• Google Chrome kommer till Linuxdatorer med ARM64

    Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.

    Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.

    De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:

    • ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
    • ett RPM-paket för Fedora och openSUSE

    Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.

    Vad är ARM64?

    ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.

    Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.

    Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.

    Chromium har varit det vanligaste alternativet

    Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.

    Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.

    För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.

    Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:

    • stöd för webbläsartillägg
    • synkronisering via Google-konto
    • integration med Googles tjänster
    • automatiska säkerhets- och programuppdateringar

    Lanseringen blev något försenad

    Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.

    Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.

    Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.

    Samma installation som på vanliga Linuxdatorer

    Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.

    Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:

    • Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
    • Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.

    Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.

    På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.

    En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer

    Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.

    För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.

    Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.

    Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.

    https://www.google.com/intl/sv/chrome

    Fakta: Google Chrome för ARM64 Linux

    Processorarkitektur: ARM64, även kallad AArch64.

    Paketformat: DEB för Debian och Ubuntu samt RPM för Fedora och openSUSE.

    ida.

    Uppdateringar: Installationen lägger till Googles programförråd, vilket gör att Chrome kan uppdateras genom distributionens vanliga pakethanterare.

    Funktioner: Stöd för tillägg, Google-konto, synkronisering och Googles tjänster.

    Skillnad mot Chromium: Chrome distribueras av Google, medan Chromium är det öppna källkodsprojekt som ligger till grund för webbläsaren.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.

    Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.

    Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.

    Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.

    Nästan en fördubbling på en månad

    I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.

    Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.

    I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.

    En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.

    Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.

    Statistiken mäter trafik – inte datorer

    Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.

    När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.

    Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.

    En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.

    Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.

    Även Cloudflare ser en stark Linuxandel

    Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.

    Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.

    De båda tjänsterna mäter dock olika saker.

    Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.

    Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.

    Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.

    Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.

    Linux har blivit enklare att använda

    Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.

    Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.

    Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.

    Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.

    Spel har förändrat bilden av Linux

    Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.

    Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.

    Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.

    Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.

    Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.

    Missnöje med Windows kan gynna alternativen

    Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.

    Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.

    Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.

    Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.

    Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.

    Inte samma sak som tio procent av alla datorer

    Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.

    Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.

    Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.

    Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.

    Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.

    https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/north-america#monthly-202505-202606

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Azure Linux 4.0: Microsofts egen Linux går nu att testa – men inte i skarp drift

    Microsoft har gjort Azure Linux 4.0 enklare att testa genom att släppa nedladdningsbara ISO-avbilder via GitHub. Distributionen är byggd för moln, containrar och servermiljöer snarare än vanliga skrivbord, och versionen är fortfarande en publik förhandsversion som inte är avsedd för skarp drift.

    För tjugo år sedan hade meningen ”Microsoft släpper en egen Linuxdistribution” nästan låtit som ett skämt. Microsoft var länge ett företag starkt förknippat med Windows, och Linux sågs ofta som något som hörde hemma i en helt annan värld. Men IT-världen förändras snabbt, och i dag är Linux en självklar del av moln, servrar, containrar och modern infrastruktur.

    Nu har Microsoft gjort Azure Linux 4.0 mer lättillgänglig för den som vill prova. Distributionen finns inte längre bara som färdiga avbilder för Azure, utan även som nedladdningsbara ISO-filer via projektets GitHub-sida. Det betyder att det går att installera Azure Linux lokalt i en virtuell maskin och testa systemet utan att behöva använda Azure Marketplace eller ha tillgång till en företagsmiljö i Microsofts moln.

    Det är en viktig skillnad. Azure Marketplace riktar sig främst till användare som redan arbetar i Azure, medan ISO-filerna gör det möjligt för fler nyfikna att starta, installera och undersöka Microsofts Linuxsystem på egen hand.

    Ingen Linux för skrivbordet

    Den som förväntar sig en ny konkurrent till Ubuntu, Linux Mint eller Fedora Workstation lär dock bli besviken. Azure Linux 4.0 är inte byggt för vanliga skrivbordsanvändare.

    Efter installation möts man av ett minimalt, serverliknande Linuxsystem. Det finns inget grafiskt skrivbord, ingen färdig kontorsmiljö och inget försök att vara ett allmänt operativsystem för hemmadatorn. I stället handlar det om en avskalad miljö för moln, servrar, containrar och virtuella maskiner.

    Med andra ord: Azure Linux är inte tänkt för den som vill surfa, skriva dokument eller redigera bilder. Det är ett verktyg för infrastruktur.

    Byggt för molnet

    Azure Linux är nära kopplat till Microsofts molnplattform Azure. Syftet är att erbjuda en Linuxmiljö som Microsoft själv kan underhålla, kontrollera och optimera för sina egna tjänster.

    Det gör distributionen intressant ur ett större perspektiv. Microsoft använder inte längre Linux bara som något som kunder råkar köra i Azure. Företaget bygger och underhåller nu även en egen Linuxdistribution för specifika ändamål.

    Azure Linux 4.0 är Fedora-inspirerat och använder RPM-paket samt DNF, vilket gör att användare med erfarenhet av Fedora, Red Hat eller andra RPM-baserade system känner igen sig. Med DNF går det att söka efter paket, installera program, undersöka förråd och hantera uppdateringar.

    Samtidigt ska Azure Linux inte blandas ihop med Fedora. Det här är ingen Fedora-remix och ingen skrivbordsdistribution. Det är ett Microsoft-underhållet system med ett tydligt mål: Azure, containrar, virtuella maskiner och molnbaserade arbetslaster.

    Begränsat programutbud

    Programutbudet är, åtminstone i nuläget, ganska begränsat. Det är väntat, eftersom distributionen inte försöker vara ett komplett allroundsystem. De aktiva programförråden består främst av serverorienterade paket.

    Standardförråden är inriktade på själva bassystemet och Microsofts egna komponenter. För den som är van vid stora Linuxdistributioner med tusentals lättillgängliga paket kan Azure Linux därför kännas ganska tomt.

    Det är dock inte nödvändigtvis en nackdel. I server- och molnsammanhang är ett litet system ofta en fördel. Färre paket kan innebära mindre angreppsyta, enklare underhåll och bättre kontroll över vad som faktiskt finns installerat.

    Fortfarande en förhandsversion

    Det viktigaste att känna till är att Azure Linux 4.0 ännu inte är färdigt för produktionsbruk. Microsoft beskriver versionen som en publik förhandsversion, avsedd för testning och utvärdering.

    Att ISO-filer nu finns att ladda ner ändrar inte detta. Det gör bara systemet enklare att prova utanför Azure. Den som vill experimentera, bygga testmiljöer eller se vart Microsoft är på väg med Linux kan göra det redan nu. Men för driftkritiska system bör man vänta tills Microsoft markerar versionen som stabil.

    Även installationsprogrammet visar att systemet fortfarande har en bit kvar. Den textbaserade installationen fungerar, men upplevs bitvis som kantig och inte helt intuitiv. Det är inget ovanligt för en teknisk förhandsversion, men det förstärker bilden av att Azure Linux 4.0 ännu främst är till för nyfikna testare och utvecklare.

    Ett tecken på hur mycket Linux har förändrat Microsoft

    Azure Linux 4.0 är kanske inte spännande för den genomsnittliga datoranvändaren. Det är inte ett system man installerar på familjens laptop. Men som tekniskt vägval är det intressant.

    Microsoft har gått från att se Linux som en konkurrent till att bygga stora delar av sin molninfrastruktur kring Linux. Azure Linux är ett tydligt exempel på den förändringen. Det visar också hur viktig Linuxvärlden har blivit för modern IT-drift.

    För användare som vill prova systemet är den nya tillgången till ISO-filer ett välkommet steg. Nu går det att installera Azure Linux lokalt, testa kommandoraden, undersöka pakethanteringen och se hur Microsofts egen Linuxdistribution fungerar i praktiken.

    Men slutsatsen är tydlig: Azure Linux 4.0 är inte en ny Linux för skrivbordet. Det är ett minimalt, molnfokuserat serversystem från Microsoft – intressant att testa, men ännu inte redo för skarp drift.

    https://github.com/microsoft/azurelinux

    Teknisk faktaruta: Azure Linux 4.0

    Utvecklare: Microsoft

    Version: Azure Linux 4.0

    Status: Publik förhandsversion

    Produktionsklar: Nej, avsedd för test och utvärdering

    Typ av system: Minimal server- och molninriktad Linuxdistribution

    Målområde: Azure, containrar, virtuella maskiner och molninfrastruktur

    Skrivbordsmiljö: Ingen grafisk skrivbordsmiljö ingår som standard

    Pakethantering: RPM-baserad med DNF

    Standardförråd: azurelinux-base och azurelinux-microsoft

    Tillgänglighet: Azure-avbilder, containeravbilder och nedladdningsbara ISO-filer via GitHub

    Sammanfattning: Azure Linux 4.0 är inte en Linuxdistribution för vanliga skrivbordsanvändare, utan ett avskalat system byggt för Microsofts molnplattform och serverbaserade arbetslaster.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.1 är här – snabbare filsystem, bättre hårdvarustöd och starkare säkerhet

    Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem.

    Linuxkärnan fortsätter att utvecklas i hög takt. Med version 7.1 får världens kanske viktigaste öppna kärna en rad förbättringar som märks både för vanliga användare, systemadministratörer och utvecklare. Det handlar om allt från bättre stöd för moderna processorer och lagringsenheter till förbättrad säkerhet och snabbare filsystem.

    Linux är själva hjärtat i operativsystem som Android, Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux, Linux Mint och många andra distributioner. Kärnan ansvarar för kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. När du öppnar en fil, ansluter ett USB-minne, använder nätverket eller startar ett program är Linuxkärnan inblandad i bakgrunden.

    Med Linux 7.1 får kärnan flera tekniska förbättringar som gör systemet mer modernt, effektivt och säkert.

    Ny NTFS-hantering med bättre skrivstöd

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är en ny implementation av NTFS-filsystemet. NTFS är det filsystem som länge har använts i Windows, och stöd för NTFS är därför viktigt för alla som vill läsa och skriva till Windows-diskar från Linux.

    Den nya NTFS-lösningen har varit under utveckling i flera år och innehåller fullt skrivstöd. Det betyder att Linux bättre kan hantera filer på NTFS-formaterade diskar, inte bara läsa dem. För användare som ofta flyttar filer mellan Windows och Linux kan detta bli en märkbar förbättring.

    Den nya implementationen använder modernare teknik i Linuxkärnan, bland annat delayed allocation, iomap och folio-integration. Det låter kanske avancerat, men i praktiken handlar det om att filskrivning kan bli snabbare, stabilare och mer effektiv. Till detta kommer även en ny uppsättning användarverktyg, kallad ntfsprogs-plus.

    Starkare säkerhet med Landlock

    Linux 7.1 innehåller också en förbättring av Landlock, ett säkerhetssystem i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt.

    Den nya versionen inför en ny åtkomsträtt för pathname UNIX domain sockets. UNIX domain sockets används ofta för kommunikation mellan program på samma system. Genom att kunna styra åtkomst även på detta område får utvecklare och systemadministratörer bättre möjlighet att bygga säkrare miljöer.

    Detta är särskilt viktigt i en tid då fler program körs isolerat, till exempel i containrar, sandlådor och olika typer av begränsade körmiljöer.

    Bättre energihantering för moderna datorer

    Linux 7.1 innehåller förbättringar i drivrutinerna amd-pstate och intel_idle. Dessa delar av kärnan har betydelse för hur processorer från AMD och Intel hanterar strömförbrukning och vilolägen.

    För bärbara datorer kan sådana förbättringar innebära bättre batteritid, lägre värmeutveckling och tystare drift. För servrar kan effektivare energihantering minska strömförbrukningen, vilket är viktigt både ekonomiskt och miljömässigt.

    Förbättringar för exFAT, CIFS, Ceph och andra filsystem

    Linux 7.1 innehåller även förbättringar för flera andra filsystem.

    exFAT får stöd för att förallokera kluster utan att först nollställa dem. Det kan minska fragmentering och göra filhanteringen effektivare, särskilt på USB-minnen, minneskort och externa diskar.

    CIFS-klienten, som används för att komma åt Windows- och Samba-delningar, får stöd för O_TMPFILE. Det gör det möjligt att skapa temporära filer på ett säkrare och mer flexibelt sätt.

    Ceph, som ofta används i större lagringskluster, får ny infrastruktur för att samla in och rapportera I/O-statistik per subvolym. Det är framför allt intressant för driftmiljöer där man behöver övervaka prestanda och belastning noggrant.

    Även EXT4 och F2FS får förbättringar. EXT4 är fortfarande ett av de vanligaste filsystemen på Linux, medan F2FS ofta används på flashbaserad lagring.

    Nya möjligheter för BPF och io_uring

    Linux 7.1 fortsätter också utvecklingen av BPF och io_uring, två tekniker som blivit allt viktigare i moderna Linuxsystem.

    BPF används bland annat för avancerad nätverksfiltrering, övervakning, säkerhet och prestandaanalys. I Linux 7.1 tillkommer bland annat stöd för fsession på IBM System/390-arkitekturen.

    io_uring är ett modernt gränssnitt för snabbare in- och utmatning. Det används för att göra fil- och nätverksoperationer mer effektiva. Med BPF-stöd i io_uring öppnas nya möjligheter för avancerad kontroll och optimering direkt i kärnan.

    Förbättringar för lagring och blockenheter

    Den användarbaserade blockdrivrutinen ublk får en ny funktion för zero-copy-I/O via flaggan UBLK_F_SHMEM_ZC. Zero-copy innebär att data kan flyttas mer effektivt utan onödiga kopieringar i minnet. Det kan ge bättre prestanda i vissa typer av lagringslösningar.

    Linux 7.1 lägger också till stöd för att generera och verifiera T10 protection information på filsystemsnivå. Det är en teknik som används för att upptäcka datakorruption och öka tillförlitligheten i lagringssystem.

    Dessutom byggs stödet för TCG Storage Opal SSC Single User Mode ut i sed-opal-gränssnittet. Det är relevant för självkrypterande lagringsenheter och säker hantering av diskar.

    Mer hårdvarustöd

    Som vanligt innehåller en ny Linuxkärna också mängder av nytt och förbättrat hårdvarustöd.

    Linux 7.1 aktiverar Intels Flexible Return and Event Delivery, FRED, som standard. Detta är en modern funktion i Intel-processorer som förändrar hur vissa typer av händelser och övergångar hanteras i processorn.

    Kärnan får även stöd för CPU Memory Latency PMU på NVIDIA Tegra410-systemkretsar. Det är främst intressant för inbyggda system och utvecklare som arbetar nära hårdvaran.

    USB- och Thunderbolt-drivrutinerna får också förbättringar. Det gäller bland annat stöd för nya USB-strömförsörjningsdrivrutiner, uppdateringar av dwc3-drivrutinen och utökat stöd för ny hårdvara.

    Grafikdrivrutinerna för AMDGPU och Intel i915 förbättras också, vilket är viktigt för både skrivbordsanvändare och bärbara datorer.

    Nätverk, ljud och systemprestanda

    Utöver de stora nyheterna innehåller Linux 7.1 många mindre förbättringar i nätverksstacken, ljudsystemet och olika kärnkomponenter.

    Den typen av ändringar märks kanske inte direkt i form av en ny knapp eller funktion i skrivbordsmiljön, men de bidrar till att Linux fungerar bättre över tid. Bättre nätverkskod kan ge stabilare uppkopplingar. Bättre ljudstöd kan innebära att fler ljudkretsar fungerar direkt. Förbättrad schemaläggning och I/O-hantering kan ge ett mer responsivt system.

    Ska man uppgradera direkt?

    Den som är tekniskt intresserad kan hämta Linux 7.1 direkt från Linus Torvalds git-träd eller från kernel.org och kompilera kärnan själv.

    För de flesta användare är det däremot klokare att vänta tills den nya kärnan kommer via den egna Linuxdistributionens vanliga uppdateringar. Distributioner som Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux och openSUSE testar och paketerar kärnor på olika sätt. Genom att vänta på distributionens version minskar risken för problem med drivrutiner, moduler och systemintegration.

    För vanliga skrivbordsanvändare är alltså rådet enkelt: vänta på att din distribution erbjuder Linux 7.1 i sina stabila förråd.

    Linux fortsätter framåt

    Linux 7.1 är ingen revolution som förändrar allt över en natt. Det är snarare ännu ett steg i den långsamma men kraftfulla utveckling som gjort Linux till en grundpelare i allt från mobiltelefoner och routrar till superdatorer, servrar och vanliga persondatorer.

    De stora nyheterna – bättre NTFS-stöd, starkare Landlock-säkerhet, effektivare energihantering och utökat hårdvarustöd – visar att Linux fortsätter att anpassa sig till moderna behov.

    För användaren betyder det i slutändan ett stabilare, säkrare och mer framtidssäkert system. För utvecklare och systemadministratörer innebär det fler verktyg, bättre kontroll och större möjligheter att bygga robusta lösningar.

    Linux 7.1 är därför inte bara ännu en versionssiffra. Det är ett tecken på att den öppna kärnan fortsätter att utvecklas i takt med hårdvaran, säkerhetskraven och användarnas behov.

    https://www.kernel.org

    Fakta: Linux 7.1

    Typ: Ny version av Linuxkärnan

    Viktig nyhet: Ny NTFS-implementation med fullt skrivstöd, bättre prestanda och modernare hantering av Windows-formaterade diskar.

    Säkerhet: Landlock får utökade möjligheter att begränsa åtkomst till pathname UNIX domain sockets.

    Filsystem: Förbättringar för bland annat NTFS, exFAT, CIFS, Ceph, EXT4 och F2FS.

    Prestanda: Vidareutveckling av BPF, io_uring, ublk och zero-copy-I/O.

    Hårdvara: Bättre stöd för moderna AMD- och Intel-system, USB, Thunderbolt, grafikdrivrutiner och inbyggda system.

    Energihantering: Förbättringar i amd-pstate och intel_idle kan bidra till lägre strömförbrukning, bättre batteritid och svalare drift.

    Rekommendation: Vanliga användare bör vänta tills Linux 7.1 erbjuds via den egna distributionens stabila uppdateringar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När Linux och Secure Boot måste byta nyckel

    När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste lita på rätt nyckel för att Linux ska kunna starta säkert.

    En gammal digital nyckel från Microsoft är på väg att gå ut. Det låter kanske som en teknisk detalj för firmware-utvecklare, men förändringen berör stora delar av Linux-världen. Orsaken är Secure Boot – den säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att rätt programvara startar när datorn slås på.

    I juni löper Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 ut. Det certifikatet har under många år varit en viktig del av kedjan som gör att Linuxdistributioner kan starta på datorer där Secure Boot är aktiverat. Nu behöver Linuxdistributionerna stegvis flytta över till den nyare Microsoft UEFI CA från 2023.

    För vanliga användare innebär detta oftast ingen dramatik. En dator som startar Linux med Secure Boot i dag bör normalt fortsätta att starta även efter att det gamla certifikatet gått ut. Men övergången är ändå viktig, särskilt för nya installationsmedier, räddningsskivor, dual boot-system och äldre datorer.

    Vad är Secure Boot?

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i UEFI, den moderna ersättaren till det gamla BIOS-systemet. När datorn startar kontrollerar firmware att den första delen av startkedjan är signerad med en betrodd digital nyckel.

    Man kan jämföra det med en dörrvakt vid datorns entré. Dörrvakten släpper bara in program som kan visa upp rätt legitimation. Om startprogrammet är signerat med en nyckel som datorn litar på får det fortsätta. Om inte, stoppas uppstarten.

    Syftet är att hindra skadlig kod från att lägga sig tidigt i startprocessen, innan operativsystemet ens har hunnit laddas. Sådan kod kan annars vara mycket svår att upptäcka.

    Varför fungerar Windows enklare?

    På de flesta vanliga PC-datorer finns Microsofts Secure Boot-nycklar redan inlagda från fabrik. Det gör att Windows kan starta utan extra krångel, eftersom datorns firmware redan litar på Microsofts signering.

    Linux har däremot ett annat problem. De flesta Linuxdistributioner är inte direkt betrodda av datorns firmware. Tillverkaren av datorn har normalt inte lagt in nycklar för Ubuntu, Fedora, Debian, Linux Mint eller andra distributioner.

    För att lösa detta använder många Linuxdistributioner ett litet program som heter shim.

    Shim – den lilla länken mellan Microsoft och Linux

    Shim är en liten första startladdare som fungerar som en bro mellan datorns Secure Boot-system och Linuxdistributionens egna nycklar.

    Så här fungerar det förenklat:

    Datorns firmware litar på Microsofts nyckel.

    Microsoft har signerat Linuxdistributionens shim.

    Firmware startar shim eftersom signaturen är betrodd.

    Shim kontrollerar sedan nästa steg, till exempel GRUB och Linuxkärnan.

    GRUB och kärnan kan därefter starta Linux på ett säkert sätt.

    På detta sätt kan Linux starta på datorer där Secure Boot är aktiverat, utan att varje enskild datortillverkare behöver lägga in nycklar för varje Linuxdistribution.

    Vad händer när 2011-certifikatet går ut?

    Det viktiga att förstå är att ett utgånget certifikat inte automatiskt betyder att allt slutar fungera. Certifikatet tas inte magiskt bort ur datorns firmware bara för att datumet passerar. Redan signerade och betrodda startladdare bör därför i många fall fortsätta fungera.

    Det betyder att en befintlig Linuxinstallation, som redan fungerar med Secure Boot, normalt inte bör sluta starta enbart på grund av certifikatets utgångsdatum.

    Problemen kan i stället uppstå i samband med övergången till den nya signeringskedjan. Nya installationsavbilder, nya versioner av shim, återställningsmedia och vissa äldre datorer kan behöva uppdaterade Secure Boot-databaser för att känna igen den nya Microsoft UEFI CA från 2023.

    Varför kan det ändå bli problem?

    Secure Boot bygger på en kedja av förtroende. Varje länk måste lita på nästa länk. Om datorns firmware inte känner igen den nyckel som har använts för att signera shim, stoppas processen redan i början.

    Då spelar det ingen roll att Linuxkärnan eller GRUB är korrekt installerade. Om första länken i kedjan inte godkänns kommer datorn inte vidare.

    Särskilt känsliga situationer kan vara:

    Äldre datorer med föråldrade Secure Boot-databaser.

    Nya Linuxinstallationsmedier som använder den nya 2023-signeringen.

    Dual boot-system med både Windows och Linux.

    Räddnings-USB och installationsstickor som inte har uppdaterats.

    System där användaren manuellt har ändrat Secure Boot-nycklar.

    Datorer där den gamla 2011-nyckeln tas bort för tidigt.

    Det sista är särskilt viktigt. Att manuellt ta bort gamla nycklar ur Secure Boot-systemet kan göra att tidigare fungerande Linuxinstallationer inte längre startar.

    Vad behöver Linuxdistributionerna göra?

    Linuxdistributionerna behöver se till att deras shim-versioner signeras på rätt sätt för framtiden. Det innebär att de måste anpassa sig till Microsofts nyare UEFI CA från 2023 och se till att installationsmedia, uppdateringspaket och dokumentation följer med i övergången.

    För stora distributioner som Ubuntu, Fedora, Debian, SUSE och andra är detta en viktig infrastrukturell förändring. Det handlar inte om en ny funktion som användaren direkt ser, utan om att själva startkedjan ska fortsätta fungera på moderna datorer.

    Det är lite som att byta låssystem i ett stort hus. De flesta märker ingenting om bytet görs rätt, men om nycklarna inte passar kan någon plötsligt stå utanför dörren.

    Vad bör vanliga användare göra?

    För de flesta användare är rådet enkelt: håll systemet uppdaterat.

    Installera uppdateringar från din Linuxdistribution.

    Uppdatera shim-paket när distributionen erbjuder det.

    Installera firmware- och UEFI-uppdateringar från datortillverkaren när sådana finns.

    Använd nya installationsavbilder från distributionens officiella webbplats.

    Undvik att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.

    Det är också klokt att inte använda gamla installationsstickor i flera år. Om du ska installera Linux på en ny dator med Secure Boot aktiverat bör du ladda ner en aktuell ISO-fil från distributionens officiella webbplats.

    Secure Boot är inte bara ett Windows-problem

    Det här visar också hur beroende Linuxvärlden fortfarande är av Microsofts roll i PC-ekosystemet. Även om Linux är ett fristående och öppet operativsystem måste det ofta passera genom en Microsoft-signerad startkedja för att fungera smidigt på vanliga konsumentdatorer med Secure Boot.

    Det betyder inte att Linux är osäkert eller underordnat Windows. Det betyder snarare att PC-plattformen historiskt har standardiserats kring Microsofts nycklar, eftersom Windows dominerar marknaden.

    Linuxdistributionerna har därför byggt praktiska lösningar för att fungera inom detta system. Shim är en sådan lösning.

    Ingen panik – men en viktig övergång

    Att Microsofts UEFI CA från 2011 löper ut är inte en katastrof. Det betyder inte att Linuxdatorer plötsligt slutar starta över en natt. Men det är en viktig övergång som Linuxdistributioner, hårdvarutillverkare och systemadministratörer behöver hantera på rätt sätt.

    För användaren är det viktigaste att inte göra förhastade ändringar i Secure Boot-inställningarna. Låt distributionens uppdateringar sköta övergången, använd aktuella installationsmedier och se till att firmware hålls uppdaterad.

    Secure Boot handlar i grunden om förtroende. När en gammal nyckel går ut måste en ny ta vid. Om kedjan hålls obruten kommer Linux fortsätta starta precis som tidigare – bara med en modernare grund för framtidens säkra uppstarter.

    https://github.com/rhboot/shim

    Faktaruta: Secure Boot och Linux

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att startprogrammen är betrodda innan operativsystemet får starta.

    Många Linuxdistributioner använder ett litet program som heter shim. Det fungerar som en bro mellan datorns firmware, Microsofts Secure Boot-nycklar och Linuxdistributionens egna nycklar.

    Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 löper ut, vilket gör att Linuxdistributioner behöver gå över till den nyare signeringskedjan från 2023 för framtida stöd.

    • Påverkar: Linuxinstallationer med Secure Boot aktiverat.
    • Viktig del: shim, GRUB och Linuxkärnan.
    • Risk: äldre installationsmedia och datorer med föråldrade Secure Boot-nycklar.
    • Råd: håll Linux, firmware och installationsmedia uppdaterade.
    • Undvik: att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Microsoft bygger om Azure Linux – version 4 tar steget mot Fedora

    Microsoft tar nästa steg i sin Linuxsatsning. Den kommande Azure Linux 4 får en tydligare Fedora-baserad grund, med standardiserade RPM-verktyg och paketkällor hämtade från Fedora-ekosystemet. För Microsoft innebär det en mer etablerad byggmodell för molnplattformen Azure – samtidigt som distributionen fortsatt anpassas för säkerhet, drift och storskaliga arbetslaster i Microsofts egen infrastruktur.

    Microsofts egen Linuxdistribution Azure Linux är på väg in i en ny fas. I utvecklingsgrenen för Azure Linux 4 bekräftas nu att distributionen får en tydligare koppling till Fedora. Det innebär inte att Azure Linux blir en vanlig Fedora-installation, men grunden för pakethantering, byggsystem och källkod hämtas nu i större utsträckning från Fedora-ekosystemet.

    Azure Linux, som tidigare hette CBL-Mariner, används av Microsoft för molnrelaterade arbetslaster i Azure. Det handlar bland annat om virtuella maskiner, containrar och system som körs direkt på fysisk hårdvara. Distributionen är alltså inte i första hand tänkt som ett vanligt skrivbords-Linux för hemmabruk, utan som ett specialiserat operativsystem för Microsofts molninfrastruktur.

    Den stora nyheten i Azure Linux 4 är att Microsoft beskriver systemet som en öppen Linuxdistribution byggd och optimerad för Azure, med källor hämtade från Fedora Linux. Det är ett tydligt teknikskifte jämfört med tidigare versioner.

    Vad betyder Fedora-baserad?

    När man säger att Azure Linux 4 blir Fedora-baserad betyder det inte nödvändigtvis att den blir identisk med Fedora. Fedora är en välkänd Linuxdistribution som fungerar som teknisk föregångare till Red Hat Enterprise Linux. Den använder RPM-paket och verktyg som rpmbuild, mock och Koji för att bygga och hantera programvara.

    Microsoft verkar nu vilja använda samma typ av paketeringsmodell och byggkedja. Det gör att Azure Linux 4 får en mer standardiserad grund, samtidigt som Microsoft kan lägga till egna anpassningar för Azure.

    Man kan se det som att Microsoft bygger ett specialfordon på en redan etablerad teknisk plattform. Motorn och många grundkomponenter kommer från Fedora-världen, men fordonet trimmas och anpassas för Microsofts egna molnvägar.

    RPM fortsätter vara grunden

    Azure Linux 4 fortsätter att vara en RPM-baserad distribution. RPM är ett paketformat som används av bland annat Fedora, Red Hat Enterprise Linux, AlmaLinux, Rocky Linux och openSUSE.

    Det betyder att Azure Linux ligger närmare Red Hat/Fedora-världen än Debian/Ubuntu-världen. Där Ubuntu använder DEB-paket och verktyg som apt, använder Fedora- och RHEL-familjen RPM-paket och verktyg som dnf, rpm och olika byggsystem för RPM-paket.

    För Microsoft innebär det här sannolikt en enklare väg till ett moget ekosystem för paketering, säkerhetsuppdateringar och automatiserade byggen.

    TOML-filer och överlagringar

    I utvecklingsmodellen för Azure Linux 4 används TOML-filer för att beskriva systemets konfiguration. TOML är ett textbaserat format som ofta används för inställningsfiler eftersom det är relativt lättläst både för människor och program.

    Microsoft använder också så kallade overlays, eller överlagringar, ovanpå Fedoras paketeringskällor. Det betyder att man utgår från Fedoras befintliga paketbeskrivningar och sedan lägger till Azure-specifika ändringar där det behövs.

    En viktig poäng är att Microsoft säger sig vilja hålla dessa ändringar begränsade. Det minskar risken för att Azure Linux glider för långt bort från Fedora och blir svår att underhålla.

    Mer öppenhet i byggprocessen

    En annan intressant detalj är att RPM-specfiler genereras automatiskt genom att Azure Linux överlagringar appliceras på Fedoras paketeringskällor. Dessa filer checkas sedan in i arkivet för transparens och granskning.

    Det är viktigt ur ett säkerhets- och revisionsperspektiv. När en distribution används i molninfrastruktur måste det gå att förstå exakt hur paket har byggts, vilka ändringar som gjorts och var koden kommer ifrån.

    Genom att använda etablerade verktyg som mock, rpmbuild och Koji får Microsoft också en byggmiljö som många Linuxutvecklare redan känner igen.

    Varför gör Microsoft detta?

    Det finns flera tänkbara skäl. Ett är att Fedora redan har ett stort och aktivt paketeringsekosystem. Genom att bygga närmare Fedora kan Microsoft dra nytta av befintligt arbete i stället för att underhålla allt själv.

    Ett annat skäl är standardisering. Om Azure Linux använder mer välkända RPM-verktyg blir det lättare för utvecklare, säkerhetsgranskare och drifttekniker att förstå hur systemet fungerar.

    Samtidigt vill Microsoft behålla kontroll över sådant som är särskilt viktigt för Azure: säkerhet, efterlevnad av regler, molnintegration, kärnutveckling, livscykelhantering och drift i stor skala.

    Inte färdig för nedladdning ännu

    Azure Linux 4 är fortfarande under utveckling och är ännu inte tillgänglig som färdig nedladdning. Microsoft rekommenderar därför användare att fortsätta använda Azure Linux 3 tills vidare.

    Det innebär att Azure Linux 4 just nu främst är intressant för utvecklare, systemadministratörer och andra som följer Microsofts Linuxarbete på nära håll.

    Microsoft och Linux – från motståndare till storanvändare

    Att Microsoft utvecklar en egen Linuxdistribution är i sig ett tydligt tecken på hur mycket teknikvärlden har förändrats. För många år sedan sågs Microsoft och Linux ofta som motpoler. I dag använder Microsoft Linux i stor skala i sin molnplattform, bidrar till öppen källkod och utvecklar egna Linuxbaserade system.

    Azure Linux 4 visar att Microsoft inte bara använder Linux, utan också arbetar allt mer systematiskt med Linux som en central del av sin infrastruktur.

    Sammanfattning

    Azure Linux 4 markerar ett viktigt steg för Microsofts Linuxstrategi. Genom att bygga närmare Fedora får distributionen en mer etablerad RPM-baserad grund, samtidigt som Microsoft behåller möjligheten att göra egna Azure-anpassningar.

    För vanliga användare märks förändringen kanske inte direkt. Men för utvecklare, molnarkitekter och Linuxadministratörer är det en tydlig signal: Microsoft fortsätter att satsa tungt på Linux, men vill göra det med mer standardiserade verktyg och närmare koppling till ett stort öppet ekosystem.

    https://pagure.io/fesco/issue/3409

    Teknisk faktaruta: Azure Linux 4

    Namn: Azure Linux 4

    Utvecklare: Microsoft

    Tidigare namn: CBL-Mariner

    Typ: Linuxdistribution optimerad för Microsoft Azure

    Ny grund: Källor hämtade från Fedora Linux

    Paketformat: RPM

    Byggverktyg: mock, rpmbuild och Koji

    Konfiguration: TOML-filer och Azure-specifika overlays

    Målområde: Virtuella maskiner, containrar, bare-metal och molndrift

    Status: Under utveckling, inte färdig för vanlig nedladdning

    Rekommenderad version tills vidare: Azure Linux 3

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system.

    Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre stöd för modern hårdvara, förbättrad prestanda och nya funktioner under huven. För användare av Fedora Workstation är en av de största nyheterna att systemet nu levereras med GNOME 50, den senaste versionen av den populära skrivbordsmiljön. KDE-användare får samtidigt KDE Plasma 6.6, där Fedora KDE Plasma Desktop dessutom går över till Plasma Login Manager som standard.

    Bättre stöd för spel och Wine

    En av de mest intressanta nyheterna är att Fedora 44 aktiverar NTSYNC-kärnmodulen för Wine och spelpaket. Det här kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att Windows-program och spel som körs via Wine kan få bättre synkronisering och potentiellt högre prestanda.

    För Linux-spelare är detta extra viktigt. Många Windows-spel körs i dag på Linux med hjälp av Wine, Proton och liknande tekniker. Förbättringar på den här nivån kan därför göra spelupplevelsen jämnare och mer responsiv.

    Fedora har också moderniserat sin Games Lab-version, som nu byter från Xfce till KDE Plasma. Det ger spelutgåvan ett mer modernt gränssnitt och bättre integration med dagens grafiska Linux-miljöer.

    Enklare på ARM-datorer och USB-minnen

    Fedora 44 förbättrar även stödet för AArch64, alltså ARM64-system. Det blir nu enklare för systemet att automatiskt välja rätt DTB-fil vid uppstart på ARM-baserade EFI-maskiner. Det kan göra Fedora mer smidig att använda på exempelvis utvecklingskort, små datorer och annan ARM-hårdvara.

    En annan praktisk förbättring gäller Fedora som körs från USB-minnen. Systemet kan nu automatiskt aktivera persistenta överlagringar när det skrivs till ett USB-minne. Det betyder att ändringar, filer och inställningar lättare kan sparas mellan omstarter, i stället för att allt försvinner när datorn stängs av.

    Nya verktyg för utvecklare

    Fedora är särskilt populärt bland utvecklare, och Fedora 44 fortsätter på den linjen. Systemet innehåller uppdaterade versioner av många viktiga programmerings- och byggverktyg, bland annat:

    VerktygNy version
    GCC16.1
    GNU Binutils2.46
    GNU C Library2.43
    LLVM22
    Go1.26
    Ruby4.0
    PHP8.5
    RPM6.0
    CMake4.0

    Det här gör Fedora 44 attraktivt för den som vill arbeta med modern programvaruutveckling utan att behöva vänta länge på nya versioner av viktiga komponenter.

    Fedora 44 lägger dessutom till stöd för Nix-pakethanteraren, vilket ger användare ytterligare ett sätt att installera och hantera program. Nix är känt för att göra det lättare att skapa reproducerbara och isolerade programmiljöer.

    Mer reproducerbara paket

    En viktig men mindre synlig nyhet är att Fedora 44 är den första Fedora-versionen där alla paketbyggen levereras som reproducerbara. Det innebär att samma källkod ska kunna byggas om och ge samma resultat.

    Detta är viktigt för säkerhet och transparens. Om program kan byggas på ett reproducerbart sätt blir det lättare att kontrollera att inga oväntade ändringar eller manipulationer har smugit sig in i paketen.

    Förbättringar i installation och skrivbord

    Installationsprogrammet Anaconda har också justerats. Det skapar inte längre nätverksprofiler för alla nätverksenheter som standard, vilket kan ge en renare och mer förutsägbar installation.

    För KDE-varianterna introduceras även en ny Plasma Setup-app efter installationen. Den ska hjälpa användaren att komma igång och göra de första inställningarna på ett enklare sätt.

    Fedora Budgie-utgåvan får dessutom Budgie 10.10, som nu är helt inriktad på Wayland. Det visar tydligt hur Linux-världen fortsätter att röra sig bort från det äldre X11-systemet och mot modernare grafikhantering.

    Många utgåvor att välja mellan

    Fedora 44 finns att ladda ned som live-ISO med flera olika skrivbordsmiljöer. Förutom GNOME och KDE Plasma finns bland annat Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE.

    Den som redan kör Fedora Linux 43 kommer att kunna uppgradera till Fedora Linux 44 via DNF system-upgrade.

    Sammanfattning

    Fedora Linux 44 är en bred och tekniskt stark uppdatering. För vanliga användare märks nyheterna främst genom modernare skrivbordsmiljöer, bättre installation och förbättrat hårdvarustöd. För spelare är NTSYNC-stödet en spännande förbättring, medan utvecklare får tillgång till en mycket uppdaterad verktygskedja.

    Fedora fortsätter därmed att vara en distribution för den som vill ligga nära Linux-världens tekniska framkant, men samtidigt ha ett stabilt och välpaketerat system för vardagsbruk.

    https://fedoraproject.org

    Fedora hemsida i vår wiki.

    https://wiki.linux.se/Fedora

    $ teknisk_faktaruta –fedora-linux-44

    Distribution: Fedora Linux 44

    Kärna: Linux 6.19

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, KDE Plasma 6.6, Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE

    Spelnyhet: NTSYNC-kärnmodulen aktiveras för Wine och gamingpaket

    Pakethantering: Stöd för Nix och DNF5-backend i PackageKit

    Utvecklarverktyg: GCC 16.1, LLVM 22, Go 1.26, Ruby 4.0, PHP 8.5 och RPM 6.0

    Extra: Alla paketbyggen levereras som reproducerbara

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fedora 44 försenas – varför några få buggar kan stoppa ett helt operativsystem

    Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara.

    Det låter kanske dramatiskt: en ny version av Fedora Linux var planerad att släppas den 14 april, men lanseringen stoppades i sista stund. Orsaken? Några envisa fel i systemet – så kallade blocker bugs – som bedömdes vara så allvarliga att hela releasen måste skjutas upp, sannolikt till den 21 april.

    Men varför kan några få buggar få ett helt operativsystem att vänta? Och vad säger det om hur modern programvara faktiskt byggs? Det här är en berättelse om kvalitetskontroll, teknikens komplexitet och varför förseningar ibland är ett tecken på att något fungerar precis som det ska.

    Vad är Fedora – och varför spelar en ny release roll?

    Fedora Linux är en av världens mest inflytelserika Linuxdistributioner. Den används både av entusiaster, utvecklare och som teknikplattform för innovationer som senare kan dyka upp i andra system. Fedora fungerar ofta som ett slags laboratorium för ny programvara: här introduceras nya skrivbordsmiljöer, uppdaterade utvecklarverktyg och modern systemteknik tidigt.

    Version 44 skulle bland annat föra med sig GNOME 50 för Workstation, Plasma 6.6 för KDE-användare, Budgie 10.10 med Wayland-stöd, förbättringar i installationsverktyget Anaconda och flera uppdaterade programpaket för utvecklare och servermiljöer.

    Det är alltså inte konstigt att många väntat på släppet.

    När ett planerat datum inte räcker

    I stora mjukvaruprojekt finns nästan alltid en målkalender. Fedora 44 hade en planerad lansering den 14 april. Men i praktiken är ett releasedatum inte en garanti – det är ett mål som bara gäller om systemet anses tillräckligt stabilt.

    När Fedora-projektet kom fram till att flera allvarliga fel fortfarande var öppna, ställdes det planerade Go/No-Go-mötet i praktiken in. Beskedet från kvalitetsarbetet var tydligt: det fanns flera kvarstående blockerare, och inget tydde på att de kunde ignoreras eller ”viftas bort”.

    Det är här begreppet final blocker bug blir centralt.

    Vad är en blocker bug?

    Alla buggar är inte lika viktiga. Vissa är irriterande men går att leva med, till exempel ett mindre grafiskt fel eller en ovanlig krasch i ett specialprogram. En blocker bug är däremot ett fel som anses så allvarligt att produkten inte bör släppas alls förrän det är löst.

    Det handlar ofta om sådant som:

    • att installationen kraschar
    • att användaren inte kan konfigurera viktiga funktioner
    • att systemet inte startar korrekt
    • att grundläggande säkerhets- eller krypteringsfunktioner fallerar

    Med andra ord: fel som förstör själva grundupplevelsen.

    Vad var det som stoppade Fedora 44?

    De accepterade blockerarna i Fedora 44 rör inte smådetaljer, utan just sådant som användaren möter allra först.

    Ett av problemen gäller en Mesa-bugg som kan få den inledande systemkonfigurationen att krascha på datorer med NVIDIA-hårdvara. Mesa är en viktig del av grafikstacken i Linuxvärlden, och grafikproblem tidigt i uppstart eller installation kan göra systemet oanvändbart direkt för vissa användare.

    De övriga accepterade blockerarna är kopplade till Plasma Setup, alltså installations- och förstagångsflödet för KDE-varianten av Fedora. Där påverkas bland annat tangentbordslayout och Wi-Fi-konfiguration – två saker som är avgörande när en användare ska komma igång med systemet.

    Dessutom finns två föreslagna blockerare kopplade till kärnan, alltså Linux-kärnan själv. De handlar om svart skärm i samband med att användaren anger LUKS-lösenord, alltså lösenordet för krypterade diskar. Ett av fallen ska dessutom vara specifikt observerat på en ThinkPad X1 Carbon Gen 13.

    Detta är ett bra exempel på hur svår modern systemutveckling är: problemen finns i gränssnittet mellan grafikdrivrutiner, kärnan, hårdvara, kryptering och installationsflöden. Ett fel i en sådan kedja kan räcka för att hela upplevelsen faller samman.

    Varför just första uppstarten är så känslig

    Ur ett tekniskt perspektiv är första uppstarten en av de mest kritiska faserna för ett operativsystem. Då ska många delar fungera samtidigt:

    • grafiken ska starta korrekt
    • tangentbord och språkval ska fungera
    • nätverk ska kunna konfigureras
    • krypterade system ska låsas upp
    • användaren ska kunna slutföra grundinställningarna utan fel

    Om något går sönder här spelar det nästan ingen roll hur bra resten av systemet är. Användaren kommer aldrig fram till de mer avancerade funktionerna.

    Det är därför det är logiskt att Fedora väljer att vänta. En release är inte bara en teknisk leverans – den är ett första intryck.

    Förseningen som kvalitetsstämpel

    I teknikvärlden uppfattas förseningar ofta negativt. Men i projekt som Fedora kan en uppskjuten release också tolkas som ett sundhetstecken. Det visar att kvalitetsprocessen faktiskt har mandat att säga stopp.

    Det är frestande att hålla ett datum, särskilt när användare, utvecklare och medier väntar. Men att släppa ett system med kända problem i installation, nätverk eller krypterad uppstart hade sannolikt kostat mer i förtroende än vad en veckas försening gör.

    På så sätt fungerar blocker bugs som en sorts säkerhetsventil i utvecklingsprocessen. De påminner om att programvara inte bara är kod – det är också testning, prioritering och ansvar.

    Vad väntar i Fedora 44 när den väl kommer?

    Trots förseningen ser Fedora 44 ut att bli en stor uppdatering. Bland nyheterna märks:

    • GNOME 50 i Workstation-versionen
    • Plasma 6.6 för KDE-användare, med nytt installationsflöde och ny inloggningshantering
    • Budgie 10.10 med stöd för Wayland
    • förbättringar i Anaconda-installationsprogrammet
    • bättre hantering av Live-media och förbättrat stöd för aarch64 på Windows on ARM-laptops
    • uppdaterade utvecklarverktyg och paket, som MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
    • Nix i paketrepositorierna för utvecklare

    Det visar hur bred en modern Linuxrelease är. Det handlar inte bara om ett nytt skrivbord eller några nya appar, utan om ett helt ekosystem av verktyg, drivrutiner, pakethantering och plattformsteknik.

    En liten försening, en stor påminnelse

    Fedora 44:s uppskjutna release är i grunden en påminnelse om hur skör och komplex digital infrastruktur kan vara. Det räcker inte att ”det mesta fungerar”. För ett operativsystem måste även de allra första minuterna – installationen, uppstarten, inloggningen, nätverket – vara robusta.

    Därför är en försenad release ibland bättre än en punktlig.

    Och kanske är det just där den populärvetenskapliga lärdomen finns: bakom varje ”uppdatering” vi klickar hem döljer sig ett enormt samspel mellan människor, kod och maskiner. När det samspelet inte riktigt håller ihop, då märks det direkt. Men när utvecklare vågar bromsa i tid, är det också ett tecken på att tekniken tas på allvar.

    https://qa.fedoraproject.org/blockerbugs/milestone/44/final/buglist

    Teknisk ruta: Fedora 44

    Typ: Linuxdistribution med fokus på ny teknik och snabba uppdateringar

    Status: Försenad release på grund av kvarvarande blocker bugs i kritiska systemdelar

    Planerat släpp: Flyttat från 14 april till tidigast 21 april

    Berörda problem: krascher i initial setup på NVIDIA-system, fel i Plasma Setup för tangentbord och Wi-Fi samt svarta skärmar vid LUKS-upplåsning

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, Plasma 6.6 och Budgie 10.10 med Wayland-stöd

    Övriga nyheter: uppdaterad Anaconda-installation, förbättrad Live-media, bättre stöd för aarch64 på Windows on ARM samt nya paketversioner för utvecklare

    Exempel på uppdaterade verktyg: MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.

    I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.

    Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.

    Ett tomrum som funnits länge

    Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.

    Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.

    Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:

    • synkronisering med Google-konto
    • vissa proprietära mediekomponenter
    • integrerade Google-tjänster

    För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.

    Växande intresse för ARM i Linuxvärlden

    En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.

    Flera trender driver utvecklingen:

    • energieffektiva ARM-processorer
    • fler ARM-baserade utvecklingskort
    • ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
    • specialiserade AI- och serverplattformar

    Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.

    När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.

    Samma funktioner som på andra plattformar

    Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.

    Det innebär bland annat:

    • stöd för Chrome-tillägg
    • synkronisering mellan enheter
    • integration med Google-tjänster
    • samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem

    Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.

    Installation via vanliga Linuxpaket

    När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.

    De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:

    • Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
    • RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)

    Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.

    Samarbete med NVIDIA

    Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.

    För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.

    Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet

    På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.

    När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.

    För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.

    https://blog.chromium.org/2026/03/bringing-chrome-to-arm64-linux-devices.html

    Faktaruta: Chrome för ARM64 på Linux

    Lansering: Q2 2026

    Plattform: ARM64 Linux

    Typ av stöd: Officiella Google Chrome-byggen

    Distributioner: Debian-baserade och RPM-baserade system

    Saknades tidigare: Synk, Google-integration och vissa mediekomponenter i Chromium

    Betydelse: Ger ARM-baserade Linuxdatorer tillgång till full Chrome-upplevelse för första gången

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia.

    Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Efter mer än tio års utveckling har Budgie Desktop nått en avgörande milstolpe. Med lanseringen av Budgie 10.10 tar projektet ett stort tekniskt kliv genom att lämna X11 och fullt ut gå över till Wayland. Samtidigt markerar versionen slutpunkten för Budgie 10-serien. Framöver sätts den i underhållsläge medan utvecklingsfokus flyttas till nästa stora generation: Budgie 11.

    Detta är inte bara ännu en uppdatering, utan ett historiskt vägval som påverkar både användare och utvecklare i Linux-ekosystemet.

    Övergången från X11 till Wayland

    För slutanvändaren är upplevelsen i Budgie 10.10 i stort sett densamma som tidigare. Paneler, applets, Raven-panelen, skrivbordsikoner och kortkommandon fungerar som man är van vid. Den stora förändringen sker bakom kulisserna.

    X11 har i decennier varit standard för grafik i Unix-liknande system, men dess ålder börjar märkas i form av komplexitet, säkerhetsproblem och svårigheter att anpassa sig till modern hårdvara. Wayland är ett modernare protokoll som är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens grafiska miljöer.

    Budgie-teamet har lagt stor vikt vid att göra övergången så smidig som möjligt. Målet har varit att användaren knappt ska märka att ett av de största tekniska skiftena i Linux-världen just har skett.

    Ett Wayland-ekosystem i samspel

    I stället för att bygga egna speciallösningar har Budgie 10.10 valt att dra nytta av etablerade Wayland-verktyg. Skärmbilder hanteras med grim och slurp, bakgrundsbilder via swaybg och skärmlåsning samt vilohantering genom moderna komponenter som swayidle, gtklock och swaylock.

    Applikationer integreras genom XDG Desktop Portals, vilket ger säkra och standardiserade lösningar för exempelvis skärmdelning och skärminspelning. Den tidigare Budgie Screensaver, baserad på gnome-screensaver, betraktas nu som föråldrad.

    Denna strategi gör Budgie både stabilare och mer framtidssäker, samtidigt som den passar väl in i det bredare Wayland-landskapet.

    Labwc och den nya arkitekturen

    För bästa upplevelse rekommenderas en wlroots-baserad Wayland-kompositor, särskilt labwc. Budgie-projektet har utvecklat en särskild brygga som automatiskt synkroniserar inställningar mellan Budgie och labwc. Detta ger konsekventa kortkommandon, enhetlig tematisering och välfungerande fönsterhantering utan manuell konfiguration.

    Det verkligt betydelsefulla är dock den nya arkitekturen. Budgie är inte längre hårt knutet till en specifik fönsterhanterare. Genom att bygga på Wayland-protokoll i stället för ett eget fönsterhanteringslager blir Budgie i praktiken kompositor-oberoende. Det öppnar dörren för experiment och innovation, och lägger grunden för Budgie 11.

    Förbättrade applets och paneler

    Många applets har skrivits om eller förbättrats för Wayland. Tasklist har fått en modern implementation som skalar bättre vid många öppna program. IconTasklist har blivit stabilare och mer robust. Night Light använder nu gammastep för att justera färgtemperaturen och minska ögonbelastning. Notifikationsappleten har fått ett snabbkommando för ”Stör ej”, och hanteringen av arbetsytor har blivit mer pålitlig.

    Även budgie-panel har moderniserats och använder nu layer-shell för korrekt positionering längs skärmens kanter.

    Uppdaterade systemkomponenter

    Budgie Desktop View fungerar nu fullt ut under Wayland och placerar skrivbordsikoner korrekt bakom fönster och paneler. Budgie Control Center har rensats från X11-specifika inställningar och fått förbättrat Wayland-stöd, inklusive bättre multitasking-inställningar och fler tillgänglighetsfunktioner. Budgie Session kontrollerar numera att en Wayland-kompositor faktiskt körs innan sessionen startar.

    Sammantaget ger detta ett mer robust och konsekvent system.

    Tillgänglighet i distributioner

    Budgie 10.10 kommer att ingå i kommande versioner av Fedora 44 samt i Ubuntu Budgie baserad på Ubuntu 26.04. Andra distributioner väntas följa efter i takt med att paketerare anpassar sig till den nya arkitekturen.

    Ett värdigt avslut och en ny början

    Budgie 10.10 är den sista stora utgåvan i 10.x-serien. Framöver kommer serien att underhållas med buggfixar och förbättrad Wayland-stabilitet, medan all större utveckling sker i Budgie 11.

    Efter mer än ett decennium är Budgie redo att ta steget in i framtiden. Med Wayland som grund och en mer flexibel arkitektur är skrivbordsmiljön bättre rustad än någonsin för nästa generation Linux-användare.

    Vill man testa Budgie Desktop , kan man t.ex ladda hem Ubuntu med Budgie Desktop som standard för att tex i en VM

    Budgie ger en mer Windows-liknande upplevelse, med startknappen längst ner till vänster och ett aktivitetsfält.

    Ubuntu Budgie

    För den som vill installera Budgie på sin ubuntu installtion kan man skriva

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    sudo apt install budgie-desktop

    sudo apt install budgie-desktop-settings budgie-extras

    FAKTARUTA: Budgie Desktop

    Namn: Budgie Desktop
    Typ: Skrivbordsmiljö för Linux
    Ursprung: Solus-projektet
    Första utgåva: 2014
    Programmeringsspråk: C, Vala, C++ (Qt6 i nyare komponenter)
    Grafiksystem: Wayland (från Budgie 10.10), tidigare X11
    Licens: Öppen källkod (GPL m.fl.)
    Målgrupp: Användare som vill ha ett modernt, traditionellt skrivbord

    Budgie Desktop är känt för sin rena design, klassiska skrivbordslayout och fokus på användarvänlighet. Med Budgie 10.10 har projektet tagit steget över till Wayland och samtidigt lagt grunden för nästa generation – Budgie 11.
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Så radera du en hårddisk säkert med nwipe

    Nwipe är ett Linuxverktyg för säker radering av hela lagringsenheter genom kontrollerad överskrivning enligt välkända metoder och standarder. I den här artikeln går vi igenom vilka raderingsmetoder som finns i Nwipe, hur många pass de använder, vilka datamönster som skrivs, hur verifiering fungerar och vilka inställningar du kan justera för att uppnå rätt balans mellan tid och säkerhetsnivå.

    Inledning

    Nwipe är ett fritt och öppenkällkodsbaserat Linux-verktyg för säker radering av hela lagringsenheter. Programmet är en fristående vidareutveckling av raderingsmotorn från DBAN och används när man behöver säkerställa att data inte kan återskapas, exempelvis vid återbruk, återvinning eller avyttring av hårddiskar.

    Nwipe stöder flera etablerade raderingsstandarder, från snabba enpass-överskrivningar till rigorösa multipass-algoritmer såsom DoD, Schneier och Gutmann. Denna artikel beskriver samtliga metoder som Nwipe erbjuder, hur de fungerar, varför de anses säkra samt hur de kan konfigureras.

    Nollfyllning (Zero Fill)

    Nollfyllning innebär att hela disken skrivs över med bytevärdet 0x00 i ett enda pass. All tidigare information ersätts då fullständigt av nollor. Metoden är snabb och effektiv och förhindrar all normal dataåterställning eftersom inga ursprungliga bitmönster finns kvar.

    I Nwipe visas denna metod som Zero Fill. Som standard verifieras resultatet genom att disken läses tillbaka och kontrolleras. Verifieringen kan stängas av för att spara tid, men rekommenderas för att upptäcka eventuella skrivfel. Fyllning med ettor (0xFF) fungerar på motsvarande sätt och ger samma säkerhetsnivå.

    Slumpmässig fyllning (PRNG Stream)

    Vid PRNG Stream skrivs hela disken över med pseudorandom-genererade data i ett pass. Slutresultatet liknar rent brus och saknar varje spår av den ursprungliga informationen. Metoden anses mycket säker eftersom återläsning endast skulle visa slumpmässiga bitar utan samband med tidigare innehåll.

    Nwipe använder en intern pseudorandomgenerator och låter användaren välja algoritm via flaggan –prng. Verifiering sker genom att samma sekvens återskapas vid kontrolläsning. Ett enda slumppass är i praktiken fullt tillräckligt för moderna hårddiskar.

    DoD 5220.22-M (3-pass)

    Den kortare DoD-varianten består av tre pass. Först skrivs ett fast bytevärde, därefter dess binära motsats och slutligen slumpdata. Syftet är att magnetisera varje bit i båda riktningarna och därefter täcka eventuella rester med ett oförutsägbart mönster.

    I Nwipe kallas denna metod ofta DoD Short och är standardvalet. Efter sista passet verifieras slumpdatat för att säkerställa att överskrivningen lyckats. Metoden erbjuder en god balans mellan säkerhet och tidsåtgång och används ofta som minimikrav i organisationer.

    DoD 5220.22-M (7-pass)

    Den fullständiga DoD-metoden använder sju överskrivningar med en kombination av fasta värden, nollor, ettor och slumpdata. Varje bit skrivs flera gånger i båda polariteter innan processen avslutas med slumpmässigt brus.

    Nwipe utför passen automatiskt i fast ordning och verifierar normalt det sista passet. Metoden anses mycket säker men är betydligt mer tidskrävande än trepass-varianten. I praktiken används den främst när regelverk eller policy kräver full DoD-efterlevnad.

    RCMP TSSIT OPS-II

    RCMP TSSIT OPS-II är en kanadensisk standard som använder sju pass. Disken skrivs omväxlande med nollor och ettor i sex pass och avslutas med ett slumppass. Detta säkerställer att varje bit mättas flera gånger innan slutlig randomisering.

    Nwipe följer standarden strikt och låter slumpmönstret vara det sista som ligger på disken. Metoden ger ett skydd jämförbart med DoD 7-pass och används främst inom offentlig verksamhet i Kanada.

    HMG IS5 Enhanced

    HMG IS5 Enhanced är en brittisk standard som använder tre pass: nollor, ettor och slumpdata. Det avslutande slumppasset måste verifieras, vilket Nwipe alltid gör oavsett användarinställningar.

    Metoden kombinerar hög säkerhet med relativt god prestanda och används ofta när känslig information ska raderas enligt brittiska myndighetskrav.

    Schneiers 7-pass-metod

    Schneiers metod består av sju pass där de två första skriver nollor respektive ettor, följt av fem pass med slumpdata. Kombinationen av fasta mönster och upprepade slumppass ger ett mycket oförutsägbart slutresultat.

    Metoden betraktas som mycket säker men är långsammare än trepass-standarder. Den används ofta när extra säkerhetsmarginal önskas utan att gå hela vägen till Gutmann-metoden.

    Gutmann-metoden (35 pass)

    Gutmann-metoden använder 35 överskrivningar med en komplex sekvens av fasta bitmönster och slumpdata. Algoritmen utvecklades för äldre hårddisktekniker där magnetiska rester kunde analyseras på mikroskopisk nivå.

    I Nwipe körs hela sekvensen automatiskt. Metoden är extremt tidskrävande och betraktas idag som kraftigt överdimensionerad för moderna diskar, men finns kvar som alternativ när maximal försiktighet eller specifika policykrav föreligger.

    Implementering och konfiguration i Nwipe

    Nwipe låter användaren välja raderingsmetod via meny eller flaggan –method. Verifiering kan styras med –verify och slumpgenerator med –prng. Det är även möjligt att köra flera raderingsomgångar i följd med –rounds.

    Programmet kan generera loggar och raderingscertifikat, vilket är värdefullt vid revision, återvinning och efterlevnad av regelverk. Standardinställningarna är valda för att ge hög säkerhet utan att användaren behöver göra avancerade val.

    Sammanfattning

    Nwipe erbjuder ett komplett och flexibelt verktyg för säker radering av lagringsenheter. För de flesta moderna hårddiskar räcker en korrekt genomförd enpass-överskrivning eller en kort standard som DoD 3-pass eller HMG IS5 Enhanced. Mer omfattande metoder finns tillgängliga när policy eller regelverk kräver det.

    Oavsett vald metod lämnas disken i ett sanerat tillstånd där ingen återställbar information finns kvar.

    Manualsidan om nwipe i vår wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/nwipe(1)

    Installera nwipe på olika system
    Ubuntu / Debian
    Uppdatera paketlistan och installera:
    sudo apt update
sudo apt install nwipe
    Fedora
    Installera via DNF (hanterar beroenden automatiskt):
    sudo dnf install nwipe
    Slackware
    Nwipe ingår normalt inte i grundsystemet. Vanliga vägar:
    • Installera via SlackBuilds.org (bygg lokalt och installera paketet)
    • Kompilera manuellt från källkod 
    # Exempel (översikt):
# 1) Hämta SlackBuild + källkod
# 2) Kör SlackBuild för att bygga paket
# 3) Installera med installpkg
    FreeBSD
    Snabbt som binärpaket:
    pkg install nwipe
    Alternativt via ports (bygger från källkod):
    cd /usr/ports/sysutils/nwipe
make install clean
    Köra nwipe efter installation
    Starta interaktivt textläge (kräver administratörsbehörighet):
    sudo nwipe
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    Qubes OS 4.3 markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest säkerhetsinriktade operativsystem. Med uppdaterade systemkomponenter, nya standardmallar och förbättrad hantering av både hårdvara och virtuella miljöer fortsätter Qubes OS att utveckla sin unika modell där säkerhet byggs genom strikt isolering snarare än traditionella skyddsmekanismer.

    Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    I en tid där digitala hot blir allt mer sofistikerade lanseras Qubes OS 4.3, en ny version av det säkerhetsfokuserade operativsystemet som tar ett annorlunda grepp om datorsäkerhet. I stället för att försöka skydda ett enda stort system bygger Qubes OS på idén att isolera risker – varje program och arbetsuppgift körs i sin egen virtuella miljö, kallad en qube.

    Säkerhet genom isolering

    Grunden i Qubes OS är virtualisering. Webb­läsaren, e-postklienten, dokument du laddar ner och till och med USB-enheter hålls åtskilda i separata virtuella maskiner. Om något går fel i en qube påverkas inte resten av systemet. Det är ett tänkesätt som påminner om brandsäkra sektioner i ett fartyg – ett läckage ska inte sänka hela skeppet.

    Uppgraderad kärna: dom0 och Xen

    I version 4.3 har dom0, den mest privilegierade och känsliga delen av systemet, uppgraderats till Fedora 41. Dom0 ansvarar för att hantera fönster, inställningar och säkerhetspolicyer och körs medvetet utan nätverksåtkomst. Uppgraderingen innebär modernare verktyg och bättre långsiktig underhållbarhet.

    Även hypervisorn, den programvara som kör de virtuella maskinerna, har uppdaterats till Xen 4.19, vilket ger förbättringar i både säkerhet och stabilitet.

    Nya standardmallar – gamla lämnas bakom

    En av de största förändringarna i Qubes OS 4.3 är uppdateringen av systemets mallar (templates), som fungerar som grundsystem för qubes. Den förvalda Fedora-mallen har uppdaterats till Fedora 42, Debian-mallen till Debian 13 och de medföljande anonymitetsmallarna till Whonix 18. Samtidigt har stödet för äldre mallversioner tagits bort helt. Det förenklar underhållet och stärker säkerheten, men innebär också att användare behöver migrera från äldre qubes.

    Nya standardmallar – gamla lämnas bakom

    För användare som ofta öppnar okända filer eller besöker potentiellt riskabla webbplatser introducerar Qubes OS 4.3 förladdade engångs-qubes, så kallade disposable qubes. Dessa kortlivade miljöer startar snabbare och kräver mindre manuellt arbete, vilket gör det enklare att arbeta säkert även i stressade situationer.

    Tydligare kontroll över hårdvara

    Hanteringen av hårdvara har moderniserats genom ett nytt, identitetsbaserat system för enhetstilldelning, ofta kallat New Devices API. Det gör det tydligare vilken fysisk enhet som kopplas till vilken qube och minskar risken för misstag vid hantering av till exempel USB-minnen och nätverkskort.

    Windows-stöd gör comeback

    En efterlängtad nyhet är att Qubes Windows Tools har återinförts. Verktygen förbättrar integrationen när Windows körs i virtuella maskiner, bland annat när det gäller grafik, inmatning och samspel med resten av systemet. För användare som är beroende av Windowsprogram är detta ett viktigt tillskott.

    Uppgradering och kända begränsningar

    Qubes OS 4.3 finns tillgängligt som en ny installations-ISO. Användare av Qubes OS 4.2 kan uppgradera direkt via den dokumenterade uppgraderingsprocessen, medan de som redan kört en 4.3-förhandsversion endast behöver uppdatera systemet som vanligt. Projektet rekommenderar starkt att man tar en fullständig säkerhetskopia innan uppgradering. Det finns även en känd begränsning där mallar som återställs från säkerhetskopior skapade före Qubes OS 4.3 kan peka på äldre paketförråd och därför kräver manuell distributionsuppgradering. Nya installationer och direkta uppgraderingar från version 4.2 påverkas inte.

    Ett operativsystem för en osäkrare värld

    Med Qubes OS 4.3 fortsätter projektet att visa att datasäkerhet inte bara handlar om antivirusprogram och brandväggar, utan om arkitektur och grundläggande designval. För användare som är beredda att lära sig ett mer avancerat arbetssätt erbjuder Qubes OS ett av de mest genomtänkta skydden som finns för skrivbordssystem i dag.

    https://www.qubes-os.org

    Faktaruta: Qubes OS 4.3
    • Ny version: Qubes OS 4.3
    • Dom0: uppgraderad till Fedora 41
    • Hypervisor: Xen 4.19
    • Standardmallar (templates):
    Fedora 42 · Debian 13 · Whonix 18
    Äldre mallversioner stöds inte längre.
    • Nytt: förladdade disposable qubes (snabbare engångsmiljöer)
    • Enheter: moderniserad tilldelning via “New Devices API”
    • Windows: Qubes Windows Tools tillbaka med bättre integration
    • Tips vid uppgradering: ta full backup först.
    Känd grej: återställda templates från äldre backuper kan peka på gamla repos och kan kräva manuell dist-upgrade.



    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus möter Linus

    När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.

    ”Fake Linus” möter originalet

    Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra.
    Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv.
    Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.

    En arbetsmaskin, inte en trofé-PC

    Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell.
    Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg.
    Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.

    ECC-minne: tillförlitlighet före allt

    När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet.
    Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka.
    Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel.
    Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne.
    Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.

    ”Internet är min backup”

    Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det.
    Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.

    Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar

    Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt.
    På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning.
    En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.

    Djur, familj och varför fiskar är ”pests”

    När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band.
    Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen.
    Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.

    Linux, Git och miljardbolagen ovanpå

    När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över?
    Svaret kommer utan tvekan: Linux.
    Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”.
    Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat.
    Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.

    Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad

    En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande.
    Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok.
    Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt.
    Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.

    ”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare

    En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör?
    Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka.
    I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.

    AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch

    Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution?
    Torvalds svar: både och.
    Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful.
    När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla.
    Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet.
    Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.

    För många Linuxdistro? Både problem och styrka

    Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner?
    För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux.
    Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang.
    Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.

    En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator

    När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det.
    Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån.
    Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    Linux kärnan betydelse

    Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.

    I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.

    Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.

    Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.

    I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.

    Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.

    Länk till det inbäddade Youtube klippet : https://www.youtube.com/watch?v=mfv0V1SxbNA

    Fakta: Linus Tech Tips & Linus Torvalds

    Linus Tech Tips (Linus Sebastian)

    • Kanadensisk teknikprofil och grundare av Linus Tech Tips.
    • Känd för detaljerade PC-byggen, tester och teknikreportage på YouTube.
    • Driver företaget Linus Media Group med flera olika teknikkanaler.
    • Fokuserar på konsumentnära teknik: datorer, hårdvara, nätverk och prylar.

    Linus Torvalds

    • Finsk-amerikansk mjukvaruutvecklare.
    • Skapare och huvudarkitekt bakom Linux-kärnan.
    • Initierade även versionshanteringssystemet Git.
    • Arbetar fortfarande med att leda utvecklingen av Linux-kärnan.
    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett fräschare gränssnitt, bättre prestanda och en helt ny installationsupplevelse.

    Den populära Linux-distributionen Fedora är tillbaka med sin 43:e version – och det är inte vilken uppdatering som helst. Den här utgåvan markerar slutet på en epok och början på en ny. Fedora 43 har landat med Wayland som enda grafiska standard, en ny generations paketmotor (DNF5), samt de allra senaste verktygen för utvecklare och entusiaster.

    Med Linux-kärnan 6.17 i ryggen och ett helt batteri uppdaterade programvaror visar Fedora återigen varför den betraktas som en av de mest framåtblickande distributionerna på Linux-scenen.

    Farväl X11 – Fedora går helt över till Wayland

    En av de mest symboliska förändringarna i Fedora 43 är att X11 nu är helt borttaget från systemet. Det klassiska fönstersystemet som hängt med sedan 1980-talet har alltså gjort sitt – Fedora tar nu det slutgiltiga steget till Wayland, den moderna och säkrare efterföljaren.

    För användaren innebär detta mjukare animationer, renare rendering och mindre skärmflimmer tack vare trippelbuffring. Wayland hanterar dessutom hybridgrafik betydligt bättre – exempelvis system med Intel Xe, NVIDIA Optimus eller Hybrid Mode.

    Det här steget avslutar en nästan tio år lång övergångsperiod, och markerar en milstolpe inte bara för Fedora, utan för hela Linux-ekosystemet.

    Nya fonter, ny känsla

    Fedora 43 byter även till COLRv1 Noto Color Emoji, ett nytt emoji-teckensnitt i vektorformat. Till skillnad från de gamla bitmap-baserade versionerna kan dessa skalas snyggt i alla upplösningar utan att bli suddiga – perfekt för högupplösta skärmar och moderna gränssnitt.

    GNOME 49 och Peas 2.0 – en fräschare skrivbordsmiljö

    Fedora Workstation 43 levereras med GNOME 49, den senaste versionen av det klassiska Fedora-skrivbordet. Här finns mängder av små förbättringar i användargränssnittet och prestandan, samt stöd för Peas 2.0, GNOMEs uppdaterade plugin-motor som används av flera kärnapplikationer.

    KDE Plasma 6.4.5 – en annan värld av flexibilitet

    För de som föredrar Fedora KDE bjuder version 43 på Plasma 6.4.5, tillsammans med Frameworks 6.8 och KDE Gear 25.08.2. Resultatet är ett snabbt, elegant och mycket anpassningsbart skrivbord.

    Några höjdpunkter:

    • Nya app-lanseringsetiketter – nyinstallerade program markeras med en grön “New!”-etikett.
    • Flexibla rutnätslayouter – varje virtuell skrivbordsyta kan få sin egen fönsterlayout.
    • Nydesignad Spectacle – KDE:s skärmdumpsverktyg har fått en modern och strömlinjeformad design.
    • HDR-justeringar och färghantering – möjlighet att finjustera färger och ljusstyrka via en HDR-guide.
    • Tillgänglighetsförbättringar – styr muspekaren med numeriska tangentbordet eller zooma med tre fingrar.
    • Smarta notifieringar – helskärmsappar tystar notiser automatiskt, som sedan sammanfattas efteråt.

    Dessutom använder Fedora KDE nu den nya webbaserade Anaconda-installern, som ger ett modernt och mer användarvänligt installationsflöde.

    Under huven: nya motorer för utvecklare

    Fedora 43:s inre består av några av de mest kraftfulla och uppdaterade komponenterna i Linuxvärlden:

    • GCC 15.2, glibc 2.42 och binutils 2.45
    • RPM 6.0 med förbättrad signaturverifiering och snabbare paketindexering
    • LLVM 21, Golang 1.25 och Perl 5.42
    • Python 3.14, Java 25 (OpenJDK 25), Ruby on Rails 8.0, PostgreSQL 18, och MySQL 8.4

    Det är alltså en version fullmatad med moderna utvecklingsverktyg för nästan varje programmeringsspråk och miljö.

    DNF5 och snabbare installationer

    Ett av de mest tekniskt betydelsefulla skiftena i Fedora 43 är införandet av DNF5 som standard för pakethantering under installationen. Den ersätter DNF4 och lovar snabbare, mer modulär och mer effektiv beroendehantering.

    Tillsammans med Anaconda WebUI – Fedora:s nya webbaserade installationsgränssnitt – blir installationen både enklare och snyggare än någonsin.

    Fler förbättringar: snabbare uppstart och högre säkerhet

    Fedora 43 introducerar Zstd-komprimerade initrd-avbilder, vilket minskar uppstartstiden.
    Systemet använder nu även Debuginfod IMA-verifiering som standard, vilket stärker systemets integritet.
    Verktyget lastlog2 ersätter den äldre lastlog-funktionen för effektivare inloggningsloggar.

    Dessutom har flera föråldrade komponenter, som python-nose och YASM, rensats bort för att hålla systemet rent och modernt.

    Fedora Kinoite – automatiska uppdateringar som standard

    Den oföränderliga KDE-versionen Fedora Kinoite har fått ett stort användarvänligt lyft: automatiska uppdateringar är nu aktiverade som standard. Användaren kan förstås justera frekvensen eller stänga av funktionen helt via systeminställningarna.

    Sammanfattning – Fedora 43 sätter standarden för framtiden

    Fedora 43 är inte bara ännu en uppdatering – det är ett teknologiskt generationsskifte.
    Med Wayland som enda grafiska miljö, DNF5 som ny pakethanterare, och ett berg av moderna verktyg visar Fedora varför den fortsätter vara ledstjärnan för innovation inom Linux.

    För den som vill testa framtidens Linux redan idag finns Fedora 43 ISO att ladda ner från projektets webbplats.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#43

    Fedora 43 – Fakta
    • KernelLinux 6.17
    • Skrivbord (GNOME)GNOME 49 – Wayland-only
    • EmojiCOLRv1 Noto Color Emoji
    • KDE-utgåvanPlasma 6.4.5 • Frameworks 6.8 • KDE Gear 25.08.2
    • InstallerareAnaconda WebUI (ny) • DNF5 som backend
    • PakethanteringRPM 6.0 (bättre verifiering & prestanda)
    • GNU ToolchainGCC 15.2 • binutils 2.45 • glibc 2.42 • GDB 17.1
    • UtvecklarstackLLVM 21 • Python 3.14 • Golang 1.25 • Perl 5.42
    • PlatformerOpenJDK 25 • Ruby on Rails 8.0 • PostgreSQL 18 • MySQL 8.4
    • Boot & säkerhetinitrd med Zstd • Debuginfod IMA-verifiering • lastlog2
    • StädningarTar bort python-nose och YASM
    • ImmutableFedora Kinoite – automatiska uppdateringar på

    Notis: Fedora 43 fullbordar övergången till Wayland – X11-paketen har tagits bort.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.

    En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).

    Vad känns annorlunda?

    Mindre friktion i varje klick

    • Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
    • Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.

    Login som bara… loggar in

    • GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.

    Finlir i inställningarna

    • GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.

    Under huven: grafik, inmatning och teman

    • GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
    • libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
    • gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.

    Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer

    • Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.

    Appar i takt med plattformen

    En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:

    • Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
    • Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
    • GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
    • VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.

    (Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)

    Vem bör uppgradera?

    Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.

    När får jag den?

    Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.

    Små saker som gör stor skillnad

    GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.

    Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats

    • Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
    • GNOME Shell 49.1 – frysningar i snabbinställningar (touch), sökanimationer, inloggning-a11y, notifikationer.
    • GDM 49.1 – inloggningslåsning fixad, robustare Wayland-detektering.
    • GTK 4.20.2 – textskuggor, Wayland-input, stabilitetsbackporter.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre pekval och tillgänglighet i widgets.
    • Orca 49.3 – snabbare, tystare och mer exakt navigation/tal.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – NVIDIA-korruptionsbugg fixad.

    Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.

    https://www.gnome.org

    GNOME 49.1 – Teknisk översikt

    Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 · Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet

    Kärnkomponenter

    • Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
    • GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
    • GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.

    UI, Toolkit & Tema

    • GTK 4.20.2 – text-skuggor renderas korrekt; Wayland-input & caret-fixar; AtkHyperlink/AccessibleHypertext uppdaterat.
    • GTK+ 3.24.51 – trådsäker bildläsning, korrekt UTF-8 i titlar, stabilare GL-kontext; Wayland/X11/Windows-polish.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre touch-val i ComboRow, Enter-aktivering i EntryRow, RTL-justeringar, headerbar-fixar (macOS).

    Tillgänglighet

    • Orca 49.3 – bättre webbnavigering, tal i GTK4-appar, mindre event-lagg, fixar för braille & cursor-routing.
    • at-spi2-core 2.58.1 – krasch vid registrering fixad, säkrare Python-hashning, macOS-byggfixar.

    System & tjänster

    • GNOME Control Center 49.1 – a11y i IP-fält, bättre felfeedback i användarpanelen, tidszonsdialog-behörigheter, ikon-skalning.
    • gnome-settings-daemon 49.1 – renare byggvägar; X-ext beroenden undviks när Wayland/Xwayland ej används.
    • gnome-session 49.1 – reapar barnprocesser korrekt (färre zombies), fixar option-parsing, robustare DBUS_SESSION_BUS_ADDRESS i icke-systemd.

    Appar & bibliotek

    • Epiphany 49.1 – adressfälts-dropdown, Unicode-visning och minnesöverföring fixade.
    • Nautilus 49.1 – kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, förbättrad kontrast; känd regression: sök i app-väljaren.
    • GNOME Software 49.1 – säkrare uppdateringsnotiser, bättre sök av extra paket.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – fix för bildkorruption på NVIDIA-GPU:er.
    • Simple Scan 49.0.1, GNOME Music 49.1, Maps 49.2 – stabilitets- och översättningsuppdateringar.
    • libnotify 0.8.7 – Gio.AppLaunchContext-API, bättre snap-miljöhantering.
    • librest 0.10.2 – OAuth2-parsningsfixar, enhetlig header.
    • glycin 2.0.3 – säkrare sandbox, färgfixar för HEIC/AVIF, färre trådar, tidsgränser för laddare.

    Versionbump (urval)

    gjs1.86.0
    glibmm2.86.0
    gtkmm4.20.0
    gdk-pixbuf2.44.3
    pygobject3.54.3
    tinysparql3.10.1
    localsearch3.10.1
    zenity4.2.0

    Ej uppgraderat i 49.1 (urval)

    adwaita-fonts, adwaita-icon-theme, baobab, gnome-builder, gnome-desktop, gnome-text-editor, gnome-weather, gvfs, libsecret, librsvg, libhandy, pango, vala, xdg-desktop-portal-gnome m.fl.

    Utrullning

    Landar successivt i distros som redan erbjuder GNOME 49. Rolling-release får den först, stabila utgåvor under kommande veckor.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.

    Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.

    Från Pi 400 till Pi 500+

    Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.

    Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.

    Mekaniskt tangentbord med stil

    Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.

    Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.

    För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.

    Inbyggd SSD och M.2-expansion

    En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.

    Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.

    Mer minne än någonsin

    För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.

    Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:

    • Byggservrar
    • Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
    • Lokala AI-modeller
    • Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar

    En modern hyllning till klassikerna

    Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.

    Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.

    Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+

    EgenskapSpecifikation
    ProcessorRaspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
    RAM16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
    Lagring256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
    ExpansionIntern M.2 2280-plats (PCIe)
    TangentbordMekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
    BelysningIndividuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
    KeycapsAnpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
    Styrning tangentbordRP2040 med QMK
    UppstartsmöjligheterSSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
    DesignSilvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer

    Toms Hardware åsikt om pi 500+

    Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.

    Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.

    Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.

    NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.

    Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.

    Läs hela artikel på : https://www.tomshardware.com/raspberry-pi/raspberry-pi-500-plus-review

    Raspberry Pi 500+ – Sammanfattning

    Fördelar

    • 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD – mycket bättre än microSD-lagring.
    • Mekaniskt tangentbord med Gateron Blue-switchar – klickigt och skönt att skriva på.
    • RGB-belysning på tangenterna – med flera effekter och egen kodning via Python.
    • Passiv kylning med stor aluminiumkylfläns – håller sig sval även vid överklockning.
    • Bättre strömförbrukning tack vare nytt chip (D0-stepping).
    • Kan fungera som enkel hemmadator, tunn klient eller skol-PC.

    Nackdelar

    • Dyrare än tidigare modeller – cirka 2750 kr gör att den lämnar budgetsegmentet.
    • Desktop Kit kostar runt 3025 kr, vilket närmar sig priset för enklare bärbara datorer.
    • Boot från NVMe långsammare än från microSD.
    • Inget CSI/DSI-gränssnitt – alltså ingen kameraanslutning, bara USB.
    • Begränsat HAT-stöd på GPIO med Pi 5-serien.
    • Lite tråkig design (helt vit), saknar “raspberry & white”-estetiken från Pi 400.

    Priset är omräknat från dollarpriset och inkluderar svensk moms på 25 %.

    Jämförelse mellan Raspberry Pi 400, 500 och 500+

    Jämförelse: Raspberry Pi 400 vs 500 vs 500+
    Modell Processor RAM Lagring Tangentbord Expansion Belysning Släppår
    Raspberry Pi 400 Pi 4 SoC 4 GB microSD Membrantangentbord Ingen Nej 2020
    Raspberry Pi 500 Pi 5 SoC 8 GB microSD Membrantangentbord Förberedd M.2 (ej aktiverad) Nej 2024
    Raspberry Pi 500+ Pi 5 SoC 16 GB 256 GB M.2 SSD
    (RPi OS)    		 Mekaniskt (Gateron Blue) Full M.2 2280
    (PCIe)    		 Ja, RGB 2025
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt.

    RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    Ett av de mest klassiska verktygen i Linuxvärlden, RPM-pakethanteraren, har tagit sitt största versionskliv på över två decennier. Den 22 september 2025 släpptes RPM 6.0, och med det introduceras ett helt nytt paketformat, modernare säkerhet och en uppdaterad infrastruktur som ska bära RPM långt in i framtiden.

    Från 4 till 6 – varför hoppet?

    Sedan slutet av 1990-talet har RPM huvudsakligen levt i versionsserien 4.x. Med tiden har det lagts till nya funktioner, men grunderna har varit desamma. Med version 6 introduceras så stora förändringar i format och funktion att det motiverar ett rejält versionssprång.

    Den största nyheten är RPM v6-paketformatet, som ersätter de tidigare begränsningarna:

    • Alla storlekar och gränsvärden flyttas till 64-bitars, vilket gör att mycket större paket kan hanteras.
    • Gamla och osäkra kryptografiska algoritmer som MD5 och SHA-1 försvinner helt.
    • Nya och starka algoritmer tar över: SHA-512 och SHA3-256 används nu för både paketens innehåll och metadata.
    • Varje fil i ett paket får inbäddad MIME-information – vilket gör det enklare att direkt se vilken typ av innehåll filerna har.

    Säkerheten i fokus

    Linuxvärlden rör sig snabbt mot starkare kryptering och signeringsmetoder, och RPM 6.0 ligger i framkant.

    • Signaturkontroller är nu påslagna som standard – det blir alltså svårare att av misstag installera opålitliga paket.
    • Stöd finns för OpenPGP v6 och till och med post-kvantkryptografi (PQC), något som redan förbereder för en framtid där dagens kryptering kan bli för svag.
    • Varje paket kan bära på flera oberoende signaturer, vilket ökar flexibiliteten.

    Verktygen bli kraftfullare

    De klassiska kommandona har också blivit smartare:

    • rpmkeys kan nu uppdatera importerade nycklar, exportera dem och hantera dem med fulla fingeravtryck istället för korta ID:n.
    • rpmsign kan använda både GnuPG och Sequoia för signering, och man kan lägga till flera signaturer utan att skriva över gamla.
    • Byggverktyget rpmbuild kan skapa både v4- och v6-paket – men som standard gäller nu v6.

    En ny hjälpare, rpm-setup-autosign, gör det dessutom enkelt att ställa in automatisk signering av paket.

    Dokumentation i ny kostym

    Ett återkommande problem med RPM har varit dokumentation som spretat eller saknat detaljer. Nu har man tagit ett helhetsgrepp:

    • Alla manualer har skrivits om i en konsekvent stil.
    • Nya man-sidor har lagts till för tidigare odokumenterade delar, till exempel filformat och makrosystem.
    • Dokumentationen finns versionerad och lättillgänglig på rpm.org/docs.

    Under huven – modernisering

    Bakom kulisserna har mycket av koden flyttats till C++20, vilket både moderniserar och gör det lättare att utveckla vidare. Testsviten har förbättrats, interna datatyper har bytts till modernare strukturer, och byggprocessen har gjorts mer reproducerbar med verifierbara källarkiv.

    Pythonbindningarna kräver nu Python 3.10 eller senare, och själva byggsystemet använder verktyg som scdoc för man-sidor och Doxygen för API-dokumentation.

    Bakåtkompatibilitet – men med gränser

    En av styrkorna med RPM har alltid varit dess utbredda användning i distributioner som Red Hat Enterprise Linux, Fedora och openSUSE. Därför är bakåtkompatibilitet en viktig fråga.

    • RPM v4-paket stöds fullt ut och fungerar precis som tidigare.
    • RPM v3-paket kan inte längre installeras, men de kan fortfarande läsas och packas upp med rpm2cpio.
    • V6-paket kan hanteras av äldre RPM-versioner (minst 4.14 för installation).

    Sammanfattning

    Med RPM 6.0 markerar projektet en tydlig brytpunkt:

    • Nytt paketformat som är starkare, säkrare och framtidssäkert.
    • Striktare signeringskrav och stöd för post-kvantkrypto.
    • Bättre verktyg, smidigare paketsignering och tydligare dokumentation.
    • Moderniserad kodbas byggd på C++20.

    För slutanvändaren kommer mycket att kännas som vanligt – kommandona är desamma, paketen installeras som förr. Men under ytan har RPM nu fått en helt ny grund att stå på, redo för de kommande decennierna.

    ████████████████████████████████████████████████████████████
█                                                        █
█   RPM 6.0 – FAKTARUTA                                  █
█                                                        █
█   Vad är RPM?                                          █
█   RPM står för "Red Hat Package Manager".              █
█   Ett av de äldsta och mest spridda                    █
█   pakethanteringssystemen i Linuxvärlden.              █
█                                                        █
█   Nyheter i RPM 6.0                                    █
█   • Nytt paketformat: v6 (64-bitars storlekar)         █
█   • Starka digests: SHA-512 & SHA3-256                 █
█   • OpenPGP v6 + stöd för PQC                          █
█   • Signaturkontroller på som standard                 █
█   • Flera signaturer per paket                         █
█   • Inbäddad MIME-info per fil                         █
█                                                        █
█   Krav (bygga/köra vissa delar)                        █
█   • C++20-kompilator + C99                             █
█   • Python ≥ 3.10 för Python-bindings                  █
█   • rpm-sequoia ≥ 1.9.0 (vid Sequoia-signering)        █
█                                                        █
█   Distributioner som använder RPM                      █
█   • Red Hat Enterprise Linux (RHEL)                    █
█   • Fedora                                             █
█   • openSUSE                                           █
█   • CentOS Stream                                      █
█   • Mageia                                             █
█   • AlmaLinux, Rocky Linux                             █
█                                                        █
████████████████████████████████████████████████████████████
    , , , , , , , , ,

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.
    Fedora Linux 43 Beta Released with Linux 6.17, GNOME 49, and KDE Plasma 6.4
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.

    Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.

    Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.

    Från kärnan till DKMS

    För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.

    I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.

    Nya krav på distributionerna

    För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.

    • Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
    • openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
    • Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
    • Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.

    En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.

    Stabilitet före allt

    Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.

    Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.

    Vad betyder det för användarna?

    För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.

    Ett filsystem med potential

    Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.

    Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.

    https://linuxiac.com/bcachefs-transitioning-to-dkms-packaging

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Hyper Performance Single Board Home Server
    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

    █
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

Etikett: fedora

  • Google Chrome kommer till Linuxdatorer med ARM64

    Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system. Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare…

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras. Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen…

  • Azure Linux 4.0: Microsofts egen Linux går nu att testa – men inte i skarp drift

    Microsoft har gjort Azure Linux 4.0 enklare att testa genom att släppa nedladdningsbara ISO-avbilder via GitHub. Distributionen är byggd för moln, containrar och servermiljöer snarare än vanliga skrivbord, och versionen är fortfarande en publik förhandsversion som inte är avsedd för skarp drift. För tjugo år sedan hade meningen ”Microsoft släpper en egen Linuxdistribution” nästan låtit…

  • Linux 7.1 är här – snabbare filsystem, bättre hårdvarustöd och starkare säkerhet

    Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem. Linuxkärnan…

  • När Linux och Secure Boot måste byta nyckel

    När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste…

  • Microsoft bygger om Azure Linux – version 4 tar steget mot Fedora

    Microsoft tar nästa steg i sin Linuxsatsning. Den kommande Azure Linux 4 får en tydligare Fedora-baserad grund, med standardiserade RPM-verktyg och paketkällor hämtade från Fedora-ekosystemet. För Microsoft innebär det en mer etablerad byggmodell för molnplattformen Azure – samtidigt som distributionen fortsatt anpassas för säkerhet, drift och storskaliga arbetslaster i Microsofts egen infrastruktur. Microsofts egen Linuxdistribution…

  • Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system. Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre…

  • Fedora 44 försenas – varför några få buggar kan stoppa ett helt operativsystem

    Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara. Det…

  • Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform. I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika…

  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia. Budgie 10.10 – slutet på en…

  • Så radera du en hårddisk säkert med nwipe

    Nwipe är ett Linuxverktyg för säker radering av hela lagringsenheter genom kontrollerad överskrivning enligt välkända metoder och standarder. I den här artikeln går vi igenom vilka raderingsmetoder som finns i Nwipe, hur många pass de använder, vilka datamönster som skrivs, hur verifiering fungerar och vilka inställningar du kan justera för att uppnå rätt balans mellan…

  • Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    Qubes OS 4.3 markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest säkerhetsinriktade operativsystem. Med uppdaterade systemkomponenter, nya standardmallar och förbättrad hantering av både hårdvara och virtuella miljöer fortsätter Qubes OS att utveckla sin unika modell där säkerhet byggs genom strikt isolering snarare än traditionella skyddsmekanismer. Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för…

  • Linus möter Linus

    När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett…

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…

  • RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket

    När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt. RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket Ett av de mest klassiska verktygen i…

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator. Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket…

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration. Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…