• Manjaro 26.1 är i praktiken färdigt – får Linux 7.1 och KDE Plasma 6.7

    Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer.

    Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren med jämna mellanrum måste installera en helt ny version.

    Därför finns det heller ingen tydlig gräns mellan Manjaro 26.0 och 26.1 för den som redan använder systemet. När den senaste stabila uppdateringen installeras övergår datorn i praktiken till samma programvarunivå som Manjaro 26.1 ”Bian-May”.

    I Manjaros tillkännagivande skriver projektledaren Philip Müller att uppdateringen bör markera lanseringen av Bian-May. Något separat lanseringsmeddelande med de slutliga installationsfilerna har dock ännu inte publicerats.

    Linux 7.1 ersätter en kortlivad kärna

    En av de viktigaste förändringarna är övergången till Linuxkärnan 7.1. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och ansvarar bland annat för kontakten mellan programvaran och datorns hårdvara.

    Den tidigare Linuxkärnan 7.0 har nått slutet av sin supportperiod. Manjaro rekommenderar därför användarna att byta till Linux 7.1 eller någon av de långtidssupporterade kärnorna.

    Manjaros nuvarande utbud omfattar Linux 7.1 samt LTS-kärnorna 6.18, 6.12, 6.6 och 6.1. För den som vill prova kommande teknik finns även utvecklingsversionen Linux 7.2-rc7.

    Flera användare har tidigare drabbats av problem med AMD:s grafikdrivrutin amdgpu. Enligt Manjaro är dessa regressioner troligen lösta i de uppdaterade kärnorna.

    KDE Plasma 6.7 på skrivbordet

    KDE-utgåvan av Manjaro 26.1 levereras med KDE Plasma 6.7.4. Plasma är den grafiska skrivbordsmiljö som styr sådant som paneler, menyer, fönster och systeminställningar.

    När den första förhandsversionen av Bian-May presenterades i maj var planen att använda KDE Plasma 6.6 och Linux 7.0. Under utvecklingen har Manjaro hunnit gå vidare till nyare versioner.

    Manjaro 26.1 omfattar även GNOME 50 och Xfce 4.20. Dessutom finns COSMIC Desktop 1.5 tillgängligt i paketförråden. COSMIC är den nya skrivbordsmiljö som utvecklas av System76 och är skriven i programspråket Rust.

    Fler än tusen paket har uppdaterats

    Den senaste stabila uppdateringen berör fler än tusen paket enbart i Manjaros Extra-förråd. Bland de uppdaterade komponenterna finns:

    • GStreamer 1.28.6
    • Bazaar 0.9.2
    • OpenSearch 3.8
    • Syncthing 2.1
    • Ett stort antal Python-, Deepin- och Haskell-paket

    GStreamer används av många Linuxprogram för uppspelning och behandling av ljud och video. Syncthing används för decentraliserad filsynkronisering mellan datorer, medan OpenSearch är en plattform för sökning och analys av stora datamängder.

    Python 3.14 kan kräva ombyggnad av AUR-paket

    Manjaro går samtidigt över till Python 3.14. Det är en större förändring som kan påverka program installerade från Arch User Repository, mer känt som AUR.

    AUR är ett användarunderhållet paketarkiv som kompletterar Manjaros officiella programförråd. Paket som installerar filer i Pythons katalog site-packages eller länkar mot den äldre filen libpython3.13.so kan behöva byggas om efter systemuppdateringen.

    Användare som har installerat Pythonbaserade program från AUR bör därför kontrollera om några paket har slutat fungera och därefter bygga om de berörda paketen.

    Äldre Nvidia-kort kräver annan drivrutin

    Uppdateringen innehåller också en viktig förändring för datorer med äldre grafikkort från Nvidia.

    Nvidias drivrutinsserie 590 stöder inte längre Pascal-generationen, där bland annat GeForce GTX 10-serien ingår. Även Maxwell och tidigare generationer har flyttats bort från den aktuella drivrutinsserien.

    Användare med dessa grafikkort behöver därför byta till Manjaros äldre 580xx-paket för att fortsätta använda Nvidias proprietära drivrutin. Det är klokt att kontrollera drivrutinen före uppdateringen, särskilt på datorer där det grafiska skrivbordet är beroende av Nvidias slutna drivrutin.

    Ingen ominstallation behövs

    Den som redan använder Manjaros stabila gren behöver inte hämta någon ny ISO-fil eller installera om datorn. En fullständig systemuppdatering räcker för att nå samma paketnivå som Manjaro 26.1.

    Nya installationsavbilder väntas publiceras tillsammans med det formella lanseringsmeddelandet. Dessa är främst avsedda för nya installationer och innehåller de senaste paketen redan från början.

    För befintliga användare är Manjaro 26.1 ”Bian-May” däremot i praktiken redan här.

  • Linux Mint 22.3 får nytt installationsmedium med Linuxkärnan 7.0

    Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor.

    Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren arbetar med. Det är bland annat kärnan som kommunicerar med processorn, arbetsminnet, grafikkortet, lagringsenheterna och nätverkskorten.

    När nya datormodeller lanseras kan den kärna som följer med en Linuxdistribution vara för gammal för att känna igen all hårdvara. Resultatet kan exempelvis bli att Wi-Fi inte fungerar, att grafiken körs med begränsad prestanda eller att vissa komponenter inte upptäcks alls.

    HWE ger bättre stöd för nya datorer

    HWE är en förkortning av Hardware Enablement. Det innebär att Linux Mint skapar ett uppdaterat installationsmedium med en nyare Linuxkärna, men i övrigt behåller samma version av operativsystemet.

    Det vanliga installationsmediet för Linux Mint 22.3 innehåller Linuxkärnan 6.14. De nya HWE-avbilderna använder i stället Linuxkärnan 7.0. Det kan ge bättre stöd för nyare processorer, grafikkretsar, nätverkskort och andra komponenter.

    HWE-utgåvan ska därför inte betraktas som Linux Mint 22.4 eller som en helt ny distribution. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med ett modernare tekniskt fundament för hårdvaran.

    Linux Mint rekommenderar att det vanliga installationsmediet används om det fungerar korrekt. Nyare kärnor kan ibland orsaka problem med proprietära drivrutiner och externa kärnmoduler, exempelvis från Nvidia, Broadcom och VirtualBox. HWE-versionen är främst tänkt för datorer där standardversionen inte fungerar tillfredsställande.

    Mer information och nedladdningslänkar finns på Linux Mints officiella HWE-sida.

    Enklare hantering av flera Linuxkärnor

    Linux Mint arbetar också med att göra kärnhanteringen mer lättbegriplig. Funktionen flyttas från Uppdateringshanteraren till verktyget Systemadministration och ska fungera både i vanliga Linux Mint och i den Debianbaserade utgåvan LMDE.

    I stället för att användaren behöver hantera varje kärnversion separat kommer verktyget att arbeta med hela kärnserier. Användaren väljer vilken serie som ska följas och hur många äldre kärnor som ska sparas.

    Uppdateringar till den valda serien installeras därefter genom den vanliga Uppdateringshanteraren. Äldre kärnor kan rensas automatiskt en gång i veckan. Det går även att starta en rensning manuellt om diskutrymme behöver frigöras direkt.

    En historik visar vilka kärnor som har tagits bort och när det skedde.

    Viktiga kärnor kan skyddas

    Det kan vara klokt att behålla en äldre kärna som reserv. Om en ny kärna orsakar problem med exempelvis grafik eller nätverk kan användaren starta datorn med den äldre versionen från GRUB-menyn.

    I den nya kärnhanteraren kan enskilda kärnor därför markeras som skyddade. En skyddad kärna undantas från den automatiska rensningen och tas inte bort av systemet.

    För kända kärnserier installerar Linux Mint rätt metapaket, vilket ser till att framtida uppdateringar fortsätter att komma. Om användaren installerar en specialanpassad kärna, exempelvis en realtids- eller OEM-kärna, kan systemet inte alltid sköta uppdateringarna automatiskt. Verktyget varnar då för att användaren själv ansvarar för att hålla serien uppdaterad.

    Systemgemensamma miljövariabler

    Verktyget Systemadministration får även en ny sida för miljövariabler. En miljövariabel är ett värde som program kan läsa för att avgöra hur de ska fungera.

    Det kan exempelvis handla om sökvägar, språkval, tekniska inställningar eller parametrar som används av utvecklingsverktyg. Variabler som skapas på den nya sidan ska gälla för hela systemet och för samtliga användarsessioner, både i det grafiska skrivbordet och i textkonsolen.

    Funktionen riktar sig främst till administratörer, utvecklare och avancerade användare, men gör en tidigare ganska teknisk inställning mer tillgänglig.

    Cinnamon får bättre stöd för Fcitx5

    Skrivbordsmiljön Cinnamon får fullständigare stöd för inmatningssystemet Fcitx5 i både Wayland och X11.

    Fcitx5 används bland annat för språk och skriftsystem där ett vanligt tangentbord inte räcker för att skriva alla tecken direkt. När Fcitx5 väljs i inställningarna startar Cinnamon inte längre ibus-daemon. I stället används en separat intern hanterare och resten av inmatningen överlåts till Fcitx5.

    Cinnamon får dessutom ett eget verktyg som visar den aktiva tangentbordslayouten. Det ersätter det nedlagda programmet gnome-kbd.

    Smidigare panel i helskärmsläge

    Utvecklarna har även arbetat med hur Cinnamon-panelen fungerar när ett program visas i helskärmsläge. Det ska bli mer naturligt att öppna panelprogram, klicka på andra delar av panelen och stänga menyer utan att skrivbordet reagerar på oväntade sätt.

    De nya HWE-avbilderna med Linuxkärnan 7.0 finns tillgängliga redan nu. Förändringarna i kärnhanteringen, miljövariablerna och Cinnamon är däremot fortfarande under utveckling och presenteras som en förhandsvisning av vad som planeras för nästa Linux Mint-version.

    Mer information finns i Linux Mints utvecklingsrapport för juli 2026.

  • CachyOS satsar på snabbare program och säkrare kod i augustiutgåvan

    CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.

    CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.

    Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.

    Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig

    Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.

    C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.

    Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.

    Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.

    Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.

    En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.

    Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.

    Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.

    Rust tar över fler systemverktyg

    Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.

    Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.

    Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.

    Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.

    Uppdateringssystemet får längre intervall

    Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.

    En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.

    Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.

    Snabbare vhttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.comal av servrar

    CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.

    DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.

    Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.

    Förberedelser för en serverutgåva

    Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.

    Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.

    Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.

    Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.

    Befintliga användare behöver inte installera om

    CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.

    Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:

    sudo pacman -Syu
    

    Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.

    Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.

    https://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.com

    > Teknisk faktaruta: CachyOS augusti 2026

    • Distribution: CachyOS
    • Grundsystem: Arch Linux
    • Utgivningsmodell: Rullande uppdateringar
    • Pakethanterare: Pacman och Shelly
    • Shelly: Omskriven från C# till Zig
    • Kärnhantering: Bakgrundskomponenten omskriven från C++ till Rust
    • Cachy-Update: Baserad på Arch-Update 4.x
    • Kontrollintervall: Uppdateringar kontrolleras var sjätte timme
    • Paketkällor: Officiella förråd, AUR, Flatpak och AppImage
    • Serverstöd: Experimentella installationsprofiler för CachyOS Server Edition
    • Utgåvor: Desktop Edition och Handheld Edition
    Uppdatera ett befintligt system:
    sudo pacman -Syu

    Befintliga användare behöver inte installera om systemet eller göra några manuella ändringar.

  • KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner.

    KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet är fortfarande under utveckling, men närmar sig nu en viktig milstolpe. Enligt projektets egen sammanställning är 83 procent av arbetet inför betaversionen färdigt.

    En av de största nyheterna är att KDE Linux automatiskt kan hjälpa användaren att installera den programmiljö som behövs för att öppna vissa typer av filer.

    Installerar rätt program vid behov

    Funktionen bygger på ett verktyg som kallas Package Compatibility Helper. När användaren försöker öppna en fil som inget installerat program kan hantera, söker verktyget efter en lämplig lösning.

    Användaren får därefter frågan om den programvara som behövs ska hämtas från Flathub, som är en stor distributionsplattform för Linuxprogram i Flatpak-format. Ingen installation genomförs utan användarens godkännande.

    Det innebär att användaren inte själv behöver känna till vilket stödpaket eller vilken programmiljö som krävs.

    Java-program startas med rätt körmiljö

    Java-program behöver en särskild körmiljö, en så kallad Java Runtime Environment, för att kunna startas. Om en sådan miljö saknas kan KDE Linux nu erbjuda sig att installera den automatiskt.

    När installationen är klar försöker systemet direkt starta Java-programmet igen.

    Det förenklar användningen av exempelvis äldre företagsprogram, administrativa verktyg och fristående Java-applikationer som distribueras som JAR-filer.

    DOS-program körs genom DOSBox

    Även gamla DOS-program får liknande behandling. När användaren försöker öppna en DOS-fil kan KDE Linux föreslå installation av DOSBox.

    DOSBox är ett program som efterliknar en äldre DOS-dator. Det används ofta för att köra klassiska spel, äldre nyttoprogram och annan programvara från tiden före moderna versioner av Windows.

    För användaren blir processen betydligt enklare än att manuellt installera och konfigurera en emulator.

    Kan byggas ut med fler filformat

    KDE uppger att kompatibilitetsfunktionen har utformats för att kunna byggas ut. I framtiden kan därför fler filtyper och programformat få samma automatiska hantering.

    Tekniken är dessutom relativt generell. Den skulle därför kunna användas även i andra avbildningsbaserade Linuxdistributioner som använder Flatpak för installation av program.

    Ett system som inte ändras hur som helst

    KDE Linux beskrivs som ett immutable, eller oföränderligt, operativsystem. Det betyder inte att systemet aldrig kan uppdateras. I stället innebär det att de centrala systemfilerna hanteras som en sammanhängande och kontrollerad systemavbildning.

    Användarens program installeras i stor utsträckning separat från själva operativsystemet, exempelvis genom Flatpak.

    Modellen kan göra systemet mer stabilt och minska risken för att installationer eller felaktiga ändringar skadar grundsystemet. Uppdateringar kan också testas och distribueras som kompletta systemversioner.

    Förstärkt säkerhet i Linuxkärnan

    Utvecklarna har även genomfört flera säkerhetsförbättringar i Linuxkärnan. En del av arbetet har inspirerats av säkerhetsprojektet SecureBlue.

    KDE Linux har dock endast infört sådana skärpningar som bedöms kunna förbättra säkerheten utan att skapa tydliga problem för vanliga användare.

    Onödiga hårdvarumoduler för så kallade watchdog-funktioner har också tagits bort. Sådana funktioner används för att automatiskt starta om datorer som har slutat svara, men många av modulerna behövs inte på vanliga stationära datorer.

    Genom att ta bort dem kan systemet starta något snabbare och använda en aning mindre processorkraft.

    Utskriftstjänsten startar först när den behövs

    Utskriftssystemet CUPS har också förändrats. Tjänsten använder nu så kallad socket activation.

    Det innebär att delar av utskriftssystemet inte behöver ligga aktiva i bakgrunden hela tiden. I stället startas de först när en användare eller ett program försöker skriva ut.

    Förändringen kan minska användningen av arbetsminne och andra systemresurser.

    Bättre stöd för mobilt bredband

    KDE Linux får även inbyggt stöd för WWAN-modem, alltså modem som används för mobila bredbandsanslutningar över exempelvis 4G- och 5G-nät.

    Det kan vara särskilt användbart i bärbara datorer som har ett inbyggt SIM-kortsfack och mobilmodem.

    Kernelmodulerna esp4 och esp6 har samtidigt återinförts. De används för IPsec-baserad nätverkskommunikation över IPv4 och IPv6. Modulerna hade tidigare tagits bort som skydd mot säkerhetsproblemet DirtyFrag, men finns nu åter i systemet efter nya bedömningar och anpassningar.

    Snabbare grafik i virtuella maskiner

    Paketet vulkan-virtio installeras nu som standard. Det kan förbättra grafikprestandan när KDE Linux körs i en virtuell maskin.

    Vulkan är ett modernt programmeringsgränssnitt för grafik. Med rätt virtuella grafikdrivrutiner kan systemet utnyttja värddatorns grafikhårdvara effektivare, vilket kan ge mjukare animationer och bättre prestanda i grafiskt krävande program.

    Flera mindre fel har rättats

    Utvecklarna har dessutom löst ett problem med synkroniseringen av Flatpak-program mellan befintliga installationer och nya systemavbildningar.

    Ett skript för automatisk energibesparing hos USB-enheter har också rättats. Skriptet kunde tidigare misslyckas om en ansluten mus, ett tangentbord eller en annan inmatningsenhet saknade produktnamn.

    Närmare en användbar testversion

    KDE Linux är ännu inte färdigt för normal användning på alla datorer. Att 83 procent av betaarbetet är slutfört betyder inte heller nödvändigtvis att lanseringen är omedelbart förestående. De återstående uppgifterna kan variera kraftigt i omfattning och komplexitet.

    Utvecklingen visar ändå tydligt vilken inriktning projektet har: ett modernt och säkert Linuxsystem där grundsystemet är skyddat, vanliga program installeras genom Flatpak och även äldre programformat kan startas utan komplicerad manuell konfiguration.

    Stödet för Java och DOS är därför mer än en bekvämlighetsfunktion. Det är ett exempel på hur framtidens Linuxsystem kan kombinera en låst och kontrollerad systemgrund med enkel åtkomst till både moderna och äldre program.

    https://blogs.kde.org/2026/08/03/this-month-in-kde-linux-july-2026

    > Teknisk fakta: KDE Linux
    • Utvecklingsstatus: 83 procent av arbetet inför betaversionen är slutfört.
    • Systemtyp: Avbildningsbaserat och oföränderligt Linuxsystem.
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma.
    • Java-stöd: Kan automatiskt erbjuda installation av en Java Runtime Environment.
    • DOS-stöd: Kan installera DOSBox när användaren försöker starta ett DOS-program.
    • Programinstallation: Kompatibilitetsverktyget kan hämta lämplig programvara från Flathub efter användarens godkännande.
    • Säkerhet: Linuxkärnan har fått säkerhetshärdningar inspirerade av SecureBlue.
    • Utskrifter: CUPS använder socketaktivering och startas först när tjänsten behövs.
    • Mobilt bredband: Inbyggt stöd för WWAN-modem.
    • Virtuella maskiner: Vulkan-virtio är förinstallerat för förbättrad grafikprestanda.
    system@kde-linux:~$ beta-progress –status
    Resultat: 83 % färdigt

  • Nya Arch Linux får Linux 7.1 – bättre stöd för både ny och äldre hårdvara

    Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli.

    Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med Linuxkärnan 7.1.

    Den nya installationsfilen heter Arch Linux 2026.08.01 och innehåller även samtliga paketuppdateringar och säkerhetsrättningar som publicerades under juli.

    Linuxkärnan är länken mellan hårdvara och program

    Linuxkärnan är den centrala delen av operativsystemet. Den ansvarar bland annat för kommunikationen med datorns processor, minne, lagringsenheter, nätverkskort och annan hårdvara.

    När en ny kärnversion lanseras innehåller den ofta förbättrade drivrutiner och stöd för fler komponenter. Linux 7.1 kan därför göra det lättare att installera Arch Linux på helt nya datorer vars hårdvara inte stöddes av äldre installationsfiler.

    Samtidigt kan även äldre datorer dra nytta av uppdateringen. Vissa komponenter som tidigare inte identifierades korrekt kan nu fungera bättre tack vare förbättrade eller korrigerade drivrutiner.

    Uppdaterat installationsprogram

    Den nya Arch Linux-avbildningen innehåller även Archinstall 4.4. Archinstall är ett menybaserat installationsprogram som hjälper användaren att konfigurera systemet utan att behöva skriva samtliga installationskommandon manuellt.

    Archinstall 4.4 innehåller flera nya funktioner. Bland annat går det nu att välja en skrivbordsmiljö baserad på fönsterhanteraren Niri och gränssnittet DankMaterialShell.

    Installationsprogrammet har också fått stöd för att konfigurera Plymouth, som visar en grafisk startbild medan Linux startar. Användaren får en varning innan funktionen aktiveras, eftersom Plymouth kräver att starthanteraren konfigureras korrekt.

    Enklare nätverksinställningar

    Stödet för trådlösa nätverk har förbättrats. Det ska nu vara enklare att hitta och välja rätt Wi-Fi-nätverk under installationen.

    Användaren kan dessutom välja att använda IWD som fristående nätverkslösning. IWD är ett verktyg för hantering av trådlösa anslutningar och utvecklas med fokus på enkelhet och låg resursförbrukning.

    Språk och konsoltypsnitt samordnas

    En annan förbättring är att installationsprogrammet automatiskt kan välja ett lämpligt typsnitt för textkonsolen när användaren väljer språk.

    Det är särskilt betydelsefullt för språk som använder tecken vilka inte alltid visas korrekt med standardtypsnittet. Typsnittet kan även väljas manuellt från menyn för språk- och regioninställningar.

    När konfigurationen är komplett och giltig kan Archinstall nu visa en tydligare installationssammanfattning. Det gör det lättare att kontrollera inställningarna innan partitionering och installation påbörjas.

    Enklare att dela installationsloggar

    Om installationen misslyckas kan loggfilen innehålla viktig information om vad som gick fel. Archinstall 4.4 har därför fått kommandot share-log, som kan överföra installationsloggen till tjänsten paste.rs.

    Det gör det enklare att dela loggen med andra användare eller supportforum vid felsökning. Användaren bör dock alltid kontrollera att loggfilen inte innehåller känslig information innan den publiceras.

    Förändrade skrivbordsprofiler

    Installationsprofilerna har också justerats. Budgie-profilen har fått andra standardprogram för terminal och filhantering, medan skrivbordsmiljön Cutefish har tagits bort från installationsprogrammet.

    Stödet för seatd har samtidigt förbättrats. När seatd väljs läggs användaren automatiskt till i den grupp som krävs för att få åtkomst till bland annat grafiska enheter och inmatningsenheter.

    Installationsfilen behövs främst för nya system

    Den nya ISO-filen är avsedd för personer som ska installera Arch Linux från början. Den kan skrivas till ett USB-minne och användas för att starta installationsmiljön.

    Den som redan använder Arch Linux behöver normalt inte installera om systemet. Eftersom Arch Linux använder en löpande uppdateringsmodell får befintliga installationer samma paket och säkerhetsuppdateringar genom det vanliga kommandot:

    sudo pacman -Syu
    

    Arch Linux 2026.08.01 innebär alltså ingen traditionell ny systemversion. Det är i stället en uppdaterad ögonblicksbild av installationsmiljön, med en ny Linuxkärna, ett förbättrat installationsprogram och samtliga aktuella paket fram till början av augusti 2026.

    https://archlinux.org/download

    > Fakta: Arch Linux 2026.08.01

    Utgåva: Arch Linux 2026.08.01

    Linuxkärna: Linux 7.1

    Installationsprogram: Archinstall 4.4

    Nyheter: Förbättrat hårdvarustöd, enklare Wi-Fi-konfiguration, stöd för Plymouth och val av konsoltypsnitt.

    Uppdateringar: Innehåller paketuppdateringar och säkerhetsrättningar från juli 2026.

    Användning: ISO-filen är främst avsedd för nya installationer.

    Befintliga installationer uppdateras med:

    sudo pacman -Syu
  • AerynOS 2026.08 satsar på OpenZFS och säkrare systemuppdateringar

    Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om.

    AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna i distributionens programförråd, installationsverktyg, filsystemsstöd och skrivbordsmiljöer.

    Den nya ISO-filen följer efter en större uppdatering av distributionens instabila programgren. Där introducerades bland annat Linuxkärnan 7.1.5, COSMIC Desktop 1.5 och grafikbiblioteket Mesa 26.1.6.

    AerynOS 2026.08 innehåller dock mer än nya programversioner. Flera av förändringarna sker under ytan och är tänkta att göra operativsystemet stabilare, lättare att underhålla och enklare att vidareutveckla.

    Experimentellt stöd för OpenZFS

    En av de största nyheterna är experimentellt stöd för OpenZFS på separata datadiskar. Därmed kan användare hantera datadiskar formaterade med OpenZFS, Btrfs eller Bcachefs.

    OpenZFS är ett avancerat filsystem som från början utvecklades för serversystem och stora lagringslösningar. Det kombinerar traditionell filhantering med funktioner som normalt förknippas med separata lagringsverktyg.

    Bland funktionerna finns kontrollsummor som kan upptäcka skadade data, ögonblicksbilder som sparar ett tidigare tillstånd samt möjlighet att kombinera flera diskar i gemensamma lagringspooler.

    Stödet i AerynOS gäller i nuläget användarhanterade datadiskar och ska betraktas som experimentellt. Funktionen har endast testats på ett begränsat antal enheter. Projektet efterlyser därför användare som kan prova OpenZFS på olika typer av hårdvara och rapportera sina erfarenheter.

    Programförråden får versionshantering

    AerynOS har även slutfört den andra fasen av projektets arbete med versionshanterade programförråd.

    Ett programförråd är den källa som ett Linuxsystem använder för att hämta program, drivrutiner, systembibliotek och säkerhetsuppdateringar. Om strukturen i ett sådant förråd förändras på ett sätt som inte är kompatibelt med den tidigare versionen kan det annars krävas manuella åtgärder från användaren.

    Den nya konstruktionen gör det möjligt för AerynOS pakethanterare Moss att uppdatera både sig själv och formatet på det lokala programförrådet. Det ska även fungera när förändringarna är så omfattande att det gamla och nya formatet egentligen inte är kompatibla med varandra.

    För användaren innebär det att vanliga systemuppdateringar ska räcka. Någon särskild manuell migrering ska normalt inte behövas.

    Detta är en viktig del av AerynOS långsiktiga idé om ett system som installeras en gång och därefter fortlöpande hålls aktuellt.

    Konfigurationen för Moss har samtidigt flyttats till KDL, ett strukturerat konfigurationsformat som är tänkt att vara lättare att läsa och bearbeta än många traditionella konfigurationsfiler.

    Nedladdade filer kontrolleras noggrannare

    Moss har också fått fler kontroller av filer som lagras i pakethanterarens innehållsadresserade lagring.

    I ett innehållsadresserat system identifieras en fil utifrån sitt faktiska innehåll, vanligtvis genom ett kryptografiskt kontrollvärde. Två identiska filer får därför samma identitet oavsett vad de heter eller varifrån de har hämtats.

    De nya kontrollerna ska minska risken för att ofullständiga eller skadade filer används vid installationer och uppdateringar. Vissa Moss-operationer kan tillfälligt bli långsammare när filerna granskas, men i gengäld får systemet bättre garantier för att det lagrade materialet är korrekt.

    Effektivare fillagring på XFS

    Användare som installerat AerynOS på filsystemet XFS får nu inbyggd hantering av så kallade reflänkar.

    En reflänk gör det möjligt att skapa flera filer som till en början använder samma lagrade data. Filerna kan ha olika namn, ägare och behörigheter, trots att innehållet inte behöver kopieras direkt.

    En verklig kopia skapas först när någon av filerna förändras. Tekniken kallas ofta copy-on-write och kan både spara lagringsutrymme och göra kopiering snabbare.

    På filsystem som saknar stöd för reflänkar, exempelvis ext4 och F2FS, fortsätter AerynOS i stället att använda hårda länkar när det är möjligt.

    Stor omarbetning av systemd

    AerynOS har genomfört en omfattande förändring av paketeringen av systemd, det centrala system som bland annat startar tjänster, hanterar enheter och organiserar systemets uppstartsprocess.

    Distributionen har gått från systemd 257.13 till systemd 261.2 genom flera mellanliggande uppdateringar.

    Ett viktigt resultat av arbetet är att tjänster som användaren själv har aktiverat eller stängt av inte längre ska få sitt tillstånd överskrivet när Moss installerar eller uppdaterar paket.

    Flera delar av systemd distribueras nu dessutom som separata paket. Det gäller bland annat:

    • systemd-boot
    • systemd-coredump
    • systemd-homed
    • systemd-container
    • systemd-resolved
    • systemd-udev

    Den mer uppdelade paketeringen gör det möjligt att anpassa installationer och installera endast de komponenter som faktiskt behövs.

    Användare bör samtidigt vara uppmärksamma på att nätverkskort kan få nya namn efter nästa omstart. Ett nätverkskort som tidigare hette exempelvis eth0 kan i stället få ett förutsägbart namn som enp12s0.

    Sådana namn bygger på nätverkskortets placering i datorn och ska minska risken för att olika nätverksenheter byter namn mellan omstarter.

    Nya skrivbord hämtas under installationen

    Installationsavbildningen innehåller den senaste Linuxkärnan i 7.1-serien och en uppdaterad GNOME-miljö för det startbara installationssystemet.

    Själva installationen är nätverksbaserad. Det innebär att den senaste programvaran hämtas från AerynOS programförråd när operativsystemet installeras.

    Användaren kan bland annat välja mellan KDE Plasma 6.7.3 och COSMIC Desktop 1.5.

    COSMIC utvecklas av företaget System76 och är en modern skrivbordsmiljö byggd i programmeringsspråket Rust. KDE Plasma är en mer etablerad miljö med omfattande möjligheter att anpassa utseende och funktioner.

    Bland de övriga uppdaterade komponenterna finns Firefox 153.0.1, Thunderbird 153.0.1, PHP 8.5.9, QEMU 11.0.3, Wine 11.14, SQLite 3.53.4 och NetworkManager 1.58.0.

    Ny Nvidia-drivrutin behöver testas

    Nvidia-drivrutinen 610.43.03 har lagts till i AerynOS programförråd. Projektet har redan genomfört tester tillsammans med användare och uppger att resultaten hittills varit positiva.

    Drivrutinen innehåller bland annat förbättringar för Nvidias DLSS-teknik samt korrigeringar av problem som kan uppstå när datorer försätts i viloläge och senare väcks igen.

    AerynOS efterlyser fortfarande fler användare med Nvidia-grafikkort som kan testa drivrutinen på olika hårdvarukombinationer.

    Linuxkärnan uppdaterades efter säkerhetsproblem

    Distributionens stabila kärna och spelkärna har uppdaterats till Linux 7.1.5. Den långtidssupporterade kärnan använder version 6.18.40.

    Enligt projektet genomfördes kärnuppdateringarna efter en period med ovanligt många rapporterade säkerhetsproblem i Linuxkärnan. Situationen krävde snabba uppdateringar från utvecklargruppen.

    Linuxkärnan är operativsystemets centrala del och ansvarar bland annat för minneshantering, processer, filsystem och kommunikationen med datorns hårdvara. Säkerhetsfel i kärnan kan därför påverka hela systemet.

    YAML ska ersättas med KDL

    AerynOS planerar även att ersätta det nuvarande YAML-formatet för paketbeskrivningar med ett nytt schema baserat på KDL.

    Paketbeskrivningarna fungerar som recept och talar om hur program ska hämtas, byggas och paketeras för distributionen.

    Utvecklarna betraktar numera YAML-formatet som en övergångslösning. Därför har de valt att inte lägga till fler större funktioner i det gamla formatet innan KDL-ersättaren är färdig.

    Codeberg utvärderas som alternativ till GitHub

    Projektet fortsätter samtidigt att undersöka Codeberg som ett möjligt alternativ till GitHub.

    Codeberg är en ideellt driven plattform för lagring och utveckling av öppen källkod. Tjänsten bygger på Forgejo och finansieras huvudsakligen genom donationer och medlemskap.

    Utvecklingen av AerynOS nya webbplats har redan flyttats till Codeberg. Webbplatsen byggs med Hugo och temat Hextra. Arbetet används samtidigt som ett praktiskt test av Codebergs samarbetsverktyg och integrationsmöjligheter.

    Något beslut om att flytta hela AerynOS-projektet från GitHub har ännu inte presenterats.

    Projektet öppnas för fler bidragsgivare

    Under det senaste året har AerynOS hållit utvecklingen relativt kontrollerad för att kunna koncentrera arbetet på grundläggande verktyg och teknisk infrastruktur.

    När systemet nu kan hantera större förändringar i programförrådens och filformatens struktur vill projektet stegvis öppna utvecklingen för fler deltagare.

    Flera communityprojekt är redan på gång. Bland dem finns Gnist och Malm, två kommandoradsverktyg för att skapa, använda och dela teman för Wayland-baserade fönsterhanterare.

    Ett annat projekt är Aerbox, som använder Moss systemmodell för att skapa isolerade containrar. Dessa kan ges kontrollerad åtkomst till exempelvis nätverk, ljud, lagringsenheter och annan hårdvara.

    Befintliga installationer behöver inte installeras om

    AerynOS 2026.08 är främst avsedd för nya installationer. Användare som redan har AerynOS behöver inte hämta ISO-filen eller installera om datorn.

    Samma systemförändringar och programversioner distribueras genom den vanliga uppdateringsprocessen i Moss.

    Den nya installationsavbildningen visar därmed tydligt vad AerynOS prioriterar: moderna filsystem, robusta uppdateringar, aktuella programversioner och ett system som ska kunna utvecklas under lång tid utan återkommande ominstallationer.

    https://aerynos.com

    > FAKTA: AerynOS 2026.08

    • Distribution: AerynOS
    • Utgåva: 2026.08
    • Linuxkärna: 7.1.5
    • LTS-kärna: 6.18.40
    • Systemd: 261.2
    • Grafikstack: Mesa 26.1.6
    • Skrivbordsmiljöer: COSMIC 1.5 och KDE Plasma 6.7.3
    • Paketverktyg: Moss
    • Filsystem: Btrfs, Bcachefs och experimentellt OpenZFS-stöd för datadiskar
    • Nvidia-drivrutin: 610.43.03
    • Uppgradering: Befintliga installationer behöver inte installeras om

    user@aerynos:~$ moss update

  • IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning

    IPFire 2.29 Core Update 203 innebär en av de största förändringarna på länge för den Linuxbaserade brandväggsdistributionen. Den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver, vilket ger stöd för krypterade DNS-frågor, central blockering av skadliga domäner, lokala DNS-poster och bättre integration med DHCP. Uppdateringen innehåller även stöd för Wi-Fi på 6 GHz-bandet, säkrare drift i Amazon EC2 och ett stort antal uppdaterade systempaket.

    IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning

    IPFire har släppt version 2.29 Core Update 203. Den största förändringen sker bakom kulisserna, där den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver. Uppdateringen ger bland annat krypterade DNS-frågor, blockering av skadliga webbplatser, bättre stöd för lokala datornamn och möjlighet att använda trådlösa nätverk på 6 GHz-bandet.

    Vad gör egentligen en DNS-server?

    När du skriver in exempelvis linux.se i webbläsaren måste datorn först ta reda på vilken IP-adress som hör till webbplatsen. Denna uppslagning görs genom DNS, Domain Name System.

    DNS kan jämföras med internets telefonkatalog. Människor använder begripliga namn, medan datorerna kommunicerar med hjälp av numeriska IP-adresser.

    I ett vanligt nätverk skickas DNS-frågorna ofta genom routern eller brandväggen. Därför är DNS en central del av nätverkets funktion och säkerhet. Om DNS-tjänsten är långsam, manipulerad eller felkonfigurerad kan det påverka nästan all internettrafik.

    Unbound ersätts av Knot Resolver

    IPFire har under många år använt DNS-programmet Unbound. Det är en välkänd och beprövad DNS-resolver, men utvecklarna bakom IPFire vill kunna integrera DNS-funktionerna ännu djupare i brandväggssystemet.

    Därför ersätts Unbound nu av Knot Resolver.

    Knot Resolver har en modulär och programmerbar uppbyggnad. Det innebär att IPFire-utvecklarna enklare kan bygga in egna funktioner för exempelvis filtrering, DHCP, lokal namnuppslagning och krypterad kommunikation.

    Bytet är alltså inte bara en ersättning av ett program med ett annat. Stora delar av IPFires DNS-hantering har byggts om från grunden.

    Krypterade DNS-frågor med DNS över TLS

    En av de viktigaste nyheterna är stöd för krypterad vidarebefordran av DNS-frågor genom DNS over TLS.

    Traditionella DNS-frågor skickas ofta okrypterade. Det innebär att en internetoperatör eller någon som övervakar nätverkstrafiken i vissa fall kan se vilka domäner användaren försöker besöka.

    Med DNS over TLS skickas frågorna genom en krypterad förbindelse till den valda DNS-leverantören. Det gör det betydligt svårare för utomstående att läsa eller förändra DNS-trafiken på vägen.

    Krypteringen döljer däremot inte all internettrafik. Den skyddar framför allt själva DNS-uppslagningen mellan IPFire och den externa DNS-servern.

    DNS-brandvägg blockerar skadliga domäner

    Core Update 203 introducerar även en DNS-brandvägg.

    En vanlig brandvägg kontrollerar trafik utifrån exempelvis IP-adresser, portar och protokoll. En DNS-brandvägg kan i stället stoppa anslutningen redan när en dator försöker slå upp namnet på en blockerad domän.

    Det kan användas för att blockera:

    • webbplatser som sprider skadlig kod
    • nätfiske och bedrägerisidor
    • reklam- och spårningsdomäner
    • vuxeninnehåll eller andra kategorier
    • domäner som administratören själv har valt att blockera

    Eftersom filtreringen sker centralt i IPFire kan den skydda alla enheter i nätverket, även sådana där det är svårt att installera säkerhetsprogram. Det kan exempelvis vara smarta TV-apparater, nätverkskameror, spelkonsoler och andra uppkopplade produkter.

    Filterlistorna hämtas krypterat

    För att hålla DNS-brandväggens listor uppdaterade har IPFire utvecklat ett nytt program som heter zone-sync.

    Zone-sync är skrivet i programspråket C och hämtar filtrerings- och policydata genom en krypterad anslutning. Uppdateringarna kan överföras stegvis, vilket innebär att endast förändrad information behöver hämtas.

    Krypteringen minskar risken för att någon ska kunna läsa eller manipulera filterinformationen under överföringen.

    SafeSearch för hela nätverket

    Den nya DNS-lösningen kan även tvinga fram SafeSearch på större sökmotorer och på YouTube.

    SafeSearch används för att filtrera bort en del olämpligt eller vuxenklassat innehåll från sökresultaten. När funktionen aktiveras i IPFire gäller inställningen för hela nätverket.

    Det kan vara användbart i exempelvis:

    • hem med barn
    • skolor
    • bibliotek
    • föreningslokaler
    • arbetsplatser
    • offentliga trådlösa nätverk

    Eftersom inställningen hanteras av brandväggen behöver den inte göras separat på varje dator, telefon eller surfplatta.

    Lokala datornamn från DHCP

    IPFire kan nu integrera Knot Resolver med DHCP-tjänsten.

    DHCP är den funktion som automatiskt delar ut IP-adresser till enheter i nätverket. När en dator ansluter kan den exempelvis få adressen 192.168.1.25.

    Genom DHCP-integrationen kan IPFire även göra enhetens namn tillgängligt i det lokala DNS-systemet. En dator kan därmed nås med ett begripligt namn i stället för att användaren behöver komma ihåg dess IP-adress.

    Detta ersätter den tidigare bryggan mellan Unbound och DHCP, utan att den gamla funktionen går förlorad.

    Administratören kan också skapa egna lokala DNS-poster. En filserver skulle exempelvis kunna få namnet:

    server.lan

    Det är enklare att komma ihåg än en numerisk adress.

    Villkorlig vidarebefordran

    Knot Resolver ger även stöd för villkorlig vidarebefordran.

    Det innebär att DNS-frågor för vissa domäner kan skickas till en särskild DNS-server. Vanliga internetdomäner kan exempelvis skickas till en extern DNS-leverantör, medan frågor för företagets interna domän skickas till en lokal server.

    Detta är särskilt användbart i större nätverk, VPN-anslutningar och organisationer som använder egna interna domännamn.

    Det finns dock en viktig förändring för befintliga installationer. DNS-servrar för vidarebefordrade zoner kan inte längre anges med fullständiga domännamn. De måste i stället anges med IP-adresser.

    Administratörer som använder funktionen bör därför kontrollera sidan för DNS-vidarebefordran efter uppdateringen.

    DNS-cachen överlever omstarter

    En DNS-resolver sparar tidigare uppslagningar i en cache. Om flera användare försöker besöka samma webbplats behöver systemet då inte fråga externa DNS-servrar varje gång.

    I den nya lösningen är cachen beständig. Det innebär att den inte omedelbart försvinner när tjänsten eller brandväggen startas om.

    Resultatet kan bli snabbare namnuppslagningar efter en omstart och mindre belastning på externa DNS-servrar.

    Knot Resolver kan dessutom använda flera arbetsprocesser som delar på samma cache och statusinformation. Därmed kan flera processorkärnor användas utan att varje process behöver bygga upp en separat uppsättning sparade DNS-svar.

    Stöd för Wi-Fi på 6 GHz

    En annan stor nyhet är att IPFires funktion för trådlös åtkomstpunkt nu stöder 6 GHz-bandet.

    Detta frekvensområde används av Wi-Fi 6E och Wi-Fi 7 och kompletterar de äldre banden på 2,4 och 5 GHz.

    Den största fördelen är att 6 GHz-bandet fortfarande är relativt tomt. Det finns betydligt färre äldre produkter som konkurrerar om utrymmet, vilket kan ge mindre störningar och stabilare anslutningar.

    Det större frekvensutrymmet gör också att fler breda kanaler på 80 eller 160 MHz kan användas. Breda kanaler kan ge högre överföringshastighet, förutsatt att både åtkomstpunkten och klienten har stöd för tekniken.

    Till skillnad från delar av 5 GHz-bandet kräver 6 GHz normalt inte samma radarkontroll genom DFS. En åtkomstpunkt behöver därför inte vänta på att kontrollera om en radar använder kanalen och riskerar inte heller att tvingas byta kanal på grund av en upptäckt radarsignal.

    Uppdateringen rättar dessutom ett fel som kunde hindra den trådlösa åtkomstpunkten från att starta när en manuellt vald kanal kombinerades med 40 MHz kanalbredd.

    Säkrare drift i Amazon EC2

    IPFire kan köras som en virtuell brandvägg i Amazon Web Services.

    Core Update 203 lägger till stöd för IMDSv2, den nyare och säkrare metoden för att hämta information om en virtuell EC2-instans. IMDSv2 använder tillfälliga säkerhetstoken och ger ett bättre skydd mot vissa typer av attacker än den äldre IMDSv1-metoden.

    Stöd för IMDSv1 finns fortfarande kvar för äldre installationer.

    Uppdaterad mikrokod för Intel-processorer

    Uppdateringen innehåller även ny mikrokod för vissa Intel-processorer.

    Mikrokod kan beskrivas som en mycket låg nivå av programvara inuti processorn. Processortillverkaren kan använda mikrokodsuppdateringar för att korrigera fel och minska effekten av säkerhetsproblem utan att själva processorn behöver bytas ut.

    Den aktuella uppdateringen innehåller åtgärder kopplade till säkerhetsproblemet INTEL-SA-01420.

    Förbättringar för OpenVPN och loggning

    OpenVPN-gränssnittet har fått en tydligare ikon för nedladdning av klientkonfigurationer.

    För så kallade Roadwarrior-klienter med en statiskt tilldelad IP-adress visas nu även namnet på det tillhörande delnätet bredvid anslutningen. Det kan göra administrationen enklare när många VPN-användare finns registrerade.

    Systemets loggtjänst sysklogd kan åter lyssna på localhost. Det är bland annat användbart för program som körs i en avskild chroot-miljö men ändå behöver skicka loggmeddelanden till systemet.

    Ett problem med hanteringen av UTF-8 i Perl har också rättats. Det felet kunde göra att översättningar och andra texter med exempelvis svenska tecken visades felaktigt i webbgränssnittet.

    Många program har uppdaterats

    Som vanligt innehåller versionen även ett stort antal uppdaterade systempaket.

    Bland de viktigare märks:

    • BIND 9.20.23
    • Boost 1.90.0
    • GNU Coreutils 9.11
    • GRUB 2.14
    • OpenVPN 2.7.4
    • SQLite 3.53.1
    • strongSwan 6.0.7
    • Suricata 8.0.6
    • util-linux 2.42
    • Vim 9.2
    • Samba 4.24.2
    • Postfix 3.11.3
    • rsync 3.4.3
    • tmux 3.6b

    Suricata används för att upptäcka misstänkt nätverkstrafik och intrångsförsök, medan strongSwan används för IPsec-baserade VPN-anslutningar.

    Zabbix-agentens tillägg har också rättats för att bättre kunna tolka statusinformation från OpenVPN 2.7 och hantera fel vid pingkontroller.

    En ovanligt omfattande uppdatering

    Core Update 203 är mer omfattande än en vanlig samling paketuppdateringar.

    DNS är en grundläggande del av nästan all modern nätverkskommunikation. Att ersätta hela DNS-motorn påverkar därför många delar av systemet. IPFire-utvecklarna har behövt bygga nya moduler för DHCP, filtrering och lokal namnuppslagning samt utveckla zone-sync för säker överföring av DNS-zoner.

    För användaren innebär förändringen framför allt fler säkerhetsfunktioner och större kontroll över nätverkets DNS-trafik.

    Uppdatering och installation

    Befintliga IPFire-installationer kan uppdateras genom Pakfire i det webbaserade administrationsgränssnittet eller med motsvarande kommando i terminalen.

    Nya installationsavbilder finns för både x86_64 och aarch64. Det gör att IPFire kan installeras på vanliga Intel- och AMD-baserade datorer samt på kompatibla ARM-system.

    Den som redan använder DNS-vidarebefordran bör särskilt kontrollera sina inställningar. Poster som pekar på DNS-servrar med domännamn måste ändras så att de i stället använder IP-adresser.

    För övriga användare bör uppdateringen kunna installeras på normalt sätt genom IPFires vanliga uppdateringsfunktion.

    https://www.ipfire.org/downloads/ipfire-2.29-core203

    > TEKNISK FAKTA: IPFire 2.29 Core Update 203

    Distribution: IPFire

    Version: 2.29 Core Update 203

    Systemtyp: Linuxbaserad brandväggs- och routerdistribution

    DNS-resolver: Knot Resolver ersätter Unbound

    DNS-funktioner: DNS over TLS, DNS-brandvägg, SafeSearch, lokal DNS och villkorlig vidarebefordran

    DNS-cache: Beständig cache som överlever omstarter

    DHCP-integration: Lokala värdnamn från DHCP-leasing kan användas i DNS

    Trådlöst nätverk: Stöd för 6 GHz-bandet, Wi-Fi 6E och Wi-Fi 7

    Molnstöd: Amazon EC2 IMDSv2

    VPN: OpenVPN 2.7.4 och strongSwan 6.0.7

    Intrångsdetektering: Suricata 8.0.6

    Arkitekturer: x86_64 och aarch64

    Uppdatering: Via Pakfire i webbgränssnittet eller terminalen

    OBS: DNS-servrar för vidarebefordrade zoner måste anges med IP-adresser och inte med fullständiga domännamn.
  • Debian 13.6 samlar över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU.

    Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av fel och stabilitetsproblem.

    För den som redan använder Debian 13 innebär lanseringen ingen dramatisk förändring. De flesta rättningarna har redan distribuerats löpande genom Debians vanliga uppdateringssystem. Debian 13.6 fungerar därför framför allt som en samlad och uppdaterad installationsversion.

    Det betyder att den som installerar Debian på en ny dator slipper hämta lika många uppdateringar direkt efter installationen.

    Vad är en punktutgåva?

    Debian använder så kallade punktutgåvor för att regelbundet uppdatera installationsavbilderna för den stabila versionen av operativsystemet.

    Debian 13.6 är alltså inte en helt ny version av Debian och innehåller inte något större teknikskifte. Den består främst av säkerhetsrättningar, korrigerade program och uppdaterade installationsfiler.

    För befintliga användare räcker det normalt att uppdatera systemet:

    sudo apt update
    sudo apt full-upgrade
    

    Det går också att använda ett grafiskt pakethanteringsprogram, exempelvis Synaptic.

    Många välkända program har rättats

    Uppdateringen berör ett stort antal program och systemkomponenter. Bland de paket som har fått korrigeringar finns Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Mesa, Postfix, Python 3.13, QEMU, Samba, Wireshark och XZ Utils.

    Apache har fått rättningar för flera typer av säkerhetsproblem. Det handlar bland annat om minnesfel, buffertöverskridningar, överbelastningsattacker och brister som i vissa situationer skulle kunna ge obehörig åtkomst till filer.

    Även Curl, som används av många program för att överföra data över internet, har fått flera säkerhetsuppdateringar. Rättningarna minskar bland annat risken för att lösenord, autentiseringstoken, kakor eller annan känslig information skickas till fel server.

    Filhanteraren Dolphin har fått en rättning för en brist som kunde göra det möjligt att ta sig ut ur en begränsad programmiljö. GIMP har uppdaterats för att åtgärda heltalsfel som i värsta fall skulle kunna leda till minnesproblem.

    Python 3.13 och den virtuella maskinhanteraren QEMU har också fått ett flertal säkerhetsrättningar.

    Nyare Linuxkärna i installationsprogrammet

    Debians installationsprogram har byggts om för den nya utgåvan och använder Linux ABI 6.12.94.

    Det innebär inte nödvändigtvis att alla installerade system får exakt samma kärnversion, men den uppdaterade installationsmiljön innehåller nyare drivrutiner och rättningar. Det kan förbättra stödet för vissa datorer och minska risken för problem under installationen.

    Debian 13.6 finns för flera processorarkitekturer, däribland:

    • AMD64 för vanliga 64-bitarsdatorer
    • ARM64
    • ARMhf
    • RISC-V 64-bit
    • PowerPC 64-bit Little Endian
    • IBM System z

    Secure Boot får viktigare roll

    En av de mer betydelsefulla förändringarna gäller Secure Boot, en säkerhetsfunktion som kontrollerar att endast godkänd programvara får starta tillsammans med datorn.

    Paketet fwupd har uppdaterats till version 2.0.20. Programmet används för att installera uppdateringar till datorns fasta programvara, även kallad firmware.

    Den nya versionen kan hantera uppdateringar av flera viktiga databaser och nycklar för Secure Boot, bland annat certifikatutfärdare, Key Exchange Keys och DBX-listan över återkallade komponenter.

    Detta har blivit särskilt viktigt eftersom ett vanligt Microsoft-certifikat för UEFI Secure Boot utfärdades 2013 och nu har löpt ut. Certifikatet finns fortfarande installerat i många datorer.

    I framtiden kan uppdaterade startkomponenter därför få problem på datorer vars firmware inte har fått nya certifikat. I värsta fall kan en dator vägra att starta Debian när Secure Boot är aktiverat.

    Användare rekommenderas därför att installera tillgängliga firmware- och BIOS-uppdateringar från dator- eller moderkortstillverkaren.

    På datorer som stöder Linux Vendor Firmware Service kan följande kommando visa tillgängliga firmwareuppdateringar:

    fwupdmgr get-updates
    

    GeoIP-databasen blir äldre

    En ovanlig förändring gäller paketet geoip-database, som används av vissa program för att uppskatta vilket land eller område en IP-adress tillhör.

    Debian har återgått till en databas från ungefär december 2019. Orsaken är att nyare GeoLite-databaser inte anses ha en licens som är förenlig med Debians riktlinjer för fri programvara.

    Det innebär att program som använder den medföljande databasen kan visa föråldrad geografisk information. IP-adresser kan ha bytt ägare eller tilldelats andra nätverk sedan databasen skapades.

    Organisationer och användare som behöver aktuella GeoIP-uppgifter rekommenderas därför att skaffa en egen licens och hämta databasen direkt från leverantören.

    Nya installations- och liveavbilder

    Debian 13.6 innehåller nya installationsavbilder för den som vill installera operativsystemet från början.

    Den mindre netinst-avbilden innehåller ett grundläggande installationssystem och hämtar större delen av programvaran från internet. Den passar särskilt bra för servrar och för användare som själva vill bestämma vilka komponenter som ska installeras.

    Det finns även liveavbilder för AMD64. De kan startas direkt från ett USB-minne och innehåller färdiga skrivbordsmiljöer som:

    • GNOME 48
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • Cinnamon 6.4.10
    • LXQt 2.1
    • MATE 1.26.1
    • LXDE 0.11.1

    Dessutom finns IceWM i den nya Junior-utgåvan.

    En liveavbild gör det möjligt att prova Debian utan att först installera systemet på hårddisken.

    Så kontrollerar du Debianversionen

    Den installerade Debianversionen kan visas med följande kommando:

    cat /etc/debian_version
    

    Ett fullt uppdaterat Debian 13-system ska efter uppdateringen rapportera version 13.6.

    Debian 12 närmar sig slutet på den vanliga supporten

    Samtidigt har Debianprojektet släppt Debian 12.15, den femtonde och sista planerade punktutgåvan för Debian 12 ”Bookworm”.

    Den innehåller 88 felrättningar och 97 säkerhetsuppdateringar.

    Debian 12.15 markerar också slutet för den ordinarie supporten från Debians Release Team, Security Team och Backports Team. Vissa processorarkitekturer kommer även fortsättningsvis att få utvalda säkerhetsuppdateringar genom projektets LTS-program.

    Användare rekommenderas ändå att börja planera en uppgradering till Debian 13 ”Trixie”, särskilt på datorer och servrar som är anslutna till internet.

    Ingen dramatisk uppgradering – men en viktig sådan

    Debian 13.6 innehåller inga stora visuella förändringar eller revolutionerande nyheter. Det är i stället en typisk underhållsutgåva där säkerhet, stabilitet och bättre installationsstöd står i centrum.

    För befintliga användare är den viktigaste åtgärden att fortsätta installera systemets vanliga uppdateringar. För den som ska installera Debian på en ny dator är Debian 13.6 däremot det självklara valet, eftersom installationsavbilderna redan innehåller de senaste rättningarna.

    Utgåvan visar också varför regelbundna uppdateringar är viktiga. Ett modernt Linuxsystem består av tusentals program och bibliotek. Även en till synes mindre punktuppdatering kan därför innehålla hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet säkrare och mer tillförlitligt.

    För nerladdningslänkar besök vår wiki

    https://wiki.linux.se/Debian#Versioner_av_64_bitars_x86_Debian

    https://www.debian.org

    > FAKTA: DEBIAN 13.6 “TRIXIE”

    Version: Debian GNU/Linux 13.6

    Kodnamn: Trixie

    Typ av utgåva: Punktutgåva med säkerhets-, stabilitets- och felrättningar

    Säkerhetsuppdateringar: 120

    Felrättningar: 124

    Linux ABI i installationsprogrammet: 6.12.94

    Arkitekturer: AMD64, ARM64, ARMhf, RISC-V 64, PPC64EL och IBM System z

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 48, KDE Plasma 6.3.6, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, LXQt 2.1, MATE 1.26.1 och LXDE 0.11.1

    Viktiga paket: Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Mesa, Python 3.13, QEMU, Samba och Wireshark

    Secure Boot: Förbättrat stöd genom fwupd 2.0.20 och uppdatering av CA-, KEK- och DBX-databaser

    Uppdatera systemet:

    sudo apt update
    sudo apt full-upgrade

    Kontrollera versionen:

    cat /etc/debian_version
  • Linux Mint 23 satsar fullt på Wayland

    Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras.

    Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint 23 och kan bli en av de viktigaste utgåvorna på länge för användare av skrivbordsmiljön Cinnamon.

    Den stora förändringen är att Wayland inte längre ska betraktas som en experimentell funktion. Från och med den kommande versionen Cinnamon 6.8 planerar Linux Mint att ge både Wayland och det äldre fönstersystemet X11 fullt stöd.

    Vad är Wayland?

    Wayland är ett modernt system för att visa fönster, menyer, muspekare och annat grafiskt innehåll på skärmen. Det är tänkt att på sikt ersätta X11, som har använts i Unix- och Linuxsystem under flera årtionden.

    X11 fungerar fortfarande bra, men systemets långa historia har gjort det komplicerat att vidareutveckla. Wayland har därför konstruerats med modernare grafikhantering, bättre säkerhet och dagens hårdvara i åtanke.

    Övergången är dock inte enkel. En skrivbordsmiljö måste bland annat kunna hantera fönster, flera bildskärmar, grafikkort, skärmskalning, tangentbord, möss och äldre program som fortfarande är byggda för X11.

    Linux Mint har därför valt en försiktig väg. Wayland har funnits som ett experimentellt alternativ i Cinnamon, medan X11 fortsatt att vara det normala och rekommenderade valet.

    Nu anser utvecklarna att Wayland-sessionen börjar närma sig samma stabilitet och användbarhet som X11.

    Bättre hantering av fönster

    En stor del av utvecklingsarbetet har handlat om hur fönster placeras och visas.

    Nya programfönster, popup-menyer, appletmenyer och snabbmenyer ska nu få rätt storlek och hamna på rätt plats på skärmen. Det kan låta som en liten detalj, men felaktigt placerade menyer och dialogrutor kan göra en skrivbordsmiljö betydligt svårare att använda.

    Skyddet mot så kallad fokusstöld har också förbättrats. Fokusstöld uppstår när ett program plötsligt tar över tangentbordsinmatningen eller lägger sitt fönster framför det som användaren arbetar med.

    Ett program som startar i bakgrunden ska alltså inte oväntat kunna avbryta användaren genom att ta över uppmärksamheten.

    Färre krascher och bättre stöd för flera skärmar

    Linux Mint-utvecklarna har rättat ett stort antal problem som kunde orsaka krascher i olika delar av skrivbordsmiljön.

    Förbättringarna berör bland annat Cinnamon, fönsterhanteraren Muffin, cinnamon-session och Xwayland.

    Xwayland är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra äldre X11-program inuti en Wayland-session.

    Stödet för datorer med flera bildskärmar har också förbättrats. Detsamma gäller KVM-switchar, som används för att styra flera datorer med samma bildskärm, tangentbord och mus.

    Detta är särskilt viktigt på arbetsplatser och i hemmakontor där bärbara datorer regelbundet ansluts till och kopplas bort från externa skärmar.

    Hårdvaruaccelererad grafik

    Den kommande Cinnamon-versionen innehåller omfattande förbättringar av den hårdvaruaccelererade grafiken.

    Hårdvaruacceleration innebär att grafikkortet får utföra en större del av arbetet med att rita upp fönster, animationer, videor och andra grafiska element. Det minskar belastningen på datorns huvudprocessor och kan ge ett mjukare och mer responsivt skrivbord.

    Accelerationen ska användas genom hela systemet, bland annat i kompositorn, skrivbordssessionen, vanliga Wayland-program och X11-program som körs genom Xwayland.

    Linux Mint nämner även hårdvaruaccelererad GBM över EGL för grafikkort från NVIDIA.

    NVIDIA har historiskt haft fler problem med Wayland än många andra grafikkortstillverkare. Förbättringarna kan därför göra Wayland-sessionen betydligt mer användbar även på datorer med NVIDIA-grafik.

    Fullständigt stöd för HiDPI

    Cinnamons Wayland-session ska nu även ha fullständigt stöd för HiDPI-skärmar.

    HiDPI är skärmar med mycket hög upplösning och hög pixeltäthet. På sådana skärmar måste skrivbordsmiljön förstora text, ikoner och gränssnitt utan att de blir suddiga.

    Linux Mint har bland annat arbetat med skarpare ikoner, förbättrad återgivning av muspekaren, korrekt skalning av skrivbordskomponenter och problem i Chromium-baserade program.

    Program som Slack och Visual Studio Code bygger på Chromium-teknik och har tidigare kunnat få skalningsproblem under Wayland. Förbättringarna ska göra att dessa program ser skarpare och mer enhetliga ut på högupplösta skärmar.

    Nedladdningsförlopp direkt i panelen

    Wayland-sessionen får också stöd för funktionen Window Progress.

    Den gör det möjligt för program att visa ett pågående förlopp direkt i programmets knapp i panelen. Firefox kan exempelvis visa hur långt en filnedladdning har kommit utan att användaren behöver öppna webbläsarens nedladdningsfönster.

    Det är en liten funktion, men den gör skrivbordet mer informativt och praktiskt i vardagen.

    Administratörsprogram kan köras direkt i Wayland

    Program som startas med administratörsrättigheter genom verktyget pkexec ska nu kunna köras som vanliga Wayland-klienter.

    Tidigare kunde sådana program behöva använda Xwayland, även när resten av skrivbordet kördes med Wayland.

    Genom att låta även administratörsprogram använda Wayland minskar beroendet av det äldre X11-systemet. Det kan också ge ett mer enhetligt beteende och bättre säkerhet.

    Nytt verktyg visar öppna fönster

    Cinnamon får ett nytt kommandoradsverktyg med namnet cinnamon-list-windows.

    Kommandot listar alla öppna fönster och visar teknisk information om dem, exempelvis fönstrets placering, bredd och höjd, HiDPI-status, vilket program fönstret tillhör och vilken grafisk teknik som används.

    Verktyget kan bli användbart både för utvecklare och för användare som försöker felsöka problem med fönster eller skärmskalning.

    Skarpare återgivning i Muffin

    Muffin är Cinnamons fönsterhanterare och kompositor. Den ansvarar bland annat för hur fönster placeras, ritas upp och kombineras på skärmen.

    Muffin kommer nu att avrunda koordinater och storlekar för alla grafiska Clutter-objekt.

    Grafiska objekt kan ibland hamna mellan två fysiska bildpunkter, särskilt när skärmskalning används. Resultatet kan bli suddiga linjer, ikoner eller skrivbordskomponenter.

    Genom att avrunda måtten kan Cinnamon skapa en skarpare och mer exakt bild, även när en applet eller annan skrivbordskomponent inte själv hanterar detta korrekt.

    Bättre integration med systemd

    Cinnamon får även stöd för systemd-funktionen graphical-session.

    Systemd används i de flesta moderna Linuxdistributioner för att starta och hantera tjänster och systemkomponenter. Genom stödet för graphical-session kan systemet bättre förstå när en grafisk användarsession startas och avslutas.

    Det förbättrar kompatibiliteten med program och projekt som förväntar sig att denna funktion finns.

    Förbättrad inloggning med fingeravtryck

    Även Linux Mints inloggningssystem förbättras.

    Slick Greeter, som visar den grafiska inloggningsskärmen, får smidigare stöd för fingeravtrycksläsare.

    Tidigare kunde användaren behöva placera fingret på läsaren och därefter trycka på Enter. I den nya versionen ska det räcka att lägga fingret på läsaren för att logga in.

    Linux Mint har även rättat problem i konfigurationen av LightDM, som är systemet bakom den grafiska inloggningen.

    Förbättrad hantering av SSH-nycklar

    Stödet för SSH-nyckelringen förbättras i hela systemet.

    SSH-nycklar används bland annat för säker inloggning på servrar, fjärradministration och åtkomst till tjänster som GitHub och GitLab.

    En fungerande nyckelring kan komma ihåg upplåsta SSH-nycklar under användarens session, så att lösenfrasen inte behöver skrivas in varje gång en anslutning görs.

    Allvarlig säkerhetsbrist i uppdateringsverktyget

    Linux Mint rapporterar även att en allvarlig säkerhetsbrist har upptäckts i uppdateringsverktyget mintupdate.

    Sårbarheten har beteckningen CVE-2026-59159.

    Enligt Linux Mint upptäcktes bristen av säkerhetsforskaren Robbie Loewen-Ross, som samarbetade med projektet för att åtgärda problemet.

    Säkerhetsuppdateringar har skickats ut till alla berörda versioner. Det gäller både versioner som fortfarande har officiellt stöd och äldre Linux Mint- och LMDE-versioner som egentligen har nått slutet av sin supportperiod.

    Användare rekommenderas därför att installera alla tillgängliga systemuppdateringar.

    En viktig milstolpe för Linux Mint

    Wayland har länge varit en av de största tekniska förändringarna på Linux-skrivbordet. Många andra skrivbordsmiljöer har redan gjort Wayland till standard, men Linux Mint har väntat tills tekniken bedömts vara tillräckligt stabil för vanliga användare.

    Det är typiskt för Linux Mint, som ofta prioriterar stabilitet och förutsägbarhet framför att snabbt införa ny teknik.

    Med Cinnamon 6.8 och Linux Mint 23 verkar projektet nu vara redo att ta nästa steg. X11 kommer fortfarande att finnas kvar och stödjas, men Wayland ska inte längre vara ett experiment för särskilt nyfikna användare.

    Om utvecklingen fortsätter enligt planerna kan Linux Mint 23 bli versionen där Wayland på allvar blir ett fullvärdigt alternativ för majoriteten av Linux Mints användare.

    https://linuxmint.com

    TEKNISKA FAKTA
    Distribution: Linux Mint 23
    Planerad lansering: Julen 2026
    Skrivbordsmiljö: Cinnamon 6.8
    Grafiksystem: Fullt stöd för Wayland och X11
    Fönsterhanterare: Muffin
    Nyheter: Förbättrat HiDPI-, NVIDIA-, flerskärms- och KVM-stöd
    Inloggning: Förbättrat stöd för fingeravtryck
    Status: Under utveckling
  • Azure Linux 4.0: Microsofts egen Linux går nu att testa – men inte i skarp drift

    Microsoft har gjort Azure Linux 4.0 enklare att testa genom att släppa nedladdningsbara ISO-avbilder via GitHub. Distributionen är byggd för moln, containrar och servermiljöer snarare än vanliga skrivbord, och versionen är fortfarande en publik förhandsversion som inte är avsedd för skarp drift.

    För tjugo år sedan hade meningen ”Microsoft släpper en egen Linuxdistribution” nästan låtit som ett skämt. Microsoft var länge ett företag starkt förknippat med Windows, och Linux sågs ofta som något som hörde hemma i en helt annan värld. Men IT-världen förändras snabbt, och i dag är Linux en självklar del av moln, servrar, containrar och modern infrastruktur.

    Nu har Microsoft gjort Azure Linux 4.0 mer lättillgänglig för den som vill prova. Distributionen finns inte längre bara som färdiga avbilder för Azure, utan även som nedladdningsbara ISO-filer via projektets GitHub-sida. Det betyder att det går att installera Azure Linux lokalt i en virtuell maskin och testa systemet utan att behöva använda Azure Marketplace eller ha tillgång till en företagsmiljö i Microsofts moln.

    Det är en viktig skillnad. Azure Marketplace riktar sig främst till användare som redan arbetar i Azure, medan ISO-filerna gör det möjligt för fler nyfikna att starta, installera och undersöka Microsofts Linuxsystem på egen hand.

    Ingen Linux för skrivbordet

    Den som förväntar sig en ny konkurrent till Ubuntu, Linux Mint eller Fedora Workstation lär dock bli besviken. Azure Linux 4.0 är inte byggt för vanliga skrivbordsanvändare.

    Efter installation möts man av ett minimalt, serverliknande Linuxsystem. Det finns inget grafiskt skrivbord, ingen färdig kontorsmiljö och inget försök att vara ett allmänt operativsystem för hemmadatorn. I stället handlar det om en avskalad miljö för moln, servrar, containrar och virtuella maskiner.

    Med andra ord: Azure Linux är inte tänkt för den som vill surfa, skriva dokument eller redigera bilder. Det är ett verktyg för infrastruktur.

    Byggt för molnet

    Azure Linux är nära kopplat till Microsofts molnplattform Azure. Syftet är att erbjuda en Linuxmiljö som Microsoft själv kan underhålla, kontrollera och optimera för sina egna tjänster.

    Det gör distributionen intressant ur ett större perspektiv. Microsoft använder inte längre Linux bara som något som kunder råkar köra i Azure. Företaget bygger och underhåller nu även en egen Linuxdistribution för specifika ändamål.

    Azure Linux 4.0 är Fedora-inspirerat och använder RPM-paket samt DNF, vilket gör att användare med erfarenhet av Fedora, Red Hat eller andra RPM-baserade system känner igen sig. Med DNF går det att söka efter paket, installera program, undersöka förråd och hantera uppdateringar.

    Samtidigt ska Azure Linux inte blandas ihop med Fedora. Det här är ingen Fedora-remix och ingen skrivbordsdistribution. Det är ett Microsoft-underhållet system med ett tydligt mål: Azure, containrar, virtuella maskiner och molnbaserade arbetslaster.

    Begränsat programutbud

    Programutbudet är, åtminstone i nuläget, ganska begränsat. Det är väntat, eftersom distributionen inte försöker vara ett komplett allroundsystem. De aktiva programförråden består främst av serverorienterade paket.

    Standardförråden är inriktade på själva bassystemet och Microsofts egna komponenter. För den som är van vid stora Linuxdistributioner med tusentals lättillgängliga paket kan Azure Linux därför kännas ganska tomt.

    Det är dock inte nödvändigtvis en nackdel. I server- och molnsammanhang är ett litet system ofta en fördel. Färre paket kan innebära mindre angreppsyta, enklare underhåll och bättre kontroll över vad som faktiskt finns installerat.

    Fortfarande en förhandsversion

    Det viktigaste att känna till är att Azure Linux 4.0 ännu inte är färdigt för produktionsbruk. Microsoft beskriver versionen som en publik förhandsversion, avsedd för testning och utvärdering.

    Att ISO-filer nu finns att ladda ner ändrar inte detta. Det gör bara systemet enklare att prova utanför Azure. Den som vill experimentera, bygga testmiljöer eller se vart Microsoft är på väg med Linux kan göra det redan nu. Men för driftkritiska system bör man vänta tills Microsoft markerar versionen som stabil.

    Även installationsprogrammet visar att systemet fortfarande har en bit kvar. Den textbaserade installationen fungerar, men upplevs bitvis som kantig och inte helt intuitiv. Det är inget ovanligt för en teknisk förhandsversion, men det förstärker bilden av att Azure Linux 4.0 ännu främst är till för nyfikna testare och utvecklare.

    Ett tecken på hur mycket Linux har förändrat Microsoft

    Azure Linux 4.0 är kanske inte spännande för den genomsnittliga datoranvändaren. Det är inte ett system man installerar på familjens laptop. Men som tekniskt vägval är det intressant.

    Microsoft har gått från att se Linux som en konkurrent till att bygga stora delar av sin molninfrastruktur kring Linux. Azure Linux är ett tydligt exempel på den förändringen. Det visar också hur viktig Linuxvärlden har blivit för modern IT-drift.

    För användare som vill prova systemet är den nya tillgången till ISO-filer ett välkommet steg. Nu går det att installera Azure Linux lokalt, testa kommandoraden, undersöka pakethanteringen och se hur Microsofts egen Linuxdistribution fungerar i praktiken.

    Men slutsatsen är tydlig: Azure Linux 4.0 är inte en ny Linux för skrivbordet. Det är ett minimalt, molnfokuserat serversystem från Microsoft – intressant att testa, men ännu inte redo för skarp drift.

    https://github.com/microsoft/azurelinux

    Teknisk faktaruta: Azure Linux 4.0

    Utvecklare: Microsoft

    Version: Azure Linux 4.0

    Status: Publik förhandsversion

    Produktionsklar: Nej, avsedd för test och utvärdering

    Typ av system: Minimal server- och molninriktad Linuxdistribution

    Målområde: Azure, containrar, virtuella maskiner och molninfrastruktur

    Skrivbordsmiljö: Ingen grafisk skrivbordsmiljö ingår som standard

    Pakethantering: RPM-baserad med DNF

    Standardförråd: azurelinux-base och azurelinux-microsoft

    Tillgänglighet: Azure-avbilder, containeravbilder och nedladdningsbara ISO-filer via GitHub

    Sammanfattning: Azure Linux 4.0 är inte en Linuxdistribution för vanliga skrivbordsanvändare, utan ett avskalat system byggt för Microsofts molnplattform och serverbaserade arbetslaster.

  • Parrot OS 7.3 är här – snabbare, smidigare och bättre anpassad för modern hårdvara

    Parrot OS 7.3 är här med fokus på modern hårdvara, bättre prestanda och smidigare användning. Den Debian-baserade säkerhetsdistributionen får optimerade paket för nyare processorer, officiella Vagrant-boxar, uppdaterade säkerhetsverktyg och ett nytt menysystem som gör det enklare att installera verktyg vid behov.

    Parrot OS 7.3 har nu släppts. Det är en ny version av den Debian-baserade Linuxdistributionen som främst riktar sig till säkerhetsexperter, penetrationstestare, utvecklare och användare som vill ha ett system med fokus på integritet och kontroll.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, men det mest intressanta är att Parrot OS nu tar ett tydligare steg mot modernare datorhårdvara. Målet är att systemet ska kunna utnyttja nyare processorer bättre och samtidigt bli enklare att använda i vardagen.

    Snabbare program på nyare datorer

    En av de största nyheterna i Parrot OS 7.3 är så kallade optimerade paket. Traditionellt byggs många Linuxpaket för att fungera på väldigt gamla x86-64-processorer. Det är bra för kompatibiliteten, men det betyder också att moderna processorer inte alltid används fullt ut.

    Parrot OS 7.3 erbjuder därför ett frivilligt paketförråd med program som har kompilerats om för nyare processorer. På datorer med tillräckligt modern CPU kan vissa beräkningstunga arbetsuppgifter bli märkbart snabbare.

    Det gäller framför allt uppgifter som:

    • komprimering av filer
    • kryptering
    • hashning
    • videokodning
    • bild- och ljudbearbetning
    • vissa utvecklings- och analysverktyg

    Enligt Parrot-projektet kan prestandavinsten i vissa fall ligga mellan 20 och 50 procent. Det betyder inte att hela systemet automatiskt blir dubbelt så snabbt, men för rätt typ av arbetsuppgifter kan skillnaden märkas tydligt.

    För vanliga saker som filhantering, nätverkstjänster eller enklare kommandon blir skillnaden däremot ofta liten eller obefintlig.

    Byggt för dagens processorer

    De optimerade paketen riktar sig bland annat till system med nyare Intel- och AMD-processorer, exempelvis Intel Haswell eller AMD Zen och senare. På ARM-sidan nämns bland annat Apple M1, Raspberry Pi 5 och Amazon Graviton 2 som exempel på hårdvara som kan dra nytta av de nya optimeringarna.

    För att undvika problem finns det en kontroll som ser till att paketen inte installeras på en dator som saknar rätt processorfunktioner. Om hårdvaran inte klarar kraven avbryts installationen i stället för att systemet kraschar eller blir obrukbart.

    Det här är en viktig detalj. Parrot försöker alltså inte ersätta de vanliga paketen, utan erbjuder optimerade versioner som ett frivilligt tillägg för användare med rätt hårdvara.

    Linuxkärna 7.0 och bättre hårdvarustöd

    Parrot OS 7.3 levereras med Linux kernel 7.0. En nyare kärna innebär normalt bättre stöd för modern hårdvara, fler drivrutinsförbättringar och nya funktioner under huven.

    För användaren kan det betyda att nyare datorer, nätverkskort, grafikkort och annan hårdvara fungerar bättre direkt efter installation. Det är särskilt viktigt för en distribution som Parrot OS, där användarna ofta kör systemet på många olika typer av datorer, virtuella maskiner och labbmiljöer.

    Nytt menysystem skrivet i Go

    En annan nyhet är att Parrot OS har fått ett nytt menysystem. Två centrala delar, parrot-exec och launcher-updater, har skrivits om i programmeringsspråket Go.

    Det kan låta som en intern teknisk detalj, men för användaren märks det genom att verktygen i menyerna blir enklare att hantera. Ett program som inte är installerat kan visas i menyn och installeras med ett klick.

    Det innebär att Parrot OS inte behöver komma med alla verktyg förinstallerade från början. I stället kan systemet vara lättare och renare, samtidigt som användaren snabbt kan lägga till de verktyg som behövs.

    För säkerhetsarbete är detta praktiskt. En penetrationstestare kanske inte behöver hela verktygslådan installerad hela tiden, utan kan installera rätt program när det behövs.

    Mindre och renare installationsfiler

    Parrot-projektet har även arbetat med att göra installationsfilerna mindre. En del verktyg som inte behövs direkt i Home- och Security-utgåvorna har tagits bort från standardinstallationen.

    Det här gör systemet mer lättviktigt och minskar mängden onödiga program. Det kan också göra installationen snabbare och enklare, särskilt i virtuella miljöer eller på datorer med begränsat lagringsutrymme.

    Officiella Vagrant-boxar

    Parrot OS 7.3 introducerar också officiella Vagrant-boxar för både Home- och Security-utgåvan på amd64.

    Vagrant används för att snabbt skapa reproducerbara virtuella miljöer. Det är särskilt användbart för utbildning, testlabb, utveckling och säkerhetsövningar. I stället för att installera systemet manuellt varje gång kan man starta en färdig miljö med några kommandon.

    För lärare, studenter och säkerhetsteam är detta en välkommen förbättring. Det blir enklare att skapa samma labbmiljö på flera datorer och att återställa miljön när något gått fel.

    KDE Plasma som skrivbordsmiljö

    På skrivbordssidan använder Parrot OS KDE som standardmiljö. Version 7.3 levereras med Plasma 6.3.6, KDE Frameworks 6.13 och KDE Gear 25.04.3, byggt ovanpå Qt 6.8.2.

    KDE Plasma är en modern och anpassningsbar skrivbordsmiljö som passar användare som vill ha mycket kontroll över sitt system. Den är samtidigt tillräckligt användarvänlig för den som vill ha ett mer traditionellt grafiskt skrivbord.

    Uppdaterade säkerhetsverktyg

    Eftersom Parrot OS är starkt inriktat på IT-säkerhet är verktygsuppdateringarna viktiga. I version 7.3 har flera centrala säkerhetsverktyg uppdaterats.

    Bland de uppdaterade programmen finns:

    • Airgeddon 12.0
    • Bettercap 2.41.5
    • BloodyAD 2.5.4
    • Caido 0.55.2
    • Enum4linux-ng 1.3.10

    Det här är verktyg som används inom bland annat trådlös nätverkstestning, nätverksanalys, Active Directory-granskning, webbtestning och informationsinsamling.

    För säkerhetsforskare och penetrationstestare innebär det att Parrot OS fortsätter vara en komplett arbetsmiljö med moderna versioner av viktiga verktyg.

    Ny startsida i Firefox

    Parrot OS 7.3 innehåller även en ny startsida för Firefox. Den är byggd med Vite och uppges inte samla in någon användardata.

    Det är en liten men symboliskt viktig förbättring. Parrot OS har länge haft integritet som en av sina profilfrågor, och en startsida utan datainsamling passar väl in i den linjen.

    Två huvudutgåvor: Security och Home

    Parrot OS finns i två huvudsakliga skrivbordsutgåvor.

    Security Edition är avsedd för penetrationstestare, säkerhetsanalytiker och forskare. Den innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg för analys, testning, forensik och nätverksarbete.

    Home Edition är däremot tänkt för mer vardaglig användning, utveckling och integritet. Den levereras utan hela säkerhetsverktygslådan från början, men användaren kan installera de verktyg som behövs i efterhand.

    Det gör Parrot OS mer flexibelt. Alla behöver inte samma system, men båda grupperna kan använda samma grund.

    Uppgradering för befintliga användare

    Den som redan använder Parrot OS kan uppgradera med det vanliga uppgraderingskommandot:

    sudo parrot-upgrade
    

    Som alltid bör man se till att viktiga filer är säkerhetskopierade innan en större systemuppgradering görs.

    Ett steg mot ett smartare säkerhetssystem

    Parrot OS 7.3 är inte bara en samling uppdaterade program. Den här versionen visar också en tydligare riktning för distributionen.

    I stället för att bara lägga till fler verktyg försöker utvecklarna göra systemet snabbare, lättare och mer anpassat till modern hårdvara. De optimerade paketen, det nya menysystemet och de officiella Vagrant-boxarna pekar alla åt samma håll: Parrot OS ska vara enklare att använda, snabbare att starta med och mer effektivt i professionella arbetsflöden.

    För den som arbetar med IT-säkerhet, utbildning eller tekniska labbmiljöer är Parrot OS 7.3 därför en intressant uppdatering. Den gör inte bara systemet modernare, utan också mer praktiskt i vardagen.

    https://parrotsec.org

    Teknisk faktaruta: Parrot OS 7.3

    Distribution: Parrot OS 7.3

    Bas: Debian

    Inriktning: IT-säkerhet, penetrationstestning, digital forensik, integritet och utveckling

    Linuxkärna: Linux kernel 7.0

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.6

    KDE Frameworks: 6.13

    KDE Gear: 25.04.3

    Qt-version: Qt 6.8.2

    Nyheter:

    • Optimerade paket för nyare processorer
    • Prestandavinster på upp till 20–50 procent i vissa beräkningstunga arbetsuppgifter
    • Nytt menysystem skrivet i Go
    • Installation av verktyg direkt från menyn
    • Officiella Vagrant-boxar för Home och Security Edition
    • Ny Firefox-startsida utan datainsamling
    • Uppdaterade säkerhetsverktyg

    Utgåvor: Security Edition och Home Edition

    Uppgradering:

    sudo parrot-upgrade
  • KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd.

    För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. Det är den komponent som startar först efter Linuxkärnan och ansvarar för att dra i gång resten av systemet: nätverk, inloggning, bakgrundstjänster, ljud, grafik och mycket annat.

    Att byta init-system är därför ungefär som att byta elsystem i ett hus. Det syns kanske inte direkt på fasaden, men det påverkar hur allt bakom väggarna fungerar.

    Från systemd till Dinit

    Under många år har systemd varit standard i de flesta större Linuxdistributioner. Det används i exempelvis Debian, Ubuntu, Fedora, Arch Linux och många andra system. Systemd är kraftfullt och funktionsrikt, men har också kritiserats för att vara stort, komplext och för att samla många funktioner i ett och samma projekt.

    KaOS väljer nu en annan väg.

    I KaOS Linux 2026.06 används Dinit 0.22.0 som init-system. Dinit är ett lättare och mer avskalat alternativ som fokuserar på snabb start och tydlig hantering av tjänster. Det bygger på beroenden mellan tjänster, vilket betyder att systemet vet i vilken ordning olika delar ska startas.

    Tillsammans med Dinit används även Turnstile och Seatd för hantering av inloggning, användarsessioner och så kallade “seats”, alltså kopplingen mellan användare, tangentbord, mus och skärm.

    KaOS använder också Greetd med Tuigreet som inloggningshanterare, i stället för SDDM.

    Inte helt fritt från systemd ännu

    Även om KaOS nu har lämnat systemd som init-system betyder det inte att distributionen är helt fri från systemd-komponenter.

    Utvecklarna är tydliga med att systemd fortfarande finns kvar i reducerad form, främst för udev och tmpfiles. Udev används för att hantera hårdvara när den upptäcks av systemet, till exempel USB-enheter, diskar och nätverkskort. Tmpfiles används bland annat för att skapa och rensa tillfälliga filer och kataloger.

    Det handlar alltså inte om ett totalt brott med systemd, utan om ett stegvis byte där den mest centrala rollen – själva init-systemet – nu har tagits över av Dinit.

    KaOS lämnar även KDE Plasma som standard

    KaOS har länge varit nära förknippat med KDE Plasma. Distributionen var under många år känd för att vara ett rent, modernt och KDE-fokuserat system.

    Men tidigare under 2026 tog projektet ännu ett stort steg: man lämnade KDE Plasma som standardmiljö och gick i stället över till en kombination av Niri och Noctalia.

    Niri är en modern fönsterhanterare för Wayland, medan Noctalia är en ny skrivbordsmiljö under utveckling. Det gör KaOS till ett mer experimentellt system än tidigare, med tydligt fokus på ny teknik och alternativa lösningar.

    Trots att KDE Plasma inte längre är standard finns flera KDE-program fortfarande med. KaOS Linux 2026.06 innehåller bland annat KDE Gear 26.04.2, vilket betyder att användarna fortfarande får tillgång till många välkända KDE-applikationer.

    Ny mjukvara under huven

    KaOS Linux 2026.06 bygger på en modern teknisk grund. Systemet använder Linuxkärnan 7.0.13, medan Linux-next i förråden är baserad på Linux 7.1.

    Grafikstacken består av Mesa 26.1.3, vilket är viktigt för både spel, grafikacceleration och moderna skrivbordsmiljöer. Verktygskedjan har också uppdaterats med GCC 15.2.1 och GNU C Library 2.41.

    Bland övriga komponenter finns bland annat:

    • Niri 26.04
    • Noctalia 5 Alpha
    • PipeWire 1.6.7
    • GStreamer 1.28
    • OpenZFS 2.4.3
    • OpenSSH 10.3
    • GNU Bash 5.3
    • Qt 6.11.1
    • CMake 4.3

    Calamares används fortfarande som installationsprogram, vilket gör att installationen bör kännas bekant även för användare som tidigare testat andra Linuxdistributioner.

    Program för vardagsanvändning

    KaOS 2026.06 innehåller också flera vanliga program för dagligt bruk. Bland de förvalda eller tillgängliga programmen finns Firefox 152, Thunderbird 152, GIMP 3.2.4 och LibreOffice 26.2.4.

    Det innebär att systemet inte bara är ett tekniskt experiment för Linuxentusiaster. Det kan även användas som ett vanligt skrivbordssystem för webbsurfning, e-post, bildredigering och kontorsarbete.

    Varför är detta viktigt?

    KaOS är inte en av de största Linuxdistributionerna, men projektet är intressant eftersom det vågar göra tydliga tekniska val.

    När de flesta större distributioner går åt samma håll kan mindre projekt fungera som testbäddar för alternativa idéer. KaOS visar att det fortfarande finns utrymme för experiment inom Linuxvärlden – inte bara när det gäller skrivbordsmiljöer, utan även i själva systemets grundläggande arkitektur.

    Bytet från systemd till Dinit är därför mer än en teknisk detalj. Det är också ett ställningstagande för ett mer modulärt och lättare system, där olika delar kan bytas ut och anpassas efter projektets egna mål.

    För vem passar KaOS 2026.06?

    KaOS Linux 2026.06 passar framför allt användare som är nyfikna på modern Linuxteknik och inte är rädda för förändringar. Den som vill ha ett traditionellt KDE Plasma-system kan däremot behöva tänka om, eftersom KaOS numera går i en annan riktning.

    För Linuxentusiaster, utvecklare och användare som vill testa ett system utan systemd som init är detta däremot en mycket intressant utgåva.

    Befintliga KaOS-användare kan uppdatera systemet med:

    Nya användare kan ladda ner ISO-filen från KaOS officiella webbplats och testa systemet på egen dator eller i en virtuell maskin.

    Sammanfattning

    KaOS Linux 2026.06 är en av de mest betydelsefulla utgåvorna i distributionens historia. Den markerar övergången från systemd till Dinit som init-system och fortsätter samtidigt projektets nya väg bort från KDE Plasma som standardmiljö.

    Resultatet är en Linuxdistribution som känns mer självständig, mer experimentell och tydligare inriktad på alternativ teknik.

    KaOS visar med den här utgåvan att Linuxvärlden fortfarande är full av variation – och att även små distributioner kan driva stora tekniska förändringar.

    https://kaosx.us/download

    Om du vill läsa mer om KaOS Linux så finns mer information i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/Kaos_Linux

    Fakta: KaOS Linux 2026.06

    Distribution: KaOS Linux

    Version: 2026.06

    Typ: Självständig Linuxdistribution

    Största nyheten: KaOS använder nu Dinit som standard-init-system i stället för systemd.

    Init-system: Dinit 0.22.0

    Inloggningshanterare: Greetd med Tuigreet

    Skrivbord: Niri och Noctalia i stället för KDE Plasma som standard

    Linuxkärna: Linux 7.0.13

    Grafikstack: Mesa 26.1.3

    Installationsprogram: Calamares

    Viktigt: KaOS är ännu inte helt systemd-fritt. En reducerad del av systemd används fortfarande för bland annat udev och tmpfiles.

    Viktiga komponenter

    • Niri 26.04
    • Noctalia 5 Alpha
    • PipeWire 1.6.7
    • GStreamer 1.28
    • OpenZFS 2.4.3
    • OpenSSH 10.3
    • GNU Bash 5.3
    • Qt 6.11.1
    • CMake 4.3
  • Tails 7.9 släppt – anonymt operativsystem får ny Tor Browser och bättre hårdvarustöd

    Tails 7.9 är här med uppdaterad Tor Browser, förbättrat stöd för nyare hårdvara och en rättning som gör Secure Boot-varningar mer tillförlitliga. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen fortsätter därmed att finslipa sitt portabla system för anonym surfning och spårfri användning från USB-minne.

    Tails 7.9 är nu tillgängligt. Den nya versionen av det portabla och integritetsinriktade Linuxsystemet uppdaterar Tor Browser, förbättrar stödet för nyare datorer och rättar ett ovanligt men irriterande problem med Secure Boot-varningar.

    Tails är inte en vanlig Linuxdistribution. Systemet är byggt för att köras från ett USB-minne och lämnar så få spår som möjligt på datorn där det används. All internettrafik leds genom Tor-nätverket, vilket gör det svårare att spåra användaren och dennes nätaktivitet. Därför används Tails ofta av journalister, aktivister, visselblåsare och andra som behöver ett extra skyddat digitalt arbetsflöde.

    Version 7.9 är framför allt en underhållsuppdatering, men den innehåller ändå flera viktiga förbättringar.

    Den mest synliga nyheten är att Tor Browser har uppdaterats till version 15.0.16. Webbläsaren bygger på Firefox ESR 140.12 och är en central del av Tails, eftersom den är det huvudsakliga verktyget för att surfa anonymt via Tor. Uppdateringar av Tor Browser är viktiga eftersom de både kan innehålla säkerhetsfixar och förbättringar som påverkar kompatibilitet, stabilitet och integritet.

    Tails 7.9 innehåller också uppdaterade firmwarepaket. Firmware är den lågnivåprogramvara som gör att operativsystemet kan kommunicera med hårdvara som grafikkort, Wi-Fi-kretsar och andra komponenter. För användaren betyder det i praktiken att Tails kan fungera bättre på nyare datorer, särskilt där trådlöst nätverk eller grafik tidigare varit problematiskt.

    En annan rättning gäller Secure Boot. Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att systemet som startas är betrott. I vissa fall kunde Tails tidigare felaktigt varna för gamla Secure Boot-certifikat, trots att certifikaten egentligen var uppdaterade. Det kunde leda till onödig oro och i värsta fall få användare att stänga av Secure Boot utan anledning. I Tails 7.9 har kontrollen justerats så att den använder rätt databas för att avgöra om certifikaten är aktuella.

    För befintliga användare finns automatiska uppgraderingar till Tails 7.9 från Tails 7.0 och senare. Om den automatiska uppgraderingen inte fungerar, eller om systemet inte startar korrekt efter uppdateringen, rekommenderar projektet en manuell uppgradering.

    Nya användare kan ladda ner Tails 7.9 som USB-avbildning. Det finns även en ISO-fil för den som vill använda Tails från DVD eller i en virtuell maskin. Projektet påminner samtidigt om en viktig sak: om man installerar Tails på nytt i stället för att uppgradera kan den beständiga lagringen på USB-minnet raderas. Den som använder Persistent Storage för att spara filer, inställningar eller nycklar bör därför vara noga med att välja uppgradering om dessa data ska behållas.

    Bakom kulisserna innehåller Tails 7.9 även flera tekniska förbättringar för testmiljöer, byggsystem och intern dokumentation. Det finns dessutom fortsatt arbete kring Flatpak-stöd, där installation av Flatpak-appar över Tor testas bakom en funktionsflagga. Det är dock inte den stora användarnyheten i denna version, utan snarare ett tecken på att Tails-utvecklarna arbetar vidare med hur programhantering kan göras både säkrare och mer användbar i framtiden.

    Sammanfattningsvis är Tails 7.9 ingen dramatisk version med stora nya funktioner. Det är i stället en typisk säkerhets- och stabilitetsuppdatering: ny Tor Browser, bättre stöd för modern hårdvara och en viktig rättning för Secure Boot-meddelanden. För ett system som Tails är just sådana uppdateringar centrala. När målet är anonymitet och spårfri användning är det ofta de små, noggranna förbättringarna som gör störst skillnad.

    https://tails.net

    Artikel i vår wiki om Tails.

    https://wiki.linux.se/Tails

    Faktaruta: Tails 7.9

    Vad är Tails?
    Tails är en portabel Linuxdistribution som körs från USB-minne och är byggd för anonymitet, integritet och spårfri användning.

    Ny version:
    Tails 7.9

    Viktigaste nyheten:
    Tor Browser har uppdaterats till version 15.0.16, baserad på Firefox ESR 140.12.

    Bättre hårdvarustöd:
    Uppdaterade firmwarepaket förbättrar stödet för nyare datorer, grafikkretsar och Wi-Fi-adaptrar.

    Secure Boot:
    En rättning gör att Tails inte längre felaktigt varnar för gamla Secure Boot-certifikat när de redan är uppdaterade.

    Uppgradering:
    Automatisk uppgradering finns från Tails 7.0 och senare. Vid problem rekommenderas manuell uppgradering.

    Viktigt att tänka på:
    En ny installation kan radera Persistent Storage på USB-minnet. Den som vill behålla sparade filer och inställningar bör uppgradera i stället.

  • PeppermintOS släpper systemd-fri version baserad på Devuan Excalibur

    PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd.

    PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu ett alternativ vid sidan av projektets vanliga avbilder som bygger på Debian 13.

    För den som vill ha en lätt, flexibel och mer traditionell Linuxmiljö är detta en intressant nyhet. PeppermintOS har länge varit känt som ett resurssnålt system med fokus på enkelhet, webbintegration och snabbhet. Med den nya Devuan-baserade versionen riktar sig projektet särskilt till användare som vill undvika systemd och i stället använda andra init-system.

    Vad är det som är nytt?

    Den nya versionen erbjuder i stort sett samma PeppermintOS-upplevelse som de Debian-baserade utgåvorna. Den stora skillnaden är att systemd inte ingår. Det innebär att systemets uppstart och hantering av tjänster sköts av andra init-system.

    Vid installationen kan användaren välja mellan tre alternativ:

    SysVinit – ett klassiskt Unix-liknande init-system som länge användes i många Linuxdistributioner.

    OpenRC – ett modernt men ändå traditionellt init-system som bland annat är känt från Alpine Linux och Gentoo.

    runit – ett litet och enkelt system för att starta, övervaka och hantera tjänster.

    Detta gör att PeppermintOS nu passar bättre för användare som vill ha större kontroll över systemets uppstart och bakgrundstjänster.

    Varför vill vissa undvika systemd?

    Systemd är i dag standard i många stora Linuxdistributioner, bland annat Debian, Ubuntu, Fedora och Arch Linux. Det fungerar inte bara som init-system, utan innehåller även en rad andra komponenter för loggning, tjänstehantering, nätverk och systemstart.

    Många användare uppskattar systemd eftersom det ger en enhetlig och modern hantering av Linuxsystem. Andra tycker däremot att systemd har blivit för omfattande och bryter mot den klassiska Unix-filosofin, där varje program helst ska göra en sak och göra den väl.

    Det är just här Devuan kommer in i bilden. Devuan är en Debian-baserad distribution som skapades för användare som vill ha Debian utan systemd. Genom att bygga på Devuan kan PeppermintOS erbjuda en systemd-fri variant utan att behöva bygga allt från grunden.

    Bygger på Devuan 6 Excalibur

    Den nya PeppermintOS-versionen bygger på Devuan 6 ”Excalibur”, som i sin tur är baserad på Debian 13 ”Trixie”. Det innebär att användaren får tillgång till ett modernt paketsystem och aktuella program, men utan att systemd används som grundläggande init-system.

    Devuan 6 innehåller flera viktiga tekniska nyheter. Bland annat används Linuxkärnan 6.12 LTS, APT 3 och ett obligatoriskt merged-/usr-filsystem. PipeWire rekommenderas som ljudsystem, vilket gör att distributionen följer den moderna utvecklingen på Linuxskrivbordet.

    På skrivbordssidan är Xfce 4.20 standardmiljö, men även KDE Plasma 6.3.6 och GNOME 48 finns tillgängliga i de stabila förråden.

    PeppermintOS med Devuan-känsla

    För vanliga PeppermintOS-användare bör systemet kännas bekant. Den lätta och avskalade skrivbordsmiljön finns kvar, liksom projektets fokus på enkelhet och praktisk användning.

    Skillnaden märks framför allt under ytan. Eftersom systemd saknas kan vissa program som är hårt beroende av systemd fungera annorlunda eller saknas. För många vanliga användningsområden bör detta dock inte vara något större problem, särskilt om man redan föredrar Devuan eller andra systemd-fria distributioner.

    Den nya versionen kan därför ses som en bro mellan två världar: PeppermintOS enkla användarupplevelse och Devuans systemd-fria grund.

    För vem passar den här versionen?

    Den Devuan-baserade PeppermintOS-versionen passar framför allt användare som vill ha ett lätt Linuxsystem utan systemd. Det kan handla om äldre datorer, minimalistiska installationer eller användare som helt enkelt föredrar klassiska init-system.

    Den kan också vara intressant för den som vill experimentera med olika init-system. Eftersom installationsprogrammet erbjuder SysVinit, OpenRC och runit blir det lättare att välja den lösning som passar bäst.

    För nybörjare som bara vill ha ett Linuxsystem som fungerar direkt kan den vanliga Debian-baserade PeppermintOS-versionen fortfarande vara det enklaste valet. Men för mer tekniskt nyfikna användare är den nya Devuan-utgåvan ett spännande alternativ.

    Installation

    Efter att den livebaserade miljön har startats kan installationen inledas från programmenyn. Användaren söker helt enkelt efter ”install” och startar ikonen ”Install Peppermint”.

    PeppermintOS-projektet rekommenderar också att användare läser byggloggen för att se mer detaljer om de senaste ändringarna i Devuan-versionen.

    Sammanfattning

    Med den nya Devuan-baserade versionen visar PeppermintOS att det fortfarande finns ett tydligt intresse för systemd-fria Linuxdistributioner. Genom att kombinera PeppermintOS lättviktiga skrivbord med Devuan 6 Excalibur får användarna ett modernt men mer traditionellt Linuxsystem.

    Det här är kanske inte en version för alla, men för dem som vill ha kontroll, valfrihet och ett alternativ till systemd är det en välkommen nyhet.

    Faktaruta: PeppermintOS utan systemd

    Distribution: PeppermintOS

    Bas: Devuan 6 ”Excalibur”, som bygger på Debian 13 ”Trixie”.

    Största skillnaden: Denna version använder inte systemd.

    Init-system att välja mellan: SysVinit, OpenRC och runit.

    Standard skrivbordsmiljö: Xfce 4.20 via Devuan 6.

    Kärna: Linux 6.12 LTS.

    Passar för: Användare som vill ha ett lätt Linuxsystem med PeppermintOS-känsla, men föredrar klassiska alternativ till systemd.

    Installation: Starta live-systemet, sök efter ”install” i menyn och välj ”Install Peppermint”.

  • Linux Lite 8.0 “Hematite” – lättviktig Linux med modernare grund

    Linux Lite 8.0 “Hematite” är här med Ubuntu 26.04 LTS som grund, Linuxkärnan 7.0 och en rejäl modernisering av hela systemet. Med ny installerare, GTK4-baserade egna program, Firefox som standardwebbläsare och särskilda kärnor för både skrivbord och spel vill distributionen fortsätta vara ett lättanvänt alternativ för både äldre datorer och nya Linuxanvändare.

    Linux Lite 8.0, med kodnamnet “Hematite”, är nu släppt och markerar ett av de största stegen framåt i distributionens historia. Den nya versionen bygger på Ubuntu 26.04 LTS och levereras med Linuxkärnan 7.0, vilket ger användarna en modern och långsiktigt stabil grund att stå på. Som tidigare riktar sig Linux Lite främst till användare som vill ha ett snabbt, enkelt och resurssnålt Linuxsystem – ofta som ersättning för Windows på lite äldre datorer.

    Linux Lite har länge varit känt för att försöka göra övergången till Linux så smidig som möjligt. Skrivbordsmiljön Xfce ger ett traditionellt upplägg med startmeny, panel och tydliga programfönster. Det gör systemet lätt att känna igen för den som kommer från Windows, samtidigt som det inte kräver lika mycket datorkraft som många tyngre skrivbordsmiljöer.

    Med version 8.0 har utvecklarna gjort en omfattande modernisering av systemet. En av de största förändringarna är att Linux Lites egna program nu har flyttats över till GTK4. GTK är ett grafiskt bibliotek som används för att bygga programfönster, knappar, menyer och andra delar av användargränssnittet. Genom att gå från GTK3 till GTK4 får programmen ett modernare utseende och bättre förutsättningar för framtida utveckling.

    Installationen har också förändrats. Linux Lite 8.0 använder nu Calamares som grafiskt installationsprogram i stället för Ubuntus äldre Ubiquity-installerare. Calamares används redan av många andra Linuxdistributioner och är känt för att vara tydligt, modernt och enkelt att följa. För vanliga användare innebär det framför allt en mer strömlinjeformad installation, medan hårdvaruleverantörer även får tillgång till ett OEM-läge för förinstallation av systemet på datorer.

    En annan teknisk nyhet är stödet för DEB822-formatet för APT-källor. Det ersätter de äldre .list-filerna och är ett modernare sätt att beskriva var systemet ska hämta program och uppdateringar. För slutanvändaren är detta kanske inte något man märker direkt, men det gör pakethanteringen mer framtidssäker och lättare att underhålla.

    Linux Lite 8.0 innehåller även flera nya egenutvecklade program. Lite About är ett nytt systeminformationsprogram som visar uppgifter om processor, grafikkort, minne, lagring, nätverk och ljud. Lite System Monitor ger realtidsinformation om datorns belastning, till exempel CPU-användning, minnesförbrukning och nätverksaktivitet. För den som vill anpassa systemet finns även Lite Menu Sorter, som kan sortera programkategorier i menyn, samt Lite Time Date för inställning av datum, tid och NTP-synkronisering.

    För mer avancerade användare introduceras Lite Distro Builder, ett verktyg för den som vill skapa en egen variant av Linux Lite. Det är ett intressant steg eftersom det gör distributionen mer flexibel, både för entusiaster och för organisationer som vill bygga en anpassad Linuxmiljö.

    Spel och prestanda har också fått större utrymme. Linux Lite 8.0 introducerar särskilda anpassade kärnor: en för vanligt skrivbordsbruk och en för spel. Med Lite Kernel Manager ska användaren enklare kunna välja rätt kärna för sina behov. Dessutom finns Lite Game Center, som samlar verktyg och funktioner för att komma igång med spel på Linux.

    Ett annat praktiskt tillskott är Lite Core. Det är ett verktyg för den som vill rensa ned installationen till ett mer grundläggande system efter installationen och sedan själv välja vilka program som ska installeras. Det passar användare som vill ha bättre kontroll över systemet och slippa onödiga program.

    På programsidan märks också att Firefox återigen är standardwebbläsare och ersätter Google Chrome. Det är ett tydligt val som ligger nära Linuxvärldens tradition av fri och öppen programvara. I terminalen har Starship ersatt Powerline, vilket ska ge snabbare uppstart och en modernare kommandoradsmiljö. Btop ersätter Htop som systemövervakare, och Synaptic Package Manager har ersatts av en utökad version av Lite Software.

    Linux Lite 8.0 har dessutom fått förbättrat stöd för moderna filformat. JPEG-XL och HEIC fungerar direkt från start, vilket är praktiskt eftersom dessa bildformat blir allt vanligare, särskilt på mobiltelefoner och nyare kameror. Filsystemen Btrfs och XFS finns nu också med som installationsalternativ, något som efterfrågats av användare.

    Utvecklarna lyfter även fram att ISO-filen har blivit mindre. Jämfört med Linux Lite 7-serien har installationsavbilden krympt från 2,77 GB till 2,36 GB, en minskning med ungefär 410 MB. Det är en viktig detalj för en distribution som vill vara lättviktig och passa även på äldre eller enklare hårdvara.

    Översättningar har också fått stor uppmärksamhet. Linux Lites egna program finns nu översatta till 22 språk, skrivbordet till 23 språk och OEM-installationsläget till 25 språk. Det gör systemet mer tillgängligt för användare över hela världen och visar att Linux Lite fortfarande är ett tydligt communitydrivet projekt.

    Sammanfattningsvis är Linux Lite 8.0 “Hematite” mer än bara en vanlig versionsuppdatering. Det är en större ombyggnad av distributionens grund, verktyg och användarupplevelse. Med ny installerare, modernare program, GTK4, specialanpassade kärnor, förbättrat spelstöd och en Ubuntu 26.04 LTS-bas försöker Linux Lite kombinera enkelhet med modern teknik.

    För den som vill ge en äldre dator nytt liv, eller bara vill ha ett lättanvänt Linuxsystem utan onödigt krångel, framstår Linux Lite 8.0 som ett intressant alternativ. Det är fortfarande en distribution med fokus på enkelhet, men den har nu fått en betydligt modernare motor under huven.

    https://www.linuxliteos.com/forums/showthread.php?tid=9866

    Teknisk faktaruta: Linux Lite 8.0 “Hematite”

    Distribution: Linux Lite 8.0

    Kodnamn: Hematite

    Bas: Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon”

    Linuxkärna: Linux 7.0

    Skrivbordsmiljö: Xfce

    Installerare: Calamares ersätter Ubiquity

    Pakethantering: APT med DEB822 .sources-format

    Standardwebbläsare: Firefox

    Programbibliotek: Linux Lites egna GUI-program har portats till GTK4

    Terminal: Starship ersätter Powerline

    Systemövervakning: Btop ersätter Htop

    Programhantering: Lite Software ersätter Synaptic Package Manager

    Nya program: Lite About, Lite System Monitor, Lite Distro Builder, Lite Menu Sorter och Lite Time Date

    Spelfunktioner: Lite Game Center och särskild linuxlite-gaming-kärna

    Kärnalternativ: linuxlite för skrivbord och linuxlite-gaming för spel

    Filsystem: Stöd för Btrfs och XFS

    Bildformat: JPEG-XL och HEIC fungerar direkt från start

    ISO-storlek: Cirka 2,36 GB, omkring 410 MB mindre än Linux Lite 7-serien

    Arkitektur: 64-bitars system

    Uppgradering: Linux Lite 7.0-användare kan uppgradera via Lite Upgrade



  • Arch Linux släpper juni-ISO med ny kärna och uppdaterade grundpaket

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.

    För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.

    Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.

    Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd

    En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.

    När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.

    I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.

    Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.

    Uppdaterad grund för hela systemet

    Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.

    För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.

    Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.

    KDE Plasma och GNOME i färska versioner

    På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.

    GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.

    Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.

    Färska program för vardagsanvändare

    Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.

    Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.

    Grafik, spel och beräkningar

    På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.

    För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.

    För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.

    Utveckling, containrar och virtualisering

    Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.

    För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.

    Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.

    Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n

    Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.

    Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:

    Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.

    En färsk startpunkt för nya installationer

    Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.

    För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.

    Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.

    https://archlinux.org/download

    Fakta: Arch Linux juni-ISO 2026

    Distribution: Arch Linux

    Typ: Rullande Linuxdistribution

    ISO-version: Juni 2026

    Linux-kärna: Linux 7.0.10

    LTS-kärna i förråden: Linux LTS 6.18.33

    Pakethanterare: Pacman 7.1

    Systemkomponenter: systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43 och Python 3.14.5

    Skrivbordsmiljöer: KDE Plasma 6.6.5 och GNOME 50.2

    Grafik: Mesa 26.1.1, Vulkan-drivrutiner och NVIDIA 610.43

    För vem? Främst för nya installationer. Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO-filen.

    Uppdatera befintligt system:
    sudo pacman -Syu

  • NixOS 26.05 ”Yarara” – Linuxdistributionen där hela systemet kan återskapas’

    NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare.

    NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare.

    NixOS 26.05, med kodnamnet ”Yarara”, är nu här. Det är den senaste versionen av den oberoende Linuxdistributionen som bygger på pakethanteraren Nix och det stora paketarkivet Nixpkgs. För den vanliga datoranvändaren märks nyheterna bland annat genom nyare skrivbordsmiljöer, uppdaterad Linuxkärna och ett stort antal nya program. För systemadministratörer och utvecklare är den stora poängen fortfarande densamma: ett system som kan beskrivas, byggas om och återskapas på ett mycket kontrollerat sätt.

    Till skillnad från många andra Linuxdistributioner bygger NixOS på idén att systemets inställningar ska vara deklarativa. Det betyder att man beskriver hur datorn ska vara konfigurerad i filer, i stället för att steg för steg klicka eller skriva kommandon som förändrar systemet. Resultatet blir ett operativsystem som är ovanligt lätt att reproducera. Har man rätt konfigurationsfiler kan man i princip återskapa samma system igen, på samma eller en annan dator.

    Linux 6.18 och modernare skrivbord

    I NixOS 26.05 är Linux 6.18 LTS standardkärna. Det innebär att användarna får en modern kärna med långsiktigt stöd, vilket är viktigt både för stabilitet och hårdvarustöd. Samtidigt finns andra kärnversioner fortfarande tillgängliga för den som behöver en annan gren, exempelvis av kompatibilitetsskäl eller för särskild hårdvara.

    För den som använder NixOS som skrivbordssystem finns också stora uppdateringar. GNOME 50 och KDE Plasma 6.6.5 ingår i utgåvan. Det gör att NixOS följer med i utvecklingen av de två största Linux-skrivbordsmiljöerna, samtidigt som distributionens mer ovanliga systemmodell ligger kvar under ytan.

    GNOME riktar sig ofta till användare som vill ha ett rent och sammanhållet skrivbord, medan KDE Plasma brukar uppskattas av dem som vill kunna anpassa nästan allt. Att båda finns i aktuella versioner gör NixOS 26.05 intressant både för experimentella användare och för dem som vill ha en mer traditionell Linuxdator.

    Systemd tar över tidig uppstart

    En av de viktigaste tekniska förändringarna i NixOS 26.05 är att systemd-baserad stage 1 nu används som standard. Stage 1 är den tidiga delen av uppstarten, innan hela systemet är igång. Det är här datorn förbereder sådant som filsystem, diskar och annan grundläggande startlogik.

    Tidigare använde NixOS en skriptbaserad lösning för denna tidiga uppstart. Den gamla modellen är nu markerad som föråldrad och planeras att tas bort i kommande NixOS 26.11. För användare som inte modifierat uppstarten kraftigt kommer förändringen troligen att märkas ganska lite i vardagen. För mer avancerade installationer, specialsystem och servrar är det däremot en viktig förändring att känna till.

    Tusentals paket har lagts till och uppdaterats

    Nixpkgs, det stora paketarkiv som NixOS bygger på, har fått en omfattande uppdatering. I samband med 26.05 har över 20 000 nya paket lagts till och ungefär lika många har uppdaterats. Samtidigt har ett stort antal gamla eller föråldrade paket tagits bort.

    Det här är en viktig del av hur en Linuxdistribution hålls frisk över tid. Nya program tillkommer, gamla versioner ersätts, och paket som inte längre går att underhålla behöver rensas bort. För användaren betyder det fler aktuella program, men också att vissa äldre lösningar kan behöva justeras vid uppgradering.

    Även NixOS-modulerna har vuxit. Nya moduler och konfigurationsalternativ gör att fler tjänster och systemfunktioner kan beskrivas direkt i NixOS konfigurationsmodell. Det är just modulsystemet som gör NixOS speciellt: i stället för att konfigurera varje tjänst manuellt kan man ofta skriva in önskat tillstånd i systemets konfigurationsfil.

    En distribution för den som vill ha kontroll

    NixOS är inte den enklaste Linuxdistributionen för nybörjaren. Den kräver ofta att man tänker annorlunda än i Ubuntu, Debian eller Fedora. Men belöningen är kontroll. Det går att testa förändringar, rulla tillbaka systemet och bygga upp installationer på ett sätt som är svårt att göra lika konsekvent i många andra distributioner.

    Det gör NixOS särskilt attraktivt för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna användare. Om en uppdatering går fel finns det ofta möjlighet att starta en tidigare systemgeneration. Om man vill flytta en konfiguration till en annan dator kan mycket av arbetet göras genom att återanvända samma systembeskrivning.

    Slutet närmar sig för äldre versioner

    I samband med att NixOS 26.05 släpps blir den tidigare versionen NixOS 25.11 ”Xantusia” föråldrad. Den kommer att nå slutet av sin livscykel efter den 30 juni 2026. Det innebär att användare av äldre system bör börja planera för uppgradering, särskilt om datorn används i produktion eller på annat sätt behöver säkerhetsuppdateringar.

    NixOS 26.05 kommer i sin tur att få felrättningar och säkerhetsuppdateringar fram till den 31 december 2026. Det ger användarna ungefär ett halvår att använda versionen som stabil bas innan nästa större version tar över.

    Sista rundan för x86_64-darwin

    En annan viktig förändring gäller användare av Nixpkgs på macOS. NixOS 26.05 är den sista Nixpkgs-utgåvan med stöd för x86_64-darwin, alltså Intelbaserade Mac-datorer. Binärbyggen och plattformsstöd fortsätter till slutet av 2026, men från och med Nixpkgs 26.11 kommer paket inte längre att byggas eller stödjas för denna plattform.

    Det speglar en större förändring i datorvärlden. Apple har lämnat Intel bakom sig till förmån för egna Arm-baserade Apple Silicon-processorer. För Nixpkgs innebär det att resurserna framöver koncentreras på modernare plattformar.

    Sammanfattning

    NixOS 26.05 ”Yarara” är inte bara ännu en Linuxrelease med nya paket. Den fortsätter att utveckla ett annorlunda sätt att tänka kring operativsystem. Där andra distributioner ofta fokuserar på traditionell installation och löpande manuell administration, bygger NixOS på idén att hela systemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka.

    Med Linux 6.18 LTS, GNOME 50, KDE Plasma 6.6.5, tusentals uppdaterade paket och systemd stage 1 som standard är 26.05 en viktig utgåva för både skrivbordsanvändare och mer avancerade Linuxmiljöer. För den som vill förstå vart framtidens mer reproducerbara Linuxsystem kan vara på väg är NixOS fortfarande en av de mest intressanta distributionerna att följa.

    https://nixos.org/blog/announcements/2026/nixos-2605

    Faktaruta: NixOS 26.05 ”Yarara”

    Version: NixOS 26.05

    Kodnamn: Yarara

    Standardkärna: Linux 6.18 LTS

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 50 och KDE Plasma 6.6.5

    Viktig nyhet: systemd-baserad stage 1 används som standard

    Kompilatorer: GCC 15 och LLVM 21

    Support: säkerhets- och felrättningsuppdateringar till 31 december 2026

    Föregående version: NixOS 25.11 ”Xantusia” fasas ut efter 30 juni 2026

    Installation: finns som grafisk installationsavbild och minimal installationsavbild för 64-bitars AMD/Intel och Arm

    ”`
  • Ubuntu 26.10 tar sina första steg – men det här är bara början

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026.

    En första titt på nästa Ubuntu

    Ubuntu 26.10, med det färgstarka kodnamnet ”Stonking Stingray”, har nu tagit sina första offentliga steg. Canonical har släppt de första så kallade snapshot-avbilderna, alltså tidiga testversioner av operativsystemet som längre fram ska bli nästa stora Ubuntu-version efter Ubuntu 26.04 LTS.

    Inte ett färdigt system ännu

    För den vanliga användaren kan det låta som att Ubuntu 26.10 redan är färdigt, men så är det inte. Det här är snarare en tidig byggarbetsplats än ett färdigt hus. Grunden är lagd, men väggarna ska justeras, elen ska dras och inredningen är långt ifrån klar.

    Vad är en snapshot-version?

    En snapshot-version är till för utvecklare, testare och nyfikna entusiaster som vill se hur nästa version av Ubuntu växer fram. Den används för att hitta fel, testa nya programversioner och upptäcka problem innan den färdiga versionen når vanliga användare.

    Bygger på Ubuntu 26.04 LTS

    Ubuntu 26.10 bygger i detta tidiga skede till stor del på Ubuntu 26.04 LTS, som släpptes den 23 april 2026. Det är vanligt i början av en ny utvecklingscykel. Man tar den senaste stabila versionen som grund och börjar sedan steg för steg byta ut delar mot nyare komponenter.

    Linuxkärnan är systemets motor

    I den första snapshot-versionen används Linuxkärnan 7.0 och skrivbordsmiljön GNOME 50. Linuxkärnan kan beskrivas som operativsystemets motor. Det är den som sköter kontakten med datorns hårdvara, till exempel processor, minne, lagring, nätverk och grafikkort. GNOME är i sin tur den grafiska skrivbordsmiljön, alltså det användaren möter i form av fönster, menyer, inställningar och appar.

    Nyare teknik väntar under utvecklingen

    Under de kommande månaderna väntas Ubuntu 26.10 få ännu nyare teknik. Bland annat planeras GNOME 51, Linuxkärnan 7.2, grafikstacken Mesa 26.2 och kompilatorn GCC 16.1. För den som inte följer Linuxvärlden dagligen kan dessa namn låta tekniska, men de påverkar sådant som prestanda, hårdvarustöd, grafik, spel, energiförbrukning och möjligheten att köra modern programvara.

    Vägen fram till färdig version

    Den färdiga versionen av Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026. Innan dess kommer en betaversion den 24 september, vilket brukar vara den första versionen som är mer sammanhängande för bredare testning. Canonical planerar också två testveckor, den 2 juli och den 27 augusti, där användare kan hjälpa till att prova systemet och rapportera buggar.

    Bör bara testas på rätt plats

    Det är dock viktigt att förstå att den här första snapshot-versionen inte är avsedd för vardagsbruk. Den kan krascha, sakna funktioner eller innehålla fel som gör datorn svår att använda. Därför bör den bara installeras på en testdator eller i en virtuell maskin. Den som behöver en stabil dator för arbete, studier eller familjens vardagsanvändning bör hålla sig till Ubuntu 26.04 LTS.

    Alla ISO-filer finns inte ännu

    En annan detalj är att alla ISO-avbilder ännu inte finns tillgängliga. Bland annat saknas den vanliga 64-bitars Ubuntu Desktop-versionen för amd64 i den första omgången. Den väntas i stället komma med den andra snapshot-versionen, som är planerad till slutet av juni.

    En korttidsversion för den nyfikne

    Ubuntu 26.10 blir en så kallad interim-version. Det betyder att den bara får stöd i nio månader, fram till juni 2027. Den typen av Ubuntu-version passar främst användare som vill ha nyare programvara och funktioner. För den som prioriterar långsiktig stabilitet är LTS-versionerna, som Ubuntu 26.04 LTS, oftast ett bättre val.

    Öppen utveckling i praktiken

    Samtidigt är snapshot-versionerna viktiga. De visar hur öppen utveckling fungerar i praktiken. I stället för att allt sker bakom stängda dörrar kan användare och utvecklare följa processen, testa systemet och bidra med felrapporter. På så sätt blir den färdiga versionen bättre.

    En försmak av framtidens Linuxskrivbord

    Ubuntu 26.10 är alltså inte redo att ersätta dagens stabila system. Men den första snapshot-versionen markerar startskottet för nästa kapitel i Ubuntus utveckling. För den teknikintresserade är det en möjlighet att kika in i framtidens Linuxskrivbord redan nu.

    https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu/releases/26.10/snapshot-1

    Teknisk faktaruta: Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray”

    Version: Ubuntu 26.10

    Kodnamn: Stonking Stingray

    Typ av version: Interim-version, alltså en korttidsversion mellan två LTS-utgåvor.

    Första snapshot: Tidig testversion för utvecklare, testare och nyfikna användare.

    Bygger inledningsvis på: Ubuntu 26.04 LTS ”Resolute Raccoon”.

    Linuxkärna i första snapshot: Linux 7.0

    Skrivbordsmiljö i första snapshot: GNOME 50

    Planerade nyare komponenter: GNOME 51, Linux 7.2, Mesa 26.2 och GCC 16.1.

    Planerad betaversion: 24 september 2026

    Planerat slutligt släpp: 15 oktober 2026

    Stödperiod: Cirka nio månader, fram till juni 2027.

    Rekommenderad användning: Testdator eller virtuell maskin. Bör inte användas på en viktig vardagsdator.

    Passar bäst för: Utvecklare, Linuxentusiaster och användare som vill testa kommande teknik innan den når stabila Ubuntu-versioner.

  • AlmaLinux 10.2 är här – mer hårdvarustöd, Btrfs-start och stöd för äldre 32-bitars program

    AlmaLinux 10.2 “Lavender Lion” är här med flera nyheter som gör distributionen mer användbar både på moderna servrar och äldre system. Versionen innehåller Linux-kärnan 6.12, stöd för i686-paket, möjlighet att starta från Btrfs, GNOME 49 och uppdaterade utvecklingsverktyg som Python 3.14, PostgreSQL 18, MariaDB 11.8 och PHP 8.4. Samtidigt fortsätter AlmaLinux att gå sin egen väg genom att behålla stöd för äldre hårdvara och funktioner som många administratörer fortfarande har praktisk nytta av.

    AlmaLinux 10.2, med kodnamnet ”Lavender Lion”, är nu släppt som en ny stabil version i AlmaLinux 10-serien. Det är en viktig uppdatering för alla som använder AlmaLinux som serverplattform, utvecklingsmiljö eller företags-Linux. Den nya versionen bygger vidare på Enterprise Linux 10, men innehåller flera egna förbättringar som gör AlmaLinux mer flexibel än den distribution den är kompatibel med.

    Bland nyheterna finns Linux-kärnan 6.12, stöd för i686-paket, möjlighet att starta systemet från Btrfs, skrivbordsmiljön GNOME 49, nya utvecklingsverktyg och ett utökat stöd för äldre hårdvara.

    Ett Linux för både nya och äldre system

    AlmaLinux är en kostnadsfri och öppen Linuxdistribution som riktar sig till användare som vill ha ett stabilt system med lång livslängd. Den används ofta som ersättare för Red Hat Enterprise Linux i servermiljöer, men kan även användas på arbetsstationer och i utvecklingsmiljöer.

    Med version 10.2 märks det tydligt att projektet inte bara vill följa upstream, utan också lösa praktiska problem för användare. Ett exempel är att AlmaLinux återinför och behåller stöd för viss äldre hårdvara som annars riskerar att falla bort i moderna Enterprise Linux-system.

    Det handlar bland annat om äldre lagrings- och nätverkskort från tillverkare som Adaptec, Dell PERC, HP, Mellanox, QLogic, Emulex, LSI och Broadcom. För företag, verkstäder, labbmiljöer och entusiaster kan detta vara avgörande. All hårdvara byts inte ut bara för att ett nytt operativsystem släpps.

    i686-paket gör livet enklare för äldre program

    En av de mest intressanta nyheterna i AlmaLinux 10.2 är att distributionen nu innehåller i686 userspace-paket i den stabila AlmaLinux 10-serien.

    Det betyder inte att AlmaLinux 10.2 plötsligt blir ett komplett 32-bitars operativsystem. Däremot innebär det att man kan köra vissa äldre 32-bitarsprogram och bibliotek på ett modernt 64-bitars system.

    Detta är särskilt viktigt för:

    äldre företagsprogram som fortfarande används
    test- och byggmiljöer
    CI/CD-pipelines
    containerbaserade arbetsflöden
    program som kräver gamla 32-bitarsbibliotek

    Stödet testades först i AlmaLinux Kitten 10 och har nu flyttats in i den stabila AlmaLinux 10.2-versionen. För utvecklare och systemadministratörer är detta en praktisk förbättring, eftersom gamla beroenden ofta lever kvar långt efter att hårdvaran blivit modernare.

    Btrfs kan nu användas även vid uppstart

    AlmaLinux 10.2 fortsätter också att skilja sig från andra Enterprise Linux-varianter genom sitt stöd för Btrfs. Btrfs är ett modernt filsystem med funktioner som ögonblicksbilder, kontrollsummor och flexibel hantering av lagring.

    En viktig nyhet är att AlmaLinux kan starta från en Btrfs-volym. Det gör filsystemet mer användbart i praktiken, särskilt för dem som vill kunna skapa snapshots av systemet och enklare återställa det vid problem.

    För serveradministratörer kan detta vara intressant vid testmiljöer, utvecklingsservrar eller system där man vill kunna rulla tillbaka ändringar på ett mer kontrollerat sätt.

    GNOME 49 och uppdaterad skrivbordsmiljö

    På skrivbordssidan kommer AlmaLinux 10.2 med GNOME 49. Även om AlmaLinux främst förknippas med servrar, används det också som arbetsstation i företag och tekniska miljöer.

    GNOME 49 ger en modernare skrivbordsmiljö, förbättrad användarupplevelse och bättre integration med dagens Linux-ekosystem. För användare som vill ha ett stabilt Enterprise Linux-system men ändå arbeta grafiskt är detta en välkommen uppdatering.

    Nya utvecklingsverktyg och serverprogram

    AlmaLinux 10.2 innehåller också flera nya och uppdaterade programmerings- och databaspaket. Bland nyheterna finns:

    Python 3.14
    PostgreSQL 18
    MariaDB 11.8
    Ruby 4.0
    PHP 8.4
    SDL3
    libkrun
    trustee
    FIDO Device Onboard-verktyg

    Det gör distributionen mer attraktiv för utvecklare som vill arbeta med modern programvara utan att behöva lämna den stabila Enterprise Linux-grunden.

    Även container- och virtualiseringsverktyg har uppdaterats, bland annat Podman, Buildah, libvirt, QEMU-KVM och skopeo. Det är viktiga komponenter för dagens serverdrift, där containrar och virtuella maskiner ofta är en central del av infrastrukturen.

    Säkerhetskomponenter har fräschats upp

    Säkerhet är en viktig del av AlmaLinux, och version 10.2 innehåller uppdateringar av flera centrala säkerhetskomponenter.

    Bland de uppdaterade delarna finns:

    OpenSSL
    OpenSSH
    SSSD
    SELinux-policyer
    crypto-policies
    Keylime

    Det innebär förbättringar för kryptering, inloggning, identitetshantering, systempolicyer och fjärrattestering. För företag och organisationer är sådana komponenter viktiga eftersom de ligger till grund för säker drift i större miljöer.

    Firefox och Thunderbird som vanliga RPM-paket

    En annan praktisk detalj är att AlmaLinux 10.2 levererar Firefox och Thunderbird som vanliga RPM-paket i systemets programförråd.

    Det kan låta som en liten sak, men för administratörer är det viktigt. RPM-paket är enkla att hantera med traditionella verktyg för uppdatering, pakethantering och automatisering. Det passar bättre i många företagsmiljöer än mer isolerade paketsystem.

    SPICE är tillbaka

    AlmaLinux 10.2 återställer också stöd för SPICE, både för server- och klientprogram. SPICE används för fjärråtkomst till virtuella maskiner och har länge varit en viktig teknik i virtualiseringsmiljöer.

    För dem som arbetar med KVM, QEMU och grafiska virtuella maskiner är detta en välkommen förändring. Det gör AlmaLinux mer användbart i miljöer där man behöver hantera virtuella skrivbord eller grafiska system på distans.

    Bättre felsökning med frame pointers

    En annan teknisk förbättring är att AlmaLinux 10.2 åter aktiverar frame pointers som standard. Det gör det lättare att profilera och felsöka systemet.

    För vanliga användare är detta kanske inte något man märker direkt. Men för utvecklare, drifttekniker och prestandaanalytiker kan det vara mycket värdefullt. Det blir enklare att se var systemet lägger sin tid och att hitta flaskhalsar i program eller systemtjänster.

    Stöd för äldre x86_64_v2-system

    AlmaLinux fortsätter även att erbjuda parallella byggen för x86_64_v2, vilket gör distributionen mer användbar på äldre 64-bitarsdatorer. Det betyder att äldre maskiner som inte uppfyller nyare CPU-krav fortfarande kan få ett modernt Enterprise Linux-system.

    Detta är en tydlig markering från AlmaLinux-projektet: äldre hårdvara ska inte behöva kasseras i onödan. För skolor, föreningar, småföretag och hemmalabb kan detta göra stor skillnad.

    En praktisk uppdatering för verkliga miljöer

    AlmaLinux 10.2 är inte bara en versionsuppdatering med nya paketnummer. Det är en release som fokuserar på praktisk användbarhet.

    Den ger stöd för moderna utvecklingsverktyg, men glömmer inte äldre program. Den förbättrar skrivbordsmiljön, men stärker också server- och virtualiseringsstödet. Den följer Enterprise Linux-spåret, men vågar samtidigt göra egna val där användarna har nytta av det.

    Särskilt viktiga nyheter är stödet för i686-paket, möjligheten att starta från Btrfs, återinfört SPICE-stöd, vanliga RPM-paket för Firefox och Thunderbird, samt det bredare stödet för äldre hårdvara.

    Sammanfattning

    AlmaLinux 10.2 “Lavender Lion” är en stabil och samtidigt ovanligt praktisk uppdatering. Den riktar sig både till moderna servermiljöer och till användare som behöver hålla äldre program och hårdvara vid liv.

    För företag, utvecklare och Linuxentusiaster som vill ha ett öppet Enterprise Linux-system utan onödiga begränsningar är AlmaLinux 10.2 ett starkt alternativ. Den visar också att ett modernt Linuxsystem inte måste innebära att man lämnar fungerande äldre teknik bakom sig.

    https://almalinux.org/blog/2026-05-26-almalinux_98_and_102_stable

    Teknisk fakta: AlmaLinux 10.2

    Distribution: AlmaLinux OS 10.2

    Kodnamn: Lavender Lion

    Linux-kärna: Linux 6.12

    Skrivbordsmiljö: GNOME 49

    Filsystem: Btrfs-stöd med möjlighet att starta från Btrfs-volym

    Arkitekturstöd: i686 userspace-paket och x86_64_v2-byggen

    Programspråk: Python 3.14, Ruby 4.0 och PHP 8.4

    Databaser: PostgreSQL 18 och MariaDB 11.8

    Virtualisering: Uppdaterade versioner av QEMU-KVM, libvirt och SPICE-stöd

    Containrar: Uppdaterade Podman, Buildah och skopeo

    Säkerhet: Uppdaterade OpenSSL, OpenSSH, SELinux-policyer, SSSD och Keylime

    Webbläsare/e-post: Firefox och Thunderbird levereras som vanliga RPM-paket

    Hårdvarustöd: Utökat stöd för äldre lagrings- och nätverkskort

  • Microsoft bygger om Azure Linux – version 4 tar steget mot Fedora

    Microsoft tar nästa steg i sin Linuxsatsning. Den kommande Azure Linux 4 får en tydligare Fedora-baserad grund, med standardiserade RPM-verktyg och paketkällor hämtade från Fedora-ekosystemet. För Microsoft innebär det en mer etablerad byggmodell för molnplattformen Azure – samtidigt som distributionen fortsatt anpassas för säkerhet, drift och storskaliga arbetslaster i Microsofts egen infrastruktur.

    Microsofts egen Linuxdistribution Azure Linux är på väg in i en ny fas. I utvecklingsgrenen för Azure Linux 4 bekräftas nu att distributionen får en tydligare koppling till Fedora. Det innebär inte att Azure Linux blir en vanlig Fedora-installation, men grunden för pakethantering, byggsystem och källkod hämtas nu i större utsträckning från Fedora-ekosystemet.

    Azure Linux, som tidigare hette CBL-Mariner, används av Microsoft för molnrelaterade arbetslaster i Azure. Det handlar bland annat om virtuella maskiner, containrar och system som körs direkt på fysisk hårdvara. Distributionen är alltså inte i första hand tänkt som ett vanligt skrivbords-Linux för hemmabruk, utan som ett specialiserat operativsystem för Microsofts molninfrastruktur.

    Den stora nyheten i Azure Linux 4 är att Microsoft beskriver systemet som en öppen Linuxdistribution byggd och optimerad för Azure, med källor hämtade från Fedora Linux. Det är ett tydligt teknikskifte jämfört med tidigare versioner.

    Vad betyder Fedora-baserad?

    När man säger att Azure Linux 4 blir Fedora-baserad betyder det inte nödvändigtvis att den blir identisk med Fedora. Fedora är en välkänd Linuxdistribution som fungerar som teknisk föregångare till Red Hat Enterprise Linux. Den använder RPM-paket och verktyg som rpmbuild, mock och Koji för att bygga och hantera programvara.

    Microsoft verkar nu vilja använda samma typ av paketeringsmodell och byggkedja. Det gör att Azure Linux 4 får en mer standardiserad grund, samtidigt som Microsoft kan lägga till egna anpassningar för Azure.

    Man kan se det som att Microsoft bygger ett specialfordon på en redan etablerad teknisk plattform. Motorn och många grundkomponenter kommer från Fedora-världen, men fordonet trimmas och anpassas för Microsofts egna molnvägar.

    RPM fortsätter vara grunden

    Azure Linux 4 fortsätter att vara en RPM-baserad distribution. RPM är ett paketformat som används av bland annat Fedora, Red Hat Enterprise Linux, AlmaLinux, Rocky Linux och openSUSE.

    Det betyder att Azure Linux ligger närmare Red Hat/Fedora-världen än Debian/Ubuntu-världen. Där Ubuntu använder DEB-paket och verktyg som apt, använder Fedora- och RHEL-familjen RPM-paket och verktyg som dnf, rpm och olika byggsystem för RPM-paket.

    För Microsoft innebär det här sannolikt en enklare väg till ett moget ekosystem för paketering, säkerhetsuppdateringar och automatiserade byggen.

    TOML-filer och överlagringar

    I utvecklingsmodellen för Azure Linux 4 används TOML-filer för att beskriva systemets konfiguration. TOML är ett textbaserat format som ofta används för inställningsfiler eftersom det är relativt lättläst både för människor och program.

    Microsoft använder också så kallade overlays, eller överlagringar, ovanpå Fedoras paketeringskällor. Det betyder att man utgår från Fedoras befintliga paketbeskrivningar och sedan lägger till Azure-specifika ändringar där det behövs.

    En viktig poäng är att Microsoft säger sig vilja hålla dessa ändringar begränsade. Det minskar risken för att Azure Linux glider för långt bort från Fedora och blir svår att underhålla.

    Mer öppenhet i byggprocessen

    En annan intressant detalj är att RPM-specfiler genereras automatiskt genom att Azure Linux överlagringar appliceras på Fedoras paketeringskällor. Dessa filer checkas sedan in i arkivet för transparens och granskning.

    Det är viktigt ur ett säkerhets- och revisionsperspektiv. När en distribution används i molninfrastruktur måste det gå att förstå exakt hur paket har byggts, vilka ändringar som gjorts och var koden kommer ifrån.

    Genom att använda etablerade verktyg som mock, rpmbuild och Koji får Microsoft också en byggmiljö som många Linuxutvecklare redan känner igen.

    Varför gör Microsoft detta?

    Det finns flera tänkbara skäl. Ett är att Fedora redan har ett stort och aktivt paketeringsekosystem. Genom att bygga närmare Fedora kan Microsoft dra nytta av befintligt arbete i stället för att underhålla allt själv.

    Ett annat skäl är standardisering. Om Azure Linux använder mer välkända RPM-verktyg blir det lättare för utvecklare, säkerhetsgranskare och drifttekniker att förstå hur systemet fungerar.

    Samtidigt vill Microsoft behålla kontroll över sådant som är särskilt viktigt för Azure: säkerhet, efterlevnad av regler, molnintegration, kärnutveckling, livscykelhantering och drift i stor skala.

    Inte färdig för nedladdning ännu

    Azure Linux 4 är fortfarande under utveckling och är ännu inte tillgänglig som färdig nedladdning. Microsoft rekommenderar därför användare att fortsätta använda Azure Linux 3 tills vidare.

    Det innebär att Azure Linux 4 just nu främst är intressant för utvecklare, systemadministratörer och andra som följer Microsofts Linuxarbete på nära håll.

    Microsoft och Linux – från motståndare till storanvändare

    Att Microsoft utvecklar en egen Linuxdistribution är i sig ett tydligt tecken på hur mycket teknikvärlden har förändrats. För många år sedan sågs Microsoft och Linux ofta som motpoler. I dag använder Microsoft Linux i stor skala i sin molnplattform, bidrar till öppen källkod och utvecklar egna Linuxbaserade system.

    Azure Linux 4 visar att Microsoft inte bara använder Linux, utan också arbetar allt mer systematiskt med Linux som en central del av sin infrastruktur.

    Sammanfattning

    Azure Linux 4 markerar ett viktigt steg för Microsofts Linuxstrategi. Genom att bygga närmare Fedora får distributionen en mer etablerad RPM-baserad grund, samtidigt som Microsoft behåller möjligheten att göra egna Azure-anpassningar.

    För vanliga användare märks förändringen kanske inte direkt. Men för utvecklare, molnarkitekter och Linuxadministratörer är det en tydlig signal: Microsoft fortsätter att satsa tungt på Linux, men vill göra det med mer standardiserade verktyg och närmare koppling till ett stort öppet ekosystem.

    https://pagure.io/fesco/issue/3409

    Teknisk faktaruta: Azure Linux 4

    Namn: Azure Linux 4

    Utvecklare: Microsoft

    Tidigare namn: CBL-Mariner

    Typ: Linuxdistribution optimerad för Microsoft Azure

    Ny grund: Källor hämtade från Fedora Linux

    Paketformat: RPM

    Byggverktyg: mock, rpmbuild och Koji

    Konfiguration: TOML-filer och Azure-specifika overlays

    Målområde: Virtuella maskiner, containrar, bare-metal och molndrift

    Status: Under utveckling, inte färdig för vanlig nedladdning

    Rekommenderad version tills vidare: Azure Linux 3

Etikett: Linuxdistribution

  • Manjaro 26.1 är i praktiken färdigt – får Linux 7.1 och KDE Plasma 6.7

    Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer. Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren…

  • Linux Mint 22.3 får nytt installationsmedium med Linuxkärnan 7.0

    Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor. Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan…

  • CachyOS satsar på snabbare program och säkrare kod i augustiutgåvan

    CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats. CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt…

  • KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner. KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet…

  • Nya Arch Linux får Linux 7.1 – bättre stöd för både ny och äldre hårdvara

    Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026 – den första som bygger på Linuxkärnan 7.1. Uppdateringen ger förbättrat hårdvarustöd, ett modernare installationsprogram och samtliga säkerhets- och paketuppdateringar från juli. Arch Linux har släppt sin installationsavbildning för augusti 2026. Den stora nyheten är att detta är den första officiella Arch Linux-versionen som levereras med…

  • AerynOS 2026.08 satsar på OpenZFS och säkrare systemuppdateringar

    Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om. AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna…

  • IPFire byter DNS-motor – snabbare, säkrare och mer flexibel namnuppslagning

    IPFire 2.29 Core Update 203 innebär en av de största förändringarna på länge för den Linuxbaserade brandväggsdistributionen. Den tidigare DNS-tjänsten Unbound ersätts av Knot Resolver, vilket ger stöd för krypterade DNS-frågor, central blockering av skadliga domäner, lokala DNS-poster och bättre integration med DHCP. Uppdateringen innehåller även stöd för Wi-Fi på 6 GHz-bandet, säkrare drift i…

  • Debian 13.6 samlar över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU. Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av…

  • Linux Mint 23 satsar fullt på Wayland

    Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras. Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint…

  • Azure Linux 4.0: Microsofts egen Linux går nu att testa – men inte i skarp drift

    Microsoft har gjort Azure Linux 4.0 enklare att testa genom att släppa nedladdningsbara ISO-avbilder via GitHub. Distributionen är byggd för moln, containrar och servermiljöer snarare än vanliga skrivbord, och versionen är fortfarande en publik förhandsversion som inte är avsedd för skarp drift. För tjugo år sedan hade meningen ”Microsoft släpper en egen Linuxdistribution” nästan låtit…

  • Parrot OS 7.3 är här – snabbare, smidigare och bättre anpassad för modern hårdvara

    Parrot OS 7.3 är här med fokus på modern hårdvara, bättre prestanda och smidigare användning. Den Debian-baserade säkerhetsdistributionen får optimerade paket för nyare processorer, officiella Vagrant-boxar, uppdaterade säkerhetsverktyg och ett nytt menysystem som gör det enklare att installera verktyg vid behov. Parrot OS 7.3 har nu släppts. Det är en ny version av den Debian-baserade…

  • KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet.…

  • Tails 7.9 släppt – anonymt operativsystem får ny Tor Browser och bättre hårdvarustöd

    Tails 7.9 är här med uppdaterad Tor Browser, förbättrat stöd för nyare hårdvara och en rättning som gör Secure Boot-varningar mer tillförlitliga. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen fortsätter därmed att finslipa sitt portabla system för anonym surfning och spårfri användning från USB-minne. Tails 7.9 är nu tillgängligt. Den nya versionen av det portabla och integritetsinriktade Linuxsystemet uppdaterar…

  • PeppermintOS släpper systemd-fri version baserad på Devuan Excalibur

    PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd. PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu…

  • Linux Lite 8.0 “Hematite” – lättviktig Linux med modernare grund

    Linux Lite 8.0 “Hematite” är här med Ubuntu 26.04 LTS som grund, Linuxkärnan 7.0 och en rejäl modernisering av hela systemet. Med ny installerare, GTK4-baserade egna program, Firefox som standardwebbläsare och särskilda kärnor för både skrivbord och spel vill distributionen fortsätta vara ett lättanvänt alternativ för både äldre datorer och nya Linuxanvändare. Linux Lite 8.0,…

  • Arch Linux släpper juni-ISO med ny kärna och uppdaterade grundpaket

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…

  • NixOS 26.05 ”Yarara” – Linuxdistributionen där hela systemet kan återskapas’

    NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare. NixOS 26.05 ”Yarara” är…

  • Ubuntu 26.10 tar sina första steg – men det här är bara början

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026. En första titt på nästa Ubuntu Ubuntu 26.10,…

  • AlmaLinux 10.2 är här – mer hårdvarustöd, Btrfs-start och stöd för äldre 32-bitars program

    AlmaLinux 10.2 “Lavender Lion” är här med flera nyheter som gör distributionen mer användbar både på moderna servrar och äldre system. Versionen innehåller Linux-kärnan 6.12, stöd för i686-paket, möjlighet att starta från Btrfs, GNOME 49 och uppdaterade utvecklingsverktyg som Python 3.14, PostgreSQL 18, MariaDB 11.8 och PHP 8.4. Samtidigt fortsätter AlmaLinux att gå sin egen…

  • Microsoft bygger om Azure Linux – version 4 tar steget mot Fedora

    Microsoft tar nästa steg i sin Linuxsatsning. Den kommande Azure Linux 4 får en tydligare Fedora-baserad grund, med standardiserade RPM-verktyg och paketkällor hämtade från Fedora-ekosystemet. För Microsoft innebär det en mer etablerad byggmodell för molnplattformen Azure – samtidigt som distributionen fortsatt anpassas för säkerhet, drift och storskaliga arbetslaster i Microsofts egen infrastruktur. Microsofts egen Linuxdistribution…