• Firefox 160 är här – nya minifönster, smartare video och taligenkänning utan molnet

    I en hård och alltmer teknikstyrd värld, där ett fåtal stora IT-jättar får allt större kontroll över vår digitala vardag, blir det allt viktigare att det finns fria och oberoende alternativ. Ett av dessa är Mozilla Firefox. Med version 160 fortsätter den öppna webbläsaren att utvecklas och erbjuder flera intressanta nyheter, bland annat flytande minifönster, förbättrad videouppspelning och taligenkänning som inte behöver skicka användarens röst till molnet.

    När man talar om webbläsare är det lätt att tänka på Google Chrome eller Microsoft Edge. Båda bygger på Googles Chromium-projekt, som även ligger till grund för flera andra webbläsare. Mozilla Firefox går däremot sin egen väg med webbläsarmotorn Gecko.

    Det gör Firefox till något mer än bara ytterligare en webbläsare. Den representerar också ett alternativ i en tid när allt större delar av internet bygger på teknik från ett fåtal dominerande företag.

    Nu har Mozilla släppt Firefox 160, en uppdatering som framför allt fokuserar på användarvänlighet, integritet och förbättrad funktionalitet.

    Nya minifönster gör det enklare att arbeta

    En av de största nyheterna i Firefox 160 är funktionen Mini Window, som gör det möjligt att lyfta ut en webbläsarflik eller en del av en webbsida till ett separat, flytande fönster.

    Fönstret kan ligga kvar ovanpå andra program, vilket gör det möjligt att hålla information synlig samtidigt som man arbetar med något annat.

    Den som exempelvis följer en instruktion på internet medan ett program konfigureras slipper växla fram och tillbaka mellan olika fönster. I stället kan instruktionen ligga synlig i ett hörn av skärmen.

    Samma funktion kan användas för att bevaka information som uppdateras på en webbsida eller för att hålla en referenstext tillgänglig medan man arbetar i LibreOffice.

    Det är en relativt enkel idé, men den kan göra stor skillnad för den som använder webbläsaren som ett arbetsredskap.

    Bättre kontroll över videouppspelningen

    Firefox har sedan tidigare funktionen Picture-in-Picture, eller bild-i-bild på svenska. Den gör det möjligt att lyfta ut ett videoklipp från exempelvis YouTube och visa det i ett separat fönster medan man fortsätter att använda datorn.

    I Firefox 160 har funktionen blivit mer avancerad.

    Nu går det att justera videons uppspelningshastighet mellan 0,25 och 2,0 gånger normal hastighet direkt i det flytande fönstret.

    För den som tittar på instruktionsfilmer kan det vara praktiskt att sänka hastigheten när något komplicerat demonstreras. Omvänt kan man öka hastigheten när man exempelvis följer ett längre föredrag.

    Hastighetskontrollen är tillgänglig när bild-i-bild-fönstret är minst medelstort.

    Taligenkänning utan att skicka rösten till en server

    En av de mer intressanta tekniska nyheterna handlar om taligenkänning.

    Firefox 160 får stöd för lokal taligenkänning på 40 språk genom tekniken Web Speech API.

    Det innebär att en webbplats kan använda datorns mikrofon för att omvandla tal till text utan att själva ljudbearbetningen behöver ske på en extern server.

    Traditionellt har många lösningar för taligenkänning varit beroende av molntjänster. Användarens röst skickas då över internet till en server som analyserar ljudet och skickar tillbaka den färdiga texten.

    Med lokal taligenkänning kan bearbetningen i stället utföras direkt på datorn.

    Förutom att minska beroendet av externa tjänster är detta intressant ur integritetssynpunkt. Ljudet behöver inte lämna datorn för att tolkas.

    Tekniken kan bland annat användas för diktering, röststyrning och olika hjälpmedel för personer som har svårt att använda tangentbord.

    Det betyder dock inte att all information automatiskt stannar på datorn. En webbplats kan fortfarande välja att skicka vidare den färdiga texten till en server.

    Det nya stödet gäller Firefox för datorer och omfattar ännu inte Androidversionen.

    Bättre stöd för MKV och andra mediefiler

    Även den som använder webbläsaren för att spela upp film och video får förbättringar.

    Firefox 160 har utökat stödet för Matroska, mer känt genom filändelsen MKV.

    MKV är ett containerformat som kan innehålla flera olika typer av data i samma fil, exempelvis video, ljudspår och undertexter.

    I den nya versionen kan Firefox hantera MKV-filer med ljudformaten FLAC, MP3 och PCM, förutsatt att övriga ljud- och videokodningar stöds.

    För den vanliga användaren innebär förändringen att fler mediefiler kan spelas upp direkt i webbläsaren utan att ett separat videoprogram behöver startas.

    På Apples datorer har Mozilla dessutom förändrat hur WebGL-grafik hanteras. Firefox använder nu Apples grafikgränssnitt Metal, vilket kan ge bättre prestanda på webbplatser med avancerad grafik, tredimensionella modeller och interaktiva tillämpningar.

    Små förbättringar som underlättar vardagen

    Alla nyheter i en webbläsare behöver inte vara stora för att vara användbara.

    Firefox 160 innehåller flera mindre förändringar som gör den dagliga användningen smidigare.

    Det går nu att dra en tidigare besökt webbadress direkt från historikpanelen till flikraden för att öppna den i en ny flik.

    Mozilla har också gjort webbläsarens adressfält tydligare. Domännamnet framhävs med större kontrast jämfört med resten av webbadressen.

    Förändringen kan även ha betydelse för säkerheten eftersom det blir enklare att se vilken webbplats man faktiskt besöker. Det är särskilt användbart när en webbadress innehåller långa sökvägar eller andra tecken som kan göra adressen svårare att tolka.

    Även funktionen för att klistra in text har förbättrats. Om urklippet innehåller en sökfras i stället för en webbadress anpassas alternativet i snabbmenyn till ”Klistra in och sök”.

    Bättre kontroll över webbplatsernas behörigheter

    Mozilla fortsätter också arbetet med att ge användaren större kontroll över vad webbplatser får göra.

    Firefox 160 introducerar möjligheten att permanent neka webbplatser tillstånd att öppna externa program.

    Ett exempel är webbplatser som försöker starta datorns e-postprogram genom en så kallad mailto-länk.

    Om en webbplats upprepade gånger försöker öppna ett externt program kan användaren nu välja att aldrig tillåta detta. Blockeringarna kan senare ändras genom webbläsarens inställningar.

    Tillgängligheten har också förbättrats. PDF-dokument som skapas med Firefox funktion för att spara webbsidor som PDF får bättre stöd för matematiska uttryck genom MathML.

    Det gör att exempelvis skärmläsare lättare kan tolka och läsa upp matematiskt innehåll för personer med synnedsättning.

    Firefox för Android får starkare nätverksskydd

    Även mobilversionen av Firefox innehåller säkerhetsförbättringar.

    I Firefox 160 för Android aktiveras begränsningar för lokal nätverksåtkomst som standard.

    Det innebär att en webbplats måste begära användarens tillstånd innan den kan ansluta till enheter och tjänster i det lokala nätverket.

    Det kan exempelvis handla om skrivare, routrar, NAS-servrar och andra uppkopplade enheter.

    Förändringen är viktig eftersom en webbsida annars i vissa situationer skulle kunna försöka kommunicera med utrustning på det lokala nätverket utan att användaren är medveten om det.

    Androidversionen innehåller även förbättringar för webbadresser med internationella tecken och för markering av text på pekskärmar.

    Flera irriterande buggar försvinner

    Som vanligt innehåller en ny Firefoxversion också rättningar av tidigare rapporterade fel.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat ett problem där det första tecknet ibland försvann när man började skriva direkt efter att ha klickat i adressfältet.

    Ett annat fel kunde orsaka flera sekunders fördröjning vid inloggning på interna företagswebbplatser som använder NTLM eller Kerberos för autentisering.

    Mac-användare får dessutom rättningar av problem med nedladdade filer, dialogrutor och hur Firefox reagerar när länkar öppnas från andra program.

    När kommer Firefox 160 till Linux?

    Firefox 160 finns för Windows, macOS och Linux.

    Den som använder Windows eller macOS får normalt uppdateringen automatiskt genom webbläsarens inbyggda uppdateringsfunktion.

    För Linuxanvändare beror det på distributionen och installationsmetoden.

    Den som använder exempelvis Debian, Ubuntu, Linux Mint eller Fedora kan få den nya versionen genom distributionens pakethanterare när uppdateringen har publicerats i respektive paketkälla.

    Firefox kan också installeras och uppdateras via Flatpak, Snap eller direkt från Mozilla.

    Det innebär att alla Linuxanvändare inte nödvändigtvis får den nya versionen samtidigt.

    Firefox behövs i ett alltmer centraliserat internet

    Firefox 160 är kanske inte den mest revolutionerande uppdateringen i webbläsarens historia, men den visar att Mozilla fortsätter att utveckla ett konkurrenskraftigt alternativ till de stora teknikföretagens webbläsare.

    De nya minifönstren gör det enklare att arbeta, videospelaren får fler funktioner och stödet för lokal taligenkänning visar hur modern teknik kan användas utan att allt behöver skickas till molnet.

    Men Firefox betydelse handlar om mer än nya funktioner.

    I dag dominerar Chromiumbaserade webbläsare stora delar av marknaden. När så många webbläsare bygger på samma grundläggande teknik finns en risk att ett fåtal aktörer får ett oproportionerligt stort inflytande över hur framtidens webb ska fungera.

    Därför är det viktigt att Firefox och andra oberoende alternativ fortsätter att finnas och utvecklas.

    Ett fritt och öppet internet behöver inte bara fria webbplatser och öppna standarder. Det behöver också webbläsare som inte helt kontrolleras av samma företag som dominerar den övriga digitala infrastrukturen.

    Firefox 160 är ännu ett steg i den riktningen.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/160.0

    > FAKTARUTA: FIREFOX 160

    Mozilla Firefox är en webbläsare med öppen källkod och ett alternativ till Chromiumbaserade webbläsare.

    Program Mozilla Firefox
    Version 160
    Utvecklare Mozilla
    Webbmotor Gecko
    Licens MPL 2.0 (öppen källkod)
    Plattformar Linux, Windows, macOS, Android

    > NYHETER I VERSION 160

    • Mini Window: Flytande minifönster som kan ligga ovanpå andra program.
    • Picture-in-Picture: Justerbar videohastighet mellan 0,25x och 2,0x.
    • Taligenkänning: Lokal bearbetning av tal på 40 språk.
    • MKV: Utökat stöd för FLAC-, MP3- och PCM-ljud.
    • macOS: WebGL använder Apples Metal-grafikgränssnitt.
    • Säkerhet: Förbättrad kontroll över webbplatsbehörigheter.
    • Android: Starkare skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk.
    • PDF: Förbättrat stöd för matematiska uttryck och skärmläsare.

    > OFFICIELL WEBBPLATS

    www.mozilla.org

    [ OPEN SOURCE ] [ INTEGRITET ] [ FRI WEBB ]

  • LibreOffice 26.2.7 släppt – sista uppdateringen i 26.2-serien

    The Document Foundation har släppt LibreOffice 26.2.7, den sjunde och sista underhållsuppdateringen i 26.2-serien. Versionen innehåller ett tjugotal felrättningar, förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office, stöd för Web Query-filer i Calc och en uppdaterad Python-tolk. Samtidigt närmar sig slutet för versionsseriens underhåll.

    LibreOffice 26.2.7 – sista uppdateringen innan versionsserien pensioneras

    Den 3 november 2026 presenterade The Document Foundation LibreOffice 26.2.7. Uppdateringen kommer ungefär två månader efter version 26.2.6 och fokuserar på stabilitet, kompatibilitet och rättningar av problem som rapporterats av användare.

    LibreOffice är en fri kontorssvit med öppen källkod som innehåller bland annat ordbehandlaren Writer, kalkylprogrammet Calc och presentationsprogrammet Impress. Programsviten finns för Linux, Windows och macOS och är ett alternativ till Microsoft Office.

    Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Word

    En viktig del av uppdateringen gäller hanteringen av Microsofts DOCX-format.

    Tidigare kunde hyperlänkar i automatiskt genererade innehållsförteckningar sluta fungera när dokument öppnades eller redigerades i LibreOffice Writer. Länkarna kunde börja fungera igen efter att innehållsförteckningen uppdaterats, men problemet kunde återkomma.

    Ett annat fel berörde DOCX-dokument med datumväljare och databindningar. När sådana dokument öppnades, redigerades och sparades i LibreOffice kunde resultatet bli en fil som Microsoft Word inte längre kunde öppna korrekt.

    Den här typen av problem brukar kallas round-trip-fel. Det innebär att ett dokument inte bevaras korrekt när det öppnas i ett program, sparas och sedan öppnas igen i det ursprungliga programmet.

    Även exportfunktionen till PDF har förbättrats. Ett fel som gjorde att vissa namngivna hyperlänkar inte fungerade i exporterade PDF-dokument har korrigerats.

    Calc får stöd för Web Query-filer

    Kalkylprogrammet Calc har fått stöd för filer med ändelsen .iqy, även kallade Web Query-filer.

    Formatet används bland annat av Microsoft Excel för att beskriva en webbaserad datakälla som kan läsas in i ett kalkylblad.

    Stödet innebär förbättrade möjligheter att hantera arbetsflöden där kalkylblad hämtar information från externa webbkällor. Det är särskilt relevant i miljöer där Excel-dokument och tillhörande datafiler används tillsammans med LibreOffice.

    Uppdaterad Python-tolk

    LibreOffice innehåller en egen Python-miljö som bland annat används för makron och automatisering.

    I version 26.2.7 har den medföljande Python-tolken uppdaterats till Python 3.12.16.

    Utvecklarna har även åtgärdat problem kopplade till miljövariabeln PYTHONHOME. Dessa kunde uppstå efter en uppgradering eller när LibreOffice startades i vissa konfigurationer.

    För användare som automatiserar dokumenthantering med Python innebär rättningarna en förbättrad driftsäkerhet.

    Rättningar för macOS och Windows

    Flera operativsystemspecifika problem har också åtgärdats.

    På macOS 27 kunde LibreOffice krascha redan vid programstart. Felet orsakades av att operativsystemet kunde returnera trådidentifierare som överskred det maximala värdet för ett 32-bitars heltal utan tecken, UINT32_MAX.

    Problemet har nu korrigerats.

    På vissa Mac-datorer med Apple Silicon har dessutom ett fel rättats där det icke-brytande bindestrecket, Unicode U+2011, inte återgavs korrekt efter en uppdatering.

    För Windowsanvändare har ett problem i Impress åtgärdats som gjorde att ljudfiler i presentationer inte spelades upp som förväntat.

    Även andra fel har rättats, bland annat krascher vid avancerade sökningar i Writer och problem med bildproportioner och förankrade objekt.

    Sista versionen i 26.2-serien

    LibreOffice 26.2 lanserades den 4 februari 2026 och introducerade flera förbättringar i användargränssnittet och dokumenthanteringen.

    Bland nyheterna fanns möjlighet att använda horisontella flikar i vissa dialogrutor, infoga hyperlänkar via snabbmenyn och kopiera skärmbilder av dialogrutor direkt till urklipp.

    Version 26.2.7 blir nu den sista planerade underhållsutgåvan i serien.

    Den 30 november 2026 upphör underhållet av LibreOffice 26.2. Därefter kommer serien inte längre att få ordinarie felrättningar.

    The Document Foundation rekommenderar därför att användarna planerar en övergång till LibreOffice 26.8-serien före månadens slut, lämpligen efter den planerade utgåvan 26.8.3.

    Installation på Linux

    LibreOffice 26.2.7 finns tillgänglig för Linuxdistributioner som använder DEB- respektive RPM-paket.

    Användare av exempelvis Ubuntu och Debian kan installera LibreOffice via distributionens vanliga pakethanterare.

    För att uppdatera installerade paket på Ubuntu eller Debian används:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Vilken LibreOffice-version som installeras beror på vilka paket som finns tillgängliga i distributionens programförråd.

    Det går även att kontrollera den installerade versionen från terminalen:

    libreoffice --version

    För Fedora och andra RPM-baserade distributioner som använder DNF kan uppdateringen göras med:

    sudo dnf upgrade

    Användare som installerat LibreOffice via distributionens officiella paketförråd bör normalt invänta att uppdateringen blir tillgänglig där.

    Det är särskilt viktigt i system där distributionen själv underhåller en äldre LibreOffice-version med egna säkerhets- och stabilitetsrättningar.

    LibreOffice 26.8 tar över

    I samband med att 26.2-serien avslutas blir LibreOffice 26.8 den naturliga uppgraderingsvägen för användare som vill fortsätta få uppdateringar direkt från projektet.

    Den senaste tillgängliga versionen i den nyare serien är för närvarande LibreOffice 26.8.2, som släpptes den 29 oktober 2026.

    För verksamheter som använder LibreOffice i produktion är det lämpligt att kontrollera kompatibiliteten med befintliga dokument, mallar och makron innan en större versionsuppgradering genomförs.

    LibreOffice fortsätter samtidigt att vara ett av de viktigaste fria alternativen till kommersiella kontorsprogram, med stöd för både öppna dokumentformat som ODF och Microsofts Office-format.

    Källor och vidare läsning

    Uppgifterna om versionsnummer, publiceringsdatum och supportperiod har kontrollerats mot projektets officiella information. The Document Foundation Mailing List Archives+2

    > SYSTEMINFO: LIBREOFFICE 26.2.7
    Program: LibreOffice
    Version: 26.2.7
    Utvecklare: The Document Foundation
    Utgivningsdatum: November 2026
    Typ: Kontorsprogram
    Licens: MPL 2.0 / LGPLv3+
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Antal rättade fel: 20
    Python-version: 3.12.16
    Support upphör: 30 november 2026
    > VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR
    + Stöd för Web Query (.iqy) i Calc
    + Förbättrad DOCX-kompatibilitet
    + Rättade PDF-exportproblem
    + Uppdaterad Python-tolk
    + Rättad startkrasch på macOS
    + Rättad ljuduppspelning i Impress
    > STATUS: Sista uppdateringen i 26.2-serien
  • Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Den 27 oktober 2026 släpptes Thunderbird 159 för Linux, Windows och macOS. Programmet fortsätter därmed sin snabba utvecklingstakt med nya versioner ungefär varannan vecka.

    Thunderbird har under många år varit ett uppskattat alternativ till exempelvis Microsoft Outlook. Programmet är kostnadsfritt, bygger på öppen källkod och kan hantera både e-post, kalendrar, adressböcker, nyhetsgrupper och RSS-flöden.

    Den nya versionen innehåller framför allt förbättringar som gör programmet stabilare, säkrare och enklare att använda.

    Linux får bättre stöd för systemfältet

    En av de mest välkomna nyheterna för Linuxanvändare är det förbättrade stödet för Thunderbirds ikon i systemfältet.

    Tidigare har informationen från ikonen varit begränsad, men med version 159 kan den nu indikera när det finns olästa meddelanden. När användaren håller muspekaren över ikonen visas dessutom antalet olästa meddelanden.

    Det kanske inte låter som någon revolutionerande nyhet, men för den som använder Thunderbird som sitt huvudsakliga e-postprogram innebär det en praktisk förbättring.

    Användaren behöver inte längre växla till programmets huvudfönster bara för att kontrollera om nya meddelanden väntar.

    Funktionen är särskilt intressant på Linuxskrivbord där systemfält och statusikoner används för att hålla reda på program som körs i bakgrunden. Hur ikonen presenteras beror också på vilken skrivbordsmiljö som används.

    Enklare integration med Microsofts kalendrar

    Thunderbird 159 förbättrar även stödet för Microsoft Graph, den teknik som bland annat används för att komma åt information i Microsoft 365.

    När ett nytt konto läggs till kan Thunderbird numera automatiskt identifiera tillgängliga kalendrar via Microsoft Graph.

    Det innebär att användaren i mindre utsträckning behöver konfigurera kalenderanslutningar manuellt.

    För företag och privatpersoner som använder Microsofts tjänster men föredrar Thunderbird som e-postklient är detta ytterligare ett steg mot bättre integration.

    Mozilla har också rättat problem som kunde göra att Exchange- och Graph-konton inte fungerade korrekt om inställningarna för utgående e-postserver var ofullständiga.

    Dessutom har ett problem med alltför många förfrågningar mot Microsoft Graph åtgärdats. Sådana förfrågningar kunde tidigare leda till att Microsoft begränsade anslutningen, vilket i sin tur fördröjde visningen av meddelanden.

    Flera viktiga säkerhetsproblem åtgärdade

    En stor del av arbetet med Thunderbird 159 har handlat om säkerhet.

    E-post är fortfarande en av de vanligaste vägarna för bedrägerier, nätfiske och andra digitala attacker. Därför är det särskilt viktigt att e-postprogram hanterar avsändaradresser, bilagor och externa resurser korrekt.

    I den nya versionen har Mozilla bland annat rättat ett problem där e-postadresser med Unicode-tecken kunde användas för att dölja en annan svarsmottagare än den användaren förväntade sig.

    Det har också funnits en brist i hanteringen av SMTP-adresser med radbrytningar. Under vissa omständigheter kunde dessa leda till att oavsiktliga SMTP-kommandon skickades till servern.

    Även hanteringen av RSS-flöden och nyhetsartiklar har förbättrats för att förhindra att manipulerad information påverkar programmets funktion eller leder till oönskad hämtning av externt innehåll.

    Mozilla har dessutom publicerat ett separat säkerhetsmeddelande om flera sårbarheter, däribland brister med hög allvarlighetsgrad.

    För användaren är slutsatsen enkel: även om man inte märker någon större skillnad i programmets utseende är uppdateringen viktig ur säkerhetssynpunkt.

    Mindre risk för att Thunderbird låser sig

    Stabiliteten har också fått uppmärksamhet.

    Ett tidigare problem kunde göra att Thunderbird slutade svara vid uppstart, framför allt när programmet försökte återställa öppna IMAP-meddelanden och PDF-flikar från föregående session.

    Ett annat fel kunde orsaka mycket hög processorbelastning när programmets meddelandedatabas innehöll felaktiga uppgifter.

    Mozilla har också åtgärdat ett problem där stora kalenderfiler i ICS-format kunde förbruka stora mängder arbetsminne och i värsta fall få programmet att frysa.

    Det är kanske inte de mest uppseendeväckande förändringarna, men de kan ha stor betydelse för användare med omfattande e-postarkiv och många kalenderposter.

    Bilagor och sökfunktioner fungerar bättre

    Även flera vardagliga irritationsmoment har rättats.

    Tidigare kunde bilagor försvinna när vissa felaktigt formaterade e-postmeddelanden vidarebefordrades. Det fanns också ett problem där MP4-videofiler kunde bli ofullständiga vid vidarebefordran.

    Funktionen för att spara eller koppla loss samtliga bilagor har förbättrats, liksom hanteringen av bilder som ligger direkt inbäddade i ett e-postmeddelande.

    Thunderbirds sökfunktion har också fått rättningar. Bland annat fungerar nu snabbkommandot / för snabbsökning utan att användaren först behöver aktivera sökfunktionen med Ctrl+F.

    Dessutom visas mottagarna korrekt i fältet Till vid globala sökningar.

    Ett något märkligare fel har också försvunnit: Thunderbird kunde tidigare skriva ut flera kopior av ett meddelande trots att användaren avbröt utskriftsdialogen.

    Förbättringar för IMAP, POP3 och adressböcker

    Mozilla har även arbetat med de äldre men fortfarande mycket använda e-postprotokollen IMAP och POP3.

    Bland annat har problem med POP3-autentisering via NTLM åtgärdats. Ett annat fel gjorde att POP3-sessioner kunde fortsätta vara aktiva även efter att användaren avbrutit lösenordsdialogen.

    För IMAP har problem med mappnamn och etiketter rättats. Dessa kunde tidigare orsaka att vissa mappar inte gick att öppna eller att etiketter avvisades av servern.

    Även CardDAV, protokollet som används för synkronisering av adressböcker, har förbättrats. Fel i lösenordshanteringen kunde tidigare orsaka upprepade inloggningsförfrågningar efter omstart.

    Kalendersynkronisering via CalDAV har också blivit stabilare, bland annat efter tillfälliga nätverksfel.

    Thunderbird fortsätter vara ett intressant alternativ till Outlook

    Thunderbird har en särskild ställning bland dagens e-postprogram.

    Till skillnad från många kommersiella alternativ är programmet inte knutet till en enda leverantörs e-posttjänst. Det går exempelvis att använda med egna e-postservrar, traditionella IMAP-konton och olika molntjänster.

    Samtidigt visar förbättringarna för Microsoft Graph och Exchange att utvecklarna vill göra Thunderbird mer användbart även i miljöer där Microsofts tjänster dominerar.

    Version 159 innebär ingen dramatisk förändring av gränssnittet. I stället handlar det om sådant som ofta betyder mer i längden: bättre säkerhet, färre programfel och smidigare arbete.

    För Linuxanvändare är dessutom det förbättrade stödet för systemfältets e-postindikator ett välkommet tillskott.

    Här hämtar du Thunderbird 159

    Thunderbird 159 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Linuxanvändare kan antingen installera programmet via sin distributions pakethanterare, använda Flatpak eller hämta programmet direkt från Thunderbirds webbplats.

    Vilken version som erbjuds via distributionsförråden beror på distributionen och dess uppdateringstakt.

    Länkar:

    > SYSTEMINFO: THUNDERBIRD 159_

    [ PROGRAMINFORMATION ]

    Program: Mozilla Thunderbird
    Version: 159.0
    Lansering: Oktober 2026
    Utvecklare: Mozilla / Thunderbird
    Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Pris: Kostnadsfritt

    [ NYHETER I VERSION 159 ]

    ✓ Bättre systemfältsikon i Linux
    ✓ Visar antal olästa e-postmeddelanden
    ✓ Automatisk identifiering av Graph-kalendrar
    ✓ Förbättrat stöd för Exchange och IMAP
    ✓ Säkerhetsförbättringar för SMTP och RSS
    ✓ Stabilare hantering av stora kalenderfiler
    ✓ Förbättrad hantering av bilagor
    ✓ Rättningar för POP3 och CalDAV

    [ FUNKTIONER ]

    E-post: IMAP, POP3, SMTP
    Kalender: CalDAV, Microsoft Graph
    Kontakter: CardDAV
    Övrigt: RSS, nyhetsgrupper, tillägg
    [ HÄMTA THUNDERBIRD ]
    www.thunderbird.net
    Installera via Flathub
    root@linux:~$ thunderbird –version
    Mozilla Thunderbird 159.0
    root@linux:~$ _
  • OpenBSD 8.0 är här – fler virtuella processorer, bättre grafikstöd och starkare säkerhet

    OpenBSD har släppts i version 8.0. Den nya versionen av det säkerhetsinriktade operativsystemet kan hantera virtuella datorer med upp till 64 virtuella processorer, får stöd för Intels Arc-grafikkort och tar ytterligare steg mot kryptering som ska stå emot framtidens kvantdatorer.

    Den 20 oktober 2026 släpptes OpenBSD 8.0, den 61 utgåvan sedan projektet startade. Precis som tidigare ligger tyngdpunkten på säkerhet, stabilitet och genomtänkt systemkonstruktion. Men den här gången innehåller uppdateringen också flera nyheter som gör operativsystemet mer användbart på modern datorutrustning.

    OpenBSD tillhör samma stora Unix-familj som bland annat FreeBSD och macOS har sina historiska rötter i. Det är däremot inte en Linuxdistribution. Systemet utvecklas som ett eget, sammanhängande operativsystem där säkerhet och korrekt programkod länge har prioriterats framför mängden funktioner.

    Även om OpenBSD kanske inte är särskilt känt bland vanliga datoranvändare har projektet haft ett betydande inflytande på internets säkerhet. Bland annat kommer det välkända fjärradministrationsverktyget OpenSSH från OpenBSD-projektet.

    Virtuella datorer får betydligt mer kraft

    En av de största nyheterna gäller virtualisering, alltså möjligheten att köra flera virtuella datorer inuti en fysisk dator.

    OpenBSD har ett eget virtualiseringssystem som heter VMM/VMD. Tidigare hade det begränsningar när det gällde hur många virtuella processorer en enskild virtuell maskin kunde använda.

    Med OpenBSD 8.0 höjs gränsen till 64 virtuella processorer per virtuell dator.

    Det innebär att en server med många processorkärnor kan fördela betydligt mer beräkningskapacitet till en virtuell maskin än tidigare. Det kan exempelvis vara användbart för företag som driver flera servrar på samma fysiska dator.

    Förbättringarna omfattar även hanteringen av virtuella hårddiskar, avbrottssignaler och nätverkskommunikation. Kompatibiliteten med vissa Linuxsystem som körs virtuellt har också förbättrats.

    Nu fungerar även Intels Arc-grafikkort

    Grafikstödet är ett annat område som fått en större uppdatering.

    OpenBSD 8.0 använder nu grafikdrivrutiner som har uppdaterats med kod från Linuxkärnan 6.18.53. Det innebär inte att OpenBSD använder Linux som kärna, utan att delar av den öppna drivrutinskoden har anpassats till OpenBSD.

    En viktig nyhet är stöd för Intel Arc A-serien, även kallad Alchemist. Det är Intels första generation av fristående Arc-grafikkort.

    Samtidigt har utvecklarna förändrat hur mycket virtuellt adressutrymme systemkärnan kan använda på vanliga 64-bitarsdatorer. Gränsen har höjts från 4 till 512 GB.

    Det gör det bland annat möjligt att hantera grafikkort med mer än 4 GB videominne på ett bättre sätt. Förbättringar har också gjorts för att undvika problem med vissa Intel Alder Lake-datorer.

    Sammantaget innebär förändringarna att OpenBSD tar ytterligare steg mot att fungera på modernare stationära datorer och arbetsstationer.

    Bättre stöd för bärbara datorer

    OpenBSD 8.0 innehåller även nyheter för datorer med ARM-processorer.

    Den kanske mest märkbara är att ARM64-plattformen nu får stöd för viloläge, så kallad hibernation.

    När en dator försätts i viloläge sparas innehållet i arbetsminnet på lagringsenheten. Datorn kan därefter stängas av och senare återuppta arbetet där användaren slutade.

    Detta skiljer sig från vanligt strömsparläge, där datorn fortfarande behöver en mindre mängd elektricitet för att behålla informationen i arbetsminnet.

    Utvecklarna har också förbättrat hanteringen av vila och återstart på flera bärbara datorer med Qualcomm Snapdragon-processorer.

    Även RISC-V, en öppen processorarkitektur som väcker allt större intresse, får utökat stöd. Bland annat tillkommer stöd för vektorinstruktioner och modernare avbrottshantering.

    Trådlösa nätverk blir stabilare

    En återkommande utmaning för alternativa operativsystem är drivrutiner till modern hårdvara.

    I OpenBSD 8.0 har flera trådlösa nätverksdrivrutiner förbättrats. Drivrutinerna qwx och qwz får utökat stöd för Wi-Fi enligt standarden 802.11n, inklusive kanalbredder på 40 MHz.

    Utvecklarna har dessutom åtgärdat problem som tidigare kunde orsaka krascher, instabila anslutningar och svårigheter att byta mellan olika trådlösa accesspunkter.

    På den trådbundna sidan tillkommer stöd för nya nätverkskretsar från Intel, bland annat inom Panther Lake- och Wildcat Lake-familjerna samt E610-serien.

    Säkerheten fortsätter att stå i centrum

    Säkerhet har alltid varit OpenBSD främsta kännetecken, och version 8.0 är inget undantag.

    Flera förbättringar har gjorts i systemkärnan för att minska risken för minnesfel, informationsläckor och felaktig hantering av programfiler.

    De säkerhetsfunktioner som kallas pledge och unveil har också fått förbättringar. Dessa tekniker begränsar vilka systemfunktioner och filer ett program får använda.

    Tanken är enkel: ett program ska inte ha tillgång till mer av datorn än det faktiskt behöver.

    Om exempelvis ett program som behandlar dokument skulle innehålla en säkerhetsbrist kan sådana begränsningar minska den skada en angripare kan orsaka.

    Även OpenBSD inbyggda brandvägg PF har fått ett antal rättelser som förbättrar hanteringen av nätverkstrafik och minskar risken för fel under hög belastning.

    Förbereder sig för kvantdatorernas tidsålder

    En intressant utveckling gäller kryptering.

    OpenBSD 8.0 levereras med LibreSSL 4.4, där en hybridmetod för nyckelutbyte har blivit förstahandsvalet för TLS 1.3 i biblioteket libtls.

    Metoden, X25519MLKEM768, kombinerar traditionell kryptering med en nyare teknik som är framtagen för att stå emot attacker med kraftfulla kvantdatorer.

    Varför behövs detta?

    Dagens kryptering bygger i många fall på matematiska problem som är mycket svåra för vanliga datorer att lösa. Tillräckligt avancerade kvantdatorer skulle i framtiden kunna angripa vissa av dessa metoder betydligt effektivare.

    Genom att kombinera etablerade och kvantresistenta algoritmer kan system börja förberedas redan innan sådana datorer blir ett praktiskt hot.

    OpenSSH uppdateras samtidigt till version 10.6. Där finns bland annat experimentellt stöd för digitala signaturer som kombinerar traditionell och kvantresistent kryptografi.

    Moderna skrivbordsmiljöer och program

    OpenBSD förknippas ofta med servrar, brandväggar och avancerad nätverksutrustning, men operativsystemet kan också användas som ett vanligt skrivbordssystem.

    I version 8.0 finns många aktuella program tillgängliga via projektets paketsystem.

    Bland nyheterna märks:

    • KDE Plasma 6.7.5
    • GNOME 49
    • Xfce 4.20
    • Firefox 157
    • Chromium 154
    • LibreOffice 26.8
    • PostgreSQL 18.6

    Även Wayland 1.26 finns tillgängligt, tillsammans med flera fönsterhanterare och kompositörer som Sway, Niri och Labwc.

    Det betyder att den som vill använda OpenBSD som skrivbordssystem har tillgång till både moderna grafiska miljöer och vanliga kontors- och internetprogram.

    Ett alternativ för den som prioriterar säkerhet och kontroll

    OpenBSD konkurrerar inte i första hand med Windows, macOS eller Ubuntu om att vara det enklaste operativsystemet för alla.

    Projektets styrka ligger i stället i dess konsekventa säkerhetsfilosofi, öppna källkod och strävan efter att hålla systemet så begripligt och kontrollerbart som möjligt.

    Med version 8.0 förbättras samtidigt stödet för modern hårdvara, virtualisering och grafiska skrivbord. Det gör systemet intressant inte bara för nätverksadministratörer och säkerhetsexperter, utan även för tekniskt intresserade användare som vill utforska ett alternativ till Linux.

    OpenBSD 8.0 finns nu att ladda ned kostnadsfritt för flera processorarkitekturer.

    Mer information finns på OpenBSD officiella webbplats, där även installationsanvisningar och länkar till nedladdningsservrar finns tillgängliga.

    Ladda hem : https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD

    > OpenBSD 8.0 – FAKTA
    Operativsystem: OpenBSD
    Version: 8.0
    Utgåva: Nr 61
    Typ: Unix-liknande operativsystem
    Källkod: Öppen källkod
    Inriktning: Säkerhet och stabilitet
    Virtualisering: Upp till 64 vCPU per VM
    Grafik: Intel Arc A-Series
    DRM-drivrutiner: Linux 6.18.53-baserade
    ARM64: Stöd för viloläge
    RISC-V: Utökat processorstöd
    Brandvägg: PF
    Kryptering: LibreSSL 4.4
    SSH: OpenSSH 10.6
    Kvantresistent TLS: X25519MLKEM768
    Skrivbord: KDE, GNOME, Xfce
    Pakethantering: pkg_add
  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda.

    Under många år har GNOME varit en av de mest populära skrivbordsmiljöerna för Linux. Det är GNOME som ansvarar för mycket av det användaren ser och arbetar med, exempelvis fönsterhantering, inställningar, filhantering och skrivbordets grafiska gränssnitt.

    Traditionellt har GNOME levererats som en del av större Linuxdistributioner, där andra utvecklingsgrupper ansvarar för operativsystemets övriga delar. Med GNOME OS vill projektet i stället skapa en helhet där GNOME-utvecklarna själva har större kontroll över hur systemet byggs, uppdateras och fungerar.

    Den nya utgåvan, GNOME OS Preview, är ett viktigt steg i den riktningen.

    Från experiment till användbart operativsystem

    GNOME OS är egentligen ingen ny uppfinning. Projektet har funnits i flera år, men har hittills främst varit ett verktyg för utvecklare som vill testa nya funktioner innan de når vanliga Linuxdistributioner.

    Den tidigare utgåvan, GNOME OS Nightly, byggs kontinuerligt med de senaste ändringarna i GNOME-projektets programkod.

    Det betyder att användarna snabbt får tillgång till nya funktioner, men också att de riskerar att stöta på buggar, krascher och andra problem.

    Man kan jämföra Nightly med att köra en bilmodell som fortfarande befinner sig på utvecklingsavdelningen. Ny teknik finns på plats, men allt är inte nödvändigtvis färdigtestat.

    GNOME OS Preview använder i stället den senaste stabila GNOME-versionen. Vid lanseringen handlar det om GNOME 51.1.

    Det innebär att systemet bygger på programvara som redan har genomgått en mer omfattande utvecklings- och testprocess. Resultatet förväntas bli betydligt mer tillförlitligt än Nightly-utgåvan.

    Utvecklarna berättar att flera dussin personer redan har använt GNOME OS Nightly som sitt huvudsakliga operativsystem under längre tid utan större problem. Det ger förhoppningar om att Preview ska fungera ännu bättre.

    Vad skiljer GNOME OS från Ubuntu och Fedora?

    För den som använder Ubuntu eller Fedora med GNOME kan skillnaden vid första anblicken verka liten. Skrivbordet ser bekant ut och många av programmen är desamma.

    Den stora skillnaden ligger under ytan.

    Ubuntu och Fedora är kompletta Linuxdistributioner som kombinerar programvara från många olika projekt. De har egna system för installation, pakethantering, uppdateringar och säkerhetsunderhåll.

    GNOME OS utvecklas däremot med målet att GNOME egna komponenter ska fungera som en sammanhängande helhet.

    En viktig del av den visionen är Flatpak, ett system för att installera och köra program relativt oberoende av den Linuxdistribution som används.

    Tanken är att användaren i framtiden ska få ett modernt Linuxsystem där operativsystemet och de installerade programmen kan hanteras mer åtskilt.

    För utvecklarna innebär det också en möjlighet att testa och distribuera nya GNOME-funktioner utan att behöva invänta olika Linuxdistributioners egna releasecykler.

    GNOME 51 ger ett modernare skrivbord

    GNOME OS Preview bygger på GNOME 51, med kodnamnet A Coruña, som släpptes i september 2026.

    Den versionen innehåller bland annat förbättringar av grafikprestanda och fönsterhantering, vilket ska ge mjukare animationer och ett mer responsivt skrivbord.

    Även förhandsvisningen av filer har moderniserats med GTK 4 och libadwaita, två centrala tekniker bakom GNOME grafiska gränssnitt.

    Dokumentvisaren Papers har dessutom fått bättre möjligheter att lägga in visuella signaturer i PDF-dokument.

    För användaren innebär detta att GNOME OS Preview redan från början erbjuder en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna från GNOME-projektet.

    Fortfarande inte ett färdigt alternativ till Ubuntu

    Trots framstegen betonar utvecklarna att GNOME OS Preview ännu inte ska betraktas som ett helt stabilt operativsystem.

    Den nya utgåvan har bara testats i verkliga användarmiljöer under en begränsad tid. Därför kan det fortfarande finnas problem som utvecklarna ännu inte har upptäckt.

    Det finns också en viktig skillnad mellan Preview och en framtida stabil version: GNOME-projektet lovar ännu inte någon långsiktig uppgraderingsväg.

    Den som installerar systemet i dag kan alltså behöva installera om datorn när den framtida stabila utgåvan blir tillgänglig.

    Det är särskilt viktigt för den som använder sin dator för arbete eller lagrar viktig information på den.

    GNOME OS Preview riktar sig därför i första hand till Linuxentusiaster och nyfikna användare som vill prova ny teknik och accepterar att vissa funktioner fortfarande är under utveckling.

    Flera viktiga förbättringar är på väg

    Utvecklarna arbetar redan med flera funktioner som ska göra GNOME OS mer lämpligt för vardaglig användning.

    Bland planerna finns en modernare och mer komplett installationsprocess samt stöd för så kallade deltauppdateringar. Det senare innebär att datorn bara behöver hämta de delar av systemet som har förändrats, i stället för större kompletta uppdateringspaket.

    Stödet för ARM-baserade datorer ska också förbättras, och utvecklarna undersöker möjligheterna att köra systemet på fler typer av enheter, däribland vissa mobiltelefoner.

    Ett annat utvecklingsområde är systemd-homed, en teknik för hantering av användarkonton och användardata. GNOME-projektet vill bland annat använda den för att förbättra krypteringen av användarnas personliga filer.

    Dessutom planeras förbättringar av Flatpak och Portals, den teknik som gör det möjligt för isolerade program att exempelvis komma åt filer och kommunicera med andra delar av skrivbordet på ett kontrollerat sätt.

    Flera av dessa funktioner befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet.

    Redan möjligt att prova

    GNOME OS Preview finns nu tillgängligt för nedladdning från projektets officiella webbplats.

    Installationsavbilder erbjuds för vanliga 64-bitarsdatorer och ARM64-system.

    Den som vill experimentera utan att installera om sin dator kan prova systemet i en virtuell maskin. För GNOME OS rekommenderas GNOME Boxes, där projektet har ett särskilt anpassat stöd för virtualisering.

    Det går även att installera GNOME OS på fysisk hårdvara, men hårdvarustödet är fortfarande begränsat och vissa funktioner saknas.

    Det är därför klokt att börja med en testdator i stället för att ersätta sitt befintliga operativsystem.

    Kan GNOME OS bli en ny stor Linuxdistribution?

    GNOME OS Preview är intressant eftersom projektet visar att GNOME inte längre enbart vill leverera skrivbordsmiljön till andra Linuxdistributioner.

    På längre sikt kan GNOME OS utvecklas till ett självständigt alternativ för människor som vill ha ett rent GNOME-system utan distributionernas egna anpassningar.

    Det betyder inte nödvändigtvis att GNOME OS ska konkurrera direkt med Ubuntu, Fedora eller Debian. GNOME-projektets arbete kan också bidra till att förbättra tekniken i andra Linuxdistributioner.

    Men GNOME OS börjar nu närma sig något som vanliga Linuxentusiaster faktiskt kan tänka sig att använda på sina egna datorer.

    GNOME OS Preview är ännu inte ett färdigt operativsystem för alla. Men lanseringen visar att visionen om ett komplett Linuxsystem utvecklat av GNOME-projektet börjar bli verklighet.


    Läs mer och ladda ned

    > GNOME OS Preview_
    SYSTEM: GNOME OS Preview
    VERSION: GNOME 51
    KÄRNA: Linux
    ARKITEKTUR: x86_64 / ARM64
    STATUS: Förhandsversion (Preview)
    SKRIVBORD: GNOME Shell
    PROGRAM: Flatpak
    MÅLGRUPP: Linuxentusiaster och testare
    NEDLADDNING: os.gnome.org
    root@gnome:~$ systemctl status gnome-os
    ● Preview — under utveckling
    root@gnome:~$ _
  • Thunderbird 158 är här – snabbare e-post och färre irriterande problem

    Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och adressbok.

    Thunderbird har länge varit ett uppskattat alternativ för den som vill hantera sin e-post utan att vara beroende av en viss leverantör. Programmet fungerar med de flesta vanliga e-posttjänster och finns till Linux, Windows och macOS.

    Den 13 oktober 2026 släpptes version 158, som innehåller en lång rad förbättringar. Många av förändringarna märks kanske inte direkt, men kan göra stor skillnad för den som använder Thunderbird dagligen.

    Snabbare sökning bland e-postmeddelanden

    En av de mest märkbara nyheterna är att Thunderbirds snabbfilter, även kallat Quick Filter, har blivit mer responsivt.

    Snabbfiltret används för att snabbt hitta meddelanden i en e-postmapp. Det går exempelvis att filtrera fram olästa meddelanden, e-post från en viss avsändare eller meddelanden som innehåller särskilda ord.

    Med Thunderbird 158 ska den här funktionen reagera snabbare, vilket framför allt är välkommet för användare som hanterar stora mängder e-post.

    Mozilla har också rättat ett problem med sökningar efter namn som innehåller accenttecken. Tidigare kunde exempelvis en sökning efter ett namn utan accent misslyckas med att hitta motsvarande namn med accent.

    Det kan låta som en liten detalj, men för den som regelbundet söker bland tusentals meddelanden är det en användbar förbättring.

    Slut på oavsiktliga dubbelmejl

    En annan irriterande bugg har också åtgärdats.

    I Thunderbird går det att skicka e-post med tangentkombinationen Ctrl+Enter. Ett tidigare fel kunde göra att meddelandet skickades flera gånger om tangenterna hölls nedtryckta och bekräftelsen aktiverades upprepade gånger.

    Det problemet ska nu vara löst.

    Utvecklarna har dessutom rättat ett fel som kunde få hela programmet att krascha när användaren sökte i innehållet i e-postmeddelanden.

    Säkrare och stabilare kryptering

    Thunderbird har inbyggt stöd för OpenPGP, en teknik som används för att kryptera och digitalt signera e-post.

    Kryptering innebär att innehållet i ett meddelande görs oläsligt för obehöriga. Endast den som har rätt krypteringsnyckel kan läsa innehållet.

    I Thunderbird 158 har flera problem med OpenPGP rättats. Bland annat handlar det om hantering av krypteringsnycklar, upplåsning av nycklar och hur programmet hanterar resurser i minnet.

    Ett annat fel gjorde det omöjligt att kopiera lösenordet till en säkerhetskopia av en OpenPGP-nyckel. Även det är nu åtgärdat.

    För den som använder krypterad e-post innebär förändringarna en mer tillförlitlig hantering av känslig kommunikation.

    Bättre synkronisering av kalender och kontakter

    Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Det innehåller också kalender och adressbok, som kan synkroniseras med olika servrar och tjänster.

    Här används ofta två öppna standarder:

    • CalDAV används för att synkronisera kalendrar och möten mellan olika enheter.
    • CardDAV används för att synkronisera kontakter och adressböcker.

    I den tidigare versionen kunde Thunderbird ibland glömma sparade inloggningsuppgifter efter en omstart. Det gjorde att användaren behövde logga in igen eller fick problem med synkroniseringen.

    Version 158 rättar detta och flera andra fel.

    Bland annat har problem med nya kontakter som inte dök upp i adressboken åtgärdats. Även felaktiga tidsstämplar i kontaktinformationen och problem med lösenordsdialoger har rättats.

    För den som använder Thunderbird tillsammans med exempelvis en egen CalDAV- eller CardDAV-server kan detta innebära en stabilare vardag.

    Viktig rättelse för Linuxanvändare

    Linuxanvändare får också en särskild förbättring.

    Ett fel kunde tidigare förhindra SMTP-autentisering med Kerberos när anslutningen använde STARTTLS.

    SMTP är protokollet som används när e-post skickas till en e-postserver. STARTTLS används för att kryptera anslutningen, medan Kerberos är ett autentiseringssystem som ofta förekommer i större organisationer och företagsnätverk.

    Felet kunde göra att användaren inte kunde skicka e-post trots att serverinställningarna var korrekta.

    Detta är nu rättat i Thunderbird 158.

    Många små förbättringar gör stor skillnad

    Utöver de större rättelserna innehåller versionen en rad mindre förbättringar.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat problem med POP-konton som visade upprepade anslutningsfel när programmet startades utan internetanslutning.

    RSS-läsaren har också fått en rättelse. Tidigare kunde filtreringen av nyhetsflöden tappa etiketter och i vissa fall hindra efterföljande nyheter från att behandlas.

    Även hanteringen av mappar har förbättrats. Ett fel kunde exempelvis göra att Thunderbird inte växlade korrekt till den sammanslagna mappvyn, där flera e-postkontons inkorgar kan visas tillsammans.

    Andra rättelser gäller snabbmenyer för bilder, signaturer i vidarebefordrade meddelanden och inloggning till chattjänsten Matrix.

    Mozilla har dessutom förbättrat hanteringen av undantag för externt innehåll i e-postmeddelanden. Det är en viktig funktion eftersom externa bilder och annat innehåll annars kan användas för att spåra när ett meddelande öppnas.

    Uppdateringen innehåller även säkerhetsrättelser och flera mindre förbättringar av användargränssnittet.

    Så uppdaterar du Thunderbird

    Thunderbird 158 finns för Windows, macOS och Linux.

    Den som använder programmets inbyggda uppdateringsfunktion kan kontrollera om den nya versionen finns tillgänglig via menyn Hjälp → Om Thunderbird.

    För Linuxanvändare beror uppdateringen på hur programmet installerades. Den som installerat Thunderbird via exempelvis Ubuntu eller Debians pakethanterare får normalt uppdateringar genom distributionens egna paketförråd.

    Det betyder att version 158 inte nödvändigtvis blir tillgänglig samtidigt för alla Linuxdistributioner.

    En uppdatering som förbättrar vardagen

    Thunderbird 158 är ingen revolutionerande uppdatering med stora nya funktioner. I stället har utvecklarna fokuserat på något som ofta är minst lika viktigt: att befintliga funktioner verkligen fungerar som de ska.

    Snabbare filtrering, färre krascher, tillförlitligare synkronisering och förbättrad kryptering gör sammantaget Thunderbird till ett stabilare verktyg.

    För användare som föredrar öppna standarder, vill kunna välja sin egen e-postleverantör och uppskattar programvara med öppen källkod fortsätter Thunderbird att vara ett intressant alternativ.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    > THUNDERBIRD 158_
    PROGRAM: Mozilla Thunderbird
    VERSION: 158.0
    KATEGORI: E-post och kalender
    LICENS: Öppen källkod
    PLATTFORM: Linux, Windows, macOS
    > NYHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR
    + Snabbare Quick Filter
    + Bättre sökning i e-post
    + Förbättrad OpenPGP-kryptering
    + Stabilare CalDAV och CardDAV
    + Rättad SMTP/Kerberos i Linux
    + Flera säkerhets- och buggfixar
    > MER INFORMATION: Officiella versionsnyheter
    linux@thunderbird:~$ _
  • OBS Studio 33 får bättre NVIDIA-stöd och flera förbättringar

    OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system.

    Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in i publik betatestning och innehåller flera större förändringar för den som spelar in video, strömmar spel eller producerar direktsändningar.

    OBS Studio är fri programvara med öppen källkod och finns för Linux, Windows och macOS. Programmet används både av vanliga användare som vill spela in sin bildskärm och av professionella innehållsskapare som sänder direkt på exempelvis YouTube och Twitch.

    Nyare teknik från NVIDIA

    En av de större nyheterna i OBS Studio 33 är stöd för de senaste versionerna av NVIDIA Broadcast SDK.

    NVIDIA Broadcast använder grafikkortets beräkningskapacitet för att behandla ljud och bild i realtid. Tekniken kan bland annat användas för att minska bakgrundsljud från en mikrofon och förbättra eller förändra kamerabilden.

    OBS får dessutom stöd för NVENC på ARM64-system.

    NVENC är en särskild del av vissa NVIDIA-grafikkort som kan komprimera video utan att processorn behöver göra hela arbetet. Det är särskilt användbart vid direktsändning och videoinspelning eftersom datorns vanliga processor då får mer kraft över till andra arbetsuppgifter.

    Att stödet även kommer till AArch64, ofta kallat ARM64, är intressant eftersom ARM-processorer används i allt fler typer av datorer och specialbyggda system.

    OBS blir bättre på att upptäcka problem

    Version 33 ska också bli bättre på att tala om när något är fel.

    Om en profil försöker använda en videokodare som saknas ska OBS kunna upptäcka detta. Det minskar risken för situationer där en gammal konfiguration plötsligt inte fungerar efter exempelvis byte av grafikkort eller drivrutin.

    Även systemet som laddar insticksmoduler, så kallade plugins, har byggts om.

    Plugins används för att lägga till funktioner som inte ingår i OBS från början. Ett mer robust system för att ladda dem kan därför få betydelse för många användare som har byggt upp avancerade OBS-installationer med flera tillägg.

    Om den centrala modulen obs-transitions inte kan laddas ska programmet dessutom visa ett fel redan vid starten.

    Enklare att placera saker i bilden

    OBS arbetar med så kallade scener. I en scen kan exempelvis en webbkamera, ett spel, text och grafik placeras ovanpå varandra.

    I OBS Studio 33 förbättras funktionen som hjälper användaren att placera dessa objekt i förhandsvisningen. När ett objekt dras nära exempelvis en kant eller ett annat objekt kan det automatiskt fästas i rätt position.

    Den nya versionen får en tydligare visuell markering som visar när denna funktion aktiveras.

    Även nummerfält, så kallade spinboxes, ska få ett förbättrat beteende.

    Bättre inspelning av spel

    OBS Studio används mycket för att spela in och direktsända datorspel.

    Därför har utvecklarna förbättrat Game Capture, funktionen som försöker ansluta direkt till ett spel för att fånga dess bild.

    I version 33 förbättras bland annat identifieringen av spel som körs i fullskärmsläge. Det kan minska problem där OBS inte hittar rätt program eller visar en svart bild.

    På Windows justeras dessutom namnen på de olika metoder som används för Window Capture för att göra alternativen tydligare.

    Förbättringar för Linux och PipeWire

    Linuxanvändare får också flera förändringar.

    OBS använder bland annat PipeWire för skärmdelning och inspelning i moderna Linuxmiljöer. PipeWire fungerar som en central del av Linuxsystemets hantering av ljud och video och används bland annat tillsammans med Wayland.

    I OBS Studio 33 förbättras PipeWire-baserad skärminspelning.

    Samtidigt sker en viktig förändring av systemkraven: Ubuntu 24.04 LTS tas bort som officiellt stödd plattform för de nya färdigbyggda paketen.

    Betaversionerna erbjuds i stället bland annat för Ubuntu 26.04 LTS.

    Det betyder inte nödvändigtvis att OBS omedelbart slutar fungera på Ubuntu 24.04, men användare som vill använda de officiella paketen för OBS 33 behöver räkna med ett nyare system.

    Flera mindre förbättringar

    OBS Studio 33 innehåller även en lång rad mindre förändringar.

    Bland annat förbättras hanteringen av delade Hybrid MP4/MOV-filer, vilket används när långa inspelningar delas upp i flera filer.

    Utvecklarna har också arbetat med:

    • ljudövervakning och dess statusikoner
    • kortkommandon för ljudövervakning
    • felaktiga skalningsupplösningar
    • grupper i Studio Mode
    • transparens vid skärminspelning i macOS
    • B-frame-beräkningar med AMD AMF-kodare
    • ljudbitrate vid inspelning med flera ljudkanaler
    • webbläsarkällor och OBS inbyggda webbaserade paneler
    • ett antal problem som tidigare kunnat få programmet att krascha.

    Beta – inte avsedd för viktiga produktioner

    OBS Studio 33 är fortfarande en betaversion.

    Det innebär att funktionerna till stor del finns på plats, men att det fortfarande kan finnas fel som utvecklarna försöker hitta innan den slutliga versionen publiceras.

    Den som använder OBS för viktiga direktsändningar, arbete eller andra situationer där programmet måste fungera stabilt bör därför fortsätta använda den stabila versionen tills OBS Studio 33 är färdig.

    För den som däremot vill testa nyheterna och hjälpa till att hitta problem ger betaversionen en första möjlighet att prova nästa generation av OBS Studio.

    https://obsproject.com

    Fakta: OBS Studio 33

    Program: OBS Studio
    Version: 33 Beta
    Typ: Videoinspelning och direktsändning
    Licens: Fri och öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows och macOS
    Nyheter: Nyare NVIDIA Broadcast SDK, NVENC för ARM64, förbättrad Game Capture och bättre PipeWire-stöd
    Linux: Färdigbyggda betapaket finns för Ubuntu 26.04 LTS
    Status: Betaversion – inte rekommenderad för produktionsmiljö
  • Hur skulle världen se ut utan öppen källkod?

    Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod.

    Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på din Nokia-telefon och där telefonens mjukvara var mer stängd än Nordkoreas gränser.

    Eller tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 70-talet, där du bara kunde se sovjetisk dockteater som Drutten och Krokodilen , eller knäpp dårar som satt och lekte att de var vilse i en pannkaka som barnprogram. Det fanns bara statlig skit-TV att titta på. Att kunna välja valfritt innehåll på din smart-TV var bara att glömma.

    Bilden ovan är inspirerad av Kalle Anka-filmen Der Fuehrer’s Face.

    Det låter kanske som ett tankeexperiment långt från vardagen. Men en stor del av den digitala värld vi använder varje dag bygger just på idén att programmerare, företag och universitet kan dela programkod med varandra.

    Det är det som brukar kallas öppen källkod, eller open source.

    De flesta tänker kanske först på Linux. Någon kanske föreställer sig en dator med ett lite ovanligt skrivbord och en terminal full av kommandon.

    Men Linux på en vanlig PC är bara en liten del av historien.

    Öppen källkod finns i mobiltelefoner, smart-TV-apparater, routrar, webbservrar, bilar, nätverksutrustning, datacenter och mängder av elektroniska apparater.

    Ofta märker vi det inte alls.

    Linux finns redan i din ficka

    Den som använder en Androidtelefon använder i praktiken Linux varje dag.

    Android bygger nämligen på Linuxkärnan.

    Kärnan är den del av ett operativsystem som arbetar närmast själva hårdvaran. Den sköter exempelvis minnet, processorn, lagringen och kommunikationen mellan olika delar av datorn eller telefonen.

    När du startar en app, ansluter till ett trådlöst nätverk eller tar ett fotografi finns det därför Linuxkod långt nere i systemet som hjälper till att få allt att fungera.

    Det betyder inte att Android och Linux är samma sak. Android består av många fler delar, varav Google och andra företag har utvecklat en stor del.

    Men längst ned i systemet finns Linux. Det är en ganska anmärkningsvärd utveckling.

    Ett operativsystem som började som ett hobbyprojekt i början av 1990-talet kom så småningom att bli en av grundstenarna i världens mest använda mobilplattform.

    TV:n är egentligen en dator

    Den moderna TV-apparaten har också förändrats dramatiskt.

    Förr tog en TV emot en signal och visade en bild. I dag är en smart-TV i praktiken en dator med stor bildskärm.

    Den har processor, arbetsminne, lagring, nätverkskort, grafikkrets, appar och ofta en webbläsarmotor.

    Och bakom kulisserna finns ofta Linux och andra open source-komponenter.

    När du startar SVT Play, Netflix eller YouTube på en TV kan programvaran alltså vila på samma typ av teknisk grund som en webbserver eller en Androidtelefon.

    För konsumenten spelar det kanske ingen större roll vilket operativsystem som finns inuti apparaten.

    För tillverkaren spelar det desto större roll.

    Att utveckla ett komplett operativsystem från början är ett mycket omfattande arbete.

    Genom att använda Linux kan en TV-tillverkare börja med en redan fungerande kärna och koncentrera sig på det som gör den egna produkten speciell.

    Routern i hallen innehåller mer programvara än man tror

    Samma sak gäller den lilla routern som står hemma i hallen.

    Den kanske ser ganska enkel ut, men den måste klara förvånansvärt mycket.

    Den ska bland annat hantera:

    • trådlösa nätverk
    • Ethernet
    • IP-adresser
    • DNS
    • DHCP
    • brandvägg
    • IPv4
    • IPv6
    • webbgränssnitt för inställningar

    Dessutom ska allt fungera stabilt dygnet runt.Det finns onda makte

    Många routrar bygger därför på Linux och små open source-program som exempelvis BusyBox.

    BusyBox kan beskrivas som en verktygslåda med många klassiska Unix-kommandon i ett mycket kompakt format. Det gör programmet användbart i små apparater där minne och lagringsutrymme är begränsade.

    Så när internetanslutningen hemma fungerar som den ska kan en betydande del av arbetet utföras av öppen källkod utan att användaren någonsin ser det.

    Internet byggdes inte av ett enda företag

    Öppen källkod har kanske haft allra störst betydelse för internet.

    När man besöker en webbplats ser man bilder, text, menyer och formulär.

    Bakom sidan finns däremot ofta en lång kedja av program.

    Servern kan köra Linux eller FreeBSD.

    Webbservern kan vara Apache eller Nginx.

    Webbplatsen kan vara skriven i PHP eller Python.

    Informationen kan lagras i MariaDB, MySQL eller PostgreSQL.

    Kommunikationen kan skyddas av kryptografiska bibliotek som bygger på öppen källkod.Det innebär att en mycket stor del av den moderna webben har kunnat byggas utan att varje företag först behövt köpa ett helt paket av proprietär serverprogramvara.

    Det förändrade spelreglerna.

    Plötsligt kunde en vanlig PDet finns onda makteC bli en server

    Under 1980-talet och början av 1990-talet var Unix ofta förknippat med stora och dyra arbetsstationer från företag som Sun, HP och IBM.

    Sedan kom Linux och de fria BSD-systemen.

    Plötsligt kunde en ganska vanlig persondator fungera som en riktig Unix-liknande server.

    En student kunde installera Linux eller FreeBSD och använda datorn som:

    • webbserver
    • e-postserver
    • DNS-server
    • router
    • brandvägg
    • filserver
    • databasserver

    Det var betydelsefullt av två skäl. För det första blev tekniken billigare. För det andra blev den tillgänglig för människor som ville lära sig.

    Man behövde inte längre arbeta på ett universitet eller ett stort företag för att få tillgång till ett avancerat fleranvändarsystem med nätverk, programmeringsverktyg och serverprogramvara.

    En gammal PC hemma kunde bli ett komplett laboratorium för internet.

    Det skapade en generation programmerare och systemadministratörer som kunde experimentera på egen hand.

    FreeBSD – den mindre kända släktingen

    Linux får ofta mest uppmärksamhet, men det finns andra fria Unix-liknande system som också har haft mycket stor betydelse.

    Ett av de viktigaste är FreeBSD.

    FreeBSD har sina historiska rötter i BSD, Berkeley Software Distribution, som utvecklades vid University of California, Berkeley.

    BSD kom att spela en viktig roll i Unixhistorien och i utvecklingen av nätverksteknik.

    Än i dag används FreeBSD och BSD-baserad teknik i servrar, lagringssystem, nätverksutrustning och konsumentprodukter.

    BSD-systemen använder dessutom licenser som gör det relativt enkelt för företag att använda koden i egna kommersiella produkter.

    Det har bidragit till att BSD-teknik ibland finns på platser där användaren aldrig ser namnet BSD.

    Till och med Apple står på Unixgrund

    Apple brukar knappast förknippas med öppen källkod på samma sätt som Linux.

    Ändå finns där tydliga kopplingar.

    macOS och iOS bygger på Darwin, som innehåller teknik med rötter i bland annat BSD och Unix.

    Apple har naturligtvis utvecklat stora mängder egen programvara ovanpå denna grund.

    Men det illustrerar en viktig poäng:

    Öppen källkod och kommersiell programvara är inte motsatser.

    De existerar ofta tillsammans. Ett företag kan använda öppen teknik längst ned i systemet och bygga en egen produkt ovanpå. Det är ungefär som att bygga ett hus.

    Det är sällan ekonomiskt rimligt för varje byggföretag att börja med att uppfinna sitt eget tegel, sina egna skruvar och sin egen betong.

    På samma sätt behöver inte varje teknikföretag skriva en egen nätverksstack, kompilator eller operativsystemkärna.

    Molnet består också av vanliga datorer

    Vi talar ofta om ”molnet” som om det vore någon abstrakt plats där information svävar omkring. I verkligheten består molnet av enorma mängder fysiska servrar i datacenter. Och en stor del av dessa servrar kör Linux.

    När du använder en app i mobilen kan något ganska intressant därför hända. Telefonen kör Android ovanpå Linux. Den ansluter till en router som kanske också kör Linux. Trafiken passerar nätverksutrustning som kan innehålla öppen programvara. Till slut når den en server i ett datacenter som mycket väl också kör Linux. Linux kan alltså finnas i flera steg i samma kommunikation utan att användaren någonsin ser det.

    En viktig anledning till internets snabba utveckling

    På 1990-talet och 2000-talet blev en särskild kombination av program mycket vanlig på webbservrar:

    • Linux
    • Apache
    • MySQL
    • PHP

    De fyra begynnelsebokstäverna gav namnet LAMP.

    Det var en enkel men kraftfull idé. Man kunde bygga en komplett webbplattform utan att först betala stora licensavgifter. Det gjorde det möjligt för små företag, föreningar, studenter och privatpersoner att starta webbtjänster med mycket små ekonomiska resurser. En idé kunde provas på en gammal dator. Fungerade den kunde verksamheten växa.

    Misslyckades den hade man åtminstone inte lagt stora summor på programlicenser. Detta bidrog till den snabba experimentlusta som kännetecknade internets utveckling.

    Verktygen bakom programmen är också öppna

    När man talar om öppen källkod är det lätt att bara tänka på färdiga program. Men minst lika viktiga är verktygen som används för att skapa program. Kompilatorn GCC har exempelvis spelat en central roll i utvecklingen av fria operativsystem.

    LLVM har senare blivit en annan mycket viktig kompilatorplattform.

    Programspråk som Python, PHP och Ruby har gjort programmering tillgänglig för miljontals människor.

    Och Git har förändrat hur programmerare samarbetar. Git skapades ursprungligen för utvecklingen av Linuxkärnan. I dag används det av företag och utvecklare över hela världen.

    Ett verktyg som skapades för ett öppet projekt blev alltså en standardteknik i stora delar av programvaruindustrin.

    Databasen du använder utan att veta om det

    En annan nästan osynlig open source-produkt är SQLite.

    SQLite är en mycket liten databas som kan byggas direkt in i ett program. Den behöver ingen separat databasserver och är därför lämplig i mobiltelefoner, webbläsare och andra program.

    Det gör SQLite till ett av de tydligaste exemplen på hur öppen källkod kan bli så framgångsrik att användaren slutar märka den.

    Man kanske aldrig installerar SQLite själv. Man kanske aldrig ser dess namn. Ändå kan flera program på datorn eller telefonen använda den varje dag.

    Öppen källkod handlar egentligen om att dela kunskap

    Det är lätt att beskriva open source som ”gratis program”. Men priset är egentligen inte den mest intressanta delen. Det viktigaste är möjligheten att återanvända kunskap. Tänk dig att hundra företag behöver lösa samma tekniska problem.

    Om alla arbetar helt isolerat måste samma problem lösas hundra gånger. Om de däremot kan samarbeta kring en gemensam grund behöver arbetet bara göras en gång. Sedan kan varje företag bygga vidare på resultatet.

    Det innebär inte att alla företag måste dela allt. De kan fortfarande konkurrera med design, funktioner, tjänster och egna lösningar. Men den gemensamma grundtekniken behöver inte uppfinnas om och om igen.

    Det är en av de viktigaste anledningarna till att öppen källkod har fått så stor betydelse.

    Vad skulle hända om den försvann?

    Det går förstås inte att veta exakt hur världen hade sett ut utan open source.

    Mobiltelefoner hade förmodligen fortfarande funnits.
    Internet hade funnits. Smarta TV-apparater hade sannolikt också utvecklats. Men mycket hade blivit dyrare och mer omständligt. Fler företag hade behövt utveckla egna operativsystem.

    Fler hade varit beroende av licenser från stora programvaruföretag.

    Små företag hade haft högre kostnader för att starta nya tjänster.

    Studenter och hobbyprogrammerare hade haft svårare att experimentera med avancerad teknik.Och en större del av den digitala infrastrukturen hade sannolikt kontrollerats av ett mindre antal företag.

    Det betyder inte att öppen källkod alltid är bättre

    Samtidigt ska man inte göra open source till någon universallösning. Öppen källkod kan innehålla buggar precis som annan programvara. Projekt kan överges.

    Säkerhetsproblem kan finnas oupptäckta under lång tid.

    Att källkoden är öppen betyder att den kan granskas.

    Det betyder inte automatiskt att någon faktiskt har granskat varje rad.

    Den verkliga styrkan ligger snarare i att ingen enskild aktör behöver ha fullständig kontroll över tekniken.

    Koden kan studeras, förbättras, vidareutvecklas och i många fall leva vidare även om ett företag eller en ursprunglig utvecklare försvinner.

    Den största framgången äDet finns onda makter att vi knappt märker den

    Det kanske mest fascinerande med open source är att dess största framgång samtidigt gjort den nästan osynlig.

    Ingen tänker på Linux när en smart-TV startar.
    Ingen funderar på BSD när en nätverksapparat skickar ett paket över internet.
    Ingen tänker på SQLite när telefonen sparar information.
    Ingen tänker på Git när ett företag publicerar en ny version av ett program.

    Tekniken bara finns där. Och kanske är det just så man känner igen verkligt grundläggande infrastruktur.
    Vi tänker inte på elnätet varje gång vi tänder en lampa.
    Vi tänker inte på avloppssystemet varje gång vi öppnar en kran. På samma sätt tänker vi sällan på den enorma mängd öppen programvara som håller den digitala världen igång.
    Linux, FreeBSD, GNU och tusentals andra projekt skapade inte ensamma den moderna IT-världen. Men utan dem hade den sannolikt varit dyrare, mer sluten och betydligt svårare för vanliga människor att lära sig, förändra och bygga vidare på.
    Och kanske är det den viktigaste betydelsen av öppen källkod:

    Den gjorde avancerad datorteknik till något fler människor kunde delta i – inte bara använda.

    > FAKTARUTA: ÖPPEN KÄLLKOD_

    > Linux
    Finns i allt från Androidtelefoner och servrar till routrar, smart-TV-apparater och annan elektronik.

    > FreeBSD och BSD
    Har haft stor betydelse för Unix, nätverksteknik, servrar, lagringssystem och kommersiella produkter.

    > Internet
    En stor del av internet bygger på öppen källkod som Linux, FreeBSD, Apache, Nginx, PHP, Python, PostgreSQL och MariaDB.

    > Android
    Android använder Linuxkärnan och har gjort Linux till en del av vardagen för miljarder mobilanvändare.

    > Utvecklingsverktyg
    Git, GCC, LLVM och mängder av öppna bibliotek används varje dag för att utveckla både fria och kommersiella program.

    > Den stora skillnaden
    Öppen källkod gör det möjligt att studera, förbättra och återanvända teknik i stället för att uppfinna samma lösningar om och om igen. █

  • Thunderbird 156 förbättrar säkerhet, bilagor och e-posthantering

    Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar.

    Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans med många olika e-postleverantörer och har stöd för flera standardprotokoll, däribland IMAP, POP3 och SMTP.

    I Thunderbird 156 ligger mycket av arbetet under huven. Det handlar framför allt om att göra kommunikationen med e-postservrar stabilare, förbättra säkerheten och rätta till problem som kunnat uppstå i mer avancerade miljöer.

    Bättre stöd för OAuth

    En av de större nyheterna är stöd för anpassad OAuth för POP3-konton.

    OAuth är en metod för inloggning där ett program inte behöver lagra användarens vanliga lösenord. I stället får programmet en särskild behörighet, ofta i form av en tidsbegränsad token, från e-postleverantören.

    Det är samma princip som används när man exempelvis väljer ”Logga in med Google” på olika tjänster.

    I Thunderbird 156 kan anpassade OAuth-konfigurationer för både IMAP och POP3 nu även använda ett issuer-ID och en client secret. Det är framför allt användbart i företagsmiljöer eller hos e-postleverantörer som använder egna OAuth-lösningar.

    Även anpassad OAuth för Microsoft Exchange har fått rättningar.

    Nya möjligheter för företagsadministratörer

    Thunderbird används inte bara av privatpersoner utan också på arbetsplatser, skolor och organisationer. För dessa miljöer finns system för centrala policyer där en administratör kan bestämma vilka inställningar användarna får ändra.

    Thunderbird 156 får tre nya sådana policyer:

    • DisableUpdateSettings kan hindra användaren från att ändra programmets uppdateringsinställningar.
    • DisableDataCollectionSettings kan låsa inställningar för datainsamling.
    • DisableMessageForwardingFilters kan förhindra att e-postfilter automatiskt vidarebefordrar meddelanden.

    Den sista funktionen kan vara särskilt relevant i organisationer där man vill minska risken för att information automatiskt skickas vidare till externa e-postadresser.

    Flera problem med PDF-filer är lösta

    Bilagor är ett område där Thunderbird 156 får flera förbättringar.

    Ett fel gjorde att en PDF-fil som öppnades direkt i en Thunderbird-flik ibland kunde ge en helt tom flik. Detta ska nu vara rättat.

    PDF-filer som bifogades från fönstret där man skriver ett nytt meddelande kunde dessutom felaktigt identifieras som HTML-filer.

    Även funktionerna för att hantera flera bilagor samtidigt har förbättrats. Kommandon som Spara alla, Koppla loss alla och Ta bort alla kunde tidigare sluta fungera om användaren först hade tagit bort en enskild bilaga.

    Problemet är åtgärdat i Thunderbird 156.

    Ampersand kunde förstöra länkar till bilagor

    Thunderbird kan koppla loss en bilaga från ett e-postmeddelande och spara den som en vanlig fil. Meddelandet innehåller då i stället en länk till filens plats.

    Om sökvägen innehöll tecknet & kunde länken ibland kapas.

    Det är ett typiskt exempel på ett litet programmeringsfel som användaren kanske bara stöter på under mycket speciella omständigheter, men som kan orsaka förvirring när det väl inträffar.

    Även detta har rättats.

    IMAP blir bättre med många mappar

    IMAP är det protokoll som de flesta moderna e-postkonton använder. Till skillnad från klassisk POP3 ligger meddelandena normalt kvar på servern och Thunderbird synkroniserar mappar, lässtatus och annan information.

    I version 156 har Mozilla arbetat med prestandaproblem som kunde uppstå för konton med mycket stora mängder mappar.

    Problem med prenumeration på undermappar har också rättats.

    För användare med stora e-postarkiv eller komplicerade mappstrukturer kan förbättringarna därför vara märkbara.

    POP3 får också flera rättningar

    Det äldre POP3-protokollet används fortfarande av många e-postservrar.

    I Thunderbird 156 har utvecklarna bland annat rättat ett fel där mappar med långa namn kunde dupliceras.

    E-postmeddelanden kunde också ibland misslyckas med att markeras som nya, och funktionen för att manuellt hämta meddelanden kunde i vissa situationer sluta fungera.

    Dessa problem ska nu vara åtgärdade.

    SMTP fungerar bättre med internationella användarnamn

    SMTP används när Thunderbird skickar e-post.

    Ett fel i autentiseringen kunde tidigare orsaka problem om användarnamnet innehöll tecken utanför den vanliga ASCII-uppsättningen.

    Det kan exempelvis handla om bokstäver som å, ä och ö, eller tecken från andra skriftsystem.

    Thunderbird 156 rättar problemet och förbättrar därmed stödet för internationella användarkonton.

    Krypterad e-post får viktiga rättningar

    Thunderbird har inbyggt stöd för både OpenPGP och S/MIME, två tekniker som kan användas för att signera och kryptera e-post.

    En digital signatur kan visa att ett meddelande verkligen kommer från den påstådda avsändaren och att innehållet inte har ändrats på vägen.

    Kryptering gör i stället att innehållet inte kan läsas utan rätt kryptografisk nyckel.

    Thunderbird 156 rättar bland annat ett problem med OpenPGP-signering via extern GnuPG när den primära kryptografiska nyckeln själv saknar möjlighet att signera.

    Ett annat säkerhetsrelaterat fel gjorde att externt innehåll kunde laddas i krypterade meddelanden som öppnades direkt från filer. Även detta ska nu vara åtgärdat.

    Förbättringar för Exchange

    Thunderbird har under senare år fått allt bättre stöd för Microsofts e-postmiljöer.

    Version 156 rättar problem med anpassad OAuth för Exchange.

    Programmet hanterar dessutom situationer bättre där en Exchange-server innehåller arkivmappar som inte stöds av EWS, Exchange Web Services. Sådana mappar ska inte längre kunna stoppa synkroniseringen av hela brevlådan.

    Kalendern slipper vissa dubbletter

    Thunderbird innehåller även en fullständig kalenderfunktion med stöd för bland annat CalDAV.

    Ett tidigare problem var att små skillnader mellan stora och små bokstäver i en CalDAV-e-postadress kunde göra att Thunderbird trodde att det handlade om olika användare.

    Det kunde i sin tur leda till dubbla kalenderinbjudningar.

    Accepterade CalDAV-inbjudningar kunde dessutom ibland sparas i fel kalender.

    Båda problemen är rättade i Thunderbird 156.

    Många små fel ger tillsammans en stabilare klient

    Version 156 innehåller även ett stort antal mindre rättningar.

    Bland annat går det åter att återställa Thunderbird från systemfältet i Windows med Enter-tangenten.

    Inline-bilagor ska inte längre kunna ändra meddelandets innehållstyp på fel sätt, och Thunderbird har rättat ett problem där ogiltiga mottagaradresser kunde dyka upp när ännu ej bekräftade mottagare sparades.

    Inställningar för mappar kunde dessutom återställas efter att en mapp bytt namn, och mappnamn kunde under vissa omständigheter ersättas med hash-liknande namn om programmets lokala cache försvann.

    Även dessa problem har fått rättningar.

    Thunderbird fortsätter utvecklas på djupet

    Thunderbird 156 innehåller kanske inte någon enskild funktion som helt förändrar hur programmet ser ut eller används.

    I stället handlar utgåvan till stor del om sådant som är minst lika viktigt för ett e-postprogram: stabil kommunikation med servrar, säkrare autentisering, korrekt hantering av bilagor och färre problem med synkronisering.

    För vanliga användare betyder det i första hand färre märkliga fel. För företag och systemadministratörer innebär versionen dessutom bättre möjligheter att styra hur Thunderbird får användas.

    Och för dem som använder Thunderbird tillsammans med stora IMAP-konton, Exchange, OpenPGP eller CalDAV finns flera förbättringar som kan märkas direkt i den dagliga användningen.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/156.0/releasenotes

    FAKTA: Thunderbird 156
    • Program: Mozilla Thunderbird
    • Version: 156
    • Typ: E-post- och kalenderklient
    • Licens: Fri och öppen källkod
    • Plattformar: Linux, Windows och macOS
    • Protokoll: IMAP, POP3, SMTP och CalDAV
    • Nyhet: Anpassad OAuth för POP3
    • Säkerhet: Förbättringar för OpenPGP och S/MIME
    • Företag: Nya administrativa policyer
    • Övrigt: Flera rättningar för bilagor, Exchange, IMAP, POP3 och kalender
  • Audacity 4.0 förändrar hur vi redigerar ljud

    Audacity 4.0 är här – och den klassiska ljudredigeraren har fått betydligt mer än ett nytt utseende. Ett nytt gränssnitt, ett förändrat sätt att arbeta med ljudklipp och ett nytt projektformat gör version 4.0 till ett av de största teknikskiftena i programmets historia.

    Audacity har under många år varit ett av de mest kända fria programmen för ljudredigering. Det används av allt från poddare och musiker till skolor, föreningar och privatpersoner som vill spela in eller redigera ljud utan att köpa dyr programvara.

    Med Audacity 4.0 har utvecklarna gjort något betydligt större än att bara lägga till några nya funktioner. Stora delar av programmet har byggts om, både på ytan och under huven.

    Ett helt nytt gränssnitt

    Den mest uppenbara förändringen möter användaren direkt när Audacity startas.

    Det gamla gränssnittet från Audacity 3-serien har ersatts av ett nytt som bygger på ramverket Qt. Qt används av många moderna program och gör det bland annat enklare att skapa gränssnitt som fungerar bra på olika operativsystem och skärmupplösningar.

    För användaren innebär det bland annat bättre stöd för HiDPI-skärmar. På moderna bildskärmar med hög upplösning ska knappar, text och andra grafiska element därför kunna visas skarpare och i rätt storlek.

    Men det nya gränssnittet handlar också om flexibilitet.

    Verktygsfält och paneler kan flyttas, dockas, döljas eller placeras som fristående fönster. På så sätt kan användaren bygga upp Audacity efter sitt eget arbetssätt.

    Dessa layouter kan sparas som så kallade Workspaces.

    Audacity levereras med arbetsytorna Modern, Classic och Music, men användaren kan också skapa egna. Det går dessutom att välja mellan ljust, mörkt och högkontrasttema samt anpassa bland annat accent- och spårfärger.

    Ljudklippen står i centrum

    Den kanske viktigaste förändringen finns dock inte i färgerna eller knapparna.

    Audacity 4.0 förändrar själva modellen för hur ljud redigeras.

    Tidigare har mycket av arbetet kretsat kring markeringar på tidslinjen och olika verktygslägen. I den nya versionen behandlas ljudklippen mer som självständiga objekt.

    Ett klipp kan exempelvis väljas genom att klicka på dess rubrik. Flera klipp kan markeras samtidigt och sedan flyttas, trimmas eller tidssträckas tillsammans.

    Det gör arbetssättet mer likt det som används i många moderna program för musik- och videoproduktion.

    Klipp kan dessutom grupperas. Om flera ljudklipp hör ihop kan de därmed fortsätta följa varandra när de flyttas, kopieras, klistras in eller dupliceras.

    Friare mellan mono och stereo

    Även reglerna för var ett ljudklipp får placeras har blivit mindre strikta.

    Klipp kan flyttas mellan mono- och stereospår, och om ett klipp dras ovanpå ett annat kan det nya klippet ersätta den del som överlappar.

    Tidigare kunde sådana operationer stoppas av programmets sätt att organisera ljudet.

    Det kan låta som en liten detalj, men vid större projekt kan det göra stor skillnad. Ju färre gånger användaren behöver omorganisera projektet för att programmet ska acceptera en redigering, desto mer kan fokus ligga på själva ljudet.

    Det gamla verktygssystemet försvinner

    Audacity har länge haft separata verktyg för bland annat markering, envelope-redigering och ritning av enskilda ljudsamplingar.

    I Audacity 4.0 försvinner de gamla lägena Select, Envelope, Draw och Multi-tool.

    I stället försöker programmet förstå vad användaren vill göra beroende på var muspekaren befinner sig och vilket objekt som redigeras.

    Det brukar kallas ett kontextkänsligt gränssnitt.

    Tanken är att användaren inte först ska behöva välja rätt verktyg och därefter utföra åtgärden. Programmet anpassar i stället funktionen efter situationen.

    För den som använt Audacity i många år kan det kräva viss tillvänjning, men för nya användare kan det göra programmet mer intuitivt.

    Enklare att dela upp ljud

    Även funktionen för att dela ljudklipp har byggts om.

    Genom att hålla ned tangenten S aktiveras delningsverktyget. Därifrån går det bland annat att dela ett klipp, klippa bort den uppdelade delen, radera den eller flytta materialet till ett nytt spår.

    Audacity kan även dela ljud automatiskt vid tysta partier.

    Det kan exempelvis vara användbart efter en längre inspelning där flera intervjuer, låtar eller andra ljudsekvenser finns i samma fil.

    Klipp och klistra blir smartare

    Även vanlig kopiering och inklistring har fått mer intelligens.

    Om det inte finns något lämpligt ljudspår kan Audacity automatiskt skapa ett. Programmet kan dessutom anpassa kompatibla kanaluppsättningar.

    Det blir även möjligt att klistra in ljudfiler direkt från operativsystemets urklipp.

    Samtidigt har funktioner för justering förbättrats. Hjälplinjer visar hur klipp ligger i förhållande till varandra och ljudet kan fästas mot exakta samplingar eller andra valda positioner.

    Uppspelningen behöver inte längre stoppa arbetet

    Vid ljudredigering är det vanligt att man lyssnar på samma avsnitt många gånger.

    Audacity 4.0 försöker göra detta arbetsflöde smidigare.

    Uppspelningsmarkören fortsätter att vara synlig när användaren navigerar runt i projektet och kan dras till en ny position. Det går även att hoppa till en annan del av ljudet medan uppspelningen fortsätter.

    Även inspelningen har blivit friare.

    En ny inspelning kan startas var som helst på tidslinjen och skapar då ett nytt klipp på den valda positionen. Användaren behöver alltså inte först flytta befintligt ljud för att skapa plats.

    Inspelningssystemet har byggts om

    Flera mer avancerade funktioner för inspelning har också anpassats till Audacitys nya arkitektur.

    Det gäller bland annat Punch and Roll, lead-in-inspelning, latenskompensation, mjukvarumedhörning och övervakning av ljudingångar för enskilda spår.

    Även Audio Setup har utvecklats.

    Audacity kan använda operativsystemets standardenheter, uppdatera listan över tillgängliga ljudenheter och automatiskt följa förändringar som görs i operativsystemet.

    Det finns också stöd för egen kanaluppsättning.

    En särskilt intressant förändring för Windows-användare är att de officiella byggena av Audacity 4.0 innehåller stöd för ASIO för både uppspelning och inspelning.

    ASIO används ofta tillsammans med externa ljudkort och professionell ljudutrustning eftersom tekniken kan ge låg fördröjning mellan dator och ljudenhet.

    Effekterna flyttar också till Qt

    De inbyggda effekterna, ljudgeneratorerna och analysverktygen har fått nya Qt-baserade gränssnitt.

    Audacity fortsätter samtidigt att fungera som värd för externa plugin-system.

    VST3 och Nyquist stöds på de plattformar där de är tillgängliga. Linux får stöd för LV2 och på macOS används Apples Audio Units.

    Om ett plugin saknar ett eget grafiskt gränssnitt kan Audacity dessutom skapa ett grundläggande gränssnitt med de kontroller som behövs.

    Nytt filformat: AUP4

    En så omfattande förändring av programmet kräver också förändringar av projektfilerna.

    Audacity 4.0 introducerar därför formatet .aup4.

    Projekt från Audacity 3 använder i stället formatet .aup3.

    Gamla .aup3-projekt kan öppnas i Audacity 4.0 och konverteras till det nya formatet. Originalfilen lämnas kvar, vilket är viktigt eftersom ett projekt som väl konverterats till .aup4 inte kan sparas tillbaka som .aup3.

    Även betydligt äldre .aup-projekt kan fortfarande importeras.

    Det nya projektformatet kan dessutom lagra mer information än tidigare, exempelvis förhandsbilder och uppgifter om klippens utseende och egenskaper.

    Allt från Audacity 3 finns ännu inte kvar

    Det finns samtidigt en viktig nackdel med en så omfattande omskrivning: alla gamla funktioner har ännu inte hunnit flyttas över.

    Bland det som för närvarande saknas finns Time Tracks, Note- och MIDI-spår, Mixer, Macro Manager, scripting pipe samt stöd för VAMP- och LADSPA-pluginer.

    Även funktionen Play-at-Speed saknas.

    Utvecklarna uppger att arbete pågår med att återinföra en del av funktionerna i kommande versioner.

    Audacity-teamet varnar även för att vissa funktioner för export, rendering, analys och effekter som fanns i Audacity 3 ännu inte finns tillgängliga i Audacity 4.0.

    Det innebär att användare med avancerade arbetsflöden bör kontrollera vilka funktioner de är beroende av innan de helt går över till den nya versionen.

    Mer än en kosmetisk uppdatering

    Audacity 4.0 är alltså betydligt mer än Audacity 3 med modernare knappar.

    Projektet försöker förändra hur användaren tänker kring ljudredigering: från separata verktyg och relativt rigida spår till ett mer objektbaserat arbetssätt där ljudklippen själva står i centrum.

    För den vane Audacity-användaren innebär det att vissa gamla arbetsvanor måste läras om. Samtidigt lägger förändringarna grunden för ett Audacity som bättre liknar moderna redigeringsmiljöer och som kan utvecklas vidare under många år.

    Om utvecklarna lyckas återinföra de funktioner som fortfarande saknas kan Audacity 4-serien därför bli ett betydligt större generationsskifte än versionsnumret först antyder.

    Audacity 4.0 finns för Linux, macOS och Windows och distribueras tillsammans med programmets öppna källkod via Audacity-projektets officiella kanaler.

    https://www.audacityteam.org

    > TEKNISK FAKTA: AUDACITY 4.0
    > Program: Audacity
    > Version: 4.0
    > Typ: Ljudinspelning och ljudredigering
    > Licens: Fri och öppen källkod
    > Plattformar: Linux, macOS och Windows
    > Gränssnitt: Qt
    > Projektformat: .aup4
    > Äldre projekt: .aup3 och .aup kan importeras
    > HiDPI: Ja
    > Workspaces: Modern, Classic, Music och egna layouter
    > Pluginstöd: VST3, Nyquist, LV2 (Linux) och Audio Units (macOS)
    > ASIO: Stöd i officiella Windows-versioner
    > Ny redigeringsmodell: Klippbaserad och kontextkänslig
    root@linux:~$ audacity –version
    Audacity 4.0
  • Från hobbyprojekt till världens digitala ryggrad – Linux fyller 35 år

    Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter.

    När Linus Torvalds publicerade sitt meddelande i diskussionsgruppen comp.os.minix var internet fortfarande något som främst användes av universitet, forskare och teknikentusiaster. World Wide Web hade precis börjat ta form och de flesta hemdatorer var inte anslutna till något nätverk.

    Torvalds berättade att han arbetade på ett fritt system för datorer med Intels 386- och 486-processorer. Han hade redan fått kommandotolken Bash och kompilatorn GCC att fungera och ville veta vilka funktioner andra användare saknade i operativsystemet Minix.

    Han underströk samtidigt att projektet inte var professionellt, inte var portabelt och förmodligen aldrig skulle fungera med särskilt många typer av hårdvara.

    Det visade sig vara en av datorhistoriens mindre lyckade framtidsprognoser.

    Vad är egentligen Linux?

    Linux beskrivs ofta som ett operativsystem, men tekniskt sett är Linux själva kärnan – den del av systemet som arbetar närmast datorns hårdvara.

    Kärnan fördelar processortid, hanterar arbetsminnet, kommunicerar med hårddiskar och andra enheter samt ser till att program kan köras utan att störa varandra. Runt Linuxkärnan byggs sedan kompletta operativsystem med verktyg, skrivbordsmiljöer och program.

    Sådana system kallas Linuxdistributioner. Debian, Ubuntu, Fedora, Linux Mint, Arch Linux och openSUSE är några välkända exempel.

    Android använder också Linuxkärnan, även om resten av systemet skiljer sig tydligt från en traditionell Linuxdistribution för datorer.

    Den öppna utvecklingsmodellen förändrade allt

    En viktig förklaring till framgången är att Linux blev fri och öppen programvara. Källkoden är tillgänglig för den som vill studera, ändra och förbättra den.

    Det innebär inte att utvecklingen saknar regler. Ändringar granskas noggrant innan de godkänns, och utvecklingen är uppdelad mellan tusentals personer med ansvar för olika delar av kärnan.

    Modellen gör det möjligt för privatpersoner, universitet och konkurrerande företag att arbeta med samma tekniska grund. En förbättring som utvecklas för en server kan senare komma till nytta i en persondator, mobiltelefon eller inbyggd elektronisk produkt.

    Linux utveckling visar att mycket stora och komplicerade tekniska projekt kan skapas genom internationellt samarbete. Företag bidrar med pengar och utvecklare, medan frivilliga rapporterar fel, skriver dokumentation och utvecklar nya funktioner.

    Linux finns överallt – även när det inte syns

    Många människor använder Linux varje dag utan att känna till det. Systemet finns bland annat i:

    • Androidtelefoner och surfplattor
    • webbservrar och molntjänster
    • trådlösa routrar och nätverksutrustning
    • smart-tv-apparater och digitalboxar
    • industriella styrsystem
    • bilar och annan fordonselektronik
    • satelliter och forskningsutrustning
    • praktiskt taget hela den moderna superdatorvärlden

    När någon öppnar en webbsida, tittar på strömmande video eller sparar en fil i en molntjänst är sannolikheten stor att informationen någonstans på vägen behandlas av en Linuxbaserad server.

    Linux har blivit särskilt viktigt där stabilitet, säkerhet och möjligheten att anpassa systemet är avgörande. En tillverkare behöver inte vänta på att ett enskilt programvaruföretag ska lägga till en funktion. Företaget kan självt förändra koden eller anlita någon som gör det.

    Varför blev inte Linux lika stort på vanliga datorer?

    På servrar, superdatorer och inbyggda system har Linux en mycket stark ställning. På traditionella stationära och bärbara datorer är marknadsandelen betydligt mindre.

    Det beror inte nödvändigtvis på tekniska brister. Windows följer med de flesta nya persondatorer, och många användare fortsätter helt enkelt att använda det system som redan är installerat. Vissa kommersiella program och spel har dessutom länge saknat Linuxversioner.

    Situationen har dock förändrats. Moderna distributioner är enklare att installera, hårdvarustödet har förbättrats och allt fler program fungerar direkt i webbläsaren. Spelplattformen Steam och kompatibilitetslagret Proton har också gjort det möjligt att köra ett stort antal Windowsspel i Linux.

    För äldre datorer kan en lättare Linuxdistribution ge maskinen flera extra användbara år. Det minskar behovet av att köpa nytt och kan därmed även minska mängden elektronikavfall.

    Ett operativsystem som kan kontrolleras

    Linux handlar inte bara om kostnad. Fri programvara ger användaren möjlighet att undersöka vad systemet gör och att fortsätta använda eller utveckla det även om en leverantör ändrar strategi.

    Det är särskilt betydelsefullt för myndigheter, företag och organisationer som vill undvika att bli helt beroende av en enda tillverkare. Öppen källkod innebär inte automatiskt att ett system är säkert, men den gör det möjligt för oberoende experter att granska koden och upptäcka problem.

    Linux kan dessutom anpassas till nästan allt – från mycket små enkortsdatorer till enorma datorsystem med tusentals processorer.

    Linux har två födelsedagar

    Den 25 augusti firas dagen då Linus Torvalds offentliggjorde sitt projekt. Den första publikt tillgängliga versionen, Linux 0.01, publicerades däremot den 17 september 1991.

    Därför förekommer båda datumen som Linux födelsedag. Den 25 augusti markerar idéns presentation för omvärlden, medan den 17 september markerar den första offentliga utgåvan.

    Från studentprojekt till samhällsbärande teknik

    Det mest anmärkningsvärda med Linux är kanske inte hur stort systemet har blivit, utan att utvecklingen fortfarande fortsätter enligt samma grundidé: människor och organisationer över hela världen samarbetar kring en gemensam teknisk plattform.

    Det som började som ett studentprojekt för en begränsad typ av persondator har blivit en central del av det moderna informationssamhället.

    Linus Torvalds trodde inte att projektet skulle bli stort och professionellt. Trettiofem år senare hjälper Linux till att driva mobiltelefoner, internetservrar, forskningssystem och världens kraftfullaste datorer.

    Inte illa för något som började som ”bara en hobby”.

    Grattis på 35-årsdagen, Linux!

  • Rhythmbox 3.5.1 löser problem med ReplayGain och förbättrar stödet för FLAC

    Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter.

    Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster.

    Den nya versionen Rhythmbox 3.5.1 är en underhållsuppdatering till den större version 3.5. Uppdateringen innehåller inga omfattande förändringar av programmets utseende, men löser flera problem som påverkat både användare och Linuxdistributioner.

    ReplayGain fungerar med den nya ljudmotorn

    Den viktigaste rättningen gäller insticksmodulen ReplayGain. Tekniken används för att jämna ut ljudnivån mellan olika låtar och album.

    Musikfiler kan vara mastrade med mycket olika ljudstyrka. Det innebär att en låt kan låta betydligt högre än nästa, även om användaren inte ändrar volymen. ReplayGain analyserar eller läser information om den upplevda ljudstyrkan och anpassar uppspelningen så att volymen blir jämnare.

    I Rhythmbox 3.5 infördes en ny motor för ljuduppspelningen. ReplayGain-modulen hade inte anpassats fullständigt till den nya lösningen, vilket kunde leda till att musiken inte började spela när funktionen var aktiverad.

    Problemet har nu rättats i Rhythmbox 3.5.1. Användare kan åter använda volymnormalisering utan att riskera att uppspelningen blockeras.

    Bättre kontroll av beroenden

    Rhythmbox är beroende av flera andra komponenter för att kunna byggas och köras. Bland dessa finns PyGObject, libpeas och girepository.

    Dessa fungerar ungefär som byggklossar. PyGObject gör det möjligt att använda GNOME-teknik från programmeringsspråket Python, medan libpeas används för att hantera insticksmoduler. Girepository innehåller information som gör att olika programmeringsspråk kan kommunicera med bibliotek som ursprungligen skrivits i C.

    Om versionerna av dessa komponenter inte passar ihop kan kompileringen misslyckas. Rhythmbox 3.5.1 förbättrar därför kontrollen av vilka kombinationer som är kompatibla. Uppdateringen hanterar bland annat ett byggfel som kunde uppstå när en ny version av PyGObject användes tillsammans med en äldre version av libpeas.

    För vanliga användare är förändringen nästan osynlig, men för utvecklare och de som paketerar Rhythmbox för olika Linuxdistributioner kan den göra installation och uppdatering betydligt enklare.

    Sångtexter i FLAC-filer från Bandcamp

    Version 3.5.1 utökar även stödet för sångtexter som finns inbäddade i FLAC-filer hämtade från Bandcamp.

    FLAC är ett ljudformat som komprimerar musiken utan att någon ljudinformation försvinner. Formatet kan också innehålla metadata, exempelvis artist, albumtitel, omslagsbild och sångtext.

    Med det nya stödet kan Rhythmbox läsa och visa texter som lagrats i FLAC-filer från Bandcamp. Det är en mindre förändring, men användbar för personer som köper och laddar ner musik från tjänsten.

    En liten men värdefull uppdatering

    Rhythmbox 3.5.1 innehåller dessutom uppdaterade översättningar till belarusiska och finska.

    Sammantaget är det en relativt liten version, men den rättar ett allvarligt uppspelningsproblem och gör programmet lättare att bygga med olika versioner av GNOME-komponenterna. Användare av Rhythmbox 3.5 rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig i den egna Linuxdistributionen.

    Rhythmbox kan även installeras som Flatpak från Flathub. En teknisk sammanställning av förändringarna finns i projektets versionsändring på GNOME GitLab.

    > TEKNISKA FAKTA: RHYTHMBOX 3.5.1

    Version: 3.5.1 Programtyp: Musikspelare och musikbibliotek Plattform: Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer Källkod: Öppen källkod Viktig rättning: ReplayGain fungerar nu med den nya motorn för ljuduppspelning Kompatibilitet: Förbättrad kontroll av PyGObject, libpeas och girepository FLAC-stöd: Kan läsa inbäddade sångtexter i FLAC-filer från Bandcamp Översättningar: Uppdaterad belarusisk och finsk översättning Installation: Finns som Flatpak via Flathub

    user@linux:~$ rhythmbox –version
    Rhythmbox 3.5.1_

  • Thunderbird 154 knyts närmare Microsoft 365 – och blir säkrare i vardagen

    Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher.

    Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender och sina kontakter i ett fristående program. Eftersom programmet är baserat på öppen källkod kan det användas med många olika leverantörer, utan att användaren behöver låsa sig till exempelvis Microsoft eller Google.

    I Thunderbird 154 tar programmet ett viktigt steg närmare Microsofts ekosystem. Stöd för Microsoft Graph har nu aktiverats, vilket förbättrar möjligheterna att ansluta Thunderbird till Microsoft 365.

    Microsoft Graph fungerar som en digital förbindelse

    Microsoft Graph är ett programmeringsgränssnitt som gör det möjligt för andra program att kommunicera med tjänster inom Microsoft 365. Det kan beskrivas som en gemensam digital förbindelse till bland annat e-post, kalendrar, kontakter och användarkonton.

    För Thunderbird innebär detta att programmet kan kommunicera med Microsofts tjänster genom en modernare och mer officiellt stödd metod. Det är särskilt betydelsefullt för företag och organisationer som använder Exchange Online och Microsoft 365 men samtidigt vill låta användarna arbeta i Thunderbird.

    Versionen innehåller även rättningar för Microsoft-konton. Exchange-konton kunde tidigare felaktigt rapportera upprepade inloggningsproblem under autentiseringen. Egna OAuth-inställningar för ett EWS-konto kunde dessutom skriva över inställningar som hörde till ett annat konto. Båda problemen ska nu vara åtgärdade.

    Thunderbird kan ligga kvar i systemfältet

    En mer synlig nyhet är möjligheten att låta Thunderbird fortsätta köras i datorns systemfält när det sista programfönstret stängs.

    Funktionen är valfri och måste aktiveras av användaren. När den är påslagen avslutas inte Thunderbird helt när fönstret stängs. Programmet ligger i stället kvar i bakgrunden och kan fortsätta bevaka inkommande e-post och kalenderhändelser.

    Detta är ett vanligt beteende i moderna kommunikationsprogram, men har tidigare saknats som en inbyggd möjlighet i Thunderbird. För den som vill få meddelanden utan att hela programfönstret behöver vara öppet kan det göra Thunderbird smidigare i den dagliga användningen.

    Sökresultat kan visas som en vanlig meddelandelista

    Den globala sökfunktionen har fått en ny inställning som gör att sökresultaten kan öppnas direkt i listläge. Det passar användare som föredrar att behandla ett sökresultat på samma sätt som innehållet i en vanlig e-postmapp.

    Hanteringen av bifogade e-postmeddelanden har också förbättrats. Meddelanden som bifogats i formatet message/rfc822 kan nu kopieras till en valfri mapp genom kommandot ”Kopiera till”. Det går även att dra det bifogade meddelandet direkt till en mapp i mappträdet.

    På macOS har Thunderbird dessutom fått möjlighet att förhandsgranska bilagor.

    Viktiga rättningar skyddar meddelanden

    Flera av förbättringarna märks inte direkt i gränssnittet, men kan vara desto viktigare.

    Ett allvarligt problem kunde uppstå när en IMAP-mapp flyttades till Lokala mappar. Om kopieringen misslyckades fanns det en risk att meddelanden ändå raderades från den ursprungliga platsen. Detta har rättats i Thunderbird 154.

    IMAP är tekniken som gör att e-postprogrammet och e-postservern kan hålla sina mappar synkroniserade. När ett meddelande flyttas måste programmet därför försäkra sig om att kopieringen verkligen lyckats innan originalet tas bort. Rättningen minskar risken för att meddelanden försvinner vid en misslyckad överföring.

    Ett annat fel gjorde att IMAP-bilagor kunde visas som tomma efter att ett filter automatiskt flyttat meddelandet till en annan mapp. Även detta problem är åtgärdat.

    Thunderbird ska inte heller längre visa nya aviseringar för meddelanden som redan markerats som lästa på en annan enhet.

    Flera orsaker till krascher har tagits bort

    Thunderbird 154 rättar ett antal situationer där programmet tidigare kunde krascha. Det kunde bland annat inträffa när användaren:

    • öppnade ett utkast eller en mall med felaktigt kodad text,
    • genomförde en sökning efter e-post på servern,
    • gick över till frånkopplat läge medan en IMAP-anslutning var aktiv,
    • flyttade en EWS-sökmapp till papperskorgen.

    Enskilda krascher kan låta som mindre problem, men i ett e-postprogram hanteras stora mängder information från många olika servrar. Ett enda felaktigt formaterat meddelande ska helst inte kunna få hela programmet att avslutas.

    Bättre hantering av krypterade meddelanden

    Thunderbird kan nu korrekt dekryptera CMS-meddelanden som använder formatet AuthEnvelopedData.

    CMS är en standard för kryptografiskt skyddade meddelanden och används bland annat för signerad och krypterad e-post. Förbättringen innebär därför bättre kompatibilitet med vissa system som skickar krypterade meddelanden i detta format.

    Även varningarna för externt innehåll har justerats. Thunderbird ska inte längre visa en varning när avsändaren redan omfattas av ett undantag som tillåter att exempelvis externa bilder hämtas.

    Kalender och kontakter blir mer pålitliga

    Kalenderdelen har fått flera rättningar. Den valda sorteringsordningen sparas nu när Thunderbird startas om, och avfärdade CalDAV-påminnelser ska inte längre hindra framtida påminnelser från att visas.

    Synkronisering mot CalDAV-servrar har dessutom förbättrats för servrar som skickar svar kodade med UTF-16. CalDAV är en öppen standard som används för att synkronisera kalendrar mellan olika program och tjänster.

    Meddelandet om att alla kalendrar är avstängda ska inte heller komma tillbaka efter att användaren har aktiverat en kalender.

    Adressböcker som synkroniseras genom CardDAV har också fått en rättning. Skrivskyddade adressböcker ska inte längre felaktigt behandlas som om de gick att redigera.

    För RSS-prenumerationer används nu publiceringsdatumet i stället för uppdateringsdatumet när det är lämpligt. Det ger en mer rättvisande tidsangivelse för artiklar i nyligen tillagda prenumerationer.

    En uppdatering med fokus på vardagsanvändning

    Thunderbird 154 innehåller ingen total ombyggnad av programmet. I stället handlar versionen om att förbättra samspelet med moderna tjänster och göra programmet mer pålitligt.

    Microsoft Graph-stödet är den strategiskt viktigaste nyheten eftersom det öppnar för bättre samverkan med Microsoft 365. Systemfältsläget är samtidigt den förändring som många vanliga användare förmodligen kommer att märka mest.

    Tillsammans med rättningarna för IMAP, kalender, kryptering och programkrascher gör detta Thunderbird 154 till en viktig stabilitetsuppdatering – särskilt för användare som hanterar flera konton och är beroende av att e-post och kalender fungerar hela arbetsdagen.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    > FAKTARUTA: THUNDERBIRD 154
    • [ VERSION ] Thunderbird 154
    • [ PROGRAM ] E-post, kalender, kontakter och chatt
    • [ LICENS ] Öppen källkod
    • [ NYHET ] Microsoft Graph-stöd för Microsoft 365
    • [ SKRIVBORD ] Valfritt systemfältsläge
    • [ SÖKNING ] Resultat kan öppnas direkt i listläge
    • [ MACOS ] Förhandsvisning av bilagor
    • [ SÄKERHET ] Bättre stöd för CMS-krypterade meddelanden
    • [ RÄTTNINGAR ] Förbättringar för IMAP, CalDAV, CardDAV, EWS och RSS
    status: uppdatering tillgänglig_
  • Debian fyller 33 år – operativsystemet som byggs av en världsomspännande gemenskap

    Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem.

    När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt, och det var långt ifrån självklart hur ett komplett operativsystem baserat på Linux skulle organiseras och underhållas.

    Murdock ville skapa något mer genomtänkt än en samling program som satts ihop till ett installationspaket. Hans mål var ett komplett och stabilt operativsystem som utvecklades öppet, gemensamt och i nära samarbete med användarna.

    Visionen formulerades senare i det så kallade Debianmanifestet. Där beskrevs ett system som skulle följa idéerna bakom både Linux och GNU-projektet: programvaran skulle vara fri, utvecklingen öppen och projektets beslut fattas av en gemenskap snarare än av ett enskilt företag.

    Vad är egentligen en Linuxdistribution?

    Linux är i grunden namnet på operativsystemets kärna. Kärnan fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren kör.

    För att få ett komplett operativsystem behövs dock betydligt mer. Det krävs bland annat installationsprogram, systemverktyg, skrivbordsmiljöer, drivrutiner, säkerhetsuppdateringar och program för allt från textredigering till webbsurfning.

    En Linuxdistribution samlar alla dessa delar i ett sammanhängande system. Debian blev tidigt känt för att organisera programmen i så kallade paket. Pakethanteringen gör det möjligt att installera, uppdatera och ta bort program utan att användaren själv behöver leta efter och sammanställa programkoden.

    Detta låter självklart i dag, men under Linux tidiga år var det en viktig teknisk och organisatorisk utmaning.

    Ett digitalt bygge med tusentals delar

    Ett modernt operativsystem består av ett mycket stort antal programkomponenter. Dessa utvecklas ofta av helt olika projekt och måste ändå fungera tillsammans.

    När exempelvis ett centralt bibliotek uppdateras kan förändringen påverka hundratals andra program. Debians utvecklare måste därför kontrollera beroenden, rätta fel och se till att säkerhetsuppdateringar kan distribueras utan att resten av systemet slutar fungera.

    Arbetet påminner om att underhålla en enorm maskin där varje kugghjul tillverkas av olika grupper runt om i världen. Debians uppgift är inte bara att samla delarna, utan också att testa att de passar ihop.

    Projektet har därför fått ett starkt rykte för stabilitet. Nya funktioner införs inte enbart för att de är nya. De ska också vara tillräckligt testade för att kunna användas i ett system som förväntas fungera under lång tid.

    Det är en viktig anledning till att Debian används på allt från persondatorer och servrar till molntjänster, inbyggda system och teknisk utrustning.

    Grunden till en hel familj av operativsystem

    Debians inflytande sträcker sig långt utanför projektets egna användare. Distributionens paketsystem och tekniska infrastruktur används som grund för en stor familj av andra Linuxdistributioner.

    Ubuntu är det mest kända exemplet, och Ubuntu har i sin tur blivit grund för ytterligare distributioner. På så sätt kan tekniskt arbete som utförs inom Debian spridas vidare till miljontals datorer, även när användarna inte själva kör Debian.

    Det innebär att en förbättring eller säkerhetsrättning i Debian kan få betydelse långt utanför projektets egna servrar och installationsfiler. Debian fungerar därför både som ett eget operativsystem och som en central byggsten i ett betydligt större Linuxekosystem.

    Ett projekt utan en ensam ägare

    En av Debians mest utmärkande egenskaper är organisationen. Distributionen styrs inte av ett enskilt kommersiellt företag. Den utvecklas huvudsakligen av frivilliga deltagare från många olika länder.

    Det betyder inte att Debian saknar regler eller ledning. Projektet har utvecklat egna demokratiska processer, tekniska riktlinjer och dokument som beskriver vilka principer distributionen ska följa. Bland dessa finns Debians sociala kontrakt och riktlinjerna för fri programvara.

    Modellen kan göra beslutsfattandet långsammare än i ett företag där ledningen snabbt kan bestämma riktning. Samtidigt gör den Debian mindre beroende av ett enskilt bolags ekonomi, ägare eller affärsstrategi.

    Företag kan byta inriktning, köpas upp eller lägga ned produkter. Ett internationellt gemenskapsprojekt kan i stället fortsätta så länge det finns människor som vill utveckla och använda det.

    Debian Day firas runt om i världen

    Den 16 augusti uppmärksammas varje år som Debian Day. Lokala användargrupper arrangerar möten, föredrag, installationsaktiviteter och informella sammankomster.

    Under 33-årsfirandet 2026 planeras minst 19 lokala Debianträffar på tre kontinenter. Evenemangen ger både erfarna utvecklare och nyfikna nybörjare möjlighet att träffas och utbyta kunskap.

    Firandet speglar hur projektet är uppbyggt. Debian är inte bara programkod som kan hämtas från internet. Det är också ett socialt nätverk av människor som dokumenterar, översätter, testar, rapporterar fel, underhåller programpaket och hjälper andra användare.

    En 33-åring som fortfarande formar Linuxvärlden

    Teknikvärlden förändras snabbt. Datorarkitekturer kommer och går, nya säkerhetshot uppstår och program som en gång var självklara ersätts av nya lösningar. Trots detta har Debian behållit mycket av sin ursprungliga identitet.

    Projektets betydelse ligger därför inte enbart i själva operativsystemet. Debian har också visat att en stor internationell gemenskap kan bygga och underhålla en tekniskt avancerad plattform under flera årtionden – utan att projektet behöver styras av ett enda företag.

    Trettiotre år efter Ian Murdocks första tillkännagivande är Debian fortfarande under aktiv utveckling. Det är både ett praktiskt operativsystem och ett långvarigt experiment i öppet samarbete.

    Och resultatet finns i dag i betydligt fler datorer, servrar och tekniska produkter än de flesta användare känner till.

    Ladda hem Debian och pröva

    Här hittar Ni länkar för att ladda hem
    https://wiki.linux.se/Debian

    Hur ni skapa en bootbar sticka med windows programmet Rufus.

    Hur Ni skapa en bootbara sticka med Rufus :

    Hur ni skapa en bootbar sticka med ventoy ( Kan ge komptibels problem med en del maskiner , flexiblare än rufus )

    Göra bootbara stickor med Ventoy

    Teknisk faktaruta: Debian GNU/Linux

    Grundades:
    16 augusti 1993
    Grundare:
    Ian Murdock
    Systemtyp:
    Fri Linuxdistribution
    Projektform:
    Internationellt gemenskapsprojekt
    Paketformat:
    .deb
    Pakethantering:
    dpkg och APT
    Användningsområden:
    Persondatorer, servrar, molntjänster och inbyggda system
    Kända efterföljare:
    Bland annat Ubuntu, Linux Mint och Raspberry Pi OS
    Födelsedag:
    Debian Day firas den 16 augusti
    Webbplats:
    www.debian.org
  • SparkyLinux 8.4 väcker liv i äldre 32-bitarsdatorer

    SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara.

    SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya versionen bygger på Debian 13.6 ”Trixie” och innehåller framför allt säkerhetsuppdateringar, nyare program samt ett oväntat återseende: installationsstöd för riktigt gamla 32-bitarsdatorer.

    SparkyLinux är ett Debianbaserat operativsystem som försöker kombinera stabilitet med ett stort urval av skrivbordsmiljöer. Användaren kan välja mellan allt från moderna och funktionsrika skrivbord till mycket resurssnåla varianter för äldre datorer.

    Debian fungerar som stabil grund

    Att SparkyLinux 8.4 bygger på Debian 13.6 innebär att distributionen använder Debians programpaket, säkerhetsuppdateringar och grundläggande systemkomponenter.

    Debian är känt för att prioritera stabilitet framför snabba och omfattande förändringar. SparkyLinux bygger vidare på denna grund men erbjuder egna verktyg, installationer och programförråd. Resultatet är ett system som kan vara lättare att komma igång med än en traditionell Debianinstallation.

    Standardkärnan i installations- och livesystemet är Linux 6.12.101 LTS. Förkortningen LTS betyder ”Long Term Support” och innebär att kärnan får säkerhets- och felrättningar under en längre period.

    Via SparkyLinux egna programförråd finns dessutom stöd för de nyare Linuxkärnorna 7.1.8 och 6.18.43 LTS. ARM64-utgåvorna använder Linux 6.18.39 LTS, medan versionen för 32-bitarsdatorer levereras med Linux 6.12.102 LTS.

    För vanliga användare finns det normalt ingen anledning att byta kärna manuellt. Möjligheten är främst intressant för den som har mycket ny hårdvara eller behöver stöd för en särskild komponent.

    32-bitarsversionen gör comeback

    Den största nyheten är att SparkyLinux åter erbjuder installationsavbilder för datorer med 32-bitarsprocessor.

    När Debian slutade tillhandahålla vissa 32-bitars live- och installationsavbilder följde SparkyLinux först efter. Utvecklarna har nu omprövat beslutet eftersom det fortfarande finns många fungerande datorer med äldre 32-bitarsprocessorer.

    Det betyder inte att en tjugo år gammal dator plötsligt blir lika snabb som en modern maskin. Begränsat arbetsminne, långsamma hårddiskar och äldre webbläsarkrav kan fortfarande skapa problem. Men för enklare uppgifter – exempelvis textbehandling, lokal musikuppspelning, utskrifter eller användning som reservdator – kan SparkyLinux ge äldre utrustning ett nytt liv.

    Återinfört 32-bitarsstöd kan även minska mängden fungerande elektronik som kasseras enbart för att nya operativsystem inte längre går att installera.

    Flera olika skrivbordsmiljöer

    SparkyLinux 8.4 finns i flera utgåvor:

    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26.0
    • MinimalGUI med Openbox 3.6.1
    • MinimalCLI med enbart textbaserad miljö

    KDE Plasma passar den som vill ha ett modernt och omfattande skrivbord med många inställningsmöjligheter. Xfce, LXQt och MATE kräver i regel mindre datorkraft och kan därför fungera bättre på äldre eller enklare datorer.

    MinimalGUI innehåller den resurssnåla fönsterhanteraren Openbox och ger användaren möjlighet att bygga upp systemet med endast de program som behövs. MinimalCLI saknar grafiskt skrivbord och lämpar sig bland annat för servrar, specialbyggen och avancerade användare.

    MinimalGUI och MinimalCLI finns även för ARM64, vilket gör dem användbara på exempelvis enkortsdatorer och andra ARM-baserade system.

    Uppdaterade internetprogram

    SparkyLinux 8.4 levereras med webbläsaren Firefox 140.13.0 ESR och e-postprogrammet Thunderbird 140.13.0 ESR. ESR-versionerna är avsedda för användare och organisationer som vill ha längre support och färre större förändringar.

    Den nyare Firefox 153.0.3 finns samtidigt tillgänglig genom SparkyLinux programförråd för den som föredrar den senaste vanliga versionen.

    I övrigt är SparkyLinux 8.4 en förhållandevis liten uppdatering. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsrättningar, uppdaterade programpaket och fortsatt kompatibilitet med Debian 13.

    Befintliga användare behöver inte installera om

    Den som redan använder SparkyLinux 8 ”Seven Sisters” behöver inte hämta en ny installationsfil eller installera om datorn. Det räcker att uppdatera det befintliga systemet med SparkyLinux vanliga uppdateringsverktyg.

    Nya användare kan ladda ned installationsfiler från SparkyLinux officiella webbplats. Ytterligare information om versionen finns i den officiella lanseringsinformationen.

    SparkyLinux 8.4 är kanske inte en revolutionerande utgåva, men återkomsten för 32-bitarsdatorer gör den ovanligt intressant. När många systemutvecklare blickar framåt mot allt kraftfullare datorer väljer SparkyLinux samtidigt att hålla dörren öppen för den äldre hårdvara som fortfarande fungerar.

  • GCC säger nej till betydande kod som skapats av AI

    Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection.

    GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit en ny policy för användningen av artificiell intelligens och stora språkmodeller.

    GNU Compiler Collection, vanligtvis förkortat GCC, är en samling kompilatorer för bland annat programmeringsspråken C, C++, Fortran och Ada. Programvaran är en central del av många Linuxsystem och används för att omvandla programmerares källkod till körbara program.

    Den nya policyn innebär att GCC tills vidare kommer att avvisa bidrag som innehåller upphovsrättsligt betydande material som har skapats av en språkmodell.

    Det räcker inte att redigera AI-koden

    Reglerna omfattar inte bara kod som kopierats direkt från exempelvis ChatGPT eller GitHub Copilot. Även kod som senare har skrivits om, rättats eller förbättrats av en människa kan omfattas.

    Det avgörande är om den färdiga koden fortfarande bygger på material som ursprungligen skapades av en språkmodell.

    En utvecklare kan alltså inte låta en AI skapa en större funktion, städa upp koden manuellt och därefter behandla resultatet som ett helt självständigt arbete.

    När ett kodbidrag väl har sitt ursprung i AI-genererat material fortsätter det, enligt policyn, att räknas som härlett från detta material.

    AI får fortfarande användas som hjälpmedel

    Policyn innebär inte ett fullständigt förbud mot AI-verktyg.

    Utvecklare får fortfarande använda språkmodeller för att:

    • diskutera programmeringsidéer,
    • förstå befintlig källkod,
    • lära sig mer om ett obekant teknikområde,
    • undersöka möjliga lösningar,
    • genomföra allmän efterforskning.

    Begränsningen gäller när upphovsrättsligt betydande material från språkmodellen faktiskt hamnar i den kod som skickas in till GCC-projektet.

    En utvecklare kan exempelvis fråga en språkmodell hur en viss kompilatorteknik fungerar. Därefter kan utvecklaren själv konstruera och skriva en egen lösning. Det skiljer sig från att låta språkmodellen skapa själva implementationen och sedan använda den som grund för bidraget.

    Vad betyder upphovsrättsligt betydande?

    All kod är inte automatiskt tillräckligt originell eller omfattande för att skyddas av upphovsrätten.

    En mycket enkel ändring, som att rätta ett stavfel, byta ett variabelnamn eller justera en uppenbar felskrivning, kan vara juridiskt obetydlig. Mer omfattande funktioner, algoritmer och implementationer kan däremot betraktas som upphovsrättsligt betydande.

    Policyn innehåller därför vissa begränsade undantag.

    GCC:s ansvariga utvecklare kan acceptera triviala eller juridiskt obetydliga ändringar som har skapats med hjälp av en språkmodell. Ändringen måste fortfarande uppfylla projektets vanliga kvalitetskrav, och användningen av AI ska redovisas tydligt.

    Särskilda regler för testprogram

    AI-genererade testfall kan också behandlas annorlunda än kod som blir en permanent del av GCC.

    Ett testfall består ofta av ett mycket litet program som används för att återskapa ett fel eller kontrollera att kompilatorn beter sig på rätt sätt. Sådan kod är normalt inte en del av kompilatorns egen implementation.

    Därför kan även upphovsrättsligt betydande AI-genererade testfall i vissa situationer accepteras.

    Upphovsrätten är den stora frågan

    Bakgrunden till försiktigheten är osäkerheten kring hur språkmodeller har tränats och vilka rättigheter som gäller för materialet de producerar.

    En språkmodell kan ha tränats på stora mängder offentligt tillgänglig källkod. Det är inte alltid möjligt att avgöra om ett kodförslag är en helt ny konstruktion eller om det ligger nära kod som redan har skrivits av någon annan.

    För ett stort projekt som GCC kan detta skapa både juridiska och praktiska problem. Projektet måste kunna veta att den kod som tas emot får distribueras under GCC:s licens och att bidragsgivaren har rätt att lämna över den.

    En försiktighetsprincip för fri programvara

    Den nya policyn visar att AI kan användas som ett verktyg under utvecklingsarbetet, men att ansvaret fortfarande ligger hos människan.

    För GCC räcker det inte att en utvecklare förstår, granskar eller förbättrar den kod som en språkmodell har skapat. Om ett betydande kodbidrag bygger på AI-genererat material kan det fortfarande avvisas.

    Budskapet till utvecklare är därför tydligt: använd gärna AI för att lära, resonera och undersöka – men skriv den kod som ska skickas in till GCC själv.

    > FAKTA: GCC OCH AI-GENERERAD KOD

    GCC är en samling kompilatorer för bland annat C, C++, Fortran och Ada. GCC används i många Linuxdistributioner och andra fria operativsystem.

    GCC-projektets nya policy innebär att upphovsrättsligt betydande kod som har skapats av en språkmodell normalt inte accepteras som bidrag.

    Policyn gäller även kod som först har skapats av exempelvis ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot och därefter har skrivits om eller förbättrats av en människa.

    AI får fortfarande användas för att diskutera idéer, förstå befintlig kod, göra efterforskningar och lära sig mer om ett teknikområde.

    Triviala ändringar och vissa testfall kan i särskilda fall accepteras. Användningen av AI måste då redovisas tydligt.

    █
  • GNU Binutils 2.47 gör utvecklarnas verktygslåda snabbare och mer flexibel

    GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program.

    GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för att bygga, länka och undersöka program på Linux och andra Unixliknande operativsystem.

    Binutils arbetar oftast i bakgrunden och märks därför sällan av vanliga datoranvändare. För programmerare, systemutvecklare och skapare av Linuxdistributioner är verktygen däremot mycket viktiga. De används tillsammans med bland annat kompilatorn GCC, standardbiblioteket glibc och felsökaren GDB.

    Vad är GNU Binutils?

    När en programmerare skriver ett program måste källkoden gå igenom flera steg innan den kan köras av datorn.

    Först översätts programkoden till maskinkod. Därefter måste olika delar av programmet kopplas samman till en färdig körbar fil. Binutils innehåller flera av de verktyg som behövs under denna process.

    Bland de mest kända verktygen finns:

    • as – omvandlar assemblerkod till objektfiler.
    • ld – länkar samman objektfiler och bibliotek till färdiga program.
    • objdump – visar information om innehållet i körbara filer och objektfiler.
    • readelf – granskar ELF-filer, som är det vanligaste formatet för körbara program i Linux.
    • ar – skapar och hanterar statiska programbibliotek.

    De flesta utvecklare använder inte alla dessa kommandon direkt. I stället anropas de automatiskt av kompilatorer och byggsystem.

    Enklare felsökning av program

    Både objdump och readelf har fått det nya alternativet:

    --debug-dir=DIR

    Det gör det möjligt att ange en särskild katalog där verktygen ska leta efter separata filer med felsökningsinformation.

    Felsökningsinformation innehåller exempelvis funktionsnamn, variabelnamn och kopplingar mellan maskinkod och programmets ursprungliga källkod. Informationen är mycket användbar när ett program kraschar eller beter sig fel.

    I många Linuxdistributioner lagras felsökningsinformationen separat från själva programmet. Det gör programfilerna mindre, samtidigt som utvecklare fortfarande kan installera den mer detaljerade informationen när den behövs.

    Med det nya alternativet blir det enklare att undersöka program när felsökningsfilerna ligger på en annan plats än normalt.

    Objdump kan visa globala variabler

    Verktyget objdump har även fått alternativet:

    --map-global-vars

    Det kan användas för att visa var globala variabler finns i en objektfil och vilken typ av information de innehåller.

    En global variabel är en variabel som kan användas av flera delar av ett program. Sådana variabler kan ibland göra program svårare att felsöka, eftersom innehållet kan ändras från många olika platser.

    Den nya funktionen kan därför hjälpa utvecklare att förstå hur ett program använder sitt minne och hur olika variabler är placerade i den färdiga programfilen.

    Objektfiler kan behandlas som ett bibliotek

    Länkaren har fått stöd för alternativen:

    --start-lib

    --end-lib

    De gör det möjligt att behandla en grupp objektfiler ungefär som om de låg i ett statiskt bibliotek.

    Ett statiskt bibliotek är normalt en samling färdigkompilerade objektfiler som har packats ihop i en arkivfil. Med de nya alternativen behöver utvecklaren inte alltid skapa en sådan arkivfil först.

    Det kan förenkla byggprocessen, särskilt i stora projekt där många mindre objektfiler ska kopplas samman.

    Länkaren tar då endast med de objektfiler som verkligen behövs, på ungefär samma sätt som när ett vanligt statiskt bibliotek används.

    Snabbare länkning kan ge större programfiler

    BFD-länkaren stöder nu optimeringsnivån:

    -O 0

    När denna nivå används slutar länkaren att slå samman innehållet i vissa sektioner som innehåller identiska eller liknande data.

    Normalt försöker länkaren minska storleken på det färdiga programmet genom att kombinera exempelvis identiska textsträngar eller annan återkommande information.

    Det arbetet kan dock ta tid, särskilt när mycket stora program ska byggas.

    Genom att använda -O 0 kan länkningen därför gå betydligt snabbare. Nackdelen är att det färdiga programmet kan bli större eftersom information som hade kunnat delas i stället sparas flera gånger.

    Det blir alltså en avvägning mellan byggtid och filstorlek.

    Funktionen kan vara särskilt användbar under utveckling, när ett program kompileras och länkas om många gånger. Inför en slutlig utgåva kan utvecklaren sedan välja en högre optimeringsnivå för att skapa en mindre programfil.

    Förbättrat stöd för RISC-V

    GNU Binutils 2.47 utökar även stödet för processorarkitekturen RISC-V.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från flera traditionella processorplattformar kan den användas och vidareutvecklas utan att tillverkare behöver betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.

    Arkitekturen används bland annat i mikrokontroller, inbyggda system, forskningsprojekt, servrar och experimentella persondatorer.

    Den nya versionen av Binutils innehåller stöd för flera ytterligare RISC-V-utökningar, däribland:

    • zalasr 1.0
    • svrsw60t59b 1.0
    • zvabd 1.0
    • smpmpmt 1.0

    Stöd har också lagts till för flera instruktioner som utför vektoriella punktprodukter.

    Vektorberäkningar gör det möjligt för processorn att bearbeta flera tal samtidigt i stället för ett tal i taget. Det är särskilt användbart inom områden som bildbehandling, artificiell intelligens, vetenskapliga beräkningar och signalbehandling.

    Punktprodukter är en vanlig matematisk operation inom exempelvis maskininlärning. Bättre stöd för sådana instruktioner gör det möjligt för utvecklare att skapa program som mer effektivt utnyttjar moderna RISC-V-processorer.

    Äldre 32-bitars S/390 fasas ut

    Stödet för den 32-bitars IBM S/390-plattformen har nu markerats som föråldrat.

    Det innebär inte nödvändigtvis att stödet försvinner omedelbart, men det är en tydlig signal om att det kan tas bort i en framtida version.

    Den modernare 64-bitarsarkitekturen S/390x påverkas inte. Den fortsätter att stödjas och underhållas.

    S/390 och S/390x används främst i IBM:s stordatorsystem. Att den äldre 32-bitarsversionen fasas ut är därför ett naturligt steg när allt fler system använder 64-bitarsprocessorer och modernare programvara.

    En viktig uppdatering som arbetar i bakgrunden

    GNU Binutils 2.47 innehåller inga funktioner som vanliga datoranvändare kommer att se direkt på skrivbordet. Uppdateringen är ändå betydelsefull.

    Nästan alla program i en Linuxdistribution har vid något tillfälle passerat genom en assembler, länkare eller något annat verktyg från Binutils.

    Förbättringarna kan ge utvecklare snabbare byggprocesser, bättre möjligheter att undersöka programfiler och utökat stöd för nya processorinstruktioner.

    GNU Binutils 2.47 finns tillgänglig som källkod från GNU-projektets servrar. Användare av Linuxdistributioner med löpande uppdateringar kan räkna med att versionen dyker upp i pakethanteraren när distributionernas utvecklare har hunnit testa och paketera den.

    https://lists.gnu.org/archive/html/info-gnu/2026-07/msg00006.html

    Fakta: GNU Binutils 2.47

    • Utvecklare: GNU-projektet
    • ”`
    • Typ av programvara: Verktyg för assemblering, länkning och analys av binära filer
    • Viktiga verktyg: as, ld, objdump, readelf och ar
    • Nyheter: Förbättrad felsökning, nya länkaralternativ och snabbare länkning
    • Processorstöd: Utökat stöd för flera nya RISC-V-instruktioner
    • Utfasning: Stödet för 32-bitars IBM S/390 har markerats som föråldrat
    • Licens: Fri programvara inom GNU-projektet
    • ”`
  • Codeberg säger nej till projekt som huvudsakligen skapats av AI

    Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran.

    Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har skrivits av AI-verktyg får inte längre lagras på plattformen.

    Codeberg är en tjänst för fri programvara och projekt med öppen källkod. Plattformen drivs utan vinstsyfte och bygger på programvaran Forgejo, som är ett öppet alternativ till bland annat GitHub.

    Den nya begränsningen har lagts till i Codebergs användarvillkor efter att frågan diskuterats och godkänts genom organisationens gemensamma beslutsprocess. Regeln omfattar kod som huvudsakligen har skapats av generativa AI-tjänster, exempelvis Claude och OpenAI Codex.

    Oklart vem som äger AI-skapad kod

    Ett av Codebergs viktigaste argument handlar om upphovsrätt.

    Generativa AI-system tränas på mycket stora mängder text och programkod. I många fall är det svårt att veta exakt vilket material som har använts vid träningen och vilka licenser som gäller för det ursprungliga materialet.

    Det skapar flera obesvarade frågor. Kan AI-genererad kod innehålla delar som liknar upphovsrättsskyddad kod? Vem bär ansvaret om sådan kod publiceras? Kan den som använder AI-verktyget verkligen ge programmet en giltig licens?

    Codeberg anser att den juridiska situationen fortfarande är för osäker för att plattformen ska tillåta projekt som till största delen består av AI-genererat innehåll.

    Risk för skadlig och osäker kod

    Codeberg lyfter även fram säkerheten.

    Ett generativt AI-system förstår inte programkod på samma sätt som en erfaren utvecklare. Systemet skapar i stället svar genom att beräkna vilka ord, symboler och kodrader som sannolikt bör följa efter varandra.

    Resultatet kan se korrekt och professionellt ut, trots att programmet innehåller allvarliga fel. Det kan exempelvis handla om säkerhetshål, felaktig hantering av lösenord eller kod som använder gamla och osäkra funktioner.

    AI-verktyg kan dessutom producera skadlig kod, antingen avsiktligt efter en instruktion eller oavsiktligt genom ett felaktigt förslag. Enligt Codeberg har dagens AI-tjänster inte tillräckligt starka skydd för att garantera att större automatiskt skapade projekt är säkra.

    I användarvillkoren skriver Codeberg att användare inte får dela projekt som huvudsakligen består av kod skriven av generativa AI-verktyg. Som skäl anges både den oklara upphovsrätten och risken för skadligt innehåll.

    All användning av AI förbjuds inte

    Den nya regeln innebär inte att utvecklare helt måste avstå från AI.

    Det är fortfarande tillåtet att använda AI som ett begränsat hjälpmedel. En programmerare kan exempelvis be ett AI-system att förklara ett felmeddelande, föreslå hur en enskild funktion kan förbättras eller hjälpa till att skriva dokumentation.

    Begränsningen gäller projekt där AI har producerat huvuddelen av själva källkoden.

    Gränsen är dock inte särskilt tydlig. Codeberg har inte angett någon exakt procentsats för hur stor del av ett projekt som får vara AI-genererad. Det framgår inte heller hur kod som har skapats gemensamt av människor och AI ska bedömas.

    Mänsklig granskning verkar inte räcka

    Reglernas formulering innehåller inget tydligt undantag för kod som först har skapats av AI och därefter granskats av en människa.

    Det innebär att ett projekt kan omfattas av förbudet även om utvecklaren har läst, testat och förstått varje kodrad. Den avgörande frågan verkar vara vem eller vad som ursprungligen skapade huvuddelen av koden.

    Detta kan bli svårt att hantera i praktiken. Modern programutveckling sker ofta i flera steg. En utvecklare kan låta AI skapa ett första förslag, ändra stora delar av det och sedan bygga vidare manuellt.

    När är koden då fortfarande AI-genererad? Codebergs regler ger ännu inget tydligt svar.

    Svårt att upptäcka AI-skriven kod

    Det finns i dag ingen helt pålitlig metod för att avgöra om ett program har skrivits av en människa eller av ett AI-system.

    Till skillnad från bilder och vanlig text innehåller programkod ofta fasta strukturer och återkommande lösningar. Två utvecklare kan därför skriva mycket liknande kod utan att någon har kopierat den andra.

    AI-genererad kod kan också redigeras, döpas om och blandas med mänskligt skriven kod. Efter tillräckligt många ändringar kan det vara nästan omöjligt att fastställa hur den första versionen skapades.

    Codeberg har ännu inte förklarat hur plattformen ska upptäcka regelbrott eller vilken typ av bevis som kommer att krävas.

    Det är därför möjligt att reglerna främst kommer att användas mot projekt som öppet beskriver sig som helt eller nästan helt AI-genererade.

    En annan väg än GitHub

    Codebergs beslut går i motsatt riktning jämfört med utvecklingen hos den kommersiella konkurrenten GitHub.

    GitHub har under de senaste åren byggt in allt fler AI-funktioner för programmerare. AI-assistenter kan föreslå kod, besvara frågor om projekt och i vissa fall arbeta mer självständigt med programmeringsuppgifter.

    Medan GitHub ser generativ AI som en central del av framtidens programutveckling väljer Codeberg alltså att dra en tydlig gräns.

    Skillnaden speglar två olika synsätt. Det ena betonar snabbare utveckling och automatisering. Det andra lägger större vikt vid upphovsrätt, säkerhet, mänsklig kontroll och möjligheten att förstå hur ett program har skapats.

    Kan påverka fler plattformar

    Codebergs beslut är ett av de tydligaste exemplen hittills på en kodplattform som begränsar AI-genererad programvara i sina användarvillkor.

    Plattformen nöjer sig inte med att rekommendera försiktighet eller kräva att AI-användning redovisas. Projekt som huvudsakligen har skapats av generativ AI måste i stället publiceras någon annanstans.

    Det återstår att se hur reglerna kommer att fungera i praktiken. Codeberg behöver bland annat avgöra vad ordet ”huvudsakligen” betyder, hur misstänkta projekt ska granskas och hur utvecklare ska kunna försvara sig mot felaktiga anklagelser.

    Beslutet visar samtidigt att frågan om AI-genererad kod inte bara är teknisk. Den handlar även om juridiskt ansvar, säkerhet, förtroende och vilken roll människor ska ha i framtidens programutveckling.

    https://codeberg.org/Codeberg/org/pulls/1253/commits/96fac426a32d1ba91ff879366d59bf1af54080c2

    Fakta: Codebergs nya AI-regel

    Plattform: Codeberg

    Inriktning: Ideell Git-plattform för fri programvara och projekt med öppen källkod.

    Ny regel: Projekt som huvudsakligen består av kod skapad med generativa AI-verktyg får inte längre publiceras på plattformen.

    Exempel på AI-verktyg: Claude och OpenAI Codex.

    Codebergs motivering: AI-genererad kod kan ha oklar upphovsrättslig status och innehålla säkerhetsproblem eller skadlig kod.

    Begränsad AI-hjälp: Det är fortfarande tillåtet att använda AI som hjälpmedel, så länge AI inte har skapat huvuddelen av projektets kod.

    Oklart: Codeberg har ännu inte förklarat exakt hur AI-genererad kod ska identifieras eller hur ordet ”huvudsakligen” ska bedömas.

  • Därför lever 50 år gamla Unix-idéer kvar i moderna Linux

    Linux är ett modernt operativsystem, men många av dess viktigaste idéer utvecklades redan under Unix-eran på 1960- och 1970-talen. Det hierarkiska filsystemet, processhanteringen, kommandopipelines och möjligheten att flytta systemet mellan olika datorarkitekturer är principer som fortfarande präglar dagens Linuxdistributioner. Att de lever kvar efter mer än 50 år beror framför allt på att de fortfarande är enkla, flexibla och användbara.

    Linux brukar beskrivas som ett modernt operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till superdatorer, webbservrar och inbyggda system. Trots detta bygger Linux på flera grundidéer som utvecklades redan under Unix barndom på 1960- och 1970-talen.

    Många av idéerna var banbrytande när de introducerades. I dag är de så självklara att de flesta användare knappt tänker på dem. Här är några av de viktigaste Unix-principerna som fortfarande präglar moderna Linuxdistributioner.

    Filsystemet är uppbyggt som ett träd

    En av Unix viktigaste innovationer var det hierarkiska filsystemet. När forskarna bakom Unix beskrev systemet i artikeln The Unix Time-Sharing System år 1974 var idén om ett sammanhängande katalogträd fortfarande relativt ny.

    I Linux börjar hela filsystemet i rotkatalogen:

    Under rotkatalogen finns kataloger som exempelvis:

    Dessa kan i sin tur innehålla fler kataloger och filer. Strukturen kan jämföras med ett träd där rotkatalogen är stammen och underkatalogerna är grenar.

    Till skillnad från DOS och Windows använder Linux normalt inte enhetsbokstäver som C: eller D:. I stället monteras olika lagringsenheter på valfria platser i samma katalogträd.

    En extern hårddisk kan exempelvis monteras under:

    En nätverksresurs kan monteras under:

    För användaren ser resurserna då ut som vanliga kataloger, även om de i verkligheten finns på olika hårddiskar, USB-minnen, servrar eller optiska skivor.

    Detta gör Linux filsystem både flexibelt och enhetligt.

    Flera processer kan köras samtidigt

    Unix konstruerades från början som ett fleranvändar- och multitaskingsystem. Flera program kunde därför köras samtidigt, även när användarna arbetade via enkla textterminaler.

    I Linux kallas ett program som körs för en process. Operativsystemet kan hantera tusentals processer samtidigt och fördela processortid och minne mellan dem.

    I ett kommandoskal kan ett program startas i bakgrunden genom att lägga till tecknet &:

    Skalet återgår då direkt till kommandoprompten medan programmet fortsätter att köras.

    Om ett program redan körs i förgrunden kan det tillfälligt stoppas genom att trycka:

    Därefter kan processen fortsätta i bakgrunden med kommandot:

    Det går även att visa skalets aktuella jobb:

    Och återföra ett bakgrundsjobb till förgrunden:

    Denna typ av jobbkontroll utvecklades när textterminaler var vanligare än grafiska skrivbord. Funktionen är fortfarande användbar vid arbete via terminal, SSH eller på servrar utan grafiskt gränssnitt.

    Små program kan kopplas ihop med pipelines

    En av Unix mest inflytelserika idéer är att program ska vara små, göra en tydligt avgränsad uppgift och kunna kombineras med andra program.

    Detta möjliggörs genom standardiserade kanaler för inmatning och utmatning:

    • standard input, normalt tangentbordet
    • standard output, normalt terminalen
    • standard error, där felmeddelanden visas

    Utmatningen från ett kommando kan sparas i en fil:

    Kommandot ps aux visar systemets processer. Tecknet > skickar resultatet till filen allprocs.txt i stället för till skärmen.

    En fil kan även användas som inmatning:

    Ännu viktigare är pipeline-tecknet:

    Det skickar utmatningen från ett kommando direkt till nästa kommando.

    Ett enkelt exempel är:

    Här skapar ps aux en lista över alla processer. Resultatet skickas till grep, som endast visar de rader som innehåller ordet firefox.

    Ett mer lekfullt exempel är:

    Programmet fortune skriver ut ett kort citat eller meddelande. Resultatet skickas sedan till lolcat, som visar texten i olika färger.

    Pipeline-principen gör det möjligt att skapa avancerade arbetsflöden genom att kombinera enkla verktyg. I stället för att varje program måste innehålla alla funktioner kan användaren bygga en lösning av flera mindre delar.

    C gjorde Unix flyttbart mellan olika datorer

    Tidiga operativsystem skrevs ofta nästan helt i assembler. Assemblerkod arbetar nära datorns processor och kan vara mycket effektiv, men den är samtidigt starkt bunden till en viss processorarkitektur.

    Ett program skrivet för en viss processor kunde därför inte utan vidare köras på en annan.

    Unix skrevs till stor del om i programspråket C, som utvecklades av Dennis Ritchie vid Bell Labs. Detta var ett avgörande steg.

    C är ett kompilerat högnivåspråk. Samma källkod kan i många fall kompileras för flera olika processorer, förutsatt att det finns en lämplig kompilator och att de maskinberoende delarna anpassas.

    Det gjorde Unix betydligt lättare att flytta, eller porta, till nya datorsystem.

    Samma grundidé gäller för Linux. Linuxkärnan och stora delar av operativsystemets grundläggande verktyg är skrivna i C. Därför kan Linux köras på många arkitekturer, bland annat:

    • x86 och x86-64
    • ARM
    • RISC-V
    • PowerPC
    • MIPS
    • IBM:s stordatorarkitekturer

    Portabiliteten är en viktig förklaring till att Linux finns i så många typer av produkter, från små routrar till världens kraftfullaste superdatorer.

    Användarna hjälper varandra

    Unix utvecklades vid Bell Labs, som tillhörde det amerikanska telebolaget AT&T. På grund av dåtidens konkurrensregler hade företaget begränsade möjligheter att sälja Unix som en vanlig kommersiell produkt.

    I stället distribuerades Unix till universitet och forskningsinstitutioner mot relativt låga avgifter. I många fall fick mottagarna även tillgång till källkoden.

    Däremot följde inte alltid någon traditionell kundsupport med systemet. Användarna fick därför själva lösa problem, rätta fel och utveckla förbättringar.

    Det växte fram användargrupper där forskare, studenter och systemadministratörer utbytte program, dokumentation och tekniska lösningar. En viktig organisation blev USENIX, som senare utvecklades till en betydande konferensorganisation inom datavetenskap.

    Vid University of California, Berkeley utvecklades BSD, Berkeley Software Distribution. BSD blev en egen Unix-gren och kom att påverka många senare operativsystem.

    Samma kultur lever kvar runt Linux. Supporten kommer ofta från flera olika håll:

    • distributionsprojektens dokumentation
    • webbforum
    • e-postlistor
    • lokala Linuxanvändargrupper
    • IRC och chattkanaler
    • webbplatser som Stack Exchange
    • diskussionsforum och sociala medier

    Linuxvärlden bygger fortfarande i stor utsträckning på att användare delar kunskap och hjälper varandra.

    Unix började på en relativt liten dator

    Linuxanvändare framhåller ofta att systemet kan ge äldre datorer ett nytt liv. Lätta Linuxdistributioner kan användas på maskiner som inte längre klarar moderna versioner av Windows.

    Även detta har en historisk koppling till Unix.

    Bell Labs hade tidigare deltagit i utvecklingen av Multics, ett mycket ambitiöst operativsystem som skulle erbjuda datorkraft som en samhällstjänst. Användare skulle kunna ansluta till centrala datorresurser ungefär på samma sätt som människor ansluter sig till el- eller telefonnätet.

    Projektet blev dyrt och försenat, och Bell Labs drog sig ur samarbetet.

    Ken Thompson och Dennis Ritchie började därefter utveckla ett mindre och enklare system. De använde en PDP-7 från Digital Equipment Corporation, en dator som redan då hade begränsade resurser jämfört med de stora stordatorsystemen.

    Unix växte alltså fram ur tanken att skapa ett användbart system med mindre och enklare hårdvara.

    På ett liknande sätt kan Linux i dag användas för att återbruka äldre datorer. En maskin som inte längre fungerar bra med ett tungt operativsystem kan fortfarande användas som exempelvis:

    • enkel arbetsstation
    • webbserver
    • filserver
    • internetradio
    • informationsskärm
    • brandvägg eller router
    • retrospelsdator
    • terminal för fjärranslutning

    Det betyder inte att alla moderna Linuxdistributioner är resurssnåla. Fullständiga skrivbordsmiljöer kan kräva relativt mycket minne och processorkraft. Däremot ger Linux användaren stora möjligheter att välja ett lättare skrivbord eller helt avstå från ett grafiskt gränssnitt.

    Unixfilosofin lever vidare

    Linux är inte Unix, men det är ett Unix-liknande operativsystem. Många av dess viktigaste egenskaper kommer direkt eller indirekt från de idéer som utvecklades vid Bell Labs för mer än ett halvt sekel sedan.

    Det hierarkiska filsystemet skapar en sammanhängande struktur för filer och enheter. Processmodellen gör det möjligt att köra många program samtidigt. Pipelines låter små verktyg samarbeta. Programspråket C gjorde systemen lättare att flytta mellan olika datorarkitekturer. Användargemenskaperna skapade en tradition av kunskapsdelning och gemensam utveckling.

    Dessa idéer lever inte kvar enbart av nostalgiska skäl. De finns kvar eftersom de fortfarande fungerar.

    Linux visar därmed att teknisk utveckling inte alltid innebär att allt gammalt måste ersättas. Ibland bygger framtidens system vidare på idéer som visade sig vara ovanligt hållbara.

    > FAKTA: UNIX-IDÉER I LINUX

    > Ursprung: Unix började utvecklas vid Bell Labs år 1969.

    > Linux: Linuxkärnan skapades av Linus Torvalds och publicerades första gången 1991.

    > Filsystem: Alla filer och lagringsenheter ingår i ett gemensamt katalogträd som börjar i rotkatalogen /.

    > Processer: Linux kan köra många program och användarsessioner samtidigt.

    > Pipelines: Tecknet | skickar resultatet från ett kommando vidare till ett annat.

    > Programspråk: Linuxkärnan och många grundläggande systemverktyg är huvudsakligen skrivna i C.

    > Arkitekturer: Linux kan köras på bland annat x86-64, ARM, RISC-V, PowerPC och stordatorer.

    > Grundprincip: Små program ska göra en tydlig uppgift och kunna kombineras med andra program.

    > Varför lever idéerna kvar? De är enkla, flexibla, portabla och fungerar fortfarande efter mer än 50 år.

Etikett: fri programvara

  • Firefox 160 är här – nya minifönster, smartare video och taligenkänning utan molnet

    I en hård och alltmer teknikstyrd värld, där ett fåtal stora IT-jättar får allt större kontroll över vår digitala vardag, blir det allt viktigare att det finns fria och oberoende alternativ. Ett av dessa är Mozilla Firefox. Med version 160 fortsätter den öppna webbläsaren att utvecklas och erbjuder flera intressanta nyheter, bland annat flytande minifönster,…

  • LibreOffice 26.2.7 släppt – sista uppdateringen i 26.2-serien

    The Document Foundation har släppt LibreOffice 26.2.7, den sjunde och sista underhållsuppdateringen i 26.2-serien. Versionen innehåller ett tjugotal felrättningar, förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office, stöd för Web Query-filer i Calc och en uppdaterad Python-tolk. Samtidigt närmar sig slutet för versionsseriens underhåll. LibreOffice 26.2.7 – sista uppdateringen innan versionsserien pensioneras Den 3 november 2026 presenterade The…

  • Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar. Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på…

  • OpenBSD 8.0 är här – fler virtuella processorer, bättre grafikstöd och starkare säkerhet

    OpenBSD har släppts i version 8.0. Den nya versionen av det säkerhetsinriktade operativsystemet kan hantera virtuella datorer med upp till 64 virtuella processorer, får stöd för Intels Arc-grafikkort och tar ytterligare steg mot kryptering som ska stå emot framtidens kvantdatorer. Den 20 oktober 2026 släpptes OpenBSD 8.0, den 61 utgåvan sedan projektet startade. Precis som…

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda. Under många år har…

  • Thunderbird 158 är här – snabbare e-post och färre irriterande problem

    Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och…

  • OBS Studio 33 får bättre NVIDIA-stöd och flera förbättringar

    OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system. Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in…

  • Hur skulle världen se ut utan öppen källkod?

    Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod. Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på…

  • Thunderbird 156 förbättrar säkerhet, bilagor och e-posthantering

    Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar. Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans…

  • Audacity 4.0 förändrar hur vi redigerar ljud

    Audacity 4.0 är här – och den klassiska ljudredigeraren har fått betydligt mer än ett nytt utseende. Ett nytt gränssnitt, ett förändrat sätt att arbeta med ljudklipp och ett nytt projektformat gör version 4.0 till ett av de största teknikskiftena i programmets historia. Audacity har under många år varit ett av de mest kända fria…

  • Från hobbyprojekt till världens digitala ryggrad – Linux fyller 35 år

    Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter. När Linus Torvalds publicerade sitt…

  • Rhythmbox 3.5.1 löser problem med ReplayGain och förbättrar stödet för FLAC

    Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter. Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster. Den…

  • Thunderbird 154 knyts närmare Microsoft 365 – och blir säkrare i vardagen

    Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher. Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender…

  • Debian fyller 33 år – operativsystemet som byggs av en världsomspännande gemenskap

    Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem. När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt,…

  • SparkyLinux 8.4 väcker liv i äldre 32-bitarsdatorer

    SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara. SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya…

  • GCC säger nej till betydande kod som skapats av AI

    Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection. GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit…

  • GNU Binutils 2.47 gör utvecklarnas verktygslåda snabbare och mer flexibel

    GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program. GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för…

  • Codeberg säger nej till projekt som huvudsakligen skapats av AI

    Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran. Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har…

  • Därför lever 50 år gamla Unix-idéer kvar i moderna Linux

    Linux är ett modernt operativsystem, men många av dess viktigaste idéer utvecklades redan under Unix-eran på 1960- och 1970-talen. Det hierarkiska filsystemet, processhanteringen, kommandopipelines och möjligheten att flytta systemet mellan olika datorarkitekturer är principer som fortfarande präglar dagens Linuxdistributioner. Att de lever kvar efter mer än 50 år beror framför allt på att de fortfarande…