• openSUSE Tumbleweed tar farväl av YaST – moderna Agama blir nytt installationsprogram

    Efter över 30 år med YaST som en central del av openSUSE står Linuxdistributionen inför en historisk förändring. Det klassiska installationsprogrammet ska ersättas av Agama, en modern och webbaserad installationslösning. Målet är att genomföra bytet före slutet av 2026, vilket innebär ett nytt sätt att installera en av Linuxvärldens mest välkända distributioner.

    openSUSE-projektet har meddelat att den kontinuerligt uppdaterade Linuxdistributionen Tumbleweed förbereder övergången från YaST till Agama. Enligt projektets officiella tillkännagivande den 9 november 2026 väntas installationsavbilder med Agama ersätta de traditionella YaST-baserade alternativen på openSUSE nedladdningssida under de kommande veckorna.

    Förändringen är ett viktigt steg i moderniseringen av openSUSE, där utvecklarna under flera år arbetat med att ersätta äldre systemverktyg med modernare och mer flexibla lösningar.

    YaST har varit en del av openSUSE i över 30 år

    YaST, en förkortning av Yet another Setup Tool, introducerades redan i april 1995 och har sedan dess varit ett av de mest karakteristiska verktygen i SUSE-familjens Linuxdistributioner.

    Till skillnad från många andra Linuxdistributioner har openSUSE länge erbjudit ett omfattande grafiskt verktyg för både installation och systemadministration. Med YaST har användare bland annat kunnat konfigurera nätverk, hantera partitioner, installera program och administrera olika delar av operativsystemet.

    Men den tekniska utvecklingen har gjort att den gamla arkitekturen blivit allt svårare att underhålla. YaST får numera huvudsakligen begränsat underhåll, och någon större vidareutveckling av funktionerna sker inte längre.

    Att fortsätta bygga framtidens installationssystem kring YaST skulle därför innebära ökande tekniska risker.

    Agama – installation genom ett modernt webbgränssnitt

    Den stora skillnaden mellan YaST och Agama ligger i hur installationsprogrammet är konstruerat.

    Medan YaST bygger på en traditionell arkitektur där användargränssnittet är nära kopplat till systemkonfigurationen, använder Agama en mer uppdelad modell.

    Installationsmotorn arbetar separat från användargränssnittet, vilket gör att installationen kan styras på flera sätt.

    Agama erbjuder bland annat:

    • Webbaserat gränssnitt: Installationen kan genomföras i ett modernt grafiskt gränssnitt via en webbläsare.
    • Kommandoradsverktyg: Systemadministratörer kan hantera installationer utan ett traditionellt grafiskt installationsprogram.
    • API-stöd: Installationer kan automatiseras och integreras i andra administrationssystem.
    • Fjärradministration: Det går att styra installationsprocessen från en annan dator.
    • Automatiserade installationer: Stöd för konfigurationsprofiler underlättar driftsättning av flera datorer.

    Den nya arkitekturen är särskilt intressant för administratörer som arbetar med servrar, virtualisering och större datormiljöer.

    Agama 25 förbättrar installationsupplevelsen

    I oktober 2026 presenterades Agama 25, som innehåller flera förbättringar inför övergången till Tumbleweed.

    En av de mest användbara nyheterna är en integrerad terminal direkt i det webbaserade installationsgränssnittet.

    Det innebär att avancerade användare kan utföra kommandon utan att lämna gränssnittet eller växla till en separat konsol.

    Även nätverkshanteringen har förbättrats. Bland annat har konfigurationen av nätverksbryggor och sammankopplade nätverksanslutningar fått ett tydligare gränssnitt med sökbara alternativ.

    Utvecklarna arbetar dessutom med att minska Agamas beroende av gamla YaST-komponenter. Funktionalitet flyttas successivt till Agamas egen kodbas, vilket ska underlätta framtida underhåll och utveckling.

    Enklare installation – men färre avancerade val

    Övergången innebär inte bara en ny grafisk design. Även själva installationsprocessen förändras.

    En tydlig skillnad är hur användaren väljer vilka program som ska installeras.

    I den traditionella YaST-installationen har det varit möjligt att välja enskilda programpaket direkt under installationen. Agama använder i stället ett begränsat urval av fördefinierade programgrupper, så kallade patterns.

    Syftet är att förenkla installationen och göra processen mer överskådlig.

    För vanliga användare kan detta vara en fördel, men avancerade användare som vill finjustera installationen redan från början får färre möjligheter.

    Program kan fortfarande installeras och tas bort efteråt med exempelvis pakethanteraren Zypper.

    openSUSE Leap använder redan Agama

    Agama är inte något helt oprövat installationsprogram.

    Redan med openSUSE Leap 16.0, som släpptes 2025, blev Agama standard för installationen.

    Den efterföljande versionen Leap 16.1, som släpptes den 3 november 2026, fortsätter använda Agama och erbjuder dessutom möjlighet att välja mellan traditionell installation och ett så kallat immutable-läge.

    Det senare bygger på principen att centrala delar av operativsystemet skyddas mot direkta förändringar, vilket kan göra systemet mer förutsägbart och lättare att underhålla i vissa miljöer.

    Erfarenheterna från Leap har gett openSUSE-projektet en viktig grund inför övergången för Tumbleweed.

    YaST försvinner gradvis

    Förberedelserna för att minska beroendet av YaST har redan påbörjats.

    Under oktober 2026 ändrades flera av Tumbleweeds installationsmönster så att YaST-paket inte längre rekommenderas automatiskt vid nya installationer.

    Det betyder däremot inte att alla YaST-komponenter omedelbart försvinner från distributionen.

    Paketen finns fortfarande tillgängliga i programförråden och kan installeras manuellt.

    För befintliga Tumbleweed-användare innebär övergången inte heller att operativsystemet måste installeras om. Förändringen gäller i första hand hur nya installationer genomförs.

    Testversioner finns redan tillgängliga

    openSUSE uppmanar nu användare att testa Agama och rapportera eventuella problem innan installationsprogrammet blir standard.

    Två installationsalternativ finns tillgängliga: en nätverksbaserad installationsavbild och en större offlineversion som innehåller de paket som behövs för installation utan internetanslutning.

    Utvecklarna är särskilt intresserade av tester med RAID, LVM, flera hårddiskar, seriella konsoler och ovanlig hårdvara.

    Innan bytet genomförs ska Agama också klara distributionens automatiserade kvalitetstester genom openQA och projektets övriga testprocesser.

    Den som vill prova det nya installationsprogrammet kan hämta en ISO-avbild och testa den i exempelvis en virtuell maskin.

    Ladda ned Agama för Tumbleweed:

    Agama offlineinstallerare för x86-64 (ISO)

    Ett nytt kapitel för openSUSE

    Att ersätta YaST som installationsprogram är en av de större förändringarna i openSUSE långa historia.

    Samtidigt speglar beslutet en bredare utveckling inom Linuxvärlden, där traditionella administrationsverktyg allt oftare kompletteras eller ersätts av lösningar med webbgränssnitt, API och stöd för automatisering.

    Agama representerar denna utveckling genom att kombinera ett användarvänligt installationsgränssnitt med den flexibilitet som moderna systemadministratörer behöver.

    Om de återstående testerna går enligt plan kommer openSUSE Tumbleweed att övergå till Agama före utgången av 2026.

    YaST har tjänat SUSE och openSUSE i över tre decennier. Med Agama tar projektet nu nästa steg mot en modernare och mer flexibel framtid för Linuxinstallationer.


    Källor:

    > FAKTA: openSUSE och Agama

    Distribution: openSUSE Tumbleweed
    Typ: Linuxdistribution med rullande uppdateringar
    Pakethanterare: Zypper (RPM)
    Tidigare installerare: YaST
    Ny installerare: Agama
    Agama-version: 25 (oktober 2026)
    Planerad övergång: Före slutet av 2026
    Licensmodell: Öppen källkod

    > Vad är Agama?

    Agama är ett modernt installationsprogram för Linux som använder ett webbaserat gränssnitt. Installationen kan även styras via kommandorad och API, vilket underlättar automatiserade installationer.

    > Viktiga egenskaper

    • Modernt webbaserat installationsgränssnitt
    • Stöd för fjärrstyrd installation
    • Kommandoradsverktyg och API
    • Automatiserade installationer
    • Integrerad terminal i Agama 25
    • Förbättrad nätverkskonfiguration
    • Minskat beroende av YaST

    > Vad händer med YaST?

    YaST ersätts som installationsprogram, men alla YaST-paket försvinner inte omedelbart. Befintliga Tumbleweed-installationer behöver inte installeras om.

    > Officiell webbplats: www.opensuse.org
    > Agama: agama-project.github.io

  • Bazzite 45 släppt – Fedora 45, bättre spelstöd och kontroll av anti-cheat

    Den spelinriktade Linuxdistributionen Bazzite har släppts i version 45. Nyheterna omfattar Fedora 45, KDE Plasma 6.8, uppdaterade grafikdrivrutiner, förbättrat stöd för handhållna spelkonsoler och ett nytt verktyg som kontrollerar kompatibiliteten med kommande anti-cheat-system för Linux.

    Bazzite är en Fedora-baserad Linuxdistribution som framför allt riktar sig till datorspelare. Systemet är utvecklat för stationära datorer, bärbara speldatorer, handhållna spelenheter och datorer som används som spelkonsoler i vardagsrummet.

    Distributionen bygger på en atomär uppdateringsmodell, där systemuppdateringar levereras som färdiga systemavbilder. Det gör det enklare att återgå till en tidigare version om en uppdatering orsakar problem.

    Den 3 november presenterade utvecklarna Bazzite 45, som innehåller ett stort antal tekniska förbättringar.

    Fedora 45 och uppdaterad Linuxkärna

    Den nya versionen bygger på Fedora 45 och levereras med de senaste skrivbordsmiljöerna:

    • KDE Plasma 6.8.2
    • GNOME 51.1
    • Linuxkärnan 7.2.15
    • Linuxkärnan 6.18.60 för NVIDIA LTS-versionerna
    • Mesa 26.2.6 för grafikacceleration

    Grafikstödet har även förbättrats genom att ROCm OpenCL ersätter Mesa OpenCL på system som inte använder NVIDIA-grafik.

    På KDE-versionerna har XWaylandVideoBridge tagits bort, vilket enligt utvecklarna löser flera tidigare problem.

    Nytt verktyg kontrollerar anti-cheat-kompatibilitet

    En av de mest intressanta nyheterna är ett nytt verktyg för att kontrollera om datorn uppfyller säkerhetskraven för Easy Anti-Cheat Linux v2.

    Epic Games arbetar med en ny version av sitt anti-cheat-system för Linux. Målet är att göra det möjligt att köra fler onlinespel med avancerat fuskskydd, däribland Fortnite.

    Det innebär däremot inte att Fortnite redan fungerar under Linux. Epic planerar att först testa den nya tekniken i Fortnite innan stödet införs i fler spel.

    I Bazzite 45 kan användaren kontrollera datorns förutsättningar genom att öppna en terminal och skriva:

    ujust check-anticheat

    Verktyget kontrollerar bland annat:

    • Signerad Linuxkärna och signerade kärnmoduler.
    • Secure Boot och registrerade signeringsnycklar.
    • TPM 2.0 och uppmätt uppstart (measured boot).
    • IOMMU och säkerhetsfunktioner i kärnan.
    • Kernel Lockdown och kexec.
    • BPF LSM.

    Resultatet presenteras med tydliga godkända eller underkända kontroller samt förslag på åtgärder. Verktyget ändrar inte systemets inställningar automatiskt.

    Utvecklarna varnar dock för att aktivera Kernel Lockdown på handhållna spelenheter tills kompatibilitetsproblemen har lösts. Användare med Steam Deck uppmanas dessutom uttryckligen att inte aktivera Secure Boot i nuläget.

    Bättre stöd för handhållna spelkonsoler

    Bazzite 45 innehåller även förbättringar för flera spelrelaterade hårdvaruplattformar.

    Acer Predator Atlas 8 får ett första stöd genom InputPlumber, inklusive funktioner för snabbmenyn och de bakre M1- och M2-knapparna.

    Stödet för ROG Ally X20 har flyttats till den stabila versionen, även om ett problem med anpassade TDP-inställningar fortfarande håller på att åtgärdas.

    Fler racingrattar med Logitech TrueForce fungerar nu direkt efter installationen.

    InputPlumber, som hanterar inmatningsenheter på handhållna spelkonsoler, har också uppdaterats.

    Dessutom har biblioteket extest förbättrats för att fungera med 64-bitars betaversionen av Steam-klienten under Wayland.

    Mindre uppdateringar och förbättrad prestanda

    Utvecklarna har även gjort omfattande förändringar bakom kulisserna.

    Bazzite använder nu ZSTD-komprimering tillsammans med verktyget Chunkah och en förbättrad metod för att dela upp systemavbilder.

    Det gör att endast de delar av systemet som faktiskt förändrats behöver överföras vid vissa uppdateringar.

    Enligt utvecklarna kan inkrementella uppdateringar i gynnsamma fall bli så små som omkring 100 MB.

    Byggsystemet har också omarbetats. Genom att dela upp tidigare stora byggfiler i mindre skript har utvecklarna kunnat halvera byggtiderna.

    Bland övriga förbättringar märks stöd för nätverksoptimering genom tjänsterna bpftune och bpfrag samt möjlighet att utföra Btrfs-underhåll direkt från det grafiska verktyget Btrfs Assistant.

    Även installationen av CoolerControl har förändrats. Verktyget installeras numera via projektets officiella Docker-container i stället för som extra systempaket.

    Nästa steg – Linux 7.3 och HDMI 2.1

    Arbetet med nästa version har redan påbörjats. Utvecklarna testar Linuxkärnan 7.3.1 i den instabila utvecklingsgrenen.

    Fokus ligger bland annat på HDMI 2.1, variabel uppdateringsfrekvens (VRR) och att undvika nya problem efter tidigare svårigheter med Linux 7.2.

    Samtidigt fortsätter utvecklingen av SteamOS Manager och Bazzite Portal.

    Bazzite 45 finns nu tillgänglig i den stabila kanalen. Användare som tidigare har bytt till testversionen kan återgå till den stabila grenen med kommandot:

    brh rebase stable

    Mer information:

    > SYSTEMINFO: BAZZITE 45
    Distribution: Bazzite Linux
    Version: 45
    Bas: Fedora 45
    Utgivning: 3 november 2026
    Linuxkärna: 7.2.15
    NVIDIA LTS: Linux 6.18.60
    KDE Plasma: 6.8.2
    GNOME: 51.1
    Mesa: 26.2.6
    Systemmodell: Atomära uppdateringar
    Inriktning: Gaming och handhållna PC
    > NYHETER
    + Kontrollverktyg för Easy Anti-Cheat v2
    + Förbättrat stöd för handhållna spelenheter
    + Uppdaterade grafikdrivrutiner
    + Mindre uppdateringar med ZSTD och Chunkah
    + Nätverksoptimering via bpftune och bpfrag
    > TERMINALKOMMANDO
    $ ujust check-anticheat
    [INFO] Fortnite-stöd via Easy Anti-Cheat v2 är ännu inte tillgängligt.
  • openSUSE Leap 16.1 släppt – förenar traditionellt Linux med en ny generation av säkrare system

    Den 3 november 2026 släpptes openSUSE Leap 16.1, en ny version av den välkända Linuxdistributionen. Den stora nyheten är möjligheten att välja mellan ett traditionellt Linuxsystem och ett så kallat oföränderligt system, där operativsystemets viktigaste delar skyddas mot oavsiktliga ändringar. Samtidigt får användarna uppdaterade skrivbordsmiljöer, modernare programvara och förbättrade möjligheter att köra servrar och containrar.

    Två olika sätt att använda Linux

    Linuxdistributionen openSUSE Leap har länge varit ett alternativ för användare och företag som prioriterar stabilitet framför att ständigt få de allra senaste programversionerna. Till skillnad från systerdistributionen Tumbleweed, som uppdateras kontinuerligt, bygger Leap på större, planerade versionsuppdateringar.

    Med version 16.1 tar openSUSE ett viktigt steg genom att förena två tidigare separata distributionsmodeller.

    Vid installationen kan användaren välja mellan Standard och Immutable Mode.

    Standardläget fungerar som ett traditionellt Linuxsystem. Administratören kan installera program, ändra systemfiler och konfigurera operativsystemet på vanligt sätt.

    Immutable Mode, som ungefär betyder oföränderligt läge, fungerar annorlunda. Här är operativsystemets rotfilsystem normalt skrivskyddat. Tanken är att skydda systemets grundläggande delar från oavsiktliga förändringar och minska risken för att en misslyckad uppdatering gör datorn obrukbar.

    Det betyder inte att hela datorn blir skrivskyddad. Användaren kan fortfarande spara dokument, ändra personliga inställningar och installera program genom särskilda mekanismer.

    Uppdateringar som går att ångra

    En av de mest intressanta funktionerna i Immutable Mode är hur systemuppdateringar hanteras.

    I ett traditionellt Linuxsystem ersätts befintliga filer när systemet uppdateras. Om något går fel kan det ibland krävas omfattande felsökning för att få datorn att fungera igen.

    I openSUSE Leap 16.1 används i stället verktyget transactional-update, som skapar en ny systemögonblicksbild, en så kallad snapshot, när uppdateringar genomförs.

    Den nya systemversionen aktiveras efter omstart. Skulle uppdateringen orsaka problem går det att återgå till ett tidigare fungerande systemläge.

    Det påminner om att kunna ångra en förändring i ett dokument, fast här gäller det själva operativsystemet.

    Tekniken är särskilt intressant för servrar och datorer som måste fungera stabilt under lång tid, exempelvis industriella styrsystem, nätverksutrustning och maskiner som kör viktiga tjänster.

    Leap Micro försvinner som separat distribution

    En annan betydelsefull förändring är att openSUSE Leap Micro nu integreras i vanliga Leap.

    Leap Micro har varit en specialiserad Linuxdistribution för bland annat containrar, virtualisering och servrar där ett litet och robust operativsystem är önskvärt.

    I stället för att utveckla två separata distributioner samlar openSUSE nu funktionerna under ett gemensamt namn.

    Det innebär att några framtida versioner av Leap Micro, exempelvis 6.3 och 7.0, inte kommer att släppas.

    Den som använder Leap Micro 6.2 kan migrera till Leap 16.1 med Immutable Mode genom verktyget opensuse-migration-tool. Denna uppgraderingsväg betraktas dock fortfarande som experimentell, varför en fullständig säkerhetskopia rekommenderas före migreringen. openSUSE News+1

    Ny installationshanterare och moderna skrivbord

    Installationen hanteras av Agama 24, openSUSE:s moderna installationsprogram. Där väljer användaren vilket av de två systemlägena som ska installeras.

    Även skrivbordsmiljöerna har fått uppdateringar.

    För den som föredrar ett traditionellt grafiskt skrivbord erbjuds flera alternativ:

    • KDE Plasma 6.6 – en avancerad och flexibel skrivbordsmiljö med omfattande anpassningsmöjligheter.
    • GNOME 48 – en modern skrivbordsmiljö med fokus på enkelhet och ett sammanhållet användargränssnitt.
    • Xfce 4.20 – ett resurssnålt alternativ som passar både äldre och nyare datorer.
    • LXQt 2.4 – en lättviktig skrivbordsmiljö som kräver förhållandevis lite arbetsminne och processorkraft.

    KDE-användare får dessutom Frameworks 6.25 och Qt 6.11, två viktiga komponenter som ligger bakom många av skrivbordets funktioner och program.

    GNOME ligger däremot kvar på huvudversion 48, men innehåller olika felrättningar och förbättringar. openSUSE News+1

    Linuxkärnan 6.12 LTS utgör grunden

    Under ytan bygger openSUSE Leap 16.1 på Linuxkärnan 6.12 LTS.

    LTS står för Long Term Support, vilket innebär att kärnversionen underhålls under en längre tid. För en distribution som Leap, där stabilitet är en viktig egenskap, är detta särskilt betydelsefullt.

    Systemet använder dessutom systemd 257 för att hantera uppstart och systemtjänster samt glibc 2.40, ett centralt programbibliotek som används av en stor mängd Linuxprogram.

    En annan förändring är att SELinux används som standard. SELinux är en säkerhetsmekanism som begränsar vilka resurser olika program och tjänster får komma åt.

    Även om ett program angrips kan SELinux bidra till att förhindra att angriparen får tillgång till resten av systemet. Det fungerar som ett extra säkerhetslager utöver Linux vanliga filrättigheter.

    Nyare verktyg för utvecklare och serveradministratörer

    openSUSE Leap 16.1 innehåller också ett antal uppdateringar som framför allt är intressanta för systemadministratörer och programutvecklare.

    På virtualiseringssidan finns QEMU 11.0 och libvirt 12.4, medan Podman 5.8 används för att hantera containrar.

    Podman kan exempelvis användas för att köra webbservrar, databaser och andra program i separata miljöer utan att de behöver installeras direkt i operativsystemets grundsystem.

    Detta passar särskilt bra tillsammans med Immutable Mode, eftersom systemets grundinstallation då kan hållas så orörd som möjligt.

    För utvecklare finns bland annat Python 3.13 som standard, med möjlighet att även använda Python 3.14. Andra viktiga komponenter är LLVM 21, PHP 8.5, MariaDB 12.3 och PostgreSQL 18.

    Det innebär att Leap inte enbart riktar sig till vanliga datoranvändare, utan även kan fungera som grund för moderna webbapplikationer, databasservrar och virtualiseringsmiljöer.

    Äldre processorer kan få problem

    En förändring som användare med äldre datorer bör känna till är att openSUSE Leap 16.1 kräver minst processorstandarden x86-64-v2.

    Det är en utökad instruktionsuppsättning för 64-bitarsprocessorer. Den finns i många äldre Intel- och AMD-processorer, men saknas i vissa riktigt gamla modeller.

    Det betyder att en dator kan ha en 64-bitarsprocessor och ändå vara för gammal för att köra den nya distributionen.

    Stödet för 32-bitarsprogram, även kallat ia32, är dessutom avaktiverat som standard. För de flesta moderna användare innebär det inga större problem, men äldre program kan kräva särskilda åtgärder.

    Nära släktskap med SUSE Linux Enterprise

    openSUSE Leap bygger på teknik som delas med den kommersiella Linuxdistributionen SUSE Linux Enterprise Server (SLES).

    Detta är en av de stora skillnaderna mellan Leap och många andra Linuxdistributioner. Genom att använda en gemensam teknisk grund kan openSUSE dra nytta av utveckling och tester som även genomförs för företagsmarknaden.

    Leap 16.1 och SLES 16.1 var planerade att släppas samtidigt. openSUSE släpptes dock den 3 november 2026, medan SLES 16.1 enligt openSUSE:s korrigerade tillkännagivande väntas senare under november. openSUSE News+1

    Planen är att Leap 16-serien ska få årliga uppdateringar fram till version 16.6 under 2031.

    Ett steg mot framtidens Linux

    Den kanske viktigaste förändringen i openSUSE Leap 16.1 är inte en ny skrivbordsmiljö eller en uppdaterad Linuxkärna, utan hur själva operativsystemet kan administreras.

    Traditionellt har Linux gett administratören stor frihet att förändra systemets alla delar. Immutable Mode erbjuder ett alternativ där grundsystemet hålls mer skyddat och uppdateringar genomförs på ett kontrollerat sätt.

    Det kan minska underhållsarbetet och göra det enklare att återställa en fungerande installation när problem uppstår.

    Samtidigt behåller openSUSE det traditionella installationsalternativet för användare som vill ha full flexibilitet.

    Genom att erbjuda båda modellerna i samma distribution visar openSUSE att stabilitet och flexibilitet inte behöver vara motsatser.

    openSUSE Leap 16.1 finns nu tillgänglig för nedladdning, och befintliga användare av Leap 16.0 kan uppgradera utan att behöva installera om hela operativsystemet.

    Mer information och nedladdning finns på openSUSE:s officiella webbplats.

    Källor: openSUSE Project, officiella versionsmeddelanden och tekniska uppgifter från openSUSE News, september–november 2026. openSUSE News+2

    > openSUSE Leap 16.1_
    Distribution: openSUSE Leap
    Version: 16.1
    Utgivningsdatum: 3 november 2026
    Bas: SUSE Linux Enterprise Server 16.1
    Linuxkärna: 6.12 LTS
    Systemd: 257
    Glibc: 2.40
    Installationsprogram: Agama 24
    Installationslägen: Standard / Immutable
    > SKRIVBORDSMILJÖER
    KDE Plasma 6.6
    GNOME 48
    Xfce 4.20
    LXQt 2.4
    > PROGRAMVARA
    Python 3.13 / 3.14
    PHP 8.5
    MariaDB 12.3
    PostgreSQL 18
    Podman 5.8
    QEMU 11.0
    libvirt 12.4
    Säkerhet: SELinux som standard
    Processor: x86-64-v2 eller senare
    32-bitarsstöd: Avaktiverat som standard
    Uppdateringar: Zypper / transactional-update
    Planerat stöd: Leap 16-serien till 2031
    root@opensuse:~# _
  • Tails 7.16 släppt – säkrare surfning med Tor Browser 16 och förbättrat integritetsskydd

    Den integritetsinriktade Linuxdistributionen Tails har släppts i version 7.16. Uppdateringen innehåller den nya Tor Browser 16, förbättringar av anonymitetsskyddet och en viktig rättning av e-postprogrammets krypteringsfunktioner. Målet är som tidigare att göra det möjligt att använda internet utan att lämna onödiga digitala spår.

    Ett operativsystem som inte lämnar spår

    Tails, en förkortning av The Amnesic Incognito Live System, är en Linuxdistribution som utvecklats med ett tydligt syfte: att skydda användarens identitet och personliga information.

    Till skillnad från vanliga operativsystem är Tails konstruerat för att köras direkt från ett USB-minne. Det innebär att användaren kan starta en dator med Tails utan att behöva installera något på datorns hårddisk.

    När datorn stängs av försvinner normalt informationen från den aktuella sessionen. Dokument, webbhistorik och andra tillfälliga uppgifter sparas inte automatiskt på datorn.

    För den som behöver behålla vissa uppgifter finns funktionen Persistent Storage, ett krypterat lagringsutrymme på USB-minnet där exempelvis dokument och inställningar kan sparas mellan omstarterna.

    En annan grundläggande egenskap är att internettrafiken leds genom Tor-nätverket. Genom att skicka kommunikationen via flera servrar runt om i världen blir det betydligt svårare att koppla användarens internetaktivitet till dennes verkliga IP-adress.

    Det innebär dock inte att Tails garanterar fullständig anonymitet. Användarens eget beteende, exempelvis att logga in på personliga konton, kan fortfarande avslöja identiteten.

    Tor Browser 16 är den stora nyheten

    Den viktigaste förändringen i Tails 7.16 är uppgraderingen till Tor Browser 16, som bygger på Firefox ESR 153.

    Tor Browser är en specialanpassad webbläsare som kombinerar Firefox med funktioner för anonym kommunikation och skydd mot spårning.

    I den nya versionen har inställningsmenyerna fått en omfattande omarbetning. Den tidigare samlingskategorin för allmänna inställningar har ersatts av flera tydligare avdelningar:

    • Utseende
    • Nedladdningar
    • Flikar och surfning
    • Tillgänglighet
    • Språk

    Även Tor-specifika funktioner, som anslutningsinställningar och säkerhetsnivåer, har organiserats om för att passa den nya strukturen.

    Förändringarna handlar inte enbart om att göra webbläsaren enklare att använda. Inställningar som riskerar att försämra anonymitetsskyddet har i vissa fall dolts eller försetts med varningar.

    Anledningen är att även till synes oskyldiga förändringar i en webbläsare kan göra användaren lättare att identifiera.

    Webbläsarens fingeravtryck kan avslöja dig

    En viktig del av Tor Browsers säkerhetsarbete handlar om att motverka så kallad browser fingerprinting, eller webbläsarfingeravtryck.

    Tekniken innebär att webbplatser samlar information om exempelvis skärmupplösning, installerade typsnitt, språkinställningar och webbläsarens egenskaper.

    Genom att kombinera dessa uppgifter kan en webbplats ibland känna igen en användare även när traditionella spårningsmetoder, som cookies, inte används.

    Tor Browser försöker därför göra användarnas webbläsare så lika varandra som möjligt. Ju mindre en webbläsare skiljer sig från andra, desto svårare blir det att identifiera en enskild användare.

    Det är också anledningen till att vissa avancerade inställningar begränsas eller avråds från i Tor Browser 16.

    Ny funktion döljer vilka webbplatser du besöker

    En intressant nyhet är möjligheten att använda generiska fönstertitlar.

    Normalt visar en webbläsare namnet på den aktuella webbplatsen i fönstrets titelrad. Det kan exempelvis stå namnet på en nyhetssida, en webbutik eller en annan tjänst.

    Problemet är att andra program som körs på samma dator i vissa situationer kan läsa dessa fönstertitlar.

    Med den nya funktionen ersätts sidans titel med den neutrala texten ”Tor Browser”, oavsett vilken webbplats som visas.

    På så sätt minskar risken att andra lokala program kan avgöra vilka webbplatser användaren besöker genom att läsa webbläsarfönstrets titel.

    Funktionen är ännu inte aktiverad som standard. Utvecklarna vill först undersöka hur den påverkar exempelvis skärmläsare, fönsterhanterare och program som används för att växla mellan öppna fönster.

    Uppdaterat Tor-nätverk och fungerande e-postkryptering

    Tails 7.16 innehåller även Tor-klienten 0.4.9.15.

    Tor-klienten ansvarar för kommunikationen med Tor-nätverket och är därmed en central komponent i operativsystemets anonymitetsskydd.

    En annan viktig förbättring gäller e-postprogrammet Thunderbird.

    Ett tidigare problem med programmets OpenPGP-funktion har rättats. OpenPGP är en teknik som används för att kryptera och digitalt signera e-postmeddelanden.

    Kryptering gör att meddelandets innehåll skyddas från obehörig insyn, medan digitala signaturer gör det möjligt för mottagaren att kontrollera meddelandets ursprung och att innehållet inte har förändrats.

    Rättningen är särskilt betydelsefull för användare som förlitar sig på krypterad e-post för känslig kommunikation.

    Befintliga användare kan uppgradera

    Den som redan använder Tails 7.0 eller senare kan uppgradera automatiskt till version 7.16.

    Vid en normal uppgradering bevaras det krypterade lagringsutrymmet Persistent Storage, vilket innebär att tidigare sparade dokument och inställningar finns kvar.

    Om den automatiska uppgraderingen misslyckas erbjuder Tails även en metod för manuell uppgradering.

    Det är däremot viktigt att skilja mellan en uppgradering och en nyinstallation. Om Tails installeras på nytt på ett USB-minne raderas befintligt Persistent Storage på den enheten.

    Den som har viktiga dokument sparade bör därför säkerhetskopiera dem innan större förändringar görs.

    Integritet blir allt viktigare

    Tails har länge varit ett alternativ för journalister, människorättsaktivister, säkerhetsforskare och andra som behöver skydda sin digitala kommunikation.

    Men operativsystemet kan även vara intressant för vanliga datoranvändare som vill förstå och begränsa hur mycket information de lämnar efter sig på internet.

    Med Tails 7.16 fortsätter utvecklarna att förbättra både användarvänligheten och integritetsskyddet.

    Uppdateringen innebär ingen revolution, men visar hur även små tekniska förändringar, som att dölja namnet på en webbplats i ett fönster, kan bidra till ett bättre skydd av den personliga integriteten.

    Tails 7.16 kan hämtas kostnadsfritt från projektets officiella webbplats: https://tails.net/

    root@linux:~# cat /etc/tails-release
    > TAILS 7.16_
    THE AMNESIC INCOGNITO LIVE SYSTEM
    System:
    GNU/Linux
    Version:
    7.16
    Inriktning:
    Integritet och anonymitet
    Startmedium:
    USB-minne
    Webbläsare:
    Tor Browser 16
    Webbläsarmotor:
    Firefox ESR 153
    Tor-klient:
    0.4.9.15
    E-post:
    Thunderbird med OpenPGP
    Nätverk:
    Tor-nätverket
    Lagring:
    Krypterad Persistent Storage (valfri)
    Uppgradering:
    Automatisk från Tails 7.0+
    Pris:
    Kostnadsfritt
    [OK] Tor-baserad nätverkskommunikation
    [OK] Förbättrat skydd mot spårning
    [OK] OpenPGP-funktion rättad
    [OK] Inga sessionsdata sparas normalt
    root@linux:~# tails.net █
  • openSUSE presenterar Agama 25 – Linuxinstallation direkt från webbläsaren

    Att installera Linux har traditionellt inneburit att man startar datorn från ett USB-minne och följer installationsprogrammets olika steg. Med Agama vill openSUSE modernisera den processen. Nu har version 25 släppts, med en inbyggd terminal i webbläsaren, förbättrad nätverkshantering och möjlighet att avbryta innan installationen påbörjas.

    Linuxdistributionen openSUSE fortsätter utvecklingen av Agama, ett modernt installationsprogram som på sikt ska ersätta den traditionella installationslösningen YaST i flera av projektets distributioner.

    Den 21 oktober 2026 presenterades Agama 25. Uppdateringen innehåller flera förbättringar som gör det enklare att installera och konfigurera Linux, både på vanliga datorer och i mer avancerade servermiljöer.

    Vad är Agama?

    Agama är ett installationsprogram som skiljer sig från många traditionella Linuxinstallatörer genom att använda ett webbaserat gränssnitt.

    I stället för att hela installationsprogrammet är bundet till datorns lokala skärm kan användaren styra installationen genom en webbläsare. Det innebär att installationen även kan hanteras från en annan dator över nätverket, förutsatt att nätverksåtkomst har konfigurerats.

    Tekniken bygger på att installationsprogrammets bakomliggande funktioner kommunicerar med användargränssnittet genom ett programmeringsgränssnitt, ett så kallat API.

    Det här öppnar möjligheter för fjärrinstallationer, automatisering och centraliserad administration av datorer och servrar.

    Nu finns terminalen direkt i webbläsaren

    En av de mest märkbara nyheterna i Agama 25 är möjligheten att öppna en Linuxterminal direkt från installationsprogrammets webbgränssnitt.

    Tidigare behövde användaren byta till en annan virtuell konsol, exempelvis genom tangentkombinationen Ctrl+Alt+F8, eller ansluta till installationsmiljön via SSH för att komma åt kommandoraden.

    Nu kan terminalen öppnas utan att användaren lämnar webbläsaren.

    För en ovan Linuxanvändare kanske detta inte låter särskilt revolutionerande, men för systemadministratörer och tekniskt kunniga användare är det en praktisk förbättring.

    Terminalen gör det exempelvis möjligt att undersöka hårddiskar, kontrollera nätverksanslutningar och felsöka installationsmiljön.

    Det innebär också att en tekniker som installerar Linux på en server kan utföra avancerade kommandon genom samma webbgränssnitt som används för själva installationen.

    Möjlighet att ångra sig innan installationen börjar

    En annan nyhet är något som kan tyckas självklart: möjligheten att avsluta installationsprogrammet.

    I Agama 25 finns nu ett alternativ för att avbryta installationsförberedelserna och antingen starta om eller stänga av datorn.

    Det finns dock en viktig begränsning.

    Möjligheten att avsluta installationen finns endast innan installationsprogrammet har börjat genomföra förändringar på datorn.

    När installationen väl har startat försvinner alternativet.

    Anledningen är att en avbruten installation kan lämna hårddisken med ofullständiga partitioner, saknade systemfiler eller ett operativsystem som inte längre kan starta.

    Detta är särskilt viktigt om installationen innebär att befintliga partitioner förändras eller att en tidigare Linuxinstallation ersätts.

    Genom att ta bort avslutningsalternativet när installationen pågår vill utvecklarna minska risken för att användaren av misstag avbryter en kritisk operation.

    Det innebär däremot inte att datorn är skyddad mot exempelvis strömavbrott under installationen.

    Enklare nätverkskonfiguration

    Agama 25 innehåller även förbättringar för användare som arbetar med mer avancerade nätverkslösningar.

    Två tekniker som fått särskild uppmärksamhet är network bonding och network bridging.

    Network bonding innebär att flera fysiska nätverksanslutningar kan kombineras till en logisk anslutning. Det kan exempelvis användas för att skapa redundans, så att nätverket fortsätter fungera om en anslutning slutar fungera.

    Network bridging innebär att flera nätverksgränssnitt kopplas samman genom en virtuell nätverksbrygga. Tekniken används ofta i virtualiseringsmiljöer, där virtuella maskiner behöver kommunicera med samma nätverk som den fysiska datorn.

    Tidigare behövde användaren själv skriva in namnen på de nätverkskort som skulle ingå i konfigurationen.

    Det kunde exempelvis handla om beteckningar som enp3s0 eller enp4s0.

    Problemet var att ett enkelt skrivfel kunde resultera i en felaktig konfiguration utan att installationsprogrammet omedelbart reagerade.

    I Agama 25 ersätts den tidigare textrutan med en sökbar lista där användaren kan välja bland de nätverksenheter som installationsprogrammet har identifierat.

    Det går fortfarande att skriva in ett enhetsnamn manuellt om nätverksenheten ännu inte finns tillgänglig.

    För administratörer som installerar Linux på servrar med många nätverksanslutningar innebär detta ett enklare och mer överskådligt arbetssätt.

    Agama blir mindre beroende av YaST

    Under många år har YaST varit ett av de mest karakteristiska verktygen i SUSE- och openSUSE-världen.

    YaST används bland annat för installation, systemkonfiguration, nätverkshantering och administration av programvara.

    När utvecklingen av Agama påbörjades återanvändes flera delar av den befintliga YaST-koden.

    Det gjorde det möjligt att snabbare utveckla ett nytt installationsprogram utan att behöva återskapa alla funktioner från grunden.

    Nu arbetar utvecklarna med att minska beroendet av dessa äldre komponenter.

    I Agama 25 har delar som rör AutoYaST börjat flyttas över till Agamas egen kodbas.

    AutoYaST är en teknik som används för automatiserade installationer av SUSE-baserade Linuxsystem.

    Genom att minska beroendet av äldre YaST-moduler kan Agama på sikt bli enklare att vidareutveckla och underhålla.

    Bättre stöd för automatisering

    Bakom det grafiska gränssnittet har utvecklarna också förbättrat Agamas tekniska dokumentation.

    Installationsprogrammet använder OpenAPI, en standard för att beskriva hur olika program kan kommunicera med varandra.

    I version 25 har OpenAPI-specifikationen och programmets JSON-scheman förbättrats och publicerats på stabila webbadresser.

    Det gör det enklare för externa verktyg att kommunicera med Agama och kontrollera att konfigurationsfiler är korrekt utformade.

    För systemadministratörer innebär detta exempelvis att en textredigerare kan använda JSON-scheman för att föreslå giltiga inställningar och upptäcka fel direkt när en konfigurationsfil skrivs.

    Det är särskilt användbart för organisationer som installerar samma operativsystem på många datorer.

    På väg mot openSUSE Tumbleweed

    Ett långsiktigt mål är att Agama ska bli standardinstallationsprogram för openSUSE Tumbleweed.

    Tumbleweed är openSUSE så kallade rolling release-distribution, vilket innebär att operativsystemet löpande får nya versioner av program och systemkomponenter i stället för att uppgraderas genom stora, separata versionssläpp.

    Arbetet omfattar även Slowroll och kommande openSUSE Leap 16.2.

    Agama 25 innehåller dessutom arbete med stöd för RISC-V-arkitekturen samt anpassningar för 32-bitars installationsmedier.

    En mindre förändring är att systemd-boot nu används som standardval av starthanterare vid installation av MicroOS.

    Även om utvecklingen går framåt har openSUSE ännu inte fastställt något datum för när Agama ska ersätta det tidigare installationsprogrammet i Tumbleweed.

    Den som vill prova Agama kan använda särskilda installationsavbilder, medan Tumbleweeds ordinarie installationsmedier ännu använder YaST.

    Ett steg mot framtidens Linuxinstallation

    Agama 25 introducerar inte någon enskild revolutionerande funktion. I stället handlar uppdateringen om att förbättra användarvänligheten och lägga grunden för framtida utveckling.

    Att kunna administrera en Linuxinstallation genom en webbläsare, öppna en terminal utan att lämna installationsprogrammet och konfigurera avancerade nätverkslösningar genom ett grafiskt gränssnitt visar vart utvecklingen är på väg.

    För vanliga datoranvändare kan detta innebära en enklare installationsprocess. För systemadministratörer öppnar tekniken möjligheter att automatisera och fjärrstyra installationer på ett mer flexibelt sätt.

    Agama är därmed mer än bara ett nytt installationsprogram. Det är också ett exempel på hur traditionella Linuxverktyg moderniseras för en värld där allt fler system administreras på distans.

    https://agama-project.github.io/blog/2026/10/21/agama-25

    > FAKTA: AGAMA 25_
    root@opensuse:~$ agama –info
    Program: Agama
    Version: 25
    Utvecklare: openSUSE-projektet
    Typ: Webbaserat installationsprogram
    Distributioner: Tumbleweed, Slowroll, MicroOS
    [ NYHETER I VERSION 25 ]
    > Terminal direkt i webbläsaren
    > Avsluta innan installationen startar
    > Förbättrad nätverkskonfiguration
    > Förbättrat stöd för automatisering
    > Minskade beroenden av YaST
    root@opensuse:~$
  • Akut säkerhetsuppdatering av Tails – kapade säkerhetscertifikat hotar anonymiteten på nätet

    Linuxdistributionen Tails, som är utvecklad för att skydda användarnas identitet och integritet på internet, har fått en akut säkerhetsuppdatering. Bakgrunden är en allvarlig brist i det system som används för att kontrollera att krypterade webbplatser verkligen är vad de utger sig för att vara. I värsta fall skulle angripare kunna lura användare att besöka falska webbplatser, trots att anslutningen ser säker ut.

    Den 23 oktober 2026 släpptes Tails 7.15.1, en extrainsatt uppdatering som ska skydda användarna mot komprometterade säkerhetscertifikat.

    Problemet ligger inte i själva Linuxsystemet utan i en av internets grundläggande säkerhetsfunktioner: den teknik som används för att skapa förtroende mellan webbläsare och webbplatser.

    Vad är Tails och varför används det?

    Tails står för The Amnesic Incognito Live System och är en specialutvecklad Linuxdistribution med ett tydligt syfte: att göra det svårare att övervaka och spåra människor på internet.

    Till skillnad från vanliga operativsystem körs Tails normalt direkt från ett USB-minne. Systemet är konstruerat för att minimera spåren som lämnas på datorn när den stängs av.

    All internettrafik från systemets nätverksanslutna program ska dessutom gå genom anonymiseringsnätverket Tor.

    Tor fungerar ungefär som att skicka ett brev genom flera mellanhänder. Varje mellanhand känner bara till en begränsad del av vägen, vilket gör det betydligt svårare att avgöra vem som ursprungligen skickade informationen.

    Tails används bland annat av journalister, människorättsaktivister, visselblåsare och personer som vill skydda sin digitala integritet.

    Men inte ens Tor kan skydda mot alla typer av angrepp.

    När internets digitala legitimationer inte längre går att lita på

    När du besöker en webbplats som använder HTTPS, exempelvis en internetbank, kontrollerar webbläsaren normalt ett digitalt certifikat.

    Certifikatet fungerar ungefär som ett digitalt identitetskort. Det ska bekräfta att du verkligen kommunicerar med rätt webbplats och inte med någon som försöker utge sig för att vara den.

    För att detta ska fungera finns särskilda organisationer, så kallade certifikatutfärdare (Certificate Authorities eller CA), som ansvarar för att utfärda och godkänna dessa digitala identitetshandlingar.

    Det är här det allvarliga säkerhetsproblemet har uppstått.

    Den 17 oktober upptäcktes att privata krypteringsnycklar kopplade till åtta mellanliggande certifikat från certifikatutfärdaren eMudhra hade komprometterats.

    Orsaken var att nycklarna hade skapats med alldeles för svag slumpmässighet. Det innebar att de kunde återskapas av obehöriga.

    Sex av certifikaten kunde användas för att utfärda HTTPS-certifikat.

    En angripare som kan utnyttja dessa nycklar skulle därmed kunna skapa falska certifikat som ser fullt legitima ut.

    Det är ungefär som om någon lyckas framställa en förfalskad legitimation som till och med myndigheternas kontrollsystem accepterar.

    Därför är problemet särskilt känsligt för Tor

    När en användare besöker en vanlig webbplats via Tor passerar trafiken genom flera reläer innan den når sin destination.

    Det sista reläet kallas för en exitnod eller utgångsnod.

    Denna nod fungerar som länken mellan Tornätverket och det vanliga internet.

    Om någon kontrollerar en sådan utgångsnod kan personen i vissa situationer försöka manipulera trafiken. Normalt skyddar HTTPS mot att innehållet avläses eller förändras.

    Men om angriparen samtidigt kan presentera ett falskt certifikat som webbläsaren accepterar kan HTTPS-skyddet kringgås genom en så kallad man-in-the-middle-attack.

    En sådan attack skulle exempelvis kunna användas för att läsa känslig information, manipulera webbplatsens innehåll eller stjäla inloggningsuppgifter.

    Samma typ av angrepp skulle också kunna genomföras av en internetleverantör som hanterar trafiken från en utgångsnod eller av en statlig aktör med kontroll över delar av nätverksinfrastrukturen.

    Det är viktigt att understryka att Tails utvecklare inte känner till några fall där Tor-utgångsnoder faktiskt har utnyttjat just denna säkerhetsbrist. Risken är däremot tillräckligt allvarlig för att motivera en akut uppdatering.

    Webbplatser som använder särskilda .onion-adresser omfattas inte av just detta angrepp, eftersom de inte förlitar sig på samma förbindelse via en Tor-utgångsnod.

    Mozilla reagerade snabbt

    Mozilla, organisationen bakom Firefox, började blockera de drabbade certifikaten redan den 17 oktober.

    Genom en central spärrlista kunde Mozilla hindra Firefox från att acceptera de komprometterade certifikaten utan att användarna först behövde installera en ny version av webbläsaren.

    Även andra stora webbläsarleverantörer har vidtagit skyddsåtgärder.

    Problemet är att inte alla program använder samma certifikathantering som Firefox. Vissa program förlitar sig i stället på operativsystemets egna listor över betrodda certifikat.

    Därför räcker det inte alltid att bara uppdatera webbläsaren.

    Vad innehåller Tails 7.15.1?

    Den nya versionen innehåller två viktiga säkerhetsförändringar.

    För det första uppdateras Tor Browser till version 15.0.26. Den innehåller skydd mot de komprometterade certifikaten och åtgärdar säkerhetsproblemet som identifieras med beteckningen CVE-2026-113470.

    För det andra uppdateras systemets certifikathantering genom Debians paket ca-certificates.

    Det innebär att även andra program i Tails får ett förbättrat skydd mot certifikat från eMudhra.

    Det handlar alltså inte bara om att göra webbläsaren säkrare, utan om att stärka säkerheten i hela operativsystemet.

    Användare uppmanas att uppdatera

    Tails utvecklare rekommenderar att användarna snarast installerar version 7.15.1.

    Den som redan kör Tails 7.0 eller senare kan genomföra en automatisk uppgradering. Denna ska också bevara innehållet i den permanenta lagringsfunktionen, Persistent Storage, där användaren kan välja att spara exempelvis dokument och inställningar.

    Om den automatiska uppdateringen misslyckas finns möjlighet att uppgradera manuellt.

    Det är dock viktigt att skilja mellan att uppgradera ett befintligt USB-minne och att installera om Tails från början. En nyinstallation kan radera innehållet i den permanenta lagringen.

    Den senaste versionen finns på projektets officiella webbplats, tails.net.

    En påminnelse om att säkerheten på internet bygger på förtroende

    Händelsen visar att säker kommunikation inte bara handlar om stark kryptering.

    Även den mest avancerade krypteringen blir problematisk om systemet som ska avgöra vem man kommunicerar med inte längre går att lita på.

    HTTPS, Tor och moderna operativsystem är beroende av en hel kedja av tekniska säkerhetsfunktioner. Om en enda viktig länk i kedjan sviktar kan konsekvenserna bli omfattande.

    För Tails användare är uppdateringen därför särskilt betydelsefull.

    Tails 7.15.1 visar också varför säkerhetsuppdateringar är viktiga även när själva operativsystemet inte innehåller någon nyupptäckt programmeringsbugg. Ibland räcker det att förtroendet för en extern säkerhetsfunktion bryts för att stora delar av den digitala infrastrukturen ska behöva reagera.

    https://tails.net

    > root@tails:~$ system-info

    FAKTA: TAILS 7.15.1

    System:
    Tails – The Amnesic Incognito Live System

    Bas: Debian GNU/Linux

    Syfte: Anonymitet, integritet och säkerhet

    Anonymisering: Internettrafik via Tor

    Startmedium: USB-minne

    Webbläsare: Tor Browser 15.0.26

    Säkerhetsproblem:
    Komprometterade certifikat från eMudhra

    Säkerhetsfix: CVE-2026-113470

    Uppgradering:
    Automatisk från Tails 7.0 eller senare

    [!] Säkerhetsuppdatering rekommenderas.

    > www.tails.net

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda.

    Under många år har GNOME varit en av de mest populära skrivbordsmiljöerna för Linux. Det är GNOME som ansvarar för mycket av det användaren ser och arbetar med, exempelvis fönsterhantering, inställningar, filhantering och skrivbordets grafiska gränssnitt.

    Traditionellt har GNOME levererats som en del av större Linuxdistributioner, där andra utvecklingsgrupper ansvarar för operativsystemets övriga delar. Med GNOME OS vill projektet i stället skapa en helhet där GNOME-utvecklarna själva har större kontroll över hur systemet byggs, uppdateras och fungerar.

    Den nya utgåvan, GNOME OS Preview, är ett viktigt steg i den riktningen.

    Från experiment till användbart operativsystem

    GNOME OS är egentligen ingen ny uppfinning. Projektet har funnits i flera år, men har hittills främst varit ett verktyg för utvecklare som vill testa nya funktioner innan de når vanliga Linuxdistributioner.

    Den tidigare utgåvan, GNOME OS Nightly, byggs kontinuerligt med de senaste ändringarna i GNOME-projektets programkod.

    Det betyder att användarna snabbt får tillgång till nya funktioner, men också att de riskerar att stöta på buggar, krascher och andra problem.

    Man kan jämföra Nightly med att köra en bilmodell som fortfarande befinner sig på utvecklingsavdelningen. Ny teknik finns på plats, men allt är inte nödvändigtvis färdigtestat.

    GNOME OS Preview använder i stället den senaste stabila GNOME-versionen. Vid lanseringen handlar det om GNOME 51.1.

    Det innebär att systemet bygger på programvara som redan har genomgått en mer omfattande utvecklings- och testprocess. Resultatet förväntas bli betydligt mer tillförlitligt än Nightly-utgåvan.

    Utvecklarna berättar att flera dussin personer redan har använt GNOME OS Nightly som sitt huvudsakliga operativsystem under längre tid utan större problem. Det ger förhoppningar om att Preview ska fungera ännu bättre.

    Vad skiljer GNOME OS från Ubuntu och Fedora?

    För den som använder Ubuntu eller Fedora med GNOME kan skillnaden vid första anblicken verka liten. Skrivbordet ser bekant ut och många av programmen är desamma.

    Den stora skillnaden ligger under ytan.

    Ubuntu och Fedora är kompletta Linuxdistributioner som kombinerar programvara från många olika projekt. De har egna system för installation, pakethantering, uppdateringar och säkerhetsunderhåll.

    GNOME OS utvecklas däremot med målet att GNOME egna komponenter ska fungera som en sammanhängande helhet.

    En viktig del av den visionen är Flatpak, ett system för att installera och köra program relativt oberoende av den Linuxdistribution som används.

    Tanken är att användaren i framtiden ska få ett modernt Linuxsystem där operativsystemet och de installerade programmen kan hanteras mer åtskilt.

    För utvecklarna innebär det också en möjlighet att testa och distribuera nya GNOME-funktioner utan att behöva invänta olika Linuxdistributioners egna releasecykler.

    GNOME 51 ger ett modernare skrivbord

    GNOME OS Preview bygger på GNOME 51, med kodnamnet A Coruña, som släpptes i september 2026.

    Den versionen innehåller bland annat förbättringar av grafikprestanda och fönsterhantering, vilket ska ge mjukare animationer och ett mer responsivt skrivbord.

    Även förhandsvisningen av filer har moderniserats med GTK 4 och libadwaita, två centrala tekniker bakom GNOME grafiska gränssnitt.

    Dokumentvisaren Papers har dessutom fått bättre möjligheter att lägga in visuella signaturer i PDF-dokument.

    För användaren innebär detta att GNOME OS Preview redan från början erbjuder en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna från GNOME-projektet.

    Fortfarande inte ett färdigt alternativ till Ubuntu

    Trots framstegen betonar utvecklarna att GNOME OS Preview ännu inte ska betraktas som ett helt stabilt operativsystem.

    Den nya utgåvan har bara testats i verkliga användarmiljöer under en begränsad tid. Därför kan det fortfarande finnas problem som utvecklarna ännu inte har upptäckt.

    Det finns också en viktig skillnad mellan Preview och en framtida stabil version: GNOME-projektet lovar ännu inte någon långsiktig uppgraderingsväg.

    Den som installerar systemet i dag kan alltså behöva installera om datorn när den framtida stabila utgåvan blir tillgänglig.

    Det är särskilt viktigt för den som använder sin dator för arbete eller lagrar viktig information på den.

    GNOME OS Preview riktar sig därför i första hand till Linuxentusiaster och nyfikna användare som vill prova ny teknik och accepterar att vissa funktioner fortfarande är under utveckling.

    Flera viktiga förbättringar är på väg

    Utvecklarna arbetar redan med flera funktioner som ska göra GNOME OS mer lämpligt för vardaglig användning.

    Bland planerna finns en modernare och mer komplett installationsprocess samt stöd för så kallade deltauppdateringar. Det senare innebär att datorn bara behöver hämta de delar av systemet som har förändrats, i stället för större kompletta uppdateringspaket.

    Stödet för ARM-baserade datorer ska också förbättras, och utvecklarna undersöker möjligheterna att köra systemet på fler typer av enheter, däribland vissa mobiltelefoner.

    Ett annat utvecklingsområde är systemd-homed, en teknik för hantering av användarkonton och användardata. GNOME-projektet vill bland annat använda den för att förbättra krypteringen av användarnas personliga filer.

    Dessutom planeras förbättringar av Flatpak och Portals, den teknik som gör det möjligt för isolerade program att exempelvis komma åt filer och kommunicera med andra delar av skrivbordet på ett kontrollerat sätt.

    Flera av dessa funktioner befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet.

    Redan möjligt att prova

    GNOME OS Preview finns nu tillgängligt för nedladdning från projektets officiella webbplats.

    Installationsavbilder erbjuds för vanliga 64-bitarsdatorer och ARM64-system.

    Den som vill experimentera utan att installera om sin dator kan prova systemet i en virtuell maskin. För GNOME OS rekommenderas GNOME Boxes, där projektet har ett särskilt anpassat stöd för virtualisering.

    Det går även att installera GNOME OS på fysisk hårdvara, men hårdvarustödet är fortfarande begränsat och vissa funktioner saknas.

    Det är därför klokt att börja med en testdator i stället för att ersätta sitt befintliga operativsystem.

    Kan GNOME OS bli en ny stor Linuxdistribution?

    GNOME OS Preview är intressant eftersom projektet visar att GNOME inte längre enbart vill leverera skrivbordsmiljön till andra Linuxdistributioner.

    På längre sikt kan GNOME OS utvecklas till ett självständigt alternativ för människor som vill ha ett rent GNOME-system utan distributionernas egna anpassningar.

    Det betyder inte nödvändigtvis att GNOME OS ska konkurrera direkt med Ubuntu, Fedora eller Debian. GNOME-projektets arbete kan också bidra till att förbättra tekniken i andra Linuxdistributioner.

    Men GNOME OS börjar nu närma sig något som vanliga Linuxentusiaster faktiskt kan tänka sig att använda på sina egna datorer.

    GNOME OS Preview är ännu inte ett färdigt operativsystem för alla. Men lanseringen visar att visionen om ett komplett Linuxsystem utvecklat av GNOME-projektet börjar bli verklighet.


    Läs mer och ladda ned

    > GNOME OS Preview_
    SYSTEM: GNOME OS Preview
    VERSION: GNOME 51
    KÄRNA: Linux
    ARKITEKTUR: x86_64 / ARM64
    STATUS: Förhandsversion (Preview)
    SKRIVBORD: GNOME Shell
    PROGRAM: Flatpak
    MÅLGRUPP: Linuxentusiaster och testare
    NEDLADDNING: os.gnome.org
    root@gnome:~$ systemctl status gnome-os
    ● Preview — under utveckling
    root@gnome:~$ _
  • IPFire får viktig uppdatering – löser VPN-problem och förbättrar säkerheten

    Den populära Linuxbaserade brandväggen IPFire har fått en ny uppdatering. Version 2.29 Core Update 204 rättar ett besvärligt problem som drabbat VPN-användare, uppdaterar Linuxkärnan och innehåller en rad förbättringar som ska göra brandväggen både säkrare och stabilare.

    Vad är IPFire?

    IPFire är en Linuxbaserad brandvägg som används för att skydda datorer och nätverk mot obehörig åtkomst och olika typer av internetattacker. Systemet är baserat på öppen källkod och kan installeras på en vanlig dator eller särskild nätverksutrustning.

    Till skillnad från en traditionell brandvägg i exempelvis Windows fungerar IPFire som en central skyddsmur mellan det lokala nätverket och internet. All nätverkstrafik kan passera genom brandväggen, där den kontrolleras enligt de säkerhetsregler som administratören har ställt in.

    IPFire används bland annat i mindre företag, organisationer och av teknikintresserade privatpersoner som vill ha större kontroll över sina nätverk.

    DNS-problem för VPN-användare rättas

    Den viktigaste nyheten i Core Update 204 handlar om DNS, internets motsvarighet till en telefonkatalog.

    När du exempelvis skriver in en webbadress i webbläsaren måste datorn först ta reda på vilken IP-adress webbservern har. Denna översättning utförs av en DNS-server.

    I den föregående uppdateringen bytte IPFire ut sin tidigare DNS-programvara, Unbound, mot Knot Resolver. Bytet skulle bland annat ge snabbare namnuppslagningar och förbättrad driftsäkerhet.

    Enligt utvecklarna har förändringen fått ett positivt mottagande. Flera användare har rapporterat snabbare DNS-svar och att tidigare problem försvunnit.

    Men övergången medförde också ett oväntat fel.

    Användare som anslöt till sina nätverk genom VPN-teknikerna IPsec, WireGuard eller OpenVPN kunde i vissa fall inte längre slå upp domännamn.

    Problemet berodde på att Knot Resolver skickade sina DNS-svar med fel avsändaradress. Trots att VPN-anslutningen fungerade kunde klienterna därför inte hantera DNS-svaren korrekt.

    Resultatet blev att internet och interna nätverkstjänster kunde uppfattas som otillgängliga, trots att själva VPN-tunneln fungerade.

    Detta är nu åtgärdat i Core Update 204.

    Lösningen krävde relativt omfattande ändringar i hur Knot Resolver hanterar nätverkskommunikation. IPFire-utvecklarna har även skickat sina förbättringar vidare till Knot Resolver-projektet, så att andra användare kan dra nytta av dem.

    Ny Linuxkärna förbättrar säkerheten

    En annan betydelsefull förändring är att IPFire nu använder Linuxkärnan 6.18.54.

    Linuxkärnan är operativsystemets innersta del. Den ansvarar bland annat för kommunikationen mellan programvaran och datorns hårdvara, minneshantering och nätverkstrafik.

    För en brandvägg är kärnan särskilt viktig eftersom den hanterar stora delar av nätverkskommunikationen.

    Den uppdaterade kärnan innehåller ett antal rättningar från Linuxprojektet som ska bidra till bättre stabilitet och säkerhet.

    Det betyder inte nödvändigtvis att användaren märker någon dramatisk skillnad i vardagen. Däremot är regelbundna kärnuppdateringar viktiga för att minska risken för säkerhetsbrister och andra problem.

    WireGuard blir enklare att konfigurera

    WireGuard är en modern VPN-teknik som blivit populär tack vare sin relativt enkla uppbyggnad och goda prestanda.

    I tidigare IPFire-versioner kunde importen av WireGuard-konfigurationer misslyckas om en konfigurationsfil innehöll flera subnät separerade med mellanslag.

    Ett subnät är en avgränsad del av ett större datornätverk. Det är vanligt att en VPN-anslutning behöver ge åtkomst till flera sådana nät.

    Core Update 204 rättar importproblemet, vilket förenklar administrationen för användare med mer avancerade nätverkskonfigurationer.

    Bättre skydd mot nätfiske

    Uppdateringen innehåller även en nyhet för IPFires intrångsskydd, IPS (Intrusion Prevention System).

    Ett IPS-system analyserar nätverkstrafiken och försöker identifiera misstänkta aktiviteter, exempelvis kända angreppsmönster och försök att utnyttja säkerhetshål.

    IPFire erbjuder nu regeluppsättningen Advanced Phishing Protection, utvecklad av Julio Lira, som en tillgänglig regelkälla.

    Reglerna är avsedda att förbättra möjligheterna att identifiera och stoppa viss trafik kopplad till nätfiske.

    Nätfiske, eller phishing, innebär att angripare försöker lura människor att lämna ut exempelvis lösenord eller andra känsliga uppgifter, ofta genom falska webbplatser och meddelanden.

    Skyddet ersätter inte användarens egen försiktighet, men kan fungera som ytterligare ett säkerhetslager i nätverket.

    Flera viktiga program uppdateras

    Utöver de större förändringarna innehåller Core Update 204 en omfattande uppdatering av systemets programvaror.

    Bland de viktigare uppdateringarna finns:

    • Apache 2.4.68 – webbserverprogramvara som bland annat används för webbaserade tjänster.
    • Bash 5.3p15 – kommandotolk för administration och skript.
    • BIND 9.20.24 – programvara för DNS-tjänster.
    • cURL 8.21.0 – verktyg för kommunikation med olika internettjänster.
    • Knot Resolver 6.4.2 – DNS-resolvern som ersatt Unbound.
    • OpenSSH 10.4p1 – används för säker fjärradministration.
    • OpenSSL 3.6.5 – ett centralt bibliotek för krypterad kommunikation.
    • SQLite 3.53.3 – en lättviktig databasmotor.
    • systemd 261.1 – hanterar systemtjänster och andra delar av systemets drift.

    Även ett stort antal andra bibliotek och systemkomponenter har fått nya versioner.

    För användaren innebär detta framför allt att IPFire hålls uppdaterat med förbättringar och felrättningar från de olika programvaruprojekten.

    Förbättrad övervakning av brandväggen

    IPFire har också ett antal tilläggsprogram som kan installeras för att utöka funktionaliteten.

    I den nya uppdateringen har flera av dessa förbättrats.

    Övervakningsprogrammet Observium Agent kan nu rapportera status för Apache-webbservern. Det gör det enklare för administratörer att upptäcka om webbservertjänsten får problem.

    Även Zabbix, ett populärt system för nätverks- och serverövervakning, har fått förbättrat stöd. Det kan nu samla in mätvärden från Knot Resolver.

    Med sådana mätvärden kan en administratör lättare följa hur DNS-tjänsten fungerar och undersöka eventuella prestandaproblem.

    Dessutom har ett problem med Avahi rättats. Tidigare kunde systemets avstängning fastna om Avahi-tjänsten inte kördes. Detta ska nu vara åtgärdat.

    Bland de uppdaterade tilläggsprogrammen finns även ClamAV 1.5.3, FFmpeg 8.1.2, Git 2.55.0, HAProxy 3.4.2, Postfix 3.11.4, rsync 3.5.0 och Transmission 4.1.3.

    Även RISC-V får förbättringar

    En mindre uppmärksammad nyhet gäller processorarkitekturen RISC-V.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur som kan användas som alternativ till exempelvis x86 och ARM.

    IPFire erbjuder experimentella versioner för RISC-V, och dessa har nu optimerats för processorer som kan utföra instruktioner i en annan ordning än den de ursprungligen kommer i.

    Tekniken kallas out-of-order execution och kan förbättra processorns prestanda.

    De nya optimeringarna är anpassade för modernare RISC-V-processorer, samtidigt som kompatibiliteten med den tidigare RVA22-nivån bibehålls.

    Större förändringar väntar

    IPFire-utvecklarna berättar också att arbetet med kommande versioner redan pågår.

    Ett viktigt utvecklingsområde är förbättrad övervakning och rapportering.

    Målet är att ge administratören en tydligare bild av vad som händer i brandväggen och hur trafiken rör sig genom nätverket.

    Det kan exempelvis göra det enklare att analysera nätverkets belastning, upptäcka avvikelser och felsöka anslutningsproblem.

    Utvecklarna har ännu inte presenterat någon tidsplan för när dessa förbättringar kommer att finnas tillgängliga.

    Bör man uppdatera?

    För den som redan använder IPFire 2.29 är Core Update 204 en viktig underhållsuppdatering.

    Särskilt angelägen är den för installationer där IPsec, WireGuard eller OpenVPN används, eftersom den löser ett fel som kan förhindra DNS-uppslagningar via VPN.

    Även användare som inte drabbats av detta problem har anledning att uppdatera, inte minst på grund av den nya Linuxkärnan och de många uppdaterade systemkomponenterna.

    Som alltid vid uppdatering av en brandvägg är det klokt att först säkerhetskopiera konfigurationen och planera för ett eventuellt kortare driftavbrott.

    Läs mer:

    > SYSTEMINFO: IPFire 2.29

    Distribution: IPFire

    Version: 2.29

    Uppdatering: Core Update 204

    Linuxkärna: 6.18.54

    DNS-resolver: Knot Resolver 6.4.2

    VPN-stöd: IPsec / WireGuard / OpenVPN

    Licens: Öppen källkod

    Användning: Brandvägg och nätverkssäkerhet

    [ VIKTIGA NYHETER ]
    ✔ DNS-problem över VPN åtgärdade
    ✔ Uppdaterad Linuxkärna
    ✔ Förbättrad WireGuard-import
    ✔ Nytt skydd mot nätfiske
    ✔ Förbättrad systemövervakning
    ✔ Uppdaterade säkerhetspaket
    root@ipfire:~# systemctl status firewall
    ● IPFire Core Update 204 — RELEASED

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon.

    Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrat stöd för moderna processorer och nya systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer.

    Parrot OS bygger på Debian och används framför allt av personer som arbetar med IT-säkerhet, penetrationstester, nätverksanalys och digital forensik. Distributionen kan samtidigt användas som ett vanligt Linuxsystem och finns därför i flera olika varianter.

    Bygger på Debian 13.6 och Linux 7.1

    Parrot OS 7.4 använder Linuxkärnan 7.1 och innehåller uppdateringar och säkerhetsrättningar från Debian 13.6 ”Trixie”.

    Linuxkärnan är den del av operativsystemet som bland annat sköter kommunikationen mellan program och datorns hårdvara. En nyare kärna kan därför innebära bättre stöd för exempelvis nätverkskort, grafikkort, lagringsenheter och andra komponenter.

    Parrot OS 7.4 är den fjärde större uppdateringen i Parrot 7-serien. Sedan Parrot OS 7.0 är KDE Plasma systemets huvudsakliga skrivbordsmiljö.

    För den som föredrar andra gränssnitt finns även versioner med MATE, LXQt och Enlightenment.

    Optimerade versioner för moderna processorer

    En av de mer intressanta nyheterna är att Parrot-projektet nu erbjuder särskilt optimerade ISO-avbilder för modernare processorer.

    För vanliga PC-datorer finns en version anpassad för x86-64-v3, vilket gör det möjligt för systemet att utnyttja instruktioner som finns i relativt moderna Intel- och AMD-processorer.

    Tanken är att programmen ska kunna utnyttja hårdvaran bättre än när distributionen måste vara kompatibel med mycket gamla x86-64-processorer.

    Parrot erbjuder även optimeringar för modernare ARM-processorer.

    Enligt utvecklarna kan bland annat datorer och kort baserade på Raspberry Pi 5, Apple Silicon och ARM Cortex-X1 dra nytta av dessa förbättringar.

    För vanliga användare behöver detta inte innebära dramatiska prestandaskillnader i alla situationer, men vissa program och beräkningar kan bli effektivare när de kompilerats för en modernare processorarkitektur.

    AnonSurf 6.0 har uppdaterats

    Ett av de mest kända verktygen i Parrot OS är AnonSurf, som nu finns i version 6.0.1.

    AnonSurf är ett verktyg som kan dirigera nätverkstrafik genom Tor-nätverket och ändra vissa nätverksinställningar för att förbättra användarens anonymitet.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att ett anonymiseringsverktyg inte automatiskt gör en användare fullständigt anonym. Webbläsarinställningar, inloggningar, cookies och användarbeteende kan fortfarande avslöja information.

    Många säkerhetsverktyg har fått nya versioner

    Som vanligt innehåller den nya Parrot-versionen även en lång rad uppdaterade verktyg för säkerhetsanalys.

    Bland de uppdaterade programmen finns:

    • airgeddon 12.02
    • bettercap 2.41.7
    • Certipy 5.1.0
    • dnsx 1.3.0
    • jadx 1.5.5
    • Kismet 2025.09.R1
    • Ligolo-ng 0.9.1
    • Metasploit Framework 6.5.4
    • AnonSurf 6.0.1

    Verktygen används inom flera olika områden. Kismet används exempelvis för analys av trådlösa nätverk, medan Metasploit är en omfattande plattform för att undersöka och verifiera säkerhetsproblem i datorsystem.

    Sådana verktyg är framför allt avsedda för säkerhetstester på system där användaren har tillstånd att genomföra testerna.

    Ny välkomst- och installationsguide

    Parrot OS 7.4 lägger även till Discovery i systemets ISO-byggsystem.

    Discovery fungerar som en välkomst- och konfigurationsguide och ska göra det enklare att komma igång efter installation eller uppstart från en live-avbild.

    Även Parrot Updater har uppdaterats till version 2.2.0.

    Efter en systemuppdatering ligger terminalens utskrift nu kvar på skärmen och går att bläddra igenom. Det gör det enklare att kontrollera vilka paket som uppdaterades och om några fel uppstod.

    Förbättrat stöd för Apple Silicon

    De virtuella Parrot-maskinerna har också uppdaterats.

    AArch64-versionerna riktas nu uttryckligen mot UTM på Apple Silicon, vilket är intressant för användare med moderna Mac-datorer baserade på Apples M-processorer.

    Det innebär att Parrot kan köras som en virtuell ARM-maskin i stället för att en komplett x86-PC behöver emuleras.

    Nya Raspberry Pi- och ARM-avbilder

    Parrot OS 7.4 innehåller dessutom uppdaterade systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-enheter.

    ARM-datorer har blivit allt vanligare även utanför mobiltelefoner. Raspberry Pi används exempelvis inom utbildning, hemautomation, servrar, nätverksövervakning och olika laboratoriemiljöer.

    För en distribution som Parrot är ARM-stödet därför allt viktigare.

    Många olika utgåvor

    Parrot OS finns i flera former.

    Security Edition innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg redan från början och är främst tänkt för penetrationstestning, säkerhetsanalys och digital forensik.

    Home Edition är mer generell och lämpar sig bättre för den som vill använda Parrot som ett vanligt Linuxsystem och själv installera de säkerhetsverktyg som behövs.

    Det finns även färdiga versioner för bland annat:

    • Docker
    • virtuella maskiner
    • Windows Subsystem for Linux, WSL
    • Raspberry Pi
    • RISC-V
    • Hack The Box
    • Apple Silicon och andra ARM-system

    Befintliga installationer kan uppgraderas

    Den som redan använder Parrot OS behöver normalt inte installera om datorn.

    Systemet kan uppdateras från terminalen med:

    sudo apt update
    sudo apt full-upgrade

    Det går även att använda Parrots grafiska uppdateringsverktyg.

    Ett Linuxsystem för säkerhetsintresserade

    Parrot OS konkurrerar i samma område som exempelvis Kali Linux, men försöker kombinera säkerhetsverktyg med ett mer komplett Linuxskrivbord för daglig användning.

    Version 7.4 förändrar inte systemet i grunden, men innehåller många mindre förbättringar som tillsammans gör distributionen modernare.

    Särskilt intressant är satsningen på processoroptimerade systemavbilder och förbättrat ARM-stöd. Det visar hur Linuxdistributioner i allt större utsträckning anpassas efter dagens blandning av traditionella x86-datorer och nya ARM-baserade system.

    För säkerhetsentusiaster och användare som redan kör Parrot OS är version 7.4 därför en naturlig uppgradering.

    https://parrotsec.org/download

    > FAKTA: PARROT OS 7.4
    Distribution: Parrot OS
    Version: 7.4
    Bas: Debian 13.6 ”Trixie”
    Linuxkärna: Linux 7.1
    Standardmiljö: KDE Plasma
    Övriga skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment
    AnonSurf: 6.0.1
    Metasploit: 6.5.4
    Arkitekturer: x86-64, ARM/AArch64 och RISC-V
    Optimerade avbilder: x86-64-v3 och ARMv8.2
    Raspberry Pi: Uppdaterade ARM-avbilder
    Apple Silicon: Förbättrat stöd via AArch64 och UTM
    Inriktning: IT-säkerhet, penetrationstestning och digital forensik
  • Ubuntu 26.10 Snapshot 4 är släppt – Linux 7.2 nu, Linux 7.3 till slutversionen

    Canonical har släppt den fjärde och sista utvecklingsbilden av Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray”. Snapshot 4 ger en tidig bild av hur höstens Ubuntu-version kommer att se ut och levereras med Linux 7.2. Den färdiga versionen planeras däremot att få den ännu nyare Linux-kärnan 7.3.

    Ubuntu 26.10 närmar sig nu den viktiga betafasen. Den 17 september publicerade Ubuntu Release Team Snapshot 4, som enligt utvecklarna ligger mycket nära de installationsbilder som ska användas för betaversionen den 24 september.

    Den färdiga Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026.

    Vad är egentligen en Snapshot?

    Under utvecklingen av Ubuntu byggs nya installationsbilder kontinuerligt. De dagliga versionerna kan förändras från dag till dag och är framför allt avsedda för utvecklare och testare.

    En Snapshot fungerar i stället som en slags frusen ögonblicksbild av utvecklingen.

    Det gör det enklare att installera exakt samma version på flera datorer, testa programvara och rapportera fel mot ett bestämt systemläge.

    Canonical beskriver Snapshot-versionerna som testmaterial snarare än färdiga produkter. Snapshot 4 bör därför inte användas som operativsystem på en viktig arbetsdator.

    För den som vill prova Ubuntu 26.10 är en virtuell maskin, exempelvis med VirtualBox, GNOME Boxes eller KVM, ett betydligt säkrare alternativ.

    Linux 7.2 finns med – men 7.3 är målet

    En av de viktigaste komponenterna i Snapshot 4 är Linux 7.2.

    Linux-kärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat processor, minne, lagring, USB-enheter, nätverk och grafikhårdvara.

    En nyare Linux-kärna betyder därför ofta bättre stöd för ny hårdvara och uppdaterade drivrutiner.

    Canonical hade ursprungligen valt Linux 7.2 som kärna för Ubuntu 26.10, men ändrade planerna i början av september. Målet är nu att den slutliga Ubuntu 26.10 ska använda Linux 7.3.

    Det innebär alltså att Snapshot 4 inte nödvändigtvis visar exakt vilken kärna den färdiga Ubuntu-versionen kommer att använda.

    Ubuntu 26.10 ska bli enklare att installera

    Canonical arbetar också med att förenkla själva installationen och den första starten av systemet.

    Tanken är att en ny användare ska behöva fatta färre tekniska beslut innan datorn går att använda. Samtidigt ska mer avancerade funktioner fortfarande finnas tillgängliga för dem som behöver dem.

    Det passar in i Canonicals långsiktiga arbete där Ubuntu 26.10 även fungerar som ett utvecklingssteg på vägen mot nästa stora LTS-generation.

    App Center ska bry sig mindre om paketformat

    Ett annat intressant projekt är ett mer paketoberoende App Center.

    I Linux kan program distribueras på flera olika sätt. Ubuntu använder bland annat traditionella DEB-paket och Snap-paket.

    För en erfaren Linux-användare är skillnaden ofta viktig, men för en ny användare kan den snarare skapa förvirring.

    Canonical vill därför att programbutiken i större utsträckning ska visa själva programmet, medan tekniken bakom installationen hamnar i bakgrunden.

    Sökning, kategorier, betyg och programinformation ska kunna presenteras på ett mer enhetligt sätt oavsett vilket paketformat som används. Den som vill välja paketformat själv ska fortfarande kunna göra det.

    Bättre hantering av drivrutiner

    Även Ubuntu-systemets hantering av drivrutiner håller på att förbättras.

    Målet är bland annat tydligare information om vilka drivrutiner som finns tillgängliga och hur mogna de är. Det kan vara särskilt värdefullt för exempelvis grafikkort och annan hårdvara där flera alternativa drivrutiner kan finnas.

    För vanliga användare innebär det förhoppningsvis mindre gissande när systemet erbjuder flera alternativ.

    RISC-V blir allt viktigare

    Ubuntu fortsätter samtidigt att satsa på RISC-V, den öppna processorarkitektur som på senare år fått allt större uppmärksamhet.

    Ubuntu publicerar redan utvecklingsbilder för 64-bitars RISC-V-system, och de aktuella installationsbilderna riktar sig bland annat till maskiner som uppfyller RVA23-profilen.

    RVA23 kan förenklat beskrivas som en gemensam uppsättning funktioner som moderna RISC-V-processorer förväntas ha.

    Det är viktigt eftersom RISC-V tidigare har varit betydligt mer fragmenterat än exempelvis vanliga x86-datorer. En tydligare gemensam hårdvarunivå gör det lättare för Linuxdistributioner och programutvecklare att veta vilken funktionalitet de kan räkna med.

    GNOME 51 och Mesa 26.2 väntas

    Ubuntu 26.10 byggs också kring en ny generation av Linux skrivbordsteknik.

    Den färdiga versionen väntas använda GNOME 51 som grund för skrivbordsmiljön tillsammans med Mesa 26.2, som innehåller de öppna grafikdrivrutiner som används av bland annat Intel-, AMD- och flera andra grafiklösningar.

    För användaren kan uppdateringar av Mesa innebära bättre grafikprestanda, förbättrad kompatibilitet med ny hårdvara och korrigeringar för spel och andra grafikintensiva program.

    Nu börjar jakten på buggar

    Ubuntu 26.10 gick in i så kallad Feature Freeze den 20 augusti. Det betyder i praktiken att utvecklingen allt mer har gått från att lägga till nya funktioner till att stabilisera det som redan finns och rätta fel.

    Snapshot 4 är därför särskilt intressant för den som utvecklar Linuxprogram eller vill hjälpa Ubuntu-projektet att hitta problem innan lanseringen.

    Nästa stora hållpunkt är betaversionen den 24 september. Därefter följer Kernel Freeze den 1 oktober och Final Freeze den 8 oktober innan den färdiga versionen planeras till den 15 oktober.

    https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu/releases/26.10/release/snapshot-4

    > FAKTA: UBUNTU 26.10
    Version: Ubuntu 26.10
    Kodnamn: Stonking Stingray
    Snapshot 4: 17 september 2026
    Kärna i Snapshot 4: Linux 7.2
    Planerad kärna i slutversionen: Linux 7.3
    Beta: 24 september 2026
    Final Freeze: 8 oktober 2026
    Slutversion: 15 oktober 2026
    Skrivbord: GNOME 51
    Grafikstack: Mesa 26.2
    root@linux.se:~$ ubuntu-release –info _
  • Tails 7.13 släppt – snabbare avstängning och uppdaterad Tor Browser

    Tails 7.13 är nu tillgänglig med Tor Browser 15.0.23, Tor 0.4.9.12 och en förenklad avstängning som gör att systemet kan stängas av direkt när inget kräver användarens uppmärksamhet.

    Samma idéer om statlig övervakning som präglade DDR kan åter få inflytande över Svensk regering. Då blir det viktigt att skydda sin integritet.

    Tails-projektet har släppt Tails 7.13, den senaste versionen av Linuxdistributionen som är utvecklad för användare som vill minska mängden spår de lämnar efter sig när de använder en dator och Internet.

    Tails skiljer sig från vanliga Linuxdistributioner genom att systemet normalt startas från ett USB-minne och körs utan att installeras på datorns hårddisk. Nätverkstrafiken skickas som standard genom Tor-nätverket, vilket gör det svårare för webbplatser och andra aktörer att koppla Internettrafik direkt till användarens vanliga IP-adress.

    Uppdaterad Tor Browser

    En av de viktigaste förändringarna i Tails 7.13 är uppdateringen av Tor Browser till version 15.0.23.

    Tor Browser är den webbläsare som används som standard i Tails och är konfigurerad för att skicka webbtrafiken genom Tor-nätverket.

    Själva Tor-programvaran har samtidigt uppdaterats till Tor 0.4.9.12.

    För användaren innebär det framför allt att Tails fortsätter att använda relativt nya versioner av de komponenter som ligger till grund för distributionens nätverks- och integritetsfunktioner.

    Enklare att stänga av Tails

    Den mest synliga förändringen i Tails 7.13 handlar dock inte om Tor utan om något betydligt enklare: hur datorn stängs av.

    Sedan Tails 7.10 har användaren behövt bekräfta avstängningen genom en dialogruta efter att alternativet för att stänga av systemet valts.

    I Tails 7.13 har processen förenklats.

    Om inga program behöver stängas och det inte finns några osparade dokument stängs systemet nu av direkt.

    Bekräftelserutan visas endast när användaren faktiskt behöver uppmärksammas på något, exempelvis om ett program fortfarande är öppet eller om ett dokument innehåller ändringar som inte har sparats.

    Det är en liten förändring, men den gör den dagliga användningen smidigare. För en distribution som ofta startas från USB, används under en begränsad tid och sedan stängs av kan sådana förbättringar märkas ganska tydligt.

    Varför använder man Tails?

    Tails är framför allt konstruerat för situationer där integritet och anonymitet är viktigare än att systemet fungerar som en vanlig permanent installerad dator.

    När Tails startas från ett USB-minne körs operativsystemet huvudsakligen utan att använda datorns befintliga operativsystem.

    När datorn stängs av försvinner normalt informationen från sessionen.

    Detta är också bakgrunden till namnet Tails – The Amnesic Incognito Live System. Systemet är byggt för att i möjligaste mån ”glömma” vad som gjordes under föregående körning.

    För den som behöver behålla vissa filer och inställningar finns dock funktionen Persistent Storage.

    Den skapar ett krypterat område på USB-minnet där utvalda filer och inställningar kan sparas mellan olika sessioner.

    Befintliga installationer kan uppgraderas

    Den som redan använder Tails 7.0 eller senare kan normalt uppgradera automatiskt till Tails 7.13.

    Vid en vanlig uppgradering behålls användarens Persistent Storage.

    Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om systemet inte längre startar korrekt efter uppgraderingen, rekommenderar Tails-projektet att man i stället genomför en manuell uppgradering.

    Det är viktigt att skilja detta från att skapa ett helt nytt Tails-USB-minne.

    Om man installerar Tails på nytt på samma USB-enhet i stället för att uppgradera den befintliga installationen kan den tidigare Persistent Storage gå förlorad.

    USB-image och ISO finns tillgängliga

    För nya installationer finns Tails 7.13 som en färdig USB-image som kan skrivas till ett USB-minne.

    Det finns även en ISO-avbildning som framför allt är avsedd för DVD-skivor och virtuella maskiner.

    För de flesta användare är USB-versionen det normala alternativet eftersom Tails är utvecklat för att kunna startas direkt från flyttbara medier.

    Tails 7.13 är därmed ingen revolutionerande version, men uppdateringen fortsätter att förbättra distributionens centrala integritetsverktyg samtidigt som en liten men återkommande irritation vid avstängning har tagits bort.

    https://tails.net

    Fakta: Tails 7.13

    Version: Tails 7.13

    Typ: Integritets- och anonymitetsinriktad Linuxdistribution

    Tor Browser: 15.0.23

    Tor: 0.4.9.12

    Körs från: USB-minne, DVD eller virtuell maskin

    Nätverk: Internettrafiken dirigeras genom Tor

    Persistent Storage: Krypterad lagring kan behållas mellan sessioner

    Nytt i 7.13: Snabbare avstängning utan onödig bekräftelseruta

  • Ubuntu 24.04.5 LTS släppt – får Linux 7.0 och nyare grafikdrivrutiner

    Ubuntu 24.04.5 LTS har släppts med en uppdaterad HWE-stack, Linux 7.0 och Mesa 26.2. Uppdateringen ger framför allt bättre stöd för nyare hårdvara, modernare grafikdrivrutiner samt samlade säkerhets- och stabilitetsförbättringar. För den som redan kör Ubuntu 24.04 LTS behövs ingen ominstallation – vanliga systemuppdateringar räcker.

    Ubuntu 24.04 LTS har fått sin femte stora underhållsuppdatering. Ubuntu 24.04.5 LTS innehåller framför allt nyare stöd för modern hårdvara, säkerhetsuppdateringar och rättningar av fel som upptäckts sedan den förra installationsutgåvan.

    För den som redan använder Ubuntu 24.04 handlar det inte om ett nytt operativsystem i vanlig mening. En så kallad punktutgåva samlar helt enkelt ihop de uppdateringar som har släppts sedan den ursprungliga versionen och paketerar dem i nya installationsavbilder.

    Det gör framför allt livet enklare för den som installerar Ubuntu på en ny dator. I stället för att först installera ett flera år gammalt installationsmedium och därefter ladda ned stora mängder uppdateringar får man ett system som redan från början innehåller betydligt modernare komponenter.

    Linux 7.0 ger stöd för nyare hårdvara

    Den största tekniska förändringen i Ubuntu 24.04.5 Desktop är den uppdaterade Hardware Enablement-stacken, vanligen förkortad HWE.

    HWE är Ubuntus sätt att ge en långtidssupporterad Ubuntu-version tillgång till nyare Linuxkärnor och grafikkomponenter utan att användaren behöver byta till en helt ny Ubuntu-version.

    Ubuntu 24.04 lanserades ursprungligen våren 2024, men datorhårdvaran fortsätter förstås att utvecklas. Nya processorer, grafikkort, nätverkskretsar och andra komponenter behöver ofta nyare drivrutiner än de som fanns när den ursprungliga Ubuntu-versionen släpptes.

    I Ubuntu 24.04.5 har HWE-stacken uppdaterats till Linux 7.0, jämfört med Linux 6.17 i Ubuntu 24.04.4.

    Det kan innebära bättre kompatibilitet med nyare datorer och kringutrustning, eftersom många av Linux drivrutiner är en del av själva kärnan.

    Desktop och Server använder olika strategi

    På Ubuntu Desktop används HWE normalt automatiskt. En vanlig skrivbordsinstallation av Ubuntu 24.04 kan därför successivt få nyare Linuxkärnor under LTS-versionens livstid.

    Ubuntu Server arbetar mer konservativt.

    Serverinstallationer fortsätter normalt att använda den ursprungliga så kallade GA-kärnan, där GA står för General Availability. För servrar kan stabilitet och förutsägbarhet vara viktigare än att snabbt få stöd för den allra senaste hårdvaran.

    Den som behöver HWE även på en Ubuntu-server kan dock välja att använda den nyare kärnserien.

    Mesa 26.2 ger modernare grafikstöd

    Även grafiksystemet har uppdaterats. Ubuntu 24.04.5 levereras med Mesa 26.2.

    Mesa är en central del av grafiksystemet i Linux och innehåller öppna implementationer av bland annat OpenGL och Vulkan samt grafikdrivrutiner för flera typer av hårdvara.

    För användare med framför allt AMD- och Intel-grafik kan en ny Mesa-version innebära bättre stöd för moderna grafikkretsar, rättade grafikproblem och förbättringar i spel och andra program som använder hårdvaruaccelererad grafik.

    Det är därför kombinationen av ny Linuxkärna och ny Mesa-version är särskilt viktig när en äldre LTS-version ska installeras på en relativt ny dator.

    Ingen ominstallation behövs

    Den som redan kör Ubuntu 24.04 LTS behöver normalt inte ladda ned Ubuntu 24.04.5 eller installera om datorn.

    Det räcker att hålla den befintliga installationen uppdaterad med Ubuntus vanliga uppdateringsverktyg.

    Punktutgåvan är framför allt viktig för nya installationer. Den nya installationsavbildningen innehåller redan en stor mängd säkerhetsuppdateringar, felrättningar och nyare komponenter.

    Det innebär att färre uppdateringar behöver hämtas direkt efter installationen.

    Även Ubuntu-varianterna uppdateras

    Samtidigt med huvudversionen har flera av de officiella Ubuntu-varianterna fått motsvarande uppdaterade installationsmedia.

    Bland dessa finns:

    • Kubuntu 24.04.5 LTS
    • Ubuntu Budgie 24.04.5 LTS
    • Ubuntu MATE 24.04.5 LTS
    • Lubuntu 24.04.5 LTS
    • Ubuntu Kylin 24.04.5 LTS
    • Ubuntu Studio 24.04.5 LTS
    • Xubuntu 24.04.5 LTS
    • Edubuntu 24.04.5 LTS
    • Ubuntu Cinnamon 24.04.5 LTS
    • Ubuntu Unity 24.04.5 LTS

    Skillnaden mellan varianterna ligger framför allt i skrivbordsmiljö, medföljande program och målgrupp. Under ytan delar de stora delar av samma Ubuntu-system.

    Varför finns punktutgåvor?

    En LTS-version av Ubuntu är tänkt att kunna användas under lång tid. Problemet är att datorvärlden förändras betydligt snabbare än så.

    Om Ubuntu enbart skulle behålla exakt samma Linuxkärna och grafikdrivrutiner under hela LTS-perioden skulle stödet för nya datorer gradvis bli sämre.

    HWE är en kompromiss.

    Själva operativsystemet kan fortsätta vara den stabila Ubuntu 24.04-serien samtidigt som de delar som ligger närmast hårdvaran kan moderniseras.

    Det är en av anledningarna till att en dator tillverkad flera år efter lanseringen av Ubuntu 24.04 fortfarande kan få bra stöd utan att användaren behöver lämna LTS-versionen.

    Lång supporttid

    Ubuntu 24.04 LTS, med kodnamnet Noble Numbat, lanserades i april 2024.

    Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core omfattas av fem års vanlig support räknat från den ursprungliga Ubuntu 24.04-utgåvan.

    Flera av de officiella Ubuntu-varianterna har kortare ordinarie supportperioder på tre år.

    För den som behöver använda systemet ännu längre finns dessutom möjlighet till utökad säkerhetssupport genom Ubuntus lösningar för Expanded Security Maintenance.

    En viktig uppdatering utan stora synliga förändringar

    Ubuntu 24.04.5 är alltså inte en version som förändrar hur Ubuntu ser ut eller fungerar i grunden.

    Den viktigaste skillnaden finns längre ned i systemet.

    Linux 7.0, Mesa 26.2 och de samlade säkerhets- och stabilitetsuppdateringarna gör framför allt Ubuntu 24.04 LTS bättre lämpat för installation på nyare datorer.

    För befintliga användare är budskapet betydligt enklare: fortsätt installera de vanliga systemuppdateringarna. Någon ominstallation behövs inte.

    Länkar för ladda hem ubuntu finns på:

    https://wiki.linux.se/Ubuntu#Version_24.04_LTS_%E2%80%93_support_till_juni_2029

    > FAKTA: Ubuntu 24.04.5 LTS
    Version: Ubuntu 24.04.5 LTS
    Kodnamn: Noble Numbat
    Typ: LTS – Long Term Support
    Linuxkärna: Linux 7.0 via HWE
    Grafik: Mesa 26.2
    Föregående punktutgåva: Ubuntu 24.04.4 LTS
    Desktop: HWE används normalt som standard
    Server: GA-kärnan används normalt som standard
    Ominstallation: Nej, befintliga 24.04-system kan uppdateras normalt
    Standardunderhåll: 5 år för Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core
    user@ubuntu:~$ sudo apt update && sudo apt upgrade
  • Tails 7.12 släppt – integritetssystemet börjar uppdateras varannan vecka

    I ett EU där förslaget om Chat Control fortfarande är högaktuellt, och i ett Sverige där ett parti som en gång var med och byggde upp den inhemska underrättelseorganisationen IB åter kan få statsministerposten – Sveriges motsvarighet till Stasi i DDR – blir det allt viktigare att lämna så få digitala spår som möjligt efter sig på nätet.

    Mot den bakgrunden känns Tails mer relevant än på länge. Tails 7.12 har nu släppts och markerar starten för ett betydligt snabbare uppdateringstempo. Framöver ska det integritetsinriktade operativsystemet få en ny version ungefär varannan vecka.

    För den som vill använda en dator utan att lämna onödiga digitala spår finns det ett operativsystem som är byggt just för det ändamålet. Det heter Tails, vilket står för The Amnesic Incognito Live System.

    Nu har projektet släppt Tails 7.12. Själva uppdateringen innehåller inte några dramatiska nya funktioner, men den markerar ändå en större förändring för projektet: Tails går över till en tvåveckorscykel för nya versioner.

    Det innebär att användarna i fortsättningen kan räkna med betydligt tätare uppdateringar.

    Ett operativsystem som försöker glömma

    Till skillnad från vanliga Linuxdistributioner är Tails främst tänkt att köras direkt från ett USB-minne. När datorn startas från USB-minnet laddas operativsystemet utan att den vanliga installationen på datorns hårddisk behöver användas.

    En viktig tanke bakom Tails är att systemet ska lämna så lite information som möjligt efter sig när datorn stängs av.

    Internettrafiken skickas dessutom genom Tor-nätverket.

    Tor skickar trafiken genom flera olika servrar innan den når sin slutliga destination. Syftet är att göra det betydligt svårare för exempelvis webbplatser eller nätverksoperatörer att se både vem användaren är och vilka webbplatser som besöks.

    Det gör Tails användbart för bland annat journalister, människorättsaktivister, visselblåsare och personer som helt enkelt vill ha bättre kontroll över sin digitala integritet.

    Firefox påverkar Tails utveckling

    Att Tails nu börjar släppa nya versioner varannan vecka hänger ihop med förändringar längre ner i mjukvarukedjan.

    Webbläsaren i Tails är Tor Browser, som i sin tur bygger på teknik från Mozilla Firefox.

    När Firefox får nya versioner behöver Tor Browser så småningom anpassas till förändringarna. Därefter behöver även Tails uppdateras för att kunna leverera den senaste versionen av Tor Browser.

    När Firefox går mot en snabbare utgivningstakt får det därför konsekvenser även för projekt som bygger vidare på webbläsaren.

    Tails har därför valt att följa samma rytm.

    För användarna innebär det framför allt att säkerhetsfixar och webbläsaruppdateringar kan nå systemet snabbare.

    Tor Browser 15.0.21 ingår

    I Tails 7.12 uppdateras Tor Browser till version 15.0.21.

    Tor Browser är en av de viktigaste komponenterna i Tails eftersom webbläsaren är konfigurerad för att använda Tor-nätverket och innehåller flera funktioner som ska minska möjligheterna att spåra användaren.

    I ett vanligt operativsystem kan en webbläsare avslöja förvånansvärt mycket information. Skärmupplösning, installerade funktioner, språk, tidszon och andra tekniska egenskaper kan tillsammans bilda ett slags digitalt fingeravtryck.

    Tor Browser försöker därför göra användarnas webbläsare så lika varandra som möjligt. Ju mindre en enskild dator sticker ut från mängden, desto svårare blir det att identifiera just den användaren.

    Bitcoin-plånboken Electrum uppdateras

    Tails innehåller även Bitcoin-plånboken Electrum.

    I den nya versionen uppdateras programmet från Electrum 4.7.2 till Electrum 4.8.1.

    Electrum är en så kallad lätt Bitcoin-plånbok. Den behöver inte ladda ner hela Bitcoins blockkedja, vilket annars handlar om mycket stora datamängder.

    I stället använder programmet externa servrar för delar av kommunikationen med Bitcoin-nätverket.

    Att en kryptovalutaplånbok finns med i Tails kan verka ovanligt, men den passar in i systemets övergripande inriktning på integritet och verktyg som kan användas utan en traditionell bankinfrastruktur.

    Bättre stöd för nyare datorer

    Tails 7.12 innehåller också uppdaterade firmwarepaket.

    Firmware är den mjukvara som fungerar som ett slags mellanlager mellan datorns operativsystem och olika hårdvarukomponenter.

    Det kan exempelvis handla om:

    • trådlösa nätverkskort
    • grafikkort
    • Bluetooth
    • styrkretsar
    • annan inbyggd hårdvara.

    För en distribution som Tails är detta extra viktigt.

    Eftersom systemet ofta startas på datorer där det aldrig tidigare har installerats måste det kunna känna igen så mycket hårdvara som möjligt direkt vid uppstart.

    Nyare firmware kan därför förbättra möjligheten att använda exempelvis moderna Wi-Fi-kort och grafikprocessorer utan extra installationer.

    Permanent lagring trots ett system som ska glömma

    Tails är konstruerat för att glömma information när datorn stängs av. Men användaren kan samtidigt skapa något som kallas Persistent Storage på USB-minnet.

    Där kan viss information sparas mellan sessionerna, exempelvis dokument, inställningar och andra filer som användaren vill behålla.

    Den som redan använder Tails 7.0 eller senare kan automatiskt uppgradera till Tails 7.12 och samtidigt behålla sin Persistent Storage.

    Om den automatiska uppgraderingen inte fungerar finns även möjlighet att genomföra uppdateringen manuellt.

    Det är däremot viktigt att skilja på en uppgradering och en helt ny installation.

    En ny installation på samma USB-minne kan radera den befintliga Persistent Storage och därmed information som finns lagrad där.

    USB är fortfarande huvudalternativet

    För nya användare erbjuder Tails-projektet framför allt en avbildning som kan skrivas till ett USB-minne.

    Det finns även en ISO-avbildning för användning med exempelvis DVD-skivor och virtuella maskiner.

    USB-alternativet är dock det normala sättet att använda systemet.

    Man kan exempelvis bära med sig ett Tails-USB och starta en kompatibel dator från det när ett mer integritetsorienterat system behövs.

    När datorn sedan stängs av försvinner informationen som endast har funnits i arbetsminnet.

    Snabbare uppdateringar blir allt viktigare

    Övergången till en ny version varannan vecka kan vid första anblicken verka som en administrativ förändring.

    Men för ett system vars främsta uppgift är integritet och säkerhet är utgivningstakten viktig.

    Webbläsare är några av de mest komplexa programmen på en modern dator och nya säkerhetsproblem upptäcks regelbundet. När Firefox uppdateras behöver Tor Browser följa efter och därefter behöver Tails kunna leverera den nya webbläsaren till sina användare.

    Med kortare tid mellan Tails-versionerna minskar också tiden mellan att en viktig komponent uppdateras och att den når människor som använder operativsystemet.

    Tails 7.12 är därför kanske inte den mest spektakulära versionen sett till nya funktioner. Den stora nyheten är i stället tempot: ett operativsystem byggt för anonymitet och integritet börjar nu röra sig betydligt snabbare.

    https://tails.net

    > FAKTA: TAILS 7.12

    > System: Tails – The Amnesic Incognito Live System

    > Version: 7.12

    > Typ: Integritets- och anonymitetsinriktad Linuxdistribution

    > Tor Browser: 15.0.21

    > Electrum: 4.8.1

    > Uppdateringstakt: Ny version ungefär varannan vecka

    > Internettrafik: Skickas som standard genom Tor-nätverket

    > Installation: Körs normalt från USB-minne

    > Persistent Storage: Kan användas för att spara utvalda filer och inställningar mellan omstarterna

    > Uppgradering: Användare av Tails 7.0 eller senare kan uppgradera automatiskt till 7.12 och behålla Persistent Storage

    > Syfte: Att minska digitala spår och göra det svårare att koppla internetaktivitet till användaren.

  • Ubuntu 26.04.1 LTS är här – nu har långtidssystemet blivit stabilare

    Ubuntu 26.04.1 LTS finns nu att hämta. Det är den första samlade uppdateringen av vårens Ubuntu 26.04 LTS och innehåller flera månaders säkerhetsuppdateringar och felrättningar. För den som redan använder Ubuntu 26.04 händer inget dramatiskt, men för nya installationer innebär den nya utgåvan en tryggare och mer färdig start.

    En putsad version – inte ett nytt operativsystem

    Versionsnumret 26.04.1 kan låta som om Canonical har lanserat ett nytt Ubuntu bara några månader efter Ubuntu 26.04. Så är det inte. Siffran efter den andra punkten visar att det handlar om en punktutgåva: en ny installationsavbildning där uppdateringar som redan har publicerats har samlats på ett ställe.

    Det kan jämföras med att ett nytryck av en bok innehåller rättade stavfel och förbättrade formuleringar, men fortfarande är samma bok. Ubuntu 26.04.1 bygger vidare på Ubuntu 26.04 LTS, har samma tekniska grund och använder fortfarande Linuxkärnan 7.0.

    Den stora vinsten märks vid en nyinstallation. Den som installerar från den ursprungliga ISO-filen från april behöver först installera systemet och därefter hämta flera månaders uppdateringar. Med 26.04.1 finns en stor del av dessa rättningar redan på installationsmediet. Det sparar både tid och datatrafik och minskar risken för att användaren börjar arbeta i ett ännu inte fullt uppdaterat system.

    Säkerhetsuppdateringar och många små förbättringar

    Ubuntu 26.04.1 innehåller säkerhetsuppdateringar som publicerades fram till och med den 25 augusti 2026. Dessutom har Canonical samlat ett stort antal rättningar för installation, skrivbordsmiljö, maskinvara, servrar och molnsystem.

    På skrivbordet har bland annat krascher i filhanteraren Nautilus rättats. Problem med muspekaren, fönsterhantering, pekskärmens dra-och-släpp-funktion och inkoppling av liknande bildskärmar har också fått korrigeringar. Stödet för vissa fingeravtrycksläsare, styrplattor och ljudkretsar har förbättrats. Även LibreOffice och flera centrala GNOME-komponenter har uppdaterats med nya felrättningsversioner.

    Var och en av dessa ändringar kan verka liten. Tillsammans är de ändå viktiga. Ett modernt operativsystem består av tusentals paket som ska fungera med ett mycket stort antal datorer och tillbehör. En punktutgåva handlar därför mindre om synliga nyheter och mer om att få helheten att fungera pålitligare.

    Den fullständiga listan över ändringar i Ubuntu 26.04.1 är omfattande. Canonical påpekar dessutom att sammanställningen huvudsakligen omfattar paketen i main och restricted. Ytterligare uppdateringar finns i programförråden universe och multiverse.

    Ubuntu 24.04-användare får vänta lite till

    Den första punktutgåvan av en ny LTS-version brukar vara startskottet för den breda uppgraderingen från föregående LTS-utgåva. Många försiktiga användare och organisationer väntar medvetet till dess, eftersom de första månadernas barnsjukdomar då har hunnit rättas.

    Den här gången öppnas dock inte den automatiska uppgraderingen från Ubuntu 24.04 LTS omedelbart. Enligt Canonicals lanseringsmeddelande ska uppgraderingen börja erbjudas via Uppdateringshanteraren ett par veckor efter lanseringen. Fördröjningen beror på planerade bakåtporteringar som ska rätta regressioner i en ny version av rust-coreutils.

    En regression är ett fel som innebär att något som tidigare fungerade slutar fungera efter en ändring. coreutils innehåller grundläggande kommandon för bland annat filer, mappar och textbehandling. Eftersom sådana verktyg används i stora delar av systemet är det klokt att rätta problemen innan miljontals datorer erbjuds uppgraderingen.

    Canonical anger att den som absolut vill uppgradera redan nu kan använda kommandot do-release-upgrade -d. För de flesta användare är det ändå rimligare att vänta tills den vanliga uppgraderingen visas automatiskt. Säkerhetskopiera alltid viktiga filer innan en större versionsuppgradering.

    Redan installerat Ubuntu 26.04 behöver inte installeras om

    Den som redan kör Ubuntu 26.04 LTS behöver varken hämta en ny ISO-fil eller installera om datorn. Ett fullständigt uppdaterat Ubuntu 26.04-system har redan fått samma paket och rättningar som ingår i 26.04.1.

    Den nya ISO-filen är alltså främst avsedd för nya installationer, ominstallationer och skapande av uppdaterade USB-minnen. Länkar vart du hämtar Ubuntu 26.04.1 finns i Linux.se på wiki

    Samtidigt har nya installationsavbildningar publicerats för flera officiella varianter, däribland Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Budgie, Ubuntu Studio, Edubuntu, Ubuntu Kylin och Ubuntu Cinnamon. De använder andra skrivbordsmiljöer eller är anpassade för särskilda användningsområden, men delar stora delar av den tekniska grunden med Ubuntu.

    LTS betyder långsiktighet

    Förkortningen LTS står för Long Term Support, alltså långtidssupport. Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core får fem års vanligt underhåll räknat från lanseringen av Ubuntu 26.04 LTS i april 2026. Enligt de officiella versionsanteckningarna gäller den ordinarie supporten till april 2031. De officiella Ubuntu-varianterna har normalt tre års support, och längre säkerhetsunderhåll erbjuds genom Ubuntu Pro och ESM.

    Ubuntu 26.04.1 är därför ingen utgåva som lockar med ett helt nytt utseende eller spektakulära funktioner. Dess värde ligger i något mindre synligt men viktigare för ett långtidssystem: en mer genomarbetad installation, färre kända fel och en stabilare grund för de kommande åren.

    FAKTARUTA: Ubuntu 26.04.1 LTS

    Version: Ubuntu 26.04.1 LTS ”Resolute Raccoon”

    Typ: Första punktutgåvan till Ubuntu 26.04 LTS

    Innehåll: Samlade säkerhetsuppdateringar, felrättningar och uppdaterade installationsfiler.

    För nya installationer: Färre uppdateringar behöver hämtas direkt efter installationen.

    För befintliga användare: Ingen ominstallation behövs. Ett fullt uppdaterat Ubuntu 26.04 har redan samma rättningar.

    Ordinarie support: Till april 2031 för Ubuntu Desktop, Server, Cloud och Core.

  • PorteuX 2.8 pressar in Linux 7.2 och åtta skrivbordsmiljöer i ett litet, portabelt system

    Den Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har släppts i version 2.8. Trots sin ringa storlek erbjuder systemet allt från KDE Plasma och GNOME till COSMIC och Xfce. Under ytan finns flera tekniska förbättringar för bland annat spel, NTFS-diskar, VirtualBox och strömförbrukning.

    PorteuX är en Linuxdistribution för den som vill ha ett snabbt och portabelt operativsystem som inte kräver en traditionell installation. Systemet kan exempelvis startas från ett USB-minne och användas på olika datorer.

    Distributionen bygger på Slackware och är inspirerad av Slax och Porteus. Program och funktioner kan läggas till som moduler, samtidigt som bassystemet i stort sett hålls oföränderligt. Det minskar risken för att systemfiler skadas eller att en installation gradvis samlar på sig problem.

    Nu har PorteuX 2.8 släppts, ungefär två månader efter version 2.7.

    Linux 7.2 och åtta olika skrivbord

    PorteuX 2.8 använder Linuxkärnan 7.2 och finns i separata utgåvor med flera olika skrivbordsmiljöer:

    • KDE Plasma 6.7.4
    • GNOME 50.4
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.4
    • Cinnamon 6.6.9
    • COSMIC 1.6
    • MATE 1.28.2
    • LXDE 0.11.1

    Det gör att användaren kan välja mellan moderna och visuellt avancerade skrivbord eller betydligt lättare alternativ för äldre datorer.

    KDE Plasma, GNOME och COSMIC erbjuder en modern skrivbordsmiljö med många funktioner. LXDE, MATE och Xfce passar bättre på datorer med begränsat arbetsminne eller svagare processor.

    COSMIC-utgåvan har dessutom fått programmet COSMIC Monitor, medan GNOME-versionen har anpassats för att kunna köras utan systemd. PorteuX använder i stället den traditionella initlösning som kommer från Slackware.

    Xfce får modernare grafikhantering

    En av de mer intressanta förändringarna finns i Xfce-utgåvan. Där har den vanliga fönsterhanteraren xfwm4 ersatts med xfwm4-gl.

    xfwm4-gl är en vidareutveckling av Xfces fönsterhanterare som använder OpenGL för att rita och sätta samman fönstren på skärmen. Om OpenGL inte fungerar kan den automatiskt falla tillbaka till den äldre tekniken XRender.

    Enligt PorteuX-utvecklarna kan OpenGL-lösningen minska strömförbrukningen med omkring en tredjedel och samtidigt ge program ungefär tio procent fler bildrutor per sekund jämfört med XRender.

    Fönsterhanteraren har också fått adaptiv bildsynkronisering, automatisk avstängning av kompositorn när ett program körs i helskärm samt tydligare markering av inaktiva knappar i fönsterteman.

    Det kan ge jämnare grafik och bättre batteritid, särskilt på bärbara datorer.

    Wine och Proton kan användas på NTFS-diskar

    PorteuX 2.8 förbättrar även stödet för NTFS, det filsystem som normalt används av Windows.

    Linux har länge kunnat läsa och skriva på NTFS-formaterade diskar, men skillnader mellan Windows och Linux sätt att hantera filnamn kan orsaka problem. Den nya versionen tillåter kolon i filnamn på NTFS-partitioner.

    Förändringen är särskilt viktig för Wine och Proton. Wine används för att köra Windowsprogram i Linux, medan Proton framför allt används av Steam för att köra Windowsspel. Vissa av programmens filer kan innehålla tecken eller namnstrukturer som tidigare inte fungerade korrekt när de placerades på en NTFS-disk.

    Det blir därmed lättare att dela en spel- eller programdisk mellan Windows och Linux.

    PorteuX har också ändrat hanteringen av de två Linuxdrivrutinerna för NTFS. Både ntfs och ntfs3 kan nu användas, men den äldre ntfs-drivrutinen prioriteras när båda finns tillgängliga.

    Nytt filsystem bygger upp det portabla systemet

    Den nya versionen använder aufs-ng som standard. Det är ett så kallat union-filsystem som kan lägga flera separata filsystem eller moduler ovanpå varandra och visa dem som ett sammanhängande system.

    Tekniken är central för modulära Linuxdistributioner. PorteuX kan exempelvis ha ett skrivskyddat bassystem och sedan lägga användarens ändringar och extra program i separata lager. För användaren ser allt ändå ut som ett vanligt filsystem.

    Detta gör det möjligt att snabbt aktivera eller ta bort programmoduler utan att behöva installera om hela systemet.

    Förbättrat stöd för VirtualBox

    PorteuX 2.8 innehåller även paketet gcc15-compat. Det återställer en C++-symbol som försvann i samband med övergången till GCC 16.

    Förändringen förbättrar kompatibiliteten med program som VirtualBox, vilka annars kunde sluta fungera efter uppdateringen av kompilatorn.

    Stöd för delade VirtualBox-mappar har dessutom aktiverats direkt i Linuxkärnan. Den som testar PorteuX i en virtuell dator kan därför enklare dela filer mellan värddatorn och det virtuella systemet.

    Bättre loggning och uppstart

    En ny startparameter med namnet bootlog gör det möjligt att spara allt som systemets initrd skriver ut under uppstarten.

    Initrd är den lilla tillfälliga systemmiljö som startas innan det ordinarie Linuxsystemet är färdigt. Den ansvarar bland annat för att hitta diskar, läsa in drivrutiner och montera det riktiga filsystemet.

    En sparad startlogg kan vara mycket värdefull om PorteuX inte startar korrekt på en viss dator. I stället för att försöka hinna läsa felmeddelanden som snabbt försvinner från skärmen kan användaren eller utvecklarna studera loggen i efterhand.

    Fler prestandaförbättringar

    PorteuX 2.8 har stöd för Nvidias drivrutin 610.57.04 och innehåller även förbättringar av hur PipeWire och FFmpeg startas.

    PipeWire hanterar ljud och video i moderna Linuxsystem, medan FFmpeg används av ett stort antal program för att spela upp, konvertera och strömma ljud och video.

    Utvecklarna har också förbättrat bygg- och länkflaggorna, minskat storleken på flera moduler och aktiverat borttagning av oanvänd kod i Linuxkärnan. Varje enskild förändring kan verka liten, men tillsammans kan de ge ett mindre och snabbare system.

    PorteuX 2.8 visar att en liten, portabel Linuxdistribution inte behöver innebära gammal programvara eller få valmöjligheter. Med Linux 7.2, moderna skrivbordsmiljöer och förbättrat stöd för både spel och virtuella datorer riktar sig systemet till såväl experimenterande Linuxanvändare som personer som vill ge äldre datorer nytt liv.

    PorteuX 2.8 kan hämtas i de olika skrivbordsvarianterna från projektets officiella GitHub-sida.

  • Tails 7.11 löser problem med krypterad lagring

    Tails 7.11 har släppts med en viktig rättelse för Persistent Storage och en uppdaterad version av Tor Browser. Operativsystemet är utvecklat för människor som behöver skydda sin identitet och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig.

    Snart kan vi ha företrädare för den bolsjevikiska ondskan som ministrar i Sveriges regering plus chat control. Fiende lägger pussel, behåll din bit.

    Tails är ett säkerhets- och integritetsinriktat operativsystem som vanligtvis körs direkt från ett USB-minne. När datorn stängs av försvinner normalt informationen från den aktuella sessionen.

    Systemet bygger på Linuxdistributionen Debian och leder internettrafiken genom Tor-nätverket. Tor skickar trafiken genom flera servrar innan den når sin slutdestination. Varje server känner bara till den föregående och den efterföljande delen av förbindelsen, vilket gör det betydligt svårare att koppla samman användaren med de webbplatser som besöks.

    Tails används bland annat av journalister, visselblåsare, människorättsaktivister och personer som arbetar i miljöer där elektronisk övervakning är ett allvarligt problem. Det kan även användas av vanliga datoranvändare som vill skydda känslig information eller minska mängden digitala spår.

    Viktig rättelse för Persistent Storage

    Den största rättelsen i Tails 7.11 gäller funktionen Persistent Storage. Ett fel kunde på vissa datorer förhindra att lagringsutrymmet aktiverades korrekt.

    Tails är annars konstruerat för att glömma nästan allt när datorn stängs av. Persistent Storage fungerar som ett undantag från den principen. Det är ett krypterat område på USB-minnet där användaren själv kan välja att spara exempelvis dokument, inställningar, nätverksuppgifter och kryptografiska nycklar.

    Informationen skyddas med ett lösenord och blir inte automatiskt tillgänglig när Tails startar. Användaren måste aktivt låsa upp lagringsutrymmet.

    Funktionen innebär en avvägning mellan bekvämlighet och säkerhet. Den gör det möjligt att behålla viktiga filer mellan olika arbetspass, men innebär samtidigt att information faktiskt lagras på USB-minnet. Ett starkt lösenord och säker hantering av minnet är därför viktigt.

    Tor Browser uppdateras

    Tails 7.11 innehåller Tor Browser 15.0.20. Eftersom webbläsaren är den huvudsakliga vägen ut på internet i Tails är uppdateringar av Tor Browser särskilt betydelsefulla.

    Tor Browser kombinerar Tor-nätverket med flera skydd som ska göra det svårare att identifiera och följa användaren. Webbläsaren försöker bland annat begränsa så kallad fingeravtryckning, där egenskaper hos webbläsaren och datorn kombineras för att känna igen en person utan vanliga spårningskakor.

    Tails ska dock inte betraktas som en osynlighetsmantel. Om användaren exempelvis loggar in på sitt vanliga konto avslöjas identiteten för tjänsten, även om internetanslutningens vanliga IP-adress är dold. Säkerheten beror därför både på tekniken och på hur systemet används.

    Befintliga användare bör uppgradera

    Den som redan använder Tails 7.0 eller senare kan uppgradera automatiskt till version 7.11. Det befintliga innehållet i Persistent Storage ska då behållas.

    Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om Tails inte längre startar efter uppdateringen, rekommenderar utvecklarna att användaren genomför en manuell uppgradering.

    Det är viktigt att skilja mellan en uppgradering och en ny installation. Den som har ett Tails-minne med Persistent Storage bör uppgradera systemet. En ny installation på samma USB-minne raderar det befintliga krypterade lagringsutrymmet och informationen som finns där.

    Viktiga filer bör alltid säkerhetskopieras innan en större uppgradering genomförs.

    Kan installeras på USB-minne eller användas i virtuell dator

    För nya användare finns Tails 7.11 som en färdig avbildning för installation på USB-minne. Det finns även en ISO-fil som kan användas för dvd-skivor och virtuella datorer.

    USB-versionen är det vanligaste alternativet eftersom operativsystemet då kan startas på olika kompatibla datorer utan att installeras på deras interna hårddiskar.

    Mer tekniska uppgifter finns i projektets ändringslogg och i den officiella informationen om Tails 7.11.

    > FAKTA: TAILS 7.11
    • Version: Tails 7.11
    • Webbläsare: Tor Browser 15.0.20
    • Uppgradering: Kan göras automatiskt från Tails 7.0 eller senare
    • Persistent Storage: Ska behållas vid en vanlig uppgradering
    • Installationsalternativ: USB-avbildning eller ISO-fil för dvd och virtuella datorer

    Integritet: Tails döljer normalt användarens vanliga IP-adress och försöker begränsa fingeravtryckning. Systemet gör däremot inte användaren automatiskt anonym om personen exempelvis loggar in på ett konto som avslöjar identiteten.

    VARNING: Gör inte en ny installation på samma USB-minne om det innehåller Persistent Storage. En ny installation raderar det krypterade lagringsutrymmet. Säkerhetskopiera viktiga filer före uppgraderingen.

    > Tails 7.11 – officiell information
    > Manuell uppgradering
    > Teknisk ändringslogg

  • Debian fyller 33 år – operativsystemet som byggs av en världsomspännande gemenskap

    Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem.

    När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt, och det var långt ifrån självklart hur ett komplett operativsystem baserat på Linux skulle organiseras och underhållas.

    Murdock ville skapa något mer genomtänkt än en samling program som satts ihop till ett installationspaket. Hans mål var ett komplett och stabilt operativsystem som utvecklades öppet, gemensamt och i nära samarbete med användarna.

    Visionen formulerades senare i det så kallade Debianmanifestet. Där beskrevs ett system som skulle följa idéerna bakom både Linux och GNU-projektet: programvaran skulle vara fri, utvecklingen öppen och projektets beslut fattas av en gemenskap snarare än av ett enskilt företag.

    Vad är egentligen en Linuxdistribution?

    Linux är i grunden namnet på operativsystemets kärna. Kärnan fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren kör.

    För att få ett komplett operativsystem behövs dock betydligt mer. Det krävs bland annat installationsprogram, systemverktyg, skrivbordsmiljöer, drivrutiner, säkerhetsuppdateringar och program för allt från textredigering till webbsurfning.

    En Linuxdistribution samlar alla dessa delar i ett sammanhängande system. Debian blev tidigt känt för att organisera programmen i så kallade paket. Pakethanteringen gör det möjligt att installera, uppdatera och ta bort program utan att användaren själv behöver leta efter och sammanställa programkoden.

    Detta låter självklart i dag, men under Linux tidiga år var det en viktig teknisk och organisatorisk utmaning.

    Ett digitalt bygge med tusentals delar

    Ett modernt operativsystem består av ett mycket stort antal programkomponenter. Dessa utvecklas ofta av helt olika projekt och måste ändå fungera tillsammans.

    När exempelvis ett centralt bibliotek uppdateras kan förändringen påverka hundratals andra program. Debians utvecklare måste därför kontrollera beroenden, rätta fel och se till att säkerhetsuppdateringar kan distribueras utan att resten av systemet slutar fungera.

    Arbetet påminner om att underhålla en enorm maskin där varje kugghjul tillverkas av olika grupper runt om i världen. Debians uppgift är inte bara att samla delarna, utan också att testa att de passar ihop.

    Projektet har därför fått ett starkt rykte för stabilitet. Nya funktioner införs inte enbart för att de är nya. De ska också vara tillräckligt testade för att kunna användas i ett system som förväntas fungera under lång tid.

    Det är en viktig anledning till att Debian används på allt från persondatorer och servrar till molntjänster, inbyggda system och teknisk utrustning.

    Grunden till en hel familj av operativsystem

    Debians inflytande sträcker sig långt utanför projektets egna användare. Distributionens paketsystem och tekniska infrastruktur används som grund för en stor familj av andra Linuxdistributioner.

    Ubuntu är det mest kända exemplet, och Ubuntu har i sin tur blivit grund för ytterligare distributioner. På så sätt kan tekniskt arbete som utförs inom Debian spridas vidare till miljontals datorer, även när användarna inte själva kör Debian.

    Det innebär att en förbättring eller säkerhetsrättning i Debian kan få betydelse långt utanför projektets egna servrar och installationsfiler. Debian fungerar därför både som ett eget operativsystem och som en central byggsten i ett betydligt större Linuxekosystem.

    Ett projekt utan en ensam ägare

    En av Debians mest utmärkande egenskaper är organisationen. Distributionen styrs inte av ett enskilt kommersiellt företag. Den utvecklas huvudsakligen av frivilliga deltagare från många olika länder.

    Det betyder inte att Debian saknar regler eller ledning. Projektet har utvecklat egna demokratiska processer, tekniska riktlinjer och dokument som beskriver vilka principer distributionen ska följa. Bland dessa finns Debians sociala kontrakt och riktlinjerna för fri programvara.

    Modellen kan göra beslutsfattandet långsammare än i ett företag där ledningen snabbt kan bestämma riktning. Samtidigt gör den Debian mindre beroende av ett enskilt bolags ekonomi, ägare eller affärsstrategi.

    Företag kan byta inriktning, köpas upp eller lägga ned produkter. Ett internationellt gemenskapsprojekt kan i stället fortsätta så länge det finns människor som vill utveckla och använda det.

    Debian Day firas runt om i världen

    Den 16 augusti uppmärksammas varje år som Debian Day. Lokala användargrupper arrangerar möten, föredrag, installationsaktiviteter och informella sammankomster.

    Under 33-årsfirandet 2026 planeras minst 19 lokala Debianträffar på tre kontinenter. Evenemangen ger både erfarna utvecklare och nyfikna nybörjare möjlighet att träffas och utbyta kunskap.

    Firandet speglar hur projektet är uppbyggt. Debian är inte bara programkod som kan hämtas från internet. Det är också ett socialt nätverk av människor som dokumenterar, översätter, testar, rapporterar fel, underhåller programpaket och hjälper andra användare.

    En 33-åring som fortfarande formar Linuxvärlden

    Teknikvärlden förändras snabbt. Datorarkitekturer kommer och går, nya säkerhetshot uppstår och program som en gång var självklara ersätts av nya lösningar. Trots detta har Debian behållit mycket av sin ursprungliga identitet.

    Projektets betydelse ligger därför inte enbart i själva operativsystemet. Debian har också visat att en stor internationell gemenskap kan bygga och underhålla en tekniskt avancerad plattform under flera årtionden – utan att projektet behöver styras av ett enda företag.

    Trettiotre år efter Ian Murdocks första tillkännagivande är Debian fortfarande under aktiv utveckling. Det är både ett praktiskt operativsystem och ett långvarigt experiment i öppet samarbete.

    Och resultatet finns i dag i betydligt fler datorer, servrar och tekniska produkter än de flesta användare känner till.

    Ladda hem Debian och pröva

    Här hittar Ni länkar för att ladda hem
    https://wiki.linux.se/Debian

    Hur ni skapa en bootbar sticka med windows programmet Rufus.

    Hur Ni skapa en bootbara sticka med Rufus :

    Hur ni skapa en bootbar sticka med ventoy ( Kan ge komptibels problem med en del maskiner , flexiblare än rufus )

    Göra bootbara stickor med Ventoy

    Teknisk faktaruta: Debian GNU/Linux

    Grundades:
    16 augusti 1993
    Grundare:
    Ian Murdock
    Systemtyp:
    Fri Linuxdistribution
    Projektform:
    Internationellt gemenskapsprojekt
    Paketformat:
    .deb
    Pakethantering:
    dpkg och APT
    Användningsområden:
    Persondatorer, servrar, molntjänster och inbyggda system
    Kända efterföljare:
    Bland annat Ubuntu, Linux Mint och Raspberry Pi OS
    Födelsedag:
    Debian Day firas den 16 augusti
    Webbplats:
    www.debian.org
  • SparkyLinux 8.4 väcker liv i äldre 32-bitarsdatorer

    SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara.

    SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya versionen bygger på Debian 13.6 ”Trixie” och innehåller framför allt säkerhetsuppdateringar, nyare program samt ett oväntat återseende: installationsstöd för riktigt gamla 32-bitarsdatorer.

    SparkyLinux är ett Debianbaserat operativsystem som försöker kombinera stabilitet med ett stort urval av skrivbordsmiljöer. Användaren kan välja mellan allt från moderna och funktionsrika skrivbord till mycket resurssnåla varianter för äldre datorer.

    Debian fungerar som stabil grund

    Att SparkyLinux 8.4 bygger på Debian 13.6 innebär att distributionen använder Debians programpaket, säkerhetsuppdateringar och grundläggande systemkomponenter.

    Debian är känt för att prioritera stabilitet framför snabba och omfattande förändringar. SparkyLinux bygger vidare på denna grund men erbjuder egna verktyg, installationer och programförråd. Resultatet är ett system som kan vara lättare att komma igång med än en traditionell Debianinstallation.

    Standardkärnan i installations- och livesystemet är Linux 6.12.101 LTS. Förkortningen LTS betyder ”Long Term Support” och innebär att kärnan får säkerhets- och felrättningar under en längre period.

    Via SparkyLinux egna programförråd finns dessutom stöd för de nyare Linuxkärnorna 7.1.8 och 6.18.43 LTS. ARM64-utgåvorna använder Linux 6.18.39 LTS, medan versionen för 32-bitarsdatorer levereras med Linux 6.12.102 LTS.

    För vanliga användare finns det normalt ingen anledning att byta kärna manuellt. Möjligheten är främst intressant för den som har mycket ny hårdvara eller behöver stöd för en särskild komponent.

    32-bitarsversionen gör comeback

    Den största nyheten är att SparkyLinux åter erbjuder installationsavbilder för datorer med 32-bitarsprocessor.

    När Debian slutade tillhandahålla vissa 32-bitars live- och installationsavbilder följde SparkyLinux först efter. Utvecklarna har nu omprövat beslutet eftersom det fortfarande finns många fungerande datorer med äldre 32-bitarsprocessorer.

    Det betyder inte att en tjugo år gammal dator plötsligt blir lika snabb som en modern maskin. Begränsat arbetsminne, långsamma hårddiskar och äldre webbläsarkrav kan fortfarande skapa problem. Men för enklare uppgifter – exempelvis textbehandling, lokal musikuppspelning, utskrifter eller användning som reservdator – kan SparkyLinux ge äldre utrustning ett nytt liv.

    Återinfört 32-bitarsstöd kan även minska mängden fungerande elektronik som kasseras enbart för att nya operativsystem inte längre går att installera.

    Flera olika skrivbordsmiljöer

    SparkyLinux 8.4 finns i flera utgåvor:

    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26.0
    • MinimalGUI med Openbox 3.6.1
    • MinimalCLI med enbart textbaserad miljö

    KDE Plasma passar den som vill ha ett modernt och omfattande skrivbord med många inställningsmöjligheter. Xfce, LXQt och MATE kräver i regel mindre datorkraft och kan därför fungera bättre på äldre eller enklare datorer.

    MinimalGUI innehåller den resurssnåla fönsterhanteraren Openbox och ger användaren möjlighet att bygga upp systemet med endast de program som behövs. MinimalCLI saknar grafiskt skrivbord och lämpar sig bland annat för servrar, specialbyggen och avancerade användare.

    MinimalGUI och MinimalCLI finns även för ARM64, vilket gör dem användbara på exempelvis enkortsdatorer och andra ARM-baserade system.

    Uppdaterade internetprogram

    SparkyLinux 8.4 levereras med webbläsaren Firefox 140.13.0 ESR och e-postprogrammet Thunderbird 140.13.0 ESR. ESR-versionerna är avsedda för användare och organisationer som vill ha längre support och färre större förändringar.

    Den nyare Firefox 153.0.3 finns samtidigt tillgänglig genom SparkyLinux programförråd för den som föredrar den senaste vanliga versionen.

    I övrigt är SparkyLinux 8.4 en förhållandevis liten uppdatering. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsrättningar, uppdaterade programpaket och fortsatt kompatibilitet med Debian 13.

    Befintliga användare behöver inte installera om

    Den som redan använder SparkyLinux 8 ”Seven Sisters” behöver inte hämta en ny installationsfil eller installera om datorn. Det räcker att uppdatera det befintliga systemet med SparkyLinux vanliga uppdateringsverktyg.

    Nya användare kan ladda ned installationsfiler från SparkyLinux officiella webbplats. Ytterligare information om versionen finns i den officiella lanseringsinformationen.

    SparkyLinux 8.4 är kanske inte en revolutionerande utgåva, men återkomsten för 32-bitarsdatorer gör den ovanligt intressant. När många systemutvecklare blickar framåt mot allt kraftfullare datorer väljer SparkyLinux samtidigt att hålla dörren öppen för den äldre hårdvara som fortfarande fungerar.

  • Manjaro 26.1 är i praktiken färdigt – får Linux 7.1 och KDE Plasma 6.7

    Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer.

    Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren med jämna mellanrum måste installera en helt ny version.

    Därför finns det heller ingen tydlig gräns mellan Manjaro 26.0 och 26.1 för den som redan använder systemet. När den senaste stabila uppdateringen installeras övergår datorn i praktiken till samma programvarunivå som Manjaro 26.1 ”Bian-May”.

    I Manjaros tillkännagivande skriver projektledaren Philip Müller att uppdateringen bör markera lanseringen av Bian-May. Något separat lanseringsmeddelande med de slutliga installationsfilerna har dock ännu inte publicerats.

    Linux 7.1 ersätter en kortlivad kärna

    En av de viktigaste förändringarna är övergången till Linuxkärnan 7.1. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och ansvarar bland annat för kontakten mellan programvaran och datorns hårdvara.

    Den tidigare Linuxkärnan 7.0 har nått slutet av sin supportperiod. Manjaro rekommenderar därför användarna att byta till Linux 7.1 eller någon av de långtidssupporterade kärnorna.

    Manjaros nuvarande utbud omfattar Linux 7.1 samt LTS-kärnorna 6.18, 6.12, 6.6 och 6.1. För den som vill prova kommande teknik finns även utvecklingsversionen Linux 7.2-rc7.

    Flera användare har tidigare drabbats av problem med AMD:s grafikdrivrutin amdgpu. Enligt Manjaro är dessa regressioner troligen lösta i de uppdaterade kärnorna.

    KDE Plasma 6.7 på skrivbordet

    KDE-utgåvan av Manjaro 26.1 levereras med KDE Plasma 6.7.4. Plasma är den grafiska skrivbordsmiljö som styr sådant som paneler, menyer, fönster och systeminställningar.

    När den första förhandsversionen av Bian-May presenterades i maj var planen att använda KDE Plasma 6.6 och Linux 7.0. Under utvecklingen har Manjaro hunnit gå vidare till nyare versioner.

    Manjaro 26.1 omfattar även GNOME 50 och Xfce 4.20. Dessutom finns COSMIC Desktop 1.5 tillgängligt i paketförråden. COSMIC är den nya skrivbordsmiljö som utvecklas av System76 och är skriven i programspråket Rust.

    Fler än tusen paket har uppdaterats

    Den senaste stabila uppdateringen berör fler än tusen paket enbart i Manjaros Extra-förråd. Bland de uppdaterade komponenterna finns:

    • GStreamer 1.28.6
    • Bazaar 0.9.2
    • OpenSearch 3.8
    • Syncthing 2.1
    • Ett stort antal Python-, Deepin- och Haskell-paket

    GStreamer används av många Linuxprogram för uppspelning och behandling av ljud och video. Syncthing används för decentraliserad filsynkronisering mellan datorer, medan OpenSearch är en plattform för sökning och analys av stora datamängder.

    Python 3.14 kan kräva ombyggnad av AUR-paket

    Manjaro går samtidigt över till Python 3.14. Det är en större förändring som kan påverka program installerade från Arch User Repository, mer känt som AUR.

    AUR är ett användarunderhållet paketarkiv som kompletterar Manjaros officiella programförråd. Paket som installerar filer i Pythons katalog site-packages eller länkar mot den äldre filen libpython3.13.so kan behöva byggas om efter systemuppdateringen.

    Användare som har installerat Pythonbaserade program från AUR bör därför kontrollera om några paket har slutat fungera och därefter bygga om de berörda paketen.

    Äldre Nvidia-kort kräver annan drivrutin

    Uppdateringen innehåller också en viktig förändring för datorer med äldre grafikkort från Nvidia.

    Nvidias drivrutinsserie 590 stöder inte längre Pascal-generationen, där bland annat GeForce GTX 10-serien ingår. Även Maxwell och tidigare generationer har flyttats bort från den aktuella drivrutinsserien.

    Användare med dessa grafikkort behöver därför byta till Manjaros äldre 580xx-paket för att fortsätta använda Nvidias proprietära drivrutin. Det är klokt att kontrollera drivrutinen före uppdateringen, särskilt på datorer där det grafiska skrivbordet är beroende av Nvidias slutna drivrutin.

    Ingen ominstallation behövs

    Den som redan använder Manjaros stabila gren behöver inte hämta någon ny ISO-fil eller installera om datorn. En fullständig systemuppdatering räcker för att nå samma paketnivå som Manjaro 26.1.

    Nya installationsavbilder väntas publiceras tillsammans med det formella lanseringsmeddelandet. Dessa är främst avsedda för nya installationer och innehåller de senaste paketen redan från början.

    För befintliga användare är Manjaro 26.1 ”Bian-May” däremot i praktiken redan här.

  • Linux Mint 22.3 får nytt installationsmedium med Linuxkärnan 7.0

    Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor.

    Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren arbetar med. Det är bland annat kärnan som kommunicerar med processorn, arbetsminnet, grafikkortet, lagringsenheterna och nätverkskorten.

    När nya datormodeller lanseras kan den kärna som följer med en Linuxdistribution vara för gammal för att känna igen all hårdvara. Resultatet kan exempelvis bli att Wi-Fi inte fungerar, att grafiken körs med begränsad prestanda eller att vissa komponenter inte upptäcks alls.

    HWE ger bättre stöd för nya datorer

    HWE är en förkortning av Hardware Enablement. Det innebär att Linux Mint skapar ett uppdaterat installationsmedium med en nyare Linuxkärna, men i övrigt behåller samma version av operativsystemet.

    Det vanliga installationsmediet för Linux Mint 22.3 innehåller Linuxkärnan 6.14. De nya HWE-avbilderna använder i stället Linuxkärnan 7.0. Det kan ge bättre stöd för nyare processorer, grafikkretsar, nätverkskort och andra komponenter.

    HWE-utgåvan ska därför inte betraktas som Linux Mint 22.4 eller som en helt ny distribution. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med ett modernare tekniskt fundament för hårdvaran.

    Linux Mint rekommenderar att det vanliga installationsmediet används om det fungerar korrekt. Nyare kärnor kan ibland orsaka problem med proprietära drivrutiner och externa kärnmoduler, exempelvis från Nvidia, Broadcom och VirtualBox. HWE-versionen är främst tänkt för datorer där standardversionen inte fungerar tillfredsställande.

    Mer information och nedladdningslänkar finns på Linux Mints officiella HWE-sida.

    Enklare hantering av flera Linuxkärnor

    Linux Mint arbetar också med att göra kärnhanteringen mer lättbegriplig. Funktionen flyttas från Uppdateringshanteraren till verktyget Systemadministration och ska fungera både i vanliga Linux Mint och i den Debianbaserade utgåvan LMDE.

    I stället för att användaren behöver hantera varje kärnversion separat kommer verktyget att arbeta med hela kärnserier. Användaren väljer vilken serie som ska följas och hur många äldre kärnor som ska sparas.

    Uppdateringar till den valda serien installeras därefter genom den vanliga Uppdateringshanteraren. Äldre kärnor kan rensas automatiskt en gång i veckan. Det går även att starta en rensning manuellt om diskutrymme behöver frigöras direkt.

    En historik visar vilka kärnor som har tagits bort och när det skedde.

    Viktiga kärnor kan skyddas

    Det kan vara klokt att behålla en äldre kärna som reserv. Om en ny kärna orsakar problem med exempelvis grafik eller nätverk kan användaren starta datorn med den äldre versionen från GRUB-menyn.

    I den nya kärnhanteraren kan enskilda kärnor därför markeras som skyddade. En skyddad kärna undantas från den automatiska rensningen och tas inte bort av systemet.

    För kända kärnserier installerar Linux Mint rätt metapaket, vilket ser till att framtida uppdateringar fortsätter att komma. Om användaren installerar en specialanpassad kärna, exempelvis en realtids- eller OEM-kärna, kan systemet inte alltid sköta uppdateringarna automatiskt. Verktyget varnar då för att användaren själv ansvarar för att hålla serien uppdaterad.

    Systemgemensamma miljövariabler

    Verktyget Systemadministration får även en ny sida för miljövariabler. En miljövariabel är ett värde som program kan läsa för att avgöra hur de ska fungera.

    Det kan exempelvis handla om sökvägar, språkval, tekniska inställningar eller parametrar som används av utvecklingsverktyg. Variabler som skapas på den nya sidan ska gälla för hela systemet och för samtliga användarsessioner, både i det grafiska skrivbordet och i textkonsolen.

    Funktionen riktar sig främst till administratörer, utvecklare och avancerade användare, men gör en tidigare ganska teknisk inställning mer tillgänglig.

    Cinnamon får bättre stöd för Fcitx5

    Skrivbordsmiljön Cinnamon får fullständigare stöd för inmatningssystemet Fcitx5 i både Wayland och X11.

    Fcitx5 används bland annat för språk och skriftsystem där ett vanligt tangentbord inte räcker för att skriva alla tecken direkt. När Fcitx5 väljs i inställningarna startar Cinnamon inte längre ibus-daemon. I stället används en separat intern hanterare och resten av inmatningen överlåts till Fcitx5.

    Cinnamon får dessutom ett eget verktyg som visar den aktiva tangentbordslayouten. Det ersätter det nedlagda programmet gnome-kbd.

    Smidigare panel i helskärmsläge

    Utvecklarna har även arbetat med hur Cinnamon-panelen fungerar när ett program visas i helskärmsläge. Det ska bli mer naturligt att öppna panelprogram, klicka på andra delar av panelen och stänga menyer utan att skrivbordet reagerar på oväntade sätt.

    De nya HWE-avbilderna med Linuxkärnan 7.0 finns tillgängliga redan nu. Förändringarna i kärnhanteringen, miljövariablerna och Cinnamon är däremot fortfarande under utveckling och presenteras som en förhandsvisning av vad som planeras för nästa Linux Mint-version.

    Mer information finns i Linux Mints utvecklingsrapport för juli 2026.

Etikett: Linuxdistribution

  • openSUSE Tumbleweed tar farväl av YaST – moderna Agama blir nytt installationsprogram

    Efter över 30 år med YaST som en central del av openSUSE står Linuxdistributionen inför en historisk förändring. Det klassiska installationsprogrammet ska ersättas av Agama, en modern och webbaserad installationslösning. Målet är att genomföra bytet före slutet av 2026, vilket innebär ett nytt sätt att installera en av Linuxvärldens mest välkända distributioner. openSUSE-projektet har meddelat…

  • Bazzite 45 släppt – Fedora 45, bättre spelstöd och kontroll av anti-cheat

    Den spelinriktade Linuxdistributionen Bazzite har släppts i version 45. Nyheterna omfattar Fedora 45, KDE Plasma 6.8, uppdaterade grafikdrivrutiner, förbättrat stöd för handhållna spelkonsoler och ett nytt verktyg som kontrollerar kompatibiliteten med kommande anti-cheat-system för Linux. Bazzite är en Fedora-baserad Linuxdistribution som framför allt riktar sig till datorspelare. Systemet är utvecklat för stationära datorer, bärbara speldatorer,…

  • openSUSE Leap 16.1 släppt – förenar traditionellt Linux med en ny generation av säkrare system

    Den 3 november 2026 släpptes openSUSE Leap 16.1, en ny version av den välkända Linuxdistributionen. Den stora nyheten är möjligheten att välja mellan ett traditionellt Linuxsystem och ett så kallat oföränderligt system, där operativsystemets viktigaste delar skyddas mot oavsiktliga ändringar. Samtidigt får användarna uppdaterade skrivbordsmiljöer, modernare programvara och förbättrade möjligheter att köra servrar och containrar.…

  • Tails 7.16 släppt – säkrare surfning med Tor Browser 16 och förbättrat integritetsskydd

    Den integritetsinriktade Linuxdistributionen Tails har släppts i version 7.16. Uppdateringen innehåller den nya Tor Browser 16, förbättringar av anonymitetsskyddet och en viktig rättning av e-postprogrammets krypteringsfunktioner. Målet är som tidigare att göra det möjligt att använda internet utan att lämna onödiga digitala spår. Ett operativsystem som inte lämnar spår Tails, en förkortning av The Amnesic…

  • openSUSE presenterar Agama 25 – Linuxinstallation direkt från webbläsaren

    Att installera Linux har traditionellt inneburit att man startar datorn från ett USB-minne och följer installationsprogrammets olika steg. Med Agama vill openSUSE modernisera den processen. Nu har version 25 släppts, med en inbyggd terminal i webbläsaren, förbättrad nätverkshantering och möjlighet att avbryta innan installationen påbörjas. Linuxdistributionen openSUSE fortsätter utvecklingen av Agama, ett modernt installationsprogram som…

  • Akut säkerhetsuppdatering av Tails – kapade säkerhetscertifikat hotar anonymiteten på nätet

    Linuxdistributionen Tails, som är utvecklad för att skydda användarnas identitet och integritet på internet, har fått en akut säkerhetsuppdatering. Bakgrunden är en allvarlig brist i det system som används för att kontrollera att krypterade webbplatser verkligen är vad de utger sig för att vara. I värsta fall skulle angripare kunna lura användare att besöka falska…

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda. Under många år har…

  • IPFire får viktig uppdatering – löser VPN-problem och förbättrar säkerheten

    Den populära Linuxbaserade brandväggen IPFire har fått en ny uppdatering. Version 2.29 Core Update 204 rättar ett besvärligt problem som drabbat VPN-användare, uppdaterar Linuxkärnan och innehåller en rad förbättringar som ska göra brandväggen både säkrare och stabilare. Vad är IPFire? IPFire är en Linuxbaserad brandvägg som används för att skydda datorer och nätverk mot obehörig…

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon. Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade…

  • Ubuntu 26.10 Snapshot 4 är släppt – Linux 7.2 nu, Linux 7.3 till slutversionen

    Canonical har släppt den fjärde och sista utvecklingsbilden av Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray”. Snapshot 4 ger en tidig bild av hur höstens Ubuntu-version kommer att se ut och levereras med Linux 7.2. Den färdiga versionen planeras däremot att få den ännu nyare Linux-kärnan 7.3. Ubuntu 26.10 närmar sig nu den viktiga betafasen. Den 17 september…

  • Tails 7.13 släppt – snabbare avstängning och uppdaterad Tor Browser

    Tails 7.13 är nu tillgänglig med Tor Browser 15.0.23, Tor 0.4.9.12 och en förenklad avstängning som gör att systemet kan stängas av direkt när inget kräver användarens uppmärksamhet. Tails-projektet har släppt Tails 7.13, den senaste versionen av Linuxdistributionen som är utvecklad för användare som vill minska mängden spår de lämnar efter sig när de använder…

  • Ubuntu 24.04.5 LTS släppt – får Linux 7.0 och nyare grafikdrivrutiner

    Ubuntu 24.04.5 LTS har släppts med en uppdaterad HWE-stack, Linux 7.0 och Mesa 26.2. Uppdateringen ger framför allt bättre stöd för nyare hårdvara, modernare grafikdrivrutiner samt samlade säkerhets- och stabilitetsförbättringar. För den som redan kör Ubuntu 24.04 LTS behövs ingen ominstallation – vanliga systemuppdateringar räcker. Ubuntu 24.04 LTS har fått sin femte stora underhållsuppdatering. Ubuntu…

  • Tails 7.12 släppt – integritetssystemet börjar uppdateras varannan vecka

    I ett EU där förslaget om Chat Control fortfarande är högaktuellt, och i ett Sverige där ett parti som en gång var med och byggde upp den inhemska underrättelseorganisationen IB åter kan få statsministerposten – Sveriges motsvarighet till Stasi i DDR – blir det allt viktigare att lämna så få digitala spår som möjligt efter…

  • Ubuntu 26.04.1 LTS är här – nu har långtidssystemet blivit stabilare

    Ubuntu 26.04.1 LTS finns nu att hämta. Det är den första samlade uppdateringen av vårens Ubuntu 26.04 LTS och innehåller flera månaders säkerhetsuppdateringar och felrättningar. För den som redan använder Ubuntu 26.04 händer inget dramatiskt, men för nya installationer innebär den nya utgåvan en tryggare och mer färdig start. En putsad version – inte ett…

  • PorteuX 2.8 pressar in Linux 7.2 och åtta skrivbordsmiljöer i ett litet, portabelt system

    Den Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har släppts i version 2.8. Trots sin ringa storlek erbjuder systemet allt från KDE Plasma och GNOME till COSMIC och Xfce. Under ytan finns flera tekniska förbättringar för bland annat spel, NTFS-diskar, VirtualBox och strömförbrukning. PorteuX är en Linuxdistribution för den som vill ha ett snabbt och portabelt operativsystem som inte…

  • Tails 7.11 löser problem med krypterad lagring

    Tails 7.11 har släppts med en viktig rättelse för Persistent Storage och en uppdaterad version av Tor Browser. Operativsystemet är utvecklat för människor som behöver skydda sin identitet och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig. Tails är ett säkerhets- och integritetsinriktat operativsystem som vanligtvis körs direkt från ett USB-minne. När datorn stängs…

  • Debian fyller 33 år – operativsystemet som byggs av en världsomspännande gemenskap

    Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem. När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt,…

  • SparkyLinux 8.4 väcker liv i äldre 32-bitarsdatorer

    SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara. SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya…

  • Manjaro 26.1 är i praktiken färdigt – får Linux 7.1 och KDE Plasma 6.7

    Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer. Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren…

  • Linux Mint 22.3 får nytt installationsmedium med Linuxkärnan 7.0

    Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor. Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan…