htop är ett interaktivt systemövervakningsverktyg för Unix-liknande operativsystem. Det erbjuder en mer användarvänlig och visuellt tilltalande vy jämfört med det traditionella top-kommandot. Med htop kan användare se en detaljerad lista över alla pågående processer och deras status, samt använda olika funktioner för att hantera dessa processer. Här är några av huvudegenskaperna:
Interaktivt Gränssnitt: Användare kan interagera direkt med processer, som att avsluta (kill) eller ändra prioritet (renice) med hjälp av tangentbordskommandon.
Färgkodad Visning:htop visar processer och resursanvändning med olika färger, vilket gör det enklare att snabbt få en översikt över systemets status.
CPU-, Minnes- och Swap-Användning: Det visar realtidsinformation om CPU-, minnes- och swap-användning. Varje CPU-kärna kan visas separat, och minnes- och swap-användningen presenteras i både grafisk och numerisk form.
Sortering och Filtrering: Användare kan sortera processlistan baserat på olika kriterier som CPU-användning, minnesanvändning, användar-ID, och process-ID. Det går också att filtrera processlistan för att bara visa processer som matchar specifika kriterier.
Anpassningsbara Inställningar:htop tillåter användare att anpassa vad som visas och hur det visas. Användare kan välja vilka kolumner som ska visas och i vilken ordning.
Trädvy: Förutom den standard listvyn av processer, kan htop också visa processerna i en trädstruktur, vilket gör det enklare att se vilka processer som är barn till andra processer.
Uppdateras i Realtid: Informationen som visas av htop uppdateras i realtid, vilket ger användare en aktuell vy över systemets aktivitet och prestanda.
htop är speciellt användbart för systemadministratörer och power users som behöver övervaka och hantera systemresurser effektivt. Det är ett kraftfullt verktyg som kombinerar omfattande funktionalitet med användarvänlighet.
Ursprungs bilden var 1024×1024 pixlar. Gör backup innan du kör bash scriptet.
Vi har det senaste månaden dränkt linux.se med artiklar hur man gör olika saker, undertecknad har funnit ett stort nöje i att med AIs hjälp producera Linux logotypen / maskot i en massa sitationer.
Nackdelen är att filerna kan bli över 1 MB styck, det kanske inte spela så där jättestort roll, när man sitter på en snabb uppkoppling eller har 5G.
Dessutom finns många som får betala för varje GB.
Lösningen blev att ta fram ett bash script som gå genom alla jpg och png filer, filer som är större än en viss storlek halveras med 50%.
Innan vi optimerade bilderna så hade Linux.se
Total Image Size: 87353932 bytes dvs 83, 31 megabytes , att ladda 83 MB
Dial-up (56 kbps): Cirka 12,857 sekunder (ca 3.573.57 timmar).
DSL (5 Mbps): Cirka 144 sekunder (ca 2.42.4 minuter).
Kabelinternet (100 Mbps): Cirka 7.2 sekunder.
Fiber (1 Gbps): Cirka 0.72 sekunder.
4G mobilnätverk (20 Mbps): Cirka 36 sekunder.
5G mobilnätverk (100-300 Mbps): Cirka 3.6 sekunder.
Punkt 1 inte så akutell längre, utan får vara där som jämförelse för att minnas fonstora dar. Men en 5 Mps uppkoppling är inte så ovanligt idag, det räcker med 4G uppkoppling eller bara vistas på ett ställe med dålig wifi täckning.
Efter vi har optimerat sajten med så blev det total Image Size: 28055767 bytes, vilket ger
Dial-up (56 kbps): Cirka 4,000 sekunder (ca 66.766.7 minuter).
DSL (5 Mbps): Cirka 44.8 sekunder.
Kabelinternet (100 Mbps): Cirka 2.24 sekunder.
Fiber (1 Gbps): Cirka 0.224 sekunder.
4G mobilnätverk (20 Mbps): Cirka 11.2 sekunder.
5G mobilnätverk (100-300 Mbps): Cirka 1.12 sekunder.
Det kanske inte 100% optimalt fortfarande, man skulle kunna begränsa antaler inlägg per sidvisning osv.
Fördelen att optimera storleken är :
Google gillar snabb laddade sidorna , man kan belönas med en bättre rakning på google.
Nackdelen :
Bilderna blir lite suddiga.
Har använt 3 olika script , 2 skrivna i PHP och 1 bash. PHP scriptet kan köras på din lokala LAMP installation och man kan även göra dem med php cli
PHP Script 1:
<?php
function getPageSize($url) {
// Hämta sidans innehåll
$html = file_get_contents($url);
// Skapa en DOMDocument och ladda HTML-innehållet
$doc = new DOMDocument();
@$doc->loadHTML($html);
// Räkna storleken på sidan (i bytes)
$pageSize = strlen($html);
// Hitta alla bild-element
$images = $doc->getElementsByTagName('img');
$imageSizeTotal = 0;
foreach ($images as $img) {
$imgUrl = $img->getAttribute('src');
$imgData = file_get_contents($imgUrl);
$imageSize = strlen($imgData);
$imageSizeTotal += $imageSize;
}
// Räkna antalet länkar
$links = $doc->getElementsByTagName('a');
$numberOfLinks = $links->length;
// Resultat
return [
'Total Page Size' => $pageSize,
'Total Image Size' => $imageSizeTotal,
'Number of Images' => $images->length,
'Number of Links' => $numberOfLinks
];
}
// Använd funktionen
$url = 'https://www.foobar.foo'; // Byt ut mot den önskade URL:en
$result = getPageSize($url);
// Skriv ut resultaten
echo "Total Page Size: " . $result['Total Page Size'] . " bytes\n";
echo "Total Image Size: " . $result['Total Image Size'] . " bytes\n";
echo "Number of Images: " . $result['Number of Images'] . "\n";
echo "Number of Links: " . $result['Number of Links'] . "\n";
?>
Byt ut $url = ’https://www.foobar.foo’; till valfri sida som skall laddas. Skriptet ovan mäter hur stor en hemsida i bytes hur många utlänkar det finns.
// Skapa en DOMDocument och ladda HTML-innehållet $doc = new DOMDocument(); @$doc->loadHTML($html);
// Hitta alla bild-element $images = $doc->getElementsByTagName(’img’); foreach ($images as $img) { $imgUrl = $img->getAttribute(’src’);
// För att hantera relativa URL:er if (parse_url($imgUrl, PHP_URL_SCHEME) == ”) { $imgUrl = rtrim($url, ’/’) . ’/’ . ltrim($imgUrl, ’/’); }
// Hämta bildens data och beräkna storleken $imgData = @file_get_contents($imgUrl); if ($imgData !== false) { $imageSize = strlen($imgData) / 1024; // Storlek i kilobytes (KB) echo ”Bild: $imgUrl – Storlek: ” . round($imageSize, 2) . ” KB\n”; } else { echo ”Kunde inte hämta bilden: $imgUrl\n”; } } }
// Använd funktionen $url = ’https://www.foobar.foo’; // Byt ut mot den önskade URL:en getImageSizes($url); ?>
Koden visa hur stora bilder en webplats länkar in. Annars som exempel 1
PHP Script 3 :
Det här scriptet mäter hur snabbt det tar att ladda hem sida med kod och bilder. Du kan behöver installera php-curl med ( Gäller Debian, Ubunut och mint) andra paket system RTFM.
sudo apt-get update
sudo apt-get install php-curl
<?php
function getPageLoadTime($url) {
// Starta timer
$start = microtime(true);
// Hämta HTML-innehållet på sidan
$ch = curl_init();
curl_setopt($ch, CURLOPT_URL, $url);
curl_setopt($ch, CURLOPT_RETURNTRANSFER, 1);
$html = curl_exec($ch);
curl_close($ch);
// Ladda HTML-innehållet i en DOM-parser
$dom = new DOMDocument();
@$dom->loadHTML($html);
$images = $dom->getElementsByTagName('img');
// Hämta varje bild
foreach ($images as $img) {
$imgUrl = $img->getAttribute('src');
// Hantera bara fullständiga URL:er
if (filter_var($imgUrl, FILTER_VALIDATE_URL)) {
$ch = curl_init();
curl_setopt($ch, CURLOPT_URL, $imgUrl);
curl_setopt($ch, CURLOPT_RETURNTRANSFER, 1);
curl_exec($ch);
curl_close($ch);
}
}
// Stoppa timer och beräkna total tid
$end = microtime(true);
return $end - $start;
}
$url = "https://www.example.com"; // Byt ut mot önskad URL
$loadTime = getPageLoadTime($url);
echo "Total laddningstid för sidan: " . $loadTime . " sekunder";
?>
Nu till bash skriptet
#!/bin/bash
# Funktion för att visa hjälpmeddelande
show_help() {
echo "Användning: $0 -m <minstorlek_kb> -c <kompressionskvalitet> -s <storlek>"
echo " -m: Minsta filstorlek i KB för bearbetning"
echo " -c: Sätt kompressionskvaliteten (exempel: 85)"
echo " -s: Sätt ny storlek (exempel: 800x600)"
exit 1
}
# Kontrollera om några parametrar anges
if [ $# -eq 0 ]; then
show_help
fi
# Standardvärden
min_size=""
compression=""
size=""
# Hantera inmatningsparametrar
while getopts "hm:c:s:" opt; do
case $opt in
m) min_size=$OPTARG ;;
c) compression=$OPTARG ;;
s) size=$OPTARG ;;
h) show_help ;;
\?) show_help ;;
esac
done
# Kontrollera om nödvändiga parametrar är angivna
if [ -z "$min_size" ] || [ -z "$compression" ] || [ -z "$size" ]; then
show_help
fi
# Sök och bearbeta bilder
find . -type f \( -iname "*.jpg" -o -iname "*.jpeg" -o -iname "*.png" \) | while read image; do
# Kontrollera storleken på bilden (i kilobytes)
imageSize=$(du -k "$image" | cut -f1)
if [ $imageSize -gt $min_size ]; then
# Skapa en backup av originalbilden med .bak-tillägg
cp "$image" "$image.bak"
# Ändra storleken om storleksparameter är satt
if [ ! -z "$size" ]; then
mogrify -resize "$size" "$image"
fi
# Justera kompressionsgraden av bilden om kompressionsparameter är satt
if [ ! -z "$compression" ]; then
mogrify -quality "$compression" "$image"
fi
echo "Bilden $image har bearbetats och backats upp."
fi
done
echo "Alla bilder bearbetade."
Koden ovan kopiera med lämplig filnamn till /usr/local/bin mappen och chmod +x görs. Koden söker igenom alla filer som är png och jpg, och större än 500 KB
Scriptet körs som
compress_images.sh -c 75 -s 800×600 -m 500
-c Kompremera ner bilden till 75% av kvaliten och -s krymper storleken önskad storlek i pxlar
För att köra skriptet behövs paktet ImageMagick installerat och du behöver shell access , bästa är att köra en VPS. Har man webhotell, så bör man skaffa sej en VPS istället. Tex Spacedump IT har billiga VPS.
OBS! GÖR BACKUP INNAN NI ANVÄNDER BASH SCRIPTET. Fel använt kan scriptet förstöra era bilder.
Med QEMU kan man köra flera OS samtidig på en linux dator.
QEMU (Quick Emulator) är en fri och öppen källkods mjukvaru som används för att emulera och virtualisera system. Den fungerar på två huvudsakliga sätt: genom fullständig systememulering och genom att använda en virtualiseringsmetod som kallas KVM (Kernel-based Virtual Machine). QEMU kan köra program och operativsystem skrivna för en typ av dator på en dator med en annan arkitektur.
Fullständig Systememulering
I detta läge emulerar QEMU en hel dator, inklusive processor och olika hårdvarukomponenter. Detta möjliggör att man kör operativsystem och program som är avsedda för en annan CPU-arkitektur än värdsystemets. Till exempel kan du använda QEMU för att köra en ARM-baserad operativsystem på en x86-baserad maskin.
Virtualisering med KVM
När den används tillsammans med KVM, tillåter QEMU nära-nativ prestanda genom att köra gästoperativsystemet direkt på CPU:n. Detta är möjligt på system där CPU:n stödjer hårdvaruassisterad virtualisering. I det här läget agerar QEMU mer som en hypervisor, hanterar resursallokering och isolering mellan olika virtuella maskiner.
Egenskaper
Multiplattform: QEMU kan köras på olika värdoperativsystem som Linux, Windows och macOS.
Stöd för Flera Arkitekturer: Det stödjer emulering av många olika CPU-arkitekturer, inklusive x86, ARM, PowerPC, SPARC, MIPS och andra.
Flexibilitet: Det erbjuder en hög grad av konfigurerbarhet och kan anpassas för olika användningsfall och prestandakrav.
QEMU 8.2 släppt med Virtio-Sound Device, RISC-V KVM AIA Support.Bland andra anmärkningsvärda ändringar, MIPS och PowerPC-emulering förbättrades med stöd för den nya audiodev-egenskapen till fuloong2e-maskinen (för MIPS) och pegasos2- och 40p-maskiner (för PowerPC), SPARC-emulering kan nu konvertera instruktionsöversättare för att använda avkodningsträd, och det finns en ny enhetsdrivrutin för Hyper-V Dynamic Memory Protocol.
MuseScore 4.2 : En milstolpeuppdatering för gitarrister, plus mycket mer
MuseScore är en populär och gratis mjukvara för notskrift som används för att skapa, spela upp och skriva ut noter. Det är öppen källkod och tillgängligt för olika operativsystem, inklusive Windows, macOS och Linux. MuseScore är utformad för att vara ett användarvänligt och mångsidigt verktyg för musiker, musiklärare, kompositörer och hobbyanvändare. Här är några av dess viktigaste funktioner:
Funktioner i MuseScore
Notskrift:
Möjliggör skapandet av professionellt utseende partitur.
Stödjer en bred uppsättning notationsmöjligheter, inklusive standardnoter, ackord, texter, artikulationer, dynamik och mycket mer.
Användarvänligt Gränssnitt:
Har ett intuitivt gränssnitt som gör det enkelt att lära sig och använda.
Inkluderar en drag-and-drop-funktionalitet för att lägga till noter och symboler på partituret.
Spela Upp Musik:
Inbyggd uppspelningsfunktion för att lyssna på komponerad musik.
Möjlighet att ändra instrumentklanger och använda olika ljudbibliotek.
Importera och Exportera:
Stödjer import och export av olika filformat, inklusive MIDI, MusicXML, och olika ljudformat.
Användare kan också exportera partitur till PDF-format.
Anpassning:
Möjlighet att anpassa layout och design av partitur.
Användare kan skapa egna mallar för snabbt återskapande av önskad layout i nya projekt.
Plug-ins och Integration:
Stöd för plug-ins för att utöka funktionaliteten.
Möjlighet att integrera med andra mjukvaror och plattformar.
Community och Stöd:
Aktiv community där användare kan dela partitur, tips och tekniker.
Tillgång till online-handböcker, handledningar och forum för stöd.
Användningsområden
Musikundervisning: Lärare kan använda MuseScore för att skapa övningar och arrangemang för studenter.
Komposition: Kompositörer kan dra nytta av dess avancerade notationsfunktioner för att komponera musik.
Arrangering och Orkestrering: Användbart för att arrangera musik för olika ensembler och orkestrar.
Hobbyanvändning: Musikentusiaster kan använda MuseScore för att transkribera eller skapa musik som hobby.
MuseScore erbjuder en kostnadsfri och tillgänglig lösning för notskrift, vilket gör det till ett populärt val för personer inom en rad olika musikaliska discipliner och intressen.
Här är en lista av de 10 bästa programmeringsspråken 2023 på GitHub, rankade enligt pull-förfrågningar – ett förslag om att slå samman kodändringar till ett arkiv, vilket är ett tillförlitligt mått.
Darktable: En Kraftfull Öppen Källkods-Partner för Fotografer
Darktabel är ett öppet källkod alternativ till Adobe Lightroom
I den digitala fotograferingens era, där bildredigering spelar en lika viktig roll som själva fotograferingen, har darktable framträtt som en betydande aktör. Detta öppen källkods-program för fotoredigering och hantering av fotobibliotek har vunnit hjärtan bland professionella och amatörfotografer över hela världen, tack vare dess omfattande funktioner och icke-destruktiva redigeringsmetod.
Vad är Darktable?
Darktable är ett gratis, öppen källkods-program utformat för att hantera och redigera RAW-bilder. Det skiljer sig från andra bildredigeringsprogram genom sin icke-destruktiva redigeringsprocess, som gör det möjligt för användare att experimentera med olika redigeringsalternativ utan att ändra den ursprungliga bilden. Programmet erbjuder ett komplett arbetsflöde för fotografer, från import och sortering till redigering och exportering av bilder.
Funktioner och Fördelar
Omfattande RAW-stöd
Darktable är specialiserat på att hantera RAW-format, som är det digitala motsvarigheten till en oprocessad film. Detta format behåller mer information än komprimerade format som JPEG, vilket ger fotografer större frihet i efterbehandlingen.
Icke-destruktiv Redigering
Varje ändring som görs i Darktable sparas som en uppsättning instruktioner. Det innebär att den ursprungliga bilden förblir oförändrad, och användaren kan när som helst återgå till ursprungstillståndet.
Modulbaserad Design
Darktable erbjuder en mängd redigeringsmoduler, var och en dedikerad till en specifik aspekt av bildbehandlingen. Detta inkluderar färgkorrigering, exponeringsjusteringar, skärpa, brusreducering och mycket mer.
Avancerad Färghantering
Med stöd för olika färgprofiler och -rymder, säkerställer Darktable att färgåtergivningen förblir konsekvent över olika enheter.
Hantering av Fotobibliotek
Förutom redigeringsverktyg erbjuder Darktable funktioner för att organisera, tagga och sortera bilder, vilket underlättar hantering av stora fotokollektioner.
Varför Välja Darktable?
Kostnadseffektivitet
Som ett öppen källkods-program är Darktable helt gratis, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för fotografer som inte vill binda sig till dyra prenumerationsmodeller som ofta följer med kommersiell programvara.
Anpassningsbarhet
Med möjligheten att lägga till plugins och anpassa arbetsflöden, kan Darktable skräddarsys för att möta specifika behov och preferenser.
Plattformsoberoende
Darktable kan användas på flera operativsystem, inklusive Linux, macOS och Windows, vilket gör det tillgängligt för en bred användarbas.
Sammanfattning
Darktable representerar en ny era av tillgänglighet och anpassningsbarhet inom fotoredigering. Dess kraftfulla verktyg och användarvänliga gränssnitt gör det till ett utmärkt val för både professionella fotografer och hobbyfotografer. Genom att kombinera avancerade funktioner med flexibiliteten i ett öppen källkods-format, fortsätter Darktable att vara en ovärderlig resurs i den digitala fotograferingens värld.
Vad är nytt i 4.6.0 versionen?
Redigeringshistoriken sparas nu periodiskt automatiskt (var tionde sekund) medan du redigerar bilder i mörkrumsvyn. Det automatiska sparintervallet kan ändras (via en inställning) eller automatiskt spara kan inaktiveras helt (genom att ställa in intervallet till 0).
En ny bearbetningsmodul rgb-primärer har lagts till. Denna modul kan användas för ömtåliga färgkorrigeringar samt kreativ färggradering. Det gör att de röda, gröna och blå primärfärgerna kan flyttas runt med ”nyans” och ”renhet” kontroller.
Dessutom innehåller sigmoidmodulen nu en ny primärsektion, som kan användas för att på ett elegant sätt hantera svåra ljussituationer (t.ex. lysdioder) och justera bildens övergripande utseende. Att ändra dessa parametrar kan ge tilltalande solnedgångar, förbättrade hudtoner etc. Den här funktionen kan endast användas med sigmoids per-kanal-läge och är löst baserad på idéer från Troy Sobotkas AgX och relaterat arbete i Blender-communityt. Den medföljande ”släta” förinställningen bör ge en bra utgångspunkt för ytterligare korrigeringar med denna funktion.
När du arbetar med modulerna för flytande och retusch, visas nu alltid hela den obeskurna bilden, med valfri beskärning indikerad genom att visa en överlagd rektangel. Detta gör att beskurna delar av bilden kan användas utan att först behöva inaktivera beskärningsmodulen och återaktivera den när den är klar.
Vid panorering eller zoomning i mörkrumsvyn brukade en lågupplöst platshållare visas tills bilden var helt omräknat för den nyligen synliga regionen. Nu, om någon del av den föregående vyn fortfarande är synlig, kommer den delen omedelbart att visas i hög kvalitet, med endast resten av bilden som tillfälligt visas i låg kvalitet tills röret är färdigt.
Detta har uppnåtts som en del av en fullständig omarbetning av mörkrumsbildvisningen, som också har tagit bort några irriterande hopp när den lågupplösta platshållaren ersätts med omräknade bilddata, eller när du växlar mellan hel och beskuren vy (när beskärning, retuschering eller flytande moduler är (o)fokuserade).
Prestanda förbättringar
OpenCL initieras nu i bakgrunden omedelbart efter lanseringen av darktable-gränssnittet, med framsteg som indikeras av en serie toast-meddelanden. Tidigare gjordes detta innan huvudgränssnittet lanserades, vilket kunde leda till betydande förseningar (ibland mer än en minut) mellan att användaren öppnade darktable och allt som visades på skärmen, vilket fick det att se ut som om darktable inte kunde starta. Observera att bearbetningen kommer att gå långsammare (eftersom darktable endast kommer att använda processorn) tills OpenCL är helt initierad.
En OpenCL-kodsökväg har implementerats för linskorrigering med hjälp av inbäddad korrigeringsmetadata.
Bildvisningshastigheten i kartvyn har ökats med 25 %.
Exporthastigheten har förbättrats för JPEG 2000 och B&W TIFF-bilder.
Den kromatiska aberrationsmodulen är nu cirka 10 % snabbare när den körs på processorn.
Så installera Ni Daktabel
Installation av Darktable på olika Linux-distributioner som Ubuntu, Debian, Mint och Fedora är en relativt enkel process. Nedan följer steg-för-steg instruktioner för varje distribution.
Ubuntu och Mint
På Ubuntu och Mint, som är baserade på Debian, kan du installera Darktable direkt från standardförråden. Öppna en terminal och kör följande kommand:
sudo apt update
sudo apt install darktable
Dessa kommandon kommer att uppdatera din paketlista och installera den senaste tillgängliga versionen av Darktable från Ubuntu/Mint-förråden.
Debian
På Debian kan du också installera Darktable från förråden. I en terminal, kör:
sudo apt update
sudo apt install darktable
Observera att versionen i Debian-förråden kan vara äldre än den som finns i Ubuntu/Mint, beroende på vilken version av Debian du använder.
Fedora
På Fedora använder du DNF, Fedoras pakethanterare, för att installera Darktable. Öppna en terminal och kör:
sudo dnf update
sudo dnf install darktable
Detta kommer att uppdatera dina paketförråd och installera Darktable.
Allmänna Tips
PPA för Senaste Versionen: Om du vill ha den senaste versionen av Darktable på Ubuntu eller Mint, kan du överväga att lägga till en PPA (Personal Package Archive). Detta kan ge dig tillgång till nyare versioner än vad som finns i standardförråden.
Flatpak eller Snap Paket: Darktable finns också tillgänglig som Flatpak eller Snap paket, vilket kan vara ett alternativ för att få den senaste versionen på vilken distribution som helst.
Officiell Hemsida: För de senaste installationsinstruktionerna, besök Darktables officiella webbplats och deras dokumentationssektion.
Kom ihåg att efter installationen, kan du starta Darktable från din applikationsmeny eller genom att skriva darktable i terminalen.
Med egen FTP server slipper man använda dyra lösningare som t.ex Dropbox och man har egen kontroll på sina filer.
Installationsguide för Pure-FTPd på Ubuntu
FTP (File Transfer Protocol) är en av de äldsta och mest använda metoderna för att överföra filer mellan en klient och en server över ett nätverk. Pure-FTPd är en populär FTP-server som är känd för sin säkerhet och prestanda. I den här artikeln kommer vi att gå igenom stegen för att installera och konfigurera Pure-FTPd på en Ubuntu-server.
Steg 1: Uppdatera Systemet
Innan du påbörjar installationen är det viktigt att se till att ditt system är uppdaterat. Detta kan göras genom att öppna en terminal och köra följande kommando:
sudo apt update && sudo apt upgrade
Denna process kommer att se till att alla befintliga paket är uppdaterade till de senaste versionerna.
Steg 2: Installera Pure-FTPd
När systemet är uppdaterat är nästa steg att installera Pure-FTPd. Detta kan enkelt göras med apt, Ubuntus standardpaketmanager. Skriv in följande kommando i terminalen:
sudo apt install pure-ftpd
Detta kommando kommer att ladda ner och installera Pure-FTPd på din server.
Steg 3: Konfigurera Pure-FTPd
Efter att installationen är klar, är nästa steg att konfigurera din FTP-server. Pure-FTPd lagrar sina konfigurationsfiler i katalogen /etc/pure-ftpd/conf/. Här kan du göra ändringar för att anpassa servern efter dina behov, inklusive användarautentisering, portnummer och användarbegränsningar.
Steg 4: Skapa FTP-användare
För att din FTP-server ska vara användbar behöver du användare som kan ansluta till den. Du kan antingen använda befintliga systemanvändare eller skapa nya användare specifikt för FTP-åtkomst. För att skapa en ny användare, använd kommandot:
sudo adduser ftpuser
Byt ut ftpuser med det användarnamn du önskar.
Steg 5: Starta om Pure-FTPd
Efter att du har gjort dina konfigurationsändringar är det viktigt att starta om FTP-servern för att dina ändringar ska träda i kraft. Detta görs med följande kommando:
sudo service pure-ftpd restart
Steg 6: Öppna Portar i Brandväggen
Om din server har en aktiv brandvägg, som UFW, behöver du öppna de portar som FTP-servern använder. För standard FTP-trafik, öppna port 21:
sudo ufw allow 21
Om du använder FTP i passivt läge, bör du också öppna ett portintervall för dataöverföringar.
Steg 7: Testa FTP-servern
Slutligen är det dags att testa din FTP-server. Detta kan göras från en annan dator med en FTP-klient som FileZilla, eller direkt från terminalen med ftp kommandot:
ftp your_server_ip
Ersätt your_server_ip med din servers IP-adress eller domännamn.
Konfiguerar TLS säker dataöverföring
En Svensk tiger – Spioner lägger pussel, behåll din bit. Med TLS så krypteras trafiken och det bli svårare för att andra lyssna på din trafik.
Att konfigurera TLS (Transport Layer Security) för säker dataöverföring på en Pure-FTPd-server är ett viktigt steg för att säkerställa att all data, inklusive känslig information som lösenord, är krypterad under överföring. Denna guide ger en detaljerad approach för att ställa in TLS på en Pure-FTPd-server som körs på Ubuntu eller liknande Linux-distributioner.
1. Generera TLS-certifikat
Först behöver du skapa ett TLS-certifikat. Om du redan har ett certifikat från en betrodd certifikatutfärdare (CA), kan du hoppa över detta steg. Annars kan du skapa ett självsignerat certifikat genom att följa dessa steg:
Installera OpenSSL (om det inte redan är installerat):
Under denna process kommer du att uppmanas att ange detaljer för certifikatet såsom land, stat, organisation, osv. Detta kommando skapar en enda fil som innehåller både den privata nyckeln och certifikatet.
Ställ in lämpliga behörigheter:
sudo chmod 600 /etc/ssl/private/pure-ftpd.pem
2. Konfigurera Pure-FTPd för TLS
Nu behöver du konfigurera Pure-FTPd att använda TLS-certifikatet:
Redigera Pure-FTPd-konfigurationen: Öppna TLS-konfigurationsfilen för Pure-FTPd:
sudo nano /etc/pure-ftpd/conf/TLS
Aktivera TLS: I denna fil, skriv in 1 för att aktivera TLS och spara sedan och stäng filen. Siffran 1 betyder att endast krypterade anslutningar är tillåtna. Du kan använda 2 för att tillåta både krypterade och okrypterade anslutningar.
Ange TLS-certifikatfilen: Se till att Pure-FTPd känner till platsen för ditt TLS-certifikat. Detta är vanligtvis redan inställt på /etc/ssl/private/pure-ftpd.pem.
3. Starta om Pure-FTPd
Efter att du har konfigurerat TLS, starta om Pure-FTPd för att tillämpa ändringarna:
sudo service pure-ftpd restart
4. Konfigurera brandväggen
Om din server har en brandvägg aktiverad, se till att den tillåter TLS-anslutningar:
sudo ufw allow 21
sudo ufw allow 990
Port 21 är för FTP, och port 990 är för implicit FTPS.
5. Testa TLS-anslutningen
För att testa din säkra FTP-anslutning, använd en FTP-klient som stöder TLS/SSL-kryptering, såsom FileZilla. Konfigurera klienten att använda FTP över TLS och anslut till din server.
Viktiga överväganden
Certifikatets giltighet: Om du använder ett självsignerat certifikat, kom ihåg att klienter kommer att få en varning om att certifikatet inte är betrott. För en produktionsmiljö är det rådligt att använda ett certifikat från en betrodd CA.
Säkerhetsinställningar: Se till att du använder starka krypteringar och överväg att inaktivera äldre, mindre säkra protokoll som SSLv3.
Regelbundna uppdateringar: Håll din server och mjukvara uppdaterad för att säkerställa att du har de senaste säkerhetsuppdateringarna.
Genom att följa dessa steg kan du avsevärt förbättra säkerheten för dataöverföring på din
Sammanfattning
Att installera och konfigurera Pure-FTPd på Ubuntu är en enkel process som kan öka din server’s funktionalitet betydligt. Genom att följa dessa steg kan du säkert och effektivt sätta upp en FTP-server som uppfyller dina behov. Kom ihåg att alltid prioritera säkerheten och överväga att använda säkrare alternativ som SFTP för känslig dataöverföring.
Linux kan rädda många äldre datorer när Microsoft slutar supportar Windows 10. Dock kanske inte så gamla datorer som kör CRT skärmar..:-)
Här kan linux bli ett alternativ fler och fler datorer är användbara , även en dator ifrån 2013 är inte idag värdelös även om Microsoft och Apple vill glömma den. Fler och fler tjänster körs på nätet , därav är vikten att vara kompatibel med Windows plattformen mindre och mindre.
Microsoft Corps (MSFT.O) plan att avsluta stödet för Windows 10 operativsystem kan resultera i att cirka 240 miljoner persondatorer (PC) kasseras, vilket potentiellt kan lägga till avfall från deponi, sa Canalys Research.
Elektronikavfallet från dessa datorer kan väga uppskattningsvis 480 miljoner kilo, vilket motsvarar 320 000 bilar.
Även om många datorer skulle kunna förbli funktionella i flera år efter slutet av OS-stödet, varnade Canalys att efterfrågan på enheter utan säkerhetsuppdateringar kan vara låg.
Att packa filer i Linux kan göras med olika verktyg beroende på filformatet du önskar. Här är några exempel för att packa filer i bz2, tgz och zip format:
1. BZ2
För att packa filer i bz2-format använder du kommandot bzip2. Exempel:
För att packa en enstaka fil:
bzip2 filnamn
Detta kommer att skapa en fil med .bz2-ändelse.
För att packa flera filer eller en katalog, använd tar kombinerat med bzip2:
tar cjf arkivnamn.tar.bz2 filnamn1 filnamn2 katalognamn
Detta skapar en tar-fil komprimerad med bzip2.
2. TGZ (Tar GZip)
För att skapa en .tgz-fil (eller .tar.gz), som är en tar-arkiv komprimerad med gzip, använd följande kommando:
För att packa en katalog eller flera filer:
tar czf arkivnamn.tgz filnamn1 filnamn2 katalognamn
Detta skapar en tar-fil komprimerad med gzip.
3. ZIP
För att skapa en .zip-fil använder du kommandot zip. Exempel:
För att packa en enstaka fil:
zip arkivnamn.zip filnamn
För att packa en katalog inklusive alla underkataloger:
zip -r arkivnamn.zip katalognamn
Flagga -r står för ”rekursiv” och säkerställer att alla filer och underkataloger inkluderas.
Kom ihåg att byta ut filnamn, arkivnamn och katalognamn med dina faktiska fil- och katalognamn.
Artikel beskriver hur man packa upp filer i Linux och FreeBSD.
För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil:
Packa Upp en Standard .tar-fil
Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande kommando:
tar -xf filnamn.tar
Här är -x flaggan för att extrahera innehållet och -f specifierar filnamnet.
Packa Upp en Komprimerad .tar-fil
Om filen är komprimerad (som .tar.gz eller .tar.bz2), behöver du inkludera en extra flagga för att hantera komprimeringen:
För .tar.gz eller .tgz filer, använd:
tar -xzf filnamn.tar.gz
Här är -z flaggan för att hantera gzip-komprimering.
För .tar.bz2 filer, använd:
tar -xjf filnamn.tar.bz2
-j flaggan är för bzip2-komprimering.
Specificera Målkatalog (Valfritt)
Om du vill extrahera filerna till en specifik katalog, använd -C flaggan följt av sökvägen till målkatalogen:
tar -xf filnamn.tar -C /önskad/målkatalog
Byt ut /önskad/målkatalog med sökvägen till den katalog där du vill att filerna ska extraheras.
Sammanfattning
Använd tar-kommandot med lämpliga flaggor beroende på filtypen. Kom ihåg att ersätta filnamn.tar med det faktiska filnamnet du arbetar med. Om du är osäker på filtypen kan du använda file filnamn.tar för att identifiera vilken typ av komprimering som används, om någon.
Så packar du upp en ZIP fil
För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil:
Packa Upp en Standard .tar-fil
Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande kommando:
tar -xf filnamn.tar
Här är -x flaggan för att extrahera innehållet och -f specifierar filnamnet.
Packa Upp en Komprimerad .tar-fil
Om filen är komprimerad (som .tar.gz eller .tar.bz2), behöver du inkludera en extra flagga för att hantera komprimeringen:
För .tar.gz eller .tgz filer, använd:
tar -xzf filnamn.tar.gz
Här är -z flaggan för att hantera gzip-komprimering.
För .tar.bz2 filer, använd:
tar -xjf filnamn.tar.bz2
-j flaggan är för bzip2-komprimering.
Specificera Målkatalog (Valfritt)
Om du vill extrahera filerna till en specifik katalog, använd -C flaggan följt av sökvägen till målkatalogen:
tar -xf filnamn.tar -C /önskad/målkatalog
Byt ut /önskad/målkatalog med sökvägen till den katalog där du vill att filerna ska extraheras.
Sammanfattning
Använd tar-kommandot med lämpliga flaggor beroende på filtypen. Kom ihåg att ersätta filnamn.tar med det faktiska filnamnet du arbetar med. Om du är osäker på filtypen kan du använda file filnamn.tar för att identifiera vilken typ av komprimering som används, om någon.
För att lägga till en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot adduser. Här är de grundläggande stegen:
Öppna Terminalen: Du kan öppna terminalen genom att söka efter ’Terminal’ i ditt Ubuntu-gränssnitt eller genom att trycka på Ctrl + Alt + T.
Använd adduser Kommandot: Skriv följande kommando i terminalen:
sudo adduser [nytt_användarnamn]
Ersätt [nytt_användarnamn] med det namn du vill ge den nya användaren.
Ange och Bekräfta Lösenord: Efter att ha kört adduser-kommandot kommer systemet att be dig om att skapa ett lösenord för den nya användaren. Ange ett säkert lösenord och bekräfta det genom att ange det en gång till.
Fyll i Användarinformation: Systemet kan också be om ytterligare information om den nya användaren, såsom fullständigt namn, rumnummer, telefonnummer osv. Denna information är valfri och du kan helt enkelt trycka på Enter för att hoppa över dessa fält.
Bekräftelse: Slutligen kommer systemet att be dig bekräfta att informationen är korrekt. Skriv ’Y’ för ja och tryck på Enter.
När detta är gjort kommer den nya användaren att skapas i Ubuntu. Du kan också behöva lägga till användaren i vissa grupper beroende på vilka behörigheter du vill att de ska ha. Detta kan göras med usermod kommandot.
Så radera du en användare
För att radera en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot deluser. Här är de grundläggande stegen:
Öppna Terminalen: Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt Ubuntu-gränssnitt.
Använd deluser Kommandot: För att ta bort en användare, skriv följande kommando i terminalen:
sudo deluser [användarnamn]
Ersätt [användarnamn] med namnet på den användare du vill ta bort.
Observera att detta tar bort användaren, men inte användarens hemkatalog och andra filer. Om du också vill ta bort användarens hemkatalog och mailspool, kan du använda flaggan --remove-home:
sudo deluser --remove-home [användarnamn]
Bekräfta Raderingen: Du kan behöva ange ditt lösenord för att bekräfta åtgärden. Efter detta kommer användaren att raderas från systemet.
Om användaren ingår i några särskilda grupper, och du vill ta bort användaren från dessa grupper, kan du använda deluser kommandot igen med gruppnamnet. Till exempel:
sudo deluser [användarnamn] [gruppnamn]
Det är viktigt att vara försiktig när du använder dessa kommandon, eftersom det kan leda till förlust av data om du tar bort en användares hemkatalog. Se till att du har säkerhetskopierat alla viktiga data innan du genomför dessa åtgärder.
Så vi hur man kan sätta upp en testmiljö under Linux för sin word press hemsidan.
Att starta en blogg eller en hemsida har aldrig varit enklare tack vare WordPress, ett av de mest populära innehållshanteringssystemen (CMS) i världen. Denna guide går igenom hur du ställer in WordPress på Linux distributionerna Debian, Ubuntu och Fedora.
Installation på Debian och Ubuntu
Debian och Ubuntu är två av de mest använda Linux-distributionerna, särskilt bland nybörjare. Följande steg guidar dig genom processen att installera WordPress på dessa system.
Steg 1: Uppdatera Systemet
Öppna terminalen och kör följande kommandon för att uppdatera ditt system:
sudo apt update
sudo apt upgrade
Steg 2: Installera LAMP Stack
LAMP är en akronym för Linux, Apache, MySQL och PHP. Kör följande kommando för att installera dessa komponenter:
sudo mysql_secure_installation
sudo mysql -u root -p
CREATE DATABASE wordpress;
GRANT ALL ON wordpress.* TO 'wordpressuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'password';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
Steg 4: Installera WordPress
Ladda ner och konfigurera WordPress med följande kommandon:
cd /tmp
curl -O https://wordpress.org/latest.tar.gz
tar xzvf latest.tar.gz
sudo cp -a /tmp/wordpress/. /var/www/html
sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html
För Svensk version av WordPress byt url:en till https://sv.wordpress.org/latest-sv_SE.tar.gz ovan.
Steg 5: Konfigurera WordPress
Anpassa wp-config.php för att matcha din databasinformation:
Följ stegen 3 till 5 som beskrivits ovan för Debian och Ubuntu för att slutföra installationen.
Slutför Installationen
Efter att ha genomfört dessa steg, öppna din webbläsare och gå till din serveradress. Följ instruktionerna på skärmen för att avsluta installationen av WordPress.
Sammanfattning
Att installera WordPress på Debian, Ubuntu eller Fedora kan verka överväldigande för nybörjare, men genom att följa dessa steg kan du enkelt få din WordPress-sajt att köra. Kom ihåg att regelbundet uppdatera din WordPress-installation och dess plugins för säkerhet och stabilitet. Lycka till med din nya WordPress-webbplats!
Linux, känt för sin flexibilitet och öppenhet, kan köras på många olika sätt. Denna artikel utforskar de olika metoderna för att köra Linux, var och en med sina unika fördelar och användningsområden.
1. På Fysisk Hårdvara
Att köra Linux på egen maskin är ett alternativ som finns
Att installera Linux på en dator som primärt operativsystem är det mest traditionella sättet. Det ger full tillgång till hårdvaran, optimal prestanda och är idealiskt för de som behöver en pålitlig och kraftfull arbetsstation.
Dom flesta linux distrubtioner kan installera köras direkt på hårdvaran. Exempel är Ubuntu, Debian, Mint och fedora.
Fördelar: Full hårdvaruåtkomst, låg latens. Nackdelar: Kräver en dedikerad dator.
Man kan köra Linux även på gamla hårdvara ifrån ca 2010 utan problem, det är maskiner som idag kasseras.
2. Virtuell Maskin (VM)
Med Virteull maskin menas att dela på samma hårdvara. Så en dator kan både köra Windows , Linux, FreeBSD och AmigaOS på samma hårdvara.
En virtuell maskin skapar en isolerad miljö inuti en befintlig dator. Populära verktyg som VMware, VirtualBox och KVM gör det möjligt att köra Linux parallellt med ditt huvudoperativsystem.
Fördelar: Flexibilitet, enkel säkerhetskopiering. Nackdelar: Minskad prestanda jämfört med direkt hårdvara.
Om man önskar använda visa funktioner ur LAMP , exempelvis vill ha en test plattform för webapp eller liknade. Då kan man köra server version av distrubtion t.ex. Ubuntu server 22.04 LTS eller Debian.
Linux på en VPS är idealiskt för webbserverar och onlineapplikationer. Dessa servrar är värdar i molnet och tillhandahålls av olika tjänsteleverantörer.
Fördelar: Global tillgänglighet, underhåll av leverantören. Nackdelar: Återkommande kostnader, mindre hårdvarukontroll.
4. Dual Boot
Att välja mellan Windows eller Linux dual boot.
Dual Boot-system tillåter användare att installera Linux vid sidan av ett annat operativsystem (som Windows), med möjlighet att välja vid uppstart.
Fördelar: Fullständig prestanda från varje system. Nackdelar: Kräver omstart för att växla system.
5. Live USB
Linux kan köras från en bootbar USB-enhet utan att behöva installeras på datorns hårddisk. Det är ett bra sätt att testa eller använda Linux utan permanent installation.
Dom flesta linux distar kan idag köra som Live, det finns dock några som specialiserade på live t.ex Knoppix . Det här lösningen lämpar sej för den som vill testa linux eller behöver köra linux väldig temporärt.
Fördelar: Hög portabilitet, ingen installation nödvändig. Nackdelar: Lägre prestanda än en fullständig installation.
6. Docker och Containers
Med verktyg som Docker kan Linux köras inuti containers. Detta skapar lätta, isolerade miljöer för olika applikationer och tjänster.
Fördelar: Resurseffektivitet, enkel hantering. Nackdelar: Begränsad funktionalitet jämfört med en fullständig installation.
7. Cloud-baserade Linux miljöer
Många molntjänster som AWS, Google Cloud och Azure tillhandahåller Linux-baserade virtuella maskiner som kan konfigureras och användas för en rad olika ändamål.
Fördelar: Snabb uppstart, stor skalbarhet. Nackdelar: Återkommande kostnader, beroende av internetanslutning.
Sammanfattning
Valet av hur man kör Linux beror på användarens behov och situation. Traditionell installation ger maximal kontroll och prestanda, medan virtuella maskiner och VPS erbjuder flexibilitet och tillgänglighet. Dual boot-lösningar är idealiska för de som behöver växla mellan olika operativsystem, medan Live USB erbjuder enkel testning och portabilitet. Containers och molnbaserade lösningar är utmärkta för utveckling och drift av applikationer, erbjuder skalbarhet och enkel tillgänglighet.
Oavsett ditt behov finns det en Linux-lösning som passar dig, och denna mångsidighet är en av anledningarna till att Linux fortsätter att vara ett populärt val för både personliga och professionella användare.
Linux Manjaro Linux 23.1 även kallad Vulkan. Med Kernel 6.6 LTS
Manjaro Linux 23.1 är tillgänglig för nedladdning som den första stora uppdateringen i Manjaro Linux 23-serien som ger en nyare kärna, nyare skrivbordsmiljöer och uppdaterade komponenter till Arch Linux-baserade distro.
Manjaro 23.1 är här lite över tre månader efter Manjaro 23.0 och den drivs av den senaste och bästa Linux 6.6 LTS-kärnserien. Manjaro 23.0 levererades med Linux-kärnan 6.5, som nu nått slutet av den stödda livslängden, så den nya utgåvan bör ge ett extra lager av hårdvarustöd.
Manjaro 23.1, som kallas ”Vulkan”, levereras med de vanliga utgåvorna med skrivbordsmiljöerna Xfce, GNOME och KDE Plasma. Medan flaggskeppsutgåvan använder Xfce 4.18, har KDE Plasma- och GNOME-utgåvorna uppdaterats till de senaste KDE Plasma 5.27.10 LTS- och GNOME 45.2-utgåvorna.
LibreOffice 7.6.4 Community och LibreOffice 7.5.9 Community är omedelbart tillgängliga från www.libreoffice.org/download för Windows (Intel/AMD/ARM-processorer), macOS (Apple Silicon och Intel-processorer) och Linux .
LibreOffice 7.6.4 Community är den mest avancerade versionen av kontorssviten och erbjuder det bästa när det gäller produktivitetsfunktioner och interoperabilitet med Microsoft Office proprietära format.
LibreOffice 7.5.9 Community är den mest noggrant testade versionen av sviten, för produktivitetstillämpningar i företagsmiljön, men har nu nått slutet av sin livslängd, så användare uppmanas att planera uppgraderingen till LibreOffice 7.6.4 Community, som har också testats och eftersökt tillräckligt för produktionsmiljöer.
För implementeringar i företagsklass rekommenderar TDF starkt LibreOffice Enterprise-familjen av applikationer från ekosystempartners – för stationära datorer, mobiler och moln – med ett stort antal dedikerade mervärdesfunktioner och andra fördelar som SLA (Service Level Agreements): www. libreoffice.org/download/libreoffice-in-business/.
LibreOffice 7.6 office suite-serien kommer att stödjas fram till den 12 juni 2024. Nästa planerade uppdatering, LibreOffice 7.6.5, är för närvarande planerad till sista veckan i februari 2024. Å andra sidan kommer LibreOffice 7.5-serien inte att få några uppdateringar längre, så du bör uppgradera till LibreOffice 7.6 så snart som möjligt.
Att installera MariaDB på FreeBSD är en process som involverar flera steg. Här är en steg-för-steg guide:
Installera MariaDB på FreeBSD
Förberedelser
Uppdatera Systemet: Innan du börjar, se till att ditt FreeBSD-system är uppdaterat. Detta kan göras med följande kommand:
pkg update && pkg upgrade
Säkerhetskopiera Viktiga Data: Om du har viktig data på systemet, se till att säkerhetskopiera den innan du fortsätter.
Installation
Installera MariaDB-servern: Använd FreeBSD’s pakethanteringssystem för att installera MariaDB. Det kan göras med följande kommand:
pkg install mariadb105-server mariadb105-client
(Notera att versionen av MariaDB (mariadb105 i detta fall) kan variera beroende på FreeBSD-version och tillgängliga paket.)
Aktivera MariaDB: För att MariaDB ska starta automatiskt vid systemstart, lägg till följande rad i /etc/rc.conf:
mysql_enable="YES"
Konfiguration och Start
Starta MariaDB-servern: Med MariaDB nu installerat, starta tjänsten med kommandot:
service mysql-server start
Säker Konfiguration: Kör MariaDB:s säkra installationskript för att säkra din databas. Detta inkluderar att sätta ett lösenord för root-användaren, ta bort anonyma användare och testdatabaser. Kör:
mysql_secure_installation
Logga in på MariaDB: För att kontrollera att allt fungerar, logga in på MariaDB som root-användaren:
mysql -u root -p
Ytterligare Konfiguration
Konfigurationsfil: Du kan anpassa MariaDB:s inställningar genom att redigera dess konfigurationsfil, vanligtvis belägen i /usr/local/etc/my.cnf.
Skapa Databaser och Användare: Skapa nya databaser och användare enligt dina behov med CREATE DATABASE och CREATE USER SQL-kommandon i MariaDB:s prompt.
Underhåll och Hantering
Backup och Återställning: Lär dig hur man tar backups av din MariaDB-databas och återställer dem vid behov.
Uppdateringar och Övervakning: Håll systemet och MariaDB uppdaterade och övervaka dess prestanda och säkerhet.
Slutsats
Grattis! Du har nu en fungerande MariaDB-installation på ditt FreeBSD-system. Kom ihåg att regelbundet underhålla och uppdatera din databasserver för optimal prestanda och säkerhet.
Säkerhetskonfiguration: Kör mysql_secure_installation för att säkra din databasserver. Detta steg innebär att sätta ett root-lösenord och ta bort anonyma användare, testdatabaser och fjärråtkomst till root-användaren.
sudo mysql_secure_installation
Testa Installationen: Testa att din installation fungerar genom att logga in på MariaDB:
mysql -u root -p
Installation av MariaDB på Fedora
Uppdatera Systemet: Liksom i Debian, börja med att uppdatera ditt Fedora-system:
sudo dnf update
Installera MariaDB: Använd dnf för att installera MariaDB:
sudo dnf install mariadb-server
Starta och Aktivera MariaDB: Starta MariaDB-tjänsten och aktivera den så att den startar vid boot:
Säkerhetskonfiguration: Kör också mysql_secure_installation för att säkra din MariaDB-installation:
sudo mysql_secure_installation
Testa Installationen: Slutligen, testa att MariaDB fungerar:
mysql -u root -p
Genom att följa dessa steg bör du kunna installera och konfigurera MariaDB på både Debian och Fedora. Kom ihåg att även om stegen är likartade, kan det finnas små skillnader i kommandona beroende på din specifika version av operativsystemet.
SparkyLinux finns både till Intel och Arm baserade maskiner. Arm baserade maskiner är oftast en raspberry pi.
Sparky linux är en ytterligaren ”lättvikt” linuxdistrubtion baserad på debian.
Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF- och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.
Drivs av Linux-kärnan 6.1 LTS, Sparky 7.2 kommer baserad på de senaste Debian 12 ”Bookworm” och Sparky stabila repos från och med den 5 december, med den viktigaste höjdpunkten de tillagda ytterligare arkitekturerna.
Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF– och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.
– alla paket uppdaterade från Debians och Sparkys stabila repor från och med den 5 december 2023
– Linux kernel PC: 6.1.55 (6.6.4-sparky & 5.15.141-LTS-sparky in sparky repos) – Linux kernel ARM: 6.1.58 – LibreOffice 7.4.7 – Calamares 3.2.61 – KDE Plasma 5.27.5 – LXQt 1.2.0 – MATE 1.26 – Xfce 4.18 – Openbox 3.6.1 – Firefox 115.5.0esr (120.0.1-sparky in sparky repos) – Thunderbird 115.5.0 – VLC 3.0.20 – Exaile 4.1.3 – ARMHF & ARM64 images are ready and out too
Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner.
Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av temafiler i pixdecor-plugin för att ladda ändringar i farten, ökar omladdningen av temaändringar i farten , lägger till en tysk översättning till Utseendeinställningar och återställer genvägen till The Magpi-webbplatsen i huvudmenyn.
För den senaste Raspberry Pi 5-modellen lägger den nya Raspberry Pi OS-versionen till stöd för seriell portväxling i både rc_gui och raspi-config-verktygen, och uppdaterar både Mathematica och Scratch 3-apparna för att fungera på den nya Raspberry Pi-enkortsdatorn , såväl som på ARM 64-bitars installationer.
Bland andra ändringar lägger Raspberry Pi OS 2023-12-05 till stöd för att identifiera pekskärmar med unika strängar per enhet för att möjliggöra en korrekt koppling till skärmenheter, lägger till kompatibilitet med Raspberry Pi 1-skärmar, förbättrar Wayfire-rendering och lägger till gpiod binär verktyg och python3-venv i Raspberry Pi OS Lite-utgåvan.
Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten.
GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11 och för att inaktivera hårdvarumarkören när den hämmas av backend. En krasch och ett par andra buggar åtgärdades också i Mutter 45.2.
Nautilus-filhanteraren (filer) fick stöd för att upptäcka avmontering på vissa icke-inbyggda monteringar, stöd för att utöka typer och storlekar i dialogrutan Egenskaper, en fix för en krasch som inträffade vid visning av bildegenskaper, samt en krasch som inträffade när återansluter till en fjärrserver.
Loupe 45.2 bildvisare ingår också i GNOME 45.2-versionen med förbättrad ordning av bilder efter borttagning av bilder så att den inte längre förvirrar användare, förbättrade kortkommandon för att korrekt visa svepgester och möjligheten att visa en bild när den laddas om efter ett fel.
GNOME 45.2 kommer snart att ta sig in i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, så se till att du uppdaterar dina installationer regelbundet. Nästa punktutgåva, GNOME 45.3, är för närvarande planerad till början av januari 2024, tillsammans med alfaversionen av GNOME 46.
Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse.
Bakgrund och Utveckling
Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer. Dess designfilosofi fokuserar på att ge användaren frihet att välja vilka applikationer de vill använda, vilket gör det till ett populärt val för dem som föredrar en skräddarsydd upplevelse.
Funktioner och Användarvänlighet
En av de mest framträdande funktionerna i Peppermint OS är dess integration av molnbaserade tjänster. Användare kan enkelt skapa genvägar till sina favoritwebbapplikationer, vilket gör det enkelt att arbeta både online och offline. Systemet använder LXDE-skrivbordsmiljön, som är känd för sin lättvikt och snabbhet, och kombinerar detta med andra element från Xfce och GNOME för att erbjuda en balanserad och effektiv användarupplevelse.
Systemkrav och Kompatibilitet
Peppermint OS är känt för sina låga systemkrav, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller system med begränsade resurser. Det kan köras på så lite som 512 MB RAM, även om 1 GB rekommenderas för en smidigare upplevelse. Det är också kompatibelt med de flesta hårdvaror och stöder ett brett utbud av nätverksdrivrutiner, vilket gör det tillgängligt för en stor användarbas.
Gemenskap och Support
Peppermint OS har en aktiv och välkomnande gemenskap. Det finns ett stort antal forum och användargrupper där nybörjare och erfarna användare kan dela tips, tricks och lösningar. Officiell support erbjuds också via deras webbplatser och forum, där utvecklarna ofta engagerar sig för att hjälpa användarna.
Framtiden för Peppermint OS
Framtiden för Peppermint OS ser ljus ut, med regelbundna uppdateringar som förbättrar systemets stabilitet och funktionalitet. Utvecklarna fortsätter att experimentera med nya idéer för att förbättra användarupplevelsen och säkerställa att operativsystemet förblir relevant och effektivt i en värld där teknik ständigt förändras.
Sammanfattning
Peppermint OS är ett utmärkt val för både nya och erfarna Linux-användare. Dess kombination av lättvikt, flexibilitet och användarvänlighet gör det till ett attraktivt alternativ för dem som söker en enkel men kraftfull datorupplevelse. Med en stark gemenskap och engagerade utvecklare, fortsätter Peppermint OS att växa och utvecklas, vilket bekräftar dess plats som ett pålitligt och anpassningsbart operativsystem.
Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara, eller för allmän användning i utbildning och hobbyprojekt.
Vi är glada över att kunna presentera den senaste Armbian-versionen, v23.11! Den här uppdateringen kommer med en uppsjö av förändringar, vilket gör Armbian-upplevelsen ännu bättre.
Här är de viktigaste höjdpunkterna i den här utgåvan!
Enkorts datorer med höjd nivå av support.
Vi är glada att inkludera följande kort i vår standardsupportnivå:
Khadas VIM1S
Khadas VIM4
Texas Instruments TDA4VM
Xiaomi Pad 5 Pro
Viktiga förbättringar i den här versionen
Adresserar många buggar för förbättrad funktionalitet för Banana Pi CM4.
Mainline Kernel för RK3588 med experimentellt HDMI-stöd.
Fixade skärmhanterare på alla stationära datorer.
Experimentellt EDK2/UEFI-stöd för RK3588-kort.
Vi introducerar Ubuntu Mantic och Debian Trixie som dagliga bildbyggen.
Förbättra kvalitetskontrollen genom automatiserade tester.
Höjdpunkter av genomförda åtgärder
Stängda Projekt I den här versionen har vi framgångsrikt stängt flera projekt, inklusive byte av standardinloggningshanteraren, möjliggjort skapande av artefakter vid pull-begäran och lagt till stöd för Hikey 960. Dessutom har vi uppdaterat edge-kärnan till v6.6 och introducerat nya Armbian bakgrundsbilder. Stödet för olika kort som NanoPi R6S/R6C, TI SK-TDA4VM, Xiaomi-elish och fler har lagts till, vilket förbättrar utbudet av kompatibla enheter.
Stängda uppgifter
Många uppgifter har slutförts, allt från att ta bort leverantörsspecifika patchar till att lägga till stöd för olika kort som Tanix TX6, Inovato Quadra och Mekotronics R58X-Pro. Förbättringar har gjorts för specifika kärnor, som att rensa upp EOL-kärnor för Rockchip64, uppdatera kärnkonfigurationer för Waydroid- och Redroid-stöd och aktivera Bluetooth-stöd för VIM1S/VIM4.
Lösta buggar
Den här utgåvan tar upp olika buggar och problem, vilket säkerställer en smidigare användarupplevelse. Bugfixar inkluderar att lösa fel med specifika kommandon, fixa kompileringsproblem för olika kärnor, åtgärda skärmutdataproblem och förbättra hårdvarustödet för flera kort, som Orange Pi 3 LTS, LicheePi 4A och Khadas Vim1s.
Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar.
Fixat den nya kontrollpanelen som visas på verktyg/applikationer
Fixat att öppna Big Picture Mode från systemfältet/aktivitetsfältet
Fixad visning av tillgängligt diskutrymme i dialogrutan ”Lägg till en ny Steam-biblioteksmapp”.
Fixade ett problem där upplåsning av Family View i klienten ibland inte låste upp kassan
Fixade ett problem där mellansidesannonserna med kontrollerinformation kunde skalas felaktigt på Steam Deck eller andra små bildskärmar
Fixade ett problem där VR-bara spel kunde visas med meddelandet ”Controller Required” tillsammans med inget controllerstöd
Stor bild
Lägg tillbaka knapparna till mellansidesannonserna för spelstart istället för att lita på sidfotsknapparna
Fixade flera layoutregressioner i snabbåtkomstmenyn, eula-dialoger och sidan för spelprestationer
Steam input
Fixade att skrivbordets konfigurationssida var tom när du valde bort Steam Input
Fixat för Steam Controller gyrosvarvhastighet och påskyndade gravitationskorrigeringen. Båda påverkade känslan av gyro till avböjningsläge.
Fixade att vissa kontroller inte kunde klara den manuella kalibreringsfasen för stationära toleranser.
Fixade enstaka ”ryck” i ”Gyro To…”-konverteringslägen som använde gravitationsaxeln (t.ex. Player Space, World Space, Laser Pointer-lägen)
Förbättrat gyro till joystick avböjningsläges lågnivåbrus.
Återinsatt horisontell haptik för alla nya ”Gyro To…”-lägen.
Fast UI: ordning på Steam Deck Gyros kalibreringsavläsningar.
Försök att fixa äldre Gyro ”Joystick”-läge – använd gravitationsorienteringen som hittas vid appväxling och subtrahera den från liveflödet.
Lade till stöd för NACON Revolution 5 Pro-kontrollern
Fix: Nintendo Joy-Con gyrosvarvhastigheter är nu korrekt kalibrerade för naturliga vinklar. Var tidigare på 80% verklig omsättningshastighet.
Fix: ”Gyro till…”-lägen hoppar när du lägger till/tar bort åtgärdslager eller byter åtgärdsuppsättningar.
Fix: Sony Dualshock accelerometeravläsning var felaktig vid den första anslutningen via bluetooth.
Linux
Fast ångöverlagring som gjorde att renderingen stannade i vissa titlar (t.ex. Watch_Dogs)
Fixat ångöverlägg som orsakade krascher i vissa titlar
Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar aktivt.
Kernel 6.5
Fedora 39 levereras med Linux Kernel 6.5, vilket ger många prestandaförbättringar, säkerhetsförbättringar och hårdvarustöd. Detta innebär bättre kompatibilitet med den senaste hårdvaran och en smidigare och säkrare datorupplevelse. Viktiga höjdpunkter i Kernel 6.5 inkluderar det initiala Wifi-7-stödet och många fler.
GNOME 45: En fräsch look och känsla
För Fedoras Workstation edition 39 tar GNOME 45 i centrum. Den här uppdateringen introducerar en elegant uppdatering av din skrivbordsmiljö, med nya Adwaita-stilar med delade rubriker och förbättrade dialogrutor för systeminställningar. Men det är inte allt; GNOME 45 ger några fiffiga tillägg:
Snabbare filsökning: Det har aldrig varit snabbare att hitta dina filer, tack vare en global sökfunktion som låter dig ”söka överallt”. Det är en produktivitetsökning som du kommer att uppskatta i dina dagliga uppgifter.
Förbättrad användbarhet: Fedora Workstation har nu nya arbetsyteikoner för en mer användarvänlig upplevelse. Du kommer att finna det enklare än någonsin att organisera din arbetsyta och komma åt dina applikationer.
Loupe ersätter ’Eyes of GNOME’: Den nya ’Loupe’-applikationen tar över från ’Eyes of GNOME’-bildvisaren. Även om det fortfarande pågår, öppnar denna förändring upp spännande möjligheter för bildvisning på Fedora.
Tangentbordsbelysningskontroll: GNOME 45 introducerar också en dedikerad kontroll i snabba inställningar, så att du kan justera bakgrundsbelysningen på tangentbordet med ett bekvämt skjutreglage.
Automatiska uppdateringar i Fedora Kinoite
För Fedora Kinoite-användare finns det en betydande förbättring i form av automatiska uppdateringar aktiverade som standard. Plasma Discover stöder nu automatiska uppdateringar genom rpm-otree-stegade uppdateringar. Det betyder att du utan ansträngning kommer att få buggfixar och uppdateringar när de rullar ut i denna oföränderliga Fedora-spin med KDE Plasma, vilket säkerställer att ditt system förblir säkert och uppdaterat.
Kärnmoduluppdateringar
Fedora 39 kommer med viktiga kärnmoduluppdateringar, inklusive:
I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden.
Kärnarkitektur
Linux och FreeBSD skiljer sig åt redan på kärnnivå. Linux, som är en monolitisk kärna, erbjuder hög prestanda och stöd för en mängd olika hårdvaruplattformar. FreeBSD å andra sidan använder en hybridkärna, som kombinerar egenskaperna hos både mikro- och monolitiska kärnor, vilket ger en balans mellan prestanda och flexibilitet.
Filsystem
Ett annat område där Linux och FreeBSD skiljer sig är deras filsystem. Linux stöder en mängd olika filsystem, inklusive ext4, Btrfs, och XFS. FreeBSD använder primärt UFS och det avancerade ZFS, som erbjuder robusta funktioner för datalagring och -återställning.
Nätverksprestanda
När det gäller nätverksprestanda, tenderar FreeBSD att ha en kant över Linux, speciellt i höglastade nätverksmiljöer. Detta beror på dess effektiva nätverksstack och stöd för högpresterande nätverkstekniker.
Säkerhet
Både Linux och FreeBSD erbjuder robusta säkerhetsfunktioner. Linux har SELinux och AppArmor för säkerhetsförstärkning, medan FreeBSD erbjuder Jails och MAC (Mandatory Access Control) för finjusterad kontroll över systemresurser och isolering.
Licensiering
Linux distribueras under GNU General Public License (GPL), som kräver att alla ändringar och derivat också är öppna. FreeBSD använder BSD-licensen, som är mer tillåtande och tillåter integrering i proprietär programvara.
Användningsområden
Linux dominerar på servermarknaden och är populärt i molnmiljöer tack vare sin breda hårdvarustöd och starka community. FreeBSD ses ofta i nischade applikationer som kräver specifik nätverksprestanda eller avancerade filsystemsfunktioner, och är populärt för nätverksapplikationer och lagringslösningar.
Att konfigurera FreeBSD jämfört med Linux innebär att hantera olika systemarkitekturer, verktyg och filstrukturer. Här är några av de viktigaste skillnaderna:
1. Grundläggande Systemarkitektur
FreeBSD: Använder en komplett systemdesign, där kärnan och alla användarutrymmesprogram (som shell och grundläggande verktyg) utvecklas och underhålls som en enhet. Detta innebär att systemuppdateringar och konfigurationer tenderar att vara mer enhetliga.
Linux: Består av en kärna utvecklad av Linux Kernel Project och en uppsättning användarutrymmesprogram från olika källor (ofta GNU-projektet). Distributioner kombinerar dessa element och varje distribution kan ha sina egna konfigurationssätt.
2. Konfigurationsfiler
FreeBSD: Konfigurationsfiler är centralt placerade i /etc och /usr/local/etc för tredjepartsprogram. Konfigurationsfilerna är väl dokumenterade och innehåller ofta kommentarer som förklarar olika inställningar.
Linux: Placeringen och formatet på konfigurationsfiler kan variera mellan distributioner. Filer som /etc/fstab, /etc/network/interfaces (Debian-baserade) eller /etc/sysconfig/network-scripts (RHEL-baserade) används för grundläggande systemkonfigurationer.
3. Pakethantering
FreeBSD: Använder pkg som det primära verktyget för att hantera binära paket, liknande apt eller yum på Linux. För mer anpassade installationer finns ”Ports Collection”, ett omfattande system för att kompilera programvara från källkod, komplett med alla beroenden.
Linux: Varierar beroende på distribution. De vanligaste verktygen inkluderar apt för Debian-baserade system och yum eller dnf för RHEL-baserade system. Det finns ingen direkt motsvarighet till FreeBSDs Ports Collection, även om liknande funktionalitet kan uppnås med verktyg som apt-build.
4. Initial System Setup och Kärnkonfiguration
Linux och FreeBSD härstämmar ifrån olika UNIX ideologier och kulturer.
FreeBSD: Konfigurationen av kärnan och systemet sker ofta genom att redigera textfiler och kan kräva kompilering av en anpassad kärna för avancerad konfiguration.
Linux: Kärnkonfiguration är sällan nödvändig på grund av de modulära kärnor som används av de flesta distributioner. De flesta inställningar kan ändras genom moduler och konfigurationsfiler utan att behöva kompilera kärnan.
5. Nätverkskonfiguration
FreeBSD: Använder rc.conf för grundläggande nätverkskonfiguration, där du kan ställa in nätverksinterface, statiska IP-adresser, och annat.
Linux: Nätverkskonfigurationen kan skilja sig åt markant mellan distributioner. Verktyg som NetworkManager är vanliga i många moderna distributioner, medan andra använder mer traditionella skriptbaserade metoder.
6. Systemstart och Tjänster
FreeBSD: Använder ett init-system som kallas rc med skript baserade i /etc/rc.* för att hantera systemstart och tjänster.
Linux: Använder olika init-system beroende på distribution, med systemd som det mest populära, följt av alternativ som SysVinit och Upstart.
Slutsats Linux och FreeBSD konfiguration
Konfigurationen av FreeBSD och Linux skiljer sig åt på grundläggande sätt, från hur operativsystemen är strukturerade till hur de hanterar paket och tjänster. Medan Linux erbjuder en mängd olika verktyg och metoder beroende på distribution, tenderar FreeBSD att erbjuda en mer enhetlig och konsistent upplevelse över hela systemet. Användare som byter mellan de två systemen behöver vara beredda på att lära sig nya sätt att utfö
Slutsats vad man skall välja
Valet mellan Linux och FreeBSD beror mycket på de specifika behoven och kraven i ett givet projekt eller miljö. Linux är idealiskt för de som söker bred kompatibilitet och stark communitysupport, medan FreeBSD är ett utmärkt val för applikationer som kräver avancerade nätverks- och lagringsfunktioner samt en mer flexibel licensmodell.
PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer.
Först och främst, börja med att uppdatera din paketlista och uppgradera ditt system för att säkerställa att alla befintliga paket är uppdaterade:
sudo apt update sudo apt upgrade
Som standard ingår inte PHP 8.3 i Ubuntu 22.04s standardförråd. Så du måste lägga till Ondrej Sury PPA i ditt system.
apt-get install ca-certificates apt-transport-https software-properties-common
När alla paket är installerade, lägg till denna PPA med följande kommando:
add-apt-repository ppa:ondrej/phpapt-get update
Efter att ha lagt till det nya repositoriet, installera PHP 8.3 med följande kommando:
sudo apt install php8.3
Efter installationen, verifiera att rätt version av PHP har installerats:
php -v
Beroende på dina behov kan du behöva installera ytterligare PHP-moduler. Använd apt search php8.3-* för att hitta tillgängliga moduler och installera de som behövs, till exempel:
sudo apt install php8.3-mysql php8.3-xml php8.3-gd
Om du använder en webbserver som Apache bör du starta om den för att tillämpa PHP-installationen:
sudo systemctl restart apache2
Ett bash script som använda exif data på massor av bilder spara massor tid.
EXIF, eller Exchangeable Image File Format, är en standard för metadata som används för att lagra information om en bild i bildfilen själv. Denna metadata kan innehålla detaljer som kamerainställningar, datum och tid för fotografering, geografisk plats (om tillgänglig), kameramodell och tillverkare, och annan relevant information om bilden.
Bash script nedan gör så du kan lägga till kommentar på dina bilder, t.ex vilken webbplats dom kommer ifrån. Starta en terminal skriv t.ex nano fixabilder och klistra koden nedan. Spara koden och skriv cmod +x fixabilder ,kopiera filen till med
Nu går du till den delen av serven där du har t.ex du har din webplats och skriver.
./fixabilder www.linux.se
#!/bin/bash
# Kontrollera om exiftool är installerat
if ! command -v exiftool &> /dev/null; then
echo "exiftool är inte installerat. Installera det innan du fortsätter."
exit 1
fi
# Kontrollera om det finns minst ett argument (kommentaren)
if [ $# -lt 1 ]; then
echo "Användning: $0 <kommentar>"
exit 1
fi
# Den aktuella mappen där skriptet körs
start_mapp="$(pwd)"
# Kommentaren som användaren anger
kommentar="$1"
# Sök efter både .jpg och .png-filer i den aktuella mappen och dess undermappar
find "$start_mapp" -type f \( -iname "*.jpg" -o -iname "*.jpeg" -o -iname "*.png" \) -exec exiftool -overwrite_original -"Comment=$kommentar" {} \;
echo "Klart!"
Saknas exiftool!
Saknas exiftool i ditt system? Här installera du exiftool på ett red hat eller debian/ubuntu/mint system
På Debian (och derivat som Ubuntu):
sudo apt-get update
sudo apt-get install libimage-exiftool-perl
På Red Hat (och derivat som Fedora och CentOS):
sudo yum install epel-release
(För nyare versioner som använder dnf, byt ut yum med dnf i kommandot ovan.)
Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.
Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.
Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta:
Steg 1: Öppna Terminalen
Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt system.
Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid
För att se den aktuella tiden och datum, skriv in kommandot: date.
Steg 3: Ändra Tidszon
Om du behöver ändra tidszon, använd kommandot timedatectl. Lista tillgängliga tidszoner med: timedatectl list-timezones.
För att sätta en specifik tidszon, skriv: sudo timedatectl set-timezone din_tidszon. Ersätt din_tidszon med önskad tidszon, exempelvis Europe/Stockholm.
Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon
För att ställa in tidszonen till Stockholm på ett system som använder systemd och har verktyget timedatectl installerat, kan du följa dessa steg:
Öppna Terminalen: Starta terminalen på din Linux-maskin.
Lista Tillgängliga Tidszoner: Du kan lista alla tillgängliga tidszoner med följande kommando:
timedatectl list-timezones
Använd grep för att hitta Stockholm specifikt:
timedatectl list-timezones | grep Stockholm
Sätt Tidszonen: När du har bekräftat att ’Europe/Stockholm’ finns tillgänglig, använd följande kommando för att ställa in det som systemets tidszon:
sudo timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
Du behöver sudo-rättigheter (eller vara inloggad som root) för att ändra systemets tidszon.
Verifiera Ändringen: För att se till att tidszonen har ändrats korrekt, kör:
timedatectl
Detta kommando visar aktuell tid och datum, tidszon, och om nätverkstidssynkronisering är aktiv eller inte.
Notera att dessa instruktioner gäller för de flesta moderna Linux-distributioner som använder systemd, såsom Ubuntu, Fedora, Debian, CentOS och andra. Om din distribution inte använder systemd, kan processen för att ändra tidszonen variera.
Steg 4: Ställa in Datum och Tid Manuellt
För att manuellt ställa in datum och tid, använd date kommandot med följande syntax: sudo date MMDDhhmm[[CC]YY][.ss]. Här står MM för månad, DD för dag, hh för timme, mm för minut, CC för århundrade, YY för år, och ss för sekund.
Exempel: För att ställa in klockan till 21:00 den 1:a April 2023, skriv sudo date 040121002023.
Steg 5: Synkronisera Klockan Automatiskt
Ubuntu använder vanligtvis systemd-timesyncd för automatisk tidsynkronisering.
Kontrollera att det är aktivt med timedatectl status.
Om det inte är aktivt, kan du aktivera det med sudo timedatectl set-ntp true.
Bash script som ställer in tidszone och synca klockan emot NTP , spara bash scriptet nedan som en textfil. Skriv chmod +x filname
#!/bin/bash
# Kontrollera om scriptet körs som root
if [ "$EUID" -ne 0 ]
then echo "Vänligen kör som root"
exit
fi
# Ställ in tidszonen till Stockholm
timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
# Aktivera NTP-synkronisering
timedatectl set-ntp on
# Visa aktuell tid och tidszon
timedatectl
Steg 6: Kontrollera Ändringarna
Använd date eller timedatectl status igen för att se till att dina ändringar har trätt i kraft.
Tips
Var försiktig när du ändrar systemtiden, särskilt på en server, eftersom det kan påverka andra processer.
För detaljerad information, använd man date eller man timedatectl för att läsa manualsidorna för dessa kommandon.
Genom att följa dessa steg kan du enkelt konfigurera tiden på din Ubuntu-maskin via terminalen.
Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt.
Utskriftsköer och Jobbhantering
I hjärtat av Linux utskriftssystem ligger utskriftsköerna. Varje skrivare som är konfigurerad på ett Linux-system har en egen kö där utskriftsjobb väntar på att bli bearbetade. Detta tillåter användare att skicka flera utskriftsjobb till skrivaren utan att behöva vänta på att varje jobb ska slutföras innan nästa skickas.
CUPS: Hjärnan i Systemet
Det vanligaste utskriftssystemet i Linux är Common UNIX Printing System (CUPS). Detta system ger omfattande stöd för att skriva ut både lokalt och över nätverk, och använder Internet Printing Protocol (IPP) för att hantera utskriftsjobb och köer.
Spooling och Drivrutiner
En central del av CUPS är utskriftsspoolaren. Denna komponent hanterar utskriftsköerna, tar emot jobb från användare och program, och skickar dem till rätt skrivare. Rätt drivrutiner är också avgörande för att skrivaren ska kunna bearbeta och skriva ut jobben korrekt.
Filter och Formatomvandling
Linux-utskriftssystemet använder olika filter och omvandlare för att bearbeta utskriftsjobb. Ett dokument i PDF-format kan exempelvis behöva omvandlas till ett skrivarspecifikt format innan utskrift.
Användargränssnitt och Verktyg
För att underlätta interaktionen med utskriftssystemet finns det grafiska användargränssnitt som GNOME:s eller KDE:s utskriftshantering, och kommandoradsverktyg som lp, lpr, och lpstat.
Nätverksutskrift
En viktig funktion i CUPS är stödet för nätverksutskrift, vilket möjliggör utskrift på skrivare som är anslutna till samma nätverk. Detta hanteras vanligtvis genom att konfigurera skrivaren med en IP-adress eller ett värdnamn.
Konfigurationsfiler
CUPS använder konfigurationsfiler för att styra systemets beteende och inställningar. Dessa filer kan anpassas för att justera utskriftskvalitet, pappersstorlek och säkerhetsinställningar.
Konfigurationsfiler i CUPS (Common UNIX Printing System) spelar en central roll i att definiera och styra hur utskriftstjänsterna fungerar. Dessa filer tillåter detaljerad anpassning av utskriftsserverns beteende, från hantering av skrivarköer till säkerhetsinställningar. Här är en översikt över hur konfigurationsfiler fungerar i CUPS:
Huvudsakliga Konfigurationsfiler
cupsd.conf: Detta är huvudkonfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd). Den innehåller inställningar för serverns beteende, nätverkslyssnande, loggningsnivåer, och tillgängligheten för administration via webbgränssnittet. Här kan du konfigurera aspekter som:
cupsd.conf är den huvudsakliga konfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd), vilken styr beteendet hos CUPS-utskriftsservern. Den innehåller inställningar som påverkar hur CUPS hanterar utskriftsjobb, interagerar med nätverket, administrerar behörigheter och säkerhet, samt andra operativa aspekter. Filen är vanligtvis lokaliserad i /etc/cups/-katalogen på Unix-liknande system. Nedan följer en beskrivning av några viktiga delar och direktiv i cupsd.conf:
Viktiga Direktiv och Deras Funktioner
Serverinställningar
Port, Listen, Browsing: Dessa direktiv styr vilka portar och nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på och om nätverksbrowsing ska vara aktiverat för att upptäcka skrivare.
Loggningsinställningar
LogLevel: Bestämmer detaljnivån för CUPS loggar. Det kan variera från debug för omfattande loggning till error för att endast logga fel.
Säkerhetsinställningar och Behörigheter
Location: Definierar olika områden (t.ex. /admin) och deras tillhörande säkerhetspolicys.
Order, Allow, Deny: Dessa används inom <Location>-block för att definiera åtkomstkontroller, såsom vilka IP-adresser eller användare som tillåts eller nekas åtkomst.
Jobb- och Skrivarköhantering
MaxJobs, MaxCopies, MaxPrintingTime: Begränsar antalet samtidiga jobb, kopior per jobb och maximal tid för ett utskriftsjobb.
Användar- och Gruppbehörigheter
SystemGroup: Anger vilken systemgrupp som har administrativa rättigheter till CUPS.
Skrivarupptäckt och Delning
BrowseLocalProtocols, BrowseRemoteProtocols: Definierar protokoll som används för att upptäcka lokala och fjärrskrivare.
SharePrinters: Anger om lokalt anslutna skrivare ska delas över nätverket.
Redigering och Hantering
Redigering: För att ändra inställningar i cupsd.conf, bör du använda en textredigerare. Det är viktigt att vara försiktig och förstå konsekvenserna av ändringarna, eftersom felaktiga inställningar kan påverka utskriftstjänsternas funktionalitet.
Tillämpa Ändringar: Efter att ha gjort ändringar i cupsd.conf, måste CUPS-tjänsten vanligtvis startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Säkerhetskopiering: Det är en god praxis att skapa en säkerhetskopia av cupsd.conf innan du gör ändringar, för att enkelt kunna återställa tidigare inställningar vid behov.
cupsd.conf erbjuder avancerade konfigurationsmöjligheter för att anpassa och säkra CUPS-utskriftsmiljön. Korrekt konfiguration av denna fil är avgörande för en smidig och säker utskriftsadministration.
Vilka nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på.
Skrivarköernas beteende och prioriteringar.
printers.conf är en central konfigurationsfil inom CUPS (Common UNIX Printing System), ett omfattande utskriftshanteringssystem som används i Unix-liknande operativsystem. Den här filen spelar en avgörande roll i hur CUPS hanterar och interagerar med skrivare. Belägen i /etc/cups/-katalogen, printers.conf lagrar detaljerad information om varje skrivare som är konfigurerad i systemet. Denna fil är vital för CUPS-funktionaliteten, då den innebär grunden för kommunikationen och styrningen av utskriftsprocesser.
Struktur och Innehåll
printers.conf består av flera sektioner, där varje sektion representerar en unik skrivare. Varje skrivare är definierad genom en uppsättning nyckel-värdepar som beskriver olika aspekter och inställningar för skrivaren. Dessa inkluderar:
Name: Namnet på skrivaren. Detta är det identifierande namnet som användare och systemet använder för att referera till skrivaren.
Location: Den fysiska platsen för skrivaren, vilket kan vara användbart i nätverksmiljöer eller större kontor.
DeviceURI: Denna URI (Uniform Resource Identifier) beskriver skrivarens anslutningsmetod och plats. Det kan vara en lokal anslutning som USB, eller en nätverksanslutning.
State: Visar den aktuella statusen för skrivaren, som kan vara ”idle” (ledig), ”processing” (bearbetar) eller ”stopped” (stoppad).
MakeModel: Anger skrivarens märke och modell, vilket hjälper systemet att använda rätt drivrutiner och inställningar.
PPD: Sökväg till skrivarens PostScript Printer Description-fil, som innehåller detaljer om skrivarens kapacitet och tillgängliga alternativ.
Hantering och Användning
Användare och administratörer interagerar vanligtvis inte direkt med printers.conf. Istället utförs konfiguration och hantering av skrivare via CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg, som lpadmin. När en skrivare läggs till, ändras eller tas bort via dessa gränssnitt, uppdateras printers.conf automatiskt för att återspegla dessa ändringar.
Säkerhetsaspekter
Med tanke på dess centrala roll i utskriftshantering, är åtkomst till printers.conf strikt begränsad till administratörsanvändare. Detta är kritiskt för att upprätthålla systemets säkerhet och integritet, eftersom obehöriga ändringar i denna fil kan orsaka allvarliga funktionsstörningar eller säkerhetsrisker.
Bästa Praxis
Säkerhetskopiering: Innan större ändringar görs i CUPS-konfigurationen, bör en säkerhetskopia av printers.conf skapas.
Försiktighet vid Manuell Redigering: Även om det är möjligt att manuellt redigera printers.conf, bör detta undvikas om möjligt, eftersom felaktiga ändringar kan leda till problem.
Användning av Webbgränssnittet: För de flesta administrativa uppgifter, inklusive att lägga till eller ta bort skrivare, är det rekommenderat att använda CUPS webbgränssnitt, vilket minskar risken för fel.
Avancerade Användningsfall
I mer avancerade utskriftsmiljöer, där skräddarsydda eller specialiserade utskriftslösningar krävs, kan printers.conf erbjuder en djupare nivå av anpassning. Experter kan modifiera specifika inställningar för att optimera prestanda, hantera utskriftsköer effektivare
Starta om CUPS
sudo systemctl restart cups
Kontroller status
systemctl status cups
Classes.conf
classes.conf är en konfigurationsfil i CUPS (Common UNIX Printing System) som används för att definiera och konfigurera skrivarklasser. En skrivarklass i CUPS är en grupp av en eller flera skrivare som kan hantera samma utskriftsjobb. Detta är användbart i miljöer där flera skrivare delar på utskriftsbelastningen eller där det finns behov av redundans. Här är en närmare beskrivning av classes.conf-filen och dess innehåll:
Syfte: classes.conf används för att gruppera enskilda skrivare i klasser. När en utskrift skickas till en skrivarklass, hanterar CUPS utskriften genom att skicka den till en av skrivarna i klassen. Detta kan vara användbart för att balansera utskriftslasten eller erbjuda högre tillgänglighet.
Struktur: Filen består av en eller flera klassdefinitioner. Varje klassdefinition innehåller information om klassens namn, dess medlemsskrivare och eventuella ytterligare inställningar. En typisk post i classes.conf kan se ut så här:
<Class [klassnamn]>
Info [beskrivande text om klassen]
Location [plats för skrivarklassen]
Member [namn på skrivare 1]
Member [namn på skrivare 2]
...
</Class>
Här är [klassnamn] namnet på skrivarklassen, och Member-raderna listar namnen på de skrivare som ingår i klassen.
Hantering: Klasser kan skapas och redigeras antingen genom att direkt redigera classes.conf-filen eller genom CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg. Om du redigerar filen manuellt, är det viktigt att följa korrekt syntax och se till att filen inte innehåller några syntaxfel, eftersom detta kan påverka CUPS-funktionaliteten.
Säkerhet och Tillgänglighet: Precis som med andra CUPS-konfigurationsfiler, bör classes.conf hanteras och redigeras med försiktighet, helst av en erfaren systemadministratör. Det är också viktigt att säkerhetskopiera denna fil innan du gör några ändringar.
Uppdateringar och Återstart: När ändringar görs i classes.conf, kan det krävas att CUPS-tjänsten startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Genom att använda skrivarklasser kan organisationer effektivt hantera sina utskriftsresurser, speciellt i större nätverk med många skrivare.
PPD-filer (PostScript Printer Description)
spelar en central roll i utskriftshanteringssystem, särskilt i CUPS (Common UNIX Printing System). De används för att beskriva egenskaperna och kapaciteterna hos en specifik skrivare eller utskriftsenhet. Här är en mer detaljerad beskrivning av hur PPD-filer fungerar:
Syfte och Innehåll: En PPD-fil innehåller information om skrivarens funktioner och inställningar, såsom dess upplösning, färgförmåga, pappersstorlekar, input- och output-bin, duplexkapacitet, minneskapacitet, och så vidare. Den definierar också de kommandon som används för att styra dessa funktioner när ett dokument skrivs ut.
Format och Struktur: PPD-filer är vanligtvis textfiler som följer en standardiserad formatstruktur. De innehåller en serie av märkta anvisningar och värden som beskriver skrivarens egenskaper och hur den ska hanteras av utskriftssystemet. Dessa anvisningar följer Adobe PostScript-språkstandarden.
Integration med Utskriftssystemet: När en skrivare installeras i ett system (t.ex. en Linux-dator med CUPS), väljs en lämplig PPD-fil som motsvarar skrivaren. Denna fil används sedan av utskriftssystemet för att korrekt hantera utskriftsjobb för den specifika skrivaren. Utskriftssystemet refererar till PPD-filen för att avgöra vilka alternativ som är tillgängliga och hur de ska implementeras för varje utskriftsjobb.
Skapande och Anpassning: Många skrivartillverkare tillhandahåller PPD-filer för sina produkter. Användare kan också skapa eller anpassa PPD-filer för specifika behov, även om detta kräver en god förståelse av skrivarens kapaciteter och PostScript-programmering.
Korsplattforms Kompatibilitet: PPD-filer används inte bara i UNIX- och Linux-miljöer utan också i andra operativsystem, som macOS, för att hantera PostScript- och icke-PostScript-skrivare. Detta gör dem till ett viktigt verktyg för korsplattforms utskriftshantering.
Uppdateringar och Förvaltning: Det är viktigt att hålla PPD-filer uppdaterade för att säkerställa att de korrekt återspeglar skrivarens aktuella funktioner och inställningar. I vissa fall kan uppdateringar av PPD-filer tillhandahållas av skrivartillverkaren för att lägga till nya funktioner eller korrigera problem.
Sammanfattningsvis är PPD-filer avgörande för att säkerställa att utskriftssystem korrekt och effektivt kan kommunicera med och hantera skrivare, och de möjliggör en detaljerad anpassning av utskriftsprocessen för att matcha de specifika egenskaperna hos varje enskild skrivarenhet.
client.conf
client.conf är en konfigurationsfil som används av CUPS (Common UNIX Printing System) på klientdatorer för att styra hur CUPS-klienter (som lp och lpr kommandon) interagerar med en CUPS-server. Denna fil är särskilt viktig i nätverksmiljöer där flera klienter ansluter till en eller flera CUPS-servrar. Här är en detaljerad beskrivning av client.conf och dess funktioner:
Syfte: client.conf tillhandahåller konfigurationsinställningar för CUPS-klienter på en användares maskin. Detta inkluderar inställningar som definierar vilken CUPS-server klienten ska ansluta till för utskriftsjobb.
Placering: Filen client.conf finns vanligtvis i /etc/cups/ på Linux-system eller i en användares hemkatalog under ~/.cups/ för användarspecifika inställningar. Om båda existerar, har inställningarna i användarens hemkatalog företräde.
Inställningar: De vanligaste inställningarna i client.conf inkluderar:
ServerName: Anger hostnamnet eller IP-adressen till en CUPS-server som klienten ska ansluta till. Det kan vara en lokal maskin (localhost) eller en fjärrserver (server.example.com).
Encryption: Bestämmer vilken typ av kryptering som ska användas vid kommunikation med CUPS-servern. Vanliga värden inkluderar IfRequested, Always, eller Never.
ServerPort: Specificerar porten som ska användas för att ansluta till CUPS-servern. Standardvärdet är vanligtvis port 631.
ErrorPolicy: Definierar hur klienten ska hantera fel vid kommunikation med servern.
Användning: client.conf används främst i nätverk där utskriftsjobb måste dirigeras till en specifik server, eller när särskilda nätverks- eller säkerhetsinställningar krävs. Det är särskilt användbart i stora organisationer eller utbildningsinstitutioner med centraliserade utskriftstjänster.
Redigering och Administration: Filen kan redigeras manuellt med en textredigerare av systemadministratörer eller användare med lämplig behörighet. Eftersom ändringar i client.conf kan påverka hur en dator interagerar med CUPS-servrar, bör ändringar göras försiktigt.
Uppdateringar och Återladdning: När ändringar görs i client.conf, behöver CUPS-klienter vanligtvis inte startas om, eftersom de läser in konfigurationsfilen när ett nytt utskriftsjobb initieras.
Genom att korrekt konfigurera client.conf kan användare och administratörer säkerställa att utskriftsjobb hanteras effektivt och säkert i ett nätverk, och att användare kan ansluta till rätt CUPS-server för sina utskriftsbehov.
Felsöka CUPS
Att använda släggan i felsökning av cups är ett mindre bra verktyg.
Felsökning av CUPS (Common UNIX Printing System) kan involvera flera steg och verktyg, beroende på naturen av problemet. Här är en allmän guide för att felsöka CUPS:
1. Kontrollera Skrivarens Status
Använd CUPS webbgränssnittet (vanligtvis tillgänglig på http://localhost:631) för att kontrollera statusen på skrivaren. Se efter om skrivaren är pausad, inaktiverad eller om det finns några felmeddelanden.
Använd kommandot lpstat -p i terminalen för att kontrollera skrivarens status.
2. Kontrollera CUPS-Tjänstens Status
Se till att CUPS-tjänsten körs genom att använda kommandot sudo systemctl status cups (för systemd-baserade system) eller motsvarande kommando för ditt system.
3. Granska Loggfiler
Att läsa logfilen är en del av felsökningen av CUPS
CUPS loggar information och fel till olika loggfiler, vanligtvis placerade i /var/log/cups/. De viktigaste filerna är error_log och access_log.
Öppna error_log med en textredigerare eller använd tail -f /var/log/cups/error_log för att följa loggen i realtid. Sök efter felmeddelanden eller varningar som kan ge ledtrådar om problemet.
4. Kontrollera Nätverksanslutning
Om du använder en nätverksskrivare, kontrollera att nätverksanslutningen fungerar. Använd ping eller liknande verktyg för att säkerställa att skrivaren är nåbar över nätverket.
5. Kontrollera Skrivardrivrutiner och PPD-Filer
Se till att rätt drivrutiner är installerade för skrivaren. För många skrivare krävs specifika PPD-filer för korrekt funktion.
Om problemet uppstod efter en uppdatering, överväg att återgå till en tidigare version av drivrutinen eller PPD-filen.
6. Testa Utskrift från Kommandoraden
Använd kommandon som lp eller lpr för att skicka utskriftsjobb direkt från terminalen. Detta kan hjälpa till att isolera problemet till antingen mjukvaran eller hårdvaran.
7. Återstarta CUPS-Tjänsten
Ibland kan återstart av CUPS-tjänsten lösa problemet. Använd sudo systemctl restart cups eller motsvarande kommando.
8. Kontrollera Brandvägg och Säkerhetsinställningar
Om du har en brandvägg aktiverad, se till att nödvändiga portar (vanligtvis 631) är öppna för CUPS-trafik.
9. Konsultera Dokumentation och Forum
Läs igenom CUPS dokumentationen för specifika felmeddelanden eller problem.
Sök i onlineforum eller användarcommunityn för liknande problem och lösningar.
10. Prova med en Annan Skrivare eller Dator
Om möjligt, testa med en annan skrivare eller anslut till skrivaren från en annan dator för att avgöra om problemet är lokaliserat till en specifik enhet eller konfiguration.
Kom ihåg att felsökning kan vara en process av eliminering. Det är ofta nödvändigt att prova flera olika lösningar för att identifiera roten till problemet.
Avslutande Tankar
Utskriftssystemet i Linux är ett sofistikerat samspel av teknologier och processer som ger användare flexibilitet och effektivitet i deras utskriftsbehov. Dess förmåga att smidigt hantera allt från enkla dokumentutskrifter till komplexa nätverksutskriftsjobb gör det till en oumbärlig del av Linux-användarens verktygslåda.
Magento is an open-source e-commerce platform built in PHP. It is a market-leading player in the e-commerce world. Adobe acquired the company in 2018. Magento is designed to help businesses develop, with versions geared to small, medium, and enterprise-level organizations. The open-source platform includes built-in functionality, like integrated checkout, payment and shipping, catalog management, customer […]
GNOME 46.1 is here a month after the release of GNOME 46 implementing explicit GNU synchronization support for users of NVIDIA hardware on Wayland to provide them with a performance boost and solve various graphic glitches. This was implemented in the Mutter window and composite manager. The post GNOME 46.1 Desktop Environment Released with Explicit […]
Are you a Linux sysadmin expert? If not, you probably need help with Linux system administration from time to time. Anything that makes Linux easier to use is always good news. Linux Assistant is a helper tool that aims to guide you through your daily Linux usage. It performs a variety of system admin tasks. […]
WordPress is a free and open-source content management system (CMS) that allows users to create and manage websites, blogs, and online stores. In this guide, we’ll explain step-by-step how to install WordPress on Ubuntu 24.04. The post How to Install WordPress on Ubuntu 24.04 appeared first on Linux Today.
Here are the complete steps and precautions you need to take before upgrading to Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat” from Ubuntu 22.04 LTS “Jammy Jellyfish.” The post Upgrade to Ubuntu 24.04 “Noble Numbat” From Ubuntu 22.04 appeared first on Linux Today.
Proxmox Virtual Environment 8.2 launches, featuring QEMU 8.1.5, LXC 6.0.0, ZFS 2.2.3, Ceph updates, and more. The post Proxmox VE 8.2 Launches with Enhanced Migration Tools appeared first on Linux Today.
Memcached is a free and open-source memory object caching system that speeds up dynamic web applications by caching data in memory. This tutorial will show you how to install Memcached on an Ubuntu 22.04 server. The post How to Install and Configure Memcached on Ubuntu 22.04 appeared first on Linux Today.
In this guide, we’ll walk you through the step-by-step process of installing Fedora 40 Server, ensuring a smooth setup for your server environment. The post How to Install Fedora 40 Server with Screenshots appeared first on Linux Today.
Discover the easiest and right way to run a Python script or Python code in your PHP or HTML file using two different methods with practical examples. The post How to Run a Python Script on a PHP/HTML File appeared first on Linux Today.
Nginx 1.26 web server debuts with HTTP/3 experimental support, per-server HTTP/2, advanced stream modules, and more. The post Nginx 1.26 Released with Experimental HTTP/3 Support appeared first on Linux Today.
Here are the complete steps and precautions you need to take before upgrading to Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat” from Ubuntu 22.04 LTS “Jammy Jellyfish”. Canonical released the latest and greatest Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat” on April 25, 2024. Ideally, you should wait for a month at least to upgrade to the latest version…. […]
This article showcases the best features of the Ubuntu 24.04 LTS release. Canonical announced the release of Ubuntu 24.04 LTS, code named “Noble Numbat” on April 25, 2024. Being a “Long term support” release, a lot is at stake. All the features, packages, modules are carefully chosen so that it remains stable until five years,… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 40 release from the earlier Fedora 39 workstation version. Fedora 40 is officially available for download without much delay in schedule and it’s on time. This release brings the latest and greatest GNOME 46 desktop for workstation editions, shiny new KDE Plasma 6 and more. You… […]
We round up the best new features of Fedora 40 release. Fedora 40 is officially released on April 23, 2024. Overall, there are no such dramatic changes in Fedora 40. The most important change in Fedora 40 is the introduction of the KDE Plasma 6 desktop environment (for KDE edition), which brings a host of… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 24.04 LTS release and additional updates for this version. Xubuntu 24.04 LTS: Key Features At the core, Xubuntu 24.04 LTS is powered by mainline Linux Kernel 6.8 which arrives with key highlights such as Intel GPU Xe driver, improved task scheduler, protection mode for block devices… […]
The new FFmpeg 7.0 major release brings parallel processing, MPEG-5 EVC support and more. FFmpeg, the open-source multimedia framework that enables the conversion, streaming, and playback of multimedia content, has announced the release of its latest version, FFmpeg 7.0. The new version comes after five months of development and includes a wide range of new… […]
A simple tutorial to demonstrate how you can access any web server in VirtualBox from any host machine on the network. If you run multiple virtual machines and a few of them as servers, you can easily access them using some small configurations in your VirtualBox. This helps when you need to monitor your server,… […]
I did a comparison and a detailed review of KDE Plasma 6 from a general user perspective. Here’s what I found. It’s been almost a month since the KDE Plasma 6 “megarelease” is out. Overall, the feedback is positive across the user base. There are a few reports of bugs, but they are mostly user… […]
I did a test drive of the dev version of the Cosmic desktop from System76. Here’s a first look with many wonderful details. Cosmic desktop (cosmic-epoch) is a new desktop environment being developed by computer manufacturer System76 for the Linux distribution Pop OS. It’s been under development for some time and written from scratch. Cosmic… […]
We review the best ten Linux distributions better integrated with KDE Plasma. The post Top 10 Linux Distributions for KDE Plasma [Compared] appeared first on DebugPoint.com. Do not reproduce this post without permission.
GNOME 46.1 is now available as the first point release to the latest GNOME 46 desktop environment series introducing explicit sync support, as well as various other improvements. The post GNOME 46.1 Desktop Environment Released with Explicit Sync Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
A first look at Ubuntu Lomiri, a new Ubuntu flavor that features the Lomiri (Unity 8) user interface from the Ubuntu Touch mobile OS. The post First Look at Ubuntu Lomiri: Ubuntu Touch’s Mobile Desktop Arrives on PC appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Ubuntu 24.04 LTS official flavors are now available for download. Here’s what’s new in Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Unity, Ubuntu Cinnamon, Edubuntu, Ubuntu Studio, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie, and Ubuntu Kylin. The post Ubuntu 24.04 Official Flavors Are Now Available for Download, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) is now available for download powered by the Linux 6.8 kernel and featuring the GNOME 46 desktop environment. Here's what's new! The post Ubuntu 24.04 LTS ‘Noble Numbat’ Is Now Available for Download, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
QEMU 9.0 open-source virtualization software is now available for download with various improvements for ARM, RISC-V, HPPA, and LoongArch architectures. The post QEMU 9.0 Released with Raspberry Pi 4 Support, LoongArch KVM Acceleration appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
EndeavourOS Gemini is now available for download as the first release of the Arch Linux-based distribution featuring the latest KDE Plasma 6 desktop environment. The post EndeavourOS Gemini Lands with the KDE Plasma 6 Desktop Environment appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Slimbook Fedora 2 laptops launch today as the first portable computers to ship with the latest Fedora Linux 40 operating system pre-installed. The post Slimbook Fedora 2 Laptops Launch with Fedora Linux 40 Workstation appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Fedora Linux 40 distribution has been officially released and it's now available for download powered by the latest Linux 6.8 kernel series and featuring the GNOME 46 and KDE Plasma 6 desktop environments. The post Fedora Linux 40 Officially Released with Linux Kernel 6.8, Here’s What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce […]
Tails 6.2 security-focused distribution is now available for download with improved mitigations of the Spectre v4 processor vulnerability, as well as the latest Tor technologies for enhanced anonymity. The post Tails 6.2 Anonymous Linux OS Improves Mitigation of Spectre v4 Vulnerability appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
Fwupd 1.9.17 Linux firmware updater is now available for download with support for the Asus DC201 and Realtek Gen1 RTS541x devices, as well as a bunch of bug fixes. The post Linux Firmware Updater Fwupd 1.9.17 Adds Support for More Asus and Realtek Devices appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without […]
htop är ett interaktivt systemövervakningsverktyg för Unix-liknande operativsystem. Det erbjuder en mer användarvänlig och visuellt tilltalande vy jämfört med det traditionella top-kommandot. Med htop kan användare se en detaljerad lista över alla pågående processer och deras status, samt använda olika funktioner för att hantera dessa processer. Här är några av huvudegenskaperna: htop är speciellt användbart…
ANNONS! Vågar du testa Linux? Nu finns Linuxhjälp att få på Orrspelsvägen 13, Bromma , 22 min ifrån T-centralen med tub och tricken. Vad behöver du hjälp med : Trasig dator? Modernisera datorer så dom känns snabbare. Installationshjälp med lInux Hjälp med datorn i hemmet? Bättre WiFi täckning i hemmet? Hjälp med E-post?
Vi har det senaste månaden dränkt linux.se med artiklar hur man gör olika saker, undertecknad har funnit ett stort nöje i att med AIs hjälp producera Linux logotypen / maskot i en massa sitationer. Nackdelen är att filerna kan bli över 1 MB styck, det kanske inte spela så där jättestort roll, när man sitter…
QEMU (Quick Emulator) är en fri och öppen källkods mjukvaru som används för att emulera och virtualisera system. Den fungerar på två huvudsakliga sätt: genom fullständig systememulering och genom att använda en virtualiseringsmetod som kallas KVM (Kernel-based Virtual Machine). QEMU kan köra program och operativsystem skrivna för en typ av dator på en dator med…
MuseScore är en populär och gratis mjukvara för notskrift som används för att skapa, spela upp och skriva ut noter. Det är öppen källkod och tillgängligt för olika operativsystem, inklusive Windows, macOS och Linux. MuseScore är utformad för att vara ett användarvänligt och mångsidigt verktyg för musiker, musiklärare, kompositörer och hobbyanvändare. Här är några av…
Här är en lista av de 10 bästa programmeringsspråken 2023 på GitHub, rankade enligt pull-förfrågningar – ett förslag om att slå samman kodändringar till ett arkiv, vilket är ett tillförlitligt mått. 1 Python 17.715% 2 Java 11.086% 3 Go 10.817% 4 JavaScript 10.065% 5 C++ 9.712% 6 TypeScript 7.610% 7 PHP 4.835% 8 Ruby 4.690% …
Darktable: En Kraftfull Öppen Källkods-Partner för Fotografer I den digitala fotograferingens era, där bildredigering spelar en lika viktig roll som själva fotograferingen, har darktable framträtt som en betydande aktör. Detta öppen källkods-program för fotoredigering och hantering av fotobibliotek har vunnit hjärtan bland professionella och amatörfotografer över hela världen, tack vare dess omfattande funktioner och icke-destruktiva…
Installationsguide för Pure-FTPd på Ubuntu FTP (File Transfer Protocol) är en av de äldsta och mest använda metoderna för att överföra filer mellan en klient och en server över ett nätverk. Pure-FTPd är en populär FTP-server som är känd för sin säkerhet och prestanda. I den här artikeln kommer vi att gå igenom stegen för…
Här kan linux bli ett alternativ fler och fler datorer är användbara , även en dator ifrån 2013 är inte idag värdelös även om Microsoft och Apple vill glömma den. Fler och fler tjänster körs på nätet , därav är vikten att vara kompatibel med Windows plattformen mindre och mindre. Microsoft Corps (MSFT.O) plan att…
Att packa filer i Linux kan göras med olika verktyg beroende på filformatet du önskar. Här är några exempel för att packa filer i bz2, tgz och zip format: 1. BZ2 För att packa filer i bz2-format använder du kommandot bzip2. Exempel: Detta kommer att skapa en fil med .bz2-ändelse. Detta skapar en tar-fil komprimerad…
För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil: Packa Upp en Standard .tar-fil Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande…
För att lägga till en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot adduser. Här är de grundläggande stegen: Ersätt [nytt_användarnamn] med det namn du vill ge den nya användaren. När detta är gjort kommer den nya användaren att skapas i Ubuntu. Du kan också behöva lägga till användaren i vissa grupper beroende på vilka…
I Artiklarna Olika sätt att köra Linux Vilka metoder det finns att köra Linux på. Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS Förklaras hur man sätter upp virtuellmaskin med Virutalbox. Så vi hur man kan sätta upp en testmiljö under Linux för sin word press hemsidan.…
En Guide till Olika Sätt att Köra Linux Linux, känt för sin flexibilitet och öppenhet, kan köras på många olika sätt. Denna artikel utforskar de olika metoderna för att köra Linux, var och en med sina unika fördelar och användningsområden. 1. På Fysisk Hårdvara Att installera Linux på en dator som primärt operativsystem är det…
Manjaro Linux 23.1 är tillgänglig för nedladdning som den första stora uppdateringen i Manjaro Linux 23-serien som ger en nyare kärna, nyare skrivbordsmiljöer och uppdaterade komponenter till Arch Linux-baserade distro. Manjaro 23.1 är här lite över tre månader efter Manjaro 23.0 och den drivs av den senaste och bästa Linux 6.6 LTS-kärnserien. Manjaro 23.0 levererades…
LibreOffice 7.6.4 Community och LibreOffice 7.5.9 Community är omedelbart tillgängliga från www.libreoffice.org/download för Windows (Intel/AMD/ARM-processorer), macOS (Apple Silicon och Intel-processorer) och Linux . LibreOffice 7.6.4 Community är den mest avancerade versionen av kontorssviten och erbjuder det bästa när det gäller produktivitetsfunktioner och interoperabilitet med Microsoft Office proprietära format. LibreOffice 7.5.9 Community är den mest noggrant…
Att installera MariaDB på FreeBSD är en process som involverar flera steg. Här är en steg-för-steg guide: Installera MariaDB på FreeBSD Förberedelser Installation (Notera att versionen av MariaDB (mariadb105 i detta fall) kan variera beroende på FreeBSD-version och tillgängliga paket.) Konfiguration och Start Ytterligare Konfiguration Underhåll och Hantering Slutsats Grattis! Du har nu en fungerande…
Eftersom Ubuntu och mfl är närbesläktade med Debian så går de under samma . Installation av MariaDB på Debian Installation av MariaDB på Fedora Genom att följa dessa steg bör du kunna installera och konfigurera MariaDB på både Debian och Fedora. Kom ihåg att även om stegen är likartade, kan det finnas små skillnader i…
Sparky linux är en ytterligaren ”lättvikt” linuxdistrubtion baserad på debian. Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF- och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter. Drivs av Linux-kärnan 6.1 LTS, Sparky 7.2 kommer baserad på de senaste Debian 12 ”Bookworm” och Sparky…
Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner. Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av…
Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten. GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11…
Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse. Bakgrund och Utveckling Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer.…
Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara,…
Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar. Stor bild Steam input Linux https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/3895113407856183762
Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar…
Inledning I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden. Kärnarkitektur…
PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer. Först och främst, börja med att uppdatera…
EXIF, eller Exchangeable Image File Format, är en standard för metadata som används för att lagra information om en bild i bildfilen själv. Denna metadata kan innehålla detaljer som kamerainställningar, datum och tid för fotografering, geografisk plats (om tillgänglig), kameramodell och tillverkare, och annan relevant information om bilden. Bash script nedan gör så du kan…
Introduktion Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system. Förberedelser Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden För Ubuntu: För Fedora: Dessa kommandon installerar…
Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta: Steg 1: Öppna Terminalen Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid Steg 3: Ändra Tidszon Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon…
Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt. Utskriftsköer och Jobbhantering…
