• HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat.

    Linux har länge haft mängder av verktyg för den som vill hålla ett öga på datorns hälsa. Program som visar processorbelastning, minnesanvändning och temperaturer är inget nytt. Däremot är det betydligt ovanligare med ett enda program som både kan beskriva vilken hårdvara datorn innehåller och samtidigt följa sensorer i realtid.

    Det är precis vad det nya open source-projektet HWall försöker göra.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust och utvecklat specifikt för Linux. Tanken är att ge användaren en samlad bild av datorns komponenter, temperaturer, fläktar, lagringsenheter, nätverk och andra mätvärden.

    HWall finns både med ett grafiskt gränssnitt byggt med GTK 4 och som ett interaktivt terminalprogram.

    Inspirerat av HWiNFO för Windows

    Utvecklaren bakom HWall uppger att sättet att organisera sensorer i en hierarkisk struktur är inspirerat av HWiNFO64, ett populärt program för hårdvaruinformation och diagnostik under Windows.

    Ambitionen verkar alltså vara större än att bara visa några grafer över processor- och minnesanvändning.

    HWall försöker istället samla information från flera delar av Linux-systemet, bland annat Linux-kärnan, datorns firmware, installerade hårdvarudrivrutiner och vissa externa verktyg.

    Resultatet kan bli en ganska detaljerad bild av vad som faktiskt händer inne i datorn.

    Temperaturer, fläktar och spänningar

    Beroende på vilken hårdvara datorn har kan HWall bland annat visa:

    • processortemperaturer
    • temperaturer på moderkortet
    • fläkthastigheter
    • elektriska spänningar
    • processorbelastning
    • klockfrekvenser
    • aktivitet på lagringsenheter
    • nätverkstrafik
    • effekt- och energivärden

    Programmet håller dessutom reda på mer än bara det aktuella värdet.

    För varje sensor kan HWall registrera nuvarande, lägsta, högsta och genomsnittliga värde, tillsammans med hur många mätningar som har genomförts.

    Det gör det exempelvis möjligt att se att processorn för tillfället håller 55 grader, men tidigare under dagen varit uppe i 87 grader.

    HWall skiljer också mellan sensorer som är aktuella, inaktuella, otillgängliga eller helt offline. Det är viktigt eftersom ett värde som visas på skärmen annars skulle kunna misstolkas som en färsk mätning trots att sensorn slutat rapportera.

    Mäter hur snabbt processorn faktiskt arbetar

    En särskilt intressant funktion finns på vissa x86-baserade datorer.

    Moderna processorer ändrar hela tiden sin arbetshastighet beroende på belastning, temperatur och energisparfunktioner. Den frekvens som operativsystemet begär behöver därför inte alltid motsvara den frekvens som processorn faktiskt har arbetat med.

    HWall kan på kompatibla system använda processorernas så kallade APERF- och MPERF-räknare för att uppskatta den effektiva frekvensen.

    Det går både att visa ett genomsnitt och separata värden för varje logisk processor.

    Det kan ge en mer realistisk bild av hur processorn verkligen arbetar än att enbart läsa den rapporterade klockfrekvensen.

    Historik istället för bara ögonblicksbilder

    En temperaturmätning säger egentligen ganska lite om man bara ser värdet just nu.

    Är 80 grader normalt? Har temperaturen precis stigit? Har den legat där i flera timmar?

    Därför lagrar HWall också historiska sensordata i minnet.

    Standardinställningen är endast en minuts historik, men lagringen kan konfigureras för betydligt längre perioder – upp till 24 timmar.

    Historiken kan visas som interaktiva diagram där användaren bland annat kan zooma, panorera, undersöka tidpunkter och välja specifika tidsperioder.

    Det gör funktionen användbar vid exempelvis felsökning.

    Om en dator plötsligt börjar gå långsamt kan man i efterhand undersöka om processortemperaturen steg kraftigt, om belastningen låg på 100 procent eller om någon annan sensor förändrades samtidigt.

    Historiken kan även exporteras som CSV eller JSON Lines för vidare analys i andra program.

    En mycket kort mätintervall kombinerad med lång historik innebär förstås att programmet måste lagra och bearbeta betydligt fler datapunkter, vilket i sin tur ökar användningen av processor och arbetsminne.

    Kan varna innan problemen blir allvarliga

    HWall kan också användas som ett enklare övervakningssystem.

    För enskilda sensorer går det att sätta gränsvärden för när en varning eller ett kritiskt larm ska utlösas.

    Det behöver inte innebära att ett larm aktiveras så fort processorn råkar passera exempelvis 90 grader under några sekunder.

    Programmet har inställningar för bland annat varaktighet, hysteresis och cooldown.

    Det innebär förenklat att ett värde kan behöva ligga över en viss gräns under en bestämd tid innan larmet aktiveras. På så sätt minskar risken för onödiga varningar vid korta temperatur- eller belastningstoppar.

    När villkoren uppfylls kan HWall skicka en skrivbordsnotifikation.

    Kartlägger datorns komponenter

    HWall är samtidigt mer än ett sensorprogram.

    Det kan skapa ett hårdvaruregister som bland annat omfattar:

    • processor
    • arbetsminne
    • grafikkort
    • lagringsenheter
    • nätverkskort
    • USB-enheter
    • PCI-enheter
    • batterier
    • firmware
    • vissa säkerhetsenheter

    Med hjälp av externa verktyg kan ännu mer information hämtas.

    SMART- och NVMe-data kan exempelvis ge information om SSD- och hårddiskars hälsa, varningsindikatorer och olika livstidsvärden.

    Datorer med Nvidias proprietära Linux-drivrutin kan lämna ytterligare grafikkortsinformation via verktyget nvidia-smi.

    HWall kan också använda dmidecode för att få fram mer information om bland annat moderkort, BIOS eller UEFI, processorsocklar, TPM och installerade minnesmoduler.

    Vissa sådana uppgifter kan dock kräva högre behörighet i Linux.

    Linux-kärnan avgör vad som går att läsa

    Hur mycket information HWall faktiskt kan visa beror i hög grad på datorns hårdvara och Linux-stöd.

    För många temperatur-, fläkt- och spänningssensorer använder Linux systemet hwmon. Sensorerna blir normalt tillgängliga genom filer under:

    /sys/class/hwmon

    HWall läser den information som Linux redan tillhandahåller där.

    Programmet försöker däremot inte själv ladda sensordrivrutiner och kräver inte administratörsbehörighet för normal övervakning.

    Det betyder att två datorer med HWall kan visa helt olika mängder information.

    Resultatet beror bland annat på vilket moderkort som används, vilket sensorchip som sitter på kortet, vilken Linux-kärna som körs och om det finns en fungerande drivrutin.

    Exempel på kärnmoduler som kan göra moderkortssensorer tillgängliga är nct6775, it87, asus-ec-sensors, asus_wmi_sensors, w83627ehf och f71882fg.

    Om Linux inte kan läsa sensorn kan inte heller HWall trolla fram informationen.

    HWall ändrar inte datorns hårdvara

    En viktig detalj är att HWall är konstruerat som ett skrivskyddat övervakningsverktyg.

    Programmet försöker inte förändra datorns inställningar.

    Det styr alltså inte fläktarna, ändrar inte processorernas klockfrekvenser och justerar inte elektriska spänningar.

    HWall koncentrerar sig istället på att identifiera, läsa och presentera den information som Linux och de externa hjälpverktygen redan kan tillhandahålla.

    Det minskar också risken för att ett övervakningsprogram av misstag ändrar en känslig hårdvaruinställning.

    Fungerar även helt i terminalen

    För servrar och användare som föredrar kommandoraden finns också en terminalversion.

    Den kan skapa vanliga läsbara rapporter, filtrera sensorer efter kategori, exportera information som JSON och kontinuerligt skicka sensordata som JSON Lines.

    Det gör HWall potentiellt användbart även i automatiserade system.

    Ett skript skulle exempelvis kunna läsa temperaturer från HWall och sedan lagra dem i en databas eller skicka dem vidare till ett separat övervakningssystem.

    Terminalgränssnittet har dessutom flera interaktiva vyer, där användaren kan växla mellan hårdvaruinformation, sensorer eller en kombination av båda.

    Har ett litet HTTP-API

    En annan intressant möjlighet är HWall:s inbyggda HTTP-baserade JSON-API.

    Genom CLI-kommandot serve kan programmet tillhandahålla exempelvis aktuella sensormätningar, en sammanställning av systemstatus eller datorns hårdvaruinventering via nätverket.

    Servern kan bindas till en konfigurerbar lokal adress.

    Det öppnar för flera användningsområden.

    En Linux-dator skulle exempelvis kunna köra HWall i bakgrunden medan temperaturer och annan information visas på en separat dator, en webbpanel eller någon typ av lokal övervakningsskärm.

    Fortfarande ett mycket ungt projekt

    HWall befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.

    Det innebär att man inte bör förvänta sig samma mognad som hos verktyg som utvecklats under många år.

    Vilken information som kan visas kommer dessutom alltid att begränsas av datorns firmware, Linux-kärnan, drivrutiner, behörigheter och vilka externa program som är installerade.

    Utvecklaren rekommenderar också försiktighet med att köra flera lågnivåprogram för hårdvaruövervakning samtidigt.

    Anledningen är att vissa drivrutiner kan behöva kommunicera med datorns firmware eller embedded controller varje gång ett sensorvärde läses. Om flera program gör sådana förfrågningar mycket ofta kan det i vissa system skapa problem.

    Måste än så länge kompileras från källkod

    HWall är ännu inte ett program som de flesta användare bara kan installera från distributionens vanliga paketförråd.

    I nuläget finns inga färdiga officiella binärpaket eller distributionspaket.

    Den som vill prova programmet behöver istället bygga det från källkoden.

    Bland kraven finns Rust 1.92 eller senare, utvecklingsfiler för GTK 4.8, pkg-config och en vanlig C-kompilatormiljö.

    Det placerar HWall i kategorin spännande projekt för Linux-entusiaster snarare än ett färdigt verktyg för den breda massan.

    Men idén är intressant.

    Linux har redan i dag nästan all information som behövs för avancerad hårdvaruövervakning. Problemet är ofta att informationen är utspridd mellan /sys, olika kommandoradsverktyg och separata grafiska program.

    Om HWall lyckas samla dessa delar i ett stabilt och lättanvänt gränssnitt kan projektet på sikt bli ett intressant Linux-alternativ för användare som vill ha ungefär samma typ av detaljerade hårdvaruöverblick som program som HWiNFO erbjuder under Windows.

    https://github.com/pulpul-s/HWall

    > TEKNISK FAKTA: HWall
    Program: HWall
    Plattform: Linux
    Licens: Open source
    Programmeringsspråk: Rust
    Grafiskt gränssnitt: GTK 4
    Terminalgränssnitt: Ja, interaktivt TUI/CLI
    Sensordata: Temperaturer, fläktar, spänningar, belastning, klockfrekvenser, lagring, nätverk och effekt
    Linux hwmon: /sys/class/hwmon
    Sensorstatistik: Aktuellt, minimum, maximum och medelvärde
    Historik: Upp till 24 timmar
    Export: CSV, JSON och JSON Lines
    Larm: Varnings- och kritiska gränsvärden med duration, hysteresis och cooldown
    Lagringshälsa: SMART- och NVMe-information
    NVIDIA: Extra GPU-data via nvidia-smi
    DMI-information: Kan kompletteras via dmidecode
    CPU-mätning: Stöd för APERF/MPERF på kompatibla x86-system
    API: HTTP-baserat JSON-API
    Hårdvarustyrning: Nej – HWall arbetar i read-only-läge
    Byggkrav: Rust 1.92+, GTK 4.8, pkg-config och C-kompilator
    $ HWall är fortfarande under tidig utveckling och hårdvarustödet beror på Linux-kärnan, drivrutiner, firmware och tillgängliga sensorer.
  • Wireshark 4.6: Största uppdateringen på flera år – nu med realtidskomprimering och NTP-dekryptering

    Den fria och öppna nätverksanalysatorn Wireshark har fått en rejäl uppdatering. Version 4.6 släpptes nyligen och bjuder på mängder av förbättringar för både nätverkstekniker, säkerhetsforskare och vanliga entusiaster som vill förstå vad som händer på sitt nätverk.

    Wireshark används världen över för att analysera nätverkstrafik i detalj, felsöka problem, utveckla protokoll och utbilda nya ingenjörer. Nu tar programmet ännu ett stort steg framåt.

    Största nyheten: “Plots” och realtidskomprimering

    En av de mest iögonfallande nyheterna är det nya ”Plots”-fönstret, som visar spridningsdiagram i realtid. Till skillnad från de klassiska I/O-graferna, som visar trafikmängd över tid, kan Plots-vyn användas för att visualisera samband mellan olika datapunkter. Funktionen stöder flera grafer samtidigt, markörer och automatisk rullning – något som är särskilt användbart vid prestandaanalys.

    Samtidigt införs stöd för komprimering av live-inspelningar. Tidigare kunde Wireshark bara komprimera filer vid rotationspunkter (till exempel när en inspelning nådde en viss storlek), men nu kan data packas i realtid medan de skrivs till disk. Det sparar både lagringsutrymme och CPU-resurser vid långvariga inspelningar.

    Dekryptering av NTP med Network Time Security

    Wireshark 4.6 kan nu dekryptera NTP-paket (Network Time Protocol) som skyddas med den moderna standarden NTS – Network Time Security.
    Det innebär att användare som arbetar med tidskritiska system – till exempel i finans-, forsknings- eller industriella nätverk – kan granska tidsynkronisering med full insyn även när trafiken är krypterad.

    Även stödet för MACsec-trafik (Media Access Control Security) har utökats. Analysatorn kan nu använda nycklar som genererats av MKA-dissektorn, eller fördefinierade PSK-nycklar i själva MACsec-inställningarna.

    Standardiserad tidsformattering och nya dataenheter

    Alla absoluta tidsfält som exporteras i JSON-format skrivs nu enligt ISO 8601-standarden med universell tid (UTC). Det innebär att Wireshark-data blir enklare att integrera med andra verktyg och databaser. Dessutom används nu SI-prefix (t.ex. kB, MB, Gbps) i TCP-strömgrafer för enhetlighet.

    På Linux har man dessutom förbättrat fångstfiltren: BPF-uttryck som inbound, outbound och ifindex fungerar nu även vid själva inspelningen – inte bara i analysen i efterhand.

    Bättre tabeller, kolumner och exportfunktioner

    De populära fönstren Conversations och Endpoints har fått flera uppgraderingar. De kan nu visa protokollet DNP 3 (Distributed Network Protocol 3) och användaren kan välja om trafikmängder ska visas som exakta värden eller i människovänligt format (t.ex. 1,2 MB i stället för 1 234 567 bytes).

    Kolumnsystemet har också förbättrats. Man kan nu visa värden i samma format som i paketdetaljerna, och numeriska uttryck i anpassade kolumner sorteras numeriskt i stället för alfabetiskt.

    Exporten av data har blivit flexiblare – du kan till exempel skriva ut råa hex-data, kopiera tabeller som HTML med justerade kolumner, eller inkludera tidsstämplar i hex-dump-utskrifter.

    Stöd för fler protokoll än någonsin

    Wireshark 4.6 introducerar stöd för över 20 nya nätverksprotokoll, bland annat:

    • Binary HTTP
    • DECT NR+ (2020 New Radio)
    • Network Time Security Key Establishment (NTS-KE)
    • Ephemeral Diffie-Hellman over COSE
    • SGP.22 och SGP.32 GSMA Remote SIM Provisioning
    • SICK CoLA, Ouster VLP-16, vSomeIP Internal Protocol
    • Bluetooth Intel och Android HCI

    Dessutom stöds nu filformaten RIFF och TTL, samt det industriella kommunikationsprotokollet XCP – Universal Measurement and Calibration Protocol.

    Förbättringar under huven

    Version 4.6 bygger nu med Qt 6.9.3 och kräver libxml2 som beroende. Installationspaketen för macOS har blivit universella, vilket betyder att samma paket fungerar på både Intel- och Apple Silicon-datorer.

    På Windows levereras programmet numera med Npcap 1.83 – den moderna ersättaren till WinPcap, som nu helt har slopats. AirPcap-stöd har också tagits bort.

    Dessutom kan Wireshark nu läsa ut process- och metadata-information direkt från tcpdump på macOS, och färgtemat kan växlas mellan ljust och mörkt läge oberoende av systeminställning.

    Wireshark Foundation – mer än bara ett program

    Wireshark utvecklas och underhålls av Wireshark Foundation, en ideell organisation som arbetar för utbildning och forskning kring nätverksanalys.
    Organisationen erbjuder även officiell utbildning och certifiering för den som vill fördjupa sina kunskaper – något som blivit alltmer efterfrågat i takt med att nätverks- och säkerhetsyrken växer.

    Sammanfattning: en kraftfullare verktygslåda för nätverksanalys

    Wireshark 4.6 är inte bara en uppgradering – det är ett stort kliv framåt för hela nätverksanalysvärlden.
    Med stöd för moderna säkerhetsprotokoll, förbättrad prestanda, realtidskomprimering och en lång lista av nya dissektorer är verktyget mer komplett än någonsin.

    För nätverksingenjörer, forskare och cybersäkerhetsexperter är det här en uppdatering väl värd att installera.

    Ladda ner Wireshark 4.6 som källkod eller färdigt paket från den officiella webbplatsen: wireshark.org
    För Linux-användare finns även en Flatpak-version tillgänglig via Flathub.

    Faktaruta · Wireshark 4.6

    Typ: Större versionsgren (4.6.0) • Plattformar: Linux, macOS, Windows


    Nyckelnyheter

    • Nytt Plots-fönster med spridningsdiagram, flera serier, markörer och autoskroll.
    • Komprimering av live-captures vid skrivning (även i TShark med --compress).
    • Dekryptering av NTP med NTS (Network Time Security).
    • Utökat MACsec-stöd: SAK från MKA-dissektorn eller PSK-lista i MACsec.
    • Absoluta tider i JSON (-T json) skrivs som ISO 8601 UTC; UTC-kolumner får suffix Z.
    • SI-prefix på axlar i TCP Stream Graph.
    • Linux: BPF-förlängningar inbound, outbound, ifindex kan användas vid fångst.
    • Conversations/Endpoints: välj exakta byte/rate-värden eller mänskligt läsbara.
    • Nytt menyval: Edit → Copy → as HTML; nytt View → Redissect Packets.

    Export & verktyg

    • GUI-export kan skriva råa hex-bytes (-T json -x / -T jsonraw motsvarigheter).
    • Hex-dumpar kan få tidsstämpelspreambel (GUI) eller --hexdump time i TShark.
    • Ny preferens -o statistics.output_format för vissa TShark -z <tap>,tree-utskrifter.

    Nya protokoll (urval)

    Binary HTTP, DECT NR+, NTS-KE, Roughtime, XCP, vSomeIP Internal, SGP.22/SGP.32 RSP, Bluetooth HCI (Intel/Android), BIST-ITCH/OUCH, ILNP, DLMS/COSEM, SICK CoLA, Ouster VLP-16 m.fl. Även stöd för RIFF och TTL filformat.

    Plattform/bygg

    • Windows/macOS levererar med Qt 6.9.3.
    • Windows-installer inkluderar Npcap 1.83 (WinPcap/AirPcap ej längre stöd).
    • Universella macOS-installers (Arm64 + Intel).
    • libxml2 krävs vid bygg (ej 2.15.0).

    Snabbkommandon

    # JSON-export med ISO 8601 (UTC)
    tshark -r trace.pcapng -T json > out.json
    
    # Livefångst med on-the-fly-komprimering
    tshark -i eth0 --compress -w capture.pcapng.gz
    
    # Exakta värden i Conversations/Endpoints
    wireshark -o "conv.machine_readable:TRUE"
      
    #Wireshark46 #NTS #PacketAnalysis
  • ClamAV 1.5 släppt – starkare säkerhet, FIPS-kompatibilitet och nya funktioner

    ClamAV, det populära antivirusprogrammet med öppen källkod, har fått sin största uppdatering på över ett år. Version 1.5 ersätter gamla svaga kryptometoder med moderna alternativ, introducerar FIPS-kompatibel verifiering av virusdatabaser och bjuder på en rad förbättringar för både användare, administratörer och utvecklare.

    Efter över ett års väntan har ClamAV, ett av de mest välkända antivirusprogrammen med öppen källkod, fått en ny version.
    ClamAV utvecklas av Cisco Talos (en del av Cisco Systems), och används både av privatpersoner och företag för att upptäcka skadlig kod.
    Nu är version 1.5 här – med fokus på bättre säkerhet, modernare kryptografi och smidigare användning.

    Starkare verifiering av virusdatabaser

    För att ett antivirus ska fungera krävs ständiga uppdateringar av signaturdatabaserna (CVD-filer) som innehåller information om kända hot.
    I ClamAV 1.5 har verifieringssystemet blivit betydligt säkrare:

    • Databaserna får nu medföljande signaturfiler (.cvd.sign) som automatiskt laddas ner av Freshclam.
    • Verifieringen följer FIPS-standarder (amerikanska säkerhetskrav för kryptografi), viktigt för myndigheter och företag.
    • Om signaturfilen inte finns tillgänglig används den äldre MD5-baserade metoden som reserv.

    MD5 bort – SHA2-256 in

    En av de största förändringarna är att ClamAV nu lämnar den osäkra MD5-algoritmen, som länge ansetts svag.

    • Istället används SHA2-256, en betydligt starkare algoritm, för cachelagring av rena filer.
    • Ett nytt alternativ, FIPSCryptoHashLimits, gör det möjligt att blockera MD5 och SHA1 i FIPS-läge.

    Nya inställningar för administratörer

    Systemadministratörer får också nya verktyg i version 1.5:

    • Det nya alternativet –cvdcertsdir gör att man kan ange egna kataloger för certifikat.
    • Samma inställning kan även göras via konfigurationsfil eller miljövariabler.

    Bättre precision och fler funktioner

    För den som använder ClamScan för att genomsöka filer finns flera förbättringar:

    • Filstorlekar rapporteras nu i GiB, MiB, KiB eller byte, istället för avrundade MB-värden.
    • Nya kommandoradsflaggor:
    • –log-hash
    • –hash-alg
    • –file-type-hint

    Nytt för utvecklare

    Även utvecklare som bygger egna system med ClamAV får mer att arbeta med:

    • Nya publika API:er i libclamav ger djupare kontroll över verifiering, uppackning och skanning.
    • Nya callback-funktioner gör det möjligt att reagera på olika stadier i skanningsprocessen, t.ex. före hashning eller vid detektion.

    Fler förbättringar

    Andra nyheter i version 1.5:

    • Regex-stöd i OnAccessExcludePath (för att enklare utesluta filer från realtidsskanning).
    • Förbättrad JSON-utdata – tydligare skillnad mellan starka hot, potentiellt oönskade filer och svaga indikatorer.
    • Stöd för fler filtyper, inklusive felaktiga ZIP-arkiv och UTF-8-filnamn i Windows.
    • Förbättrad kompabilitet för AIX, Solaris och GNU/Hurd.
    • Flera buggfixar för minnesläckor och race conditions, vilket gör ClamAV stabilare.

    Slutord

    ClamAV 1.5 är framför allt en säkerhetsuppdatering, där gamla och svaga kryptometoder ersätts av moderna alternativ.
    Men versionen innehåller också många små förbättringar som gör livet enklare för både användare, administratörer och utvecklare.

    Fakta: Nyheterna i ClamAV 1.5

    • FIPS-kompatibel verifiering av databaser.
    • SHA2-256 ersätter MD5 för caching.
    • Nytt alternativ: FIPSCryptoHashLimits.
    • Nya admin- och kommandoradsalternativ.
    • Mer detaljerade filstorleksrapporter.
    • Nya API:er och callback-funktioner för utvecklare.
    • Förbättrad JSON-utdata och regex-stöd.
    • Stöd för fler filtyper och system.
    • Fixar för stabilitet och säkerhet.

    https://www.clamav.net/downloads

    https://linuxiac.com/clamav-1-5-antivirus-brings-fips-mode-signature-verification-support

    ClamAV 1.5 – Tekniskt faktablad

    Sammanfattning av nyckelfunktioner, konfigurationstips och utvecklaranrop. Bakgrund svart, text i terminalgrön.

    Översikt

    ClamAV 1.5 fokuserar på kryptografisk uppgradering, FIPS-kompatibel verifiering av signaturfiler, förbättrade API:er och stabilitetsfixar för Freshclam, ClamD och ClamScan.

    Viktiga säkerhetsförändringar

    • FIPS-kompatibel CVD-verifiering: Nytt system med externa .cvd-filer.
    ClamAV är ett open source-verktyg för antivirus och malware-detektering. Mer information: clamav.net
  • DuckDB 1.4 LTS – säkerhet, prestanda och nya funktioner för framtidens databas

    DuckDB, databasen som ofta kallas ”SQLite för analys”, har släppt version 1.4 – en långsiktigt stödd utgåva full med nyheter. Med inbyggd kryptering, stöd för MERGE-kommandot, skrivning till Iceberg och förbättrad prestanda tar DuckDB ännu ett kliv mot att bli en av de mest flexibla och kraftfulla analysdatabaserna på marknaden.

    DuckDB, den lilla men kraftfulla databasen som ofta beskrivs som ”SQLite för analys”, har nått en viktig milstolpe. Med version 1.4, kodnamn Andium, släpps nu en LTS-utgåva (Long-Term Support) med ett års garanterat community-stöd. Den här versionen är fullmatad med nyheter som gör databasen både säkrare och snabbare, samtidigt som den blir mer flexibel att använda.

    Kryptering på riktigt

    En av de största nyheterna är att DuckDB nu kan kryptera hela databasen med AES-256 i det säkra GCM-läget. Det innebär att inte bara själva databasen, utan även loggfiler och temporära filer skyddas. Krypteringsnyckeln anges enkelt via en parameter när databasen kopplas in. För den som använder OpenSSL kan man dessutom dra nytta av hårdvaruacceleration, vilket gör krypteringen riktigt snabb.

    MERGE INTO – smartare uppdateringar

    Fram till nu har DuckDB-användare varit hänvisade till tricket INSERT INTO … ON CONFLICT för att hantera uppdateringar och konflikter. Med version 1.4 får vi istället det betydligt mer flexibla kommandot MERGE INTO, som gör det möjligt att kombinera insättningar, uppdateringar och raderingar i ett och samma kommando – perfekt för avancerade dataströmmar.

    Iceberg-stöd på nästa nivå

    DuckDB har länge kunnat läsa från Apache Iceberg, det populära lagringsformatet för storskaliga dataset. Men nu kan databasen även skriva data till Iceberg. Det öppnar för helt nya arbetsflöden där man kan flytta data mellan DuckDB, DuckLake och Iceberg. Dock krävs att schemat redan är skapat på Iceberg-sidan.

    Små detaljer som gör stor skillnad

    Version 1.4 innehåller också flera förbättringar som gör vardagen enklare:

    • En förloppsindikator i terminalen med uppskattad tid (ETA).
    • En ny FILL-funktion som fyller i saknade värden i dataserier.
    • En Teradata-anslutning för bättre integration med befintliga system.

    Prestanda i fokus

    Prestanda har alltid varit DuckDB:s styrka, och här fortsätter förbättringarna:

    • Sortering använder nu en modern k-way merge-metod.
    • CTE:er (Common Table Expressions) materialiseras automatiskt för att snabba upp beräkningar.
    • Minnestabeller har fått stöd för checkpointing, med möjlighet till komprimering.

    Distribution och ekosystem

    Slutligen har utvecklarna även putsat på distributionen:

    • Binärerna för macOS är nu notariserade.
    • Python-stödet har flyttat till sitt eget repository, duckdb/duckdb-python, för smidigare utveckling.

    DuckDB 1.4 visar att projektet inte bara växer i popularitet, utan också mognar som plattform. Med inbyggd kryptering, modernare SQL-stöd och förbättrad prestanda stärker DuckDB sin position som det självklara valet för analys – oavsett om du jobbar på din laptop eller i stora datacentermiljöer.

    DuckDB – Fakta & användning

    Typ: In-process, kolumnorienterad SQL-databas för analys (OLAP).
    Distribution: Inbäddad i processen – ingen separat server krävs.
    Plattformar: Linux, macOS, Windows; fungerar i Python, R, C/C++, Java (JDBC), ODBC m.fl.
    Filformat: Eget .duckdb on-disk-format + direktläsning av Parquet/CSV/JSON/Arrow.
    Lagring: Kolumnlagring med komprimering (t.ex. dictionary, bitpackning, RLE) och statistik/zonkartor.
    Transaktioner: ACID med WAL; snapshot isolation; flertrådad, vektoriserad exekvering.
    Index: Inga användarhanterade B-träd; förlitar sig på kolumnstatistik/zonkartor och adaptiva tekniker.
    Skalning: Optimerad för enmaskin/enkelt deployment; out-of-core för stora dataset (strömmande/externa filer).
    Kryptering: AES-256-GCM för databas/WAL/temp (från 1.4; nyckel via ENCRYPTION_KEY vid ATTACH).
    SQL-stöd: ANSI-nära dialekt med CTE/rekursiva CTE, fönsterfunktioner, MERGE INTO, ON CONFLICT, typerna STRUCT/LIST/MAP, omfattande JSON-funktioner.
    Extensions (urval): Parquet/JSON, httpfs (fjärrfiler), Arrow-integration, Iceberg-läs/skriv (via duckdb-iceberg), m.fl.
    Prestanda: Vektoriserad motor, parallellisering inom fråga, omskriven k-vägs mergesort, materialiserade CTE:er som standard.
    CLI/verktyg: Interaktiv duckdb-CLI (med progressbar/ETA), inbyggd COPY/IMPORT/EXPORT till Parquet/CSV.
    Integrationer: Pandas/Polars/Arrow i Python, dplyr/dbplyr i R, BI-verktyg via ODBC/JDBC.


    Vad används DuckDB till?
    • Interaktiv analys (OLAP) direkt i laptops/notebooks utan databasserver.
    • Snabb SQL över datafiler (Parquet/CSV/JSON) – lokalt eller över httpfs.
    • ETL/ELT-steg i pipeline: läsa, transformera och skriva Parquet/Iceberg.
    • Prototyping/experiment i Python/R – kör SQL nära dataframes/Arrow-tabeller.
    • Inbäddade applikationer som behöver kolumnlagrad analysdatabas i processen.
    • Datakvalitet, ad-hoc-frågor, testning av SQL-logik innan produktion.
    Typiska styrkor
    • Zero-install/zero-server: enkel att paketera och distribuera.
    • Hög hastighet på kolumnära, analytiska frågor; effektiv komprimering.
    • Direkt arbetsflöde med datafiler (ingen import nödvändig).
    • Stark integration med dataekosystemet (Arrow, Pandas, Parquet, Iceberg).
    Begränsningar att känna till
    • Inte en fleranvändarserver som PostgreSQL; bäst i enprocess-/enmaskinsscenarier.
    • Inga manuella B-trädindex; arbetsset och filstatistik är nyckeln till prestanda.
  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen.

    Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation. Beskedet kommer bara sju månader efter att projektet lanserades, och innebär att utvecklingen nu flyttas från bolagsstyrning till ett gemenskapsdrivet format.

    DocumentDB är en distribuerad databas byggd på PostgreSQL och designad för att hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala. Den togs ursprungligen fram internt på Microsoft för att säkra hög tillgänglighet och flexibilitet vid lagring av JSON-data.

    Med Linux Foundation som värd kommer projektet att få en neutral plattform där tekniska kommittéer och öppna arbetsgrupper ansvarar för utvecklingen. Syftet är att beslut om nya funktioner, prestandaförbättringar och långsiktigt stöd ska fattas gemensamt, i stället för enbart av Microsoft.

    För utvecklare och organisationer öppnar förändringen upp för bredare interoperabilitet med andra open source-verktyg. Samtidigt skapas en större trygghet kring projektets framtid, eftersom utvecklingsplanen inte längre är knuten till Microsofts interna prioriteringar.

    – Att Microsoft väljer att lämna över kontrollen av DocumentDB är en tydlig signal om att företaget vill bygga förtroende i open source-världen, säger en branschanalytiker. – Det stärker också chanserna att andra aktörer, som molnleverantörer och databasföretag, går in och bidrar aktivt.

    Fakta: DocumentDB

    Typ
    Distribuerad NoSQL-databas, byggd på PostgreSQL
    Syfte
    Hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala med hög tillgänglighet och flexibilitet för JSON-lagring.
    Funktioner
    • JSON-baserad datalagring
    • Hög tillgänglighet & horisontell skalning
    • Distribuerad arkitektur för stora datamängder
    • PostgreSQL-kompatibilitet (bred verktygs-/ekosystemstöd)
    • Öppen styrning via Linux Foundation
    Plattformar
    • Linux, Windows, macOS
    • Containers: Docker & Kubernetes
    • Privata och publika moln
  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go är ett urgammalt strategibrädspel från Kina, spelat med svarta och vita stenar på ett rutnät. Målet är att omringa områden och fånga motståndarens stenar. Det har inget att göra med programmeringsspråket Go. Reglerna är enkla men spelet är djupt och komplext.I Go betyder atari att en sten eller grupp har bara en fri punkt kvar och riskerar att fångas nästa drag. Företaget Atari valde namnet för att det signalerar ett kritiskt och avgörande läge i spelet.

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner.

    Ny experimentell Garbage Collector
    En av de mest intressanta nyheterna är en ny garbage collector som är optimerad för att hantera många små objekt mer effektivt. Tester visar att den kan minska minneshanteringskostnaden med 10–40 % i praktiska scenarier. Den är inte aktiverad som standard – utvecklare behöver slå på den själva och kan sedan lämna feedback till Go-teamet.

    Snabbare och mer flexibel JSON-hantering
    Den andra stora experimentella nyheten är paketet encoding/json/v2. Det är en uppdaterad JSON-implementation som lovar snabbare avkodning och fler konfigurationsmöjligheter. Även den här funktionen kräver att man aktivt väljer att använda den.

    Automatisk optimering i container-miljöer
    Go 1.25 gör att GOMAXPROCS nu automatiskt anpassar sig efter tillgängliga CPU-resurser i miljöer som Kubernetes. Tidigare krävdes manuell konfigurering för att uppnå detta.

    Förbättringar i kompilatorn

    • Snabbare allokering av slices.
    • DWARF5-debuginformation, vilket minskar storleken på binärer och påskyndar länkning, särskilt i större projekt.

    Förbättrade utvecklingsverktyg

    • Nya go vet-kontroller som fångar upp vanliga programmeringsfel.
    • Möjlighet att ignorera mappar direkt i go.mod.
    • go doc kan nu köra en lokal dokumentationsserver med flaggan -http.
    • Ett helt nytt paket – testing/synctest – gör det lättare att testa parallell kod utan risk för klassiska race condition-problem.

    Standardbiblioteket och säkerhet

    • Förbättrad prestanda i kryptografiska algoritmer.
    • Mer konsekvent hantering av ASN.1-data.
    • Nya funktioner för nätverks- och TLS-anslutningar.

    Plattformsförändringar

    • Äldre versioner av macOS stöds inte längre.
    • Go 1.25 är den sista versionen med stöd för 32-bitars Windows/ARM, som nu tas ur bruk.

    Tillgänglighet
    Go 1.25 kan laddas ned som färdiga binärfiler och installationspaket från den officiella nedladdningssidan. En fullständig lista över alla ändringar finns i Go 1.25 Release Notes, och fler blogginlägg från utvecklingsteamet väntas de närmaste veckorna.

    Exempel i språket go

    Ett enkelt program som skriver Hello, World! i terminalen:

    package main
    
    import "fmt"
    
    func main() {
        fmt.Println("Hello, World!")
    }
    

    Förklaring:

    • package main – anger att programmet är ett körbart program.
    • import "fmt" – tar in paketet fmt för utskrift.
    • func main() – huvudfunktionen som körs först.
    • fmt.Println(...) – skriver ut text med radbrytning.

    Kör programmet:

    go run hello.go

    Kompilera till en binärfil:

    go build -o hello hello.go
    ./hello

    Faktaruta: programmeringsspråket Go

    Översikt

    Go (även kallat Golang) är ett kompilerat, statiskt typat språk från Google med inbyggd stöd för samtidighet (goroutines och kanaler), snabb kompilering och enkel distribution som fristående binärer.

    Vad språket klarar

    • Högpresterande nätverks- och serverprogram med låg latens.
    • Massiv samtidighet via goroutines och chan utan trådbekymmer.
    • Snabb kompilering till statiska, portabla binärer (lätt att containerisera).
    • Inbyggd minnessäkerhet och garbage collection.
    • Stort standardbibliotek: nätverk, HTTP, kryptografi, testning m.m.
    • Förstklassiga verktyg: go build, go test, go fmt, go vet, moduler.

    Vanliga användningsområden

    • Moln- och mikrotjänster, REST/GraphQL-API:er.
    • Distribuerade system, nätverksservrar, proxyer och gateways.
    • DevOps- och plattformsverktyg (t.ex. Docker, delar av Kubernetes-ekosystemet).
    • Kommandoradsverktyg och automation.
    • Data- och meddelandeflöden (streaming), observability/telemetri.

    Kort historik

    • Startat på Google av Robert Griesemer, Rob Pike och Ken Thompson.
    • Offentligt presenterat 2009; version 1.0 släpptes 2012.
    • Designmål: enkelhet, snabbhet, effektiv samtidighet och stark verktygskedja.

    Styrkor & saker att känna till

    • Styrkor: enkel syntax, snabb kompilering, robust standardbibliotek, utmärkt samtidighetsmodell.
    • Observera: minimalistisk generik (finns), inga undantag (errors hanteras explicit), mindre fokus på OOP-arv; GUI och mycket tunga numeriska arbetsflöden görs ofta i andra ekosystem.

    Exempel (körbar binär i en fil): go build -o app .

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.

Etikett: JSON

  • HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat. Linux har länge haft mängder av verktyg för den…

  • Wireshark 4.6: Största uppdateringen på flera år – nu med realtidskomprimering och NTP-dekryptering

    Den fria och öppna nätverksanalysatorn Wireshark har fått en rejäl uppdatering. Version 4.6 släpptes nyligen och bjuder på mängder av förbättringar för både nätverkstekniker, säkerhetsforskare och vanliga entusiaster som vill förstå vad som händer på sitt nätverk. Wireshark används världen över för att analysera nätverkstrafik i detalj, felsöka problem, utveckla protokoll och utbilda nya ingenjörer.…

  • ClamAV 1.5 släppt – starkare säkerhet, FIPS-kompatibilitet och nya funktioner

    ClamAV, det populära antivirusprogrammet med öppen källkod, har fått sin största uppdatering på över ett år. Version 1.5 ersätter gamla svaga kryptometoder med moderna alternativ, introducerar FIPS-kompatibel verifiering av virusdatabaser och bjuder på en rad förbättringar för både användare, administratörer och utvecklare. Efter över ett års väntan har ClamAV, ett av de mest välkända antivirusprogrammen…

  • DuckDB 1.4 LTS – säkerhet, prestanda och nya funktioner för framtidens databas

    DuckDB, databasen som ofta kallas ”SQLite för analys”, har släppt version 1.4 – en långsiktigt stödd utgåva full med nyheter. Med inbyggd kryptering, stöd för MERGE-kommandot, skrivning till Iceberg och förbättrad prestanda tar DuckDB ännu ett kliv mot att bli en av de mest flexibla och kraftfulla analysdatabaserna på marknaden. DuckDB, den lilla men kraftfulla…

  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen. Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux…

  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner. Ny experimentell Garbage CollectorEn av de mest intressanta nyheterna är en…

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…