• Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android.

    En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute på internet. Den kan även försöka nå utrustning som finns i det lokala nätverket, exempelvis skrivare, routrar, nätverksdiskar, övervakningskameror och smarta hem-produkter.

    Detta kan vara praktiskt, men innebär också en säkerhetsrisk. En skadlig eller manipulerad webbplats skulle i vissa situationer kunna försöka kartlägga eller kommunicera med enheter bakom användarens router.

    I Firefox 154 utökar Mozilla därför webbläsarens skydd för lokal nätverksåtkomst. Skyddet omfattar nu även kommunikation som använder WebSocket.

    Vad är WebSocket?

    Vanlig webbtrafik fungerar ofta genom att webbläsaren skickar en fråga till en server och får ett svar. WebSocket fungerar annorlunda. Tekniken skapar en mer långvarig och dubbelriktad förbindelse där både webbläsaren och servern kan skicka information när som helst.

    Det används bland annat för chattar, spel, övervakning, börskurser och andra tjänster som behöver uppdateras i realtid.

    Samma teknik kan emellertid också användas för att försöka kontakta tjänster i ett lokalt nätverk. Genom att låta skyddet för lokal nätverksåtkomst omfatta WebSocket minskar Firefox risken för att en vanlig webbsida i hemlighet försöker kommunicera med exempelvis en router, skrivare eller nätverkskamera.

    För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden. Den är ändå viktig eftersom allt fler hushåll och arbetsplatser har uppkopplad utrustning som inte alltid är ordentligt skyddad.

    Bättre kontroll över kakor

    Firefox 154 förändrar även hur undantag för kakor och webbplatsdata fungerar.

    Användare som låter Firefox radera kakor när webbläsaren stängs kan nu skapa undantag för vissa webbplatser. Ett exempel kan vara en webbplats där användaren vill fortsätta vara inloggad mellan två besök.

    Tidigare kunde ett sådant undantag även påverka andra integritetsskydd. I Firefox 154 går det att behålla webbplatsens kakor utan att samtidigt undanta den från spårningsskydd eller andra begränsningar.

    Det ger en bättre balans mellan bekvämlighet och integritet. Användaren kan behålla en fungerande inloggning utan att ge webbplatsen större möjligheter att spåra besöken.

    Snabbare väg till AI-inställningarna

    Firefox får också en ny snabbåtgärd med namnet ”Manage AI” i adressfältet. Den leder direkt till AI-avsnittet i Firefox inställningar.

    Nyheten innebär inte att användaren måste använda AI-funktioner. Tanken är i stället att göra funktionerna lättare att hitta, kontrollera och stänga av.

    När webbläsare får allt fler AI-baserade funktioner blir det viktigt att användaren tydligt kan se vilka tjänster som är aktiverade. En lättillgänglig kontrollpanel kan därför vara minst lika viktig som själva AI-funktionerna.

    Mozilla börjar dessutom införa automatisk organisering av flikar i Smart Window. Firefox kan analysera vilka öppna flikar som hör ihop, föreslå grupper och ge grupperna passande namn.

    Funktionen rullas ut stegvis och kommer därför inte att visas för alla användare samtidigt.

    Firefox-profilen kan flyttas mellan olika operativsystem

    Mozilla utökar även funktionen för säkerhetskopiering av Firefox-profiler. På macOS går det nu att skapa en lokal säkerhetskopia som sedan kan återställas i Firefox på Windows, macOS eller Linux.

    En Firefox-profil kan innehålla bland annat bokmärken, inställningar och andra personliga anpassningar. Möjligheten att flytta profilen mellan olika operativsystem underlättar både datorbyten och övergångar från exempelvis Windows till Linux.

    Säkerhetskopian sparas lokalt, vilket kan vara intressant för användare som inte vill använda en molnbaserad synkroniseringstjänst.

    Tydligare textmarkering i PDF-filer

    Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-läsare. I version 154 blir markerad text i PDF-dokument tydligare och mer lik textmarkering på vanliga webbsidor.

    Färgen följer dessutom operativsystemets tillgänglighetsinställningar. Det är särskilt värdefullt för personer som använder högkontrastläge eller andra visuella hjälpmedel.

    Mozilla har också rättat ett problem där PDF-dokument kunde få fel skala i förhandsgranskningen inför utskrift när alternativet ”Anpassa till sidbredd” användes.

    Bättre fullskärmsläge med vertikala flikar

    Användare av vertikala flikar får ett mer konsekvent fullskärmsläge. När Firefox går över till fullskärm försvinner sidofältet tillsammans med de andra verktygsfälten.

    För man muspekaren till skärmens kant visas gränssnittet igen. På så sätt kan hela skärmytan användas för en film, presentation eller webbsida utan att användaren förlorar snabb åtkomst till flikarna.

    Firefox View kommer samtidigt inte längre att visas automatiskt i verktygsfältet för nya profiler eller för användare som inte har öppnat funktionen på länge. Den finns fortfarande under ”Lista alla flikar” och kan läggas tillbaka permanent genom funktionen för anpassning av verktygsfältet.

    Små förbättringar för Windows och macOS

    I Windows går det nu att byta Firefox standardikon direkt i inställningarna. Funktionen fungerar ännu inte med Firefox-installationer som använder MSIX-formatet.

    Mozilla planerar att senare införa motsvarande stöd för MSIX, macOS och Linux.

    En hård omladdning av en webbsida, genom att hålla ned Skift samtidigt som uppdateringsknappen klickas, rensar nu även cachade webbplatsikoner. Det kan hjälpa när en webbplats har bytt ikon men Firefox fortfarande visar den gamla.

    På macOS har Mozilla förbättrat spolning och hopp mellan olika positioner i videor. Ett fel har också rättats där ett stängt Firefox-fönster ibland kunde lämna kvar ett osynligt fönster som fortsatte att fånga upp musklick.

    Fler förbättringar i Firefox för Android

    Android-versionen får stabilare automatiska översättningar på telefoner och surfplattor där flera systemspråk används.

    Sökningar bland bokmärken kan nu visa upp till 75 träffar per sökning. Vid nedladdning av en fil går det dessutom att ändra både filnamnet och var filen ska sparas innan nedladdningen startar.

    Det är små förändringar var för sig, men de gör mobilversionen mer användbar för personer som har många bokmärken eller ofta laddar ned dokument.

    Smartare användning av webbläsarens cache

    Bland de mer tekniska nyheterna finns stöd för HTTP-rubriken No-Vary-Search i Firefox diskcache.

    En webbadress kan innehålla olika parametrar efter ett frågetecken. Vissa parametrar förändrar innehållet på sidan, medan andra exempelvis bara används för statistik och marknadsföring.

    Med No-Vary-Search kan en webbserver tala om för Firefox att vissa parametrar inte påverkar det verkliga innehållet. Webbläsaren kan då återanvända en redan sparad kopia i stället för att hämta samma resurs igen.

    Det kan ge fler lyckade cacheträffar, minska onödig datatrafik och i vissa fall göra webbsidor snabbare.

    En uppdatering med fokus på kontroll

    Firefox 154 innehåller ingen enskild förändring som helt förändrar webbläsaren. Uppdateringen består i stället av många mindre förbättringar som tillsammans ger bättre säkerhet, integritet och användarkontroll.

    Skyddet av lokala nätverk är särskilt betydelsefullt i en tid då allt fler vardagsföremål är uppkopplade. Samtidigt visar de nya AI- och cookieinställningarna att Mozilla vill göra det tydligare för användaren vad webbläsaren får göra.

    Firefox 154 kan laddas ned från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt, medan Linuxversionen distribueras genom respektive Linuxdistributions paketförråd.

    > FAKTA: FIREFOX 154

    Utvecklare Mozilla
    Version Firefox 154
    Viktigaste nyheten Utökat skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk via WebSocket.
    Integritet Webbplatser kan undantas från automatisk radering av kakor utan att undantas från spårningsskyddet.
    AI-kontroller Snabbåtgärden ”Manage AI” leder direkt till webbläsarens AI-inställningar.
    Säkerhetskopiering Lokala Firefox-profiler kan återställas mellan Windows, macOS och Linux.
    PDF Tydligare textmarkering och rättad skalning vid utskrift.
    Android Förbättrade översättningar, fler bokmärkesträffar och större kontroll över nedladdningar.
    Plattformar Linux, Windows, macOS och Android.

    > Hämta Firefox 154 från Mozilla_

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.

    Stabilare uppspelning av ljud och video

    Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.

    Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.

    Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.

    Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer

    Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.

    Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.

    VPN-erbjudande visades i fel regioner

    Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.

    Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.

    Smart Window visar fler relevanta förslag

    Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.

    Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.

    Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.

    Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.

    Två viktiga rättningar för Windows

    Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.

    Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.

    Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.

    Så installerar du uppdateringen

    Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.

    Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.

    Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.

    För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    > FAKTA: FIREFOX 153.0.3

    Utvecklare: Mozilla

    Version: Firefox 153.0.3

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Viktiga rättningar: Problem med ljud och video, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Smart Window: Visar fler förslag från historiken och öppna flikar samt kan ge direkta svar med hjälp av webbsökningar.

    System: GNU/Linux, macOS och Windows

    Installation: Via Firefox automatiska uppdatering, Linux-distributionens pakethanterare eller Flatpak.

  • Google Chrome kommer till Linuxdatorer med ARM64

    Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.

    Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.

    De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:

    • ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
    • ett RPM-paket för Fedora och openSUSE

    Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.

    Vad är ARM64?

    ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.

    Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.

    Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.

    Chromium har varit det vanligaste alternativet

    Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.

    Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.

    För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.

    Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:

    • stöd för webbläsartillägg
    • synkronisering via Google-konto
    • integration med Googles tjänster
    • automatiska säkerhets- och programuppdateringar

    Lanseringen blev något försenad

    Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.

    Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.

    Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.

    Samma installation som på vanliga Linuxdatorer

    Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.

    Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:

    • Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
    • Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.

    Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.

    På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.

    En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer

    Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.

    För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.

    Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.

    Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.

    https://www.google.com/intl/sv/chrome

    Fakta: Google Chrome för ARM64 Linux

    Processorarkitektur: ARM64, även kallad AArch64.

    Paketformat: DEB för Debian och Ubuntu samt RPM för Fedora och openSUSE.

    ida.

    Uppdateringar: Installationen lägger till Googles programförråd, vilket gör att Chrome kan uppdateras genom distributionens vanliga pakethanterare.

    Funktioner: Stöd för tillägg, Google-konto, synkronisering och Googles tjänster.

    Skillnad mot Chromium: Chrome distribueras av Google, medan Chromium är det öppna källkodsprojekt som ligger till grund för webbläsaren.

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer.

    Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera praktiska nyheter för vanliga användare, bland annat HDR-video i Windows, förbättrade PDF-verktyg, delning av webbsidor med QR-koder och tydligare varningar när en webbplats använder datorns position.

    Firefox 153 släpps även som en så kallad ESR-version, Extended Support Release. Det innebär att versionen får säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under en längre tid och därför passar särskilt bra för företag, organisationer och användare som inte vill byta till en ny huvudversion lika ofta.

    HDR-video ger bättre bild i Windows

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-video, High Dynamic Range, i Windows 10 och Windows 11. HDR kan ge ljusare högdagrar, djupare svärta och fler synliga detaljer i både mörka och ljusa delar av bilden.

    För att tekniken ska fungera krävs en HDR-kompatibel bildskärm och att HDR är aktiverat i Windows bildskärmsinställningar. I den första versionen fungerar stödet framför allt med grafikkort från AMD och Nvidia.

    Mozilla uppger att vissa HDR-filmer kan upplevas som ljusare i Firefox än i andra webbläsare. Bildkvaliteten och prestandan väntas förbättras i kommande versioner.

    Dela webbsidor med en QR-kod

    Firefox 153 gör det enklare att flytta en webbsida från datorn till en mobiltelefon eller surfplatta.

    Användaren kan högerklicka på en flik, välja att dela sidan och därefter skapa en QR-kod. När koden skannas med mobilens kamera öppnas samma webbadress på telefonen.

    Funktionen kan även användas för att lägga in webbadresser i trycksaker, presentationer, skyltar eller instruktioner utan att någon behöver skriva in en lång adress manuellt.

    Firefox kan slå samman PDF-filer

    Firefox har sedan tidigare en inbyggd PDF-läsare med enklare redigeringsfunktioner. I Firefox 153 utökas verktygen ytterligare.

    Det går nu att slå samman flera PDF-dokument genom att dra in en PDF-fil i sidopanelen för det dokument som redan är öppet. På så sätt kan flera dokument kombineras utan att användaren behöver installera ett separat PDF-program.

    Det går även att lägga till bilder som nya sidor i ett PDF-dokument. Funktionen kan exempelvis användas för att lägga in ett inskannat kvitto, ett fotografi eller en underskriven sida.

    Markering av text i PDF-dokument har också förbättrats. Den valda texten syns tydligare och färgen anpassas efter operativsystemets inställningar, exempelvis vid användning av hög kontrast.

    JPEG XL kan testas genom Firefox Labs

    Firefox 153 innehåller experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL.

    JPEG XL är utvecklat för att ge bättre bildkvalitet och effektivare komprimering än flera äldre bildformat. Effektivare komprimering innebär att bilder kan ta mindre plats utan att lika mycket bildinformation går förlorad.

    Formatet är ännu inte aktiverat som standard. Den som vill testa det kan slå på funktionen genom Firefox Labs, där Mozilla samlar experimentella funktioner.

    Firefox Labs har samtidigt blivit enklare att öppna. Det räcker att skriva exempelvis ”labs” eller ”experiment” i adressfältet för att få fram en snabbåtgärd.

    Inbyggd färgväljare direkt från adressfältet

    Webbutvecklare, grafiker och andra som arbetar med färger kan nu snabbare öppna Firefox inbyggda färgväljare.

    Genom att skriva exempelvis ”pick color”, ”color picker” eller ”eyedropper” i adressfältet kan användaren starta verktyget och kopiera en färg direkt från en webbsida.

    Färgen kan därefter användas i exempelvis ett bildredigeringsprogram, ett webbprojekt eller ett dokument.

    Tydligare varning när positionen används

    Firefox 153 gör det lättare att se när en webbplats använder information om användarens geografiska position.

    När en webbplats har aktiv åtkomst till platsinformationen markeras positionssymbolen i adressfältet med röd färg. Symbolen visas nu även på sökresultatsidor, där den tidigare kunde vara dold.

    Förändringen gör det svårare för en webbplats att använda positionen utan att användaren tydligt märker det.

    Tillägg måste be om tillgång till lokala filer

    Webbläsartillägg får också striktare säkerhetsregler.

    Tidigare kunde en tillåtelse att läsa data på webbplatser i vissa fall även ge ett tillägg åtkomst till lokala filer. I Firefox 153 krävs i stället ett separat godkännande för att ett tillägg ska kunna läsa filer som finns på datorn.

    Behörigheten kan aktiveras eller återkallas genom inställningen ”Access local files on your computer”.

    Det ger användaren bättre kontroll över vilka tillägg som får komma åt dokument, bilder och andra filer som inte ligger på internet.

    Begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket

    Firefox 153 aktiverar även begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket som standard.

    En webbplats på internet ska därmed inte obehindrat kunna försöka kommunicera med exempelvis routrar, skrivare, kameror eller andra enheter i hemnätverket.

    Sådan åtkomst kan behövas för vissa legitima webbtjänster, men den kan också missbrukas. Genom att kräva tydligare kontroll minskar risken att skadliga webbplatser undersöker eller angriper enheter i det lokala nätverket.

    Stöd för europeiska webbcertifikat

    Firefox 153 kan verifiera och visa Qualified Website Authentication Certificates, QWAC.

    QWAC är en typ av webbcertifikat som används inom EU:s regelverk eIDAS. Syftet är att ge mer information om organisationen bakom en webbplats och stärka möjligheten att kontrollera webbplatsens identitet.

    För de flesta användare innebär förändringen ingen tydlig skillnad i den dagliga surfningen, men den kan få betydelse för myndigheter, banker, företag och andra verksamheter som omfattas av europeiska regler för elektronisk identifiering.

    Separera arbete, privatliv och olika konton

    Firefox 153 ESR lyfter även fram stöd för så kallade behållare, eller containers.

    Med behållare kan användaren dela upp surfningen i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, shopping och bankärenden. Varje behållare har sina egna kakor och inloggningar.

    Det innebär exempelvis att en användare kan vara inloggad på två olika konton hos samma tjänst samtidigt, utan att behöva öppna en annan webbläsare.

    Separationen kan också minska möjligheten för annonsföretag och andra webbplatser att följa användaren mellan olika delar av surfningen.

    Förbättringar för webbutvecklare

    Firefox 153 innehåller dessutom många tekniska nyheter för utvecklare.

    Webbläsaren får bland annat begränsat stöd för ::-webkit-scrollbar, som används av många webbplatser för att anpassa rullningslister. Mozilla har dock valt att inte stödja alla utseendeinställningar, såsom egna färger och rundade hörn.

    Firefox får också stöd för bland annat:

    • nya funktioner för popup-rutor och informationsrutor
    • fler värden för placering och justering av text och grafik
    • import av textfiler direkt genom JavaScripts modulsystem
    • bättre kontroll över hur många rader som visas i JavaScripts felhistorik
    • utökade funktioner för bild-i-bild
    • mer information om språk, veckonummer, textriktning och tidsformat
    • förbättrade tester av ljud och video för WebRTC

    Utvecklarverktygen får även ett nytt lokalt läge där mappar på datorn kan kopplas till egna lokala webbadresser. Det gör det möjligt att testa vissa webbfunktioner utan att först starta en separat lokal webbserver.

    En viktig långtidsversion

    Firefox 153 släpps även som Firefox 153 ESR och kommer att få uppdateringar under ungefär 15 månader.

    Versionen ska på sikt ersätta Firefox 140 ESR och kommer under en övergångsperiod att finnas parallellt med både Firefox 140 ESR och den äldre Firefox 115 ESR-serien.

    För vanliga användare är QR-koderna och de förbättrade PDF-verktygen troligen de mest märkbara nyheterna. För företag och organisationer är de nya säkerhetsreglerna, certifikatstödet och den långa supportperioden minst lika viktiga.

    Sammantaget är Firefox 153 ingen fullständig ombyggnad av webbläsaren. Det är i stället en bred uppdatering med många mindre förbättringar som tillsammans gör Firefox mer användbar, säkrare och bättre anpassad för moderna bild-, video- och webbstandarder.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/153.0/linux-x86_64/sv-SE

    TEKNISK FAKTARUTA: FIREFOX 153

    Webbläsare: Mozilla Firefox

    Version: Firefox 153

    Utgåva: Standardversion och ESR

    ESR: Extended Support Release med långvariga säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Operativsystem: Linux, Windows och macOS

    HDR-video: Stöd i Windows 10 och Windows 11 med kompatibel HDR-skärm och grafikkort

    PDF-funktioner: Slå samman PDF-filer och lägg till bilder som nya sidor

    Delning: Skapa QR-koder för öppna webbsidor

    Bildformat: Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs

    Säkerhet: Separat behörighet krävs för tillägg som vill läsa lokala filer

    Lokalt nätverk: Begränsningar för webbplatsers åtkomst till enheter i det lokala nätverket

    Platsinformation: Röd markering visas när en webbplats använder användarens position

    Certifikat: Stöd för Qualified Website Authentication Certificates, QWAC

    Utvecklarfunktioner: Textimport, Picture-in-Picture-API, Intl.LocaleInfo och Error.stackTraceLimit

    Licens: Öppen källkod

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux.

    Mozilla Firefox 152 är nu tillgänglig för nedladdning och bjuder på flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användarvänlig. Den nya versionen innehåller nyheter för både vanliga användare, utvecklare och mobilanvändare – med särskilt fokus på enklare flikhantering, förbättrad integritet och ett modernare gränssnitt.

    Firefox är en av världens mest kända webbläsare med öppen källkod. Den utvecklas av Mozilla och används på Windows, Linux, macOS, Android och flera andra plattformar. Med Firefox 152 fortsätter Mozilla att finslipa detaljerna i vardagsanvändningen, samtidigt som webbläsaren får stöd för nyare webbteknik.

    Kopiera länkar utan att byta flik

    En av de mest praktiska nyheterna i Firefox 152 gäller flikhanteringen. På Linux och Windows kan användaren nu kopiera en länk från en flik utan att först behöva växla till den fliken.

    Det görs via högerklicksmenyn på fliken, under alternativet:

    Share → Copy Link

    Det här kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar med många flikar samtidigt kan det spara både tid och klick. Ännu bättre är att Firefox 152 även gör det möjligt att kopiera flera länkar samtidigt om flera flikar är markerade.

    Det är särskilt användbart för den som samlar källor, arbetar med research, skriver artiklar eller bara vill dela flera öppna webbsidor på ett smidigt sätt.

    Mindre steg vid zoomning

    Firefox 152 får också stöd för fler och mindre zoomsteg när man zoomar in och ut på webbsidor med tangentbord eller mus.

    Tidigare kunde zoomstegen ibland kännas lite grova. Nu blir det enklare att hitta en lagom nivå, särskilt på skärmar med hög upplösning eller när man läser text på sidor där standardstorleken inte passar.

    För användare med nedsatt syn, eller för den som ofta växlar mellan olika skärmstorlekar, kan detta göra webbläsaren mer behaglig att använda.

    Nytt stöd för JPEG XL i Firefox Labs

    En annan intressant nyhet är experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL via Firefox Labs.

    JPEG XL är ett modernt bildformat som är tänkt att kunna ge hög bildkvalitet med effektiv komprimering. Det kan i framtiden bli ett alternativ till äldre format som JPEG, särskilt på webben där bildstorlek och laddningstid spelar stor roll.

    Eftersom stödet är experimentellt är det främst något för nyfikna användare, utvecklare och webbteknikintresserade att testa.

    Modernare inställningar

    Mozilla fortsätter också att modernisera Firefox inställningssidor. I Firefox 152 får inställningarna ett nytt och mer överskådligt utseende.

    Syftet är att göra det lättare att hitta rätt bland webbläsarens många alternativ. Grupperingen har blivit tydligare, navigationen bättre och anpassningar enklare att förstå.

    För nya användare kan detta göra Firefox mindre rörigt, medan vana användare snabbare hittar till de funktioner de söker.

    Flikar från andra enheter blir mer användbara

    Firefox har länge kunnat synkronisera flikar mellan olika enheter. Det gör att man till exempel kan öppna en sida på mobilen och sedan fortsätta läsa den på datorn.

    I Firefox 152 förbättras detta ytterligare. I sidofältets panel för flikar från andra enheter går det nu att öppna flikar i en ny flik eller i en ny containerflik direkt från snabbmenyn.

    Containerflikar är en funktion i Firefox som gör det möjligt att separera olika webbplatser eller identiteter från varandra. Man kan till exempel hålla arbete, privat surfning och sociala medier åtskilda i olika containrar.

    Fler videokontroller i högerklicksmenyn

    Firefox 152 utökar även stödet för videokontroller i högerklicksmenyn på fler webbplatser.

    Det innebär att funktioner som spela upp, pausa, fullskärm, tyst läge och loop blir tillgängliga på fler videosidor. Det kan vara praktiskt när en webbplats har egna kontroller som är svåra att använda eller störande utformade.

    Stäng av ljud direkt från adressfältet

    En lite rolig men användbar nyhet är att Firefox 152 får stöd för att stänga av ljud direkt från adressfältet.

    Genom att skriva exempelvis “mute”, “shush” eller “sssh” kan användaren snabbt komma åt en åtgärd för att tysta Firefox. Det kan vara praktiskt om en flik plötsligt börjar spela upp ljud och man snabbt vill få tyst på webbläsaren.

    Förbättrad privat surfning

    Privat surfning förbättras också i Firefox 152. Webbläsaren ska nu vara bättre på att undvika att webbplatser slutar fungera på grund av spårningsskyddet.

    Om en sida inte fungerar som den ska efter omladdning kan Firefox visa ett informationsfält. Där kan användaren välja att ladda om sidan med spårningsskyddet avstängt för just det tillfället.

    Det här är en balansgång mellan integritet och kompatibilitet. Firefox försöker skydda användaren mot spårning, men samtidigt måste vanliga webbplatser fungera på ett rimligt sätt.

    Förbättringar för Linux

    För Linuxanvändare finns flera förbättringar. Förutom möjligheten att kopiera länkar från flikar utan att byta flik förbättras även GTK-stödet.

    Bland annat rättas hanteringen av ordvis markering i textfält med höger-till-vänster-språk. Det kan vara viktigt för användare som arbetar med språk som arabiska, hebreiska eller persiska.

    Dialogrutan “Om Mozilla Firefox” har också förbättrats för system med flera skärmar, så att den mer pålitligt öppnas på den skärm där Firefox senast användes.

    Förbättringar för Android och macOS

    På Android förbättras hanteringen av PDF-filer. När man delar fjärrlagrade PDF-dokument delas själva filen i stället för bara webbadressen. Det gör delningen mer direkt och användbar.

    Firefox för Android får också bättre prestanda vid nypzoomning, särskilt på enklare och långsammare enheter.

    På macOS förbättras bland annat tillförlitligheten när bilder dras till skrivbordet eller till Finder-fönster. Bilder ska nu hamna mer korrekt där användaren släpper dem. Dessutom förbättras flera textredigeringskommandon, särskilt i miljöer där höger-till-vänster-språk används.

    Nyheter för utvecklare

    Firefox 152 innehåller även flera nyheter för webbutvecklare.

    I utvecklarverktygen finns nu ett alternativ för att visa eller dölja kommentarnoder i Inspector. Webbläsaren får också stöd för CSS-egenskapen field-sizing, WebAuthn Related Origin Request och alternativet unadjustedMovement i Pointer Lock API.

    Detta är funktioner som främst märks för utvecklare, men de bidrar på sikt till att moderna webbplatser kan byggas mer flexibelt och fungera bättre i Firefox.

    Inbyggda ordlistor för fler språk

    Firefox 152 lägger även till inbyggt ordlistestöd för stavningskontrollen i flera språkversioner. Det gäller bland annat brittisk engelska, kroatiska, georgiska, persiska, slovenska, turkiska, walesiska och flera andra språk.

    För användare som skriver mycket direkt i webbläsaren – till exempel i webbmail, publiceringssystem eller forum – kan förbättrad stavningskontroll vara en stor hjälp.

    En version full av små men användbara förbättringar

    Firefox 152 är kanske inte en version som förändrar hela webbläsaren i grunden, men den innehåller många små förbättringar som tillsammans gör användningen smidigare.

    Att kunna kopiera länkar från flera flikar, zooma med mindre steg, hantera ljud snabbare, få bättre privat surfning och använda ett modernare inställningsgränssnitt är funktioner som märks i vardagen.

    För Linuxanvändare är stödet för bättre flikhantering särskilt välkommet. För utvecklare innebär versionen fler moderna webbstandarder, och för mobilanvändare kommer förbättringar i PDF-delning och zoomprestanda.

    Firefox 152 visar att Mozilla fortsätter att utveckla webbläsaren steg för steg – med fokus på öppenhet, användarkontroll och ett webbläsaralternativ som inte styrs av de stora reklamplattformarna.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    Teknisk faktaruta: Firefox 152

    Program: Mozilla Firefox

    Version: 152

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    Viktiga nyheter:

    • Kopiera länkar från flikar utan att först byta till fliken
    • Stöd för att kopiera flera fliklänkar samtidigt
    • Mindre och mer precisa zoomsteg
    • Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs
    • Moderniserade inställningssidor
    • Förbättrad hantering av flikar från andra enheter
    • Fler videokontroller i högerklicksmenyn
    • Möjlighet att stänga av ljud direkt från adressfältet

    Linux-förbättringar:

    • Bättre flikhantering på Linux och Windows
    • Förbättrat GTK-stöd
    • Bättre hantering av höger-till-vänster-språk i textfält
    • Förbättrad dialogruta för flera skärmar

    Android: Bättre PDF-delning och förbättrad prestanda vid nypzoomning.

    macOS: Förbättrad drag-och-släpp-hantering av bilder samt bättre textredigering.

    För utvecklare:

    • Visa eller dölj kommentarnoder i Inspector
    • Stöd för CSS-egenskapen field-sizing
    • Stöd för WebAuthn Related Origin Request
    • Stöd för unadjustedMovement i Pointer Lock API

    Sammanfattning: Firefox 152 är en uppdatering med många mindre men praktiska förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användbar i vardagen.

  • Firefox 153 kan ge NVIDIA-användare bättre videouppspelning i Linux

    Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning.

    Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i webbläsaren. En ny funktion är på väg in som gör det möjligt för Firefox att använda Vulkan Video för hårdvaruaccelererad videouppspelning. Det är särskilt intressant för användare med NVIDIA-grafikkort, som länge haft sämre stöd för detta i Linux jämfört med Intel och AMD.

    När man tittar på video på nätet, till exempel via YouTube eller andra streamingtjänster, måste datorn avkoda videoströmmen. Det innebär att den komprimerade videon görs om till bildrutor som kan visas på skärmen. Om processorn, alltså CPU:n, gör allt detta arbete själv kan datorn bli varmare, dra mer ström och kännas trögare när flera saker händer samtidigt.

    Med hårdvaruaccelererad videouppspelning kan i stället grafikkortets särskilda videodel ta hand om avkodningen. Det är oftast mycket effektivare. Resultatet kan bli lägre CPU-belastning, jämnare uppspelning, mindre värmeutveckling och bättre batteritid på bärbara datorer.

    För Linux-användare har detta länge varit lite rörigt. Intel och AMD har i regel haft en ganska rak väg via VA-API, ett vanligt gränssnitt i Linux för hårdvaruaccelererad video. Firefox har sedan tidigare kunnat använda VA-API för att avlasta processorn vid videouppspelning.

    För NVIDIA-användare har situationen varit mer komplicerad. Den proprietära NVIDIA-drivrutinen har inte erbjudit samma typ av naturligt VA-API-stöd som Intel och AMD. Det har lett till olika kringlösningar, varierande resultat och ibland att videouppspelning i webbläsaren ändå belastat processorn mer än nödvändigt.

    Det är här Vulkan Video kommer in i bilden. Vulkan är ett modernt grafik- och beräkningsgränssnitt som redan används i många sammanhang, bland annat för spel och grafikrendering. Vulkan Video bygger vidare på detta och ger program ett sätt att använda grafikkortets videohårdvara för att avkoda video.

    För Firefox betyder det att webbläsaren kan få en ny väg till GPU-accelererad videoavkodning i Linux. I stället för att försöka gå via VA-API-lösningar som inte alltid passar NVIDIA särskilt bra, kan Firefox använda Vulkan Video när systemet, grafikkortet och drivrutinen har stöd för det.

    Det här är framför allt goda nyheter för användare som kör Linux med NVIDIA-grafik. Vid långvarig videouppspelning kan skillnaden bli tydlig. En dator som tidigare använde mycket CPU-kraft för att spela upp video kan i stället låta grafikkortets särskilda videomotor göra jobbet. Det kan ge en svalare och tystare dator, särskilt på bärbara maskiner där fläktljud och batteritid spelar stor roll.

    Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta inte automatiskt betyder att alla Linux-användare får bättre videouppspelning direkt när Firefox 153 släpps. Funktionen verkar fortfarande vara kopplad till en inställning bakom en så kallad preferensflagga. Det betyder att den kan finnas i webbläsaren utan att vara aktiverad som standard för alla.

    Hur stor förbättringen blir beror också på flera tekniska faktorer. Grafikkortets modell, drivrutinens version, vilka videoformat som stöds och hur Firefox är byggt spelar roll. Det är inte heller säkert att Vulkan Video kommer att ersätta VA-API för Intel- och AMD-användare. För dem fungerar den befintliga vägen ofta redan bra.

    Men även med dessa reservationer är detta ett viktigt steg framåt. Firefox på Linux har under lång tid blivit bättre på grafik, video och Wayland-stöd, men NVIDIA har ofta varit den svåra biten i pusslet. Med en Vulkan Video-väg kan Mozilla minska beroendet av äldre eller mindre passande lösningar och i stället använda en teknik som ligger närmare hur moderna NVIDIA-drivrutiner fungerar.

    För vanliga användare handlar det i slutändan inte om tekniska gränssnitt, buggrapporter eller interna webbläsarinställningar. Det handlar om något mycket enklare: att kunna titta på video i webbläsaren utan att datorn blir onödigt varm, trög eller strömslukande.

    Om Firefox 153 levererar detta i praktiken kan det bli en efterlängtad förbättring för många Linux-användare med NVIDIA-grafik.

    https://www.firefox.com/sv-SE/landing/get

    Faktaruta: Firefox 153 och Vulkan Video

    Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik.

    Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning.

    • Lägre CPU-belastning vid videouppspelning
    • Svalare dator vid längre streamingpass
    • Bättre batteritid på bärbara datorer
    • Effektivare användning av grafikkortets videohårdvara
    • Särskilt intressant för Linux-användare med NVIDIA-kort
  • Zen Browser 1.20 låter användaren bygga om webben sida för sida

    Zen Browser 1.20 tar ännu ett steg mot en mer personlig och användarstyrd webbläsare. Med den nya funktionen Boosts kan användaren ändra färger, typsnitt, sidans utseende och till och med ta bort störande element på enskilda webbplatser. Samtidigt bygger versionen vidare på Firefox 151.0.2, stärker skyddet mot digital fingeravtrycksspårning och lägger till praktiska funktioner som att slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren.

    Zen Browser fortsätter att utvecklas som ett av de mer intressanta alternativen för den som vill ha en webbläsare byggd på Firefox, men med ett tydligare fokus på anpassning, integritet och ett modernare arbetsflöde. I version 1.20 introduceras en ny funktion som kallas Boosts – ett verktyg som gör det möjligt att ändra hur enskilda webbplatser ser ut och beter sig, direkt från webbläsaren.

    Det handlar inte bara om kosmetiska förändringar. Med Boosts kan användaren justera färger, byta typsnitt, ändra stilar, ta bort störande sidelement och aktivera automatiskt mörkt läge på webbplatser som annars inte erbjuder det. Funktionen nås via webbplatskontrollen i adressfältet, där en ny Boost-knapp öppnar inställningar för den aktuella sidan.

    Tanken är enkel men kraftfull: webben behöver inte se likadan ut för alla. En nyhetssajt med för små bokstäver kan göras mer lättläst. En sida med skrikiga färger kan tonas ned. Ett störande element kan tas bort. För personer som läser mycket, arbetar länge framför skärmen eller har särskilda behov av kontrast och läsbarhet kan detta bli en mycket användbar funktion.

    En webbläsare med Firefox i grunden

    Zen Browser bygger på Firefox och följer därför mycket av Mozillas tekniska utveckling. I version 1.20 har webbläsaren uppdaterats till Firefox 151.0.2, vilket innebär att den får med sig de senaste förbättringarna, säkerhetsfixarna och förändringarna från Firefox-projektet.

    Det är en viktig detalj. Mindre webbläsare kan ibland vara spännande men riskerar att halka efter när det gäller säkerhet och kompatibilitet. Genom att bygga vidare på Firefox får Zen Browser både en stabil grund och tillgång till ett stort ekosystem av webbtillägg och standarder.

    Starkare skydd mot fingeravtryck

    En annan viktig nyhet i Zen Browser 1.20 är förbättrat skydd mot så kallad fingerprinting. Fingerprinting innebär att webbplatser försöker identifiera användare genom att samla in tekniska detaljer om datorn, webbläsaren, skärmen, operativsystemet och andra egenskaper.

    Till skillnad från vanliga kakor behöver fingerprinting inte spara något tydligt spår på användarens dator. I stället byggs en slags digital profil upp genom många små tekniska detaljer. Det kan till exempel handla om skärmstorlek, installerade typsnitt, tidszon, grafikkort, ljudfunktioner och webbläsarens beteende.

    I den nya versionen begränsar Zen Browser hur mycket information webbplatser får tillgång till när Standard Enhanced Tracking Protection används. Enligt utvecklarna minskar detta antalet användare som kan identifieras unikt med vanliga fingerprinting-metoder med i genomsnitt 14 procent. På macOS uppges förbättringen vara ännu större, upp till 49 procent.

    Det betyder inte att fingerprinting försvinner helt, men det gör det svårare för webbplatser och spårningsnätverk att särskilja enskilda användare.

    Slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren

    En mer praktisk nyhet är att Zen Browser nu kan slå ihop flera PDF-filer direkt i webbläsaren. Det gör att användaren kan kombinera dokument utan att öppna ett separat program eller använda någon extern webbtjänst.

    För många vardagsanvändare kan detta vara en mycket smidig förbättring. Det kan handla om att slå ihop kvitton, blanketter, avtal, skannade dokument eller flera delar av en rapport. Att kunna göra detta lokalt i webbläsaren är också positivt ur integritetssynpunkt, eftersom man slipper ladda upp dokument till okända tredjepartstjänster.

    Små förbättringar i gränssnittet

    Version 1.20 innehåller även flera förändringar i användargränssnittet. I läget med enkel sidopanel visas överflödiga webbtillägg nu under adressfältet i stället för att flyttas tillbaka till webbplatskontrollpanelen. Det gör beteendet mer förutsägbart och kan ge ett renare arbetsflöde för användare som använder många tillägg.

    Cykling mellan arbetsytor har också förbättrats. Arbetsytor är en viktig del av Zen Browsers identitet och gör det möjligt att dela upp surfandet i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, research eller sociala medier.

    På Windows har geolokaliseringen ändrats så att Zen Browser respekterar operativsystemets egna platsbehörigheter när en webbplats begär åtkomst till platsinformation. Det innebär att webbläsaren bättre följer användarens centrala integritetsinställningar i Windows.

    Flera buggar har rättats

    Som vanligt innehåller en ny version också rättningar av tidigare problem. Bland annat har ett fel åtgärdats där tangenten u kunde duplicera flikar. Ett annat problem där videokontroller kunde hamna under skärmen i fullskärmsläge har också rättats.

    Boosts-funktionen har förbättrats så att den fungerar bättre på webbplatser där den tidigare kunde fallera. Dessutom har ett macOS-problem rättats där smarta kort och säkerhetsnycklar kunde misslyckas med att automatiskt ladda certifikat.

    Andra korrigeringar gäller bland annat adressfältet, pinned tabs och split view-läget, där beteendet tidigare kunde påverka andra fönster.

    Snabbare väg till egna Boosts

    En liten men praktisk nyhet är att användaren nu kan skriva New Boost direkt i adressfältet för att snabbt skapa en ny Boost för den aktuella webbplatsen. Det gör funktionen mer lättillgänglig och visar att Zen Browser vill göra webbplatsanpassning till en naturlig del av surfandet, inte något som göms undan i avancerade menyer.

    En webbläsare för den som vill styra mer själv

    Zen Browser 1.20 visar tydligt vilken riktning projektet rör sig i. Det handlar inte bara om att vara ännu en Firefox-baserad webbläsare, utan om att ge användaren mer kontroll över både gränssnitt, integritet och arbetsflöde.

    Boosts är den mest synliga nyheten, men tillsammans med bättre fingerprinting-skydd, PDF-sammanslagning, förbättrade arbetsytor och flera buggfixar blir version 1.20 en intressant uppdatering.

    För användare som tycker att moderna webbläsare blivit för låsta, för röriga eller för beroende av externa tjänster erbjuder Zen Browser ett alternativ där webben går att forma mer efter den egna smaken. Version 1.20 gör den idén ännu tydligare: webbläsaren ska inte bara visa webben – den ska också låta användaren anpassa den.

    https://zen-browser.app/download

    Teknisk faktaruta: Zen Browser 1.20

    Webbläsare: Zen Browser

    Version: 1.20

    Grund: Bygger på Firefox

    Firefox-version: Firefox 151.0.2

    Ny huvudfunktion: Boosts

    Vad Boosts gör: Låter användaren ändra färger, typsnitt, stilar, sidlayout, mörkt läge och ta bort störande element på enskilda webbplatser.

    Integritet: Förbättrat skydd mot fingerprinting i Standard Enhanced Tracking Protection.

    PDF-funktion: Kan slå ihop flera PDF-filer direkt i webbläsaren.

    Plattformar: Windows, macOS och Linux.

    Målgrupp: Användare som vill ha mer kontroll över utseende, arbetsflöde och integritet i webbläsaren.

  • Vivaldi 8.0: webbläsaren som låter användaren bygga sin egen cockpit

    Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats efter sitt eget sätt att arbeta.

    Vivaldi har länge varit webbläsaren för dem som inte nöjer sig med standardlösningar. Där Chrome, Edge och Safari ofta försöker dölja inställningar och förenkla gränssnittet till minsta möjliga antal val, går Vivaldi åt andra hållet. Här får användaren bestämma. Med Vivaldi 8.0 tar webbläsaren nu ett stort steg vidare – inte genom att bara lägga till ännu fler funktioner, utan genom att göra om själva känslan i gränssnittet.

    Den nya versionen beskrivs som den största visuella förändringen på flera år. Fokus ligger på en mer sammanhållen design, nya teman och färdiga layoutlägen som gör det enklare att anpassa webbläsaren efter hur man faktiskt arbetar.

    En mer sammanhållen webbläsare

    Den största förändringen i Vivaldi 8.0 är det nya skrivbordsgränssnittet, kallat Unified Design. Tidigare kunde flikar, verktygsfält, paneler och sidinnehåll upplevas som separata delar av programmet. I den nya designen samlas dessa element i en mer enhetlig ram runt webbläsarfönstret.

    Det innebär att verktygsfält, flikrader, paneler och fönsterkanter får ett mer sammanhållet visuellt uttryck. I praktiken gör det att webbläsaren känns mindre uppdelad och mer som ett enda sammanhängande arbetsverktyg.

    För vanliga användare kan det låta som en liten kosmetisk förändring, men gränssnittets utformning påverkar hur man upplever ett program. En rörig webbläsare kan kännas tung och splittrad, medan en mer sammanhållen design kan göra det lättare att fokusera på innehållet.

    Teman som tar större plats

    Vivaldi har länge haft starka möjligheter att ändra färger och teman. I version 8.0 blir detta ännu tydligare. Bakgrunder och visuella effekter kan nu breda ut sig över större delar av webbläsarfönstret i stället för att vara begränsade till vissa delar av gränssnittet.

    Det gör att teman, bakgrundsbilder, genomskinlighet och oskärpeeffekter kan användas på ett mer konsekvent sätt. Resultatet blir att hela webbläsaren får en tydligare identitet, snarare än att bara flikraden eller startsidan byter utseende.

    I Vivaldi 8.0 följer också flera nya standardteman med, bland annat Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds. De vanliga ljusa och mörka temana har också uppdaterats.

    För den som redan har skapat egna teman finns stödet kvar. Användaren kan själv välja om den nya designen ska användas fullt ut eller om det gamla färgläget ska behållas via temaredigeraren.

    Sex färdiga layouter

    En annan stor nyhet är att Vivaldi 8.0 innehåller sex färdiga layoutlägen. Dessa visas vid första starten, men kan även ändras senare i inställningarna under utseende.

    De sex alternativen är:

    Simple
    Classic
    Vertical Right
    Vertical Left
    Auto Hide
    Bottom

    Simple är tänkt för den som vill ha ett mer traditionellt och rent upplägg med flikarna överst. Classic behåller en mer välbekant Vivaldi-känsla, med paneler och verktygsfält placerade på traditionellt sätt.

    Vertical Right placerar flikarna på höger sida av fönstret, medan adressfältet ligger överst och panelerna till vänster. Vertical Left flyttar i stället flikfält och adressfält till vänster, medan panelerna dyker upp från motsatt sida när muspekaren förs dit.

    Auto Hide är läget för den som vill att webbsidan ska få så mycket plats som möjligt. Där döljs verktygsfält, flikar, paneler och adressfält tills muspekaren når kanten av fönstret.

    Bottom flyttar flikfält och adressfält till nederdelen av fönstret. Det är en arbetsstil som Vivaldi länge har haft stöd för genom manuell anpassning, men som nu blir enklare att välja direkt.

    Varför layouten spelar roll

    För många användare är en webbläsare bara ett program för att öppna webbsidor. Men för den som arbetar mycket i webbläsaren är den snarare en arbetsmiljö. Där finns e-post, kalender, dokument, chattar, nyheter, musik, utvecklingsverktyg och kanske ett helt företags interna system.

    Därför spelar placeringen av flikar, paneler och adressfält större roll än man först kan tro. En användare med många öppna flikar kan föredra lodräta flikar på sidan. En annan vill ha maximal yta för innehållet och föredrar ett automatiskt dolt gränssnitt. En tredje vill ha allt längst ned eftersom det passar bättre med arbetsflödet eller skärmens storlek.

    Vivaldi 8.0 försöker göra dessa val mer lättillgängliga. I stället för att användaren själv måste leta igenom mängder av inställningar går det nu snabbare att börja med en färdig layout och sedan justera detaljerna.

    Mer än bara nytt utseende

    Även om det visuella är den stora nyheten innehåller Vivaldi 8.0 också flera tekniska och funktionella förändringar.

    Bland annat har dialogen för webbplatsinställningar och spårningsskydd slagits samman i adressfältet. Det gör det enklare att se och ändra hur en viss webbplats får bete sig, till exempel när det gäller behörigheter och blockering av spårare.

    Panelredigeraren har också fått en kombinerad dialog för att lägga till webbpaneler och anpassa dem. Startsidan har fått en uppdaterad snabbinställningsvy, och översättningsdialogen har fått ett förbättrat utseende.

    Under ytan har Vivaldi även skrivit om delar av systemet för flikhantering. Windows-panelen har fått en ny sorteringsvy för relaterade flikar, behörighetshanteringen har byggts om och webbläsaren kan nu imitera aktuell stabil Chromium-version i situationer där webbplatser blockerar Vivaldi som en ”okänd” eller ”osupporterad” webbläsare.

    Det sistnämnda är ett praktiskt problem för mindre webbläsare. Eftersom vissa webbplatser testar vilken webbläsare användaren kör kan de ibland blockera fullt fungerande webbläsare enbart för att de inte känner igen namnet. Genom att uppträda mer som en vanlig Chromium-baserad webbläsare kan Vivaldi kringgå sådana hinder.

    Chromium 148 som grund

    Vivaldi bygger, liksom flera andra moderna webbläsare, på Chromium. I version 8.0 har grunden uppdaterats till Chromium 148.0.7778.183.

    Det betyder att Vivaldi får med sig många av de tekniska förbättringar som sker i Chromium-projektet, samtidigt som Vivaldi lägger sitt eget gränssnitt, sina egna funktioner och sin egen filosofi ovanpå.

    Det är just kombinationen som gör Vivaldi speciell. Under huven finns en modern Chromium-baserad webbmotor, men ovanpå den finns ett gränssnitt som är betydligt mer anpassningsbart än i de flesta andra webbläsare.

    En webbläsare för kontrollfreaks – på gott sätt

    Vivaldi 8.0 är knappast en version som försöker vinna över användare genom att ta bort valmöjligheter. Tvärtom fortsätter webbläsaren att rikta sig till dem som vill ha kontroll över sin digitala arbetsmiljö.

    Den nya designen gör samtidigt att Vivaldi känns mer modern och sammanhållen. De färdiga layouterna kan också göra webbläsaren mer tillgänglig för nya användare, eftersom man inte behöver förstå alla inställningar direkt för att hitta ett arbetssätt som passar.

    För den som vill ha en enkel webbläsare utan många val finns det redan gott om alternativ. Vivaldi 8.0 visar i stället att det fortfarande finns plats för en webbläsare som sätter användarens arbetsflöde i centrum.

    Sammanfattning

    Vivaldi 8.0 är mer än en kosmetisk uppdatering. Den nya Unified-designen ger webbläsaren ett mer sammanhållet utseende, medan de sex färdiga layoutlägena gör det lättare att anpassa arbetsytan från start.

    Samtidigt förbättras flera praktiska delar, som webbplatsinställningar, paneler, översättning, flikhantering och kompatibilitet med webbplatser som annars kan blockera Vivaldi.

    Resultatet är en webbläsare som blir både snyggare och mer flexibel – utan att överge det som länge varit Vivaldis kännetecken: möjligheten att själv bestämma hur webben ska användas.

    https://vivaldi.com/blog/vivaldi-on-desktop-8-0

    Teknisk faktaruta: Vivaldi 8.0

    Program: Vivaldi Browser

    Version: 8.0

    Typ: Webbläsare för datorer

    Utvecklare: Vivaldi Technologies

    Motor: Chromium-baserad webbläsarmotor

    Chromium-version: 148.0.7778.183

    Största nyhet: Ny enhetlig skrivbordsdesign, kallad Unified Design

    Nya layoutlägen: Simple, Classic, Vertical Right, Vertical Left, Auto Hide och Bottom

    Nya teman: Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds

    Andra förbättringar: Omskriven flikhantering, förbättrad panelredigerare, uppdaterad startsida, ny dialog för webbplatsinställningar och bättre hantering av webbplatser som blockerar Vivaldi

    Tillgänglighet: Kan laddas ner från Vivaldis officiella webbplats

  • Firefox 150 släpps i förväg – här är nyheterna i Mozillas kommande webbläsare

    Mozilla har i förväg publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 inför den officiella lanseringen den 21 april 2026. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering, starkare skydd för lokala nätverk samt flera nya funktioner för webbutvecklare.

    Mozilla har publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 redan innan den officiella lanseringen den 21 april 2026. Därmed går det redan nu att få en tydlig bild av vilka nyheter, förbättringar och utvecklarfunktioner som väntar i nästa stora version av webbläsaren.

    Förbättringar för Linux och PDF-hantering

    En av de tydligaste nyheterna i Firefox 150 är förbättrat stöd för Linux. Webbläsaren får nu stöd för GTK:s emoji-väljare, vilket gör det möjligt att infoga emoji med kortkommandot Ctrl+.

    Den inbyggda PDF-läsaren har också fått nya funktioner. Användare kan nu organisera om PDF-sidor direkt i Firefox genom att flytta, kopiera och ta bort sidor utan att behöva använda externa program.

    Stärkt skydd för lokala nätverk

    Mozilla breddar också skyddet kring åtkomst till lokala nätverk. Firefox 150 utökar begränsningarna så att webbplatser måste be om tillåtelse innan de får ansluta till enheter i det lokala nätverket eller till appar och tjänster på användarens egen enhet.

    Tidigare var detta skydd begränsat till användare som hade Enhanced Tracking Protection inställt på Strict. Nu rullas funktionen gradvis ut till alla användare.

    Mozilla beskriver förändringen så här:

    ”Firefox will require websites to request your permission before connecting to devices on your local network or to apps and services on your device. Previously limited to users with Enhanced Tracking Protection set to Strict, this protection is now rolling out gradually to all users.”

    Flera nyheter för webbutvecklare

    Firefox 150 innehåller också flera förbättringar för utvecklare. Bland annat införs stöd för ariaNotify API, som används för tillgänglighetsnotiser till exempelvis skärmläsare.

    Dessutom får webbläsaren stöd för highlightsFromPoint() API, vilket gör det möjligt för webbsidor att interagera med CSS Highlights genom att returnera alla Highlights vid en viss punkt.

    Stöd tillkommer även för mediaelementens pseudo-klasser som :playing och :paused, vilket gör det lättare att styla innehåll baserat på om media spelas upp eller är pausat.

    Mozilla lägger också till stöd för light-dark() för bilder, på liknande sätt som för färger, något som kan bli särskilt användbart för webbplatser med mörkt läge.

    Smartare bildhantering och förbättrade verktyg

    En annan nyhet är stöd för ett nytt auto-värde på attributet sizes för lazy-loadade bilder med flera alternativ definierade via srcset. Det gör att Firefox automatiskt kan välja rätt bild beroende på bildens layoutbredd.

    I utvecklarverktygen har ett nytt elementspecifikt avsnitt lagts till i panelen för pseudo-klasser. Där finns bland annat en växel för pseudo-klassen :open.

    Samtidigt har metoden Document.caretPositionFromPoint() uppdaterats så att den bara returnerar en position i shadow DOM om motsvarande ShadowRoot skickas med i alternativet shadowRoots.

    CSS-förändringar och bättre nätverksöversikt

    Firefox 150 tar också bort begränsningen i color-mix() som tidigare endast tillät två färgvärden. Funktionen kan nu hantera ett godtyckligt antal färger.

    Nätverkspanelen i DevTools förbättras också och visar tydligare när en anslutning använder ett certifikat som har utfärdats av en certifikatutfärdare som inte ingår i Mozillas Root CA Program.

    Buggfixar inför den officiella lanseringen

    Bland buggfixarna märks en rättning för macOS där emoji-tecken inte visades korrekt i webbinnehåll när Lockdown Mode var aktiverat.

    Mozilla har även åtgärdat ett problem där GIF-bakgrunder på Ny flik-sidan kunde använda mycket stora mängder RAM i bakgrunden. Detta har förbättrats genom att avkodningen av animerade bakgrunder nu stryps när fliken inte är aktiv.

    Officiell lansering den 21 april

    Den officiella lanseringen av Firefox 150 väntas ske den 21 april 2026. Samtidigt planerar Mozilla även att släppa Firefox 140.10 och Firefox 115.35.0 ESR.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkod och binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas nedladdningsserver.

    Teknisk fakta: Firefox 150

    Version: Firefox 150
    Lansering: 21 april 2026
    Status: Slutliga byggen publicerade i förväg
    Linux: Stöd för GTK:s emoji-väljare via Ctrl+.
    PDF-läsare: Möjlighet att flytta, kopiera och ta bort PDF-sidor direkt i webbläsaren
    Säkerhet: Utökat skydd för lokala nätverksanslutningar för alla användare
    Nya API:er: ariaNotify API och highlightsFromPoint()
    CSS/Media: Stöd för :playing, :paused och light-dark() för bilder
    Bilder: Nytt auto-värde för sizes vid lazy loading med srcset
    DevTools: Ny pseudo-class-toggle för bland annat :open
    CSS-förbättring: color-mix() stöder nu fler än två färger
    Buggfixar: Emoji-visning i macOS Lockdown Mode och lägre RAM-användning för GIF-bakgrunder i Ny flik
  • Firefox 149: snabbare PDF:er, delad skärm och bättre säkerhet

    Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete.

    Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149 bjuder på flera förbättringar som märks direkt i vardagen. Från snabbare PDF-visning till en helt ny funktion för att dela upp webbfönstret i två delar.

    En dryg månad efter version 148 är nästa uppdatering här. Firefox 149 fokuserar både på prestanda, användarvänlighet och säkerhet – tre områden som blivit allt viktigare i en tid där webbläsaren ofta fungerar som vår huvudsakliga arbetsmiljö.

    Snabbare PDF-filer med hjälp av grafikkortet

    En av de mest konkreta förbättringarna gäller hur Firefox hanterar PDF-filer. Tack vare hårdvaruacceleration kan många dokument nu laddas och visas snabbare än tidigare.

    Det innebär att webbläsaren använder datorns grafikkort istället för enbart processorn för att rendera innehållet – något som ger bättre flyt, särskilt i stora eller grafikintensiva dokument.

    Dessutom har PDF-visaren fått en ny funktion: du kan nu högerklicka på bilder i en PDF och ladda ner dem direkt.

    Ny funktion: Split View för effektivare surf

    En av de största nyheterna är Split View, som låter dig visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.

    Funktionen aktiveras via flikarnas snabbmeny och gör det möjligt att:

    • jämföra två artiklar
    • arbeta med dokument och referenser samtidigt
    • följa instruktioner medan du utför en uppgift

    Det här är ett tydligt steg mot att göra webbläsaren mer produktivitetsanpassad – nästan som en enklare arbetsyta.

    Skärpt säkerhet mot skadliga webbplatser

    Firefox 149 stärker också skyddet mot oseriösa webbplatser.

    Webbplatser som klassas som skadliga via SafeBrowsing får nu:

    • sina notisrättigheter automatiskt blockerade
    • tidigare tilldelade tillstånd permanent borttagna

    Detta minskar risken för påträngande annonser och phishing-försök via webbläsarens notissystem – ett problem som ökat kraftigt de senaste åren.

    Ny adressfältsvy samlar säkerhetsinformation

    Adressfältet har uppdaterats med en ny panel kallad TrustPanel.

    Den samlar information om:

    • webbplatsens säkerhet
    • spårning och integritet
    • anslutningens status

    Tidigare låg dessa uppgifter i separata vyer, men nu får användaren en mer sammanhållen bild.

    Förbättringar för Linux och Windows

    Firefox 149 innehåller även plattformsspecifika förändringar:

    Linux:

    • använder nu XDG portal som standard för filval (modernare och mer kompatibelt med olika skrivbordsmiljöer)

    Windows:

    • WebRender används nu mer effektivt, vilket minskar energiförbrukning vid video
    • förbättrad prestanda för WebGL och WebGPU
    • nyare API för platsinformation (geolocation)

    Små förbättringar som märks i vardagen

    Utöver de större nyheterna finns flera mindre uppdateringar:

    • ny Dela-knapp som kan läggas i verktygsfältet
    • förbättrad autofyll för adresser i fler länder
    • omdesignade felmeddelandesidor
    • stabilare uppladdningar via HTTP/3

    För utvecklare: bättre verktyg för felsökning

    Firefox fortsätter också att utveckla sina verktyg för webbutvecklare:

    • Storage Inspector kan nu radera all lagrad data för en vald lagring
    • i CSS-vyn kan man hoppa direkt till relevanta regler

    Sammanfattning

    Firefox 149 är ingen revolution – men en tydlig förbättring. Kombinationen av snabbare PDF-hantering, smartare gränssnitt och bättre säkerhet visar att utvecklingen går mot en mer effektiv och trygg webbläsarupplevelse.

    Med funktioner som Split View börjar webbläsaren dessutom ta en mer aktiv roll som arbetsverktyg, inte bara som en portal till webben.

    Kan laddas ner här

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/149.0/linux-x86_64/sv-SE

    Fakta: Nyheter i Firefox 149

    PDF-prestanda: Många PDF-filer laddas snabbare tack vare hårdvaruacceleration.

    Ny PDF-funktion: Bilder kan laddas ner direkt från PDF-visaren via högerklicksmenyn.

    Split View: Två webbsidor kan visas sida vid sida i samma fönster.

    Säkerhet: Webbplatser som flaggats som skadliga får sina notisrättigheter blockerade och återkallade permanent.

    TrustPanel: Ny panel som samlar information om integritet och säkerhet i adressfältet.

    Linux: Firefox använder nu XDG-portalens filväljare där den finns tillgänglig.

    Windows: WebRender layer compositor aktiveras för lägre strömförbrukning och bättre grafikprestanda.

    Övrigt: Ny delningsknapp, förbättrad adressautofyll, omdesignade felsidor och robustare HTTP/3-uppladdningar.

  • Firefox tar nästa steg: integrerad VPN och smart multitasking

    Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde.

    Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa Firefox-uppdateringar på länge. Med fokus på integritet, kontroll och effektivitet introduceras flera nya funktioner som kan förändra hur vi surfar – både i vardagen och på jobbet.

    Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om ett tydligt försök att göra Firefox till ett mer självständigt och kraftfullt alternativ i en tid där många webbläsare går mot mer datainsamling och AI-integration.

    Inbyggd VPN – men med en twist

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är en inbyggd VPN direkt i webbläsaren. Till skillnad från traditionella VPN-tjänster skyddar den här lösningen endast trafiken i Firefox, inte hela datorn.

    Det innebär att din IP-adress och position döljs när du surfar i Firefox, att trafiken skickas via en proxy för ökad anonymitet och att ingen separat installation behövs.

    Till en början får användare 50 GB data per månad, och funktionen lanseras först i USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

    Det är ett intressant mellanting – enklare än en full VPN, men också mer begränsad. För många vardagsanvändare kan det dock vara fullt tillräckligt.

    Split View – två sidor, ett fönster

    En annan efterlängtad funktion är Split View, som gör det möjligt att visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.

    Det här öppnar för smidigare arbetsflöden, där man kan jämföra produkter utan att växla flikar, kopiera information mellan sidor snabbare och läsa och skriva samtidigt utan att tappa fokus.

    Funktionen integreras direkt i fliksystemet och blir tillgänglig i Firefox 149.

    AI – men på dina villkor

    Mozilla introducerar också Smart Window, ett AI-verktyg som kan hjälpa till med snabba sammanfattningar av artiklar, definitioner och förklaringar samt jämförelser av produkter.

    Här finns en viktig skillnad mot många konkurrenter. Funktionen är helt valfri och måste aktiveras av användaren. Det går dessutom att styra exakt vilka delar man vill använda.

    Små funktioner som gör stor skillnad

    Utöver de stora nyheterna kommer flera mindre men genomtänkta förbättringar.

    Tab Notes gör det möjligt att lägga anteckningar direkt på flikar, den nya inställningsmenyn ger bättre överblick och sökfunktion, och designen uppdateras med modernare ikoner, menyer och teman.

    Mozilla introducerar även en ny maskot vid namn Kit, som ska ge webbläsaren en mer personlig känsla.

    En tydlig riktning: mer kontroll till användaren

    Det som binder ihop alla dessa förändringar är Mozillas tydliga filosofi att användaren ska ha kontrollen.

    I en tid där många tjänster bygger på datainsamling och automatiserade beslut går Firefox i en annan riktning, med integritet som standard, AI som ett val och funktioner som är tänkta att hjälpa utan att störa.

    Vad betyder det här i praktiken?

    Den här uppdateringen kan ses som ett försök att återta mark i webbläsarkriget. Med funktioner som VPN och Split View inbyggda direkt från start blir Firefox mer komplett utan att kräva externa tillägg.

    För användaren innebär det färre installationer, bättre arbetsflöde och starkare integritet direkt ur lådan.

    Slutsats

    Firefox 149 markerar ett tydligt skifte. Det handlar inte bara om nya funktioner, utan om en mer definierad identitet som en webbläsare för dem som vill ha frihet, kontroll och ett mer privat internet.

    Och kanske är det precis det som behövs just nu.

    Läs mer >>

    Faktaruta: Firefox 149

    Version: Firefox 149

    Nyheter: Inbyggd VPN, Split View, Tab Notes och uppdaterad design

    VPN: Skyddar endast trafiken i Firefox, inte hela systemet

    Datamängd: 50 GB per månad i utvalda länder

    Split View: Visar två webbsidor sida vid sida i samma fönster

    AI-funktioner: Smart Window är valbar och måste aktiveras av användaren

    Lansering: Från och med Firefox 149

  • Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.

    I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.

    Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.

    Ett tomrum som funnits länge

    Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.

    Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.

    Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:

    • synkronisering med Google-konto
    • vissa proprietära mediekomponenter
    • integrerade Google-tjänster

    För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.

    Växande intresse för ARM i Linuxvärlden

    En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.

    Flera trender driver utvecklingen:

    • energieffektiva ARM-processorer
    • fler ARM-baserade utvecklingskort
    • ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
    • specialiserade AI- och serverplattformar

    Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.

    När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.

    Samma funktioner som på andra plattformar

    Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.

    Det innebär bland annat:

    • stöd för Chrome-tillägg
    • synkronisering mellan enheter
    • integration med Google-tjänster
    • samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem

    Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.

    Installation via vanliga Linuxpaket

    När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.

    De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:

    • Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
    • RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)

    Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.

    Samarbete med NVIDIA

    Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.

    För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.

    Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet

    På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.

    När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.

    För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.

    https://blog.chromium.org/2026/03/bringing-chrome-to-arm64-linux-devices.html

    Faktaruta: Chrome för ARM64 på Linux

    Lansering: Q2 2026

    Plattform: ARM64 Linux

    Typ av stöd: Officiella Google Chrome-byggen

    Distributioner: Debian-baserade och RPM-baserade system

    Saknades tidigare: Synk, Google-integration och vissa mediekomponenter i Chromium

    Betydelse: Ger ARM-baserade Linuxdatorer tillgång till full Chrome-upplevelse för första gången

  • Firefox kan få nytt utseende – Mozilla testar designkonceptet “Nova”

    Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att se ut.

    Mozilla undersöker just nu ett möjligt nytt gränssnitt för webbläsaren Firefox. Tidiga designskisser, publicerade av Mozilla-observatören Sören Hentzschel, visar ett koncept som internt kallas “Project Nova”. Bilderna ger en första inblick i hur framtidens Firefox skulle kunna se ut – men projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt experimentellt skede.

    Det finns ännu inget besked om när eller om designen kommer att släppas i en färdig version.

    Firefox och tidigare designförändringar

    Firefox har genomgått flera större visuella förändringar genom åren. Några av de mest betydande är:

    • Australis (2014) – introducerade rundare flikar och ett mer modernt gränssnitt.
    • Photon (2017) – fokuserade på snabbhet och ett renare utseende.
    • Proton (2021) – gav ett luftigare gränssnitt och större fokus på enkelhet.

    Nu, ungefär fem år efter Proton, kan Nova bli nästa steg i webbläsarens visuella utveckling.

    Rundare och mjukare design

    En av de mest framträdande förändringarna i Nova-konceptet är användningen av rundade former i hela gränssnittet.

    I de publicerade mockuperna är:

    • flikar
    • adressfält
    • navigationsverktygsfält

    tydligt mer avrundade än i dagens Firefox.

    En annan förändring är att flikfältet och navigationsfältet ser ut att smälta samman till en gemensam behållare längst upp i webbläsaren. I dagens Firefox är dessa element separata.

    Designspråket fortsätter även i andra delar av gränssnittet. Sidopaneler, startsidan och till och med innehållsområdet visas i mjukt rundade paneler. Resultatet blir ett mer sammanhängande och mindre kantigt utseende jämfört med dagens relativt platta design.

    Färgteman och gradienter

    Mockuperna antyder också en förändring i färgsättningen. Istället för helt enfärgade ytor används i vissa exempel diskreta färggradienter, ofta i violetta nyanser.

    Samtidigt verkar färgtemat kunna anpassas efter användarens val av tema. I andra bilder syns till exempel en mintgrön startsida där gränssnittets accentfärger matchar bakgrunden.

    Vertikala flikar och kompakt läge

    Designskisserna visar även hur gränssnittet kan fungera tillsammans med vertikala flikar, en funktion som Mozilla redan arbetar med att utveckla.

    Dessutom syns ett kompakt gränssnittsläge i mockuperna. Ett sådant läge finns fortfarande i Firefox men är i dag dolt bakom en avancerad inställning i konfigurationen och saknar officiellt stöd i inställningsmenyn.

    Att alternativet syns tydligt i designskisserna kan tyda på att Mozilla överväger att återinföra kompakt läge som en officiell inställning.

    Fler funktioner under utveckling

    Mockuperna visar också andra funktioner som är under utveckling eller experiment:

    • gränssnitt i både ljust och mörkt tema
    • privat surfningsläge
    • exempel på Firefox-menyn i den nya designen
    • två flikar sida vid sida, vilket antyder stöd för delad vy

    Dessa funktioner behöver dock inte nödvändigtvis bli en del av en framtida version.

    Projektet finns redan i Mozillas buggsystem

    Trots att Nova ännu inte är ett officiellt Firefox-projekt finns det tecken på att arbetet faktiskt pågår. I Mozillas öppna bugghanteringssystem Bugzilla finns flera ärenden som refererar till “Project Nova”. Dessa rör bland annat förbättringar av gränssnittet och omdesign av introduktionsflöden för nya användare.

    Det tyder på att Mozilla åtminstone experimenterar aktivt med konceptet.

    Fortfarande bara ett experiment

    Det är viktigt att komma ihåg att designbilderna bara visar interna experiment. Många idéer som testas i utvecklingsstadiet når aldrig en färdig produkt, och Nova kan förändras kraftigt innan något eventuellt införs i Firefox.

    Men mockuperna ger ändå en intressant förhandsblick på hur nästa generation av Firefox skulle kunna se ut – med rundare former, mer flexibla layoutalternativ och ett mer sammanhållet visuellt språk.

    Bilder finns på länken sajten är på Tyska.

    Faktaruta: Firefox Nova

    Projektnamn: Nova

    Utvecklare: Mozilla

    Typ: Internt designkoncept för Firefox

    Kännetecken: Rundare former, mjukare gränssnitt, gradienter och moderniserad layout

    Visade funktioner: Vertikala flikar, kompakt läge, ljusa och mörka teman samt delad vy

    Status: Tidiga mockuper, ännu inte bekräftad för skarp version

  • Firefox 148 ger användaren kontroll över AI

    I den nya versionen av Mozilla Firefox 148 tar Mozilla ett tydligt steg i AI-debatten. Istället för att smyga in artificiell intelligens som standard ger webbläsaren användaren full kontroll över vilka AI-funktioner som får användas – eller om de ska blockeras helt.

    En månad efter föregående version lanserar Mozilla en ny uppdatering av webbläsaren Mozilla Firefox. Version 148 introducerar en funktion som speglar en större teknisk och samhällelig diskussion: hur mycket kontroll ska användaren ha över artificiell intelligens i sina digitala verktyg?

    Den mest uppmärksammade nyheten är en helt ny panel i inställningarna kallad AI Controls. Här samlas alla AI-relaterade funktioner på ett och samma ställe, vilket gör dem enklare att överblicka och styra.

    AI är avstängt från början

    En central detalj är att AI-funktioner är blockerade som standard. Användaren möts av en tydlig knapp med möjligheten att blockera alla AI-förbättringar. Det innebär att varken nya eller befintliga AI-funktioner aktiveras utan aktivt samtycke.

    Detta skiljer sig från många andra teknikföretag som istället aktiverar AI automatiskt och låter användaren själv leta efter hur man stänger av den. Firefox 148 signalerar därmed en mer försiktig och användarcentrerad strategi.

    Lokala AI-modeller för bättre integritet

    En del av funktionerna bygger på så kallade lokala modeller. Små AI-modeller laddas ner till användarens dator och körs direkt där, istället för att skicka data till externa servrar.

    Exempel på sådana funktioner är:

    AI-genererad alt-text för bilder i den inbyggda PDF-läsaren
    Förslag på namn när man skapar flikgrupper
    Sammanfattade nyckelpunkter i länkförhandsvisningar

    Genom att bearbetningen sker lokalt minskar risken att känslig information delas med tredje part. Det är ett tekniskt val som kombinerar modern AI med ett starkt integritetsfokus.

    Integration med externa chattbotar

    Utöver lokala funktioner kan användaren även aktivera sidofältsintegrationer med externa AI-tjänster. Bland de tjänster som stöds finns lösningar från företag som Anthropic samt verktyg som ChatGPT, Microsoft Copilot, Google Gemini och Le Chat Mistral.

    Även här är principen densamma: inget aktiveras automatiskt. Användaren väljer själv om och vilka tjänster som ska användas.

    Förbättrad tillgänglighet i PDF-filer

    Firefox 148 innehåller också förbättrat stöd för skärmläsare när det gäller matematiska formler i PDF-dokument. För personer som är beroende av hjälpmedelsteknik innebär detta att matematiskt innehåll kan tolkas mer korrekt och begripligt.

    Det är en teknisk förbättring som kanske inte märks för alla, men som har stor betydelse för tillgängligheten.

    Uppdateringar för Android

    Android-versionen av webbläsaren har fått en omdesignad verktygsrad med modernare utseende och bättre möjligheter till anpassning. Dessutom har en ny funktion lagts till i snabbmenyn: Copy link text, vilket gör det enklare att kopiera själva länktexten istället för webbadressen.

    Nya säkerhetsverktyg för utvecklare

    För webbutvecklare innebär Firefox 148 stöd för Trusted Types API och Sanitizer API. Dessa tekniker hjälper till att motverka cross-site scripting-attacker, en av de vanligaste säkerhetsbrister som drabbar webbapplikationer.

    Genom att stödja dessa standarder bidrar webbläsaren till att göra framtidens webb mer motståndskraftig mot angrepp.

    Ett principiellt ställningstagande

    Firefox 148 är kanske inte en uppdatering som förändrar hur webben ser ut över en natt. Men den är principiellt intressant. I en tid då artificiell intelligens snabbt byggs in i nästan all mjukvara väljer Mozilla en modell där användaren står i centrum.

    AI erbjuds som ett verktyg, inte som en förutsättning. Och i en allt mer automatiserad digital värld kan just möjligheten att säga nej vara en av de mest betydelsefulla funktionerna.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/148.0/linux-x86_64/sv-SE

    Teknisk faktaruta: Firefox 148
    Ny huvudfunktion
    AI Controls-panel i Inställningar för att hantera/blockera AI-funktioner.
    Standardläge
    AI-förbättringar blockerade som standard, kan aktiveras per funktion.
    On-device AI
    Vissa funktioner kan köra små lokala modeller för bättre integritet.
    Exempel på AI-funktioner
    • Alt-text för bilder i inbyggd PDF-visare
    • Förslag på namn för flikgrupper
    • Nyckelpunkter i länkförhandsvisningar
    • Sidofält med chattbot-integreringar
    Tillgänglighet
    Förbättrat skärmläsarstöd för matematiska formler i PDF.
    Android
    Ny verktygsrad + “Copy link text” i snabbmenyn.
    För utvecklare
    Stöd för Trusted Types API och Sanitizer API för bättre XSS-skydd.
  • Firefox får AI-nödbroms – total avstängning på väg

    Mozilla har tagit ett ovanligt tydligt ställningstagande i AI-debatten. Med en ny ”AI Kill Switch” i Firefox ger företaget användarna full kontroll över vilka – om några – AI-funktioner som ska finnas i webbläsaren, ett drag som markerar en kursändring efter växande kritik från trogna Firefox-användare.

    Mozilla har nu tagit ett tydligt steg för att möta kritik från användare som vill slippa AI-funktioner i webbläsaren. Med den senaste uppdateringen av Firefox Nightly har företaget infört en efterlängtad AI Kill Switch – ett centralt reglage som gör det möjligt att helt stänga av alla AI-baserade funktioner i Firefox. Funktionen väntas bli tillgänglig för alla användare i samband med lanseringen av Firefox 148 i februari 2026.

    Bakgrund: ökande AI-kritik från användare

    Redan i december 2025, när Mozilla presenterade sin nya vd, stod det klart att bolaget var medvetet om det växande missnöjet bland delar av Firefox användarbas. Under flera versioner hade webbläsaren fått allt fler AI-drivna funktioner, något som av vissa upplevdes som påtvingat och i strid med Firefox traditionella fokus på kontroll, integritet och öppenhet.

    Löftet från Mozilla var tydligt: användarna skulle få makten att helt stänga av AI.

    AI Controls – ett samlat reglage i inställningarna

    Den nya lösningen kallas AI Controls och har fått en egen sektion i Firefox inställningar. Där finns reglaget “Block AI Enhancements”, som vid aktivering stänger av både befintliga och framtida AI-funktioner.

    Enligt beskrivningen innebär detta att användaren inte längre får se AI-relaterade funktioner – och inte heller popup-meddelanden eller marknadsföring kring dem. Reglaget länkar även till en informationssida som förklarar skillnaden mellan traditionell maskininlärning och de nyare AI-funktionerna.

    Funktioner som stängs av

    När AI-förbättringar blockeras inaktiveras bland annat:

    • Automatiska översättningar
    • Bildbeskrivningar (alt-text) i PDF-visaren
    • Förslag på flikgrupper
    • Sammanfattningar och nyckelpunkter i länkförhandsvisningar
    • AI-baserade chattbotar i sidopanelen

    Även tillägg som bygger på Firefox inbyggda AI-funktioner påverkas och blockeras.

    Möjlighet till selektiv kontroll

    Trots namnet är AI Kill Switch inte ett allt-eller-inget-val. Efter att ha blockerat AI globalt kan användaren välja att återaktivera enskilda funktioner via On-Device AI-inställningarna. Det går även att begränsa AI-användningen utan att slå på huvudreglaget, samt att välja vilken – om någon – AI-chattbot som ska visas i sidofältet.

    Så testar du funktionen redan nu

    AI Controls är ännu inte aktiverat som standard i Nightly. För att testa krävs att inställningen
    browser.preferences.aiControls
    ändras från false till true via about:config.

    Firefox 148 – fler nyheter än AI

    Utöver AI-kontrollerna innehåller Firefox 148 flera tekniska förbättringar. Mozilla utlovar bättre stöd för skärmläsare, WebGPU i service workers, stöd för Sanitizer API för säkrare HTML-manipulation samt Trusted Types API, som ska minska risken för cross-site scripting-attacker.

    AI-nödbromsen är utan tvekan den mest uppmärksammade nyheten – men Firefox 148 ser ut att bli en viktig version även ur ett bredare säkerhets- och tillgänglighetsperspektiv.

    Läs mer på Firefox hemsida

    FAKTA
    Firefox 148: AI Kill Switch (AI Controls)
    Ny funktion: ”Block AI Enhancements” stänger av AI-funktioner och AI-popups i Firefox.
    Finns i: Firefox Nightly (kräver aktivering via about:config).
    Så aktiverar du i Nightly: Sätt browser.preferences.aiControls = true.
    Exempel på AI som blockeras: översättningar, alt-text i PDF-visaren, flikgruppsförslag, nyckelpunkter i länkförhandsvisningar, chattbotar i sidopanelen.
    Selektiv kontroll: AI kan senare slås på per funktion via On-Device AI-inställningarna.
    Planerad release: Firefox 148 (förväntad 24 februari 2026).
  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor.

    De flesta webbläsare är byggda kring en enkel idé: en flik i taget. Men hur vi faktiskt arbetar på webben har förändrats. Vi jämför, refererar, skriver, följer upp och övervakar – ofta samtidigt. Med Vivaldi 7.8 tar Vivaldi ett tydligt steg bort från det linjära fliktänket och närmar sig i stället hur människans uppmärksamhet faktiskt fungerar.

    Den stora nyheten är en genomgripande förbättring av Tab Tiling – funktionen som låter flera webbsidor visas sida vid sida i samma fönster. Den har funnits länge i Vivaldi, men har tidigare känts som något man aktiverar. I version 7.8 blir den något man bara gör.

    Dra. Släpp. Tänk vidare.

    I Vivaldi 7.8 skapar du en uppdelad vy genom att helt enkelt dra en flik rakt in i sidan du tittar på. När du hovrar över olika delar av fönstret visas visuella markeringar: vänster, höger, ovanför, under – eller i rutnät. Släpp fliken där det känns logiskt, och layouten skapas direkt.

    Ingen dialogruta. Inga inställningar. Ingen mental omställning.

    Det kan låta som en liten förändring, men i praktiken är det en stor sak. Gränssnittsforskning visar att varje avbrott i arbetsflödet – varje meny, varje extra val – har en kognitiv kostnad. När Vivaldi tar bort steget mellan tanke och handling känns webbläsaren plötsligt betydligt snabbare, även om datorn inte blivit det.

    Öppna länkar direkt i en uppdelad vy

    Nyheten stannar inte där. Nu går det också att öppna länkar direkt som en del av en befintlig uppdelad vy. I stället för att en länk tar över hela fönstret och tvingar dig att möblera om efteråt, kan nytt innehåll smidigt ”landa” bredvid det du redan jobbar med.

    För den som använder musgester går detta till och med att trigga utan menyer eller klick. Resultatet är att webbläsaren börjar kännas mindre som en rad sidor – och mer som en sammanhängande arbetsyta.

    Ett verktyg för parallellt tänkande

    Vivaldi beskriver själva Tab Tiling som ett sätt att ”tänka i parallell”, och det är en träffande formulering. Människor är dåliga på att växla kontext snabbt, men bra på att hålla flera saker i huvudet samtidigt – så länge de är synliga.

    Med Tab Tiling blir det naturligt att:

    • skriva eller forska med källor synliga bredvid texten
    • jämföra priser, specifikationer eller designförslag
    • följa liveuppdateringar medan annat arbete fortsätter

    Eftersom varje ruta i layouten fortfarande är en vanlig flik kan du dessutom kombinera tiling med andra Vivaldi-funktioner. Du kan till exempel låta vissa sidor uppdateras automatiskt med jämna mellanrum, medan resten av arbetsytan förblir exakt som den är.

    Flikar som beter sig som man förväntar sig

    Vivaldi 7.8 gör också något som låter självklart – men som få webbläsare faktiskt klarar av: fästa flikar kan nu låsas till en specifik domän.

    Det innebär att en fastnålad e-postflik alltid förblir e-post. Ett projektverktyg förblir ett projektverktyg. De slutar vara ”små vanliga flikar” och börjar fungera som verkliga verktyg.

    Det är en till synes enkel förändring, men den eliminerar ett av de vanligaste irritationsmomenten i långa webbsessioner: att något man tänkt vara stabilt plötsligt förvandlas till något helt annat.

    E-post som en del av webbläsaren – på riktigt

    Vivaldis inbyggda e-postklient får också ett rejält lyft. Tidigare var mail låst till ett enda fönster. I version 7.8 fungerar mail över flera fönster och Workspaces, och fästa mailflikar följer med överallt.

    I praktiken betyder det att e-post inte längre känns som en separat funktion eller ett sidoprojekt. Den blir ett verktyg som alltid finns där, oavsett hur du organiserar ditt arbete i webbläsaren.

    Installera Vivaldi 7.8 på Ubuntu 24.04

    Att installera Vivaldi på Ubuntu 24.04 är enkelt och följer samma modell som många andra moderna Linuxprogram. Det rekommenderade sättet är att använda Vivaldis officiella DEB-paket, vilket ger automatiska uppdateringar via Ubuntus pakethantering.

    1. Gå till Vivaldis officiella nedladdningssida och välj Vivaldi för Linux (DEB).
    2. Ladda ner paketet som passar ditt system (vanligtvis 64-bitars).
    3. Installera genom att dubbelklicka på den nedladdade .deb-filen och använda Ubuntu Software,
      eller via terminalen:sudo apt install ./vivaldi-stable_*.deb

    Under installationen läggs Vivaldis eget programförråd automatiskt till i systemet. Det innebär att framtida uppdateringar, inklusive säkerhetsfixar och nya versioner, levereras smidigt via vanliga systemuppdateringar.

    När installationen är klar hittar du Vivaldi i programmenyn, redo att användas direkt utan ytterligare konfiguration.

    Små förbättringar som formar helheten

    Utöver de stora nyheterna innehåller Vivaldi 7.8 en rad mindre, men viktiga förbättringar:

    • Daglig bakgrundsbild från Unsplash på startsidan, helt valfritt
    • Caret browsing som egen inställning för bättre tangentbordsnavigering och tillgänglighet
    • Omritad Windows-installer för smidigare installation
    • Ett mycket stort antal kraschfixar, möjliggjorda av förbättrad kraschrapportering

    Vivaldis QA-team beskriver det som ”två fulla hinkar med kraschfixar” och konstaterar torrt att de få krascher som eventuellt återstår lika gärna kan bero på kosmisk strålning eller grannens mikrovågsugn.

    En webbläsare med en tydlig filosofi

    Bakom alla funktioner finns en konsekvent idé: webbläsaren ska anpassa sig efter användaren – inte tvärtom. Vivaldi profilerar sig öppet mot övervakning, investerarstyrda designbeslut och lösningar där automatiserade system filtrerar vad du får se.

    I stället handlar Vivaldi 7.8 om kontroll, tempo och arbetsro. Om att ge användaren verktyg som känns naturliga när de väl finns där.

    När tanken ”jag vill se de här två sidorna samtidigt” uppstår – då är du redan där.

    https://vivaldi.com/sv/download

    FAKTARUTA: Vivaldi 7.8
    • Nyhet: Drag-and-drop Tab Tiling (dra flik → släpp i layout)
    • Workflow: Öppna länkar direkt som “tiled tab”
    • Flikar: Fästa flikar kan låsas till en domän
    • Mail: Fungerar i flera fönster + pinnade mailflikar över Workspaces
    • Extra: Daglig bild på startsidan (valfritt), bättre tillgänglighet, fler kraschfixar
  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna operativsystemet.

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux. Det bekräftade Opera Software nyligen via ett inlägg på X, där företaget konstaterade att utvecklingen av en Linux-version pågår aktivt. Hittills har Opera GX endast funnits för Windows och macOS, men det är alltså på väg att ändras.

    Vad är Opera GX och varför väcker den intresse?

    Opera GX är en Chromium-baserad webbläsare som utvecklats med gamers i fokus. Till skillnad från traditionella webbläsare innehåller den funktioner som gör det möjligt att begränsa hur mycket CPU, RAM och nätverk webbläsaren får använda, så att den inte konkurrerar med spel om systemresurser. Därtill kommer omfattande möjligheter att anpassa gränssnitt, färger, ljud och visuella effekter.

    Resultatet är en webbläsare som inte bara är ett verktyg för surfning, utan en del av själva spelmiljön.

    Linux som spelplattform – inte längre en nisch

    Att Opera GX nu utvecklas för Linux kan verka oväntat, men speglar egentligen en tydlig utveckling. Linux har under de senaste åren etablerat sig som en allt mer relevant plattform för spel. På Steam står Linux nu för över tre procent av användarna, och siffran fortsätter att stiga.

    Utvecklingen drivs bland annat av bättre grafikstöd, Vulkan, förbättrade drivrutiner och initiativ som Steam Deck. Samtidigt har moderna Linux-distributioner blivit betydligt mer lättillgängliga för vanliga användare. Ett konkret exempel är Zorin OS, utvecklat av Zorin Group, där version 18 på kort tid passerat två miljoner nedladdningar.

    För mjukvaruföretag innebär detta att Linux inte längre kan ignoreras.

    AI-funktioner – en möjlig konflikt

    Operas besked har också väckt diskussion i Linux-communityn, särskilt kring Opera GX:s inbyggda AI-funktioner. Webbläsaren innehåller bland annat en AI-assistent, kontextkänsliga svar, multimediaanalys samt röst- och textinteraktion.

    Här möts två olika filosofier. Många Linux-användare föredrar minimalistiska system, tydlig kontroll över vad som installeras och funktioner som aktiveras först efter uttryckligt val. Täta integrationer med AI och molntjänster ses ibland som onödigt tunga eller integritetskänsliga.

    Frågan blir därför om Opera GX kommer att erbjuda tillräcklig flexibilitet på Linux, till exempel genom att låta AI-funktioner vara helt valfria.

    Mer än en webbläsare

    Oavsett hur väl Opera GX tas emot på Linux är satsningen i sig betydelsefull. Den visar att Linux i allt högre grad betraktas som en fullvärdig plattform för spel, kreativt arbete och vardagsanvändning.

    Om Opera GX lyckas kombinera sitt spelinriktade koncept med Linux-användarnas förväntningar återstår att se. Men beslutet att över huvud taget utveckla en Linux-version säger redan mycket om hur landskapet för både webbläsare och operativsystem håller på att förändras.

    https://www.opera.com/gx

    Nyheten kom ifrån

    Linuxiac

    Och för den vill spela Digger ifrån 1983 i webläsare så kan man göra det på

    https://www.futrega.org/digger

    FAKTARUTA: OPERA GX
    TypChromium-baserad webbläsare med gamerfokus
    PlattformarWindows, macOS (Linux under utveckling enligt Opera)
    KärnidéMer kontroll över resurser och utseende medan du spelar
    KÄNnetecken
    • > CPU-/RAM-/nätverksbegränsare (för att webbläsaren inte ska sluka resurser)
    • > Omfattande UI-teman, färger och ljud
    • > Integreringar för spelstreaming och community
    • > Inbyggda AI-funktioner (kan ofta vara valfria beroende på upplägg)
    ATT TÄNKA PÅ (LINUX)

    Linux-användare brukar uppskatta “opt-in” och minimalism. Hur GX balanserar AI och integritet kan påverka mottagandet.

  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar.

    Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    En månad efter version 146 har Mozilla lanserat Firefox 147, den senaste uppdateringen av den populära webbläsaren med öppen källkod. Versionen finns nu tillgänglig för nedladdning och innehåller en rad förbättringar inom grafik, säkerhet, webbstandarder och plattformsintegration.

    Utökad grafik- och videoprestanda

    En av de mest märkbara nyheterna är att WebGPU nu är aktiverat som standard på alla macOS-versioner som körs på Apple Silicon. Det ger bättre stöd för avancerad grafik och beräkningstunga webbapplikationer direkt i webbläsaren.

    På Linux- och Windows-system med stödda AMD-grafikkort har Firefox 147 dessutom fått zero-copy-uppspelning för hårdvaruavkodad video. Det minskar minnesanvändningen och förbättrar effektiviteten vid videouppspelning.

    Förbättrad integration i Linux-miljöer

    Firefox följer nu Freedesktop.orgs XDG Base Directory Specification, vilket innebär att konfigurationsfiler och användardata lagras enligt etablerade Linux-konventioner. Resultatet är bättre integration med skrivbordsmiljöer och systemverktyg.

    Användare av GNOME med fönsterhanteraren Mutter får dessutom skarpare rendering på skärmar med fraktionell skalning, eftersom Firefox nu matchar fönster- och renderingsytor mer exakt mot den fysiska pixelmatrisen.

    Starkare integritet och säkerhet

    På säkerhetssidan har Firefox 147 påbörjat övergången från Safe Browsing V4 till V5. Den nya lösningen använder i större utsträckning lokala listor, vilket minskar nätverkskommunikation och därmed förbättrar användarnas integritet, samtidigt som skyddet mot skadliga och nätfiske-webbplatser bibehålls.

    På Android är Site Isolation nu aktiverat som standard, vilket innebär att Firefox för Android når samma säkerhetsnivå som desktopversionen.

    Automatisk Bild-i-bild för bättre multitasking

    En ny användarvänlig funktion är automatisk Bild-i-bild. När funktionen är aktiverad öppnas ett Bild-i-bild-fönster automatiskt om en flik med pågående videouppspelning skickas till bakgrunden. Det gör det möjligt att fortsätta titta på video samtidigt som man arbetar i andra flikar. Inställningen hittas under alternativet för att fortsätta spela upp videor i Bild-i-bild vid flikbyte.

    Snabbare webb med modern komprimering

    Firefox 147 introducerar stöd för Compression Dictionaries enligt IETF RFC 9842. Tekniken gör det möjligt för webbplatser att återanvända gemensamma komprimeringsordlistor, vilket minskar datamängden som behöver överföras och ger snabbare sidladdning, särskilt på långsamma eller begränsade uppkopplingar.

    Dessutom stöder både CompressionStream och DecompressionStream nu Brotli-formatet.

    Nya CSS- och webbplattformfunktioner

    CSS-stödet har byggts ut med flera nyheter, bland annat ankarlokalisering, nya rotrelativa enheter som rcap, rch, rex och ric, samt stöd för counter-* och quotes i ::marker. Firefox stöder nu även CSS Module Scripts, vilket gör det möjligt att importera stilmallar direkt via JavaScript-moduler.

    På lagrings- och webbapplikationssidan tillkommer stöd för Storage-Access-Headers, som gör det möjligt för servrar att använda osegmenterade cookies efter tidigare användarsamtycke. Även module service workers stöds nu.

    Under huven har Unicode-biblioteket ICU uppdaterats till version 78, med stöd för Unicode 17 och nya språk- och regioninställningar.

    Buggrättningar och kompatibilitet

    Firefox 147 innehåller också ett antal riktade korrigeringar. Bland annat har problem med drag-och-släpp, flikmarkering i Windows, HTTP/3-kompatibilitet och språkanpassning åtgärdats. Webbläsaren använder nu Accept-Language-värden som bättre överensstämmer med andra större webbläsare.

    Tillgänglighet

    Firefox 147 kan laddas ner direkt från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linux-användare kan räkna med att den dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/147.0/linux-x86_64/sv-SE/

    FAKTARUTA: Firefox 147
    • WebGPU: På som standard på macOS med Apple Silicon.
    • Video (AMD): Zero-copy för hårdvaruavkodad video på Linux/Windows (stödda AMD-GPU:er).
    • Linux: Stöd för XDG Base Directory Specification (bättre filplacering enligt standard).
    • GNOME/Mutter: Skarpare rendering vid fraktionell skalning.
    • Säkerhet: Påbörjad migration Safe Browsing V4 → V5 (mer lokalt, mindre nät-exponering).
    • Android: Site Isolation aktiverat som standard.
    • Bild-i-bild: Automatisk PiP vid flikbyte (inställning: “Keep playing videos…”).
    • Prestanda: Compression Dictionaries (RFC 9842) + Brotli i CompressionStream/DecompressionStream.
    • CSS: Anchor positioning, nya r*-enheter, ::marker-stöd, CSS Module Scripts.
  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ i en allt mer Chromium-dominerad webbvärld.

    I en tid där integritetsfrågor står i centrum och där onda krafter inom EU driver på för Chat Control, av många kritiker beskrivet som ”STASI 2.0”, blir varje tekniskt initiativ som stärker användarens kontroll extra betydelsefullt. Mot den bakgrunden framstår nyheten om att Orion-webbläsaren nu tar steget till Linux som ett efterlängtat ljus i mörkret.

    Linuxvärlden har aldrig lidit brist på webbläsare, men det är sällsynt med nya projekt som på allvar utmanar rådande tekniska maktstrukturer. Orion gör just detta – och gör det dessutom med integritet som grundprincip.

    Ett oväntat men välkommet steg

    I ett tillkännagivande på X meddelade utvecklarna att Orion har inlett tidig alfa-testning av sin första inbyggda Linux-version. Därmed lämnar webbläsaren sin tidigare plattformsbegränsning till macOS och iOS och öppnar dörren för Linuxanvändare som söker ett alternativ till de etablerade webbläsarna.

    Även om tillkännagivandet kom oväntat, har responsen varit tydlig: intresset är stort, särskilt bland användare som värdesätter teknisk mångfald och minskat beroende av Googles ekosystem.

    Vad är Orion – och varför är den speciell?

    Orion är en webbläsare med tydligt fokus på integritet, prestanda och låg resursförbrukning. Den utvecklas av Kagi, företaget bakom den betalda och reklamfria sökmotorn Kagi Search.

    Till skillnad från majoriteten av dagens webbläsare bygger Orion inte på Chromium. I stället används WebKit – samma webbmotor som ligger till grund för Safari. Det innebär ett medvetet avståndstagande från Googles tekniska dominans och de spårningsmekanismer som ofta följer med Chromium-baserade lösningar.

    Orion levereras med inbyggd annons- och spårningsblockering, ett lättviktigt användargränssnitt och – åtminstone på macOS – stöd för WebExtensions.

    Linux-versionen: tidig, rå – men lovande

    Linux-versionen befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt alfa-stadium. Den är inte tänkt för daglig användning, utan för att testa grundläggande funktionalitet och samla in feedback från användare.

    I nuläget innehåller bygget bland annat fönster- och flikhantering, grundläggande navigering, bokmärken och menyer samt enkel sessionshantering. Det är tillräckligt för att verifiera webbläsarens grundarkitektur – och enligt tidiga tester fungerar den förvånansvärt stabilt med tanke på hur tidigt projektet befinner sig.

    Samtidigt saknas flera funktioner som Orion-användare på macOS och iOS är vana vid. Tilläggsstöd är ännu inte implementerat, och någon synkronisering av profiler, bokmärken eller data finns inte i Linux-versionen.

    Ett WebKit-alternativ i en Chromium-dominerad värld

    Att Orion nu når Linux är intressant även ur ett större perspektiv. Nästan hela dagens webbläsarlandskap domineras av Chromium – från Chrome och Edge till Brave och Vivaldi. Orion är ett av få seriösa försök att erbjuda ett modernt WebKit-baserat alternativ även utanför Apples plattformar.

    På sikt kan detta bidra till ett mer varierat och motståndskraftigt webbekosystem, där flera webbmotorer faktiskt används i praktiken. I en tid där förslag som Chat Control / ”STASI 2.0” diskuteras allt mer öppet, blir teknisk mångfald och oberoende inte bara en teknisk fråga – utan en demokratisk sådan.

    När kan man testa själv?

    Utrullningen sker stegvis. Orion+-prenumeranter får först tillgång via e-post, därefter väntas nyhetsbrevsprenumeranter och medlemmar i OrionFeedback-forumet bjudas in. En bredare beta-fas planeras enligt utvecklarna att starta inom cirka en månad.

    Sammanfattning

    Orions intåg på Linux är fortfarande i sin linda, men signalvärdet är stort. En lättviktig, integritetsfokuserad WebKit-webbläsare som utmanar Chromium-dominansen är något många i Linuxvärlden länge saknat. Vägen till en stabil version är lång, men de första stegen pekar tydligt på ett projekt värt att följa – särskilt i en tid där rätten till privat kommunikation inte längre kan tas för given.

    https://orionbrowser.com

    FAKTARUTA: ORION BROWSER (LINUX)
    Vad? Integritetsfokuserad webbläsare med låg resursförbrukning.
    Utvecklas av: Kagi (bakom Kagi Search).
    Webbmotor: WebKit (inte Chromium).
    Profil: Prestanda + integritet, med inbyggd annons- och spårningsblockering (på etablerade plattformar).
    STATUS PÅ LINUX (TIDIG ALFA)
    • Fönster- och flikhantering
    • Grundläggande navigering
    • Bokmärken och menyer
    • Enkel sessionshantering
    SAKNAS ÄN SÅ LÄNGE
    • Tilläggsstöd (extensions)
    • Synk av profiler/bokmärken/data
    Tillgång: Stegvis utrullning: Orion+-prenumeranter först, därefter nyhetsbrevsprenumeranter/OrionFeedback, sedan bredare beta.
  • Brave gör reklamblockering både snabbare och smartare

    Med över 100 miljoner användare världen över har webbläsaren Brave blivit ett etablerat alternativ för den som vill surfa snabbare och mer privat. Nu har utvecklarna byggt om webbläsarens inbyggda reklamblockering från grunden – ett tekniskt lyft som kraftigt minskar minnesanvändningen och ger både bättre prestanda och längre batteritid, utan att användaren behöver göra någonting alls.

    Webbläsaren Brave, utvecklad av Brave Software, har på kort tid blivit populär bland användare som vill ha en snabbare och mer privat surfupplevelse. Med över 100 miljoner användare världen över tar Brave nu ett rejält tekniskt kliv framåt genom att bygga om hjärtat i sin inbyggda reklamblockering.

    Resultatet är en webbläsare som drar betydligt mindre minne, känns snabbare i vardagen och dessutom sparar batteri – särskilt märkbart på mobiltelefoner och äldre datorer.

    När mindre minne gör stor skillnad

    I den nya versionen använder Braves annonsblockerare upp till 75 procent mindre minne än tidigare. I praktiken innebär det att webbläsaren frigör runt 45 megabyte arbetsminne redan från start, oavsett om du surfar på dator, Android eller iPhone.

    Det kan låta som en liten detalj, men mindre minnesanvändning betyder att datorn eller mobilen får mer utrymme att arbeta med. Appar växlar snabbare, flikar svarar kvickare och batteriet räcker längre. För många användare märks förbättringen som ett allmänt “lugnare” och mer följsamt system.

    Ett osynligt maskinrum byggs om

    För att nå dit har Braves utvecklare gjort ett ovanligt djupt ingrepp i webbläsarens teknik. Annonsblockeraren är skriven i programmeringsspråket Rust, som är känt för att kombinera hög prestanda med god säkerhet.

    Den största förändringen handlar om hur listor med reklamregler lagras i minnet. Tidigare låg omkring 100 000 sådana regler utspridda i vanliga datastrukturer. Nu har de packats ihop i ett kompakt binärt format som kallas FlatBuffers. Det gör att webbläsaren kan läsa reglerna direkt, utan att först kopiera dem till arbetsminnet, ungefär som att bläddra i ett uppslagsverk istället för att skriva av hela boken varje gång.

    Många små förbättringar under ytan

    Utöver den stora ombyggnaden har Brave genomfört en rad mindre, men viktiga, finjusteringar. Webbläsaren använder färre tillfälliga minnesreservationer när annonsblockeraren startar, vilket gör att uppstarten går snabbare. Själva “igenkänningen” av reklam på webbsidor har också effektiviserats, så att blockeringen sker snabbare än tidigare.

    På datorer delar dessutom flera delar av annonsblockeraren på samma resurser istället för att ha egna kopior, vilket ytterligare minskar minnesåtgången. Tillsammans ger dessa förändringar en märkbar prestandavinst, trots att användaren inte behöver göra någonting alls.

    Därför är inbyggd reklamblockering effektivare

    Brave pekar på en viktig skillnad jämfört med traditionella annonsblockerare som installeras som tillägg. Eftersom Braves reklamblockering är inbyggd direkt i webbläsaren kan utvecklarna arbeta på en mycket djupare teknisk nivå. De är inte begränsade av de säkerhetsgränser som normalt omger webbläsartillägg.

    Det gör det möjligt att optimera hur data lagras, delas och används – något som i slutändan ger både bättre prestanda och lägre resursförbrukning.

    Teknik som märks i vardagen

    Braves senaste uppdatering är ett tydligt exempel på hur avancerad mjukvaruteknik kan ge praktiska vardagsfördelar. Genom att göra reklamblockeringen smartare och mer resurssnål har Brave lyckats förbättra surfupplevelsen utan att lägga till nya knappar, menyer eller inställningar.

    För användaren märks förändringen helt enkelt som en snabbare, tystare och mer uthållig webbläsare – även om det verkliga arbetet sker långt nere i det digitala maskinrummet.

    https://brave.com/privacy-updates/36-adblock-memory-reduction

    BRAVE // Adblock-engine: minneslyft

    Resultat: ~75% lägre minnesförbrukning (≈ 45 MB sparat som standard) i Brave v1.85.

    • Plattformar: Android · iOS · Desktop
    • Skalar upp: ännu större besparing med fler blockerlistor
    • Teknik: refaktor till FlatBuffers (zero-copy binär lagring)
    • Default-filter: ~100 000 filter flyttade från heap-strukturer (Vec/HashMap/structs)

    Övriga optimeringar (vissa i v1.86):

    • Minne: stack-allokerade vektorer → −19% allokeringar, ~15% snabbare byggtid
    • Matchning: tokenisering av vanliga regex-mönster → +13%
    • Delning: delade resurser mellan instanser → ~2 MB sparat (desktop)
    • Lagring: intern resurslagring → −30% minne

    $ Native adblock är inbyggt i webbläsaren och påverkas inte av Manifest V3.

Etikett: Webbläsare

  • Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android. En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute…

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…

  • Google Chrome kommer till Linuxdatorer med ARM64

    Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system. Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare…

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer. Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera…

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux. Mozilla Firefox…

  • Firefox 153 kan ge NVIDIA-användare bättre videouppspelning i Linux

    Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning. Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i…

  • Zen Browser 1.20 låter användaren bygga om webben sida för sida

    Zen Browser 1.20 tar ännu ett steg mot en mer personlig och användarstyrd webbläsare. Med den nya funktionen Boosts kan användaren ändra färger, typsnitt, sidans utseende och till och med ta bort störande element på enskilda webbplatser. Samtidigt bygger versionen vidare på Firefox 151.0.2, stärker skyddet mot digital fingeravtrycksspårning och lägger till praktiska funktioner som…

  • Vivaldi 8.0: webbläsaren som låter användaren bygga sin egen cockpit

    Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats…

  • Firefox 150 släpps i förväg – här är nyheterna i Mozillas kommande webbläsare

    Mozilla har i förväg publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 inför den officiella lanseringen den 21 april 2026. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering, starkare skydd för lokala nätverk samt flera nya funktioner för webbutvecklare. Mozilla har publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 redan innan den officiella lanseringen den 21 april 2026.…

  • Firefox 149: snabbare PDF:er, delad skärm och bättre säkerhet

    Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete. Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149…

  • Firefox tar nästa steg: integrerad VPN och smart multitasking

    Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde. Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa…

  • Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform. I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika…

  • Firefox kan få nytt utseende – Mozilla testar designkonceptet “Nova”

    Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att…

  • Firefox 148 ger användaren kontroll över AI

    I den nya versionen av Mozilla Firefox 148 tar Mozilla ett tydligt steg i AI-debatten. Istället för att smyga in artificiell intelligens som standard ger webbläsaren användaren full kontroll över vilka AI-funktioner som får användas – eller om de ska blockeras helt. En månad efter föregående version lanserar Mozilla en ny uppdatering av webbläsaren Mozilla…

  • Firefox får AI-nödbroms – total avstängning på väg

    Mozilla har tagit ett ovanligt tydligt ställningstagande i AI-debatten. Med en ny ”AI Kill Switch” i Firefox ger företaget användarna full kontroll över vilka – om några – AI-funktioner som ska finnas i webbläsaren, ett drag som markerar en kursändring efter växande kritik från trogna Firefox-användare. Mozilla har nu tagit ett tydligt steg för att…

  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor. De flesta…

  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna…

  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar. Firefox 147 släppt – fokus på…

  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ…

  • Brave gör reklamblockering både snabbare och smartare

    Med över 100 miljoner användare världen över har webbläsaren Brave blivit ett etablerat alternativ för den som vill surfa snabbare och mer privat. Nu har utvecklarna byggt om webbläsarens inbyggda reklamblockering från grunden – ett tekniskt lyft som kraftigt minskar minnesanvändningen och ger både bättre prestanda och längre batteritid, utan att användaren behöver göra någonting…