• CachyOS satsar på snabbare program och säkrare kod i augustiutgåvan

    CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.

    CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.

    Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.

    Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig

    Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.

    C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.

    Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.

    Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.

    Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.

    En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.

    Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.

    Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.

    Rust tar över fler systemverktyg

    Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.

    Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.

    Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.

    Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.

    Uppdateringssystemet får längre intervall

    Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.

    En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.

    Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.

    Snabbare vhttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.comal av servrar

    CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.

    DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.

    Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.

    Förberedelser för en serverutgåva

    Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.

    Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.

    Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.

    Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.

    Befintliga användare behöver inte installera om

    CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.

    Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:

    sudo pacman -Syu

    Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.

    Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.

    https://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.com

    > Teknisk faktaruta: CachyOS augusti 2026

    • Distribution: CachyOS
    • Grundsystem: Arch Linux
    • Utgivningsmodell: Rullande uppdateringar
    • Pakethanterare: Pacman och Shelly
    • Shelly: Omskriven från C# till Zig
    • Kärnhantering: Bakgrundskomponenten omskriven från C++ till Rust
    • Cachy-Update: Baserad på Arch-Update 4.x
    • Kontrollintervall: Uppdateringar kontrolleras var sjätte timme
    • Paketkällor: Officiella förråd, AUR, Flatpak och AppImage
    • Serverstöd: Experimentella installationsprofiler för CachyOS Server Edition
    • Utgåvor: Desktop Edition och Handheld Edition
    Uppdatera ett befintligt system:
    sudo pacman -Syu

    Befintliga användare behöver inte installera om systemet eller göra några manuella ändringar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat.

    Linux har länge haft mängder av verktyg för den som vill hålla ett öga på datorns hälsa. Program som visar processorbelastning, minnesanvändning och temperaturer är inget nytt. Däremot är det betydligt ovanligare med ett enda program som både kan beskriva vilken hårdvara datorn innehåller och samtidigt följa sensorer i realtid.

    Det är precis vad det nya open source-projektet HWall försöker göra.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust och utvecklat specifikt för Linux. Tanken är att ge användaren en samlad bild av datorns komponenter, temperaturer, fläktar, lagringsenheter, nätverk och andra mätvärden.

    HWall finns både med ett grafiskt gränssnitt byggt med GTK 4 och som ett interaktivt terminalprogram.

    Inspirerat av HWiNFO för Windows

    Utvecklaren bakom HWall uppger att sättet att organisera sensorer i en hierarkisk struktur är inspirerat av HWiNFO64, ett populärt program för hårdvaruinformation och diagnostik under Windows.

    Ambitionen verkar alltså vara större än att bara visa några grafer över processor- och minnesanvändning.

    HWall försöker istället samla information från flera delar av Linux-systemet, bland annat Linux-kärnan, datorns firmware, installerade hårdvarudrivrutiner och vissa externa verktyg.

    Resultatet kan bli en ganska detaljerad bild av vad som faktiskt händer inne i datorn.

    Temperaturer, fläktar och spänningar

    Beroende på vilken hårdvara datorn har kan HWall bland annat visa:

    • processortemperaturer
    • temperaturer på moderkortet
    • fläkthastigheter
    • elektriska spänningar
    • processorbelastning
    • klockfrekvenser
    • aktivitet på lagringsenheter
    • nätverkstrafik
    • effekt- och energivärden

    Programmet håller dessutom reda på mer än bara det aktuella värdet.

    För varje sensor kan HWall registrera nuvarande, lägsta, högsta och genomsnittliga värde, tillsammans med hur många mätningar som har genomförts.

    Det gör det exempelvis möjligt att se att processorn för tillfället håller 55 grader, men tidigare under dagen varit uppe i 87 grader.

    HWall skiljer också mellan sensorer som är aktuella, inaktuella, otillgängliga eller helt offline. Det är viktigt eftersom ett värde som visas på skärmen annars skulle kunna misstolkas som en färsk mätning trots att sensorn slutat rapportera.

    Mäter hur snabbt processorn faktiskt arbetar

    En särskilt intressant funktion finns på vissa x86-baserade datorer.

    Moderna processorer ändrar hela tiden sin arbetshastighet beroende på belastning, temperatur och energisparfunktioner. Den frekvens som operativsystemet begär behöver därför inte alltid motsvara den frekvens som processorn faktiskt har arbetat med.

    HWall kan på kompatibla system använda processorernas så kallade APERF- och MPERF-räknare för att uppskatta den effektiva frekvensen.

    Det går både att visa ett genomsnitt och separata värden för varje logisk processor.

    Det kan ge en mer realistisk bild av hur processorn verkligen arbetar än att enbart läsa den rapporterade klockfrekvensen.

    Historik istället för bara ögonblicksbilder

    En temperaturmätning säger egentligen ganska lite om man bara ser värdet just nu.

    Är 80 grader normalt? Har temperaturen precis stigit? Har den legat där i flera timmar?

    Därför lagrar HWall också historiska sensordata i minnet.

    Standardinställningen är endast en minuts historik, men lagringen kan konfigureras för betydligt längre perioder – upp till 24 timmar.

    Historiken kan visas som interaktiva diagram där användaren bland annat kan zooma, panorera, undersöka tidpunkter och välja specifika tidsperioder.

    Det gör funktionen användbar vid exempelvis felsökning.

    Om en dator plötsligt börjar gå långsamt kan man i efterhand undersöka om processortemperaturen steg kraftigt, om belastningen låg på 100 procent eller om någon annan sensor förändrades samtidigt.

    Historiken kan även exporteras som CSV eller JSON Lines för vidare analys i andra program.

    En mycket kort mätintervall kombinerad med lång historik innebär förstås att programmet måste lagra och bearbeta betydligt fler datapunkter, vilket i sin tur ökar användningen av processor och arbetsminne.

    Kan varna innan problemen blir allvarliga

    HWall kan också användas som ett enklare övervakningssystem.

    För enskilda sensorer går det att sätta gränsvärden för när en varning eller ett kritiskt larm ska utlösas.

    Det behöver inte innebära att ett larm aktiveras så fort processorn råkar passera exempelvis 90 grader under några sekunder.

    Programmet har inställningar för bland annat varaktighet, hysteresis och cooldown.

    Det innebär förenklat att ett värde kan behöva ligga över en viss gräns under en bestämd tid innan larmet aktiveras. På så sätt minskar risken för onödiga varningar vid korta temperatur- eller belastningstoppar.

    När villkoren uppfylls kan HWall skicka en skrivbordsnotifikation.

    Kartlägger datorns komponenter

    HWall är samtidigt mer än ett sensorprogram.

    Det kan skapa ett hårdvaruregister som bland annat omfattar:

    • processor
    • arbetsminne
    • grafikkort
    • lagringsenheter
    • nätverkskort
    • USB-enheter
    • PCI-enheter
    • batterier
    • firmware
    • vissa säkerhetsenheter

    Med hjälp av externa verktyg kan ännu mer information hämtas.

    SMART- och NVMe-data kan exempelvis ge information om SSD- och hårddiskars hälsa, varningsindikatorer och olika livstidsvärden.

    Datorer med Nvidias proprietära Linux-drivrutin kan lämna ytterligare grafikkortsinformation via verktyget nvidia-smi.

    HWall kan också använda dmidecode för att få fram mer information om bland annat moderkort, BIOS eller UEFI, processorsocklar, TPM och installerade minnesmoduler.

    Vissa sådana uppgifter kan dock kräva högre behörighet i Linux.

    Linux-kärnan avgör vad som går att läsa

    Hur mycket information HWall faktiskt kan visa beror i hög grad på datorns hårdvara och Linux-stöd.

    För många temperatur-, fläkt- och spänningssensorer använder Linux systemet hwmon. Sensorerna blir normalt tillgängliga genom filer under:

    /sys/class/hwmon

    HWall läser den information som Linux redan tillhandahåller där.

    Programmet försöker däremot inte själv ladda sensordrivrutiner och kräver inte administratörsbehörighet för normal övervakning.

    Det betyder att två datorer med HWall kan visa helt olika mängder information.

    Resultatet beror bland annat på vilket moderkort som används, vilket sensorchip som sitter på kortet, vilken Linux-kärna som körs och om det finns en fungerande drivrutin.

    Exempel på kärnmoduler som kan göra moderkortssensorer tillgängliga är nct6775, it87, asus-ec-sensors, asus_wmi_sensors, w83627ehf och f71882fg.

    Om Linux inte kan läsa sensorn kan inte heller HWall trolla fram informationen.

    HWall ändrar inte datorns hårdvara

    En viktig detalj är att HWall är konstruerat som ett skrivskyddat övervakningsverktyg.

    Programmet försöker inte förändra datorns inställningar.

    Det styr alltså inte fläktarna, ändrar inte processorernas klockfrekvenser och justerar inte elektriska spänningar.

    HWall koncentrerar sig istället på att identifiera, läsa och presentera den information som Linux och de externa hjälpverktygen redan kan tillhandahålla.

    Det minskar också risken för att ett övervakningsprogram av misstag ändrar en känslig hårdvaruinställning.

    Fungerar även helt i terminalen

    För servrar och användare som föredrar kommandoraden finns också en terminalversion.

    Den kan skapa vanliga läsbara rapporter, filtrera sensorer efter kategori, exportera information som JSON och kontinuerligt skicka sensordata som JSON Lines.

    Det gör HWall potentiellt användbart även i automatiserade system.

    Ett skript skulle exempelvis kunna läsa temperaturer från HWall och sedan lagra dem i en databas eller skicka dem vidare till ett separat övervakningssystem.

    Terminalgränssnittet har dessutom flera interaktiva vyer, där användaren kan växla mellan hårdvaruinformation, sensorer eller en kombination av båda.

    Har ett litet HTTP-API

    En annan intressant möjlighet är HWall:s inbyggda HTTP-baserade JSON-API.

    Genom CLI-kommandot serve kan programmet tillhandahålla exempelvis aktuella sensormätningar, en sammanställning av systemstatus eller datorns hårdvaruinventering via nätverket.

    Servern kan bindas till en konfigurerbar lokal adress.

    Det öppnar för flera användningsområden.

    En Linux-dator skulle exempelvis kunna köra HWall i bakgrunden medan temperaturer och annan information visas på en separat dator, en webbpanel eller någon typ av lokal övervakningsskärm.

    Fortfarande ett mycket ungt projekt

    HWall befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.

    Det innebär att man inte bör förvänta sig samma mognad som hos verktyg som utvecklats under många år.

    Vilken information som kan visas kommer dessutom alltid att begränsas av datorns firmware, Linux-kärnan, drivrutiner, behörigheter och vilka externa program som är installerade.

    Utvecklaren rekommenderar också försiktighet med att köra flera lågnivåprogram för hårdvaruövervakning samtidigt.

    Anledningen är att vissa drivrutiner kan behöva kommunicera med datorns firmware eller embedded controller varje gång ett sensorvärde läses. Om flera program gör sådana förfrågningar mycket ofta kan det i vissa system skapa problem.

    Måste än så länge kompileras från källkod

    HWall är ännu inte ett program som de flesta användare bara kan installera från distributionens vanliga paketförråd.

    I nuläget finns inga färdiga officiella binärpaket eller distributionspaket.

    Den som vill prova programmet behöver istället bygga det från källkoden.

    Bland kraven finns Rust 1.92 eller senare, utvecklingsfiler för GTK 4.8, pkg-config och en vanlig C-kompilatormiljö.

    Det placerar HWall i kategorin spännande projekt för Linux-entusiaster snarare än ett färdigt verktyg för den breda massan.

    Men idén är intressant.

    Linux har redan i dag nästan all information som behövs för avancerad hårdvaruövervakning. Problemet är ofta att informationen är utspridd mellan /sys, olika kommandoradsverktyg och separata grafiska program.

    Om HWall lyckas samla dessa delar i ett stabilt och lättanvänt gränssnitt kan projektet på sikt bli ett intressant Linux-alternativ för användare som vill ha ungefär samma typ av detaljerade hårdvaruöverblick som program som HWiNFO erbjuder under Windows.

    https://github.com/pulpul-s/HWall

    > TEKNISK FAKTA: HWall
    Program: HWall
    Plattform: Linux
    Licens: Open source
    Programmeringsspråk: Rust
    Grafiskt gränssnitt: GTK 4
    Terminalgränssnitt: Ja, interaktivt TUI/CLI
    Sensordata: Temperaturer, fläktar, spänningar, belastning, klockfrekvenser, lagring, nätverk och effekt
    Linux hwmon: /sys/class/hwmon
    Sensorstatistik: Aktuellt, minimum, maximum och medelvärde
    Historik: Upp till 24 timmar
    Export: CSV, JSON och JSON Lines
    Larm: Varnings- och kritiska gränsvärden med duration, hysteresis och cooldown
    Lagringshälsa: SMART- och NVMe-information
    NVIDIA: Extra GPU-data via nvidia-smi
    DMI-information: Kan kompletteras via dmidecode
    CPU-mätning: Stöd för APERF/MPERF på kompatibla x86-system
    API: HTTP-baserat JSON-API
    Hårdvarustyrning: Nej – HWall arbetar i read-only-läge
    Byggkrav: Rust 1.92+, GTK 4.8, pkg-config och C-kompilator
    $ HWall är fortfarande under tidig utveckling och hårdvarustödet beror på Linux-kärnan, drivrutiner, firmware och tillgängliga sensorer.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.

    Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.

    Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.

    Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.

    Klarar 645 av 690 tester

    Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.

    I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.

    Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.

    Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.

    Många välkända kommandon har förbättrats

    Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:

    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.

    Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.

    Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.

    Ökad säkerhet vid filhantering

    En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.

    Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.

    En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.

    I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:

    touch, mkfifo, head, split och chcon.

    De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.

    Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.

    Säkrare kopiering och flyttning

    Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.

    Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.

    Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.

    Bättre hantering av ovanliga fel

    Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.

    Det gäller bland annat:

    • skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
    • heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
    • ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
    • onödigt stora minnesallokeringar
    • stacköverskridningar i kommandot expr

    Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.

    Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.

    Nya funktioner i mv, install och rm

    Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.

    Kommandot:

    mv --exchange

    kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.

    Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:

    --reflink

    På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.

    Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.

    Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.

    Kommandot rm har fått alternativet:

    --one-file-system

    Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.

    Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.

    Snabbare cat, cp och tee

    Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.

    tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.

    Även cat har optimerats för högre datahastighet.

    Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.

    Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.

    Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly

    uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.

    Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.

    På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.

    Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.

    Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.

    En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.

    Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg

    Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.

    Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.

    Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.

    Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.

    Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.

    https://uutils.org/coreutils

    > TEKNISK FAKTA: uutils Coreutils 0.10
    Projekt: uutils Coreutils
    Version: 0.10
    Programmeringsspråk: Rust
    Mål: Kompatibel ersättare för GNU Coreutils
    GNU-testsvit: 645 av 690 tester godkända
    Kompatibilitet: 93,48 %
    Föregående version: 90,58 %
    Underkända tester: 29
    Plattformar: Linux, Unix-liknande system, Windows och WebAssembly
    Nytt mål: wasm32-wasip2

    Några förbättrade verktyg:
    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate

    Nya funktioner:
    mv –exchange
    install –reflink
    rm –one-file-system
    cut -O

    Fokus i version 0.10:
    Kompatibilitet, TOCTOU-säkerhet, symlink-skydd, förbättrad felhantering, högre prestanda och utökat plattformsstöd.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds: Från programmerare till utvecklingsledare

    Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv och beskriver sin roll som utvecklingsledare. Under Open Source Summit India 2026 berättade han om arbetet bakom Linuxkärnan, synen på AI och Rust samt varför föråldrad teknik ibland måste tas bort.

    Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv. I stället leder han utvecklingen av Linuxkärnan genom att granska större förändringar, samordna utvecklare och fatta beslut om projektets inriktning.

    Under Open Source Summit India 2026 berättade han att Git och e-post fortfarande är hans viktigaste verktyg. Arbetet handlar i dag mer om människor, prioriteringar och helhet än om enskilda kodrader.

    Linux utvecklas stegvis, med nya kärnversioner ungefär varannan månad. Torvalds föredrar små förbättringar framför stora och riskfyllda förändringar. Han är särskilt försiktig med sena rättningar, eftersom även mindre ändringar kan skapa nya problem.

    Enligt Torvalds är mänskliga konflikter ofta svårare att lösa än tekniska fel. Kod kan rättas, medan problem med kommunikation och samarbete kan bli betydligt mer komplicerade.

    Han anser också att Linux inte kan stödja all gammal hårdvara för alltid. Teknik som inte längre används måste ibland tas bort för att minska mängden kod som behöver underhållas.

    Rust är enligt Torvalds ett viktigt tillskott, men inget fullständigt skydd mot fel. Språket kan förhindra vissa minnesproblem, men inte logiska misstag. Därför kommer C även fortsättningsvis att spela en viktig roll i Linuxkärnan.

    AI-verktyg används allt mer för att hitta buggar och granska kod. Samtidigt har de skapat felaktiga rapporter och ytliga lösningar. Torvalds anser därför att människor alltid måste kontrollera och ansvara för AI-genererade bidrag.

    Han använder själv AI för mindre experiment och prototyper, men anser ännu inte att tekniken är tillräckligt pålitlig för att självständigt skriva kod till Linuxkärnan.

    Torvalds främsta uppgift är numera inte att programmera, utan att se till att tusentals utvecklares arbete tillsammans leder till en stabil och långsiktigt hållbar Linuxkärna.

    https://www.zdnet.com/article/open-source-summit-linus-torvalds

    , , , , , , , , , , , , ,

  • Ubuntu bytte tillbaka till klassiska cp efter kompatibilitetsproblem

    Ubuntu har tillfälligt återgått till den klassiska GNU-versionen av kommandot cp efter att Rust-alternativet orsakat problem vid byggandet av systemets liveavbilder. Händelsen visar hur svårt det är att ersätta Linux mest grundläggande verktyg utan att stöta på små men avgörande kompatibilitetsskillnader.

    Ubuntu testar sedan en tid tillbaka att ersätta flera av Linux mest grundläggande kommandon med nya versioner skrivna i programmeringsspråket Rust. Men arbetet har nu stött på ännu ett kompatibilitetsproblem.

    Den här gången gäller det kommandot cp, som används för att kopiera filer och kataloger.

    Efter att Rust-versionen av cp orsakat problem vid byggandet av Ubuntus installations- och liveavbilder valde utvecklarna att tillfälligt gå tillbaka till den klassiska versionen från GNU Coreutils.

    Det betyder inte att Ubuntu har övergett satsningen på Rust. Händelsen visar snarare hur svårt det är att ersätta program som har utvecklats och använts i flera årtionden.

    Ett litet kommando med en viktig uppgift

    Kommandot cp verkar vid första anblicken mycket enkelt. Det kopierar en fil från en plats till en annan:

    Men bakom det enkla kommandot finns en stor mängd funktioner och specialfall. cp kan bland annat:

    • kopiera hela katalogstrukturer
    • bevara filrättigheter och tidsstämplar
    • hantera symboliska länkar
    • skriva över befintliga filer
    • skapa exakta kopior av katalogträd
    • hantera särskilda filtyper

    Under flera årtionden har administratörer, utvecklare och Linuxdistributioner skrivit skript som förutsätter att cp beter sig exakt på samma sätt i varje situation.

    Även en mycket liten skillnad kan därför få stora konsekvenser.

    Problem vid byggandet av Ubuntu

    Problemet upptäcktes när Ubuntu åter aktiverade Rust-versionen av cp i paketet coreutils-from.

    Det paketet används för att bestämma om ett visst kommando ska komma från traditionella GNU Coreutils eller från det Rustbaserade projektet uutils.

    När Rust-versionen av cp aktiverades började paketet livecd-rootfs misslyckas. Det är ett viktigt verktyg som används när Ubuntu bygger sina startbara live- och installationsavbilder.

    Eftersom felet stoppade byggandet av Ubuntuavbilder klassades det som kritiskt.

    Den omedelbara lösningen blev därför att återställa GNU-versionen av cp.

    Problemet uppstod med flera flaggor samtidigt

    Felet handlade om hur Rust-versionen tolkade vissa kombinationer av kommandoradsflaggor.

    Ett exempel är:

    Flaggan -a betyder arkivläge. Den används när man vill kopiera en katalog så fullständigt som möjligt och samtidigt bevara exempelvis filrättigheter, ägare, tidsstämplar och länkar.

    I GNU-versionen motsvarar -a ungefär följande:

    Det viktiga här är bokstaven R, som betyder att kataloger ska kopieras rekursivt.

    Flaggan -L säger samtidigt att symboliska länkar ska följas. I stället för att bara kopiera själva länken kopieras alltså det som länken pekar på.

    Rust-versionen hanterade vissa sådana flaggkombinationer för aggressivt. När -a och -L användes tillsammans kunde den rekursiva funktionen som ingår i -a försvinna.

    Resultatet blev felmeddelanden som:

    Programmet hävdade alltså att rekursiv kopiering inte hade begärts, trots att den egentligen ingick i arkivläget.

    Varför är det så svårt att ersätta gamla Unixverktyg?

    GNU Coreutils innehåller flera av de mest grundläggande kommandona i Linux, bland annat:

    Kommandona har funnits länge och används överallt: i installationsprogram, säkerhetskopior, servermiljöer, byggsystem och vanliga skalskript.

    Dokumentationen beskriver hur kommandona ska fungera, men i praktiken finns det även en mängd historiska beteenden och specialfall som program och skript har börjat förlita sig på.

    En ny implementation måste därför inte bara göra ungefär samma sak. Den måste ofta efterlikna originalet nästan exakt.

    Det gäller bland annat:

    • vilka flaggor som får kombineras
    • vilken flagga som har företräde
    • i vilken ordning argument behandlas
    • vilka felmeddelanden som visas
    • vilka returvärden programmet ger
    • hur länkar, kataloger och filrättigheter hanteras

    Det är ofta först när den nya versionen används i en stor Linuxdistribution som de ovanliga skillnaderna upptäcks.

    Rust är inte problemet i sig

    Det inträffade ska inte tolkas som att Rust Coreutils är ett misslyckat projekt eller att programmeringsspråket Rust inte lämpar sig för systemverktyg.

    Tvärtom är det just genom omfattande tester som sådana problem kan upptäckas och rättas innan verktygen når en stabil Ubuntuutgåva.

    Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket är konstruerat för att förhindra flera vanliga typer av programmeringsfel.

    Program skrivna i C eller C++ kan exempelvis drabbas av:

    • buffertöverskridningar
    • användning av redan frigjort minne
    • ogiltiga minnespekare
    • datakapplöpningar mellan trådar

    Rusts typsystem och regler för minneshantering gör många av dessa fel svårare eller omöjliga att skapa i säker Rustkod.

    För program som finns på miljontals datorer kan det innebära betydande säkerhetsfördelar.

    Ubuntu vill införa Rust stegvis

    Canonical har tidigare meddelat att målet är att börja använda vissa moderna Rustbaserade systemverktyg som standard.

    Planen har varit att introducera fler sådana verktyg i Ubuntu 25.10 och därefter eventuellt använda dem i Ubuntu 26.04 LTS, förutsatt att kompatibiliteten är tillräckligt bra.

    Ett viktigt projekt i satsningen är uutils Coreutils, som försöker återskapa GNU Coreutils i Rust.

    Det handlar alltså inte om att skapa helt nya kommandon. Målet är att användare och skript ska kunna fortsätta skriva exempelvis:

    Skillnaden är att programmen bakom kommandona är skrivna i Rust i stället för huvudsakligen C.

    Ett verktyg för att växla mellan gammalt och nytt

    För att göra övergången säkrare har Ubuntu utvecklat ett verktyg för experimentell aktivering av Rustbaserade systemkomponenter.

    Tanken är att användaren eller utvecklaren enkelt ska kunna växla mellan olika implementationer.

    Ett experiment kan exempelvis aktivera:

    • Rust Coreutils
    • sudo-rs
    • andra framtida Rustbaserade systemverktyg

    Om ett kompatibilitetsproblem uppstår ska experimentet kunna stängas av, så att systemet återgår till de traditionella programmen.

    Detta gör det möjligt att testa ny teknik utan att omedelbart göra den permanent för alla användare.

    Ingen fara för vanliga Ubuntu-användare

    För vanliga användare finns det ingen anledning till oro.

    Ubuntu har inte levererat ett trasigt cp i en färdig stabil utgåva. Problemet upptäcktes under utveckling och verktyget byttes tillbaka innan det hann bli ett större problem.

    Att återgå till GNU-versionen är ett försiktigt och rimligt beslut. Grundläggande filkommandon måste fungera stabilt, eftersom ett fel kan påverka allt från installationer och säkerhetskopior till systemuppdateringar.

    Samtidigt har utvecklarna skickat en korrigering uppströms, så att problemet kan lösas i själva uutils-projektet.

    En påminnelse om hur mycket vi tar för givet

    De flesta tänker sällan på kommandon som cp, ls eller mv. De finns bara där och förväntas alltid fungera.

    Men just därför är de svåra att ersätta.

    Ett modernt program kan vara bättre konstruerat, säkrare och lättare att underhålla, men det måste samtidigt vara kompatibelt med flera årtionden av skript och användarbeteenden.

    Händelsen med Ubuntu och cp visar att övergången till Rust inte kommer att ske genom ett enda stort byte. Den kommer snarare att ske steg för steg, med tester, bakslag, rättningar och tillfälliga återgångar.

    Det är inte ett tecken på att utvecklingen har misslyckats.

    Det är så försiktig systemutveckling bör fungera.

    https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+source/coreutils-from/+bug/2158691

    $ FAKTA: UBUNTU, CP OCH RUST COREUTILS

    > Berört kommando:
    cp – används för att kopiera filer och kataloger.

    > Traditionell version:
    GNU Coreutils, huvudsakligen skrivet i programmeringsspråket C.

    > Ny version:
    uutils Coreutils, en nyimplementation av de klassiska Unix-verktygen i Rust.

    > Vad hände?
    Rust-versionen av cp hanterade vissa kombinationer av flaggorna -a och -L annorlunda än GNU-versionen.

    > Konsekvens:
    Paketet livecd-rootfs kunde inte bygga Ubuntus live- och installationsavbilder korrekt.

    > Ubuntus lösning:
    Ubuntu återgick tillfälligt till GNU-versionen av cp medan felet rättas i uutils.

    > Berörda Ubuntu-versioner:
    Utvecklingen inför Ubuntu 26.04 LTS samt den pågående övergången till Rust-baserade systemverktyg.

    > För vanliga användare:
    Ingen akut åtgärd krävs. Problemet upptäcktes under utvecklingen och nådde inte en färdig stabil Ubuntu-utgåva.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.2 tar första steget mot färdig version

    Linux 7.2 har tagit sitt första steg mot en färdig version. Linus Torvalds har släppt den första testversionen, Linux 7.2-rc1, som bland annat innehåller förbättrat stöd för ny grafik, modernare hårdvara, Rust i kärnan, nätverksförbättringar och uppdateringar för flera processorplattformar. Slutversionen väntas komma under andra halvan av augusti 2026.

    Linus Torvalds har nu meddelat att den första testversionen av Linux 7.2 är släppt. Det handlar om Linux 7.2-rc1, där “rc” står för release candidate, alltså en kandidat till kommande färdig version.

    Det betyder inte att Linux 7.2 är klar ännu. Tvärtom är detta starten på den period då utvecklare, testare och nyfikna användare får möjlighet att prova den nya kärnan, hitta fel och rapportera problem innan den slutliga versionen släpps.

    Vad är Linux-kärnan?

    Linux-kärnan är den centrala delen av ett Linux-system. Den fungerar som en brygga mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå operativsystemet.

    När du använder tangentbordet, nätverket, grafikkortet, hårddisken eller USB-portarna är det kärnan som ser till att kommunikationen mellan program och hårdvara fungerar.

    Därför är varje ny version av Linux-kärnan viktig, även om många förändringar sker långt under ytan och inte alltid märks direkt av vanliga användare.

    Två veckors intensiv utveckling

    Linux 7.2-rc1 kommer efter att det så kallade merge window har stängts. Det är en period på ungefär två veckor då utvecklare skickar in större förändringar till nästa version av kärnan.

    Linus Torvalds beskriver läget som ganska normalt för denna version. Enligt honom ser statistiken ungefär ut som väntat, även om en stor del av ändringarna består av nya registerdefinitioner för AMD:s grafikdrivrutiner.

    Det kan låta dramatiskt att en tredjedel av ändringarna rör AMD-grafik, men Torvalds påpekar att det inte är särskilt ovanligt. Moderna grafikkort är mycket komplexa, och drivrutinerna behöver ofta stora mängder teknisk information för att kunna styra hårdvaran korrekt.

    Bättre stöd för grafik och ny hårdvara

    En av de mer intressanta nyheterna i Linux 7.2 är fortsatt förbättring av grafikstödet. Bland annat nämns tidigt stöd för HDMI 2.1 FRL i AMDGPU-drivrutinen.

    FRL står för Fixed Rate Link och är en viktig del av HDMI 2.1. Det gör det möjligt att hantera högre bandbredd, vilket behövs för höga upplösningar, höga uppdateringsfrekvenser och moderna skärmar.

    Linux 7.2 innehåller också förbättringar för Intels Xe-grafikdrivrutin, bland annat initialt stöd för CRI-plattformen. Dessutom läggs stöd till för modellnummer för kommande Intel Panther Lake R-processorer.

    För vanliga användare betyder detta att Linux steg för steg får bättre stöd för ny hårdvara, ofta redan innan den blivit vanlig på marknaden.

    Rust fortsätter in i Linux

    En annan intressant nyhet är att Linux 7.2 utökar stödet för programmeringsspråket Rust i kärnan.

    Rust har de senaste åren blivit allt mer uppmärksammat eftersom det kan minska risken för vissa typer av minnesfel. Sådana fel har historiskt varit en vanlig källa till säkerhetsproblem i systemprogramvara.

    I Linux 7.2 introduceras stöd för ett så kallat zerocopy-bibliotek i Rust-delen av kärnan. Syftet är att göra det enklare och effektivare att hantera minne utan onödig kopiering av data.

    Detta är särskilt viktigt i en kärna, där prestanda och säkerhet är avgörande.

    Förbättringar för filsystem och nätverk

    Linux 7.2 innehåller även förbättringar för filsystemet Btrfs. En viktig förändring är att stora folios aktiveras som standard.

    Förenklat kan man säga att detta handlar om hur kärnan hanterar minnessidor. Genom att arbeta med större block kan vissa arbetslaster bli effektivare, särskilt på moderna system med mycket minne och snabba lagringsenheter.

    På nätverkssidan får Linux 7.2 bland annat förbättrat stöd för MPTCP, där signalering av IPv6-adresser läggs till. MPTCP, eller Multipath TCP, gör det möjligt att använda flera nätverksvägar samtidigt för en och samma anslutning.

    Det kan till exempel vara intressant i system där både mobilnät, Wi-Fi och kabelanslutning används parallellt.

    Linux 7.2 får också stöd för GRO och GSO över PPPoE. Det är tekniker som kan förbättra nätverksprestanda genom att effektivisera hur paket hanteras.

    ARM64, Qualcomm och NXP får uppdateringar

    Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna också många förbättringar för olika processorarkitekturer och plattformar.

    Linux 7.2 får nya hårdvarufunktioner för 2025 års dpISA-tillägg på AArch64, alltså ARM64. Dessutom finns uppdateringar i devicetree-stödet för 64-bitars plattformar från bland annat NXP/Freescale och Qualcomm.

    Devicetree används för att beskriva hårdvaran i många inbyggda system och ARM-baserade datorer. Det är särskilt viktigt i allt från utvecklingskort och routrar till mobil hårdvara och specialbyggda system.

    Inte för produktionsmaskiner

    Även om Linux 7.2-rc1 nu går att ladda ner från Linus Torvalds Git-träd och från kernel.org bör man komma ihåg att detta är en testversion.

    Den är främst avsedd för utvecklare, testare och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta fel. På en server, arbetsdator eller annan viktig produktionsmaskin bör man vänta på den färdiga versionen.

    Release candidates kan innehålla buggar, regressionsfel eller hårdvaruproblem som ännu inte upptäckts.

    Slutversion väntas i augusti

    Om utvecklingen följer normal takt väntas den färdiga versionen av Linux 7.2 komma under andra halvan av augusti 2026.

    Om det blir sju release candidates kan slutversionen komma den 16 augusti. Om det krävs en åttonde testversion kan lanseringen i stället ske den 23 augusti.

    Linus Torvalds skriver att han hoppas på en lugn vecka framöver och att han delvis kommer att ta ledigt, men samtidigt fortsätter läsa e-post och följa utvecklingen.

    Linux fortsätter att växa under huven

    För den vanliga datoranvändaren kan Linux 7.2 låta som ännu en teknisk uppdatering i raden. Men bakom versionsnumret finns ett stort arbete med att förbättra stöd för ny hårdvara, effektivare minneshantering, modernare grafik, säkrare kod och snabbare nätverk.

    Det är just denna ständiga utveckling som gör Linux till ett av världens viktigaste operativsystem — inte bara på skrivbordet, utan också i servrar, superdatorer, routrar, telefoner, inbyggda system och molntjänster.

    Linux 7.2 är ännu inte färdigt, men den första testversionen visar tydligt vart utvecklingen är på väg.

    https://lkml.org/lkml/2026/6/28/440

    Teknisk fakta: Linux 7.2-rc1

    Version: Linux 7.2-rc1

    Typ: Första release candidate / testversion

    Presenterad av: Linus Torvalds

    Datum: 28 juni 2026

    Slutversion väntas: 16 eller 23 augusti 2026

    Några nyheter:

    • Förbättrat stöd för AMDGPU
    • Inledande stöd för HDMI 2.1 FRL
    • Förbättringar i Intel Xe-drivrutinen
    • Stöd för Intel Panther Lake R-modellnummer
    • Utökat Rust-stöd i Linux-kärnan
    • Zerocopy-bibliotek för effektivare minneshantering
    • Stora folios aktiveras som standard för Btrfs
    • Förbättringar för MPTCP, IPv6 och PPPoE
    • Uppdateringar för ARM64, Qualcomm och NXP/Freescale

    Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • COSMIC 1.1 släppt – nytt systemverktyg och smartare skrivbordsmiljö

    COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner.

    System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i programmeringsspråket Rust. COSMIC är framför allt tänkt för Pop!_OS, men kan även användas i andra Linuxdistributioner. Den nya versionen innehåller både synliga förbättringar för användaren och tekniska ändringar under huven.

    Den största nyheten är programmet COSMIC Monitor, ett nytt systemövervakningsverktyg som nu ingår som en officiell del av COSMIC-sviten. Programmet är tänkt att ersätta GNOME System Monitor i Pop!_OS och bli det förvalda verktyget för att visa processorbelastning, minnesanvändning, processer och annan systeminformation.

    För vanliga användare innebär detta att COSMIC nu får ett mer komplett eget ekosystem. I stället för att vara beroende av program från GNOME-projektet bygger System76 steg för steg upp egna program som passar bättre ihop med COSMIC:s design och tekniska grund.

    En skrivbordsmiljö byggd i Rust

    COSMIC skiljer sig från många äldre Linuxmiljöer genom att stora delar är skrivna i Rust. Rust är ett modernt programmeringsspråk som ofta används när man vill kombinera hög prestanda med bättre minnessäkerhet. Det betyder inte automatiskt att alla program blir felfria, men det kan minska risken för vissa typer av krascher och säkerhetsproblem.

    För användaren märks detta framför allt genom att System76 försöker bygga en snabb, stabil och modern skrivbordsmiljö från grunden. COSMIC använder Wayland, den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet som länge varit standard på Linuxskrivbordet.

    Nytt versionssystem

    Från och med COSMIC 1.1 ändrar System76 även hur versionsnumren hanteras. Mindre versionsnummer ska höjas oftare, vilket gör det enklare att släppa korrigeringar mellan större uppdateringar.

    Det kan låta som en liten administrativ detalj, men det är viktigt för användarna. Ett tydligare versionssystem gör det enklare att förstå vilken version man kör, vilka rättningar som ingår och när en distribution kan vänta sig en uppdatering.

    Förbättringar i fönsterhantering och Wayland

    En stor del av arbetet i COSMIC 1.1 handlar om kompositorn, alltså den del av skrivbordsmiljön som ansvarar för hur fönster visas, flyttas, staplas och animeras på skärmen.

    I den nya versionen finns förbättringar för bland annat kaklad fönsterhantering, undantag för vissa fönster, namngivna fastnålade arbetsytor och bättre hantering av klistriga samt helskärmsfönster. COSMIC får också stöd för Wayland-protokollet pointer-warp-v1, som gör det möjligt att flytta muspekaren på ett mer direkt sätt när systemet behöver det.

    Detta är tekniska förbättringar, men de påverkar upplevelsen. Ett skrivbord som hanterar fönster korrekt känns mer stabilt, särskilt för användare som arbetar med många program, flera skärmar eller avancerad fönsterplacering.

    Färre krascher och bättre långtidsprestanda

    COSMIC 1.1 innehåller flera buggfixar som ska göra skrivbordsmiljön stabilare över tid. Bland annat har System76 åtgärdat problem där långa sessioner gradvis kunde bli långsammare. Det har också gjorts korrigeringar för problem med skärmar som väcks ur viloläge, fönster som staplas fel, program som återställs från minimerat läge och aktiveringsförfrågningar när ingen aktiv skärm finns.

    Detta är den typ av förbättringar som kanske inte syns direkt i en skärmbild, men som spelar stor roll i vardagen. Ett skrivbord ska helst bara fungera, även efter många timmars användning.

    COSMIC Files blir mer lättanvänt

    Filhanteraren COSMIC Files har också fått flera förbättringar. Sorteringsikoner ersätter nu tidigare Unicode-pilar, hanteringen av MIME-typer har förbättrats och programmet får stöd för Page Up och Page Down vid navigering.

    Det innebär att det blir enklare att bläddra i mappar med många filer. Små detaljer som tangentbordsnavigering och tydligare sorteringssymboler gör stor skillnad för användare som arbetar mycket med filer.

    COSMIC Edit, textredigeraren i skrivbordsmiljön, kan nu också hantera tomma filer utan filändelse bättre genom MIME-typen application/x-zerosize. Det gör att även mycket enkla filer kan öppnas på ett mer förutsägbart sätt.

    Bättre ljud, panel och inställningar

    Även panelen, ljudappleten och inställningsprogrammet har fått uppdateringar. Ljudhanteringen använder nu cosmic-settings-daemon och dess varlink-API för att kommunicera med PipeWire. Det är en del av det moderna Linuxljudsystemet och hjälper COSMIC att hantera ljud på ett mer integrerat sätt.

    Panelen har fått rättningar för fraktionell skalning, färghantering, flimmer vid överflöd och fallback för uppdateringsfrekvens. Fraktionell skalning är särskilt viktigt på moderna skärmar där 100 eller 200 procent skalning inte alltid passar perfekt.

    COSMIC Settings har förbättrat importen av OpenVPN-filer och kan nu ställa in textredigerarassociationer för tomma filer. Det gör systeminställningarna mer kompletta och användbara.

    Mer polerad helhet

    COSMIC Background kan nu söka rekursivt i egna bakgrundsbildsmappar, vilket betyder att även undermappar kan genomsökas automatiskt. COSMIC Icons har fått fler ikoner för MIME-typer, och COSMIC OSD har fått en fix för ett problem där volymindikatorn inte visades korrekt när in- och utvolym låg på samma nivå.

    Terminalprogrammet COSMIC Terminal har också optimerats. Det läser inte längre om systemtemat från disk varje gång menyraden ritas om, vilket förbättrar prestandan.

    Ett steg mot COSMIC 2.0

    COSMIC 1.1 är inte en revolutionerande version, utan snarare en viktig stabiliserings- och förfiningsversion. System76 bygger vidare på grunden från COSMIC 1.0 och fyller ut miljön med fler egna verktyg, bättre integration och färre störande buggar.

    Samtidigt fortsätter arbetet med COSMIC 2.0. Den kommande större versionen väntas få funktioner som hot reloading, stöd för widgetanimationer och en ny visuell effekt kallad Frosted.

    För Linuxanvändare som vill ha ett modernt skrivbord med tydlig design, Wayland-stöd och ett växande ekosystem är COSMIC ett av de mer intressanta projekten just nu. Version 1.1 visar att System76 inte bara bygger nytt, utan också lägger tid på det som ofta avgör om en skrivbordsmiljö känns färdig: stabilitet, små förbättringar och vardaglig användbarhet.

    https://github.com/pop-os/cosmic-epoch/releases/tag/epoch-1.1.0

    Teknisk faktaruta: COSMIC Desktop 1.1

    Programvara: COSMIC Desktop

    Version: 1.1

    Utvecklare: System76

    Typ: Skrivbordsmiljö för Linux

    Programmeringsspråk: Rust

    Fönstersystem: Wayland

    Ny huvudfunktion: COSMIC Monitor

    Används i: Pop!_OS och andra Linuxdistributioner

    Viktiga nyheter: Ny systemövervakare, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare, uppdaterade översättningar och många stabilitetsfixar.

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en intressant milstolpe för alla som följer utvecklingen av Linux grafikstack.

    I en tid när allt fler Linux-skrivbord går över till Wayland kan det låta märkligt att någon fortfarande utvecklar nya X11-servrar. Men det är precis vad som händer. Projektet Yserver har nu nått version 1.0 och visar att X11 fortfarande har ett tekniskt liv vid sidan av Wayland.

    Yserver är en helt ny X11-server, skriven från grunden i programmeringsspråket Rust. Målet är inte att kopiera X.Org Server in i minsta detalj, utan att bygga en modernare variant som klarar dagens skrivbordsmiljöer, fönsterhanterare och program – utan att bära med sig all historisk ballast från äldre X11-system.

    X11 har funnits i årtionden och har länge varit grunden för grafiska Linux-skrivbord. Det är den teknik som gör att fönster, muspekare, tangentbord, grafik och program kan samverka på skärmen. Men med tiden har X11 blivit både komplext och svårt att modernisera. Därför har Wayland vuxit fram som ett modernare alternativ.

    Trots detta används X11 fortfarande av många. En del föredrar klassiska fönsterhanterare, andra har program eller arbetsflöden som fungerar bättre under X11. Vissa uppskattar helt enkelt stabiliteten och flexibiliteten i det gamla systemet. Därför finns det fortfarande ett behov av X11-teknik, även om framtiden på Linux-skrivbordet i allt högre grad pekar mot Wayland.

    Det som gör Yserver intressant är att projektet försöker rensa bort sådant som i dag anses föråldrat. Bland det som inte prioriteras finns till exempel stöd för flera gamla skärmkoncept, äldre grafikformat, indirekt GLX, gamla drivrutinsgränssnitt och klienter med annan byte-ordning. Resultatet är tänkt att bli en smalare och mer modern X11-server.

    Samtidigt är Yserver inte bara ett experiment på papperet. Den kan redan köra kompletta skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det är viktigt, eftersom dessa miljöer fortfarande används av många som vill ha ett traditionellt skrivbord med paneler, menyer och klassisk fönsterhantering.

    Projektet har även testats med klassiska fönsterhanterare som FVWM3, e16 och Window Maker. Det gör Yserver särskilt intressant för användare som gillar lätta, snabba och traditionella skrivbordsmiljöer – sådana som ofta fortfarande är starkt knutna till X11.

    Yserver innehåller dessutom stöd för många viktiga X11-tillägg. Bland dessa finns Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, XInput, XKEYBOARD och flera andra. Dessa tillägg behövs för att moderna program, grafikfunktioner, inmatningsenheter och skrivbordseffekter ska fungera på ett rimligt sätt.

    På hårdvarusidan har projektet testats på flera olika plattformar. Det omfattar bland annat AMD- och Intel-grafik, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1 och M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer. Det visar att utvecklarna inte bara fokuserar på en smal testmiljö, utan försöker få servern att fungera på flera typer av modern hårdvara.

    Men Yserver är inte färdig som ersättare för X.Org Server. Det finns fortfarande begränsningar. Ett exempel är att funktionen GLX_EXT_texture_from_pixmap fungerar på AMD, Intel, Asahi och Qualcomm, men inte med NVIDIAs proprietära drivrutin. Även byte mellan virtuella terminaler kan vara begränsat beroende på hur servern startas, särskilt när den används tillsammans med LightDM.

    Yserver kan startas direkt från en TTY eller användas med LightDM för grafisk inloggning. För att bygga och köra den krävs en modern Rust-miljö samt flera systembibliotek, bland annat libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafikorienterade beroenden.

    Det är därför viktigt att se Yserver för vad det är: ett experimentellt men tekniskt betydelsefullt projekt. Det är inte en färdig drop-in-ersättare för X.Org Server, och vanliga användare bör inte förvänta sig att kunna byta rakt av utan problem. Men att projektet redan kan köra hela skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon gör version 1.0 till en intressant milstolpe.

    Yserver visar också något större: X11 är inte riktigt redo att försvinna i tysthet. Även om Wayland är framtiden för många Linux-skrivbord finns det fortfarande utvecklare och användare som ser värde i X11-modellen. Med projekt som XLibre och nu Yserver får X11 nytt tekniskt liv – inte nödvändigtvis som framtidens standard, men som ett fortsatt viktigt alternativ för dem som behöver eller föredrar det.

    I praktiken kan Yserver bli mest intressant för entusiaster, utvecklare, retroinriktade Linux-användare och dem som vill fortsätta använda klassiska skrivbordsmiljöer utan att vara helt beroende av X.Org Server. Det är kanske inte början på en stor X11-renässans, men det är ett tydligt tecken på att historien om X11 ännu inte är färdigskriven.

    https://github.com/joske/yserver

    Teknisk faktaruta: Yserver

    Vad är Yserver?
    Yserver är en ny X11-server skriven från grunden i programmeringsspråket Rust.

    Syfte:
    Projektet vill erbjuda en modernare X11-server för dagens Linux-system, utan att försöka kopiera hela X.Org Server och dess äldre funktioner.

    Stöd för skrivbordsmiljöer:
    Yserver kan köra kompletta sessioner med MATE, Xfce och Cinnamon.

    Testade fönsterhanterare:
    FVWM3, e16 och Window Maker har testats med projektet.

    Viktiga X11-tillägg:
    Bland annat Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, SYNC, XFIXES, XInput, XKEYBOARD och XTEST.

    Testad hårdvara:
    AMD, Intel, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1/M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer.

    Begränsningar:
    Yserver är fortfarande experimentell och är inte en direkt ersättare för X.Org Server. Vissa funktioner, till exempel GLX_EXT_texture_from_pixmap, fungerar inte fullt ut med NVIDIAs proprietära drivrutin.

    Krav:
    En modern Rust-miljö samt bibliotek som libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafiska systemkomponenter.

    Sammanfattning:
    Yserver visar att X11 fortfarande utvecklas, även i en tid där Wayland blir allt vanligare på Linux-skrivbordet.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • COSMIC 1.0.12: Små förbättringar som gör Linux-skrivbordet smidigare

    COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC.

    Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har fått en ny stabil uppdatering. Version 1.0.12 är ingen dramatisk omgörning, men den förbättrar flera delar av skrivbordsmiljön, bland annat filhanteraren, terminalen, inställningsappen, appbutiken och själva grafikmotorn bakom skrivbordet.

    COSMIC utvecklas av System76 och används som standard i Linux-distributionen Pop!_OS. Projektet är särskilt intressant eftersom skrivbordsmiljön byggs i programmeringsspråket Rust, som ofta lyfts fram för säkerhet, stabilitet och modern systemutveckling.

    Terminalen blir mer praktisk

    En av de mest användbara nyheterna finns i COSMIC Term, skrivbordets terminalprogram. Där finns nu ett alternativ som gör att nya flikar kan öppnas i samma katalog som den aktuella fliken.

    Det kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar i terminalen kan det spara tid. I stället för att öppna en ny flik och sedan själv navigera tillbaka till rätt mapp hamnar användaren direkt där arbetet redan pågår.

    Även zoomfunktionen har förbättrats. När zoomnivån återställs påverkas nu bara den aktuella fliken, inte alla terminalflikar i samma fönster.

    Filhanteraren får bättre nätverksstöd

    Filhanteraren COSMIC Files har också fått förbättringar. Den hanterar nu namn på nätverksplatser bättre, vilket gör det tydligare när man arbetar med delade mappar, servrar eller andra resurser över nätverket.

    Dessutom har hanteringen av så kallade desktop entry-fält förbättrats. Det är information som Linux använder för att beskriva programgenvägar, ikoner och hur program ska visas i menyer.

    Smidigare uppdateringar och inställningar

    COSMIC Store, som används för att hantera program och uppdateringar, har fått stöd för att tvinga fram en ny cacheuppdatering när användaren klickar på knappen för att söka efter uppdateringar. Det gör att appen snabbare kan visa färsk information om vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    I COSMIC Settings har hanteringen av bakgrundsbilder förbättrats. Programmet följer nu symboliska länkar när det söker igenom mappar med bakgrundsbilder. Det är användbart för dem som organiserar sina bilder i flera mappar eller använder genvägar mellan kataloger.

    Inställningsappen fungerar också bättre på system som använder OpenRC, ett alternativt init-system till systemd.

    Förbättringar under ytan

    COSMIC 1.0.12 innehåller även förbättringar i skrivbordets compositor. Det är den del av systemet som hanterar fönster, grafik och hur saker visas på skärmen.

    Uppdateringen av Smithay-komponenten ska bland annat rätta problem med dra-och-släpp och andra mindre störningar. Det har också lagts till stöd för att rensa DPMS-läget när datorn väcks från viloläge. DPMS används för skärmens strömsparfunktioner, och förbättringen kan bidra till färre problem när datorn återgår från vila.

    Notisappleten har också förbättrats och kan nu tolka HTML-markeringar i rika textnotiser. Det gör att aviseringar kan visas med mer formatering än tidigare.

    COSMIC fortsätter att mogna

    COSMIC 1.0.12 är framför allt en underhålls- och förbättringsuppdatering. Språkfiler och beroenden har uppdaterats, och från och med den här versionen kräver COSMIC Rust 1.93 eller senare.

    Samtidigt arbetar System76 vidare med nästa större version, COSMIC Epoch 2.0. Där planeras bland annat stöd för hot reloading, widgetanimationer, bättre stöd för IME och fcitx, snabbare bildhantering, Wacom-stöd, förbättringar för skärmläsare, en skrivardialog, firmwarehantering och en ny visuell effekt kallad Frosted.

    Ett steg mot ett mer komplett Linux-skrivbord

    COSMIC 1.0.12 visar hur moderna skrivbordsmiljöer ofta utvecklas. Det handlar inte alltid om stora synliga förändringar, utan om många små förbättringar som tillsammans gör systemet mer praktiskt och stabilt.

    För användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC är uppdateringen värd att installera när den dyker upp i de stabila programförråden. Särskilt den som ofta använder terminalen, filhanteraren eller COSMICs egna appar kan märka av förbättringarna i vardagen.

    https://github.com/pop-os/cosmic-epoch/releases/tag/epoch-1.0.12

    Tekniska fakta: COSMIC 1.0.12

    Projekt: COSMIC Desktop

    Version: 1.0.12

    Utvecklare: System76

    Används i: Pop!_OS och andra Linux-distributioner

    Programmeringsspråk: Rust

    Minsta Rust-version: Rust 1.93 eller senare

    Viktiga nyheter: Förbättringar i terminalen, filhanteraren, appbutiken, inställningarna och notiserna

    Kommande version: COSMIC Epoch 2.0

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg.

    När Linux 7.0 nu har släppts är det lätt att tro att vi står inför ett dramatiskt teknikskifte. Men versionshoppet från 6.19 till 7.0 är framför allt en praktisk omnumrering, inte en revolution. Linus Torvalds beskriver releasen som stabil och relativt odramatisk, med fokus på många små förbättringar snarare än stora förändringar.

    Det betyder dock inte att uppdateringen är ointressant. Tvärtom visar Linux 7.0 hur modern systemutveckling fungerar: genom kontinuerliga förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och mer flexibelt.

    Rust blir en etablerad del av kärnan

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att programmeringsspråket Rust inte längre betraktas som experimentellt i Linuxkärnan.

    Det innebär inte att C försvinner, men det markerar att Rust nu är ett accepterat verktyg för utvecklare. Fördelen är att Rust är designat för att undvika många vanliga minnesfel redan innan programmet körs. På sikt kan det leda till färre buggar och säkrare system.

    Säkerhet i fokus – redo för framtidens hot

    Linux 7.0 tar också steg mot framtidens cybersäkerhet. Stöd för post-kvantkryptografi införs genom ML-DSA-signaturer, samtidigt som äldre och osäkrare metoder som SHA-1 tas bort.

    Det visar hur kärnan utvecklas i takt med nya hot – även sådana som ännu inte är fullt verklighet, som attacker från framtida kvantdatorer.

    Bättre kontroll och isolering i systemet

    Ett annat viktigt område är förbättrad kontroll i systemet. Den snabba I/O-mekanismen io_uring får bättre filtrering, vilket gör det lättare att begränsa vad program får göra i känsliga miljöer.

    Dessutom introduceras nullfs, ett minimalistiskt filsystem som fungerar som en tom startpunkt innan det riktiga systemet laddas. Det gör uppstarten mer flexibel och renare, särskilt i container- och molnmiljöer.

    Prestanda och lagring förbättras

    Linux 7.0 innehåller flera förbättringar inom lagring och minneshantering. Swap-systemet förenklas och blir mer effektivt, och filsystem som XFS får nya funktioner för övervakning och självläkning.

    Även andra filsystem förbättras, till exempel med bättre stöd för stora blockstorlekar och modern komprimering. Det handlar om små tekniska steg som tillsammans kan ge märkbara prestandavinster.

    Smartare nätverk och modernare infrastruktur

    På nätverkssidan aktiveras AccECN, en teknik som hjälper datorer att reagera tidigare på trängsel i nätverket. Det kan leda till stabilare och snabbare dataöverföringar.

    Samtidigt fortsätter förbättringar inom virtualisering och molnstöd, vilket gör Linux ännu bättre anpassat för moderna IT-miljöer.

    En evolution – inte en revolution

    Det kanske viktigaste med Linux 7.0 är vad det representerar. Trots det nya versionsnumret handlar det inte om ett stort språng, utan om fortsatt evolution.

    Linux utvecklas steg för steg: säkrare kod, bättre prestanda, renare arkitektur och fler verktyg för framtiden. Det är just denna stabila och metodiska utveckling som gjort Linux till ryggraden i allt från servrar till mobiltelefoner och superdatorer.

    Kort sagt: Linux 7.0 ser kanske stort ut på ytan, men den verkliga styrkan ligger i de många små förbättringarna som driver tekniken framåt.

    https://lore.kernel.org/lkml/CAHk-=wj2WqpPBwpAXo8bj_Hx-NxKMRVTVMUaQis7+Vm6XLRZiw@mail.gmail.com/T/#u

    Teknisk fakta: Linux 7.0

    Version: Linux Kernel 7.0

    Typ av release: Versionsskifte från 6.19, främst en omnumrering

    Viktig nyhet: Rust-stöd är inte längre markerat som experimentellt

    Säkerhet: Stöd för ML-DSA post-kvant-signaturer, SHA-1 för modulsignering borttaget

    Filsystem: Uppdateringar för Btrfs, EROFS, XFS och F2FS

    Nätverk: AccECN aktiverat, CAKE får multiqueue-stöd

    Virtualisering: Förbättringar i KVM och Hyper-V

    Övrigt: NULLFS introduceras, förbättringar i minneshantering och swap

    Andra artiklar om Linux Kernel

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Rust 1.94 gör språket mer uttrycksfullt och kraftfullt

    Programmeringsspråket Rust fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den nya versionen Rust 1.94 introducerar flera förbättringar som gör språket både mer ergonomiskt och mer kraftfullt. Bland nyheterna finns en ny iterator för slice-data, förbättrad konfigurationshantering i Cargo, stöd för den senaste versionen av TOML-formatet och flera stabiliserade API:er i standardbiblioteket.

    Tillsammans innebär förändringarna att utvecklare kan skriva mer tydlig kod, organisera projekt bättre och dra nytta av nya funktioner i både språket och verktygskedjan.

    Ny iterator för slices: array_windows

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är metoden array_windows för slices. Den fungerar på liknande sätt som den befintliga metoden windows, men med en viktig skillnad: den returnerar arrayer med fast storlek i stället för dynamiska slices.

    Detta gör att kompilatorn kan veta storleken på varje fönster redan vid kompilering, vilket förenklar kod och kan ge bättre optimeringar.

    En praktisk användning är när man vill analysera mönster i en dataström. Ett klassiskt exempel är att leta efter så kallade ABBA-mönster, där två olika tecken följs av samma två tecken i omvänd ordning, exempelvis abba eller xyyx.

    Med array_windows kan en sådan kontroll skrivas mycket kompakt:

    Här kan kompilatorn automatiskt förstå att varje fönster ska bestå av fyra element eftersom de destruktureras till fyra variabler.

    Cargo får bättre stöd för modulär konfiguration

    Rusts byggverktyg Cargo får i version 1.94 en ny funktion: möjligheten att inkludera konfigurationsfiler i andra konfigurationsfiler.

    Detta gör att större projekt kan dela upp sin konfiguration i flera mindre filer, vilket gör dem enklare att underhålla och återanvända mellan olika projekt eller utvecklingsmiljöer.

    Ett exempel är:

    Det går även att ange mer avancerade alternativ via så kallade inline-tabeller, exempelvis om en konfigurationsfil är valfri:

    Detta gör det möjligt att skapa konfigurationer som fungerar både lokalt och i olika utvecklingsmiljöer utan att alla filer behöver finnas överallt.

    Stöd för TOML 1.1

    Cargo kan nu också läsa TOML 1.1, den senaste versionen av konfigurationsformatet som används i Rust-projekt.

    Bland förbättringarna i TOML 1.1 finns:

    • inline-tabeller som kan skrivas över flera rader
    • stöd för fler escape-sekvenser i strängar
    • möjlighet att utelämna sekunder i tidsangivelser
    • trailing commas i vissa strukturer

    Det innebär exempelvis att beroenden i Cargo.toml kan skrivas mer läsbart:

    Om man använder dessa nya funktioner höjs dock projektets MSRV (Minimum Supported Rust Version), eftersom äldre Cargo-versioner inte kan tolka den nya syntaxen. Samtidigt hanterar Cargo detta automatiskt vid publicering genom att skriva om manifestfiler så att de förblir kompatibla med äldre verktyg.

    Nya matematiska konstanter i standardbiblioteket

    Rusts standardbibliotek har också utökats med några klassiska matematiska konstanter. Bland de nya konstanterna finns:

    • Euler–Mascheroni-konstanten (EULER_GAMMA)
    • det gyllene snittet (GOLDEN_RATIO)

    De finns tillgängliga för både f32 och f64 och kan användas direkt i numeriska beräkningar utan att utvecklare behöver definiera dem själva.

    Fler stabiliserade API:er

    Som i varje Rust-release har även flera tidigare experimentella funktioner nu blivit stabila API:er. Bland dessa finns bland annat:

    • array_windows och element_offset för slices
    • nya metoder för LazyCell och LazyLock
    • nya metoder i iteratorn Peekable
    • hårdvaruintrinsics för AVX-512 FP16 på x86 och NEON FP16 på AArch64

    Dessutom kan vissa funktioner, som mul_add för flyttal, nu användas i konstanta uttryck.

    Fortsatt snabb utveckling av Rust

    Rust 1.94 visar tydligt hur språket fortsätter att utvecklas i både små och stora steg. Förbättringar som array_windows gör koden mer uttrycksfull, medan förändringar i Cargo och TOML gör projekthanteringen mer flexibel.

    Utvecklare som redan använder Rust kan uppdatera till den nya versionen med kommandot:

    Den nya versionen är resultatet av arbete från ett stort antal bidragsgivare i Rust-communityt – ett exempel på hur ett modernt open source-projekt fortsätter att förbättras genom globalt samarbete.

    C vs Rust

    C

    C är ett klassiskt programspråk som har använts i årtionden för operativsystem, drivrutiner, inbyggda system och annan prestandakritisk programvara.

    Språket ger programmeraren mycket direkt kontroll över minne och hårdvara, vilket gör det snabbt och flexibelt.

    Nackdelen är att C saknar inbyggt skydd mot många vanliga minnesfel, vilket kan leda till buggar, krascher och säkerhetsproblem.

    Rust

    Rust är ett modernare systemspråk som också fokuserar på hög prestanda, men samtidigt vill minska risken för minnesfel och osäker kod.

    Genom sitt ägarskapssystem och sina kompilatorkontroller kan Rust förhindra många problem redan innan programmet körs.

    Det gör språket särskilt intressant för säkerhetskritiska system, servrar, verktyg och ny systemprogrammering.

    https://blog.rust-lang.org/2026/03/05/Rust-1.94.0

    Teknisk fakta: Rust 1.94

    Version: Rust 1.94.0

    Typ av uppdatering: Stabil utgåva

    Viktig nyhet: array_windows för slices

    Ny Cargo-funktion: stöd för include i konfigurationsfiler

    Manifestformat: Cargo kan nu tolka TOML 1.1

    Nya matematiska konstanter: EULER_GAMMA och GOLDEN_RATIO

    Fler förbättringar: stabiliserade API:er i standardbiblioteket och fler funktioner tillgängliga i const-kontext

    Uppdateringskommando:

    rustup update stable
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • När stjärnorna avslöjar mer än du tror – om lösenord, synlig feedback och framtiden för sudo

    En ny ändring i sudo-rs, den Rust-baserade omimplementeringen av det klassiska sudo-verktyget, gör lösenordsinmatningen synlig genom att visa stjärnor i terminalen. Det kan låta som en harmlös användarvänlig förbättring, men förändringen väcker en större fråga: när ett system börjar avslöja detaljer som lösenordets längd, är det då bara en kosmetisk justering, eller ett steg bort från en säkerhetsfilosofi som präglat Unix i decennier?

    I decennier har en liten detalj i Unix-världen varit nästan helig: när du skriver ditt lösenord i terminalen syns ingenting. Inga prickar. Inga stjärnor. Bara en tyst markör.

    Det har inte varit en bugg utan en medveten säkerhetsåtgärd.

    Men nu är en förändring på väg.

    Vad är sudo – och varför är det så viktigt?

    sudo är ett av de mest centrala verktygen i Unix- och Linuxsystem. Det låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon med administratörsrättigheter.

    Varje gång du installerar ett program, uppdaterar systemet eller ändrar något viktigt i Linux, använder du nästan alltid sudo.

    Och varje gång skriver du in ditt lösenord.

    Den tysta traditionen

    Historiskt har lösenordsinmatningen varit helt osynlig. Skärmen visar inga tecken alls medan du skriver.

    Varför?

    Det handlar om något som kallas sidokanalsinformation. Även om en angripare inte ser själva lösenordet kan lösenordets längd ge värdefulla ledtrådar. Ju mer information som exponeras, desto lättare blir det att göra kvalificerade gissningar.

    Genom att inte visa något alls döljs åtminstone längden.

    Det är en liten detalj men en symbol för Unix-filosofins säkerhetstänkande.

    Nu ändras beteendet

    sudo-rs är en modern, minnessäker omskrivning av sudo i programmeringsspråket Rust. Syftet är att minska risken för klassiska minnesfel som buffer overflow.

    I en nyligen införd ändring aktiverade utvecklarna alternativet pwfeedback som standard.

    Resultatet är att när du skriver lösenordet visas nu stjärnor i terminalen.

    Utvecklarna beskriver det som en förbättrad användarupplevelse. Många nya användare tror att tangentbordet inte fungerar när inget syns på skärmen.

    Deras argument är att säkerhetsförlusten, att lösenordets längd exponeras, är teoretisk och marginell jämfört med den pedagogiska vinsten.

    Säkerhet kontra användarvänlighet

    Här uppstår den klassiska konflikten mellan säkerhet genom minimal informationsläcka och användarvänlighet genom tydlig återkoppling.

    Att visa stjärnor avslöjar inte lösenordet men det avslöjar exakt hur långt det är. För en angripare som redan har annan information kan varje detalj spela roll.

    Fenomenet kallas ofta shoulder surfing, när någon bokstavligen tittar över din axel.

    Är det ett stort hot? I de flesta vardagssituationer, nej.
    Är det en principiell förändring? Absolut.

    Vad betyder detta för Ubuntu?

    Ubuntu 26.04 LTS planeras bli den första större distributionen som använder sudo-rs som standardimplementation.

    Det innebär att många framtida användare potentiellt kommer att möta stjärnor istället för tystnad vid lösenordsinmatning.

    Andra stora distributioner fortsätter än så länge att använda den klassiska C-baserade versionen av sudo.

    Går det att ändra tillbaka?

    Ja.

    Administratörer kan återställa traditionellt beteende genom att lägga till

    Defaults !pwfeedback

    i sin sudoers-konfiguration.

    Men här ligger en intressant socioteknisk fråga. Hur många gör det faktiskt?

    Nya användare kommer sannolikt inte bry sig.
    Erfarna användare kanske inte prioriterar ännu en justering.

    Standardinställningar formar beteenden.

    Är detta en liten detalj eller en symbolisk förändring?

    Tekniskt sett är detta ingen katastrof. Det är en marginell informationsläcka i en värld där betydligt större säkerhetsproblem existerar.

    Men symboliskt är det större.

    Unix-världen har länge lutat mot principen att avslöja så lite som möjligt.

    Att nu prioritera användarupplevelse över strikt informationsminimering visar hur säkerhetsfilosofin förändras i takt med att Linux når bredare användargrupper.

    Det är inte bara en fråga om stjärnor i terminalen.
    Det är en fråga om vilken balans mellan säkerhet och bekvämlighet vi tycker är rimlig.

    Slutsats

    Ska man undvika system som använder sudo-rs?

    Det beror på hur man värderar risk.

    För de flesta användare är detta ingen praktisk säkerhetsfara. För säkerhetsmedvetna miljöer kan det däremot vara en principiell invändning.

    Men kanske är den verkligt intressanta frågan denna.

    När vi gör system mer tillgängliga, hur mycket är vi villiga att kompromissa med den tystnad som en gång var en säkerhetsprincip?

    Och nästa gång du ser stjärnor när du skriver ditt lösenord, fundera på vem som faktiskt ser dem.

    https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+source/rust-sudo-rs/+bug/2142721

    TEKNISK FAKTA
    Vad är sudo?
    Verktyget som låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter (root).
    Vad är sudo-rs?
    En minnessäker omimplementering av sudo i Rust, med fokus på att minska klasser av minnesfel.
    Förändringen
    Alternativet pwfeedback är aktiverat som standard: lösenord visas som ******** istället för helt tyst inmatning.
    Varför är det kontroversiellt?
    Stjärnor avslöjar lösenordets längd för någon som tittar på skärmen (”shoulder surfing”). Den klassiska sudo-prompten har historiskt undvikit detta.
    Återställ klassiskt beteende
    Lägg till i sudoers:
    Defaults !pwfeedback
    Nyckelpoäng
    Det är en avvägning: bättre användarupplevelse för nya användare, men något mer läckage av information på skärmen.
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.0 är här – stabil Rust och smartare lagring

    Linuxvärlden tar ett steg in i en ny versionsserie när den första testversionen av Linux kernel 7.0 nu är ute. Bakom det nya huvudnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning – men däremot ett stabilt Rust-stöd, smartare filsystem och tekniska förbättringar som stärker säkerhet och prestanda inför framtiden.

    Den första testversionen av Linux kernel 7.0 har nu släppts för allmän testning. Det markerar början på några månaders finjustering innan den färdiga versionen väntas i april 2026.

    Att versionsnumret nu kliver upp från 6.19 till 7.0 betyder dock inte att hela systemet gör en dramatisk kursändring. Enligt skaparen Linus Torvalds handlar det snarare om en praktisk omstart av nummerserien än om någon teknisk revolution. Linux har länge utvecklats genom stabila, stegvisa förbättringar snarare än genom stora språng mellan huvudversioner.

    Rust blir en permanent del av kärnan

    Den kanske viktigaste nyheten är att stödet för programmeringsspråket Rust nu betraktas som stabilt. Tidigare har det legat under en experimentell etikett, men i version 7.0 anses tekniken mogen.

    Rust är känt för att minska risken för minnesrelaterade säkerhetsproblem, som buffer overflows och use-after-free-buggar. Sådana fel har historiskt varit en vanlig orsak till säkerhetsbrister i systemprogramvara.

    Det betyder inte att Linux skrivs om i Rust. Kärnan är fortfarande till största delen skriven i C. Men Rust blir nu ett etablerat komplement, särskilt för ny kod där säkerhet är extra viktig.

    Prestandalyft för moderna processorer

    Linux 7.0 introducerar stöd för atomiska 64-bytesläsningar på ARM-processorer. Det är en teknisk detalj som framför allt gynnar servrar och avancerade inbyggda system, där effektiv hantering av minne och parallell bearbetning är avgörande.

    En annan förbättring gäller hur in- och utdata hanteras. Genom att optimera så kallade submission queue-poster kan systemet hålla data närmare processorns cacheminne, vilket minskar fördröjningar.

    För vanliga användare märks detta kanske inte direkt, men i datacenter och molntjänster kan sådana förbättringar ge påtagliga effektivitetsvinster.

    Filsystem som kan reparera sig själva

    Två viktiga filsystem får uppmärksamhet i 7.0.

    Btrfs får ett första stöd för en funktion kallad remap-tree. Den gör det möjligt att ändra logiska blockadresser utan att behöva flytta själva datan. Det kan underlätta avancerad hantering av Copy-on-Write och datarörlighet. Funktionen betraktas dock fortfarande som experimentell.

    XFS får stöd för mer autonom självläkning. Det innebär att systemet i vissa fall själv kan upptäcka och korrigera skador i filsystemets metadata. För stora lagringssystem kan detta minska risken för driftstopp och dataförlust.

    Förberedelser för en kvantframtid

    En annan viktig förändring är stödet för ML-DSA, en signaturalgoritm anpassad för en framtid där kvantdatorer kan hota dagens krypteringsmetoder. Genom att redan nu integrera post-kvantkryptografi visar Linuxprojektet att det planerar för långsiktig säkerhet.

    Vad händer nu?

    En Release Candidate innebär att nya funktioner är låsta och att fokus ligger på testning och buggfixar. Vanligtvis släpps en ny testversion varje vecka.

    Om utvecklingen följer normal takt kan den slutliga versionen av Linux 7.0 släppas i mitten av april 2026.

    Linux 7.0 är alltså inte en dramatisk omvälvning. Men den visar tydligt hur världens mest använda operativsystemskärna fortsätter att utvecklas metodiskt: säkrare, effektivare och bättre rustad för framtidens teknik.

    https://kernel.org

    TEKNISK FAKTARUTA
    Ämne
    Linux-kärnan 7.0 rc1
    Vad är en RC?
    Release Candidate: testversion där fokus är buggfixar och stabilisering.
    Versionshoppet 7.0
    Ny huvudversion av praktiska skäl (inte “feature-revolution”).
    Stabil nyhet
    Rust-stöd räknas som stabilt (inte längre “experimentellt”).
    CPU / arkitektur
    Stöd för atomiska 64-bytesläsningar på ARM.
    Filsystem: Btrfs
    Direct I/O vid blockstorlek större än sidstorlek; initialt remap-tree (experimentellt).
    Filsystem: XFS
    Stöd för mer autonom “self-healing”.
    Säkerhet
    Stöd för ML-DSA post-kvant-signaturer.
    Komprimering
    EROFS: LZMA som standard.
    Tidslinje
    Slutrelease väntas i mitten av april 2026 (beroende på antal RC).
    Tips: Testa RC i icke-kritiska miljöer och rapportera buggar uppströms.
    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Microsoft lanserat OS för sandlådan.

    LiteBox är ett nytt öppet källkodsprojekt från Microsoft som utforskar hur program kan köras säkrare genom att drastiskt minska den del av operativsystemet som de får tillgång till. Genom att använda ett extremt litet, bibliotekbaserat operativsystem i stället för traditionella virtuella maskiner eller containrar vill projektet minska attackytan, begränsa konsekvenserna av sårbarheter och skapa mer förutsägbara miljöer för känsliga arbetslaster i moln, CI-system och konfidentiell databehandling.

    LiteBox – ett nytt sätt att tänka kring säkrare kodkörning

    När program körs på moderna operativsystem får de ofta tillgång till ett enormt antal funktioner som systemanrop, drivrutiner, nätverksstackar och kernel-subsystem. Det ger flexibilitet men innebär också en stor säkerhetsrisk. Ju mer ett program får tillgång till, desto större blir attackytan om något går fel.

    LiteBox är ett nytt öppen källkodsprojekt från Microsoft som angriper problemet från ett helt annat håll. I stället för att isolera program med virtuella maskiner eller traditionella containrar bygger LiteBox på idén om ett extremt litet, säkerhetsfokuserat operativsystem, ett så kallat library OS.

    Ett operativsystem som bara innehåller det nödvändiga

    Grundtanken bakom LiteBox är enkel men radikal. Ett program ska bara se exakt de operativsystemsfunktioner det behöver för att fungera, och inget mer.

    I stället för att exponera hela värdsystemets kernel tillhandahåller LiteBox ett smalt och kontrollerat gränssnitt. Det minskar risken för att sårbarheter i operativsystemet kan utnyttjas och begränsar skadorna om ett program beter sig illvilligt eller kraschar.

    Library OS – operativsystem som bibliotek

    LiteBox bygger på library OS-modellen. Det innebär att traditionella OS-funktioner inte levereras av ett stort, delat operativsystem utan som bibliotek som följer med applikationen.

    I praktiken betyder det att varje arbetslast får sitt eget minimala operativsystem, skrivet i Rust, med tydliga gränser och mycket liten kodbas. Mindre kod innebär färre buggar, enklare granskning och högre säkerhet.

    Linux-program utan Linux-kärna

    En av de mest uppmärksammade egenskaperna hos LiteBox är att det kan köra omodifierade Linux-program även på Windows och andra plattformar, utan att kräva en full Linux-kärna eller virtuell maskin.

    I stället tillhandahåller LiteBox ett Linux-liknande exekveringsgränssnitt ovanpå sin minimala plattform. För utvecklare och molntjänster innebär det ett lättviktigt sätt att köra Linux-arbetslaster utan den overhead som virtuella maskiner ofta innebär.

    Striktare isolering än containrar

    På Linux kan LiteBox användas som ett alternativ till traditionella containrar. Skillnaden är att containrar fortfarande delar samma kernel, vilket innebär att stora delar av operativsystemet exponeras.

    LiteBox exponerar däremot bara en mycket begränsad uppsättning funktioner, vilket gör attackytan betydligt mindre. För miljöer som kör okänd eller halvbetrodd kod, till exempel CI-system eller molntjänster som kör användarskript, är detta särskilt attraktivt.

    Anpassat för konfidentiell databehandling

    LiteBox är också byggt med modern hårdvarusäkerhet i åtanke. Det kan köras ovanpå tekniker för konfidentiell databehandling, där minnet är krypterat i hårdvara och värdsystemet inte nödvändigtvis är betrott.

    I sådana miljöer är det avgörande att den betrodda kodbasen är så liten som möjligt. LiteBox bidrar till detta genom att drastiskt minska mängden kod som måste litas på.

    Användningsområden och begränsningar

    Typiska användningsområden för LiteBox är sandboxning av opålitlig eller användargenererad kod, körning av CI-jobb och automatiserade byggsystem, molntjänster som behöver strikt isolering, konfidentiella beräkningsmiljöer samt körning av OP-TEE-program i en minimal OS-miljö.

    Det är däremot inte tänkt som ett ersättningssystem för Linux eller Windows och inte heller som ett skrivbordsoperativsystem.

    Ett smalt verktyg med tydlig roll

    LiteBox är inte ett försök att konkurrera med etablerade operativsystem eller containerplattformar. Det är ett specialiserat verktyg för situationer där säkerhet, förutsägbarhet och minimal attackyta är viktigare än generell funktionalitet.

    Projektet illustrerar en tydlig riktning inom systemsäkerhet. Framtidens isolering handlar inte om större och mer komplexa sandlådor, utan om att göra operativsystemets yta så liten och kontrollerad som möjligt.

    https://github.com/microsoft/litebox

    Faktaruta: LiteBox
    Vad är det? Ett open-source sandboxing-projekt (MIT-licens) från Microsoft som bygger en minimal, säkerhetsfokuserad “library OS”-miljö för att köra arbetslaster isolerat.
    Skrivet i Rust.
    Kärnidén Ersätta bred OS-exponering med ett smalt, kontrollerat gränssnitt anpassat för den kod som körs, för att minska attackytan och begränsa skador vid sårbarheter.
    Library OS Grundläggande OS-funktioner levereras som bibliotek som följer applikationen, i stället för att luta sig mot en stor värdkärna.
    Linux på Windows Ger en Linux-lik exekveringsmiljö på Windows och andra plattformar utan att kräva en full Linux-kärna eller komplett Linux-VM, med målet att kunna köra omodifierade Linux-program.
    På Linux Kan användas för att sandboxa Linux-arbetslaster och exponera betydligt mindre av kärnan än vad containrar normalt gör.
    Confidential computing Kan köras ovanpå tekniker som AMD SEV-SNP för hårdvarukrypterat minne och minskat beroende av värdsystemet.
    TEE-stöd Kan hosta OP-TEE-program på Linux för en minimal OS-miljö vid trusted execution-arbetslaster.
    Typiska användningsfall Körning av opålitlig/semitrustad kod, användarsuppladdade arbetslaster i moln, CI-jobb och miljöer där en liten Trusted Computing Base är viktig.
    Inte tänkt som Ersättare för Linux/Windows, desktop-OS eller generell containerplattform; snarare ett fokuserat exekveringslager för kontrollerade arbetslaster.
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra en rullande release utan ominstallation.

    AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS har publicerat sin Alpha-ISO för januari 2026 – ett tydligt steg framåt för den fortfarande unga Linuxdistributionen som bygger på atomiska uppdateringar, men utan att fullt ut anamma strikt immutability. Resultatet är ett system som vill kombinera kontinuerliga uppdateringar med flexibilitet och kontroll.

    Ett alpha-släpp som känns oväntat moget

    Trots att AerynOS fortfarande klassas som alpha ger 2026.01-utgåvan ett stabilt intryck. ISO-filen fungerar främst som en live-miljö och som transport för den egenutvecklade, Rust-baserade Lichen-installern. Installationen sker helt i terminalen och kräver att användaren själv skapar partitioner i förväg – något som tydligt signalerar att målgruppen än så länge är tekniskt bevandrade användare.

    Ändå rapporteras installationen fungera smidigt, även när mer avancerade skrivbordsmiljöer som COSMIC installeras. För ett alpha-projekt är det ett styrkebesked.

    Flera skrivbord – en gemensam grund

    GNOME är standard i live-miljön, men vid installation kan användaren välja mellan GNOME, KDE Plasma, COSMIC, ett rent terminalsystem eller bygga en egen miljö med Wayland-kompositörer som MangoWC, Niri eller Sway. Oavsett val laddas alltid de senaste paketen ner vid installationstillfället, vilket gör systemet aktuellt redan från start.

    Detta speglar AerynOS grundidé: användaren ska inte låsas till ett enda arbetssätt, utan ges möjlighet att forma sitt system efter egna behov.

    Modern teknik rakt igenom

    Basen i systemet har uppdaterats rejält. Kärnan är Linux 6.18 LTS, tillsammans med glibc 2.43, Mesa 25.3 för grafik och PipeWire 1.4 för ljud och video. Utvecklingsmiljön är lika modern, med Node.js 24, Ruby 4.0 och uppdaterade verktygskedjor.

    På applikationssidan märks nya versioner av Firefox, Thunderbird, Wine, Visual Studio Code och VSCodium, samt den Rust-baserade editorn Zed. Wayland-fokuserade verktyg och terminaler – ofta skrivna i Rust eller Zig – fortsätter att vara en tydlig del av distributionens identitet.

    Infrastruktur, inte bara paket

    Under januari har mycket arbete lagts på sådant som inte alltid syns direkt för slutanvändaren. Projektet har lanserat en egen debuginfod-tjänst som automatiskt kan leverera felsökningssymboler till verktyg som gdb, förbättrat felmeddelanden i pakethanteraren moss och optimerat CDN-cachning för snabbare och mer stabila nedladdningar.

    Detta är viktiga byggstenar för AerynOS långsiktiga mål: att bli en rullande distribution där användaren aldrig behöver ominstallera för att ta del av stora förändringar.

    En tydlig hållning i AI-frågan

    En av de mest omtalade aspekterna kring AerynOS just nu är projektets tydliga ställningstagande mot användning av LLM:er och generativ AI i utvecklingsarbetet. Policyn är offentlig och ska även speglas på projektets webbplats. I en tid där många open source-projekt i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, markerar AerynOS en alternativ väg med fokus på mänsklig granskning och kontroll.

    Mer än kod: community och identitet

    Utöver tekniska framsteg pågår arbete med ny webbplats, diskussioner om ny logotyp och förbättrad dokumentation. Projektet ser även över sin närvaro på GitHub och undersöker alternativ som Codeberg, delvis av oro för centralisering och AI-fokus hos större plattformar.

    Samtidigt växer gemenskapen, med fler bidragsgivare och ökat intresse i projektets kommunikationskanaler.

    Ett projekt att följa, inte använda i produktion

    AerynOS 2026.01 Alpha är uttryckligen inte avsedd för produktionsbruk. Däremot är den ett intressant experiment för den som vill följa utvecklingen av nästa generations Linuxdistributioner: atomiska uppdateringar utan rigid immutability, Wayland i centrum och en tydlig ideologisk kompass.

    Det är just detta som gör AerynOS intressant – inte för att det redan är färdigt, utan för att det vågar testa nya idéer om hur Linux och open source-utveckling kan se ut framöver.

    https://aerynos.com

    [FAKTARUTA] AerynOS 2026.01 (Alpha)
    • Status: Alpha (test/utvärdering)
    • ISO: Live GNOME (levererar Lichen-installern)
    • Installation: Terminalbaserad (Lichen), partitionering görs manuellt
    • Valbara miljöer: GNOME / KDE Plasma / COSMIC / Terminal-only / egen Wayland-setup
    • Kernel: 6.18.7
    • glibc: 2.43
    • Mesa: 25.3.4
    • PipeWire: 1.4.10
    • Skrivbord: COSMIC 1.0.3 · GNOME 49.3 · Plasma 6.5.5
    • KDE: Frameworks 6.22 · Gear 25.12.1
    • Appar: Firefox 147 · Thunderbird 147 · Wine 11 · VS Code 1.108.2 · VSCodium 1.108.10359 · Zed 0.221.4
    • Verktyg: QEMU 10.2 · Node.js 24.13 · Ruby 4.0
    Tips: Installern laddar alltid ner senaste paket vid installationstillfället.



    , , , , , , , , , , , , ,

  • Brave gör reklamblockering både snabbare och smartare

    Med över 100 miljoner användare världen över har webbläsaren Brave blivit ett etablerat alternativ för den som vill surfa snabbare och mer privat. Nu har utvecklarna byggt om webbläsarens inbyggda reklamblockering från grunden – ett tekniskt lyft som kraftigt minskar minnesanvändningen och ger både bättre prestanda och längre batteritid, utan att användaren behöver göra någonting alls.

    Webbläsaren Brave, utvecklad av Brave Software, har på kort tid blivit populär bland användare som vill ha en snabbare och mer privat surfupplevelse. Med över 100 miljoner användare världen över tar Brave nu ett rejält tekniskt kliv framåt genom att bygga om hjärtat i sin inbyggda reklamblockering.

    Resultatet är en webbläsare som drar betydligt mindre minne, känns snabbare i vardagen och dessutom sparar batteri – särskilt märkbart på mobiltelefoner och äldre datorer.

    När mindre minne gör stor skillnad

    I den nya versionen använder Braves annonsblockerare upp till 75 procent mindre minne än tidigare. I praktiken innebär det att webbläsaren frigör runt 45 megabyte arbetsminne redan från start, oavsett om du surfar på dator, Android eller iPhone.

    Det kan låta som en liten detalj, men mindre minnesanvändning betyder att datorn eller mobilen får mer utrymme att arbeta med. Appar växlar snabbare, flikar svarar kvickare och batteriet räcker längre. För många användare märks förbättringen som ett allmänt “lugnare” och mer följsamt system.

    Ett osynligt maskinrum byggs om

    För att nå dit har Braves utvecklare gjort ett ovanligt djupt ingrepp i webbläsarens teknik. Annonsblockeraren är skriven i programmeringsspråket Rust, som är känt för att kombinera hög prestanda med god säkerhet.

    Den största förändringen handlar om hur listor med reklamregler lagras i minnet. Tidigare låg omkring 100 000 sådana regler utspridda i vanliga datastrukturer. Nu har de packats ihop i ett kompakt binärt format som kallas FlatBuffers. Det gör att webbläsaren kan läsa reglerna direkt, utan att först kopiera dem till arbetsminnet, ungefär som att bläddra i ett uppslagsverk istället för att skriva av hela boken varje gång.

    Många små förbättringar under ytan

    Utöver den stora ombyggnaden har Brave genomfört en rad mindre, men viktiga, finjusteringar. Webbläsaren använder färre tillfälliga minnesreservationer när annonsblockeraren startar, vilket gör att uppstarten går snabbare. Själva “igenkänningen” av reklam på webbsidor har också effektiviserats, så att blockeringen sker snabbare än tidigare.

    På datorer delar dessutom flera delar av annonsblockeraren på samma resurser istället för att ha egna kopior, vilket ytterligare minskar minnesåtgången. Tillsammans ger dessa förändringar en märkbar prestandavinst, trots att användaren inte behöver göra någonting alls.

    Därför är inbyggd reklamblockering effektivare

    Brave pekar på en viktig skillnad jämfört med traditionella annonsblockerare som installeras som tillägg. Eftersom Braves reklamblockering är inbyggd direkt i webbläsaren kan utvecklarna arbeta på en mycket djupare teknisk nivå. De är inte begränsade av de säkerhetsgränser som normalt omger webbläsartillägg.

    Det gör det möjligt att optimera hur data lagras, delas och används – något som i slutändan ger både bättre prestanda och lägre resursförbrukning.

    Teknik som märks i vardagen

    Braves senaste uppdatering är ett tydligt exempel på hur avancerad mjukvaruteknik kan ge praktiska vardagsfördelar. Genom att göra reklamblockeringen smartare och mer resurssnål har Brave lyckats förbättra surfupplevelsen utan att lägga till nya knappar, menyer eller inställningar.

    För användaren märks förändringen helt enkelt som en snabbare, tystare och mer uthållig webbläsare – även om det verkliga arbetet sker långt nere i det digitala maskinrummet.

    https://brave.com/privacy-updates/36-adblock-memory-reduction

    BRAVE // Adblock-engine: minneslyft

    Resultat: ~75% lägre minnesförbrukning (≈ 45 MB sparat som standard) i Brave v1.85.

    • Plattformar: Android · iOS · Desktop
    • Skalar upp: ännu större besparing med fler blockerlistor
    • Teknik: refaktor till FlatBuffers (zero-copy binär lagring)
    • Default-filter: ~100 000 filter flyttade från heap-strukturer (Vec/HashMap/structs)

    Övriga optimeringar (vissa i v1.86):

    • Minne: stack-allokerade vektorer → −19% allokeringar, ~15% snabbare byggtid
    • Matchning: tokenisering av vanliga regex-mönster → +13%
    • Delning: delade resurser mellan instanser → ~2 MB sparat (desktop)
    • Lagring: intern resurslagring → −30% minne

    $ Native adblock är inbyggt i webbläsaren och påverkas inte av Manifest V3.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt bekväm utvecklingsmiljö.

    Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    I takt med att allt fler utvecklare söker snabbare, lättare och mer fokuserade arbetsflöden har intresset för terminalbaserade verktyg fått en tydlig renässans. Samtidigt vill få ge upp de bekvämligheter som moderna utvecklingsmiljöer erbjuder. Här kliver Fresh in – en ny öppen källkodsbaserad textredigerare som försöker förena två världar som länge setts som motsatser: den klassiska terminaln och den grafiska kodeditorn.

    Fresh är en så kallad TUI-editor (Text-based User Interface), skriven i programmeringsspråket Rust. Det innebär att hela programmet körs i ett vanligt terminalfönster, utan att använda grafiska ramverk som GTK eller Qt. Trots detta lyckas Fresh leverera en upplevelse som ligger mycket nära den man förknippar med moderna grafiska program.

    Ett grafiskt tänk – helt i textläge

    Vid första anblick kan Fresh nästan uppfattas som en traditionell grafisk editor. Den innehåller menyer, paneler, delade vyer, filutforskare och en integrerad terminal, allt uppbyggt med terminalns egna möjligheter. Musstöd finns från start, tillsammans med snabbkommandon, kontextmenyer och en kommandopalett där användaren kan söka efter funktioner på samma sätt som i moderna IDE:er.

    I stället för att arbeta direkt med filer använder Fresh buffertar. Flera filer och terminalsessioner kan vara öppna samtidigt och visas sida vid sida i horisontella eller vertikala split-vyer. En permanent statusrad längst ner visar relevant information som filnamn, markörposition och aktuell Git-branch.

    Kraftfull redigering utan begränsningar

    Trots sitt terminalbaserade format saknar Fresh inte avancerade redigeringsfunktioner. Programmet erbjuder stöd för flera markörer, avancerade textmarkeringar samt obegränsad ångra- och gör om-funktionalitet. All redigering sparas i en fullständig historik, vilket gör att användaren tryggt kan experimentera utan risk att förlora arbete.

    Navigeringen förbättras ytterligare genom positionshistorik och inbyggt stöd för Language Server Protocol. Detta gör det möjligt att hoppa till definitioner, navigera mellan symboler och få kodintelligens som annars förknippas med fullskaliga grafiska utvecklingsmiljöer.

    Filhantering utan att lämna editorn

    Fresh innehåller en inbyggd filutforskare som låter användaren navigera i projektets katalogstruktur direkt i editorn. Den är helt anpassad för tangentbord, men fungerar även med mus. Som standard respekteras .gitignore-filer, vilket hjälper till att hålla fokus på relevanta filer i projektet. Filer kan öppnas, bytas och skapas utan att man behöver lämna editorn eller använda externa verktyg.

    Terminaln som en integrerad del av arbetsflödet

    En av de mest utmärkande funktionerna i Fresh är den inbyggda terminalemulatorn. Terminaler öppnas som vanliga buffertar och kan delas upp i flera flikar. Användaren kan växla mellan inmatningsläge och scroll-läge, söka i terminalutdata och kopiera text med samma kommandon som används i redigeraren.

    En särskilt ovanlig funktion är att terminalsessioner kan bevaras mellan omstarter. Pågående processer och hela scrollback-historiken finns kvar, vilket suddar ut gränsen mellan editor och kommandoskal.

    Kodintelligens med resurskontroll

    Fresh har inbyggt stöd för Language Server Protocol och erbjuder diagnostik, kodkomplettering och symbolinformation i realtid. Rust, JavaScript, TypeScript och Python fungerar direkt, medan ytterligare språk kan konfigureras manuellt via en JSON-baserad inställningsfil.

    En detalj som särskiljer Fresh från många andra editorer är möjligheten att sätta gränser för CPU- och minnesanvändning hos språkservrar. Detta förhindrar att resurskrävande LSP-processer påverkar systemets prestanda negativt.

    Ett pluginsystem byggt för framtiden

    Fresh är konstruerat med utbyggbarhet i fokus. Redigeraren använder ett pluginsystem baserat på TypeScript, vilket gör det relativt lätt att skapa egna tillägg. Flera plugins följer med som standard, bland annat för att markera TODO-kommentarer och utföra Git-baserade sökningar.

    För C- och C++-utveckling finns även ett särskilt Clangd-hjälpplugin. Plattformsspecifika detaljer, till exempel för macOS, är tydligt dokumenterade för att underlätta installation och användning.

    Samlad och tydlig konfiguration

    All konfiguration i Fresh sker via en enda config.json-fil som lagras på ett standardiserat sätt beroende på operativsystem. I denna fil styrs allt från teman och tangentbindningar till språkservrar, plugins och resursbegränsningar. Tanken är att ge användaren full kontroll utan att sprida inställningar över flera filer.

    Stöd för alla större operativsystem

    Fresh är officiellt stödd på Linux, macOS och Windows. För den som vill prova finns färdiga binärer, men även installationsalternativ via Homebrew, Arch User Repository, .deb- och .rpm-paket, npm, crates.io eller manuell kompilering från källkod. På Windows fungerar Fresh i moderna terminaler, och det går även att köra via WSL för en mer Linux-lik upplevelse.

    Terminalns nästa steg

    Fresh visar tydligt att terminalbaserade verktyg inte längre behöver vara spartanska eller svåranvända. Genom att kombinera hög prestanda, moderna gränssnittsidéer och ett tydligt fokus på utvecklarens arbetsflöde pekar Fresh mot en framtid där terminaln inte är ett alternativ till grafiska verktyg – utan ett fullvärdigt hem för dem.

    Bild ifrån projektets hemsida

    Linux.se:s åsikt

    Efter att ha testat Fresh är helhetsintrycket mycket lovande, även om den senaste versionen ännu inte verkar finnas tillgänglig som .deb-paket. Känslan för tankarna tillbaka till DOS-eran, fast i en modern tappning.

    För den som i dag snabbt vill redigera filer direkt på en server är alternativen oftast nano eller emacs/vi. Både emacs och vi är kraftfulla verktyg, men de har också en relativt hög inlärningströskel, vilket kan avskräcka många användare.

    En funktion som skulle vara mycket uppskattad i framtida versioner av Fresh är stöd för emacs-liknande Ctrl-kommandon. För användare som har dessa tangentkombinationer djupt inpräntade i muskelminnet är det svårt att ”lära gamla hundar att sitta”. Dessutom kan Ctrl-kommandon i vissa situationer vara snabbare och mer effektiva, exempelvis vid sparande och navigering.

    Trots detta framstår Fresh som ett tydligt positivt tillskott. Det fyller ett tomrum mellan enkla terminalredigerare och mer komplexa redigeringsmiljöer, och har potential att bli ett naturligt val för modern server- och terminalbaserad utveckling.

    Läs mer på :

    https://sinelaw.github.io/fresh

    FAKTARUTA
    Fresh – terminaleditor med IDE-känsla
    • Typ: Öppen källkod, TUI (Text-based UI) i terminal
    • Språk: Rust
    • Gränssnitt: Paneler, split-vyer, filutforskare, musstöd
    • Utvecklarstöd: LSP (diagnostik, completion, symboler)
    • Extra: Inbyggd terminal som buffert med flikar och scroll-läge
    • Utbyggbart: Pluginsystem (TypeScript) och central config.json
    • Plattformar: Linux, macOS, Windows (även via WSL)
    Tips: Passar dig som vill stanna i terminaln men ändå ha moderna IDE-funktioner.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • COSMIC 1.0 är här: Pop!_OS 24.04 LTS skriver om spelreglerna för Linux-skrivbordet

    Pop!_OS 24.04 LTS markerar en historisk milstolpe för Linux-skrivbordet. Efter över tre års utveckling lanserar System76 den första stabila versionen av COSMIC 1.0 – en helt ny skrivbordsmiljö byggd från grunden i Rust. Resultatet är ett snabbare, smartare och mer anpassningsbart skrivbord som kan komma att förändra hur miljoner Linuxanvändare arbetar och interagerar med sina datorer.


    Det händer inte ofta att en helt ny skrivbordsmiljö når stabil version, men nu är det dags. Pop!_OS 24.04 LTS har släppts och markerar debuten av COSMIC 1.0 – System76:s egenutvecklade skrivbordsmiljö byggd helt i Rust. För Linuxvärlden är detta en av årets mest betydelsefulla händelser.

    Ett treårigt utvecklingsarbete får sin första stora belöning

    COSMIC-projektet började som ett svar på begränsningar i GNOME, men utvecklades snabbt till en fullskalig, modulär och högpresterande skrivbordsmiljö. Det som gör COSMIC unikt är att det inte är en modifiering av ett befintligt projekt – det är byggt från grunden för att vara snabbt, stabilt och flexibelt. Resultatet är en miljö som erbjuder tydlig logik, smidigt arbetsflöde och djup anpassningsbarhet.

    Snabbare, modernare och smartare arbetsflöde

    Pop!_OS 24.04, baserat på Linux-kärna 6.17 och Ubuntu 24.04 LTS, introducerar hastighetsförbättringar över hela systemet. Appar öppnas snabbare, gränssnittet svarar direkt och det nya COSMIC Launcher erbjuder omedelbar åtkomst till program, kommandon, webbsökningar, beräkningar och GitHub-frågor via Super-tangenten.

    Tiling på användarnas villkor

    COSMIC gör avancerad fönsterhantering tillgängligt för alla. Tiling kan aktiveras per arbetsyta eller per skärm, och fönster kan flyttas med både mus och tangentbord. Visuella hintar guidar placering, och funktioner som fönsterstapling, snapping och ”sticky”-fönster gör arbetsflödet effektivt även vid många öppna program.

    Smartare hantering av arbetsytor och flera skärmar

    Arbetsytor kan vara horisontella eller vertikala, fästas, flyttas eller helt omorganiseras. COSMIC hanterar även flera skärmar mer intelligent än många andra skrivbordsmiljöer, med automatisk skalning beroende på pixeltäthet och stabil konfiguration även när skärmar kopplas ur och i.

    Pop!_OS expanderar till ARM och får bättre hybridgrafik

    Pop!_OS 24.04 är den första versionen med officiellt ARM-stöd, inklusive kompatibilitet med System76:s Thelio Astra och communityhårdvara via Tow-Boot. Hybridgrafik hanteras numera automatiskt: program kan själva begära diskret GPU, och användaren kan även styra detta manuellt via appmenyn.

    Enklare installation och tryggare återställning

    Systemet använder nu helkryptering av disk som standard. Den nya funktionen Refresh Install installerar om operativsystemet utan att radera användarfiler, inställningar eller Flatpak-program. Detta gör underhåll av systemet betydligt enklare och säkrare.

    Nya Rust-baserade systemappar

    För att fullända COSMIC-upplevelsen har System76 skrivit om flera centrala program i Rust. Bland dem finns COSMIC Files, COSMIC Store, COSMIC Terminal, COSMIC Text Editor, COSMIC Media Player och COSMIC Screenshot. Syftet är att ge snabbare, stabilare och mer responsiva applikationer som passar in i miljöns designfilosofi.

    Uppgradering och spridning i Linuxvärlden

    Användare av Pop!_OS 22.04 kommer få uppgraderingsnotiser i januari 2026, men den som vill kan uppgradera redan nu via kommandot:
    pop-upgrade release upgrade -f
    Under de närmaste veckorna kommer många rullande Linuxdistributioner att inkludera COSMIC 1.0 i sina paketarkiv, och nya COSMIC-baserade spins väntas dyka upp i stort antal. För första gången blir COSMIC tillgängligt för hela Linux-ekosystemet.

    En av de största milstolparna på länge för det öppna skrivbordet

    Att bygga en modern skrivbordsmiljö från grunden är extremt ovanligt, särskilt i open source-världen. COSMIC levererar funktioner som många användare länge saknat i GNOME och tillför ett nytt alternativ som känns både framtidssäkert och kraftfullt. Om mottagandet blir positivt kan COSMIC bli en av de mest inflytelserika nykomlingarna på Linux-skrivbordet under det kommande decenniet.

    Linux.se:s åsikt om Pop!_OS

    Först måste jag vara tydlig med en sak: jag har inte testat Pop!_OS på fysisk hårdvara, utan endast i en virtuell maskin under VMware.

    Min upplevelse är att GUI:t är snabbt, och att man har lånat mycket från Apples gränssnitt när det gäller layout. Undertecknad har använt grafiska gränssnitt sedan ”Jackintosh” (smeknamn för Atari ST) på 1980-talet. Redan på Atari ST, eller GEM som gränssnittet hette där, hämtade man tydlig inspiration från Apple.

    Filhanteraren ser mer angenäm ut än i Ubuntu 24.04. Översättningen till svenska ser bra ut, och man verkar inte behöva komplettera med extra paket som ofta krävs i Ubuntu. Med Pop!_OS följer även en appbutik, vilket är trevligt för den som är obekant med Linux. Där kan man enkelt installera favoritprogram som LibreOffice och GIMP.

    Jag tycker att systemet ser mycket lovande ut och ska, när tiden medger, installera Pop!_OS på fysisk hårdvara för fler tester. Pop!_OS kan bli ett bra alternativ för den som har Apple-hårdvara som inte längre stöds, till exempel en äldre MacBook från 2011, där man fortfarande vill känna igen sig i gränssnittet men inte vill slänga en fungerade dator.

    Systemet känns något långsamt, men jag har endast tilldelat den virtuella maskinen en CPU-kärna.

    Ladda hem

    https://system76.com/pop

    Fakta: Pop!_OS 24.04 LTS & COSMIC 1.0

    Utvecklare: System76

    Bas: Ubuntu 24.04 LTS, Linux-kärna 6.17

    Skrivbord: COSMIC 1.0 (byggt helt i Rust)

    Fokus: snabbare appar, kraftfull tiling, avancerade arbetsytor, djup anpassning

    Arkitekturer: x86_64 + officiellt ARM-stöd (bl.a. Thelio Astra, Tow-Boot-kompatibel hårdvara)

    Grafik: automatisk hantering av hybridgrafik, appar kan begära diskret GPU

    Installation: helkrypterad disk som standard, ny ”Refresh Install” som behåller filer, inställningar och Flatpak-appar

    Nya COSMIC-appar: Files, Store, Terminal, Text Editor, Media Player, Screenshot

    Uppgradering: användare på Pop!_OS 22.04 LTS får notiser från januari 2026; manuell uppgradering via pop-upgrade release upgrade -f efter backup

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • AlmaLinux OS 9.7 – kraftfull och fri ersättare till Red Hat Enterprise Linux

    AlmaLinux OS 9.7 är nu tillgängligt som en kostnadsfri och fullt kompatibel ersättare till Red Hat Enterprise Linux 9.7. Med fokus på prestanda, moderna utvecklingsverktyg och förstärkt säkerhet – inklusive stöd för post-kvantkryptografi – positionerar sig denna version som ett attraktivt alternativ för både företag och tekniska användare som vill ha en stabil och långsiktig Linuxplattform utan licenskostnader.

    Den senaste versionen av AlmaLinux OS, med kodnamnet “Moss Jungle Cat”, har släppts som en stabil uppdatering av denna helt kostnadsfria Linux-distribution. AlmaLinux bygger på samma källkod som Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.7, vilket innebär full kompatibilitet utan licensavgifter. Detta gör den särskilt attraktiv för företag, utvecklare och driftsmiljöer.

    Vad är nytt i AlmaLinux OS 9.7?

    Version 9.7 fokuserar på förbättrad systemprestanda, modern utvecklingsmiljö och stärkt säkerhet.

    Uppdaterade utvecklingsverktyg

    • GCC 15.1
    • LLVM 20.1.8
    • Rust 1.88.0
    • Go 1.24
    • Node.js 24
    • SWIG 4.3
    • .NET 10.0

    Förbättrade verktyg för felsökning och prestanda

    • GDB 16.3
    • Valgrind 3.25.1
    • SystemTap 5.3
    • Dyninst 13.0.0
    • elfutils 0.193
    • libabigail 2.8
    • rsyslog 8.2506.0
    • Bpftrace 0.23.5
    • PCP 6.3.7
    • Grafana 10.2.6

    Nätverksrelaterade uppdateringar

    • NetworkManager 1.54
    • iproute 6.14.0
    • Ethtool 6.15

    Containers och virtualisering

    • Podman 5.6.0
    • Buildah 1.41.4

    Övriga uppdaterade komponenter

    KomponentVersion
    GIMP3.0.4
    Mesa25.0.7
    Samba4.22.4
    Git-LFS3.6.1

    Säkerhetsförbättringar

    AlmaLinux OS 9.7 introducerar stöd för post-kvantkryptografi via en ny PQ-policy i de systemomfattande krypteringsinställningarna.

    • OpenSSL 3.5 (stöd för ML-KEM, ML-DSA och SLH-DSA samt hybrid-algoritmer)
    • SELinux-policy 38.1.65
    • SSSD 2.9.7
    • Keylime 7.12.1

    Operativsystemets kärna

    Systemet använder Linux-kärna 5.14, samma som i RHEL 9.7.

    Installationsalternativ

    Tillgängliga ISO-avbilder:

    ISO-filAnvändningsområde
    AlmaLinux-9.7-x86_64-boot.isoNätverksinstallation
    AlmaLinux-9.7-x86_64-minimal.isoMinimal installation offline
    AlmaLinux-9.7-x86_64-dvd.isoKomplett installation

    Ladda ner en passande ISO från katalogen 9.7/isos/$arch/ på AlmaLinux webbplats.

    Uppgradering från tidigare installation

    Befintliga AlmaLinux 9.x-system kan uppdateras via terminal:

    sudo dnf upgrade --refresh

    Det är rekommenderat att läsa release notes före uppgradering.

    Sammanfattning

    AlmaLinux OS 9.7 är en stabil och fullt kompatibel ersättare till RHEL 9.7. Med moderniserade utvecklingsverktyg och avancerade säkerhetsförbättringar, inklusive stöd för post-kvantkryptografi, är det en framtidssäker plattform för både utveckling och produktion.

    AlmaLinux OS 9.7 – Fakta

    Kodnamn: Moss Jungle Cat

    Baserad på: Red Hat Enterprise Linux 9.7 (RHEL-kompatibel)

    Kärna: Linux 5.14

    Inriktning: stabil serverplattform, prestanda, långsiktigt underhåll

    Viktiga verktyg: GCC 15, LLVM 20.1.8, Rust 1.88.0, Go 1.24, .NET 10.0

    Containers: Podman 5.6.0, Buildah 1.41.4

    Säkerhet: uppdaterade kryptopolicys med stöd för post-kvantkryptografi (PQC)

    Målgrupp: företag, datacenter, utvecklare och entusiaster som vill ha en gratis RHEL-kompatibel plattform

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • AerynOS 2025.10 – en glimt av framtidens Linux: GNOME 49, Plasma 6.5 och COSMIC Beta i ett atomiskt universum

    AerynOS tar ännu ett kliv mot framtidens Linux med sin nya 2025.10-version. Den experimentella, atomiskt uppdaterade distributionen från Solus-skaparen Ikey Doherty levererar de allra senaste skrivbordsmiljöerna – GNOME 49.1, KDE Plasma 6.5.1 och COSMIC Beta – tillsammans med en modern kärna och förbättrad stabilitet. Trots att projektet fortfarande befinner sig i alpha-stadiet visar det tydliga tecken på att kunna bli ett av de mest innovativa operativsystemen i den öppna källkodsvärlden.

    AerynOS 2025.10 – en glimt av framtidens Linux: GNOME 49, Plasma 6.5 och COSMIC Beta i ett atomiskt universum

    AerynOS, den unga och lovande Linux-distributionen från Ikey Doherty – skaparen av Solus – tar ännu ett steg mot framtiden. Med sin nya 2025.10 ISO bjuder projektet på en färsk och ambitiös version, där målet är att skapa ett ”oförstörbart” operativsystem med atomiska uppdateringar och en upplevelse byggd för stabilitet och innovation.

    En distribution i ständig utveckling

    AerynOS befinner sig fortfarande i alpha-stadiet, men redan nu märks en tydlig vision: ett system som uppdateras heltäckande i atomer, likt Fedora Silverblue och openSUSE MicroOS. Det betyder att systemet inte längre uppdateras fil för fil, utan som kompletta, verifierbara systembilder — en metod som gör installationer säkrare och mer förutsägbara.

    De stora nyheterna i 2025.10

    Den nya versionen är fullspäckad med moderna komponenter:

    • GNOME 49.1, den senaste versionen av det populära skrivbordet, med förbättrad prestanda och ett mer responsivt gränssnitt.
    • KDE Plasma 6.5.1, som bygger vidare på Wayland och introducerar ännu mer finslipad design.
    • System76:s COSMIC Beta, en uppstickare som kombinerar GNOME-teknik med System76:s egenutvecklade Rust-baserade miljö.
    • Linux-kärnan 6.16, tillsammans med uppdaterade paket som Mesa 25.2.5, PipeWire 1.4.9, Wine 10.17 och Node.js 22.21.

    Bakom kulisserna märks också en viktig förändring: AerynOS har gått tillbaka från LLVM:s libc++ till GNU:s libstdc++. Det låter tekniskt — och det är det — men effekten är påtaglig. Byte av standardbiblioteket har gjort systemet stabilare, minskat behovet av specialpatchar och löst långvariga problem, bland annat en krasch i Firefoxs Widevine DRM-plugin som störde videosamtal.

    Moss och Boulder – AerynOS:s hjärta

    Två centrala komponenter i systemet är Moss och Boulder, verktygen som hanterar paket och byggprocesser.

    • Moss fungerar som AerynOS:s paketchef och verifierar systemets ”tillstånd” (states). Den nya versionen har fått stöd för parallell bearbetning, vilket gör verifieringar betydligt snabbare.
    • Boulder ansvarar för byggmiljön och kan nu automatiskt upptäcka licenser under paketskapandet — ett steg mot bättre öppen källkodshantering.

    Planer finns dessutom på att införa visuell återkoppling under verifieringar, något som gör användarupplevelsen trevligare för den som gillar att se vad som händer bakom kulisserna.

    Installation direkt i terminalen

    Till skillnad från de flesta moderna Linux-distributioner levereras AerynOS utan grafisk installationsmiljö. I stället sker allt i terminalen via det Rust-baserade verktyget Lichen — ett egenutvecklat installationsprogram som fortfarande är under tung utveckling.

    Trots det är installationen förvånansvärt enkel. Det enda moment som kräver lite förkunskap är partitioneringen av hårddisken. När det är klart guidar Lichen användaren genom resten med tydliga frågor om skrivbordsmiljö, nätverk och användarkonto.

    I tester har installationen gått problemfritt, vilket är en stor förbättring jämfört med tidigare versioner, där buggar ofta stoppade processen.

    Fortfarande i alpha – men lovande

    Det är viktigt att komma ihåg att AerynOS fortfarande är i ett mycket tidigt skede. Vissa funktioner, som hantering av olika systemtillstånd (states), är ännu inte fullt stabila. Att byta till ett äldre tillstånd och ta bort det aktiva kan exempelvis leda till att systemet kraschar vid nästa omstart.

    Utvecklarna är medvetna om detta och arbetar redan på lösningar. I november planerar teamet att fokusera på:

    • att förbättra infrastrukturen,
    • förfina Moss-modellen för systemhantering,
    • och utöka dokumentationen för utvecklare och användare.

    Slutsats – en teknisk förhandsvisning av framtiden

    AerynOS 2025.10 är inte redo för vardagsanvändning ännu, men det är en fascinerande inblick i hur framtidens Linux kan se ut: självförbättrande, robust och helt byggt kring atomiska uppdateringar.

    För den nyfikne Linux-entusiasten är det ett spännande projekt att följa – och för den tålmodige testaren en chans att vara med från början när ett nytt ekosystem växer fram.

    Kort sagt:
    AerynOS visar att framtiden för Linux inte bara handlar om nya skrivbordsmiljöer – utan om hur djupt och säkert själva systemet kan byggas om från grunden.

    https://aerynos.com/download

    == AerynOS 2025.10 ==

    Utvecklare: Ikey Doherty (Solus-skaparen)
    Status: Alpha (under utveckling)
    Bas: Immutable Linux med atomiska uppdateringar
    Kärna: Linux 6.16
    Skrivbordsmiljöer: GNOME 49.1, KDE Plasma 6.5.1, COSMIC Beta
    Nyckelkomponenter: Mesa 25.2.5, PipeWire 1.4.9, Wine 10.17, Node.js 22.21
    Pakethanterare: Moss
    Byggsystem: Boulder
    Installerare: Lichen (terminalbaserad, Rust-skriven)
    Största ändring: Återgång till GNU libstdc++
    Känd bugg: OS-state-hantering kan orsaka krascher vid återställning
    Mål: Självreparerande, stabil och säkert uppdaterad Linuxdistribution
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

Etikett: Rust

  • CachyOS satsar på snabbare program och säkrare kod i augustiutgåvan

    CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats. CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt…

  • HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat. Linux har länge haft mängder av verktyg för den…

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar. Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm,…

  • Linus Torvalds: Från programmerare till utvecklingsledare

    Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv och beskriver sin roll som utvecklingsledare. Under Open Source Summit India 2026 berättade han om arbetet bakom Linuxkärnan, synen på AI och Rust samt varför föråldrad teknik ibland måste tas bort. Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv. I stället leder han utvecklingen av Linuxkärnan genom att granska…

  • Ubuntu bytte tillbaka till klassiska cp efter kompatibilitetsproblem

    Ubuntu har tillfälligt återgått till den klassiska GNU-versionen av kommandot cp efter att Rust-alternativet orsakat problem vid byggandet av systemets liveavbilder. Händelsen visar hur svårt det är att ersätta Linux mest grundläggande verktyg utan att stöta på små men avgörande kompatibilitetsskillnader. Ubuntu testar sedan en tid tillbaka att ersätta flera av Linux mest grundläggande kommandon…

  • Linux 7.2 tar första steget mot färdig version

    Linux 7.2 har tagit sitt första steg mot en färdig version. Linus Torvalds har släppt den första testversionen, Linux 7.2-rc1, som bland annat innehåller förbättrat stöd för ny grafik, modernare hårdvara, Rust i kärnan, nätverksförbättringar och uppdateringar för flera processorplattformar. Slutversionen väntas komma under andra halvan av augusti 2026. Linus Torvalds har nu meddelat att…

  • COSMIC 1.1 släppt – nytt systemverktyg och smartare skrivbordsmiljö

    COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner. System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i…

  • Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en…

  • COSMIC 1.0.12: Små förbättringar som gör Linux-skrivbordet smidigare

    COSMIC 1.0.12 är en mindre men viktig uppdatering av System76:s moderna Linux-skrivbord. Den nya versionen förbättrar bland annat terminalen, filhanteraren, inställningsappen och notiserna, samtidigt som flera tekniska delar under ytan putsas till. Resultatet är ett mer stabilt och smidigt skrivbord för användare av Pop!_OS och andra Linux-distributioner som erbjuder COSMIC. Det Linux-baserade skrivbordet COSMIC har…

  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg. När Linux…

  • Rust 1.94 gör språket mer uttrycksfullt och kraftfullt

    Programmeringsspråket Rust fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den nya versionen Rust 1.94 introducerar flera förbättringar som gör språket både mer ergonomiskt och mer kraftfullt. Bland nyheterna finns en ny iterator för slice-data, förbättrad konfigurationshantering i Cargo, stöd för den senaste versionen av TOML-formatet och flera stabiliserade API:er i standardbiblioteket. Tillsammans innebär förändringarna att utvecklare…

  • När stjärnorna avslöjar mer än du tror – om lösenord, synlig feedback och framtiden för sudo

    En ny ändring i sudo-rs, den Rust-baserade omimplementeringen av det klassiska sudo-verktyget, gör lösenordsinmatningen synlig genom att visa stjärnor i terminalen. Det kan låta som en harmlös användarvänlig förbättring, men förändringen väcker en större fråga: när ett system börjar avslöja detaljer som lösenordets längd, är det då bara en kosmetisk justering, eller ett steg bort…

  • Linux 7.0 är här – stabil Rust och smartare lagring

    Linuxvärlden tar ett steg in i en ny versionsserie när den första testversionen av Linux kernel 7.0 nu är ute. Bakom det nya huvudnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning – men däremot ett stabilt Rust-stöd, smartare filsystem och tekniska förbättringar som stärker säkerhet och prestanda inför framtiden. Den första testversionen av Linux kernel 7.0 har…

  • Microsoft lanserat OS för sandlådan.

    LiteBox är ett nytt öppet källkodsprojekt från Microsoft som utforskar hur program kan köras säkrare genom att drastiskt minska den del av operativsystemet som de får tillgång till. Genom att använda ett extremt litet, bibliotekbaserat operativsystem i stället för traditionella virtuella maskiner eller containrar vill projektet minska attackytan, begränsa konsekvenserna av sårbarheter och skapa mer…

  • AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux

    AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra…

  • Brave gör reklamblockering både snabbare och smartare

    Med över 100 miljoner användare världen över har webbläsaren Brave blivit ett etablerat alternativ för den som vill surfa snabbare och mer privat. Nu har utvecklarna byggt om webbläsarens inbyggda reklamblockering från grunden – ett tekniskt lyft som kraftigt minskar minnesanvändningen och ger både bättre prestanda och längre batteritid, utan att användaren behöver göra någonting…

  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt…

  • COSMIC 1.0 är här: Pop!_OS 24.04 LTS skriver om spelreglerna för Linux-skrivbordet

    Pop!_OS 24.04 LTS markerar en historisk milstolpe för Linux-skrivbordet. Efter över tre års utveckling lanserar System76 den första stabila versionen av COSMIC 1.0 – en helt ny skrivbordsmiljö byggd från grunden i Rust. Resultatet är ett snabbare, smartare och mer anpassningsbart skrivbord som kan komma att förändra hur miljoner Linuxanvändare arbetar och interagerar med sina…

  • AlmaLinux OS 9.7 – kraftfull och fri ersättare till Red Hat Enterprise Linux

    AlmaLinux OS 9.7 är nu tillgängligt som en kostnadsfri och fullt kompatibel ersättare till Red Hat Enterprise Linux 9.7. Med fokus på prestanda, moderna utvecklingsverktyg och förstärkt säkerhet – inklusive stöd för post-kvantkryptografi – positionerar sig denna version som ett attraktivt alternativ för både företag och tekniska användare som vill ha en stabil och långsiktig…

  • AerynOS 2025.10 – en glimt av framtidens Linux: GNOME 49, Plasma 6.5 och COSMIC Beta i ett atomiskt universum

    AerynOS tar ännu ett kliv mot framtidens Linux med sin nya 2025.10-version. Den experimentella, atomiskt uppdaterade distributionen från Solus-skaparen Ikey Doherty levererar de allra senaste skrivbordsmiljöerna – GNOME 49.1, KDE Plasma 6.5.1 och COSMIC Beta – tillsammans med en modern kärna och förbättrad stabilitet. Trots att projektet fortfarande befinner sig i alpha-stadiet visar det tydliga…