• Debian 13.6 samlar över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU.

    Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av fel och stabilitetsproblem.

    För den som redan använder Debian 13 innebär lanseringen ingen dramatisk förändring. De flesta rättningarna har redan distribuerats löpande genom Debians vanliga uppdateringssystem. Debian 13.6 fungerar därför framför allt som en samlad och uppdaterad installationsversion.

    Det betyder att den som installerar Debian på en ny dator slipper hämta lika många uppdateringar direkt efter installationen.

    Vad är en punktutgåva?

    Debian använder så kallade punktutgåvor för att regelbundet uppdatera installationsavbilderna för den stabila versionen av operativsystemet.

    Debian 13.6 är alltså inte en helt ny version av Debian och innehåller inte något större teknikskifte. Den består främst av säkerhetsrättningar, korrigerade program och uppdaterade installationsfiler.

    För befintliga användare räcker det normalt att uppdatera systemet:

    sudo apt update
sudo apt full-upgrade

    Det går också att använda ett grafiskt pakethanteringsprogram, exempelvis Synaptic.

    Många välkända program har rättats

    Uppdateringen berör ett stort antal program och systemkomponenter. Bland de paket som har fått korrigeringar finns Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Mesa, Postfix, Python 3.13, QEMU, Samba, Wireshark och XZ Utils.

    Apache har fått rättningar för flera typer av säkerhetsproblem. Det handlar bland annat om minnesfel, buffertöverskridningar, överbelastningsattacker och brister som i vissa situationer skulle kunna ge obehörig åtkomst till filer.

    Även Curl, som används av många program för att överföra data över internet, har fått flera säkerhetsuppdateringar. Rättningarna minskar bland annat risken för att lösenord, autentiseringstoken, kakor eller annan känslig information skickas till fel server.

    Filhanteraren Dolphin har fått en rättning för en brist som kunde göra det möjligt att ta sig ut ur en begränsad programmiljö. GIMP har uppdaterats för att åtgärda heltalsfel som i värsta fall skulle kunna leda till minnesproblem.

    Python 3.13 och den virtuella maskinhanteraren QEMU har också fått ett flertal säkerhetsrättningar.

    Nyare Linuxkärna i installationsprogrammet

    Debians installationsprogram har byggts om för den nya utgåvan och använder Linux ABI 6.12.94.

    Det innebär inte nödvändigtvis att alla installerade system får exakt samma kärnversion, men den uppdaterade installationsmiljön innehåller nyare drivrutiner och rättningar. Det kan förbättra stödet för vissa datorer och minska risken för problem under installationen.

    Debian 13.6 finns för flera processorarkitekturer, däribland:

    • AMD64 för vanliga 64-bitarsdatorer
    • ARM64
    • ARMhf
    • RISC-V 64-bit
    • PowerPC 64-bit Little Endian
    • IBM System z

    Secure Boot får viktigare roll

    En av de mer betydelsefulla förändringarna gäller Secure Boot, en säkerhetsfunktion som kontrollerar att endast godkänd programvara får starta tillsammans med datorn.

    Paketet fwupd har uppdaterats till version 2.0.20. Programmet används för att installera uppdateringar till datorns fasta programvara, även kallad firmware.

    Den nya versionen kan hantera uppdateringar av flera viktiga databaser och nycklar för Secure Boot, bland annat certifikatutfärdare, Key Exchange Keys och DBX-listan över återkallade komponenter.

    Detta har blivit särskilt viktigt eftersom ett vanligt Microsoft-certifikat för UEFI Secure Boot utfärdades 2013 och nu har löpt ut. Certifikatet finns fortfarande installerat i många datorer.

    I framtiden kan uppdaterade startkomponenter därför få problem på datorer vars firmware inte har fått nya certifikat. I värsta fall kan en dator vägra att starta Debian när Secure Boot är aktiverat.

    Användare rekommenderas därför att installera tillgängliga firmware- och BIOS-uppdateringar från dator- eller moderkortstillverkaren.

    På datorer som stöder Linux Vendor Firmware Service kan följande kommando visa tillgängliga firmwareuppdateringar:

    fwupdmgr get-updates

    GeoIP-databasen blir äldre

    En ovanlig förändring gäller paketet geoip-database, som används av vissa program för att uppskatta vilket land eller område en IP-adress tillhör.

    Debian har återgått till en databas från ungefär december 2019. Orsaken är att nyare GeoLite-databaser inte anses ha en licens som är förenlig med Debians riktlinjer för fri programvara.

    Det innebär att program som använder den medföljande databasen kan visa föråldrad geografisk information. IP-adresser kan ha bytt ägare eller tilldelats andra nätverk sedan databasen skapades.

    Organisationer och användare som behöver aktuella GeoIP-uppgifter rekommenderas därför att skaffa en egen licens och hämta databasen direkt från leverantören.

    Nya installations- och liveavbilder

    Debian 13.6 innehåller nya installationsavbilder för den som vill installera operativsystemet från början.

    Den mindre netinst-avbilden innehåller ett grundläggande installationssystem och hämtar större delen av programvaran från internet. Den passar särskilt bra för servrar och för användare som själva vill bestämma vilka komponenter som ska installeras.

    Det finns även liveavbilder för AMD64. De kan startas direkt från ett USB-minne och innehåller färdiga skrivbordsmiljöer som:

    • GNOME 48
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • Cinnamon 6.4.10
    • LXQt 2.1
    • MATE 1.26.1
    • LXDE 0.11.1

    Dessutom finns IceWM i den nya Junior-utgåvan.

    En liveavbild gör det möjligt att prova Debian utan att först installera systemet på hårddisken.

    Så kontrollerar du Debianversionen

    Den installerade Debianversionen kan visas med följande kommando:

    cat /etc/debian_version

    Ett fullt uppdaterat Debian 13-system ska efter uppdateringen rapportera version 13.6.

    Debian 12 närmar sig slutet på den vanliga supporten

    Samtidigt har Debianprojektet släppt Debian 12.15, den femtonde och sista planerade punktutgåvan för Debian 12 ”Bookworm”.

    Den innehåller 88 felrättningar och 97 säkerhetsuppdateringar.

    Debian 12.15 markerar också slutet för den ordinarie supporten från Debians Release Team, Security Team och Backports Team. Vissa processorarkitekturer kommer även fortsättningsvis att få utvalda säkerhetsuppdateringar genom projektets LTS-program.

    Användare rekommenderas ändå att börja planera en uppgradering till Debian 13 ”Trixie”, särskilt på datorer och servrar som är anslutna till internet.

    Ingen dramatisk uppgradering – men en viktig sådan

    Debian 13.6 innehåller inga stora visuella förändringar eller revolutionerande nyheter. Det är i stället en typisk underhållsutgåva där säkerhet, stabilitet och bättre installationsstöd står i centrum.

    För befintliga användare är den viktigaste åtgärden att fortsätta installera systemets vanliga uppdateringar. För den som ska installera Debian på en ny dator är Debian 13.6 däremot det självklara valet, eftersom installationsavbilderna redan innehåller de senaste rättningarna.

    Utgåvan visar också varför regelbundna uppdateringar är viktiga. Ett modernt Linuxsystem består av tusentals program och bibliotek. Även en till synes mindre punktuppdatering kan därför innehålla hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet säkrare och mer tillförlitligt.

    För nerladdningslänkar besök vår wiki

    https://wiki.linux.se/Debian#Versioner_av_64_bitars_x86_Debian

    https://www.debian.org

    > FAKTA: DEBIAN 13.6 “TRIXIE”

    Version: Debian GNU/Linux 13.6

    Kodnamn: Trixie

    Typ av utgåva: Punktutgåva med säkerhets-, stabilitets- och felrättningar

    Säkerhetsuppdateringar: 120

    Felrättningar: 124

    Linux ABI i installationsprogrammet: 6.12.94

    Arkitekturer: AMD64, ARM64, ARMhf, RISC-V 64, PPC64EL och IBM System z

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 48, KDE Plasma 6.3.6, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, LXQt 2.1, MATE 1.26.1 och LXDE 0.11.1

    Viktiga paket: Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Mesa, Python 3.13, QEMU, Samba och Wireshark

    Secure Boot: Förbättrat stöd genom fwupd 2.0.20 och uppdatering av CA-, KEK- och DBX-databaser

    Uppdatera systemet:

    sudo apt update
sudo apt full-upgrade

    Kontrollera versionen:

    cat /etc/debian_version
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd.

    För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. Det är den komponent som startar först efter Linuxkärnan och ansvarar för att dra i gång resten av systemet: nätverk, inloggning, bakgrundstjänster, ljud, grafik och mycket annat.

    Att byta init-system är därför ungefär som att byta elsystem i ett hus. Det syns kanske inte direkt på fasaden, men det påverkar hur allt bakom väggarna fungerar.

    Från systemd till Dinit

    Under många år har systemd varit standard i de flesta större Linuxdistributioner. Det används i exempelvis Debian, Ubuntu, Fedora, Arch Linux och många andra system. Systemd är kraftfullt och funktionsrikt, men har också kritiserats för att vara stort, komplext och för att samla många funktioner i ett och samma projekt.

    KaOS väljer nu en annan väg.

    I KaOS Linux 2026.06 används Dinit 0.22.0 som init-system. Dinit är ett lättare och mer avskalat alternativ som fokuserar på snabb start och tydlig hantering av tjänster. Det bygger på beroenden mellan tjänster, vilket betyder att systemet vet i vilken ordning olika delar ska startas.

    Tillsammans med Dinit används även Turnstile och Seatd för hantering av inloggning, användarsessioner och så kallade “seats”, alltså kopplingen mellan användare, tangentbord, mus och skärm.

    KaOS använder också Greetd med Tuigreet som inloggningshanterare, i stället för SDDM.

    Inte helt fritt från systemd ännu

    Även om KaOS nu har lämnat systemd som init-system betyder det inte att distributionen är helt fri från systemd-komponenter.

    Utvecklarna är tydliga med att systemd fortfarande finns kvar i reducerad form, främst för udev och tmpfiles. Udev används för att hantera hårdvara när den upptäcks av systemet, till exempel USB-enheter, diskar och nätverkskort. Tmpfiles används bland annat för att skapa och rensa tillfälliga filer och kataloger.

    Det handlar alltså inte om ett totalt brott med systemd, utan om ett stegvis byte där den mest centrala rollen – själva init-systemet – nu har tagits över av Dinit.

    KaOS lämnar även KDE Plasma som standard

    KaOS har länge varit nära förknippat med KDE Plasma. Distributionen var under många år känd för att vara ett rent, modernt och KDE-fokuserat system.

    Men tidigare under 2026 tog projektet ännu ett stort steg: man lämnade KDE Plasma som standardmiljö och gick i stället över till en kombination av Niri och Noctalia.

    Niri är en modern fönsterhanterare för Wayland, medan Noctalia är en ny skrivbordsmiljö under utveckling. Det gör KaOS till ett mer experimentellt system än tidigare, med tydligt fokus på ny teknik och alternativa lösningar.

    Trots att KDE Plasma inte längre är standard finns flera KDE-program fortfarande med. KaOS Linux 2026.06 innehåller bland annat KDE Gear 26.04.2, vilket betyder att användarna fortfarande får tillgång till många välkända KDE-applikationer.

    Ny mjukvara under huven

    KaOS Linux 2026.06 bygger på en modern teknisk grund. Systemet använder Linuxkärnan 7.0.13, medan Linux-next i förråden är baserad på Linux 7.1.

    Grafikstacken består av Mesa 26.1.3, vilket är viktigt för både spel, grafikacceleration och moderna skrivbordsmiljöer. Verktygskedjan har också uppdaterats med GCC 15.2.1 och GNU C Library 2.41.

    Bland övriga komponenter finns bland annat:

    • Niri 26.04
    • Noctalia 5 Alpha
    • PipeWire 1.6.7
    • GStreamer 1.28
    • OpenZFS 2.4.3
    • OpenSSH 10.3
    • GNU Bash 5.3
    • Qt 6.11.1
    • CMake 4.3

    Calamares används fortfarande som installationsprogram, vilket gör att installationen bör kännas bekant även för användare som tidigare testat andra Linuxdistributioner.

    Program för vardagsanvändning

    KaOS 2026.06 innehåller också flera vanliga program för dagligt bruk. Bland de förvalda eller tillgängliga programmen finns Firefox 152, Thunderbird 152, GIMP 3.2.4 och LibreOffice 26.2.4.

    Det innebär att systemet inte bara är ett tekniskt experiment för Linuxentusiaster. Det kan även användas som ett vanligt skrivbordssystem för webbsurfning, e-post, bildredigering och kontorsarbete.

    Varför är detta viktigt?

    KaOS är inte en av de största Linuxdistributionerna, men projektet är intressant eftersom det vågar göra tydliga tekniska val.

    När de flesta större distributioner går åt samma håll kan mindre projekt fungera som testbäddar för alternativa idéer. KaOS visar att det fortfarande finns utrymme för experiment inom Linuxvärlden – inte bara när det gäller skrivbordsmiljöer, utan även i själva systemets grundläggande arkitektur.

    Bytet från systemd till Dinit är därför mer än en teknisk detalj. Det är också ett ställningstagande för ett mer modulärt och lättare system, där olika delar kan bytas ut och anpassas efter projektets egna mål.

    För vem passar KaOS 2026.06?

    KaOS Linux 2026.06 passar framför allt användare som är nyfikna på modern Linuxteknik och inte är rädda för förändringar. Den som vill ha ett traditionellt KDE Plasma-system kan däremot behöva tänka om, eftersom KaOS numera går i en annan riktning.

    För Linuxentusiaster, utvecklare och användare som vill testa ett system utan systemd som init är detta däremot en mycket intressant utgåva.

    Befintliga KaOS-användare kan uppdatera systemet med:

    Nya användare kan ladda ner ISO-filen från KaOS officiella webbplats och testa systemet på egen dator eller i en virtuell maskin.

    Sammanfattning

    KaOS Linux 2026.06 är en av de mest betydelsefulla utgåvorna i distributionens historia. Den markerar övergången från systemd till Dinit som init-system och fortsätter samtidigt projektets nya väg bort från KDE Plasma som standardmiljö.

    Resultatet är en Linuxdistribution som känns mer självständig, mer experimentell och tydligare inriktad på alternativ teknik.

    KaOS visar med den här utgåvan att Linuxvärlden fortfarande är full av variation – och att även små distributioner kan driva stora tekniska förändringar.

    https://kaosx.us/download

    Om du vill läsa mer om KaOS Linux så finns mer information i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/Kaos_Linux

    Fakta: KaOS Linux 2026.06

    Distribution: KaOS Linux

    Version: 2026.06

    Typ: Självständig Linuxdistribution

    Största nyheten: KaOS använder nu Dinit som standard-init-system i stället för systemd.

    Init-system: Dinit 0.22.0

    Inloggningshanterare: Greetd med Tuigreet

    Skrivbord: Niri och Noctalia i stället för KDE Plasma som standard

    Linuxkärna: Linux 7.0.13

    Grafikstack: Mesa 26.1.3

    Installationsprogram: Calamares

    Viktigt: KaOS är ännu inte helt systemd-fritt. En reducerad del av systemd används fortfarande för bland annat udev och tmpfiles.

    Viktiga komponenter

    • Niri 26.04
    • Noctalia 5 Alpha
    • PipeWire 1.6.7
    • GStreamer 1.28
    • OpenZFS 2.4.3
    • OpenSSH 10.3
    • GNU Bash 5.3
    • Qt 6.11.1
    • CMake 4.3
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Arch Linux släpper juni-ISO med ny kärna och uppdaterade grundpaket

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.

    För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.

    Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.

    Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd

    En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.

    När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.

    I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.

    Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.

    Uppdaterad grund för hela systemet

    Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.

    För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.

    Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.

    KDE Plasma och GNOME i färska versioner

    På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.

    GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.

    Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.

    Färska program för vardagsanvändare

    Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.

    Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.

    Grafik, spel och beräkningar

    På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.

    För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.

    För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.

    Utveckling, containrar och virtualisering

    Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.

    För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.

    Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.

    Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n

    Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.

    Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:

    Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.

    En färsk startpunkt för nya installationer

    Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.

    För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.

    Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.

    https://archlinux.org/download

    Fakta: Arch Linux juni-ISO 2026

    Distribution: Arch Linux

    Typ: Rullande Linuxdistribution

    ISO-version: Juni 2026

    Linux-kärna: Linux 7.0.10

    LTS-kärna i förråden: Linux LTS 6.18.33

    Pakethanterare: Pacman 7.1

    Systemkomponenter: systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43 och Python 3.14.5

    Skrivbordsmiljöer: KDE Plasma 6.6.5 och GNOME 50.2

    Grafik: Mesa 26.1.1, Vulkan-drivrutiner och NVIDIA 610.43

    För vem? Främst för nya installationer. Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO-filen.

    Uppdatera befintligt system:
    sudo pacman -Syu

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • En dator som bara gör en sak – och gör det bra

    En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.

    I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.

    Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.

    Varför bygga en låst skrivdator?

    En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.

    En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.

    Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.

    Ett minimalt system i botten

    Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.

    En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.

    Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.

    Automatisk start av LibreOffice Writer

    När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.

    Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.

    LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.

    Filer sparas bara tillfälligt

    En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.

    Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.

    Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.

    Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren

    En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.

    Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.

    På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.

    Ett administratörskonto för underhåll

    För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.

    Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.

    Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.

    Svenskt språkstöd är viktigt

    För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.

    Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.

    När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.

    Fördelar med lösningen

    Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.

    En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.

    Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.

    Begränsningar att känna till

    En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.

    Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.

    Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.

    En modern skrivmaskin

    Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.

    Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.

    I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.

    Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg

    Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.

    När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:

    apt update

    Därefter installeras de program som behövs:

    apt install --no-install-recommends \
  xorg \
  lightdm \
  openbox \
  libreoffice-writer \
  libreoffice-l10n-sv \
  libreoffice-help-sv \
  hunspell-sv \
  hyphen-sv \
  nftables \
  xdotool \
  rsync \
  locales

    För felsökning kan man tillfälligt installera xterm:

    apt install xterm

    När allt fungerar kan xterm tas bort igen:

    apt purge xterm
apt autoremove --purge

    Därefter skapar man två användarkonton. Ett konto används för administration och ett konto används av den låsta skrivdatorn.

    adduser admin
usermod -aG sudo admin

adduser skrivare

    Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.

    Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:

    nano /etc/lightdm/lightdm.conf

    Lägg in följande:

    [Seat:*]
autologin-user=skrivare
autologin-user-timeout=0
user-session=openbox

    Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.

    Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.

    mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config/openbox
mkdir -p /etc/skel-skrivare/Dokument

    Nu skapas Openbox autostart-fil. Det är den som startar LibreOffice Writer automatiskt när den grafiska miljön öppnas.

    nano /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart

    Lägg in följande:

    #!/bin/bash

xset -dpms
xset s off
xset s noblank

sleep 3

libreoffice --writer --norestore --nofirststartwizard &

sleep 8

xdotool key F11

    Gör filen körbar:

    chmod +x /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart

    Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.

    För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:

    dpkg-reconfigure locales

    Markera:

    sv_SE.UTF-8 UTF-8

    Sätt sedan svenska som standardspråk:

    update-locale LANG=sv_SE.UTF-8

    LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:

    Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk

    Ställ in:

    Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)

    När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:

    mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config

cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/

    Sätt rätt ägare på mallkatalogen:

    chown -R root:root /etc/skel-skrivare

    Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:

    nano /etc/fstab

    Lägg till raden:

    tmpfs /home/skrivare tmpfs defaults,noatime,nosuid,nodev,mode=700,uid=skrivare,gid=skrivare,size=1G 0 0

    Detta monterar /home/skrivare i RAM-minnet. När datorn startas om töms katalogen automatiskt.

    För att hemkatalogen ändå ska få rätt innehåll vid varje start skapas ett skript som kopierar tillbaka mallfilerna.

    Skapa filen:

    nano /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh

    Lägg in följande:

    #!/bin/bash

USER_NAME="skrivare"
HOME_DIR="/home/skrivare"
SKEL_DIR="/etc/skel-skrivare"

mkdir -p "$HOME_DIR"

rsync -a "$SKEL_DIR"/ "$HOME_DIR"/

mkdir -p "$HOME_DIR/Dokument"

chown -R "$USER_NAME:$USER_NAME" "$HOME_DIR"
chmod 700 "$HOME_DIR"

    Gör skriptet körbart:

    chmod +x /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh

    Skriptet ser till att /home/skrivare alltid innehåller rätt Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och dokumentmapp när datorn startar.

    Nu skapas en systemd-tjänst som kör skriptet innan LightDM startar.

    Skapa filen:

    nano /etc/systemd/system/prepare-skrivare-home.service

    Lägg in följande:

    [Unit]
Description=Prepare temporary home for skrivare
DefaultDependencies=no
After=local-fs.target
Before=display-manager.service lightdm.service

[Service]
Type=oneshot
ExecStart=/usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
RemainAfterExit=yes

[Install]
WantedBy=display-manager.service

    Ladda om systemd och aktivera tjänsten:

    systemctl daemon-reload
systemctl enable prepare-skrivare-home.service
systemctl start prepare-skrivare-home.service

    Kontrollera att filerna har kopierats till användarens hemkatalog:

    ls -la /home/skrivare
ls -la /home/skrivare/.config/openbox

    Där ska bland annat filen autostart finnas.

    Därefter spärras internet för den vanliga användaren. Först aktiveras nftables:

    systemctl enable --now nftables

    Öppna konfigurationsfilen:

    nano /etc/nftables.conf

    Lägg in följande regler:

    #!/usr/sbin/nft -f

flush ruleset

table inet filter {
    chain output {
        type filter hook output priority 0; policy accept;

        oif "lo" accept

        meta skuid "skrivare" ip daddr 127.0.0.0/8 accept
        meta skuid "skrivare" ip6 daddr ::1 accept

        meta skuid "skrivare" reject
    }
}

    Ladda reglerna:

    nft -f /etc/nftables.conf
systemctl restart nftables

    Nu ska användaren skrivare inte kunna använda internet, medan administratören fortfarande kan använda nätverket för uppdateringar och service.

    Om webbläsare eller andra onödiga program finns installerade bör de tas bort:

    apt purge firefox-esr chromium thunderbird evolution
apt autoremove --purge

    Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.

    När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:

    systemctl status prepare-skrivare-home.service

    Kontrollera att LightDM är aktivt:

    systemctl status lightdm

    Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:

    ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart

    Testa att nätet är spärrat för användaren:

    su - skrivare
ping 8.8.8.8

    Ping ska inte fungera för användaren skrivare.

    Starta sedan om datorn:

    reboot

    Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.

    Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:

    ls -la /home/skrivare/.config/openbox

    Läs eventuella felmeddelanden:

    cat /home/skrivare/.xsession-errors

    Kontrollera LightDM-loggen:

    journalctl -u lightdm -b --no-pager

    Kontrollera om LibreOffice körs:

    ps aux | grep libreoffice

    När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.

    Teknisk faktaruta

    System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server

    Grafisk miljö: Xorg, LightDM och Openbox

    Ordbehandling: LibreOffice Writer startar automatiskt

    Användare: Ett administratörskonto och ett låst skrivkonto

    Internet: Blockeras för den vanliga användaren med nftables

    Rensning: Hemkatalogen körs som tmpfs och töms vid omstart

    Resultat: Datorn fungerar som en modern skrivmaskin utan distraktioner

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.

    I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.

    Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.

    Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.

    I praktiken handlar det om frågor som:

    • Var lagras offentlig information?
    • Vem bestämmer vilka filformat som används?
    • Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?
    • Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?

    Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.

    Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.

    LibreOffice och uppmaningen till Europa

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.

    Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.

    Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.

    Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.

    Public money, public code

    En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.

    Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.

    Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.

    Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office

    Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.

    Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.

    ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.

    Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.

    Vad säger AGPLv3?

    Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.

    Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.

    Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.

    Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.

    Mer än en konflikt om ett kontorspaket

    Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.

    Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.

    Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.

    När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?

    Varför detta spelar roll för vanliga användare

    Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.

    När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.

    För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:

    • Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?
    • Är mina data bundna till ett visst företag?
    • Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?
    • Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?

    Ett europeiskt vägval

    Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?

    Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.

    Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/03/31/open-letter-to-european-citizens/

    https://linuxiac.com/the-document-foundation-calls-on-europe-to-break-free-from-proprietary-software/

    Fakta: Det handlar konflikten om

    • LibreOffice-stiftelsen vill att Europa satsar mer på öppen källkod och öppna standarder.
    • ONLYOFFICE och Euro-Office-konflikten gäller hur fri en fri programvara faktiskt får vara.
    • Free Software Foundation menar att AGPLv3 inte tillåter extra restriktioner för vidareutveckling.
    • I grunden handlar allt om digital suveränitet och kontroll över Europas IT-infrastruktur.


    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.

    I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.

    Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.

    Vad menas med “fri programvara”?

    När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.

    Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:

    • proprietära drivrutiner
    • stängd firmware
    • andra icke-fria komponenter

    Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.

    Frihet har ett pris

    Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.

    Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.

    Bygger på Ubuntu 24.04 LTS

    Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.

    För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.

    Flera varianter för olika behov

    Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:

    Trisquel

    Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.

    Triskel

    Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.

    Trisquel Mini

    För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.

    Trisquel Sugar

    Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.

    Netinstall

    För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.

    Brett stöd för olika arkitekturer

    Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:

    • amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
    • ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
    • arm64 – 64-bitars ARM
    • armhf – 32-bitars ARM

    Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.

    Programvarorna som följer med

    Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:

    • Abrowser 148 som standardwebbläsare
    • Icedove 140 som e-postklient
    • LibreOffice 24 som kontorspaket

    Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.

    Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:

    • Inkscape
    • LibreOffice
    • Tuba
    • yt-dlp

    Mer än bara versionsnummer

    Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.

    Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.

    Varför spelar sådana här projekt roll?

    För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.

    Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?

    Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.

    Ett operativsystem med tydlig ideologi

    Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.

    För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.

    https://trisquel.info/en/download

    Teknisk fakta: Trisquel 12.0 “Ecne”

    • Bas: Ubuntu 24.04 LTS
    • Support: Till 31 maj 2029
    • Kärna: Linux-libre 6.8.x
    • HWE-kärna: 6.17.x
    • Standardwebbläsare: Abrowser 148
    • E-postklient: Icedove 140
    • Kontorspaket: LibreOffice 24
    • Skrivbordsmiljöer: MATE 1.26.2, KDE Plasma 5.27.12, LXDE 0.99.2
    • Arkitekturer: amd64, ppc64el, arm64, armhf
    • Övrigt: Över 300 modifierade paket
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet.

    Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen bakom LibreOffice – riktas strålkastarljuset mot Europas beroende av stora, ofta icke-europeiska, teknikföretag. Frågan handlar inte bara om programvara, utan om makt, kontroll och långsiktig hållbarhet.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet låter tekniskt, men är i grunden enkelt: det handlar om vem som kontrollerar data, system och digital infrastruktur. När myndigheter och organisationer använder proprietär programvara – alltså program med sluten källkod – riskerar de att bli beroende av enskilda leverantörer.

    Detta kallas ofta vendor lock-in. Det innebär att det blir svårt, dyrt eller tekniskt komplicerat att byta system i framtiden. Resultatet kan bli att samhällskritiska funktioner i praktiken kontrolleras av externa aktörer.

    Öppna standarder – nyckeln till frihet

    En central lösning som lyfts fram är användningen av öppna standarder, som till exempel Open Document Format (ODF). Till skillnad från proprietära filformat kan öppna standarder användas av vem som helst, utan licensavgifter eller begränsningar.

    Det ger flera fördelar:

    • Dokument kan öppnas även långt in i framtiden
    • Data blir inte låst till specifika program
    • Konkurrensen ökar, eftersom fler aktörer kan utveckla kompatibla lösningar

    I praktiken innebär detta att information – särskilt offentlig sådan – blir mer tillgänglig och hållbar över tid.

    Offentliga pengar – offentlig kod

    Ett annat viktigt argument är principen “public money, public code”. Den innebär att programvara som utvecklas med skattemedel också bör vara tillgänglig för allmänheten.

    Detta skulle kunna:

    • minska dubbelarbete mellan myndigheter
    • sänka kostnader på lång sikt
    • stärka innovation genom att fler kan bygga vidare på befintlig kod

    Istället för att betala licenser till stora teknikföretag kan offentliga medel investeras i gemensamma, öppna lösningar.

    Tyskland visar vägen

    Det här är inte bara teori. I Tyskland har konkreta steg redan tagits. Inom ramen för den så kallade Deutschland Stack har landet beslutat att använda ODF som standardformat inom offentlig förvaltning.

    Detta markerar ett tydligt skifte:

    • från proprietära format
    • till öppna, långsiktigt hållbara lösningar

    Beslutet ses som en del av en bredare strategi för att stärka landets – och Europas – digitala självständighet.

    Mer än bara teknik

    Det som The Document Foundation lyfter handlar i grunden inte bara om vilken kontorssvit man använder. Det handlar om demokrati, transparens och kontroll över samhällsviktig information.

    När val av programvara påverkar:

    • hur data lagras
    • vem som har tillgång till den
    • hur länge den kan bevaras

    …då blir teknikval också politiska beslut.

    Ett vägval för Europa

    EU diskuterar redan frågor som molninfrastruktur, dataskydd och reglering av stora teknikplattformar. Uppmaningen från The Document Foundation passar in i denna större kontext.

    Budskapet är tydligt: Europas digitala framtid bör byggas på öppna, transparenta och gemensamma lösningar – inte på beroenden.

    Frågan är inte om förändring kommer att ske, utan hur snabbt – och på vems villkor.

    Open Letter to European Citizens

    Fakta: Digital suveränitet

    Digital suveränitet handlar om att länder och offentliga institutioner ska ha kontroll över sina egna data, system och digitala infrastrukturer.

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, uppmanar Europa att minska sitt beroende av proprietär programvara och stora teknikplattformar.

    Öppna standarder, som ODF, gör det lättare att lagra och öppna dokument långsiktigt utan att vara låst till en viss leverantör.

    Principen “Public Money, Public Code” innebär att programvara som utvecklas med offentliga medel också bör vara öppen och tillgänglig för alla.

    Tyskland har redan tagit steg i denna riktning genom att göra ODF till standardformat inom offentlig förvaltning i ramen för Deutschland Stack.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice Online väcks till liv igen

    LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden.

    Efter flera års dvala har The Document Foundation beslutat att återuppta utvecklingen av LibreOffice Online. Därmed rivs beslutet från 2022 upp – det beslut som fryste projektet och flyttade det till arkivet. Nu öppnas källkoden igen och gemenskapen bjuds in att fortsätta arbetet.

    Det handlar dock inte om en färdig produkt som plötsligt lanseras. Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt återuppbyggnadsskede och kräver omfattande tekniskt arbete innan det kan betraktas som produktionsklart.

    Vad är LibreOffice Online?

    LibreOffice Online är den webbaserade versionen av LibreOffice, det fria och öppna kontorspaketet som används globalt som alternativ till proprietära lösningar.

    I stället för att installera programmet lokalt på datorn körs mjukvaran på en server. Användaren ansluter via webbläsaren, medan dokumenten renderas på serversidan och gränssnittet strömmas till klienten.

    Det innebär att man kan:

    • Öppna och redigera dokument i webbläsaren
    • Samarbeta på distans
    • Integrera lösningen i egna moln- eller servermiljöer

    Systemet bygger på samma kärna som skrivbordsversionen och stöder ordbehandling, kalkylblad och presentationer.

    Varför frystes projektet?

    År 2022 beslutade styrelsen inom The Document Foundation att stoppa den aktiva utvecklingen. Projektet arkiverades och placerades i vad som ibland kallas “attic” – en plats för vilande kodbaser.

    Det betydde inte att webbaserade LibreOffice-lösningar försvann helt. Flera aktörer inom ekosystemet fortsatte att utveckla egna varianter. Däremot saknades en aktiv, gemensam uppströmsutveckling under Foundationens direkta ansvar.

    Vad innebär återstarten?

    Nu har styrelsen formellt upphävt frysningsbeslutet. Källkodsarkivet har öppnats igen och utvecklare uppmanas att bidra.

    Samtidigt är det viktigt att klargöra vad beslutet inte innebär. The Document Foundation kommer inte att driva en molntjänst i stil med Google Docs eller Microsoft 365. Organisationen betonar att den inte ska fungera som kommersiell SaaS-leverantör och inte erbjuda enterprise-support.

    Fokus ligger i stället på att återetablera en öppen och gemenskapsdriven kodbas. Kommersiella eller hostade lösningar hänvisas till partners i ekosystemet.

    Ett större perspektiv: öppen källkod i molnet

    Utvecklingen speglar en större fråga inom den fria programvaruvärlden. När allt fler tjänster flyttar till molnet förändras maktbalansen. Program som tidigare installerades lokalt erbjuds nu som centrala tjänster, där användaren inte alltid har insyn i hur systemet fungerar.

    Att återuppliva LibreOffice Online är därför inte bara en teknisk fråga, utan också en principiell. Det handlar om att skapa ett öppet alternativ även i en tid där molnbaserade lösningar domineras av ett fåtal globala aktörer.

    För organisationer och offentlig sektor kan detta innebära möjligheten att:

    • Självhosta sina kontorsverktyg
    • Behålla kontroll över data
    • Undvika leverantörsinlåsning
    • Anpassa systemet efter egna behov

    Lång väg kvar

    Det är dock viktigt att dämpa förväntningarna. Projektet kräver modernisering, kodgranskning och anpassning till dagens tekniska standarder innan det kan användas brett i produktion.

    Återstarten är alltså början på en process – inte slutmålet.

    Men symboliskt är beslutet betydelsefullt. Det visar att öppna projekt kan få nytt liv när engagemang och behov sammanfaller. I en digital vardag som i allt högre grad formas av molntjänster markerar detta att fria alternativ fortfarande har en plats att fylla.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/02/24/libreoffice-online-a-fresh-start/

    FAKTARUTA

    Vad: LibreOffice Online – webbaserad variant av LibreOffice.

    Hur: Körs på server och används via webbläsare; gränssnittet strömmas till klienten.

    Stöd: Writer, Calc och Impress.

    Fördel: Kan integreras i molnplattformar och självhostade samarbetsmiljöer.

    Status: Återupptagen utveckling, men fortfarande långt från färdig produktionsnivå.

    Viktigt: TDF avser inte driva en egen kommersiell SaaS-tjänst.


    , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice 25.8.5 – 62 förbättringar som gör kontorsarbetet stabilare

    Den senaste underhållsuppdateringen av LibreOffice, version 25.8.5, innehåller 62 buggfixar som förbättrar stabilitet, filkompatibilitet och användarupplevelse i hela kontorspaketet. Särskilt fokus ligger på bättre samspel med Microsoft Office-format som DOCX och PPTX, färre krascher samt mer tillförlitlig export till PDF och SVG – små tekniska justeringar som gör stor skillnad i vardagen.

    När vi öppnar ett dokument förväntar vi oss att allt fungerar direkt. Texten ska ligga rätt, bilder ska inte förvrängas och presentationer ska se likadana ut oavsett vem som öppnar dem. Det är just dessa vardagliga – men avgörande – detaljer som står i centrum när The Document Foundation nu släpper uppdateringen 25.8.5 av LibreOffice.

    Totalt innehåller versionen 62 rättningar som förbättrar stabilitet, kompatibilitet och prestanda i hela kontorspaketet.

    Smidigare samarbete med Microsoft Office

    En stor del av förbättringarna handlar om kompatibilitet med Microsofts filformat, särskilt DOCX och PPTX. Många användare arbetar i blandade miljöer där dokument skickas fram och tillbaka mellan olika program. Små skillnader i hur filformat tolkas kan annars orsaka stora problem.

    I den nya versionen har man bland annat åtgärdat:

    Spårade ändringar i DOCX-filer som överlappar och kräver upprepade klick på ”Acceptera alla” eller ”Förkasta alla”
    Layoutproblem efter sektionsbrytningar
    Bildförvrängning vid import av Word-dokument
    Så kallade round-trip-problem där dokument som sparats i LibreOffice inte öppnas korrekt i Microsoft Office

    Målet är att ett dokument ska kunna röra sig mellan olika kontorssviter utan att förändras.

    Impress blir stabilare med PowerPoint-filer

    Presentationsverktyget Impress har också fått flera förbättringar. Tidigare kunde vissa PowerPoint-filer orsaka exportfel, trasiga animationer eller förlust av inbäddade objekt som Excel-ark och diagram.

    Uppdateringen löser problem som:

    Felaktiga PPTX-exporter
    Förlorade OLE-objekt
    Trasiga interna länkar
    Problem med aktiediagram och anpassade former
    Krascher eller minnesläckor vid växling till anteckningsvy

    Även äldre VML-innehåll i PPTX-filer importeras nu korrekt, vilket förbättrar stödet för äldre presentationer.

    Writer och Calc – stabilare vardagsverktyg

    I Writer har stabiliteten förbättrats när vissa dokument öppnas. Problem med felaktigt avstånd runt kontinuerliga sektionsbrytningar är lösta, och punktlistor beter sig nu mer konsekvent i relation till indrag.

    Stavningskontrollen har också blivit smartare. Förkortningar som slutar med punkt och ord med icke-ASCII-apostrofer känns nu igen korrekt. Dessutom fungerar infogning av så kallad ruby-text bättre, vilket är viktigt för språk som använder fonetiska tillägg ovanför tecken.

    I Calc har man fokuserat på beräkningar och stabilitet. Programmet hänger sig inte längre när mycket små tal formateras som bråk. Funktionen XLOOKUP fungerar korrekt vid horisontella sökningar med tomma celler, och COUNTIFS hanterar tomma celler på rätt sätt. Dataleverantörer placeras dessutom i rätt kalkylblad.

    Färre krascher och bättre användarupplevelse

    Flera krascher har eliminerats, exempelvis fel som uppstod vid sparande av ODS-filer där formulärkontroller flyttats, eller vid ångring av formflytt med modifieringstangenter.

    Användargränssnittet har också förfinats. Saknade ikoner i vissa Windows AArch64-versioner med Skia-rendering är tillbaka. Problem med färger i mörkt läge för diagram och etiketter har rättats till, och temauppdateringar i Base är mer konsekventa.

    Exportfunktionen är dessutom mer tillförlitlig. Streckade linjer exporteras korrekt i SVG, diagramtext försvinner inte längre i PDF när mörkt tema används, och flersidiga SVG-filer från ODG extraheras som de ska.

    En levande öppen källkod

    LibreOffice utvecklas som öppen källkod och förbättras kontinuerligt genom rapporter från användare världen över. Den här typen av underhållsuppdateringar introducerar sällan nya stora funktioner, men de är avgörande för kvalitet och långsiktig stabilitet.

    Version 25.8 kommer att stödjas fram till den 12 juni 2026. Nästa planerade uppdatering i serien är 25.8.6, som väntas i slutet av mars. Den allra senaste huvudversionen av kontorssviten är LibreOffice 26.2, som släpptes tidigare denna månad.

    Bakom varje buggfix finns en verklig användarsituation: en presentation som inte får krascha inför en publik, ett kalkylark med ekonomiska beräkningar som måste vara korrekta, eller ett dokument som ska se likadant ut oavsett program. Det är i dessa detaljer som mjukvarans kvalitet avgörs, och med 25.8.5 tar LibreOffice ännu ett steg mot att vara ett stabilt och professionellt alternativ i en plattformsoberoende värld.

    https://sv.libreoffice.org

    FAKTARUTA // LibreOffice 25.8.5
    Uppdatering: 25.8.5 (underhållsversion)
    Antal fixar: 62
    Fokus: Stabilitet, kompatibilitet, prestanda
    Format: DOCX/PPTX-import & export, PDF/SVG-export
    Förbättrat i: Writer, Calc, Impress + UI
    Nästa plan: 25.8.6 (slutet av mars)
    Stöd t.o.m.: 12 juni 2026
    Tips: Om du jobbar i blandade miljöer (LibreOffice + Microsoft Office) kan 25.8.5 minska layout- och exportstrul.
    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

    SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.

    Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.

    SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.

    Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd

    Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.

    För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.

    Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.

    Uppdaterade standardprogram

    SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:

    • Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
    • Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
    • LibreOffice 25.2.3

    ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.

    Flera skrivbordsmiljöer

    SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:

    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26.0

    Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.

    En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.

    Stöd för både x86-64 och ARM64

    De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.

    Uppgradering utan ominstallation

    Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.

    Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden

    SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.

    Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.

    SparkyLinux download page
    TEKNISK FAKTA: SparkyLinux 8.2
    Bas: Debian 13 “Trixie” (kompatibla förråd)
    Standardkärna: Linux 6.12.69 LTS
    Alternativa kärnor (valfritt): Linux 6.19.1, Linux 6.6.125 LTS
    Webbläsare: Firefox 140.7.0 ESR (Firefox 147.0.4 i förråden)
    E-post: Thunderbird 140.7.1 ESR
    Kontorssvit: LibreOffice 25.2.3
    Skrivbordsmiljöer: KDE Plasma 6.3.6, Xfce 4.20, LXQt 2.1.0, MATE 1.26.0
    Minimal-utgåvor: Openbox 3.6.1 (MinimalGUI), MinimalCLI (utan GUI)
    Arkitektur: x86-64 (alla utgåvor), ARM64/AArch64 (MinimalGUI & MinimalCLI)
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete

    LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden.

    LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete
    LibreOffice 26.2 är här och det är en rejäl uppdatering. Den nya versionen av den fria och öppna kontorssviten visar tydligt att öppen källkod kan leverera både modern design, hög prestanda och full användarkontroll, utan dolda affärsmodeller eller licensfällor. Utgåvan har släppts av The Document Foundation och finns tillgänglig för GNU/Linux, Windows och macOS.

    Fokus på prestanda – särskilt för stora dokument
    Ett av de tydligaste löftena i LibreOffice 26.2 är förbättrad prestanda och responsivitet i hela kontorssviten. Stora dokument öppnas snabbare, redigering känns smidigare och sparning sker med mindre fördröjning. För användare som arbetar med omfattande texter, kalkylark eller presentationer innebär detta ett märkbart lyft i det dagliga arbetet.

    Små detaljer som gör stor skillnad
    Den nya versionen innehåller flera förbättringar som direkt påverkar användarupplevelsen. Dialogrutor kan nu visa horisontella flikar istället för vertikala, hyperlänkar kan infogas direkt via högerklicksmenyn när text är markerad och dialogrutor kan kopieras som skärmbilder till urklipp. Dessutom har stödet för öppna standarder utökats ytterligare, vilket stärker möjligheten till långsiktig åtkomst och arkivering av dokument.

    Experimentella nyheter: starkare säkerhet och bättre makron
    LibreOffice 26.2 introducerar även flera nya experimentella funktioner som användaren själv kan välja att aktivera. Bland dessa finns ett nytt lösenordsbaserat krypteringsläge för ODF-filer, kallat ”ODF Wholesome Encryption”, som använder modern krypteringsteknik för högre säkerhet. En ny samlad dialog för makrohantering har också lagts till, tillsammans med grundläggande kodkomplettering i makro-IDE:t, något som förenklar arbetet för mer avancerade användare.

    Writer: bättre textflöde och förbättrad kompatibilitet
    Ordbehandlaren LibreOffice Writer har fått flera viktiga förbättringar. Nya justeringslägen för stycken gör det enklare att återanvända formatmallar i dokument med olika textriktningar och automatisk igenkänning av höger-till-vänster-språk fungerar nu medan man skriver. Kompatibiliteten med DOCX-filer har förbättrats, särskilt när det gäller flytande tabeller. Writer hanterar nu sidbrytningar, förankrade objekt och ändringsspårning på ett mer förutsägbart sätt, vilket minskar risken för layoutproblem vid samarbete med andra kontorsprogram.

    Calc: snabbare kalkylblad och bättre Excel-samspel
    I LibreOffice Calc märks både nya funktioner och tydliga prestandaförbättringar. Programmet har nu stöd för nyare Excel-urklippsformat och använder ett modernare XLSX-format som standard vid sparning. Arbete med stora kalkylblad har optimerats genom snabbare scrollning i ark med många dolda kolumner, effektivare borttagning av dubbletter och förbättrad prestanda i dokument med många grafiska objekt. En ny tangentbordsgenväg gör det också enklare att arbeta med matrisformler.

    Impress: modernare gränssnitt och bättre multimedia
    Presentationsverktyget LibreOffice Impress har fått ett mer enhetligt och modernt gränssnitt där flera paneler nu använder systemnära komponenter. Hanteringen av inbäddade typsnitt har förbättrats, liksom uppspelning av video och ljud på Windows-system. Även prestandan för 3D-diagram har förbättrats avsevärt, vilket märks i mer komplexa presentationer.

    Förbättringar i hela sviten
    Utöver de stora programmen innehåller LibreOffice 26.2 många förbättringar som påverkar hela sviten. Databasverktyget Base har nu fullt stöd för fleranvändarläge, EPUB-exporten är betydligt snabbare och visar nu även en förloppsindikator. Stödet för asiatiska språk har förbättrats, Markdown-import och -export har utökats och hanteringen av inbäddade typsnitt med restriktiva licenser är nu tydligare för användaren.

    Tekniska nyheter under huven
    På den tekniska sidan är Skia-rendering nu obligatorisk på Windows och macOS, vilket ger bättre och mer konsekvent grafik. Den inbyggda Python-miljön har uppdaterats till Python 3.12 och ScriptForge-biblioteken har fått nya funktioner, bland annat stöd för delat minne mellan skript. För Linux-användare är det värt att notera att de officiella binärerna nu byggs med AlmaLinux 9 som bas och kräver x86-64-v2-arkitektur.

    Tillgänglighet och långsiktig support
    LibreOffice 26.2 finns tillgänglig som färdiga paket för 64-bitars DEB- och RPM-baserade Linuxdistributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden finns som vanligt tillgänglig för andra system. Versionen kommer att underhållas med sju uppdateringar fram till den 30 november 2026. Den första underhållsversionen, LibreOffice 26.2.1, är planerad till slutet av februari och fokuserar på buggfixar och stabilitet.

    https://sv.libreoffice.org

    FAKTA: LibreOffice 26.2
    Släppt av: The Document Foundation
    Plattformar: GNU/Linux, Windows, macOS
    Fokus: Prestanda, responsivitet, kompatibilitet
    Nyheter: Horisontella flikar i dialoger, hyperlänkar via högerklick, kopiera dialogscreenshot
    Writer: Bättre DOCX (flytande tabeller), RTL-detektering, förbättrad sidbrytning/spårning
    Calc: Bättre Excel-samspel, snabbare stora blad, matrisläge (Shift+Ctrl+Enter)
    Impress: Förbättrad mediauppspelning (Windows), snabbare 3D-diagram
    Under huven: Python 3.12, Skia obligatoriskt på macOS/Windows


    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.

    Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.

    Wayland blir standard

    Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.

    För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.

    GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar

    GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.

    Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.

    GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.

    Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner

    Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.

    Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.

    Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.

    XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat

    XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.

    Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.

    NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd

    Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.

    Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.

    Uppdaterad mjukvarubas och kärnor

    Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.

    Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.

    Sammanfattning

    Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.

    Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.

    FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
    Version: 26.0
    Kodnamn: Anh-Linh
    Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
    Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
    X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
    NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
    Kernel (standard): Linux 6.18
    LTS-alternativ: 6.12 LTS och 6.6 LTS
    Basuppdateringar: Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4
    Multimedia/ljud: GStreamer 1.26.10, ALSA 1.2.15, WirePlumber 0.5.13
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern arbetsdator – tyst, stabil och fri från licenskostnader.

    När HP lanserade ProBook 4530s i början av 2010-talet var den en symbol för pålitlighet och hållbarhet i affärsvärlden. Med sin borstade aluminiumfinish, det spilltåliga tangentbordet och den solida konstruktionen blev den snabbt populär bland både studenter och kontorsanvändare. Trots att modellen i dag har mer än tio år på nacken är den långt ifrån föråldrad. Genom att installera Debian 13.1 kan den förvandlas till en snabb, stabil och fullt modern Linuxdator.

    En genomtänkt konstruktion

    ProBook 4530s byggdes under en tid då HP satsade på robusta, reparerbara datorer snarare än tunna och svårservade maskiner. Under locket finns en Intel Core i5-processor från den andra generationens Sandy Bridge-serie. Den fyrkärniga arkitekturen och stöd för hyper-threading gör att datorn fortfarande klarar moderna uppgifter, särskilt i kombination med en SSD i stället för den mekaniska hårddisk som var standard när datorn var ny.

    Datorn levererades med upp till åtta gigabyte DDR3-minne, vilket fortfarande räcker gott för ett Linuxsystem. Skärmen är 15,6 tum och fanns i både HD- och HD+-utförande. Den integrerade grafiken, Intel HD Graphics 3000, stöds fullt ut i Linux, och de modeller som hade Radeon-grafik fungerar också bra med de öppna drivrutinerna.

    ProBook 4530s har en rejäl uppsättning anslutningar – tre USB 2.0-portar, en USB 3.0-port, HDMI, VGA, Ethernet och kortläsare – vilket gör den praktisk även i dag, när många moderna datorer har färre portar.

    Debian 13.1 – ett nytt operativsystem för en gammal trotjänare

    Debian är känt som ett av världens mest stabila och långlivade Linuxsystem. Version 13.1, med kodnamnet Trixie, bygger på en modern Linuxkärna som erbjuder fullt stöd för äldre Intel-chipset och drivrutiner för trådlösa nätverkskort och grafikkretsar.

    Installationen är enkel. Man laddar ner den så kallade “non-free”-utgåvan av Debian 13.1, som inkluderar de firmwarefiler som krävs för att datorns trådlösa nätverk ska fungera. Därefter skapar man ett startbart USB-minne och startar datorn genom att trycka på tangenten ESC följt av F9 vid uppstart. Installationsguiden känner igen det mesta av hårdvaran automatiskt. Efter första uppstarten räcker det att installera paket som firmware-linux-nonfree och firmware-iwlwifi för att allt ska fungera fullt ut.

    Överraskande bra prestanda

    När Debian 13.1 väl är installerat märker man snabbt hur mycket en modern Linuxdistribution kan väcka liv i äldre hårdvara. En ProBook 4530s med SSD startar systemet på under en halv minut och är fullt responsiv även med mer krävande skrivbordsmiljöer som GNOME.

    För den som vill ha maximal snabbhet passar XFCE eller MATE särskilt bra. Dessa miljöer använder mindre minne och CPU-resurser, vilket ger både längre batteritid och svalare drift. I vila använder XFCE omkring 600 megabyte minne och ger en batteritid på fyra till fem timmar, vilket är imponerande för en dator av den här åldern.

    Firefox, LibreOffice och enklare utvecklingsmiljöer som Geany eller VS Code fungerar utan problem. Det gör datorn fullt användbar för både skrivarbete, webbsurfning och programmering.

    Full hårdvarukompatibilitet

    En av Debians stora styrkor är dess breda drivrutinsstöd. Ljudkort, kamera, Ethernet, Wi-Fi och Bluetooth fungerar direkt efter installation. HDMI-utgången klarar full HD-upplösning, och pekplattan med Synaptics-stöd erbjuder multitouch-gester. Fingeravtrycksläsaren, som använder Validity-sensorer, har delvis stöd via paketet fprintd, men är inte alltid fullt stabil.

    Suspend och Resume, alltså viloläge och återupptagning, fungerar stabilt. Den inbyggda kylningen regleras effektivt, vilket gör att datorn går tyst under normal användning.

    En miljövänlig andra karriär

    HP ProBook 4530s är byggd för att hålla. Den robusta metallkonstruktionen gör att den överlever långt längre än många moderna tunna datorer. I en tid när elektronikavfall är ett växande miljöproblem är återbruk ett enkelt sätt att bidra till hållbarhet. Att installera Debian 13.1 i stället för att skrota datorn innebär att den kan fortsätta användas i flera år till – utan licenskostnader, utan reklamprogram och med full kontroll över systemet.

    En äldre ProBook lämpar sig väl för olika syften. Den fungerar utmärkt som kontorsdator, utbildningsmaskin eller enklare utvecklingsstation. Den kan även användas som lokal server, exempelvis för filsynkronisering eller webbhosting. Kombinationen av låg energiförbrukning, stabilitet och säkerhet gör den idealisk i sådana roller.

    Optimering för bästa resultat

    För att få ut maximal prestanda och batteritid kan man installera verktyget TLP, som automatiskt justerar strömförbrukningen. Med kommandot sudo apt install tlp powertop och därefter sudo systemctl enable tlp aktiveras energihanteringen automatiskt vid varje uppstart. För SSD-enheter bör man också aktivera veckovis trimning med sudo systemctl enable fstrim.timer, vilket förlänger diskens livslängd och bibehåller hastigheten.

    Temperaturövervakning kan ske med paketet lm-sensors, som visar CPU-temperatur och fläkthastighet direkt i terminalen.

    Linux.se åsikt

    HP ProBook 4530s är ett tydligt exempel på hur äldre affärsdatorer kan få nytt liv med modern Linuxprogramvara. Trots att modellen lanserades under Windows 7-eran presterar den förvånansvärt bra med Debian 13.1. Kombinationen av stabilitet, låga systemkrav och långsiktigt stöd gör Debian till ett naturligt val för den som vill återanvända äldre hårdvara.
    Den som installerar Debian på en ProBook 4530s får en dator som klara vardags uppgifterna som att surfa nätet och betalar räkningar galant.
    Tangentbordet är bekvämt och välkonstruerat, och datorn klarar utan svårigheter att streama video från exempelvis SVT Play utan lagg. När Linux.se testar datorer för återbruk handlar det om att se vad de faktiskt kan användas till i praktiken.

    .Vårt testexemplar är fortfarande utrustat med en traditionell hårddisk, vilket gör den något långsam vid uppstart. Men eftersom HP ProBook 4530s är lätt att uppgradera kan en SSD-installation snabbt förändra upplevelsen. Med en sådan uppgradering blir den en fullt duglig surfdator – särskilt för streaming och enklare kontorsarbete.

    Med Debian 13.1 följer kontorssviten LibreOffice, vilket innebär att man får ett komplett kontorsprogram som kan läsa filer i formaten för Excel, Word och PowerPoint. Man kan även installera Thunderbird, och får då kanske marknadens bästa e-postklient – helt gratis.

    Vårt exemplar har en skärm med 1366×768 upplösning, så kallad HD Ready. Det är ingen modern standard, men för den som minns tiden med svartvit tjock-tv känns bilden nästan som en lyxupplevelse.

    Ac adaptern

    HP ProBook 4530s använder en standard HP Smart nätadapter med 7,4 mm yttre kontakt (inte 6 mm som nyare modeller).

    Här är de vanligaste partnummer (HP Spare Part Numbers) som passar:

    HP 693711-001 – 65 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt)
    HP 609939-001 – 90 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt)
    HP 463958-001 – äldre 65 W adapter, fungerar också
    HP 693715-001 – 45 W Smart AC Adapter (också kompatibel, men långsammare laddning)

    Specifikationer:

    Kontakt: 7,4 mm ytterdiameter / 5,0 mm innerdiameter med nål i mitten
    Utspänning: 19,5 V
    Strömstyrka: 3,33 A (65 W) eller 4,62 A (90 W)
    Polaritetsstandard: Positiv i mitten (standard för HP)

    Alla dessa partnummer fungerar för HP ProBook 4530s, men 693711-001 (65 W) är det vanligaste originalet. Observera: Fler partnummer fungerar – det viktigaste är att kontakten och strömstyrkan stämmer.

    Här kan du läsa mer om debian och ladda hem den :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    HP ProBook 4530s

    Lanseringsår: 2011
    Processor: Intel Core i3 / i5 / i7 (2:a generationen, Sandy Bridge)
    Grafik: Intel HD Graphics 3000 eller AMD Radeon HD 6470M
    Minne: Upp till 8 GB DDR3
    Lagring: 2,5″ HDD eller SSD
    Skärm: 15,6 tum, 1366×768 (HD Ready) eller 1600×900 (HD+)
    Anslutningar: HDMI, VGA, USB 3.0, 3×USB 2.0, Ethernet, SD-kortläsare
    Nätverk: Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 3.0, Gigabit Ethernet
    Vikt: Cirka 2,5 kg
    Chassi: Borstad aluminium, spillsäkert tangentbord
    Operativsystem: Debian 13.1 (rekommenderas för återbruk)
    Batteritid: Cirka 4–5 timmar med SSD
    Uppgraderingsmöjligheter: Enkelt byte till SSD, två RAM-platser
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.

    Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.

    Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.

    Hur gammal dator kan jag använda?
    En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.

    En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.

    Vilket operativsystem ska jag välja?
    Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.

    ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.

    Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.

    Vad fungerar – och vad fungerar inte?
    Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.

    Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.

    Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.

    Skrivare
    Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.

    Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.

    Förberedelser: gör backup
    Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.

    Att skapa en startbar USB-sticka
    För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.

    Så här gör du:

    1. Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
    2. Ladda ner Ubuntu 24.04 LTS från https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu eller Mint om du vill ha något som liknar Windows i utseende.
    3. Använd Rufus för att skriva Ubuntu till din USB-sticka. Det tar bara några minuter.

    Nu har du ett färdigt installationsmedium.

    En annan gudie vi har skrivit i ämnet Skapa du startbart Linux stick

    Så startar du från USB
    Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.

    I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.

    Installationen av Ubuntu
    När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.

    Några saker är bra att tänka på:

    • Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
    • Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
    • Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
    • När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
    • Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
    • Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.

    Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.

    Kom igång med din nya dator
    Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.

    I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.

    Om du behöver hjälp
    För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.

    Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.

    Fördelar med Linux

    Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.

    Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.

    FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops

    Ny laptop – inbäddade utsläpp: ≈ 200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp. Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.

    Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen. Källa: Apple Product Environmental Report.

    Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning. Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.

    Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %. Källa: TCO Certified (2025).

    EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik). Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.

    E-avfall i världen: 62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag. Källa: Global e-Waste Monitor 2024.

    Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.

    Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.

    Och nej – det handlar inte om att spara pengar.

    Digital självständighet som strategi

    ”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”

    Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.

    För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.

    Fem års resa bort från Microsoft

    Då började en lång process:

    • 2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
    • 2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
    • 2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
    • 2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.

    Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.

    Från användare till utvecklare

    Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.

    Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.

    Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.

    Europa och kampen om kontrollen

    Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.

    Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?

    ”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”

    För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.

    När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.

    Källa : https://www.heise.de/en/news/Austria-s-armed-forces-switch-to-LibreOffice-10660761.html

    Faktaruta: Österrikes försvarsmakt & LibreOffice

    Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt. Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.

    Konkreta bidrag till LibreOffice

    • Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
    • Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
    • Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
    • Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
    • Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
    • Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
    • Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.

    Teknisk översikt

    • Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
    • Tidslinje: 2020–2021 beslut → 2022 intern utvecklarutbildning → 2023 e-learning & extern partner → 2024–2025 LibreOffice standard.
    • Miljö: Självhostade Linux-servrar (Samba); egna e-post/samarbetslösningar.
    • Standardformat: ODF som primärt; interop med MS Office-format upprätthålls.
    • Undantag: MS Office 2024 LTSC kan beviljas i specialfall; viss Access/VBA kvar.
    • Typsnitt: Separata licenser upphandlade för specifika fonter.
    • Utrullning: Centralt paketerad LibreOffice + policyer/konfig för stora installationer.
    Delområde Nytta
    Dokumentkompatibilitet Säker utväxling internt/externa parter (ODF ↔ MS-format)
    Driftsättning Policy-styrning, massrullning, låga beroenden
    Resiliens Fungerar även vid nätstörningar/kris (in-house drift)
    , , , , , , , , , , ,

  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.

    Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?

    Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.

    Ett tryggare Windows än förr

    Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.

    Är Linux ett alternativ?

    Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?

    Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.

    Hårdvara och fallgropar

    En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.

    För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.

    Vilken Linux ska man välja?

    Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:

    • Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
    • Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
    • Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.

    Program du kan använda i Linux

    Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:

    • LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
    • Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
    • GIMP – avancerat bildredigeringsprogram. Motsvarar Photoshop.
    • Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
    • Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
    • VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
    • Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
    • Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.

    Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.

    Vad kan man göra – och inte?

    Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.

    Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.

    Slutsats

    Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.

    Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?

    Windows → Linux: program och motsvarigheter
    Windows-program Linux-alternativ Vad det gör
    Microsoft Office LibreOffice Ordbehandling, kalkyl, presentationer (Writer/Calc/Impress).
    Outlook Thunderbird E-postklient med kalender, flera konton och tillägg.
    Photoshop GIMP Avancerad bildredigering, lager, filter, plug-ins.
    Illustrator Inkscape Vektorgrafik, loggor, ikoner, SVG.
    Corel Painter / Photoshop (målning) Krita Digital målning/illustration, penslar, lager, HDR.
    MS Paint Pinta Enkel pixelredigering och ritning.
    Windows Media Player VLC Spelar “allt” – video/ljud, DVD, nätströmmar.
    Adobe Premiere Pro / Vegas Kdenlive eller Shotcut Videoredigering med tidslinje, effekter, exportprofiler.
    Adobe Audition Audacity eller Ardour Ljudinspelning, redigering och mastering.
    Notepad++ Kate eller Gedit Text/ kod-redigerare med syntaxmarkering.
    WinRAR / 7-Zip Ark / File Roller / PeaZip Packa upp/komprimera ZIP, RAR, 7z m.m.
    OneDrive-klient Nextcloud klient eller leverantörens Linux-klient (Dropbox/Google Drive via rclone/insync) Synka filer till molnet.
    Spotify (Windows) Spotify (Linux) Musikstreaming – finns som Linux-app och webbspelare.
    Steam (Windows) Steam (Linux) + Proton Spelplattform; kör många Windows-spel via Proton.
    Windows Backup/Återställning Timeshift Systemåterställning och snapshots.
    Tips: De flesta finns i programbutiken (t.ex. “Programvara”, Discover) eller som Flatpak/Snap.
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian 13.1 släppt – fokus på säkerhet, stabilitet och borttag av Guix

    Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.

    Nästan två månader efter lanseringen av 13.0 är syftet främst att samla ihop redan levererade korrigeringar till en ny installationsbas. För användare som kontinuerligt uppdaterat sina system via security.debian.org innebär 13.1 därför inga större nyheter. Men för den som gör en nyinstallation är det här den version som gäller.

    Höjdpunkter i uppdateringen
    Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna märks:

    • Installeraren är uppdaterad till Linuxkärnan 6.12.43 och löser ett problem med GRUB\:s grafikinitiering.
    • Git har fått flera kritiska säkerhetsfixar som tidigare kunde leda till både godtyckliga filskrivningar och fjärrkörning av kod.
    • Bildbehandlingspaketet ImageMagick är patchat mot allvarliga buggar som buffer overflow och use-after-free.
    • PostgreSQL 17 har fått förstärkta säkerhetsmekanismer i query planner och pg_dump.
    • LibreOffice har lagt till stöd för euro-valutan i Bulgarien samt löst problem med mediaplayback i Impress.
    • Nätverksverktyg som dpdk, ethtool, iperf3, network-manager-openvpn och nginx har fått både stabilitets- och säkerhetsfixar.
    • Flera skrivbordsmiljöer, däribland GNOME, MATE och XFCE, har justerats och förbättrats.
    • Centrala systemverktyg som systemd, samba, qemu och modemmanager har uppdaterats.

    Guix borttaget på grund av säkerhetsproblem
    En stor nyhet är att Guix inte längre finns med i Debians arkiv. Guix är en fri paket- och systemhanterare utvecklad inom GNU-projektet, känd för sin transaktionssäkra pakethantering och möjligheten att återskapa systemmiljöer exakt. Programvaran har dock plockats bort på grund av olösta säkerhetsproblem.

    Säkerhetsfixar samlade i ISO-avbilder
    Debian 13.1 paketerar även tidigare publicerade säkerhetsuppdateringar för välkända program som Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU och libxml2. För den som redan hållit systemet uppdaterat blir skillnaden liten, men nya installationer får nu dessa fixar direkt med i ISO-avbilderna.

    Inga nya funktioner
    Debian 13.1 introducerar inga nya funktioner. Uppdateringen handlar enbart om att rätta till buggar och täppa till säkerhetshål. För att uppdatera en befintlig installation räcker det att köra:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    Äldre version uppdateras parallellt
    Samtidigt har projektet släppt Debian 12.12, den tolfte uppdateringen av den äldre stabila versionen ”Bookworm”. Den innehåller totalt 83 säkerhetsfixar och 135 buggkorrigeringar för bland annat Apache, Bash, ClamAV, Docker, PostgreSQL, systemd och Linuxkärnan.

    Tillgängliga avbilder
    Debian 13.1 finns att ladda ner som netinst-ISO, vilket ger en minimal grundinstallation som kan byggas ut efter behov. Den stöder nio arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el och s390x.

    För den som vill komma igång snabbare finns även Live-avbilder med färdiga skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, XFCE, Cinnamon och MATE. Dessa är dock endast tillgängliga för AMD64.

    Automatiska uppdateringar rekommenderas
    Slutligen uppmanas användare att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att alltid få de senaste patcharna utan dröjsmål.

    För att upgradera

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    https://www.debian.org/News/2025/20250906

    För ftp länkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    Fakta: Debian 13.1 “Trixie”
    • Släpp: Första punktuppdateringen av Debian 13.
    • Innehåll: 71 buggfixar och 16 säkerhetsuppdateringar.
    • Kärna/installerare: Linux 6.12.43, fix för GRUB-grafikinitiering.
    • Säkerhet: Uppdateringar bl.a. för Git, ImageMagick, PostgreSQL, Chromium, Firefox ESR, Thunderbird, WebKitGTK, QEMU, libxml2.
    • Guix: Borttaget ur arkivet p.g.a. olösta säkerhetsproblem.
      (Guix = GNU:s deklarativa, transaktionssäkra paket- & systemhanterare för reproducerbara miljöer.)
    • Arkitekturer: amd64, arm64, armel, armhf, i386, mips64el, mipsel, ppc64el, s390x.
    • Avbilder: Netinst (minimal bas). Live-avbilder med GNOME/KDE/LXDE/Xfce/Cinnamon/MATE för AMD64.
    Uppgradera befintligt system:
    sudo apt update && sudo apt upgrade
    Tips: Aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för att få patchar direkt.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
- En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
- Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
  Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
- Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
- Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.

Historik i korthet
- 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
- 2011: 3.3 – första stabila versionen.
- 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
- 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
- 2020: 7.0 – ODF 1.3.
- 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.

Nytt i LibreOffice 25.8
- Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
- Stöd för PDF 2.0-export.
- Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
- Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
- Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
- Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
  navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
  till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
- Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
  villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
  proportionell storleksändring av OLE-objekt.
- Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
  för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
- Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
- Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
    LibreOffice 25.8 Open-Source Office Suite Officially Released, This Is What’s New
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

    RefreshOS 2.5: Smooth, Stylish, and Almost Spotless Linux
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • How to Install AMD ROCm on Ubuntu 26.04 for AI & Deep Learning
    Learn how to seamlessly install AMD ROCm on Ubuntu 26.04, enhancing your capabilities for AI and deep learning projects with this comprehensive tutorial. The post How to Install AMD ROCm on Ubuntu 26.04 for AI & Deep Learning appeared first on Linux Today.
  • Chrome Closes Another Door on Classic uBlock Origin
    Discover how Chrome's latest update impacts the classic uBlock Origin extension, limiting its functionality and affecting user experience. The post Chrome Closes Another Door on Classic uBlock Origin appeared first on Linux Today.
  • OpenZFS 2.4.3 Adds Linux Kernel 7.0 Compatibility
    OpenZFS 2.4.3 now supports Linux Kernel 7.0, bringing enhanced functionality and performance. Learn more about the updates and their benefits for users. The post OpenZFS 2.4.3 Adds Linux Kernel 7.0 Compatibility appeared first on Linux Today.
  • Yserver Is a New X11 Server for Linux Written from Scratch in Rust
    Explore Yserver, the innovative X11 server for Linux, built entirely from scratch using Rust. Elevate your Linux experience with cutting-edge technology. The post Yserver Is a New X11 Server for Linux Written from Scratch in Rust appeared first on Linux Today.
  • First Look at Antergos NeXT: A Modern Revival of Antergos Linux with KDE Plasma
    Unveil the features of Antergos NeXT, a contemporary take on Antergos Linux with KDE Plasma. Ideal for those looking to elevate their Linux journey. The post First Look at Antergos NeXT: A Modern Revival of Antergos Linux with KDE Plasma appeared first on Linux Today.
  • Modular Framework 13 Pro Laptop Will Now Ship in July
    Exciting news! The Modular Framework 13 Pro Laptop will be available for shipping in July. Explore its unique modularity and performance capabilities. The post Modular Framework 13 Pro Laptop Will Now Ship in July appeared first on Linux Today.
  • Wine 11.11 Adds Bundled SymCrypt Library and Wayland Layered Windows
    Discover the latest features in Wine 11.11, including the bundled SymCrypt library and enhanced Wayland layered windows for improved performance. The post Wine 11.11 Adds Bundled SymCrypt Library and Wayland Layered Windows appeared first on Linux Today.
  • DavMail 6.8 Exchange Gateway Adds Active Graph Support
    Discover the new features of DavMail 6.8, including Active Graph support for seamless Exchange integration. Enhance your email experience today. The post DavMail 6.8 Exchange Gateway Adds Active Graph Support appeared first on Linux Today.
  • GStreamer 1.28.4 Improves Multimedia Playback and Stability
    Explore GStreamer 1.28.4, featuring significant improvements in multimedia playback and stability, ensuring a more reliable performance for all users. The post GStreamer 1.28.4 Improves Multimedia Playback and Stability appeared first on Linux Today.
  • Arch Devs Scramble as 400 AUR Packages Infected With Malware
    Explore the alarming incident where 400 AUR packages were infected with malware, and the steps Arch developers are taking to ensure user security. The post Arch Devs Scramble as 400 AUR Packages Infected With Malware appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • HP EliteBook 840 G2 (G8R97AV) / Bortsänkes
    HP EliteBook 840 G2 är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och kontorsarbete. Datorn har ett smidigt format och en skärm med upplösningen 1600 × 900 bildpunkter, vilket ger mer arbetsyta än många andra bärbara datorer från samma generation. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar […]
  • HP EliteBook 820 G1 (J8R04EA#AK8) / Bortsänkes
    HP EliteBook 820 G1 är en kompakt och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och enklare kontorsarbete. Datorns smidiga format gör den lätt att bära med sig. Den passar därför bra som arbetsdator, studiedator eller som en extra dator i hemmet. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar snabbt […]
  • HP EliteBook 820 G2 (F6N30AV) Bortsänkes
    HP EliteBook 820 G2 är en kompakt och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och enklare kontorsarbete. Datorns smidiga format gör den lätt att ta med sig. Den passar därför bra som studiedator, arbetsdator eller som en extra dator i hemmet. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar snabbt […]
  • HP EliteBook 8460p (LG741EA#AK8) / Bortsänkes
    HP EliteBook 8460p är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och enklare kontorsuppgifter. Datorn har ett kompakt format och ett stabilt chassi. Den passar bra för den som vill ha en pålitlig extr dator, studiedator eller internetdator. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar betydligt snabbare […]
  • HP Pavilion 15 Notebook PC (F4U26EA#UUW) Bortsänkes
    HP Pavilion 15 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en större skärm och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Det gör den lämplig för exempelvis kontorsarbete, kalkylblad, studier och enklare administration. Den har gott om lagringsutrymme och passar bra för den som […]
  • HP 350 G2 (K9J04EA#UUW) / Bortsänkes
    HP 350 G2 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en större skärm och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Det gör den lämplig för kontorsarbete, kalkylblad, studier och enklare administration. Den har gott om lagringsutrymme och en hybridhårddisk som kombinerar traditionell mekanisk […]
  • HP ENVY 15 Notebook PC (G1N98EA#UUW) / Bortsänkes
    HP ENVY 15 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en större skärm och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Den passar därför bra för exempelvis kontorsarbete, kalkylblad och enklare administration. Datorn har gott om lagringsutrymme och är utrustad med både integrerad och […]
  • HP Pavilion 15 Notebook PC (F9V32EA#UUW) Bortsänkes
    HP Pavilion 15 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en skärm på cirka 15 tum och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Det gör den lämplig för den som arbetar med dokument, kalkylblad eller annan enklare administration. Den snabba SSD-lagringen gör att […]
  • HP Probook G3 450 Bortsänkes
    HP ProBook 450 G3 är en stabil och praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier och enklare kontorsarbete. Datorn har en större skärm med Full HD-upplösning, vilket ger en skarp och tydlig bild vid webbsurfning, dokumentarbete och filmvisning. Det fullstora tangentbordet med numerisk del gör den även lämplig för den som arbetar […]
  • HP ProBook 430 G4 Bortsänkes
    HP ProBook 430 G4 är en kompakt och smidig bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier och enklare kontorsarbete. Datorn har ett praktiskt format som gör den lätt att ta med sig. Den passar bra för webbsurfning, e-post, dokumenthantering, videomöten, bankärenden och strömmande film. Skärmen har Full HD-upplösning och ger en skarp och […]

Etikett: libreoffice

  • Debian 13.6 samlar över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU. Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av…

  • KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet.…

  • Arch Linux släpper juni-ISO med ny kärna och uppdaterade grundpaket

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…

  • En dator som bara gör en sak – och gör det bra

    En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…

  • Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet. Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen…

  • LibreOffice Online väcks till liv igen

    LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden. Efter flera års dvala har…

  • LibreOffice 25.8.5 – 62 förbättringar som gör kontorsarbetet stabilare

    Den senaste underhållsuppdateringen av LibreOffice, version 25.8.5, innehåller 62 buggfixar som förbättrar stabilitet, filkompatibilitet och användarupplevelse i hela kontorspaketet. Särskilt fokus ligger på bättre samspel med Microsoft Office-format som DOCX och PPTX, färre krascher samt mer tillförlitlig export till PDF och SVG – små tekniska justeringar som gör stor skillnad i vardagen. När vi öppnar…

  • SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

    SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem. Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och…

  • LibreOffice 26.2 – snabbare, smartare och mer användarstyrt kontorsarbete

    LibreOffice 26.2 är en omfattande uppdatering av den fria kontorssviten som sätter tydligt fokus på prestanda, stabilitet och användarkontroll. Den nya versionen bjuder på snabbare hantering av stora dokument, förbättrad kompatibilitet med andra kontorsformat och en rad praktiska nyheter i Writer, Calc och Impress, samtidigt som den tekniska grunden moderniseras för framtiden. LibreOffice 26.2 –…

  • Manjaro 26 “Anh-Linh” – ett stort kliv mot framtidens Linux-skrivbord

    Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…

  • Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern…

  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende. Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt…

  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…

  • Debian 13.1 släppt – fokus på säkerhet, stabilitet och borttag av Guix

    Debian-projektet har släppt version 13.1 av sitt operativsystem ”Trixie”. Uppdateringen samlar ihop 71 buggfixar och 16 säkerhetspatchar, däribland för Git, ImageMagick och PostgreSQL. Samtidigt tas pakethanteraren Guix bort ur arkivet på grund av olösta säkerhetsproblem. Debian-projektet har släppt den första uppdateringen till sin senaste stabila version, Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen, som får versionsnumret 13.1, innehåller…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…