• Visor – en modern och grafisk starthanterare för Linux och Windows

    Visor är en ny starthanterare med öppen källkod för moderna UEFI-datorer. Den kan starta Linux, Windows och andra EFI-program genom ett grafiskt och anpassningsbart gränssnitt, samtidigt som den erbjuder stöd för bland annat Unified Kernel Images, Secure Boot och automatisk återställning efter misslyckade uppdateringar.

    När en dator startas behöver den välja vilket operativsystem eller program som ska köras. På datorer med flera operativsystem sker detta vanligtvis genom en så kallad starthanterare. Visor är ett nytt projekt med öppen källkod som vill göra denna del av datorstarten både enklare och mer tilltalande.

    Visor är utvecklat för moderna datorer med UEFI och kan starta Linuxkärnor, Unified Kernel Images, Windows och andra EFI-program. Det fungerar därför även på datorer där Linux och Windows är installerade sida vid sida.

    En enda konfigurationsfil

    Många traditionella starthanterare använder skript, automatiskt genererade inställningsfiler eller en kombination av flera olika konfigurationsfiler.

    Visor försöker i stället hålla det enkelt. Inställningarna lagras i en enda fil med namnet boot.conf, placerad på datorns EFI-systempartition.

    EFI-systempartitionen är en liten, FAT-formaterad partition som används av datorns fasta programvara för att hitta de program som behövs under uppstarten.

    Genom att samla konfigurationen i en enda fil blir det lättare för användaren att förstå vilka startalternativ som finns och hur de är inställda.

    Ett grafiskt gränssnitt redan vid uppstart

    När Visor startar visas en grafisk meny med hjälp av UEFI:s Graphics Output Protocol. Det innebär att gränssnittet visas innan något vanligt operativsystem har hunnit starta.

    Visor använder så kallad dubbelbuffring för att minska flimmer när skärmen uppdateras. Tekniken innebär förenklat att nästa bild först ritas i ett dolt minne och därefter visas i sin helhet. Resultatet blir jämnare animationer när användaren växlar mellan olika operativsystem och startalternativ.

    Utseendet kan anpassas på många sätt. Användaren kan bland annat ändra:

    • bakgrund
    • färger
    • ikonstorlekar
    • avstånd mellan menyalternativ
    • rubriker
    • markeringseffekter
    • placering av knappar för avstängning och omstart
    • placering av knappen för UEFI-inställningarna

    Det går även att använda separata temafiler. På så sätt kan hela utseendet bytas utan att den huvudsakliga startkonfigurationen behöver ändras.

    Styrning med mus och pekskärm

    De flesta starthanterare navigeras med tangentbordet, men Visor kan även använda andra inmatningsenheter.

    Om datorns UEFI-firmware tillhandahåller ett kompatibelt pekdon kan användaren välja startalternativ med exempelvis:

    • mus
    • styrplatta
    • pekskärm

    Detta kan vara särskilt användbart på surfplattor, bärbara datorer och andra system där tangentbordet inte alltid är lättillgängligt.

    Om det grafiska läget inte fungerar finns även en textbaserad meny som reservlösning.

    Stöd för moderna Linuxinstallationer

    Visor kan starta Linux genom så kallade EFI stub-kärnor. Det innebär att Linuxkärnan kan fungera som ett vanligt EFI-program och startas direkt av UEFI-miljön.

    Starthanteraren har också stöd för Unified Kernel Images, ofta förkortat UKI. En UKI samlar flera delar som normalt ligger i separata filer:

    • Linuxkärnan
    • initramfs
    • kommandoradsalternativ
    • ibland ytterligare information om systemet

    Allt paketeras i en enda EFI-fil.

    Projektet rekommenderar att sådana filer placeras direkt på EFI-systempartitionen. Det ger en relativt enkel och portabel lösning eftersom UEFI redan kan läsa den FAT-formaterade partitionen.

    Traditionella Linuxkärnor fungerar också

    Visor kan även användas med traditionella installationer där Linuxkärnan och initramfs ligger i separata filer, exempelvis vmlinuz och initramfs.

    Det uppstår dock ett problem om filerna ligger på ett Linuxfilsystem som ext4 eller Btrfs. UEFI kan normalt inte läsa dessa filsystem på egen hand.

    För att lösa detta kan Visor ladda särskilda EFI-drivrutiner som ger stöd för ytterligare filsystem. Projektet levererar inte sådana drivrutiner, men kompatibla .efi-filer kan placeras i Visors katalog för drivrutiner.

    Linux och Windows på samma dator

    Visor kan kedjestarta andra EFI-program. Detta kallas ofta för chainloading och innebär att starthanteraren lämnar över kontrollen till ett annat startprogram.

    På en Windowsinstallation kan Visor exempelvis starta Microsoft Windows Boot Manager. Därmed är Visor användbart på datorer med så kallad dual boot, där användaren väljer mellan Linux och Windows vid uppstart.

    Det går även att starta andra EFI-program, exempelvis diagnostikverktyg, återställningsmiljöer eller alternativa starthanterare.

    Kan skapa startmenyn automatiskt

    Om filen boot.conf saknas försöker Visor automatiskt hitta vanliga startprogram för Linux och Windows.

    Utifrån de filer som hittas kan programmet bygga upp en fungerande startmeny. Detta kan göra den första installationen enklare för användare som inte vill skriva konfigurationen manuellt.

    Den som vill ha fullständig kontroll kan i stället definiera varje startalternativ själv i boot.conf.

    Anpassat för Silverblue, Kinoite och CoreOS

    Visor förstår även startposter som följer Boot Loader Specification. Denna standard används bland annat av system som bygger på OSTree eller avbildningsbaserade uppdateringar.

    Det gäller exempelvis:

    • Fedora Silverblue
    • Fedora Kinoite
    • Fedora CoreOS
    • system baserade på bootc

    Sådana system kan ha flera installerade versioner eller så kallade driftsättningar samtidigt. Visor kan gruppera dessa under en gemensam ikon för operativsystemet.

    Användaren kan därefter välja mellan den aktuella versionen, en tidigare version eller en återställningsversion direkt från startmenyn.

    Automatisk återställning efter en misslyckad uppdatering

    På system som använder boot counting kan Visor hålla reda på hur många gånger en ny systemversion får försöka starta.

    Inför varje start minskas räknaren med ett steg. Om systemet inte lyckas starta inom det tillåtna antalet försök kan Visor automatiskt återgå till en tidigare fungerande version.

    Detta är särskilt användbart på system som uppdateras automatiskt. En felaktig kärna eller systemavbildning behöver då inte göra datorn helt obrukbar.

    Stöd för Secure Boot

    Visor har även stöd för Secure Boot när det startas genom shim.

    Shim är ett litet EFI-program som ofta används av Linuxdistributioner för att skapa en betrodd kedja mellan datorns UEFI-firmware och Linuxsystemets övriga startkomponenter.

    Genom shims verifieringsprotokoll kan Visor kontrollera signaturen på bland annat:

    • Linuxkärnor
    • Unified Kernel Images
    • Windows Boot Manager
    • andra EFI-program i PE-format

    Om Secure Boot är aktiverat och verifieringen misslyckas vägrar Visor att starta filen.

    För ett helt Secure Boot-kompatibelt system måste även Visor och eventuella externa filsystemsdrivrutiner vara korrekt signerade eller startas genom en annan betrodd kedja.

    Loggar hjälper vid felsökning

    Problem under datorns tidiga uppstart kan vara svåra att felsöka eftersom det vanliga operativsystemet ännu inte har startat.

    Visor skriver därför en loggfil med namnet boot.log till EFI-systempartitionen. Loggen sparar information från de tre senaste uppstarterna.

    Den kan bland annat innehålla information om:

    • tolkning av konfigurationsfiler
    • laddning av EFI-program
    • avkodning av PNG-bilder
    • initiering av drivrutiner
    • fel när kontrollen lämnas över till nästa program

    Det kan göra det betydligt lättare att förstå varför en kärna, ett tema eller ett startalternativ inte fungerar.

    Installation och administration

    Installationen sköts med ett skript som kompilerar Visor och kopierar de nödvändiga filerna till EFI-systempartitionen.

    Installationsprogrammet kan även skapa en startpost i datorns UEFI-inställningar med hjälp av verktyget efibootmgr.

    På Linuxsystemet installeras dessutom kommandot visor, som kan användas för att:

    • bygga programmet
    • installera det
    • uppdatera det
    • signera filer
    • kontrollera konfigurationen
    • visa aktuell status
    • avinstallera starthanteraren

    För att kompilera Visor från källkod krävs bland annat GNU-EFI:s utvecklingsfiler, GCC och binutils.

    Fortfarande ett projekt för moderna x86-datorer

    Visor riktar sig för närvarande till datorer med x86-64-processor och UEFI. Det är alltså främst avsett för moderna stationära och bärbara datorer.

    Projektet distribueras under BSD 2-Clause-licensen. Det är en tillåtande licens som ger användare och utvecklare stor frihet att använda, ändra och distribuera koden.

    Ett intressant alternativ till traditionella starthanterare

    Visor försöker kombinera ett modernt grafiskt gränssnitt med en relativt enkel konfiguration. Samtidigt finns avancerade funktioner för Secure Boot, automatiska återställningar, UKI-filer och avbildningsbaserade Linuxdistributioner.

    För vanliga användare kan den grafiska menyn och den automatiska identifieringen av operativsystem vara de mest märkbara förbättringarna. För systemadministratörer och Linuxentusiaster är stödet för signerade EFI-filer, boot counting och separata filsystemsdrivrutiner sannolikt mer intressant.

    Visor befinner sig i ett område där tillförlitlighet är mycket viktigt. Ett fel i en vanlig applikation kan ofta lösas genom att programmet startas om, men ett fel i starthanteraren kan innebära att hela datorn vägrar starta.

    Trots detta visar projektet hur även datorns allra tidigaste uppstartsfas kan göras mer lättanvänd, flexibel och visuellt tilltalande.

    > Teknisk fakta: Visor Boot Manager

    Programtyp UEFI-starthanterare
    Plattform x86-64-system med UEFI
    Operativsystem Linux, Windows och andra EFI-program
    Konfigurationsfil boot.conf
    Konfigurationens plats EFI-systempartitionen
    Grafiskt gränssnitt UEFI Graphics Output Protocol
    Navigering Tangentbord, mus, styrplatta och pekskärm
    Linuxstöd EFI stub-kärnor, UKI, vmlinuz och initramfs
    Filsystem FAT samt andra filsystem genom externa EFI-drivrutiner
    Dual boot Ja, inklusive Microsoft Windows Boot Manager
    Automatisk identifiering Söker efter vanliga Linux- och Windows-startprogram
    Boot Loader Specification Stöds, inklusive OSTree- och bootc-baserade system
    Boot counting Automatisk återgång efter misslyckade startförsök
    Secure Boot Stöds genom shim och signaturverifiering
    Loggfil boot.log
    Kompilator och verktyg GCC, binutils och GNU-EFI
    Licens BSD 2-Clause

    root@visor:~$ redo att starta systemet_

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett fräschare gränssnitt, bättre prestanda och en helt ny installationsupplevelse.

    Den populära Linux-distributionen Fedora är tillbaka med sin 43:e version – och det är inte vilken uppdatering som helst. Den här utgåvan markerar slutet på en epok och början på en ny. Fedora 43 har landat med Wayland som enda grafiska standard, en ny generations paketmotor (DNF5), samt de allra senaste verktygen för utvecklare och entusiaster.

    Med Linux-kärnan 6.17 i ryggen och ett helt batteri uppdaterade programvaror visar Fedora återigen varför den betraktas som en av de mest framåtblickande distributionerna på Linux-scenen.

    Farväl X11 – Fedora går helt över till Wayland

    En av de mest symboliska förändringarna i Fedora 43 är att X11 nu är helt borttaget från systemet. Det klassiska fönstersystemet som hängt med sedan 1980-talet har alltså gjort sitt – Fedora tar nu det slutgiltiga steget till Wayland, den moderna och säkrare efterföljaren.

    För användaren innebär detta mjukare animationer, renare rendering och mindre skärmflimmer tack vare trippelbuffring. Wayland hanterar dessutom hybridgrafik betydligt bättre – exempelvis system med Intel Xe, NVIDIA Optimus eller Hybrid Mode.

    Det här steget avslutar en nästan tio år lång övergångsperiod, och markerar en milstolpe inte bara för Fedora, utan för hela Linux-ekosystemet.

    Nya fonter, ny känsla

    Fedora 43 byter även till COLRv1 Noto Color Emoji, ett nytt emoji-teckensnitt i vektorformat. Till skillnad från de gamla bitmap-baserade versionerna kan dessa skalas snyggt i alla upplösningar utan att bli suddiga – perfekt för högupplösta skärmar och moderna gränssnitt.

    GNOME 49 och Peas 2.0 – en fräschare skrivbordsmiljö

    Fedora Workstation 43 levereras med GNOME 49, den senaste versionen av det klassiska Fedora-skrivbordet. Här finns mängder av små förbättringar i användargränssnittet och prestandan, samt stöd för Peas 2.0, GNOMEs uppdaterade plugin-motor som används av flera kärnapplikationer.

    KDE Plasma 6.4.5 – en annan värld av flexibilitet

    För de som föredrar Fedora KDE bjuder version 43 på Plasma 6.4.5, tillsammans med Frameworks 6.8 och KDE Gear 25.08.2. Resultatet är ett snabbt, elegant och mycket anpassningsbart skrivbord.

    Några höjdpunkter:

    • Nya app-lanseringsetiketter – nyinstallerade program markeras med en grön “New!”-etikett.
    • Flexibla rutnätslayouter – varje virtuell skrivbordsyta kan få sin egen fönsterlayout.
    • Nydesignad Spectacle – KDE:s skärmdumpsverktyg har fått en modern och strömlinjeformad design.
    • HDR-justeringar och färghantering – möjlighet att finjustera färger och ljusstyrka via en HDR-guide.
    • Tillgänglighetsförbättringar – styr muspekaren med numeriska tangentbordet eller zooma med tre fingrar.
    • Smarta notifieringar – helskärmsappar tystar notiser automatiskt, som sedan sammanfattas efteråt.

    Dessutom använder Fedora KDE nu den nya webbaserade Anaconda-installern, som ger ett modernt och mer användarvänligt installationsflöde.

    Under huven: nya motorer för utvecklare

    Fedora 43:s inre består av några av de mest kraftfulla och uppdaterade komponenterna i Linuxvärlden:

    • GCC 15.2, glibc 2.42 och binutils 2.45
    • RPM 6.0 med förbättrad signaturverifiering och snabbare paketindexering
    • LLVM 21, Golang 1.25 och Perl 5.42
    • Python 3.14, Java 25 (OpenJDK 25), Ruby on Rails 8.0, PostgreSQL 18, och MySQL 8.4

    Det är alltså en version fullmatad med moderna utvecklingsverktyg för nästan varje programmeringsspråk och miljö.

    DNF5 och snabbare installationer

    Ett av de mest tekniskt betydelsefulla skiftena i Fedora 43 är införandet av DNF5 som standard för pakethantering under installationen. Den ersätter DNF4 och lovar snabbare, mer modulär och mer effektiv beroendehantering.

    Tillsammans med Anaconda WebUI – Fedora:s nya webbaserade installationsgränssnitt – blir installationen både enklare och snyggare än någonsin.

    Fler förbättringar: snabbare uppstart och högre säkerhet

    Fedora 43 introducerar Zstd-komprimerade initrd-avbilder, vilket minskar uppstartstiden.
    Systemet använder nu även Debuginfod IMA-verifiering som standard, vilket stärker systemets integritet.
    Verktyget lastlog2 ersätter den äldre lastlog-funktionen för effektivare inloggningsloggar.

    Dessutom har flera föråldrade komponenter, som python-nose och YASM, rensats bort för att hålla systemet rent och modernt.

    Fedora Kinoite – automatiska uppdateringar som standard

    Den oföränderliga KDE-versionen Fedora Kinoite har fått ett stort användarvänligt lyft: automatiska uppdateringar är nu aktiverade som standard. Användaren kan förstås justera frekvensen eller stänga av funktionen helt via systeminställningarna.

    Sammanfattning – Fedora 43 sätter standarden för framtiden

    Fedora 43 är inte bara ännu en uppdatering – det är ett teknologiskt generationsskifte.
    Med Wayland som enda grafiska miljö, DNF5 som ny pakethanterare, och ett berg av moderna verktyg visar Fedora varför den fortsätter vara ledstjärnan för innovation inom Linux.

    För den som vill testa framtidens Linux redan idag finns Fedora 43 ISO att ladda ner från projektets webbplats.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#43

    Fedora 43 – Fakta
    • KernelLinux 6.17
    • Skrivbord (GNOME)GNOME 49 – Wayland-only
    • EmojiCOLRv1 Noto Color Emoji
    • KDE-utgåvanPlasma 6.4.5 • Frameworks 6.8 • KDE Gear 25.08.2
    • InstallerareAnaconda WebUI (ny) • DNF5 som backend
    • PakethanteringRPM 6.0 (bättre verifiering & prestanda)
    • GNU ToolchainGCC 15.2 • binutils 2.45 • glibc 2.42 • GDB 17.1
    • UtvecklarstackLLVM 21 • Python 3.14 • Golang 1.25 • Perl 5.42
    • PlatformerOpenJDK 25 • Ruby on Rails 8.0 • PostgreSQL 18 • MySQL 8.4
    • Boot & säkerhetinitrd med Zstd • Debuginfod IMA-verifiering • lastlog2
    • StädningarTar bort python-nose och YASM
    • ImmutableFedora Kinoite – automatiska uppdateringar på

    Notis: Fedora 43 fullbordar övergången till Wayland – X11-paketen har tagits bort.

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.

Etikett: Fedora Kinoite

  • Visor – en modern och grafisk starthanterare för Linux och Windows

    Visor är en ny starthanterare med öppen källkod för moderna UEFI-datorer. Den kan starta Linux, Windows och andra EFI-program genom ett grafiskt och anpassningsbart gränssnitt, samtidigt som den erbjuder stöd för bland annat Unified Kernel Images, Secure Boot och automatisk återställning efter misslyckade uppdateringar. När en dator startas behöver den välja vilket operativsystem eller program…

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett…

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator. Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket…