkombinationerna ^O^Q och ^X^Q får nu Nano att avsluta med felstatus (exit-kod 2), vilket gör det enklare att upptäcka oavsiktliga avslut i skriptmiljöer. ^L centrerar nu bara markören istället för att cykla mellan positioner – det jobbet har istället flyttats till M-%, som nu används för att växla mellan tidigare positioner. Dessutom har hjälpen städats upp så att varje genväg visas tydligt endast en gång.
Förbättrad syntaxfärgning
Syntaxmarkering fungerar nu mer tillförlitligt i olika språk- och lokalinställningar. Dessutom visas hårda mellanslag (non-breaking spaces) nu med ljusgrå bakgrund, vilket gör dem enklare att upptäcka i kod eller text.
Odokumenterade funktioner och nya alternativ
Nano accepterar nu det nya, ännu odokumenterade alternativet --whitespace (eller --whitespacedisplay), vilket tyder på att visuell hantering av mellanrum kommer att byggas ut – även om detaljerna ännu är höljda i dunkel.
Mindre men viktiga förbättringar
Kompilering har förbättrats för olika konfigurationer (t.ex. --enable-tiny, --disable-histories, --disable-utf8, Cygwin-kompilering).
Tangentbindningar är nu mer konsekventa, och menyerna har justerats så att hjälplistor inte kapas.
Historiken över markörpositioner sparar nu även rad 1, kolumn 1, vilket tidigare inte skedde.
Källkoden har städats rejält: onödiga variabler har tagits bort, kod har förenklats och flera interna förbättringar har gjorts för bättre läsbarhet och underhåll.
Utvecklarens arbete
Benno Schulenberg – huvudutvecklaren bakom Nano – har ensam stått bakom över 40 förändringar i denna version. Bland annat har han förbättrat dokumentationen, förenklat kodlogik, uppdaterat licensrader, och gjort ett flertal småfixar och städningar i hela projektet.
Orange Pi RV2 markerar ett stort kliv framåt för öppen hårdvara. Den erbjuder en kombination av modern RISC‑V‑arkitektur, AI-accelerering utan behov av en separat NPU, god energieffektivitet och ett rikt utbud av anslutningar – till ett överraskande lågt pris.
Med en prislapp runt ca 600:- ( Priset är ifrån AliExpress svensk moms inte medräknad ) för 4 GB-modellen, vänder sig RV2 till utvecklare, hobbyister, studenter och teknikentusiaster som vill utforska RISC‑V eller bygga energieffektiva edge-lösningar, utan att kompromissa på prestanda.
RISC‑V – En öppen arkitektur med framtiden för sig
RISC‑V är en öppen processorarkitektur som har fått stor uppmärksamhet för sin flexibilitet och låga kostnad. Till skillnad från Arm och x86 är den helt royaltyfri, vilket gör den idealisk för experiment, innovation och anpassade lösningar.
Stödet för RISC‑V i Linuxvärlden växer snabbt. Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE erbjuder redan stöd för riscv64. Det gör det möjligt att köra moderna och säkra operativsystem på hårdvara som Orange Pi RV2.
Installera och komma igång
Att installera ett operativsystem är enkelt. Du laddar ner en Ubuntu-avbild från OrangePi:s webbplats, skriver den till ett microSD‑kort och startar upp. Efter anslutning av skärm (HDMI), tangentbord, mus och strömförsörjning startar datorn direkt in i GNOME 46 på Ubuntu 24.04 – utan att man behöver konfigurera Bluetooth, Wi‑Fi eller grafikdrivrutiner.
Skrivbordet är snabbt och responsivt – till och med när systemet körs från microSD.
Imponerande teknik utan NPU
RV2 bygger på Ky X1 SoC, en åttakärnig CPU med inbyggd AI-acceleration. Den erbjuder:
2 TOPS INT8 AI-kapacitet direkt i CPU-läge
Ingen extern NPU krävs – vilket förenklar modellhantering och minskar utvecklingstid
Fullt stöd för lokala DeepSeek-R1-distilleringsmodeller, vilket möjliggör offline AI-beräkning på enheten
Tack vare detta kan utvecklare snabbt komma igång med AI-lösningar utan att kompilera om modeller för en extern accelerator. Den låga komplexiteten öppnar dörrar för både prototyper och färdiga produkter.
Energieffektivitet i fokus
Ky X1 är inte bara kraftfull – den är också energieffektiv. I motsvarande scenarier drar den bara 80 % av strömmen jämfört med ARM Cortex‑A55. Det gör den till ett starkt alternativ för batteridrivna system, IoT och smarta enheter.
Dock blir processorn varm vid belastning. Med en omgivningstemperatur på 22 °C låg CPU-temperaturen i vila på cirka 53 °C. För kontinuerlig användning rekommenderas passiv kylfläns eller aktiv fläkt.
HDMI 2.0, MIPI DSI (4 lanes), stöd för dubbla skärmar upp till 1920×1440 @ 60 fps
Nätverk
2 × Gigabit Ethernet
Trådlöst
Wi‑Fi, Bluetooth 5.0
USB
1 × USB 3.0, 2 × USB 2.0
Expansionsportar
26-pin GPIO
Ljud
3,5 mm hörlursuttag, Bluetooth-audio
Strömförsörjning
USB Type-C (5V 5A)
Dimensioner
89 mm × 56 mm × 1,6 mm
Lagring och prestanda
Orange Pi RV2 har både microSD-plats och eMMC-stöd. I tester visade sig eMMC‑modulen ge betydligt bättre prestanda än microSD, både i I/O och läshastighet (testat med hdparm). Det finns dessutom två PCIe M.2 M‑Key‑platser för att koppla in snabba NVMe-enheter – utan behov av specialadaptrar.
Sammanfattning
Orange Pi RV2 är ett spännande tillskott till det snabbt växande ekosystemet av RISC‑V‑baserade datorer. Den erbjuder mycket för pengarna: AI‑kapacitet direkt i CPU:n, låg strömförbrukning, gott om gränssnitt och stöd för moderna Linuxdistributioner.
För under 600 kronor får du en maskin som lämpar sig för:
AI‑utveckling
Edge computing
IoT
Utbildning i öppen hårdvara
Allmän Linux-användning på RISC‑V
Om du är nyfiken på RISC‑V och söker ett kraftfullt men prisvärt alternativ till Raspberry Pi – då är Orange Pi RV2 ett givet val.
Kompatibla Linuxdistributioner
Tack vare det växande stödet för RISC‑V (riscv64) fungerar flera Linuxdistributioner redan idag med Orange Pi RV2:
Ubuntu (OrangePi Edition) – Rekommenderad av tillverkaren. En Ubuntu 24.04‑baserad avbild med GNOME 46 finns tillgänglig på Orange Pi:s webbplats. Fungerar direkt med Wi‑Fi, Bluetooth, HDMI och eMMC.
Debian (unstable/sid) – Har officiellt riscv64‑stöd. Kan installeras på RV2 med anpassad bootloader och kernel. Kräver viss manuell konfigurering.
Fedora – Fedora Workstation för riscv64 fungerar, men kräver anpassning av kernel och device tree för Ky X1‑processorn. Bäst stöd i Fedora 40 och senare.
openSUSE Tumbleweed – Har riscv64-avbilder och kan köras på RV2 med viss modifiering. Inte plug-and-play, men fungerar för avancerade användare.
Armbian – Armbian har stöd för många Orange Pi‑modeller, men ännu inte för RV2. Communityn diskuterar RISC‑V‑stöd, så det kan komma i framtiden.
Buildroot / Yocto – För den som bygger egna inbyggda system finns möjlighet att använda minimal Linux via Buildroot eller Yocto. Kräver expertkunskaper.
Kort sagt: Orange Pi RV2 fungerar bäst med Ubuntu från tillverkaren, men även Debian, Fedora och openSUSE kan köras av mer tekniskt erfarna användare.
Komme klara streaming dåligt
Orange Pi RV2 fungerar bra för enkel webbsurf, nyheter, e-post och YouTube i 480p–720p. Ljud via Bluetooth fungerar direkt. Däremot saknas hårdvaruacceleration och stöd för *DRM, vilket gör att Netflix och liknande inte fungerar. För enkel användning duger den, men för HD-streaming eller tunga webbappar är en x86-dator (t.ex. Intel N100) bättre.
* DRM (Digital Rights Management) är teknik som används för att skydda upphovsrättsskyddat innehåll, t.ex. filmer och musik, från att kopieras eller spelas upp utan tillstånd.
Linux.se: Vi har ännu inte haft möjlighet att testa den här datorn, men den är definitivt intressant – till exempel som ett alternativ till Raspberry Pi 5. Bland annat har den plats för två M.2-enheter, något som kräver tilläggsmodul på Raspberry Pi 5.
Någon svensk importör av den här datorn verkar inte finnas i dagsläget. Den går dock att köpa via AliExpress för cirka 600 kronor, exklusive moms och eventuell tull. Man bör dock vara medveten om att RISC-V är en relativt ny teknik. En kvalificerad gissning är att de barnsjukdomar som exempelvis påverkar streaming kommer att lösas när tekniken får mogna. Maskinen är strömsnål och kan till exempel användas för att bygga en bärbar NAS eller andra energieffektiva lösningar.
Fakta: Orange Pi RV2
CPU: Ky X1 8-kärnig RISC-V AI CPU (2 TOPS AI-prestanda)
I en tid då många WordPress-plugins bygger på freemium-modellen – där grundfunktionen är fri men avgörande delar är låsta bakom betalvägg – är det viktigt att uppmärksamma projekt som verkligen är fri och öppen källkod (FOSS). Här listas fem kraftfulla WordPress-plugins som inte bara är kostnadsfria utan också helt öppna, vilket gör dem idealiska för användare som värnar om transparens, säkerhet och självbestämmande i sin webbmiljö.
1. Two Factor – säkerhet med tvåfaktorsautentisering
Two Factor är ett officiellt plugin från WordPress.org som introducerar tvåfaktorsautentisering (2FA) direkt i användarpanelen. Det ger stöd för flera autentiseringsmetoder: e-postkod, TOTP (engångskod via appar) och FIDO U2F (säkerhetsnycklar). Det finns även stöd för återställningskoder.
Pluginet är helt integrerat i WordPress-gränssnittet och erbjuder filter och inställningar för att anpassa hur autentiseringen fungerar. Two Factor är ett enkelt men effektivt säkerhetstillägg, och ses av många som en funktion som borde vara standard i WordPress-kärnan.
Paid Memberships Pro (PMPro) är ett kraftfullt verktyg för att skapa och administrera medlemskap – både gratis och betalda – direkt i WordPress. Det möjliggör skapandet av olika medlemsnivåer med anpassad varaktighet (månatlig, årlig, livstid) och innehållsbegränsningar baserat på nivå.
Pluginet har inbyggt stöd för betalning via PayPal, Stripe och andra alternativ, samt integrationer med e-posttjänster som Mailchimp och MailPoet. Det stödjer också skydd mot spam (Cloudflare Turnstile, Google reCAPTCHA, Akismet) och erbjuder omfattande designmöjligheter samt anpassningsbara e-postmallar.
Kodbasen är helt öppen, inklusive premiumfunktioner som kan användas fritt även om support och automatiska uppdateringar är kopplade till betalda planer.
3. SimpleTOC – innehållsförteckning utan onödigt skräp
SimpleTOC är ett lättviktigt plugin för innehållsförteckning (TOC) anpassat för Gutenberg-blockredigeraren. Det genererar en stilren, sökmotorvänlig TOC utan beroenden till extra JavaScript eller CSS – perfekt för längre artiklar och inlägg.
Pluginet erbjuder alternativ för att anpassa rubrikdjup, layout (numrerad lista, punktlista eller indrag), blockbredd och etiketter. Det följer WordPress-temats färger, men kan enkelt anpassas via blockinställningarna. SEO-funktionalitet och tillgänglighetsanpassningar ingår som standard.
4. WordPress Popular Posts – visa populära inlägg smart
För att lyfta fram populärt innehåll på en webbplats är WordPress Popular Posts ett mångsidigt plugin som visar listor över mest lästa inlägg. Dessa listor kan filtreras på posttyp, tidsintervall, kategori eller språk och visas i flera instanser via kortkoder eller block.
Vid migrering av en webbplats eller ändring av länkar är Redirection ett oumbärligt plugin. Det möjliggör skapandet, hanteringen och övervakningen av ompekningar (301, 302 etc.) och innehåller stöd för importer/exports via CSV, automatisk upptäckt av länkändringar och avancerade regelverk baserade på t.ex. användaragent, referens eller inloggningsstatus.
Redirection erbjuder också stöd för regex, hantering av query-parametrar, export till .htaccess eller Nginx-regler, samt loggning av alla ompekningar. Loggar kan visa datum, webbläsare, referens och HTTP-status för fullständig överblick.
Dessa fem plugins representerar en kombination av säkerhet, funktionalitet, prestanda och respekt för användarens frihet. De bygger alla på öppen källkod utan inlåsning, vilket gör dem särskilt lämpliga för webbplatser som vill följa FOSS-principer – oavsett om det handlar om en blogg, en medlemssida eller en större informationsplattform.
Danmark har nyligen meddelat att man kommer att ersätta Microsoft Office med LibreOffice och på sikt även Windows med Linux i den offentliga sektorn. Beslutet är del av en bredare satsning på digitalsuveränitet – ett begrepp som får allt större betydelse inom EU, men som ännu är relativt okänt i Sverige.
Digitaliseringsminister Caroline Stage lyfte fram att det inte bara handlar om teknikval, utan om att ta kontroll över den offentliga sektorns digitala infrastruktur. Att välja öppen källkod är ett sätt för Danmark att minska sitt beroende av utländska teknikjättar – framför allt amerikanska aktörer som Microsoft, Amazon och Google.
Danmarks två största städer, Köpenhamn och Århus, har redan tagit de första stegen mot att fasa ut Microsofts produkter. Regeringens besked innebär att detta nu blir en nationell linje.
Varför är detta viktigt?
Beslutet handlar inte bara om pengar eller tekniska preferenser – utan om vem som äger, styr och har tillgång till vår data. Inom EU ser man med ökande oro på hur beroendet av amerikanska molntjänster kan bli en geopolitisk sårbarhet.
Ett uppmärksammat exempel är när Internationella brottmålsdomstolen (ICC), med säte i Nederländerna, utfärdade en arresteringsorder mot Israels premiärminister. Som svar införde USA:s dåvarande president Donald Trump sanktioner mot ICC, vilket enligt rapporter ledde till att Microsoft stängde av ICC:s chefsåklagare från sina e-postkonton.
Sådana händelser visar hur känsligt det är när offentlig data och kommunikation hanteras av företag under utländsk jurisdiktion.
Vad betyder detta för Sverige?
Sverige står inför liknande utmaningar. Myndigheter, kommuner och regioner är idag djupt integrerade i proprietära system från leverantörer som Microsoft. Samtidigt växer intresset för öppen källkod och självständig drift – både av säkerhetsskäl och för att främja innovation och konkurrens.
Om Danmark kan visa att det går att ersätta Microsoft med LibreOffice och Linux utan att tappa i funktionalitet, kan det bana väg för liknande beslut i Sverige.
Kanske är det dags att ställa frågan: Ska även vi börja ta digitalt självbestämmande på allvar?
Digital suveränitet innebär att ett land eller en organisation har självständig kontroll över sin digitala infrastruktur, data och teknik – utan att vara beroende av utländska aktörer eller jurisdiktioner.
Datakontroll: Vem har tillgång till information och var lagras den?
Teknologiskt oberoende: Att inte vara låst till programvara från t.ex. USA.
Informationssäkerhet: Skydd mot utländska intrång och övervakning.
Rättslig kontroll: Att kunna tillämpa nationella lagar (som GDPR).
Inom EU växer intresset för digital suveränitet. Projekt som GAIA-X och nya lagar som Data Act är exempel på hur Europa vill minska beroendet av teknikjättar som Microsoft, Google och Amazon.
Danmark har nyligen valt att byta ut Microsoft Office och Windows mot LibreOffice och Linux i offentlig sektor – för att stärka sin digitala självständighet.
Digital suveränitet är en framtidsfråga för både demokrati, säkerhet och innovation.
Docker Desktop är den officiella utvecklingsmiljön för Docker på Windows, macOS och numera även Linux. Verktyget lanserades för att göra det enklare för utvecklare att köra och bygga containrar lokalt utan att behöva installera Docker manuellt eller hantera komplexa beroenden. Genom åren har Docker Desktop utvecklats från att vara ett enkelt GUI-gränssnitt ovanpå Docker Engine till en kraftfull plattform för lokal containerutveckling, CI/CD, DevOps och AI-integration. Det har blivit ett centralt verktyg i många moderna utvecklingsflöden och stöds officiellt av Docker Inc.
Nyheter i version 4.42
Den nya versionen av Docker Desktop, 4.42, bjuder på flera viktiga förbättringar – däribland fullt stöd för IPv6, ett integrerat MCP Toolkit och förbättrade AI-funktioner.
En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att använda IPv6 direkt i Docker. Användare kan nu välja mellan tre nätverkslägen: både IPv4 och IPv6 (standard), endast IPv4 eller endast IPv6. Det ger större flexibilitet, särskilt i miljöer där moderna nätverkskrav gäller.
En annan stor nyhet är att MCP Toolkit – som tidigare krävde separat installation – nu är inbyggt i Docker Desktop. Det innebär att servrar som GitHub, MongoDB och HashiCorp kan köras direkt via gränssnittet. Dessa servrar kan dessutom kopplas till AI-drivna verktyg som Claude Desktop, Cursor, Continue.dev och Dockers egen agent ”Gordon”.
För utvecklare som föredrar terminalen finns nu nya kommandon under docker mcp som gör det enkelt att hantera servrar, klienter, inställningar och hemligheter från kommandoraden.
Även Docker Model Runner har fått en rejäl uppgradering. Den stöder nu fler plattformar – inklusive Windows-enheter med Qualcomm-processorer – och använder en ny version av inferensmotorn llama.cpp, vilket gör AI-modellkörningar snabbare och mer kraftfulla. Model Runner går numera också att installera direkt i Docker Engine Community Edition på Linux, vilket gör det enklare att använda AI i automatiska testflöden och CI/CD-pipelines.
För att göra det lättare att komma igång har Docker-appen fått nya flikar för att hantera lokala modeller, bläddra i AI-modeller från Docker Hub och följa modellens aktivitet i realtid.
En annan nyhet är kommandot docker model package, som låter utvecklare konvertera modeller i GGUF-format till standardiserade OCI-artefakter. Dessa kan sedan laddas upp till registries som Docker Hub – både publika och privata – vilket gör det enklare att dela och distribuera AI-modeller.
Slutligen har nätverkshanteringen förbättrats med en smartare DNS-funktion som automatiskt anpassar sig efter datorns nätverksmiljö och filtrerar bort ogiltiga DNS-typer. Det minskar risken för nätverksproblem, särskilt i miljöer som bara använder IPv4 eller IPv6.
Alla dessa nätverksinställningar är nu samlade under Inställningar > Resurser > Nätverk i Docker Desktop och kan styras centralt, vilket gör dem extra användbara för team med avancerade nätverkskrav.
Docker Desktop 4.42 kan laddas ner för Windows (både x86_64 och ARM), macOS (Intel och Apple Silicon) samt Linux-distributioner som använder APT, RPM eller tillhör Arch-familjen.
TOSHIBA Satellite C850-1DW må vara en enkel budgetdator från 2012, men med lite kärlek och en modern Linux-distribution har den fått nytt liv – och överraskar positivt i vardagen.
Under skalet sitter en Intel® Core™ i3-2328M-processor på 2.20 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar – fullt kapabel för vardagliga uppgifter även i dag. Datorn är utrustad med 4 GB DDR3 RAM och har uppgraderats med en snabb SSD, vilket ersatt den gamla mekaniska hårddisken och gett systemet en märkbar prestandaboost.
Skärmen på 15,6” har en upplösning på 1366×768, vilket räcker väl till för webbsurf, dokumenthantering och mediekonsumtion. Ubuntu 24.04 LTS är installerat och fungerar smidigt – med tillgång till moderna program, uppdateringar och långsiktigt stöd.
Trots sin ålder klarar maskinen att streama SVT Play utan problem, även om CPU-belastningen då kan gå upp till omkring 66 %, med temperaturer runt 67 °C. Det märks att tekniken inte är purfärsk, men den levererar ändå stabilt.
Byggkvaliteten är enkel – chassit är i plast och långt från premiumkänslan man hittar i exempelvis äldre MacBook Air-modeller. Men funktion går före form i detta fall.
Som vardagsdator fungerar den utmärkt för det mesta: betala räkningar, läsa e-post, surfa, skriva dokument och titta på strömmade medier. Med Ubuntu följer LibreOffice, som erbjuder ordbehandling, kalkylblad och presentationer – fullt kompatibelt med Microsoft Office-format.
Den här datorn har räddats från elektronikskrotens öde, och i sin nya roll visar den att även äldre hårdvara kan göra nytta – med rätt mjukvara och lite omtanke.
Vad krävs av en återbrukad dator i vardagen?
När vi tittar på äldre datorer för återbruk fokuserar vi på vad som behövs i praktiken:
räkningsbetalning, e-post, webbsurf och strömmad video. Går det att skriva dokument,
göra en budget eller skapa presentationer – utan att datorn känns trög?
Det spelar mindre roll vilket operativsystem som används eller om den klarar spel. Det viktiga är att den fungerar smidigt i vardagen.
Många äldre datorer har fortfarande potential. Med rätt inställning – och ibland en enkel uppgradering – kan de bli pålitliga vardagsverktyg i flera år till.
När du startar din Linux-dator och möts av en grafisk inloggningsruta, är det en så kallad display manager (DM) du ser. Den ansvarar för att visa inloggningsskärmen, ta emot ditt lösenord och logga in dig på rätt skrivbordsmiljö.
Men vad gör egentligen en display manager – och varför är den viktig? I den här guiden får du lära dig vad en DM är, hur den fungerar, vilka alternativ som finns, hur man byter mellan dem, och hur man felsöker om något går snett.
Vad är en display manager?
En display manager är ett program som hanterar grafisk inloggning i Linux. Den startas automatiskt när systemet har laddats klart och visar då en grafisk ruta där du kan logga in.
När du skriver in dina uppgifter, ser DM till att rätt skrivbordsmiljö startas – t.ex. GNOME, KDE eller Xfce. Den fungerar som en brygga mellan uppstarten och det grafiska användargränssnittet.
Utan en DM hamnar du i ett textläge, där du måste logga in och starta skrivbordet manuellt med kommandon som startx.
Hur display managers relaterar till Wayland och X11
För att visa grafik använder Linux antingen X11 (Xorg) eller det nyare Wayland. Båda är så kallade display-servrar – de fungerar som ett mellanlager som tar emot ritkommandon från program och visar dem på skärmen.
X11 är det äldre systemet, med brett stöd men gammal arkitektur.
Wayland är modernare, med fokus på säkerhet, effektivitet och enklare kod, men inte alla program eller drivrutiner stöder det ännu fullt ut.
Display managern har som roll att starta rätt display-server – alltså antingen X11 eller Wayland – innan skrivbordet laddas.
Exempel:
GDM har stöd för båda, och startar oftast Wayland om det fungerar.
LightDM använder vanligtvis X11, men kan konfigureras att stödja Wayland.
SDDM har stöd för båda men följer skrivbordets inställningar.
Kort sagt: din display manager väljer om du startar på X11 eller Wayland.
Varför spelar display managers roll?
En DM gör mer än att bara visa en inloggningsruta. Den:
Visar inloggningsgränssnittet
Kontrollerar användarnamn och lösenord
Startar din skrivbordsmiljö
Möjliggör användarväxling
Hanterar användarsessioner
Olika display managers
GDM – Standard för GNOME. Stabil, modern, stöder både X11 och Wayland men är relativt tung. LightDM – Lätt och snabb. Fungerar med många skrivbord. Lätt att anpassa. Bra för äldre datorer. SDDM – Används med KDE. Byggd i Qt, ser modern ut men använder mer resurser än LightDM. LXDM – Minimal display manager för LXDE. Startar snabbt, få funktioner. XDM – Mycket enkel och grundläggande. Passar för minimalistiska system.
Hur display managers passar in i uppstarten
Moderna Linuxsystem använder systemd, som styr uppstartssekvensen. När systemet når ”graphical.target” startar den DM som är aktiverad.
Om ingen DM är aktiv eller om den kraschar, visas en textinloggning i stället.
Den startar X11 eller Wayland beroende på inställning
Du kan installera, byta eller ta bort den
Populära DM: GDM, LightDM, SDDM, LXDM, XDM
Vid problem kan du växla DM eller starta i textläge
Skrivbordsmiljöer och deras koppling till display managers
En display manager ansvarar för själva inloggningen, men det är skrivbordsmiljön (Desktop Environment, DE) som styr hur din arbetsmiljö ser ut efter att du loggat in – alltså paneler, menyer, fönsterhantering och appar.
Olika skrivbordsmiljöer föredrar olika display managers som standard:
GNOME använder oftast GDM
KDE Plasma använder SDDM
Xfce, MATE och LXDE använder ofta LightDM
LXQt kan använda SDDM eller LightDM
Minimalistiska installationer kan använda XDM eller inget alls (startx)
Du kan kombinera valfri skrivbordsmiljö med valfri DM – det går exempelvis bra att använda KDE med LightDM eller GNOME med SDDM – men vissa funktioner (som sessionval eller tema-anpassning) fungerar bäst med “matchande” DM och DE.
Tips: Om du är osäker, välj en lätt och flexibel DM som LightDM – den fungerar med nästan alla skrivbord och kräver lite resurser.
WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.
I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:
på en hyrd VPS
eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox
För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:
RHEL eller Rocky Linux
Debian
Ubuntu
Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.
Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.
Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.
Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.
Introduktion
WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
CREATE DATABASE wpdatabase;
CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
5. Ladda ned och installera WordPress
Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.
cd /var/www/html
wget https://wordpress.org/latest.zip
unzip latest.zip
rm latest.zip
chown -R www-data:www-data wordpress/
find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
cd wordpress
mv wp-config-sample.php wp-config.php
nano wp-config.php
Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.
Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.
Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.
När Microsoft den 14 oktober avslutar allt stöd för Windows 10 innebär det slutet för säkerhetsuppdateringar, nya funktioner och gradvis även appkompatibilitet. Företaget vill att användare ska uppgradera till Windows 11 – och om datorn inte uppfyller kraven, förväntas man köpa en ny.
Men vad händer om du varken vill eller har råd att skaffa ny hårdvara? Många datorer fungerar fortfarande utmärkt och förtjänar inte att bli elektronikskrot. Det är här som rörelsen End of 10 kommer in – en gräsrotskampanj som uppmanar människor att byta till Linux istället för att slänga fullt fungerande datorer.
Nu ansluter sig även KDE-projektet till denna idé genom sin nya kampanj KDE for Windows 10 Exiles. Syftet är att hjälpa användare som blir kvar när Windows 10 går i graven, och samtidigt värna om både ekonomi och miljö. KDE:s budskap är enkelt: Byt till Linux och fortsätt använda din dator – tryggt, modernt och gratis.
Plasma Desktop – ett användarvänligt alternativ
KDE lyfter fram sin egen skrivbordsmiljö Plasma Desktop som ett lättillgängligt alternativ till Windows. Plasma är inte ett operativsystem i sig, utan ett grafiskt gränssnitt som fungerar med flera populära Linuxdistributioner, däribland openSUSE, Fedora, Manjaro och Kubuntu.
För den som vill fortsätta använda sin dator utan Windows rekommenderas särskilt openSUSE med Plasma – en kombination som är både kraftfull och enkel att installera. Det finns till och med en snabbstartsguide som steg för steg visar hur man kommer igång.
Bekant känsla – men med full frihet
Plasma Desktop erbjuder en välbekant användarupplevelse med startmeny, systemfält, notiser och ett stort urval av program via inbyggda programvarukällor. Samtidigt får användaren tillgång till omfattande anpassningsmöjligheter, så att skrivbordet kan göras precis så som man vill ha det – utan licenskostnader eller inlåsning.
Med KDE:s initiativ blir det enklare än någonsin att förlänga livet på sin dator, slippa onödiga utgifter och samtidigt göra en insats för miljön.
RawTherapee är ett avancerat program för bildbehandling med öppen källkod som specialiserar sig på att arbeta med RAW-filer från digitalkameror. Programmet används av både entusiaster och professionella fotografer som vill ha noggrann kontroll över färger, kontrast, skärpa och tonomfång. Det är tillgängligt för Windows, macOS och Linux, och är ett kraftfullt alternativ till kommersiella program som Adobe Lightroom.
I version 5.12, som släpptes åtta månader efter den tidigare 5.11-versionen, introduceras flera nyheter som förbättrar både arbetsflöde och bildkvalitet.
En av de största nyheterna är ett avdimbla-alternativ som lagts till i verktyget för svarta punkter. Denna funktion justerar bildens lägsta ljusvärden, vilket gör att dis eller atmosfärisk dimma kan minska och fler detaljer framträder. Det här är särskilt användbart i bilder tagna under dimmiga förhållanden eller i motljus, där kontrasten annars är svag. Resultatet blir bilder med tydligare svärta och bättre tonseparation.
En annan efterlängtad förbättring är ett nytt de-fish-verktyg för att korrigera fisheye-distorsion. Det har nu integrerats direkt i distorsionskorrigeringen i RawTherapee. Det innebär att bilder som tidigare såg böjda ut på grund av vidvinkeloptik nu kan rätas ut direkt i programmet. För mer kontroll finns även ett skalfält där du manuellt kan justera hur den korrigerade bilden ska beskäras och storleksanpassas. Detta är särskilt användbart för exempelvis arkitekturfotografi eller actionsportbilder där raka linjer är viktiga.
För den som fotograferar med Canon-kameror finns nu fullt stöd för RAW-burstläget. I tidigare versioner kunde bara de sex första bilderna i en sådan serie läsas in, men nu blir hela bildsekvensen tillgänglig.
Färghanteringen har också fått ett rejält lyft. Ett nytt verktyg för gamutkompression har lagts till, baserat på ACES (Academy Color Encoding System). Det gör att mycket starka färger begränsas till ett mer naturligt färgomfång redan innan andra färgjusteringar tillämpas. Detta är särskilt användbart i scener med stark belysning, som solnedgångar eller studioblixtar, där färger annars lätt blir övermättade och onaturliga.
Även Resize verktyget har uppdaterats. Det heter nu Resize & Framing och innehåller, utöver storleksändring, möjlighet att lägga till en ram med valfri färg kring bilden innan den sparas.
För användare som arbetar med HDR-flöden har RawTherapee 5.12 nu stöd för floating-point DNG-filer som redan har demosaicats. Samtidigt har Abstract Profile-funktionen fått en ny inställning för att öka kontrasten.
Verktyget Color Appearance i Selective Editing har byggts ut med fler tonmappningsalternativ. Den tidigare funktionen för nivåjusteringar heter nu RGB channel Slope tone mapper och erbjuder mer kontroll över hur ljusa och mörka partier återges. Dessutom har en helt ny tonmappare introducerats, baserad på en sigmoidkurva, vilket kan ge mjukare och mer filmisk tonalitet i bilden.
Stödet för objektivprofiler har också förbättrats. Fler Sony-objektiv känns nu igen automatiskt, vilket innebär att objektivkorrigeringar kan göras mer exakt utan att användaren behöver mata in dem manuellt.
När det gäller kamerastöd innehåller version 5.12 förbättringar för en rad nya modeller, däribland:
Canon EOS R8 – med korrekta färgprofiler och svartnivåhantering i elektroniskt slutarläge
Fujifilm X-E4 – med korrekt bildbeskärning i elektroniskt slutarläge
Sony ILCE-7CR – med stöd för pixel shift
Sony ILCE-7M3 – med förbättrad svartnivåbehandling
Sony ILME-FX3 – med korrekt svartnivå när LibRaw används
En teknisk förändring under ytan är att RawTherapee nu använder LibRaw som standardbibliotek för att läsa RAW-filer. Tidigare användes en förbättrad version av dcraw, men eftersom dcraw inte längre underhålls har LibRaw tagit över. Det ger bättre kompatibilitet med nya kameramodeller och filformat. Om ett format inte stöds av LibRaw, faller programmet tillbaka på dcraw, men detta gäller endast vissa äldre fall. Att stänga av LibRaw i inställningarna rekommenderas inte, eftersom det kan göra att nyare RAW-filer inte kan öppnas alls.
Det är också bra att känna till att LibRaw-stödet kommer att bli obligatoriskt i framtida versioner av RawTherapee. Om du upplever några problem när du använder det, uppmuntras du att rapportera dessa till utvecklarna så att eventuella buggar kan åtgärdas i tid.
Kali Linux är en specialiserad Linuxdistribution byggd för IT-säkerhet, penetrationstestning, forensik och etisk hackning. Den underhålls av Offensive Security och levereras med hundratals förinstallerade verktyg som används av säkerhetsexperter världen över för att testa nätverk, system och applikationer mot olika typer av sårbarheter.
Offensive Security har nu släppt Kali Linux 2025.2, årets andra stora uppdatering av denna populära säkerhetsdistribution. Systemet bygger vidare på Debian och riktar sig till både professionella och entusiaster inom cybersäkerhet.
En av de största nyheterna i denna version är att Kali-menyn har designats om från grunden. Den följer nu strukturen från MITRE ATT&CK-ramverket, vilket gör det enklare för användare att hitta rätt verktyg beroende på vilket steg i en attackkedja de vill testa.
Xfce är fortfarande den förvalda skrivbordsmiljön, men i 2025.2 finns även stöd för GNOME 48 och KDE Plasma 6.3. För GNOME-användare finns ett nytt tillägg som visar IP-adressen för aktiv VPN-anslutning direkt i panelen.
Den här uppdateringen introducerar även ett gäng nya säkerhetsverktyg, till exempel:
Azurehound – samlar in data från Azure för användning i BloodHound
binwalk3 – analyserar firmware-filer
bloodhound-ce-python – ett Python-verktyg för att mata in data i BloodHound CE
bopscrk – skapar avancerade lösenordslistor
Ytterligare tillskott är:
chisel-common-binaries – färdiga körbara filer för Chisel
crlfuzz – letar efter CRLF-sårbarheter
donut-shellcode – omvandlar kod till shellcode som kan köras direkt i minnet
gitxray – analyserar GitHub-repositorier och användare
Fler verktyg som tillkommit:
ldeep – gör grundliga sökningar i LDAP-miljöer
ligolo-ng-common-binaries – prekompilerade filer för ligolo-ng
rubeus – arbetar direkt med Kerberos och utnyttjar sårbarheter
sharphound – samlar in information åt BloodHound CE
tinja – testar webbsidor för så kallad template injection
Andra nyheter i den här versionen:
En ny NetHunter CARsenal-svit för fordonsrelaterade säkerhetstester NetHunter CARsenal är en verktygssvit i Kali NetHunter för att testa säkerheten i fordon. Den innehåller verktyg för att analysera och manipulera CAN-buss, OBD2, ECU:er och trådlösa protokoll som Bluetooth. CARsenal samlar bilhackningsverktyg i ett gemensamt gränssnitt, anpassat för mobil användning med t.ex. USB- eller Bluetooth-adaptrar, och förenklar säkerhetstester på moderna fordon.
En stor förbättring av BloodHound med smidigare gränssnitt och bättre prestanda. BloodHound är ett verktyg för att analysera och visualisera behörigheter och relationer i Active Directory. Det hjälper etiska hackare och säkerhetsexperter att hitta möjliga vägar till privilegieeskalering, t.ex. hur en vanlig användare kan bli domänadministratör. Det används ofta vid penetrationstestning och Red Team-övningar.
Xclip är numera förinstallerat xclip är ett terminalverktyg för Linux som låter dig läsa från och skriva till urklippet (clipboard) i X11-miljöer. Det används för att kopiera text från kommandon till urklippet eller hämta innehåll från det, vilket är användbart i skript och för att snabbt dela terminalutdata med grafiska program.
Nya bakgrundsbilder från communityn
För Raspberry Pi-användare innebär uppdateringen att vissa systembilder slagits ihop, vilket betyder att Raspberry Pi 5 inte längre kräver en särskild version. Den kommer även med Linux 6.12 LTS, stöd för nexmon-drivrutinen (brcmfmac), samt en ny regel i udev som tillåter att kommandot vgencmd körs utan root.
Kali Linux 2025.2 finns tillgänglig för nedladdning i många olika versioner, inklusive för 64-bitarsdatorer, ARM-enheter, molnmiljöer, WSL och mobilplattformar. Har du redan Kali installerat, kan du uppdatera genom att köra:
Red Hat Enterprise Linux 10 (RHEL 10) markerar en tyst men genomgripande förändring i hur Linux används i företagsmiljöer. Med denna version överger Red Hat det traditionella sättet att hantera operativsystem med individuella paketuppdateringar, och omfamnar i stället ett immutabelt system – ett system där kärnan inte kan ändras under drift.
Från pakethantering till helhetsuppdateringar
Linuxdistributioner har i över tre decennier byggt på idén om pakethantering. Redan under 1990-talet etablerades verktyg som RPM (Red Hat Package Manager) och Debians dpkg, tillsammans med mer avancerade lösningar som yum och apt. Dessa gjorde det möjligt att installera, uppdatera och ta bort programvara samt systemkomponenter med automatiserad hantering av beroenden.
Denna modell låg till grund för Linux’ framgång i både servermiljöer och på arbetsstationer – inte minst tack vare dess flexibilitet. Men flexibilitet kommer med ett pris: komplexitet och risk för inkonsistens, särskilt i storskaliga miljöer.
Containers och nya krav på systemarkitektur
Med framväxten av containrar och molnbaserade plattformar under 2010-talet förändrades förutsättningarna. Organisationer efterfrågade system som var minimala, reproducerbara och framför allt säkra.
Lösningen blev immutabla Linuxdistributioner – där systemets kärndelar är skrivskyddade och endast kan uppdateras i sin helhet. Det innebär att uppdateringar sker genom att hela systemavbildningar byts ut, snarare än att individuella paket uppdateras. Om något går fel kan systemet enkelt rullas tillbaka till en tidigare fungerande version.
CoreOS och Red Hats strategi
En av de första stora aktörerna inom detta område var CoreOS, lanserad 2013 och särskilt framtagen för att köra containrar i stor skala. CoreOS byggde på idén om ett skrivskyddat system med atomiska uppdateringar – perfekt för Kubernetes och andra orkestreringssystem.
Red Hat såg potentialen i detta och förvärvade CoreOS 2018 för cirka 250 miljoner dollar. Tekniken från CoreOS kom att bli grund för flera av Red Hats moderna distributioner, inklusive Fedora CoreOS och Red Hat CoreOS, båda designade för containerbaserade arbetsflöden.
RHEL 10 – ett nytt kapitel
Med RHEL 10 tar Red Hat steget fullt ut. Den traditionella pakethanteringsmodellen, där systemadministratörer uppdaterar program och bibliotek individuellt, lämnas bakom. Istället införs en modell där hela operativsystemet hanteras som en enhet. Uppdateringar sker i sin helhet vid omstart, och kan återställas lika enkelt.
Detta tillvägagångssätt ökar inte bara stabiliteten, utan förbättrar också säkerheten. Eftersom systemets kärna inte kan modifieras under drift blir det betydligt svårare för skadlig kod att få fäste. Dessutom elimineras många av de problem som uppstår vid delvisa uppdateringar eller beroendekonflikter.
Vad innebär ett immutabelt Linuxsystem?
Ett immutabelt system är ett operativsystem där de centrala delarna – såsom binärer, bibliotek och systemkonfiguration – är skrivskyddade medan systemet är igång. Ändringar sker inte löpande, utan genom att en ny systembild rullas ut som ersätter den gamla.
Fördelarna är flera:
Ökad säkerhet: Systemet kan inte ändras av misstag eller genom intrång.
Hög stabilitet: Alla uppdateringar testas som helhet, vilket minskar risken för fel.
Enkel återställning: Problem kan lösas genom att rulla tillbaka till föregående version.
Skalbarhet: Systemet beter sig likadant oavsett var det körs, vilket är idealiskt i stora miljöer.
Slutet för det gamla?
Det traditionella sättet att hantera Linux med pakethanterare är inte utdött – många distributioner kommer fortsätta stödja det i åratal. Men med RHEL 10 visar Red Hat att framtiden inom företags-Linux ligger i immutabilitet, särskilt i en värld där automatisering, containrar och säkerhet är centrala krav.
För systemadministratörer och utvecklare innebär detta en ny modell att förhålla sig till – en som kan kännas ovan i början, men som på sikt erbjuder en enklare, säkrare och mer robust driftmiljö.
Rocky Linux 10 har nu släppts som en kostnadsfri och öppen källkodsbaserad ersättning till Red Hat Enterprise Linux 10. Den nya versionen innehåller flera stora nyheter och uppdateringar, både från Red Hats utveckling och från Rocky Linux-projektets egna förbättringar.
Andra viktiga förändringar är att:
Stöd för äldre x86-64-v2-CPU:er tas bort
32-bitars programvara är inte längre aktivt underhållen
Wayland används nu som standardgrafikserver, vilket ersätter Xorg. Program som fortfarande använder X11 körs via Xwayland.
Systemet innehåller också uppdaterade versioner av moderna utvecklingsverktyg och servrar, till exempel:
Rust 1.84
Go 1.23
Python 3.12
PHP 8.3
PostgreSQL 16
MySQL 8.4
MariaDB 10.11
Grafana 10.2
GDB 14.2
nginx 1.26
SystemTap, Valgrind, Dyninst med mera.
Rocky Linux 10 går att ladda ner som ISO-filer från projektets webbplats och finns för flera arkitekturer, bland annat:
64-bitars x86_64-v3 (AMD/Intel)
ARM64 (AArch64)
IBM POWER (ppc64le)
IBM Z (s390x)
RISC-V (64-bitars)
Liveversioner med färdiginstallerade skrivbordsmiljöer som GNOME och KDE finns också – men endast för x86_64-v3 och AArch64.
Det går inte att uppgradera direkt från Rocky Linux 8 eller 9 till version 10.
Rocky Linux är ett kostnadsfritt, öppen källkodsbaserat operativsystem som utvecklats som en direkt ersättare till CentOS, efter att Red Hat förändrade inriktningen på CentOS-projektet år 2020.
Projektet startades av Gregory Kurtzer, en av grundarna till CentOS, med målet att erbjuda ett stabilt och binärkompatibelt alternativ till Red Hat Enterprise Linux (RHEL).
Tidslinje och versioner
Rocky Linux 8 – Första stabila versionen, släppt i juni 2021
Rocky Linux 9 – Byggd på RHEL 9, släppt i juli 2022
Rocky Linux 10 – Nyaste versionen, släppt i juni 2025 med stöd för bl.a. RISC-V och Wayland
Arkitekturstöd
x86_64 (AMD/Intel)
AArch64 (ARM64)
ppc64le (IBM POWER)
s390x (IBM Z)
riscv64 (64-bitars RISC-V, fr.o.m. version 10)
Rocky Linux följer RHEL:s livscykel och är populärt bland företag, universitet och institutioner som söker ett stabilt, långsiktigt stödd operativsystem utan licenskostnader.
X.Org försvinner med Ubuntu 25.10 – nästa LTS-version kommer i april 2026 med Ubuntu 26.04.
I över två decennier har X.org (eller X11) varit grunden för hur grafiska användargränssnitt visas i Linux. Det är ett gammalt fönstersystem med rötter ända tillbaka till 1980-talet. Även om det varit robust och flexibelt har det också burit med sig arv och tekniska begränsningar – framför allt när det gäller säkerhet, prestanda och stöd för modern hårdvara.
Wayland, som utvecklats som en modern ersättare till X.org, är byggt från grunden med dagens behov i åtanke. Det erbjuder bättre isolering mellan applikationer, säkrare grafikhantering, effektivare renderingsvägar och förbättrat stöd för saker som pekskärmar, HiDPI-skärmar och moderna grafikdrivrutiner. Många Linuxdistributioner har redan börjat gå över till Wayland, och nu är det Ubuntu som tar nästa steg.
Ubuntu 25.10 går vidare – GNOME på Xorg tas bort, Wayland blir standard
När Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, släpps i oktober 2025 kommer det inte längre vara möjligt att köra GNOME-skrivbordet med Xorg. Canonical har beslutat att helt och hållet gå över till Wayland, i takt med att skrivbordsmiljön GNOME 49 slutar stödja X.org-servern.
Det innebär att alternativet ”Ubuntu på Xorg” försvinner från inloggningsmenyn. Alla GNOME Shell-baserade sessioner kommer nu att köras med Wayland som bas.
”Wayland har mognat rejält de senaste versionerna. Det fungerar nu väl även med Nvidia-drivrutiner, har bättre säkerhetsmodell, bättre stöd för moderna skärmar, och ger en stabil användarupplevelse i vardagen,” säger Jean Baptiste Lallement på Canonical.
Dessutom menar Canonical att det tar resurser att underhålla två parallella grafiska system. Genom att fokusera helt på Wayland kan man minska teknisk skuld och snabbare förbättra upplevelsen.
Vad betyder det för dig som användare?
Du kommer inte längre att kunna välja att köra Ubuntu med Xorg. GNOME körs nu uteslutande på Wayland. Om du använder äldre program som kräver X11 kan det krävas anpassningar – men många applikationer fungerar redan bra via XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager.
Ubuntu 25.10 – mer än bara grafikskifte
Den nya versionen släpps den 9 oktober 2025 och innehåller fler tekniska nyheter:
GNOME 49 – som helt övergår till Wayland
Linux-kärnan 6.17 – med stöd för nyare hårdvara
Mesa 25.1 – förbättrad grafikstack med fokus på prestanda och spel
Under huven
Ubuntu 25.10 bjuder också på en rad uppgraderingar av sina grundkomponenter:
GCC 15
GNU Binutils 2.45
Python 3.13
LLVM 20
Boost 1.88
En annan intressant nyhet är att Ubuntu 25.10 ser ut att bli den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard – en säkrare omarbetning av det klassiska sudo, skriven i programmeringsspråket Rust.
Vad är PorteuX? PorteuX är en lätt, portabel och modulär Linuxdistribution som bygger på Slackware och har hämtat inspiration från liknande projekt som Slax och Porteus. Målet med PorteuX är att ge användaren ett snabbt och flexibelt system som kan köras direkt från USB-minne eller annan flyttbar lagring, utan att det lämnar några spår på värddatorn. Systemet är konstruerat för att vara oföränderligt, vilket innebär att du alltid startar från ett rent grundsystem – perfekt för felsökning, testning, eller för dig som vill ha ett pålitligt och lättanvänt Linux med full kontroll.
PorteuX 2.1 – nu med Linux 6.15 och NTFS3 som standard
Nu har version 2.1 av PorteuX släppts. Den här uppdateringen kommer två månader efter version 2.0 och är en av de första Linuxdistributionerna som använder Linux 6.15. En stor nyhet är att drivrutinen NTFS3 ersätter den äldre NTFS-3G för att hantera NTFS-partitioner, vilket ger bättre prestanda. Dock bör användare vara medvetna om att symboliska länkar (symlinks) på NTFS-enheter kan behöva återskapas.
Förbättringar i PorteuX 2.1:
Stöd för komprimering via zstd och lz4 har lagts till i kärnans zram-hantering, vilket kan förbättra systemets effektivitet.
Systeminformation visas tydligare i Openbox-miljöns högerklicksmeny.
Volymknappar fungerar nu globalt i LXDE-versionen.
Optimerade Elementary-ikoner i MATE- och Xfce-varianterna.
FFmpeg har nu stöd för hårdvaruacceleration på AMD GPU:er via AMF.
Ytterligare nyheter:
I LXDE kan man nu stänga fönster från aktivitetsfältet med mittenklick.
Paketet bc har flyttats till kärnmoduler eftersom det krävs i vissa skript.
I KDE Plasma-versionen är skrivbordsikoner aktiverade som standard.
Openbox öppnar numera nya fönster i mitten av skärmen.
Uppdaterade skrivbordsmiljöer i version 2.1:
KDE Plasma 6.3.5
GNOME 48.2
Cinnamon 6.4.10
Alla utgåvor levereras dessutom med den senaste NVIDIA 575-drivrutinen, vilket innebär förbättrad grafikprestanda och bättre hårdvarustöd.
Stabilitetsförbättringar och buggfixar:
Fel där vissa moduler felaktigt tolkades som korrupta har rättats till.
Installationsprogrammet fungerar nu korrekt oavsett språk.
Problem i Openbox-sessionen med sudo.py och PipeWire är åtgärdade.
Xfce visar nu korrekt hårdvaruinformation, inklusive NVIDIA GPU:er.
Fönster öppnas nu som förväntat i LXQt.
Buggar i Whisker-menyn och qps i LXQt är också lösta.
Flera andra programvarupaket har uppdaterats eller tagits bort. För en fullständig lista över ändringar samt nedladdning av systemet i olika skrivbordsmiljöer (KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE), besök projektets GitHub-sida. PorteuX 2.1 finns tillgänglig i varianter baserade på både Slackware Stable och Slackware Current.
Om du är en användare som värdesätter öppen källkod, integritet och mjukvarufrihet framför bred hårdvarukompatibilitet, finns det goda nyheter: GNU Linux-libre har släppt version 6.15 av sin kärna. Det är en specialversion av Linuxkärnan, rensad från all kod som kräver proprietär eller sluten mjukvara – något som gör den unik i sitt slag.
Att använda GNU Linux-libre handlar inte bara om ideologi – det handlar om kontroll, transparens och säkerhet. Du vet exakt vad ditt system gör, och det finns inga dolda binärblobbar eller firmware med okänd funktion.
Vad är nytt i GNU Linux-libre 6.15?
Version 6.15 bygger på den officiella Linux 6.15-kärnan, men har anpassats för att passa fri programvaras principer. Några av nyheterna är:
All kod som försöker ladda in sluten firmware har tagits bort.
Verktygen som rensar kärnan från icke-fri kod har uppdaterats så att de hanterar de senaste drivrutinerna och modulerna.
Förbättringar i prestanda och säkerhet från den officiella kärnan har behållits, så länge de inte kräver icke-fri programvara.
Resultatet är en kärna som lever upp till Free Software Foundations definition av frihet, där varje rad kod är öppen och granskbar.
Varför välja en helt fri kärna?
Det finns flera fördelar med att köra GNU Linux-libre:
Transparens – Du vet exakt vilken kod som körs i systemet.
Säkerhet – Inga dolda komponenter som inte går att inspektera.
Etisk konsekvens – Du använder bara programvara som respekterar användarens fri- och rättigheter.
Det är därför helt fria Linuxdistributioner som Trisquel, Parabola och PureOS använder just denna kärna. Den passar också utmärkt för myndigheter, organisationer eller enskilda som vill bygga säkra och självständiga system.
Men vad händer med hårdvaran?
Det är sant att vissa komponenter, som vissa Wi-Fi-kort eller grafikkort, inte fungerar utan sluten firmware. GNU Linux-libre prioriterar principfast frihet framför bred hårdvarustöd. Det betyder att användaren ibland behöver välja sin utrustning med omsorg – eller leva med vissa begränsningar. För den som tycker att frihet är viktigare än bekvämlighet är det ett rimligt och medvetet val.
Säkerhet i ett fritt ekosystem
Fri programvara ger dig kontroll – men det betyder inte att du är skyddad från alla hot. Angripare utvecklar hela tiden nya metoder, och även Linuxanvändare är måltavlor. Ett aktuellt exempel är ”ClickFix”, ett webbläsarbaserat angrepp som riktar sig mot Linux-skrivbord genom social ingenjörskonst. Det visar att säkerhet inte bara handlar om vad du kör – utan också om hur du använder det.
Slutsats
GNU Linux-libre 6.15 är ett viktigt steg för alla som vill ha ett operativsystem som respekterar deras frihet fullt ut. Det kanske inte fungerar med all hårdvara ute i handeln, men det erbjuder något många andra kärnor inte kan: fullständig insyn, fullständig kontroll och ett etiskt ramverk att bygga vidare på.
Om du värdesätter frihet mer än ”plug and play”, då är det här kärnan för dig.
En ny och sofistikerad attack mot mjukvarans leveranskedja har avslöjats av säkerhetsforskningsgruppen Checkmarx Zero. Angreppet riktar sig mot både Python- och JavaScript-utvecklare genom paket som distribuerats via PyPI och NPM. Genom att utnyttja felstavningar och namnförvirring har angriparna lyckats sprida skadlig kod med förmåga att ta kontroll över både Windows- och Linuxsystem – inklusive möjligheten till fjärråtkomst, datastöld och långvarig närvaro i komprometterade miljöer.
Så fungerar attacken: namnförvirring och typosquatting
Forskarna, ledda av Ariel Harush, identifierade en attack där falska paket laddades upp till PyPI med namn som starkt påminde om det populära Python-paketet colorama samt NPM-paketet colorizr. Metoden kallas typosquatting – att lura användare att installera fel paket genom små stavfel eller namnförväxling.
Det ovanliga i denna kampanj är att angriparna använde ett paketnamn från ett ekosystem (NPM) för att rikta sig mot användare i ett annat (PyPI), vilket tyder på en avancerad och målmedveten taktik.
Windows: skadeprogram med uthållighet och förmåga att undgå upptäckt
På Windows-sidan innehöll de skadliga paketen körbara filer och skript som hämtades och aktiverades vid installation. Vissa av dessa kopplades till GitHub-kontot github.com/s7bhme.
De skadliga funktionerna omfattade bland annat:
Insamling av miljövariabler från Windows-registret (kan innehålla känslig information).
Användning av Windows Task Scheduler för att skapa flera schemalagda uppgifter med olika skadeprogram.
Detektion av säkerhetsprogram och dynamisk anpassning av beteende för att undvika upptäckt.
Utskick av stulen data till externa servrar.
Linux: avancerade bakdörrar med krypterad kommunikation
För Linux analyserade forskarna bland annat paketen Colorizator och coloraiz. Dessa innehöll Base64-kodad skadlig kod som gömts i init-filer. När denna kod kördes skedde följande:
En RSA-nyckel skrevs till /tmp/pub.pem.
Ett skript laddades ned från gsocket.io/y, som installerade verktyget gs-netcat för krypterade bakdörrar.
Utdata från gs-netcat krypterades, base64-kodades och skickades till Pastebin via API.
Tillfälliga filer raderades för att dölja spår.
Det nedladdade skriptet kunde:
Upprätthålla närvaro via systemd, crontab, shell-profiler och rc.local.
Kamouflera sig som systemprocesser (exempelvis kworker, kswapd0).
Kommunicera med angripare via Discord, Telegram och egna webhookar.
Stjäla information och upprätta långvarig fjärrstyrning.
Tecken på intrång (Indicators of Compromise, IoC)
Typ
Värde
Beskrivning
GitHub-konto
github.com/s7bhme
Ursprung till vissa skadeprogram och mallar
Webhook-URL
webhook.site/dc3c1af9-ea3d-4401-9158-eb6dda735276
Används för att skicka stulen data
Paketägare
rick_grimes, morty_smith, reven, m5tl, dsss
Alias som använts för att ladda upp skadliga paket
Initialt antog forskarna att samma aktör låg bakom både Windows- och Linux-varianterna, men analysen visade på skillnader i teknik, infrastruktur och metoder. Det är därför möjligt att flera oberoende grupper har använt liknande angreppssätt.
Rekommenderade skyddsåtgärder
Även om de skadliga paketen har tagits bort från publika källor, är hotbilden inte över. Checkmarx rekommenderar att organisationer:
Granskar alla kodbaser och beroenden för misstänkta paketnamn.
Söker igenom privata paketregister (t.ex. Artifactory, Nexus) och blockerar skadliga paket.
Säkerställer att dessa paket inte finns i utvecklings- eller testmiljöer.
Automatiserar upptäckt och blockering via Threat Intelligence-lösningar där det är möjligt.
Slutsats
Denna kampanj visar tydligt hur sårbar mjukvarans leveranskedja kan vara, särskilt i miljöer där öppen källkod och automatiserade installationer är vanliga. Genom att utnyttja enkla men effektiva metoder som typosquatting och ekosystemförvirring, lyckas angripare plantera kraftfull och svårupptäckt skadlig kod.
Det är avgörande att utvecklare, DevOps-teams och säkerhetsansvariga stärker sina rutiner för kontroll av beroenden och aktivt övervakar ekosystemen för denna typ av hot.
I kommande version 22.2 av Linux Mint, med kodnamnet Zara, introduceras ett nytt verktyg kallat Fingwit. Det gör det möjligt att använda fingeravtrycksläsare för att logga in, låsa upp datorn eller bekräfta administrativa åtgärder, till exempel när du använder sudo eller startar program som kräver root-behörighet.
Projektledaren Clement Lefebvre berättar i Linux Mints senaste nyhetsbrev att Fingwit är en ny applikation utvecklad internt. Den bygger på bakgrundstjänsten fprintd, men använder en mer avancerad PAM-modul än den traditionella pam_fprintd.so. Denna smartare lösning kan känna av när fingeravtrycksautentisering inte bör användas – till exempel om hemkatalogen är krypterad och lösenord krävs för att låsa upp den. I sådana fall växlar Fingwit automatiskt till lösenordsinmatning för att undvika att sessionen kraschar.
Fingwit är en del av Linux Mints XApp-projekt, vilket betyder att det är byggt för att fungera inte bara i Mint utan också i andra Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer. Källkoden är öppen och finns tillgänglig på GitHub för den som vill granska eller bidra till utvecklingen.
Utvecklingen av Fingwit har dessutom fått draghjälp genom ett samarbete med det amerikanska företaget Framework, som är känt för sina modulära bärbara datorer. Både Framework Laptop 13 och Framework Desktop kommer snart att kunna köpas med Linux Mint förinstallerat.
Linux Mint 22.2 bjuder även på andra nyheter, bland annat:
Förbättrat standardtema Mint-Y
Möjlighet att ändra accentfärg i Flatpak-appar via XDG Desktop Portal
Stöd för libAdwaita i teman som Mint-Y, Mint-X och Mint-L
Ett nytt bibliotek kallat libAdapta, som ger bättre temasupport i Adwaita-appar
Släppet av Linux Mint 22.2 väntas ske i juni eller juli 2025. En betaversion kommer att bli tillgänglig för testning inom kort.
Linux.se presenterar här 100 vanliga kommandon i Linux och Unix (inklusive macOS, FreeBSD, OpenBSD m.fl.) som kan vara bra att kunna. Länken i den högra kolumnen går till vår wiki. Alla manualsidor finns ännu inte på plats, eftersom linux.se är ett ideellt hobbyprojekt – arbetet görs när tid och lust finns.
Observera! Det finns skillnader mellan olika Unix-dialekter, så alla kommandon nedan fungerar kanske inte på annat än Linux. Vissa kommandon kan till och med vara unika för specifika distributioner – särskilt sådana som rör pakethantering och liknande verktyg.
En liknande lista finns även i vår wiki, där man kan sortera kommandona efter användarnivå.
WireGuard Easy är ett webbaserat administrationsgränssnitt för att hantera din egen WireGuard-VPN-server. Nu är version 15.0 här – och det är en total omskrivning av projektet från grunden. Den nya versionen fokuserar på användarvänlighet, modern design och bättre säkerhet – utan att kompromissa med kontroll för avancerade användare.
Vad är nytt i WireGuard Easy 15.0?
Här är några av de viktigaste nyheterna:
Ny UI: Snyggare, snabbare och mobilanpassat användargränssnitt
IPv6-stöd: Fullt stöd för globala och lokala IPv6-adresser
2FA: Tvåfaktorsautentisering via TOTP (t.ex. Google Authenticator)
SQLite-baserad konfiguration: All data lagras i en enda databasfil
Ny API-struktur: Bättre stöd för skript och tredjepartsintegrationer
CLI-förbättringar: Nya kommandon för backup, återställning och hjälp
Ny licens: Projektet har bytt till AGPL-3.0 för att skydda öppenheten
Docker-krav: Lokal installation utan Docker stöds inte längre
ARMv6 stöds ej: Raspberry Pi Zero (och liknande) stöds inte längre
Den här uppdateringen gör WireGuard Easy enklare att installera, säkrare att använda, och mer framtidssäker.
Så installerar du WireGuard Easy 15.0 på en Linux-server med Docker
OBS: Byt ut WG_HOST till din riktiga IP eller domän, och välj ett säkert PASSWORD.
Steg 3 – Starta WireGuard Easy
docker-compose up -d
Steg 4 – Logga in
Gå till din webbläsare och öppna:
http://din.server.ip:51821
Använd lösenordet du angav i docker-compose.yml för att logga in.
Steg 5 – Lägg till klienter och konfigurera
I webbgränssnittet kan du:
Lägga till nya klienter (peers)
Generera QR-koder
Aktivera 2FA för administratörsinloggning
Tilldela IPv4/IPv6-adresser
Ladda ner klientkonfigurationer
Se anslutningsstatus i realtid
Säkerhetstips
Kör WireGuard Easy bakom en reverse proxy med HTTPS (t.ex. Caddy, Traefik eller Nginx)
Aktivera tvåfaktorsautentisering i inställningarna
Öppna endast nödvändiga portar i din brandvägg
Ta regelbunden backup på wg-data/wg-easy.db
Avslutande ord
WireGuard Easy 15.0 är ett stort steg framåt för alla som vill köra sin egen VPN utan att kompromissa med säkerhet, prestanda eller användarvänlighet. Den nya arkitekturen gör det dessutom lättare att underhålla och automatisera.
GNOME-projektet har släppt version 48.2 av sitt skrivbordsmiljöpaket – en uppdatering som finjusterar flera viktiga delar av systemet, inklusive GNOME Shell, Nautilus, Epiphany, Mutter och Inställningar.
Det här är den andra underhållsutgåvan i GNOME 48-serien, med fokus på förbättringar och buggfixar snarare än stora nya funktioner. Bland nyheterna hittar vi två nya bakgrundsbilder som hyllar Pride-månaden samt bättre hantering av fönster som återställs till rätt bildskärm – något som tidigare kunde bli fel om man använde flera skärmar.
Bättre inställningspaneler och lösenordsgenerator
Inställningsappen har fått en rad förbättringar. Den visar nu flera NVIDIA-GPU:er korrekt i systeminformationen och lösenordsgeneratorn har förbättrats – den använder nu EFF:s ordlistor för att skapa säkrare lösenfraser. Även strömsparläget har fått en ny ikon som passar bättre in i det grafiska temat.
Andra små förbättringar i inställningarna inkluderar att vissa inställningsgrupper döljs automatiskt om de inte behövs, och att panelen för aviseringar inte längre kraschar om man ändrar appinställningar upprepade gånger.
Stabilare webbläsare och bättre e-postintegration
GNOME:s egen webbläsare, Epiphany, har fått buggfixar för krascher som kunde uppstå när man öppnade inkognitofönster eller nedladdade filer. Autentiseringen i GNOME Online Accounts fungerar nu bättre med IMAP-mejl.
Förbättrad filhantering och geststyrning
Filer (tidigare Nautilus) laddar nu kataloger snabbare även innan miniatyrbilder är klara, och hanterar mediefiler bättre – särskilt när det gäller innehåll som körs i containrar.
Mutter, som ansvarar för fönsterhantering i GNOME, har fått förbättrad hantering av touchpadgester, vilket gör skrivbordet mer responsivt vid multitouch-användning.
Kartor som tänker ett steg längre
GNOME Maps har också putsats till. Om du startar en ny rutt rensas nu gammal information automatiskt, och gränssnittet har uppdaterats med tydligare typsnitt. En irriterande detalj har också rättats till – kartan visar inte längre platsinformation av misstag när du försöker dra runt kartan.
Finns snart i din Linux-distribution
GNOME 48.2 kommer att dyka upp som uppdatering i många populära Linuxdistributioner inom kort. Samtidigt har även en uppdatering till GNOME 47-serien (version 47.7) släppts för dem som fortfarande använder den.
Ubuntu 20.04 LTS, med kodnamnet Focal Fossa, lanserades den 23 april 2020 och blev snabbt en av de mest använda versionerna av Ubuntu tack vare dess stabilitet, långtidssupport (LTS) och omfattande paketsupport. Som en LTS-version har den erbjudit fem år av säkerhetsuppdateringar och buggfixar – något som gjort den till ett populärt val för både servrar och skrivbord i företags- och hemanvändning.
Den 29 maj 2025 markerade dock ett viktigt skifte: Ubuntu 20.04 LTS har nu nått slutet av sin standardstödsperiod. Det innebär att Canonical, företaget bakom Ubuntu, inte längre tillhandahåller vanliga säkerhetsuppdateringar eller uppdateringar av programvarupaket genom det ordinarie arkivet.
Vad innebär detta för användare?
Om du fortfarande använder Ubuntu 20.04 LTS behöver du inte nödvändigtvis uppgradera direkt. Canonical erbjuder ett alternativ i form av Extended Security Maintenance (ESM), som ingår i Ubuntu Pro. Detta utökade stöd ger kritiska säkerhetsuppdateringar även efter att den normala supporten upphört – i upp till fem år till.
Ubuntu Pro är gratis för privatpersoner på upp till fem fysiska datorer. För aktiva medlemmar i Ubuntu-gemenskapen finns det dessutom möjlighet till ett gratis abonnemang som täcker upp till 50 maskiner. I båda fallen får du tillgång till säkerhetsuppdateringar för både huvudarkivet (Main) och det bredare arkivet (Universe), verktyg för regelefterlevnad och livepatching av kärnan.
Sammanfattningsvis:
Ubuntu 20.04 LTS fick fem års standardstöd (2020–2025)
Från 29 maj 2025 krävs Ubuntu Pro för att fortsätta få säkerhetsuppdateringar
Ubuntu Pro är gratis för upp till 5 (eller 50) maskiner beroende på användartyp
Systemet kan få stöd fram till 2030 med ESM
Vad bör du göra nu?
Canonical rekommenderar att användare så småningom uppgraderar till en nyare LTS-version. Det naturliga steget är att först gå till Ubuntu 22.04 LTS och därefter vidare till Ubuntu 24.04 LTS, som är den senaste långtidsversionen med aktivt stöd och förbättrad prestanda.
Om du är osäker på hur du uppgraderar finns det tydliga guider som visar hur du går från Ubuntu 20.04 till 22.04 – och därefter vidare till 24.04 när det passar.
För mer information om Ubuntu Pro och ESM, rekommenderas ett besök på den officiella Ubuntu-webbplatsen.
Denna 27-tums iMac från slutet av 2009 är ett exempel på Apples påkostade design under Core 2 Duo-eran, nu uppgraderad med en modern Linuxmiljö och SSD för förbättrad prestanda.
RAM: Vanligtvis utrustad med 4 GB DDR3, uppgraderingsbar till max 16 GB (4×4 GB SO-DIMM)
Lagring: SSD (SATA III), installerad istället för original hårddisk
Grafik: ATI Radeon HD 4670 (256 MB GDDR3) eller Radeon HD 4850 (512 MB), beroende på konfiguration
Skärm: 27” IPS-panel med 2560×1440 upplösning (2,5K), 16:9-format, ca 109 PPI
Ljud: Inbyggda stereohögtalare med hög ljudkvalitet, optisk ljudutgång (TOSLINK via 3,5 mm jack)
Nätverk: Gigabit Ethernet + inbyggt Wi-Fi 802.11n och Bluetooth 2.1
Anslutningar: 4× USB 2.0, FireWire 800, Mini DisplayPort, SD-kortläsare, ljud in/ut
Webbkamera: Inbyggd iSight (UVC-kompatibel, fungerar i Ubuntu)
Mjukvara och kompatibilitet:
Ubuntu 24.04 LTS är installerad med så komplett hårdvarustöd som möjligt. SSD-uppgraderingen ger avsevärt snabbare systemrespons vid uppstart, filåtkomst och programstart. Grafikkortet körs med öppna Mesa-drivrutiner (radeon), vilket ger stabil 2D-prestanda men begränsat stöd för modern 3D-acceleration.
Prestanda och användningsområden:
Trots sin ålder klarar datorn av att:
Streama SVT Play via Firefox eller Chrome
Användas som webbradio-/musikstation, exempelvis i ett garage eller kök
Fungera som enklare kontorsdator för ordbehandling, e-post och webbsurfning (LibreOffice medföljer)
Begränsningar:
Endast två CPU-kärnor – begränsad prestanda vid multitasking och tunga applikationer
Viss instabilitet i grafiken – muspekaren kan försvinna sporadiskt, troligen på grund av begränsat drivrutinsstöd för äldre ATI-kort Möjliga lösningar: – Byt skrivbordsmiljö till Xfce eller MATE – Använd annan musdrivrutin eller aktivera alternativ grafikrendering i inställningarna
Slutsats: Det här är en fullt fungerande maskin för grundläggande användning, särskilt lämpad som återbruksprojekt. Tack vare Linux och SSD-uppgradering blir den ett hållbart alternativ till att slänga fungerande teknik. För den som behöver en stabil surfdator, med bra skärm och ljud, är detta ett utmärkt val – särskilt för enklare uppgifter som musik, dokument och lättare webbanvändning.
Miljöbesparing vid återbruk av iMac (2009)
Sparade koldioxidutsläpp: ca 600 kg CO₂e
Sparad energi: ca 800 kWh (motsvarar flera månaders elförbrukning i ett hushåll)
Sparat vatten: ca 1800 liter (produktion av elektronik är mycket vattenintensiv)
Jag har skrivit en artikel på Linux.se:s wiki om laddare till bärbara datorer. Även om ämnet inte direkt handlar om Linux, är det ändå relevant i sammanhang där äldre datorer tas tillvara och återanvänds – något vi gärna uppmuntrar.
När man återbrukar en äldre laptop är det vanligt att originaladaptern saknas, är defekt eller inte längre fungerar som den ska. Många köper då en ny laddare från nätet, men utan rätt kunskap är det lätt att välja fel. Det finns stora variationer mellan olika tillverkare och modeller när det gäller kontaktdon, volt, ampere och watt. Vissa laddare är dessutom direkt olämpliga, trots att de ”passar”.
Syftet med artikeln är att ge en tydlig översikt över vanliga laddartyper, kontaktmodeller, effektkrav och vad man bör tänka på innan man köper en ersättare. Det är grundläggande kunskap som kan spara både tid, pengar och frustration – och göra det enklare att ge en gammal dator nytt liv.
Rocky Linux är en kostnadsfri, öppen och communitystyrd Linuxdistribution som är binärkompatibel med Red Hat Enterprise Linux (RHEL). Projektet skapades som en direkt efterföljare till CentOS efter att Red Hat ändrade inriktning för det systemet. Rocky Linux riktar sig till både företag och privatpersoner som behöver ett stabilt, pålitligt och långsiktigt supportat operativsystem – utan kommersiell licens.
Nu är Rocky Linux 9.6 (kodnamn Blue Onyx) tillgänglig för nedladdning. Versionen bygger på RHEL 9.6 och innehåller förbättringar, nya funktioner och uppdaterade verktyg.
Nyheter i Rocky Linux 9.6
En av de största nyheterna är att det nu finns en WSL-kompatibel version, vilket innebär att Rocky Linux kan köras direkt på Windows 10 eller 11 via Windows Subsystem for Linux – praktiskt för utvecklare och testmiljöer.
Version 9.6 använder fortsatt KIWI, ett kraftfullt verktyg från openSUSE för att bygga systemavbilder. Med hjälp av KIWI tillsammans med verktygen Empanadas och ImageFactory har utvecklingsteamet skapat en effektivare och mer underhållbar byggprocess.
Oracle Cloud-bilderna har också uppdaterats med nya versioner av sina verktyg.
SELinux och andra förbättringar
Versionen innehåller uppdaterade SELinux-regler med stöd för bl.a.:
iio-sensor-proxy
power-profiles-daemon
switcheroo-control
samba-bgqd
Det finns dock fortfarande kända problem med både SELinux och ZFS som är värda att känna till (se nedan).
Uppdaterade paket
Rocky Linux 9.6 innehåller nyare versioner av flera viktiga utvecklings- och serversystem:
PHP 8.3 & 8.4
nginx 1.26
MySQL 8.4
Grafana 10.2.6
Performance Co-pilot 6.3.2
Valgrind 3.24.0
SystemTap 5.2
LLVM 19.17
Rust 1.84.1
Go 1.23
Tillgängliga versioner
Du kan ladda ner Rocky Linux 9.6 för följande arkitekturer:
x86_64 (Intel/AMD 64-bit)
AArch64 (ARM64)
ppc64le (PowerPC 64-bit Little Endian)
s390x (IBM System z)
Dessutom finns Live ISO-avbilder med skrivbordsmiljöerna GNOME, KDE Plasma, Xfce, Cinnamon och MATE.
Uppgradering och migrering
Användare av Rocky Linux 9.x kan uppgradera till version 9.6 genom att köra:
sudo dnf -y upgrade
Det går också att använda grafiska verktyg som GNOME Software eller KDE Discover. Användare från andra RHEL 9-kompatibla system kan konvertera med verktyget migrate2rocky.
OBS: Det finns ingen direkt uppgradering från Rocky Linux 8 till 9 – där rekommenderas nyinstallation.
Kända problem
ZFS fungerar inte i nuläget. Den ZFS-modul som finns tillgänglig idag är inte kompatibel med Rocky Linux 9.6. Användare bör avvakta.
SELinux + passt-problem. Om SELinux är aktiverat på ett system som använder passt för nätverk kan nätverksgränssnittet misslyckas med att starta.
Wireshark är ett av världens mest använda verktyg för att analysera nätverkstrafik. Det låter användare inspektera datapaket i realtid eller från sparade filer, vilket gör det oumbärligt för felsökning, säkerhetsanalys och utveckling av nätverksapplikationer. Programmet finns till Linux, macOS och Windows, och är både fritt och öppen källkod.
Nu har version 4.4.7 släppts som en underhållsuppdatering i 4.4-serien, med fokus på att åtgärda ett allvarligt säkerhetsproblem samt flera andra buggar.
Den viktigaste nyheten är att Wireshark 4.4.7 åtgärdar en säkerhetsbrist (CVE-2025-5601) som kunde utnyttjas för att krascha programmet via manipulerade paket eller filer. Sårbarheten låg i hur kolumndata hanterades och berörde versionerna 4.4.0–4.4.6 samt 4.2.0–4.2.12.
Flera andra problem är också lösta, till exempel:
Ett fel där WebSocket-meddelanden inte dekomprimerades korrekt från och med det andra meddelandet.
En bugg i CIGI-protokollets dissekering som påverkade datatrafik till bildgeneratorer.
Felaktig hantering av LIN-protokollets ”go to sleep”-kommando i vissa analyser.
Visuella buggar där bitfält försvann eller visades fel i diagrammen.
Fel i LDAP-dissektorn som visade vissa filter på ett missvisande sätt.
Problem med Green Power-paket inom ZigBee när rätt protokollversion inte var inställd.
En kraschrisk när Lua-skript satte namn i heuristiska dissektortabeller.
Felaktig tolkning av pakettypen LL_PERIODIC_SYNC_WR_IND.
Dessutom har stödet för ett stort antal protokoll förbättrats, däribland Bluetooth LE, SSH, TLS, LDAP, ZigBee, netfilter, TCPCL och flera andra.
Wireshark 4.4.7 finns att ladda ner från den officiella webbplatsen som källkod eller som Flatpak via Flathub. Fullständig lista över ändringar och förbättringar finns i versionsinformationen online.
Nyheter i Wireshark 4.4.7
Säkerhetsfix för CVE-2025-5601 – förhindrar krascher via skadliga paket eller filer.
WebSocket-kompression åtgärdad – meddelanden dekomprimeras nu korrekt.
Förbättrad dissekering av CIGI-protokollet.
Korrekt tolkning av LIN-kommandot “go to sleep”.
Bitfält i paketdiagram visas nu som de ska.
LDAP-filter med enstaka “&” hanteras korrekt.
Green Power-paket i ZigBee dissekeras korrekt när rätt version anges.
Lua-baserade dissektortabeller fungerar nu stabilt.
Fix för tolkning av pakettypen LL_PERIODIC_SYNC_WR_IND.
Uppdaterat protokollstöd för AT, BT LE LL, CIGI, LDAP, LIN, SSH, TLS, ZigBee med flera.
Vårt försvar är beroende av Amerikansk teknologi. Dags att ta flygande tunnan i drift ingen?
Sverige är djupt beroende av amerikanska techjättar som Microsoft, Google och Amazon. Experter varnar för att landet kan lamslås på 30 dagar om USA stänger av tillgången till deras molntjänster. Danmark, Norge och Tyskland har redan börjat planera för digital självständighet – med satsningar på öppen källkod och alternativa system. I Sverige saknas ett nationellt direktiv, men myndigheter som Arbetsförmedlingen och nätverk som Esam agerar på eget initiativ. Hotet är inte teoretiskt – Internationella brottmålsdomstolen uppges nyligen ha fått ett mejlkonto stängt av Microsoft. Forskare på Rise testar nu hur långt man kan komma med helt oberoende teknik. Målet är inte att kapa allt, utan att stå starkare vid kris.
Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, med stor tillit till amerikanska molntjänster som Microsoft, Google och Amazon. Men den digitala sårbarheten är betydande. Om relationerna med USA skulle försämras, eller om vi hamnar i onåd hos någon framtida amerikansk administration, kan vår digitala infrastruktur snabbt slås ut. All data i molnet kan bli otillgänglig – eller förlorad.
Det väcker en viktig fråga: Hur beroende ska vi vara av utländska techjättar? USA är förvisso en allierad, men presidenter som Donald Trump har visat att politiska beslut snabbt kan påverka teknikflöden och åtkomst. Sverige måste därför börja ta ansvar för sin digitala självständighet.
Vi borde också tänka längre. Om Sverige skulle hamna i konflikt med exempelvis Ryssland behöver vi kunna övervaka stora ytor, upprätthålla kommunikation och skydda känslig infrastruktur – även utan tillgång till ny teknik.
Samtidigt slänger vi enorma mängder fullt fungerande elektronik. Mobiltelefoner, datorer och annan utrustning kasseras för att de inte längre stödjer de senaste versionerna av Windows eller macOS. Men i ett krisläge kan just den tekniken bli avgörande.
Sverige borde inrätta en myndighet med uppdraget att utforska och utveckla hur vi kan återanvända gammal teknik – inte som nostalgi, utan som en del av vår säkerhetspolitik. En Samsung S10 kan kanske användas som kameraövervakning ute skogen eller drönarsystem. En äldre dator med Intel i7-processor kan kanske fungera som router i ett radiosystem för alternativ kommunikation. Jag vet inte. Men en smart återbruk av den teknik som idag kasseras , tanken bör väckas och någon måste fundera ut hur.
Poängen är inte att förlita sig på gammal teknik, utan att ha en plan B – och C. När världen blir allt mer osäker måste vi kunna klara oss utan att vara helt beroende av leveranser från USA och Kina.
Vi måste ha kontroll över den hårdvara och mjukvara vi använder. I ett allvarligt läge får vi inte riskera att våra system ”ringer hem” till utländska servrar och avslöjar känslig information.
Det är hög tid att bygga upp digital resiliens – precis som vi rustar det militära försvaret. För när krisen kommer, måste vi kunna kommunicera, samordna och agera – med den teknik vi redan har.
Linus Torvalds har officiellt tillkännagivit lanseringen av Linux 6.15, den senaste stabila versionen av Linux-kärnan. Den nya versionen bjuder på en rad tekniska förbättringar, nytt hårdvarustöd och flera funktioner som gör kärnan mer framtidssäker.
Bland de mest uppmärksammade nyheterna finns Rust-stöd för ARMv7 och hrtimer, vilket markerar ytterligare ett steg mot att integrera Rust-språket i kärnutvecklingen. På x86-sidan har en ny bootparameter, setcpuid=, införts för att bättre kunna styra processoridentifiering.
Prestandamodulen (PMU) har förbättrats både för Intel och AMD, och stödet för sched_ext gör det möjligt att räkna och rapportera interna schemaläggningshändelser – något som kan bli värdefullt för utvecklare av låg-nivå systemprogram.
ARM-arkitekturen får stöd för nested virtualization med VGICv3, och Apple Silicon kan nu emulera PMUv3-funktioner, vilket gör Linux än mer kompatibelt med modern ARM-baserad hårdvara.
En ny API för monteringshändelser gör det möjligt att upptäcka när filsystem monteras eller avmonteras. Blocklagret får stöd för hårdvaruinlindade krypteringsnycklar, och EROFS-filsystemet klarar nu 48-bitars blockadressering, vilket ökar skalbarheten.
Säkerheten har också förbättrats. io_uring-subsystemet har fått en ny säkerhetskrok som ger säkerhetsmoduler större kontroll. Dessutom har Landlock-säkerhetsmodulen fått ett nytt granskningssystem som förklarar varför åtkomst nekats.
Flera filsystem har fått nya funktioner: FUSE klarar nu mycket långa filnamn (över 1 024 tecken), OverlayFS har fått ett nytt alternativ override_creds som påverkar behörigheter i de underliggande lagren, och XFS har fått stöd för zonade enheter.
BPF (Berkeley Packet Filter) har förbättrad verifiering av slingor i program, och perf kan nu profilera latens baserat på schemaläggningsdata. Inom nätverket tillkommer stöd för TCP_RTO_MAX_MS, en ny socketinställning för tidsgräns vid omförsök, samt BPF-callbacks för tidsstämplar i nätverksstacken.
När det gäller RISC-V läggs stöd till för flera nya tillägg: BFloat16, Zaamo, Zalrsc och ZBKB. Även nollkopierad mottagning av nätverkspaket i io_uring är nu möjligt.
På hårdvarusidan märks stöd för:
Apple Touch Bar
Google Pixel Pro 6
MYIR Remi Pi utvecklingskort
Huawei Matebook E Go
Milk-V Jupiter (RISC-V)
HP-laptops med CS35L41 HDA-ljudchip
ACPI-drivrutiner har förbättrats. Fläktdrivrutinen hanterar nu finmaskig status även om kontrollen är grov, och knappdrivrutinen kan nu reagera på både enhets- och systemhändelser – viktigt för till exempel uppvakning ur viloläge.
En viktig förändring är att stöd för 32-bitars x86-system med mer än åtta CPU:er eller mer än 4 GB RAM tas bort – något som främst påverkar äldre eller specialbyggda system.
En annan intressant nyhet är det nya subsystemet fwctl, som gör det möjligt att köra fjärrprocedurer (RPC) säkert i firmware från användarutrymmet. En ny härdningsfunktion gör det också möjligt att låsa vissa minnesområden från ändring – dock är den avstängd som standard på grund av kompatibilitetsproblem med vissa program.
Linux 6.15 kan nu laddas ned från kernel.org eller Linus Torvalds’ git-träd för de som vill kompilera kärnan manuellt. För de flesta användare rekommenderas dock att vänta tills distributionens paketförvar innehåller den nya versionen.
Samtidigt som 6.15 släpps öppnas nu merge-fönstret för Linux 6.16, som väntas i slutet av juli eller början av augusti. Den första Release Candidate-versionen (RC1) kommer den 8 juni 2025.
Förklaringar av tekniska förkortningar och begrepp
ACPI – Advanced Configuration and Power Interface, hanterar energifunktioner och enhetsstyrning i datorn. API – Application Programming Interface, ett programmeringsgränssnitt som gör att program kan kommunicera med varandra. BFloat16 – Ett flyttalsformat med reducerad precision som används inom maskininlärning. BPF – Berkeley Packet Filter, ett system för att filtrera och köra kod i kärnan, ofta för nätverksanalys. CPU – Central Processing Unit, själva processorn i en dator. EROFS – Enhanced Read-Only File System, ett snabbt skrivskyddat filsystem från Huawei. FUSE – Filesystem in Userspace, gör det möjligt att skapa egna filsystem utan att ändra kärnan. fwctl – Nytt subsystem för säker kommunikation med firmware. HDA – High Definition Audio, standard för ljudöverföring i datorer. hrtimer – High-resolution timer, används för exakt tidtagning i Linux. io_uring – Ett modernt I/O-subsystem i Linux för högeffektiv asynkron databehandling. OverlayFS – Ett filsystem som kombinerar flera kataloglager till ett enhetligt filsystem. perf – Verktyg för prestandaanalys och profilering i Linux. PMU – Performance Monitoring Unit, hårdvarumodul för att mäta CPU-prestanda. RISC-V – En öppen processorarkitektur som blir allt vanligare i inbyggda system. Rust – Ett programmeringsspråk med fokus på säker minneshantering. sched_ext – Ett system i Linux för att tillåta anpassade schemaläggare att köras i användarutrymme. TCP_RTO_MAX_MS – En socketinställning för att ange maximal tid för omförsök i TCP-nätverk. VGICv3 – Virtual Generic Interrupt Controller version 3, används i ARM-virtualisering. XFS – Ett kraftfullt filsystem designat för höga prestanda och stora datamängder. ZBKB, Zaamo, Zalrsc – Nya RISC-V-instruktionsutökningar som förbättrar prestanda och funktionalitet.
Den 22 maj 2025 markerade ett viktigt datum i cybersäkerhetens historia. Då avslöjade säkerhetsforskaren Sean Heelan att OpenAIs senaste AI-modell, ChatGPT o3, upptäckt en allvarlig och tidigare okänd sårbarhet i Linuxkärnans implementation av SMB-protokollet. Felet, nu registrerat som CVE-2025-37899, är en så kallad fjärrstyrd 0-dagars sårbarhet – ett av de mest kritiska säkerhetsproblemen ett system kan ha. En patch har redan släppts och integrerats i samtliga aktivt underhållna Linuxgrenar.
Men det verkliga nyhetsvärdet ligger inte bara i själva sårbarheten – utan i hur den hittades.
Från kodanalys till banbrytande upptäckt
Heelan använde AI-modellen i ett experimentellt syfte: han ville se om o3 kunde hjälpa till att identifiera kända buggar i SMB-koden, som används för nätverksfildelning via kernel-tjänsten ksmbd. Han matade modellen med utvalda delar av Linuxkärnans SMB-relaterade kod, i block om några tusen rader, för att hålla sig inom modellens kontextgränser.
Redan då imponerade o3 – den identifierade en tidigare känd sårbarhet (CVE-2025-37778) betydligt oftare än andra modeller, med träffsäkerhet som matchade eller överträffade mänskliga säkerhetsanalytiker. Men det verkligt sensationella kom när modellen även upptäckte ett helt nytt fel som ingen tidigare dokumenterat: ett use-after-free-fel i hanteringen av SMB-kommandot LOGOFF.
Ett klassiskt race condition – svår att hitta, lätt att utnyttja
Felet låg i hur flera trådar kunde komma åt samma datastruktur utan tillräcklig synkronisering. När en användare loggade ut frigjordes ett minnesobjekt, men andra trådar kunde fortfarande nå det och därmed skapa ett race condition. Detta öppnade för potentiell minneskorruption och möjligheten att exekvera kod med kärnprivilegier – ett mycket allvarligt säkerhetshot.
Detta är exakt den typ av komplexa samtidighetsproblem som ofta undgår mänskliga granskare vid kodrevision – särskilt i stora, invecklade kodbaser som Linuxkärnan. Och här var det alltså en AI-modell som på egen hand såg igenom det hela.
En ny typ av samarbete
Upptäckten rapporterades omedelbart och åtgärdades snabbt av Linuxutvecklarna. Men kanske viktigare än den enskilda buggen är vad detta visar om framtiden: att AI och människa tillsammans kan uppnå något som tidigare varit otänkbart.
Att en språkmodell tränad på kod inte bara kan förstå syntax, utan även analysera flöden, identifiera sårbarheter och skriva tydliga buggrapporter – det markerar en ny era för utveckling och säkerhet.
Heelan noterade att o3 inte bara presterade bättre än tidigare modeller som Claude Sonnet 3.7, utan att den även skrev rapporter som liknade de från erfarna säkerhetsanalytiker: fokuserade, tydliga och relevanta.
Slutsats: början på något större
Det här kan mycket väl vara första gången en AI-modell på egen hand upptäckt och bidragit till att åtgärda en verklig sårbarhet i Linuxkärnan – något som tidigare ansetts vara ett av de mest avancerade områdena inom mjukvarusäkerhet.
Det innebär inte att AI ersätter människor – men det visar tydligt hur AI redan idag kan förstärka mänsklig förmåga och bidra till en säkrare digital värld.
Med sådana framsteg i ryggen kan vi stå inför ett nytt skifte i hur kod skrivs, granskas och säkras. Och om detta bara är början, återstår det att se hur långt vi kan nå – tillsammans med maskinerna.
För inte så länge sedan fick jag tag på en gammal trotjänare – en HP EliteBook 2540p, en modell som lanserades runt 2010. Det är svårt att tro att det har gått över 15 år sedan den här lilla affärsdatorn först dök upp på marknaden. Men vad kan man egentligen använda en sådan gammal maskin till i dag?
Gamla insidan, ny potential?
Under skalet sitter en första generationens Intel Core i7, 4 GB RAM och en mekanisk hårddisk. Just hårddisken är flaskhalsen – det märks direkt att den inte har uppgraderats till SSD, vilket gör att uppstart och programstarter tar sin lilla tid. Men det går.
Trots åldern är datorn förvånansvärt komplett: den har både VGA och DisplayPort, och till och med en märklig, numera nästan bortglömd kontakt – troligen för en dockningsstation. Den lilla 12,1-tumsskärmen har en upplösning på 1280 × 800, vilket inte är mycket att skryta med år 2025.
Specifikationer (testexemplar)
Processor: Intel Core i7 (1:a generationen)
RAM: 4 GB DDR3
Lagring: Mekanisk hårddisk (HDD)
Skärm: 12,1 tum, 1280 × 800 pixlar (16:10)
Grafik: Intel HD Graphics
Anslutningar:
DisplayPort
VGA
2 × USB 2.0
1 × eSATA/USB-kombinationsport
SD-kortläsare
Ethernet (RJ-45)
Ljud in/ut
Dockningskontakt (proprietär)
Trådlöst: Wi-Fi 802.11n, Bluetooth (beroende på konfiguration)
Vikt: cirka 1,5 kg
Operativsystem vid test: Linux Ubuntu 24.04 LTS
Upplevelse med Ubuntu
Som Linux-dator flyter den på helt okej, även om den tar en liten stund på sig att starta. Jag installerade Ubuntu 24.04 LTS, som har stöd ända till år 2028.
Visst, skärmen är lite lågupplöst för att vara 2025 – men så vadå? Det går alldeles utmärkt att surfa till exempel dagstidningar som SvD, och den klarar dessutom att streama från SVT Play utan problem.
Den här maskinen var egentligen på väg till tippen, vilket hade varit synd – särskilt eftersom just det här exemplaret är i fint skick, och fungerar utmärkt med Linux Ubuntu. En perfekt dator för den som behöver just ungefär detta.
Vad klarar den i dag?
Överraskande mycket faktiskt. Jag testade att streama SVT Play, och det fungerade utan problem. Inga hack, inget lagg – bara gammal hederlig stabilitet.
Det jag upplever som en nackdel är att det är en förstegenerations i7. Men som en kompis att ta med sig på resor och liknande – där man kanske inte vill ta med sin dyra, fina dator – fungerar den bra. Batteritiden på det exemplar jag testar är helt okej, och den här generationen har fortfarande batterier man kan byta själv.
Maskinen har även en DVD-spelare. Om man rör sig i områden där streaming inte fungerar, är det en fördel – DVD-filmer finns ofta att köpa billigt i second hand-butiker.
För den som behöver en ordbehandlare, skriva e-post eller kanske ha en dator i köket för recept och nyheter – då räcker den här maskinen långt.
Slutsats
Nej, HP EliteBook 2540p kommer inte vinna några farttävlingar. Men den är välbyggd, kompakt och funktionell – och framför allt: den var gratis. Med en SSD och kanske lite mer RAM skulle den till och med kunna bli en riktigt trevlig liten vardagsmaskin.
I en tid där återbruk och hållbarhet är viktigare än någonsin är det fascinerande att se hur mycket liv det faktiskt finns kvar i en femton år gammal laptop.
Microsoft har nu öppnat källkoden för Windows Subsystem for Linux (WSL), ett drag som välkomnats av utvecklarsamhället och markerar en milstolpe i projektets historia. Det allra första ärendet på WSL:s GitHub – som ställde den enkla frågan ”Kommer detta bli öppen källkod?” – har därmed fått sitt svar, nästan ett decennium senare.
Från experiment till kärnteknik
WSL lanserades första gången 2016 som ett sätt för utvecklare att köra Linux-kommandon direkt i Windows, utan att behöva använda virtuella maskiner eller dubbelstart. Den ursprungliga versionen fungerade som ett kompatibilitetslager inom Windows-kärnan.
För att förbättra prestanda och kompatibilitet med Linux-program, släppte Microsoft 2019 WSL 2. Den versionen introducerade en riktig Linux-kärna som körs i en lättvikts virtuell maskin – ett stort tekniskt steg framåt.
Mot ett fristående ekosystem
När stödet för grafiska Linux-appar (via WSLg), GPU-acceleration och systemd lades till, blev det tydligt att WSL behövde vidareutvecklas fristående från Windows. År 2021 bröts WSL ut till ett eget projekt, med en separat kodbas som först släpptes i Microsoft Store under version 0.47.1.
Denna nya distributionsmodell gjorde det möjligt att uppdatera WSL oberoende av Windows-versionen. År 2022 kom den första stabila versionen, och i Windows 11 version 24H2 migrerades användare från det inbyggda WSL till det nya fristående paketet. För att underlätta övergången behöll Microsoft wsl.exe som verktyg för att ladda ner och installera den senaste versionen.
WSL 2.0 – nya funktioner för utvecklare
Med version 2.0.0 tog Microsoft ytterligare ett steg genom att införa stöd för speglat nätverk, DNS-tunnel, proxykonfiguration, stöd för session 0 (används av vissa tjänster) och brandväggsintegration. Det har gjort WSL till ett ännu mer kraftfullt verktyg för utvecklare som vill arbeta i en Linux-miljö utan att lämna Windows.
Källkoden tillgänglig på GitHub
Nu har alltså Microsoft publicerat källkoden till WSL-projektet på GitHub. Det innebär att vem som helst kan bygga sin egen version från källkod, bidra med förbättringar eller rapportera fel direkt i projektet.
Pierre Boulay från Microsoft uttrycker optimism över detta steg:
”Vi har sett hur mycket communityn har gjort för WSL utan källkod. Nu ser vi fram emot vad som kan hända när utvecklare kan bidra direkt.”
Inte allt är öppet – ännu
Det är dock viktigt att notera att vissa komponenter fortfarande inte är öppen källkod:
Lxcore.sys – kärndrivrutinen som används i WSL 1
P9rdr.sys och p9np.dll – ansvariga för filsystemets omdirigering mellan Windows och Linux (via \\wsl.localhost)
Dessa delar är fortfarande integrerade i Windows och omfattas inte av det öppna WSL-projektet – åtminstone inte i nuläget.
Ett öppnare Windows för utvecklare
Att WSL nu är öppen källkod stärker Microsofts satsning på att skapa en mer utvecklarvänlig plattform. Med detta steg tas ytterligare ett kliv mot att brygga gapet mellan Windows och Linux – inte bara tekniskt, utan även kulturellt. För open source-entusiaster och utvecklare är detta en viktig seger.
Självklart! Här är ett stycke som du kan infoga i artikeln – direkt efter rubriken eller i anslutning till faktarutan – för att enkelt förklara hur man installerar WSL i Windows 11:
Så installerar du WSL i Windows 11
Att komma igång med WSL är enkelt – i Windows 11 är allt redan förberett. Du behöver bara öppna PowerShell som administratör och skriva följande kommando:
wsl --install
Detta laddar ner och installerar alla nödvändiga komponenter samt Ubuntu som standard-Linuxdistribution. När installationen är klar startar du Linux genom att helt enkelt skriva wsl i startmenyn eller terminalen. Du kan även installera andra distributioner som Debian, Fedora eller Kali via Microsoft Store.
Vad är WSL?
Windows Subsystem for Linux (WSL) är en funktion i Windows som låter dig köra ett komplett Linux-system direkt i Windows, utan att använda en virtuell maskin eller dual-boot. Du kan köra vanliga Linux-kommandon, installera paket via apt, använda verktyg som git, ssh, python och till och med starta grafiska Linux-appar – allt från ett terminalfönster i Windows.
Fakta om WSL:
WSL introducerades av Microsoft 2016.
WSL 2 använder en riktig Linux-kärna inuti en lättvikts-VM.
Stöd finns för grafiska Linux-appar genom WSLg.
Installeras enkelt med wsl --install i PowerShell.
Senaste versionerna distribueras via Microsoft Store.
WSL 2.0 innehåller förbättringar som:
Speglat nätverk
DNS-tunnling
Proxy- och brandväggsstöd
Stöd för bakgrundstjänster (session 0)
Källkoden för WSL är öppen och finns på GitHub (sedan 2025).
Den nya versionen bygger på Linux 6.12 LTS, vilket innebär förbättrat hårdvarustöd och långsiktig stabilitet. Några av de viktigaste nyheterna är:
Stöd för skrivbordsmiljöer: GNOME 48, KDE Plasma 6.3 och LXQt 2.2
Byter ut gummiboot mot systemd-efistub som ny EFI-bootlösning
Många uppdaterade utvecklingsverktyg och komponenter
Brett stöd för olika arkitekturer: x86_64, ARM64, ARMv7, LoongArch64, ppc64le, s390x med flera
Nytt boot-system: systemd-efistub ersätter gummiboot
Tidigare använde Alpine gummiboot/systemd-boot som standardlösning för EFI-boot, men från och med version 3.22 ersätts den av systemd-efistub. Det innebär att systemet nu direkt kan starta upp Linuxkärnan via UEFI – utan ett separat bootloaderprogram. Detta sker utan att Alpine inför systemd i sig – Alpine fortsätter använda OpenRC som sitt init-system.
För användare som inte manuellt ändrat inställningen efistub_file i /etc/kernel-hooks.d/secureboot.conf krävs ingen åtgärd. Den gamla gummiboot-efistub-varianten finns kvar i testgrenen men underhålls inte längre.
Vad är nytt under huven? – Viktiga komponenter
Alpine Linux 3.22 innehåller uppdaterade versioner av flera viktiga system- och utvecklingsverktyg. Här är några exempel – och vad de används till:
Docker 28: Verktyg för att köra applikationer i isolerade containrar. Alpine är en favorit som basbild tack vare sin lilla storlek. Version 28 ger förbättrad prestanda och nätverkshantering.
Node.js 22.16 LTS: JavaScript-miljö för att bygga snabba webb- och API-appar. Används ofta i backendutveckling och mikrotjänster.
Rust 1.87: Ett minnessäkert och snabbt systemprogrammeringsspråk som ofta används för att bygga kommandoradsverktyg och operativsystemsnära programvara.
Go 1.24: Ett språk från Google för snabba CLI-verktyg och nätverksprogram. Känt för sin enkelhet, stabilitet och snabba kompilering.
Ruby 3.4: Dynamiskt språk som ofta används i webbutveckling (t.ex. med Ruby on Rails). Den nya versionen förbättrar prestanda och hantering av resurser.
LLVM 20: Ett ramverk för att bygga kompilatorer. Används i många språk, inklusive Rust och Clang (C/C++).
nginx 1.28: En mycket snabb och lätt webbserver som även fungerar som reverse proxy och load balancer.
Dovecot 2.4: IMAP/POP3-server för e-post, användbar i egna mailservrar.
Xen 4.20: En hypervisor för att köra virtuella maskiner, t.ex. i molndrift.
Crystal 1.16: Ett kompilerat språk med Ruby-lik syntax men med prestanda likt C.
BIRD 3.1: En kraftfull routingdaemon som används i avancerade nätverksmiljöer, t.ex. ISP:er och datacenter.
Skrivbordsmiljöer: GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXQt 2.2
Alpine kommer som standard utan grafiskt gränssnitt, men 3.22 ger nu stöd för moderna skrivbordsmiljöer för den som bygger en stationär arbetsmiljö:
GNOME 48
Ett grafiskt skrivbord som fokuserar på enkelhet och produktivitet. Ingår:
GNOME Shell: Ger ett rent skrivbord med översiktsläge och applåda.
Mutter: Fönsterhanterare som sköter placering, animation och visning av fönster.
Med version 3.22 visar Alpine Linux att man kan kombinera låg resursförbrukning med moderna funktioner. Med ett uppdaterat mjukvarustack, bättre stöd för EFI-boot, och tillgång till moderna skrivbordsmiljöer är Alpine ett starkt alternativ både som serversystem, containerbas och arbetsstation. Den är idealisk för användare som prioriterar kontroll, säkerhet och effektivitet framför färdigpaketerade lösningar.
GNOME-projektet har nu släppt version 48.2 av sin skrivbordsmiljö – en underhållsuppdatering i GNOME 48-serien (kodnamn ”Bengaluru”) som finputsar upplevelsen med många förbättringar och åtgärdade fel.
Dessutom har GNOME Shell fått stöd för att korrekt återställa kaklade eller maximerade fönster till rätt skärm, och det går nu att använda vissa ogenomskinliga grafikformat som ersättning för skärmutmatning. Ett fel som hindrade körning av terminalkommandon från ”Kör”-dialogen har också rättats.
Inställningsappen (GNOME Control Center) har fått flera förbättringar. Panelen ”Om” visar nu korrekta GPU-namn för NVIDIA-användare med flera grafikkort. Lösenordsgeneratorn använder nu EFF:s ordlistor för säkrare lösenfraser, och logiken för att skapa lösenord har förbättrats. Dessutom har energisparläget fått en ny ikon, och vissa paneler döljs automatiskt om de inte innehåller någon information. Buggar som kunde få appinställningarna att krascha när man justerade aviseringar flera gånger har också fixats.
Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) har fått två viktiga kraschfixar: en som uppstod när man öppnade ett inkognitofönster och en annan vid öppning av nedladdade filer. Stödet för IMAP-konton i GNOME Online Accounts har förbättrats, och fönsterhanteraren Mutter tolkar nu gester från pekplattan mer tillförlitligt.
Filer (Nautilus) är nu bättre på att ladda kataloger innan miniatyrbilder är klara, och hanterar metadata i containerfiler smidigare. Samtidigt ser gnome-settings-daemon till att ljusstyrkan hanteras bättre från start och att signalen för bakgrundsbelysning skickas korrekt.
I GNOME Maps rensas tidigare ruttinformation när man söker efter en ny väg, så att inte gammal data ligger kvar. Kartstilen har uppdaterats med Adwaita Sans-teckensnittet, och platsinformation visas inte längre när man börjar dra i kartan via markörer eller etiketter.
GNOME 48.2 kommer snart att rullas ut till de stabila paketrepositories i flera Linux-distributioner. Samtidigt har GNOME 47-serien fått sin egen uppdatering i form av GNOME 47.7, med liknande förbättringar för de som ännu inte gått över till version 48.
I en tid då allt fler börjar ifrågasätta vårt beroende av amerikanska teknikjättars molntjänster, kan det vara dags att själv börja hosta sina privata bilder.
Om du någon gång har önskat att du kunde ta kontrollen över dina foton och videor utan att lita på kommersiella molntjänster som Google Photos eller iCloud, då är Immich ett projekt du bör känna till. Immich är en självhostad lösning för automatisk backup och hantering av foton och videor, med ett modernt, mobilvänligt gränssnitt, kraftfulla AI-funktioner som ansiktsigenkänning, och stöd för både iOS och Android. Allt detta – utan att dina bilder någonsin lämnar din egen server.
Med version1.133 tar Immich ett rejält kliv framåt, både tekniskt och funktionellt. Denna uppdatering innehåller flera viktiga nyheter, prestandaförbättringar och också ett par brytande förändringar som administratörer bör ha koll på innan uppgradering.
Viktigt innan du uppgraderar
Innan vi går in på nyheterna, finns det två avgörande saker du måste känna till:
Mobilapp-versionen måste matcha servern. Från och med denna version måste mobilappen (iOS/Android) ha samma versionsnummer som servern, det vill säga v1.133. Annars kommer vissa funktioner att sluta fungera. De uppdaterade apparna finns redan i respektive appbutik.
Direkt uppgradering kräver minst version 1.107.2. Om din instans är äldre än så, måste du först uppgradera till 1.107.2 och kontrollera att allt fungerar innan du går vidare till 1.133.
Ny databas-teknik: VectorChord ersätter pgvecto.rs
En av de största förändringarna under huven är att Immich nu byter ut den tidigare vektor-databasmotornpgvecto.rs mot dess nyare och bättre efterträdare VectorChord.
För att göra detta behöver du:
Säkerhetskopiera din databas.
Uppdatera din Docker Compose-fil så att den pekar på den nya databashanteraren:
Efter en omstart kommer Immich att automatiskt indexera om relevanta tabeller – en process som kan ta från några sekunder till flera minuter beroende på din hårdvara och mängden media.
Nya funktioner i Immich 1.133
Snabbare och smartare sökning med VectorChord Den nya vektor-databasen ger bättre och snabbare AI-baserad sökning, vilket lägger grunden för mer träffsäker ansiktsigenkänning och liknande-bild-funktioner.
Aviseringar direkt i webbgränssnittet Tidigare kunde backup-fel ske i det tysta – inte längre. Nu visas viktiga meddelanden, som fel i databassäkerhetskopior, direkt i det nya “Aviseringar”-panelen.
Kartvy i album (webb) Om dina bilder har GPS-data kan du nu visa dem på en interaktiv karta, direkt i albumvyn. Perfekt för att återuppleva resor eller naturutflykter.
Låst mapp för privata bilder Du kan nu placera känsliga foton i en låst mapp, skyddad med PIN-kod eller biometrisk verifiering. Funktionen finns i sidopanelen (webb) och i ett eget flik (mobil).
Google Cast-stöd (webb) Du kan nu casta bilder, videor och bildspel till din Chromecast – förutsatt att din Immich-server är tillgänglig via en offentlig HTTPS-adress.
Detaljerad användaröversikt för administratörer Administratörer kan nu se detaljerad information per användare – inklusive statistik, aktiverade funktioner och användningsmönster.
Stöd för höger-till-vänster-språk (RTL) Webbgränssnittet har nu komplett stöd för språk som skrivs från höger till vänster – inklusive anpassad layout och responsiv design.
Bättre prestanda i tidslinjen Tidslinjen har optimerats för snabbare laddning och smidigare skrollning. Immich avbryter nu onödiga bildförfrågningar vid snabb skrollning och skickar mindre datapaket (ca 30 % av tidigare storlek).
Diverse buggfixar och förbättringar Från förbättrad miniatyrcache i mobilappen till mer flexibel hantering av OAuth-tokens – denna version innehåller flera förbättringar från communityn.
Slutsats
Immich 1.133 visar att projektet inte bara förvaltar sin tekniska grund, utan aktivt förbättrar både användarupplevelse och framtidssäkerhet. Med bytet till VectorChord, förstärkt säkerhet och fler funktioner är det tydligt att Immich vill vara det moderna, självhävdade alternativet till Big Tech:s fotoplattformar.
Om du ännu inte testat Immich – kanske är det dags nu?
Så installera Immich på Debian, ubuntu och Fedora.
För att installera Immich – en öppen källkodsbaserad fotohanteringsplattform – på Ubuntu, Debian eller Fedora används Docker och Docker Compose, vilket förenklar driften av de många tjänster som Immich består av. Börja med att installera nödvändiga paket. På Ubuntu och Debian kör man sudo apt update följt av sudo apt install docker.io docker-compose -y, medan Fedora-användare använder sudo dnf install docker docker-compose -y. Aktivera Docker-tjänsten med sudo systemctl enable (och --now på Fedora för att starta direkt), och lägg till din användare i docker-gruppen med sudo usermod -aG docker $USER. Logga sedan ut och in för att ändringen ska träda i kraft.
Därefter klonas Immichs källkod med git clone https://github.com/immich-app/immich.git, och man går in i katalogen med cd immich. Två viktiga filer kopieras: cp docker/docker-compose.yml . och cp docker/.env .. Dessa styr konfigurationen av systemet, och .env kan anpassas om man vill byta portar eller kataloger. För att starta Immich kör man docker-compose up -d, vilket laddar ner och sätter upp de nödvändiga containrarna: bland annat Immichs webbserver, mikrotjänster, maskininlärningsmodul, PostgreSQL-databas och Redis.
När systemet är igång öppnar man webbläsaren och går till http://localhost:2283 för att skapa ett användarkonto. Vill man senare uppdatera Immich till en ny version görs det genom att köra git pull, docker-compose pull och sedan docker-compose up -d igen.
För lokal bildlagring i en egen katalog, kan docker-compose.yml modifieras så att en volym monteras till rätt plats i containern. Exempelvis kan man lägga till - ./photos:/usr/src/app/upload under volumes: för immich-server. Detta gör att bilder sparas direkt på värddatorn, vilket förenklar backup och filhantering. Med dessa steg har man en fullt fungerande installation av Immich på Linux, redo att ersätta Google Photos eller iCloud med en privat lösning.
Gurumeditera? Det är fel OS, Herr Tux – det är kernelpanik som gäller.
Plötsligt fryser din Linuxdator. Skärmen fylls med teknisk text och det sista du ser är ett meddelande i stil med: “Kernel panic – not syncing: Attempted to kill init!”
För en ovan användare kan detta vara skrämmande, men i själva verket är en kernel panic Linuxkärnans sätt att skydda sig från att gå sönder på riktigt. I denna artikel går vi igenom vad en kernel panic är, hur man på ett säkert sätt kan framkalla en sådan för teständamål, och – viktigast av allt – hur man felsöker och återställer systemet efter en krasch.
Vad är en kernel panic?
En kernel panic uppstår när Linuxkärnan stöter på ett allvarligt fel som den inte kan hantera. Det kan röra sig om skadad minnesåtkomst, fel i en drivrutin eller att en viktig systemkomponent saknas. När det händer stoppar kärnan all aktivitet och ”panikar” – för att skydda systemet från dataförlust eller korruption.
Det är i praktiken samma sak som att dra i handbromsen när bilen börjar slira på is – allt stannar direkt.
Vanliga orsaker till kernel panic
Kernel panics kan uppstå av flera olika skäl. Här är några vanliga orsaker:
Felaktig hårdvara: trasigt RAM, överhettning eller hårddiskfel.
Drivrutiner som inte passar: särskilt tredjepartsmoduler som inte stämmer med kärnversionen.
Saknade eller trasiga systemfiler: till exempel /sbin/init, initramfs eller en felaktig /etc/fstab.
Problem i GRUB: felaktiga UUID:er, saknade kernel-poster eller initrd-filer.
Användarfel: att av misstag ta bort viktiga filer eller döda process ID 1.
Så här simulerar du en kernel panic (i testmiljö)
Varning: Testa aldrig detta på ett produktionssystem! Använd en virtuell maskin eller isolerad testmiljö.
Metod 1: Använd SysRq-trigger
Det finns en inbyggd mekanism i Linux som tillåter utvecklare att utlösa kernel panics manuellt för teständamål.
Aktivera systemets sysrq-funktion: echo 1 | sudo tee /proc/sys/kernel/sysrq
Utlös en kernel panic: echo c | sudo tee /proc/sysrq-trigger
Systemet fryser direkt, och kernel panic-meddelandet visas.
Metod 2: Ladda “crash”-modul
Vissa Linuxkärnor innehåller en modul som heter crash. Om den finns:
sudo modprobe crash
Om modulen inte hittas kan du kontrollera dess tillgänglighet med:
modinfo crash
Så felsöker du en kernel panic
När du fått en kernel panic gäller det att lugnt och metodiskt reda ut vad som gått fel.
1. Starta om och kontrollera loggar
Systemet kommer att vara fruset. Starta om med hård omstart. Kontrollera sedan loggar:
journalctl -xb
eller:
dmesg | less
cat /var/log/kern.log | less
Sök efter nyckelord som panic, BUG, segfault, VFS, eller felaktiga moduler.
2. Boota i en tidigare kärnversion
Om problemet började efter en kärnuppdatering:
Starta om och gå till GRUB-menyn.
Välj Advanced options.
Välj en tidigare kärna, t.ex. 5.15.x istället för 6.x.
Vill du sätta en äldre kärna som standard:
sudo grub-set-default 1
3. Bygg om initramfs
En trasig initramfs (initialt ramfilsystem) kan stoppa hela bootkedjan.
Kör följande kommando:
sudo update-initramfs -u -k all
Eller bara för aktuell kärna:
sudo update-initramfs -c -k $(uname -r)
Starta om när det är klart:
sudo reboot
4. Reparera filsystem
Om kernel panic-meddelandet säger att root-filsystemet inte kan monteras – kör fsck.
Lista partitioner: lsblk
Kör filsystemskontroll: sudo fsck /dev/sda1
Ersätt /dev/sda1 med rätt partition.
5. Kontrollera hårddisk och RAM
Felaktig hårdvara är en vanlig bov.
Använd smartctl för att läsa ut diskinformation:
sudo smartctl -a /dev/sda
Håll utkik efter attribut som:
Reallocated_Sector_Ct
Current_Pending_Sector
Om värdena stiger: disken är på väg att ge upp – byt den snarast.
6. Reparera GRUB och fstab
Om bootloadern inte hittar rätt partition → panic.
Starta från en live-USB.
Montera rootpartitionen: sudo mount /dev/sda1 /mnt
Förebygg kernel panics – så gör du rätt från början
Undvik att röra kärnfiler om du inte vet vad du gör.
Testa nya kärnor i en testmiljö innan du uppdaterar på skarpa system.
Använd LTS-kärnor om du prioriterar stabilitet.
Ha alltid minst två kärnor installerade.
Aktivera kdump om du vill samla in kraschanalys.
Bonus: Automatisk omstart efter panic
För servrar är det ofta bättre att de startar om sig själva efter en krasch:
Lägg till i /etc/sysctl.conf:
kernel.panic = 10
Ladda inställningen:
sudo sysctl -p
Sammanfattning
En kernel panic är ett allvarligt fel, men inte en katastrof – så länge du vet hur du ska felsöka. I de flesta fall går det att reda ut orsaken och få systemet på fötter igen med rätt verktyg och metodik.
Har du en testmiljö? Simulera en kernel panic själv – och öva på att reparera den. Det är ett av de bästa sätten att växa som Linuxanvändare.
OpenSnitch är en applikationsbrandvägg för Linux som övervakar utgående nätverksanslutningar. Den visar varningar när ett program försöker nå internet och låter dig tillåta eller blockera det – antingen tillfälligt eller permanent – för ökad kontroll och integritet.
I många år har macOS-användare haft tillgång till Little Snitch, en populär applikationsbrandvägg som ger total kontroll över vilka program som får ansluta till internet. På Linux har däremot liknande lösningar lyst med sin frånvaro – tills OpenSnitch dök upp.
OpenSnitch är ett öppen källkod-projekt inspirerat av Little Snitch, och ger Linuxanvändare möjlighet att övervaka och styra utgående nätverksanslutningar på ett sätt som traditionella brandväggar som iptables, ufw eller firewalld inte kan. I stället för att bara fokusera på portar och IP-adresser, handlar OpenSnitch om vilka applikationer som kommunicerar – och vart de skickar sin data.
I denna artikel går vi igenom varför OpenSnitch är ett viktigt säkerhetsverktyg, hur det fungerar, hur du installerar det och vad du kan förvänta dig när du börjar använda det.
Vad gör OpenSnitch unikt?
OpenSnitch fungerar som en användarstyrd brandvägg för utgående trafik, vilket innebär att du får ett meddelande varje gång ett program försöker kommunicera med omvärlden. Du får då möjlighet att välja om anslutningen ska tillåtas eller blockeras – antingen tillfälligt eller permanent.
Detta ger inte bara en förstärkt säkerhet utan även insyn i vilka program som faktiskt skickar data från din dator, något som kan vara ovärderligt både ur ett integritets- och felsökningsperspektiv.
Exempel på vad du kan göra med OpenSnitch:
Se vilka appar som försöker ansluta till specifika IP-adresser och domäner.
Blockera appar från att skicka ut data utan att du godkänt det.
Skapa regler som automatiskt hanterar framtida försök från samma app eller till samma destination.
Hantera regler via ett enkelt grafiskt gränssnitt.
Logga och inspektera historik för nätverksaktivitet.
Installation av OpenSnitch
Projektet är aktivt utvecklat och finns tillgängligt som paket för de flesta större Linuxdistributioner. OpenSnitch består av två delar:
opensnitch – själva brandväggsdaemonen.
opensnitch-ui – det grafiska användargränssnittet.
Öppna en terminal i mappen där du sparat paketen och kör: sudo apt install ./opensnitch*.deb ./python3-opensnitch-ui*.deb
Alternativt kan du dubbelklicka på paketen för att installera via det grafiska programhanteringsverktyget.
Fedora / RHEL / CentOS
Ladda ner .rpm-paketen från GitHub.
Installera med dnf eller yum: sudo dnf install ./opensnitch-*.rpm ./opensnitch-ui*.rpm eller: sudo yum localinstall opensnitch-*.rpm opensnitch-ui*.rpm
Aktivera och starta tjänsten: sudo systemctl enable --now opensnitchd
Starta gränssnittet: opensnitch-ui
Arch Linux
Använd:
sudo pacman -S opensnitch
Så fungerar OpenSnitch
När OpenSnitch körs i bakgrunden, övervakar den varje försök till utgående anslutning som ett program gör. Vid första försök kommer ett fönster att dyka upp med information som:
Programnamn och dess sökväg
IP-adress eller domän som det försöker nå
Portnummer som används
Du kan då välja något av följande alternativ:
Tillåt en gång
Blockera en gång
Tillåt alltid
Blockera alltid
Exempel: Firefox
Om du startar Firefox och den försöker ansluta till 93.184.216.34 (example.com) på port 443 (HTTPS), får du en notifiering med just den informationen. Du kan då godkänna anslutningen permanent eller blockera den tills du är säker på vad det handlar om.
Regelhantering
Alla beslut du gör sparas som regler, och dessa regler kan du:
Visa och organisera i gränssnittet.
Ändra eller ta bort efter behov.
Temporärt stänga av eller aktivera.
Skriva eller redigera manuellt – reglerna sparas som textfiler i /etc/opensnitch/rules/.
Du kan exempelvis skapa regler som endast tillåter en viss app att ansluta till en specifik domän på en specifik port – perfekt för den som vill minimera attackytan på sin dator.
Fördelar och målgrupp
OpenSnitch är ett särskilt värdefullt verktyg för:
Integritetsmedvetna användare som vill veta exakt vilka program som kommunicerar externt.
Utvecklare som vill felsöka nätverksanrop i sina applikationer.
Systemadministratörer som vill ha en ytterligare skyddsnivå mot misstänkt trafik.
Säkerhetsentusiaster som söker ett Linuxalternativ till Little Snitch.
Slutsats
OpenSnitch fyller ett tomrum i Linuxvärlden: möjligheten att kontrollera och övervaka utgående trafik per applikation. Det är lätt att installera, enkelt att använda och har ett aktivt utvecklingscommunity bakom sig.
För dig som vill ha full insyn i vad som händer i din dator – inte bara vad som försöker ta sig in, utan också vad som försöker ta sig ut – är OpenSnitch ett utmärkt verktyg att lägga till i ditt säkerhetsarsenal.
Tips: Komplettera gärna med traditionella brandväggar som ufw eller nftables för ett heltäckande skydd – inåt och utåt.
AlmaLinux OS Foundation har släppt version 10 av sitt fria, RHEL-kompatibla operativsystem – kodnamn Purple Lion. Den nya versionen erbjuder förbättrad prestanda, utökat hårdvarustöd, nyheter för utvecklare och långsiktigt underhåll även för äldre system.
En stabil och kompatibel grund – med smarta förbättringar
Precis som tidigare versioner är AlmaLinux OS 10 fullt binärkompatibelt med Red Hat Enterprise Linux 10. Men till skillnad från Red Hat har AlmaLinux valt att gå ett steg längre och återinfört stöd för funktioner och arkitekturer som annars försvunnit i upstream.
Det innebär att systemadministratörer och utvecklare får tillgång till RHEL:s stabilitet, men med fler alternativ, bättre hårdvarustöd – och helt utan licensavgifter.
Viktiga nyheter i AlmaLinux OS 10
Frame pointers aktiverat som standard Utvecklare som jobbar med prestandaanalys och felsökning får nu ett efterlängtat tillskott: frame pointers är aktiverade systembrett, vilket möjliggör effektiv profilering och spårning av kod i realtid.
Långtidsstöd för äldre CPU-arkitektur (x86-64-v2) RHEL 10 har helt övergått till att enbart stödja nyare x86-64-v3-processorer. AlmaLinux går en annan väg och erbjuder både v3- och v2-varianter – vilket ger äldre men fullt funktionsduglig hårdvara upp till 10 års säkerhetsuppdateringar.
EPEL-paket för v2-användare Extra Packages for Enterprise Linux (EPEL), som normalt följer Red Hats byggsystem, bygger nu särskilda paket för AlmaLinux x86-64-v2 – vilket innebär att användare med äldre CPU:er fortsatt kan använda tredjepartsprogram utan hinder.
Secure Boot även för ARM AlmaLinux 10 utökar sitt stöd för säker uppstart och inkluderar nu Secure Boot för ARM-plattformar utöver Intel/AMD.
SPICE är tillbaka SPICE, protokollet för grafiska fjärranslutningar, togs bort i RHEL 9. På förfrågan från communityn är det nu fullt återinfört i AlmaLinux OS 10 – både för servrar och klienter.
Teknikförhandsvisning: KVM på IBM POWER Virtualisering på IBM Power har varit frånvarande i flera år. AlmaLinux 10 introducerar nu ett förhandstest av KVM-stöd för denna arkitektur, bland annat efter initiativ från Oregon State University Open Source Lab.
Fortsatt utökat hårdvarustöd Sedan AlmaLinux 8.10 och 9.4 har över 150 enheter fått tillbaka drivrutinsstöd som tagits bort i RHEL. Detta arbete fortsätter även i version 10.0 – något som särskilt uppskattas i miljöer med äldre eller specialiserad hårdvara.
Nedladdning och tillgängliga format
Installations-ISO och torrentfiler finns för följande arkitekturer:
x86-64
x86-64-v2
ARM64 (aarch64)
IBM PowerPC (ppc64le)
IBM Z (s390x)
Kommande bilder (tillgängliga inom kort):
Containerbilder (inklusive UBI-varianter)
Live Media: GNOME, KDE, GNOME-mini
Cloud Images för AWS, Azure, Google Cloud, Oracle Cloud
För den som vill uppgradera från en tidigare AlmaLinux-version är ELevate-projektet snart redo för AlmaLinux 10. Testversioner av migreringsverktyget är redan tillgängliga och utvecklingen sker öppet tillsammans med communityn.
Säkerhet och systemverktyg får lyft
Förutom hårdvarustöd och utvecklarfunktioner får AlmaLinux 10 förbättrat stöd för säkerhet, däribland post-kvantkryptografi, uppdateringar av SELinux, OpenSSH, samt en ny systemroll för sudo som förenklar hantering av användarbehörigheter.
Kryptering får ytterligare stöd genom Sequoia PGP, och systemadministratörer får tillgång till de senaste versionerna av språk, databaser och kompilatorer – såsom GCC 14, Python 3.12, PHP 8.3, PostgreSQL 16 och många fler.
Engagera dig i AlmaLinux-communityn
AlmaLinux är ett communitydrivet projekt, och alla uppmuntras att bidra genom att:
GNU Linux-libre-projektet har precis släppt version 6.15 av sin kärna – ett alternativ för dig som vill köra GNU/Linux helt utan proprietär kod. Den här versionen bygger på den vanliga Linux 6.15-kärnan, men alla delar som kräver stängd källkod eller binära blobbar har tagits bort.
Det innebär att stöd för vissa hårdvarukomponenter, som Nova Core GPU, Qualcomm iris v4l2, Airoha NPU, Realtek 8814A Wi-Fi och Apple Silicon-pekskärmar, antingen har rensats eller helt tagits bort. Även Tehuti TN40xx-nätverkskort, Renesas UFS-komponenter och vissa ljuddrivrutiner har städats upp. Dessutom har Spider 1Gb Ethernet-drivrutinen tagits bort, och flera länkar till proprietära ljudbinärer (bland annat från Sound Open Firmware) har också plockats bort.
Syftet med GNU Linux-libre är att erbjuda en kärna som är 100 % fri – utan någon form av stängd programvara – vilket gör den perfekt för frihetsinriktade användare och utvecklare som vill ha full kontroll över sin dator.
Du kan redan nu ladda ner källkoden i komprimerat format från projektets webbplats. Det finns också färdiga paket för Debian- och Red Hat-baserade system att hämta via Freesh och RPM Freedom. GNU Linux-libre fungerar med de flesta GNU/Linux-distributioner, så du kan installera den antingen som ett alternativ till den vanliga kärnan eller ersätta den helt.
År 2001 kallade Microsofts dåvarande VD Steve Ballmer Linux för en ”cancer som fäster sig i immaterialrättslig mening vid allt den rör vid”. Uttalandet speglade den starka oro som fanns inom Microsoft kring GNU GPL-licensen, som Ballmer menade tvingade all programvara att bli öppen källkod vid kontakt med GPL-kod. Detta blev en symbol för den aggressiva hållning som Microsoft länge hade mot öppen källkod och fri mjukvara, något som senare har förändrats drastiskt.
Det kanske låter oväntat, men Microsoft har nu introducerat en särskild tjänst för Linuxdistributioner i sin molnplattform Azure. Det är dock inte så förvånande som det verkar – faktum är att Linux sedan länge har varit mer utbrett än Windows Server i Azuremiljön. Enligt Jack Aboutboul, programansvarig för Azure Linux Platforms Group, använde över 60 % av erbjudandena i Azure Marketplace och över 60 % av alla virtuella maskinkärnor Linux redan under 2024. Med andra ord: Microsoft anpassar sig efter verkligheten.
För att göra det enklare för Linux-leverantörer att distribuera och testa sina operativsystem på Azure, gör Microsoft nu testtjänsten Azure Image Testing for Linux (AITL) tillgänglig som en tjänst. Den här plattformen bygger på Microsofts eget interna testprojekt LISA (Linux Integration Services Automation), som tagits fram för att kvalitetssäkra Linux-bilder.
LISA består dels av ett testramverk som kör testerna, dels av färdiga testsamlingar som kontrollerar att en Linuxdistribution fungerar som den ska. Microsoft har dessutom valt att öppna upp koden för LISA och släpper den under MIT-licens, vilket innebär att andra kan använda och bidra till projektet.
Systemet klarar av att kontinuerligt testa Linuxbilder i olika scenarier, från uppdateringar av kärnan till mer avancerade molntjänstmiljöer. Enligt Microsofts programchef Krum Kashan finns det visserligen redan många testverktyg där ute, men inget som täcker hela stacken – alltså allt från kärna till nätverk, lagring och specialfunktioner som högpresterande datorkluster (HPC), GPU-användning och konfidentiella virtuella maskiner. LISA är utformat för att fylla det tomrummet, särskilt för utvecklare, Linuxdistributioner och företag som bygger egna anpassade system.
Det här är också ett led i Microsofts bredare strategi att stödja Linux och öppen källkod. Andrew Randall, som leder projektet, har en bakgrund från det Linux-fokuserade företaget Kinvolk, som Microsoft köpte upp. Sedan dess har han arbetat med att integrera öppen teknik i Azure och att stärka Microsofts roll som plattform även för Linuxbaserade lösningar.
Thunderbird 139 är nu tillgänglig som stabil release, och innehåller flera förbättringar som riktar sig till användare med höga krav på e-postklientens funktionalitet och stabilitet. Thunderbird är en fri, öppen källkodsbaserad klient för e-post, kalender, nyheter och chatt, tillgänglig för Linux, macOS och Windows.
Ny funktionalitet
Nya notisåtgärder: E-postaviseringar stöder nu direktinteraktion med Markera som läst och Radera, vilket effektiviserar hanteringen av nya meddelanden utan att öppna applikationen.
Enterprise policies: Stöd har implementerats för mer granulär kontroll över aviseringar via hanteringspolicyer, vilket förenklar central administration i företagsmiljöer.
Manuell mappsortering: Användare kan nu dra och släppa mappar i valfri ordning i mappträdet.
Cards View-inställningar: Antal rader som visas i kortvyn kan nu justeras via gränssnittet.
Korrigeringar och stabilitetsförbättringar
Version 139 adresserar en rad fel som påverkat användarupplevelsen:
Krasch vid konfiguration av avsändarhuvuden i kompositionsfönstret är åtgärdad.
OAuth-autentisering har fått fixar för brutna URL:er i inloggningsdialogen.
Bilagor på vissa UNC-sökvägar var otillgängliga – detta är nu korrigerat.
Problem vid och efter mappkomprimering som påverkade brevfönstrets rendering har åtgärdats.
Fel i mappsorteringslogik vid flytt och infogning av mappar är rättat.
Övriga fixar
Mappar som försvann från ”Favoriter” vid borttagning av undermappar visas korrekt igen.
Felaktiga räknare för olästa meddelanden i mappträdet är rättade.
Manuella sorteringar återställs nu konsekvent efter omstart.
Felaktig infogning i IMAP-strukturer via drag-och-släpp är åtgärdat.
Mappar expanderar inte längre oväntat efter omstart i kompakt vy.
Förbättringar i kringfunktioner
Inbjudningsbilagor utan filename vidarebefordras inte längre som generiska ”Attached Message Part”.
Dold chattinställningsflik när mail.chat.enabled är satt till false.
Egna headers (mail.compose.other.header) visas korrekt i läget Visa alla huvuden.
Utseendeinställningar som påverkar trådning uppdaterar nu aktiv mapp direkt.
”Gruppera efter sortering” fungerar korrekt över samtliga mappar.
Stabilitet vid avbruten kopiering till ”Skickat”-mappen har förbättrats.
Systemets sökintegration kan nu växlas korrekt och status speglas i inställningarna.
Kalender- och nyhetsrelaterade förbättringar
Fullt stöd för parallell åtkomst till flera CalDAV-kalendrar.
Åtgärd för missade påminnelser vid heldagsevent om calendar.alarms.showmissed=false.
Möjlighet att avbryta nyhetspostningar innan sändning är återställd.
XPAT-stöd har lagts till för nyhetsservrar med snedstreck i gruppnamn.
NNTP-prenumerationsdialogens kraschproblem är fixat.
Det är återigen möjligt att ta bort chattkonton.
Säkerhet
Tio säkerhetsrelaterade sårbarheter har identifierats och åtgärdats i denna version.
Tillgänglighet
Thunderbird 139 kan laddas ner som fristående binärpaket från den officiella webbplatsen, och fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan att behöva installeras.
Armbian 25.5 är en ny version som förbättrar både prestanda, säkerhet och hårdvarukompatibilitet för flera ARM-baserade single-board-datorer (SBC). Den lanserades tre månader efter Armbian 25.2 och inkluderar nu stöd för nya enheter som Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, TI SK-AM69, Mediatek Genio-serien, Radxa NIO 12L, Qualcomm Robotics RB5, Radxa Cubie A5E, SMART AM40 och PocketBeagle2.
En annan stor nyhet är att Armbian 25.5 lägger till stöd för Linux-kärnan 6.14 för Rockchip64-enheter, samt möjligheten att använda konfigurerbara patchar för att bygga rena mainline-kärnor.
Denna version förbättrar också systemstarten och stödet för periferiutrustning genom att uppdatera U-Boot och firmware. HDMI- och ljudstödet har förbättrats för Rockchip RK3588-enheter som Rock 5B och Youyeetoo R1. Dessutom har EFI-partition och Btrfs-subvolymer förbättrats för en mer flexibel systemlayout och start.
Armbian 25.5 innehåller även fixar för boot-script och förenklad loggning för smidigare provisionering och felsökning. Wi-Fi-setupen har förbättrats, likaså dynamisk overlay-synlighet och hantering av BSP-byten för ett renare arbetsflöde. Dessutom har det blivit enklare att använda seriell konsol.
En annan intressant funktion är att Armbian 25.5 uppdaterar sitt applikationsbibliotek, vilket gör det möjligt att installera populära självhousade applikationer direkt via armbian-config. Bland dessa finns bland annat Home Assistant, Stirling PDF, Navidrome, Grafana, NetData och Immich.
I denna releasecykel har Armbian också vunnit 2025 års NetBox Hero Awards, vilket hedrar projektets engagemang för innovation, automatisering och transparens inom infrastruktur.
För att ta del av alla nyheter och ladda ner Armbian 25.5, kan du besöka den officiella webbplatsen, där du hittar versioner för ett stort antal ARM-enheter, inklusive de flesta Raspberry Pi-modellerna.
Nyheter i Armbian v25.5
Utökad kortstöd: Stöd för flera nya och uppdaterade enheter, som TI SK-AM69, Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, och PocketBeagle2.
Uppströms firmwareintegration: Bättre ljud- och HDMI-stöd för Rockchip-enheter (t.ex. Rock 5B och Youyeetoo R1).
Kerneluppgraderingar: Linux kernel 6.14 (edge branch) för Rockchip64-enheter, förbättrad prestanda och periferistöd.
Filsystem- och startförbättringar: Förbättringar för EFI-partition och BTRFS undervolymer.
Stabilitets- och kvalitetsförbättringar: Fixar för startskript, förbättrad serial console-stöd och förenklad loggning.
armbian-config: Förbättrad användargränssnitt och verktyg för att hantera självhostade applikationer (t.ex. Home Assistant, Grafana), Wi-Fi-stöd och nätverkskonfiguration.
NetBox Hero Award 2025: Armbian tilldelades detta pris för sitt innovativa arbete med automation och öppen infrastruktur.
Linux Kernel 6.15 Officiellt Släppt, Här Är Nyheterna Idag tillkännagav Linus Torvalds lanseringen och allmän tillgång av Linux 6.15, den senaste stabila kärnversionen som introducerar flera nya funktioner och förbättringar, bättre hårdvarusupport och mer.
Höjdpunkter i Linux 6.15 inkluderar Rust-stöd för hrtimer och ARMv7, en ny setcpuid= startparameter för x86-processorer, stöd för sched_ext för att räkna och rapportera interna händelser, förbättringar för x86 Intel och AMD PMU, stöd för nestad virtualisering för VGICv3 på ARM, och stöd för att emulera FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
Också nytt i Linux kernel 6.15 är ett nytt API för att ta emot information om monterings- och avmonteringshändelser för filsystem, stöd för hårdvarukapade krypteringsnycklar i blocklagret, stöd för 48-bitars blockadressering i EROFS-filsystemet, och en ny säkerhetshook för io_uring-subsystemet som ger säkerhetsmoduler mer kontroll över vad som är tillåtet.
FUSE-filsystemet kan nu hantera filnamn längre än 1 024 tecken, perf-subsystemet kan nu utföra latensprofilering med hjälp av schemaläggarinformation, BPF-subsystemet har fått förbättrad verifiering av program med loopar, och OverlayFS-filsystemet har fått en ny override_creds monteringsparameter som ändrar de uppgifter som används för att komma åt de lägre lagren.
Dessutom medför Linux kernel 6.15 stöd för nya tillägg för RISC-V-arkitekturen, inklusive BFloat16-flyttalsutvidgningen, Zaamo och Zalrsc-tilläggen, och ZBKB-tillägget, stöd för zonindelade enheter för XFS-filsystemet och stöd för zero-copy mottagning av nätverksdata för io_uring-subsystemet.
Några nya nätverksfunktioner är också tillgängliga i Linux 6.15, inklusive en ny TCP-socketparameter (TCP_RTO_MAX_MS) som kan användas för att ställa in maximal tid mellan retransmissionsförsök på IPv4, samt ett nytt set av BPF-återkopplingar för att hämta tidsstämplar från olika delar av nätverksstacken.
Hårdvarusupport har förbättrats som förväntat genom nya och uppdaterade drivrutiner, som ger stöd för Apple Touch Bar, Google Pixel Pro 6-smartphone, MYIR Remi Pi-utvecklingskort, Huawei Matebook E Go inbäddad kontroller, Milk-V Jupiter RISC-V-kort, och HP-laptops med CS35L41 HDA-ljudchips.
Linux 6.15 uppdaterar även ACPI-fläktdrivrutinen för att hantera fläktar med stöd för finmaskig tillståndsövervakning, men utan finmaskig kontroll, samt ACPI-knappdrivrutinen för att prenumerera på systemhändelsenotifikationer utöver enhetsnotifikationer, vilket på vissa system krävs för att väcka systemet från viloläge.
Bland andra viktiga förändringar tar Linux 6.15 bort stödet för 32-bitars (x86) system med fler än åtta CPU:er och/eller mer än 4 GB RAM, och Landlock-säkerhetsmodulen har fått en ny revisionsmekanism som gör det lättare att förstå åtkomstvägran.
Det finns även ett nytt fwctl-subsystem som gör det möjligt för användarutrymme att säkert konstruera och köra RPC:er inuti enhetsfirmware, och kärnan har fått en ny härdningsfunktion som gör det möjligt att försegla flera minnesmappningar mot förändringar, men den är inaktiverad som standard då den kan bryta vissa applikationer.
Du kan ladda ner Linux kernel 6.15 direkt från Linus Torvalds git-träd eller från kernel.org-webbplatsen om du vill kompilera det på din GNU/Linux-distribution. Jag rekommenderar dock att vänta tills den nya Linux-versionen finns i din distros stabila programvaruförråd innan du uppdaterar din kärna.
Nu när Linux kernel 6.15 är släppt, öppnar fönstret för nästa stora kärngren, Linux 6.16, som förväntas komma i slutet av juli eller början av augusti 2025. Tills dess kommer en första Release Candidate (RC)-utvecklingsversion vara tillgänglig för offentlig testning om två veckor, den 8 juni.
Sammanfattning av förändringar i Linux 6.15
Linux-kärnan 6.15 har släppts efter en fördröjning på grund av en sista minuten-buggrapport som resulterade i att en ny funktion blev inaktiverad. Efter denna sista justering är version 6.15 nu tillgänglig. Här är några av de större förändringarna och buggfixarna:
Bcachefs-fixar: Bland de viktigaste förbättringarna finns flera bcachefs-fixar för att förbättra funktionaliteten och stabiliteten, inklusive åtgärder för att hantera problemet med direnter och optimera hanteringen av strängar.
Drivrutinsfixar: Flera drivrutiner har fått mindre fixar, särskilt för olika CAN-drivrutiner och SPI. En fix för att undvika krascher på vissa plattformar (som Realtek HDA och HP ZBook-laptops) har också införts.
Nätverksfixar: Det har gjorts åtgärder för att förbättra hantering av paketfragmentering och fixar för netfilter och bridge-nätverksfunktioner.
Minne och hantering: Förbättringar har genomförts för att optimera minneshantering, inklusive hantering av hugetlb och förbättrade funktioner för hantering av VM_NOHUGEPAGE. Det har även gjorts fixar för kernel NULL-pointer-krascher och hantering av large pages.
Övriga förbättringar: Det finns även ett antal specifika fixar för Bluetooth, ALSA, och input-tangentbord, vilket säkerställer stabilitet på en mängd olika enheter.
Merging-fönstret öppnar den 30:e maj, som vanligt, och pull-begäran har redan skickats in. Det innebär att utvecklare kommer att fortsätta arbete med den kommande versionen, trots att det är Memorial Day i USA.
Firefox 139 Webbläsare är nu tillgänglig för nedladdning – här är de nya funktionerna
Mozilla har idag släppt den slutgiltiga versionen av Firefox 139, en uppdatering som innebär flera viktiga förbättringar, som bland annat stöd för översättning av hela sidor på Firefox-tilläggssidor, bättre prestanda för HTTP/3 vid uppladdning samt stöd för transparenta PNG-bilder vid inklistring i webbläsaren.
För utvecklare inkluderar Firefox 139 stöd för att dämpa timer-funktioner i Workers, stöd för WebAuthn-tillägget för stora blobbar, nya funktioner för HTMLDialogElement (inklusive requestClose()) och stöd för attributet hidden=until-found. Detta gör det möjligt att hitta innehåll via sökfunktionen på sidan även om det normalt är dolt.
Firefox 139 introducerar även Temporal som standard, som en bättre lösning än Date, och gör det möjligt att söka och automatiskt expandera stängda -element via sidans sökfunktion. Andra förbättringar inkluderar ökad kompatibilitet mellan webbläsare på vissa webbplatser och införandet av Service Workers i Privat webbläsarläge.
Mozilla betonar att denna uppdatering bygger vidare på deras arbete med att stödja IndexedDB och DOM Cache API i Privat webbläsarläge genom krypterad lagring, vilket gör att fler webbplatser, särskilt de som använder bakgrundsuppgifter, kan dra nytta av Service Workers.
Avslutningsvis uppdateras också den inbyggda redigeraren för contenteditable och designMode för att hantera vita mellanrum på ett sätt som är mer enhetligt med andra webbläsare som Chrome.
Mozilla kommer att göra en officiell presentation av Firefox 139 den 27 maj 2025, samtidigt som de släpper Firefox 115.24 och Firefox 128.11 ESR-versionerna. Tills dess kan binärerna laddas ner från Mozillas FTP-server.
Terminalemulatorn Kitty har snabbt blivit ett favoritverktyg bland Linux- och macOS-användare som uppskattar hastighet, grafikacceleration och flexibilitet. Med lanseringen av version 0.42 tar Kitty ett stort steg framåt – både när det gäller funktionalitet och användarvänlighet.
Snabbåtkomst-terminal i Quake-stil
Den största nyheten i denna version är utan tvekan funktionen quick-access-terminal. Inspirerad av klassiska Quake-spel kan du nu med ett enkelt tangenttryck fälla ner en terminal från toppen av skärmen. Den svävar ovanpå skrivbordet, är transparent om du vill, och fungerar sömlöst i både X11, Wayland och macOS.
Tanken är enkel: terminalen ska alltid vara nära till hands, men aldrig i vägen. Du kan dessutom anpassa dess utseende och beteende via en särskild konfigurationsfil (quick-access-terminal.conf), och tillämpa egna inställningar just för snabbåtkomstfönstret med kitty_conf.
Bättre textstöd med Unicode 16
Kitty har också blivit ännu bättre på att hantera text. Terminalen följer nu Unicode 16-specifikationen för grafemkluster, vilket innebär att komplexa tecken – till exempel kombinationer av emojis eller icke-latinska alfabet – delas upp och renderas korrekt i terminalrutor. Det här är särskilt viktigt för tydlighet i moderna skript och appar som använder avancerad teckenhantering.
Smarta temaväxlingar med stöd för bakgrunder
Kitty har sedan tidigare haft stöd för att växla mellan ljust och mörkt tema. I version 0.42 utökas detta med automatiskt stöd för bakgrundsbilder – så att även skrivbordsbakgrunden följer det aktiva temat. Det skapar ett mer enhetligt och estetiskt gränssnitt utan extra konfiguration.
Effektivare panelhantering
För den som jobbar med flera terminalpaneler samtidigt har +kitten panel fått ett nytt argument:
kitty +kitten panel --single-instance
Detta gör det möjligt att skapa flera paneler inom en enda process, vilket minskar resursförbrukningen och gör att panelhanteringen känns smidigare – särskilt i mer komplexa arbetsmiljöer.
Starta dolt och kontrollera på distans
Kitty kan nu startas i doltläge med flaggan --start-as=hidden, vilket är perfekt för skript eller automatiserade miljöer där terminalen ska visas först när den verkligen behövs.
Fjärrstyrnings-API:t har också förbättrats. Du kan nu:
Vänta på att underprocesser avslutas
Ändra utseendet på paneler i realtid
Dölja eller visa fönster utan att påverka övriga program
Detta gör Kitty till ett kraftfullt verktyg även i automatiserade miljöer och fönsterhanterare.
Fler förbättringar för användaren
Musåterkomsttid kan justeras med mouse_hide_wait, så du själv bestämmer hur snabbt muspekaren ska visas igen efter tangenttryck.
diff-kitten har förbättrats med stöd för vim-liknande bläddring och möjlighet att läsa in named pipes.
Det nya verktyget change_font_size låter dig nu förstora eller förminska teckensnittet i relativa steg, inte bara med fasta punkter.
Finputs för macOS och Wayland
Mac-användare får tillbaka korrekt färgtemastöd vid fönsterurval, och för dem som kör Wayland finns nu stöd för xdg-system-bell – så att systemets ljudsignal fungerar direkt från terminalen.
Dessutom har flera gamla buggar rättats till, bland annat problem som uppstod i version 0.36.0 kring kommandotolkning och temahantering.
Självklart! Här är den omarbetade versionen av stycket utan emojis eller små symboler:
Anpassa Kitty efter din stil och arbetsflöde
En av Kittys största styrkor är hur enkelt det är att anpassa terminalen efter dina behov. Alla inställningar görs i en enkel textfil, vanligtvis placerad i ~/.config/kitty/kitty.conf. Där kan du justera allt från färgscheman och teckensnitt till kortkommandon och musbeteende.
Exempel: Ändra teckenstorlek och teckensnitt
font_family FiraCode Nerd Font
bold_font auto
italic_font auto
font_size 13.0
Kitty stödjer alla teckensnitt som finns installerade på systemet – inklusive ligatur-stöd i till exempel Fira Code.
Exempel: Ställ in färgtema
För att använda ett färgschema kan du inkludera en separat temafil:
include nord.conf
Eller definiera färger direkt i konfigurationsfilen:
I mysession.conf kan du fördefiniera flikar, kommandon och startkataloger.
Exempel: Anpassa snabbåtkomst-terminalen separat
För den nya nedfällbara terminalen i version 0.42 kan du skapa en separat konfigurationsfil, quick-access-terminal.conf, och definiera egna inställningar för den. Till exempel:
font_size 15.0
background_opacity 0.95
Det låter dig ha en annan stil och funktionalitet för snabbåtkomstfönstret jämfört med vanliga Kitty-fönster.
Kittys konfigurationssystem är både kraftfullt och lättläst. Alla ändringar kan laddas om utan att terminalen behöver startas om, vilket gör det enkelt att experimentera. Mer information och en komplett lista över alla tillgängliga inställningar hittar du på projektets webbplats: https://sw.kovidgoyal.net/kitty
Så installerar du Kitty 0.42 på Ubuntu, Debian och Mint
Även om Kitty ofta finns tillgänglig via distributionspaket, är versionerna där vanligtvis äldre än den senaste officiella. För att få Kitty 0.42 på Ubuntu 24.04 LTS, Debian eller Linux Mint rekommenderas att använda det officiella installationsskriptet från utvecklaren. Öppna terminalen och kör:
curl -L https://sw.kovidgoyal.net/kitty/installer.sh | sh /dev/stdin
Det här installerar Kitty lokalt i ~/.local/kitty.app. För att göra kommandot kitty tillgängligt i terminalen, lägg till följande rad i din ~/.bashrc eller ~/.zshrc:
export PATH="$PATH:$HOME/.local/kitty.app/bin"
Vill du ha en ikon i programmenyn? Kopiera skrivbordsikonen och justera sökvägen:
cp ~/.local/kitty.app/share/applications/kitty.desktop ~/.local/share/applications/
sed -i "s|Exec=kitty|Exec=$HOME/.local/kitty.app/bin/kitty|" ~/.local/share/applications/kitty.desktop
Efter det kan du starta Kitty från programmenyn eller genom att skriva kitty i terminalen. Vill du vara säker på att rätt version installerats kan du verifiera med:
kitty --version
På så sätt får du den absolut senaste versionen, inklusive nyheterna i 0.42, utan att behöva vänta på att den dyker upp i distributionspaketen.
Sammanfattning
Kitty 0.42 visar att en terminal inte bara behöver vara ett fönster för text. Med smarta funktioner, anpassningsbarhet och fokus på prestanda är Kitty ett av de mest mångsidiga terminalverktygen på marknaden. Den nya snabbåtkomst-terminalen gör att du alltid har en kraftfull arbetsyta till hands – utan att den stör när du inte behöver den.
Om du inte redan använder Kitty är det här ett perfekt tillfälle att prova. Och om du gör det – uppdatera till version 0.42 och utforska vad nästa nivå av terminalarbete kan innebära.
Linux-terminalen är ett kraftfullt verktyg, men det är lätt att fastna i de vanligaste kommandona som ls, cd, cp och grep. Den som vågar gräva lite djupare hittar dock många smarta och ofta förbisedda kommandon som kan spara både tid och frustration. Här är tio dolda pärlor som du kanske inte använder dagligen – men som kan göra ditt Linux-liv betydligt enklare.
1. Snabb rättning med ^foo^bar
Har du någonsin skrivit ett kommando och märkt att du gjort ett litet stavfel? I stället för att skriva om hela raden kan du bara ersätta det felaktiga ordet i farten:
echo Hello foo
Hello foo
^foo^bar
Hello bar
Det här ersätter den första förekomsten av ”foo” i föregående kommando med ”bar”. En enkel och snabb korrigering.
2. Töm en fil direkt med > fil.txt
Om du vill rensa innehållet i en fil – kanske en loggfil – utan att öppna den, använd:
> fil.txt
Detta kommandot skriver över filen med tomt innehåll, vilket är ett snabbt sätt att nollställa en fil utan att radera den.
3. Schemalägg engångsuppgifter med at
Behöver du köra ett kommando vid en specifik tidpunkt? at är perfekt när du inte vill sätta upp en återkommande cron-regel:
at 3pm
> echo "Dags att säkerhetskopiera" >> backup.log
När tiden är inne körs kommandot automatiskt. Perfekt för engångskörningar.
4. Diskutrymmeskoll med du -h --max-depth=1
Vill du se hur mycket utrymme varje mapp tar i den aktuella katalogen? Då är detta din vän:
du -h --max-depth=1
Detta ger dig en överskådlig rapport där storleken visas i format som är lätt att läsa (t.ex. MB eller GB).
5. Enkla beräkningar med expr
Ibland behöver man bara räkna lite snabbt. Med expr kan du göra enkla beräkningar direkt i terminalen:
expr 5 + 3
Resultat: 8. Fungerar även med subtraktion, multiplikation och vissa strängoperationer.
6. Ordsökning med look
Om du letar efter ord som börjar på en viss bokstavssekvens är look ett lysande verktyg:
look hel
Exempel på resultat:
hello
help
helper
Praktiskt vid språkarbete, ordspel eller när du letar efter rätt term.
7. Automatisk inmatning med yes
Ska du köra ett kommando som kräver att du trycker “y” om och om igen? Låt yes göra jobbet åt dig:
yes y
Det här matar in bokstaven “y” i en oändlig loop – tills du stoppar det med Ctrl+C. Praktiskt vid installationer eller test.
8. Primtalsfaktorer med factor
Vill du veta vilka primtalsfaktorer ett visst tal består av?
factor 18
Ger: 18: 2 3 3. Ett bra verktyg för programmerare, matematiker eller bara nyfikna.
9. Anpassad ping med ljud – ping -i och -a
Vill du pinga en enhet med längre intervall – och få en ljudsignal vid varje svar? Använd:
ping -i 60 -a 192.168.1.1
Här ställs intervallet till 60 sekunder och ett ljud spelas upp varje gång det kommer ett svar.
10. Läs filer baklänges med tac
cat visar innehållet i en fil uppifrån och ner. Men ibland vill du börja med slutet. tac gör precis det:
tac loggfil.txt
Raderna visas i omvänd ordning – särskilt användbart för loggfiler där det senaste ofta är mest relevant.
Avslutningsvis
Dessa tio kommandon kanske inte är lika välkända som ls eller sudo, men de är otroligt användbara i rätt sammanhang. Oavsett om du vill rensa filer, schemalägga kommandon eller få en snabb matematisk lösning – finns det ett Linux-kommando som hjälper dig.
Prova dem nästa gång du jobbar i terminalen och upptäck hur mycket kraft du kan frigöra med bara några tangenttryckningar.
Den populära och unika Linuxdistributionen NixOS har släppt version 25.05, en stor uppdatering som för med sig flera tekniska nyheter, förbättringar under huven och uppdaterade skrivbordsmiljöer. Versionen, som fått kodnamnet Warbler, bygger på de moderna och långsiktigt underhållna Linuxkärnorna 6.12 LTS och 6.14.
NixOS är känd för sin deklarativa konfigurationsmodell och kraftfulla pakethanterare, där hela systemet definieras i konfigurationsfiler och kan återskapas exakt. Med version 25.05 stärks denna modell ytterligare, bland annat genom ett nytt verktyg för att bygga skräddarsydda systemavbildningar.
Nyheter i skrivbordsmiljöerna
På användarsidan märks att NixOS 25.05 nu erbjuder stöd för GNOME 48 – den allra senaste versionen av GNOME-skrivbordet. Dessutom finns för första gången möjlighet att testa System76:s nya skrivbordsmiljö COSMIC, som är utvecklad i programmeringsspråket Rust. Stödet för COSMIC är fortfarande experimentellt, men fungerar stabilt. Användare som vill aktivera det kan göra det via systemets konfigurationsinställningar.
Nya och förbättrade verktyg
En av de mest spännande nyheterna är införandet av kommandot nixos-rebuild build-image, som gör det möjligt att generera plattformsanpassade diskavbildningar direkt från sin systemkonfiguration. Det är ett stort steg för dem som vill bygga skräddarsydda installationer eller distribuera NixOS i olika miljöer.
Även nixos-rebuild själv har fått en uppföljare i form av nixos-rebuild-ng, som är en helt omskriven version i Python. Syftet är att på sikt erbjuda bättre prestanda och underhållsmöjligheter.
Paketet nixos-option har i sin tur skrivits om till ett Nix-uttryck, vilket gör det lättare att integrera och vidareutveckla. En annan teknisk förbättring är att det nu finns stöd för det så kallade ”Lockable HTTP Tarball”-protokollet, vilket ökar säkerheten och tillförlitligheten vid paketdistribution från NixOS kanaler.
Uppdaterade kärnkomponenter och virtualisering
På mjukvarusidan har flera centrala komponenter uppdaterats, däribland OpenSSH 10.0p2, LLVM 19 och GCC 14. För dem som arbetar med containrar finns nu stöd för rootless-containrar via podman, vilket ger säkrare drift utan att kräva root-privilegier.
Skrivbordsmiljöerna Xfce, Cinnamon och Pantheon har också fått uppdateringar till versionerna 4.20, 6.4 respektive 8. Det innebär förbättrad användarupplevelse, prestanda och kompatibilitet med modern hårdvara.
Tillgänglighet
NixOS 25.05 finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen. ISO-avbildningar erbjuds i flera varianter: grafiska installationer med GNOME eller KDE Plasma för både x86_64- och ARM64-arkitekturer, samt en Minimal-version för användare som vill anpassa allt från grunden.
I Centraleuropa, särskilt i tyskspråkiga länder, har en ny rörelse börjat ta form. Den kallas End of 10, och dess mål är att hjälpa människor att ersätta Windows 10 med Linux – och därigenom ge nytt liv åt fungerande datorer som annars riskerar att kastas bort.
End of 10 – Ge din gamla dator nytt liv med Linux
När Microsoft avslutar stödet för Windows 10 den 14 oktober 2025, kommer miljontals fullt fungerande datorer att riskera att bli obsoleta. Inte för att de är trasiga – utan för att de inte uppfyller kraven för Windows 11. Den internationella kampanjen End of 10 erbjuder ett hållbart och användarvänligt alternativ: installera Linux och fortsätt använda din dator.
En rörelse för digital hållbarhet
End of 10 föddes i Europa och har på bara några dagar fått global spridning. Bakom kampanjen står elva engagerade personer med kopplingar till projekt som GNOME, KDE, openSUSE och Free Software Foundation Europe. Deras budskap är tydligt: äldre datorer är inte värdelösa – de behöver bara ett smartare operativsystem.
Tre tydliga mål
1. Uppgradera mjukvara, inte hårdvara Kampanjen vill utmana föreställningen att man måste köpa en ny dator när Windows-stödet upphör. I själva verket uppstår över 75 % av en dators koldioxidavtryck redan vid tillverkningen. Att byta till Linux istället för att kassera sin dator är därför både ekonomiskt och miljövänligt.
2. Skapa ett nätverk för hjälp och stöd Via kampanjens webbplats kan användare hitta lokala reparationskaféer, oberoende datorbutiker och installationshjälp. Det finns också tydliga steg-för-steg-guider för dem som vill installera Linux på egen hand. Volontärer arrangerar installfester, delar utbildningsmaterial och bistår både privatpersoner och organisationer.
3. En öppen och distributionsneutral inställning End of 10 förespråkar inte någon särskild Linuxdistribution. Istället vill man ena hela den fria och öppna mjukvarurörelsen. Alla projekt är välkomna att delta, så länge budskapet är positivt och inkluderande.
Så kan du hjälpa till
Alla som vill stödja kampanjens mål är välkomna att bidra – teknisk expertis är inget krav. Du kan till exempel:
Hjälpa till vid installationsdagar eller arrangera egna evenemang
Sätta upp affischer eller dela ut material på kaféer, skolor och universitet
Översätta, skriva dokumentation eller hjälpa till med design
Tipsa om lokala aktörer som kan ge Linuxsupport
Sprida kampanjens budskap i sociala medier
Engagera dig i FOSS-projekt som deltar i kampanjen
Om du vill fungera som lokal kontaktpunkt (ett så kallat repair collective) kan du skicka in information om din plats eller ditt evenemang till kampanjen via e-post: endof10@lists.posteo.de – helst i JSON-format. Vad som behöver anges finns beskrivet i kampanjens GitHub-repository.
Kampanjsajten och översättningar
Kampanjens webbplats är redan aktiv, trots att lanseringsdatumet ursprungligen var satt till den 28 maj. Sajten hostas av KDE och följer deras översättningssystem. Om du vill bidra med översättning av webbplatsen eller kampanjmaterial, kan du börja här:
End of 10 är mer än bara en kampanj – det är en rörelse som väcker liv i den gamla entusiasmen och gemenskapen som kännetecknat fri programvara i årtionden. Har du en dator som inte klarar Windows 11? Installera Linux och gör både miljön och din plånbok en tjänst.
AlmaLinux OS Foundation har nu lanserat AlmaLinux OS 9.6, kodnamn ”Sage Margay”, som den senaste stabila utgåvan av detta kostnadsfria och RHEL-kompatibla operativsystem. Versionen erbjuder en rad uppdateringar inom prestanda, utvecklingsverktyg och säkerhet.
AlmaLinux är en öppen källkodsdistribution som bygger på samma källkod som Red Hat Enterprise Linux (RHEL), och version 9.6 är fullt binärkompatibel med RHEL 9.6. Det innebär att användare får tillgång till ett robust och industriellt beprövat system – utan licenskostnader.
Prestanda och felsökning i fokus
Den nya versionen innehåller viktiga förbättringar för systemövervakning och felsökning genom uppdateringar till verktyg som:
elfutils 0.192
Valgrind 3.24.0
SystemTap 5.2
PCP 6.3.2
Dessa verktyg ger utvecklare och administratörer kraftfulla möjligheter att analysera och optimera sina system.
Nya versioner för utvecklare och webbapplikationer
AlmaLinux 9.6 innehåller uppdaterade modulströmmar för flera centrala komponenter:
Maven 3.9
MySQL 8.4
nginx 1.26
PHP 8.3
Dessa uppdateringar förbättrar både prestanda och säkerhet för moderna webbapplikationer.
Uppgraderade kompilatorer och programmeringsspråk
Utvecklare kan nu dra nytta av förbättrad kodoptimering och nya språkfunktioner tack vare:
GCC 11.5
LLVM 19.1.7
Go 1.23.6
Rust 1.84.1
Förbättrad nätverkshantering och virtualisering
Nätverksfunktionerna har förbättrats med NetworkManager 1.52 och iproute 6.11.0. Inom virtualisering och containerisering märks uppdateringar till:
Podman 5.4.0
Buildah 1.39.4
libvirt 10.10.0
QEMU 9.1
Två nya paket – snpguest och snphost – introduceras för att stärka virtualiseringskapaciteten ytterligare. Dessutom erbjuds en teknikförhandsvisning av KVM-stöd för IBM Power-arkitekturen.
Andra uppdateringar
Ytterligare komponenter som fått nya versioner i AlmaLinux OS 9.6 inkluderar:
Git 2.47.1
Git-LFS 3.6.1
Apache HTTP Server 2.4.62
Node.js 22
Kärnan i systemet är fortfarande Linux 5.14, samma version som används i den officiella RHEL 9.6.
Tillgänglighet
AlmaLinux OS 9.6 kan nu laddas ner från projektets officiella webbplats och finns som installationsavbildning (ISO) för flera arkitekturer:
x86_64 (64-bitars PC)
AArch64 (ARM64)
ppc64le (PowerPC 64-bitars Little Endian)
s390x (IBM System Z)
Uppgradera direkt
För de som redan använder AlmaLinux är det enkelt att uppgradera till version 9.6 genom att köra följande kommando i terminalen:
Raspberry Pi Foundation har nu lanserat en ny version av sitt Debian-baserade operativsystem Raspberry Pi OS. Den nya utgåvan, daterad 2025-05-06, kommer med flera viktiga förbättringar – bland annat ett nytt program för skrivare, bättre hantering av pekskärmar, uppdateringar för Wayland och en ny långtidsstödd Linux-kärna.
Förbättrad användarupplevelse
En av nyheterna är ett omarbetat skärmlås som nu ger användaren tydligare information om vad som sker. Skärmen kan låsas via tangentkombinationen Ctrl+Alt+L eller genom det nya alternativet ”Lås skärmen” i dialogrutan för avstängning. Detta gör det enklare att hantera sessioner i delade miljöer eller när man lämnar datorn.
Ny app för skrivare
Raspberry Pi OS får också ett nytt verktyg för att hantera skrivare, vilket ersätter det tidigare system-config-printer. Den nya appen gör det enklare att installera, ansluta och styra skrivare direkt från skrivbordet.
Pekskärmsvänliga förbättringar
För användare med pekskärm finns nu ett nytt läge i Skärmkonfiguration-appen där man kan välja mellan musemulation och nativ pekskärmsstyrning. Det senare ger mer direkt kontroll men innebär att vissa funktioner, som dubbelklick, försvinner. För att kompensera detta kan användaren aktivera enkelklick i filhanteraren eller använda tryck och håll för att öppna snabbmenyer.
Samtidigt har det virtuella tangentbordet Squeekboard förbättrats och tillåter nu att användaren väljer vilken skärm tangentbordet ska visas på – något som är särskilt användbart vid flerskärmskonfigurationer.
Snabbare uppstart och smidigare inloggning
En annan nyhet är att inställningarna för automatisk inloggning nu är uppdelade – användaren kan själv välja om man vill logga in till skrivbordsmiljön eller bara till terminalen (CLI). Detta görs enkelt via Raspberry Pi-konfigurationen eller raspi-config.
Uppstartstiden har också förbättrats, särskilt i Wayland-sessioner där wf-panel-pi – verktyget som hanterar aktivitetsfältet – nu startar snabbare. Dessutom har zenity, som hanterar grafiska dialogrutor från kommandoraden, begränsats för att minska fördröjningar vid systemstart.
Ny kärna och uppdaterad fönsterhanterare
Operativsystemet har även fått en ny version av fönsterhanteraren Labwc (v0.8.1) för användare av Wayland, samt en uppgradering av Linux-kärnan till version 6.12 LTS. Det innebär bättre prestanda, säkerhet och stöd för ny hårdvara – samtidigt som långsiktigt underhåll garanteras.
Stöd för alla Raspberry Pi-modeller
Den nya versionen av Raspberry Pi OS kan laddas ner från den officiella webbplatsen och stöder samtliga modeller av Raspberry Pi – inklusive 1A+, 1B+, 2B, 3A+, 3B, 3B+, 4B, 400, CM-serien samt Zero, Zero W och Zero 2 W.
Så uppdaterar du
För dig som redan använder Raspberry Pi OS räcker det att öppna en terminal och köra: sudo apt update && sudo apt full-upgrade
Efter uppdateringen kör du automatiskt den senaste versionen från maj 2025.
Red Hat har nu lanserat version 10 av sitt flaggskeppssystem Red Hat Enterprise Linux (RHEL), en uppdatering som markerar ett stort steg framåt för IT-drift i både moln- och företagsmiljöer. RHEL 10 bjuder på en rad nyheter – från integrerad AI-assistans till kvantsäkra säkerhetslösningar och förbättrat containerstöd.
AI direkt i terminalen – möt RHEL Lightspeed
En av de mest uppmärksammade nyheterna är introduktionen av Red Hat Enterprise Linux Lightspeed. Med hjälp av generativ AI integrerad i systemet får användare möjlighet att kommunicera med RHEL på ett naturligt sätt direkt via kommandoraden. Funktionen erbjuder smart vägledning, felsökning och förslag baserat på decennier av Red Hats samlade kunskap. Det innebär att såväl nya som erfarna systemadministratörer kan arbeta snabbare och mer effektivt – med AI som ett inbyggt stödverktyg.
Förberedd för kvantdatorer
RHEL 10 har även ett tydligt fokus på framtidens säkerhetsutmaningar. Systemet erbjuder nu inbyggt stöd för post-kvantkryptografi enligt FIPS-standarden (Federal Information Processing Standards). Det hjälper organisationer att skydda sig mot så kallade ”skörda nu, dekryptera senare”-attacker, där data samlas in idag för att knäckas med framtida kvantdatorer.
Image-läge – enhetlig hantering med containerteknik
En annan nyhet är det så kallade image-läget, där Red Hat nu erbjuder ett förenklat och konsekvent sätt att bygga och hantera operativsystemet som en avbild (image), likt containerapplikationer. Det gör det möjligt för utvecklare och driftteam att använda samma verktyg och arbetsflöden genom hela infrastrukturen – vilket minskar konfigurationsfel och ökar driftsäkerheten.
Utökat stöd för moln och arkitektur
RHEL 10 är redo för molnet. Den nya versionen har fullständigt stöd för att köra Red Hat-avbildningar i AWS, Google Cloud och Microsoft Azure. Dessutom introduceras officiellt stöd för den öppna RISC-V-arkitekturen, vilket öppnar upp för fler hårdvaruplattformar i framtiden.
Förutom dessa huvudnyheter innehåller RHEL 10 även ett uppdaterat verktygspaket för IT-proffs, fler partnercertifierade lösningar och det nya Security Select Add-On – ett tillval som förenklar säkerhetskonfigurationer efter behov.
Tillgänglighet
Red Hat Enterprise Linux 10 finns nu tillgänglig via Red Hats kundportal för alla med aktiv prenumeration. Den som inte är kund kan ladda ner en kostnadsfri utvärderingsversion som gäller i 60 dagar.
För tekniskt intresserade rekommenderas att ta del av de officiella versionsanteckningarna där alla detaljer om förbättringar, borttagna funktioner och kända problem finns listade.
Linux mint liknar Windows 7. Versionen av Windows innan microsoft började första allt.
Linux Mint bygger på Ubuntu, som i sin tur bygger på Debian.
Linux Mint är den distribution som liknar Windows mest, vilket gör att inlärningskurvan blir inte lika brant som än till exempel på Ubuntu.
Man kan säga att Linux Mint påminner mest om Windows 7. Det är lätt att hitta det man vill komma åt, och som standard är LibreOffice förinstallerat.
Det finns gott om inställningar för hur skrivbordsmiljön ska se ut. Testet genomfördes i en virtuell maskin under VMware. Maskinen hade tilldelats 4 GB RAM och två processorkärnor.
Som standard är det firefox som kommer Linux mint, men det är lätt att installera Chrome.Här både kalkyl och ordbehandlings ingång. Libreoffice är ett komptent program.
Testet har inte genomförts på särskilt klen hårdvara, så det är svårt att bedöma hur bra systemet flyter på sådana datorer. Men å andra sidan är inte 2 kärnor och 4 GB RAM att betrakta som ”klen” hårdvara år 2025, särskilt inte när en standarddator i butik oftast har 16 GB RAM. Jag testade Linux Mint på en äldre HP-laptop – och den flöt på riktigt fint även där.
Som standard ingår små gula ”anteckningslappar” för den som vill ha digitala kom ihåg-lappar.
Jag prövade att lägga till den skrivare jag hade i nätverket, och det fungerade bra. Dock kan Linux ibland vara lite knepigt med skrivare – särskilt sådana vars tillverkare använder egna skrivspråk och inte PCL eller Postscript. Epson har dock blivit riktigt duktiga på att tillhandahålla drivrutiner för Linux. Det hade ändå varit att föredra med automatisk detektering, som det ofta är med bättre modeller från t.ex. HP.
En ”appbutik” finns också, under namnet Programhanteraren, där man hittar vanliga Linux-program som GIMP, Blender, Telegram, Audacity med flera.
Det är inte Windows
Linux Mint är dock inte Windows – även om det efterliknar Windows i utseende. Allt du brukar göra på din Windows-dator kommer inte att fungera under Linux. Därför måste man ha klart för sig vilka behov man har, innan man glatt installerar Linux Mint och sedan försöker köra något fakturingsprogram som bara finns för Windows.
S/
Slutsats
När Windows 10 når ”end of life” i höst kanske du har köpt en ny dator som ersätter din gamla. Men med Linux Mint kan du installera ett modernt system på den gamla datorn och använda den till exempel som surfdator. Du vill kanske inte slänga fullt fungerande hårdvara – och då är Linux Mint ett alldeles utmärkt alternativ, särskilt för surfning, ordbehandling och andra vardagsuppgifter.
Det mesta vi gör med datorn år 2025 handlar ändå om att använda den som en terminal mot internet. Runt 2010 hade folk ofta hårddiskarna fulla med nedladdade filmer från The Pirate Bay – idag streamar vi samma innehåll på våra smarta TV-apparater.
Man ska komma ihåg att 15 år gammal hårdvara – alltså en dator från 2010 – inte är dålig idag. Däremot var 15 år gammal hårdvara år 2010 (dvs. en dator från 1995) i stort sett oanvändbar. Utvecklingen har helt enkelt inte varit lika brant mellan 2010 och 2025 som den var mellan 1995 och 2010 – åtminstone inte på hårdvarusidan.
Den 17 maj 2025 tillkännagav Debianprojektet att Debian GNU/Linux 12.11 nu är officiellt släppt. Det är den elfte punktutgåvan av Debian 12-serien med kodnamnet ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller totalt 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar, vilket gör systemet mer stabilt, säkert och tillförlitligt för både stationära användare och servermiljöer.
En stabilare Debian 12
Debian 12.11 är inte en ny version av operativsystemet i sig, utan en så kallad punktutgåva. Det innebär att inga nya funktioner introduceras, men ett stort antal uppdateringar och förbättringar bakas in i nya installationsavbilder. Den här uppdateringen är främst till för användare som vill installera Debian på nytt eller på ny hårdvara, och som vill slippa ladda ner hundratals uppdateringar efter installationen.
För befintliga Debian 12-användare räcker det att köra:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
Bakgrunden till nummerhoppet
Det kan verka förvirrande att Debian 12.11 är den elfte punktutgåvan – men det beror på att version 12.3 aldrig släpptes. Den ställdes in på grund av ett allvarligt problem med EXT4-filsystemet som i vissa fall kunde leda till datakorruption. Därför räknas 12.11 som den tionde faktiska utgåvan, trots versionsnumret.
Vad har uppdaterats?
Debian 12.11 innehåller ett brett spektrum av korrigeringar och förbättringar. Här är några av höjdpunkterna:
Säkerhetsfixar
Bland de 45 säkerhetsuppdateringarna märks:
glib2.0 – Fix för heltalsöverskridning i datumparsering (CVE-2025-3360)
haproxy – Åtgärd för heap-buffertöverskridning (CVE-2025-32464)
imagemagick – Felhantering av MIFF-bildformat rättad (CVE-2025-43965)
fig2dev – Fixar för flera DoS-sårbarheter (CVE-2025-31162, -31163, -31164)
freerdp2, libsndfile1, gdk-pixbuf, openssl, openssh med flera har också fått viktiga uppdateringar
Det är särskilt viktigt att dessa säkerhetsuppdateringar installeras snabbt, särskilt på servrar och exponerade system.
Exempel på buggfixar
Här är några av de 81 övriga rättelserna i denna version:
debian-archive-keyring – Nya nycklar för kommande Debian 13 ”Trixie”
systemd – Fix för loggrotation och notifiering i vissa konfigurationer
netplan.io – Förbättrad hantering av nätverksgränssnitt i molnmiljö
grub2 – Stabilitetsförbättringar vid EFI-boot på nyare datorer
cups – Korrigeringar för skrivarkompatibilitet
pulseaudio – Fix för volymbuggar vid användning av vissa USB-headsets
gcc-12 – Rättad felhantering av stackskydd på AArch64-plattformar
docker.io, containerd, runc – Återuppbyggda med nyare beroenden
Utöver detta har flera språkfiler, dokumentationer och hjälpprogram uppdaterats för bättre stabilitet och användarupplevelse.
Nya installationsavbilder
Debian 12.11 finns nu tillgänglig i form av uppdaterade installationsavbilder för alla officiellt stödja arkitekturer, inklusive amd64, arm64, i386, mips64el och fler. Dessa ISO-avbilder innehåller alla de senaste säkerhets- och buggfixarna direkt, vilket sparar mycket tid vid nyinstallation.
Ladda ner den senaste versionen från Debians officiella sida:
Debian 12 kommer att få säkerhetsuppdateringar till minst juni 2026 genom det ordinarie säkerhetsstödet. Därefter förväntas systemet stödjas genom Debian LTS (Long Term Support) fram till mitten av 2028.
Mer information
En fullständig lista över uppdaterade paket, versionsnummer och säkerhetsrelaterade CVE-ID:n finns i det officiella tillkännagivandet:
KDE-projektet har nu släppt betaversionen av KDE Plasma 6.4 för allmän testning. Den här kommande versionen av skrivbordsmiljön bjuder på en rad spännande nyheter och förbättringar – både när det gäller utseende och funktionalitet.
En av de största nyheterna är att man nu kan skapa egna tile-layouts för varje enskilt virtuellt skrivbord, vilket ger bättre kontroll över fönsterplaceringen. Fönsterhanteraren KWin får också stöd för X11 igen (KWin-X11), och tematmotorn Aurorae gör comeback för dem som gillar att anpassa sina fönsterdekorationer.
Andra nya funktioner inkluderar möjligheten att styra om ett fönster ska ha titelrad och ram direkt via Task Manager-menyn, samt att man nu kan stänga av systemfältikoner för program som inte har en sådan inställning själva.
Sökverktyget KRunner har blivit smartare och visar nu mer relevanta resultat. Det finns även förbättrat stöd för färgkoder, ett nytt fönster för att välja tangentbordsgenvägar via portalsystemet, och det går nu att påbörja systemuppdateringar direkt från notifieringar. Dessutom kan man dubbelklicka för att aktivera ljudteman.
Plasma 6.4 innehåller också förbättrad hantering av aviseringar – vissa kan nu sparas i historiken – och det går att justera längden på effekten ”Fade Desktop” vid skrivbordsväxling. Menyredigeraren (KMenuEdit) har fått en modernare design, och Plasma System Monitor visar nu en särskild lista för bakgrundsprocesser.
Bland de mer praktiska nyheterna finns att nyinstallerade appar markeras i applikationsmenyn Kickoff, samt att man kan ställa in systemet så att filer som dras och släpps på samma disk flyttas direkt, utan bekräftelsedialog.
Den färdiga versionen av KDE Plasma 6.4 planeras att släppas den 17 juni 2025, men stabila utgåvor för utvecklare och distributörer blir tillgängliga redan 12 juni så att de hinner integreras i olika Linuxdistributioner.
För den som är nyfiken går det att testa betaversionen redan nu via exempelvis openSUSE Tumbleweed eller KDE neon. Tänk dock på att detta är en tidig version av programvaran som inte är avsedd för dagligt bruk eller produktionsmiljöer.
IPv4 och IPv6 skiljer sig i adresslängd och struktur, men portnummer (0–65535) är oförändrade mellan versionerna – de hör till transportlagret, inte IP-versionen.
Att förstå nätverksportar är en grundläggande färdighet inom IT, särskilt om du arbetar med Linux, nätverk, DevOps eller cybersäkerhet. Kunskap om portar visar att du förstår hur nätverkskommunikation fungerar, hur tjänster exponeras, och hur man identifierar samt åtgärdar säkerhetsrisker. Det är därför vanligt att portrelaterade frågor dyker upp i tekniska intervjuer.
Den här artikeln går igenom de 25 vanligaste nätverksportarna du bör känna till, samt deras syfte, protokoll och relevans i verkliga system.
Vad är en nätverksport?
En nätverksport är ett logiskt nummer som används av datorer för att särskilja olika tjänster på samma IP-adress. Portar möjliggör att flera program kan kommunicera samtidigt utan konflikt. De är inte fysiska objekt, utan en del av det underliggande nätverksprotokollet TCP/IP.
Varje port representeras av ett nummer mellan 0 och 65535. Dessa är uppdelade i tre huvudkategorier:
Välkända portar (0–1023): används av operativsystemets kärntjänster.
Registrerade portar (1024–49151): används av vanliga program och tjänster.
Dynamiska eller privata portar (49152–65535): används tillfälligt av klienter för nätverkskommunikation.
Därför ställs portfrågor vid intervjuer
Frågor om portar avslöjar om du:
Vet vilka tjänster som använder vilka portar.
Känner till skillnaden mellan TCP och UDP.
Förstår hur man felsöker nätverksanslutningar.
Har insikt i hur öppen kommunikation kan innebära säkerhetsrisker.
Det är också ett sätt att testa din praktiska erfarenhet, eftersom portkunskap är något man ofta använder i dagligt arbete.
Viktiga portnummer och deras syften
Här följer en lista över 25 vanliga portar och vad de används till:
Port 20 (TCP): FTP (Data) – överför filinnehåll i aktivt läge.
Port 21 (TCP): FTP (Kontroll) – styrkommando för FTP-anslutningar.
Port 22 (TCP): SSH – säker fjärrinloggning och filöverföring.
Port 23 (TCP): Telnet – osäker fjärrinloggning, används sällan i dag.
Port 25 (TCP): SMTP – skickar e-post.
Port 53 (TCP/UDP): DNS – översätter domännamn till IP-adresser.
Port 67 (UDP): DHCP-server – tilldelar IP-adresser till klienter.
Port 68 (UDP): DHCP-klient – tar emot nätverksinställningar.
Port 80 (TCP): HTTP – vanlig, okrypterad webbtrafik.
Port 110 (TCP): POP3 – äldre metod för e-posthämtning.
Port 123 (UDP): NTP – synkroniserar tid mellan system.
Port 135 (TCP): RPC – används av Windows för tjänstkommunikation.
Port 137–139 (UDP/TCP): NetBIOS – namn- och fildelning i äldre Windows-nätverk.
Port 143 (TCP): IMAP – modern metod för att läsa e-post.
Port 161 (UDP): SNMP – övervakar nätverksenheter som routrar och switchar.
Port 389 (TCP/UDP): LDAP – autentisering och katalogtjänster, används ofta med Active Directory.
Port 443 (TCP): HTTPS – säker webbläsartrafik över SSL/TLS.
Port 445 (TCP): SMB över TCP – fildelning i moderna Windows-nätverk.
Port 465 (TCP): SMTPS – äldre metod för att skicka e-post över SSL.
Port 514 (UDP): Syslog – fjärrloggning av systemmeddelanden.
Port 993 (TCP): IMAPS – säker e-posthämtning med IMAP.
Port 995 (TCP): POP3S – säker e-posthämtning med POP3.
Port 3306 (TCP): MySQL – databasport för MySQL.
Port 5432 (TCP): PostgreSQL – öppen källkodsdatabas.
Port 5900 (TCP): VNC – fjärrstyrning av grafiska skrivbord.
Port 6379 (TCP): Redis – snabb in-memory databas.
Port 8080 (TCP): HTTP-alternativ – används ofta av applikationsservrar eller proxyer.
Port 8443 (TCP): HTTPS-alternativ – används för säker webbåtkomst till särskilda webbtjänster.
Så här kontrollerar du öppna portar i Linux
Att känna till portar är en sak, men att kunna analysera dem i praktiken är lika viktigt. I Linux används följande verktyg:
1. ss – modern ersättare till netstat
Kommando:
sudo ss -tulpn
Flaggor:
-t visar TCP.
-u visar UDP.
-l visar lyssnande portar.
-p visar processen som öppnat porten.
-n visar IP- och portnummer i numerisk form.
2. netstat – äldre men fortfarande användbart
Kommando:
sudo netstat -tulpn
Liknande flaggor som ss. Används främst i äldre system där ss saknas.
3. nmap – portskanning
Kommando:
nmap -sT localhost
Detta skannar lokala portar via fulla TCP-anslutningar. Kan även användas mot andra IP-adresser.
Portar och säkerhet
Många attacker börjar med en portskanning. Genom att identifiera öppna portar letar angripare efter sårbara tjänster. Därför är det viktigt att hålla bara nödvändiga portar öppna.
Exempel:
Port 23 (Telnet) bör undvikas helt eftersom data överförs i klartext.
Port 445 (SMB) har ofta varit mål för ransomware.
Skyddsåtgärder inkluderar:
Att inaktivera onödiga tjänster och därmed deras portar.
Att använda en brandvägg som ufw, iptables eller firewalld.
Att säkra tjänster med kryptering – t.ex. SSH i stället för Telnet.
Portkunskap är mer än att memorera siffror. Det handlar om att förstå nätverkstjänsters struktur, veta hur man felsöker problem och kunna bygga säkra system. Att kunna koppla portnummer till vanliga tjänster som SSH, HTTP, DNS och SMTP är grundläggande, men lika viktigt är förmågan att analysera och säkra dessa portar i praktiken.
Genom att behärska dessa 25 portar, verktygen ss, netstat och nmap, samt förstå grundläggande säkerhetstänk, står du bättre rustad inför både tekniska intervjuer och det dagliga arbetet som systemadministratör eller nätverkstekniker.
Ubuntu är ett kraftfullt och användarvänligt operativsystem, men precis som alla andra system kan det bli segare med tiden. Orsakerna är ofta tillfälliga filer, loggar, cache och spår av gamla program som tillsammans saktar ner datorn och fyller upp lagringsutrymmet.
Här får du 15 praktiska tips för att fräscha upp Ubuntu och ge det nytt liv – oavsett om du kör på äldre hårdvara eller bara vill ha snabbare respons.
1. Välj en lättare Ubuntu-variant
Ubuntu finns i flera olika versioner. Om du tycker att systemet känns trögt, kan du testa en mer resurssnål variant som Xubuntu (med XFCE) eller Lubuntu (med LXQt). De är perfekta för äldre datorer eller för dig som bara vill ha ett snabbare skrivbord.
Att köra en föråldrad version av Ubuntu kan leda till både säkerhetsproblem och försämrad prestanda. Se till att du har de senaste uppdateringarna installerade:
Det är särskilt klokt att hålla sig till en LTS-version (Long Term Support), som får säkerhetsuppdateringar i fem år.
3. Stäng av program som startar i bakgrunden
Många program startar automatiskt när du loggar in – och det påverkar både hastighet och minnesanvändning. Öppna uppstartsinställningarna med:
gnome-session-properties
Där kan du ta bort onödiga tjänster och program som du inte behöver direkt vid start.
4. Minska användningen av swap
Ubuntu börjar använda växlingsminnet (swap) ganska tidigt, vilket kan göra systemet långsammare eftersom det är betydligt segare än RAM. Du kan minska detta beteende:
Öppna filen /etc/sysctl.conf
Lägg till raden: vm.swappiness=10
Verkställ med:
sudo sysctl -p
5. Byt ut tunga program mot lättare alternativ
Om du kör med äldre hårdvara kan tunga program slöa ner systemet. Det finns snabba alternativ till de vanligaste programmen:
Programtyp
Tungt val
Lättare val
Webbläsare
Chrome, Firefox
Falkon, Midori
Textredigerare
Gedit
Geany, Pluma
E-post
Thunderbird
Trojitá
Kontorspaket
LibreOffice, OnlyOffice
AbiWord, Gnumeric
6. Snabbare programstart med Preload
Preload är en smart liten tjänst som håller koll på vilka program du oftast använder – och förladdar dem i bakgrunden för snabbare start.
Installera det så här:
sudo apt install preload
7. Testa en minimalistisk fönsterhanterare
Om du vill gå ännu längre och ha ett extremt snabbt system kan du byta hela skrivbordsmiljön mot en fönsterhanterare, t.ex. i3 eller Openbox. De är lätta, snabba och idealiska för dig som gillar att jobba med tangentbordet.
sudo apt install i3
sudo apt install openbox
8. Stäng av visuella effekter
Snygga övergångar och animationer kan se trevliga ut – men de tar resurser. I GNOME kan du stänga av animationer under Inställningar → Tillgänglighet. Andra skrivbordsmiljöer har liknande alternativ.
9. Rensa upp gamla filer
Över tid samlas mycket skräpfiler i systemet. Ett bra verktyg för att ta bort dessa är BleachBit, som fungerar ungefär som CCleaner för Linux:
sudo apt install bleachbit
Starta det och markera det du vill rensa bort – till exempel cache, temporära filer och loggar.
10. Ta bort onödiga program
Ubuntu kommer med en hel del förinstallerade program som du kanske aldrig använder. Att rensa bort dessa kan frigöra både utrymme och minne.
Till exempel:
sudo apt remove --purge libreoffice*
11. Se till att TRIM är aktivt (för SSD-användare)
TRIM hjälper SSD-diskar att hålla prestandan uppe över tid. I de flesta fall är det redan aktiverat i Ubuntu, men du kan säkerställa det manuellt:
sudo apt install fstrim
sudo fstrim /
12. Optimera strömanvändningen med TLP
TLP är ett smart verktyg som automatiskt justerar hur mycket energi datorn använder, vilket i sin tur förbättrar både prestanda och batteritid:
sudo apt install tlp
sudo tlp start
13. Byt till en snabbare DNS
Webbsidor kan laddas långsamt om du använder en trög DNS-server. Du kan byta till exempelvis:
Google DNS: 8.8.8.8, 8.8.4.4
Cloudflare DNS: 1.1.1.1, 1.0.0.1
Ändra detta i nätverksinställningarna under din aktuella anslutning.
14. Stäng av swap helt (om du har tillräckligt med RAM)
Om du har mycket minne (t.ex. 16 GB eller mer) kan du klara dig utan swap:
sudo swapoff -a
sudo nano /etc/fstab
Leta upp raden för swap och sätt ett # framför för att kommentera bort den.
15. Testa en annan kärna (t.ex. Liquorix)
Standardkärnan i Ubuntu passar inte alltid alla datorer. Du kan testa en alternativ kärna som Liquorix, som är optimerad för låg latens och hög prestanda – särskilt bra för spel eller ljudproduktion.
Ubuntu är ett flexibelt operativsystem som går att anpassa i det oändliga. Med lite finjusteringar kan du få även gamla datorer att kännas snabba igen. Alla tips passar inte alla, men testa gärna några i taget och känn efter vad som gör skillnad för just dig.
Och viktigast av allt – glöm inte att göra en säkerhetskopia innan du gör stora förändringar i systemet!
Microsoft slutar stödja CPU:er före 8:e gen av intel core, medan Linux slopar 80486-stöd efter 30 år. 486 användes med MS-DOS och OS/2. Generation efter 486 kallades inte 586 eftersom siffror inte kunde varumärkesskyddas – därför valde Intel namnet ”Pentium”. Företaget NexGen hade dock en CPU som hette 586, och deras teknik togs senare över av AMD.
Linuxutvecklarna har beslutat att städa bort gammal kod som stödjer föråldrad hårdvara, i syfte att förenkla och modernisera stödet för x86-arkitekturen.
Processorer i Intel 80486-serien (i486) hör till datorhistorien vid det här laget – de lanserades under tidigt 1990-tal. Trots detta har Linuxkärnan fortfarande haft stöd för dessa gamla CPU:er. Men nu ser det ut som att detta stöd äntligen är på väg bort.
Under en nylig diskussion på Linuxutvecklarnas e-postlista skrev Linus Torvalds själv att det nog är dags att lämna i486 bakom sig – han menade att det inte finns någon mening med att lägga utvecklingstid på hårdvara som ingen längre använder.
Det dröjde inte länge innan förslaget konkretiserades. Redan nästa dag publicerade Ingo Molnar, en av de mest erfarna kärnutvecklarna, ett paket med 15 patchar som föreslår att Linuxkärnan slutar stödja processorer som saknar moderna instruktioner som TSC (Time-Stamp Counter) och CMPXCHG8B (CX8). Det innebär i praktiken att både i486 och de allra tidigaste Pentium-modellerna (före t.ex. Windows 95-eran) rensas ut.
Molnar påpekade att det gamla stödet inte bara är oanvänt – det orsakar också buggar och problem som tar tid att felsöka. Hans förslag innebär bland annat:
Stöd för äldre CPU-modeller som i486, tidiga Pentium, WinChip och Elan tas bort.
Nischade moderkort som RDC321x och AMD:s 486-baserade plattformar stöds inte längre.
Den gamla FPU-emulatorn (math-emu/) tas bort, liksom uppstartsflaggan no387.
Funktioner som TSC och CX8 blir krav – reservlösningar för CPU:er som saknar dessa försvinner.
Totalt rensas över 14 000 rader kod bort från cirka 80 filer. Efter den här städningen blir kärnan både mindre och enklare att underhålla.
Om förändringarna godkänns blir detta den största rensningen av gammalt CPU-stöd sedan Linux 3.8 tog bort i386-stöd 2012. Diskussioner om att ta bort i486 har förts i flera år, men först nu har det blivit ett konkret initiativ efter att Torvalds satte fart på processen.
Men vad betyder det här i praktiken? För nästan alla – absolut ingenting. De sista i486-processorerna tillverkades redan 2007, och nästan ingen kör moderna Linuxkärnor på sådan uråldrig hårdvara. För retroentusiaster eller specialanvändare finns fortfarande gamla långtidsstödjande kärnor eller emulatorer som alternativ.
IPFire-projektet har släppt IPFire 2.29 Core Update 194, en ny stabil version av den populära öppna brandväggsdistributionen som är känd för sitt fokus på säkerhet och prestanda. Den här uppdateringen bygger vidare på föregående version med flera tekniska förbättringar och ett flertal uppdaterade paket.
Ny Linux-kärna 6.12.23 LTS
En av de viktigaste förändringarna i denna version är uppgraderingen till Linux-kärnan 6.12.23 LTS, som innehåller flera viktiga säkerhets- och stabilitetsförbättringar.
Förbättringar i gränssnitt och certifikathantering
Pakfire-gränssnittet har gjorts mer överskådligt och lättanvänt, vilket förenklar hanteringen av paket. Dessutom har processen för att förnya IPsec-värdcertifikat förbättrats för att säkerställa att alla interna filer uppdateras korrekt.
Tekniska förändringar i nätverkshanteringen
Uppdateringen ändrar även brandväggsbeteendet så att utgående anslutningar som använder en Alias-IP inte längre NAT:as till standardadressen på RED-gränssnittet. Detta ger bättre kontroll över utgående trafik.
Bytte till libidn2
Distributionen har även bytt från libidn till libidn2, vilket förbättrar hantering av internationella domännamn enligt modernare standarder.
Uppdaterade paket
Ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats, däribland:
mpd 0.24.3, mympd 20.1.2, OVMF 2025.02-1, med flera.
Tillgänglighet
IPFire 2.29 Core Update 194 finns tillgänglig för nedladdning som ISO- eller USB-avbild från den officiella webbplatsen. Den stöder både x86_64– och ARM64-arkitekturer. Användare med befintliga installationer kan uppdatera direkt via det inbyggda systemet för att ta del av alla nya förbättringar.
Den senaste uppdateringen introducerar också ett nytt verktyg för att städa upp banor samt flera förbättringar och buggfixar – särskilt för Linux-användare.
Inkscape 1.4.2 är nu tillgänglig och markerar den första underhållsutgåvan i 1.4-serien av detta kraftfulla, plattformsoberoende program för vektorgrafik i öppet format (SVG). Programmet fungerar på Linux, Windows och macOS.
Bland nyheterna finns ett nytt startfönster, ett tillägg som förenklar rensning av banor genom att ta bort överflödiga eller närliggande noder, samt ett första steg mot stöd för filer från Vectornator och Linearity Curve. Även importen av .afdesign-filer (Affinity Designer) har förbättrats avsevärt.
Linux-användare får extra glädje av denna version, som bland annat löser krascher vid drag-och-släpp med Snap-versionen, förbättrar funktionaliteten i KDE Plasma med Wayland, och rättar till ett problem med exportdialogen i Snap-paketet.
Inkscape 1.4.2 erbjuder även förbättrad export till DXF12 med färg, bevarar färginformation i POLYLINE-objekt vid import av DXF-filer, stödjer negativa värden för utfall i tryckmärken, och hanterar klippningar i PDF-filer bättre än tidigare.
Utöver detta har rutnätsverktyget justerats för att rita med inverterad y-axel, tipsen i statusfältet om stödlinjer förklarar nu hur man redigerar dem, irrelevanta inställningar i dialogen för justering och fördelning visas inte längre, och färger i asiatiska mönster kan numera ändras.
Andra förbättringar inkluderar rättelser i manualen (man-sidan), uppdaterat stöd för Python 3.14, korrigering av vissa tangentbordsgenvägar, ny dokumentation för hur man lägger till ikoner till tillägg, samt att kommandot --export-page=all nu exporterar samtliga sidor som förväntat.
Programmet hanterar nu även färgpaletter i .ase-format med LAB-färgrymd, återställer saknade parenteser i verktygstipsen för kalligrafiverktyget, undviker deformation av cirklar i formbyggaren, och respekterar kantutjämning vid skapande av bitmapkopior.
Vill du prova den nya versionen? Inkscape 1.4.2 kan laddas ner som AppImage från den officiella webbplatsen – ett portabelt format som fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation.
Wine är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra Windows-program direkt i Linux, macOS och andra Unix-liknande system – utan att behöva installera Windows. Det översätter Windows-API-anrop till motsvarande funktioner i värdsystemet i realtid.
Om du någon gång har försökt köra ett Windows-program på Linux har du säkert stött på Wine. Det är ett kraftfullt kompatibilitetslager som översätter Windows-funktioner till Linux-kompatibla motsvarigheter – utan att behöva köra en virtuell maskin eller installera Windows. Oavsett om du vill spela gamla klassiker, köra affärsprogram eller felsöka en Windows-applikation är Wine ett av de mest användbara verktygen du kan ha i din Linux-verktygslåda.
Nu är Wine 10.7 ute – och den kommer med flera välkomna förbättringar.
Nytt i Wine 10.7
Snabbare minnesspårning med user-fault-fd
En av de mest intressanta nyheterna i den här versionen är att Wine nu utnyttjar Linuxkärnans user-fault-fd-funktionalitet. Det används för att förbättra så kallad write-watch, vilket är ett sätt att hålla koll på vilka minnesområden ett program skriver till.
Varför är det viktigt? Många moderna applikationer – särskilt .NET-program och spel – använder denna funktion för just-in-time-kompilering och garbage collection. Med stödet i Wine kan dessa program köras snabbare och med lägre systempåverkan.
Bättre stöd för HDR och avancerad grafik
Wine 10.7 utökar stödet för avancerade bildformat i komponenten WindowsCodecs. Den hanterar nu flyttalsbaserade bildformat bättre, vilket förbättrar kompatibiliteten med högupplösta och högdynamiska texturer (HDR). Detta kommer främst till nytta i grafiktunga applikationer och spel.
Förbättrad felsökning med ny PDB-backend
Utvecklare som använder Visual Studio eller WinDbg tillsammans med Wine får nu kortare laddningstider vid felsökning. Den nya PDB-backenden kan läsa in mer metadata – som typinformation och radnummer – vilket förbättrar hanteringen av symbolfiler och gör debuggningsarbetet snabbare och mer tillförlitligt.
14 buggar åtgärdade
Flera konkreta problem har lösts i den här versionen, bland annat:
Varningsfönster i PokerStars som försvann tidigare ligger nu kvar
Den klassiska ”Skicka till…”-menyn i Winamp fungerar igen
Tangentbordsinmatning som förlorades i Wines virtuella skrivbordsläge är åtgärdad
Så installerar du Wine 10.7
Ubuntu (20.04, 22.04, 24.04 och nyare)
WineHQ erbjuder färska paket via sitt eget PPA. Följ dessa steg för att installera den senaste stabila versionen:
För Fedora Silverblue eller andra ostree-baserade varianter rekommenderas Flatpak-versionen istället.
Sammanfattning
Wine 10.7 är en gedigen uppdatering som förbättrar både prestanda och kompatibilitet. Särskilt användare av .NET-applikationer, moderna spel och utvecklingsverktyg kommer att märka skillnad. Om du använder Wine regelbundet, eller funderat på att börja, är detta ett bra tillfälle att uppgradera till den senaste versionen.
Flatpak är ett system för att paketera och köra Linux-appar i isolerade miljöer, oberoende av distribution. Det gör det möjligt att installera och uppdatera applikationer utan att de påverkar resten av systemet, vilket ökar säkerheten och förenklar distribution av programvara – särskilt på skrivbordssidan.
Nu har version 1.16.1 släppts – en underhållsuppdatering i 1.16-serien, men med flera förbättringar som gör skillnad både för vanliga användare och systemadministratörer.
Föräldrakontroll som gör uppdateringar smidigare
En viktig nyhet i denna version är att barnkonton nu som standard tillåts uppdatera redan installerade appar när föräldrakontroll är aktiverad. Detta gör att säkerhets- och buggfixuppdateringar kan installeras automatiskt, utan att en vuxen behöver godkänna varje enskild uppdatering. Det här beteendet kan anpassas med hjälp av polkit-policyregler, för den som behöver mer finjusterad kontroll.
Snabbare och effektivare kommandon
Flatpak 1.16.1 introducerar flera optimeringar som märks i vardagsanvändning:
flatpak prune --dry-run har blivit snabbare genom att det inte längre räknar ut mängden diskutrymme som skulle kunna frigöras.
flatpak permission-reset skriver endast ändringar, vilket minskar onödigt skrivande och förbättrar prestandan.
Tydligare felmeddelanden visas nu när felaktiga parametrar anges, till exempel med flatpak-spawn --sandbox-a11y-own-name.
Tekniska förbättringar
För mer avancerade användare innehåller versionen flera tekniska förbättringar:
/dev/udmabuf kan nu användas tillsammans med --device=dri, vilket förbättrar stöd för vissa grafikfunktioner.
Flatpak använder nu instans-ID istället för topprocessens PID i systemd-scopes, vilket gör det enklare att identifiera appinstanser.
Stöd har lagts till för att läsa TLS-certifikat från /etc/containers/certs.d vid användning av OCI-register.
Dokumentationen har förbättrats, vilket underlättar för både användare och utvecklare.
Åtgärdade fel
Uppdateringen innehåller också flera viktiga buggfixar:
Ett minnesläckage som uppstod vid installation av extra-data har åtgärdats.
flatpak-portal har stabiliserats genom att reducera onödig flertrådning som kunde leda till krascher.
Kompilering med -Ddefault_library=static fungerar nu som avsett.
Felmeddelanden som tidigare visades dubbelt vid transaktionsfel visas nu bara en gång.
Autocomplete för flatpak search inkluderar nu alla tillgängliga alternativ.
Uppdatera via din distribution
Flatpak 1.16.1 kan laddas ner från projektets GitHub-sida, men det rekommenderas att du uppdaterar via din Linuxdistributions programvaruförråd. På så sätt får du en version som är testad och integrerad med ditt system.
Utvecklarna rekommenderar att både enskilda användare och distributioner uppgraderar till 1.16.1 så snart som möjligt.
Kriminell element vill använda din dator för bryta kryptovaluta.
En välkänd cyberkriminell grupp vid namn Outlaw, även kallad Dota, har intensifierat sina attacker mot Linux-servrar i en global kampanj. Gruppen utnyttjar svaga eller standardinställda SSH-lösenord för att få åtkomst till servrar, där de installerar skadlig kod och använder systemen för kryptovalutabrytning.
Attackerna har bekräftats i flera länder, inklusive USA, Tyskland, Italien, Brasilien, Kanada, Thailand och Taiwan.
Utnyttjar svaga SSH-lösenord
Gruppens huvudsakliga metod är att logga in via SSH på Linux-servrar där lösenorden är svaga eller aldrig ändrats från standardinställningarna. Särskilt utsatta är administrativa konton som “suporte”, som ofta förekommer i färdigkonfigurerade miljöer.
Efter inloggning läggs en obehörig SSH-nyckel till för användaren “mdrfckr”, vilket ger angriparen permanent åtkomst till systemet utan att behöva lösenord igen.
Installation av botnät
När åtkomst väl erhållits installeras ett Perl-skript som laddar ner och packar upp ett arkiv med namnet dota.tar.gz. Denna kod placeras i en dold katalog med namnet .configrc5, där körbara filer som init0 och b/run återfinns.
Den skadliga programvaran är avsiktligt förvirrad (obfuskerad) för att undvika upptäckt och har mekanismer för att överleva omstarter. Kommunikation sker via IRC, vilket möjliggör fjärrstyrning av systemet för bland annat DDoS-attacker, vidare spridning, samt nedladdning av fler skadliga filer.
Kryptovalutabrytning med XMRig
En av de främsta målsättningarna med attackerna är att använda servrarnas resurser till att bryta Monero (XMR), en anonym kryptovaluta. Angriparna använder en modifierad version av brytprogrammet XMRig, maskerad som systemprocessen kswapd0. Detta gör att programmet kan arbeta i bakgrunden utan att väcka misstankar.
Resultatet är ofta kraftig prestandapåverkan. Många systemadministratörer märker inte attacken förrän systemet blivit långsamt eller instabilt.
Skyddsåtgärder
För att minska risken för denna typ av intrång bör Linux-administratörer vidta följande åtgärder:
Inaktivera lösenordsbaserad SSH-inloggning och använd nyckelbaserad autentisering.
Begränsa SSH-åtkomst till specifika IP-adresser och överväg att använda en icke-standardport.
Övervaka systemresurser för ovanligt hög CPU-användning eller okända processer.
Installera säkerhetsuppdateringar regelbundet för både operativsystem och kärna.
Sammanfattning
Outlaws angrepp visar tydligt att även Linux-servrar, som ofta anses vara säkrare än andra system, är sårbara om de inte konfigureras och övervakas korrekt. Genom att utnyttja bristande säkerhet kan angriparna obemärkt använda servrar som verktyg för ekonomisk vinning och vidare attacker.
En säker servermiljö kräver goda rutiner, proaktivt säkerhetsarbete och kontinuerlig bevakning. Utan detta är risken stor att infrastrukturen kapas – och används av kriminella aktörer likt Outlaw.
Om du någon gång har behövt installera om Windows, testa en Linux-distribution eller fixa en krånglande dator, har du förmodligen använt Rufus. Det är ett litet men kraftfullt verktyg som gör det busenkelt att skapa startbara USB-minnen – och nu har det blivit ännu bättre.
I april 2025 släpptes Rufus 4.7, och den här versionen innehåller flera spännande nyheter som gör livet lättare för både vanliga användare och IT-proffs.
Vad är Rufus?
Kort sagt: Rufus gör USB-minnen startbara. Du laddar ner en ISO-fil (till exempel för Windows, Ubuntu eller något verktyg som GParted), väljer din USB-enhet, klickar på ”Start”, och vips – du har ett färdigt USB-minne som kan användas för att installera eller reparera ett operativsystem.
Det som gör Rufus så populärt är att det:
är gratis och öppet,
fungerar med både BIOS och UEFI,
stödjer persistent storage för Linux live-system,
och är blixtsnabbt jämfört med många konkurrenter.
Det fungerar också i lite knepigare situationer, till exempel om du jobbar med äldre datorer eller vill kringgå säkerhetsfunktioner som Secure Boot.
Vad är nytt i version 4.7?
Med Rufus 4.7 får vi flera förbättringar, både när det gäller funktionalitet och säkerhet:
Bättre säkerhet med DBX-stöd
Rufus kan nu automatiskt hämta uppdaterade DBX-filer (UEFI:s lista över blockerade signaturer) från den officiella UEFI-källan. Det innebär att du kan skapa USB-minnen som är mer i linje med moderna säkerhetskrav.
Stöd för ztsd-komprimering
Det nya stödet för ztsd-komprimerade avbildningar gör att Rufus kan hantera vissa typer av ISO- och IMG-filer ännu snabbare och effektivare.
Smartare diskhantering
Du kan nu utesluta specifika diskar från listan i Rufus genom att ange deras GPT GUID. Perfekt om du vill undvika att råka välja en fel enhet och skriva över något viktigt.
Buggfixar och optimeringar
Version 4.7 åtgärdar bland annat en allvarlig sårbarhet (CVE-2025-26624) kopplad till cfgmgr32.dll, förbättrar minneshantering och identifierar VHD-filer som är för stora för målenheten. Dessutom har stödet för 32-bitars ARM tagits bort, medan ARM64 fortfarande stöds fullt ut. FreeDOS och Grub4DOS har även de uppdaterats.
Slutsats
Rufus 4.7 är ett solklart val för alla som vill skapa startbara USB-enheter på ett säkert, snabbt och enkelt sätt. Det är fortfarande ett av de mest pålitliga verktygen där ute – och med de senaste förbättringarna har det blivit ännu bättre.
Om du använder Linux eller Unix-baserade system med Bash har du säkert hört talas om konfigurationsfilerna .bashrc och .bash_profile. De ser snarlika ut – men spelar helt olika roller beroende på hur skalet startas.
Att förstå dessa två filer är nyckeln till en stabil och anpassad terminalmiljö. Här förklarar vi vad som är vad, hur de används och hur du sätter upp din Bash-konfiguration på bästa sätt.
Vad är skillnaden?
.bash_profile körs när du loggar in – till exempel via SSH eller en textkonsol. Den används för att sätta upp din miljö vid inloggning:
miljövariabler
sökvägar (PATH)
startkommandon
.bashrc körs varje gång du öppnar ett nytt terminalfönster eller manuellt startar Bash. Den är tänkt för:
alias
promptinställningar
funktioner
interaktiva verktyg
Exempel: när används vilken?
Loggar du in via SSH? → .bash_profile
Öppnar du GNOME Terminal? → .bashrc
Kör du bash i en terminal? → .bashrc
Startar du datorn och loggar in grafiskt? → det beror på miljön (mer om det nedan)
Bästa praxis: låt .bash_profile köra .bashrc
För att slippa duplicera kod och få samma konfiguration oavsett hur Bash startas, kan du lägga till detta i din .bash_profile:
if [ -r ~/.bashrc ]; then
. ~/.bashrc
fi
Vill du att .profile också laddas (t.ex. för grafiska inloggningar), lägg till:
if [ -r ~/.profile ]; then
. ~/.profile
fi
För extra kontroll, t.ex. att bara ladda .bashrc i interaktiva skal:
case "$-" in
*i*) [ -r ~/.bashrc ] && . ~/.bashrc ;;
esac
Vad är /etc/bash.bashrc?
Det är en systemomfattande fil som Bash kör för alla användare. Här kan administratörer sätta gemensamma sökvägar, alias eller andra inställningar som ska gälla oavsett användarkonto.
Använd den om du vill att alla användare ska ha t.ex. samma PATH eller standardalias som ll.
Grafiska miljöer: ett specialfall
När du loggar in via ett skrivbord som GNOME, KDE eller Xfce kan det hända att .bash_profile eller .bashrc inte körs automatiskt. I vissa fall laddas .profile, i andra inte alls.
Det gör att miljövariabler du sätter i .bash_profile kanske inte gäller i t.ex. terminalen inne i din skrivbordsmiljö – om inte .bashrc eller .profile laddas korrekt.
Lösning: testa i din miljö och flytta miljövariabler till .profile eller .pam_environment vid behov.
Sammanfattning
Fil
När används den?
Vad bör ligga där?
.bash_profile
Vid inloggning (SSH, tty)
Miljövariabler, startkommandon
.bashrc
I interaktiva terminalfönster
Alias, funktioner, prompt
/etc/bash.bashrc
För alla användare (interaktivt)
Systemövergripande inställningar
Bonus: testa själv
Vill du se exakt vad som körs? Lägg in något så enkelt som:
echo "Kör .bashrc" >> ~/bashlog.txt
i respektive fil, logga in på olika sätt, och kolla vad som skrivs ut i bashlog.txt.
Slutsats
Genom att förstå när .bashrc och .bash_profile används kan du skapa en smidig och konsekvent terminalmiljö – både för dig själv och andra användare.
Exempelscript
~/.bash_profile (för inloggningssessioner)
# ~/.bash_profile – Körs vid inloggning (t.ex. via SSH eller tty)
# Ladda ~/.profile om den finns (vanlig i grafiska miljöer)
if [ -r ~/.profile ]; then
. ~/.profile
fi
# Om skalet är interaktivt (har en prompt), ladda .bashrc
# Det ger dig alias, färgade listningar m.m. även vid inloggning
case "$-" in
*i*)
if [ -r ~/.bashrc ]; then
. ~/.bashrc
fi
;;
esac
# Lägg till ~/bin i PATH om det inte redan finns
# Praktiskt om du har egna skript i hemkatalogen
if [[ ":$PATH:" != *":$HOME/bin:"* ]]; then
export PATH="$HOME/bin:$PATH"
fi
~/.bashrc (för alla interaktiva terminalsessioner)
# ~/.bashrc – Körs i alla interaktiva terminalsessioner
# Anpassa prompten (PS1)
# Visar användarnamn, värdnamn och aktuell katalog i grönt
PS1='\[\e[1;32m\]\u@\h:\w\$\[\e[0m\] '
# Alias – smidiga genvägar till vanliga kommandon
alias ll='ls -lah --color=auto' # Färgkodad lång listning
alias grep='grep --color=auto' # Färg i grep-resultat
alias cls='clear' # Rensa terminalen
alias ..='cd ..' # Gå upp en nivå
alias ...='cd ../..' # Gå upp två nivåer
# Ersätt 'rm' med säkrare variant – flytta till papperskorg
# Kräver att 'trash-cli' är installerat
alias rm='trash-put'
# Egen funktion för att uppdatera systemet snabbt
# (Gäller Debian/Ubuntu-baserade system – byt vid behov)
update-system() {
echo "Uppdaterar systemet..."
sudo apt update && sudo apt upgrade -y
}
# Lägg till lokal katalog (~/.local/bin) i PATH
# Används ofta för Python-paket installerade med pip
if [[ ":$PATH:" != *":$HOME/.local/bin:"* ]]; then
export PATH="$HOME/.local/bin:$PATH"
fi
# Miljövariabler
export EDITOR=nano # Standardredigerare = nano
export HISTCONTROL=ignoredups:erasedups # Ta bort upprepade kommandon i historik
export HISTSIZE=10000 # Antal rader som sparas i RAM
export HISTFILESIZE=20000
Tips för användning:
Lägg filerna i din hemkatalog: ~/.bash_profile och ~/.bashrc
Kör source ~/.bashrc för att läsa in ändringar direkt
Installera trash-cli med sudo apt install trash-cli om du vill använda ”säker rm”
Anpassa update-system om du använder t.ex. Arch (sudo pacman -Syu) eller Fedora (sudo dnf upgrade)
Linux Mint-teamet har avslöjat att nästa version av deras populära Linuxdistribution, Linux Mint 22.2, kommer att gå under kodnamnet ”Zara”. Samtidigt presenterades även kodnamnet för nästa utgåva av Linux Mint Debian Edition – LMDE 7, som kommer att heta ”Gigi”.
Det förväntas att Linux Mint 22.2 lanseras någon gång under juni eller juli 2025. Versionen kommer troligen att fortsätta använda Linuxkärnan 6.8, precis som föregångarna Mint 22 och 22.1. Däremot kommer det vara möjligt för användare att installera en nyare kärna, till exempel Linux 6.11 som följer med Ubuntu 24.04.2 LTS, om så önskas.
Precis som tidigare versioner i Mint 22-serien bygger även Zara på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat).
Trots att Zara till stor del kommer att ha samma utseende och känsla som Mint 22.1 ”Xia”, planerar utvecklingsteamet en liten uppdatering av det förvalda temat Mint-Y. Genom att lägga till en svag blå ton i det annars grå gränssnittet vill man skapa ett mer metalliskt och modernt intryck.
Projektledaren Clement Lefebvre förklarar att ”rent grått” är neutralt, men genom att justera färgtonen med blått kan man ge det en kallare och mer samtida känsla. Han tillägger att denna typ av färgförändring blivit vanligare i moderna gränssnitt – något som inte var fallet för ett decennium sedan – och att gamla färgval idag lätt kan kännas föråldrade.
Utöver dessa visuella förbättringar kommer Mint 22.2 också att introducera stöd för accentfärger i XDG Desktop Portal XApp. Det innebär att appar som använder Flatpak och libAdwaita automatiskt kan anpassa sin accentfärg efter det aktuella GTK-temat. Denna funktion kommer att vara tillgänglig i alla Mint-smaker: Cinnamon, MATE och Xfce.
Slutligen har man även lagt till stöd för libAdwaita-stilmallar i både Mint-Y och det klassiska Mint-X-temat, vilket förbättrar integrationen med modernare GTK4-applikationer.
Raspberry Pi Foundation har släppt en ny version av sitt operativsystem Raspberry Pi OS. Denna uppdatering innehåller flera förbättringar under huven – men också konkreta nyheter som gör systemet enklare och smidigare att använda, särskilt för användare med pekskärm eller som kör Wayland-sessioner.
Detta blir sannolikt den sista versionen baserad på Debian Bookworm, eftersom Debian Trixie förväntas släppas senare under året.
Förbättrad användarupplevelse
Ny och tydligare skärmlåsning
Skärmlåset har uppdaterats med ett anpassat gränssnitt som ger användaren tydligare återkoppling. Tidigare visades bara en vit tom skärm med swaylock. Nu ser du en lösenordsruta och mer information. Du låser skärmen med Ctrl+Alt+L eller via ”Lås skärm” i avstängningsmenyn.
Separat autologin för terminal och skrivbord
Tidigare var både skrivbordet och terminalen (TTY) inloggade automatiskt vid autologin – något som kunde kringgå skärmlåset. Nu är autologin för skrivbord och konsol uppdelad, vilket förbättrar säkerheten. Inställningarna hanteras via raspi-config eller Raspberry Pi Configuration.
Ny skrivare-app
Det tidigare, något klumpiga programmet system-config-printer har ersatts av en ny fristående skrivare-app. Den bygger på komponenter från GNOME:s kontrollcenter men har ett tydligare och mer intuitivt gränssnitt. Appen finns under Inställningar > Skrivare.
Förbättrat pekskärmsstöd i Wayland
Pekskärmsanvändare kan nu själva välja hur skärmen ska fungera:
Mus-emulering: Möjliggör t.ex. dubbelklick
Äkta pekläge: Bättre geststöd men dubbeltryck fungerar inte
Inställningen görs i Screen Configuration-appen under Touchscreen > Mode. För att navigera effektivt i filhanteraren i pekläge kan du aktivera ”Öppna filer med enkelklick”, eller trycka och hålla för att få fram snabbmenyn.
Förbättrat virtuellt tangentbord
Squeekboard – det inbyggda virtuella tangentbordet – fungerar nu bättre på system med flera skärmar. Du kan välja på vilken skärm det ska visas, via fliken Display i Raspberry Pi Configuration.
Ubuntu 25.10 släpps 9 oktober! Testa betaversionen säkert i VMware eller VirtualBox – ladda ner ISO:n från Ubuntus officiella webbplats.
Ubuntu 25.10, med kodnamnet Questing Quokka, har nu officiellt gått in i utvecklingsfasen. Från och med den 1 maj 2025 finns de första dagliga ISO-avbildningarna tillgängliga för nedladdning, vilket markerar starten på en sex månader lång utvecklingscykel. Den slutliga versionen planeras att släppas den 9 oktober 2025.
De tidiga byggena är baserade på den nyligen släppta Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin) och innehåller samma grundläggande teknik, såsom:
Linuxkärna 6.14 – Den centrala delen av operativsystemet som hanterar maskinvaran och tillhandahåller grundläggande funktioner som minneshantering och processhantering.
GNOME 48 – Den grafiska skrivbordsmiljön som ger användargränssnittet i Ubuntu, inklusive menyer, fönsterhantering och inställningspaneler.
Vad kommer nytt i Ubuntu 25.10?
Under utvecklingsperioden kommer Ubuntu 25.10 att uppdateras kontinuerligt med modern och spännande teknik, bland annat:
Mesa 25.1 – Ett grafikbibliotek som ansvarar för att hantera 2D- och 3D-rendering, särskilt för spel och grafiktunga program.
Linuxkärna 6.17 – Nästa version av kärnan, med förbättrad prestanda, bättre hårdvarustöd och nya säkerhetsfunktioner.
GNOME 49 – Nästa stora version av skrivbordsmiljön, som väntas ge ett mer polerat gränssnitt och bättre användarupplevelse.
Uppgraderad verktygskedja för utvecklare
Ubuntu 25.10 kommer också att innehålla en uppdaterad verktygskedja (toolchain), vilket är den samling av program som används för att kompilera och bygga mjukvara. Här är några av nyheterna:
GCC 15 – Den senaste versionen av GNU Compiler Collection, en kraftfull kompilator som används för att översätta programmeringskod till körbara program.
GNU Binutils 2.45 – Ett paket med verktyg för att hantera binära filer, till exempel att länka samman olika delar av programkod till en färdig applikation.
Python 3.13 – Den nya versionen av det populära programmeringsspråket Python, som används både för systemadministration och mjukvaruutveckling.
LLVM 20 – Ett alternativ till GCC som också används för att kompilera kod, med fokus på modularitet och modern arkitektur.
Boost 1.88 – Ett bibliotek med avancerade funktioner för C++-programmering, ofta använt i komplexa applikationer.
Sudo-rs – framtidens sätt att bli superanvändare?
Ubuntu 25.10 blir troligtvis den första stora Linuxdistributionen som använder sudo-rs som standard. Det är en omskrivning av det klassiska kommandot sudo, men i programmeringsspråket Rust – vilket ger ökad säkerhet och stabilitet tack vare språkets strikta minneshantering.
Prova redan nu – men med försiktighet
Du kan ladda ner de dagliga ISO-byggena från Ubuntus officiella webbplats. Även de olika Ubuntu-varianterna, såsom Kubuntu, Xubuntu och Lubuntu, har fått sina dagliga versioner.
Viktigt: Dessa utgåvor är under utveckling och kan innehålla buggar. De är inte avsedda för daglig användning på produktionsmaskiner.
Vad händer framöver?
Ubuntu Testing Weeks: Två testveckor är planerade – den 26 juni och den 21 augusti 2025 – där användare uppmuntras att testa systemet och rapportera fel.
Betaversion: Släpps den 18 september 2025.
Release Candidate (RC): Förväntas den 2 oktober 2025.
Slutlig version: Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025.
Steven Shiau, projektledare för Clonezilla Live, har släppt version 3.2.1-28 av detta kraftfulla verktyg för kloning och avbildning av hårddiskar och partitioner. Den nya versionen, med utgåvenamnet 20250504-plucky, är baserad på Ubuntu 25.04 ”Plucky Puffin” och inkluderar flera större förbättringar samt buggfixar.
Clonezilla Live 3.2.1-28 ersätter version 3.2.1-9 från två månader tidigare, och bygger nu på paketen i Ubuntu 25.04:s paketförråd (per den 4 maj 2025). Den uppdaterade kärnan i systemet är Linux 6.14.0-15.15, vilket ger bättre maskinvarustöd. Dessutom har kloningsmotorn Partclone uppgraderats till version 0.3.36, vilket ger bättre kompatibilitet, bland annat med Btrfs.
Nya funktioner och ändringar
Denna version innehåller flera nya paket som finns tillgängliga direkt i livesystemet:
libfsapfs-utils – verktyg för att hantera Apple File System (APFS)
usb-modeswitch – för att växla USB-enheters funktionstillstånd
fscrypt – stöd för filsystemskryptering
En ny funktion är verktyget ocs-find-live-key, som tillsammans med ett uppdaterat ocs-put-log-usb kan lokalisera rätt USB-enhet och kopiera loggfiler även när Clonezilla körs i ”To RAM”-läge. Verktyget söker efter en USB-enhet som använder vFAT-filsystem och innehåller filen Clonezilla-Live-Version, och identifierar denna som Clonezilla Live-enheten.
Paketet ocs-live-repository har fått stöd för en ny parameter: dev=///OCS_LIVE_USB Denna gör det möjligt att använda själva Clonezilla Live-USB:n som bildarkiv – särskilt användbart i ”To RAM”-läge. Dock är vFAT ett begränsat filsystem och rekommenderas inte som bildarkiv. Istället bör man använda enhetens UUID eller LABEL vid angivning av lagringsplats.
Menyerna för att spara avbilder har också förbättrats, med tydligare dialogrutor och bekräftelser.
En annan viktig nyhet är ett nytt system som hanterar slumpmässig ordning på blockenheter. Detta kan aktiveras med uppstartsparametern: ocs_1_cpu_udev När denna används kommer endast en CPU att vara aktiv vid uppstart av udev i initramfs, vilket förhindrar att enheter dyker upp i olika ordning mellan uppstarter. Efter udev-uppstart aktiveras samtliga CPU-kärnor igen.
Sammanfattning
Clonezilla Live 3.2.1-28 är ett rejält lyft både när det gäller maskinvarustöd och funktioner, särskilt för användare som klonar system i avancerade miljöer eller kör från RAM. Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning på projektets officiella webbplats, antingen som ISO-avbild eller USB-paket i zip-format. Observera att Clonezilla Live endast fungerar på 64-bitarsmaskiner.
Den här artikeln beskriver vad som händer om Chrome och Firefox försvinner.
Idag finns krafter i USA som vill att Google ska avsäga sig Chrome. Vad många dock glömmer är att Google också är en stor finansiär av Mozilla Firefox. Enligt uppgifter från Mozilla Foundation kommer över 80 % av Mozillas intäkter från sitt sökavtal med Google, vilket gör att även Firefox framtid påverkas starkt av Googles agerande. Här är en analys av vad som skulle kunna hända om både Firefox och Chrome slutade utvecklas.
En kris för internet, företag och webbutveckling
Två av världens mest använda webbläsare, Google Chrome och Mozilla Firefox, står tillsammans för cirka 70 procent av den globala webbläsarmarknaden. Om dessa plötsligt försvann skulle det skaka om hela det digitala landskapet. Allt från hur vi surfar till hur webbsajter byggs och affärer bedrivs skulle behöva tänkas om. Den här artikeln går igenom de viktigaste konsekvenserna för användare, företag och webbutvecklare.
Internetanvändare: Från valfrihet till monokultur
Med Chrome och Firefox borta skulle majoriteten av användarna behöva byta till andra webbläsare. Microsoft Edge och Apple Safari skulle snabbt ta över marknadsandelar, då de redan är förinstallerade på Windows- respektive Apple-enheter. På sikt riskerar vi att hamna i en ”webbläsarmonokultur” där endast en eller två renderingsmotorer finns kvar. Det begränsar användarval och skapar sårbarhet för buggar och säkerhetsproblem.
Användare skulle dessutom förlora personliga inställningar, bokmärken och inloggningar som är knutna till Chrome eller Firefox. Över tid skulle många kanske anpassa sig, men upplevelsen av webben kan bli sämre, framför allt för de som tidigare valt webbläsare utifrån funktioner, integritet eller prestanda.
Företag: Teknikomställning och förändrad marknadsföring
Många företag har byggt sina webbplatser för att fungera optimalt i Chrome, ibland på bekostnad av andra webbläsare. Om Chrome och Firefox försvinner måste dessa sajter snabbt anpassas för Safari och Edge. Det innebär testning, omkodning och extra supportarbete.
Företag som använder Chrome Enterprise måste hitta nya sätt att administrera webbläsare för sina anställda. Internt utvecklade system kanske slutar fungera korrekt. Dessutom förändras förutsättningarna för digital marknadsföring: Safari blockerar till exempel automatiskt många typer av spårning, vilket gör individanpassad reklam svårare.
Webbutveckling: Färre motorer, minskad innovation
Chrome och Firefox är inte bara webbläsare, de är drivande i utvecklingen av nya webbstandarder och funktioner. Utan dessa två förlorar vi viktiga motorer (Blink och Gecko) och den innovationstakt som Google och Mozilla drivit. Kvar blir Apple WebKit (Safari) och eventuellt Microsofts variant av Blink.
Detta minskar konkurrensen och riskerar att hämma utvecklingen. Vi kan få en ny ”Internet Explorer 6”-situation där utvecklare måste anpassa sig till en dominerande webbläsare med långsam utveckling.
Samtidigt påverkas utvecklingsverktyg, som Chrome DevTools och Firefox Developer Tools, vilka används av miljoner utvecklare. Dessa måste ersättas eller vidareutvecklas av andra aktörer. Tester och CI/CD-pipelines som använder Chrome-motorer måste byggas om.
Framtiden: Safari och Edge tar över?
Safari och Edge skulle sannolikt bli de två dominerande webbläsarna. Mindre webbläsare som Brave, Opera och Vivaldi måste antingen bygga egna motorer (resurskrävande) eller hänga med på de nya spåren.
Innovationens framtid skulle bero på hur Apple och Microsoft agerar. Apple prioriterar integritet men har en konservativ uppdateringstakt. Microsoft kan försöka bli en ny motoraktör, men det är osäkert om de vill eller kan ta Googles plats.
Säkerheten riskerar också att försämras. En monokultur innebär att sårbarheter får större genomslag. Om alla använder WebKit blir en WebKit-bugg ett globalt hot.
Slutsats
Chrome och Firefox har varit motorer för webbens tillväxt, standardisering och innovation. Om de försvann skulle konsekvenserna bli omfattande. Vi skulle förlora konkurrens, valfrihet och teknisk mångfald. Ansvaret för webben skulle hamna hos ett fåtal aktörer, med risk för stagnation och säkerhetsproblem.
Webben har alltid växt genom mångfald och öppenhet. Att bevara ett ekosystem med flera oberoende webbläsare och motorer är avgörande för att säkerställa en fortsatt fri och utvecklingsbar webb.
Linux är i dag ryggraden i mycket av den digitala infrastrukturen – från servrar och superdatorer till smartphones och inbyggda system. Om utvecklingen av Linux stannade av och det försvann helt ur ekosystemet skulle effekterna bli omfattande. Nedan följer en strukturerad genomgång av tekniska, ekonomiska, praktiska samt samhälleliga/strategiska konsekvenser, med aktuella data och exempel.
1. Teknisk påverkan
Linux dominans i servrar och superdatorer
Linux har en dominerande ställning som operativsystem i serverhallar och högprestandasystem. Till exempel kör nästan två tredjedelar av världens servrar Linux (ca 62,7 % global marknadsandel). Inom webbhosting driver Linux omkring 70 % av alla webbservrar världen över, och andelen är ännu högre bland de mest trafikerade sajterna (över 96 % av topp-1 000 000 webbsajter kör Linux). På superdator-fronten är Linux helt dominerande – sedan november 2017 använder samtliga system på Top500-listan någon Linux-baserad OS-variant. I tabellen nedan sammanfattas Linux närvaro i olika miljöer:
Område
Användning av Linux
Superdatorer (Top500)
100 % sedan 2017
Webbservrar (globala)
~70 % av alla webbservrar; ~96 % av topp-1 000 000 sajter
Server-OS (globalt)
~62,7 % marknadsandel
Virtuella maskiner i moln
~92 % av instanserna i molnplattformar
Smartphones
~82–85 % (Android med Linux-kärna)
Inbyggda system (IoT)
Används i stor utsträckning i IoT, routrar, TV m.m.
Om Linux skulle försvinna akut innebär det att miljontals servrar och alla nuvarande superdatorer behöver ett nytt operativsystem. Den tekniska osäkerheten vore enorm – många av dessa system är kraftigt optimerade för Linux. Linux möjliggör t.ex. specialanpassning av kärnan för att maximera prestanda på superdatorer och servrar. Ingen annan plattform idag erbjuder samma grad av öppen modularitet, resurssnålhet och skräddarsydd prestanda. Utan Linux skulle man tvingas välja mindre ideala alternativ, vilket kan ge sämre prestanda eller stabilitet. Kritiska system som idag är beroende av Linux (t.ex. globala börshandelsplattformar och rymdapplikationer) skulle behöva genomgå omfattande portar av programvara och drivrutiner till nya OS, något som är tekniskt riskfyllt och tidskrävande.
Linux i inbyggda system och konsumentprodukter
Linux spelar även en central roll i inbyggda system, mobiltelefoner och IoT. Android, som bygger på Linux-kärnan, driver uppskattningsvis 82–85 % av världens smartphones. Utöver mobiltelefoner kör otaliga konsumentprodukter Linux “under huven”: smart-TV-apparater, routrar, NAS-enheter, bilars infotainmentsystem och smarta hem-prylar (ofta via anpassade distributioner som OpenWrt, Automotive Grade Linux, etc.). Linux popularitet i IoT beror på dess stabilitet och flexibilitet för anpassning. Om Linux plötsligt upphörde skulle Android-ekosystemet stanna av – inga fler säkerhetsuppdateringar eller nya versioner till miljarder enheter. Tillverkarna skulle tvingas byta ut kärnan mot ett alternativ (t.ex. ett helt nytt OS), vilket sannolikt leder till fragmentering och långa förseningar i uppdateringar. Smarta enheter och routrar, som ofta redan har begränsat stöd, skulle riskera att bli osäkra eller ej få framtida funktioner utan den kontinuerliga ström av patchar och förbättringar som Linux-communityt levererar. För konsumenterna kunde konsekvensen bli färre valmöjligheter (t.ex. om Android försvinner och endast proprietära mobil-OS återstår) och potentiellt högre kostnader när tillverkare måste investera i dyra alternativa plattformar (se ekonomiska effekter nedan).
Säkerhetskonsekvenser (patchar och sårbarheter)
Ett stopp i Linux-utvecklingen skulle medföra allvarliga säkerhetsproblem. I dagsläget åtgärdas sårbarheter i Linux ofta snabbt tack vare den öppna källkodens insyn och globala community. Öppenheten innebär att säkerhetshål kan upptäckas och fixas snabbare jämfört med slutna system. Om inga nya Linux-patchar släpps kommer kända sårbarheter att förbli ouppdaterade, vilket öppnar upp för attacker mot många system över tid. Till exempel skulle kritiska kernelbuggar (som tidigare snabbt täppts till) kunna utnyttjas fritt om ingen officiell instans längre underhåller koden. Detta gäller inte bara Linux-kärnan utan även viktiga komponenter i GNU/Linux-systemet. Företag och användare skulle stå inför dilemmat att antingen fortsätta på en osäker plattform eller försöka migrera till annat OS under press.
Dessutom har Linux och öppen källkod traditionellt gett användare transparens och kontroll över säkerheten – man kan själv inspektera och åtgärda koden vid behov. I ett scenario utan Linux lutar ekosystemet mer mot proprietära lösningar där säkerhetsbrister ibland döljs eller patchar dröjer bakom stängda dörrar. Sammantaget skulle en stagnation av Linux lämna ett enormt antal enheter och servrar sårbara, och vi skulle förlora den proaktiva säkerhetskultur som det öppna samarbetet möjliggjort.
Effekter på öppen källkods-utveckling och samarbete
Linux-projektet är ett av historiens största samarbetsprojekt inom mjukvara. Kärnan uppdateras i rasande takt – ca 8 ändringar per timme integrerades i genomsnitt i Linux under en period – tack vare bidrag från tusentals utvecklare världen över. Under en 15-månadersperiod bidrog över 5 000 individuella utvecklare från nästan 500 olika företag med kod till Linux-kärnan. Om Linux försvinner skulle detta ekosystem av samarbete splittras. Många avancerade utvecklare och företag (Intel, IBM, Red Hat, m.fl.) som idag kanaliserar innovation in i Linux skulle behöva lägga om sina insatser. Vi skulle sannolikt se försök att forka den sista Linux-versionen, men utan Linus Torvalds’ och kärnteamets koordination riskerar det att leda till fragmentering (olika inofficiella varianter) istället för ett gemensamt projekt.
Konsekvensen blir troligen en inbromsning av innovationstakten i OS-utveckling. En rad stora öppna projekt – från containerteknik (Docker/Kubernetes) till datasystem (Hadoop, Kafka) – är dessutom byggda för Linux-miljö. Dessa skulle behöva anpassas till andra plattformar, vilket hämmar utvecklingen och spridningen av ny teknik. Öppen källkods-rörelsen i stort skulle ta en hård smäll: Linux har varit ett bevis på styrkan i globalt samarbete och en katalysator för många andra projekt. Dess frånfälle kunde leda till färre storskaliga samarbeten i framtiden ifall förtroendet för open source får sig en törn. Sammanfattningsvis utgör Linux kärnan (bildligt och bokstavligt) i dagens tekniska ekosystem – att förlora den skulle skapa ett tomrum som är svårt att fylla rent tekniskt.
2. Ekonomiska effekter
Branscher och företag beroende av Linux
Många branscher har kritiska beroenden av Linux. Här är några exempel:
Molntjänster: Stora molnleverantörer som Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure bygger sina datacenter på Linux. Över 90 % av molninfrastrukturen globalt drivs av Linux, och ca 92 % av alla virtuella maskiner hos dessa leverantörer kör Linux-baserade OS. Även Microsoft har rapporterat att en majoritet av Azure-instanserna numera är Linux. 95 % av Fortune 500-företagen använder Linux för cloud, virtualisering eller datacenter. Om Linux försvinner påverkas således praktiskt taget alla större företag som förlitar sig på molnet – från e-handel till streamingtjänster – eftersom underliggande plattform behöver bytas ut eller licensieras om.
Telekom: Telekomindustrin (t.ex. mobiloperatörer och nätverksleverantörer) använder i stor utsträckning Linux i allt från mobilnätens core-servrar till inbyggda system i basstationer och nätverksroutrar. Anledningen är prestanda och stabilitet samt möjligheten att skräddarsy OS:et efter behov. Om Linux inte längre vidareutvecklas skulle telekomföretag behöva portera sin infrastruktur till alternativ (många telekom-system är anpassade Linux-kärnor), med risk för driftstörningar. Dessutom kan det kräva ny specialskriven mjukvara och nya leverantörsavtal, vilket ökar kostnaderna i en bransch som hanterar samhällskritisk kommunikation.
Finans och affärssystem: Banker, börser och finansinstitut förlitar sig tungt på Linux för sina servrar – bl.a. kör flera stora börser Linux för handelssystemen tack vare dess låga latens och höga driftsäkerhet. Även många företags-ERP- och databasservrar körs på Linux. En plötslig död för Linux innebär att dessa institutioner måste migrera känsliga system till ett annat OS, vilket både innebär hög risk och potentiellt enorma kostnader (för testning, omcertifiering av säkerhet, etc.). Finanssektorn värdesätter stabilitet, och osäkerheten kring en ny plattform skulle kunna bromsa tekniska framsteg eller leda till ökade utgifter för att köpa dyra proprietära lösningar som anses säkra nog.
Andra sektorer som offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård, forskning och utbildning påverkas också ekonomiskt, eftersom de ofta driver Linux-servrar för olika ändamål (webb, e-post, databaser, m.m.). Summan av kardemumman är att otaliga företag och branscher världen över skulle behöva lägga om sin IT-strategi. Detta medför inte bara teknisk osäkerhet utan också ekonomisk: beslut om investeringar i nya system, potentiell nedtid under byten, och i vissa fall förlorade affärsmöjligheter om man inte kan anpassa sig snabbt nog.
Kostnader för migrering till andra system
Att migrera från Linux till ett annat operativsystem på bred front vore förenat med betydande kostnader. Linux popularitet har delvis drivits av Total Cost of Ownership-fördelar – licensfritt användande och lägre hårdvarukrav – jämfört med många proprietära alternativ. Om Linux försvinner skulle organisationer ställas inför kostnader på flera plan:
Direkta licenskostnader: En flytt till kommersiella OS (som Windows Server eller Unix-varianter) innebär att licensavgifter måste betalas per server eller per kärna. I molnmiljö kan detta exempelvis motsvara ~$0,046 per vCPU-timme extra för Windows-licensen****, utöver ordinarie driftkostnad. På årsbasis blir det ca $400 per vCPU, vilket för en serverpark med tusentals kärnor är enorma belopp. Linux har inga sådana avgifter – ”Unlike Linux, which is free, a Windows license incurs an additional cost on top of the VM price” – så detta skulle direkt öka IT-budgetarna för företag och myndigheter.
Omdirigering av utvecklingsresurser: Mycket programvara är utvecklad specifikt för Linux eller med Linux som primär miljö. En migrering kräver portering av applikationer (ändra kod, byta skript som antagit Linuxverktyg, etc.) samt omlärning för personal. Den tid och arbetskraft som läggs på att hantera detta är en indirekt kostnad – utvecklare och adminstratörer måste fokusera på migrering istället för nyutveckling. Till exempel rapporterades det att en större plattforms-migrering i offentlig sektor (stadens München som bytte operativsystem) kostade tiotals miljoner euro i arbetsinsats över flera år. Likaså skulle varje större företag behöva investera stora summor i projektteam för att byta ut Linux-baserade system.
Infrastruktur och kompatibilitet: Vissa specialiserade Linux-miljöer kanske inte har en direkt motsvarighet i andra OS. Detta kan tvinga fram inköp av ny hårdvara eller mellanlager. T.ex. drivrutiner för viss serverhårdvara eller IoT-kretsar finns idag endast för Linux; att byta OS kan kräva att man byter ut fungerande hårdvara för att få stöd, alternativt finansierar utveckling av nya drivrutiner för den valda plattformen. Båda alternativen innebär merkostnader.
Potentiell nedtid och osäkerhet: Under migreringsarbetet finns risk för störningar i tjänster, vilket ekonomiskt kan slå hårt (bortfall av intäkter, avtalsviten, förlorat förtroende hos kunder). Företag kan behöva köra dubbla system parallellt under en övergångsperiod, vilket dubblar driftkostnader temporärt.
Sammanfattningsvis skulle en global migrering bort från Linux vara oerhört kostsam. Även om exakta siffror varierar per organisation pekar erfarenheter på att det rör sig om många miljarder dollar totalt sett, med allt från licenser, konsulttimmar till hårdvaruuppgraderingar inräknat.
Licensberoende och ökade programvarukostnader
En av Linux styrkor är att det är fri och öppen källkod, vilket gör användare obundna av licensvillkor och leverantörer. Om Linux försvinner ökar beroendet av kommersiella leverantörer dramatiskt. Ekonomiskt medför detta flera nackdelar:
Ökat beroende av licensierade OS: Företag skulle i högre grad bli utlämnade till prissättning och villkor från aktörer som Microsoft, IBM/Oracle (för UNIX) m.fl. Det kan leda till prishöjningar över tid, i synnerhet om konkurrensen minskar. (Linux har fungerat som en gratis konkurrent som pressat priser; utan den finns risk för oligopol.) Kostnader för mjukvarulicenser och supportavtal skulle ta en större andel av IT-budgeten än idag.
Leverantörsinlåsning: Med färre alternativ på marknaden riskerar kunder att fastna i kommersiell inlåsning, där byte av plattform i framtiden blir svårt eller dyrt. Som Elastx VD noterar är en stor fördel med open source just att undvika sådan inlåsning – “Linux, Kubernetes och andra starka open source-projekt gör att du själv kan välja om du vill köra en tjänst on-prem eller som en molntjänst hos ett flertal leverantörer”. Utan Linux försvagas förhandlingspositionen för kunder gentemot leverantörer, vilket i längden kan driva upp kostnader ytterligare.
Högre kostnad för innovation: I dagsläget kan företag dra nytta av Linux utan att betala licens, och istället lägga pengar på anpassning/innovation. Om de tvingas köpa dyra OS-licenser kanske mindre budget finns för att utveckla nya funktioner eller tjänster. Detta är en opportunity cost som är svår att mäta men reell – särskilt för startups och mindre aktörer som idag kan basera sin IT på kostnadsfri Linux och fokusera resurserna på sin kärnverksamhet.
Kostnad för konsumenter: För konsumentnära produkter skulle bortfallet av Linux antagligen innebära att tillverkare behöver köpa eller utveckla egna OS för t.ex. smarta prylar. Dessa kostnader kan komma att vältras över på konsumenterna i form av dyrare produkter eller abonnemang. Exempelvis är Linux en anledning att smarta hem-enheter och wifi-routrar kunnat bli så billiga – tillverkaren slipper utveckla ett OS från grunden eller betala per-enhet licens. I ett Linux-fritt scenario kanske vissa lågprisprodukter inte längre är lönsamma att tillverka, vilket minskar konkurrensen och pressar upp priser.
Kort sagt: Linux bortfall skulle flytta kostnadskurvan uppåt genom hela IT-industrin. Både direkta IT-budgetar och indirekta kostnader för slutanvändare skulle öka, på ett sätt som bromsar innovation och gynnar ett fåtal stora leverantörer ekonomiskt.
3. Praktisk påverkan
Konsumentprodukter och vardaglig teknik
På konsumentsidan skulle effekterna märkas i vår digitala vardag. Android-telefoner är det tydligaste exemplet – utan aktiv Linux-utveckling stannar Androids vidareutveckling eftersom dess kärna är Linux-baserad. Miljarder befintliga enheter skulle kanske fungera ett tag till, men de skulle inte få kritiska säkerhetsuppdateringar eller nya Androidversioner, vilket snabbt leder till en osäker och föråldrad mobilpark globalt. I förlängningen kan det betyda att Apple/iOS tar en ännu större dominans på smartphone-marknaden, då Android-ekosystemet undermineras. Alternativt kan Google tvingas skynda fram en ersättare (t.ex. sitt experimentella system Fuchsia), men under tiden råder stor ovisshet för tillverkare och konsumenter.
Andra smarta enheter i hemmet skulle också påverkas: Många hemroutrar och IoT-prylar kör anpassade Linux-system. Dessa är ofta redan eftersatta vad gäller uppdateringar; om den underliggande plattformen dessutom saknar support blir säkerhetsriskerna akut större. Användare kunde märka fler incidenter med hackade kameror, osäkra hemnätverk etc. Dessutom kan vissa funktioner sluta fungera om molntjänster stängs ned p.g.a. osäkra Linux-servrar.
För PC-användare som kör Linux skrivbords-OS (även om de är en mindre del av totalen) innebär det förstås en abrupt stopp – de får byta till Windows eller macOS. Viktigare är kanske att många konsumentprodukter interagerar med Linux-servrar i bakgrunden (streaming, sociala medier, spelservrar). Eventuella störningar i dessa bakomliggande system (t.ex. om speltillverkare tvingas migrera sina Linux-servrar och det går snett) kan ge avbrott i tjänster som vanliga användare märker av.
I praktiken skulle konsumentledet märka av mer instabilitet och långsammare utvecklingstakt i digitala tjänster. Nya produkter kanske försenas eftersom ekosystemet är i gungning. Under en övergångsperiod kan även säkerhetsincidenter öka, tills alternativa plattformar mognat och lappat de luckor som uppstått.
Molntjänster och infrastruktur
Moderna molntjänster som AWS, Google Cloud och Azure är starkt kopplade till Linux, både internt och för kunder. Om Linux försvinner behöver dessa aktörer omarbeta sin infrastruktur från grunden. Mycket av kontrollplanen och automationsverktygen hos molnleverantörerna kör idag på Linux. Ett exempel: Amazon AWS utvecklade en egen Linux-distribution (Amazon Linux) optimerad för sin miljö; Azure använder en specialanpassad Linux-kärna för sitt nätverk; Google’s interna servrar kör en variant av Linux. Utan Linux skulle de möjligen ersätta det med ett annat Unix-liknande system, men det skulle kräva enorma investeringar och testning.
Kunder hos molntjänsterna påverkas också direkt. Majoriteten av applikationer som driftas i molnet är byggda för Linux-miljö. Allt från webbappar på LAMP-stack (Linux/Apache/MySQL/PHP) till moderna container-baserade mikrotjänster förutsätter Linux. Visserligen erbjuder molnleverantörer Windows-servrar, men många cloud-native teknologier (Docker containers, Kubernetes orchestration) har Linux som standard. Även om Windows-containrar existerar är de inte lika utbredda eller effektiva för många scenarion. En konsekvens blir att DevOps-processer och deployments krånglar – verktyg och CI/CD-pipelines är inställda på Linux-noder och måste byggas om för nya miljöer.
Det är troligt att stora molnaktörer skulle försöka mildra detta genom att exempelvis satsa på BSD-system som bas eller intensifiera utvecklingen av egna operativsystem. Men under överskådlig tid skulle molnmarknaden lida av instabilitet. Kanske tvingas vissa företag tillfälligt backa från molnet och köra mer on-premises med andra system, vilket kan försena projekt och öka kostnader (ironiskt nog tvärtemot trenden att flytta till molnet).
För tjänster som vi tar för givna – som Netflix streaming, Facebooks plattform, Amazons e-handel – innebär det stora tekniska omställningar bakom kulisserna. Även här är risken att användare upplever mer störningar eller långsammare introduktion av nya features medan infrastrukturen byts ut. Molnens elasticitet och kostnadseffektivitet kan också försämras om man inte längre kan köra lika många tunna Linux-baserade VM:ar per fysisk server (t.ex. Windows VM kräver mer resurser och licenskostnad). Summan blir att både leverantörer och kunder får en mer komplex och kostsam drift, med möjliga följdeffekter på tjänsternas pris och prestanda.
Möjliga alternativ till Linux
Vilka alternativ finns om Linux skulle tvingas bort? Det finns egentligen tre huvudsakliga vägar: använda en annan öppen Unix-liknande plattform (t.ex. BSD), gå tillbaka till de gamla kommersiella Unix-systemen, eller flytta allt till Windows-ekosystemet. Var och en av dessa har för- och nackdelar som sammanfattas nedan:
Alternativ OS
Fördelar
Nackdelar
BSD (FreeBSD, OpenBSD m.fl.)
Öppen källkod; Unix-lik miljö med liknande verktyg; viss befintlig användning (t.ex. FreeBSD används i vissa servrar och nätverksapplikationer)
Begränsat drivrutinsstöd för nyare hårdvara; mindre utvecklarcommunity än Linux; färre moderna plattformar (t.ex. containerteknik) helt anpassade; skulle kräva stor insats för att nå Linux nivå av support
Kommersiell UNIX (AIX, Solaris, etc.)
Hög stabilitet och beprövad för mission-critical applikationer; leverantörssupport finns; används redan i vissa storföretags legacy-system
Mycket dyra licenser och underhållsavtal; låst till specifik hårdvara (t.ex. IBM Power för AIX, SPARC för Solaris); minskad utveckling – många UNIX-varianters utveckling går på sparlåga; mindre ekosystem av tredjepartsprogram jämfört med Linux
Windows (Server/IoT)
Brett hårdvarustöd på x86/amd64; stort ekosystem av kommersiella applikationer; stark leverantör (Microsoft) som kontinuerligt uppdaterar; många IT-tekniker är redan bekanta med Windows
Slutet ekosystem – ingen insyn i källkod och beroende av Microsofts roadmap; betydande licenskostnad (t.ex. ~$0,046 per vCPU-timme i molnet); historiskt sett mindre optimerat för t.ex. superdatorer och högpresterande webbservrar; risk för leverantörsinlåsning och mindre flexibelt för specialanpassningar
BSD-alternativen skulle kunna ta över en del där öppenhet krävs – t.ex. kanske vissa Linux-distributioner och communityn byter fokus till BSD. FreeBSD har god prestanda i nätverk och används av stora aktörer för specifika ändamål (exempelvis använder Netflix FreeBSD för sina CDN-servrar). OpenBSD är känt för säkerhet. Men inget BSD-system har drivrutins- och hårdvarustöd i närheten av Linux, särskilt för konsumentenheter. Att gå över till BSD skulle innebära att många komponenter (ex. drivrutiner, container-funktionalitet) måste utvecklas från grunden eller portas – en stor insats som tar tid.
Kommersiell UNIX (som var standard innan Linux slog igenom) skulle kunna vara ett kortsiktigt alternativ för vissa stormaskins- och databasmiljöer. Exempelvis kör fortfarande en del banker IBMs AIX på stordatorer. Dessa system är stabila men har stagnerat och är extremt kostsamma per instans. De lämpar sig knappast för att ersätta Linux i volym (t.ex. webbservrar eller moln) på grund av kostnad och skalbarhet. Dessutom finns kompetensen för de systemen numera hos en krympande skara specialister.
Windows är det mest allmänna alternativet och skulle troligen se en explosionsartad ökning i användning om Linux försvann, eftersom det körs på standard-PC-servrar och stöds av en jätte som Microsoft. Mycket går att göra i Windows som man idag gör i Linux, men långt ifrån allt på samma sätt. Vi kan förvänta oss att Microsoft skulle försöka täcka upp tomrummet – kanske lansera speciella versioner för tidigare Linux-marknader (t.ex. HPC eller nätverksutrustning). Trots det finns det områden där Windows saknar meritlista, t.ex. topprestanda för superdatorer eller möjligheten att köra på ytterst små inbyggda enheter med begränsad hårdvara. Effektivitet är också en fråga: många Linux-servrar är skräddarsydda med minimala fotavtryck, medan Windows är mer monolitiskt. I skalbara miljöer som stora datacenter kan skillnaden i resurskrav bli kostsam, samt administrationsmässigt att automatisera utan Linuxverktyg.
Som helhet finns inget självklart ersättande ekosystem som utan vidare kan ta över Linux roll rakt av. Mest sannolikt är en kombination av ovan alternativ beroende på användningsfall: kanske Windows ökar starkt på företags-IT-sidan, medan BSD anammas av open source-samhället för att försöka behålla någon öppet utvecklad serverplattform. Men att döma av Linux unika ställning idag skulle övergången bli kaotisk och fylld av ineffektivitet medan ekosystemet omstruktureras.
4. Samhälleliga och strategiska effekter
Digital suveränitet och geopolitik
Linux och öppen källkod har inte bara tekniska och ekonomiska implikationer, utan även strategiska. Många länder och organisationer ser idag öppen programvara som en nyckel till digital suveränitet – möjligheten att kontrollera sin egen IT-infrastruktur utan att vara utlämnad till andra nationers företag. Om Linux försvinner skulle mycket av den möjligheten undergrävas, eftersom alternativen i hög grad är kommersiella plattformar dominerade av ett fåtal aktörer (framförallt amerikanska såsom Microsoft, eller i viss mån kinesiska).
Konsekvenser för geopolitiken kan bli att länder försöker skynda på utveckling av egna operativsystem. Exempelvis har Kina sedan länge arbetat på Linux-varianter som Kylin/NeoKylin för att ersätta Windows inom stat och försvar. Utan Linux som bas måste de antingen utgå från något som *BSD eller bygga helt egna kärnor, vilket är ett enormt projekt. Under mellantiden skulle de behöva falla tillbaka på kommersiella alternativ och därmed öka beroendet av utländska företag – raka motsatsen till deras nuvarande strategi. Samma sak gäller EU och andra som vill värna egen kontroll: man tappar ett verktyg (open source) för att undvika att all data hamnar på plattformar utom egen kontroll. En expertkommentar på området lyder: “En stor fördel med open source är att det kan förebygga teknisk inlåsning… [Det] gör att du själv kan välja om du vill köra en tjänst on-prem eller hos ett flertal leverantörer”. Linux har varit exakt ett sådant öppet alternativ som gett länder, myndigheter och företag förhandlingsmakt mot proprietära lösningar.
Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv innebär avsaknad av Linux att fler kritiska system drivs av slutna plattformar som kontrolleras av enskilda leverantörer (ofta under jurisdiktioner som kanske inte delas av användaren). Till exempel, om europeiska myndigheter måste köra allting på Windows Server och Azure i brist på Linux-baserade system, innebär det ett geopolitiskt beroende av USA-baserade företag. Detta kan bli problematiskt vid diplomatiska spänningar eller om leverantören beslutar något ensidigt. Med Linux kunde man alltid välja att drifta själv, forka koden vid behov, och ingen extern part hade full kontroll. Den strategiska handlingsfriheten krymper utan ett öppet OS-alternativ.
Vidare kan standardisering och öppna format ta skada. Linux och GNU-verktygskedjan har främjat öppna standarder och interoperabilitet. Om ekosystemet blir mer fragmenterat mellan olika proprietära system kan det uppstå mer slutna silos, där data och system inte samverkar lika smidigt. Det strider mot många regeringars digitaliseringsmål om öppen data och systemoberoende.
Sammanfattningsvis skulle Linux frånfälle kunna rubba maktbalansen i IT-sektorn ytterligare mot några få dominerande företag och försvåra för länder att ha full kontroll över sina digitala infrastrukturer. Vi skulle se intensifierade försök att skapa inhemska alternativ, men under överskådlig tid ökar beroendet av storföretagen, med allt vad det innebär av strategiska risker.
Utbildning och forskning
Inom utbildning och forskning är Linux högt värderat som både verktyg och pedagogiskt hjälpmedel. På universitet världen över används Linux-servrar för forskning inom t.ex. superberäkningar, AI-utveckling, bioinformatik och mycket annat. Att det är öppet och gratis gör det lätt för akademiska institutioner att sätta upp kraftfulla beräkningskluster utan dyra licenser. Faktum är att Linux driver samtliga av världens topp-500 superdatorer, vilka ofta används för forskningsändamål. Om Linux inte längre fanns, skulle forskare behöva lägga om en stor del av sin datorkapacitet. Antingen tvingas de använda proprietära system (med licenskostnader som deras anslag kanske inte täcker) eller så får de förlita sig på betydligt mindre mogna alternativ. I vilket fall riskerar det att bromsa forskningstakten, särskilt i datadrivna fält, eftersom mycket tid skulle gå åt till teknisk anpassning snarare än forskning.
Dessutom är Linux en hörnsten i datavetenskaplig utbildning. Studenter lär sig om operativsystem via Linux-kärnans källkod, de lär sig programmering i Unix-liknande miljöer, och många högskolekurser använder Linux-servrar för labs. En stor andel av professionella utvecklare (47 % enligt en undersökning) föredrar att arbeta i Linux-miljö, vilket återspeglar hur vanligt det är som kunskapskrav. Om Linux upphör skulle läroplaner behöva skrivas om – kanske lär man ut mer Windows-administration eller något BSD, men tillgängligheten att experimentera fritt med ett fullskaligt OS (som Linux möjliggjort) minskar.
I forskningsprojekt där mjukvara utvecklas som öppen källkod (vilket är vanligt inom t.ex. bioinformatik och klimatmodellering) skulle samarbeten försvåras om man inte har en gemensam öppen plattform. Vissa projekt kunde bli bundna till speciella plattformar, vilket gör det svårare för andra att replikera resultat – reproducerbarhet i forskning kan alltså påverkas negativt.
Även på grundskole- och gymnasienivå har många länder introducerat elever till programmering via Raspberry Pi eller liknande enkortsdatorer som kör Linux. Hela den rörelsen för att sprida datorkunskap skulle få sig en törn om inte Linux finns som lågbudget-alternativ.
Sammantaget riskerar vi en situation där IT-kompetensen brett i samhället minskar på sikt, eftersom färre har chansen att lära sig på en öppen plattform. Istället kan kunskap bli mer kopplad till specifika verktyg från dominerande leverantörer, vilket är mindre önskvärt ur utbildningssynpunkt. Forskning och innovation, som till stor del byggt på öppna ekosystem, skulle behöva finna nya vägar – möjligen med förseningar och mer stängda samarbeten som följd.
Sammanfattning
Konsekvenserna av ett Linux-försvinnande skulle vara drastiska på alla plan. Tekniskt sett står vi inför ett vakuum i servrar, superdatorer och en myriad av enheter – ingen enkel ersättare finns för den roll Linux spelar i dag. Ekonomiskt skulle kostnader skjuta i höjden för både företag och konsumenter, när gratis öppna lösningar ersätts av licensierade alternativ och dyr migrering. Praktiskt skulle användare möta en mer fragmenterad och troligen mindre stabil digital vardag under en övergångsperiod. Strategiskt skulle världen bli mer beroende av några få kommersiella aktörer, med minskad digital suveränitet som följd, samtidigt som utbildning och forskning skulle förlora ett av sina viktigaste verktyg.
Det hypotetiska scenariot understryker hur djupt integrerat Linux är i det globala IT-ekosystemet. De senaste decenniernas utveckling – från internetboom till mobilrevolution och molnomställning – har till stor del skett på axlarna av Linux och öppen källkod. Om Linux plötsligt försvann skulle mycket behöva byggas upp från grunden igen, och världen skulle under lång tid framöver känna av svallvågorna av denna förändring.
Källor: De belagda uppgifterna i rapporten har hämtats från aktuella, trovärdiga källor. Bland annat visar statistik att Linux dominerar superdatorer, servrar och smartphones, och analyser från branschaktörer belyser Linux avgörande roll för säkerhet, molninfrastruktur samt företagslandskapet. Dessa källor och fler refereras löpande ovan för att styrka de påstådda konsekvenserna.
Oracle Linux 9.5 är den senaste versionen av Oracles egna Linuxdistribution, baserad på Red Hat Enterprise Linux men med tillägg och förbättringar som riktar sig särskilt till företag och molnmiljöer. Systemet kombinerar stabilitet, hög prestanda och långsiktigt stöd med möjligheten att välja mellan två olika kärnor: Red Hat-kompatibla ”Red Hat Compatible Kernel” och Oracles egen Unbreakable Enterprise Kernel (UEK).
Oracle Linux är helt gratis att ladda ner och använda, och kräver ingen licens för att få tillgång till uppdateringar. Det gör det till ett attraktivt alternativ för både traditionella datacenter, molntjänster och virtualiserade miljöer.
Med version 9.5 introduceras också UEK 8, den senaste generationen av Oracles optimerade Linuxkärna – designad för att klara av dagens tunga arbetslaster, databaser, och molnbaserade applikationer.
Nyheter i Unbreakable Enterprise Kernel 8
Enligt Oracle är detta den mest avancerade UEK-versionen hittills. Bland de främsta förbättringarna märks en helt ny minneshanteringsstruktur, förbättrad I/O, effektivare nätverksfunktioner och utökad säkerhet.
Mer effektiv minneshantering
UEK 8 introducerar folios, en ny datastruktur som ersätter det äldre systemet för hur kärnan hanterar minnessidor. Resultatet är lägre overhead och mycket bättre skalbarhet, vilket är avgörande för miljöer med hög belastning – som t.ex. stora databasservrar.
Kärnan använder nu även Maple Tree, en ny intern datastruktur som ersätter äldre Red-Black-träd i hanteringen av virtuellt minne. Det leder till snabbare åtkomst, bättre utnyttjande av CPU-cache och i slutändan jämnare prestanda.
Optimerad för Arm och moln
För de som använder Oracle Cloud Infrastructure med Arm-baserade Ampere-processorer, erbjuder UEK 8 ökad flexibilitet. Nu kan man välja mellan en standardkärna med 4K sidstorlek, eller en ny variant med 64K sidor – vilket är särskilt värdefullt i beräkningsintensiva miljöer som kräver mycket sammanhängande minne.
Förbättrade filsystem och I/O
Fil- och lagringssystem har också förbättrats kraftigt. Det moderna I/O-gränssnittet io_uring har fått stöd för mer effektiva skrivoperationer till XFS, och direkt skrivning fungerar nu parallellt i både XFS och Ext4. Dessutom har Btrfs blivit bättre på att hantera stora datamängder och komprimerad data.
En särskilt intressant nyhet för systemadministratörer är XFS Online Repair, som nu testas som teknikförhandsvisning. Denna funktion gör det möjligt att identifiera och åtgärda fel i filsystemet i realtid – utan att behöva starta om systemet. Detta kan minska driftstopp vid problem med filsystemet drastiskt.
Nya nätverks- och säkerhetsfunktioner
På nätverkssidan introduceras BIG TCP, som förbättrar IPv6-prestanda genom att minska antalet paket och därmed latens – särskilt relevant i moderna datacenter.
Kernel-funktionaliteten Berkeley Packet Filter (BPF) har fått en ny minneshanterare, vilket gör det både säkrare och effektivare att köra programkod direkt i kärnan, t.ex. för övervakning eller nätverksanalys.
Säkerheten förbättras också med stöd för Intel SGX (Software Guard Extensions), som nu tillåter dynamisk hantering av skyddade minnesområden – s.k. enclaves. Detta är särskilt användbart för känsliga arbetslaster i både moln- och lokala installationer.
Sammanfattning
Oracle Linux 9.5 med UEK 8 erbjuder en kraftfull, säker och framtidssäker plattform för verksamheter som ställer höga krav på tillgänglighet och prestanda. Med förbättrad minneshantering, optimerade filsystem, stöd för moderna arkitekturer och ny teknik för felsökning och säkerhet, tar Oracle ett tydligt kliv framåt i sin roll som leverantör av företagsanpassad öppen källkod.
För att börja använda UEK 8 krävs Oracle Linux 9.5. Kärnan installeras från det officiella programvaruförrådet ol9_UEKR8, som kan aktiveras med Oracle Linux-standardverktyg.
OpenMandriva är en europeisk Linuxdistribution som härstammar från den klassiska Mandrake Linux, känd för att vara användarvänlig och innovativ. Projektet drivs av den ideella organisationen OpenMandriva Association, och fokuserar på att leverera ett snabbt, modernt och fritt Linuxsystem byggt med öppen källkod – från kompilator till skrivbord. OpenMandriva är en av få distributioner som kompilerar hela systemet med Clang/LLVM istället för GCC, vilket ger unika optimeringsmöjligheter.
Nu är version OpenMandriva Lx 6.0 här – en ny stabil utgåva som ersätter den tidigare Lx 5.0. Den kommer med en lång rad förbättringar, ett nytt skrivbord, uppdaterade program och för första gången någonsin: en officiell serverversion.
Nyheter i Lx 6.0
Den största nyheten är att KDE Plasma – standardskrivbordet i OpenMandriva – uppgraderats till version 6, vilket innebär ett modernare gränssnitt, bättre prestanda och förbättrad Wayland-stöd. Både X11 (det klassiska fönstersystemet) och Wayland (den nyare, säkrare grafiska protokollstandarden) stöds fortfarande, men i virtuella maskiner som VirtualBox är det bäst att välja X11 och VMSVGA som grafikdrivrutin för att undvika problem.
Program och webbläsare
OpenMandriva Lx 6.0 kommer med flera viktiga program direkt från start:
LibreOffice 25.2.3 – en fullständig kontorssvit med stöd för dokument, kalkylark och presentationer. Nu integrerad med Qt 6 och Plasma 6 för bättre utseende och prestanda.
Chromium 135 och Firefox 137 – två av de mest populära webbläsarna, med ändringar för att ta bort spårningsfunktioner från Google samt återinfört stöd för bildformatet JPEG-XL.
Falkon – en lättviktswebbläsare baserad på Qt, utvecklad av KDE-projektet.
GIMP 3 – ett kraftfullt bildredigeringsprogram, ofta jämfört med Photoshop.
VirtualBox 7.1.8 – ett verktyg för att köra virtuella operativsystem.
För utvecklare
Version 6.0 har ett toppmodernt utvecklarpaket:
LLVM/Clang 19.1.7 – en modern kompilator som används för att bygga hela OpenMandriva, ett alternativ till klassiska GCC.
GCC 14.2 – GNU Compiler Collection, stöder många språk och används fortfarande parallellt.
Glibc 2.41 – grundläggande C-bibliotek som nästan alla Linuxprogram är beroende av.
Systemd 257.5 – system- och tjänstehanteraren som styr uppstart och bakgrundsprocesser.
Mesa 25.0.4 – hanterar grafikacceleration i Linux, viktigt för spel och skrivbordseffekter.
Java 24 – kör och bygger Java-applikationer.
Stöd för Proton och dess experimentella version gör det möjligt att spela Windows-spel utan Steam och utan sluten kod.
Serverutgåvan – nu officiell
OpenMandriva erbjuder nu en minimal, ”headless” (utan grafiskt gränssnitt) serverversion. Den levereras som en rå diskavbildning (inte ISO) för enkel driftsättning i molntjänster och virtuella miljöer som QEMU och OpenStack.
Servern är optimerad för prestanda och kommer med en förvald användare (”omv”) samt stöd för cloud-init, vilket gör det enkelt att sätta upp nätverk och SSH-nycklar direkt vid uppstart.
Alternativa skrivbord
OpenMandriva stödjer även flera andra skrivbordsmiljöer:
GNOME 48 – enkel och elegant skrivbordsmiljö, standard i många Linuxdistributioner.
LXQt 2.2 – resurssnål och snabb, passar äldre datorer.
Xfce – klassiskt och lättanvänt skrivbord med låg systembelastning.
COSMIC – ett nytt skrivbord under utveckling av System76, fokuserar på produktivitet och användarvänlighet.
Teknik under ytan
Systemet inkluderar både nya och äldre versioner av KDE-komponenter för att säkra bred kompatibilitet: KDE Plasma 6.3.4, men även äldre 5.27.12, tillsammans med KDE Gear (programsviten) 25.04 och 23.08.5. Qt 6.9 och Qt 5.15.15 används för att stödja både nyare och äldre applikationer byggda med Qt, ett av de vanligaste verktygen för att skapa grafiska gränssnitt i Linux.
Installation och arkitektur
Systemet kan installeras både på x86_64 (vanliga datorer) och ARM-baserade servrar (t.ex. Ampere eMAG, Altra, eller AMD Zen). Installationen görs genom att skriva systemet till ett USB-minne och köra det medföljande installationsskriptet. Den som vill anpassa installationen för särskilda miljöer kan redigera skriptet efter behov.
Viktigt för befintliga användare
De som använder OpenMandriva Lx 5.0 rekommenderas att göra en helt ny installation av 6.0, eftersom en platsuppgradering inte är tillförlitlig.
Installationsavbilder finns att ladda ner via SourceForge, och fullständig versionsinformation finns i de officiella anteckningarna.
Snart är det dags – Windows 10 når slutet av sin livscykel och får inte längre några säkerhetsuppdateringar. Men det betyder inte att din gamla dator är värdelös!
Vad har du för dator?
Innan du bestämmer vad du ska göra, ta reda på vad du faktiskt har för maskin. Har du till exempel en Intel i7-2600 eller en gammal Intel Celeron 440? Det är som att jämföra en Volvo P1800S med en Volvo 66 – den ena är en klassiker, den andra ett misslyckat experiment.
Även om datorn är riktigt gammal finns det användningsområden. Som tumregel kan man säga att datorer som endast stödjer 32-bitars system börjar bli svåra att använda 2025 och framåt. Om du har en sådan kan det vara dags att gå i pension – åtminstone för just den datorn.
1. Installera Linux Mint
Har du en lite äldre dator? Ge den nytt liv med Linux Mint. Systemet är snabbt, resurssnålt och ger en användarupplevelse som påminner mycket om Windows 7. Perfekt för dig som vill ha något enkelt och välbekant.
2. Bygg en NAS – nätverkslagring
En NAS (Network Attached Storage) är en enhet eller dator som är kopplad till ditt nätverk och används för att lagra och dela filer mellan flera användare eller enheter. Den fungerar som en privat molnserver i hemmet eller på kontoret, där du kan spara dokument, bilder, filmer och säkerhetskopior och komma åt dem från andra datorer, mobiltelefoner eller surfplattor.
I dessa tider, när allt fler ifrågasätter om man verkligen ska lägga sin data i amerikanska molntjänster, kan en NAS vara ett bra alternativ av din gamla dator.
Distribution
Resurssnål
Raspberry Pi-stöd
Snapshots (ZFS/Btrfs)
Avancerad kontohantering
Kommentar
TrueNAS SCALE
❌ (krävande)
❌ (ingen Pi-stöd)
✅ (ZFS)
✅ Ja, med behörigheter
För kraftfulla NAS:ar och servrar
OpenMediaVault
✅ Ja
✅ Ja (via image)
⚠️ (plugin behövs)
✅ Ja, enkelt via GUI
Bästa allround-valet för hemma-NAS
Rockstor
⚠️ Mellan
❌ (ingen Pi-stöd)
✅ (Btrfs)
✅ Ja
Snyggt gränssnitt, Btrfs-snapshots
XigmaNAS
✅ Ja
❌ (FreeBSD + Pi = dåligt)
✅ (ZFS)
✅ Ja
Resurssnål, men FreeBSD-baserad
LibreELEC + SMB
✅✅ (superlätt)
✅ Ja
❌
❌ Endast grundläggande
Enkel media-/NAS-hybrid på Pi
Det finns flera Linux-baserade system som kan förvandla din dator till en NAS – perfekt för att lagra och dela filer hemma. Här är några populära alternativ:
För gamla eller svaga datorer:
OpenMediaVault
XigmaNAS
För Raspberry Pi:
OpenMediaVault
LibreELEC + SMB
För avancerade funktioner och snapshot-stöd:
TrueNAS SCALE (kräver minst 8 GB RAM)
Rockstor (bygger på Btrfs)
För enkel fil- och mediadelning:
LibreELEC + SMB
3. Gör om datorn till en klockradio
Installera ett lättviktigt Linuxsystem som automatiskt startar Firefox i helskärm och öppnar en hemsida med klocka och webbradio. Alternativt kan du använda ditt befintliga operativsystem. Det enda som behövs en hemsida som gör detta.
Här är en artikel hur du gör det med Linux : Bygg en radio
4. Klocka, radio och informationstavla
Om du har lite programmeringskunskap kan du bygga vidare på klockradio-idén. Lägg till exempel till när nästa buss eller tunnelbana går från din närmsta hållplats. Har du mer tid och lust kan du bygga en digital anslagstavla för hela familjen – med veckans middagar, kalender och påminnelser.
5. Sälj eller skänk bort datorn
En dator som inte klarar Windows 11 är inte värd mycket – men den kan fortfarande vara till nytta för någon annan. Om du säljer den, var ärlig med att den inte stödjer nyare Windows-versioner.
Om du skänker bort datorn, glöm inte att radera hårddisken ordentligt. Även om du tror att du inte har något känsligt lagrat, kan personlig information användas för bedrägerier. Läs mer här: https://www.linux.se/sa-radera-du-din-harddisk-sakert/
6. När är det dags att slänga datorn?
Om datorn inte startar alls, inte ger bild eller har trasiga tangenter – då är återvinning rätt väg. Men om enda problemet är ett gammalt operativsystem, är det ett enormt slöseri att kasta den.
Ett förtydligande: om datorn har Windows XP eller ännu äldre system, kan det vara svårt att ens få Linux att fungera bra. Då kan återvinning vara rätt val.
7. Barnens dator
Har du en allt-i-ett-dator som till exempel en äldre iMac? Gör om den till barnens ”Bolibompa-dator”! Med Linux Mint eller Ubuntu kan barnen titta på film, spela enklare spel och till och med streama via tjänster som Netflix och Disney+.
8. Lär dig något nytt
Du kanske inte använder datorn varje dag – men varför inte använda den för att lära dig något nytt? Testa olika Linux- eller FreeBSD-installationer, experimentera, och bygg något eget.
Som man brukar säga: det är bara fantasin som sätter gränser. Och med ChatGPT som hjälp behöver du inte vara expert – det är som att ha världens bästa lärare vid din sida.
LibreOffice är en kraftfull, gratis kontorssvit med öppen källkod. Den innehåller ordbehandling, kalkyl, presentationer, ritverktyg och databashantering – för alla plattformar.
LibreOffice 25.2.3 är nu tillgänglig med fokus på stabilitet och buggfixar. Den tredje underhållsuppdateringen i 25.2-serien rättar till 68 buggar och förbättrar kompatibilitet och prestanda i den fria kontorssviten.
LibreOffice 25.2.3 är en så kallad ”point release” som fokuserar på att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten i sviten genom att åtgärda buggar och krascher som användare rapporterat. Totalt innehåller uppdateringen 68 buggfixar, vilka finns dokumenterade i ändringsloggarna för RC1 och RC2.
Uppdateringen kommer cirka en månad efter version 25.2.2 och stärker ytterligare LibreOffice 25.2-seriens balans mellan nya funktioner och produktionssäker stabilitet. Bland de större nyheterna i 25.2-serien (som lanserades i februari 2025) finns en ny integritetsfunktion som rensar dokument från personlig information, till exempel författarnamn, redigeringstider och skrivarkonfigurationer.
LibreOffice 25.2.3 bygger på LibreOffice Technology-plattformen, som möjliggör utveckling av versioner för både skrivbord, mobil och molntjänster. Plattformen stöder fullt ut både den öppna dokumentstandarden ODF (ODT, ODS, ODP) och Microsofts egna OOXML-format (DOCX, XLSX, PPTX), vilket gör sviten mycket kompatibel med olika filformat.
Denna version finns tillgänglig som DEB- och RPM-paket för Linux-användare, samt som källkod för den som föredrar att bygga programmet själv. Användare som installerat LibreOffice via sin Linuxdistributions pakethanterare bör vänta tills versionen blir tillgänglig där, för att uppdatera på ett säkert sätt.
Support och företagsanvändning The Document Foundation påminner om att detta är Community Edition, som underhålls av frivilliga i det globala LibreOffice-nätverket. För företag och organisationer rekommenderas i stället LibreOffice Enterprise, som erbjuds av ekosystemets partners. Dessa versioner innehåller tilläggstjänster som långsiktigt stöd, säkerhetsuppdateringar och teknisk support via SLA-avtal. Mer information finns på: www.libreoffice.org/download/libreoffice-in-business
Manualer och support för slutanvändare Engelska användarmanualer för Writer, Impress, Draw och Math kan laddas ner från books.libreoffice.org/en. Användare kan även få hjälp via användarforumet ask.libreoffice.org eller genom e-postlistor där frivilliga hjälper till.
Framtid och stöd LibreOffice 25.2-serien kommer att få totalt sju underhållsuppdateringar och stöds till och med den 30 november 2025. Nästa version, LibreOffice 25.2.4, planeras släppas i början av juni.
Firefox 139 Beta introducerar helsidöversättning i tillägg, bättre PNG-stöd, förbättrad HTTP/3 och ny datainsamlingspolicy – nu med Service Workers även i privat läge.
En förändring som lär väcka diskussion är att användare tvingas bekräfta Mozillas användarvillkor och sekretesspolicy via en popup. Klickar man inte på knappen “Bekräfta och fortsätt” verkar det som att Firefox inte går att använda. Det är dock värt att notera att detta krav bara syns i den officiella binärversionen. Användare som installerar Firefox via DEB-paket (t.ex. på Ubuntu) eller via Archs utvecklingsversion rapporterar att popupen inte visas där – hur det blir med Flatpak- och Snap-versionerna återstår att se.
En annan ändring är att meddelandet om att datainsamling har inaktiverats (“Du tillåter inte längre Mozilla att samla in teknisk och interaktionsdata…”) nu visas varje gång du startar om webbläsaren – åtminstone under de 30 dagar det tar innan all tidigare data tas bort.
På funktionssidan bjuder Firefox 139 på flera förbättringar:
Översättning av hela sidor även när man befinner sig på en tilläggssida.
PNG-bilder som klistras in behåller genomskinlighet, vilket tidigare inte alltid fungerade.
Bättre uppladdningsprestanda med HTTP/3, särskilt vid återanslutningar och på snabba nätverk med hög latens.
För webbutvecklare finns också mycket nytt:
Timer-hantering i Web Workers
Stöd för WebAuthn largeBlob
Nya funktioner i HTML-dialogrutor, t.ex. requestClose()
Stöd för hidden=until-found, som låter dolt innehåll bli sökbart på sidan
Utvecklare får även tillgång till det nya Temporal API:t, som är tänkt att ersätta det gamla Date. Dessutom har sökfunktionen förbättrats så att stängda <details>-element automatiskt öppnas om de matchar en sökning på sidan. Firefox blir även bättre på att tolka webbstandarder lika som andra webbläsare.
En annan stor förändring är att Service Workers nu fungerar i privat läge, vilket gör att fler sajter kan fortsätta köra bakgrundsfunktioner – exempelvis för offline-stöd – även i inkognitoläge. Mozilla förklarar att detta sker med hjälp av krypterad lagring, precis som med IndexedDB och cache-hantering i tidigare versioner.
Firefox 139 släpps som färdig version den 27 maj 2025, samtidigt som nya ESR-versioner (långtidsstöd) för Firefox 115.24 och 128.11. Betaversionen kan redan nu laddas ner från Mozillas webbplats, men eftersom det är en testversion bör den inte användas i skarpa miljöer.
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Support Gnome Fundraiser by donating less! Every contribution counts, and together we can make a difference. Join in this unique initiative today! The post Gnome Fundraiser Asks You to Donate Less appeared first on Linux Today.
Discover how to enable clipboard history on Ubuntu 24.04 with our step-by-step guide. Enhance your productivity by managing multiple clipboard entries effortlessly. The post How to Enable Clipboard History on Ubuntu 24.04 appeared first on Linux Today.
Discover the power of the Raspberry Pi 5 Desktop Mini PC with 2.5Gbps networking. Perfect for projects, gaming, and efficient computing. Explore now! The post Raspberry Pi 5 Desktop Mini PC: 2.5Gbps Networking appeared first on Linux Today.
Discover how Firefox 141 enhances performance on Linux systems by using less memory, ensuring a smoother browsing experience. Upgrade your efficiency today! The post Firefox 141 Promises to Use Less Memory on Linux Systems, Beta Out Now appeared first on Linux Today.
Discover the powerful features of SUSE Linux Enterprise Server 15 SP7. Learn how this latest release enhances performance, security, and scalability for enterprises. The post SUSE Linux Enterprise Server 15 SP7 Launches appeared first on Linux Today.
The latest 7-Zip release speeds up bzip2 by up to 40%, improves ZIP and FAT archive support, and fixes multiple bugs and security vulnerabilities. The post 7-Zip v25 File Archiver Released with Performance Gains appeared first on Linux Today.
Rhino Linux 2025.3 is now available with the RPK2 package management tool by default, UBports sponsorship, and the KDE Plasma 6 UBXI desktop. The post Rhino Linux 2025.3 Rolls Out with RPK2, KDE Option appeared first on Linux Today.
Let’s Encrypt begins issuing IP address certificates, expanding support beyond domain names to cater to specialized use cases, such as DoH and home devices. The post Let’s Encrypt Begins Supporting IP Address Certificates appeared first on Linux Today.
Bash Shell 5.3 is out now, adding new scripting features, bug fixes, and enhancements to completion, substitution, and Readline. The post Bash Shell 5.3 Released with New Command Substitution appeared first on Linux Today.
Geany 2.1, a lightweight and user-friendly IDE, introduces new themes, enhanced session handling, modern file dialogs, and more. The post Geany 2.1 Lightweight IDE Brings Smoother UI, New Filetypes, and Theming Support appeared first on Linux Today.
OBS Studio 31.1 open-source video recording and live streaming software is now available for download with new features and improvements. Here's what's new! The post OBS Studio 31.1 Released with Multitrack Video Support on Linux appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Wayland 1.24 open-source replacement for the X11 window system protocol is now available for download with new features and bug fixes. Here's what's new! The post Wayland 1.24 Is Now Available for Download with New Features and Improvements appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Parrot OS 6.4 Linux distribution for ethical hacking and penetration testing is now available for download with new and updated tools, and various improvements. Here’s what’s new! The post Ethical Hacking Distro Parrot OS 6.4 Is Out with Linux Kernel 6.12 LTS, New Tools appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without […]
GNOME 49 Alpha desktop environment is now available for public testing with support for the X11 (GNOME on Xorg) session disabled by default and many other changes. Here's what's new! The post GNOME 49 Alpha Is Now Available for Public Testing, Disables X11 Session by Default appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this […]
The 9to5Linux Weekly Roundup for July 6th, 2025, brings news about KDE Plasma 6.4.2, Thunderbird 140, Libreboot 25.06, DXVK 2.7, KDE Gear 25.04.3, Geany 2.1, digiKam 8.7, new Steam Client update, TUXEDO Stellaris 16 Gen7 with AMD, Debian 13 installer RC2, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: July 6th, 2025 appeared first on 9to5Linux […]
Geany 2.1 open-source IDE (Integrated Development Environment) is now available for download with new file type support, UI enhancements, and other changes. Here's what's new! The post Geany 2.1 Open-Source IDE Released with Improved UI and File Type Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
DXVK 2.7 Vulkan-based implementation of D3D9, D3D10, and D3D11 for Linux / Wine is now available for download with new features and other improvements for various games. The post DXVK 2.7 Improves Support for God of War, Watch Dogs 2, and Final Fantasy XIV appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without […]
Debian 13 "Trixie" installer gets a second Release Candidate with support for rescuing Btrfs systems installed via the Calamares installer, as well as other enhancements. The post Debian 13 Installer Now Supports Rescuing of Btrfs Systems Installed via Calamares appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
KDE Gear 25.04.3 is now available as the third and last maintenance update to the latest KDE Gear 25.04 open-source software suite series with fixes for various KDE applications. The post KDE Gear 25.04.3 Released as the Last Update in the KDE Gear 25.04 Series appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
Libreboot 25.06 open-source BIOS/UEFI firmware is now available for download with support for new hardware, as well as other improvements. Here's what's new! The post Libreboot 25.06 Open-Source BIOS/UEFI Firmware Adds More Hardware Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
Learn about the best new features of the Fedora 41 release. Fedora 41 released on October 29, 2024. It’s packed with exciting updates that push the boundaries of the latest innovation in the Linux distribution space. From retiring outdated packages like Python 2.7 to introducing new spins like KDE Plasma Mobile and Miracle Window Manager,… […]
A latest release of Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” is here. We take a look at the best new features. Ubuntu 24.10 codenamed “Oracular Oriole” released on October 10, 2024. This is the first release following Ubuntu 24.04 LTS; hence it is packed with some exciting features across the desktop and server space. This version is… […]
The free and open source torrent client qBittorrent 5.0 unleashes a torrent of new features. The open-source torrent client qBittorrent has rolled out version 5.0, packed with powerful new capabilities and refinements. This major release overhauls the codebase, drops legacy tech, and introduces a wealth of user-requested features. Let’s dive into the highlights: qBittorrent 5.0:… […]
