Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering.
Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på flera år. Förutom ett modernare utseende får Firefox förbättrad videouppspelning, bättre stöd för HDR och flera justeringar av både flikar och adressfält.
Den nya designen kallas Nova och förändrar bland annat verktygsfält, menyer och sidopaneler. Målet är att Firefox ska upplevas som renare och mer lättöverskådlig samtidigt som användaren får större möjlighet att anpassa webbläsaren.
Kompakt läge kommer tillbaka
En uppskattad funktion som återkommer är Compact mode. Det minskar avståndet mellan knappar, flikar och andra delar av gränssnittet så att mer plats kan användas för själva webbsidan.
Firefox får nu tre huvudsakliga alternativ:
Compact – mindre knappar och mellanrum, lämpligt för små skärmar.
Standard – normalläget för de flesta datorer.
Touch – större knappar och klickytor för pekskärmar.
Nova-designen innehåller även nya teman som finns i både ljusa och mörka varianter.
HDR-video ska se bättre ut
Firefox 157 förbättrar också hanteringen av HDR-video.
HDR, High Dynamic Range, gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av en bild och samtidigt återge ett större färgomfång.
Tidigare kunde vissa HDR-filmer med 8-bitars färg visas med bleka eller gråaktiga färger. Firefox 157 kan i fler fall identifiera materialet korrekt och visa det som HDR.
Mozilla har dessutom förbättrat synkroniseringen mellan ljud och bild när uppspelningshastigheten på HTML5-video ändras.
Bättre vertikala flikar
Firefox har under senare versioner fått allt bättre stöd för vertikala flikar, där flikarna visas längs sidan av webbläsaren i stället för högst upp.
I Firefox 157 har sidopanelen förbättrats, framför allt när webbläsaren körs i helskärmsläge. Det ska bli enklare att komma åt panelen genom att föra muspekaren mot skärmens kant.
AV1 för videosamtal
En annan teknisk förbättring gäller videosamtal som använder WebRTC, tekniken bakom många webbaserade mötes- och kommunikationstjänster.
Firefox får stöd för hårdvaruaccelererad avkodning av videoformatet AV1 i WebRTC.
AV1 är ett modernt och effektivt videoformat som kan ge hög bildkvalitet med relativt låg mängd överförd data. När datorns grafikhårdvara kan sköta avkodningen minskar dessutom belastningen på processorn.
Det kan bland annat innebära lägre processoranvändning och bättre batteritid vid videosamtal på kompatibla datorer.
Förändringar i adressfältet
Mozilla har även gjort flera mindre förändringar som märks vid vanlig användning.
Om en webbsida fortfarande håller på att laddas och användaren börjar skriva i adressfältet ska Firefox nu i högre grad söka efter den inskrivna texten i stället för att automatiskt öppna ett markerat förslag.
Tab-tangenten flyttar dessutom fokus direkt till textfältet i adress- och sökfältet. Sökmotorknappen kan fortfarande nås genom att använda Shift+Tab.
Firefox 157 tar också bort Amazon som förinstallerad sökmotor.
På Android får fler användare möjlighet att se sina senaste sökningar när de trycker på sökfältet.
Buggfix för Windows
En irriterande bugg i Windows har också rättats.
Tidigare kunde aktivitetsfältet i vissa situationer ligga kvar ovanpå en video trots att videon hade växlats till helskärmsläge. Det problemet ska vara löst i Firefox 157.
Nyheter för webbutvecklare
Firefox 157 innehåller även förändringar som främst berör webbutvecklare.
Webbläsaren får bland annat stöd för funktionen at-rule() tillsammans med CSS-regeln @supports.
Det gör att en webbplats exempelvis kan kontrollera om webbläsaren stöder en viss CSS-regel innan den används.
Ett exempel är:
@supports at-rule(@scope)
Firefox får dessutom stöd för värdet chain för CSS-egenskapen overscroll-behavior.
En ovanligt synlig Firefox-uppdatering
Många webbläsaruppdateringar består huvudsakligen av säkerhetsfixar och tekniska förändringar som användaren knappt märker.
Firefox 157 skiljer sig genom att förändringarna även syns direkt på skärmen. Nova-designen, det återinförda kompakta läget och förbättringarna av vertikala flikar påverkar hur webbläsaren används till vardags.
Samtidigt fortsätter Mozilla arbetet under ytan med modernare videoformat, HDR och WebRTC.
Firefox 157 lanseras tillsammans med nya versioner av Firefox ESR, Mozillas långtidssupporterade version av webbläsaren.
Version: Firefox 157 Utvecklare: Mozilla Lansering: 29 september 2026 Ny design: Nova Gränssnitt: Compact, Standard och Touch Video: Förbättrat HDR-stöd och bättre ljud-/bildsynkronisering WebRTC: Hårdvaruaccelererad AV1-avkodning Flikar: Förbättrade vertikala flikar Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android
Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer.
Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på prestanda och effektivare användning av datorns resurser. Bland nyheterna finns en betydligt snabbare PDF-läsare, lägre minnes- och processoranvändning för stora bilder och flera förbättringar för Android.
Den kanske mest märkbara förändringen finns i Firefox inbyggda PDF-läsare. Enligt Mozilla kan den nu starta upp till 45 procent snabbare än tidigare.
För den som ofta öppnar manualer, fakturor, rapporter eller andra PDF-dokument direkt i webbläsaren kan skillnaden därför bli påtaglig. Firefox behöver inte starta ett separat PDF-program, utan dokumentet visas direkt i en vanlig flik.
Stora bilder kräve mindre av datorn
Firefox 156 har också blivit effektivare på att hantera stora JPEG-bilder.
Moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa bilder med mycket hög upplösning. När en sådan bild visas på en webbsida behöver webbläsaren ofta skala ned den till en betydligt mindre storlek.
Tidigare kunde även en bild som såg liten ut på skärmen kräva relativt mycket arbetsminne och processorkraft eftersom webbläsaren fortfarande behövde behandla den stora ursprungsbilden.
Firefox 156 har förbättrat denna haOm man skalar bort vad slöddret i miljonprogrammet har röstat på, så hade Tidö vunnit. Men trojanerna håller på att ta över Sverige.ntering och ska därför använda mindre minne och mindre processorkraft när stora JPEG-bilder visas nedskalade.
Det kan framför allt märkas på äldre datorer eller system med begränsat arbetsminne.
Firefox fortsätter att förbättras på Android
Android-versionen får också flera förändringar.
När Firefox spelar upp exempelvis musik, radio eller video kan mediaspelaren i Androids notifieringsfält nu visa knappar för föregående och nästa, tillsammans med en tidslinje där användaren kan hoppa framåt eller bakåt i innehållet.
På telefoner och surfplattor med Android 14 eller senare använder Firefox dessutom Androids vanliga delningsmeny.
Firefox-specifika funktioner finns ändå kvar, exempelvis möjligheten att skicka en flik till en annan enhet eller skanna en QR-kod.
Bättre videosamtal på Windows ARM
Firefox 156 innehåller även en förbättring för datorer som kör Windows på ARM-processorer.
Vid WebRTC-baserade videosamtal kan webbläsaren nu använda hårdvaruaccelererad H.264-avkodning.
Det innebär att grafik- eller videohårdvaran kan göra en större del av arbetet i stället för att processorn behöver avkoda videoströmmen i mjukvara.
Resultatet kan bli lägre processorbelastning, bättre batteritid och jämnare videosamtal.
Problem med ljud och Picture-in-Picture rättas
Mozilla har även åtgärdat ett problem med FLAC-ljud med hög samplingsfrekvens i MP4-filer. Sådant ljud kunde tidigare misslyckas med uppspelningen på vissa webbplatser.
Även Picture-in-Picture, där en video kan visas i ett litet flytande fönster ovanpå andra program, har förbättrats.
Undertexter visas nu korrekt även om användaren aktiverar dem efter att Picture-in-Picture-fönstret redan har öppnats.
Flera irriterande småfel försvinner
Alla förbättringar i en webbläsare handlar inte om nya funktioner. Firefox 156 innehåller också ett antal rättningar av problem som användare kunnat stöta på i vardagen.
Ett fel gjorde exempelvis att en bild som drogs inuti vissa avancerade textredigerare kunde ersättas av en lång textsträng i stället för att flyttas.
Mozilla har också rättat problem med sökfältet i Firefox Split View och med bokmärkesmappar där innehållet i vissa situationer kunde hamna utanför den mapp användaren flyttade.
För Windows-användare har ett fel med automatiskt döljande aktivitetsfält också korrigerats.
DNS over HTTPS kunde stoppa webbplatser
En mer tekniskt intressant rättning gäller DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.
DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog och översätter exempelvis ett domännamn till den IP-adress som datorn behöver för att hitta servern.
DNS over HTTPS krypterar dessa förfrågningar så att de inte lika enkelt kan avlyssnas eller manipuleras på vägen.
I vissa situationer kunde Firefox dock få problem att ansluta till webbplatser när DoH var aktiverat och destinationen saknade stöd för HTTPS. Detta ska nu vara korrigerat.
Fler möjligheter för företag och organisationer
Firefox används även i företag, skolor och andra organisationer där administratörer centralt kan bestämma hur webbläsaren ska fungera.
Firefox 156 utökar dessa så kallade enterprise policies.
Policyn för Firefox startsida får bland annat stöd för inställningen Widgets, vilket gör det möjligt för administratörer att styra vilka produktivitetsfunktioner som ska visas på sidan för nya flikar.
Dessutom får SitePolicies en inställning kallad DisableServiceWorkers.
Service Workers är små program som webbplatser kan köra i bakgrunden i webbläsaren. De används bland annat för webbappar, push-notiser, cachelagring och funktioner som fungerar även när internetanslutningen är dålig.
I en företagsmiljö kan administratören nu blockera Service Workers för specifika webbplatser.
Mozilla ökar utvecklingstakten
Firefox 156 kommer bara omkring två veckor efter Firefox 155.
Mozilla arbetar med en snabbare utgivningstakt där nya versioner av webbläsaren kan komma med ungefär två veckors mellanrum. Det innebär att förbättringar och felrättningar kan nå användarna snabbare än med längre versionscykler.
Samtidigt innebär det att versionsnumret på Firefox kommer att öka betydligt snabbare än tidigare.
Så får du Firefox 156
Firefox 156 finns för Linux, Windows och macOS.
Windows- och macOS-användare får normalt den nya versionen automatiskt genom Firefox uppdateringsfunktion.
På Linux beror det på hur Firefox installerades. Användare som installerat webbläsaren via sin Linuxdistribution får normalt versionen när distributionens paketansvariga har gjort den tillgänglig i programförråden.
Firefox 156 är alltså ingen version fylld med stora visuella förändringar. I stället handlar uppdateringen främst om sådant som ofta betyder mer i längden: snabbare PDF-visning, effektivare minnesanvändning, bättre multimedia och ett stort antal mindre felrättningar.
För användare med lite äldre datorer är framför allt den minskade resursförbrukningen intressant. När en webbläsare både använder mindre minne och gör mindre arbete på processorn kan det bidra till att även äldre datorer känns snabbare i vanlig webbanvändning.
Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna.
Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna sker långt under den grafiska ytan finns det flera nyheter som faktiskt kan märkas i den dagliga användningen.
Bland annat får webbläsaren smartare nätverksanslutningar, bättre kontroll över spårare, förbättrad PDF-utskrift och flera förändringar som gör Firefox säkrare och stabilare.
Samtidigt är Mozilla redan på väg mot Firefox 156, där fokus bland annat ligger på lägre processor- och minnesanvändning.
Smartare anslutning kan göra webben snabbare
En av de tekniskt mest intressanta nyheterna i Firefox 155 är stöd för Happy Eyeballs version 3.
Namnet låter kanske märkligt, men tekniken löser ett mycket konkret problem.
Dagens internet använder två huvudsakliga versioner av internetprotokollet: IPv4 och det modernare IPv6. En dator kan ofta nå samma webbserver med båda protokollen. Problemet uppstår när exempelvis IPv6 ser ut att fungera men anslutningen i praktiken är långsam eller trasig.
En webbläsare som envist väntar på IPv6 kan då fördröja hela sidladdningen.
Happy Eyeballs försöker i stället avgöra vilken anslutningsväg som fungerar bäst och snabbast. Firefox kan därför prova IPv4 och IPv6 på ett intelligent sätt och använda den väg som först ger en fungerande anslutning.
För användaren innebär det i bästa fall bara en sak:
webbsidan börjar laddas snabbare.
Det är framför allt på nätverk med bristfällig IPv6-konfiguration som skillnaden kan bli märkbar.
Firefox får även QUIC version 2
Firefox 155 fortsätter också utvecklingen av HTTP/3 genom stöd för QUIC version 2.
QUIC är transportprotokollet som ligger bakom HTTP/3 och är utvecklat för det moderna internet. Till skillnad från traditionell HTTP över TCP använder HTTP/3 QUIC ovanpå UDP.
En av fördelarna är att enstaka problem i nätverket inte behöver bromsa all kommunikation mellan webbläsaren och webbservern lika mycket som tidigare.
För den vanliga användaren behöver orden HTTP/3, UDP och QUIC egentligen inte betyda särskilt mycket. Det viktiga är vad tekniken försöker åstadkomma:
snabbare och robustare kommunikation mellan webbläsare och webbservrar.
Firefox visar tydligare hur många spårare som stoppas
Integritet har länge varit ett av Firefox främsta försäljningsargument.
Firefox 155 gör webbläsarens spårningsskydd något mer synligt genom att kunna visa hur många spårare som blockerats direkt i anslutning till adressfältet.
Webbplatser innehåller ofta resurser från andra företag än den webbplats man faktiskt besöker. Det kan exempelvis handla om annonsnätverk, statistiksystem, sociala medier och olika former av profileringstjänster.
Firefox Enhanced Tracking Protection försöker stoppa många av dessa.
Att användaren tydligare kan se resultatet gör en annars ganska osynlig säkerhetsfunktion lättare att förstå.
Webbsidor får inte längre öppna e-postprogram hur som helst
Firefox 155 skärper också hanteringen av så kallade mailto:-länkar.
En mailto:-länk används för att öppna datorns e-postprogram och skapa ett nytt meddelande. Tidigare har webbplatser i vissa situationer kunnat försöka aktivera sådana länkar automatiskt.
Nu kräver Firefox att öppningen sker som resultat av en uttrycklig användarhandling, exempelvis att användaren faktiskt klickar på länken.
Det kan tyckas vara en liten förändring, men principen är viktig.
En webbplats ska inte kunna börja starta externa program på datorn utan att användaren själv gjort något.
Skydd mot extrem CSS
Mozilla inför dessutom en gräns för hur djupt CSS-kod får nästlas.
CSS används för att bestämma hur webbsidor ser ut. Moderna versioner av språket tillåter allt mer avancerade strukturer, bland annat nästlade regler och funktioner.
Men extremt djupa konstruktioner kan också orsaka problem.
Firefox 155 sätter därför gränsen vid 75 nivåer av nästlade block och funktioner.
Vanliga webbplatser kommer aldrig i närheten av denna gräns. Syftet är snarare att förhindra att felaktig eller avsiktligt konstruerad CSS får webbläsaren att konsumera orimliga mängder resurser eller krascha.
Bättre utskrift av PDF-filer
Den inbyggda PDF-läsaren får också en praktisk förbättring.
Om ett PDF-dokument är mindre än det valda pappersformatet går det nu att förstora dokumentet vid utskrift genom att ange en skalning på mer än 100 procent.
Det är framför allt användbart för exempelvis äldre inskannade dokument, etiketter, formulär och andra PDF-filer där dokumentets ursprungliga format inte matchar skrivarpapperet.
Det är ingen revolutionerande funktion, men precis den typ av vardagsförbättring som kan göra en stor skillnad när den behövs.
Viktig rättning för Linux-användare
Firefox 155 innehåller också flera felrättningar.
En av de mer intressanta gäller Linux-system där Firefox efter långa webbläsarsessioner i vissa fall kunde hindra datorn från att gå ner i viloläge.
Det problemet ska nu vara åtgärdat.
Mozilla har dessutom rättat ett problem där text kunde försvinna när användaren skrev i Microsoft 365 Word Online och vissa andra webbapplikationer under Linux med vissa tangentbordslayouter.
För Linux-användare är dessa förändringar sannolikt betydligt viktigare än flera av de synligare nyheterna.
Nintendo Switch Pro-kontroller får bättre stöd
Windows-versionen får samtidigt stöd för Nintendo Switch Pro Controller och kompatibla tredjepartskontroller.
Det kan framför allt få betydelse för spel som körs direkt i webbläsaren.
Webbläsaren har under många år utvecklats från ett program för dokument och länkar till en komplett applikationsplattform. Tekniker som WebGL, WebGPU, WebAssembly och Gamepad API gör att avancerade spel och program numera kan köras direkt på en webbsida.
Bättre stöd för spelkontroller är ytterligare ett steg i den utvecklingen.
Stora nyheter för webbutvecklare
Under huven innehåller Firefox 155 en lång rad förändringar av webbplattformen.
CSS får exempelvis den nya funktionen progress(), som kan beräkna hur långt ett värde befinner sig mellan en start- och slutpunkt.
Även funktionen alpha() stöds, vilket gör det enklare att manipulera genomskinligheten hos färger.
En annan viktig förändring gäller attr().
Tidigare har användningsområdet varit relativt begränsat, men Firefox 155 låter utvecklare använda HTML-attribut som värden i betydligt fler CSS-egenskaper.
Det innebär att vissa funktioner som tidigare krävde JavaScript i framtiden kan lösas direkt med CSS.
Firefox börjar också använda namnet font-width som standardiserad beteckning för det som tidigare huvudsakligen kallades font-stretch.
Firefox anpassar sig till Webkit-CSS
En något oväntad förändring är stöd för den icke-standardiserade pseudoselektorn:
::-webkit-scrollbar
Den utvecklades ursprungligen för WebKit-baserade webbläsare och används fortfarande av många webbplatser för att ändra utseendet på rullningslister.
Att Firefox implementerar stöd för den visar ett återkommande problem på webben.
När tillräckligt många webbplatser börjar använda en webbläsarspecifik funktion kan andra webbläsare i praktiken tvingas implementera samma funktion för att webbplatserna ska fungera korrekt.
Det är ett bra exempel på skillnaden mellan webbstandarder på papperet och den webb som faktiskt existerar.
WebAssembly blir effektivare
Firefox 155 får dessutom stöd för WebAssembly Compact Import Section.
WebAssembly, ofta förkortat Wasm, är ett binärt format som gör det möjligt att köra mycket effektiv kod direkt i webbläsaren.
Det används bland annat för avancerade webbapplikationer, spel, emulatorer, grafikprogram och programvara som ursprungligen skrivits i språk som C eller C++.
Den nya Compact Import Section kan minska storleken på WebAssembly-moduler som innehåller många importer.
Skillnaden är främst relevant för utvecklare, men mindre programfiler betyder i förlängningen också mindre data att överföra och snabbare laddning.
Android-versionen förbättras
Firefox 155 innehåller även flera nyheter för Android.
När användaren håller ned en genväg i verktygsfältet finns nu ett alternativ för att direkt redigera genvägens inställningar.
Autofyllningsdialoger kan dessutom stängas när fokus flyttas från det aktuella fältet.
En annan förändring gäller privat surfning. Om ett Firefox-tillägg öppnar en ny flik medan användaren befinner sig i privat läge kan den nya fliken nu också öppnas som privat.
Det minskar risken för att användaren oavsiktligt lämnar den privata webbläsarsessionen.
Firefox 156 står redan på tur
Mozilla arbetar med mycket korta utvecklingscykler, vilket innebär att nästa version redan är långt gången när en ny stabil version släpps.
Firefox 156 är planerad till 15 september 2026, bara två veckor efter Firefox 155.
Och här kan några av de mest intressanta förbättringarna vara sådant som användaren aldrig direkt ser.
Lägre CPU- och minnesförbrukning
Firefox 156 ska hantera mycket stora JPEG-bilder effektivare när de visas nedskalade på en webbsida.
I stället för att behandla hela bilden i full storlek när den ändå ska visas betydligt mindre kan webbläsaren arbeta smartare med bildinformationen.
Det kan minska både processorbelastningen och minnesanvändningen.
Det är särskilt betydelsefullt eftersom moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa mycket stora bilder. En JPEG-fil kan vara relativt liten på lagringsmediet samtidigt som den expanderar till hundratals megabyte när den avkodas till rå bilddata i minnet.
PDF-läsaren kan starta betydligt snabbare
Den inbyggda PDF-läsaren ska också få en rejäl prestandaförbättring.
Enligt uppgifterna inför Firefox 156 förändringar som i vissa situationer kan göra PDF-visaren upp till omkring 45 procent snabbare att starta.
Firefox använder den öppna PDF.js-tekniken för att visa PDF-dokument direkt i webbläsaren.
Det innebär att användaren normalt inte behöver installera Adobe Reader eller något annat separat PDF-program för att öppna vanliga dokument från webben.
Grafikkortet får göra mer av jobbet vid videosamtal
Firefox 156 ska även bli effektivare vid WebRTC-baserade videosamtal.
WebRTC är tekniken bakom många video- och ljudtjänster som körs direkt i webbläsaren.
När AV1-video används ska Firefox i större utsträckning kunna använda hårdvaruavkodning i stället för att låta processorn göra arbetet i mjukvara.
Skillnaden kan vara betydande.
En modern grafikprocessor innehåller specialiserade kretsar för att avkoda video. De kan utföra arbetet med betydligt lägre energiförbrukning än när samma uppgift körs som vanlig programkod på processorn.
Resultatet kan bli:
lägre CPU-belastning
lägre strömförbrukning
mindre värmeutveckling
bättre batteritid på bärbara datorer
mjukare videosamtal
Förutsättningen är naturligtvis att datorns hårdvara faktiskt stöder AV1-avkodning.
Android får bättre mediakontroller
Firefox 156 för Android väntas dessutom få modernare medieaviseringar.
När musik eller video spelas ska aviseringen kunna innehålla knappar för föregående och nästa spår samt en tidslinje där användaren kan hoppa framåt och bakåt.
Firefox ska också använda Androids vanliga delningsdialog på Android 14 och senare.
Det ger bättre integration med operativsystemet och gör att Firefox beter sig mer som andra moderna Android-appar.
Två versioner med mycket arbete under ytan
Firefox 155 är inte en version där hela webbläsaren får ett nytt utseende eller där en enda spektakulär funktion dominerar.
I stället visar den hur moderna webbläsare utvecklas.
Små förbättringar sker samtidigt i nätverksprotokoll, integritetsskydd, PDF-hantering, grafik, JavaScript, CSS, WebAssembly och utvecklingsverktyg.
Mycket av arbetet märks knappt när allt fungerar som det ska.
Men det är också poängen.
En bra webbläsare ska helst inte kräva användarens uppmärksamhet. Den ska ansluta till rätt server så snabbt som möjligt, använda datorns resurser effektivt, stoppa oönskad spårning och visa dagens allt mer avancerade webbapplikationer korrekt.
Med Firefox 155 – och de prestandaförbättringar som väntar runt hörnet i Firefox 156 – fortsätter Mozilla att finslipa just dessa delar av webbläsaren.
Firefox 155 och 156 – fakta
Firefox 155
Släppt: 1 september 2026
Happy Eyeballs v3 för snabbare nätverksanslutningar
Stöd för QUIC v2 och HTTP/3
Tydligare information om blockerade spårare
Bättre PDF-utskrift med skalning över 100 procent
Stöd för Nintendo Switch Pro Controller i Windows
Nya CSS-funktioner som progress() och alpha()
Förbättrat stöd för WebAssembly
Felrättningar för bland annat Linux
Firefox 156
Planerad lansering: 15 september 2026
Lägre CPU- och minnesanvändning för stora JPEG-bilder
PDF-visaren kan starta upp till 45 procent snabbare
Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android.
En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute på internet. Den kan även försöka nå utrustning som finns i det lokala nätverket, exempelvis skrivare, routrar, nätverksdiskar, övervakningskameror och smarta hem-produkter.
Detta kan vara praktiskt, men innebär också en säkerhetsrisk. En skadlig eller manipulerad webbplats skulle i vissa situationer kunna försöka kartlägga eller kommunicera med enheter bakom användarens router.
I Firefox 154 utökar Mozilla därför webbläsarens skydd för lokal nätverksåtkomst. Skyddet omfattar nu även kommunikation som använder WebSocket.
Vad är WebSocket?
Vanlig webbtrafik fungerar ofta genom att webbläsaren skickar en fråga till en server och får ett svar. WebSocket fungerar annorlunda. Tekniken skapar en mer långvarig och dubbelriktad förbindelse där både webbläsaren och servern kan skicka information när som helst.
Det används bland annat för chattar, spel, övervakning, börskurser och andra tjänster som behöver uppdateras i realtid.
Samma teknik kan emellertid också användas för att försöka kontakta tjänster i ett lokalt nätverk. Genom att låta skyddet för lokal nätverksåtkomst omfatta WebSocket minskar Firefox risken för att en vanlig webbsida i hemlighet försöker kommunicera med exempelvis en router, skrivare eller nätverkskamera.
För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden. Den är ändå viktig eftersom allt fler hushåll och arbetsplatser har uppkopplad utrustning som inte alltid är ordentligt skyddad.
Bättre kontroll över kakor
Firefox 154 förändrar även hur undantag för kakor och webbplatsdata fungerar.
Användare som låter Firefox radera kakor när webbläsaren stängs kan nu skapa undantag för vissa webbplatser. Ett exempel kan vara en webbplats där användaren vill fortsätta vara inloggad mellan två besök.
Tidigare kunde ett sådant undantag även påverka andra integritetsskydd. I Firefox 154 går det att behålla webbplatsens kakor utan att samtidigt undanta den från spårningsskydd eller andra begränsningar.
Det ger en bättre balans mellan bekvämlighet och integritet. Användaren kan behålla en fungerande inloggning utan att ge webbplatsen större möjligheter att spåra besöken.
Snabbare väg till AI-inställningarna
Firefox får också en ny snabbåtgärd med namnet ”Manage AI” i adressfältet. Den leder direkt till AI-avsnittet i Firefox inställningar.
Nyheten innebär inte att användaren måste använda AI-funktioner. Tanken är i stället att göra funktionerna lättare att hitta, kontrollera och stänga av.
När webbläsare får allt fler AI-baserade funktioner blir det viktigt att användaren tydligt kan se vilka tjänster som är aktiverade. En lättillgänglig kontrollpanel kan därför vara minst lika viktig som själva AI-funktionerna.
Mozilla börjar dessutom införa automatisk organisering av flikar i Smart Window. Firefox kan analysera vilka öppna flikar som hör ihop, föreslå grupper och ge grupperna passande namn.
Funktionen rullas ut stegvis och kommer därför inte att visas för alla användare samtidigt.
Firefox-profilen kan flyttas mellan olika operativsystem
Mozilla utökar även funktionen för säkerhetskopiering av Firefox-profiler. På macOS går det nu att skapa en lokal säkerhetskopia som sedan kan återställas i Firefox på Windows, macOS eller Linux.
En Firefox-profil kan innehålla bland annat bokmärken, inställningar och andra personliga anpassningar. Möjligheten att flytta profilen mellan olika operativsystem underlättar både datorbyten och övergångar från exempelvis Windows till Linux.
Säkerhetskopian sparas lokalt, vilket kan vara intressant för användare som inte vill använda en molnbaserad synkroniseringstjänst.
Tydligare textmarkering i PDF-filer
Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-läsare. I version 154 blir markerad text i PDF-dokument tydligare och mer lik textmarkering på vanliga webbsidor.
Färgen följer dessutom operativsystemets tillgänglighetsinställningar. Det är särskilt värdefullt för personer som använder högkontrastläge eller andra visuella hjälpmedel.
Mozilla har också rättat ett problem där PDF-dokument kunde få fel skala i förhandsgranskningen inför utskrift när alternativet ”Anpassa till sidbredd” användes.
Bättre fullskärmsläge med vertikala flikar
Användare av vertikala flikar får ett mer konsekvent fullskärmsläge. När Firefox går över till fullskärm försvinner sidofältet tillsammans med de andra verktygsfälten.
För man muspekaren till skärmens kant visas gränssnittet igen. På så sätt kan hela skärmytan användas för en film, presentation eller webbsida utan att användaren förlorar snabb åtkomst till flikarna.
Firefox View kommer samtidigt inte längre att visas automatiskt i verktygsfältet för nya profiler eller för användare som inte har öppnat funktionen på länge. Den finns fortfarande under ”Lista alla flikar” och kan läggas tillbaka permanent genom funktionen för anpassning av verktygsfältet.
Små förbättringar för Windows och macOS
I Windows går det nu att byta Firefox standardikon direkt i inställningarna. Funktionen fungerar ännu inte med Firefox-installationer som använder MSIX-formatet.
Mozilla planerar att senare införa motsvarande stöd för MSIX, macOS och Linux.
En hård omladdning av en webbsida, genom att hålla ned Skift samtidigt som uppdateringsknappen klickas, rensar nu även cachade webbplatsikoner. Det kan hjälpa när en webbplats har bytt ikon men Firefox fortfarande visar den gamla.
På macOS har Mozilla förbättrat spolning och hopp mellan olika positioner i videor. Ett fel har också rättats där ett stängt Firefox-fönster ibland kunde lämna kvar ett osynligt fönster som fortsatte att fånga upp musklick.
Fler förbättringar i Firefox för Android
Android-versionen får stabilare automatiska översättningar på telefoner och surfplattor där flera systemspråk används.
Sökningar bland bokmärken kan nu visa upp till 75 träffar per sökning. Vid nedladdning av en fil går det dessutom att ändra både filnamnet och var filen ska sparas innan nedladdningen startar.
Det är små förändringar var för sig, men de gör mobilversionen mer användbar för personer som har många bokmärken eller ofta laddar ned dokument.
Smartare användning av webbläsarens cache
Bland de mer tekniska nyheterna finns stöd för HTTP-rubriken No-Vary-Search i Firefox diskcache.
En webbadress kan innehålla olika parametrar efter ett frågetecken. Vissa parametrar förändrar innehållet på sidan, medan andra exempelvis bara används för statistik och marknadsföring.
Med No-Vary-Search kan en webbserver tala om för Firefox att vissa parametrar inte påverkar det verkliga innehållet. Webbläsaren kan då återanvända en redan sparad kopia i stället för att hämta samma resurs igen.
Det kan ge fler lyckade cacheträffar, minska onödig datatrafik och i vissa fall göra webbsidor snabbare.
En uppdatering med fokus på kontroll
Firefox 154 innehåller ingen enskild förändring som helt förändrar webbläsaren. Uppdateringen består i stället av många mindre förbättringar som tillsammans ger bättre säkerhet, integritet och användarkontroll.
Skyddet av lokala nätverk är särskilt betydelsefullt i en tid då allt fler vardagsföremål är uppkopplade. Samtidigt visar de nya AI- och cookieinställningarna att Mozilla vill göra det tydligare för användaren vad webbläsaren får göra.
Firefox 154 kan laddas ned från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt, medan Linuxversionen distribueras genom respektive Linuxdistributions paketförråd.
> FAKTA: FIREFOX 154
Utvecklare
Mozilla
Version
Firefox 154
Viktigaste nyheten
Utökat skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk via WebSocket.
Integritet
Webbplatser kan undantas från automatisk radering av kakor utan att undantas från spårningsskyddet.
AI-kontroller
Snabbåtgärden ”Manage AI” leder direkt till webbläsarens AI-inställningar.
Säkerhetskopiering
Lokala Firefox-profiler kan återställas mellan Windows, macOS och Linux.
PDF
Tydligare textmarkering och rättad skalning vid utskrift.
Android
Förbättrade översättningar, fler bokmärkesträffar och större kontroll över nedladdningar.
Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.
Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.
Stabilare uppspelning av ljud och video
Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.
Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.
Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.
Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer
Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.
Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.
VPN-erbjudande visades i fel regioner
Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.
Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.
Smart Window visar fler relevanta förslag
Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.
Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.
Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.
Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.
Två viktiga rättningar för Windows
Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.
Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.
Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.
Så installerar du uppdateringen
Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.
Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.
Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.
För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.
Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.
De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:
ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
ett RPM-paket för Fedora och openSUSE
Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.
Vad är ARM64?
ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.
Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.
Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.
Chromium har varit det vanligaste alternativet
Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.
Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.
För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.
Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:
stöd för webbläsartillägg
synkronisering via Google-konto
integration med Googles tjänster
automatiska säkerhets- och programuppdateringar
Lanseringen blev något försenad
Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.
Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.
Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.
Samma installation som på vanliga Linuxdatorer
Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.
Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:
Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.
Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.
På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.
En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer
Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.
För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.
Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.
Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.
Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer.
Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera praktiska nyheter för vanliga användare, bland annat HDR-video i Windows, förbättrade PDF-verktyg, delning av webbsidor med QR-koder och tydligare varningar när en webbplats använder datorns position.
Firefox 153 släpps även som en så kallad ESR-version, Extended Support Release. Det innebär att versionen får säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under en längre tid och därför passar särskilt bra för företag, organisationer och användare som inte vill byta till en ny huvudversion lika ofta.
HDR-video ger bättre bild i Windows
En av de största nyheterna är stöd för HDR-video, High Dynamic Range, i Windows 10 och Windows 11. HDR kan ge ljusare högdagrar, djupare svärta och fler synliga detaljer i både mörka och ljusa delar av bilden.
För att tekniken ska fungera krävs en HDR-kompatibel bildskärm och att HDR är aktiverat i Windows bildskärmsinställningar. I den första versionen fungerar stödet framför allt med grafikkort från AMD och Nvidia.
Mozilla uppger att vissa HDR-filmer kan upplevas som ljusare i Firefox än i andra webbläsare. Bildkvaliteten och prestandan väntas förbättras i kommande versioner.
Dela webbsidor med en QR-kod
Firefox 153 gör det enklare att flytta en webbsida från datorn till en mobiltelefon eller surfplatta.
Användaren kan högerklicka på en flik, välja att dela sidan och därefter skapa en QR-kod. När koden skannas med mobilens kamera öppnas samma webbadress på telefonen.
Funktionen kan även användas för att lägga in webbadresser i trycksaker, presentationer, skyltar eller instruktioner utan att någon behöver skriva in en lång adress manuellt.
Firefox kan slå samman PDF-filer
Firefox har sedan tidigare en inbyggd PDF-läsare med enklare redigeringsfunktioner. I Firefox 153 utökas verktygen ytterligare.
Det går nu att slå samman flera PDF-dokument genom att dra in en PDF-fil i sidopanelen för det dokument som redan är öppet. På så sätt kan flera dokument kombineras utan att användaren behöver installera ett separat PDF-program.
Det går även att lägga till bilder som nya sidor i ett PDF-dokument. Funktionen kan exempelvis användas för att lägga in ett inskannat kvitto, ett fotografi eller en underskriven sida.
Markering av text i PDF-dokument har också förbättrats. Den valda texten syns tydligare och färgen anpassas efter operativsystemets inställningar, exempelvis vid användning av hög kontrast.
JPEG XL kan testas genom Firefox Labs
Firefox 153 innehåller experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL.
JPEG XL är utvecklat för att ge bättre bildkvalitet och effektivare komprimering än flera äldre bildformat. Effektivare komprimering innebär att bilder kan ta mindre plats utan att lika mycket bildinformation går förlorad.
Formatet är ännu inte aktiverat som standard. Den som vill testa det kan slå på funktionen genom Firefox Labs, där Mozilla samlar experimentella funktioner.
Firefox Labs har samtidigt blivit enklare att öppna. Det räcker att skriva exempelvis ”labs” eller ”experiment” i adressfältet för att få fram en snabbåtgärd.
Inbyggd färgväljare direkt från adressfältet
Webbutvecklare, grafiker och andra som arbetar med färger kan nu snabbare öppna Firefox inbyggda färgväljare.
Genom att skriva exempelvis ”pick color”, ”color picker” eller ”eyedropper” i adressfältet kan användaren starta verktyget och kopiera en färg direkt från en webbsida.
Färgen kan därefter användas i exempelvis ett bildredigeringsprogram, ett webbprojekt eller ett dokument.
Tydligare varning när positionen används
Firefox 153 gör det lättare att se när en webbplats använder information om användarens geografiska position.
När en webbplats har aktiv åtkomst till platsinformationen markeras positionssymbolen i adressfältet med röd färg. Symbolen visas nu även på sökresultatsidor, där den tidigare kunde vara dold.
Förändringen gör det svårare för en webbplats att använda positionen utan att användaren tydligt märker det.
Tillägg måste be om tillgång till lokala filer
Webbläsartillägg får också striktare säkerhetsregler.
Tidigare kunde en tillåtelse att läsa data på webbplatser i vissa fall även ge ett tillägg åtkomst till lokala filer. I Firefox 153 krävs i stället ett separat godkännande för att ett tillägg ska kunna läsa filer som finns på datorn.
Behörigheten kan aktiveras eller återkallas genom inställningen ”Access local files on your computer”.
Det ger användaren bättre kontroll över vilka tillägg som får komma åt dokument, bilder och andra filer som inte ligger på internet.
Begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket
Firefox 153 aktiverar även begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket som standard.
En webbplats på internet ska därmed inte obehindrat kunna försöka kommunicera med exempelvis routrar, skrivare, kameror eller andra enheter i hemnätverket.
Sådan åtkomst kan behövas för vissa legitima webbtjänster, men den kan också missbrukas. Genom att kräva tydligare kontroll minskar risken att skadliga webbplatser undersöker eller angriper enheter i det lokala nätverket.
Stöd för europeiska webbcertifikat
Firefox 153 kan verifiera och visa Qualified Website Authentication Certificates, QWAC.
QWAC är en typ av webbcertifikat som används inom EU:s regelverk eIDAS. Syftet är att ge mer information om organisationen bakom en webbplats och stärka möjligheten att kontrollera webbplatsens identitet.
För de flesta användare innebär förändringen ingen tydlig skillnad i den dagliga surfningen, men den kan få betydelse för myndigheter, banker, företag och andra verksamheter som omfattas av europeiska regler för elektronisk identifiering.
Separera arbete, privatliv och olika konton
Firefox 153 ESR lyfter även fram stöd för så kallade behållare, eller containers.
Med behållare kan användaren dela upp surfningen i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, shopping och bankärenden. Varje behållare har sina egna kakor och inloggningar.
Det innebär exempelvis att en användare kan vara inloggad på två olika konton hos samma tjänst samtidigt, utan att behöva öppna en annan webbläsare.
Separationen kan också minska möjligheten för annonsföretag och andra webbplatser att följa användaren mellan olika delar av surfningen.
Förbättringar för webbutvecklare
Firefox 153 innehåller dessutom många tekniska nyheter för utvecklare.
Webbläsaren får bland annat begränsat stöd för ::-webkit-scrollbar, som används av många webbplatser för att anpassa rullningslister. Mozilla har dock valt att inte stödja alla utseendeinställningar, såsom egna färger och rundade hörn.
Firefox får också stöd för bland annat:
nya funktioner för popup-rutor och informationsrutor
fler värden för placering och justering av text och grafik
import av textfiler direkt genom JavaScripts modulsystem
bättre kontroll över hur många rader som visas i JavaScripts felhistorik
utökade funktioner för bild-i-bild
mer information om språk, veckonummer, textriktning och tidsformat
förbättrade tester av ljud och video för WebRTC
Utvecklarverktygen får även ett nytt lokalt läge där mappar på datorn kan kopplas till egna lokala webbadresser. Det gör det möjligt att testa vissa webbfunktioner utan att först starta en separat lokal webbserver.
En viktig långtidsversion
Firefox 153 släpps även som Firefox 153 ESR och kommer att få uppdateringar under ungefär 15 månader.
Versionen ska på sikt ersätta Firefox 140 ESR och kommer under en övergångsperiod att finnas parallellt med både Firefox 140 ESR och den äldre Firefox 115 ESR-serien.
För vanliga användare är QR-koderna och de förbättrade PDF-verktygen troligen de mest märkbara nyheterna. För företag och organisationer är de nya säkerhetsreglerna, certifikatstödet och den långa supportperioden minst lika viktiga.
Sammantaget är Firefox 153 ingen fullständig ombyggnad av webbläsaren. Det är i stället en bred uppdatering med många mindre förbättringar som tillsammans gör Firefox mer användbar, säkrare och bättre anpassad för moderna bild-, video- och webbstandarder.
Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux.
Mozilla Firefox 152 är nu tillgänglig för nedladdning och bjuder på flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användarvänlig. Den nya versionen innehåller nyheter för både vanliga användare, utvecklare och mobilanvändare – med särskilt fokus på enklare flikhantering, förbättrad integritet och ett modernare gränssnitt.
Firefox är en av världens mest kända webbläsare med öppen källkod. Den utvecklas av Mozilla och används på Windows, Linux, macOS, Android och flera andra plattformar. Med Firefox 152 fortsätter Mozilla att finslipa detaljerna i vardagsanvändningen, samtidigt som webbläsaren får stöd för nyare webbteknik.
Kopiera länkar utan att byta flik
En av de mest praktiska nyheterna i Firefox 152 gäller flikhanteringen. På Linux och Windows kan användaren nu kopiera en länk från en flik utan att först behöva växla till den fliken.
Det görs via högerklicksmenyn på fliken, under alternativet:
Share → Copy Link
Det här kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar med många flikar samtidigt kan det spara både tid och klick. Ännu bättre är att Firefox 152 även gör det möjligt att kopiera flera länkar samtidigt om flera flikar är markerade.
Det är särskilt användbart för den som samlar källor, arbetar med research, skriver artiklar eller bara vill dela flera öppna webbsidor på ett smidigt sätt.
Mindre steg vid zoomning
Firefox 152 får också stöd för fler och mindre zoomsteg när man zoomar in och ut på webbsidor med tangentbord eller mus.
Tidigare kunde zoomstegen ibland kännas lite grova. Nu blir det enklare att hitta en lagom nivå, särskilt på skärmar med hög upplösning eller när man läser text på sidor där standardstorleken inte passar.
För användare med nedsatt syn, eller för den som ofta växlar mellan olika skärmstorlekar, kan detta göra webbläsaren mer behaglig att använda.
Nytt stöd för JPEG XL i Firefox Labs
En annan intressant nyhet är experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL via Firefox Labs.
JPEG XL är ett modernt bildformat som är tänkt att kunna ge hög bildkvalitet med effektiv komprimering. Det kan i framtiden bli ett alternativ till äldre format som JPEG, särskilt på webben där bildstorlek och laddningstid spelar stor roll.
Eftersom stödet är experimentellt är det främst något för nyfikna användare, utvecklare och webbteknikintresserade att testa.
Modernare inställningar
Mozilla fortsätter också att modernisera Firefox inställningssidor. I Firefox 152 får inställningarna ett nytt och mer överskådligt utseende.
Syftet är att göra det lättare att hitta rätt bland webbläsarens många alternativ. Grupperingen har blivit tydligare, navigationen bättre och anpassningar enklare att förstå.
För nya användare kan detta göra Firefox mindre rörigt, medan vana användare snabbare hittar till de funktioner de söker.
Flikar från andra enheter blir mer användbara
Firefox har länge kunnat synkronisera flikar mellan olika enheter. Det gör att man till exempel kan öppna en sida på mobilen och sedan fortsätta läsa den på datorn.
I Firefox 152 förbättras detta ytterligare. I sidofältets panel för flikar från andra enheter går det nu att öppna flikar i en ny flik eller i en ny containerflik direkt från snabbmenyn.
Containerflikar är en funktion i Firefox som gör det möjligt att separera olika webbplatser eller identiteter från varandra. Man kan till exempel hålla arbete, privat surfning och sociala medier åtskilda i olika containrar.
Fler videokontroller i högerklicksmenyn
Firefox 152 utökar även stödet för videokontroller i högerklicksmenyn på fler webbplatser.
Det innebär att funktioner som spela upp, pausa, fullskärm, tyst läge och loop blir tillgängliga på fler videosidor. Det kan vara praktiskt när en webbplats har egna kontroller som är svåra att använda eller störande utformade.
Stäng av ljud direkt från adressfältet
En lite rolig men användbar nyhet är att Firefox 152 får stöd för att stänga av ljud direkt från adressfältet.
Genom att skriva exempelvis “mute”, “shush” eller “sssh” kan användaren snabbt komma åt en åtgärd för att tysta Firefox. Det kan vara praktiskt om en flik plötsligt börjar spela upp ljud och man snabbt vill få tyst på webbläsaren.
Förbättrad privat surfning
Privat surfning förbättras också i Firefox 152. Webbläsaren ska nu vara bättre på att undvika att webbplatser slutar fungera på grund av spårningsskyddet.
Om en sida inte fungerar som den ska efter omladdning kan Firefox visa ett informationsfält. Där kan användaren välja att ladda om sidan med spårningsskyddet avstängt för just det tillfället.
Det här är en balansgång mellan integritet och kompatibilitet. Firefox försöker skydda användaren mot spårning, men samtidigt måste vanliga webbplatser fungera på ett rimligt sätt.
Förbättringar för Linux
För Linuxanvändare finns flera förbättringar. Förutom möjligheten att kopiera länkar från flikar utan att byta flik förbättras även GTK-stödet.
Bland annat rättas hanteringen av ordvis markering i textfält med höger-till-vänster-språk. Det kan vara viktigt för användare som arbetar med språk som arabiska, hebreiska eller persiska.
Dialogrutan “Om Mozilla Firefox” har också förbättrats för system med flera skärmar, så att den mer pålitligt öppnas på den skärm där Firefox senast användes.
Förbättringar för Android och macOS
På Android förbättras hanteringen av PDF-filer. När man delar fjärrlagrade PDF-dokument delas själva filen i stället för bara webbadressen. Det gör delningen mer direkt och användbar.
Firefox för Android får också bättre prestanda vid nypzoomning, särskilt på enklare och långsammare enheter.
På macOS förbättras bland annat tillförlitligheten när bilder dras till skrivbordet eller till Finder-fönster. Bilder ska nu hamna mer korrekt där användaren släpper dem. Dessutom förbättras flera textredigeringskommandon, särskilt i miljöer där höger-till-vänster-språk används.
Nyheter för utvecklare
Firefox 152 innehåller även flera nyheter för webbutvecklare.
I utvecklarverktygen finns nu ett alternativ för att visa eller dölja kommentarnoder i Inspector. Webbläsaren får också stöd för CSS-egenskapen field-sizing, WebAuthn Related Origin Request och alternativet unadjustedMovement i Pointer Lock API.
Detta är funktioner som främst märks för utvecklare, men de bidrar på sikt till att moderna webbplatser kan byggas mer flexibelt och fungera bättre i Firefox.
Inbyggda ordlistor för fler språk
Firefox 152 lägger även till inbyggt ordlistestöd för stavningskontrollen i flera språkversioner. Det gäller bland annat brittisk engelska, kroatiska, georgiska, persiska, slovenska, turkiska, walesiska och flera andra språk.
För användare som skriver mycket direkt i webbläsaren – till exempel i webbmail, publiceringssystem eller forum – kan förbättrad stavningskontroll vara en stor hjälp.
En version full av små men användbara förbättringar
Firefox 152 är kanske inte en version som förändrar hela webbläsaren i grunden, men den innehåller många små förbättringar som tillsammans gör användningen smidigare.
Att kunna kopiera länkar från flera flikar, zooma med mindre steg, hantera ljud snabbare, få bättre privat surfning och använda ett modernare inställningsgränssnitt är funktioner som märks i vardagen.
För Linuxanvändare är stödet för bättre flikhantering särskilt välkommet. För utvecklare innebär versionen fler moderna webbstandarder, och för mobilanvändare kommer förbättringar i PDF-delning och zoomprestanda.
Firefox 152 visar att Mozilla fortsätter att utveckla webbläsaren steg för steg – med fokus på öppenhet, användarkontroll och ett webbläsaralternativ som inte styrs av de stora reklamplattformarna.
Kopiera länkar från flikar utan att först byta till fliken
Stöd för att kopiera flera fliklänkar samtidigt
Mindre och mer precisa zoomsteg
Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs
Moderniserade inställningssidor
Förbättrad hantering av flikar från andra enheter
Fler videokontroller i högerklicksmenyn
Möjlighet att stänga av ljud direkt från adressfältet
Linux-förbättringar:
Bättre flikhantering på Linux och Windows
Förbättrat GTK-stöd
Bättre hantering av höger-till-vänster-språk i textfält
Förbättrad dialogruta för flera skärmar
Android: Bättre PDF-delning och förbättrad prestanda vid nypzoomning.
macOS: Förbättrad drag-och-släpp-hantering av bilder samt bättre textredigering.
För utvecklare:
Visa eller dölj kommentarnoder i Inspector
Stöd för CSS-egenskapen field-sizing
Stöd för WebAuthn Related Origin Request
Stöd för unadjustedMovement i Pointer Lock API
Sammanfattning: Firefox 152 är en uppdatering med många mindre men praktiska förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användbar i vardagen.
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning.
Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i webbläsaren. En ny funktion är på väg in som gör det möjligt för Firefox att använda Vulkan Video för hårdvaruaccelererad videouppspelning. Det är särskilt intressant för användare med NVIDIA-grafikkort, som länge haft sämre stöd för detta i Linux jämfört med Intel och AMD.
När man tittar på video på nätet, till exempel via YouTube eller andra streamingtjänster, måste datorn avkoda videoströmmen. Det innebär att den komprimerade videon görs om till bildrutor som kan visas på skärmen. Om processorn, alltså CPU:n, gör allt detta arbete själv kan datorn bli varmare, dra mer ström och kännas trögare när flera saker händer samtidigt.
Med hårdvaruaccelererad videouppspelning kan i stället grafikkortets särskilda videodel ta hand om avkodningen. Det är oftast mycket effektivare. Resultatet kan bli lägre CPU-belastning, jämnare uppspelning, mindre värmeutveckling och bättre batteritid på bärbara datorer.
För Linux-användare har detta länge varit lite rörigt. Intel och AMD har i regel haft en ganska rak väg via VA-API, ett vanligt gränssnitt i Linux för hårdvaruaccelererad video. Firefox har sedan tidigare kunnat använda VA-API för att avlasta processorn vid videouppspelning.
För NVIDIA-användare har situationen varit mer komplicerad. Den proprietära NVIDIA-drivrutinen har inte erbjudit samma typ av naturligt VA-API-stöd som Intel och AMD. Det har lett till olika kringlösningar, varierande resultat och ibland att videouppspelning i webbläsaren ändå belastat processorn mer än nödvändigt.
Det är här Vulkan Video kommer in i bilden. Vulkan är ett modernt grafik- och beräkningsgränssnitt som redan används i många sammanhang, bland annat för spel och grafikrendering. Vulkan Video bygger vidare på detta och ger program ett sätt att använda grafikkortets videohårdvara för att avkoda video.
För Firefox betyder det att webbläsaren kan få en ny väg till GPU-accelererad videoavkodning i Linux. I stället för att försöka gå via VA-API-lösningar som inte alltid passar NVIDIA särskilt bra, kan Firefox använda Vulkan Video när systemet, grafikkortet och drivrutinen har stöd för det.
Det här är framför allt goda nyheter för användare som kör Linux med NVIDIA-grafik. Vid långvarig videouppspelning kan skillnaden bli tydlig. En dator som tidigare använde mycket CPU-kraft för att spela upp video kan i stället låta grafikkortets särskilda videomotor göra jobbet. Det kan ge en svalare och tystare dator, särskilt på bärbara maskiner där fläktljud och batteritid spelar stor roll.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta inte automatiskt betyder att alla Linux-användare får bättre videouppspelning direkt när Firefox 153 släpps. Funktionen verkar fortfarande vara kopplad till en inställning bakom en så kallad preferensflagga. Det betyder att den kan finnas i webbläsaren utan att vara aktiverad som standard för alla.
Hur stor förbättringen blir beror också på flera tekniska faktorer. Grafikkortets modell, drivrutinens version, vilka videoformat som stöds och hur Firefox är byggt spelar roll. Det är inte heller säkert att Vulkan Video kommer att ersätta VA-API för Intel- och AMD-användare. För dem fungerar den befintliga vägen ofta redan bra.
Men även med dessa reservationer är detta ett viktigt steg framåt. Firefox på Linux har under lång tid blivit bättre på grafik, video och Wayland-stöd, men NVIDIA har ofta varit den svåra biten i pusslet. Med en Vulkan Video-väg kan Mozilla minska beroendet av äldre eller mindre passande lösningar och i stället använda en teknik som ligger närmare hur moderna NVIDIA-drivrutiner fungerar.
För vanliga användare handlar det i slutändan inte om tekniska gränssnitt, buggrapporter eller interna webbläsarinställningar. Det handlar om något mycket enklare: att kunna titta på video i webbläsaren utan att datorn blir onödigt varm, trög eller strömslukande.
Om Firefox 153 levererar detta i praktiken kan det bli en efterlängtad förbättring för många Linux-användare med NVIDIA-grafik.
Zen Browser 1.20 tar ännu ett steg mot en mer personlig och användarstyrd webbläsare. Med den nya funktionen Boosts kan användaren ändra färger, typsnitt, sidans utseende och till och med ta bort störande element på enskilda webbplatser. Samtidigt bygger versionen vidare på Firefox 151.0.2, stärker skyddet mot digital fingeravtrycksspårning och lägger till praktiska funktioner som att slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren.
Zen Browser fortsätter att utvecklas som ett av de mer intressanta alternativen för den som vill ha en webbläsare byggd på Firefox, men med ett tydligare fokus på anpassning, integritet och ett modernare arbetsflöde. I version 1.20 introduceras en ny funktion som kallas Boosts – ett verktyg som gör det möjligt att ändra hur enskilda webbplatser ser ut och beter sig, direkt från webbläsaren.
Det handlar inte bara om kosmetiska förändringar. Med Boosts kan användaren justera färger, byta typsnitt, ändra stilar, ta bort störande sidelement och aktivera automatiskt mörkt läge på webbplatser som annars inte erbjuder det. Funktionen nås via webbplatskontrollen i adressfältet, där en ny Boost-knapp öppnar inställningar för den aktuella sidan.
Tanken är enkel men kraftfull: webben behöver inte se likadan ut för alla. En nyhetssajt med för små bokstäver kan göras mer lättläst. En sida med skrikiga färger kan tonas ned. Ett störande element kan tas bort. För personer som läser mycket, arbetar länge framför skärmen eller har särskilda behov av kontrast och läsbarhet kan detta bli en mycket användbar funktion.
En webbläsare med Firefox i grunden
Zen Browser bygger på Firefox och följer därför mycket av Mozillas tekniska utveckling. I version 1.20 har webbläsaren uppdaterats till Firefox 151.0.2, vilket innebär att den får med sig de senaste förbättringarna, säkerhetsfixarna och förändringarna från Firefox-projektet.
Det är en viktig detalj. Mindre webbläsare kan ibland vara spännande men riskerar att halka efter när det gäller säkerhet och kompatibilitet. Genom att bygga vidare på Firefox får Zen Browser både en stabil grund och tillgång till ett stort ekosystem av webbtillägg och standarder.
Starkare skydd mot fingeravtryck
En annan viktig nyhet i Zen Browser 1.20 är förbättrat skydd mot så kallad fingerprinting. Fingerprinting innebär att webbplatser försöker identifiera användare genom att samla in tekniska detaljer om datorn, webbläsaren, skärmen, operativsystemet och andra egenskaper.
Till skillnad från vanliga kakor behöver fingerprinting inte spara något tydligt spår på användarens dator. I stället byggs en slags digital profil upp genom många små tekniska detaljer. Det kan till exempel handla om skärmstorlek, installerade typsnitt, tidszon, grafikkort, ljudfunktioner och webbläsarens beteende.
I den nya versionen begränsar Zen Browser hur mycket information webbplatser får tillgång till när Standard Enhanced Tracking Protection används. Enligt utvecklarna minskar detta antalet användare som kan identifieras unikt med vanliga fingerprinting-metoder med i genomsnitt 14 procent. På macOS uppges förbättringen vara ännu större, upp till 49 procent.
Det betyder inte att fingerprinting försvinner helt, men det gör det svårare för webbplatser och spårningsnätverk att särskilja enskilda användare.
Slå ihop PDF-filer direkt i webbläsaren
En mer praktisk nyhet är att Zen Browser nu kan slå ihop flera PDF-filer direkt i webbläsaren. Det gör att användaren kan kombinera dokument utan att öppna ett separat program eller använda någon extern webbtjänst.
För många vardagsanvändare kan detta vara en mycket smidig förbättring. Det kan handla om att slå ihop kvitton, blanketter, avtal, skannade dokument eller flera delar av en rapport. Att kunna göra detta lokalt i webbläsaren är också positivt ur integritetssynpunkt, eftersom man slipper ladda upp dokument till okända tredjepartstjänster.
Små förbättringar i gränssnittet
Version 1.20 innehåller även flera förändringar i användargränssnittet. I läget med enkel sidopanel visas överflödiga webbtillägg nu under adressfältet i stället för att flyttas tillbaka till webbplatskontrollpanelen. Det gör beteendet mer förutsägbart och kan ge ett renare arbetsflöde för användare som använder många tillägg.
Cykling mellan arbetsytor har också förbättrats. Arbetsytor är en viktig del av Zen Browsers identitet och gör det möjligt att dela upp surfandet i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, research eller sociala medier.
På Windows har geolokaliseringen ändrats så att Zen Browser respekterar operativsystemets egna platsbehörigheter när en webbplats begär åtkomst till platsinformation. Det innebär att webbläsaren bättre följer användarens centrala integritetsinställningar i Windows.
Flera buggar har rättats
Som vanligt innehåller en ny version också rättningar av tidigare problem. Bland annat har ett fel åtgärdats där tangenten u kunde duplicera flikar. Ett annat problem där videokontroller kunde hamna under skärmen i fullskärmsläge har också rättats.
Boosts-funktionen har förbättrats så att den fungerar bättre på webbplatser där den tidigare kunde fallera. Dessutom har ett macOS-problem rättats där smarta kort och säkerhetsnycklar kunde misslyckas med att automatiskt ladda certifikat.
Andra korrigeringar gäller bland annat adressfältet, pinned tabs och split view-läget, där beteendet tidigare kunde påverka andra fönster.
Snabbare väg till egna Boosts
En liten men praktisk nyhet är att användaren nu kan skriva New Boost direkt i adressfältet för att snabbt skapa en ny Boost för den aktuella webbplatsen. Det gör funktionen mer lättillgänglig och visar att Zen Browser vill göra webbplatsanpassning till en naturlig del av surfandet, inte något som göms undan i avancerade menyer.
En webbläsare för den som vill styra mer själv
Zen Browser 1.20 visar tydligt vilken riktning projektet rör sig i. Det handlar inte bara om att vara ännu en Firefox-baserad webbläsare, utan om att ge användaren mer kontroll över både gränssnitt, integritet och arbetsflöde.
Boosts är den mest synliga nyheten, men tillsammans med bättre fingerprinting-skydd, PDF-sammanslagning, förbättrade arbetsytor och flera buggfixar blir version 1.20 en intressant uppdatering.
För användare som tycker att moderna webbläsare blivit för låsta, för röriga eller för beroende av externa tjänster erbjuder Zen Browser ett alternativ där webben går att forma mer efter den egna smaken. Version 1.20 gör den idén ännu tydligare: webbläsaren ska inte bara visa webben – den ska också låta användaren anpassa den.
Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats efter sitt eget sätt att arbeta.
Vivaldi har länge varit webbläsaren för dem som inte nöjer sig med standardlösningar. Där Chrome, Edge och Safari ofta försöker dölja inställningar och förenkla gränssnittet till minsta möjliga antal val, går Vivaldi åt andra hållet. Här får användaren bestämma. Med Vivaldi 8.0 tar webbläsaren nu ett stort steg vidare – inte genom att bara lägga till ännu fler funktioner, utan genom att göra om själva känslan i gränssnittet.
Den nya versionen beskrivs som den största visuella förändringen på flera år. Fokus ligger på en mer sammanhållen design, nya teman och färdiga layoutlägen som gör det enklare att anpassa webbläsaren efter hur man faktiskt arbetar.
En mer sammanhållen webbläsare
Den största förändringen i Vivaldi 8.0 är det nya skrivbordsgränssnittet, kallat Unified Design. Tidigare kunde flikar, verktygsfält, paneler och sidinnehåll upplevas som separata delar av programmet. I den nya designen samlas dessa element i en mer enhetlig ram runt webbläsarfönstret.
Det innebär att verktygsfält, flikrader, paneler och fönsterkanter får ett mer sammanhållet visuellt uttryck. I praktiken gör det att webbläsaren känns mindre uppdelad och mer som ett enda sammanhängande arbetsverktyg.
För vanliga användare kan det låta som en liten kosmetisk förändring, men gränssnittets utformning påverkar hur man upplever ett program. En rörig webbläsare kan kännas tung och splittrad, medan en mer sammanhållen design kan göra det lättare att fokusera på innehållet.
Teman som tar större plats
Vivaldi har länge haft starka möjligheter att ändra färger och teman. I version 8.0 blir detta ännu tydligare. Bakgrunder och visuella effekter kan nu breda ut sig över större delar av webbläsarfönstret i stället för att vara begränsade till vissa delar av gränssnittet.
Det gör att teman, bakgrundsbilder, genomskinlighet och oskärpeeffekter kan användas på ett mer konsekvent sätt. Resultatet blir att hela webbläsaren får en tydligare identitet, snarare än att bara flikraden eller startsidan byter utseende.
I Vivaldi 8.0 följer också flera nya standardteman med, bland annat Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds. De vanliga ljusa och mörka temana har också uppdaterats.
För den som redan har skapat egna teman finns stödet kvar. Användaren kan själv välja om den nya designen ska användas fullt ut eller om det gamla färgläget ska behållas via temaredigeraren.
Sex färdiga layouter
En annan stor nyhet är att Vivaldi 8.0 innehåller sex färdiga layoutlägen. Dessa visas vid första starten, men kan även ändras senare i inställningarna under utseende.
De sex alternativen är:
Simple Classic Vertical Right Vertical Left Auto Hide Bottom
Simple är tänkt för den som vill ha ett mer traditionellt och rent upplägg med flikarna överst. Classic behåller en mer välbekant Vivaldi-känsla, med paneler och verktygsfält placerade på traditionellt sätt.
Vertical Right placerar flikarna på höger sida av fönstret, medan adressfältet ligger överst och panelerna till vänster. Vertical Left flyttar i stället flikfält och adressfält till vänster, medan panelerna dyker upp från motsatt sida när muspekaren förs dit.
Auto Hide är läget för den som vill att webbsidan ska få så mycket plats som möjligt. Där döljs verktygsfält, flikar, paneler och adressfält tills muspekaren når kanten av fönstret.
Bottom flyttar flikfält och adressfält till nederdelen av fönstret. Det är en arbetsstil som Vivaldi länge har haft stöd för genom manuell anpassning, men som nu blir enklare att välja direkt.
Varför layouten spelar roll
För många användare är en webbläsare bara ett program för att öppna webbsidor. Men för den som arbetar mycket i webbläsaren är den snarare en arbetsmiljö. Där finns e-post, kalender, dokument, chattar, nyheter, musik, utvecklingsverktyg och kanske ett helt företags interna system.
Därför spelar placeringen av flikar, paneler och adressfält större roll än man först kan tro. En användare med många öppna flikar kan föredra lodräta flikar på sidan. En annan vill ha maximal yta för innehållet och föredrar ett automatiskt dolt gränssnitt. En tredje vill ha allt längst ned eftersom det passar bättre med arbetsflödet eller skärmens storlek.
Vivaldi 8.0 försöker göra dessa val mer lättillgängliga. I stället för att användaren själv måste leta igenom mängder av inställningar går det nu snabbare att börja med en färdig layout och sedan justera detaljerna.
Mer än bara nytt utseende
Även om det visuella är den stora nyheten innehåller Vivaldi 8.0 också flera tekniska och funktionella förändringar.
Bland annat har dialogen för webbplatsinställningar och spårningsskydd slagits samman i adressfältet. Det gör det enklare att se och ändra hur en viss webbplats får bete sig, till exempel när det gäller behörigheter och blockering av spårare.
Panelredigeraren har också fått en kombinerad dialog för att lägga till webbpaneler och anpassa dem. Startsidan har fått en uppdaterad snabbinställningsvy, och översättningsdialogen har fått ett förbättrat utseende.
Under ytan har Vivaldi även skrivit om delar av systemet för flikhantering. Windows-panelen har fått en ny sorteringsvy för relaterade flikar, behörighetshanteringen har byggts om och webbläsaren kan nu imitera aktuell stabil Chromium-version i situationer där webbplatser blockerar Vivaldi som en ”okänd” eller ”osupporterad” webbläsare.
Det sistnämnda är ett praktiskt problem för mindre webbläsare. Eftersom vissa webbplatser testar vilken webbläsare användaren kör kan de ibland blockera fullt fungerande webbläsare enbart för att de inte känner igen namnet. Genom att uppträda mer som en vanlig Chromium-baserad webbläsare kan Vivaldi kringgå sådana hinder.
Chromium 148 som grund
Vivaldi bygger, liksom flera andra moderna webbläsare, på Chromium. I version 8.0 har grunden uppdaterats till Chromium 148.0.7778.183.
Det betyder att Vivaldi får med sig många av de tekniska förbättringar som sker i Chromium-projektet, samtidigt som Vivaldi lägger sitt eget gränssnitt, sina egna funktioner och sin egen filosofi ovanpå.
Det är just kombinationen som gör Vivaldi speciell. Under huven finns en modern Chromium-baserad webbmotor, men ovanpå den finns ett gränssnitt som är betydligt mer anpassningsbart än i de flesta andra webbläsare.
En webbläsare för kontrollfreaks – på gott sätt
Vivaldi 8.0 är knappast en version som försöker vinna över användare genom att ta bort valmöjligheter. Tvärtom fortsätter webbläsaren att rikta sig till dem som vill ha kontroll över sin digitala arbetsmiljö.
Den nya designen gör samtidigt att Vivaldi känns mer modern och sammanhållen. De färdiga layouterna kan också göra webbläsaren mer tillgänglig för nya användare, eftersom man inte behöver förstå alla inställningar direkt för att hitta ett arbetssätt som passar.
För den som vill ha en enkel webbläsare utan många val finns det redan gott om alternativ. Vivaldi 8.0 visar i stället att det fortfarande finns plats för en webbläsare som sätter användarens arbetsflöde i centrum.
Sammanfattning
Vivaldi 8.0 är mer än en kosmetisk uppdatering. Den nya Unified-designen ger webbläsaren ett mer sammanhållet utseende, medan de sex färdiga layoutlägena gör det lättare att anpassa arbetsytan från start.
Samtidigt förbättras flera praktiska delar, som webbplatsinställningar, paneler, översättning, flikhantering och kompatibilitet med webbplatser som annars kan blockera Vivaldi.
Resultatet är en webbläsare som blir både snyggare och mer flexibel – utan att överge det som länge varit Vivaldis kännetecken: möjligheten att själv bestämma hur webben ska användas.
Största nyhet: Ny enhetlig skrivbordsdesign, kallad Unified Design
Nya layoutlägen: Simple, Classic, Vertical Right, Vertical Left, Auto Hide och Bottom
Nya teman: Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds
Andra förbättringar: Omskriven flikhantering, förbättrad panelredigerare, uppdaterad startsida, ny dialog för webbplatsinställningar och bättre hantering av webbplatser som blockerar Vivaldi
Tillgänglighet: Kan laddas ner från Vivaldis officiella webbplats
Mozilla har i förväg publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 inför den officiella lanseringen den 21 april 2026. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering, starkare skydd för lokala nätverk samt flera nya funktioner för webbutvecklare.
Mozilla har publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 redan innan den officiella lanseringen den 21 april 2026. Därmed går det redan nu att få en tydlig bild av vilka nyheter, förbättringar och utvecklarfunktioner som väntar i nästa stora version av webbläsaren.
Förbättringar för Linux och PDF-hantering
En av de tydligaste nyheterna i Firefox 150 är förbättrat stöd för Linux. Webbläsaren får nu stöd för GTK:s emoji-väljare, vilket gör det möjligt att infoga emoji med kortkommandot Ctrl+.
Den inbyggda PDF-läsaren har också fått nya funktioner. Användare kan nu organisera om PDF-sidor direkt i Firefox genom att flytta, kopiera och ta bort sidor utan att behöva använda externa program.
Stärkt skydd för lokala nätverk
Mozilla breddar också skyddet kring åtkomst till lokala nätverk. Firefox 150 utökar begränsningarna så att webbplatser måste be om tillåtelse innan de får ansluta till enheter i det lokala nätverket eller till appar och tjänster på användarens egen enhet.
Tidigare var detta skydd begränsat till användare som hade Enhanced Tracking Protection inställt på Strict. Nu rullas funktionen gradvis ut till alla användare.
Mozilla beskriver förändringen så här:
”Firefox will require websites to request your permission before connecting to devices on your local network or to apps and services on your device. Previously limited to users with Enhanced Tracking Protection set to Strict, this protection is now rolling out gradually to all users.”
Flera nyheter för webbutvecklare
Firefox 150 innehåller också flera förbättringar för utvecklare. Bland annat införs stöd för ariaNotify API, som används för tillgänglighetsnotiser till exempelvis skärmläsare.
Dessutom får webbläsaren stöd för highlightsFromPoint() API, vilket gör det möjligt för webbsidor att interagera med CSS Highlights genom att returnera alla Highlights vid en viss punkt.
Stöd tillkommer även för mediaelementens pseudo-klasser som :playing och :paused, vilket gör det lättare att styla innehåll baserat på om media spelas upp eller är pausat.
Mozilla lägger också till stöd för light-dark() för bilder, på liknande sätt som för färger, något som kan bli särskilt användbart för webbplatser med mörkt läge.
Smartare bildhantering och förbättrade verktyg
En annan nyhet är stöd för ett nytt auto-värde på attributet sizes för lazy-loadade bilder med flera alternativ definierade via srcset. Det gör att Firefox automatiskt kan välja rätt bild beroende på bildens layoutbredd.
I utvecklarverktygen har ett nytt elementspecifikt avsnitt lagts till i panelen för pseudo-klasser. Där finns bland annat en växel för pseudo-klassen :open.
Samtidigt har metoden Document.caretPositionFromPoint() uppdaterats så att den bara returnerar en position i shadow DOM om motsvarande ShadowRoot skickas med i alternativet shadowRoots.
CSS-förändringar och bättre nätverksöversikt
Firefox 150 tar också bort begränsningen i color-mix() som tidigare endast tillät två färgvärden. Funktionen kan nu hantera ett godtyckligt antal färger.
Nätverkspanelen i DevTools förbättras också och visar tydligare när en anslutning använder ett certifikat som har utfärdats av en certifikatutfärdare som inte ingår i Mozillas Root CA Program.
Buggfixar inför den officiella lanseringen
Bland buggfixarna märks en rättning för macOS där emoji-tecken inte visades korrekt i webbinnehåll när Lockdown Mode var aktiverat.
Mozilla har även åtgärdat ett problem där GIF-bakgrunder på Ny flik-sidan kunde använda mycket stora mängder RAM i bakgrunden. Detta har förbättrats genom att avkodningen av animerade bakgrunder nu stryps när fliken inte är aktiv.
Officiell lansering den 21 april
Den officiella lanseringen av Firefox 150 väntas ske den 21 april 2026. Samtidigt planerar Mozilla även att släppa Firefox 140.10 och Firefox 115.35.0 ESR.
Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkod och binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas nedladdningsserver.
Teknisk fakta: Firefox 150
Version: Firefox 150
Lansering: 21 april 2026
Status: Slutliga byggen publicerade i förväg
Linux: Stöd för GTK:s emoji-väljare via Ctrl+.
PDF-läsare: Möjlighet att flytta, kopiera och ta bort PDF-sidor direkt i webbläsaren
Säkerhet: Utökat skydd för lokala nätverksanslutningar för alla användare
Nya API:er: ariaNotify API och highlightsFromPoint()
CSS/Media: Stöd för :playing, :paused och light-dark() för bilder
Bilder: Nytt auto-värde för sizes vid lazy loading med srcset
DevTools: Ny pseudo-class-toggle för bland annat :open
CSS-förbättring: color-mix() stöder nu fler än två färger
Buggfixar: Emoji-visning i macOS Lockdown Mode och lägre RAM-användning för GIF-bakgrunder i Ny flik
Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete.
Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149 bjuder på flera förbättringar som märks direkt i vardagen. Från snabbare PDF-visning till en helt ny funktion för att dela upp webbfönstret i två delar.
En dryg månad efter version 148 är nästa uppdatering här. Firefox 149 fokuserar både på prestanda, användarvänlighet och säkerhet – tre områden som blivit allt viktigare i en tid där webbläsaren ofta fungerar som vår huvudsakliga arbetsmiljö.
Snabbare PDF-filer med hjälp av grafikkortet
En av de mest konkreta förbättringarna gäller hur Firefox hanterar PDF-filer. Tack vare hårdvaruacceleration kan många dokument nu laddas och visas snabbare än tidigare.
Det innebär att webbläsaren använder datorns grafikkort istället för enbart processorn för att rendera innehållet – något som ger bättre flyt, särskilt i stora eller grafikintensiva dokument.
Dessutom har PDF-visaren fått en ny funktion: du kan nu högerklicka på bilder i en PDF och ladda ner dem direkt.
Ny funktion: Split View för effektivare surf
En av de största nyheterna är Split View, som låter dig visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.
Funktionen aktiveras via flikarnas snabbmeny och gör det möjligt att:
jämföra två artiklar
arbeta med dokument och referenser samtidigt
följa instruktioner medan du utför en uppgift
Det här är ett tydligt steg mot att göra webbläsaren mer produktivitetsanpassad – nästan som en enklare arbetsyta.
Skärpt säkerhet mot skadliga webbplatser
Firefox 149 stärker också skyddet mot oseriösa webbplatser.
Webbplatser som klassas som skadliga via SafeBrowsing får nu:
sina notisrättigheter automatiskt blockerade
tidigare tilldelade tillstånd permanent borttagna
Detta minskar risken för påträngande annonser och phishing-försök via webbläsarens notissystem – ett problem som ökat kraftigt de senaste åren.
Ny adressfältsvy samlar säkerhetsinformation
Adressfältet har uppdaterats med en ny panel kallad TrustPanel.
Den samlar information om:
webbplatsens säkerhet
spårning och integritet
anslutningens status
Tidigare låg dessa uppgifter i separata vyer, men nu får användaren en mer sammanhållen bild.
Förbättringar för Linux och Windows
Firefox 149 innehåller även plattformsspecifika förändringar:
Linux:
använder nu XDG portal som standard för filval (modernare och mer kompatibelt med olika skrivbordsmiljöer)
Windows:
WebRender används nu mer effektivt, vilket minskar energiförbrukning vid video
förbättrad prestanda för WebGL och WebGPU
nyare API för platsinformation (geolocation)
Små förbättringar som märks i vardagen
Utöver de större nyheterna finns flera mindre uppdateringar:
ny Dela-knapp som kan läggas i verktygsfältet
förbättrad autofyll för adresser i fler länder
omdesignade felmeddelandesidor
stabilare uppladdningar via HTTP/3
För utvecklare: bättre verktyg för felsökning
Firefox fortsätter också att utveckla sina verktyg för webbutvecklare:
Storage Inspector kan nu radera all lagrad data för en vald lagring
i CSS-vyn kan man hoppa direkt till relevanta regler
Sammanfattning
Firefox 149 är ingen revolution – men en tydlig förbättring. Kombinationen av snabbare PDF-hantering, smartare gränssnitt och bättre säkerhet visar att utvecklingen går mot en mer effektiv och trygg webbläsarupplevelse.
Med funktioner som Split View börjar webbläsaren dessutom ta en mer aktiv roll som arbetsverktyg, inte bara som en portal till webben.
Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde.
Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa Firefox-uppdateringar på länge. Med fokus på integritet, kontroll och effektivitet introduceras flera nya funktioner som kan förändra hur vi surfar – både i vardagen och på jobbet.
Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om ett tydligt försök att göra Firefox till ett mer självständigt och kraftfullt alternativ i en tid där många webbläsare går mot mer datainsamling och AI-integration.
Inbyggd VPN – men med en twist
En av de mest uppmärksammade nyheterna är en inbyggd VPN direkt i webbläsaren. Till skillnad från traditionella VPN-tjänster skyddar den här lösningen endast trafiken i Firefox, inte hela datorn.
Det innebär att din IP-adress och position döljs när du surfar i Firefox, att trafiken skickas via en proxy för ökad anonymitet och att ingen separat installation behövs.
Till en början får användare 50 GB data per månad, och funktionen lanseras först i USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
Det är ett intressant mellanting – enklare än en full VPN, men också mer begränsad. För många vardagsanvändare kan det dock vara fullt tillräckligt.
Split View – två sidor, ett fönster
En annan efterlängtad funktion är Split View, som gör det möjligt att visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.
Det här öppnar för smidigare arbetsflöden, där man kan jämföra produkter utan att växla flikar, kopiera information mellan sidor snabbare och läsa och skriva samtidigt utan att tappa fokus.
Funktionen integreras direkt i fliksystemet och blir tillgänglig i Firefox 149.
AI – men på dina villkor
Mozilla introducerar också Smart Window, ett AI-verktyg som kan hjälpa till med snabba sammanfattningar av artiklar, definitioner och förklaringar samt jämförelser av produkter.
Här finns en viktig skillnad mot många konkurrenter. Funktionen är helt valfri och måste aktiveras av användaren. Det går dessutom att styra exakt vilka delar man vill använda.
Små funktioner som gör stor skillnad
Utöver de stora nyheterna kommer flera mindre men genomtänkta förbättringar.
Tab Notes gör det möjligt att lägga anteckningar direkt på flikar, den nya inställningsmenyn ger bättre överblick och sökfunktion, och designen uppdateras med modernare ikoner, menyer och teman.
Mozilla introducerar även en ny maskot vid namn Kit, som ska ge webbläsaren en mer personlig känsla.
En tydlig riktning: mer kontroll till användaren
Det som binder ihop alla dessa förändringar är Mozillas tydliga filosofi att användaren ska ha kontrollen.
I en tid där många tjänster bygger på datainsamling och automatiserade beslut går Firefox i en annan riktning, med integritet som standard, AI som ett val och funktioner som är tänkta att hjälpa utan att störa.
Vad betyder det här i praktiken?
Den här uppdateringen kan ses som ett försök att återta mark i webbläsarkriget. Med funktioner som VPN och Split View inbyggda direkt från start blir Firefox mer komplett utan att kräva externa tillägg.
För användaren innebär det färre installationer, bättre arbetsflöde och starkare integritet direkt ur lådan.
Slutsats
Firefox 149 markerar ett tydligt skifte. Det handlar inte bara om nya funktioner, utan om en mer definierad identitet som en webbläsare för dem som vill ha frihet, kontroll och ett mer privat internet.
Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.
I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.
Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.
Ett tomrum som funnits länge
Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.
Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.
Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:
synkronisering med Google-konto
vissa proprietära mediekomponenter
integrerade Google-tjänster
För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.
Växande intresse för ARM i Linuxvärlden
En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.
Flera trender driver utvecklingen:
energieffektiva ARM-processorer
fler ARM-baserade utvecklingskort
ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
specialiserade AI- och serverplattformar
Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.
När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.
Samma funktioner som på andra plattformar
Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.
Det innebär bland annat:
stöd för Chrome-tillägg
synkronisering mellan enheter
integration med Google-tjänster
samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem
Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.
Installation via vanliga Linuxpaket
När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.
De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:
Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)
Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.
Samarbete med NVIDIA
Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.
För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.
Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet
På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.
När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.
För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.
Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att se ut.
Mozilla undersöker just nu ett möjligt nytt gränssnitt för webbläsaren Firefox. Tidiga designskisser, publicerade av Mozilla-observatören Sören Hentzschel, visar ett koncept som internt kallas “Project Nova”. Bilderna ger en första inblick i hur framtidens Firefox skulle kunna se ut – men projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt experimentellt skede.
Det finns ännu inget besked om när eller om designen kommer att släppas i en färdig version.
Firefox och tidigare designförändringar
Firefox har genomgått flera större visuella förändringar genom åren. Några av de mest betydande är:
Australis (2014) – introducerade rundare flikar och ett mer modernt gränssnitt.
Photon (2017) – fokuserade på snabbhet och ett renare utseende.
Proton (2021) – gav ett luftigare gränssnitt och större fokus på enkelhet.
Nu, ungefär fem år efter Proton, kan Nova bli nästa steg i webbläsarens visuella utveckling.
Rundare och mjukare design
En av de mest framträdande förändringarna i Nova-konceptet är användningen av rundade former i hela gränssnittet.
I de publicerade mockuperna är:
flikar
adressfält
navigationsverktygsfält
tydligt mer avrundade än i dagens Firefox.
En annan förändring är att flikfältet och navigationsfältet ser ut att smälta samman till en gemensam behållare längst upp i webbläsaren. I dagens Firefox är dessa element separata.
Designspråket fortsätter även i andra delar av gränssnittet. Sidopaneler, startsidan och till och med innehållsområdet visas i mjukt rundade paneler. Resultatet blir ett mer sammanhängande och mindre kantigt utseende jämfört med dagens relativt platta design.
Färgteman och gradienter
Mockuperna antyder också en förändring i färgsättningen. Istället för helt enfärgade ytor används i vissa exempel diskreta färggradienter, ofta i violetta nyanser.
Samtidigt verkar färgtemat kunna anpassas efter användarens val av tema. I andra bilder syns till exempel en mintgrön startsida där gränssnittets accentfärger matchar bakgrunden.
Vertikala flikar och kompakt läge
Designskisserna visar även hur gränssnittet kan fungera tillsammans med vertikala flikar, en funktion som Mozilla redan arbetar med att utveckla.
Dessutom syns ett kompakt gränssnittsläge i mockuperna. Ett sådant läge finns fortfarande i Firefox men är i dag dolt bakom en avancerad inställning i konfigurationen och saknar officiellt stöd i inställningsmenyn.
Att alternativet syns tydligt i designskisserna kan tyda på att Mozilla överväger att återinföra kompakt läge som en officiell inställning.
Fler funktioner under utveckling
Mockuperna visar också andra funktioner som är under utveckling eller experiment:
gränssnitt i både ljust och mörkt tema
privat surfningsläge
exempel på Firefox-menyn i den nya designen
två flikar sida vid sida, vilket antyder stöd för delad vy
Dessa funktioner behöver dock inte nödvändigtvis bli en del av en framtida version.
Projektet finns redan i Mozillas buggsystem
Trots att Nova ännu inte är ett officiellt Firefox-projekt finns det tecken på att arbetet faktiskt pågår. I Mozillas öppna bugghanteringssystem Bugzilla finns flera ärenden som refererar till “Project Nova”. Dessa rör bland annat förbättringar av gränssnittet och omdesign av introduktionsflöden för nya användare.
Det tyder på att Mozilla åtminstone experimenterar aktivt med konceptet.
Fortfarande bara ett experiment
Det är viktigt att komma ihåg att designbilderna bara visar interna experiment. Många idéer som testas i utvecklingsstadiet når aldrig en färdig produkt, och Nova kan förändras kraftigt innan något eventuellt införs i Firefox.
Men mockuperna ger ändå en intressant förhandsblick på hur nästa generation av Firefox skulle kunna se ut – med rundare former, mer flexibla layoutalternativ och ett mer sammanhållet visuellt språk.
I den nya versionen av Mozilla Firefox 148 tar Mozilla ett tydligt steg i AI-debatten. Istället för att smyga in artificiell intelligens som standard ger webbläsaren användaren full kontroll över vilka AI-funktioner som får användas – eller om de ska blockeras helt.
En månad efter föregående version lanserar Mozilla en ny uppdatering av webbläsaren Mozilla Firefox. Version 148 introducerar en funktion som speglar en större teknisk och samhällelig diskussion: hur mycket kontroll ska användaren ha över artificiell intelligens i sina digitala verktyg?
Den mest uppmärksammade nyheten är en helt ny panel i inställningarna kallad AI Controls. Här samlas alla AI-relaterade funktioner på ett och samma ställe, vilket gör dem enklare att överblicka och styra.
AI är avstängt från början
En central detalj är att AI-funktioner är blockerade som standard. Användaren möts av en tydlig knapp med möjligheten att blockera alla AI-förbättringar. Det innebär att varken nya eller befintliga AI-funktioner aktiveras utan aktivt samtycke.
Detta skiljer sig från många andra teknikföretag som istället aktiverar AI automatiskt och låter användaren själv leta efter hur man stänger av den. Firefox 148 signalerar därmed en mer försiktig och användarcentrerad strategi.
Lokala AI-modeller för bättre integritet
En del av funktionerna bygger på så kallade lokala modeller. Små AI-modeller laddas ner till användarens dator och körs direkt där, istället för att skicka data till externa servrar.
Exempel på sådana funktioner är:
AI-genererad alt-text för bilder i den inbyggda PDF-läsaren Förslag på namn när man skapar flikgrupper Sammanfattade nyckelpunkter i länkförhandsvisningar
Genom att bearbetningen sker lokalt minskar risken att känslig information delas med tredje part. Det är ett tekniskt val som kombinerar modern AI med ett starkt integritetsfokus.
Integration med externa chattbotar
Utöver lokala funktioner kan användaren även aktivera sidofältsintegrationer med externa AI-tjänster. Bland de tjänster som stöds finns lösningar från företag som Anthropic samt verktyg som ChatGPT, Microsoft Copilot, Google Gemini och Le Chat Mistral.
Även här är principen densamma: inget aktiveras automatiskt. Användaren väljer själv om och vilka tjänster som ska användas.
Förbättrad tillgänglighet i PDF-filer
Firefox 148 innehåller också förbättrat stöd för skärmläsare när det gäller matematiska formler i PDF-dokument. För personer som är beroende av hjälpmedelsteknik innebär detta att matematiskt innehåll kan tolkas mer korrekt och begripligt.
Det är en teknisk förbättring som kanske inte märks för alla, men som har stor betydelse för tillgängligheten.
Uppdateringar för Android
Android-versionen av webbläsaren har fått en omdesignad verktygsrad med modernare utseende och bättre möjligheter till anpassning. Dessutom har en ny funktion lagts till i snabbmenyn: Copy link text, vilket gör det enklare att kopiera själva länktexten istället för webbadressen.
Nya säkerhetsverktyg för utvecklare
För webbutvecklare innebär Firefox 148 stöd för Trusted Types API och Sanitizer API. Dessa tekniker hjälper till att motverka cross-site scripting-attacker, en av de vanligaste säkerhetsbrister som drabbar webbapplikationer.
Genom att stödja dessa standarder bidrar webbläsaren till att göra framtidens webb mer motståndskraftig mot angrepp.
Ett principiellt ställningstagande
Firefox 148 är kanske inte en uppdatering som förändrar hur webben ser ut över en natt. Men den är principiellt intressant. I en tid då artificiell intelligens snabbt byggs in i nästan all mjukvara väljer Mozilla en modell där användaren står i centrum.
AI erbjuds som ett verktyg, inte som en förutsättning. Och i en allt mer automatiserad digital värld kan just möjligheten att säga nej vara en av de mest betydelsefulla funktionerna.
Mozilla har tagit ett ovanligt tydligt ställningstagande i AI-debatten. Med en ny ”AI Kill Switch” i Firefox ger företaget användarna full kontroll över vilka – om några – AI-funktioner som ska finnas i webbläsaren, ett drag som markerar en kursändring efter växande kritik från trogna Firefox-användare.
Mozilla har nu tagit ett tydligt steg för att möta kritik från användare som vill slippa AI-funktioner i webbläsaren. Med den senaste uppdateringen av Firefox Nightly har företaget infört en efterlängtad AI Kill Switch – ett centralt reglage som gör det möjligt att helt stänga av alla AI-baserade funktioner i Firefox. Funktionen väntas bli tillgänglig för alla användare i samband med lanseringen av Firefox 148 i februari 2026.
Bakgrund: ökande AI-kritik från användare
Redan i december 2025, när Mozilla presenterade sin nya vd, stod det klart att bolaget var medvetet om det växande missnöjet bland delar av Firefox användarbas. Under flera versioner hade webbläsaren fått allt fler AI-drivna funktioner, något som av vissa upplevdes som påtvingat och i strid med Firefox traditionella fokus på kontroll, integritet och öppenhet.
Löftet från Mozilla var tydligt: användarna skulle få makten att helt stänga av AI.
AI Controls – ett samlat reglage i inställningarna
Den nya lösningen kallas AI Controls och har fått en egen sektion i Firefox inställningar. Där finns reglaget “Block AI Enhancements”, som vid aktivering stänger av både befintliga och framtida AI-funktioner.
Enligt beskrivningen innebär detta att användaren inte längre får se AI-relaterade funktioner – och inte heller popup-meddelanden eller marknadsföring kring dem. Reglaget länkar även till en informationssida som förklarar skillnaden mellan traditionell maskininlärning och de nyare AI-funktionerna.
Funktioner som stängs av
När AI-förbättringar blockeras inaktiveras bland annat:
Automatiska översättningar
Bildbeskrivningar (alt-text) i PDF-visaren
Förslag på flikgrupper
Sammanfattningar och nyckelpunkter i länkförhandsvisningar
AI-baserade chattbotar i sidopanelen
Även tillägg som bygger på Firefox inbyggda AI-funktioner påverkas och blockeras.
Möjlighet till selektiv kontroll
Trots namnet är AI Kill Switch inte ett allt-eller-inget-val. Efter att ha blockerat AI globalt kan användaren välja att återaktivera enskilda funktioner via On-Device AI-inställningarna. Det går även att begränsa AI-användningen utan att slå på huvudreglaget, samt att välja vilken – om någon – AI-chattbot som ska visas i sidofältet.
Så testar du funktionen redan nu
AI Controls är ännu inte aktiverat som standard i Nightly. För att testa krävs att inställningen browser.preferences.aiControls ändras från false till true via about:config.
Firefox 148 – fler nyheter än AI
Utöver AI-kontrollerna innehåller Firefox 148 flera tekniska förbättringar. Mozilla utlovar bättre stöd för skärmläsare, WebGPU i service workers, stöd för Sanitizer API för säkrare HTML-manipulation samt Trusted Types API, som ska minska risken för cross-site scripting-attacker.
AI-nödbromsen är utan tvekan den mest uppmärksammade nyheten – men Firefox 148 ser ut att bli en viktig version även ur ett bredare säkerhets- och tillgänglighetsperspektiv.
Ny funktion:”Block AI Enhancements” stänger av AI-funktioner och AI-popups i Firefox.
Finns i:
Firefox Nightly (kräver aktivering via about:config).
Så aktiverar du i Nightly:
Sätt browser.preferences.aiControls = true.
Exempel på AI som blockeras:
översättningar, alt-text i PDF-visaren, flikgruppsförslag, nyckelpunkter i länkförhandsvisningar, chattbotar i sidopanelen.
Selektiv kontroll:
AI kan senare slås på per funktion via On-Device AI-inställningarna.
Planerad release:
Firefox 148 (förväntad 24 februari 2026).
Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor.
De flesta webbläsare är byggda kring en enkel idé: en flik i taget. Men hur vi faktiskt arbetar på webben har förändrats. Vi jämför, refererar, skriver, följer upp och övervakar – ofta samtidigt. Med Vivaldi 7.8 tar Vivaldi ett tydligt steg bort från det linjära fliktänket och närmar sig i stället hur människans uppmärksamhet faktiskt fungerar.
Den stora nyheten är en genomgripande förbättring av Tab Tiling – funktionen som låter flera webbsidor visas sida vid sida i samma fönster. Den har funnits länge i Vivaldi, men har tidigare känts som något man aktiverar. I version 7.8 blir den något man bara gör.
Dra. Släpp. Tänk vidare.
I Vivaldi 7.8 skapar du en uppdelad vy genom att helt enkelt dra en flik rakt in i sidan du tittar på. När du hovrar över olika delar av fönstret visas visuella markeringar: vänster, höger, ovanför, under – eller i rutnät. Släpp fliken där det känns logiskt, och layouten skapas direkt.
Ingen dialogruta. Inga inställningar. Ingen mental omställning.
Det kan låta som en liten förändring, men i praktiken är det en stor sak. Gränssnittsforskning visar att varje avbrott i arbetsflödet – varje meny, varje extra val – har en kognitiv kostnad. När Vivaldi tar bort steget mellan tanke och handling känns webbläsaren plötsligt betydligt snabbare, även om datorn inte blivit det.
Öppna länkar direkt i en uppdelad vy
Nyheten stannar inte där. Nu går det också att öppna länkar direkt som en del av en befintlig uppdelad vy. I stället för att en länk tar över hela fönstret och tvingar dig att möblera om efteråt, kan nytt innehåll smidigt ”landa” bredvid det du redan jobbar med.
För den som använder musgester går detta till och med att trigga utan menyer eller klick. Resultatet är att webbläsaren börjar kännas mindre som en rad sidor – och mer som en sammanhängande arbetsyta.
Ett verktyg för parallellt tänkande
Vivaldi beskriver själva Tab Tiling som ett sätt att ”tänka i parallell”, och det är en träffande formulering. Människor är dåliga på att växla kontext snabbt, men bra på att hålla flera saker i huvudet samtidigt – så länge de är synliga.
Med Tab Tiling blir det naturligt att:
skriva eller forska med källor synliga bredvid texten
jämföra priser, specifikationer eller designförslag
följa liveuppdateringar medan annat arbete fortsätter
Eftersom varje ruta i layouten fortfarande är en vanlig flik kan du dessutom kombinera tiling med andra Vivaldi-funktioner. Du kan till exempel låta vissa sidor uppdateras automatiskt med jämna mellanrum, medan resten av arbetsytan förblir exakt som den är.
Flikar som beter sig som man förväntar sig
Vivaldi 7.8 gör också något som låter självklart – men som få webbläsare faktiskt klarar av: fästa flikar kan nu låsas till en specifik domän.
Det innebär att en fastnålad e-postflik alltid förblir e-post. Ett projektverktyg förblir ett projektverktyg. De slutar vara ”små vanliga flikar” och börjar fungera som verkliga verktyg.
Det är en till synes enkel förändring, men den eliminerar ett av de vanligaste irritationsmomenten i långa webbsessioner: att något man tänkt vara stabilt plötsligt förvandlas till något helt annat.
E-post som en del av webbläsaren – på riktigt
Vivaldis inbyggda e-postklient får också ett rejält lyft. Tidigare var mail låst till ett enda fönster. I version 7.8 fungerar mail över flera fönster och Workspaces, och fästa mailflikar följer med överallt.
I praktiken betyder det att e-post inte längre känns som en separat funktion eller ett sidoprojekt. Den blir ett verktyg som alltid finns där, oavsett hur du organiserar ditt arbete i webbläsaren.
Installera Vivaldi 7.8 på Ubuntu 24.04
Att installera Vivaldi på Ubuntu 24.04 är enkelt och följer samma modell som många andra moderna Linuxprogram. Det rekommenderade sättet är att använda Vivaldis officiella DEB-paket, vilket ger automatiska uppdateringar via Ubuntus pakethantering.
Gå till Vivaldis officiella nedladdningssida och välj Vivaldi för Linux (DEB).
Ladda ner paketet som passar ditt system (vanligtvis 64-bitars).
Installera genom att dubbelklicka på den nedladdade .deb-filen och använda Ubuntu Software, eller via terminalen:sudo apt install ./vivaldi-stable_*.deb
Under installationen läggs Vivaldis eget programförråd automatiskt till i systemet. Det innebär att framtida uppdateringar, inklusive säkerhetsfixar och nya versioner, levereras smidigt via vanliga systemuppdateringar.
När installationen är klar hittar du Vivaldi i programmenyn, redo att användas direkt utan ytterligare konfiguration.
Små förbättringar som formar helheten
Utöver de stora nyheterna innehåller Vivaldi 7.8 en rad mindre, men viktiga förbättringar:
Daglig bakgrundsbild från Unsplash på startsidan, helt valfritt
Caret browsing som egen inställning för bättre tangentbordsnavigering och tillgänglighet
Omritad Windows-installer för smidigare installation
Ett mycket stort antal kraschfixar, möjliggjorda av förbättrad kraschrapportering
Vivaldis QA-team beskriver det som ”två fulla hinkar med kraschfixar” och konstaterar torrt att de få krascher som eventuellt återstår lika gärna kan bero på kosmisk strålning eller grannens mikrovågsugn.
En webbläsare med en tydlig filosofi
Bakom alla funktioner finns en konsekvent idé: webbläsaren ska anpassa sig efter användaren – inte tvärtom. Vivaldi profilerar sig öppet mot övervakning, investerarstyrda designbeslut och lösningar där automatiserade system filtrerar vad du får se.
I stället handlar Vivaldi 7.8 om kontroll, tempo och arbetsro. Om att ge användaren verktyg som känns naturliga när de väl finns där.
När tanken ”jag vill se de här två sidorna samtidigt” uppstår – då är du redan där.
Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna operativsystemet.
Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux. Det bekräftade Opera Software nyligen via ett inlägg på X, där företaget konstaterade att utvecklingen av en Linux-version pågår aktivt. Hittills har Opera GX endast funnits för Windows och macOS, men det är alltså på väg att ändras.
Vad är Opera GX och varför väcker den intresse?
Opera GX är en Chromium-baserad webbläsare som utvecklats med gamers i fokus. Till skillnad från traditionella webbläsare innehåller den funktioner som gör det möjligt att begränsa hur mycket CPU, RAM och nätverk webbläsaren får använda, så att den inte konkurrerar med spel om systemresurser. Därtill kommer omfattande möjligheter att anpassa gränssnitt, färger, ljud och visuella effekter.
Resultatet är en webbläsare som inte bara är ett verktyg för surfning, utan en del av själva spelmiljön.
Linux som spelplattform – inte längre en nisch
Att Opera GX nu utvecklas för Linux kan verka oväntat, men speglar egentligen en tydlig utveckling. Linux har under de senaste åren etablerat sig som en allt mer relevant plattform för spel. På Steam står Linux nu för över tre procent av användarna, och siffran fortsätter att stiga.
Utvecklingen drivs bland annat av bättre grafikstöd, Vulkan, förbättrade drivrutiner och initiativ som Steam Deck. Samtidigt har moderna Linux-distributioner blivit betydligt mer lättillgängliga för vanliga användare. Ett konkret exempel är Zorin OS, utvecklat av Zorin Group, där version 18 på kort tid passerat två miljoner nedladdningar.
För mjukvaruföretag innebär detta att Linux inte längre kan ignoreras.
AI-funktioner – en möjlig konflikt
Operas besked har också väckt diskussion i Linux-communityn, särskilt kring Opera GX:s inbyggda AI-funktioner. Webbläsaren innehåller bland annat en AI-assistent, kontextkänsliga svar, multimediaanalys samt röst- och textinteraktion.
Här möts två olika filosofier. Många Linux-användare föredrar minimalistiska system, tydlig kontroll över vad som installeras och funktioner som aktiveras först efter uttryckligt val. Täta integrationer med AI och molntjänster ses ibland som onödigt tunga eller integritetskänsliga.
Frågan blir därför om Opera GX kommer att erbjuda tillräcklig flexibilitet på Linux, till exempel genom att låta AI-funktioner vara helt valfria.
Mer än en webbläsare
Oavsett hur väl Opera GX tas emot på Linux är satsningen i sig betydelsefull. Den visar att Linux i allt högre grad betraktas som en fullvärdig plattform för spel, kreativt arbete och vardagsanvändning.
Om Opera GX lyckas kombinera sitt spelinriktade koncept med Linux-användarnas förväntningar återstår att se. Men beslutet att över huvud taget utveckla en Linux-version säger redan mycket om hur landskapet för både webbläsare och operativsystem håller på att förändras.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Tails 7.14 updates Tor Browser, the Tor client, and Linux kernel, delivering security improvements and fixes for the privacy-focused operating system. The post Tails 7.14 Anonymous OS Updates Tor Browser, Tor Client, and Linux Kernel appeared first on Linux Today.
Explore OWASP Noir, an open-source static analysis tool that discovers API endpoints in source code to support security testing and attack surface analysis. The post OWASP Noir: Open-source Static Analysis Tool appeared first on Linux Today.
Microsoft adds native Linux container workflows to WSL, enabling developers to build, run, and manage containers on Windows without third-party tools. The post Microsoft Brings Native Linux Container Workflows to WSL appeared first on Linux Today.
Archinstall 4.5 expands Arch Linux installation support with AArch64 compatibility for GRUB and Limine bootloaders, plus installer improvements. The post Archinstall 4.5 Arch Linux Installer Adds AArch64 Support for GRUB and Limine appeared first on Linux Today.
Explore Ubuntu 26.10's October 15 release date, GNOME 51, Linux kernel 7.3, Rust-based core utilities, security upgrades, and other new features. The post Ubuntu 26.10: Release Date & Every New Feature appeared first on Linux Today.
Discover podcast-dl, an open-source command-line tool for downloading, organizing, and archiving podcast episodes for offline listening. The post podcast-dl – Download and Archive Podcasts from the Command Line appeared first on Linux Today.
OpenSSL 4.0.3 fixes 14 security vulnerabilities affecting TLS, DTLS, QUIC, and certificate handling, including high-severity flaws requiring updates. The post OpenSSL 4.0.3 Is Out as Another Security Patch Release, Update Now appeared first on Linux Today.
Ubuntu 24.04 LTS users can now upgrade to Ubuntu 26.04.1 LTS through Update Manager or the command line, gaining new features and stability improvements. The post Ubuntu 24.04 LTS Users Can Now Upgrade to Ubuntu 26.04.1 LTS appeared first on Linux Today.
antiX 26.1 arrives with Debian 13 Trixie, five init systems, bug fixes, and continued 32-bit support for older hardware without systemd. The post antiX 26.1 Released as a Debian 13-Based Systemd-Free Linux appeared first on Linux Today.
GoZen 0.14 enters beta, bringing the open-source video editor built with Godot and FFmpeg closer to its stable 1.0 release. The post GoZen 0.14 Video Editor Enters Beta, Built With Godot and FFmpeg appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
ASUS K55A är en bärbar dator som passar bra för vardaglig användning, kontorsarbete, webbsurfning, e-post och dokumenthantering. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-3610QM på 2,30 GHz, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB hårddisk, vilket ger gott om plats för dokument, bilder, filmer och […]
Dell Inspiron 3542 är en enkel bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en Intel Pentium 3558U på 1,70 GHz, med 2 kärnor, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 500 GB hårddisk, vilket ger gott om utrymme för dokument, bilder och andra […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
ASUS X555DG är en bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, enklare multimedia och vanligt kontorsarbete. Datorn är utrustad med en AMD A10-8700P fyrkärnig processor och 12 GB DDR3-minne, vilket ger bra kapacitet för normal vardagsanvändning och flera program öppna samtidigt. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabb uppstart av […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Firefox 157 är här med en av webbläsarens största visuella förändringar på flera år. Den nya Nova-designen ger ett modernare gränssnitt, samtidigt som Mozilla förbättrar HDR-video, vertikala flikar, WebRTC och ljud- och bildsynkronisering. Mozilla lanserar Firefox 157, en ny version av den öppna webbläsaren som denna gång innehåller en av de största visuella förändringarna på…
Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer. Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på…
Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna. Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna…
Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android. En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute…
Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system. Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare…
Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer. Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera…
Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux. Mozilla Firefox…
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning. Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i…
Zen Browser 1.20 tar ännu ett steg mot en mer personlig och användarstyrd webbläsare. Med den nya funktionen Boosts kan användaren ändra färger, typsnitt, sidans utseende och till och med ta bort störande element på enskilda webbplatser. Samtidigt bygger versionen vidare på Firefox 151.0.2, stärker skyddet mot digital fingeravtrycksspårning och lägger till praktiska funktioner som…
Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats…
Mozilla har i förväg publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 inför den officiella lanseringen den 21 april 2026. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering, starkare skydd för lokala nätverk samt flera nya funktioner för webbutvecklare. Mozilla har publicerat de slutliga byggena av Firefox 150 redan innan den officiella lanseringen den 21 april 2026.…
Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete. Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149…
Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde. Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa…
Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform. I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika…
Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att…
I den nya versionen av Mozilla Firefox 148 tar Mozilla ett tydligt steg i AI-debatten. Istället för att smyga in artificiell intelligens som standard ger webbläsaren användaren full kontroll över vilka AI-funktioner som får användas – eller om de ska blockeras helt. En månad efter föregående version lanserar Mozilla en ny uppdatering av webbläsaren Mozilla…
Mozilla har tagit ett ovanligt tydligt ställningstagande i AI-debatten. Med en ny ”AI Kill Switch” i Firefox ger företaget användarna full kontroll över vilka – om några – AI-funktioner som ska finnas i webbläsaren, ett drag som markerar en kursändring efter växande kritik från trogna Firefox-användare. Mozilla har nu tagit ett tydligt steg för att…
Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor. De flesta…
Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna…
