• Så bygger du din egna linux kärna

    Introduktion

    Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg.

    Förberedelser

    Uppdatera och Uppgradera Systemet

    Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat för att undvika kompatibilitetsproblem:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Installera Nödvändiga Paket

    För att bygga kärnan behöver du vissa verktyg och bibliotek:

    sudo apt install build-essential libncurses-dev bison flex libssl-dev libelf-dev

    Ladda Ner och Förbered källkoden till linux kärnan.

    Hämta källkoden till kärnan.

    Ladda ner källoden till linux kärnan från kernel.org eller använd git för att klona kärnans git-repositorium:

    git clone https://git.kernel.org/pub/scm/linux/kernel/git/torvalds/linux.git

    Konfigurera Kärnan

    Använd make menuconfig

    Kör make menuconfig för en interaktiv konfigurationsgränssnitt:

    make menuconfig

    Här kan du anpassa kärnans konfiguration efter dina behov. När du är klar, spara och avsluta.

    Konfigurering av Linuxkärnan med make menuconfig: En Översikt

    När det gäller att anpassa och bygga en Linuxkärna är make menuconfig ett kraftfullt och populärt verktyg. Denna textbaserade konfigurationsgränssnitt låter användare detaljerat anpassa sin kärna för att möta specifika krav och hårdvarupreferenser. Här är en djupgående titt på de olika alternativen och kategorierna som dyker upp i make menuconfig.

    1. Processor Type and Features

    Detta är avgörande för att optimera kärnans prestanda för specifik hårdvara.
    När det gäller kompilering av Linux-kärnan är ”Processor Type and Features” en kritisk del av konfigurationsprocessen. Denna del innefattar inställningar och val som direkt påverkar hur kärnan kommer att interagera med och utnyttja den specifika processorn i systemet. Här är några nyckelpunkter:

    1. Val av Processorarkitektur:
      Detta är en av de första och mest grundläggande stegen. Du måste ange vilken processorarkitektur kärnan ska kompileras för, till exempel x86, x86_64, ARM, etc. Detta påverkar vilken uppsättning av instruktioner och funktionalitet som kommer att inkluderas i den kompilerade kärnan.
    2. Processorfamilj och Specifika Funktioner:
      Inom en given arkitektur kan du behöva specificera en mer specifik processorfamilj (till exempel Intel Core i7, AMD Ryzen, etc.). Detta optimerar kärnan för de specifika funktionerna och förmågorna hos den valda processorfamiljen.
    3. Optimeringsnivåer:
      Kompilatorer som GCC tillåter olika optimeringsnivåer, som kan justeras beroende på processor. Vissa optimeringar kan förbättra prestandan för specifika processorfunktioner, som cacheminne och parallellbearbetning.
    4. Instruktionsuppsättningar:
      Modernt processorer stöder olika utökade instruktionsuppsättningar som SSE, AVX (på x86/x86_64) eller NEON (på ARM). Aktivera stöd för dessa i kärnkonfigurationen kan förbättra prestanda för vissa operationer.
    5. Multitrådning och Kärnor:
      Om din processor har flera kärnor eller stöd för multitrådning (som Hyper-Threading på Intel-processorer), kan det vara viktigt att konfigurera kärnan för att dra full nytta av dessa funktioner.
    6. Advanced Power Management Features:
      Detta innefattar konfigurationer för energihantering och effektivitetsfunktioner som C-states och P-states, vilket är särskilt viktigt för bärbara datorer och energieffektiva system.
    7. Virtualiseringsteknik:
      Om din processor har stöd för virtualiseringstekniker som Intel VT eller AMD-V, kan dessa alternativ aktiveras i kärnkonfigurationen för bättre prestanda och säkerhet i virtualiserade miljöer.
    8. Kernel Security Features:
      Beroende på processorns förmågor kan vissa säkerhetsfunktioner som SMEP (Supervisor Mode Execution Protection) eller SMAP (Supervisor Mode Access Prevention) konfigureras för att förbättra systemets säkerhet.

    Att noggrant välja dessa inställningar när du kompilerar Linux-kärnan kan göra en betydande skillnad i systemets prestanda, energieffektivitet och stabilitet.

    2. Power Management Options

    Här konfigureras inställningar för strömhantering och energisparlägen. Användare kan anpassa funktioner som ACPI och olika CPU-idle-inställningar, vilket är viktigt för energieffektivitet.

    ”Power Management Options” under kompilering av Linux-kärnan avser ett set av konfigurationsinställningar som hanterar hur operativsystemet ska interagera med och styra hårdvarans energiförbrukning. Dessa inställningar är avgörande för att optimera batteritid och energieffektivitet i bärbara datorer och andra energikänsliga enheter. Här är några nyckelaspekter av dessa alternativ:

    1. CPU Frequency Scaling:
      Detta gör det möjligt för kärnan att dynamiskt justera processorns klockfrekvens beroende på systemets belastning. En lägre frekvens används under perioder med låg belastning för att spara energi, medan högre frekvenser används under tung belastning för bättre prestanda.
    2. Idle Power Management:
      Detta omfattar tekniker som CPU Idle, som låter processorn gå in i olika vilolägen (såsom C-states) när den inte är aktiv. Djupare vilolägen sparar mer energi men kan ta längre tid att vakna upp från.
    3. Power Management for Peripheral Devices:
      Inkluderar stöd för att hantera strömförbrukningen av periferienheter som hårddiskar och nätverkskort, till exempel genom att låta dem gå in i lågenergilägen när de inte används.
    4. ACPI (Advanced Configuration and Power Interface) Support:
      ACPI är en standard för hårdvarugränssnitt som gör det möjligt för operativsystemet att kontrollera mängden ström som levereras till olika komponenter, vilket är centralt för avancerad energihantering.
    5. Thermal Management:
      Detta inkluderar inställningar för att hantera systemets värmeutveckling, till exempel genom att justera fläkthastigheter eller minska processorns prestanda för att hålla temperaturen under kontroll.
    6. Battery Management:
      För bärbara datorer, inkluderar detta funktioner för att övervaka och hantera batteristatus, som att ge information om batteriets hälsa och resterande batteritid.
    7. Suspend and Hibernate:
      Stöd för energisparlägen som suspendering (där systemet står i ett lågströmläge men behåller data i RAM) och viloläge (där systemets tillstånd sparas till disk och strömmen stängs helt av).

    Att noggrant konfigurera dessa alternativ under kärnans kompilering kan leda till betydande energibesparingar, särskilt i mobila eller batteridrivna enheter. Det kan dock kräva balansering mot prestandakrav, eftersom vissa energibesparande åtgärder kan minska systemets responsivitet eller prestanda.

    3. Bus Options

    SL buss är inget som ingår som alternativ i linux kärnan.

    När vi talar om ”Bus Options” på en teknisk nivå inom Linux, refererar vi till konfigurationsalternativ relaterade till olika bussar och gränssnitt som datorns hårdvarukomponenter använder för kommunikation. Dessa bussar kan inkludera PCI (Peripheral Component Interconnect), USB (Universal Serial Bus), I2C, och andra. Att förstå och korrekt konfigurera dessa bussoptioner är avgörande för optimal systemprestanda och hårdvarukompatibilitet.

    Viktiga Aspekter av Bus Options i Linux

    1. PCI/PCIe Konfiguration:

    • PCI/PCIe (Peripheral Component Interconnect Express) Bus:
      Denna buss används av många hårdvarukomponenter som grafikkort, nätverkskort och lagringsenheter.
    • Linux PCI-subsystem:
      Linux-kärnan innehåller ett robust PCI-subsystem som hanterar upptäckt och konfiguration av PCI-enheter. Detta inkluderar att tilldela resurser som I/O-områden, minnesområden och IRQs (Interrupt Requests).

    2. USB Systemkonfiguration:

    • USB-hantering:
      För att hantera USB-enheter, behöver Linux-kärnan stöd för USB-protokollet, vilket inkluderar att identifiera och hantera anslutna enheter.
    • Modulärt Stöd:
      Linux-kärnan tillhandahåller modulärt stöd för olika USB-versioner (som USB 2.0, USB 3.0) och klasser (som lagringsenheter, human interface devices).

    3. I2C och SPI Busar:

    • I2C (Inter-Integrated Circuit) och SPI (Serial Peripheral Interface): Dessa är seriella bussar ofta använda för att ansluta låghastighetsperiferienheter till moderkort, sensorer, och små inbyggda system.
    • Linux-stöd:
      Linux innehåller drivrutiner för att hantera kommunikation över dessa bussar, vilket är särskilt viktigt i inbyggda system och för IoT-enheter.

    4. Konfiguration via Device Tree eller ACPI:

    • Device Tree (för ARM-baserade system): En datastruktur som används för att beskriva hårdvarukomponenter och deras konfiguration i system utan ett BIOS/UEFI, såsom många ARM-baserade system.
    • ACPI (för x86-baserade system): Används för att upptäcka och konfigurera hårdvaruenheter och hantera energiförbrukning.

    5. Direkt Minnestillgång (DMA):

    • DMA-konfigurationer:
      DMA tillåter hårdvaruenheter att direkt läsa från och skriva till huvudminnet, vilket ökar dataöverföringshastigheten och minskar CPU-belastningen.
    • Linux DMA API:
      Linux-kärnan tillhandahåller API:er för att hantera DMA-överföringar, vilket är avgörande för högpresterande system.

    6. Anpassning och Optimering:

    • Kärnalternativ:
      Erfarna användare och systemadministratörer kan anpassa Linux-kärnans konfiguration för att aktivera eller inaktivera stöd för specifika bussar och gränssnitt, baserat på specifika systembehov och hårdvarukonfigurationer.

    Sammanfattning

    ”Bus Options” i Linux innebär en djupgående konfiguration och förvaltning av olika bussgränssnitt och kommunikationsprotokoll mellan systemets komponenter. Korrekt konfiguration av dessa alternativ är avgörande för systemets stabilitet och prestanda, och det spelar en ännu större roll i specialiserade tillämpningar som inbyggda system och högpresterande beräkningsmiljöer. Genom att finjustera dessa inställningar kan man optimera kommunikation och dataöverföringar mellan olika enheter i ett Linux-system.

    Denna kategori inkluderar konfigurationer för olika bussystem, såsom PCI, USB och I2C. Det är viktigt för att säkerställa korrekt kommunikation och funktionalitet för ansluten hårdvara.

    4. Executable File Formats / Emulations

    Stöd för olika exekverbara filformat och emuleringar hanteras här, vilket är viktigt för systemets kompatibilitet med olika program och tjänster.

    5. Device Drivers

    En omfattande kategori som täcker drivrutiner för allt från grafik och ljud till nätverk och lagringsenheter. Detta är kritiskt för att säkerställa att all hårdvara fungerar korrekt med kärnan.

    6. File Systems

    Inställningar för olika filsystem, både interna och nätverksbaserade, hanteras här. Detta inkluderar populära filsystem som ext4 och Btrfs, samt nätverksfiler som NFS och CIFS.

    7. Kernel Features

    Grundläggande kärninställningar, som schemaläggning och minneshantering, finns här. Dessa inställningar är avgörande för systemets övergripande stabilitet och prestanda.

    1. Stöd för specifik hårdvara:
      Du kan välja att inkludera eller utesluta stöd för viss hårdvara beroende på systemets behov. Till exempel kan du aktivera drivrutiner för specifika nätverkskort, grafikkort, eller andra enheter.
    2. Filsystem:
      Du kan välja vilka filsystem som ska stödjas av kärnan. Detta kan inkludera vanliga filsystem som ext4, NTFS, eller Btrfs.
    3. Säkerhetsfunktioner:
      Linux-kärnan innehåller olika säkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och andra säkerhetsmoduler som kan konfigureras.
    4. Prestandainställningar:
      Du kan aktivera eller inaktivera olika prestandaförbättringar som CPU- och minnesoptimeringar.
    5. Nätverksfunktioner: Detta kan inkludera inställningar för TCP/IP-stacken, nätverkssäkerhet, och andra relaterade funktioner.
    6. Modulstöd:
      Du kan välja om vissa funktioner ska byggas direkt in i kärnan eller om de ska vara laddningsbara moduler.
    7. Avancerade funktioner:
      Sådana som virtualisering, krypteringsstöd, och filsystemssnapshots.

    Varje funktion eller egenskap som du väljer att inkludera eller utesluta kommer att påverka kärnans storlek, prestanda och funktionalitet. Konfigurationen görs vanligtvis före kompileringen genom verktyg som make menuconfig, make xconfig, eller make oldconfig, vilka erbjuder en användargränssnitt för att göra dessa val.

    8. Networking Support

    Detta område täcker nätverksrelaterade funktioner, inklusive olika protokoll, trådlöst stöd och brandväggsfunktioner, vilket är avgörande för systemets anslutningsmöjligheter.

    Nätverksmöjligheterna som kan inkluderas eller påverkas vid kompilering av Linux-kärnan är många och varierar beroende på specifika användningsfall och konfigurationsbehov. Här är några av de viktigaste aspekterna:

    1. Nätverksdrivrutiner: Möjligheten att inkludera eller utesluta specifika nätverksdrivrutiner beroende på hårdvaran som används. Detta kan vara drivrutiner för Ethernet-kort, trådlösa adaptrar, Bluetooth-moduler med mera.
    2. Protokollstöd: Linux-kärnan stöder en mängd nätverksprotokoll, som TCP/IP, UDP, ICMP, och många andra. Användaren kan välja vilka protokoll som ska inkluderas i kärnan.
    3. Säkerhetsfunktioner: Konfigurationen av nätverkssäkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och nätverksbrandväggar som iptables/netfilter.
    4. Virtualisering och container-teknologier: Stöd för virtualiseringslösningar som KVM (Kernel-based Virtual Machine) och container-teknologier som Docker kan konfigureras.
    5. Prestandaoptimeringar: Möjlighet att optimera nätverksprestandan genom att aktivera eller inaktivera specifika kärnfunktioner som TCP stack tuning, packet filtering, och network scheduling.
    6. Nätverksfiler och filsystem: Stöd för nätverksfiler och filsystem, såsom NFS (Network File System) eller SMB (Server Message Block).
    7. Trådlösa inställningar: För trådlösa nätverk kan olika moduler och drivrutiner väljas eller konfigureras för att förbättra anslutningen eller säkerheten.
    8. Advanced Networking Features: Stöd för avancerade nätverksfunktioner som QoS (Quality of Service), bonding (kombinering av flera nätverksanslutningar för ökad genomströmning eller redundans), och VLAN (Virtual Local Area Network).

    Det är viktigt att notera att val av nätverksfunktioner och -inställningar bör matcha användarens behov och den hårdvara som används. En felaktig konfiguration kan leda till problem med nätverksanslutning eller systemstabilitet.

    9. Security Options

    Säkerhetsfunktioner såsom SELinux, AppArmor och andra säkerhetsmekanismer hanteras här, vilket är avgörande för att skydda systemet mot externa hot.

    Säkerhetsalternativ i Kompilering av Linuxkärnan

    När det kommer till att bygga en säker och robust Linuxkärna, är valet av säkerhetsinställningar avgörande. Under kompileringsprocessen med make menuconfig eller liknande konfigurationsverktyg, erbjuds användare en rad säkerhetsrelaterade alternativ för att förbättra systemets skydd mot olika hot och angrepp. Här är en översikt över de viktigaste säkerhetsalternativen som finns tillgängliga i Linuxkärnan.

    1. SELinux (Security-Enhanced Linux)

    SELinux är ett kraftfullt säkerhetssystem som tillhandahåller mekanismer för att stödja åtkomstkontrollens säkerhetspolicy. Det är en uppsättning kärnpatchar och verktyg som ger en robust mekanism för åtkomstkontroll.

    2. AppArmor

    Liknande SELinux, är AppArmor en säkerhetsmodul som använder ett profilbaserat system för att begränsa programbehörigheter och aktiviteter, vilket bidrar till att minska riskerna för säkerhetsöverträdelser.

    3. Smack (Simplified Mandatory Access Control Kernel)

    Smack är ett lättviktigt MAC-system som är designat för enklare administration. Det erbjuder grundläggande men effektiva åtkomstkontrollfunktioner för att förbättra systemets säkerhet.

    4. TOMOYO Linux

    Detta är en säkerhetsmodul som fokuserar på att övervaka och begränsa systemets beteende. Det hjälper till att hålla koll på och kontrollera programaktiviteter.

    5. Yama

    Yama är en säkerhetsmodul som tillhandahåller ytterligare säkerhetsfunktioner, som till exempel begränsningar för ptrace-systemanropet, vilket är viktigt för att skydda systemet mot vissa typer av attacker.

    6. Auditing

    Ett system för att logga olika systemaktiviteter, vilket är viktigt för att spåra och identifiera potentiella säkerhetsproblem och intrångsförsök.

    7. Kernel Hardening Options

    Dessa inställningar är avsedda att stärka kärnans motståndskraft mot olika typer av attacker, inklusive skydd mot buffer overflow och andra vanliga säkerhetsbrister.

    8. Stack Protector

    Denna funktion syftar till att förhindra stack overflow-attacker genom att använda metoder som canaries för att upptäcka och förhindra stack corruption.

    9. Restricting Access to Kernel Logs

    Genom att begränsa åtkomsten till kärnloggar kan man förhindra att känslig information läcker ut eller utnyttjas av obehöriga.

    10. Executable and File Protections

    Inställningar för att förhindra exekvering av oönskad eller skadlig kod och för att skydda filsystemet från obehöriga förändringar.

    11. Control Groups (cgroups)

    Även om de främst används för resurshantering, kan cgroups också användas för att begränsa och isolera systemresurser för olika processer eller användare, vilket kan ha säkerhetsfördelar.

    Dessa säkerhetsalternativ i Linuxkärnan är avgörande för att bygga ett robust och säkert system. Valet och konfigurationen av dessa alternativ kräver dock en god förståelse av deras funktioner och potentiella påverkan på systemets beteende och prestanda. Att konfigurera dessa alternativ korrekt kan betydligt förbättra systemets säkerhet och motståndskraft mot olika typer av hot och angrepp.

    10. Cryptographic API

    Här konfigureras kryptografiska algoritmer och verktyg, vilket är viktigt för säker dataöverföring och lagring.

    Cryptographic API i Linux-kärnan är ett ramverk som tillhandahåller kryptografiska funktioner till olika delar av kärnsystemet samt till moduler och drivrutiner som körs i kärnutrymmet. Den är utformad för att vara flexibel och stödja en mängd olika kryptografiska algoritmer och lägen. Här är några nyckelaspekter:

    1. Algoritmer och Funktioner: API:et stöder en mängd olika kryptografiska algoritmer, inklusive symmetrisk kryptering (som AES och DES), hash-funktioner (som SHA-1 och SHA-256), och asymmetriska krypteringsalgoritmer (som RSA). Det inkluderar också stöd för kryptografiska primitiver som digitala signaturer och nyckelutbyte.
    2. Modulär Design: API:et är utformat för att vara modulärt, vilket gör det möjligt för utvecklare att lägga till stöd för nya algoritmer eller ersätta befintliga implementationer med specialiserade, kanske mer effektiva, versioner. Detta är särskilt användbart för hårdvaruaccelererade kryptografiska operationer.
    3. Användning inom Kärnan: API:et används av kärnan för olika säkerhetsfunktioner, som kryptering av filsystem (till exempel i eCryptfs och fscrypt), säker kommunikation (till exempel via IPsec och TLS i kärnutrymmet), och för att säkerställa integriteten hos kärnmoduler.
    4. Kryptoakceleration: API:et kan dra nytta av hårdvarubaserad kryptoakceleration när sådan hårdvara finns tillgänglig. Detta innebär att vissa kryptografiska operationer kan utföras mycket snabbare än om de utfördes i ren programvara.
    5. Användargränssnitt: Förutom att användas internt i kärnan, exponerar API:et också funktioner till användarläge via olika gränssnitt, såsom /dev/crypto, vilket gör det möjligt för användarprogram att dra nytta av kärnans kryptografiska kapaciteter.
    6. Säkerhet och Underhåll: Eftersom kryptografi är central för många säkerhetsaspekter, genomgår API:et och dess implementationer rigorösa säkerhetsgranskningar och regelbundet underhåll för att säkerställa att de är fria från sårbarheter och prestandaproblem.

    Cryptographic API i Linux-kärnan är alltså en kritisk komponent för att upprätthålla säkerheten och integriteten i Linux-system, och den fortsätter att utvecklas och förbättras med tiden för att möta nya säkerhetsutmaningar och tekniska framsteg.

    11. Library Routines

    Standardbibliotek och rutiner som används av kärnan konfigureras här, vilket är viktigt för grundläggande systemfunktioner.

    Varje kategori i make menuconfig innehåller en mängd underkategorier och specifika alternativ. Användare kan navigera genom dessa alternativ, och välja eller avvälja dem baserat på sina behov. Det är viktigt att notera att vissa alternativ kan ha beroenden, vilket innebär att aktivering eller inaktivering av ett alternativ kan påverka tillgängligheten av andra. Slutresultatet av denna konfigurationsprocess är en skräddarsydd kärna, optimerad för användarens specifika system och behov.

    Byggprocessen

    Kompilera Kärnan

    Tux bygger med lego
    Kernel kompileringar är som att bygga med lego.

    Kompilera din anpassade kärna:

    make -j $(nproc)

    Användningen av -j $(nproc) optimerar kompileringsprocessen genom att använda alla tillgängliga processorkärnor.

    Installera Moduler och Kärnan

    Efter kompilering, installera modulerna:

    sudo make modules_install

    Följt av installation av själva kärnan:

    sudo make install

    Uppdatera Bootloader och Starta Om

    Uppdatera GRUB

    För att inkludera den nya kärnan i startmenyn, uppdatera GRUB:

    sudo update-grub

    Starta Om Datorn

    Starta om datorn och välj den nya kärnan från GRUB-menyn under uppstart.

    Efter Installation

    Testa din nya kärna genom att köra uname -r. Det är viktigt att vara medveten om att en anpassad kärna kanske inte får samma nivå av support och säkerhetsuppdateringar som standardkärnor.

    Sammanfattning

    Att bygga din egen kärna på Ubuntu ger dig möjlighet att skräddarsy ditt system för specifika användningsfall. Denna process är inte bara utbildande utan också givande för dem som vill fördjupa sin förståelse för Linux-system. Dock bör den närmas med försiktighet, särskilt om du planerar att använda kärnan i en produktionsmiljö.

  • Xberry PI

    Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en ”kultstatus”

    -2MB RAM, 128MBIT Flash ROM
    -RTC onboard with battery backup
    -Header for ESP-8266-01 Module
    –HDMI and VGA port
    -Audio and EAR/MIC connectors
    -1 Joystick port
    -PS/2 port for Keyboard/Mouse
    -Header for connect to Matrix Keyboard

    Kan förbokas här :

    https://zxrenew.co.uk/Xberry-Pi-No-Acrylic-case-Just-the-stand-offs-p607339333

    OBS! Linux.se inte gjort någon bakgrunds kontroll av säljade sajt. Risken ligger på den som köper.

  • Acer Aspire 7750Z

    Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på näsan varför skriver man om sådan här gamla skräp maskin för.

    Just därför, här har en vi dator en som redan för 10 år sedan var en budget maskin. Idag åker man till återvinningen med den. Men kanske återanvända den?

    Valde att installera Ubuntu 22.04.3 , för att se vad duger en sådan maskin till Med Windows 10 var den extremt långsam.

    Streaming testet

    Börja med testa streamingen, satte den på SVT Play i Firefox , den klarade jobbet alldeles utmärkt. Det här väl ett grundläggade kritetrium idag, att en maskin skall klara streaming utan lagg.

    Testade starta lite program som libreoffice och firefox den flyger inte fram, men det bero på den mekaniska hårddisken. Stoppa man in en SSD i den här maskinen så kommer den kännas snabb.

    Maskinen är utrusta med DDR3 minne, lite förlegat, man bör kanske för någon 100 lapp kunna uturusta den i alla fall med 8 GB RAM istället.

    På Cpu Bechmark får

    Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz : 961 poäng

    Att jämföras med en annan jämn gamla CPU :

    Intel(R) Core(TM) i7-4790K CPU @ 4.00GHz : 8063 poäng

    Just den här exemplaret är utrustad med

    CPU Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz
    MInne 4 GB RAM
    HDD : Mekanisk hårddisk

    Linux.se åsikt :
    Byter man ut hårddissken till en SSD, så skulle maskinen vara en alldeles utmärkt dator i några år till, för surfning och ordbehandling, för vad en 256 GB SDD disk kostar. Dvs helt onödig att kassera något som går återanvända.

    Just det här exemplaret kommer doneras till välgörande ändamål.

  • FreeBSD 14.0 är släppt

    FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64.

    FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda för tusentals samtidiga användarprocesser.

    Bland FreeBSD 14.0 nyheter
    -OpenSSH har uppdaterats till version 9.5p1.
    -OpenSSL har uppdaterats till version 3.0.12, en stor uppgradering från OpenSSL 1.1.1t i FreeBSD 13.2-RELEASE.
    Bhyve-hypervisorn stöder nu TPM– och GPU-passthrough.
    -FreeBSD stöder upp till 1024 kärnor på amd64- och arm64-plattformarna.
    -ZFS har uppgraderats till OpenZFS release 2.2, vilket ger betydande prestandaförbättringar.
    -Det är nu möjligt att utföra bakgrundskontroller av filsystem på UFS-filsystem som körs med journaliserade mjuka uppdateringar.
    -Experimentella ZFS-bilder är nu tillgängliga för AWS och Azure.
    -Standardmekanismen för överbelastningskontroll för TCP är nu CUBIC.

    Nerladdnings länkar hittar ni vår Wiki som vanligt.

    https://wiki.linux.se/index.php/FreeBSD#Nerladdning

  • Caliber 7.0 E-bokhanterare introducerar ny anteckningsfunktion, stöd för ljud-EPUB

    Version 4.99.4 av Calibre

    Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker.

    Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder, samt rik textformatering för författare, serier, förlag, taggar och relaterade element. Användare kommer att kunna söka, bläddra eller länka dessa anteckningar i appen eller exportera dem som fristående HTML-filer.

    En annan intressant nyhet i Caliber 7.0 är stöd för så kallade ”Audio EPUB”-böcker som innehåller en förinspelad röst som läser texten. Caliber-utvecklaren Kovid Goyal noterar dock att den här funktionen kanske fungerar på Linux-system på grund av problem med patenterade codecs.

    Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.

    Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.

    Sist men inte minst har Caliber fått sin egen privata papperskorg som kringgår operativsystemets papperskorgen. Detta gör det möjligt att enkelt återställa en bok och dess metadata efter en oavsiktlig radering med ett enda klick.
    Papperskorgen låter dig också bläddra i nyligen raderade böcker.

    Annat än det lägger Caliber 7.0 till stöd för HTML-bildkartor till e-bokvisaren, lägger till ett ”Visa objekt i valda böcker” för att hantera taggar och författare, och uppdaterar innehållsservern med en ny knapp för att återgå till bokinformationen sida på den översta nivån av kontroller och möjligheten att visa de tre senast tillagda böckerna i standardbiblioteket.

    Det ger också stöd för nya nyhetskällor, inklusive Bookforum, Kirkus Reviews och Poetry Magazine, och förbättrar stödet för befintliga nyhetskällor, såsom Financial Times, National Geographic, Hamilton Spectator, MIT Tech Review, Bloomberg, Washington Post, Project Syndicate, Cumhuriyet, Foreign Affairs, Harvard Business Review och Wall Street Journal.

    Naturligtvis har många buggar och problem lösts för bättre stabilitet och tillförlitlighet, så kolla in hela ändringsloggen för mer information. Under tiden kan du ladda ner Caliber 7.0 från den officiella webbplatsen som binära paket för 64-bitars och AArch64 (ARM64)-system som du kan köra på praktiskt taget vilken GNU/Linux-distribution som helst utan att installera någonting.

    Kan laddas hem ifrån

    https://calibre-ebook.com/download_linux

    Mer om Calibre i vår Wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Calibre

    Artikel ovan är maskin översatt med google ifrån

    https://calibre-ebook.com/download_linux

  • Linux kernel 6.6 får Lång tidsstöds till Dec 2026

    I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år.

    Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare kan nu installera det.

    Den stora nyheten är att Linux-kärnunderhållarna har beslutat att göra Linux 6.6 till en LTS-gren som stöds fram till december 2026. Detta är mycket intressant eftersom den välkände Linux-kärnutvecklaren Greg Kroah-Hartman alltid har sagt att årets sista kärna kommer att vara LTS, och Linuxkärna 6.7 skulle vara det.

    Verkligheten är att vi ännu inte vet om Linux-kärnan 6.7 kommer ut på gatorna den 31 december (nyårsafton), vilket skulle ha varit en stor nyårsöverraskning för alla Linux-användare, så kanske var det därför som kärnanhållare bestämde sig för att gå med Linux 6.6 istället för nästa LTS-gren.

    Å andra sidan fanns det några färska rapporter om att det inte finns så många kärnunderhållare där ute som är villiga att underhålla LTS-kärngrenar i så många år och att långsiktigt stöd för Linux-kärnan kan minskas från sex år till två år . Samma rapporter angav också att Linux 4.14 inte kommer att ersättas av en ny LTS-kärna när den når slutet av livet i januari 2024.

    Nåväl, det ser ut som att något hände där borta vid Linuxkärnans huvudkontor och nu har Linux 6.6 lagts till de befintliga kärngrenarna för långtidsstöd, nämligen Linux 6.1, Linux 5.15, Linux 5.10, Linux 5.4, Linux 4.19 och Linux 4.14 .

    Orginal artikel ifrån
    https://9to5linux.com/its-official-linux-kernel-6-6-will-be-lts-supported-until-december-2026

  • Wireshark 4.2.0

    Bilden är ifrån tidigare version Wireshark

    Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler.

    Bland nyheterna :

    Wireshark 4.2.0: Ändringar
    Wireshark stöder mörkt läge på Windows.

    -Sortering av paketlistor har förbättrats.
    -Wireshark och TShark är nu bättre på att generera giltig UTF-8-utgång.
    -En ny visningsfilterfunktion för filtrering av råbytes har lagts till.
    -Visningsfilter autoslutförande är smartare när det gäller att inte föreslå ogiltig syntax.
    -Verktyg › MAC-adressblock kan slå upp en MAC-adress i IEEE OUI-registret.
    -Installationsmålet installerar inte längre utvecklingsrubriker som standard.
    -Wireshark-installationen kan flyttas på Linux (och andra ELF-plattformar med stöd för relativa RPATH).
    -Wireshark kan kompileras på Windows med MSYS2 och korskompileras för Windows med Linux.
    -Verktyg › Browser (SSL Keylog) kan starta din webbläsare med miljövariabeln SSLKEYLOGFILE inställd på lämpligt värde.

    Hemsida
    https://www.wireshark.org/

    Nerladdning :

    Debian :

    https://packages.qa.debian.org/w/wireshark.html

    Ubuntu :
    https://launchpad.net/ubuntu/+source/wireshark

  • Så kan du använda Chat GPT i ditt Linux liv..

    Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge.

    Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än en van linux sysop , så bad jag chat gtp göra jobbet.

    skriv ett bash script som skapa en mysql databas, mysql användare och lösenord på givna parameterar

    Det här fick jag ..

  • Cockpit Web Console : Administrar din linux server.

    Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering

    I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade verktyg.

    Centraliserad Resursövervakning

    En av de mest framträdande egenskaperna hos Cockpit är dess förmåga att övervaka systemresurser i realtid. Användare får en detaljerad överblick över CPU, minne och diskutnyttjande, vilket är avgörande för effektiv systemhantering.

    Effektiv Tjänstehantering

    Cockpit förenklar processen att hantera systemtjänster och applikationer. Användare kan enkelt starta, stoppa och konfigurera dessa tjänster direkt från webbgränssnittet, vilket sparar tid och minskar komplexiteten i systemadministrationen.

    Logginspektion för Enklare Felsökning

    Systemloggar spelar en central roll i övervakning och felsökning. Cockpit ger en tydlig och lättöverskådlig vy av dessa loggar, vilket underlättar identifiering av eventuella problem.

    Användarvänlig Användarhantering

    Hantering av användarkonton och behörigheter är enklare än någonsin med Cockpit. Detta verktyg tillhandahåller en användarvänlig plattform för att skapa och hantera användarkonton på servern.

    Förenklad Uppdatering och Installation

    Att hålla systemet uppdaterat och säkert är vitalt. Med Cockpit kan administratörer installera och uppdatera mjukvarupaket med några få klick, vilket effektiviserar underhållet av systemet.

    Nätverkshantering på Dina Villkor

    Cockpit erbjuder avancerade funktioner för nätverkshantering, inklusive konfigurering av brandväggar och nätverksgränssnitt. Detta ger en högre kontrollnivå över serverns nätverksinställningar.

    Integrerad Terminalåtkomst

    För mer avancerade användare innehåller Cockpit en inbäddad terminal, som ger direktåtkomst till serverns kommandorad för komplexa uppgifter.

    Framtidssäker med Containerhantering

    I takt med att användningen av Linux-containrar ökar, erbjuder Cockpit verktyg för att övervaka och hantera dessa. Detta gör det till en framtidssäker plattform som stöder både traditionella och moderna infrastrukturer.

    Cockpit är inte bara ett kraftfullt verktyg för systemadministratörer, det är också anpassningsbart och resurssnålt. Detta gör det till ett idealiskt val för de som söker en balans mellan funktionalitet och användarvänlighet inom serveradministration. Med sin grafiska gränssnitt och enkel installation, revolutionerar Cockpit sättet vi hanterar Linux-servrar på.

    Mer om denna webapp finner ni i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Cockpit_Web_Console

    Artikel hur man installera Cookpit på Ubuntu 22.04 LTS

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-cockpit-web-console-on-ubuntu-22-04/

  • Så här återställer du lösenordet med mariaDB / MySQL

    Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter.

    Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet.

    Slutligen måste databastjänsten stoppas och startas om för att de nya ändringarna ska träda i kraft. Genom att följa dessa noggrant definierade steg kan användaren säkert återställa root-lösenordet och återställa tillgång till sin MariaDB-instans.

    För att återställa root-lösenordet på MariaDB, följ dessa steg:

    1. Stoppa databasservern med kommandot systemctl stop mariadb för SystemD eller /etc/init.d/mysqld stop för SysVinit.
    2. Starta sedan om tjänsten med --skip-grant-tables genom att köra systemctl set-environment MYSQLD_OPTS="--skip-grant-tables" och systemctl start mariadb för SystemD, eller mysqld_safe --skip-grant-tables & för SysVinit.
    3. Anslut till databasservern som root utan lösenord med kommandot mysql -u root.
    4. Använd MariaDB-kommandotolken för att uppdatera lösenordet med:

    USE mysql;
    UPDATE user SET password=PASSWORD('YourNewPasswordHere') WHERE User='root' AND Host = 'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;

    Stoppa tjänsten, avsätt miljövariabeln och starta om tjänsten igen med:

    För SystemD:
    systemctl stop mariadb
    systemctl unset-environment MYSQLD_OPTS
    systemctl start mariadb

    För SysVinit:

    /etc/init.d/mysql stop
    /etc/init.d/mysql start

    En engelsk språkig artikel i ämnet :

  • emacs

    Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.”

    En av världens bäst textredigare som finns massor av varianter, nu med egen wikisida på https://wiki.linux.se/index.php/Emacs

Månad: november 2023

  • Så bygger du din egna linux kärna

    Introduktion Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg. Förberedelser Uppdatera och Uppgradera Systemet Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat…

  • Xberry PI

    Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en…

  • Acer Aspire 7750Z

    Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på…

  • FreeBSD 14.0 är släppt

    FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64. FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda…

  • Caliber 7.0 E-bokhanterare introducerar ny anteckningsfunktion, stöd för ljud-EPUB

    Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker. Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder,…

  • Linux kernel 6.6 får Lång tidsstöds till Dec 2026

    I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år. Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare…

  • Wireshark 4.2.0

    Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler. Bland nyheterna : Wireshark 4.2.0: ÄndringarWireshark stöder…

  • Så kan du använda Chat GPT i ditt Linux liv..

    Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge. Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än…

  • Cockpit Web Console : Administrar din linux server.

    Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade…

  • Så här återställer du lösenordet med mariaDB / MySQL

    Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter. Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet. Slutligen måste databastjänsten…

  • emacs

    Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.” En av världens bäst textredigare som finns massor av varianter, nu med…