• KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.

    Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.

    KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.

    Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.

    Vad ska pengarna användas till?

    Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.

    En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.

    Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.

    KDE PIM får också ett lyft

    En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.

    Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.

    Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.

    Digital suveränitet – mer än ett modeord

    Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.

    Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.

    KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.

    Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?

    I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.

    Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.

    Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.

    Ett alternativ till de stora plattformarna

    KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.

    Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.

    Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.

    KDE fyller 30 år

    KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.

    Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.

    Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.

    En investering i framtidens öppna datorer

    Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.

    När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.

    Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.

    Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.

    Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund

    Projekt: KDE

    Organisation: KDE e.V.

    Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency

    Stöd: 1 285 200 euro

    Period: 2026–2027

    Huvudområden:

    • Förbättrad återställning i KDE Plasma
    • Fabriksåterställning för KDE Linux
    • Bättre QA- och testinfrastruktur
    • Förbättrad backup och återställning av data
    • Bättre stöd för nätverksdelningar
    • Stärkt säkerhetsinfrastruktur
    • Förbättrad KDE PIM-integration

    KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.

    Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.

    Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.


  • Debian 14 tar ett stort steg mot säkrare Linuxpaket

    Debian 14 “Forky” kan bli en milstolpe för säkrare Linuxsystem. När nästa stora Debianversion väntas släppas under sommaren 2027 ska distributionen inte bara få stöd för LoongArch64 och nya funktioner i pakethanteraren APT – den ska också kräva reproducerbara paket. Det innebär att program ska kunna byggas om från källkod och ge exakt samma resultat varje gång, vilket gör det lättare att upptäcka manipulation, fel och oväntade ändringar i mjukvarukedjan.

    Debian 14, med kodnamnet “Forky”, väntas bli en av de viktigaste Debianversionerna på länge. Inte för att skrivbordet nödvändigtvis ser annorlunda ut, utan för att något mycket djupare i systemet förändras: Debian ska börja kräva reproducerbara paket. Det innebär att ett program som byggs från samma källkod, med samma instruktioner och i samma byggmiljö, ska ge exakt samma binära paket varje gång — bit för bit. Debian Release Team meddelade i maj 2026 att nya paket som inte klarar detta inte längre får migrera till Debian testing, och att paket som redan finns där också kan stoppas om en uppdatering bryter reproducerbarheten.

    Varför spelar detta roll?

    För en vanlig användare kan det låta tekniskt och avlägset. Men idén är enkel: om någon påstår att ett färdigt Debianpaket kommer från en viss källkod ska det gå att kontrollera. En oberoende byggserver, en Debianutvecklare eller en säkerhetsgranskare ska kunna bygga om paketet och få samma resultat.

    Om resultatet inte blir identiskt kan det bero på ett oskyldigt fel, till exempel tidsstämplar, slumpmässiga filordningar eller skillnader i byggmiljön. Men det kan också avslöja något allvarligare: att den binära filen inte motsvarar den publicerade källkoden.

    Det här gör reproducerbara byggen till ett slags kvitto på mjukvarans ärlighet. Källkoden och det färdiga paketet ska inte bara höra ihop i teorin, utan kunna bevisas höra ihop i praktiken.

    Från ideal till krav

    Reproducerbara byggen har länge varit ett mål inom fri och öppen källkod. Debian har arbetat med frågan i många år, bland annat tillsammans med Reproducible Builds-projektet. Skillnaden nu är att Debian tar steget från ambition till regel.

    Paul Gevers från Debian Release Team beskrev beslutet som att Debian nu har kommit till punkten där distributionen måste leverera reproducerbara paket. Sedan den 9 maj 2026 används Debians migrationssystem för att blockera paket som inte kan reproduceras, eller uppdateringar som gör redan reproducerbara paket icke-reproducerbara.

    Det är en viktig förändring eftersom Debian testing är mellanledet där paket förbereds inför nästa stabila Debianversion. Om ett paket stoppas där kommer det inte vidare förrän problemet är löst.

    Vad betyder det för användaren?

    För den som kör Debian 12 “Bookworm” eller Debian 13 “Trixie” händer inget direkt. Förändringen gäller utvecklingen av Debian 14 “Forky”, som i nuläget finns i Debian testing. Den praktiska effekten märks främst för paketansvariga och utvecklare.

    Men på längre sikt betyder det att vanliga Debiananvändare får ett system där fler paket kan verifieras på ett starkare sätt. Det gör det svårare för skadlig kod att smyga in i byggkedjan utan att upptäckas.

    Det här är särskilt viktigt i en tid då attacker mot mjukvarukedjor blivit allt vanligare. I dag räcker det inte att fråga om ett program är öppet. Man måste också kunna kontrollera att det färdiga paketet faktiskt är byggt från just den öppna källkod som publicerats.

    Debians kontrollsystem

    Debian använder infrastrukturen reproduce.debian.net för att bygga om paket och jämföra resultaten. Systemet använder bland annat så kallade .buildinfo-filer, som innehåller information om hur ett paket byggdes. Målet är att återskapa samma byggprocess som användes när paketet publicerades i Debianarkivet.

    Dashboarden för Forky visar redan en mycket hög reproducerbarhetsgrad. Vid kontrollen som nämns i rapporteringen hade Forky över 98 procent reproducerade byggen och 23 728 paket markerade som godkända.

    Det betyder inte att arbetet är färdigt, men det visar att Debian redan ligger långt framme. De sista procenten är ofta de svåraste, eftersom problemen kan ligga i detaljer som datum, filsortering, komprimering, dokumentation eller verktyg som beter sig lite olika mellan byggmiljöer.

    LoongArch64 blir officiell arkitektur

    Debian 14 “Forky” väntas också få officiellt stöd för LoongArch64, en processorarkitektur från Loongson. Det innebär att Debian breddar sitt stöd till ytterligare en hårdvaruplattform. Enligt rapporteringen ska LoongArch64 ansluta till de redan officiellt stödda arkitekturerna som amd64, arm64, armhf, riscv64, ppc64el och s390x.

    För de flesta hemanvändare i Sverige är amd64 fortfarande det vanliga valet, alltså vanliga 64-bitars PC-datorer. Men för Debian som projekt är arkitekturstöd en viktig del av identiteten. Debian är inte bara ett operativsystem för en viss typ av dator, utan en distribution som försöker fungera på många olika maskinplattformar.

    APT får historik och återställning

    En annan nyhet i Debian 14 är att pakethanteraren APT får funktioner för historik, undo, redo och rollback. Det betyder att användaren i framtiden lättare ska kunna se vad som installerats, uppgraderats eller tagits bort — och i vissa fall backa ändringar. APT 3.2 introducerade dessa funktioner under våren 2026.

    Det här gör Debian mer likt vissa Red Hat-baserade distributioner, där transaktionshistorik i pakethanteraren länge varit en uppskattad funktion. För användare kan det bli särskilt värdefullt när en uppdatering orsakar problem. I stället för att manuellt försöka minnas vilka paket som ändrades kan systemet ge en tydligare historik.

    När kommer Debian 14?

    Debian 14 “Forky” väntas enligt nuvarande uppgifter någon gång under perioden juni till augusti 2027. Något exakt releasedatum är ännu inte fastställt. Innan den slutliga versionen släpps kommer Debianprojektet normalt att gå igenom flera steg, inklusive testning av installationsprogrammet och releasekandidater.

    Den som vill prova nyheterna redan nu behöver använda Debian testing eller en distribution som bygger på Debian testing, till exempel rullande varianter som följer utvecklingsgrenen. Det är dock inte samma sak som en färdig stabil Debianversion. Testing kan fungera bra, men är i första hand till för utveckling och förberedelse inför nästa stabila utgåva.

    En tyst men viktig säkerhetsreform

    Debian 14 “Forky” ser kanske inte dramatisk ut på ytan, men under huven sker en stor förändring. Kravet på reproducerbara paket gör Debian mer kontrollerbart, mer transparent och svårare att manipulera i smyg.

    Det är inte en funktion som ger en ny knapp på skrivbordet. Det är snarare en förbättring av förtroendet mellan källkod, byggsystem och användare. För ett operativsystem som används på servrar, arbetsstationer, inbyggda system och kritisk infrastruktur är det en stor sak.

    Debian har länge varit känt för stabilitet och noggrannhet. Med Forky tar projektet ytterligare ett steg: inte bara mot stabil programvara, utan mot programvara som kan bevisas vara byggd på rätt sätt.

    Teknisk faktaruta: Debian 14 “Forky”

    Planerad version: Debian 14 “Forky”

    Förväntad release: juni–augusti 2027

    Utvecklingsgren: Debian Testing

    Ny säkerhetsregel: Reproducerbara paket blir ett krav

    Vad betyder det? Samma källkod, bygginstruktioner och byggmiljö ska ge exakt samma binära paket varje gång.

    Effekt: Paket som inte kan reproduceras blockeras från att migrera till testing.

    Kontrollsystem: reproduce.debian.net

    Ny arkitektur: LoongArch64 får officiellt stöd

    APT-nyheter: Historik, undo, redo och rollback

  • Linux Mint 22.3 får ny HWE-version med bättre stöd för nyare datorer

    Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start.

    Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler datorer kan fungera bättre direkt efter installation.

    De nya ISO-filerna använder Linux-kärnan 6.17. Det är en så kallad HWE-kärna, där HWE står för Hardware Enablement. På svenska kan det beskrivas som utökat hårdvarustöd.

    Vad är en HWE-ISO?

    En ISO-fil är den fil man laddar ner för att installera Linux Mint från exempelvis ett USB-minne. När Linux Mint nu släpper särskilda HWE-ISO-filer innebär det alltså inte att systemet har blivit en ny version. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med en nyare kärna från start.

    Linux-kärnan är den del av operativsystemet som sköter kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. Den ser till att systemet kan prata med processorn, grafikkortet, nätverkskortet, ljudet, USB-portarna och mycket annat.

    Därför spelar Linux 6.17 roll

    När kärnan uppdateras får den ofta stöd för nyare komponenter. Det kan vara särskilt viktigt för den som har en ny laptop, ett färskt grafikkort eller ett trådlöst nätverkskort som inte fungerar som det ska med en äldre kärna.

    Den vanliga versionen av Linux Mint 22.3 levererades med Linux 6.14. För många användare fungerar den utan problem. Men vissa har haft kompatibilitetsproblem med sin hårdvara. Därför släpper Mint-projektet nu nya installationsfiler med Linux 6.17.

    Inte en ny Linux Mint-version

    De nya HWE-ISO-filerna finns för Linux Mint 22.3 med skrivbordsmiljöerna Cinnamon, Xfce och MATE. De är främst tänkta för nya installationer. Den som redan använder Linux Mint 22.3 behöver alltså inte installera om datorn, utan kan installera den nyare kärnan via systemets vanliga programkällor.

    Linux Mint-teamet säger också att HWE-ISO-filerna inte är experimentella versioner. De är testade och betraktas som stabila. Det gör dem lämpliga för användare som vill installera Linux Mint på modernare hårdvara utan att behöva göra extra justeringar efteråt.

    Vem behöver ladda ner den?

    Den nya HWE-versionen är framför allt intressant för personer som ska installera Linux Mint 22.3 på en nyare dator, eller för den som tidigare har haft problem med hårdvarustödet i den vanliga versionen.

    Har man redan Linux Mint 22.3 installerat och allt fungerar som det ska finns det ingen brådska. Då kan man fortsätta använda systemet som vanligt, eller installera den nyare kärnan via uppdateringsverktygen om man behöver bättre hårdvarustöd.

    En del av en större förändring

    Nyheten hänger också ihop med en större förändring i Linux Mint-projektets arbetssätt. Utvecklarna har meddelat att framtida versioner ska få en längre utvecklingscykel. Nästa stora version, Linux Mint 23, är planerad till julen 2026. Tanken är att mer tid ska kunna läggas på buggfixar, stabilitet och kvalitet.

    När tiden mellan stora versioner blir längre blir HWE-ISO-filer viktigare. De gör att Linux Mint kan fortsätta fungera bra på nyare datorer, även utan att hela systemet behöver släppas i en ny huvudversion.

    Ett klokt steg för vanliga användare

    För användaren är detta ett ganska praktiskt steg. Linux Mint fortsätter att vara ett stabilt och välbekant operativsystem, men får samtidigt bättre möjligheter att hantera modern hårdvara.

    Det är kanske inte den mest spektakulära nyheten, men det är en viktig förbättring. För den som vill installera Linux Mint 22.3 på en ny dator kan den nya HWE-versionen innebära mindre krångel, bättre kompatibilitet och större chans att allt fungerar redan från början.

    https://www.linuxmint.com/hwe.php

    I Linux.se-wikin finns mer att läsa om Linux Mint, samt länkar till var man kan ladda hem det.

    https://wiki.linux.se/Linux_Mint

    Teknisk faktaruta

    Distribution: Linux Mint 22.3

    ISO-typ: HWE, Hardware Enablement

    Linux-kärna: 6.17

    Tidigare kärna: 6.14

    Skrivbordsmiljöer: Cinnamon, Xfce och MATE

    Målgrupp: Nya installationer på modernare datorer

    Syfte: Bättre stöd för nyare hårdvara, exempelvis grafikkort, nätverkskort, Bluetooth, USB och energihantering.

  • Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system.

    Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre stöd för modern hårdvara, förbättrad prestanda och nya funktioner under huven. För användare av Fedora Workstation är en av de största nyheterna att systemet nu levereras med GNOME 50, den senaste versionen av den populära skrivbordsmiljön. KDE-användare får samtidigt KDE Plasma 6.6, där Fedora KDE Plasma Desktop dessutom går över till Plasma Login Manager som standard.

    Bättre stöd för spel och Wine

    En av de mest intressanta nyheterna är att Fedora 44 aktiverar NTSYNC-kärnmodulen för Wine och spelpaket. Det här kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att Windows-program och spel som körs via Wine kan få bättre synkronisering och potentiellt högre prestanda.

    För Linux-spelare är detta extra viktigt. Många Windows-spel körs i dag på Linux med hjälp av Wine, Proton och liknande tekniker. Förbättringar på den här nivån kan därför göra spelupplevelsen jämnare och mer responsiv.

    Fedora har också moderniserat sin Games Lab-version, som nu byter från Xfce till KDE Plasma. Det ger spelutgåvan ett mer modernt gränssnitt och bättre integration med dagens grafiska Linux-miljöer.

    Enklare på ARM-datorer och USB-minnen

    Fedora 44 förbättrar även stödet för AArch64, alltså ARM64-system. Det blir nu enklare för systemet att automatiskt välja rätt DTB-fil vid uppstart på ARM-baserade EFI-maskiner. Det kan göra Fedora mer smidig att använda på exempelvis utvecklingskort, små datorer och annan ARM-hårdvara.

    En annan praktisk förbättring gäller Fedora som körs från USB-minnen. Systemet kan nu automatiskt aktivera persistenta överlagringar när det skrivs till ett USB-minne. Det betyder att ändringar, filer och inställningar lättare kan sparas mellan omstarter, i stället för att allt försvinner när datorn stängs av.

    Nya verktyg för utvecklare

    Fedora är särskilt populärt bland utvecklare, och Fedora 44 fortsätter på den linjen. Systemet innehåller uppdaterade versioner av många viktiga programmerings- och byggverktyg, bland annat:

    VerktygNy version
    GCC16.1
    GNU Binutils2.46
    GNU C Library2.43
    LLVM22
    Go1.26
    Ruby4.0
    PHP8.5
    RPM6.0
    CMake4.0

    Det här gör Fedora 44 attraktivt för den som vill arbeta med modern programvaruutveckling utan att behöva vänta länge på nya versioner av viktiga komponenter.

    Fedora 44 lägger dessutom till stöd för Nix-pakethanteraren, vilket ger användare ytterligare ett sätt att installera och hantera program. Nix är känt för att göra det lättare att skapa reproducerbara och isolerade programmiljöer.

    Mer reproducerbara paket

    En viktig men mindre synlig nyhet är att Fedora 44 är den första Fedora-versionen där alla paketbyggen levereras som reproducerbara. Det innebär att samma källkod ska kunna byggas om och ge samma resultat.

    Detta är viktigt för säkerhet och transparens. Om program kan byggas på ett reproducerbart sätt blir det lättare att kontrollera att inga oväntade ändringar eller manipulationer har smugit sig in i paketen.

    Förbättringar i installation och skrivbord

    Installationsprogrammet Anaconda har också justerats. Det skapar inte längre nätverksprofiler för alla nätverksenheter som standard, vilket kan ge en renare och mer förutsägbar installation.

    För KDE-varianterna introduceras även en ny Plasma Setup-app efter installationen. Den ska hjälpa användaren att komma igång och göra de första inställningarna på ett enklare sätt.

    Fedora Budgie-utgåvan får dessutom Budgie 10.10, som nu är helt inriktad på Wayland. Det visar tydligt hur Linux-världen fortsätter att röra sig bort från det äldre X11-systemet och mot modernare grafikhantering.

    Många utgåvor att välja mellan

    Fedora 44 finns att ladda ned som live-ISO med flera olika skrivbordsmiljöer. Förutom GNOME och KDE Plasma finns bland annat Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE.

    Den som redan kör Fedora Linux 43 kommer att kunna uppgradera till Fedora Linux 44 via DNF system-upgrade.

    Sammanfattning

    Fedora Linux 44 är en bred och tekniskt stark uppdatering. För vanliga användare märks nyheterna främst genom modernare skrivbordsmiljöer, bättre installation och förbättrat hårdvarustöd. För spelare är NTSYNC-stödet en spännande förbättring, medan utvecklare får tillgång till en mycket uppdaterad verktygskedja.

    Fedora fortsätter därmed att vara en distribution för den som vill ligga nära Linux-världens tekniska framkant, men samtidigt ha ett stabilt och välpaketerat system för vardagsbruk.

    https://fedoraproject.org

    Fedora hemsida i vår wiki.

    https://wiki.linux.se/Fedora

    $ teknisk_faktaruta –fedora-linux-44

    Distribution: Fedora Linux 44

    Kärna: Linux 6.19

    Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, KDE Plasma 6.6, Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE

    Spelnyhet: NTSYNC-kärnmodulen aktiveras för Wine och gamingpaket

    Pakethantering: Stöd för Nix och DNF5-backend i PackageKit

    Utvecklarverktyg: GCC 16.1, LLVM 22, Go 1.26, Ruby 4.0, PHP 8.5 och RPM 6.0

    Extra: Alla paketbyggen levereras som reproducerbara

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.

    I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.

    Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.

    Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.

    I praktiken handlar det om frågor som:

    • Var lagras offentlig information?
    • Vem bestämmer vilka filformat som används?
    • Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?
    • Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?

    Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.

    Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.

    LibreOffice och uppmaningen till Europa

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.

    Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.

    Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.

    Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.

    Public money, public code

    En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.

    Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.

    Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.

    Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office

    Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.

    Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.

    ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.

    Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.

    Vad säger AGPLv3?

    Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.

    Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.

    Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.

    Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.

    Mer än en konflikt om ett kontorspaket

    Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.

    Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.

    Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.

    När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?

    Varför detta spelar roll för vanliga användare

    Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.

    När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.

    För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:

    • Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?
    • Är mina data bundna till ett visst företag?
    • Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?
    • Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?

    Ett europeiskt vägval

    Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?

    Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.

    Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/03/31/open-letter-to-european-citizens/

    https://linuxiac.com/the-document-foundation-calls-on-europe-to-break-free-from-proprietary-software/

    Fakta: Det handlar konflikten om

    • LibreOffice-stiftelsen vill att Europa satsar mer på öppen källkod och öppna standarder.
    • ONLYOFFICE och Euro-Office-konflikten gäller hur fri en fri programvara faktiskt får vara.
    • Free Software Foundation menar att AGPLv3 inte tillåter extra restriktioner för vidareutveckling.
    • I grunden handlar allt om digital suveränitet och kontroll över Europas IT-infrastruktur.


  • Zorin OS 18.1: Linux blir enklare, lättare och mer kompatibelt

    Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows.

    Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer mina program fungera? Är systemet svårt att använda? Och klarar det min gamla dator? Med Zorin OS 18.1 försöker utvecklarna ge ett tydligt svar: ja, det kan det.

    Den nya versionen av operativsystemet bygger vidare på Zorin OS 18 och fokuserar på tre saker som är avgörande för vanliga användare: bättre stöd för appar, bättre stöd för hårdvara och bättre prestanda på äldre datorer. Resultatet är ett Linux-system som vill vara både tekniskt starkt och lätt att närma sig.

    Ett Linux som försöker förstå vad användaren vill göra

    En av de mest intressanta nyheterna i Zorin OS 18.1 är att systemet blivit bättre på att känna igen installationsfiler för Windows-program. När en användare försöker öppna en sådan fil kan systemet nu i många fler fall identifiera vilket program det gäller och föreslå en bättre väg: att installera en inbyggd Linux-version eller ett liknande alternativ i stället.

    Det här är mer betydelsefullt än det först kan låta. För många som testar Linux är just programfrågan det största hindret. De är vana vid att ladda ner en .exe-fil och dubbelklicka. Om systemet då kan säga att programmet redan finns för Linux, eller föreslå ett närliggande alternativ, minskar tröskeln rejält.

    Det handlar alltså inte bara om teknik, utan om användarpsykologi. Zorin försöker möta användaren i ett invant beteende och översätta det till Linuxvärlden. Det är ett smart sätt att göra övergången mindre dramatisk.

    Ett skrivbord som blir mer flexibelt

    På ytan innehåller Zorin OS 18.1 flera förbättringar av skrivbordsmiljön. Bland annat får användaren fler möjligheter att styra hur fönster placeras på skärmen genom så kallad avancerad fönsterkakling. Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att lättare ordna flera öppna program sida vid sida.

    Sådana funktioner blir allt viktigare i takt med att fler arbetar i flera fönster samtidigt: webbläsare, dokument, chatt och videomöten parallellt. Ett operativsystem som hjälper användaren att organisera detta effektivt sparar både tid och mental energi.

    Dessutom har gränssnittet förbättrats för språk som skrivs från höger till vänster, och användaren får bättre kontroll över vilka ikoner som syns i panelens aktivitetsfält. Det är små förändringar, men de visar hur modern systemutveckling ofta handlar om att förfina detaljer som påverkar vardagsanvändningen.

    LibreOffice och filformatens ständiga maktkamp

    Zorin OS 18.1 uppdaterar också flera centrala program, däribland LibreOffice 26.2. Särskilt viktigt är förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office och Microsoft 365-dokument.

    Det här är ett klassiskt problem i datorvärlden: även om ett alternativt program är bra i sig, måste det också fungera tillsammans med de format som dominerar i skolor, företag och myndigheter. När kompatibiliteten blir bättre minskar den praktiska kostnaden för att välja ett öppnare system.

    Det visar också hur teknikutveckling sällan bara handlar om rå prestanda. Ofta avgörs ett programs framgång av hur väl det passar in i de ekosystem människor redan använder.

    En Lite-version för äldre datorer

    Samtidigt lanseras Zorin OS 18.1 Lite, en lättviktsversion riktad mot äldre eller enklare datorer. Den bygger på skrivbordsmiljön Xfce 4.20, som är känd för att vara resurssnål.

    Det är en viktig nyhet i en tid när mycket modern programvara ställer allt högre krav på hårdvara. Genom att erbjuda en lättare version kan äldre datorer få förlängt liv i stället för att kasseras. Det har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att kunna använda en dator några år längre betyder mindre elektronikavfall och lägre resursförbrukning.

    Lite-versionen får dessutom förbättringar som ny filhanterare, stöd för fingeravtrycksläsare och uppdaterade teman. Det visar att lättviktig inte längre behöver betyda avskalad och tråkig, utan snarare effektiv och genomtänkt.

    Ny kärna, bredare hårdvarustöd

    Under ytan bygger Zorin OS 18.1 på Linux-kärnan 6.17. Kärnan är den centrala del av operativsystemet som sköter kontakten mellan mjukvara och hårdvara. När kärnan uppdateras förbättras ofta stödet för nya grafikkort, processorer, inmatningsenheter och specialfunktioner.

    I den här versionen nämns bland annat bättre stöd för nya NVIDIA-grafikkort, Intel Xe3-grafik, AMD-baserade hybridlaptops, vissa Lenovo ThinkPad- och Samsung Galaxy Book-modeller, samt Apple-tillbehör som Magic Mouse 2 och Touch Bar på Intel-baserade MacBook Pro.

    Det är lätt att förbise hur avgörande sådant stöd är. Ett operativsystem kan vara hur elegant som helst, men om inte styrplattan, grafiken eller nätverket fungerar direkt blir användarupplevelsen snabbt frustrerande. Bra hårdvarustöd är därför en av de mest konkreta formerna av teknisk tillgänglighet.

    Spel och handhållna datorer blir en allt viktigare målgrupp

    En annan tydlig signal i uppdateringen är stödet för spelrelaterad hårdvara, till exempel handhållna systemen ASUS ROG Ally, Lenovo Legion Go och OneXPlayer. Det visar hur Linuxvärlden förändrats.

    För bara några år sedan sågs Linux främst som ett system för programmerare, servrar och teknikentusiaster. Nu blir spel, multimedia och vardagsanvändning allt viktigare. När operativsystem som Zorin OS förbättrar stödet för moderna spelmaskiner betyder det att Linux i högre grad försöker bli ett alternativ även för fritid och underhållning, inte bara arbete.

    Teknikens riktning: mindre expertkrav, mer vägledning

    Det mest intressanta med Zorin OS 18.1 är kanske inte någon enskild funktion, utan den övergripande idén bakom uppdateringen. Operativsystemet försöker inte bara vara kraftfullt – det försöker också vara pedagogiskt. Det guidar användaren, föreslår alternativ och minskar behovet av specialkunskap.

    Det pekar mot en större trend inom modern teknik: de system som lyckas bäst är ofta inte de mest avancerade i absolut mening, utan de som bäst döljer komplexiteten utan att förlora kontrollen.

    Zorin OS 18.1 verkar därför vara mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett exempel på hur Linux gradvis utvecklas från ett expertverktyg till ett mer allmänt, användarvänligt och hållbart alternativ. För den som är nyfiken på ett annat sätt att använda datorn kan det vara ett steg mot en framtid där fri programvara inte känns som ett kompromissval, utan som ett fullt rimligt förstahandsval.

    https://zorin.com/os

    Om Zorin OS i vår wiki

    https://wiki.linux.se/Zorin_OS

    Andra artiklar om Zorin OS

    Faktaruta: Zorin OS 18.1

    Version: Zorin OS 18.1

    Nyhet: Första punktuppdateringen i Zorin OS 18-serien

    Kärna: Linux 6.17

    Kontorssvit: LibreOffice 26.2

    Ny utgåva: Zorin OS 18.1 Lite

    Lite-versionen bygger på: Xfce 4.20

    Fokus: Bättre appstöd, bredare hårdvarustöd och förbättrad prestanda

    Windows-appdetektion: Över 240 appar känns igen

    Webbläsare: Brave förinstallerad som standard

    Support till: Juni 2029



  • Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.

    I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.

    Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.

    Vad menas med “fri programvara”?

    När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.

    Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:

    • proprietära drivrutiner
    • stängd firmware
    • andra icke-fria komponenter

    Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.

    Frihet har ett pris

    Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.

    Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.

    Bygger på Ubuntu 24.04 LTS

    Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.

    För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.

    Flera varianter för olika behov

    Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:

    Trisquel

    Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.

    Triskel

    Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.

    Trisquel Mini

    För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.

    Trisquel Sugar

    Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.

    Netinstall

    För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.

    Brett stöd för olika arkitekturer

    Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:

    • amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
    • ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
    • arm64 – 64-bitars ARM
    • armhf – 32-bitars ARM

    Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.

    Programvarorna som följer med

    Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:

    • Abrowser 148 som standardwebbläsare
    • Icedove 140 som e-postklient
    • LibreOffice 24 som kontorspaket

    Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.

    Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:

    • Inkscape
    • LibreOffice
    • Tuba
    • yt-dlp

    Mer än bara versionsnummer

    Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.

    Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.

    Varför spelar sådana här projekt roll?

    För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.

    Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?

    Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.

    Ett operativsystem med tydlig ideologi

    Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.

    För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.

    https://trisquel.info/en/download

    Teknisk fakta: Trisquel 12.0 “Ecne”

    • Bas: Ubuntu 24.04 LTS
    • Support: Till 31 maj 2029
    • Kärna: Linux-libre 6.8.x
    • HWE-kärna: 6.17.x
    • Standardwebbläsare: Abrowser 148
    • E-postklient: Icedove 140
    • Kontorspaket: LibreOffice 24
    • Skrivbordsmiljöer: MATE 1.26.2, KDE Plasma 5.27.12, LXDE 0.99.2
    • Arkitekturer: amd64, ppc64el, arm64, armhf
    • Övrigt: Över 300 modifierade paket
  • GNU nano 9.0 – den lilla editorn som vägrar dö

    GNU nano 9.0 visar att även små och till synes enkla program kan ha en lång och betydelsefull historia. Från sina rötter som fri ersättare till Pico har nano vuxit till ett självklart verktyg för Linux-användare, och den nya versionen för vidare traditionen med förbättringar som gör terminalredigering både smidigare och mer modern.

    I en tid där avancerade kodredigerare som Visual Studio Code och Vim dominerar utvecklarnas vardag, fortsätter en betydligt enklare spelare att utvecklas – och överleva. Den klassiska terminaleditorn GNU nano har nu nått version 9.0, och med det skrivs ännu ett kapitel i en historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1990-talet.

    Från Pico till nano – en rebell föds

    Historien om GNU nano börjar egentligen med ett annat program: Pico, en enkel texteditor som följde med e-postklienten Pine. Pico var uppskattad för sin användarvänlighet – men hade en begränsning: licensen var inte fri.

    Detta blev startskottet för nano. År 1999 skapades projektet som en fri ersättare, helt i linje med idealen från Free Software Foundation och GNU Project. Målet var tydligt: erbjuda en enkel editor som alla kunde använda, modifiera och sprida.

    Nano blev snabbt populär, inte minst bland nybörjare inom Linux. Med tydliga kortkommandon längst ner i skärmen – till skillnad från mer kryptiska alternativ som Vim – blev den en självklar del av många distributioner.

    Den eviga kampen: enkelhet vs kraft

    Under årens lopp har nano balanserat på en intressant gräns. Den ska vara enkel – men inte primitiv.

    När GNU nano 8.0 släpptes fortsatte utvecklingen med förbättrad syntaxfärgning och bättre hantering av olika språk. Men med version 9.0 tar utvecklarna ett tydligt steg framåt utan att kompromissa med filosofin.

    Vad är nytt i nano 9.0?

    Den nya versionen (med det poetiska kodnamnet “Le bonheur est dans le pré”) introducerar flera förbättringar som kanske låter små – men gör stor skillnad i praktiken:

    • Smart sidscrollning: Istället för att bara flytta en rad i taget följer nu hela vyn med när du skriver långt åt höger.
    • Förbättrad navigering: Du kan scrolla sidledes i steg (baserat på tabstorlek) med nya tangentkommandon.
    • Mer robust makrohantering: Snabb start och stopp av inspelning påverkar inte tidigare makron.
    • Musstöd utvecklas: Det går nu att klicka i scrollbaren för att hoppa i dokumentet (med rätt flaggor).
    • Flexiblare kortkommandon: Flera tangentkombinationer kan nu bindas om.

    Dessutom har många mindre förbättringar införts:

    • Bättre syntaxfärger i olika språk och lokaler
    • Smartare “gå till rad”-funktion (med ++ och –)
    • Möjlighet att lista syntaxdefinitioner direkt via flagga
    • Bevarande av positioner och ankare mellan sessioner

    Varför spelar nano fortfarande roll?

    Det kan verka märkligt att ett så enkelt verktyg fortfarande utvecklas aktivt – men det fyller en viktig funktion.

    I situationer där du:

    • arbetar över SSH
    • räddar ett trasigt system
    • snabbt behöver redigera en konfigurationsfil

    …är nano ofta det snabbaste och mest tillgängliga valet.

    Till skillnad från tyngre alternativ kräver nano ingen inlärningskurva. Det är ett verktyg som “bara fungerar”.

    En liten editor med stor uthållighet

    GNU nano 9.0 visar att även små projekt kan ha lång livslängd – om de fyller ett verkligt behov. I över 25 år har nano varit en trogen följeslagare i terminalen, och allt tyder på att den kommer fortsätta vara det.

    I en värld av ständigt mer komplex mjukvara är det kanske just enkelheten som gör nano tidlös.

    https://www.nano-editor.org/download.php

    Nano manulen i linux.se wiki : https://wiki.linux.se/nano(1)

    [ TEKNISK FAKTARUTA: GNU nano 9.0 ]

    Program GNU nano
    Version 9.0
    Kodnamn Le bonheur est dans le pré
    Typ CLI-texteditor
    Plattform GNU/Linux & Unix-liknande system
    Licens Fri programvara (GNU)
    Nyheter Gemensam sidscrollning, förbättrad makrohantering, klickbar scrollbar, ombindbara tangenter och bättre syntaxfärgning.
    Flaggor –solosidescroll, –listsyntaxes (-z), positionlog, förbättrad GotoLine (++ / –)
    Status Tillgänglig för nedladdning / kommer till repos
  • GNOME 49.5 – stabilare skrivbord med fokus på säkerhet och tillförlitlighet

    Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk.

    Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från stora versionshopp handlar det inte om nya funktioner eller visuella förändringar – utan om något minst lika viktigt: stabilitet, säkerhet och finputsning.

    Det här är den femte underhållsuppdateringen i GNOME 49-serien, och den riktar sig till användare som redan kör denna version och vill ha en mer robust upplevelse.

    Vad är GNOME – och varför spelar det roll?

    GNOME är en av de mest använda grafiska miljöerna i Linux-världen. Den fungerar som det “ansikte” du möter när du loggar in: skrivbord, fönster, menyer och appar.

    Bakom kulisserna består GNOME av många olika komponenter – till exempel:

    • GNOME Shell – själva gränssnittet du ser
    • Mutter – hanterar fönster och grafik
    • Nautilus – filhanteraren
    • GLib – grundläggande bibliotek

    När en uppdatering som 49.5 släpps är det alltså hela detta ekosystem som förbättras.

    Färre buggar – smidigare vardag

    Många av förbättringarna i GNOME 49.5 handlar om att rätta till små men irriterande problem som påverkar användarupplevelsen.

    I GNOME Shell har man till exempel:

    • Fixat fel där mappikoner inte uppdaterades korrekt
    • Rättat märkliga utloggningsval i menyer
    • Löst problem med tangentbordslayout efter lösenordsinmatning
    • Täppt till minnesläckor (som annars gör system segare över tid)

    Även i Mutter har flera krascher åtgärdats, särskilt kopplade till pekskärmar och energisparläge. Resultatet: färre oförklarliga buggar och bättre flyt.

    Filhantering och webbläsning blir stabilare

    Filhanteraren Nautilus har fått viktiga förbättringar:

    • Krascher vid sökning i favoritplatser är fixade
    • “Hoppa över”-knappen aktiveras snabbare vid filoperationer

    Webbläsaren GNOME Web (Epiphany) har också uppdaterats. Här har utvecklarna backat en tidigare ändring i annonsblockeringen som orsakade problem med vissa webbplatser – ett tydligt exempel på hur stabilitet ibland kräver att man tar ett steg tillbaka.

    Säkerhet i fokus – viktiga patchar i GLib

    En av de mest betydelsefulla delarna av uppdateringen finns i GLib.

    Här har flera säkerhetsbrister åtgärdats, bland annat:

    • Buffer overflow och underflow-problem
    • Felaktig minneshantering vid base64-kodning
    • Risker för läsning/skrivning utanför tilldelat minne

    Sådana buggar kan i värsta fall utnyttjas av angripare. Därför är dessa fixar extra viktiga – även om de inte märks direkt för användaren.

    Även bakom kulisserna händer mycket

    Utöver de mest synliga delarna har en rad andra komponenter förbättrats:

    • GTK – färre krascher, bättre Wayland-stöd
    • GVFS – säkerhetsfixar för FTP
    • libsoup – säkrare hantering av nätverkstrafik
    • Orca – förbättrad tillgänglighet och tal

    Det här visar hur omfattande en “liten” uppdatering faktiskt är.

    Inga nya funktioner – och det är meningen

    Det kan verka tråkigt att en uppdatering inte innehåller nya funktioner. Men i mjukvaruvärlden är stabilitet minst lika viktig som innovation.

    GNOME 49.5 är ett tydligt exempel på detta:

    • Fokus på att fixa istället för att lägga till
    • Förbättrad säkerhet
    • Stabilare grund för framtida versioner

    Slutsats

    GNOME 49.5 är ingen spektakulär uppdatering – men den är viktig. Den gör systemet säkrare, mer stabilt och mer pålitligt i vardagen.

    För dig som använder Linux med GNOME innebär det:

    • Färre buggar
    • Bättre prestanda över tid
    • Minskad risk för säkerhetsproblem

    Kort sagt: en klassisk “tyst” uppdatering som gör stor skillnad där det verkligen räknas.

    https://www.gnome.org/sv

    Teknisk faktaruta: GNOME 49.5

    Version: GNOME 49.5

    Typ av utgåva: Underhållsuppdatering för GNOME 49-serien

    Fokus: Stabilitet, buggfixar, säkerhetsuppdateringar

    Viktiga uppdaterade komponenter:

    • GNOME Shell 49.5
    • Mutter 49.5
    • Nautilus 49.5
    • GNOME Control Center 49.6
    • Epiphany 49.7
    • GLib 2.86.4
    • GTK+ 3.24.52
    • GVFS 1.58.4
    • Libadwaita 1.8.5.1
    • libsoup 3.6.6

    Exempel på rättade problem:

    • Felaktiga mappikoner i GNOME Shell
    • Krascher i Mutter och Nautilus
    • Pekskärmsproblem efter energisparläge
    • Fördröjning innan “Hoppa över”-knappen aktiveras
    • Kompatibilitetsproblem i Epiphanys annonsblockering

    Säkerhetsfixar: GLib 2.86.4 åtgärdar flera sårbarheter, bland annat buffer underflow, integer overflow och out-of-bounds-läsning/skrivning.

    Oförändrad inriktning: Inga större nya funktioner – uppdateringen fokuserar på att göra GNOME 49 mer robust och pålitligt.

  • Krita 6.0: Ett stort kliv framåt för digitalt måleri

    Krita 6.0 markerar en av de största uppdateringarna hittills för det populära open source-verktyget för digitalt måleri. Med modern teknik, kraftigt förbättrade textverktyg och stöd för avancerad färghantering tar programmet ett tydligt steg mot att bli ett ännu starkare alternativ för både hobbykonstnärer och professionella kreatörer.

    Den fria och öppna målarapplikationen Krita har nått en ny milstolpe med version 6.0. Uppdateringen innebär inte bara förbättringar – det handlar om ett rejält tekniksprång som påverkar både användarupplevelsen och de kreativa möjligheterna för illustratörer, serietecknare och digitala konstnärer.

    Modern teknik bakom kulisserna

    En av de mest betydande förändringarna är att Krita nu bygger på Qt 6, en modern plattform för grafiska applikationer. Det ger ett snabbare, mer responsivt gränssnitt och bättre stöd för framtida funktioner.

    Samtidigt introduceras stöd för färghantering i Wayland – något som länge varit efterfrågat i Linux-världen. Detta innebär mer korrekt färgåtergivning, vilket är avgörande för konstnärer som arbetar professionellt med färgkritiska projekt.

    Textverktyg som äntligen känns moderna

    En av de största nyheterna i Krita 6.0 är en total omarbetning av textsystemet. Tidigare har text varit en svag punkt, men nu får användare helt nya möjligheter:

    • Redigera text direkt på duken
    • Låta text följa vektorbanor
    • Skapa text som anpassar sig efter former
    • Förbättrat stöd för olika skriftsystem

    Detta gör Krita betydligt mer användbart för exempelvis serieteckning och grafisk design.

    Nya verktyg för kreativt arbete

    Version 6.0 introducerar flera nya funktioner som riktar sig direkt till kreatörer:

    • Knivverktyg för vektorer – dela och slå ihop objekt enkelt
    • Pixel-art-stabilisator – gör pixelgrafik mer exakt
    • Kurvlinjärt perspektivverktyg – för mer avancerade perspektiv
    • Nya färgfilter – som “propagate colors” och overlay-masker

    Dessutom har Liquify-verktyget blivit snabbare, vilket märks tydligt i arbetsflödet.

    Bättre filstöd och kompatibilitet

    Krita fortsätter att förbättra sin kompatibilitet med andra program. I version 6.0 märks bland annat:

    • Förbättrat stöd för JPEG-XL
    • Stöd för Radiance RGB
    • Möjlighet att läsa och spara text i Photoshop (PSD)
    • Textlager från PSD kan nu öppnas som redigerbar text

    Detta gör det enklare att samarbeta med användare av andra verktyg.

    För utvecklare och avancerade användare

    För den tekniskt intresserade har även Python-API:et byggts ut kraftigt. Det går nu bland annat att:

    • Generera penseldrag via kod
    • Skapa mer avancerade pluginer
    • Arbeta med nya UI-komponenter

    Detta öppnar dörren för automatisering och skräddarsydda arbetsflöden.

    Ett verktyg för framtiden

    Krita 6.0 är inte bara en uppdatering – det är en tydlig signal om vart digitalt skapande är på väg. Med bättre prestanda, modern teknik och kraftfulla nya funktioner stärker Krita sin position som ett av de mest avancerade fria verktygen för digital konst.

    Och kanske viktigast av allt: det är fortfarande helt gratis och öppen källkod.

    https://krita.org/sv

    Fakta: Krita 6.0

    Typ: Fri och öppen programvara för digitalt måleri

    Plattformar: GNU/Linux, macOS och Windows

    Viktig nyhet: Portning till Qt 6

    Linux-förbättring: Stöd för färghantering i Wayland

    Textverktyg: Nytt textsystem med redigering direkt på duken, text på kurvor och text i vektorformer

    Nya funktioner: Kurvlinjärt perspektivstöd, knivverktyg för vektorer, nya färgfilter och pixel-art-stabilisator

    Filformat: Utökat stöd för bland annat Radiance RGB och förbättrat stöd för JPEG-XL

    Photoshop-stöd: Kan läsa textobjekt i PSD som text och spara text till PSD-format

    För utvecklare: Utökat Python-API med stöd för att generera penseldrag

    Distribution: Finns att ladda ner som AppImage och källkodspaket

  • Blender 5.1 – snabbare grafik, smartare verktyg och bättre Linux-stöd

    Blender fortsätter att flytta fram gränserna för fri 3D-grafik. I version 5.1 får användare snabbare rendering, smartare verktyg och förbättrat stöd för moderna system som Wayland – en uppdatering som stärker programmets roll som ett av de mest kraftfulla open source-alternativen för kreativt arbete.

    Den fria 3D-mjukvaran Blender fortsätter att utvecklas i snabb takt. Med version 5.1 tar projektet ännu ett stort kliv framåt – både när det gäller prestanda, nya funktioner och stöd för moderna system. För både hobbyanvändare och professionella 3D-konstnärer innebär uppdateringen en rad förbättringar som gör arbetet snabbare och mer flexibelt.

    En öppen standard för 3D-skapande

    Blender är ett av de mest kraftfulla open source-verktygen för 3D-grafik och används till allt från animation och spelutveckling till vetenskaplig visualisering. Att programmet är fritt och öppet innebär att utvecklingen drivs av en global gemenskap – och version 5.1 visar tydligt hur snabbt innovation kan ske i ett sådant ekosystem.

    Snabbare rendering med modern hårdvara

    En av de största nyheterna i Blender 5.1 är förbättrad prestanda vid rendering – alltså processen där 3D-scener omvandlas till färdiga bilder eller animationer.

    • Stöd för hårdvaruaccelererad ray tracing på AMD-grafikkort via HIP RT aktiveras nu som standard
    • GPU-rendering kan vara upp till 10 % snabbare i flera testsituationer
    • Flera visuella effektnoder (som oskärpa och ljuseffekter) har optimerats och kan bli upp till dubbelt så snabba

    Detta gör att både renderingstider och arbetsflöden förbättras märkbart, särskilt i komplexa projekt.

    Smartare verktyg för animation och modellering

    Blender 5.1 introducerar också flera nya verktyg som gör det enklare att arbeta kreativt:

    • En ny “Gaussian Smooth”-modifierare för mjukare animationer utan att förstöra originaldata
    • Förbättrad snapping (fästning) och precision vid modellering
    • Nya valverktyg i kurvskulptering (lasso, box, cirkel)
    • Möjlighet att justera vertex slide mer exakt

    Dessutom tillkommer funktioner som att snabbt byta animationer på flera objekt samtidigt och förbättrade arbetsflöden i Grease Pencil – Blenders verktyg för 2D-ritning i 3D-miljö.

    Viktiga förbättringar för Linux och Wayland

    För Linux-användare är detta en särskilt intressant version. Blender 5.1 kan nu startas utan fönsterdekorationer i Wayland med flaggan:

    --no-window-frame

    Detta innebär att programmet inte längre behöver använda biblioteket libdecor för att rita fönsterramar, vilket ger bättre integration med moderna Linux-skrivbord.

    Dessutom har minneshanteringen förbättrats genom användning av TBB_MALLOC_PROXY, vilket kan bidra till stabilare och effektivare drift.

    Nya möjligheter inom grafik och effekter

    Version 5.1 innehåller även flera tekniska nyheter som öppnar nya kreativa möjligheter:

    • Stöd för AVIF-bilder (ett modernt bildformat med hög kompression)
    • Ny “Mask to SDF”-nod för att skapa avståndsfält (användbart i simuleringar och effekter)
    • Förbättrad VR-upplevelse med mer exakt navigering
    • Stöd för högre ljudkvalitet – upp till 2048 kb/s

    För avancerade användare finns även förbättringar i OpenEXR-formatet och nya inställningar för ljus och rendering.

    En plattform som fortsätter växa

    Blender 5.1 visar att open source inte bara kan konkurrera med kommersiella alternativ – utan i många fall också driva innovation snabbare. Kombinationen av bättre prestanda, nya funktioner och förbättrad systemintegration gör denna version till en viktig milstolpe.

    För den som arbetar med 3D, animation eller visualisering är Blender 5.1 ett tydligt exempel på hur teknikutveckling kan bli både kraftfull och tillgänglig för alla.

    Blenders hemsida

    Faktaruta: Blender 5.1

    Typ: Fri och öppen 3D-grafikmjukvara

    Plattformar: Linux, macOS, Windows

    Viktiga nyheter: Snabbare GPU-rendering, nya animationsverktyg, stöd för AVIF, förbättrad VR och bättre Wayland-stöd

    Linux-nyhet: Kan öppnas utan fönsterram i Wayland med argumentet --no-window-frame

    Prestanda: Upp till 10 % snabbare rendering i vissa benchmarks

    Licens: Open source

  • GIMP 3.2 – ett stort steg framåt för fri bildredigering

    Den fria bildredigeraren GIMP har fått en omfattande uppdatering i version 3.2. Programmet introducerar flera efterlängtade funktioner, bland annat icke-förstörande lager, stöd för vektorgrafik, förbättrade penslar och bättre textredigering. Tillsammans gör nyheterna att GIMP tar ett tydligt steg närmare de mer avancerade verktyg som länge dominerat professionell bildbehandling.

    Den fria bildredigeraren GIMP har länge varit ett av de mest kända alternativen till kommersiella program som Photoshop. Med den nya versionen GIMP 3.2 får programmet flera efterlängtade funktioner som förändrar hur man arbetar med bilder – inte minst genom stöd för icke-förstörande redigering, vektorgrafik och förbättrade målarverktyg.

    Tillsammans gör dessa förändringar programmet mer flexibelt både för hobbyanvändare, illustratörer och professionella designers.

    Icke-förstörande lager – redigera utan att förstöra originalet

    En av de största nyheterna i GIMP 3.2 är stöd för icke-förstörande lager. Det innebär att redigeringar kan göras utan att permanent förändra originalbilden.

    En central funktion är Link Layers, som gör det möjligt att inkludera externa bilder i ett projekt samtidigt som kopplingen till originalfilen behålls. Dessa lager kan:

    • skalas
    • roteras
    • transformeras

    utan att kvaliteten försämras.

    Om originalfilen ändras uppdateras dessutom bilden automatiskt i projektet. Detta arbetssätt är vanligt i professionella grafiska program och gör arbetsflödet betydligt mer flexibelt.

    Vektorlager gör grafik skalbar

    GIMP har traditionellt varit ett program för rastergrafik, alltså pixelbaserade bilder. I version 3.2 introduceras dock stöd för vektorlager, vilket öppnar nya möjligheter.

    Det uppdaterade Path-verktyget gör det möjligt att skapa vektorformer med justerbar fyllning och linjer. Resultatet blir grafik som kan skalas upp eller ned utan att förlora skärpa.

    Detta är särskilt användbart för:

    • logotyper
    • ikoner
    • diagram
    • tekniska illustrationer

    Samtidigt gör stödet för vektorer att GIMP nu även kan exportera SVG-grafik, ett vanligt format för webbgrafik.

    Bättre verktyg för digital målning

    För konstnärer och illustratörer innehåller GIMP 3.2 flera förbättringar i målarverktygen.

    Det uppdaterade MyPaint Brush-verktyget innehåller nu 20 nya penslar. Dessutom anpassar sig penslarna automatiskt efter dukens zoom och rotation, vilket ger en mer naturlig känsla när man målar digitalt.

    En annan nyhet är målningsläget Overwrite, som gör det möjligt att måla över befintliga färger utan att blanda in transparens. Det ger bättre kontroll vid exempelvis retuschering och färgläggning.

    Smidigare textredigering direkt på duken

    Textverktyget har också fått flera förbättringar. Den inbyggda textredigeraren på duken kan nu flyttas fritt och erbjuder fler kortkommandon.

    Bland nyheterna finns:

    • Ctrl + B för fetstil
    • Shift + Ctrl + V för att klistra in oformaterad text

    Användare får även fler inställningar för funktionen Text Outline, vilket gör det enklare att skapa tydliga rubriker och grafiska texteffekter.

    Stöd för fler filformat

    GIMP 3.2 förbättrar också kompatibiliteten med andra grafiska program och filformat.

    Bland nyheterna finns:

    • export till DDS BC7 (används ofta i spelgrafik)
    • förbättrad import av PSD-filer från Photoshop
    • SVG-export tack vare vektorlager
    • bättre vektorhantering vid PDF-export

    Det gör det enklare att använda GIMP i blandade arbetsflöden där flera program används.

    Förbättrat gränssnitt och smartare arbetsflöden

    Utvecklarna har även gjort flera mindre förbättringar som gör programmet mer lättanvänt.

    Exempel på detta är:

    • penselminiatyrer som anpassar sig efter mörka eller ljusa teman
    • möjlighet att öppna bilder genom att dra dem till bildflikar
    • nya kortkommandon för verktygen Shear och Flip
    • automatisk anpassning till operativsystemets färgtema

    Tillsammans bidrar dessa förändringar till ett mer modernt och effektivt arbetsflöde.

    Nya verktyg för utvecklare och tryckproduktion

    Även utvecklare och avancerade användare får nya funktioner. En ny GEGL Filter-browser gör det enklare att hitta och använda icke-förstörande filter vid utveckling av skript och insticksmoduler.

    För användare som arbetar med tryck innehåller färgväljaren för CMYK nu information om Total Ink Coverage, alltså hur mycket bläck som används totalt i en färg – en viktig parameter vid professionell tryckproduktion.

    Uppdaterade kärnbibliotek

    I samband med GIMP-lanseringen har utvecklarna även släppt nya versioner av två centrala bibliotek som programmet bygger på:

    • babl 0.1.124
    • GEGL 0.4.68

    Dessa bibliotek ansvarar bland annat för färghantering och bildbearbetning och är avgörande för programmets prestanda och kvalitet.

    Ett viktigt steg för fri programvara

    Med version 3.2 fortsätter GIMP att utvecklas från ett traditionellt bildredigeringsprogram till ett mer komplett verktyg för digital grafik. Kombinationen av icke-förstörande redigering, vektorstöd och förbättrade målarverktyg gör programmet betydligt mer kraftfullt än tidigare.

    För många användare innebär detta att fri och öppen programvara nu kan konkurrera ännu bättre med kommersiella alternativ inom professionell bildredigering.

    https://www.gimp.org

    Faktaruta: GIMP 3.2

    Version: 3.2

    Viktig nyhet: Icke-förstörande lager

    Nytt stöd: Vektorlager och SVG-export

    Förbättringar: Nya penslar, bättre textredigering och fler filformat

    Bibliotek: babl 0.1.124 och GEGL 0.4.68

    Användningsområde: Bildredigering, digital målning, grafik och illustration

  • Rocky Linux blir finansiell partner till KDE – stärker det öppna skrivbordet

    Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet.

    Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom öppen källkod valt att stödja utvecklingen ekonomiskt. Organisationen bakom Linuxdistributionen Rocky Linux har nämligen blivit officiell sponsor till KDE-projektet.

    Beslutet innebär att Rocky Linux ansluter sig till en exklusiv grupp företag och organisationer som finansierar utvecklingen av ett av världens mest avancerade öppna skrivbordssystem.

    Ett växande ekosystem kring KDE

    KDE är ett av de mest etablerade projekten inom fri programvara. Projektet utvecklar bland annat skrivbordsmiljön KDE Plasma, tillsammans med hundratals program och tekniska ramverk för Linux och andra operativsystem.

    Under det senaste året har projektet haft en stark utveckling. I slutet av förra året rapporterades rekordstora donationer, och nu fortsätter stödet att växa när fler organisationer ansluter sig.

    Det senaste tillskottet är Rocky Enterprise Software Foundation (RESF) – den ideella organisation som styr och utvecklar Rocky Linux, en communitydriven Linuxdistribution byggd för att vara kompatibel med Red Hat Enterprise Linux (RHEL).

    Ett naturligt steg för Rocky Linux

    Enligt Brian Clemens, medgrundare och vice ordförande i RESF, var beslutet enkelt.

    “Hållbar öppen källkod bygger på att starka open source-gemenskaper stödjer varandra. Vi försöker alltid bidra till de projekt vi själva bygger vidare på, och att stödja KDE var ett självklart val med tanke på hur populär Rocky Linux-versionen med KDE är.”

    Rocky Linux används ofta i servermiljöer och företagsinfrastruktur, men projektet erbjuder även en version med KDE-skrivbordet installerat – något som blivit uppskattat av många användare.

    En exklusiv grupp sponsorer

    Genom att bli KDE-patron ansluter sig Rocky Linux till en rad välkända företag inom teknik- och open source-världen. Bland organisationerna som redan stödjer KDE finns bland annat:

    • Blue Systems
    • Canonical
    • g10 Code
    • Google
    • Kubuntu Focus
    • Mbition
    • Slimbook
    • SUSE
    • Techpaladin
    • The Qt Company
    • TUXEDO Computers

    Att bli KDE-patron kräver en donation på minst 5 000 euro till organisationen KDE e.V., den ideella förening som juridiskt representerar och stödjer KDE-projektet.

    Viktigt stöd till fri programvara

    Pengarna från patronprogrammet används till flera viktiga delar av KDE:s arbete. Bland annat finansieras:

    • utveckling av ny funktionalitet
    • drift av projektets infrastruktur
    • gemenskapsevenemang och utvecklarträffar
    • långsiktiga initiativ för det öppna skrivbordet

    Sådana bidrag spelar en avgörande roll för att open source-projekt ska kunna fortsätta utvecklas stabilt över tid.

    Samarbete stärker open source

    Att organisationer inom open source-världen stödjer varandra ekonomiskt ses ofta som ett viktigt steg mot ett mer hållbart ekosystem. Många projekt bygger på varandras arbete, och genom att bidra tillbaka kan utvecklingen fortsätta i ett positivt kretslopp.

    Rocky Linux beslut att stödja KDE visar hur samarbetet inom fri programvara fortsätter att växa – och hur viktiga gemenskaperna bakom projekten är för framtidens öppna teknik.

    Läs mer här

    https://ev.kde.org/2026/03/03/rockylinux-becomes-kde-patron

    Faktaruta

    Ämne: Rocky Linux blir KDE-patron

    Organisation: Rocky Enterprise Software Foundation (RESF)

    Vad har hänt? Rocky Linux har gått med i KDE e.V:s patronprogram.

    Syfte: Att stödja KDE:s utveckling, infrastruktur och communityarbete ekonomiskt.

    Miniminivå för patroner: 5 000 euro

    Betydelse: Visar hur open source-projekt stärker varandra genom samarbete och finansiering.

  • GNU Hurd tar steget in i 64-bitarsvärlden

    GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny generation utvecklare och forskare.

    Efter mer än tre decennier av utveckling har GNU Hurd fått inbyggt stöd för x86_64-arkitekturen. Det innebär att systemet nu kan köras nativt på modern 64-bitars hårdvara. Stödet levereras via GNU Guix, som både är en avancerad pakethanterare och ett komplett operativsystem.

    Detta markerar första gången Hurd officiellt lämnar sin 32-bitarsbegränsning bakom sig.

    Vad är GNU Hurd?

    Hurd är tänkt att vara kärnan i det operativsystem som utvecklas av GNU Project. Projektet startade redan på 1980-talet med målet att skapa ett helt fritt operativsystem. När Linux dök upp i början av 1990-talet blev det snabbt den praktiska kärnan i GNU/Linux-systemen, medan Hurd fortsatte som ett mer experimentellt alternativ.

    Till skillnad från Linux bygger Hurd på en mikrokärnearkitektur baserad på GNU Mach. I en sådan design är själva kärnan minimal. Funktioner som filsystem, nätverk och enhetsdrivrutiner körs som separata servrar i användarrymden och kommunicerar genom meddelanden.

    Tanken är att detta ska ge större flexibilitet, bättre modularitet och potentiellt högre säkerhet. I praktiken har det också inneburit tekniska utmaningar som gjort utvecklingen långsam.

    Varför är 64-bitarsstöd så betydelsefullt?

    Under lång tid var Hurd begränsat till 32-bitars x86-system. Det innebar att:

    • Minne var begränsat till maximalt 4 GB adresserbart utrymme
    • Modern hårdvara inte kunde utnyttjas fullt ut
    • Projektets praktiska användbarhet minskade

    Med x86_64-stöd kan Hurd nu använda betydligt större minnesutrymmen och köras direkt på dagens processorer utan kompatibilitetslager. Det gör systemet mer relevant för forskning och utveckling.

    Det betyder dock inte att Hurd plötsligt blir ett alternativ till etablerade system. Snarare handlar det om att ta bort en teknisk spärr som länge hållit projektet tillbaka.

    GNU Guix och den nya generationens systembygge

    Det är genom Guix som 64-bitarsversionen nu görs tillgänglig. Guix är både en pakethanterare som kan installeras ovanpå andra Linux-system och en fullständig distribution kallad Guix System.

    En central idé är att hela systemet definieras deklarativt som kod. Det innebär att:

    • Uppdateringar sker atomiskt
    • Tidigare systemtillstånd kan återställas
    • System kan reproduceras exakt på flera maskiner

    I den senaste versionen har projektet lagt till över 12 000 nya paket och genomfört tiotusentals uppdateringar. Centrala verktyg och kompilatorer har moderniserats, och systemhanteringen har förbättrats med nya tjänster och säkerhetsfunktioner.

    Samtidigt fortsätter arbetet med att minimera beroendet av förkompilerad kod, vilket är en viktig del av projektets ambition att bygga systemet helt från källkod.

    Experimentellt – men inte irrelevant

    Trots framstegen är GNU Hurd fortfarande experimentellt. Hårdvarustödet är begränsat och stabiliteten når inte upp till nivåerna hos mer etablerade kärnor. Det är inte avsett för produktionsmiljöer.

    Men 64-bitarsstödet gör systemet mer tillgängligt för:

    • Operativsystemforskning
    • Säkerhetsstudier
    • Arkitekturexperiment
    • Fri programvaruutveckling

    Det blir nu möjligt att testa och utveckla Hurd på vanlig modern utrustning i stället för att förlita sig på äldre 32-bitarsmaskiner.

    En symbol för uthållighet

    Att Hurd nu tar klivet in i 64-bitarsvärlden är mer än en teknisk uppdatering. Det är ett tecken på långsiktig envishet inom fri programvaruvärld. I en bransch där många projekt försvinner efter några år har Hurd fortsatt att utvecklas i över 30 år.

    Det återstår att se vilken roll systemet kommer att spela i framtiden. Men med stöd för modern arkitektur har GNU Hurd tagit ett steg från historisk kuriositet till ett återigen relevant forskningsprojekt.

    https://guix.gnu.org/blog/2026/the-64-bit-hurd

    Faktaruta: GNU Hurd 64-bit via Guix

    Kort sagt: GNU Hurd har nu nativt x86_64-stöd som kan testas via GNU Guix/Guix System.
    Vad är Hurd? En experimentell GNU-kärna byggd ovanpå mikrokärnan GNU Mach, där flera systemtjänster körs som separata servrar i användarrymden.
    Varför 64-bit spelar roll: Modern hårdvara och större minnesadressrymd (praktiskt för utveckling, test och forskning).
    Hur får man tag på det? Guix tillhandahåller systemavbildningar/verktyg för installation eller test.
    Viktigt: Hurd är fortfarande experimentellt och inte ett produktionsalternativ till Linux.
  • LibreOffice Online väcks till liv igen

    LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden.

    Efter flera års dvala har The Document Foundation beslutat att återuppta utvecklingen av LibreOffice Online. Därmed rivs beslutet från 2022 upp – det beslut som fryste projektet och flyttade det till arkivet. Nu öppnas källkoden igen och gemenskapen bjuds in att fortsätta arbetet.

    Det handlar dock inte om en färdig produkt som plötsligt lanseras. Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt återuppbyggnadsskede och kräver omfattande tekniskt arbete innan det kan betraktas som produktionsklart.

    Vad är LibreOffice Online?

    LibreOffice Online är den webbaserade versionen av LibreOffice, det fria och öppna kontorspaketet som används globalt som alternativ till proprietära lösningar.

    I stället för att installera programmet lokalt på datorn körs mjukvaran på en server. Användaren ansluter via webbläsaren, medan dokumenten renderas på serversidan och gränssnittet strömmas till klienten.

    Det innebär att man kan:

    • Öppna och redigera dokument i webbläsaren
    • Samarbeta på distans
    • Integrera lösningen i egna moln- eller servermiljöer

    Systemet bygger på samma kärna som skrivbordsversionen och stöder ordbehandling, kalkylblad och presentationer.

    Varför frystes projektet?

    År 2022 beslutade styrelsen inom The Document Foundation att stoppa den aktiva utvecklingen. Projektet arkiverades och placerades i vad som ibland kallas “attic” – en plats för vilande kodbaser.

    Det betydde inte att webbaserade LibreOffice-lösningar försvann helt. Flera aktörer inom ekosystemet fortsatte att utveckla egna varianter. Däremot saknades en aktiv, gemensam uppströmsutveckling under Foundationens direkta ansvar.

    Vad innebär återstarten?

    Nu har styrelsen formellt upphävt frysningsbeslutet. Källkodsarkivet har öppnats igen och utvecklare uppmanas att bidra.

    Samtidigt är det viktigt att klargöra vad beslutet inte innebär. The Document Foundation kommer inte att driva en molntjänst i stil med Google Docs eller Microsoft 365. Organisationen betonar att den inte ska fungera som kommersiell SaaS-leverantör och inte erbjuda enterprise-support.

    Fokus ligger i stället på att återetablera en öppen och gemenskapsdriven kodbas. Kommersiella eller hostade lösningar hänvisas till partners i ekosystemet.

    Ett större perspektiv: öppen källkod i molnet

    Utvecklingen speglar en större fråga inom den fria programvaruvärlden. När allt fler tjänster flyttar till molnet förändras maktbalansen. Program som tidigare installerades lokalt erbjuds nu som centrala tjänster, där användaren inte alltid har insyn i hur systemet fungerar.

    Att återuppliva LibreOffice Online är därför inte bara en teknisk fråga, utan också en principiell. Det handlar om att skapa ett öppet alternativ även i en tid där molnbaserade lösningar domineras av ett fåtal globala aktörer.

    För organisationer och offentlig sektor kan detta innebära möjligheten att:

    • Självhosta sina kontorsverktyg
    • Behålla kontroll över data
    • Undvika leverantörsinlåsning
    • Anpassa systemet efter egna behov

    Lång väg kvar

    Det är dock viktigt att dämpa förväntningarna. Projektet kräver modernisering, kodgranskning och anpassning till dagens tekniska standarder innan det kan användas brett i produktion.

    Återstarten är alltså början på en process – inte slutmålet.

    Men symboliskt är beslutet betydelsefullt. Det visar att öppna projekt kan få nytt liv när engagemang och behov sammanfaller. I en digital vardag som i allt högre grad formas av molntjänster markerar detta att fria alternativ fortfarande har en plats att fylla.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/02/24/libreoffice-online-a-fresh-start/

    FAKTARUTA

    Vad: LibreOffice Online – webbaserad variant av LibreOffice.

    Hur: Körs på server och används via webbläsare; gränssnittet strömmas till klienten.

    Stöd: Writer, Calc och Impress.

    Fördel: Kan integreras i molnplattformar och självhostade samarbetsmiljöer.

    Status: Återupptagen utveckling, men fortfarande långt från färdig produktionsnivå.

    Viktigt: TDF avser inte driva en egen kommersiell SaaS-tjänst.


  • Blender 5.1 Beta – snabbare grafik och förbättrat Linux-stöd

    Blender 5.1 Beta markerar ett tydligt tekniklyft för den fria 3D-mjukvaran, med aktiverad hårdvaruaccelererad ray tracing för AMD-grafikkort, förbättrad animationsprestanda och smidigare Linux-integration. Uppdateringen visar hur utvecklingen fortsätter att kombinera högre prestanda med mer flexibla och användarvänliga arbetsflöden för både entusiaster och professionella kreatörer.

    Den öppna 3D-mjukvaran Blender tar ännu ett steg framåt med betaversionen av 5.1-serien. Programmet, som utvecklas av Blender Foundation, används världen över för allt från hobbyprojekt och spelutveckling till professionella filmproduktioner.

    Den nya versionen fokuserar på tre huvudområden: prestanda, animation och förbättrad systemintegration – särskilt för Linux-användare.

    Hårdvaruaccelererad ray tracing aktiveras som standard för AMD

    En av de största nyheterna är att hårdvaruaccelererad ray tracing via HIP RT nu är aktiverad som standard för AMD-grafikkort.

    Ray tracing är en teknik som simulerar hur ljus faktiskt rör sig och studsar i en scen. I stället för att använda förenklade ljusmodeller beräknas ljusets bana mer fysiskt korrekt, vilket ger:

    • Realistiska reflektioner
    • Naturtrogna skuggor
    • Mer korrekt ljusbrytning i exempelvis glas

    Tack vare GPU-accelerationen rapporteras 5–10 procent bättre renderingsprestanda i flera testsituationer. För användaren betyder det kortare väntetider och snabbare arbetsflöden.

    Förbättrad Linux-integration utan libdecor

    Blender 5.1 introducerar möjligheten att starta programmet utan fönsterdekorationer via argumentet –no-window-frame.

    Detta innebär att Blender inte längre är beroende av libdecor vid användning av Wayland. För Linux-användare kan detta ge stabilare beteende, bättre integration med skrivbordsmiljön och färre grafiska konflikter.

    Även om förändringen är teknisk i grunden, påverkar den den dagliga användarupplevelsen positivt.

    Smidigare animation med ny Gaussian Smooth-modifierare

    Animation får flera förbättringar i version 5.1. Den nya F-Curve-modifieraren Gaussian Smooth gör det möjligt att mjuka upp rörelser utan att ändra originalkurvan permanent.

    Detta innebär icke-destruktiv redigering där animatören kan finjustera rörelser utan att förlora ursprungsdata.

    Dessutom förbättras prestandan i animationssystemets utvärdering, vilket ger snabbare uppspelning och respons i komplexa projekt.

    Andra nyheter inom animation och riggning inkluderar:

    • Möjlighet att ersätta actions på flera objekt samtidigt
    • Loop-markering i Weight Paint-läget vid Vertex Selection
    • Snäppning till face-center
    • Ny korrigerande flip normals-inställning i Apply Object Transform

    Effektivare modellering och skulptering

    Modelleringsverktygen får flera kvalitetsförbättringar:

    • Stöd för lasso-, box- och cirkelmarkering i Curves Sculpt-läget
    • Snäppning med Ctrl och precisionsläge med Shift vid Bevel
    • Justerbara inställningar för Vertex Slide
    • Förbättrad polygonfyllningsprestanda

    Dessa förbättringar gör finjustering av geometri snabbare och mer exakt, särskilt i större och mer komplexa scener.

    Nya noder och förbättrad procedurgrafik

    Den nodbaserade arbetsmiljön byggs ut med flera nya komponenter:

    • Mask To SDF-nod för beräkning av signed distance fields
    • Ny Sequencer Strip Info-nod
    • Stöd för Radial Tiling
    • Boolean-, Integer- och Vector Input-noder
    • Ny Font-socket

    För användare som arbetar proceduralt eller med avancerade material och effekter innebär detta större flexibilitet och fler kreativa möjligheter.

    Bättre hantering av 3D-text

    Fontfyllning för 3D-textobjekt har förbättrats, vilket ger jämnare och mer förutsägbara resultat. Det är särskilt relevant inom motion graphics och titeldesign där textkvalitet är avgörande.

    Ett tydligt steg mot högre prestanda och bättre arbetsflöde

    Blender 5.1 Beta visar att utvecklingen fortsätter i hög takt. Fokus ligger både på rå prestanda och på att göra arbetsflödet mer intuitivt och stabilt.

    Särskilt intressant är att AMD-användare nu får hårdvaru-ray tracing aktiverad direkt utan manuell konfiguration. Samtidigt stärks Linux-stödet genom bättre Wayland-integration.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en betaversion. Den är avsedd för testning och kan innehålla buggar. För produktionsarbete rekommenderas att invänta den slutliga stabila versionen.

    TEKNISK FAKTA – BLENDER 5.1 BETA

    Version:            5.1 Beta
    Licens:             GPL (Fri och öppen källkod)
    Plattformar:        GNU/Linux, macOS, Windows
    Render-motor:       Cycles (GPU-accelererad)
    
    GPU-förbättringar:
    - Hårdvaru-ray tracing aktiverad som standard för AMD (HIP RT)
    - 5–10% förbättrad GPU-renderingsprestanda
    
    Linux-förbättringar:
    - Stöd för --no-window-frame
    - Ingen beroende av libdecor vid Wayland
    
    Animation:
    - Ny F-Curve modifier: Gaussian Smooth
    - Snabbare utvärdering av animationssystemet
    - Ersätt actions på flera objekt
    
    Modellering:
    - Snäppning till face-center
    - Förbättrad polygon fill-prestanda
    - Precision (Shift) och snapping (Ctrl) vid Bevel
    
    Noder:
    - Mask To SDF
    - Sequencer Strip Info
    - Radial Tiling
    - Boolean / Integer / Vector Input
    - Ny Font-socket
    
    Status:             Betaversion (ej för produktion)
      
  • Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    En 16 år gammal laptop med mekanisk hårddisk och första generationens Core i3 låter som en självklar kandidat för elåtervinning. Men med rätt operativsystem och en enkel uppgradering kan den förvandlas till en fullt fungerande internet- och kontorsdator – och samtidigt bli ett exempel på hur återbrukad teknik kan minska både kostnader och miljöpåverkan.

    Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    När en 15–16 år gammal laptop hamnar på återvinningscentralen är det sällan någon som höjer på ögonbrynen. Teknikutvecklingen går snabbt, och datorer betraktas ofta som förbrukningsvaror. Men berättelsen om Aspire 5741G visar att verkligheten kan vara en annan.

    Den här modellen lanserades runt 2010 och såldes ursprungligen med Windows 7. Den var då en typisk mellanklassdator för studenter och kontorsanvändare. I dag, mer än ett och ett halvt decennium senare, skulle många anta att den är obrukbar. Ändå visar praktiska tester motsatsen.

    Hårdvaran som fortfarande håller

    Aspire 5741G är utrustad med en Intel Core i3-330M, en tvåkärnig processor från Intels första generation av i3-serien (Arrandale). Den arbetar i 2,13 GHz och stödjer fyra trådar via Hyper-Threading. Det är långt ifrån dagens topprestanda, men för enklare uppgifter räcker den fortfarande väl.

    Datorn har dessutom ett dedikerat grafikkort, ATI Radeon HD 5470. Redan vid lanseringen var det ett instegskort, men det klarar fortfarande videouppspelning och enklare grafiska miljöer utan problem.

    Den stora svagheten är den mekaniska hårddisken. Just den komponenten påverkar upplevelsen mer än processorn. Mekaniska diskar är långsamma jämfört med moderna SSD-enheter och skapar en känsla av tröghet i systemet.

    Linux ger nytt liv

    När datorn installerades med Linux Mint förändrades förutsättningarna dramatiskt. Ett modernt men resurssnålt operativsystem kan utnyttja hårdvaran effektivare än äldre Windows-installationer.

    I praktiken klarar datorn att strömma SVT Play utan lagg. Den startar LibreOffice snabbt nog för vardagsbruk och hanterar webbsurf, e-post och dokumentarbete utan större problem. För den som behöver en internetterminal för att söka jobb, betala räkningar eller skriva dokument är den fullt tillräcklig.

    Användarupplevelsen beskrivs som stabil och förvånansvärt smidig. I många fall upplevs den som bättre än nya lågprisdatorer med svagare Celeron-processorer och begränsat arbetsminne.

    SSD – den avgörande uppgraderingen

    Byter man ut den mekaniska hårddisken mot en SSD sker en dramatisk förbättring. Uppstartstider minskar kraftigt, program öppnas nästan omedelbart och systemet känns betydligt mer responsivt.

    Det är en relativt billig uppgradering som kan förlänga livslängden med flera år. I praktiken kan en SSD få en 15 år gammal dator att kännas flera generationer nyare.

    Hållbarhet och digital inkludering

    Det finns också en större samhällsfråga här. Elektronikskrot är ett växande miljöproblem. Många datorer kasseras trots att de fungerar tekniskt sett. Genom att installera ett lättare operativsystem och eventuellt uppgradera lagringen kan man förlänga livslängden avsevärt.

    För personer med begränsad ekonomi kan en sådan återbrukad dator vara avgörande. Den kan fungera som en stabil internetterminal och ge tillgång till utbildning, myndighetstjänster och arbetsmarknad.

    Mer än bara en estetisk uppdatering

    När modellen en gång marknadsfördes handlade det om designförbättringar och en elegantare yta. I dag är det tydligt att det inte är det yttre som avgör värdet.

    Det som avgör är hur väl hårdvaran matchas med rätt mjukvara och rätt användningsområde.

    En dator som var på väg mot elåtervinningen har i stället blivit ett fungerande verktyg i vardagen. Det visar att teknikens livslängd inte enbart bestäms av ålder – utan av hur vi väljer att använda den.

    Läs mer allmänt om denna dator hos Geektoys

    Teknisk fakta

    Modell
    Acer Aspire 5741G
    Ålder
    Ca 15–16 år
    Processor
    Intel Core i3 (1:a gen, i3-330M)
    Grafik
    ATI Radeon HD 5470
    Lagring
    Mekanisk hårddisk (SSD-uppgradering rekommenderas)
    Operativsystem
    Linux Mint
    Användning
    Internetterminal, SVT Play, LibreOffice
    Skick
    Fint skick (återbruk)



  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte som ett avsteg i utvecklingen, utan som en naturlig omnumrering i ett projekt som fortsätter att växa.

    Linux-kärnan fortsätter sin lugna men obevekliga utveckling. Med version 6.19 får vi en uppdatering som inte innehåller några dramatiska kursändringar, men som ändå förbättrar prestanda, säkerhet och skalbarhet på en lång rad områden. I sitt release-meddelande passade Linus Torvalds dessutom på att bekräfta att nästa version blir Linux 7.0, mest för att versionsnumren i 6-serien helt enkelt har blivit för stora och svåröverskådliga.

    Poängen är viktig: 7.0 innebär ingen ny utvecklingsmodell eller ”omstart” av Linux. Det är samma stabila, stegvisa förbättringar som tidigare – bara med ett renare versionsnummer.

    En av de mer intressanta nyheterna i Linux 6.19 handlar om minneshantering. Kärnan får nu stöd för AMD:s teknik för smart cache-injektion, vilket gör att vissa I/O-enheter kan placera data direkt i processorns L3-cache i stället för att gå via arbetsminnet. Det minskar fördröjningar och kan ge tydliga prestandavinster i system med höga dataflöden. På Intelsidan införs stöd för Linear Address-Space Separation, LASS, som stärker gränsen mellan kernelminne och användarutrymme och därmed minskar risken för spekulativa sidokanalsattacker.

    Arkitekturstödet har också utvecklats vidare. För IBM:s s390-plattform introduceras ett nytt gränssnitt för minnes-hotplug, samtidigt som stödet för gamla 31-bitars binärer tas bort. Plattformen får även stackskydd tack vare förbättringar i den kommande GCC 16-kompilatorn. På 64-bitars Arm-system har Linux nu stöd för MPAM, Arm Memory System Resource Partitioning and Monitoring, vilket gör det möjligt att övervaka och styra hur olika processer använder minnesresurser. Det är särskilt relevant i datacenter och realtidssystem.

    I kärnans inre mekanik märks flera förändringar som framför allt gynnar utvecklare och containerplattformar. Ett nytt systemanrop, listns(), gör det effektivare för användarutrymme att lista existerande namespaces. Samtidigt har referensräkningen för namespaces förbättrats för att förhindra att borttagna resurser ”återuppstår”. Signalhanteringen har också blivit mer informativ: processer som använder pidfd kan nu avgöra vilken signal som orsakade att en annan process avslutades med en core-dump. BPF-systemet har dessutom fått nya funktioner, bland annat stöd för indirekta hopp på x86.

    Lagring och filsystem har fått flera konkreta förbättringar. FUSE har nu bättre stöd för buffrade läsningar med stora minnessidor, och iomap-lagret kan spåra delvis uppdaterade folios för effektivare läsningar. Det virtuella filsystemet har utökats med återkallbara katalogdelegationer, något som förbättrar NFS-hantering. Btrfs har fått ett särskilt nedstängningsläge som låter pågående operationer avslutas kontrollerat samtidigt som nya blockeras, och ext4 kan nu hantera filsystem med blockstorlekar som är större än systemets sidstorlek.

    På hårdvarusidan har stödet breddats ytterligare. Nya drivrutiner har lagts till för bland annat Realtek-systemtimers, Intels minnes- och I/O-hubbar samt flera nya nätverkskort, både trådbundna och trådlösa. Det gör att Linux fortsätter att fungera väl även på helt ny hårdvara.

    Nätverksstacken har fått tydliga prestandalyft. En större förändring i hur TCP-sändning låses har resulterat i betydligt högre genomströmning under tung belastning. Dessutom kan sockets nu markeras som undantagna från globala minnesgränser, medan begränsningar i stället tillämpas inom containrar. Det ger både bättre prestanda och bättre isolering i moderna molnmiljöer.

    Även säkerheten har stärkts. Linux 6.19 innehåller nya kryptografiska hashfunktioner i form av SHA-3 och BLAKE2b, tillsammans med tillhörande dokumentation. Säkerhetsmoduler informeras nu när memfd-filer skapas, vilket gör det möjligt att fatta policybeslut om dessa filer i realtid. SELinux har redan stöd för detta. Därutöver förbättras hanteringen av transparenta huge pages för enhetsminne, och zram har optimerats med effektivare skrivbuntning.

    För virtualisering och containrar har guest_memfd() fått stöd för NUMA-policyer, vilket ger bättre kontroll över var minne allokeras i virtuella miljöer. Stödet för konfidentiell databehandling har också byggts ut, bland annat med kryptering och autentisering av PCIe-länkar samt ett nytt konfidentiellt VMBus-läge för Hyper-V. Det här är viktiga steg för säkra moln och isolerade arbetslaster.

    Slutligen finns även små förbättringar som märks direkt i vardagen. En ny konsolfont, Terminus 10×18, har lagts till för att göra text mer lättläst på skärmar med mellanhög upplösning – en detalj som uppskattas av alla som arbetar i textkonsolen.

    Linux 6.19 finns redan att ladda ner från kernel.org, och användare av rullande distributioner kommer att få uppdateringen först. För övriga distributioner dyker den upp successivt under de kommande veckorna. Samtidigt kan Linux-världen se fram emot nästa steg: Linux 7.0, ett nytt versionsnummer för samma långsiktigt stabila utveckling.

    https://kernel.org

    TEKNISK FAKTARUTA: LINUX KERNEL 6.19
    Status
    Stabil release
    Nästa versionssteg
    Linux 7.0 (numreringsbyte, ej ny utvecklingsfas)
    CPU & minne
    AMD: Smart Data Cache Injection (I/O → L3 cache)
    Intel: LASS (starkare separation kernel/user)
    Arkitekturer
    s390: nytt gränssnitt för memory hotplug, 31-bitars binärer bort, stack-protector (GCC 16)
    arm64: MPAM-stöd (resurspartitionering/monitorering)
    Kärn-API & internsystem
    listns(): effektivare listning av namespaces
    Förbättrad namespace-refcount & pidfd-signalinfo
    BPF: indirekta hopp via särskild map-typ (x86), dynptr för strukturerad fil-läsning
    Filsystem & block-I/O
    FUSE: bättre buffrade läsningar med stora folios
    iomap: spårar delvis uppdaterade folios
    VFS/NFS: “recallable directory delegations”
    Btrfs: shutdown state (slutför pågående, stoppar nya)
    ext4: stöd för blockstorlek > page size
    Nätverk
    TCP: omarbetad transmit locking → högre throughput under last
    Sockets: kan undantas global minnesbudget, policy i containrar
    Säkerhet & krypto
    SHA-3 & BLAKE2b i kryptobiblioteket
    LSM-notifiering vid memfd-create (SELinux-stöd)
    Virtualisering & “confidential computing”
    guest_memfd(): NUMA-policyer
    PCIe: link-kryptering + enhetsautentisering
    Hyper-V: confidential VMBus
    Övrigt
    THP för device-private memory
    zram: writeback batching
    Ny konsolfont: Terminus 10×18

Etikett: fri programvara

  • KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…

  • Debian 14 tar ett stort steg mot säkrare Linuxpaket

    Debian 14 “Forky” kan bli en milstolpe för säkrare Linuxsystem. När nästa stora Debianversion väntas släppas under sommaren 2027 ska distributionen inte bara få stöd för LoongArch64 och nya funktioner i pakethanteraren APT – den ska också kräva reproducerbara paket. Det innebär att program ska kunna byggas om från källkod och ge exakt samma resultat…

  • Linux Mint 22.3 får ny HWE-version med bättre stöd för nyare datorer

    Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start. Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler…

  • Fedora Linux 44 är här – snabbare, modernare och bättre för spel

    Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system. Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre…

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…

  • Zorin OS 18.1: Linux blir enklare, lättare och mer kompatibelt

    Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows. Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer…

  • Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…

  • GNU nano 9.0 – den lilla editorn som vägrar dö

    GNU nano 9.0 visar att även små och till synes enkla program kan ha en lång och betydelsefull historia. Från sina rötter som fri ersättare till Pico har nano vuxit till ett självklart verktyg för Linux-användare, och den nya versionen för vidare traditionen med förbättringar som gör terminalredigering både smidigare och mer modern. I en…

  • GNOME 49.5 – stabilare skrivbord med fokus på säkerhet och tillförlitlighet

    Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk. Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från…

  • Krita 6.0: Ett stort kliv framåt för digitalt måleri

    Krita 6.0 markerar en av de största uppdateringarna hittills för det populära open source-verktyget för digitalt måleri. Med modern teknik, kraftigt förbättrade textverktyg och stöd för avancerad färghantering tar programmet ett tydligt steg mot att bli ett ännu starkare alternativ för både hobbykonstnärer och professionella kreatörer. Den fria och öppna målarapplikationen Krita har nått en…

  • Blender 5.1 – snabbare grafik, smartare verktyg och bättre Linux-stöd

    Blender fortsätter att flytta fram gränserna för fri 3D-grafik. I version 5.1 får användare snabbare rendering, smartare verktyg och förbättrat stöd för moderna system som Wayland – en uppdatering som stärker programmets roll som ett av de mest kraftfulla open source-alternativen för kreativt arbete. Den fria 3D-mjukvaran Blender fortsätter att utvecklas i snabb takt. Med…

  • GIMP 3.2 – ett stort steg framåt för fri bildredigering

    Den fria bildredigeraren GIMP har fått en omfattande uppdatering i version 3.2. Programmet introducerar flera efterlängtade funktioner, bland annat icke-förstörande lager, stöd för vektorgrafik, förbättrade penslar och bättre textredigering. Tillsammans gör nyheterna att GIMP tar ett tydligt steg närmare de mer avancerade verktyg som länge dominerat professionell bildbehandling. Den fria bildredigeraren GIMP har länge varit…

  • Rocky Linux blir finansiell partner till KDE – stärker det öppna skrivbordet

    Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet. Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom…

  • GNU Hurd tar steget in i 64-bitarsvärlden

    GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny…

  • LibreOffice Online väcks till liv igen

    LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden. Efter flera års dvala har…

  • Blender 5.1 Beta – snabbare grafik och förbättrat Linux-stöd

    Blender 5.1 Beta markerar ett tydligt tekniklyft för den fria 3D-mjukvaran, med aktiverad hårdvaruaccelererad ray tracing för AMD-grafikkort, förbättrad animationsprestanda och smidigare Linux-integration. Uppdateringen visar hur utvecklingen fortsätter att kombinera högre prestanda med mer flexibla och användarvänliga arbetsflöden för både entusiaster och professionella kreatörer. Den öppna 3D-mjukvaran Blender tar ännu ett steg framåt med betaversionen…

  • Från elskrot till vardagsdator – en andra chans för Aspire 5741G

    En 16 år gammal laptop med mekanisk hårddisk och första generationens Core i3 låter som en självklar kandidat för elåtervinning. Men med rätt operativsystem och en enkel uppgradering kan den förvandlas till en fullt fungerande internet- och kontorsdator – och samtidigt bli ett exempel på hur återbrukad teknik kan minska både kostnader och miljöpåverkan. Från…

  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte…