• KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.

    Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.

    KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.

    Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.

    Vad ska pengarna användas till?

    Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.

    En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.

    Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.

    KDE PIM får också ett lyft

    En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.

    Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.

    Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.

    Digital suveränitet – mer än ett modeord

    Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.

    Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.

    KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.

    Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?

    I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.

    Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.

    Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.

    Ett alternativ till de stora plattformarna

    KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.

    Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.

    Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.

    KDE fyller 30 år

    KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.

    Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.

    Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.

    En investering i framtidens öppna datorer

    Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.

    När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.

    Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.

    Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.

    Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund

    Projekt: KDE

    Organisation: KDE e.V.

    Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency

    Stöd: 1 285 200 euro

    Period: 2026–2027

    Huvudområden:

    • Förbättrad återställning i KDE Plasma
    • Fabriksåterställning för KDE Linux
    • Bättre QA- och testinfrastruktur
    • Förbättrad backup och återställning av data
    • Bättre stöd för nätverksdelningar
    • Stärkt säkerhetsinfrastruktur
    • Förbättrad KDE PIM-integration

    KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.

    Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.

    Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.


  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.

    I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.

    Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.

    Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.

    I praktiken handlar det om frågor som:

    • Var lagras offentlig information?
    • Vem bestämmer vilka filformat som används?
    • Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?
    • Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?

    Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.

    Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.

    LibreOffice och uppmaningen till Europa

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.

    Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.

    Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.

    Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.

    Public money, public code

    En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.

    Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.

    Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.

    Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office

    Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.

    Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.

    ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.

    Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.

    Vad säger AGPLv3?

    Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.

    Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.

    Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.

    Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.

    Mer än en konflikt om ett kontorspaket

    Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.

    Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.

    Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.

    När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?

    Varför detta spelar roll för vanliga användare

    Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.

    När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.

    För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:

    • Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?
    • Är mina data bundna till ett visst företag?
    • Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?
    • Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?

    Ett europeiskt vägval

    Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?

    Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.

    Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/03/31/open-letter-to-european-citizens/

    https://linuxiac.com/the-document-foundation-calls-on-europe-to-break-free-from-proprietary-software/

    Fakta: Det handlar konflikten om

    • LibreOffice-stiftelsen vill att Europa satsar mer på öppen källkod och öppna standarder.
    • ONLYOFFICE och Euro-Office-konflikten gäller hur fri en fri programvara faktiskt får vara.
    • Free Software Foundation menar att AGPLv3 inte tillåter extra restriktioner för vidareutveckling.
    • I grunden handlar allt om digital suveränitet och kontroll över Europas IT-infrastruktur.


  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026.

    Frankrike tar nu ett tydligt och strategiskt steg bort från proprietära operativsystem. Landets regering har meddelat att statliga arbetsdatorer successivt ska gå över från Windows till Linux – ett beslut som är en del av en större satsning på digital suveränitet.

    Vad innebär beslutet?

    Bakom initiativet står DINUM (Direction interministérielle du numérique), den myndighet som ansvarar för att samordna digital utveckling inom den franska staten.

    I ett officiellt uttalande klargör DINUM att Linux ska ersätta Windows på arbetsstationer inom offentlig sektor. Men det handlar inte om en snabb eller centraliserad utrullning. Istället måste varje ministerium ta fram en egen handlingsplan senast hösten 2026.

    Dessa planer ska inte bara omfatta operativsystem, utan även:

    • Samarbetsverktyg
    • Antiviruslösningar
    • AI-system
    • Databaser
    • Virtualisering
    • Nätverksutrustning

    Det visar att förändringen är betydligt bredare än en enkel OS-uppgradering.

    Varför Linux?

    Beslutet är starkt kopplat till begreppet digital suveränitet – alltså ett lands förmåga att kontrollera sin egen digitala infrastruktur utan beroende av utländska aktörer.

    Linux spelar här en central roll eftersom det är:

    • Öppen källkod – koden kan granskas och modifieras
    • Leverantörsoberoende – ingen enskild aktör kontrollerar systemet
    • Flexibelt – kan anpassas efter specifika behov

    Genom att minska beroendet av exempelvis Microsoft vill Frankrike stärka kontrollen över sina egna system och data.

    Mer än bara teknik

    Det här beslutet handlar inte enbart om IT – det är också ett politiskt ställningstagande.

    Europa har länge diskuterat beroendet av stora teknikföretag utanför regionen, särskilt från USA. Frankrikes satsning kan ses som ett konkret försök att bryta detta beroende och samtidigt stimulera europeiska alternativ.

    Liknande initiativ har tidigare genomförts i mindre skala, exempelvis i städer och regioner, men detta är en av de mest omfattande nationella satsningarna hittills.

    Vad händer nu?

    Även om riktningen är tydlig, återstår många praktiska frågor:

    • Vilka Linuxdistributioner ska användas?
    • Hur säkerställs kompatibilitet med befintliga system?
    • Hur utbildas personalen?

    Svar på dessa frågor väntas i de planer som varje ministerium ska lämna in under 2026.

    En möjlig dominoeffekt?

    Frankrikes beslut kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Om övergången lyckas kan det inspirera andra europeiska länder att följa efter.

    Det skulle i så fall kunna innebära:

    • Ökad användning av öppen källkod i offentlig sektor
    • Stärkt europeisk IT-industri
    • Minskad dominans från globala teknikjättar

    Slutsats

    Frankrikes satsning på Linux är inte bara en teknisk förändring – det är ett strategiskt vägval. Genom att prioritera öppen källkod och minska beroendet av externa leverantörer markerar landet en tydlig ambition: att ta kontroll över sin digitala framtid.

    Hur framgångsrik denna omställning blir återstår att se, men en sak är klar – detta är ett av de mest betydelsefulla stegen mot digital självständighet i Europa på länge.

    https://www.numerique.gouv.fr/sinformer/espace-presse/souverainete-numerique-reduction-dependances-extra-europeennes

    Faktaruta: Frankrikes Linuxsatsning

    Beslut: Frankrike vill ersätta Windows med Linux på statliga arbetsdatorer.

    Ansvarig myndighet: DINUM, landets interministeriella digitaliseringsdirektorat.

    Tidsplan: Varje ministerium ska ta fram en genomförandeplan senast hösten 2026.

    Syfte: Stärka digital suveränitet och minska beroendet av utländska teknikleverantörer.

    Omfattar även: Samarbetsverktyg, antivirus, AI, databaser, virtualisering och nätverksutrustning.

    Linuxdistribution: Ännu inte officiellt fastställd.

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet.

    Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen bakom LibreOffice – riktas strålkastarljuset mot Europas beroende av stora, ofta icke-europeiska, teknikföretag. Frågan handlar inte bara om programvara, utan om makt, kontroll och långsiktig hållbarhet.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet låter tekniskt, men är i grunden enkelt: det handlar om vem som kontrollerar data, system och digital infrastruktur. När myndigheter och organisationer använder proprietär programvara – alltså program med sluten källkod – riskerar de att bli beroende av enskilda leverantörer.

    Detta kallas ofta vendor lock-in. Det innebär att det blir svårt, dyrt eller tekniskt komplicerat att byta system i framtiden. Resultatet kan bli att samhällskritiska funktioner i praktiken kontrolleras av externa aktörer.

    Öppna standarder – nyckeln till frihet

    En central lösning som lyfts fram är användningen av öppna standarder, som till exempel Open Document Format (ODF). Till skillnad från proprietära filformat kan öppna standarder användas av vem som helst, utan licensavgifter eller begränsningar.

    Det ger flera fördelar:

    • Dokument kan öppnas även långt in i framtiden
    • Data blir inte låst till specifika program
    • Konkurrensen ökar, eftersom fler aktörer kan utveckla kompatibla lösningar

    I praktiken innebär detta att information – särskilt offentlig sådan – blir mer tillgänglig och hållbar över tid.

    Offentliga pengar – offentlig kod

    Ett annat viktigt argument är principen “public money, public code”. Den innebär att programvara som utvecklas med skattemedel också bör vara tillgänglig för allmänheten.

    Detta skulle kunna:

    • minska dubbelarbete mellan myndigheter
    • sänka kostnader på lång sikt
    • stärka innovation genom att fler kan bygga vidare på befintlig kod

    Istället för att betala licenser till stora teknikföretag kan offentliga medel investeras i gemensamma, öppna lösningar.

    Tyskland visar vägen

    Det här är inte bara teori. I Tyskland har konkreta steg redan tagits. Inom ramen för den så kallade Deutschland Stack har landet beslutat att använda ODF som standardformat inom offentlig förvaltning.

    Detta markerar ett tydligt skifte:

    • från proprietära format
    • till öppna, långsiktigt hållbara lösningar

    Beslutet ses som en del av en bredare strategi för att stärka landets – och Europas – digitala självständighet.

    Mer än bara teknik

    Det som The Document Foundation lyfter handlar i grunden inte bara om vilken kontorssvit man använder. Det handlar om demokrati, transparens och kontroll över samhällsviktig information.

    När val av programvara påverkar:

    • hur data lagras
    • vem som har tillgång till den
    • hur länge den kan bevaras

    …då blir teknikval också politiska beslut.

    Ett vägval för Europa

    EU diskuterar redan frågor som molninfrastruktur, dataskydd och reglering av stora teknikplattformar. Uppmaningen från The Document Foundation passar in i denna större kontext.

    Budskapet är tydligt: Europas digitala framtid bör byggas på öppna, transparenta och gemensamma lösningar – inte på beroenden.

    Frågan är inte om förändring kommer att ske, utan hur snabbt – och på vems villkor.

    Open Letter to European Citizens

    Fakta: Digital suveränitet

    Digital suveränitet handlar om att länder och offentliga institutioner ska ha kontroll över sina egna data, system och digitala infrastrukturer.

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, uppmanar Europa att minska sitt beroende av proprietär programvara och stora teknikplattformar.

    Öppna standarder, som ODF, gör det lättare att lagra och öppna dokument långsiktigt utan att vara låst till en viss leverantör.

    Principen “Public Money, Public Code” innebär att programvara som utvecklas med offentliga medel också bör vara öppen och tillgänglig för alla.

    Tyskland har redan tagit steg i denna riktning genom att göra ODF till standardformat inom offentlig förvaltning i ramen för Deutschland Stack.

Etikett: Europa

  • KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026. Frankrike…

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet. Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen…