• htop

    htop är ett interaktivt systemövervakningsverktyg för Unix-liknande operativsystem. Det erbjuder en mer användarvänlig och visuellt tilltalande vy jämfört med det traditionella top-kommandot. Med htop kan användare se en detaljerad lista över alla pågående processer och deras status, samt använda olika funktioner för att hantera dessa processer. Här är några av huvudegenskaperna:

    1. Interaktivt Gränssnitt: Användare kan interagera direkt med processer, som att avsluta (kill) eller ändra prioritet (renice) med hjälp av tangentbordskommandon.
    2. Färgkodad Visning: htop visar processer och resursanvändning med olika färger, vilket gör det enklare att snabbt få en översikt över systemets status.
    3. CPU-, Minnes- och Swap-Användning: Det visar realtidsinformation om CPU-, minnes- och swap-användning. Varje CPU-kärna kan visas separat, och minnes- och swap-användningen presenteras i både grafisk och numerisk form.
    4. Sortering och Filtrering: Användare kan sortera processlistan baserat på olika kriterier som CPU-användning, minnesanvändning, användar-ID, och process-ID. Det går också att filtrera processlistan för att bara visa processer som matchar specifika kriterier.
    5. Anpassningsbara Inställningar: htop tillåter användare att anpassa vad som visas och hur det visas. Användare kan välja vilka kolumner som ska visas och i vilken ordning.
    6. Trädvy: Förutom den standard listvyn av processer, kan htop också visa processerna i en trädstruktur, vilket gör det enklare att se vilka processer som är barn till andra processer.
    7. Uppdateras i Realtid: Informationen som visas av htop uppdateras i realtid, vilket ger användare en aktuell vy över systemets aktivitet och prestanda.

    htop är speciellt användbart för systemadministratörer och power users som behöver övervaka och hantera systemresurser effektivt. Det är ett kraftfullt verktyg som kombinerar omfattande funktionalitet med användarvänlighet.

    Load Average

    htop


  • ANNONS!

    ANNONS!

    Datorhjälp både i hemmet och i butik.

    Vad behöver du hjälp med :
    • Trasig dator?
    • Modernisera datorer så dom känns snabbare.
    • Hjälp med Linux?
    • Hjälp med Windows?
    • Hjälp med televsionsapparater?
    • Hjälp med Mac?
    • Hjälp med datorn i hemmet?
    • Bättre WiFi täckning i hemmet?
    • Hjälp med E-post?
    • Datorhjälp i hemmet för 350:- /tim efter RUT avdraget.

    Spårvagn 12 ifrån Alvik till Ålstens Gård ( Orrspelsvägen 13, Bromma ) , där ligger vår butik.

    Öppet tider se webbplats.

    Datorhjälp
    Telefon 08 37 21 00
    E-post kontakt@datorhjalp.se
    Hemsida : Datorhjälp.se



    Bilden ovan visar status på Datorhjälp butik på Orrspelsvägen 13, Bromma just nu!


  • Så optimerades linux.se att laddas snabbare.

    Tux kompremera filer
    Ursprungs bilden var 1024×1024 pixlar. Gör backup innan du kör bash scriptet.

    Vi har det senaste månaden dränkt linux.se med artiklar hur man gör olika saker, undertecknad har funnit ett stort nöje i att med AIs hjälp producera Linux logotypen / maskot i en massa sitationer.

    Nackdelen är att filerna kan bli över 1 MB styck, det kanske inte spela så där jättestort roll, när man sitter på en snabb uppkoppling eller har 5G.

    Dessutom finns många som får betala för varje GB.

    Lösningen blev att ta fram ett bash script som gå genom alla jpg och png filer, filer som är större än en viss storlek halveras med 50%.

    Innan vi optimerade bilderna så hade Linux.se

    Total Image Size: 87353932 bytes dvs 83, 31 megabytes , att ladda 83 MB

    1. Dial-up (56 kbps): Cirka 12,857 sekunder (ca 3.573.57 timmar).
    2. DSL (5 Mbps): Cirka 144 sekunder (ca 2.42.4 minuter).
    3. Kabelinternet (100 Mbps): Cirka 7.2 sekunder.
    4. Fiber (1 Gbps): Cirka 0.72 sekunder.
    5. 4G mobilnätverk (20 Mbps): Cirka 36 sekunder.
    6. 5G mobilnätverk (100-300 Mbps): Cirka 3.6 sekunder.

    Punkt 1 inte så akutell längre, utan får vara där som jämförelse för att minnas fonstora dar. Men en 5 Mps uppkoppling är inte så ovanligt idag, det räcker med 4G uppkoppling eller bara vistas på ett ställe med dålig wifi täckning.

    Efter vi har optimerat sajten med så blev det total Image Size: 28055767 bytes, vilket ger

    1. Dial-up (56 kbps): Cirka 4,000 sekunder (ca 66.766.7 minuter).
    2. DSL (5 Mbps): Cirka 44.8 sekunder.
    3. Kabelinternet (100 Mbps): Cirka 2.24 sekunder.
    4. Fiber (1 Gbps): Cirka 0.224 sekunder.
    5. 4G mobilnätverk (20 Mbps): Cirka 11.2 sekunder.
    6. 5G mobilnätverk (100-300 Mbps): Cirka 1.12 sekunder.

    Det kanske inte 100% optimalt fortfarande, man skulle kunna begränsa antaler inlägg per sidvisning osv.

    Fördelen att optimera storleken är :

    Google gillar snabb laddade sidorna , man kan belönas med en bättre rakning på google.

    Nackdelen :

    Bilderna blir lite suddiga.

    Har använt 3 olika script , 2 skrivna i PHP och 1 bash. PHP scriptet kan köras på din lokala LAMP installation och man kan även göra dem med php cli

    PHP Script 1:

    <?php
    function getPageSize($url) {
        // Hämta sidans innehåll
        $html = file_get_contents($url);
    
        // Skapa en DOMDocument och ladda HTML-innehållet
        $doc = new DOMDocument();
        @$doc->loadHTML($html);
    
        // Räkna storleken på sidan (i bytes)
        $pageSize = strlen($html);
    
        // Hitta alla bild-element
        $images = $doc->getElementsByTagName('img');
        $imageSizeTotal = 0;
        foreach ($images as $img) {
            $imgUrl = $img->getAttribute('src');
            $imgData = file_get_contents($imgUrl);
            $imageSize = strlen($imgData);
            $imageSizeTotal += $imageSize;
        }
    
        // Räkna antalet länkar
        $links = $doc->getElementsByTagName('a');
        $numberOfLinks = $links->length;
    
        // Resultat
        return [
            'Total Page Size' => $pageSize,
            'Total Image Size' => $imageSizeTotal,
            'Number of Images' => $images->length,
            'Number of Links' => $numberOfLinks
        ];
    }
    
    // Använd funktionen
    $url = 'https://www.foobar.foo'; // Byt ut mot den önskade URL:en
    $result = getPageSize($url);
    
    // Skriv ut resultaten
    echo "Total Page Size: " . $result['Total Page Size'] . " bytes\n";
    echo "Total Image Size: " . $result['Total Image Size'] . " bytes\n";
    echo "Number of Images: " . $result['Number of Images'] . "\n";
    echo "Number of Links: " . $result['Number of Links'] . "\n";
    ?>

    Byt ut $url = ’https://www.foobar.foo’; till valfri sida som skall laddas. Skriptet ovan mäter hur stor en hemsida i bytes hur många utlänkar det finns.

    PHP Script 2
    <?php
    function getImageSizes($url) {
    // Hämta sidans innehåll
    $html = file_get_contents($url);

    // Skapa en DOMDocument och ladda HTML-innehållet
    $doc = new DOMDocument();
    @$doc->loadHTML($html);

    // Hitta alla bild-element
    $images = $doc->getElementsByTagName(’img’);
    foreach ($images as $img) {
    $imgUrl = $img->getAttribute(’src’);

    // För att hantera relativa URL:er
    if (parse_url($imgUrl, PHP_URL_SCHEME) == ”) {
    $imgUrl = rtrim($url, ’/’) . ’/’ . ltrim($imgUrl, ’/’);
    }

    // Hämta bildens data och beräkna storleken
    $imgData = @file_get_contents($imgUrl);
    if ($imgData !== false) {
    $imageSize = strlen($imgData) / 1024; // Storlek i kilobytes (KB)
    echo ”Bild: $imgUrl – Storlek: ” . round($imageSize, 2) . ” KB\n”;
    } else {
    echo ”Kunde inte hämta bilden: $imgUrl\n”;
    }
    }
    }

    // Använd funktionen
    $url = ’https://www.foobar.foo’; // Byt ut mot den önskade URL:en
    getImageSizes($url);
    ?>

    Koden visa hur stora bilder en webplats länkar in. Annars som exempel 1

    PHP Script 3 :

    Det här scriptet mäter hur snabbt det tar att ladda hem sida med kod och bilder. Du kan behöver installera php-curl med ( Gäller Debian, Ubunut och mint) andra paket system RTFM.

    sudo apt-get update
    sudo apt-get install php-curl
    
    <?php
    
    function getPageLoadTime($url) {
        // Starta timer
        $start = microtime(true);
    
        // Hämta HTML-innehållet på sidan
        $ch = curl_init();
        curl_setopt($ch, CURLOPT_URL, $url);
        curl_setopt($ch, CURLOPT_RETURNTRANSFER, 1);
        $html = curl_exec($ch);
        curl_close($ch);
    
        // Ladda HTML-innehållet i en DOM-parser
        $dom = new DOMDocument();
        @$dom->loadHTML($html);
        $images = $dom->getElementsByTagName('img');
    
        // Hämta varje bild
        foreach ($images as $img) {
            $imgUrl = $img->getAttribute('src');
            // Hantera bara fullständiga URL:er
            if (filter_var($imgUrl, FILTER_VALIDATE_URL)) {
                $ch = curl_init();
                curl_setopt($ch, CURLOPT_URL, $imgUrl);
                curl_setopt($ch, CURLOPT_RETURNTRANSFER, 1);
                curl_exec($ch);
                curl_close($ch);
            }
        }
    
        // Stoppa timer och beräkna total tid
        $end = microtime(true);
        return $end - $start;
    }
    $url = "https://www.example.com"; // Byt ut mot önskad URL
    $loadTime = getPageLoadTime($url);
    echo "Total laddningstid för sidan: " . $loadTime . " sekunder";
    ?>
    
    Nu till bash skriptet
    
    #!/bin/bash
    
    # Funktion för att visa hjälpmeddelande
    show_help() {
        echo "Användning: $0 -m <minstorlek_kb> -c <kompressionskvalitet> -s <storlek>"
        echo "  -m: Minsta filstorlek i KB för bearbetning"
        echo "  -c: Sätt kompressionskvaliteten (exempel: 85)"
        echo "  -s: Sätt ny storlek (exempel: 800x600)"
        exit 1
    }
    
    # Kontrollera om några parametrar anges
    if [ $# -eq 0 ]; then
        show_help
    fi
    
    # Standardvärden
    min_size=""
    compression=""
    size=""
    
    # Hantera inmatningsparametrar
    while getopts "hm:c:s:" opt; do
      case $opt in
        m) min_size=$OPTARG ;;
        c) compression=$OPTARG ;;
        s) size=$OPTARG ;;
        h) show_help ;;
        \?) show_help ;;
      esac
    done
    
    # Kontrollera om nödvändiga parametrar är angivna
    if [ -z "$min_size" ] || [ -z "$compression" ] || [ -z "$size" ]; then
        show_help
    fi
    
    # Sök och bearbeta bilder
    find . -type f \( -iname "*.jpg" -o -iname "*.jpeg" -o -iname "*.png" \) | while read image; do
        # Kontrollera storleken på bilden (i kilobytes)
        imageSize=$(du -k "$image" | cut -f1)
    
        if [ $imageSize -gt $min_size ]; then
            # Skapa en backup av originalbilden med .bak-tillägg
            cp "$image" "$image.bak"
            # Ändra storleken om storleksparameter är satt
            if [ ! -z "$size" ]; then
                mogrify -resize "$size" "$image"
            fi
    
            # Justera kompressionsgraden av bilden om kompressionsparameter är satt
            if [ ! -z "$compression" ]; then
                mogrify -quality "$compression" "$image"
            fi
    
            echo "Bilden $image har bearbetats och backats upp."
        fi
    done
    echo "Alla bilder bearbetade."
    
    

    Koden ovan kopiera med lämplig filnamn till /usr/local/bin mappen och chmod +x görs. Koden söker igenom alla filer som är png och jpg, och större än 500 KB

    Scriptet körs som

    compress_images.sh -c 75 -s 800×600 -m 500

    -c Kompremera ner bilden till 75% av kvaliten och -s krymper storleken önskad storlek i pxlar

    För att köra skriptet behövs paktet ImageMagick installerat och du behöver shell access , bästa är att köra en VPS. Har man webhotell, så bör man skaffa sej en VPS istället. Tex Spacedump IT har billiga VPS.

    OBS! GÖR BACKUP INNAN NI ANVÄNDER BASH SCRIPTET.
    Fel använt kan scriptet förstöra era bilder.


  • QEMU 8.2 släppt med Virtio-Sound Device, RISC-V KVM AIA Support

    Med QEMU kan man köra flera OS samtidig på en linux dator.

    QEMU (Quick Emulator) är en fri och öppen källkods mjukvaru som används för att emulera och virtualisera system. Den fungerar på två huvudsakliga sätt: genom fullständig systememulering och genom att använda en virtualiseringsmetod som kallas KVM (Kernel-based Virtual Machine). QEMU kan köra program och operativsystem skrivna för en typ av dator på en dator med en annan arkitektur.

    Fullständig Systememulering

    I detta läge emulerar QEMU en hel dator, inklusive processor och olika hårdvarukomponenter. Detta möjliggör att man kör operativsystem och program som är avsedda för en annan CPU-arkitektur än värdsystemets. Till exempel kan du använda QEMU för att köra en ARM-baserad operativsystem på en x86-baserad maskin.

    Virtualisering med KVM

    När den används tillsammans med KVM, tillåter QEMU nära-nativ prestanda genom att köra gästoperativsystemet direkt på CPU:n. Detta är möjligt på system där CPU:n stödjer hårdvaruassisterad virtualisering. I det här läget agerar QEMU mer som en hypervisor, hanterar resursallokering och isolering mellan olika virtuella maskiner.

    Egenskaper

    • Multiplattform: QEMU kan köras på olika värdoperativsystem som Linux, Windows och macOS.
    • Stöd för Flera Arkitekturer: Det stödjer emulering av många olika CPU-arkitekturer, inklusive x86, ARM, PowerPC, SPARC, MIPS och andra.
    • Flexibilitet: Det erbjuder en hög grad av konfigurerbarhet och kan anpassas för olika användningsfall och prestandakrav.

    QEMU 8.2 släppt med Virtio-Sound Device, RISC-V KVM AIA Support.Bland andra anmärkningsvärda ändringar, MIPS och PowerPC-emulering förbättrades med stöd för den nya audiodev-egenskapen till fuloong2e-maskinen (för MIPS) och pegasos2- och 40p-maskiner (för PowerPC), SPARC-emulering kan nu konvertera instruktionsöversättare för att använda avkodningsträd, och det finns en ny enhetsdrivrutin för Hyper-V Dynamic Memory Protocol.

    Alla ändringa QEMU 8.2 och Hemsida för att ladda hem Qmeu 8.2

    Hemsida https://www.qemu.org/

    Exempel på hur man kan använda QEMU


  • God Jul

    Linux.se önskar alla en God jul!

    Linux.se önskar alla en God Jul. Hoppas att Ni får tid att fördjupa Er i linux och andra öppna källkods produkter under jul och nyårsledigheten.


  • Släppning av MuseScore 4.2 med nya gitarr ljud.

    MuseScore 4.2 : En milstolpeuppdatering för gitarrister, plus mycket mer

    MuseScore är en populär och gratis mjukvara för notskrift som används för att skapa, spela upp och skriva ut noter. Det är öppen källkod och tillgängligt för olika operativsystem, inklusive Windows, macOS och Linux. MuseScore är utformad för att vara ett användarvänligt och mångsidigt verktyg för musiker, musiklärare, kompositörer och hobbyanvändare. Här är några av dess viktigaste funktioner:

    Funktioner i MuseScore

    1. Notskrift:
    • Möjliggör skapandet av professionellt utseende partitur.
    • Stödjer en bred uppsättning notationsmöjligheter, inklusive standardnoter, ackord, texter, artikulationer, dynamik och mycket mer.
    1. Användarvänligt Gränssnitt:
    • Har ett intuitivt gränssnitt som gör det enkelt att lära sig och använda.
    • Inkluderar en drag-and-drop-funktionalitet för att lägga till noter och symboler på partituret.
    1. Spela Upp Musik:
    • Inbyggd uppspelningsfunktion för att lyssna på komponerad musik.
    • Möjlighet att ändra instrumentklanger och använda olika ljudbibliotek.
    1. Importera och Exportera:
    • Stödjer import och export av olika filformat, inklusive MIDI, MusicXML, och olika ljudformat.
    • Användare kan också exportera partitur till PDF-format.
    1. Anpassning:
    • Möjlighet att anpassa layout och design av partitur.
    • Användare kan skapa egna mallar för snabbt återskapande av önskad layout i nya projekt.
    1. Plug-ins och Integration:
    • Stöd för plug-ins för att utöka funktionaliteten.
    • Möjlighet att integrera med andra mjukvaror och plattformar.
    1. Community och Stöd:
    • Aktiv community där användare kan dela partitur, tips och tekniker.
    • Tillgång till online-handböcker, handledningar och forum för stöd.

    Användningsområden

    • Musikundervisning: Lärare kan använda MuseScore för att skapa övningar och arrangemang för studenter.
    • Komposition: Kompositörer kan dra nytta av dess avancerade notationsfunktioner för att komponera musik.
    • Arrangering och Orkestrering: Användbart för att arrangera musik för olika ensembler och orkestrar.
    • Hobbyanvändning: Musikentusiaster kan använda MuseScore för att transkribera eller skapa musik som hobby.

    MuseScore erbjuder en kostnadsfri och tillgänglig lösning för notskrift, vilket gör det till ett populärt val för personer inom en rad olika musikaliska discipliner och intressen.

    Installera MuseScore med flatpak

    sudo apt install flatpak

    flatpak install https://dl.flathub.org/repo/appstream/org.musescore.MuseScore.flatpakref

    Alla nyheter i musescore finns här

    https://musescore.org/en/4.2

    Här kan du ladda ner Musescore

    https://musescore.org/en/download/musescore-x86_64.AppImage


  • Python populärast programmeringspråk på github.

    Här är en lista av de 10 bästa programmeringsspråken 2023 på GitHub, rankade enligt pull-förfrågningar – ett förslag om att slå samman kodändringar till ett arkiv, vilket är ett tillförlitligt mått.

    1Python17.715%
    2Java 11.086%
    3Go 10.817%
    4JavaScript10.065%
    5C++9.712%
    6TypeScript7.610%
    7PHP 4.835%
    8Ruby4.690% 
    9C4.309%
    10C#3.531%

    https://madnight.github.io/githut/#/pull_requests/2023/3


  • darktable 4.6.0 släppt

    Darktable: En Kraftfull Öppen Källkods-Partner för Fotografer

    Darktabel är ett öppet källkod alternativ till Adobe Lightroom

    I den digitala fotograferingens era, där bildredigering spelar en lika viktig roll som själva fotograferingen, har darktable framträtt som en betydande aktör. Detta öppen källkods-program för fotoredigering och hantering av fotobibliotek har vunnit hjärtan bland professionella och amatörfotografer över hela världen, tack vare dess omfattande funktioner och icke-destruktiva redigeringsmetod.

    Vad är Darktable?

    Darktable är ett gratis, öppen källkods-program utformat för att hantera och redigera RAW-bilder. Det skiljer sig från andra bildredigeringsprogram genom sin icke-destruktiva redigeringsprocess, som gör det möjligt för användare att experimentera med olika redigeringsalternativ utan att ändra den ursprungliga bilden. Programmet erbjuder ett komplett arbetsflöde för fotografer, från import och sortering till redigering och exportering av bilder.

    Funktioner och Fördelar

    Omfattande RAW-stöd

    Darktable är specialiserat på att hantera RAW-format, som är det digitala motsvarigheten till en oprocessad film. Detta format behåller mer information än komprimerade format som JPEG, vilket ger fotografer större frihet i efterbehandlingen.

    Icke-destruktiv Redigering

    Varje ändring som görs i Darktable sparas som en uppsättning instruktioner. Det innebär att den ursprungliga bilden förblir oförändrad, och användaren kan när som helst återgå till ursprungstillståndet.

    Modulbaserad Design

    Darktable erbjuder en mängd redigeringsmoduler, var och en dedikerad till en specifik aspekt av bildbehandlingen. Detta inkluderar färgkorrigering, exponeringsjusteringar, skärpa, brusreducering och mycket mer.

    Avancerad Färghantering

    Med stöd för olika färgprofiler och -rymder, säkerställer Darktable att färgåtergivningen förblir konsekvent över olika enheter.

    Hantering av Fotobibliotek

    Förutom redigeringsverktyg erbjuder Darktable funktioner för att organisera, tagga och sortera bilder, vilket underlättar hantering av stora fotokollektioner.

    Varför Välja Darktable?

    Kostnadseffektivitet

    Som ett öppen källkods-program är Darktable helt gratis, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för fotografer som inte vill binda sig till dyra prenumerationsmodeller som ofta följer med kommersiell programvara.

    Anpassningsbarhet

    Med möjligheten att lägga till plugins och anpassa arbetsflöden, kan Darktable skräddarsys för att möta specifika behov och preferenser.

    Plattformsoberoende

    Darktable kan användas på flera operativsystem, inklusive Linux, macOS och Windows, vilket gör det tillgängligt för en bred användarbas.

    Sammanfattning

    Darktable representerar en ny era av tillgänglighet och anpassningsbarhet inom fotoredigering. Dess kraftfulla verktyg och användarvänliga gränssnitt gör det till ett utmärkt val för både professionella fotografer och hobbyfotografer. Genom att kombinera avancerade funktioner med flexibiliteten i ett öppen källkods-format, fortsätter Darktable att vara en ovärderlig resurs i den digitala fotograferingens värld.

    Vad är nytt i 4.6.0 versionen?

    Redigeringshistoriken sparas nu periodiskt automatiskt (var tionde sekund) medan du redigerar bilder i mörkrumsvyn. Det automatiska sparintervallet kan ändras (via en inställning) eller automatiskt spara kan inaktiveras helt (genom att ställa in intervallet till 0).

    En ny bearbetningsmodul rgb-primärer har lagts till. Denna modul kan användas för ömtåliga färgkorrigeringar samt kreativ färggradering. Det gör att de röda, gröna och blå primärfärgerna kan flyttas runt med ”nyans” och ”renhet” kontroller.

    Dessutom innehåller sigmoidmodulen nu en ny primärsektion, som kan användas för att på ett elegant sätt hantera svåra ljussituationer (t.ex. lysdioder) och justera bildens övergripande utseende. Att ändra dessa parametrar kan ge tilltalande solnedgångar, förbättrade hudtoner etc. Den här funktionen kan endast användas med sigmoids per-kanal-läge och är löst baserad på idéer från Troy Sobotkas AgX och relaterat arbete i Blender-communityt. Den medföljande ”släta” förinställningen bör ge en bra utgångspunkt för ytterligare korrigeringar med denna funktion.

    När du arbetar med modulerna för flytande och retusch, visas nu alltid hela den obeskurna bilden, med valfri beskärning indikerad genom att visa en överlagd rektangel. Detta gör att beskurna delar av bilden kan användas utan att först behöva inaktivera beskärningsmodulen och återaktivera den när den är klar.

    Vid panorering eller zoomning i mörkrumsvyn brukade en lågupplöst platshållare visas tills bilden var helt omräknat för den nyligen synliga regionen. Nu, om någon del av den föregående vyn fortfarande är synlig, kommer den delen omedelbart att visas i hög kvalitet, med endast resten av bilden som tillfälligt visas i låg kvalitet tills röret är färdigt.

    Detta har uppnåtts som en del av en fullständig omarbetning av mörkrumsbildvisningen, som också har tagit bort några irriterande hopp när den lågupplösta platshållaren ersätts med omräknade bilddata, eller när du växlar mellan hel och beskuren vy (när beskärning, retuschering eller flytande moduler är (o)fokuserade).

    Prestanda förbättringar

    • OpenCL initieras nu i bakgrunden omedelbart efter lanseringen av darktable-gränssnittet, med framsteg som indikeras av en serie toast-meddelanden. Tidigare gjordes detta innan huvudgränssnittet lanserades, vilket kunde leda till betydande förseningar (ibland mer än en minut) mellan att användaren öppnade darktable och allt som visades på skärmen, vilket fick det att se ut som om darktable inte kunde starta. Observera att bearbetningen kommer att gå långsammare (eftersom darktable endast kommer att använda processorn) tills OpenCL är helt initierad.
    • En OpenCL-kodsökväg har implementerats för linskorrigering med hjälp av inbäddad korrigeringsmetadata.
    • Bildvisningshastigheten i kartvyn har ökats med 25 %.
    • Exporthastigheten har förbättrats för JPEG 2000 och B&W TIFF-bilder.
    • Den kromatiska aberrationsmodulen är nu cirka 10 % snabbare när den körs på processorn.

    Så installera Ni Daktabel

    Installation av Darktable på olika Linux-distributioner som Ubuntu, Debian, Mint och Fedora är en relativt enkel process. Nedan följer steg-för-steg instruktioner för varje distribution.

    Ubuntu och Mint

    På Ubuntu och Mint, som är baserade på Debian, kan du installera Darktable direkt från standardförråden. Öppna en terminal och kör följande kommand:

    sudo apt update
    sudo apt install darktable

    Dessa kommandon kommer att uppdatera din paketlista och installera den senaste tillgängliga versionen av Darktable från Ubuntu/Mint-förråden.

    Debian

    På Debian kan du också installera Darktable från förråden. I en terminal, kör:

    sudo apt update
    sudo apt install darktable

    Observera att versionen i Debian-förråden kan vara äldre än den som finns i Ubuntu/Mint, beroende på vilken version av Debian du använder.

    Fedora

    På Fedora använder du DNF, Fedoras pakethanterare, för att installera Darktable. Öppna en terminal och kör:

    sudo dnf update
    sudo dnf install darktable

    Detta kommer att uppdatera dina paketförråd och installera Darktable.

    Allmänna Tips

    • PPA för Senaste Versionen: Om du vill ha den senaste versionen av Darktable på Ubuntu eller Mint, kan du överväga att lägga till en PPA (Personal Package Archive). Detta kan ge dig tillgång till nyare versioner än vad som finns i standardförråden.
    • Flatpak eller Snap Paket: Darktable finns också tillgänglig som Flatpak eller Snap paket, vilket kan vara ett alternativ för att få den senaste versionen på vilken distribution som helst.
    • Officiell Hemsida: För de senaste installationsinstruktionerna, besök Darktables officiella webbplats och deras dokumentationssektion.

    Kom ihåg att efter installationen, kan du starta Darktable från din applikationsmeny eller genom att skriva darktable i terminalen.

    https://www.darktable.org/


  • Så du installera du PureFTP på ubuntu server.

    Med egen FTP server slipper man använda dyra lösningare som t.ex Dropbox och man har egen kontroll på sina filer.

    Installationsguide för Pure-FTPd på Ubuntu

    FTP (File Transfer Protocol) är en av de äldsta och mest använda metoderna för att överföra filer mellan en klient och en server över ett nätverk. Pure-FTPd är en populär FTP-server som är känd för sin säkerhet och prestanda. I den här artikeln kommer vi att gå igenom stegen för att installera och konfigurera Pure-FTPd på en Ubuntu-server.

    Steg 1: Uppdatera Systemet

    Innan du påbörjar installationen är det viktigt att se till att ditt system är uppdaterat. Detta kan göras genom att öppna en terminal och köra följande kommando:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    Denna process kommer att se till att alla befintliga paket är uppdaterade till de senaste versionerna.

    Steg 2: Installera Pure-FTPd

    När systemet är uppdaterat är nästa steg att installera Pure-FTPd. Detta kan enkelt göras med apt, Ubuntus standardpaketmanager. Skriv in följande kommando i terminalen:

    sudo apt install pure-ftpd

    Detta kommando kommer att ladda ner och installera Pure-FTPd på din server.

    Steg 3: Konfigurera Pure-FTPd

    Efter att installationen är klar, är nästa steg att konfigurera din FTP-server. Pure-FTPd lagrar sina konfigurationsfiler i katalogen /etc/pure-ftpd/conf/. Här kan du göra ändringar för att anpassa servern efter dina behov, inklusive användarautentisering, portnummer och användarbegränsningar.

    Steg 4: Skapa FTP-användare

    För att din FTP-server ska vara användbar behöver du användare som kan ansluta till den. Du kan antingen använda befintliga systemanvändare eller skapa nya användare specifikt för FTP-åtkomst. För att skapa en ny användare, använd kommandot:

    sudo adduser ftpuser

    Byt ut ftpuser med det användarnamn du önskar.

    Steg 5: Starta om Pure-FTPd

    Efter att du har gjort dina konfigurationsändringar är det viktigt att starta om FTP-servern för att dina ändringar ska träda i kraft. Detta görs med följande kommando:

    sudo service pure-ftpd restart

    Steg 6: Öppna Portar i Brandväggen

    Om din server har en aktiv brandvägg, som UFW, behöver du öppna de portar som FTP-servern använder. För standard FTP-trafik, öppna port 21:

    sudo ufw allow 21

    Om du använder FTP i passivt läge, bör du också öppna ett portintervall för dataöverföringar.

    Steg 7: Testa FTP-servern

    Slutligen är det dags att testa din FTP-server. Detta kan göras från en annan dator med en FTP-klient som FileZilla, eller direkt från terminalen med ftp kommandot:

    ftp your_server_ip

    Ersätt your_server_ip med din servers IP-adress eller domännamn.

    Konfiguerar TLS säker dataöverföring

    En Svensk tiger – Spioner lägger pussel, behåll din bit. Med TLS så krypteras trafiken och det bli svårare för att andra lyssna på din trafik.

    Att konfigurera TLS (Transport Layer Security) för säker dataöverföring på en Pure-FTPd-server är ett viktigt steg för att säkerställa att all data, inklusive känslig information som lösenord, är krypterad under överföring. Denna guide ger en detaljerad approach för att ställa in TLS på en Pure-FTPd-server som körs på Ubuntu eller liknande Linux-distributioner.

    1. Generera TLS-certifikat

    Först behöver du skapa ett TLS-certifikat. Om du redan har ett certifikat från en betrodd certifikatutfärdare (CA), kan du hoppa över detta steg. Annars kan du skapa ett självsignerat certifikat genom att följa dessa steg:

    1. Installera OpenSSL (om det inte redan är installerat):
       sudo apt-get install openssl
    1. Skapa en privat nyckel och ett certifikat:
       sudo openssl req -x509 -nodes -days 365 -newkey rsa:2048 -keyout /etc/ssl/private/pure-ftpd.pem -out /etc/ssl/private/pure-ftpd.pem

    Under denna process kommer du att uppmanas att ange detaljer för certifikatet såsom land, stat, organisation, osv. Detta kommando skapar en enda fil som innehåller både den privata nyckeln och certifikatet.

    1. Ställ in lämpliga behörigheter:
       sudo chmod 600 /etc/ssl/private/pure-ftpd.pem

    2. Konfigurera Pure-FTPd för TLS

    Nu behöver du konfigurera Pure-FTPd att använda TLS-certifikatet:

    1. Redigera Pure-FTPd-konfigurationen:
      Öppna TLS-konfigurationsfilen för Pure-FTPd:
       sudo nano /etc/pure-ftpd/conf/TLS
    1. Aktivera TLS:
      I denna fil, skriv in 1 för att aktivera TLS och spara sedan och stäng filen. Siffran 1 betyder att endast krypterade anslutningar är tillåtna. Du kan använda 2 för att tillåta både krypterade och okrypterade anslutningar.
    2. Ange TLS-certifikatfilen:
      Se till att Pure-FTPd känner till platsen för ditt TLS-certifikat. Detta är vanligtvis redan inställt på /etc/ssl/private/pure-ftpd.pem.

    3. Starta om Pure-FTPd

    Efter att du har konfigurerat TLS, starta om Pure-FTPd för att tillämpa ändringarna:

    sudo service pure-ftpd restart

    4. Konfigurera brandväggen

    Om din server har en brandvägg aktiverad, se till att den tillåter TLS-anslutningar:

    sudo ufw allow 21
    sudo ufw allow 990

    Port 21 är för FTP, och port 990 är för implicit FTPS.

    5. Testa TLS-anslutningen

    För att testa din säkra FTP-anslutning, använd en FTP-klient som stöder TLS/SSL-kryptering, såsom FileZilla. Konfigurera klienten att använda FTP över TLS och anslut till din server.

    Viktiga överväganden

    • Certifikatets giltighet: Om du använder ett självsignerat certifikat, kom ihåg att klienter kommer att få en varning om att certifikatet inte är betrott. För en produktionsmiljö är det rådligt att använda ett certifikat från en betrodd CA.
    • Säkerhetsinställningar: Se till att du använder starka krypteringar och överväg att inaktivera äldre, mindre säkra protokoll som SSLv3.
    • Regelbundna uppdateringar: Håll din server och mjukvara uppdaterad för att säkerställa att du har de senaste säkerhetsuppdateringarna.

    Genom att följa dessa steg kan du avsevärt förbättra säkerheten för dataöverföring på din

    Sammanfattning

    Att installera och konfigurera Pure-FTPd på Ubuntu är en enkel process som kan öka din server’s funktionalitet betydligt. Genom att följa dessa steg kan du säkert och effektivt sätta upp en FTP-server som uppfyller dina behov. Kom ihåg att alltid prioritera säkerheten och överväga att använda säkrare alternativ som SFTP för känslig dataöverföring.


  • Linux kan rädda 240 miljoner datorer att åka på tippen när Windows 10 upphör.

    Linux kan rädda många äldre datorer när Microsoft slutar supportar Windows 10. Dock kanske inte så gamla datorer som kör CRT skärmar..:-)

    Här kan linux bli ett alternativ fler och fler datorer är användbara , även en dator ifrån 2013 är inte idag värdelös även om Microsoft och Apple vill glömma den. Fler och fler tjänster körs på nätet , därav är vikten att vara kompatibel med Windows plattformen mindre och mindre.

    Microsoft Corps (MSFT.O) plan att avsluta stödet för Windows 10 operativsystem kan resultera i att cirka 240 miljoner persondatorer (PC) kasseras, vilket potentiellt kan lägga till avfall från deponi, sa Canalys Research.

    Elektronikavfallet från dessa datorer kan väga uppskattningsvis 480 miljoner kilo, vilket motsvarar 320 000 bilar.

    Även om många datorer skulle kunna förbli funktionella i flera år efter slutet av OS-stödet, varnade Canalys att efterfrågan på enheter utan säkerhetsuppdateringar kan vara låg.

    https://www.reuters.com/technology/microsoft-ending-support-windows-10-could-send-240-mln-pcs-landfills-report-2023-12-21/


  • Komprimera filer i linux.

    Man kan i linux komprimera filer på olika sätt.

    Att packa filer i Linux kan göras med olika verktyg beroende på filformatet du önskar. Här är några exempel för att packa filer i bz2, tgz och zip format:

    1. BZ2

    För att packa filer i bz2-format använder du kommandot bzip2. Exempel:

    • För att packa en enstaka fil:
      bzip2 filnamn

    Detta kommer att skapa en fil med .bz2-ändelse.

    • För att packa flera filer eller en katalog, använd tar kombinerat med bzip2:
      tar cjf arkivnamn.tar.bz2 filnamn1 filnamn2 katalognamn

    Detta skapar en tar-fil komprimerad med bzip2.

    2. TGZ (Tar GZip)

    För att skapa en .tgz-fil (eller .tar.gz), som är en tar-arkiv komprimerad med gzip, använd följande kommando:

    • För att packa en katalog eller flera filer:
      tar czf arkivnamn.tgz filnamn1 filnamn2 katalognamn

    Detta skapar en tar-fil komprimerad med gzip.

    3. ZIP

    För att skapa en .zip-fil använder du kommandot zip. Exempel:

    • För att packa en enstaka fil:
      zip arkivnamn.zip filnamn
    • För att packa en katalog inklusive alla underkataloger:
      zip -r arkivnamn.zip katalognamn

    Flagga -r står för ”rekursiv” och säkerställer att alla filer och underkataloger inkluderas.

    Kom ihåg att byta ut filnamn, arkivnamn och katalognamn med dina faktiska fil- och katalognamn.


  • Så packar Ni upp en .tar och zip fil i linux

    Artikel beskriver hur man packa upp filer i Linux och FreeBSD.

    För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil:

    Packa Upp en Standard .tar-fil

    Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande kommando:

    tar -xf filnamn.tar

    Här är -x flaggan för att extrahera innehållet och -f specifierar filnamnet.

    Packa Upp en Komprimerad .tar-fil

    Om filen är komprimerad (som .tar.gz eller .tar.bz2), behöver du inkludera en extra flagga för att hantera komprimeringen:

    • För .tar.gz eller .tgz filer, använd:
      tar -xzf filnamn.tar.gz

    Här är -z flaggan för att hantera gzip-komprimering.

    • För .tar.bz2 filer, använd:
      tar -xjf filnamn.tar.bz2

    -j flaggan är för bzip2-komprimering.

    Specificera Målkatalog (Valfritt)

    Om du vill extrahera filerna till en specifik katalog, använd -C flaggan följt av sökvägen till målkatalogen:

    tar -xf filnamn.tar -C /önskad/målkatalog

    Byt ut /önskad/målkatalog med sökvägen till den katalog där du vill att filerna ska extraheras.

    Sammanfattning

    Använd tar-kommandot med lämpliga flaggor beroende på filtypen. Kom ihåg att ersätta filnamn.tar med det faktiska filnamnet du arbetar med. Om du är osäker på filtypen kan du använda file filnamn.tar för att identifiera vilken typ av komprimering som används, om någon.

    Så packar du upp en ZIP fil

    För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil:

    Packa Upp en Standard .tar-fil

    Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande kommando:

    tar -xf filnamn.tar

    Här är -x flaggan för att extrahera innehållet och -f specifierar filnamnet.

    Packa Upp en Komprimerad .tar-fil

    Om filen är komprimerad (som .tar.gz eller .tar.bz2), behöver du inkludera en extra flagga för att hantera komprimeringen:

    • För .tar.gz eller .tgz filer, använd:
      tar -xzf filnamn.tar.gz

    Här är -z flaggan för att hantera gzip-komprimering.

    • För .tar.bz2 filer, använd:
      tar -xjf filnamn.tar.bz2

    -j flaggan är för bzip2-komprimering.

    Specificera Målkatalog (Valfritt)

    Om du vill extrahera filerna till en specifik katalog, använd -C flaggan följt av sökvägen till målkatalogen:

    tar -xf filnamn.tar -C /önskad/målkatalog

    Byt ut /önskad/målkatalog med sökvägen till den katalog där du vill att filerna ska extraheras.

    Sammanfattning

    Använd tar-kommandot med lämpliga flaggor beroende på filtypen. Kom ihåg att ersätta filnamn.tar med det faktiska filnamnet du arbetar med. Om du är osäker på filtypen kan du använda file filnamn.tar för att identifiera vilken typ av komprimering som används, om någon.


  • Så lägger ni till / radera användare i Linux

    Att lägga till användare med terminalen i linux

    För att lägga till en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot adduser. Här är de grundläggande stegen:

    1. Öppna Terminalen: Du kan öppna terminalen genom att söka efter ’Terminal’ i ditt Ubuntu-gränssnitt eller genom att trycka på Ctrl + Alt + T.
    2. Använd adduser Kommandot: Skriv följande kommando i terminalen:
       sudo adduser [nytt_användarnamn]

    Ersätt [nytt_användarnamn] med det namn du vill ge den nya användaren.

    1. Ange och Bekräfta Lösenord: Efter att ha kört adduser-kommandot kommer systemet att be dig om att skapa ett lösenord för den nya användaren. Ange ett säkert lösenord och bekräfta det genom att ange det en gång till.
    2. Fyll i Användarinformation: Systemet kan också be om ytterligare information om den nya användaren, såsom fullständigt namn, rumnummer, telefonnummer osv. Denna information är valfri och du kan helt enkelt trycka på Enter för att hoppa över dessa fält.
    3. Bekräftelse: Slutligen kommer systemet att be dig bekräfta att informationen är korrekt. Skriv ’Y’ för ja och tryck på Enter.

    När detta är gjort kommer den nya användaren att skapas i Ubuntu. Du kan också behöva lägga till användaren i vissa grupper beroende på vilka behörigheter du vill att de ska ha. Detta kan göras med usermod kommandot.

    Så radera du en användare

    För att radera en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot deluser. Här är de grundläggande stegen:

    1. Öppna Terminalen: Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt Ubuntu-gränssnitt.
    2. Använd deluser Kommandot: För att ta bort en användare, skriv följande kommando i terminalen:
       sudo deluser [användarnamn]

    Ersätt [användarnamn] med namnet på den användare du vill ta bort.

    Observera att detta tar bort användaren, men inte användarens hemkatalog och andra filer. Om du också vill ta bort användarens hemkatalog och mailspool, kan du använda flaggan --remove-home:

       sudo deluser --remove-home [användarnamn]
    1. Bekräfta Raderingen: Du kan behöva ange ditt lösenord för att bekräfta åtgärden. Efter detta kommer användaren att raderas från systemet.

    Om användaren ingår i några särskilda grupper, och du vill ta bort användaren från dessa grupper, kan du använda deluser kommandot igen med gruppnamnet. Till exempel:

    sudo deluser [användarnamn] [gruppnamn]

    Det är viktigt att vara försiktig när du använder dessa kommandon, eftersom det kan leda till förlust av data om du tar bort en användares hemkatalog. Se till att du har säkerhetskopierat alla viktiga data innan du genomför dessa åtgärder.

    Tipsen gäller i stort alla linux distar.


  • Guide: Så Installerar Du WordPress på Debian, Ubuntu och Fedora

    Att köra word press lokalt på en linuxmaskin kan vara ett sätt testa olika plug in och konfigurationer av word press.

    I Artiklarna

    Olika sätt att köra Linux Vilka metoder det finns att köra Linux på.

    Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS Förklaras hur man sätter upp virtuellmaskin med Virutalbox.

    Så vi hur man kan sätta upp en testmiljö under Linux för sin word press hemsidan.


    Att starta en blogg eller en hemsida har aldrig varit enklare tack vare WordPress, ett av de mest populära innehållshanteringssystemen (CMS) i världen. Denna guide går igenom hur du ställer in WordPress på Linux distributionerna Debian, Ubuntu och Fedora.

    Installation på Debian och Ubuntu

    Debian och Ubuntu är två av de mest använda Linux-distributionerna, särskilt bland nybörjare. Följande steg guidar dig genom processen att installera WordPress på dessa system.

    Steg 1: Uppdatera Systemet

    Öppna terminalen och kör följande kommandon för att uppdatera ditt system:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Steg 2: Installera LAMP Stack

    LAMP är en akronym för Linux, Apache, MySQL och PHP. Kör följande kommando för att installera dessa komponenter:

    sudo apt install apache2 mysql-server php php-mysql libapache2-mod-php php-cli

    Steg 3: Konfigurera MySQL

    Dags att konfigurera MySQL / MariaDB

    sudo mysql_secure_installation
    sudo mysql -u root -p
    CREATE DATABASE wordpress;
    GRANT ALL ON wordpress.* TO 'wordpressuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'password';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;

    Steg 4: Installera WordPress

    Ladda ner och konfigurera WordPress med följande kommandon:

    cd /tmp
    curl -O https://wordpress.org/latest.tar.gz 
    tar xzvf latest.tar.gz 
    sudo cp -a /tmp/wordpress/. /var/www/html
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html
    
    För Svensk version av WordPress byt url:en till https://sv.wordpress.org/latest-sv_SE.tar.gz ovan.
    

    Steg 5: Konfigurera WordPress

    Anpassa wp-config.php för att matcha din databasinformation:

    sudo cp /var/www/html/wp-config-sample.php /var/www/html/wp-config.php
    sudo nano /var/www/html/wp-config.php

    Installation på Fedora

    Fedora Linux

    Fedora, en annan populär Linux-distribution, kräver några annorlunda steg för installation av WordPress.

    Steg 1: Installera LAMP Stack

    Använd DNF-paketledaren för att installera LAMP-stacken:

    sudo dnf install httpd mariadb-server php php-mysqlnd

    Steg 2: Starta och Aktivera Tjänster

    Starta och aktivera Apache och MariaDB:

    sudo systemctl start httpd
    sudo systemctl enable httpd
    sudo systemctl start mariadb
    sudo systemctl enable mariadb

    Steg 3-5: Följ Stegen för Debian/Ubuntu

    Följ stegen 3 till 5 som beskrivits ovan för Debian och Ubuntu för att slutföra installationen.

    Slutför Installationen

    Efter att ha genomfört dessa steg, öppna din webbläsare och gå till din serveradress. Följ instruktionerna på skärmen för att avsluta installationen av WordPress.

    Sammanfattning

    Att installera WordPress på Debian, Ubuntu eller Fedora kan verka överväldigande för nybörjare, men genom att följa dessa steg kan du enkelt få din WordPress-sajt att köra. Kom ihåg att regelbundet uppdatera din WordPress-installation och dess plugins för säkerhet och stabilitet. Lycka till med din nya WordPress-webbplats!


  • Olika sätt att köra Linux

    En Guide till Olika Sätt att Köra Linux

    Linux, känt för sin flexibilitet och öppenhet, kan köras på många olika sätt. Denna artikel utforskar de olika metoderna för att köra Linux, var och en med sina unika fördelar och användningsområden.

    1. På Fysisk Hårdvara

    Att köra Linux på egen maskin är ett alternativ som finns

    Att installera Linux på en dator som primärt operativsystem är det mest traditionella sättet. Det ger full tillgång till hårdvaran, optimal prestanda och är idealiskt för de som behöver en pålitlig och kraftfull arbetsstation.

    Dom flesta linux distrubtioner kan installera köras direkt på hårdvaran. Exempel är Ubuntu, Debian, Mint och fedora.

    Fördelar: Full hårdvaruåtkomst, låg latens.
    Nackdelar: Kräver en dedikerad dator.

    Man kan köra Linux även på gamla hårdvara ifrån ca 2010 utan problem, det är maskiner som idag kasseras.

    2. Virtuell Maskin (VM)

    Med Virteull maskin menas att dela på samma hårdvara. Så en dator kan både köra Windows , Linux, FreeBSD och AmigaOS på samma hårdvara.

    En virtuell maskin skapar en isolerad miljö inuti en befintlig dator. Populära verktyg som VMware, VirtualBox och KVM gör det möjligt att köra Linux parallellt med ditt huvudoperativsystem.

    Fördelar: Flexibilitet, enkel säkerhetskopiering.
    Nackdelar: Minskad prestanda jämfört med direkt hårdvara.

    Om man önskar använda visa funktioner ur LAMP , exempelvis vill ha en test plattform för webapp eller liknade. Då kan man köra server version av distrubtion t.ex. Ubuntu server 22.04 LTS eller Debian.

    Artikel om hur man installera Linux i VM

    3. Virtuell Privat Server (VPS)

    Linux på en VPS är idealiskt för webbserverar och onlineapplikationer. Dessa servrar är värdar i molnet och tillhandahålls av olika tjänsteleverantörer.

    Fördelar: Global tillgänglighet, underhåll av leverantören.
    Nackdelar: Återkommande kostnader, mindre hårdvarukontroll.

    4. Dual Boot

    Att välja mellan Windows eller Linux dual boot.

    Dual Boot-system tillåter användare att installera Linux vid sidan av ett annat operativsystem (som Windows), med möjlighet att välja vid uppstart.

    Fördelar: Fullständig prestanda från varje system.
    Nackdelar: Kräver omstart för att växla system.

    5. Live USB

    Linux kan köras från en bootbar USB-enhet utan att behöva installeras på datorns hårddisk. Det är ett bra sätt att testa eller använda Linux utan permanent installation.

    Dom flesta linux distar kan idag köra som Live, det finns dock några som specialiserade på live t.ex Knoppix . Det här lösningen lämpar sej för den som vill testa linux eller behöver köra linux väldig temporärt.

    Fördelar: Hög portabilitet, ingen installation nödvändig.
    Nackdelar: Lägre prestanda än en fullständig installation.

    6. Docker och Containers

    Med verktyg som Docker kan Linux köras inuti containers. Detta skapar lätta, isolerade miljöer för olika applikationer och tjänster.

    Fördelar: Resurseffektivitet, enkel hantering.
    Nackdelar: Begränsad funktionalitet jämfört med en fullständig installation.

    7. Cloud-baserade Linux miljöer

    Många molntjänster som AWS, Google Cloud och Azure tillhandahåller Linux-baserade virtuella maskiner som kan konfigureras och användas för en rad olika ändamål.

    Fördelar: Snabb uppstart, stor skalbarhet.
    Nackdelar: Återkommande kostnader, beroende av internetanslutning.

    Sammanfattning

    Valet av hur man kör Linux beror på användarens behov och situation. Traditionell installation ger maximal kontroll och prestanda, medan virtuella maskiner och VPS erbjuder flexibilitet och tillgänglighet. Dual boot-lösningar är idealiska för de som behöver växla mellan olika operativsystem, medan Live USB erbjuder enkel testning och portabilitet. Containers och molnbaserade lösningar är utmärkta för utveckling och drift av applikationer, erbjuder skalbarhet och enkel tillgänglighet.

    Oavsett ditt behov finns det en Linux-lösning som passar dig, och denna mångsidighet är en av anledningarna till att Linux fortsätter att vara ett populärt val för både personliga och professionella användare.


  • Manjaro 23.1 ”Vulkan” är tillgänglig för nedladdning med GNOME 45, Linux 6.6 LTS

    Linux Manjaro Linux 23.1 även kallad Vulkan. Med Kernel 6.6 LTS

    Manjaro Linux 23.1 är tillgänglig för nedladdning som den första stora uppdateringen i Manjaro Linux 23-serien som ger en nyare kärna, nyare skrivbordsmiljöer och uppdaterade komponenter till Arch Linux-baserade distro.

    Manjaro 23.1 är här lite över tre månader efter Manjaro 23.0 och den drivs av den senaste och bästa Linux 6.6 LTS-kärnserien. Manjaro 23.0 levererades med Linux-kärnan 6.5, som nu nått slutet av den stödda livslängden, så den nya utgåvan bör ge ett extra lager av hårdvarustöd.

    Manjaro 23.1, som kallas ”Vulkan”, levereras med de vanliga utgåvorna med skrivbordsmiljöerna Xfce, GNOME och KDE Plasma. Medan flaggskeppsutgåvan använder Xfce 4.18, har KDE Plasma- och GNOME-utgåvorna uppdaterats till de senaste KDE Plasma 5.27.10 LTS- och GNOME 45.2-utgåvorna.

    Länkar för att ladda hem finns i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Manjaro


  • LibreOffice 7.6.4 och 7.5.9 tillgänglig för nerladdning

    LibreOffice 7.6.4 Community och LibreOffice 7.5.9 Community är omedelbart tillgängliga från www.libreoffice.org/download för Windows (Intel/AMD/ARM-processorer), macOS (Apple Silicon och Intel-processorer) och Linux .

    LibreOffice 7.6.4 Community är den mest avancerade versionen av kontorssviten och erbjuder det bästa när det gäller produktivitetsfunktioner och interoperabilitet med Microsoft Office proprietära format.

    LibreOffice 7.5.9 Community är den mest noggrant testade versionen av sviten, för produktivitetstillämpningar i företagsmiljön, men har nu nått slutet av sin livslängd, så användare uppmanas att planera uppgraderingen till LibreOffice 7.6.4 Community, som har också testats och eftersökt tillräckligt för produktionsmiljöer.

    För implementeringar i företagsklass rekommenderar TDF starkt LibreOffice Enterprise-familjen av applikationer från ekosystempartners – för stationära datorer, mobiler och moln – med ett stort antal dedikerade mervärdesfunktioner och andra fördelar som SLA (Service Level Agreements): www. libreoffice.org/download/libreoffice-in-business/.

    LibreOffice 7.6 office suite-serien kommer att stödjas fram till den 12 juni 2024. Nästa planerade uppdatering, LibreOffice 7.6.5, är för närvarande planerad till sista veckan i februari 2024. Å andra sidan kommer LibreOffice 7.5-serien inte att få några uppdateringar längre, så du bör uppgradera till LibreOffice 7.6 så snart som möjligt.

    https://www.libreoffice.org/download/download-libreoffice/

    Svenska språkfilerna finner ni här

    https://download.documentfoundation.org/libreoffice/stable/7.6.4/rpm/x86_64/LibreOffice_7.6.4_Linux_x86-64_rpm_langpack_sv.tar.gz


  • Så installera man MariaDB på FreeBSD

    Att installera MariaDB på FreeBSD är en process som involverar flera steg. Här är en steg-för-steg guide:

    Installera MariaDB på FreeBSD

    Förberedelser

    1. Uppdatera Systemet: Innan du börjar, se till att ditt FreeBSD-system är uppdaterat. Detta kan göras med följande kommand:
       pkg update && pkg upgrade
    1. Säkerhetskopiera Viktiga Data: Om du har viktig data på systemet, se till att säkerhetskopiera den innan du fortsätter.

    Installation

    1. Installera MariaDB-servern: Använd FreeBSD’s pakethanteringssystem för att installera MariaDB. Det kan göras med följande kommand:
       pkg install mariadb105-server mariadb105-client

    (Notera att versionen av MariaDB (mariadb105 i detta fall) kan variera beroende på FreeBSD-version och tillgängliga paket.)

    1. Aktivera MariaDB: För att MariaDB ska starta automatiskt vid systemstart, lägg till följande rad i /etc/rc.conf:
       mysql_enable="YES"

    Konfiguration och Start

    1. Starta MariaDB-servern: Med MariaDB nu installerat, starta tjänsten med kommandot:
       service mysql-server start
    1. Säker Konfiguration: Kör MariaDB:s säkra installationskript för att säkra din databas. Detta inkluderar att sätta ett lösenord för root-användaren, ta bort anonyma användare och testdatabaser. Kör:
       mysql_secure_installation
    1. Logga in på MariaDB: För att kontrollera att allt fungerar, logga in på MariaDB som root-användaren:
       mysql -u root -p

    Ytterligare Konfiguration

    • Konfigurationsfil: Du kan anpassa MariaDB:s inställningar genom att redigera dess konfigurationsfil, vanligtvis belägen i /usr/local/etc/my.cnf.
    • Skapa Databaser och Användare: Skapa nya databaser och användare enligt dina behov med CREATE DATABASE och CREATE USER SQL-kommandon i MariaDB:s prompt.

    Underhåll och Hantering

    • Backup och Återställning: Lär dig hur man tar backups av din MariaDB-databas och återställer dem vid behov.
    • Uppdateringar och Övervakning: Håll systemet och MariaDB uppdaterade och övervaka dess prestanda och säkerhet.

    Slutsats

    Grattis! Du har nu en fungerande MariaDB-installation på ditt FreeBSD-system. Kom ihåg att regelbundet underhålla och uppdatera din databasserver för optimal prestanda och säkerhet.


  • Så installer Ni MariaDB på Debian och Fedora.

    MariaDB är en databas med Svenskt ursprung, som används på många webplaster idag. Här kan du läsa mera om Mysql & MariaDB

    Eftersom Ubuntu och mfl är närbesläktade med Debian så går de under samma .

    Installation av MariaDB på Debian

    1. Uppdatera Systemet:
      Först bör du uppdatera ditt system med de senaste paketen. Detta görs genom att öppna en terminal och köra följande kommandon:
       sudo apt update
       sudo apt upgrade
    1. Installera MariaDB:
      Efter att systemet har uppdaterats, installera MariaDB-servern med följande kommando:
       sudo apt install mariadb-server
    1. Starta och Aktivera MariaDB:
      När installationen är klar, starta MariaDB-tjänsten och se till att den startar vid systemstart:
       sudo systemctl start mariadb
       sudo systemctl enable mariadb
    1. Säkerhetskonfiguration:
      Kör mysql_secure_installation för att säkra din databasserver. Detta steg innebär att sätta ett root-lösenord och ta bort anonyma användare, testdatabaser och fjärråtkomst till root-användaren.
       sudo mysql_secure_installation
    1. Testa Installationen:
      Testa att din installation fungerar genom att logga in på MariaDB:
       mysql -u root -p

    Installation av MariaDB på Fedora

    1. Uppdatera Systemet:
      Liksom i Debian, börja med att uppdatera ditt Fedora-system:
       sudo dnf update
    1. Installera MariaDB:
      Använd dnf för att installera MariaDB:
       sudo dnf install mariadb-server
    1. Starta och Aktivera MariaDB:
      Starta MariaDB-tjänsten och aktivera den så att den startar vid boot:
       sudo systemctl start mariadb
       sudo systemctl enable mariadb
    1. Säkerhetskonfiguration:
      Kör också mysql_secure_installation för att säkra din MariaDB-installation:
       sudo mysql_secure_installation
    1. Testa Installationen:
      Slutligen, testa att MariaDB fungerar:
       mysql -u root -p

    Genom att följa dessa steg bör du kunna installera och konfigurera MariaDB på både Debian och Fedora. Kom ihåg att även om stegen är likartade, kan det finnas små skillnader i kommandona beroende på din specifika version av operativsystemet.

    För att t.ex skapa databaser, användare och göra backup med MariaDB / MySQL se vår wiki på https://wiki.linux.se/index.php/Kategori:Mysql


  • Sparky Linux 7.2 släppt

    SparkyLinux finns både till Intel och Arm baserade maskiner. Arm baserade maskiner är oftast en raspberry pi.

    Sparky linux är en ytterligaren ”lättvikt” linuxdistrubtion baserad på debian.

    Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF- och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.

    Drivs av Linux-kärnan 6.1 LTS, Sparky 7.2 kommer baserad på de senaste Debian 12 ”Bookworm” och Sparky stabila repos från och med den 5 december, med den viktigaste höjdpunkten de tillagda ytterligare arkitekturerna.

    Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF– och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.

    – alla paket uppdaterade från Debians och Sparkys stabila repor från och med den 5 december 2023

    – Linux kernel PC: 6.1.55 (6.6.4-sparky & 5.15.141-LTS-sparky in sparky repos)
    – Linux kernel ARM: 6.1.58
    – LibreOffice 7.4.7
    – Calamares 3.2.61
    – KDE Plasma 5.27.5
    – LXQt 1.2.0
    – MATE 1.26
    – Xfce 4.18
    – Openbox 3.6.1
    – Firefox 115.5.0esr (120.0.1-sparky in sparky repos)
    – Thunderbird 115.5.0
    – VLC 3.0.20
    – Exaile 4.1.3
    – ARMHF & ARM64 images are ready and out too

    Kan ladda hem här


  • Raspbery PI OS i ny utgåva

    Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner.

    Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av temafiler i pixdecor-plugin för att ladda ändringar i farten, ökar omladdningen av temaändringar i farten , lägger till en tysk översättning till Utseendeinställningar och återställer genvägen till The Magpi-webbplatsen i huvudmenyn.

    För den senaste Raspberry Pi 5-modellen lägger den nya Raspberry Pi OS-versionen till stöd för seriell portväxling i både rc_gui och raspi-config-verktygen, och uppdaterar både Mathematica och Scratch 3-apparna för att fungera på den nya Raspberry Pi-enkortsdatorn , såväl som på ARM 64-bitars installationer.

    Bland andra ändringar lägger Raspberry Pi OS 2023-12-05 till stöd för att identifiera pekskärmar med unika strängar per enhet för att möjliggöra en korrekt koppling till skärmenheter, lägger till kompatibilitet med Raspberry Pi 1-skärmar, förbättrar Wayfire-rendering och lägger till gpiod binär verktyg och python3-venv i Raspberry Pi OS Lite-utgåvan.

    Kan ladda hem här :

    https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems/

    Artikel på Engelska om Raspberry PI OS


  • GNOME 45.2 släppt med korrigeringar och prestandaförbättringar

    Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten.

    GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11 och för att inaktivera hårdvarumarkören när den hämmas av backend. En krasch och ett par andra buggar åtgärdades också i Mutter 45.2.

    Nautilus-filhanteraren (filer) fick stöd för att upptäcka avmontering på vissa icke-inbyggda monteringar, stöd för att utöka typer och storlekar i dialogrutan Egenskaper, en fix för en krasch som inträffade vid visning av bildegenskaper, samt en krasch som inträffade när återansluter till en fjärrserver.

    Loupe 45.2 bildvisare ingår också i GNOME 45.2-versionen med förbättrad ordning av bilder efter borttagning av bilder så att den inte längre förvirrar användare, förbättrade kortkommandon för att korrekt visa svepgester och möjligheten att visa en bild när den laddas om efter ett fel.

    GNOME 45.2 kommer snart att ta sig in i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, så se till att du uppdaterar dina installationer regelbundet. Nästa punktutgåva, GNOME 45.3, är för närvarande planerad till början av januari 2024, tillsammans med alfaversionen av GNOME 46.

    Här kan du ladda ner källkoden tll 45.2

    https://ftp.acc.umu.se/pub/GNOME/core/45/45.2/

    Artikel på Engelska som beskriver mer ingående.


  • peppermint OS

    Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse.

    Bakgrund och Utveckling

    Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer. Dess designfilosofi fokuserar på att ge användaren frihet att välja vilka applikationer de vill använda, vilket gör det till ett populärt val för dem som föredrar en skräddarsydd upplevelse.

    Funktioner och Användarvänlighet

    En av de mest framträdande funktionerna i Peppermint OS är dess integration av molnbaserade tjänster. Användare kan enkelt skapa genvägar till sina favoritwebbapplikationer, vilket gör det enkelt att arbeta både online och offline. Systemet använder LXDE-skrivbordsmiljön, som är känd för sin lättvikt och snabbhet, och kombinerar detta med andra element från Xfce och GNOME för att erbjuda en balanserad och effektiv användarupplevelse.

    Systemkrav och Kompatibilitet

    Peppermint OS är känt för sina låga systemkrav, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller system med begränsade resurser. Det kan köras på så lite som 512 MB RAM, även om 1 GB rekommenderas för en smidigare upplevelse. Det är också kompatibelt med de flesta hårdvaror och stöder ett brett utbud av nätverksdrivrutiner, vilket gör det tillgängligt för en stor användarbas.

    Gemenskap och Support

    Peppermint OS har en aktiv och välkomnande gemenskap. Det finns ett stort antal forum och användargrupper där nybörjare och erfarna användare kan dela tips, tricks och lösningar. Officiell support erbjuds också via deras webbplatser och forum, där utvecklarna ofta engagerar sig för att hjälpa användarna.

    Framtiden för Peppermint OS

    Framtiden för Peppermint OS ser ljus ut, med regelbundna uppdateringar som förbättrar systemets stabilitet och funktionalitet. Utvecklarna fortsätter att experimentera med nya idéer för att förbättra användarupplevelsen och säkerställa att operativsystemet förblir relevant och effektivt i en värld där teknik ständigt förändras.

    Sammanfattning

    Peppermint OS är ett utmärkt val för både nya och erfarna Linux-användare. Dess kombination av lättvikt, flexibilitet och användarvänlighet gör det till ett attraktivt alternativ för dem som söker en enkel men kraftfull datorupplevelse. Med en stark gemenskap och engagerade utvecklare, fortsätter Peppermint OS att växa och utvecklas, vilket bekräftar dess plats som ett pålitligt och anpassningsbart operativsystem.

    Här kan du ladda hem den :

    Ladda hem Peppermint OS

    Artikel på Engelska som beskriver mer :

    https://www.geeksmint.com/peppermint-os/


  • Armbian 23.11 Topi

    Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara, eller för allmän användning i utbildning och hobbyprojekt.

    Vi är glada över att kunna presentera den senaste Armbian-versionen, v23.11! Den här uppdateringen kommer med en uppsjö av förändringar, vilket gör Armbian-upplevelsen ännu bättre.

    Här är de viktigaste höjdpunkterna i den här utgåvan!

    Enkorts datorer med höjd nivå av support.

    Vi är glada att inkludera följande kort i vår standardsupportnivå:

    • Khadas VIM1S
    • Khadas VIM4
    • Texas Instruments TDA4VM
    • Xiaomi Pad 5 Pro

    Viktiga förbättringar i den här versionen

    • Adresserar många buggar för förbättrad funktionalitet för Banana Pi CM4.
    • Mainline Kernel för RK3588 med experimentellt HDMI-stöd.
    • Fixade skärmhanterare på alla stationära datorer.
    • Experimentellt EDK2/UEFI-stöd för RK3588-kort.
    • Vi introducerar Ubuntu Mantic och Debian Trixie som dagliga bildbyggen.
    • Förbättra kvalitetskontrollen genom automatiserade tester.

    Höjdpunkter av genomförda åtgärder

    Stängda Projekt
    I den här versionen har vi framgångsrikt stängt flera projekt, inklusive byte av standardinloggningshanteraren, möjliggjort skapande av artefakter vid pull-begäran och lagt till stöd för Hikey 960. Dessutom har vi uppdaterat edge-kärnan till v6.6 och introducerat nya Armbian bakgrundsbilder. Stödet för olika kort som NanoPi R6S/R6C, TI SK-TDA4VM, Xiaomi-elish och fler har lagts till, vilket förbättrar utbudet av kompatibla enheter.

    Stängda uppgifter

    Många uppgifter har slutförts, allt från att ta bort leverantörsspecifika patchar till att lägga till stöd för olika kort som Tanix TX6, Inovato Quadra och Mekotronics R58X-Pro. Förbättringar har gjorts för specifika kärnor, som att rensa upp EOL-kärnor för Rockchip64, uppdatera kärnkonfigurationer för Waydroid- och Redroid-stöd och aktivera Bluetooth-stöd för VIM1S/VIM4.

    Lösta buggar

    Den här utgåvan tar upp olika buggar och problem, vilket säkerställer en smidigare användarupplevelse. Bugfixar inkluderar att lösa fel med specifika kommandon, fixa kompileringsproblem för olika kärnor, åtgärda skärmutdataproblem och förbättra hårdvarustödet för flera kort, som Orange Pi 3 LTS, LicheePi 4A och Khadas Vim1s.

    https://docs.armbian.com/Release_Changelog/


  • Steam klient Updatering 29:e Nov

    Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar.

    • Fixat den nya kontrollpanelen som visas på verktyg/applikationer
    • Fixat att öppna Big Picture Mode från systemfältet/aktivitetsfältet
    • Fixad visning av tillgängligt diskutrymme i dialogrutan ”Lägg till en ny Steam-biblioteksmapp”.
    • Fixade ett problem där upplåsning av Family View i klienten ibland inte låste upp kassan
    • Fixade ett problem där mellansidesannonserna med kontrollerinformation kunde skalas felaktigt på Steam Deck eller andra små bildskärmar
    • Fixade ett problem där VR-bara spel kunde visas med meddelandet ”Controller Required” tillsammans med inget controllerstöd

    Stor bild

    • Lägg tillbaka knapparna till mellansidesannonserna för spelstart istället för att lita på sidfotsknapparna
    • Fixade flera layoutregressioner i snabbåtkomstmenyn, eula-dialoger och sidan för spelprestationer

    Steam input

    • Fixade att skrivbordets konfigurationssida var tom när du valde bort Steam Input
    • Fixat för Steam Controller gyrosvarvhastighet och påskyndade gravitationskorrigeringen. Båda påverkade känslan av gyro till avböjningsläge.
    • Fixade att vissa kontroller inte kunde klara den manuella kalibreringsfasen för stationära toleranser.
    • Fixade enstaka ”ryck” i ”Gyro To…”-konverteringslägen som använde gravitationsaxeln (t.ex. Player Space, World Space, Laser Pointer-lägen)
    • Förbättrat gyro till joystick avböjningsläges lågnivåbrus.
    • Återinsatt horisontell haptik för alla nya ”Gyro To…”-lägen.
    • Fast UI: ordning på Steam Deck Gyros kalibreringsavläsningar.
    • Försök att fixa äldre Gyro ”Joystick”-läge – använd gravitationsorienteringen som hittas vid appväxling och subtrahera den från liveflödet.
    • Lade till stöd för NACON Revolution 5 Pro-kontrollern
    • Fix: Nintendo Joy-Con gyrosvarvhastigheter är nu korrekt kalibrerade för naturliga vinklar. Var tidigare på 80% verklig omsättningshastighet.
    • Fix: ”Gyro till…”-lägen hoppar när du lägger till/tar bort åtgärdslager eller byter åtgärdsuppsättningar.
    • Fix: Sony Dualshock accelerometeravläsning var felaktig vid den första anslutningen via bluetooth.

    Linux

    • Fast ångöverlagring som gjorde att renderingen stannade i vissa titlar (t.ex. Watch_Dogs)
    • Fixat ångöverlägg som orsakade krascher i vissa titlar
    • Fast dubbelklickshantering i steam overlay
    • Fixade musklick i överlägget för CS2

    https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/3895113407856183762


  • Fedora 39

    Fedora 39


    Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar aktivt.

    Kernel 6.5

    Fedora 39 levereras med Linux Kernel 6.5, vilket ger många prestandaförbättringar, säkerhetsförbättringar och hårdvarustöd. Detta innebär bättre kompatibilitet med den senaste hårdvaran och en smidigare och säkrare datorupplevelse. Viktiga höjdpunkter i Kernel 6.5 inkluderar det initiala Wifi-7-stödet och många fler.

    GNOME 45: En fräsch look och känsla

    För Fedoras Workstation edition 39 tar GNOME 45 i centrum. Den här uppdateringen introducerar en elegant uppdatering av din skrivbordsmiljö, med nya Adwaita-stilar med delade rubriker och förbättrade dialogrutor för systeminställningar. Men det är inte allt; GNOME 45 ger några fiffiga tillägg:

    • Snabbare filsökning: Det har aldrig varit snabbare att hitta dina filer, tack vare en global sökfunktion som låter dig ”söka överallt”. Det är en produktivitetsökning som du kommer att uppskatta i dina dagliga uppgifter.
    • Förbättrad användbarhet: Fedora Workstation har nu nya arbetsyteikoner för en mer användarvänlig upplevelse. Du kommer att finna det enklare än någonsin att organisera din arbetsyta och komma åt dina applikationer.
    • Loupe ersätter ’Eyes of GNOME’: Den nya ’Loupe’-applikationen tar över från ’Eyes of GNOME’-bildvisaren. Även om det fortfarande pågår, öppnar denna förändring upp spännande möjligheter för bildvisning på Fedora.
    • Tangentbordsbelysningskontroll: GNOME 45 introducerar också en dedikerad kontroll i snabba inställningar, så att du kan justera bakgrundsbelysningen på tangentbordet med ett bekvämt skjutreglage.

    Automatiska uppdateringar i Fedora Kinoite

    För Fedora Kinoite-användare finns det en betydande förbättring i form av automatiska uppdateringar aktiverade som standard. Plasma Discover stöder nu automatiska uppdateringar genom rpm-otree-stegade uppdateringar. Det betyder att du utan ansträngning kommer att få buggfixar och uppdateringar när de rullar ut i denna oföränderliga Fedora-spin med KDE Plasma, vilket säkerställer att ditt system förblir säkert och uppdaterat.

    Kärnmoduluppdateringar

    Fedora 39 kommer med viktiga kärnmoduluppdateringar, inklusive:

    • Firefox 117
    • Python 3.12
    • LibreOffice 7.6
    • RPM 4.19
    • Perl 5.38
    • GCC 13.2
    • Binutils 2.40
    • GLIBC 2.38
    • GDB 13.2
    • Golang 1.21

    Ladda hem fedora 39

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#39


  • Linux vs FreeBSD: En Teknisk Jämförelse

    Linux vs FreeBSD

    Inledning

    I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden.

    Kärnarkitektur

    Linux och FreeBSD skiljer sig åt redan på kärnnivå. Linux, som är en monolitisk kärna, erbjuder hög prestanda och stöd för en mängd olika hårdvaruplattformar. FreeBSD å andra sidan använder en hybridkärna, som kombinerar egenskaperna hos både mikro- och monolitiska kärnor, vilket ger en balans mellan prestanda och flexibilitet.

    Filsystem

    Ett annat område där Linux och FreeBSD skiljer sig är deras filsystem. Linux stöder en mängd olika filsystem, inklusive ext4, Btrfs, och XFS. FreeBSD använder primärt UFS och det avancerade ZFS, som erbjuder robusta funktioner för datalagring och -återställning.

    Nätverksprestanda

    När det gäller nätverksprestanda, tenderar FreeBSD att ha en kant över Linux, speciellt i höglastade nätverksmiljöer. Detta beror på dess effektiva nätverksstack och stöd för högpresterande nätverkstekniker.

    Säkerhet

    Både Linux och FreeBSD erbjuder robusta säkerhetsfunktioner. Linux har SELinux och AppArmor för säkerhetsförstärkning, medan FreeBSD erbjuder Jails och MAC (Mandatory Access Control) för finjusterad kontroll över systemresurser och isolering.

    Licensiering

    Linux distribueras under GNU General Public License (GPL), som kräver att alla ändringar och derivat också är öppna. FreeBSD använder BSD-licensen, som är mer tillåtande och tillåter integrering i proprietär programvara.

    Användningsområden

    Linux dominerar på servermarknaden och är populärt i molnmiljöer tack vare sin breda hårdvarustöd och starka community. FreeBSD ses ofta i nischade applikationer som kräver specifik nätverksprestanda eller avancerade filsystemsfunktioner, och är populärt för nätverksapplikationer och lagringslösningar.

    Att konfigurera FreeBSD jämfört med Linux innebär att hantera olika systemarkitekturer, verktyg och filstrukturer. Här är några av de viktigaste skillnaderna:

    1. Grundläggande Systemarkitektur

    • FreeBSD: Använder en komplett systemdesign, där kärnan och alla användarutrymmesprogram (som shell och grundläggande verktyg) utvecklas och underhålls som en enhet. Detta innebär att systemuppdateringar och konfigurationer tenderar att vara mer enhetliga.
    • Linux: Består av en kärna utvecklad av Linux Kernel Project och en uppsättning användarutrymmesprogram från olika källor (ofta GNU-projektet). Distributioner kombinerar dessa element och varje distribution kan ha sina egna konfigurationssätt.

    2. Konfigurationsfiler

    • FreeBSD: Konfigurationsfiler är centralt placerade i /etc och /usr/local/etc för tredjepartsprogram. Konfigurationsfilerna är väl dokumenterade och innehåller ofta kommentarer som förklarar olika inställningar.
    • Linux: Placeringen och formatet på konfigurationsfiler kan variera mellan distributioner. Filer som /etc/fstab, /etc/network/interfaces (Debian-baserade) eller /etc/sysconfig/network-scripts (RHEL-baserade) används för grundläggande systemkonfigurationer.

    3. Pakethantering

    • FreeBSD: Använder pkg som det primära verktyget för att hantera binära paket, liknande apt eller yum på Linux. För mer anpassade installationer finns ”Ports Collection”, ett omfattande system för att kompilera programvara från källkod, komplett med alla beroenden.
    • Linux: Varierar beroende på distribution. De vanligaste verktygen inkluderar apt för Debian-baserade system och yum eller dnf för RHEL-baserade system. Det finns ingen direkt motsvarighet till FreeBSDs Ports Collection, även om liknande funktionalitet kan uppnås med verktyg som apt-build.

    4. Initial System Setup och Kärnkonfiguration

    Linux och FreeBSD härstämmar ifrån olika UNIX ideologier och kulturer.
    • FreeBSD:
      Konfigurationen av kärnan och systemet sker ofta genom att redigera textfiler och kan kräva kompilering av en anpassad kärna för avancerad konfiguration.
    • Linux:
      Kärnkonfiguration är sällan nödvändig på grund av de modulära kärnor som används av de flesta distributioner. De flesta inställningar kan ändras genom moduler och konfigurationsfiler utan att behöva kompilera kärnan.

    5. Nätverkskonfiguration

    • FreeBSD:
      Använder rc.conf för grundläggande nätverkskonfiguration, där du kan ställa in nätverksinterface, statiska IP-adresser, och annat.
    • Linux:
      Nätverkskonfigurationen kan skilja sig åt markant mellan distributioner. Verktyg som NetworkManager är vanliga i många moderna distributioner, medan andra använder mer traditionella skriptbaserade metoder.

    6. Systemstart och Tjänster

    • FreeBSD: Använder ett init-system som kallas rc med skript baserade i /etc/rc.* för att hantera systemstart och tjänster.
    • Linux: Använder olika init-system beroende på distribution, med systemd som det mest populära, följt av alternativ som SysVinit och Upstart.

    Slutsats Linux och FreeBSD konfiguration

    Linux vs FreeBSD?

    Konfigurationen av FreeBSD och Linux skiljer sig åt på grundläggande sätt, från hur operativsystemen är strukturerade till hur de hanterar paket och tjänster. Medan Linux erbjuder en mängd olika verktyg och metoder beroende på distribution, tenderar FreeBSD att erbjuda en mer enhetlig och konsistent upplevelse över hela systemet. Användare som byter mellan de två systemen behöver vara beredda på att lära sig nya sätt att utfö

    Slutsats vad man skall välja

    Valet mellan Linux och FreeBSD beror mycket på de specifika behoven och kraven i ett givet projekt eller miljö. Linux är idealiskt för de som söker bred kompatibilitet och stark communitysupport, medan FreeBSD är ett utmärkt val för applikationer som kräver avancerade nätverks- och lagringsfunktioner samt en mer flexibel licensmodell.


    Här laddar du ner FreeBSD

    https://wiki.linux.se/index.php/FreeBSD#Nerladdning

    Här laddar du ner Debian :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian#Debian_12.1

    Mint linux

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_21.x

    Fedora

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#38

    Ubuntu 22.04 LTS

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_22.04_LTS



  • Så installera du PHP 8.3 på ubuntu 22.04 LTS

    PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer.

    Först och främst, börja med att uppdatera din paketlista och uppgradera ditt system för att säkerställa att alla befintliga paket är uppdaterade:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Som standard ingår inte PHP 8.3 i Ubuntu 22.04s standardförråd. Så du måste lägga till Ondrej Sury PPA i ditt system.

    apt-get install ca-certificates apt-transport-https software-properties-common
    När alla paket är installerade, lägg till denna PPA med följande kommando:
    
    add-apt-repository ppa:ondrej/phpapt-get update
    
    Efter att ha lagt till det nya repositoriet, installera PHP 8.3 med följande kommando:
    
    sudo apt install php8.3
    
    Efter installationen, verifiera att rätt version av PHP har installerats:
    
    php -v
    
    Beroende på dina behov kan du behöva installera ytterligare PHP-moduler. Använd apt search php8.3-* för att hitta tillgängliga moduler och installera de som behövs, till exempel:
    
    sudo apt install php8.3-mysql php8.3-xml php8.3-gd
    
    Om du använder en webbserver som Apache bör du starta om den för att tillämpa PHP-installationen:
    
    sudo systemctl restart apache2
    
    
    
    
    

  • Ett bash script som ändra exif kommentar på dina .png och .jpg filer.

    Ett bash script som använda exif data på massor av bilder spara massor tid.

    EXIF, eller Exchangeable Image File Format, är en standard för metadata som används för att lagra information om en bild i bildfilen själv. Denna metadata kan innehålla detaljer som kamerainställningar, datum och tid för fotografering, geografisk plats (om tillgänglig), kameramodell och tillverkare, och annan relevant information om bilden.

    Bash script nedan gör så du kan lägga till kommentar på dina bilder, t.ex vilken webbplats dom kommer ifrån. Starta en terminal skriv t.ex nano fixabilder och klistra koden nedan. Spara koden och skriv cmod +x fixabilder ,kopiera filen till med

    cp fixabilder/usr/local/bin/
    chmod +x /usr/local/bin/fixabilder

    Nu går du till den delen av serven där du har t.ex du har din webplats och skriver.

    ./fixabilder www.linux.se

    #!/bin/bash
    
    # Kontrollera om exiftool är installerat
    if ! command -v exiftool &> /dev/null; then
        echo "exiftool är inte installerat. Installera det innan du fortsätter."
        exit 1
    fi
    
    # Kontrollera om det finns minst ett argument (kommentaren)
    if [ $# -lt 1 ]; then
        echo "Användning: $0 <kommentar>"
        exit 1
    fi
    
    # Den aktuella mappen där skriptet körs
    start_mapp="$(pwd)"
    
    # Kommentaren som användaren anger
    kommentar="$1"
    
    # Sök efter både .jpg och .png-filer i den aktuella mappen och dess undermappar
    find "$start_mapp" -type f \( -iname "*.jpg" -o -iname "*.jpeg" -o -iname "*.png" \) -exec exiftool -overwrite_original -"Comment=$kommentar" {} \;
    
    echo "Klart!"

    Saknas exiftool!

    Saknas exiftool i ditt system? Här installera du exiftool på ett red hat eller debian/ubuntu/mint system

    På Debian (och derivat som Ubuntu):

    sudo apt-get update

    sudo apt-get install libimage-exiftool-perl

    På Red Hat (och derivat som Fedora och CentOS):

    sudo yum install epel-release

    (För nyare versioner som använder dnf, byt ut yum med dnf i kommandot ovan.)

    sudo yum install perl-Image-ExifTool

    Vistation att det blev rätt

    exiftool -ver

    Ett till lägg :

    Vill du göra som samma sak med geodata :

    find -type f \( -iname ”*.jpg” -o -iname ”*.png” \) -exec exiftool -gpslatitude=59.32693638743965 -gpslongitude=18.071676492897854 {} \;

    Så kommer dina bilder får geodata till Kungliga slottet i Stockholm. Om du vill ta fram GPS kodinater till just din plats.

    1) Gå in på google maps.
    2) Skriv Adressen och högerklicka så får du fram GPS kodinaterna till den adress du önskar.

    ,


  • Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide

    Introduktion

    Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.

    Förberedelser

    Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden

    För Ubuntu:

    sudo apt install build-essential libxml2-dev libssl-dev libcurl4-openssl-dev libjpeg-dev libpng-dev libonig-dev libsqlite3-dev libpq-dev libreadline-dev libzip-dev libfreetype6-dev

    För Fedora:

    sudo dnf install @development-tools libxml2-devel openssl-devel libcurl-devel libjpeg-devel libpng-devel oniguruma-devel libsqlite3x-devel postgresql-devel readline-devel libzip-devel freetype-devel

    Dessa kommandon installerar de nödvändiga verktygen och biblioteken för PHP-kompilering.

    Ladda Ner PHP Källkod

    Steg 2: Ladda Ner Senaste PHP 8.3 Källkoden

    Använd wget eller curl för att ladda ner PHP 8.3 källkod:

    wget https://www.php.net/distributions/php-8.3.0.tar.gz

    Steg 3: Packa Upp Källkoden

    Packa upp arkivet med:

    tar -xvf php-8.3.0.tar.gz

    Kompilering

    Steg 4: Konfigurera Byggprocessen

    Byt till PHP-källkodskatalogen:

    cd php-8.3.0

    Konfigurera byggprocessen. Ett exempel på konfiguration:

    ./configure --prefix=/usr/local/php --with-openssl --with-zlib --enable-mbstring --with-curl --with-pdo-mysql --with-jpeg --with-freetype

    Anpassa detta efter dina behov.

    Steg 5: Bygg och Installera

    Att kompilera php är lätt.

    Kör:

    make

    Följt av:

    sudo make install

    Efter Installationen

    Steg 6: Verifiera Installationen

    För att verifiera installationen:

    /usr/local/php/bin/php -v

    Steg 7: Konfigurera PHP.ini

    Skapa och anpassa din php.ini-fil:

    cp php.ini-production /usr/local/php/lib/php.ini

    Redigera sedan php.ini enligt dina krav.

    Slutsats

    Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.


  • Hur ställer man in klockan i Linux ifrån terminal

    Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta:

    Steg 1: Öppna Terminalen

    • Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt system.

    Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid

    • För att se den aktuella tiden och datum, skriv in kommandot: date.

    Steg 3: Ändra Tidszon

    • Om du behöver ändra tidszon, använd kommandot timedatectl. Lista tillgängliga tidszoner med: timedatectl list-timezones.
    • För att sätta en specifik tidszon, skriv: sudo timedatectl set-timezone din_tidszon. Ersätt din_tidszon med önskad tidszon, exempelvis Europe/Stockholm.

    Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon

    För att ställa in tidszonen till Stockholm på ett system som använder systemd och har verktyget timedatectl installerat, kan du följa dessa steg:

    1. Öppna Terminalen: Starta terminalen på din Linux-maskin.
    2. Lista Tillgängliga Tidszoner: Du kan lista alla tillgängliga tidszoner med följande kommando:
       timedatectl list-timezones

    Använd grep för att hitta Stockholm specifikt:

       timedatectl list-timezones | grep Stockholm
    1. Sätt Tidszonen: När du har bekräftat att ’Europe/Stockholm’ finns tillgänglig, använd följande kommando för att ställa in det som systemets tidszon:
       sudo timedatectl set-timezone Europe/Stockholm

    Du behöver sudo-rättigheter (eller vara inloggad som root) för att ändra systemets tidszon.

    1. Verifiera Ändringen: För att se till att tidszonen har ändrats korrekt, kör:
       timedatectl

    Detta kommando visar aktuell tid och datum, tidszon, och om nätverkstidssynkronisering är aktiv eller inte.

    Notera att dessa instruktioner gäller för de flesta moderna Linux-distributioner som använder systemd, såsom Ubuntu, Fedora, Debian, CentOS och andra. Om din distribution inte använder systemd, kan processen för att ändra tidszonen variera.

    Steg 4: Ställa in Datum och Tid Manuellt

    • För att manuellt ställa in datum och tid, använd date kommandot med följande syntax: sudo date MMDDhhmm[[CC]YY][.ss]. Här står MM för månad, DD för dag, hh för timme, mm för minut, CC för århundrade, YY för år, och ss för sekund.
    • Exempel: För att ställa in klockan till 21:00 den 1:a April 2023, skriv sudo date 040121002023.

    Steg 5: Synkronisera Klockan Automatiskt

    • Ubuntu använder vanligtvis systemd-timesyncd för automatisk tidsynkronisering.
    • Kontrollera att det är aktivt med timedatectl status.
    • Om det inte är aktivt, kan du aktivera det med sudo timedatectl set-ntp true.

    Bash script som ställer in tidszone och synca klockan emot NTP , spara bash scriptet nedan som en textfil. Skriv chmod +x filname

    #!/bin/bash
    
    # Kontrollera om scriptet körs som root
    if [ "$EUID" -ne 0 ]
      then echo "Vänligen kör som root"
      exit
    fi
    
    # Ställ in tidszonen till Stockholm
    timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
    
    # Aktivera NTP-synkronisering
    timedatectl set-ntp on
    
    # Visa aktuell tid och tidszon
    timedatectl
    

    Steg 6: Kontrollera Ändringarna

    • Använd date eller timedatectl status igen för att se till att dina ändringar har trätt i kraft.

    Tips

    • Var försiktig när du ändrar systemtiden, särskilt på en server, eftersom det kan påverka andra processer.
    • För detaljerad information, använd man date eller man timedatectl för att läsa manualsidorna för dessa kommandon.

    Genom att följa dessa steg kan du enkelt konfigurera tiden på din Ubuntu-maskin via terminalen.


  • Utskriftssystemet i Linux

    Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt.

    Utskriftsköer och Jobbhantering

    I hjärtat av Linux utskriftssystem ligger utskriftsköerna. Varje skrivare som är konfigurerad på ett Linux-system har en egen kö där utskriftsjobb väntar på att bli bearbetade. Detta tillåter användare att skicka flera utskriftsjobb till skrivaren utan att behöva vänta på att varje jobb ska slutföras innan nästa skickas.

    CUPS: Hjärnan i Systemet

    Det vanligaste utskriftssystemet i Linux är Common UNIX Printing System (CUPS). Detta system ger omfattande stöd för att skriva ut både lokalt och över nätverk, och använder Internet Printing Protocol (IPP) för att hantera utskriftsjobb och köer.

    Spooling och Drivrutiner

    En central del av CUPS är utskriftsspoolaren. Denna komponent hanterar utskriftsköerna, tar emot jobb från användare och program, och skickar dem till rätt skrivare. Rätt drivrutiner är också avgörande för att skrivaren ska kunna bearbeta och skriva ut jobben korrekt.

    Filter och Formatomvandling

    Linux-utskriftssystemet använder olika filter och omvandlare för att bearbeta utskriftsjobb. Ett dokument i PDF-format kan exempelvis behöva omvandlas till ett skrivarspecifikt format innan utskrift.

    Användargränssnitt och Verktyg

    För att underlätta interaktionen med utskriftssystemet finns det grafiska användargränssnitt som GNOME:s eller KDE:s utskriftshantering, och kommandoradsverktyg som lp, lpr, och lpstat.

    Nätverksutskrift

    En viktig funktion i CUPS är stödet för nätverksutskrift, vilket möjliggör utskrift på skrivare som är anslutna till samma nätverk. Detta hanteras vanligtvis genom att konfigurera skrivaren med en IP-adress eller ett värdnamn.

    Konfigurationsfiler

    Tux fixar skrivaren

    CUPS använder konfigurationsfiler för att styra systemets beteende och inställningar. Dessa filer kan anpassas för att justera utskriftskvalitet, pappersstorlek och säkerhetsinställningar.

    Konfigurationsfiler i CUPS (Common UNIX Printing System) spelar en central roll i att definiera och styra hur utskriftstjänsterna fungerar. Dessa filer tillåter detaljerad anpassning av utskriftsserverns beteende, från hantering av skrivarköer till säkerhetsinställningar. Här är en översikt över hur konfigurationsfiler fungerar i CUPS:

    Huvudsakliga Konfigurationsfiler

    1. cupsd.conf: Detta är huvudkonfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd). Den innehåller inställningar för serverns beteende, nätverkslyssnande, loggningsnivåer, och tillgängligheten för administration via webbgränssnittet. Här kan du konfigurera aspekter som:

    cupsd.conf är den huvudsakliga konfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd), vilken styr beteendet hos CUPS-utskriftsservern. Den innehåller inställningar som påverkar hur CUPS hanterar utskriftsjobb, interagerar med nätverket, administrerar behörigheter och säkerhet, samt andra operativa aspekter. Filen är vanligtvis lokaliserad i /etc/cups/-katalogen på Unix-liknande system. Nedan följer en beskrivning av några viktiga delar och direktiv i cupsd.conf:

    Viktiga Direktiv och Deras Funktioner

    1. Serverinställningar
    • Port, Listen, Browsing: Dessa direktiv styr vilka portar och nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på och om nätverksbrowsing ska vara aktiverat för att upptäcka skrivare.
    1. Loggningsinställningar
    • LogLevel: Bestämmer detaljnivån för CUPS loggar. Det kan variera från debug för omfattande loggning till error för att endast logga fel.
    1. Säkerhetsinställningar och Behörigheter
    • Location: Definierar olika områden (t.ex. /admin) och deras tillhörande säkerhetspolicys.
    • Order, Allow, Deny: Dessa används inom <Location>-block för att definiera åtkomstkontroller, såsom vilka IP-adresser eller användare som tillåts eller nekas åtkomst.
    1. Jobb- och Skrivarköhantering
    Printer kö i cups
    • MaxJobs, MaxCopies, MaxPrintingTime: Begränsar antalet samtidiga jobb, kopior per jobb och maximal tid för ett utskriftsjobb.
    1. Användar- och Gruppbehörigheter
    • SystemGroup: Anger vilken systemgrupp som har administrativa rättigheter till CUPS.
    1. Skrivarupptäckt och Delning
    • BrowseLocalProtocols, BrowseRemoteProtocols: Definierar protokoll som används för att upptäcka lokala och fjärrskrivare.
    • SharePrinters: Anger om lokalt anslutna skrivare ska delas över nätverket.

    Redigering och Hantering

    • Redigering: För att ändra inställningar i cupsd.conf, bör du använda en textredigerare. Det är viktigt att vara försiktig och förstå konsekvenserna av ändringarna, eftersom felaktiga inställningar kan påverka utskriftstjänsternas funktionalitet.
    • Tillämpa Ändringar: Efter att ha gjort ändringar i cupsd.conf, måste CUPS-tjänsten vanligtvis startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
    • Säkerhetskopiering: Det är en god praxis att skapa en säkerhetskopia av cupsd.conf innan du gör ändringar, för att enkelt kunna återställa tidigare inställningar vid behov.

    cupsd.conf erbjuder avancerade konfigurationsmöjligheter för att anpassa och säkra CUPS-utskriftsmiljön. Korrekt konfiguration av denna fil är avgörande för en smidig och säker utskriftsadministration.

    • Vilka nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på.
    • Skrivarköernas beteende och prioriteringar.

    printers.conf är en central konfigurationsfil inom CUPS (Common UNIX Printing System), ett omfattande utskriftshanteringssystem som används i Unix-liknande operativsystem. Den här filen spelar en avgörande roll i hur CUPS hanterar och interagerar med skrivare. Belägen i /etc/cups/-katalogen, printers.conf lagrar detaljerad information om varje skrivare som är konfigurerad i systemet. Denna fil är vital för CUPS-funktionaliteten, då den innebär grunden för kommunikationen och styrningen av utskriftsprocesser.

    Struktur och Innehåll

    printers.conf består av flera sektioner, där varje sektion representerar en unik skrivare. Varje skrivare är definierad genom en uppsättning nyckel-värdepar som beskriver olika aspekter och inställningar för skrivaren. Dessa inkluderar:

    • Name: Namnet på skrivaren. Detta är det identifierande namnet som användare och systemet använder för att referera till skrivaren.
    • Location: Den fysiska platsen för skrivaren, vilket kan vara användbart i nätverksmiljöer eller större kontor.
    • DeviceURI: Denna URI (Uniform Resource Identifier) beskriver skrivarens anslutningsmetod och plats. Det kan vara en lokal anslutning som USB, eller en nätverksanslutning.
    • State: Visar den aktuella statusen för skrivaren, som kan vara ”idle” (ledig), ”processing” (bearbetar) eller ”stopped” (stoppad).
    • MakeModel: Anger skrivarens märke och modell, vilket hjälper systemet att använda rätt drivrutiner och inställningar.
    • PPD: Sökväg till skrivarens PostScript Printer Description-fil, som innehåller detaljer om skrivarens kapacitet och tillgängliga alternativ.

    Hantering och Användning

    Användare och administratörer interagerar vanligtvis inte direkt med printers.conf. Istället utförs konfiguration och hantering av skrivare via CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg, som lpadmin. När en skrivare läggs till, ändras eller tas bort via dessa gränssnitt, uppdateras printers.conf automatiskt för att återspegla dessa ändringar.

    Säkerhetsaspekter

    Med tanke på dess centrala roll i utskriftshantering, är åtkomst till printers.conf strikt begränsad till administratörsanvändare. Detta är kritiskt för att upprätthålla systemets säkerhet och integritet, eftersom obehöriga ändringar i denna fil kan orsaka allvarliga funktionsstörningar eller säkerhetsrisker.

    Bästa Praxis

    • Säkerhetskopiering: Innan större ändringar görs i CUPS-konfigurationen, bör en säkerhetskopia av printers.conf skapas.
    • Försiktighet vid Manuell Redigering: Även om det är möjligt att manuellt redigera printers.conf, bör detta undvikas om möjligt, eftersom felaktiga ändringar kan leda till problem.
    • Användning av Webbgränssnittet: För de flesta administrativa uppgifter, inklusive att lägga till eller ta bort skrivare, är det rekommenderat att använda CUPS webbgränssnitt, vilket minskar risken för fel.

    Avancerade Användningsfall

    I mer avancerade utskriftsmiljöer, där skräddarsydda eller specialiserade utskriftslösningar krävs, kan printers.conf erbjuder en djupare nivå av anpassning. Experter kan modifiera specifika inställningar för att optimera prestanda, hantera utskriftsköer effektivare

    Starta om CUPS

    sudo systemctl restart cups

    Kontroller status

    systemctl status cups

    Classes.conf

    classes.conf är en konfigurationsfil i CUPS (Common UNIX Printing System) som används för att definiera och konfigurera skrivarklasser. En skrivarklass i CUPS är en grupp av en eller flera skrivare som kan hantera samma utskriftsjobb. Detta är användbart i miljöer där flera skrivare delar på utskriftsbelastningen eller där det finns behov av redundans. Här är en närmare beskrivning av classes.conf-filen och dess innehåll:

    1. Syfte:
      classes.conf används för att gruppera enskilda skrivare i klasser. När en utskrift skickas till en skrivarklass, hanterar CUPS utskriften genom att skicka den till en av skrivarna i klassen. Detta kan vara användbart för att balansera utskriftslasten eller erbjuda högre tillgänglighet.
    2. Struktur:
      Filen består av en eller flera klassdefinitioner. Varje klassdefinition innehåller information om klassens namn, dess medlemsskrivare och eventuella ytterligare inställningar. En typisk post i classes.conf kan se ut så här:
       <Class [klassnamn]>
       Info [beskrivande text om klassen]
       Location [plats för skrivarklassen]
       Member [namn på skrivare 1]
       Member [namn på skrivare 2]
       ...
       </Class>

    Här är [klassnamn] namnet på skrivarklassen, och Member-raderna listar namnen på de skrivare som ingår i klassen.

    1. Hantering:
      Klasser kan skapas och redigeras antingen genom att direkt redigera classes.conf-filen eller genom CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg. Om du redigerar filen manuellt, är det viktigt att följa korrekt syntax och se till att filen inte innehåller några syntaxfel, eftersom detta kan påverka CUPS-funktionaliteten.
    2. Säkerhet och Tillgänglighet:
      Precis som med andra CUPS-konfigurationsfiler, bör classes.conf hanteras och redigeras med försiktighet, helst av en erfaren systemadministratör. Det är också viktigt att säkerhetskopiera denna fil innan du gör några ändringar.
    3. Uppdateringar och Återstart:
      När ändringar görs i classes.conf, kan det krävas att CUPS-tjänsten startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.

    Genom att använda skrivarklasser kan organisationer effektivt hantera sina utskriftsresurser, speciellt i större nätverk med många skrivare.

    PPD-filer (PostScript Printer Description)

    spelar en central roll i utskriftshanteringssystem, särskilt i CUPS (Common UNIX Printing System). De används för att beskriva egenskaperna och kapaciteterna hos en specifik skrivare eller utskriftsenhet. Här är en mer detaljerad beskrivning av hur PPD-filer fungerar:

    1. Syfte och Innehåll: En PPD-fil innehåller information om skrivarens funktioner och inställningar, såsom dess upplösning, färgförmåga, pappersstorlekar, input- och output-bin, duplexkapacitet, minneskapacitet, och så vidare. Den definierar också de kommandon som används för att styra dessa funktioner när ett dokument skrivs ut.
    2. Format och Struktur: PPD-filer är vanligtvis textfiler som följer en standardiserad formatstruktur. De innehåller en serie av märkta anvisningar och värden som beskriver skrivarens egenskaper och hur den ska hanteras av utskriftssystemet. Dessa anvisningar följer Adobe PostScript-språkstandarden.
    3. Integration med Utskriftssystemet: När en skrivare installeras i ett system (t.ex. en Linux-dator med CUPS), väljs en lämplig PPD-fil som motsvarar skrivaren. Denna fil används sedan av utskriftssystemet för att korrekt hantera utskriftsjobb för den specifika skrivaren. Utskriftssystemet refererar till PPD-filen för att avgöra vilka alternativ som är tillgängliga och hur de ska implementeras för varje utskriftsjobb.
    4. Skapande och Anpassning:
      Många skrivartillverkare tillhandahåller PPD-filer för sina produkter. Användare kan också skapa eller anpassa PPD-filer för specifika behov, även om detta kräver en god förståelse av skrivarens kapaciteter och PostScript-programmering.
    5. Korsplattforms Kompatibilitet: PPD-filer används inte bara i UNIX- och Linux-miljöer utan också i andra operativsystem, som macOS, för att hantera PostScript- och icke-PostScript-skrivare. Detta gör dem till ett viktigt verktyg för korsplattforms utskriftshantering.
    6. Uppdateringar och Förvaltning: Det är viktigt att hålla PPD-filer uppdaterade för att säkerställa att de korrekt återspeglar skrivarens aktuella funktioner och inställningar. I vissa fall kan uppdateringar av PPD-filer tillhandahållas av skrivartillverkaren för att lägga till nya funktioner eller korrigera problem.

    Sammanfattningsvis är PPD-filer avgörande för att säkerställa att utskriftssystem korrekt och effektivt kan kommunicera med och hantera skrivare, och de möjliggör en detaljerad anpassning av utskriftsprocessen för att matcha de specifika egenskaperna hos varje enskild skrivarenhet.

    client.conf

    client.conf är en konfigurationsfil som används av CUPS (Common UNIX Printing System) på klientdatorer för att styra hur CUPS-klienter (som lp och lpr kommandon) interagerar med en CUPS-server. Denna fil är särskilt viktig i nätverksmiljöer där flera klienter ansluter till en eller flera CUPS-servrar. Här är en detaljerad beskrivning av client.conf och dess funktioner:

    1. Syfte:
      client.conf tillhandahåller konfigurationsinställningar för CUPS-klienter på en användares maskin. Detta inkluderar inställningar som definierar vilken CUPS-server klienten ska ansluta till för utskriftsjobb.
    2. Placering:
      Filen client.conf finns vanligtvis i /etc/cups/ på Linux-system eller i en användares hemkatalog under ~/.cups/ för användarspecifika inställningar. Om båda existerar, har inställningarna i användarens hemkatalog företräde.
    3. Inställningar: De vanligaste inställningarna i client.conf inkluderar:
    • ServerName: Anger hostnamnet eller IP-adressen till en CUPS-server som klienten ska ansluta till. Det kan vara en lokal maskin (localhost) eller en fjärrserver (server.example.com).
    • Encryption: Bestämmer vilken typ av kryptering som ska användas vid kommunikation med CUPS-servern. Vanliga värden inkluderar IfRequested, Always, eller Never.
    • ServerPort: Specificerar porten som ska användas för att ansluta till CUPS-servern. Standardvärdet är vanligtvis port 631.
    • ErrorPolicy: Definierar hur klienten ska hantera fel vid kommunikation med servern.
    1. Användning:
      client.conf används främst i nätverk där utskriftsjobb måste dirigeras till en specifik server, eller när särskilda nätverks- eller säkerhetsinställningar krävs. Det är särskilt användbart i stora organisationer eller utbildningsinstitutioner med centraliserade utskriftstjänster.
    2. Redigering och Administration: Filen kan redigeras manuellt med en textredigerare av systemadministratörer eller användare med lämplig behörighet. Eftersom ändringar i client.conf kan påverka hur en dator interagerar med CUPS-servrar, bör ändringar göras försiktigt.
    3. Uppdateringar och Återladdning: När ändringar görs i client.conf, behöver CUPS-klienter vanligtvis inte startas om, eftersom de läser in konfigurationsfilen när ett nytt utskriftsjobb initieras.

    Genom att korrekt konfigurera client.conf kan användare och administratörer säkerställa att utskriftsjobb hanteras effektivt och säkert i ett nätverk, och att användare kan ansluta till rätt CUPS-server för sina utskriftsbehov.

    Felsöka CUPS

    Att använda släggan i felsökning av cups är ett mindre bra verktyg.

    Felsökning av CUPS (Common UNIX Printing System) kan involvera flera steg och verktyg, beroende på naturen av problemet. Här är en allmän guide för att felsöka CUPS:

    1. Kontrollera Skrivarens Status

    • Använd CUPS webbgränssnittet (vanligtvis tillgänglig på http://localhost:631) för att kontrollera statusen på skrivaren. Se efter om skrivaren är pausad, inaktiverad eller om det finns några felmeddelanden.
    • Använd kommandot lpstat -p i terminalen för att kontrollera skrivarens status.

    2. Kontrollera CUPS-Tjänstens Status

    • Se till att CUPS-tjänsten körs genom att använda kommandot sudo systemctl status cups (för systemd-baserade system) eller motsvarande kommando för ditt system.

    3. Granska Loggfiler

    Att läsa logfilen är en del av felsökningen av CUPS
    • CUPS loggar information och fel till olika loggfiler, vanligtvis placerade i /var/log/cups/. De viktigaste filerna är error_log och access_log.
    • Öppna error_log med en textredigerare eller använd tail -f /var/log/cups/error_log för att följa loggen i realtid. Sök efter felmeddelanden eller varningar som kan ge ledtrådar om problemet.

    4. Kontrollera Nätverksanslutning

    • Om du använder en nätverksskrivare, kontrollera att nätverksanslutningen fungerar. Använd ping eller liknande verktyg för att säkerställa att skrivaren är nåbar över nätverket.

    5. Kontrollera Skrivardrivrutiner och PPD-Filer

    • Se till att rätt drivrutiner är installerade för skrivaren. För många skrivare krävs specifika PPD-filer för korrekt funktion.
    • Om problemet uppstod efter en uppdatering, överväg att återgå till en tidigare version av drivrutinen eller PPD-filen.

    6. Testa Utskrift från Kommandoraden

    • Använd kommandon som lp eller lpr för att skicka utskriftsjobb direkt från terminalen. Detta kan hjälpa till att isolera problemet till antingen mjukvaran eller hårdvaran.

    7. Återstarta CUPS-Tjänsten

    • Ibland kan återstart av CUPS-tjänsten lösa problemet. Använd sudo systemctl restart cups eller motsvarande kommando.

    8. Kontrollera Brandvägg och Säkerhetsinställningar

    • Om du har en brandvägg aktiverad, se till att nödvändiga portar (vanligtvis 631) är öppna för CUPS-trafik.

    9. Konsultera Dokumentation och Forum

    • Läs igenom CUPS dokumentationen för specifika felmeddelanden eller problem.
    • Sök i onlineforum eller användarcommunityn för liknande problem och lösningar.

    10. Prova med en Annan Skrivare eller Dator

    • Om möjligt, testa med en annan skrivare eller anslut till skrivaren från en annan dator för att avgöra om problemet är lokaliserat till en specifik enhet eller konfiguration.

    Kom ihåg att felsökning kan vara en process av eliminering. Det är ofta nödvändigt att prova flera olika lösningar för att identifiera roten till problemet.

    Avslutande Tankar

    Utskriftssystemet i Linux är ett sofistikerat samspel av teknologier och processer som ger användare flexibilitet och effektivitet i deras utskriftsbehov. Dess förmåga att smidigt hantera allt från enkla dokumentutskrifter till komplexa nätverksutskriftsjobb gör det till en oumbärlig del av Linux-användarens verktygslåda.


Månad: december 2023

  • htop

    htop är ett interaktivt systemövervakningsverktyg för Unix-liknande operativsystem. Det erbjuder en mer användarvänlig och visuellt tilltalande vy jämfört med det traditionella top-kommandot. Med htop kan användare se en detaljerad lista över alla pågående processer och deras status, samt använda olika funktioner för att hantera dessa processer. Här är några av huvudegenskaperna: htop är speciellt användbart…

  • ANNONS!

    ANNONS! Datorhjälp både i hemmet och i butik. Vad behöver du hjälp med : Trasig dator? Modernisera datorer så dom känns snabbare. Hjälp med Linux? Hjälp med Windows? Hjälp med televsionsapparater? Hjälp med Mac? Hjälp med datorn i hemmet? Bättre WiFi täckning i hemmet? Hjälp med E-post?

  • Så optimerades linux.se att laddas snabbare.

    Vi har det senaste månaden dränkt linux.se med artiklar hur man gör olika saker, undertecknad har funnit ett stort nöje i att med AIs hjälp producera Linux logotypen / maskot i en massa sitationer. Nackdelen är att filerna kan bli över 1 MB styck, det kanske inte spela så där jättestort roll, när man sitter…

  • QEMU 8.2 släppt med Virtio-Sound Device, RISC-V KVM AIA Support

    QEMU (Quick Emulator) är en fri och öppen källkods mjukvaru som används för att emulera och virtualisera system. Den fungerar på två huvudsakliga sätt: genom fullständig systememulering och genom att använda en virtualiseringsmetod som kallas KVM (Kernel-based Virtual Machine). QEMU kan köra program och operativsystem skrivna för en typ av dator på en dator med…

  • God Jul

    Linux.se önskar alla en God Jul. Hoppas att Ni får tid att fördjupa Er i linux och andra öppna källkods produkter under jul och nyårsledigheten.

  • Släppning av MuseScore 4.2 med nya gitarr ljud.

    MuseScore är en populär och gratis mjukvara för notskrift som används för att skapa, spela upp och skriva ut noter. Det är öppen källkod och tillgängligt för olika operativsystem, inklusive Windows, macOS och Linux. MuseScore är utformad för att vara ett användarvänligt och mångsidigt verktyg för musiker, musiklärare, kompositörer och hobbyanvändare. Här är några av…

  • Python populärast programmeringspråk på github.

    Här är en lista av de 10 bästa programmeringsspråken 2023 på GitHub, rankade enligt pull-förfrågningar – ett förslag om att slå samman kodändringar till ett arkiv, vilket är ett tillförlitligt mått. 1 Python 17.715% 2 Java  11.086% 3 Go  10.817% 4 JavaScript 10.065% 5 C++ 9.712% 6 TypeScript 7.610% 7 PHP  4.835% 8 Ruby 4.690% …

  • darktable 4.6.0 släppt

    Darktable: En Kraftfull Öppen Källkods-Partner för Fotografer I den digitala fotograferingens era, där bildredigering spelar en lika viktig roll som själva fotograferingen, har darktable framträtt som en betydande aktör. Detta öppen källkods-program för fotoredigering och hantering av fotobibliotek har vunnit hjärtan bland professionella och amatörfotografer över hela världen, tack vare dess omfattande funktioner och icke-destruktiva…

  • Så du installera du PureFTP på ubuntu server.

    Installationsguide för Pure-FTPd på Ubuntu FTP (File Transfer Protocol) är en av de äldsta och mest använda metoderna för att överföra filer mellan en klient och en server över ett nätverk. Pure-FTPd är en populär FTP-server som är känd för sin säkerhet och prestanda. I den här artikeln kommer vi att gå igenom stegen för…

  • Linux kan rädda 240 miljoner datorer att åka på tippen när Windows 10 upphör.

    Här kan linux bli ett alternativ fler och fler datorer är användbara , även en dator ifrån 2013 är inte idag värdelös även om Microsoft och Apple vill glömma den. Fler och fler tjänster körs på nätet , därav är vikten att vara kompatibel med Windows plattformen mindre och mindre. Microsoft Corps (MSFT.O) plan att…

  • Komprimera filer i linux.

    Att packa filer i Linux kan göras med olika verktyg beroende på filformatet du önskar. Här är några exempel för att packa filer i bz2, tgz och zip format: 1. BZ2 För att packa filer i bz2-format använder du kommandot bzip2. Exempel: Detta kommer att skapa en fil med .bz2-ändelse. Detta skapar en tar-fil komprimerad…

  • Så packar Ni upp en .tar och zip fil i linux

    För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil: Packa Upp en Standard .tar-fil Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande…

  • Så lägger ni till / radera användare i Linux

    För att lägga till en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot adduser. Här är de grundläggande stegen: Ersätt [nytt_användarnamn] med det namn du vill ge den nya användaren. När detta är gjort kommer den nya användaren att skapas i Ubuntu. Du kan också behöva lägga till användaren i vissa grupper beroende på vilka…

  • Guide: Så Installerar Du WordPress på Debian, Ubuntu och Fedora

    I Artiklarna Olika sätt att köra Linux Vilka metoder det finns att köra Linux på. Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS Förklaras hur man sätter upp virtuellmaskin med Virutalbox. Så vi hur man kan sätta upp en testmiljö under Linux för sin word press hemsidan.…

  • Olika sätt att köra Linux

    En Guide till Olika Sätt att Köra Linux Linux, känt för sin flexibilitet och öppenhet, kan köras på många olika sätt. Denna artikel utforskar de olika metoderna för att köra Linux, var och en med sina unika fördelar och användningsområden. 1. På Fysisk Hårdvara Att installera Linux på en dator som primärt operativsystem är det…

  • Manjaro 23.1 ”Vulkan” är tillgänglig för nedladdning med GNOME 45, Linux 6.6 LTS

    Manjaro Linux 23.1 är tillgänglig för nedladdning som den första stora uppdateringen i Manjaro Linux 23-serien som ger en nyare kärna, nyare skrivbordsmiljöer och uppdaterade komponenter till Arch Linux-baserade distro. Manjaro 23.1 är här lite över tre månader efter Manjaro 23.0 och den drivs av den senaste och bästa Linux 6.6 LTS-kärnserien. Manjaro 23.0 levererades…

  • LibreOffice 7.6.4 och 7.5.9 tillgänglig för nerladdning

    LibreOffice 7.6.4 Community och LibreOffice 7.5.9 Community är omedelbart tillgängliga från www.libreoffice.org/download för Windows (Intel/AMD/ARM-processorer), macOS (Apple Silicon och Intel-processorer) och Linux . LibreOffice 7.6.4 Community är den mest avancerade versionen av kontorssviten och erbjuder det bästa när det gäller produktivitetsfunktioner och interoperabilitet med Microsoft Office proprietära format. LibreOffice 7.5.9 Community är den mest noggrant…

  • Så installera man MariaDB på FreeBSD

    Att installera MariaDB på FreeBSD är en process som involverar flera steg. Här är en steg-för-steg guide: Installera MariaDB på FreeBSD Förberedelser Installation (Notera att versionen av MariaDB (mariadb105 i detta fall) kan variera beroende på FreeBSD-version och tillgängliga paket.) Konfiguration och Start Ytterligare Konfiguration Underhåll och Hantering Slutsats Grattis! Du har nu en fungerande…

  • Så installer Ni MariaDB på Debian och Fedora.

    Eftersom Ubuntu och mfl är närbesläktade med Debian så går de under samma . Installation av MariaDB på Debian Installation av MariaDB på Fedora Genom att följa dessa steg bör du kunna installera och konfigurera MariaDB på både Debian och Fedora. Kom ihåg att även om stegen är likartade, kan det finnas små skillnader i…

  • Sparky Linux 7.2 släppt

    Sparky linux är en ytterligaren ”lättvikt” linuxdistrubtion baserad på debian. Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF- och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter. Drivs av Linux-kärnan 6.1 LTS, Sparky 7.2 kommer baserad på de senaste Debian 12 ”Bookworm” och Sparky…

  • Raspbery PI OS i ny utgåva

    Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner. Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av…

  • GNOME 45.2 släppt med korrigeringar och prestandaförbättringar

    Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten. GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11…

  • peppermint OS

    Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse. Bakgrund och Utveckling Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer.…

  • Armbian 23.11 Topi

    Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara,…

  • Steam klient Updatering 29:e Nov

    Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar. Stor bild Steam input Linux https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/3895113407856183762

  • Fedora 39

    Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar…

  • Linux vs FreeBSD: En Teknisk Jämförelse

    Inledning I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden. Kärnarkitektur…

  • Så installera du PHP 8.3 på ubuntu 22.04 LTS

    PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer. Först och främst, börja med att uppdatera…

  • Ett bash script som ändra exif kommentar på dina .png och .jpg filer.

    EXIF, eller Exchangeable Image File Format, är en standard för metadata som används för att lagra information om en bild i bildfilen själv. Denna metadata kan innehålla detaljer som kamerainställningar, datum och tid för fotografering, geografisk plats (om tillgänglig), kameramodell och tillverkare, och annan relevant information om bilden. Bash script nedan gör så du kan…

  • Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide

    Introduktion Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system. Förberedelser Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden För Ubuntu: För Fedora: Dessa kommandon installerar…

  • Hur ställer man in klockan i Linux ifrån terminal

    Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta: Steg 1: Öppna Terminalen Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid Steg 3: Ändra Tidszon Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon…

  • Utskriftssystemet i Linux

    Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt. Utskriftsköer och Jobbhantering…