• Hyprland når Debian Stable – vad betyder det egentligen?

    Hyprland, en modern och visuellt avancerad Wayland-kompositor, har nu blivit tillgänglig för användare av Debian 13 via officiella backports. Det markerar första gången som Debian Stable-användare får en enkel och officiell väg att installera Hyprland – utan att behöva lämna den stabila plattformen.

    Under lång tid har Linux-användare som velat ha det senaste fått välja mellan stabilitet och nya funktioner. Men nu händer något som förändrar spelplanen: Hyprland, en modern och visuellt imponerande Wayland-kompositor, finns nu tillgänglig för Debian 13 (”Trixie”) – utan att du behöver lämna den stabila versionen av systemet.

    Vad är Hyprland?

    Hyprland är en så kallad Wayland-kompositor – alltså den komponent som styr hur fönster visas, rör sig och interagerar på din skärm. Den kan jämföras med mer traditionella lösningar som X11-baserade fönsterhanterare, men är byggd för framtiden.

    Det som gör Hyprland speciellt är bland annat snygga animationer med mjuka övergångar, dynamisk fönsterhantering där fönster organiseras automatiskt, hög prestanda tack vare Wayland samt en mycket hög grad av anpassningsbarhet. Det kombinerar kraften hos avancerade fönsterhanterare med ett modernt, visuellt tilltalande gränssnitt.

    Varför är detta en stor grej för Debian?

    Debian är känt för sin stabilitet. Det innebär att programvaran ofta är noggrant testad men inte alltid den allra senaste. När Debian 13 släpptes fanns Hyprland inte med i de officiella paketen. Anledningen var att versionen ansågs ligga efter utvecklingen och vara svår att underhålla under hela den stabila livscykeln.

    Detta gjorde att användare som ville testa Hyprland tidigare var tvungna att använda mer experimentella grenar som testing eller unstable, vilket många undviker just för att behålla stabiliteten.

    Lösningen: Backports

    Nu har Hyprland istället blivit tillgängligt via Debians så kallade backports.

    Backports är nyare versioner av utvalda program som hämtas från Debians utvecklingsgrenar och anpassas för att fungera på den stabila versionen. Det gör det möjligt att installera modern mjukvara utan att uppgradera hela systemet till en mindre stabil version.

    Vad finns tillgängligt nu?

    Debian 13-användare kan nu installera en bred uppsättning Hyprland-relaterade paket via backports. Det inkluderar själva Hyprland-kompositorn, samt verktyg för strömhantering, låsskärm, autentisering, plugins och nödvändiga bibliotek.

    Dessutom erbjuds en mycket aktuell version, 0.54.3, vilket innebär att användare får en upplevelse som ligger nära den senaste utvecklingen.

    Vad betyder det för användare?

    Detta är första gången Debian Stable-användare får en officiell och enkel installationsväg för Hyprland. Det innebär tillgång till modern Wayland-teknik samtidigt som man behåller stabiliteten i systemet.

    Det skapar en bättre balans mellan stabilitet och innovation, där användare inte längre behöver välja lika hårt mellan trygghet och nya funktioner.

    Sammanfattning

    Hyprlands ankomst till Debian 13 via backports visar hur Linuxvärlden utvecklas. Stabilitet behöver inte längre innebära gammal mjukvara, och avancerade verktyg blir mer tillgängliga för fler användare.

    För Debian-användare som länge varit nyfikna på Hyprland är detta det första enkla och officiella sättet att testa det, utan att lämna stabila Debian.

    https://packages.debian.org/search?keywords=hyprland&searchon=names&section=all&suite=trixie-backports

    Teknisk faktaruta: Hyprland i Debian 13

    Status: Tillgänglig via Debian 13 Backports

    Paketsystem: APT

    Gren: stable-backports

    Huvudpaket: hyprland

    Relaterade paket: hypridle, hyprlock, hyprpolkitagent, hyprland-protocols, hyprwayland-scanner, xdg-desktop-portal-hyprland

    Version: 0.54.3

    Typ: Dynamisk Wayland-kompositor

    Betydelse: Första officiella sättet att installera Hyprland på Debian Stable utan att byta till testing eller unstable.



  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026.

    Frankrike tar nu ett tydligt och strategiskt steg bort från proprietära operativsystem. Landets regering har meddelat att statliga arbetsdatorer successivt ska gå över från Windows till Linux – ett beslut som är en del av en större satsning på digital suveränitet.

    Vad innebär beslutet?

    Bakom initiativet står DINUM (Direction interministérielle du numérique), den myndighet som ansvarar för att samordna digital utveckling inom den franska staten.

    I ett officiellt uttalande klargör DINUM att Linux ska ersätta Windows på arbetsstationer inom offentlig sektor. Men det handlar inte om en snabb eller centraliserad utrullning. Istället måste varje ministerium ta fram en egen handlingsplan senast hösten 2026.

    Dessa planer ska inte bara omfatta operativsystem, utan även:

    • Samarbetsverktyg
    • Antiviruslösningar
    • AI-system
    • Databaser
    • Virtualisering
    • Nätverksutrustning

    Det visar att förändringen är betydligt bredare än en enkel OS-uppgradering.

    Varför Linux?

    Beslutet är starkt kopplat till begreppet digital suveränitet – alltså ett lands förmåga att kontrollera sin egen digitala infrastruktur utan beroende av utländska aktörer.

    Linux spelar här en central roll eftersom det är:

    • Öppen källkod – koden kan granskas och modifieras
    • Leverantörsoberoende – ingen enskild aktör kontrollerar systemet
    • Flexibelt – kan anpassas efter specifika behov

    Genom att minska beroendet av exempelvis Microsoft vill Frankrike stärka kontrollen över sina egna system och data.

    Mer än bara teknik

    Det här beslutet handlar inte enbart om IT – det är också ett politiskt ställningstagande.

    Europa har länge diskuterat beroendet av stora teknikföretag utanför regionen, särskilt från USA. Frankrikes satsning kan ses som ett konkret försök att bryta detta beroende och samtidigt stimulera europeiska alternativ.

    Liknande initiativ har tidigare genomförts i mindre skala, exempelvis i städer och regioner, men detta är en av de mest omfattande nationella satsningarna hittills.

    Vad händer nu?

    Även om riktningen är tydlig, återstår många praktiska frågor:

    • Vilka Linuxdistributioner ska användas?
    • Hur säkerställs kompatibilitet med befintliga system?
    • Hur utbildas personalen?

    Svar på dessa frågor väntas i de planer som varje ministerium ska lämna in under 2026.

    En möjlig dominoeffekt?

    Frankrikes beslut kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Om övergången lyckas kan det inspirera andra europeiska länder att följa efter.

    Det skulle i så fall kunna innebära:

    • Ökad användning av öppen källkod i offentlig sektor
    • Stärkt europeisk IT-industri
    • Minskad dominans från globala teknikjättar

    Slutsats

    Frankrikes satsning på Linux är inte bara en teknisk förändring – det är ett strategiskt vägval. Genom att prioritera öppen källkod och minska beroendet av externa leverantörer markerar landet en tydlig ambition: att ta kontroll över sin digitala framtid.

    Hur framgångsrik denna omställning blir återstår att se, men en sak är klar – detta är ett av de mest betydelsefulla stegen mot digital självständighet i Europa på länge.

    https://www.numerique.gouv.fr/sinformer/espace-presse/souverainete-numerique-reduction-dependances-extra-europeennes

    Faktaruta: Frankrikes Linuxsatsning

    Beslut: Frankrike vill ersätta Windows med Linux på statliga arbetsdatorer.

    Ansvarig myndighet: DINUM, landets interministeriella digitaliseringsdirektorat.

    Tidsplan: Varje ministerium ska ta fram en genomförandeplan senast hösten 2026.

    Syfte: Stärka digital suveränitet och minska beroendet av utländska teknikleverantörer.

    Omfattar även: Samarbetsverktyg, antivirus, AI, databaser, virtualisering och nätverksutrustning.

    Linuxdistribution: Ännu inte officiellt fastställd.

  • GNOME 50 når Arch Linux – här är nyheterna i senaste skrivbordet

    Den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50 har nu nått Arch Linux – och med den kommer en rad förbättringar inom prestanda, tillgänglighet och funktionalitet. Uppdateringen visar återigen hur snabbt Arch levererar nya paket, men ställer samtidigt krav på användare att hålla koll på kompatibiliteten med sina tillägg innan de uppgraderar.

    Användare av Arch Linux kan nu uppgradera till den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50. Precis som väntat har Arch varit snabba – bara drygt två veckor efter den officiella lanseringen finns uppdateringen redan tillgänglig i distributionens paketarkiv.

    Det innebär att Arch-användare nu får tillgång till en rad förbättringar inom allt från prestanda och tillgänglighet till nya funktioner i standardapparna.

    Viktigaste nyheterna i GNOME 50

    Den nya versionen innehåller flera efterlängtade förbättringar:

    Föräldrakontroller
    Systemet har blivit mer familjevänligt. Det går nu att sätta skärmtidsgränser, schemalägga läggdags och automatiskt låsa skärmen för barnkonton.

    Tillgänglighet (Accessibility)
    Tillgängligheten har fått ett rejält lyft. Skärmläsaren Orca har fått ett omdesignat inställningsfönster, och systemet stödjer nu globala inställningar, automatisk språkväxling och förbättrat punktstöd (Braille). Dessutom introduceras funktioner som “Reduced Motion” och Mouse Review under Wayland.

    Dokumentvisaren (Document Viewer)
    Anteckningsverktyget har byggts ut kraftigt. Nu kan du markera text, rita linjer, använda färger, justera linjetjocklek och sudda – vilket gör appen betydligt mer användbar för granskning av dokument.

    Filer (Files / Nautilus)
    Filhanteraren har blivit både snabbare och smartare. Miniatyrbilder laddas snabbare, minnesanvändningen är lägre och verktyget för massomdöpning har förbättrats. Dessutom finns nu separata egenskapsfönster och bättre sökfilter.

    Kalender (Calendar)
    Kalendern har fått stöd för deltagarlistor, export till ICS-format och ett nytt, smidigare sätt att snabbt lägga till händelser. Navigeringen har också förbättrats, både med tangentbord och hårdvaruknappar.

    Inställningar (Settings)
    Här hittar vi mindre men viktiga förbättringar, som val av första veckodag, tydligare ljudinställningar och fixar i färghantering.

    Fjärrskrivbord (Remote Desktop)
    Prestandan har förbättrats med hårdvaruacceleration, bättre stöd för NVIDIA-grafik och HiDPI-skalning. Dessutom finns nu stöd för kameraomdirigering och Kerberos-autentisering.

    Grafik och skärmar
    Stöd för VRR (variabel uppdateringsfrekvens) och fraktionell skalning har förbättrats. Wayland får också bättre färghantering (protokoll v2) och HDR-stöd vid skärmdelning.

    Nya appar och bakgrunder
    GNOME 50 introducerar nya bakgrundsbilder och utökar GNOME Circle med appar som Gradia, Sudoku, Constrict och Sessions.

    Innan du uppgraderar

    Trots alla nyheter finns det en viktig sak att tänka på: tillägg (extensions). GNOME-uppdateringar kan ofta bryta kompatibiliteten med befintliga tillägg.

    Om du är beroende av extensions rekommenderas att du väntar tills de uppdaterats. Kör du däremot en mer “ren” GNOME-installation utan tillägg kan du uppgradera direkt.

    Så uppgraderar du

    För att uppdatera systemet räcker det med det klassiska kommandot:

    sudo pacman -Syu
    

    Slutsats

    GNOME 50 är en stabil och funktionsrik uppdatering som fortsätter att förbättra användarupplevelsen på Linux-skrivbordet. Med förbättrad prestanda, bättre tillgänglighet och smartare verktyg visar GNOME-projektet att de fortfarande driver utvecklingen framåt.

    För Arch-användare är det bara att välja: uppgradera direkt – eller vänta lite om du vill vara på den säkra sidan med dina tillägg.

    Teknisk fakta
    Version
    GNOME 50
    Plattform
    Arch Linux
    Paketstatus
    Tillgänglig i officiella arkiv
    Kommandon
    sudo pacman -Syu
    Fokusområden
    Prestanda, tillgänglighet, fjärrskrivbord, grafik
    Appförbättringar
    Files, Calendar, Settings, Document Viewer
    Varning
    GNOME-tillägg kan sluta fungera efter uppdatering
  • KDE Plasma 6.7 – nästa steg för Linux-skrivbordet

    KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat.

    Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö, KDE Plasma 6.7. Redan i maj får nyfikna användare möjlighet att testa betaversioner, men vad innebär uppdateringen i praktiken?

    Här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ett smartare och mer flexibelt skrivbord

    Plasma 6.7 introducerar flera funktioner som gör vardagsanvändningen smidigare och mer intuitiv.

    En ny funktion gör det möjligt att skriva tecken som inte finns på det fysiska tangentbordet, vilket är särskilt användbart för språk, symboler och specialtecken. Samtidigt får panelen en enkel växlingsknapp för att snabbt byta mellan ljust och mörkt läge.

    En annan nyhet är global “push-to-talk”, vilket gör att användare kan aktivera mikrofonen tillfälligt i exempelvis röstchattar eller möten. Dessutom tillkommer en helt ny applikation för att hantera utskriftsköer, vilket ger bättre kontroll över pågående utskrifter.

    Förbättrad design och konsekvens

    KDE fortsätter att förfina sitt visuella uttryck genom förbättringar i Breeze-temat.

    Markeringar i program som filhanteraren Dolphin, dokumentvisaren Okular och e-postklienten KMail får en mer rundad och modern stil. Detta bidrar till ett mjukare och mer enhetligt gränssnitt.

    Dessutom införs stöd för att installera egna ljudteman samt standardiserade bakgrundseffekter, som exempelvis suddighet (blur). Resultatet är ett mer sammanhängande och professionellt utseende över hela systemet.

    Stora tekniska förbättringar i bakgrunden

    Under ytan sker flera viktiga förändringar, framför allt i fönsterhanteraren KWin.

    Bland nyheterna finns stöd för så kallad “multi-GPU swapchain” via Vulkan, vilket förbättrar prestanda på system med flera grafikkort. Även stöd för 3D LUT införs, vilket gör färghantering mer effektiv och kan minska belastningen på grafikhårdvaran.

    Wayland-stödet förbättras ytterligare, bland annat genom bättre fraktionell skalning som minskar visuella glapp mellan element. Dessutom införs standardiserade protokoll för bakgrundseffekter, vilket öppnar för mer konsekventa visuella upplevelser mellan olika applikationer.

    Smidigare arbetsflöden

    Plasma 6.7 innehåller också en rad förbättringar som direkt påverkar hur användaren arbetar.

    Det blir möjligt att sätta en global tangentbordsgenväg för att rensa notifieringshistoriken. Fönster i aktivitetsfältet kan sorteras, och det blir enklare att hantera fönsterlayout, inklusive att återställa fönster från “tiling”-lägen.

    Systemövervakaren förbättras med bättre stöd för flera grafikkort, och systemfältet (system tray) kan nu anpassas ytterligare, exempelvis genom att ändra ordningen på objekt.

    Även nätverks- och VPN-inställningar har uppdaterats, vilket gör det enklare att hantera anslutningar som OpenVPN och OpenConnect.

    Stabilitet och kompatibilitet i fokus

    Utöver nya funktioner satsar KDE stort på stabilitet och kompatibilitet.

    Stödet för sandboxade applikationer, såsom Flatpak-program, förbättras när det gäller skärminspelning och fjärrskrivbord. Det blir också möjligt att exkludera vissa fönster från inspelning via permanenta regler.

    Dessutom införs stöd för nätverksövervakning på FreeBSD, vilket visar att Plasma fortsätter bredda sitt stöd utanför traditionella Linux-miljöer.

    Vad innebär detta för användaren?

    KDE Plasma 6.7 är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en tydlig vidareutveckling.

    Fokus ligger på att förbättra detaljerna: göra systemet snabbare, mer konsekvent och enklare att använda. Samtidigt stärks den tekniska grunden, särskilt genom förbättrat Wayland-stöd och modern grafikhantering.

    Detta gör Plasma till ett fortsatt starkt alternativ för både vardagsanvändare och mer avancerade användare.

    När kan man testa?

    Den första betaversionen släpps den 14 maj 2026, följt av en andra beta den 28 maj. Den slutliga versionen planeras till den 16 juni 2026.

    Plasma 6.7 bygger på KDE Frameworks 6.26 och Qt 6.10, vilket innebär att hela KDE-plattformen fortsätter sin snabba tekniska utveckling.

    https://kde.org/sv

    Fakta: KDE Plasma 6.7

    KDE Plasma 6.7 är nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux och andra Unix-liknande system.

    • Släppdatum: 16 juni 2026
    • Första beta: 14 maj 2026
    • Andra beta: 28 maj 2026
    • Bygger på KDE Frameworks 6.26
    • Bygger på Qt 6.10
    • Nytt stöd för bland annat förbättrad Wayland-skalning, push-to-talk och utskriftsköhantering
  • GNOME 49.5 – stabilare skrivbord med fokus på säkerhet och tillförlitlighet

    Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk.

    Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från stora versionshopp handlar det inte om nya funktioner eller visuella förändringar – utan om något minst lika viktigt: stabilitet, säkerhet och finputsning.

    Det här är den femte underhållsuppdateringen i GNOME 49-serien, och den riktar sig till användare som redan kör denna version och vill ha en mer robust upplevelse.

    Vad är GNOME – och varför spelar det roll?

    GNOME är en av de mest använda grafiska miljöerna i Linux-världen. Den fungerar som det “ansikte” du möter när du loggar in: skrivbord, fönster, menyer och appar.

    Bakom kulisserna består GNOME av många olika komponenter – till exempel:

    • GNOME Shell – själva gränssnittet du ser
    • Mutter – hanterar fönster och grafik
    • Nautilus – filhanteraren
    • GLib – grundläggande bibliotek

    När en uppdatering som 49.5 släpps är det alltså hela detta ekosystem som förbättras.

    Färre buggar – smidigare vardag

    Många av förbättringarna i GNOME 49.5 handlar om att rätta till små men irriterande problem som påverkar användarupplevelsen.

    I GNOME Shell har man till exempel:

    • Fixat fel där mappikoner inte uppdaterades korrekt
    • Rättat märkliga utloggningsval i menyer
    • Löst problem med tangentbordslayout efter lösenordsinmatning
    • Täppt till minnesläckor (som annars gör system segare över tid)

    Även i Mutter har flera krascher åtgärdats, särskilt kopplade till pekskärmar och energisparläge. Resultatet: färre oförklarliga buggar och bättre flyt.

    Filhantering och webbläsning blir stabilare

    Filhanteraren Nautilus har fått viktiga förbättringar:

    • Krascher vid sökning i favoritplatser är fixade
    • “Hoppa över”-knappen aktiveras snabbare vid filoperationer

    Webbläsaren GNOME Web (Epiphany) har också uppdaterats. Här har utvecklarna backat en tidigare ändring i annonsblockeringen som orsakade problem med vissa webbplatser – ett tydligt exempel på hur stabilitet ibland kräver att man tar ett steg tillbaka.

    Säkerhet i fokus – viktiga patchar i GLib

    En av de mest betydelsefulla delarna av uppdateringen finns i GLib.

    Här har flera säkerhetsbrister åtgärdats, bland annat:

    • Buffer overflow och underflow-problem
    • Felaktig minneshantering vid base64-kodning
    • Risker för läsning/skrivning utanför tilldelat minne

    Sådana buggar kan i värsta fall utnyttjas av angripare. Därför är dessa fixar extra viktiga – även om de inte märks direkt för användaren.

    Även bakom kulisserna händer mycket

    Utöver de mest synliga delarna har en rad andra komponenter förbättrats:

    • GTK – färre krascher, bättre Wayland-stöd
    • GVFS – säkerhetsfixar för FTP
    • libsoup – säkrare hantering av nätverkstrafik
    • Orca – förbättrad tillgänglighet och tal

    Det här visar hur omfattande en “liten” uppdatering faktiskt är.

    Inga nya funktioner – och det är meningen

    Det kan verka tråkigt att en uppdatering inte innehåller nya funktioner. Men i mjukvaruvärlden är stabilitet minst lika viktig som innovation.

    GNOME 49.5 är ett tydligt exempel på detta:

    • Fokus på att fixa istället för att lägga till
    • Förbättrad säkerhet
    • Stabilare grund för framtida versioner

    Slutsats

    GNOME 49.5 är ingen spektakulär uppdatering – men den är viktig. Den gör systemet säkrare, mer stabilt och mer pålitligt i vardagen.

    För dig som använder Linux med GNOME innebär det:

    • Färre buggar
    • Bättre prestanda över tid
    • Minskad risk för säkerhetsproblem

    Kort sagt: en klassisk “tyst” uppdatering som gör stor skillnad där det verkligen räknas.

    https://www.gnome.org/sv

    Teknisk faktaruta: GNOME 49.5

    Version: GNOME 49.5

    Typ av utgåva: Underhållsuppdatering för GNOME 49-serien

    Fokus: Stabilitet, buggfixar, säkerhetsuppdateringar

    Viktiga uppdaterade komponenter:

    • GNOME Shell 49.5
    • Mutter 49.5
    • Nautilus 49.5
    • GNOME Control Center 49.6
    • Epiphany 49.7
    • GLib 2.86.4
    • GTK+ 3.24.52
    • GVFS 1.58.4
    • Libadwaita 1.8.5.1
    • libsoup 3.6.6

    Exempel på rättade problem:

    • Felaktiga mappikoner i GNOME Shell
    • Krascher i Mutter och Nautilus
    • Pekskärmsproblem efter energisparläge
    • Fördröjning innan “Hoppa över”-knappen aktiveras
    • Kompatibilitetsproblem i Epiphanys annonsblockering

    Säkerhetsfixar: GLib 2.86.4 åtgärdar flera sårbarheter, bland annat buffer underflow, integer overflow och out-of-bounds-läsning/skrivning.

    Oförändrad inriktning: Inga större nya funktioner – uppdateringen fokuserar på att göra GNOME 49 mer robust och pålitligt.

  • Ubuntu 26.04 LTS Beta – nästa generations Linux tar form

    Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden.

    Canonical har nu släppt en betaversion av nästa stora långtidssupporterade Linuxdistribution: Ubuntu 26.04 LTS. Den färdiga versionen väntas den 23 april 2026, men redan nu går det att få en tydlig bild av vart Linuxvärlden är på väg.

    Den här versionen, med kodnamnet Resolute Raccoon, markerar ett tekniskt kliv framåt – både när det gäller prestanda, grafik och säkerhet.

    Ett nytt hjärta: Linux 7.0

    Kärnan i operativsystemet är den kommande Linux 7.0, som fungerar som systemets motor. Linuxkärnan ansvarar för allt från hårdvarukommunikation till processhantering.

    I version 7.0 ligger fokus på bättre stöd för ny hårdvara, effektivare resursanvändning och förbättrad säkerhet. Det betyder att både nya och äldre datorer kan dra nytta av bättre prestanda och stabilitet.

    Grafiken får ett lyft – särskilt för spel

    Ubuntu 26.04 levereras med Mesa 26.0, en viktig komponent för grafikrendering i Linux.

    Detta innebär förbättrad spelprestanda, bättre stöd för moderna grafikkort och stabilare grafik i både spel och skrivbordsmiljö. För Linux-användare som spelar spel eller arbetar med grafik är detta en tydlig förbättring.

    GNOME 50 – slutet för X11

    Den grafiska skrivbordsmiljön är GNOME 50, och här sker en av de största förändringarna: stöd för det gamla fönstersystemet X11 har tagits bort.

    Istället gäller nu Wayland som standard och enda alternativ, medan äldre X11-program fortfarande kan köras via kompatibilitetslagret XWayland.

    Det här är ett stort steg i Linuxvärldens modernisering. Wayland ger bättre säkerhet, smidigare grafik och färre tekniska begränsningar.

    Nya funktioner: säkerhet och automatisering

    Trots att detta är en LTS-version, där stabilitet är prioriterat, introduceras flera viktiga nyheter.

    Hårdvarubaserad kryptering via TPM ger ökad säkerhet direkt på systemnivå. Automatiserad installation med Landscape gör det enklare för organisationer att rulla ut system i större skala.

    Dessutom finns inbyggt stöd för GPU-beräkningar genom NVIDIA CUDA och AMD ROCm, vilket gör Ubuntu mer attraktivt för AI, maskininlärning och tung databehandling.

    Lång support – upp till 10 år

    Som en LTS-version får Ubuntu 26.04 fem års standardstöd fram till 2031, och upp till tio år med Ubuntu Pro.

    Det gör systemet särskilt intressant för företag, servrar och utbildningsmiljöer där långsiktig stabilitet är avgörande.

    Viktigt att veta om betaversionen

    Betaversionen är främst till för testning och kan innehålla buggar, prestandaproblem och ofärdiga funktioner.

    Därför bör den inte installeras på en produktionsdator där stabil drift är viktig.

    Sammanfattning

    Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt vart Linux är på väg: bort från äldre teknik som X11, mot modern grafik via Wayland och med ett starkare fokus på säkerhet och högpresterande beräkningar.

    Med en ny kärna, förbättrad grafik och lång supporttid kan detta bli en av de viktigaste Ubuntu-versionerna på många år.

    https://releases.ubuntu.com/26.04

    Läs mer om Ubuntu i vår wiki

    https://wiki.linux.se/Ubuntu

    Faktaruta: Ubuntu 26.04 LTS Beta

    Version: Ubuntu 26.04 LTS Beta

    Kodnamn: Resolute Raccoon

    Kärna: Linux 7.0

    Skrivbordsmiljö: GNOME 50

    Grafikstack: Mesa 26.0

    Displayserver: Wayland

    X11-stöd: Endast via XWayland för äldre program

    Nya funktioner: TPM-baserad kryptering, automatiserad installation med Landscape, stöd för NVIDIA CUDA och AMD ROCm

    Slutlig utgåva: 23 april 2026

    RC-version: 16 april 2026

    Supporttid: 5 år, upp till 10 år med Ubuntu Pro

  • GNOME 50 “Tokyo” – skrivbordet som tänker lite mer på dig

    GNOME 50, med kodnamnet “Tokyo”, visar hur Linux-skrivbordet fortsätter att mogna – inte genom stora revolutioner, utan genom smarta förbättringar i vardagen. Med nya föräldrakontroller, ökad tillgänglighet och tydliga prestandalyft tar systemet ett steg närmare målet att vara både kraftfullt och enkelt att använda för alla.

    Med version 50, kodnamn Tokyo, visar GNOME att utvecklingen av Linux-skrivbordet inte bara handlar om teknik – utan om människor. Den nya versionen bygger vidare på ett halvårs intensivt arbete från utvecklare världen över, och resultatet är ett system som både känns snabbare, smartare och mer omtänksamt.

    När datorn får gränser – för en sundare vardag

    En av de mest uppmärksammade nyheterna i GNOME 50 är de kraftigt förbättrade föräldrakontrollerna. För första gången går det att övervaka och begränsa skärmtid direkt i systemet.

    Det handlar inte bara om att sätta en tidsgräns. Systemet kan också:

    • Låsa skärmen automatiskt när tiden är slut
    • Införa “läggtider” för datoranvändning
    • Tillåta tillfälliga undantag vid behov

    Det här markerar en viktig förändring: datorn blir ett verktyg som aktivt stödjer balans i vardagen, särskilt för barn och unga.

    Samtidigt läggs grunden för framtida funktioner som webbfiltrering – något som kan göra systemet ännu tryggare utan att kompromissa med integritet eller säkerhet.

    Tillgänglighet som standard, inte tillval

    GNOME 50 tar också ett stort steg framåt när det gäller tillgänglighet. Skärmläsaren Orca har förbättrats rejält med ett modernare gränssnitt, smartare inställningar och stöd för automatisk språkväxling.

    Det betyder att systemet i större utsträckning anpassar sig efter användaren – inte tvärtom.

    En annan nyhet är inställningen “reducerad rörelse”, som minskar animationer i gränssnittet. Det kan låta som en liten detalj, men för personer som är känsliga för rörelser kan det göra stor skillnad.

    Att arbeta med dokument – nu mer naturligt

    Dokumentvisaren i GNOME har länge varit enkel, kanske för enkel. I version 50 får den ett rejält lyft.

    Nu kan du:

    • Markera text
    • Skriva anteckningar
    • Rita direkt i dokument

    Det gör att appen går från att vara en passiv visare till ett aktivt arbetsverktyg – något som särskilt studenter och yrkesanvändare lär uppskatta.

    Filer som hänger med i tempot

    Filhanteraren har fått en rad förbättringar som kanske inte syns direkt – men som känns.

    Snabbare laddning av ikoner, lägre minnesanvändning och bättre stabilitet gör att hela systemet upplevs mer responsivt. Samtidigt har gränssnittet finslipats, med tydligare massomdöpning och smartare sökfilter.

    Det är den typen av förändringar som inte sticker ut i en lista – men som märks varje dag.

    Kalendern blir mer social och smidig

    Kalenderappen har utvecklats mot att bli ett mer komplett planeringsverktyg. En ny deltagarlista visar vilka som är inbjudna och hur de svarat, vilket gör det enklare att planera möten.

    Dessutom har det blivit snabbare att skapa händelser, och det går nu att exportera dem som standardiserade ICS-filer.

    Navigeringen har också förbättrats – både med tangentbord och externa knappar – vilket gör appen mer tillgänglig i fler situationer.

    Tekniken bakom – snabbare än du tror

    Under ytan har GNOME 50 fått ett rejält prestandalyft. Fjärrskrivbord använder nu grafikkortet för att strömma bild, vilket ger:

    • Lägre fördröjning
    • Mjukare upplevelse
    • Lägre energiförbrukning

    Stöd för modern teknik som variabel uppdateringsfrekvens (VRR) och förbättrad skalning gör också att systemet fungerar bättre på allt från enkla laptops till avancerade skärmar.

    För användare med NVIDIA-grafik innebär optimeringar dessutom mindre hack och jämnare flyt.

    Färg, ljus och precision

    GNOME 50 tar också steg in i framtiden med bättre färghantering. Stöd för nya Wayland-standarder och HDR vid skärmdelning gör att färger återges mer korrekt – särskilt viktigt för kreativa yrken.

    Det här är inte bara kosmetik. Det handlar om att datorn visar världen så som den faktiskt ser ut.

    Ett växande ekosystem av appar

    GNOME fortsätter också att satsa på sitt app-ekosystem. Nya appar i GNOME Circle visar bredden:

    • Verktyg för att förbättra skärmdumpar
    • Smarta lösningar för videokomprimering
    • Klassiska spel i modern tappning
    • Tidsverktyg för fokus och produktivitet

    Det visar att GNOME inte bara är ett skrivbord – utan en hel plattform.

    En design som känns igen – men känns bättre

    Som alltid med GNOME handlar mycket om helhetskänslan. Version 50 bjuder på nya bakgrundsbilder och uppdaterade teman, inklusive alternativ för mörkt läge.

    Det är subtila förändringar – men de bidrar till att göra systemet mer sammanhållet och behagligt.

    När når GNOME 50 användarna

    GNOME 50 kommer först att dyka upp i så kallade rullande Linuxdistributioner, där nya versioner släpps löpande. Exempel på sådana är Arch Linux, openSUSE Tumbleweed och Void Linux, där uppdateringen ofta blir tillgänglig relativt kort efter den officiella lanseringen.

    För mer traditionella distributioner dröjer det lite längre. GNOME 50 är planerad att ingå i kommande större utgåvor som Fedora 44 och Ubuntu 26.04 LTS. Det innebär att många användare får tillgång till den nya versionen först i samband med dessa systemuppdateringar.

    Den som är nyfiken kan redan nu testa GNOME 50 via GNOME OS, som finns som en experimentell testmiljö. Det är dock inte en fullständig Linuxdistribution, utan snarare en plattform för att prova själva skrivbordsmiljön.

    För de flesta användare är det därför enklast att vänta tills GNOME 50 når den egna distributionens paketarkiv, där den levereras färdigintegrerad och stabilt testad.

    Sammanfattning – evolution, inte revolution

    GNOME 50 “Tokyo” är ingen dramatisk omvälvning. Istället är det ett exempel på hur små, genomtänkta förbättringar kan göra stor skillnad.

    Det handlar om:

    • Bättre balans mellan användning och välmående
    • Ökad tillgänglighet
    • Stabilare och snabbare prestanda

    Och kanske viktigast av allt – ett skrivbord som känns mer anpassat efter människan än någonsin tidigare.

    https://www.gnome.org/sv/

    GNOME 50 “Tokyo” – tekniska fakta

    Version: 50
    Kodnamn: Tokyo
    Utgivning: 2026
    Utvecklingscykel: ~6 månader

    Kärnfunktioner
    Föräldrakontroller: Skärmtid, schemaläggning, automatisk låsning
    Tillgänglighet: Förbättrad Orca, globala inställningar, automatisk språkväxling
    Reducerad rörelse: Minskade animationer i gränssnittet

    Prestanda & grafik
    Fjärrskrivbord: Hårdvaruacceleration (Vulkan, VA-API)
    VRR: Förbättrad och aktiverad i fler system
    Fraktionell skalning: Förbättrad stabilitet (t.ex. 125%, 150%)
    NVIDIA-optimeringar: Mindre stutter och bättre frame pacing
    HDR: Stöd vid skärmdelning och inspelning
    Wayland: Färghantering v2-stöd

    System & appar
    Files: Snabbare laddning, lägre minnesanvändning, bättre sökfilter
    Document Viewer: Utökad annotering (text, markering, ritning)
    Calendar: ICS-export, deltagarlista, förbättrad navigering
    Settings: Tydligare ljudkontroller, veckostart-inställning

    Säkerhet & infrastruktur
    Webbfiltrering (backend): Förberett för framtida innehållsfilter
    Kerberos: Stöd i fjärrsessioner
    Headless-sessioner: Stabilare via systemd-tjänster

    Ekosystem
    GNOME Circle: Nya appar (Gradia, Constrict, Sudoku, Sessions)
    Design: Uppdaterat Adwaita, nya bakgrundsbilder




  • Linux Mint förbereder ny skärmsläckare för Wayland

    Linux Mint utvecklar en ny inbyggd skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon med stöd för det moderna grafiksystemet Wayland. Samtidigt får verktyget System Reports en ny sida som visar temperaturer, fläkthastigheter och andra hårdvarusensorer i realtid. Nyheterna presenteras i projektets senaste utvecklingsrapport inför kommande versioner av distributionen.

    Linuxdistributionen Linux Mint fortsätter arbetet med nästa version av sitt skrivbordssystem. I den senaste månadsrapporten presenterar utvecklarna två viktiga nyheter: bättre hårdvaruövervakning och en helt ny skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon.

    Ny sida för hårdvarusensorer

    Den första förbättringen gäller verktyget System Reports, som används för att samla systeminformation och felsökningsdata.

    En ny sida kallad Sensors har lagts till. Där visas information från datorns hårdvarusensorer i realtid.

    Det innebär att användaren kan se exempelvis:

    • CPU-temperatur
    • fläkthastigheter
    • andra sensordata från moderkortet

    Informationen uppdateras automatiskt och kan vara användbar både för felsökning och för att upptäcka överhettning eller kylproblem i datorn.

    Ny skärmsläckare för Cinnamon

    Den största förändringen gäller dock Cinnamons skärmsläckare.

    Den nuvarande skärmsläckaren, cinnamon-screensaver, skapades ursprungligen för det äldre grafiska systemet Xorg. Den körs som ett separat program utanför själva skrivbordsmiljön.

    Enligt utvecklarna gör denna konstruktion systemet mer komplicerat och fungerar dåligt tillsammans med den modernare grafiktekniken Wayland.

    För att lösa problemet har Linux Mint-teamet utvecklat en helt ny lösning.

    Den nya skärmsläckaren:

    • är integrerad direkt i Cinnamon
    • använder Cinnamons egna verktyg och gränssnittskomponenter
    • fungerar både i X11 och Wayland

    Genom att låta skrivbordsmiljön själv hantera skärmlåsning blir systemet enklare och mer kompatibelt med framtida grafiska tekniker.

    Både gammal och ny lösning i början

    Trots att den nya skärmsläckaren redan fungerar kommer Linux Mint till en början att inkludera båda versionerna.

    Den äldre lösningen finns kvar som reserv medan utvecklarna fortsätter att testa den nya i både Xorg- och Wayland-sessioner. På så sätt kan eventuella problem upptäckas innan den gamla tekniken tas bort helt.

    Del av en större modernisering

    På längre sikt planerar Linux Mint-teamet att förenkla hur systemet hanterar skärmlåsning och energisparfunktioner.

    Dagens lösning innehåller fortfarande delar som härstammar från äldre skrivbordsmiljöer. På den tiden användes skärmsläckare främst för att skydda CRT-skärmar från så kallad burn-in, alltså att statiska bilder brände fast i skärmen.

    Med moderna LCD- och OLED-skärmar är problemet mindre relevant, och fokus ligger i dag snarare på säkerhet, strömsparande och kompatibilitet med nya grafiska system.

    Den nya Cinnamon-skärmsläckaren är därför ett steg i Linux Mints långsiktiga arbete med att modernisera skrivbordsmiljön – särskilt inför en framtid där Wayland förväntas ersätta Xorg i allt fler Linuxdistributioner.

    Källa

    TEKNISKA FAKTA
    Projekt: Linux Mint / Cinnamon
    Ny funktion: Native Cinnamon-skärmsläckare (integrerad i skrivbordet)
    Wayland-stöd: Ja (samt X11)
    Varför behövs det? Den gamla cinnamon-screensaver är byggd för Xorg och körs som separat process, vilket gör Wayland-kompatibilitet svårare.
    Övergångsplan: Både ny och gammal skärmsläckare följer med initialt; den gamla finns kvar som fallback under test.
    Övrigt i uppdateringen: Ny “Sensors”-sida i System Reports med realtidsdata (t.ex. CPU-temperatur och fläkthastighet).
    Framåt: Planer på att förenkla skärmlåsning och strömhantering som fortfarande bär arv från äldre “skärmsläckar”-beteenden.
  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare.

    Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan i 3.3-serien, som går under namnet ”Far Above the Clouds”, och den innehåller både synliga förbättringar för användaren och en lång rad korrigeringar i bakgrunden. Amarok utvecklas som fri programvara inom KDE community och är främst riktad till Linux-användare som vill ha en kraftfull musikspelare med avancerad samlingshantering.

    Mer information direkt i låtinformationen

    En av de mest märkbara nyheterna är att Amarok nu kan visa tidsstämpeln för när en låt lades till i musiksamlingen direkt i dialogen för låtens taggar. Tidigare var denna information endast tillgänglig via samlingssökningen, men visas nu direkt i låtinformationen, förutsatt att det använda ljudbakänden stöder funktionen. Det ger användaren bättre överblick över sin samling utan extra klick.

    Intuitivare beteende i samlingsbläddraren

    Samlingsbläddraren har justerats för att bättre motsvara vad många användare förväntar sig. Enkelklick används nu för att öppna objekt, medan dubbelklick lägger till dem i spellistan. Förändringen gör arbetet med stora musikbibliotek snabbare och mer konsekvent, särskilt för dem som ofta bläddrar mellan artister, album och låtar.

    Uppdaterad teknisk grund

    På den tekniska sidan har Amarok 3.3.2 nu ett beroende av KDE Frameworks 6.5. Det innebär att spelaren fortsätter att moderniseras och hålls i linje med den senaste utvecklingen inom KDE-ekosystemet, något som på sikt ger bättre integration, prestanda och underhållbarhet.

    Omfattande buggfixar

    Utöver användargränssnittet innehåller uppdateringen ett stort antal buggfixar. Bland annat har problem med Magnatune-samlingen rättats, både när det gäller uppdateringar och uppspelning. Spellistans layoutredigerare har förbättrats, systemnotiser hanteras stabilare och ett fel som kunde göra spelaren låst vid upprepade ändringar av ljudets mute-läge har åtgärdats.

    Även podcasts har fått uppmärksamhet, där sorteringen nu fungerar korrekt för vissa problematiska flöden. Dessutom har fel rättats som gjorde att strömmande URL:er inte alltid sparades korrekt i spellistefiler.

    Tillgänglighet

    Amarok 3.3.2 finns redan tillgänglig som källkod för den som vill bygga programmet själv. För de flesta användare kommer uppdateringen via paketförråd i respektive Linuxdistribution, och Flatpak-versionen på Flathub väntas uppdateras inom kort. Uppdateringen markerar ännu ett steg mot en mer stabil och användarvänlig Amarok-upplevelse.

    https://flathub.org/en/apps/org.kde.amarok

    FAKTARUTA: AMAROK 3.3.2
    • Typ: Öppen källkod – musikspelare för Linux (KDE)
    • Serie: 3.3 “Far Above the Clouds” (andra buggfixsläppet)
    • Ny detalj i låtinfo: “Tillagd i samlingen”-tidsstämpel syns i taggdialogen (om backend stöder)
    • Samlingsbläddrare: Enkelklick öppnar • Dubbelklick lägger till i spellistan
    • Tekniskt: Beror nu på KDE Frameworks 6.5
    • Buggfixar (urval): Magnatune, spellistlayout, systemnotiser, mute-låsning, podcast-sortering, sparande av stream-URL:er i spellistor
    • Tillgänglighet: Källkod nu • Paket i distributioner rullas ut • Flathub/Flatpak uppdateras normalt kort därefter
  • Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer – och visar att moderna versioner av Photoshop faktiskt kan installeras och köras på Linux.

    Att Adobe Creative Cloud inte fungerar på Linux har länge varit ett av de tyngsta argumenten mot att byta från Windows eller macOS. För många kreatörer är program som Photoshop helt enkelt oersättliga. Nu finns dock tecken på att detta hinder kanske inte är så orubbligt som man tidigare trott.

    En communityutvecklare uppger sig ha löst flera långvariga kompatibilitetsproblem i Wine som tidigare gjort att Adobe Creative Cloud-installationen kraschat eller fastnat på Linux. Enligt utvecklaren går det nu att installera och köra både Photoshop 2021 och så sent som Photoshop 2025.

    Varför har Adobe varit så svårt på Linux?

    Adobe erbjuder inget officiellt Linux-stöd, vilket innebär att användare är beroende av Wine för att köra Windows-program. Problemet är att Adobes moderna installatörer bygger på äldre Windows-komponenter och Internet Explorer-liknande beteenden som Wine historiskt haft svårt att efterlikna exakt.

    Ironiskt nog har det alltså inte främst varit Photoshop som varit problemet, utan själva installationsprogrammet.

    Vad gör den nya patchen?

    Utvecklarens arbete publicerades som ett pull request mot Valves Wine-träd, som främst används för utvecklingen av Proton. Patchen fokuserar på två centrala komponenter:

    mshtml, som emulerar Internet Explorer
    msxml3, Microsofts XML-parser

    Förbättringarna innebär bland annat:

    • mer korrekt hantering av JavaScript och DOM-händelser
    • justerat COM-beteende för att bättre matcha Windows
    • mer tolerant XML-tolkning, så att felaktigt formaterad XML inte längre kraschar installatören

    Just XML-problemen har länge varit en känd orsak till att Adobe-installationer avbryts halvvägs i Wine.

    “Runs butter smooth”

    I ett inlägg på Reddit rapporterar utvecklaren att Photoshop 2021 körs mycket stabilt efter installation. Det enda kända problemet i nuläget är att dra-och-släpp inte fungerar korrekt, vilket misstänks vara relaterat till Wayland snarare än Wine i sig.

    Inlägget åtföljs av en kort video som visar en helt genomförd installation, något som tidigare varit mycket ovanligt.

    Varför stoppades patchen?

    Trots positiva omdömen från andra utvecklare, inklusive ett “LGTM” (Looks Good To Me), valde en Valve-maintainer att stänga pull requesten. Anledningen var processmässig snarare än teknisk.

    Patchen bör först granskas och accepteras uppströms av WineHQ innan Proton tar in den som bakport.

    Vad betyder detta för Linux-användare?

    I dagsläget är detta fortfarande ett experimentellt, communitydrivet arbete. Men betydelsen är ändå stor:

    • det finns nu konkret bevis för att moderna Adobe-program kan installeras på Linux
    • accepteras patchen uppströms kan den så småningom nå vanliga distributioner
    • tröskeln för kreativa yrkesanvändare att välja Linux kan minska avsevärt

    Ett försiktigt hopp

    Det här är inte ett officiellt genombrott, men det är ett tydligt tecken på att tekniska hinder kan övervinnas. Adobe lär inte porta Creative Cloud till Linux inom överskådlig tid, men om Wine når tillräcklig kompatibilitet kanske det till slut inte längre spelar någon roll.

    Skillnaden den här gången är enkel men avgörande: nu finns det fungerande kod.

    Developer Claims Photoshop Installers Now Work on Linux Using Wine

    FAKTARUTA
    Ämne: Adobe Creative Cloud / Photoshop på Linux via Wine
    Vad har hänt? En communityutvecklare påstår sig ha fixat installer-problem som tidigare stoppat Creative Cloud-era-installatörer i Wine.
    Teknisk kärna: Ändringar i Wine-komponenterna mshtml och msxml3 (bl.a. IE-lik DOM/JS/COM-beteende och mer tolerant XML-parsning).
    Påstått resultat: Photoshop 2021 rapporteras “butter smooth”. Drag-and-drop kan strula (möjligen Wayland-relaterat).
    Status: Pull request i Valves Wine/Proton-gren stängdes med hänvisning till att ändringarna bör skickas uppströms till Wine först.
    Varför viktigt? Om patchen accepteras uppströms kan den på sikt minska ett av de största hindren för kreatörer som vill byta till Linux.
    $ Slutsats: lovande – men ännu experimentellt.
  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026.

    GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    Projektet GNOME har nu släppt den första alfaversionen av GNOME 50. Det är startskottet för en utvecklingscykel som kulminerar i den slutliga versionen den 18 mars 2026. Redan i detta tidiga skede blir det tydligt att GNOME 50 inte är en vanlig uppdatering, utan ett av de mest genomgripande teknikskiftena i projektets historia.

    Wayland tar helt över – X11 fasas ut

    Den största nyheten är att GNOME nu på allvar lämnar X11 bakom sig. I GNOME 50 tas X11-stödet bort i flera centrala komponenter, och skrivbordsmiljön blir i praktiken helt Wayland-baserad. Möjligheten att starta andra X11-skrivbord finns kvar via en per-användar-X-server, men GNOME självt går vidare utan den gamla grafikstacken.

    Bakgrunden är att X11 är svårt att säkra och begränsande för modern grafik. Wayland är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens krav som högupplösta skärmar, pekinmatning och flera grafikkort.

    Smartare inloggning och grafiska sessioner utan skärm

    GNOME 50 introducerar ett första steg mot att kunna spara och återställa skrivbordssessioner. Det betyder att öppna program och fönster i framtiden kan återställas efter omstart eller utloggning, något många användare länge efterfrågat.

    En annan nyhet är tjänsten gnome-headless-session@<användarnamn>.service. Den gör det betydligt enklare att starta grafiska sessioner utan fysisk skärm, till exempel vid fjärrskrivbord via RDP eller i servermiljöer.

    Inloggningshanteraren GDM får också stöd för det nya kernel-attributet boot_display, som ersätter det äldre boot_vga. Detta är särskilt viktigt för moderna AMD-grafikkort, som inte längre har traditionellt VGA-stöd.

    Mutter 50: starkare grafikmotor under huven

    Fönsterhanteraren Mutter har fått omfattande förbättringar. Bland nyheterna finns bättre hantering av kaklade skärmar, förbättrade Sticky Keys, inbyggt stöd för Xwayland-skalning och bättre prestanda vid användning av flera grafikkort. Stöd för nya färg- och pixel­format samt mer avancerade färginställningar via KMS gör att GNOME står bättre rustat för framtida skärmar och grafikarbetsflöden.

    Nautilus och Inställningar blir snabbare och tydligare

    Filhanteraren Nautilus (Filer) får flera användarvänliga förbättringar. Det går nu att kombinera flera filtypsfilter vid sökning, miniatyrbilder laddas effektivare och massomdöpning har fått en mer genomarbetad design. Minnesanvändningen har dessutom minskat, vilket märks särskilt i stora kataloger.

    GNOME Inställningar utvecklas vidare med bättre färgkalibrering, nya tillgänglighetsfunktioner och förbättrad översättning i skärminställningarna. I panelen för multitasking dyker också ett nytt reglage upp för spara och återställa sessioner.

    Webb, appar och spel får märkbara förbättringar

    Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) har nu ett inbyggt val för att dölja cookie-banners, ett uppdaterat säkerhetsgränssnitt och ett mer logiskt placerat läsläge. Kalendern har förbättrats för skärmläsare och fått en omarbetad snabb­inmatning, medan Kartor har fått en ny layout med sidofält på datorer och bottenpanel på mobila enheter.

    Även mindre appar och spel utvecklas vidare. Sudoku får nya funktioner för att dela och spara spel, Quadrapassel har bättre stöd för handkontroller och Systemövervakaren visar information tydligare med lägre minnesförbrukning.

    Stabilitet, hårdvara och detaljer bakom kulisserna

    GNOME 50 innehåller också många förändringar som inte alltid syns direkt. Stödet för NVIDIA-hårdvara vid viloläge har förbättrats, ljussensorer hanteras smartare och delningstjänster kan nu startas oberoende av nätverksstatus. Till och med påminnelsen om donationer har justerats till lägre prioritet.

    När kan man testa GNOME 50?

    GNOME 50 alpha är nu tillgänglig för testning, men det är viktigt att komma ihåg att detta är en instabil förhandsversion. Betaversionen väntas i början av februari 2026 och Release Candidate i mars, inför den slutliga lanseringen den 18 mars.

    Den som vill prova redan nu kan ladda ner GNOME OS-installationsavbilden eller bygga systemet själv med hjälp av BuildStream-projektets officiella snapshot.

    Ett tydligt generationsskifte

    GNOME 50 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett tydligt generationsskifte där gamla tekniska arv lämnas bakom, samtidigt som grunden läggs för ett säkrare, snabbare och mer modernt Linux-skrivbord. För användarna märks det i form av bättre flyt och stabilitet, men under ytan är det början på nästa stora kapitel i GNOME-projektets historia.

    https://discourse.gnome.org/t/gnome-50-alpha-released/33616

    GNOME 50 — Faktaruta
    Status: Alpha (förhandsversion)
    Planerad slutrelease: 18 mars 2026
    Största teknikskiftet: Wayland-only (X11 tas bort i flera kärnkomponenter)
    GDM: stöd för Linux-kärnans boot_display (ersätter boot_vga) för att hitta primär GPU
    Nyhet: tidigt stöd för spara/återställa session
    Headless: ny tjänst gnome-headless-session@<användare>.service (praktiskt för RDP)
    Mutter 50 alpha: bl.a. förbättringar för multi-GPU, Xwayland-skalning, färgformat och KMS-färgegenskaper
    Testa: GNOME OS-installationsavbild eller bygg via BuildStream-snapshot (obs: kan innehålla buggar)
  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren.

    Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på väg mot en ny större version. KDE Plasma 6.6 väntas släppas den 17 februari 2026 och innehåller en ovanligt bred uppsättning förbättringar som spänner över grafik, säkerhet, tillgänglighet, batterihantering och spel. Det här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ny inloggningshanterare: Plasma Login Manager

    En av de mest uppmärksammade förändringarna är introduktionen av Plasma Login Manager, en ny inloggningshanterare som på sikt kan ersätta SDDM. Tanken är att skapa en tätare integration mellan inloggning, skrivbord och Wayland-sessionen. För användaren innebär det en mer sammanhållen upplevelse redan från första skärmen, särskilt i distributioner som levereras med KDE Plasma som standard, exempelvis Fedora Linux 44 samt Arch-baserade alternativ.

    Justerbar skärpa för hela skärmen

    På system som kör Linux-kärna 6.19 inför Plasma 6.6 möjligheten att justera den visuella skärpan för allt innehåll på skärmen. Detta är särskilt relevant för högupplösta bildskärmar och Wayland-miljöer där text ibland kan upplevas som mindre skarp. Funktionen gör det möjligt att finjustera rendering utan att ändra upplösning eller skalningsfaktorer.

    Förbättrad säkerhet för USB och Wi-Fi

    Säkerheten får ett tydligt lyft i Plasma 6.6. En ny USB-portal gör det möjligt för sandlådade program, till exempel Flatpak-appar, att begära åtkomst till USB-enheter istället för att ha generell tillgång. Samtidigt flyttas lagringen av Wi-Fi-lösenord till en plats som ägs av root, vilket både förbättrar skyddet och förenklar hantering mellan olika användarkonton. Nätverkswidgeten får dessutom stöd för QR-koder, vilket gör det enkelt att dela ett trådlöst nätverk med gäster eller mobiltelefoner.

    Skärmdumpar, skärminspelning och OCR

    Skärmdumpsverktyget Spectacle får inbyggt OCR-stöd, vilket innebär att text kan kopieras direkt från bilder och skärmdumpar. Det blir även möjligt att välja bort specifika fönster vid skärminspelning, något som är särskilt användbart vid presentationer och handledningar. Transparensregler för picture-in-picture-fönster ger dessutom bättre kontroll över hur flytande fönster visas.

    Wayland tar ytterligare steg framåt

    Wayland-sessionen fortsätter att mogna. Fönsterhanteraren KWin får stöd för XRandr-emulering för bättre kompatibilitet med XWayland-baserade program. Plasma 6.6 introducerar också stöd för per-DRM-plane färgkedjor, förbättrad hantering av hur program aktiveras över varandra samt stöd för egna skärmlägen och mer tillförlitlig skärmspegling.

    Tillgänglighet och batterihantering

    Tillgängligheten förbättras ytterligare genom bland annat ett nytt Slow Keys-läge i Wayland-sessionen, vilket hjälper användare med motoriska svårigheter. Stödet för färgblinda användare förbättras och bärbara datorer får smartare batterihantering. Enheter med ljussensor kan automatiskt justera skärmens ljusstyrka efter omgivningen, något som både sparar energi och förbättrar läsbarheten.

    Mer kontroll över utseendet

    Application Dashboard-widgeten blir mer flexibel och kan anpassas till systemets färgschema, även om mörkt läge fortfarande är standard. Användaren kan också justera storleken mellan favoritsektionen och programlistan. En annan efterlängtad nyhet är möjligheten att spara aktuella visuella inställningar som ett nytt globalt tema.

    Spel, HDR och Wine

    För spelare innehåller Plasma 6.6 en särskild lösning för Windows-spel med HDR-stöd som körs via Wine eller Proton. Syftet är att säkerställa att färger återges korrekt även när spelen inte körs nativt på Windows, vilket är ett viktigt steg för Linux som spelplattform.

    När kan du testa KDE Plasma 6.6

    Den första betaversionen planeras till den 13 januari 2026, följd av en andra beta den 27 januari. Den stabila slutversionen är planerad till den 17 februari 2026.

    Sammanfattning

    KDE Plasma 6.6 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den markerar ett tydligt kliv framåt för Wayland, stärker säkerheten, förbättrar tillgängligheten och ger användaren större kontroll över både funktion och utseende. För Linux-användare pekar allt på att början av 2026 blir startskottet för ett av de mest genomarbetade Plasma-släppen hittills.

    https://kde.org

    FAKTARUTA: KDE Plasma 6.6 Linux • Skrivbord • Wayland

    KDE Plasma 6.6 är en kommande version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux. Versionen fokuserar på bättre säkerhet, modern grafik, tillgänglighet och förbättrad användarupplevelse.

    Planerad slutversion: 17 februari 2026

    Testversioner (beta): 13 januari och 27 januari 2026

    Viktigaste nyheterna i korthet:

    • Ny inloggningsskärm (Plasma Login Manager)
      Ett nytt system för inloggning som på sikt kan ersätta SDDM (Simple Desktop Display Manager – dagens vanliga inloggningsprogram för KDE).
    • Justerbar skärpa för hela skärmen
      Gör det möjligt att göra text och grafik skarpare, särskilt på högupplösta skärmar (kräver Linux-kärna 6.19).
    • Säkrare USB-hantering
      Program som körs i sandlåda (t.ex. Flatpak-appar) måste nu be om tillåtelse för att använda USB-enheter, istället för att ha fri åtkomst.
    • OCR i skärmdumpsverktyget Spectacle
      OCR (Optical Character Recognition) gör det möjligt att kopiera text direkt från bilder och skärmdumpar.
    • Bättre skärminspelning
      Du kan välja att vissa fönster inte ska synas i inspelningar, till exempel chattar eller lösenordshanterare.
    • Förbättrat Wayland-stöd
      Wayland är det moderna ersättningssystemet för X11. Plasma 6.6 förbättrar kompatibiliteten med äldre program via XWayland (ett lager som låter gamla X11-program fungera i Wayland).
    • Smartare färghantering
      Stöd för mer avancerad färgbehandling per grafiklager (per-DRM-plane), vilket ger bättre färger på moderna skärmar.
    • Säkrare lagring av Wi-Fi-lösenord
      Trådlösa nätverkslösenord sparas nu på en skyddad plats som ägs av systemadministratören (root).
    • QR-kod för Wi-Fi
      Gör det enkelt att dela trådlöst nätverk med mobiltelefoner och gäster.
    • Bättre tillgänglighet
      Nytt ”Slow Keys”-läge (fördröjda tangenttryckningar), förbättrat stöd för färgblindhet och fler hjälpmedel.
    • Förbättrad batterihantering
      Bättre energisparfunktioner för bärbara datorer samt automatisk ljusstyrka på enheter med ljussensor.
    • Spel och HDR-stöd
      Förbättrad färgåtergivning i Windows-spel med HDR som körs via Wine eller Proton på Linux.
  • Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad EOL innebär, varför Ubuntu släpper kortlivade versioner och hur du tar dig vidare utan att tappa säkerhetskollen.

    Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04, med kodnamnet Plucky Puffin, närmar sig sitt slutdatum den 15 januari 2026. Det markerar slutet på den nio månader långa supportperiod som gäller för alla Ubuntu-utgåvor som inte är långtidssupport (LTS). För många användare kan ett sådant datum kännas abstrakt, men bakom begreppet End of Life döljer sig viktiga konsekvenser för säkerhet, stabilitet och framtida användning.

    Vad var Ubuntu 25.04 för typ av release?

    När Ubuntu 25.04 släpptes den 17 april 2025 var den aldrig tänkt att leva länge. Den tillhör kategorin interim releases, versioner som fungerar som tekniska förtrupper inför nästa större LTS-version. Här introduceras nyare komponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och förändringar i systemets grund som ännu inte är redo att “frysas” för långvarig support.

    Denna modell gör att Ubuntu kan utvecklas snabbt utan att riskera den stabilitet som företag och myndigheter kräver av LTS-utgåvorna.

    Vad betyder End of Life i praktiken?

    När en Ubuntu-version når EOL upphör allt officiellt underhåll. Det innebär att inga fler säkerhetsuppdateringar, buggfixar eller paketuppdateringar släpps. Säkerhetsbrister som upptäcks efter detta datum lämnas öppna, och system som fortsätter köras blir gradvis mer sårbara för attacker och kompatibilitetsproblem.

    Det handlar alltså inte om att systemet slutar fungera över en natt, utan om att risknivån långsamt men säkert ökar.

    Varför uppgraderingar är en central del av Ubuntu-filosofin

    Ubuntu är byggt kring idén om kontinuerlig förnyelse. Kortlivade versioner som 25.04 ger utvecklare och avancerade användare möjlighet att testa framtidens teknik i skarpt läge, medan mer konservativa miljöer lutar sig mot LTS-utgåvor med fem års support.

    Den här balansen mellan innovation och stabilitet är en av anledningarna till att Ubuntu fått så stort genomslag, både på skrivbordet och i datacenter. Bakom modellen står Canonical, som samordnar utveckling, säkerhetsarbete och dokumentation.

    Nästa steg för användare av Ubuntu 25.04

    Den officiellt stödda uppgraderingsvägen från Ubuntu 25.04 går till Ubuntu 25.10, Questing Quokka. Den versionen får fortsatt säkerhetsunderhåll och utvalda buggfixar. Uppgraderingen kan göras direkt i systemet, utan ominstallation, förutsatt att man följer rekommenderade förberedelser.

    För den som vill ha längre trygghet kan nästa LTS-utgåva vara ett alternativ, men då krävs oftast ett extra steg i uppgraderingskedjan.

    En påminnelse om mjukvarans livscykel

    Ubuntu 25.04:s begränsade livslängd är inte en svaghet, utan en del av ett medvetet ekosystem. Programvara lever, utvecklas och pensioneras. Att hålla sitt system uppdaterat är därför inte bara en teknisk detalj, utan en grundförutsättning för säker och hållbar datoranvändning.

    För användare av Ubuntu 25.04 är budskapet tydligt: planera uppgraderingen före mitten av januari 2026 för att undvika att stå kvar på ett system som världen har gått vidare från.

    Faktaruta: Vad Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin) bjöd på
    Skrivbord & upplevelse
    • GNOME 48 med triple buffering för mjukare animationer.
    • HDR-inställningar och nya funktioner som Wellbeing (skärmtids-/välmåendeverktyg).
    • Läge för bevarad batterihälsa (begränsar laddning för längre livslängd).
    • Ny modern PDF-läsare: Papers som standard.
    System & under huven
    • Linux-kärna 6.14 för nyare hårdvarustöd och plattformsförbättringar.
    • APT 3.0 (uppdaterad pakethantering).
    • Nytt “devpack” (Spring) som breddar verktygskedjor för utvecklare.
    Installerare & dual-boot
    • Smidigare installation och boot-upplevelse.
    • Bättre stöd för installation bredvid andra OS, inklusive förbättrad hantering av BitLocker-scenarion.
    • Vassare avancerad partitionering vid behov.
    Säkerhet & plattform
    • Stöd för confidential computing med AMD SEV-SNP.
    • Förbättringar kopplade till AI-prestanda på Intel GPU:er (silicon enablement).
  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg.

    KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom KDE-ekosystemet och byggd ovanpå uppspelningsmotorn MPV, har släppts i version 1.7. Uppdateringen fokuserar inte på stora visuella förändringar, utan på förbättringar som märks i daglig användning – särskilt för den som hanterar många ljud- och videofiler.

    Spellistor som faktiskt skalar

    Den tydligaste nyheten i Haruna 1.7 är ett kraftigt förbättrat stöd för spellistor. Användaren kan nu sortera och gruppera innehåll på mer avancerade sätt, vilket gör stora samlingar betydligt mer överskådliga. För den som använder Haruna som musikspelare snarare än enbart videospelare är detta ett viktigt steg.

    Spelaren kommer dessutom ihåg vilken spellista som var aktiv vid senaste avslut och återställer den automatiskt vid nästa start. Det kan låta som en liten detalj, men i praktiken minskar det friktionen för alla som arbetar med återkommande uppspelningsköer.

    Replay Gain ger jämnare ljudnivå

    På ljudsidan introduceras stöd för replay gain. Tekniken gör det möjligt att normalisera upplevd volym mellan olika ljudfiler, så att exempelvis äldre och nyare inspelningar låter ungefär lika starka. Resultatet blir färre tillfällen där man behöver justera volymen manuellt mellan låtar eller avsnitt.

    Även MPRIS-integrationen har justerats. Miniatyrbilder sätts nu endast för ljudfiler, vilket gör att skrivbordsmiljöer och aktivitetsfält kan visa en levande förhandsvisning av videofönstret istället för statisk omslagsgrafik.

    Små gränssnittsjusteringar med stor effekt

    Bland de mindre, men märkbara, förbättringarna finns en nedskalad spelikon i den kompakta spellistevyn, vilket ger ett renare och mindre plottrigt intryck. Ett nytt alternativ i snabbmenyn gör det också möjligt att öppna filer direkt i Hana, KDE:s miniatyrbildsgenerator, för den som har den installerad.

    Buggrättningar som förbättrar vardagen

    Utöver nya funktioner innehåller Haruna 1.7 flera viktiga stabilitetsfixar. Problem med att databasmappen inte skapades korrekt är lösta, verktygstips i tidslinjen uppdateras nu korrekt när filer byts, och borttagning av anpassade kommandon fungerar åter som tänkt. Även hanteringen av senast öppnad URL har förbättrats och sparas nu korrekt mellan sessioner.

    En mogen uppdatering snarare än en revolution

    Haruna 1.7 är ingen dramatisk omgörning, men just därför är den intressant. Uppdateringen visar hur ett öppet källkodsprojekt kan förfinas genom att ta bort små irritationsmoment, förbättra arbetsflöden och lägga till funktioner som faktiskt används. För KDE-användare – och för alla som uppskattar en lätt, MPV-baserad mediaspelare – är detta ett tydligt steg framåt i vardagsanvändning.

    FAKTA: KDE:s Haruna 1.7
    • Vad är det? Qt-baserad mediaspelare i KDE-ekosystemet, byggd ovanpå MPV.
    • Största nyheten Förbättrad spellistehantering: avancerad sortering och gruppering.
    • Smidighet Återställer senast aktiva spellistan vid uppstart.
    • Ljud Replay Gain-inställningar för jämnare volym mellan spår.
    • MPRIS Miniatyrbilder sätts bara för ljudfiler – video får live-förhandsvisning i aktivitetsfältet.
    • UI Mindre play-ikon i kompakt spellistevy.
    • Stabilitet Fixar bl.a. databasmapp, seekbar-tooltips, borttagning av egna kommandon och sparad senaste URL.
  • MacBook Air 13” (Tidig 2015) – gammal Apple-dator, nytt liv

    När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt liv och fortsätta vara ett fullt dugligt verktyg i en allt mer molnbaserad vardag.

    MacBook Air 13 tum från tidigt 2015 är en dator som Apple sedan länge har slutat stödja. Det går fortfarande att köra macOS på den, men när operativsystemet inte längre får säkerhetsuppdateringar börjar vardagen snabbt bli krånglig. Många väljer därför att köpa nytt – och resultatet blir att fullt fungerande datorer hamnar i byrålådor eller på återvinningen.

    Det är synd, för MacBook Air är ett tydligt exempel på Apples klassiska styrka: hårdvara av hög kvalitet. Chassit är byggt i aluminium, datorn är tunn, lätt och smidig att bära med sig, och den använder den magnetiska MagSafe 2-kontakten som minskar risken att datorn flyger i golvet om man råkar snubbla på sladden. Som anteckningsdator eller resedator är den fortfarande mycket trevlig att använda.

    Det här specifika exemplaret är utrustat med en Intel i5-5250U, 8 GB RAM och en SSD på 128 GB. På pappret kan det låta blygsamt i dagens mått, men i praktiken motsvarar prestandan ungefär en modern lågprisdator. Skillnaden är att många nya budgetdatorer är byggda helt i plast, medan MacBook Air är en välbyggd premiummaskin som fortfarande känns gedigen i handen.

    Vad ska man kontrollera innan köp?

    Om man får tag på en sådan här dator finns det framför allt en sak att kontrollera: batteriet. Ett känt problem hos äldre Apple-datorer är att batterier kan börja svälla med åldern. Ett svullet batteri ska tas på största allvar – det kan innebära brandrisk och bör bytas snarast.

    Även laddaren är värd att tänka på. Originalladdare är relativt dyra, och även om det finns billigare tredjepartslösningar bör man vara försiktig. En dåligt konstruerad nätadapter kan bli varm, fungera instabilt eller i värsta fall innebära en säkerhetsrisk.

    Ett nytt liv med Linux

    Som Linux-maskin visar MacBook Air från 2015 sin verkliga styrka. Jag installerade Ubuntu 24.04, och efter installationen fungerade nästan allt direkt. Det enda som krävde lite extra arbete var att installera drivrutiner för Broadcom BCM4360 wifi nätverkskortet. När det väl var löst fungerade systemet helt problemfritt.

    Skärmen har en upplösning på 1440 × 900, vilket inte är Full HD, men för kontorsarbete, surf och skrivande fungerar den utmärkt.

    Med Ubuntu får man direkt tillgång till LibreOffice för dokument, Firefox för webben och möjlighet att installera Chrome om man föredrar det. För e-post finns Thunderbird för den som inte vill använda webbaserad mejl. Det täcker behoven för de allra flesta.

    Fortfarande relevant i en molnbaserad värld

    I en tid där mycket av vårt digitala liv sker i webbläsaren – via molntjänster, webbappar och e-post – räcker den här datorn långt. För studier, anteckningar, administration och vardagsbruk klarar den uppgiften utan problem.

    MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett bra exempel på hur äldre kvalitetsdatorer inte behöver vara elektronikskrot. Med rätt operativsystem kan de fortsätta vara användbara, energieffektiva och fullt relevanta – långt efter att tillverkaren har gått vidare.

    Vad är den egentligen värd?

    Vad ska man då betala för en MacBook Air 13” från tidigt 2015? Det är faktiskt svårt att ge ett entydigt svar. I min värld är värdet relativt begränsat: några hundralappar utan laddare, och möjligen ytterligare några hundra kronor om originalladdare ingår.

    Anledningen är enkel. Datorn klarar inte att köra ett modernt, fullt supporterat macOS, vilket innebär tydliga begränsningar för den som vill använda den i Apples ekosystem. Utan alternativa operativsystem, som Linux, blir användningsområdet därför ganska smalt för en mac användare.

    Samtidigt ska man inte bortse från marknadens psykologi. Apple-produkter är – och har länge varit – något av ett hypefenomen. Det gör att även mycket gamla Apple-datorer ibland säljs för förvånansvärt höga priser, trots att de tekniskt sett är föråldrade.

    Resultatet blir en märklig situation: en dator som i praktiken är värd relativt lite, men som på andrahandsmarknaden ändå kan kosta betydligt mer än vad prestanda och officiellt stöd egentligen motiverar. För den som vet vad man gör och är villig att installera Linux kan det ändå vara ett fynd – men för den som vill ha ”en Mac” i traditionell mening är värdet betydligt mer begränsat.

    Lite meck att få ingång wifi

    Lite meckigt att få igång Wi-Fi på den här datorn, eftersom den har ett Wi-Fi-chip från Broadcom och de använder proprietära drivrutiner. Undertecknad fick igång Wi-Fi genom att koppla in ett USB-Ethernet-kort och därefter installera Broadcom-drivrutinerna.

    sudo apt update
    sudo apt install bcmwl-kernel-source

    Sedan starta om .

    MacBookAir7,2 — Faktaruta
    Modell
    MacBook Air 13" (Early 2015)
    Lanserad
    2015 (ca 10 år gammal 2025)
    Skärm
    13,3" — 1440 × 900 (16:10), ej Retina
    Trådlöst nät (Wi-Fi)
    802.11a/b/g/n/ac (2,4/5 GHz), Broadcom BCM4360
    Bluetooth
    Bluetooth 4.0
    Senaste macOS-stöd
    macOS Monterey (12)
    Tips: Passar bra för lättare surf/terminal och fungerar ofta fint med Linux.
  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov utmanar Phoenix bilden av X som hopplöst föråldrat och väcker frågan: kan gamla idéer få nytt liv i en modern form?

    Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    Under flera år har Wayland seglat upp som den självklara efterträdaren till det åldrande X11-systemet. Många stora Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer har redan lämnat Xorg bakom sig – eller är på god väg att göra det. Ändå fortsätter utvecklare att utforska alternativa vägar för X11. Nu har ett nytt och ovanligt ambitiöst projekt gjort entré: Phoenix.

    Ett X11-experiment som börjar från noll

    Till skillnad från de flesta andra X-relaterade projekt är Phoenix inte en vidareutveckling eller avknoppning av Xorg. Det är i stället en helt ny implementation av X11-protokollet, skriven från grunden i programmeringsspråket Zig. Utvecklarnas mål är att visa att X11 i sig inte nödvändigtvis är föråldrat – utan att problemen snarare ligger i decennier av tekniskt arv, speciallösningar och kompromisser i dagens implementationer.

    Fokus på det som faktiskt används

    Phoenix försöker inte stödja hela X11-standarden i detalj. I stället koncentrerar projektet sig på de funktioner som moderna applikationer verkligen behöver. Det innebär att många gamla och sällan använda delar av protokollet helt enkelt utelämnas. Samtidigt ska även äldre program, till exempel GTK2-baserade applikationer, fungera utan modifieringar. Resultatet är ett smalare men mer överskådligt system som är lättare att förstå, underhålla och vidareutveckla.

    Säkerhet som grundprincip

    En av de vanligaste invändningarna mot Xorg är dess svaga säkerhetsmodell. I klassisk X11-miljö kan program ofta läsa tangenttryckningar, spela in skärmen eller påverka andra program utan begränsningar. Phoenix angriper detta genom att isolera applikationer som standard. Åtkomst till känsliga funktioner, som globala kortkommandon eller skärminspelning, kräver uttryckliga tillstånd. För att inte bryta befintliga program returneras ofarlig låtsasdata vid obehöriga försök i stället för protokollfel.

    Inbyggd compositor och modern grafik

    Phoenix innehåller en egen compositor som ger flimmerfri rendering som standard. Det finns även stöd för att stänga av compositing för fullskärmsprogram, vilket kan minska latens och förbättra prestanda. Projektet är också designat med moderna skärmlösningar i åtanke, med prioritet på korrekt flerskärmsstöd, olika uppdateringsfrekvenser, variabel uppdateringsfrekvens och framtida HDR-stöd – utan att vara låst till en enda global framebuffer.

    Tidigt utvecklingsskede och tydliga begränsningar

    I dagsläget är Phoenix fortfarande experimentellt och inte redo för daglig användning. Det kan köra enklare hårdvaruaccelererade applikationer via GLX, EGL eller Vulkan, men endast i en nästlad miljö under en annan X-server. Projektet har heller inga ambitioner att ersätta Xorg rakt av. Stöd för gammal hårdvara, flera X11-skärmar, indirekt GLX och andra historiska specialfall är medvetet bortprioriterat.

    Relationen till Wayland

    Trots att Phoenix utgår från X11 finns Wayland med i framtidsplanerna. Utvecklarna undersöker möjligheter att köra Wayland-klienter direkt, använda brygglösningar mellan systemen eller till och med köra Phoenix nästlat under Wayland som ett alternativ till Xwayland. Exakt hur detta kommer att se ut är ännu oklart.

    Ett nytt liv för gamla idéer

    Phoenix är inte ett löfte om att X11 kommer tillbaka som dominerande grafiksystem på Linux. Däremot är det ett intressant experiment som ifrågasätter antagandet att gamla protokoll automatiskt är hopplösa. Genom att bygga från grunden med moderna verktyg och tydliga avgränsningar visar Phoenix att även välkända idéer kan få nytt liv – om de formas för dagens krav och verklighet.

    FAKTARUTA: PHOENIX
    TypNy X-server (X11), skriven från grunden
    SpråkZig
    KodbasInte Xorg-fork – ingen återanvändning av Xorg-kod
    MålModern, enklare och säkrare X11-implementation för nutida behov
    ProtokolfokusStöder främst funktioner moderna appar behöver (även vissa äldre, t.ex. GTK2)
    SäkerhetApp-isolering som standard; känsliga funktioner via tillstånd
    GrafikInbyggd compositor (tear-free); kan stänga av compositing för fullskärm
    SkärmarPrioriterar bra multi-monitor, olika Hz/VRR, framtida HDR-idéer
    StatusExperimentell; körs nästlat under annan X-server i nuläget
    WaylandLångsiktiga planer: möjliga bryggor/kompatibilitet, ev. alternativ till Xwayland
  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett definitivt farväl till det åldrande GTK2-ramverket, som nu helt ersätts av GTK3 i standardmiljön.

    I decemberutgåvan Mabox Linux 25.12 visar utvecklarna hur små, genomtänkta förbättringar kan ge en tydligt bättre användarupplevelse, samtidigt som distributionen tar ett avgörande tekniskt steg bort från äldre arv. Mabox Linux är en lättviktig, rullande Linuxdistribution baserad på Manjaro och Arch Linux, byggd kring den minimalistiska fönsterhanteraren Openbox. Fokus ligger på snabbhet, enkelhet och kontroll, utan att ge avkall på moderna funktioner.

    En av de mest märkbara förändringarna finns i panelen och dess dynamiska menyer. Panelen är central i Mabox, och flera vardagliga detaljer har nu fått en efterlängtad översyn. Volymikonen vid systembrickan beter sig till exempel mer intuitivt än tidigare. Ett vänsterklick stänger av eller slår på ljudet, mushjulet används för att höja eller sänka volymen, och ett högerklick öppnar pavucontrol, det grafiska verktyget för ljudinställningar. Tidigare var högerklicket kopplat till menyn Music & Sound, vilket ofta upplevdes som förvirrande. Den menyn finns fortfarande kvar, men nås nu via tangentbordskommandot W-m eller genom att klicka i skrivbordets övre högra hörn.

    Även panelens konfigurationsmöjligheter har förbättrats. Konfigurationsmenyn har byggts ut för att ge snabbare åtkomst till inställningar som rör aktivitetsfältets beteende, exempelvis hur fönster visas och hanteras. Menyn kan nås genom att högerklicka på Mabox-ikonen i panelen eller via kortkommandot W-A-p, alltså Windows- eller Super-tangenten tillsammans med Alt och P. Det speglar Mabox filosofi om att allt ska gå att göra effektivt både med mus och tangentbord.

    För användare av en rullande distribution är uppdateringar en ständig följeslagare, och även här har Mabox 25.12 blivit tydligare. Uppdateringsnotifieraren visar nu inte bara att uppdateringar finns, utan anger även hur många som kommer från de officiella Arch-repositorierna respektive från Arch User Repository, AUR. Det ger en bättre överblick och gör det enklare att förstå vilka förändringar som väntar innan man uppdaterar systemet.

    Navigeringen i systemet har också förbättrats. Den dynamiska Places-menyn, som öppnas med W-., visar nu filhanterarens bokmärken. Det gäller både lokala mappar och nätverksplatser som nås via SSH, Samba eller FTP. För användare som ofta arbetar mot servrar eller delade resurser innebär detta ett smidigare och mer sammanhållet arbetsflöde.

    I live-miljön har automatisk temaanpassning aktiverats som standard. Ett vänsterklick på bakgrundsikonen i panelen väljer en slumpmässig bakgrund och anpassar samtidigt systemets färgtema. Med ett högerklick finns fler inställningar tillgängliga. Efter installation är funktionen däremot avstängd som standard, för att säkerställa ett stabilt och konsekvent systembeteende, vilket visar på Mabox strävan efter balans mellan visuell lekfullhet och praktisk tillförlitlighet.

    Den största förändringen i Mabox 25.12 sker dock bakom kulisserna. Distributionen har nu helt lämnat GTK2 bakom sig, ett grafiskt ramverk som spelat en stor roll i Linuxhistorien men som i dag betraktas som föråldrat. I stället används GTK3 genomgående i standardmiljön. Det innebär bättre stöd för moderna teman, förbättrad kompatibilitet och enklare underhåll framöver. Flera centrala verktyg levereras nu som GTK3-applikationer, däribland PCManFM, LXTask, LXAppearance, lxappearance-obconf, LXRandR, LXInput och bildvisaren Viewnior. Samtidigt har systemmonitorn GKrellm tagits bort från installationsmediet och flyttats till AUR för de användare som fortfarande vill använda den.

    Sammantaget är Mabox Linux 25.12 ingen dramatisk omdaning, men det är en genomtänkt och konsekvent uppdatering. Förbättringarna i panelen och menyerna gör systemet trevligare i det dagliga arbetet, medan avvecklingen av GTK2 markerar ett viktigt steg mot en mer modern och framtidssäker plattform. För den som uppskattar ett snabbt, minimalistiskt och samtidigt aktuellt Linuxsystem visar Mabox än en gång att det går att förena låg resursförbrukning med ett modernt skrivbord utan att förlora sin identitet.

    Ladda hem härifrån :

    https://repo.maboxlinux.org/iso/

    Fakta: Mabox Linux 25.12
    Typ: Lättviktig, rullande (rolling-release) Linuxdistribution
    Bas: Manjaro (Arch-baserad)
    Skrivbordsmiljö: Openbox (fönsterhanterare)
    Inriktning: Snabbt, minimalistiskt, tangentbordsvänligt arbetsflöde
    Paketkällor: Officiella Arch/Manjaro-repon + AUR (valfritt)
    Målgrupp: Avancerade användare och entusiaster som vill ha maximal kontroll
    Nytt i 25.12: Förbättrad panel och dynamiska menyer, tydligare uppdateringsnotifierare, förbättrad navigering i Places-menyn samt fullständig övergång till GTK3.
  • KDE Plasma 6.6 gör Wayland redo för vardagen

    KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden.

    När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och med den kommande versionen Plasma 6.6 tar projektet ett tydligt steg mot att göra Wayland till ett helt moget och pålitligt alternativ för dagligt bruk.

    Plasma 6.6 är planerad att släppas den 17 februari 2026, men redan nu ger KDE-utvecklarna en tydlig bild av vad som är på väg genom sina veckovisa utvecklingsrapporter. Fokus ligger inte på stora visuella förändringar, utan på något minst lika viktigt: bättre skärmhantering, stabilare spegling och smartare skalning.

    Skärmspegling som faktiskt fungerar

    En av de mest efterlängtade förbättringarna gäller skärmspegling i Wayland-sessioner. Tidigare har detta varit ett svagt område, där spegling ofta fungerat inkonsekvent eller inte alls. I Plasma 6.6 uppges speglingen nu fungera pålitligt och mjukt, vilket gör det betydligt enklare att till exempel visa presentationer eller duplicera bild till en extern skärm.

    För många användare innebär detta att Wayland äntligen kan ersätta X11 även i situationer där flera skärmar används parallellt.

    Anpassade skärmlägen för krångliga skärmar

    Ett annat viktigt tillskott är att kommandoradsverktyget kscreen-doctor får stöd för att lägga till egna skärmlägen. Det här är särskilt värdefullt för användare med udda, äldre eller felidentifierade skärmar – något som tidigare varit svårt att hantera i Wayland.

    Verktyget kommer dessutom tydligare att informera om att skärmspegling faktiskt finns tillgänglig, vilket gör funktionen mer upptäckbar än tidigare.

    Smartare skalning när TV:n kopplas in

    KDE adresserar också ett klassiskt irritationsmoment: när en TV ansluts som extern skärm. I Plasma 6.6 kommer fönsterhanteraren KWin automatiskt att välja rimligare standardvärden för skalning, vilket minskar behovet av manuell justering och gör upplevelsen mer ”plug and play”.

    Små förbättringar som gör stor skillnad

    Utöver skärmrelaterade nyheter innehåller Plasma 6.6 en rad förbättringar i vardagsfunktioner:

    • Fönsterlist-widgeten får filter så att du kan dölja fönster som inte tillhör aktuell skärm, virtuellt skrivbord eller aktivitet.
    • I Discover, KDE:s programbutik, blir det möjligt att installera och ta bort typsnitt direkt på system som använder PackageKit.
    • Kontextmenyer i programstartarna Kicker, Kickoff och Application Dashboard organiseras om för att bli mer lättöverskådliga.
    • Skriptet ”Minimera alla” får ett nytt kortkommando: Meta + Shift + O, som minimerar alla fönster utom det aktiva.

    Wayland når ikapp X11

    På den mer tekniska sidan förbättras KWin-regler så att inställningar som tvingar titelrad och fönsterram nu även fungerar korrekt för Wayland-baserade applikationer – något som tidigare främst fungerat i X11.

    Dessutom får användare av ritplattor en efterlängtad förbättring: det blir möjligt att flytta fönster med Meta + dra, även när man använder en stylus.

    Sammanfattning: färre hinder, mer flyt

    Plasma 6.6 är kanske inte den mest spektakulära versionen vid första anblick, men den är ett tydligt tecken på att KDE satsar på stabilitet, användbarhet och Wayland-mognad. För många användare innebär detta färre speciallösningar, mindre manuellt pill – och ett skrivbord som helt enkelt beter sig som man förväntar sig.

    Kort sagt: Wayland i KDE Plasma håller på att bli redo för alla, inte bara entusiaster.

    [ Fakta: KDE Plasma 6.6 ]
    Planerat släpp: 17 februari 2026
    Stort fokus: Wayland – bättre skärmhantering, spegling och skalning
    Nyheter i korthet:
    • Förbättrad skärmspegling i Wayland: stabilare och mjukare.
    • kscreen-doctor kan lägga till egna skärmlägen för “krångliga” skärmar.
    • KWin väljer rimligare standard-skalning när TV ansluts.
    • Fönsterlistan får filter för skärm/skrivbord/aktivitet.
    • Discover kan installera/ta bort typsnitt på PackageKit-baserade system.
    • Nya/renare kontextmenyer i KDE:s programstartare.
    • Extra genväg: Meta+Shift+O minimerar alla utom aktivt fönster.
    • KWin-regler för titelrad/ram fungerar bättre även för Wayland-appar.
    • Meta+drag fungerar för att flytta fönster med ritplattans stylus.
    Tips: Om du kör Wayland och använder flera skärmar kan 6.6 bli en av de mest märkbara “kvalitetslyft”-uppdateringarna.
  • COSMIC 1.0 är här: Pop!_OS 24.04 LTS skriver om spelreglerna för Linux-skrivbordet

    Pop!_OS 24.04 LTS markerar en historisk milstolpe för Linux-skrivbordet. Efter över tre års utveckling lanserar System76 den första stabila versionen av COSMIC 1.0 – en helt ny skrivbordsmiljö byggd från grunden i Rust. Resultatet är ett snabbare, smartare och mer anpassningsbart skrivbord som kan komma att förändra hur miljoner Linuxanvändare arbetar och interagerar med sina datorer.


    Det händer inte ofta att en helt ny skrivbordsmiljö når stabil version, men nu är det dags. Pop!_OS 24.04 LTS har släppts och markerar debuten av COSMIC 1.0 – System76:s egenutvecklade skrivbordsmiljö byggd helt i Rust. För Linuxvärlden är detta en av årets mest betydelsefulla händelser.

    Ett treårigt utvecklingsarbete får sin första stora belöning

    COSMIC-projektet började som ett svar på begränsningar i GNOME, men utvecklades snabbt till en fullskalig, modulär och högpresterande skrivbordsmiljö. Det som gör COSMIC unikt är att det inte är en modifiering av ett befintligt projekt – det är byggt från grunden för att vara snabbt, stabilt och flexibelt. Resultatet är en miljö som erbjuder tydlig logik, smidigt arbetsflöde och djup anpassningsbarhet.

    Snabbare, modernare och smartare arbetsflöde

    Pop!_OS 24.04, baserat på Linux-kärna 6.17 och Ubuntu 24.04 LTS, introducerar hastighetsförbättringar över hela systemet. Appar öppnas snabbare, gränssnittet svarar direkt och det nya COSMIC Launcher erbjuder omedelbar åtkomst till program, kommandon, webbsökningar, beräkningar och GitHub-frågor via Super-tangenten.

    Tiling på användarnas villkor

    COSMIC gör avancerad fönsterhantering tillgängligt för alla. Tiling kan aktiveras per arbetsyta eller per skärm, och fönster kan flyttas med både mus och tangentbord. Visuella hintar guidar placering, och funktioner som fönsterstapling, snapping och ”sticky”-fönster gör arbetsflödet effektivt även vid många öppna program.

    Smartare hantering av arbetsytor och flera skärmar

    Arbetsytor kan vara horisontella eller vertikala, fästas, flyttas eller helt omorganiseras. COSMIC hanterar även flera skärmar mer intelligent än många andra skrivbordsmiljöer, med automatisk skalning beroende på pixeltäthet och stabil konfiguration även när skärmar kopplas ur och i.

    Pop!_OS expanderar till ARM och får bättre hybridgrafik

    Pop!_OS 24.04 är den första versionen med officiellt ARM-stöd, inklusive kompatibilitet med System76:s Thelio Astra och communityhårdvara via Tow-Boot. Hybridgrafik hanteras numera automatiskt: program kan själva begära diskret GPU, och användaren kan även styra detta manuellt via appmenyn.

    Enklare installation och tryggare återställning

    Systemet använder nu helkryptering av disk som standard. Den nya funktionen Refresh Install installerar om operativsystemet utan att radera användarfiler, inställningar eller Flatpak-program. Detta gör underhåll av systemet betydligt enklare och säkrare.

    Nya Rust-baserade systemappar

    För att fullända COSMIC-upplevelsen har System76 skrivit om flera centrala program i Rust. Bland dem finns COSMIC Files, COSMIC Store, COSMIC Terminal, COSMIC Text Editor, COSMIC Media Player och COSMIC Screenshot. Syftet är att ge snabbare, stabilare och mer responsiva applikationer som passar in i miljöns designfilosofi.

    Uppgradering och spridning i Linuxvärlden

    Användare av Pop!_OS 22.04 kommer få uppgraderingsnotiser i januari 2026, men den som vill kan uppgradera redan nu via kommandot:
    pop-upgrade release upgrade -f
    Under de närmaste veckorna kommer många rullande Linuxdistributioner att inkludera COSMIC 1.0 i sina paketarkiv, och nya COSMIC-baserade spins väntas dyka upp i stort antal. För första gången blir COSMIC tillgängligt för hela Linux-ekosystemet.

    En av de största milstolparna på länge för det öppna skrivbordet

    Att bygga en modern skrivbordsmiljö från grunden är extremt ovanligt, särskilt i open source-världen. COSMIC levererar funktioner som många användare länge saknat i GNOME och tillför ett nytt alternativ som känns både framtidssäkert och kraftfullt. Om mottagandet blir positivt kan COSMIC bli en av de mest inflytelserika nykomlingarna på Linux-skrivbordet under det kommande decenniet.

    Linux.se:s åsikt om Pop!_OS

    Först måste jag vara tydlig med en sak: jag har inte testat Pop!_OS på fysisk hårdvara, utan endast i en virtuell maskin under VMware.

    Min upplevelse är att GUI:t är snabbt, och att man har lånat mycket från Apples gränssnitt när det gäller layout. Undertecknad har använt grafiska gränssnitt sedan ”Jackintosh” (smeknamn för Atari ST) på 1980-talet. Redan på Atari ST, eller GEM som gränssnittet hette där, hämtade man tydlig inspiration från Apple.

    Filhanteraren ser mer angenäm ut än i Ubuntu 24.04. Översättningen till svenska ser bra ut, och man verkar inte behöva komplettera med extra paket som ofta krävs i Ubuntu. Med Pop!_OS följer även en appbutik, vilket är trevligt för den som är obekant med Linux. Där kan man enkelt installera favoritprogram som LibreOffice och GIMP.

    Jag tycker att systemet ser mycket lovande ut och ska, när tiden medger, installera Pop!_OS på fysisk hårdvara för fler tester. Pop!_OS kan bli ett bra alternativ för den som har Apple-hårdvara som inte längre stöds, till exempel en äldre MacBook från 2011, där man fortfarande vill känna igen sig i gränssnittet men inte vill slänga en fungerade dator.

    Systemet känns något långsamt, men jag har endast tilldelat den virtuella maskinen en CPU-kärna.

    Ladda hem

    https://system76.com/pop

    Fakta: Pop!_OS 24.04 LTS & COSMIC 1.0

    Utvecklare: System76

    Bas: Ubuntu 24.04 LTS, Linux-kärna 6.17

    Skrivbord: COSMIC 1.0 (byggt helt i Rust)

    Fokus: snabbare appar, kraftfull tiling, avancerade arbetsytor, djup anpassning

    Arkitekturer: x86_64 + officiellt ARM-stöd (bl.a. Thelio Astra, Tow-Boot-kompatibel hårdvara)

    Grafik: automatisk hantering av hybridgrafik, appar kan begära diskret GPU

    Installation: helkrypterad disk som standard, ny ”Refresh Install” som behåller filer, inställningar och Flatpak-appar

    Nya COSMIC-appar: Files, Store, Terminal, Text Editor, Media Player, Screenshot

    Uppgradering: användare på Pop!_OS 22.04 LTS får notiser från januari 2026; manuell uppgradering via pop-upgrade release upgrade -f efter backup

Etikett: linux desktop

  • Hyprland når Debian Stable – vad betyder det egentligen?

    Hyprland, en modern och visuellt avancerad Wayland-kompositor, har nu blivit tillgänglig för användare av Debian 13 via officiella backports. Det markerar första gången som Debian Stable-användare får en enkel och officiell väg att installera Hyprland – utan att behöva lämna den stabila plattformen. Under lång tid har Linux-användare som velat ha det senaste fått välja…

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026. Frankrike…

  • GNOME 50 når Arch Linux – här är nyheterna i senaste skrivbordet

    Den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50 har nu nått Arch Linux – och med den kommer en rad förbättringar inom prestanda, tillgänglighet och funktionalitet. Uppdateringen visar återigen hur snabbt Arch levererar nya paket, men ställer samtidigt krav på användare att hålla koll på kompatibiliteten med sina tillägg innan de uppgraderar. Användare av Arch Linux…

  • KDE Plasma 6.7 – nästa steg för Linux-skrivbordet

    KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat. Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version…

  • GNOME 49.5 – stabilare skrivbord med fokus på säkerhet och tillförlitlighet

    Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk. Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från…

  • Ubuntu 26.04 LTS Beta – nästa generations Linux tar form

    Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden. Canonical har nu släppt en betaversion av nästa…

  • GNOME 50 “Tokyo” – skrivbordet som tänker lite mer på dig

    GNOME 50, med kodnamnet “Tokyo”, visar hur Linux-skrivbordet fortsätter att mogna – inte genom stora revolutioner, utan genom smarta förbättringar i vardagen. Med nya föräldrakontroller, ökad tillgänglighet och tydliga prestandalyft tar systemet ett steg närmare målet att vara både kraftfullt och enkelt att använda för alla. Med version 50, kodnamn Tokyo, visar GNOME att utvecklingen…

  • Linux Mint förbereder ny skärmsläckare för Wayland

    Linux Mint utvecklar en ny inbyggd skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon med stöd för det moderna grafiksystemet Wayland. Samtidigt får verktyget System Reports en ny sida som visar temperaturer, fläkthastigheter och andra hårdvarusensorer i realtid. Nyheterna presenteras i projektets senaste utvecklingsrapport inför kommande versioner av distributionen. Linuxdistributionen Linux Mint fortsätter arbetet med nästa version av sitt…

  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare. Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan…

  • Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer…

  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026. GNOME…

  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren. Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på…

  • Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad…

  • KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet

    Haruna 1.7 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med smartare spellistehantering, jämnare ljudnivåer och flera efterlängtade stabilitetsförbättringar fortsätter KDE:s Qt-baserade mediaspelare att finslipas till ett allt mer pålitligt vardagsverktyg. KDE:s Haruna 1.7 – smartare spellistor, jämnare ljud och bättre stabilitet Den Qt-baserade mediaspelaren Haruna, utvecklad inom…

  • MacBook Air 13” (Tidig 2015) – gammal Apple-dator, nytt liv

    När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt…

  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov…

  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett…

  • KDE Plasma 6.6 gör Wayland redo för vardagen

    KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden. När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och…

  • COSMIC 1.0 är här: Pop!_OS 24.04 LTS skriver om spelreglerna för Linux-skrivbordet

    Pop!_OS 24.04 LTS markerar en historisk milstolpe för Linux-skrivbordet. Efter över tre års utveckling lanserar System76 den första stabila versionen av COSMIC 1.0 – en helt ny skrivbordsmiljö byggd från grunden i Rust. Resultatet är ett snabbare, smartare och mer anpassningsbart skrivbord som kan komma att förändra hur miljoner Linuxanvändare arbetar och interagerar med sina…