• Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Den 27 oktober 2026 släpptes Thunderbird 159 för Linux, Windows och macOS. Programmet fortsätter därmed sin snabba utvecklingstakt med nya versioner ungefär varannan vecka.

    Thunderbird har under många år varit ett uppskattat alternativ till exempelvis Microsoft Outlook. Programmet är kostnadsfritt, bygger på öppen källkod och kan hantera både e-post, kalendrar, adressböcker, nyhetsgrupper och RSS-flöden.

    Den nya versionen innehåller framför allt förbättringar som gör programmet stabilare, säkrare och enklare att använda.

    Linux får bättre stöd för systemfältet

    En av de mest välkomna nyheterna för Linuxanvändare är det förbättrade stödet för Thunderbirds ikon i systemfältet.

    Tidigare har informationen från ikonen varit begränsad, men med version 159 kan den nu indikera när det finns olästa meddelanden. När användaren håller muspekaren över ikonen visas dessutom antalet olästa meddelanden.

    Det kanske inte låter som någon revolutionerande nyhet, men för den som använder Thunderbird som sitt huvudsakliga e-postprogram innebär det en praktisk förbättring.

    Användaren behöver inte längre växla till programmets huvudfönster bara för att kontrollera om nya meddelanden väntar.

    Funktionen är särskilt intressant på Linuxskrivbord där systemfält och statusikoner används för att hålla reda på program som körs i bakgrunden. Hur ikonen presenteras beror också på vilken skrivbordsmiljö som används.

    Enklare integration med Microsofts kalendrar

    Thunderbird 159 förbättrar även stödet för Microsoft Graph, den teknik som bland annat används för att komma åt information i Microsoft 365.

    När ett nytt konto läggs till kan Thunderbird numera automatiskt identifiera tillgängliga kalendrar via Microsoft Graph.

    Det innebär att användaren i mindre utsträckning behöver konfigurera kalenderanslutningar manuellt.

    För företag och privatpersoner som använder Microsofts tjänster men föredrar Thunderbird som e-postklient är detta ytterligare ett steg mot bättre integration.

    Mozilla har också rättat problem som kunde göra att Exchange- och Graph-konton inte fungerade korrekt om inställningarna för utgående e-postserver var ofullständiga.

    Dessutom har ett problem med alltför många förfrågningar mot Microsoft Graph åtgärdats. Sådana förfrågningar kunde tidigare leda till att Microsoft begränsade anslutningen, vilket i sin tur fördröjde visningen av meddelanden.

    Flera viktiga säkerhetsproblem åtgärdade

    En stor del av arbetet med Thunderbird 159 har handlat om säkerhet.

    E-post är fortfarande en av de vanligaste vägarna för bedrägerier, nätfiske och andra digitala attacker. Därför är det särskilt viktigt att e-postprogram hanterar avsändaradresser, bilagor och externa resurser korrekt.

    I den nya versionen har Mozilla bland annat rättat ett problem där e-postadresser med Unicode-tecken kunde användas för att dölja en annan svarsmottagare än den användaren förväntade sig.

    Det har också funnits en brist i hanteringen av SMTP-adresser med radbrytningar. Under vissa omständigheter kunde dessa leda till att oavsiktliga SMTP-kommandon skickades till servern.

    Även hanteringen av RSS-flöden och nyhetsartiklar har förbättrats för att förhindra att manipulerad information påverkar programmets funktion eller leder till oönskad hämtning av externt innehåll.

    Mozilla har dessutom publicerat ett separat säkerhetsmeddelande om flera sårbarheter, däribland brister med hög allvarlighetsgrad.

    För användaren är slutsatsen enkel: även om man inte märker någon större skillnad i programmets utseende är uppdateringen viktig ur säkerhetssynpunkt.

    Mindre risk för att Thunderbird låser sig

    Stabiliteten har också fått uppmärksamhet.

    Ett tidigare problem kunde göra att Thunderbird slutade svara vid uppstart, framför allt när programmet försökte återställa öppna IMAP-meddelanden och PDF-flikar från föregående session.

    Ett annat fel kunde orsaka mycket hög processorbelastning när programmets meddelandedatabas innehöll felaktiga uppgifter.

    Mozilla har också åtgärdat ett problem där stora kalenderfiler i ICS-format kunde förbruka stora mängder arbetsminne och i värsta fall få programmet att frysa.

    Det är kanske inte de mest uppseendeväckande förändringarna, men de kan ha stor betydelse för användare med omfattande e-postarkiv och många kalenderposter.

    Bilagor och sökfunktioner fungerar bättre

    Även flera vardagliga irritationsmoment har rättats.

    Tidigare kunde bilagor försvinna när vissa felaktigt formaterade e-postmeddelanden vidarebefordrades. Det fanns också ett problem där MP4-videofiler kunde bli ofullständiga vid vidarebefordran.

    Funktionen för att spara eller koppla loss samtliga bilagor har förbättrats, liksom hanteringen av bilder som ligger direkt inbäddade i ett e-postmeddelande.

    Thunderbirds sökfunktion har också fått rättningar. Bland annat fungerar nu snabbkommandot / för snabbsökning utan att användaren först behöver aktivera sökfunktionen med Ctrl+F.

    Dessutom visas mottagarna korrekt i fältet Till vid globala sökningar.

    Ett något märkligare fel har också försvunnit: Thunderbird kunde tidigare skriva ut flera kopior av ett meddelande trots att användaren avbröt utskriftsdialogen.

    Förbättringar för IMAP, POP3 och adressböcker

    Mozilla har även arbetat med de äldre men fortfarande mycket använda e-postprotokollen IMAP och POP3.

    Bland annat har problem med POP3-autentisering via NTLM åtgärdats. Ett annat fel gjorde att POP3-sessioner kunde fortsätta vara aktiva även efter att användaren avbrutit lösenordsdialogen.

    För IMAP har problem med mappnamn och etiketter rättats. Dessa kunde tidigare orsaka att vissa mappar inte gick att öppna eller att etiketter avvisades av servern.

    Även CardDAV, protokollet som används för synkronisering av adressböcker, har förbättrats. Fel i lösenordshanteringen kunde tidigare orsaka upprepade inloggningsförfrågningar efter omstart.

    Kalendersynkronisering via CalDAV har också blivit stabilare, bland annat efter tillfälliga nätverksfel.

    Thunderbird fortsätter vara ett intressant alternativ till Outlook

    Thunderbird har en särskild ställning bland dagens e-postprogram.

    Till skillnad från många kommersiella alternativ är programmet inte knutet till en enda leverantörs e-posttjänst. Det går exempelvis att använda med egna e-postservrar, traditionella IMAP-konton och olika molntjänster.

    Samtidigt visar förbättringarna för Microsoft Graph och Exchange att utvecklarna vill göra Thunderbird mer användbart även i miljöer där Microsofts tjänster dominerar.

    Version 159 innebär ingen dramatisk förändring av gränssnittet. I stället handlar det om sådant som ofta betyder mer i längden: bättre säkerhet, färre programfel och smidigare arbete.

    För Linuxanvändare är dessutom det förbättrade stödet för systemfältets e-postindikator ett välkommet tillskott.

    Här hämtar du Thunderbird 159

    Thunderbird 159 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Linuxanvändare kan antingen installera programmet via sin distributions pakethanterare, använda Flatpak eller hämta programmet direkt från Thunderbirds webbplats.

    Vilken version som erbjuds via distributionsförråden beror på distributionen och dess uppdateringstakt.

    Länkar:

    > SYSTEMINFO: THUNDERBIRD 159_

    [ PROGRAMINFORMATION ]

    Program: Mozilla Thunderbird
    Version: 159.0
    Lansering: Oktober 2026
    Utvecklare: Mozilla / Thunderbird
    Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Pris: Kostnadsfritt

    [ NYHETER I VERSION 159 ]

    ✓ Bättre systemfältsikon i Linux
    ✓ Visar antal olästa e-postmeddelanden
    ✓ Automatisk identifiering av Graph-kalendrar
    ✓ Förbättrat stöd för Exchange och IMAP
    ✓ Säkerhetsförbättringar för SMTP och RSS
    ✓ Stabilare hantering av stora kalenderfiler
    ✓ Förbättrad hantering av bilagor
    ✓ Rättningar för POP3 och CalDAV

    [ FUNKTIONER ]

    E-post: IMAP, POP3, SMTP
    Kalender: CalDAV, Microsoft Graph
    Kontakter: CardDAV
    Övrigt: RSS, nyhetsgrupper, tillägg
    [ HÄMTA THUNDERBIRD ]
    www.thunderbird.net
    Installera via Flathub
    root@linux:~$ thunderbird –version
    Mozilla Thunderbird 159.0
    root@linux:~$ _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda.

    Under många år har GNOME varit en av de mest populära skrivbordsmiljöerna för Linux. Det är GNOME som ansvarar för mycket av det användaren ser och arbetar med, exempelvis fönsterhantering, inställningar, filhantering och skrivbordets grafiska gränssnitt.

    Traditionellt har GNOME levererats som en del av större Linuxdistributioner, där andra utvecklingsgrupper ansvarar för operativsystemets övriga delar. Med GNOME OS vill projektet i stället skapa en helhet där GNOME-utvecklarna själva har större kontroll över hur systemet byggs, uppdateras och fungerar.

    Den nya utgåvan, GNOME OS Preview, är ett viktigt steg i den riktningen.

    Från experiment till användbart operativsystem

    GNOME OS är egentligen ingen ny uppfinning. Projektet har funnits i flera år, men har hittills främst varit ett verktyg för utvecklare som vill testa nya funktioner innan de når vanliga Linuxdistributioner.

    Den tidigare utgåvan, GNOME OS Nightly, byggs kontinuerligt med de senaste ändringarna i GNOME-projektets programkod.

    Det betyder att användarna snabbt får tillgång till nya funktioner, men också att de riskerar att stöta på buggar, krascher och andra problem.

    Man kan jämföra Nightly med att köra en bilmodell som fortfarande befinner sig på utvecklingsavdelningen. Ny teknik finns på plats, men allt är inte nödvändigtvis färdigtestat.

    GNOME OS Preview använder i stället den senaste stabila GNOME-versionen. Vid lanseringen handlar det om GNOME 51.1.

    Det innebär att systemet bygger på programvara som redan har genomgått en mer omfattande utvecklings- och testprocess. Resultatet förväntas bli betydligt mer tillförlitligt än Nightly-utgåvan.

    Utvecklarna berättar att flera dussin personer redan har använt GNOME OS Nightly som sitt huvudsakliga operativsystem under längre tid utan större problem. Det ger förhoppningar om att Preview ska fungera ännu bättre.

    Vad skiljer GNOME OS från Ubuntu och Fedora?

    För den som använder Ubuntu eller Fedora med GNOME kan skillnaden vid första anblicken verka liten. Skrivbordet ser bekant ut och många av programmen är desamma.

    Den stora skillnaden ligger under ytan.

    Ubuntu och Fedora är kompletta Linuxdistributioner som kombinerar programvara från många olika projekt. De har egna system för installation, pakethantering, uppdateringar och säkerhetsunderhåll.

    GNOME OS utvecklas däremot med målet att GNOME egna komponenter ska fungera som en sammanhängande helhet.

    En viktig del av den visionen är Flatpak, ett system för att installera och köra program relativt oberoende av den Linuxdistribution som används.

    Tanken är att användaren i framtiden ska få ett modernt Linuxsystem där operativsystemet och de installerade programmen kan hanteras mer åtskilt.

    För utvecklarna innebär det också en möjlighet att testa och distribuera nya GNOME-funktioner utan att behöva invänta olika Linuxdistributioners egna releasecykler.

    GNOME 51 ger ett modernare skrivbord

    GNOME OS Preview bygger på GNOME 51, med kodnamnet A Coruña, som släpptes i september 2026.

    Den versionen innehåller bland annat förbättringar av grafikprestanda och fönsterhantering, vilket ska ge mjukare animationer och ett mer responsivt skrivbord.

    Även förhandsvisningen av filer har moderniserats med GTK 4 och libadwaita, två centrala tekniker bakom GNOME grafiska gränssnitt.

    Dokumentvisaren Papers har dessutom fått bättre möjligheter att lägga in visuella signaturer i PDF-dokument.

    För användaren innebär detta att GNOME OS Preview redan från början erbjuder en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna från GNOME-projektet.

    Fortfarande inte ett färdigt alternativ till Ubuntu

    Trots framstegen betonar utvecklarna att GNOME OS Preview ännu inte ska betraktas som ett helt stabilt operativsystem.

    Den nya utgåvan har bara testats i verkliga användarmiljöer under en begränsad tid. Därför kan det fortfarande finnas problem som utvecklarna ännu inte har upptäckt.

    Det finns också en viktig skillnad mellan Preview och en framtida stabil version: GNOME-projektet lovar ännu inte någon långsiktig uppgraderingsväg.

    Den som installerar systemet i dag kan alltså behöva installera om datorn när den framtida stabila utgåvan blir tillgänglig.

    Det är särskilt viktigt för den som använder sin dator för arbete eller lagrar viktig information på den.

    GNOME OS Preview riktar sig därför i första hand till Linuxentusiaster och nyfikna användare som vill prova ny teknik och accepterar att vissa funktioner fortfarande är under utveckling.

    Flera viktiga förbättringar är på väg

    Utvecklarna arbetar redan med flera funktioner som ska göra GNOME OS mer lämpligt för vardaglig användning.

    Bland planerna finns en modernare och mer komplett installationsprocess samt stöd för så kallade deltauppdateringar. Det senare innebär att datorn bara behöver hämta de delar av systemet som har förändrats, i stället för större kompletta uppdateringspaket.

    Stödet för ARM-baserade datorer ska också förbättras, och utvecklarna undersöker möjligheterna att köra systemet på fler typer av enheter, däribland vissa mobiltelefoner.

    Ett annat utvecklingsområde är systemd-homed, en teknik för hantering av användarkonton och användardata. GNOME-projektet vill bland annat använda den för att förbättra krypteringen av användarnas personliga filer.

    Dessutom planeras förbättringar av Flatpak och Portals, den teknik som gör det möjligt för isolerade program att exempelvis komma åt filer och kommunicera med andra delar av skrivbordet på ett kontrollerat sätt.

    Flera av dessa funktioner befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet.

    Redan möjligt att prova

    GNOME OS Preview finns nu tillgängligt för nedladdning från projektets officiella webbplats.

    Installationsavbilder erbjuds för vanliga 64-bitarsdatorer och ARM64-system.

    Den som vill experimentera utan att installera om sin dator kan prova systemet i en virtuell maskin. För GNOME OS rekommenderas GNOME Boxes, där projektet har ett särskilt anpassat stöd för virtualisering.

    Det går även att installera GNOME OS på fysisk hårdvara, men hårdvarustödet är fortfarande begränsat och vissa funktioner saknas.

    Det är därför klokt att börja med en testdator i stället för att ersätta sitt befintliga operativsystem.

    Kan GNOME OS bli en ny stor Linuxdistribution?

    GNOME OS Preview är intressant eftersom projektet visar att GNOME inte längre enbart vill leverera skrivbordsmiljön till andra Linuxdistributioner.

    På längre sikt kan GNOME OS utvecklas till ett självständigt alternativ för människor som vill ha ett rent GNOME-system utan distributionernas egna anpassningar.

    Det betyder inte nödvändigtvis att GNOME OS ska konkurrera direkt med Ubuntu, Fedora eller Debian. GNOME-projektets arbete kan också bidra till att förbättra tekniken i andra Linuxdistributioner.

    Men GNOME OS börjar nu närma sig något som vanliga Linuxentusiaster faktiskt kan tänka sig att använda på sina egna datorer.

    GNOME OS Preview är ännu inte ett färdigt operativsystem för alla. Men lanseringen visar att visionen om ett komplett Linuxsystem utvecklat av GNOME-projektet börjar bli verklighet.

    Läs mer och ladda ned

    > GNOME OS Preview_
    SYSTEM: GNOME OS Preview
    VERSION: GNOME 51
    KÄRNA: Linux
    ARKITEKTUR: x86_64 / ARM64
    STATUS: Förhandsversion (Preview)
    SKRIVBORD: GNOME Shell
    PROGRAM: Flatpak
    MÅLGRUPP: Linuxentusiaster och testare
    NEDLADDNING: os.gnome.org
    root@gnome:~$ systemctl status gnome-os
    ● Preview — under utveckling
    root@gnome:~$ _
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu tar steget till RISC-V – nu får den öppna processorarkitekturen ett riktigt skrivbord

    Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer.

    Vad är RISC-V och varför är det intressant?

    De flesta datorer använder i dag processorer som bygger på någon av två dominerande arkitekturer: x86, som framför allt används av Intel och AMD, eller ARM, som bland annat finns i mobiltelefoner, enkortsdatorer och Apples nyare datorer.

    RISC-V erbjuder ett tredje alternativ.

    Till skillnad från x86 och ARM bygger RISC-V på en öppen instruktionsuppsättning. Det innebär att företag, universitet och andra organisationer kan utveckla egna processorer som följer RISC-V-standarden utan att behöva betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.

    Det betyder däremot inte att alla RISC-V-processorer automatiskt är öppna eller att deras konstruktioner måste publiceras.

    Fördelen är framför allt friheten att utveckla specialanpassade processorer utan att vara beroende av en enskild leverantörs licensvillkor.

    Hittills har RISC-V främst förknippats med inbyggda system, utvecklingskort, industriell elektronik och experimentella datorer. Men i takt med att processorerna blir kraftfullare börjar arkitekturen också bli intressant för vanliga skrivbordsdatorer.

    Ubuntu 26.10 gör RISC-V mer användbart

    Ubuntu har under flera år haft stöd för RISC-V, men fokus har huvudsakligen legat på servrar och särskilda utvecklingsplattformar.

    Det som nu förändras är att Canonical gör det möjligt att installera en fullständig grafisk skrivbordsmiljö direkt från en installationsavbild.

    Tidigare har Ubuntu erbjudit sådana avbilder för x86-64 och ARM64. Med Ubuntu 26.10 tillkommer alltså RISC-V, även kallat riscv64.

    Det innebär att användaren kan få ett Linuxsystem med fönsterhantering, webbläsare, terminal, filhanterare och andra vanliga skrivbordsprogram.

    De första dagliga testversionerna av Ubuntu 26.10 med RISC-V-stöd dök upp redan under sommaren 2026. Nu har Canonical officiellt presenterat satsningen inför den kommande lanseringen.

    Två olika skrivbordsmiljöer

    Canonical har tagit fram två varianter för RISC-V: vanliga Ubuntu Desktop och en minimal version av Xubuntu.

    Ubuntu Desktop – för den moderna skrivbordsupplevelsen

    Standardversionen använder GNOME, en avancerad grafisk miljö med modern fönsterhantering och ett stort utbud av funktioner.

    Den är främst tänkt för nyare och kraftfullare RISC-V-datorer.

    Xubuntu Minimal – för enklare datorer och emulering

    Xubuntu använder den resurssnålare skrivbordsmiljön Xfce. Den kräver generellt mindre minne och processorkraft än GNOME.

    Det gör den särskilt intressant för virtuella maskiner och utvecklingsmiljöer.

    Skillnaden är betydande när operativsystemet körs genom emulering.

    Canonical förklarar att den minimala Xubuntu-versionen har tagits fram av praktiska skäl eftersom Xfce är betydligt mer hanterbart vid emulering än en fullständig GNOME-miljö.

    Xubuntu-avbilden är dock inofficiell och saknar officiellt stöd.

    SpacemiT K3 – en dator för framtidens Linux

    En av de mest intressanta plattformarna är SpacemiT K3 Pico-ITX, ett litet moderkort utrustat med en RISC-V-processor.

    Canonical har valt att ge plattformen officiellt stöd i Ubuntu 26.10.

    Det är ett viktigt steg eftersom RISC-V-datorer historiskt ofta har krävt särskilt anpassade Linuxversioner, specialbyggda kärnor och manuella inställningar för att fungera.

    Med officiellt stöd blir det enklare att installera och underhålla ett standardiserat operativsystem.

    Canonical har också publicerat installationsanvisningar som beskriver hur Ubuntu installeras på SpacemiT K3.

    Andra RISC-V-plattformar som nämns i sammanhanget är Milk-V Jupiter 2 Mini-ITX, DeepComputing DC-ROMA och SiFive HiFive Unmatched.

    Det betyder dock inte att samtliga modeller har samma nivå av officiellt stöd eller att installationsprocessen är lika enkel på alla datorer.

    Varför är det svårt att få Linux att fungera på RISC-V?

    Att skapa ett fungerande operativsystem handlar om betydligt mer än att kompilera om programmen för en annan processor.

    Olika RISC-V-datorer kan ha helt olika lösningar för grafik, lagring, uppstart och anslutningar.

    Det innebär att operativsystemet måste känna till hur respektive dator är konstruerad.

    Ett exempel är så kallade Device Tree Blobs, förkortat DTB. Dessa innehåller information om datorns hårdvara och hjälper Linuxkärnan att förstå vilka komponenter som finns och hur de är anslutna.

    På vissa plattformar kan användaren fortfarande behöva lägga till en startladdare, exempelvis U-Boot, och rätt DTB-filer för att kunna starta installationssystemet.

    Det här skiljer sig från en vanlig PC, där standardiserade uppstartsmekanismer som UEFI har gjort det förhållandevis enkelt att installera operativsystem på datorer från olika tillverkare.

    RISC-V håller fortfarande på att utveckla motsvarande gemensamma standarder och plattformar.

    En viktig del av arbetet är RVA23, en specifikation som definierar vilka funktioner en modern RISC-V-processor ska stödja.

    Genom att använda gemensamma standarder blir det lättare för operativsystem och program att fungera på olika tillverkares processorer.

    Kan RISC-V konkurrera med Intel, AMD och ARM?

    På kort sikt är det knappast troligt att RISC-V kommer att ersätta vanliga PC-processorer.

    Dagens x86- och ARM-system har ett stort försprång när det gäller prestanda, energieffektivitet i färdiga produkter, drivrutiner och tillgång till programvara.

    Men RISC-V har en annan viktig konkurrensfördel: öppenheten.

    En tillverkare kan exempelvis utveckla en processor som är specialanpassad för nätverksutrustning, industriella styrsystem eller beräkningar inom artificiell intelligens.

    Samtidigt kan operativsystem som Ubuntu bidra till att göra samma arkitektur användbar även för mer allmänna ändamål.

    Ju fler utvecklare som arbetar med RISC-V, desto större blir möjligheten att förbättra drivrutiner, programstöd och hårdvarukompatibilitet.

    Här spelar Linux en central roll. Eftersom Linuxkärnan och stora delar av användarmiljön är öppen källkod kan programvaran anpassas till nya processorarkitekturer utan att man behöver bygga ett helt operativsystem från grunden.

    Det innebär också att utvecklingen inte är beroende av att en enda leverantör står för allt arbete.

    Fortfarande ett experimentellt system

    Det finns dock anledning att vara försiktig.

    Även om Ubuntu 26.10 markerar en viktig milstolpe är de RISC-V-avbilder som finns tillgängliga före lanseringen fortfarande experimentella.

    Vissa funktioner kan saknas, drivrutiner kan vara ofullständiga och alla vanliga Ubuntu-program är ännu inte färdiganpassade för arkitekturen.

    För den som vill experimentera med systemet finns möjlighet att använda en fysisk RISC-V-dator eller prova Xubuntu Minimal i emulatorn QEMU.

    QEMU är ett program som kan efterlikna en annan dators processor och hårdvara. Det innebär att man exempelvis kan köra ett RISC-V-operativsystem på en vanlig dator med Intel- eller AMD-processor.

    Nackdelen är att emuleringen kan vara betydligt långsammare än att köra operativsystemet direkt på riktig RISC-V-hårdvara.

    Den som vill prova systemet behöver därför vara beredd på tekniska problem och ibland även manuella ingrepp.

    Canonical rekommenderar inte att de experimentella avbilderna används i produktionsmiljöer.

    En viktig milstolpe för öppna datorer

    Att Ubuntu nu får officiella skrivbordsavbilder för RISC-V handlar om mer än ytterligare en processorarkitektur.

    Det är ett steg mot en framtid där datorernas grundläggande teknik inte behöver kontrolleras av ett fåtal företag.

    På samma sätt som Linux har bidragit till att öppna upp operativsystemmarknaden kan RISC-V på sikt bidra till större valfrihet även när det gäller processorer.

    Ubuntu 26.10 gör inte RISC-V till en direkt konkurrent till dagens vanliga persondatorer över en natt. Men det flyttar arkitekturen ett steg närmare en framtid där en dator med en öppet definierad processor kan användas lika naturligt som vilken annan Linuxdator som helst.

    För Linuxentusiaster innebär det ytterligare en plattform att experimentera med. För hårdvarutillverkare innebär det större möjligheter att utveckla egna lösningar. Och för den öppna datorvärlden kan det på längre sikt innebära minskat beroende av de etablerade processorarkitekturerna.

    Ladda ner och läsa mer

    > FAKTA: UBUNTU 26.10 / RISC-V

    Distribution: Ubuntu 26.10

    Kodnamn: Stonking Stingray

    Processorarkitektur: RISC-V (riscv64)

    Lansering: 15 oktober 2026 (planerad)

    Skrivbordsmiljö: GNOME 51

    Alternativ: Xubuntu Minimal med Xfce

    Linuxkärna: Linux 7.3 (förväntad)

    Rekommenderad hårdvara: SpacemiT K3 Pico-ITX

    Virtuell testmiljö: QEMU

    Status: Experimentella testavbilder

    > OBS: Testversionerna rekommenderas inte för produktionsbruk.
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.10 satsar stort på säkerhet – Linux 7.3 och smartare kryptering

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp.

    När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026 får användarna inte bara ett uppdaterat skrivbord och nyare programvara. Canonical har också lagt stor vikt vid säkerhet – från själva uppstarten av datorn till kryptering, firmware och nätverksinloggning.

    En av de största nyheterna är att Ubuntu 26.10 kommer med Linux-kärnan 7.3. Det speciella är att versionen ännu inte väntas vara helt färdig när Ubuntu släpps. Ubuntu 26.10 kommer därför att använda en så kallad Release Candidate, alltså en nästan färdig testversion av kärnan.

    Det är ovanligt, men samtidigt ett sätt för Canonical att ge användarna tillgång till den allra senaste hårdvarustödet och säkerhetsfunktionerna.

    Mindre GRUB ger mindre attackyta

    När en Linux-dator startar används vanligtvis programmet GRUB för att ladda operativsystemet. Eftersom GRUB körs mycket tidigt under uppstarten är säkerheten extra viktig.

    I Ubuntu 26.10 introducerar Canonical därför en nedbantad och digitalt signerad version av GRUB.

    Tanken är ganska enkel: ju mindre kod som finns i ett känsligt program, desto färre potentiella säkerhetshål finns det.

    Den nya GRUB-versionen innehåller därför färre funktioner än tidigare och får därmed en mindre så kallad attackyta.

    För datorer som använder Secure Boot innebär signeringen dessutom att systemet kan kontrollera att bootloadern verkligen kommer från en betrodd källa och inte har modifierats.

    TPM-kryptering på fler datorer

    Ubuntu fortsätter också utvecklingen av automatisk diskkryptering med hjälp av TPM, Trusted Platform Module.

    TPM fungerar ungefär som ett elektroniskt kassaskåp inne i datorn. Det kan lagra kryptografiska nycklar och kontrollera att datorns firmware och uppstartsmiljö inte har förändrats innan krypterade data låses upp.

    Ubuntu 26.10 utökar stödet för TPM-baserad kryptering till fler typer av datorer, även system där det inte finns en traditionell hårdvarubaserad root of trust.

    För användaren kan det betyda att stark diskkryptering blir enklare att använda utan att man behöver skriva in en lång krypteringsnyckel vid varje uppstart.

    Firmwareuppdateringar blir mindre irriterande

    TPM-baserad kryptering har dock haft en nackdel.

    När exempelvis BIOS eller UEFI uppdateras kan TPM uppfatta datorn som förändrad. Då kan systemet kräva att användaren skriver in en lång återställningsnyckel för att komma åt disken.

    Canonical förbättrar därför fwupd, Linux-systemet för firmwareuppdateringar.

    Ubuntu ska nu endast be användaren om återställningsnyckeln när firmwareuppdateringen faktiskt kan påverka de TPM-mätningar som används för att låsa upp disken.

    Det betyder färre onödiga varningar och en smidigare uppdateringsprocess.

    Linux 7.3 stärker säkerheten

    Linux-kärnan 7.3 innehåller dessutom en rad säkerhetsförbättringar.

    Flera av Linux säkerhetssystem uppdateras, bland annat:

    • AppArmor
    • SELinux
    • Landlock
    • Smack

    De fungerar på olika sätt, men har ett gemensamt mål: att begränsa vad program får göra.

    Om exempelvis ett program utsätts för ett säkerhetshål kan sådana mekanismer förhindra angriparen från att få tillgång till resten av systemet.

    Linux 7.3 innehåller också förbättringar av TPM-drivrutinerna, säkerhetsförbättringar för filsystemet NTFS3 samt korrigeringar i Linux BPF-system.

    Bland annat har BPF-verifieraren fått skydd mot situationer där information om minnespekare skulle kunna läcka genom spekulativ exekvering.

    D-Bus får modernare motor

    Ubuntu byter dessutom till dbus-broker som standardlösning för systemets meddelandehantering.

    D-Bus används hela tiden bakom kulisserna i en Linux-dator. Program använder tekniken för att kommunicera med varandra och med systemtjänster.

    dbus-broker är en modernare implementation med en mer händelsestyrd arkitektur och förbättrad hantering av resurser.

    Canonical behåller samtidigt integrationen med AppArmor, vilket innebär att säkerhetsregler fortfarande kan bestämma vilka program som får kommunicera med olika systemtjänster.

    Ny säkrare tidstjänst

    En annan teknisk nyhet är ntpd-rs.

    Det är en modern implementation av NTP-protokollet, som används för att hålla datorns klocka korrekt.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust, som är konstruerat för att förhindra många av de minnesfel som historiskt har orsakat säkerhetsproblem i program skrivna i exempelvis C och C++.

    ntpd-rs följer med Ubuntu 26.10 men väntas bli standard först i Ubuntu 27.04.

    Rust blir allt viktigare

    Rust syns på flera håll i Ubuntu 26.10.

    Distributionen fortsätter övergången till Rust-baserade grundverktyg, och Linux 7.3 förbättrar även stödet för Rust på PowerPC-plattformen.

    Det innebär inte att Linux plötsligt lämnar C bakom sig. Linux-kärnan består fortfarande huvudsakligen av C-kod.

    Men Rust används allt oftare för nya komponenter där minnessäkerhet är viktig.

    Det kan minska risken för klassiska programmeringsfel som buffertöverskridningar och felaktig minneshantering.

    OpenSSL 4.0 och OpenSSH 10.5

    Även några av Linux viktigaste säkerhetsprogram uppdateras.

    Ubuntu 26.10 får bland annat:

    OpenSSL 4.0, som hanterar kryptografi och TLS-kommunikation för ett stort antal program.

    OpenSSH 10.5, som används för säker fjärrinloggning på Linux-system.

    För serveradministratörer och utvecklare är detta särskilt intressant eftersom båda paketen spelar en central roll i säker kommunikation över nätverk.

    Hårdvarunycklar för VPN

    NetworkManager får dessutom förbättrat stöd för hårdvarubaserad autentisering vid VPN-inloggning.

    Det innebär att exempelvis säkerhetsnycklar kan användas för att autentisera användaren istället för – eller tillsammans med – vanliga lösenord.

    För företag och organisationer kan detta ge betydligt bättre skydd mot stulna lösenord och nätfiske.

    Bättre stöd för modern inloggning

    Ubuntu fortsätter även utvecklingen av authd, systemet som gör det möjligt att koppla Linux-inloggning till externa identitetsleverantörer.

    Ubuntu 26.10 får bland annat stöd för Microsofts flerfaktorsautentisering.

    Det gör Ubuntu mer intressant i företagsmiljöer där användare redan loggar in via exempelvis Microsoftbaserade identitetssystem.

    AI som fungerar utan internet

    Ubuntu 26.10 får också en funktion som ligger någonstans mellan tillgänglighet och AI.

    Den heter Myna och gör det möjligt att diktera text med rösten.

    Till skillnad från många kommersiella röstassistenter behöver ljudet inte skickas till en molntjänst.

    Taligenkänningen sker istället lokalt på datorn.

    När språkmodellerna väl har installerats fungerar diktering även utan internetanslutning.

    Det är positivt både för integriteten och för användare som arbetar i miljöer där internetanslutningen är begränsad.

    GNOME 51 på skrivbordet

    På skrivbordssidan får Ubuntu 26.10 den nya versionen GNOME 51, med kodnamnet A Coruña.

    Den kommer tillsammans med en rad förbättringar av skrivbordsmiljön och de program som ingår i GNOME.

    Ubuntu 26.10 blir alltså inte bara en säkerhetsuppdatering. Distributionen innehåller en ny generation av många centrala Linux-komponenter.

    En Ubuntu-version för den som vill ligga i framkant

    Ubuntu 26.10 är en så kallad interimversion.

    Det innebär att den riktar sig mer till användare som vill ha nya funktioner och den senaste Linux-tekniken än till organisationer som prioriterar många års stabil support.

    Den stora långtidssupporterade versionen är istället Ubuntu 26.04 LTS.

    Ubuntu 26.10 visar samtidigt tydligt vart Canonical är på väg.

    Mer kod skrivs i minnessäkra språk som Rust. Diskkryptering integreras allt djupare med TPM. Bootprocessen görs mindre och säkrare. Företagsinloggning moderniseras och även AI-funktioner byggs med större fokus på lokal behandling av data.

    Det kanske inte är förändringar som syns direkt när man startar skrivbordet.

    Men under ytan innebär Ubuntu 26.10 ett omfattande arbete med att göra Linux svårare att angripa – samtidigt som säkerheten ska kräva mindre arbete från användaren.

    > FAKTA: UBUNTU 26.10
    Version: Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray”
    Utgivning: 15 oktober 2026
    Typ: Interimversion – inte LTS
    Linux-kärna: Linux 7.3
    Skrivbord: GNOME 51 “A Coruña”
    OpenSSL: 4.0
    OpenSSH: 10.5
    Bootloader: Nedbantad och signerad GRUB
    Kryptering: Utökat stöd för TPM-baserad diskkryptering
    Nyheter: dbus-broker, ntpd-rs, Rust-baserade verktyg och lokal taligenkänning med Myna
    $ security –status: HARDENED_
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KDE Plasma 6.8 – snabbare fjärrskrivbord, bättre Wayland och nytt temasystem

    Nästa stora version av KDE Plasma börjar ta form. Plasma 6.8 får bland annat ett nytt temasystem, bättre säkerhetskopiering, snabbare fjärrskrivbord, förbättrad grafik och flera nyheter för Wayland.

    KDE Plasma 6.8 planeras att släppas den 14 oktober 2026. Betaversionen finns redan ute för testning, vilket betyder att funktionerna nu börjar bli tillräckligt färdiga för att ge en tydlig bild av vad som kommer i den färdiga versionen.

    Det handlar inte om någon total ombyggnad av Plasma. I stället ligger mycket av arbetet på att förbättra sådant som redan finns: grafik, fjärrstyrning, tillgänglighet, säkerhetskopiering och integrationen med Wayland.

    Union ska ge KDE ett mer enhetligt utseende

    En av de mer intressanta nyheterna är KDE nya temasystem Union.

    I ett Linux-skrivbord används flera olika tekniker för att skapa programmens gränssnitt. Traditionella KDE-program som Dolphin och Kate använder ofta QtWidgets, medan nyare delar av Plasma och många moderna program använder QtQuick.

    Problemet är att olika tekniker inte alltid reagerar exakt likadant på teman och grafiska inställningar.

    Union är tänkt att minska dessa skillnader och göra det lättare att skapa ett mer konsekvent utseende i hela KDE-miljön.

    I Plasma 6.8 fungerar Union nu både med QtWidgets- och QtQuick-program.

    Tekniken är fortfarande under utveckling och KDE beskriver den som en technology preview. Den som vill testa kan välja det nya alternativet Breeze (Union) under:

    Systeminställningar → Färger och teman → Programstil

    Behind the scenes, KWin now supports the Wayland commit_timing protocol. Plasma 6.8 also brings many crash fixes, including ones for logout, malformed D-Bus shortcut requests, and a problem where a bad XWayland configuration file could stop KWin from starting XWayland.

    Man bör dock räkna med vissa grafiska fel eftersom tekniken ännu inte är färdig.

    Säkerhetskopiering blir en officiell del av Plasma

    Programmet Kup blir nu officiellt en del av KDE Plasma.

    Kup är ett verktyg för automatiska säkerhetskopior. Användaren kan exempelvis ställa in att hemkatalogen regelbundet ska kopieras till en extern hårddisk eller en nätverksserver.

    När Kup nu inkluderas i Plasma kommer programmet också att följa KDE normala utvecklings- och utgivningscykel.

    KDE hoppas dessutom att fler Linuxdistributioner ska börja installera Kup som standard.

    Det kan göra säkerhetskopiering betydligt mer lättillgängligt för vanliga användare. I stället för att installera och konfigurera ett separat backup-program finns funktionerna direkt i skrivbordsmiljön.

    Fjärrskrivbord blir betydligt bättre

    Plasma har under de senaste versionerna fått allt bättre stöd för fjärrstyrning genom RDP, samma protokollfamilj som bland annat används av Microsoft Remote Desktop.

    I Plasma 6.8 förbättras detta på flera områden.

    Urklipp kan nu delas i båda riktningarna. Det betyder att text eller andra kompatibla data kan kopieras på den lokala datorn och klistras in på fjärrdatorn – och tvärtom.

    Det tillkommer också ett nytt fjärrskrivbordsläge där datorns fysiska skärmar låses när en fjärranslutning görs.

    Den fjärranslutna användaren får i stället en virtuell skärm.

    Det är särskilt användbart på datorer som används både lokalt och för fjärradministration eftersom personen vid datorn inte automatiskt behöver se vad fjärranvändaren gör.

    Bildkvaliteten kan dessutom anpassas efter nätverkets tillgängliga bandbredd.

    KDE har också gjort flera förändringar för att minska fördröjningen vid skärmdelning och fjärrskrivbord.

    Triple buffering aktiveras för NVIDIA

    En annan förändring gäller triple buffering.

    Tekniken innebär förenklat att grafikkortet arbetar med tre bildbuffertar i stället för två. Det kan göra att skrivbordets animationer och bildväxling upplevs jämnare när datorn är hårt belastad.

    Tidigare har KDE varit försiktigt med att aktivera funktionen på NVIDIA-grafikkort eftersom vissa drivrutiner och kombinationer av hårdvara kunde orsaka problem.

    I Plasma 6.8 bedömer KDE att dessa problem har lösts tillräckligt bra.

    Triple buffering kommer därför att vara aktiverat som standard även på NVIDIA-system.

    För användaren kan resultatet framför allt märkas som jämnare animationer och färre små hack i gränssnittet.

    Fler hjälpmedel för användare med funktionsnedsättningar

    Tillgängligheten förbättras också.

    Plasma får bland annat en inbyggd funktion för dwell clicking.

    Det innebär att systemet automatiskt kan registrera ett musklick när pekaren hålls stilla över en viss punkt under en bestämd tid.

    Funktionen är användbar för personer som har svårt att använda en vanlig musknapp men ändå kan styra pekaren.

    Skärmläsare får dessutom möjlighet att fråga KWin vilket fönster som befinner sig under muspekaren.

    Det gör det lättare för hjälpmedelsprogram att förstå vad som visas på skärmen.

    Mittenknappen får automatiskt rullningsläge

    Även vanlig musanvändning förändras.

    Plasmas funktion för rullning med musens mittenknapp fungerar nu som ett växlingsläge.

    Man klickar en gång på mittenknappen för att starta automatisk rullning och klickar igen för att avsluta den.

    Tidigare behövde knappen hållas nedtryckt.

    Det liknar den funktion för automatisk rullning som länge funnits i flera webbläsare.

    Urklipp och skärmtangentbord förbättras

    KDE urklippshanterare får flera mindre förbättringar.

    Inställningar för kopierade bilder och så kallade MIME-åtgärder har gjorts tydligare.

    Åtgärdsknapparna i urklippshistoriken visas dessutom först när muspekaren placeras över ett objekt eller när objektet får tangentbordsfokus.

    Det ger mer utrymme för själva innehållet, särskilt när längre textstycken finns sparade i urklippet.

    Även skärmtangentbordet förbättras.

    På inloggnings- och låsskärmen ska knappen Visa skärmtangentbord alltid öppna tangentbordet, oavsett andra inställningar.

    Widgeten för inmatningsmetoder har också byggts om och ger bättre kontroll över när skärmtangentbordet ska visas.

    Det går exempelvis att öppna tangentbordet manuellt även när ett äldre XWayland-program används.

    Små förändringar som märks i vardagen

    Plasma 6.8 innehåller också många mindre förbättringar.

    Programstartaren Kickoff anpassar nu sin bredd bättre så att poster i sidomenyn inte lika lätt behöver rullas.

    Sidan Snabbinställningar i Systeminställningar visar dessutom ett antal standardsidor direkt.

    Tidigare kunde sidan upplevas som nästan tom innan Plasma hade hunnit lära sig vilka inställningar användaren ofta öppnar.

    Widgeten för ström och batteri använder nu siffror med fast bredd för batteriprocenten. Det innebär att gränssnittet inte flyttar sig när exempelvis 99 % ändras till 100 %.

    Tangentbordsnavigeringen i den digitala klockan har också förbättrats.

    Kalenderhändelser kan dessutom visa sina beskrivningar direkt utan att användaren först måste hålla muspekaren över dem.

    HDR och grafik blir effektivare

    Ett stort utvecklingsområde inom KDE är grafikhanteraren KWin.

    Plasma 6.8 förbättrar både prestanda och energieffektivitet för helskärmsinnehåll på Intel- och NVIDIA-grafik när funktioner som HDR, ICC-färgprofiler eller Night Light används.

    Det kan bland annat minska onödigt arbete i grafikprocessorn och därmed i vissa situationer även sänka energiförbrukningen.

    KWin får också stöd för HDR-material som använder överföringsfunktionen HLG – Hybrid Log-Gamma.

    HLG används bland annat inom TV- och videoproduktion och är konstruerat för att fungera både med HDR- och traditionella bildsystem.

    Bättre skärminspelning

    Program som använder KDE KPipeWire, däribland Spectacle, får också förbättringar.

    Skärminspelningar ska kunna få bättre bildkvalitet.

    KDE har dessutom optimerat flera av SVG-filerna som används av standardtemat Breeze.

    Det minskar mängden grafikminne, VRAM, som behövs för att visa skrivbordet.

    På moderna datorer är skillnaden kanske inte dramatisk, men lägre minnesanvändning är särskilt intressant på äldre datorer och system med integrerad grafik.

    Wayland fortsätter att utvecklas

    Bakom kulisserna innehåller Plasma 6.8 ytterligare förbättringar för Wayland.

    KWin får bland annat stöd för Wayland-protokollet commit_timing.

    Protokollet gör det möjligt för program och grafiksystemet att bättre samordna när nya bildrutor ska presenteras.

    Det är ytterligare en liten byggsten i arbetet med att minska fördröjningar och skapa jämnare grafik i Wayland-miljöer.

    KDE har under flera år successivt flyttat allt mer fokus från det äldre X11-systemet till Wayland, och Plasma 6.8 fortsätter den utvecklingen.

    Många stabilitetsproblem rättas

    Som vanligt innehåller versionen dessutom en lång rad felrättningar.

    Bland annat har KDE arbetat med krascher som kunde inträffa vid utloggning och problem som kunde orsakas av felaktiga D-Bus-anrop.

    Ett särskilt fel kunde göra att en trasig konfigurationsfil för XWayland hindrade KWin från att starta XWayland över huvud taget.

    Även detta har rättats.

    Plasma 6 börjar mogna

    KDE Plasma 6.8 verkar framför allt bli en version där flera tekniker som introducerats under Plasma 6-generationen börjar mogna.

    Wayland-integrationen fortsätter förbättras, fjärrskrivbordet blir mer användbart och säkerhetskopiering blir en tydligare del av själva skrivbordsmiljön.

    Samtidigt arbetar KDE vidare med områden som HDR, tillgänglighet och effektivare grafik.

    För vanliga användare är det kanske inte en enskild funktion som förändrar hela skrivbordet.

    Men summan av många mindre förbättringar kan göra Plasma både snabbare, stabilare och enklare att använda – vilket ofta är precis vad man vill ha från en mogen skrivbordsmiljö.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-8-heres-whats-coming/

    > FAKTA: KDE Plasma 6.8
    Planerad lansering: 14 oktober 2026
    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma
    Grafiksystem: Wayland / KWin
    Nytt temasystem: Union (förhandsversion)
    Säkerhetskopiering: Kup blir en officiell del av Plasma
    Fjärrskrivbord: Förbättrat RDP-stöd och lägre fördröjning
    NVIDIA: Triple buffering aktiveras som standard
    HDR: Förbättringar samt stöd för HLG
    Skärminspelning: Förbättrad bildkvalitet via KPipeWire
    Tillgänglighet: Inbyggd dwell clicking och förbättrat skärmläsarstöd
    Wayland: Stöd för commit_timing-protokollet
    $ plasma –version 6.8
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian 13.7 släppt – över 100 säkerhetsproblem rättas

    Debian 13 har fått sin sjunde större underhållsuppdatering. Debian 13.7 innehåller 107 säkerhetsuppdateringar och rättningar för ytterligare 106 paket. För den som redan använder Debian 13 behövs ingen ominstallation – en vanlig systemuppdatering räcker.

    Debian är känt för att förändras försiktigt. I stället för att hela tiden introducera stora nyheter lägger utvecklarna mycket arbete på att hålla den stabila versionen säker och välfungerande.

    Debian 13.7 är ett tydligt exempel på detta.

    Versionen är en så kallad point release, eller underhållsversion, av Debian 13 ”Trixie”. Det innebär att det fortfarande är samma Debian 13 som tidigare, men installationsmedierna och ett stort antal programpaket har uppdaterats med de rättningar som kommit sedan den föregående utgåvan.

    Totalt ingår 107 säkerhetsrelaterade uppdateringar och korrigeringar för 106 andra paket.

    Du behöver inte installera om Debian

    För den som redan kör Debian 13 är Debian 13.7 egentligen mindre dramatiskt än versionsnumret kan antyda.

    Har datorn uppdaterats regelbundet har många av säkerhetsrättningarna redan installerats.

    Det räcker normalt att köra:

    sudo apt update
sudo apt upgrade

    Efter uppdateringen har systemet i praktiken fått samma programuppdateringar som ingår i Debian 13.7.

    Den nya versionen är därför framför allt viktig för den som ska installera Debian på en ny dator eller server, eftersom installationsfilerna nu redan innehåller de senaste korrigeringarna.

    Nyare kärna i installationsprogrammet

    Debians installationsprogram har byggts om inför version 13.7 och använder nu Linux-kärnans 6.12.107+deb13 ABI.

    Det betyder bland annat att installationsprogrammet har fått de senaste drivrutins-, stabilitets- och säkerhetsrättningarna som Debian inkluderat i sin Linux 6.12-kärna.

    Det kan vara särskilt betydelsefullt på nyare datorer där stöd för lagringsenheter, nätverkskort och annan hårdvara ibland förbättras genom kärnuppdateringar.

    Debians paket för Linux säkerhetsgranskning, audit, har dessutom fått stöd för 64-bitars RISC-V.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur som på senare år fått allt större betydelse inom allt från små inbyggda system till servrar och utvecklingsdatorer.

    Cinnamon får tillbaka sina tillägg

    Användare av skrivbordsmiljön Cinnamon får också en konkret förbättring.

    Ett problem som kunde hindra Cinnamon från att hämta och uppdatera sina så kallade spices har åtgärdats.

    Spices är samlingsnamnet för bland annat:

    • applets
    • desklets
    • teman
    • tillägg

    Det handlar alltså om de små komponenter som gör det möjligt att anpassa Cinnamon-skrivbordet med extra funktioner och annat utseende.

    Viktiga rättningar i glibc

    En av de mer centrala komponenterna som uppdaterats är glibc, GNU C Library.

    glibc används av en mycket stor del av programmen i ett Linux-system och fungerar som ett slags brygga mellan programmen och själva operativsystemet.

    I Debian 13.7 rättas bland annat problem som kan orsaka buffer overflow och buffer underflow.

    En buffer overflow innebär förenklat att ett program försöker skriva mer information till ett minnesområde än vad som får plats där. Sådana fel kan leda till krascher och i värsta fall användas för att angripa ett system.

    glibc har dessutom fått kompatibilitet med headerfiler för kommande Linux 7.0, vilket gör det enklare för utvecklare och paketbyggare att förbereda programvara för framtida kärnversioner.

    Flera Debian-paket har därför byggts om mot den nya versionen av glibc.

    QEMU får många säkerhetsrättningar

    Virtualiseringsprogrammet QEMU får också en omfattande uppdatering.

    QEMU används bland annat för att köra virtuella datorer och är en viktig komponent i många server- och molnmiljöer.

    Den nya Debian-versionen innehåller en senare stabil QEMU-version tillsammans med rättningar för flera typer av säkerhetsproblem, bland annat:

    • buffer overflow
    • use-after-free
    • läsning och skrivning utanför tillåtna minnesområden
    • problem som kan påverka Secure Boot

    Den typen av sårbarheter är särskilt viktiga att rätta på servrar där virtuella maskiner används för att separera olika system och användare från varandra.

    Många bildproblem rättas i ImageMagick

    Även ImageMagick får ett stort antal säkerhetsrättningar.

    ImageMagick används för automatisk bearbetning och konvertering av bilder och finns bakom många webbplatser och serversystem.

    Problemen som åtgärdas omfattar bland annat minnesläckor, buffer overflow, use-after-free, överbelastningsattacker och möjligheten att kringgå vissa säkerhetspolicyer.

    Bildbibliotek är särskilt intressanta ur säkerhetssynpunkt eftersom en angripare ibland bara behöver få ett system att öppna en specialkonstruerad bildfil för att försöka utnyttja en sårbarhet.

    dnsmasq, libvirt och Incus uppdateras

    Flera vanliga server- och nätverkskomponenter får också säkerhetsrättningar.

    dnsmasq, som bland annat kan fungera som DNS- och DHCP-server, får korrigeringar för buffer overflow och läsning utanför tillåtna minnesområden.

    Virtualiseringsplattformen libvirt får bland annat rättningar för problem som skulle kunna leda till informationsläckage eller utökade behörigheter.

    Även container- och virtualiseringsplattformen Incus uppdateras. Där rättas bland annat problem med sökvägshantering och otillräckliga behörighetskontroller.

    Python och Perl får omfattande uppdateringar

    Två av de vanligaste programmeringsspråken i Linux-världen påverkas också.

    Perl får en större samling säkerhetsrättningar, medan Python 3.13 uppdateras för att rätta både säkerhetsproblem och vanliga programfel.

    Eftersom både Python och Perl används i mängder av administrativa verktyg, webbapplikationer och automatiseringssystem kan sådana uppdateringar påverka betydligt fler program än vad paketnamnen först antyder.

    Firefox, Chromium, Docker och PostgreSQL

    Debian 13.7 samlar dessutom redan publicerade säkerhetsuppdateringar för en lång rad populära program och komponenter.

    Bland dem finns:

    Firefox ESR, Chromium, Flatpak, GIMP, Wireshark, PostgreSQL 17, Docker, OpenJDK, WebKitGTK och ZFS.

    Även bibliotek kopplade till OpenSSH har uppdaterats.

    Det visar samtidigt varför regelbundna uppdateringar är viktiga även på Linux. Ett modernt operativsystem består av tusentals olika komponenter, och säkerheten beror på att hela kedjan hålls uppdaterad.

    Nya tidszonsdata

    Även paketet tzdata har uppdaterats.

    Det kanske låter som en liten detalj, men tidszonsdatabasen används av operativsystem och program för att veta vilken lokal tid som gäller på olika platser i världen.

    När länder eller regioner ändrar regler för exempelvis sommartid måste databasen uppdateras.

    Den nya versionen innehåller bland annat förändringar som berör Alberta i Kanada och Marocko.

    Felaktiga tidszonsdata kan annars orsaka problem med allt från kalenderbokningar till loggfiler, säkerhetscertifikat och schemalagda serverjobb.

    Sex processorarkitekturer stöds

    Den som vill installera Debian 13.7 från början kan ladda ner nya netinst-avbilder.

    Netinst är en relativt liten installationsfil som installerar ett grundläggande Debian-system och hämtar resten av paketen från internet under installationen.

    Debian 13.7 finns för sex arkitekturer:

    • AMD64 / x86
    • ARM64
    • ARMHF
    • PPC64EL
    • RISC-V 64
    • S390x

    Det breda arkitekturstödet är fortfarande en av Debians stora styrkor. Samma distribution kan användas på allt från vanliga PC-datorer till ARM-servrar, RISC-V-system och IBM-stordatorer.

    Live-versioner för vanliga PC-datorer

    För AMD64 ( x86 ) finns dessutom nya Live-avbilder.

    Med en Live-version går det att starta Debian direkt från exempelvis ett USB-minne utan att först installera systemet på hårddisken.

    De finns med flera olika skrivbordsmiljöer:

    GNOME, KDE Plasma, LXDE, Xfce, Cinnamon och MATE.

    Det är ett enkelt sätt att prova Debian och kontrollera att exempelvis Wi-Fi, grafik och ljud fungerar innan installationen.

    Säkerhet snarare än nya funktioner

    Debian 13.7 är inte en version som kommer med ett helt nytt skrivbord eller stora förändringar av hur Debian fungerar.

    Det är heller inte meningen.

    Debians stabila utgåva är byggd kring tanken att systemet ska förändras så lite som möjligt samtidigt som säkerhetsproblem och allvarliga programfel rättas.

    Just därför är en uppdatering med över hundra säkerhetsrättningar betydelsefull.

    För befintliga användare är rekommendationen enkel: fortsätt att uppdatera Debian regelbundet.

    För den som ska göra en ny installation innebär Debian 13.7 framför allt att man får ett färskare installationsmedium där flera månaders säkerhets- och stabilitetsuppdateringar redan finns på plats.

    https://wiki.linux.se/Debian

    > FAKTA: DEBIAN 13.7
    Version: Debian 13.7 ”Trixie”
    Typ: Underhålls- och säkerhetsuppdatering
    Säkerhetsuppdateringar: 107
    Övriga rättningar: 106 paket
    Linux-kärna i installationsprogrammet: 6.12.107+deb13
    Arkitekturer: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x
    Live-versioner: GNOME, KDE Plasma, LXDE, Xfce, Cinnamon och MATE
    Uppgradering: Ingen ominstallation krävs
    > Uppdatera systemet:
    sudo apt update
    sudo apt upgrade
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.

    Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.

    Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.

    Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.

    Nästan en fördubbling på en månad

    I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.

    Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.

    I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.

    En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.

    Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.

    Statistiken mäter trafik – inte datorer

    Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.

    När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.

    Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.

    En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.

    Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.

    Även Cloudflare ser en stark Linuxandel

    Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.

    Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.

    De båda tjänsterna mäter dock olika saker.

    Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.

    Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.

    Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.

    Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.

    Linux har blivit enklare att använda

    Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.

    Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.

    Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.

    Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.

    Spel har förändrat bilden av Linux

    Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.

    Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.

    Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.

    Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.

    Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.

    Missnöje med Windows kan gynna alternativen

    Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.

    Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.

    Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.

    Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.

    Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.

    Inte samma sak som tio procent av alla datorer

    Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.

    Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.

    Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.

    Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.

    Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.

    https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/north-america#monthly-202505-202606

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KDE Plasma 6.8 tar form – bättre stöd för flera skärmar och smartare detaljer

    KDE Plasma 6.8 börjar ta form och nästa version av den populära Linux-skrivbordsmiljön verkar fokusera på sådant som märks i vardagen. Bättre hantering av flera skärmar, tydligare felmeddelanden, förbättrad färgväljare och små men viktiga justeringar i gränssnittet ska göra Plasma ännu smidigare att använda när versionen släpps i höst.

    KDE Plasma fortsätter att utvecklas i snabb takt. Efter att Plasma 6.7 nu har släppts har arbetet med nästa version, KDE Plasma 6.8, dragit i gång. Den kommande versionen väntas släppas i mitten av oktober och ser ut att bli en uppdatering som fokuserar på det som ofta gör störst skillnad i vardagen: tydligare gränssnitt, bättre hantering av flera skärmar och små förbättringar som gör skrivbordsmiljön lättare att använda.

    KDE Plasma är en av de mest avancerade skrivbordsmiljöerna för Linux. Den används av många som vill ha ett modernt, snabbt och anpassningsbart skrivbord. Med Plasma 6-serien har KDE tagit stora steg framåt, bland annat genom övergången till nyare teknik under huven. Plasma 6.8 blir inte bara ännu en versionssiffra, utan en fortsättning på arbetet med att putsa bort irritationsmoment och göra systemet mer logiskt för användaren.

    En av de tydligaste nyheterna i Plasma 6.8 handlar om användare med flera skärmar. Den som har två eller tre skärmar inkopplade vet att det ibland kan vara svårt att veta vilken skärm som är vilken i inställningarna. Problemet blir extra tydligt om skärmarna kommer från samma tillverkare och därför har liknande namn.

    I Plasma 6.8 får skärmarna färgkodade nummermärken när man ställer in dem. Det gör det enklare att se vilken fysisk skärm som hör ihop med vilken skärm i inställningsfönstret. Det kan låta som en liten förändring, men för alla som ofta kopplar in externa skärmar, använder dockningsstationer eller arbetar med flera bildytor är det en mycket praktisk förbättring.

    Även färghanteringen i KDE-program får en förbättring. QML-baserade KDE-appar kommer att använda KDE:s egen färgväljare i stället för Qt:s standardvariant. Resultatet blir ett mer enhetligt gränssnitt där programmen känns mer sammanhängande. För användaren innebär det att verktygen beter sig mer konsekvent, oavsett vilket KDE-program man arbetar i.

    Fönsterhanteringen får också en liten men användbar justering. Om man flyttar ett fönster genom att hålla nere Meta-tangenten och dra i fönstret kommer det automatiskt att hamna längst fram. Meta-tangenten är oftast samma tangent som Windows-tangenten på vanliga tangentbord. För den som arbetar med många fönster samtidigt kan detta spara både tid och irritation.

    En annan förbättring gäller filer på skrivbordet. Tidigare kunde en åtgärd ibland misslyckas utan att användaren fick en tydlig förklaring. Om man till exempel försökte radera en fil från skrivbordet utan att ha rätt behörighet kunde det kännas som om ingenting hände. I Plasma 6.8 ska systemet i stället visa ett felmeddelande som förklarar varför åtgärden inte kunde genomföras.

    Även nätverksinställningarna får en mindre uppfräschning. I dialogrutan för VPN-anslutningar blir knappen för att ansluta tydligare. Det är en sådan detalj som lätt förbises, men som kan göra stor skillnad för den som inte är van vid nätverksinställningar eller som bara snabbt vill koppla upp sig mot ett VPN.

    Plasmas virtuella tangentbord förbättras också. Funktionen där man håller nere en tangent för att visa alternativa tecken får stöd för fler symboler. Det gör tangentbordet mer användbart på pekskärmar, surfplattor och andra enheter där ett fysiskt tangentbord inte alltid används.

    Samtidigt arbetar KDE-utvecklarna med att rätta till problem som antingen upptäcktes sent under betatestningen av Plasma 6.7 eller som inte hann bli färdiga före den slutliga lanseringen. Det är en viktig del av utvecklingen: nya funktioner är synliga och lockande, men stabilitet och små förbättringar är ofta det som avgör hur bra systemet känns i längden.

    KDE Plasma 6.8 befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Fler nyheter, förbättringar och justeringar lär dyka upp under de kommande veckorna. Men redan nu går det att se riktningen: Plasma 6.8 ser ut att bli en version som gör Linux-skrivbordet mer polerat, tydligt och användarvänligt, särskilt för dem som arbetar med flera skärmar och vill ha en smidig skrivbordsmiljö.

    https://kde.org/sv/plasma-desktop

    Fakta: KDE Plasma 6.8

    Status: Tidig utvecklingsfas

    Planerad lansering: Mitten av oktober

    Fokus: Bättre hantering av flera skärmar, förbättrad användarupplevelse och flera mindre gränssnittsförbättringar.

    Nyhet för flera skärmar: Skärmar får färgkodade nummermärken vid inställning, vilket gör det lättare att identifiera rätt bildskärm.

    Förbättrad färghantering: QML-baserade KDE-appar får en mer enhetlig färgväljare genom KDE:s egen lösning i stället för Qt:s standardväljare.

    Fönsterhantering: Fönster som flyttas med Meta-tangenten nedtryckt hamnar automatiskt överst.

    Skrivbordet: Plasma visar tydligare felmeddelanden när filåtgärder på skrivbordet misslyckas, till exempel vid saknade behörigheter.

    Nätverk: VPN-dialogen får en tydligare anslutningsknapp, så att användaren lättare ser hur anslutningen startas.

    Virtuellt tangentbord: Tryck-och-håll-funktionen får stöd för fler symboler och specialtecken.

    Sammanfattning: KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en version som framför allt finslipar användarupplevelsen, särskilt för användare med flera skärmar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Sway 1.12 – ett steg framåt för det moderna Linux-skrivbordet

    Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering.

    Sway 1.12 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna Wayland-kompositorn som fungerar ungefär som den populära fönsterhanteraren i3. För användare som gillar ett snabbt, tangentbordsstyrt och resurssnålt skrivbord är Sway ett av de mest intressanta alternativen i Linux-världen.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska nyheter som gör Sway bättre rustat för framtidens Linux-skrivbord. En av de mest intressanta förbättringarna är stöd för HDR10 när Sway körs med Vulkan-renderaren. HDR, eller High Dynamic Range, innebär att skärmen kan visa större skillnader mellan ljusa och mörka partier samt mer levande färger. Det är särskilt intressant för moderna bildskärmar, filmvisning och spel.

    Sway 1.12 får också stöd för att fånga enskilda fönster. Det kan vara användbart vid skärminspelning, fjärrhjälp, strömning eller när man bara vill dela ett specifikt program i stället för hela skrivbordet. På så sätt blir det enklare att arbeta säkert och praktiskt i miljöer där flera program är öppna samtidigt.

    En annan viktig del av uppdateringen är stödet för flera nya Wayland-protokoll. Det handlar bland annat om bättre färghantering, bättre beskrivning av färger, hantering av arbetsytor och förbättringar i hur programfönster identifieras. För vanliga användare märks detta kanske inte direkt som en ny knapp eller meny, men det är den typen av grundläggande teknik som gör att skrivbordsmiljön kan bli stabilare, modernare och mer flexibel.

    Sway 1.12 innehåller även förbättringar för färgprofiler. Den nya flaggan --device-primaries gör det möjligt att använda de färgprimärer som skärmen själv rapporterar via EDID. EDID är den information som en skärm skickar till datorn för att berätta vad den klarar av, till exempel upplösningar, frekvenser och färgegenskaper. Det kan ge bättre färghantering på moderna skärmar.

    En praktisk nyhet är att Sway nu har officiellt stöd för att startas via display managers. En display manager är inloggningsskärmen där man väljer användare och skrivbordsmiljö. Det gör Sway enklare att använda för fler, särskilt för dem som inte vill starta sin grafiska miljö manuellt från terminalen.

    Sway 1.12 blir också mindre strikt när det gäller grafikkort som tidigare betraktades som osupporterade. Tidigare kunde Sway vägra att starta på vissa system, till exempel datorer med NVIDIAs proprietära drivrutiner. Nu visas i stället ett informationsmeddelande, och användaren kan välja att fortsätta. Det gör Sway mer tillgängligt, även om alla kombinationer av hårdvara och drivrutiner inte nödvändigtvis fungerar perfekt.

    Standardkonfigurationen har också förbättrats. Bland annat finns nu stöd för tangentbindningar till playerctl, ett verktyg som kan styra musik- och mediaspelare. Det betyder att man enklare kan använda tangentbordet för att pausa, spela upp eller byta låt.

    Under ytan har flera problem rättats. Sway 1.12 förbättrar hanteringen av flytande helskärmsfönster, löser problem med titelrader när fönster flyttas mellan arbetsytor och ser till att flikar visas korrekt i flikläge. Även stöd för pekskärmar och inmatningsenheter har putsats.

    Sammantaget är Sway 1.12 ingen ytlig uppdatering med stora kosmetiska förändringar, utan snarare en viktig teknisk förbättring av grunden. För den som använder Sway dagligen innebär versionen bättre stöd för modern grafik, skärmar, färghantering, inspelning och inloggning via display manager.

    För Linux-användare som föredrar ett snabbt, minimalistiskt och tangentbordsstyrt skrivbord är Sway 1.12 därför en intressant uppdatering. Den visar också hur Wayland-ekosystemet fortsätter att mogna och steg för steg ersätter äldre lösningar från X11-eran.

    https://github.com/swaywm/sway/releases/tag/1.12

    Fakta: Sway 1.12

    Vad är Sway?
    Sway är en fri och öppen Wayland-kompositor som är kompatibel med den populära fönsterhanteraren i3.

    Ny version:
    Sway 1.12 är den senaste stabila versionen och innehåller flera förbättringar för moderna Linux-skrivbord.

    Viktiga nyheter:
    HDR10-stöd med Vulkan-renderaren, bättre färghantering, stöd för att fånga enskilda fönster och nya Wayland-protokoll.

    För vem passar Sway?
    Sway passar Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord.

    Betydelse:
    Version 1.12 visar hur Wayland-ekosystemet fortsätter att mogna och bli ett allt starkare alternativ till äldre X11-baserade skrivbord.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • COSMIC 1.0.12: Små förbättringar som gör Linux-skrivbordet smidigare

    COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC.

    Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har fått en ny stabil uppdatering. Version 1.0.12 är ingen dramatisk omgörning, men den förbättrar flera delar av skrivbordsmiljön, bland annat filhanteraren, terminalen, inställningsappen, appbutiken och själva grafikmotorn bakom skrivbordet.

    COSMIC utvecklas av System76 och används som standard i Linux-distributionen Pop!_OS. Projektet är särskilt intressant eftersom skrivbordsmiljön byggs i programmeringsspråket Rust, som ofta lyfts fram för säkerhet, stabilitet och modern systemutveckling.

    Terminalen blir mer praktisk

    En av de mest användbara nyheterna finns i COSMIC Term, skrivbordets terminalprogram. Där finns nu ett alternativ som gör att nya flikar kan öppnas i samma katalog som den aktuella fliken.

    Det kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar i terminalen kan det spara tid. I stället för att öppna en ny flik och sedan själv navigera tillbaka till rätt mapp hamnar användaren direkt där arbetet redan pågår.

    Även zoomfunktionen har förbättrats. När zoomnivån återställs påverkas nu bara den aktuella fliken, inte alla terminalflikar i samma fönster.

    Filhanteraren får bättre nätverksstöd

    Filhanteraren COSMIC Files har också fått förbättringar. Den hanterar nu namn på nätverksplatser bättre, vilket gör det tydligare när man arbetar med delade mappar, servrar eller andra resurser över nätverket.

    Dessutom har hanteringen av så kallade desktop entry-fält förbättrats. Det är information som Linux använder för att beskriva programgenvägar, ikoner och hur program ska visas i menyer.

    Smidigare uppdateringar och inställningar

    COSMIC Store, som används för att hantera program och uppdateringar, har fått stöd för att tvinga fram en ny cacheuppdatering när användaren klickar på knappen för att söka efter uppdateringar. Det gör att appen snabbare kan visa färsk information om vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    I COSMIC Settings har hanteringen av bakgrundsbilder förbättrats. Programmet följer nu symboliska länkar när det söker igenom mappar med bakgrundsbilder. Det är användbart för dem som organiserar sina bilder i flera mappar eller använder genvägar mellan kataloger.

    Inställningsappen fungerar också bättre på system som använder OpenRC, ett alternativt init-system till systemd.

    Förbättringar under ytan

    COSMIC 1.0.12 innehåller även förbättringar i skrivbordets compositor. Det är den del av systemet som hanterar fönster, grafik och hur saker visas på skärmen.

    Uppdateringen av Smithay-komponenten ska bland annat rätta problem med dra-och-släpp och andra mindre störningar. Det har också lagts till stöd för att rensa DPMS-läget när datorn väcks från viloläge. DPMS används för skärmens strömsparfunktioner, och förbättringen kan bidra till färre problem när datorn återgår från vila.

    Notisappleten har också förbättrats och kan nu tolka HTML-markeringar i rika textnotiser. Det gör att aviseringar kan visas med mer formatering än tidigare.

    COSMIC fortsätter att mogna

    COSMIC 1.0.12 är framför allt en underhålls- och förbättringsuppdatering. Språkfiler och beroenden har uppdaterats, och från och med den här versionen kräver COSMIC Rust 1.93 eller senare.

    Samtidigt arbetar System76 vidare med nästa större version, COSMIC Epoch 2.0. Där planeras bland annat stöd för hot reloading, widgetanimationer, bättre stöd för IME och fcitx, snabbare bildhantering, Wacom-stöd, förbättringar för skärmläsare, en skrivardialog, firmwarehantering och en ny visuell effekt kallad Frosted.

    Ett steg mot ett mer komplett Linux-skrivbord

    COSMIC 1.0.12 visar hur moderna skrivbordsmiljöer ofta utvecklas. Det handlar inte alltid om stora synliga förändringar, utan om många små förbättringar som tillsammans gör systemet mer praktiskt och stabilt.

    För användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC är uppdateringen värd att installera när den dyker upp i de stabila programförråden. Särskilt den som ofta använder terminalen, filhanteraren eller COSMICs egna appar kan märka av förbättringarna i vardagen.

    https://github.com/pop-os/cosmic-epoch/releases/tag/epoch-1.0.12

    Tekniska fakta: COSMIC 1.0.12

    Projekt: COSMIC Desktop

    Version: 1.0.12

    Utvecklare: System76

    Används i: Pop!_OS och andra Linux-distributioner

    Programmeringsspråk: Rust

    Minsta Rust-version: Rust 1.93 eller senare

    Viktiga nyheter: Förbättringar i terminalen, filhanteraren, appbutiken, inställningarna och notiserna

    Kommande version: COSMIC Epoch 2.0

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • X.Org lever vidare – och får nya säkerhetsfixar 2026

    X.Org må vara en veteran i Linuxvärlden, men tekniken lever fortfarande vidare i kulisserna. Nu har projektet täppt till fem nya säkerhetsbrister, vilket visar att den gamla grafikstacken ännu spelar en viktig roll, inte minst genom XWayland i moderna Wayland-baserade system.

    Trots att mycket av utvecklingen på Linux-skrivbordet i dag kretsar kring Wayland är X.Org ännu inte historia. Tvärtom visar de senaste säkerhetsuppdateringarna att den gamla grafikstacken fortfarande underhålls, åtminstone när det gäller att täppa till allvarliga sårbarheter.

    I den nya utgåvan av X.Org Server 21.1.22 och XWayland 24.1.10 har utvecklarna rättat fem nyupptäckta säkerhetsbrister. Det handlar om flera typer av minnesfel, bland annat integer underflow, läsningar utanför tillåtna minnesområden, use-after-free och buffertöverskridning. Sådana fel är särskilt viktiga att åtgärda eftersom de i värsta fall kan leda till krascher, instabilitet eller att skadlig kod kan utnyttja systemet.

    Det som gör nyheten extra intressant är att X.Org ofta beskrivs som en gammal teknik på väg bort. På många moderna Linuxsystem är det numera Wayland som står i centrum. Ändå fortsätter X.Org att spela en viktig roll, framför allt genom XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager för äldre X11-program. Det betyder att även användare som i praktiken kör Wayland fortfarande kan påverkas av sårbarheter i kod som har sitt ursprung i X.Org-världen.

    De fem säkerhetsbristerna som nu har täppts till visar också något större om dagens Linuxekosystem: gamla system försvinner sällan över en natt. I stället lever de kvar som underliggande komponenter, bibliotek eller kompatibilitetslager långt efter att en ny teknik tagit över rampljuset. X.Org må inte längre vara framtiden, men det är fortfarande en del av nutiden.

    Utöver säkerhetsfixarna innehåller den nya versionen också ett antal stabilitets- och kvalitetsförbättringar. Flera utvecklare har bidragit med rättningar som förbättrar felhantering, minneshantering, byggsystem och drivrutinsstöd. Det handlar alltså inte bara om akuta säkerhetsproblem, utan också om det löpande underhåll som krävs för att hålla gammal, komplex kod användbar.

    Sammantaget visar uppdateringen att X.Org fortfarande hålls vid liv, inte genom nya stora funktioner utan genom nödvändigt underhåll. Det säger mycket om hur teknikhistoria fungerar i praktiken. Även när något anses vara på väg ut kan det fortsätta vara avgörande i många år, särskilt när annan modern teknik fortfarande lutar sig mot det för bakåtkompatibilitet.

    Att X.Org får säkerhetsfixar även 2026 är därför inte bara en teknisk detalj. Det är också en påminnelse om att digital infrastruktur ofta är byggd i lager, där även äldre delar måste skyddas och underhållas. Framtiden må heta Wayland, men X.Org är ännu inte helt borta från scenen.

    https://lists.x.org/archives/xorg-announce/2026-April/003678.html

    FAKTARUTA // X.ORG 2026

    Versioner: X.Org Server 21.1.22, XWayland 24.1.10

    Nya säkerhetsfixar: 5

    CVE: 33999, 34000, 34001, 34002, 34003

    Problemtyper: minnesfel, bounds-fel, use-after-free, buffertöverskridning

    Betydelse: påverkar inte bara rena X.Org-system utan även Wayland-system som använder XWayland

    Läget: X.Org utvecklas inte längre med fokus på nya funktioner, men hålls vid liv genom säkerhets- och stabilitetsuppdateringar



    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Hyprland når Debian Stable – vad betyder det egentligen?

    Hyprland, en modern och visuellt avancerad Wayland-kompositor, har nu blivit tillgänglig för användare av Debian 13 via officiella backports. Det markerar första gången som Debian Stable-användare får en enkel och officiell väg att installera Hyprland – utan att behöva lämna den stabila plattformen.

    Under lång tid har Linux-användare som velat ha det senaste fått välja mellan stabilitet och nya funktioner. Men nu händer något som förändrar spelplanen: Hyprland, en modern och visuellt imponerande Wayland-kompositor, finns nu tillgänglig för Debian 13 (”Trixie”) – utan att du behöver lämna den stabila versionen av systemet.

    Vad är Hyprland?

    Hyprland är en så kallad Wayland-kompositor – alltså den komponent som styr hur fönster visas, rör sig och interagerar på din skärm. Den kan jämföras med mer traditionella lösningar som X11-baserade fönsterhanterare, men är byggd för framtiden.

    Det som gör Hyprland speciellt är bland annat snygga animationer med mjuka övergångar, dynamisk fönsterhantering där fönster organiseras automatiskt, hög prestanda tack vare Wayland samt en mycket hög grad av anpassningsbarhet. Det kombinerar kraften hos avancerade fönsterhanterare med ett modernt, visuellt tilltalande gränssnitt.

    Varför är detta en stor grej för Debian?

    Debian är känt för sin stabilitet. Det innebär att programvaran ofta är noggrant testad men inte alltid den allra senaste. När Debian 13 släpptes fanns Hyprland inte med i de officiella paketen. Anledningen var att versionen ansågs ligga efter utvecklingen och vara svår att underhålla under hela den stabila livscykeln.

    Detta gjorde att användare som ville testa Hyprland tidigare var tvungna att använda mer experimentella grenar som testing eller unstable, vilket många undviker just för att behålla stabiliteten.

    Lösningen: Backports

    Nu har Hyprland istället blivit tillgängligt via Debians så kallade backports.

    Backports är nyare versioner av utvalda program som hämtas från Debians utvecklingsgrenar och anpassas för att fungera på den stabila versionen. Det gör det möjligt att installera modern mjukvara utan att uppgradera hela systemet till en mindre stabil version.

    Vad finns tillgängligt nu?

    Debian 13-användare kan nu installera en bred uppsättning Hyprland-relaterade paket via backports. Det inkluderar själva Hyprland-kompositorn, samt verktyg för strömhantering, låsskärm, autentisering, plugins och nödvändiga bibliotek.

    Dessutom erbjuds en mycket aktuell version, 0.54.3, vilket innebär att användare får en upplevelse som ligger nära den senaste utvecklingen.

    Vad betyder det för användare?

    Detta är första gången Debian Stable-användare får en officiell och enkel installationsväg för Hyprland. Det innebär tillgång till modern Wayland-teknik samtidigt som man behåller stabiliteten i systemet.

    Det skapar en bättre balans mellan stabilitet och innovation, där användare inte längre behöver välja lika hårt mellan trygghet och nya funktioner.

    Sammanfattning

    Hyprlands ankomst till Debian 13 via backports visar hur Linuxvärlden utvecklas. Stabilitet behöver inte längre innebära gammal mjukvara, och avancerade verktyg blir mer tillgängliga för fler användare.

    För Debian-användare som länge varit nyfikna på Hyprland är detta det första enkla och officiella sättet att testa det, utan att lämna stabila Debian.

    https://packages.debian.org/search?keywords=hyprland&searchon=names&section=all&suite=trixie-backports

    Teknisk faktaruta: Hyprland i Debian 13

    Status: Tillgänglig via Debian 13 Backports

    Paketsystem: APT

    Gren: stable-backports

    Huvudpaket: hyprland

    Relaterade paket: hypridle, hyprlock, hyprpolkitagent, hyprland-protocols, hyprwayland-scanner, xdg-desktop-portal-hyprland

    Version: 0.54.3

    Typ: Dynamisk Wayland-kompositor

    Betydelse: Första officiella sättet att installera Hyprland på Debian Stable utan att byta till testing eller unstable.



    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026.

    Frankrike tar nu ett tydligt och strategiskt steg bort från proprietära operativsystem. Landets regering har meddelat att statliga arbetsdatorer successivt ska gå över från Windows till Linux – ett beslut som är en del av en större satsning på digital suveränitet.

    Vad innebär beslutet?

    Bakom initiativet står DINUM (Direction interministérielle du numérique), den myndighet som ansvarar för att samordna digital utveckling inom den franska staten.

    I ett officiellt uttalande klargör DINUM att Linux ska ersätta Windows på arbetsstationer inom offentlig sektor. Men det handlar inte om en snabb eller centraliserad utrullning. Istället måste varje ministerium ta fram en egen handlingsplan senast hösten 2026.

    Dessa planer ska inte bara omfatta operativsystem, utan även:

    • Samarbetsverktyg
    • Antiviruslösningar
    • AI-system
    • Databaser
    • Virtualisering
    • Nätverksutrustning

    Det visar att förändringen är betydligt bredare än en enkel OS-uppgradering.

    Varför Linux?

    Beslutet är starkt kopplat till begreppet digital suveränitet – alltså ett lands förmåga att kontrollera sin egen digitala infrastruktur utan beroende av utländska aktörer.

    Linux spelar här en central roll eftersom det är:

    • Öppen källkod – koden kan granskas och modifieras
    • Leverantörsoberoende – ingen enskild aktör kontrollerar systemet
    • Flexibelt – kan anpassas efter specifika behov

    Genom att minska beroendet av exempelvis Microsoft vill Frankrike stärka kontrollen över sina egna system och data.

    Mer än bara teknik

    Det här beslutet handlar inte enbart om IT – det är också ett politiskt ställningstagande.

    Europa har länge diskuterat beroendet av stora teknikföretag utanför regionen, särskilt från USA. Frankrikes satsning kan ses som ett konkret försök att bryta detta beroende och samtidigt stimulera europeiska alternativ.

    Liknande initiativ har tidigare genomförts i mindre skala, exempelvis i städer och regioner, men detta är en av de mest omfattande nationella satsningarna hittills.

    Vad händer nu?

    Även om riktningen är tydlig, återstår många praktiska frågor:

    • Vilka Linuxdistributioner ska användas?
    • Hur säkerställs kompatibilitet med befintliga system?
    • Hur utbildas personalen?

    Svar på dessa frågor väntas i de planer som varje ministerium ska lämna in under 2026.

    En möjlig dominoeffekt?

    Frankrikes beslut kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Om övergången lyckas kan det inspirera andra europeiska länder att följa efter.

    Det skulle i så fall kunna innebära:

    • Ökad användning av öppen källkod i offentlig sektor
    • Stärkt europeisk IT-industri
    • Minskad dominans från globala teknikjättar

    Slutsats

    Frankrikes satsning på Linux är inte bara en teknisk förändring – det är ett strategiskt vägval. Genom att prioritera öppen källkod och minska beroendet av externa leverantörer markerar landet en tydlig ambition: att ta kontroll över sin digitala framtid.

    Hur framgångsrik denna omställning blir återstår att se, men en sak är klar – detta är ett av de mest betydelsefulla stegen mot digital självständighet i Europa på länge.

    https://www.numerique.gouv.fr/sinformer/espace-presse/souverainete-numerique-reduction-dependances-extra-europeennes

    Faktaruta: Frankrikes Linuxsatsning

    Beslut: Frankrike vill ersätta Windows med Linux på statliga arbetsdatorer.

    Ansvarig myndighet: DINUM, landets interministeriella digitaliseringsdirektorat.

    Tidsplan: Varje ministerium ska ta fram en genomförandeplan senast hösten 2026.

    Syfte: Stärka digital suveränitet och minska beroendet av utländska teknikleverantörer.

    Omfattar även: Samarbetsverktyg, antivirus, AI, databaser, virtualisering och nätverksutrustning.

    Linuxdistribution: Ännu inte officiellt fastställd.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNOME 50 når Arch Linux – här är nyheterna i senaste skrivbordet

    Den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50 har nu nått Arch Linux – och med den kommer en rad förbättringar inom prestanda, tillgänglighet och funktionalitet. Uppdateringen visar återigen hur snabbt Arch levererar nya paket, men ställer samtidigt krav på användare att hålla koll på kompatibiliteten med sina tillägg innan de uppgraderar.

    Användare av Arch Linux kan nu uppgradera till den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50. Precis som väntat har Arch varit snabba – bara drygt två veckor efter den officiella lanseringen finns uppdateringen redan tillgänglig i distributionens paketarkiv.

    Det innebär att Arch-användare nu får tillgång till en rad förbättringar inom allt från prestanda och tillgänglighet till nya funktioner i standardapparna.

    Viktigaste nyheterna i GNOME 50

    Den nya versionen innehåller flera efterlängtade förbättringar:

    Föräldrakontroller
    Systemet har blivit mer familjevänligt. Det går nu att sätta skärmtidsgränser, schemalägga läggdags och automatiskt låsa skärmen för barnkonton.

    Tillgänglighet (Accessibility)
    Tillgängligheten har fått ett rejält lyft. Skärmläsaren Orca har fått ett omdesignat inställningsfönster, och systemet stödjer nu globala inställningar, automatisk språkväxling och förbättrat punktstöd (Braille). Dessutom introduceras funktioner som “Reduced Motion” och Mouse Review under Wayland.

    Dokumentvisaren (Document Viewer)
    Anteckningsverktyget har byggts ut kraftigt. Nu kan du markera text, rita linjer, använda färger, justera linjetjocklek och sudda – vilket gör appen betydligt mer användbar för granskning av dokument.

    Filer (Files / Nautilus)
    Filhanteraren har blivit både snabbare och smartare. Miniatyrbilder laddas snabbare, minnesanvändningen är lägre och verktyget för massomdöpning har förbättrats. Dessutom finns nu separata egenskapsfönster och bättre sökfilter.

    Kalender (Calendar)
    Kalendern har fått stöd för deltagarlistor, export till ICS-format och ett nytt, smidigare sätt att snabbt lägga till händelser. Navigeringen har också förbättrats, både med tangentbord och hårdvaruknappar.

    Inställningar (Settings)
    Här hittar vi mindre men viktiga förbättringar, som val av första veckodag, tydligare ljudinställningar och fixar i färghantering.

    Fjärrskrivbord (Remote Desktop)
    Prestandan har förbättrats med hårdvaruacceleration, bättre stöd för NVIDIA-grafik och HiDPI-skalning. Dessutom finns nu stöd för kameraomdirigering och Kerberos-autentisering.

    Grafik och skärmar
    Stöd för VRR (variabel uppdateringsfrekvens) och fraktionell skalning har förbättrats. Wayland får också bättre färghantering (protokoll v2) och HDR-stöd vid skärmdelning.

    Nya appar och bakgrunder
    GNOME 50 introducerar nya bakgrundsbilder och utökar GNOME Circle med appar som Gradia, Sudoku, Constrict och Sessions.

    Innan du uppgraderar

    Trots alla nyheter finns det en viktig sak att tänka på: tillägg (extensions). GNOME-uppdateringar kan ofta bryta kompatibiliteten med befintliga tillägg.

    Om du är beroende av extensions rekommenderas att du väntar tills de uppdaterats. Kör du däremot en mer “ren” GNOME-installation utan tillägg kan du uppgradera direkt.

    Så uppgraderar du

    För att uppdatera systemet räcker det med det klassiska kommandot:

    sudo pacman -Syu

    Slutsats

    GNOME 50 är en stabil och funktionsrik uppdatering som fortsätter att förbättra användarupplevelsen på Linux-skrivbordet. Med förbättrad prestanda, bättre tillgänglighet och smartare verktyg visar GNOME-projektet att de fortfarande driver utvecklingen framåt.

    För Arch-användare är det bara att välja: uppgradera direkt – eller vänta lite om du vill vara på den säkra sidan med dina tillägg.

    Teknisk fakta
    Version
    GNOME 50
    Plattform
    Arch Linux
    Paketstatus
    Tillgänglig i officiella arkiv
    Kommandon
    sudo pacman -Syu
    Fokusområden
    Prestanda, tillgänglighet, fjärrskrivbord, grafik
    Appförbättringar
    Files, Calendar, Settings, Document Viewer
    Varning
    GNOME-tillägg kan sluta fungera efter uppdatering
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • KDE Plasma 6.7 – nästa steg för Linux-skrivbordet

    KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat.

    Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö, KDE Plasma 6.7. Redan i maj får nyfikna användare möjlighet att testa betaversioner, men vad innebär uppdateringen i praktiken?

    Här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ett smartare och mer flexibelt skrivbord

    Plasma 6.7 introducerar flera funktioner som gör vardagsanvändningen smidigare och mer intuitiv.

    En ny funktion gör det möjligt att skriva tecken som inte finns på det fysiska tangentbordet, vilket är särskilt användbart för språk, symboler och specialtecken. Samtidigt får panelen en enkel växlingsknapp för att snabbt byta mellan ljust och mörkt läge.

    En annan nyhet är global “push-to-talk”, vilket gör att användare kan aktivera mikrofonen tillfälligt i exempelvis röstchattar eller möten. Dessutom tillkommer en helt ny applikation för att hantera utskriftsköer, vilket ger bättre kontroll över pågående utskrifter.

    Förbättrad design och konsekvens

    KDE fortsätter att förfina sitt visuella uttryck genom förbättringar i Breeze-temat.

    Markeringar i program som filhanteraren Dolphin, dokumentvisaren Okular och e-postklienten KMail får en mer rundad och modern stil. Detta bidrar till ett mjukare och mer enhetligt gränssnitt.

    Dessutom införs stöd för att installera egna ljudteman samt standardiserade bakgrundseffekter, som exempelvis suddighet (blur). Resultatet är ett mer sammanhängande och professionellt utseende över hela systemet.

    Stora tekniska förbättringar i bakgrunden

    Under ytan sker flera viktiga förändringar, framför allt i fönsterhanteraren KWin.

    Bland nyheterna finns stöd för så kallad “multi-GPU swapchain” via Vulkan, vilket förbättrar prestanda på system med flera grafikkort. Även stöd för 3D LUT införs, vilket gör färghantering mer effektiv och kan minska belastningen på grafikhårdvaran.

    Wayland-stödet förbättras ytterligare, bland annat genom bättre fraktionell skalning som minskar visuella glapp mellan element. Dessutom införs standardiserade protokoll för bakgrundseffekter, vilket öppnar för mer konsekventa visuella upplevelser mellan olika applikationer.

    Smidigare arbetsflöden

    Plasma 6.7 innehåller också en rad förbättringar som direkt påverkar hur användaren arbetar.

    Det blir möjligt att sätta en global tangentbordsgenväg för att rensa notifieringshistoriken. Fönster i aktivitetsfältet kan sorteras, och det blir enklare att hantera fönsterlayout, inklusive att återställa fönster från “tiling”-lägen.

    Systemövervakaren förbättras med bättre stöd för flera grafikkort, och systemfältet (system tray) kan nu anpassas ytterligare, exempelvis genom att ändra ordningen på objekt.

    Även nätverks- och VPN-inställningar har uppdaterats, vilket gör det enklare att hantera anslutningar som OpenVPN och OpenConnect.

    Stabilitet och kompatibilitet i fokus

    Utöver nya funktioner satsar KDE stort på stabilitet och kompatibilitet.

    Stödet för sandboxade applikationer, såsom Flatpak-program, förbättras när det gäller skärminspelning och fjärrskrivbord. Det blir också möjligt att exkludera vissa fönster från inspelning via permanenta regler.

    Dessutom införs stöd för nätverksövervakning på FreeBSD, vilket visar att Plasma fortsätter bredda sitt stöd utanför traditionella Linux-miljöer.

    Vad innebär detta för användaren?

    KDE Plasma 6.7 är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en tydlig vidareutveckling.

    Fokus ligger på att förbättra detaljerna: göra systemet snabbare, mer konsekvent och enklare att använda. Samtidigt stärks den tekniska grunden, särskilt genom förbättrat Wayland-stöd och modern grafikhantering.

    Detta gör Plasma till ett fortsatt starkt alternativ för både vardagsanvändare och mer avancerade användare.

    När kan man testa?

    Den första betaversionen släpps den 14 maj 2026, följt av en andra beta den 28 maj. Den slutliga versionen planeras till den 16 juni 2026.

    Plasma 6.7 bygger på KDE Frameworks 6.26 och Qt 6.10, vilket innebär att hela KDE-plattformen fortsätter sin snabba tekniska utveckling.

    https://kde.org/sv

    Fakta: KDE Plasma 6.7

    KDE Plasma 6.7 är nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux och andra Unix-liknande system.

    • Släppdatum: 16 juni 2026
    • Första beta: 14 maj 2026
    • Andra beta: 28 maj 2026
    • Bygger på KDE Frameworks 6.26
    • Bygger på Qt 6.10
    • Nytt stöd för bland annat förbättrad Wayland-skalning, push-to-talk och utskriftsköhantering
    , , , , , , , , , , , , ,

  • GNOME 49.5 – stabilare skrivbord med fokus på säkerhet och tillförlitlighet

    Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk.

    Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från stora versionshopp handlar det inte om nya funktioner eller visuella förändringar – utan om något minst lika viktigt: stabilitet, säkerhet och finputsning.

    Det här är den femte underhållsuppdateringen i GNOME 49-serien, och den riktar sig till användare som redan kör denna version och vill ha en mer robust upplevelse.

    Vad är GNOME – och varför spelar det roll?

    GNOME är en av de mest använda grafiska miljöerna i Linux-världen. Den fungerar som det “ansikte” du möter när du loggar in: skrivbord, fönster, menyer och appar.

    Bakom kulisserna består GNOME av många olika komponenter – till exempel:

    • GNOME Shell – själva gränssnittet du ser
    • Mutter – hanterar fönster och grafik
    • Nautilus – filhanteraren
    • GLib – grundläggande bibliotek

    När en uppdatering som 49.5 släpps är det alltså hela detta ekosystem som förbättras.

    Färre buggar – smidigare vardag

    Många av förbättringarna i GNOME 49.5 handlar om att rätta till små men irriterande problem som påverkar användarupplevelsen.

    I GNOME Shell har man till exempel:

    • Fixat fel där mappikoner inte uppdaterades korrekt
    • Rättat märkliga utloggningsval i menyer
    • Löst problem med tangentbordslayout efter lösenordsinmatning
    • Täppt till minnesläckor (som annars gör system segare över tid)

    Även i Mutter har flera krascher åtgärdats, särskilt kopplade till pekskärmar och energisparläge. Resultatet: färre oförklarliga buggar och bättre flyt.

    Filhantering och webbläsning blir stabilare

    Filhanteraren Nautilus har fått viktiga förbättringar:

    • Krascher vid sökning i favoritplatser är fixade
    • “Hoppa över”-knappen aktiveras snabbare vid filoperationer

    Webbläsaren GNOME Web (Epiphany) har också uppdaterats. Här har utvecklarna backat en tidigare ändring i annonsblockeringen som orsakade problem med vissa webbplatser – ett tydligt exempel på hur stabilitet ibland kräver att man tar ett steg tillbaka.

    Säkerhet i fokus – viktiga patchar i GLib

    En av de mest betydelsefulla delarna av uppdateringen finns i GLib.

    Här har flera säkerhetsbrister åtgärdats, bland annat:

    • Buffer overflow och underflow-problem
    • Felaktig minneshantering vid base64-kodning
    • Risker för läsning/skrivning utanför tilldelat minne

    Sådana buggar kan i värsta fall utnyttjas av angripare. Därför är dessa fixar extra viktiga – även om de inte märks direkt för användaren.

    Även bakom kulisserna händer mycket

    Utöver de mest synliga delarna har en rad andra komponenter förbättrats:

    • GTK – färre krascher, bättre Wayland-stöd
    • GVFS – säkerhetsfixar för FTP
    • libsoup – säkrare hantering av nätverkstrafik
    • Orca – förbättrad tillgänglighet och tal

    Det här visar hur omfattande en “liten” uppdatering faktiskt är.

    Inga nya funktioner – och det är meningen

    Det kan verka tråkigt att en uppdatering inte innehåller nya funktioner. Men i mjukvaruvärlden är stabilitet minst lika viktig som innovation.

    GNOME 49.5 är ett tydligt exempel på detta:

    • Fokus på att fixa istället för att lägga till
    • Förbättrad säkerhet
    • Stabilare grund för framtida versioner

    Slutsats

    GNOME 49.5 är ingen spektakulär uppdatering – men den är viktig. Den gör systemet säkrare, mer stabilt och mer pålitligt i vardagen.

    För dig som använder Linux med GNOME innebär det:

    • Färre buggar
    • Bättre prestanda över tid
    • Minskad risk för säkerhetsproblem

    Kort sagt: en klassisk “tyst” uppdatering som gör stor skillnad där det verkligen räknas.

    https://www.gnome.org/sv

    Teknisk faktaruta: GNOME 49.5

    Version: GNOME 49.5

    Typ av utgåva: Underhållsuppdatering för GNOME 49-serien

    Fokus: Stabilitet, buggfixar, säkerhetsuppdateringar

    Viktiga uppdaterade komponenter:

    • GNOME Shell 49.5
    • Mutter 49.5
    • Nautilus 49.5
    • GNOME Control Center 49.6
    • Epiphany 49.7
    • GLib 2.86.4
    • GTK+ 3.24.52
    • GVFS 1.58.4
    • Libadwaita 1.8.5.1
    • libsoup 3.6.6

    Exempel på rättade problem:

    • Felaktiga mappikoner i GNOME Shell
    • Krascher i Mutter och Nautilus
    • Pekskärmsproblem efter energisparläge
    • Fördröjning innan “Hoppa över”-knappen aktiveras
    • Kompatibilitetsproblem i Epiphanys annonsblockering

    Säkerhetsfixar: GLib 2.86.4 åtgärdar flera sårbarheter, bland annat buffer underflow, integer overflow och out-of-bounds-läsning/skrivning.

    Oförändrad inriktning: Inga större nya funktioner – uppdateringen fokuserar på att göra GNOME 49 mer robust och pålitligt.

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu 26.04 LTS Beta – nästa generations Linux tar form

    Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden.

    Canonical har nu släppt en betaversion av nästa stora långtidssupporterade Linuxdistribution: Ubuntu 26.04 LTS. Den färdiga versionen väntas den 23 april 2026, men redan nu går det att få en tydlig bild av vart Linuxvärlden är på väg.

    Den här versionen, med kodnamnet Resolute Raccoon, markerar ett tekniskt kliv framåt – både när det gäller prestanda, grafik och säkerhet.

    Ett nytt hjärta: Linux 7.0

    Kärnan i operativsystemet är den kommande Linux 7.0, som fungerar som systemets motor. Linuxkärnan ansvarar för allt från hårdvarukommunikation till processhantering.

    I version 7.0 ligger fokus på bättre stöd för ny hårdvara, effektivare resursanvändning och förbättrad säkerhet. Det betyder att både nya och äldre datorer kan dra nytta av bättre prestanda och stabilitet.

    Grafiken får ett lyft – särskilt för spel

    Ubuntu 26.04 levereras med Mesa 26.0, en viktig komponent för grafikrendering i Linux.

    Detta innebär förbättrad spelprestanda, bättre stöd för moderna grafikkort och stabilare grafik i både spel och skrivbordsmiljö. För Linux-användare som spelar spel eller arbetar med grafik är detta en tydlig förbättring.

    GNOME 50 – slutet för X11

    Den grafiska skrivbordsmiljön är GNOME 50, och här sker en av de största förändringarna: stöd för det gamla fönstersystemet X11 har tagits bort.

    Istället gäller nu Wayland som standard och enda alternativ, medan äldre X11-program fortfarande kan köras via kompatibilitetslagret XWayland.

    Det här är ett stort steg i Linuxvärldens modernisering. Wayland ger bättre säkerhet, smidigare grafik och färre tekniska begränsningar.

    Nya funktioner: säkerhet och automatisering

    Trots att detta är en LTS-version, där stabilitet är prioriterat, introduceras flera viktiga nyheter.

    Hårdvarubaserad kryptering via TPM ger ökad säkerhet direkt på systemnivå. Automatiserad installation med Landscape gör det enklare för organisationer att rulla ut system i större skala.

    Dessutom finns inbyggt stöd för GPU-beräkningar genom NVIDIA CUDA och AMD ROCm, vilket gör Ubuntu mer attraktivt för AI, maskininlärning och tung databehandling.

    Lång support – upp till 10 år

    Som en LTS-version får Ubuntu 26.04 fem års standardstöd fram till 2031, och upp till tio år med Ubuntu Pro.

    Det gör systemet särskilt intressant för företag, servrar och utbildningsmiljöer där långsiktig stabilitet är avgörande.

    Viktigt att veta om betaversionen

    Betaversionen är främst till för testning och kan innehålla buggar, prestandaproblem och ofärdiga funktioner.

    Därför bör den inte installeras på en produktionsdator där stabil drift är viktig.

    Sammanfattning

    Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt vart Linux är på väg: bort från äldre teknik som X11, mot modern grafik via Wayland och med ett starkare fokus på säkerhet och högpresterande beräkningar.

    Med en ny kärna, förbättrad grafik och lång supporttid kan detta bli en av de viktigaste Ubuntu-versionerna på många år.

    https://releases.ubuntu.com/26.04

    Läs mer om Ubuntu i vår wiki

    https://wiki.linux.se/Ubuntu

    Faktaruta: Ubuntu 26.04 LTS Beta

    Version: Ubuntu 26.04 LTS Beta

    Kodnamn: Resolute Raccoon

    Kärna: Linux 7.0

    Skrivbordsmiljö: GNOME 50

    Grafikstack: Mesa 26.0

    Displayserver: Wayland

    X11-stöd: Endast via XWayland för äldre program

    Nya funktioner: TPM-baserad kryptering, automatiserad installation med Landscape, stöd för NVIDIA CUDA och AMD ROCm

    Slutlig utgåva: 23 april 2026

    RC-version: 16 april 2026

    Supporttid: 5 år, upp till 10 år med Ubuntu Pro

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNOME 50 “Tokyo” – skrivbordet som tänker lite mer på dig

    GNOME 50, med kodnamnet “Tokyo”, visar hur Linux-skrivbordet fortsätter att mogna – inte genom stora revolutioner, utan genom smarta förbättringar i vardagen. Med nya föräldrakontroller, ökad tillgänglighet och tydliga prestandalyft tar systemet ett steg närmare målet att vara både kraftfullt och enkelt att använda för alla.

    Med version 50, kodnamn Tokyo, visar GNOME att utvecklingen av Linux-skrivbordet inte bara handlar om teknik – utan om människor. Den nya versionen bygger vidare på ett halvårs intensivt arbete från utvecklare världen över, och resultatet är ett system som både känns snabbare, smartare och mer omtänksamt.

    När datorn får gränser – för en sundare vardag

    En av de mest uppmärksammade nyheterna i GNOME 50 är de kraftigt förbättrade föräldrakontrollerna. För första gången går det att övervaka och begränsa skärmtid direkt i systemet.

    Det handlar inte bara om att sätta en tidsgräns. Systemet kan också:

    • Låsa skärmen automatiskt när tiden är slut
    • Införa “läggtider” för datoranvändning
    • Tillåta tillfälliga undantag vid behov

    Det här markerar en viktig förändring: datorn blir ett verktyg som aktivt stödjer balans i vardagen, särskilt för barn och unga.

    Samtidigt läggs grunden för framtida funktioner som webbfiltrering – något som kan göra systemet ännu tryggare utan att kompromissa med integritet eller säkerhet.

    Tillgänglighet som standard, inte tillval

    GNOME 50 tar också ett stort steg framåt när det gäller tillgänglighet. Skärmläsaren Orca har förbättrats rejält med ett modernare gränssnitt, smartare inställningar och stöd för automatisk språkväxling.

    Det betyder att systemet i större utsträckning anpassar sig efter användaren – inte tvärtom.

    En annan nyhet är inställningen “reducerad rörelse”, som minskar animationer i gränssnittet. Det kan låta som en liten detalj, men för personer som är känsliga för rörelser kan det göra stor skillnad.

    Att arbeta med dokument – nu mer naturligt

    Dokumentvisaren i GNOME har länge varit enkel, kanske för enkel. I version 50 får den ett rejält lyft.

    Nu kan du:

    • Markera text
    • Skriva anteckningar
    • Rita direkt i dokument

    Det gör att appen går från att vara en passiv visare till ett aktivt arbetsverktyg – något som särskilt studenter och yrkesanvändare lär uppskatta.

    Filer som hänger med i tempot

    Filhanteraren har fått en rad förbättringar som kanske inte syns direkt – men som känns.

    Snabbare laddning av ikoner, lägre minnesanvändning och bättre stabilitet gör att hela systemet upplevs mer responsivt. Samtidigt har gränssnittet finslipats, med tydligare massomdöpning och smartare sökfilter.

    Det är den typen av förändringar som inte sticker ut i en lista – men som märks varje dag.

    Kalendern blir mer social och smidig

    Kalenderappen har utvecklats mot att bli ett mer komplett planeringsverktyg. En ny deltagarlista visar vilka som är inbjudna och hur de svarat, vilket gör det enklare att planera möten.

    Dessutom har det blivit snabbare att skapa händelser, och det går nu att exportera dem som standardiserade ICS-filer.

    Navigeringen har också förbättrats – både med tangentbord och externa knappar – vilket gör appen mer tillgänglig i fler situationer.

    Tekniken bakom – snabbare än du tror

    Under ytan har GNOME 50 fått ett rejält prestandalyft. Fjärrskrivbord använder nu grafikkortet för att strömma bild, vilket ger:

    • Lägre fördröjning
    • Mjukare upplevelse
    • Lägre energiförbrukning

    Stöd för modern teknik som variabel uppdateringsfrekvens (VRR) och förbättrad skalning gör också att systemet fungerar bättre på allt från enkla laptops till avancerade skärmar.

    För användare med NVIDIA-grafik innebär optimeringar dessutom mindre hack och jämnare flyt.

    Färg, ljus och precision

    GNOME 50 tar också steg in i framtiden med bättre färghantering. Stöd för nya Wayland-standarder och HDR vid skärmdelning gör att färger återges mer korrekt – särskilt viktigt för kreativa yrken.

    Det här är inte bara kosmetik. Det handlar om att datorn visar världen så som den faktiskt ser ut.

    Ett växande ekosystem av appar

    GNOME fortsätter också att satsa på sitt app-ekosystem. Nya appar i GNOME Circle visar bredden:

    • Verktyg för att förbättra skärmdumpar
    • Smarta lösningar för videokomprimering
    • Klassiska spel i modern tappning
    • Tidsverktyg för fokus och produktivitet

    Det visar att GNOME inte bara är ett skrivbord – utan en hel plattform.

    En design som känns igen – men känns bättre

    Som alltid med GNOME handlar mycket om helhetskänslan. Version 50 bjuder på nya bakgrundsbilder och uppdaterade teman, inklusive alternativ för mörkt läge.

    Det är subtila förändringar – men de bidrar till att göra systemet mer sammanhållet och behagligt.

    När når GNOME 50 användarna

    GNOME 50 kommer först att dyka upp i så kallade rullande Linuxdistributioner, där nya versioner släpps löpande. Exempel på sådana är Arch Linux, openSUSE Tumbleweed och Void Linux, där uppdateringen ofta blir tillgänglig relativt kort efter den officiella lanseringen.

    För mer traditionella distributioner dröjer det lite längre. GNOME 50 är planerad att ingå i kommande större utgåvor som Fedora 44 och Ubuntu 26.04 LTS. Det innebär att många användare får tillgång till den nya versionen först i samband med dessa systemuppdateringar.

    Den som är nyfiken kan redan nu testa GNOME 50 via GNOME OS, som finns som en experimentell testmiljö. Det är dock inte en fullständig Linuxdistribution, utan snarare en plattform för att prova själva skrivbordsmiljön.

    För de flesta användare är det därför enklast att vänta tills GNOME 50 når den egna distributionens paketarkiv, där den levereras färdigintegrerad och stabilt testad.

    Sammanfattning – evolution, inte revolution

    GNOME 50 “Tokyo” är ingen dramatisk omvälvning. Istället är det ett exempel på hur små, genomtänkta förbättringar kan göra stor skillnad.

    Det handlar om:

    • Bättre balans mellan användning och välmående
    • Ökad tillgänglighet
    • Stabilare och snabbare prestanda

    Och kanske viktigast av allt – ett skrivbord som känns mer anpassat efter människan än någonsin tidigare.

    https://www.gnome.org/sv/

    GNOME 50 “Tokyo” – tekniska fakta

    Version: 50
    Kodnamn: Tokyo
    Utgivning: 2026
    Utvecklingscykel: ~6 månader

    Kärnfunktioner
    Föräldrakontroller: Skärmtid, schemaläggning, automatisk låsning
    Tillgänglighet: Förbättrad Orca, globala inställningar, automatisk språkväxling
    Reducerad rörelse: Minskade animationer i gränssnittet

    Prestanda & grafik
    Fjärrskrivbord: Hårdvaruacceleration (Vulkan, VA-API)
    VRR: Förbättrad och aktiverad i fler system
    Fraktionell skalning: Förbättrad stabilitet (t.ex. 125%, 150%)
    NVIDIA-optimeringar: Mindre stutter och bättre frame pacing
    HDR: Stöd vid skärmdelning och inspelning
    Wayland: Färghantering v2-stöd

    System & appar
    Files: Snabbare laddning, lägre minnesanvändning, bättre sökfilter
    Document Viewer: Utökad annotering (text, markering, ritning)
    Calendar: ICS-export, deltagarlista, förbättrad navigering
    Settings: Tydligare ljudkontroller, veckostart-inställning

    Säkerhet & infrastruktur
    Webbfiltrering (backend): Förberett för framtida innehållsfilter
    Kerberos: Stöd i fjärrsessioner
    Headless-sessioner: Stabilare via systemd-tjänster

    Ekosystem
    GNOME Circle: Nya appar (Gradia, Constrict, Sudoku, Sessions)
    Design: Uppdaterat Adwaita, nya bakgrundsbilder
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Mint förbereder ny skärmsläckare för Wayland

    Linux Mint utvecklar en ny inbyggd skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon med stöd för det moderna grafiksystemet Wayland. Samtidigt får verktyget System Reports en ny sida som visar temperaturer, fläkthastigheter och andra hårdvarusensorer i realtid. Nyheterna presenteras i projektets senaste utvecklingsrapport inför kommande versioner av distributionen.

    Linuxdistributionen Linux Mint fortsätter arbetet med nästa version av sitt skrivbordssystem. I den senaste månadsrapporten presenterar utvecklarna två viktiga nyheter: bättre hårdvaruövervakning och en helt ny skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon.

    Ny sida för hårdvarusensorer

    Den första förbättringen gäller verktyget System Reports, som används för att samla systeminformation och felsökningsdata.

    En ny sida kallad Sensors har lagts till. Där visas information från datorns hårdvarusensorer i realtid.

    Det innebär att användaren kan se exempelvis:

    • CPU-temperatur
    • fläkthastigheter
    • andra sensordata från moderkortet

    Informationen uppdateras automatiskt och kan vara användbar både för felsökning och för att upptäcka överhettning eller kylproblem i datorn.

    Ny skärmsläckare för Cinnamon

    Den största förändringen gäller dock Cinnamons skärmsläckare.

    Den nuvarande skärmsläckaren, cinnamon-screensaver, skapades ursprungligen för det äldre grafiska systemet Xorg. Den körs som ett separat program utanför själva skrivbordsmiljön.

    Enligt utvecklarna gör denna konstruktion systemet mer komplicerat och fungerar dåligt tillsammans med den modernare grafiktekniken Wayland.

    För att lösa problemet har Linux Mint-teamet utvecklat en helt ny lösning.

    Den nya skärmsläckaren:

    • är integrerad direkt i Cinnamon
    • använder Cinnamons egna verktyg och gränssnittskomponenter
    • fungerar både i X11 och Wayland

    Genom att låta skrivbordsmiljön själv hantera skärmlåsning blir systemet enklare och mer kompatibelt med framtida grafiska tekniker.

    Både gammal och ny lösning i början

    Trots att den nya skärmsläckaren redan fungerar kommer Linux Mint till en början att inkludera båda versionerna.

    Den äldre lösningen finns kvar som reserv medan utvecklarna fortsätter att testa den nya i både Xorg- och Wayland-sessioner. På så sätt kan eventuella problem upptäckas innan den gamla tekniken tas bort helt.

    Del av en större modernisering

    På längre sikt planerar Linux Mint-teamet att förenkla hur systemet hanterar skärmlåsning och energisparfunktioner.

    Dagens lösning innehåller fortfarande delar som härstammar från äldre skrivbordsmiljöer. På den tiden användes skärmsläckare främst för att skydda CRT-skärmar från så kallad burn-in, alltså att statiska bilder brände fast i skärmen.

    Med moderna LCD- och OLED-skärmar är problemet mindre relevant, och fokus ligger i dag snarare på säkerhet, strömsparande och kompatibilitet med nya grafiska system.

    Den nya Cinnamon-skärmsläckaren är därför ett steg i Linux Mints långsiktiga arbete med att modernisera skrivbordsmiljön – särskilt inför en framtid där Wayland förväntas ersätta Xorg i allt fler Linuxdistributioner.

    Källa

    TEKNISKA FAKTA
    Projekt: Linux Mint / Cinnamon
    Ny funktion: Native Cinnamon-skärmsläckare (integrerad i skrivbordet)
    Wayland-stöd: Ja (samt X11)
    Varför behövs det? Den gamla cinnamon-screensaver är byggd för Xorg och körs som separat process, vilket gör Wayland-kompatibilitet svårare.
    Övergångsplan: Både ny och gammal skärmsläckare följer med initialt; den gamla finns kvar som fallback under test.
    Övrigt i uppdateringen: Ny “Sensors”-sida i System Reports med realtidsdata (t.ex. CPU-temperatur och fläkthastighet).
    Framåt: Planer på att förenkla skärmlåsning och strömhantering som fortfarande bär arv från äldre “skärmsläckar”-beteenden.
    , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • LibreOffice 26.8: Best New Features
    Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
  • Fedora 45 Workstation: Top New Features
    We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
  • GNOME 51: Best New Features
    We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • ASUS S551LB Ultrabook – Intel Core i5, 4 GB RAM, 480 GB SSD, NVIDIA GeForce GT 740M
    En tunn och stilren bärbar dator från ASUS med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, snabb SSD-lagring och separat NVIDIA-grafikkort. ASUS S551LB tillhör tillverkarens Ultrabook-serie och är konstruerad för att kombinera ett relativt tunt format med användbar prestanda för vardagligt datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U, en tvåkärnig processor med fyra trådar från Intels […]
  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – Intel Core i7, 8 GB RAM, 480 GB SSD, NVIDIA GeForce GT 740M
    En kraftfullare ThinkPad från Lenovo med fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne och en rymlig SSD på 480 GB. Lenovo ThinkPad Edge E540 är en robust bärbar dator med 15,6-tumsskärm som passar för både vardagliga uppgifter och lite mer avancerat datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta […]
  • Lenovo Z50-70 – Intel Core i5, 8 GB RAM, 240 GB SSD, GeForce 840M
    En mångsidig bärbar dator från Lenovo med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne och snabb SSD-lagring. Lenovo Z50-70 är en bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och multimedia. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U-processor, 8 GB DDR3-arbetsminne och en 240 GB SSD från Kingston. SSD-enheten gör att […]
  • Lenovo IdeaPad S130-14IGM – Intel Pentium Silver, 4 GB RAM, 256 GB SSD
    En smidig och lättanvänd bärbar dator från Lenovo med 14-tumsskärm, fyrkärnig Intel-processor och snabb SSD-lagring. Lenovo IdeaPad S130-14IGM är en kompakt bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en fyrkärnig Intel Pentium Silver N5000-processor, 4 GB DDR4-arbetsminne och en snabb 256 GB NVMe SSD. […]
  • Apple MacBook Pro 13” (2009) – Intel Core 2 Duo, 4 GB RAM, 160 GB HDD – Ubuntu 24.04 LTS
    En klassisk MacBook Pro från Apple med aluminiumchassi och 13,3-tumsskärm. Datorn är från 2009 och har en Intel Core 2 Duo-processor på 2,26 GHz, 4 GB arbetsminne och en hårddisk på 160 GB. Datorn levereras med Ubuntu 24.04 LTS, ett modernt Linuxbaserat operativsystem som fortfarande får säkerhetsuppdateringar. Det innebär att datorn kan fortsätta användas utan […]
  • ASUS TP500LA
    ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
  • Dell Inspiron 1721
    Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
  • Acer Aspire V5-531 – 15,6-tums bärbar dator
    En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]

Etikett: linux desktop

  • Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar. Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på…

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda. Under många år har…

  • Ubuntu tar steget till RISC-V – nu får den öppna processorarkitekturen ett riktigt skrivbord

    Linuxvärlden står inför en spännande förändring. Canonical, företaget bakom Ubuntu, har presenterat officiella skrivbordsavbilder för processorarkitekturen RISC-V. Med Ubuntu 26.10, som planeras att släppas den 15 oktober 2026, blir det möjligt att köra en fullständig Ubuntu-skrivbordsmiljö på en ny generation datorer med öppet definierade processorarkitekturer. Vad är RISC-V och varför är det intressant? De flesta…

  • Ubuntu 26.10 satsar stort på säkerhet – Linux 7.3 och smartare kryptering

    Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” släpps den 15 oktober och kommer med flera stora säkerhetsnyheter. Med Linux 7.3, en nedbantad GRUB, utökat stöd för TPM-baserad kryptering och fler komponenter skrivna i Rust vill Canonical göra Ubuntu både säkrare och mer motståndskraftigt mot framtida angrepp. När Ubuntu 26.10, med kodnamnet Stonking Stingray, släpps den 15 oktober 2026…

  • KDE Plasma 6.8 – snabbare fjärrskrivbord, bättre Wayland och nytt temasystem

    Nästa stora version av KDE Plasma börjar ta form. Plasma 6.8 får bland annat ett nytt temasystem, bättre säkerhetskopiering, snabbare fjärrskrivbord, förbättrad grafik och flera nyheter för Wayland. KDE Plasma 6.8 planeras att släppas den 14 oktober 2026. Betaversionen finns redan ute för testning, vilket betyder att funktionerna nu börjar bli tillräckligt färdiga för att…

  • Debian 13.7 släppt – över 100 säkerhetsproblem rättas

    Debian 13 har fått sin sjunde större underhållsuppdatering. Debian 13.7 innehåller 107 säkerhetsuppdateringar och rättningar för ytterligare 106 paket. För den som redan använder Debian 13 behövs ingen ominstallation – en vanlig systemuppdatering räcker. Debian är känt för att förändras försiktigt. I stället för att hela tiden introducera stora nyheter lägger utvecklarna mycket arbete på…

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras. Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen…

  • KDE Plasma 6.8 tar form – bättre stöd för flera skärmar och smartare detaljer

    KDE Plasma 6.8 börjar ta form och nästa version av den populära Linux-skrivbordsmiljön verkar fokusera på sådant som märks i vardagen. Bättre hantering av flera skärmar, tydligare felmeddelanden, förbättrad färgväljare och små men viktiga justeringar i gränssnittet ska göra Plasma ännu smidigare att använda när versionen släpps i höst. KDE Plasma fortsätter att utvecklas i…

  • Sway 1.12 – ett steg framåt för det moderna Linux-skrivbordet

    Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering. Sway 1.12 har nu…

  • COSMIC 1.0.12: Små förbättringar som gör Linux-skrivbordet smidigare

    COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC. Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har…

  • X.Org lever vidare – och får nya säkerhetsfixar 2026

    X.Org må vara en veteran i Linuxvärlden, men tekniken lever fortfarande vidare i kulisserna. Nu har projektet täppt till fem nya säkerhetsbrister, vilket visar att den gamla grafikstacken ännu spelar en viktig roll, inte minst genom XWayland i moderna Wayland-baserade system. Trots att mycket av utvecklingen på Linux-skrivbordet i dag kretsar kring Wayland är X.Org…

  • Hyprland når Debian Stable – vad betyder det egentligen?

    Hyprland, en modern och visuellt avancerad Wayland-kompositor, har nu blivit tillgänglig för användare av Debian 13 via officiella backports. Det markerar första gången som Debian Stable-användare får en enkel och officiell väg att installera Hyprland – utan att behöva lämna den stabila plattformen. Under lång tid har Linux-användare som velat ha det senaste fått välja…

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026. Frankrike…

  • GNOME 50 når Arch Linux – här är nyheterna i senaste skrivbordet

    Den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50 har nu nått Arch Linux – och med den kommer en rad förbättringar inom prestanda, tillgänglighet och funktionalitet. Uppdateringen visar återigen hur snabbt Arch levererar nya paket, men ställer samtidigt krav på användare att hålla koll på kompatibiliteten med sina tillägg innan de uppgraderar. Användare av Arch Linux…

  • KDE Plasma 6.7 – nästa steg för Linux-skrivbordet

    KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat. Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version…

  • GNOME 49.5 – stabilare skrivbord med fokus på säkerhet och tillförlitlighet

    Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk. Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från…

  • Ubuntu 26.04 LTS Beta – nästa generations Linux tar form

    Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden. Canonical har nu släppt en betaversion av nästa…

  • GNOME 50 “Tokyo” – skrivbordet som tänker lite mer på dig

    GNOME 50, med kodnamnet “Tokyo”, visar hur Linux-skrivbordet fortsätter att mogna – inte genom stora revolutioner, utan genom smarta förbättringar i vardagen. Med nya föräldrakontroller, ökad tillgänglighet och tydliga prestandalyft tar systemet ett steg närmare målet att vara både kraftfullt och enkelt att använda för alla. Med version 50, kodnamn Tokyo, visar GNOME att utvecklingen…

  • Linux Mint förbereder ny skärmsläckare för Wayland

    Linux Mint utvecklar en ny inbyggd skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon med stöd för det moderna grafiksystemet Wayland. Samtidigt får verktyget System Reports en ny sida som visar temperaturer, fläkthastigheter och andra hårdvarusensorer i realtid. Nyheterna presenteras i projektets senaste utvecklingsrapport inför kommande versioner av distributionen. Linuxdistributionen Linux Mint fortsätter arbetet med nästa version av sitt…