• Firefox 159 är här – bättre stöd för Linux, smartare flikar och mindre minnesproblem

    Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor.

    Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med version 159 fortsätter Mozilla att utveckla både användarupplevelsen och tekniken under huven.

    Den här gången handlar det inte om någon dramatisk förändring av utseendet. I stället ligger tyngdpunkten på stabilitet, lägre minnesförbrukning och funktioner som ska göra det enklare att arbeta med många webbsidor samtidigt.

    Linux och Wayland får välbehövliga förbättringar

    För Linuxanvändare innehåller Firefox 159 flera intressanta rättningar.

    En av dem gäller Wayland, det moderna system som allt fler Linuxdistributioner använder för att hantera grafik och fönster på skrivbordet. Wayland ersätter successivt det äldre X11-systemet och används bland annat i moderna versioner av GNOME och KDE Plasma.

    Tidigare kunde ett märkligt fel uppstå när användaren klickade på en flik i Firefox. I stället för att bara växla till fliken kunde den plötsligt lossna och öppnas i ett eget fönster.

    Detta problem ska nu vara åtgärdat.

    En annan förbättring gäller datorer med AMD-grafik. Firefox kunde under vissa omständigheter förbruka ovanligt mycket minne när webbsidor visade avancerade kartor eller geografiska sökresultat, exempelvis kartfunktioner i ChatGPT.

    Problemet hade samband med hur webbläsaren hanterade grafikintensivt innehåll. I Firefox 159 har Mozilla rättat felet, vilket bör ge en stabilare minnesförbrukning på berörda datorer.

    Även ett annat minnesproblem har åtgärdats. Webbapplikationer som Zoom kunde fortsätta att öka Firefox minnesanvändning kraftigt när deras fönster var minimerade.

    För den som använder webbläsaren under långa arbetsdagar kan sådana rättningar vara minst lika betydelsefulla som nya funktioner.

    Enklare att hitta bland öppna flikar

    Den som har ett stort antal flikar öppna vet hur snabbt det kan bli svårt att hitta rätt.

    Firefox har sedan tidigare möjlighet att söka bland öppna flikar, men i version 159 blir funktionen enklare att nå genom ett nytt tangentbordskommando.

    På Linux och Windows används Ctrl + Shift + A, medan macOS-användare trycker Cmd + Shift + A.

    Förändringen innebär att det tidigare kortkommandot för tillägg och teman flyttas. På Linux och Windows används nu Ctrl + Shift + F för detta.

    Användaren kan även anpassa tangentbordskommandona genom att skriva about:keyboard i adressfältet.

    Sparade lösenord direkt i sidopanelen

    Mozilla gör det också enklare att komma åt lösenord som sparats i Firefox.

    Tidigare behövde användaren själv lägga till lösenordshanteraren i webbläsarens sidopanel. Från och med Firefox 159 finns funktionen där som standard.

    Det betyder att man snabbare kan hitta sparade inloggningsuppgifter utan att behöva leta genom webbläsarens inställningar.

    För användare som har många konton och regelbundet behöver hantera sina inloggningar är detta en liten men praktisk förbättring.

    Firefox kan hålla uppsikt över webbsidor

    En av de mer framtidsinriktade nyheterna finns i Mozillas funktion Smart Window.

    Med kommandot /watch kan användaren be webbläsaren att bevaka en webbsida och uppmärksamma förändringar.

    Det kan exempelvis handla om att hålla reda på när en vara sjunker i pris eller när en produkt som varit slutsåld åter finns i lager.

    Användaren bestämmer hur ofta kontrollen ska genomföras. När en relevant förändring upptäcks kan Firefox visa en skrivbordsavisering.

    Bevakningarna går att hantera på den interna sidan about:smartwindowtasks. Där kan man bland annat pausa, ändra, kontrollera eller ta bort sina bevakningar.

    Funktionen införs successivt och är därför inte tillgänglig för alla användare samtidigt.

    Det är ett exempel på hur webbläsare utvecklas från att enbart visa information till att även kunna utföra vissa återkommande uppgifter åt användaren.

    Flera irriterande småfel försvinner

    Firefox 159 innehåller också ett antal rättningar som påverkar den dagliga användningen.

    Ett problem gjorde att vissa webbplatser, exempelvis Slack, kunde misslyckas med att laddas när en anslutning via HTTP/3 nekades. Webbläsaren skulle normalt försöka använda HTTP/2 i stället, men det fungerade inte alltid.

    För den oinvigde är HTTP/2 och HTTP/3 olika versioner av de kommunikationsprotokoll som används när webbläsaren hämtar information från en webbserver.

    Mozilla har nu rättat problemet med växlingen mellan protokollen.

    Även filuppladdningarna har fått en förbättring. Firefox kunde tidigare öppna den katalog där användaren senast sparade en fil, i stället för den katalog som senast användes för uppladdningar.

    Dessutom har problem med långa rullgardinsmenyer åtgärdats, liksom ett fel där menyer fortsatte att animeras trots att användaren stängt av animationer i Linux eller Windows.

    Förbättringar även för macOS och Android

    Även användare av andra operativsystem får flera nyheter.

    På macOS använder Firefox 159 nu operativsystemets inbyggda delningsfunktion. Det gör det enklare att dela webbsidor via exempelvis AirDrop och Meddelanden. Det går också att dela flera markerade flikar samtidigt.

    Mozilla har dessutom rättat problem med spelkontroller i webbaserade spel och förbättrat samspelet med Apples skrivverktyg.

    På Android har utvecklarna arbetat med ett problem där flikar laddades om alltför ofta, särskilt på telefoner från Xiaomi och Redmi.

    Även videouppspelningen har förbättrats. Bland annat har fel som hindrade vissa videor från att starta åtgärdats, liksom ett problem där videouppspelning kunde tysta telefonens alarm.

    Ny teknik för framtidens webbplatser

    Under ytan innehåller Firefox 159 också förbättringar som främst berör webbutvecklare.

    En intressant nyhet är utökat stöd för så kallade rullningsstyrda animationer.

    Det innebär att en animation kan styras av hur långt användaren har rullat på en webbsida, i stället för att enbart följa en tidsinställd sekvens.

    Tekniken kan exempelvis användas för att låta illustrationer förändras eller informationsgrafik byggas upp i takt med att läsaren rör sig genom en artikel.

    Firefox får också bättre stöd för återanvändbara webbkomponenter och förbättringar av hur HTML-innehåll kan rensas från oönskad kod.

    Så får du Firefox 159

    Firefox 159 är daterad till den 27 oktober 2026 och installationsfiler finns tillgängliga på Mozillas servrar.

    För Linuxanvändare beror uppdateringen på hur Firefox installerats. Den som använder distributionens egna paket får normalt uppdateringen när den blivit tillgänglig i respektive paketförråd.

    Det går också att ladda ner Firefox direkt från Mozilla.

    Sammantaget är Firefox 159 en uppdatering där de mindre förbättringarna spelar huvudrollen. För Linuxanvändare är rättningarna för Wayland och AMD-grafik särskilt intressanta. Tillsammans med bättre minneshantering och smidigare flikhantering gör de Firefox till en mer förutsägbar och användarvänlig webbläsare.

    Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men för den som använder Firefox varje dag är det ofta just sådana förbättringar som gör störst skillnad.

    https://www.firefox.com/en-US/firefox/159.0beta/releasenotes/?utm_source=chatgpt.com/

    root@linux:~$ firefox –version

    Firefox 159

    Utvecklare: Mozilla
    Version: 159.0
    Lansering: 27 oktober 2026
    Operativsystem: Linux, Windows, macOS, Android
    Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
    NYHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR
    ✓ Bättre stöd för Linux och Wayland
    ✓ Minskad minnesförbrukning med AMD-grafik
    ✓ Nytt kortkommando för fliksökning
    ✓ Lösenord direkt i sidopanelen
    ✓ Webbplatsbevakning via Smart Window (gradvis lansering)
    ✓ Stabilitets- och säkerhetsförbättringar
    root@linux:~$ mozilla.org/firefox
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare.

    Varför behövs SSL-certifikat?

    När du besöker en webbplats som börjar med https:// används ett digitalt certifikat för att skapa en säker, krypterad förbindelse mellan din webbläsare och webbservern.

    Certifikatet hjälper webbläsaren att kontrollera att den kommunicerar med rätt webbplats. Samtidigt skyddar krypteringen information som skickas mellan användaren och servern, exempelvis lösenord, personuppgifter och betalningsinformation.

    En av världens största utfärdare av sådana certifikat är Let’s Encrypt, en kostnadsfri certifikattjänst som har gjort det möjligt för miljontals webbplatser att använda HTTPS utan att behöva köpa dyra certifikat.

    Hittills har Let’s Encrypt normalt utfärdat certifikat med en giltighetstid på 90 dagar. Men nu är det dags för nästa steg i utvecklingen.

    Från 90 dagar till 64 – och därefter 45

    Den 10 februari 2027 börjar Let’s Encrypt utfärda certifikat med en standardgiltighet på 64 dagar.

    Det innebär att alla nya certifikat som utfärdas från detta datum får den kortare giltighetstiden. Certifikat som redan har utfärdats påverkas däremot inte, utan fortsätter fungera fram till sina ordinarie utgångsdatum.

    Det sista certifikatet med 90 dagars giltighet förväntas löpa ut den 11 maj 2027.

    Under 2028 planeras ytterligare en förändring. Då ska standardgiltigheten kortas till endast 45 dagar.

    För en webbplatsägare innebär det att certifikaten behöver bytas ut allt oftare. Med 90 dagars giltighet handlar det teoretiskt om ungefär fyra certifikat per år. Med 45 dagars giltighet ökar antalet till drygt åtta.

    I praktiken behöver certifikaten dessutom förnyas innan de löper ut, vilket innebär ännu tätare förnyelsekontroller.

    Varför blir internet säkrare med kortare certifikat?

    Det kan verka märkligt att ett certifikat blir säkrare bara för att det slutar fungera tidigare. Förklaringen ligger i vad som händer om ett certifikat eller dess tillhörande privata nyckel hamnar i fel händer.

    Ett SSL-certifikat fungerar ungefär som en digital identitetshandling för en webbplats. Till certifikatet hör en privat krypteringsnyckel som webbservern använder för att bevisa sin identitet.

    Om en angripare lyckas stjäla den privata nyckeln kan den under vissa förutsättningar användas för att utge sig för att vara den riktiga webbplatsen.

    Ju längre certifikatet är giltigt, desto längre kan det potentiellt missbrukas.

    Genom att minska giltighetstiden från 90 till 45 dagar begränsas den maximala tiden då ett stulet certifikat kan vara användbart. Det ersätter inte behovet av att återkalla komprometterade certifikat, men ger ett extra skydd.

    Kortare giltighetstider minskar också konsekvenserna av certifikat som har utfärdats av misstag eller med felaktiga uppgifter.

    Automatisering blir allt viktigare

    För de flesta vanliga internetanvändare kommer förändringen inte att märkas alls.

    För webbplatsägare och systemadministratörer blir däremot fungerande automatisering ännu viktigare.

    Många Linuxservrar använder redan programmet Certbot för att automatiskt hämta och förnya certifikat från Let’s Encrypt.

    Certbot kommunicerar med certifikattjänsten genom ett standardiserat protokoll som heter ACME (Automatic Certificate Management Environment).

    När ett certifikat närmar sig sin förnyelsetid kan Certbot automatiskt begära ett nytt certifikat, genomföra nödvändig domänkontroll och installera det nya certifikatet.

    Om förnyelsen fungerar korrekt behöver administratören normalt inte göra någonting.

    Problemen kan däremot uppstå på servrar där någon har skrivit egna skript med fasta tidsintervall.

    Ett skript som exempelvis försöker förnya certifikatet var 80 dag kan fungera med dagens 90-dagarscertifikat, men kommer att misslyckas när certifikaten bara gäller i 64 dagar. Då hinner det gamla certifikatet löpa ut innan nästa förnyelseförsök.

    Resultatet kan bli att besökare möts av webbläsarens varning om att webbplatsens säkerhetscertifikat har gått ut.

    Ny teknik talar om när certifikatet ska förnyas

    För att göra övergången enklare rekommenderar Let’s Encrypt stöd för en funktion som heter ACME Renewal Info, förkortat ARI.

    Tekniken gör det möjligt för certifikatutfärdaren att meddela en ACME-klient när det är lämpligt att förnya ett visst certifikat.

    I stället för att klienten själv försöker gissa rätt tidpunkt kan den alltså få förnyelseinformation direkt från Let’s Encrypt.

    För system som saknar stöd för ARI rekommenderas i stället att certifikat förnyas när ungefär två tredjedelar av giltighetstiden har passerat.

    För ett certifikat som gäller i 64 dagar motsvarar det ungefär 42 dagar.

    Det är också viktigt att skilja mellan hur ofta ett förnyelseprogram körs och hur ofta certifikatet faktiskt byts ut. Certbot kan exempelvis kontrollera förnyelsebehovet varje dag utan att ett nytt certifikat behöver utfärdas vid varje kontroll.

    Även kontrollen av domännamn förändras

    När Let’s Encrypt utfärdar ett certifikat måste tjänsten först kontrollera att den som begär certifikatet verkligen har kontroll över det aktuella domännamnet.

    Kontrollen kan exempelvis ske genom att en särskild fil görs tillgänglig på webbservern eller genom att en särskild DNS-post skapas.

    I dag kan en godkänd domänkontroll återanvändas under en begränsad period på 30 dagar.

    Den perioden ska kortas till 10 dagar och senare, under 2028, till endast sju timmar.

    Det innebär att äldre domänkontroller inte kan återanvändas lika länge som tidigare.

    För moderna ACME-klienter som automatiskt kan genomföra nya kontroller väntas förändringen normalt inte innebära några större problem.

    Viktiga datum att hålla reda på

    DatumFörändring
    14 oktober 202664-dagarscertifikat införs i Let’s Encrypts testmiljö.
    10 februari 2027Nya certifikat får som standard 64 dagars giltighet.
    11 maj 2027De sista 90-dagarscertifikaten väntas löpa ut.
    Under 2028Standardgiltigheten kortas till 45 dagar.

    Vad behöver du som driver en webbserver göra?

    Driver du en webbserver med exempelvis Apache eller Nginx under Linux är det klokt att redan nu kontrollera hur certifikatförnyelsen fungerar.

    Använder du Certbot kan du exempelvis testa förnyelseprocessen med kommandot:

    sudo certbot renew --dry-run

    Kommandot genomför ett test av certifikatförnyelsen utan att ersätta de certifikat som används i produktion.

    Du kan också kontrollera vilka certifikat Certbot hanterar och när de går ut:

    sudo certbot certificates

    På system som använder systemd kan du undersöka om automatisk förnyelse är aktiverad:

    systemctl list-timers --all | grep certbot

    Om förnyelsen sker genom cron bör du kontrollera att schemaläggningen inte bygger på ett fast intervall som riskerar att vara längre än certifikatets giltighetstid.

    Det är också viktigt att kontrollera att webbservern använder de nya certifikaten efter förnyelsen. I vissa konfigurationer krävs en automatisk omladdning av Apache eller Nginx.

    En förändring som visar vart internet är på väg

    När HTTPS började bli vanligt kunde SSL-certifikat ha en giltighetstid på flera år. Det innebar att samma certifikat och ibland samma privata nyckel kunde användas under mycket lång tid.

    Utvecklingen har därefter gått mot allt kortare giltighetstider.

    Let’s Encrypts kommande övergång till 64 och senare 45 dagar är en del av denna utveckling.

    Förändringen innebär visserligen att certifikat behöver förnyas oftare, men målet är också att minska beroendet av manuellt underhåll.

    I framtiden är tanken att certifikathantering ska fungera ungefär som andra automatiska säkerhetsuppdateringar: systemet sköter arbetet i bakgrunden, utan att användaren behöver tänka på det.

    För webbplatsbesökaren är målet enkelt: säkrare anslutningar utan någon märkbar förändring. För serveradministratören är budskapet lika tydligt – tiden för manuell certifikatförnyelse håller på att rinna ut.

    > FAKTA: LET’S ENCRYPT_

    TJÄNST: Let’s Encrypt

    FUNKTION: Kostnadsfria TLS/SSL-certifikat för HTTPS

    NUVARANDE GILTIGHET: 90 dagar

    10 FEBRUARI 2027: 64 dagar

    UNDER 2028: 45 dagar

    TESTMILJÖ: 64-dagarscertifikat från 14 oktober 2026

    PROTOKOLL: ACME

    AUTOMATISERING: Certbot och andra ACME-klienter

    REKOMMENDATION: Automatisk förnyelse med stöd för ACME Renewal Info (ARI)

    root@linux:~# certbot renew –dry-run
    # Testar automatisk certifikatförnyelse
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • HTTP/2 Bomb – ny attack kan få webbservrar att krokna på sekunder

    En ny attack mot HTTP/2, kallad HTTP/2 Bomb, visar hur moderna webbprotokoll kan utnyttjas på oväntade sätt. Genom att missbruka komprimering och flödeskontroll kan en angripare få webbservrar som Nginx, Apache, IIS, Envoy och Pingora att snabbt förbruka stora mängder minne – i vissa fall på bara några sekunder.

    En ny typ av överbelastningsattack mot HTTP/2 visar hur en till synes effektiv webbteknik kan vändas mot de servrar den är tänkt att hjälpa. Attacken kallas HTTP/2 Bomb och kan i värsta fall få stora webbservrar att snabbt förbruka enorma mängder minne.

    Det handlar inte om ett klassiskt angrepp där angriparen skickar enorma datamängder mot en server. I stället utnyttjas funktioner som redan finns i HTTP/2-protokollet. Med relativt små mängder trafik kan en angripare få servern att lägga beslag på stora mängder RAM-minne. När minnet tar slut börjar tjänsten svara långsamt, krascha eller sluta svara helt.

    Vad är HTTP/2?

    HTTP är protokollet som webbläsare och webbservrar använder för att prata med varandra. När du öppnar en webbsida skickar webbläsaren förfrågningar till servern, som sedan svarar med HTML, bilder, skript, stilmallar och annan data.

    HTTP/2 är en modernare version av HTTP. Den infördes för att göra webben snabbare och mer effektiv. Bland annat kan flera förfrågningar skickas över samma anslutning, och sidans olika delar kan hanteras mer parallellt än tidigare.

    För vanliga användare betyder HTTP/2 oftast snabbare webbplatser. För serveradministratörer betyder det bättre prestanda – men också en mer komplicerad teknikstack.

    Så fungerar HTTP/2 Bomb

    HTTP/2 Bomb bygger på två delar som tillsammans blir farliga.

    Den första delen handlar om HPACK, den metod som HTTP/2 använder för att komprimera HTTP-huvuden. Huvuden är metadata som skickas med varje webbförfrågan, exempelvis information om webbläsare, cookies, språk och vilken sida som efterfrågas.

    Komprimering är normalt en bra sak. Den gör trafiken mindre och snabbare. Men i det här fallet kan angriparen skicka små komprimerade referenser som får servern att skapa betydligt större interna datastrukturer i minnet.

    Den andra delen handlar om flödeskontroll i HTTP/2. Flödeskontroll används för att styra hur snabbt data får skickas mellan klient och server. Attacken utnyttjar detta för att få servern att hålla kvar svar och minnesobjekt längre än normalt.

    Resultatet blir att servern tvingas reservera minne, men inte får möjlighet att frigöra det i tid. Attacken fungerar därför ungefär som att någon fyller ett lager med paket, men samtidigt blockerar utgången så att inget kan skickas vidare.

    Varför är attacken allvarlig?

    Det allvarliga är att attacken inte kräver extrem bandbredd. En angripare behöver inte nödvändigtvis ha ett stort botnät eller skicka enorma mängder trafik. Poängen är i stället att få servern att göra mycket mer arbete än klienten själv gör.

    I tester har forskarna visat att flera välkända webbservrar och HTTP/2-implementationer kan pressas till mycket hög minnesanvändning på kort tid. Bland de berörda nämns Nginx, Apache HTTP Server, Microsoft IIS, Envoy och Cloudflare Pingora.

    Det gör attacken särskilt oroande för publika webbplatser, API, lastbalanserare och reverse proxies som exponerar HTTP/2 direkt mot internet.

    Problemet ligger inte bara i stora headers

    Många skydd mot den här typen av attacker bygger på att begränsa hur stora HTTP-huvuden får vara. Det är logiskt: om en klient skickar för mycket metadata kan servern avvisa förfrågan.

    Men HTTP/2 Bomb visar att det inte alltid räcker.

    Attacken kan använda många små headerfält i stället för ett fåtal stora. Varje litet fält kan verka ofarligt, men tillsammans skapar de mycket intern hantering i servern. Minnesförbrukningen kommer alltså inte bara från den faktiska datamängden, utan även från serverns egna objekt, tabeller och bokföring.

    Särskilt cookie-hantering har pekats ut som en faktor i vissa implementationer. HTTP/2 tillåter att Cookie-huvuden delas upp i flera fält. Om dessa inte räknas korrekt mot serverns gränser kan angriparen skapa väldigt många interna headerobjekt utan att slå i de skydd som administratören tror finns på plats.

    Apache och Nginx har fått åtgärder

    För Apache HTTP Server spåras problemet som CVE-2026-49975. En åtgärd finns i mod_http2 2.0.41, där cookie-huvuden räknas mot gränsen för antal tillåtna requestfält. För miljöer som inte kan uppgradera direkt rekommenderas att HTTP/2 tillfälligt stängs av med:

    För Nginx har problemet åtgärdats i Nginx 1.29.8 genom en ny begränsning för maximalt antal headers. Den nya direktivet max_headers har ett standardvärde på 1000. För system där uppgradering inte är möjlig är en tillfällig åtgärd att stänga av HTTP/2:

    Det är viktigt att se detta som tillfälliga skydd. Den långsiktiga lösningen är att uppdatera berörda komponenter när säkerhetsfixar finns tillgängliga.

    Alla plattformar hade inte färdiga patchar direkt

    Vid den första publiceringen fanns inte bekräftade patchar för alla berörda system. För IIS, Envoy och Cloudflare Pingora var läget mer oklart i samband med offentliggörandet. Senare uppgifter pekade på att Envoy hade släppt patchar, men att validering fortfarande pågick.

    Det här visar ett återkommande problem i modern webbinfrastruktur: många tjänster är beroende av flera lager. En webbplats kan till exempel använda en CDN-tjänst, en reverse proxy, en lastbalanserare, en applikationsserver och ett internt API-lager. Alla dessa kan hantera HTTP/2 på olika sätt.

    Därför räcker det inte alltid att bara uppdatera “webbservern”. Administratören måste förstå var HTTP/2 faktiskt termineras och vilka komponenter som tar emot trafiken direkt från internet.

    Vad bör administratörer göra?

    Den som driver publika HTTP/2-tjänster bör kontrollera om Nginx, Apache, IIS, Envoy, Pingora eller andra HTTP/2-komponenter används i kedjan.

    Viktigast är att:

    • uppdatera till versioner där tillgängliga fixar finns,
    • införa tydliga gränser för antal headers per förfrågan,
    • kontrollera att Cookie-huvuden räknas korrekt,
    • övervaka ovanlig minnesanvändning,
    • och tillfälligt stänga av HTTP/2 om ingen säker fix finns tillgänglig.

    Att stänga av HTTP/2 kan påverka prestandan, men är i många fall bättre än att låta en publik tjänst vara sårbar för en attack som kan tömma serverns minne på kort tid.

    En påminnelse om att snabbare inte alltid betyder säkrare

    HTTP/2 Bomb är ett tydligt exempel på att optimeringar i protokoll kan få oväntade säkerhetskonsekvenser. Funktioner som komprimering, multiplexning och flödeskontroll är byggda för att göra webben snabbare och mer effektiv.

    Men när samma funktioner kombineras på fel sätt kan de skapa asymmetri: klienten skickar lite data, medan servern tvingas reservera mycket minne och hålla kvar resurser länge.

    Det är just den asymmetrin som gör HTTP/2 Bomb farlig. Attacken handlar inte om att skrika högst, utan om att få servern att arbeta ihjäl sig i tysthet.

    För vanliga användare är detta inget man själv kan skydda sig mot i webbläsaren. För driftansvariga är budskapet däremot tydligt: kontrollera HTTP/2-konfigurationen, uppdatera berörda komponenter och se till att gränser för headers verkligen fungerar i praktiken.

    https://www.openwall.com/lists/oss-security/2026/06/03/3

    Faktaruta: HTTP/2 Bomb

    Typ av hot: Denial-of-service-attack, DoS.

    Berörda tekniker: HTTP/2, HPACK, flödeskontroll och hantering av HTTP-headers.

    Berörda system: Nginx, Apache HTTP Server, Microsoft IIS, Envoy och Cloudflare Pingora.

    Så fungerar attacken: Angriparen skickar små HTTP/2-förfrågningar som får servern att skapa och behålla stora mängder data i minnet.

    Konsekvens: Servern kan snabbt få slut på RAM-minne och börja svara långsamt, krascha eller sluta svara helt.

    Viktiga åtgärder: Uppdatera berörda komponenter, sätt tydliga gränser för antal headers och stäng tillfälligt av HTTP/2 om ingen säker fix finns.

    Apache: Problemet spåras som CVE-2026-49975. Åtgärd finns i mod_http2 2.0.41.

    Nginx: Åtgärdat i Nginx 1.29.8 med direktivet max_headers.

    Rekommendation: Publika HTTP/2-tjänster bör kontrolleras och uppdateras så snart som möjligt.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 149: snabbare PDF:er, delad skärm och bättre säkerhet

    Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete.

    Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149 bjuder på flera förbättringar som märks direkt i vardagen. Från snabbare PDF-visning till en helt ny funktion för att dela upp webbfönstret i två delar.

    En dryg månad efter version 148 är nästa uppdatering här. Firefox 149 fokuserar både på prestanda, användarvänlighet och säkerhet – tre områden som blivit allt viktigare i en tid där webbläsaren ofta fungerar som vår huvudsakliga arbetsmiljö.

    Snabbare PDF-filer med hjälp av grafikkortet

    En av de mest konkreta förbättringarna gäller hur Firefox hanterar PDF-filer. Tack vare hårdvaruacceleration kan många dokument nu laddas och visas snabbare än tidigare.

    Det innebär att webbläsaren använder datorns grafikkort istället för enbart processorn för att rendera innehållet – något som ger bättre flyt, särskilt i stora eller grafikintensiva dokument.

    Dessutom har PDF-visaren fått en ny funktion: du kan nu högerklicka på bilder i en PDF och ladda ner dem direkt.

    Ny funktion: Split View för effektivare surf

    En av de största nyheterna är Split View, som låter dig visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.

    Funktionen aktiveras via flikarnas snabbmeny och gör det möjligt att:

    • jämföra två artiklar
    • arbeta med dokument och referenser samtidigt
    • följa instruktioner medan du utför en uppgift

    Det här är ett tydligt steg mot att göra webbläsaren mer produktivitetsanpassad – nästan som en enklare arbetsyta.

    Skärpt säkerhet mot skadliga webbplatser

    Firefox 149 stärker också skyddet mot oseriösa webbplatser.

    Webbplatser som klassas som skadliga via SafeBrowsing får nu:

    • sina notisrättigheter automatiskt blockerade
    • tidigare tilldelade tillstånd permanent borttagna

    Detta minskar risken för påträngande annonser och phishing-försök via webbläsarens notissystem – ett problem som ökat kraftigt de senaste åren.

    Ny adressfältsvy samlar säkerhetsinformation

    Adressfältet har uppdaterats med en ny panel kallad TrustPanel.

    Den samlar information om:

    • webbplatsens säkerhet
    • spårning och integritet
    • anslutningens status

    Tidigare låg dessa uppgifter i separata vyer, men nu får användaren en mer sammanhållen bild.

    Förbättringar för Linux och Windows

    Firefox 149 innehåller även plattformsspecifika förändringar:

    Linux:

    • använder nu XDG portal som standard för filval (modernare och mer kompatibelt med olika skrivbordsmiljöer)

    Windows:

    • WebRender används nu mer effektivt, vilket minskar energiförbrukning vid video
    • förbättrad prestanda för WebGL och WebGPU
    • nyare API för platsinformation (geolocation)

    Små förbättringar som märks i vardagen

    Utöver de större nyheterna finns flera mindre uppdateringar:

    • ny Dela-knapp som kan läggas i verktygsfältet
    • förbättrad autofyll för adresser i fler länder
    • omdesignade felmeddelandesidor
    • stabilare uppladdningar via HTTP/3

    För utvecklare: bättre verktyg för felsökning

    Firefox fortsätter också att utveckla sina verktyg för webbutvecklare:

    • Storage Inspector kan nu radera all lagrad data för en vald lagring
    • i CSS-vyn kan man hoppa direkt till relevanta regler

    Sammanfattning

    Firefox 149 är ingen revolution – men en tydlig förbättring. Kombinationen av snabbare PDF-hantering, smartare gränssnitt och bättre säkerhet visar att utvecklingen går mot en mer effektiv och trygg webbläsarupplevelse.

    Med funktioner som Split View börjar webbläsaren dessutom ta en mer aktiv roll som arbetsverktyg, inte bara som en portal till webben.

    Kan laddas ner här

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/149.0/linux-x86_64/sv-SE

    Fakta: Nyheter i Firefox 149

    PDF-prestanda: Många PDF-filer laddas snabbare tack vare hårdvaruacceleration.

    Ny PDF-funktion: Bilder kan laddas ner direkt från PDF-visaren via högerklicksmenyn.

    Split View: Två webbsidor kan visas sida vid sida i samma fönster.

    Säkerhet: Webbplatser som flaggats som skadliga får sina notisrättigheter blockerade och återkallade permanent.

    TrustPanel: Ny panel som samlar information om integritet och säkerhet i adressfältet.

    Linux: Firefox använder nu XDG-portalens filväljare där den finns tillgänglig.

    Windows: WebRender layer compositor aktiveras för lägre strömförbrukning och bättre grafikprestanda.

    Övrigt: Ny delningsknapp, förbättrad adressautofyll, omdesignade felsidor och robustare HTTP/3-uppladdningar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox tar nästa steg: integrerad VPN och smart multitasking

    Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde.

    Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa Firefox-uppdateringar på länge. Med fokus på integritet, kontroll och effektivitet introduceras flera nya funktioner som kan förändra hur vi surfar – både i vardagen och på jobbet.

    Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om ett tydligt försök att göra Firefox till ett mer självständigt och kraftfullt alternativ i en tid där många webbläsare går mot mer datainsamling och AI-integration.

    Inbyggd VPN – men med en twist

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är en inbyggd VPN direkt i webbläsaren. Till skillnad från traditionella VPN-tjänster skyddar den här lösningen endast trafiken i Firefox, inte hela datorn.

    Det innebär att din IP-adress och position döljs när du surfar i Firefox, att trafiken skickas via en proxy för ökad anonymitet och att ingen separat installation behövs.

    Till en början får användare 50 GB data per månad, och funktionen lanseras först i USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

    Det är ett intressant mellanting – enklare än en full VPN, men också mer begränsad. För många vardagsanvändare kan det dock vara fullt tillräckligt.

    Split View – två sidor, ett fönster

    En annan efterlängtad funktion är Split View, som gör det möjligt att visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.

    Det här öppnar för smidigare arbetsflöden, där man kan jämföra produkter utan att växla flikar, kopiera information mellan sidor snabbare och läsa och skriva samtidigt utan att tappa fokus.

    Funktionen integreras direkt i fliksystemet och blir tillgänglig i Firefox 149.

    AI – men på dina villkor

    Mozilla introducerar också Smart Window, ett AI-verktyg som kan hjälpa till med snabba sammanfattningar av artiklar, definitioner och förklaringar samt jämförelser av produkter.

    Här finns en viktig skillnad mot många konkurrenter. Funktionen är helt valfri och måste aktiveras av användaren. Det går dessutom att styra exakt vilka delar man vill använda.

    Små funktioner som gör stor skillnad

    Utöver de stora nyheterna kommer flera mindre men genomtänkta förbättringar.

    Tab Notes gör det möjligt att lägga anteckningar direkt på flikar, den nya inställningsmenyn ger bättre överblick och sökfunktion, och designen uppdateras med modernare ikoner, menyer och teman.

    Mozilla introducerar även en ny maskot vid namn Kit, som ska ge webbläsaren en mer personlig känsla.

    En tydlig riktning: mer kontroll till användaren

    Det som binder ihop alla dessa förändringar är Mozillas tydliga filosofi att användaren ska ha kontrollen.

    I en tid där många tjänster bygger på datainsamling och automatiserade beslut går Firefox i en annan riktning, med integritet som standard, AI som ett val och funktioner som är tänkta att hjälpa utan att störa.

    Vad betyder det här i praktiken?

    Den här uppdateringen kan ses som ett försök att återta mark i webbläsarkriget. Med funktioner som VPN och Split View inbyggda direkt från start blir Firefox mer komplett utan att kräva externa tillägg.

    För användaren innebär det färre installationer, bättre arbetsflöde och starkare integritet direkt ur lådan.

    Slutsats

    Firefox 149 markerar ett tydligt skifte. Det handlar inte bara om nya funktioner, utan om en mer definierad identitet som en webbläsare för dem som vill ha frihet, kontroll och ett mer privat internet.

    Och kanske är det precis det som behövs just nu.

    Läs mer >>

    Faktaruta: Firefox 149

    Version: Firefox 149

    Nyheter: Inbyggd VPN, Split View, Tab Notes och uppdaterad design

    VPN: Skyddar endast trafiken i Firefox, inte hela systemet

    Datamängd: 50 GB per månad i utvalda länder

    Split View: Visar två webbsidor sida vid sida i samma fönster

    AI-funktioner: Smart Window är valbar och måste aktiveras av användaren

    Lansering: Från och med Firefox 149

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg mot ett enklare och mer flexibelt internet.

    Under många år har krypterad webbtrafik – HTTPS – varit tätt knuten till domännamn. Vill du köra en säker webbserver har du i praktiken varit tvungen att äga och underhålla ett DNS-namn, även om tjänsten egentligen bara används via en ren IP-adress. Nu förändras detta i grunden.

    Från och med den 15 januari har Let’s Encrypt gjort TLS-certifikat för IP-adresser allmänt tillgängliga. Det innebär att både IPv4- och IPv6-adresser nu kan användas direkt för betrodda HTTPS-anslutningar, utan att något domännamn behövs.

    Varför är detta en stor nyhet?

    Publikt betrodda TLS-certifikat har historiskt nästan uteslutande varit kopplade till DNS-namn. Det har fungerat bra för traditionella webbplatser, men varit ett tydligt hinder för många andra användningsområden. Självhostade tjänster, hemmalabb, tillfälliga testservrar, IoT-enheter och system som bara exponeras kort tid på internet har ofta tvingats använda domäner helt i onödan, eller avstå från korrekt HTTPS.

    Med IP-baserade certifikat försvinner detta krav. Säker kryptering kan nu användas direkt på adressnivå, vilket förenklar både uppsättning och drift.

    Kortlivade certifikat som säkerhetsmodell

    Alla IP-adresscertifikat från Let’s Encrypt är obligatoriskt kortlivade och giltiga i 160 timmar, vilket motsvarar drygt sex dagar. Anledningen är att IP-adresser är mer flyktiga än domännamn. De kan byta ägare eller tilldelning betydligt oftare, och därför är tätare omvalidering nödvändig för att upprätthålla förtroendet.

    Samtidigt har Let’s Encrypt även gjort kortlivade certifikat för domännamn allmänt tillgängliga. Dessa är frivilliga och ersätter den tidigare standardlivslängden på 90 dagar med samma sexdagarsperiod.

    Mindre beroende av trasig revokering

    Traditionellt har revokering varit lösningen när ett certifikats privata nyckel komprometterats. I praktiken fungerar revokering dåligt, eftersom många klienter inte kontrollerar spärrlistor pålitligt. Resultatet blir att ett osäkert certifikat ofta fortsätter att accepteras tills det löper ut.

    Kortlivade certifikat angriper problemet på ett mer grundläggande sätt. Om en nyckel läcker blir skadefönstret automatiskt mycket kortare, utan att man behöver förlita sig på revokeringsmekanismer som ofta ignoreras.

    Så skaffar du ett IP-certifikat

    För att utfärda ett kortlivat certifikat för en IP-adress använder du en ACME-klient som stödjer den nya profilen, till exempel Certbot. Du anger din publika IPv4- eller IPv6-adress som identifierare, väljer certifikatprofilen shortlived och genomför validering via HTTP-01 eller TLS-ALPN-01. Klienten måste vara uppdaterad för att stödja denna funktion.

    Framtiden: ännu kortare certifikat

    Let’s Encrypt har även bekräftat sin långsiktiga plan att minska standardlivslängden för certifikat från 90 dagar till 45 dagar under de kommande åren. Målet är att driva hela ekosystemet mot fullt automatiserad certifikathantering och en säkerhetsmodell där komprometterade nycklar får så begränsad påverkan som möjligt.

    Ett stort lyft för självhostning

    För självhostare är IP-adresscertifikat en tydlig game-changer. Behovet av att registrera, konfigurera och underhålla domännamn för enkla eller tillfälliga tjänster försvinner. HTTPS blir något som alltid kan användas, även i små, experimentella eller kortlivade miljöer.

    Ett gemensamt finansierat arbete

    Utvecklingen av IP-baserade certifikat har möjliggjorts med stöd från bland andra Open Technology Fund och Sovereign Tech Agency, tillsammans med Let’s Encrypts sponsorer och donatorer.

    Kortlivade och IP-baserade certifikat är nu allmänt tillgängliga från Let’s Encrypt och markerar ett viktigt steg mot ett enklare, säkrare och mer flexibelt internet.

    https://letsencrypt.org/2026/01/15/6day-and-ip-general-availability

    ”`html
    FAKTARUTA: HTTPS, certifikat och vad nyheten betyder

    Vad är ett SSL-/TLS-certifikat?

    Ett SSL-certifikat (idag säger man oftast TLS-certifikat) är ett digitalt intyg som gör att anslutningen till en server blir krypterad. Det är därför du ser ett hänglås i webbläsaren när allt är säkert.

    • Utan certifikat: information kan skickas öppet.
    • Med certifikat: information skickas låst och skyddad.

    Vad är DNS?

    DNS är internets adressbok. Människor använder namn som example.com, men datorer använder IP-adresser som 192.0.2.1 eller 2001:db8::1. DNS översätter alltså namn till nummer.

    example.com → 192.0.2.1

    Vad är nytt med Let’s Encrypt?

    Nu kan man få HTTPS-certifikat direkt för en IP-adress. Det betyder att du kan ha säker HTTPS även om du inte vill (eller kan) använda ett domännamn.

    Tidigare
    https://minserver.example.com ✅
    https://192.0.2.1 ❌ (ofta)
    Nu
    https://192.0.2.1 ✅

    Väldigt lätt sammanfattning

    Förr behövde du nästan alltid ett namn (domän) för att få hänglåset. Nu kan du få hänglåset även på en ren sifferadress (IP). Det gör självhostning, hemmalabb och testservrar enklare att säkra.

    Obs: IP-certifikat är kortlivade (cirka 6 dagar). Det gör att de behöver förnyas ofta, men minskar också risken om en nyckel skulle läcka.

    ”`
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • LibreOffice 26.8: Best New Features
    Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
  • Fedora 45 Workstation: Top New Features
    We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
  • GNOME 51: Best New Features
    We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – Intel Core i7, 8 GB RAM, 480 GB SSD, NVIDIA GeForce GT 740M
    En kraftfullare ThinkPad från Lenovo med fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne och en rymlig SSD på 480 GB. Lenovo ThinkPad Edge E540 är en robust bärbar dator med 15,6-tumsskärm som passar för både vardagliga uppgifter och lite mer avancerat datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta […]
  • Lenovo Z50-70 – Intel Core i5, 8 GB RAM, 240 GB SSD, GeForce 840M
    En mångsidig bärbar dator från Lenovo med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne och snabb SSD-lagring. Lenovo Z50-70 är en bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och multimedia. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U-processor, 8 GB DDR3-arbetsminne och en 240 GB SSD från Kingston. SSD-enheten gör att […]
  • Lenovo IdeaPad S130-14IGM – Intel Pentium Silver, 4 GB RAM, 256 GB SSD
    En smidig och lättanvänd bärbar dator från Lenovo med 14-tumsskärm, fyrkärnig Intel-processor och snabb SSD-lagring. Lenovo IdeaPad S130-14IGM är en kompakt bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en fyrkärnig Intel Pentium Silver N5000-processor, 4 GB DDR4-arbetsminne och en snabb 256 GB NVMe SSD. […]
  • Apple MacBook Pro 13” (2009) – Intel Core 2 Duo, 4 GB RAM, 160 GB HDD – Ubuntu 24.04 LTS
    En klassisk MacBook Pro från Apple med aluminiumchassi och 13,3-tumsskärm. Datorn är från 2009 och har en Intel Core 2 Duo-processor på 2,26 GHz, 4 GB arbetsminne och en hårddisk på 160 GB. Datorn levereras med Ubuntu 24.04 LTS, ett modernt Linuxbaserat operativsystem som fortfarande får säkerhetsuppdateringar. Det innebär att datorn kan fortsätta användas utan […]
  • ASUS TP500LA
    ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
  • Dell Inspiron 1721
    Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
  • Acer Aspire V5-531 – 15,6-tums bärbar dator
    En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]

Etikett: webb­säkerhet

  • Firefox 159 är här – bättre stöd för Linux, smartare flikar och mindre minnesproblem

    Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor. Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med…

  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare. Varför behövs SSL-certifikat? När du besöker en webbplats som…

  • HTTP/2 Bomb – ny attack kan få webbservrar att krokna på sekunder

    En ny attack mot HTTP/2, kallad HTTP/2 Bomb, visar hur moderna webbprotokoll kan utnyttjas på oväntade sätt. Genom att missbruka komprimering och flödeskontroll kan en angripare få webbservrar som Nginx, Apache, IIS, Envoy och Pingora att snabbt förbruka stora mängder minne – i vissa fall på bara några sekunder. En ny typ av överbelastningsattack mot…

  • Firefox 149: snabbare PDF:er, delad skärm och bättre säkerhet

    Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete. Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149…

  • Firefox tar nästa steg: integrerad VPN och smart multitasking

    Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde. Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa…

  • Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg…

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…