• Codeberg säger nej till projekt som huvudsakligen skapats av AI

    Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran.

    Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har skrivits av AI-verktyg får inte längre lagras på plattformen.

    Codeberg är en tjänst för fri programvara och projekt med öppen källkod. Plattformen drivs utan vinstsyfte och bygger på programvaran Forgejo, som är ett öppet alternativ till bland annat GitHub.

    Den nya begränsningen har lagts till i Codebergs användarvillkor efter att frågan diskuterats och godkänts genom organisationens gemensamma beslutsprocess. Regeln omfattar kod som huvudsakligen har skapats av generativa AI-tjänster, exempelvis Claude och OpenAI Codex.

    Oklart vem som äger AI-skapad kod

    Ett av Codebergs viktigaste argument handlar om upphovsrätt.

    Generativa AI-system tränas på mycket stora mängder text och programkod. I många fall är det svårt att veta exakt vilket material som har använts vid träningen och vilka licenser som gäller för det ursprungliga materialet.

    Det skapar flera obesvarade frågor. Kan AI-genererad kod innehålla delar som liknar upphovsrättsskyddad kod? Vem bär ansvaret om sådan kod publiceras? Kan den som använder AI-verktyget verkligen ge programmet en giltig licens?

    Codeberg anser att den juridiska situationen fortfarande är för osäker för att plattformen ska tillåta projekt som till största delen består av AI-genererat innehåll.

    Risk för skadlig och osäker kod

    Codeberg lyfter även fram säkerheten.

    Ett generativt AI-system förstår inte programkod på samma sätt som en erfaren utvecklare. Systemet skapar i stället svar genom att beräkna vilka ord, symboler och kodrader som sannolikt bör följa efter varandra.

    Resultatet kan se korrekt och professionellt ut, trots att programmet innehåller allvarliga fel. Det kan exempelvis handla om säkerhetshål, felaktig hantering av lösenord eller kod som använder gamla och osäkra funktioner.

    AI-verktyg kan dessutom producera skadlig kod, antingen avsiktligt efter en instruktion eller oavsiktligt genom ett felaktigt förslag. Enligt Codeberg har dagens AI-tjänster inte tillräckligt starka skydd för att garantera att större automatiskt skapade projekt är säkra.

    I användarvillkoren skriver Codeberg att användare inte får dela projekt som huvudsakligen består av kod skriven av generativa AI-verktyg. Som skäl anges både den oklara upphovsrätten och risken för skadligt innehåll.

    All användning av AI förbjuds inte

    Den nya regeln innebär inte att utvecklare helt måste avstå från AI.

    Det är fortfarande tillåtet att använda AI som ett begränsat hjälpmedel. En programmerare kan exempelvis be ett AI-system att förklara ett felmeddelande, föreslå hur en enskild funktion kan förbättras eller hjälpa till att skriva dokumentation.

    Begränsningen gäller projekt där AI har producerat huvuddelen av själva källkoden.

    Gränsen är dock inte särskilt tydlig. Codeberg har inte angett någon exakt procentsats för hur stor del av ett projekt som får vara AI-genererad. Det framgår inte heller hur kod som har skapats gemensamt av människor och AI ska bedömas.

    Mänsklig granskning verkar inte räcka

    Reglernas formulering innehåller inget tydligt undantag för kod som först har skapats av AI och därefter granskats av en människa.

    Det innebär att ett projekt kan omfattas av förbudet även om utvecklaren har läst, testat och förstått varje kodrad. Den avgörande frågan verkar vara vem eller vad som ursprungligen skapade huvuddelen av koden.

    Detta kan bli svårt att hantera i praktiken. Modern programutveckling sker ofta i flera steg. En utvecklare kan låta AI skapa ett första förslag, ändra stora delar av det och sedan bygga vidare manuellt.

    När är koden då fortfarande AI-genererad? Codebergs regler ger ännu inget tydligt svar.

    Svårt att upptäcka AI-skriven kod

    Det finns i dag ingen helt pålitlig metod för att avgöra om ett program har skrivits av en människa eller av ett AI-system.

    Till skillnad från bilder och vanlig text innehåller programkod ofta fasta strukturer och återkommande lösningar. Två utvecklare kan därför skriva mycket liknande kod utan att någon har kopierat den andra.

    AI-genererad kod kan också redigeras, döpas om och blandas med mänskligt skriven kod. Efter tillräckligt många ändringar kan det vara nästan omöjligt att fastställa hur den första versionen skapades.

    Codeberg har ännu inte förklarat hur plattformen ska upptäcka regelbrott eller vilken typ av bevis som kommer att krävas.

    Det är därför möjligt att reglerna främst kommer att användas mot projekt som öppet beskriver sig som helt eller nästan helt AI-genererade.

    En annan väg än GitHub

    Codebergs beslut går i motsatt riktning jämfört med utvecklingen hos den kommersiella konkurrenten GitHub.

    GitHub har under de senaste åren byggt in allt fler AI-funktioner för programmerare. AI-assistenter kan föreslå kod, besvara frågor om projekt och i vissa fall arbeta mer självständigt med programmeringsuppgifter.

    Medan GitHub ser generativ AI som en central del av framtidens programutveckling väljer Codeberg alltså att dra en tydlig gräns.

    Skillnaden speglar två olika synsätt. Det ena betonar snabbare utveckling och automatisering. Det andra lägger större vikt vid upphovsrätt, säkerhet, mänsklig kontroll och möjligheten att förstå hur ett program har skapats.

    Kan påverka fler plattformar

    Codebergs beslut är ett av de tydligaste exemplen hittills på en kodplattform som begränsar AI-genererad programvara i sina användarvillkor.

    Plattformen nöjer sig inte med att rekommendera försiktighet eller kräva att AI-användning redovisas. Projekt som huvudsakligen har skapats av generativ AI måste i stället publiceras någon annanstans.

    Det återstår att se hur reglerna kommer att fungera i praktiken. Codeberg behöver bland annat avgöra vad ordet ”huvudsakligen” betyder, hur misstänkta projekt ska granskas och hur utvecklare ska kunna försvara sig mot felaktiga anklagelser.

    Beslutet visar samtidigt att frågan om AI-genererad kod inte bara är teknisk. Den handlar även om juridiskt ansvar, säkerhet, förtroende och vilken roll människor ska ha i framtidens programutveckling.

    https://codeberg.org/Codeberg/org/pulls/1253/commits/96fac426a32d1ba91ff879366d59bf1af54080c2

    Fakta: Codebergs nya AI-regel

    Plattform: Codeberg

    Inriktning: Ideell Git-plattform för fri programvara och projekt med öppen källkod.

    Ny regel: Projekt som huvudsakligen består av kod skapad med generativa AI-verktyg får inte längre publiceras på plattformen.

    Exempel på AI-verktyg: Claude och OpenAI Codex.

    Codebergs motivering: AI-genererad kod kan ha oklar upphovsrättslig status och innehålla säkerhetsproblem eller skadlig kod.

    Begränsad AI-hjälp: Det är fortfarande tillåtet att använda AI som hjälpmedel, så länge AI inte har skapat huvuddelen av projektets kod.

    Oklart: Codeberg har ännu inte förklarat exakt hur AI-genererad kod ska identifieras eller hur ordet ”huvudsakligen” ska bedömas.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails 7.10 får säkrare avstängning och ny videospelare

    Tails 7.10 har släppts med en säkrare avstängningsfunktion, den nya videospelaren Celluloid och en uppdaterad version av Tor Browser. Uppdateringen ska minska risken för dataförlust och göra det anonymitetsinriktade operativsystemet enklare och stabilare att använda.

    I en tid då övervakningen på internet ökar kan vi efter valet till och med få ett parti med ministerposter som har en mörk historia. För omkring 30 år sedan hjälpte samma parti aktivt sina politiska kamrater bakom järnridån genom att lämna information om svenska medborgare och Sveriges försvarsförmåga. Nu vill samma onda krafter även införa Chat Control – ett system som innebär omfattande övervakning av EU-medborgarnas privata kommunikation, Stasis våta dröm.

    Tails är ett operativsystem för personer som vill surfa mer anonymt och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig. Nu har version 7.10 släppts med flera förbättringar, bland annat en säkrare avstängningsfunktion, en ny videospelare och en uppdaterad version av Tor Browser.

    Tails bygger på Linuxdistributionen Debian och skickar internettrafiken genom anonymitetsnätverket Tor. Systemet är främst utvecklat för att köras från ett USB-minne och är konstruerat för att inte spara information på datorn efter att den har stängts av.

    Säkrare avstängning minskar risken för dataförlust

    En av de största förändringarna i Tails 7.10 är att systemet nu använder GNOME:s vanliga metod för avstängning.

    Den nya processen är något långsammare än den tidigare, men minskar risken för att användaren av misstag förlorar information. Om ett program fortfarande är öppet eller ett dokument inte har sparats visas nu en varning innan datorn stängs av.

    Om användaren inte svarar fortsätter avstängningen automatiskt efter 60 sekunder.

    Den särskilda nödavstängningen finns fortfarande kvar. Den kan användas när datorn måste stängas av omedelbart, exempelvis i en situation där användaren snabbt behöver avbryta arbetet.

    Celluloid ersätter GNOME Videos

    Tails 7.10 byter också standardprogram för uppspelning av videofiler. GNOME Videos ersätts av Celluloid.

    Celluloid är ett modernt och relativt enkelt gränssnitt för mediaspelaren MPV. Enligt Tails utvecklare ger programmet en stabilare och mer lättanvänd upplevelse när lokalt sparade videofiler ska spelas upp.

    Av säkerhetsskäl får Celluloid inte ansluta till internet. Det innebär att programmet endast är avsett för videofiler som redan finns sparade på datorn eller USB-minnet.

    Videofiler som finns på internet bör i stället öppnas genom Tor Browser. Strömmande videoadresser, exempelvis IPTV- eller HLS-länkar, kan öppnas med VLC. VLC ingår inte som standard, men kan installeras genom funktionen Additional Software i Tails.

    Uppdaterad Tor Browser och nyare firmware

    Den nya versionen innehåller även Tor Browser 15.0.19. Tor Browser är den webbläsare som används för att ansluta till webben genom Tor-nätverket.

    Flera firmwarepaket har också uppdaterats. Firmware är den programvara som hjälper operativsystemet att kommunicera med exempelvis nätverkskort, grafikkort och annan hårdvara. Uppdaterad firmware kan ge bättre stöd för nyare datorer och åtgärda problem med viss utrustning.

    Automatisk uppgradering från Tails 7.0 och senare

    Den som redan använder Tails 7.0 eller en senare version kan normalt uppgradera automatiskt till Tails 7.10.

    Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om datorn inte startar korrekt efter uppdateringen, finns även en metod för manuell uppgradering.

    För nya installationer finns Tails 7.10 som en färdig USB-avbildning. Det finns även ISO-filer för den som vill använda Tails från en DVD-skiva eller i en virtuell maskin.

    Installera inte om Tails om du vill behålla dina filer

    Användare som har aktiverat Persistent Storage bör uppgradera sin befintliga Tails-installation i stället för att göra en helt ny installation.

    Persistent Storage är ett krypterat lagringsutrymme på USB-minnet där användaren kan spara exempelvis dokument, inställningar och extra program mellan omstarterna.

    En ny installation raderar det befintliga USB-minnet och därmed även innehållet i Persistent Storage. Därför är det viktigt att välja uppgradering när sparade uppgifter ska behållas.

    Tails 7.10 är ingen dramatisk omarbetning av operativsystemet, men förändringarna gör systemet mer användarvänligt och minskar risken för dataförlust. Samtidigt behåller Tails sitt tydliga fokus på anonymitet, säkerhet och begränsad åtkomst till nätverket.

    https://tails.net

    Teknisk fakta – Tails 7.10

    Operativsystem Tails
    Version 7.10
    Typ Säkerhets- och integritetsfokuserad Linuxdistribution
    Baserad på Debian GNU/Linux
    Nätverk Internettrafiken skickas genom Tor-nätverket
    Startmedium USB-minne
    Webbläsare Tor Browser
    Nyheter Säkrare avstängning och ny videospelare
    Lagring Sparar normalt inte information på datorns interna lagringsenhet
    , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser.

    Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version av det kostnadsfria programmet för e-post, kalender, kontakter och chatt. Uppdateringen innehåller både nya funktioner och ett stort antal rättningar som ska göra programmet stabilare och enklare att använda.

    En av de tydligaste förändringarna gäller inloggning med OAuth. När användaren ska logga in på exempelvis ett Google- eller Microsoft-konto öppnas nu datorns vanliga webbläsare. Tidigare skedde inloggningen i ett separat fönster inuti Thunderbird. Förändringen kan ge bättre kompatibilitet med moderna säkerhetslösningar och lösenordshanterare.

    Thundermail byggs in i programmet

    Thunderbird 153 får även inbyggt stöd för Thundermail, Thunderbirds egen abonnemangsbaserade e-posttjänst. Tidigare behövdes ett separat tillägg, men tjänsten kan nu hanteras direkt i Thunderbird.

    I vyn med samlade mappar visas dessutom en färgmarkering för varje e-postkonto. Genom att hålla muspekaren över markeringen kan användaren se vilket konto mappen tillhör. Det kan vara praktiskt för personer som hanterar flera e-postadresser samtidigt.

    Förbättrat stöd för krypterad e-post

    Thunderbird har länge haft stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och signera e-postmeddelanden. I den nya versionen kan programmet dekryptera vissa meddelanden från Apple Mail där informationen om mottagarens krypteringsnyckel saknas eller är dold.

    Det ska också gå snabbare att öppna och dekryptera meddelanden som använder OpenPGP. Problem med uppdatering av krypteringsnycklar har rättats, och felmeddelandena vid import av ovanliga eller experimentella nycklar har förbättrats.

    Flera förbättringar för Microsoft Exchange

    Stödet för Exchange Web Services, EWS, har fått ett antal rättningar. EWS används för att ansluta Thunderbird till vissa Microsoft Exchange-servrar.

    Manuellt konfigurerade EWS-konton kan nu använda OAuth-inloggning. Aviseringar om nya meddelanden fungerar utan att användaren först behöver öppna mappen, och skickade meddelanden ska inte längre felaktigt visas som olästa.

    Även autentisering med NTLM har förbättrats. Knappen Svara alla visas återigen för meddelanden som har flera mottagare.

    Viktiga rättningar för IMAP-konton

    IMAP är den teknik som Thunderbird vanligtvis använder för att synkronisera e-post med en server. I Thunderbird 153 har Mozilla rättat ett allvarligt problem som i vissa fall kunde radera lokala filer för inkorgen och andra mappar när äldre IMAP-profiler flyttades eller uppgraderades.

    Taggar ska inte längre återkomma efter att de tagits bort. Det är åter möjligt att flytta eller radera flera markerade mappar samtidigt, och taggar behålls när mappar flyttas från lokal lagring till ett IMAP-konto.

    Bättre hantering av bilagor och nya meddelanden

    Flera irriterande problem vid skapandet av e-postmeddelanden har också rättats.

    Tangentkombinationen Ctrl+Enter ska nu skicka meddelandet i stället för att råka öppna en bilaga. E-postadresser kan återigen dras mellan olika skrivfönster och läggas till som mottagare.

    När användaren skapar ett meddelande med en PDF-fil som bilaga ska Thunderbird inte längre öppna PDF-filen av misstag. PDF-dokument som visas i en Thunderbird-flik kan nu sparas med Ctrl+S och rullas med mellanslagstangenten.

    Färre krascher och bättre stabilitet

    Thunderbird 153 innehåller även ett stort antal stabilitetsförbättringar. Krascher som kunde inträffa när programmet stängdes, när mappar kopierades eller flyttades och när funktionen Sök och ersätt alla användes har rättats.

    Ett problem med automatisk komprimering av e-postmappar kunde tidigare skada meddelandedatabasen och orsaka krascher under synkronisering. Även detta ska nu vara åtgärdat.

    Ytterligare rättningar gäller bland annat CardDAV-kontakter, NNTP-konton för diskussionsgrupper, placering av aviseringar på system med flera skärmar, SMTP-tidsgränser, meddelandefilter och regler för huvudlösenord.

    Kalendern har också förbättrats. Återkommande aktiviteter, mötesinbjudningar och kommentarer som importerats från ICS-filer ska nu hanteras mer korrekt.

    Sammantaget är Thunderbird 153 framför allt en uppdatering som förbättrar säkerhet, kompatibilitet och stabilitet. De största nyheterna är den inbyggda kopplingen till Thundermail och att OAuth-inloggning nu sker genom datorns vanliga webbläsare.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/153.0/releasenotes

    Tekniska fakta – Thunderbird 153

    • Program: Mozilla Thunderbird
    • Version: 153
    • Typ: E-post-, kalender-, kontakt- och chattprogram
    • Licens: Öppen källkod
    • Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    • Ny funktion: Inbyggt stöd för Thundermail
    • Inloggning: OAuth öppnas i datorns vanliga webbläsare
    • Kryptering: Förbättrat stöd för OpenPGP
    • Kontotyper: IMAP, SMTP, EWS, CardDAV och NNTP
    • Övrigt: Förbättrad hantering av PDF-filer, bilagor, kalenderhändelser och aviseringar
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer.

    Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera praktiska nyheter för vanliga användare, bland annat HDR-video i Windows, förbättrade PDF-verktyg, delning av webbsidor med QR-koder och tydligare varningar när en webbplats använder datorns position.

    Firefox 153 släpps även som en så kallad ESR-version, Extended Support Release. Det innebär att versionen får säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under en längre tid och därför passar särskilt bra för företag, organisationer och användare som inte vill byta till en ny huvudversion lika ofta.

    HDR-video ger bättre bild i Windows

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-video, High Dynamic Range, i Windows 10 och Windows 11. HDR kan ge ljusare högdagrar, djupare svärta och fler synliga detaljer i både mörka och ljusa delar av bilden.

    För att tekniken ska fungera krävs en HDR-kompatibel bildskärm och att HDR är aktiverat i Windows bildskärmsinställningar. I den första versionen fungerar stödet framför allt med grafikkort från AMD och Nvidia.

    Mozilla uppger att vissa HDR-filmer kan upplevas som ljusare i Firefox än i andra webbläsare. Bildkvaliteten och prestandan väntas förbättras i kommande versioner.

    Dela webbsidor med en QR-kod

    Firefox 153 gör det enklare att flytta en webbsida från datorn till en mobiltelefon eller surfplatta.

    Användaren kan högerklicka på en flik, välja att dela sidan och därefter skapa en QR-kod. När koden skannas med mobilens kamera öppnas samma webbadress på telefonen.

    Funktionen kan även användas för att lägga in webbadresser i trycksaker, presentationer, skyltar eller instruktioner utan att någon behöver skriva in en lång adress manuellt.

    Firefox kan slå samman PDF-filer

    Firefox har sedan tidigare en inbyggd PDF-läsare med enklare redigeringsfunktioner. I Firefox 153 utökas verktygen ytterligare.

    Det går nu att slå samman flera PDF-dokument genom att dra in en PDF-fil i sidopanelen för det dokument som redan är öppet. På så sätt kan flera dokument kombineras utan att användaren behöver installera ett separat PDF-program.

    Det går även att lägga till bilder som nya sidor i ett PDF-dokument. Funktionen kan exempelvis användas för att lägga in ett inskannat kvitto, ett fotografi eller en underskriven sida.

    Markering av text i PDF-dokument har också förbättrats. Den valda texten syns tydligare och färgen anpassas efter operativsystemets inställningar, exempelvis vid användning av hög kontrast.

    JPEG XL kan testas genom Firefox Labs

    Firefox 153 innehåller experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL.

    JPEG XL är utvecklat för att ge bättre bildkvalitet och effektivare komprimering än flera äldre bildformat. Effektivare komprimering innebär att bilder kan ta mindre plats utan att lika mycket bildinformation går förlorad.

    Formatet är ännu inte aktiverat som standard. Den som vill testa det kan slå på funktionen genom Firefox Labs, där Mozilla samlar experimentella funktioner.

    Firefox Labs har samtidigt blivit enklare att öppna. Det räcker att skriva exempelvis ”labs” eller ”experiment” i adressfältet för att få fram en snabbåtgärd.

    Inbyggd färgväljare direkt från adressfältet

    Webbutvecklare, grafiker och andra som arbetar med färger kan nu snabbare öppna Firefox inbyggda färgväljare.

    Genom att skriva exempelvis ”pick color”, ”color picker” eller ”eyedropper” i adressfältet kan användaren starta verktyget och kopiera en färg direkt från en webbsida.

    Färgen kan därefter användas i exempelvis ett bildredigeringsprogram, ett webbprojekt eller ett dokument.

    Tydligare varning när positionen används

    Firefox 153 gör det lättare att se när en webbplats använder information om användarens geografiska position.

    När en webbplats har aktiv åtkomst till platsinformationen markeras positionssymbolen i adressfältet med röd färg. Symbolen visas nu även på sökresultatsidor, där den tidigare kunde vara dold.

    Förändringen gör det svårare för en webbplats att använda positionen utan att användaren tydligt märker det.

    Tillägg måste be om tillgång till lokala filer

    Webbläsartillägg får också striktare säkerhetsregler.

    Tidigare kunde en tillåtelse att läsa data på webbplatser i vissa fall även ge ett tillägg åtkomst till lokala filer. I Firefox 153 krävs i stället ett separat godkännande för att ett tillägg ska kunna läsa filer som finns på datorn.

    Behörigheten kan aktiveras eller återkallas genom inställningen ”Access local files on your computer”.

    Det ger användaren bättre kontroll över vilka tillägg som får komma åt dokument, bilder och andra filer som inte ligger på internet.

    Begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket

    Firefox 153 aktiverar även begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket som standard.

    En webbplats på internet ska därmed inte obehindrat kunna försöka kommunicera med exempelvis routrar, skrivare, kameror eller andra enheter i hemnätverket.

    Sådan åtkomst kan behövas för vissa legitima webbtjänster, men den kan också missbrukas. Genom att kräva tydligare kontroll minskar risken att skadliga webbplatser undersöker eller angriper enheter i det lokala nätverket.

    Stöd för europeiska webbcertifikat

    Firefox 153 kan verifiera och visa Qualified Website Authentication Certificates, QWAC.

    QWAC är en typ av webbcertifikat som används inom EU:s regelverk eIDAS. Syftet är att ge mer information om organisationen bakom en webbplats och stärka möjligheten att kontrollera webbplatsens identitet.

    För de flesta användare innebär förändringen ingen tydlig skillnad i den dagliga surfningen, men den kan få betydelse för myndigheter, banker, företag och andra verksamheter som omfattas av europeiska regler för elektronisk identifiering.

    Separera arbete, privatliv och olika konton

    Firefox 153 ESR lyfter även fram stöd för så kallade behållare, eller containers.

    Med behållare kan användaren dela upp surfningen i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, shopping och bankärenden. Varje behållare har sina egna kakor och inloggningar.

    Det innebär exempelvis att en användare kan vara inloggad på två olika konton hos samma tjänst samtidigt, utan att behöva öppna en annan webbläsare.

    Separationen kan också minska möjligheten för annonsföretag och andra webbplatser att följa användaren mellan olika delar av surfningen.

    Förbättringar för webbutvecklare

    Firefox 153 innehåller dessutom många tekniska nyheter för utvecklare.

    Webbläsaren får bland annat begränsat stöd för ::-webkit-scrollbar, som används av många webbplatser för att anpassa rullningslister. Mozilla har dock valt att inte stödja alla utseendeinställningar, såsom egna färger och rundade hörn.

    Firefox får också stöd för bland annat:

    • nya funktioner för popup-rutor och informationsrutor
    • fler värden för placering och justering av text och grafik
    • import av textfiler direkt genom JavaScripts modulsystem
    • bättre kontroll över hur många rader som visas i JavaScripts felhistorik
    • utökade funktioner för bild-i-bild
    • mer information om språk, veckonummer, textriktning och tidsformat
    • förbättrade tester av ljud och video för WebRTC

    Utvecklarverktygen får även ett nytt lokalt läge där mappar på datorn kan kopplas till egna lokala webbadresser. Det gör det möjligt att testa vissa webbfunktioner utan att först starta en separat lokal webbserver.

    En viktig långtidsversion

    Firefox 153 släpps även som Firefox 153 ESR och kommer att få uppdateringar under ungefär 15 månader.

    Versionen ska på sikt ersätta Firefox 140 ESR och kommer under en övergångsperiod att finnas parallellt med både Firefox 140 ESR och den äldre Firefox 115 ESR-serien.

    För vanliga användare är QR-koderna och de förbättrade PDF-verktygen troligen de mest märkbara nyheterna. För företag och organisationer är de nya säkerhetsreglerna, certifikatstödet och den långa supportperioden minst lika viktiga.

    Sammantaget är Firefox 153 ingen fullständig ombyggnad av webbläsaren. Det är i stället en bred uppdatering med många mindre förbättringar som tillsammans gör Firefox mer användbar, säkrare och bättre anpassad för moderna bild-, video- och webbstandarder.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/153.0/linux-x86_64/sv-SE

    TEKNISK FAKTARUTA: FIREFOX 153

    Webbläsare: Mozilla Firefox

    Version: Firefox 153

    Utgåva: Standardversion och ESR

    ESR: Extended Support Release med långvariga säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Operativsystem: Linux, Windows och macOS

    HDR-video: Stöd i Windows 10 och Windows 11 med kompatibel HDR-skärm och grafikkort

    PDF-funktioner: Slå samman PDF-filer och lägg till bilder som nya sidor

    Delning: Skapa QR-koder för öppna webbsidor

    Bildformat: Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs

    Säkerhet: Separat behörighet krävs för tillägg som vill läsa lokala filer

    Lokalt nätverk: Begränsningar för webbplatsers åtkomst till enheter i det lokala nätverket

    Platsinformation: Röd markering visas när en webbplats använder användarens position

    Certifikat: Stöd för Qualified Website Authentication Certificates, QWAC

    Utvecklarfunktioner: Textimport, Picture-in-Picture-API, Intl.LocaleInfo och Error.stackTraceLimit

    Licens: Öppen källkod

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Perl 5.44 släppt – får namngivna parametrar, bättre prestanda och Unicode 17

    Perl 5.44 har släppts med experimentellt stöd för namngivna parametrar, förbättrad prestanda och stöd för Unicode 17. Den nya versionen innehåller även flera säkerhetsrättningar, strängare regler för Unicode-tecken och uppdateringar av språkets reguljära uttryck.

    Programmeringsspråket Perl har fått en ny stabil version. Perl 5.44 innehåller bland annat experimentellt stöd för namngivna parametrar, bättre Unicode-hantering, flera prestandaförbättringar och rättningar av tre säkerhetsproblem.

    Perl har funnits sedan slutet av 1980-talet och används fortfarande för bland annat systemadministration, textbearbetning, webbapplikationer och automatisering. Språket är särskilt känt för sina kraftfulla funktioner för att söka, tolka och förändra text.

    Den nya versionen är den första stabila utgåvan i Perl 5.44-serien och kommer ungefär ett år efter Perl 5.42.

    Funktioner kan få namngivna parametrar

    En av de största nyheterna är experimentellt stöd för namngivna parametrar i funktioners signaturer.

    Traditionellt skickas argument till Perl-funktioner i en bestämd ordning. Funktionen måste alltså veta att det första värdet betyder en viss sak och att det andra värdet betyder något annat.

    Med namngivna parametrar kan anroparen i stället ange vad varje värde representerar. Det kan göra koden tydligare, särskilt i funktioner som tar emot många argument.

    I stället för att bara skicka flera värden efter varandra kan programmeraren exempelvis ange namn som name, age eller address.

    Funktionen är fortfarande experimentell. Det innebär att syntaxen och beteendet kan förändras i framtida Perl-versioner.

    Flera variabler i samma loop

    Perl 5.44 kombinerar även två andra experimentella funktioner: loopar med flera variabler och referensalias.

    Det gör det möjligt att behandla flera relaterade värden under varje varv i en loop. En variabel kan samtidigt fungera som ett direkt alias till den ursprungliga informationen.

    Det kan vara praktiskt när ett program exempelvis går igenom par bestående av en nyckel och en arrayreferens. Ändringar som görs genom aliaset kan då påverka den ursprungliga datastrukturen direkt.

    De funktioner som krävs, refaliasing och declared_refs, är fortfarande experimentella och måste aktiveras uttryckligen.

    Tydligare reguljära uttryck

    Reguljära uttryck är mönster som används för att söka efter eller bearbeta text. De är en central del av Perl och används ofta för exempelvis loggfiler, konfigurationsfiler och automatiserad textanalys.

    Perl har sedan tidigare modifieraren /xx, som gör det möjligt att formatera reguljära uttryck över flera rader och lägga till kommentarer.

    I Perl 5.44 har denna funktion byggts ut genom det experimentella tillägget enhanced_xx. Teckenklasser inom hakparenteser kan nu delas upp på flera rader och innehålla kommentarer.

    Perl kan också varna när delar av ett reguljärt uttryck verkar ha tolkats som en kommentar av misstag.

    Samtidigt införs strängare regler. Ett #-tecken som inte föregås av ett omvänt snedstreck, eller radbrytningar som skrivs direkt inne i en teckenklass, betraktas nu som föråldrad syntax.

    Äldre uttryck fortsätter tills vidare att fungera, men ger varningar. De bör uppdateras genom att exempelvis skriva \# eller använda en särskild sekvens som \n.

    Stöd för Unicode 17

    Perl 5.44 uppdaterar sitt stöd till Unicode 17.0.

    Unicode är den internationella standard som gör det möjligt för datorer att hantera bokstäver, symboler och skriftsystem från stora delar av världen. Den omfattar allt från svenska tecken till arabiska, kinesiska, matematiska symboler och emoji.

    Den nya Perl-versionen följer Unicode-reglerna mer strikt när tecken används i namn på variabler, funktioner, paket och namngivna grupper i reguljära uttryck.

    Omkring 160 ovanliga tecken som tidigare accepterades av Perls bredare tolkning av \w får inte längre användas i sådana namn. Anledningen är att de inte uppfyller Unicode-egenskaperna XID_Start och XID_Continue, som definierar vilka tecken som bör få inleda eller fortsätta ett programmeringsnamn.

    För de flesta programmerare får ändringen ingen märkbar effekt. Program som använder mycket ovanliga Unicode-tecken i namn kan däremot behöva ändras före en uppgradering.

    Tre säkerhetsproblem har rättats

    Perl 5.44 innehåller rättningar för tre rapporterade sårbarheter.

    Den första, CVE-2026-8376, berör en felaktig beräkning av buffertstorlek i funktionen Perl_study_chunk. På 32-bitarsystem kunde felet orsaka heltalsöverflöde och leda till att data skrevs utanför det avsedda minnesområdet.

    Den andra sårbarheten, CVE-2026-57432, påverkar hanteringen av mycket stora datastrukturer i funktionerna pack och unpack. Ett extremt stort repetitionsvärde kunde orsaka heltalsöverflöde och därefter buffertöverflöde.

    Det tredje problemet, CVE-2026-13221, finns i reguljära uttrycksmotorns optimering av stora alternativlistor. Reguljära uttryck med fler än ungefär 65 000 alternativa grenar kunde fylla ett 16-bitarsfält och i vissa fall ge felaktiga matchningar.

    Slumptalen får bättre startvärden

    Perl ändrar även hur språkets interna slumptalsgenerator startas.

    På Linux, BSD och macOS försöker Perl nu i första hand använda systemanropet getentropy(). Om det inte är tillgängligt används /dev/urandom. Som sista reserv används ett hashvärde som bygger på programmets interna tillstånd.

    Detta ger bättre och mer oförutsägbara startvärden än tidigare lösningar.

    Perl-utvecklarna betonar dock att funktionen rand fortfarande inte är avsedd för kryptografi, lösenord, säkerhetstokens eller andra säkerhetskritiska ändamål. Sådana program bör använda en särskild kryptografiskt säker slumptalsgenerator.

    Vissa operationer går snabbare

    Perl 5.44 innehåller flera mindre prestandaförbättringar.

    Heltalsaddition, subtraktion och multiplikation kan nu utföras något snabbare på system där kompilatorn har stöd för de optimeringar som behövs.

    Det har även blivit snabbare att skapa hash-tabeller från listor där nycklarna består av konstanta textsträngar som redan är kända när programmet kompileras.

    Behandlingen av funktionssignaturer har också optimerats. Funktioner som använder signaturer får därför något lägre belastning när de anropas.

    Varje enskild förbättring är relativt liten, men tillsammans kan de ge märkbara vinster i större program eller kod som körs mycket ofta.

    Gammalt beteende tas bort

    Perl 5.44 tar även bort ett beteende som varit markerat som föråldrat sedan Perl 5.12.

    Det är inte längre tillåtet att använda goto för att hoppa direkt in i en loop eller ett kodblock från utsidan.

    Sådana hopp kan göra ett programs körning svår att förutsäga eftersom de kringgår den normala vägen in i kodblocket. Förändringen gör språket mer konsekvent och minskar risken för svårfunna fel.

    Perl 5.40 har nått slutet av sin supportperiod

    I samband med att Perl 5.44 släpps avslutas den officiella supporten för Perl 5.40-serien.

    Den som fortfarande använder Perl 5.40 bör därför planera en uppgradering. Äldre Perl-program bör testas noggrant, särskilt om de använder experimentella funktioner, ovanliga Unicode-tecken eller avancerade reguljära uttryck.

    Nästa utvecklingsversion väntas bli Perl 5.45.1. Den kommer att ligga till grund för nästa stabila huvudversion, som enligt planerna ska släppas under första halvåret 2027.

    Perl 5.44 är ingen dramatisk ombyggnad av språket, men versionen moderniserar flera viktiga delar. Namngivna parametrar kan göra funktioner enklare att förstå, Unicode-stödet blir mer korrekt och flera vanliga operationer har effektiviserats.

    Samtidigt visar säkerhetsrättningarna varför det är viktigt att hålla även mogna och väletablerade programmeringsspråk uppdaterade.

    https://www.nntp.perl.org/group/perl.perl5.porters/2026/07/msg271063.html

    $ teknisk_fakta –perl-5.44
    Version: Perl 5.44
    Typ: Stabil produktionsversion
    Licens: Artistic License eller GNU GPL
    Unicode: Unicode 17.0
    Viktig nyhet: Experimentellt stöd för namngivna parametrar i funktionssignaturer
    Reguljära uttryck: Utökat stöd för läsbara uttryck med /xx och enhanced_xx
    Prestanda: Snabbare heltalsoperationer, hash-skapande och behandling av signaturer
    Säkerhet: Tre säkerhetsproblem har rättats
    Slumptal: Förbättrad initiering via getentropy() och /dev/urandom
    Support: Perl 5.40-serien har nått slutet av sin supportperiod
    Webbplats: perl.org
    root@linux:~$ perl -v
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS.

    FreeRDP är en fri och öppen implementation av Microsofts Remote Desktop Protocol, vanligtvis förkortat RDP. Tekniken används för att ansluta till en annan dator över ett nätverk och arbeta med den på distans.

    Det kan exempelvis handla om att en Linuxanvändare behöver ansluta till en Windowsdator, att en administratör arbetar med en server eller att en användare vill nå sin arbetsdator hemifrån.

    När en RDP-anslutning upprättas skickas bilden från fjärrdatorn till användarens skärm. Tangentbord och mus skickar samtidigt kommandon tillbaka till fjärrdatorn. Även ljud, urklipp, skrivare, filer, kameror och andra enheter kan föras över mellan datorerna.

    FreeRDP används både som ett fristående program och som en teknisk grund i andra program för fjärrskrivbord. Därför kan en säkerhetsuppdatering i FreeRDP påverka betydligt fler användare än dem som själva känner till att programmet finns installerat.

    Flera säkerhetsproblem har rättats

    Den viktigaste nyheten i FreeRDP 3.28 är att flera säkerhetsproblem har åtgärdats. Bland dessa finns sårbarheterna CVE-2026-57156, CVE-2026-57157 och CVE-2026-57158.

    Rättningarna berör bland annat hur programmet tolkar inkommande data, kontrollerar minnesgränser och hanterar urklipp, kameror, smartkort, ljud, video och anslutna enheter.

    En RDP-klient måste kunna ta emot många olika typer av information från fjärrdatorn. Det kan vara allt från en bildruta till ett filnamn, ett ljudpaket eller information från ett smartkort.

    Om sådan information är felaktigt formaterad eller innehåller ett orimligt stort värde måste klienten upptäcka det innan informationen behandlas. Annars kan programmet försöka läsa eller skriva data på fel plats i minnet.

    Resultatet kan bli en krasch, men minnesfel kan i vissa fall även utnyttjas för att påverka programmet på ett mer allvarligt sätt. Därför är kontroller av storlek, format och minnesgränser en central del av säkerheten i program som kommunicerar över nätverk.

    I FreeRDP 3.28 har många av dessa kontroller förstärkts. Användare och Linuxdistributioner rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig.

    Klienten för iPhone och iPad får nytt liv

    En av de mer synliga nyheterna är att projektets klient för iPhone och iPad återigen har börjat utvecklas.

    Klienten heter iFreeRDP och är tänkt att göra det möjligt att ansluta till ett fjärrskrivbord från en iOS-enhet. I den nya versionen har utvecklarna moderniserat delar av koden och tagit bort flera varningar om föråldrade funktioner.

    Arbetet omfattar även förbättringar i byggsystemet och stöd för att bygga videokodeken OpenH264.

    En kodek är en teknik som komprimerar och packar upp ljud eller video. Komprimeringen gör att färre data behöver skickas över nätverket, vilket kan ge en snabbare och mjukare fjärrskrivbordsupplevelse.

    Förändringarna betyder inte automatiskt att en ny färdig version av iFreeRDP omedelbart dyker upp i Apples App Store. De visar däremot att klienten återigen har blivit en aktiv del av FreeRDP-projektet.

    Android får stöd för RISC-V

    Även Androidversionen har fått flera förbättringar. FreeRDP kan nu byggas för 64-bitars RISC-V på Android.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från exempelvis x86 och ARM är den grundläggande instruktionsuppsättningen öppen och kan användas av olika tillverkare utan att de behöver utveckla en helt egen arkitektur.

    RISC-V används redan i bland annat inbyggda system, enkortsdatorer och vissa servrar. Stödet i Androidversionen av FreeRDP är därför främst viktigt för framtida enheter och för utvecklare som arbetar med den nya arkitekturen.

    Byggprocessen för Android har samtidigt blivit mer flexibel. Det går nu lättare att ändra versionsnamn och versionsnummer för olika utgåvor.

    Den virtuella muspekaren för pekskärmar har också fått en ny utformning. Dessutom har externa programberoenden flyttats till en särskild CMake-fil, vilket gör källkoden enklare att bygga och underhålla.

    Förbättringar i Windowsklienten

    FreeRDP innehåller också en klient för Windows som heter wfreerdp.

    I FreeRDP 3.28 har den flytande verktygsraden i helskärmsläget förbättrats. Verktygsraden gör det möjligt att komma åt olika kontroller även när fjärrskrivbordet täcker hela skärmen.

    Ett problem där rullningspositionen kunde återställas när rullningslisterna doldes har också rättats.

    Versionen innehåller dessutom justeringar för Microsofts kompilator MSVC och rättningar som berör CredSSP.

    CredSSP är en teknik som används när inloggningsuppgifter ska överföras till en fjärrdator. Eftersom tekniken hanterar känslig information är det viktigt att den fungerar korrekt och att fel upptäcks tidigt.

    Utvecklarna har även rättat problem med anropskonventioner på vissa x86-baserade Windows-system. En anropskonvention bestämmer bland annat hur ett program skickar information mellan olika funktioner. Fel på den nivån kan leda till oväntade krascher eller felaktiga resultat.

    Nytt stöd för smartkort på serversidan

    FreeRDP 3.28 introducerar ett nytt programmeringsgränssnitt för smartkort på serversidan.

    Ett smartkort är ett kort med ett inbyggt chip som kan lagra exempelvis digitala certifikat och krypteringsnycklar. Smartkort används ofta för säker inloggning inom företag, myndigheter och andra verksamheter med höga säkerhetskrav.

    Den nya versionen innehåller även flera rättningar för validering av smartkortsdata och för hantering av inloggning med smartkort.

    Validering innebär att programmet kontrollerar att informationen ser ut som förväntat innan den används. Det är särskilt viktigt när informationen kommer från en annan dator eller en extern enhet.

    Klientens statistikgränssnitt har dessutom utökats med stöd för statiska RDP-kanaler. Det gör det lättare för utvecklare och administratörer att se hur olika delar av anslutningen används och hur mycket data de överför.

    Säkrare filöverföring genom urklippet

    Den SDL-baserade FreeRDP-klienten har också fått flera förbättringar.

    SDL är ett plattformsoberoende bibliotek för bland annat grafik, ljud, tangentbord och mus. Det används för att samma programkod ska kunna fungera på flera operativsystem.

    I FreeRDP 3.28 har säkerheten förbättrats när filer kopieras genom urklippet.

    Urklippet används normalt när användaren kopierar och klistrar in text. I en RDP-anslutning kan samma teknik även användas för att flytta filer mellan den lokala datorn och fjärrdatorn.

    Det innebär att programmet måste hantera filnamn, sökvägar och filinformation som skickas över nätverket. Om sådana uppgifter inte kontrolleras ordentligt kan de orsaka fel eller användas på ett oväntat sätt.

    SDL-klienten har även fått stöd för Askpass. Det gör det möjligt att ange ett lösenord genom ett separat grafiskt fönster i stället för direkt i en terminal.

    Problem med aviseringar har rättats och inställningarna för naturlig rullning fungerar nu bättre med både mus och pekplatta.

    Naturlig rullning innebär att innehållet rör sig i samma riktning som användarens fingrar på pekplattan, ungefär som på en mobiltelefon eller surfplatta.

    Ljudet i macOS kan återställas bättre

    På macOS har ljudhanteringen förbättrats.

    Ljudet i en RDP-session kan påverkas när användaren ansluter hörlurar, byter ljudutgång eller ansluter ett externt ljudkort. Då kan macOS ändra konfigurationen för sitt ljudsystem AVAudioEngine.

    Tidigare kunde en sådan förändring göra att ljudet från fjärrdatorn försvann. FreeRDP 3.28 kan nu bättre återställa ljudströmmen efter att ljudsystemets inställningar har ändrats.

    Bättre kontroller av video och kameradata

    FreeRDP 3.28 innehåller även förbättrade kontroller av video och kameradata.

    När en videobild kopieras till skärmen måste programmet veta exakt hur stor den aktuella bildytan är. Om en bildruta är större än det tillgängliga området finns en risk att data hamnar utanför det minne som har reserverats.

    I den nya versionen begränsas kopieringen av videobildrutor till den aktuella bildytans storlek.

    Även information som skickas genom kamerakanaler och funktioner för fjärrassistans kontrolleras mer noggrant innan den används.

    Detta är ett exempel på så kallad defensiv programmering. Programmet utgår inte från att mottagen data är korrekt, utan kontrollerar den först.

    Färre krascher vid användning av RDP-gateway

    Ett möjligt segmenteringsfel i funktionen winpr_strnstr har också rättats.

    Ett segmenteringsfel uppstår när ett program försöker läsa eller skriva i ett minnesområde som det inte har rätt att använda. Operativsystemet stoppar då normalt programmet, vilket gör att det kraschar.

    Det aktuella felet kunde uppstå i samband med en RDP-gateway.

    En RDP-gateway fungerar som en mellanhand mellan klienten och fjärrdatorn. Den används ofta för att ge säker åtkomst till datorer i ett internt nätverk utan att RDP-servern behöver vara direkt åtkomlig från internet.

    RDPDR och WinPR har förstärkts

    Hanteringen av textsträngar i RDPDR-kanalen har förbättrats.

    RDPDR används för omdirigering av lokala enheter. Det kan exempelvis göra det möjligt för en fjärrdator att komma åt en lokal hårddisk, skrivare, serieport eller ett smartkort.

    Eftersom enhetsnamn och sökvägar skickas som textsträngar är det viktigt att programmet kontrollerar deras längd och innehåll.

    Flera kontroller i WinPR:s datatolkning har också förstärkts.

    WinPR är ett kompatibilitetslager som ingår i FreeRDP. Det tillhandahåller funktioner som liknar dem i Windows, men som kan användas på andra operativsystem.

    Genom att förbättra WinPR:s parsrar minskar risken för att felaktigt formaterad information orsakar minnesfel eller krascher.

    Tydligare loggar när anslutningen misslyckas

    Loggningen vid misslyckade anslutningar har förbättrats.

    För användaren kan ett anslutningsfel verka enkelt: fjärrskrivbordet öppnas inte. Bakom felet kan det däremot finnas många olika orsaker, till exempel felaktiga inloggningsuppgifter, certifikatproblem, nätverksfel eller inkompatibla säkerhetsinställningar.

    Tydligare loggar gör det lättare för administratörer och utvecklare att se var i anslutningsprocessen problemet uppstod.

    En viktig uppdatering även för vanliga användare

    FreeRDP 3.28 innehåller många tekniska förändringar som de flesta användare aldrig kommer att märka direkt.

    Det är ofta ett gott tecken. Säkerhetskontroller, förbättrad minneshantering och noggrannare validering ska helst arbeta i bakgrunden utan att störa användningen.

    Samtidigt innehåller versionen synligare förbättringar, som ett återupplivat iOS-projekt, bättre Androidstöd, förbättrade Windowskontroller och stabilare ljud i macOS.

    Den som använder FreeRDP direkt, eller ett program som bygger på FreeRDP, bör därför installera version 3.28 när den finns tillgänglig genom operativsystemets uppdateringar.

    https://www.freerdp.com

    > Fakta om FreeRDP

    Program: FreeRDP

    Version: 3.28

    Typ: Klient och verktyg för fjärrskrivbord

    Protokoll: Remote Desktop Protocol, RDP

    Licens: Fri och öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android och iOS

    Användningsområde: Anslutning till och fjärrstyrning av datorer och servrar

    Viktigaste nytt i version 3.28: Säkerhetsrättningar, återupplivad iOS-klient, Androidstöd för RISC-V och förbättringar för Windows och macOS

    > Rekommendation: Uppdatera när version 3.28 blir tillgänglig i operativsystemets paketförråd.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Oracle inför ny styrmodell för MySQL

    Oracle inför en ny styrmodell för MySQL som ska ge tydligare roller för bidragsgivare, tekniska ledare och strategiska beslutsforum. Målet är att öka öppenheten kring utvecklingen, stärka samarbetet med communityn och skapa fler formella vägar för externa aktörer att påverka databasens framtid. Samtidigt är MySQL fortsatt ett Oracle-lett projekt.

    Oracle inför en ny styrmodell för MySQL med tydligare roller för bidragsgivare, tekniska ledare och strategiska beslutsforum. Målet är att öka öppenheten, stärka samarbetet med communityn och skapa tydligare vägar för externa aktörer att delta i utvecklingen av databasen.

    MySQL är en av världens mest använda öppna databaser och används i allt från mindre webbprojekt till stora molntjänster och företagsmiljöer. Oracle, som äger och leder MySQL-projektet, beskriver förändringen som nästa steg i arbetet med att göra utvecklingen mer transparent och inkluderande.

    Tydligare roller för bidragsgivare

    Den nya modellen definierar flera nivåer av deltagande. Communitymedlemmar ska kunna bidra med kod, testning, dokumentation, granskningar och tekniska diskussioner.

    Mer erfarna deltagare kan få rollen som Committers, med ansvar för att granska ändringar och bidra till att hålla kvaliteten i koden. Oracle inför även Mentorer, som ska hjälpa nya bidragsgivare att komma in i projektet.

    För viktiga tekniska områden införs rollen Project Lead. Dessa personer ska ge teknisk vägledning och ansvara för långsiktig utveckling inom sina delar av MySQL, med fokus på stabilitet, prestanda och kompatibilitet.

    Teknisk styrkommitté och säkerhetsgrupp

    Styrmodellen innehåller också en Technical Steering Committee samt en särskild Vulnerability Group. Säkerhetsgruppen ska hantera rapportering av sårbarheter, säkerhetsgranskningar och ansvarsfull offentliggörelse av säkerhetsproblem.

    Det är en viktig del av modellen eftersom MySQL används i många system där säkerhet och tillförlitlighet är avgörande.

    Ny MySQL Steering Committee

    Oracle introducerar även en MySQL Steering Committee. Den ska fungera som ett forum för strategisk vägledning och bredare representation från MySQL-ekosystemet.

    Kommittén ska bidra till diskussioner om långsiktiga prioriteringar, ekosystemets utveckling, communityarbete och framtida förbättringar av styrmodellen. Oracle betonar samtidigt att kommittén inte ska ersätta den tekniska ledningen eller det dagliga utvecklingsarbetet.

    Den första versionen av kommittén kommer att bestå av Oracle, Amazon Web Services och Google Cloud. Enligt Oracle ska fler perspektiv från MySQL-användare inkluderas framöver.

    Fortsatt Oracle-kontroll

    Den nya styrmodellen innebär inte att MySQL blir ett självständigt projekt utanför Oracle. MySQL fortsätter att ledas av Oracle, och den nya styrgruppen verkar inom den struktur som Oracle har satt upp.

    Förändringen kan därför ses som ett steg mot mer organiserad communitymedverkan, snarare än en överföring av kontrollen över projektet.

    Fler öppna diskussioner och utvecklarresurser

    Oracle planerar att fortsätta bygga ut communityarbetet genom offentliga vägkartediskussioner, Contributor Summits, GitHub-samarbete, Early Access-versioner, tekniska designdiskussioner och förbättrade utvecklarresurser.

    Företaget säger också att man vill redovisa fler mätvärden kring MySQL-ekosystemets utveckling, till exempel bidragsgivartillväxt, bugghantering, deltagande i vägkartor och aktivitet i communityprogram.

    En offentlig communitydiskussion är planerad till den 15 juli, och nästa Contributor Summit hålls den 5–6 augusti i Broomfield, Colorado.

    Ett steg mot mer öppenhet

    Oracle framställer den nya styrmodellen som ett sätt att stärka MySQL-communityn och skapa tydligare processer för deltagande. För utvecklare, databasadministratörer och företag som använder MySQL kan förändringen innebära bättre insyn och fler möjligheter att påverka projektets framtid.

    Samtidigt kvarstår den centrala frågan om kontrollen. MySQL förblir ett Oracle-lett projekt, men med den nya modellen öppnas fler formella vägar för communityn och större aktörer i ekosystemet att delta i diskussionen om databasens framtida utveckling.

    https://blogs.oracle.com/mysql/the-next-phase-of-mysql-community-engagement-accelerating-participation-and-collaboration

    Teknisk faktaruta: MySQL:s nya styrmodell

    Projekt: MySQL

    Ägare och huvudansvarig: Oracle

    Typ av programvara: Öppen relationsdatabas

    Syfte med förändringen: Ökad öppenhet, tydligare roller och bättre communitymedverkan

    • Contributors: Bidrar med kod, testning, dokumentation, granskningar och tekniska diskussioner.
    • Committers: Erfarna bidragsgivare som granskar ändringar och hjälper till att hålla kodkvaliteten.
    • Mentors: Vägleder nya bidragsgivare i projektet.
    • Project Leads: Leder tekniska områden inom MySQL med fokus på stabilitet, prestanda och kompatibilitet.
    • Technical Steering Committee: Ger teknisk vägledning för projektets utveckling.
    • Vulnerability Group: Hanterar sårbarhetsrapporter, säkerhetsgranskningar och ansvarsfull publicering.
    • MySQL Steering Committee: Forum för strategiska frågor och bredare representation från ekosystemet.

    Första deltagare i styrgruppen: Oracle, Amazon Web Services och Google Cloud

    Viktigt att notera: MySQL blir inte ett självständigt projekt. Databasen fortsätter att ledas av Oracle.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare

    När AI-verktyg gör det lättare att hitta säkerhetsbrister i öppen källkod ökar också trycket på de utvecklare som måste hantera rapporterna. Därför lanserar Linux Foundation initiativet Akrites, som ska samordna rapportering, åtgärder och offentliggörande av allvarliga sårbarheter i viktiga öppna projekt.

    Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare

    Öppen källkod är en grundpelare i dagens digitala samhälle. Den används i allt från mobiltelefoner och molntjänster till banker, myndigheter, sjukhus och artificiell intelligens. Men när så många system bygger på samma öppna komponenter blir säkerheten också en gemensam angelägenhet.

    Linux Foundation har därför lanserat Akrites, ett nytt initiativ som ska förbättra hur allvarliga säkerhetsbrister i öppen källkod rapporteras, hanteras och åtgärdas.

    Bakom satsningen finns flera stora aktörer inom teknik, AI, finans och cybersäkerhet. Bland de medverkande finns bland annat Amazon Web Services, Anthropic, Google, Microsoft, GitHub, Red Hat, NVIDIA, OpenAI, Cisco, IBM, JPMorganChase, Rust Foundation och flera andra organisationer.

    AI hittar fler sårbarheter än tidigare

    En viktig bakgrund till Akrites är att AI-verktyg numera kan hjälpa säkerhetsforskare att hitta sårbarheter i kod mycket snabbare än förr. Det är i grunden positivt. Ju tidigare en brist upptäcks, desto snabbare kan den rättas till.

    Men den nya utvecklingen skapar också problem.

    Många projekt inom fri och öppen källkod drivs av små grupper eller enskilda frivilliga utvecklare. När de plötsligt får stora mängder säkerhetsrapporter kan det bli svårt att hinna kontrollera vilka rapporter som är riktiga, vilka som är dubbletter och vilka som faktiskt är allvarliga.

    Det räcker nämligen inte att bara hitta en sårbarhet. Den måste också bekräftas, bedömas, prioriteras, rättas i koden och ibland samordnas med flera leverantörer innan informationen blir offentlig. Om informationen sprids för tidigt kan angripare utnyttja bristen innan användarna hunnit uppdatera sina system.

    En gemensam säkerhetsgrupp

    Akrites är tänkt att fungera som ett samordnande lager mellan säkerhetsforskare, utvecklare, företag och organisationer. Initiativet ska bland annat skapa ett gemensamt Security Incident Response Team, alltså en grupp som kan hjälpa till vid allvarliga säkerhetsincidenter.

    Projektet ska också använda en standardiserad process för så kallad Coordinated Vulnerability Disclosure. Det betyder att information om sårbarheter hanteras på ett ansvarsfullt och samordnat sätt, så att utvecklare får möjlighet att rätta felet innan detaljerna sprids brett.

    Akrites ska arbeta med etablerade säkerhetsstandarder och verktyg, exempelvis CVE, CWE, CVSS, EPSS, SSVC och VEX. Dessa används för att beskriva, klassificera och prioritera säkerhetsbrister.

    Kan hjälpa övergivna projekt

    En särskilt intressant del av Akrites är att initiativet även kan fungera som en slags “sista utväg” för viktiga öppna projekt som saknar aktiva underhållare.

    Det är ett välkänt problem inom mjukvaruvärlden att många program och bibliotek fortsätter att användas långt efter att de ursprungliga utvecklarna slutat arbeta med dem. Trots det kan dessa komponenter finnas kvar i tusentals andra system.

    Om en allvarlig säkerhetsbrist upptäcks i ett sådant projekt kan det vara oklart vem som egentligen ska ta ansvar för att rätta felet. Där kan Akrites få en viktig roll.

    Upptäckt är bara första steget

    Säkerhet inom öppen källkod handlar inte bara om att hitta fel. Det handlar lika mycket om att ha fungerande rutiner för vad som händer efteråt.

    En sårbarhet måste analyseras. Hur allvarlig är den? Vilka system påverkas? Finns det redan ett angrepp i omlopp? Behöver ett CVE-nummer tilldelas? Ska informationen delas med leverantörer innan den blir offentlig?

    Det är just denna kedja som Akrites vill stärka.

    Om projektet fungerar som tänkt kan det minska mängden dubbla rapporter, förbättra samarbetet mellan utvecklare och företag samt göra att säkerhetsfixar når användarna snabbare.

    Ett viktigt steg för hela ekosystemet

    Öppen källkod bygger på samarbete. Men när mjukvaran används i samhällskritiska system krävs också tydliga strukturer för säkerhet och ansvar.

    Akrites kan därför bli ett viktigt komplement till andra säkerhetsinitiativ inom öppen källkod, till exempel OpenSSF och Alpha-Omega. Men framgången kommer inte bara att avgöras av vilka stora företag som står bakom projektet.

    Det avgörande blir om Akrites lyckas samarbeta med de människor som faktiskt underhåller den öppna koden. Om initiativet underlättar deras arbete, minskar belastningen och leder till snabbare säkerhetsuppdateringar kan det bli ett betydelsefullt steg framåt för hela den öppna mjukvaruvärlden.

    I en tid där AI både kan hjälpa till att hitta säkerhetsbrister och samtidigt öka mängden rapporter är behovet av samordning större än någonsin. Akrites är ett försök att skapa ordning i den nya verkligheten.

    https://www.linuxfoundation.org/press/linux-foundation-and-industry-leaders-launch-akrites-to-defend-critical-open-source-software-against-ai-enabled-cyber-threats

    Teknisk faktaruta: Akrites

    Namn: Akrites

    Organisation: Linux Foundation

    Syfte: Förbättra hantering, samordning och offentliggörande av säkerhetsbrister i öppen källkod.

    Fokusområde: Kritiska sårbarheter i viktiga open source-projekt.

    Bakgrund: AI-verktyg gör det möjligt att hitta fler sårbarheter snabbare, men många projekt saknar resurser för att hantera stora mängder säkerhetsrapporter.

    Arbetssätt: Samordnad sårbarhetsrapportering, verifiering, prioritering, åtgärd och ansvarsfull publicering.

    Standarder och verktyg: CVE, CWE, CVSS, EPSS, SSVC, VEX och TLP.

    Viktiga aktörer: AWS, Anthropic, Google, Microsoft, GitHub, Red Hat, NVIDIA, OpenAI, IBM, Cisco, Rust Foundation och flera andra.

    Betydelse: Akrites kan minska dubbla rapporter, förbättra samarbetet med utvecklare och göra att säkerhetsfixar når användare snabbare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • DirtyClone: ny Linux-sårbarhet kan ge angripare root-behörighet

    Linuxvärlden har drabbats av ännu en allvarlig kärnsårbarhet. Den nya bristen, kallad DirtyClone, är nära besläktad med DirtyFrag och kan i vissa fall låta en lokal angripare få root-behörighet på sårbara system. Även om felet inte kan utnyttjas direkt på distans är risken betydande, särskilt på system med containrar eller unprivileged user namespaces aktiverade.

    När Linux-administratörer precis börjat lägga DirtyFrag bakom sig dyker nästa besläktade säkerhetsproblem upp. Den nya sårbarheten kallas DirtyClone och har fått beteckningen CVE-2026-43503.

    Det handlar om en allvarlig brist i Linux-kärnan som i vissa fall kan låta en lokal angripare höja sina rättigheter till root. Det betyder att en vanlig användare på systemet, eller någon som lyckats köra kod med låg behörighet, kan få full kontroll över maskinen.

    Inte fjärrstyrd – men ändå allvarlig

    DirtyClone kan inte utnyttjas direkt över internet på samma sätt som en fjärrsårbarhet i en webbserver. Angriparen måste redan ha någon form av lokal åtkomst till systemet.

    Det kan låta som en tröst, men i praktiken är det fortfarande allvarligt. Många attacker sker i flera steg. Först får angriparen in en fot i systemet, till exempel via ett kapat konto, en sårbar tjänst eller en container. Därefter används en lokal sårbarhet för att klättra vidare till administratörsnivå.

    DirtyClone har fått CVSS 8.8, vilket räknas som hög allvarlighetsgrad.

    Vad är det som går fel?

    För att förstå DirtyClone behöver man känna till att Linux-kärnan hanterar nätverkstrafik i små databitar. Dessa ligger i så kallade socket buffers, eller sk_buff.

    Enkelt uttryckt är det små paket med information som kärnan skickar runt internt när nätverkstrafik behandlas.

    Problemet uppstår när vissa delar av kärnan inte bevarar viktig information om hur minnet bakom dessa paket får användas. En särskild markering, som talar om att en minnesbit är delad eller kopplad till filsystemets sidcache, kan tappas bort.

    När den markeringen saknas kan senare kod i kärnan tro att minnet är säkert att skriva till, trots att det egentligen inte borde ändras direkt.

    Resultatet blir att en angripare under rätt omständigheter kan ändra data i Linux sidcache.

    Sidcache – datorns snabba minne för filer

    Linux använder sidcache för att snabba upp filåtkomst. När en fil läses från disk sparas ofta en kopia i RAM-minnet. Nästa gång filen behövs kan systemet läsa den från minnet i stället för från den långsammare disken.

    DirtyClone gör det möjligt att manipulera den här minneskopian av en fil. Det särskilt obehagliga är att angriparen kan påverka innehållet i en root-ägd och skrivskyddad fil i minnet, utan att själva filen på disken ändras.

    Det här påminner om äldre Linux-sårbarheter där skillnaden mellan “det som finns på disk” och “det som just nu finns i minnet” kunnat utnyttjas för att lura systemet.

    Koppling till nätverkskod och IPsec

    DirtyClone finns i Linux-kärnans nätverksdelar. Särskilt nämns kodvägar som rör XFRM/IPsec och hantering av fragment i socket buffers.

    IPsec används bland annat för krypterad nätverkstrafik och VPN-lösningar. XFRM är en del av Linux nätverksstack som hanterar transformering av paket, exempelvis kryptering och dekryptering.

    Sårbarheten blir extra intressant på system där unprivileged user namespaces är aktiverade. Det är en Linux-funktion som gör att vanliga användare kan skapa isolerade miljöer där de får vissa behörigheter som normalt kräver root.

    Det är praktiskt för containrar och sandboxing, men innebär också att sårbarheter i kärnan ibland blir lättare att utnyttja.

    Kan DirtyClone användas för container escape?

    Ja, i vissa scenarier kan DirtyClone eventuellt användas för att ta sig ut ur en container. Det beror på hur systemet är konfigurerat, vilka kernel-funktioner som är tillgängliga och vilka säkerhetslager som används.

    Alla Linux-system är alltså inte lika sårbara. Risken påverkas av flera faktorer:

    • vilken kärnversion som används
    • vilka distributionens patchar som är installerade
    • om unprivileged user namespaces är aktiverat
    • vilka kernel-moduler som är laddade
    • om systemet använder IPsec, RxRPC eller liknande funktioner
    • om extra säkerhet som AppArmor, SELinux eller seccomp används

    Det gör att DirtyClone inte är en enkel “alla Linux-maskiner faller direkt”-sårbarhet. Men den är tillräckligt allvarlig för att tas på största allvar.

    DirtyClone, DirtyFrag och Fragnesia – varför så många namn?

    Namngivningen kan vara förvirrande.

    Sårbarheten är registrerad som CVE-2026-43503. JFrog beskriver exploitvarianten som DirtyClone, medan Ubuntu även använder namnet Fragnesia i sin hantering av problemet.

    Det är alltså inte nödvändigtvis tre helt separata sårbarheter, utan olika namn och perspektiv på samma eller närliggande problemområde i Linux-kärnan.

    DirtyClone hör dessutom till samma familj av buggar som DirtyFrag, men utnyttjar en annan väg genom kärnans nätverkskod. Det visar att tidigare fixar inte helt stängde alla möjliga angreppsvägar.

    Ubuntu, Debian och Red Hat har uppdateringar

    Ubuntu har släppt uppdateringar för flera stödda versioner av sin generiska Linux-kärna.

    För standardkärnan gäller följande fixade versioner:

    Ubuntu-versionFixad kernelversion
    Ubuntu 26.04 LTS7.0.0-22.22
    Ubuntu 25.106.17.0-35.35
    Ubuntu 24.04 LTS6.8.0-124.124
    Ubuntu 22.04 LTS5.15.0-181.191

    Den som kör molnvarianter eller specialkärnor bör kontrollera just sin kernelvariant. Det gäller till exempel AWS, Azure, GCP, Raspberry Pi, realtidskärnor och OEM-kärnor.

    Debian följer också sårbarheten och listar uppdaterade paket för flera grenar, däribland Bullseye, Bookworm och Trixie.

    Red Hat hanterar problemet som en del av DirtyFrag-familjen och beskriver det som lokala sårbarheter i nätverkssubsystemet som kan ge en angripare root-behörighet.

    Vad ska man göra?

    Det viktigaste rådet är enkelt:

    Uppdatera kärnan och starta om datorn.

    Att bara installera kernelpaketet räcker inte. Linux fortsätter nämligen att köra den gamla kärnan tills systemet startas om. Först efter omstart används den uppdaterade och korrigerade kärnan.

    På Ubuntu kan man kontrollera aktuell kärna med:

    uname -r

    Efter uppdatering och omstart bör kommandot visa en kernelversion som innehåller fixen.

    Tillfälliga skyddsåtgärder

    Om man inte kan uppdatera direkt finns vissa tillfälliga skydd. Dessa bör dock användas med försiktighet eftersom de kan påverka legitima funktioner.

    Exempel på möjliga åtgärder är att:

    • stänga av unprivileged user namespaces
    • blockera kernelmoduler som esp4, esp6 och rxrpc
    • begränsa användares möjlighet att skapa nätverksrelaterade namespaces
    • förstärka containerprofiler med seccomp, AppArmor eller SELinux

    Men dessa lösningar är inte ersättning för en riktig kerneluppdatering. De är bara tillfälliga hinder.

    Slutsats

    DirtyClone är ännu en påminnelse om att Linux-kärnan är ett mycket komplext system där små detaljer i minneshantering kan få stora säkerhetskonsekvenser.

    Sårbarheten kräver lokal åtkomst, men när den väl kan utnyttjas är konsekvensen allvarlig: en vanlig användare kan i vissa fall bli root.

    För vanliga användare och administratörer är rådet tydligt: installera de senaste säkerhetsuppdateringarna från din Linuxdistribution och starta om systemet.

    Det är först efter omstarten som skyddet faktiskt börjar gälla.

    https://security-tracker.debian.org/tracker/CVE-2026-43503

    https://bugzilla.redhat.com/show_bug.cgi?id=2480902

    Teknisk faktaruta: DirtyClone

    CVE: CVE-2026-43503

    Namn: DirtyClone / Fragnesia

    Allvarlighetsgrad: Hög

    CVSS: 8.8

    Typ: Lokal privilegiehöjning i Linux-kärnan

    Påverkan: Kan ge angripare root-behörighet

    Fjärrutnyttjande: Nej, kräver lokal åtkomst eller möjlighet att köra kod

    Berörd del: Nätverkskod, socket buffer-fragment, XFRM/IPsec

    Extra risk: System med unprivileged user namespaces aktiverade

    Rekommenderad åtgärd:

    Installera senaste kerneluppdateringen från din Linuxdistribution och starta om systemet.

    Viktigt: En kerneluppdatering börjar inte skydda systemet förrän datorn har startats om.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails 7.9 släppt – anonymt operativsystem får ny Tor Browser och bättre hårdvarustöd

    Tails 7.9 är här med uppdaterad Tor Browser, förbättrat stöd för nyare hårdvara och en rättning som gör Secure Boot-varningar mer tillförlitliga. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen fortsätter därmed att finslipa sitt portabla system för anonym surfning och spårfri användning från USB-minne.

    Tails 7.9 är nu tillgängligt. Den nya versionen av det portabla och integritetsinriktade Linuxsystemet uppdaterar Tor Browser, förbättrar stödet för nyare datorer och rättar ett ovanligt men irriterande problem med Secure Boot-varningar.

    Tails är inte en vanlig Linuxdistribution. Systemet är byggt för att köras från ett USB-minne och lämnar så få spår som möjligt på datorn där det används. All internettrafik leds genom Tor-nätverket, vilket gör det svårare att spåra användaren och dennes nätaktivitet. Därför används Tails ofta av journalister, aktivister, visselblåsare och andra som behöver ett extra skyddat digitalt arbetsflöde.

    Version 7.9 är framför allt en underhållsuppdatering, men den innehåller ändå flera viktiga förbättringar.

    Den mest synliga nyheten är att Tor Browser har uppdaterats till version 15.0.16. Webbläsaren bygger på Firefox ESR 140.12 och är en central del av Tails, eftersom den är det huvudsakliga verktyget för att surfa anonymt via Tor. Uppdateringar av Tor Browser är viktiga eftersom de både kan innehålla säkerhetsfixar och förbättringar som påverkar kompatibilitet, stabilitet och integritet.

    Tails 7.9 innehåller också uppdaterade firmwarepaket. Firmware är den lågnivåprogramvara som gör att operativsystemet kan kommunicera med hårdvara som grafikkort, Wi-Fi-kretsar och andra komponenter. För användaren betyder det i praktiken att Tails kan fungera bättre på nyare datorer, särskilt där trådlöst nätverk eller grafik tidigare varit problematiskt.

    En annan rättning gäller Secure Boot. Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att systemet som startas är betrott. I vissa fall kunde Tails tidigare felaktigt varna för gamla Secure Boot-certifikat, trots att certifikaten egentligen var uppdaterade. Det kunde leda till onödig oro och i värsta fall få användare att stänga av Secure Boot utan anledning. I Tails 7.9 har kontrollen justerats så att den använder rätt databas för att avgöra om certifikaten är aktuella.

    För befintliga användare finns automatiska uppgraderingar till Tails 7.9 från Tails 7.0 och senare. Om den automatiska uppgraderingen inte fungerar, eller om systemet inte startar korrekt efter uppdateringen, rekommenderar projektet en manuell uppgradering.

    Nya användare kan ladda ner Tails 7.9 som USB-avbildning. Det finns även en ISO-fil för den som vill använda Tails från DVD eller i en virtuell maskin. Projektet påminner samtidigt om en viktig sak: om man installerar Tails på nytt i stället för att uppgradera kan den beständiga lagringen på USB-minnet raderas. Den som använder Persistent Storage för att spara filer, inställningar eller nycklar bör därför vara noga med att välja uppgradering om dessa data ska behållas.

    Bakom kulisserna innehåller Tails 7.9 även flera tekniska förbättringar för testmiljöer, byggsystem och intern dokumentation. Det finns dessutom fortsatt arbete kring Flatpak-stöd, där installation av Flatpak-appar över Tor testas bakom en funktionsflagga. Det är dock inte den stora användarnyheten i denna version, utan snarare ett tecken på att Tails-utvecklarna arbetar vidare med hur programhantering kan göras både säkrare och mer användbar i framtiden.

    Sammanfattningsvis är Tails 7.9 ingen dramatisk version med stora nya funktioner. Det är i stället en typisk säkerhets- och stabilitetsuppdatering: ny Tor Browser, bättre stöd för modern hårdvara och en viktig rättning för Secure Boot-meddelanden. För ett system som Tails är just sådana uppdateringar centrala. När målet är anonymitet och spårfri användning är det ofta de små, noggranna förbättringarna som gör störst skillnad.

    https://tails.net

    Artikel i vår wiki om Tails.

    https://wiki.linux.se/Tails

    Faktaruta: Tails 7.9

    Vad är Tails?
    Tails är en portabel Linuxdistribution som körs från USB-minne och är byggd för anonymitet, integritet och spårfri användning.

    Ny version:
    Tails 7.9

    Viktigaste nyheten:
    Tor Browser har uppdaterats till version 15.0.16, baserad på Firefox ESR 140.12.

    Bättre hårdvarustöd:
    Uppdaterade firmwarepaket förbättrar stödet för nyare datorer, grafikkretsar och Wi-Fi-adaptrar.

    Secure Boot:
    En rättning gör att Tails inte längre felaktigt varnar för gamla Secure Boot-certifikat när de redan är uppdaterade.

    Uppgradering:
    Automatisk uppgradering finns från Tails 7.0 och senare. Vid problem rekommenderas manuell uppgradering.

    Viktigt att tänka på:
    En ny installation kan radera Persistent Storage på USB-minnet. Den som vill behålla sparade filer och inställningar bör uppgradera i stället.

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.1 är här – snabbare filsystem, bättre hårdvarustöd och starkare säkerhet

    Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem.

    Linuxkärnan fortsätter att utvecklas i hög takt. Med version 7.1 får världens kanske viktigaste öppna kärna en rad förbättringar som märks både för vanliga användare, systemadministratörer och utvecklare. Det handlar om allt från bättre stöd för moderna processorer och lagringsenheter till förbättrad säkerhet och snabbare filsystem.

    Linux är själva hjärtat i operativsystem som Android, Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux, Linux Mint och många andra distributioner. Kärnan ansvarar för kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. När du öppnar en fil, ansluter ett USB-minne, använder nätverket eller startar ett program är Linuxkärnan inblandad i bakgrunden.

    Med Linux 7.1 får kärnan flera tekniska förbättringar som gör systemet mer modernt, effektivt och säkert.

    Ny NTFS-hantering med bättre skrivstöd

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är en ny implementation av NTFS-filsystemet. NTFS är det filsystem som länge har använts i Windows, och stöd för NTFS är därför viktigt för alla som vill läsa och skriva till Windows-diskar från Linux.

    Den nya NTFS-lösningen har varit under utveckling i flera år och innehåller fullt skrivstöd. Det betyder att Linux bättre kan hantera filer på NTFS-formaterade diskar, inte bara läsa dem. För användare som ofta flyttar filer mellan Windows och Linux kan detta bli en märkbar förbättring.

    Den nya implementationen använder modernare teknik i Linuxkärnan, bland annat delayed allocation, iomap och folio-integration. Det låter kanske avancerat, men i praktiken handlar det om att filskrivning kan bli snabbare, stabilare och mer effektiv. Till detta kommer även en ny uppsättning användarverktyg, kallad ntfsprogs-plus.

    Starkare säkerhet med Landlock

    Linux 7.1 innehåller också en förbättring av Landlock, ett säkerhetssystem i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt.

    Den nya versionen inför en ny åtkomsträtt för pathname UNIX domain sockets. UNIX domain sockets används ofta för kommunikation mellan program på samma system. Genom att kunna styra åtkomst även på detta område får utvecklare och systemadministratörer bättre möjlighet att bygga säkrare miljöer.

    Detta är särskilt viktigt i en tid då fler program körs isolerat, till exempel i containrar, sandlådor och olika typer av begränsade körmiljöer.

    Bättre energihantering för moderna datorer

    Linux 7.1 innehåller förbättringar i drivrutinerna amd-pstate och intel_idle. Dessa delar av kärnan har betydelse för hur processorer från AMD och Intel hanterar strömförbrukning och vilolägen.

    För bärbara datorer kan sådana förbättringar innebära bättre batteritid, lägre värmeutveckling och tystare drift. För servrar kan effektivare energihantering minska strömförbrukningen, vilket är viktigt både ekonomiskt och miljömässigt.

    Förbättringar för exFAT, CIFS, Ceph och andra filsystem

    Linux 7.1 innehåller även förbättringar för flera andra filsystem.

    exFAT får stöd för att förallokera kluster utan att först nollställa dem. Det kan minska fragmentering och göra filhanteringen effektivare, särskilt på USB-minnen, minneskort och externa diskar.

    CIFS-klienten, som används för att komma åt Windows- och Samba-delningar, får stöd för O_TMPFILE. Det gör det möjligt att skapa temporära filer på ett säkrare och mer flexibelt sätt.

    Ceph, som ofta används i större lagringskluster, får ny infrastruktur för att samla in och rapportera I/O-statistik per subvolym. Det är framför allt intressant för driftmiljöer där man behöver övervaka prestanda och belastning noggrant.

    Även EXT4 och F2FS får förbättringar. EXT4 är fortfarande ett av de vanligaste filsystemen på Linux, medan F2FS ofta används på flashbaserad lagring.

    Nya möjligheter för BPF och io_uring

    Linux 7.1 fortsätter också utvecklingen av BPF och io_uring, två tekniker som blivit allt viktigare i moderna Linuxsystem.

    BPF används bland annat för avancerad nätverksfiltrering, övervakning, säkerhet och prestandaanalys. I Linux 7.1 tillkommer bland annat stöd för fsession på IBM System/390-arkitekturen.

    io_uring är ett modernt gränssnitt för snabbare in- och utmatning. Det används för att göra fil- och nätverksoperationer mer effektiva. Med BPF-stöd i io_uring öppnas nya möjligheter för avancerad kontroll och optimering direkt i kärnan.

    Förbättringar för lagring och blockenheter

    Den användarbaserade blockdrivrutinen ublk får en ny funktion för zero-copy-I/O via flaggan UBLK_F_SHMEM_ZC. Zero-copy innebär att data kan flyttas mer effektivt utan onödiga kopieringar i minnet. Det kan ge bättre prestanda i vissa typer av lagringslösningar.

    Linux 7.1 lägger också till stöd för att generera och verifiera T10 protection information på filsystemsnivå. Det är en teknik som används för att upptäcka datakorruption och öka tillförlitligheten i lagringssystem.

    Dessutom byggs stödet för TCG Storage Opal SSC Single User Mode ut i sed-opal-gränssnittet. Det är relevant för självkrypterande lagringsenheter och säker hantering av diskar.

    Mer hårdvarustöd

    Som vanligt innehåller en ny Linuxkärna också mängder av nytt och förbättrat hårdvarustöd.

    Linux 7.1 aktiverar Intels Flexible Return and Event Delivery, FRED, som standard. Detta är en modern funktion i Intel-processorer som förändrar hur vissa typer av händelser och övergångar hanteras i processorn.

    Kärnan får även stöd för CPU Memory Latency PMU på NVIDIA Tegra410-systemkretsar. Det är främst intressant för inbyggda system och utvecklare som arbetar nära hårdvaran.

    USB- och Thunderbolt-drivrutinerna får också förbättringar. Det gäller bland annat stöd för nya USB-strömförsörjningsdrivrutiner, uppdateringar av dwc3-drivrutinen och utökat stöd för ny hårdvara.

    Grafikdrivrutinerna för AMDGPU och Intel i915 förbättras också, vilket är viktigt för både skrivbordsanvändare och bärbara datorer.

    Nätverk, ljud och systemprestanda

    Utöver de stora nyheterna innehåller Linux 7.1 många mindre förbättringar i nätverksstacken, ljudsystemet och olika kärnkomponenter.

    Den typen av ändringar märks kanske inte direkt i form av en ny knapp eller funktion i skrivbordsmiljön, men de bidrar till att Linux fungerar bättre över tid. Bättre nätverkskod kan ge stabilare uppkopplingar. Bättre ljudstöd kan innebära att fler ljudkretsar fungerar direkt. Förbättrad schemaläggning och I/O-hantering kan ge ett mer responsivt system.

    Ska man uppgradera direkt?

    Den som är tekniskt intresserad kan hämta Linux 7.1 direkt från Linus Torvalds git-träd eller från kernel.org och kompilera kärnan själv.

    För de flesta användare är det däremot klokare att vänta tills den nya kärnan kommer via den egna Linuxdistributionens vanliga uppdateringar. Distributioner som Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux och openSUSE testar och paketerar kärnor på olika sätt. Genom att vänta på distributionens version minskar risken för problem med drivrutiner, moduler och systemintegration.

    För vanliga skrivbordsanvändare är alltså rådet enkelt: vänta på att din distribution erbjuder Linux 7.1 i sina stabila förråd.

    Linux fortsätter framåt

    Linux 7.1 är ingen revolution som förändrar allt över en natt. Det är snarare ännu ett steg i den långsamma men kraftfulla utveckling som gjort Linux till en grundpelare i allt från mobiltelefoner och routrar till superdatorer, servrar och vanliga persondatorer.

    De stora nyheterna – bättre NTFS-stöd, starkare Landlock-säkerhet, effektivare energihantering och utökat hårdvarustöd – visar att Linux fortsätter att anpassa sig till moderna behov.

    För användaren betyder det i slutändan ett stabilare, säkrare och mer framtidssäkert system. För utvecklare och systemadministratörer innebär det fler verktyg, bättre kontroll och större möjligheter att bygga robusta lösningar.

    Linux 7.1 är därför inte bara ännu en versionssiffra. Det är ett tecken på att den öppna kärnan fortsätter att utvecklas i takt med hårdvaran, säkerhetskraven och användarnas behov.

    https://www.kernel.org

    Fakta: Linux 7.1

    Typ: Ny version av Linuxkärnan

    Viktig nyhet: Ny NTFS-implementation med fullt skrivstöd, bättre prestanda och modernare hantering av Windows-formaterade diskar.

    Säkerhet: Landlock får utökade möjligheter att begränsa åtkomst till pathname UNIX domain sockets.

    Filsystem: Förbättringar för bland annat NTFS, exFAT, CIFS, Ceph, EXT4 och F2FS.

    Prestanda: Vidareutveckling av BPF, io_uring, ublk och zero-copy-I/O.

    Hårdvara: Bättre stöd för moderna AMD- och Intel-system, USB, Thunderbolt, grafikdrivrutiner och inbyggda system.

    Energihantering: Förbättringar i amd-pstate och intel_idle kan bidra till lägre strömförbrukning, bättre batteritid och svalare drift.

    Rekommendation: Vanliga användare bör vänta tills Linux 7.1 erbjuds via den egna distributionens stabila uppdateringar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När Linux och Secure Boot måste byta nyckel

    När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste lita på rätt nyckel för att Linux ska kunna starta säkert.

    En gammal digital nyckel från Microsoft är på väg att gå ut. Det låter kanske som en teknisk detalj för firmware-utvecklare, men förändringen berör stora delar av Linux-världen. Orsaken är Secure Boot – den säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att rätt programvara startar när datorn slås på.

    I juni löper Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 ut. Det certifikatet har under många år varit en viktig del av kedjan som gör att Linuxdistributioner kan starta på datorer där Secure Boot är aktiverat. Nu behöver Linuxdistributionerna stegvis flytta över till den nyare Microsoft UEFI CA från 2023.

    För vanliga användare innebär detta oftast ingen dramatik. En dator som startar Linux med Secure Boot i dag bör normalt fortsätta att starta även efter att det gamla certifikatet gått ut. Men övergången är ändå viktig, särskilt för nya installationsmedier, räddningsskivor, dual boot-system och äldre datorer.

    Vad är Secure Boot?

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i UEFI, den moderna ersättaren till det gamla BIOS-systemet. När datorn startar kontrollerar firmware att den första delen av startkedjan är signerad med en betrodd digital nyckel.

    Man kan jämföra det med en dörrvakt vid datorns entré. Dörrvakten släpper bara in program som kan visa upp rätt legitimation. Om startprogrammet är signerat med en nyckel som datorn litar på får det fortsätta. Om inte, stoppas uppstarten.

    Syftet är att hindra skadlig kod från att lägga sig tidigt i startprocessen, innan operativsystemet ens har hunnit laddas. Sådan kod kan annars vara mycket svår att upptäcka.

    Varför fungerar Windows enklare?

    På de flesta vanliga PC-datorer finns Microsofts Secure Boot-nycklar redan inlagda från fabrik. Det gör att Windows kan starta utan extra krångel, eftersom datorns firmware redan litar på Microsofts signering.

    Linux har däremot ett annat problem. De flesta Linuxdistributioner är inte direkt betrodda av datorns firmware. Tillverkaren av datorn har normalt inte lagt in nycklar för Ubuntu, Fedora, Debian, Linux Mint eller andra distributioner.

    För att lösa detta använder många Linuxdistributioner ett litet program som heter shim.

    Shim – den lilla länken mellan Microsoft och Linux

    Shim är en liten första startladdare som fungerar som en bro mellan datorns Secure Boot-system och Linuxdistributionens egna nycklar.

    Så här fungerar det förenklat:

    Datorns firmware litar på Microsofts nyckel.

    Microsoft har signerat Linuxdistributionens shim.

    Firmware startar shim eftersom signaturen är betrodd.

    Shim kontrollerar sedan nästa steg, till exempel GRUB och Linuxkärnan.

    GRUB och kärnan kan därefter starta Linux på ett säkert sätt.

    På detta sätt kan Linux starta på datorer där Secure Boot är aktiverat, utan att varje enskild datortillverkare behöver lägga in nycklar för varje Linuxdistribution.

    Vad händer när 2011-certifikatet går ut?

    Det viktiga att förstå är att ett utgånget certifikat inte automatiskt betyder att allt slutar fungera. Certifikatet tas inte magiskt bort ur datorns firmware bara för att datumet passerar. Redan signerade och betrodda startladdare bör därför i många fall fortsätta fungera.

    Det betyder att en befintlig Linuxinstallation, som redan fungerar med Secure Boot, normalt inte bör sluta starta enbart på grund av certifikatets utgångsdatum.

    Problemen kan i stället uppstå i samband med övergången till den nya signeringskedjan. Nya installationsavbilder, nya versioner av shim, återställningsmedia och vissa äldre datorer kan behöva uppdaterade Secure Boot-databaser för att känna igen den nya Microsoft UEFI CA från 2023.

    Varför kan det ändå bli problem?

    Secure Boot bygger på en kedja av förtroende. Varje länk måste lita på nästa länk. Om datorns firmware inte känner igen den nyckel som har använts för att signera shim, stoppas processen redan i början.

    Då spelar det ingen roll att Linuxkärnan eller GRUB är korrekt installerade. Om första länken i kedjan inte godkänns kommer datorn inte vidare.

    Särskilt känsliga situationer kan vara:

    Äldre datorer med föråldrade Secure Boot-databaser.

    Nya Linuxinstallationsmedier som använder den nya 2023-signeringen.

    Dual boot-system med både Windows och Linux.

    Räddnings-USB och installationsstickor som inte har uppdaterats.

    System där användaren manuellt har ändrat Secure Boot-nycklar.

    Datorer där den gamla 2011-nyckeln tas bort för tidigt.

    Det sista är särskilt viktigt. Att manuellt ta bort gamla nycklar ur Secure Boot-systemet kan göra att tidigare fungerande Linuxinstallationer inte längre startar.

    Vad behöver Linuxdistributionerna göra?

    Linuxdistributionerna behöver se till att deras shim-versioner signeras på rätt sätt för framtiden. Det innebär att de måste anpassa sig till Microsofts nyare UEFI CA från 2023 och se till att installationsmedia, uppdateringspaket och dokumentation följer med i övergången.

    För stora distributioner som Ubuntu, Fedora, Debian, SUSE och andra är detta en viktig infrastrukturell förändring. Det handlar inte om en ny funktion som användaren direkt ser, utan om att själva startkedjan ska fortsätta fungera på moderna datorer.

    Det är lite som att byta låssystem i ett stort hus. De flesta märker ingenting om bytet görs rätt, men om nycklarna inte passar kan någon plötsligt stå utanför dörren.

    Vad bör vanliga användare göra?

    För de flesta användare är rådet enkelt: håll systemet uppdaterat.

    Installera uppdateringar från din Linuxdistribution.

    Uppdatera shim-paket när distributionen erbjuder det.

    Installera firmware- och UEFI-uppdateringar från datortillverkaren när sådana finns.

    Använd nya installationsavbilder från distributionens officiella webbplats.

    Undvik att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.

    Det är också klokt att inte använda gamla installationsstickor i flera år. Om du ska installera Linux på en ny dator med Secure Boot aktiverat bör du ladda ner en aktuell ISO-fil från distributionens officiella webbplats.

    Secure Boot är inte bara ett Windows-problem

    Det här visar också hur beroende Linuxvärlden fortfarande är av Microsofts roll i PC-ekosystemet. Även om Linux är ett fristående och öppet operativsystem måste det ofta passera genom en Microsoft-signerad startkedja för att fungera smidigt på vanliga konsumentdatorer med Secure Boot.

    Det betyder inte att Linux är osäkert eller underordnat Windows. Det betyder snarare att PC-plattformen historiskt har standardiserats kring Microsofts nycklar, eftersom Windows dominerar marknaden.

    Linuxdistributionerna har därför byggt praktiska lösningar för att fungera inom detta system. Shim är en sådan lösning.

    Ingen panik – men en viktig övergång

    Att Microsofts UEFI CA från 2011 löper ut är inte en katastrof. Det betyder inte att Linuxdatorer plötsligt slutar starta över en natt. Men det är en viktig övergång som Linuxdistributioner, hårdvarutillverkare och systemadministratörer behöver hantera på rätt sätt.

    För användaren är det viktigaste att inte göra förhastade ändringar i Secure Boot-inställningarna. Låt distributionens uppdateringar sköta övergången, använd aktuella installationsmedier och se till att firmware hålls uppdaterad.

    Secure Boot handlar i grunden om förtroende. När en gammal nyckel går ut måste en ny ta vid. Om kedjan hålls obruten kommer Linux fortsätta starta precis som tidigare – bara med en modernare grund för framtidens säkra uppstarter.

    https://github.com/rhboot/shim

    Faktaruta: Secure Boot och Linux

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att startprogrammen är betrodda innan operativsystemet får starta.

    Många Linuxdistributioner använder ett litet program som heter shim. Det fungerar som en bro mellan datorns firmware, Microsofts Secure Boot-nycklar och Linuxdistributionens egna nycklar.

    Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 löper ut, vilket gör att Linuxdistributioner behöver gå över till den nyare signeringskedjan från 2023 för framtida stöd.

    • Påverkar: Linuxinstallationer med Secure Boot aktiverat.
    • Viktig del: shim, GRUB och Linuxkärnan.
    • Risk: äldre installationsmedia och datorer med föråldrade Secure Boot-nycklar.
    • Råd: håll Linux, firmware och installationsmedia uppdaterade.
    • Undvik: att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KernelScript 0.1: nytt språk vill göra eBPF enklare för Linuxutvecklare

    KernelScript 0.1 är ett nytt experimentellt programmeringsspråk som vill göra avancerad Linuxutveckling enklare. Genom att samla eBPF-program, användarprogram och kernelintegration i en och samma kodbas kan utvecklare slippa mycket av den manuella C-kod och libbpf-hantering som annars krävs. Resultatet är ett lovande, men ännu omoget, verktyg för den som vill arbeta närmare Linuxkärnan utan att fastna i all teknisk kringkod.

    Att skriva program som kör nära Linuxkärnan är kraftfullt – men också svårt. Med eBPF kan utvecklare skapa små program som körs i kernelmiljö utan att själva Linuxkärnan behöver byggas om. Tekniken används redan i dag för allt från nätverksfiltrering och prestandamätning till säkerhet, felsökning och övervakning av system.

    Nu har den första publika versionen av KernelScript 0.1 släppts. Det är ett nytt öppet programmeringsspråk som vill göra utveckling med eBPF mer lättillgänglig, säkrare och mindre beroende av stora mängder handskriven stödkod.

    Ett språk för flera världar

    Traditionellt kräver eBPF-utveckling ofta att man skriver flera olika delar separat. Själva eBPF-programmet skrivs ofta i C. Sedan behövs kod i användarrymden för att ladda programmet, hantera kartor, läsa data och kommunicera med kärnan. I vissa fall krävs även integration med kernelmoduler och särskilda byggfiler.

    KernelScript försöker samla detta i en enda källkod. Utvecklaren skriver programmet i KernelScripts eget språk, och verktyget genererar därefter den C-kod, de användarprogram, Makefiles och integrationsdelar som behövs.

    Tanken är alltså inte att ersätta Linuxkärnan eller eBPF, utan att lägga ett högre och mer lättanvänt lager ovanpå.

    Varför eBPF är kraftfullt – men svårt

    eBPF har blivit en av de mest intressanta teknikerna i moderna Linuxsystem. Den gör det möjligt att köra små verifierade program i kärnan, till exempel för att analysera nätverkspaket, mäta systemanrop eller samla in prestandadata.

    Men tekniken har en hög tröskel. Den som skriver eBPF-program måste förstå hur Linux verifierar programmen innan de får köras, vilka hjälpfunktioner som är tillåtna, hur minne får användas och hur eBPF-kartor fungerar. Dessutom krävs ofta kunskap om libbpf och hur användarrymd och kernelkod samverkar.

    KernelScript försöker minska den komplexiteten genom att erbjuda ett mer specialiserat språk, anpassat just för eBPF-flöden.

    Stöd för vanliga eBPF-program

    I den första versionen finns stöd för flera viktiga typer av eBPF-program. Det omfattar bland annat XDP, som används för snabb paketbehandling mycket tidigt i nätverksstacken, och TC, som används för trafikstyrning.

    Språket har också stöd för olika typer av probes, alltså program som kan kopplas till funktioner i kärnan för spårning och felsökning. Dessutom finns stöd för perf event-program, som används vid prestandamätning.

    Det gör KernelScript intressant för utvecklare som arbetar med nätverk, observability, felsökning, säkerhet eller låg nivå-prestanda i Linuxmiljöer.

    eBPF-kartor som vanliga variabler

    En central del av eBPF är så kallade maps, eller kartor. De fungerar som datastrukturer där eBPF-program kan spara och dela information. De kan exempelvis användas för räknare, statistik, tillståndstabeller eller kommunikation mellan kernelprogram och användarprogram.

    KernelScript gör dessa kartor till en del av språket. Det finns stöd för bland annat hash maps, per-CPU arrays, LRU maps och pinned maps. Genom att behandla dem som språkvariabler slipper utvecklaren en del av den vanliga libbpf-koden som annars krävs.

    Det kan göra enklare eBPF-projekt både kortare och lättare att förstå.

    Avancerade funktioner redan från början

    Trots att KernelScript 0.1 är en tidig version innehåller den stöd för flera avancerade eBPF-funktioner. Bland annat nämns automatisk hantering av tail calls, enklare dynptr-hantering, kontroll av programlivscykel, struct_ops och inbyggd integration med kfuncs.

    För den som redan arbetar med avancerad eBPF-utveckling kan detta vara särskilt intressant. Det visar att KernelScript inte bara är tänkt som ett pedagogiskt förenklingslager, utan som ett försök att bygga ett mer komplett utvecklingsverktyg för Linuxnära programmering.

    Inte redo för produktion

    Samtidigt är det viktigt att betona att KernelScript fortfarande är experimentellt. Projektet beskrivs som beta, och utvecklarna varnar för att syntax, API:er och funktioner kan ändras utan bakåtkompatibilitet.

    Det betyder att KernelScript i nuläget främst bör ses som något för testning, utvärdering och experiment. För produktionssystem är det fortfarande säkrare att använda etablerade verktyg och arbetsflöden kring eBPF, C och libbpf.

    Ett tecken på vart Linuxutveckling är på väg

    KernelScript 0.1 visar ändå en tydlig trend. eBPF har blivit så viktigt att det nu växer fram nya språk och verktyg som försöker göra tekniken mer tillgänglig. På samma sätt som högnivåspråk en gång gjorde vanlig systemutveckling enklare, försöker KernelScript göra kernel-nära programmering mer strukturerad och mindre felbenägen.

    Om projektet lyckas återstår att se. Men idén är intressant: ett enda språk som kan beskriva logiken för eBPF, användarrymd och kernelintegration på samma gång.

    För Linuxutvecklare som vill följa framtidens systemprogrammering är KernelScript därför ett projekt att hålla ögonen på – även om det än så länge hör hemma i labbmiljö snarare än i skarpa driftsystem.

    https://github.com/multikernel/kernelscript

    Teknisk faktaruta: KernelScript 0.1

    Typ: Experimentellt programmeringsspråk och DSL för Linuxutveckling.

    Fokus: eBPF, användarprogram och kernelintegration från en gemensam kodbas.

    Licens: Apache 2.0.

    Syfte: Att minska behovet av handskriven C-kod, libbpf-boilerplate, Makefiles och separat användarrymdskod vid eBPF-utveckling.

    Stöd: XDP, TC, probes, perf events, eBPF maps, tail calls, dynptr, struct_ops och kfunc-integration.

    Status: Beta/experimentell. Rekommenderas ännu inte för produktion.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails 7.8: säkrare anonymitet – men Thunderbird försvinner från startpaketet

    Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det.

    Tails 7.8 är nu släppt. Den nya versionen av det integritetsfokuserade operativsystemet innehåller uppdaterad Tor Browser, viktiga säkerhetsfixar och en tydlig förändring: e-postprogrammet Thunderbird följer inte längre med som standard.

    För många användare märks Tails främst som ett system man startar från USB-minne när man vill surfa mer anonymt. All internettrafik skickas genom Tor-nätverket, och systemet är byggt för att lämna så få spår som möjligt på datorn där det används. Med version 7.8 fortsätter projektet på samma spår, men gör samtidigt några praktiska justeringar.

    Thunderbird tas bort från standardinstallationen

    Den största synliga förändringen är att Thunderbird inte längre ingår i den vanliga Tails-avbilden. Det betyder inte att e-postprogrammet försvinner helt. Thunderbird kan fortfarande installeras via funktionen Additional Software.

    För användare som redan har Thunderbird aktiverat tillsammans med Persistent Storage kommer övergången att ske automatiskt. Tails lägger då till Thunderbird i listan över extra program som installeras vid uppstart.

    Det här kan låta som en försämring, men tanken är snarare att göra underhållet enklare och säkrare. När Thunderbird installeras som extra program kan Tails hämta den senaste tillgängliga versionen varje gång systemet startar. På så sätt minskar risken att användare fastnar med en äldre e-postklient i den förinstallerade miljön.

    Tor Browser uppdateras

    Tails 7.8 innehåller också Tor Browser 15.0.14. Det är en viktig del av systemet, eftersom webbläsaren är den mest centrala komponenten för de flesta användare.

    Tor Browser är byggd för att skydda användarens identitet genom att dirigera trafiken via Tor-nätverket och samtidigt minska mängden information som webbplatser kan samla in om datorn och webbläsaren. Uppdateringar av Tor Browser är därför extra viktiga i Tails, eftersom webbläsaren ofta är den mest utsatta delen av systemet.

    Viktiga säkerhetsfixar i Linuxkärnan och haveged

    Tails 7.8 åtgärdar även flera säkerhetsproblem i Linuxkärnan 6.12 LTS och i haveged. Enligt Tails-projektet kunde dessa sårbarheter göra det möjligt för ett program som körs inne i Tails att få administrativa rättigheter.

    Det är allvarligt, eftersom Tails bygger på principen att även om ett program beter sig skadligt ska det inte enkelt kunna ta kontroll över hela systemet. När sådana brister upptäcks är det viktigt att användare uppgraderar så snart som möjligt.

    Vad betyder detta för vanliga användare?

    För den som bara använder Tails för att surfa anonymt är uppdateringen ganska odramatisk. Tor Browser är uppdaterad, säkerhetsproblem är åtgärdade och systemet fungerar i stort sett som tidigare.

    Den stora skillnaden märks för dem som använder Thunderbird i Tails. De behöver nu förlita sig på Additional Software och Persistent Storage för att få e-postklienten installerad automatiskt vid start. För många är det en rimlig lösning, men den kräver att Persistent Storage är korrekt konfigurerat.

    Uppgradering och installation

    Automatiska uppgraderingar till Tails 7.8 finns tillgängliga för användare som redan kör Tails 7.0 eller senare. Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om systemet inte startar efteråt, rekommenderas en manuell uppgradering.

    För nya installationer finns Tails 7.8 som USB-avbild och som ISO-fil för DVD eller virtuella maskiner.

    Det är viktigt att komma ihåg att en ny installation på ett USB-minne raderar befintlig Persistent Storage på den enheten. Den som har sparade inställningar, nycklar, dokument eller extra program bör därför vara försiktig och säkerhetskopiera sådant som behöver bevaras.

    Sammanfattning

    Tails 7.8 är ingen dramatisk version, men den är viktig. Uppdateringen gör systemet säkrare, håller Tor Browser aktuell och förändrar hur Thunderbird hanteras. Genom att flytta Thunderbird från standardinstallationen till Additional Software får Tails ett smidigare sätt att hålla e-postprogrammet uppdaterat.

    För användare som är beroende av anonymitet, säkerhet och ett system som inte lämnar spår är detta en uppdatering som bör installeras.

    https://tails.net/news/version_7.8

    Faktaruta: Tails 7.8

    Operativsystem: Tails

    Version: 7.8

    Huvudnyhet: Thunderbird ingår inte längre som standard, men kan installeras som extra program.

    Webbläsare: Tor Browser 15.0.14

    Säkerhetsfixar: Åtgärdar sårbarheter i Linuxkärnan 6.12 LTS och haveged.

    Uppgradering: Automatisk uppgradering finns för användare av Tails 7.0 eller senare.

    Installation: Finns som USB-avbild och ISO-fil för DVD eller virtuell maskin.

    Viktigt: Ny installation på USB-minne raderar befintlig Persistent Storage på den enheten.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian 14 tar ett stort steg mot säkrare Linuxpaket

    Debian 14 “Forky” kan bli en milstolpe för säkrare Linuxsystem. När nästa stora Debianversion väntas släppas under sommaren 2027 ska distributionen inte bara få stöd för LoongArch64 och nya funktioner i pakethanteraren APT – den ska också kräva reproducerbara paket. Det innebär att program ska kunna byggas om från källkod och ge exakt samma resultat varje gång, vilket gör det lättare att upptäcka manipulation, fel och oväntade ändringar i mjukvarukedjan.

    Debian 14, med kodnamnet “Forky”, väntas bli en av de viktigaste Debianversionerna på länge. Inte för att skrivbordet nödvändigtvis ser annorlunda ut, utan för att något mycket djupare i systemet förändras: Debian ska börja kräva reproducerbara paket. Det innebär att ett program som byggs från samma källkod, med samma instruktioner och i samma byggmiljö, ska ge exakt samma binära paket varje gång — bit för bit. Debian Release Team meddelade i maj 2026 att nya paket som inte klarar detta inte längre får migrera till Debian testing, och att paket som redan finns där också kan stoppas om en uppdatering bryter reproducerbarheten.

    Varför spelar detta roll?

    För en vanlig användare kan det låta tekniskt och avlägset. Men idén är enkel: om någon påstår att ett färdigt Debianpaket kommer från en viss källkod ska det gå att kontrollera. En oberoende byggserver, en Debianutvecklare eller en säkerhetsgranskare ska kunna bygga om paketet och få samma resultat.

    Om resultatet inte blir identiskt kan det bero på ett oskyldigt fel, till exempel tidsstämplar, slumpmässiga filordningar eller skillnader i byggmiljön. Men det kan också avslöja något allvarligare: att den binära filen inte motsvarar den publicerade källkoden.

    Det här gör reproducerbara byggen till ett slags kvitto på mjukvarans ärlighet. Källkoden och det färdiga paketet ska inte bara höra ihop i teorin, utan kunna bevisas höra ihop i praktiken.

    Från ideal till krav

    Reproducerbara byggen har länge varit ett mål inom fri och öppen källkod. Debian har arbetat med frågan i många år, bland annat tillsammans med Reproducible Builds-projektet. Skillnaden nu är att Debian tar steget från ambition till regel.

    Paul Gevers från Debian Release Team beskrev beslutet som att Debian nu har kommit till punkten där distributionen måste leverera reproducerbara paket. Sedan den 9 maj 2026 används Debians migrationssystem för att blockera paket som inte kan reproduceras, eller uppdateringar som gör redan reproducerbara paket icke-reproducerbara.

    Det är en viktig förändring eftersom Debian testing är mellanledet där paket förbereds inför nästa stabila Debianversion. Om ett paket stoppas där kommer det inte vidare förrän problemet är löst.

    Vad betyder det för användaren?

    För den som kör Debian 12 “Bookworm” eller Debian 13 “Trixie” händer inget direkt. Förändringen gäller utvecklingen av Debian 14 “Forky”, som i nuläget finns i Debian testing. Den praktiska effekten märks främst för paketansvariga och utvecklare.

    Men på längre sikt betyder det att vanliga Debiananvändare får ett system där fler paket kan verifieras på ett starkare sätt. Det gör det svårare för skadlig kod att smyga in i byggkedjan utan att upptäckas.

    Det här är särskilt viktigt i en tid då attacker mot mjukvarukedjor blivit allt vanligare. I dag räcker det inte att fråga om ett program är öppet. Man måste också kunna kontrollera att det färdiga paketet faktiskt är byggt från just den öppna källkod som publicerats.

    Debians kontrollsystem

    Debian använder infrastrukturen reproduce.debian.net för att bygga om paket och jämföra resultaten. Systemet använder bland annat så kallade .buildinfo-filer, som innehåller information om hur ett paket byggdes. Målet är att återskapa samma byggprocess som användes när paketet publicerades i Debianarkivet.

    Dashboarden för Forky visar redan en mycket hög reproducerbarhetsgrad. Vid kontrollen som nämns i rapporteringen hade Forky över 98 procent reproducerade byggen och 23 728 paket markerade som godkända.

    Det betyder inte att arbetet är färdigt, men det visar att Debian redan ligger långt framme. De sista procenten är ofta de svåraste, eftersom problemen kan ligga i detaljer som datum, filsortering, komprimering, dokumentation eller verktyg som beter sig lite olika mellan byggmiljöer.

    LoongArch64 blir officiell arkitektur

    Debian 14 “Forky” väntas också få officiellt stöd för LoongArch64, en processorarkitektur från Loongson. Det innebär att Debian breddar sitt stöd till ytterligare en hårdvaruplattform. Enligt rapporteringen ska LoongArch64 ansluta till de redan officiellt stödda arkitekturerna som amd64, arm64, armhf, riscv64, ppc64el och s390x.

    För de flesta hemanvändare i Sverige är amd64 fortfarande det vanliga valet, alltså vanliga 64-bitars PC-datorer. Men för Debian som projekt är arkitekturstöd en viktig del av identiteten. Debian är inte bara ett operativsystem för en viss typ av dator, utan en distribution som försöker fungera på många olika maskinplattformar.

    APT får historik och återställning

    En annan nyhet i Debian 14 är att pakethanteraren APT får funktioner för historik, undo, redo och rollback. Det betyder att användaren i framtiden lättare ska kunna se vad som installerats, uppgraderats eller tagits bort — och i vissa fall backa ändringar. APT 3.2 introducerade dessa funktioner under våren 2026.

    Det här gör Debian mer likt vissa Red Hat-baserade distributioner, där transaktionshistorik i pakethanteraren länge varit en uppskattad funktion. För användare kan det bli särskilt värdefullt när en uppdatering orsakar problem. I stället för att manuellt försöka minnas vilka paket som ändrades kan systemet ge en tydligare historik.

    När kommer Debian 14?

    Debian 14 “Forky” väntas enligt nuvarande uppgifter någon gång under perioden juni till augusti 2027. Något exakt releasedatum är ännu inte fastställt. Innan den slutliga versionen släpps kommer Debianprojektet normalt att gå igenom flera steg, inklusive testning av installationsprogrammet och releasekandidater.

    Den som vill prova nyheterna redan nu behöver använda Debian testing eller en distribution som bygger på Debian testing, till exempel rullande varianter som följer utvecklingsgrenen. Det är dock inte samma sak som en färdig stabil Debianversion. Testing kan fungera bra, men är i första hand till för utveckling och förberedelse inför nästa stabila utgåva.

    En tyst men viktig säkerhetsreform

    Debian 14 “Forky” ser kanske inte dramatisk ut på ytan, men under huven sker en stor förändring. Kravet på reproducerbara paket gör Debian mer kontrollerbart, mer transparent och svårare att manipulera i smyg.

    Det är inte en funktion som ger en ny knapp på skrivbordet. Det är snarare en förbättring av förtroendet mellan källkod, byggsystem och användare. För ett operativsystem som används på servrar, arbetsstationer, inbyggda system och kritisk infrastruktur är det en stor sak.

    Debian har länge varit känt för stabilitet och noggrannhet. Med Forky tar projektet ytterligare ett steg: inte bara mot stabil programvara, utan mot programvara som kan bevisas vara byggd på rätt sätt.

    Teknisk faktaruta: Debian 14 “Forky”

    Planerad version: Debian 14 “Forky”

    Förväntad release: juni–augusti 2027

    Utvecklingsgren: Debian Testing

    Ny säkerhetsregel: Reproducerbara paket blir ett krav

    Vad betyder det? Samma källkod, bygginstruktioner och byggmiljö ska ge exakt samma binära paket varje gång.

    Effekt: Paket som inte kan reproduceras blockeras från att migrera till testing.

    Kontrollsystem: reproduce.debian.net

    Ny arkitektur: LoongArch64 får officiellt stöd

    APT-nyheter: Historik, undo, redo och rollback

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Parrot 7.2 släppt – säkerhets-Linux får viktig patch mot ”Copy Fail”

    Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har fått viktiga förbättringar.

    Parrot OS 7.2 är nu officiellt tillgängligt för nedladdning. Den nya versionen är särskilt intressant för säkerhetsintresserade, systemadministratörer och etiska hackare eftersom den innehåller en uppdaterad Linuxkärna med skydd mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”. Samtidigt fortsätter Parrot-projektet sin övergång till KDE Plasma som huvudsaklig skrivbordsmiljö och uppdaterar en lång rad verktyg för penetrationstestning och IT-säkerhet.

    Vad är Parrot OS?

    Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är byggd för säkerhetsarbete, digital forensik, anonymitet, utveckling och testning. Man kan se den som ett specialverktyg snarare än ett vanligt skrivbordsoperativsystem.

    Där vanliga Linuxdistributioner fokuserar på kontorsprogram, webbsurf och multimedia, kommer Parrot med färdiga verktyg för att analysera nätverk, testa webbsidor, undersöka system och hitta säkerhetsbrister.

    Skydd mot den allvarliga sårbarheten Copy Fail

    Den stora nyheten i Parrot 7.2 är att systemet levereras med Linux 6.19.13. Den versionen är patchad mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”.

    Sårbarheten kan enligt uppgifterna göra det möjligt för en lokal användare att höja sina rättigheter och få root-behörighet. Det är allvarligt eftersom root är den högsta behörighetsnivån i Linux. En angripare som redan har begränsad åtkomst till en dator kan i värsta fall ta full kontroll över systemet.

    För vanliga användare kan en sådan sårbarhet låta abstrakt, men i praktiken handlar det om gränsen mellan en vanlig användare och systemets absoluta maktcentrum. Linux bygger på tydliga behörigheter: en vanlig användare ska inte kunna ändra systemfiler, läsa andras privata data eller styra kärnan. När en lokal privilegiehöjning fungerar bryts den modellen.

    KDE Plasma fortsätter som standardmiljö

    Parrot 7.2 bygger vidare på Parrot 7-serien, där projektet tidigare bytte standardmiljö från MATE till KDE Plasma. Den nya versionen använder KDE Plasma 6.3.6 som skrivbordsmiljö.

    Samtidigt finns det även utgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment. Det gör att användare kan välja mellan ett mer modernt och funktionsrikt skrivbord eller lättare miljöer som passar bättre i virtuella maskiner och på enklare hårdvara.

    Bygger på Debian 13.4 ”Trixie”

    En annan viktig del är att Parrot 7.2 innehåller uppdateringar från Debian 13.4 ”Trixie”. Eftersom Parrot bygger på Debian innebär det att mycket av stabiliteten och paketbasen kommer därifrån, medan Parrot-lagret ovanpå tillför säkerhetsverktyg, specialanpassningar och egna menyer.

    Resultatet blir ett system som kombinerar Debians breda paketarkiv med ett mer specialiserat fokus på cybersäkerhet.

    Många säkerhetsverktyg har uppdaterats

    Flera kända säkerhetsverktyg har uppdaterats i Parrot 7.2. Bland annat nämns:

    Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1.

    Det är verktyg som används för allt från webbtestning och Active Directory-analys till nätverkskartläggning och simulering av angrepp i kontrollerade miljöer.

    För den som arbetar med IT-säkerhet är sådana uppdateringar viktiga. Säkerhetsverktyg måste följa med när verkliga system förändras. Nya versi”Dataingenjör? Vad fan är en dataingenjör? Påhittade titlar som de har köpt på en marknad i hemlandet. Lite som de där som kallar sig läkare, men har lägre kompetens än en svensk sjuksköterska.”oner av Windows, Linux, webbservrar, molntjänster och autentiseringssystem kräver att testverktygen också utvecklas. Annars riskerar säkerhetstestaren att använda gamla metoder mot nya miljöer och missa viktiga brister.

    Förbättrad meny och fortsatt arbete med Go-kodbasen

    Parrot 7.2 innehåller också förbättringar i Parrot Menu, där nya skrivbordsposter lagts till samtidigt som arbetet med den nya Go-baserade kodbasen fortsätter.

    Det låter kanske som en detalj, men menyerna är centrala i en säkerhetsdistribution. När hundratals verktyg finns installerade måste de vara logiskt organiserade, annars blir systemet snabbt svåranvänt.

    Förbättringar för Docker, virtuella maskiner och sidoprojekt

    Projektet har även förbättrat parrot-themes och parrot-tools, men mycket av arbetet i denna version har lagts på infrastruktur, Docker-containrar och olika sidoprojekt runt operativsystemet.

    Det visar att Parrot inte bara utvecklas som en ISO-fil för installation på datorer, utan som ett helt ekosystem med stöd för virtuella maskiner, containrar, WSL och specialutgåvor.

    Bättre hantering av Flatpak-paket

    En praktisk nyhet är att Parrot 7.2 får en inbyggd kontroll för Flatpak-paket, så att uppdateringar av sådana paket kan hanteras automatiskt.

    Flatpak används ofta för att installera program fristående från distributionens vanliga paketsystem. För användaren betyder det enklare underhåll och mindre risk att program ligger kvar i gamla versioner.

    Finns i flera olika utgåvor

    Parrot 7.2 finns som Home och Security live-editions för 64-bitars system. Det finns även färdiga avbilder för Docker, virtuella maskiner, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box.

    Dessutom finns särskilda skrivbordsutgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment.

    Security Edition är den mest kompletta varianten för penetrationstestning, digital forensik, reverse engineering och säkerhetsforskning. Home Edition passar bättre för den som vill ha Parrot som ett mer allmänt Linuxsystem med integritets- och säkerhetsfokus.

    Så uppdaterar befintliga användare

    För den som redan använder Parrot krävs ingen ominstallation. Systemet kan uppdateras med:

    Parrot Updater har också uppdaterats till version 2.0.8. Den nya versionen ska ge en bättre uppdateringsupplevelse, särskilt för användare som uppgraderar från Parrot 6 ”Lory”.

    En viktig men lågmäld säkerhetsrelease

    Parrot 7.2 är inte en version som främst handlar om ett nytt utseende eller stora synliga nyheter. Det är snarare en underhålls- och säkerhetsrelease där kärnan, verktygen och infrastrukturen har fått viktiga förbättringar.

    För en vanlig Linuxanvändare kan det låta torrt, men för den som arbetar med säkerhet är just detta avgörande. Ett verktygssystem måste vara uppdaterat, pålitligt och snabbt kunna hantera nya sårbarheter.

    Med Linux 6.19.13, patchen mot Copy Fail, uppdaterade säkerhetsverktyg och fortsatt utveckling av KDE-baserade Parrot 7-serien visar projektet att det vill vara mer än bara ännu en Kali-konkurrent. Parrot försöker bygga en komplett arbetsmiljö för cybersäkerhet, där både skrivbord, verktyg, containrar och specialutgåvor hänger ihop.

    https://parrotsec.org/download

    Teknisk faktaruta: Parrot OS 7.2

    Distribution: Parrot OS 7.2

    Bas: Debian 13.4 ”Trixie”

    Linuxkärna: Linux 6.19.13

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.6

    Alternativa skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment

    Viktig säkerhetsfix: Patch mot sårbarheten ”Copy Fail”

    Uppdaterade verktyg: Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1

    Utgåvor: Home, Security, Docker, VM, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box

    Nyheter: Förbättrad Parrot Menu, bättre Flatpak-hantering, förbättrat VM-stöd och uppdaterad Parrot Updater 2.0.8

    Uppdatering från befintlig installation:

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Nödbroms i Linuxkärnan ska kunna stoppa farliga funktioner

    När allvarliga säkerhetshål i Linuxkärnan blir offentliga kan tiden fram till en färdig uppdatering vara kritisk. Nu diskuteras ett nytt förslag om en så kallad killswitch, en nödbroms som tillfälligt kan stänga av sårbara funktioner i kärnan. Målet är inte att laga felet direkt, utan att minska risken för angrepp medan administratörer väntar på en riktig säkerhetsuppdatering.

    Linuxkärnan är hjärtat i cirka 10 miljarder datorer, servrar, mobiler och inbyggda system. När en allvarlig sårbarhet upptäcks i kärnan kan konsekvenserna därför bli stora. Nu diskuterar Linuxutvecklare ett nytt förslag som skulle kunna ge systemadministratörer en slags nödbroms: en möjlighet att tillfälligt stänga av en sårbar funktion innan en riktig säkerhetsuppdatering finns på plats.

    Bakgrunden är flera färska CVE-rapporter om allvarliga säkerhetsbrister i Linuxkärnan. När en sårbarhet blir offentlig kan angripare snabbt börja undersöka hur den kan utnyttjas. Samtidigt kan det ta tid innan färdiga säkerhetsuppdateringar har nått alla distributioner, servrar och användare. Det är just detta mellanläge som den föreslagna funktionen försöker hantera.

    Så fungerar den föreslagna killswitchen

    Förslaget kommer från Sasha Levin, ingenjör på NVIDIA och en av de ansvariga för stabila Linuxkärnor. Hans patch går ut på att administratörer ska kunna peka ut en viss kernel-funktion och säga åt systemet att inte längre köra den.

    I stället för att funktionen körs som vanligt ska den direkt avbrytas och returnera ett fel. Det lagar inte själva säkerhetshålet, men det kan göra att angriparen inte längre når den farliga kodvägen.

    Man kan jämföra det med att stänga av en trasig hiss i ett hus. Hissen är fortfarande trasig, men ingen kan använda den förrän reparatören har varit där. På samma sätt kan en känslig del av Linuxkärnan göras otillgänglig tills en riktig säkerhetsuppdatering finns installerad.

    Inte en ersättning för säkerhetsuppdateringar

    Det är viktigt att förstå att detta inte är livepatching. Vid livepatching ersätts eller korrigeras kod i ett körande system. Den här killswitchen gör något enklare och grövre: den blockerar en utvald funktion från att köras.

    Det betyder att en riktig kerneluppdatering fortfarande behövs. Killswitchen är tänkt som en tillfällig skyddsåtgärd, inte som en permanent lösning.

    För servrar och kritiska system kan detta ändå vara värdefullt. Alla miljöer kan inte startas om direkt, och alla distributioner får inte färdiga säkerhetspaket samtidigt. Under tiden kan en administratör vilja minska risken genom att stänga av just den funktion som är kopplad till sårbarheten.

    Exempel: AF_ALG och andra sällan använda delar

    I patchen nämns bland annat AF_ALG, ksmbd, nf_tables, vsock och ax25 som exempel på kodvägar där en sådan metod kan vara användbar.

    Alla dessa funktioner används inte på varje Linuxsystem. En vanlig webbserver kanske inte behöver vissa nätverks- eller kryptorelaterade gränssnitt. Om en allvarlig sårbarhet upptäcks där kan det därför vara rimligare att tillfälligt stänga av funktionen än att låta systemet vara oskyddat.

    Ett konkret exempel i förslaget är en självtest som hänvisar till CVE-2026-31431. Testet visar hur killswitchen skulle kunna blockera den berörda AF_ALG-vägen. En annan sårbarhet, Dirty Frag, används inte som direkt testfall, men den visar samma typ av problem: ibland blir allvarliga kernelbuggar kända innan skyddet har hunnit nå ut till alla användare.

    Styrs via securityfs

    Den föreslagna funktionen ska exponeras via Linuxkärnans securityfs-gränssnitt. Det innebär att en privilegierad administratör kan aktivera en killswitch för en viss funktion under körning.

    När den väl är aktiverad börjar funktionen omedelbart misslyckas i stället för att köras. Ändringen gäller tills den stängs av igen eller tills systemet startas om.

    Det gör funktionen snabb att använda i ett nödläge. Administratören behöver inte nödvändigtvis kompilera om kärnan eller starta om maskinen bara för att blockera den berörda kodvägen.

    En kraftfull men riskabel metod

    Samtidigt är detta inget verktyg för ovana användare. Linuxkärnan är komplex, och många funktioner används indirekt av andra delar av systemet. Om fel funktion stängs av kan program sluta fungera, nätverkstjänster brytas eller systemet bete sig oväntat.

    Förslaget innehåller inte heller någon automatisk kontroll som avgör om det är säkert att stänga av en viss funktion. Det är upp till administratören att förstå vad funktionen gör och vilka konsekvenser det får att blockera den.

    Detta gör killswitchen till ett verktyg för akuta säkerhetslägen, särskilt i servermiljöer där administratörer redan har god kunskap om systemets användning.

    Varför förslaget är intressant

    Det mest intressanta med förslaget är att det försöker lösa ett praktiskt problem i säkerhetsarbetet: tiden mellan avslöjad sårbarhet och installerad uppdatering.

    När en sårbarhet väl är offentlig börjar klockan ticka. Angripare kan läsa tekniska detaljer, analysera patchar och försöka skapa fungerande angrepp. Samtidigt kan stora organisationer behöva testa uppdateringar innan de rullas ut brett.

    En enkel nödbroms skulle kunna ge administratörer ett extra handlingsalternativ. I stället för att välja mellan att vänta eller att uppdatera omedelbart kan de tillfälligt blockera den mest utsatta funktionen.

    Än så länge bara ett förslag

    Killswitchen är ännu inte en del av Linuxkärnan. Patchen granskas fortfarande av utvecklare, och det är inte säkert att den accepteras i sin nuvarande form.

    Om funktionen någon gång införs kan den bli ett viktigt verktyg för säkerhetsansvariga. Men den kommer sannolikt att användas med försiktighet. Att stänga av delar av kärnan är en kraftfull åtgärd, men också en som kräver god förståelse för systemet.

    I grunden handlar förslaget om att ge administratörer mer kontroll i ett kritiskt ögonblick. När en allvarlig sårbarhet redan är känd, men den färdiga uppdateringen ännu inte är installerad, kan även en tillfällig spärr vara skillnaden mellan ett öppet säkerhetshål och ett betydligt svårare angrepp.

    https://lore.kernel.org/all/20260507070547.2268452-1-sashal@kernel.org

    Teknisk fakta: föreslagen killswitch i Linuxkärnan

    Typ av funktion:
    Tillfällig säkerhetsåtgärd för Linuxkärnan.

    Syfte:
    Att kunna blockera en sårbar kernel-funktion efter att en allvarlig sårbarhet blivit offentlig, men innan en färdig säkerhetsuppdatering har installerats.

    Föreslagen av:
    Sasha Levin, ingenjör på NVIDIA och medansvarig för stabila Linuxkärnor.

    Så fungerar det:
    En administratör kan aktivera en spärr för en viss kernel-funktion. När funktionen anropas körs den inte vidare, utan returnerar ett fel direkt.

    Styrs via:
    Linuxkärnans securityfs-gränssnitt.

    Exempel på berörda områden:
    AF_ALG, ksmbd, nf_tables, vsock och ax25.

    Inte samma sak som:
    Livepatching. Funktionen ersätter inte sårbar kod med korrigerad kod, utan stoppar bara den utpekade funktionen från att köras.

    Risker:
    Om fel funktion stängs av kan systemfunktioner sluta fungera eller ge oväntade fel. Förslaget innehåller inga automatiska säkerhetskontroller som avgör om en funktion är trygg att blockera.

    Status:
    Förslaget är under granskning och är ännu inte accepterat i Linuxkärnan.

    Slutsats:
    Killswitchen är tänkt som en nödbroms för erfarna administratörer, inte som en ersättning för riktiga kerneluppdateringar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Dirty Frag: ny Linux-sårbarhet kan ge lokal användare root-behörighet

    Dirty Frag är en ny sårbarhet i Linux-kärnan som kan låta en lokal användare eller process höja sina rättigheter till root. Problemet berör bland annat IPsec ESP/XFRM och RxRPC och är särskilt allvarligt på servrar, containerplattformar, CI/CD-runners och andra system där obetrodd kod kan köras. Eftersom publik exempelkod finns tillgänglig bör administratörer uppdatera kärnan och starta om berörda system så snart säkerhetsfixar finns i den egna distributionen.

    Kort efter att sårbarheten Copy Fail blev känd har ännu ett allvarligt Linux-problem dykt upp. Den nya sårbarheten kallas Dirty Frag och berör Linux-kärnan, alltså den centrala delen av operativsystemet som styr hårdvara, minne, nätverk och processer.

    Dirty Frag är ingen fjärrsårbarhet. Det betyder att en angripare inte kan utnyttja den direkt över internet utan att först ha någon form av lokal åtkomst till systemet. Men på servrar, containermiljöer, CI/CD-system och delade Linux-maskiner kan det ändå vara mycket allvarligt. En vanlig användare, en komprometterad container eller ett byggjobb i en CI-miljö kan i värsta fall höja sina rättigheter och få root-behörighet.

    Vad är Dirty Frag?

    Dirty Frag är en lokal privilegieeskaleringssårbarhet i Linux-kärnan. Den består egentligen av två närliggande problem:

    CVE-2026-43284 berör Linux-kärnans hantering av IPsec ESP/XFRM.

    CVE-2026-43500 berör RxRPC, ett protokoll som bland annat används tillsammans med AFS, Andrew File System.

    Gemensamt för problemen är att de handlar om hur Linux hanterar sidor i minnet via page cache. Page cache används för att snabba upp åtkomst till filer och data genom att hålla information i minnet. När kärnan hanterar buffertar på fel sätt kan data som egentligen inte ska kunna ändras ändå påverkas.

    Det är därför Dirty Frag jämförs med tidigare sårbarheter som Dirty Pipe och Copy Fail. Alla dessa hör hemma i samma bredare familj av problem där felaktig minnes- eller cachehantering kan ge en angripare möjlighet att skriva till data på ett sätt som inte borde vara möjligt.

    Varför är detta farligt?

    På en vanlig hemdator är risken främst aktuell om någon redan kan köra kod lokalt på datorn. På servrar är situationen annorlunda.

    Dirty Frag är särskilt allvarlig i miljöer där många användare, tjänster eller containrar delar samma Linux-kärna. Det gäller till exempel:

    • webbhotell
    • fleranvändarservrar
    • containerhostar
    • Kubernetes-noder
    • CI/CD-runners
    • byggservrar
    • system där externa eller mindre betrodda jobb får köras

    I sådana miljöer kan en användare eller process som egentligen ska vara begränsad till en låg behörighetsnivå försöka ta sig upp till root. Root är Linux-världens administratörskonto och har i praktiken full kontroll över systemet.

    Liknar Copy Fail, men är inte samma sak

    Dirty Frag påminner om Copy Fail genom att båda kan leda till lokal root-åtkomst. Men de utnyttjar inte samma kodvägar i kärnan.

    Copy Fail påverkade Linux-kärnans kryptodelar via algif_aead.

    Dirty Frag berör i stället nätverksrelaterade delar av kärnan, framför allt IPsec ESP/XFRM och RxRPC.

    Det gör att Dirty Frag är en separat sårbarhet, även om den tekniskt ligger nära samma typ av page-cache-problem som Copy Fail.

    IPsec, ESP och RxRPC – vad betyder det?

    IPsec är en teknik för att skydda nätverkstrafik, ofta i samband med VPN-lösningar. ESP står för Encapsulating Security Payload och är en del av IPsec som används för att kryptera och skydda datapaket.

    RxRPC är ett protokoll som bland annat används av AFS, ett distribuerat filsystem. Det är inte lika vanligt i vanliga skrivbordsmiljöer, men kan finnas i vissa server- och institutionsmiljöer.

    Problemet uppstår när Linux-kärnan hanterar vissa nätverkspaket och sidbaserade buffertar på ett sätt som gör att data kan ändras på plats, trots att bufferten inte borde betraktas som privat för just den operationen.

    Förenklat uttryckt: kärnan tror att den får skriva direkt i ett minnesområde, men minnesområdet kan i själva verket delas eller vara kopplat till annan data. Det kan öppna för manipulation av page cache och i förlängningen privilegieeskalering.

    Kan Dirty Frag användas för container escape?

    Den primära effekten är lokal privilegieeskalering på den sårbara värden. Men i containermiljöer kan problemet bli extra känsligt.

    Eftersom containrar delar kärna med värdsystemet kan en sårbarhet i kärnan ibland användas för att bryta sig ut ur containern. Canonical har pekat på att Dirty Frag är relevant i miljöer där containrar kör obetrodda arbetslaster. Det finns dock ingen offentlig container-escape-demonstration som bevisar ett sådant scenario.

    Trots det bör containerhostar, Kubernetes-noder och CI-system behandla Dirty Frag som en högprioriterad säkerhetsfråga.

    Vilka system påverkas?

    Dirty Frag berör flera stora Linuxdistributioner och serverplattformar. Bland de system som uppges vara påverkade finns bland annat Ubuntu, Debian, Red Hat Enterprise Linux, AlmaLinux, openSUSE, SUSE och OpenShift.

    Även moderna kärnversioner påverkas, inklusive Linux 7.0 före de korrigerade versionerna. Patchar har börjat dyka upp i nya kärnversioner och i distributionernas egna säkerhetsuppdateringar, men tillgången varierar mellan olika distributioner och versioner.

    För administratörer innebär det att man inte bara ska titta på den generella Linux-kärnans versionsnummer, utan också följa den egna distributionens säkerhetsråd. Distributioner bakportar ofta säkerhetsfixar till äldre kärnor utan att byta till en helt ny huvudversion.

    Så skyddar man sig

    Den rekommenderade lösningen är att installera en uppdaterad kärna från den egna distributionen och sedan starta om systemet. En kärnuppdatering börjar normalt inte skydda systemet fullt ut förrän maskinen faktiskt har startats om med den nya kärnan.

    Tillfälliga skyddsåtgärder kan vara att blockera de berörda modulerna om de inte används:

    Därefter kan initramfs behöva byggas om:

    Om modulerna redan är laddade kan de i vissa fall tas bort med:

    Men detta ska göras med försiktighet. Om systemet använder IPsec, strongSwan, Libreswan, AFS, RxRPC eller liknande funktioner kan blockeringen störa nätverk, VPN-anslutningar eller filsystem.

    Tillfällig åtgärd är inte samma sak som patch

    Att svartlista moduler kan minska attackytan, men det är ingen fullgod ersättning för en riktig säkerhetsuppdatering. Dessutom måste alla berörda delar hanteras. Om bara en av de sårbara komponenterna blockeras kan den andra fortfarande vara exploaterbar.

    Därför bör svartlistning främst ses som en tillfällig åtgärd för system där funktionerna inte används. Den långsiktiga lösningen är alltid att installera en korrigerad kärna.

    Viktigast för systemadministratörer

    Dirty Frag visar ännu en gång varför kärnuppdateringar är kritiska på Linuxsystem. Även om Linux har ett starkt säkerhetsrykte är kärnan mycket komplex, och små fel i minneshantering, nätverkskod eller cachelogik kan få stora konsekvenser.

    För vanliga användare är rådet enkelt: installera säkerhetsuppdateringar när de blir tillgängliga och starta om datorn.

    För administratörer är rådet mer brådskande: kontrollera vilka system som kör sårbara kärnor, prioritera servrar med flera användare eller obetrodda arbetslaster, uppdatera kärnan, starta om och använd tillfälliga mitigeringar där det är lämpligt.

    Dirty Frag är inte en fjärrattack, men i moderna Linuxmiljöer där containrar, automatiserade jobb och delade resurser är vanliga kan en lokal sårbarhet snabbt bli ett allvarligt hot.

    https://nvd.nist.gov/vuln/detail/CVE-2026-43284

    Teknisk faktaruta: Dirty Frag

    Namn: Dirty Frag

    Typ: Lokal privilegieeskalering i Linux-kärnan

    Risk: En lokal användare, container eller process kan i vissa fall höja sina rättigheter till root.

    Berörda områden: IPsec ESP/XFRM och RxRPC

    CVE-nummer: CVE-2026-43284 och CVE-2026-43500

    Påverkan: Servrar, containerhostar, Kubernetes-noder, CI/CD-runners och delade Linuxsystem är särskilt utsatta.

    Inte fjärrkörning: Dirty Frag kräver lokal kodkörning och är inte en direkt fjärrattack över internet.

    Rekommenderad åtgärd: Installera uppdaterad Linux-kärna från den egna distributionen och starta om systemet.

    Tillfällig mitigering: Blockera modulerna esp4, esp6 och rxrpc om de inte används.

    Varning: Att blockera dessa moduler kan påverka IPsec VPN, strongSwan, Libreswan, AFS och andra nätverksfunktioner.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Copy Fail: Linux-bugg kan ge vanliga användare root-behörighet

    En ny sårbarhet i Linux-kärnan, kallad Copy Fail, kan göra det möjligt för en vanlig lokal användare att skaffa sig fullständig kontroll över ett system. Felet, som har fått beteckningen CVE-2026-31431, är särskilt allvarligt för servrar, molnmiljöer och plattformar där flera användare eller processer delar samma maskin. En säkerhetsfix finns redan tillgänglig, men administratörer uppmanas att uppdatera och starta om sina system så snart som möjligt.

    En nyupptäckt sårbarhet i Linux-kärnan har fått säkerhetsvärlden att reagera. Felet kallas Copy Fail och har fått beteckningen CVE-2026-31431. Det gör det möjligt för en lokal, obehörig användare att i vissa fall ta full kontroll över ett Linux-system.

    Det handlar alltså inte om ett angrepp som kan göras direkt över internet utan tillgång till datorn. Men om en angripare redan kan köra kod på systemet, till exempel via ett kapat konto, skadlig programvara eller en sårbar applikation, kan felet användas för att höja behörigheten till root.

    Root är den högsta behörighetsnivån i Linux. Den som har root kan i praktiken göra vad som helst: läsa filer, ändra systeminställningar, installera program, skapa nya användare och stänga av säkerhetsfunktioner.

    Fyra byte räcker

    Det som gör Copy Fail särskilt uppseendeväckande är hur litet ingreppet kan vara. Enligt säkerhetsforskarna kan en lokal användare skriva fyra kontrollerade byte till sidcachen, eller page cache, för en fil som användaren kan läsa.

    Page cache är en del av Linux-systemets minne där filer tillfälligt lagras för att systemet ska bli snabbare. I stället för att läsa samma data från hårddisken om och om igen kan Linux hämta den från minnet. Det är normalt en osynlig men viktig prestandafunktion.

    I det här fallet kan angriparen utnyttja ett fel i hur kärnan hanterar kopiering och minne. Genom att påverka innehållet i sidcachen kan angriparen manipulera systemet på ett sätt som i slutänden kan ge root-behörighet.

    Allvarligt för servrar och molnmiljöer

    För vanliga hemanvändare är risken mindre, eftersom angriparen först behöver kunna köra kod lokalt på datorn. Men för miljöer där många användare eller processer delar samma system är hotet betydligt större.

    Särskilt utsatta är:

    • delade Linux-servrar
    • webbhotell och hostingplattformar
    • utvecklingsmiljöer
    • CI/CD-system och byggservrar
    • containerplattformar
    • molnservrar som kör kod från olika kunder eller projekt

    I sådana miljöer kan en till synes begränsad användare eller process bli en väg in till full systemkontroll.

    Offentlig exploit ökar pressen

    Sårbarheten offentliggjordes den 29 april 2026. Enligt uppgifterna finns det redan publik proof-of-concept-kod, alltså demonstrationskod som visar hur felet kan utnyttjas.

    Det gör situationen mer brådskande. När tekniska detaljer och fungerande exempel blir offentliga ökar risken att angripare snabbt bygger egna verktyg för att automatisera attacker.

    Copy Fail har bekräftats på flera stora Linux-distributioner, bland annat:

    • Ubuntu 24.04 LTS
    • Amazon Linux 2023
    • Red Hat Enterprise Linux 10.1
    • SUSE Linux Enterprise Server 16

    Felet ska ha sitt ursprung i en ändring i Linux-kärnan från 2017. Det innebär att den sårbara kodvägen kan ha funnits i många år innan den upptäcktes.

    Uppdatera och starta om

    Den goda nyheten är att en fix redan finns tillgänglig i Linux-kärnan. För administratörer och användare är rådet tydligt: installera de senaste säkerhetsuppdateringarna från den egna Linux-distributionen och starta sedan om systemet så att den nya kärnan faktiskt används.

    Som tillfällig skyddsåtgärd rekommenderar forskarna att den berörda kärnmodulen inaktiveras tills uppdateringar är installerade. För de flesta är dock den säkraste och enklaste vägen att använda distributionens vanliga uppdateringskanaler.

    Därför spelar det här roll

    Copy Fail visar hur sårbarheter i operativsystemets kärna kan få stora konsekvenser även om de inte går att utnyttja direkt på distans. I moderna IT-miljöer är lokal kodkörning ofta bara ett steg i en större attackkedja.

    En angripare som först får begränsad åtkomst kan använda en sådan här sårbarhet för att ta sig hela vägen till administratörsnivå. Därifrån kan intrånget bli betydligt svårare att upptäcka och stoppa.

    För Linux-administratörer är slutsatsen enkel: uppdatera kärnan, starta om systemet och kontrollera att den patchade versionen verkligen körs.

    Teknisk faktaruta

    Copy Fail – CVE-2026-31431

    Typ: Lokal privilegieeskalering i Linux-kärnan

    Påverkan: En lokal, obehörig användare kan i vissa fall få root-behörighet.

    Teknisk detalj: Angriparen kan skriva fyra kontrollerade byte till page cache för en läsbar fil.

    Riskmiljöer: Delade servrar, molnplattformar, CI/CD-system, containerhosts och utvecklingsmiljöer.

    Åtgärd: Installera senaste kerneluppdateringen från distributionens säkerhetskanal och starta om systemet.

    $ sudo apt update && sudo apt full-upgrade
    $ sudo reboot

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara.

    Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den första testversionen av nästa stora uppdatering, Linux 7.1.

    Linux är inte bara ett operativsystem för teknikentusiaster. Det finns i allt från webbservrar och superdatorer till Androidtelefoner, routrar, bilar och inbyggda system. Själva kärnan, alltså Linux-kerneln, fungerar som länken mellan hårdvaran och programmen som körs ovanpå.

    Nu har Linux-skaparen Linus Torvalds meddelat att Linux 7.1-rc1 är klar för testning. Förkortningen rc står för release candidate, ungefär kandidat till färdig version. Det betyder att de stora nyheterna i princip är på plats, men att utvecklare och testare nu ska leta efter buggar innan den skarpa versionen släpps.

    Vad är en Linux-kärna?

    Man kan tänka på Linux-kärnan som en trafikledare i datorn. När ett program vill läsa en fil, använda nätverket, visa grafik eller prata med ett USB-tillbehör är det kärnan som ser till att kommunikationen med hårdvaran fungerar.

    Därför kan även små förändringar i Linux-kärnan få stor betydelse. En ny version kan ge bättre batteritid, snabbare filhantering, stöd för ny hårdvara eller säkrare sätt att begränsa vad appar får göra.

    Nytt NTFS-stöd kan göra filhantering smidigare

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är ett nytt stöd för NTFS, filsystemet som länge har använts i Windows. Det är särskilt viktigt för användare som flyttar hårddiskar, SSD:er eller USB-minnen mellan Windows och Linux.

    Den nya implementationen ska ge bättre skrivstöd, högre stabilitet och modernare hantering av filer. I praktiken kan det betyda att Linux blir bättre på att läsa och skriva till Windows-formaterade enheter utan krångel.

    Det kommer även nya användarverktyg, kallade ntfsprogs-plus, som ska hjälpa till med hantering och underhåll av NTFS-volymer.

    Bättre strömhantering och mindre filfragmentering

    Linux 7.1 innehåller också förbättringar för strömhantering. Drivrutinerna amd-pstate och intel_idle får uppdateringar, vilket kan påverka hur effektivt datorer med AMD- och Intel-processorer använder energi.

    För vanliga användare kan sådana förbättringar i bästa fall märkas som lägre strömförbrukning, mindre värmeutveckling eller bättre batteritid på bärbara datorer.

    Även filsystemet exFAT, som ofta används på minneskort och externa lagringsenheter, får förbättringar. Det nya stödet för att förallokera kluster utan att först skriva nollor kan minska fragmentering och göra lagringen mer effektiv.

    Säkerhetssandlådor blir mer finmaskiga

    En annan nyhet gäller Landlock, en säkerhetsfunktion i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt. Man kan beskriva det som en sandlåda där ett program får leka, men bara inom vissa gränser.

    I Linux 7.1 byggs Landlock ut med nytt stöd för pathname-baserade Unix domain sockets. Det låter tekniskt, men handlar i grunden om att ge systemet bättre kontroll över hur program kommunicerar lokalt med varandra.

    Det är särskilt intressant för utvecklare av säkrare appar, containrar och isolerade miljöer.

    Mer stöd för USB, Thunderbolt och grafik

    Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna många förbättringar för hårdvara. I Linux 7.1 gäller det bland annat USB, Thunderbolt, ljud, nätverk och grafik.

    Grafikdrivrutinen AMDGPU får en stor uppdatering. Torvalds påpekar dock att den stora mängden kod delvis beror på en synkronisering av registerdefinitioner för AMD-grafik, vilket gör ändringen större på papperet än den kanske är i praktiken.

    Även Intels i915-drivrutin finns bland de delar som får förbättringar.

    Gammal hårdvara får lämna plats

    Samtidigt som ny hårdvara tillkommer börjar viss gammal kod fasas ut. Torvalds nämner bland annat arbetet med att ta bort stöd för i486, en processorarkitektur från början av 1990-talet.

    Det kan låta drastiskt, men i ett projekt som Linux är underhållsbördan viktig. Ju mer gammal och sällan använd kod som finns kvar, desto mer arbete krävs för att hålla allt säkert, testat och fungerande.

    Genom att rensa bort föråldrade delar kan utvecklarna lägga mer kraft på modern hårdvara och nya funktioner.

    Nu börjar den viktiga testperioden

    Linux 7.1-rc1 är inte tänkt för vanliga användare som bara vill ha en stabil dator. Det är en testversion för utvecklare, distributioner och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta problem.

    Torvalds beskriver utvecklingen som relativt normal, även om den här omgången är något åt det större hållet. Under merge-fönstret kom omkring 13 000 vanliga commits och ytterligare cirka 1 000 merge-commits in i projektet.

    Nu handlar arbetet om att stabilisera kärnan inför den slutliga lanseringen.

    Färdig version väntas i juni

    Om allt går enligt den vanliga rytmen väntas Linux 7.1 bli färdig under andra halvan av juni 2026. Med sju releasekandidater kan slutversionen komma den 14 juni. Behövs en åttonde testversion pekar det snarare mot 21 juni.

    Fram till dess väntas nya testversioner släppas varje söndag.

    För de flesta användare kommer Linux 7.1 senare att dyka upp via deras Linuxdistribution, till exempel Fedora, Arch, openSUSE, Ubuntu-baserade system eller serverplattformar. Men för Linuxvärlden markerar rc1-versionen startskottet för den fas där nästa stora kärna går från ny funktionalitet till färdig produkt.

    Teknisk faktaruta: Linux Kernel 7.1 RC1

    Version: Linux Kernel 7.1 RC1

    Status: Första releasekandidat för offentlig testning

    Utvecklare: Linus Torvalds och Linux-kernelcommunityt

    Viktiga nyheter: Ny NTFS-implementation, förbättrad strömhantering, uppdaterade grafikdrivrutiner och förbättrat stöd för USB och Thunderbolt

    Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem

    Förväntad slutversion: Andra halvan av juni 2026

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trött på dyr cleaner-mjukvara som är värdelös?

Snabbare dator

Är du också trött på mjukvara som spammar dig och försöker få dig att köpa en värdelös betalversion? Den här sidan innehåller tips om hur du optimerar din Windows-dator utan värdelös cleaner-mjukvara.

  • Hitta stora filer
  • Ta bort gamla program

Programmen är gratis att använda och trakasserar dig inte med reklam eller spam.

Gör din Windows-dator snabbare

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
  • HP EliteBook 840 G2 (G8R97AV)
    HP EliteBook 840 G2 är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och kontorsarbete. Datorn har ett smidigt format och en skärm med upplösningen 1600 × 900 bildpunkter, vilket ger mer arbetsyta än många andra bärbara datorer från samma generation. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar […]

Etikett: säkerhet

  • Codeberg säger nej till projekt som huvudsakligen skapats av AI

    Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran. Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har…

  • Tails 7.10 får säkrare avstängning och ny videospelare

    Tails 7.10 har släppts med en säkrare avstängningsfunktion, den nya videospelaren Celluloid och en uppdaterad version av Tor Browser. Uppdateringen ska minska risken för dataförlust och göra det anonymitetsinriktade operativsystemet enklare och stabilare att använda. I en tid då övervakningen på internet ökar kan vi efter valet till och med få ett parti med ministerposter…

  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version…

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer. Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera…

  • Perl 5.44 släppt – får namngivna parametrar, bättre prestanda och Unicode 17

    Perl 5.44 har släppts med experimentellt stöd för namngivna parametrar, förbättrad prestanda och stöd för Unicode 17. Den nya versionen innehåller även flera säkerhetsrättningar, strängare regler för Unicode-tecken och uppdateringar av språkets reguljära uttryck. Programmeringsspråket Perl har fått en ny stabil version. Perl 5.44 innehåller bland annat experimentellt stöd för namngivna parametrar, bättre Unicode-hantering, flera…

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS. FreeRDP är…

  • Oracle inför ny styrmodell för MySQL

    Oracle inför en ny styrmodell för MySQL som ska ge tydligare roller för bidragsgivare, tekniska ledare och strategiska beslutsforum. Målet är att öka öppenheten kring utvecklingen, stärka samarbetet med communityn och skapa fler formella vägar för externa aktörer att påverka databasens framtid. Samtidigt är MySQL fortsatt ett Oracle-lett projekt. Oracle inför en ny styrmodell för…

  • Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare

    När AI-verktyg gör det lättare att hitta säkerhetsbrister i öppen källkod ökar också trycket på de utvecklare som måste hantera rapporterna. Därför lanserar Linux Foundation initiativet Akrites, som ska samordna rapportering, åtgärder och offentliggörande av allvarliga sårbarheter i viktiga öppna projekt. Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare Öppen källkod är en grundpelare…

  • DirtyClone: ny Linux-sårbarhet kan ge angripare root-behörighet

    Linuxvärlden har drabbats av ännu en allvarlig kärnsårbarhet. Den nya bristen, kallad DirtyClone, är nära besläktad med DirtyFrag och kan i vissa fall låta en lokal angripare få root-behörighet på sårbara system. Även om felet inte kan utnyttjas direkt på distans är risken betydande, särskilt på system med containrar eller unprivileged user namespaces aktiverade. När…

  • Tails 7.9 släppt – anonymt operativsystem får ny Tor Browser och bättre hårdvarustöd

    Tails 7.9 är här med uppdaterad Tor Browser, förbättrat stöd för nyare hårdvara och en rättning som gör Secure Boot-varningar mer tillförlitliga. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen fortsätter därmed att finslipa sitt portabla system för anonym surfning och spårfri användning från USB-minne. Tails 7.9 är nu tillgängligt. Den nya versionen av det portabla och integritetsinriktade Linuxsystemet uppdaterar…

  • Linux 7.1 är här – snabbare filsystem, bättre hårdvarustöd och starkare säkerhet

    Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem. Linuxkärnan…

  • När Linux och Secure Boot måste byta nyckel

    När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste…

  • KernelScript 0.1: nytt språk vill göra eBPF enklare för Linuxutvecklare

    KernelScript 0.1 är ett nytt experimentellt programmeringsspråk som vill göra avancerad Linuxutveckling enklare. Genom att samla eBPF-program, användarprogram och kernelintegration i en och samma kodbas kan utvecklare slippa mycket av den manuella C-kod och libbpf-hantering som annars krävs. Resultatet är ett lovande, men ännu omoget, verktyg för den som vill arbeta närmare Linuxkärnan utan att…

  • Tails 7.8: säkrare anonymitet – men Thunderbird försvinner från startpaketet

    Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det. Tails 7.8 är…

  • Debian 14 tar ett stort steg mot säkrare Linuxpaket

    Debian 14 “Forky” kan bli en milstolpe för säkrare Linuxsystem. När nästa stora Debianversion väntas släppas under sommaren 2027 ska distributionen inte bara få stöd för LoongArch64 och nya funktioner i pakethanteraren APT – den ska också kräva reproducerbara paket. Det innebär att program ska kunna byggas om från källkod och ge exakt samma resultat…

  • Parrot 7.2 släppt – säkerhets-Linux får viktig patch mot ”Copy Fail”

    Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har…

  • Nödbroms i Linuxkärnan ska kunna stoppa farliga funktioner

    När allvarliga säkerhetshål i Linuxkärnan blir offentliga kan tiden fram till en färdig uppdatering vara kritisk. Nu diskuteras ett nytt förslag om en så kallad killswitch, en nödbroms som tillfälligt kan stänga av sårbara funktioner i kärnan. Målet är inte att laga felet direkt, utan att minska risken för angrepp medan administratörer väntar på en…

  • Dirty Frag: ny Linux-sårbarhet kan ge lokal användare root-behörighet

    Dirty Frag är en ny sårbarhet i Linux-kärnan som kan låta en lokal användare eller process höja sina rättigheter till root. Problemet berör bland annat IPsec ESP/XFRM och RxRPC och är särskilt allvarligt på servrar, containerplattformar, CI/CD-runners och andra system där obetrodd kod kan köras. Eftersom publik exempelkod finns tillgänglig bör administratörer uppdatera kärnan och…

  • Copy Fail: Linux-bugg kan ge vanliga användare root-behörighet

    En ny sårbarhet i Linux-kärnan, kallad Copy Fail, kan göra det möjligt för en vanlig lokal användare att skaffa sig fullständig kontroll över ett system. Felet, som har fått beteckningen CVE-2026-31431, är särskilt allvarligt för servrar, molnmiljöer och plattformar där flera användare eller processer delar samma maskin. En säkerhetsfix finns redan tillgänglig, men administratörer uppmanas…

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara. Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den…