Linux forum är nu stängt för gott.

Vårt forum startade någon gång runt 2001, blev då en snabbt en tillgång för det växande linux intresset. Idag 20 år senare är en plats för botnar som försöker postar spam. Därav stängs nu forumet för gott. Vi hänvisa till andra forum som Flashback.org för den som vill ha linux support av andra använder.

Vill du köpa linux på media eller får det installera så finns Datorhjälp vid Ålstens Gård / Bromma, Spårvagn 12 går ditt. ( Ej postorder ) .

Datorhjälp

Sir Clive Sinclair – Mannen bakom ZX 80, ZX81 , ZX Spectrum och Sinclair QL har gått ur tiden.

Sir Clive Sinclair , 1940-2021

För den som växter upp 80 talet , minna nog ZX maskinerna. Först kom ZX80 som var väldig enkel maskin som man kopplade till en vanlig TV och sedan ZX81 som var förbättringar på 80. Båda 80 och 81:an hade svartvit bild och hade touch tangentbord. Men det byggdes en kopior på dessa maskiner, bl a Lamba 8300 som var en ZX 81 klone.

Sir Clive Sinclair var även upphovsman till QL, som sägs vara den datorn Linus Torvalds lärde sej att programmera på. QL var lite udda, den hade en 68008 som hade 8 bitars bus istället för 16 Bitars.

Här är länka till 2 filmer , första fimen handla Cir Clive Sinclair

Micro Men

Den andra om ZX maskinerna



Var äve upphovsmannen till elmoppen CV5 .

https://www.theguardian.com/technology/2021/sep/16/home-computing-pioneer-sir-clive-sinclair-dies-aged-81

Linux fyller 30 år.

Så här löd meddelande i en news group för 30 år sedan.

Hello everybody out there using minix –

I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).https://425b40493b46983be285ffead30c6925.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html

I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

30 år senare finns linux i många mobiler, din bil kör troligen linux i sitt informationssystem, din router kör linux, din Smart TV kört någon variant av linux, tv boxen som du har till TV kör troligen .

Debian 11 ”bullseye” är officiellt ute nu

Efter att ha sett mer än två år i utveckling har Debian -teamet tillkännagett lanseringen av Debian 11 "bullseye" som deras senaste stora stabila uppgradering. En av de viktigaste Linux -distributionerna runt, som flera andra är baserade på som Ubuntu. Eftersom det är en stabil version kommer den att stödjas i minst 5 år.
 Med stora uppgraderingar till olika skrivbordsmiljöer kan du förvänta dig av det:
  • Gnome 3.38
  • KDE Plasma 5.20
  • LXDE 11
  • LXQt 0.16
  • MATE 1.24
  • Xfce 4.16.
Detta är den första stora Debian-versionen som stöder exFAT-filsystemet, det finns ett nytt "ipp-usb" -paket för att stödja många mer moderna skrivare med drivrutinlös utskrift och skanning som stöds, systemd har sin ihärdiga journalfunktion aktiverad som standard, ny förpackning för programvarurelaterad för att bekämpa COVID-19, bättre Wayland-stöd för olika asiatiska språk med en ny Fcitx 5-inmatningsmetod och massor mer. Debian -teamet noterade att det finns cirka 11 294 nya paket som ingår i den här versionen.

Läs mer

Ubuntu 21.04 kommer den 22 April.

Ubuntu 21.04 kodnamn ‘Hirsute Hippo’ , kommer stödja 9 månader efter släppning.  Ubuntu 21.04 kommer inte innehålla GNOME 4.0. Pga Gnome 4.0 har fått en del radikala nyheter. 

  • Wayland som standardsession
  • Privat hemkatalogLinux 5.11-kärna
  • Mörkt tema som standard<
  • Nytt tillägg för skrivbordsikoner
  • LibreOffice 7.1
  • Python 3.9 som standard

Beta versionen verka endast finnas i x86-64,  men hoppas den även kommer i en ARM versin för raspberry Pi.

Läs mer här

Linux.se testar Raspbybery PI 400

Linux.se testar Raspbery PI 400. Vi som växter upp med hemdatorerna på 80 talet,känner ingen formatet på Raspberry PI 400, den liknar väldig mycket ZX Spectrum i formatet. Ett enklare plastchassi med kompakttangentbord. Ett kompakt tangentbord innebär att man måste ha fler typer av skift tanganter, eftersom man har tecken på varje tangent. 

Den enda som skiljer Raspberry PI ifrån Zx Spectrum tangentbordet den har inte gummi tangenter. Tom lösningen att starta om datorn ge en flashback till Zx spectrum tiden, genom att dra ut strömmen till den. 

Annons ifrån SvD 1983-11-03 sida 13.  I annonsen syns olika 4 datorer, alla körde olika basic tolkar och OS. Atari 8 bitars blev aldrig någon succé i Sverige, dock utvecklades CBM Amiga ifrån Atari 8 bitars. C64 var världens mest sålda dator fram till Raspberry PI tog över det rekordet. 

Raspberry Pi och ZX Spectrum har flera saker gemensamt, det kommer båda ifrån England ,syfte är tillhandahålla en billig dator. En ZX Spectrum 16 KB kostade 1983-11 ca 1995:- en VIC 20 5 KB Ram kostade också 1995:-hos Stor liten butiker i Stockholm. ( Källa SVD ) . En ZX Spectrum innehöll en Z80 CPU och 16 Kb eller 48 Kb RAM och operativsystemet var en basic tolk.

Den här datorn kostar ca 1000:- ifrån Amazon. Raspberry pi 400 innehåller 4 GB RAM och kan bootas på en mängd olika OS. Datorn man får är helt avskalad, USB laddare få man hålla med själv

Datorn har 3 st USB portar, en ethernet port , USB C för laddning och 2 st micro HDMI och 40 pin GIO head. Det som är lite synd att HDMI portarna är mikro istället för vanlig format.

Datorn som har testat är köpt med tyskt tangentbord då Svensk tangentbord inte finns tillgänglig och datorn upp startad på Raspberry egna version av Debian. 

Datorn är lite segare att starta webbläsare och så, den tar en stund på sej rendera sidorna. Men den fungera utmärkt med SVT Play men mindre bra med Disney Plus. Dock fungera Disney+ utmärkt på andra Linux datorer med Chrome misstänker att den webbläsare som finns i debian fungera dåligt med DRM skyddat innehåll.

Vem skall ha en Raspberry Pi 400?

Maskinen skulle nog passa en del grupper i samhället. Kan tänka mej special konfigurad version av Linux, så skulle datorn kunde användas av äldre. Har man t.ex rätt skrivare , så hittar den Debian den själv utan minsta strul.

Installera Ubuntu 20.10 Desktop, det fungera precis som i x86 versionen.  Även om det sitter 4 kärnor PI 400 och den har 4 GB internminne. Dock finns inte Chrome för ARM Linux än, men chrome finns Apples M1 chip ( Som är ARM är baserad ) så vi hoppas att google kompilera upp en chrome version för ARM Linux. 

ARM vs X86
x86 har hängt med ett tag, den första PCn med intels CPU 8086 kom ut 1980 .  ARM har länge dominerat telefoner och paddor. Nu har även Apple valt att gå över till ARM med deras M1 chip. Om x86 eran är över eller inte, det är svårt att sia om idag.   ARM är en RISC och x86 är CISC CPU. RISC Cpu är effektivare än CISC. 

Raspberry PI har visat att man kan bygga billigare datorer, som Raspberry PI zero, som har skapat en hel industri med tillbehör och böcker. 

Som en billig surfdator , absolut. Koppla den till TVn. 
Många smarta TV bli oftast förståndshandikappade miffon när tillverkare har lämnat den att dö produkt döden på produktkyrkogården, oftast innehåller en Nordkoransk brödbutik vid missväxt ett större sortimentl än vad det gör bort bort glömda smart TV gör produkter, här kan man använda Pi 400 istället. 

Nackdelen med Pi 400 är att den är lite långsam läsa en del hemsidor med. Men skulle faktiskt utmärkt kunna kopplas till TVn som surfmaskin eller media burk. 

Ubuntu 
Numera finns ubuntu 20.10 både Desktop och server versionen till Raspberry Pi. Ubuntu  Desktop versionen liknar x86, det går utmärkt att att streama SVT Play med Pi 400.  Pröva även spela upp mp4 filmer, gick alldeles utmärkt.  Det gick ovanligt smidig att ansluta datorn till en blåtand högtalare. 

Leksak?
Precis som på 80 talet då många dömda ut C64 / ZX Spectrum som leksaker, vi som växter upp med dessa datorer lärde oss programmera och det gav oss kunskap för livet. Det är väl här Raspberry PI 400 kommer in som läror datorer, idag när man få många appar direkt ifrån appbutiken, så finns inga incitament för 10 åringen att lära sej programmera för få spelen. Men om man kan använda Pi 400 för att programmera en robot eller göra andra spänede saker, precis 2020 talet mekano. 

Precis som på 80 talet så är det spel som lockar. Men kan göra så mycket annat kul med en Raspberry PI, t.ex bygga robotar osv osv. Att få gång kreativitet att skapa olika saker med raspberry PI borde locka många,precis som en tidigare generation byggde med mekno eller techno lego.

Man kan förutom att köra Debian datorn även köra Ubuntu och även special versioner linux för den som vill t.e.x vill testa retro spel. 

Slutsats :
För att vara en 1000:- dator, så får man mycket för pengarna.  Den som vill lära sej linux, men kanske inte vill labba med sin huvuddator är en alldeles utmärkt dator för ändamålet. 


Ubuntu 20.10 är ute

Nu har Ubuntu 20.10 ute.  Om du skall ha ett system som du skall använda under längre tid, så skall du installera en LTS utgåva dvs 20.04 LTS.

”I den här utgåvan firar vi Raspberry Pi-stiftelsens åtagande att lägga öppen dator i händerna på människor över hela världen”, säger Mark Shuttleworth, vd för Canonical. ”Vi är hedrade att stödja detta initiativ genom att optimera Ubuntu på Raspberry Pi, oavsett för personligt bruk, utbildningsändamål eller som en grund för deras nästa affärssatsning.”

Att slänga eller inte slänga en gamla dator.

Vi drunknar idag i gamla elektronik, en dator som är 10 år gamla anses av en del som värdelös, eftersom den har föråldrad mjukvara i sej. Vanligaste problemet är att t.ex installera t.ex Windows 10 på en äldre dator, att stödet för grafiken har upphör eller andra kretsar.

Här kommer linux in, det går oftast utmärkt att installera Linux på en äldre dator. Det som kan vara lite knepig på att äldre datorer med tex Celeron inte alltid orka att strema film, datorn tappa bilder och den man skall titta på upplevs som hackigt. 

För där vi ett utmärkt användingsområdet för gamla hårdvara, att tjänstgör som ”TV dator” 


Skillnad mellan Linux och BSD

Som bekant är öppen källkods världen lite rörig, förutom Linux finns det ett antal olika varianter av BSD ( FreeBSD och OpenBSD ) 

Den här artikel på engelska reder ut begreppen : 


https://www.fosslinux.com/43260/linux-vs-bsd.htm

Så filterar man trafik till SSH

UFW betyder okomplicerad brandvägg på Svenska. Det är en standard firewall på Ubuntu. Man kan dock installera ufw på andra Linux-distros. Till exempel Arch Linux, Debian, CentOS och mer. Med andra ord, ufw är inget annat än en front-end för att hantera en Netfilter-brandvägg.

Det ger ett kommandoradgränssnitt och syftar till att vara okomplicerad och lätt att använda för utvecklare och nya Linux-användare. Låt oss se hur man begränsar SSH-anslutning med ufw på Ubuntu eller Debian Linux.

Läs mer här på Engelska