Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering.
Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på flera år. Förutom ett modernare utseende får Firefox förbättrad videouppspelning, bättre stöd för HDR och flera justeringar av både flikar och adressfält.
Den nya designen kallas Nova och förändrar bland annat verktygsfält, menyer och sidopaneler. Målet är att Firefox ska upplevas som renare och mer lättöverskådlig samtidigt som användaren får större möjlighet att anpassa webbläsaren.
Kompakt läge kommer tillbaka
En uppskattad funktion som återkommer är Compact mode. Det minskar avståndet mellan knappar, flikar och andra delar av gränssnittet så att mer plats kan användas för själva webbsidan.
Firefox får nu tre huvudsakliga alternativ:
Compact – mindre knappar och mellanrum, lämpligt för små skärmar.
Standard – normalläget för de flesta datorer.
Touch – större knappar och klickytor för pekskärmar.
Nova-designen innehåller även nya teman som finns i både ljusa och mörka varianter.
HDR-video ska se bättre ut
Firefox 157 förbättrar också hanteringen av HDR-video.
HDR, High Dynamic Range, gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av en bild och samtidigt återge ett större färgomfång.
Tidigare kunde vissa HDR-filmer med 8-bitars färg visas med bleka eller gråaktiga färger. Firefox 157 kan i fler fall identifiera materialet korrekt och visa det som HDR.
Mozilla har dessutom förbättrat synkroniseringen mellan ljud och bild när uppspelningshastigheten på HTML5-video ändras.
Bättre vertikala flikar
Firefox har under senare versioner fått allt bättre stöd för vertikala flikar, där flikarna visas längs sidan av webbläsaren i stället för högst upp.
I Firefox 157 har sidopanelen förbättrats, framför allt när webbläsaren körs i helskärmsläge. Det ska bli enklare att komma åt panelen genom att föra muspekaren mot skärmens kant.
AV1 för videosamtal
En annan teknisk förbättring gäller videosamtal som använder WebRTC, tekniken bakom många webbaserade mötes- och kommunikationstjänster.
Firefox får stöd för hårdvaruaccelererad avkodning av videoformatet AV1 i WebRTC.
AV1 är ett modernt och effektivt videoformat som kan ge hög bildkvalitet med relativt låg mängd överförd data. När datorns grafikhårdvara kan sköta avkodningen minskar dessutom belastningen på processorn.
Det kan bland annat innebära lägre processoranvändning och bättre batteritid vid videosamtal på kompatibla datorer.
Förändringar i adressfältet
Mozilla har även gjort flera mindre förändringar som märks vid vanlig användning.
Om en webbsida fortfarande håller på att laddas och användaren börjar skriva i adressfältet ska Firefox nu i högre grad söka efter den inskrivna texten i stället för att automatiskt öppna ett markerat förslag.
Tab-tangenten flyttar dessutom fokus direkt till textfältet i adress- och sökfältet. Sökmotorknappen kan fortfarande nås genom att använda Shift+Tab.
Firefox 157 tar också bort Amazon som förinstallerad sökmotor.
På Android får fler användare möjlighet att se sina senaste sökningar när de trycker på sökfältet.
Buggfix för Windows
En irriterande bugg i Windows har också rättats.
Tidigare kunde aktivitetsfältet i vissa situationer ligga kvar ovanpå en video trots att videon hade växlats till helskärmsläge. Det problemet ska vara löst i Firefox 157.
Nyheter för webbutvecklare
Firefox 157 innehåller även förändringar som främst berör webbutvecklare.
Webbläsaren får bland annat stöd för funktionen at-rule() tillsammans med CSS-regeln @supports.
Det gör att en webbplats exempelvis kan kontrollera om webbläsaren stöder en viss CSS-regel innan den används.
Ett exempel är:
@supports at-rule(@scope)
Firefox får dessutom stöd för värdet chain för CSS-egenskapen overscroll-behavior.
En ovanligt synlig Firefox-uppdatering
Många webbläsaruppdateringar består huvudsakligen av säkerhetsfixar och tekniska förändringar som användaren knappt märker.
Firefox 157 skiljer sig genom att förändringarna även syns direkt på skärmen. Nova-designen, det återinförda kompakta läget och förbättringarna av vertikala flikar påverkar hur webbläsaren används till vardags.
Samtidigt fortsätter Mozilla arbetet under ytan med modernare videoformat, HDR och WebRTC.
Firefox 157 lanseras tillsammans med nya versioner av Firefox ESR, Mozillas långtidssupporterade version av webbläsaren.
Version: Firefox 157 Utvecklare: Mozilla Lansering: 29 september 2026 Ny design: Nova Gränssnitt: Compact, Standard och Touch Video: Förbättrat HDR-stöd och bättre ljud-/bildsynkronisering WebRTC: Hårdvaruaccelererad AV1-avkodning Flikar: Förbättrade vertikala flikar Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android
Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer.
Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på prestanda och effektivare användning av datorns resurser. Bland nyheterna finns en betydligt snabbare PDF-läsare, lägre minnes- och processoranvändning för stora bilder och flera förbättringar för Android.
Den kanske mest märkbara förändringen finns i Firefox inbyggda PDF-läsare. Enligt Mozilla kan den nu starta upp till 45 procent snabbare än tidigare.
För den som ofta öppnar manualer, fakturor, rapporter eller andra PDF-dokument direkt i webbläsaren kan skillnaden därför bli påtaglig. Firefox behöver inte starta ett separat PDF-program, utan dokumentet visas direkt i en vanlig flik.
Stora bilder kräve mindre av datorn
Firefox 156 har också blivit effektivare på att hantera stora JPEG-bilder.
Moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa bilder med mycket hög upplösning. När en sådan bild visas på en webbsida behöver webbläsaren ofta skala ned den till en betydligt mindre storlek.
Tidigare kunde även en bild som såg liten ut på skärmen kräva relativt mycket arbetsminne och processorkraft eftersom webbläsaren fortfarande behövde behandla den stora ursprungsbilden.
Firefox 156 har förbättrat denna haOm man skalar bort vad slöddret i miljonprogrammet har röstat på, så hade Tidö vunnit. Men trojanerna håller på att ta över Sverige.ntering och ska därför använda mindre minne och mindre processorkraft när stora JPEG-bilder visas nedskalade.
Det kan framför allt märkas på äldre datorer eller system med begränsat arbetsminne.
Firefox fortsätter att förbättras på Android
Android-versionen får också flera förändringar.
När Firefox spelar upp exempelvis musik, radio eller video kan mediaspelaren i Androids notifieringsfält nu visa knappar för föregående och nästa, tillsammans med en tidslinje där användaren kan hoppa framåt eller bakåt i innehållet.
På telefoner och surfplattor med Android 14 eller senare använder Firefox dessutom Androids vanliga delningsmeny.
Firefox-specifika funktioner finns ändå kvar, exempelvis möjligheten att skicka en flik till en annan enhet eller skanna en QR-kod.
Bättre videosamtal på Windows ARM
Firefox 156 innehåller även en förbättring för datorer som kör Windows på ARM-processorer.
Vid WebRTC-baserade videosamtal kan webbläsaren nu använda hårdvaruaccelererad H.264-avkodning.
Det innebär att grafik- eller videohårdvaran kan göra en större del av arbetet i stället för att processorn behöver avkoda videoströmmen i mjukvara.
Resultatet kan bli lägre processorbelastning, bättre batteritid och jämnare videosamtal.
Problem med ljud och Picture-in-Picture rättas
Mozilla har även åtgärdat ett problem med FLAC-ljud med hög samplingsfrekvens i MP4-filer. Sådant ljud kunde tidigare misslyckas med uppspelningen på vissa webbplatser.
Även Picture-in-Picture, där en video kan visas i ett litet flytande fönster ovanpå andra program, har förbättrats.
Undertexter visas nu korrekt även om användaren aktiverar dem efter att Picture-in-Picture-fönstret redan har öppnats.
Flera irriterande småfel försvinner
Alla förbättringar i en webbläsare handlar inte om nya funktioner. Firefox 156 innehåller också ett antal rättningar av problem som användare kunnat stöta på i vardagen.
Ett fel gjorde exempelvis att en bild som drogs inuti vissa avancerade textredigerare kunde ersättas av en lång textsträng i stället för att flyttas.
Mozilla har också rättat problem med sökfältet i Firefox Split View och med bokmärkesmappar där innehållet i vissa situationer kunde hamna utanför den mapp användaren flyttade.
För Windows-användare har ett fel med automatiskt döljande aktivitetsfält också korrigerats.
DNS over HTTPS kunde stoppa webbplatser
En mer tekniskt intressant rättning gäller DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.
DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog och översätter exempelvis ett domännamn till den IP-adress som datorn behöver för att hitta servern.
DNS over HTTPS krypterar dessa förfrågningar så att de inte lika enkelt kan avlyssnas eller manipuleras på vägen.
I vissa situationer kunde Firefox dock få problem att ansluta till webbplatser när DoH var aktiverat och destinationen saknade stöd för HTTPS. Detta ska nu vara korrigerat.
Fler möjligheter för företag och organisationer
Firefox används även i företag, skolor och andra organisationer där administratörer centralt kan bestämma hur webbläsaren ska fungera.
Firefox 156 utökar dessa så kallade enterprise policies.
Policyn för Firefox startsida får bland annat stöd för inställningen Widgets, vilket gör det möjligt för administratörer att styra vilka produktivitetsfunktioner som ska visas på sidan för nya flikar.
Dessutom får SitePolicies en inställning kallad DisableServiceWorkers.
Service Workers är små program som webbplatser kan köra i bakgrunden i webbläsaren. De används bland annat för webbappar, push-notiser, cachelagring och funktioner som fungerar även när internetanslutningen är dålig.
I en företagsmiljö kan administratören nu blockera Service Workers för specifika webbplatser.
Mozilla ökar utvecklingstakten
Firefox 156 kommer bara omkring två veckor efter Firefox 155.
Mozilla arbetar med en snabbare utgivningstakt där nya versioner av webbläsaren kan komma med ungefär två veckors mellanrum. Det innebär att förbättringar och felrättningar kan nå användarna snabbare än med längre versionscykler.
Samtidigt innebär det att versionsnumret på Firefox kommer att öka betydligt snabbare än tidigare.
Så får du Firefox 156
Firefox 156 finns för Linux, Windows och macOS.
Windows- och macOS-användare får normalt den nya versionen automatiskt genom Firefox uppdateringsfunktion.
På Linux beror det på hur Firefox installerades. Användare som installerat webbläsaren via sin Linuxdistribution får normalt versionen när distributionens paketansvariga har gjort den tillgänglig i programförråden.
Firefox 156 är alltså ingen version fylld med stora visuella förändringar. I stället handlar uppdateringen främst om sådant som ofta betyder mer i längden: snabbare PDF-visning, effektivare minnesanvändning, bättre multimedia och ett stort antal mindre felrättningar.
För användare med lite äldre datorer är framför allt den minskade resursförbrukningen intressant. När en webbläsare både använder mindre minne och gör mindre arbete på processorn kan det bidra till att även äldre datorer känns snabbare i vanlig webbanvändning.
I ett EU där förslaget om Chat Control fortfarande är högaktuellt, och i ett Sverige där ett parti som en gång var med och byggde upp den inhemska underrättelseorganisationen IB åter kan få statsministerposten – Sveriges motsvarighet till Stasi i DDR – blir det allt viktigare att lämna så få digitala spår som möjligt efter sig på nätet.
Mot den bakgrunden känns Tails mer relevant än på länge. Tails 7.12 har nu släppts och markerar starten för ett betydligt snabbare uppdateringstempo. Framöver ska det integritetsinriktade operativsystemet få en ny version ungefär varannan vecka.
För den som vill använda en dator utan att lämna onödiga digitala spår finns det ett operativsystem som är byggt just för det ändamålet. Det heter Tails, vilket står för The Amnesic Incognito Live System.
Nu har projektet släppt Tails 7.12. Själva uppdateringen innehåller inte några dramatiska nya funktioner, men den markerar ändå en större förändring för projektet: Tails går över till en tvåveckorscykel för nya versioner.
Det innebär att användarna i fortsättningen kan räkna med betydligt tätare uppdateringar.
Ett operativsystem som försöker glömma
Till skillnad från vanliga Linuxdistributioner är Tails främst tänkt att köras direkt från ett USB-minne. När datorn startas från USB-minnet laddas operativsystemet utan att den vanliga installationen på datorns hårddisk behöver användas.
En viktig tanke bakom Tails är att systemet ska lämna så lite information som möjligt efter sig när datorn stängs av.
Internettrafiken skickas dessutom genom Tor-nätverket.
Tor skickar trafiken genom flera olika servrar innan den når sin slutliga destination. Syftet är att göra det betydligt svårare för exempelvis webbplatser eller nätverksoperatörer att se både vem användaren är och vilka webbplatser som besöks.
Det gör Tails användbart för bland annat journalister, människorättsaktivister, visselblåsare och personer som helt enkelt vill ha bättre kontroll över sin digitala integritet.
Firefox påverkar Tails utveckling
Att Tails nu börjar släppa nya versioner varannan vecka hänger ihop med förändringar längre ner i mjukvarukedjan.
Webbläsaren i Tails är Tor Browser, som i sin tur bygger på teknik från Mozilla Firefox.
När Firefox får nya versioner behöver Tor Browser så småningom anpassas till förändringarna. Därefter behöver även Tails uppdateras för att kunna leverera den senaste versionen av Tor Browser.
När Firefox går mot en snabbare utgivningstakt får det därför konsekvenser även för projekt som bygger vidare på webbläsaren.
Tails har därför valt att följa samma rytm.
För användarna innebär det framför allt att säkerhetsfixar och webbläsaruppdateringar kan nå systemet snabbare.
Tor Browser 15.0.21 ingår
I Tails 7.12 uppdateras Tor Browser till version 15.0.21.
Tor Browser är en av de viktigaste komponenterna i Tails eftersom webbläsaren är konfigurerad för att använda Tor-nätverket och innehåller flera funktioner som ska minska möjligheterna att spåra användaren.
I ett vanligt operativsystem kan en webbläsare avslöja förvånansvärt mycket information. Skärmupplösning, installerade funktioner, språk, tidszon och andra tekniska egenskaper kan tillsammans bilda ett slags digitalt fingeravtryck.
Tor Browser försöker därför göra användarnas webbläsare så lika varandra som möjligt. Ju mindre en enskild dator sticker ut från mängden, desto svårare blir det att identifiera just den användaren.
Bitcoin-plånboken Electrum uppdateras
Tails innehåller även Bitcoin-plånboken Electrum.
I den nya versionen uppdateras programmet från Electrum 4.7.2 till Electrum 4.8.1.
Electrum är en så kallad lätt Bitcoin-plånbok. Den behöver inte ladda ner hela Bitcoins blockkedja, vilket annars handlar om mycket stora datamängder.
I stället använder programmet externa servrar för delar av kommunikationen med Bitcoin-nätverket.
Att en kryptovalutaplånbok finns med i Tails kan verka ovanligt, men den passar in i systemets övergripande inriktning på integritet och verktyg som kan användas utan en traditionell bankinfrastruktur.
Bättre stöd för nyare datorer
Tails 7.12 innehåller också uppdaterade firmwarepaket.
Firmware är den mjukvara som fungerar som ett slags mellanlager mellan datorns operativsystem och olika hårdvarukomponenter.
Det kan exempelvis handla om:
trådlösa nätverkskort
grafikkort
Bluetooth
styrkretsar
annan inbyggd hårdvara.
För en distribution som Tails är detta extra viktigt.
Eftersom systemet ofta startas på datorer där det aldrig tidigare har installerats måste det kunna känna igen så mycket hårdvara som möjligt direkt vid uppstart.
Nyare firmware kan därför förbättra möjligheten att använda exempelvis moderna Wi-Fi-kort och grafikprocessorer utan extra installationer.
Permanent lagring trots ett system som ska glömma
Tails är konstruerat för att glömma information när datorn stängs av. Men användaren kan samtidigt skapa något som kallas Persistent Storage på USB-minnet.
Där kan viss information sparas mellan sessionerna, exempelvis dokument, inställningar och andra filer som användaren vill behålla.
Den som redan använder Tails 7.0 eller senare kan automatiskt uppgradera till Tails 7.12 och samtidigt behålla sin Persistent Storage.
Om den automatiska uppgraderingen inte fungerar finns även möjlighet att genomföra uppdateringen manuellt.
Det är däremot viktigt att skilja på en uppgradering och en helt ny installation.
En ny installation på samma USB-minne kan radera den befintliga Persistent Storage och därmed information som finns lagrad där.
USB är fortfarande huvudalternativet
För nya användare erbjuder Tails-projektet framför allt en avbildning som kan skrivas till ett USB-minne.
Det finns även en ISO-avbildning för användning med exempelvis DVD-skivor och virtuella maskiner.
USB-alternativet är dock det normala sättet att använda systemet.
Man kan exempelvis bära med sig ett Tails-USB och starta en kompatibel dator från det när ett mer integritetsorienterat system behövs.
När datorn sedan stängs av försvinner informationen som endast har funnits i arbetsminnet.
Snabbare uppdateringar blir allt viktigare
Övergången till en ny version varannan vecka kan vid första anblicken verka som en administrativ förändring.
Men för ett system vars främsta uppgift är integritet och säkerhet är utgivningstakten viktig.
Webbläsare är några av de mest komplexa programmen på en modern dator och nya säkerhetsproblem upptäcks regelbundet. När Firefox uppdateras behöver Tor Browser följa efter och därefter behöver Tails kunna leverera den nya webbläsaren till sina användare.
Med kortare tid mellan Tails-versionerna minskar också tiden mellan att en viktig komponent uppdateras och att den når människor som använder operativsystemet.
Tails 7.12 är därför kanske inte den mest spektakulära versionen sett till nya funktioner. Den stora nyheten är i stället tempot: ett operativsystem byggt för anonymitet och integritet börjar nu röra sig betydligt snabbare.
Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna.
Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna sker långt under den grafiska ytan finns det flera nyheter som faktiskt kan märkas i den dagliga användningen.
Bland annat får webbläsaren smartare nätverksanslutningar, bättre kontroll över spårare, förbättrad PDF-utskrift och flera förändringar som gör Firefox säkrare och stabilare.
Samtidigt är Mozilla redan på väg mot Firefox 156, där fokus bland annat ligger på lägre processor- och minnesanvändning.
Smartare anslutning kan göra webben snabbare
En av de tekniskt mest intressanta nyheterna i Firefox 155 är stöd för Happy Eyeballs version 3.
Namnet låter kanske märkligt, men tekniken löser ett mycket konkret problem.
Dagens internet använder två huvudsakliga versioner av internetprotokollet: IPv4 och det modernare IPv6. En dator kan ofta nå samma webbserver med båda protokollen. Problemet uppstår när exempelvis IPv6 ser ut att fungera men anslutningen i praktiken är långsam eller trasig.
En webbläsare som envist väntar på IPv6 kan då fördröja hela sidladdningen.
Happy Eyeballs försöker i stället avgöra vilken anslutningsväg som fungerar bäst och snabbast. Firefox kan därför prova IPv4 och IPv6 på ett intelligent sätt och använda den väg som först ger en fungerande anslutning.
För användaren innebär det i bästa fall bara en sak:
webbsidan börjar laddas snabbare.
Det är framför allt på nätverk med bristfällig IPv6-konfiguration som skillnaden kan bli märkbar.
Firefox får även QUIC version 2
Firefox 155 fortsätter också utvecklingen av HTTP/3 genom stöd för QUIC version 2.
QUIC är transportprotokollet som ligger bakom HTTP/3 och är utvecklat för det moderna internet. Till skillnad från traditionell HTTP över TCP använder HTTP/3 QUIC ovanpå UDP.
En av fördelarna är att enstaka problem i nätverket inte behöver bromsa all kommunikation mellan webbläsaren och webbservern lika mycket som tidigare.
För den vanliga användaren behöver orden HTTP/3, UDP och QUIC egentligen inte betyda särskilt mycket. Det viktiga är vad tekniken försöker åstadkomma:
snabbare och robustare kommunikation mellan webbläsare och webbservrar.
Firefox visar tydligare hur många spårare som stoppas
Integritet har länge varit ett av Firefox främsta försäljningsargument.
Firefox 155 gör webbläsarens spårningsskydd något mer synligt genom att kunna visa hur många spårare som blockerats direkt i anslutning till adressfältet.
Webbplatser innehåller ofta resurser från andra företag än den webbplats man faktiskt besöker. Det kan exempelvis handla om annonsnätverk, statistiksystem, sociala medier och olika former av profileringstjänster.
Firefox Enhanced Tracking Protection försöker stoppa många av dessa.
Att användaren tydligare kan se resultatet gör en annars ganska osynlig säkerhetsfunktion lättare att förstå.
Webbsidor får inte längre öppna e-postprogram hur som helst
Firefox 155 skärper också hanteringen av så kallade mailto:-länkar.
En mailto:-länk används för att öppna datorns e-postprogram och skapa ett nytt meddelande. Tidigare har webbplatser i vissa situationer kunnat försöka aktivera sådana länkar automatiskt.
Nu kräver Firefox att öppningen sker som resultat av en uttrycklig användarhandling, exempelvis att användaren faktiskt klickar på länken.
Det kan tyckas vara en liten förändring, men principen är viktig.
En webbplats ska inte kunna börja starta externa program på datorn utan att användaren själv gjort något.
Skydd mot extrem CSS
Mozilla inför dessutom en gräns för hur djupt CSS-kod får nästlas.
CSS används för att bestämma hur webbsidor ser ut. Moderna versioner av språket tillåter allt mer avancerade strukturer, bland annat nästlade regler och funktioner.
Men extremt djupa konstruktioner kan också orsaka problem.
Firefox 155 sätter därför gränsen vid 75 nivåer av nästlade block och funktioner.
Vanliga webbplatser kommer aldrig i närheten av denna gräns. Syftet är snarare att förhindra att felaktig eller avsiktligt konstruerad CSS får webbläsaren att konsumera orimliga mängder resurser eller krascha.
Bättre utskrift av PDF-filer
Den inbyggda PDF-läsaren får också en praktisk förbättring.
Om ett PDF-dokument är mindre än det valda pappersformatet går det nu att förstora dokumentet vid utskrift genom att ange en skalning på mer än 100 procent.
Det är framför allt användbart för exempelvis äldre inskannade dokument, etiketter, formulär och andra PDF-filer där dokumentets ursprungliga format inte matchar skrivarpapperet.
Det är ingen revolutionerande funktion, men precis den typ av vardagsförbättring som kan göra en stor skillnad när den behövs.
Viktig rättning för Linux-användare
Firefox 155 innehåller också flera felrättningar.
En av de mer intressanta gäller Linux-system där Firefox efter långa webbläsarsessioner i vissa fall kunde hindra datorn från att gå ner i viloläge.
Det problemet ska nu vara åtgärdat.
Mozilla har dessutom rättat ett problem där text kunde försvinna när användaren skrev i Microsoft 365 Word Online och vissa andra webbapplikationer under Linux med vissa tangentbordslayouter.
För Linux-användare är dessa förändringar sannolikt betydligt viktigare än flera av de synligare nyheterna.
Nintendo Switch Pro-kontroller får bättre stöd
Windows-versionen får samtidigt stöd för Nintendo Switch Pro Controller och kompatibla tredjepartskontroller.
Det kan framför allt få betydelse för spel som körs direkt i webbläsaren.
Webbläsaren har under många år utvecklats från ett program för dokument och länkar till en komplett applikationsplattform. Tekniker som WebGL, WebGPU, WebAssembly och Gamepad API gör att avancerade spel och program numera kan köras direkt på en webbsida.
Bättre stöd för spelkontroller är ytterligare ett steg i den utvecklingen.
Stora nyheter för webbutvecklare
Under huven innehåller Firefox 155 en lång rad förändringar av webbplattformen.
CSS får exempelvis den nya funktionen progress(), som kan beräkna hur långt ett värde befinner sig mellan en start- och slutpunkt.
Även funktionen alpha() stöds, vilket gör det enklare att manipulera genomskinligheten hos färger.
En annan viktig förändring gäller attr().
Tidigare har användningsområdet varit relativt begränsat, men Firefox 155 låter utvecklare använda HTML-attribut som värden i betydligt fler CSS-egenskaper.
Det innebär att vissa funktioner som tidigare krävde JavaScript i framtiden kan lösas direkt med CSS.
Firefox börjar också använda namnet font-width som standardiserad beteckning för det som tidigare huvudsakligen kallades font-stretch.
Firefox anpassar sig till Webkit-CSS
En något oväntad förändring är stöd för den icke-standardiserade pseudoselektorn:
::-webkit-scrollbar
Den utvecklades ursprungligen för WebKit-baserade webbläsare och används fortfarande av många webbplatser för att ändra utseendet på rullningslister.
Att Firefox implementerar stöd för den visar ett återkommande problem på webben.
När tillräckligt många webbplatser börjar använda en webbläsarspecifik funktion kan andra webbläsare i praktiken tvingas implementera samma funktion för att webbplatserna ska fungera korrekt.
Det är ett bra exempel på skillnaden mellan webbstandarder på papperet och den webb som faktiskt existerar.
WebAssembly blir effektivare
Firefox 155 får dessutom stöd för WebAssembly Compact Import Section.
WebAssembly, ofta förkortat Wasm, är ett binärt format som gör det möjligt att köra mycket effektiv kod direkt i webbläsaren.
Det används bland annat för avancerade webbapplikationer, spel, emulatorer, grafikprogram och programvara som ursprungligen skrivits i språk som C eller C++.
Den nya Compact Import Section kan minska storleken på WebAssembly-moduler som innehåller många importer.
Skillnaden är främst relevant för utvecklare, men mindre programfiler betyder i förlängningen också mindre data att överföra och snabbare laddning.
Android-versionen förbättras
Firefox 155 innehåller även flera nyheter för Android.
När användaren håller ned en genväg i verktygsfältet finns nu ett alternativ för att direkt redigera genvägens inställningar.
Autofyllningsdialoger kan dessutom stängas när fokus flyttas från det aktuella fältet.
En annan förändring gäller privat surfning. Om ett Firefox-tillägg öppnar en ny flik medan användaren befinner sig i privat läge kan den nya fliken nu också öppnas som privat.
Det minskar risken för att användaren oavsiktligt lämnar den privata webbläsarsessionen.
Firefox 156 står redan på tur
Mozilla arbetar med mycket korta utvecklingscykler, vilket innebär att nästa version redan är långt gången när en ny stabil version släpps.
Firefox 156 är planerad till 15 september 2026, bara två veckor efter Firefox 155.
Och här kan några av de mest intressanta förbättringarna vara sådant som användaren aldrig direkt ser.
Lägre CPU- och minnesförbrukning
Firefox 156 ska hantera mycket stora JPEG-bilder effektivare när de visas nedskalade på en webbsida.
I stället för att behandla hela bilden i full storlek när den ändå ska visas betydligt mindre kan webbläsaren arbeta smartare med bildinformationen.
Det kan minska både processorbelastningen och minnesanvändningen.
Det är särskilt betydelsefullt eftersom moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa mycket stora bilder. En JPEG-fil kan vara relativt liten på lagringsmediet samtidigt som den expanderar till hundratals megabyte när den avkodas till rå bilddata i minnet.
PDF-läsaren kan starta betydligt snabbare
Den inbyggda PDF-läsaren ska också få en rejäl prestandaförbättring.
Enligt uppgifterna inför Firefox 156 förändringar som i vissa situationer kan göra PDF-visaren upp till omkring 45 procent snabbare att starta.
Firefox använder den öppna PDF.js-tekniken för att visa PDF-dokument direkt i webbläsaren.
Det innebär att användaren normalt inte behöver installera Adobe Reader eller något annat separat PDF-program för att öppna vanliga dokument från webben.
Grafikkortet får göra mer av jobbet vid videosamtal
Firefox 156 ska även bli effektivare vid WebRTC-baserade videosamtal.
WebRTC är tekniken bakom många video- och ljudtjänster som körs direkt i webbläsaren.
När AV1-video används ska Firefox i större utsträckning kunna använda hårdvaruavkodning i stället för att låta processorn göra arbetet i mjukvara.
Skillnaden kan vara betydande.
En modern grafikprocessor innehåller specialiserade kretsar för att avkoda video. De kan utföra arbetet med betydligt lägre energiförbrukning än när samma uppgift körs som vanlig programkod på processorn.
Resultatet kan bli:
lägre CPU-belastning
lägre strömförbrukning
mindre värmeutveckling
bättre batteritid på bärbara datorer
mjukare videosamtal
Förutsättningen är naturligtvis att datorns hårdvara faktiskt stöder AV1-avkodning.
Android får bättre mediakontroller
Firefox 156 för Android väntas dessutom få modernare medieaviseringar.
När musik eller video spelas ska aviseringen kunna innehålla knappar för föregående och nästa spår samt en tidslinje där användaren kan hoppa framåt och bakåt.
Firefox ska också använda Androids vanliga delningsdialog på Android 14 och senare.
Det ger bättre integration med operativsystemet och gör att Firefox beter sig mer som andra moderna Android-appar.
Två versioner med mycket arbete under ytan
Firefox 155 är inte en version där hela webbläsaren får ett nytt utseende eller där en enda spektakulär funktion dominerar.
I stället visar den hur moderna webbläsare utvecklas.
Små förbättringar sker samtidigt i nätverksprotokoll, integritetsskydd, PDF-hantering, grafik, JavaScript, CSS, WebAssembly och utvecklingsverktyg.
Mycket av arbetet märks knappt när allt fungerar som det ska.
Men det är också poängen.
En bra webbläsare ska helst inte kräva användarens uppmärksamhet. Den ska ansluta till rätt server så snabbt som möjligt, använda datorns resurser effektivt, stoppa oönskad spårning och visa dagens allt mer avancerade webbapplikationer korrekt.
Med Firefox 155 – och de prestandaförbättringar som väntar runt hörnet i Firefox 156 – fortsätter Mozilla att finslipa just dessa delar av webbläsaren.
Firefox 155 och 156 – fakta
Firefox 155
Släppt: 1 september 2026
Happy Eyeballs v3 för snabbare nätverksanslutningar
Stöd för QUIC v2 och HTTP/3
Tydligare information om blockerade spårare
Bättre PDF-utskrift med skalning över 100 procent
Stöd för Nintendo Switch Pro Controller i Windows
Nya CSS-funktioner som progress() och alpha()
Förbättrat stöd för WebAssembly
Felrättningar för bland annat Linux
Firefox 156
Planerad lansering: 15 september 2026
Lägre CPU- och minnesanvändning för stora JPEG-bilder
PDF-visaren kan starta upp till 45 procent snabbare
Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android.
En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute på internet. Den kan även försöka nå utrustning som finns i det lokala nätverket, exempelvis skrivare, routrar, nätverksdiskar, övervakningskameror och smarta hem-produkter.
Detta kan vara praktiskt, men innebär också en säkerhetsrisk. En skadlig eller manipulerad webbplats skulle i vissa situationer kunna försöka kartlägga eller kommunicera med enheter bakom användarens router.
I Firefox 154 utökar Mozilla därför webbläsarens skydd för lokal nätverksåtkomst. Skyddet omfattar nu även kommunikation som använder WebSocket.
Vad är WebSocket?
Vanlig webbtrafik fungerar ofta genom att webbläsaren skickar en fråga till en server och får ett svar. WebSocket fungerar annorlunda. Tekniken skapar en mer långvarig och dubbelriktad förbindelse där både webbläsaren och servern kan skicka information när som helst.
Det används bland annat för chattar, spel, övervakning, börskurser och andra tjänster som behöver uppdateras i realtid.
Samma teknik kan emellertid också användas för att försöka kontakta tjänster i ett lokalt nätverk. Genom att låta skyddet för lokal nätverksåtkomst omfatta WebSocket minskar Firefox risken för att en vanlig webbsida i hemlighet försöker kommunicera med exempelvis en router, skrivare eller nätverkskamera.
För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden. Den är ändå viktig eftersom allt fler hushåll och arbetsplatser har uppkopplad utrustning som inte alltid är ordentligt skyddad.
Bättre kontroll över kakor
Firefox 154 förändrar även hur undantag för kakor och webbplatsdata fungerar.
Användare som låter Firefox radera kakor när webbläsaren stängs kan nu skapa undantag för vissa webbplatser. Ett exempel kan vara en webbplats där användaren vill fortsätta vara inloggad mellan två besök.
Tidigare kunde ett sådant undantag även påverka andra integritetsskydd. I Firefox 154 går det att behålla webbplatsens kakor utan att samtidigt undanta den från spårningsskydd eller andra begränsningar.
Det ger en bättre balans mellan bekvämlighet och integritet. Användaren kan behålla en fungerande inloggning utan att ge webbplatsen större möjligheter att spåra besöken.
Snabbare väg till AI-inställningarna
Firefox får också en ny snabbåtgärd med namnet ”Manage AI” i adressfältet. Den leder direkt till AI-avsnittet i Firefox inställningar.
Nyheten innebär inte att användaren måste använda AI-funktioner. Tanken är i stället att göra funktionerna lättare att hitta, kontrollera och stänga av.
När webbläsare får allt fler AI-baserade funktioner blir det viktigt att användaren tydligt kan se vilka tjänster som är aktiverade. En lättillgänglig kontrollpanel kan därför vara minst lika viktig som själva AI-funktionerna.
Mozilla börjar dessutom införa automatisk organisering av flikar i Smart Window. Firefox kan analysera vilka öppna flikar som hör ihop, föreslå grupper och ge grupperna passande namn.
Funktionen rullas ut stegvis och kommer därför inte att visas för alla användare samtidigt.
Firefox-profilen kan flyttas mellan olika operativsystem
Mozilla utökar även funktionen för säkerhetskopiering av Firefox-profiler. På macOS går det nu att skapa en lokal säkerhetskopia som sedan kan återställas i Firefox på Windows, macOS eller Linux.
En Firefox-profil kan innehålla bland annat bokmärken, inställningar och andra personliga anpassningar. Möjligheten att flytta profilen mellan olika operativsystem underlättar både datorbyten och övergångar från exempelvis Windows till Linux.
Säkerhetskopian sparas lokalt, vilket kan vara intressant för användare som inte vill använda en molnbaserad synkroniseringstjänst.
Tydligare textmarkering i PDF-filer
Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-läsare. I version 154 blir markerad text i PDF-dokument tydligare och mer lik textmarkering på vanliga webbsidor.
Färgen följer dessutom operativsystemets tillgänglighetsinställningar. Det är särskilt värdefullt för personer som använder högkontrastläge eller andra visuella hjälpmedel.
Mozilla har också rättat ett problem där PDF-dokument kunde få fel skala i förhandsgranskningen inför utskrift när alternativet ”Anpassa till sidbredd” användes.
Bättre fullskärmsläge med vertikala flikar
Användare av vertikala flikar får ett mer konsekvent fullskärmsläge. När Firefox går över till fullskärm försvinner sidofältet tillsammans med de andra verktygsfälten.
För man muspekaren till skärmens kant visas gränssnittet igen. På så sätt kan hela skärmytan användas för en film, presentation eller webbsida utan att användaren förlorar snabb åtkomst till flikarna.
Firefox View kommer samtidigt inte längre att visas automatiskt i verktygsfältet för nya profiler eller för användare som inte har öppnat funktionen på länge. Den finns fortfarande under ”Lista alla flikar” och kan läggas tillbaka permanent genom funktionen för anpassning av verktygsfältet.
Små förbättringar för Windows och macOS
I Windows går det nu att byta Firefox standardikon direkt i inställningarna. Funktionen fungerar ännu inte med Firefox-installationer som använder MSIX-formatet.
Mozilla planerar att senare införa motsvarande stöd för MSIX, macOS och Linux.
En hård omladdning av en webbsida, genom att hålla ned Skift samtidigt som uppdateringsknappen klickas, rensar nu även cachade webbplatsikoner. Det kan hjälpa när en webbplats har bytt ikon men Firefox fortfarande visar den gamla.
På macOS har Mozilla förbättrat spolning och hopp mellan olika positioner i videor. Ett fel har också rättats där ett stängt Firefox-fönster ibland kunde lämna kvar ett osynligt fönster som fortsatte att fånga upp musklick.
Fler förbättringar i Firefox för Android
Android-versionen får stabilare automatiska översättningar på telefoner och surfplattor där flera systemspråk används.
Sökningar bland bokmärken kan nu visa upp till 75 träffar per sökning. Vid nedladdning av en fil går det dessutom att ändra både filnamnet och var filen ska sparas innan nedladdningen startar.
Det är små förändringar var för sig, men de gör mobilversionen mer användbar för personer som har många bokmärken eller ofta laddar ned dokument.
Smartare användning av webbläsarens cache
Bland de mer tekniska nyheterna finns stöd för HTTP-rubriken No-Vary-Search i Firefox diskcache.
En webbadress kan innehålla olika parametrar efter ett frågetecken. Vissa parametrar förändrar innehållet på sidan, medan andra exempelvis bara används för statistik och marknadsföring.
Med No-Vary-Search kan en webbserver tala om för Firefox att vissa parametrar inte påverkar det verkliga innehållet. Webbläsaren kan då återanvända en redan sparad kopia i stället för att hämta samma resurs igen.
Det kan ge fler lyckade cacheträffar, minska onödig datatrafik och i vissa fall göra webbsidor snabbare.
En uppdatering med fokus på kontroll
Firefox 154 innehåller ingen enskild förändring som helt förändrar webbläsaren. Uppdateringen består i stället av många mindre förbättringar som tillsammans ger bättre säkerhet, integritet och användarkontroll.
Skyddet av lokala nätverk är särskilt betydelsefullt i en tid då allt fler vardagsföremål är uppkopplade. Samtidigt visar de nya AI- och cookieinställningarna att Mozilla vill göra det tydligare för användaren vad webbläsaren får göra.
Firefox 154 kan laddas ned från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt, medan Linuxversionen distribueras genom respektive Linuxdistributions paketförråd.
> FAKTA: FIREFOX 154
Utvecklare
Mozilla
Version
Firefox 154
Viktigaste nyheten
Utökat skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk via WebSocket.
Integritet
Webbplatser kan undantas från automatisk radering av kakor utan att undantas från spårningsskyddet.
AI-kontroller
Snabbåtgärden ”Manage AI” leder direkt till webbläsarens AI-inställningar.
Säkerhetskopiering
Lokala Firefox-profiler kan återställas mellan Windows, macOS och Linux.
PDF
Tydligare textmarkering och rättad skalning vid utskrift.
Android
Förbättrade översättningar, fler bokmärkesträffar och större kontroll över nedladdningar.
Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.
Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.
Stabilare uppspelning av ljud och video
Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.
Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.
Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.
Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer
Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.
Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.
VPN-erbjudande visades i fel regioner
Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.
Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.
Smart Window visar fler relevanta förslag
Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.
Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.
Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.
Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.
Två viktiga rättningar för Windows
Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.
Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.
Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.
Så installerar du uppdateringen
Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.
Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.
Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.
För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.
Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer.
Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en ovanlig fråga: Hur liten och enkel kan en fungerande grafisk Linuxmiljö egentligen bli?
Programmet som placerar bilden på skärmen
För att förstå vad Frame gör behöver man först känna till vad en grafikserver är.
När ett program som Firefox eller GIMP vill visa ett fönster på skärmen ritar programmet normalt inte direkt mot bildskärmen. I stället skickar det instruktioner till ett underliggande system som hanterar fönster, tangentbord, muspekare och bildskärmar.
På traditionella Linuxdatorer har denna uppgift länge skötts av X.Org Server, den vanligaste implementationen av X11-systemet. X11 har sina rötter i 1980-talet och har under årtionden byggts ut för att fungera med många olika datorer, grafikkort och användningsområden.
Resultatet är ett stort och komplicerat system med många historiska lager.
Frame försöker i stället börja om från början.
Byggd direkt ovanpå Linuxkärnan
Frame bygger inte vidare på X.Org och använder inte heller vanliga programbibliotek som libc, Mesa, Xlib eller FreeType. I stället kommunicerar servern direkt med Linuxkärnan genom systemanrop.
För att visa grafik använder Frame Linux gränssnitt DRM och KMS, vilka hanterar grafikkort och bildskärmslägen. Tangentbord och mus läses genom evdev, det normala gränssnittet för inmatningsenheter i Linux.
Program som Firefox kommunicerar med Frame genom själva X11-protokollet.
Man kan likna det vid att bygga en bil utan att köpa färdiga delar från en underleverantör. I stället tillverkar utvecklaren stora delar av motorn, elsystemet och instrumentpanelen själv och kopplar dem direkt till chassit.
Resultatet är en statiskt länkad programfil utan vanliga beroenden till installerade bibliotek.
Skriven i assembler
De flesta moderna program skrivs i språk som C, C++, Rust eller Python. Frame är i stället skriven i assembler.
Assembler ligger mycket nära processorns egna maskininstruktioner. Utvecklaren arbetar därför direkt med register, minnesadresser, instruktioner och systemanrop.
Det ger stor kontroll över exakt vad datorn gör, men gör samtidigt utvecklingen betydligt mer komplicerad. Funktioner som vanliga programmeringsspråk och bibliotek erbjuder automatiskt måste ofta byggas manuellt.
Frame består enligt utvecklaren av omkring 20 000 rader assemblerkod. Vid en senare genomgång låg källkoden närmare 25 000 rader. Det är fortfarande litet jämfört med etablerade grafiksystem, men antalet kodrader säger inte automatiskt något om stabilitet, säkerhet eller hur komplett programmet är.
Kan redan köra Firefox och GIMP
Frame är långt ifrån en fullständig implementation av X11, men servern stöder redan tillräckligt många delar av protokollet för att kunna köra riktiga skrivbordsprogram.
Bland funktionerna finns stöd för att skapa och hantera fönster, läsa tangentbord och mus, hantera urklipp, bilder och egenskaper samt kommunicera med program genom X11-protokollet.
Servern innehåller även stöd för flera vanliga X11-utökningar, exempelvis RANDR för bildskärmshantering, SHAPE för fönster med särskilda former och MIT-SHM för snabbare överföring av bilddata mellan program.
Isene uppger att han använder Frame som sin dagliga grafikserver och att både Firefox och bildredigeringsprogrammet GIMP fungerar på systemet.
Det betyder dock inte att alla X11-program fungerar. X11 är ett omfattande protokoll med många funktioner och tillägg som utvecklats under flera årtionden. Program kan därför använda funktioner som Frame ännu inte känner till.
En hel skrivbordsmiljö i assembler
Frame är nära kopplad till ett större projekt som heter CHasm, en förkortning av ”CHange to ASM”.
CHasm består av flera små Linuxprogram som också är skrivna i x86-64-assembler. Där ingår bland annat:
Tile, en fönsterhanterare som placerar fönster sida vid sida.
Glass, en terminalemulator.
Bare, ett kommandoskal.
Strip, en statusrad.
Bolt, ett skärmlås och inloggningsverktyg.
Tillsammans kan dessa program skapa en komplett, men mycket minimalistisk, grafisk Linuxsession. Projekten är fristående och utgör inte en traditionell skrivbordsmiljö som KDE Plasma eller GNOME.
CHasm-verktygen kommunicerar direkt med Linuxkärnan eller med X11-protokollet och saknar dynamiska programberoenden. Enligt projektets dokumentation omfattar den körbara delen av hela sessionen mindre än 500 kilobyte, även om detta inte inkluderar Linuxkärnan, drivrutinerna eller de vanliga program som användaren startar.
Ett skrivbord som försöker göra ingenting
Ett av projektets viktigaste mål är att datorn ska vara helt stilla när användaren inte arbetar.
Moderna skrivbordsmiljöer kan ha många processer som regelbundet vaknar för att kontrollera tiden, uppdatera animationer, läsa systeminformation eller kontrollera om något har förändrats. Varje sådan aktivitet använder lite processortid och kan i teorin påverka batteritiden.
Frame och CHasm är i stället konstruerade för att vänta tills det faktiskt händer något, exempelvis att användaren rör musen eller att ett program skickar nya bilddata.
Isene genomförde ett informellt test där Frame och X.Org hade ungefär samma totala strömförbrukning när datorn stod oanvänd. X.Org använde däremot enligt hans mätning nästan tre gånger så mycket processortid.
Skillnaden i total strömförbrukning var liten eftersom bildskärmen, nätverket och andra delar av datorn använder betydligt mer energi än en vilande grafikserver. Mätningen är dessutom utförd av utvecklaren själv på en enda dator och ska därför inte betraktas som ett oberoende prestandatest.
Artificiell intelligens har hjälpt till
Projektet har utvecklats med omfattande hjälp av AI-verktyget Claude Code. Isene beskriver hur han förklarar problem och önskade funktioner för AI-systemet, som sedan hjälper till att skapa och ändra assemblerkoden.
Det gör Frame intressant även ur ett annat perspektiv. Att skriva en X11-server i assembler är normalt ett mycket tidskrävande specialprojekt. Moderna AI-verktyg kan göra det möjligt för en ensam utvecklare att experimentera med systemprogrammering på en nivå som tidigare ofta krävde större grupper.
Samtidigt innebär AI-genererad kod inte att programmet automatiskt är korrekt. En grafikserver hanterar minne, inmatning, andra program och hårdvara. Fel kan orsaka allt från grafikproblem och krascher till säkerhetsbrister.
Frame behöver därför granskas, testas och underhållas på samma sätt som all annan systemnära programvara – kanske ännu mer noggrant eftersom assembler saknar många av de säkerhetsfunktioner som finns i modernare språk.
Ingen ersättare för X.Org ännu
Frame är för närvarande ett experimentellt projekt och inte ett praktiskt alternativ för vanliga Linuxanvändare.
Servern fungerar endast på Linuxdatorer med x86-64-processor. Den saknar delar av X11-protokollet, har begränsat hårdvarustöd och använder huvudsakligen mjukvarurendering i stället för fullständig grafikacceleration.
Det finns inte heller några etablerade installationspaket eller färdiga inloggningssessioner för stora Linuxdistributioner. Projektet är främst byggt för utvecklarens egen dator och hans eget arbetssätt.
CHasm-dokumentationen säger uttryckligen att verktygen främst publiceras som inspiration. Tanken är inte nödvändigtvis att användare ska installera dem som de är, utan att intresserade utvecklare ska studera, ändra och anpassa koden efter sina egna behov.
Ett experiment om kontroll och enkelhet
Frame kommer sannolikt inte att ersätta X.Org eller konkurrera med Wayland inom den närmaste framtiden. Projektets verkliga betydelse ligger i stället i vad det demonstrerar.
Det visar att det fortfarande är möjligt för en enskild utvecklare att bygga en fungerande grafikserver direkt ovanpå Linuxkärnan. Det visar också hur mycket av ett modernt datorsystem som egentligen består av valbara lager – bibliotek, ramverk och verktyg som är praktiska, men inte alltid absolut nödvändiga.
Frame är därför mindre en färdig produkt och mer ett tekniskt laboratorium.
Projektet ställer en fråga som ofta försvinner när programvaran växer: Hur mycket kod behöver vi egentligen för att öppna ett fönster, ta emot ett tangenttryck och placera några bildpunkter på skärmen?
Geir Isenes svar är att det går att göra med betydligt mindre än vad dagens vanliga Linuxskrivbord använder – men också att enkelhet på ytan kan kräva mycket avancerat arbete under huven.
KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd.
För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. Det är den komponent som startar först efter Linuxkärnan och ansvarar för att dra i gång resten av systemet: nätverk, inloggning, bakgrundstjänster, ljud, grafik och mycket annat.
Att byta init-system är därför ungefär som att byta elsystem i ett hus. Det syns kanske inte direkt på fasaden, men det påverkar hur allt bakom väggarna fungerar.
Från systemd till Dinit
Under många år har systemd varit standard i de flesta större Linuxdistributioner. Det används i exempelvis Debian, Ubuntu, Fedora, Arch Linux och många andra system. Systemd är kraftfullt och funktionsrikt, men har också kritiserats för att vara stort, komplext och för att samla många funktioner i ett och samma projekt.
KaOS väljer nu en annan väg.
I KaOS Linux 2026.06 används Dinit 0.22.0 som init-system. Dinit är ett lättare och mer avskalat alternativ som fokuserar på snabb start och tydlig hantering av tjänster. Det bygger på beroenden mellan tjänster, vilket betyder att systemet vet i vilken ordning olika delar ska startas.
Tillsammans med Dinit används även Turnstile och Seatd för hantering av inloggning, användarsessioner och så kallade “seats”, alltså kopplingen mellan användare, tangentbord, mus och skärm.
KaOS använder också Greetd med Tuigreet som inloggningshanterare, i stället för SDDM.
Inte helt fritt från systemd ännu
Även om KaOS nu har lämnat systemd som init-system betyder det inte att distributionen är helt fri från systemd-komponenter.
Utvecklarna är tydliga med att systemd fortfarande finns kvar i reducerad form, främst för udev och tmpfiles. Udev används för att hantera hårdvara när den upptäcks av systemet, till exempel USB-enheter, diskar och nätverkskort. Tmpfiles används bland annat för att skapa och rensa tillfälliga filer och kataloger.
Det handlar alltså inte om ett totalt brott med systemd, utan om ett stegvis byte där den mest centrala rollen – själva init-systemet – nu har tagits över av Dinit.
KaOS lämnar även KDE Plasma som standard
KaOS har länge varit nära förknippat med KDE Plasma. Distributionen var under många år känd för att vara ett rent, modernt och KDE-fokuserat system.
Men tidigare under 2026 tog projektet ännu ett stort steg: man lämnade KDE Plasma som standardmiljö och gick i stället över till en kombination av Niri och Noctalia.
Niri är en modern fönsterhanterare för Wayland, medan Noctalia är en ny skrivbordsmiljö under utveckling. Det gör KaOS till ett mer experimentellt system än tidigare, med tydligt fokus på ny teknik och alternativa lösningar.
Trots att KDE Plasma inte längre är standard finns flera KDE-program fortfarande med. KaOS Linux 2026.06 innehåller bland annat KDE Gear 26.04.2, vilket betyder att användarna fortfarande får tillgång till många välkända KDE-applikationer.
Ny mjukvara under huven
KaOS Linux 2026.06 bygger på en modern teknisk grund. Systemet använder Linuxkärnan 7.0.13, medan Linux-next i förråden är baserad på Linux 7.1.
Grafikstacken består av Mesa 26.1.3, vilket är viktigt för både spel, grafikacceleration och moderna skrivbordsmiljöer. Verktygskedjan har också uppdaterats med GCC 15.2.1 och GNU C Library 2.41.
Bland övriga komponenter finns bland annat:
Niri 26.04
Noctalia 5 Alpha
PipeWire 1.6.7
GStreamer 1.28
OpenZFS 2.4.3
OpenSSH 10.3
GNU Bash 5.3
Qt 6.11.1
CMake 4.3
Calamares används fortfarande som installationsprogram, vilket gör att installationen bör kännas bekant även för användare som tidigare testat andra Linuxdistributioner.
Program för vardagsanvändning
KaOS 2026.06 innehåller också flera vanliga program för dagligt bruk. Bland de förvalda eller tillgängliga programmen finns Firefox 152, Thunderbird 152, GIMP 3.2.4 och LibreOffice 26.2.4.
Det innebär att systemet inte bara är ett tekniskt experiment för Linuxentusiaster. Det kan även användas som ett vanligt skrivbordssystem för webbsurfning, e-post, bildredigering och kontorsarbete.
Varför är detta viktigt?
KaOS är inte en av de största Linuxdistributionerna, men projektet är intressant eftersom det vågar göra tydliga tekniska val.
När de flesta större distributioner går åt samma håll kan mindre projekt fungera som testbäddar för alternativa idéer. KaOS visar att det fortfarande finns utrymme för experiment inom Linuxvärlden – inte bara när det gäller skrivbordsmiljöer, utan även i själva systemets grundläggande arkitektur.
Bytet från systemd till Dinit är därför mer än en teknisk detalj. Det är också ett ställningstagande för ett mer modulärt och lättare system, där olika delar kan bytas ut och anpassas efter projektets egna mål.
För vem passar KaOS 2026.06?
KaOS Linux 2026.06 passar framför allt användare som är nyfikna på modern Linuxteknik och inte är rädda för förändringar. Den som vill ha ett traditionellt KDE Plasma-system kan däremot behöva tänka om, eftersom KaOS numera går i en annan riktning.
För Linuxentusiaster, utvecklare och användare som vill testa ett system utan systemd som init är detta däremot en mycket intressant utgåva.
Befintliga KaOS-användare kan uppdatera systemet med:
Nya användare kan ladda ner ISO-filen från KaOS officiella webbplats och testa systemet på egen dator eller i en virtuell maskin.
Sammanfattning
KaOS Linux 2026.06 är en av de mest betydelsefulla utgåvorna i distributionens historia. Den markerar övergången från systemd till Dinit som init-system och fortsätter samtidigt projektets nya väg bort från KDE Plasma som standardmiljö.
Resultatet är en Linuxdistribution som känns mer självständig, mer experimentell och tydligare inriktad på alternativ teknik.
KaOS visar med den här utgåvan att Linuxvärlden fortfarande är full av variation – och att även små distributioner kan driva stora tekniska förändringar.
HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på skroten.
Linux.se brukar regelbundet testa hårdvara som folk annars skickar till skroten. Vi bedömer datorerna ur ett Linux-perspektiv och tittar på om de fortfarande går att använda på ett vettigt sätt.
Nu har turen kommit till HP EliteBook 8460p. Just vårt exemplar är utrustat med en andra generationens Intel Core i5. Det är en dator som inte klarar kraven för Windows 11, men som fortfarande kan vara intressant för Linux.
Hittar man en sådan här dator på loppis bör den inte kosta mer än cirka 300 kronor.
HP EliteBook 8460p har en rejäl byggkvalitet. Den påminner nästan om en Volvo 240: kantig, fyrkantig, stor och ganska klumpig – men samtidigt robust och pålitlig. Det är ingen tunn och elegant ultrabook, utan en arbetsmaskin från en tid då bärbara datorer byggdes för att tåla en del.
Skärmen är däremot inget att skryta med. Den här modellen är inte utrustad med Full HD-skärm, utan har en upplösning på 1366 × 768 pixlar. Just vårt exemplar är däremot uppgraderat med SSD, vilket gör stor skillnad för hur snabb datorn känns i praktiken.
Vi försökte först starta datorn med Ubuntu 24.04, men maskinen startade om sig och vägrade att komma igång ordentligt. Därefter installerade vi Debian 13.5, och det fungerade alldeles utmärkt. Skillnaden mellan Ubuntu och Debian är inte särskilt stor för en vanlig användare, men i det här fallet visade sig Debian fungera bättre på den här äldre hårdvaran.
Tangentbordet är helt okej att skriva på. Däremot saknar modellen vanligt bakgrundsbelyst tangentbord. I stället har HP valt en lite udda lösning: bredvid webbkameran sitter en liten lampa som kan fällas ut och lysa ner över tangentbordet.
Prestandan räcker fortfarande för enklare vardagsanvändning. Datorn klarar att streama SVT Play i Firefox utan problem, vilket gör den fullt användbar som enkel surfdator, skrivmaskin eller Linux-testmaskin.
Sammanfattningsvis är HP EliteBook 8460p ingen modern dator, men med SSD och Linux kan den fortfarande göra nytta. För rätt pris kan den vara ett bra exempel på hur äldre företagsdatorer kan få ett andra liv i stället för att hamna på skroten.
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning.
Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i webbläsaren. En ny funktion är på väg in som gör det möjligt för Firefox att använda Vulkan Video för hårdvaruaccelererad videouppspelning. Det är särskilt intressant för användare med NVIDIA-grafikkort, som länge haft sämre stöd för detta i Linux jämfört med Intel och AMD.
När man tittar på video på nätet, till exempel via YouTube eller andra streamingtjänster, måste datorn avkoda videoströmmen. Det innebär att den komprimerade videon görs om till bildrutor som kan visas på skärmen. Om processorn, alltså CPU:n, gör allt detta arbete själv kan datorn bli varmare, dra mer ström och kännas trögare när flera saker händer samtidigt.
Med hårdvaruaccelererad videouppspelning kan i stället grafikkortets särskilda videodel ta hand om avkodningen. Det är oftast mycket effektivare. Resultatet kan bli lägre CPU-belastning, jämnare uppspelning, mindre värmeutveckling och bättre batteritid på bärbara datorer.
För Linux-användare har detta länge varit lite rörigt. Intel och AMD har i regel haft en ganska rak väg via VA-API, ett vanligt gränssnitt i Linux för hårdvaruaccelererad video. Firefox har sedan tidigare kunnat använda VA-API för att avlasta processorn vid videouppspelning.
För NVIDIA-användare har situationen varit mer komplicerad. Den proprietära NVIDIA-drivrutinen har inte erbjudit samma typ av naturligt VA-API-stöd som Intel och AMD. Det har lett till olika kringlösningar, varierande resultat och ibland att videouppspelning i webbläsaren ändå belastat processorn mer än nödvändigt.
Det är här Vulkan Video kommer in i bilden. Vulkan är ett modernt grafik- och beräkningsgränssnitt som redan används i många sammanhang, bland annat för spel och grafikrendering. Vulkan Video bygger vidare på detta och ger program ett sätt att använda grafikkortets videohårdvara för att avkoda video.
För Firefox betyder det att webbläsaren kan få en ny väg till GPU-accelererad videoavkodning i Linux. I stället för att försöka gå via VA-API-lösningar som inte alltid passar NVIDIA särskilt bra, kan Firefox använda Vulkan Video när systemet, grafikkortet och drivrutinen har stöd för det.
Det här är framför allt goda nyheter för användare som kör Linux med NVIDIA-grafik. Vid långvarig videouppspelning kan skillnaden bli tydlig. En dator som tidigare använde mycket CPU-kraft för att spela upp video kan i stället låta grafikkortets särskilda videomotor göra jobbet. Det kan ge en svalare och tystare dator, särskilt på bärbara maskiner där fläktljud och batteritid spelar stor roll.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta inte automatiskt betyder att alla Linux-användare får bättre videouppspelning direkt när Firefox 153 släpps. Funktionen verkar fortfarande vara kopplad till en inställning bakom en så kallad preferensflagga. Det betyder att den kan finnas i webbläsaren utan att vara aktiverad som standard för alla.
Hur stor förbättringen blir beror också på flera tekniska faktorer. Grafikkortets modell, drivrutinens version, vilka videoformat som stöds och hur Firefox är byggt spelar roll. Det är inte heller säkert att Vulkan Video kommer att ersätta VA-API för Intel- och AMD-användare. För dem fungerar den befintliga vägen ofta redan bra.
Men även med dessa reservationer är detta ett viktigt steg framåt. Firefox på Linux har under lång tid blivit bättre på grafik, video och Wayland-stöd, men NVIDIA har ofta varit den svåra biten i pusslet. Med en Vulkan Video-väg kan Mozilla minska beroendet av äldre eller mindre passande lösningar och i stället använda en teknik som ligger närmare hur moderna NVIDIA-drivrutiner fungerar.
För vanliga användare handlar det i slutändan inte om tekniska gränssnitt, buggrapporter eller interna webbläsarinställningar. Det handlar om något mycket enklare: att kunna titta på video i webbläsaren utan att datorn blir onödigt varm, trög eller strömslukande.
Om Firefox 153 levererar detta i praktiken kan det bli en efterlängtad förbättring för många Linux-användare med NVIDIA-grafik.
Linux Lite 8.0 “Hematite” är här med Ubuntu 26.04 LTS som grund, Linuxkärnan 7.0 och en rejäl modernisering av hela systemet. Med ny installerare, GTK4-baserade egna program, Firefox som standardwebbläsare och särskilda kärnor för både skrivbord och spel vill distributionen fortsätta vara ett lättanvänt alternativ för både äldre datorer och nya Linuxanvändare.
Linux Lite 8.0, med kodnamnet “Hematite”, är nu släppt och markerar ett av de största stegen framåt i distributionens historia. Den nya versionen bygger på Ubuntu 26.04 LTS och levereras med Linuxkärnan 7.0, vilket ger användarna en modern och långsiktigt stabil grund att stå på. Som tidigare riktar sig Linux Lite främst till användare som vill ha ett snabbt, enkelt och resurssnålt Linuxsystem – ofta som ersättning för Windows på lite äldre datorer.
Linux Lite har länge varit känt för att försöka göra övergången till Linux så smidig som möjligt. Skrivbordsmiljön Xfce ger ett traditionellt upplägg med startmeny, panel och tydliga programfönster. Det gör systemet lätt att känna igen för den som kommer från Windows, samtidigt som det inte kräver lika mycket datorkraft som många tyngre skrivbordsmiljöer.
Med version 8.0 har utvecklarna gjort en omfattande modernisering av systemet. En av de största förändringarna är att Linux Lites egna program nu har flyttats över till GTK4. GTK är ett grafiskt bibliotek som används för att bygga programfönster, knappar, menyer och andra delar av användargränssnittet. Genom att gå från GTK3 till GTK4 får programmen ett modernare utseende och bättre förutsättningar för framtida utveckling.
Installationen har också förändrats. Linux Lite 8.0 använder nu Calamares som grafiskt installationsprogram i stället för Ubuntus äldre Ubiquity-installerare. Calamares används redan av många andra Linuxdistributioner och är känt för att vara tydligt, modernt och enkelt att följa. För vanliga användare innebär det framför allt en mer strömlinjeformad installation, medan hårdvaruleverantörer även får tillgång till ett OEM-läge för förinstallation av systemet på datorer.
En annan teknisk nyhet är stödet för DEB822-formatet för APT-källor. Det ersätter de äldre .list-filerna och är ett modernare sätt att beskriva var systemet ska hämta program och uppdateringar. För slutanvändaren är detta kanske inte något man märker direkt, men det gör pakethanteringen mer framtidssäker och lättare att underhålla.
Linux Lite 8.0 innehåller även flera nya egenutvecklade program. Lite About är ett nytt systeminformationsprogram som visar uppgifter om processor, grafikkort, minne, lagring, nätverk och ljud. Lite System Monitor ger realtidsinformation om datorns belastning, till exempel CPU-användning, minnesförbrukning och nätverksaktivitet. För den som vill anpassa systemet finns även Lite Menu Sorter, som kan sortera programkategorier i menyn, samt Lite Time Date för inställning av datum, tid och NTP-synkronisering.
För mer avancerade användare introduceras Lite Distro Builder, ett verktyg för den som vill skapa en egen variant av Linux Lite. Det är ett intressant steg eftersom det gör distributionen mer flexibel, både för entusiaster och för organisationer som vill bygga en anpassad Linuxmiljö.
Spel och prestanda har också fått större utrymme. Linux Lite 8.0 introducerar särskilda anpassade kärnor: en för vanligt skrivbordsbruk och en för spel. Med Lite Kernel Manager ska användaren enklare kunna välja rätt kärna för sina behov. Dessutom finns Lite Game Center, som samlar verktyg och funktioner för att komma igång med spel på Linux.
Ett annat praktiskt tillskott är Lite Core. Det är ett verktyg för den som vill rensa ned installationen till ett mer grundläggande system efter installationen och sedan själv välja vilka program som ska installeras. Det passar användare som vill ha bättre kontroll över systemet och slippa onödiga program.
På programsidan märks också att Firefox återigen är standardwebbläsare och ersätter Google Chrome. Det är ett tydligt val som ligger nära Linuxvärldens tradition av fri och öppen programvara. I terminalen har Starship ersatt Powerline, vilket ska ge snabbare uppstart och en modernare kommandoradsmiljö. Btop ersätter Htop som systemövervakare, och Synaptic Package Manager har ersatts av en utökad version av Lite Software.
Linux Lite 8.0 har dessutom fått förbättrat stöd för moderna filformat. JPEG-XL och HEIC fungerar direkt från start, vilket är praktiskt eftersom dessa bildformat blir allt vanligare, särskilt på mobiltelefoner och nyare kameror. Filsystemen Btrfs och XFS finns nu också med som installationsalternativ, något som efterfrågats av användare.
Utvecklarna lyfter även fram att ISO-filen har blivit mindre. Jämfört med Linux Lite 7-serien har installationsavbilden krympt från 2,77 GB till 2,36 GB, en minskning med ungefär 410 MB. Det är en viktig detalj för en distribution som vill vara lättviktig och passa även på äldre eller enklare hårdvara.
Översättningar har också fått stor uppmärksamhet. Linux Lites egna program finns nu översatta till 22 språk, skrivbordet till 23 språk och OEM-installationsläget till 25 språk. Det gör systemet mer tillgängligt för användare över hela världen och visar att Linux Lite fortfarande är ett tydligt communitydrivet projekt.
Sammanfattningsvis är Linux Lite 8.0 “Hematite” mer än bara en vanlig versionsuppdatering. Det är en större ombyggnad av distributionens grund, verktyg och användarupplevelse. Med ny installerare, modernare program, GTK4, specialanpassade kärnor, förbättrat spelstöd och en Ubuntu 26.04 LTS-bas försöker Linux Lite kombinera enkelhet med modern teknik.
För den som vill ge en äldre dator nytt liv, eller bara vill ha ett lättanvänt Linuxsystem utan onödigt krångel, framstår Linux Lite 8.0 som ett intressant alternativ. Det är fortfarande en distribution med fokus på enkelhet, men den har nu fått en betydligt modernare motor under huven.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.
För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.
Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.
Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd
En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.
När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.
I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.
Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.
Uppdaterad grund för hela systemet
Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.
För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.
Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.
KDE Plasma och GNOME i färska versioner
På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.
GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.
Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.
Färska program för vardagsanvändare
Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.
Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.
Grafik, spel och beräkningar
På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.
För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.
För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.
Utveckling, containrar och virtualisering
Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.
För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.
Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.
Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n
Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.
Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:
Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.
En färsk startpunkt för nya installationer
Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.
För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.
Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.
Zen Browser 1.20 tar ännu ett steg mot en mer personlig och användarstyrd webbläsare. Med den nya funktionen Boosts kan användaren ändra färger, typsnitt, sidans utseende och till och med ta bort störande element på enskilda webbplatser. Samtidigt bygger versionen vidare på Firefox 151.0.2, stärker skyddet mot digital fingeravtrycksspårning och lägger till praktiska funktioner som att slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren.
Zen Browser fortsätter att utvecklas som ett av de mer intressanta alternativen för den som vill ha en webbläsare byggd på Firefox, men med ett tydligare fokus på anpassning, integritet och ett modernare arbetsflöde. I version 1.20 introduceras en ny funktion som kallas Boosts – ett verktyg som gör det möjligt att ändra hur enskilda webbplatser ser ut och beter sig, direkt från webbläsaren.
Det handlar inte bara om kosmetiska förändringar. Med Boosts kan användaren justera färger, byta typsnitt, ändra stilar, ta bort störande sidelement och aktivera automatiskt mörkt läge på webbplatser som annars inte erbjuder det. Funktionen nås via webbplatskontrollen i adressfältet, där en ny Boost-knapp öppnar inställningar för den aktuella sidan.
Tanken är enkel men kraftfull: webben behöver inte se likadan ut för alla. En nyhetssajt med för små bokstäver kan göras mer lättläst. En sida med skrikiga färger kan tonas ned. Ett störande element kan tas bort. För personer som läser mycket, arbetar länge framför skärmen eller har särskilda behov av kontrast och läsbarhet kan detta bli en mycket användbar funktion.
En webbläsare med Firefox i grunden
Zen Browser bygger på Firefox och följer därför mycket av Mozillas tekniska utveckling. I version 1.20 har webbläsaren uppdaterats till Firefox 151.0.2, vilket innebär att den får med sig de senaste förbättringarna, säkerhetsfixarna och förändringarna från Firefox-projektet.
Det är en viktig detalj. Mindre webbläsare kan ibland vara spännande men riskerar att halka efter när det gäller säkerhet och kompatibilitet. Genom att bygga vidare på Firefox får Zen Browser både en stabil grund och tillgång till ett stort ekosystem av webbtillägg och standarder.
Starkare skydd mot fingeravtryck
En annan viktig nyhet i Zen Browser 1.20 är förbättrat skydd mot så kallad fingerprinting. Fingerprinting innebär att webbplatser försöker identifiera användare genom att samla in tekniska detaljer om datorn, webbläsaren, skärmen, operativsystemet och andra egenskaper.
Till skillnad från vanliga kakor behöver fingerprinting inte spara något tydligt spår på användarens dator. I stället byggs en slags digital profil upp genom många små tekniska detaljer. Det kan till exempel handla om skärmstorlek, installerade typsnitt, tidszon, grafikkort, ljudfunktioner och webbläsarens beteende.
I den nya versionen begränsar Zen Browser hur mycket information webbplatser får tillgång till när Standard Enhanced Tracking Protection används. Enligt utvecklarna minskar detta antalet användare som kan identifieras unikt med vanliga fingerprinting-metoder med i genomsnitt 14 procent. På macOS uppges förbättringen vara ännu större, upp till 49 procent.
Det betyder inte att fingerprinting försvinner helt, men det gör det svårare för webbplatser och spårningsnätverk att särskilja enskilda användare.
Slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren
En mer praktisk nyhet är att Zen Browser nu kan slå ihop flera PDF-filer direkt i webbläsaren. Det gör att användaren kan kombinera dokument utan att öppna ett separat program eller använda någon extern webbtjänst.
För många vardagsanvändare kan detta vara en mycket smidig förbättring. Det kan handla om att slå ihop kvitton, blanketter, avtal, skannade dokument eller flera delar av en rapport. Att kunna göra detta lokalt i webbläsaren är också positivt ur integritetssynpunkt, eftersom man slipper ladda upp dokument till okända tredjepartstjänster.
Små förbättringar i gränssnittet
Version 1.20 innehåller även flera förändringar i användargränssnittet. I läget med enkel sidopanel visas överflödiga webbtillägg nu under adressfältet i stället för att flyttas tillbaka till webbplatskontrollpanelen. Det gör beteendet mer förutsägbart och kan ge ett renare arbetsflöde för användare som använder många tillägg.
Cykling mellan arbetsytor har också förbättrats. Arbetsytor är en viktig del av Zen Browsers identitet och gör det möjligt att dela upp surfandet i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, research eller sociala medier.
På Windows har geolokaliseringen ändrats så att Zen Browser respekterar operativsystemets egna platsbehörigheter när en webbplats begär åtkomst till platsinformation. Det innebär att webbläsaren bättre följer användarens centrala integritetsinställningar i Windows.
Flera buggar har rättats
Som vanligt innehåller en ny version också rättningar av tidigare problem. Bland annat har ett fel åtgärdats där tangenten u kunde duplicera flikar. Ett annat problem där videokontroller kunde hamna under skärmen i fullskärmsläge har också rättats.
Boosts-funktionen har förbättrats så att den fungerar bättre på webbplatser där den tidigare kunde fallera. Dessutom har ett macOS-problem rättats där smarta kort och säkerhetsnycklar kunde misslyckas med att automatiskt ladda certifikat.
Andra korrigeringar gäller bland annat adressfältet, pinned tabs och split view-läget, där beteendet tidigare kunde påverka andra fönster.
Snabbare väg till egna Boosts
En liten men praktisk nyhet är att användaren nu kan skriva New Boost direkt i adressfältet för att snabbt skapa en ny Boost för den aktuella webbplatsen. Det gör funktionen mer lättillgänglig och visar att Zen Browser vill göra webbplatsanpassning till en naturlig del av surfandet, inte något som göms undan i avancerade menyer.
En webbläsare för den som vill styra mer själv
Zen Browser 1.20 visar tydligt vilken riktning projektet rör sig i. Det handlar inte bara om att vara ännu en Firefox-baserad webbläsare, utan om att ge användaren mer kontroll över både gränssnitt, integritet och arbetsflöde.
Boosts är den mest synliga nyheten, men tillsammans med bättre fingerprinting-skydd, PDF-sammanslagning, förbättrade arbetsytor och flera buggfixar blir version 1.20 en intressant uppdatering.
För användare som tycker att moderna webbläsare blivit för låsta, för röriga eller för beroende av externa tjänster erbjuder Zen Browser ett alternativ där webben går att forma mer efter den egna smaken. Version 1.20 gör den idén ännu tydligare: webbläsaren ska inte bara visa webben – den ska också låta användaren anpassa den.
Firefox 151 är nästa stora uppdatering av Mozillas webbläsare och bjuder på flera nyheter som märks i vardagen. Med enklare säkerhetskopiering av profiler, möjlighet att slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren, starkare skydd mot lokal nätverksåtkomst och förbättrad integritet tar Firefox ännu ett steg mot en tryggare och mer användarvänlig webb.
Mozilla är på väg att släppa Firefox 151, och även om webbläsaruppdateringar ofta kan låta som något för utvecklare och tekniknördar, innehåller den här versionen flera nyheter som vanliga användare faktiskt kan märka i vardagen. Det handlar om enklare säkerhetskopiering, bättre skydd mot spårning, smidigare PDF-hantering och nya möjligheter för både datoranvändare och webbutvecklare.
Firefox 151 väntas lanseras officiellt den 19 maj 2026, men de färdiga byggena finns redan tillgängliga via Mozillas nedladdningsservrar. Versionen kommer samtidigt som nya ESR-versioner, alltså långtidsstödda Firefox-versioner för organisationer och användare som prioriterar stabilitet framför de allra senaste funktionerna.
Enklare säkerhetskopiering av Firefox-profiler
En av de mest praktiska nyheterna i Firefox 151 är stöd för lokala säkerhetskopior av webbläsarprofiler på Linux och macOS. En Firefox-profil innehåller mycket av det som gör webbläsaren personlig: bokmärken, historik, inställningar, tillägg och teman.
Det nya stödet gör det enklare att säkerhetskopiera och återställa profilen, även mellan olika plattformar. För användare som byter dator, installerar om operativsystemet eller flyttar från exempelvis macOS till Linux kan detta spara mycket tid.
Firefox 151 förbättrar även hanteringen av tillägg och teman när en profil flyttas till en annan plats eller ett annat operativsystem. Tidigare kunde sådana flyttar ibland leda till att tillägg inte fungerade som väntat, men den nya versionen är bättre på att återställa dem korrekt.
PDF-filer kan slås ihop direkt i webbläsaren
Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-visare, men i Firefox 151 blir den mer användbar. En ny funktion gör det möjligt att slå ihop flera PDF-filer direkt i webbläsaren.
Det kan låta som en liten sak, men för många användare är det mycket praktiskt. I stället för att installera ett separat PDF-program eller ladda upp dokument till en webbtjänst kan man hantera enklare PDF-arbete lokalt i Firefox.
Det är också en integritetsfördel. Om dokumenten innehåller känslig information är det bättre att kunna arbeta med dem på den egna datorn i stället för att skicka dem till en okänd webbtjänst.
Hårdare skydd för lokala nätverk
En annan viktig förändring gäller åtkomst till det lokala nätverket. Firefox 151 gör skyddet för lokal nätverksåtkomst allmänt tillgängligt.
Det innebär att webbplatser måste begära tillstånd innan de kan försöka ansluta till enheter i ditt lokala nätverk eller till appar och tjänster som körs på din dator. Det kan till exempel handla om routrar, skrivare, smarta hem-enheter eller andra nätverksanslutna prylar.
Tidigare var detta skydd begränsat till användare som hade Enhanced Tracking Protection satt till läget Strict. Nu blir funktionen bredare tillgänglig, vilket stärker säkerheten för fler användare.
Det här är viktigt eftersom webbläsaren inte längre bara är ett fönster mot internet. Den kan också bli en väg in mot lokala resurser. Därför är det rimligt att användaren får säga ja eller nej innan en webbplats får försöka nå sådana resurser.
Bättre integritet i privat surfning
Firefox 151 får också nya integritetsfunktioner. I privat surfning införs en funktion som gör det möjligt att rensa all data från den aktuella privata sessionen utan att behöva stänga hela webbläsaren.
Det gör privat surfning mer flexibel. Användaren kan snabbt nollställa sessionen och fortsätta använda webbläsaren utan att starta om allt.
Mozilla förstärker även skyddet mot fingerprinting i standardläget för Enhanced Tracking Protection. Fingerprinting innebär att webbplatser försöker känna igen en användare genom att samla in tekniska detaljer om datorn, webbläsaren, skärmen, installerade funktioner och annan information. Varje detalj kan verka oskyldig, men tillsammans kan de skapa ett ganska unikt digitalt fingeravtryck.
Med Firefox 151 begränsas mängden information som webbplatser kan få fram, vilket gör det svårare att följa användare mellan olika sajter.
Inställningarna får en tydligare form
Mozilla har även arbetat med Firefox utseende och användargränssnitt. Inställningssidorna har gjorts om något för att bli enklare att navigera.
Sökfältet i inställningarna blir större, vilket gör det lättare att hitta rätt bland olika alternativ. Sektionerna för tillägg, teman och Firefox-support flyttas också upp från nederdelen av sidomenyn till en mer synlig plats bland övriga inställningskategorier.
Dessutom får inställningspanelen en tydligare rubrik med Firefox-logotypen längst upp. Det är ingen revolution, men det gör att inställningarna känns mer samlade och lättare att förstå.
Förbättringar för flera skärmar och macOS
Firefox 151 förbättrar även stödet för datorer med flera skärmar. Webbläsaren ska nu rapportera skärmupplösning mer korrekt via JavaScript-API:er. Det är framför allt viktigt för webbappar, spel, presentationsverktyg och andra webbtjänster som behöver förstå hur skärmarna är uppbyggda.
På macOS får Firefox flera förbättringar. Webbläsaren får bättre stöd för Apples Universal Clipboard, vilket gör det smidigare att kopiera och klistra in mellan Apple-enheter. Färghanteringen för bilder som kopieras och klistras in förbättras också.
Firefox 151 inför dessutom operativsystemets egna HTML-rullistor på macOS. Det innebär att vissa formulärfält och menyer får ett mer naturligt macOS-liknande beteende.
Android-versionen blir lättare att använda
Firefox 151 för Android får också nyheter. Det blir enklare att öppna listan över flikar genom att svepa vertikalt över verktygsfältet. För mobilanvändare kan sådana små förändringar göra stor skillnad, särskilt när man har många flikar öppna.
Android-versionen får även en ny sektion för AI-kontroller i inställningarna. Där ska användaren kunna hantera AI-förstärkta funktioner. Liknande AI-inställningar har redan funnits på skrivbordsversionen sedan Firefox 148.
Det här visar att AI-funktioner stegvis håller på att byggas in även i vanliga webbläsare, men Mozilla väljer samtidigt att samla kontrollerna på ett tydligare sätt i inställningarna.
Nya möjligheter för webbutvecklare
Firefox 151 innehåller många tekniska nyheter för webbutvecklare. Bland annat förbättras stödet för moderna CSS-funktioner, till exempel container queries. Det gör det möjligt att anpassa utseendet på element beroende på egenskaper hos deras närmaste behållare, i stället för att enbart utgå från hela skärmens storlek.
Det är en viktig utveckling för responsiv webbdesign. I praktiken blir det lättare att bygga komponenter som fungerar bra oavsett var de placeras på en sida.
Firefox 151 får också stöd för Document Picture-in-Picture API. Det gör det möjligt för webbsidor att placera innehåll i ett separat alltid-överst-fönster. Funktionen kan användas för exempelvis videospelare, mötesverktyg, chattar eller andra flytande webbkomponenter.
Webbläsaren får dessutom stöd för Fullscreen Keyboard Lock API, vilket kan vara användbart för spel, fjärrskrivbord och andra webbappar som körs i helskärm och behöver hantera tangentbordet mer direkt.
Web Serial API öppnar dörren till hårdvara
En av de mer tekniskt intressanta nyheterna är stöd för Web Serial API. Det gör det möjligt för webbsidor att kommunicera med enheter via seriell anslutning, under kontrollerade former.
Det kan användas för att hantera och programmera mikrokontroller och utvecklingskort, till exempel ESP-enheter, BBC micro:bit och Raspberry Pi Pico. Det kan också vara relevant för 3D-skrivare, CNC-maskiner och annan utrustning som använder seriell kommunikation.
Det här är ett exempel på hur webbläsaren håller på att bli mer än ett program för webbsidor. Den blir också en plattform för verktyg, programmering, hårdvarukontroll och utbildning.
Firefox fortsätter på sin egen väg
Firefox 151 är ingen dramatisk omgörning av webbläsaren, men den innehåller flera förbättringar som pekar ut riktningen för Mozilla. Fokus ligger på mer användarkontroll, bättre integritet, fler lokala funktioner och starkare stöd för moderna webbstandarder.
För vanliga användare är de mest märkbara nyheterna troligen bättre profilbackup, PDF-sammanslagning, förbättrad privat surfning och tydligare inställningar. För utvecklare är stödet för nya API:er och CSS-funktioner kanske det mest intressanta.
Sammantaget är Firefox 151 en uppdatering som både polerar vardagsanvändningen och bygger ut webbläsaren som teknisk plattform. Det är kanske inte den mest spektakulära versionen av Firefox, men den visar tydligt att Mozilla fortsätter att satsa på en webbläsare där integritet, öppna standarder och användarens kontroll står i centrum.
ESR-versioner samtidigt: Firefox 140.11 ESR och Firefox 115.36.0 ESR
Viktiga nyheter:
Lokal säkerhetskopiering av Firefox-profiler på Linux och macOS
Möjlighet att slå ihop flera PDF-filer i den inbyggda PDF-visaren
Starkare skydd mot lokal nätverksåtkomst
Förbättrat skydd mot fingerprinting i standardläget
Ny funktion för att rensa aktuell privat session utan att stänga webbläsaren
Förbättrat stöd för flera skärmar
Web Serial API för seriell kommunikation med exempelvis mikrokontroller
För utvecklare: Firefox 151 ger stöd för bland annat Document Picture-in-Picture API, Fullscreen Keyboard Lock API, förbättrade container queries och CSSContainerRule.conditions.
Sammanfattning: En uppdatering med tydligt fokus på integritet, lokal kontroll, PDF-hantering och modernare webbstandarder.
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.
När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.
Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.
Högre krav – men inte hela sanningen
Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.
Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.
Överraskande flyt i vardagsanvändning
Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.
Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.
I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.
Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.
Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11
En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.
För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.
GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.
TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn
Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.
Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.
Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många
Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.
För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.
Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.
Det som stör: svenska språket
Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.
Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.
Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara
Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.
Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.
Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.
Mozilla har i förväg publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 inför den officiella lanseringen den 21 april 2026. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering, starkare skydd för lokala nätverk samt flera nya funktioner för webbutvecklare.
Mozilla har publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 redan innan den officiella lanseringen den 21 april 2026. Därmed går det redan nu att få en tydlig bild av vilka nyheter, förbättringar och utvecklarfunktioner som väntar i nästa stora version av webbläsaren.
Förbättringar för Linux och PDF-hantering
En av de tydligaste nyheterna i Firefox 150 är förbättrat stöd för Linux. Webbläsaren får nu stöd för GTK:s emoji-väljare, vilket gör det möjligt att infoga emoji med kortkommandot Ctrl+.
Den inbyggda PDF-läsaren har också fått nya funktioner. Användare kan nu organisera om PDF-sidor direkt i Firefox genom att flytta, kopiera och ta bort sidor utan att behöva använda externa program.
Stärkt skydd för lokala nätverk
Mozilla breddar också skyddet kring åtkomst till lokala nätverk. Firefox 150 utökar begränsningarna så att webbplatser måste be om tillåtelse innan de får ansluta till enheter i det lokala nätverket eller till appar och tjänster på användarens egen enhet.
Tidigare var detta skydd begränsat till användare som hade Enhanced Tracking Protection inställt på Strict. Nu rullas funktionen gradvis ut till alla användare.
Mozilla beskriver förändringen så här:
”Firefox will require websites to request your permission before connecting to devices on your local network or to apps and services on your device. Previously limited to users with Enhanced Tracking Protection set to Strict, this protection is now rolling out gradually to all users.”
Flera nyheter för webbutvecklare
Firefox 150 innehåller också flera förbättringar för utvecklare. Bland annat införs stöd för ariaNotify API, som används för tillgänglighetsnotiser till exempelvis skärmläsare.
Dessutom får webbläsaren stöd för highlightsFromPoint() API, vilket gör det möjligt för webbsidor att interagera med CSS Highlights genom att returnera alla Highlights vid en viss punkt.
Stöd tillkommer även för mediaelementens pseudo-klasser som :playing och :paused, vilket gör det lättare att styla innehåll baserat på om media spelas upp eller är pausat.
Mozilla lägger också till stöd för light-dark() för bilder, på liknande sätt som för färger, något som kan bli särskilt användbart för webbplatser med mörkt läge.
Smartare bildhantering och förbättrade verktyg
En annan nyhet är stöd för ett nytt auto-värde på attributet sizes för lazy-loadade bilder med flera alternativ definierade via srcset. Det gör att Firefox automatiskt kan välja rätt bild beroende på bildens layoutbredd.
I utvecklarverktygen har ett nytt elementspecifikt avsnitt lagts till i panelen för pseudo-klasser. Där finns bland annat en växel för pseudo-klassen :open.
Samtidigt har metoden Document.caretPositionFromPoint() uppdaterats så att den bara returnerar en position i shadow DOM om motsvarande ShadowRoot skickas med i alternativet shadowRoots.
CSS-förändringar och bättre nätverksöversikt
Firefox 150 tar också bort begränsningen i color-mix() som tidigare endast tillät två färgvärden. Funktionen kan nu hantera ett godtyckligt antal färger.
Nätverkspanelen i DevTools förbättras också och visar tydligare när en anslutning använder ett certifikat som har utfärdats av en certifikatutfärdare som inte ingår i Mozillas Root CA Program.
Buggfixar inför den officiella lanseringen
Bland buggfixarna märks en rättning för macOS där emoji-tecken inte visades korrekt i webbinnehåll när Lockdown Mode var aktiverat.
Mozilla har även åtgärdat ett problem där GIF-bakgrunder på Ny flik-sidan kunde använda mycket stora mängder RAM i bakgrunden. Detta har förbättrats genom att avkodningen av animerade bakgrunder nu stryps när fliken inte är aktiv.
Officiell lansering den 21 april
Den officiella lanseringen av Firefox 150 väntas ske den 21 april 2026. Samtidigt planerar Mozilla även att släppa Firefox 140.10 och Firefox 115.35.0 ESR.
Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkod och binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas nedladdningsserver.
Teknisk fakta: Firefox 150
Version: Firefox 150
Lansering: 21 april 2026
Status: Slutliga byggen publicerade i förväg
Linux: Stöd för GTK:s emoji-väljare via Ctrl+.
PDF-läsare: Möjlighet att flytta, kopiera och ta bort PDF-sidor direkt i webbläsaren
Säkerhet: Utökat skydd för lokala nätverksanslutningar för alla användare
Nya API:er: ariaNotify API och highlightsFromPoint()
CSS/Media: Stöd för :playing, :paused och light-dark() för bilder
Bilder: Nytt auto-värde för sizes vid lazy loading med srcset
DevTools: Ny pseudo-class-toggle för bland annat :open
CSS-förbättring: color-mix() stöder nu fler än två färger
Buggfixar: Emoji-visning i macOS Lockdown Mode och lägre RAM-användning för GIF-bakgrunder i Ny flik
En tio år gammal kontorsdator låter kanske som skrot – men med rätt operativsystem kan den få nytt liv. HP ProDesk 400 G2 Mini visar hur äldre hårdvara fortfarande kan vara både snabb, användbar och energieffektiv, oavsett om den används som desktop eller specialverktyg för säker dataradering.
Det finns en särskild charm i äldre datorer som vägrar bli obsoleta. HP ProDesk 400 G2 Mini är en sådan maskin. Trots att den närmar sig tio år och inte längre klarar de senaste versionerna av Windows, lever den vidare – och gör det förvånansvärt bra.
Men vad händer om man ger den ett nytt liv med Linux?
Från skrot till verktyg – en dator med nytt uppdrag
I sitt första liv var ProDesk en typisk kontorsdator. I sitt andra liv kan den bli något helt annat.
Ett konkret exempel är att använda den för säker radering av hårddiskar. Med verktyget nwipe kan man radera data så att den inte går att återskapa – en viktig del i återvinning av IT-utrustning.
Kombinerat med externa hårddiskvaggor och fjärrstyrning via SSH blir datorn ett kompakt och effektivt raderingssystem. Den lilla formfaktorn gör att den kan stå nästan var som helst.
Linux Mint – nyckeln till ett andra liv
När Windows inte längre fungerar är det lätt att tro att datorn är “slut”. Men här kommer Linux in i bilden.
Distributionen Linux Mint är ett utmärkt val. Den är lätt att installera, kräver relativt lite resurser och erbjuder ett klassiskt skrivbord som påminner om Windows.
Resultatet är en dator som känns snabb igen.
Överraskande kapabel som desktop
Trots sin ålder klarar ProDesk 400 G2 Mini mer än man kan tro.
Den inbyggda SSD-disken gör stor skillnad i prestanda jämfört med äldre hårddiskar. De flera USB 3.0-portarna gör det enkelt att koppla in snabba externa enheter. Att datorn använder DisplayPort istället för HDMI kan vara en liten utmaning, men det löses enkelt med en adapter.
Klarar den 4K? Ja – med vissa begränsningar
Att koppla en 10 år gammal dator till en 4K-skärm låter som ett stressprov, men i praktiken fungerar det bättre än väntat.
Med Linux Mint och webbläsaren Mozilla Firefox fungerar vardagsanvändning smidigt. SVT Play kan spelas upp utan märkbar lagg och systemet känns responsivt vid normal användning.
Det visar att modern användning inte alltid kräver modern hårdvara.
Vad den passar till – och inte
Perfekt för enklare uppgifter som surf, streaming, kontorsarbete och terminalbaserat arbete. Den fungerar även utmärkt i specialroller, till exempel som raderingsstation eller liten server.
Däremot är den inte byggd för tunga spel, videoredigering eller avancerad grafik.
En liten dator med stor potential
HP ProDesk 400 G2 Mini visar att teknikens livslängd inte bara avgörs av tillverkaren, utan av hur vi väljer att använda den.
Med rätt mjukvara kan en äldre dator bli både ett miljövänligt alternativ och ett fullt fungerande verktyg i vardagen.
Det gamla behöver inte vara förbrukat – ibland räcker det med ett nytt operativsystem.
Eftersom man maskinen inte klara winows 11, så värde på sådan här maskin begränsat. Så man bör max betala 500:-
Teknisk fakta: HP ProDesk 400 G2 Mini
Modell: HP ProDesk 400 G2 Mini
Typ: Mini-PC / kontorsdator
Ålder: Cirka 10 år
Operativsystem: Linux Mint
Lagring: Inbyggd SSD
Grafikutgång: DisplayPort
Adapter behövs: Ja, för HDMI-skärm
USB-portar: 4 x USB 3.0
Skärmtest: 4K-upplösning
Videotest: SVT Play i Firefox utan tydligt lagg
Användningsområden: Desktop, webbsurf, streaming, säker radering av hårddiskar
Specialprogram: nwipe
Fjärrstyrning: Via SSH
Styrkor: Lättplacerad, strömsnål, tyst och fortfarande användbar
Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete.
Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149 bjuder på flera förbättringar som märks direkt i vardagen. Från snabbare PDF-visning till en helt ny funktion för att dela upp webbfönstret i två delar.
En dryg månad efter version 148 är nästa uppdatering här. Firefox 149 fokuserar både på prestanda, användarvänlighet och säkerhet – tre områden som blivit allt viktigare i en tid där webbläsaren ofta fungerar som vår huvudsakliga arbetsmiljö.
Snabbare PDF-filer med hjälp av grafikkortet
En av de mest konkreta förbättringarna gäller hur Firefox hanterar PDF-filer. Tack vare hårdvaruacceleration kan många dokument nu laddas och visas snabbare än tidigare.
Det innebär att webbläsaren använder datorns grafikkort istället för enbart processorn för att rendera innehållet – något som ger bättre flyt, särskilt i stora eller grafikintensiva dokument.
Dessutom har PDF-visaren fått en ny funktion: du kan nu högerklicka på bilder i en PDF och ladda ner dem direkt.
Ny funktion: Split View för effektivare surf
En av de största nyheterna är Split View, som låter dig visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.
Funktionen aktiveras via flikarnas snabbmeny och gör det möjligt att:
jämföra två artiklar
arbeta med dokument och referenser samtidigt
följa instruktioner medan du utför en uppgift
Det här är ett tydligt steg mot att göra webbläsaren mer produktivitetsanpassad – nästan som en enklare arbetsyta.
Skärpt säkerhet mot skadliga webbplatser
Firefox 149 stärker också skyddet mot oseriösa webbplatser.
Webbplatser som klassas som skadliga via SafeBrowsing får nu:
sina notisrättigheter automatiskt blockerade
tidigare tilldelade tillstånd permanent borttagna
Detta minskar risken för påträngande annonser och phishing-försök via webbläsarens notissystem – ett problem som ökat kraftigt de senaste åren.
Ny adressfältsvy samlar säkerhetsinformation
Adressfältet har uppdaterats med en ny panel kallad TrustPanel.
Den samlar information om:
webbplatsens säkerhet
spårning och integritet
anslutningens status
Tidigare låg dessa uppgifter i separata vyer, men nu får användaren en mer sammanhållen bild.
Förbättringar för Linux och Windows
Firefox 149 innehåller även plattformsspecifika förändringar:
Linux:
använder nu XDG portal som standard för filval (modernare och mer kompatibelt med olika skrivbordsmiljöer)
Windows:
WebRender används nu mer effektivt, vilket minskar energiförbrukning vid video
förbättrad prestanda för WebGL och WebGPU
nyare API för platsinformation (geolocation)
Små förbättringar som märks i vardagen
Utöver de större nyheterna finns flera mindre uppdateringar:
ny Dela-knapp som kan läggas i verktygsfältet
förbättrad autofyll för adresser i fler länder
omdesignade felmeddelandesidor
stabilare uppladdningar via HTTP/3
För utvecklare: bättre verktyg för felsökning
Firefox fortsätter också att utveckla sina verktyg för webbutvecklare:
Storage Inspector kan nu radera all lagrad data för en vald lagring
i CSS-vyn kan man hoppa direkt till relevanta regler
Sammanfattning
Firefox 149 är ingen revolution – men en tydlig förbättring. Kombinationen av snabbare PDF-hantering, smartare gränssnitt och bättre säkerhet visar att utvecklingen går mot en mer effektiv och trygg webbläsarupplevelse.
Med funktioner som Split View börjar webbläsaren dessutom ta en mer aktiv roll som arbetsverktyg, inte bara som en portal till webben.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny stabil version kallad Titan. Uppdateringen bygger på den moderna Linux-kärnan 6.19 och levereras med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.6. För användare innebär detta både bättre hårdvarustöd och en mer strömlinjeformad installationsprocess.
EndeavourOS har länge varit ett populärt alternativ för dem som vill använda Arch Linux utan att behöva installera allt manuellt från början. Distributionen ger en relativt ren Arch-upplevelse, men med ett grafiskt installationsprogram och ett antal praktiska verktyg som gör systemet enklare att komma igång med.
Ny kärna och uppdaterad KDE-miljö
I Titan-versionen används Linux-kärnan 6.19, vilket ger stöd för nyare hårdvara och förbättrad prestanda. Den grafiska miljön bygger på KDE Plasma 6.6.2, tillsammans med KDE Frameworks 6.23 och programsviten KDE Gear 25.12.3.
Den här kombinationen innebär bland annat:
bättre energieffektivitet
förbättrad grafikhantering
modernare systembibliotek
uppdaterade KDE-program
Resultatet är en mer stabil och responsiv skrivbordsmiljö.
Smartare grafikdetektering
En av de största nyheterna i Titan är förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Systemet kan nu automatiskt identifiera olika GPU-typer och installera rätt drivrutiner.
Samtidigt introduceras ett nytt verktyg:
eos-hwtool
Med detta verktyg kan användare enkelt installera eller ta bort grafikdrivrutiner efter behov. Det är särskilt användbart för personer som växlar mellan olika grafikkort eller experimenterar med olika drivrutiner.
Dessutom laddas GPU-drivrutiner tidigare i startprocessen, vilket kan förbättra systemets stabilitet och grafiska prestanda.
Större installationsfil – men bättre upplevelse
Installationsfilen (ISO-avbilden) har blivit något större jämfört med tidigare versioner.
tidigare storlek: cirka 3 GB
Titan: cirka 3,4 GB
Enligt utvecklarna beror ökningen på nya funktioner som gör installationen smidigare, inte på att systemet blivit tyngre eller mer resurskrävande.
Uppdaterad grafikstack och installerare
Under huven innehåller Titan flera viktiga tekniska uppdateringar.
Bland annat ingår:
Mesa 26.0.1 för Intel- och AMD-grafik
NVIDIA-drivrutin 590.48.01
en nyare version av Calamares, distributionsinstallationsprogrammet
Calamares ansvarar för själva installationsprocessen och uppdateringen ger ett mer stabilt och användarvänligt installationsflöde.
Nya och uppdaterade program
Titan levereras också med uppdaterade versioner av flera välkända open source-program:
Firefox 148 – webbläsare med nya AI-funktioner
MPV 0.41.0 – avancerad videospelare
Vim 9.2 – kraftfull textredigerare
GParted 1.8 – verktyg för diskpartitionering
Dessutom installeras nu fler grafikrelaterade paket automatiskt, inklusive Vulkan-drivrutiner och komponenter för hårdvaruaccelererad videodekodning.
Rolling release – inga ominstallationer behövs
EndeavourOS följer Arch Linux modell med rolling release. Det betyder att systemet installeras en gång och sedan hålls uppdaterat kontinuerligt via vanliga systemuppdateringar.
Befintliga användare behöver därför inte installera Titan på nytt. Det räcker att uppdatera systemet med kommandot:
sudo pacman -Syu
Ett Arch-system som blivit ännu enklare
Med förbättrad hårdvarudetektering, ett nytt verktyg för GPU-drivrutiner och uppdaterade systemkomponenter fortsätter EndeavourOS att utvecklas mot sitt mål: att göra Arch Linux mer tillgängligt utan att kompromissa med flexibiliteten.
Titan-versionen är ytterligare ett steg i den riktningen – ett modernt Linuxsystem som kombinerar kraft, enkel installation och kontinuerliga uppdateringar.
Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att se ut.
Mozilla undersöker just nu ett möjligt nytt gränssnitt för webbläsaren Firefox. Tidiga designskisser, publicerade av Mozilla-observatören Sören Hentzschel, visar ett koncept som internt kallas “Project Nova”. Bilderna ger en första inblick i hur framtidens Firefox skulle kunna se ut – men projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt experimentellt skede.
Det finns ännu inget besked om när eller om designen kommer att släppas i en färdig version.
Firefox och tidigare designförändringar
Firefox har genomgått flera större visuella förändringar genom åren. Några av de mest betydande är:
Australis (2014) – introducerade rundare flikar och ett mer modernt gränssnitt.
Photon (2017) – fokuserade på snabbhet och ett renare utseende.
Proton (2021) – gav ett luftigare gränssnitt och större fokus på enkelhet.
Nu, ungefär fem år efter Proton, kan Nova bli nästa steg i webbläsarens visuella utveckling.
Rundare och mjukare design
En av de mest framträdande förändringarna i Nova-konceptet är användningen av rundade former i hela gränssnittet.
I de publicerade mockuperna är:
flikar
adressfält
navigationsverktygsfält
tydligt mer avrundade än i dagens Firefox.
En annan förändring är att flikfältet och navigationsfältet ser ut att smälta samman till en gemensam behållare längst upp i webbläsaren. I dagens Firefox är dessa element separata.
Designspråket fortsätter även i andra delar av gränssnittet. Sidopaneler, startsidan och till och med innehållsområdet visas i mjukt rundade paneler. Resultatet blir ett mer sammanhängande och mindre kantigt utseende jämfört med dagens relativt platta design.
Färgteman och gradienter
Mockuperna antyder också en förändring i färgsättningen. Istället för helt enfärgade ytor används i vissa exempel diskreta färggradienter, ofta i violetta nyanser.
Samtidigt verkar färgtemat kunna anpassas efter användarens val av tema. I andra bilder syns till exempel en mintgrön startsida där gränssnittets accentfärger matchar bakgrunden.
Vertikala flikar och kompakt läge
Designskisserna visar även hur gränssnittet kan fungera tillsammans med vertikala flikar, en funktion som Mozilla redan arbetar med att utveckla.
Dessutom syns ett kompakt gränssnittsläge i mockuperna. Ett sådant läge finns fortfarande i Firefox men är i dag dolt bakom en avancerad inställning i konfigurationen och saknar officiellt stöd i inställningsmenyn.
Att alternativet syns tydligt i designskisserna kan tyda på att Mozilla överväger att återinföra kompakt läge som en officiell inställning.
Fler funktioner under utveckling
Mockuperna visar också andra funktioner som är under utveckling eller experiment:
gränssnitt i både ljust och mörkt tema
privat surfningsläge
exempel på Firefox-menyn i den nya designen
två flikar sida vid sida, vilket antyder stöd för delad vy
Dessa funktioner behöver dock inte nödvändigtvis bli en del av en framtida version.
Projektet finns redan i Mozillas buggsystem
Trots att Nova ännu inte är ett officiellt Firefox-projekt finns det tecken på att arbetet faktiskt pågår. I Mozillas öppna bugghanteringssystem Bugzilla finns flera ärenden som refererar till “Project Nova”. Dessa rör bland annat förbättringar av gränssnittet och omdesign av introduktionsflöden för nya användare.
Det tyder på att Mozilla åtminstone experimenterar aktivt med konceptet.
Fortfarande bara ett experiment
Det är viktigt att komma ihåg att designbilderna bara visar interna experiment. Många idéer som testas i utvecklingsstadiet når aldrig en färdig produkt, och Nova kan förändras kraftigt innan något eventuellt införs i Firefox.
Men mockuperna ger ändå en intressant förhandsblick på hur nästa generation av Firefox skulle kunna se ut – med rundare former, mer flexibla layoutalternativ och ett mer sammanhållet visuellt språk.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Tails 7.14 updates Tor Browser, the Tor client, and Linux kernel, delivering security improvements and fixes for the privacy-focused operating system. The post Tails 7.14 Anonymous OS Updates Tor Browser, Tor Client, and Linux Kernel appeared first on Linux Today.
Explore OWASP Noir, an open-source static analysis tool that discovers API endpoints in source code to support security testing and attack surface analysis. The post OWASP Noir: Open-source Static Analysis Tool appeared first on Linux Today.
Microsoft adds native Linux container workflows to WSL, enabling developers to build, run, and manage containers on Windows without third-party tools. The post Microsoft Brings Native Linux Container Workflows to WSL appeared first on Linux Today.
Archinstall 4.5 expands Arch Linux installation support with AArch64 compatibility for GRUB and Limine bootloaders, plus installer improvements. The post Archinstall 4.5 Arch Linux Installer Adds AArch64 Support for GRUB and Limine appeared first on Linux Today.
Explore Ubuntu 26.10's October 15 release date, GNOME 51, Linux kernel 7.3, Rust-based core utilities, security upgrades, and other new features. The post Ubuntu 26.10: Release Date & Every New Feature appeared first on Linux Today.
Discover podcast-dl, an open-source command-line tool for downloading, organizing, and archiving podcast episodes for offline listening. The post podcast-dl – Download and Archive Podcasts from the Command Line appeared first on Linux Today.
OpenSSL 4.0.3 fixes 14 security vulnerabilities affecting TLS, DTLS, QUIC, and certificate handling, including high-severity flaws requiring updates. The post OpenSSL 4.0.3 Is Out as Another Security Patch Release, Update Now appeared first on Linux Today.
Ubuntu 24.04 LTS users can now upgrade to Ubuntu 26.04.1 LTS through Update Manager or the command line, gaining new features and stability improvements. The post Ubuntu 24.04 LTS Users Can Now Upgrade to Ubuntu 26.04.1 LTS appeared first on Linux Today.
antiX 26.1 arrives with Debian 13 Trixie, five init systems, bug fixes, and continued 32-bit support for older hardware without systemd. The post antiX 26.1 Released as a Debian 13-Based Systemd-Free Linux appeared first on Linux Today.
GoZen 0.14 enters beta, bringing the open-source video editor built with Godot and FFmpeg closer to its stable 1.0 release. The post GoZen 0.14 Video Editor Enters Beta, Built With Godot and FFmpeg appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Let's Encrypt will reduce TLS certificate validity from 90 to 64 days starting February 10, 2027, with a further reduction to 45 days planned for 2028.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
ASUS K55A är en bärbar dator som passar bra för vardaglig användning, kontorsarbete, webbsurfning, e-post och dokumenthantering. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-3610QM på 2,30 GHz, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB hårddisk, vilket ger gott om plats för dokument, bilder, filmer och […]
Dell Inspiron 3542 är en enkel bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en Intel Pentium 3558U på 1,70 GHz, med 2 kärnor, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 500 GB hårddisk, vilket ger gott om utrymme för dokument, bilder och andra […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
ASUS X555DG är en bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, enklare multimedia och vanligt kontorsarbete. Datorn är utrustad med en AMD A10-8700P fyrkärnig processor och 12 GB DDR3-minne, vilket ger bra kapacitet för normal vardagsanvändning och flera program öppna samtidigt. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabb uppstart av […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering. Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på…
Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer. Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på…
I ett EU där förslaget om Chat Control fortfarande är högaktuellt, och i ett Sverige där ett parti som en gång var med och byggde upp den inhemska underrättelseorganisationen IB åter kan få statsministerposten – Sveriges motsvarighet till Stasi i DDR – blir det allt viktigare att lämna så få digitala spår som möjligt efter…
Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna. Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna…
Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android. En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute…
Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…
Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer. Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en…
KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet.…
HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på…
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning. Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i…
Linux Lite 8.0 “Hematite” är här med Ubuntu 26.04 LTS som grund, Linuxkärnan 7.0 och en rejäl modernisering av hela systemet. Med ny installerare, GTK4-baserade egna program, Firefox som standardwebbläsare och särskilda kärnor för både skrivbord och spel vill distributionen fortsätta vara ett lättanvänt alternativ för både äldre datorer och nya Linuxanvändare. Linux Lite 8.0,…
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…
Zen Browser 1.20 tar ännu ett steg mot en mer personlig och användarstyrd webbläsare. Med den nya funktionen Boosts kan användaren ändra färger, typsnitt, sidans utseende och till och med ta bort störande element på enskilda webbplatser. Samtidigt bygger versionen vidare på Firefox 151.0.2, stärker skyddet mot digital fingeravtrycksspårning och lägger till praktiska funktioner som…
Firefox 151 är nästa stora uppdatering av Mozillas webbläsare och bjuder på flera nyheter som märks i vardagen. Med enklare säkerhetskopiering av profiler, möjlighet att slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren, starkare skydd mot lokal nätverksåtkomst och förbättrad integritet tar Firefox ännu ett steg mot en tryggare och mer användarvänlig webb. Mozilla är på väg…
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen…
Mozilla har i förväg publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 inför den officiella lanseringen den 21 april 2026. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering, starkare skydd för lokala nätverk samt flera nya funktioner för webbutvecklare. Mozilla har publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 redan innan den officiella lanseringen den 21 april 2026.…
En tio år gammal kontorsdator låter kanske som skrot – men med rätt operativsystem kan den få nytt liv. HP ProDesk 400 G2 Mini visar hur äldre hårdvara fortfarande kan vara både snabb, användbar och energieffektiv, oavsett om den används som desktop eller specialverktyg för säker dataradering. Det finns en särskild charm i äldre datorer…
Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete. Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149…
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare. Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en…
Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att…
