Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection.
GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit en ny policy för användningen av artificiell intelligens och stora språkmodeller.
GNU Compiler Collection, vanligtvis förkortat GCC, är en samling kompilatorer för bland annat programmeringsspråken C, C++, Fortran och Ada. Programvaran är en central del av många Linuxsystem och används för att omvandla programmerares källkod till körbara program.
Den nya policyn innebär att GCC tills vidare kommer att avvisa bidrag som innehåller upphovsrättsligt betydande material som har skapats av en språkmodell.
Det räcker inte att redigera AI-koden
Reglerna omfattar inte bara kod som kopierats direkt från exempelvis ChatGPT eller GitHub Copilot. Även kod som senare har skrivits om, rättats eller förbättrats av en människa kan omfattas.
Det avgörande är om den färdiga koden fortfarande bygger på material som ursprungligen skapades av en språkmodell.
En utvecklare kan alltså inte låta en AI skapa en större funktion, städa upp koden manuellt och därefter behandla resultatet som ett helt självständigt arbete.
När ett kodbidrag väl har sitt ursprung i AI-genererat material fortsätter det, enligt policyn, att räknas som härlett från detta material.
AI får fortfarande användas som hjälpmedel
Policyn innebär inte ett fullständigt förbud mot AI-verktyg.
Utvecklare får fortfarande använda språkmodeller för att:
diskutera programmeringsidéer,
förstå befintlig källkod,
lära sig mer om ett obekant teknikområde,
undersöka möjliga lösningar,
genomföra allmän efterforskning.
Begränsningen gäller när upphovsrättsligt betydande material från språkmodellen faktiskt hamnar i den kod som skickas in till GCC-projektet.
En utvecklare kan exempelvis fråga en språkmodell hur en viss kompilatorteknik fungerar. Därefter kan utvecklaren själv konstruera och skriva en egen lösning. Det skiljer sig från att låta språkmodellen skapa själva implementationen och sedan använda den som grund för bidraget.
Vad betyder upphovsrättsligt betydande?
All kod är inte automatiskt tillräckligt originell eller omfattande för att skyddas av upphovsrätten.
En mycket enkel ändring, som att rätta ett stavfel, byta ett variabelnamn eller justera en uppenbar felskrivning, kan vara juridiskt obetydlig. Mer omfattande funktioner, algoritmer och implementationer kan däremot betraktas som upphovsrättsligt betydande.
Policyn innehåller därför vissa begränsade undantag.
GCC:s ansvariga utvecklare kan acceptera triviala eller juridiskt obetydliga ändringar som har skapats med hjälp av en språkmodell. Ändringen måste fortfarande uppfylla projektets vanliga kvalitetskrav, och användningen av AI ska redovisas tydligt.
Särskilda regler för testprogram
AI-genererade testfall kan också behandlas annorlunda än kod som blir en permanent del av GCC.
Ett testfall består ofta av ett mycket litet program som används för att återskapa ett fel eller kontrollera att kompilatorn beter sig på rätt sätt. Sådan kod är normalt inte en del av kompilatorns egen implementation.
Därför kan även upphovsrättsligt betydande AI-genererade testfall i vissa situationer accepteras.
Upphovsrätten är den stora frågan
Bakgrunden till försiktigheten är osäkerheten kring hur språkmodeller har tränats och vilka rättigheter som gäller för materialet de producerar.
En språkmodell kan ha tränats på stora mängder offentligt tillgänglig källkod. Det är inte alltid möjligt att avgöra om ett kodförslag är en helt ny konstruktion eller om det ligger nära kod som redan har skrivits av någon annan.
För ett stort projekt som GCC kan detta skapa både juridiska och praktiska problem. Projektet måste kunna veta att den kod som tas emot får distribueras under GCC:s licens och att bidragsgivaren har rätt att lämna över den.
En försiktighetsprincip för fri programvara
Den nya policyn visar att AI kan användas som ett verktyg under utvecklingsarbetet, men att ansvaret fortfarande ligger hos människan.
För GCC räcker det inte att en utvecklare förstår, granskar eller förbättrar den kod som en språkmodell har skapat. Om ett betydande kodbidrag bygger på AI-genererat material kan det fortfarande avvisas.
Budskapet till utvecklare är därför tydligt: använd gärna AI för att lära, resonera och undersöka – men skriv den kod som ska skickas in till GCC själv.
> FAKTA: GCC OCH AI-GENERERAD KOD
GCC är en samling kompilatorer
för bland annat C, C++, Fortran och Ada. GCC används i många
Linuxdistributioner och andra fria operativsystem.
GCC-projektets nya policy innebär att upphovsrättsligt betydande kod
som har skapats av en språkmodell normalt inte accepteras som bidrag.
Policyn gäller även kod som först har skapats av exempelvis ChatGPT,
Gemini eller GitHub Copilot och därefter har skrivits om eller
förbättrats av en människa.
AI får fortfarande användas för att diskutera idéer, förstå befintlig
kod, göra efterforskningar och lära sig mer om ett teknikområde.
Triviala ändringar och vissa testfall kan i särskilda fall accepteras.
Användningen av AI måste då redovisas tydligt.
GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program.
GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för att bygga, länka och undersöka program på Linux och andra Unixliknande operativsystem.
Binutils arbetar oftast i bakgrunden och märks därför sällan av vanliga datoranvändare. För programmerare, systemutvecklare och skapare av Linuxdistributioner är verktygen däremot mycket viktiga. De används tillsammans med bland annat kompilatorn GCC, standardbiblioteket glibc och felsökaren GDB.
Vad är GNU Binutils?
När en programmerare skriver ett program måste källkoden gå igenom flera steg innan den kan köras av datorn.
Först översätts programkoden till maskinkod. Därefter måste olika delar av programmet kopplas samman till en färdig körbar fil. Binutils innehåller flera av de verktyg som behövs under denna process.
Bland de mest kända verktygen finns:
as – omvandlar assemblerkod till objektfiler.
ld – länkar samman objektfiler och bibliotek till färdiga program.
objdump – visar information om innehållet i körbara filer och objektfiler.
readelf – granskar ELF-filer, som är det vanligaste formatet för körbara program i Linux.
ar – skapar och hanterar statiska programbibliotek.
De flesta utvecklare använder inte alla dessa kommandon direkt. I stället anropas de automatiskt av kompilatorer och byggsystem.
Enklare felsökning av program
Både objdump och readelf har fått det nya alternativet:
--debug-dir=DIR
Det gör det möjligt att ange en särskild katalog där verktygen ska leta efter separata filer med felsökningsinformation.
Felsökningsinformation innehåller exempelvis funktionsnamn, variabelnamn och kopplingar mellan maskinkod och programmets ursprungliga källkod. Informationen är mycket användbar när ett program kraschar eller beter sig fel.
I många Linuxdistributioner lagras felsökningsinformationen separat från själva programmet. Det gör programfilerna mindre, samtidigt som utvecklare fortfarande kan installera den mer detaljerade informationen när den behövs.
Med det nya alternativet blir det enklare att undersöka program när felsökningsfilerna ligger på en annan plats än normalt.
Objdump kan visa globala variabler
Verktyget objdump har även fått alternativet:
--map-global-vars
Det kan användas för att visa var globala variabler finns i en objektfil och vilken typ av information de innehåller.
En global variabel är en variabel som kan användas av flera delar av ett program. Sådana variabler kan ibland göra program svårare att felsöka, eftersom innehållet kan ändras från många olika platser.
Den nya funktionen kan därför hjälpa utvecklare att förstå hur ett program använder sitt minne och hur olika variabler är placerade i den färdiga programfilen.
Objektfiler kan behandlas som ett bibliotek
Länkaren har fått stöd för alternativen:
--start-lib
--end-lib
De gör det möjligt att behandla en grupp objektfiler ungefär som om de låg i ett statiskt bibliotek.
Ett statiskt bibliotek är normalt en samling färdigkompilerade objektfiler som har packats ihop i en arkivfil. Med de nya alternativen behöver utvecklaren inte alltid skapa en sådan arkivfil först.
Det kan förenkla byggprocessen, särskilt i stora projekt där många mindre objektfiler ska kopplas samman.
Länkaren tar då endast med de objektfiler som verkligen behövs, på ungefär samma sätt som när ett vanligt statiskt bibliotek används.
Snabbare länkning kan ge större programfiler
BFD-länkaren stöder nu optimeringsnivån:
-O 0
När denna nivå används slutar länkaren att slå samman innehållet i vissa sektioner som innehåller identiska eller liknande data.
Normalt försöker länkaren minska storleken på det färdiga programmet genom att kombinera exempelvis identiska textsträngar eller annan återkommande information.
Det arbetet kan dock ta tid, särskilt när mycket stora program ska byggas.
Genom att använda -O 0 kan länkningen därför gå betydligt snabbare. Nackdelen är att det färdiga programmet kan bli större eftersom information som hade kunnat delas i stället sparas flera gånger.
Det blir alltså en avvägning mellan byggtid och filstorlek.
Funktionen kan vara särskilt användbar under utveckling, när ett program kompileras och länkas om många gånger. Inför en slutlig utgåva kan utvecklaren sedan välja en högre optimeringsnivå för att skapa en mindre programfil.
Förbättrat stöd för RISC-V
GNU Binutils 2.47 utökar även stödet för processorarkitekturen RISC-V.
RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från flera traditionella processorplattformar kan den användas och vidareutvecklas utan att tillverkare behöver betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.
Arkitekturen används bland annat i mikrokontroller, inbyggda system, forskningsprojekt, servrar och experimentella persondatorer.
Den nya versionen av Binutils innehåller stöd för flera ytterligare RISC-V-utökningar, däribland:
zalasr 1.0
svrsw60t59b 1.0
zvabd 1.0
smpmpmt 1.0
Stöd har också lagts till för flera instruktioner som utför vektoriella punktprodukter.
Vektorberäkningar gör det möjligt för processorn att bearbeta flera tal samtidigt i stället för ett tal i taget. Det är särskilt användbart inom områden som bildbehandling, artificiell intelligens, vetenskapliga beräkningar och signalbehandling.
Punktprodukter är en vanlig matematisk operation inom exempelvis maskininlärning. Bättre stöd för sådana instruktioner gör det möjligt för utvecklare att skapa program som mer effektivt utnyttjar moderna RISC-V-processorer.
Äldre 32-bitars S/390 fasas ut
Stödet för den 32-bitars IBM S/390-plattformen har nu markerats som föråldrat.
Det innebär inte nödvändigtvis att stödet försvinner omedelbart, men det är en tydlig signal om att det kan tas bort i en framtida version.
Den modernare 64-bitarsarkitekturen S/390x påverkas inte. Den fortsätter att stödjas och underhållas.
S/390 och S/390x används främst i IBM:s stordatorsystem. Att den äldre 32-bitarsversionen fasas ut är därför ett naturligt steg när allt fler system använder 64-bitarsprocessorer och modernare programvara.
En viktig uppdatering som arbetar i bakgrunden
GNU Binutils 2.47 innehåller inga funktioner som vanliga datoranvändare kommer att se direkt på skrivbordet. Uppdateringen är ändå betydelsefull.
Nästan alla program i en Linuxdistribution har vid något tillfälle passerat genom en assembler, länkare eller något annat verktyg från Binutils.
Förbättringarna kan ge utvecklare snabbare byggprocesser, bättre möjligheter att undersöka programfiler och utökat stöd för nya processorinstruktioner.
GNU Binutils 2.47 finns tillgänglig som källkod från GNU-projektets servrar. Användare av Linuxdistributioner med löpande uppdateringar kan räkna med att versionen dyker upp i pakethanteraren när distributionernas utvecklare har hunnit testa och paketera den.
Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran.
Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har skrivits av AI-verktyg får inte längre lagras på plattformen.
Codeberg är en tjänst för fri programvara och projekt med öppen källkod. Plattformen drivs utan vinstsyfte och bygger på programvaran Forgejo, som är ett öppet alternativ till bland annat GitHub.
Den nya begränsningen har lagts till i Codebergs användarvillkor efter att frågan diskuterats och godkänts genom organisationens gemensamma beslutsprocess. Regeln omfattar kod som huvudsakligen har skapats av generativa AI-tjänster, exempelvis Claude och OpenAI Codex.
Oklart vem som äger AI-skapad kod
Ett av Codebergs viktigaste argument handlar om upphovsrätt.
Generativa AI-system tränas på mycket stora mängder text och programkod. I många fall är det svårt att veta exakt vilket material som har använts vid träningen och vilka licenser som gäller för det ursprungliga materialet.
Det skapar flera obesvarade frågor. Kan AI-genererad kod innehålla delar som liknar upphovsrättsskyddad kod? Vem bär ansvaret om sådan kod publiceras? Kan den som använder AI-verktyget verkligen ge programmet en giltig licens?
Codeberg anser att den juridiska situationen fortfarande är för osäker för att plattformen ska tillåta projekt som till största delen består av AI-genererat innehåll.
Risk för skadlig och osäker kod
Codeberg lyfter även fram säkerheten.
Ett generativt AI-system förstår inte programkod på samma sätt som en erfaren utvecklare. Systemet skapar i stället svar genom att beräkna vilka ord, symboler och kodrader som sannolikt bör följa efter varandra.
Resultatet kan se korrekt och professionellt ut, trots att programmet innehåller allvarliga fel. Det kan exempelvis handla om säkerhetshål, felaktig hantering av lösenord eller kod som använder gamla och osäkra funktioner.
AI-verktyg kan dessutom producera skadlig kod, antingen avsiktligt efter en instruktion eller oavsiktligt genom ett felaktigt förslag. Enligt Codeberg har dagens AI-tjänster inte tillräckligt starka skydd för att garantera att större automatiskt skapade projekt är säkra.
I användarvillkoren skriver Codeberg att användare inte får dela projekt som huvudsakligen består av kod skriven av generativa AI-verktyg. Som skäl anges både den oklara upphovsrätten och risken för skadligt innehåll.
All användning av AI förbjuds inte
Den nya regeln innebär inte att utvecklare helt måste avstå från AI.
Det är fortfarande tillåtet att använda AI som ett begränsat hjälpmedel. En programmerare kan exempelvis be ett AI-system att förklara ett felmeddelande, föreslå hur en enskild funktion kan förbättras eller hjälpa till att skriva dokumentation.
Begränsningen gäller projekt där AI har producerat huvuddelen av själva källkoden.
Gränsen är dock inte särskilt tydlig. Codeberg har inte angett någon exakt procentsats för hur stor del av ett projekt som får vara AI-genererad. Det framgår inte heller hur kod som har skapats gemensamt av människor och AI ska bedömas.
Mänsklig granskning verkar inte räcka
Reglernas formulering innehåller inget tydligt undantag för kod som först har skapats av AI och därefter granskats av en människa.
Det innebär att ett projekt kan omfattas av förbudet även om utvecklaren har läst, testat och förstått varje kodrad. Den avgörande frågan verkar vara vem eller vad som ursprungligen skapade huvuddelen av koden.
Detta kan bli svårt att hantera i praktiken. Modern programutveckling sker ofta i flera steg. En utvecklare kan låta AI skapa ett första förslag, ändra stora delar av det och sedan bygga vidare manuellt.
När är koden då fortfarande AI-genererad? Codebergs regler ger ännu inget tydligt svar.
Svårt att upptäcka AI-skriven kod
Det finns i dag ingen helt pålitlig metod för att avgöra om ett program har skrivits av en människa eller av ett AI-system.
Till skillnad från bilder och vanlig text innehåller programkod ofta fasta strukturer och återkommande lösningar. Två utvecklare kan därför skriva mycket liknande kod utan att någon har kopierat den andra.
AI-genererad kod kan också redigeras, döpas om och blandas med mänskligt skriven kod. Efter tillräckligt många ändringar kan det vara nästan omöjligt att fastställa hur den första versionen skapades.
Codeberg har ännu inte förklarat hur plattformen ska upptäcka regelbrott eller vilken typ av bevis som kommer att krävas.
Det är därför möjligt att reglerna främst kommer att användas mot projekt som öppet beskriver sig som helt eller nästan helt AI-genererade.
En annan väg än GitHub
Codebergs beslut går i motsatt riktning jämfört med utvecklingen hos den kommersiella konkurrenten GitHub.
GitHub har under de senaste åren byggt in allt fler AI-funktioner för programmerare. AI-assistenter kan föreslå kod, besvara frågor om projekt och i vissa fall arbeta mer självständigt med programmeringsuppgifter.
Medan GitHub ser generativ AI som en central del av framtidens programutveckling väljer Codeberg alltså att dra en tydlig gräns.
Skillnaden speglar två olika synsätt. Det ena betonar snabbare utveckling och automatisering. Det andra lägger större vikt vid upphovsrätt, säkerhet, mänsklig kontroll och möjligheten att förstå hur ett program har skapats.
Kan påverka fler plattformar
Codebergs beslut är ett av de tydligaste exemplen hittills på en kodplattform som begränsar AI-genererad programvara i sina användarvillkor.
Plattformen nöjer sig inte med att rekommendera försiktighet eller kräva att AI-användning redovisas. Projekt som huvudsakligen har skapats av generativ AI måste i stället publiceras någon annanstans.
Det återstår att se hur reglerna kommer att fungera i praktiken. Codeberg behöver bland annat avgöra vad ordet ”huvudsakligen” betyder, hur misstänkta projekt ska granskas och hur utvecklare ska kunna försvara sig mot felaktiga anklagelser.
Beslutet visar samtidigt att frågan om AI-genererad kod inte bara är teknisk. Den handlar även om juridiskt ansvar, säkerhet, förtroende och vilken roll människor ska ha i framtidens programutveckling.
Linux är ett modernt operativsystem, men många av dess viktigaste idéer utvecklades redan under Unix-eran på 1960- och 1970-talen. Det hierarkiska filsystemet, processhanteringen, kommandopipelines och möjligheten att flytta systemet mellan olika datorarkitekturer är principer som fortfarande präglar dagens Linuxdistributioner. Att de lever kvar efter mer än 50 år beror framför allt på att de fortfarande är enkla, flexibla och användbara.
Linux brukar beskrivas som ett modernt operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till superdatorer, webbservrar och inbyggda system. Trots detta bygger Linux på flera grundidéer som utvecklades redan under Unix barndom på 1960- och 1970-talen.
Många av idéerna var banbrytande när de introducerades. I dag är de så självklara att de flesta användare knappt tänker på dem. Här är några av de viktigaste Unix-principerna som fortfarande präglar moderna Linuxdistributioner.
Filsystemet är uppbyggt som ett träd
En av Unix viktigaste innovationer var det hierarkiska filsystemet. När forskarna bakom Unix beskrev systemet i artikeln The Unix Time-Sharing System år 1974 var idén om ett sammanhängande katalogträd fortfarande relativt ny.
I Linux börjar hela filsystemet i rotkatalogen:
Under rotkatalogen finns kataloger som exempelvis:
Dessa kan i sin tur innehålla fler kataloger och filer. Strukturen kan jämföras med ett träd där rotkatalogen är stammen och underkatalogerna är grenar.
Till skillnad från DOS och Windows använder Linux normalt inte enhetsbokstäver som C: eller D:. I stället monteras olika lagringsenheter på valfria platser i samma katalogträd.
En extern hårddisk kan exempelvis monteras under:
En nätverksresurs kan monteras under:
För användaren ser resurserna då ut som vanliga kataloger, även om de i verkligheten finns på olika hårddiskar, USB-minnen, servrar eller optiska skivor.
Detta gör Linux filsystem både flexibelt och enhetligt.
Flera processer kan köras samtidigt
Unix konstruerades från början som ett fleranvändar- och multitaskingsystem. Flera program kunde därför köras samtidigt, även när användarna arbetade via enkla textterminaler.
I Linux kallas ett program som körs för en process. Operativsystemet kan hantera tusentals processer samtidigt och fördela processortid och minne mellan dem.
I ett kommandoskal kan ett program startas i bakgrunden genom att lägga till tecknet &:
Skalet återgår då direkt till kommandoprompten medan programmet fortsätter att köras.
Om ett program redan körs i förgrunden kan det tillfälligt stoppas genom att trycka:
Därefter kan processen fortsätta i bakgrunden med kommandot:
Det går även att visa skalets aktuella jobb:
Och återföra ett bakgrundsjobb till förgrunden:
Denna typ av jobbkontroll utvecklades när textterminaler var vanligare än grafiska skrivbord. Funktionen är fortfarande användbar vid arbete via terminal, SSH eller på servrar utan grafiskt gränssnitt.
Små program kan kopplas ihop med pipelines
En av Unix mest inflytelserika idéer är att program ska vara små, göra en tydligt avgränsad uppgift och kunna kombineras med andra program.
Detta möjliggörs genom standardiserade kanaler för inmatning och utmatning:
standard input, normalt tangentbordet
standard output, normalt terminalen
standard error, där felmeddelanden visas
Utmatningen från ett kommando kan sparas i en fil:
Kommandot ps aux visar systemets processer. Tecknet > skickar resultatet till filen allprocs.txt i stället för till skärmen.
En fil kan även användas som inmatning:
Ännu viktigare är pipeline-tecknet:
Det skickar utmatningen från ett kommando direkt till nästa kommando.
Ett enkelt exempel är:
Här skapar ps aux en lista över alla processer. Resultatet skickas till grep, som endast visar de rader som innehåller ordet firefox.
Ett mer lekfullt exempel är:
Programmet fortune skriver ut ett kort citat eller meddelande. Resultatet skickas sedan till lolcat, som visar texten i olika färger.
Pipeline-principen gör det möjligt att skapa avancerade arbetsflöden genom att kombinera enkla verktyg. I stället för att varje program måste innehålla alla funktioner kan användaren bygga en lösning av flera mindre delar.
C gjorde Unix flyttbart mellan olika datorer
Tidiga operativsystem skrevs ofta nästan helt i assembler. Assemblerkod arbetar nära datorns processor och kan vara mycket effektiv, men den är samtidigt starkt bunden till en viss processorarkitektur.
Ett program skrivet för en viss processor kunde därför inte utan vidare köras på en annan.
Unix skrevs till stor del om i programspråket C, som utvecklades av Dennis Ritchie vid Bell Labs. Detta var ett avgörande steg.
C är ett kompilerat högnivåspråk. Samma källkod kan i många fall kompileras för flera olika processorer, förutsatt att det finns en lämplig kompilator och att de maskinberoende delarna anpassas.
Det gjorde Unix betydligt lättare att flytta, eller porta, till nya datorsystem.
Samma grundidé gäller för Linux. Linuxkärnan och stora delar av operativsystemets grundläggande verktyg är skrivna i C. Därför kan Linux köras på många arkitekturer, bland annat:
x86 och x86-64
ARM
RISC-V
PowerPC
MIPS
IBM:s stordatorarkitekturer
Portabiliteten är en viktig förklaring till att Linux finns i så många typer av produkter, från små routrar till världens kraftfullaste superdatorer.
Användarna hjälper varandra
Unix utvecklades vid Bell Labs, som tillhörde det amerikanska telebolaget AT&T. På grund av dåtidens konkurrensregler hade företaget begränsade möjligheter att sälja Unix som en vanlig kommersiell produkt.
I stället distribuerades Unix till universitet och forskningsinstitutioner mot relativt låga avgifter. I många fall fick mottagarna även tillgång till källkoden.
Däremot följde inte alltid någon traditionell kundsupport med systemet. Användarna fick därför själva lösa problem, rätta fel och utveckla förbättringar.
Det växte fram användargrupper där forskare, studenter och systemadministratörer utbytte program, dokumentation och tekniska lösningar. En viktig organisation blev USENIX, som senare utvecklades till en betydande konferensorganisation inom datavetenskap.
Vid University of California, Berkeley utvecklades BSD, Berkeley Software Distribution. BSD blev en egen Unix-gren och kom att påverka många senare operativsystem.
Samma kultur lever kvar runt Linux. Supporten kommer ofta från flera olika håll:
distributionsprojektens dokumentation
webbforum
e-postlistor
lokala Linuxanvändargrupper
IRC och chattkanaler
webbplatser som Stack Exchange
diskussionsforum och sociala medier
Linuxvärlden bygger fortfarande i stor utsträckning på att användare delar kunskap och hjälper varandra.
Unix började på en relativt liten dator
Linuxanvändare framhåller ofta att systemet kan ge äldre datorer ett nytt liv. Lätta Linuxdistributioner kan användas på maskiner som inte längre klarar moderna versioner av Windows.
Även detta har en historisk koppling till Unix.
Bell Labs hade tidigare deltagit i utvecklingen av Multics, ett mycket ambitiöst operativsystem som skulle erbjuda datorkraft som en samhällstjänst. Användare skulle kunna ansluta till centrala datorresurser ungefär på samma sätt som människor ansluter sig till el- eller telefonnätet.
Projektet blev dyrt och försenat, och Bell Labs drog sig ur samarbetet.
Ken Thompson och Dennis Ritchie började därefter utveckla ett mindre och enklare system. De använde en PDP-7 från Digital Equipment Corporation, en dator som redan då hade begränsade resurser jämfört med de stora stordatorsystemen.
Unix växte alltså fram ur tanken att skapa ett användbart system med mindre och enklare hårdvara.
På ett liknande sätt kan Linux i dag användas för att återbruka äldre datorer. En maskin som inte längre fungerar bra med ett tungt operativsystem kan fortfarande användas som exempelvis:
enkel arbetsstation
webbserver
filserver
internetradio
informationsskärm
brandvägg eller router
retrospelsdator
terminal för fjärranslutning
Det betyder inte att alla moderna Linuxdistributioner är resurssnåla. Fullständiga skrivbordsmiljöer kan kräva relativt mycket minne och processorkraft. Däremot ger Linux användaren stora möjligheter att välja ett lättare skrivbord eller helt avstå från ett grafiskt gränssnitt.
Unixfilosofin lever vidare
Linux är inte Unix, men det är ett Unix-liknande operativsystem. Många av dess viktigaste egenskaper kommer direkt eller indirekt från de idéer som utvecklades vid Bell Labs för mer än ett halvt sekel sedan.
Det hierarkiska filsystemet skapar en sammanhängande struktur för filer och enheter. Processmodellen gör det möjligt att köra många program samtidigt. Pipelines låter små verktyg samarbeta. Programspråket C gjorde systemen lättare att flytta mellan olika datorarkitekturer. Användargemenskaperna skapade en tradition av kunskapsdelning och gemensam utveckling.
Dessa idéer lever inte kvar enbart av nostalgiska skäl. De finns kvar eftersom de fortfarande fungerar.
Linux visar därmed att teknisk utveckling inte alltid innebär att allt gammalt måste ersättas. Ibland bygger framtidens system vidare på idéer som visade sig vara ovanligt hållbara.
> FAKTA: UNIX-IDÉER I LINUX
> Ursprung: Unix började utvecklas vid Bell Labs år 1969.
> Linux: Linuxkärnan skapades av Linus Torvalds och publicerades första gången 1991.
> Filsystem: Alla filer och lagringsenheter ingår i ett gemensamt katalogträd som börjar i rotkatalogen /.
> Processer: Linux kan köra många program och användarsessioner samtidigt.
> Pipelines: Tecknet | skickar resultatet från ett kommando vidare till ett annat.
> Programspråk: Linuxkärnan och många grundläggande systemverktyg är huvudsakligen skrivna i C.
> Arkitekturer: Linux kan köras på bland annat x86-64, ARM, RISC-V, PowerPC och stordatorer.
> Grundprincip: Små program ska göra en tydlig uppgift och kunna kombineras med andra program.
> Varför lever idéerna kvar? De är enkla, flexibla, portabla och fungerar fortfarande efter mer än 50 år.
Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar.
Den fria videoredigeraren Shotcut har kommit i version 26.6. Det är en uppdatering som framför allt riktar sig till användare som arbetar mer seriöst med bildkvalitet, externa skärmar och modernare videoflöden. Bland nyheterna märks HDR-export, förbättrat stöd för extern monitor och ett nytt visningsläge med Vulkan för Linux.
Shotcut är sedan tidigare ett populärt alternativ för den som vill redigera video utan att köpa dyra kommersiella program. Programmet är öppen källkod, finns för Linux, macOS och Windows, och används både av hobbyfilmare, innehållsskapare och mer tekniskt intresserade användare.
Extern skärm gör comeback
En av de viktigaste nyheterna i Shotcut 26.6 är att stödet för att använda en extra skärm som extern monitor har återställts. Det innebär att man kan visa upp videon på en annan skärm medan man redigerar på sin huvudskärm.
Det här är särskilt användbart för den som vill se sitt material i större format, kontrollera färger eller arbeta mer likt i en professionell redigeringsmiljö.
Menyn för extern monitor har också flyttats. Tidigare låg den under inställningar, men finns nu direkt i den översta menyn under Player. Det gör funktionen lättare att hitta.
Samtidigt finns det en ny reservinställning som heter Use Old Video Output. Den kan användas om det nya videosystemet orsakar problem, men den fungerar inte tillsammans med den nya externa monitorfunktionen.
HDR blir allt viktigare
En annan stor nyhet är att Shotcut nu tar ytterligare steg mot bättre stöd för HDR, alltså High Dynamic Range. HDR gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av bilden, med mer detaljer i både skuggor och högdagrar.
I praktiken kan HDR ge en bild som känns mer levande, särskilt på moderna TV-apparater och skärmar som har stöd för tekniken.
Shotcut 26.6 lägger till nya inställningar för dynamiskt omfång i både anpassade videolägen och tidslinjens egenskaper. Användaren kan välja mellan:
SDR
HLG HDR
PQ HDR
PQ HDR är den variant som ofta kopplas till HDR10, vilket är vanligt i moderna TV-apparater och videoproduktioner.
HDR-export med vissa begränsningar
Med den nya versionen kan Shotcut även exportera video i HDR, beroende på vilket videoläge och vilken 10-bitars bearbetning som används.
HDR10-metadata kan nu anges vid export, men stödet är än så länge begränsat. Metadata kan bäddas in vid export med videokodekarna libx265 och libsvtav1. Däremot finns det ännu inget stöd för HDR10-metadata vid export med hårdvaruaccelererade kodare.
Det betyder att den som vill exportera HDR-video kan behöva använda mjukvarubaserad kodning, vilket ofta tar längre tid men ger bättre kontroll.
HDR-förhandsvisning finns – men inte fullt ut på Linux
Shotcut 26.6 introducerar även ett nytt alternativ för HDR-förhandsvisning via extern monitor. Funktionen kan visas i helskärm och fungerar även med vanligt SDR-material.
För att HDR-förhandsvisning ska fungera korrekt krävs dock flera saker: en rätt konfigurerad HDR-skärm, HDR-videokällor och rätt bearbetningsläge i Shotcut.
Linuxanvändare bör känna till att HDR-förhandsvisning ännu inte fungerar fullt ut på Linux. Utvecklarna arbetar fortfarande med detta stöd.
Vulkan som nytt visningsalternativ på Linux
För Linuxanvändare finns också en annan intressant nyhet. Shotcut 26.6 lägger till Vulkan som nytt visningsalternativ under inställningen för displaymetod.
Vulkan är ett modernt grafik-API som ofta används för spel och grafiskt krävande program. I Shotcut kan det ge ytterligare ett alternativ för hur videobilden visas på skärmen.
Det innebär inte nödvändigtvis att allt automatiskt blir snabbare, men det ger användare ännu ett backend-val om andra visningsmetoder fungerar dåligt på deras system.
Snap-versionen för Linux har också förbättrats. Den använder nu skrivbordsmiljöns egna fildialog där det är möjligt, vilket gör att filval känns mer naturligt integrerat i systemet.
Ny brusreducering för ljud
Shotcut 26.6 innehåller även ett nytt ljudfilter: Reduce Noise: Audio. Det bygger på RNNoise och är tänkt att minska störande bakgrundsljud i inspelningar.
Det kan vara användbart för exempelvis tal, intervjuer, skärminspelningar och enklare videoproduktioner där ljudet inte spelats in under perfekta förhållanden.
Första steg mot externa plugins
En annan spännande nyhet är att Shotcut nu börjar få stöd för externa plugins. Det handlar bland annat om OpenFX för bildeffekter samt VST2 och LV2 för ljud.
Det här är fortfarande ett tidigt och begränsat stöd, men det är ändå ett viktigt steg. På sikt kan det göra Shotcut mer flexibelt, eftersom användare kan lägga till fler effekter och ljudverktyg utöver de som följer med programmet från början.
Flera viktiga komponenter uppdaterade
Under huven har flera centrala delar också uppdaterats. Shotcut 26.6 använder bland annat:
MLT 7.40.0
FFmpeg 8.1.2
libspatialaudio 0.4.0
frei0r 3.2.2
Det här är viktiga komponenter som påverkar videobehandling, ljud, effekter och exportformat.
Många felrättningar
Som vanligt innehåller versionen också en lång rad buggfixar. Bland annat har utvecklarna rättat problem med filtergränssnitt, luckor i tidslinjen, DeckLink-utmatning, undertexter, markörer, exportinställningar och identifiering av bildförhållande.
Det gör Shotcut 26.6 till en uppdatering som inte bara lägger till nya funktioner, utan också förbättrar stabiliteten i programmet.
Sammanfattning
Shotcut 26.6 är en viktig uppdatering för den som arbetar med modern videoredigering. HDR-stödet har blivit bättre, extern monitor är tillbaka och Linuxanvändare får ett nytt Vulkan-baserat visningsalternativ.
Samtidigt är vissa funktioner fortfarande under utveckling, särskilt HDR-förhandsvisning på Linux och stödet för externa plugins. Men riktningen är tydlig: Shotcut fortsätter att växa från ett enkelt gratisprogram till ett allt mer kompetent verktyg för avancerad videoredigering.
För den som använder Shotcut regelbundet är version 26.6 därför en uppdatering som är väl värd att installera.
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter.
KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form, trots att versionen fortfarande ligger några månader bort. Den nya versionen av det populära Linux-skrivbordet är planerad till mitten av oktober och en av de mest intressanta nyheterna riktar sig särskilt till användare med NVIDIA-grafikkort.
Den stora förändringen handlar om trippelbuffring i KWin, KDE:s fönsterhanterare och kompositor. I Plasma 6.8 kommer trippelbuffring att vara aktiverad som standard för NVIDIA-GPU:er.
Vad betyder trippelbuffring?
När datorn ritar upp det du ser på skärmen sker det inte direkt på själva bildytan. I stället används minnesytor, så kallade buffertar, där nästa bildruta förbereds innan den visas. Med dubbelbuffring finns två sådana ytor: en som visas och en som förbereds.
Trippelbuffring lägger till en tredje buffert. Det gör att systemet får lite mer spelrum när bildrutor ska levereras till skärmen. Resultatet kan bli att animationer, fönsterförflyttningar och skrivbordseffekter upplevs som jämnare, särskilt när systemet annars riskerar att missa rätt ögonblick att visa nästa bildruta.
För användaren betyder det i praktiken mindre hack och ryck i skrivbordet.
En viktig förbättring för NVIDIA på Linux
NVIDIA har länge haft ett lite komplicerat rykte i Linux-världen. Drivrutinerna har blivit mycket bättre med åren, men kombinationen av Wayland, kompositorer och grafikeffekter har inte alltid varit helt friktionsfri.
Därför är det intressant att KDE nu anser att tidigare problem med trippelbuffring är lösta. KDE-utvecklaren Xaver Hugl har bekräftat att funktionen nu kan aktiveras som standard i Plasma 6.8.
Det här är ingen funktion som vanliga användare nödvändigtvis kommer att se i en meny. Men den kan märkas i vardagen genom ett skrivbord som känns mer följsamt. Att flytta fönster, växla mellan program eller använda animationer kan upplevas som mjukare, särskilt på system där NVIDIA-grafiken tidigare haft små ryck i bilden.
Bättre kontroll över bakgrundsbilder
Plasma 6.8 får också en förbättring för den som använder bildspel som skrivbordsbakgrund. Tidigare har bildspel främst varit tänkta att byta bild automatiskt efter en viss tid. I den nya versionen ska det gå att skapa bildspel som inte byter bild av sig själva.
I stället kan användaren manuellt byta bakgrundsbild via skrivbordets högerklicksmeny eller med ett globalt kortkommando.
Det kan låta som en liten detalj, men det gör funktionen mer flexibel. Man kan till exempel ha en samling bakgrundsbilder redo och själv välja när nästa bild ska visas.
Virtuellt tangentbord med Esperanto
En annan mindre nyhet är att Plasmas virtuella tangentbord får stöd för en Esperanto-layout. Det är kanske inte en funktion som berör alla, men det visar KDE-projektets breda fokus på språk, tillgänglighet och internationella användare.
Renare menyredigerare
Plasma 6.8 kommer även med en omarbetad version av programmet Menu Editor, alltså verktyget som används för att redigera programmenyer. Den nya designen ska ha färre visuella ramar och ett renare utseende.
Det är en typisk KDE-förbättring: inte nödvändigtvis dramatisk, men ett steg mot ett mer polerat och lättanvänt skrivbord.
Buggfixar efter Plasma 6.7
Utvecklarna arbetar samtidigt vidare med att rätta fel som upptäckts efter lanseringen av Plasma 6.7. En bugg i Plasma 6.8 som kunde orsaka krascher efter att en ljud-CD matats ut från Dolphin eller Audex har redan åtgärdats.
Plasma 6.7.1, med de första rättningarna efter Plasma 6.7, har redan släppts. Plasma 6.7.2 är planerad till början av nästa vecka.
Sammanfattning
KDE Plasma 6.8 ser inte ut att bli en version som bara handlar om stora synliga nyheter. I stället verkar mycket fokus ligga på förbättringar som gör skrivbordet mer stabilt, mjukare och trevligare att använda.
För NVIDIA-användare kan standardaktiverad trippelbuffring bli en av de viktigaste nyheterna. Det är en teknisk förändring bakom kulisserna, men just sådana förändringar kan ofta göra stor skillnad i hur snabbt och modernt ett skrivbord känns.
KDE Plasma 6.8 är planerad till mitten av oktober.
Faktaruta: KDE Plasma 6.8
Planerad lansering: Mitten av oktober
Viktig nyhet: KWin aktiverar trippelbuffring som standard för NVIDIA-grafikkort.
Vad betyder det? Trippelbuffring kan ge mjukare grafik, mindre ryck och ett mer följsamt skrivbord.
Andra nyheter: Manuell styrning av bakgrundsbildspel, ny Esperanto-layout i virtuellt tangentbord och en renare menyredigerare.
Passar för: Linux-användare som vill ha ett modernt, snabbt och polerat skrivbord.
GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.
GNU nano är kanske inte den mest glamorösa programvaran i Linuxvärlden, men den är en av de mest använda. Den lilla textredigeraren finns i terminalen, startar snabbt och används ofta när man behöver ändra en konfigurationsfil, skriva ett skript eller göra en snabb textändring direkt på en server. Nu har GNU nano 9.1 släppts, och även om uppdateringen inte förändrar programmet i grunden innehåller den flera förbättringar som gör vardagen lite smidigare.
En av de mer synliga förändringarna gäller sökfunktionen. När man söker efter text i en fil försöker nano nu visa träffen på ett tydligare sätt i terminalfönstret. Om sökträffen får plats inom det synliga området placeras vyn så långt åt vänster som möjligt. Det kan låta som en liten detalj, men för den som arbetar i långa konfigurationsrader eller källkod kan det göra det enklare att snabbt se sammanhanget runt träffen.
En annan förändring är att nano nu slutar stödja det gamla Mac-formatet för radslut. Förr i tiden använde klassiska Mac OS ett ensamt carriage return-tecken som radbrytning. Moderna system använder andra format, till exempel LF i Linux och andra Unix-liknande system, eller CRLF i Windows. Det gamla Mac-formatet är numera mycket ovanligt, och i nano 9.1 kan programmet varken läsa eller skriva filer med just den typen av radslut. För de flesta användare kommer detta aldrig att märkas, men det är ett tydligt tecken på att gammal teknisk ballast rensas bort.
Filhanteringen har också förbättrats. Nano kan nu redigera en fil som faktiskt heter ~, alltså en ensam tilde. Det är ett specialtecken som ofta används som genväg till användarens hemkatalog, vilket tidigare kunde skapa problem. Programmet ger också ett tydligare felmeddelande om ett filnamn avslutas med snedstreck, eftersom det normalt antyder en katalog snarare än en vanlig fil.
Även backupfunktionen har fått rättelser. När nano körs med alternativet --backup och skrivdialogen visar [Backup] skapas nu alltid en säkerhetskopia. Dessutom får backupfilerna numera en korrekt och komplett tidsstämpel. Det gör det lättare att förstå när en säkerhetskopia skapades och minskar risken för förvirring när flera versioner finns sparade.
En mer teknisk förändring gäller så kallade nödsparade filer. Om nano kraschar eller avslutas oväntat kan programmet skapa en .save-fil för att rädda osparat arbete. I den nya versionen ändras inte längre filens rättigheter och ägarskap för att matcha originalfilen. Det är en liten men viktig justering som påverkar hur säkert och förutsägbart sådana räddningsfiler hanteras.
På användargränssnittets område har vissa tangentbordsfunktioner ändrats. Växlingen med Ctrl+T mellan menyerna WhereIs och GoToLine har tagits bort. Samtidigt har Meta+Insert och Meta+Delete lagts till som giltiga tangentnamn. Det betyder att användare som anpassar nano via konfigurationsfiler nu kan binda även dessa tangentkombinationer till egna funktioner.
Syntaxmarkeringen har också uppdaterats. För programmerare innebär det bland annat att C-definitionen nu känner igen fler nyckelord från C++23. Markeringen av hexadecimala och binära tal har förbättrats, liksom hanteringen av booleska konstanter. Även Lua-stödet har moderniserats med nyare nyckelord, borttagning av gamla föråldrade sådana och bättre hantering av flerradiga strängar och escape-tecken. Dessutom känner syntaxmarkeringen för manualsidor nu igen specialtecken skrivna i formen \[xx].
Bakom kulisserna har utvecklarna dessutom gjort en hel del städarbete. Nano 9.1 innehåller uppdaterad gnulib-kod, säkrare felkontroller, minskad risk för minnesläckor, tydligare kommentarer och flera namnändringar i kodens variabler och funktioner. Det är sådant som vanliga användare sällan ser direkt, men som är viktigt för att programmet ska vara lättare att underhålla och stabilare på sikt.
GNU nano 9.1 är alltså ingen dramatisk nyversion, utan snarare en vårstädning av ett välkänt verktyg. Den tar bort gammalt stöd som nästan ingen längre behöver, rättar till små men irriterande problem och förbättrar hur programmet beter sig i vardagliga situationer. För den som ofta arbetar i terminalen är det precis sådana förbättringar som gör skillnad över tid.
Den nya versionen finns att hämta som källkod från projektets officiella webbplats. Användare som inte vill kompilera själva kan vänta tills nano 9.1 dyker upp i den egna Linuxdistributionens paketförråd.
Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror.
Darktable 5.6 har släppts och är en av de större uppdateringarna på länge för det fria och öppna RAW-redigeringsprogrammet. Programmet används av fotografer som vill arbeta med digitala negativ utan att vara beroende av kommersiella molntjänster eller prenumerationer. Den nya versionen innehåller förbättringar för bildkvalitet, arbetsflöde, export, prestanda och kamerastöd – men den mest uppmärksammade nyheten är ett nytt, frivilligt AI-system.
Det viktiga ordet är just frivilligt. AI-funktionerna är avstängda som standard och måste aktiveras vid kompilering med byggflaggan -DUSE_AI=ON. Om AI-stödet inte aktiveras laddar Darktable inte in ONNX Runtime-bibliotek och utför heller inga AI-relaterade uppgifter. Det gör att användare som vill ha ett traditionellt, helt lokalt och resurssnålt bildflöde kan fortsätta använda programmet som tidigare.
För den som väljer att aktivera AI-stödet öppnas däremot flera nya möjligheter. Darktable 5.6 kan då hantera och ladda ner AI-modeller från ett konfigurerbart modellförråd. Det finns även installationsskript för Linux och Windows som hjälper till att konfigurera GPU-acceleration för hårdvara från Nvidia, AMD och Intel. På macOS och många Windows-system ingår GPU-acceleration som standard.
En av de mest praktiska nyheterna är AI-baserade objektmasker. Masker används i bildredigering för att påverka bara vissa delar av en bild, till exempel himlen, ett ansikte eller ett föremål i förgrunden. Med objektmasker kan det bli enklare att välja ut bildområden utan att rita varje markering för hand. För fotografer som ofta arbetar med lokala justeringar kan detta spara mycket tid.
Darktable 5.6 får också en ny modul för neural återställning. Den finns i sidopanelen i både ljusbordet och mörkrummet och kan användas för tre AI-baserade uppgifter: brusreducering av RAW-bilder, vanlig bildbrusreducering och uppskalning. Standardmodellerna omfattar bland annat NIND UNet för brusreducering, RawNIND UtNet2 för RAW-brusreducering samt RealPLKSR i 2x och 4x för superupplösning. Ytterligare modeller, som NAFNet och BSRGAN, kan installeras manuellt.
Det här betyder i praktiken att Darktable nu får verktyg som kan hjälpa till med några av de svåraste problemen i digital fotografering: brus i mörka bilder, detaljer som försvinner vid höga ISO-tal och bilder som behöver förstoras utan att tappa för mycket kvalitet. Samtidigt är lösningen byggd så att användaren själv väljer om AI-delen ska finnas med eller inte.
En annan stor nyhet är modulen color harmonizer, eller färgharmonisering. Den arbetar i UCS-färgrymd och kan justera färger mot olika harmoniska strukturer, till exempel komplementfärger, delade komplementfärger, triader och tetrader. För den som inte arbetar dagligen med färgteori betyder det att programmet kan hjälpa till att skapa mer balanserade färgkombinationer i bilden. Modulen har även stöd för egna harmonier, där användaren kan ange egna ankarnoder, samt reglage för styrka, skydd av neutrala färger och mjukare övergångar.
Exportmöjligheterna har också förbättrats. Darktable 5.6 får stöd för export till HEIF-formatet, ett modernt bildformat som ofta kan ge hög bildkvalitet vid mindre filstorlek än äldre format. Användaren kan välja mellan förlustfri och förstörande komprimering, olika färgdjup som 8, 10 och 12 bitar samt tillgängliga alternativ för färgsampling.
Gränssnittet har fått flera förbättringar. Beskärningsmodulen visar nu både bildförhållande och dimensioner direkt i förhandsvisningen. En andra mörkrumsruta kan fästa bilder från filmremsan, vilket kan vara användbart vid jämförelsearbete. Det går också att växla mellan punkt- och områdesbaserad färgväljare direkt på arbetsytan med Ctrl-klick.
För användare med stora bildskärmar och högupplösta arbetsflöden finns stöd för att rendera och cacha förhandsvisningar i 6K eller 8K i ljusbordsvyn. Mörkrummets förhandsvisningsupplösning har höjts från 720×450 till 1440×900, vilket ger bättre data till bland annat scopes och färgväljaren. Dessutom finns ett nytt 2-up-scope som visar både waveform och vectorscope samtidigt.
Prestandan har förbättrats på flera områden. OpenCL-stödet för guided filtering har blivit snabbare genom intern tiling, modulen för oskärpa arbetar snabbare vid stora radier, och överläggsmodulen har fått en ny OpenCL-väg. Darktable kör också färre onödiga pixelpipe-beräkningar och hanterar maskdistorsion mer effektivt.
Bland de övriga nyheterna finns stöd för Canon Automatic Lighting Optimizer i CR3-bilder, PNG- och vektoriseringsstöd för externa rastermasker, ett nytt filter för bilddubbletter, förbättrade standardvärden för AgX, förbättrade OpenCL-inställningar och nya HTJ2K-komprimeringsalternativ för EXR-export när programmet länkas mot OpenEXR 3.4 eller senare.
Darktable 5.6 innehåller även stöd för fler kameror, bland annat Canon EOS Hi, Fujifilm X-T30 III, Hasselblad H4D-40, Hasselblad H6D-100c, Hasselblad X2D II 100C, Leica M Monochrom, flera Nikon Coolpix-modeller, Nikon D2X, Panasonic DC-GF90, Ricoh GR IV, Sony ILCE-7M5 och Sony ILME-FX2. Dessutom tillkommer nya vitbalansförinställningar och brusprofiler för flera kameramodeller.
Som vanligt innehåller versionen också många buggfixar. Bland annat har problem med maskpositionering, färgprofiler, kortkommandon, OpenCL och CPU-baserad pixelpipe, taggning, geolokalisering, miniatyrbilder, ritade masker och demosaicing åtgärdats.
Den som uppgraderar från Darktable 5.4 bör först säkerhetskopiera både konfiguration och bildbibliotek. När bibliotek och inställningar väl har uppdaterats av Darktable 5.6 är de inte längre kompatibla med version 5.4.
Darktable 5.6 finns nu att ladda ner från projektets officiella webbplats och GitHub-sida. Det finns källkod, AppImage-versioner för Linux på x86_64 och aarch64, macOS-paket för både Intel och Apple Silicon samt Windows-installationsfiler för x86_64 och Windows on ARM.
Med version 5.6 tar Darktable ett tydligt steg in i en tid där AI-verktyg blir allt vanligare även i fria bildprogram. Skillnaden är att användaren själv får välja. För vissa blir AI-stödet ett kraftfullt hjälpmedel för brusreducering, maskning och uppskalning. För andra är det lika viktigt att kunna fortsätta använda ett traditionellt, öppet och lokalt RAW-arbetsflöde utan AI. Det är just den valfriheten som gör Darktable 5.6 särskilt intressant.
Typ av program: Fri och öppen RAW-redigerare för fotografer.
Plattformar: GNU/Linux, macOS och Windows.
Största nyheten: Ett frivilligt AI-system som är avstängt som standard och måste aktiveras manuellt vid byggning.
Nya AI-funktioner: AI-baserade objektmasker, brusreducering, RAW-brusreducering och uppskalning av bilder.
Ny bildmodul: Color Harmonizer, som kan justera färger enligt olika färgharmonier, exempelvis komplementära, triadiska och tetradiska färgscheman.
Ny exportfunktion: Stöd för HEIF-export med både förlustfri och förlustgivande komprimering.
Förbättrat gränssnitt: Bland annat förbättrad beskärningsvisning, kondenserat panel-läge, bättre färgväljare och stöd för högupplösta förhandsvisningar.
Prestanda: Snabbare OpenCL-bearbetning, bättre hantering av stora radier i oskärpemodulen och effektivare maskhantering.
Viktigt vid uppgradering: Säkerhetskopiera inställningar och bildbibliotek innan uppgradering, eftersom bibliotek som uppdateras till Darktable 5.6 inte är kompatibla med Darktable 5.4.
Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör Thunderbird tryggare och mer pålitligt i vardagen.
Mozilla Thunderbird fortsätter att utvecklas från ett klassiskt e-postprogram till ett komplett kommunikationsverktyg för e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt. Med version 152 får programmet både synliga nyheter för vanliga användare och viktiga förbättringar under huven för företag, administratörer och säkerhetsmedvetna användare.
Thunderbird är ett av de mest kända fria och öppna e-postprogrammen. Det finns för Windows, macOS och Linux, och används av både privatpersoner, organisationer och företag som vill ha ett alternativ till webbaserade e-postlösningar.
I Thunderbird 152 ligger fokus på tre saker: enklare kontoinställning, säkrare inloggning och stabilare hantering av e-post, kalender och Microsoft-konton.
Enklare start med Thundermail
En av de mest synliga nyheterna är stöd för enklare kontoinställning av Thundermail-konton. Med så kallad one-click setup kan användaren snabbare lägga till ett konto utan att behöva fylla i servernamn, portar och tekniska detaljer manuellt.
Det här är viktigt eftersom e-post historiskt sett har kunnat vara krångligt att konfigurera. IMAP, SMTP, kryptering, autentisering och serveradresser är begrepp som många vanliga användare helst vill slippa hantera. När kontot kan ställas in automatiskt blir Thunderbird mer lättillgängligt, särskilt för nya användare.
Säkrare Gmail-inloggning med PKCE
En annan viktig förändring gäller Gmail och OAuth-inloggning. Thunderbird 152 börjar använda PKCE, en säkerhetsförbättring inom OAuth.
OAuth är den metod som ofta används när ett program får tillgång till ett konto utan att användaren behöver lämna ut sitt lösenord direkt till programmet. I stället loggar användaren in hos exempelvis Google, och Thunderbird får en behörighetstoken.
PKCE stärker den processen. Det är särskilt viktigt för program där man inte säkert kan lagra hemliga nycklar, till exempel vanliga skrivbordsprogram. Resultatet blir en säkrare inloggningskedja för Gmail-användare.
För användaren märks detta troligen inte som någon dramatisk förändring i vardagen, men det är en viktig förbättring i bakgrunden.
Bättre stöd för företag och administratörer
Thunderbird 152 får också förbättrat stöd för enterprise policies. Det innebär att administratörer i företag och organisationer kan styra fler inställningar centralt.
Nyheten i denna version är stöd för SecurityDevices i företagsreglerna. Det kan användas i miljöer där säkerhetsenheter, certifikat eller särskilda autentiseringslösningar behöver hanteras kontrollerat.
För en vanlig hemanvändare är detta kanske inte den mest spännande nyheten, men för organisationer som vill standardisera Thunderbird på många datorer är det betydelsefullt.
Färre störande aviseringar
Thunderbird 152 rättar flera problem med aviseringar. Ett fel där nya e-postaviseringar kunde visas på fel skärm i system med tre bildskärmar har åtgärdats.
Även skräpposthanteringen har förbättrats. Tidigare kunde skräppost i vissa fall hinna trigga en ny e-postavisering innan meddelandet flyttades till skräppostmappen. Det kunde leda till onödiga störningar och förvirring. Den typen av problem är nu rättad.
Det är en liten detalj, men sådana förbättringar gör stor skillnad i vardagen för den som får mycket e-post.
Förbättrad trådhantering och sortering
E-posttrådar är en central funktion i moderna e-postprogram. När många svar hör ihop vill man att de visas samlat och i rätt ordning.
Thunderbird 152 rättar flera problem med trådade meddelanden. Bland annat har utvecklarna fixat fel där mycket djupt nästlade trådar kunde försvinna från visningen. Det handlade om meddelanden som låg mer än 255 nivåer ner i en tråd.
Det låter extremt, men i stora organisationer, e-postlistor och gamla nyhetsgrupper kan trådar ibland bli mycket omfattande.
Versionen rättar också problem där trådvisningen kunde bli fel efter att man raderat och ångrat radering av en trådförälder. Dessutom uppdateras trådarnas ordning nu korrekt utan att användaren behöver uppdatera eller sortera om mappen manuellt.
Även sortering efter ämnesrad har förbättrats. Svar med “RE:” ska inte längre separeras från det ursprungliga meddelandet på samma sätt som tidigare.
Bättre sökning – även med tyska tecken
Sökfunktionen har också fått buggfixar. Thunderbird 152 rättar ett problem där sökning i meddelandetext kunde missa utkast som innehöll tyska omljud, till exempel ä, ö och ü.
Det är en teknisk detalj, men den visar hur viktigt korrekt teckenhantering är i e-postprogram. För användare som skriver på andra språk än engelska kan sådana fel vara både irriterande och svåra att förstå.
En krasch som kunde inträffa vid lokal meddelandesökning har också åtgärdats.
Viktiga rättningar för Microsoft 365 och Exchange
Thunderbird används inte bara med Gmail och vanliga IMAP-konton. Många använder programmet även tillsammans med Microsoft 365 och Exchange.
I Thunderbird 152 finns flera viktiga förbättringar för just dessa användare. Bland annat rättas problem med Microsoft OAuth2, vidarebefordran och omdirigering av Exchange-meddelanden.
Ett särskilt viktigt problem gällde stora borttagningar i Microsoft 365. Thunderbird kunde få problem när användaren försökte ta bort fler än 1 000 meddelanden samtidigt. Det är nu rättat.
Även EWS, Exchange Web Services, har fått flera korrigeringar. Bland annat har problem där meddelanden kunde försvinna från mappvyn åtgärdats. Hanteringen av papperskorgen har också förbättrats, så att mappar som redan ligger i papperskorgen raderas permanent i stället för att flyttas till papperskorgen igen.
IMAP och POP3 blir stabilare
Thunderbird 152 innehåller även förbättringar för klassiska e-postprotokoll som IMAP och POP3.
IMAP-inställningen “Visa endast prenumererade mappar” kan nu ändras utan att Thunderbird behöver startas om. Det gör programmet smidigare att använda, särskilt för den som ofta arbetar med många mappar.
Ett problem med upprepade IMAP-aviseringar efter att datorn vaknat ur viloläge har också rättats. Det kunde inträffa när meddelanden redan hade lästs på en annan enhet.
För POP3 har en låsning rättats som kunde uppstå om servern slutade svara utan att stänga anslutningen ordentligt. Det är en sådan bugg som kan vara svår att felsöka för användaren, eftersom programmet bara upplevs som segt eller fastlåst.
Kalendern får bättre hantering av möten och uppgifter
Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Kalenderdelen har blivit allt viktigare, och i version 152 rättas flera kalenderrelaterade problem.
En viktig förbättring gäller återkommande kalenderhändelser. Thunderbird ska nu bättre skilja mellan om användaren accepterar en enskild förekomst av ett möte eller hela mötesserien.
Det är viktigt i arbetsmiljöer där återkommande möten är vanliga. Att råka ändra eller acceptera fel del av en serie kan skapa förvirring.
På macOS har ett problem med genomskinliga popupfönster som störde redigering av kalenderhändelser rättats. Thunderbird ska också undvika att lägga till dubbla deltagare i inbjudningar.
Även uppgifter har förbättrats. Alternativet “Dölj slutförda uppgifter” döljer nu även avbrutna uppgifter. Dessutom bevaras procentuell färdigställandegrad separat från status i verktygstips.
Små förbättringar som gör programmet bättre
Utöver de större nyheterna innehåller Thunderbird 152 en lång rad mindre rättningar. Det gäller bland annat kontaktbilder, skrivfönstret, bakgrundssändning, varningar för blockerade filer, filterdialogens tillgänglighet, felaktiga olästa räknare, MIME-hantering och olika visuella förbättringar.
Den här typen av uppdateringar är kanske inte lika lätta att sammanfatta som en helt ny funktion, men de är ofta avgörande för hur stabilt och pålitligt programmet känns i vardagen.
Säkerhetsfixar ingår
Som vanligt innehåller den nya versionen även säkerhetsrättningar. Det gör uppdateringen viktig även för användare som inte direkt behöver någon av de nya funktionerna.
E-postprogram hanterar mycket känslig information: privata meddelanden, bilagor, inloggningar, mötesinbjudningar och företagskommunikation. Därför är det klokt att hålla Thunderbird uppdaterat.
Tillgängligt för Windows, macOS och Linux
Thunderbird 152 finns att ladda ner för Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.
För Linux-användare kan uppdateringen komma via distributionens pakethanterare, men Thunderbird finns också tillgängligt direkt från projektets webbplats.
Sammanfattning
Thunderbird 152 är ingen version som förändrar programmets utseende radikalt, men den innehåller många viktiga förbättringar.
För vanliga användare märks nyheterna främst genom enklare kontoinställning, färre irriterande buggar, bättre aviseringar och stabilare kalender- och e-posthantering. För organisationer och avancerade användare är förbättringarna kring enterprise policies, Gmail OAuth, Microsoft 365, Exchange och IMAP särskilt viktiga.
Det är en typisk under-huven-version: kanske inte spektakulär vid första ögonkastet, men viktig för säkerhet, stabilitet och långsiktig användbarhet.
Thunderbird 152 är en ny version av det fria och öppna e-postprogrammet
Mozilla Thunderbird. Programmet hanterar e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt.
Största nyheterna:
• Enklare konfiguration av Thundermail-konton med one-click setup.
• Säkrare Gmail-inloggning med PKCE för OAuth.
• Förbättrat stöd för företagsstyrning via enterprise policies.
• Bättre hantering av IMAP, POP3, Microsoft 365 och Exchange.
• Flera rättningar för kalender, trådade meddelanden och sökning.
För vanliga användare betyder det:
Thunderbird blir stabilare, säkrare och mindre störande i vardagen.
Aviseringar, skräpposthantering, kalenderinbjudningar och meddelandetrådar fungerar bättre.
Plattformar:
Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.
Tips: Eftersom uppdateringen även innehåller säkerhetsfixar bör användare
uppdatera Thunderbird så snart versionen finns tillgänglig.
Audacity 4 är på väg att ge det klassiska ljudredigeringsprogrammet en rejäl nystart. Med ett modernare gränssnitt, ny projekthantering, bättre plugin-stöd och förbättrade verktyg för inspelning och redigering tar den fria ljudredigeraren ett stort kliv framåt. Samtidigt är betaversionen fortfarande under utveckling, vilket gör den spännande att testa – men ännu inte något man bör använda för viktigt produktionsarbete.
Audacity har i över två decennier varit ett av de mest kända fria programmen för ljudredigering. För många har det varit det självklara verktyget när man snabbt vill klippa en ljudfil, sätta ihop två spår, spela in tal eller plocka ut ett kort ljudklipp ur en längre inspelning. Programmet har aldrig varit det mest glamorösa, men det har varit pålitligt, effektivt och tillgängligt för alla.
Med Audacity 4 är det tydligt att utvecklarna vill ta ett stort steg framåt. Den nya versionen har nu gått in i publik betafas, och även om den ännu inte är färdig för skarp produktion ger den en tydlig bild av vart projektet är på väg. Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om en större ombyggnad av både utseende, arbetsflöde och funktioner.
En av de mest märkbara nyheterna är det nya gränssnittet. Audacity 4 använder Qt i stället för wxWidgets, vilket gör att programmet känns modernare och mer sammanhållet. Det gamla Audacity var funktionellt, men kunde upplevas som tekniskt och lite ålderdomligt. Den nya versionen ger ett betydligt mer polerat intryck och känns bättre anpassad till dagens skrivbordsmiljöer.
En annan stor förändring är den nya projekthanteraren. Tidigare öppnade man Audacity och började direkt dra in ljudfiler i arbetsytan. I Audacity 4 får användaren i stället ett mer tydligt projektflöde. Man kan skapa ett nytt projekt, öppna ett befintligt från den lokala datorn eller molnet, och även kopiera ljudklipp mellan olika projekt. Det gör programmet mer likt moderna kreativa verktyg där projektet står i centrum.
Audacity 4 innehåller också flera nya och förbättrade funktioner för själva ljudarbetet. Det går att märka upp spår genom att markera sektioner och lägga in kapitelpunkter. Det kan vara användbart för poddar, intervjuer, ljudböcker och längre inspelningar där man behöver strukturera materialet.
Envelope-verktyget har också gjorts om. Det används för att forma ljudnivån över tid, till exempel för att tona in, tona ut eller justera volymen i olika delar av ett ljudklipp. I den nya versionen ska detta vara mer lättanvänt och bättre integrerat i arbetsflödet.
En särskilt intressant nyhet är förbättrad spektral redigering. I stället för att bara arbeta med ljudvågor kan man titta på ljudets frekvenser i ett spektrogram. Där kan användaren välja ut vissa frekvensområden och bearbeta dem med effekter. Det kan till exempel användas för att minska störande ljud, isolera vissa delar av en inspelning eller göra mer avancerad ljuddesign.
Plugin-stödet har också fått en mer framträdande roll. Audacity 4 stöder Nyquist och VST3 på alla plattformar. På Linux finns även stöd för LV2, och på macOS stöds AudioUnits. Det öppnar dörren för en stor mängd effekter och verktyg, från enklare filter till mer avancerad ljudbearbetning. Utvecklarna utlovar dessutom mer polerade gränssnitt för effekterna, något som kan göra programmet mer lättillgängligt för nya användare.
En annan funktion som många kan få nytta av är lead-in recording, tidigare känt som punch and roll. Den gör det möjligt att spela in över en viss del av ett ljudspår utan att förstöra det som kommer efter. Det är särskilt praktiskt vid inspelning av tal, poddar och ljudböcker, där man ofta behöver rätta till en mening utan att spela om hela avsnittet.
Audacity 4 får även en metadataredigerare. Där kan man ange information som låttitel, artist, album och andra taggar direkt i programmet. Det är en liten men viktig förbättring för den som exporterar färdiga ljudfiler och vill ha bättre ordning på sina projekt.
En viktig fråga vid stora uppdateringar är förstås kompatibilitet. Enligt utvecklarna ska Audacity 4 kunna öppna projekt från Audacity 3. Ljudklipp, spår och etiketter ska följa med automatiskt vid uppgradering. Det är avgörande för användare som redan har äldre projekt och inte vill riskera att förlora arbete.
För Linux-användare finns också en positiv nyhet: AppImage-paketet ska nu vara mer universellt och inte längre vara märkt som Ubuntu-specifikt. Det kan göra det enklare att köra Audacity 4 på olika Linuxdistributioner utan att behöva vänta på distributionsspecifika paket.
Men allt är inte bara förbättringar. Audacity 4 saknar vissa funktioner som fanns i Audacity 3. Bland annat nämns tempo tracks, LADSPA-plugins och Vamp-analyserare. Det är ännu oklart om dessa funktioner kommer tillbaka i senare versioner eller om de helt enkelt fasas ut. För vissa användare kan det vara en viktig begränsning, särskilt om de är beroende av äldre arbetsflöden eller specifika plugins.
Sammantaget framstår Audacity 4 som en av de största förändringarna i programmets historia. Det gamla Audacity var ett verktyg man använde för att få jobbet gjort. Audacity 4 försöker bli något mer: ett modernt, mer genomtänkt och mer visuellt tilltalande ljudredigeringsprogram som fortfarande bygger på öppen källkod.
Eftersom Audacity 4 fortfarande är i betaversion bör man inte använda det för viktigt produktionsarbete. Däremot är det ett utmärkt tillfälle för nyfikna användare att testa framtiden för ett av världens mest välkända fria ljudprogram. Om slutversionen lever upp till förväntningarna kan Audacity 4 bli en mycket välkommen nystart för ett klassiskt verktyg.
PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd.
PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu ett alternativ vid sidan av projektets vanliga avbilder som bygger på Debian 13.
För den som vill ha en lätt, flexibel och mer traditionell Linuxmiljö är detta en intressant nyhet. PeppermintOS har länge varit känt som ett resurssnålt system med fokus på enkelhet, webbintegration och snabbhet. Med den nya Devuan-baserade versionen riktar sig projektet särskilt till användare som vill undvika systemd och i stället använda andra init-system.
Vad är det som är nytt?
Den nya versionen erbjuder i stort sett samma PeppermintOS-upplevelse som de Debian-baserade utgåvorna. Den stora skillnaden är att systemd inte ingår. Det innebär att systemets uppstart och hantering av tjänster sköts av andra init-system.
Vid installationen kan användaren välja mellan tre alternativ:
SysVinit – ett klassiskt Unix-liknande init-system som länge användes i många Linuxdistributioner.
OpenRC – ett modernt men ändå traditionellt init-system som bland annat är känt från Alpine Linux och Gentoo.
runit – ett litet och enkelt system för att starta, övervaka och hantera tjänster.
Detta gör att PeppermintOS nu passar bättre för användare som vill ha större kontroll över systemets uppstart och bakgrundstjänster.
Varför vill vissa undvika systemd?
Systemd är i dag standard i många stora Linuxdistributioner, bland annat Debian, Ubuntu, Fedora och Arch Linux. Det fungerar inte bara som init-system, utan innehåller även en rad andra komponenter för loggning, tjänstehantering, nätverk och systemstart.
Många användare uppskattar systemd eftersom det ger en enhetlig och modern hantering av Linuxsystem. Andra tycker däremot att systemd har blivit för omfattande och bryter mot den klassiska Unix-filosofin, där varje program helst ska göra en sak och göra den väl.
Det är just här Devuan kommer in i bilden. Devuan är en Debian-baserad distribution som skapades för användare som vill ha Debian utan systemd. Genom att bygga på Devuan kan PeppermintOS erbjuda en systemd-fri variant utan att behöva bygga allt från grunden.
Bygger på Devuan 6 Excalibur
Den nya PeppermintOS-versionen bygger på Devuan 6 ”Excalibur”, som i sin tur är baserad på Debian 13 ”Trixie”. Det innebär att användaren får tillgång till ett modernt paketsystem och aktuella program, men utan att systemd används som grundläggande init-system.
Devuan 6 innehåller flera viktiga tekniska nyheter. Bland annat används Linuxkärnan 6.12 LTS, APT 3 och ett obligatoriskt merged-/usr-filsystem. PipeWire rekommenderas som ljudsystem, vilket gör att distributionen följer den moderna utvecklingen på Linuxskrivbordet.
På skrivbordssidan är Xfce 4.20 standardmiljö, men även KDE Plasma 6.3.6 och GNOME 48 finns tillgängliga i de stabila förråden.
PeppermintOS med Devuan-känsla
För vanliga PeppermintOS-användare bör systemet kännas bekant. Den lätta och avskalade skrivbordsmiljön finns kvar, liksom projektets fokus på enkelhet och praktisk användning.
Skillnaden märks framför allt under ytan. Eftersom systemd saknas kan vissa program som är hårt beroende av systemd fungera annorlunda eller saknas. För många vanliga användningsområden bör detta dock inte vara något större problem, särskilt om man redan föredrar Devuan eller andra systemd-fria distributioner.
Den nya versionen kan därför ses som en bro mellan två världar: PeppermintOS enkla användarupplevelse och Devuans systemd-fria grund.
För vem passar den här versionen?
Den Devuan-baserade PeppermintOS-versionen passar framför allt användare som vill ha ett lätt Linuxsystem utan systemd. Det kan handla om äldre datorer, minimalistiska installationer eller användare som helt enkelt föredrar klassiska init-system.
Den kan också vara intressant för den som vill experimentera med olika init-system. Eftersom installationsprogrammet erbjuder SysVinit, OpenRC och runit blir det lättare att välja den lösning som passar bäst.
För nybörjare som bara vill ha ett Linuxsystem som fungerar direkt kan den vanliga Debian-baserade PeppermintOS-versionen fortfarande vara det enklaste valet. Men för mer tekniskt nyfikna användare är den nya Devuan-utgåvan ett spännande alternativ.
Installation
Efter att den livebaserade miljön har startats kan installationen inledas från programmenyn. Användaren söker helt enkelt efter ”install” och startar ikonen ”Install Peppermint”.
PeppermintOS-projektet rekommenderar också att användare läser byggloggen för att se mer detaljer om de senaste ändringarna i Devuan-versionen.
Sammanfattning
Med den nya Devuan-baserade versionen visar PeppermintOS att det fortfarande finns ett tydligt intresse för systemd-fria Linuxdistributioner. Genom att kombinera PeppermintOS lättviktiga skrivbord med Devuan 6 Excalibur får användarna ett modernt men mer traditionellt Linuxsystem.
Det här är kanske inte en version för alla, men för dem som vill ha kontroll, valfrihet och ett alternativ till systemd är det en välkommen nyhet.
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.
När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.
XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.
I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.
Vad är egentligen en X-server?
För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.
Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.
XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.
Ny stabil version med säkerhetsfixar
Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.
Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.
Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.
TearFree som standard
En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.
Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.
Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner
XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.
Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.
Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.
Atomic modesetting och modernare grafikhantering
XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.
Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.
Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.
Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter
En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.
Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.
Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.
Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer
Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.
Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.
XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.
Fler distributioner börjar använda XLibre
Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.
Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.
Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.
Varför spelar XLibre någon roll?
Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.
XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.
Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.
Nästa steg: HDR och fler funktioner
XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.
HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.
Ett gammalt system med nytt momentum
XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.
Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.
Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.
För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.
I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.
Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.
Varför bygga en låst skrivdator?
En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.
En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.
Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.
Ett minimalt system i botten
Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.
En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.
Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.
Automatisk start av LibreOffice Writer
När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.
Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.
LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.
Filer sparas bara tillfälligt
En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.
Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.
Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.
Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren
En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.
Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.
På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.
Ett administratörskonto för underhåll
För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.
Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.
Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.
Svenskt språkstöd är viktigt
För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.
Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.
När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.
Fördelar med lösningen
Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.
En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.
Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.
Begränsningar att känna till
En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.
Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.
Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.
En modern skrivmaskin
Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.
Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.
I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.
Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg
Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.
När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.
Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.
Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.
För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
dpkg-reconfigure locales
Markera:
sv_SE.UTF-8 UTF-8
Sätt sedan svenska som standardspråk:
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
Ställ in:
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config
cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.
När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
systemctl status prepare-skrivare-home.service
Kontrollera att LightDM är aktivt:
systemctl status lightdm
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
Testa att nätet är spärrat för användaren:
su - skrivare
ping 8.8.8.8
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.
Starta sedan om datorn:
reboot
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.
Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
Läs eventuella felmeddelanden:
cat /home/skrivare/.xsession-errors
Kontrollera LightDM-loggen:
journalctl -u lightdm -b --no-pager
Kontrollera om LibreOffice körs:
ps aux | grep libreoffice
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.
Teknisk faktaruta
System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server
NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare.
NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare.
NixOS 26.05, med kodnamnet ”Yarara”, är nu här. Det är den senaste versionen av den oberoende Linuxdistributionen som bygger på pakethanteraren Nix och det stora paketarkivet Nixpkgs. För den vanliga datoranvändaren märks nyheterna bland annat genom nyare skrivbordsmiljöer, uppdaterad Linuxkärna och ett stort antal nya program. För systemadministratörer och utvecklare är den stora poängen fortfarande densamma: ett system som kan beskrivas, byggas om och återskapas på ett mycket kontrollerat sätt.
Till skillnad från många andra Linuxdistributioner bygger NixOS på idén att systemets inställningar ska vara deklarativa. Det betyder att man beskriver hur datorn ska vara konfigurerad i filer, i stället för att steg för steg klicka eller skriva kommandon som förändrar systemet. Resultatet blir ett operativsystem som är ovanligt lätt att reproducera. Har man rätt konfigurationsfiler kan man i princip återskapa samma system igen, på samma eller en annan dator.
Linux 6.18 och modernare skrivbord
I NixOS 26.05 är Linux 6.18 LTS standardkärna. Det innebär att användarna får en modern kärna med långsiktigt stöd, vilket är viktigt både för stabilitet och hårdvarustöd. Samtidigt finns andra kärnversioner fortfarande tillgängliga för den som behöver en annan gren, exempelvis av kompatibilitetsskäl eller för särskild hårdvara.
För den som använder NixOS som skrivbordssystem finns också stora uppdateringar. GNOME 50 och KDE Plasma 6.6.5 ingår i utgåvan. Det gör att NixOS följer med i utvecklingen av de två största Linux-skrivbordsmiljöerna, samtidigt som distributionens mer ovanliga systemmodell ligger kvar under ytan.
GNOME riktar sig ofta till användare som vill ha ett rent och sammanhållet skrivbord, medan KDE Plasma brukar uppskattas av dem som vill kunna anpassa nästan allt. Att båda finns i aktuella versioner gör NixOS 26.05 intressant både för experimentella användare och för dem som vill ha en mer traditionell Linuxdator.
Systemd tar över tidig uppstart
En av de viktigaste tekniska förändringarna i NixOS 26.05 är att systemd-baserad stage 1 nu används som standard. Stage 1 är den tidiga delen av uppstarten, innan hela systemet är igång. Det är här datorn förbereder sådant som filsystem, diskar och annan grundläggande startlogik.
Tidigare använde NixOS en skriptbaserad lösning för denna tidiga uppstart. Den gamla modellen är nu markerad som föråldrad och planeras att tas bort i kommande NixOS 26.11. För användare som inte modifierat uppstarten kraftigt kommer förändringen troligen att märkas ganska lite i vardagen. För mer avancerade installationer, specialsystem och servrar är det däremot en viktig förändring att känna till.
Tusentals paket har lagts till och uppdaterats
Nixpkgs, det stora paketarkiv som NixOS bygger på, har fått en omfattande uppdatering. I samband med 26.05 har över 20 000 nya paket lagts till och ungefär lika många har uppdaterats. Samtidigt har ett stort antal gamla eller föråldrade paket tagits bort.
Det här är en viktig del av hur en Linuxdistribution hålls frisk över tid. Nya program tillkommer, gamla versioner ersätts, och paket som inte längre går att underhålla behöver rensas bort. För användaren betyder det fler aktuella program, men också att vissa äldre lösningar kan behöva justeras vid uppgradering.
Även NixOS-modulerna har vuxit. Nya moduler och konfigurationsalternativ gör att fler tjänster och systemfunktioner kan beskrivas direkt i NixOS konfigurationsmodell. Det är just modulsystemet som gör NixOS speciellt: i stället för att konfigurera varje tjänst manuellt kan man ofta skriva in önskat tillstånd i systemets konfigurationsfil.
En distribution för den som vill ha kontroll
NixOS är inte den enklaste Linuxdistributionen för nybörjaren. Den kräver ofta att man tänker annorlunda än i Ubuntu, Debian eller Fedora. Men belöningen är kontroll. Det går att testa förändringar, rulla tillbaka systemet och bygga upp installationer på ett sätt som är svårt att göra lika konsekvent i många andra distributioner.
Det gör NixOS särskilt attraktivt för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna användare. Om en uppdatering går fel finns det ofta möjlighet att starta en tidigare systemgeneration. Om man vill flytta en konfiguration till en annan dator kan mycket av arbetet göras genom att återanvända samma systembeskrivning.
Slutet närmar sig för äldre versioner
I samband med att NixOS 26.05 släpps blir den tidigare versionen NixOS 25.11 ”Xantusia” föråldrad. Den kommer att nå slutet av sin livscykel efter den 30 juni 2026. Det innebär att användare av äldre system bör börja planera för uppgradering, särskilt om datorn används i produktion eller på annat sätt behöver säkerhetsuppdateringar.
NixOS 26.05 kommer i sin tur att få felrättningar och säkerhetsuppdateringar fram till den 31 december 2026. Det ger användarna ungefär ett halvår att använda versionen som stabil bas innan nästa större version tar över.
Sista rundan för x86_64-darwin
En annan viktig förändring gäller användare av Nixpkgs på macOS. NixOS 26.05 är den sista Nixpkgs-utgåvan med stöd för x86_64-darwin, alltså Intelbaserade Mac-datorer. Binärbyggen och plattformsstöd fortsätter till slutet av 2026, men från och med Nixpkgs 26.11 kommer paket inte längre att byggas eller stödjas för denna plattform.
Det speglar en större förändring i datorvärlden. Apple har lämnat Intel bakom sig till förmån för egna Arm-baserade Apple Silicon-processorer. För Nixpkgs innebär det att resurserna framöver koncentreras på modernare plattformar.
Sammanfattning
NixOS 26.05 ”Yarara” är inte bara ännu en Linuxrelease med nya paket. Den fortsätter att utveckla ett annorlunda sätt att tänka kring operativsystem. Där andra distributioner ofta fokuserar på traditionell installation och löpande manuell administration, bygger NixOS på idén att hela systemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka.
Med Linux 6.18 LTS, GNOME 50, KDE Plasma 6.6.5, tusentals uppdaterade paket och systemd stage 1 som standard är 26.05 en viktig utgåva för både skrivbordsanvändare och mer avancerade Linuxmiljöer. För den som vill förstå vart framtidens mer reproducerbara Linuxsystem kan vara på väg är NixOS fortfarande en av de mest intressanta distributionerna att följa.
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026.
En första titt på nästa Ubuntu
Ubuntu 26.10, med det färgstarka kodnamnet ”Stonking Stingray”, har nu tagit sina första offentliga steg. Canonical har släppt de första så kallade snapshot-avbilderna, alltså tidiga testversioner av operativsystemet som längre fram ska bli nästa stora Ubuntu-version efter Ubuntu 26.04 LTS.
Inte ett färdigt system ännu
För den vanliga användaren kan det låta som att Ubuntu 26.10 redan är färdigt, men så är det inte. Det här är snarare en tidig byggarbetsplats än ett färdigt hus. Grunden är lagd, men väggarna ska justeras, elen ska dras och inredningen är långt ifrån klar.
Vad är en snapshot-version?
En snapshot-version är till för utvecklare, testare och nyfikna entusiaster som vill se hur nästa version av Ubuntu växer fram. Den används för att hitta fel, testa nya programversioner och upptäcka problem innan den färdiga versionen når vanliga användare.
Bygger på Ubuntu 26.04 LTS
Ubuntu 26.10 bygger i detta tidiga skede till stor del på Ubuntu 26.04 LTS, som släpptes den 23 april 2026. Det är vanligt i början av en ny utvecklingscykel. Man tar den senaste stabila versionen som grund och börjar sedan steg för steg byta ut delar mot nyare komponenter.
Linuxkärnan är systemets motor
I den första snapshot-versionen används Linuxkärnan 7.0 och skrivbordsmiljön GNOME 50. Linuxkärnan kan beskrivas som operativsystemets motor. Det är den som sköter kontakten med datorns hårdvara, till exempel processor, minne, lagring, nätverk och grafikkort. GNOME är i sin tur den grafiska skrivbordsmiljön, alltså det användaren möter i form av fönster, menyer, inställningar och appar.
Nyare teknik väntar under utvecklingen
Under de kommande månaderna väntas Ubuntu 26.10 få ännu nyare teknik. Bland annat planeras GNOME 51, Linuxkärnan 7.2, grafikstacken Mesa 26.2 och kompilatorn GCC 16.1. För den som inte följer Linuxvärlden dagligen kan dessa namn låta tekniska, men de påverkar sådant som prestanda, hårdvarustöd, grafik, spel, energiförbrukning och möjligheten att köra modern programvara.
Vägen fram till färdig version
Den färdiga versionen av Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026. Innan dess kommer en betaversion den 24 september, vilket brukar vara den första versionen som är mer sammanhängande för bredare testning. Canonical planerar också två testveckor, den 2 juli och den 27 augusti, där användare kan hjälpa till att prova systemet och rapportera buggar.
Bör bara testas på rätt plats
Det är dock viktigt att förstå att den här första snapshot-versionen inte är avsedd för vardagsbruk. Den kan krascha, sakna funktioner eller innehålla fel som gör datorn svår att använda. Därför bör den bara installeras på en testdator eller i en virtuell maskin. Den som behöver en stabil dator för arbete, studier eller familjens vardagsanvändning bör hålla sig till Ubuntu 26.04 LTS.
Alla ISO-filer finns inte ännu
En annan detalj är att alla ISO-avbilder ännu inte finns tillgängliga. Bland annat saknas den vanliga 64-bitars Ubuntu Desktop-versionen för amd64 i den första omgången. Den väntas i stället komma med den andra snapshot-versionen, som är planerad till slutet av juni.
En korttidsversion för den nyfikne
Ubuntu 26.10 blir en så kallad interim-version. Det betyder att den bara får stöd i nio månader, fram till juni 2027. Den typen av Ubuntu-version passar främst användare som vill ha nyare programvara och funktioner. För den som prioriterar långsiktig stabilitet är LTS-versionerna, som Ubuntu 26.04 LTS, oftast ett bättre val.
Öppen utveckling i praktiken
Samtidigt är snapshot-versionerna viktiga. De visar hur öppen utveckling fungerar i praktiken. I stället för att allt sker bakom stängda dörrar kan användare och utvecklare följa processen, testa systemet och bidra med felrapporter. På så sätt blir den färdiga versionen bättre.
En försmak av framtidens Linuxskrivbord
Ubuntu 26.10 är alltså inte redo att ersätta dagens stabila system. Men den första snapshot-versionen markerar startskottet för nästa kapitel i Ubuntus utveckling. För den teknikintresserade är det en möjlighet att kika in i framtidens Linuxskrivbord redan nu.
HP har släppt HPLIP 3.26.4, en ny version av sitt skrivarpaket för Linux. Uppdateringen ger stöd för flera nya skrivare i HP:s LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serier. För Linuxanvändare betyder det bättre möjligheter att få moderna HP-skrivare att fungera med utskrift, skanning och andra viktiga funktioner direkt i systemet.
HP har släppt en ny version av sitt skrivarpaket för Linux, HP Linux Imaging and Printing, mer känt som HPLIP. Den nya versionen, HPLIP 3.26.4, gör det möjligt att använda fler moderna HP-skrivare i Linuxmiljöer.
För vanliga användare betyder det här framför allt en sak: har du köpt en ny HP-skrivare och kör Linux, ökar chansen att skrivaren nu fungerar bättre med systemet.
HP:s officiella skrivardrivrutin för Linux
HPLIP är HP:s officiella drivrutinspaket för Linux. Det används för att få skrivare, skannrar och multifunktionsenheter från HP att fungera i olika Linuxdistributioner.
Paketet innehåller stöd för utskrift, skanning, bläcknivåer, felsökning och annan grundläggande skrivarfunktionalitet. För många Linuxanvändare är HPLIP därför en viktig del av systemet, särskilt om skrivaren inte fungerar fullt ut med de drivrutiner som redan följer med distributionen.
Stöd för flera nya skrivarmodeller
Den största nyheten i HPLIP 3.26.4 är stöd för fler skrivare i HP:s olika produktserier. Det gäller bland annat modeller i LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serierna.
Bland de nya modellerna finns HP LaserJet Pro MFP 3106sdw, HP LaserJet Pro MFP 3105sdw, HP Envy 6500e-serien, HP Envy 6500-serien, HP OfficeJet Pro 9730, HP OfficeJet Pro 9720 och HP OfficeJet Pro 8130 All-in-One.
Även flera billigare hemmamodeller får stöd, bland annat HP DeskJet 4300e All-in-One, HP DeskJet 4300 All-in-One, HP DeskJet 2900e All-in-One och HP DeskJet Ink Advantage 2900 All-in-One.
Varför detta är viktigt
Skrivare har länge varit ett område där Linuxanvändare ibland har stött på problem. Vissa skrivare fungerar direkt, medan andra kräver särskilda drivrutiner för att alla funktioner ska bli tillgängliga.
Det gäller särskilt multifunktionsskrivare, där användaren inte bara vill skriva ut utan också skanna dokument, kontrollera bläcknivåer eller använda enhetens servicefunktioner.
När HP lägger till stöd för nya modeller i HPLIP blir det därför lättare att använda dessa skrivare i Linux utan krångliga speciallösningar.
Inget nytt distributionsstöd
En sak som däremot saknas i HPLIP 3.26.4 är stöd för nya Linuxdistributioner. Den här versionen handlar alltså främst om nya skrivarmodeller, inte om att lägga till officiellt stöd för nya versioner av exempelvis Ubuntu, Debian, Fedora eller andra distributioner.
För den som redan har en fungerande HP-skrivare finns det därför inte alltid någon stark anledning att uppgradera direkt. Men för den som nyligen köpt en ny HP-skrivare som inte fungerar korrekt i Linux kan uppdateringen vara viktig.
Fri och öppen källkod
HPLIP-projektet ger stöd för över 3 490 skrivarmodeller från HP. Det omfattar bland annat DeskJet, OfficeJet, Photosmart, PSC, Business Inkjet, LaserJet och flera typer av multifunktionsskrivare.
Programvaran är fri och öppen källkod och distribueras under licenser som MIT, BSD och GPL. Det gör HPLIP till en viktig byggsten för Linuxanvändare som vill kunna använda HP-skrivare utan att vara beroende av Windows eller macOS.
En praktisk uppdatering för Linuxanvändare
HPLIP 3.26.4 är ingen dramatisk uppdatering, men den är praktiskt viktig. Den gör att fler nya HP-skrivare fungerar i Linux och minskar risken för att användare fastnar med en skrivare som bara fungerar delvis.
För hem, mindre kontor och företag som använder Linux kan det vara skillnaden mellan en skrivare som kräver felsökning och en skrivare som bara fungerar.
Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det.
Tails 7.8 är nu släppt. Den nya versionen av det integritetsfokuserade operativsystemet innehåller uppdaterad Tor Browser, viktiga säkerhetsfixar och en tydlig förändring: e-postprogrammet Thunderbird följer inte längre med som standard.
För många användare märks Tails främst som ett system man startar från USB-minne när man vill surfa mer anonymt. All internettrafik skickas genom Tor-nätverket, och systemet är byggt för att lämna så få spår som möjligt på datorn där det används. Med version 7.8 fortsätter projektet på samma spår, men gör samtidigt några praktiska justeringar.
Thunderbird tas bort från standardinstallationen
Den största synliga förändringen är att Thunderbird inte längre ingår i den vanliga Tails-avbilden. Det betyder inte att e-postprogrammet försvinner helt. Thunderbird kan fortfarande installeras via funktionen Additional Software.
För användare som redan har Thunderbird aktiverat tillsammans med Persistent Storage kommer övergången att ske automatiskt. Tails lägger då till Thunderbird i listan över extra program som installeras vid uppstart.
Det här kan låta som en försämring, men tanken är snarare att göra underhållet enklare och säkrare. När Thunderbird installeras som extra program kan Tails hämta den senaste tillgängliga versionen varje gång systemet startar. På så sätt minskar risken att användare fastnar med en äldre e-postklient i den förinstallerade miljön.
Tor Browser uppdateras
Tails 7.8 innehåller också Tor Browser 15.0.14. Det är en viktig del av systemet, eftersom webbläsaren är den mest centrala komponenten för de flesta användare.
Tor Browser är byggd för att skydda användarens identitet genom att dirigera trafiken via Tor-nätverket och samtidigt minska mängden information som webbplatser kan samla in om datorn och webbläsaren. Uppdateringar av Tor Browser är därför extra viktiga i Tails, eftersom webbläsaren ofta är den mest utsatta delen av systemet.
Viktiga säkerhetsfixar i Linuxkärnan och haveged
Tails 7.8 åtgärdar även flera säkerhetsproblem i Linuxkärnan 6.12 LTS och i haveged. Enligt Tails-projektet kunde dessa sårbarheter göra det möjligt för ett program som körs inne i Tails att få administrativa rättigheter.
Det är allvarligt, eftersom Tails bygger på principen att även om ett program beter sig skadligt ska det inte enkelt kunna ta kontroll över hela systemet. När sådana brister upptäcks är det viktigt att användare uppgraderar så snart som möjligt.
Vad betyder detta för vanliga användare?
För den som bara använder Tails för att surfa anonymt är uppdateringen ganska odramatisk. Tor Browser är uppdaterad, säkerhetsproblem är åtgärdade och systemet fungerar i stort sett som tidigare.
Den stora skillnaden märks för dem som använder Thunderbird i Tails. De behöver nu förlita sig på Additional Software och Persistent Storage för att få e-postklienten installerad automatiskt vid start. För många är det en rimlig lösning, men den kräver att Persistent Storage är korrekt konfigurerat.
Uppgradering och installation
Automatiska uppgraderingar till Tails 7.8 finns tillgängliga för användare som redan kör Tails 7.0 eller senare. Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om systemet inte startar efteråt, rekommenderas en manuell uppgradering.
För nya installationer finns Tails 7.8 som USB-avbild och som ISO-fil för DVD eller virtuella maskiner.
Det är viktigt att komma ihåg att en ny installation på ett USB-minne raderar befintlig Persistent Storage på den enheten. Den som har sparade inställningar, nycklar, dokument eller extra program bör därför vara försiktig och säkerhetskopiera sådant som behöver bevaras.
Sammanfattning
Tails 7.8 är ingen dramatisk version, men den är viktig. Uppdateringen gör systemet säkrare, håller Tor Browser aktuell och förändrar hur Thunderbird hanteras. Genom att flytta Thunderbird från standardinstallationen till Additional Software får Tails ett smidigare sätt att hålla e-postprogrammet uppdaterat.
För användare som är beroende av anonymitet, säkerhet och ett system som inte lämnar spår är detta en uppdatering som bör installeras.
Thunderbird 151 är en ny version av Mozillas fria e-postprogram som gör det enklare att logga in på moderna e-postkonton, särskilt genom förbättrat OAuth-stöd och automatisk kontokonfiguration. Uppdateringen innehåller också bättre stöd för Exchange/EWS, förbättrad sökning, stabilare hantering av bilagor och flera rättningar som minskar risken för krascher. För användaren betyder det ett tryggare, smidigare och mer pålitligt e-postprogram för både privat bruk och arbete.
Thunderbird har länge varit ett av de mest uppskattade fria e-postprogrammen för Windows, macOS och Linux. Med version 151 fortsätter Mozilla att modernisera programmet, inte genom stora kosmetiska förändringar, utan genom praktiska förbättringar som märks i vardagen: enklare inloggning, bättre stöd för Microsoft-konton, förbättrad sökning, stabilare hantering av bilagor och flera säkerhetsfixar.
Den stora nyheten i Thunderbird 151 är stöd för Thundermail OAuth-inloggning med automatisk kontokonfiguration. Det innebär att användaren enklare kan logga in och få sitt konto korrekt inställt utan att själv behöva fylla i alla tekniska serveruppgifter. För många vanliga användare är just kontoinställningen en av de största trösklarna när man byter eller installerar ett nytt e-postprogram.
OAuth gör inloggningen modernare
OAuth är en modern metod för inloggning där programmet inte behöver spara själva lösenordet på samma sätt som äldre e-postlösningar ofta gjorde. I stället sker inloggningen via en säker behörighetsprocess där e-postleverantören godkänner att Thunderbird får tillgång till kontot.
Det är särskilt viktigt i dag, eftersom många e-posttjänster inte längre accepterar traditionell lösenordsinloggning via IMAP eller SMTP utan särskilda app-lösenord eller säkerhetsinställningar. Med bättre OAuth-stöd blir Thunderbird mer framtidssäkert och enklare att använda tillsammans med moderna e-posttjänster.
Bättre stöd för Exchange och Outlook-liknande konton
Thunderbird 151 förbättrar även hanteringen av EWS-konton, alltså Exchange Web Services. Det är framför allt relevant för användare som arbetar med Microsoft Exchange, Outlook- eller företagskonton.
En nyhet är att användaren kan skriva över OAuth-leverantörens detaljer för EWS-konton. Det låter tekniskt, men innebär i praktiken att avancerade användare och administratörer får större kontroll när konton inte följer standardinställningar. Det kan vara viktigt i företag, organisationer eller äldre Exchange-miljöer där automatiken inte alltid räcker.
Account Hub, Thunderbirds samlade kontoassistent, har också fått flera rättningar. Bland annat ska Outlook-konfiguration efter OAuth-inloggning fungera bättre, tidigare auto-upptäckta värden ska bevaras vid manuell redigering och länkar för kryptering och signatur ska öppna rätt konto.
Sökningen blir mer användbar
En annan praktisk förbättring finns i sökfunktionen. Thunderbird 151 återställer visningen av antal träffar när man använder Find in Message eller trycker Ctrl+F.
Dessutom har sökresultaten förbättrats så att äldre och mindre relevanta mejl inte visas före nyare och mer träffsäkra resultat. För den som har många års e-postarkiv kan detta göra stor skillnad. Ett e-postprogram är trots allt inte bara ett verktyg för nya meddelanden, utan också ett personligt arkiv där man ofta behöver hitta gamla konversationer, kvitton, avtal och bilagor.
OpenPGP blir mindre påträngande
Thunderbird har inbyggt stöd för OpenPGP, vilket gör det möjligt att signera och kryptera e-post. I version 151 ändras beteendet så att offentliga nycklar inte längre bifogas som standard i meddelanden som bara är signerade.
Det kan låta som en liten ändring, men den är viktig. Onödiga bilagor kan skapa förvirring hos mottagare, särskilt om de inte använder krypterad e-post själva. Genom att inte automatiskt skicka med den offentliga nyckeln i alla signerade meddelanden blir e-posten renare och mindre störande för mottagaren.
Färre krascher och stabilare mejlhantering
Thunderbird 151 innehåller flera kraschfixar. Programmet kunde tidigare krascha vid behandling av meddelandehuvuden, vid uppstart, vid inkommande mejl och i samband med spamfiltrering. Den typen av fel kan vara särskilt irriterande eftersom e-post ofta är ett program som ligger öppet hela arbetsdagen.
Även hanteringen av meddelanden har förbättrats. Vissa IMAP-mejl visade tidigare aktuell tid i stället för korrekt mottagningstid, vilket kunde göra sortering och arkivering förvirrande. Det har nu rättats. Även stora mejl ska inte längre felaktigt markeras som lästa när automatisk läsmarkering är avstängd.
Vid svar på HTML-mejl med markerad text bevaras formateringen bättre, och problem med felaktigt formaterade vidarebefordrade MIME-meddelanden har också rättats. Det är tekniska detaljer, men resultatet är enkelt: färre trasiga mejl och mindre irritation.
Bilagor hanteras bättre
Bilagor är ett område där små fel snabbt märks. I Thunderbird 151 rättas flera problem med bilagehantering. På macOS skapades tidigare flera kopior när man drog ut bilagor från Thunderbird. Det är nu åtgärdat.
Multipart/related-bilagor bevaras dessutom bättre när meddelanden redigeras eller vidarebefordras. Den typen av bilagor används ofta i HTML-mejl där bilder och annat innehåll hör ihop med själva meddelandet. Om de inte hanteras korrekt kan mejlet se trasigt ut eller sakna delar av innehållet.
Kalender och uppgifter får förbättringar
Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Det innehåller också kalender och uppgiftshantering. I version 151 har kalenderflikarna blivit bättre tillgängliga via tangentbordet, vilket är viktigt både för effektiv användning och för tillgänglighet.
Uppgifter kan nu sorteras efter skapelsedatum eller ändringsdatum. Det går även att skapa heldagsuppgifter som bara har datum, utan tid. Vyn Current Tasks visar nu endast oavslutade uppgifter, i stället för att blanda in gamla och färdiga poster. Det gör uppgiftsvyn mer användbar för den som faktiskt använder Thunderbird som planeringsverktyg.
Många små rättningar ger bättre helhet
Utöver de stora nyheterna innehåller Thunderbird 151 en lång rad mindre rättningar. Bland annat har problem med nyhetsgrupper, POP3-filter, virtuella mappar och kommandoradsstart med thunderbird -compose åtgärdats.
Standardkontrollen för om Thunderbird är förvalt e-postprogram har också återinförts vid start. Det är en liten funktion, men praktisk för användare som vill att Thunderbird ska vara det centrala programmet för all e-post på datorn.
Säkerhetsfixar gör uppdateringen viktig
Som vanligt innehåller versionen även säkerhetsuppdateringar. Det gör Thunderbird 151 till mer än bara en funktionsuppdatering. E-postprogram är särskilt utsatta eftersom de tar emot innehåll från omvärlden: bilagor, HTML-meddelanden, länkar och ibland skadligt formaterade mejl.
Att hålla Thunderbird uppdaterat är därför viktigt, även om man inte omedelbart behöver alla nya funktioner. Säkerhetsfixarna minskar risken för att sårbarheter kan utnyttjas via mejl eller specialkonstruerade meddelanden.
Sammanfattning
Thunderbird 151 är ingen dramatisk omgörning av programmet, men det är en viktig underhålls- och förbättringsversion. Fokus ligger på sådant som gör e-postprogrammet mer pålitligt i praktiken: enklare OAuth-inloggning, bättre Exchange-stöd, smartare sökning, färre krascher, förbättrad bilagehantering och mer användbara kalender- och uppgiftsfunktioner.
För vanliga användare betyder det framför allt ett Thunderbird som är enklare att konfigurera och mindre benäget att strula. För avancerade användare och administratörer innebär version 151 bättre kontroll över kontoinställningar och modernare autentisering. Det gör uppdateringen särskilt relevant för både privatpersoner, företag och organisationer som vill fortsätta använda ett fritt och plattformsoberoende e-postprogram.
Typ: E-postklient med kalender, kontakter och uppgifter
Plattformar: Windows, macOS och Linux
Största nyhet: Stöd för Thundermail OAuth-inloggning med automatisk kontokonfiguration.
Förbättrat kontostöd: Användare kan skriva över OAuth-leverantörsdetaljer för EWS-konton, vilket ger bättre kontroll vid Exchange Web Services-konfiguration.
Sökning: Resultaträkning i ”Find in Message” är tillbaka och sökresultat ska nu sorteras mer relevant.
OpenPGP: Offentliga nycklar bifogas inte längre automatiskt i meddelanden som endast är signerade.
Bilagor: Förbättrad hantering av multipart/related-bilagor samt fix för dubbla bilagekopior vid drag och släpp på macOS.
Kalender och uppgifter: Uppgifter kan sorteras efter skapande- eller ändringsdatum, och vyn ”Current Tasks” visar endast oavslutade uppgifter.
Stabilitet: Flera kraschfixar vid uppstart, inkommande mejl, meddelandehuvuden och spamfiltrering.
Säkerhet: Versionen innehåller säkerhetsfixar och rekommenderas därför som uppdatering även för användare som inte behöver alla nya funktioner.
Nedladdning: Thunderbird 151 finns via thunderbird.net.
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd.
När en dator kraschar, en hårddisk börjar krångla eller ett helt system behöver flyttas till en ny disk, är det ofta diskavbildning som räddar situationen. Det handlar om att skapa en exakt kopia av en disk eller partition, så att systemet kan återställas senare. Ett av de mer användarvänliga verktygen för detta är Rescuezilla, som ofta beskrivs som ett grafiskt alternativ till Clonezilla.
Nu har Rescuezilla 2.6.2 släppts, och även om versionsnumret kan se blygsamt ut innehåller uppdateringen flera viktiga förbättringar. Den största nyheten är att det nu finns en ny version byggd på Ubuntu 26.04 LTS, vilket framför allt betyder bättre stöd för modernare datorer och nyare hårdvara.
Vad är Rescuezilla?
Rescuezilla är ett startbart räddningssystem som körs från exempelvis ett USB-minne. När datorn startas från USB-stickan laddas ett komplett litet Linuxbaserat system, där användaren får ett grafiskt gränssnitt för att säkerhetskopiera, återställa och klona diskar.
Det gör Rescuezilla särskilt användbart i situationer där det installerade operativsystemet inte längre startar. Man behöver alltså inte komma in i Windows eller Linux på den trasiga datorn för att kunna rädda data eller skapa en kopia av disken.
En viktig egenskap är att Rescuezilla är kompatibelt med Clonezilla-avbilder. Det innebär att den som tidigare har använt Clonezilla i många fall kan fortsätta använda sina befintliga backupfiler, men med ett mer lättbegripligt grafiskt gränssnitt.
Bygger nu på Ubuntu 26.04 LTS
Den största förändringen i Rescuezilla 2.6.2 är den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen. Det är viktigt eftersom själva grundsystemet avgör hur bra Rescuezilla känner igen modern hårdvara.
Nyare datorer kan ha moderna nätverkskort, grafikkretsar, lagringskontroller och andra komponenter som kräver färska Linuxkärnor och uppdaterade drivrutiner. Om räddningssystemet bygger på en äldre Ubuntu-version kan det hända att datorn startar dåligt, att diskar inte visas korrekt eller att nätverket inte fungerar.
I Rescuezilla 2.6.1 var standardversionen fortfarande baserad på Ubuntu 24.10. Den gav stöd för hårdvara ungefär fram till hösten 2024. Rescuezilla 2.6.2 tar därför ett tydligt steg framåt genom att lägga till en version med nyare grund.
Även Ubuntu 25.10-version finns med
Utöver Ubuntu 26.04 LTS-versionen finns även en Rescuezilla-variant baserad på Ubuntu 25.10, med kodnamnet “Questing”. Den fungerar som en kompletterande version för användare som av någon anledning behöver just den basen.
Samtidigt har flera äldre Rescuezilla-avbilder tillfälligt stängts av. Det gäller bland annat 32-bitarsversionen för Intel i386 baserad på Ubuntu 18.04 LTS samt flera 64-bitarsversioner baserade på Ubuntu 22.04 LTS, Ubuntu 24.04 LTS och Ubuntu 25.04.
Det betyder inte nödvändigtvis att Rescuezilla överger äldre datorer helt, men fokus i denna version ligger tydligt på nyare system och modernare hårdvarustöd.
Partclone uppdateras
En annan viktig förändring finns under huven. Rescuezilla använder Partclone för att skapa och återställa partitionsavbilder. I version 2.6.2 har Partclone uppdaterats från version 0.3.37 till 0.3.47.
För användaren märks detta kanske inte direkt i gränssnittet, men det är ändå en central komponent. Partclone är ett av de verktyg som faktiskt gör det tunga arbetet när en partition kopieras till en avbildningsfil eller återställs tillbaka till en disk.
Uppdateringen innebär att Rescuezilla bygger vidare på en nyare version av ett av sina viktigaste underliggande verktyg.
Fixar problem efter kloning
Rescuezilla 2.6.2 rättar också två konkreta fel. Det första gäller ett problem där ett tomt felmeddelande kunde visas efter en kloning, även när kloningen egentligen hade lyckats. Det kunde dessutom stoppa den åtgärd som användaren hade valt efteråt, till exempel att datorn skulle stängas av eller startas om automatiskt.
Det är en typ av fel som kan skapa onödig osäkerhet. När man klonar en disk vill man veta om allt gick rätt. Ett tomt felmeddelande efter en lyckad operation kan få användaren att tro att något gått fel, trots att resultatet är korrekt.
Den andra rättningen gäller den grafiska avstängningsmenyn i den så kallade Plucky-varianten. Där har Rescuezilla uppdaterat sina anpassade regler för polkit, som hanterar behörigheter för vissa systemåtgärder.
Fler språk på väg
Rescuezilla 2.6.2 innehåller också förbättringar för översättningar. En pågående galicisk översättning har lagts till via Weblate. Dessutom finns språkval för flera ännu tomma översättningar, bland annat bengali, hindi, swahili och urdu.
Det visar att projektet fortsätter att byggas ut för fler användare och språkgrupper, även om alla översättningar ännu inte är färdiga.
ARM64 och ny Image Explorer får vänta
Två större nyheter finns däremot inte med i Rescuezilla 2.6.2. Den planerade ARM64-versionen har inte kommit ännu. Det betyder att användare av vissa ARM-baserade datorer fortfarande får vänta på officiellt stöd.
Inte heller den kommande omarbetningen av Image Explorer finns med i denna version. Image Explorer är tänkt att få ett förbättrat gränssnitt och använda indexed-gzip, vilket ska göra det enklare och effektivare att utforska innehållet i avbildningsfiler.
Båda dessa nyheter är planerade till nästa version.
Varför uppdateringen är viktig
Rescuezilla 2.6.2 är inte en dramatisk omarbetning av programmet, men det är en praktiskt viktig uppdatering. För den som använder Rescuezilla i verkliga räddningssituationer är hårdvarustöd avgörande. Ett räddningsverktyg är bara användbart om det faktiskt kan starta datorn, hitta diskarna och utföra jobbet.
Den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen gör Rescuezilla mer relevant för nyare datorer, samtidigt som uppdateringen av Partclone och de mindre felrättningarna förbättrar stabiliteten.
För tekniker, datorentusiaster och vanliga användare som vill ha ett enkelt verktyg för diskbackup, återställning och kloning är Rescuezilla fortsatt ett av de mest lättillgängliga alternativen i Linuxvärlden. Version 2.6.2 stärker framför allt programmets roll som ett modernt räddningsverktyg för både nya och äldre system.
MuseScore Studio 4.7 är en omfattande uppdatering av det fria notskrivningsprogrammet som gör det enklare att skapa, redigera och dela musik digitalt. Med nya verktyg för notgravering, förbättrad gitarrnotation, snabbare arbetsflöde, bättre ljudmotor och möjlighet att exportera rullande partitur som MP4-video tar programmet ännu ett steg mot att bli ett professionellt alternativ för både musiker, arrangörer, lärare och hobbykompositörer.
MuseScore Studio har länge varit ett av de viktigaste fria alternativen för den som vill skriva noter på datorn. Programmet används av allt från musikstudenter och körledare till arrangörer, tonsättare och hobbygitarrister. Med version 4.7 tar det öppna notskrivningsprogrammet ännu ett steg mot att bli ett mer komplett verktyg för både klassisk notbild, gitarrnotation, uppspelning och export till moderna format.
Den nya versionen innehåller inte bara små förbättringar, utan flera funktioner som påverkar hur musik kan skrivas, granskas, spelas upp och delas. Fokus ligger tydligt på tre områden: snyggare notbild, bättre arbetsflöde och mer realistisk uppspelning.
Mer kontroll över notbilden
En av de stora nyheterna i MuseScore Studio 4.7 är de utökade graveringsverktygen. Inom musiknotation används ordet gravering inte längre bara om tryckta noter, utan också om hur notbilden formas digitalt: avstånd, linjer, parenteser, symboler och layout.
I den nya versionen kan användaren lägga till pilspetsar på textlinjer, använda ackordklamrar och hantera ackordparenteser direkt via programmets egenskapsfält. Det gör det enklare att visuellt gruppera musikaliska avsnitt, visa höger- och vänsterhand i klavermusik eller markera barrégrepp på gitarr.
Även systemavdelare har fått fler inställningar för skala och placering, och flera linjer i notbilden kan nu markeras och justeras mer exakt. Det ger användaren större kontroll över detaljer som tidigare kunde kräva omvägar eller manuellt pill.
Texten får större betydelse
Text är en viktig del av noter. Det kan handla om sångtext, tempobeteckningar, instruktioner till musiker eller kommentarer i partituret. I MuseScore Studio 4.7 har textfunktionerna blivit mer genomarbetade.
Programmet kan nu hantera formatering för fler typer av textlinjer, exempelvis systemtext, staff-text, repristecken och gradvisa tempoändringar. Textjustering och textplacering har dessutom delats upp i separata inställningar. Det innebär att användaren får bättre kontroll över hur texten ser ut och var den hamnar.
En liten men praktisk detalj är att programmet automatiskt kan använda typografiska citationstecken. Vill man ha raka citationstecken går det att ångra direkt efter inmatningen.
Gitarrister får flera viktiga förbättringar
För gitarrister är MuseScore Studio 4.7 en särskilt intressant uppdatering. Programmet får nu ett nytt system för att visa guitar dives, alltså effekter där tonen sänks med hjälp av exempelvis svajarm. Dessa kan visas både i tabulatur, ovanför tabulaturen och i vanlig notskrift – dessutom med stöd för uppspelning.
Capo-hanteringen har också förbättrats. Nya transponeringslägen gör det möjligt att visa både klingande toner och de toner som faktiskt spelas. Det är praktiskt eftersom en gitarr med capo kan låta i en tonart men spelas med grepp från en annan. Det finns även ett läge där tabulaturen inte transponeras, vilket passar när capo används mest för att förenkla fingersättningen.
Fretboard-diagram och ackordsymboler följer nu också med vid transponering av partitur, vilket gör det lättare att byta tonart utan att behöva rätta allt manuellt.
Snabbare arbetsflöde för den som skriver mycket
MuseScore Studio 4.7 innehåller flera små förbättringar som tillsammans kan spara mycket tid. Ett exempel är att dubbelklick på en enskild ton i ett ackord nu markerar hela ackordet. Kortkommandot R kan sedan upprepa markeringen på nästa slag.
Kortkommandona Q och W kan användas för att halvera eller fördubbla notvärden för markerade toner eller hela avsnitt. Det är en typ av funktion som kan göra stor skillnad när man snabbt vill prova rytmiska idéer eller rätta en passage.
Mixern har fått ett sökfält, vilket gör det lättare att hitta ljud och effekter i större projekt. Dessutom har vissa långa rullgardinsmenyer fått stöd för navigering med första bokstaven, vilket förenklar användningen när listorna är omfattande.
Bättre uppspelning och lägre fördröjning
En annan viktig nyhet är att ljudmotorn har byggts om. Enligt versionsinformationen ska detta ge bättre prestanda och mindre fördröjning på alla operativsystem. För den som skriver musik direkt i programmet är låg fördröjning viktig, särskilt vid inmatning via MIDI-klaviatur.
På Windows tillkommer dessutom stöd för ASIO, vilket är särskilt relevant för användare med ljudkort och musikproduktionsmiljöer där låg latens är viktigt. Det finns även ett nytt alternativ för 256 samples buffertstorlek.
MuseScore Studio 4.7 får också nya exportmöjligheter för WAV-filer i 16 och 24 bitar, förbättrad uppspelning av MS Basic SoundFont och möjlighet att starta uppspelning från senast markerade not med Shift + mellanslag.
MP4-export gör noter lättare att dela
En av de mer publikvänliga nyheterna är att MuseScore Studio 4.7 nu kan exportera en MP4-video med rullande partitur och ljud. Funktionen finns under Publish > Export.
Det här gör programmet mer användbart för den som vill dela musik på nätet, skapa undervisningsmaterial eller visa hur ett arrangemang låter samtidigt som notbilden följer med. I stället för att bara skicka en PDF eller ljudfil kan man skapa en video där lyssnaren ser musiken röra sig i takt med uppspelningen.
Öppen källkod med starkt community
MuseScore Studio är öppen källkod, och version 4.7 innehåller över 100 bidrag från communityt. Det märks bland annat i nya verktyg för enharmonisk stavning, förbättrade kortkommandon, ny tuning-plugin och förbättringar i ljudhanteringen.
Att så många funktioner kommer från användare och utvecklare runt projektet visar styrkan i öppen källkod: programmet utvecklas inte bara uppifrån, utan också utifrån verkliga behov hos musiker, arrangörer och lärare.
Tillgängligt för Linux, Windows och macOS
MuseScore Studio 4.7 finns för Linux, Windows och macOS. Linuxanvändare kan ladda ner MuseScore Studio direkt, men behöver installera MuseSounds Manager separat om de vill använda MuseSounds. På Windows och macOS kommer uppdateringen att erbjudas via MuseScore Studio eller MuseHub, men det går även att installera manuellt.
Sammanfattning
MuseScore Studio 4.7 är en bred uppdatering som gör programmet mer moget. Det handlar inte om en enda stor nyhet, utan om många förbättringar som tillsammans gör notskrivning smidigare, mer exakt och mer användbar i praktiken.
För klassiska notskrivare finns bättre layoutkontroll. För gitarrister finns mer avancerad tabulatur och capo-hantering. För den som arbetar med uppspelning finns en förbättrad ljudmotor. Och för den som vill dela musik på nätet är MP4-exporten en välkommen nyhet.
MuseScore Studio 4.7 visar att fri programvara kan vara både kraftfull, professionell och relevant för dagens digitala musikskapande.
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Explore the new Linux container runtime for WSL, designed with Docker-like commands to streamline your development process and improve workflow efficiency. The post WSL Gets Its Own Linux Container Runtime with Docker-Like Commands appeared first on Linux Today.
KDE Gear 26.04.3 has arrived, bringing significant app stability improvements. Learn how these updates enhance your favorite applications today! The post KDE Gear 26.04.3 Apps Collection Lands with More App Stability Improvements appeared first on Linux Today.
Discover the latest ISO files for PCLinuxOS. Download now to experience enhanced features and improved performance in your Linux environment. The post PCLinuxOS Has New ISO files appeared first on Linux Today.
Explore the new Arch Linux July ISO, equipped with Linux Kernel 7.0.14 and Archinstall 4.4. Elevate your Linux experience with the latest updates! The post Arch Linux July ISO Is Out with Linux Kernel 7.0.14 and Archinstall 4.4 appeared first on Linux Today.
Kubuntu Focus introduces 5 new laptops equipped with the robust Kubuntu 26.04 LTS. Elevate your computing experience with these innovative devices. The post Kubuntu Focus Announces 5 New Laptops With Kubuntu 26.04 LTS appeared first on Linux Today.
Discover the new Lemur Pro Linux laptop from System76, featuring an impressive 18-hour battery life for all-day productivity and performance. The post System76 Launches New Lemur Pro Linux Laptop with 18-Hour Battery Life appeared first on Linux Today.
Learn about the latest enhancements in Fwupd 2.1.6, which optimize firmware update handling on Linux, making updates easier and more effective for users. The post Fwupd 2.1.6 Improves Firmware Update Handling on Linux appeared first on Linux Today.
Tails 7.9.1 is here! This update fixes the DirtyClone kernel vulnerability and includes important improvements to the Tor Browser for enhanced security. The post Tails 7.9.1 Fixes DirtyClone Kernel Flaw, Updates Tor Browser appeared first on Linux Today.
Discover Nika, the open-source code analysis tool designed to enhance code quality and streamline development processes for teams of all sizes. The post Nika: Open-source Code Analysis Tool appeared first on Linux Today.
Explore the June 2026 updates on top free and open source software. Find essential tools and enhancements to boost your productivity and creativity. The post Best Free and Open Source Software: June 2026 Updates appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Manjaro’s latest stable update effectively brings the 26.1 “Bian-May” release to its final state, with Linux 7.1, Plasma 6.7, and major package updates.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection. GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit…
GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program. GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för…
Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran. Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har…
Linux är ett modernt operativsystem, men många av dess viktigaste idéer utvecklades redan under Unix-eran på 1960- och 1970-talen. Det hierarkiska filsystemet, processhanteringen, kommandopipelines och möjligheten att flytta systemet mellan olika datorarkitekturer är principer som fortfarande präglar dagens Linuxdistributioner. Att de lever kvar efter mer än 50 år beror framför allt på att de fortfarande…
Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar. Den fria videoredigeraren…
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter. KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form,…
GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.…
Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror. Darktable 5.6 har släppts och är…
Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör…
Audacity 4 är på väg att ge det klassiska ljudredigeringsprogrammet en rejäl nystart. Med ett modernare gränssnitt, ny projekthantering, bättre plugin-stöd och förbättrade verktyg för inspelning och redigering tar den fria ljudredigeraren ett stort kliv framåt. Samtidigt är betaversionen fortfarande under utveckling, vilket gör den spännande att testa – men ännu inte något man bör…
PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd. PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu…
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…
NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare. NixOS 26.05 ”Yarara” är…
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026. En första titt på nästa Ubuntu Ubuntu 26.10,…
HP har släppt HPLIP 3.26.4, en ny version av sitt skrivarpaket för Linux. Uppdateringen ger stöd för flera nya skrivare i HP:s LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serier. För Linuxanvändare betyder det bättre möjligheter att få moderna HP-skrivare att fungera med utskrift, skanning och andra viktiga funktioner direkt i systemet. HP har släppt…
Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det. Tails 7.8 är…
Thunderbird 151 är en ny version av Mozillas fria e-postprogram som gör det enklare att logga in på moderna e-postkonton, särskilt genom förbättrat OAuth-stöd och automatisk kontokonfiguration. Uppdateringen innehåller också bättre stöd för Exchange/EWS, förbättrad sökning, stabilare hantering av bilagor och flera rättningar som minskar risken för krascher. För användaren betyder det ett tryggare, smidigare…
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd. När en dator…
MuseScore Studio 4.7 är en omfattande uppdatering av det fria notskrivningsprogrammet som gör det enklare att skapa, redigera och dela musik digitalt. Med nya verktyg för notgravering, förbättrad gitarrnotation, snabbare arbetsflöde, bättre ljudmotor och möjlighet att exportera rullande partitur som MP4-video tar programmet ännu ett steg mot att bli ett professionellt alternativ för både musiker,…
