• Frame – en helt ny X11-server skriven i assembler

    Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer.

    Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en ovanlig fråga: Hur liten och enkel kan en fungerande grafisk Linuxmiljö egentligen bli?

    Programmet som placerar bilden på skärmen

    För att förstå vad Frame gör behöver man först känna till vad en grafikserver är.

    När ett program som Firefox eller GIMP vill visa ett fönster på skärmen ritar programmet normalt inte direkt mot bildskärmen. I stället skickar det instruktioner till ett underliggande system som hanterar fönster, tangentbord, muspekare och bildskärmar.

    På traditionella Linuxdatorer har denna uppgift länge skötts av X.Org Server, den vanligaste implementationen av X11-systemet. X11 har sina rötter i 1980-talet och har under årtionden byggts ut för att fungera med många olika datorer, grafikkort och användningsområden.

    Resultatet är ett stort och komplicerat system med många historiska lager.

    Frame försöker i stället börja om från början.

    Byggd direkt ovanpå Linuxkärnan

    Frame bygger inte vidare på X.Org och använder inte heller vanliga programbibliotek som libc, Mesa, Xlib eller FreeType. I stället kommunicerar servern direkt med Linuxkärnan genom systemanrop.

    För att visa grafik använder Frame Linux gränssnitt DRM och KMS, vilka hanterar grafikkort och bildskärmslägen. Tangentbord och mus läses genom evdev, det normala gränssnittet för inmatningsenheter i Linux.

    Program som Firefox kommunicerar med Frame genom själva X11-protokollet.

    Man kan likna det vid att bygga en bil utan att köpa färdiga delar från en underleverantör. I stället tillverkar utvecklaren stora delar av motorn, elsystemet och instrumentpanelen själv och kopplar dem direkt till chassit.

    Resultatet är en statiskt länkad programfil utan vanliga beroenden till installerade bibliotek.

    Skriven i assembler

    De flesta moderna program skrivs i språk som C, C++, Rust eller Python. Frame är i stället skriven i assembler.

    Assembler ligger mycket nära processorns egna maskininstruktioner. Utvecklaren arbetar därför direkt med register, minnesadresser, instruktioner och systemanrop.

    Det ger stor kontroll över exakt vad datorn gör, men gör samtidigt utvecklingen betydligt mer komplicerad. Funktioner som vanliga programmeringsspråk och bibliotek erbjuder automatiskt måste ofta byggas manuellt.

    Frame består enligt utvecklaren av omkring 20 000 rader assemblerkod. Vid en senare genomgång låg källkoden närmare 25 000 rader. Det är fortfarande litet jämfört med etablerade grafiksystem, men antalet kodrader säger inte automatiskt något om stabilitet, säkerhet eller hur komplett programmet är.

    Kan redan köra Firefox och GIMP

    Frame är långt ifrån en fullständig implementation av X11, men servern stöder redan tillräckligt många delar av protokollet för att kunna köra riktiga skrivbordsprogram.

    Bland funktionerna finns stöd för att skapa och hantera fönster, läsa tangentbord och mus, hantera urklipp, bilder och egenskaper samt kommunicera med program genom X11-protokollet.

    Servern innehåller även stöd för flera vanliga X11-utökningar, exempelvis RANDR för bildskärmshantering, SHAPE för fönster med särskilda former och MIT-SHM för snabbare överföring av bilddata mellan program.

    Isene uppger att han använder Frame som sin dagliga grafikserver och att både Firefox och bildredigeringsprogrammet GIMP fungerar på systemet.

    Det betyder dock inte att alla X11-program fungerar. X11 är ett omfattande protokoll med många funktioner och tillägg som utvecklats under flera årtionden. Program kan därför använda funktioner som Frame ännu inte känner till.

    En hel skrivbordsmiljö i assembler

    Frame är nära kopplad till ett större projekt som heter CHasm, en förkortning av ”CHange to ASM”.

    CHasm består av flera små Linuxprogram som också är skrivna i x86-64-assembler. Där ingår bland annat:

    • Tile, en fönsterhanterare som placerar fönster sida vid sida.
    • Glass, en terminalemulator.
    • Bare, ett kommandoskal.
    • Strip, en statusrad.
    • Bolt, ett skärmlås och inloggningsverktyg.

    Tillsammans kan dessa program skapa en komplett, men mycket minimalistisk, grafisk Linuxsession. Projekten är fristående och utgör inte en traditionell skrivbordsmiljö som KDE Plasma eller GNOME.

    CHasm-verktygen kommunicerar direkt med Linuxkärnan eller med X11-protokollet och saknar dynamiska programberoenden. Enligt projektets dokumentation omfattar den körbara delen av hela sessionen mindre än 500 kilobyte, även om detta inte inkluderar Linuxkärnan, drivrutinerna eller de vanliga program som användaren startar.

    Ett skrivbord som försöker göra ingenting

    Ett av projektets viktigaste mål är att datorn ska vara helt stilla när användaren inte arbetar.

    Moderna skrivbordsmiljöer kan ha många processer som regelbundet vaknar för att kontrollera tiden, uppdatera animationer, läsa systeminformation eller kontrollera om något har förändrats. Varje sådan aktivitet använder lite processortid och kan i teorin påverka batteritiden.

    Frame och CHasm är i stället konstruerade för att vänta tills det faktiskt händer något, exempelvis att användaren rör musen eller att ett program skickar nya bilddata.

    Isene genomförde ett informellt test där Frame och X.Org hade ungefär samma totala strömförbrukning när datorn stod oanvänd. X.Org använde däremot enligt hans mätning nästan tre gånger så mycket processortid.

    Skillnaden i total strömförbrukning var liten eftersom bildskärmen, nätverket och andra delar av datorn använder betydligt mer energi än en vilande grafikserver. Mätningen är dessutom utförd av utvecklaren själv på en enda dator och ska därför inte betraktas som ett oberoende prestandatest.

    Artificiell intelligens har hjälpt till

    Projektet har utvecklats med omfattande hjälp av AI-verktyget Claude Code. Isene beskriver hur han förklarar problem och önskade funktioner för AI-systemet, som sedan hjälper till att skapa och ändra assemblerkoden.

    Det gör Frame intressant även ur ett annat perspektiv. Att skriva en X11-server i assembler är normalt ett mycket tidskrävande specialprojekt. Moderna AI-verktyg kan göra det möjligt för en ensam utvecklare att experimentera med systemprogrammering på en nivå som tidigare ofta krävde större grupper.

    Samtidigt innebär AI-genererad kod inte att programmet automatiskt är korrekt. En grafikserver hanterar minne, inmatning, andra program och hårdvara. Fel kan orsaka allt från grafikproblem och krascher till säkerhetsbrister.

    Frame behöver därför granskas, testas och underhållas på samma sätt som all annan systemnära programvara – kanske ännu mer noggrant eftersom assembler saknar många av de säkerhetsfunktioner som finns i modernare språk.

    Ingen ersättare för X.Org ännu

    Frame är för närvarande ett experimentellt projekt och inte ett praktiskt alternativ för vanliga Linuxanvändare.

    Servern fungerar endast på Linuxdatorer med x86-64-processor. Den saknar delar av X11-protokollet, har begränsat hårdvarustöd och använder huvudsakligen mjukvarurendering i stället för fullständig grafikacceleration.

    Det finns inte heller några etablerade installationspaket eller färdiga inloggningssessioner för stora Linuxdistributioner. Projektet är främst byggt för utvecklarens egen dator och hans eget arbetssätt.

    CHasm-dokumentationen säger uttryckligen att verktygen främst publiceras som inspiration. Tanken är inte nödvändigtvis att användare ska installera dem som de är, utan att intresserade utvecklare ska studera, ändra och anpassa koden efter sina egna behov.

    Ett experiment om kontroll och enkelhet

    Frame kommer sannolikt inte att ersätta X.Org eller konkurrera med Wayland inom den närmaste framtiden. Projektets verkliga betydelse ligger i stället i vad det demonstrerar.

    Det visar att det fortfarande är möjligt för en enskild utvecklare att bygga en fungerande grafikserver direkt ovanpå Linuxkärnan. Det visar också hur mycket av ett modernt datorsystem som egentligen består av valbara lager – bibliotek, ramverk och verktyg som är praktiska, men inte alltid absolut nödvändiga.

    Frame är därför mindre en färdig produkt och mer ett tekniskt laboratorium.

    Projektet ställer en fråga som ofta försvinner när programvaran växer: Hur mycket kod behöver vi egentligen för att öppna ett fönster, ta emot ett tangenttryck och placera några bildpunkter på skärmen?

    Geir Isenes svar är att det går att göra med betydligt mindre än vad dagens vanliga Linuxskrivbord använder – men också att enkelhet på ytan kan kräva mycket avancerat arbete under huven.

    https://github.com/isene/chasm

    $ teknisk_faktaruta –frame
    Projekt: Frame
    Typ: Experimentell X11-server
    Utvecklare: Geir Isene
    Plattform: Linux på x86-64
    Programmeringsspråk: x86-64-assembler
    Kodmängd: Cirka 20 000 rader assemblerkod
    Grafik: DRM/KMS och mjukvarurendering
    Inmatning: evdev för tangentbord och mus
    Kommunikation: X11:s trådprotokoll
    X11-utökningar: Bland annat RANDR, SHAPE, XInput2 och MIT-SHM
    Externa beroenden: Inga vanliga körberoenden som libc, Mesa, Xlib eller FreeType
    Testade program: Bland annat Firefox och GIMP
    Status: Experimentellt och ännu inte en fullständig ersättare för X.Org
    root@linux:~# Frame är användbart på utvecklarens dator, men saknar fortfarande fullständigt protokoll- och hårdvarustöd.
  • Visor – en modern och grafisk starthanterare för Linux och Windows

    Visor är en ny starthanterare med öppen källkod för moderna UEFI-datorer. Den kan starta Linux, Windows och andra EFI-program genom ett grafiskt och anpassningsbart gränssnitt, samtidigt som den erbjuder stöd för bland annat Unified Kernel Images, Secure Boot och automatisk återställning efter misslyckade uppdateringar.

    När en dator startas behöver den välja vilket operativsystem eller program som ska köras. På datorer med flera operativsystem sker detta vanligtvis genom en så kallad starthanterare. Visor är ett nytt projekt med öppen källkod som vill göra denna del av datorstarten både enklare och mer tilltalande.

    Visor är utvecklat för moderna datorer med UEFI och kan starta Linuxkärnor, Unified Kernel Images, Windows och andra EFI-program. Det fungerar därför även på datorer där Linux och Windows är installerade sida vid sida.

    En enda konfigurationsfil

    Många traditionella starthanterare använder skript, automatiskt genererade inställningsfiler eller en kombination av flera olika konfigurationsfiler.

    Visor försöker i stället hålla det enkelt. Inställningarna lagras i en enda fil med namnet boot.conf, placerad på datorns EFI-systempartition.

    EFI-systempartitionen är en liten, FAT-formaterad partition som används av datorns fasta programvara för att hitta de program som behövs under uppstarten.

    Genom att samla konfigurationen i en enda fil blir det lättare för användaren att förstå vilka startalternativ som finns och hur de är inställda.

    Ett grafiskt gränssnitt redan vid uppstart

    När Visor startar visas en grafisk meny med hjälp av UEFI:s Graphics Output Protocol. Det innebär att gränssnittet visas innan något vanligt operativsystem har hunnit starta.

    Visor använder så kallad dubbelbuffring för att minska flimmer när skärmen uppdateras. Tekniken innebär förenklat att nästa bild först ritas i ett dolt minne och därefter visas i sin helhet. Resultatet blir jämnare animationer när användaren växlar mellan olika operativsystem och startalternativ.

    Utseendet kan anpassas på många sätt. Användaren kan bland annat ändra:

    • bakgrund
    • färger
    • ikonstorlekar
    • avstånd mellan menyalternativ
    • rubriker
    • markeringseffekter
    • placering av knappar för avstängning och omstart
    • placering av knappen för UEFI-inställningarna

    Det går även att använda separata temafiler. På så sätt kan hela utseendet bytas utan att den huvudsakliga startkonfigurationen behöver ändras.

    Styrning med mus och pekskärm

    De flesta starthanterare navigeras med tangentbordet, men Visor kan även använda andra inmatningsenheter.

    Om datorns UEFI-firmware tillhandahåller ett kompatibelt pekdon kan användaren välja startalternativ med exempelvis:

    • mus
    • styrplatta
    • pekskärm

    Detta kan vara särskilt användbart på surfplattor, bärbara datorer och andra system där tangentbordet inte alltid är lättillgängligt.

    Om det grafiska läget inte fungerar finns även en textbaserad meny som reservlösning.

    Stöd för moderna Linuxinstallationer

    Visor kan starta Linux genom så kallade EFI stub-kärnor. Det innebär att Linuxkärnan kan fungera som ett vanligt EFI-program och startas direkt av UEFI-miljön.

    Starthanteraren har också stöd för Unified Kernel Images, ofta förkortat UKI. En UKI samlar flera delar som normalt ligger i separata filer:

    • Linuxkärnan
    • initramfs
    • kommandoradsalternativ
    • ibland ytterligare information om systemet

    Allt paketeras i en enda EFI-fil.

    Projektet rekommenderar att sådana filer placeras direkt på EFI-systempartitionen. Det ger en relativt enkel och portabel lösning eftersom UEFI redan kan läsa den FAT-formaterade partitionen.

    Traditionella Linuxkärnor fungerar också

    Visor kan även användas med traditionella installationer där Linuxkärnan och initramfs ligger i separata filer, exempelvis vmlinuz och initramfs.

    Det uppstår dock ett problem om filerna ligger på ett Linuxfilsystem som ext4 eller Btrfs. UEFI kan normalt inte läsa dessa filsystem på egen hand.

    För att lösa detta kan Visor ladda särskilda EFI-drivrutiner som ger stöd för ytterligare filsystem. Projektet levererar inte sådana drivrutiner, men kompatibla .efi-filer kan placeras i Visors katalog för drivrutiner.

    Linux och Windows på samma dator

    Visor kan kedjestarta andra EFI-program. Detta kallas ofta för chainloading och innebär att starthanteraren lämnar över kontrollen till ett annat startprogram.

    På en Windowsinstallation kan Visor exempelvis starta Microsoft Windows Boot Manager. Därmed är Visor användbart på datorer med så kallad dual boot, där användaren väljer mellan Linux och Windows vid uppstart.

    Det går även att starta andra EFI-program, exempelvis diagnostikverktyg, återställningsmiljöer eller alternativa starthanterare.

    Kan skapa startmenyn automatiskt

    Om filen boot.conf saknas försöker Visor automatiskt hitta vanliga startprogram för Linux och Windows.

    Utifrån de filer som hittas kan programmet bygga upp en fungerande startmeny. Detta kan göra den första installationen enklare för användare som inte vill skriva konfigurationen manuellt.

    Den som vill ha fullständig kontroll kan i stället definiera varje startalternativ själv i boot.conf.

    Anpassat för Silverblue, Kinoite och CoreOS

    Visor förstår även startposter som följer Boot Loader Specification. Denna standard används bland annat av system som bygger på OSTree eller avbildningsbaserade uppdateringar.

    Det gäller exempelvis:

    • Fedora Silverblue
    • Fedora Kinoite
    • Fedora CoreOS
    • system baserade på bootc

    Sådana system kan ha flera installerade versioner eller så kallade driftsättningar samtidigt. Visor kan gruppera dessa under en gemensam ikon för operativsystemet.

    Användaren kan därefter välja mellan den aktuella versionen, en tidigare version eller en återställningsversion direkt från startmenyn.

    Automatisk återställning efter en misslyckad uppdatering

    På system som använder boot counting kan Visor hålla reda på hur många gånger en ny systemversion får försöka starta.

    Inför varje start minskas räknaren med ett steg. Om systemet inte lyckas starta inom det tillåtna antalet försök kan Visor automatiskt återgå till en tidigare fungerande version.

    Detta är särskilt användbart på system som uppdateras automatiskt. En felaktig kärna eller systemavbildning behöver då inte göra datorn helt obrukbar.

    Stöd för Secure Boot

    Visor har även stöd för Secure Boot när det startas genom shim.

    Shim är ett litet EFI-program som ofta används av Linuxdistributioner för att skapa en betrodd kedja mellan datorns UEFI-firmware och Linuxsystemets övriga startkomponenter.

    Genom shims verifieringsprotokoll kan Visor kontrollera signaturen på bland annat:

    • Linuxkärnor
    • Unified Kernel Images
    • Windows Boot Manager
    • andra EFI-program i PE-format

    Om Secure Boot är aktiverat och verifieringen misslyckas vägrar Visor att starta filen.

    För ett helt Secure Boot-kompatibelt system måste även Visor och eventuella externa filsystemsdrivrutiner vara korrekt signerade eller startas genom en annan betrodd kedja.

    Loggar hjälper vid felsökning

    Problem under datorns tidiga uppstart kan vara svåra att felsöka eftersom det vanliga operativsystemet ännu inte har startat.

    Visor skriver därför en loggfil med namnet boot.log till EFI-systempartitionen. Loggen sparar information från de tre senaste uppstarterna.

    Den kan bland annat innehålla information om:

    • tolkning av konfigurationsfiler
    • laddning av EFI-program
    • avkodning av PNG-bilder
    • initiering av drivrutiner
    • fel när kontrollen lämnas över till nästa program

    Det kan göra det betydligt lättare att förstå varför en kärna, ett tema eller ett startalternativ inte fungerar.

    Installation och administration

    Installationen sköts med ett skript som kompilerar Visor och kopierar de nödvändiga filerna till EFI-systempartitionen.

    Installationsprogrammet kan även skapa en startpost i datorns UEFI-inställningar med hjälp av verktyget efibootmgr.

    På Linuxsystemet installeras dessutom kommandot visor, som kan användas för att:

    • bygga programmet
    • installera det
    • uppdatera det
    • signera filer
    • kontrollera konfigurationen
    • visa aktuell status
    • avinstallera starthanteraren

    För att kompilera Visor från källkod krävs bland annat GNU-EFI:s utvecklingsfiler, GCC och binutils.

    Fortfarande ett projekt för moderna x86-datorer

    Visor riktar sig för närvarande till datorer med x86-64-processor och UEFI. Det är alltså främst avsett för moderna stationära och bärbara datorer.

    Projektet distribueras under BSD 2-Clause-licensen. Det är en tillåtande licens som ger användare och utvecklare stor frihet att använda, ändra och distribuera koden.

    Ett intressant alternativ till traditionella starthanterare

    Visor försöker kombinera ett modernt grafiskt gränssnitt med en relativt enkel konfiguration. Samtidigt finns avancerade funktioner för Secure Boot, automatiska återställningar, UKI-filer och avbildningsbaserade Linuxdistributioner.

    För vanliga användare kan den grafiska menyn och den automatiska identifieringen av operativsystem vara de mest märkbara förbättringarna. För systemadministratörer och Linuxentusiaster är stödet för signerade EFI-filer, boot counting och separata filsystemsdrivrutiner sannolikt mer intressant.

    Visor befinner sig i ett område där tillförlitlighet är mycket viktigt. Ett fel i en vanlig applikation kan ofta lösas genom att programmet startas om, men ett fel i starthanteraren kan innebära att hela datorn vägrar starta.

    Trots detta visar projektet hur även datorns allra tidigaste uppstartsfas kan göras mer lättanvänd, flexibel och visuellt tilltalande.

    > Teknisk fakta: Visor Boot Manager

    Programtyp UEFI-starthanterare
    Plattform x86-64-system med UEFI
    Operativsystem Linux, Windows och andra EFI-program
    Konfigurationsfil boot.conf
    Konfigurationens plats EFI-systempartitionen
    Grafiskt gränssnitt UEFI Graphics Output Protocol
    Navigering Tangentbord, mus, styrplatta och pekskärm
    Linuxstöd EFI stub-kärnor, UKI, vmlinuz och initramfs
    Filsystem FAT samt andra filsystem genom externa EFI-drivrutiner
    Dual boot Ja, inklusive Microsoft Windows Boot Manager
    Automatisk identifiering Söker efter vanliga Linux- och Windows-startprogram
    Boot Loader Specification Stöds, inklusive OSTree- och bootc-baserade system
    Boot counting Automatisk återgång efter misslyckade startförsök
    Secure Boot Stöds genom shim och signaturverifiering
    Loggfil boot.log
    Kompilator och verktyg GCC, binutils och GNU-EFI
    Licens BSD 2-Clause

    root@visor:~$ redo att starta systemet_

  • Chatto blir öppen källkod – kan bli ett privat alternativ till Teams och Discord

    Den nya chattplattformen Chatto kan köras på den egna servern och samlar textmeddelanden, filöverföring, videosamtal och skärmdelning i ett enda system. Projektet riktar sig till organisationer och nätgemenskaper som vill behålla kontrollen över sina egna kommunikationsdata.

    Allt fler arbetsplatser, föreningar och nätgemenskaper använder digitala plattformar för att kommunicera. Tjänster som Microsoft Teams, Slack och Discord har gjort det enkelt att samla chattar, filer och videosamtal på samma plats.

    Samtidigt innebär molnbaserade kommunikationstjänster att stora mängder information lagras på servrar som kontrolleras av externa företag. Det kan handla om meddelanden, kontouppgifter, uppladdade dokument och information om vilka personer som kommunicerar med varandra.

    Chatto är ett nytt försök att erbjuda ett alternativ. Plattformen har nu släppts som öppen källkod och kan installeras på en egen server.

    En hel chattplattform i ett enda program

    En vanlig utmaning med självhostade tjänster är installationen. Administratören kan behöva konfigurera en webbserver, databas, lagringssystem och flera andra komponenter innan programmet fungerar.

    Chatto har i stället utvecklats för att kunna startas som en enda körbar fil. Den innehåller både serverprogrammet och det webbgränssnitt som användarna möter i webbläsaren.

    För en grundläggande installation behövs ingen separat databasserver. När Chatto har startats tillhandahåller programmet automatiskt en webbplats där användarna kan logga in och kommunicera.

    Det finns färdiga versioner för Linux på både x86-64- och ARM64-baserade datorer. Programmet finns även för macOS och Windows. Mer avancerade installationer kan byggas med exempelvis Docker Compose och annan serverinfrastruktur.

    Den förenklade installationen kan göra det möjligt att köra Chatto även på relativt små servrar. Hur många användare som kan vara anslutna samtidigt beror dock på serverns prestanda, nätverksanslutning och vilka funktioner som används.

    Kanaler, filer och videosamtal

    Chatto fungerar på ett sätt som påminner om flera etablerade kommunikationsplattformar. En server kan innehålla olika rum eller kanaler där användarna diskuterar särskilda ämnen.

    Plattformen har bland annat stöd för textmeddelanden, filöverföring, reaktioner och inbäddade videoklipp. Administratörer kan även skapa olika roller och bestämma vilka rättigheter användarna ska ha.

    Dessutom finns stöd för röst- och videosamtal samt skärmdelning. Det innebär att Chatto kan användas både för vardagliga diskussioner och för digitala möten där deltagarna behöver visa presentationer, program eller andra delar av sina datorskärmar.

    Utvecklaren uppger att röst- och videosamtalen är totalsträckskrypterade. Det innebär att kommunikationen krypteras hos deltagarna och inte ska kunna läsas av servern under överföringen.

    Chatto har inte heller någon inbyggd gräns för hur många personer som får delta i ett samtal. I praktiken bestäms gränsen i stället av serverns kapacitet och deltagarnas internetanslutningar.

    Personliga krypteringsnycklar skyddar lagrad information

    Chatto krypterar även personuppgifter och chattinformation som lagras på servern. Varje användares information skyddas med individuella krypteringsnycklar.

    En krypteringsnyckel kan liknas vid en avancerad digital nyckel som krävs för att omvandla krypterad information tillbaka till läsbar text. Utan rätt nyckel framstår informationen som ett obegripligt mönster av data.

    När ett användarkonto tas bort kan personens krypteringsnycklar förstöras. Den information som eventuellt finns kvar i lagringen ska då inte längre kunna läsas.

    Metoden innebär inte nödvändigtvis att varje fysisk databit omedelbart skrivs över. I stället blir den kvarvarande informationen praktiskt oanvändbar eftersom nyckeln som behövs för att dekryptera den inte längre finns.

    Varje server är en egen gemenskap

    Chatto använder inte federation. Det betyder att olika Chatto-servrar inte automatiskt kan kommunicera eller utbyta information med varandra.

    Varje installation fungerar i stället som en fristående gemenskap. En organisation kan exempelvis driva en server för personalen, medan en förening kan ha en separat installation för sina medlemmar.

    En användare kan vara medlem i flera gemenskaper, men måste då ansluta direkt till respektive server. Administratörer som vill hantera flera separata grupper kan köra flera Chatto-processer.

    Avsaknaden av federation kan göra systemet enklare och minska risken för att information sprids mellan olika servrar. Samtidigt innebär det att användarna inte får samma sammanhängande nätverk som i federerade plattformar.

    Inga externa analysverktyg

    Enligt projektet innehåller Chatto inga externa spårnings- eller analysverktyg. Plattformen ska därmed inte automatiskt skicka information om användarnas beteende till tredjepartsföretag.

    När en organisation driver sin egen Chatto-server stannar meddelanden och användaruppgifter på den egna infrastrukturen. Administratören kan då själv bestämma i vilket land servern ska finnas, hur säkerhetskopiering ska ske och vem som ska ha teknisk tillgång till systemen.

    Självhosting innebär dock också ett större ansvar. Den som driver servern måste installera säkerhetsuppdateringar, skydda servern mot intrång, hantera säkerhetskopior och se till att obehöriga inte får administratörsåtkomst.

    Kontrollen över informationen flyttas alltså från en extern molnleverantör till den egna organisationen.

    Fortfarande en ung plattform

    Chatto befinner sig för närvarande på version 0.4. Utvecklaren beskriver programmet som tillräckligt stabilt för produktionsanvändning, men varnar samtidigt för att större förändringar kan genomföras före version 1.0.

    Den första stabila huvudversionen väntas enligt projektets planering inom sex till tolv månader.

    Nästa större version, 0.5, ska fokusera på säkerhet och moderering. Bland de planerade funktionerna finns möjlighet att rapportera olämpligt innehåll och förbättringar för användare som är anslutna till flera servrar.

    Eftersom projektet ännu inte har nått version 1.0 bör organisationer som installerar det vara beredda på att konfigurationer, databaser eller funktioner kan förändras i kommande uppdateringar.

    Betald molntjänst på europeisk infrastruktur

    Parallellt med den självhostade versionen förbereds även en kommersiell tjänst med namnet Chatto Cloud. Den riktar sig till användare som vill använda plattformen utan att själva administrera en server.

    Molntjänsten ska erbjuda automatisk skalning, nattliga säkerhetskopior och uppgraderingar utan planerade driftavbrott.

    Enligt projektet ska tjänsten till en början köras helt på europeiskt ägd infrastruktur. Fler geografiska regioner planeras till början av 2027.

    Den betalda tjänsten ska finansiera driften och administrationen, men några extra programfunktioner ska inte låsas bakom ett premiumabonnemang. Den självhostade versionen ska därmed fortsätta erbjuda samma grundläggande funktioner.

    Ett alternativ för den som vill kontrollera sina data

    Chatto är långt ifrån den första självhostade chattplattformen. Projektets främsta ambition verkar i stället vara att göra installationen enklare och minska mängden resurser som krävs för att komma igång.

    Genom att kombinera server, webbgränssnitt, chatt, filöverföring och videosamtal i ett enda system kan Chatto bli intressant för mindre organisationer, föreningar och grupper som inte vill vara beroende av stora centrala kommunikationstjänster.

    Att programmet är öppen källkod innebär att källkoden kan granskas och att användarna själva kan installera systemet. Projektet tar dock för närvarande inte emot externa bidrag till källkoden.

    Om Chatto kan etablera sig som ett verkligt alternativ till de större plattformarna återstår att se. Den unga versionsnumreringen och de planerade förändringarna visar att projektet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.

    Men lanseringen illustrerar samtidigt ett växande intresse för digitala verktyg där användarna själva bestämmer var informationen lagras och vem som kontrollerar infrastrukturen.

    https://hmans.dev/blog/chatto-is-open-source

    https://github.com/chattocorp/chatto

    > TEKNISKA FAKTA: CHATTO
    Programtyp: Grupp- och teamchatt
    Licens: Öppen källkod
    Aktuell version: 0.4
    Installation: Självhostad eller molnbaserad
    Serverlösning: En enda körbar programfil
    Webbgränssnitt: Inbyggt
    Separat databas: Krävs inte för grundinstallation
    Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    Linuxarkitekturer: x86-64 och ARM64
    Containerstöd: Docker Compose
    Kommunikation: Text, röst och video
    Övriga funktioner: Filöverföring, reaktioner och skärmdelning
    Kryptering: Totalsträckskrypterade röst- och videosamtal
    Lagrade uppgifter: Krypterade med individuella användarnycklar
    Federation: Nej
    Spårning och analys: Inga externa analystjänster
    Molntjänst: Chatto Cloud
    > STATUS: Projektet befinner sig fortfarande före version 1.0. Större förändringar kan därför förekomma vid framtida uppgraderingar.
  • SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

    SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.

    Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.

    SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.

    Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd

    Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.

    För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.

    Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.

    Uppdaterade standardprogram

    SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:

    • Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
    • Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
    • LibreOffice 25.2.3

    ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.

    Flera skrivbordsmiljöer

    SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:

    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26.0

    Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.

    En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.

    Stöd för både x86-64 och ARM64

    De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.

    Uppgradering utan ominstallation

    Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.

    Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden

    SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.

    Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.

    TEKNISK FAKTA: SparkyLinux 8.2
    Bas: Debian 13 “Trixie” (kompatibla förråd)
    Standardkärna: Linux 6.12.69 LTS
    Alternativa kärnor (valfritt): Linux 6.19.1, Linux 6.6.125 LTS
    Webbläsare: Firefox 140.7.0 ESR (Firefox 147.0.4 i förråden)
    E-post: Thunderbird 140.7.1 ESR
    Kontorssvit: LibreOffice 25.2.3
    Skrivbordsmiljöer: KDE Plasma 6.3.6, Xfce 4.20, LXQt 2.1.0, MATE 1.26.0
    Minimal-utgåvor: Openbox 3.6.1 (MinimalGUI), MinimalCLI (utan GUI)
    Arkitektur: x86-64 (alla utgåvor), ARM64/AArch64 (MinimalGUI & MinimalCLI)

Etikett: x86-64

  • Frame – en helt ny X11-server skriven i assembler

    Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer. Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en…

  • Visor – en modern och grafisk starthanterare för Linux och Windows

    Visor är en ny starthanterare med öppen källkod för moderna UEFI-datorer. Den kan starta Linux, Windows och andra EFI-program genom ett grafiskt och anpassningsbart gränssnitt, samtidigt som den erbjuder stöd för bland annat Unified Kernel Images, Secure Boot och automatisk återställning efter misslyckade uppdateringar. När en dator startas behöver den välja vilket operativsystem eller program…

  • Chatto blir öppen källkod – kan bli ett privat alternativ till Teams och Discord

    Den nya chattplattformen Chatto kan köras på den egna servern och samlar textmeddelanden, filöverföring, videosamtal och skärmdelning i ett enda system. Projektet riktar sig till organisationer och nätgemenskaper som vill behålla kontrollen över sina egna kommunikationsdata. Allt fler arbetsplatser, föreningar och nätgemenskaper använder digitala plattformar för att kommunicera. Tjänster som Microsoft Teams, Slack och Discord…

  • SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

    SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem. Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och…