• NetBSD 10.2 släppt – bättre hårdvarustöd och viktiga säkerhetsfixar

    NetBSD 10.2 är här med förbättrat stöd för nätverkskort, ARM-system och virtualisering, samtidigt som flera säkerhetsproblem rättas. Uppdateringen riktar sig främst till användare som fortfarande kör NetBSD 10-serien och innehåller även nya versioner av bland annat OpenSSL, Xorg och tmux.

    Här är en populärvetenskaplig version med mer flyt, förklaringar av tekniska begrepp och en ton som passar en Linux-/Unix-nyhetssajt.

    NetBSD-projektet har släppt NetBSD 10.2, den andra större underhållsuppdateringen i NetBSD 10-serien. Den nya versionen innehåller framför allt säkerhetsrättningar, förbättrat stöd för nätverkskort och ARM-baserade datorer samt flera förbättringar för virtualisering.

    NetBSD 10 är inte längre projektets allra senaste huvudversion, eftersom NetBSD 11.0 redan har lanserats. För den som fortfarande använder NetBSD 10-serien är version 10.2 däremot en viktig uppdatering.

    Bättre stöd för moderna nätverkskort

    En stor del av förbättringarna handlar om nätverk.

    NetBSD 10.2 får stöd för Realtek RTL8126, ett nätverkskort som klarar Ethernet i hastigheter på upp till 5 Gbit/s. Även ytterligare en variant av RTL8125D stöds.

    Drivrutinen rge, som används för vissa Realtek-kort, har samtidigt fått stöd för så kallad checksum offloading för IPv4, TCP och UDP.

    Det innebär enkelt uttryckt att nätverkskortet kan utföra delar av det kontrollarbete som annars måste göras av datorns processor. Vid hög nätverkstrafik kan detta minska CPU-belastningen.

    Även Intels igc-drivrutin får stöd för TCP Segmentation Offload, TSO. Tekniken gör att operativsystemet kan lämna större datamängder till nätverkskortet, som sedan själv delar upp informationen i mindre nätverkspaket.

    NetBSD 10.2 får dessutom stöd för:

    • ASIX AX88179A USB-Ethernet-adaptrar
    • Asus USB-N10 Nano B1 Wi-Fi
    • stabilitetsförbättringar i Intel-drivrutinen iwm
    • flera förbättringar och felrättningar i WireGuard

    WireGuard är en modern VPN-teknik som blivit populär tack vare sin relativt enkla konstruktion och goda prestanda.

    Förbättringar för VMware och QEMU

    Även virtualisering har fått uppmärksamhet.

    På både amd64 och aarch64 finns nu stöd för VMwares PV SCSI-kontroller, som bland annat används av virtuella maskiner i VMware ESXi.

    Paravirtualiserade enheter är särskilt anpassade för virtuella miljöer och kan därför ge bättre prestanda än när en hypervisor försöker efterlikna verklig fysisk hårdvara.

    NetBSD på amd64 kan dessutom startas som en så kallad PVH-gäst utanför Xen med hjälp av QEMU och alternativet -kernel.

    Det kan vara användbart vid bland annat testning, automatiserade systemmiljöer och utveckling.

    ARM-datorer får flera förbättringar

    ARM-plattformen har också fått ett antal viktiga rättningar.

    HDMI-utmatning fungerar åter på 64-bitars system med vissa Allwinner-kretsar. Problemen var kopplade till grafiksystemets DRM/KMS-gränssnitt.

    Ethernet på utvecklingskortet Olimex A64 har också rättats.

    Dessutom har stödet förbättrats för flera system baserade på Amlogic och NXP i.MX6.

    Detta är särskilt intressant eftersom NetBSD länge haft som mål att kunna köras på ett mycket stort antal processorarkitekturer och hårdvaruplattformar.

    Till och med Nintendo Wii får nya funktioner

    En av de mer ovanliga plattformarna som NetBSD fortfarande utvecklas för är Nintendo Wii.

    I NetBSD 10.2 får Wii-versionen bland annat stöd för:

    Säkerhet är en central del av NetBSD 10.2.

    • trådlöst nätverk
    • Wii-konsolens DVD-enhet
    • USB Gecko som seriell konsol
    • hårdvaruaccelererad AES-kryptering
    • snabbare konvertering mellan grafikformaten RGB och YUY2

    Det visar ganska tydligt NetBSD-projektets filosofi: operativsystemet ska kunna köras på betydligt mer än vanliga PC-datorer och servrar.

    Viktiga säkerhetsrättningar

    Kärnan innehåller bland annat en rättning för ett fel i IPFilter där ett specialkonstruerat nätverkspaket kunde orsaka en null pointer-dereference.

    Ett annat fel kunde läcka fyra byte information från kärnans stack genom TCP-tidsstämplar.

    Även implementationerna av NFS och Telnet innehåller flera säkerhetsrättningar.

    Telnet används betydligt mindre i dag eftersom protokollet saknar den kryptering som exempelvis SSH erbjuder, men programvaran finns fortfarande kvar i många Unix-system och behöver därför underhållas.

    OpenSSL och Xorg uppdaterade

    Flera externa programpaket som levereras tillsammans med NetBSD har också uppdaterats.

    OpenSSL har uppgraderats till version 3.0.21, medan grafiksystemet Xorg har uppdaterats till 21.1.24.

    Båda uppdateringarna innehåller säkerhetsrättningar.

    NetBSD 10.2 levereras även med:

    • tmux 3.6a
    • xkbcomp 1.5
    • tzdata 2026b

    Tidszonsdatabasen tzdata är viktig eftersom den innehåller information om världens tidszoner, som kan ändras när länder beslutar om nya regler för exempelvis sommartid.

    Biblioteket libXpm innehåller dessutom rättningar för CVE-2026-4367 och DNS-resolvern Unbound har fått en korrigering för CVE-2025-11411.

    Snabbare SD-kort och robustare systemverktyg

    Utöver de större nyheterna finns ett stort antal mindre förbättringar.

    Prestandan för SD- och MMC-lagring har förbättrats och syslogd, som ansvarar för systemloggar, har fått flera stabilitetsrättningar.

    FTP-programvarans hantering av databuffertar har förbättrats.

    Verktyget fsck_ffs, som kontrollerar NetBSD:s FFS-filsystem, kan nu kontrollera filsystem med mer än 2^32 block. Det är viktigt när mycket stora lagringsvolymer används.

    Byggsystemet har dessutom förbättrats för att fungera bättre tillsammans med nyare GCC-versioner.

    Flera ändringar gör också NetBSD enklare att bygga reproducerbart, vilket innebär att samma källkod under kontrollerade förutsättningar ska kunna skapa identiska binärfiler. Reproducerbara byggen är bland annat värdefulla för säkerhetskontroll och verifiering av programvara.

    Separat firmware för grafikkort

    En förändring som användare bör vara uppmärksamma på är det nya installationspaketet gpufw.

    Det innehåller firmware för grafikhårdvara.

    Vid en helt ny installation kan rätt paket installeras direkt, men den som uppgraderar ett befintligt NetBSD 10-system kan behöva installera gpufw separat.

    Utan rätt firmware kan viss grafikhårdvara få begränsad funktionalitet.

    Så uppgraderar man

    Den enklaste metoden för att uppgradera ett befintligt NetBSD 10-system är att starta från installationsmediet för NetBSD 10.2 och välja alternativet Upgrade.

    Den som gör uppgraderingen manuellt bör uppdatera systemet i rätt ordning.

    Kärnan och kärnmodulerna bör installeras först. Därefter startas datorn om innan resten av användarmiljön och eventuella externa paket uppdateras.

    Det minskar risken för att en ny användarmiljö körs tillsammans med en äldre kärna som inte förväntar sig samma gränssnitt.

    NetBSD fortsätter stödja en ovanligt bred mängd hårdvara

    NetBSD 10.2 är framför allt en underhållsversion snarare än en version fylld med helt nya funktioner.

    Men kombinationen av säkerhetsfixar, nya nätverksdrivrutiner, förbättrad virtualisering och fortsatt arbete på ARM och mer ovanliga plattformar gör uppdateringen intressant för befintliga NetBSD-användare.

    NetBSD är känt för sin portabilitet och mottot ”Of course it runs NetBSD”. Version 10.2 fortsätter på samma linje genom att förbättra stödet för allt från moderna 5-gigabits nätverkskort och VMware-servrar till ARM-kort och Nintendo Wii.

    NetBSD 10.2 finns tillgängligt för bland annat amd64, i386, sparc64, macppc, ARM och MIPS, tillsammans med ett stort antal andra arkitekturer.

    https://www.netbsd.org

    $ NetBSD 10.2
    Version: 10.2
    Serie: NetBSD 10.x
    Typ: Underhålls- och säkerhetsuppdatering
    Arkitekturer: amd64, i386, ARM, MIPS, sparc64, macppc m.fl.
    Nätverk: RTL8126 5 GbE, AX88179A USB-Ethernet, förbättrat Wi-Fi-stöd
    Virtualisering: VMware PV SCSI och förbättrat QEMU-stöd
    OpenSSL: 3.0.21
    Xorg: 21.1.24
    tmux: 3.6a
    tzdata: 2026b
    Nytt: separat gpufw-paket för GPU-firmware
    Fokus: säkerhet, hårdvarustöd, stabilitet och prestanda
  • Samba 4.25 gör filservrar tåligare vid avbrott

    Samba 4.25 är här med flera nyheter för större och mer driftsäkra filservermiljöer. Bland förbättringarna finns experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles, bättre klusterhantering, stöd för Ceph Object Gateway och starkare standardinställningar för Kerberos.

    Samba är programvaran som gör det möjligt för Linux- och Unixdatorer att dela filer och skrivare med Windowsdatorer. Den används både i små lokala nätverk och i betydligt större företagsmiljöer där Samba kan arbeta tillsammans med Microsoft Active Directory.

    Nu har Samba 4.25 släppts, och den nya versionen innehåller framför allt förbättringar för servrar som måste fortsätta fungera även när något går fel.

    Öppna filer kan överleva ett serveravbrott

    En av de största nyheterna är experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles.

    Normalt kan en klient som har en fil öppen få problem om filservern startas om eller tillfälligt försvinner från nätverket. Förbindelsen bryts och programmet kan behöva öppna filen på nytt.

    Med Persistent Handles sparar Samba information om de öppna filerna. När klienten ansluter igen kan Samba i vissa fall återställa anslutningen och fortsätta där den slutade.

    Det är framför allt intressant för system där ett kort avbrott kan få stora konsekvenser, exempelvis:

    • virtuella maskiner som ligger på en nätverksdisk
    • databaser
    • klustrade lagringssystem
    • servrar där hög tillgänglighet är viktig

    Funktionen är fortfarande märkt som experimentell och har ett pris. Samba måste skriva mer information till lagringssystemet när filer öppnas, ändras och stängs. Det kan öka svarstiderna märkbart.

    Därför rekommenderas funktionen främst där hög tillgänglighet verkligen behövs, och inte på en vanlig filserver hemma eller på ett mindre kontor.

    Samba kan visa Ceph-lagring som vanliga mappar

    En annan intressant nyhet är modulen vfs_ceph_rgw.

    Ceph används ofta i större lagringssystem och datacenter. Dess Object Gateway lagrar information som objekt i så kallade buckets, ungefär på samma sätt som många molnbaserade lagringstjänster arbetar.

    Med Samba 4.25 kan en sådan Ceph-bucket göras tillgänglig via SMB.

    För användaren kan innehållet då visas som vanliga filer och mappar på en nätverksenhet, trots att informationen egentligen ligger i ett objektlagringssystem.

    Det kan göra det enklare att använda modern objektlagring tillsammans med äldre program som förväntar sig en traditionell filserver.

    Säkrare uppgraderingar av Samba-kluster

    Samba kan även köras som ett kluster med flera servrar. Om en server går sönder kan andra servrar fortsätta tillhandahålla tjänsten.

    Problemet vid uppgraderingar är att alla servrar inte alltid kan uppdateras samtidigt.

    Samba 4.25 inför därför ett nytt cluster functional level. Principen påminner om funktionsnivåerna som redan finns i Active Directory.

    När ett Samba-kluster uppgraderas kan servrar med olika versioner fortsätta arbeta tillsammans så länge klustrets funktionsnivå inte höjs. När samtliga noder har uppgraderats och testats kan administratören aktivera den nya nivån.

    Det minskar risken för problem vid så kallade rolling upgrades, där servrarna uppgraderas en i taget.

    En viktig detalj är att en höjning av klustrets funktionsnivå inte kan ångras. Den bör därför göras först när samtliga noder kör den nya versionen och fungerar som de ska.

    Samma hastighetsgräns i hela klustret

    Samba har sedan tidigare en modul som kan begränsa hur mycket bandbredd en filresurs får använda.

    I Samba 4.25 har vfs_aio_ratelimit byggts ut för klustermiljöer.

    Tidigare kunde en begränsning exempelvis gälla separat på varje server. Om tre servrar vardera tilläts överföra 100 MB/s kunde den sammanlagda trafiken i teorin bli 300 MB/s.

    Nu kan begränsningen i stället samordnas mellan servrarna och fungera som ett gemensamt tak för hela klustret.

    Det gör det lättare för administratörer att styra hur mycket nätverks- och lagringskapacitet olika filresurser får använda.

    AES blir standard för Kerberos

    Samba 4.25 innehåller även en förändring på säkerhetssidan.

    I Active Directory-domäner med funktionsnivå 2008 eller senare använder Samba nu AES-baserade krypteringstyper som standard för Kerberos.

    Ändringen är kopplad till säkerhetsproblemet CVE-2026-20833 och innebär starkare standardinställningar för dessa miljöer.

    För vanliga användare märks förändringen normalt inte, men administratörer med äldre system bör kontrollera kompatibiliteten innan en uppgradering.

    Flera förbättringar för stora installationer

    Även CTDB, den del av Samba som används för klustrade installationer, har fått flera förbättringar.

    Bland annat har hanteringen av vissa filer och kataloger städats upp och möjligheten att övervaka externa infrastrukturtjänster har förbättrats. Det kan exempelvis användas för att kontrollera om DNS-servrar som ett kluster är beroende av fortfarande svarar.

    Samtidigt har äldre inställningar rensats bort. Den tidigare konfigurationsparametern getwd cache har exempelvis tagits bort.

    Framför allt en version för servermiljöer

    Samba 4.25 innehåller inga förändringar som revolutionerar en enkel hemmaserver med några delade mappar.

    De viktigaste nyheterna riktar sig i stället mot större installationer där driftsäkerhet, klustring och lagringssystem spelar en central roll.

    Persistent Handles är kanske den mest intressanta förändringen på längre sikt. Den för Samba ytterligare ett steg mot filservrar där ett serverfel eller en omstart inte automatiskt behöver innebära att pågående arbete avbryts.

    Funktionen är dock fortfarande experimentell och kan påverka prestandan kraftigt. Administratörer bör därför läsa versionsinformationen noggrant innan den aktiveras.

    Samba 4.25.0 släpptes den 24 september 2026 och är den första stabila versionen i Samba 4.25-serien.

    https://www.samba.org/samba/history/samba-4.25.0.html

    Samba 4.25 – fakta

    Version: 4.25.0
    Släppt: 24 september 2026
    Protokoll: SMB
    Plattform: Linux och Unix

    Nyheter:
    • Experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles
    • Ceph Object Gateway kan delas ut via SMB
    • Säkrare uppgraderingar av Samba-kluster
    • Klustergemensam begränsning av bandbredd
    • AES blir standard för Kerberos i nyare domäner
    • Flera förbättringar i CTDB
  • Hur skulle världen se ut utan öppen källkod?

    Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod.

    Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på din Nokia-telefon och där telefonens mjukvara var mer stängd än Nordkoreas gränser.

    Eller tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 70-talet, där du bara kunde se sovjetisk dockteater som Drutten och Krokodilen , eller knäpp dårar som satt och lekte att de var vilse i en pannkaka som barnprogram. Det fanns bara statlig skit-TV att titta på. Att kunna välja valfritt innehåll på din smart-TV var bara att glömma.

    Bilden ovan är inspirerad av Kalle Anka-filmen Der Fuehrer’s Face.

    Det låter kanske som ett tankeexperiment långt från vardagen. Men en stor del av den digitala värld vi använder varje dag bygger just på idén att programmerare, företag och universitet kan dela programkod med varandra.

    Det är det som brukar kallas öppen källkod, eller open source.

    De flesta tänker kanske först på Linux. Någon kanske föreställer sig en dator med ett lite ovanligt skrivbord och en terminal full av kommandon.

    Men Linux på en vanlig PC är bara en liten del av historien.

    Öppen källkod finns i mobiltelefoner, smart-TV-apparater, routrar, webbservrar, bilar, nätverksutrustning, datacenter och mängder av elektroniska apparater.

    Ofta märker vi det inte alls.

    Linux finns redan i din ficka

    Den som använder en Androidtelefon använder i praktiken Linux varje dag.

    Android bygger nämligen på Linuxkärnan.

    Kärnan är den del av ett operativsystem som arbetar närmast själva hårdvaran. Den sköter exempelvis minnet, processorn, lagringen och kommunikationen mellan olika delar av datorn eller telefonen.

    När du startar en app, ansluter till ett trådlöst nätverk eller tar ett fotografi finns det därför Linuxkod långt nere i systemet som hjälper till att få allt att fungera.

    Det betyder inte att Android och Linux är samma sak. Android består av många fler delar, varav Google och andra företag har utvecklat en stor del.

    Men längst ned i systemet finns Linux. Det är en ganska anmärkningsvärd utveckling.

    Ett operativsystem som började som ett hobbyprojekt i början av 1990-talet kom så småningom att bli en av grundstenarna i världens mest använda mobilplattform.

    TV:n är egentligen en dator

    Den moderna TV-apparaten har också förändrats dramatiskt.

    Förr tog en TV emot en signal och visade en bild. I dag är en smart-TV i praktiken en dator med stor bildskärm.

    Den har processor, arbetsminne, lagring, nätverkskort, grafikkrets, appar och ofta en webbläsarmotor.

    Och bakom kulisserna finns ofta Linux och andra open source-komponenter.

    När du startar SVT Play, Netflix eller YouTube på en TV kan programvaran alltså vila på samma typ av teknisk grund som en webbserver eller en Androidtelefon.

    För konsumenten spelar det kanske ingen större roll vilket operativsystem som finns inuti apparaten.

    För tillverkaren spelar det desto större roll.

    Att utveckla ett komplett operativsystem från början är ett mycket omfattande arbete.

    Genom att använda Linux kan en TV-tillverkare börja med en redan fungerande kärna och koncentrera sig på det som gör den egna produkten speciell.

    Routern i hallen innehåller mer programvara än man tror

    Samma sak gäller den lilla routern som står hemma i hallen.

    Den kanske ser ganska enkel ut, men den måste klara förvånansvärt mycket.

    Den ska bland annat hantera:

    • trådlösa nätverk
    • Ethernet
    • IP-adresser
    • DNS
    • DHCP
    • brandvägg
    • IPv4
    • IPv6
    • webbgränssnitt för inställningar

    Dessutom ska allt fungera stabilt dygnet runt.Det finns onda makte

    Många routrar bygger därför på Linux och små open source-program som exempelvis BusyBox.

    BusyBox kan beskrivas som en verktygslåda med många klassiska Unix-kommandon i ett mycket kompakt format. Det gör programmet användbart i små apparater där minne och lagringsutrymme är begränsade.

    Så när internetanslutningen hemma fungerar som den ska kan en betydande del av arbetet utföras av öppen källkod utan att användaren någonsin ser det.

    Internet byggdes inte av ett enda företag

    Öppen källkod har kanske haft allra störst betydelse för internet.

    När man besöker en webbplats ser man bilder, text, menyer och formulär.

    Bakom sidan finns däremot ofta en lång kedja av program.

    Servern kan köra Linux eller FreeBSD.

    Webbservern kan vara Apache eller Nginx.

    Webbplatsen kan vara skriven i PHP eller Python.

    Informationen kan lagras i MariaDB, MySQL eller PostgreSQL.

    Kommunikationen kan skyddas av kryptografiska bibliotek som bygger på öppen källkod.Det innebär att en mycket stor del av den moderna webben har kunnat byggas utan att varje företag först behövt köpa ett helt paket av proprietär serverprogramvara.

    Det förändrade spelreglerna.

    Plötsligt kunde en vanlig PDet finns onda makteC bli en server

    Under 1980-talet och början av 1990-talet var Unix ofta förknippat med stora och dyra arbetsstationer från företag som Sun, HP och IBM.

    Sedan kom Linux och de fria BSD-systemen.

    Plötsligt kunde en ganska vanlig persondator fungera som en riktig Unix-liknande server.

    En student kunde installera Linux eller FreeBSD och använda datorn som:

    • webbserver
    • e-postserver
    • DNS-server
    • router
    • brandvägg
    • filserver
    • databasserver

    Det var betydelsefullt av två skäl. För det första blev tekniken billigare. För det andra blev den tillgänglig för människor som ville lära sig.

    Man behövde inte längre arbeta på ett universitet eller ett stort företag för att få tillgång till ett avancerat fleranvändarsystem med nätverk, programmeringsverktyg och serverprogramvara.

    En gammal PC hemma kunde bli ett komplett laboratorium för internet.

    Det skapade en generation programmerare och systemadministratörer som kunde experimentera på egen hand.

    FreeBSD – den mindre kända släktingen

    Linux får ofta mest uppmärksamhet, men det finns andra fria Unix-liknande system som också har haft mycket stor betydelse.

    Ett av de viktigaste är FreeBSD.

    FreeBSD har sina historiska rötter i BSD, Berkeley Software Distribution, som utvecklades vid University of California, Berkeley.

    BSD kom att spela en viktig roll i Unixhistorien och i utvecklingen av nätverksteknik.

    Än i dag används FreeBSD och BSD-baserad teknik i servrar, lagringssystem, nätverksutrustning och konsumentprodukter.

    BSD-systemen använder dessutom licenser som gör det relativt enkelt för företag att använda koden i egna kommersiella produkter.

    Det har bidragit till att BSD-teknik ibland finns på platser där användaren aldrig ser namnet BSD.

    Till och med Apple står på Unixgrund

    Apple brukar knappast förknippas med öppen källkod på samma sätt som Linux.

    Ändå finns där tydliga kopplingar.

    macOS och iOS bygger på Darwin, som innehåller teknik med rötter i bland annat BSD och Unix.

    Apple har naturligtvis utvecklat stora mängder egen programvara ovanpå denna grund.

    Men det illustrerar en viktig poäng:

    Öppen källkod och kommersiell programvara är inte motsatser.

    De existerar ofta tillsammans. Ett företag kan använda öppen teknik längst ned i systemet och bygga en egen produkt ovanpå. Det är ungefär som att bygga ett hus.

    Det är sällan ekonomiskt rimligt för varje byggföretag att börja med att uppfinna sitt eget tegel, sina egna skruvar och sin egen betong.

    På samma sätt behöver inte varje teknikföretag skriva en egen nätverksstack, kompilator eller operativsystemkärna.

    Molnet består också av vanliga datorer

    Vi talar ofta om ”molnet” som om det vore någon abstrakt plats där information svävar omkring. I verkligheten består molnet av enorma mängder fysiska servrar i datacenter. Och en stor del av dessa servrar kör Linux.

    När du använder en app i mobilen kan något ganska intressant därför hända. Telefonen kör Android ovanpå Linux. Den ansluter till en router som kanske också kör Linux. Trafiken passerar nätverksutrustning som kan innehålla öppen programvara. Till slut når den en server i ett datacenter som mycket väl också kör Linux. Linux kan alltså finnas i flera steg i samma kommunikation utan att användaren någonsin ser det.

    En viktig anledning till internets snabba utveckling

    På 1990-talet och 2000-talet blev en särskild kombination av program mycket vanlig på webbservrar:

    • Linux
    • Apache
    • MySQL
    • PHP

    De fyra begynnelsebokstäverna gav namnet LAMP.

    Det var en enkel men kraftfull idé. Man kunde bygga en komplett webbplattform utan att först betala stora licensavgifter. Det gjorde det möjligt för små företag, föreningar, studenter och privatpersoner att starta webbtjänster med mycket små ekonomiska resurser. En idé kunde provas på en gammal dator. Fungerade den kunde verksamheten växa.

    Misslyckades den hade man åtminstone inte lagt stora summor på programlicenser. Detta bidrog till den snabba experimentlusta som kännetecknade internets utveckling.

    Verktygen bakom programmen är också öppna

    När man talar om öppen källkod är det lätt att bara tänka på färdiga program. Men minst lika viktiga är verktygen som används för att skapa program. Kompilatorn GCC har exempelvis spelat en central roll i utvecklingen av fria operativsystem.

    LLVM har senare blivit en annan mycket viktig kompilatorplattform.

    Programspråk som Python, PHP och Ruby har gjort programmering tillgänglig för miljontals människor.

    Och Git har förändrat hur programmerare samarbetar. Git skapades ursprungligen för utvecklingen av Linuxkärnan. I dag används det av företag och utvecklare över hela världen.

    Ett verktyg som skapades för ett öppet projekt blev alltså en standardteknik i stora delar av programvaruindustrin.

    Databasen du använder utan att veta om det

    En annan nästan osynlig open source-produkt är SQLite.

    SQLite är en mycket liten databas som kan byggas direkt in i ett program. Den behöver ingen separat databasserver och är därför lämplig i mobiltelefoner, webbläsare och andra program.

    Det gör SQLite till ett av de tydligaste exemplen på hur öppen källkod kan bli så framgångsrik att användaren slutar märka den.

    Man kanske aldrig installerar SQLite själv. Man kanske aldrig ser dess namn. Ändå kan flera program på datorn eller telefonen använda den varje dag.

    Öppen källkod handlar egentligen om att dela kunskap

    Det är lätt att beskriva open source som ”gratis program”. Men priset är egentligen inte den mest intressanta delen. Det viktigaste är möjligheten att återanvända kunskap. Tänk dig att hundra företag behöver lösa samma tekniska problem.

    Om alla arbetar helt isolerat måste samma problem lösas hundra gånger. Om de däremot kan samarbeta kring en gemensam grund behöver arbetet bara göras en gång. Sedan kan varje företag bygga vidare på resultatet.

    Det innebär inte att alla företag måste dela allt. De kan fortfarande konkurrera med design, funktioner, tjänster och egna lösningar. Men den gemensamma grundtekniken behöver inte uppfinnas om och om igen.

    Det är en av de viktigaste anledningarna till att öppen källkod har fått så stor betydelse.

    Vad skulle hända om den försvann?

    Det går förstås inte att veta exakt hur världen hade sett ut utan open source.

    Mobiltelefoner hade förmodligen fortfarande funnits.
    Internet hade funnits. Smarta TV-apparater hade sannolikt också utvecklats. Men mycket hade blivit dyrare och mer omständligt. Fler företag hade behövt utveckla egna operativsystem.

    Fler hade varit beroende av licenser från stora programvaruföretag.

    Små företag hade haft högre kostnader för att starta nya tjänster.

    Studenter och hobbyprogrammerare hade haft svårare att experimentera med avancerad teknik.Och en större del av den digitala infrastrukturen hade sannolikt kontrollerats av ett mindre antal företag.

    Det betyder inte att öppen källkod alltid är bättre

    Samtidigt ska man inte göra open source till någon universallösning. Öppen källkod kan innehålla buggar precis som annan programvara. Projekt kan överges.

    Säkerhetsproblem kan finnas oupptäckta under lång tid.

    Att källkoden är öppen betyder att den kan granskas.

    Det betyder inte automatiskt att någon faktiskt har granskat varje rad.

    Den verkliga styrkan ligger snarare i att ingen enskild aktör behöver ha fullständig kontroll över tekniken.

    Koden kan studeras, förbättras, vidareutvecklas och i många fall leva vidare även om ett företag eller en ursprunglig utvecklare försvinner.

    Den största framgången äDet finns onda makter att vi knappt märker den

    Det kanske mest fascinerande med open source är att dess största framgång samtidigt gjort den nästan osynlig.

    Ingen tänker på Linux när en smart-TV startar.
    Ingen funderar på BSD när en nätverksapparat skickar ett paket över internet.
    Ingen tänker på SQLite när telefonen sparar information.
    Ingen tänker på Git när ett företag publicerar en ny version av ett program.

    Tekniken bara finns där. Och kanske är det just så man känner igen verkligt grundläggande infrastruktur.
    Vi tänker inte på elnätet varje gång vi tänder en lampa.
    Vi tänker inte på avloppssystemet varje gång vi öppnar en kran. På samma sätt tänker vi sällan på den enorma mängd öppen programvara som håller den digitala världen igång.
    Linux, FreeBSD, GNU och tusentals andra projekt skapade inte ensamma den moderna IT-världen. Men utan dem hade den sannolikt varit dyrare, mer sluten och betydligt svårare för vanliga människor att lära sig, förändra och bygga vidare på.
    Och kanske är det den viktigaste betydelsen av öppen källkod:

    Den gjorde avancerad datorteknik till något fler människor kunde delta i – inte bara använda.

    > FAKTARUTA: ÖPPEN KÄLLKOD_

    > Linux
    Finns i allt från Androidtelefoner och servrar till routrar, smart-TV-apparater och annan elektronik.

    > FreeBSD och BSD
    Har haft stor betydelse för Unix, nätverksteknik, servrar, lagringssystem och kommersiella produkter.

    > Internet
    En stor del av internet bygger på öppen källkod som Linux, FreeBSD, Apache, Nginx, PHP, Python, PostgreSQL och MariaDB.

    > Android
    Android använder Linuxkärnan och har gjort Linux till en del av vardagen för miljarder mobilanvändare.

    > Utvecklingsverktyg
    Git, GCC, LLVM och mängder av öppna bibliotek används varje dag för att utveckla både fria och kommersiella program.

    > Den stora skillnaden
    Öppen källkod gör det möjligt att studera, förbättra och återanvända teknik i stället för att uppfinna samma lösningar om och om igen. █

  • Linux 7.2 är här – smartare resursfördelning, bättre lagring och stöd för ny hårdvara

    Linux 7.2 har släppts. Den nya kärnan innehåller förbättringar för allt från processorer och grafikkort till filsystem, nätverk och säkerhet. För vanliga användare handlar uppdateringen främst om bättre prestanda, stabilare hårdvarustöd och en teknisk grund för kommande Linuxdistributioner.

    Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den bestämmer bland annat hur processorns tid fördelas, hur minnet används och hur data skickas mellan program, hårddiskar och nätverk.

    En ny kärna förändrar därför sällan skrivbordets utseende. Det kommer inga nya ikoner eller bakgrundsbilder. Förbättringarna sker i stället under motorhuven – ungefär som när en bil får effektivare motorstyrning utan att karossen förändras.

    Den 16 augusti 2026 meddelade Linus Torvalds att Linux 7.2 var färdig. Trots ovanligt många sena rättningar kunde versionen släppas enligt den ursprungliga tidsplanen.

    Processorn får en bättre trafikledare

    En av de viktigaste nyheterna är cachemedveten lastbalansering.

    Moderna processorer innehåller många kärnor som ofta delar olika nivåer av cacheminne. Cacheminnet fungerar som en mycket snabb mellanlagring där processorn förvarar information som den snart kan behöva igen.

    Om en arbetsuppgift flyttas mellan olämpliga processorkärnor kan den behöva hämta samma information på nytt. Det tar längre tid och ökar trafiken till datorns arbetsminne.

    Linux 7.2 kan ta större hänsyn till hur processorns cacheminnen är organiserade när arbetsuppgifter fördelas. Målet är att behålla data nära den processorkärna som använder den och samtidigt undvika att flera tunga processer konkurrerar om samma resurser.

    Det betyder inte att alla datorer plötsligt blir dramatiskt snabbare. På servrar, arbetsstationer och datorer med många processorkärnor kan förbättringen däremot ge jämnare prestanda och ett effektivare utnyttjande av hårdvaran.

    Kärnans subsystem för växlingsminne har också förbättrats. Växlingsminne används när delar av arbetsminnets innehåll tillfälligt behöver flyttas till en lagringsenhet. Effektivare hantering kan göra stor skillnad när datorn har många program igång samtidigt eller börjar få ont om ledigt minne.

    Btrfs hanterar minnet i större stycken

    Filsystemet Btrfs använder nu stora så kallade folios som standard.

    Ett folio kan förenklat beskrivas som en grupp minnessidor som kärnan behandlar som en större enhet. Genom att arbeta med större sammanhängande block behöver systemet utföra färre små operationer. Det kan minska administrationen och förbättra prestandan vid vissa typer av filhantering.

    Även kärntråden khugepaged, som arbetar med transparenta stora minnessidor, får stöd för flera sidstorlekar. Systemet blir därmed mer flexibelt när mindre minnessidor ska slås samman till större block.

    Linux 7.2 innehåller dessutom förbättringar för en lång rad filsystem:

    • NTFS-drivrutinen som introducerades i Linux 7.1 har vidareutvecklats.
    • SMB får stöd för komprimerade filer.
    • EROFS får en backend för fscache.
    • Ceph-klienter kan återställas manuellt.
    • XFS-stödet för zonindelade lagringsenheter betraktas inte längre som experimentellt.
    • NFS kan använda en standardblockstorlek på 4 MB på system med minst 16 GB arbetsminne.

    För användaren kan detta innebära snabbare filöverföringar, bättre stöd för nätverkslagring och effektivare användning av moderna SSD-enheter och lagringsservrar.

    HDMI 2.1 tar ett steg framåt för AMD

    Grafikdrivrutinen AMDGPU får inledande stöd för HDMI 2.1 FRL, där FRL står för Fixed Rate Link. Tekniken ger betydligt högre överföringskapacitet än den äldre TMDS-metoden och behövs för vissa kombinationer av hög upplösning, hög uppdateringsfrekvens och stort färgdjup.

    Att stödet beskrivs som inledande är viktigt. Det innebär inte att samtliga HDMI 2.1-funktioner automatiskt fungerar med alla AMD-kort och bildskärmar. Men det är ett betydelsefullt steg mot bättre stöd för moderna skärmar och TV-apparater.

    Intel får samtidigt fortsatt utveckling av Xe-drivrutinen, bland annat inledande stöd för CRI-plattformen och nya modellnummer för processorfamiljen Panther Lake R.

    En planerad förändring av DRM-systemets GPU-schemaläggning fick däremot dras tillbaka precis före lanseringen. Den nya ”rättvisare” schemaläggaren orsakade prestandaproblem, och Linux 7.2 återgick därför till den tidigare FIFO-modellen. Förändringen finns alltså inte aktiverad i den slutliga versionen, trots att den nämndes bland nyheterna under utvecklingsperioden. Återställningen gjordes under kärnans sista testvecka.

    Det är också ett bra exempel på hur Linux utvecklas: en funktion kan vara tekniskt intressant men ändå plockas bort om tester visar att den inte är redo.

    Snabbare och mer flexibla nätverk

    Linux 7.2 innehåller flera nätverksförbättringar.

    MPTCP, eller Multipath TCP, kan nu signalera IPv6-adresser. Tekniken gör det möjligt för en anslutning att använda flera nätverksvägar. En mobil enhet skulle exempelvis kunna utnyttja både Wi-Fi och mobilnät inom samma anslutning.

    PPPoE får stöd för GRO och GSO. Dessa tekniker låter systemet behandla flera nätverkspaket tillsammans och kan därmed minska processorbelastningen. Det är särskilt relevant för routrar och bredbandsanslutningar där PPPoE fortfarande används.

    Kärnan får även stöd för TCP Authentication Option, förbättringar för nätverk över Thunderbolt och det Intel-utvecklade protokollet USB4STREAM.

    Säkerhet genom mindre och tydligare gränser

    Landlock, som låter program begränsa sina egna rättigheter, kan i Linux 7.2 även kontrollera användningen av UDP-socklar. Ett program kan därmed låsas in i en mer begränsad miljö och förhindras från att använda nätverket på oväntade sätt.

    IMA, Integrity Measurement Architecture, får möjlighet att mellanlagra mätdata utanför kärnan. IMA används för att kontrollera och dokumentera vilka program och filer som har laddats och är särskilt viktigt i säkerhetskritiska miljöer.

    Minneshanteraren får dessutom compilerassisterad, typbaserad uppdelning av kärnans slab-cache. Syftet är att separera olika typer av objekt tydligare. Det kan försvåra vissa angrepp där ett minnesfel annars skulle kunna utnyttjas för att påverka ett helt annat objekt i kärnan.

    Virtualiseringssystemet KVM får samtidigt stöd för fler säkerhetsfunktioner från både AMD och Intel, däribland Intel TDX. Tekniken är avsedd att skydda virtuella maskiner även från delar av den fysiska värdmiljön.

    Rust når IBM:s stordatorer

    Linuxprojektets försiktiga införande av programmeringsspråket Rust fortsätter. Linux 7.2 får Rust-stöd för IBM:s S/390-arkitektur, som används i moderna IBM-stordatorer.

    Rust-delen får också biblioteket zerocopy, som hjälper utvecklare att tolka och omvandla minnesdata utan onödiga kopieringar. Det kan ge både effektivare kod och bättre skydd mot vissa typer av minnesfel.

    Det betyder inte att Linuxkärnan håller på att skrivas om i Rust. Huvuddelen är fortfarande skriven i C. Rust används stegvis där dess hårdare minnessäkerhet kan vara en fördel, exempelvis i nya drivrutiner.

    Fler enheter fungerar direkt

    Som vanligt innehåller kärnan ett stort antal nya och uppdaterade drivrutiner. Linux 7.2 får bland annat stöd för Intel Lizard Peak 2, nätverksadaptern TP-Link TL-UB250 och den trådlösa handkontrollen HORI HORIPAD för Nintendo Switch.

    RAID0 och NVMe multipath får stöd för PCI P2PDMA, vilket gör det möjligt för PCI Express-enheter att överföra data direkt mellan varandra utan att all trafik behöver ta omvägen genom processorns vanliga minneshantering.

    Varje enskild drivrutin kan verka som en liten nyhet. Tillsammans är de en viktig förklaring till att Linux kan användas på allt från små enkortsdatorer till spelmaskiner, servrar och stordatorer.

    AI bidrar till en ny utvecklingstakt

    Utvecklingsperioden inför Linux 7.2 var ovanligt intensiv. Linus Torvalds har beskrivit den stora mängden rättningar som en del av en ”ny normal”. En bidragande orsak är att AI-baserade analysverktyg hittar fler möjliga fel och genererar fler felrapporter.

    Det ska inte förväxlas med att Linuxkärnan automatiskt skrivs av AI. Människor måste fortfarande granska rapporterna, bedöma om ett problem är verkligt, skriva rättningen och ta ansvar för att den fungerar.

    Fler upptäckta fel är i grunden positivt. Samtidigt ökar arbetsbelastningen för de utvecklare som måste sortera riktiga problem från dubbletter, falska varningar och mindre viktiga observationer.

    De sena återställningarna av grafikschemaläggningen visar samtidigt att projektet fortfarande prioriterar stabilitet framför prestige. Kod som inte är färdig får vänta på en senare version.

    Bör du installera Linux 7.2 direkt?

    Den som använder en vanlig Linuxdistribution bör normalt vänta tills Linux 7.2 erbjuds genom distributionens ordinarie paketförråd. Då har kärnan testats tillsammans med distributionens övriga komponenter och kan installeras med den vanliga uppdateringsfunktionen.

    Att själv hämta källkoden från kernel.org och kompilera kärnan är främst lämpligt för utvecklare, testare och avancerade användare som behöver stöd för mycket ny hårdvara.

    Linux 7.2 är ingen långtidsunderhållen LTS-version. Den kommer däremot att bli en viktig grund för kommande distributioner och väntas bland annat användas i Ubuntu 26.10.

    Utvecklingen stannar heller inte. Direkt efter lanseringen öppnas sammanslagningsfönstret för Linux 7.3. Den första testversionen väntas i slutet av augusti och den färdiga kärnan under hösten 2026.

    Linux 7.2 visar därmed vad en modern kärnuppdatering oftast handlar om: inte en enda revolutionerande funktion, utan hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och bättre rustat för nästa generation av datorer.

    ● ● ●   linux-kernel-information
    $ uname -r
    7.2

    Teknisk fakta: Linux kernel 7.2

    Version:
    Linux 7.2
    Lanserad:
    16 augusti 2026
    Typ:
    Operativsystemskärna
    Utvecklare:
    Linus Torvalds och Linuxgemenskapen
    Licens:
    GNU GPL version 2
    Programspråk:
    C, Rust och assembler
    Arkitekturer:
    x86-64, ARM64, RISC-V, S/390 med flera
    Status:
    Stabil huvudversion, inte LTS
    Processor:
    Cachemedveten lastbalansering
    Grafik:
    Inledande HDMI 2.1 FRL-stöd för AMDGPU
    Filsystem:
    Förbättringar för Btrfs, NTFS, XFS, SMB, NFS, EROFS och Ceph
    Nätverk:
    MPTCP med IPv6, PPPoE GRO/GSO och TCP Authentication Option
    Säkerhet:
    Utökat Landlock-, IMA- och minnesskydd
    Installation:
    Rekommenderas via distributionens paketförråd

  • IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning

    IPFire 2.29 Core Update 203 innebär en av de största förändringarna på länge för den Linuxbaserade brandväggsdistributionen. Den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver, vilket ger stöd för krypterade DNS-frågor, central blockering av skadliga domäner, lokala DNS-poster och bättre integration med DHCP. Uppdateringen innehåller även stöd för Wi-Fi på 6 GHz-bandet, säkrare drift i Amazon EC2 och ett stort antal uppdaterade systempaket.

    IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning

    IPFire har släppt version 2.29 Core Update 203. Den största förändringen sker bakom kulisserna, där den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver. Uppdateringen ger bland annat krypterade DNS-frågor, blockering av skadliga webbplatser, bättre stöd för lokala datornamn och möjlighet att använda trådlösa nätverk på 6 GHz-bandet.

    Vad gör egentligen en DNS-server?

    När du skriver in exempelvis linux.se i webbläsaren måste datorn först ta reda på vilken IP-adress som hör till webbplatsen. Denna uppslagning görs genom DNS, Domain Name System.

    DNS kan jämföras med internets telefonkatalog. Människor använder begripliga namn, medan datorerna kommunicerar med hjälp av numeriska IP-adresser.

    I ett vanligt nätverk skickas DNS-frågorna ofta genom routern eller brandväggen. Därför är DNS en central del av nätverkets funktion och säkerhet. Om DNS-tjänsten är långsam, manipulerad eller felkonfigurerad kan det påverka nästan all internettrafik.

    Unbound ersätts av Knot Resolver

    IPFire har under många år använt DNS-programmet Unbound. Det är en välkänd och beprövad DNS-resolver, men utvecklarna bakom IPFire vill kunna integrera DNS-funktionerna ännu djupare i brandväggssystemet.

    Därför ersätts Unbound nu av Knot Resolver.

    Knot Resolver har en modulär och programmerbar uppbyggnad. Det innebär att IPFire-utvecklarna enklare kan bygga in egna funktioner för exempelvis filtrering, DHCP, lokal namnuppslagning och krypterad kommunikation.

    Bytet är alltså inte bara en ersättning av ett program med ett annat. Stora delar av IPFires DNS-hantering har byggts om från grunden.

    Krypterade DNS-frågor med DNS över TLS

    En av de viktigaste nyheterna är stöd för krypterad vidarebefordran av DNS-frågor genom DNS over TLS.

    Traditionella DNS-frågor skickas ofta okrypterade. Det innebär att en internetoperatör eller någon som övervakar nätverkstrafiken i vissa fall kan se vilka domäner användaren försöker besöka.

    Med DNS over TLS skickas frågorna genom en krypterad förbindelse till den valda DNS-leverantören. Det gör det betydligt svårare för utomstående att läsa eller förändra DNS-trafiken på vägen.

    Krypteringen döljer däremot inte all internettrafik. Den skyddar framför allt själva DNS-uppslagningen mellan IPFire och den externa DNS-servern.

    DNS-brandvägg blockerar skadliga domäner

    Core Update 203 introducerar även en DNS-brandvägg.

    En vanlig brandvägg kontrollerar trafik utifrån exempelvis IP-adresser, portar och protokoll. En DNS-brandvägg kan i stället stoppa anslutningen redan när en dator försöker slå upp namnet på en blockerad domän.

    Det kan användas för att blockera:

    • webbplatser som sprider skadlig kod
    • nätfiske och bedrägerisidor
    • reklam- och spårningsdomäner
    • vuxeninnehåll eller andra kategorier
    • domäner som administratören själv har valt att blockera

    Eftersom filtreringen sker centralt i IPFire kan den skydda alla enheter i nätverket, även sådana där det är svårt att installera säkerhetsprogram. Det kan exempelvis vara smarta TV-apparater, nätverkskameror, spelkonsoler och andra uppkopplade produkter.

    Filterlistorna hämtas krypterat

    För att hålla DNS-brandväggens listor uppdaterade har IPFire utvecklat ett nytt program som heter zone-sync.

    Zone-sync är skrivet i programspråket C och hämtar filtrerings- och policydata genom en krypterad anslutning. Uppdateringarna kan överföras stegvis, vilket innebär att endast förändrad information behöver hämtas.

    Krypteringen minskar risken för att någon ska kunna läsa eller manipulera filterinformationen under överföringen.

    SafeSearch för hela nätverket

    Den nya DNS-lösningen kan även tvinga fram SafeSearch på större sökmotorer och på YouTube.

    SafeSearch används för att filtrera bort en del olämpligt eller vuxenklassat innehåll från sökresultaten. När funktionen aktiveras i IPFire gäller inställningen för hela nätverket.

    Det kan vara användbart i exempelvis:

    • hem med barn
    • skolor
    • bibliotek
    • föreningslokaler
    • arbetsplatser
    • offentliga trådlösa nätverk

    Eftersom inställningen hanteras av brandväggen behöver den inte göras separat på varje dator, telefon eller surfplatta.

    Lokala datornamn från DHCP

    IPFire kan nu integrera Knot Resolver med DHCP-tjänsten.

    DHCP är den funktion som automatiskt delar ut IP-adresser till enheter i nätverket. När en dator ansluter kan den exempelvis få adressen 192.168.1.25.

    Genom DHCP-integrationen kan IPFire även göra enhetens namn tillgängligt i det lokala DNS-systemet. En dator kan därmed nås med ett begripligt namn i stället för att användaren behöver komma ihåg dess IP-adress.

    Detta ersätter den tidigare bryggan mellan Unbound och DHCP, utan att den gamla funktionen går förlorad.

    Administratören kan också skapa egna lokala DNS-poster. En filserver skulle exempelvis kunna få namnet:

    server.lan

    Det är enklare att komma ihåg än en numerisk adress.

    Villkorlig vidarebefordran

    Knot Resolver ger även stöd för villkorlig vidarebefordran.

    Det innebär att DNS-frågor för vissa domäner kan skickas till en särskild DNS-server. Vanliga internetdomäner kan exempelvis skickas till en extern DNS-leverantör, medan frågor för företagets interna domän skickas till en lokal server.

    Detta är särskilt användbart i större nätverk, VPN-anslutningar och organisationer som använder egna interna domännamn.

    Det finns dock en viktig förändring för befintliga installationer. DNS-servrar för vidarebefordrade zoner kan inte längre anges med fullständiga domännamn. De måste i stället anges med IP-adresser.

    Administratörer som använder funktionen bör därför kontrollera sidan för DNS-vidarebefordran efter uppdateringen.

    DNS-cachen överlever omstarter

    En DNS-resolver sparar tidigare uppslagningar i en cache. Om flera användare försöker besöka samma webbplats behöver systemet då inte fråga externa DNS-servrar varje gång.

    I den nya lösningen är cachen beständig. Det innebär att den inte omedelbart försvinner när tjänsten eller brandväggen startas om.

    Resultatet kan bli snabbare namnuppslagningar efter en omstart och mindre belastning på externa DNS-servrar.

    Knot Resolver kan dessutom använda flera arbetsprocesser som delar på samma cache och statusinformation. Därmed kan flera processorkärnor användas utan att varje process behöver bygga upp en separat uppsättning sparade DNS-svar.

    Stöd för Wi-Fi på 6 GHz

    En annan stor nyhet är att IPFires funktion för trådlös åtkomstpunkt nu stöder 6 GHz-bandet.

    Detta frekvensområde används av Wi-Fi 6E och Wi-Fi 7 och kompletterar de äldre banden på 2,4 och 5 GHz.

    Den största fördelen är att 6 GHz-bandet fortfarande är relativt tomt. Det finns betydligt färre äldre produkter som konkurrerar om utrymmet, vilket kan ge mindre störningar och stabilare anslutningar.

    Det större frekvensutrymmet gör också att fler breda kanaler på 80 eller 160 MHz kan användas. Breda kanaler kan ge högre överföringshastighet, förutsatt att både åtkomstpunkten och klienten har stöd för tekniken.

    Till skillnad från delar av 5 GHz-bandet kräver 6 GHz normalt inte samma radarkontroll genom DFS. En åtkomstpunkt behöver därför inte vänta på att kontrollera om en radar använder kanalen och riskerar inte heller att tvingas byta kanal på grund av en upptäckt radarsignal.

    Uppdateringen rättar dessutom ett fel som kunde hindra den trådlösa åtkomstpunkten från att starta när en manuellt vald kanal kombinerades med 40 MHz kanalbredd.

    Säkrare drift i Amazon EC2

    IPFire kan köras som en virtuell brandvägg i Amazon Web Services.

    Core Update 203 lägger till stöd för IMDSv2, den nyare och säkrare metoden för att hämta information om en virtuell EC2-instans. IMDSv2 använder tillfälliga säkerhetstoken och ger ett bättre skydd mot vissa typer av attacker än den äldre IMDSv1-metoden.

    Stöd för IMDSv1 finns fortfarande kvar för äldre installationer.

    Uppdaterad mikrokod för Intel-processorer

    Uppdateringen innehåller även ny mikrokod för vissa Intel-processorer.

    Mikrokod kan beskrivas som en mycket låg nivå av programvara inuti processorn. Processortillverkaren kan använda mikrokodsuppdateringar för att korrigera fel och minska effekten av säkerhetsproblem utan att själva processorn behöver bytas ut.

    Den aktuella uppdateringen innehåller åtgärder kopplade till säkerhetsproblemet INTEL-SA-01420.

    Förbättringar för OpenVPN och loggning

    OpenVPN-gränssnittet har fått en tydligare ikon för nedladdning av klientkonfigurationer.

    För så kallade Roadwarrior-klienter med en statiskt tilldelad IP-adress visas nu även namnet på det tillhörande delnätet bredvid anslutningen. Det kan göra administrationen enklare när många VPN-användare finns registrerade.

    Systemets loggtjänst sysklogd kan åter lyssna på localhost. Det är bland annat användbart för program som körs i en avskild chroot-miljö men ändå behöver skicka loggmeddelanden till systemet.

    Ett problem med hanteringen av UTF-8 i Perl har också rättats. Det felet kunde göra att översättningar och andra texter med exempelvis svenska tecken visades felaktigt i webbgränssnittet.

    Många program har uppdaterats

    Som vanligt innehåller versionen även ett stort antal uppdaterade systempaket.

    Bland de viktigare märks:

    • BIND 9.20.23
    • Boost 1.90.0
    • GNU Coreutils 9.11
    • GRUB 2.14
    • OpenVPN 2.7.4
    • SQLite 3.53.1
    • strongSwan 6.0.7
    • Suricata 8.0.6
    • util-linux 2.42
    • Vim 9.2
    • Samba 4.24.2
    • Postfix 3.11.3
    • rsync 3.4.3
    • tmux 3.6b

    Suricata används för att upptäcka misstänkt nätverkstrafik och intrångsförsök, medan strongSwan används för IPsec-baserade VPN-anslutningar.

    Zabbix-agentens tillägg har också rättats för att bättre kunna tolka statusinformation från OpenVPN 2.7 och hantera fel vid pingkontroller.

    En ovanligt omfattande uppdatering

    Core Update 203 är mer omfattande än en vanlig samling paketuppdateringar.

    DNS är en grundläggande del av nästan all modern nätverkskommunikation. Att ersätta hela DNS-motorn påverkar därför många delar av systemet. IPFire-utvecklarna har behövt bygga nya moduler för DHCP, filtrering och lokal namnuppslagning samt utveckla zone-sync för säker överföring av DNS-zoner.

    För användaren innebär förändringen framför allt fler säkerhetsfunktioner och större kontroll över nätverkets DNS-trafik.

    Uppdatering och installation

    Befintliga IPFire-installationer kan uppdateras genom Pakfire i det webbaserade administrationsgränssnittet eller med motsvarande kommando i terminalen.

    Nya installationsavbilder finns för både x86_64 och aarch64. Det gör att IPFire kan installeras på vanliga Intel- och AMD-baserade datorer samt på kompatibla ARM-system.

    Den som redan använder DNS-vidarebefordran bör särskilt kontrollera sina inställningar. Poster som pekar på DNS-servrar med domännamn måste ändras så att de i stället använder IP-adresser.

    För övriga användare bör uppdateringen kunna installeras på normalt sätt genom IPFires vanliga uppdateringsfunktion.

    https://www.ipfire.org/downloads/ipfire-2.29-core203

    > TEKNISK FAKTA: IPFire 2.29 Core Update 203

    Distribution: IPFire

    Version: 2.29 Core Update 203

    Systemtyp: Linuxbaserad brandväggs- och routerdistribution

    DNS-resolver: Knot Resolver ersätter Unbound

    DNS-funktioner: DNS over TLS, DNS-brandvägg, SafeSearch, lokal DNS och villkorlig vidarebefordran

    DNS-cache: Beständig cache som överlever omstarter

    DHCP-integration: Lokala värdnamn från DHCP-leasing kan användas i DNS

    Trådlöst nätverk: Stöd för 6 GHz-bandet, Wi-Fi 6E och Wi-Fi 7

    Molnstöd: Amazon EC2 IMDSv2

    VPN: OpenVPN 2.7.4 och strongSwan 6.0.7

    Intrångsdetektering: Suricata 8.0.6

    Arkitekturer: x86_64 och aarch64

    Uppdatering: Via Pakfire i webbgränssnittet eller terminalen

    OBS: DNS-servrar för vidarebefordrade zoner måste anges med IP-adresser och inte med fullständiga domännamn.
  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS.

    FreeRDP är en fri och öppen implementation av Microsofts Remote Desktop Protocol, vanligtvis förkortat RDP. Tekniken används för att ansluta till en annan dator över ett nätverk och arbeta med den på distans.

    Det kan exempelvis handla om att en Linuxanvändare behöver ansluta till en Windowsdator, att en administratör arbetar med en server eller att en användare vill nå sin arbetsdator hemifrån.

    När en RDP-anslutning upprättas skickas bilden från fjärrdatorn till användarens skärm. Tangentbord och mus skickar samtidigt kommandon tillbaka till fjärrdatorn. Även ljud, urklipp, skrivare, filer, kameror och andra enheter kan föras över mellan datorerna.

    FreeRDP används både som ett fristående program och som en teknisk grund i andra program för fjärrskrivbord. Därför kan en säkerhetsuppdatering i FreeRDP påverka betydligt fler användare än dem som själva känner till att programmet finns installerat.

    Flera säkerhetsproblem har rättats

    Den viktigaste nyheten i FreeRDP 3.28 är att flera säkerhetsproblem har åtgärdats. Bland dessa finns sårbarheterna CVE-2026-57156, CVE-2026-57157 och CVE-2026-57158.

    Rättningarna berör bland annat hur programmet tolkar inkommande data, kontrollerar minnesgränser och hanterar urklipp, kameror, smartkort, ljud, video och anslutna enheter.

    En RDP-klient måste kunna ta emot många olika typer av information från fjärrdatorn. Det kan vara allt från en bildruta till ett filnamn, ett ljudpaket eller information från ett smartkort.

    Om sådan information är felaktigt formaterad eller innehåller ett orimligt stort värde måste klienten upptäcka det innan informationen behandlas. Annars kan programmet försöka läsa eller skriva data på fel plats i minnet.

    Resultatet kan bli en krasch, men minnesfel kan i vissa fall även utnyttjas för att påverka programmet på ett mer allvarligt sätt. Därför är kontroller av storlek, format och minnesgränser en central del av säkerheten i program som kommunicerar över nätverk.

    I FreeRDP 3.28 har många av dessa kontroller förstärkts. Användare och Linuxdistributioner rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig.

    Klienten för iPhone och iPad får nytt liv

    En av de mer synliga nyheterna är att projektets klient för iPhone och iPad återigen har börjat utvecklas.

    Klienten heter iFreeRDP och är tänkt att göra det möjligt att ansluta till ett fjärrskrivbord från en iOS-enhet. I den nya versionen har utvecklarna moderniserat delar av koden och tagit bort flera varningar om föråldrade funktioner.

    Arbetet omfattar även förbättringar i byggsystemet och stöd för att bygga videokodeken OpenH264.

    En kodek är en teknik som komprimerar och packar upp ljud eller video. Komprimeringen gör att färre data behöver skickas över nätverket, vilket kan ge en snabbare och mjukare fjärrskrivbordsupplevelse.

    Förändringarna betyder inte automatiskt att en ny färdig version av iFreeRDP omedelbart dyker upp i Apples App Store. De visar däremot att klienten återigen har blivit en aktiv del av FreeRDP-projektet.

    Android får stöd för RISC-V

    Även Androidversionen har fått flera förbättringar. FreeRDP kan nu byggas för 64-bitars RISC-V på Android.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från exempelvis x86 och ARM är den grundläggande instruktionsuppsättningen öppen och kan användas av olika tillverkare utan att de behöver utveckla en helt egen arkitektur.

    RISC-V används redan i bland annat inbyggda system, enkortsdatorer och vissa servrar. Stödet i Androidversionen av FreeRDP är därför främst viktigt för framtida enheter och för utvecklare som arbetar med den nya arkitekturen.

    Byggprocessen för Android har samtidigt blivit mer flexibel. Det går nu lättare att ändra versionsnamn och versionsnummer för olika utgåvor.

    Den virtuella muspekaren för pekskärmar har också fått en ny utformning. Dessutom har externa programberoenden flyttats till en särskild CMake-fil, vilket gör källkoden enklare att bygga och underhålla.

    Förbättringar i Windowsklienten

    FreeRDP innehåller också en klient för Windows som heter wfreerdp.

    I FreeRDP 3.28 har den flytande verktygsraden i helskärmsläget förbättrats. Verktygsraden gör det möjligt att komma åt olika kontroller även när fjärrskrivbordet täcker hela skärmen.

    Ett problem där rullningspositionen kunde återställas när rullningslisterna doldes har också rättats.

    Versionen innehåller dessutom justeringar för Microsofts kompilator MSVC och rättningar som berör CredSSP.

    CredSSP är en teknik som används när inloggningsuppgifter ska överföras till en fjärrdator. Eftersom tekniken hanterar känslig information är det viktigt att den fungerar korrekt och att fel upptäcks tidigt.

    Utvecklarna har även rättat problem med anropskonventioner på vissa x86-baserade Windows-system. En anropskonvention bestämmer bland annat hur ett program skickar information mellan olika funktioner. Fel på den nivån kan leda till oväntade krascher eller felaktiga resultat.

    Nytt stöd för smartkort på serversidan

    FreeRDP 3.28 introducerar ett nytt programmeringsgränssnitt för smartkort på serversidan.

    Ett smartkort är ett kort med ett inbyggt chip som kan lagra exempelvis digitala certifikat och krypteringsnycklar. Smartkort används ofta för säker inloggning inom företag, myndigheter och andra verksamheter med höga säkerhetskrav.

    Den nya versionen innehåller även flera rättningar för validering av smartkortsdata och för hantering av inloggning med smartkort.

    Validering innebär att programmet kontrollerar att informationen ser ut som förväntat innan den används. Det är särskilt viktigt när informationen kommer från en annan dator eller en extern enhet.

    Klientens statistikgränssnitt har dessutom utökats med stöd för statiska RDP-kanaler. Det gör det lättare för utvecklare och administratörer att se hur olika delar av anslutningen används och hur mycket data de överför.

    Säkrare filöverföring genom urklippet

    Den SDL-baserade FreeRDP-klienten har också fått flera förbättringar.

    SDL är ett plattformsoberoende bibliotek för bland annat grafik, ljud, tangentbord och mus. Det används för att samma programkod ska kunna fungera på flera operativsystem.

    I FreeRDP 3.28 har säkerheten förbättrats när filer kopieras genom urklippet.

    Urklippet används normalt när användaren kopierar och klistrar in text. I en RDP-anslutning kan samma teknik även användas för att flytta filer mellan den lokala datorn och fjärrdatorn.

    Det innebär att programmet måste hantera filnamn, sökvägar och filinformation som skickas över nätverket. Om sådana uppgifter inte kontrolleras ordentligt kan de orsaka fel eller användas på ett oväntat sätt.

    SDL-klienten har även fått stöd för Askpass. Det gör det möjligt att ange ett lösenord genom ett separat grafiskt fönster i stället för direkt i en terminal.

    Problem med aviseringar har rättats och inställningarna för naturlig rullning fungerar nu bättre med både mus och pekplatta.

    Naturlig rullning innebär att innehållet rör sig i samma riktning som användarens fingrar på pekplattan, ungefär som på en mobiltelefon eller surfplatta.

    Ljudet i macOS kan återställas bättre

    På macOS har ljudhanteringen förbättrats.

    Ljudet i en RDP-session kan påverkas när användaren ansluter hörlurar, byter ljudutgång eller ansluter ett externt ljudkort. Då kan macOS ändra konfigurationen för sitt ljudsystem AVAudioEngine.

    Tidigare kunde en sådan förändring göra att ljudet från fjärrdatorn försvann. FreeRDP 3.28 kan nu bättre återställa ljudströmmen efter att ljudsystemets inställningar har ändrats.

    Bättre kontroller av video och kameradata

    FreeRDP 3.28 innehåller även förbättrade kontroller av video och kameradata.

    När en videobild kopieras till skärmen måste programmet veta exakt hur stor den aktuella bildytan är. Om en bildruta är större än det tillgängliga området finns en risk att data hamnar utanför det minne som har reserverats.

    I den nya versionen begränsas kopieringen av videobildrutor till den aktuella bildytans storlek.

    Även information som skickas genom kamerakanaler och funktioner för fjärrassistans kontrolleras mer noggrant innan den används.

    Detta är ett exempel på så kallad defensiv programmering. Programmet utgår inte från att mottagen data är korrekt, utan kontrollerar den först.

    Färre krascher vid användning av RDP-gateway

    Ett möjligt segmenteringsfel i funktionen winpr_strnstr har också rättats.

    Ett segmenteringsfel uppstår när ett program försöker läsa eller skriva i ett minnesområde som det inte har rätt att använda. Operativsystemet stoppar då normalt programmet, vilket gör att det kraschar.

    Det aktuella felet kunde uppstå i samband med en RDP-gateway.

    En RDP-gateway fungerar som en mellanhand mellan klienten och fjärrdatorn. Den används ofta för att ge säker åtkomst till datorer i ett internt nätverk utan att RDP-servern behöver vara direkt åtkomlig från internet.

    RDPDR och WinPR har förstärkts

    Hanteringen av textsträngar i RDPDR-kanalen har förbättrats.

    RDPDR används för omdirigering av lokala enheter. Det kan exempelvis göra det möjligt för en fjärrdator att komma åt en lokal hårddisk, skrivare, serieport eller ett smartkort.

    Eftersom enhetsnamn och sökvägar skickas som textsträngar är det viktigt att programmet kontrollerar deras längd och innehåll.

    Flera kontroller i WinPR:s datatolkning har också förstärkts.

    WinPR är ett kompatibilitetslager som ingår i FreeRDP. Det tillhandahåller funktioner som liknar dem i Windows, men som kan användas på andra operativsystem.

    Genom att förbättra WinPR:s parsrar minskar risken för att felaktigt formaterad information orsakar minnesfel eller krascher.

    Tydligare loggar när anslutningen misslyckas

    Loggningen vid misslyckade anslutningar har förbättrats.

    För användaren kan ett anslutningsfel verka enkelt: fjärrskrivbordet öppnas inte. Bakom felet kan det däremot finnas många olika orsaker, till exempel felaktiga inloggningsuppgifter, certifikatproblem, nätverksfel eller inkompatibla säkerhetsinställningar.

    Tydligare loggar gör det lättare för administratörer och utvecklare att se var i anslutningsprocessen problemet uppstod.

    En viktig uppdatering även för vanliga användare

    FreeRDP 3.28 innehåller många tekniska förändringar som de flesta användare aldrig kommer att märka direkt.

    Det är ofta ett gott tecken. Säkerhetskontroller, förbättrad minneshantering och noggrannare validering ska helst arbeta i bakgrunden utan att störa användningen.

    Samtidigt innehåller versionen synligare förbättringar, som ett återupplivat iOS-projekt, bättre Androidstöd, förbättrade Windowskontroller och stabilare ljud i macOS.

    Den som använder FreeRDP direkt, eller ett program som bygger på FreeRDP, bör därför installera version 3.28 när den finns tillgänglig genom operativsystemets uppdateringar.

    https://www.freerdp.com

    > Fakta om FreeRDP

    Program: FreeRDP

    Version: 3.28

    Typ: Klient och verktyg för fjärrskrivbord

    Protokoll: Remote Desktop Protocol, RDP

    Licens: Fri och öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android och iOS

    Användningsområde: Anslutning till och fjärrstyrning av datorer och servrar

    Viktigaste nytt i version 3.28: Säkerhetsrättningar, återupplivad iOS-klient, Androidstöd för RISC-V och förbättringar för Windows och macOS

    > Rekommendation: Uppdatera när version 3.28 blir tillgänglig i operativsystemets paketförråd.

  • KernelScript 0.1: nytt språk vill göra eBPF enklare för Linuxutvecklare

    KernelScript 0.1 är ett nytt experimentellt programmeringsspråk som vill göra avancerad Linuxutveckling enklare. Genom att samla eBPF-program, användarprogram och kernelintegration i en och samma kodbas kan utvecklare slippa mycket av den manuella C-kod och libbpf-hantering som annars krävs. Resultatet är ett lovande, men ännu omoget, verktyg för den som vill arbeta närmare Linuxkärnan utan att fastna i all teknisk kringkod.

    Att skriva program som kör nära Linuxkärnan är kraftfullt – men också svårt. Med eBPF kan utvecklare skapa små program som körs i kernelmiljö utan att själva Linuxkärnan behöver byggas om. Tekniken används redan i dag för allt från nätverksfiltrering och prestandamätning till säkerhet, felsökning och övervakning av system.

    Nu har den första publika versionen av KernelScript 0.1 släppts. Det är ett nytt öppet programmeringsspråk som vill göra utveckling med eBPF mer lättillgänglig, säkrare och mindre beroende av stora mängder handskriven stödkod.

    Ett språk för flera världar

    Traditionellt kräver eBPF-utveckling ofta att man skriver flera olika delar separat. Själva eBPF-programmet skrivs ofta i C. Sedan behövs kod i användarrymden för att ladda programmet, hantera kartor, läsa data och kommunicera med kärnan. I vissa fall krävs även integration med kernelmoduler och särskilda byggfiler.

    KernelScript försöker samla detta i en enda källkod. Utvecklaren skriver programmet i KernelScripts eget språk, och verktyget genererar därefter den C-kod, de användarprogram, Makefiles och integrationsdelar som behövs.

    Tanken är alltså inte att ersätta Linuxkärnan eller eBPF, utan att lägga ett högre och mer lättanvänt lager ovanpå.

    Varför eBPF är kraftfullt – men svårt

    eBPF har blivit en av de mest intressanta teknikerna i moderna Linuxsystem. Den gör det möjligt att köra små verifierade program i kärnan, till exempel för att analysera nätverkspaket, mäta systemanrop eller samla in prestandadata.

    Men tekniken har en hög tröskel. Den som skriver eBPF-program måste förstå hur Linux verifierar programmen innan de får köras, vilka hjälpfunktioner som är tillåtna, hur minne får användas och hur eBPF-kartor fungerar. Dessutom krävs ofta kunskap om libbpf och hur användarrymd och kernelkod samverkar.

    KernelScript försöker minska den komplexiteten genom att erbjuda ett mer specialiserat språk, anpassat just för eBPF-flöden.

    Stöd för vanliga eBPF-program

    I den första versionen finns stöd för flera viktiga typer av eBPF-program. Det omfattar bland annat XDP, som används för snabb paketbehandling mycket tidigt i nätverksstacken, och TC, som används för trafikstyrning.

    Språket har också stöd för olika typer av probes, alltså program som kan kopplas till funktioner i kärnan för spårning och felsökning. Dessutom finns stöd för perf event-program, som används vid prestandamätning.

    Det gör KernelScript intressant för utvecklare som arbetar med nätverk, observability, felsökning, säkerhet eller låg nivå-prestanda i Linuxmiljöer.

    eBPF-kartor som vanliga variabler

    En central del av eBPF är så kallade maps, eller kartor. De fungerar som datastrukturer där eBPF-program kan spara och dela information. De kan exempelvis användas för räknare, statistik, tillståndstabeller eller kommunikation mellan kernelprogram och användarprogram.

    KernelScript gör dessa kartor till en del av språket. Det finns stöd för bland annat hash maps, per-CPU arrays, LRU maps och pinned maps. Genom att behandla dem som språkvariabler slipper utvecklaren en del av den vanliga libbpf-koden som annars krävs.

    Det kan göra enklare eBPF-projekt både kortare och lättare att förstå.

    Avancerade funktioner redan från början

    Trots att KernelScript 0.1 är en tidig version innehåller den stöd för flera avancerade eBPF-funktioner. Bland annat nämns automatisk hantering av tail calls, enklare dynptr-hantering, kontroll av programlivscykel, struct_ops och inbyggd integration med kfuncs.

    För den som redan arbetar med avancerad eBPF-utveckling kan detta vara särskilt intressant. Det visar att KernelScript inte bara är tänkt som ett pedagogiskt förenklingslager, utan som ett försök att bygga ett mer komplett utvecklingsverktyg för Linuxnära programmering.

    Inte redo för produktion

    Samtidigt är det viktigt att betona att KernelScript fortfarande är experimentellt. Projektet beskrivs som beta, och utvecklarna varnar för att syntax, API:er och funktioner kan ändras utan bakåtkompatibilitet.

    Det betyder att KernelScript i nuläget främst bör ses som något för testning, utvärdering och experiment. För produktionssystem är det fortfarande säkrare att använda etablerade verktyg och arbetsflöden kring eBPF, C och libbpf.

    Ett tecken på vart Linuxutveckling är på väg

    KernelScript 0.1 visar ändå en tydlig trend. eBPF har blivit så viktigt att det nu växer fram nya språk och verktyg som försöker göra tekniken mer tillgänglig. På samma sätt som högnivåspråk en gång gjorde vanlig systemutveckling enklare, försöker KernelScript göra kernel-nära programmering mer strukturerad och mindre felbenägen.

    Om projektet lyckas återstår att se. Men idén är intressant: ett enda språk som kan beskriva logiken för eBPF, användarrymd och kernelintegration på samma gång.

    För Linuxutvecklare som vill följa framtidens systemprogrammering är KernelScript därför ett projekt att hålla ögonen på – även om det än så länge hör hemma i labbmiljö snarare än i skarpa driftsystem.

    https://github.com/multikernel/kernelscript

    Teknisk faktaruta: KernelScript 0.1

    Typ: Experimentellt programmeringsspråk och DSL för Linuxutveckling.

    Fokus: eBPF, användarprogram och kernelintegration från en gemensam kodbas.

    Licens: Apache 2.0.

    Syfte: Att minska behovet av handskriven C-kod, libbpf-boilerplate, Makefiles och separat användarrymdskod vid eBPF-utveckling.

    Stöd: XDP, TC, probes, perf events, eBPF maps, tail calls, dynptr, struct_ops och kfunc-integration.

    Status: Beta/experimentell. Rekommenderas ännu inte för produktion.

  • Nginx 1.31 släpps med forward proxy-stöd och flera säkerhetsfixar

    Nginx är en av internets viktigaste byggstenar. Den används för att leverera webbsidor, fördela trafik mellan servrar och fungera som mellanhand mellan användare och webbapplikationer. Med Nginx 1.31 tar projektet ett nytt steg: webbservern får stöd för HTTP forward proxy, samtidigt som flera säkerhetshål i moderna webbprotokoll som HTTP/2 och HTTP/3 täpps till.

    För de flesta internetanvändare är Nginx osynligt. Ändå är det ofta just Nginx som står mellan webbläsaren och den webbplats man besöker. Programmet fungerar som en effektiv trafikdirigent: det tar emot förfrågningar, skickar dem vidare till rätt server och ser till att svaren kommer tillbaka snabbt.

    Nginx har länge varit känt som webbserver och reverse proxy. En reverse proxy står framför en eller flera servrar och tar emot trafik från internet. Den kan till exempel skicka besökare vidare till rätt webbserver, avlasta systemet eller hantera krypterade HTTPS-anslutningar.

    Med Nginx 1.31 introduceras en funktion som gör att programmet även kan användas på ett annat sätt: som HTTP forward proxy.

    Vad är en forward proxy?

    En forward proxy fungerar från andra hållet jämfört med en reverse proxy. I stället för att skydda och styra trafiken in till en webbplats används den av klienter som vill nå ut till internet.

    Man kan likna det vid en reception. I stället för att varje dator kontaktar webben direkt skickar den sin begäran till proxyn. Proxyn gör sedan själva kontakten med omvärlden och skickar tillbaka svaret.

    Detta kan användas för att:

    samla internettrafik via en central punkt
    kräva inloggning innan trafik släpps vidare
    logga eller styra åtkomst
    skapa kontrollerade miljöer för företag, skolor eller labb

    Den nya modulen ngx_http_tunnel_module gör det möjligt för Nginx att hantera sådan trafik via CONNECT-metoden. CONNECT används ofta när HTTPS-trafik ska tunnlas genom en proxy.

    Det betyder att Nginx nu får en mer flexibel roll. Från att främst ha varit en servernära komponent kan den även användas som kontrollerad mellanhand för klienttrafik.

    Inloggning till proxyn

    En viktig del av den nya funktionen är stöd för proxyautentisering. Det innebär att användaren kan behöva logga in innan proxyn tillåter trafik.

    I Nginx 1.31 kan detta göras med direktiv som:

    auth_basic
    satisfy
    auth_delay

    För en administratör betyder det att forward proxy-funktionen inte behöver vara helt öppen. Det är viktigt, eftersom en öppen proxy snabbt kan missbrukas för anonym trafik, spam, attacker eller kringgående av nätverksregler.

    Med autentisering kan proxyn i stället användas i mer kontrollerade miljöer där bara godkända användare får tillgång.

    Smartare lastbalansering med least_time

    En annan nyhet i Nginx 1.31 är direktivet least_time i upstream-blocket. Det låter Nginx välja backend-server baserat på svarstid.

    Traditionell lastbalansering kan exempelvis bygga på att skicka varannan förfrågan till server A och varannan till server B. Det fungerar i enkla miljöer, men tar inte alltid hänsyn till hur servrarna faktiskt mår.

    Om en server är långsam, hårt belastad eller har problem kan svarstiden bli högre. Med least_time kan Nginx i stället väga in hur snabbt servrarna svarar och styra trafiken mot den som för tillfället verkar mest effektiv.

    Det är lite som att välja kö i mataffären. Man går inte nödvändigtvis till den kö som ser kortast ut, utan till den som faktiskt rör sig snabbast.

    Funktionen kan användas både för vanlig HTTP-trafik och för stream-trafik.

    ALPN för säkra upstream-anslutningar

    För stream-modulerna introduceras även direktivet proxy_ssl_alpn.

    ALPN står för Application-Layer Protocol Negotiation. Det är en teknik som används under TLS-anslutningar för att komma överens om vilket protokoll som ska användas.

    Det kan exempelvis vara relevant när en server kan tala flera olika protokoll över samma krypterade anslutning. Med proxy_ssl_alpn får administratören bättre kontroll över vilket protokoll Nginx ska välja när den ansluter till SSL-baserade upstream-servrar.

    Säkerhetsfixar i flera moduler

    Nginx 1.31 är inte bara en funktionsrelease. Den innehåller också flera säkerhetsfixar.

    En av de åtgärdade bristerna är CVE-2026-42926, en sårbarhet i HTTP/2-hanteringen i ngx_http_proxy_module. Problemet är kopplat till direktivet proxy_set_body och kan beskrivas som en request injection-sårbarhet.

    En sådan sårbarhet innebär att en angripare i vissa situationer kan påverka hur en förfrågan tolkas eller vidarebefordras. I proxyprogramvara är detta särskilt känsligt, eftersom proxyn står mitt i trafikflödet.

    En annan viktig fix gäller CVE-2026-42945, en heap buffer overflow i ngx_http_rewrite_module. Minnesfel av detta slag kan i värsta fall leda till att angripare får möjlighet att köra kod.

    Även följande sårbarheter har åtgärdats:

    CVE-2026-42946 – heap buffer overread i ngx_http_scgi_module och ngx_http_uwsgi_module
    CVE-2026-42934 – buffer overread kopplad till UTF-8-avkodning i charset_map i ngx_http_charset_module
    CVE-2026-40460 – adressförfalskning i HTTP/3 och QUIC connection migration
    CVE-2026-40701 – use-after-free vid DNS-svarshantering när ssl_ocsp används

    Det tekniska språket kan låta avskräckande, men i praktiken handlar det om samma grundproblem som ofta förekommer i systemprogramvara: data måste tolkas exakt rätt, minne måste hanteras korrekt och nätverkstrafik får inte kunna lura servern att göra något oväntat.

    HTTP/2 och HTTP/3 blir striktare

    HTTP/2 och HTTP/3 är modernare versioner av webbens grundprotokoll. De är byggda för högre prestanda och bättre hantering av många samtidiga anslutningar.

    Men när gamla och nya protokoll möts uppstår ibland risker. Vissa headers som används i HTTP/1.1 hör inte hemma i HTTP/2 och HTTP/3. Om de ändå släpps igenom kan det skapa oväntade beteenden i kedjan mellan klient, proxy och backend-server.

    Därför avvisar Nginx 1.31 nu HTTP/2- och HTTP/3-förfrågningar som innehåller anslutningsspecifika headers som:

    Connection
    Proxy-Connection
    Keep-Alive
    Transfer-Encoding
    Upgrade

    Headern TE tillåts bara när den är satt till trailers.

    Detta gör hanteringen mer strikt och minskar risken för felaktig tolkning av trafik.

    WebDAV får hårdare kontroller

    Även WebDAV-modulen har förstärkts. WebDAV gör det möjligt att hantera filer på en server via HTTP, till exempel kopiera, flytta eller ändra resurser.

    I Nginx 1.31 avvisas nu COPY– och MOVE-förfrågningar om källan och destinationen är samma plats, eller om de har ett förälder–barn-förhållande.

    Det kan låta som en liten detalj, men den typen av kontroller är viktiga. Utan dem kan filoperationer skapa logiska konflikter, oändliga kopieringsproblem eller andra oönskade effekter.

    Mindre brus i loggarna

    Versionen innehåller också mindre förändringar som påverkar drift och felsökning. Bland annat har loggnivån sänkts för vissa SSL-relaterade fel.

    För systemadministratörer kan detta vara välkommet. Alla fel är inte lika allvarliga, och för höga loggnivåer kan göra det svårare att hitta verkligt viktiga problem i stora loggfiler.

    Det finns även ett nytt configure-alternativ för att kunna inaktivera upstream sticky-modulen, samt fixar för HTTP/2 backend keepalive när proxy_set_body eller proxy_pass_request_body används.

    Varför är Nginx 1.31 viktig?

    Nginx 1.31 är intressant därför att den både breddar vad Nginx kan göra och stärker säkerheten i befintliga funktioner.

    Forward proxy-stödet gör att Nginx kan användas i fler nätverksroller än tidigare. Samtidigt visar säkerhetsfixarna hur komplex modern webbtrafik har blivit. HTTP/2, HTTP/3, TLS, OCSP, QUIC, WebDAV och olika proxyfunktioner skapar tillsammans ett kraftfullt men avancerat ekosystem.

    Ju fler lager som finns i trafikkedjan, desto viktigare blir det att varje del tolkar data på rätt sätt.

    Sammanfattning

    Nginx 1.31 är en viktig mainline-version för administratörer och tekniskt intresserade. Den stora nyheten är stödet för HTTP forward proxy via ngx_http_tunnel_module, men minst lika viktigt är de många säkerhetsfixarna i HTTP/2, HTTP/3, OCSP och flera centrala moduler.

    För den som driver Nginx i produktion är detta en version att granska noggrant. Särskilt gäller det installationer som använder avancerad proxyhantering, HTTP/2, HTTP/3, WebDAV, SCGI, uWSGI eller OCSP.

    Nginx fortsätter därmed att utvecklas från en snabb webbserver till ett allt mer mångsidigt verktyg för modern internettrafik.

    https://github.com/nginx/nginx/releases/tag/release-1.31.0

    Teknisk faktaruta: Nginx 1.31

    Version: Nginx 1.31

    Utgåva: Mainline-release

    Största nyheten: HTTP forward proxy-stöd via ngx_http_tunnel_module och CONNECT-metoden.

    Proxyautentisering: Stöd via auth_basic, satisfy och auth_delay.

    Lastbalansering: Nytt least_time-direktiv för att balansera trafik baserat på svarstid.

    Stream-moduler: Nytt proxy_ssl_alpn-direktiv för ALPN-val mot SSL-upstreams.

    Säkerhetsfixar: Åtgärdar sårbarheter i HTTP/2, HTTP/3, OCSP, WebDAV, rewrite-, proxy-, charset-, SCGI- och uWSGI-moduler.

    Berörda CVE:er: CVE-2026-42926, CVE-2026-42945, CVE-2026-42946, CVE-2026-42934, CVE-2026-40460 och CVE-2026-40701.

    Rekommendation: Administratörer som använder Nginx med HTTP/2, HTTP/3, OCSP, WebDAV eller avancerade proxyfunktioner bör granska uppdateringen noggrant.

  • NGINX 1.30 – snabbare, säkrare och smartare webb

    Den nya versionen av NGINX markerar ett viktigt steg för hur framtidens webb ska fungera. Med fokus på hastighet, säkerhet och modern teknik introducerar version 1.30 flera förbättringar som påverkar allt från hur snabbt webbsidor laddas till hur väl användarnas integritet skyddas.

    Den nya stabila versionen av NGINX, version 1.30, har släppts och för med sig en rad förbättringar som gör webben både snabbare och säkrare. NGINX är idag en av världens mest använda webbservrar och driver över 30 procent av alla webbplatser, vilket gör varje uppdatering betydelsefull för en stor del av internet.

    Snabbare webb med Early Hints

    En av de mest spännande nyheterna är stöd för HTTP Early Hints, även kallat statuskod 103. Det innebär att servern kan börja skicka information till webbläsaren innan hela sidan är färdigbehandlad.

    I praktiken betyder det att webbläsaren kan börja ladda viktiga resurser, som stilmallar och skript, tidigare än förut. Resultatet blir kortare laddningstider och en snabbare upplevelse för användaren.

    Starkare integritet med Encrypted ClientHello

    En annan viktig nyhet är stöd för Encrypted ClientHello (ECH). Trots att HTTPS redan krypterar mycket av trafiken har vissa delar tidigare varit synliga, till exempel vilken webbplats användaren försöker nå.

    Med ECH krypteras även denna information, vilket gör det svårare för utomstående att övervaka surfvanor. Det är ett viktigt steg mot en mer privat och säker internetanvändning.

    Smartare trafikhantering

    NGINX 1.30 introducerar också förbättrad hantering av trafik mellan servrar. En ny funktion är så kallade sticky sessions, som ser till att en användare konsekvent kopplas till samma server i ett kluster.

    Detta är särskilt viktigt för tjänster där sessioner spelar roll, som inloggningar eller e-handel. Dessutom har stödet för HTTP/2 utökats till kommunikationen mellan servrar, vilket gör interna system snabbare och mer effektiva.

    Förbättringar i HTTP/2 och HTTP/3

    Den nya versionen innehåller flera förbättringar för både HTTP/2 och HTTP/3. Dessa inkluderar bättre stabilitet, färre buggar och effektivare hantering av dataöverföring.

    Även tekniska problem som tidigare kunnat orsaka krascher eller ineffektiv kommunikation har åtgärdats, vilket bidrar till en mer robust webbupplevelse.

    Starkare kryptering och TLS-stöd

    NGINX 1.30 förbättrar också stödet för modern kryptering. Bland nyheterna finns certifikatkomprimering, vilket kan snabba upp säkra anslutningar, samt bättre kompatibilitet med framtida versioner av krypteringsbibliotek som OpenSSL.

    Dessutom introduceras nya variabler och förbättrad hantering av hur servrar identifieras vid säkra anslutningar.

    Små förbättringar med stor effekt

    Utöver de större funktionerna innehåller uppdateringen många mindre förbättringar. Till exempel är keep-alive nu aktiverat som standard, vilket förbättrar prestandan genom att återanvända anslutningar.

    Flera buggar har också rättats, bland annat inom gRPC, cachehantering och proxyfunktioner, vilket gör systemet mer stabilt i praktisk användning.

    Varför det spelar roll

    Eftersom NGINX används av en så stor del av internet får dessa förbättringar bred påverkan. För användare innebär det snabbare laddningstider, bättre säkerhet och en mer stabil upplevelse.

    För utvecklare och företag innebär det effektivare verktyg, modernare teknikstöd och färre tekniska problem att hantera.

    Sammanfattning

    NGINX 1.30 markerar ett tydligt steg framåt för webbteknik. Med förbättrad prestanda, starkare integritetsskydd och modernare protokollstöd bidrar uppdateringen till ett snabbare, säkrare och mer tillförlitligt internet.

    Teknisk fakta: NGINX 1.30

    Vad är NGINX?
    NGINX är en webbserver och reverse proxy som används för att leverera webbsidor, hantera trafik och agera mellanhand mellan användare och backend-servrar. Den är känd för sin höga prestanda, låga resursanvändning och förmåga att hantera många samtidiga anslutningar. NGINX används ofta även som lastbalanserare och cache för att snabba upp webbapplikationer.


    Version: 1.30

    Gren: Ny stabil branch

    Huvudfunktioner:
    HTTP Early Hints (snabbare laddning), Encrypted ClientHello (förbättrad integritet), sticky sessions (stabil sessionshantering), HTTP/2 till backend-servrar

    Transport: Multipath TCP

    Standard upstream: HTTP/1.1 med keep-alive aktiverat

    TLS/SSL:
    Certifikatkomprimering, stöd för OSSL_STORE, förbättrad SNI-hantering, nya variabler för signaturalgoritmer och kompatibilitet med framtida OpenSSL-versioner

    HTTP/2 & HTTP/3:
    Förbättrad stabilitet, buggfixar, bättre hantering av headers och anslutningar, samt förbättrad QUIC-integration

    Övrigt:
    Upstream keepalive aktiverat som standard, förbättrad cachehantering, fixar för gRPC och proxyfunktioner

  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg.

    När Linux 7.0 nu har släppts är det lätt att tro att vi står inför ett dramatiskt teknikskifte. Men versionshoppet från 6.19 till 7.0 är framför allt en praktisk omnumrering, inte en revolution. Linus Torvalds beskriver releasen som stabil och relativt odramatisk, med fokus på många små förbättringar snarare än stora förändringar.

    Det betyder dock inte att uppdateringen är ointressant. Tvärtom visar Linux 7.0 hur modern systemutveckling fungerar: genom kontinuerliga förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och mer flexibelt.

    Rust blir en etablerad del av kärnan

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att programmeringsspråket Rust inte längre betraktas som experimentellt i Linuxkärnan.

    Det innebär inte att C försvinner, men det markerar att Rust nu är ett accepterat verktyg för utvecklare. Fördelen är att Rust är designat för att undvika många vanliga minnesfel redan innan programmet körs. På sikt kan det leda till färre buggar och säkrare system.

    Säkerhet i fokus – redo för framtidens hot

    Linux 7.0 tar också steg mot framtidens cybersäkerhet. Stöd för post-kvantkryptografi införs genom ML-DSA-signaturer, samtidigt som äldre och osäkrare metoder som SHA-1 tas bort.

    Det visar hur kärnan utvecklas i takt med nya hot – även sådana som ännu inte är fullt verklighet, som attacker från framtida kvantdatorer.

    Bättre kontroll och isolering i systemet

    Ett annat viktigt område är förbättrad kontroll i systemet. Den snabba I/O-mekanismen io_uring får bättre filtrering, vilket gör det lättare att begränsa vad program får göra i känsliga miljöer.

    Dessutom introduceras nullfs, ett minimalistiskt filsystem som fungerar som en tom startpunkt innan det riktiga systemet laddas. Det gör uppstarten mer flexibel och renare, särskilt i container- och molnmiljöer.

    Prestanda och lagring förbättras

    Linux 7.0 innehåller flera förbättringar inom lagring och minneshantering. Swap-systemet förenklas och blir mer effektivt, och filsystem som XFS får nya funktioner för övervakning och självläkning.

    Även andra filsystem förbättras, till exempel med bättre stöd för stora blockstorlekar och modern komprimering. Det handlar om små tekniska steg som tillsammans kan ge märkbara prestandavinster.

    Smartare nätverk och modernare infrastruktur

    På nätverkssidan aktiveras AccECN, en teknik som hjälper datorer att reagera tidigare på trängsel i nätverket. Det kan leda till stabilare och snabbare dataöverföringar.

    Samtidigt fortsätter förbättringar inom virtualisering och molnstöd, vilket gör Linux ännu bättre anpassat för moderna IT-miljöer.

    En evolution – inte en revolution

    Det kanske viktigaste med Linux 7.0 är vad det representerar. Trots det nya versionsnumret handlar det inte om ett stort språng, utan om fortsatt evolution.

    Linux utvecklas steg för steg: säkrare kod, bättre prestanda, renare arkitektur och fler verktyg för framtiden. Det är just denna stabila och metodiska utveckling som gjort Linux till ryggraden i allt från servrar till mobiltelefoner och superdatorer.

    Kort sagt: Linux 7.0 ser kanske stort ut på ytan, men den verkliga styrkan ligger i de många små förbättringarna som driver tekniken framåt.

    https://lore.kernel.org/lkml/CAHk-=wj2WqpPBwpAXo8bj_Hx-NxKMRVTVMUaQis7+Vm6XLRZiw@mail.gmail.com/T/#u

    Teknisk fakta: Linux 7.0

    Version: Linux Kernel 7.0

    Typ av release: Versionsskifte från 6.19, främst en omnumrering

    Viktig nyhet: Rust-stöd är inte längre markerat som experimentellt

    Säkerhet: Stöd för ML-DSA post-kvant-signaturer, SHA-1 för modulsignering borttaget

    Filsystem: Uppdateringar för Btrfs, EROFS, XFS och F2FS

    Nätverk: AccECN aktiverat, CAKE får multiqueue-stöd

    Virtualisering: Förbättringar i KVM och Hyper-V

    Övrigt: NULLFS introduceras, förbättringar i minneshantering och swap

    Andra artiklar om Linux Kernel

  • OpenSSH 10.3 – säkrare fjärrinloggning och smartare SSH-funktioner

    Den senaste versionen av OpenSSH, 10.3, skärper säkerheten och moderniserar hur SSH-anslutningar hanteras. Uppdateringen innehåller både viktiga säkerhetsfixar och nya funktioner som gör fjärrinloggning säkrare, mer flexibel och bättre anpassad till dagens krav på kryptering och autentisering.

    Den senaste versionen av OpenSSH, version 10.3, har nu släppts av utvecklarna bakom OpenBSD. Uppdateringen är ingen stor omdesign – https://www.openssh.org/men den innehåller en rad viktiga förbättringar som både höjer säkerheten och gör verktyget mer kraftfullt för avancerade användare.

    Men vad betyder det här i praktiken?

    OpenSSH är standardverktyget för säker fjärrinloggning i Linux och Unix-liknande system. Det används överallt: från servrar i datacenter till små Raspberry Pi-projekt hemma.

    När du ansluter med kommandot ssh är det OpenSSH som ser till att kommunikationen är krypterad och skyddad.

    Säkerheten skärps ytterligare

    En stor del av uppdateringen handlar om att täppa till säkerhetsluckor och minska risken för attacker.

    Bland annat:

    • Skydd mot kommandoinjektioner
      Tidigare kunde vissa konfigurationer utnyttjas om anvhttps://www.openssh.org/ändardata tolkades fel. Detta är nu åtgärdat.
    • Förbättrad validering vid ProxyJump (-J)
      SSH kontrollerar nu bättre värd- och användarnamn, vilket minskar risken att skadlig kod smyger sig in via kommandoraden.
    • Fix för sshd och certifikat
      Ett fel som kunde leda till felaktig användaridentifiering vid certifikat med flera värden har rättats.
    • SCP blir säkrare
      Ett gammalt problem där filrättigheter kunde bli fel vid nedladdning som root är nu löst.

    Kort sagt: OpenSSH 10.3 gör det svårare att lura systemet – även i mer ovanliga scenarier.

    Viktiga förändringar du bör känna till

    Den nya versionen innehåller också ändringar som kan påhttps://www.openssh.org/verka äldre system:

    • Ingen support för gamla SSH-implementationer utan rekeying
      Om en anslutning inte klarar att byta krypteringsnyckel under sessionen kommer den nu att avbrytas.
    • Certifikat med tomma “principals” fungerar inte längre som wildcard
      Det här gör autentisering mer strikt och förutsägbar.
    • Wildcard-regler ändras
      • Tillåts nu för värdcertifikat
      • Tillåts inte längre för användarcertifikat

    Detta kan kräva justeringar i befintliga miljöer.

    Smartare SSH i vardagen

    Förutom säkerhet kommer även flera nya funktioner somhttps://www.openssh.org/ gör SSH mer användbart:

    • Ny insyn i aktiva anslutningar
      • ssh -O conninfo → visar detaljer om anslutningen
      • ssh -O channels → visar aktiva kanaler
    • Interaktivt kommando (~I)
      Under en SSH-session kan du nu snabbt få statusinformation.
    • Förbättrad multiplexing
      Stabilare hantering när flera SSH-sessioner delar samma anslutning.

    Det här är särskilt användbart för systemadministratörer som arbetar med många parallella sessioner.

    Agent forwarding blir mer standardiserat

    En tekniskt viktig förbättring gäller agent forwarding – funktionen som låter dig använda dina SSH-nycklar via en mellanserver.

    • OpenSSH använder nu officiella IANA-tilldelade kodpunkter
    • Bättre stöd för framtida standardisering

    Dessutom har verktygen ssh-agent och ssh-add fått nya funktioner:

    • Ny flagga: ssh-add -Q
      → visar vilka funktioner/extensioner som stöds

    Bättre hantering av nycklar och autentisering

    Nyckelhantering får också ett lyft:

    • ED25519-nycklar kan nu sparas i PKCS#8-format
    • FIDO/WebAuthn-stöd aktiverat som standard
      → gör det enklare att använda hårdvarunycklar (t.ex. YubiKey)
    • Striktare algoritmhantering för ECDSAhttps://www.openssh.org/
      → endast explicit tillåtna algoritmer används

    Små förbättringar som gör stor skillnad

    Utöver de stora nyheterna innehåller version 10.3 flera finjusteringar:

    • Stöd för flera filer i:
      • RevokedKeys
      • RevokedHostKeys
    • Ny säkerhetsfunktion i sshd:
      • “invaliduser”-straff
        → bromsar attacker mot icke-existerande konton
    • Mer exakt tidsmätning i säkerhetsregler
      → tack vare flyttal istället för heltal
    • Prestandaförbättringar, särskilt för:
      • sntrup761 (modern nyckelutbytesalgoritm)

    Sammanfattning

    OpenSSH 10.3 är ingen revolution – men en tydlig evolution.

    Den:

    • stärker säkerheten på flera nivåer
    • rensar bort osäkra eller föråldrade beteenden
    • introducerar praktiska verktyg för bättre kontroll
    • förbättrar stöd för moderna autentiseringsmetoder

    För de flesta användare sker uppgraderingen utan problem. Men i miljöer med äldre system eller specialkonfigurationer kan det vara klokt att testa först.

    I en tid där säker fjärråtkomst är kritisk är det här ännu ett steg mot ett mer robust och framtidssäkert SSH-ekosystem.

    https://www.openssh.org

    Teknisk faktaruta: OpenSSH 10.3

    OpenSSH 10.3 är en underhållsuppdatering som förbättrar säkerhet, agent forwarding, multiplexing och nyckelhantering.

    Version 10.3
    Typ Underhålls- och säkerhetsuppdatering
    Viktig nyhet Stöd för IANA-kodpunkter för SSH agent forwarding
    Säkerhetsförbättringar Fixar för kommandoinjektion, certifikatmatchning och SCP-hantering
    Nya kommandon ssh -O conninfo, ssh -O channels, escape-sekvensen ~I
    Nyckelhantering ED25519 i PKCS#8-format och FIDO/WebAuthn aktiverat som standard
    Övrigt Bättre stöd för revoked key-filer och förbättrad prestanda för sntrup761
  • OpenVPN 2.7.1 – små förändringar med stor effekt

    OpenVPN 2.7.1 är kanske ingen stor versionsnyhet på papperet, men uppdateringen innehåller flera viktiga förbättringar som märks i praktiken. Med stöd för modernare inloggningsmetoder, bättre prestanda och rättningar av flera buggar tar den populära VPN-lösningen ännu ett steg mot säkrare och stabilare nätverkskommunikation.

    Den öppna VPN-lösningen OpenVPN har uppdaterats till version 2.7.1. Det är en så kallad underhållsversion, men innehåller flera förändringar som förbättrar både prestanda, stabilitet och säkerhet.

    Vad gör OpenVPN?

    OpenVPN används för att skapa en krypterad förbindelse mellan en användare och ett nätverk. Det fungerar som en säker tunnel där data skyddas från insyn, till exempel när man ansluter via publika Wi-Fi-nät eller arbetar på distans.

    Tekniken är också vanlig i företag, där anställda behöver säker tillgång till interna system.

    Ny funktion för modern inloggning

    En av de mest intressanta nyheterna i version 2.7.1 är ett nytt tillägg till parametern --auth-user-pass. Med detta kan OpenVPN:

    • endast fråga efter användarnamn
    • skicka ett påhittat (dummy) lösenord

    Detta är användbart i system där autentisering inte längre bygger på lösenord, utan istället på andra metoder som exempelvis engångskoder eller externa verifieringstjänster. Funktionen gör OpenVPN mer kompatibelt med moderna säkerhetslösningar.

    Förbättrad prestanda

    En viktig förändring handlar om hur OpenVPN hanterar interna datastrukturer. Tidigare användes en relativt liten standardstorlek för interna hash-tabeller, vilket kunde påverka prestandan negativt vid många samtidiga anslutningar.

    Nu anpassas storleken automatiskt efter antalet klienter (fyra gånger maxantalet), vilket ger:

    • bättre skalbarhet
    • färre prestandaproblem i större installationer

    Samtidigt rekommenderas att minska maxantalet klienter på system med begränsat minne.

    Stabilare drift och tydligare loggning

    Flera förbättringar gör OpenVPN enklare att använda och övervaka:

    • modernisering av systeminställningar (TasksMax istället för äldre begränsningar)
    • tydligare loggning av inkommande anslutningar
    • varningar vid vissa kryptokonfigurationer

    Detta gör det lättare att upptäcka och felsöka problem.

    Buggfixar och bättre kompatibilitet

    Version 2.7.1 innehåller också flera buggfixar, bland annat:

    • problem med nätverksportar i vissa konfigurationer
    • en ovanlig krasch vid specifika TCP-scenarier

    Dessutom har stödet förbättrats för vissa system, inklusive:

    • big-endian-arkitekturer som MIPS och PowerPC
    • FreeBSD, även i specialfall utan IPv4

    Starkare säkerhet i detaljerna

    En mindre men viktig förbättring är att OpenVPN nu korrekt hanterar privata nycklar med lösenfraser längre än 64 tecken. Det gör det möjligt att använda starkare och säkrare autentisering.

    Sammanfattning

    Även om OpenVPN 2.7.1 inte introducerar några dramatiska nyheter, innebär uppdateringen flera viktiga förbättringar bakom kulisserna. Resultatet är en lösning som är snabbare, stabilare och bättre anpassad till moderna säkerhetskrav.

    https://github.com/OpenVPN/openvpn/releases/tag/v2.7.1

    Teknisk faktaruta: OpenVPN 2.7.1

    Typ: Underhållsuppdatering

    Version: 2.7.1

    Programvara: OpenVPN

    Licens: Öppen källkod

    Viktig nyhet: Ny flagga för --auth-user-pass som möjliggör inloggning med endast användarnamn och ett dummy-lösenord

    Prestanda: Standardstorleken för interna hash-tabeller har ökats till 4 × --max-clients

    Loggning: Inkommande anslutningar loggas nu på verb 3 i stället för felnivå

    Systemändring: LimitNPROC har ersatts med TasksMax i systemd-enhetsfiler

    Buggfixar: Problem med --lport i <connection>-block och en ovanlig ASSERT-krasch har rättats

    Plattformsstöd: Förbättringar för big-endian Linux-system som MIPS och PowerPC samt FreeBSD

    Säkerhet: Stöd för privata nyckellösenfraser längre än 64 tecken fungerar nu korrekt

  • Samba 4.24 – säkrare inloggningar och smartare integration med molnet

    Samba 4.24 tar ett tydligt kliv mot starkare säkerhet och modernare autentisering. Den nya versionen skärper Kerberos-skyddet, gör AES till standard i moderna domäner och inför stöd för lösenordsåterställning via Microsoft Entra ID och Keycloak utan att lokala lösenordspolicys kringgås.

    Den senaste versionen av Samba, 4.24, markerar ett tydligt steg mot en säkrare och mer modern hantering av identiteter i nätverk. För organisationer som använder Active Directory-kompatibla miljöer innebär uppdateringen både bättre skydd mot attacker och smidigare samspel med molntjänster som Microsoft Entra ID.

    Vad är Samba – och varför spelar det roll?

    Samba är en central byggsten i många IT-miljöer. Det gör det möjligt för Linux- och Unix-servrar att fungera tillsammans med Windows-system, dela filer och tillhandahålla katalogtjänster liknande Active Directory.

    När Samba uppdateras påverkar det därför allt från små kontorsnätverk till stora företagsinfrastrukturer.

    Större fokus på säkerhet: Kerberos får ett lyft

    En av de viktigaste nyheterna i Samba 4.24 är förbättrad säkerhet i Kerberos – det system som hanterar inloggningar och autentisering i nätverk.

    Det mest betydelsefulla:

    • AES-kryptering är nu standard (för moderna domäner)
    • Skydd mot “dollar ticket”-attacker
    • Striktare regler för klienter
    • Alltid inkluderad säkerhetsinformation (PAC)

    Tillsammans innebär detta att standardinställningarna i Samba nu är betydligt mer robusta än tidigare – utan att administratören behöver göra lika mycket manuellt arbete.

    Molnintegration: lösenordsåterställning på riktigt

    En av de mest praktiska nyheterna är stöd för så kallade policy hints.

    Det betyder i praktiken:

    • Användare kan återställa sitt lösenord via molntjänster (t.ex. Entra ID)
    • Samtidigt följs lokala säkerhetspolicys i organisationens egna servrar

    Tidigare kunde sådana återställningar kringgå regler som lösenordshistorik och krav på komplexitet. Nu behandlas de som vanliga lösenordsbyten, vilket stänger en viktig säkerhetslucka.

    Lösenord utan lösenord: stöd för moderna inloggningar

    Samba 4.24 tar även ett steg mot framtidens autentisering:

    • Stöd för Windows Hello-liknande inloggning
    • Inloggning med certifikat och nycklar istället för lösenord
    • Möjlighet att använda självsignerade nycklar

    Detta gör det enklare att införa lösenordsfria lösningar – något som blir allt vanligare i större organisationer.

    Bättre kontroll och spårbarhet

    Administratörer får nu bättre insyn i vad som händer i katalogtjänsten.

    Samba kan logga förändringar i viktiga attribut som:

    • servicePrincipalName
    • dNSHostName
    • msDS-KeyCredentialLink

    Detta är information som inte är hemlig, men som kan utnyttjas vid attacker om den manipuleras. Därför är loggning av dessa ändringar ett viktigt tillskott för säkerhetsövervakning.

    Förbättringar i lagring och prestanda

    Utöver säkerhet innehåller version 4.24 även tekniska förbättringar:

    • Större filströmmar via extended attributes (upp till cirka 1 MB)
    • Ny modul för att begränsa I/O-hastighet
    • Kryptering per delad mapp i CephFS
    • Integration med externa nyckelhanteringssystem

    Detta gör Samba mer flexibelt i moderna lagringsmiljöer, särskilt i moln- och containerbaserade system.

    Nya verktyg för administratörer

    Med uppdateringen kommer även nya kommandon:

    • Generera certifikatförfrågningar (CSR)
    • Hantera nyckelbaserad autentisering (KeyTrust)

    Det gör det enklare att arbeta med certifikat och säker inloggning direkt från kommandoraden.

    Slutsats: ett steg mot säkrare standarder

    Samba 4.24 handlar inte bara om nya funktioner – utan om att göra säkra val till standard.

    De viktigaste förändringarna:

    • Starkare kryptering automatiskt
    • Bättre skydd mot kända attackmetoder
    • Smidigare integration med molntjänster
    • Stöd för lösenordsfri autentisering

    För organisationer innebär det mindre risk, enklare administration och en plattform som är bättre rustad för moderna säkerhetskrav.

    https://www.samba.org/samba/history/samba-4.24.0.html

    Teknisk faktaruta: Samba 4.24

    Samba är en fri programsvit som gör att Linux- och Unix-servrar kan kommunicera med Windows-system. Den används främst för fil- och skrivardelning, men kan också fungera som domänkontrollant med stöd för Active Directory-liknande funktioner, autentisering och central användarhantering.

    Vad används Samba till?

    Samba används i nätverk där olika operativsystem måste fungera tillsammans. Med Samba kan en server dela ut mappar, hantera användarinloggningar, arbeta med Kerberos och LDAP samt ge stöd för Windows-klienter i både små och stora IT-miljöer.

    Nyheter i Samba 4.24

    • AES som standard i moderna domäner
      Domäner med funktionsnivå 2008 eller högre använder nu AES-kryptering som standard i stället för äldre och svagare krypteringsmetoder.
    • Hårdare Kerberos-säkerhet
      Nya KDC-inställningar gör det möjligt att kräva canonicalization i klientförfrågningar och minska risken för så kallade “dollar ticket”-attacker.
    • Stöd för Entra ID och Keycloak vid lösenordsåterställning
      Samba 4.24 kan nu tolka “policy hints”, vilket gör att fjärråterställning av lösenord följer lokala lösenordspolicys i Active Directory-miljön.
    • Förbättrad certifikatbaserad autentisering
      Versionen introducerar stöd för PKINIT KeyTrust-logon, starka och flexibla certifikatmappningar samt SID-tillägg i certifikat.
    • PAC inkluderas som standard
      KDC svarar nu som standard med Privilege Attribute Certificate, vilket stärker autentiseringsinformationen i Kerberos.
    • Nya samba-tool-kommandon
      Administratörer kan generera CSR-filer och hantera KeyTrust-konfigurationer direkt via nya underkommandon i samba-tool.
    • Bättre säkerhetsloggning
      Samba kan nu logga ändringar i säkerhetsrelevanta AD-attribut som exempelvis servicePrincipalName, dNSHostName och msDS-KeyCredentialLink.
    • Utökad lagringsfunktionalitet
      Modulen vfs_streams_xattr kan nu lagra större dataströmmar genom att dela upp dem över flera extended attributes, upp till cirka 1 MB.
    • Ny VFS-modul för I/O-begränsning
      En ny asynkron rate-limiting-modul gör det möjligt att styra throughput utifrån operationer per sekund eller bandbredd.
    • CephFS med FSCrypt-stöd
      Modulen ceph_new stöder nu FSCrypt, vilket möjliggör kryptering av både data och filnamn per share.



  • OpenWrt 25.12 – ny version av router-operativsystemet byter pakethanterare

    OpenWrt 25.12 introducerar flera stora förändringar i det populära routeroperativsystemet. Den nya versionen ersätter den tidigare pakethanteraren opkg med APK, uppdaterar systemet till Linux-kärnan 6.12 och förbättrar både uppgraderingsprocessen och nätverkshanteringen. Samtidigt utökas hårdvarustödet och flera centrala systemkomponenter moderniseras.

    Den nya versionen av OpenWrt har släppts och innebär ett av de största tekniska skiftena i projektets historia. I OpenWrt 25.12 ersätts den gamla pakethanteraren opkg av Alpine-systemets APK, samtidigt som systemet uppdateras till Linux-kärnan 6.12 och ett stort antal moderna verktyg.

    OpenWrt är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linux som används i allt från hemroutrar till inbyggda nätverksenheter. Projektet fungerar ofta som en ersättning för tillverkarens originalprogramvara och ger användare större kontroll över nätverkets funktioner, säkerhet och prestanda.

    Den nya stabila serien, OpenWrt 25.12, markerar ett viktigt tekniskt steg framåt – både i hur systemet hanterar programvara och hur det administreras.

    Byte från opkg till APK

    Den största förändringen i OpenWrt 25.12 är att pakethanteraren opkg ersätts av APK (Alpine Package Keeper).

    Opkg har länge varit standard i OpenWrt, men projektets egen variant har inte längre aktivt underhållits. För att säkerställa långsiktig stabilitet och utveckling valde utvecklarna därför att gå över till APK, som används i Alpine Linux.

    Det innebär bland annat:

    • fortsatt aktiv utveckling av pakethanteraren
    • bättre stöd för moderna funktioner
    • mer robust paketinstallation

    De flesta paketnamn är oförändrade, men kommandon och syntax skiljer sig. För att underlätta övergången har projektet publicerat en officiell fusklapp som visar hur opkg-kommandon motsvaras av APK.

    Enklare uppgraderingar

    OpenWrt 25.12 gör det betydligt enklare att uppgradera systemet.

    Funktionen Attended Sysupgrade är nu integrerad direkt i webbgränssnittet LuCI. Den kan automatiskt skapa en ny firmware-bild som innehåller alla paket som redan är installerade på routern.

    Det innebär att systemet kan:

    • uppgraderas till en ny version
    • automatiskt återinstallera alla paket
    • behålla befintliga inställningar

    För enheter med större flashminne finns även kommandoradsverktyget owut, som erbjuder mer detaljerad kontroll över uppgraderingsprocessen.

    Snabbare systemskript

    En annan viktig förändring är att flera systemskript – särskilt de som hanterar Wi-Fi – har skrivits om i språket ucode.

    Tidigare användes huvudsakligen shell-skript. Enligt utvecklarna ger ucode flera fördelar:

    • snabbare exekvering
    • bättre stabilitet
    • tätare integration med OpenWrts interna system, exempelvis ubus och UCI

    Detta gör att nätverksfunktioner kan reagera snabbare och bli mer tillförlitliga.

    Historik i terminalen bevaras

    I tidigare versioner försvann terminalens kommandohistorik när en session avslutades. I OpenWrt 25.12 sparas den nu automatiskt i ett RAM-baserat filsystem.

    Det innebär att historiken finns kvar mellan inloggningar utan att skriva till flashminnet – något som annars kan förkorta livslängden på lagringen.

    Användare kan ändå välja att spara historiken permanent på flash, men utvecklarna varnar för att detta ökar slitaget över tid.

    Stöd för fler enheter

    OpenWrt är känt för sitt breda hårdvarustöd, och version 25.12 fortsätter att utöka listan.

    Systemet stöder nu över 2200 olika enheter, och mer än 180 nya modeller har lagts till sedan den tidigare versionen.

    Bland nyheterna finns stöd för:

    • fler Realtek-baserade switchkretsar, inklusive 10-gigabit-modeller
    • Qualcomm-plattformarna ipq50xx och ipq60xx
    • Siflower-processorerna SF21A6826 och SF21H8898
    • Microchips LAN969x-switchar
    • Allwinner-plattformarna F1C100 och F1C200s

    Uppdaterad systemplattform

    OpenWrt 25.12 bygger på flera uppdaterade kärnkomponenter:

    • Linux-kärna: 6.12
    • GCC: 14.3
    • glibc: 2.41
    • musl: 1.2.5
    • binutils: 2.44

    Dessutom har många centrala nätverksprogram uppdaterats, exempelvis:

    • dnsmasq 2.91
    • Dropbear 2025.89
    • BusyBox 1.37

    Trådlösa komponenter baseras på cfg80211 och mac80211 från Linux 6.18, medan hostapd bygger på en utvecklingsversion från augusti 2025.

    Till minne av Dave Täht

    OpenWrt 25.12 har fått kodnamnet “Dave’s Guitar” för att hedra nätverksforskaren Dave Täht, som avled den 1 april 2025.

    Täth var en central figur i arbetet mot det så kallade bufferbloat-problemet – ett fenomen där överfulla buffertar i nätverksutrustning orsakar hög latens. Hans arbete bidrog till snabbare och mer responsiva internetförbindelser för miljontals användare.

    Den nya versionen av OpenWrt är därför dedikerad till hans minne.

    Stödperiod och uppgraderingar

    I samband med lanseringen meddelar utvecklarna också att OpenWrt 24.10 når slutet av sin livscykel i september 2026. Efter detta datum kommer inga fler säkerhetsuppdateringar att släppas.

    Användare rekommenderas därför att uppgradera till 25.12-serien innan dess.

    I de flesta fall kan uppgraderingen från 24.10 göras direkt med kommandot sysupgrade, men projektet rekommenderar alltid att man först skapar en säkerhetskopia av konfigurationen.

    Om man uppgraderar från äldre versioner, exempelvis 23.05, krävs däremot en ny installation.

    Ett steg mot nästa generation av routrar

    Med bytet till APK, snabbare systemskript och kraftigt förbättrad uppgraderingsprocess tar OpenWrt ett tydligt steg mot en mer modern plattform för nätverksutrustning.

    För användare betyder det enklare administration, bättre prestanda och fortsatt stöd för ett mycket stort antal routrar och inbyggda system – något som gör OpenWrt till ett av de mest flexibla operativsystemen i nätverksvärlden.

    https://openwrt.org/start

    [ TEKNISK FAKTARUTA / OpenWrt 25.12 ]
    Version…………. 25.12.0
    Lansering……….. Stabil serie
    Linux-kärna……… 6.12.71
    Pakethanterare…… APK
    Ersätter………… opkg
    GCC…………….. 14.3.0
    glibc…………… 2.41
    musl……………. 1.2.5
    binutils………… 2.44
    dnsmasq…………. 2.91
    Dropbear………… 2025.89
    BusyBox…………. 1.37.0
    Enhetsstöd………. 2200+
    24.10 EOL……….. September 2026
  • Visa IP-adress vid inloggning i Ubuntu 24.04 (textläge)

    När du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge kan det vara ovärderligt att se datorns IP-adress direkt på inloggningsskärmen, särskilt vid fjärradministration, användning av virtuella maskiner och felsökning. I den här guiden går vi steg för steg igenom hur du visar IP-adressen vid TTY-inloggning med en robust systemd-lösning, samt några enklare alternativ om du vill visa adressen först efter inloggning.

    Om du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge (TTY, alltså utan grafiskt skrivbord) kan det vara väldigt praktiskt att direkt se maskinens IP-adress på inloggningsskärmen. Det här går att fixa på flera sätt. Nedan får du en tydlig steg-för-steg-guide med tre metoder, där den första är “rätt” och robust för moderna Ubuntu (systemd), och de andra är alternativ.

    Förutsättningar

    Du behöver kunna logga in som en användare med sudo-rättigheter.

    Du kommer att redigera någon konfigurationsfil och sedan testa genom att växla till textläge eller starta om.

    Metod 1: Visa IP i “login-banner” via systemd (rekommenderad)

    Ubuntu 24.04 använder systemd och agetty för TTY-inloggning. Vi kan lägga in ett dynamiskt meddelande som körs när TTY:n startar, så IP-adressen syns innan du loggar in.

    Steg 1: Skapa ett litet skript som skriver ut IP-adressen

    Skapa filen:

    /usr/local/bin/tty-ip-banner.sh

    Innehåll:

    #!/usr/bin/env bash
    set -e
    
    # Försök hitta en "primär" IPv4-adress (ej loopback).
    IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
    
    # Om ingen IPv4 hittas, visa något ändå.
    if [ -z "${IPV4:-}" ]; then
      IPV4="(ingen IPv4 hittad ännu)"
    fi
    
    echo
    echo "IP-adress: $IPV4"
    echo
    

    Spara filen.

    Steg 2: Gör skriptet körbart

    sudo chmod +x /usr/local/bin/tty-ip-banner.sh
    

    Steg 3: Skapa en systemd drop-in för getty på tty1

    Vi lägger till ett “ExecStartPre” som körs innan själva login-programmet.

    Skapa katalogen:

    sudo mkdir -p /etc/systemd/system/getty@tty1.service.d
    

    Skapa filen:

    /etc/systemd/system/getty@tty1.service.d/ip-banner.conf

    Innehåll:

    [Service]
    ExecStartPre=/usr/local/bin/tty-ip-banner.sh
    

    Steg 4: Ladda om systemd och starta om getty

    sudo systemctl daemon-reload
    sudo systemctl restart getty@tty1.service
    

    Steg 5: Testa i textläge

    Byt till tty1:

    Tryck Ctrl + Alt + F1 (ibland F3–F6 beroende på maskin)

    Du ska nu se “IP-adress: …” ovanför inloggningsprompten.

    Om du vill ha detta på fler TTY, upprepa för tty2, tty3 osv genom att skapa motsvarande drop-in-mappar, till exempel getty@tty2.service.d.

    Metod 2: Visa IP via /etc/issue (enkel men mindre flexibel)

    Ubuntu visar ofta innehållet i /etc/issue före login. Problemet är att /etc/issue är statisk text om du inte bygger en uppdateringsmekanism.

    Steg 1: Skapa ett script som genererar /etc/issue dynamiskt

    Skapa:

    /usr/local/bin/update-issue-with-ip.sh

    #!/usr/bin/env bash
    set -e
    
    IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
    [ -z "${IPV4:-}" ] && IPV4="(ingen IPv4 hittad ännu)"
    
    cat > /etc/issue <<EOF
    Ubuntu 24.04 LTS
    
    IP-adress: $IPV4
    
    \\n
    EOF
    

    Gör den körbar:

    sudo chmod +x /usr/local/bin/update-issue-with-ip.sh
    

    Steg 2: Kör scriptet manuellt för att testa

    sudo /usr/local/bin/update-issue-with-ip.sh
    

    Byt till en TTY och se om det visas.

    För att detta ska uppdateras automatiskt krävs att du kör scriptet vid boot och gärna när nätet kommer upp, annars kan IP saknas om nätet inte är klart.

    Metod 3: Visa IP efter inloggning (om “vid login” duger som direkt efter)

    Om du kan nöja dig med att IP visas så fort du loggat in (direkt efter att du skrivit lösenord), är detta enklast och ofta “good enough”.

    Steg 1: Lägg till en utskrift i /etc/profile.d

    Skapa filen:

    /etc/profile.d/show-ip.sh

    IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
    if [ -n "$IPV4" ]; then
      echo "IP-adress: $IPV4"
    fi
    

    Klart. Nästa gång någon loggar in i terminalen syns IP direkt.

    Felsökning

    Om du får “ingen IPv4 hittad ännu” på inloggningsskärmen kan det bero på att nätverket inte hunnit upp innan getty startar.

    En snabb kontroll efter inloggning:

    ip -4 addr
    

    Om du använder Wi-Fi kan anslutningen komma senare än för kabel, särskilt om maskinen väntar på inloggning innan den kopplar upp.

    I sådana fall är Metod 3 säkrast, eller så bygger du Metod 1 vidare så att den väntar en kort stund på nätet (exempelvis loopar i 1–3 sekunder), men det är en balans så att inloggningen inte känns seg.

    Rekommendation

    Vill du se IP innan du ens loggar in i TTY: använd Metod 1.

    Vill du ha enklast möjliga: Metod 3.

    FAKTARUTA: Visa IP-adress vid TTY-inloggning i Ubuntu 24.04
    Syfte: Visa serverns IP-adress direkt på inloggningsskärmen i textläge (TTY) – praktiskt för VM, fjärradministration och felsökning.
    Rekommenderad metod (systemd): Skapa ett skript som skriver ut IP och koppla det till getty@tty1 via en systemd drop-in.
    Kontrollera IP manuellt:
    ip -4 addr
    Vanlig orsak om IP saknas: Nätverket hinner inte bli klart innan TTY startar (ofta vid Wi-Fi). Då kan “visa efter inloggning” vara säkrare.
    Tips: Vill du visa både IPv4 och IPv6, eller flera nätverkskort (t.ex. ens18, eth0) kan skriptet byggas ut.
  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte som ett avsteg i utvecklingen, utan som en naturlig omnumrering i ett projekt som fortsätter att växa.

    Linux-kärnan fortsätter sin lugna men obevekliga utveckling. Med version 6.19 får vi en uppdatering som inte innehåller några dramatiska kursändringar, men som ändå förbättrar prestanda, säkerhet och skalbarhet på en lång rad områden. I sitt release-meddelande passade Linus Torvalds dessutom på att bekräfta att nästa version blir Linux 7.0, mest för att versionsnumren i 6-serien helt enkelt har blivit för stora och svåröverskådliga.

    Poängen är viktig: 7.0 innebär ingen ny utvecklingsmodell eller ”omstart” av Linux. Det är samma stabila, stegvisa förbättringar som tidigare – bara med ett renare versionsnummer.

    En av de mer intressanta nyheterna i Linux 6.19 handlar om minneshantering. Kärnan får nu stöd för AMD:s teknik för smart cache-injektion, vilket gör att vissa I/O-enheter kan placera data direkt i processorns L3-cache i stället för att gå via arbetsminnet. Det minskar fördröjningar och kan ge tydliga prestandavinster i system med höga dataflöden. På Intelsidan införs stöd för Linear Address-Space Separation, LASS, som stärker gränsen mellan kernelminne och användarutrymme och därmed minskar risken för spekulativa sidokanalsattacker.

    Arkitekturstödet har också utvecklats vidare. För IBM:s s390-plattform introduceras ett nytt gränssnitt för minnes-hotplug, samtidigt som stödet för gamla 31-bitars binärer tas bort. Plattformen får även stackskydd tack vare förbättringar i den kommande GCC 16-kompilatorn. På 64-bitars Arm-system har Linux nu stöd för MPAM, Arm Memory System Resource Partitioning and Monitoring, vilket gör det möjligt att övervaka och styra hur olika processer använder minnesresurser. Det är särskilt relevant i datacenter och realtidssystem.

    I kärnans inre mekanik märks flera förändringar som framför allt gynnar utvecklare och containerplattformar. Ett nytt systemanrop, listns(), gör det effektivare för användarutrymme att lista existerande namespaces. Samtidigt har referensräkningen för namespaces förbättrats för att förhindra att borttagna resurser ”återuppstår”. Signalhanteringen har också blivit mer informativ: processer som använder pidfd kan nu avgöra vilken signal som orsakade att en annan process avslutades med en core-dump. BPF-systemet har dessutom fått nya funktioner, bland annat stöd för indirekta hopp på x86.

    Lagring och filsystem har fått flera konkreta förbättringar. FUSE har nu bättre stöd för buffrade läsningar med stora minnessidor, och iomap-lagret kan spåra delvis uppdaterade folios för effektivare läsningar. Det virtuella filsystemet har utökats med återkallbara katalogdelegationer, något som förbättrar NFS-hantering. Btrfs har fått ett särskilt nedstängningsläge som låter pågående operationer avslutas kontrollerat samtidigt som nya blockeras, och ext4 kan nu hantera filsystem med blockstorlekar som är större än systemets sidstorlek.

    På hårdvarusidan har stödet breddats ytterligare. Nya drivrutiner har lagts till för bland annat Realtek-systemtimers, Intels minnes- och I/O-hubbar samt flera nya nätverkskort, både trådbundna och trådlösa. Det gör att Linux fortsätter att fungera väl även på helt ny hårdvara.

    Nätverksstacken har fått tydliga prestandalyft. En större förändring i hur TCP-sändning låses har resulterat i betydligt högre genomströmning under tung belastning. Dessutom kan sockets nu markeras som undantagna från globala minnesgränser, medan begränsningar i stället tillämpas inom containrar. Det ger både bättre prestanda och bättre isolering i moderna molnmiljöer.

    Även säkerheten har stärkts. Linux 6.19 innehåller nya kryptografiska hashfunktioner i form av SHA-3 och BLAKE2b, tillsammans med tillhörande dokumentation. Säkerhetsmoduler informeras nu när memfd-filer skapas, vilket gör det möjligt att fatta policybeslut om dessa filer i realtid. SELinux har redan stöd för detta. Därutöver förbättras hanteringen av transparenta huge pages för enhetsminne, och zram har optimerats med effektivare skrivbuntning.

    För virtualisering och containrar har guest_memfd() fått stöd för NUMA-policyer, vilket ger bättre kontroll över var minne allokeras i virtuella miljöer. Stödet för konfidentiell databehandling har också byggts ut, bland annat med kryptering och autentisering av PCIe-länkar samt ett nytt konfidentiellt VMBus-läge för Hyper-V. Det här är viktiga steg för säkra moln och isolerade arbetslaster.

    Slutligen finns även små förbättringar som märks direkt i vardagen. En ny konsolfont, Terminus 10×18, har lagts till för att göra text mer lättläst på skärmar med mellanhög upplösning – en detalj som uppskattas av alla som arbetar i textkonsolen.

    Linux 6.19 finns redan att ladda ner från kernel.org, och användare av rullande distributioner kommer att få uppdateringen först. För övriga distributioner dyker den upp successivt under de kommande veckorna. Samtidigt kan Linux-världen se fram emot nästa steg: Linux 7.0, ett nytt versionsnummer för samma långsiktigt stabila utveckling.

    https://kernel.org

    TEKNISK FAKTARUTA: LINUX KERNEL 6.19
    Status
    Stabil release
    Nästa versionssteg
    Linux 7.0 (numreringsbyte, ej ny utvecklingsfas)
    CPU & minne
    AMD: Smart Data Cache Injection (I/O → L3 cache)
    Intel: LASS (starkare separation kernel/user)
    Arkitekturer
    s390: nytt gränssnitt för memory hotplug, 31-bitars binärer bort, stack-protector (GCC 16)
    arm64: MPAM-stöd (resurspartitionering/monitorering)
    Kärn-API & internsystem
    listns(): effektivare listning av namespaces
    Förbättrad namespace-refcount & pidfd-signalinfo
    BPF: indirekta hopp via särskild map-typ (x86), dynptr för strukturerad fil-läsning
    Filsystem & block-I/O
    FUSE: bättre buffrade läsningar med stora folios
    iomap: spårar delvis uppdaterade folios
    VFS/NFS: “recallable directory delegations”
    Btrfs: shutdown state (slutför pågående, stoppar nya)
    ext4: stöd för blockstorlek > page size
    Nätverk
    TCP: omarbetad transmit locking → högre throughput under last
    Sockets: kan undantas global minnesbudget, policy i containrar
    Säkerhet & krypto
    SHA-3 & BLAKE2b i kryptobiblioteket
    LSM-notifiering vid memfd-create (SELinux-stöd)
    Virtualisering & “confidential computing”
    guest_memfd(): NUMA-policyer
    PCIe: link-kryptering + enhetsautentisering
    Hyper-V: confidential VMBus
    Övrigt
    THP för device-private memory
    zram: writeback batching
    Ny konsolfont: Terminus 10×18
  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring.

    På LM Ericssons fälttelefon M/37, även kallad fältapa, sitter en skylt med texten ”Fienden lyssnar”. I en tid då många ”nätverks produkter” levereras med sluten källkod från kommunistiska diktaturer som Kina, borde kanske även vanliga konsumentroutrar märkas med en liknande skylt. Eller så skaffar man hårdvara och bygger sin router själv.

    Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir en riktig dator

    Att köra ett fullskaligt Linux-operativsystem på en router låter kanske som något för extrema entusiaster. Men tack vare ett nytt projekt från Collabora är detta nu fullt möjligt – och dessutom praktiskt – på den öppna routern OpenWrt One.

    Från router till miniserver

    Utvecklaren Sjoerd Simons har skapat projektet openwrt-one-debian, en uppsättning skript och verktyg som gör det möjligt att installera Debian GNU/Linux direkt på OpenWrt One.

    Projektet använder ett Rust-baserat installationsverktyg som installerar Debian på routerns NVMe-lagring. Resultatet är att enheten inte längre är begränsad till ett litet inbyggt system, utan i stället kan köra ett komplett Linux med:

    • Debians vanliga pakethantering
    • Fullt stöd för systemtjänster
    • Möjlighet att köra containrar
    • Utvecklingsverktyg och egna tjänster

    För utvecklare och avancerade användare innebär detta att OpenWrt One förvandlas från en ren nätverksapparat till en kompakt, generell Linux-dator.

    Varför Debian i stället för ett router-OS?

    De flesta routrar kör mycket begränsade operativsystem, optimerade för stabilitet och låg resursförbrukning snarare än flexibilitet. OpenWrt är redan ovanligt öppet, men Debian tar steget fullt ut.

    I stället för ett specialanpassat “embedded userspace” får användaren ett välbekant Linux-ekosystem med samma arbetsflöden som på servrar och stationära datorer. Det gör det enklare att installera programvara, utveckla egna lösningar och återanvända befintlig kunskap.

    Hårdvara som räcker till

    Att Debian fungerar bra på OpenWrt One beror på att hårdvaran är ovanligt kraftfull för att vara en router. Enheten bygger på MediaTek Filogic 820 och är utrustad med:

    • Dual-band Wi-Fi 6
    • 2,5 Gbit/s WAN och 1 Gbit/s LAN
    • 1 GB DDR4-minne
    • 256 MB NAND-flash och 16 MB NOR för återställning
    • M.2-plats för SSD (NVMe)
    • USB-C seriell konsol och USB 2.0
    • Stöd för Power over Ethernet

    Detta placerar OpenWrt One närmare en liten server eller enkortsdator än en traditionell hemrouter.

    En ovanligt öppen router

    OpenWrt One sticker även ut genom att vara helt öppen och väldokumenterad. I en marknad där många nätverksprodukter är låsta med stängda bootloaders och bristfällig dokumentation är detta ovanligt.

    Enligt Sjoerd Simons är just detta en av poängerna: hårdvaran är byggd för att kunna användas till mer än sitt ursprungliga syfte. Att köra ett allmänt Linux-system som Debian på den blir därför både möjligt och meningsfullt.

    För vem är detta?

    Projektet riktar sig främst till utvecklare, entusiaster och avancerade användare som vill tänja på gränserna för vad en router kan göra. Installationen kräver viss teknisk kunskap, men dokumentation och instruktioner finns tillgängliga på GitHub.

    För den som vågar prova väntar en strömsnål, kompakt Linux-maskin som kombinerar serverfunktioner med avancerade nätverksmöjligheter – ett tydligt exempel på hur gränsen mellan router och dator håller på att suddas ut.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/openwrt-one-meets-debian.html

    https://openwrt.org/toh/openwrt/one

    Här kan man köpa OpenWRT One Hårdvara

    https://www.amazon.se/youyeetoo-Banana-OpenWrt-One-Motherboard/dp/B0DJW84RNL/

    FAKTA: OpenWrt

    OpenWrt är ett fritt och öppet Linux-baserat operativsystem för routrar och andra inbyggda enheter. Till skillnad från många tillverkares låsta firmware är OpenWrt byggt för att kunna uppdateras, anpassas och byggas ut.

    • Öppenhet & kontroll: källkod och byggsystem är öppna – du äger konfigurationen.
    • Modulärt tänk: installera bara det du behöver (paket, tjänster, drivrutiner).
    • Stabilitet över tid: säkerhetsfixar och uppgraderingar kan fortsätta även när tillverkaren slutar bry sig.
    • Nätverk först: fokus på robust routing, brandvägg, VLAN, QoS och finmaskig trafikstyrning.
    • Hackbarhet: en router kan bli allt från VPN-gateway och adblock/DNS till IoT-hubb eller liten server.
  • Proxmox VE 9.1 – nästa generations virtualisering med OCI-containrar och Linux 6.17

    Proxmox Virtual Environment är en populär virtualiseringsplattform baserad på öppen källkod som används för att köra både virtuella maskiner och containrar på ett effektivt sätt. Med integrerad hantering av lagring, nätverk och hög tillgänglighet via ett webbaserat gränssnitt erbjuder Proxmox ett kraftfullt alternativ till kommersiella virtualiseringslösningar. Den nya versionen 9.1 introducerar viktiga förbättringar inom containerhantering, säkerhet och nätverksinsyn, vilket ytterligare stärker plattformens position i moderna datacentermiljöer.

    Proxmox Virtual Environment (Proxmox VE) är en fri och öppen källkodsplattform för servervirtualisering som kombinerar hypervisor-teknik (KVM) med containerbaserad virtualisering (LXC). Plattformen inkluderar dessutom integrerade funktioner för mjukvarudefinierad lagring, nätverk och hög tillgänglighet. All administration kan skötas via ett webbaserat gränssnitt, vilket gör Proxmox VE till ett komplett och användarvänligt alternativ till kommersiella lösningar som VMware vSphere och Microsoft Hyper-V.

    Över 1,6 miljoner installationer världen över visar att Proxmox VE har etablerat sig som ett populärt val för företag, utbildningsmiljöer och entusiaster som vill bygga flexibla och kostnadseffektiva datacenter baserade på öppen källkod.

    Största nyheterna i Proxmox VE 9.1

    LXC-containrar baserade på OCI-images

    Proxmox kan nu direkt använda standardiserade OCI-containrar som mallar för LXC. Containerbilder kan laddas ner från register eller laddas upp manuellt och användas utan anpassning.

    • Stöd för både fullständiga systemcontainrar och resurssnåla applikationscontainrar.
    • Optimerat för microservices.
    • Miljövariabler och DHCP kan hanteras direkt av värdsystemet.

    Denna funktion gör det möjligt att snabbt distribuera containeriserade applikationer från existerande byggkedjor.

    vTPM-lagring i qcow2-format

    Virtuellt TPM-tillstånd kan nu sparas i qcow2-format, vilket möjliggör snapshots även med aktiv TPM.

    • Stöd på lagringsystem som NFS och CIFS.
    • LVM stöder offline-snapshots.
    • Särskilt användbart för Windows-installationer som kräver TPM.

    Finkornig kontroll över nested virtualization

    En ny vCPU-flagga ger möjlighet att aktivera virtualiseringsstöd i virtuella maskiner utan att exponera hela värdprocessorns funktioner.

    Detta lämpar sig för:

    • Nested hypervisors
    • Windows Virtualization-based Security (VBS)
    • Test- och labbmiljöer

    Förbättrad SDN-övervakning i GUI

    Version 9.1 erbjuder utökad synlighet i nätverksstrukturen direkt via webbgränssnittet.

    FunktionFördel
    Visar gäster kopplade till bridges/VNetsUnderlättar felsökning
    EVPN-informationVisar inlärda IP- och MAC-adresser
    Fabrics i resursvynVisar routes och grannar
    Visning av IP-VRF och MAC-VRFFörbättrad routinginsyn

    Det går att analysera nätverkstopologier direkt i GUI utan behov av kommandoradsverktyg.

    Förbättringar i webbgränssnittet

    • Massåtgärder kan utföras från Tag View.
    • Virtuella maskiner kan återställas via högerklick.
    • Mobilgränssnittet stöder OIDC-login, visar väntande ändringar och tillåter direktredigering av inställningar.
    • Global sökrut har placerats om för bättre synlighet.
    • Högupplösta ikoner har ersatt äldre grafik.
    • Flera förbättringar av prestanda, sessioner och resursvisning.

    Utökad containerkompatibilitet

    Stöd utökas för bl.a.:

    • openSUSE Leap 16.0
    • Ubuntu 25.10 och 26.04
    • Debian 13 (inklusive point releases)
    • AlmaLinux 10 och CentOS 10

    Proxmox åtgärdar även nätverksproblem i Debian-containrar genom att:

    • Installera isc-dhcp-client och ifupdown2 vid skapande
    • Inaktivera systemd-networkd-wait-online
    • Justera /proc och /sys-begränsningar vid nested setups

    Kända problem med kernel 6.17

    Kernel 6.17.2 levereras med Proxmox 9.1, men vissa kompatibilitetsproblem har identifierats.

    KomponentProblemRekommendation
    NVIDIA GRID/vGPUInkompatibelAnvänd kernel 6.14
    Dell PowerEdge (vissa modeller)Machine check errorsAnvänd kernel 6.14
    DRBD/LINSTORBegränsad kompatibilitetUndvik 6.17

    Rekommendationen är att tills vidare hålla kvar vid kernel 6.14.

    Tekniska nyckelkomponenter

    KomponentVersion
    Linux Kernel6.17.2
    BasdistributionDebian 13.2 ”Trixie”
    QEMU10.1.2
    LXC6.0.5
    ZFS2.3.4
    Ceph19.2.3 (Squid)

    Licens, installation och support

    • Proxmox VE 9.1 finns tillgänglig som ISO och kan installeras direkt på bare-metal.
    • Uppgradering från tidigare versioner sker via APT.
    • Programvaran distribueras under GNU AGPLv3.
    • Enterprise-support finns via abonnemang från 115 euro per CPU och år med tillgång till stabil Enterprise-repository.

    Sammanfattning

    Proxmox VE 9.1 är en betydande uppdatering som:

    • Inför stöd för OCI-baserade LXC-containrar
    • Förbättrar säker virtualisering genom vTPM i qcow2 och avancerade inställningar för nested virtualization
    • Ger betydligt bättre nätverksinsyn via GUI
    • Förfinar det webbaserade gränssnittet
    • Utökar kompatibiliteten med moderna Linux-distributioner

    Detta befäster Proxmox VE som en av de mest kompletta och kraftfulla virtualiseringsplattformarna baserade på öppen källkod.

    Proxmox Virtual Environment 9.1 – teknisk fakta

    Version och bas
    Proxmox VE 9.1
    Släppt 19 november 2025
    Basdistribution Debian 13.2 "Trixie"
    Licens GNU AGPLv3 (FLOSS)
    Kärnkomponenter
    Linux-kernel 6.17.2
    KVM/QEMU QEMU 10.1.2
    LXC 6.0.5
    ZFS 2.3.4
    Ceph Squid 19.2.3
    Nyckelfunktioner i 9.1
    OCI-baserade LXC-containrar LXC-containrar kan skapas direkt från OCI-images (system- eller applikationscontainrar).
    vTPM i qcow2 vTPM-tillstånd lagras i qcow2, vilket möjliggör snapshots på NFS/CIFS och LVM-volymkedjor.
    Nested virtualization Ny vCPU-flagga ger finmaskig kontroll över virtualiseringsinstruktioner för nested hypervisors och VBS.
    SDN-övervakning Förbättrad SDN-status i GUI med vyer för bridges/VNets, EVPN, fabrics, IP-VRF och MAC-VRF.
    Kända kernel 6.17-begränsningar
    NVIDIA GRID/vGPU Ej kompatibel med 6.17 – rekommenderas att stanna på 6.14.
    Dell PowerEdge Vissa modeller kan få machine check errors vid boot med 6.17.
    DRBD/LINSTOR Rekommenderas att undvika kernel 6.17 tills bättre stöd finns.
  • OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har släppts med fokus på förbättrad säkerhet och stabilitet. Uppdateringen åtgärdar en nyligen upptäckt sårbarhet som påverkar hanteringen av TLS-handshakepaket och förbättrar därmed skyddet mot överbelastningsattacker. Samtidigt rättas flera buggar från tidigare versioner, vilket gör denna uppdatering särskilt viktig för drift av OpenVPN-servrar i produktionsmiljö.

    OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har idag släppts som den senaste stabila versionen av det öppna VPN-systemet som används globalt för att skapa säkra punkt-till-punkt- eller plats-till-plats-anslutningar i både routed- och bridged-lägen. OpenVPN är ett av de mest etablerade verktygen för säker fjärråtkomst.

    Säkerhetsfix: CVE-2025-13086

    Denna version är en mindre uppdatering men viktig ur säkerhetsperspektiv. Den åtgärdar säkerhetssårbarheten CVE-2025-13086, som rörde en felaktig memcmp-kontroll vid HMAC-verifiering i den så kallade 3-way handshake-processen. Felet gjorde att det HMAC-baserade skyddet mot överbelastningstillstånd vid mottagning av förfalskade TLS-handshakepaket på OpenVPN-servern inte fungerade som avsett.

    Övriga rättningar

    Flera andra buggar har också åtgärdats i den här versionen, bland annat:

    • Felaktig pekarhantering i funktionen tls_pre_decrypt()
    • Problem med autentiseringsplugin/script
    • Saknat anrop till perf_pop() (används vid prestandaprofiler)
    • Flera Windows-relaterade fel
    • Andra mindre korrigeringar

    Bakgrund från version 2.6.15

    Den föregående versionen, OpenVPN 2.6.15, släpptes för två månader sedan och återinförde stöd för att explicit konfigurera broadcast-adressen på Linux-gränssnitt där detta är relevant. Funktionen hade tidigare tagits bort med argumentet att systemet automatiskt kunde sätta denna adress, men i praktiken visade det sig att kernel netlink-gränssnittet installerade “0.0.0.0” som IP-adress. Detta orsakade problem för program som baserar sina nätverksinställningar på output från ifconfig.

    Återinförandet korrigerade därmed kompatibilitetsproblem för broadcast-baserade applikationer.

    Version 2.6.15 introducerade också:

    • Striktare validering av DNS-domännamn med positivlista över tillåtna tecken (inklusive UTF-8-tecken) innan domännamnet trafikeras genom PowerShell
    • Ytterligare kontroller av inkommande TLS-handshakepaket innan nya anslutningssessioner skapas, vilket förbättrar hanteringen av klienter som växlar nätverk mycket tidigt men ändå skickar kontrollkanalspaket från sin ursprungliga IP

    Installation

    Den senaste versionen av OpenVPN kan laddas ner som källkod från GitHub för den som vill kompilera programmet manuellt. För de flesta användare rekommenderas dock att följa installationsinstruktioner för respektive Linux-distribution, exempelvis Debian, Ubuntu, openSUSE/SLES eller Fedora/RHEL.

    Sammanfattning

    PunktInformation
    VersionOpenVPN 2.6.16
    SäkerhetsfixCVE-2025-13086
    BuggrättningarTLS-hantering, auth-script, Windows-problem m.m.
    Viktigt från 2.6.15Broadcast-adress, DNS-validering, förbättrad TLS-kontroll
    TillgänglighetKällkod via GitHub, installationsguider för Linux

    Slutsats

    Även om OpenVPN 2.6.16 inte innehåller stora funktionsnyheter är den starkt rekommenderad att uppgradera till, särskilt på serversidan, med tanke på den åtgärdade säkerhetssårbarheten och förbättrad stabilitet. Installation bör ske så snart som möjligt i miljöer där OpenVPN används i produktion.

    Faktaruta: OpenVPN

    Typ av mjukvara:

    Öppen källkod, VPN-lösning

    Huvudfunktioner:

    • Skapar säkra punkt-till-punkt- eller plats-till-plats-anslutningar
    • Stöd för både routed (Layer 3) och bridged (Layer 2) VPN-läge
    • Kryptering av nätverkstrafik med TLS/SSL
    • Autentisering via certifikat, användarnamn/lösenord eller tvåfaktorslösning
    • Möjlighet att använda HMAC för att skydda mot DoS- och spoofing-attacker
    • Stöd för IPv4 och IPv6

    Plattformar:

    Linux, Windows, macOS, BSD, Android, iOS samt integrering i routrar och embedded-system

    Protokoll:

    • Körs över UDP eller TCP
    • Kan köra över valfri port
    • Stödjer tunnling av IP, Ethernet och virtuella nätverksgränssnitt

    Säkerhet:

    • Kryptering upp till AES-256
    • Möjlighet att använda Perfect Forward Secrecy (PFS)
    • Stöd för TLS-versionering och hårdare säkerhetsprofiler
    • Kan använda pkcs11, smartkort och TPM för nyckelhantering

    Administration och drift:

    • Kan köras som server eller klient
    • Centraliserad användarhantering via plugin/script
    • Integration med AD, LDAP och RADIUS
    • Stöd för loggning och profilering

    Populära användningsområden:

    • Fjärråtkomst till företagsnätverk
    • Säker anslutning mellan två geografiska platser
    • Privat surfning via VPN-tjänster
    • Kryptering av trafik vid offentliga Wi-Fi-nät
    • Används ofta tillsammans med brandväggs- och routinglösningar
  • qBittorrent 5.1.3: Nu med native Wayland-stöd och fler viktiga buggfixar

    Den populära BitTorrent-klienten qBittorrent har släppt version 5.1.3 – en uppdatering som inte bara rättar till flera störande buggar, utan också introducerar efterlängtat native Wayland-stöd i AppImage-versionen. Resultatet är en stabilare, snabbare och mer framtidssäker upplevelse för Linux-användare.

    Vad är en torrent?

    En torrent är en liten fil som innehåller information om hur man laddar ner ett större innehåll via BitTorrent-protokollet. Själva torrentfilen innehåller inte materialet du vill hämta, utan beskriver bara vilka delar filen består av och vilka andra användare (noder) som har dessa delar. När du laddar ner med en BitTorrent-klient hämtas filen i små bitar från många olika användare samtidigt, vilket gör tekniken snabb, effektiv och avlastar centrala servrar. Det innebär också att varje användare som laddar ner samtidigt hjälper till att dela med sig, vilket skapar ett distribuerat nätverk där filer sprids utan behov av en enda huvudserver.

    Den populära BitTorrent-klienten qBittorrent har fått en ny uppdatering – version 5.1.3 – och även om det är en mindre uppdatering på papperet innehåller den flera förbättringar som användare faktiskt märker av i vardagen. Bland nyheterna finns bättre stabilitet, förbättrat användargränssnitt och något som många Linux-användare väntat länge på: inbyggt Wayland-stöd i AppImage-versionen.

    Stabilare på Linux – getrandom()-krascher fixade

    På vissa Linux-installationer kunde qBittorrent krascha på grund av problem med systemfunktionen getrandom(). Det låter tekniskt, men effekten var enkel: oväntade krascher. Med 5.1.3 är detta åtgärdat, vilket ger en märkbart stabilare upplevelse på berörda system.

    Wayland-stöd i AppImage – fungerar bättre på moderna desktopmiljöer

    Många Linux-distributioner går alltmer över från X11 till Wayland. Tidigare kunde qBittorrents AppImage-paket ha grafikproblem eller bete sig konstigt i rena Wayland-sessioner. Nu är detta löst, och AppImage-versionen fungerar nativt i Wayland utan extra inställningar.

    Det betyder:

    • Bättre fönsterhantering
    • Bättre skalning på HiDPI-skärmar
    • Stabilare rendering

    Och viktigast av allt: det fungerar på i princip alla Linux-distributioner eftersom AppImage körs fristående utan installation.

    Små men viktiga förbättringar i användargränssnittet

    Även användarvänligheten får ett lyft:

    • Skärmläsare fungerar nu bättre i torrentlistan – viktigt för tillgänglighet.
    • Tab-fokus i det hopfällbara flikfältet är förbättrat.
    • Knappen ”Spara som .torrent-fil” visas inte längre i fel läge (tidigare visades den innan metadata hade hämtats).

    Det här är detaljer, men sådana som gör programmet smidigare i längden.

    Färre konstiga mappar och filproblem

    Ett par irritationsmoment är också borta:

    • Programmet lämnar inte längre kvar tomma mappar när man flyttar eller tar bort torrents.
    • Export av torrentfiler misslyckas inte längre på grund av redan existerande filer.
    • Kommandoradsvärden kan nu innehålla likhetstecken (=), vilket tidigare varit problematiskt.

    Förbättringar i WebUI och API

    De som använder qBittorrents WebUI eller automatiseringsverktyg får också nyheter:

    • Fix för en HTTP-header som kunde orsaka problem vid användning av reverse proxy.
    • Sökplugin-uppdateraren fungerar bättre.
    • Webb-API använder nu rätt typ av filvägseparatorer beroende på system.

    Finslipningar för macOS och Windows

    Även andra plattformar får kärlek:

    • macOS: Språket detekteras korrekt igen.
    • Windows: Installern får nya översättningar (katalanska & kurdiska).
    • Windows: Uppdateringshanteraren har förbättrats.

    Ladda ner och testa

    qBittorrent 5.1.3 finns att ladda ner från den officiella webbplatsen, bland annat som en universal AppImage för Linux – nu helt kompatibel med Wayland.

    För användare som vill ha en stabil och modern BitTorrent-klient är detta en värdefull uppdatering, särskilt på Linux där många små men viktiga detaljer nu fungerar betydligt bättre.

    Mer information om qBittorent i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/qBittorrent

    qBittorrent 5.1.3 – Fakta
    • Typ: Öppen källkod BitTorrent-klient
    • Version: 5.1.3
    • Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    • Nyheter: Native Wayland-stöd i AppImage, förbättrade uppdateringsrutiner och bättre WebUI/Web API.
    • Buggrättningar: Fix för getrandom()-krascher på vissa Linux-system, förbättrad hantering av mappar och torrentexport.
    • Tillgänglighet: Kan laddas ner som universell AppImage för Linux samt installationspaket för andra system.
    • Licens: GNU GPL
    • Mer info: qbittorrent.org



Etikett: nätverk

  • NetBSD 10.2 släppt – bättre hårdvarustöd och viktiga säkerhetsfixar

    NetBSD 10.2 är här med förbättrat stöd för nätverkskort, ARM-system och virtualisering, samtidigt som flera säkerhetsproblem rättas. Uppdateringen riktar sig främst till användare som fortfarande kör NetBSD 10-serien och innehåller även nya versioner av bland annat OpenSSL, Xorg och tmux. Här är en populärvetenskaplig version med mer flyt, förklaringar av tekniska begrepp och en ton…

  • Samba 4.25 gör filservrar tåligare vid avbrott

    Samba 4.25 är här med flera nyheter för större och mer driftsäkra filservermiljöer. Bland förbättringarna finns experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles, bättre klusterhantering, stöd för Ceph Object Gateway och starkare standardinställningar för Kerberos. Samba är programvaran som gör det möjligt för Linux- och Unixdatorer att dela filer och skrivare med Windowsdatorer. Den används både…

  • Hur skulle världen se ut utan öppen källkod?

    Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod. Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på…

  • Linux 7.2 är här – smartare resursfördelning, bättre lagring och stöd för ny hårdvara

    Linux 7.2 har släppts. Den nya kärnan innehåller förbättringar för allt från processorer och grafikkort till filsystem, nätverk och säkerhet. För vanliga användare handlar uppdateringen främst om bättre prestanda, stabilare hårdvarustöd och en teknisk grund för kommande Linuxdistributioner. Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den bestämmer bland annat hur processorns…

  • IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning

    IPFire 2.29 Core Update 203 innebär en av de största förändringarna på länge för den Linuxbaserade brandväggsdistributionen. Den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver, vilket ger stöd för krypterade DNS-frågor, central blockering av skadliga domäner, lokala DNS-poster och bättre integration med DHCP. Uppdateringen innehåller även stöd för Wi-Fi på 6 GHz-bandet, säkrare drift i…

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS. FreeRDP är…

  • KernelScript 0.1: nytt språk vill göra eBPF enklare för Linuxutvecklare

    KernelScript 0.1 är ett nytt experimentellt programmeringsspråk som vill göra avancerad Linuxutveckling enklare. Genom att samla eBPF-program, användarprogram och kernelintegration i en och samma kodbas kan utvecklare slippa mycket av den manuella C-kod och libbpf-hantering som annars krävs. Resultatet är ett lovande, men ännu omoget, verktyg för den som vill arbeta närmare Linuxkärnan utan att…

  • Nginx 1.31 släpps med forward proxy-stöd och flera säkerhetsfixar

    Nginx är en av internets viktigaste byggstenar. Den används för att leverera webbsidor, fördela trafik mellan servrar och fungera som mellanhand mellan användare och webbapplikationer. Med Nginx 1.31 tar projektet ett nytt steg: webbservern får stöd för HTTP forward proxy, samtidigt som flera säkerhetshål i moderna webbprotokoll som HTTP/2 och HTTP/3 täpps till. För de…

  • NGINX 1.30 – snabbare, säkrare och smartare webb

    Den nya versionen av NGINX markerar ett viktigt steg för hur framtidens webb ska fungera. Med fokus på hastighet, säkerhet och modern teknik introducerar version 1.30 flera förbättringar som påverkar allt från hur snabbt webbsidor laddas till hur väl användarnas integritet skyddas. Den nya stabila versionen av NGINX, version 1.30, har släppts och för med…

  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg. När Linux…

  • OpenSSH 10.3 – säkrare fjärrinloggning och smartare SSH-funktioner

    Den senaste versionen av OpenSSH, 10.3, skärper säkerheten och moderniserar hur SSH-anslutningar hanteras. Uppdateringen innehåller både viktiga säkerhetsfixar och nya funktioner som gör fjärrinloggning säkrare, mer flexibel och bättre anpassad till dagens krav på kryptering och autentisering. Den senaste versionen av OpenSSH, version 10.3, har nu släppts av utvecklarna bakom OpenBSD. Uppdateringen är ingen stor…

  • OpenVPN 2.7.1 – små förändringar med stor effekt

    OpenVPN 2.7.1 är kanske ingen stor versionsnyhet på papperet, men uppdateringen innehåller flera viktiga förbättringar som märks i praktiken. Med stöd för modernare inloggningsmetoder, bättre prestanda och rättningar av flera buggar tar den populära VPN-lösningen ännu ett steg mot säkrare och stabilare nätverkskommunikation. Den öppna VPN-lösningen OpenVPN har uppdaterats till version 2.7.1. Det är en…

  • Samba 4.24 – säkrare inloggningar och smartare integration med molnet

    Samba 4.24 tar ett tydligt kliv mot starkare säkerhet och modernare autentisering. Den nya versionen skärper Kerberos-skyddet, gör AES till standard i moderna domäner och inför stöd för lösenordsåterställning via Microsoft Entra ID och Keycloak utan att lokala lösenordspolicys kringgås. Den senaste versionen av Samba, 4.24, markerar ett tydligt steg mot en säkrare och mer…

  • OpenWrt 25.12 – ny version av router-operativsystemet byter pakethanterare

    OpenWrt 25.12 introducerar flera stora förändringar i det populära routeroperativsystemet. Den nya versionen ersätter den tidigare pakethanteraren opkg med APK, uppdaterar systemet till Linux-kärnan 6.12 och förbättrar både uppgraderingsprocessen och nätverkshanteringen. Samtidigt utökas hårdvarustödet och flera centrala systemkomponenter moderniseras. Den nya versionen av OpenWrt har släppts och innebär ett av de största tekniska skiftena i…

  • Visa IP-adress vid inloggning i Ubuntu 24.04 (textläge)

    När du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge kan det vara ovärderligt att se datorns IP-adress direkt på inloggningsskärmen, särskilt vid fjärradministration, användning av virtuella maskiner och felsökning. I den här guiden går vi steg för steg igenom hur du visar IP-adressen vid TTY-inloggning med en robust systemd-lösning, samt några enklare alternativ om du…

  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte…

  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring. Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir…

  • Proxmox VE 9.1 – nästa generations virtualisering med OCI-containrar och Linux 6.17

    Proxmox Virtual Environment är en populär virtualiseringsplattform baserad på öppen källkod som används för att köra både virtuella maskiner och containrar på ett effektivt sätt. Med integrerad hantering av lagring, nätverk och hög tillgänglighet via ett webbaserat gränssnitt erbjuder Proxmox ett kraftfullt alternativ till kommersiella virtualiseringslösningar. Den nya versionen 9.1 introducerar viktiga förbättringar inom containerhantering,…

  • OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har släppts med fokus på förbättrad säkerhet och stabilitet. Uppdateringen åtgärdar en nyligen upptäckt sårbarhet som påverkar hanteringen av TLS-handshakepaket och förbättrar därmed skyddet mot överbelastningsattacker. Samtidigt rättas flera buggar från tidigare versioner, vilket gör denna uppdatering särskilt viktig för drift av OpenVPN-servrar i produktionsmiljö. OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar…

  • qBittorrent 5.1.3: Nu med native Wayland-stöd och fler viktiga buggfixar

    Den populära BitTorrent-klienten qBittorrent har släppt version 5.1.3 – en uppdatering som inte bara rättar till flera störande buggar, utan också introducerar efterlängtat native Wayland-stöd i AppImage-versionen. Resultatet är en stabilare, snabbare och mer framtidssäker upplevelse för Linux-användare. Vad är en torrent? En torrent är en liten fil som innehåller information om hur man laddar…