• Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.

    Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.

    Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.

    Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.

    Nästan en fördubbling på en månad

    I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.

    Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.

    I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.

    En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.

    Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.

    Statistiken mäter trafik – inte datorer

    Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.

    När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.

    Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.

    En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.

    Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.

    Även Cloudflare ser en stark Linuxandel

    Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.

    Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.

    De båda tjänsterna mäter dock olika saker.

    Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.

    Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.

    Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.

    Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.

    Linux har blivit enklare att använda

    Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.

    Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.

    Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.

    Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.

    Spel har förändrat bilden av Linux

    Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.

    Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.

    Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.

    Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.

    Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.

    Missnöje med Windows kan gynna alternativen

    Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.

    Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.

    Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.

    Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.

    Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.

    Inte samma sak som tio procent av alla datorer

    Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.

    Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.

    Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.

    Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.

    Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.

    https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/north-america#monthly-202505-202606

  • Visor – en modern och grafisk starthanterare för Linux och Windows

    Visor är en ny starthanterare med öppen källkod för moderna UEFI-datorer. Den kan starta Linux, Windows och andra EFI-program genom ett grafiskt och anpassningsbart gränssnitt, samtidigt som den erbjuder stöd för bland annat Unified Kernel Images, Secure Boot och automatisk återställning efter misslyckade uppdateringar.

    När en dator startas behöver den välja vilket operativsystem eller program som ska köras. På datorer med flera operativsystem sker detta vanligtvis genom en så kallad starthanterare. Visor är ett nytt projekt med öppen källkod som vill göra denna del av datorstarten både enklare och mer tilltalande.

    Visor är utvecklat för moderna datorer med UEFI och kan starta Linuxkärnor, Unified Kernel Images, Windows och andra EFI-program. Det fungerar därför även på datorer där Linux och Windows är installerade sida vid sida.

    En enda konfigurationsfil

    Många traditionella starthanterare använder skript, automatiskt genererade inställningsfiler eller en kombination av flera olika konfigurationsfiler.

    Visor försöker i stället hålla det enkelt. Inställningarna lagras i en enda fil med namnet boot.conf, placerad på datorns EFI-systempartition.

    EFI-systempartitionen är en liten, FAT-formaterad partition som används av datorns fasta programvara för att hitta de program som behövs under uppstarten.

    Genom att samla konfigurationen i en enda fil blir det lättare för användaren att förstå vilka startalternativ som finns och hur de är inställda.

    Ett grafiskt gränssnitt redan vid uppstart

    När Visor startar visas en grafisk meny med hjälp av UEFI:s Graphics Output Protocol. Det innebär att gränssnittet visas innan något vanligt operativsystem har hunnit starta.

    Visor använder så kallad dubbelbuffring för att minska flimmer när skärmen uppdateras. Tekniken innebär förenklat att nästa bild först ritas i ett dolt minne och därefter visas i sin helhet. Resultatet blir jämnare animationer när användaren växlar mellan olika operativsystem och startalternativ.

    Utseendet kan anpassas på många sätt. Användaren kan bland annat ändra:

    • bakgrund
    • färger
    • ikonstorlekar
    • avstånd mellan menyalternativ
    • rubriker
    • markeringseffekter
    • placering av knappar för avstängning och omstart
    • placering av knappen för UEFI-inställningarna

    Det går även att använda separata temafiler. På så sätt kan hela utseendet bytas utan att den huvudsakliga startkonfigurationen behöver ändras.

    Styrning med mus och pekskärm

    De flesta starthanterare navigeras med tangentbordet, men Visor kan även använda andra inmatningsenheter.

    Om datorns UEFI-firmware tillhandahåller ett kompatibelt pekdon kan användaren välja startalternativ med exempelvis:

    • mus
    • styrplatta
    • pekskärm

    Detta kan vara särskilt användbart på surfplattor, bärbara datorer och andra system där tangentbordet inte alltid är lättillgängligt.

    Om det grafiska läget inte fungerar finns även en textbaserad meny som reservlösning.

    Stöd för moderna Linuxinstallationer

    Visor kan starta Linux genom så kallade EFI stub-kärnor. Det innebär att Linuxkärnan kan fungera som ett vanligt EFI-program och startas direkt av UEFI-miljön.

    Starthanteraren har också stöd för Unified Kernel Images, ofta förkortat UKI. En UKI samlar flera delar som normalt ligger i separata filer:

    • Linuxkärnan
    • initramfs
    • kommandoradsalternativ
    • ibland ytterligare information om systemet

    Allt paketeras i en enda EFI-fil.

    Projektet rekommenderar att sådana filer placeras direkt på EFI-systempartitionen. Det ger en relativt enkel och portabel lösning eftersom UEFI redan kan läsa den FAT-formaterade partitionen.

    Traditionella Linuxkärnor fungerar också

    Visor kan även användas med traditionella installationer där Linuxkärnan och initramfs ligger i separata filer, exempelvis vmlinuz och initramfs.

    Det uppstår dock ett problem om filerna ligger på ett Linuxfilsystem som ext4 eller Btrfs. UEFI kan normalt inte läsa dessa filsystem på egen hand.

    För att lösa detta kan Visor ladda särskilda EFI-drivrutiner som ger stöd för ytterligare filsystem. Projektet levererar inte sådana drivrutiner, men kompatibla .efi-filer kan placeras i Visors katalog för drivrutiner.

    Linux och Windows på samma dator

    Visor kan kedjestarta andra EFI-program. Detta kallas ofta för chainloading och innebär att starthanteraren lämnar över kontrollen till ett annat startprogram.

    På en Windowsinstallation kan Visor exempelvis starta Microsoft Windows Boot Manager. Därmed är Visor användbart på datorer med så kallad dual boot, där användaren väljer mellan Linux och Windows vid uppstart.

    Det går även att starta andra EFI-program, exempelvis diagnostikverktyg, återställningsmiljöer eller alternativa starthanterare.

    Kan skapa startmenyn automatiskt

    Om filen boot.conf saknas försöker Visor automatiskt hitta vanliga startprogram för Linux och Windows.

    Utifrån de filer som hittas kan programmet bygga upp en fungerande startmeny. Detta kan göra den första installationen enklare för användare som inte vill skriva konfigurationen manuellt.

    Den som vill ha fullständig kontroll kan i stället definiera varje startalternativ själv i boot.conf.

    Anpassat för Silverblue, Kinoite och CoreOS

    Visor förstår även startposter som följer Boot Loader Specification. Denna standard används bland annat av system som bygger på OSTree eller avbildningsbaserade uppdateringar.

    Det gäller exempelvis:

    • Fedora Silverblue
    • Fedora Kinoite
    • Fedora CoreOS
    • system baserade på bootc

    Sådana system kan ha flera installerade versioner eller så kallade driftsättningar samtidigt. Visor kan gruppera dessa under en gemensam ikon för operativsystemet.

    Användaren kan därefter välja mellan den aktuella versionen, en tidigare version eller en återställningsversion direkt från startmenyn.

    Automatisk återställning efter en misslyckad uppdatering

    På system som använder boot counting kan Visor hålla reda på hur många gånger en ny systemversion får försöka starta.

    Inför varje start minskas räknaren med ett steg. Om systemet inte lyckas starta inom det tillåtna antalet försök kan Visor automatiskt återgå till en tidigare fungerande version.

    Detta är särskilt användbart på system som uppdateras automatiskt. En felaktig kärna eller systemavbildning behöver då inte göra datorn helt obrukbar.

    Stöd för Secure Boot

    Visor har även stöd för Secure Boot när det startas genom shim.

    Shim är ett litet EFI-program som ofta används av Linuxdistributioner för att skapa en betrodd kedja mellan datorns UEFI-firmware och Linuxsystemets övriga startkomponenter.

    Genom shims verifieringsprotokoll kan Visor kontrollera signaturen på bland annat:

    • Linuxkärnor
    • Unified Kernel Images
    • Windows Boot Manager
    • andra EFI-program i PE-format

    Om Secure Boot är aktiverat och verifieringen misslyckas vägrar Visor att starta filen.

    För ett helt Secure Boot-kompatibelt system måste även Visor och eventuella externa filsystemsdrivrutiner vara korrekt signerade eller startas genom en annan betrodd kedja.

    Loggar hjälper vid felsökning

    Problem under datorns tidiga uppstart kan vara svåra att felsöka eftersom det vanliga operativsystemet ännu inte har startat.

    Visor skriver därför en loggfil med namnet boot.log till EFI-systempartitionen. Loggen sparar information från de tre senaste uppstarterna.

    Den kan bland annat innehålla information om:

    • tolkning av konfigurationsfiler
    • laddning av EFI-program
    • avkodning av PNG-bilder
    • initiering av drivrutiner
    • fel när kontrollen lämnas över till nästa program

    Det kan göra det betydligt lättare att förstå varför en kärna, ett tema eller ett startalternativ inte fungerar.

    Installation och administration

    Installationen sköts med ett skript som kompilerar Visor och kopierar de nödvändiga filerna till EFI-systempartitionen.

    Installationsprogrammet kan även skapa en startpost i datorns UEFI-inställningar med hjälp av verktyget efibootmgr.

    På Linuxsystemet installeras dessutom kommandot visor, som kan användas för att:

    • bygga programmet
    • installera det
    • uppdatera det
    • signera filer
    • kontrollera konfigurationen
    • visa aktuell status
    • avinstallera starthanteraren

    För att kompilera Visor från källkod krävs bland annat GNU-EFI:s utvecklingsfiler, GCC och binutils.

    Fortfarande ett projekt för moderna x86-datorer

    Visor riktar sig för närvarande till datorer med x86-64-processor och UEFI. Det är alltså främst avsett för moderna stationära och bärbara datorer.

    Projektet distribueras under BSD 2-Clause-licensen. Det är en tillåtande licens som ger användare och utvecklare stor frihet att använda, ändra och distribuera koden.

    Ett intressant alternativ till traditionella starthanterare

    Visor försöker kombinera ett modernt grafiskt gränssnitt med en relativt enkel konfiguration. Samtidigt finns avancerade funktioner för Secure Boot, automatiska återställningar, UKI-filer och avbildningsbaserade Linuxdistributioner.

    För vanliga användare kan den grafiska menyn och den automatiska identifieringen av operativsystem vara de mest märkbara förbättringarna. För systemadministratörer och Linuxentusiaster är stödet för signerade EFI-filer, boot counting och separata filsystemsdrivrutiner sannolikt mer intressant.

    Visor befinner sig i ett område där tillförlitlighet är mycket viktigt. Ett fel i en vanlig applikation kan ofta lösas genom att programmet startas om, men ett fel i starthanteraren kan innebära att hela datorn vägrar starta.

    Trots detta visar projektet hur även datorns allra tidigaste uppstartsfas kan göras mer lättanvänd, flexibel och visuellt tilltalande.

    > Teknisk fakta: Visor Boot Manager

    Programtyp UEFI-starthanterare
    Plattform x86-64-system med UEFI
    Operativsystem Linux, Windows och andra EFI-program
    Konfigurationsfil boot.conf
    Konfigurationens plats EFI-systempartitionen
    Grafiskt gränssnitt UEFI Graphics Output Protocol
    Navigering Tangentbord, mus, styrplatta och pekskärm
    Linuxstöd EFI stub-kärnor, UKI, vmlinuz och initramfs
    Filsystem FAT samt andra filsystem genom externa EFI-drivrutiner
    Dual boot Ja, inklusive Microsoft Windows Boot Manager
    Automatisk identifiering Söker efter vanliga Linux- och Windows-startprogram
    Boot Loader Specification Stöds, inklusive OSTree- och bootc-baserade system
    Boot counting Automatisk återgång efter misslyckade startförsök
    Secure Boot Stöds genom shim och signaturverifiering
    Loggfil boot.log
    Kompilator och verktyg GCC, binutils och GNU-EFI
    Licens BSD 2-Clause

    root@visor:~$ redo att starta systemet_

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem.

    Windows har under flera decennier varit det självklara operativsystemet på världens persondatorer. Men nya siffror från statistikföretaget StatCounter visar att marknaden långsamt håller på att förändras.

    I juni 2026 stod Windows för 56,55 procent av den globala användningen av operativsystem på stationära och bärbara datorer. Det innebär att Windows andel har sjunkit under 60 procent – en tydlig förändring för ett operativsystem som länge haft en närmast total dominans på datormarknaden.

    Samtidigt fortsätter Linux att växa. Enligt StatCounter användes Linux på 4,39 procent av världens datorer under juni 2026. Det är en av de högsta nivåerna som Linux har nått i företagets statistik.

    Andelen kan fortfarande verka liten jämfört med Windows, men utvecklingen är ändå betydelsefull. För bara några år sedan betraktades fyra procents marknadsandel som ett mycket optimistiskt mål för Linux på vanliga persondatorer.

    Apple är fortfarande större än Linux

    Apples operativsystem har tillsammans en betydligt större marknadsandel än Linux.

    StatCounter redovisar OS X med 11,89 procent och macOS med 4,48 procent. Tillsammans innebär det att Apples operativsystem fortfarande används på betydligt fler datorer än Linux.

    Chrome OS, som främst används på så kallade Chromebooks, hade under samma period en marknadsandel på 1,21 procent.

    Statistiken visar alltså att Windows fortfarande är klart störst, följt av Apples operativsystem. Linux befinner sig längre ner i tabellen, men fortsätter långsamt att ta en större del av marknaden.

    Statistiken mäter webbanvändning

    Det är viktigt att förstå vad StatCounters siffror faktiskt visar.

    StatCounter räknar inte hur många datorer som har ett visst operativsystem installerat. I stället bygger statistiken på sidvisningar från webbplatser som använder företagets mätkod.

    När någon besöker en sådan webbplats registreras bland annat vilket operativsystem, vilken webbläsare och vilken skärmupplösning som används.

    Siffrorna visar därför hur stor del av den uppmätta webbtrafiken som kommer från olika operativsystem. De visar inte exakt hur många Windows-, Linux- eller Mac-datorer som finns i världen.

    Statistiken kan dessutom påverkas av hur människor använder sina datorer. En dator som används mycket för webbsurfning kan ge fler registrerade sidvisningar än en dator som huvudsakligen används för exempelvis programmering, kontorsarbete eller lokala program.

    Trots detta är StatCounters siffror användbara för att upptäcka långsiktiga förändringar.

    Varför växer Linux?

    Det finns troligen flera orsaker till att Linux har blivit mer synligt på vanliga persondatorer.

    En viktig faktor är spelmarknaden. Valve har genom spelplattformen Steam arbetat mycket med att förbättra stödet för Windows-spel i Linux. Tekniker som Proton gör det möjligt att köra många spel som egentligen utvecklats för Windows.

    Den Linux-baserade handhållna spelkonsolen Steam Deck har också gjort att fler människor använder Linux utan att nödvändigtvis tänka på det. Steam Deck använder operativsystemet SteamOS, som bygger på Linuxdistributionen Arch Linux.

    Linuxdistributionerna har samtidigt blivit enklare att installera och använda. Ubuntu, Fedora, Linux Mint, openSUSE och andra distributioner erbjuder i dag moderna skrivbordsmiljöer, grafiska installationsprogram och automatiska uppdateringar.

    För de flesta grundläggande uppgifter – som webbsurfning, e-post, ordbehandling, videouppspelning och bildhantering – kan en Linuxdator fungera ungefär som en dator med Windows eller macOS.

    Windows 11 kan få fler att söka alternativ

    En annan möjlig förklaring är missnöjet med Windows 11.

    Microsoft har infört hårdvarukrav som gör att många äldre datorer inte officiellt kan uppgraderas till Windows 11. Kraven gäller bland annat vissa processorer, säkerhetsfunktionen TPM 2.0 och stöd för Secure Boot.

    Det innebär att fullt fungerande datorer riskerar att bli utan en officiellt stödd Windowsversion.

    För vissa användare kan Linux därför bli ett sätt att förlänga datorns livslängd. Många Linuxdistributioner fungerar bra även på äldre maskiner och kan fortsätta få säkerhetsuppdateringar under flera år.

    Det finns också användare som reagerar på Microsofts ökande användning av molntjänster, krav på Microsoft-konton, annonser och insamling av användardata. Linux kan då uppfattas som ett friare alternativ där användaren har större kontroll över systemet.

    Fortfarande svårt att konkurrera med Windows

    Trots den positiva utvecklingen har Linux fortfarande stora utmaningar på konsumentmarknaden.

    De flesta nya datorer säljs med Windows förinstallerat. För många människor är operativsystemet därför inget aktivt val. De använder helt enkelt det system som redan finns på datorn.

    Vissa populära program saknar dessutom officiella Linuxversioner. Det gäller bland annat flera professionella program från Adobe och vissa specialprogram som används inom företag, utbildning och industri.

    Även om många Windows-spel fungerar i Linux kan det fortfarande uppstå problem med vissa spel, framför allt sådana som använder särskilda system för att förhindra fusk.

    Linux består också av många olika distributioner och skrivbordsmiljöer. Valfriheten är en styrka, men kan samtidigt göra det svårare för nya användare att veta vilken version de ska välja.

    En mindre ensidig marknad

    Det är därför för tidigt att tala om att Linux skulle vara på väg att ersätta Windows.

    Windows är fortfarande världens mest använda operativsystem på stationära och bärbara datorer, och Microsoft har ett mycket stort försprång.

    Det intressanta är i stället att marknaden inte längre är lika ensidig som tidigare.

    När Windows sjunker under 60 procent samtidigt som Linux håller sig över fyra procent visar det att fler användare åtminstone provar eller väljer andra alternativ.

    Linux är inte längre enbart ett operativsystem för servrar, programmerare och särskilt datorintresserade. Det har blivit ett verkligt alternativ för vanliga datoranvändare, även om det fortfarande används av en relativt liten del av marknaden.

    StatCounters siffror visar inte exakt hur många Linuxdatorer som finns i världen. Men de pekar på en tydlig utveckling: Windows dominerar fortfarande, samtidigt som Linux, macOS och andra operativsystem tar en allt större plats.

    Det skapar mer konkurrens, större valfrihet och ett ökat tryck på operativsystemens utvecklare att förbättra sina produkter.

    För användarna är det i grunden en positiv utveckling.

    FAKTA: OPERATIVSYSTEM PÅ SKRIVBORDET

    Windows: 56,55 %

    Linux: 4,39 %

    OS X: 11,89 %

    macOS: 4,48 %

    Chrome OS: 1,21 %

    Källa: StatCounter, juni 2026. Statistiken bygger på uppmätt webbtrafik och visar inte det exakta antalet installerade datorer.

  • HP ProBook 430 G4 – en tio år gammal dator som fortfarande fungerar bra med Linux

    HP ProBook 430 G4 är snart tio år gammal och saknar officiellt stöd för Windows 11. Men med Ubuntu 24.04 LTS, 8 GB RAM och SSD visar den att äldre datorer fortfarande kan vara både snabba, smidiga och fullt användbara.

    HP ProBook 430 G4 lanserades för omkring tio år sedan. På grund av Microsofts hårdvarukrav för Windows 11 räknas modellen i dag som för gammal för att officiellt köra det senaste Windows-systemet.

    För många innebär det att datorn byts ut, trots att den fortfarande fungerar. Men en dator som inte officiellt klarar Windows 11 är inte automatiskt värdelös.

    Vi installerade Ubuntu 24.04 LTS på en HP ProBook 430 G4. Resultatet blev en fullt fungerande, lätt och smidig bärbar Linux-dator som fortfarande räcker bra för många vanliga arbetsuppgifter.

    En dator byggd för att vara lätt att bära

    HP marknadsförde ProBook 430 G4 som en företagsdator för användare som behövde kunna arbeta på olika platser.

    Datorn har en 13,3-tumsskärm och väger från cirka 1,49 kilo. Den är omkring 33 centimeter bred och knappt två centimeter tjock i modellen utan pekskärm.

    Det gör den betydligt smidigare att bära med sig än många större företagsdatorer från samma tidsperiod.

    Vårt exemplar känns lätt och behändigt, men konstruktionen är ganska plastig. Jämför man den med exempelvis en MacBook Air från ungefär samma årgång märks skillnaden tydligt.

    MacBook Air har ett chassi som till stor del är byggt i aluminium, medan HP ProBook 430 G4 ger ett enklare och mer plastigt intryck.

    HP har dock förstärkt området runt tangentbordet med aluminium. Datorn är dessutom konstruerad för att klara delar av teststandarden MIL-STD 810G, vilket innebär att den har testats för att tåla påfrestningar som kan uppstå vid normal mobil användning.

    Det är alltså inte en exklusiv dator, men den är byggd för att användas.

    Ubuntu 24.04 LTS fungerar bra

    Datorn klarar Ubuntu 24.04 LTS utan några större problem.

    För vanlig användning som webbsurfning, e-post, kontorsprogram, enklare bildredigering, videouppspelning och administration fungerar prestandan fortfarande bra.

    Vårt exemplar är utrustat med 8 GB arbetsminne och en SSD. Kombinationen gör att Ubuntu startar snabbt och att datorn känns betydligt piggare än den hade gjort med en traditionell mekanisk hårddisk.

    HP ProBook 430 G4 har två minnesplatser av typen SODIMM och stöder officiellt upp till 16 GB DDR4-minne med en hastighet på 2133 MT/s.

    Minnesplatserna är åtkomliga för användaren, vilket innebär att arbetsminnet kan uppgraderas vid behov.

    Sjunde generationens Intel Core

    HP ProBook 430 G4 såldes med flera olika processorer ur Intels sjunde generation.

    Beroende på konfiguration kunde datorn levereras med:

    • Intel Core i3-7100U
    • Intel Core i5-7200U
    • Intel Core i7-7500U

    Samtliga alternativ är strömsnåla processorer med två processorkärnor.

    Core i7-7500U arbetar normalt i 2,7 GHz och kan nå upp till 3,5 GHz med Intel Turbo Boost. Core i5-7200U arbetar i 2,5 GHz och kan nå upp till 3,1 GHz.

    Grafiken hanteras av den integrerade grafikkretsen Intel HD Graphics 620.

    Det här är inte en dator för moderna och krävande spel, avancerad videoredigering eller tung 3D-rendering. För vanlig användning och enklare arbetsuppgifter räcker prestandan däremot fortfarande långt.

    Flera möjligheter för lagring

    När datorn såldes kunde den utrustas med både mekanisk hårddisk och SSD.

    De tillgängliga alternativen omfattade bland annat:

    • Mekanisk SATA-hårddisk på upp till 1 TB
    • M.2 SATA-SSD på mellan 128 och 256 GB
    • Vissa konfigurationer med ytterligare lagringsalternativ

    En SSD är en av de viktigaste uppgraderingarna man kan göra i en äldre dator. Den minskar starttiden och gör att operativsystem och program reagerar betydligt snabbare.

    I vårt exemplar sitter redan en SSD, vilket bidrar mycket till att datorn fortfarande känns användbar.

    Tre olika skärmalternativ

    HP ProBook 430 G4 såldes med flera olika skärmar.

    Det fanns en vanlig HD-skärm med upplösningen 1366 × 768 bildpunkter, en Full HD-skärm med upplösningen 1920 × 1080 samt en pekskärm med upplösningen 1366 × 768.

    Samtliga skärmar är 13,3 tum stora.

    Full HD-versionen är naturligtvis det bästa alternativet för den som hittar en begagnad dator, särskilt för textarbete, webbsurfning och arbete med flera fönster.

    Den enklare HD-skärmen fungerar, men upplösningen känns låg med dagens mått.

    USB-C, men inte för laddning

    HP ProBook 430 G4 tillhör de tidigare generationerna av bärbara datorer som utrustades med USB-C.

    USB-C-porten kan användas för dataöverföring och anslutning av tillbehör, men datorn kan inte laddas genom USB-C-porten.

    För laddning krävs HP:s traditionella nätadapter med rund laddningskontakt.

    Det kan vara bra att känna till, eftersom laddning via USB-C senare blev vanligt på många bärbara datorer.

    Datorn har följande anslutningar:

    • En USB 2.0-port
    • En USB 3.0-port
    • En USB 3.0 Type-C-port
    • Ethernetanslutning med RJ-45
    • VGA-utgång
    • Kombinerad hörlurs- och mikrofonanslutning
    • SD-kortläsare
    • Separat anslutning för nätadapter

    Att datorn fortfarande har både Ethernet och VGA kan vara en fördel i äldre kontorsmiljöer, skolor eller verkstäder där sådan utrustning fortfarande används.

    Trådlöst nätverk och Bluetooth

    Datorn levererades normalt med Intel Dual Band Wireless-AC 7265.

    Det ger stöd för trådlösa nätverk enligt standarderna 802.11a, b, g, n och ac. Den har också Bluetooth 4.2.

    Vissa modeller kunde dessutom utrustas med inbyggt stöd för mobilt bredband via 4G LTE.

    För Ubuntu fungerar det trådlösa nätverkskortet normalt bra, även om funktion och prestanda alltid kan variera beroende på vilken nätverksmodul som sitter i det aktuella exemplaret.

    Datorn har även gigabit Ethernet via en nätverkskrets från Realtek.

    Tangentbord, styrplatta och webbkamera

    HP ProBook 430 G4 har ett fullstort chiclet-tangentbord.

    Tangentbordet är konstruerat för att tåla mindre spill. Vissa modeller kunde även levereras med bakgrundsbelyst tangentbord.

    Styrplattan har stöd för flerfingergester, tryckningar och gester med tre fingrar.

    Ovanför skärmen sitter en webbkamera med upplösningen 720p. Den räcker för enklare videosamtal, men bildkvaliteten är naturligtvis inte i nivå med nyare datorer eller moderna externa webbkameror.

    Ljud och mikrofon

    Datorn har inbyggda stereohögtalare, mikrofon och ett kombinerat uttag för hörlurar och mikrofon.

    HP marknadsförde funktioner som HP Audio Boost och HP Noise Cancellation.

    HP Audio Boost skulle förbättra ljudet från de inbyggda högtalarna, medan brusreduceringen var avsedd att minska bakgrundsljud, exempelvis ljud från tangentbordet under samtal.

    Under Linux är det framför allt den grundläggande ljudfunktionen som är viktig. Högtalare, mikrofon och hörlursutgång fungerar normalt genom Ubuntus vanliga ljudsystem.

    Säkerhetsfunktioner

    Eftersom ProBook-serien främst riktades till företag har modellen flera säkerhetsfunktioner.

    Datorn har bland annat:

    • TPM 2.0
    • HP BIOSphere
    • Stöd för kryptering
    • Säkerhetslås
    • Förstartautentisering
    • Fingeravtrycksläsare som tillval

    TPM-kretsen kan användas för att lagra krypteringsnycklar och andra säkerhetsuppgifter.

    Under Linux kan TPM bland annat användas tillsammans med krypterade diskar och olika säkerhetslösningar, även om stödet beror på hur systemet är installerat och konfigurerat.

    Vårt exemplar har dessutom ett uppdaterat BIOS från 2023. Det visar att HP fortsatte att tillhandahålla uppdateringar långt efter att modellen lanserades.

    Batteri och laddare

    HP ProBook 430 G4 levererades med ett 3-cells litiumjonbatteri på 48 Wh.

    HP angav en batteritid på upp till 16 timmar, men den siffran gällde under särskilda testförhållanden och med en ny dator.

    På en nästan tio år gammal dator är batteriets skick betydligt viktigare än den ursprungliga specifikationen. Ett gammalt batteri kan ha tappat en stor del av sin ursprungliga kapacitet.

    Datorn använder en nätadapter på 45 watt.

    Den som köper ett begagnat exemplar bör kontrollera att laddaren följer med och att batteriet fortfarande håller laddning.

    Viktiga specifikationer

    EgenskapSpecifikation
    ModellHP ProBook 430 G4
    Skärmstorlek13,3 tum
    Skärmupplösning1366 × 768 eller 1920 × 1080
    ProcessorIntel Core i3, i5 eller i7 av sjunde generationen
    GrafikIntel HD Graphics 620
    Maximalt arbetsminne16 GB DDR4-2133
    MinnesplatserTvå SODIMM-platser
    LagringSATA-hårddisk eller M.2 SATA-SSD
    Trådlöst nätverkWi-Fi 802.11ac
    BluetoothBluetooth 4.2
    EthernetGigabit Ethernet
    USB-CJa, men inte för laddning
    Batteri3 celler, 48 Wh
    Nätadapter45 watt
    ViktFrån cirka 1,49 kilo
    MåttCirka 33 × 23,35 × 1,98 cm
    Ursprungligt operativsystemWindows 10 eller FreeDOS

    En dator som fortfarande har mycket kvar att ge

    HP ProBook 430 G4 är inte längre någon modern dator. Processorn är gammal, skärmen kan ha låg upplösning och konstruktionen känns plastig jämfört med dyrare modeller från samma tidsperiod.

    Men datorn är liten, lätt, uppgraderingsbar och tillräckligt snabb för många vanliga uppgifter.

    Med Ubuntu 24.04 LTS, 8 GB RAM och en SSD fungerar den bra som:

    • Surfdator
    • Studiedator
    • Resedator
    • Enkel arbetsdator
    • Dator för e-post och dokument
    • Fungera utmärkt med se Svtplay och andra streamningtjänster.
    • Extradataor i hemmet
    • Dator för enklare server- eller nätverksarbete

    Det här är ett tydligt exempel på att en dator inte behöver bli elektronikavfall bara för att den inte uppfyller Microsofts krav för Windows 11.

    Genom att installera Linux kan många äldre datorer fortsätta användas i flera år till. Det sparar pengar och minskar mängden fungerande elektronik som slängs.

    HP ProBook 430 G4 kommer inte att vinna några priser för exklusiv design eller modern prestanda. Men med rätt operativsystem och en SSD är den fortfarande en användbar liten dator.

    > TEKNISKA FAKTA: HP PROBOOK 430 G4
    Modell: HP ProBook 430 G4
    Lanseringsperiod: Cirka 2016–2017
    Operativsystem: Ubuntu 24.04 LTS
    Processor: Intel Core i3, i5 eller i7, sjunde generationen
    Grafik: Intel HD Graphics 620
    Arbetsminne: 8 GB DDR4 i vårt exemplar
    Maximalt arbetsminne: 16 GB DDR4-2133
    Minnesplatser: 2 × SODIMM
    Lagring: SSD i vårt exemplar
    Skärm: 13,3 tum
    Upplösning: 1366 × 768 eller 1920 × 1080
    Trådlöst nätverk: Wi-Fi 802.11ac
    Bluetooth: Bluetooth 4.2
    Ethernet: Gigabit Ethernet
    Anslutningar: USB 2.0, USB 3.0, USB-C, VGA, RJ-45 och SD-kortläsare
    USB-C-laddning: Nej
    Batteri: 3 celler, 48 Wh
    Nätadapter: 45 watt
    Vikt: Från cirka 1,49 kg
    BIOS: Uppdaterat till version från 2023 i vårt exemplar
    root@linux:~$ status: fullt användbar med Linux
  • Asus ET2321i – premiumdatorn som fick ett andra liv med Ubuntu 24.04

    En gång i tiden var Asus ET2321i en påkostad allt-i-ett-dator med pekskärm, full HD-panel och premiumkänsla. I dag räknas den av många som för gammal för vidare användning, framför allt eftersom Windows 11 inte stöder dess fjärde generationens Intel-processor. Men med Ubuntu 24.04 får maskinen nytt liv som mediadator, surfstation eller enkel vardagsdator – trots lite extra arbete med Broadcoms Wi-Fi-drivrutin.

    Asus ET2321 var en gång i tiden en dyr och påkostad allt-i-ett-dator. När modellen lanserades placerade den sig i premiumsegmentet, med stor IPS-panel, full HD-upplösning och ett format som tydligt påminde om Apples iMac: dator, skärm och högtalare samlade i en enda enhet.

    Cirka tio år senare ser situationen annorlunda ut. För många i branschen är den här typen av dator redo för skrot. Inte för att den nödvändigtvis är trasig, utan för att den har blivit för gammal för moderna Windows-krav.

    Windows 11 kräver i praktiken en nyare Intel-processor än vad den här modellen har. Asus ET2321 är utrustad med fjärde generationens Intel Core-processor, medan Windows 11 normalt kräver åtminstone åttonde generationens Intel Core-processor för officiellt stöd. Resultatet blir att fullt fungerande datorer riskerar att kasseras, trots att hårdvaran fortfarande har mycket kvar att ge.

    Så vad gör man med en dator som tillverkaren och Microsoft helst verkar vilja glömma?

    Man installerar Ubuntu 24.04 Linux.

    En allt-i-ett-dator med användbar hårdvara

    Det som gör Asus ET2321i extra intressant är att den inte bara är en vanlig äldre kontorsdator. Den har en stor full HD-skärm och dessutom pekskärm. Det gör den särskilt användbar som enkel mediadator.

    En sådan dator kan till exempel placeras på ett bord vid en säng, i ett kök eller i ett vardagsrum. Med pekskärmen kan användaren enkelt trycka på det innehåll som ska spelas upp, till exempel SVT Play, YouTube eller webbplatser med tecknat innehåll, som Toontales.

    För personer som främst vill använda datorn till film, radio, webben och enklare tjänster räcker prestandan fortfarande långt. Den stora skärmen gör också att datorn fungerar betydligt bättre än en surfplatta i vissa situationer.

    Modellen har även både HDMI in och HDMI ut, vilket gör den mer flexibel än många andra allt-i-ett-datorer. HDMI in innebär att skärmen kan användas tillsammans med annan utrustning, medan HDMI ut gör det möjligt att koppla vidare bild till en extern skärm eller TV.

    Specifikationer och vårt exemplar

    Enligt specifikationen ska Asus ET2321i kunna vara utrustad med 8 GB RAM. Vårt exemplar verkar däremot endast ha 6 GB installerat. Det är ändå tillräckligt för Ubuntu 24.04, särskilt om datorn främst ska användas till webbläsare, media och enklare program.

    Maskinen är inte byggd för moderna spel eller tung videoredigering, men som vardagsdator fungerar den fortfarande förvånansvärt bra.

    Ubuntu 24.04 installerades utan större problem. Systemet känns fullt användbart och ger datorn ett betydligt längre liv än den hade fått med Windows.

    Broadcom Wi-Fi och problemet med Kernel 6.17

    Vårt exemplar är utrustat med ett trådlöst nätverkskort från Broadcom. Det är inte ovanligt att Broadcom-kort kräver lite extra arbete i Linux, särskilt när man använder nyare kärnor.

    I det här fallet uppstod problem med paketet broadcom-sta-dkms tillsammans med Kernel 6.17. Installationen misslyckades eftersom DKMS-modulen inte kunde byggas korrekt. Ett av problemen var dessutom att en gammal kraschrapport låg kvar och blockerade processen.

    Felmeddelandet pekade bland annat på filen:

    Lösningen blev att manuellt ta bort den gamla kraschrapporten och därefter installera en nyare version av Broadcom-paketet.

    Så löstes Wi-Fi-problemet

    Titta i vår wiki på : https://wiki.linux.se/Tips_och_Tricks_i_Ubuntu#Installera_Wi-Fi_p%C3%A5_datorer_med_wifi_ifr%C3%A5n_Broadcom,_d%C3%A4ribland_MacBook_Air

    En dator som fortfarande har ett värde

    Asus ET2321 visar tydligt problemet med modern datorhårdvara: en dator kan vara fullt fungerande, men ändå räknas som för gammal eftersom ett nytt operativsystem inte längre vill stödja den.

    Med Linux blir situationen annorlunda. Ubuntu 24.04 gör att datorn kan fortsätta användas som surfmaskin, mediadator, enklare arbetsstation eller pekskärmsdator för vardagsbruk.

    Det är också ett bra exempel på varför äldre premiumdatorer ofta är värda att titta närmare på. Även om processorn inte längre är modern, kan skärm, ljud, anslutningar och byggkvalitet fortfarande vara betydligt bättre än på många billiga nya datorer.

    I stället för att skrota en fullt fungerande allt-i-ett-dator går det alltså att ge den ett nytt liv. För Asus ET2321 blev lösningen Ubuntu 24.04, lite handpåläggning med Broadcom-drivrutinen och viljan att inte ge upp bara för att Windows säger nej.

    Teknisk faktaruta: ASUS ET2321i- BC009X

    Typ Allt-i-ett-dator / All-in-One PC
    Modell ASUS ET2321INKH-BC009X
    Processor Intel Core i3-4010U, 1,7 GHz
    Processorgeneration 4:e generationens Intel Core
    Kärnor / trådar 2 kärnor / 4 trådar
    Cache 3 MB
    Skärm 23 tum IPS, Full HD
    Upplösning 1920 × 1080 pixlar
    Minne 4 GB DDR3-SDRAM, 1600 MHz
    Lagring 1 TB mekanisk hårddisk
    Grafik NVIDIA GeForce GT 740M, 1 GB
    Integrerad grafik Intel HD Graphics 4400
    Optisk enhet DVD Super Multi
    Kortläsare Integrerad kortläsare
    Kamera 2 MP webbkamera
    Nätverk Gigabit Ethernet, 10/100/1000 Mbit/s
    Anslutningar USB 3.0, HDMI in, HDMI ut
    Ljud ASUS SonicMaster Premium
    Ursprungligt operativsystem Windows 10 Home
    Färg Svart och silver
    Strömförbrukning / nätadapter 90 W

    Kommentar: Trots att modellen inte uppfyller de officiella kraven för Windows 11 är hårdvaran fortfarande användbar med Linux, särskilt som mediadator, surfstation eller enklare allt-i-ett-dator.

  • Linux på HP EliteBook 8460p

    HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på skroten.

    Linux.se brukar regelbundet testa hårdvara som folk annars skickar till skroten. Vi bedömer datorerna ur ett Linux-perspektiv och tittar på om de fortfarande går att använda på ett vettigt sätt.

    Nu har turen kommit till HP EliteBook 8460p. Just vårt exemplar är utrustat med en andra generationens Intel Core i5. Det är en dator som inte klarar kraven för Windows 11, men som fortfarande kan vara intressant för Linux.

    Hittar man en sådan här dator på loppis bör den inte kosta mer än cirka 300 kronor.

    HP EliteBook 8460p har en rejäl byggkvalitet. Den påminner nästan om en Volvo 240: kantig, fyrkantig, stor och ganska klumpig – men samtidigt robust och pålitlig. Det är ingen tunn och elegant ultrabook, utan en arbetsmaskin från en tid då bärbara datorer byggdes för att tåla en del.

    Skärmen är däremot inget att skryta med. Den här modellen är inte utrustad med Full HD-skärm, utan har en upplösning på 1366 × 768 pixlar. Just vårt exemplar är däremot uppgraderat med SSD, vilket gör stor skillnad för hur snabb datorn känns i praktiken.

    Vi försökte först starta datorn med Ubuntu 24.04, men maskinen startade om sig och vägrade att komma igång ordentligt. Därefter installerade vi Debian 13.5, och det fungerade alldeles utmärkt. Skillnaden mellan Ubuntu och Debian är inte särskilt stor för en vanlig användare, men i det här fallet visade sig Debian fungera bättre på den här äldre hårdvaran.

    Tangentbordet är helt okej att skriva på. Däremot saknar modellen vanligt bakgrundsbelyst tangentbord. I stället har HP valt en lite udda lösning: bredvid webbkameran sitter en liten lampa som kan fällas ut och lysa ner över tangentbordet.

    Prestandan räcker fortfarande för enklare vardagsanvändning. Datorn klarar att streama SVT Play i Firefox utan problem, vilket gör den fullt användbar som enkel surfdator, skrivmaskin eller Linux-testmaskin.

    Sammanfattningsvis är HP EliteBook 8460p ingen modern dator, men med SSD och Linux kan den fortfarande göra nytta. För rätt pris kan den vara ett bra exempel på hur äldre företagsdatorer kan få ett andra liv i stället för att hamna på skroten.

    Tekniska fakta: HP EliteBook 8460p

    • Processor: Intel Core i5-2540M, 2 kärnor / 4 trådar
    • Skärm: 14 tum HD+, 1600 × 900 pixlar
    • Minne: 4 GB DDR3, uppgraderingsbart till 16 GB
    • Lagring: 500 GB hårddisk, 7200 rpm
    • Grafik: Intel HD Graphics 3000 + AMD Radeon HD 6470M
    • Nätverk: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4 och Bluetooth
    • Portar: USB, eSATA, VGA, DisplayPort, FireWire och dockningskontakt
    • Säkerhet: TPM, fingeravtrycksläsare och SmartCard-plats
    • Vikt: cirka 2,07 kg
    • Ursprungligt OS: Windows 7 Professional

    Bedömning: En klassisk företagslaptop som fortfarande kan få nytt liv med Linux, mer RAM och en SSD.

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.

    När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.

    Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.

    Högre krav – men inte hela sanningen

    Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.

    Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.

    Överraskande flyt i vardagsanvändning

    Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.

    Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.

    I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.

    Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.

    Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11

    En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.

    För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.

    GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.

    TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn

    Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.

    Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.

    Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många

    Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.

    För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.

    Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.

    Det som stör: svenska språket

    Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.

    Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.

    Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara

    Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.

    Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.

    Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.



  • Lenovo IdeaPad 500S-13ISK – räddad från soptippen med Linux

    En nästan tio år gammal laptop behöver inte vara skrot. Vi har testat Lenovo IdeaPad 500S-13ISK från 2016 – en dator som ansågs för gammal för Windows 11 och därför var på väg mot återvinningen. Med Ubuntu installerat visar det sig snabbt att maskinen fortfarande klarar vardagliga uppgifter utan problem, från webbsurfning till att strömma SVT Play i Firefox. Här är vårt korta test av en dator som fick ett andra liv med Linux.

    På Linux.se brukar vi testa datorer som annars riskerar att hamna på återvinningen. Den här gången har vi fått tag på en bärbar dator från 2016. Den är för gammal för Windows 11, och därför var dess öde egentligen soptippen.

    Vårt exemplar är dock helt och rent, så istället fick maskinen en ny chans med Ubuntu Linux.

    Efter installation av Ubuntu fungerar datorn utan problem i vardaglig användning. Att strömma SVT Play i Firefox fungerar till exempel utan några som helst svårigheter.

    Byggkvalitet och design

    Datorn är relativt plastig i sitt utförande, vilket märks när man håller i den. Samtidigt är den lätt och smidig att bära med sig. Med sin 13,3-tums skärm och en vikt på cirka 1,5 kg känns den mer som en liten rese- eller studiemaskin än en tung arbetsdator.

    Designen sticker ut lite tack vare det vita höljet som Lenovo använde på vissa modeller i serien.

    Prestanda i Linux

    Maskinen är utrustad med en Intel Core i5-6200U, en tvåkärnig Skylake-processor med fyra trådar och turbofrekvens upp till 2,8 GHz. Den integrerade grafiken är Intel HD Graphics 520.

    Med 8 GB RAM räcker prestandan fortfarande gott till typiska Linux-uppgifter:

    • webbsurfning
    • videoströmning
    • kontorsarbete
    • lättare programmering
    • terminalarbete

    Ubuntu känns responsivt på maskinen och den klarar utan problem vanlig multimedia.

    Specifikationer

    KomponentSpecifikation
    ProcessorIntel Core i5-6200U (2 kärnor / 4 trådar, 2.3–2.8 GHz)
    GrafikIntel HD Graphics 520
    Minne8 GB DDR3-1600
    Skärm13,3 tum IPS, 1920×1080
    Lagring500 GB SSHD (hybridhårddisk)
    NätverkGigabit Ethernet, Wi-Fi 5, Bluetooth 4.0
    Portar2× USB 3.0, 1× USB 2.0, HDMI, SD-kortläsare
    Vikt1,52 kg
    Batteri35 Wh

    Sammanfattning

    Lenovo IdeaPad 500S-13ISK är ett bra exempel på hur fullt användbara datorer ofta slängs i onödan. Trots att modellen är nästan tio år gammal fungerar den fortfarande utmärkt med ett modernt Linux-system.

    Den är kanske plastig i konstruktionen, men den är:

    • lätt
    • tyst
    • tillräckligt snabb för vardagligt bruk

    Med Linux installerat blir en sådan här maskin en fullt fungerande dator för surf, studier eller kontorsarbete – istället för elektronikskrot.

    Varför testar Linux.se 10 år gamla datorer?

    Varför testar Linux.se datorer som lanserades för nästan tio år sedan? Svaret är enkelt: vi vill visa att hårdvara som många betraktar som för gammal fortfarande kan vara fullt användbar.

    I många svenska hem finns det gamla bärbara datorer som inte längre används. Ofta hamnar de först i en låda och blir liggande i flera år, innan de till slut slängs på återvinningen. Men i många fall är datorerna fortfarande i gott skick.

    Genom att installera ett modernt Linux-system kan sådana maskiner få ett helt nytt liv. De fungerar då utmärkt för surf, studier, kontorsarbete och videoströmning. I stället för att bli elektronikskrot kan datorn fortsätta användas – eller ges vidare till någon som behöver en fungerande dator.

    Teknisk faktaruta
    Modell: Lenovo IdeaPad 500S-13ISK
    Processor: Intel Core i5-6200U
    Grafik: Intel HD Graphics 520
    RAM: 8 GB DDR3
    Skärm: 13,3 tum IPS, 1920 × 1080
    Lagring: 500 GB SSHD
    Nätverk: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 5, Bluetooth 4.0
    Anslutningar: 2 × USB 3.0, 1 × USB 2.0, HDMI, SD-kortläsare
    Vikt: 1,52 kg
    Operativsystem i testet: Ubuntu
    Bedömning: Fullt användbar Linux-dator för surf, video och kontorsarbete
  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator.

    När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det senaste tittar vi på äldre hårdvara – och undersöker vad man faktiskt kan göra med den i dag. Den här gången har turen kommit till HP Pavilion 23 All-in-One, en allt-i-ett-dator med 23-tums skärm som lanserades runt 2012.

    Med sina cirka 14 år på nacken är det här en dator som i många hem sannolikt redan har gjort sitt – eller riskerar att hamna på elektronikskroten. Men frågan är: är den verkligen färdig?

    Fortfarande duglig hårdvara

    Exemplaret vi testade är inte uppgraderat med SSD, utan kör fortfarande med mekanisk hårddisk. Det märks i form av något längre laddningstider, men i övrigt är hårdvaran fortfarande fullt användbar. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-processor av tredje generationen och 8 GB RAM.

    När vi fick maskinen var Windows 10 installerat. Däremot är officiell uppgradering till Windows 11 inte möjlig, då processorn saknar stöd enligt Microsofts krav. För många användare innebär det i praktiken slutet på datorns livslängd – trots att den i övrigt fungerar utmärkt.

    Linux som räddningsplanka

    Lösningen blev Linux. Vi började med att installera Ubuntu 24.04 LTS, men efter systemuppdateringar uppstod problem med ljudet. Efter viss felsökning valde vi att gå vidare och installerade i stället Linux Mint 22.2 “Zara”, som visade sig fungera stabilt direkt.

    En av datorns mer oväntade styrkor är att den har pekskärm. Linux Mint är visserligen inte känt som världens bästa touch-operativsystem, men grundläggande pekanvändning fungerar tillräckligt bra för enklare uppgifter.

    Utmärkt som TV och informationsskärm

    Just där hittade vi också datorns kanske bästa användningsområde. Med SVT Play öppet i webbläsaren fungerar HP Pavilion 23 utmärkt som TV. Den 23 tum stora skärmen gör sig bra i köket eller i ett gemensamt utrymme, och uppspelning av strömmande video fungerar utan problem.

    Datorn verkar dessutom vara utrustad med ett inbyggt TV-kort, något som i dag – år 2026 – är mer eller mindre ointressant, då TV-tittande numera i stort sett helt sker via internet.

    Värd att rädda

    Slutsatsen är tydlig: springer man på en HP Pavilion 23 All-in-One bör man absolut rädda den. Med Linux installerat kan den leva vidare i flera år till – kanske som köks-TV, informationsskärm eller enkel surfstation.

    För den som vill gå ett steg längre finns även möjligheten att starta Firefox i kioskläge och låsa datorn till en specifik webbplats. Det kan vara en mycket bra lösning för personer som inte kan eller vill använda fjärrkontroll, men som utan problem klarar av pekskärm.

    I en tid där fungerande datorer alltför ofta slängs i onödan visar HP Pavilion 23 att gammal hårdvara fortfarande kan ha en självklar plats – bara man väljer rätt operativsystem.

    FAKTARUTA: HP 23-d117eo (Pavilion 23 All-in-One)
    Typ
    Allt-i-ett (AIO) med 23" skärm
    Lansering
    Runt 2012 (≈ 14 år gammal 2026)
    CPU (testexemplar)
    Intel® Core™ i5-3330S (3:e gen, Ivy Bridge)
    RAM (testexemplar)
    8 GB
    Lagring (testexemplar)
    Mekanisk hårddisk (ingen SSD i vårt exemplar)
    Skärm
    23" – bra storlek för kök/TV-läge
    Pekskärm
    Ja (touch fungerar även i Linux)
    Operativsystem (test)
    Linux Mint 22.2 “Zara” (efter ljudproblem i Ubuntu 24.04 LTS)
    Windows 11
    Ej officiellt stödd (p.g.a. äldre CPU-plattform)
    Passar bra som
    Köks-TV via SVT Play, surfstation, informationsskärm
    Bonus
    Kan köras i Firefox kioskläge för att låsa till en webbplats
    Tips: Byt till SSD för ett rejält lyft i respons (start, program, webbsurf).
  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

    Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.

    Linux.se Svara

    Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.

    Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.

    Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

Etikett: Windows 11

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras. Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen…

  • Visor – en modern och grafisk starthanterare för Linux och Windows

    Visor är en ny starthanterare med öppen källkod för moderna UEFI-datorer. Den kan starta Linux, Windows och andra EFI-program genom ett grafiskt och anpassningsbart gränssnitt, samtidigt som den erbjuder stöd för bland annat Unified Kernel Images, Secure Boot och automatisk återställning efter misslyckade uppdateringar. När en dator startas behöver den välja vilket operativsystem eller program…

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem. Windows har under flera decennier…

  • HP ProBook 430 G4 – en tio år gammal dator som fortfarande fungerar bra med Linux

    HP ProBook 430 G4 är snart tio år gammal och saknar officiellt stöd för Windows 11. Men med Ubuntu 24.04 LTS, 8 GB RAM och SSD visar den att äldre datorer fortfarande kan vara både snabba, smidiga och fullt användbara. HP ProBook 430 G4 lanserades för omkring tio år sedan. På grund av Microsofts hårdvarukrav…

  • Asus ET2321i – premiumdatorn som fick ett andra liv med Ubuntu 24.04

    En gång i tiden var Asus ET2321i en påkostad allt-i-ett-dator med pekskärm, full HD-panel och premiumkänsla. I dag räknas den av många som för gammal för vidare användning, framför allt eftersom Windows 11 inte stöder dess fjärde generationens Intel-processor. Men med Ubuntu 24.04 får maskinen nytt liv som mediadator, surfstation eller enkel vardagsdator – trots…

  • Linux på HP EliteBook 8460p

    HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på…

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen…

  • Lenovo IdeaPad 500S-13ISK – räddad från soptippen med Linux

    En nästan tio år gammal laptop behöver inte vara skrot. Vi har testat Lenovo IdeaPad 500S-13ISK från 2016 – en dator som ansågs för gammal för Windows 11 och därför var på väg mot återvinningen. Med Ubuntu installerat visar det sig snabbt att maskinen fortfarande klarar vardagliga uppgifter utan problem, från webbsurfning till att strömma…

  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator. När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det…

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…