• AlmaLinux 10.2 är här – mer hårdvarustöd, Btrfs-start och stöd för äldre 32-bitars program

    AlmaLinux 10.2 “Lavender Lion” är här med flera nyheter som gör distributionen mer användbar både på moderna servrar och äldre system. Versionen innehåller Linux-kärnan 6.12, stöd för i686-paket, möjlighet att starta från Btrfs, GNOME 49 och uppdaterade utvecklingsverktyg som Python 3.14, PostgreSQL 18, MariaDB 11.8 och PHP 8.4. Samtidigt fortsätter AlmaLinux att gå sin egen väg genom att behålla stöd för äldre hårdvara och funktioner som många administratörer fortfarande har praktisk nytta av.

    AlmaLinux 10.2, med kodnamnet ”Lavender Lion”, är nu släppt som en ny stabil version i AlmaLinux 10-serien. Det är en viktig uppdatering för alla som använder AlmaLinux som serverplattform, utvecklingsmiljö eller företags-Linux. Den nya versionen bygger vidare på Enterprise Linux 10, men innehåller flera egna förbättringar som gör AlmaLinux mer flexibel än den distribution den är kompatibel med.

    Bland nyheterna finns Linux-kärnan 6.12, stöd för i686-paket, möjlighet att starta systemet från Btrfs, skrivbordsmiljön GNOME 49, nya utvecklingsverktyg och ett utökat stöd för äldre hårdvara.

    Ett Linux för både nya och äldre system

    AlmaLinux är en kostnadsfri och öppen Linuxdistribution som riktar sig till användare som vill ha ett stabilt system med lång livslängd. Den används ofta som ersättare för Red Hat Enterprise Linux i servermiljöer, men kan även användas på arbetsstationer och i utvecklingsmiljöer.

    Med version 10.2 märks det tydligt att projektet inte bara vill följa upstream, utan också lösa praktiska problem för användare. Ett exempel är att AlmaLinux återinför och behåller stöd för viss äldre hårdvara som annars riskerar att falla bort i moderna Enterprise Linux-system.

    Det handlar bland annat om äldre lagrings- och nätverkskort från tillverkare som Adaptec, Dell PERC, HP, Mellanox, QLogic, Emulex, LSI och Broadcom. För företag, verkstäder, labbmiljöer och entusiaster kan detta vara avgörande. All hårdvara byts inte ut bara för att ett nytt operativsystem släpps.

    i686-paket gör livet enklare för äldre program

    En av de mest intressanta nyheterna i AlmaLinux 10.2 är att distributionen nu innehåller i686 userspace-paket i den stabila AlmaLinux 10-serien.

    Det betyder inte att AlmaLinux 10.2 plötsligt blir ett komplett 32-bitars operativsystem. Däremot innebär det att man kan köra vissa äldre 32-bitarsprogram och bibliotek på ett modernt 64-bitars system.

    Detta är särskilt viktigt för:

    äldre företagsprogram som fortfarande används
    test- och byggmiljöer
    CI/CD-pipelines
    containerbaserade arbetsflöden
    program som kräver gamla 32-bitarsbibliotek

    Stödet testades först i AlmaLinux Kitten 10 och har nu flyttats in i den stabila AlmaLinux 10.2-versionen. För utvecklare och systemadministratörer är detta en praktisk förbättring, eftersom gamla beroenden ofta lever kvar långt efter att hårdvaran blivit modernare.

    Btrfs kan nu användas även vid uppstart

    AlmaLinux 10.2 fortsätter också att skilja sig från andra Enterprise Linux-varianter genom sitt stöd för Btrfs. Btrfs är ett modernt filsystem med funktioner som ögonblicksbilder, kontrollsummor och flexibel hantering av lagring.

    En viktig nyhet är att AlmaLinux kan starta från en Btrfs-volym. Det gör filsystemet mer användbart i praktiken, särskilt för dem som vill kunna skapa snapshots av systemet och enklare återställa det vid problem.

    För serveradministratörer kan detta vara intressant vid testmiljöer, utvecklingsservrar eller system där man vill kunna rulla tillbaka ändringar på ett mer kontrollerat sätt.

    GNOME 49 och uppdaterad skrivbordsmiljö

    På skrivbordssidan kommer AlmaLinux 10.2 med GNOME 49. Även om AlmaLinux främst förknippas med servrar, används det också som arbetsstation i företag och tekniska miljöer.

    GNOME 49 ger en modernare skrivbordsmiljö, förbättrad användarupplevelse och bättre integration med dagens Linux-ekosystem. För användare som vill ha ett stabilt Enterprise Linux-system men ändå arbeta grafiskt är detta en välkommen uppdatering.

    Nya utvecklingsverktyg och serverprogram

    AlmaLinux 10.2 innehåller också flera nya och uppdaterade programmerings- och databaspaket. Bland nyheterna finns:

    Python 3.14
    PostgreSQL 18
    MariaDB 11.8
    Ruby 4.0
    PHP 8.4
    SDL3
    libkrun
    trustee
    FIDO Device Onboard-verktyg

    Det gör distributionen mer attraktiv för utvecklare som vill arbeta med modern programvara utan att behöva lämna den stabila Enterprise Linux-grunden.

    Även container- och virtualiseringsverktyg har uppdaterats, bland annat Podman, Buildah, libvirt, QEMU-KVM och skopeo. Det är viktiga komponenter för dagens serverdrift, där containrar och virtuella maskiner ofta är en central del av infrastrukturen.

    Säkerhetskomponenter har fräschats upp

    Säkerhet är en viktig del av AlmaLinux, och version 10.2 innehåller uppdateringar av flera centrala säkerhetskomponenter.

    Bland de uppdaterade delarna finns:

    OpenSSL
    OpenSSH
    SSSD
    SELinux-policyer
    crypto-policies
    Keylime

    Det innebär förbättringar för kryptering, inloggning, identitetshantering, systempolicyer och fjärrattestering. För företag och organisationer är sådana komponenter viktiga eftersom de ligger till grund för säker drift i större miljöer.

    Firefox och Thunderbird som vanliga RPM-paket

    En annan praktisk detalj är att AlmaLinux 10.2 levererar Firefox och Thunderbird som vanliga RPM-paket i systemets programförråd.

    Det kan låta som en liten sak, men för administratörer är det viktigt. RPM-paket är enkla att hantera med traditionella verktyg för uppdatering, pakethantering och automatisering. Det passar bättre i många företagsmiljöer än mer isolerade paketsystem.

    SPICE är tillbaka

    AlmaLinux 10.2 återställer också stöd för SPICE, både för server- och klientprogram. SPICE används för fjärråtkomst till virtuella maskiner och har länge varit en viktig teknik i virtualiseringsmiljöer.

    För dem som arbetar med KVM, QEMU och grafiska virtuella maskiner är detta en välkommen förändring. Det gör AlmaLinux mer användbart i miljöer där man behöver hantera virtuella skrivbord eller grafiska system på distans.

    Bättre felsökning med frame pointers

    En annan teknisk förbättring är att AlmaLinux 10.2 åter aktiverar frame pointers som standard. Det gör det lättare att profilera och felsöka systemet.

    För vanliga användare är detta kanske inte något man märker direkt. Men för utvecklare, drifttekniker och prestandaanalytiker kan det vara mycket värdefullt. Det blir enklare att se var systemet lägger sin tid och att hitta flaskhalsar i program eller systemtjänster.

    Stöd för äldre x86_64_v2-system

    AlmaLinux fortsätter även att erbjuda parallella byggen för x86_64_v2, vilket gör distributionen mer användbar på äldre 64-bitarsdatorer. Det betyder att äldre maskiner som inte uppfyller nyare CPU-krav fortfarande kan få ett modernt Enterprise Linux-system.

    Detta är en tydlig markering från AlmaLinux-projektet: äldre hårdvara ska inte behöva kasseras i onödan. För skolor, föreningar, småföretag och hemmalabb kan detta göra stor skillnad.

    En praktisk uppdatering för verkliga miljöer

    AlmaLinux 10.2 är inte bara en versionsuppdatering med nya paketnummer. Det är en release som fokuserar på praktisk användbarhet.

    Den ger stöd för moderna utvecklingsverktyg, men glömmer inte äldre program. Den förbättrar skrivbordsmiljön, men stärker också server- och virtualiseringsstödet. Den följer Enterprise Linux-spåret, men vågar samtidigt göra egna val där användarna har nytta av det.

    Särskilt viktiga nyheter är stödet för i686-paket, möjligheten att starta från Btrfs, återinfört SPICE-stöd, vanliga RPM-paket för Firefox och Thunderbird, samt det bredare stödet för äldre hårdvara.

    Sammanfattning

    AlmaLinux 10.2 “Lavender Lion” är en stabil och samtidigt ovanligt praktisk uppdatering. Den riktar sig både till moderna servermiljöer och till användare som behöver hålla äldre program och hårdvara vid liv.

    För företag, utvecklare och Linuxentusiaster som vill ha ett öppet Enterprise Linux-system utan onödiga begränsningar är AlmaLinux 10.2 ett starkt alternativ. Den visar också att ett modernt Linuxsystem inte måste innebära att man lämnar fungerande äldre teknik bakom sig.

    https://almalinux.org/blog/2026-05-26-almalinux_98_and_102_stable

    Teknisk fakta: AlmaLinux 10.2

    Distribution: AlmaLinux OS 10.2

    Kodnamn: Lavender Lion

    Linux-kärna: Linux 6.12

    Skrivbordsmiljö: GNOME 49

    Filsystem: Btrfs-stöd med möjlighet att starta från Btrfs-volym

    Arkitekturstöd: i686 userspace-paket och x86_64_v2-byggen

    Programspråk: Python 3.14, Ruby 4.0 och PHP 8.4

    Databaser: PostgreSQL 18 och MariaDB 11.8

    Virtualisering: Uppdaterade versioner av QEMU-KVM, libvirt och SPICE-stöd

    Containrar: Uppdaterade Podman, Buildah och skopeo

    Säkerhet: Uppdaterade OpenSSL, OpenSSH, SELinux-policyer, SSSD och Keylime

    Webbläsare/e-post: Firefox och Thunderbird levereras som vanliga RPM-paket

    Hårdvarustöd: Utökat stöd för äldre lagrings- och nätverkskort

  • Proxmox VE 9.2: smartare lastbalansering och starkare nätverk för moderna datacenter

    Proxmox VE 9.2 är en av de större uppdateringarna av den öppna virtualiseringsplattformen på senare tid. Med dynamisk lastbalansering, utökat SDN-stöd, enklare hantering av anpassade CPU-modeller och en modern grund baserad på Debian 13.5 tar Proxmox ytterligare ett steg mot att bli ett fullvärdigt alternativ för både företagsmiljöer, datacenter och avancerade hemmalabb. Uppdateringen gör det lättare att fördela resurser smartare, bygga mer flexibla nätverk och genomföra underhåll utan onödiga driftstörningar.

    Proxmox Virtual Environment 9.2 är här och innebär ett tydligt steg mot mer automatiserad och flexibel drift av virtuella servrar. Den nya versionen bygger på Debian 13.5 ”Trixie” och innehåller bland annat dynamisk lastbalansering, utökat stöd för mjukvarudefinierade nätverk, enklare hantering av anpassade CPU-modeller och förbättrade verktyg för underhåll av kluster.

    För företag, drifttekniker och entusiaster som kör egna virtualiseringsmiljöer innebär detta att Proxmox VE blir bättre på att själv fördela arbetslast, hantera komplexa nätverk och minska risken för störningar vid planerat underhåll.

    Vad är Proxmox VE?

    Proxmox VE är en öppen plattform för virtualisering. Med den kan man köra virtuella maskiner och containrar på servrar, ungefär som med VMware ESXi, Microsoft Hyper-V eller andra virtualiseringslösningar. Skillnaden är att Proxmox bygger på öppen källkod och kombinerar flera tekniker i ett gemensamt webbgränssnitt.

    I praktiken kan en administratör skapa virtuella servrar, hantera lagring, konfigurera nätverk, sätta upp kluster och använda hög tillgänglighet utan att behöva flera separata system.

    Proxmox VE används både i hemmalabb, småföretag och större driftmiljöer där man vill ha kontroll över sin egen infrastruktur utan att vara låst till en proprietär plattform.

    Dynamisk lastbalansering – Proxmox blir mer självgående

    Den största nyheten i Proxmox VE 9.2 är den nya dynamiska lastbalanseraren. Den bygger vidare på klustrets resursplanerare, Cluster Resource Scheduler, och gör att Proxmox kan fatta smartare beslut om var virtuella maskiner och containrar bör placeras.

    Tidigare kunde placering av arbetslaster i högre grad bygga på mer statiska regler. Med den nya dynamiska modellen kan systemet väga in aktuell belastning på noder och gäster. Det betyder att Proxmox kan se hur mycket resurser som faktiskt används i klustret och använda den informationen när nya gäster placeras eller flyttas.

    Detta är särskilt viktigt i större miljöer där vissa servrar riskerar att bli hårt belastade medan andra har gott om lediga resurser. En bättre fördelning kan ge jämnare prestanda, bättre utnyttjande av hårdvaran och mindre behov av manuella ingrepp.

    Automatisk migrering av HA-gäster

    En annan viktig del av den nya lastbalanseringen är att Proxmox VE 9.2 kan migrera gäster som hanteras av HA-stacken, alltså High Availability. HA används för att hålla viktiga tjänster tillgängliga även om en server i klustret får problem.

    Med den nya funktionen kan Proxmox automatiskt flytta HA-hanterade virtuella maskiner eller containrar förm/view_messages.php att minska obalans mellan klustrets noder. Det sker samtidigt som systemet respekterar de regler administratören själv har satt upp.

    Det innebär att man kan kombinera automation med kontroll. Administratören kan ange hur känslig lastbalanseraren ska vara och vilka parametrar som ska styra beteendet. På så sätt kan man undvika både överbelastade servrar och onödigt aggressiva flyttar.

    Utökat SDN-stöd – nätverket blir mer flexibelt

    Proxmox VE 9.2 innehåller också stora förbättringar inom SDN, Software-Defined Networking. SDN innebär att nätverkets logik hanteras i mjukvara i stället för att allt måste konfigureras manuellt i fysisk nätverksutrustning.

    I den nya versionen får Proxmox inbyggt stöd för WireGuard och BGP i SDN-stacken. WireGuard är en modern VPN-teknik som ofta används för säkra tunnlar mellan system. BGP används främst för routing i större nätverk och datacenter.

    Dessutom tillkommer stöd för BGP/EVPN-filtrering med route maps och prefix lists. Det gör att administratörer kan styra vilka rutter som får spridas och hur trafiken ska hanteras i mer avancerade nätverksmiljöer.

    Proxmox VE 9.2 får även stöd för OSPF route redistribution i fabric-nätverk, fler inställningar för EVPN-kontroller och IPv6-underlay för EVPN. Det här är funktioner som främst riktar sig till mer avancerade miljöer, men de visar tydligt att Proxmox fortsätter att växa som datacenterplattform.

    Anpassade CPU-modeller direkt i webbgränssnittet

    En annan nyhet är hantering av anpassade CPU-modeller direkt från Proxmox webbgränssnitt. Funktionen finns under Datacenter och gör att administratörer kan skapa, ändra och ta bort egna CPU-profiler.

    Detta är användbart när vissa virtuella maskiner behöver specifika CPU-funktioner. Det kan handla om kompatibilitet, prestandaoptimering eller särskilda krav från programvara som körs i den virtuella maskinen.

    Proxmox VE 9.2 innehåller också en CPU flags selector. Den visar vilka CPU-flaggor som stöds på olika noder i klustret. Det gör det lättare att upptäcka om en viss CPU-inställning fungerar överallt i klustret eller om den riskerar att skapa kompatibilitetsproblem.

    Det är särskilt viktigt i kluster där servrarna inte har exakt samma processormodell. Om en virtuell maskin flyttas mellan olika noder behöver CPU-funktionerna vara kompatibla, annars kan migrering eller drift påverkas.

    HA Arm och Disarm förenklar underhåll

    Planerat underhåll i ett kluster kan vara känsligt. Om man startar om noder, byter hårdvara eller gör större ändringar vill man inte att HA-systemet ska tolka allt som ett fel och börja flytta resurser i onödan.

    Därför introducerar Proxmox VE 9.2 funktionen HA Arm/Disarm. Den gör att administratörer kan pausa HA Manager i hela klustret under ett underhållsfönster.

    När HA disarmas bevaras resursernas tillstånd. När underhållet är klart kan HA arm:as igen, och resurserna återgår till sitt tidigare tillstånd och sin normala hantering.

    Detta minskar risken för oönskade åtgärder, som exempelvis fencing eller automatiska flyttar, när administratören redan vet att det pågår planerat arbete.

    Ny teknisk grund: Debian 13.5 och Linux 7.0

    Proxmox VE 9.2 bygger på Debian 13.5 ”Trixie”. Det innebär att plattformen får en modernare bas med uppdaterade paket och nyare systemkomponenter.

    Som standard används Linux-kärnan 7.0. För virtuella maskiner ingår QEMU 11.0, medan containrar hanteras med LXC 7.0. Lagringssidan har uppdaterats med ZFS 2.4.

    Även Ceph-stödet har uppdaterats. Ceph Tentacle 20.2 finns nu som stabilt alternativ vid sidan av Ceph Squid 19.2. Ceph används ofta för distribuerad lagring i kluster, där flera servrar tillsammans bildar ett gemensamt lagringssystem.

    Varför är detta viktigt?

    Proxmox VE 9.2 handlar inte bara om nya versionsnummer. Det viktiga är att plattformen blir bättre på att hantera verkliga driftmiljöer där belastning, nätverk, lagring och underhåll måste fungera tillsammans.

    Den dynamiska lastbalanseraren gör att klustret kan använda sina resurser mer effektivt. SDN-förbättringarna gör Proxmox mer användbart i avancerade nätverk. CPU-hanteringen förenklar specialanpassade virtuella maskiner. HA Arm/Disarm gör underhåll mindre riskabelt.

    Tillsammans gör detta Proxmox VE 9.2 till en mer mogen plattform för både mindre installationer och större infrastrukturer.

    Tillgänglighet och uppgradering

    Proxmox VE 9.2 finns tillgänglig som ISO-avbildning från Proxmox webbplats. Den kan installeras direkt på fysisk serverhårdvara eller ovanpå en befintlig Debian-installation.

    Befintliga installationer kan uppgraderas via det vanliga APT-pakethanteringssystemet. För företag erbjuder Proxmox även supportabonnemang med tillgång till stabila uppdateringar och professionell support.

    Faktaruta: Proxmox VE 9.2

    OmrådeNyhet
    BasDebian 13.5 ”Trixie”
    KernelLinux 7.0
    VirtualiseringQEMU 11.0
    ContainrarLXC 7.0
    LagringZFS 2.4
    CephCeph Tentacle 20.2 och Ceph Squid 19.2
    HuvudnyhetDynamisk lastbalansering
    NätverkUtökat SDN-stöd med WireGuard, BGP och EVPN-förbättringar
    HAKlusteromfattande Arm/Disarm-funktion
    CPUHantering av anpassade CPU-modeller i webbgränssnittet

    Sammanfattning

    Proxmox VE 9.2 är en viktig uppdatering för alla som använder Proxmox i kluster eller mer avancerade virtualiseringsmiljöer. Den nya dynamiska lastbalanseraren gör att resurserna kan användas smartare, medan förbättrat SDN-stöd och enklare CPU-hantering ger bättre kontroll över komplexa miljöer.

    För hemmalabb är uppdateringen intressant. För företag och driftmiljöer är den ännu mer betydelsefull. Proxmox tar ännu ett steg mot att vara ett fullvärdigt öppet alternativ för modern datacenterdrift.

    https://www.proxmox.com/en/about/company-details/press-releases/proxmox-virtual-environment-9-2

    Teknisk faktaruta: Proxmox VE 9.2

    Plattform Proxmox Virtual Environment 9.2
    Basdistribution Debian 13.5 “Trixie”
    Linux-kärna Linux 7.0
    Virtualisering QEMU 11.0 för virtuella maskiner
    Containrar LXC 7.0
    Lagring ZFS 2.4 samt stöd för Ceph Squid 19.2 och Ceph Tentacle 20.2
    Huvudnyhet Dynamisk lastbalansering i kluster
    HA-funktioner Automatisk migrering av HA-gäster samt Arm/Disarm för klusterunderhåll
    Nätverk Utökat SDN-stöd med WireGuard, BGP, EVPN, OSPF-redistribution och IPv6-underlay
    CPU-hantering Anpassade CPU-modeller och CPU flags selector direkt i webbgränssnittet
  • Microsoft bygger om Azure Linux – version 4 tar steget mot Fedora

    Microsoft tar nästa steg i sin Linuxsatsning. Den kommande Azure Linux 4 får en tydligare Fedora-baserad grund, med standardiserade RPM-verktyg och paketkällor hämtade från Fedora-ekosystemet. För Microsoft innebär det en mer etablerad byggmodell för molnplattformen Azure – samtidigt som distributionen fortsatt anpassas för säkerhet, drift och storskaliga arbetslaster i Microsofts egen infrastruktur.

    Microsofts egen Linuxdistribution Azure Linux är på väg in i en ny fas. I utvecklingsgrenen för Azure Linux 4 bekräftas nu att distributionen får en tydligare koppling till Fedora. Det innebär inte att Azure Linux blir en vanlig Fedora-installation, men grunden för pakethantering, byggsystem och källkod hämtas nu i större utsträckning från Fedora-ekosystemet.

    Azure Linux, som tidigare hette CBL-Mariner, används av Microsoft för molnrelaterade arbetslaster i Azure. Det handlar bland annat om virtuella maskiner, containrar och system som körs direkt på fysisk hårdvara. Distributionen är alltså inte i första hand tänkt som ett vanligt skrivbords-Linux för hemmabruk, utan som ett specialiserat operativsystem för Microsofts molninfrastruktur.

    Den stora nyheten i Azure Linux 4 är att Microsoft beskriver systemet som en öppen Linuxdistribution byggd och optimerad för Azure, med källor hämtade från Fedora Linux. Det är ett tydligt teknikskifte jämfört med tidigare versioner.

    Vad betyder Fedora-baserad?

    När man säger att Azure Linux 4 blir Fedora-baserad betyder det inte nödvändigtvis att den blir identisk med Fedora. Fedora är en välkänd Linuxdistribution som fungerar som teknisk föregångare till Red Hat Enterprise Linux. Den använder RPM-paket och verktyg som rpmbuild, mock och Koji för att bygga och hantera programvara.

    Microsoft verkar nu vilja använda samma typ av paketeringsmodell och byggkedja. Det gör att Azure Linux 4 får en mer standardiserad grund, samtidigt som Microsoft kan lägga till egna anpassningar för Azure.

    Man kan se det som att Microsoft bygger ett specialfordon på en redan etablerad teknisk plattform. Motorn och många grundkomponenter kommer från Fedora-världen, men fordonet trimmas och anpassas för Microsofts egna molnvägar.

    RPM fortsätter vara grunden

    Azure Linux 4 fortsätter att vara en RPM-baserad distribution. RPM är ett paketformat som används av bland annat Fedora, Red Hat Enterprise Linux, AlmaLinux, Rocky Linux och openSUSE.

    Det betyder att Azure Linux ligger närmare Red Hat/Fedora-världen än Debian/Ubuntu-världen. Där Ubuntu använder DEB-paket och verktyg som apt, använder Fedora- och RHEL-familjen RPM-paket och verktyg som dnf, rpm och olika byggsystem för RPM-paket.

    För Microsoft innebär det här sannolikt en enklare väg till ett moget ekosystem för paketering, säkerhetsuppdateringar och automatiserade byggen.

    TOML-filer och överlagringar

    I utvecklingsmodellen för Azure Linux 4 används TOML-filer för att beskriva systemets konfiguration. TOML är ett textbaserat format som ofta används för inställningsfiler eftersom det är relativt lättläst både för människor och program.

    Microsoft använder också så kallade overlays, eller överlagringar, ovanpå Fedoras paketeringskällor. Det betyder att man utgår från Fedoras befintliga paketbeskrivningar och sedan lägger till Azure-specifika ändringar där det behövs.

    En viktig poäng är att Microsoft säger sig vilja hålla dessa ändringar begränsade. Det minskar risken för att Azure Linux glider för långt bort från Fedora och blir svår att underhålla.

    Mer öppenhet i byggprocessen

    En annan intressant detalj är att RPM-specfiler genereras automatiskt genom att Azure Linux överlagringar appliceras på Fedoras paketeringskällor. Dessa filer checkas sedan in i arkivet för transparens och granskning.

    Det är viktigt ur ett säkerhets- och revisionsperspektiv. När en distribution används i molninfrastruktur måste det gå att förstå exakt hur paket har byggts, vilka ändringar som gjorts och var koden kommer ifrån.

    Genom att använda etablerade verktyg som mock, rpmbuild och Koji får Microsoft också en byggmiljö som många Linuxutvecklare redan känner igen.

    Varför gör Microsoft detta?

    Det finns flera tänkbara skäl. Ett är att Fedora redan har ett stort och aktivt paketeringsekosystem. Genom att bygga närmare Fedora kan Microsoft dra nytta av befintligt arbete i stället för att underhålla allt själv.

    Ett annat skäl är standardisering. Om Azure Linux använder mer välkända RPM-verktyg blir det lättare för utvecklare, säkerhetsgranskare och drifttekniker att förstå hur systemet fungerar.

    Samtidigt vill Microsoft behålla kontroll över sådant som är särskilt viktigt för Azure: säkerhet, efterlevnad av regler, molnintegration, kärnutveckling, livscykelhantering och drift i stor skala.

    Inte färdig för nedladdning ännu

    Azure Linux 4 är fortfarande under utveckling och är ännu inte tillgänglig som färdig nedladdning. Microsoft rekommenderar därför användare att fortsätta använda Azure Linux 3 tills vidare.

    Det innebär att Azure Linux 4 just nu främst är intressant för utvecklare, systemadministratörer och andra som följer Microsofts Linuxarbete på nära håll.

    Microsoft och Linux – från motståndare till storanvändare

    Att Microsoft utvecklar en egen Linuxdistribution är i sig ett tydligt tecken på hur mycket teknikvärlden har förändrats. För många år sedan sågs Microsoft och Linux ofta som motpoler. I dag använder Microsoft Linux i stor skala i sin molnplattform, bidrar till öppen källkod och utvecklar egna Linuxbaserade system.

    Azure Linux 4 visar att Microsoft inte bara använder Linux, utan också arbetar allt mer systematiskt med Linux som en central del av sin infrastruktur.

    Sammanfattning

    Azure Linux 4 markerar ett viktigt steg för Microsofts Linuxstrategi. Genom att bygga närmare Fedora får distributionen en mer etablerad RPM-baserad grund, samtidigt som Microsoft behåller möjligheten att göra egna Azure-anpassningar.

    För vanliga användare märks förändringen kanske inte direkt. Men för utvecklare, molnarkitekter och Linuxadministratörer är det en tydlig signal: Microsoft fortsätter att satsa tungt på Linux, men vill göra det med mer standardiserade verktyg och närmare koppling till ett stort öppet ekosystem.

    https://pagure.io/fesco/issue/3409

    Teknisk faktaruta: Azure Linux 4

    Namn: Azure Linux 4

    Utvecklare: Microsoft

    Tidigare namn: CBL-Mariner

    Typ: Linuxdistribution optimerad för Microsoft Azure

    Ny grund: Källor hämtade från Fedora Linux

    Paketformat: RPM

    Byggverktyg: mock, rpmbuild och Koji

    Konfiguration: TOML-filer och Azure-specifika overlays

    Målområde: Virtuella maskiner, containrar, bare-metal och molndrift

    Status: Under utveckling, inte färdig för vanlig nedladdning

    Rekommenderad version tills vidare: Azure Linux 3

  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte som ett avsteg i utvecklingen, utan som en naturlig omnumrering i ett projekt som fortsätter att växa.

    Linux-kärnan fortsätter sin lugna men obevekliga utveckling. Med version 6.19 får vi en uppdatering som inte innehåller några dramatiska kursändringar, men som ändå förbättrar prestanda, säkerhet och skalbarhet på en lång rad områden. I sitt release-meddelande passade Linus Torvalds dessutom på att bekräfta att nästa version blir Linux 7.0, mest för att versionsnumren i 6-serien helt enkelt har blivit för stora och svåröverskådliga.

    Poängen är viktig: 7.0 innebär ingen ny utvecklingsmodell eller ”omstart” av Linux. Det är samma stabila, stegvisa förbättringar som tidigare – bara med ett renare versionsnummer.

    En av de mer intressanta nyheterna i Linux 6.19 handlar om minneshantering. Kärnan får nu stöd för AMD:s teknik för smart cache-injektion, vilket gör att vissa I/O-enheter kan placera data direkt i processorns L3-cache i stället för att gå via arbetsminnet. Det minskar fördröjningar och kan ge tydliga prestandavinster i system med höga dataflöden. På Intelsidan införs stöd för Linear Address-Space Separation, LASS, som stärker gränsen mellan kernelminne och användarutrymme och därmed minskar risken för spekulativa sidokanalsattacker.

    Arkitekturstödet har också utvecklats vidare. För IBM:s s390-plattform introduceras ett nytt gränssnitt för minnes-hotplug, samtidigt som stödet för gamla 31-bitars binärer tas bort. Plattformen får även stackskydd tack vare förbättringar i den kommande GCC 16-kompilatorn. På 64-bitars Arm-system har Linux nu stöd för MPAM, Arm Memory System Resource Partitioning and Monitoring, vilket gör det möjligt att övervaka och styra hur olika processer använder minnesresurser. Det är särskilt relevant i datacenter och realtidssystem.

    I kärnans inre mekanik märks flera förändringar som framför allt gynnar utvecklare och containerplattformar. Ett nytt systemanrop, listns(), gör det effektivare för användarutrymme att lista existerande namespaces. Samtidigt har referensräkningen för namespaces förbättrats för att förhindra att borttagna resurser ”återuppstår”. Signalhanteringen har också blivit mer informativ: processer som använder pidfd kan nu avgöra vilken signal som orsakade att en annan process avslutades med en core-dump. BPF-systemet har dessutom fått nya funktioner, bland annat stöd för indirekta hopp på x86.

    Lagring och filsystem har fått flera konkreta förbättringar. FUSE har nu bättre stöd för buffrade läsningar med stora minnessidor, och iomap-lagret kan spåra delvis uppdaterade folios för effektivare läsningar. Det virtuella filsystemet har utökats med återkallbara katalogdelegationer, något som förbättrar NFS-hantering. Btrfs har fått ett särskilt nedstängningsläge som låter pågående operationer avslutas kontrollerat samtidigt som nya blockeras, och ext4 kan nu hantera filsystem med blockstorlekar som är större än systemets sidstorlek.

    På hårdvarusidan har stödet breddats ytterligare. Nya drivrutiner har lagts till för bland annat Realtek-systemtimers, Intels minnes- och I/O-hubbar samt flera nya nätverkskort, både trådbundna och trådlösa. Det gör att Linux fortsätter att fungera väl även på helt ny hårdvara.

    Nätverksstacken har fått tydliga prestandalyft. En större förändring i hur TCP-sändning låses har resulterat i betydligt högre genomströmning under tung belastning. Dessutom kan sockets nu markeras som undantagna från globala minnesgränser, medan begränsningar i stället tillämpas inom containrar. Det ger både bättre prestanda och bättre isolering i moderna molnmiljöer.

    Även säkerheten har stärkts. Linux 6.19 innehåller nya kryptografiska hashfunktioner i form av SHA-3 och BLAKE2b, tillsammans med tillhörande dokumentation. Säkerhetsmoduler informeras nu när memfd-filer skapas, vilket gör det möjligt att fatta policybeslut om dessa filer i realtid. SELinux har redan stöd för detta. Därutöver förbättras hanteringen av transparenta huge pages för enhetsminne, och zram har optimerats med effektivare skrivbuntning.

    För virtualisering och containrar har guest_memfd() fått stöd för NUMA-policyer, vilket ger bättre kontroll över var minne allokeras i virtuella miljöer. Stödet för konfidentiell databehandling har också byggts ut, bland annat med kryptering och autentisering av PCIe-länkar samt ett nytt konfidentiellt VMBus-läge för Hyper-V. Det här är viktiga steg för säkra moln och isolerade arbetslaster.

    Slutligen finns även små förbättringar som märks direkt i vardagen. En ny konsolfont, Terminus 10×18, har lagts till för att göra text mer lättläst på skärmar med mellanhög upplösning – en detalj som uppskattas av alla som arbetar i textkonsolen.

    Linux 6.19 finns redan att ladda ner från kernel.org, och användare av rullande distributioner kommer att få uppdateringen först. För övriga distributioner dyker den upp successivt under de kommande veckorna. Samtidigt kan Linux-världen se fram emot nästa steg: Linux 7.0, ett nytt versionsnummer för samma långsiktigt stabila utveckling.

    https://kernel.org

    TEKNISK FAKTARUTA: LINUX KERNEL 6.19
    Status
    Stabil release
    Nästa versionssteg
    Linux 7.0 (numreringsbyte, ej ny utvecklingsfas)
    CPU & minne
    AMD: Smart Data Cache Injection (I/O → L3 cache)
    Intel: LASS (starkare separation kernel/user)
    Arkitekturer
    s390: nytt gränssnitt för memory hotplug, 31-bitars binärer bort, stack-protector (GCC 16)
    arm64: MPAM-stöd (resurspartitionering/monitorering)
    Kärn-API & internsystem
    listns(): effektivare listning av namespaces
    Förbättrad namespace-refcount & pidfd-signalinfo
    BPF: indirekta hopp via särskild map-typ (x86), dynptr för strukturerad fil-läsning
    Filsystem & block-I/O
    FUSE: bättre buffrade läsningar med stora folios
    iomap: spårar delvis uppdaterade folios
    VFS/NFS: “recallable directory delegations”
    Btrfs: shutdown state (slutför pågående, stoppar nya)
    ext4: stöd för blockstorlek > page size
    Nätverk
    TCP: omarbetad transmit locking → högre throughput under last
    Sockets: kan undantas global minnesbudget, policy i containrar
    Säkerhet & krypto
    SHA-3 & BLAKE2b i kryptobiblioteket
    LSM-notifiering vid memfd-create (SELinux-stöd)
    Virtualisering & “confidential computing”
    guest_memfd(): NUMA-policyer
    PCIe: link-kryptering + enhetsautentisering
    Hyper-V: confidential VMBus
    Övrigt
    THP för device-private memory
    zram: writeback batching
    Ny konsolfont: Terminus 10×18
  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er eller CXL-enheter. Idén kan minska både latens och RAM-förbrukning i allt från containermiljöer till framtida minnespooler och acceleratorbaserade system.

    Linuxvärlden har fått ett nytt, ovanligt tillskott. Kernelutvecklaren Cong Wang på företaget Multikernel har presenterat ett experimentellt filsystem med namnet DAXFS – ett filsystem som helt hoppar över den traditionella vägen via hårddiskar, block-I/O och sidcache, och istället läser data direkt ur fysiskt minne.

    Det kan låta som en detalj för specialister, men DAXFS pekar mot hur framtidens system kan dela data snabbare, snålare och smartare, särskilt i miljöer med containrar, acceleratorer och delat minne.

    Vad är DAX – och varför är det intressant?

    Namnet DAXFS kommer från DAX (Direct Access), en funktion i Linuxkärnan som gör det möjligt för program att komma åt lagringsmedia som om det vore vanligt RAM-minne. Istället för att läsa data i block, kopiera dem till sidcache och sedan vidare till programmet, kan DAX läsa direkt från minnesadressen.

    Resultatet blir lägre fördröjning, färre minneskopior och lägre RAM-förbrukning. DAX används redan i dag tillsammans med så kallat persistent memory, men DAXFS tar idén ännu längre.

    Hur skiljer sig DAXFS från RAMFS och TMPFS?

    Linux har länge haft minnesbaserade filsystem som RAMFS och TMPFS. De är snabba, men de använder fortfarande sidcache och allokerar minne separat för varje instans.

    DAXFS fungerar annorlunda. Det mappar sammanhängande fysiskt minne direkt till filsystemet, filinnehåll läses via direkta minnesläsningar och samma data kan delas mellan flera system utan att kopieras.

    Man kan likna det vid att flera datorer läser ur samma uppslagna bok, istället för att var och en gör sin egen kopia av sidorna.

    Delat minne från GPU:er, FPGA:er och CXL

    En av de mest intressanta egenskaperna är att DAXFS kan använda minne som inte nödvändigtvis sitter på CPU:n.

    Via Linux-gränssnittet dma-buf kan filsystemet exponera GPU-minne, FPGA-minne och CXL-anslutet minne. Allt detta kan presenteras som vanliga filer, utan att data kopieras.

    Det möjliggör zero-copy-åtkomst till stora, statiska dataset, effektiv delning mellan CPU och acceleratorer samt minskad belastning på systemets vanliga RAM. Åtkomsten är medvetet skrivskyddad, vilket förenklar designen och ökar säkerheten.

    Medvetet minimalistiskt

    DAXFS är inte tänkt att ersätta traditionella filsystem som ext4 eller XFS. I stället är det byggt för ett smalt användningsområde och är därför avsiktligt enkelt.

    Filsystemet är endast läsbart, använder ett självständigt image-format, saknar dynamisk minnesallokering, har ingen avancerad metadatahantering och innehåller ingen komplex enhetshantering.

    Denna enkelhet gör filsystemet lättare att förstå, granska och experimentera med.

    Vad kan man använda DAXFS till?

    DAXFS riktar sig till specifika men växande användningsområden.

    Inom container- och molnmiljöer kan samma container- eller Docker-basimage delas mellan flera Linuxkärnor. Genom att kombinera DAXFS med OverlayFS kan man få skrivbara containrar med minimal RAM-åtgång.

    I CXL-baserade system kan delat minne användas istället för långsamma nätverksöverföringar, där data läses direkt från en gemensam minnespool.

    För acceleratorer möjliggörs zero-copy-åtkomst till statiska AI-modeller och effektiv dataåtkomst i HPC- och AI-system.

    Experimentellt – men lovande

    Koden finns öppet tillgänglig på GitHub och utvecklaren betonar att DAXFS är ett experimentellt förslag. Om filsystemet någon gång inkluderas i Linuxkärnan avgörs av diskussioner och granskning i utvecklargemenskapen.

    Oavsett framtiden visar DAXFS hur Linux fortsätter att utforska nya sätt att hantera minne, lagring och delning av data i takt med modern hårdvara.

    Förklarade begrepp

    DAX (Direct Access)
    En Linux-teknik som gör det möjligt att läsa data direkt från minne utan att gå via sidcache eller block-I/O. Det minskar latens och minnesanvändning.

    Sidcache (Page Cache)
    En del av RAM-minnet där Linux lagrar nyligen lästa filer för att snabba upp framtida åtkomst. Effektivt, men kan leda till att samma data lagras flera gånger i minnet.

    Block-I/O
    Det traditionella sättet att läsa och skriva data i fasta block från lagringsenheter som hårddiskar och SSD:er.

    RAMFS och TMPFS
    Minnesbaserade filsystem i Linux. TMPFS kan begränsas i storlek och använda swap, medan RAMFS växer obegränsat och kan orsaka minnesbrist.

    dma-buf
    Ett Linux-API som gör det möjligt att dela minnesbuffertar mellan olika enheter, till exempel mellan GPU och CPU, utan kopiering.

    GPU (Graphics Processing Unit)
    En processor specialiserad på parallella beräkningar, ofta använd för grafik, AI och maskininlärning.

    FPGA (Field-Programmable Gate Array)
    En programmerbar hårdvarukomponent som kan anpassas för specifika beräkningar efter tillverkning.

    CXL (Compute Express Link)
    En modern anslutningsteknik som gör det möjligt att dela minne mellan CPU:er och externa enheter med låg latens.

    OverlayFS
    Ett Linux-filsystem som kombinerar ett skrivskyddat lager med ett skrivbart, ofta använt i containerteknik.

    Zero-copy
    En teknik där data inte kopieras mellan olika minnesområden, vilket sparar både tid och minne.

    FAKTA: DAXFS
    Vad är det? Ett experimentellt, läsbart Linux-filsystem byggt på Direct Access (DAX).
    Nyckelidé Filer mappas direkt mot sammanhängande fysiskt minne, vilket ger direkta minnesläsningar.
    Varför? Mindre RAM-överhead när många system/containrar annars hade duplicerat samma skrivskyddade data i minnet.
    Vad skiljer det från tmpfs? Tmpfs/ramfs använder sidcache och allokerar per instans; DAXFS pekar mot delat fysiskt minne.
    Stöd för acceleratorminne Kan använda device-backat minne (t.ex. GPU/FPGA/CXL) via dma-buf för skrivskyddad åtkomst.
    Designval Minimalistiskt: read-only image, ingen runtime-allokering, enkel metadata.
    Typiska use cases Delad container-basimage mellan kernelinstanser, DAXFS + OverlayFS för containrar, CXL-minnespoolning, zero-copy statiska data.

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

  • Docker Desktop 4.50: Gratis felsökning, smartare AI-stöd och bättre kontroll för utvecklare

    Docker Desktop 4.50 markerar ett stort framsteg för containerbaserad utveckling med gratis felsökning, smartare AI-integration och kraftigt förbättrad säkerhet. Uppdateringen gör det enklare att bygga, testa och driftsätta moderna applikationer – samtidigt som både utvecklare och företag får bättre kontroll, stabilitet och produktivitet i sina arbetsflöden.

    När utvecklare bygger moderna program idag sker allt mer i containrar – små paket som innehåller precis allt ett program behöver för att köras var som helst. Docker Desktop är verktyget som fått detta att fungera smidigt på datorer världen över. Med version 4.50 tar plattformen ett stort kliv framåt: kraftfullare felsökning, enklare AI-integration och starkare säkerhet – allt utan att göra utvecklingsarbetet krångligare.

    Felsökning blir gratis – och enklare än någonsin

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att Docker Debug nu är gratis för alla. Vertyget låter utvecklare steg-för-steg följa vad som händer i en container eller när en bild byggs. Det fungerar till och med direkt i VSCode, där en ny Dockerfile-debugger gör det möjligt att se exakt var ett bygge fallerar.

    För team som tidigare behövt köpa tillägg eller använda externa felsökningsverktyg betyder detta att alla i gruppen får samma möjligheter att snabbt hitta buggar.

    Stabilare Windows-miljöer

    Windows-användare får efterlängtade förbättringar i hur Docker Desktop samarbetar med WSL2, vilket länge varit en källa till instabilitet – särskilt i större organisationer. Nu ska fler problem vara borta och prestandan mer konsekvent.

    Snabbare vägen från lokal utveckling till Kubernetes

    Att flytta en lokal utvecklingsmiljö till Kubernetes har ofta varit krångligt. Docker Desktop 4.50 förbättrar nu översättningen från Docker Compose till Kubernetes-manifest, och gör det lättare att ta med lokala multi-service appar hela vägen till produktionskluster.

    Dessutom har Kind Enterprise Support lagts till. Kind är en lättvikts-Kubernetesvariant som körs lokalt. Med enterprise-funktioner blir det nu möjligt att simulera mer verklighetstrogna Kubernetes-scenarier direkt på utvecklarens laptop.

    Starkare säkerhet – utan att bli ett hinder

    Säkerhet är en av de största utmaningarna i dagens container-miljöer. Docker Desktop 4.50 förstärker skyddet på flera sätt:

    1. Portar hålls lokala

    Funktionen Enforce Local Port Bindings gör att containrar inte oavsiktligt exponerar portar på hela nätverket. Utvecklare kan fortsätta jobba som vanligt – men slipper risken att råka öppna en tjänst för andra på nätet.

    2. Bättre stöd för ovanliga certifikat

    Docker-CLI:t accepterar nu även X.509-certifikat med negativa serienummer, något som tidigare ställde till det i företag med äldre PKI-system.

    3. Säkrare standardbilder

    Docker fortsätter bygga på sin katalog av Hardened Images – minimala containerbilder med extremt få kända säkerhetshål. De får nu även stöd för Helm-diagram och nya prisstrukturer.

    AI-utveckling utan hinder: MCP blir lättare för alla

    AI börjar spela en allt större roll i utvecklingsarbetet. Docker Desktop har integrerat Model Context Protocol (MCP), som låter AI-agenter kommunicera med utvecklingsverktyg och data.

    I 4.50 har detta blivit betydligt mer användarvänligt:

    • Guidade genomgångar i Learning Center gör att även nybörjare snabbt kommer igång.
    • Ett nytt gränssnitt låter utvecklare söka, filtrera och sortera bland alla MCP-servrar.
    • Katalogen har växt till över 270 servrar, bland annat med 60+ fjärr-MCP:er som stöder inbyggd OAuth för enkel, säker inloggning.
    • Dynamiska MCP:er gör att AI-agenter automatiskt kan hitta och kombinera verktyg, vilket minskar konfigurationsarbete och sparar token-användning.

    Kort sagt: AI-stödet blir enklare, smartare och mer integrerat i verktygen utvecklare redan använder.

    Mer kontroll för företag

    IT-avdelningar får nya sätt att sätta policys:

    • Proxyinställningar kan nu styras centralt via macOS-profiler eller installeringsflaggor på både Windows och macOS.
    • Docker Desktop uppdateras snabbare och mer förutsägbart, vilket minskar risken för utdaterade och osäkra installationer.
    • Kubernetes-panelen har flyttats till huvudmenyn, så den är lättare att hitta.

    Slutsats: Ett stort steg mot snabbare, tryggare och mer automatiserad utveckling

    Docker Desktop 4.50 är inte bara en uppdatering – den är en tydlig signal om vart containerutveckling är på väg: mer automation, bättre säkerhet och smidigare samarbete mellan människa och AI.

    Med gratis felsökning, stabilare Windows-stöd, starkare enterprise-funktioner och en enorm satsning på AI-integration fortsätter Docker att vara plattformen många utvecklingsteam lutar sig mot – oavsett om de bygger microservices, AI-agenter eller klassiska webbappar.

    Vad är Docker?

    Docker är en plattform som låter utvecklare paketera program i så kallade containrar – små, självbärande miljöer som innehåller allt som behövs för att ett program ska kunna köras likadant på vilken dator eller server som helst. Det gör utveckling och drift både snabbare och mer förutsägbart. Docker Desktop är det grafiska verktyget som gör Docker enkelt att använda på vanliga datorer med Windows, macOS eller Linux. Det erbjuder ett komplett paket med gränssnitt, inställningar, utvecklingsverktyg och integrationer som gör containerhantering lättillgänglig även för utvecklare som inte vill jobba enbart via kommandoraden.

    Docker

    Teknisk fakta: Docker Desktop 4.50

    Plattform:

    • Windows (x86_64, ARM Beta)
    • macOS (Intel & Apple Silicon)
    • Linux (APT-, RPM- och Arch-baserade distributioner)

    Motor & kärnkomponenter:

    • Docker Engine, containerd, BuildKit
    • Avancerad lager-caching och snabbare bildbyggning

    Virtualisering & systemintegration:

    • Windows: WSL2-integration med förbättrad stabilitet
    • macOS: lättvikts-VM via HyperKit / Apple Virtualization Framework
    • Linux: native-drift för maximal prestanda

    Utvecklingsverktyg & workflow:

    • Gratis Docker Debug med step-through debugging
    • Fördjupad integration med VSCode och andra IDE:er
    • Förbättrad Compose → Kubernetes-översättning
    • Kind (k8s) Enterprise-stöd

    Säkerhet & policykontroll:

    • Enforce Local Port Bindings (förhindrar oavsiktlig nätverksexponering)
    • Stöd för X.509-certifikat med negativa serienummer
    • Hardened Images med nära noll CVE:er, inklusive Helm-stöd
    • Centrala proxyinställningar via macOS-profiler och installationsflaggor

    AI & MCP-integration:

    • Inbyggt stöd för Model Context Protocol
    • 270+ MCP-servrar, inklusive 60+ med OAuth (t.ex. Notion, Linear)
    • Dynamiska MCP:er för automatisk tool-discovery och komposition
    • Nytt GUI för MCP-sökning och snabb onboarding

    Prestanda & produktivitet:

    • BuildKit-accelererade builds (~50% snabbare)
    • Förbättrad caching av lager och images
    • Enkelt gränssnitt för CPU/RAM/disk-hantering

    Administration & företagsstyrning:

    • Stöd för MDM-deployment och policybaserad installation
    • Kubernetes Dashboard integrerad i huvudmenyn
    • Snabbare release-cykel med kontinuerliga säkerhetspatchar

Etikett: containrar

  • AlmaLinux 10.2 är här – mer hårdvarustöd, Btrfs-start och stöd för äldre 32-bitars program

    AlmaLinux 10.2 “Lavender Lion” är här med flera nyheter som gör distributionen mer användbar både på moderna servrar och äldre system. Versionen innehåller Linux-kärnan 6.12, stöd för i686-paket, möjlighet att starta från Btrfs, GNOME 49 och uppdaterade utvecklingsverktyg som Python 3.14, PostgreSQL 18, MariaDB 11.8 och PHP 8.4. Samtidigt fortsätter AlmaLinux att gå sin egen…

  • Proxmox VE 9.2: smartare lastbalansering och starkare nätverk för moderna datacenter

    Proxmox VE 9.2 är en av de större uppdateringarna av den öppna virtualiseringsplattformen på senare tid. Med dynamisk lastbalansering, utökat SDN-stöd, enklare hantering av anpassade CPU-modeller och en modern grund baserad på Debian 13.5 tar Proxmox ytterligare ett steg mot att bli ett fullvärdigt alternativ för både företagsmiljöer, datacenter och avancerade hemmalabb. Uppdateringen gör det…

  • Microsoft bygger om Azure Linux – version 4 tar steget mot Fedora

    Microsoft tar nästa steg i sin Linuxsatsning. Den kommande Azure Linux 4 får en tydligare Fedora-baserad grund, med standardiserade RPM-verktyg och paketkällor hämtade från Fedora-ekosystemet. För Microsoft innebär det en mer etablerad byggmodell för molnplattformen Azure – samtidigt som distributionen fortsatt anpassas för säkerhet, drift och storskaliga arbetslaster i Microsofts egen infrastruktur. Microsofts egen Linuxdistribution…

  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte…

  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er…

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…

  • Docker Desktop 4.50: Gratis felsökning, smartare AI-stöd och bättre kontroll för utvecklare

    Docker Desktop 4.50 markerar ett stort framsteg för containerbaserad utveckling med gratis felsökning, smartare AI-integration och kraftigt förbättrad säkerhet. Uppdateringen gör det enklare att bygga, testa och driftsätta moderna applikationer – samtidigt som både utvecklare och företag får bättre kontroll, stabilitet och produktivitet i sina arbetsflöden. När utvecklare bygger moderna program idag sker allt mer…