• Firefox 155 är här – snabbare nätverk, bättre integritet och mängder av ny webbteknik och snart kommer 156.

    Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna.

    Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna sker långt under den grafiska ytan finns det flera nyheter som faktiskt kan märkas i den dagliga användningen.

    Bland annat får webbläsaren smartare nätverksanslutningar, bättre kontroll över spårare, förbättrad PDF-utskrift och flera förändringar som gör Firefox säkrare och stabilare.

    Samtidigt är Mozilla redan på väg mot Firefox 156, där fokus bland annat ligger på lägre processor- och minnesanvändning.

    Smartare anslutning kan göra webben snabbare

    En av de tekniskt mest intressanta nyheterna i Firefox 155 är stöd för Happy Eyeballs version 3.

    Namnet låter kanske märkligt, men tekniken löser ett mycket konkret problem.

    Dagens internet använder två huvudsakliga versioner av internetprotokollet: IPv4 och det modernare IPv6. En dator kan ofta nå samma webbserver med båda protokollen. Problemet uppstår när exempelvis IPv6 ser ut att fungera men anslutningen i praktiken är långsam eller trasig.

    En webbläsare som envist väntar på IPv6 kan då fördröja hela sidladdningen.

    Happy Eyeballs försöker i stället avgöra vilken anslutningsväg som fungerar bäst och snabbast. Firefox kan därför prova IPv4 och IPv6 på ett intelligent sätt och använda den väg som först ger en fungerande anslutning.

    För användaren innebär det i bästa fall bara en sak:

    webbsidan börjar laddas snabbare.

    Det är framför allt på nätverk med bristfällig IPv6-konfiguration som skillnaden kan bli märkbar.

    Firefox får även QUIC version 2

    Firefox 155 fortsätter också utvecklingen av HTTP/3 genom stöd för QUIC version 2.

    QUIC är transportprotokollet som ligger bakom HTTP/3 och är utvecklat för det moderna internet. Till skillnad från traditionell HTTP över TCP använder HTTP/3 QUIC ovanpå UDP.

    En av fördelarna är att enstaka problem i nätverket inte behöver bromsa all kommunikation mellan webbläsaren och webbservern lika mycket som tidigare.

    För den vanliga användaren behöver orden HTTP/3, UDP och QUIC egentligen inte betyda särskilt mycket. Det viktiga är vad tekniken försöker åstadkomma:

    snabbare och robustare kommunikation mellan webbläsare och webbservrar.

    Firefox visar tydligare hur många spårare som stoppas

    Integritet har länge varit ett av Firefox främsta försäljningsargument.

    Firefox 155 gör webbläsarens spårningsskydd något mer synligt genom att kunna visa hur många spårare som blockerats direkt i anslutning till adressfältet.

    Webbplatser innehåller ofta resurser från andra företag än den webbplats man faktiskt besöker. Det kan exempelvis handla om annonsnätverk, statistiksystem, sociala medier och olika former av profileringstjänster.

    Firefox Enhanced Tracking Protection försöker stoppa många av dessa.

    Att användaren tydligare kan se resultatet gör en annars ganska osynlig säkerhetsfunktion lättare att förstå.

    Webbsidor får inte längre öppna e-postprogram hur som helst

    Firefox 155 skärper också hanteringen av så kallade mailto:-länkar.

    En mailto:-länk används för att öppna datorns e-postprogram och skapa ett nytt meddelande. Tidigare har webbplatser i vissa situationer kunnat försöka aktivera sådana länkar automatiskt.

    Nu kräver Firefox att öppningen sker som resultat av en uttrycklig användarhandling, exempelvis att användaren faktiskt klickar på länken.

    Det kan tyckas vara en liten förändring, men principen är viktig.

    En webbplats ska inte kunna börja starta externa program på datorn utan att användaren själv gjort något.

    Skydd mot extrem CSS

    Mozilla inför dessutom en gräns för hur djupt CSS-kod får nästlas.

    CSS används för att bestämma hur webbsidor ser ut. Moderna versioner av språket tillåter allt mer avancerade strukturer, bland annat nästlade regler och funktioner.

    Men extremt djupa konstruktioner kan också orsaka problem.

    Firefox 155 sätter därför gränsen vid 75 nivåer av nästlade block och funktioner.

    Vanliga webbplatser kommer aldrig i närheten av denna gräns. Syftet är snarare att förhindra att felaktig eller avsiktligt konstruerad CSS får webbläsaren att konsumera orimliga mängder resurser eller krascha.

    Bättre utskrift av PDF-filer

    Den inbyggda PDF-läsaren får också en praktisk förbättring.

    Om ett PDF-dokument är mindre än det valda pappersformatet går det nu att förstora dokumentet vid utskrift genom att ange en skalning på mer än 100 procent.

    Det är framför allt användbart för exempelvis äldre inskannade dokument, etiketter, formulär och andra PDF-filer där dokumentets ursprungliga format inte matchar skrivarpapperet.

    Det är ingen revolutionerande funktion, men precis den typ av vardagsförbättring som kan göra en stor skillnad när den behövs.

    Viktig rättning för Linux-användare

    Firefox 155 innehåller också flera felrättningar.

    En av de mer intressanta gäller Linux-system där Firefox efter långa webbläsarsessioner i vissa fall kunde hindra datorn från att gå ner i viloläge.

    Det problemet ska nu vara åtgärdat.

    Mozilla har dessutom rättat ett problem där text kunde försvinna när användaren skrev i Microsoft 365 Word Online och vissa andra webbapplikationer under Linux med vissa tangentbordslayouter.

    För Linux-användare är dessa förändringar sannolikt betydligt viktigare än flera av de synligare nyheterna.

    Nintendo Switch Pro-kontroller får bättre stöd

    Windows-versionen får samtidigt stöd för Nintendo Switch Pro Controller och kompatibla tredjepartskontroller.

    Det kan framför allt få betydelse för spel som körs direkt i webbläsaren.

    Webbläsaren har under många år utvecklats från ett program för dokument och länkar till en komplett applikationsplattform. Tekniker som WebGL, WebGPU, WebAssembly och Gamepad API gör att avancerade spel och program numera kan köras direkt på en webbsida.

    Bättre stöd för spelkontroller är ytterligare ett steg i den utvecklingen.

    Stora nyheter för webbutvecklare

    Under huven innehåller Firefox 155 en lång rad förändringar av webbplattformen.

    CSS får exempelvis den nya funktionen progress(), som kan beräkna hur långt ett värde befinner sig mellan en start- och slutpunkt.

    Även funktionen alpha() stöds, vilket gör det enklare att manipulera genomskinligheten hos färger.

    En annan viktig förändring gäller attr().

    Tidigare har användningsområdet varit relativt begränsat, men Firefox 155 låter utvecklare använda HTML-attribut som värden i betydligt fler CSS-egenskaper.

    Det innebär att vissa funktioner som tidigare krävde JavaScript i framtiden kan lösas direkt med CSS.

    Firefox börjar också använda namnet font-width som standardiserad beteckning för det som tidigare huvudsakligen kallades font-stretch.

    Firefox anpassar sig till Webkit-CSS

    En något oväntad förändring är stöd för den icke-standardiserade pseudoselektorn:

    ::-webkit-scrollbar

    Den utvecklades ursprungligen för WebKit-baserade webbläsare och används fortfarande av många webbplatser för att ändra utseendet på rullningslister.

    Att Firefox implementerar stöd för den visar ett återkommande problem på webben.

    När tillräckligt många webbplatser börjar använda en webbläsarspecifik funktion kan andra webbläsare i praktiken tvingas implementera samma funktion för att webbplatserna ska fungera korrekt.

    Det är ett bra exempel på skillnaden mellan webbstandarder på papperet och den webb som faktiskt existerar.

    WebAssembly blir effektivare

    Firefox 155 får dessutom stöd för WebAssembly Compact Import Section.

    WebAssembly, ofta förkortat Wasm, är ett binärt format som gör det möjligt att köra mycket effektiv kod direkt i webbläsaren.

    Det används bland annat för avancerade webbapplikationer, spel, emulatorer, grafikprogram och programvara som ursprungligen skrivits i språk som C eller C++.

    Den nya Compact Import Section kan minska storleken på WebAssembly-moduler som innehåller många importer.

    Skillnaden är främst relevant för utvecklare, men mindre programfiler betyder i förlängningen också mindre data att överföra och snabbare laddning.

    Android-versionen förbättras

    Firefox 155 innehåller även flera nyheter för Android.

    När användaren håller ned en genväg i verktygsfältet finns nu ett alternativ för att direkt redigera genvägens inställningar.

    Autofyllningsdialoger kan dessutom stängas när fokus flyttas från det aktuella fältet.

    En annan förändring gäller privat surfning. Om ett Firefox-tillägg öppnar en ny flik medan användaren befinner sig i privat läge kan den nya fliken nu också öppnas som privat.

    Det minskar risken för att användaren oavsiktligt lämnar den privata webbläsarsessionen.

    Firefox 156 står redan på tur

    Mozilla arbetar med mycket korta utvecklingscykler, vilket innebär att nästa version redan är långt gången när en ny stabil version släpps.

    Firefox 156 är planerad till 15 september 2026, bara två veckor efter Firefox 155.

    Och här kan några av de mest intressanta förbättringarna vara sådant som användaren aldrig direkt ser.

    Lägre CPU- och minnesförbrukning

    Firefox 156 ska hantera mycket stora JPEG-bilder effektivare när de visas nedskalade på en webbsida.

    I stället för att behandla hela bilden i full storlek när den ändå ska visas betydligt mindre kan webbläsaren arbeta smartare med bildinformationen.

    Det kan minska både processorbelastningen och minnesanvändningen.

    Det är särskilt betydelsefullt eftersom moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa mycket stora bilder. En JPEG-fil kan vara relativt liten på lagringsmediet samtidigt som den expanderar till hundratals megabyte när den avkodas till rå bilddata i minnet.

    PDF-läsaren kan starta betydligt snabbare

    Den inbyggda PDF-läsaren ska också få en rejäl prestandaförbättring.

    Enligt uppgifterna inför Firefox 156 förändringar som i vissa situationer kan göra PDF-visaren upp till omkring 45 procent snabbare att starta.

    Firefox använder den öppna PDF.js-tekniken för att visa PDF-dokument direkt i webbläsaren.

    Det innebär att användaren normalt inte behöver installera Adobe Reader eller något annat separat PDF-program för att öppna vanliga dokument från webben.

    Grafikkortet får göra mer av jobbet vid videosamtal

    Firefox 156 ska även bli effektivare vid WebRTC-baserade videosamtal.

    WebRTC är tekniken bakom många video- och ljudtjänster som körs direkt i webbläsaren.

    När AV1-video används ska Firefox i större utsträckning kunna använda hårdvaruavkodning i stället för att låta processorn göra arbetet i mjukvara.

    Skillnaden kan vara betydande.

    En modern grafikprocessor innehåller specialiserade kretsar för att avkoda video. De kan utföra arbetet med betydligt lägre energiförbrukning än när samma uppgift körs som vanlig programkod på processorn.

    Resultatet kan bli:

    • lägre CPU-belastning
    • lägre strömförbrukning
    • mindre värmeutveckling
    • bättre batteritid på bärbara datorer
    • mjukare videosamtal

    Förutsättningen är naturligtvis att datorns hårdvara faktiskt stöder AV1-avkodning.

    Android får bättre mediakontroller

    Firefox 156 för Android väntas dessutom få modernare medieaviseringar.

    När musik eller video spelas ska aviseringen kunna innehålla knappar för föregående och nästa spår samt en tidslinje där användaren kan hoppa framåt och bakåt.

    Firefox ska också använda Androids vanliga delningsdialog på Android 14 och senare.

    Det ger bättre integration med operativsystemet och gör att Firefox beter sig mer som andra moderna Android-appar.

    Två versioner med mycket arbete under ytan

    Firefox 155 är inte en version där hela webbläsaren får ett nytt utseende eller där en enda spektakulär funktion dominerar.

    I stället visar den hur moderna webbläsare utvecklas.

    Små förbättringar sker samtidigt i nätverksprotokoll, integritetsskydd, PDF-hantering, grafik, JavaScript, CSS, WebAssembly och utvecklingsverktyg.

    Mycket av arbetet märks knappt när allt fungerar som det ska.

    Men det är också poängen.

    En bra webbläsare ska helst inte kräva användarens uppmärksamhet. Den ska ansluta till rätt server så snabbt som möjligt, använda datorns resurser effektivt, stoppa oönskad spårning och visa dagens allt mer avancerade webbapplikationer korrekt.

    Med Firefox 155 – och de prestandaförbättringar som väntar runt hörnet i Firefox 156 – fortsätter Mozilla att finslipa just dessa delar av webbläsaren.

    Firefox 155 och 156 – fakta

    Firefox 155

    • Släppt: 1 september 2026
    • Happy Eyeballs v3 för snabbare nätverksanslutningar
    • Stöd för QUIC v2 och HTTP/3
    • Tydligare information om blockerade spårare
    • Bättre PDF-utskrift med skalning över 100 procent
    • Stöd för Nintendo Switch Pro Controller i Windows
    • Nya CSS-funktioner som progress() och alpha()
    • Förbättrat stöd för WebAssembly
    • Felrättningar för bland annat Linux

    Firefox 156

    • Planerad lansering: 15 september 2026
    • Lägre CPU- och minnesanvändning för stora JPEG-bilder
    • PDF-visaren kan starta upp till 45 procent snabbare
    • Hårdvaruavkodning av AV1 för WebRTC-videosamtal
    • Förbättrad Picture-in-Picture med undertexter
    • Förbättringar av Firefox Split View
    • Bättre mediakontroller i Android
    • Hårdvaruavkodning av H.264 på Windows ARM64
    • Nya funktioner för företagsadministration
  • WordPress 7.1 flyttar bildbehandlingen från servern till webbläsaren

    WordPress 7.1, med kodnamnet ”Mary Lou”, släpptes den 19 augusti 2026. Den nya versionen gör det enklare att skapa mobilanpassade webbplatser, redigera bilder och samarbeta kring innehåll. Samtidigt flyttas en del av det tunga arbetet från webbservern till användarens egen dator.

    WordPress driver en betydande del av världens webbplatser. När publiceringssystemet förändras påverkas därför inte bara webbutvecklare och stora mediehus, utan även föreningar, småföretag, kommuner och privatpersoner.

    I WordPress 7.1 ligger mycket av utvecklingen bakom kulisserna. Redigeraren har blivit mer isolerad, webbläsaren får ta ett större ansvar för bildbehandlingen och webbdesign kan anpassas för olika skärmstorlekar utan att redaktören behöver skriva egen kod.

    Mobilanpassning utan egen CSS

    En av de största nyheterna är möjligheten att ange olika utseenden för mobiltelefoner, surfplattor och datorer direkt i redigeraren.

    En rubrik kan exempelvis visas med stor text på en datorskärm men automatiskt bli mindre på en mobiltelefon. Marginaler, avstånd och andra egenskaper kan också anpassas efter skärmens storlek.

    Tidigare krävde sådana förändringar ofta särskilda CSS-regler. I WordPress 7.1 kan mycket av arbetet i stället utföras genom redigerarens grafiska gränssnitt. Temautvecklare kan dessutom definiera webbplatsens brytpunkter – alltså de skärmstorlekar där layouten ska förändras – i filen theme.json.

    Det gör avancerad responsiv design tillgänglig för fler, samtidigt som utvecklare fortfarande kan styra vilka val som ska erbjudas.

    Bilder behandlas innan de lämnar datorn

    En särskilt intressant förändring är att WordPress nu kan behandla bilder direkt i webbläsaren innan de laddas upp till servern.

    När en bild hämtad från en modern kamera eller mobiltelefon laddas upp behöver servern normalt skapa flera mindre versioner av den. Det kan kräva mycket arbetsminne och processorkraft. På enklare webbhotell kan resultatet bli att uppladdningen avbryts eller att WordPress visar ett PHP-relaterat minnesfel.

    WordPress 7.1 kan i stället använda en WebAssembly-version av bildbiblioteket libvips. WebAssembly är en teknik som gör det möjligt att köra avancerade program direkt i webbläsaren med hög hastighet.

    Bilden kan därmed komprimeras, skalas om och förberedas redan på användarens dator. Servern får mindre arbete och behöver inte ta emot en onödigt stor originalfil för att därefter skapa miniatyrbilder.

    Det är särskilt värdefullt för webbplatser som ligger på delade webbhotell eller servrar med begränsat arbetsminne.

    En samlad bildverkstad

    Bildredigeraren har också fått ett mer sammanhållet gränssnitt. Beskärning, spegling och rotation finns nu samlade i samma fönster. Det går att välja ett fritt eller bestämt bildförhållande och att rotera bilden med större precision.

    Även redigering av metadata har flyttats in i arbetsflödet. Det minskar behovet av att växla mellan flera olika vyer för att göra i ordning en bild före publicering.

    Stödet för moderna bildformat har samtidigt förbättrats. Bland nyheterna finns bättre hantering av AVIF, HEIC och så kallade HDR gain maps, som kan hjälpa kompatibla skärmar att återge ett större omfång mellan ljusa och mörka partier.

    I mediebiblioteket laddas fler bilder automatiskt när användaren rullar nedåt. Det kan upplevas som smidigare, men förändringen har också en baksida.

    En tillgänglighetsförbättring med ett viktigt undantag

    WordPress 7.1 innehåller 87 dokumenterade förbättringar och rättningar som berör tillgänglighet. Bland annat har tangentbordsnavigering, kontraster, fokusmarkeringar och verktygstips förbättrats.

    Samtidigt beskriver WordPress-projektet den oändliga rullningen i mediebiblioteket som en känd tillgänglighetsregression. När nytt innehåll hela tiden fylls på kan det bli svårare för personer som använder tangentbord eller skärmläsare att förstå var de befinner sig och att nå slutet av en lista.

    Funktionen kan stängas av för en enskild användare. En administratör eller utvecklare kan även avaktivera den centralt med filtret media_library_infinite_scrolling.

    Frågan är särskilt viktig för svenska myndigheter, kommuner och andra verksamheter som omfattas av lagkrav på digital tillgänglighet. En ny funktion är inte automatiskt en förbättring för alla användare.

    Kommentarer kan fästas vid enskilda ord

    Anteckningsfunktionen har byggts ut för redaktionellt samarbete. En kommentar kan nu kopplas till markerad text i stället för enbart till ett helt block.

    Det blir möjligt att diskutera en viss formulering utan att behöva beskriva var i texten ändringen ska göras. Anteckningarna kan innehålla formatering och länkar samt @omnämnanden för att uppmärksamma andra deltagare.

    Funktionen för WordPress närmare moderna ordbehandlings- och samarbetsverktyg, där flera personer kan granska samma dokument.

    Nya block för flikar och ljud

    Två nya block breddar möjligheterna att strukturera innehåll.

    Flikblocket kan dela upp information i klickbara flikar. Det kan exempelvis användas för produktinformation, instruktioner eller vanliga frågor. Eftersom innehållet samlas på en mindre yta kan en lång sida bli mer överskådlig.

    Spellisteblocket gör det möjligt att samla flera ljudfiler i en gemensam spelare. Det kan även visa ljudets vågform. Funktionen passar bland annat poddar, intervjuer, språkövningar och inspelade föreläsningar.

    Knappar och andra interaktiva element kan dessutom få separata utseenden beroende på om användaren håller muspekaren över dem, navigerar med tangentbordet eller aktivt trycker på dem.

    Redigeraren skiljs från administrationen

    Inläggsredigeraren körs nu alltid inuti en så kallad iframe. Det innebär förenklat att innehållet placeras i en egen, avgränsad webbsida inuti administrationsgränssnittet.

    Syftet är att hindra stilmallar från WordPress administration eller installerade tillägg från att oavsiktligt påverka innehållets utseende. Det som redaktören ser ska därmed bättre motsvara hur sidan faktiskt visas för besökaren.

    Förändringen gör redigeraren mer förutsägbar, men kan skapa kompatibilitetsproblem för äldre teman och tillägg som använder JavaScript eller CSS för att direkt påverka redigeraren. Sådana lösningar bör därför testas innan en webbplats uppgraderas.

    Fler möjligheter för utvecklare

    WordPress 7.1 introducerar ett publikt SVG Icon API. Teman och tillägg kan registrera egna ikonsamlingar som därefter blir tillgängliga i redigeraren.

    Även Abilities API, DataViews och DataForms har byggts ut. Dessutom tillkommer stöd för bland annat textskuggor, bakgrundsgradienter och minsta blockbredd.

    Sammanlagt omfattar WordPress 7.1 över 310 förändringar i själva kärnan, utöver ett stort antal förbättringar och rättningar från blockredigeraren Gutenberg.

    Några uppmärksammade funktioner nådde däremot inte slutversionen. Dit hör redigering i realtid, övergången till React 19 och den planerade panelen ”On This Day”.

    En uppdatering som bör provas först

    För vanliga redaktörer innebär WordPress 7.1 främst enklare responsiv design, bättre bildverktyg och fler möjligheter att samarbeta kring innehåll.

    För webbplatsägare kan den lokala bildbehandlingen minska belastningen på servern och göra stora bilduppladdningar mer tillförlitliga. För utvecklare innebär den permanenta iframe-lösningen samtidigt att äldre anpassningar kan behöva byggas om.

    Uppdateringen bör därför först provas i en testmiljö, särskilt på webbplatser som använder specialbyggda teman, sidbyggare eller äldre tillägg som ändrar redigeraren.

    Källor: Officiellt utgåvemeddelande · Versionsdokumentation · WordPress 7.1 Field Guide · Utvecklaröversikt · Tillgänglighetsrapport

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.

    Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.

    Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.

    Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.

    Klarar 645 av 690 tester

    Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.

    I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.

    Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.

    Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.

    Många välkända kommandon har förbättrats

    Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:

    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.

    Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.

    Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.

    Ökad säkerhet vid filhantering

    En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.

    Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.

    En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.

    I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:

    touch, mkfifo, head, split och chcon.

    De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.

    Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.

    Säkrare kopiering och flyttning

    Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.

    Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.

    Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.

    Bättre hantering av ovanliga fel

    Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.

    Det gäller bland annat:

    • skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
    • heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
    • ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
    • onödigt stora minnesallokeringar
    • stacköverskridningar i kommandot expr

    Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.

    Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.

    Nya funktioner i mv, install och rm

    Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.

    Kommandot:

    mv --exchange
    

    kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.

    Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:

    --reflink
    

    På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.

    Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.

    Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.

    Kommandot rm har fått alternativet:

    --one-file-system
    

    Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.

    Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.

    Snabbare cat, cp och tee

    Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.

    tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.

    Även cat har optimerats för högre datahastighet.

    Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.

    Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.

    Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly

    uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.

    Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.

    På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.

    Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.

    Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.

    En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.

    Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg

    Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.

    Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.

    Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.

    Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.

    Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.

    https://uutils.org/coreutils

    > TEKNISK FAKTA: uutils Coreutils 0.10
    Projekt: uutils Coreutils
    Version: 0.10
    Programmeringsspråk: Rust
    Mål: Kompatibel ersättare för GNU Coreutils
    GNU-testsvit: 645 av 690 tester godkända
    Kompatibilitet: 93,48 %
    Föregående version: 90,58 %
    Underkända tester: 29
    Plattformar: Linux, Unix-liknande system, Windows och WebAssembly
    Nytt mål: wasm32-wasip2

    Några förbättrade verktyg:
    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate

    Nya funktioner:
    mv –exchange
    install –reflink
    rm –one-file-system
    cut -O

    Fokus i version 0.10:
    Kompatibilitet, TOCTOU-säkerhet, symlink-skydd, förbättrad felhantering, högre prestanda och utökat plattformsstöd.
  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

Etikett: WebAssembly

  • Firefox 155 är här – snabbare nätverk, bättre integritet och mängder av ny webbteknik och snart kommer 156.

    Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna. Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna…

  • WordPress 7.1 flyttar bildbehandlingen från servern till webbläsaren

    WordPress 7.1, med kodnamnet ”Mary Lou”, släpptes den 19 augusti 2026. Den nya versionen gör det enklare att skapa mobilanpassade webbplatser, redigera bilder och samarbeta kring innehåll. Samtidigt flyttas en del av det tunga arbetet från webbservern till användarens egen dator. WordPress driver en betydande del av världens webbplatser. När publiceringssystemet förändras påverkas därför inte…

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar. Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm,…

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…