• Linux 7.1 är här – snabbare filsystem, bättre hårdvarustöd och starkare säkerhet

    Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem.

    Linuxkärnan fortsätter att utvecklas i hög takt. Med version 7.1 får världens kanske viktigaste öppna kärna en rad förbättringar som märks både för vanliga användare, systemadministratörer och utvecklare. Det handlar om allt från bättre stöd för moderna processorer och lagringsenheter till förbättrad säkerhet och snabbare filsystem.

    Linux är själva hjärtat i operativsystem som Android, Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux, Linux Mint och många andra distributioner. Kärnan ansvarar för kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. När du öppnar en fil, ansluter ett USB-minne, använder nätverket eller startar ett program är Linuxkärnan inblandad i bakgrunden.

    Med Linux 7.1 får kärnan flera tekniska förbättringar som gör systemet mer modernt, effektivt och säkert.

    Ny NTFS-hantering med bättre skrivstöd

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är en ny implementation av NTFS-filsystemet. NTFS är det filsystem som länge har använts i Windows, och stöd för NTFS är därför viktigt för alla som vill läsa och skriva till Windows-diskar från Linux.

    Den nya NTFS-lösningen har varit under utveckling i flera år och innehåller fullt skrivstöd. Det betyder att Linux bättre kan hantera filer på NTFS-formaterade diskar, inte bara läsa dem. För användare som ofta flyttar filer mellan Windows och Linux kan detta bli en märkbar förbättring.

    Den nya implementationen använder modernare teknik i Linuxkärnan, bland annat delayed allocation, iomap och folio-integration. Det låter kanske avancerat, men i praktiken handlar det om att filskrivning kan bli snabbare, stabilare och mer effektiv. Till detta kommer även en ny uppsättning användarverktyg, kallad ntfsprogs-plus.

    Starkare säkerhet med Landlock

    Linux 7.1 innehåller också en förbättring av Landlock, ett säkerhetssystem i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt.

    Den nya versionen inför en ny åtkomsträtt för pathname UNIX domain sockets. UNIX domain sockets används ofta för kommunikation mellan program på samma system. Genom att kunna styra åtkomst även på detta område får utvecklare och systemadministratörer bättre möjlighet att bygga säkrare miljöer.

    Detta är särskilt viktigt i en tid då fler program körs isolerat, till exempel i containrar, sandlådor och olika typer av begränsade körmiljöer.

    Bättre energihantering för moderna datorer

    Linux 7.1 innehåller förbättringar i drivrutinerna amd-pstate och intel_idle. Dessa delar av kärnan har betydelse för hur processorer från AMD och Intel hanterar strömförbrukning och vilolägen.

    För bärbara datorer kan sådana förbättringar innebära bättre batteritid, lägre värmeutveckling och tystare drift. För servrar kan effektivare energihantering minska strömförbrukningen, vilket är viktigt både ekonomiskt och miljömässigt.

    Förbättringar för exFAT, CIFS, Ceph och andra filsystem

    Linux 7.1 innehåller även förbättringar för flera andra filsystem.

    exFAT får stöd för att förallokera kluster utan att först nollställa dem. Det kan minska fragmentering och göra filhanteringen effektivare, särskilt på USB-minnen, minneskort och externa diskar.

    CIFS-klienten, som används för att komma åt Windows- och Samba-delningar, får stöd för O_TMPFILE. Det gör det möjligt att skapa temporära filer på ett säkrare och mer flexibelt sätt.

    Ceph, som ofta används i större lagringskluster, får ny infrastruktur för att samla in och rapportera I/O-statistik per subvolym. Det är framför allt intressant för driftmiljöer där man behöver övervaka prestanda och belastning noggrant.

    Även EXT4 och F2FS får förbättringar. EXT4 är fortfarande ett av de vanligaste filsystemen på Linux, medan F2FS ofta används på flashbaserad lagring.

    Nya möjligheter för BPF och io_uring

    Linux 7.1 fortsätter också utvecklingen av BPF och io_uring, två tekniker som blivit allt viktigare i moderna Linuxsystem.

    BPF används bland annat för avancerad nätverksfiltrering, övervakning, säkerhet och prestandaanalys. I Linux 7.1 tillkommer bland annat stöd för fsession på IBM System/390-arkitekturen.

    io_uring är ett modernt gränssnitt för snabbare in- och utmatning. Det används för att göra fil- och nätverksoperationer mer effektiva. Med BPF-stöd i io_uring öppnas nya möjligheter för avancerad kontroll och optimering direkt i kärnan.

    Förbättringar för lagring och blockenheter

    Den användarbaserade blockdrivrutinen ublk får en ny funktion för zero-copy-I/O via flaggan UBLK_F_SHMEM_ZC. Zero-copy innebär att data kan flyttas mer effektivt utan onödiga kopieringar i minnet. Det kan ge bättre prestanda i vissa typer av lagringslösningar.

    Linux 7.1 lägger också till stöd för att generera och verifiera T10 protection information på filsystemsnivå. Det är en teknik som används för att upptäcka datakorruption och öka tillförlitligheten i lagringssystem.

    Dessutom byggs stödet för TCG Storage Opal SSC Single User Mode ut i sed-opal-gränssnittet. Det är relevant för självkrypterande lagringsenheter och säker hantering av diskar.

    Mer hårdvarustöd

    Som vanligt innehåller en ny Linuxkärna också mängder av nytt och förbättrat hårdvarustöd.

    Linux 7.1 aktiverar Intels Flexible Return and Event Delivery, FRED, som standard. Detta är en modern funktion i Intel-processorer som förändrar hur vissa typer av händelser och övergångar hanteras i processorn.

    Kärnan får även stöd för CPU Memory Latency PMU på NVIDIA Tegra410-systemkretsar. Det är främst intressant för inbyggda system och utvecklare som arbetar nära hårdvaran.

    USB- och Thunderbolt-drivrutinerna får också förbättringar. Det gäller bland annat stöd för nya USB-strömförsörjningsdrivrutiner, uppdateringar av dwc3-drivrutinen och utökat stöd för ny hårdvara.

    Grafikdrivrutinerna för AMDGPU och Intel i915 förbättras också, vilket är viktigt för både skrivbordsanvändare och bärbara datorer.

    Nätverk, ljud och systemprestanda

    Utöver de stora nyheterna innehåller Linux 7.1 många mindre förbättringar i nätverksstacken, ljudsystemet och olika kärnkomponenter.

    Den typen av ändringar märks kanske inte direkt i form av en ny knapp eller funktion i skrivbordsmiljön, men de bidrar till att Linux fungerar bättre över tid. Bättre nätverkskod kan ge stabilare uppkopplingar. Bättre ljudstöd kan innebära att fler ljudkretsar fungerar direkt. Förbättrad schemaläggning och I/O-hantering kan ge ett mer responsivt system.

    Ska man uppgradera direkt?

    Den som är tekniskt intresserad kan hämta Linux 7.1 direkt från Linus Torvalds git-träd eller från kernel.org och kompilera kärnan själv.

    För de flesta användare är det däremot klokare att vänta tills den nya kärnan kommer via den egna Linuxdistributionens vanliga uppdateringar. Distributioner som Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux och openSUSE testar och paketerar kärnor på olika sätt. Genom att vänta på distributionens version minskar risken för problem med drivrutiner, moduler och systemintegration.

    För vanliga skrivbordsanvändare är alltså rådet enkelt: vänta på att din distribution erbjuder Linux 7.1 i sina stabila förråd.

    Linux fortsätter framåt

    Linux 7.1 är ingen revolution som förändrar allt över en natt. Det är snarare ännu ett steg i den långsamma men kraftfulla utveckling som gjort Linux till en grundpelare i allt från mobiltelefoner och routrar till superdatorer, servrar och vanliga persondatorer.

    De stora nyheterna – bättre NTFS-stöd, starkare Landlock-säkerhet, effektivare energihantering och utökat hårdvarustöd – visar att Linux fortsätter att anpassa sig till moderna behov.

    För användaren betyder det i slutändan ett stabilare, säkrare och mer framtidssäkert system. För utvecklare och systemadministratörer innebär det fler verktyg, bättre kontroll och större möjligheter att bygga robusta lösningar.

    Linux 7.1 är därför inte bara ännu en versionssiffra. Det är ett tecken på att den öppna kärnan fortsätter att utvecklas i takt med hårdvaran, säkerhetskraven och användarnas behov.

    https://www.kernel.org

    Fakta: Linux 7.1

    Typ: Ny version av Linuxkärnan

    Viktig nyhet: Ny NTFS-implementation med fullt skrivstöd, bättre prestanda och modernare hantering av Windows-formaterade diskar.

    Säkerhet: Landlock får utökade möjligheter att begränsa åtkomst till pathname UNIX domain sockets.

    Filsystem: Förbättringar för bland annat NTFS, exFAT, CIFS, Ceph, EXT4 och F2FS.

    Prestanda: Vidareutveckling av BPF, io_uring, ublk och zero-copy-I/O.

    Hårdvara: Bättre stöd för moderna AMD- och Intel-system, USB, Thunderbolt, grafikdrivrutiner och inbyggda system.

    Energihantering: Förbättringar i amd-pstate och intel_idle kan bidra till lägre strömförbrukning, bättre batteritid och svalare drift.

    Rekommendation: Vanliga användare bör vänta tills Linux 7.1 erbjuds via den egna distributionens stabila uppdateringar.

  • Debian 12 Bookworm går in i LTS – får säkerhetsstöd till 2028

    Debian 12 “Bookworm” går nu in i långtidsstöd och får säkerhetsuppdateringar fram till sommaren 2028. Det betyder att användare inte behöver överge systemet direkt, men också att tiden är inne att börja planera för en uppgradering till Debian 13 “Trixie”.

    Debian 12 “Bookworm” är inte färdigt för pension än. Tvärtom går den populära Linuxdistributionen nu in i nästa fas av sitt liv: långtidsstöd, eller LTS. Det betyder att servrar, arbetsstationer och andra system som fortfarande kör Debian 12 kan fortsätta få viktiga säkerhetsuppdateringar fram till den 30 juni 2028.

    Debian 12 släpptes den 10 juni 2023 och har sedan dess varit en stabil grund för allt från webbservrar och företagsmiljöer till hemmadatorer och enklare Linuxinstallationer. När en Debianversion har varit ute i ungefär tre år tar den ordinarie säkerhetssupporten slut. Men det betyder inte att systemet omedelbart blir osäkert eller oanvändbart.

    I stället går Debian 12 nu in i Long Term Support, den fas där utvalda paket fortsätter att få säkerhetsfixar under ytterligare två år. För användare innebär det en viktig respit: man får mer tid att planera en uppgradering till Debian 13 “Trixie”, utan att behöva stressa fram ett byte över en natt.

    Vad betyder LTS egentligen?

    LTS står för Long Term Support, alltså långtidsstöd. Det är en vanlig modell i Linuxvärlden, särskilt för system som används i servermiljöer, företag, skolor och organisationer där stabilitet ofta är viktigare än att alltid ha de allra senaste programversionerna.

    Man kan jämföra det med en bil som inte längre är den senaste årsmodellen, men som fortfarande får viktiga säkerhetsåtgärder och reservdelar. Den fungerar fortfarande, men tillverkaren lägger inte längre lika mycket kraft på att förbättra eller vidareutveckla den.

    För Debian 12 innebär LTS att säkerhetsuppdateringar fortsätter, men inte med samma omfattning som under den ordinarie supportperioden. Alla paket omfattas inte nödvändigtvis, och alla hårdvaruarkitekturer stöds inte lika länge. Därför bör den som använder Debian 12 i produktion kontrollera att just de paket och den hårdvara som används fortfarande omfattas.

    Debian 12 är nu oldstable

    När Debian 13 “Trixie” blev den nya stabila versionen flyttades Debian 12 till rollen som oldstable. Det är Debians namn på den tidigare stabila versionen.

    Det låter kanske som om systemet är föråldrat, men i Debianvärlden är oldstable inget skällsord. Många servrar kör medvetet oldstable under en period, eftersom miljön är vältestad, känd och ofta mycket stabil. För verksamheter där driftsäkerhet är viktigare än nya funktioner kan det vara ett rimligt val.

    Samtidigt är det viktigt att förstå skillnaden mellan stabilitet och framtidssäkerhet. Debian 12 kan fortsätta vara ett bra val under övergångsperioden, men det bör inte ses som en lösning som kan skjutas upp hur länge som helst.

    Vad bör användare göra nu?

    För vanliga användare finns det ingen anledning till panik. Debian 12 kommer att fortsätta få säkerhetsstöd under LTS-perioden. Men det är klokt att börja planera för nästa steg.

    Den som kör Debian 12 på en stationär dator kan fundera på när det passar att uppgradera till Debian 13. För en privat dator är det ofta ganska odramatiskt, särskilt om man har säkerhetskopior och inte är beroende av ovanlig programvara.

    För servrar och företag är planeringen viktigare. Där bör man först kontrollera vilka tjänster som körs, vilka paket som är kritiska och om all programvara fungerar bra i Debian 13. Det är också klokt att testa uppgraderingen i en separat miljö innan man gör den på en skarp server.

    LTS är en säkerhetslina – inte en ursäkt att vänta för evigt

    Debian LTS är mycket värdefullt eftersom det ger användare mer tid. Men det är inte samma sak som full ordinarie support. Under LTS-perioden är fokus främst säkerhet, inte nya funktioner eller bred problemlösning för alla paket.

    Därför bör LTS ses som en säkerhetslina, inte som en permanent parkeringsplats. Den som ansvarar för system bör använda tiden fram till 2028 för att planera, testa och genomföra en uppgradering.

    Efter den 30 juni 2028 når Debian 12 sitt verkliga slutdatum. Då upphör det vanliga säkerhetsstödet från Debianprojektet. System som fortfarande kör Debian 12 efter det datumet riskerar att bli sårbara om nya säkerhetshål upptäcks.

    En del av Debians styrka

    Debians tydliga livscykel är en av anledningarna till att distributionen är så uppskattad. Användare vet ungefär hur länge en version kommer att underhållas, och det gör det lättare att planera långsiktigt.

    För många är Debian inte det mest spektakulära Linuxsystemet. Det är inte alltid först med det senaste skrivbordet, den nyaste kärnan eller de allra färskaste programmen. Men Debian har byggt sitt rykte på något annat: förutsägbarhet, stabilitet och ett stort ekosystem av fri programvara.

    Att Debian 12 nu går in i LTS visar just detta. En version som släpptes 2023 får säkerhetsstöd ända till mitten av 2028. För användare som värdesätter långsiktighet är det en viktig styrka.

    Sammanfattning

    Debian 12 “Bookworm” är inte längre Debians huvudsakliga stabila version, men den är fortfarande långt ifrån död. Genom LTS får den fortsatt säkerhetsstöd till den 30 juni 2028.

    För hemanvändare betyder det att det finns gott om tid att uppgradera i lugn och ro. För företag, skolor och serveradministratörer betyder det att man bör börja planera övergången till Debian 13 redan nu.

    Debian 12 kan alltså fortsätta användas ett tag till, men framtiden heter Debian 13 “Trixie”.

    https://www.debian.org

    https://wiki.linux.se/Debian

    Fakta: Debian 12 Bookworm och LTS

    Distribution: Debian 12 “Bookworm”

    Släpptes: 10 juni 2023

    Status: Debian 12 är nu oldstable och går in i LTS-fasen.

    LTS betyder: Long Term Support, eller långtidsstöd. Det innebär att systemet fortsätter att få viktiga säkerhetsuppdateringar under en längre period.

    Säkerhetsstöd till: 30 juni 2028

    Viktigt att veta: LTS är inte samma sak som full ordinarie support. Alla paket och arkitekturer omfattas inte nödvändigtvis, så användare bör kontrollera att deras system fortfarande stöds.

    Nästa steg: Planera för uppgradering till Debian 13 “Trixie” innan LTS-perioden tar slut.

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för bara några år sedan.

    Linux har länge varit ett nischat operativsystem bland PC-spelare. Men de senaste åren har något hänt. Tack vare Steam Deck, SteamOS och Valves satsning på Proton har Linux gått från att vara ett alternativ för entusiaster till att bli ett seriöst spelplattform för många användare.

    Därför väckte det stor uppmärksamhet när Linux i mars 2026 nådde hela 5,33 procent i Valves Steam Hardware & Software Survey. Det var en historisk milstolpe. För första gången låg Linux tydligt över femprocentsgränsen på Steam.

    Men glädjen blev kortvarig. I maj 2026 hade Linux fallit tillbaka till 3,99 procent.

    En tillbakagång – men ingen katastrof

    Vid första anblick kan raset låta dramatiskt. Linux gick från rekordnivån 5,33 procent i mars till 3,99 procent i maj. Det innebär en minskning med 1,34 procentenheter på bara två månader.

    Samtidigt är 3,99 procent fortfarande en stark siffra historiskt sett. Under lång tid låg Linux kring en till två procent på Steam. Att Linux nu fortfarande ligger nära fyra procent visar att spel på Linux har vuxit kraftigt jämfört med tidigare år.

    Det är alltså inte troligt att en stor mängd spelare plötsligt har övergett Linux. En rimligare förklaring är att marsresultatet var ovanligt högt och påverkades av hur urvalet i undersökningen såg ut just den månaden.

    Windows dominerar fortfarande

    Windows fortsätter att vara det helt dominerande operativsystemet bland Steam-användare. I maj 2026 ökade Windows till 93,85 procent, vilket är en uppgång med 0,38 procentenheter.

    macOS ökade också något och nådde 2,16 procent. Linux hamnade alltså på 3,99 procent och ligger därmed fortfarande klart före macOS bland Steam-användare.

    Det är intressant, eftersom macOS länge har varit ett mer välkänt konsumentoperativsystem än Linux. På just spelmarknaden har Linux däremot fått en starkare position, mycket tack vare Valves arbete.

    Steam Deck har förändrat bilden av Linux

    En viktig förklaring till Linux ökade synlighet är Steam Deck. Valves handhållna spelkonsol kör SteamOS, som bygger på Arch Linux. För användaren märks det kanske inte alltid att systemet är Linuxbaserat, men tekniskt sett är det en stor framgång för Linux som spelplattform.

    Steam Deck har visat att Linux kan erbjuda en enkel och smidig spelupplevelse, utan att användaren behöver konfigurera allt manuellt. Det är en stor skillnad jämfört med äldre tider, då Linuxspelande ofta krävde mycket felsökning.

    Med Proton kan många Windows-spel köras direkt på Linux via Steam. Det har gjort att spelbiblioteket på Linux blivit mycket större än tidigare.

    Arch leder bland Linux-distributionerna

    I Valves majundersökning är Arch den största Linux-distributionen på Steam med 0,35 procent. Därefter följer Linux Mint 22.3 med 0,31 procent, Ubuntu Core 24 med 0,14 procent och Ubuntu 24.04 LTS med 0,11 procent.

    Andra distributioner som Nobara, Debian, EndeavourOS, Fedora och Manjaro ligger under 0,1 procent vardera.

    Att Arch ligger högt är inte särskilt överraskande. SteamOS bygger på Arch, och många teknikintresserade Linuxspelare använder också Arch eller Arch-baserade system. Linux Mint och Ubuntu är däremot populära bland användare som vill ha en mer traditionell och lättanvänd skrivbordsmiljö.

    Varför varierar siffrorna så mycket?

    Valves Steam-undersökning är frivillig och anonym. Det betyder att den inte är en exakt folkräkning av alla Steam-användare. Resultaten påverkas av vilka användare som får frågan och vilka som väljer att delta.

    Därför kan siffrorna svänga från månad till månad. Om många Steam Deck-användare deltog i mars kan Linux ha blivit överrepresenterat. Om färre deltog i maj kan andelen ha fallit tillbaka.

    Det kan också finnas tekniska faktorer. Valve kan till exempel ändra hur vissa system identifieras eller klassificeras. Små förändringar i mätmetoden kan få ganska stora effekter när man tittar på mindre operativsystem som Linux och macOS.

    Marsrekordet var troligen en tillfällig topp

    Linux har vuxit långsamt men stadigt på Steam. Det tog flera år att gå från cirka en procent till två procent. Att sedan snabbt hoppa upp till över fem procent var därför ovanligt.

    Det gör marsresultatet extra intressant, men också misstänkt som långsiktig nivå. Majsiffran på 3,99 procent passar bättre in i den mer långsamma tillväxtkurvan.

    Med andra ord: Linux har inte nödvändigtvis backat i praktiken. Det kan snarare vara så att marsmätningen låg ovanligt högt, medan majresultatet ligger närmare den verkliga nivån.

    Linux är fortfarande starkare än tidigare

    Trots nedgången är bilden positiv för Linux. Plattformen ligger fortfarande långt över de nivåer som var vanliga för några år sedan. Den ligger också före macOS på Steam, vilket visar att Linux har fått en verklig roll inom PC-spel.

    Steam Deck, Proton och bättre drivrutiner har förändrat spelmarknaden. Linux är inte längre bara något för entusiaster som vill experimentera. För många fungerar det nu som ett praktiskt och användbart spelsystem.

    Slutsats

    Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam i maj 2026, men det betyder inte att utvecklingen har vänt. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam-undersökningen kan vara från månad till månad.

    Den stora bilden är fortfarande att Linux har vuxit kraftigt som spelplattform. Att Linux nu ligger nära fyra procent på Steam, och samtidigt över macOS, är ett tydligt tecken på att Valves långsiktiga satsning har gett resultat.

    Femprocentsgränsen kan ha varit en tillfällig topp den här gången. Men Linux är närmare än någonsin att bli ett etablerat alternativ även för vanliga spelare.

    https://store.steampowered.com/hwsurvey/Steam-Hardware-Software-Survey-Welcome-to-Steam

    Fakta: Linux på Steam i maj 2026

    Linux andel på Steam: 3,99 procent

    Rekordnivå i mars 2026: 5,33 procent

    Minskning från mars till maj: 1,34 procentenheter

    Windows andel: 93,85 procent

    macOS andel: 2,16 procent

    Största Linux-distributionen på Steam: Arch Linux, 0,35 procent

    Andra större Linux-distributioner: Linux Mint 22.3, Ubuntu Core 24 och Ubuntu 24.04 LTS

    Viktig orsak till Linux framgång: Steam Deck, SteamOS och Proton.

    Sammanfattning: Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam, men ligger fortfarande klart högre än för några år sedan och är fortsatt större än macOS bland Steam-användare.

  • Linux Mint 22.3 får ny HWE-version med bättre stöd för nyare datorer

    Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start.

    Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler datorer kan fungera bättre direkt efter installation.

    De nya ISO-filerna använder Linux-kärnan 6.17. Det är en så kallad HWE-kärna, där HWE står för Hardware Enablement. På svenska kan det beskrivas som utökat hårdvarustöd.

    Vad är en HWE-ISO?

    En ISO-fil är den fil man laddar ner för att installera Linux Mint från exempelvis ett USB-minne. När Linux Mint nu släpper särskilda HWE-ISO-filer innebär det alltså inte att systemet har blivit en ny version. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med en nyare kärna från start.

    Linux-kärnan är den del av operativsystemet som sköter kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. Den ser till att systemet kan prata med processorn, grafikkortet, nätverkskortet, ljudet, USB-portarna och mycket annat.

    Därför spelar Linux 6.17 roll

    När kärnan uppdateras får den ofta stöd för nyare komponenter. Det kan vara särskilt viktigt för den som har en ny laptop, ett färskt grafikkort eller ett trådlöst nätverkskort som inte fungerar som det ska med en äldre kärna.

    Den vanliga versionen av Linux Mint 22.3 levererades med Linux 6.14. För många användare fungerar den utan problem. Men vissa har haft kompatibilitetsproblem med sin hårdvara. Därför släpper Mint-projektet nu nya installationsfiler med Linux 6.17.

    Inte en ny Linux Mint-version

    De nya HWE-ISO-filerna finns för Linux Mint 22.3 med skrivbordsmiljöerna Cinnamon, Xfce och MATE. De är främst tänkta för nya installationer. Den som redan använder Linux Mint 22.3 behöver alltså inte installera om datorn, utan kan installera den nyare kärnan via systemets vanliga programkällor.

    Linux Mint-teamet säger också att HWE-ISO-filerna inte är experimentella versioner. De är testade och betraktas som stabila. Det gör dem lämpliga för användare som vill installera Linux Mint på modernare hårdvara utan att behöva göra extra justeringar efteråt.

    Vem behöver ladda ner den?

    Den nya HWE-versionen är framför allt intressant för personer som ska installera Linux Mint 22.3 på en nyare dator, eller för den som tidigare har haft problem med hårdvarustödet i den vanliga versionen.

    Har man redan Linux Mint 22.3 installerat och allt fungerar som det ska finns det ingen brådska. Då kan man fortsätta använda systemet som vanligt, eller installera den nyare kärnan via uppdateringsverktygen om man behöver bättre hårdvarustöd.

    En del av en större förändring

    Nyheten hänger också ihop med en större förändring i Linux Mint-projektets arbetssätt. Utvecklarna har meddelat att framtida versioner ska få en längre utvecklingscykel. Nästa stora version, Linux Mint 23, är planerad till julen 2026. Tanken är att mer tid ska kunna läggas på buggfixar, stabilitet och kvalitet.

    När tiden mellan stora versioner blir längre blir HWE-ISO-filer viktigare. De gör att Linux Mint kan fortsätta fungera bra på nyare datorer, även utan att hela systemet behöver släppas i en ny huvudversion.

    Ett klokt steg för vanliga användare

    För användaren är detta ett ganska praktiskt steg. Linux Mint fortsätter att vara ett stabilt och välbekant operativsystem, men får samtidigt bättre möjligheter att hantera modern hårdvara.

    Det är kanske inte den mest spektakulära nyheten, men det är en viktig förbättring. För den som vill installera Linux Mint 22.3 på en ny dator kan den nya HWE-versionen innebära mindre krångel, bättre kompatibilitet och större chans att allt fungerar redan från början.

    https://www.linuxmint.com/hwe.php

    I Linux.se-wikin finns mer att läsa om Linux Mint, samt länkar till var man kan ladda hem det.

    https://wiki.linux.se/Linux_Mint

    Teknisk faktaruta

    Distribution: Linux Mint 22.3

    ISO-typ: HWE, Hardware Enablement

    Linux-kärna: 6.17

    Tidigare kärna: 6.14

    Skrivbordsmiljöer: Cinnamon, Xfce och MATE

    Målgrupp: Nya installationer på modernare datorer

    Syfte: Bättre stöd för nyare hårdvara, exempelvis grafikkort, nätverkskort, Bluetooth, USB och energihantering.

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.

    När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.

    Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.

    Högre krav – men inte hela sanningen

    Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.

    Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.

    Överraskande flyt i vardagsanvändning

    Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.

    Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.

    I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.

    Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.

    Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11

    En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.

    För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.

    GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.

    TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn

    Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.

    Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.

    Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många

    Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.

    För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.

    Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.

    Det som stör: svenska språket

    Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.

    Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.

    Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara

    Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.

    Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.

    Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.



  • Linux Mint siktar på julen 2026 för nästa stora utgåva

    Linux Mint planerar sin nästa stora utgåva till julen 2026 och inleder samtidigt en ny utvecklingsfas med längre releasecykel, ny installerare och fortsatt satsning på Wayland. Den tillfälliga versionen Mint 23 Alfa visar redan flera av de tekniska förändringar som ska forma distributionens framtid.

    Linux Mint har inlett utvecklingen av nästa stora version av distributionen, som för tillfället går under det tillfälliga namnet “Alfa” och versionsnumret 23. Enligt projektets senaste utvecklaruppdatering är målet att den nya huvudutgåvan ska lanseras kring julen 2026.

    Beslutet markerar början på en ny fas för Linux Mint. Projektledaren Clement Lefebvre meddelade i mars 2026 att teamet efter en intern översyn har valt att gå vidare med en längre utvecklingscykel. Syftet är att ge utvecklarna mer tid att förbättra både systembasen, skrivbordsmiljön och de egna verktygen utan att pressas av ett alltför tätt releaseschema.

    Längre utvecklingscykel ska ge större frihet

    Enligt utvecklarna är målet enkelt: att rätta fel och förbättra skrivbordsupplevelsen. Samtidigt förändras Linuxvärlden snabbt, vilket gör att projektet vill ha en modell som ger större flexibilitet och bättre möjligheter att ta sig an större tekniska förändringar.

    Det är dock inte alla delar av den framtida release-strategin som är spikade ännu.

    Teamet överväger fortfarande flera viktiga frågor, bland annat hur lång den nya release-cykeln ska vara, om mindre uppdateringar ska fortsätta vara frysta som i Mint 22.x, om modellen i stället ska bli mer backport-baserad eller semi-rullande likt LMDE, samt om alpha-versioner ska införas formellt framöver.

    Det provisoriska namnet “Alfa” speglar också osäkerheten kring den slutliga produktstrategin. Både namn och versionsnummer kan ändras när den slutliga planen väl är fastställd.

    Bygger på Ubuntu 26.04 LTS och Linux-kärna 7.0

    I sin nuvarande form bygger Mint 23 Alfa på Ubuntu 26.04 LTS som paketbas och använder Linux-kärna 7.0.

    Systemet inkluderar också Cinnamon 6.7-unstable, CJS 140 och en ny live-installer porterad från LMDE.

    Det innebär flera större tekniska steg för projektet. Särskilt viktig är övergången till samma installerare som används i LMDE. Den ska ersätta Ubiquity och har redan stöd för OEM-installationer, BIOS- och EFI-system, Secure Boot samt LVM- och LUKS-konfigurationer.

    Den nya gemensamma installeraren ses som en betydande milstolpe för Linux Mint, eftersom den för samman arbetet mellan Mint och LMDE på ett tydligare sätt.

    Tidig satsning på Wayland

    En annan central förändring är det fortsatta arbetet med Wayland-stöd. Mint 23 Alfa innehåller redan den nya Wayland-baserade skärmsläckaren, som utvecklarna vill testa tidigt under utvecklingscykeln.

    Just nu ligger fokus främst på bassystemet och installationsprocessen, medan arbete med skrivbordskomponenter, verktygslådor och applikationer ska prioriteras senare. Enligt utvecklarna märks redan fördelarna med den längre utvecklingstiden, eftersom teamet nu kan arbeta mer metodiskt och ambitiöst.

    Stor förändring för Linux Mint

    Sammantaget tyder allt på att nästa stora Linux Mint-version blir en av projektets mest omfattande uppdateringar på länge. Med en ny installerare, fortsatta Wayland-framsteg och en mer flexibel release-modell försöker Linux Mint anpassa sig till ett snabbt föränderligt Linuxlandskap.

    Om planerna håller kommer användarna att få se resultatet lagom till julen 2026.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki hittar ni länkar för att ladda ner den aktuella versionen av Linux Mint.

    https://wiki.linux.se/Linux_Mint

    Faktaruta: Linux Mint 23 Alfa

    Planerad release: Julen 2026
    Tillfälligt namn: Alfa
    Preliminär version: 23
    Bas: Ubuntu 26.04 LTS
    Kärna: Linux 7.0
    Skrivbordsmiljö: Cinnamon 6.7-unstable
    JavaScript-motor: CJS 140
    Ny installerare: Live-installer från LMDE
    Stöd i installeraren: OEM, BIOS/EFI, Secure Boot, LVM, LUKS
    Viktiga nyheter: Längre utvecklingscykel, gemensam installerare med LMDE och fortsatt arbete med Wayland-stöd
  • Lenovo Z50-70 , Linux förlänger livslängden på klassisk hårdvara

    En fullt fungerande laptop behöver inte vara ny för att vara användbar. Trots att modeller som Lenovo Z50-70 saknar stöd för moderna system som Windows 11 kan de, med rätt uppgraderingar och ett lättare operativsystem som Linux Mint, fortsätta leverera god prestanda för vardagliga uppgifter – och samtidigt bidra till minskat elektronikavfall.

    När teknikföretag som Microsoft successivt fasar ut stöd för äldre operativsystem uppstår en tydlig effekt: fullt fungerande datorer riskerar att betraktas som föråldrade. Ett bra exempel är Lenovo Z50-70, en bärbar dator från mitten av 2010-talet som fortfarande har kapacitet att hantera många vardagliga uppgifter.

    Hårdvaran – fortfarande relevant

    Lenovo Z50-70 är byggd kring Intels Haswell-plattform, vilket vid lanseringen var en energieffektiv och relativt kraftfull arkitektur. Den aktuella maskinen är utrustad med:

    • Processor: Intel Core i5-4200U (2 kärnor, 4 trådar, 1.6–2.6 GHz)
    • Grafik: Intel HD Graphics 4400 (integrerad) samt NVIDIA GeForce 840M (dedikerad)
    • Minne: 8 GB DDR3 (1600 MHz)
    • Lagring: SSD 250 GB (uppgraderad från originaldisk)
    • Skärm: 15,6 tum, 1920×1080 (Full HD)
    • Nätverk: Gigabit Ethernet + Wi-Fi (Realtek RTL8723BE)
    • Portar: HDMI, USB 3.0, USB 2.0, RJ-45, ljudkombinationsport
    • Övrigt: DVD-brännare, Bluetooth 4.0, 720p webbkamera

    Processorn i5-4200U är visserligen över ett decennium gammal, men klarar fortfarande vardagliga arbetsuppgifter utan problem. Den har stöd för moderna instruktioner som AVX2, vilket gör att den fortfarande fungerar med dagens Linux-kärnor och många moderna applikationer.

    Grafikkombinationen med både integrerad och dedikerad GPU var typisk för sin tid. Under Linux används ofta den integrerade grafiken (Intel i915-drivrutinen), vilket ger stabil drift och låg energiförbrukning.

    Begränsningen – inte hårdvara utan mjukvara

    Den största begränsningen idag är inte prestanda, utan kompatibilitet med Windows 11. Krav på TPM 2.0 och nyare CPU-generationer gör att denna modell officiellt inte stöds, trots att den rent tekniskt klarar många av de uppgifter som Windows 11 används till.

    Detta leder till att fullt fungerande datorer ofta sorteras ut i onödan.

    Linux ger nytt liv

    Genom att installera Linux Mint kan datorn fortsätta användas effektivt. Linux Mint är särskilt lämpligt för äldre maskiner tack vare:

    • Låg resursförbrukning
    • Stabilt och moget system
    • Bra stöd för äldre hårdvara
    • Ett gränssnitt som liknar klassiska Windows-versioner

    I praktisk användning upplevs systemet som snabbt och responsivt, särskilt tack vare SSD-disken.

    SSD – den viktigaste uppgraderingen

    Bytet från mekanisk hårddisk till SSD (i detta fall en Kingston SA400) är avgörande för upplevelsen. Det ger:

    • Snabb uppstart (ofta under 20 sekunder)
    • Betydligt kortare laddningstider
    • Mindre väntetid vid multitasking

    Detta är ofta den enskilt viktigaste åtgärden för att återuppliva äldre datorer.

    Användningsområden idag

    Trots sin ålder fungerar datorn utmärkt som:

    • Skriv- och kontorsdator.
    • Webbdator för surf, e-post och bankärenden
    • Mediadator för film och musik
    • Enklare utvecklingsmaskin (t.ex. programmering i C, PHP eller Python)

    Den är däremot inte optimal för moderna spel eller tung videoredigering.

    Ekonomi och återbruk

    På andrahandsmarknaden ligger värdet runt max 500 kronor, särskilt eftersom modellen saknar officiellt stöd för Windows 11. Men ur ett användarperspektiv är värdet betydligt högre.

    Att återanvända datorer som denna innebär:

    • Minskad mängd elektronikavfall
    • Lägre kostnader för användaren
    • Förlängd livslängd på befintlig teknik

    Slutsats

    Linux Mint fungerar mycket bra tillsammans med Lenovo Z50-70 och ger datorn ett nytt, modernt användningsområde. Systemet levereras med webbläsaren Mozilla Firefox samt det öppna kontorspaketet LibreOffice, vilket gör det enkelt att arbeta med dokument i format som Word, Excel och PowerPoint.

    För användare som föredrar en traditionell e-postlösning ingår även Mozilla Thunderbird – en klassisk och beprövad e-postklient som passar bra för den som vill undvika stora förändringar i sitt arbetssätt. Vid anslutning till ett nätverk identifierar systemet dessutom automatiskt tillgängliga skrivare, vilket gör installationen smidig.

    Med tanke på att datorn endast har ett andrahandsvärde på omkring 500 kronor framstår den, i denna konfiguration, som en mycket prisvärd Linuxdator.

    Exempel på objekt som kan köpas på Tradera med utpris på 200:-

    https://www.tradera.com/item/302393/726188084/lenovo-z50-70-barbar-linuxdator

    Teknisk specifikation – Lenovo Z50-70

    Modell Lenovo Z50-70
    Produkttyp 15,6-tums bärbar dator
    Processor Intel Core i5-4200U, 2 kärnor / 4 trådar, 1,6 GHz basfrekvens, upp till 2,6 GHz turbo
    Arkitektur Intel Haswell, 64-bit
    Minne 8 GB DDR3L 1600 MHz (2 × 4 GB)
    Lagring 240 GB SSD (Kingston SA400S3)
    Original lagring 1 TB hårddisk + 8 GB cache
    Grafik Intel HD Graphics 4400 + NVIDIA GeForce 840M
    Skärm 15,6 tum, 1920 × 1080 pixlar, Full HD
    Operativsystem vid leverans Windows 8.1 64-bit
    Nuvarande operativsystem Linux Mint
    Trådlöst nätverk Realtek RTL8723BE, Wi-Fi 802.11 b/g/n
    Bluetooth Bluetooth 4.0
    Nätverksport Gigabit Ethernet (RJ-45)
    Portar 1 × HDMI, 1 × USB 3.0, 2 × USB 2.0, hörlur/mikrofon-kombi, RJ-45
    Kamera 720p HD-webbkamera med mikrofonarray
    Optisk enhet DVD-RAM / DVD-brännare
    BIOS-version 9BCN25WW
    BIOS-datum 2014-04-10
    Moderkort Lenovo Lancer 5A5
    Ljud Intel HD Audio
    Lanseringsperiod Cirka 2014
    Status idag Fullt användbar som Linux-dator för surf, kontorsarbete och vardagsbruk
  • En 10 år gammal kontorsdator som vägrar ge upp – HP ProDesk 400 G2 Mini

    En tio år gammal kontorsdator låter kanske som skrot – men med rätt operativsystem kan den få nytt liv. HP ProDesk 400 G2 Mini visar hur äldre hårdvara fortfarande kan vara både snabb, användbar och energieffektiv, oavsett om den används som desktop eller specialverktyg för säker dataradering.

    Det finns en särskild charm i äldre datorer som vägrar bli obsoleta. HP ProDesk 400 G2 Mini är en sådan maskin. Trots att den närmar sig tio år och inte längre klarar de senaste versionerna av Windows, lever den vidare – och gör det förvånansvärt bra.

    Men vad händer om man ger den ett nytt liv med Linux?

    Från skrot till verktyg – en dator med nytt uppdrag

    I sitt första liv var ProDesk en typisk kontorsdator. I sitt andra liv kan den bli något helt annat.

    Ett konkret exempel är att använda den för säker radering av hårddiskar. Med verktyget nwipe kan man radera data så att den inte går att återskapa – en viktig del i återvinning av IT-utrustning.

    Kombinerat med externa hårddiskvaggor och fjärrstyrning via SSH blir datorn ett kompakt och effektivt raderingssystem. Den lilla formfaktorn gör att den kan stå nästan var som helst.

    Linux Mint – nyckeln till ett andra liv

    När Windows inte längre fungerar är det lätt att tro att datorn är “slut”. Men här kommer Linux in i bilden.

    Distributionen Linux Mint är ett utmärkt val. Den är lätt att installera, kräver relativt lite resurser och erbjuder ett klassiskt skrivbord som påminner om Windows.

    Resultatet är en dator som känns snabb igen.

    Överraskande kapabel som desktop

    Trots sin ålder klarar ProDesk 400 G2 Mini mer än man kan tro.

    Den inbyggda SSD-disken gör stor skillnad i prestanda jämfört med äldre hårddiskar. De flera USB 3.0-portarna gör det enkelt att koppla in snabba externa enheter. Att datorn använder DisplayPort istället för HDMI kan vara en liten utmaning, men det löses enkelt med en adapter.

    Klarar den 4K? Ja – med vissa begränsningar

    Att koppla en 10 år gammal dator till en 4K-skärm låter som ett stressprov, men i praktiken fungerar det bättre än väntat.

    Med Linux Mint och webbläsaren Mozilla Firefox fungerar vardagsanvändning smidigt. SVT Play kan spelas upp utan märkbar lagg och systemet känns responsivt vid normal användning.

    Det visar att modern användning inte alltid kräver modern hårdvara.

    Vad den passar till – och inte

    Perfekt för enklare uppgifter som surf, streaming, kontorsarbete och terminalbaserat arbete. Den fungerar även utmärkt i specialroller, till exempel som raderingsstation eller liten server.

    Däremot är den inte byggd för tunga spel, videoredigering eller avancerad grafik.

    En liten dator med stor potential

    HP ProDesk 400 G2 Mini visar att teknikens livslängd inte bara avgörs av tillverkaren, utan av hur vi väljer att använda den.

    Med rätt mjukvara kan en äldre dator bli både ett miljövänligt alternativ och ett fullt fungerande verktyg i vardagen.

    Det gamla behöver inte vara förbrukat – ibland räcker det med ett nytt operativsystem.

    Eftersom man maskinen inte klara winows 11, så värde på sådan här maskin begränsat. Så man bör max betala 500:-

    Teknisk fakta: HP ProDesk 400 G2 Mini

    Modell: HP ProDesk 400 G2 Mini

    Typ: Mini-PC / kontorsdator

    Ålder: Cirka 10 år

    Operativsystem: Linux Mint

    Lagring: Inbyggd SSD

    Grafikutgång: DisplayPort

    Adapter behövs: Ja, för HDMI-skärm

    USB-portar: 4 x USB 3.0

    Skärmtest: 4K-upplösning

    Videotest: SVT Play i Firefox utan tydligt lagg

    Användningsområden: Desktop, webbsurf, streaming, säker radering av hårddiskar

    Specialprogram: nwipe

    Fjärrstyrning: Via SSH

    Styrkor: Lättplacerad, strömsnål, tyst och fortfarande användbar

  • När gammal teknik får nytt liv – en laptop från 2013 i dagens digitala landskap

    En gammal laptop behöver inte vara slutet på en teknisk resa – den kan vara början på en ny. Genom att kombinera äldre hårdvara med modern, resurssnål mjukvara som Linux får vi inte bara en fungerande dator igen, utan också en konkret bild av hur teknik kan återanvändas istället för att kastas. Det handlar inte bara om prestanda, utan om möjligheter.

    En dator från 2013 kan vid första anblick verka föråldrad och obrukbar. I en tid där teknikutvecklingen går snabbt och nya modeller lanseras varje år är det lätt att anta att äldre hårdvara saknar värde. Men vad händer om man istället ser på tekniken ur ett annat perspektiv – som något som kan anpassas och återanvändas?

    HP Pavilion 15-n077so är ett tydligt exempel på detta. Ursprungligen byggd för Windows 8 representerar den en generation datorer som befinner sig mitt i en teknisk brytpunkt. Men trots att operativsystemet inte längre stöds betyder det inte att datorn i sig är förbrukad.

    Mjukvara som förlänger livslängden

    När Linux Mint installeras på en sådan dator sker något intressant. Hårdvaran, som tidigare upplevdes som långsam och begränsad, får plötsligt nytt liv. Operativsystemet är lättare och mer resurssnålt, vilket gör att datorn känns snabbare och mer responsiv.

    Det visar hur avgörande mjukvaran är för vår upplevelse av teknik. En och samma dator kan kännas oanvändbar med ett system – och fullt fungerande med ett annat.

    Användarupplevelsen – igenkänning trots förändring

    Miljön i Linux Mint är medvetet utformad för att vara bekant. Startmeny, fönsterhantering och arbetsflöde liknar det som länge varit standard i Windows. För användaren innebär det en låg tröskel att byta system.

    Program som LibreOffice ersätter traditionella kontorspaket och klarar av att hantera vanliga dokumentformat. Webbläsare och e-postklienter finns direkt tillgängliga, vilket gör att datorn snabbt kan tas i bruk för vardagliga uppgifter.

    Detta speglar en viktig utveckling inom mjukvara: fokus har flyttats från specifika plattformar till kompatibilitet och tillgänglighet.

    Hårdvarans begränsningar – och varför de inte alltid spelar roll

    Datorn i sig är inte uppgraderad med SSD, utan använder fortfarande en mekanisk hårddisk. Det innebär att den är långsammare än moderna system, särskilt vid uppstart och filhantering.

    Skärmen med upplösningen 1366×768 pixlar är också ett arv från en tid då högupplösta skärmar ännu inte var standard.

    Men här uppstår en intressant fråga: hur mycket prestanda behövs egentligen?

    För enklare uppgifter som webbsurf, dokumenthantering och videoströmning räcker denna hårdvara fortfarande till. Det visar att teknikens praktiska livslängd ofta är längre än dess kommersiella livslängd.

    Från dator till mediecentral

    I dagens digitala vardag har gränsen mellan olika typer av enheter suddats ut. TV-apparater, datorer och surfplattor används ofta för samma saker: att konsumera innehåll.

    I detta sammanhang kan en äldre laptop få en ny roll. Den kan fungera som en extra skärm för streaming, exempelvis för att titta på SVT eller andra tjänster. Det som en gång var en primär arbetsdator blir istället en flexibel medieenhet.

    Detta illustrerar hur teknik inte bara ersätts – den omdefinieras.

    Återbruk och hållbarhet

    Kanske den viktigaste aspekten är ändå hållbarheten. Elektronikproduktion kräver stora mängder resurser, och livslängden på många produkter är kortare än den tekniska potentialen.

    Genom att installera ny mjukvara och hitta nya användningsområden kan äldre datorer fortsätta användas i många år. Det minskar behovet av nyproduktion och bidrar till en mer hållbar teknikhantering.

    Slutsats

    HP Pavilion 15-n077so visar att en dator inte nödvändigtvis är föråldrad bara för att den är gammal. Med rätt mjukvara och realistiska förväntningar kan den fortfarande fylla en funktion i dagens digitala samhälle.

    Det handlar inte bara om prestanda, utan om anpassning. Och kanske är det just där framtidens syn på teknik ligger – i förmågan att använda det vi redan har, på nya sätt.

    Värde på en sådan här maskin då? Pris 100-200 kr i bra skick och 500 kr om den är ombyggd med SSD.

    Faktaruta: HP Pavilion 15-n077so

    Lanseringsår: 2013

    Processor: Intel Core i5-4200U

    Minne: 8 GB DDR3

    Lagring: 1 TB hårddisk

    Skärm: 15,6 tum, 1366×768 pixlar

    Grafik: Intel HD Graphics 4400

    Originalsystem: Windows 8

    Nytt system: Linux Mint

    Användning idag: Surf, ordbehandling, e-post, video och enklare vardagsarbete

    Styrka: Kan få nytt liv med lättare operativsystem

    Svaghet: Mekanisk hårddisk gör datorn långsammare än moderna system

  • Linux passerar 5 % på Steam – en milstolpe för spelvärlden

    Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform för datorspel.

    Linux har länge betraktats som ett nischsystem för entusiaster, utvecklare och servrar. Men något håller på att förändras – och förändringen går snabbare än många hade förutspått. I mars 2026 nådde Linux för första gången över 5 % av användarna på Valves spelplattform Steam. Det kan låta som en liten siffra, men i sammanhanget är det ett historiskt genombrott.

    Från marginal till momentum

    För bara några år sedan var Linux knappt synligt i Steams statistik. När systemet passerade 2 % i november 2024 sågs det som en stor framgång. Ett år senare hade andelen ökat till drygt 3 %.

    Men utvecklingen har nu accelererat. I mars 2026 landade Linux på hela 5,33 %, vilket är en ökning med +3,10 procentenheter på bara en månad. Det är inte bara en ökning – det är ett språng.

    Toppdistributionerna bland Linuxspelare på Steam

    Siffrorna ger en inblick i vilka Linuxdistributioner som faktiskt används av spelare – och här syns en tydlig toppstrid. Arch Linux leder med 0,34 %, följt av Linux Mint 22.3 på 0,27 %. Ubuntu-varianter och äldre Mint-versioner finns också representerade, medan Manjaro placerar sig längre ned. Gemensamt för alla är att de ökar, vilket tyder på att Linux växer brett snarare än att en enskild distribution dominerar.

    Samtidigt avslöjar statistiken något ännu mer intressant: de distributioner som listas här utgör bara en liten del av helheten.

    KategoriAndelFörändring
    Linux totalt5,33 %+3,10 %
    Arch Linux 64-bit0,34 %+0,15 %
    Linux Mint 22.3 64-bit0,27 %+0,13 %
    Ubuntu Core 24 64-bit0,14 %+0,06 %
    Linux Mint 22.2 64-bit0,07 %+0,02 %
    Ubuntu 25.10 64-bit0,06 %+0,06 %
    Manjaro Linux 64-bit0,06 %+0,06 %
    Summa av visade distros0,94 %+0,48 %

    Trots att detta är några av de mest välkända distributionerna står de tillsammans för mindre än 1 %. Det innebär att över 4 % av alla Steam-användare på Linux inte syns i denna lista – något som pekar mot dolda kategorier som exempelvis SteamOS eller andra mindre identifierade system.

    Detaljerna bakom siffrorna

    Trots att dessa är de mest synliga distributionerna är det tydligt att de tillsammans bara utgör en liten del av helheten – långt under 1 %.

    Det innebär att merparten av Linux-användarna på Steam – över 4 % – inte syns tydligt i denna lista.

    Var kommer resten ifrån?

    Detta är kanske den mest fascinerande frågan i statistiken. Några möjliga förklaringar är:

    • Steam Deck och SteamOS
      Valves egen spelkonsol använder en specialanpassad Linuxdistribution (baserad på Arch), som inte alltid redovisas separat.
    • Generiska eller okända distributioner
      Vissa system kan rapporteras som “Other” eller grupperas ihop.
    • Mätmetod och klassificering
      Steams hårdvaruundersökning bygger på frivilligt deltagande, vilket kan ge snedfördelningar.

    Samtidiga förändringar i Windows

    Samtidigt som Linux ökar sker stora förändringar på Windows-sidan:

    • Windows totalt: 92,33 % (–4,28 %)
    • Windows 11: 66,85 % (+10,57 %)
    • Windows 10: kraftig nedgång (nästan –15 %)

    Det tyder på att många användare är mitt i en övergång – och att vissa i den processen väljer Linux istället.

    Är Linux nu en riktig spelplattform?

    Den klassiska frågan har länge varit: ”Kan man verkligen spela på Linux?”

    Idag är svaret i allt större utsträckning: ja.

    Med tekniker som Proton, bättre grafikstöd via Vulkan och ett växande bibliotek av kompatibla spel har Linux gått från experiment till ett seriöst alternativ.

    Slutsats

    Att Linux passerar 5 % på Steam är mer än bara en siffra. Det är ett tydligt tecken på en större förändring:

    • Linux växer snabbare än någonsin inom gaming
    • Proprietära plattformar tappar gradvis mark
    • Öppen källkod når nya användargrupper

    Och kanske viktigast av allt:
    Linux är inte längre ett “alternativ” för spel – det är en del av mainstream.

    Frågan nu är inte om Linux kan växa vidare, utan hur snabbt det kommer att göra det.

    https://store.steampowered.com/hwsurvey/?platform=combined

    Teknisk fakta

    Plattform Steam Hardware & Software Survey
    Period Mars 2026
    Linux totalt 5,33 % (+3,10 procentenheter)
    Windows totalt 92,33 % (-4,28 procentenheter)
    macOS totalt 2,35 %
    Största Linuxdistro Arch Linux 64-bit – 0,34 %
    Kommentar Linux passerar för första gången 5 %-nivån i Steams statistik.
  • APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu

    APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden.

    Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT. För många är kommandon som apt install, apt remove och apt upgrade vardag, men för den som arbetar mycket i terminalen kan det ibland vara svårt att få en tydlig överblick över vilka paket som finns, vad som är installerat och vilka uppdateringar som väntar.

    Ett nytt projekt som vill göra detta enklare heter APTUI. Det är ett öppet källkodsverktyg som erbjuder ett textbaserat användargränssnitt direkt i terminalen. Programmet fungerar som ett gränssnitt ovanpå APT och är tänkt att göra paketadministration mer överskådlig på system som Debian, Ubuntu och Linux Mint.

    Ett grafiskt tänk – i ren terminalmiljö

    APTUI ersätter inte APT, utan fungerar som en frontend till den befintliga paket­hanteringen. I stället för att skriva kommandon manuellt får användaren ett navigerbart gränssnitt i terminalen där paket kan bläddras, sökas och hanteras interaktivt.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Go och bygger på ramverket Bubble Tea, som används för att skapa terminalbaserade användargränssnitt. Resultatet är ett tangentbordsstyrt system som fungerar lite som en lättvikts-dashboard direkt i kommandoraden.

    Det innebär att användaren kan utföra många vanliga uppgifter utan att lämna terminalen.

    Särskilt användbart på servrar

    Många Linuxdistributioner erbjuder grafiska program för paketinstallation. På servrar saknas dock ofta grafiska miljöer helt, och då återstår normalt endast kommandoraden.

    Just här kan APTUI bli ett praktiskt verktyg. Det ger en mer strukturerad översikt över paketdatabasen utan att kräva ett grafiskt skrivbord. Samtidigt passar det användare som helt enkelt föredrar terminalbaserade verktyg.

    Sökning, filtrering och överblick

    APTUI gör det möjligt att bläddra igenom hela paketarkivet och söka efter program med hjälp av fuzzy-sökning, vilket innebär att även ungefärliga söktermer kan ge relevanta träffar.

    Gränssnittet organiserar resultaten i olika flikar, till exempel:

    • alla paket
    • installerade paket
    • paket som kan uppgraderas

    Det gör det enkelt att snabbt få en bild av systemets aktuella tillstånd och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    Hantera paket direkt i gränssnittet

    Förutom att visa information kan APTUI också utföra vanliga paketåtgärder. Användaren kan exempelvis:

    • installera paket
    • ta bort paket
    • rensa paket helt (purge)
    • uppgradera installerade program

    Det går dessutom att markera flera paket och utföra åtgärder i bulk, vilket kan vara praktiskt vid större systemuppdateringar.

    När ett paket väljs visas också detaljerad metadata, bland annat versionsnummer, beskrivning, arkitektur och vilket programarkiv paketet kommer från.

    Kräver administratörsrättigheter

    Precis som vid vanlig användning av APT kräver systemändringar administratörsbehörighet. För att installera eller uppgradera paket behöver därför APTUI köras med sudo.

    Fortfarande i tidig utveckling

    Projektet är fortfarande i ett relativt tidigt skede, men verktyget fungerar redan på system som använder APT som paket­hanterare. Källkoden är publicerad under MIT-licensen, vilket innebär att projektet är fritt att använda och vidareutveckla.

    APTUI finns tillgängligt på GitHub där både installationsinstruktioner och färdiga binärer finns för den som vill prova verktyget.

    Terminalen fortsätter utvecklas

    APTUI visar hur även klassiska terminalmiljöer kan moderniseras. Genom att kombinera textbaserade gränssnitt med smart navigering och sökfunktioner kan verktyg som detta göra systemadministration både snabbare och mer överskådlig – utan att lämna kommandoraden.

    https://github.com/mexirica/aptui

    Läs mer >>

    Teknisk faktaruta: APTUI

    Typ: Terminalbaserat gränssnitt för APT

    Plattformar: Debian, Ubuntu, Linux Mint

    Licens: MIT

    Programmeringsspråk: Go

    Ramverk: Bubble Tea

    Funktion: Frontend för APT-pakethantering

    Stöd för: Installation, borttagning, purge och uppgradering av paket

    Sökfunktion: Fuzzy-sökning och filtrering

    Behörighet: Kräver sudo för systemändringar

    Målgrupp: Terminalanvändare och serveradministratörer

  • Linux Mint förbereder ny skärmsläckare för Wayland

    Linux Mint utvecklar en ny inbyggd skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon med stöd för det moderna grafiksystemet Wayland. Samtidigt får verktyget System Reports en ny sida som visar temperaturer, fläkthastigheter och andra hårdvarusensorer i realtid. Nyheterna presenteras i projektets senaste utvecklingsrapport inför kommande versioner av distributionen.

    Linuxdistributionen Linux Mint fortsätter arbetet med nästa version av sitt skrivbordssystem. I den senaste månadsrapporten presenterar utvecklarna två viktiga nyheter: bättre hårdvaruövervakning och en helt ny skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon.

    Ny sida för hårdvarusensorer

    Den första förbättringen gäller verktyget System Reports, som används för att samla systeminformation och felsökningsdata.

    En ny sida kallad Sensors har lagts till. Där visas information från datorns hårdvarusensorer i realtid.

    Det innebär att användaren kan se exempelvis:

    • CPU-temperatur
    • fläkthastigheter
    • andra sensordata från moderkortet

    Informationen uppdateras automatiskt och kan vara användbar både för felsökning och för att upptäcka överhettning eller kylproblem i datorn.

    Ny skärmsläckare för Cinnamon

    Den största förändringen gäller dock Cinnamons skärmsläckare.

    Den nuvarande skärmsläckaren, cinnamon-screensaver, skapades ursprungligen för det äldre grafiska systemet Xorg. Den körs som ett separat program utanför själva skrivbordsmiljön.

    Enligt utvecklarna gör denna konstruktion systemet mer komplicerat och fungerar dåligt tillsammans med den modernare grafiktekniken Wayland.

    För att lösa problemet har Linux Mint-teamet utvecklat en helt ny lösning.

    Den nya skärmsläckaren:

    • är integrerad direkt i Cinnamon
    • använder Cinnamons egna verktyg och gränssnittskomponenter
    • fungerar både i X11 och Wayland

    Genom att låta skrivbordsmiljön själv hantera skärmlåsning blir systemet enklare och mer kompatibelt med framtida grafiska tekniker.

    Både gammal och ny lösning i början

    Trots att den nya skärmsläckaren redan fungerar kommer Linux Mint till en början att inkludera båda versionerna.

    Den äldre lösningen finns kvar som reserv medan utvecklarna fortsätter att testa den nya i både Xorg- och Wayland-sessioner. På så sätt kan eventuella problem upptäckas innan den gamla tekniken tas bort helt.

    Del av en större modernisering

    På längre sikt planerar Linux Mint-teamet att förenkla hur systemet hanterar skärmlåsning och energisparfunktioner.

    Dagens lösning innehåller fortfarande delar som härstammar från äldre skrivbordsmiljöer. På den tiden användes skärmsläckare främst för att skydda CRT-skärmar från så kallad burn-in, alltså att statiska bilder brände fast i skärmen.

    Med moderna LCD- och OLED-skärmar är problemet mindre relevant, och fokus ligger i dag snarare på säkerhet, strömsparande och kompatibilitet med nya grafiska system.

    Den nya Cinnamon-skärmsläckaren är därför ett steg i Linux Mints långsiktiga arbete med att modernisera skrivbordsmiljön – särskilt inför en framtid där Wayland förväntas ersätta Xorg i allt fler Linuxdistributioner.

    Källa

    TEKNISKA FAKTA
    Projekt: Linux Mint / Cinnamon
    Ny funktion: Native Cinnamon-skärmsläckare (integrerad i skrivbordet)
    Wayland-stöd: Ja (samt X11)
    Varför behövs det? Den gamla cinnamon-screensaver är byggd för Xorg och körs som separat process, vilket gör Wayland-kompatibilitet svårare.
    Övergångsplan: Både ny och gammal skärmsläckare följer med initialt; den gamla finns kvar som fallback under test.
    Övrigt i uppdateringen: Ny “Sensors”-sida i System Reports med realtidsdata (t.ex. CPU-temperatur och fläkthastighet).
    Framåt: Planer på att förenkla skärmlåsning och strömhantering som fortfarande bär arv från äldre “skärmsläckar”-beteenden.
  • Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    En 16 år gammal laptop med mekanisk hårddisk och första generationens Core i3 låter som en självklar kandidat för elåtervinning. Men med rätt operativsystem och en enkel uppgradering kan den förvandlas till en fullt fungerande internet- och kontorsdator – och samtidigt bli ett exempel på hur återbrukad teknik kan minska både kostnader och miljöpåverkan.

    Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    När en 15–16 år gammal laptop hamnar på återvinningscentralen är det sällan någon som höjer på ögonbrynen. Teknikutvecklingen går snabbt, och datorer betraktas ofta som förbrukningsvaror. Men berättelsen om Aspire 5741G visar att verkligheten kan vara en annan.

    Den här modellen lanserades runt 2010 och såldes ursprungligen med Windows 7. Den var då en typisk mellanklassdator för studenter och kontorsanvändare. I dag, mer än ett och ett halvt decennium senare, skulle många anta att den är obrukbar. Ändå visar praktiska tester motsatsen.

    Hårdvaran som fortfarande håller

    Aspire 5741G är utrustad med en Intel Core i3-330M, en tvåkärnig processor från Intels första generation av i3-serien (Arrandale). Den arbetar i 2,13 GHz och stödjer fyra trådar via Hyper-Threading. Det är långt ifrån dagens topprestanda, men för enklare uppgifter räcker den fortfarande väl.

    Datorn har dessutom ett dedikerat grafikkort, ATI Radeon HD 5470. Redan vid lanseringen var det ett instegskort, men det klarar fortfarande videouppspelning och enklare grafiska miljöer utan problem.

    Den stora svagheten är den mekaniska hårddisken. Just den komponenten påverkar upplevelsen mer än processorn. Mekaniska diskar är långsamma jämfört med moderna SSD-enheter och skapar en känsla av tröghet i systemet.

    Linux ger nytt liv

    När datorn installerades med Linux Mint förändrades förutsättningarna dramatiskt. Ett modernt men resurssnålt operativsystem kan utnyttja hårdvaran effektivare än äldre Windows-installationer.

    I praktiken klarar datorn att strömma SVT Play utan lagg. Den startar LibreOffice snabbt nog för vardagsbruk och hanterar webbsurf, e-post och dokumentarbete utan större problem. För den som behöver en internetterminal för att söka jobb, betala räkningar eller skriva dokument är den fullt tillräcklig.

    Användarupplevelsen beskrivs som stabil och förvånansvärt smidig. I många fall upplevs den som bättre än nya lågprisdatorer med svagare Celeron-processorer och begränsat arbetsminne.

    SSD – den avgörande uppgraderingen

    Byter man ut den mekaniska hårddisken mot en SSD sker en dramatisk förbättring. Uppstartstider minskar kraftigt, program öppnas nästan omedelbart och systemet känns betydligt mer responsivt.

    Det är en relativt billig uppgradering som kan förlänga livslängden med flera år. I praktiken kan en SSD få en 15 år gammal dator att kännas flera generationer nyare.

    Hållbarhet och digital inkludering

    Det finns också en större samhällsfråga här. Elektronikskrot är ett växande miljöproblem. Många datorer kasseras trots att de fungerar tekniskt sett. Genom att installera ett lättare operativsystem och eventuellt uppgradera lagringen kan man förlänga livslängden avsevärt.

    För personer med begränsad ekonomi kan en sådan återbrukad dator vara avgörande. Den kan fungera som en stabil internetterminal och ge tillgång till utbildning, myndighetstjänster och arbetsmarknad.

    Mer än bara en estetisk uppdatering

    När modellen en gång marknadsfördes handlade det om designförbättringar och en elegantare yta. I dag är det tydligt att det inte är det yttre som avgör värdet.

    Det som avgör är hur väl hårdvaran matchas med rätt mjukvara och rätt användningsområde.

    En dator som var på väg mot elåtervinningen har i stället blivit ett fungerande verktyg i vardagen. Det visar att teknikens livslängd inte enbart bestäms av ålder – utan av hur vi väljer att använda den.

    Läs mer allmänt om denna dator hos Geektoys

    Teknisk fakta

    Modell
    Acer Aspire 5741G
    Ålder
    Ca 15–16 år
    Processor
    Intel Core i3 (1:a gen, i3-330M)
    Grafik
    ATI Radeon HD 5470
    Lagring
    Mekanisk hårddisk (SSD-uppgradering rekommenderas)
    Operativsystem
    Linux Mint
    Användning
    Internetterminal, SVT Play, LibreOffice
    Skick
    Fint skick (återbruk)



  • Asus VivoBook X409JA – plastig budgetdator som fungerar för Linux

    En modern dator behöver inte vara dyr, exklusiv eller byggd i aluminium för att vara användbar. Asus VivoBook X409JA är en enkel och plastig vardagsmaskin som med rätt operativsystem visar hur långt man faktiskt kommer med modest hårdvara. Med Linux Mint installerat blir den en fullt fungerande dator för surf, kontorsarbete och streaming – utan onödiga krav eller konstgjorda begränsningar.

    När vi skriver om datorer på Linux.se handlar det ofta om äldre maskiner som är på väg till skroten eftersom de inte klarar Windows 11 eller modern version av MacOS. Den här gången är det annorlunda. Vi tittar på en relativt modern budgetlaptop: Asus VivoBook X409JA. Det är ingen premiumdator i aluminiumklass. Snarare raka motsatsen. Chassit är plastigt, lätt och enkelt byggt. Den försöker inte vara en MacBook Air – och det är kanske lika bra. Det här är en bruksdator.

    Hårdvaran – tillräcklig, inte imponerande

    Vårt exemplar är utrustat med en Intel Core i3-1005G1 med två kärnor och fyra trådar samt 8 GB DDR4 RAM och integrerad Intel-grafik. Det är ingen snabb maskin i dagens mått mätt. Två kärnor räcker för vardagsbruk men inte för tyngre videoredigering eller större kompileringar. Däremot klarar den utan problem streaming från SVT Play, webbsurf, kontorsarbete och enklare bildredigering. Det märks att detta är en dator byggd för studenter och hemmabruk snarare än för avancerade arbetsuppgifter.

    Anslutningar – modernare än man tror

    Trots sin budgetprofil är den förvånansvärt modern. Den har USB-C (USB 3.2 Gen 1 med 5 Gbit/s), både USB 2.0 och USB 3.2 Type-A, HDMI, microSD-kortläsare samt kombinerat ljuduttag. USB-C-porten är dock främst avsedd för dataöverföring och det är osäkert om den stöder laddning eller bildutmatning. Wi-Fi 5 och Bluetooth 5.1 gör att den känns fullt användbar även i dag.

    Anslutningar – modernare än man tror

    Maskinen finns med olika paneler, från HD (1366×768) till Full HD (1920×1080), med ljusstyrka mellan 200 och 250 nits och 45 % NTSC färgomfång. IPS-varianten är att föredra. Färgomfånget innebär att den inte är tänkt för professionell bildbehandling, men för surf, dokument och film fungerar den bra.

    Linux Mint – ett naturligt val

    Vi installerade Linux Mint på maskinen. Installation och drivrutiner fungerade utan problem. Med Linux Mint får man direkt tillgång till LibreOffice för dokument och kalkylblad, Firefox för surfning och möjligheten att installera Chrome för den som vill. För e-post finns Thunderbird, och för grafikarbete finns GIMP och Krita. Med 8 GB RAM fungerar detta utan större problem. Systemet känns responsivt så länge man inte belastar det extremt med många tunga program samtidigt.

    Uppgraderingsmöjligheter

    En fördel är att datorn inte är helt låst. Den har en DDR4 SO-DIMM-plats, en M.2 NVMe-plats samt plats för en 2,5-tums SATA-enhet. Det innebär att man kan uppgradera lagringen eller öka mängden RAM beroende på modell. Det gör stor skillnad för livslängden och gör maskinen mer framtidssäker än många tunna ultrabooks.

    Batteri och byggkvalitet

    Batteriet är på 32 Wh och räcker för normalt vardagsbruk, men det är ingen långdistanslöpare. Byggkvaliteten är plastig men fullt acceptabel i prisklassen. Tangentbordet med 1,4 mm slaglängd fungerar bra för skrivarbete.

    Slutsats – en modern vardagsmaskin för Linux

    Asus VivoBook X409JA är ingen dator man blir imponerad av vid första anblicken. Men den är modern nog, den har USB-C, den klarar streaming och kontorsarbete och den fungerar utmärkt med Linux Mint. Det är inte en räddad skrotdator utan en enkel, funktionell arbetsmaskin. Den visar att man inte behöver topprestanda för att ha en fullt fungerande Linux-dator 2025.

    TEKNISKA FAKTA – Asus VivoBook X409JA (testexemplar)
    Modell: Asus VivoBook X409JA
    Processor: Intel Core i3-1005G1 (2 kärnor / 4 trådar)
    Minne (RAM): 8 GB DDR4
    Grafik: Integrerad Intel-grafik
    Skärm: 14" (vanligen 1920×1080, 60 Hz, matt)
    Lagring: Varierar per konfiguration (M.2 NVMe/SATA och/eller 2,5" SATA)
    Portar:
    • 2× USB 2.0 Type-A
    • 1× USB 3.2 Gen 1 Type-A (5 Gbit/s)
    • 1× USB 3.2 Gen 1 Type-C (5 Gbit/s)
    • HDMI 1.4, 3,5 mm kombinerat ljuduttag, microSD-kortläsare
    Nätverk: Wi-Fi 5 (802.11ac) + Bluetooth 5.1
    Webbkamera: VGA
    Batteri: 32 Wh (2-cells)
    Vikt: ca 1,60 kg
    Mått: 32,50 × 21,60 × 2,31 cm
    Testat OS: Linux Mint
    Not: USB-C-funktioner som laddning och bild ut via USB-C kan variera mellan konfigurationer och är inte verifierade i testet.
  • Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    Linux Mint inleder 2026 med rekordstöd från användarna och en tydlig teknisk färdplan framåt. Efter en framgångsrik lansering av version 22.3 satsar utvecklarna nu på förbättrad flerspråkig tangentbordshantering, moderniserad användaradministration och den sista avgörande pusselbiten för fullt Wayland-stöd i Cinnamon.

    Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    I december nådde Linux Mint en milstolpe. Projektet tog emot 47 312 dollar från 1 393 givare – det högsta antalet donatorer under en enskild månad någonsin. Samtidigt lanserades version 22.3, efter en ovanligt lång betaperiod.

    För ett community-drivet operativsystem är detta mer än bara siffror. Det är ett kvitto på förtroende – och ger utvecklarna utrymme att tänka långsiktigt.

    Ett långsamt men medvetet tempo

    Linux Mint har länge haft en tydlig filosofi: förändra gradvis, inte drastiskt. Projektet har valt att hålla sig till LTS-bas, säga nej till Snap som standardpaketering och utveckla egna lösningar som Cinnamon istället för att följa alla designförändringar från GNOME-världen.

    Det är ett arbetssätt som prioriterar stabilitet och användarupplevelse framför snabba trendbyten. Resultatet är ett system som upplevs som förutsägbart och pålitligt, särskilt för användare som vill ha en klassisk skrivbordsmiljö.

    Tangentbord och flerspråkighet – ett oväntat behov

    En av de mer tekniskt intressanta förbättringarna gäller input methods (IM) och tangentbordslayouter.

    Utvecklarna upptäckte att vissa användare inte vill koppla tangentbordets fysiska layout till dess logiska layout. Ett exempel är personer som skriver både franska och japanska. De vill kunna växla mellan språken utan att behöva bry sig om vilket fysiskt tangentbord de råkar använda.

    Kommande versioner av Linux Mint gör det därför möjligt att koppla specifika tangentbordslayouter till enskilda input methods. Det är en liten funktion på ytan, men med stor betydelse för flerspråkiga arbetsflöden och internationella användare.

    Ett nytt verktyg för användarhantering

    Linux-skrivbord har länge haft olika lösningar för användarkonton. Mint vill nu samla detta i verktyget mintsysadm.

    Det nya administrationsverktyget ska hantera vanliga uppgifter som att skapa och ändra användare. Nya användare ska kunna slutföra sina konton och sätta lösenord utan att en administratör behöver ingripa varje gång.

    Dessutom införs stöd för hemkatalogkryptering vid skapande av nya användare. Tidigare kunde detta bara aktiveras under installationen av operativsystemet. Även profilbilder får förbättrat HiDPI-stöd och stöd för att ta bilder via webbkamera.

    Den sista pusselbiten för Wayland

    Den kanske mest tekniskt betydelsefulla nyheten är arbetet med en helt ny skärmsläckare.

    I dag fungerar Cinnamons skärmsläckare endast under X11. Den är en fristående GTK-applikation som placeras ovanpå fönsterhanteraren. För att fullt ut stödja Wayland krävs en annan lösning.

    Den nya skärmsläckaren ska ersätta den gamla, fungera både under X11 och Wayland och renderas direkt av Cinnamons compositor. Det innebär mjukare övergångar vid låsning av skärmen och bättre visuell integration med paneler och menyer.

    Detta beskrivs som den sista större komponenten som saknas för full Wayland-kompatibilitet i Cinnamon. Wayland-stödet är fortfarande experimentellt, men när alla delar är på plats kan mer omfattande tester påbörjas. Att stödja Wayland betyder dock inte att X11 försvinner – Mint vill kunna erbjuda båda alternativen.

    Ett möjligt längre utvecklingscykel

    I dag släpper Linux Mint en ny version var sjätte månad, utöver LMDE. Enligt utvecklarna går dock en stor del av tiden åt till testning, releasehantering och buggfixar. Det begränsar utrymmet för större tekniska satsningar.

    När nästa version baseras på Ubuntu 26.04 LTS kan det bli ett tillfälle att förlänga utvecklingscykeln. Ett längre intervall mellan versionerna skulle kunna ge mer tid för utveckling och mer genomarbetade förändringar.

    Några konkreta beslut är ännu inte fattade, men signalen är tydlig: projektet funderar på hur resurserna bäst används för framtiden.

    Ett community som bär projektet

    Bakom alla tekniska förbättringar står ett starkt community. Den rekordstora mängden donationer visar att många användare vill stödja projektet ekonomiskt.

    Samtidigt har foruminfrastrukturen nyligen belastats hårt av AI-botar och automatiserad trafik. Serverkapaciteten har därför kraftigt uppgraderats för att säkra stabiliteten.

    Linux Mint befinner sig därmed i en intressant fas: ekonomiskt stabilt, tekniskt i övergång mot Wayland och organisatoriskt öppet för förändring. Det handlar inte om en revolution, utan om en genomtänkt evolution – steg för steg mot en modernare, men fortfarande igenkännbar, Linux-upplevelse.

    Linux Mint blog

    I vår wiki finns länkar till olika versioner och varianter av Linux Mint

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

    TEKNISK FAKTARUTA
    Projekt
    Linux Mint / Cinnamon
    Donationer (dec)
    47 312 USD från 1 393 givare
    Fokus framåt
    Tangentbordslayouter kopplade per input method (IM)
    Admin-verktyg
    mintsysadm tar över användar- och kontohantering
    Säkerhet
    Hemkatalogkryptering även vid skapande av ny användare
    Wayland
    Ny Cinnamon-renderad skärmsläckare för X11 + Wayland (sista stora biten)
  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator.

    När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det senaste tittar vi på äldre hårdvara – och undersöker vad man faktiskt kan göra med den i dag. Den här gången har turen kommit till HP Pavilion 23 All-in-One, en allt-i-ett-dator med 23-tums skärm som lanserades runt 2012.

    Med sina cirka 14 år på nacken är det här en dator som i många hem sannolikt redan har gjort sitt – eller riskerar att hamna på elektronikskroten. Men frågan är: är den verkligen färdig?

    Fortfarande duglig hårdvara

    Exemplaret vi testade är inte uppgraderat med SSD, utan kör fortfarande med mekanisk hårddisk. Det märks i form av något längre laddningstider, men i övrigt är hårdvaran fortfarande fullt användbar. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-processor av tredje generationen och 8 GB RAM.

    När vi fick maskinen var Windows 10 installerat. Däremot är officiell uppgradering till Windows 11 inte möjlig, då processorn saknar stöd enligt Microsofts krav. För många användare innebär det i praktiken slutet på datorns livslängd – trots att den i övrigt fungerar utmärkt.

    Linux som räddningsplanka

    Lösningen blev Linux. Vi började med att installera Ubuntu 24.04 LTS, men efter systemuppdateringar uppstod problem med ljudet. Efter viss felsökning valde vi att gå vidare och installerade i stället Linux Mint 22.2 “Zara”, som visade sig fungera stabilt direkt.

    En av datorns mer oväntade styrkor är att den har pekskärm. Linux Mint är visserligen inte känt som världens bästa touch-operativsystem, men grundläggande pekanvändning fungerar tillräckligt bra för enklare uppgifter.

    Utmärkt som TV och informationsskärm

    Just där hittade vi också datorns kanske bästa användningsområde. Med SVT Play öppet i webbläsaren fungerar HP Pavilion 23 utmärkt som TV. Den 23 tum stora skärmen gör sig bra i köket eller i ett gemensamt utrymme, och uppspelning av strömmande video fungerar utan problem.

    Datorn verkar dessutom vara utrustad med ett inbyggt TV-kort, något som i dag – år 2026 – är mer eller mindre ointressant, då TV-tittande numera i stort sett helt sker via internet.

    Värd att rädda

    Slutsatsen är tydlig: springer man på en HP Pavilion 23 All-in-One bör man absolut rädda den. Med Linux installerat kan den leva vidare i flera år till – kanske som köks-TV, informationsskärm eller enkel surfstation.

    För den som vill gå ett steg längre finns även möjligheten att starta Firefox i kioskläge och låsa datorn till en specifik webbplats. Det kan vara en mycket bra lösning för personer som inte kan eller vill använda fjärrkontroll, men som utan problem klarar av pekskärm.

    I en tid där fungerande datorer alltför ofta slängs i onödan visar HP Pavilion 23 att gammal hårdvara fortfarande kan ha en självklar plats – bara man väljer rätt operativsystem.

    FAKTARUTA: HP 23-d117eo (Pavilion 23 All-in-One)
    Typ
    Allt-i-ett (AIO) med 23" skärm
    Lansering
    Runt 2012 (≈ 14 år gammal 2026)
    CPU (testexemplar)
    Intel® Core™ i5-3330S (3:e gen, Ivy Bridge)
    RAM (testexemplar)
    8 GB
    Lagring (testexemplar)
    Mekanisk hårddisk (ingen SSD i vårt exemplar)
    Skärm
    23" – bra storlek för kök/TV-läge
    Pekskärm
    Ja (touch fungerar även i Linux)
    Operativsystem (test)
    Linux Mint 22.2 “Zara” (efter ljudproblem i Ubuntu 24.04 LTS)
    Windows 11
    Ej officiellt stödd (p.g.a. äldre CPU-plattform)
    Passar bra som
    Köks-TV via SVT Play, surfstation, informationsskärm
    Bonus
    Kan köras i Firefox kioskläge för att låsa till en webbplats
    Tips: Byt till SSD för ett rejält lyft i respons (start, program, webbsurf).
  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner som gör övergången enklare, tryggare och mer välbekant för den som vill ta steget utan att börja om från noll.

    Att byta operativsystem kan kännas som ett stort steg. För många datoranvändare är Windows det självklara valet – inte nödvändigtvis för att det är bäst, utan för att det alltid har funnits där. Men när frustration över påtvingade uppdateringar, licenser, prestandaproblem eller integritetsfrågor växer, börjar allt fler titta på alternativ. Ett av de mest etablerade – och samtidigt mest missförstådda – alternativen är Linux.

    Linux är nämligen inte ett enda operativsystem. Det är ett helt ekosystem av så kallade distributioner: olika varianter som bygger på samma tekniska grund, men med olika målgrupper, designidéer och filosofier. Just detta är både Linux största styrka och dess största hinder för nybörjare – valfriheten kan kännas överväldigande.

    Linux som känns bekant

    Många som lämnar Windows vill inte behöva lära om allt från grunden. Därför är det ofta en fördel om skrivbordsmiljön känns igen – med startmeny, aktivitetsfält och ett tydligt arbetssätt.

    Linux Mint – trygghet före experiment

    Linux Mint har under många år byggt upp ett starkt rykte som en av de mest nybörjarvänliga Linuxdistributionerna. Fokus ligger på stabilitet, förutsägbarhet och praktisk användbarhet.

    Standardmiljön Cinnamon är medvetet utformad för att likna klassiska Windows-versioner. Panelen sitter längst ned, menyerna är logiskt strukturerade och det mesta fungerar direkt efter installation. För den som vill ”bara komma igång” utan överraskningar är detta ofta ett avgörande argument.

    Tekniskt bygger Linux Mint på långtidssupporterade versioner av Ubuntu, vilket ger god hårdvarukompatibilitet. Nätverkskort, skrivare och grafikkort fungerar i de flesta fall direkt – något som Windowsanvändare ofta tar för givet, men som historiskt inte alltid varit självklart i Linuxvärlden.

    Läs mer om Linux mint i vår wiki.

    Zorin OS – Linux med Windowskänsla

    Zorin OS har ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows så enkel som möjligt. Här är likheten inte en bieffekt, utan en uttalad designprincip.

    Genom ett inbyggt layouts­ystem kan användaren välja skrivbordsuppsättningar som efterliknar Windows 10 eller Windows 11, både visuellt och funktionellt. Resultatet är ett system som känns förvånansvärt bekant redan från första starten.

    Zorin OS lägger också stor vikt vid helhetsintrycket. Färgscheman, ikoner och systemkomponenter är konsekvent utformade, vilket ger ett polerat och professionellt intryck. För användare som uppskattar visuell enhetlighet kan detta väga tungt. Precis som Linux Mint bygger Zorin OS på Ubuntu LTS, vilket ger tillgång till ett enormt programutbud och gott hårdvarustöd.

    Läs mer om Zorin OS i vår wiki

    Etablerade alternativ med nya perspektiv

    Alla som byter till Linux vill inte nödvändigtvis återskapa Windows. För många blir övergången istället ett tillfälle att prova något nytt – ett annat sätt att arbeta med sin dator.

    Pop!_OS – produktivitet i fokus

    Pop!_OS utvecklas av dator­tillverkaren System76 och bygger även den på Ubuntu. Det som särskiljer distributionen är dess egenutvecklade skrivbordsmiljö, COSMIC.

    Här handlar det mindre om att efterlikna Windows och mer om att optimera arbetsflödet. Funktioner som smarta arbetsytor, avancerad fönsterhantering och effektiv tangentbords­navigering gör systemet attraktivt för användare som värdesätter produktivitet och struktur.

    För den som är villig att anpassa sig till ett något annorlunda arbetssätt kan Pop!_OS upplevas som snabbare och mer genomtänkt än traditionella skrivbordsmiljöer – samtidigt som stabilitet och prestanda håller hög nivå.

    Den här distrubtioner är på 1.0, så den finns inte i vår wiki än.

    Ubuntu – referenspunkten i Linuxvärlden

    Ubuntu är för många nästan synonymt med Linux. Med en av världens största användarbaser och omfattande stöd från hårdvaru­tillverkare, utvecklare och molnleverantörer fungerar Ubuntu ofta som referenspunkt i Linuxvärlden.

    En central del av Ubuntus popularitet är dess LTS-versioner (Long-Term Support), som prioriterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar under många år. För den som vill ha ett långsiktigt och förutsägbart system är detta en stor fördel.

    Skrivbordsmiljön är baserad på GNOME och skiljer sig tydligt från Windows. För vissa kan detta kännas ovant i början, men gränssnittet är konsekvent, modernt och relativt lätt att lära sig. Ubuntu passar därför bra för den som vill lära sig Linux ”som det är”, snarare än genom ett Windows-liknande filter.

    Läs mer om Ubuntu i vår wiki

    Debian – Linux i sin mest mångsidiga form

    Debian är en av Linuxvärldens äldsta och mest inflytelserika distributioner. Den kan liknas vid ett stridsflygplan av typen SAAB JAS 39 Gripen: inte specialiserad på en enda uppgift, men extremt flexibel och kapabel att ta många roller.

    Med standardinstallation kan Debian upplevas som återhållsam, men genom att installera skrivbordsmiljön KDE Plasma får man en upplevelse som påminner starkt om Windows – med startmeny, aktivitetsfält och ett traditionellt arbetssätt.

    En av Debians största styrkor är dess stöd för äldre hårdvara. Där många moderna system blir tröga eller helt obrukbara kan Debian fortsätta fungera stabilt i många år. Dessutom kan användaren själv välja mellan en mängd olika skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare, vilket gör Debian till ett utmärkt val både för nybörjare och avancerade användare.

    Läs mer om Debian i vår Wiki.

    Slutsats: inget bästa val – bara rätt val

    Det är lätt att hitta listor som utlovar den bästa Linuxdistributionen. I praktiken är det en förenkling. Linux handlar i grunden om valfrihet, och det bästa valet beror alltid på användarens behov, vana och nyfikenhet.

    De fem distributioner som nämnts här är inga exotiska experiment. De är beprövade, välstödda och stabila – och just därför utmärkta startpunkter. Oavsett vilken du väljer kommer du snabbt att märka att Linux inte är ett enda system, utan en hel värld av möjligheter.

    Och kanske är det just där Linux verkliga styrka ligger: inte i att ersätta Windows rakt av, utan i att erbjuda något mer flexibelt, mer anpassningsbart – och i längden, mer personligt.

    FAKTA 5 Linuxdistributioner för en smidig Windows-övergång
    Linux Mint
    Känns bekant för Windowsanvändare (Cinnamon). Stabil, enkel att installera och “bara funkar” för vardagsbruk.
    Zorin OS
    Designad för att likna Windows 10/11. Polerad helhetskänsla och lätt start för den som vill ha något bekant direkt.
    Pop!_OS
    Fokus på produktivitet och arbetsflöde (smarta arbetsytor, effektiv fönsterhantering). Passar dig som vill jobba snabbt.
    Ubuntu
    “Standardvalet” för många. Stort community, bra hårdvarustöd och långtidssupport (LTS) för stabil drift.
    Debian
    Robust och flexibel grund som kan bli vad du vill. Med KDE kan den kännas Windows-lik, och den trivs även på äldre datorer.
    Tips: Vill du ha “Windows-känsla” direkt? Välj Mint eller Zorin. Vill du ha stabil bas och full kontroll? Debian. Vill du ha stort stöd och enkel väg in? Ubuntu.
  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare.

    Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här – den senaste stabila versionen av det populära Linux-systemet. Utgåvan bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS, levereras med Linux-kärna 6.14 och bjuder på en rejäl uppdatering av skrivbordsmiljön Cinnamon, tillsammans med flera förbättringar i systemets verktyg.

    Efter drygt tre veckors betatestning och omkring fyra månader efter föregående version, 22.2 ”Zara”, har Mint 22.3 nu officiellt gått från teststatus till godkänd stabil release. Installationsfilerna håller redan på att spridas till spegelservrar världen över, vilket innebär att de flesta användare kan ladda ner systemet direkt.

    Som LTS-baserad distribution får Linux Mint 22.3 uppdateringar och säkerhetsstöd ända fram till april 2029, vilket gör den särskilt attraktiv för användare som vill ha ett stabilt system över lång tid.

    Cinnamon 6.6 – den stora nyheten

    Den mest märkbara förändringen för användaren är Cinnamon 6.6, den senaste versionen av Mints egen skrivbordsmiljö. Här har programmenyn fått en tydlig ansiktslyftning med ett anpassningsbart sidofält där du själv kan välja vad som ska visas – till exempel användaravatar, platser, bokmärken och favoriter.

    Menyn är också mer flexibel än tidigare, med valfri placering av systemknappar och ett förbättrat sökfält. Dessutom används nu XApp Symbolic Icons, vilket ger enhetliga, stilrena och monokroma ikoner genom hela skrivbordet.

    Bättre inmatning och Wayland-stöd

    Cinnamon 6.6 tar även ett stort steg framåt när det gäller Wayland-kompatibilitet. Tangentbordslayouter och inmatningsmetoder har moderniserats så att både klassiska XKB-layouter och IBus-metoder kan visas och växlas sömlöst.

    Skärmtangentbordet har dessutom skrivits om helt från grunden direkt i Cinnamon. Resultatet är både snyggare grafik och bättre användbarhet, inklusive smidigare byte mellan olika inmatningsmetoder.

    Förbättringar i filhantering och skrivbordet

    Filhanteraren Nemo har fått flera praktiska förbättringar. Det går nu att pausa och återuppta filkopieringar, och sökfunktionen har utökats med stöd för reguljära uttryck. En ny mallhanterare har också integrerats direkt i högerklicksmenyerna.

    På skrivbordet märks även små men välkomna förbättringar, som notifieringsindikatorer per program i panelen och ett enkelt nattljusläge som minskar blått ljus. Fönsterhanteraren har finslipats ytterligare för Wayland, med bland annat stöd för aktiva hörn även i helskärmsläge och mer flexibelt Alt+Tab-beteende.

    Starkare systemverktyg

    Även bakom kulisserna har Linux Mint 22.3 fått kärlek. Säkerhetskopieringsverktyget Timeshift kan nu pausa och återuppta snapshot-körningar, och filöverföringsappen Warpinator har fått stöd för IPv6 samt möjligheten att skicka textmeddelanden under pågående överföringar.

    Dessutom introduceras ett helt omarbetat systeminformationsverktyg som samlar hårdvaru- och drivrutinsinformation på ett ställe, samt ett nytt systemadministrationsprogram där man kan konfigurera mer avancerade inställningar, till exempel startladdaren.

    Ladda ner eller uppgradera

    Linux Mint 22.3 finns tillgänglig i utgåvorna Cinnamon, MATE och Xfce. Installationsfilerna hittas på Mints spegelservrar under katalogen stable/22.3/.

    För dig som redan kör Linux Mint 22.2 ”Zara” är uppgraderingen enkel: uppdatera Uppdateringshanteraren, välj ”Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena” i Redigera-menyn och följ instruktionerna. Uppgraderingen fungerar smidigt och utan större problem i praktiken.

    Det officiella tillkännagivandet väntas inom kort – men redan nu är Linux Mint 22.3 redo för daglig användning.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki finns nerladdningslänkar till 22.3 i olika smaker, beronde på vilken fönsterhantare man föredra.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_22

    $ faktaruta

    Linux Mint 22.3 “Zena” – i korthet

    • Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Support: uppdateringar till april 2029 (LTS-cykel)
    • Skrivbord: Cinnamon 6.6
    • Ny programmeny: omdesign + anpassningsbart sidofält
    • Ikoner: XApp Symbolic Icons (enhetliga, monokroma)
    • Wayland: moderniserad inmatning + bättre kompatibilitet
    • Nemo: pausa/återuppta filjobb + regex-sök + mallar i snabbmenyn
    • Verktyg: Timeshift pausa/återuppta; Warpinator får IPv6 + textmeddelanden
    • ISO-utgåvor: Cinnamon, MATE, Xfce (katalog: stable/22.3/)
    • Uppgradering: via Uppdateringshanteraren → Redigera → “Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena”



  • Cinnamon 6.6 landar i LMDE 7 – en försmak av Linux Mint 22.3

    Cinnamon 6.6 har nu nått Linux Mint Debian Edition 7 och ger användarna en tidig försmak av vad som väntar i Linux Mint 22.3. Med en helt omarbetad applikationsmeny, förbättrad prestanda och nya verktyg för systemöverblick markerar uppdateringen ett tydligt steg framåt för Mint-skrivbordet – redan innan den officiella lanseringen.

    Skrivbordsmiljön Cinnamon 6.6 har nu nått användare av Linux Mint Debian Edition 7 (LMDE 7 “Gigi”). Det innebär att en stor del av Linux Mint-gemenskapen kan testa nästa generations skrivbord redan nu, långt innan den kommande Linux Mint-utgåvan 22.3 “Zena” släpps officiellt.

    Linux Mint 22.3 väntas lanseras inom mycket kort tid. Betaversionen blev tillgänglig i mitten av december och den färdiga ISO-filen är för närvarande markerad som under testning. Den största nyheten i versionen är just övergången till Cinnamon 6.6, men LMDE-användare har alltså redan fått tillgång till uppdateringen.

    Tidig tillgång utan ominstallation

    För bara några timmar sedan rullades Cinnamon 6.6 ut som en vanlig systemuppdatering till alla användare av Linux Mint Debian Edition 7. Det betyder att inga specialutgåvor, inga ominstallationer och inga avancerade inställningar krävs – uppdateringen installeras på samma sätt som andra systemuppdateringar.

    Visserligen finns Cinnamon 6.6 redan i vissa rullande Linuxdistributioner, men Linux Mint är känd för att lägga stor vikt vid stabilitet, sammanhängande design och färdig integration. Resultatet är ett skrivbord som fungerar direkt efter uppdatering, utan behov av manuell finjustering.

    Så uppgraderar du i LMDE 7

    För den som kör LMDE 7 är processen enkel. Öppna Uppdateringshanteraren och klicka på Uppdatera. Programmet kommer först att föreslå en uppdatering av sig självt till version 7.1.4. När den är installerad startas Uppdateringshanteraren om och presenterar därefter en längre lista med tillgängliga uppdateringar, inklusive Cinnamon 6.6.

    Efter att uppdateringarna har installerats räcker det att logga ut och sedan logga in igen för att börja använda det nya skrivbordet.

    En helt ny applikationsmeny

    Den mest synliga förändringen i Cinnamon 6.6 är den omarbetade applikationsmenyn. Menyn har fått ett modernare och mer avskalat utseende, med förbättrad layout och tydligare struktur.

    Navigeringen har blivit enklare tack vare bättre avstånd mellan objekt, tydligare kategorier och stöd för symboliska kategoriikoner som kan anpassas efter användarens smak. Platser och bokmärken har integrerats bättre, vilket gör det snabbare att komma åt ofta använda mappar och resurser.

    För användare som föredrar det klassiska utseendet finns fortfarande möjligheten att installera den äldre menyn via Cinnamon Spices.

    Förbättringar under ytan

    Utöver den nya menyn innehåller Cinnamon 6.6 flera tekniska förbättringar. Prestandan har förbättrats och animationerna upplevs mjukare och mer följsamma. Samtidigt fortsätter utvecklingen av Wayland-stöd, som gradvis närmar sig full användbarhet även i Cinnamon-miljön.

    Filhanteraren Nemo har också fått en rad mindre förbättringar och buggfixar som tillsammans bidrar till ett mer stabilt och förutsägbart arbetsflöde.

    Nya verktyg för systemöverblick och administration

    Cinnamon 6.6 introducerar två nya grafiska verktyg som förenklar vardagen, särskilt för mindre erfarna användare.

    Systeminformation samlar viktig information om datorn i ett enda gränssnitt. Här visas hårdvaruspecifikationer, kärnversion, drivrutiner, anslutna enheter och annan systemdata som tidigare ofta krävde flera olika kommandon i terminalen.

    Systemadministration är ett nytt administrativt verktyg som körs med förhöjda rättigheter. Det ger tillgång till centrala inställningar som startmenyns beteende vid uppstart och olika startparametrar, vilket gör grundläggande systemjusteringar mer lättillgängliga.

    Sammanfattning

    Med Cinnamon 6.6 i LMDE 7 får Linux Mint-användare en tydlig inblick i vad som väntar i Linux Mint 22.3. Uppdateringen bjuder på ett modernare gränssnitt, bättre prestanda, nya systemverktyg och fortsatt utveckling mot framtidens Linux-skrivbord.

    För LMDE-användare fungerar detta som ett tidigt fönster in i nästa Mint-generation – stabilt, genomarbetat och redo att användas i vardagen.

    https://linuxmint.com/download_lmde.php

    FAKTARUTA: Linux Mint vs LMDE – och nyheterna i LMDE 7
    Skillnaden mellan Linux Mint och LMDE
    Linux Mint bygger på Ubuntu (LTS) och följer Ubuntus bas med drivrutiner, paket och uppdateringsrytm. Det är “huvudutgåvan” som flest använder.

    LMDE (Linux Mint Debian Edition) bygger i stället direkt på Debian Stable. Den finns som ett alternativ för den som vill ha Mint-upplevelsen (t.ex. Cinnamon och Mint-verktygen) men med Debian som grund, och den fungerar också som en “plan B” om Ubuntu-basen skulle ändras i framtiden.
    Vad som är nytt i LMDE 7 (“Gigi”)
    • Cinnamon 6.6 som uppdatering: LMDE 7-användare kan redan nu få Cinnamon 6.6 via Uppdateringshanteraren – innan Linux Mint 22.3 släpps.
    • Ny applikationsmeny: Omdesignad meny med renare layout, bättre spacing, valbara symboliska kategoriikoner, förbättrat stöd för Platser/Bokmärken och flera visuella finjusteringar.
    • Mjukare upplevelse: Förbättringar i prestanda och animationer, plus fortsatt framsteg för Wayland-stöd.
    • Nemo-förbättringar: Praktiska korrigeringar och förfiningar i filhanteraren.
    • Två nya verktyg: System Information (samlar hårdvara, kernel, drivrutiner, enheter m.m. i ett GUI) och System Administration (körs med adminrättigheter och ger kontroll över bl.a. boot-menyns timing/synlighet och boot-parametrar).
  • Cinnamon 6.6 — En modernare, snabbare och smartare Linux-upplevelse

    Cinnamon 6.6 är här – en uppdatering som finslipar Linux Mints klassiska skrivbordsmiljö med modernare design, mjukare animationer och mängder av förbättringar under huven. Med ett helt omarbetat huvudmenygränssnitt, smartare applets och stabilare systemprocesser levererar versionen en snabbare och mer användarvänlig desktop lagom inför lanseringen av Linux Mint 22.3 “Zena”.

    Ett år efter förra stora släppet är Linux Mints skrivbordsmiljö tillbaka med en rejäl uppfräschning. Cinnamon 6.6 är här – och lagom till att göra debut i kommande Linux Mint 22.3 ”Zena”, som väntas runt jul, får användarna ta del av både synliga och osynliga förbättringar.

    Ett mer modernt huvudmeny – hjärtat i uppdateringen

    Den mest iögonfallande nyheten är utan tvekan den omdesignade huvudmenyn. Den har fått ett modernare gränssnitt med:

    • renare och tydligare kategorier
    • enklare navigering
    • nya symboliska ikoner i XApp-stil
    • valbar profilbild (avatar)
    • möjlighet att anpassa ”platser” och bokmärken

    Systemknapparna har dessutom flyttat upp till toppen, vilket gör dem enklare att hitta. Samtidigt har prestandaproblem med ikonhantering och startvarningar åtgärdats – något som gör menyn märkbart rappare.

    Snyggare animationer och ett mer sammanhållet intryck

    Bakom kulisserna har utvecklarna bytt ut äldre animationssystem till moderna, så kallade ”easing-effekter”. Det innebär mjukare övergångar, mer konsekvent rörelse och ett mer polerat helhetsintryck utan att påverka prestandan negativt.

    Nya funktioner i Night Light och skärminställningar

    För dem som använder datorn kvällstid är nyheterna välkomna:

    • Night Light kan nu köras i ”alltid-läge”, något många efterfrågat.
    • Ett nytt applet gör funktionen snabbare att nå från panelen.
    • Skärminställningarna får fler alternativ för fraktionerad skalning, vilket förbättrar stödet för högupplösta skärmar.

    Applets blir stabilare och smartare

    Flera små komponenter – så kallade applets – har fått omsorg. Det gäller bland annat:

    • fönsterlistan
    • arbetsytväxlaren
    • hörnlisten
    • ljudindikatorn

    Här har problem med hovringseffekter, notisbrickor och visning av albumomslag förbättrats. Applets som kan köras i flera exemplar hanterar nu omladdning bättre, och tangentbordslayout kan bytas med nya kortkommandon.

    Virtuellt tangentbord, kalender och andra detaljer slipas

    Det virtuella tangentbordet har fått modernare tema, bättre layoutbyte och fixar för längre knapptryckningar – praktiskt på surfplattor och hybridenheter.

    Även kalendern uppdateras snabbare och arbetsytornas rendering fungerar mer pålitligt. Buggar i menyer, tooltip-uppdateringar och applet-inställningsfönster är också åtgärdade.

    Mer robust infrastruktur under ytan

    Cinnamon 6.6 innehåller även tekniska förbättringar som inte syns direkt, men som gör miljön stabilare:

    • beroenden till NetworkManager kan stängas av vid kompilering
    • uppstartshanteringen för polkit, SSH och nätverksagenter har blivit mer pålitlig
    • Python- och JavaScript-moduler är städade och omstrukturerade

    Det betyder färre överraskningar och en mer förutsägbar arbetsmiljö.

    Tangentbord, temahantering och bakgrundsbilder förbättras

    Uppdateringen moderniserar tangentbordslogiken, lägger till en ny genväg för att återställa zoom och ser till att felaktiga keybindings upptäcks snabbare.

    Dessutom fixas regressionsproblem i teman, bakgrunder och ikoncache – små detaljer som tillsammans gör att Cinnamon känns mer robust än tidigare.

    Sammanfattning

    Cinnamon 6.6 är ingen revolution – men den är en bred, genomtänkt evolution.
    Det är en version som satsar på stabilitet, modernare design och ett mer sammanhållet användarflöde.

    För användare av Linux Mint innebär detta en desktopmiljö som känns både fräschare och mer pålitlig, lagom till vinterreleasen av Linux Mint 22.3.

    Vill du ha artikeln i annan stil (mer teknisk, mer lättsam, längre eller kortare)? Jag kan skriva om den!

    Ett år efter förra stora släppet är Linux Mints skrivbordsmiljö tillbaka med en rejäl uppfräschning. Cinnamon 6.6 är här – och lagom till att göra debut i kommande Linux Mint 22.3 ”Zena”, som väntas runt jul, får användarna ta del av både synliga och osynliga förbättringar.

    Ett mer modernt huvudmeny – hjärtat i uppdateringen

    Den mest iögonfallande nyheten är utan tvekan den omdesignade huvudmenyn. Den har fått ett modernare gränssnitt med:

    • renare och tydligare kategorier
    • enklare navigering
    • nya symboliska ikoner i XApp-stil
    • valbar profilbild (avatar)
    • möjlighet att anpassa ”platser” och bokmärken

    Systemknapparna har dessutom flyttat upp till toppen, vilket gör dem enklare att hitta. Samtidigt har prestandaproblem med ikonhantering och startvarningar åtgärdats – något som gör menyn märkbart rappare.

    Snyggare animationer och ett mer sammanhållet intryck

    Bakom kulisserna har utvecklarna bytt ut äldre animationssystem till moderna, så kallade ”easing-effekter”. Det innebär mjukare övergångar, mer konsekvent rörelse och ett mer polerat helhetsintryck utan att påverka prestandan negativt.

    Nya funktioner i Night Light och skärminställningar

    För dem som använder datorn kvällstid är nyheterna välkomna:

    • Night Light kan nu köras i ”alltid-läge”, något många efterfrågat.
    • Ett nytt applet gör funktionen snabbare att nå från panelen.
    • Skärminställningarna får fler alternativ för fraktionerad skalning, vilket förbättrar stödet för högupplösta skärmar.

    Applets blir stabilare och smartare

    Flera små komponenter – så kallade applets – har fått omsorg. Det gäller bland annat:

    • fönsterlistan
    • arbetsytväxlaren
    • hörnlisten
    • ljudindikatorn

    Här har problem med hovringseffekter, notisbrickor och visning av albumomslag förbättrats. Applets som kan köras i flera exemplar hanterar nu omladdning bättre, och tangentbordslayout kan bytas med nya kortkommandon.

    Virtuellt tangentbord, kalender och andra detaljer slipas

    Det virtuella tangentbordet har fått modernare tema, bättre layoutbyte och fixar för längre knapptryckningar – praktiskt på surfplattor och hybridenheter.

    Även kalendern uppdateras snabbare och arbetsytornas rendering fungerar mer pålitligt. Buggar i menyer, tooltip-uppdateringar och applet-inställningsfönster är också åtgärdade.

    Mer robust infrastruktur under ytan

    Cinnamon 6.6 innehåller även tekniska förbättringar som inte syns direkt, men som gör miljön stabilare:

    • beroenden till NetworkManager kan stängas av vid kompilering
    • uppstartshanteringen för polkit, SSH och nätverksagenter har blivit mer pålitlig
    • Python- och JavaScript-moduler är städade och omstrukturerade

    Det betyder färre överraskningar och en mer förutsägbar arbetsmiljö.

    Tangentbord, temahantering och bakgrundsbilder förbättras

    Uppdateringen moderniserar tangentbordslogiken, lägger till en ny genväg för att återställa zoom och ser till att felaktiga keybindings upptäcks snabbare.

    Dessutom fixas regressionsproblem i teman, bakgrunder och ikoncache – små detaljer som tillsammans gör att Cinnamon känns mer robust än tidigare.

    Sammanfattning

    Cinnamon 6.6 är ingen revolution – men den är en bred, genomtänkt evolution.
    Det är en version som satsar på stabilitet, modernare design och ett mer sammanhållet användarflöde.

    För användare av Linux Mint innebär detta en desktopmiljö som känns både fräschare och mer pålitlig, lagom till vinterreleasen av Linux Mint 22.3.

    Cinnamon 6.6 – faktaruta

    • Namn: Cinnamon
    • Version: 6.6
    • Typ: Skrivbordsmiljö för Linux
    • Debut: Kommer som standard i Linux Mint 22.3 ”Zena” (planerad runt jul)
    • Största nyheten: Helt omarbetad huvudmeny med modern layout och bättre navigering
    • Grafik & känsla: Mjukare, mer konsekventa animationer med nya easing-effekter
    • Skärm & ljus: Night Light med ”alltid”-läge + nytt applet, förbättrade inställningar för fraktionerad skalning
    • Panel & applets: Fler fixar till fönsterlista, arbetsytväxlare, hörnlist och ljudindikator
    • Tangentbord: Moderniserad hantering, nya genvägar för layoutbyte och återställning av zoom
    • Under huven: Rensad och omstrukturerad kod, bättre sessionstart, färre varningar och stabilare nätverks- & polkit-hantering

Etikett: Linux mint

  • Linux 7.1 är här – snabbare filsystem, bättre hårdvarustöd och starkare säkerhet

    Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem. Linuxkärnan…

  • Debian 12 Bookworm går in i LTS – får säkerhetsstöd till 2028

    Debian 12 “Bookworm” går nu in i långtidsstöd och får säkerhetsuppdateringar fram till sommaren 2028. Det betyder att användare inte behöver överge systemet direkt, men också att tiden är inne att börja planera för en uppgradering till Debian 13 “Trixie”. Debian 12 “Bookworm” är inte färdigt för pension än. Tvärtom går den populära Linuxdistributionen nu…

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för…

  • Linux Mint 22.3 får ny HWE-version med bättre stöd för nyare datorer

    Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start. Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler…

  • Ubuntu 26.04 LTS första testet.

    En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen…

  • Linux Mint siktar på julen 2026 för nästa stora utgåva

    Linux Mint planerar sin nästa stora utgåva till julen 2026 och inleder samtidigt en ny utvecklingsfas med längre releasecykel, ny installerare och fortsatt satsning på Wayland. Den tillfälliga versionen Mint 23 Alfa visar redan flera av de tekniska förändringar som ska forma distributionens framtid. Linux Mint har inlett utvecklingen av nästa stora version av distributionen,…

  • Lenovo Z50-70 , Linux förlänger livslängden på klassisk hårdvara

    En fullt fungerande laptop behöver inte vara ny för att vara användbar. Trots att modeller som Lenovo Z50-70 saknar stöd för moderna system som Windows 11 kan de, med rätt uppgraderingar och ett lättare operativsystem som Linux Mint, fortsätta leverera god prestanda för vardagliga uppgifter – och samtidigt bidra till minskat elektronikavfall. När teknikföretag som…

  • En 10 år gammal kontorsdator som vägrar ge upp – HP ProDesk 400 G2 Mini

    En tio år gammal kontorsdator låter kanske som skrot – men med rätt operativsystem kan den få nytt liv. HP ProDesk 400 G2 Mini visar hur äldre hårdvara fortfarande kan vara både snabb, användbar och energieffektiv, oavsett om den används som desktop eller specialverktyg för säker dataradering. Det finns en särskild charm i äldre datorer…

  • När gammal teknik får nytt liv – en laptop från 2013 i dagens digitala landskap

    En gammal laptop behöver inte vara slutet på en teknisk resa – den kan vara början på en ny. Genom att kombinera äldre hårdvara med modern, resurssnål mjukvara som Linux får vi inte bara en fungerande dator igen, utan också en konkret bild av hur teknik kan återanvändas istället för att kastas. Det handlar inte…

  • Linux passerar 5 % på Steam – en milstolpe för spelvärlden

    Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform…

  • APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu

    APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden. Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT.…

  • Linux Mint förbereder ny skärmsläckare för Wayland

    Linux Mint utvecklar en ny inbyggd skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon med stöd för det moderna grafiksystemet Wayland. Samtidigt får verktyget System Reports en ny sida som visar temperaturer, fläkthastigheter och andra hårdvarusensorer i realtid. Nyheterna presenteras i projektets senaste utvecklingsrapport inför kommande versioner av distributionen. Linuxdistributionen Linux Mint fortsätter arbetet med nästa version av sitt…

  • Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    En 16 år gammal laptop med mekanisk hårddisk och första generationens Core i3 låter som en självklar kandidat för elåtervinning. Men med rätt operativsystem och en enkel uppgradering kan den förvandlas till en fullt fungerande internet- och kontorsdator – och samtidigt bli ett exempel på hur återbrukad teknik kan minska både kostnader och miljöpåverkan. Från…

  • Asus VivoBook X409JA – plastig budgetdator som fungerar för Linux

    En modern dator behöver inte vara dyr, exklusiv eller byggd i aluminium för att vara användbar. Asus VivoBook X409JA är en enkel och plastig vardagsmaskin som med rätt operativsystem visar hur långt man faktiskt kommer med modest hårdvara. Med Linux Mint installerat blir den en fullt fungerande dator för surf, kontorsarbete och streaming – utan…

  • Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    Linux Mint inleder 2026 med rekordstöd från användarna och en tydlig teknisk färdplan framåt. Efter en framgångsrik lansering av version 22.3 satsar utvecklarna nu på förbättrad flerspråkig tangentbordshantering, moderniserad användaradministration och den sista avgörande pusselbiten för fullt Wayland-stöd i Cinnamon. Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid I december nådde Linux Mint…

  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator. När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det…

  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner…

  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare. Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här –…

  • Cinnamon 6.6 landar i LMDE 7 – en försmak av Linux Mint 22.3

    Cinnamon 6.6 har nu nått Linux Mint Debian Edition 7 och ger användarna en tidig försmak av vad som väntar i Linux Mint 22.3. Med en helt omarbetad applikationsmeny, förbättrad prestanda och nya verktyg för systemöverblick markerar uppdateringen ett tydligt steg framåt för Mint-skrivbordet – redan innan den officiella lanseringen. Skrivbordsmiljön Cinnamon 6.6 har nu…

  • Cinnamon 6.6 — En modernare, snabbare och smartare Linux-upplevelse

    Cinnamon 6.6 är här – en uppdatering som finslipar Linux Mints klassiska skrivbordsmiljö med modernare design, mjukare animationer och mängder av förbättringar under huven. Med ett helt omarbetat huvudmenygränssnitt, smartare applets och stabilare systemprocesser levererar versionen en snabbare och mer användarvänlig desktop lagom inför lanseringen av Linux Mint 22.3 “Zena”. Ett år efter förra stora…