Den spelinriktade Linuxdistributionen Bazzite har släppts i version 45. Nyheterna omfattar Fedora 45, KDE Plasma 6.8, uppdaterade grafikdrivrutiner, förbättrat stöd för handhållna spelkonsoler och ett nytt verktyg som kontrollerar kompatibiliteten med kommande anti-cheat-system för Linux.
Bazzite är en Fedora-baserad Linuxdistribution som framför allt riktar sig till datorspelare. Systemet är utvecklat för stationära datorer, bärbara speldatorer, handhållna spelenheter och datorer som används som spelkonsoler i vardagsrummet.
Distributionen bygger på en atomär uppdateringsmodell, där systemuppdateringar levereras som färdiga systemavbilder. Det gör det enklare att återgå till en tidigare version om en uppdatering orsakar problem.
Den 3 november presenterade utvecklarna Bazzite 45, som innehåller ett stort antal tekniska förbättringar.
Fedora 45 och uppdaterad Linuxkärna
Den nya versionen bygger på Fedora 45 och levereras med de senaste skrivbordsmiljöerna:
KDE Plasma 6.8.2
GNOME 51.1
Linuxkärnan 7.2.15
Linuxkärnan 6.18.60 för NVIDIA LTS-versionerna
Mesa 26.2.6 för grafikacceleration
Grafikstödet har även förbättrats genom att ROCm OpenCL ersätter Mesa OpenCL på system som inte använder NVIDIA-grafik.
På KDE-versionerna har XWaylandVideoBridge tagits bort, vilket enligt utvecklarna löser flera tidigare problem.
Nytt verktyg kontrollerar anti-cheat-kompatibilitet
En av de mest intressanta nyheterna är ett nytt verktyg för att kontrollera om datorn uppfyller säkerhetskraven för Easy Anti-Cheat Linux v2.
Epic Games arbetar med en ny version av sitt anti-cheat-system för Linux. Målet är att göra det möjligt att köra fler onlinespel med avancerat fuskskydd, däribland Fortnite.
Det innebär däremot inte att Fortnite redan fungerar under Linux. Epic planerar att först testa den nya tekniken i Fortnite innan stödet införs i fler spel.
I Bazzite 45 kan användaren kontrollera datorns förutsättningar genom att öppna en terminal och skriva:
ujust check-anticheat
Verktyget kontrollerar bland annat:
Signerad Linuxkärna och signerade kärnmoduler.
Secure Boot och registrerade signeringsnycklar.
TPM 2.0 och uppmätt uppstart (measured boot).
IOMMU och säkerhetsfunktioner i kärnan.
Kernel Lockdown och kexec.
BPF LSM.
Resultatet presenteras med tydliga godkända eller underkända kontroller samt förslag på åtgärder. Verktyget ändrar inte systemets inställningar automatiskt.
Utvecklarna varnar dock för att aktivera Kernel Lockdown på handhållna spelenheter tills kompatibilitetsproblemen har lösts. Användare med Steam Deck uppmanas dessutom uttryckligen att inte aktivera Secure Boot i nuläget.
Bättre stöd för handhållna spelkonsoler
Bazzite 45 innehåller även förbättringar för flera spelrelaterade hårdvaruplattformar.
Acer Predator Atlas 8 får ett första stöd genom InputPlumber, inklusive funktioner för snabbmenyn och de bakre M1- och M2-knapparna.
Stödet för ROG Ally X20 har flyttats till den stabila versionen, även om ett problem med anpassade TDP-inställningar fortfarande håller på att åtgärdas.
Fler racingrattar med Logitech TrueForce fungerar nu direkt efter installationen.
InputPlumber, som hanterar inmatningsenheter på handhållna spelkonsoler, har också uppdaterats.
Dessutom har biblioteket extest förbättrats för att fungera med 64-bitars betaversionen av Steam-klienten under Wayland.
Mindre uppdateringar och förbättrad prestanda
Utvecklarna har även gjort omfattande förändringar bakom kulisserna.
Bazzite använder nu ZSTD-komprimering tillsammans med verktyget Chunkah och en förbättrad metod för att dela upp systemavbilder.
Det gör att endast de delar av systemet som faktiskt förändrats behöver överföras vid vissa uppdateringar.
Enligt utvecklarna kan inkrementella uppdateringar i gynnsamma fall bli så små som omkring 100 MB.
Byggsystemet har också omarbetats. Genom att dela upp tidigare stora byggfiler i mindre skript har utvecklarna kunnat halvera byggtiderna.
Bland övriga förbättringar märks stöd för nätverksoptimering genom tjänsterna bpftune och bpfrag samt möjlighet att utföra Btrfs-underhåll direkt från det grafiska verktyget Btrfs Assistant.
Även installationen av CoolerControl har förändrats. Verktyget installeras numera via projektets officiella Docker-container i stället för som extra systempaket.
Nästa steg – Linux 7.3 och HDMI 2.1
Arbetet med nästa version har redan påbörjats. Utvecklarna testar Linuxkärnan 7.3.1 i den instabila utvecklingsgrenen.
Fokus ligger bland annat på HDMI 2.1, variabel uppdateringsfrekvens (VRR) och att undvika nya problem efter tidigare svårigheter med Linux 7.2.
Samtidigt fortsätter utvecklingen av SteamOS Manager och Bazzite Portal.
Bazzite 45 finns nu tillgänglig i den stabila kanalen. Användare som tidigare har bytt till testversionen kan återgå till den stabila grenen med kommandot:
Den öppna källkodsredigeraren Pulsar har släppts i version 1.133. Uppdateringen innehåller en förbättrad terminal, snabbare hantering av stora filer och en omarbetad funktion för att övervaka filändringar. Samtidigt förbereder utvecklarna ett större teknikskifte som bland annat ska ge bättre stöd för Wayland på Linux.
När GitHub lade ned utvecklingen av den populära kodredigeraren Atom i slutet av 2022 såg det ut som slutet för ett verktyg som hade blivit uppskattat av många programmerare.
Men eftersom Atom byggde på öppen källkod kunde andra utvecklare ta över arbetet. Resultatet blev Pulsar, ett projekt som drivs av en grupp frivilliga utvecklare och entusiaster.
Pulsar bygger vidare på Atoms grundidé: en flexibel och anpassningsbar kodredigerare där användaren själv kan installera tillägg, ändra utseendet och skapa en arbetsmiljö som passar de egna behoven.
Med version 1.133 fortsätter projektet att modernisera programmet, samtidigt som man försöker behålla det som gjorde Atom populärt.
Terminalen blir en naturligare del av kodredigeringen
En av de viktigaste nyheterna handlar om Pulsars inbyggda terminal, som introducerades i version 1.132.
En terminal är ett textbaserat gränssnitt där användaren kan skriva kommandon till operativsystemet. För programmerare är den ett viktigt arbetsredskap, exempelvis för att kompilera program, hantera Git eller köra olika utvecklingsverktyg.
Tidigare behövde användare ofta växla mellan kodredigeraren och ett separat terminalfönster. Med en integrerad terminal kan arbetet i större utsträckning utföras direkt i samma program.
I Pulsar 1.133 har terminalen fått stöd för OSC 8, en standard som gör det möjligt att visa klickbara hyperlänkar direkt i terminaltext.
Det innebär exempelvis att ett kommandoradsprogram kan presentera en länk med ett beskrivande namn i stället för att skriva ut en lång webbadress.
Användaren kan dessutom hålla muspekaren över länken för att se vart den leder innan den öppnas.
Terminalen håller reda på vilken katalog du arbetar i
En annan förbättring är att Pulsars terminal numera kan följa användarens aktuella arbetskatalog.
Funktionen använder integration med kommandotolkar som Bash, Zsh, Fish och PowerShell.
När användaren byter katalog uppdateras terminalflikens titel automatiskt för att visa den nya platsen.
Om terminalen delas upp i flera paneler kan den nya panelen dessutom starta i samma katalog som den ursprungliga terminalen.
Det kan låta som en liten förändring, men för utvecklare som arbetar med stora projekt och många kataloger innebär det färre onödiga moment.
Terminalen känner också igen sökvägar till filer i kommandoutskrifter. Både absoluta och relativa sökvägar kan göras klickbara.
Om exempelvis ett verktyg för kodanalys rapporterar ett fel i en viss fil kan programmeraren klicka på filnamnet och öppna den direkt i redigeraren.
På Linux och Windows har terminalen dessutom fått stöd för tangentkombinationerna Ctrl+Shift+C och Ctrl+Shift+V för kopiering och inklistring.
Slut på irriterande fördröjningar i stora filer
En viktig prestandaförbättring gäller hanteringen av stora källkodsfiler.
I Pulsar 1.127 introducerades ett problem med syntaxmarkeringen som kunde orsaka märkbara fördröjningar när användaren redigerade större filer.
Syntaxmarkering är funktionen som färglägger olika delar av programkoden, exempelvis variabler, funktioner och kommentarer.
Det hjälper programmeraren att snabbt förstå kodens struktur och upptäcka fel.
Men eftersom redigeraren måste analysera texten medan användaren skriver kan ineffektiv syntaxmarkering påverka prestandan.
I Pulsar 1.133 har utvecklarna rättat problemet, vilket ska göra arbetet med stora filer betydligt smidigare.
Ny teknik övervakar ändringar i filsystemet
En av de mer omfattande tekniska förändringarna finns under programmets yta.
Pulsar använder en funktion som brukar kallas file watching, eller filövervakning.
Den innebär att redigeraren håller reda på när filer ändras, flyttas eller tas bort från datorns lagringsenhet.
Funktionen är särskilt viktig när flera program arbetar med samma filer, exempelvis när Git uppdaterar ett projekt eller ett externt byggverktyg genererar ny kod.
I version 1.133 har arkitekturen för filövervakningen byggts om.
Vid sidan av den befintliga lösningen nsfw kan användaren nu välja biblioteket @parcel/watcher, som även används av Visual Studio Code.
Det alternativa biblioteket erbjuder bland annat bättre hantering av filer som ska ignoreras och vissa mer komplicerade situationer i filsystemet.
En annan viktig förändring är att filövervakningen nu körs i en separat process i stället för direkt i Electrons renderingsprocess.
Genom att skilja dessa funktioner åt minskar risken att problem med filövervakningen påverkar hela redigeraren.
Det befintliga alternativet nsfw är fortfarande standard, men användaren kan byta mellan lösningarna utan att behöva starta om Pulsar.
Bättre kontroll när filer raderas
Pulsar har också blivit bättre på att hantera filer som tas bort utanför redigeraren.
Tidigare kunde programmet behandla en raderad fil ungefär som en fil som hade ändrats på disken.
Nu finns ett separat tillstånd för filer som har raderats från lagringsenheten men fortfarande är öppna i redigeraren.
Det gör att programmet tydligare kan skilja mellan en ändrad fil och en fil som inte längre finns kvar.
En ny inställning gör det också möjligt att stänga sådana filer utan extra bekräftelse, förutsatt att de inte innehåller osparade ändringar.
Uppgradering till Electron 32
Pulsar är byggt med Electron, ett ramverk som gör det möjligt att skapa skrivbordsprogram med webbtekniker som HTML, CSS och JavaScript.
Electron kombinerar bland annat Chromium, tekniken bakom webbläsaren Google Chrome, med JavaScript-miljön Node.js.
I Pulsar 1.133 har ramverket uppgraderats till Electron 32.3.3.
Det innebär att redigeraren får tillgång till nyare komponenter och förbättringar i den underliggande tekniken.
Uppgraderingen markerar samtidigt slutet för stödet till macOS 10.15 Catalina. Pulsar 1.133 blir den sista versionen som fungerar med detta äldre Apple-operativsystem.
Nästa version får inbyggt stöd för Wayland
För Linuxanvändare finns en särskilt intressant nyhet längre fram.
Utvecklarna har meddelat att kommande Pulsar 1.134 ska uppgraderas till Electron 37.
Den förändringen ska också ge programmet inbyggt stöd för Wayland, den moderna teknik som i allt större utsträckning ersätter det traditionella X11-systemet på Linuxskrivbord.
Wayland ansvarar för kommunikationen mellan grafiska program och bildskärmen och används numera som standard i flera större Linuxdistributioner.
I dag kan Electronbaserade program ibland behöva särskilda startparametrar för att använda Wayland direkt.
Med den planerade uppgraderingen ska Pulsar kunna använda Wayland utan att användaren behöver ange parametern --ozone-platform.
Det är ett viktigt steg för att göra programmet bättre anpassat till moderna Linuxmiljöer.
Förbättrat stöd för flera programmeringsspråk
Utöver de större förändringarna innehåller Pulsar 1.133 ett antal mindre förbättringar.
Syntaxmarkeringen har bland annat förbättrats för Python, Perl och C#.
För Python gäller förändringarna bland annat vissa typer av strängar med inbäddade uttryck, medan Perl får bättre stöd för modern klassyntax.
Utvecklarna har också rättat ovanliga krascher kopplade till filövervakningen och Git-integrationen.
Pulsars pakethanterare, som används för att installera och administrera tillägg, har uppdaterats till Node.js 20.18.1 och fått flera fel- och säkerhetsrättningar.
Ett alternativ för den som saknar Atom
Pulsar konkurrerar med betydligt större projekt som Visual Studio Code, men har samtidigt en egen position bland kodredigerare.
För den som uppskattade Atoms gränssnitt och möjligheter till anpassning erbjuder Pulsar ett sätt att fortsätta använda en liknande arbetsmiljö utan att vara beroende av ett nedlagt projekt.
Version 1.133 visar också att utvecklingen inte enbart handlar om att hålla gammal programvara vid liv.
Genom förbättrad prestanda, modernare terminalfunktioner och en stabilare arkitektur fortsätter utvecklarna att bygga vidare på programmets funktionalitet.
Den kommande övergången till Electron 37 och inbyggt Wayland-stöd blir ytterligare ett viktigt steg i moderniseringen.
Pulsar 1.133 finns tillgängligt som öppen källkod och kan hämtas kostnadsfritt från projektets officiella webbplats:https://pulsar-edit.dev/
developer@linux:~$ pulsar –version
> PULSAR 1.133_
OPEN SOURCE CODE EDITOR
Program:
Pulsar
Version:
1.133
Programtyp:
Källkodsredigerare
Ursprung:
Vidareutveckling av Atom
Plattformar:
Linux, Windows, macOS
Ramverk:
Electron 32.3.3
Terminal:
Integrerad med OSC 8-stöd
Kommandotolkar:
Bash, Zsh, Fish, PowerShell
Filövervakning:
nsfw / @parcel/watcher
Pakethanterare:
Node.js 20.18.1
Licens:
Öppen källkod (MIT)
Pris:
Kostnadsfritt
> NYHETER I VERSION 1.133
[OK] Förbättrad integrerad terminal
[OK] Klickbara länkar och filsökvägar
[OK] Snabbare redigering av stora filer
[OK] Ny arkitektur för filövervakning
[OK] Förbättrad syntaxmarkering
[OK] Rättningar för Git och filhantering
UPCOMING RELEASE:
> Pulsar 1.134 – Electron 37 och
inbyggt Wayland-stöd
Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor.
Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med version 159 fortsätter Mozilla att utveckla både användarupplevelsen och tekniken under huven.
Den här gången handlar det inte om någon dramatisk förändring av utseendet. I stället ligger tyngdpunkten på stabilitet, lägre minnesförbrukning och funktioner som ska göra det enklare att arbeta med många webbsidor samtidigt.
Linux och Wayland får välbehövliga förbättringar
För Linuxanvändare innehåller Firefox 159 flera intressanta rättningar.
En av dem gäller Wayland, det moderna system som allt fler Linuxdistributioner använder för att hantera grafik och fönster på skrivbordet. Wayland ersätter successivt det äldre X11-systemet och används bland annat i moderna versioner av GNOME och KDE Plasma.
Tidigare kunde ett märkligt fel uppstå när användaren klickade på en flik i Firefox. I stället för att bara växla till fliken kunde den plötsligt lossna och öppnas i ett eget fönster.
Detta problem ska nu vara åtgärdat.
En annan förbättring gäller datorer med AMD-grafik. Firefox kunde under vissa omständigheter förbruka ovanligt mycket minne när webbsidor visade avancerade kartor eller geografiska sökresultat, exempelvis kartfunktioner i ChatGPT.
Problemet hade samband med hur webbläsaren hanterade grafikintensivt innehåll. I Firefox 159 har Mozilla rättat felet, vilket bör ge en stabilare minnesförbrukning på berörda datorer.
Även ett annat minnesproblem har åtgärdats. Webbapplikationer som Zoom kunde fortsätta att öka Firefox minnesanvändning kraftigt när deras fönster var minimerade.
För den som använder webbläsaren under långa arbetsdagar kan sådana rättningar vara minst lika betydelsefulla som nya funktioner.
Enklare att hitta bland öppna flikar
Den som har ett stort antal flikar öppna vet hur snabbt det kan bli svårt att hitta rätt.
Firefox har sedan tidigare möjlighet att söka bland öppna flikar, men i version 159 blir funktionen enklare att nå genom ett nytt tangentbordskommando.
På Linux och Windows används Ctrl + Shift + A, medan macOS-användare trycker Cmd + Shift + A.
Förändringen innebär att det tidigare kortkommandot för tillägg och teman flyttas. På Linux och Windows används nu Ctrl + Shift + F för detta.
Användaren kan även anpassa tangentbordskommandona genom att skriva about:keyboard i adressfältet.
Sparade lösenord direkt i sidopanelen
Mozilla gör det också enklare att komma åt lösenord som sparats i Firefox.
Tidigare behövde användaren själv lägga till lösenordshanteraren i webbläsarens sidopanel. Från och med Firefox 159 finns funktionen där som standard.
Det betyder att man snabbare kan hitta sparade inloggningsuppgifter utan att behöva leta genom webbläsarens inställningar.
För användare som har många konton och regelbundet behöver hantera sina inloggningar är detta en liten men praktisk förbättring.
Firefox kan hålla uppsikt över webbsidor
En av de mer framtidsinriktade nyheterna finns i Mozillas funktion Smart Window.
Med kommandot /watch kan användaren be webbläsaren att bevaka en webbsida och uppmärksamma förändringar.
Det kan exempelvis handla om att hålla reda på när en vara sjunker i pris eller när en produkt som varit slutsåld åter finns i lager.
Användaren bestämmer hur ofta kontrollen ska genomföras. När en relevant förändring upptäcks kan Firefox visa en skrivbordsavisering.
Bevakningarna går att hantera på den interna sidan about:smartwindowtasks. Där kan man bland annat pausa, ändra, kontrollera eller ta bort sina bevakningar.
Funktionen införs successivt och är därför inte tillgänglig för alla användare samtidigt.
Det är ett exempel på hur webbläsare utvecklas från att enbart visa information till att även kunna utföra vissa återkommande uppgifter åt användaren.
Flera irriterande småfel försvinner
Firefox 159 innehåller också ett antal rättningar som påverkar den dagliga användningen.
Ett problem gjorde att vissa webbplatser, exempelvis Slack, kunde misslyckas med att laddas när en anslutning via HTTP/3 nekades. Webbläsaren skulle normalt försöka använda HTTP/2 i stället, men det fungerade inte alltid.
För den oinvigde är HTTP/2 och HTTP/3 olika versioner av de kommunikationsprotokoll som används när webbläsaren hämtar information från en webbserver.
Mozilla har nu rättat problemet med växlingen mellan protokollen.
Även filuppladdningarna har fått en förbättring. Firefox kunde tidigare öppna den katalog där användaren senast sparade en fil, i stället för den katalog som senast användes för uppladdningar.
Dessutom har problem med långa rullgardinsmenyer åtgärdats, liksom ett fel där menyer fortsatte att animeras trots att användaren stängt av animationer i Linux eller Windows.
Förbättringar även för macOS och Android
Även användare av andra operativsystem får flera nyheter.
På macOS använder Firefox 159 nu operativsystemets inbyggda delningsfunktion. Det gör det enklare att dela webbsidor via exempelvis AirDrop och Meddelanden. Det går också att dela flera markerade flikar samtidigt.
Mozilla har dessutom rättat problem med spelkontroller i webbaserade spel och förbättrat samspelet med Apples skrivverktyg.
På Android har utvecklarna arbetat med ett problem där flikar laddades om alltför ofta, särskilt på telefoner från Xiaomi och Redmi.
Även videouppspelningen har förbättrats. Bland annat har fel som hindrade vissa videor från att starta åtgärdats, liksom ett problem där videouppspelning kunde tysta telefonens alarm.
Ny teknik för framtidens webbplatser
Under ytan innehåller Firefox 159 också förbättringar som främst berör webbutvecklare.
En intressant nyhet är utökat stöd för så kallade rullningsstyrda animationer.
Det innebär att en animation kan styras av hur långt användaren har rullat på en webbsida, i stället för att enbart följa en tidsinställd sekvens.
Tekniken kan exempelvis användas för att låta illustrationer förändras eller informationsgrafik byggas upp i takt med att läsaren rör sig genom en artikel.
Firefox får också bättre stöd för återanvändbara webbkomponenter och förbättringar av hur HTML-innehåll kan rensas från oönskad kod.
Så får du Firefox 159
Firefox 159 är daterad till den 27 oktober 2026 och installationsfiler finns tillgängliga på Mozillas servrar.
För Linuxanvändare beror uppdateringen på hur Firefox installerats. Den som använder distributionens egna paket får normalt uppdateringen när den blivit tillgänglig i respektive paketförråd.
Det går också att ladda ner Firefox direkt från Mozilla.
Sammantaget är Firefox 159 en uppdatering där de mindre förbättringarna spelar huvudrollen. För Linuxanvändare är rättningarna för Wayland och AMD-grafik särskilt intressanta. Tillsammans med bättre minneshantering och smidigare flikhantering gör de Firefox till en mer förutsägbar och användarvänlig webbläsare.
Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men för den som använder Firefox varje dag är det ofta just sådana förbättringar som gör störst skillnad.
OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven
Det populära inspelnings- och streamingprogrammet OBS Studio har kommit i version 33. Den nya versionen bjuder på förbättrad hantering av ljud och video, modernare stöd för NVIDIA teknik, smidigare arbete med bildkällor och en omfattande förändring av hur tillägg hanteras. För Linuxanvändare finns också en viktig förändring: Ubuntu 24.04 LTS stöds inte längre av projektets officiella Linuxpaket.
OBS Studio är ett av de mest använda programmen för att spela in datorskärmen, producera videomaterial och direktsända över internet. Programmet är gratis, bygger på öppen källkod och finns för Linux, Windows och macOS.
Det används av allt från datorspelare som sänder sina spel på Twitch till lärare som spelar in föreläsningar och företag som producerar utbildningsfilmer.
Den 23 oktober 2026 släpptes OBS Studio 33.0.0. Uppdateringen innehåller både synliga förbättringar för användarna och större förändringar av programmets tekniska grund.
Förbättrat stöd för NVIDIA och hårdvaruaccelererad video
En av nyheterna är stöd för de senaste versionerna av NVIDIA Broadcast SDK för ljud- och videoeffekter.
Tekniken kan bland annat användas för att filtrera bort störande bakgrundsljud och förbättra videobilden med hjälp av funktioner som körs på kompatibla NVIDIA-grafikkort.
Det innebär att den som exempelvis spelar in en instruktionsvideo i ett rum med störande fläktljud kan använda särskilda ljudfilter för att förbättra inspelningen.
OBS Studio 33 utökar även stödet för NVENC, NVIDIA teknik för hårdvarubaserad videokodning, till ARM64-plattformen.
Vad innebär hårdvaruaccelererad videokodning?
När en dator spelar in video måste stora mängder bildinformation komprimeras. Traditionellt kan detta arbete utföras av processorn, men med NVENC kan en särskild del av grafikkortet sköta komprimeringen.
Det kan minska belastningen på processorn och frigöra resurser till andra arbetsuppgifter, exempelvis ett datorspel som spelas in samtidigt.
Enklare att placera och justera bildkällor
Den som arbetar med flera kameror, skärmbilder, logotyper och textfält i OBS känner förmodligen till att det ibland kan vara svårt att placera allt exakt rätt.
I version 33 har utvecklarna förbättrat funktionen som automatiskt hjälper bildkällor att hamna i linje med varandra.
En ny visuell indikator gör det tydligare när objekt justeras mot varandra. Bildkällor kan dessutom anpassas längs en hel axel i stället för att behöva ligga direkt intill varandra.
En annan förbättring är att dolda objekt inte längre påverkar den automatiska justeringen.
Det här är små förändringar som kan göra stor skillnad när man exempelvis bygger en layout med en webbkamera i ena hörnet, en presentation i bakgrunden och en informationsruta längst ned på skärmen.
Ny teknik för tillägg och insticksmoduler
En av de största förändringarna sker bakom kulisserna.
OBS Studio har länge kunnat byggas ut med insticksmoduler, så kallade plugins. Dessa gör det möjligt att lägga till funktioner som inte ingår i grundprogrammet.
I version 33 har hela systemet för inläsning av tillägg arbetats om.
Programmets egna tillägg placeras numera i en katalog som heter core, medan externa tillägg får en ny installationsstruktur.
Befintliga externa insticksmoduler kan fortfarande läsas från sina äldre kataloger, men denna bakåtkompatibilitet är planerad att upphöra i OBS Studio 34.
För vanliga användare behöver förändringen inte märkas särskilt mycket. Däremot är den viktig för utvecklare och personer som använder många externa tillägg.
Den som uppgraderar bör därför kontrollera att viktiga insticksmoduler fungerar med den nya versionen.
Modernare webbläsarteknik inbyggd i OBS
OBS Studio använder en inbyggd webbläsarmotor för att visa webbsidor som bildkällor och för vissa paneler i användargränssnittet.
I version 33 uppdateras Chromium Embedded Framework, CEF, från en version baserad på Chromium-teknik från juli 2024 till en betydligt modernare version från september 2026.
Det är ett stort tekniskt steg, även om användarna normalt inte ska se någon direkt skillnad.
Webbläsarkällor används exempelvis för att visa chattmeddelanden, grafik, livesändningsstatistik eller annat dynamiskt innehåll direkt ovanpå videobilden.
En modernare webbläsarmotor ger bättre förutsättningar för att hantera aktuella webbstandarder. Samtidigt kan större förändringar av detta slag påverka äldre tillägg och webbaserade funktioner.
Förbättringar för Linux och PipeWire
Linuxanvändare får flera rättningar som förbättrar stabiliteten.
En av dem åtgärdar ett problem där OBS under vissa omständigheter kunde krascha när en USB-mikrofon kopplades bort.
Ett annat fel gjorde att skärminspelningskällor via PipeWire kunde förekomma dubbelt när programmets studioläge användes.
PipeWire är en central del av ljud- och videohanteringen i många moderna Linuxdistributioner. Tekniken används bland annat för ljudenheter, skärmdelning och kommunikation mellan program.
För OBS är detta särskilt viktigt i Linuxmiljöer med Wayland, där program normalt inte får läsa av skärmens innehåll utan användarens godkännande.
Rättningarna innebär att skärminspelning och användning av externa ljudenheter kan fungera stabilare.
Ubuntu 24.04 LTS får inte längre officiellt stöd
En förändring som särskilt berör Linuxanvändare är att OBS-projektet har avslutat stödet för Ubuntu 24.04 LTS i version 33.
Bakgrunden är att OBS numera använder modernare versioner av bland annat Qt och FFmpeg.
Qt används för att bygga programmets grafiska användargränssnitt, medan FFmpeg innehåller teknik för att bearbeta, komprimera och hantera ljud och video.
OBS Studio 33 kräver nyare versioner av dessa komponenter än de som ligger till grund för Ubuntu 24.04.
Det betyder däremot inte att Ubuntu 24.04 har slutat fungera eller att operativsystemet förlorat sitt säkerhetsstöd. Förändringen gäller OBS-projektets stöd för just denna version av programmet.
Användare som vill fortsätta köra Ubuntu 24.04 kan använda en äldre OBS-version eller installera den nyare versionen via Flatpak, som använder en separat programmiljö med egna beroenden.
Projektets officiella Ubuntu-paket för OBS Studio 33 riktar sig i stället till Ubuntu 26.04 LTS.
Smidigare ljudkontroll och färre fel vid inspelning
Flera mindre förbättringar handlar om att göra OBS enklare att använda.
Det går nu att koppla tangentbordsgenvägar till ljudövervakningen för enskilda ljudkällor. Därmed blir det enklare att snabbt ändra vilka ljud man själv vill höra under en inspelning.
Även de numeriska inmatningsfälten har förbättrats. Tidigare kunde siffror ibland kapas eller vara svåra att skriva in.
Nu uppdateras värden först när användaren trycker på Enter. Det går dessutom att ändra värden i större steg genom att hålla ned Shift samtidigt som man använder upp- eller nedåtpilen.
OBS kontrollerar också om en videokodare saknas när en tidigare sparad profil öppnas.
Bland övriga förbättringar finns stabilare inspelning i formaten Hybrid MP4 och MOV, bättre identifiering av helskärmsspel och rättningar som ska minska risken för avbrutna sändningar.
En uppdatering som framför allt förbättrar helheten
OBS Studio 33 innehåller inte någon fullständig omdesign av användargränssnittet. I stället ligger fokus på att modernisera tekniken bakom programmet och göra befintliga funktioner mer tillförlitliga.
Det är en viktig utveckling för ett program som används både av privatpersoner och i professionella sammanhang.
För den vanliga användaren handlar förbättringarna framför allt om enklare hantering av bildkällor, bättre ljudkontroll och färre tekniska problem.
För utvecklare innebär förändringarna samtidigt att OBS får en modernare teknisk grund inför kommande versioner.
Ladda ner OBS Studio 33
OBS Studio 33.0.0 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.
Linuxanvändare kan hämta projektets officiella paket för Ubuntu 26.04 LTS eller installera programmet via Flatpak från Flathub.
OpenBSD har släppts i version 8.0. Den nya versionen av det säkerhetsinriktade operativsystemet kan hantera virtuella datorer med upp till 64 virtuella processorer, får stöd för Intels Arc-grafikkort och tar ytterligare steg mot kryptering som ska stå emot framtidens kvantdatorer.
Den 20 oktober 2026 släpptes OpenBSD 8.0, den 61 utgåvan sedan projektet startade. Precis som tidigare ligger tyngdpunkten på säkerhet, stabilitet och genomtänkt systemkonstruktion. Men den här gången innehåller uppdateringen också flera nyheter som gör operativsystemet mer användbart på modern datorutrustning.
OpenBSD tillhör samma stora Unix-familj som bland annat FreeBSD och macOS har sina historiska rötter i. Det är däremot inte en Linuxdistribution. Systemet utvecklas som ett eget, sammanhängande operativsystem där säkerhet och korrekt programkod länge har prioriterats framför mängden funktioner.
Även om OpenBSD kanske inte är särskilt känt bland vanliga datoranvändare har projektet haft ett betydande inflytande på internets säkerhet. Bland annat kommer det välkända fjärradministrationsverktyget OpenSSH från OpenBSD-projektet.
Virtuella datorer får betydligt mer kraft
En av de största nyheterna gäller virtualisering, alltså möjligheten att köra flera virtuella datorer inuti en fysisk dator.
OpenBSD har ett eget virtualiseringssystem som heter VMM/VMD. Tidigare hade det begränsningar när det gällde hur många virtuella processorer en enskild virtuell maskin kunde använda.
Med OpenBSD 8.0 höjs gränsen till 64 virtuella processorer per virtuell dator.
Det innebär att en server med många processorkärnor kan fördela betydligt mer beräkningskapacitet till en virtuell maskin än tidigare. Det kan exempelvis vara användbart för företag som driver flera servrar på samma fysiska dator.
Förbättringarna omfattar även hanteringen av virtuella hårddiskar, avbrottssignaler och nätverkskommunikation. Kompatibiliteten med vissa Linuxsystem som körs virtuellt har också förbättrats.
Nu fungerar även Intels Arc-grafikkort
Grafikstödet är ett annat område som fått en större uppdatering.
OpenBSD 8.0 använder nu grafikdrivrutiner som har uppdaterats med kod från Linuxkärnan 6.18.53. Det innebär inte att OpenBSD använder Linux som kärna, utan att delar av den öppna drivrutinskoden har anpassats till OpenBSD.
En viktig nyhet är stöd för Intel Arc A-serien, även kallad Alchemist. Det är Intels första generation av fristående Arc-grafikkort.
Samtidigt har utvecklarna förändrat hur mycket virtuellt adressutrymme systemkärnan kan använda på vanliga 64-bitarsdatorer. Gränsen har höjts från 4 till 512 GB.
Det gör det bland annat möjligt att hantera grafikkort med mer än 4 GB videominne på ett bättre sätt. Förbättringar har också gjorts för att undvika problem med vissa Intel Alder Lake-datorer.
Sammantaget innebär förändringarna att OpenBSD tar ytterligare steg mot att fungera på modernare stationära datorer och arbetsstationer.
Bättre stöd för bärbara datorer
OpenBSD 8.0 innehåller även nyheter för datorer med ARM-processorer.
Den kanske mest märkbara är att ARM64-plattformen nu får stöd för viloläge, så kallad hibernation.
När en dator försätts i viloläge sparas innehållet i arbetsminnet på lagringsenheten. Datorn kan därefter stängas av och senare återuppta arbetet där användaren slutade.
Detta skiljer sig från vanligt strömsparläge, där datorn fortfarande behöver en mindre mängd elektricitet för att behålla informationen i arbetsminnet.
Utvecklarna har också förbättrat hanteringen av vila och återstart på flera bärbara datorer med Qualcomm Snapdragon-processorer.
Även RISC-V, en öppen processorarkitektur som väcker allt större intresse, får utökat stöd. Bland annat tillkommer stöd för vektorinstruktioner och modernare avbrottshantering.
Trådlösa nätverk blir stabilare
En återkommande utmaning för alternativa operativsystem är drivrutiner till modern hårdvara.
I OpenBSD 8.0 har flera trådlösa nätverksdrivrutiner förbättrats. Drivrutinerna qwx och qwz får utökat stöd för Wi-Fi enligt standarden 802.11n, inklusive kanalbredder på 40 MHz.
Utvecklarna har dessutom åtgärdat problem som tidigare kunde orsaka krascher, instabila anslutningar och svårigheter att byta mellan olika trådlösa accesspunkter.
På den trådbundna sidan tillkommer stöd för nya nätverkskretsar från Intel, bland annat inom Panther Lake- och Wildcat Lake-familjerna samt E610-serien.
Säkerheten fortsätter att stå i centrum
Säkerhet har alltid varit OpenBSD främsta kännetecken, och version 8.0 är inget undantag.
Flera förbättringar har gjorts i systemkärnan för att minska risken för minnesfel, informationsläckor och felaktig hantering av programfiler.
De säkerhetsfunktioner som kallas pledge och unveil har också fått förbättringar. Dessa tekniker begränsar vilka systemfunktioner och filer ett program får använda.
Tanken är enkel: ett program ska inte ha tillgång till mer av datorn än det faktiskt behöver.
Om exempelvis ett program som behandlar dokument skulle innehålla en säkerhetsbrist kan sådana begränsningar minska den skada en angripare kan orsaka.
Även OpenBSD inbyggda brandvägg PF har fått ett antal rättelser som förbättrar hanteringen av nätverkstrafik och minskar risken för fel under hög belastning.
Förbereder sig för kvantdatorernas tidsålder
En intressant utveckling gäller kryptering.
OpenBSD 8.0 levereras med LibreSSL 4.4, där en hybridmetod för nyckelutbyte har blivit förstahandsvalet för TLS 1.3 i biblioteket libtls.
Metoden, X25519MLKEM768, kombinerar traditionell kryptering med en nyare teknik som är framtagen för att stå emot attacker med kraftfulla kvantdatorer.
Varför behövs detta?
Dagens kryptering bygger i många fall på matematiska problem som är mycket svåra för vanliga datorer att lösa. Tillräckligt avancerade kvantdatorer skulle i framtiden kunna angripa vissa av dessa metoder betydligt effektivare.
Genom att kombinera etablerade och kvantresistenta algoritmer kan system börja förberedas redan innan sådana datorer blir ett praktiskt hot.
OpenSSH uppdateras samtidigt till version 10.6. Där finns bland annat experimentellt stöd för digitala signaturer som kombinerar traditionell och kvantresistent kryptografi.
Moderna skrivbordsmiljöer och program
OpenBSD förknippas ofta med servrar, brandväggar och avancerad nätverksutrustning, men operativsystemet kan också användas som ett vanligt skrivbordssystem.
I version 8.0 finns många aktuella program tillgängliga via projektets paketsystem.
Bland nyheterna märks:
KDE Plasma 6.7.5
GNOME 49
Xfce 4.20
Firefox 157
Chromium 154
LibreOffice 26.8
PostgreSQL 18.6
Även Wayland 1.26 finns tillgängligt, tillsammans med flera fönsterhanterare och kompositörer som Sway, Niri och Labwc.
Det betyder att den som vill använda OpenBSD som skrivbordssystem har tillgång till både moderna grafiska miljöer och vanliga kontors- och internetprogram.
Ett alternativ för den som prioriterar säkerhet och kontroll
OpenBSD konkurrerar inte i första hand med Windows, macOS eller Ubuntu om att vara det enklaste operativsystemet för alla.
Projektets styrka ligger i stället i dess konsekventa säkerhetsfilosofi, öppna källkod och strävan efter att hålla systemet så begripligt och kontrollerbart som möjligt.
Med version 8.0 förbättras samtidigt stödet för modern hårdvara, virtualisering och grafiska skrivbord. Det gör systemet intressant inte bara för nätverksadministratörer och säkerhetsexperter, utan även för tekniskt intresserade användare som vill utforska ett alternativ till Linux.
OpenBSD 8.0 finns nu att ladda ned kostnadsfritt för flera processorarkitekturer.
Mer information finns på OpenBSD officiella webbplats, där även installationsanvisningar och länkar till nedladdningsservrar finns tillgängliga.
Nästa stora version av KDE Plasma börjar ta form. Plasma 6.8 får bland annat ett nytt temasystem, bättre säkerhetskopiering, snabbare fjärrskrivbord, förbättrad grafik och flera nyheter för Wayland.
KDE Plasma 6.8 planeras att släppas den 14 oktober 2026. Betaversionen finns redan ute för testning, vilket betyder att funktionerna nu börjar bli tillräckligt färdiga för att ge en tydlig bild av vad som kommer i den färdiga versionen.
Det handlar inte om någon total ombyggnad av Plasma. I stället ligger mycket av arbetet på att förbättra sådant som redan finns: grafik, fjärrstyrning, tillgänglighet, säkerhetskopiering och integrationen med Wayland.
Union ska ge KDE ett mer enhetligt utseende
En av de mer intressanta nyheterna är KDE nya temasystem Union.
I ett Linux-skrivbord används flera olika tekniker för att skapa programmens gränssnitt. Traditionella KDE-program som Dolphin och Kate använder ofta QtWidgets, medan nyare delar av Plasma och många moderna program använder QtQuick.
Problemet är att olika tekniker inte alltid reagerar exakt likadant på teman och grafiska inställningar.
Union är tänkt att minska dessa skillnader och göra det lättare att skapa ett mer konsekvent utseende i hela KDE-miljön.
I Plasma 6.8 fungerar Union nu både med QtWidgets- och QtQuick-program.
Tekniken är fortfarande under utveckling och KDE beskriver den som en technology preview. Den som vill testa kan välja det nya alternativet Breeze (Union) under:
Systeminställningar → Färger och teman → Programstil
Behind the scenes, KWin now supports the Wayland commit_timing protocol. Plasma 6.8 also brings many crash fixes, including ones for logout, malformed D-Bus shortcut requests, and a problem where a bad XWayland configuration file could stop KWin from starting XWayland.
Man bör dock räkna med vissa grafiska fel eftersom tekniken ännu inte är färdig.
Säkerhetskopiering blir en officiell del av Plasma
Programmet Kup blir nu officiellt en del av KDE Plasma.
Kup är ett verktyg för automatiska säkerhetskopior. Användaren kan exempelvis ställa in att hemkatalogen regelbundet ska kopieras till en extern hårddisk eller en nätverksserver.
När Kup nu inkluderas i Plasma kommer programmet också att följa KDE normala utvecklings- och utgivningscykel.
KDE hoppas dessutom att fler Linuxdistributioner ska börja installera Kup som standard.
Det kan göra säkerhetskopiering betydligt mer lättillgängligt för vanliga användare. I stället för att installera och konfigurera ett separat backup-program finns funktionerna direkt i skrivbordsmiljön.
Fjärrskrivbord blir betydligt bättre
Plasma har under de senaste versionerna fått allt bättre stöd för fjärrstyrning genom RDP, samma protokollfamilj som bland annat används av Microsoft Remote Desktop.
I Plasma 6.8 förbättras detta på flera områden.
Urklipp kan nu delas i båda riktningarna. Det betyder att text eller andra kompatibla data kan kopieras på den lokala datorn och klistras in på fjärrdatorn – och tvärtom.
Det tillkommer också ett nytt fjärrskrivbordsläge där datorns fysiska skärmar låses när en fjärranslutning görs.
Den fjärranslutna användaren får i stället en virtuell skärm.
Det är särskilt användbart på datorer som används både lokalt och för fjärradministration eftersom personen vid datorn inte automatiskt behöver se vad fjärranvändaren gör.
Bildkvaliteten kan dessutom anpassas efter nätverkets tillgängliga bandbredd.
KDE har också gjort flera förändringar för att minska fördröjningen vid skärmdelning och fjärrskrivbord.
Triple buffering aktiveras för NVIDIA
En annan förändring gäller triple buffering.
Tekniken innebär förenklat att grafikkortet arbetar med tre bildbuffertar i stället för två. Det kan göra att skrivbordets animationer och bildväxling upplevs jämnare när datorn är hårt belastad.
Tidigare har KDE varit försiktigt med att aktivera funktionen på NVIDIA-grafikkort eftersom vissa drivrutiner och kombinationer av hårdvara kunde orsaka problem.
I Plasma 6.8 bedömer KDE att dessa problem har lösts tillräckligt bra.
Triple buffering kommer därför att vara aktiverat som standard även på NVIDIA-system.
För användaren kan resultatet framför allt märkas som jämnare animationer och färre små hack i gränssnittet.
Fler hjälpmedel för användare med funktionsnedsättningar
Tillgängligheten förbättras också.
Plasma får bland annat en inbyggd funktion för dwell clicking.
Det innebär att systemet automatiskt kan registrera ett musklick när pekaren hålls stilla över en viss punkt under en bestämd tid.
Funktionen är användbar för personer som har svårt att använda en vanlig musknapp men ändå kan styra pekaren.
Skärmläsare får dessutom möjlighet att fråga KWin vilket fönster som befinner sig under muspekaren.
Det gör det lättare för hjälpmedelsprogram att förstå vad som visas på skärmen.
Mittenknappen får automatiskt rullningsläge
Även vanlig musanvändning förändras.
Plasmas funktion för rullning med musens mittenknapp fungerar nu som ett växlingsläge.
Man klickar en gång på mittenknappen för att starta automatisk rullning och klickar igen för att avsluta den.
Tidigare behövde knappen hållas nedtryckt.
Det liknar den funktion för automatisk rullning som länge funnits i flera webbläsare.
Urklipp och skärmtangentbord förbättras
KDE urklippshanterare får flera mindre förbättringar.
Inställningar för kopierade bilder och så kallade MIME-åtgärder har gjorts tydligare.
Åtgärdsknapparna i urklippshistoriken visas dessutom först när muspekaren placeras över ett objekt eller när objektet får tangentbordsfokus.
Det ger mer utrymme för själva innehållet, särskilt när längre textstycken finns sparade i urklippet.
Även skärmtangentbordet förbättras.
På inloggnings- och låsskärmen ska knappen Visa skärmtangentbord alltid öppna tangentbordet, oavsett andra inställningar.
Widgeten för inmatningsmetoder har också byggts om och ger bättre kontroll över när skärmtangentbordet ska visas.
Det går exempelvis att öppna tangentbordet manuellt även när ett äldre XWayland-program används.
Små förändringar som märks i vardagen
Plasma 6.8 innehåller också många mindre förbättringar.
Programstartaren Kickoff anpassar nu sin bredd bättre så att poster i sidomenyn inte lika lätt behöver rullas.
Sidan Snabbinställningar i Systeminställningar visar dessutom ett antal standardsidor direkt.
Tidigare kunde sidan upplevas som nästan tom innan Plasma hade hunnit lära sig vilka inställningar användaren ofta öppnar.
Widgeten för ström och batteri använder nu siffror med fast bredd för batteriprocenten. Det innebär att gränssnittet inte flyttar sig när exempelvis 99 % ändras till 100 %.
Tangentbordsnavigeringen i den digitala klockan har också förbättrats.
Kalenderhändelser kan dessutom visa sina beskrivningar direkt utan att användaren först måste hålla muspekaren över dem.
HDR och grafik blir effektivare
Ett stort utvecklingsområde inom KDE är grafikhanteraren KWin.
Plasma 6.8 förbättrar både prestanda och energieffektivitet för helskärmsinnehåll på Intel- och NVIDIA-grafik när funktioner som HDR, ICC-färgprofiler eller Night Light används.
Det kan bland annat minska onödigt arbete i grafikprocessorn och därmed i vissa situationer även sänka energiförbrukningen.
KWin får också stöd för HDR-material som använder överföringsfunktionen HLG – Hybrid Log-Gamma.
HLG används bland annat inom TV- och videoproduktion och är konstruerat för att fungera både med HDR- och traditionella bildsystem.
Bättre skärminspelning
Program som använder KDE KPipeWire, däribland Spectacle, får också förbättringar.
Skärminspelningar ska kunna få bättre bildkvalitet.
KDE har dessutom optimerat flera av SVG-filerna som används av standardtemat Breeze.
Det minskar mängden grafikminne, VRAM, som behövs för att visa skrivbordet.
På moderna datorer är skillnaden kanske inte dramatisk, men lägre minnesanvändning är särskilt intressant på äldre datorer och system med integrerad grafik.
Wayland fortsätter att utvecklas
Bakom kulisserna innehåller Plasma 6.8 ytterligare förbättringar för Wayland.
KWin får bland annat stöd för Wayland-protokollet commit_timing.
Protokollet gör det möjligt för program och grafiksystemet att bättre samordna när nya bildrutor ska presenteras.
Det är ytterligare en liten byggsten i arbetet med att minska fördröjningar och skapa jämnare grafik i Wayland-miljöer.
KDE har under flera år successivt flyttat allt mer fokus från det äldre X11-systemet till Wayland, och Plasma 6.8 fortsätter den utvecklingen.
Många stabilitetsproblem rättas
Som vanligt innehåller versionen dessutom en lång rad felrättningar.
Bland annat har KDE arbetat med krascher som kunde inträffa vid utloggning och problem som kunde orsakas av felaktiga D-Bus-anrop.
Ett särskilt fel kunde göra att en trasig konfigurationsfil för XWayland hindrade KWin från att starta XWayland över huvud taget.
Även detta har rättats.
Plasma 6 börjar mogna
KDE Plasma 6.8 verkar framför allt bli en version där flera tekniker som introducerats under Plasma 6-generationen börjar mogna.
Wayland-integrationen fortsätter förbättras, fjärrskrivbordet blir mer användbart och säkerhetskopiering blir en tydligare del av själva skrivbordsmiljön.
Samtidigt arbetar KDE vidare med områden som HDR, tillgänglighet och effektivare grafik.
För vanliga användare är det kanske inte en enskild funktion som förändrar hela skrivbordet.
Men summan av många mindre förbättringar kan göra Plasma både snabbare, stabilare och enklare att använda – vilket ofta är precis vad man vill ha från en mogen skrivbordsmiljö.
Planerad lansering: 14 oktober 2026 Skrivbordsmiljö: KDE Plasma Grafiksystem: Wayland / KWin Nytt temasystem: Union (förhandsversion) Säkerhetskopiering: Kup blir en officiell del av Plasma Fjärrskrivbord: Förbättrat RDP-stöd och lägre fördröjning NVIDIA: Triple buffering aktiveras som standard HDR: Förbättringar samt stöd för HLG Skärminspelning: Förbättrad bildkvalitet via KPipeWire Tillgänglighet: Inbyggd dwell clicking och förbättrat skärmläsarstöd Wayland: Stöd för commit_timing-protokollet
OpenShot 4.0 är en av de största uppdateringarna hittills av det fria videoredigeringsprogrammet. Den nya versionen kan spela in skärm, webbkamera och ljud, har fått avancerade verktyg för färgkorrigering och kan med hjälp av AI följa personer och andra objekt i en film – utan att materialet behöver skickas till molnet.
OpenShot är ett videoredigeringsprogram med öppen källkod som finns för Linux, Windows och macOS. Programmet har länge riktat sig till användare som vill ha ett relativt lättanvänt alternativ till mer avancerade videoredigeringsprogram.
Med version 4.0 tar OpenShot ett tydligt steg mot att bli en mer komplett miljö för både inspelning och redigering.
En av de största nyheterna är att man inte längre behöver använda ett separat program för att spela in datorskärmen. OpenShot kan nu spela in skärm, webbkamera, mikrofon och datorns eget ljud direkt från programmet.
Skärmen och webbkameran spelas in separat
Det speciella med den nya inspelningsfunktionen är att de olika källorna sparas var för sig.
Om man exempelvis spelar in en demonstration på datorskärmen samtidigt som man använder mikrofon och webbkamera får man separata filer för skärmbilden, rösten, webbkameran och systemljudet.
Det innebär att materialet går att bearbeta efteråt på ett betydligt friare sätt.
Webbkamerans bild kan exempelvis flyttas eller beskäras utan att skärminspelningen påverkas. Mikrofonens ljudnivå kan ändras oberoende av ljudet från datorn och delar av inspelningen kan tas bort utan att allt behöver spelas in på nytt.
Funktionen passar därför bland annat för instruktionsfilmer, presentationer, utbildningar, demonstrationer av programvara och videor för sociala medier.
På Linux fungerar inspelningen både med det äldre fönstersystemet X11 och med Wayland, som numera används som standard i många moderna Linuxdistributioner. Under Wayland används PipeWire för själva inspelningen.
Färger kan justeras betydligt mer exakt
En annan stor nyhet är en särskild arbetsyta för färgbehandling, kallad Color View.
Färgkorrigering handlar inte bara om att göra en film mer färgstark. Kameror, belysning och olika bildskärmar kan göra att färger och ljusnivåer blir fel.
En film inspelad inomhus kan exempelvis få ett gulaktigt färgstick, medan en annan kamera kan ge betydligt kallare färger.
OpenShot 4.0 innehåller därför verktyg för bland annat exponering, kontrast, färgtemperatur, färgton, högdagrar, skuggor, mättnad och färgintensitet.
Det finns också färghjul som gör det möjligt att behandla mörka, mellanmörka och ljusa delar av bilden separat.
Den som vill gå längre kan använda färgkurvor och så kallade LUT-filer.
En LUT, Look-Up Table, är i praktiken en tabell som beskriver hur färger ska omvandlas. Tekniken används ofta inom professionell filmproduktion för att skapa ett bestämt visuellt uttryck eller för att få material från olika kameror att likna varandra.
Mätinstrument visar vad som finns i bilden
OpenShot har dessutom fått flera verktyg som normalt förknippas med mer avancerad videoredigering.
Bland annat finns histogram, RGB Parade, Luma Waveform och Vectorscope.
De fungerar ungefär som mätinstrument för bilden.
Ett histogram visar hur ljusa och mörka bildens pixlar är, medan ett vectorscope hjälper användaren att analysera färger och färgmättnad.
Det kan vara användbart eftersom det mänskliga ögat inte alltid är ett pålitligt mätinstrument. Hur en bild uppfattas påverkas exempelvis av bildskärmens inställningar och ljuset i rummet.
Genom att använda mätvärden från själva videon går det därför att göra mer konsekventa korrigeringar.
För den som inte vill arbeta med avancerade mätinstrument finns enklare snabbval som automatiskt kan öka kontrasten, ljusa upp skuggor eller göra färgerna varmare.
AI kan följa ett objekt genom filmen
En av de tekniskt mest intressanta nyheterna är funktionen Object Mask.
Masker används inom videoredigering för att markera vissa delar av en bild.
Vill man exempelvis göra bakgrunden suddig men behålla en person skarp måste redigeringsprogrammet veta vilka pixlar som tillhör personen och vilka som tillhör bakgrunden.
Problemet är att personen kan röra sig.
Tidigare kunde sådant arbete kräva att en användare manuellt justerade masken i ett stort antal bildrutor.
OpenShot 4.0 kan i stället använda maskininlärning för att identifiera ett objekt och följa det genom videoklippet.
Användaren markerar några punkter på objektet och några punkter i omgivningen. Programmet räknar därefter ut vilka delar av bilden som hör till objektet och försöker följa det när det rör sig.
Masken kan sedan användas tillsammans med andra effekter.
Man kan exempelvis göra bakgrunden oskarp, pixelera en person, ändra färgerna på ett enskilt objekt eller låta en effekt endast påverka bakgrunden.
AI-behandlingen sker lokalt
En viktig skillnad jämfört med många moderna AI-tjänster är att OpenShots bearbetning sker på den egna datorn.
Programmet använder nedladdningsbara maskininlärningsmodeller, bland annat modeller baserade på YOLO, EfficientSAM och Cutie.
Modellerna använder ONNX-formatet, som gör det möjligt att köra maskininlärningsmodeller lokalt i olika program och på olika operativsystem.
Videomaterialet behöver alltså inte laddas upp till någon extern AI-tjänst.
Det innebär både bättre integritet och att användaren inte behöver något särskilt AI-konto eller abonnemang.
Hur snabbt bearbetningen går beror däremot på datorns prestanda.
Tio nya effekter
Totalt innehåller OpenShot 4.0 tio nya effekter.
En av dem är Audio Visualization, som kan omvandla ljud till animerad grafik. Programmet kan exempelvis skapa vågformer, staplar, spektrumdiagram, partiklar och olika typer av ljudmätare.
Beat Sync analyserar i stället energin i ljudet och gör det möjligt att skapa effekter som reagerar på musikens rytm.
Det kan exempelvis användas för ljusblixtar eller färgförändringar som följer taktslagen.
Bland de övriga nya effekterna finns Film Grain, som simulerar strukturen hos analog film, samt Denoise Image för att minska bildbrus.
Shadow och Glow kan skapa skuggor och ljuseffekter runt exempelvis text och grafik.
Med Displacement Map går det att deformera en bild med hjälp av en annan bild eller video. Tekniken kan bland annat användas för att simulera vatten, värmedaller, glas eller andra förvrängningar.
Dessutom finns en ny Timer-effekt för animerade tidtagningar och nedräkningar.
Tidslinjen har byggts om
Även själva redigeringsmiljön har förändrats.
OpenShot har under flera år arbetat med att ersätta äldre webbaserade komponenter i programmets tidslinje. I version 4.0 är tidslinjen helt byggd med Qt, det grafiska ramverk som används av stora delar av programmets övriga gränssnitt.
Klipp, övergångar, nyckelbilder, spår, tidslinjaler och menyer hanteras nu direkt av Qt.
Det ska bland annat ge mjukare zoomning, tydligare nyckelbilder och bättre respons när man arbetar med stora projekt.
Även menyerna har organiserats om. Funktioner för exempelvis rörelse, ljud, hastighet och bildutseende har samlats i tydligare kategorier.
Ett mer komplett verktyg
OpenShot har traditionellt varit känt som ett förhållandevis lättillgängligt videoredigeringsprogram.
Version 4.0 förändrar inte den grundidén, men flera av de nya funktionerna hämtar teknik som tidigare främst förknippats med betydligt mer avancerade videoprogram.
Samtidigt är kanske den viktigaste nyheten inte någon enskild effekt.
Genom att kombinera inspelning, redigering, färgbehandling och lokal AI i samma program minskar behovet av att växla mellan flera olika verktyg.
För Linuxanvändare är stödet för Wayland, PipeWire, Qt 6 och moderna skrivbordsmiljöer dessutom särskilt betydelsefullt.
OpenShot 4.0 finns till Linux, Windows och macOS och distribueras som fri programvara med öppen källkod.
Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor.
Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren arbetar med. Det är bland annat kärnan som kommunicerar med processorn, arbetsminnet, grafikkortet, lagringsenheterna och nätverkskorten.
När nya datormodeller lanseras kan den kärna som följer med en Linuxdistribution vara för gammal för att känna igen all hårdvara. Resultatet kan exempelvis bli att Wi-Fi inte fungerar, att grafiken körs med begränsad prestanda eller att vissa komponenter inte upptäcks alls.
HWE ger bättre stöd för nya datorer
HWE är en förkortning av Hardware Enablement. Det innebär att Linux Mint skapar ett uppdaterat installationsmedium med en nyare Linuxkärna, men i övrigt behåller samma version av operativsystemet.
Det vanliga installationsmediet för Linux Mint 22.3 innehåller Linuxkärnan 6.14. De nya HWE-avbilderna använder i stället Linuxkärnan 7.0. Det kan ge bättre stöd för nyare processorer, grafikkretsar, nätverkskort och andra komponenter.
HWE-utgåvan ska därför inte betraktas som Linux Mint 22.4 eller som en helt ny distribution. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med ett modernare tekniskt fundament för hårdvaran.
Linux Mint rekommenderar att det vanliga installationsmediet används om det fungerar korrekt. Nyare kärnor kan ibland orsaka problem med proprietära drivrutiner och externa kärnmoduler, exempelvis från Nvidia, Broadcom och VirtualBox. HWE-versionen är främst tänkt för datorer där standardversionen inte fungerar tillfredsställande.
Linux Mint arbetar också med att göra kärnhanteringen mer lättbegriplig. Funktionen flyttas från Uppdateringshanteraren till verktyget Systemadministration och ska fungera både i vanliga Linux Mint och i den Debianbaserade utgåvan LMDE.
I stället för att användaren behöver hantera varje kärnversion separat kommer verktyget att arbeta med hela kärnserier. Användaren väljer vilken serie som ska följas och hur många äldre kärnor som ska sparas.
Uppdateringar till den valda serien installeras därefter genom den vanliga Uppdateringshanteraren. Äldre kärnor kan rensas automatiskt en gång i veckan. Det går även att starta en rensning manuellt om diskutrymme behöver frigöras direkt.
En historik visar vilka kärnor som har tagits bort och när det skedde.
Viktiga kärnor kan skyddas
Det kan vara klokt att behålla en äldre kärna som reserv. Om en ny kärna orsakar problem med exempelvis grafik eller nätverk kan användaren starta datorn med den äldre versionen från GRUB-menyn.
I den nya kärnhanteraren kan enskilda kärnor därför markeras som skyddade. En skyddad kärna undantas från den automatiska rensningen och tas inte bort av systemet.
För kända kärnserier installerar Linux Mint rätt metapaket, vilket ser till att framtida uppdateringar fortsätter att komma. Om användaren installerar en specialanpassad kärna, exempelvis en realtids- eller OEM-kärna, kan systemet inte alltid sköta uppdateringarna automatiskt. Verktyget varnar då för att användaren själv ansvarar för att hålla serien uppdaterad.
Systemgemensamma miljövariabler
Verktyget Systemadministration får även en ny sida för miljövariabler. En miljövariabel är ett värde som program kan läsa för att avgöra hur de ska fungera.
Det kan exempelvis handla om sökvägar, språkval, tekniska inställningar eller parametrar som används av utvecklingsverktyg. Variabler som skapas på den nya sidan ska gälla för hela systemet och för samtliga användarsessioner, både i det grafiska skrivbordet och i textkonsolen.
Funktionen riktar sig främst till administratörer, utvecklare och avancerade användare, men gör en tidigare ganska teknisk inställning mer tillgänglig.
Cinnamon får bättre stöd för Fcitx5
Skrivbordsmiljön Cinnamon får fullständigare stöd för inmatningssystemet Fcitx5 i både Wayland och X11.
Fcitx5 används bland annat för språk och skriftsystem där ett vanligt tangentbord inte räcker för att skriva alla tecken direkt. När Fcitx5 väljs i inställningarna startar Cinnamon inte längre ibus-daemon. I stället används en separat intern hanterare och resten av inmatningen överlåts till Fcitx5.
Cinnamon får dessutom ett eget verktyg som visar den aktiva tangentbordslayouten. Det ersätter det nedlagda programmet gnome-kbd.
Smidigare panel i helskärmsläge
Utvecklarna har även arbetat med hur Cinnamon-panelen fungerar när ett program visas i helskärmsläge. Det ska bli mer naturligt att öppna panelprogram, klicka på andra delar av panelen och stänga menyer utan att skrivbordet reagerar på oväntade sätt.
De nya HWE-avbilderna med Linuxkärnan 7.0 finns tillgängliga redan nu. Förändringarna i kärnhanteringen, miljövariablerna och Cinnamon är däremot fortfarande under utveckling och presenteras som en förhandsvisning av vad som planeras för nästa Linux Mint-version.
Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer.
Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en ovanlig fråga: Hur liten och enkel kan en fungerande grafisk Linuxmiljö egentligen bli?
Programmet som placerar bilden på skärmen
För att förstå vad Frame gör behöver man först känna till vad en grafikserver är.
När ett program som Firefox eller GIMP vill visa ett fönster på skärmen ritar programmet normalt inte direkt mot bildskärmen. I stället skickar det instruktioner till ett underliggande system som hanterar fönster, tangentbord, muspekare och bildskärmar.
På traditionella Linuxdatorer har denna uppgift länge skötts av X.Org Server, den vanligaste implementationen av X11-systemet. X11 har sina rötter i 1980-talet och har under årtionden byggts ut för att fungera med många olika datorer, grafikkort och användningsområden.
Resultatet är ett stort och komplicerat system med många historiska lager.
Frame försöker i stället börja om från början.
Byggd direkt ovanpå Linuxkärnan
Frame bygger inte vidare på X.Org och använder inte heller vanliga programbibliotek som libc, Mesa, Xlib eller FreeType. I stället kommunicerar servern direkt med Linuxkärnan genom systemanrop.
För att visa grafik använder Frame Linux gränssnitt DRM och KMS, vilka hanterar grafikkort och bildskärmslägen. Tangentbord och mus läses genom evdev, det normala gränssnittet för inmatningsenheter i Linux.
Program som Firefox kommunicerar med Frame genom själva X11-protokollet.
Man kan likna det vid att bygga en bil utan att köpa färdiga delar från en underleverantör. I stället tillverkar utvecklaren stora delar av motorn, elsystemet och instrumentpanelen själv och kopplar dem direkt till chassit.
Resultatet är en statiskt länkad programfil utan vanliga beroenden till installerade bibliotek.
Skriven i assembler
De flesta moderna program skrivs i språk som C, C++, Rust eller Python. Frame är i stället skriven i assembler.
Assembler ligger mycket nära processorns egna maskininstruktioner. Utvecklaren arbetar därför direkt med register, minnesadresser, instruktioner och systemanrop.
Det ger stor kontroll över exakt vad datorn gör, men gör samtidigt utvecklingen betydligt mer komplicerad. Funktioner som vanliga programmeringsspråk och bibliotek erbjuder automatiskt måste ofta byggas manuellt.
Frame består enligt utvecklaren av omkring 20 000 rader assemblerkod. Vid en senare genomgång låg källkoden närmare 25 000 rader. Det är fortfarande litet jämfört med etablerade grafiksystem, men antalet kodrader säger inte automatiskt något om stabilitet, säkerhet eller hur komplett programmet är.
Kan redan köra Firefox och GIMP
Frame är långt ifrån en fullständig implementation av X11, men servern stöder redan tillräckligt många delar av protokollet för att kunna köra riktiga skrivbordsprogram.
Bland funktionerna finns stöd för att skapa och hantera fönster, läsa tangentbord och mus, hantera urklipp, bilder och egenskaper samt kommunicera med program genom X11-protokollet.
Servern innehåller även stöd för flera vanliga X11-utökningar, exempelvis RANDR för bildskärmshantering, SHAPE för fönster med särskilda former och MIT-SHM för snabbare överföring av bilddata mellan program.
Isene uppger att han använder Frame som sin dagliga grafikserver och att både Firefox och bildredigeringsprogrammet GIMP fungerar på systemet.
Det betyder dock inte att alla X11-program fungerar. X11 är ett omfattande protokoll med många funktioner och tillägg som utvecklats under flera årtionden. Program kan därför använda funktioner som Frame ännu inte känner till.
En hel skrivbordsmiljö i assembler
Frame är nära kopplad till ett större projekt som heter CHasm, en förkortning av ”CHange to ASM”.
CHasm består av flera små Linuxprogram som också är skrivna i x86-64-assembler. Där ingår bland annat:
Tile, en fönsterhanterare som placerar fönster sida vid sida.
Glass, en terminalemulator.
Bare, ett kommandoskal.
Strip, en statusrad.
Bolt, ett skärmlås och inloggningsverktyg.
Tillsammans kan dessa program skapa en komplett, men mycket minimalistisk, grafisk Linuxsession. Projekten är fristående och utgör inte en traditionell skrivbordsmiljö som KDE Plasma eller GNOME.
CHasm-verktygen kommunicerar direkt med Linuxkärnan eller med X11-protokollet och saknar dynamiska programberoenden. Enligt projektets dokumentation omfattar den körbara delen av hela sessionen mindre än 500 kilobyte, även om detta inte inkluderar Linuxkärnan, drivrutinerna eller de vanliga program som användaren startar.
Ett skrivbord som försöker göra ingenting
Ett av projektets viktigaste mål är att datorn ska vara helt stilla när användaren inte arbetar.
Moderna skrivbordsmiljöer kan ha många processer som regelbundet vaknar för att kontrollera tiden, uppdatera animationer, läsa systeminformation eller kontrollera om något har förändrats. Varje sådan aktivitet använder lite processortid och kan i teorin påverka batteritiden.
Frame och CHasm är i stället konstruerade för att vänta tills det faktiskt händer något, exempelvis att användaren rör musen eller att ett program skickar nya bilddata.
Isene genomförde ett informellt test där Frame och X.Org hade ungefär samma totala strömförbrukning när datorn stod oanvänd. X.Org använde däremot enligt hans mätning nästan tre gånger så mycket processortid.
Skillnaden i total strömförbrukning var liten eftersom bildskärmen, nätverket och andra delar av datorn använder betydligt mer energi än en vilande grafikserver. Mätningen är dessutom utförd av utvecklaren själv på en enda dator och ska därför inte betraktas som ett oberoende prestandatest.
Artificiell intelligens har hjälpt till
Projektet har utvecklats med omfattande hjälp av AI-verktyget Claude Code. Isene beskriver hur han förklarar problem och önskade funktioner för AI-systemet, som sedan hjälper till att skapa och ändra assemblerkoden.
Det gör Frame intressant även ur ett annat perspektiv. Att skriva en X11-server i assembler är normalt ett mycket tidskrävande specialprojekt. Moderna AI-verktyg kan göra det möjligt för en ensam utvecklare att experimentera med systemprogrammering på en nivå som tidigare ofta krävde större grupper.
Samtidigt innebär AI-genererad kod inte att programmet automatiskt är korrekt. En grafikserver hanterar minne, inmatning, andra program och hårdvara. Fel kan orsaka allt från grafikproblem och krascher till säkerhetsbrister.
Frame behöver därför granskas, testas och underhållas på samma sätt som all annan systemnära programvara – kanske ännu mer noggrant eftersom assembler saknar många av de säkerhetsfunktioner som finns i modernare språk.
Ingen ersättare för X.Org ännu
Frame är för närvarande ett experimentellt projekt och inte ett praktiskt alternativ för vanliga Linuxanvändare.
Servern fungerar endast på Linuxdatorer med x86-64-processor. Den saknar delar av X11-protokollet, har begränsat hårdvarustöd och använder huvudsakligen mjukvarurendering i stället för fullständig grafikacceleration.
Det finns inte heller några etablerade installationspaket eller färdiga inloggningssessioner för stora Linuxdistributioner. Projektet är främst byggt för utvecklarens egen dator och hans eget arbetssätt.
CHasm-dokumentationen säger uttryckligen att verktygen främst publiceras som inspiration. Tanken är inte nödvändigtvis att användare ska installera dem som de är, utan att intresserade utvecklare ska studera, ändra och anpassa koden efter sina egna behov.
Ett experiment om kontroll och enkelhet
Frame kommer sannolikt inte att ersätta X.Org eller konkurrera med Wayland inom den närmaste framtiden. Projektets verkliga betydelse ligger i stället i vad det demonstrerar.
Det visar att det fortfarande är möjligt för en enskild utvecklare att bygga en fungerande grafikserver direkt ovanpå Linuxkärnan. Det visar också hur mycket av ett modernt datorsystem som egentligen består av valbara lager – bibliotek, ramverk och verktyg som är praktiska, men inte alltid absolut nödvändiga.
Frame är därför mindre en färdig produkt och mer ett tekniskt laboratorium.
Projektet ställer en fråga som ofta försvinner när programvaran växer: Hur mycket kod behöver vi egentligen för att öppna ett fönster, ta emot ett tangenttryck och placera några bildpunkter på skärmen?
Geir Isenes svar är att det går att göra med betydligt mindre än vad dagens vanliga Linuxskrivbord använder – men också att enkelhet på ytan kan kräva mycket avancerat arbete under huven.
Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras.
Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint 23 och kan bli en av de viktigaste utgåvorna på länge för användare av skrivbordsmiljön Cinnamon.
Den stora förändringen är att Wayland inte längre ska betraktas som en experimentell funktion. Från och med den kommande versionen Cinnamon 6.8 planerar Linux Mint att ge både Wayland och det äldre fönstersystemet X11 fullt stöd.
Vad är Wayland?
Wayland är ett modernt system för att visa fönster, menyer, muspekare och annat grafiskt innehåll på skärmen. Det är tänkt att på sikt ersätta X11, som har använts i Unix- och Linuxsystem under flera årtionden.
X11 fungerar fortfarande bra, men systemets långa historia har gjort det komplicerat att vidareutveckla. Wayland har därför konstruerats med modernare grafikhantering, bättre säkerhet och dagens hårdvara i åtanke.
Övergången är dock inte enkel. En skrivbordsmiljö måste bland annat kunna hantera fönster, flera bildskärmar, grafikkort, skärmskalning, tangentbord, möss och äldre program som fortfarande är byggda för X11.
Linux Mint har därför valt en försiktig väg. Wayland har funnits som ett experimentellt alternativ i Cinnamon, medan X11 fortsatt att vara det normala och rekommenderade valet.
Nu anser utvecklarna att Wayland-sessionen börjar närma sig samma stabilitet och användbarhet som X11.
Bättre hantering av fönster
En stor del av utvecklingsarbetet har handlat om hur fönster placeras och visas.
Nya programfönster, popup-menyer, appletmenyer och snabbmenyer ska nu få rätt storlek och hamna på rätt plats på skärmen. Det kan låta som en liten detalj, men felaktigt placerade menyer och dialogrutor kan göra en skrivbordsmiljö betydligt svårare att använda.
Skyddet mot så kallad fokusstöld har också förbättrats. Fokusstöld uppstår när ett program plötsligt tar över tangentbordsinmatningen eller lägger sitt fönster framför det som användaren arbetar med.
Ett program som startar i bakgrunden ska alltså inte oväntat kunna avbryta användaren genom att ta över uppmärksamheten.
Färre krascher och bättre stöd för flera skärmar
Linux Mint-utvecklarna har rättat ett stort antal problem som kunde orsaka krascher i olika delar av skrivbordsmiljön.
Förbättringarna berör bland annat Cinnamon, fönsterhanteraren Muffin, cinnamon-session och Xwayland.
Xwayland är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra äldre X11-program inuti en Wayland-session.
Stödet för datorer med flera bildskärmar har också förbättrats. Detsamma gäller KVM-switchar, som används för att styra flera datorer med samma bildskärm, tangentbord och mus.
Detta är särskilt viktigt på arbetsplatser och i hemmakontor där bärbara datorer regelbundet ansluts till och kopplas bort från externa skärmar.
Hårdvaruaccelererad grafik
Den kommande Cinnamon-versionen innehåller omfattande förbättringar av den hårdvaruaccelererade grafiken.
Hårdvaruacceleration innebär att grafikkortet får utföra en större del av arbetet med att rita upp fönster, animationer, videor och andra grafiska element. Det minskar belastningen på datorns huvudprocessor och kan ge ett mjukare och mer responsivt skrivbord.
Accelerationen ska användas genom hela systemet, bland annat i kompositorn, skrivbordssessionen, vanliga Wayland-program och X11-program som körs genom Xwayland.
Linux Mint nämner även hårdvaruaccelererad GBM över EGL för grafikkort från NVIDIA.
NVIDIA har historiskt haft fler problem med Wayland än många andra grafikkortstillverkare. Förbättringarna kan därför göra Wayland-sessionen betydligt mer användbar även på datorer med NVIDIA-grafik.
Fullständigt stöd för HiDPI
Cinnamons Wayland-session ska nu även ha fullständigt stöd för HiDPI-skärmar.
HiDPI är skärmar med mycket hög upplösning och hög pixeltäthet. På sådana skärmar måste skrivbordsmiljön förstora text, ikoner och gränssnitt utan att de blir suddiga.
Linux Mint har bland annat arbetat med skarpare ikoner, förbättrad återgivning av muspekaren, korrekt skalning av skrivbordskomponenter och problem i Chromium-baserade program.
Program som Slack och Visual Studio Code bygger på Chromium-teknik och har tidigare kunnat få skalningsproblem under Wayland. Förbättringarna ska göra att dessa program ser skarpare och mer enhetliga ut på högupplösta skärmar.
Nedladdningsförlopp direkt i panelen
Wayland-sessionen får också stöd för funktionen Window Progress.
Den gör det möjligt för program att visa ett pågående förlopp direkt i programmets knapp i panelen. Firefox kan exempelvis visa hur långt en filnedladdning har kommit utan att användaren behöver öppna webbläsarens nedladdningsfönster.
Det är en liten funktion, men den gör skrivbordet mer informativt och praktiskt i vardagen.
Administratörsprogram kan köras direkt i Wayland
Program som startas med administratörsrättigheter genom verktyget pkexec ska nu kunna köras som vanliga Wayland-klienter.
Tidigare kunde sådana program behöva använda Xwayland, även när resten av skrivbordet kördes med Wayland.
Genom att låta även administratörsprogram använda Wayland minskar beroendet av det äldre X11-systemet. Det kan också ge ett mer enhetligt beteende och bättre säkerhet.
Nytt verktyg visar öppna fönster
Cinnamon får ett nytt kommandoradsverktyg med namnet cinnamon-list-windows.
Kommandot listar alla öppna fönster och visar teknisk information om dem, exempelvis fönstrets placering, bredd och höjd, HiDPI-status, vilket program fönstret tillhör och vilken grafisk teknik som används.
Verktyget kan bli användbart både för utvecklare och för användare som försöker felsöka problem med fönster eller skärmskalning.
Skarpare återgivning i Muffin
Muffin är Cinnamons fönsterhanterare och kompositor. Den ansvarar bland annat för hur fönster placeras, ritas upp och kombineras på skärmen.
Muffin kommer nu att avrunda koordinater och storlekar för alla grafiska Clutter-objekt.
Grafiska objekt kan ibland hamna mellan två fysiska bildpunkter, särskilt när skärmskalning används. Resultatet kan bli suddiga linjer, ikoner eller skrivbordskomponenter.
Genom att avrunda måtten kan Cinnamon skapa en skarpare och mer exakt bild, även när en applet eller annan skrivbordskomponent inte själv hanterar detta korrekt.
Bättre integration med systemd
Cinnamon får även stöd för systemd-funktionen graphical-session.
Systemd används i de flesta moderna Linuxdistributioner för att starta och hantera tjänster och systemkomponenter. Genom stödet för graphical-session kan systemet bättre förstå när en grafisk användarsession startas och avslutas.
Det förbättrar kompatibiliteten med program och projekt som förväntar sig att denna funktion finns.
Förbättrad inloggning med fingeravtryck
Även Linux Mints inloggningssystem förbättras.
Slick Greeter, som visar den grafiska inloggningsskärmen, får smidigare stöd för fingeravtrycksläsare.
Tidigare kunde användaren behöva placera fingret på läsaren och därefter trycka på Enter. I den nya versionen ska det räcka att lägga fingret på läsaren för att logga in.
Linux Mint har även rättat problem i konfigurationen av LightDM, som är systemet bakom den grafiska inloggningen.
Förbättrad hantering av SSH-nycklar
Stödet för SSH-nyckelringen förbättras i hela systemet.
SSH-nycklar används bland annat för säker inloggning på servrar, fjärradministration och åtkomst till tjänster som GitHub och GitLab.
En fungerande nyckelring kan komma ihåg upplåsta SSH-nycklar under användarens session, så att lösenfrasen inte behöver skrivas in varje gång en anslutning görs.
Allvarlig säkerhetsbrist i uppdateringsverktyget
Linux Mint rapporterar även att en allvarlig säkerhetsbrist har upptäckts i uppdateringsverktyget mintupdate.
Sårbarheten har beteckningen CVE-2026-59159.
Enligt Linux Mint upptäcktes bristen av säkerhetsforskaren Robbie Loewen-Ross, som samarbetade med projektet för att åtgärda problemet.
Säkerhetsuppdateringar har skickats ut till alla berörda versioner. Det gäller både versioner som fortfarande har officiellt stöd och äldre Linux Mint- och LMDE-versioner som egentligen har nått slutet av sin supportperiod.
Användare rekommenderas därför att installera alla tillgängliga systemuppdateringar.
En viktig milstolpe för Linux Mint
Wayland har länge varit en av de största tekniska förändringarna på Linux-skrivbordet. Många andra skrivbordsmiljöer har redan gjort Wayland till standard, men Linux Mint har väntat tills tekniken bedömts vara tillräckligt stabil för vanliga användare.
Det är typiskt för Linux Mint, som ofta prioriterar stabilitet och förutsägbarhet framför att snabbt införa ny teknik.
Med Cinnamon 6.8 och Linux Mint 23 verkar projektet nu vara redo att ta nästa steg. X11 kommer fortfarande att finnas kvar och stödjas, men Wayland ska inte längre vara ett experiment för särskilt nyfikna användare.
Om utvecklingen fortsätter enligt planerna kan Linux Mint 23 bli versionen där Wayland på allvar blir ett fullvärdigt alternativ för majoriteten av Linux Mints användare.
Valve har lanserat Proton 11.0, en större uppdatering som gör det möjligt att köra ännu fler Windows-spel på Linux och SteamOS. Uppdateringen innehåller förbättringar för moderna storspel, äldre klassiker, VR-spel, handkontroller och olika spelstartare.
Proton är ett kompatibilitetslager som bygger på Wine. Det fungerar som en översättare mellan Windows-spel och Linux. När ett spel försöker använda en funktion som normalt bara finns i Windows översätter Proton anropet till något som Linux kan förstå.
Det betyder att många Windows-spel kan köras direkt från Steam utan att spelutvecklaren behöver skapa en särskild Linuxversion.
Fler spel blir spelbara
Med Proton 11 flyttas flera spel som tidigare endast fungerade med testversionen Proton Experimental över till den vanliga Proton-versionen. Det innebär att stödet nu anses vara tillräckligt stabilt för fler användare.
Bland spelen finns:
DCS World Steam Edition
Resident Evil från 1996
Resident Evil 2 från 1998
Dino Crisis
Dino Crisis 2
From Dust
Metal Gear Survive
Warhammer: Vermintide 2
Metal Fatigue
Shogun: Total War
Flera andra spel klassas nu också som spelbara, bland annat Gothic 1 Classic, X-Plane 12, Breath of Fire IV och Deadly Premonition.
Uppdateringen är därför särskilt intressant för personer som tycker om äldre Windows-spel. Många titlar från slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kan vara svåra att köra även på moderna Windowsdatorer. Genom Proton kan Linux i vissa fall bli en praktisk plattform för att bevara och spela äldre datorspel.
Problem med EA:s spelstartare åtgärdas
Många moderna spel är beroende av separata startprogram, även när de har köpts genom Steam. Ett exempel är EA:s skrivbordsprogram, som används för flera av företagets spel.
Efter en tidigare uppdatering av EA:s program slutade många spel att fungera korrekt genom Proton. Proton 11 innehåller ändringar som gör dessa spel spelbara igen.
Även Steams eget överlägg har förbättrats för flera EA-spel. Överlägget används bland annat för att visa vänlistan, ta skärmbilder och öppna Steam-funktioner utan att lämna spelet.
Bättre stöd för virtuell verklighet
Proton 11 innehåller även förbättringar för VR-spel.
VR-läget i No Man’s Sky ska återigen fungera, medan Microsoft Flight Simulator har fått en rättning för spårningen av VR-handkontroller.
VR är tekniskt krävande eftersom datorn måste hantera bildvisning, rörelsespårning och handkontroller med mycket låg fördröjning. Även små kompatibilitetsproblem kan orsaka felaktiga rörelser, tappad kontakt med kontrollerna eller kraftigt försämrad spelupplevelse.
Rättningar för flera stora spel
Ett stort antal problem i enskilda spel har åtgärdats.
I Helldivers 2 ska spelet inte längre krascha lika ofta under uppdrag med mycket stora mängder fiender. Far Cry 4 ska inte längre slumpmässigt fastna under starten, och Titanfall 2 har fått en rättning för hackande tangentbordsinmatning.
Death Stranding 2: On the Beach har fått förbättrad rendering av sitt startprogram.
Även flera problem med videouppspelning har rättats. Sea of Solitude ska inte längre visa en svart skärm, medan introduktionsfilmerna i Crimson Desert nu ska spelas korrekt. Satisfactory har fått en rättning för bildfel under videouppspelning.
The King of Fighters XIII Global Match ska inte längre frysa när filmer visas i spelets galleri. Introduktionsfilmen i Blazblue Centralfiction ska dessutom kunna upprepas korrekt.
Förbättrad hantering av fönster och flera bildskärmar
Windows-spel förutsätter ofta att operativsystemet hanterar fönster, skärmupplösningar och fullskärmslägen på ett visst sätt. Det kan orsaka problem när samma spel körs på ett Linuxskrivbord.
Proton 11 förbättrar stödet för att maximera spelfönster i KDE. Fönsterstorleken i Brighter Shores ska fungera bättre och Space Engineers har fått förbättrat stöd för system med två bildskärmar.
Arma Reforger ska inte längre få lika stora problem med skalningen när användaren växlar mellan olika fönsterlägen.
På KDE med Wayland ska RAGE bättre behålla fokus när användaren växlar mellan program med Alt och Tab. The Elder Scrolls IV: Oblivion Game of the Year Edition ska också fungera bättre efter att spelet har minimerats och sedan öppnats igen.
Bättre stöd för handkontroller
Proton 11 förbättrar anslutningen av handkontroller medan ett spel redan är igång. Detta kallas ofta för hotplugging.
Problemet har bland annat påverkat 8BitDo Ultimate 2C och andra handkontroller som presenterar sig som flera olika HID-enheter. HID är en standard som används av bland annat tangentbord, möss och spelkontroller.
Hollow Knight har också fått en Steam Deck-specifik rättning. Spelet ska inte längre tolka Steam-knappen som den vänstra avtryckaren.
Fler spelstartare kan styras med handkontroll
Proton använder programmet Xalia för att göra olika startprogram och installationsfönster lättare att styra med en handkontroll.
I Proton 11 uppdateras Xalia till version 0.4.9. Det förbättrar stödet för startprogram till bland annat:
Final Fantasy X/X-2 HD Remaster
Batman: Arkham Asylum GOTY
Sonic the Hedgehog 4 Episode II
Disney Epic Mickey 2
Red Faction: Armageddon
Resident Evil
Resident Evil 2
Resident Evil 3: Nemesis
Dino Crisis
Dino Crisis 2
Detta är särskilt viktigt på Steam Deck, där användaren normalt vill kunna starta och konfigurera spelen utan mus och tangentbord.
Ny teknisk grund
Proton 11 bygger nu på Wine 11.0. Wine är den centrala komponenten som översätter funktioner från Windows till motsvarande funktioner i Linux.
Även flera grafikkomponenter har uppdaterats.
DXVK översätter grafik från DirectX 9, 10 och 11 till Vulkan. VKD3D-Proton gör ungefär samma sak för DirectX 12. Vulkan är ett modernt grafikgränssnitt som finns tillgängligt på Linux och kan användas av grafikkort från bland annat AMD, Intel och Nvidia.
Proton 11 innehåller bland annat:
Wine 11.0
DXVK 2.7.1 från Proton 11-grenen
VKD3D 1.19
DXVK-NVAPI 0.9.1
Wine Mono 11.0
VKD3D-Proton från april 2026
FEX 2605 för ARM64EC-byggen
FEX används för att köra program som är skapade för en annan processortyp. Det kan bli viktigt när Windows-spel ska köras på Linuxdatorer med ARM-processorer.
Förbättringar för ljud, språk och startprogram
Uppdateringen innehåller också flera mindre men märkbara förbättringar.
Rockstars startprogram ska visa popupfönster på ett bättre sätt. Proton får stöd för Steamworks SDK 1.64 och bättre avkänning av datorns tidszon.
Kodi får förbättrat stöd och spelet Idle Trillionaire ska kunna visa emojier korrekt.
Phasmophobia får stöd för flera språk i funktionen System Voice. Röstchatten i spelets lobby ska dessutom åter fungera för personer som spelar på vanliga stationära datorer.
Proton blir allt viktigare för Linux som spelplattform
Proton har förändrat möjligheterna att spela på Linux. Tidigare var användaren ofta beroende av att spelutvecklarna skapade särskilda Linuxversioner. I dag kan många Windows-spel startas direkt genom Steam.
Det betyder inte att alla spel fungerar perfekt. Antifuskprogram, externa startprogram och uppdateringar av spelen kan fortfarande skapa problem. Proton 11 visar ändå att Valve fortsätter att förbättra kompatibiliteten, inte bara för nya storspel utan även för klassiska datorspel, VR och mindre kända titlar.
För användare av Linux och Steam Deck innebär uppdateringen framför allt ett större spelbibliotek, färre tekniska problem och en mer sammanhängande spelupplevelse.
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter.
KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form, trots att versionen fortfarande ligger några månader bort. Den nya versionen av det populära Linux-skrivbordet är planerad till mitten av oktober och en av de mest intressanta nyheterna riktar sig särskilt till användare med NVIDIA-grafikkort.
Den stora förändringen handlar om trippelbuffring i KWin, KDE:s fönsterhanterare och kompositor. I Plasma 6.8 kommer trippelbuffring att vara aktiverad som standard för NVIDIA-GPU:er.
Vad betyder trippelbuffring?
När datorn ritar upp det du ser på skärmen sker det inte direkt på själva bildytan. I stället används minnesytor, så kallade buffertar, där nästa bildruta förbereds innan den visas. Med dubbelbuffring finns två sådana ytor: en som visas och en som förbereds.
Trippelbuffring lägger till en tredje buffert. Det gör att systemet får lite mer spelrum när bildrutor ska levereras till skärmen. Resultatet kan bli att animationer, fönsterförflyttningar och skrivbordseffekter upplevs som jämnare, särskilt när systemet annars riskerar att missa rätt ögonblick att visa nästa bildruta.
För användaren betyder det i praktiken mindre hack och ryck i skrivbordet.
En viktig förbättring för NVIDIA på Linux
NVIDIA har länge haft ett lite komplicerat rykte i Linux-världen. Drivrutinerna har blivit mycket bättre med åren, men kombinationen av Wayland, kompositorer och grafikeffekter har inte alltid varit helt friktionsfri.
Därför är det intressant att KDE nu anser att tidigare problem med trippelbuffring är lösta. KDE-utvecklaren Xaver Hugl har bekräftat att funktionen nu kan aktiveras som standard i Plasma 6.8.
Det här är ingen funktion som vanliga användare nödvändigtvis kommer att se i en meny. Men den kan märkas i vardagen genom ett skrivbord som känns mer följsamt. Att flytta fönster, växla mellan program eller använda animationer kan upplevas som mjukare, särskilt på system där NVIDIA-grafiken tidigare haft små ryck i bilden.
Bättre kontroll över bakgrundsbilder
Plasma 6.8 får också en förbättring för den som använder bildspel som skrivbordsbakgrund. Tidigare har bildspel främst varit tänkta att byta bild automatiskt efter en viss tid. I den nya versionen ska det gå att skapa bildspel som inte byter bild av sig själva.
I stället kan användaren manuellt byta bakgrundsbild via skrivbordets högerklicksmeny eller med ett globalt kortkommando.
Det kan låta som en liten detalj, men det gör funktionen mer flexibel. Man kan till exempel ha en samling bakgrundsbilder redo och själv välja när nästa bild ska visas.
Virtuellt tangentbord med Esperanto
En annan mindre nyhet är att Plasmas virtuella tangentbord får stöd för en Esperanto-layout. Det är kanske inte en funktion som berör alla, men det visar KDE-projektets breda fokus på språk, tillgänglighet och internationella användare.
Renare menyredigerare
Plasma 6.8 kommer även med en omarbetad version av programmet Menu Editor, alltså verktyget som används för att redigera programmenyer. Den nya designen ska ha färre visuella ramar och ett renare utseende.
Det är en typisk KDE-förbättring: inte nödvändigtvis dramatisk, men ett steg mot ett mer polerat och lättanvänt skrivbord.
Buggfixar efter Plasma 6.7
Utvecklarna arbetar samtidigt vidare med att rätta fel som upptäckts efter lanseringen av Plasma 6.7. En bugg i Plasma 6.8 som kunde orsaka krascher efter att en ljud-CD matats ut från Dolphin eller Audex har redan åtgärdats.
Plasma 6.7.1, med de första rättningarna efter Plasma 6.7, har redan släppts. Plasma 6.7.2 är planerad till början av nästa vecka.
Sammanfattning
KDE Plasma 6.8 ser inte ut att bli en version som bara handlar om stora synliga nyheter. I stället verkar mycket fokus ligga på förbättringar som gör skrivbordet mer stabilt, mjukare och trevligare att använda.
För NVIDIA-användare kan standardaktiverad trippelbuffring bli en av de viktigaste nyheterna. Det är en teknisk förändring bakom kulisserna, men just sådana förändringar kan ofta göra stor skillnad i hur snabbt och modernt ett skrivbord känns.
KDE Plasma 6.8 är planerad till mitten av oktober.
Faktaruta: KDE Plasma 6.8
Planerad lansering: Mitten av oktober
Viktig nyhet: KWin aktiverar trippelbuffring som standard för NVIDIA-grafikkort.
Vad betyder det? Trippelbuffring kan ge mjukare grafik, mindre ryck och ett mer följsamt skrivbord.
Andra nyheter: Manuell styrning av bakgrundsbildspel, ny Esperanto-layout i virtuellt tangentbord och en renare menyredigerare.
Passar för: Linux-användare som vill ha ett modernt, snabbt och polerat skrivbord.
KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd.
För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. Det är den komponent som startar först efter Linuxkärnan och ansvarar för att dra i gång resten av systemet: nätverk, inloggning, bakgrundstjänster, ljud, grafik och mycket annat.
Att byta init-system är därför ungefär som att byta elsystem i ett hus. Det syns kanske inte direkt på fasaden, men det påverkar hur allt bakom väggarna fungerar.
Från systemd till Dinit
Under många år har systemd varit standard i de flesta större Linuxdistributioner. Det används i exempelvis Debian, Ubuntu, Fedora, Arch Linux och många andra system. Systemd är kraftfullt och funktionsrikt, men har också kritiserats för att vara stort, komplext och för att samla många funktioner i ett och samma projekt.
KaOS väljer nu en annan väg.
I KaOS Linux 2026.06 används Dinit 0.22.0 som init-system. Dinit är ett lättare och mer avskalat alternativ som fokuserar på snabb start och tydlig hantering av tjänster. Det bygger på beroenden mellan tjänster, vilket betyder att systemet vet i vilken ordning olika delar ska startas.
Tillsammans med Dinit används även Turnstile och Seatd för hantering av inloggning, användarsessioner och så kallade “seats”, alltså kopplingen mellan användare, tangentbord, mus och skärm.
KaOS använder också Greetd med Tuigreet som inloggningshanterare, i stället för SDDM.
Inte helt fritt från systemd ännu
Även om KaOS nu har lämnat systemd som init-system betyder det inte att distributionen är helt fri från systemd-komponenter.
Utvecklarna är tydliga med att systemd fortfarande finns kvar i reducerad form, främst för udev och tmpfiles. Udev används för att hantera hårdvara när den upptäcks av systemet, till exempel USB-enheter, diskar och nätverkskort. Tmpfiles används bland annat för att skapa och rensa tillfälliga filer och kataloger.
Det handlar alltså inte om ett totalt brott med systemd, utan om ett stegvis byte där den mest centrala rollen – själva init-systemet – nu har tagits över av Dinit.
KaOS lämnar även KDE Plasma som standard
KaOS har länge varit nära förknippat med KDE Plasma. Distributionen var under många år känd för att vara ett rent, modernt och KDE-fokuserat system.
Men tidigare under 2026 tog projektet ännu ett stort steg: man lämnade KDE Plasma som standardmiljö och gick i stället över till en kombination av Niri och Noctalia.
Niri är en modern fönsterhanterare för Wayland, medan Noctalia är en ny skrivbordsmiljö under utveckling. Det gör KaOS till ett mer experimentellt system än tidigare, med tydligt fokus på ny teknik och alternativa lösningar.
Trots att KDE Plasma inte längre är standard finns flera KDE-program fortfarande med. KaOS Linux 2026.06 innehåller bland annat KDE Gear 26.04.2, vilket betyder att användarna fortfarande får tillgång till många välkända KDE-applikationer.
Ny mjukvara under huven
KaOS Linux 2026.06 bygger på en modern teknisk grund. Systemet använder Linuxkärnan 7.0.13, medan Linux-next i förråden är baserad på Linux 7.1.
Grafikstacken består av Mesa 26.1.3, vilket är viktigt för både spel, grafikacceleration och moderna skrivbordsmiljöer. Verktygskedjan har också uppdaterats med GCC 15.2.1 och GNU C Library 2.41.
Bland övriga komponenter finns bland annat:
Niri 26.04
Noctalia 5 Alpha
PipeWire 1.6.7
GStreamer 1.28
OpenZFS 2.4.3
OpenSSH 10.3
GNU Bash 5.3
Qt 6.11.1
CMake 4.3
Calamares används fortfarande som installationsprogram, vilket gör att installationen bör kännas bekant även för användare som tidigare testat andra Linuxdistributioner.
Program för vardagsanvändning
KaOS 2026.06 innehåller också flera vanliga program för dagligt bruk. Bland de förvalda eller tillgängliga programmen finns Firefox 152, Thunderbird 152, GIMP 3.2.4 och LibreOffice 26.2.4.
Det innebär att systemet inte bara är ett tekniskt experiment för Linuxentusiaster. Det kan även användas som ett vanligt skrivbordssystem för webbsurfning, e-post, bildredigering och kontorsarbete.
Varför är detta viktigt?
KaOS är inte en av de största Linuxdistributionerna, men projektet är intressant eftersom det vågar göra tydliga tekniska val.
När de flesta större distributioner går åt samma håll kan mindre projekt fungera som testbäddar för alternativa idéer. KaOS visar att det fortfarande finns utrymme för experiment inom Linuxvärlden – inte bara när det gäller skrivbordsmiljöer, utan även i själva systemets grundläggande arkitektur.
Bytet från systemd till Dinit är därför mer än en teknisk detalj. Det är också ett ställningstagande för ett mer modulärt och lättare system, där olika delar kan bytas ut och anpassas efter projektets egna mål.
För vem passar KaOS 2026.06?
KaOS Linux 2026.06 passar framför allt användare som är nyfikna på modern Linuxteknik och inte är rädda för förändringar. Den som vill ha ett traditionellt KDE Plasma-system kan däremot behöva tänka om, eftersom KaOS numera går i en annan riktning.
För Linuxentusiaster, utvecklare och användare som vill testa ett system utan systemd som init är detta däremot en mycket intressant utgåva.
Befintliga KaOS-användare kan uppdatera systemet med:
Nya användare kan ladda ner ISO-filen från KaOS officiella webbplats och testa systemet på egen dator eller i en virtuell maskin.
Sammanfattning
KaOS Linux 2026.06 är en av de mest betydelsefulla utgåvorna i distributionens historia. Den markerar övergången från systemd till Dinit som init-system och fortsätter samtidigt projektets nya väg bort från KDE Plasma som standardmiljö.
Resultatet är en Linuxdistribution som känns mer självständig, mer experimentell och tydligare inriktad på alternativ teknik.
KaOS visar med den här utgåvan att Linuxvärlden fortfarande är full av variation – och att även små distributioner kan driva stora tekniska förändringar.
COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner.
System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i programmeringsspråket Rust. COSMIC är framför allt tänkt för Pop!_OS, men kan även användas i andra Linuxdistributioner. Den nya versionen innehåller både synliga förbättringar för användaren och tekniska ändringar under huven.
Den största nyheten är programmet COSMIC Monitor, ett nytt systemövervakningsverktyg som nu ingår som en officiell del av COSMIC-sviten. Programmet är tänkt att ersätta GNOME System Monitor i Pop!_OS och bli det förvalda verktyget för att visa processorbelastning, minnesanvändning, processer och annan systeminformation.
För vanliga användare innebär detta att COSMIC nu får ett mer komplett eget ekosystem. I stället för att vara beroende av program från GNOME-projektet bygger System76 steg för steg upp egna program som passar bättre ihop med COSMIC:s design och tekniska grund.
En skrivbordsmiljö byggd i Rust
COSMIC skiljer sig från många äldre Linuxmiljöer genom att stora delar är skrivna i Rust. Rust är ett modernt programmeringsspråk som ofta används när man vill kombinera hög prestanda med bättre minnessäkerhet. Det betyder inte automatiskt att alla program blir felfria, men det kan minska risken för vissa typer av krascher och säkerhetsproblem.
För användaren märks detta framför allt genom att System76 försöker bygga en snabb, stabil och modern skrivbordsmiljö från grunden. COSMIC använder Wayland, den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet som länge varit standard på Linuxskrivbordet.
Nytt versionssystem
Från och med COSMIC 1.1 ändrar System76 även hur versionsnumren hanteras. Mindre versionsnummer ska höjas oftare, vilket gör det enklare att släppa korrigeringar mellan större uppdateringar.
Det kan låta som en liten administrativ detalj, men det är viktigt för användarna. Ett tydligare versionssystem gör det enklare att förstå vilken version man kör, vilka rättningar som ingår och när en distribution kan vänta sig en uppdatering.
Förbättringar i fönsterhantering och Wayland
En stor del av arbetet i COSMIC 1.1 handlar om kompositorn, alltså den del av skrivbordsmiljön som ansvarar för hur fönster visas, flyttas, staplas och animeras på skärmen.
I den nya versionen finns förbättringar för bland annat kaklad fönsterhantering, undantag för vissa fönster, namngivna fastnålade arbetsytor och bättre hantering av klistriga samt helskärmsfönster. COSMIC får också stöd för Wayland-protokollet pointer-warp-v1, som gör det möjligt att flytta muspekaren på ett mer direkt sätt när systemet behöver det.
Detta är tekniska förbättringar, men de påverkar upplevelsen. Ett skrivbord som hanterar fönster korrekt känns mer stabilt, särskilt för användare som arbetar med många program, flera skärmar eller avancerad fönsterplacering.
Färre krascher och bättre långtidsprestanda
COSMIC 1.1 innehåller flera buggfixar som ska göra skrivbordsmiljön stabilare över tid. Bland annat har System76 åtgärdat problem där långa sessioner gradvis kunde bli långsammare. Det har också gjorts korrigeringar för problem med skärmar som väcks ur viloläge, fönster som staplas fel, program som återställs från minimerat läge och aktiveringsförfrågningar när ingen aktiv skärm finns.
Detta är den typ av förbättringar som kanske inte syns direkt i en skärmbild, men som spelar stor roll i vardagen. Ett skrivbord ska helst bara fungera, även efter många timmars användning.
COSMIC Files blir mer lättanvänt
Filhanteraren COSMIC Files har också fått flera förbättringar. Sorteringsikoner ersätter nu tidigare Unicode-pilar, hanteringen av MIME-typer har förbättrats och programmet får stöd för Page Up och Page Down vid navigering.
Det innebär att det blir enklare att bläddra i mappar med många filer. Små detaljer som tangentbordsnavigering och tydligare sorteringssymboler gör stor skillnad för användare som arbetar mycket med filer.
COSMIC Edit, textredigeraren i skrivbordsmiljön, kan nu också hantera tomma filer utan filändelse bättre genom MIME-typen application/x-zerosize. Det gör att även mycket enkla filer kan öppnas på ett mer förutsägbart sätt.
Bättre ljud, panel och inställningar
Även panelen, ljudappleten och inställningsprogrammet har fått uppdateringar. Ljudhanteringen använder nu cosmic-settings-daemon och dess varlink-API för att kommunicera med PipeWire. Det är en del av det moderna Linuxljudsystemet och hjälper COSMIC att hantera ljud på ett mer integrerat sätt.
Panelen har fått rättningar för fraktionell skalning, färghantering, flimmer vid överflöd och fallback för uppdateringsfrekvens. Fraktionell skalning är särskilt viktigt på moderna skärmar där 100 eller 200 procent skalning inte alltid passar perfekt.
COSMIC Settings har förbättrat importen av OpenVPN-filer och kan nu ställa in textredigerarassociationer för tomma filer. Det gör systeminställningarna mer kompletta och användbara.
Mer polerad helhet
COSMIC Background kan nu söka rekursivt i egna bakgrundsbildsmappar, vilket betyder att även undermappar kan genomsökas automatiskt. COSMIC Icons har fått fler ikoner för MIME-typer, och COSMIC OSD har fått en fix för ett problem där volymindikatorn inte visades korrekt när in- och utvolym låg på samma nivå.
Terminalprogrammet COSMIC Terminal har också optimerats. Det läser inte längre om systemtemat från disk varje gång menyraden ritas om, vilket förbättrar prestandan.
Ett steg mot COSMIC 2.0
COSMIC 1.1 är inte en revolutionerande version, utan snarare en viktig stabiliserings- och förfiningsversion. System76 bygger vidare på grunden från COSMIC 1.0 och fyller ut miljön med fler egna verktyg, bättre integration och färre störande buggar.
Samtidigt fortsätter arbetet med COSMIC 2.0. Den kommande större versionen väntas få funktioner som hot reloading, stöd för widgetanimationer och en ny visuell effekt kallad Frosted.
För Linuxanvändare som vill ha ett modernt skrivbord med tydlig design, Wayland-stöd och ett växande ekosystem är COSMIC ett av de mer intressanta projekten just nu. Version 1.1 visar att System76 inte bara bygger nytt, utan också lägger tid på det som ofta avgör om en skrivbordsmiljö känns färdig: stabilitet, små förbättringar och vardaglig användbarhet.
Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer stabilt system.
Raspberry Pi OS har fått en ny större uppdatering. Den senaste versionen, daterad 18 juni 2026, bygger vidare på Debian och kommer nu med Linux-kärnan 6.18 LTS. För användare betyder det bättre stöd för hårdvara, förbättrad prestanda och ett modernare system för både små hobbyprojekt och mer avancerade installationer.
Raspberry Pi har länge varit en favorit bland entusiaster, skolor, utvecklare och hemmafixare. Den lilla enkortsdatorn används till allt från mediaspelare och väderstationer till servrar, robotar och övervakningssystem. Därför är operativsystemet en viktig del av helheten. När Raspberry Pi OS uppdateras får även gamla och nya Raspberry Pi-modeller nytt liv.
Den största nyheten i den här versionen är övergången till Linux 6.18 LTS. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att kärnan får längre underhåll och säkerhetsuppdateringar än vanliga kortlivade versioner. Det är särskilt viktigt för Raspberry Pi, eftersom många använder sina enheter i projekt som ska stå påslagna länge utan ständig manuell tillsyn.
Tidigare använde Raspberry Pi OS Linux 6.12 LTS. Nu har systemet alltså tagit steget vidare till 6.18-serien. För den vanliga användaren märks det kanske inte alltid direkt på skrivbordet, men under ytan kan förbättringarna vara betydelsefulla. Den nya kärnan utlovar bland annat mer aggressiva optimeringar för ARM-processorer, bättre nätverksprestanda och ett system som kan upplevas som mer följsamt.
Det är just ARM-arkitekturen som gör Raspberry Pi speciell. Till skillnad från vanliga stationära datorer, som oftast använder x86-processorer från Intel eller AMD, bygger Raspberry Pi på strömsnåla ARM-chip. De används även i mobiltelefoner, surfplattor och många inbyggda system. När Linux-kärnan förbättras för ARM kan det därför ge märkbara fördelar på små datorer med begränsade resurser.
En annan viktig nyhet är att skrivbordsmiljön har fått förbättringar. Raspberry Pi OS använder Labwc som Wayland-kompositor, och i denna version har Labwc uppdaterats till version 0.9.7. Wayland är den moderna teknik som på sikt ersätter det äldre X11-systemet för grafik i Linux. För användaren handlar det om hur fönster ritas upp, flyttas och hanteras på skärmen.
Uppdateringen innehåller också flera synliga förbättringar. Det finns nya ikoner i verktygsfält, en ny ikon för programmet Rekommenderad programvara och stöd för större ikonstorlekar i panelen. Det kan låta som små detaljer, men sådant påverkar helhetskänslan. Raspberry Pi OS har länge haft ett enkelt och lättbegripligt skrivbord, och förbättrad grafik gör systemet trevligare att använda även för nybörjare.
Touchskärmar har också fått uppmärksamhet. Den nya versionen innehåller uppdaterade standardkopplingar för pekskärmar, vilket kan vara viktigt för projekt där Raspberry Pi används som informationsskärm, styrpanel, kassasystem, kioskdator eller hemautomationscentral. Just pekskärmsanvändning är ett område där Raspberry Pi ofta används i praktiska byggen.
En teknisk men intressant nyhet är att Raspberry Pi OS nu använder DBus för att hindra att flera instanser av vissa program startas samtidigt. DBus är ett kommunikationssystem som används i Linux för att program och systemtjänster ska kunna prata med varandra. För användaren innebär detta färre konstiga situationer där samma program råkar öppnas flera gånger och stör användningen.
Flera mindre komponenter har också förbättrats. Bland annat har insticksmodulerna för skrivare och volym fått justeringar. Menyn har fått en fix som gör att tangentbordsaktivering av huvudobjekt fungerar bättre. Control Centre har fått kodstädning, och PiClone har fått en saknad stängningshanterare. Det är sådana ändringar som inte alltid märks direkt, men som gör systemet mer stabilt och välpolerat.
En annan detalj är att paketet python3-flask har tagits bort från standardinstallationen. Flask är ett populärt Python-ramverk för att bygga webbappar, men alla användare behöver inte ha det installerat från början. Den som behöver Flask kan fortfarande installera det via pakethanteraren. För ett grundsystem är det ofta bättre att hålla installationen så ren och lätt som möjligt.
För befintliga användare är uppdateringen enkel. Den som redan kör Raspberry Pi OS behöver normalt inte installera om systemet. Det räcker att uppdatera via den grafiska pakethanteraren eller köra följande kommandon i terminalen:
Om systemet redan är uppdaterat kör man den senaste versionen av Raspberry Pi OS, version 2026-06-18.
Den nya utgåvan stöder ett brett urval Raspberry Pi-modeller, från äldre kort som Raspberry Pi 1A+ och 1B+ till nyare modeller som Raspberry Pi 4B, Raspberry Pi 400, Compute Module-varianterna och Zero-serien. Det gör Raspberry Pi OS till ett fortsatt viktigt system för återbruk av äldre hårdvara.
Sammanfattningsvis är Raspberry Pi OS 2026-06-18 inte bara en kosmetisk uppdatering. Den nya Linux 6.18 LTS-kärnan ger systemet en modernare teknisk grund, samtidigt som skrivbordet har putsats till och flera vardagsproblem har rättats. För den som använder Raspberry Pi som liten dator, server, styrsystem eller experimentplattform är detta en välkommen uppdatering.
Raspberry Pi fortsätter därmed att vara en av de mest mångsidiga smådatorerna på marknaden. Med ett uppdaterat operativsystem, långtidssupportad Linux-kärna och förbättrad skrivbordsmiljö blir den lilla datorn ännu mer användbar – både för nybörjare och erfarna Linux-användare.
När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en intressant milstolpe för alla som följer utvecklingen av Linux grafikstack.
I en tid när allt fler Linux-skrivbord går över till Wayland kan det låta märkligt att någon fortfarande utvecklar nya X11-servrar. Men det är precis vad som händer. Projektet Yserver har nu nått version 1.0 och visar att X11 fortfarande har ett tekniskt liv vid sidan av Wayland.
Yserver är en helt ny X11-server, skriven från grunden i programmeringsspråket Rust. Målet är inte att kopiera X.Org Server in i minsta detalj, utan att bygga en modernare variant som klarar dagens skrivbordsmiljöer, fönsterhanterare och program – utan att bära med sig all historisk ballast från äldre X11-system.
X11 har funnits i årtionden och har länge varit grunden för grafiska Linux-skrivbord. Det är den teknik som gör att fönster, muspekare, tangentbord, grafik och program kan samverka på skärmen. Men med tiden har X11 blivit både komplext och svårt att modernisera. Därför har Wayland vuxit fram som ett modernare alternativ.
Trots detta används X11 fortfarande av många. En del föredrar klassiska fönsterhanterare, andra har program eller arbetsflöden som fungerar bättre under X11. Vissa uppskattar helt enkelt stabiliteten och flexibiliteten i det gamla systemet. Därför finns det fortfarande ett behov av X11-teknik, även om framtiden på Linux-skrivbordet i allt högre grad pekar mot Wayland.
Det som gör Yserver intressant är att projektet försöker rensa bort sådant som i dag anses föråldrat. Bland det som inte prioriteras finns till exempel stöd för flera gamla skärmkoncept, äldre grafikformat, indirekt GLX, gamla drivrutinsgränssnitt och klienter med annan byte-ordning. Resultatet är tänkt att bli en smalare och mer modern X11-server.
Samtidigt är Yserver inte bara ett experiment på papperet. Den kan redan köra kompletta skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det är viktigt, eftersom dessa miljöer fortfarande används av många som vill ha ett traditionellt skrivbord med paneler, menyer och klassisk fönsterhantering.
Projektet har även testats med klassiska fönsterhanterare som FVWM3, e16 och Window Maker. Det gör Yserver särskilt intressant för användare som gillar lätta, snabba och traditionella skrivbordsmiljöer – sådana som ofta fortfarande är starkt knutna till X11.
Yserver innehåller dessutom stöd för många viktiga X11-tillägg. Bland dessa finns Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, XInput, XKEYBOARD och flera andra. Dessa tillägg behövs för att moderna program, grafikfunktioner, inmatningsenheter och skrivbordseffekter ska fungera på ett rimligt sätt.
På hårdvarusidan har projektet testats på flera olika plattformar. Det omfattar bland annat AMD- och Intel-grafik, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1 och M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer. Det visar att utvecklarna inte bara fokuserar på en smal testmiljö, utan försöker få servern att fungera på flera typer av modern hårdvara.
Men Yserver är inte färdig som ersättare för X.Org Server. Det finns fortfarande begränsningar. Ett exempel är att funktionen GLX_EXT_texture_from_pixmap fungerar på AMD, Intel, Asahi och Qualcomm, men inte med NVIDIAs proprietära drivrutin. Även byte mellan virtuella terminaler kan vara begränsat beroende på hur servern startas, särskilt när den används tillsammans med LightDM.
Yserver kan startas direkt från en TTY eller användas med LightDM för grafisk inloggning. För att bygga och köra den krävs en modern Rust-miljö samt flera systembibliotek, bland annat libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafikorienterade beroenden.
Det är därför viktigt att se Yserver för vad det är: ett experimentellt men tekniskt betydelsefullt projekt. Det är inte en färdig drop-in-ersättare för X.Org Server, och vanliga användare bör inte förvänta sig att kunna byta rakt av utan problem. Men att projektet redan kan köra hela skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon gör version 1.0 till en intressant milstolpe.
Yserver visar också något större: X11 är inte riktigt redo att försvinna i tysthet. Även om Wayland är framtiden för många Linux-skrivbord finns det fortfarande utvecklare och användare som ser värde i X11-modellen. Med projekt som XLibre och nu Yserver får X11 nytt tekniskt liv – inte nödvändigtvis som framtidens standard, men som ett fortsatt viktigt alternativ för dem som behöver eller föredrar det.
I praktiken kan Yserver bli mest intressant för entusiaster, utvecklare, retroinriktade Linux-användare och dem som vill fortsätta använda klassiska skrivbordsmiljöer utan att vara helt beroende av X.Org Server. Det är kanske inte början på en stor X11-renässans, men det är ett tydligt tecken på att historien om X11 ännu inte är färdigskriven.
Vad är Yserver?
Yserver är en ny X11-server skriven från grunden i programmeringsspråket Rust.
Syfte:
Projektet vill erbjuda en modernare X11-server för dagens Linux-system, utan att försöka kopiera hela X.Org Server och dess äldre funktioner.
Stöd för skrivbordsmiljöer:
Yserver kan köra kompletta sessioner med MATE, Xfce och Cinnamon.
Testade fönsterhanterare:
FVWM3, e16 och Window Maker har testats med projektet.
Viktiga X11-tillägg:
Bland annat Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, SYNC, XFIXES, XInput, XKEYBOARD och XTEST.
Testad hårdvara:
AMD, Intel, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1/M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer.
Begränsningar:
Yserver är fortfarande experimentell och är inte en direkt ersättare för X.Org Server. Vissa funktioner, till exempel GLX_EXT_texture_from_pixmap, fungerar inte fullt ut med NVIDIAs proprietära drivrutin.
Krav:
En modern Rust-miljö samt bibliotek som libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafiska systemkomponenter.
Sammanfattning:
Yserver visar att X11 fortfarande utvecklas, även i en tid där Wayland blir allt vanligare på Linux-skrivbordet.
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.
När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.
XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.
I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.
Vad är egentligen en X-server?
För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.
Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.
XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.
Ny stabil version med säkerhetsfixar
Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.
Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.
Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.
TearFree som standard
En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.
Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.
Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner
XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.
Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.
Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.
Atomic modesetting och modernare grafikhantering
XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.
Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.
Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.
Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter
En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.
Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.
Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.
Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer
Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.
Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.
XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.
Fler distributioner börjar använda XLibre
Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.
Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.
Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.
Varför spelar XLibre någon roll?
Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.
XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.
Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.
Nästa steg: HDR och fler funktioner
XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.
HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.
Ett gammalt system med nytt momentum
XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.
Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.
Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.
För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.
Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering.
Sway 1.12 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna Wayland-kompositorn som fungerar ungefär som den populära fönsterhanteraren i3. För användare som gillar ett snabbt, tangentbordsstyrt och resurssnålt skrivbord är Sway ett av de mest intressanta alternativen i Linux-världen.
Den nya versionen innehåller flera tekniska nyheter som gör Sway bättre rustat för framtidens Linux-skrivbord. En av de mest intressanta förbättringarna är stöd för HDR10 när Sway körs med Vulkan-renderaren. HDR, eller High Dynamic Range, innebär att skärmen kan visa större skillnader mellan ljusa och mörka partier samt mer levande färger. Det är särskilt intressant för moderna bildskärmar, filmvisning och spel.
Sway 1.12 får också stöd för att fånga enskilda fönster. Det kan vara användbart vid skärminspelning, fjärrhjälp, strömning eller när man bara vill dela ett specifikt program i stället för hela skrivbordet. På så sätt blir det enklare att arbeta säkert och praktiskt i miljöer där flera program är öppna samtidigt.
En annan viktig del av uppdateringen är stödet för flera nya Wayland-protokoll. Det handlar bland annat om bättre färghantering, bättre beskrivning av färger, hantering av arbetsytor och förbättringar i hur programfönster identifieras. För vanliga användare märks detta kanske inte direkt som en ny knapp eller meny, men det är den typen av grundläggande teknik som gör att skrivbordsmiljön kan bli stabilare, modernare och mer flexibel.
Sway 1.12 innehåller även förbättringar för färgprofiler. Den nya flaggan --device-primaries gör det möjligt att använda de färgprimärer som skärmen själv rapporterar via EDID. EDID är den information som en skärm skickar till datorn för att berätta vad den klarar av, till exempel upplösningar, frekvenser och färgegenskaper. Det kan ge bättre färghantering på moderna skärmar.
En praktisk nyhet är att Sway nu har officiellt stöd för att startas via display managers. En display manager är inloggningsskärmen där man väljer användare och skrivbordsmiljö. Det gör Sway enklare att använda för fler, särskilt för dem som inte vill starta sin grafiska miljö manuellt från terminalen.
Sway 1.12 blir också mindre strikt när det gäller grafikkort som tidigare betraktades som osupporterade. Tidigare kunde Sway vägra att starta på vissa system, till exempel datorer med NVIDIAs proprietära drivrutiner. Nu visas i stället ett informationsmeddelande, och användaren kan välja att fortsätta. Det gör Sway mer tillgängligt, även om alla kombinationer av hårdvara och drivrutiner inte nödvändigtvis fungerar perfekt.
Standardkonfigurationen har också förbättrats. Bland annat finns nu stöd för tangentbindningar till playerctl, ett verktyg som kan styra musik- och mediaspelare. Det betyder att man enklare kan använda tangentbordet för att pausa, spela upp eller byta låt.
Under ytan har flera problem rättats. Sway 1.12 förbättrar hanteringen av flytande helskärmsfönster, löser problem med titelrader när fönster flyttas mellan arbetsytor och ser till att flikar visas korrekt i flikläge. Även stöd för pekskärmar och inmatningsenheter har putsats.
Sammantaget är Sway 1.12 ingen ytlig uppdatering med stora kosmetiska förändringar, utan snarare en viktig teknisk förbättring av grunden. För den som använder Sway dagligen innebär versionen bättre stöd för modern grafik, skärmar, färghantering, inspelning och inloggning via display manager.
För Linux-användare som föredrar ett snabbt, minimalistiskt och tangentbordsstyrt skrivbord är Sway 1.12 därför en intressant uppdatering. Den visar också hur Wayland-ekosystemet fortsätter att mogna och steg för steg ersätter äldre lösningar från X11-eran.
Wine 11.9 är en ny version av kompatibilitetslagret som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux och andra Unix-liknande system. Den största nyheten är förbättrat stöd för spel på Wayland, där musrörelser nu kan hanteras mer tillförlitligt. För Linux-spelare innebär det ett steg närmare en smidigare spelupplevelse, särskilt i titlar där kamerarörelser och muskontroll är avgörande.
Wine 11.9 har släppts och den här versionen innehåller en viktig förbättring för den som spelar Windows-spel på Linux. Den stora nyheten är bättre stöd för spel som körs direkt mot Wayland, något som kan göra musrörelser mer pålitliga i spel där kameran styrs med musen.
Wine är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra Windows-program och Windows-spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande system. Det är inte en emulator i klassisk mening, utan översätter Windows-anrop till funktioner som operativsystemet kan förstå. Därför är Wine en viktig del av Linux-världen, inte minst för spelare.
Bättre muskontroll i Wayland
Den mest intressanta nyheten i Wine 11.9 är att Wayland-drivrutinen nu har stöd för protokollet wp_pointer_warp_v1. Det låter Wine flytta muspekaren till en bestämd position i förhållande till ett Wayland-fönster.
Det kan låta som en liten teknisk detalj, men för spel är det viktigt. Många Windows-spel använder funktionen SetCursorPos för att flytta muspekaren, ofta utan att spelaren märker det. Det används till exempel för att hålla musen centrerad medan kameran roteras i ett förstapersonsspel eller strategispel.
Utan korrekt stöd kan musrörelser bli ryckiga, felaktiga eller kännas begränsade. I värsta fall kan kameran sluta bete sig som den ska. Med Wine 11.9 blir det lättare för sådana spel att fungera naturligt även när de körs på Wayland.
Varför Wayland spelar roll
Wayland är den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet som länge har använts för grafik på Linux. Många Linux-distributioner går successivt över till Wayland eftersom det kan ge bättre säkerhet, modernare grafikhantering och smidigare stöd för dagens skrivbordsmiljöer.
Samtidigt har spel och äldre program ibland haft svårt att fungera lika bra på Wayland som på X11. En orsak är att Wayland av säkerhetsskäl inte tillåter program att styra muspekaren hur som helst. Det är bra ur säkerhetssynpunkt, men kan skapa problem för spel som är skrivna med Windows-logik i åtanke.
Det nya stödet i Wine 11.9 är därför ett steg mot att minska glappet mellan Windows-spelens förväntningar och hur Wayland fungerar.
Fallback finns kvar
Wine 11.9 behåller också den tidigare lösningen. Om en Wayland-kompositor inte stöder wp_pointer_warp_v1, eller om protokollet inte fungerar som tänkt, faller Wine tillbaka till den äldre metoden med pointer locking och hint-baserad hantering.
Det betyder att Wine inte enbart förlitar sig på den nya tekniken. I praktiken ger det bättre kompatibilitet, eftersom olika Linux-skrivbord och kompositorer kan ha olika stöd för Wayland-protokoll.
Mer än bara spel
Även om Wayland-förbättringen är den mest synliga nyheten för spelare innehåller Wine 11.9 flera andra tekniska förbättringar.
Versionen lägger bland annat till ett bundlat SQLite-bibliotek. SQLite används av många program för att hantera lokala databaser, inställningar och programdata. Genom att Wine inkluderar ett eget SQLite-bibliotek kan kompatibiliteten förbättras i program som förväntar sig en viss funktionalitet.
Wine 11.9 innehåller också initialt stöd för systemtrådar, trådavstängning i emulerad kod på ARM64 och fler förbättringar för VBScript. Det senare är särskilt viktigt för äldre Windows-program och installationsprogram som använder Microsofts skriptspråk.
Flera programfixar
Den nya versionen innehåller 24 buggfixar. Flera av dem gäller VBScript, bland annat problem med multidimensionella arrayer, funktionsanrop med multiplikation i argument och felaktig konvertering mellan strängar och tal.
Wine 11.9 rättar även problem i flera kända program och spel. Bland de berörda finns Lotus Notes 8.x, Logos 9, WinSCP, HomeSite 5.5, GOM Player, Wargaming Game Center, GraphPad Prism 9, GXSCC, ExamDiff Pro, Photoshop CS2 och SteelSeries GG 110.0.
För spelare märks fixar för bland annat Command & Conquer 3, Command & Conquer Red Alert 3 och DOAXVV. Även ett problem med d3d9 och en saknad MSVC vtable-bytefölSkapa bild : linux tux håller upp en skylt där det står Wine 119 påjd har åtgärdats.
Ett steg närmare bättre Linux-spelande
Wine 11.9 är ingen dramatisk jättelansering, men den innehåller viktiga byggstenar för framtiden. Stödet för pointer warp i Wayland visar hur Linux-spelande gradvis förbättras på djupet.
För användaren kan resultatet bli enkelt: musen fungerar bättre, kameran i spelet känns mer naturlig och fler Windows-spel kan köras utan speciallösningar. För utvecklingen av Linux som spelplattform är det ännu ett steg bort från kompromisser och närmare en mer sömlös spelupplevelse.
COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC.
Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har fått en ny stabil uppdatering. Version 1.0.12 är ingen dramatisk omgörning, men den förbättrar flera delar av skrivbordsmiljön, bland annat filhanteraren, terminalen, inställningsappen, appbutiken och själva grafikmotorn bakom skrivbordet.
COSMIC utvecklas av System76 och används som standard i Linux-distributionen Pop!_OS. Projektet är särskilt intressant eftersom skrivbordsmiljön byggs i programmeringsspråket Rust, som ofta lyfts fram för säkerhet, stabilitet och modern systemutveckling.
Terminalen blir mer praktisk
En av de mest användbara nyheterna finns i COSMIC Term, skrivbordets terminalprogram. Där finns nu ett alternativ som gör att nya flikar kan öppnas i samma katalog som den aktuella fliken.
Det kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar i terminalen kan det spara tid. I stället för att öppna en ny flik och sedan själv navigera tillbaka till rätt mapp hamnar användaren direkt där arbetet redan pågår.
Även zoomfunktionen har förbättrats. När zoomnivån återställs påverkas nu bara den aktuella fliken, inte alla terminalflikar i samma fönster.
Filhanteraren får bättre nätverksstöd
Filhanteraren COSMIC Files har också fått förbättringar. Den hanterar nu namn på nätverksplatser bättre, vilket gör det tydligare när man arbetar med delade mappar, servrar eller andra resurser över nätverket.
Dessutom har hanteringen av så kallade desktop entry-fält förbättrats. Det är information som Linux använder för att beskriva programgenvägar, ikoner och hur program ska visas i menyer.
Smidigare uppdateringar och inställningar
COSMIC Store, som används för att hantera program och uppdateringar, har fått stöd för att tvinga fram en ny cacheuppdatering när användaren klickar på knappen för att söka efter uppdateringar. Det gör att appen snabbare kan visa färsk information om vilka uppdateringar som finns tillgängliga.
I COSMIC Settings har hanteringen av bakgrundsbilder förbättrats. Programmet följer nu symboliska länkar när det söker igenom mappar med bakgrundsbilder. Det är användbart för dem som organiserar sina bilder i flera mappar eller använder genvägar mellan kataloger.
Inställningsappen fungerar också bättre på system som använder OpenRC, ett alternativt init-system till systemd.
Förbättringar under ytan
COSMIC 1.0.12 innehåller även förbättringar i skrivbordets compositor. Det är den del av systemet som hanterar fönster, grafik och hur saker visas på skärmen.
Uppdateringen av Smithay-komponenten ska bland annat rätta problem med dra-och-släpp och andra mindre störningar. Det har också lagts till stöd för att rensa DPMS-läget när datorn väcks från viloläge. DPMS används för skärmens strömsparfunktioner, och förbättringen kan bidra till färre problem när datorn återgår från vila.
Notisappleten har också förbättrats och kan nu tolka HTML-markeringar i rika textnotiser. Det gör att aviseringar kan visas med mer formatering än tidigare.
COSMIC fortsätter att mogna
COSMIC 1.0.12 är framför allt en underhålls- och förbättringsuppdatering. Språkfiler och beroenden har uppdaterats, och från och med den här versionen kräver COSMIC Rust 1.93 eller senare.
Samtidigt arbetar System76 vidare med nästa större version, COSMIC Epoch 2.0. Där planeras bland annat stöd för hot reloading, widgetanimationer, bättre stöd för IME och fcitx, snabbare bildhantering, Wacom-stöd, förbättringar för skärmläsare, en skrivardialog, firmwarehantering och en ny visuell effekt kallad Frosted.
Ett steg mot ett mer komplett Linux-skrivbord
COSMIC 1.0.12 visar hur moderna skrivbordsmiljöer ofta utvecklas. Det handlar inte alltid om stora synliga förändringar, utan om många små förbättringar som tillsammans gör systemet mer praktiskt och stabilt.
För användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC är uppdateringen värd att installera när den dyker upp i de stabila programförråden. Särskilt den som ofta använder terminalen, filhanteraren eller COSMICs egna appar kan märka av förbättringarna i vardagen.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Tails 7.16 updates the privacy-focused Linux distribution with Tor Browser 16, delivering browser improvements and updated anonymity tools. The post Tails 7.16 Privacy-Focused Linux Distro Released with Tor Browser 16 appeared first on Linux Today.
Discover 10 useful ls command tricks to list files, sort directories, display hidden files, and navigate the Linux terminal more efficiently. The post 10 Useful ‘ls’ Command Tricks for Linux Users appeared first on Linux Today.
Myrlyn 1.1 improves package management on openSUSE with repository protection, reboot notifications, and a more convenient graphical interface. The post Myrlyn 1.1 Package Manager GUI Adds Repository Protection, Reboot Alerts appeared first on Linux Today.
Noctalia 5.4.1 brings security fixes, stability improvements, and new features to the customizable Wayland desktop shell for Linux. The post Noctalia 5.4.1 Wayland Shell Closes Security Holes and Adds New Features appeared first on Linux Today.
Tor Browser 16.0 introduces Linux ARM64 support, redesigned settings, and improvements to privacy-focused browsing across supported platforms. The post Tor Browser 16.0 Released with Linux ARM64 Support, Redesigned Settings appeared first on Linux Today.
IPFire introduces fireperf, an open-source network performance testing tool designed to measure throughput and help diagnose network bottlenecks. The post IPFire Project Releases fireperf, a New Network Performance Measurement Tool appeared first on Linux Today.
TUXEDO Nano Pro Gen15 debuts as a compact Linux mini PC with Intel processors, up to 128GB RAM, and customizable hardware for work and development. The post TUXEDO Nano Pro Gen15 Mini Linux PC Launches with Intel CPU, Up to 128 GB RAM appeared first on Linux Today.
LibreOffice 26.8.2 delivers over 35 bug fixes to improve stability, document compatibility, and reliability across the open-source office suite. The post LibreOffice 26.8.2 Released with 35+ Bug Fixes and Improved Stability appeared first on Linux Today.
PipeWire 1.6.11 addresses ALSA lockups, Bluetooth audio issues, and multimedia stability problems to improve audio reliability on Linux. The post PipeWire 1.6.11 Multimedia Framework Fixes ALSA Lockups, Bluetooth Issues appeared first on Linux Today.
Paru 2.2 adds Pacman 7.1 compatibility, improved package filtering, and updates to simplify AUR package management on Arch Linux. The post Paru 2.2 AUR Helper Adds Pacman 7.1 Support, Better Package Filtering appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Podman 6.2 fixes three security vulnerabilities, expands Kubernetes YAML support, improves Quadlet configuration, and adds native systemd support for WSL.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
HP 255 G7 är en bärbar dator som passar bra för vardaglig användning, kontorsarbete, webbsurfning, e-post, dokumenthantering och videovisning. Datorn är utrustad med en AMD Ryzen 5 2500U, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 8 GB DDR4-minne. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabb uppstart och bra respons i både operativsystem […]
En tunn och stilren bärbar dator från ASUS med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, snabb SSD-lagring och separat NVIDIA-grafikkort. ASUS S551LB tillhör tillverkarens Ultrabook-serie och är konstruerad för att kombinera ett relativt tunt format med användbar prestanda för vardagligt datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U, en tvåkärnig processor med fyra trådar från Intels […]
En kraftfullare ThinkPad från Lenovo med fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne och en rymlig SSD på 480 GB. Lenovo ThinkPad Edge E540 är en robust bärbar dator med 15,6-tumsskärm som passar för både vardagliga uppgifter och lite mer avancerat datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta […]
En mångsidig bärbar dator från Lenovo med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne och snabb SSD-lagring. Lenovo Z50-70 är en bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och multimedia. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U-processor, 8 GB DDR3-arbetsminne och en 240 GB SSD från Kingston. SSD-enheten gör att […]
En smidig och lättanvänd bärbar dator från Lenovo med 14-tumsskärm, fyrkärnig Intel-processor och snabb SSD-lagring. Lenovo IdeaPad S130-14IGM är en kompakt bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en fyrkärnig Intel Pentium Silver N5000-processor, 4 GB DDR4-arbetsminne och en snabb 256 GB NVMe SSD. […]
En klassisk MacBook Pro från Apple med aluminiumchassi och 13,3-tumsskärm. Datorn är från 2009 och har en Intel Core 2 Duo-processor på 2,26 GHz, 4 GB arbetsminne och en hårddisk på 160 GB. Datorn levereras med Ubuntu 24.04 LTS, ett modernt Linuxbaserat operativsystem som fortfarande får säkerhetsuppdateringar. Det innebär att datorn kan fortsätta användas utan […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Den spelinriktade Linuxdistributionen Bazzite har släppts i version 45. Nyheterna omfattar Fedora 45, KDE Plasma 6.8, uppdaterade grafikdrivrutiner, förbättrat stöd för handhållna spelkonsoler och ett nytt verktyg som kontrollerar kompatibiliteten med kommande anti-cheat-system för Linux. Bazzite är en Fedora-baserad Linuxdistribution som framför allt riktar sig till datorspelare. Systemet är utvecklat för stationära datorer, bärbara speldatorer,…
Den öppna källkodsredigeraren Pulsar har släppts i version 1.133. Uppdateringen innehåller en förbättrad terminal, snabbare hantering av stora filer och en omarbetad funktion för att övervaka filändringar. Samtidigt förbereder utvecklarna ett större teknikskifte som bland annat ska ge bättre stöd för Wayland på Linux. När GitHub lade ned utvecklingen av den populära kodredigeraren Atom i…
Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor. Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med…
OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven Det populära inspelnings- och streamingprogrammet OBS Studio har kommit i version 33. Den nya versionen bjuder på förbättrad hantering av ljud och video, modernare stöd för NVIDIA teknik, smidigare arbete med bildkällor och en omfattande förändring av hur tillägg hanteras. För…
OpenBSD har släppts i version 8.0. Den nya versionen av det säkerhetsinriktade operativsystemet kan hantera virtuella datorer med upp till 64 virtuella processorer, får stöd för Intels Arc-grafikkort och tar ytterligare steg mot kryptering som ska stå emot framtidens kvantdatorer. Den 20 oktober 2026 släpptes OpenBSD 8.0, den 61 utgåvan sedan projektet startade. Precis som…
Nästa stora version av KDE Plasma börjar ta form. Plasma 6.8 får bland annat ett nytt temasystem, bättre säkerhetskopiering, snabbare fjärrskrivbord, förbättrad grafik och flera nyheter för Wayland. KDE Plasma 6.8 planeras att släppas den 14 oktober 2026. Betaversionen finns redan ute för testning, vilket betyder att funktionerna nu börjar bli tillräckligt färdiga för att…
OpenShot 4.0 är en av de största uppdateringarna hittills av det fria videoredigeringsprogrammet. Den nya versionen kan spela in skärm, webbkamera och ljud, har fått avancerade verktyg för färgkorrigering och kan med hjälp av AI följa personer och andra objekt i en film – utan att materialet behöver skickas till molnet. OpenShot är ett videoredigeringsprogram…
Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor. Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan…
Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer. Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en…
Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras. Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint…
Valve har lanserat Proton 11.0, en större uppdatering som gör det möjligt att köra ännu fler Windows-spel på Linux och SteamOS. Uppdateringen innehåller förbättringar för moderna storspel, äldre klassiker, VR-spel, handkontroller och olika spelstartare. Proton är ett kompatibilitetslager som bygger på Wine. Det fungerar som en översättare mellan Windows-spel och Linux. När ett spel försöker…
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter. KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form,…
KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet.…
COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner. System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i…
Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer…
När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en…
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…
Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering. Sway 1.12 har nu…
Wine 11.9 är en ny version av kompatibilitetslagret som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux och andra Unix-liknande system. Den största nyheten är förbättrat stöd för spel på Wayland, där musrörelser nu kan hanteras mer tillförlitligt. För Linux-spelare innebär det ett steg närmare en smidigare spelupplevelse, särskilt i titlar där kamerarörelser…
COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC. Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har…
