• Linux Mint 22.3 får nytt installationsmedium med Linuxkärnan 7.0

    Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor.

    Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren arbetar med. Det är bland annat kärnan som kommunicerar med processorn, arbetsminnet, grafikkortet, lagringsenheterna och nätverkskorten.

    När nya datormodeller lanseras kan den kärna som följer med en Linuxdistribution vara för gammal för att känna igen all hårdvara. Resultatet kan exempelvis bli att Wi-Fi inte fungerar, att grafiken körs med begränsad prestanda eller att vissa komponenter inte upptäcks alls.

    HWE ger bättre stöd för nya datorer

    HWE är en förkortning av Hardware Enablement. Det innebär att Linux Mint skapar ett uppdaterat installationsmedium med en nyare Linuxkärna, men i övrigt behåller samma version av operativsystemet.

    Det vanliga installationsmediet för Linux Mint 22.3 innehåller Linuxkärnan 6.14. De nya HWE-avbilderna använder i stället Linuxkärnan 7.0. Det kan ge bättre stöd för nyare processorer, grafikkretsar, nätverkskort och andra komponenter.

    HWE-utgåvan ska därför inte betraktas som Linux Mint 22.4 eller som en helt ny distribution. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med ett modernare tekniskt fundament för hårdvaran.

    Linux Mint rekommenderar att det vanliga installationsmediet används om det fungerar korrekt. Nyare kärnor kan ibland orsaka problem med proprietära drivrutiner och externa kärnmoduler, exempelvis från Nvidia, Broadcom och VirtualBox. HWE-versionen är främst tänkt för datorer där standardversionen inte fungerar tillfredsställande.

    Mer information och nedladdningslänkar finns på Linux Mints officiella HWE-sida.

    Enklare hantering av flera Linuxkärnor

    Linux Mint arbetar också med att göra kärnhanteringen mer lättbegriplig. Funktionen flyttas från Uppdateringshanteraren till verktyget Systemadministration och ska fungera både i vanliga Linux Mint och i den Debianbaserade utgåvan LMDE.

    I stället för att användaren behöver hantera varje kärnversion separat kommer verktyget att arbeta med hela kärnserier. Användaren väljer vilken serie som ska följas och hur många äldre kärnor som ska sparas.

    Uppdateringar till den valda serien installeras därefter genom den vanliga Uppdateringshanteraren. Äldre kärnor kan rensas automatiskt en gång i veckan. Det går även att starta en rensning manuellt om diskutrymme behöver frigöras direkt.

    En historik visar vilka kärnor som har tagits bort och när det skedde.

    Viktiga kärnor kan skyddas

    Det kan vara klokt att behålla en äldre kärna som reserv. Om en ny kärna orsakar problem med exempelvis grafik eller nätverk kan användaren starta datorn med den äldre versionen från GRUB-menyn.

    I den nya kärnhanteraren kan enskilda kärnor därför markeras som skyddade. En skyddad kärna undantas från den automatiska rensningen och tas inte bort av systemet.

    För kända kärnserier installerar Linux Mint rätt metapaket, vilket ser till att framtida uppdateringar fortsätter att komma. Om användaren installerar en specialanpassad kärna, exempelvis en realtids- eller OEM-kärna, kan systemet inte alltid sköta uppdateringarna automatiskt. Verktyget varnar då för att användaren själv ansvarar för att hålla serien uppdaterad.

    Systemgemensamma miljövariabler

    Verktyget Systemadministration får även en ny sida för miljövariabler. En miljövariabel är ett värde som program kan läsa för att avgöra hur de ska fungera.

    Det kan exempelvis handla om sökvägar, språkval, tekniska inställningar eller parametrar som används av utvecklingsverktyg. Variabler som skapas på den nya sidan ska gälla för hela systemet och för samtliga användarsessioner, både i det grafiska skrivbordet och i textkonsolen.

    Funktionen riktar sig främst till administratörer, utvecklare och avancerade användare, men gör en tidigare ganska teknisk inställning mer tillgänglig.

    Cinnamon får bättre stöd för Fcitx5

    Skrivbordsmiljön Cinnamon får fullständigare stöd för inmatningssystemet Fcitx5 i både Wayland och X11.

    Fcitx5 används bland annat för språk och skriftsystem där ett vanligt tangentbord inte räcker för att skriva alla tecken direkt. När Fcitx5 väljs i inställningarna startar Cinnamon inte längre ibus-daemon. I stället används en separat intern hanterare och resten av inmatningen överlåts till Fcitx5.

    Cinnamon får dessutom ett eget verktyg som visar den aktiva tangentbordslayouten. Det ersätter det nedlagda programmet gnome-kbd.

    Smidigare panel i helskärmsläge

    Utvecklarna har även arbetat med hur Cinnamon-panelen fungerar när ett program visas i helskärmsläge. Det ska bli mer naturligt att öppna panelprogram, klicka på andra delar av panelen och stänga menyer utan att skrivbordet reagerar på oväntade sätt.

    De nya HWE-avbilderna med Linuxkärnan 7.0 finns tillgängliga redan nu. Förändringarna i kärnhanteringen, miljövariablerna och Cinnamon är däremot fortfarande under utveckling och presenteras som en förhandsvisning av vad som planeras för nästa Linux Mint-version.

    Mer information finns i Linux Mints utvecklingsrapport för juli 2026.

  • Frame – en helt ny X11-server skriven i assembler

    Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer.

    Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en ovanlig fråga: Hur liten och enkel kan en fungerande grafisk Linuxmiljö egentligen bli?

    Programmet som placerar bilden på skärmen

    För att förstå vad Frame gör behöver man först känna till vad en grafikserver är.

    När ett program som Firefox eller GIMP vill visa ett fönster på skärmen ritar programmet normalt inte direkt mot bildskärmen. I stället skickar det instruktioner till ett underliggande system som hanterar fönster, tangentbord, muspekare och bildskärmar.

    På traditionella Linuxdatorer har denna uppgift länge skötts av X.Org Server, den vanligaste implementationen av X11-systemet. X11 har sina rötter i 1980-talet och har under årtionden byggts ut för att fungera med många olika datorer, grafikkort och användningsområden.

    Resultatet är ett stort och komplicerat system med många historiska lager.

    Frame försöker i stället börja om från början.

    Byggd direkt ovanpå Linuxkärnan

    Frame bygger inte vidare på X.Org och använder inte heller vanliga programbibliotek som libc, Mesa, Xlib eller FreeType. I stället kommunicerar servern direkt med Linuxkärnan genom systemanrop.

    För att visa grafik använder Frame Linux gränssnitt DRM och KMS, vilka hanterar grafikkort och bildskärmslägen. Tangentbord och mus läses genom evdev, det normala gränssnittet för inmatningsenheter i Linux.

    Program som Firefox kommunicerar med Frame genom själva X11-protokollet.

    Man kan likna det vid att bygga en bil utan att köpa färdiga delar från en underleverantör. I stället tillverkar utvecklaren stora delar av motorn, elsystemet och instrumentpanelen själv och kopplar dem direkt till chassit.

    Resultatet är en statiskt länkad programfil utan vanliga beroenden till installerade bibliotek.

    Skriven i assembler

    De flesta moderna program skrivs i språk som C, C++, Rust eller Python. Frame är i stället skriven i assembler.

    Assembler ligger mycket nära processorns egna maskininstruktioner. Utvecklaren arbetar därför direkt med register, minnesadresser, instruktioner och systemanrop.

    Det ger stor kontroll över exakt vad datorn gör, men gör samtidigt utvecklingen betydligt mer komplicerad. Funktioner som vanliga programmeringsspråk och bibliotek erbjuder automatiskt måste ofta byggas manuellt.

    Frame består enligt utvecklaren av omkring 20 000 rader assemblerkod. Vid en senare genomgång låg källkoden närmare 25 000 rader. Det är fortfarande litet jämfört med etablerade grafiksystem, men antalet kodrader säger inte automatiskt något om stabilitet, säkerhet eller hur komplett programmet är.

    Kan redan köra Firefox och GIMP

    Frame är långt ifrån en fullständig implementation av X11, men servern stöder redan tillräckligt många delar av protokollet för att kunna köra riktiga skrivbordsprogram.

    Bland funktionerna finns stöd för att skapa och hantera fönster, läsa tangentbord och mus, hantera urklipp, bilder och egenskaper samt kommunicera med program genom X11-protokollet.

    Servern innehåller även stöd för flera vanliga X11-utökningar, exempelvis RANDR för bildskärmshantering, SHAPE för fönster med särskilda former och MIT-SHM för snabbare överföring av bilddata mellan program.

    Isene uppger att han använder Frame som sin dagliga grafikserver och att både Firefox och bildredigeringsprogrammet GIMP fungerar på systemet.

    Det betyder dock inte att alla X11-program fungerar. X11 är ett omfattande protokoll med många funktioner och tillägg som utvecklats under flera årtionden. Program kan därför använda funktioner som Frame ännu inte känner till.

    En hel skrivbordsmiljö i assembler

    Frame är nära kopplad till ett större projekt som heter CHasm, en förkortning av ”CHange to ASM”.

    CHasm består av flera små Linuxprogram som också är skrivna i x86-64-assembler. Där ingår bland annat:

    • Tile, en fönsterhanterare som placerar fönster sida vid sida.
    • Glass, en terminalemulator.
    • Bare, ett kommandoskal.
    • Strip, en statusrad.
    • Bolt, ett skärmlås och inloggningsverktyg.

    Tillsammans kan dessa program skapa en komplett, men mycket minimalistisk, grafisk Linuxsession. Projekten är fristående och utgör inte en traditionell skrivbordsmiljö som KDE Plasma eller GNOME.

    CHasm-verktygen kommunicerar direkt med Linuxkärnan eller med X11-protokollet och saknar dynamiska programberoenden. Enligt projektets dokumentation omfattar den körbara delen av hela sessionen mindre än 500 kilobyte, även om detta inte inkluderar Linuxkärnan, drivrutinerna eller de vanliga program som användaren startar.

    Ett skrivbord som försöker göra ingenting

    Ett av projektets viktigaste mål är att datorn ska vara helt stilla när användaren inte arbetar.

    Moderna skrivbordsmiljöer kan ha många processer som regelbundet vaknar för att kontrollera tiden, uppdatera animationer, läsa systeminformation eller kontrollera om något har förändrats. Varje sådan aktivitet använder lite processortid och kan i teorin påverka batteritiden.

    Frame och CHasm är i stället konstruerade för att vänta tills det faktiskt händer något, exempelvis att användaren rör musen eller att ett program skickar nya bilddata.

    Isene genomförde ett informellt test där Frame och X.Org hade ungefär samma totala strömförbrukning när datorn stod oanvänd. X.Org använde däremot enligt hans mätning nästan tre gånger så mycket processortid.

    Skillnaden i total strömförbrukning var liten eftersom bildskärmen, nätverket och andra delar av datorn använder betydligt mer energi än en vilande grafikserver. Mätningen är dessutom utförd av utvecklaren själv på en enda dator och ska därför inte betraktas som ett oberoende prestandatest.

    Artificiell intelligens har hjälpt till

    Projektet har utvecklats med omfattande hjälp av AI-verktyget Claude Code. Isene beskriver hur han förklarar problem och önskade funktioner för AI-systemet, som sedan hjälper till att skapa och ändra assemblerkoden.

    Det gör Frame intressant även ur ett annat perspektiv. Att skriva en X11-server i assembler är normalt ett mycket tidskrävande specialprojekt. Moderna AI-verktyg kan göra det möjligt för en ensam utvecklare att experimentera med systemprogrammering på en nivå som tidigare ofta krävde större grupper.

    Samtidigt innebär AI-genererad kod inte att programmet automatiskt är korrekt. En grafikserver hanterar minne, inmatning, andra program och hårdvara. Fel kan orsaka allt från grafikproblem och krascher till säkerhetsbrister.

    Frame behöver därför granskas, testas och underhållas på samma sätt som all annan systemnära programvara – kanske ännu mer noggrant eftersom assembler saknar många av de säkerhetsfunktioner som finns i modernare språk.

    Ingen ersättare för X.Org ännu

    Frame är för närvarande ett experimentellt projekt och inte ett praktiskt alternativ för vanliga Linuxanvändare.

    Servern fungerar endast på Linuxdatorer med x86-64-processor. Den saknar delar av X11-protokollet, har begränsat hårdvarustöd och använder huvudsakligen mjukvarurendering i stället för fullständig grafikacceleration.

    Det finns inte heller några etablerade installationspaket eller färdiga inloggningssessioner för stora Linuxdistributioner. Projektet är främst byggt för utvecklarens egen dator och hans eget arbetssätt.

    CHasm-dokumentationen säger uttryckligen att verktygen främst publiceras som inspiration. Tanken är inte nödvändigtvis att användare ska installera dem som de är, utan att intresserade utvecklare ska studera, ändra och anpassa koden efter sina egna behov.

    Ett experiment om kontroll och enkelhet

    Frame kommer sannolikt inte att ersätta X.Org eller konkurrera med Wayland inom den närmaste framtiden. Projektets verkliga betydelse ligger i stället i vad det demonstrerar.

    Det visar att det fortfarande är möjligt för en enskild utvecklare att bygga en fungerande grafikserver direkt ovanpå Linuxkärnan. Det visar också hur mycket av ett modernt datorsystem som egentligen består av valbara lager – bibliotek, ramverk och verktyg som är praktiska, men inte alltid absolut nödvändiga.

    Frame är därför mindre en färdig produkt och mer ett tekniskt laboratorium.

    Projektet ställer en fråga som ofta försvinner när programvaran växer: Hur mycket kod behöver vi egentligen för att öppna ett fönster, ta emot ett tangenttryck och placera några bildpunkter på skärmen?

    Geir Isenes svar är att det går att göra med betydligt mindre än vad dagens vanliga Linuxskrivbord använder – men också att enkelhet på ytan kan kräva mycket avancerat arbete under huven.

    https://github.com/isene/chasm

    $ teknisk_faktaruta –frame
    Projekt: Frame
    Typ: Experimentell X11-server
    Utvecklare: Geir Isene
    Plattform: Linux på x86-64
    Programmeringsspråk: x86-64-assembler
    Kodmängd: Cirka 20 000 rader assemblerkod
    Grafik: DRM/KMS och mjukvarurendering
    Inmatning: evdev för tangentbord och mus
    Kommunikation: X11:s trådprotokoll
    X11-utökningar: Bland annat RANDR, SHAPE, XInput2 och MIT-SHM
    Externa beroenden: Inga vanliga körberoenden som libc, Mesa, Xlib eller FreeType
    Testade program: Bland annat Firefox och GIMP
    Status: Experimentellt och ännu inte en fullständig ersättare för X.Org
    root@linux:~# Frame är användbart på utvecklarens dator, men saknar fortfarande fullständigt protokoll- och hårdvarustöd.
  • Linux Mint 23 satsar fullt på Wayland

    Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras.

    Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint 23 och kan bli en av de viktigaste utgåvorna på länge för användare av skrivbordsmiljön Cinnamon.

    Den stora förändringen är att Wayland inte längre ska betraktas som en experimentell funktion. Från och med den kommande versionen Cinnamon 6.8 planerar Linux Mint att ge både Wayland och det äldre fönstersystemet X11 fullt stöd.

    Vad är Wayland?

    Wayland är ett modernt system för att visa fönster, menyer, muspekare och annat grafiskt innehåll på skärmen. Det är tänkt att på sikt ersätta X11, som har använts i Unix- och Linuxsystem under flera årtionden.

    X11 fungerar fortfarande bra, men systemets långa historia har gjort det komplicerat att vidareutveckla. Wayland har därför konstruerats med modernare grafikhantering, bättre säkerhet och dagens hårdvara i åtanke.

    Övergången är dock inte enkel. En skrivbordsmiljö måste bland annat kunna hantera fönster, flera bildskärmar, grafikkort, skärmskalning, tangentbord, möss och äldre program som fortfarande är byggda för X11.

    Linux Mint har därför valt en försiktig väg. Wayland har funnits som ett experimentellt alternativ i Cinnamon, medan X11 fortsatt att vara det normala och rekommenderade valet.

    Nu anser utvecklarna att Wayland-sessionen börjar närma sig samma stabilitet och användbarhet som X11.

    Bättre hantering av fönster

    En stor del av utvecklingsarbetet har handlat om hur fönster placeras och visas.

    Nya programfönster, popup-menyer, appletmenyer och snabbmenyer ska nu få rätt storlek och hamna på rätt plats på skärmen. Det kan låta som en liten detalj, men felaktigt placerade menyer och dialogrutor kan göra en skrivbordsmiljö betydligt svårare att använda.

    Skyddet mot så kallad fokusstöld har också förbättrats. Fokusstöld uppstår när ett program plötsligt tar över tangentbordsinmatningen eller lägger sitt fönster framför det som användaren arbetar med.

    Ett program som startar i bakgrunden ska alltså inte oväntat kunna avbryta användaren genom att ta över uppmärksamheten.

    Färre krascher och bättre stöd för flera skärmar

    Linux Mint-utvecklarna har rättat ett stort antal problem som kunde orsaka krascher i olika delar av skrivbordsmiljön.

    Förbättringarna berör bland annat Cinnamon, fönsterhanteraren Muffin, cinnamon-session och Xwayland.

    Xwayland är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra äldre X11-program inuti en Wayland-session.

    Stödet för datorer med flera bildskärmar har också förbättrats. Detsamma gäller KVM-switchar, som används för att styra flera datorer med samma bildskärm, tangentbord och mus.

    Detta är särskilt viktigt på arbetsplatser och i hemmakontor där bärbara datorer regelbundet ansluts till och kopplas bort från externa skärmar.

    Hårdvaruaccelererad grafik

    Den kommande Cinnamon-versionen innehåller omfattande förbättringar av den hårdvaruaccelererade grafiken.

    Hårdvaruacceleration innebär att grafikkortet får utföra en större del av arbetet med att rita upp fönster, animationer, videor och andra grafiska element. Det minskar belastningen på datorns huvudprocessor och kan ge ett mjukare och mer responsivt skrivbord.

    Accelerationen ska användas genom hela systemet, bland annat i kompositorn, skrivbordssessionen, vanliga Wayland-program och X11-program som körs genom Xwayland.

    Linux Mint nämner även hårdvaruaccelererad GBM över EGL för grafikkort från NVIDIA.

    NVIDIA har historiskt haft fler problem med Wayland än många andra grafikkortstillverkare. Förbättringarna kan därför göra Wayland-sessionen betydligt mer användbar även på datorer med NVIDIA-grafik.

    Fullständigt stöd för HiDPI

    Cinnamons Wayland-session ska nu även ha fullständigt stöd för HiDPI-skärmar.

    HiDPI är skärmar med mycket hög upplösning och hög pixeltäthet. På sådana skärmar måste skrivbordsmiljön förstora text, ikoner och gränssnitt utan att de blir suddiga.

    Linux Mint har bland annat arbetat med skarpare ikoner, förbättrad återgivning av muspekaren, korrekt skalning av skrivbordskomponenter och problem i Chromium-baserade program.

    Program som Slack och Visual Studio Code bygger på Chromium-teknik och har tidigare kunnat få skalningsproblem under Wayland. Förbättringarna ska göra att dessa program ser skarpare och mer enhetliga ut på högupplösta skärmar.

    Nedladdningsförlopp direkt i panelen

    Wayland-sessionen får också stöd för funktionen Window Progress.

    Den gör det möjligt för program att visa ett pågående förlopp direkt i programmets knapp i panelen. Firefox kan exempelvis visa hur långt en filnedladdning har kommit utan att användaren behöver öppna webbläsarens nedladdningsfönster.

    Det är en liten funktion, men den gör skrivbordet mer informativt och praktiskt i vardagen.

    Administratörsprogram kan köras direkt i Wayland

    Program som startas med administratörsrättigheter genom verktyget pkexec ska nu kunna köras som vanliga Wayland-klienter.

    Tidigare kunde sådana program behöva använda Xwayland, även när resten av skrivbordet kördes med Wayland.

    Genom att låta även administratörsprogram använda Wayland minskar beroendet av det äldre X11-systemet. Det kan också ge ett mer enhetligt beteende och bättre säkerhet.

    Nytt verktyg visar öppna fönster

    Cinnamon får ett nytt kommandoradsverktyg med namnet cinnamon-list-windows.

    Kommandot listar alla öppna fönster och visar teknisk information om dem, exempelvis fönstrets placering, bredd och höjd, HiDPI-status, vilket program fönstret tillhör och vilken grafisk teknik som används.

    Verktyget kan bli användbart både för utvecklare och för användare som försöker felsöka problem med fönster eller skärmskalning.

    Skarpare återgivning i Muffin

    Muffin är Cinnamons fönsterhanterare och kompositor. Den ansvarar bland annat för hur fönster placeras, ritas upp och kombineras på skärmen.

    Muffin kommer nu att avrunda koordinater och storlekar för alla grafiska Clutter-objekt.

    Grafiska objekt kan ibland hamna mellan två fysiska bildpunkter, särskilt när skärmskalning används. Resultatet kan bli suddiga linjer, ikoner eller skrivbordskomponenter.

    Genom att avrunda måtten kan Cinnamon skapa en skarpare och mer exakt bild, även när en applet eller annan skrivbordskomponent inte själv hanterar detta korrekt.

    Bättre integration med systemd

    Cinnamon får även stöd för systemd-funktionen graphical-session.

    Systemd används i de flesta moderna Linuxdistributioner för att starta och hantera tjänster och systemkomponenter. Genom stödet för graphical-session kan systemet bättre förstå när en grafisk användarsession startas och avslutas.

    Det förbättrar kompatibiliteten med program och projekt som förväntar sig att denna funktion finns.

    Förbättrad inloggning med fingeravtryck

    Även Linux Mints inloggningssystem förbättras.

    Slick Greeter, som visar den grafiska inloggningsskärmen, får smidigare stöd för fingeravtrycksläsare.

    Tidigare kunde användaren behöva placera fingret på läsaren och därefter trycka på Enter. I den nya versionen ska det räcka att lägga fingret på läsaren för att logga in.

    Linux Mint har även rättat problem i konfigurationen av LightDM, som är systemet bakom den grafiska inloggningen.

    Förbättrad hantering av SSH-nycklar

    Stödet för SSH-nyckelringen förbättras i hela systemet.

    SSH-nycklar används bland annat för säker inloggning på servrar, fjärradministration och åtkomst till tjänster som GitHub och GitLab.

    En fungerande nyckelring kan komma ihåg upplåsta SSH-nycklar under användarens session, så att lösenfrasen inte behöver skrivas in varje gång en anslutning görs.

    Allvarlig säkerhetsbrist i uppdateringsverktyget

    Linux Mint rapporterar även att en allvarlig säkerhetsbrist har upptäckts i uppdateringsverktyget mintupdate.

    Sårbarheten har beteckningen CVE-2026-59159.

    Enligt Linux Mint upptäcktes bristen av säkerhetsforskaren Robbie Loewen-Ross, som samarbetade med projektet för att åtgärda problemet.

    Säkerhetsuppdateringar har skickats ut till alla berörda versioner. Det gäller både versioner som fortfarande har officiellt stöd och äldre Linux Mint- och LMDE-versioner som egentligen har nått slutet av sin supportperiod.

    Användare rekommenderas därför att installera alla tillgängliga systemuppdateringar.

    En viktig milstolpe för Linux Mint

    Wayland har länge varit en av de största tekniska förändringarna på Linux-skrivbordet. Många andra skrivbordsmiljöer har redan gjort Wayland till standard, men Linux Mint har väntat tills tekniken bedömts vara tillräckligt stabil för vanliga användare.

    Det är typiskt för Linux Mint, som ofta prioriterar stabilitet och förutsägbarhet framför att snabbt införa ny teknik.

    Med Cinnamon 6.8 och Linux Mint 23 verkar projektet nu vara redo att ta nästa steg. X11 kommer fortfarande att finnas kvar och stödjas, men Wayland ska inte längre vara ett experiment för särskilt nyfikna användare.

    Om utvecklingen fortsätter enligt planerna kan Linux Mint 23 bli versionen där Wayland på allvar blir ett fullvärdigt alternativ för majoriteten av Linux Mints användare.

    https://linuxmint.com

    TEKNISKA FAKTA
    Distribution: Linux Mint 23
    Planerad lansering: Julen 2026
    Skrivbordsmiljö: Cinnamon 6.8
    Grafiksystem: Fullt stöd för Wayland och X11
    Fönsterhanterare: Muffin
    Nyheter: Förbättrat HiDPI-, NVIDIA-, flerskärms- och KVM-stöd
    Inloggning: Förbättrat stöd för fingeravtryck
    Status: Under utveckling
  • Proton 11 ger Linuxspelare bättre stöd för både nya och gamla spel

    Valve har lanserat Proton 11.0, en större uppdatering som gör det möjligt att köra ännu fler Windows-spel på Linux och SteamOS. Uppdateringen innehåller förbättringar för moderna storspel, äldre klassiker, VR-spel, handkontroller och olika spelstartare.

    Proton är ett kompatibilitetslager som bygger på Wine. Det fungerar som en översättare mellan Windows-spel och Linux. När ett spel försöker använda en funktion som normalt bara finns i Windows översätter Proton anropet till något som Linux kan förstå.

    Det betyder att många Windows-spel kan köras direkt från Steam utan att spelutvecklaren behöver skapa en särskild Linuxversion.

    Fler spel blir spelbara

    Med Proton 11 flyttas flera spel som tidigare endast fungerade med testversionen Proton Experimental över till den vanliga Proton-versionen. Det innebär att stödet nu anses vara tillräckligt stabilt för fler användare.

    Bland spelen finns:

    • DCS World Steam Edition
    • Resident Evil från 1996
    • Resident Evil 2 från 1998
    • Dino Crisis
    • Dino Crisis 2
    • From Dust
    • Metal Gear Survive
    • Warhammer: Vermintide 2
    • Metal Fatigue
    • Shogun: Total War

    Flera andra spel klassas nu också som spelbara, bland annat Gothic 1 Classic, X-Plane 12, Breath of Fire IV och Deadly Premonition.

    Uppdateringen är därför särskilt intressant för personer som tycker om äldre Windows-spel. Många titlar från slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kan vara svåra att köra även på moderna Windowsdatorer. Genom Proton kan Linux i vissa fall bli en praktisk plattform för att bevara och spela äldre datorspel.

    Problem med EA:s spelstartare åtgärdas

    Många moderna spel är beroende av separata startprogram, även när de har köpts genom Steam. Ett exempel är EA:s skrivbordsprogram, som används för flera av företagets spel.

    Efter en tidigare uppdatering av EA:s program slutade många spel att fungera korrekt genom Proton. Proton 11 innehåller ändringar som gör dessa spel spelbara igen.

    Även Steams eget överlägg har förbättrats för flera EA-spel. Överlägget används bland annat för att visa vänlistan, ta skärmbilder och öppna Steam-funktioner utan att lämna spelet.

    Bättre stöd för virtuell verklighet

    Proton 11 innehåller även förbättringar för VR-spel.

    VR-läget i No Man’s Sky ska återigen fungera, medan Microsoft Flight Simulator har fått en rättning för spårningen av VR-handkontroller.

    VR är tekniskt krävande eftersom datorn måste hantera bildvisning, rörelsespårning och handkontroller med mycket låg fördröjning. Även små kompatibilitetsproblem kan orsaka felaktiga rörelser, tappad kontakt med kontrollerna eller kraftigt försämrad spelupplevelse.

    Rättningar för flera stora spel

    Ett stort antal problem i enskilda spel har åtgärdats.

    I Helldivers 2 ska spelet inte längre krascha lika ofta under uppdrag med mycket stora mängder fiender. Far Cry 4 ska inte längre slumpmässigt fastna under starten, och Titanfall 2 har fått en rättning för hackande tangentbordsinmatning.

    Death Stranding 2: On the Beach har fått förbättrad rendering av sitt startprogram.

    Även flera problem med videouppspelning har rättats. Sea of Solitude ska inte längre visa en svart skärm, medan introduktionsfilmerna i Crimson Desert nu ska spelas korrekt. Satisfactory har fått en rättning för bildfel under videouppspelning.

    The King of Fighters XIII Global Match ska inte längre frysa när filmer visas i spelets galleri. Introduktionsfilmen i Blazblue Centralfiction ska dessutom kunna upprepas korrekt.

    Förbättrad hantering av fönster och flera bildskärmar

    Windows-spel förutsätter ofta att operativsystemet hanterar fönster, skärmupplösningar och fullskärmslägen på ett visst sätt. Det kan orsaka problem när samma spel körs på ett Linuxskrivbord.

    Proton 11 förbättrar stödet för att maximera spelfönster i KDE. Fönsterstorleken i Brighter Shores ska fungera bättre och Space Engineers har fått förbättrat stöd för system med två bildskärmar.

    Arma Reforger ska inte längre få lika stora problem med skalningen när användaren växlar mellan olika fönsterlägen.

    På KDE med Wayland ska RAGE bättre behålla fokus när användaren växlar mellan program med Alt och Tab. The Elder Scrolls IV: Oblivion Game of the Year Edition ska också fungera bättre efter att spelet har minimerats och sedan öppnats igen.

    Bättre stöd för handkontroller

    Proton 11 förbättrar anslutningen av handkontroller medan ett spel redan är igång. Detta kallas ofta för hotplugging.

    Problemet har bland annat påverkat 8BitDo Ultimate 2C och andra handkontroller som presenterar sig som flera olika HID-enheter. HID är en standard som används av bland annat tangentbord, möss och spelkontroller.

    Hollow Knight har också fått en Steam Deck-specifik rättning. Spelet ska inte längre tolka Steam-knappen som den vänstra avtryckaren.

    Fler spelstartare kan styras med handkontroll

    Proton använder programmet Xalia för att göra olika startprogram och installationsfönster lättare att styra med en handkontroll.

    I Proton 11 uppdateras Xalia till version 0.4.9. Det förbättrar stödet för startprogram till bland annat:

    • Final Fantasy X/X-2 HD Remaster
    • Batman: Arkham Asylum GOTY
    • Sonic the Hedgehog 4 Episode II
    • Disney Epic Mickey 2
    • Red Faction: Armageddon
    • Resident Evil
    • Resident Evil 2
    • Resident Evil 3: Nemesis
    • Dino Crisis
    • Dino Crisis 2

    Detta är särskilt viktigt på Steam Deck, där användaren normalt vill kunna starta och konfigurera spelen utan mus och tangentbord.

    Ny teknisk grund

    Proton 11 bygger nu på Wine 11.0. Wine är den centrala komponenten som översätter funktioner från Windows till motsvarande funktioner i Linux.

    Även flera grafikkomponenter har uppdaterats.

    DXVK översätter grafik från DirectX 9, 10 och 11 till Vulkan. VKD3D-Proton gör ungefär samma sak för DirectX 12. Vulkan är ett modernt grafikgränssnitt som finns tillgängligt på Linux och kan användas av grafikkort från bland annat AMD, Intel och Nvidia.

    Proton 11 innehåller bland annat:

    • Wine 11.0
    • DXVK 2.7.1 från Proton 11-grenen
    • VKD3D 1.19
    • DXVK-NVAPI 0.9.1
    • Wine Mono 11.0
    • VKD3D-Proton från april 2026
    • FEX 2605 för ARM64EC-byggen

    FEX används för att köra program som är skapade för en annan processortyp. Det kan bli viktigt när Windows-spel ska köras på Linuxdatorer med ARM-processorer.

    Förbättringar för ljud, språk och startprogram

    Uppdateringen innehåller också flera mindre men märkbara förbättringar.

    Rockstars startprogram ska visa popupfönster på ett bättre sätt. Proton får stöd för Steamworks SDK 1.64 och bättre avkänning av datorns tidszon.

    Kodi får förbättrat stöd och spelet Idle Trillionaire ska kunna visa emojier korrekt.

    Phasmophobia får stöd för flera språk i funktionen System Voice. Röstchatten i spelets lobby ska dessutom åter fungera för personer som spelar på vanliga stationära datorer.

    Proton blir allt viktigare för Linux som spelplattform

    Proton har förändrat möjligheterna att spela på Linux. Tidigare var användaren ofta beroende av att spelutvecklarna skapade särskilda Linuxversioner. I dag kan många Windows-spel startas direkt genom Steam.

    Det betyder inte att alla spel fungerar perfekt. Antifuskprogram, externa startprogram och uppdateringar av spelen kan fortfarande skapa problem. Proton 11 visar ändå att Valve fortsätter att förbättra kompatibiliteten, inte bara för nya storspel utan även för klassiska datorspel, VR och mindre kända titlar.

    För användare av Linux och Steam Deck innebär uppdateringen framför allt ett större spelbibliotek, färre tekniska problem och en mer sammanhängande spelupplevelse.

    https://github.com/ValveSoftware/Proton/releases/tag/proton-11.0-1

    > FAKTA: PROTON 11.0

    > Utvecklare: Valve

    > Funktion: Gör det möjligt att köra många Windows-spel på Linux, SteamOS och Steam Deck.

    > Teknisk grund: Proton 11.0 bygger på Wine 11.0.

    > Grafik: DirectX-anrop översätts till Vulkan med bland annat DXVK och VKD3D-Proton.

    > Nyheter: Fler spel blir spelbara, samtidigt som stödet för VR, handkontroller, spelstartare och KDE förbättras.

    > Exempel på spel: Resident Evil, Dino Crisis, Gothic 1 Classic, X-Plane 12 och Deadly Premonition.

    > Plattformar: Linux, SteamOS och Steam Deck. _

  • KDE Plasma 6.8 ska ge mjukare grafik för NVIDIA-användare

    KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter.

    KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form, trots att versionen fortfarande ligger några månader bort. Den nya versionen av det populära Linux-skrivbordet är planerad till mitten av oktober och en av de mest intressanta nyheterna riktar sig särskilt till användare med NVIDIA-grafikkort.

    Den stora förändringen handlar om trippelbuffring i KWin, KDE:s fönsterhanterare och kompositor. I Plasma 6.8 kommer trippelbuffring att vara aktiverad som standard för NVIDIA-GPU:er.

    Vad betyder trippelbuffring?

    När datorn ritar upp det du ser på skärmen sker det inte direkt på själva bildytan. I stället används minnesytor, så kallade buffertar, där nästa bildruta förbereds innan den visas. Med dubbelbuffring finns två sådana ytor: en som visas och en som förbereds.

    Trippelbuffring lägger till en tredje buffert. Det gör att systemet får lite mer spelrum när bildrutor ska levereras till skärmen. Resultatet kan bli att animationer, fönsterförflyttningar och skrivbordseffekter upplevs som jämnare, särskilt när systemet annars riskerar att missa rätt ögonblick att visa nästa bildruta.

    För användaren betyder det i praktiken mindre hack och ryck i skrivbordet.

    En viktig förbättring för NVIDIA på Linux

    NVIDIA har länge haft ett lite komplicerat rykte i Linux-världen. Drivrutinerna har blivit mycket bättre med åren, men kombinationen av Wayland, kompositorer och grafikeffekter har inte alltid varit helt friktionsfri.

    Därför är det intressant att KDE nu anser att tidigare problem med trippelbuffring är lösta. KDE-utvecklaren Xaver Hugl har bekräftat att funktionen nu kan aktiveras som standard i Plasma 6.8.

    Det här är ingen funktion som vanliga användare nödvändigtvis kommer att se i en meny. Men den kan märkas i vardagen genom ett skrivbord som känns mer följsamt. Att flytta fönster, växla mellan program eller använda animationer kan upplevas som mjukare, särskilt på system där NVIDIA-grafiken tidigare haft små ryck i bilden.

    Bättre kontroll över bakgrundsbilder

    Plasma 6.8 får också en förbättring för den som använder bildspel som skrivbordsbakgrund. Tidigare har bildspel främst varit tänkta att byta bild automatiskt efter en viss tid. I den nya versionen ska det gå att skapa bildspel som inte byter bild av sig själva.

    I stället kan användaren manuellt byta bakgrundsbild via skrivbordets högerklicksmeny eller med ett globalt kortkommando.

    Det kan låta som en liten detalj, men det gör funktionen mer flexibel. Man kan till exempel ha en samling bakgrundsbilder redo och själv välja när nästa bild ska visas.

    Virtuellt tangentbord med Esperanto

    En annan mindre nyhet är att Plasmas virtuella tangentbord får stöd för en Esperanto-layout. Det är kanske inte en funktion som berör alla, men det visar KDE-projektets breda fokus på språk, tillgänglighet och internationella användare.

    Renare menyredigerare

    Plasma 6.8 kommer även med en omarbetad version av programmet Menu Editor, alltså verktyget som används för att redigera programmenyer. Den nya designen ska ha färre visuella ramar och ett renare utseende.

    Det är en typisk KDE-förbättring: inte nödvändigtvis dramatisk, men ett steg mot ett mer polerat och lättanvänt skrivbord.

    Buggfixar efter Plasma 6.7

    Utvecklarna arbetar samtidigt vidare med att rätta fel som upptäckts efter lanseringen av Plasma 6.7. En bugg i Plasma 6.8 som kunde orsaka krascher efter att en ljud-CD matats ut från Dolphin eller Audex har redan åtgärdats.

    Plasma 6.7.1, med de första rättningarna efter Plasma 6.7, har redan släppts. Plasma 6.7.2 är planerad till början av nästa vecka.

    Sammanfattning

    KDE Plasma 6.8 ser inte ut att bli en version som bara handlar om stora synliga nyheter. I stället verkar mycket fokus ligga på förbättringar som gör skrivbordet mer stabilt, mjukare och trevligare att använda.

    För NVIDIA-användare kan standardaktiverad trippelbuffring bli en av de viktigaste nyheterna. Det är en teknisk förändring bakom kulisserna, men just sådana förändringar kan ofta göra stor skillnad i hur snabbt och modernt ett skrivbord känns.

    KDE Plasma 6.8 är planerad till mitten av oktober.

    Faktaruta: KDE Plasma 6.8

    Planerad lansering: Mitten av oktober

    Viktig nyhet: KWin aktiverar trippelbuffring som standard för NVIDIA-grafikkort.

    Vad betyder det? Trippelbuffring kan ge mjukare grafik, mindre ryck och ett mer följsamt skrivbord.

    Andra nyheter: Manuell styrning av bakgrundsbildspel, ny Esperanto-layout i virtuellt tangentbord och en renare menyredigerare.

    Passar för: Linux-användare som vill ha ett modernt, snabbt och polerat skrivbord.

  • KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd.

    För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. Det är den komponent som startar först efter Linuxkärnan och ansvarar för att dra i gång resten av systemet: nätverk, inloggning, bakgrundstjänster, ljud, grafik och mycket annat.

    Att byta init-system är därför ungefär som att byta elsystem i ett hus. Det syns kanske inte direkt på fasaden, men det påverkar hur allt bakom väggarna fungerar.

    Från systemd till Dinit

    Under många år har systemd varit standard i de flesta större Linuxdistributioner. Det används i exempelvis Debian, Ubuntu, Fedora, Arch Linux och många andra system. Systemd är kraftfullt och funktionsrikt, men har också kritiserats för att vara stort, komplext och för att samla många funktioner i ett och samma projekt.

    KaOS väljer nu en annan väg.

    I KaOS Linux 2026.06 används Dinit 0.22.0 som init-system. Dinit är ett lättare och mer avskalat alternativ som fokuserar på snabb start och tydlig hantering av tjänster. Det bygger på beroenden mellan tjänster, vilket betyder att systemet vet i vilken ordning olika delar ska startas.

    Tillsammans med Dinit används även Turnstile och Seatd för hantering av inloggning, användarsessioner och så kallade “seats”, alltså kopplingen mellan användare, tangentbord, mus och skärm.

    KaOS använder också Greetd med Tuigreet som inloggningshanterare, i stället för SDDM.

    Inte helt fritt från systemd ännu

    Även om KaOS nu har lämnat systemd som init-system betyder det inte att distributionen är helt fri från systemd-komponenter.

    Utvecklarna är tydliga med att systemd fortfarande finns kvar i reducerad form, främst för udev och tmpfiles. Udev används för att hantera hårdvara när den upptäcks av systemet, till exempel USB-enheter, diskar och nätverkskort. Tmpfiles används bland annat för att skapa och rensa tillfälliga filer och kataloger.

    Det handlar alltså inte om ett totalt brott med systemd, utan om ett stegvis byte där den mest centrala rollen – själva init-systemet – nu har tagits över av Dinit.

    KaOS lämnar även KDE Plasma som standard

    KaOS har länge varit nära förknippat med KDE Plasma. Distributionen var under många år känd för att vara ett rent, modernt och KDE-fokuserat system.

    Men tidigare under 2026 tog projektet ännu ett stort steg: man lämnade KDE Plasma som standardmiljö och gick i stället över till en kombination av Niri och Noctalia.

    Niri är en modern fönsterhanterare för Wayland, medan Noctalia är en ny skrivbordsmiljö under utveckling. Det gör KaOS till ett mer experimentellt system än tidigare, med tydligt fokus på ny teknik och alternativa lösningar.

    Trots att KDE Plasma inte längre är standard finns flera KDE-program fortfarande med. KaOS Linux 2026.06 innehåller bland annat KDE Gear 26.04.2, vilket betyder att användarna fortfarande får tillgång till många välkända KDE-applikationer.

    Ny mjukvara under huven

    KaOS Linux 2026.06 bygger på en modern teknisk grund. Systemet använder Linuxkärnan 7.0.13, medan Linux-next i förråden är baserad på Linux 7.1.

    Grafikstacken består av Mesa 26.1.3, vilket är viktigt för både spel, grafikacceleration och moderna skrivbordsmiljöer. Verktygskedjan har också uppdaterats med GCC 15.2.1 och GNU C Library 2.41.

    Bland övriga komponenter finns bland annat:

    • Niri 26.04
    • Noctalia 5 Alpha
    • PipeWire 1.6.7
    • GStreamer 1.28
    • OpenZFS 2.4.3
    • OpenSSH 10.3
    • GNU Bash 5.3
    • Qt 6.11.1
    • CMake 4.3

    Calamares används fortfarande som installationsprogram, vilket gör att installationen bör kännas bekant även för användare som tidigare testat andra Linuxdistributioner.

    Program för vardagsanvändning

    KaOS 2026.06 innehåller också flera vanliga program för dagligt bruk. Bland de förvalda eller tillgängliga programmen finns Firefox 152, Thunderbird 152, GIMP 3.2.4 och LibreOffice 26.2.4.

    Det innebär att systemet inte bara är ett tekniskt experiment för Linuxentusiaster. Det kan även användas som ett vanligt skrivbordssystem för webbsurfning, e-post, bildredigering och kontorsarbete.

    Varför är detta viktigt?

    KaOS är inte en av de största Linuxdistributionerna, men projektet är intressant eftersom det vågar göra tydliga tekniska val.

    När de flesta större distributioner går åt samma håll kan mindre projekt fungera som testbäddar för alternativa idéer. KaOS visar att det fortfarande finns utrymme för experiment inom Linuxvärlden – inte bara när det gäller skrivbordsmiljöer, utan även i själva systemets grundläggande arkitektur.

    Bytet från systemd till Dinit är därför mer än en teknisk detalj. Det är också ett ställningstagande för ett mer modulärt och lättare system, där olika delar kan bytas ut och anpassas efter projektets egna mål.

    För vem passar KaOS 2026.06?

    KaOS Linux 2026.06 passar framför allt användare som är nyfikna på modern Linuxteknik och inte är rädda för förändringar. Den som vill ha ett traditionellt KDE Plasma-system kan däremot behöva tänka om, eftersom KaOS numera går i en annan riktning.

    För Linuxentusiaster, utvecklare och användare som vill testa ett system utan systemd som init är detta däremot en mycket intressant utgåva.

    Befintliga KaOS-användare kan uppdatera systemet med:

    Nya användare kan ladda ner ISO-filen från KaOS officiella webbplats och testa systemet på egen dator eller i en virtuell maskin.

    Sammanfattning

    KaOS Linux 2026.06 är en av de mest betydelsefulla utgåvorna i distributionens historia. Den markerar övergången från systemd till Dinit som init-system och fortsätter samtidigt projektets nya väg bort från KDE Plasma som standardmiljö.

    Resultatet är en Linuxdistribution som känns mer självständig, mer experimentell och tydligare inriktad på alternativ teknik.

    KaOS visar med den här utgåvan att Linuxvärlden fortfarande är full av variation – och att även små distributioner kan driva stora tekniska förändringar.

    https://kaosx.us/download

    Om du vill läsa mer om KaOS Linux så finns mer information i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/Kaos_Linux

    Fakta: KaOS Linux 2026.06

    Distribution: KaOS Linux

    Version: 2026.06

    Typ: Självständig Linuxdistribution

    Största nyheten: KaOS använder nu Dinit som standard-init-system i stället för systemd.

    Init-system: Dinit 0.22.0

    Inloggningshanterare: Greetd med Tuigreet

    Skrivbord: Niri och Noctalia i stället för KDE Plasma som standard

    Linuxkärna: Linux 7.0.13

    Grafikstack: Mesa 26.1.3

    Installationsprogram: Calamares

    Viktigt: KaOS är ännu inte helt systemd-fritt. En reducerad del av systemd används fortfarande för bland annat udev och tmpfiles.

    Viktiga komponenter

    • Niri 26.04
    • Noctalia 5 Alpha
    • PipeWire 1.6.7
    • GStreamer 1.28
    • OpenZFS 2.4.3
    • OpenSSH 10.3
    • GNU Bash 5.3
    • Qt 6.11.1
    • CMake 4.3
  • COSMIC 1.1 släppt – nytt systemverktyg och smartare skrivbordsmiljö

    COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner.

    System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i programmeringsspråket Rust. COSMIC är framför allt tänkt för Pop!_OS, men kan även användas i andra Linuxdistributioner. Den nya versionen innehåller både synliga förbättringar för användaren och tekniska ändringar under huven.

    Den största nyheten är programmet COSMIC Monitor, ett nytt systemövervakningsverktyg som nu ingår som en officiell del av COSMIC-sviten. Programmet är tänkt att ersätta GNOME System Monitor i Pop!_OS och bli det förvalda verktyget för att visa processorbelastning, minnesanvändning, processer och annan systeminformation.

    För vanliga användare innebär detta att COSMIC nu får ett mer komplett eget ekosystem. I stället för att vara beroende av program från GNOME-projektet bygger System76 steg för steg upp egna program som passar bättre ihop med COSMIC:s design och tekniska grund.

    En skrivbordsmiljö byggd i Rust

    COSMIC skiljer sig från många äldre Linuxmiljöer genom att stora delar är skrivna i Rust. Rust är ett modernt programmeringsspråk som ofta används när man vill kombinera hög prestanda med bättre minnessäkerhet. Det betyder inte automatiskt att alla program blir felfria, men det kan minska risken för vissa typer av krascher och säkerhetsproblem.

    För användaren märks detta framför allt genom att System76 försöker bygga en snabb, stabil och modern skrivbordsmiljö från grunden. COSMIC använder Wayland, den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet som länge varit standard på Linuxskrivbordet.

    Nytt versionssystem

    Från och med COSMIC 1.1 ändrar System76 även hur versionsnumren hanteras. Mindre versionsnummer ska höjas oftare, vilket gör det enklare att släppa korrigeringar mellan större uppdateringar.

    Det kan låta som en liten administrativ detalj, men det är viktigt för användarna. Ett tydligare versionssystem gör det enklare att förstå vilken version man kör, vilka rättningar som ingår och när en distribution kan vänta sig en uppdatering.

    Förbättringar i fönsterhantering och Wayland

    En stor del av arbetet i COSMIC 1.1 handlar om kompositorn, alltså den del av skrivbordsmiljön som ansvarar för hur fönster visas, flyttas, staplas och animeras på skärmen.

    I den nya versionen finns förbättringar för bland annat kaklad fönsterhantering, undantag för vissa fönster, namngivna fastnålade arbetsytor och bättre hantering av klistriga samt helskärmsfönster. COSMIC får också stöd för Wayland-protokollet pointer-warp-v1, som gör det möjligt att flytta muspekaren på ett mer direkt sätt när systemet behöver det.

    Detta är tekniska förbättringar, men de påverkar upplevelsen. Ett skrivbord som hanterar fönster korrekt känns mer stabilt, särskilt för användare som arbetar med många program, flera skärmar eller avancerad fönsterplacering.

    Färre krascher och bättre långtidsprestanda

    COSMIC 1.1 innehåller flera buggfixar som ska göra skrivbordsmiljön stabilare över tid. Bland annat har System76 åtgärdat problem där långa sessioner gradvis kunde bli långsammare. Det har också gjorts korrigeringar för problem med skärmar som väcks ur viloläge, fönster som staplas fel, program som återställs från minimerat läge och aktiveringsförfrågningar när ingen aktiv skärm finns.

    Detta är den typ av förbättringar som kanske inte syns direkt i en skärmbild, men som spelar stor roll i vardagen. Ett skrivbord ska helst bara fungera, även efter många timmars användning.

    COSMIC Files blir mer lättanvänt

    Filhanteraren COSMIC Files har också fått flera förbättringar. Sorteringsikoner ersätter nu tidigare Unicode-pilar, hanteringen av MIME-typer har förbättrats och programmet får stöd för Page Up och Page Down vid navigering.

    Det innebär att det blir enklare att bläddra i mappar med många filer. Små detaljer som tangentbordsnavigering och tydligare sorteringssymboler gör stor skillnad för användare som arbetar mycket med filer.

    COSMIC Edit, textredigeraren i skrivbordsmiljön, kan nu också hantera tomma filer utan filändelse bättre genom MIME-typen application/x-zerosize. Det gör att även mycket enkla filer kan öppnas på ett mer förutsägbart sätt.

    Bättre ljud, panel och inställningar

    Även panelen, ljudappleten och inställningsprogrammet har fått uppdateringar. Ljudhanteringen använder nu cosmic-settings-daemon och dess varlink-API för att kommunicera med PipeWire. Det är en del av det moderna Linuxljudsystemet och hjälper COSMIC att hantera ljud på ett mer integrerat sätt.

    Panelen har fått rättningar för fraktionell skalning, färghantering, flimmer vid överflöd och fallback för uppdateringsfrekvens. Fraktionell skalning är särskilt viktigt på moderna skärmar där 100 eller 200 procent skalning inte alltid passar perfekt.

    COSMIC Settings har förbättrat importen av OpenVPN-filer och kan nu ställa in textredigerarassociationer för tomma filer. Det gör systeminställningarna mer kompletta och användbara.

    Mer polerad helhet

    COSMIC Background kan nu söka rekursivt i egna bakgrundsbildsmappar, vilket betyder att även undermappar kan genomsökas automatiskt. COSMIC Icons har fått fler ikoner för MIME-typer, och COSMIC OSD har fått en fix för ett problem där volymindikatorn inte visades korrekt när in- och utvolym låg på samma nivå.

    Terminalprogrammet COSMIC Terminal har också optimerats. Det läser inte längre om systemtemat från disk varje gång menyraden ritas om, vilket förbättrar prestandan.

    Ett steg mot COSMIC 2.0

    COSMIC 1.1 är inte en revolutionerande version, utan snarare en viktig stabiliserings- och förfiningsversion. System76 bygger vidare på grunden från COSMIC 1.0 och fyller ut miljön med fler egna verktyg, bättre integration och färre störande buggar.

    Samtidigt fortsätter arbetet med COSMIC 2.0. Den kommande större versionen väntas få funktioner som hot reloading, stöd för widgetanimationer och en ny visuell effekt kallad Frosted.

    För Linuxanvändare som vill ha ett modernt skrivbord med tydlig design, Wayland-stöd och ett växande ekosystem är COSMIC ett av de mer intressanta projekten just nu. Version 1.1 visar att System76 inte bara bygger nytt, utan också lägger tid på det som ofta avgör om en skrivbordsmiljö känns färdig: stabilitet, små förbättringar och vardaglig användbarhet.

    https://github.com/pop-os/cosmic-epoch/releases/tag/epoch-1.1.0

    Teknisk faktaruta: COSMIC Desktop 1.1

    Programvara: COSMIC Desktop

    Version: 1.1

    Utvecklare: System76

    Typ: Skrivbordsmiljö för Linux

    Programmeringsspråk: Rust

    Fönstersystem: Wayland

    Ny huvudfunktion: COSMIC Monitor

    Används i: Pop!_OS och andra Linuxdistributioner

    Viktiga nyheter: Ny systemövervakare, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare, uppdaterade översättningar och många stabilitetsfixar.

  • Raspberry Pi OS får ny kraft med Linux 6.18 LTS

    Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer stabilt system.

    Raspberry Pi OS har fått en ny större uppdatering. Den senaste versionen, daterad 18 juni 2026, bygger vidare på Debian och kommer nu med Linux-kärnan 6.18 LTS. För användare betyder det bättre stöd för hårdvara, förbättrad prestanda och ett modernare system för både små hobbyprojekt och mer avancerade installationer.

    Raspberry Pi har länge varit en favorit bland entusiaster, skolor, utvecklare och hemmafixare. Den lilla enkortsdatorn används till allt från mediaspelare och väderstationer till servrar, robotar och övervakningssystem. Därför är operativsystemet en viktig del av helheten. När Raspberry Pi OS uppdateras får även gamla och nya Raspberry Pi-modeller nytt liv.

    Den största nyheten i den här versionen är övergången till Linux 6.18 LTS. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att kärnan får längre underhåll och säkerhetsuppdateringar än vanliga kortlivade versioner. Det är särskilt viktigt för Raspberry Pi, eftersom många använder sina enheter i projekt som ska stå påslagna länge utan ständig manuell tillsyn.

    Tidigare använde Raspberry Pi OS Linux 6.12 LTS. Nu har systemet alltså tagit steget vidare till 6.18-serien. För den vanliga användaren märks det kanske inte alltid direkt på skrivbordet, men under ytan kan förbättringarna vara betydelsefulla. Den nya kärnan utlovar bland annat mer aggressiva optimeringar för ARM-processorer, bättre nätverksprestanda och ett system som kan upplevas som mer följsamt.

    Det är just ARM-arkitekturen som gör Raspberry Pi speciell. Till skillnad från vanliga stationära datorer, som oftast använder x86-processorer från Intel eller AMD, bygger Raspberry Pi på strömsnåla ARM-chip. De används även i mobiltelefoner, surfplattor och många inbyggda system. När Linux-kärnan förbättras för ARM kan det därför ge märkbara fördelar på små datorer med begränsade resurser.

    En annan viktig nyhet är att skrivbordsmiljön har fått förbättringar. Raspberry Pi OS använder Labwc som Wayland-kompositor, och i denna version har Labwc uppdaterats till version 0.9.7. Wayland är den moderna teknik som på sikt ersätter det äldre X11-systemet för grafik i Linux. För användaren handlar det om hur fönster ritas upp, flyttas och hanteras på skärmen.

    Uppdateringen innehåller också flera synliga förbättringar. Det finns nya ikoner i verktygsfält, en ny ikon för programmet Rekommenderad programvara och stöd för större ikonstorlekar i panelen. Det kan låta som små detaljer, men sådant påverkar helhetskänslan. Raspberry Pi OS har länge haft ett enkelt och lättbegripligt skrivbord, och förbättrad grafik gör systemet trevligare att använda även för nybörjare.

    Touchskärmar har också fått uppmärksamhet. Den nya versionen innehåller uppdaterade standardkopplingar för pekskärmar, vilket kan vara viktigt för projekt där Raspberry Pi används som informationsskärm, styrpanel, kassasystem, kioskdator eller hemautomationscentral. Just pekskärmsanvändning är ett område där Raspberry Pi ofta används i praktiska byggen.

    En teknisk men intressant nyhet är att Raspberry Pi OS nu använder DBus för att hindra att flera instanser av vissa program startas samtidigt. DBus är ett kommunikationssystem som används i Linux för att program och systemtjänster ska kunna prata med varandra. För användaren innebär detta färre konstiga situationer där samma program råkar öppnas flera gånger och stör användningen.

    Flera mindre komponenter har också förbättrats. Bland annat har insticksmodulerna för skrivare och volym fått justeringar. Menyn har fått en fix som gör att tangentbordsaktivering av huvudobjekt fungerar bättre. Control Centre har fått kodstädning, och PiClone har fått en saknad stängningshanterare. Det är sådana ändringar som inte alltid märks direkt, men som gör systemet mer stabilt och välpolerat.

    En annan detalj är att paketet python3-flask har tagits bort från standardinstallationen. Flask är ett populärt Python-ramverk för att bygga webbappar, men alla användare behöver inte ha det installerat från början. Den som behöver Flask kan fortfarande installera det via pakethanteraren. För ett grundsystem är det ofta bättre att hålla installationen så ren och lätt som möjligt.

    För befintliga användare är uppdateringen enkel. Den som redan kör Raspberry Pi OS behöver normalt inte installera om systemet. Det räcker att uppdatera via den grafiska pakethanteraren eller köra följande kommandon i terminalen:

    Om systemet redan är uppdaterat kör man den senaste versionen av Raspberry Pi OS, version 2026-06-18.

    Den nya utgåvan stöder ett brett urval Raspberry Pi-modeller, från äldre kort som Raspberry Pi 1A+ och 1B+ till nyare modeller som Raspberry Pi 4B, Raspberry Pi 400, Compute Module-varianterna och Zero-serien. Det gör Raspberry Pi OS till ett fortsatt viktigt system för återbruk av äldre hårdvara.

    Sammanfattningsvis är Raspberry Pi OS 2026-06-18 inte bara en kosmetisk uppdatering. Den nya Linux 6.18 LTS-kärnan ger systemet en modernare teknisk grund, samtidigt som skrivbordet har putsats till och flera vardagsproblem har rättats. För den som använder Raspberry Pi som liten dator, server, styrsystem eller experimentplattform är detta en välkommen uppdatering.

    Raspberry Pi fortsätter därmed att vara en av de mest mångsidiga smådatorerna på marknaden. Med ett uppdaterat operativsystem, långtidssupportad Linux-kärna och förbättrad skrivbordsmiljö blir den lilla datorn ännu mer användbar – både för nybörjare och erfarna Linux-användare.

    https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

    Faktaruta: Raspberry Pi OS 2026.06

    Utgåva: 2026-06-18

    Kärna: Linux 6.18.34 LTS

    Bas: Debian 13 ”Trixie”

    Grafik: Labwc 0.9.7 / Wayland

    Nyheter: DBus hindrar flera instanser av vissa appar

    Förbättringar: nya ikoner, bättre panel, pekskärmsstöd och buggfixar

    Uppdatering: sudo apt update && sudo apt full-upgrade

    Stöd: alla vanliga Raspberry Pi-modeller

  • Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en intressant milstolpe för alla som följer utvecklingen av Linux grafikstack.

    I en tid när allt fler Linux-skrivbord går över till Wayland kan det låta märkligt att någon fortfarande utvecklar nya X11-servrar. Men det är precis vad som händer. Projektet Yserver har nu nått version 1.0 och visar att X11 fortfarande har ett tekniskt liv vid sidan av Wayland.

    Yserver är en helt ny X11-server, skriven från grunden i programmeringsspråket Rust. Målet är inte att kopiera X.Org Server in i minsta detalj, utan att bygga en modernare variant som klarar dagens skrivbordsmiljöer, fönsterhanterare och program – utan att bära med sig all historisk ballast från äldre X11-system.

    X11 har funnits i årtionden och har länge varit grunden för grafiska Linux-skrivbord. Det är den teknik som gör att fönster, muspekare, tangentbord, grafik och program kan samverka på skärmen. Men med tiden har X11 blivit både komplext och svårt att modernisera. Därför har Wayland vuxit fram som ett modernare alternativ.

    Trots detta används X11 fortfarande av många. En del föredrar klassiska fönsterhanterare, andra har program eller arbetsflöden som fungerar bättre under X11. Vissa uppskattar helt enkelt stabiliteten och flexibiliteten i det gamla systemet. Därför finns det fortfarande ett behov av X11-teknik, även om framtiden på Linux-skrivbordet i allt högre grad pekar mot Wayland.

    Det som gör Yserver intressant är att projektet försöker rensa bort sådant som i dag anses föråldrat. Bland det som inte prioriteras finns till exempel stöd för flera gamla skärmkoncept, äldre grafikformat, indirekt GLX, gamla drivrutinsgränssnitt och klienter med annan byte-ordning. Resultatet är tänkt att bli en smalare och mer modern X11-server.

    Samtidigt är Yserver inte bara ett experiment på papperet. Den kan redan köra kompletta skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det är viktigt, eftersom dessa miljöer fortfarande används av många som vill ha ett traditionellt skrivbord med paneler, menyer och klassisk fönsterhantering.

    Projektet har även testats med klassiska fönsterhanterare som FVWM3, e16 och Window Maker. Det gör Yserver särskilt intressant för användare som gillar lätta, snabba och traditionella skrivbordsmiljöer – sådana som ofta fortfarande är starkt knutna till X11.

    Yserver innehåller dessutom stöd för många viktiga X11-tillägg. Bland dessa finns Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, XInput, XKEYBOARD och flera andra. Dessa tillägg behövs för att moderna program, grafikfunktioner, inmatningsenheter och skrivbordseffekter ska fungera på ett rimligt sätt.

    På hårdvarusidan har projektet testats på flera olika plattformar. Det omfattar bland annat AMD- och Intel-grafik, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1 och M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer. Det visar att utvecklarna inte bara fokuserar på en smal testmiljö, utan försöker få servern att fungera på flera typer av modern hårdvara.

    Men Yserver är inte färdig som ersättare för X.Org Server. Det finns fortfarande begränsningar. Ett exempel är att funktionen GLX_EXT_texture_from_pixmap fungerar på AMD, Intel, Asahi och Qualcomm, men inte med NVIDIAs proprietära drivrutin. Även byte mellan virtuella terminaler kan vara begränsat beroende på hur servern startas, särskilt när den används tillsammans med LightDM.

    Yserver kan startas direkt från en TTY eller användas med LightDM för grafisk inloggning. För att bygga och köra den krävs en modern Rust-miljö samt flera systembibliotek, bland annat libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafikorienterade beroenden.

    Det är därför viktigt att se Yserver för vad det är: ett experimentellt men tekniskt betydelsefullt projekt. Det är inte en färdig drop-in-ersättare för X.Org Server, och vanliga användare bör inte förvänta sig att kunna byta rakt av utan problem. Men att projektet redan kan köra hela skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon gör version 1.0 till en intressant milstolpe.

    Yserver visar också något större: X11 är inte riktigt redo att försvinna i tysthet. Även om Wayland är framtiden för många Linux-skrivbord finns det fortfarande utvecklare och användare som ser värde i X11-modellen. Med projekt som XLibre och nu Yserver får X11 nytt tekniskt liv – inte nödvändigtvis som framtidens standard, men som ett fortsatt viktigt alternativ för dem som behöver eller föredrar det.

    I praktiken kan Yserver bli mest intressant för entusiaster, utvecklare, retroinriktade Linux-användare och dem som vill fortsätta använda klassiska skrivbordsmiljöer utan att vara helt beroende av X.Org Server. Det är kanske inte början på en stor X11-renässans, men det är ett tydligt tecken på att historien om X11 ännu inte är färdigskriven.

    https://github.com/joske/yserver

    Teknisk faktaruta: Yserver

    Vad är Yserver?
    Yserver är en ny X11-server skriven från grunden i programmeringsspråket Rust.

    Syfte:
    Projektet vill erbjuda en modernare X11-server för dagens Linux-system, utan att försöka kopiera hela X.Org Server och dess äldre funktioner.

    Stöd för skrivbordsmiljöer:
    Yserver kan köra kompletta sessioner med MATE, Xfce och Cinnamon.

    Testade fönsterhanterare:
    FVWM3, e16 och Window Maker har testats med projektet.

    Viktiga X11-tillägg:
    Bland annat Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, SYNC, XFIXES, XInput, XKEYBOARD och XTEST.

    Testad hårdvara:
    AMD, Intel, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1/M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer.

    Begränsningar:
    Yserver är fortfarande experimentell och är inte en direkt ersättare för X.Org Server. Vissa funktioner, till exempel GLX_EXT_texture_from_pixmap, fungerar inte fullt ut med NVIDIAs proprietära drivrutin.

    Krav:
    En modern Rust-miljö samt bibliotek som libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafiska systemkomponenter.

    Sammanfattning:
    Yserver visar att X11 fortfarande utvecklas, även i en tid där Wayland blir allt vanligare på Linux-skrivbordet.

  • XLibre fyller ett år – den klassiska X-servern får nytt liv

    XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.

    När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.

    XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.

    I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.

    Vad är egentligen en X-server?

    För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.

    Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.

    XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.

    Ny stabil version med säkerhetsfixar

    Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.

    Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.

    Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.

    TearFree som standard

    En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.

    Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.

    Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner

    XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.

    Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.

    Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.

    Atomic modesetting och modernare grafikhantering

    XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.

    Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.

    Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.

    Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter

    En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.

    Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.

    Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.

    Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer

    Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.

    Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.

    XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.

    Fler distributioner börjar använda XLibre

    Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.

    Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.

    Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.

    Varför spelar XLibre någon roll?

    Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.

    XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.

    Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.

    Nästa steg: HDR och fler funktioner

    XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.

    HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.

    Ett gammalt system med nytt momentum

    XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.

    Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.

    Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.

    För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.

    https://github.com/X11Libre/xserver/wiki/XLibre-XServer-25.1-Changes

    Teknisk faktaruta: XLibre Xserver 25.1

    Projekt: XLibre

    Typ: X11-server, baserad på X.Org Server

    Senaste stabila serie: 25.1

    Jubileumsversion: XLibre Xserver 25.1.6

    Startade: Juni 2025

    Grundare: Enrico Weigelt

    Viktiga nyheter:

    • TearFree-läge aktiverat som standard
    • Valfritt stöd för atomic modesetting
    • Stöd för äldre och nyare NVIDIA-drivrutiner
    • Xnamespace för bättre separering av X-klienter
    • Stöd för seatd och systemd-logind
    • Xfbdev som framebuffer-baserad X-server för Linux

    Säkerhet: Versionerna 25.0.0.24 och 25.1.6 innehåller fixar för nyligen offentliggjorda sårbarheter i X.Org Server.

    Distributioner: Enligt projektet används XLibre som standard-X11-server i 11 distributioner och finns som community-paket för över 35 system.

  • Sway 1.12 – ett steg framåt för det moderna Linux-skrivbordet

    Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering.

    Sway 1.12 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna Wayland-kompositorn som fungerar ungefär som den populära fönsterhanteraren i3. För användare som gillar ett snabbt, tangentbordsstyrt och resurssnålt skrivbord är Sway ett av de mest intressanta alternativen i Linux-världen.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska nyheter som gör Sway bättre rustat för framtidens Linux-skrivbord. En av de mest intressanta förbättringarna är stöd för HDR10 när Sway körs med Vulkan-renderaren. HDR, eller High Dynamic Range, innebär att skärmen kan visa större skillnader mellan ljusa och mörka partier samt mer levande färger. Det är särskilt intressant för moderna bildskärmar, filmvisning och spel.

    Sway 1.12 får också stöd för att fånga enskilda fönster. Det kan vara användbart vid skärminspelning, fjärrhjälp, strömning eller när man bara vill dela ett specifikt program i stället för hela skrivbordet. På så sätt blir det enklare att arbeta säkert och praktiskt i miljöer där flera program är öppna samtidigt.

    En annan viktig del av uppdateringen är stödet för flera nya Wayland-protokoll. Det handlar bland annat om bättre färghantering, bättre beskrivning av färger, hantering av arbetsytor och förbättringar i hur programfönster identifieras. För vanliga användare märks detta kanske inte direkt som en ny knapp eller meny, men det är den typen av grundläggande teknik som gör att skrivbordsmiljön kan bli stabilare, modernare och mer flexibel.

    Sway 1.12 innehåller även förbättringar för färgprofiler. Den nya flaggan --device-primaries gör det möjligt att använda de färgprimärer som skärmen själv rapporterar via EDID. EDID är den information som en skärm skickar till datorn för att berätta vad den klarar av, till exempel upplösningar, frekvenser och färgegenskaper. Det kan ge bättre färghantering på moderna skärmar.

    En praktisk nyhet är att Sway nu har officiellt stöd för att startas via display managers. En display manager är inloggningsskärmen där man väljer användare och skrivbordsmiljö. Det gör Sway enklare att använda för fler, särskilt för dem som inte vill starta sin grafiska miljö manuellt från terminalen.

    Sway 1.12 blir också mindre strikt när det gäller grafikkort som tidigare betraktades som osupporterade. Tidigare kunde Sway vägra att starta på vissa system, till exempel datorer med NVIDIAs proprietära drivrutiner. Nu visas i stället ett informationsmeddelande, och användaren kan välja att fortsätta. Det gör Sway mer tillgängligt, även om alla kombinationer av hårdvara och drivrutiner inte nödvändigtvis fungerar perfekt.

    Standardkonfigurationen har också förbättrats. Bland annat finns nu stöd för tangentbindningar till playerctl, ett verktyg som kan styra musik- och mediaspelare. Det betyder att man enklare kan använda tangentbordet för att pausa, spela upp eller byta låt.

    Under ytan har flera problem rättats. Sway 1.12 förbättrar hanteringen av flytande helskärmsfönster, löser problem med titelrader när fönster flyttas mellan arbetsytor och ser till att flikar visas korrekt i flikläge. Även stöd för pekskärmar och inmatningsenheter har putsats.

    Sammantaget är Sway 1.12 ingen ytlig uppdatering med stora kosmetiska förändringar, utan snarare en viktig teknisk förbättring av grunden. För den som använder Sway dagligen innebär versionen bättre stöd för modern grafik, skärmar, färghantering, inspelning och inloggning via display manager.

    För Linux-användare som föredrar ett snabbt, minimalistiskt och tangentbordsstyrt skrivbord är Sway 1.12 därför en intressant uppdatering. Den visar också hur Wayland-ekosystemet fortsätter att mogna och steg för steg ersätter äldre lösningar från X11-eran.

    https://github.com/swaywm/sway/releases/tag/1.12

    Fakta: Sway 1.12

    Vad är Sway?
    Sway är en fri och öppen Wayland-kompositor som är kompatibel med den populära fönsterhanteraren i3.

    Ny version:
    Sway 1.12 är den senaste stabila versionen och innehåller flera förbättringar för moderna Linux-skrivbord.

    Viktiga nyheter:
    HDR10-stöd med Vulkan-renderaren, bättre färghantering, stöd för att fånga enskilda fönster och nya Wayland-protokoll.

    För vem passar Sway?
    Sway passar Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord.

    Betydelse:
    Version 1.12 visar hur Wayland-ekosystemet fortsätter att mogna och bli ett allt starkare alternativ till äldre X11-baserade skrivbord.

  • Wine 11.9 gör Windows-spel bättre på Wayland

    Wine 11.9 är en ny version av kompatibilitetslagret som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux och andra Unix-liknande system. Den största nyheten är förbättrat stöd för spel på Wayland, där musrörelser nu kan hanteras mer tillförlitligt. För Linux-spelare innebär det ett steg närmare en smidigare spelupplevelse, särskilt i titlar där kamerarörelser och muskontroll är avgörande.

    Wine 11.9 har släppts och den här versionen innehåller en viktig förbättring för den som spelar Windows-spel på Linux. Den stora nyheten är bättre stöd för spel som körs direkt mot Wayland, något som kan göra musrörelser mer pålitliga i spel där kameran styrs med musen.

    Wine är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra Windows-program och Windows-spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande system. Det är inte en emulator i klassisk mening, utan översätter Windows-anrop till funktioner som operativsystemet kan förstå. Därför är Wine en viktig del av Linux-världen, inte minst för spelare.

    Bättre muskontroll i Wayland

    Den mest intressanta nyheten i Wine 11.9 är att Wayland-drivrutinen nu har stöd för protokollet wp_pointer_warp_v1. Det låter Wine flytta muspekaren till en bestämd position i förhållande till ett Wayland-fönster.

    Det kan låta som en liten teknisk detalj, men för spel är det viktigt. Många Windows-spel använder funktionen SetCursorPos för att flytta muspekaren, ofta utan att spelaren märker det. Det används till exempel för att hålla musen centrerad medan kameran roteras i ett förstapersonsspel eller strategispel.

    Utan korrekt stöd kan musrörelser bli ryckiga, felaktiga eller kännas begränsade. I värsta fall kan kameran sluta bete sig som den ska. Med Wine 11.9 blir det lättare för sådana spel att fungera naturligt även när de körs på Wayland.

    Varför Wayland spelar roll

    Wayland är den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet som länge har använts för grafik på Linux. Många Linux-distributioner går successivt över till Wayland eftersom det kan ge bättre säkerhet, modernare grafikhantering och smidigare stöd för dagens skrivbordsmiljöer.

    Samtidigt har spel och äldre program ibland haft svårt att fungera lika bra på Wayland som på X11. En orsak är att Wayland av säkerhetsskäl inte tillåter program att styra muspekaren hur som helst. Det är bra ur säkerhetssynpunkt, men kan skapa problem för spel som är skrivna med Windows-logik i åtanke.

    Det nya stödet i Wine 11.9 är därför ett steg mot att minska glappet mellan Windows-spelens förväntningar och hur Wayland fungerar.

    Fallback finns kvar

    Wine 11.9 behåller också den tidigare lösningen. Om en Wayland-kompositor inte stöder wp_pointer_warp_v1, eller om protokollet inte fungerar som tänkt, faller Wine tillbaka till den äldre metoden med pointer locking och hint-baserad hantering.

    Det betyder att Wine inte enbart förlitar sig på den nya tekniken. I praktiken ger det bättre kompatibilitet, eftersom olika Linux-skrivbord och kompositorer kan ha olika stöd för Wayland-protokoll.

    Mer än bara spel

    Även om Wayland-förbättringen är den mest synliga nyheten för spelare innehåller Wine 11.9 flera andra tekniska förbättringar.

    Versionen lägger bland annat till ett bundlat SQLite-bibliotek. SQLite används av många program för att hantera lokala databaser, inställningar och programdata. Genom att Wine inkluderar ett eget SQLite-bibliotek kan kompatibiliteten förbättras i program som förväntar sig en viss funktionalitet.

    Wine 11.9 innehåller också initialt stöd för systemtrådar, trådavstängning i emulerad kod på ARM64 och fler förbättringar för VBScript. Det senare är särskilt viktigt för äldre Windows-program och installationsprogram som använder Microsofts skriptspråk.

    Flera programfixar

    Den nya versionen innehåller 24 buggfixar. Flera av dem gäller VBScript, bland annat problem med multidimensionella arrayer, funktionsanrop med multiplikation i argument och felaktig konvertering mellan strängar och tal.

    Wine 11.9 rättar även problem i flera kända program och spel. Bland de berörda finns Lotus Notes 8.x, Logos 9, WinSCP, HomeSite 5.5, GOM Player, Wargaming Game Center, GraphPad Prism 9, GXSCC, ExamDiff Pro, Photoshop CS2 och SteelSeries GG 110.0.

    För spelare märks fixar för bland annat Command & Conquer 3, Command & Conquer Red Alert 3 och DOAXVV. Även ett problem med d3d9 och en saknad MSVC vtable-bytefölSkapa bild : linux tux håller upp en skylt där det står Wine 119 påjd har åtgärdats.

    Ett steg närmare bättre Linux-spelande

    Wine 11.9 är ingen dramatisk jättelansering, men den innehåller viktiga byggstenar för framtiden. Stödet för pointer warp i Wayland visar hur Linux-spelande gradvis förbättras på djupet.

    För användaren kan resultatet bli enkelt: musen fungerar bättre, kameran i spelet känns mer naturlig och fler Windows-spel kan köras utan speciallösningar. För utvecklingen av Linux som spelplattform är det ännu ett steg bort från kompromisser och närmare en mer sömlös spelupplevelse.

    https://www.winehq.org/news/2026051501

    Faktaruta: Wine 11.9

    Program: Wine

    Version: 11.9

    Typ: Kompatibilitetslager för Windows-program

    Plattformar: Linux, macOS och andra Unix-liknande system

    Största nyheten: Förbättrat stöd för spel på Wayland

    Teknisk förbättring: Stöd för wp_pointer_warp_v1 i Wine:s Wayland-drivrutin

    Fördel för spelare: Mer pålitliga musrörelser och bättre kamerakontroll i Windows-spel

    Övrigt: Bundlat SQLite-bibliotek, förbättrat VBScript-stöd, ARM64-förbättringar och 24 buggfixar

  • COSMIC 1.0.12: Små förbättringar som gör Linux-skrivbordet smidigare

    COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC.

    Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har fått en ny stabil uppdatering. Version 1.0.12 är ingen dramatisk omgörning, men den förbättrar flera delar av skrivbordsmiljön, bland annat filhanteraren, terminalen, inställningsappen, appbutiken och själva grafikmotorn bakom skrivbordet.

    COSMIC utvecklas av System76 och används som standard i Linux-distributionen Pop!_OS. Projektet är särskilt intressant eftersom skrivbordsmiljön byggs i programmeringsspråket Rust, som ofta lyfts fram för säkerhet, stabilitet och modern systemutveckling.

    Terminalen blir mer praktisk

    En av de mest användbara nyheterna finns i COSMIC Term, skrivbordets terminalprogram. Där finns nu ett alternativ som gör att nya flikar kan öppnas i samma katalog som den aktuella fliken.

    Det kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar i terminalen kan det spara tid. I stället för att öppna en ny flik och sedan själv navigera tillbaka till rätt mapp hamnar användaren direkt där arbetet redan pågår.

    Även zoomfunktionen har förbättrats. När zoomnivån återställs påverkas nu bara den aktuella fliken, inte alla terminalflikar i samma fönster.

    Filhanteraren får bättre nätverksstöd

    Filhanteraren COSMIC Files har också fått förbättringar. Den hanterar nu namn på nätverksplatser bättre, vilket gör det tydligare när man arbetar med delade mappar, servrar eller andra resurser över nätverket.

    Dessutom har hanteringen av så kallade desktop entry-fält förbättrats. Det är information som Linux använder för att beskriva programgenvägar, ikoner och hur program ska visas i menyer.

    Smidigare uppdateringar och inställningar

    COSMIC Store, som används för att hantera program och uppdateringar, har fått stöd för att tvinga fram en ny cacheuppdatering när användaren klickar på knappen för att söka efter uppdateringar. Det gör att appen snabbare kan visa färsk information om vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    I COSMIC Settings har hanteringen av bakgrundsbilder förbättrats. Programmet följer nu symboliska länkar när det söker igenom mappar med bakgrundsbilder. Det är användbart för dem som organiserar sina bilder i flera mappar eller använder genvägar mellan kataloger.

    Inställningsappen fungerar också bättre på system som använder OpenRC, ett alternativt init-system till systemd.

    Förbättringar under ytan

    COSMIC 1.0.12 innehåller även förbättringar i skrivbordets compositor. Det är den del av systemet som hanterar fönster, grafik och hur saker visas på skärmen.

    Uppdateringen av Smithay-komponenten ska bland annat rätta problem med dra-och-släpp och andra mindre störningar. Det har också lagts till stöd för att rensa DPMS-läget när datorn väcks från viloläge. DPMS används för skärmens strömsparfunktioner, och förbättringen kan bidra till färre problem när datorn återgår från vila.

    Notisappleten har också förbättrats och kan nu tolka HTML-markeringar i rika textnotiser. Det gör att aviseringar kan visas med mer formatering än tidigare.

    COSMIC fortsätter att mogna

    COSMIC 1.0.12 är framför allt en underhålls- och förbättringsuppdatering. Språkfiler och beroenden har uppdaterats, och från och med den här versionen kräver COSMIC Rust 1.93 eller senare.

    Samtidigt arbetar System76 vidare med nästa större version, COSMIC Epoch 2.0. Där planeras bland annat stöd för hot reloading, widgetanimationer, bättre stöd för IME och fcitx, snabbare bildhantering, Wacom-stöd, förbättringar för skärmläsare, en skrivardialog, firmwarehantering och en ny visuell effekt kallad Frosted.

    Ett steg mot ett mer komplett Linux-skrivbord

    COSMIC 1.0.12 visar hur moderna skrivbordsmiljöer ofta utvecklas. Det handlar inte alltid om stora synliga förändringar, utan om många små förbättringar som tillsammans gör systemet mer praktiskt och stabilt.

    För användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC är uppdateringen värd att installera när den dyker upp i de stabila programförråden. Särskilt den som ofta använder terminalen, filhanteraren eller COSMICs egna appar kan märka av förbättringarna i vardagen.

    https://github.com/pop-os/cosmic-epoch/releases/tag/epoch-1.0.12

    Tekniska fakta: COSMIC 1.0.12

    Projekt: COSMIC Desktop

    Version: 1.0.12

    Utvecklare: System76

    Används i: Pop!_OS och andra Linux-distributioner

    Programmeringsspråk: Rust

    Minsta Rust-version: Rust 1.93 eller senare

    Viktiga nyheter: Förbättringar i terminalen, filhanteraren, appbutiken, inställningarna och notiserna

    Kommande version: COSMIC Epoch 2.0

  • Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system.

    Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre stöd för modern hårdvara, förbättrad prestanda och nya funktioner under huven. För användare av Fedora Workstation är en av de största nyheterna att systemet nu levereras med GNOME 50, den senaste versionen av den populära skrivbordsmiljön. KDE-användare får samtidigt KDE Plasma 6.6, där Fedora KDE Plasma Desktop dessutom går över till Plasma Login Manager som standard.

    Bättre stöd för spel och Wine

    En av de mest intressanta nyheterna är att Fedora 44 aktiverar NTSYNC-kärnmodulen för Wine och spelpaket. Det här kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att Windows-program och spel som körs via Wine kan få bättre synkronisering och potentiellt högre prestanda.

    För Linux-spelare är detta extra viktigt. Många Windows-spel körs i dag på Linux med hjälp av Wine, Proton och liknande tekniker. Förbättringar på den här nivån kan därför göra spelupplevelsen jämnare och mer responsiv.

    Fedora har också moderniserat sin Games Lab-version, som nu byter från Xfce till KDE Plasma. Det ger spelutgåvan ett mer modernt gränssnitt och bättre integration med dagens grafiska Linux-miljöer.

    Enklare på ARM-datorer och USB-minnen

    Fedora 44 förbättrar även stödet för AArch64, alltså ARM64-system. Det blir nu enklare för systemet att automatiskt välja rätt DTB-fil vid uppstart på ARM-baserade EFI-maskiner. Det kan göra Fedora mer smidig att använda på exempelvis utvecklingskort, små datorer och annan ARM-hårdvara.

    En annan praktisk förbättring gäller Fedora som körs från USB-minnen. Systemet kan nu automatiskt aktivera persistenta överlagringar när det skrivs till ett USB-minne. Det betyder att ändringar, filer och inställningar lättare kan sparas mellan omstarter, i stället för att allt försvinner när datorn stängs av.

    Nya verktyg för utvecklare

    Fedora är särskilt populärt bland utvecklare, och Fedora 44 fortsätter på den linjen. Systemet innehåller uppdaterade versioner av många viktiga programmerings- och byggverktyg, bland annat:

    VerktygNy version
    GCC16.1
    GNU Binutils2.46
    GNU C Library2.43
    LLVM22
    Go1.26
    Ruby4.0
    PHP8.5
    RPM6.0
    CMake4.0

    Det här gör Fedora 44 attraktivt för den som vill arbeta med modern programvaruutveckling utan att behöva vänta länge på nya versioner av viktiga komponenter.

    Fedora 44 lägger dessutom till stöd för Nix-pakethanteraren, vilket ger användare ytterligare ett sätt att installera och hantera program. Nix är känt för att göra det lättare att skapa reproducerbara och isolerade programmiljöer.

    Mer reproducerbara paket

    En viktig men mindre synlig nyhet är att Fedora 44 är den första Fedora-versionen där alla paketbyggen levereras som reproducerbara. Det innebär att samma källkod ska kunna byggas om och ge samma resultat.

    Detta är viktigt för säkerhet och transparens. Om program kan byggas på ett reproducerbart sätt blir det lättare att kontrollera att inga oväntade ändringar eller manipulationer har smugit sig in i paketen.

    Förbättringar i installation och skrivbord

    Installationsprogrammet Anaconda har också justerats. Det skapar inte längre nätverksprofiler för alla nätverksenheter som standard, vilket kan ge en renare och mer förutsägbar installation.

    För KDE-varianterna introduceras även en ny Plasma Setup-app efter installationen. Den ska hjälpa användaren att komma igång och göra de första inställningarna på ett enklare sätt.

    Fedora Budgie-utgåvan får dessutom Budgie 10.10, som nu är helt inriktad på Wayland. Det visar tydligt hur Linux-världen fortsätter att röra sig bort från det äldre X11-systemet och mot modernare grafikhantering.

    Många utgåvor att välja mellan

    Fedora 44 finns att ladda ned som live-ISO med flera olika skrivbordsmiljöer. Förutom GNOME och KDE Plasma finns bland annat Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE.

    Den som redan kör Fedora Linux 43 kommer att kunna uppgradera till Fedora Linux 44 via DNF system-upgrade.

    Sammanfattning

    Fedora Linux 44 är en bred och tekniskt stark uppdatering. För vanliga användare märks nyheterna främst genom modernare skrivbordsmiljöer, bättre installation och förbättrat hårdvarustöd. För spelare är NTSYNC-stödet en spännande förbättring, medan utvecklare får tillgång till en mycket uppdaterad verktygskedja.

    Fedora fortsätter därmed att vara en distribution för den som vill ligga nära Linux-världens tekniska framkant, men samtidigt ha ett stabilt och välpaketerat system för vardagsbruk.

    https://fedoraproject.org

    Fedora hemsida i vår wiki.

    https://wiki.linux.se/Fedora

    $ teknisk_faktaruta –fedora-linux-44

    Distribution: Fedora Linux 44

    Kärna: Linux 6.19

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, KDE Plasma 6.6, Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE

    Spelnyhet: NTSYNC-kärnmodulen aktiveras för Wine och gamingpaket

    Pakethantering: Stöd för Nix och DNF5-backend i PackageKit

    Utvecklarverktyg: GCC 16.1, LLVM 22, Go 1.26, Ruby 4.0, PHP 8.5 och RPM 6.0

    Extra: Alla paketbyggen levereras som reproducerbara

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.

    När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.

    Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.

    Högre krav – men inte hela sanningen

    Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.

    Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.

    Överraskande flyt i vardagsanvändning

    Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.

    Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.

    I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.

    Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.

    Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11

    En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.

    För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.

    GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.

    TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn

    Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.

    Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.

    Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många

    Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.

    För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.

    Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.

    Det som stör: svenska språket

    Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.

    Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.

    Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara

    Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.

    Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.

    Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.



  • Ubuntu 26.04 LTS: Arkitekturförändringar, Wayland-only och moderniserad Linuxstack

    Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” innebär ett tydligt tekniskt skifte för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med en Wayland-only-skrivbordsmiljö, Linux 7.0-kärna och inbyggt stöd för moderna GPU- och säkerhetsfunktioner markerar Canonical en strategisk riktning mot en mer modern, säker och hårdvarunära plattform.

    Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” markerar en tydlig teknisk kursändring för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med övergången till Wayland, uppdaterad systemstack och förbättrad hårdvaruintegration positionerar Canonical Ubuntu för nästa generations arbetsstationer och servermiljöer.

    Wayland-only markerar brytning med X11

    Den mest betydande förändringen är att Ubuntu Desktop nu levereras med en Wayland-only-upplevelse. Det innebär att X11 inte längre används som primär displayserver i standardmiljön.

    Tekniskt ger detta en modernare grafikarkitektur med bättre stöd för säker isolering mellan applikationer, förbättrad hantering av HiDPI-skärmar och mer konsekvent stöd för moderna grafikdrivrutiner.

    Samtidigt innebär förändringen inte att X11-applikationer försvinner. De kan fortfarande köras via Xwayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager mellan äldre X11-program och Wayland-miljön.

    Linux 7.0 och Mesa 26.0 under huven

    Ubuntu 26.04 LTS bygger på Linux 7.0-kärnan och Mesa 26.0-grafikstacken. Tillsammans med GNOME 50 ger detta förbättrat hårdvarustöd, modernare grafikprestanda och bättre integration med Wayland.

    Den uppdaterade stacken är särskilt viktig för system med nyare CPU:er, GPU:er och hybridgrafiklösningar.

    Förbättrat GPU-stöd för AI och media

    En tekniskt viktig nyhet är det inbyggda stödet för NVIDIA CUDA och AMD ROCm. Det förenklar installation och drift av arbetsflöden som bygger på GPU-acceleration, exempelvis maskininlärning, dataanalys och rendering.

    VA-API-accelererad videokodning och avkodning är dessutom aktiverad som standard, vilket kan ge bättre energieffektivitet och lägre CPU-belastning vid medieuppspelning och videobearbetning.

    TPM-baserad kryptering i installeraren

    Installationsprogrammet har uppdaterats med stöd för hårdvarubaserad kryptering på datorer med TPM-chip. Det gör det möjligt att knyta krypteringsnycklar till hårdvaran och förbättrar säkerheten vid lokal lagring.

    För organisationer är även automatiserad installation via Landscape en viktig förändring, eftersom den förenklar storskalig utrullning av Ubuntu-klienter.

    Nya standardappar och borttagna komponenter

    Ubuntu 26.04 LTS fortsätter att modernisera skrivbordsmiljön. Software & Updates-appen tas bort, Tracker Miners byter namn till LocalSearch, Showtime ersätter Totem som standardspelare för video och Resources ersätter System Monitor.

    För användaren innebär det en mer uppdaterad GNOME-baserad programuppsättning, medan administratörer behöver anpassa dokumentation och supportflöden till de nya verktygen.

    Serverutgåvan får uppdaterad mjukvarustack

    Ubuntu Server 26.04 LTS levereras med flera centrala serverkomponenter i nya versioner, däribland PHP 8.5.2, Samba 4.23, PostgreSQL 18, MySQL 8.4, MariaDB 11.8.6, Docker 29, QEMU 10.2.1 och OpenStack 2026.1.

    Det gör versionen relevant för moderna servermiljöer med containerisering, virtualisering, databaser och privata moln.

    Officiella varianter uppdateras

    De officiella Ubuntu-varianterna får också nya skrivbordsmiljöer. Kubuntu och Ubuntu Studio använder KDE Plasma 6.6, Xubuntu bygger på Xfce 4.20, Lubuntu levereras med LXQt 2.3, Ubuntu Cinnamon använder Cinnamon 6.4 och Ubuntu Budgie kommer med Budgie 10.10.

    Det innebär att användare som inte vill använda GNOME fortfarande har flera tekniskt aktuella alternativ inom Ubuntu-familjen.

    Fem års standardstöd

    Ubuntu 26.04 LTS får fem års standardstöd, fram till april 2031. Med Ubuntu Pro kan supportperioden förlängas till tio år, och med Legacy add-on upp till femton år.

    Det gör versionen särskilt intressant för företag, myndigheter och organisationer som behöver långsiktig stabilitet och säkerhetsuppdateringar.

    Slutsats

    Ubuntu 26.04 LTS är en tekniskt betydelsefull version. Övergången till Wayland-only, den nya kärnan, uppdaterad grafikstack, förbättrat GPU-stöd och moderniserad säkerhetsmodell gör utgåvan till mer än en vanlig LTS-uppdatering.

    Canonical flyttar Ubuntu tydligt mot en framtid där Wayland, hårdvarubaserad säkerhet och GPU-accelererade arbetsflöden blir centrala delar av Linuxplattformen.

    https://ubuntu.com

    På Linux.se:s wiki hittar man som vanligt länkar till nedladdning av ISO-filer för Ubuntu och andra distributioner.

    https://wiki.linux.se/Ubuntu#Version_26.04_LTS

    Teknisk faktaruta

    Distribution: Ubuntu 26.04 LTS

    Kodnamn: Resolute Raccoon

    Kärna: Linux 7.0

    Skrivbord: GNOME 50

    Grafikstack: Mesa 26.0

    Displayserver: Wayland-only

    X11-stöd: Via Xwayland

    Support: Till april 2031

  • Linux Mint siktar på julen 2026 för nästa stora utgåva

    Linux Mint planerar sin nästa stora utgåva till julen 2026 och inleder samtidigt en ny utvecklingsfas med längre releasecykel, ny installerare och fortsatt satsning på Wayland. Den tillfälliga versionen Mint 23 Alfa visar redan flera av de tekniska förändringar som ska forma distributionens framtid.

    Linux Mint har inlett utvecklingen av nästa stora version av distributionen, som för tillfället går under det tillfälliga namnet “Alfa” och versionsnumret 23. Enligt projektets senaste utvecklaruppdatering är målet att den nya huvudutgåvan ska lanseras kring julen 2026.

    Beslutet markerar början på en ny fas för Linux Mint. Projektledaren Clement Lefebvre meddelade i mars 2026 att teamet efter en intern översyn har valt att gå vidare med en längre utvecklingscykel. Syftet är att ge utvecklarna mer tid att förbättra både systembasen, skrivbordsmiljön och de egna verktygen utan att pressas av ett alltför tätt releaseschema.

    Längre utvecklingscykel ska ge större frihet

    Enligt utvecklarna är målet enkelt: att rätta fel och förbättra skrivbordsupplevelsen. Samtidigt förändras Linuxvärlden snabbt, vilket gör att projektet vill ha en modell som ger större flexibilitet och bättre möjligheter att ta sig an större tekniska förändringar.

    Det är dock inte alla delar av den framtida release-strategin som är spikade ännu.

    Teamet överväger fortfarande flera viktiga frågor, bland annat hur lång den nya release-cykeln ska vara, om mindre uppdateringar ska fortsätta vara frysta som i Mint 22.x, om modellen i stället ska bli mer backport-baserad eller semi-rullande likt LMDE, samt om alpha-versioner ska införas formellt framöver.

    Det provisoriska namnet “Alfa” speglar också osäkerheten kring den slutliga produktstrategin. Både namn och versionsnummer kan ändras när den slutliga planen väl är fastställd.

    Bygger på Ubuntu 26.04 LTS och Linux-kärna 7.0

    I sin nuvarande form bygger Mint 23 Alfa på Ubuntu 26.04 LTS som paketbas och använder Linux-kärna 7.0.

    Systemet inkluderar också Cinnamon 6.7-unstable, CJS 140 och en ny live-installer porterad från LMDE.

    Det innebär flera större tekniska steg för projektet. Särskilt viktig är övergången till samma installerare som används i LMDE. Den ska ersätta Ubiquity och har redan stöd för OEM-installationer, BIOS- och EFI-system, Secure Boot samt LVM- och LUKS-konfigurationer.

    Den nya gemensamma installeraren ses som en betydande milstolpe för Linux Mint, eftersom den för samman arbetet mellan Mint och LMDE på ett tydligare sätt.

    Tidig satsning på Wayland

    En annan central förändring är det fortsatta arbetet med Wayland-stöd. Mint 23 Alfa innehåller redan den nya Wayland-baserade skärmsläckaren, som utvecklarna vill testa tidigt under utvecklingscykeln.

    Just nu ligger fokus främst på bassystemet och installationsprocessen, medan arbete med skrivbordskomponenter, verktygslådor och applikationer ska prioriteras senare. Enligt utvecklarna märks redan fördelarna med den längre utvecklingstiden, eftersom teamet nu kan arbeta mer metodiskt och ambitiöst.

    Stor förändring för Linux Mint

    Sammantaget tyder allt på att nästa stora Linux Mint-version blir en av projektets mest omfattande uppdateringar på länge. Med en ny installerare, fortsatta Wayland-framsteg och en mer flexibel release-modell försöker Linux Mint anpassa sig till ett snabbt föränderligt Linuxlandskap.

    Om planerna håller kommer användarna att få se resultatet lagom till julen 2026.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki hittar ni länkar för att ladda ner den aktuella versionen av Linux Mint.

    https://wiki.linux.se/Linux_Mint

    Faktaruta: Linux Mint 23 Alfa

    Planerad release: Julen 2026
    Tillfälligt namn: Alfa
    Preliminär version: 23
    Bas: Ubuntu 26.04 LTS
    Kärna: Linux 7.0
    Skrivbordsmiljö: Cinnamon 6.7-unstable
    JavaScript-motor: CJS 140
    Ny installerare: Live-installer från LMDE
    Stöd i installeraren: OEM, BIOS/EFI, Secure Boot, LVM, LUKS
    Viktiga nyheter: Längre utvecklingscykel, gemensam installerare med LMDE och fortsatt arbete med Wayland-stöd
  • Fedora 44 försenas – varför några få buggar kan stoppa ett helt operativsystem

    Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara.

    Det låter kanske dramatiskt: en ny version av Fedora Linux var planerad att släppas den 14 april, men lanseringen stoppades i sista stund. Orsaken? Några envisa fel i systemet – så kallade blocker bugs – som bedömdes vara så allvarliga att hela releasen måste skjutas upp, sannolikt till den 21 april.

    Men varför kan några få buggar få ett helt operativsystem att vänta? Och vad säger det om hur modern programvara faktiskt byggs? Det här är en berättelse om kvalitetskontroll, teknikens komplexitet och varför förseningar ibland är ett tecken på att något fungerar precis som det ska.

    Vad är Fedora – och varför spelar en ny release roll?

    Fedora Linux är en av världens mest inflytelserika Linuxdistributioner. Den används både av entusiaster, utvecklare och som teknikplattform för innovationer som senare kan dyka upp i andra system. Fedora fungerar ofta som ett slags laboratorium för ny programvara: här introduceras nya skrivbordsmiljöer, uppdaterade utvecklarverktyg och modern systemteknik tidigt.

    Version 44 skulle bland annat föra med sig GNOME 50 för Workstation, Plasma 6.6 för KDE-användare, Budgie 10.10 med Wayland-stöd, förbättringar i installationsverktyget Anaconda och flera uppdaterade programpaket för utvecklare och servermiljöer.

    Det är alltså inte konstigt att många väntat på släppet.

    När ett planerat datum inte räcker

    I stora mjukvaruprojekt finns nästan alltid en målkalender. Fedora 44 hade en planerad lansering den 14 april. Men i praktiken är ett releasedatum inte en garanti – det är ett mål som bara gäller om systemet anses tillräckligt stabilt.

    När Fedora-projektet kom fram till att flera allvarliga fel fortfarande var öppna, ställdes det planerade Go/No-Go-mötet i praktiken in. Beskedet från kvalitetsarbetet var tydligt: det fanns flera kvarstående blockerare, och inget tydde på att de kunde ignoreras eller ”viftas bort”.

    Det är här begreppet final blocker bug blir centralt.

    Vad är en blocker bug?

    Alla buggar är inte lika viktiga. Vissa är irriterande men går att leva med, till exempel ett mindre grafiskt fel eller en ovanlig krasch i ett specialprogram. En blocker bug är däremot ett fel som anses så allvarligt att produkten inte bör släppas alls förrän det är löst.

    Det handlar ofta om sådant som:

    • att installationen kraschar
    • att användaren inte kan konfigurera viktiga funktioner
    • att systemet inte startar korrekt
    • att grundläggande säkerhets- eller krypteringsfunktioner fallerar

    Med andra ord: fel som förstör själva grundupplevelsen.

    Vad var det som stoppade Fedora 44?

    De accepterade blockerarna i Fedora 44 rör inte smådetaljer, utan just sådant som användaren möter allra först.

    Ett av problemen gäller en Mesa-bugg som kan få den inledande systemkonfigurationen att krascha på datorer med NVIDIA-hårdvara. Mesa är en viktig del av grafikstacken i Linuxvärlden, och grafikproblem tidigt i uppstart eller installation kan göra systemet oanvändbart direkt för vissa användare.

    De övriga accepterade blockerarna är kopplade till Plasma Setup, alltså installations- och förstagångsflödet för KDE-varianten av Fedora. Där påverkas bland annat tangentbordslayout och Wi-Fi-konfiguration – två saker som är avgörande när en användare ska komma igång med systemet.

    Dessutom finns två föreslagna blockerare kopplade till kärnan, alltså Linux-kärnan själv. De handlar om svart skärm i samband med att användaren anger LUKS-lösenord, alltså lösenordet för krypterade diskar. Ett av fallen ska dessutom vara specifikt observerat på en ThinkPad X1 Carbon Gen 13.

    Detta är ett bra exempel på hur svår modern systemutveckling är: problemen finns i gränssnittet mellan grafikdrivrutiner, kärnan, hårdvara, kryptering och installationsflöden. Ett fel i en sådan kedja kan räcka för att hela upplevelsen faller samman.

    Varför just första uppstarten är så känslig

    Ur ett tekniskt perspektiv är första uppstarten en av de mest kritiska faserna för ett operativsystem. Då ska många delar fungera samtidigt:

    • grafiken ska starta korrekt
    • tangentbord och språkval ska fungera
    • nätverk ska kunna konfigureras
    • krypterade system ska låsas upp
    • användaren ska kunna slutföra grundinställningarna utan fel

    Om något går sönder här spelar det nästan ingen roll hur bra resten av systemet är. Användaren kommer aldrig fram till de mer avancerade funktionerna.

    Det är därför det är logiskt att Fedora väljer att vänta. En release är inte bara en teknisk leverans – den är ett första intryck.

    Förseningen som kvalitetsstämpel

    I teknikvärlden uppfattas förseningar ofta negativt. Men i projekt som Fedora kan en uppskjuten release också tolkas som ett sundhetstecken. Det visar att kvalitetsprocessen faktiskt har mandat att säga stopp.

    Det är frestande att hålla ett datum, särskilt när användare, utvecklare och medier väntar. Men att släppa ett system med kända problem i installation, nätverk eller krypterad uppstart hade sannolikt kostat mer i förtroende än vad en veckas försening gör.

    På så sätt fungerar blocker bugs som en sorts säkerhetsventil i utvecklingsprocessen. De påminner om att programvara inte bara är kod – det är också testning, prioritering och ansvar.

    Vad väntar i Fedora 44 när den väl kommer?

    Trots förseningen ser Fedora 44 ut att bli en stor uppdatering. Bland nyheterna märks:

    • GNOME 50 i Workstation-versionen
    • Plasma 6.6 för KDE-användare, med nytt installationsflöde och ny inloggningshantering
    • Budgie 10.10 med stöd för Wayland
    • förbättringar i Anaconda-installationsprogrammet
    • bättre hantering av Live-media och förbättrat stöd för aarch64 på Windows on ARM-laptops
    • uppdaterade utvecklarverktyg och paket, som MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
    • Nix i paketrepositorierna för utvecklare

    Det visar hur bred en modern Linuxrelease är. Det handlar inte bara om ett nytt skrivbord eller några nya appar, utan om ett helt ekosystem av verktyg, drivrutiner, pakethantering och plattformsteknik.

    En liten försening, en stor påminnelse

    Fedora 44:s uppskjutna release är i grunden en påminnelse om hur skör och komplex digital infrastruktur kan vara. Det räcker inte att ”det mesta fungerar”. För ett operativsystem måste även de allra första minuterna – installationen, uppstarten, inloggningen, nätverket – vara robusta.

    Därför är en försenad release ibland bättre än en punktlig.

    Och kanske är det just där den populärvetenskapliga lärdomen finns: bakom varje ”uppdatering” vi klickar hem döljer sig ett enormt samspel mellan människor, kod och maskiner. När det samspelet inte riktigt håller ihop, då märks det direkt. Men när utvecklare vågar bromsa i tid, är det också ett tecken på att tekniken tas på allvar.

    https://qa.fedoraproject.org/blockerbugs/milestone/44/final/buglist

    Teknisk ruta: Fedora 44

    Typ: Linuxdistribution med fokus på ny teknik och snabba uppdateringar

    Status: Försenad release på grund av kvarvarande blocker bugs i kritiska systemdelar

    Planerat släpp: Flyttat från 14 april till tidigast 21 april

    Berörda problem: krascher i initial setup på NVIDIA-system, fel i Plasma Setup för tangentbord och Wi-Fi samt svarta skärmar vid LUKS-upplåsning

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, Plasma 6.6 och Budgie 10.10 med Wayland-stöd

    Övriga nyheter: uppdaterad Anaconda-installation, förbättrad Live-media, bättre stöd för aarch64 på Windows on ARM samt nya paketversioner för utvecklare

    Exempel på uppdaterade verktyg: MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26

  • X.Org lever vidare – och får nya säkerhetsfixar 2026

    X.Org må vara en veteran i Linuxvärlden, men tekniken lever fortfarande vidare i kulisserna. Nu har projektet täppt till fem nya säkerhetsbrister, vilket visar att den gamla grafikstacken ännu spelar en viktig roll, inte minst genom XWayland i moderna Wayland-baserade system.

    Trots att mycket av utvecklingen på Linux-skrivbordet i dag kretsar kring Wayland är X.Org ännu inte historia. Tvärtom visar de senaste säkerhetsuppdateringarna att den gamla grafikstacken fortfarande underhålls, åtminstone när det gäller att täppa till allvarliga sårbarheter.

    I den nya utgåvan av X.Org Server 21.1.22 och XWayland 24.1.10 har utvecklarna rättat fem nyupptäckta säkerhetsbrister. Det handlar om flera typer av minnesfel, bland annat integer underflow, läsningar utanför tillåtna minnesområden, use-after-free och buffertöverskridning. Sådana fel är särskilt viktiga att åtgärda eftersom de i värsta fall kan leda till krascher, instabilitet eller att skadlig kod kan utnyttja systemet.

    Det som gör nyheten extra intressant är att X.Org ofta beskrivs som en gammal teknik på väg bort. På många moderna Linuxsystem är det numera Wayland som står i centrum. Ändå fortsätter X.Org att spela en viktig roll, framför allt genom XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager för äldre X11-program. Det betyder att även användare som i praktiken kör Wayland fortfarande kan påverkas av sårbarheter i kod som har sitt ursprung i X.Org-världen.

    De fem säkerhetsbristerna som nu har täppts till visar också något större om dagens Linuxekosystem: gamla system försvinner sällan över en natt. I stället lever de kvar som underliggande komponenter, bibliotek eller kompatibilitetslager långt efter att en ny teknik tagit över rampljuset. X.Org må inte längre vara framtiden, men det är fortfarande en del av nutiden.

    Utöver säkerhetsfixarna innehåller den nya versionen också ett antal stabilitets- och kvalitetsförbättringar. Flera utvecklare har bidragit med rättningar som förbättrar felhantering, minneshantering, byggsystem och drivrutinsstöd. Det handlar alltså inte bara om akuta säkerhetsproblem, utan också om det löpande underhåll som krävs för att hålla gammal, komplex kod användbar.

    Sammantaget visar uppdateringen att X.Org fortfarande hålls vid liv, inte genom nya stora funktioner utan genom nödvändigt underhåll. Det säger mycket om hur teknikhistoria fungerar i praktiken. Även när något anses vara på väg ut kan det fortsätta vara avgörande i många år, särskilt när annan modern teknik fortfarande lutar sig mot det för bakåtkompatibilitet.

    Att X.Org får säkerhetsfixar även 2026 är därför inte bara en teknisk detalj. Det är också en påminnelse om att digital infrastruktur ofta är byggd i lager, där även äldre delar måste skyddas och underhållas. Framtiden må heta Wayland, men X.Org är ännu inte helt borta från scenen.

    https://lists.x.org/archives/xorg-announce/2026-April/003678.html

    FAKTARUTA // X.ORG 2026

    Versioner: X.Org Server 21.1.22, XWayland 24.1.10

    Nya säkerhetsfixar: 5

    CVE: 33999, 34000, 34001, 34002, 34003

    Problemtyper: minnesfel, bounds-fel, use-after-free, buffertöverskridning

    Betydelse: påverkar inte bara rena X.Org-system utan även Wayland-system som använder XWayland

    Läget: X.Org utvecklas inte längre med fokus på nya funktioner, men hålls vid liv genom säkerhets- och stabilitetsuppdateringar



  • Hyprland når Debian Stable – vad betyder det egentligen?

    Hyprland, en modern och visuellt avancerad Wayland-kompositor, har nu blivit tillgänglig för användare av Debian 13 via officiella backports. Det markerar första gången som Debian Stable-användare får en enkel och officiell väg att installera Hyprland – utan att behöva lämna den stabila plattformen.

    Under lång tid har Linux-användare som velat ha det senaste fått välja mellan stabilitet och nya funktioner. Men nu händer något som förändrar spelplanen: Hyprland, en modern och visuellt imponerande Wayland-kompositor, finns nu tillgänglig för Debian 13 (”Trixie”) – utan att du behöver lämna den stabila versionen av systemet.

    Vad är Hyprland?

    Hyprland är en så kallad Wayland-kompositor – alltså den komponent som styr hur fönster visas, rör sig och interagerar på din skärm. Den kan jämföras med mer traditionella lösningar som X11-baserade fönsterhanterare, men är byggd för framtiden.

    Det som gör Hyprland speciellt är bland annat snygga animationer med mjuka övergångar, dynamisk fönsterhantering där fönster organiseras automatiskt, hög prestanda tack vare Wayland samt en mycket hög grad av anpassningsbarhet. Det kombinerar kraften hos avancerade fönsterhanterare med ett modernt, visuellt tilltalande gränssnitt.

    Varför är detta en stor grej för Debian?

    Debian är känt för sin stabilitet. Det innebär att programvaran ofta är noggrant testad men inte alltid den allra senaste. När Debian 13 släpptes fanns Hyprland inte med i de officiella paketen. Anledningen var att versionen ansågs ligga efter utvecklingen och vara svår att underhålla under hela den stabila livscykeln.

    Detta gjorde att användare som ville testa Hyprland tidigare var tvungna att använda mer experimentella grenar som testing eller unstable, vilket många undviker just för att behålla stabiliteten.

    Lösningen: Backports

    Nu har Hyprland istället blivit tillgängligt via Debians så kallade backports.

    Backports är nyare versioner av utvalda program som hämtas från Debians utvecklingsgrenar och anpassas för att fungera på den stabila versionen. Det gör det möjligt att installera modern mjukvara utan att uppgradera hela systemet till en mindre stabil version.

    Vad finns tillgängligt nu?

    Debian 13-användare kan nu installera en bred uppsättning Hyprland-relaterade paket via backports. Det inkluderar själva Hyprland-kompositorn, samt verktyg för strömhantering, låsskärm, autentisering, plugins och nödvändiga bibliotek.

    Dessutom erbjuds en mycket aktuell version, 0.54.3, vilket innebär att användare får en upplevelse som ligger nära den senaste utvecklingen.

    Vad betyder det för användare?

    Detta är första gången Debian Stable-användare får en officiell och enkel installationsväg för Hyprland. Det innebär tillgång till modern Wayland-teknik samtidigt som man behåller stabiliteten i systemet.

    Det skapar en bättre balans mellan stabilitet och innovation, där användare inte längre behöver välja lika hårt mellan trygghet och nya funktioner.

    Sammanfattning

    Hyprlands ankomst till Debian 13 via backports visar hur Linuxvärlden utvecklas. Stabilitet behöver inte längre innebära gammal mjukvara, och avancerade verktyg blir mer tillgängliga för fler användare.

    För Debian-användare som länge varit nyfikna på Hyprland är detta det första enkla och officiella sättet att testa det, utan att lämna stabila Debian.

    https://packages.debian.org/search?keywords=hyprland&searchon=names&section=all&suite=trixie-backports

    Teknisk faktaruta: Hyprland i Debian 13

    Status: Tillgänglig via Debian 13 Backports

    Paketsystem: APT

    Gren: stable-backports

    Huvudpaket: hyprland

    Relaterade paket: hypridle, hyprlock, hyprpolkitagent, hyprland-protocols, hyprwayland-scanner, xdg-desktop-portal-hyprland

    Version: 0.54.3

    Typ: Dynamisk Wayland-kompositor

    Betydelse: Första officiella sättet att installera Hyprland på Debian Stable utan att byta till testing eller unstable.



Etikett: Wayland

  • Linux Mint 22.3 får nytt installationsmedium med Linuxkärnan 7.0

    Linux Mint har släppt nya HWE-avbilder av Linux Mint 22.3 med Linuxkärnan 7.0. De är främst avsedda för moderna datorer där det vanliga installationsmediet har problem med exempelvis grafikkort, nätverk eller annan ny hårdvara. Samtidigt visar utvecklarna upp flera kommande förbättringar av Cinnamon och systemets hantering av Linuxkärnor. Operativsystemets kärna fungerar som en länk mellan…

  • Frame – en helt ny X11-server skriven i assembler

    Samtidigt som stora delar av Linuxvärlden lämnar det gamla grafiksystemet X11 till förmån för Wayland väljer den norske utvecklaren Geir Isene att gå åt motsatt håll. Han har byggt en helt ny X11-server från grunden – skriven nästan uteslutande i assembler för x86-64-processorer. Projektet heter Frame och är ett tekniskt experiment som försöker besvara en…

  • Linux Mint 23 satsar fullt på Wayland

    Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras. Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint…

  • Proton 11 ger Linuxspelare bättre stöd för både nya och gamla spel

    Valve har lanserat Proton 11.0, en större uppdatering som gör det möjligt att köra ännu fler Windows-spel på Linux och SteamOS. Uppdateringen innehåller förbättringar för moderna storspel, äldre klassiker, VR-spel, handkontroller och olika spelstartare. Proton är ett kompatibilitetslager som bygger på Wine. Det fungerar som en översättare mellan Windows-spel och Linux. När ett spel försöker…

  • KDE Plasma 6.8 ska ge mjukare grafik för NVIDIA-användare

    KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter. KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form,…

  • KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet.…

  • COSMIC 1.1 släppt – nytt systemverktyg och smartare skrivbordsmiljö

    COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner. System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i…

  • Raspberry Pi OS får ny kraft med Linux 6.18 LTS

    Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer…

  • Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en…

  • XLibre fyller ett år – den klassiska X-servern får nytt liv

    XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…

  • Sway 1.12 – ett steg framåt för det moderna Linux-skrivbordet

    Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering. Sway 1.12 har nu…

  • Wine 11.9 gör Windows-spel bättre på Wayland

    Wine 11.9 är en ny version av kompatibilitetslagret som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux och andra Unix-liknande system. Den största nyheten är förbättrat stöd för spel på Wayland, där musrörelser nu kan hanteras mer tillförlitligt. För Linux-spelare innebär det ett steg närmare en smidigare spelupplevelse, särskilt i titlar där kamerarörelser…

  • COSMIC 1.0.12: Små förbättringar som gör Linux-skrivbordet smidigare

    COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC. Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har…

  • Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system. Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre…

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen…

  • Ubuntu 26.04 LTS: Arkitekturförändringar, Wayland-only och moderniserad Linuxstack

    Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” innebär ett tydligt tekniskt skifte för en av världens mest använda Linuxdistributioner. Med en Wayland-only-skrivbordsmiljö, Linux 7.0-kärna och inbyggt stöd för moderna GPU- och säkerhetsfunktioner markerar Canonical en strategisk riktning mot en mer modern, säker och hårdvarunära plattform. Ubuntu 26.04 LTS “Resolute Raccoon” markerar en tydlig teknisk kursändring för en…

  • Linux Mint siktar på julen 2026 för nästa stora utgåva

    Linux Mint planerar sin nästa stora utgåva till julen 2026 och inleder samtidigt en ny utvecklingsfas med längre releasecykel, ny installerare och fortsatt satsning på Wayland. Den tillfälliga versionen Mint 23 Alfa visar redan flera av de tekniska förändringar som ska forma distributionens framtid. Linux Mint har inlett utvecklingen av nästa stora version av distributionen,…

  • Fedora 44 försenas – varför några få buggar kan stoppa ett helt operativsystem

    Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara. Det…

  • X.Org lever vidare – och får nya säkerhetsfixar 2026

    X.Org må vara en veteran i Linuxvärlden, men tekniken lever fortfarande vidare i kulisserna. Nu har projektet täppt till fem nya säkerhetsbrister, vilket visar att den gamla grafikstacken ännu spelar en viktig roll, inte minst genom XWayland i moderna Wayland-baserade system. Trots att mycket av utvecklingen på Linux-skrivbordet i dag kretsar kring Wayland är X.Org…

  • Hyprland når Debian Stable – vad betyder det egentligen?

    Hyprland, en modern och visuellt avancerad Wayland-kompositor, har nu blivit tillgänglig för användare av Debian 13 via officiella backports. Det markerar första gången som Debian Stable-användare får en enkel och officiell väg att installera Hyprland – utan att behöva lämna den stabila plattformen. Under lång tid har Linux-användare som velat ha det senaste fått välja…