OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system.
Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in i publik betatestning och innehåller flera större förändringar för den som spelar in video, strömmar spel eller producerar direktsändningar.
OBS Studio är fri programvara med öppen källkod och finns för Linux, Windows och macOS. Programmet används både av vanliga användare som vill spela in sin bildskärm och av professionella innehållsskapare som sänder direkt på exempelvis YouTube och Twitch.
Nyare teknik från NVIDIA
En av de större nyheterna i OBS Studio 33 är stöd för de senaste versionerna av NVIDIA Broadcast SDK.
NVIDIA Broadcast använder grafikkortets beräkningskapacitet för att behandla ljud och bild i realtid. Tekniken kan bland annat användas för att minska bakgrundsljud från en mikrofon och förbättra eller förändra kamerabilden.
OBS får dessutom stöd för NVENC på ARM64-system.
NVENC är en särskild del av vissa NVIDIA-grafikkort som kan komprimera video utan att processorn behöver göra hela arbetet. Det är särskilt användbart vid direktsändning och videoinspelning eftersom datorns vanliga processor då får mer kraft över till andra arbetsuppgifter.
Att stödet även kommer till AArch64, ofta kallat ARM64, är intressant eftersom ARM-processorer används i allt fler typer av datorer och specialbyggda system.
OBS blir bättre på att upptäcka problem
Version 33 ska också bli bättre på att tala om när något är fel.
Om en profil försöker använda en videokodare som saknas ska OBS kunna upptäcka detta. Det minskar risken för situationer där en gammal konfiguration plötsligt inte fungerar efter exempelvis byte av grafikkort eller drivrutin.
Även systemet som laddar insticksmoduler, så kallade plugins, har byggts om.
Plugins används för att lägga till funktioner som inte ingår i OBS från början. Ett mer robust system för att ladda dem kan därför få betydelse för många användare som har byggt upp avancerade OBS-installationer med flera tillägg.
Om den centrala modulen obs-transitions inte kan laddas ska programmet dessutom visa ett fel redan vid starten.
Enklare att placera saker i bilden
OBS arbetar med så kallade scener. I en scen kan exempelvis en webbkamera, ett spel, text och grafik placeras ovanpå varandra.
I OBS Studio 33 förbättras funktionen som hjälper användaren att placera dessa objekt i förhandsvisningen. När ett objekt dras nära exempelvis en kant eller ett annat objekt kan det automatiskt fästas i rätt position.
Den nya versionen får en tydligare visuell markering som visar när denna funktion aktiveras.
Även nummerfält, så kallade spinboxes, ska få ett förbättrat beteende.
Bättre inspelning av spel
OBS Studio används mycket för att spela in och direktsända datorspel.
Därför har utvecklarna förbättrat Game Capture, funktionen som försöker ansluta direkt till ett spel för att fånga dess bild.
I version 33 förbättras bland annat identifieringen av spel som körs i fullskärmsläge. Det kan minska problem där OBS inte hittar rätt program eller visar en svart bild.
På Windows justeras dessutom namnen på de olika metoder som används för Window Capture för att göra alternativen tydligare.
Förbättringar för Linux och PipeWire
Linuxanvändare får också flera förändringar.
OBS använder bland annat PipeWire för skärmdelning och inspelning i moderna Linuxmiljöer. PipeWire fungerar som en central del av Linuxsystemets hantering av ljud och video och används bland annat tillsammans med Wayland.
I OBS Studio 33 förbättras PipeWire-baserad skärminspelning.
Samtidigt sker en viktig förändring av systemkraven: Ubuntu 24.04 LTS tas bort som officiellt stödd plattform för de nya färdigbyggda paketen.
Betaversionerna erbjuds i stället bland annat för Ubuntu 26.04 LTS.
Det betyder inte nödvändigtvis att OBS omedelbart slutar fungera på Ubuntu 24.04, men användare som vill använda de officiella paketen för OBS 33 behöver räkna med ett nyare system.
Flera mindre förbättringar
OBS Studio 33 innehåller även en lång rad mindre förändringar.
Bland annat förbättras hanteringen av delade Hybrid MP4/MOV-filer, vilket används när långa inspelningar delas upp i flera filer.
Utvecklarna har också arbetat med:
ljudövervakning och dess statusikoner
kortkommandon för ljudövervakning
felaktiga skalningsupplösningar
grupper i Studio Mode
transparens vid skärminspelning i macOS
B-frame-beräkningar med AMD AMF-kodare
ljudbitrate vid inspelning med flera ljudkanaler
webbläsarkällor och OBS inbyggda webbaserade paneler
ett antal problem som tidigare kunnat få programmet att krascha.
Beta – inte avsedd för viktiga produktioner
OBS Studio 33 är fortfarande en betaversion.
Det innebär att funktionerna till stor del finns på plats, men att det fortfarande kan finnas fel som utvecklarna försöker hitta innan den slutliga versionen publiceras.
Den som använder OBS för viktiga direktsändningar, arbete eller andra situationer där programmet måste fungera stabilt bör därför fortsätta använda den stabila versionen tills OBS Studio 33 är färdig.
För den som däremot vill testa nyheterna och hjälpa till att hitta problem ger betaversionen en första möjlighet att prova nästa generation av OBS Studio.
Program: OBS Studio Version: 33 Beta Typ: Videoinspelning och direktsändning Licens: Fri och öppen källkod Plattformar: Linux, Windows och macOS Nyheter: Nyare NVIDIA Broadcast SDK, NVENC för ARM64, förbättrad Game Capture och bättre PipeWire-stöd Linux: Färdigbyggda betapaket finns för Ubuntu 26.04 LTS Status: Betaversion – inte rekommenderad för produktionsmiljö
Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod.
Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på din Nokia-telefon och där telefonens mjukvara var mer stängd än Nordkoreas gränser.
Eller tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 70-talet, där du bara kunde se sovjetisk dockteater som Drutten och Krokodilen , eller knäppdårar som satt och lekte att de var vilse i en pannkaka som barnprogram. Det fanns bara statlig skit-TV att titta på. Att kunna välja valfritt innehåll på din smart-TV var bara att glömma.
Det låter kanske som ett tankeexperiment långt från vardagen. Men en stor del av den digitala värld vi använder varje dag bygger just på idén att programmerare, företag och universitet kan dela programkod med varandra.
Det är det som brukar kallas öppen källkod, eller open source.
De flesta tänker kanske först på Linux. Någon kanske föreställer sig en dator med ett lite ovanligt skrivbord och en terminal full av kommandon.
Men Linux på en vanlig PC är bara en liten del av historien.
Öppen källkod finns i mobiltelefoner, smart-TV-apparater, routrar, webbservrar, bilar, nätverksutrustning, datacenter och mängder av elektroniska apparater.
Ofta märker vi det inte alls.
Linux finns redan i din ficka
Den som använder en Androidtelefon använder i praktiken Linux varje dag.
Android bygger nämligen på Linuxkärnan.
Kärnan är den del av ett operativsystem som arbetar närmast själva hårdvaran. Den sköter exempelvis minnet, processorn, lagringen och kommunikationen mellan olika delar av datorn eller telefonen.
När du startar en app, ansluter till ett trådlöst nätverk eller tar ett fotografi finns det därför Linuxkod långt nere i systemet som hjälper till att få allt att fungera.
Det betyder inte att Android och Linux är samma sak. Android består av många fler delar, varav Google och andra företag har utvecklat en stor del.
Men längst ned i systemet finns Linux. Det är en ganska anmärkningsvärd utveckling.
Ett operativsystem som började som ett hobbyprojekt i början av 1990-talet kom så småningom att bli en av grundstenarna i världens mest använda mobilplattform.
TV:n är egentligen en dator
Den moderna TV-apparaten har också förändrats dramatiskt.
Förr tog en TV emot en signal och visade en bild. I dag är en smart-TV i praktiken en dator med stor bildskärm.
Den har processor, arbetsminne, lagring, nätverkskort, grafikkrets, appar och ofta en webbläsarmotor.
Och bakom kulisserna finns ofta Linux och andra open source-komponenter.
När du startar SVT Play, Netflix eller YouTube på en TV kan programvaran alltså vila på samma typ av teknisk grund som en webbserver eller en Androidtelefon.
För konsumenten spelar det kanske ingen större roll vilket operativsystem som finns inuti apparaten.
För tillverkaren spelar det desto större roll.
Att utveckla ett komplett operativsystem från början är ett mycket omfattande arbete.
Genom att använda Linux kan en TV-tillverkare börja med en redan fungerande kärna och koncentrera sig på det som gör den egna produkten speciell.
Routern i hallen innehåller mer programvara än man tror
Samma sak gäller den lilla routern som står hemma i hallen.
Den kanske ser ganska enkel ut, men den måste klara förvånansvärt mycket.
Den ska bland annat hantera:
trådlösa nätverk
Ethernet
IP-adresser
DNS
DHCP
brandvägg
IPv4
IPv6
webbgränssnitt för inställningar
Dessutom ska allt fungera stabilt dygnet runt.Det finns onda makte
Många routrar bygger därför på Linux och små open source-program som exempelvis BusyBox.
BusyBox kan beskrivas som en verktygslåda med många klassiska Unix-kommandon i ett mycket kompakt format. Det gör programmet användbart i små apparater där minne och lagringsutrymme är begränsade.
Så när internetanslutningen hemma fungerar som den ska kan en betydande del av arbetet utföras av öppen källkod utan att användaren någonsin ser det.
Internet byggdes inte av ett enda företag
Öppen källkod har kanske haft allra störst betydelse för internet.
När man besöker en webbplats ser man bilder, text, menyer och formulär.
Bakom sidan finns däremot ofta en lång kedja av program.
Servern kan köra Linux eller FreeBSD.
Webbservern kan vara Apache eller Nginx.
Webbplatsen kan vara skriven i PHP eller Python.
Informationen kan lagras i MariaDB, MySQL eller PostgreSQL.
Kommunikationen kan skyddas av kryptografiska bibliotek som bygger på öppen källkod.Det innebär att en mycket stor del av den moderna webben har kunnat byggas utan att varje företag först behövt köpa ett helt paket av proprietär serverprogramvara.
Det förändrade spelreglerna.
Plötsligt kunde en vanlig PDet finns onda makteC bli en server
Under 1980-talet och början av 1990-talet var Unix ofta förknippat med stora och dyra arbetsstationer från företag som Sun, HP och IBM.
Sedan kom Linux och de fria BSD-systemen.
Plötsligt kunde en ganska vanlig persondator fungera som en riktig Unix-liknande server.
En student kunde installera Linux eller FreeBSD och använda datorn som:
webbserver
e-postserver
DNS-server
router
brandvägg
filserver
databasserver
Det var betydelsefullt av två skäl. För det första blev tekniken billigare. För det andra blev den tillgänglig för människor som ville lära sig.
Man behövde inte längre arbeta på ett universitet eller ett stort företag för att få tillgång till ett avancerat fleranvändarsystem med nätverk, programmeringsverktyg och serverprogramvara.
En gammal PC hemma kunde bli ett komplett laboratorium för internet.
Det skapade en generation programmerare och systemadministratörer som kunde experimentera på egen hand.
FreeBSD – den mindre kända släktingen
Linux får ofta mest uppmärksamhet, men det finns andra fria Unix-liknande system som också har haft mycket stor betydelse.
Ett av de viktigaste är FreeBSD.
FreeBSD har sina historiska rötter i BSD, Berkeley Software Distribution, som utvecklades vid University of California, Berkeley.
BSD kom att spela en viktig roll i Unixhistorien och i utvecklingen av nätverksteknik.
Än i dag används FreeBSD och BSD-baserad teknik i servrar, lagringssystem, nätverksutrustning och konsumentprodukter.
BSD-systemen använder dessutom licenser som gör det relativt enkelt för företag att använda koden i egna kommersiella produkter.
Det har bidragit till att BSD-teknik ibland finns på platser där användaren aldrig ser namnet BSD.
Till och med Apple står på Unixgrund
Apple brukar knappast förknippas med öppen källkod på samma sätt som Linux.
Ändå finns där tydliga kopplingar.
macOS och iOS bygger på Darwin, som innehåller teknik med rötter i bland annat BSD och Unix.
Apple har naturligtvis utvecklat stora mängder egen programvara ovanpå denna grund.
Men det illustrerar en viktig poäng:
Öppen källkod och kommersiell programvara är inte motsatser.
De existerar ofta tillsammans. Ett företag kan använda öppen teknik längst ned i systemet och bygga en egen produkt ovanpå. Det är ungefär som att bygga ett hus.
Det är sällan ekonomiskt rimligt för varje byggföretag att börja med att uppfinna sitt eget tegel, sina egna skruvar och sin egen betong.
På samma sätt behöver inte varje teknikföretag skriva en egen nätverksstack, kompilator eller operativsystemkärna.
Molnet består också av vanliga datorer
Vi talar ofta om ”molnet” som om det vore någon abstrakt plats där information svävar omkring. I verkligheten består molnet av enorma mängder fysiska servrar i datacenter. Och en stor del av dessa servrar kör Linux.
När du använder en app i mobilen kan något ganska intressant därför hända. Telefonen kör Android ovanpå Linux. Den ansluter till en router som kanske också kör Linux. Trafiken passerar nätverksutrustning som kan innehålla öppen programvara. Till slut når den en server i ett datacenter som mycket väl också kör Linux. Linux kan alltså finnas i flera steg i samma kommunikation utan att användaren någonsin ser det.
En viktig anledning till internets snabba utveckling
På 1990-talet och 2000-talet blev en särskild kombination av program mycket vanlig på webbservrar:
Linux
Apache
MySQL
PHP
De fyra begynnelsebokstäverna gav namnet LAMP.
Det var en enkel men kraftfull idé. Man kunde bygga en komplett webbplattform utan att först betala stora licensavgifter. Det gjorde det möjligt för små företag, föreningar, studenter och privatpersoner att starta webbtjänster med mycket små ekonomiska resurser. En idé kunde provas på en gammal dator. Fungerade den kunde verksamheten växa.
Misslyckades den hade man åtminstone inte lagt stora summor på programlicenser. Detta bidrog till den snabba experimentlusta som kännetecknade internets utveckling.
Verktygen bakom programmen är också öppna
När man talar om öppen källkod är det lätt att bara tänka på färdiga program. Men minst lika viktiga är verktygen som används för att skapa program. Kompilatorn GCC har exempelvis spelat en central roll i utvecklingen av fria operativsystem.
LLVM har senare blivit en annan mycket viktig kompilatorplattform.
Programspråk som Python, PHP och Ruby har gjort programmering tillgänglig för miljontals människor.
Och Git har förändrat hur programmerare samarbetar. Git skapades ursprungligen för utvecklingen av Linuxkärnan. I dag används det av företag och utvecklare över hela världen.
Ett verktyg som skapades för ett öppet projekt blev alltså en standardteknik i stora delar av programvaruindustrin.
Databasen du använder utan att veta om det
En annan nästan osynlig open source-produkt är SQLite.
SQLite är en mycket liten databas som kan byggas direkt in i ett program. Den behöver ingen separat databasserver och är därför lämplig i mobiltelefoner, webbläsare och andra program.
Det gör SQLite till ett av de tydligaste exemplen på hur öppen källkod kan bli så framgångsrik att användaren slutar märka den.
Man kanske aldrig installerar SQLite själv. Man kanske aldrig ser dess namn. Ändå kan flera program på datorn eller telefonen använda den varje dag.
Öppen källkod handlar egentligen om att dela kunskap
Det är lätt att beskriva open source som ”gratis program”. Men priset är egentligen inte den mest intressanta delen. Det viktigaste är möjligheten att återanvända kunskap. Tänk dig att hundra företag behöver lösa samma tekniska problem.
Om alla arbetar helt isolerat måste samma problem lösas hundra gånger. Om de däremot kan samarbeta kring en gemensam grund behöver arbetet bara göras en gång. Sedan kan varje företag bygga vidare på resultatet.
Det innebär inte att alla företag måste dela allt. De kan fortfarande konkurrera med design, funktioner, tjänster och egna lösningar. Men den gemensamma grundtekniken behöver inte uppfinnas om och om igen.
Det är en av de viktigaste anledningarna till att öppen källkod har fått så stor betydelse.
Vad skulle hända om den försvann?
Det går förstås inte att veta exakt hur världen hade sett ut utan open source.
Mobiltelefoner hade förmodligen fortfarande funnits. Internet hade funnits. Smarta TV-apparater hade sannolikt också utvecklats. Men mycket hade blivit dyrare och mer omständligt. Fler företag hade behövt utveckla egna operativsystem.
Fler hade varit beroende av licenser från stora programvaruföretag.
Små företag hade haft högre kostnader för att starta nya tjänster.
Studenter och hobbyprogrammerare hade haft svårare att experimentera med avancerad teknik.Och en större del av den digitala infrastrukturen hade sannolikt kontrollerats av ett mindre antal företag.
Det betyder inte att öppen källkod alltid är bättre
Samtidigt ska man inte göra open source till någon universallösning. Öppen källkod kan innehålla buggar precis som annan programvara. Projekt kan överges.
Säkerhetsproblem kan finnas oupptäckta under lång tid.
Att källkoden är öppen betyder att den kan granskas.
Det betyder inte automatiskt att någon faktiskt har granskat varje rad.
Den verkliga styrkan ligger snarare i att ingen enskild aktör behöver ha fullständig kontroll över tekniken.
Koden kan studeras, förbättras, vidareutvecklas och i många fall leva vidare även om ett företag eller en ursprunglig utvecklare försvinner.
Den största framgången äDet finns onda makter att vi knappt märker den
Det kanske mest fascinerande med open source är att dess största framgång samtidigt gjort den nästan osynlig.
Ingen tänker på Linux när en smart-TV startar. Ingen funderar på BSD när en nätverksapparat skickar ett paket över internet. Ingen tänker på SQLite när telefonen sparar information. Ingen tänker på Git när ett företag publicerar en ny version av ett program.
Tekniken bara finns där. Och kanske är det just så man känner igen verkligt grundläggande infrastruktur. Vi tänker inte på elnätet varje gång vi tänder en lampa. Vi tänker inte på avloppssystemet varje gång vi öppnar en kran. På samma sätt tänker vi sällan på den enorma mängd öppen programvara som håller den digitala världen igång. Linux, FreeBSD, GNU och tusentals andra projekt skapade inte ensamma den moderna IT-världen. Men utan dem hade den sannolikt varit dyrare, mer sluten och betydligt svårare för vanliga människor att lära sig, förändra och bygga vidare på. Och kanske är det den viktigaste betydelsen av öppen källkod:
Den gjorde avancerad datorteknik till något fler människor kunde delta i – inte bara använda.
> FAKTARUTA: ÖPPEN KÄLLKOD_
> Linux
Finns i allt från Androidtelefoner och servrar till routrar,
smart-TV-apparater och annan elektronik.
> FreeBSD och BSD
Har haft stor betydelse för Unix, nätverksteknik, servrar,
lagringssystem och kommersiella produkter.
> Internet
En stor del av internet bygger på öppen källkod som Linux,
FreeBSD, Apache, Nginx, PHP, Python, PostgreSQL och MariaDB.
> Android
Android använder Linuxkärnan och har gjort Linux till en del
av vardagen för miljarder mobilanvändare.
> Utvecklingsverktyg
Git, GCC, LLVM och mängder av öppna bibliotek används varje dag
för att utveckla både fria och kommersiella program.
> Den stora skillnaden
Öppen källkod gör det möjligt att studera, förbättra och
återanvända teknik i stället för att uppfinna samma lösningar
om och om igen.
█
Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar.
Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans med många olika e-postleverantörer och har stöd för flera standardprotokoll, däribland IMAP, POP3 och SMTP.
I Thunderbird 156 ligger mycket av arbetet under huven. Det handlar framför allt om att göra kommunikationen med e-postservrar stabilare, förbättra säkerheten och rätta till problem som kunnat uppstå i mer avancerade miljöer.
Bättre stöd för OAuth
En av de större nyheterna är stöd för anpassad OAuth för POP3-konton.
OAuth är en metod för inloggning där ett program inte behöver lagra användarens vanliga lösenord. I stället får programmet en särskild behörighet, ofta i form av en tidsbegränsad token, från e-postleverantören.
Det är samma princip som används när man exempelvis väljer ”Logga in med Google” på olika tjänster.
I Thunderbird 156 kan anpassade OAuth-konfigurationer för både IMAP och POP3 nu även använda ett issuer-ID och en client secret. Det är framför allt användbart i företagsmiljöer eller hos e-postleverantörer som använder egna OAuth-lösningar.
Även anpassad OAuth för Microsoft Exchange har fått rättningar.
Nya möjligheter för företagsadministratörer
Thunderbird används inte bara av privatpersoner utan också på arbetsplatser, skolor och organisationer. För dessa miljöer finns system för centrala policyer där en administratör kan bestämma vilka inställningar användarna får ändra.
Thunderbird 156 får tre nya sådana policyer:
DisableUpdateSettings kan hindra användaren från att ändra programmets uppdateringsinställningar.
DisableDataCollectionSettings kan låsa inställningar för datainsamling.
DisableMessageForwardingFilters kan förhindra att e-postfilter automatiskt vidarebefordrar meddelanden.
Den sista funktionen kan vara särskilt relevant i organisationer där man vill minska risken för att information automatiskt skickas vidare till externa e-postadresser.
Flera problem med PDF-filer är lösta
Bilagor är ett område där Thunderbird 156 får flera förbättringar.
Ett fel gjorde att en PDF-fil som öppnades direkt i en Thunderbird-flik ibland kunde ge en helt tom flik. Detta ska nu vara rättat.
PDF-filer som bifogades från fönstret där man skriver ett nytt meddelande kunde dessutom felaktigt identifieras som HTML-filer.
Även funktionerna för att hantera flera bilagor samtidigt har förbättrats. Kommandon som Spara alla, Koppla loss alla och Ta bort alla kunde tidigare sluta fungera om användaren först hade tagit bort en enskild bilaga.
Problemet är åtgärdat i Thunderbird 156.
Ampersand kunde förstöra länkar till bilagor
Thunderbird kan koppla loss en bilaga från ett e-postmeddelande och spara den som en vanlig fil. Meddelandet innehåller då i stället en länk till filens plats.
Om sökvägen innehöll tecknet & kunde länken ibland kapas.
Det är ett typiskt exempel på ett litet programmeringsfel som användaren kanske bara stöter på under mycket speciella omständigheter, men som kan orsaka förvirring när det väl inträffar.
Även detta har rättats.
IMAP blir bättre med många mappar
IMAP är det protokoll som de flesta moderna e-postkonton använder. Till skillnad från klassisk POP3 ligger meddelandena normalt kvar på servern och Thunderbird synkroniserar mappar, lässtatus och annan information.
I version 156 har Mozilla arbetat med prestandaproblem som kunde uppstå för konton med mycket stora mängder mappar.
Problem med prenumeration på undermappar har också rättats.
För användare med stora e-postarkiv eller komplicerade mappstrukturer kan förbättringarna därför vara märkbara.
POP3 får också flera rättningar
Det äldre POP3-protokollet används fortfarande av många e-postservrar.
I Thunderbird 156 har utvecklarna bland annat rättat ett fel där mappar med långa namn kunde dupliceras.
E-postmeddelanden kunde också ibland misslyckas med att markeras som nya, och funktionen för att manuellt hämta meddelanden kunde i vissa situationer sluta fungera.
Dessa problem ska nu vara åtgärdade.
SMTP fungerar bättre med internationella användarnamn
SMTP används när Thunderbird skickar e-post.
Ett fel i autentiseringen kunde tidigare orsaka problem om användarnamnet innehöll tecken utanför den vanliga ASCII-uppsättningen.
Det kan exempelvis handla om bokstäver som å, ä och ö, eller tecken från andra skriftsystem.
Thunderbird 156 rättar problemet och förbättrar därmed stödet för internationella användarkonton.
Krypterad e-post får viktiga rättningar
Thunderbird har inbyggt stöd för både OpenPGP och S/MIME, två tekniker som kan användas för att signera och kryptera e-post.
En digital signatur kan visa att ett meddelande verkligen kommer från den påstådda avsändaren och att innehållet inte har ändrats på vägen.
Kryptering gör i stället att innehållet inte kan läsas utan rätt kryptografisk nyckel.
Thunderbird 156 rättar bland annat ett problem med OpenPGP-signering via extern GnuPG när den primära kryptografiska nyckeln själv saknar möjlighet att signera.
Ett annat säkerhetsrelaterat fel gjorde att externt innehåll kunde laddas i krypterade meddelanden som öppnades direkt från filer. Även detta ska nu vara åtgärdat.
Förbättringar för Exchange
Thunderbird har under senare år fått allt bättre stöd för Microsofts e-postmiljöer.
Version 156 rättar problem med anpassad OAuth för Exchange.
Programmet hanterar dessutom situationer bättre där en Exchange-server innehåller arkivmappar som inte stöds av EWS, Exchange Web Services. Sådana mappar ska inte längre kunna stoppa synkroniseringen av hela brevlådan.
Kalendern slipper vissa dubbletter
Thunderbird innehåller även en fullständig kalenderfunktion med stöd för bland annat CalDAV.
Ett tidigare problem var att små skillnader mellan stora och små bokstäver i en CalDAV-e-postadress kunde göra att Thunderbird trodde att det handlade om olika användare.
Det kunde i sin tur leda till dubbla kalenderinbjudningar.
Accepterade CalDAV-inbjudningar kunde dessutom ibland sparas i fel kalender.
Båda problemen är rättade i Thunderbird 156.
Många små fel ger tillsammans en stabilare klient
Version 156 innehåller även ett stort antal mindre rättningar.
Bland annat går det åter att återställa Thunderbird från systemfältet i Windows med Enter-tangenten.
Inline-bilagor ska inte längre kunna ändra meddelandets innehållstyp på fel sätt, och Thunderbird har rättat ett problem där ogiltiga mottagaradresser kunde dyka upp när ännu ej bekräftade mottagare sparades.
Inställningar för mappar kunde dessutom återställas efter att en mapp bytt namn, och mappnamn kunde under vissa omständigheter ersättas med hash-liknande namn om programmets lokala cache försvann.
Även dessa problem har fått rättningar.
Thunderbird fortsätter utvecklas på djupet
Thunderbird 156 innehåller kanske inte någon enskild funktion som helt förändrar hur programmet ser ut eller används.
I stället handlar utgåvan till stor del om sådant som är minst lika viktigt för ett e-postprogram: stabil kommunikation med servrar, säkrare autentisering, korrekt hantering av bilagor och färre problem med synkronisering.
För vanliga användare betyder det i första hand färre märkliga fel. För företag och systemadministratörer innebär versionen dessutom bättre möjligheter att styra hur Thunderbird får användas.
Och för dem som använder Thunderbird tillsammans med stora IMAP-konton, Exchange, OpenPGP eller CalDAV finns flera förbättringar som kan märkas direkt i den dagliga användningen.
Audacity 4.0 är här – och den klassiska ljudredigeraren har fått betydligt mer än ett nytt utseende. Ett nytt gränssnitt, ett förändrat sätt att arbeta med ljudklipp och ett nytt projektformat gör version 4.0 till ett av de största teknikskiftena i programmets historia.
Audacity har under många år varit ett av de mest kända fria programmen för ljudredigering. Det används av allt från poddare och musiker till skolor, föreningar och privatpersoner som vill spela in eller redigera ljud utan att köpa dyr programvara.
Med Audacity 4.0 har utvecklarna gjort något betydligt större än att bara lägga till några nya funktioner. Stora delar av programmet har byggts om, både på ytan och under huven.
Ett helt nytt gränssnitt
Den mest uppenbara förändringen möter användaren direkt när Audacity startas.
Det gamla gränssnittet från Audacity 3-serien har ersatts av ett nytt som bygger på ramverket Qt. Qt används av många moderna program och gör det bland annat enklare att skapa gränssnitt som fungerar bra på olika operativsystem och skärmupplösningar.
För användaren innebär det bland annat bättre stöd för HiDPI-skärmar. På moderna bildskärmar med hög upplösning ska knappar, text och andra grafiska element därför kunna visas skarpare och i rätt storlek.
Men det nya gränssnittet handlar också om flexibilitet.
Verktygsfält och paneler kan flyttas, dockas, döljas eller placeras som fristående fönster. På så sätt kan användaren bygga upp Audacity efter sitt eget arbetssätt.
Dessa layouter kan sparas som så kallade Workspaces.
Audacity levereras med arbetsytorna Modern, Classic och Music, men användaren kan också skapa egna. Det går dessutom att välja mellan ljust, mörkt och högkontrasttema samt anpassa bland annat accent- och spårfärger.
Ljudklippen står i centrum
Den kanske viktigaste förändringen finns dock inte i färgerna eller knapparna.
Audacity 4.0 förändrar själva modellen för hur ljud redigeras.
Tidigare har mycket av arbetet kretsat kring markeringar på tidslinjen och olika verktygslägen. I den nya versionen behandlas ljudklippen mer som självständiga objekt.
Ett klipp kan exempelvis väljas genom att klicka på dess rubrik. Flera klipp kan markeras samtidigt och sedan flyttas, trimmas eller tidssträckas tillsammans.
Det gör arbetssättet mer likt det som används i många moderna program för musik- och videoproduktion.
Klipp kan dessutom grupperas. Om flera ljudklipp hör ihop kan de därmed fortsätta följa varandra när de flyttas, kopieras, klistras in eller dupliceras.
Friare mellan mono och stereo
Även reglerna för var ett ljudklipp får placeras har blivit mindre strikta.
Klipp kan flyttas mellan mono- och stereospår, och om ett klipp dras ovanpå ett annat kan det nya klippet ersätta den del som överlappar.
Tidigare kunde sådana operationer stoppas av programmets sätt att organisera ljudet.
Det kan låta som en liten detalj, men vid större projekt kan det göra stor skillnad. Ju färre gånger användaren behöver omorganisera projektet för att programmet ska acceptera en redigering, desto mer kan fokus ligga på själva ljudet.
Det gamla verktygssystemet försvinner
Audacity har länge haft separata verktyg för bland annat markering, envelope-redigering och ritning av enskilda ljudsamplingar.
I Audacity 4.0 försvinner de gamla lägena Select, Envelope, Draw och Multi-tool.
I stället försöker programmet förstå vad användaren vill göra beroende på var muspekaren befinner sig och vilket objekt som redigeras.
Det brukar kallas ett kontextkänsligt gränssnitt.
Tanken är att användaren inte först ska behöva välja rätt verktyg och därefter utföra åtgärden. Programmet anpassar i stället funktionen efter situationen.
För den som använt Audacity i många år kan det kräva viss tillvänjning, men för nya användare kan det göra programmet mer intuitivt.
Enklare att dela upp ljud
Även funktionen för att dela ljudklipp har byggts om.
Genom att hålla ned tangenten S aktiveras delningsverktyget. Därifrån går det bland annat att dela ett klipp, klippa bort den uppdelade delen, radera den eller flytta materialet till ett nytt spår.
Audacity kan även dela ljud automatiskt vid tysta partier.
Det kan exempelvis vara användbart efter en längre inspelning där flera intervjuer, låtar eller andra ljudsekvenser finns i samma fil.
Klipp och klistra blir smartare
Även vanlig kopiering och inklistring har fått mer intelligens.
Om det inte finns något lämpligt ljudspår kan Audacity automatiskt skapa ett. Programmet kan dessutom anpassa kompatibla kanaluppsättningar.
Det blir även möjligt att klistra in ljudfiler direkt från operativsystemets urklipp.
Samtidigt har funktioner för justering förbättrats. Hjälplinjer visar hur klipp ligger i förhållande till varandra och ljudet kan fästas mot exakta samplingar eller andra valda positioner.
Uppspelningen behöver inte längre stoppa arbetet
Vid ljudredigering är det vanligt att man lyssnar på samma avsnitt många gånger.
Audacity 4.0 försöker göra detta arbetsflöde smidigare.
Uppspelningsmarkören fortsätter att vara synlig när användaren navigerar runt i projektet och kan dras till en ny position. Det går även att hoppa till en annan del av ljudet medan uppspelningen fortsätter.
Även inspelningen har blivit friare.
En ny inspelning kan startas var som helst på tidslinjen och skapar då ett nytt klipp på den valda positionen. Användaren behöver alltså inte först flytta befintligt ljud för att skapa plats.
Inspelningssystemet har byggts om
Flera mer avancerade funktioner för inspelning har också anpassats till Audacitys nya arkitektur.
Det gäller bland annat Punch and Roll, lead-in-inspelning, latenskompensation, mjukvarumedhörning och övervakning av ljudingångar för enskilda spår.
Även Audio Setup har utvecklats.
Audacity kan använda operativsystemets standardenheter, uppdatera listan över tillgängliga ljudenheter och automatiskt följa förändringar som görs i operativsystemet.
Det finns också stöd för egen kanaluppsättning.
En särskilt intressant förändring för Windows-användare är att de officiella byggena av Audacity 4.0 innehåller stöd för ASIO för både uppspelning och inspelning.
ASIO används ofta tillsammans med externa ljudkort och professionell ljudutrustning eftersom tekniken kan ge låg fördröjning mellan dator och ljudenhet.
Effekterna flyttar också till Qt
De inbyggda effekterna, ljudgeneratorerna och analysverktygen har fått nya Qt-baserade gränssnitt.
Audacity fortsätter samtidigt att fungera som värd för externa plugin-system.
VST3 och Nyquist stöds på de plattformar där de är tillgängliga. Linux får stöd för LV2 och på macOS används Apples Audio Units.
Om ett plugin saknar ett eget grafiskt gränssnitt kan Audacity dessutom skapa ett grundläggande gränssnitt med de kontroller som behövs.
Nytt filformat: AUP4
En så omfattande förändring av programmet kräver också förändringar av projektfilerna.
Audacity 4.0 introducerar därför formatet .aup4.
Projekt från Audacity 3 använder i stället formatet .aup3.
Gamla .aup3-projekt kan öppnas i Audacity 4.0 och konverteras till det nya formatet. Originalfilen lämnas kvar, vilket är viktigt eftersom ett projekt som väl konverterats till .aup4 inte kan sparas tillbaka som .aup3.
Även betydligt äldre .aup-projekt kan fortfarande importeras.
Det nya projektformatet kan dessutom lagra mer information än tidigare, exempelvis förhandsbilder och uppgifter om klippens utseende och egenskaper.
Allt från Audacity 3 finns ännu inte kvar
Det finns samtidigt en viktig nackdel med en så omfattande omskrivning: alla gamla funktioner har ännu inte hunnit flyttas över.
Bland det som för närvarande saknas finns Time Tracks, Note- och MIDI-spår, Mixer, Macro Manager, scripting pipe samt stöd för VAMP- och LADSPA-pluginer.
Även funktionen Play-at-Speed saknas.
Utvecklarna uppger att arbete pågår med att återinföra en del av funktionerna i kommande versioner.
Audacity-teamet varnar även för att vissa funktioner för export, rendering, analys och effekter som fanns i Audacity 3 ännu inte finns tillgängliga i Audacity 4.0.
Det innebär att användare med avancerade arbetsflöden bör kontrollera vilka funktioner de är beroende av innan de helt går över till den nya versionen.
Mer än en kosmetisk uppdatering
Audacity 4.0 är alltså betydligt mer än Audacity 3 med modernare knappar.
Projektet försöker förändra hur användaren tänker kring ljudredigering: från separata verktyg och relativt rigida spår till ett mer objektbaserat arbetssätt där ljudklippen själva står i centrum.
För den vane Audacity-användaren innebär det att vissa gamla arbetsvanor måste läras om. Samtidigt lägger förändringarna grunden för ett Audacity som bättre liknar moderna redigeringsmiljöer och som kan utvecklas vidare under många år.
Om utvecklarna lyckas återinföra de funktioner som fortfarande saknas kan Audacity 4-serien därför bli ett betydligt större generationsskifte än versionsnumret först antyder.
Audacity 4.0 finns för Linux, macOS och Windows och distribueras tillsammans med programmets öppna källkod via Audacity-projektets officiella kanaler.
> Program: Audacity > Version: 4.0 > Typ: Ljudinspelning och ljudredigering > Licens: Fri och öppen källkod > Plattformar: Linux, macOS och Windows > Gränssnitt: Qt > Projektformat: .aup4 > Äldre projekt: .aup3 och .aup kan importeras > HiDPI: Ja > Workspaces: Modern, Classic, Music och egna layouter > Pluginstöd: VST3, Nyquist, LV2 (Linux) och Audio Units (macOS) > ASIO: Stöd i officiella Windows-versioner > Ny redigeringsmodell: Klippbaserad och kontextkänslig
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter.
När Linus Torvalds publicerade sitt meddelande i diskussionsgruppen comp.os.minix var internet fortfarande något som främst användes av universitet, forskare och teknikentusiaster. World Wide Web hade precis börjat ta form och de flesta hemdatorer var inte anslutna till något nätverk.
Torvalds berättade att han arbetade på ett fritt system för datorer med Intels 386- och 486-processorer. Han hade redan fått kommandotolken Bash och kompilatorn GCC att fungera och ville veta vilka funktioner andra användare saknade i operativsystemet Minix.
Han underströk samtidigt att projektet inte var professionellt, inte var portabelt och förmodligen aldrig skulle fungera med särskilt många typer av hårdvara.
Det visade sig vara en av datorhistoriens mindre lyckade framtidsprognoser.
Vad är egentligen Linux?
Linux beskrivs ofta som ett operativsystem, men tekniskt sett är Linux själva kärnan – den del av systemet som arbetar närmast datorns hårdvara.
Kärnan fördelar processortid, hanterar arbetsminnet, kommunicerar med hårddiskar och andra enheter samt ser till att program kan köras utan att störa varandra. Runt Linuxkärnan byggs sedan kompletta operativsystem med verktyg, skrivbordsmiljöer och program.
Sådana system kallas Linuxdistributioner. Debian, Ubuntu, Fedora, Linux Mint, Arch Linux och openSUSE är några välkända exempel.
Android använder också Linuxkärnan, även om resten av systemet skiljer sig tydligt från en traditionell Linuxdistribution för datorer.
Den öppna utvecklingsmodellen förändrade allt
En viktig förklaring till framgången är att Linux blev fri och öppen programvara. Källkoden är tillgänglig för den som vill studera, ändra och förbättra den.
Det innebär inte att utvecklingen saknar regler. Ändringar granskas noggrant innan de godkänns, och utvecklingen är uppdelad mellan tusentals personer med ansvar för olika delar av kärnan.
Modellen gör det möjligt för privatpersoner, universitet och konkurrerande företag att arbeta med samma tekniska grund. En förbättring som utvecklas för en server kan senare komma till nytta i en persondator, mobiltelefon eller inbyggd elektronisk produkt.
Linux utveckling visar att mycket stora och komplicerade tekniska projekt kan skapas genom internationellt samarbete. Företag bidrar med pengar och utvecklare, medan frivilliga rapporterar fel, skriver dokumentation och utvecklar nya funktioner.
Linux finns överallt – även när det inte syns
Många människor använder Linux varje dag utan att känna till det. Systemet finns bland annat i:
Androidtelefoner och surfplattor
webbservrar och molntjänster
trådlösa routrar och nätverksutrustning
smart-tv-apparater och digitalboxar
industriella styrsystem
bilar och annan fordonselektronik
satelliter och forskningsutrustning
praktiskt taget hela den moderna superdatorvärlden
När någon öppnar en webbsida, tittar på strömmande video eller sparar en fil i en molntjänst är sannolikheten stor att informationen någonstans på vägen behandlas av en Linuxbaserad server.
Linux har blivit särskilt viktigt där stabilitet, säkerhet och möjligheten att anpassa systemet är avgörande. En tillverkare behöver inte vänta på att ett enskilt programvaruföretag ska lägga till en funktion. Företaget kan självt förändra koden eller anlita någon som gör det.
Varför blev inte Linux lika stort på vanliga datorer?
På servrar, superdatorer och inbyggda system har Linux en mycket stark ställning. På traditionella stationära och bärbara datorer är marknadsandelen betydligt mindre.
Det beror inte nödvändigtvis på tekniska brister. Windows följer med de flesta nya persondatorer, och många användare fortsätter helt enkelt att använda det system som redan är installerat. Vissa kommersiella program och spel har dessutom länge saknat Linuxversioner.
Situationen har dock förändrats. Moderna distributioner är enklare att installera, hårdvarustödet har förbättrats och allt fler program fungerar direkt i webbläsaren. Spelplattformen Steam och kompatibilitetslagret Proton har också gjort det möjligt att köra ett stort antal Windowsspel i Linux.
För äldre datorer kan en lättare Linuxdistribution ge maskinen flera extra användbara år. Det minskar behovet av att köpa nytt och kan därmed även minska mängden elektronikavfall.
Ett operativsystem som kan kontrolleras
Linux handlar inte bara om kostnad. Fri programvara ger användaren möjlighet att undersöka vad systemet gör och att fortsätta använda eller utveckla det även om en leverantör ändrar strategi.
Det är särskilt betydelsefullt för myndigheter, företag och organisationer som vill undvika att bli helt beroende av en enda tillverkare. Öppen källkod innebär inte automatiskt att ett system är säkert, men den gör det möjligt för oberoende experter att granska koden och upptäcka problem.
Linux kan dessutom anpassas till nästan allt – från mycket små enkortsdatorer till enorma datorsystem med tusentals processorer.
Linux har två födelsedagar
Den 25 augusti firas dagen då Linus Torvalds offentliggjorde sitt projekt. Den första publikt tillgängliga versionen, Linux 0.01, publicerades däremot den 17 september 1991.
Därför förekommer båda datumen som Linux födelsedag. Den 25 augusti markerar idéns presentation för omvärlden, medan den 17 september markerar den första offentliga utgåvan.
Från studentprojekt till samhällsbärande teknik
Det mest anmärkningsvärda med Linux är kanske inte hur stort systemet har blivit, utan att utvecklingen fortfarande fortsätter enligt samma grundidé: människor och organisationer över hela världen samarbetar kring en gemensam teknisk plattform.
Det som började som ett studentprojekt för en begränsad typ av persondator har blivit en central del av det moderna informationssamhället.
Linus Torvalds trodde inte att projektet skulle bli stort och professionellt. Trettiofem år senare hjälper Linux till att driva mobiltelefoner, internetservrar, forskningssystem och världens kraftfullaste datorer.
Inte illa för något som började som ”bara en hobby”.
Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter.
Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster.
Den nya versionen Rhythmbox 3.5.1 är en underhållsuppdatering till den större version 3.5. Uppdateringen innehåller inga omfattande förändringar av programmets utseende, men löser flera problem som påverkat både användare och Linuxdistributioner.
ReplayGain fungerar med den nya ljudmotorn
Den viktigaste rättningen gäller insticksmodulen ReplayGain. Tekniken används för att jämna ut ljudnivån mellan olika låtar och album.
Musikfiler kan vara mastrade med mycket olika ljudstyrka. Det innebär att en låt kan låta betydligt högre än nästa, även om användaren inte ändrar volymen. ReplayGain analyserar eller läser information om den upplevda ljudstyrkan och anpassar uppspelningen så att volymen blir jämnare.
I Rhythmbox 3.5 infördes en ny motor för ljuduppspelningen. ReplayGain-modulen hade inte anpassats fullständigt till den nya lösningen, vilket kunde leda till att musiken inte började spela när funktionen var aktiverad.
Problemet har nu rättats i Rhythmbox 3.5.1. Användare kan åter använda volymnormalisering utan att riskera att uppspelningen blockeras.
Bättre kontroll av beroenden
Rhythmbox är beroende av flera andra komponenter för att kunna byggas och köras. Bland dessa finns PyGObject, libpeas och girepository.
Dessa fungerar ungefär som byggklossar. PyGObject gör det möjligt att använda GNOME-teknik från programmeringsspråket Python, medan libpeas används för att hantera insticksmoduler. Girepository innehåller information som gör att olika programmeringsspråk kan kommunicera med bibliotek som ursprungligen skrivits i C.
Om versionerna av dessa komponenter inte passar ihop kan kompileringen misslyckas. Rhythmbox 3.5.1 förbättrar därför kontrollen av vilka kombinationer som är kompatibla. Uppdateringen hanterar bland annat ett byggfel som kunde uppstå när en ny version av PyGObject användes tillsammans med en äldre version av libpeas.
För vanliga användare är förändringen nästan osynlig, men för utvecklare och de som paketerar Rhythmbox för olika Linuxdistributioner kan den göra installation och uppdatering betydligt enklare.
Sångtexter i FLAC-filer från Bandcamp
Version 3.5.1 utökar även stödet för sångtexter som finns inbäddade i FLAC-filer hämtade från Bandcamp.
FLAC är ett ljudformat som komprimerar musiken utan att någon ljudinformation försvinner. Formatet kan också innehålla metadata, exempelvis artist, albumtitel, omslagsbild och sångtext.
Med det nya stödet kan Rhythmbox läsa och visa texter som lagrats i FLAC-filer från Bandcamp. Det är en mindre förändring, men användbar för personer som köper och laddar ner musik från tjänsten.
En liten men värdefull uppdatering
Rhythmbox 3.5.1 innehåller dessutom uppdaterade översättningar till belarusiska och finska.
Sammantaget är det en relativt liten version, men den rättar ett allvarligt uppspelningsproblem och gör programmet lättare att bygga med olika versioner av GNOME-komponenterna. Användare av Rhythmbox 3.5 rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig i den egna Linuxdistributionen.
Version:3.5.1Programtyp:Musikspelare och musikbibliotekPlattform:Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöerKällkod:Öppen källkodViktig rättning:ReplayGain fungerar nu med den nya motorn för ljuduppspelningKompatibilitet:Förbättrad kontroll av PyGObject, libpeas och girepositoryFLAC-stöd:Kan läsa inbäddade sångtexter i FLAC-filer från BandcampÖversättningar:Uppdaterad belarusisk och finsk översättningInstallation:
Finns som Flatpak via
Flathub
Den öppna musikspelaren Meloville vill göra det enklare att lyssna på en lokal musiksamling i Linux. Programmet kombinerar ett modernt gränssnitt med synkroniserade låttexter, spellistor, redigering av metadata och stöd för knapparna på Bluetooth-hörlurar.
Musiktjänster som Spotify och Apple Music har gjort strömmande musik till vardag. Samtidigt finns det fortfarande många som föredrar att lagra sin musik lokalt på datorn. Det kan handla om egeninköpta album, digitaliserade CD-skivor, ovanliga inspelningar eller musik som inte längre finns tillgänglig hos de stora strömningstjänsterna.
För dessa användare utvecklas nu Meloville, en ny musikspelare med öppen källkod för Linux. Programmet är byggt med Qt 6, ett ramverk som används för att skapa grafiska program som kan fungera i flera olika operativsystem.
Meloville klarar flera av de vanligaste ljudformaten, däribland MP3, FLAC, M4A och OGG. FLAC är särskilt populärt bland musikentusiaster eftersom formatet komprimerar ljudet utan att någon information går förlorad.
Bluetooth-kontroller var en viktig anledning
En av anledningarna till att utvecklaren skapade Meloville var problem med knapparna på Bluetooth-hörlurar. I vissa musikspelare för Linux fungerar det inte alltid som väntat att pausa musiken eller byta låt med hörlurarnas fysiska knappar och beröringskontroller.
Meloville har därför stöd för att styra uppspelningen direkt från kompatibla Bluetooth-hörlurar. Användaren ska exempelvis kunna pausa musiken eller hoppa till nästa låt utan att först öppna programmet.
Det kan låta som en liten detalj, men är viktigt för den som använder datorn som huvudsaklig musikspelare. En modern musikspelare förväntas fungera tillsammans med den övriga utrustningen, inte bara spela upp själva ljudfilen.
Låttexter som följer musiken
Meloville kan även visa synkroniserade låttexter med hjälp av LRC-filer. En LRC-fil är en vanlig textfil där varje textrad har försetts med en tidsangivelse. På så sätt kan rätt textrad visas vid rätt tidpunkt i låten, ungefär som textningen i en film.
Låttextfilen måste ha samma filnamn som den tillhörande ljudfilen. Den kan däremot placeras var som helst i den musikkatalog som Meloville söker igenom. När programmet startas om letar det efter matchande LRC-filer och kopplar dem till rätt låtar.
Spellistor som tål att filer flyttas
Många musikspelare sparar den exakta sökvägen till varje ljudfil i en spellista. Om användaren senare flyttar eller byter namn på filen kan kopplingen brytas och låten försvinna från spellistan.
Meloville använder en annan metod. Programmet försöker i stället identifiera låtar med hjälp av titel och artist, alltså den information som finns lagrad i filens metadata. Det innebär att en låt normalt ska kunna flyttas eller döpas om utan att dess koppling till spellistor och album försvinner.
Metadata fungerar ungefär som ett digitalt registerkort som följer med ljudfilen. Där kan bland annat låtens titel, artist, album, spårnummer och omslagsbild lagras. Meloville innehåller verktyg för att redigera dessa uppgifter direkt i programmet.
Spelaren försöker också hantera artistsamarbeten på ett mer naturligt sätt. En låt märkt med exempelvis ”Artist feat. Annan artist” kan fortfarande placeras under huvudartistens album i stället för att behandlas som ett album från en helt ny artist.
Meloville kan dessutom skapa en bild till en spellista genom att kombinera omslagen från de fyra vanligast förekommande låtarna.
Låt någon annan lyssna med
En mer ovanlig funktion kallas ”listen along”. Meloville kan då starta en mindre webbserver som strömmar den låt som spelas för tillfället. En annan person kan ansluta genom sin webbläsare och behöver därför inte installera Meloville.
Inom samma lokala nätverk kan funktionen användas direkt. För åtkomst över internet krävs portvidarebefordran i routern. Den som aktiverar detta bör samtidigt vara medveten om att en öppen port kan innebära en säkerhetsrisk om tjänsten inte är korrekt konfigurerad och skyddad.
Fortfarande ett ungt projekt
Meloville befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede och stödet för olika Linuxdistributioner är därför begränsat. För Arch Linux finns ett PKGBUILD-arkiv från utvecklaren, men paketet har ännu inte publicerats i Arch User Repository, AUR.
Officiella paket för fler Linuxdistributioner planeras. Fram till dess kan installationen kräva mer tekniska kunskaper än vad vanliga användare är vana vid.
Meloville är alltså ännu inte en färdig konkurrent till de mest etablerade musikspelarna. Projektet visar däremot att det fortfarande finns utrymme för nya idéer kring lokal musikuppspelning. Kombinationen av ett modernt gränssnitt, fungerande hörlurskontroller, tåligare spellistor och möjligheten att dela lyssningen gör Meloville till ett intressant projekt att följa.
Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher.
Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender och sina kontakter i ett fristående program. Eftersom programmet är baserat på öppen källkod kan det användas med många olika leverantörer, utan att användaren behöver låsa sig till exempelvis Microsoft eller Google.
I Thunderbird 154 tar programmet ett viktigt steg närmare Microsofts ekosystem. Stöd för Microsoft Graph har nu aktiverats, vilket förbättrar möjligheterna att ansluta Thunderbird till Microsoft 365.
Microsoft Graph fungerar som en digital förbindelse
Microsoft Graph är ett programmeringsgränssnitt som gör det möjligt för andra program att kommunicera med tjänster inom Microsoft 365. Det kan beskrivas som en gemensam digital förbindelse till bland annat e-post, kalendrar, kontakter och användarkonton.
För Thunderbird innebär detta att programmet kan kommunicera med Microsofts tjänster genom en modernare och mer officiellt stödd metod. Det är särskilt betydelsefullt för företag och organisationer som använder Exchange Online och Microsoft 365 men samtidigt vill låta användarna arbeta i Thunderbird.
Versionen innehåller även rättningar för Microsoft-konton. Exchange-konton kunde tidigare felaktigt rapportera upprepade inloggningsproblem under autentiseringen. Egna OAuth-inställningar för ett EWS-konto kunde dessutom skriva över inställningar som hörde till ett annat konto. Båda problemen ska nu vara åtgärdade.
Thunderbird kan ligga kvar i systemfältet
En mer synlig nyhet är möjligheten att låta Thunderbird fortsätta köras i datorns systemfält när det sista programfönstret stängs.
Funktionen är valfri och måste aktiveras av användaren. När den är påslagen avslutas inte Thunderbird helt när fönstret stängs. Programmet ligger i stället kvar i bakgrunden och kan fortsätta bevaka inkommande e-post och kalenderhändelser.
Detta är ett vanligt beteende i moderna kommunikationsprogram, men har tidigare saknats som en inbyggd möjlighet i Thunderbird. För den som vill få meddelanden utan att hela programfönstret behöver vara öppet kan det göra Thunderbird smidigare i den dagliga användningen.
Sökresultat kan visas som en vanlig meddelandelista
Den globala sökfunktionen har fått en ny inställning som gör att sökresultaten kan öppnas direkt i listläge. Det passar användare som föredrar att behandla ett sökresultat på samma sätt som innehållet i en vanlig e-postmapp.
Hanteringen av bifogade e-postmeddelanden har också förbättrats. Meddelanden som bifogats i formatet message/rfc822 kan nu kopieras till en valfri mapp genom kommandot ”Kopiera till”. Det går även att dra det bifogade meddelandet direkt till en mapp i mappträdet.
På macOS har Thunderbird dessutom fått möjlighet att förhandsgranska bilagor.
Viktiga rättningar skyddar meddelanden
Flera av förbättringarna märks inte direkt i gränssnittet, men kan vara desto viktigare.
Ett allvarligt problem kunde uppstå när en IMAP-mapp flyttades till Lokala mappar. Om kopieringen misslyckades fanns det en risk att meddelanden ändå raderades från den ursprungliga platsen. Detta har rättats i Thunderbird 154.
IMAP är tekniken som gör att e-postprogrammet och e-postservern kan hålla sina mappar synkroniserade. När ett meddelande flyttas måste programmet därför försäkra sig om att kopieringen verkligen lyckats innan originalet tas bort. Rättningen minskar risken för att meddelanden försvinner vid en misslyckad överföring.
Ett annat fel gjorde att IMAP-bilagor kunde visas som tomma efter att ett filter automatiskt flyttat meddelandet till en annan mapp. Även detta problem är åtgärdat.
Thunderbird ska inte heller längre visa nya aviseringar för meddelanden som redan markerats som lästa på en annan enhet.
Flera orsaker till krascher har tagits bort
Thunderbird 154 rättar ett antal situationer där programmet tidigare kunde krascha. Det kunde bland annat inträffa när användaren:
öppnade ett utkast eller en mall med felaktigt kodad text,
genomförde en sökning efter e-post på servern,
gick över till frånkopplat läge medan en IMAP-anslutning var aktiv,
flyttade en EWS-sökmapp till papperskorgen.
Enskilda krascher kan låta som mindre problem, men i ett e-postprogram hanteras stora mängder information från många olika servrar. Ett enda felaktigt formaterat meddelande ska helst inte kunna få hela programmet att avslutas.
Bättre hantering av krypterade meddelanden
Thunderbird kan nu korrekt dekryptera CMS-meddelanden som använder formatet AuthEnvelopedData.
CMS är en standard för kryptografiskt skyddade meddelanden och används bland annat för signerad och krypterad e-post. Förbättringen innebär därför bättre kompatibilitet med vissa system som skickar krypterade meddelanden i detta format.
Även varningarna för externt innehåll har justerats. Thunderbird ska inte längre visa en varning när avsändaren redan omfattas av ett undantag som tillåter att exempelvis externa bilder hämtas.
Kalender och kontakter blir mer pålitliga
Kalenderdelen har fått flera rättningar. Den valda sorteringsordningen sparas nu när Thunderbird startas om, och avfärdade CalDAV-påminnelser ska inte längre hindra framtida påminnelser från att visas.
Synkronisering mot CalDAV-servrar har dessutom förbättrats för servrar som skickar svar kodade med UTF-16. CalDAV är en öppen standard som används för att synkronisera kalendrar mellan olika program och tjänster.
Meddelandet om att alla kalendrar är avstängda ska inte heller komma tillbaka efter att användaren har aktiverat en kalender.
Adressböcker som synkroniseras genom CardDAV har också fått en rättning. Skrivskyddade adressböcker ska inte längre felaktigt behandlas som om de gick att redigera.
För RSS-prenumerationer används nu publiceringsdatumet i stället för uppdateringsdatumet när det är lämpligt. Det ger en mer rättvisande tidsangivelse för artiklar i nyligen tillagda prenumerationer.
En uppdatering med fokus på vardagsanvändning
Thunderbird 154 innehåller ingen total ombyggnad av programmet. I stället handlar versionen om att förbättra samspelet med moderna tjänster och göra programmet mer pålitligt.
Microsoft Graph-stödet är den strategiskt viktigaste nyheten eftersom det öppnar för bättre samverkan med Microsoft 365. Systemfältsläget är samtidigt den förändring som många vanliga användare förmodligen kommer att märka mest.
Tillsammans med rättningarna för IMAP, kalender, kryptering och programkrascher gör detta Thunderbird 154 till en viktig stabilitetsuppdatering – särskilt för användare som hanterar flera konton och är beroende av att e-post och kalender fungerar hela arbetsdagen.
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem.
När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt, och det var långt ifrån självklart hur ett komplett operativsystem baserat på Linux skulle organiseras och underhållas.
Murdock ville skapa något mer genomtänkt än en samling program som satts ihop till ett installationspaket. Hans mål var ett komplett och stabilt operativsystem som utvecklades öppet, gemensamt och i nära samarbete med användarna.
Visionen formulerades senare i det så kallade Debianmanifestet. Där beskrevs ett system som skulle följa idéerna bakom både Linux och GNU-projektet: programvaran skulle vara fri, utvecklingen öppen och projektets beslut fattas av en gemenskap snarare än av ett enskilt företag.
Vad är egentligen en Linuxdistribution?
Linux är i grunden namnet på operativsystemets kärna. Kärnan fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren kör.
För att få ett komplett operativsystem behövs dock betydligt mer. Det krävs bland annat installationsprogram, systemverktyg, skrivbordsmiljöer, drivrutiner, säkerhetsuppdateringar och program för allt från textredigering till webbsurfning.
En Linuxdistribution samlar alla dessa delar i ett sammanhängande system. Debian blev tidigt känt för att organisera programmen i så kallade paket. Pakethanteringen gör det möjligt att installera, uppdatera och ta bort program utan att användaren själv behöver leta efter och sammanställa programkoden.
Detta låter självklart i dag, men under Linux tidiga år var det en viktig teknisk och organisatorisk utmaning.
Ett digitalt bygge med tusentals delar
Ett modernt operativsystem består av ett mycket stort antal programkomponenter. Dessa utvecklas ofta av helt olika projekt och måste ändå fungera tillsammans.
När exempelvis ett centralt bibliotek uppdateras kan förändringen påverka hundratals andra program. Debians utvecklare måste därför kontrollera beroenden, rätta fel och se till att säkerhetsuppdateringar kan distribueras utan att resten av systemet slutar fungera.
Arbetet påminner om att underhålla en enorm maskin där varje kugghjul tillverkas av olika grupper runt om i världen. Debians uppgift är inte bara att samla delarna, utan också att testa att de passar ihop.
Projektet har därför fått ett starkt rykte för stabilitet. Nya funktioner införs inte enbart för att de är nya. De ska också vara tillräckligt testade för att kunna användas i ett system som förväntas fungera under lång tid.
Det är en viktig anledning till att Debian används på allt från persondatorer och servrar till molntjänster, inbyggda system och teknisk utrustning.
Grunden till en hel familj av operativsystem
Debians inflytande sträcker sig långt utanför projektets egna användare. Distributionens paketsystem och tekniska infrastruktur används som grund för en stor familj av andra Linuxdistributioner.
Ubuntu är det mest kända exemplet, och Ubuntu har i sin tur blivit grund för ytterligare distributioner. På så sätt kan tekniskt arbete som utförs inom Debian spridas vidare till miljontals datorer, även när användarna inte själva kör Debian.
Det innebär att en förbättring eller säkerhetsrättning i Debian kan få betydelse långt utanför projektets egna servrar och installationsfiler. Debian fungerar därför både som ett eget operativsystem och som en central byggsten i ett betydligt större Linuxekosystem.
Ett projekt utan en ensam ägare
En av Debians mest utmärkande egenskaper är organisationen. Distributionen styrs inte av ett enskilt kommersiellt företag. Den utvecklas huvudsakligen av frivilliga deltagare från många olika länder.
Det betyder inte att Debian saknar regler eller ledning. Projektet har utvecklat egna demokratiska processer, tekniska riktlinjer och dokument som beskriver vilka principer distributionen ska följa. Bland dessa finns Debians sociala kontrakt och riktlinjerna för fri programvara.
Modellen kan göra beslutsfattandet långsammare än i ett företag där ledningen snabbt kan bestämma riktning. Samtidigt gör den Debian mindre beroende av ett enskilt bolags ekonomi, ägare eller affärsstrategi.
Företag kan byta inriktning, köpas upp eller lägga ned produkter. Ett internationellt gemenskapsprojekt kan i stället fortsätta så länge det finns människor som vill utveckla och använda det.
Debian Day firas runt om i världen
Den 16 augusti uppmärksammas varje år som Debian Day. Lokala användargrupper arrangerar möten, föredrag, installationsaktiviteter och informella sammankomster.
Under 33-årsfirandet 2026 planeras minst 19 lokala Debianträffar på tre kontinenter. Evenemangen ger både erfarna utvecklare och nyfikna nybörjare möjlighet att träffas och utbyta kunskap.
Firandet speglar hur projektet är uppbyggt. Debian är inte bara programkod som kan hämtas från internet. Det är också ett socialt nätverk av människor som dokumenterar, översätter, testar, rapporterar fel, underhåller programpaket och hjälper andra användare.
En 33-åring som fortfarande formar Linuxvärlden
Teknikvärlden förändras snabbt. Datorarkitekturer kommer och går, nya säkerhetshot uppstår och program som en gång var självklara ersätts av nya lösningar. Trots detta har Debian behållit mycket av sin ursprungliga identitet.
Projektets betydelse ligger därför inte enbart i själva operativsystemet. Debian har också visat att en stor internationell gemenskap kan bygga och underhålla en tekniskt avancerad plattform under flera årtionden – utan att projektet behöver styras av ett enda företag.
Trettiotre år efter Ian Murdocks första tillkännagivande är Debian fortfarande under aktiv utveckling. Det är både ett praktiskt operativsystem och ett långvarigt experiment i öppet samarbete.
Och resultatet finns i dag i betydligt fler datorer, servrar och tekniska produkter än de flesta användare känner till.
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara.
SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya versionen bygger på Debian 13.6 ”Trixie” och innehåller framför allt säkerhetsuppdateringar, nyare program samt ett oväntat återseende: installationsstöd för riktigt gamla 32-bitarsdatorer.
SparkyLinux är ett Debianbaserat operativsystem som försöker kombinera stabilitet med ett stort urval av skrivbordsmiljöer. Användaren kan välja mellan allt från moderna och funktionsrika skrivbord till mycket resurssnåla varianter för äldre datorer.
Debian fungerar som stabil grund
Att SparkyLinux 8.4 bygger på Debian 13.6 innebär att distributionen använder Debians programpaket, säkerhetsuppdateringar och grundläggande systemkomponenter.
Debian är känt för att prioritera stabilitet framför snabba och omfattande förändringar. SparkyLinux bygger vidare på denna grund men erbjuder egna verktyg, installationer och programförråd. Resultatet är ett system som kan vara lättare att komma igång med än en traditionell Debianinstallation.
Standardkärnan i installations- och livesystemet är Linux 6.12.101 LTS. Förkortningen LTS betyder ”Long Term Support” och innebär att kärnan får säkerhets- och felrättningar under en längre period.
Via SparkyLinux egna programförråd finns dessutom stöd för de nyare Linuxkärnorna 7.1.8 och 6.18.43 LTS. ARM64-utgåvorna använder Linux 6.18.39 LTS, medan versionen för 32-bitarsdatorer levereras med Linux 6.12.102 LTS.
För vanliga användare finns det normalt ingen anledning att byta kärna manuellt. Möjligheten är främst intressant för den som har mycket ny hårdvara eller behöver stöd för en särskild komponent.
32-bitarsversionen gör comeback
Den största nyheten är att SparkyLinux åter erbjuder installationsavbilder för datorer med 32-bitarsprocessor.
När Debian slutade tillhandahålla vissa 32-bitars live- och installationsavbilder följde SparkyLinux först efter. Utvecklarna har nu omprövat beslutet eftersom det fortfarande finns många fungerande datorer med äldre 32-bitarsprocessorer.
Det betyder inte att en tjugo år gammal dator plötsligt blir lika snabb som en modern maskin. Begränsat arbetsminne, långsamma hårddiskar och äldre webbläsarkrav kan fortfarande skapa problem. Men för enklare uppgifter – exempelvis textbehandling, lokal musikuppspelning, utskrifter eller användning som reservdator – kan SparkyLinux ge äldre utrustning ett nytt liv.
Återinfört 32-bitarsstöd kan även minska mängden fungerande elektronik som kasseras enbart för att nya operativsystem inte längre går att installera.
Flera olika skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.4 finns i flera utgåvor:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI med enbart textbaserad miljö
KDE Plasma passar den som vill ha ett modernt och omfattande skrivbord med många inställningsmöjligheter. Xfce, LXQt och MATE kräver i regel mindre datorkraft och kan därför fungera bättre på äldre eller enklare datorer.
MinimalGUI innehåller den resurssnåla fönsterhanteraren Openbox och ger användaren möjlighet att bygga upp systemet med endast de program som behövs. MinimalCLI saknar grafiskt skrivbord och lämpar sig bland annat för servrar, specialbyggen och avancerade användare.
MinimalGUI och MinimalCLI finns även för ARM64, vilket gör dem användbara på exempelvis enkortsdatorer och andra ARM-baserade system.
Uppdaterade internetprogram
SparkyLinux 8.4 levereras med webbläsaren Firefox 140.13.0 ESR och e-postprogrammet Thunderbird 140.13.0 ESR. ESR-versionerna är avsedda för användare och organisationer som vill ha längre support och färre större förändringar.
Den nyare Firefox 153.0.3 finns samtidigt tillgänglig genom SparkyLinux programförråd för den som föredrar den senaste vanliga versionen.
I övrigt är SparkyLinux 8.4 en förhållandevis liten uppdatering. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsrättningar, uppdaterade programpaket och fortsatt kompatibilitet med Debian 13.
Befintliga användare behöver inte installera om
Den som redan använder SparkyLinux 8 ”Seven Sisters” behöver inte hämta en ny installationsfil eller installera om datorn. Det räcker att uppdatera det befintliga systemet med SparkyLinux vanliga uppdateringsverktyg.
SparkyLinux 8.4 är kanske inte en revolutionerande utgåva, men återkomsten för 32-bitarsdatorer gör den ovanligt intressant. När många systemutvecklare blickar framåt mot allt kraftfullare datorer väljer SparkyLinux samtidigt att hålla dörren öppen för den äldre hårdvara som fortfarande fungerar.
Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection.
GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit en ny policy för användningen av artificiell intelligens och stora språkmodeller.
GNU Compiler Collection, vanligtvis förkortat GCC, är en samling kompilatorer för bland annat programmeringsspråken C, C++, Fortran och Ada. Programvaran är en central del av många Linuxsystem och används för att omvandla programmerares källkod till körbara program.
Den nya policyn innebär att GCC tills vidare kommer att avvisa bidrag som innehåller upphovsrättsligt betydande material som har skapats av en språkmodell.
Det räcker inte att redigera AI-koden
Reglerna omfattar inte bara kod som kopierats direkt från exempelvis ChatGPT eller GitHub Copilot. Även kod som senare har skrivits om, rättats eller förbättrats av en människa kan omfattas.
Det avgörande är om den färdiga koden fortfarande bygger på material som ursprungligen skapades av en språkmodell.
En utvecklare kan alltså inte låta en AI skapa en större funktion, städa upp koden manuellt och därefter behandla resultatet som ett helt självständigt arbete.
När ett kodbidrag väl har sitt ursprung i AI-genererat material fortsätter det, enligt policyn, att räknas som härlett från detta material.
AI får fortfarande användas som hjälpmedel
Policyn innebär inte ett fullständigt förbud mot AI-verktyg.
Utvecklare får fortfarande använda språkmodeller för att:
diskutera programmeringsidéer,
förstå befintlig källkod,
lära sig mer om ett obekant teknikområde,
undersöka möjliga lösningar,
genomföra allmän efterforskning.
Begränsningen gäller när upphovsrättsligt betydande material från språkmodellen faktiskt hamnar i den kod som skickas in till GCC-projektet.
En utvecklare kan exempelvis fråga en språkmodell hur en viss kompilatorteknik fungerar. Därefter kan utvecklaren själv konstruera och skriva en egen lösning. Det skiljer sig från att låta språkmodellen skapa själva implementationen och sedan använda den som grund för bidraget.
Vad betyder upphovsrättsligt betydande?
All kod är inte automatiskt tillräckligt originell eller omfattande för att skyddas av upphovsrätten.
En mycket enkel ändring, som att rätta ett stavfel, byta ett variabelnamn eller justera en uppenbar felskrivning, kan vara juridiskt obetydlig. Mer omfattande funktioner, algoritmer och implementationer kan däremot betraktas som upphovsrättsligt betydande.
Policyn innehåller därför vissa begränsade undantag.
GCC:s ansvariga utvecklare kan acceptera triviala eller juridiskt obetydliga ändringar som har skapats med hjälp av en språkmodell. Ändringen måste fortfarande uppfylla projektets vanliga kvalitetskrav, och användningen av AI ska redovisas tydligt.
Särskilda regler för testprogram
AI-genererade testfall kan också behandlas annorlunda än kod som blir en permanent del av GCC.
Ett testfall består ofta av ett mycket litet program som används för att återskapa ett fel eller kontrollera att kompilatorn beter sig på rätt sätt. Sådan kod är normalt inte en del av kompilatorns egen implementation.
Därför kan även upphovsrättsligt betydande AI-genererade testfall i vissa situationer accepteras.
Upphovsrätten är den stora frågan
Bakgrunden till försiktigheten är osäkerheten kring hur språkmodeller har tränats och vilka rättigheter som gäller för materialet de producerar.
En språkmodell kan ha tränats på stora mängder offentligt tillgänglig källkod. Det är inte alltid möjligt att avgöra om ett kodförslag är en helt ny konstruktion eller om det ligger nära kod som redan har skrivits av någon annan.
För ett stort projekt som GCC kan detta skapa både juridiska och praktiska problem. Projektet måste kunna veta att den kod som tas emot får distribueras under GCC:s licens och att bidragsgivaren har rätt att lämna över den.
En försiktighetsprincip för fri programvara
Den nya policyn visar att AI kan användas som ett verktyg under utvecklingsarbetet, men att ansvaret fortfarande ligger hos människan.
För GCC räcker det inte att en utvecklare förstår, granskar eller förbättrar den kod som en språkmodell har skapat. Om ett betydande kodbidrag bygger på AI-genererat material kan det fortfarande avvisas.
Budskapet till utvecklare är därför tydligt: använd gärna AI för att lära, resonera och undersöka – men skriv den kod som ska skickas in till GCC själv.
> FAKTA: GCC OCH AI-GENERERAD KOD
GCC är en samling kompilatorer
för bland annat C, C++, Fortran och Ada. GCC används i många
Linuxdistributioner och andra fria operativsystem.
GCC-projektets nya policy innebär att upphovsrättsligt betydande kod
som har skapats av en språkmodell normalt inte accepteras som bidrag.
Policyn gäller även kod som först har skapats av exempelvis ChatGPT,
Gemini eller GitHub Copilot och därefter har skrivits om eller
förbättrats av en människa.
AI får fortfarande användas för att diskutera idéer, förstå befintlig
kod, göra efterforskningar och lära sig mer om ett teknikområde.
Triviala ändringar och vissa testfall kan i särskilda fall accepteras.
Användningen av AI måste då redovisas tydligt.
GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program.
GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för att bygga, länka och undersöka program på Linux och andra Unixliknande operativsystem.
Binutils arbetar oftast i bakgrunden och märks därför sällan av vanliga datoranvändare. För programmerare, systemutvecklare och skapare av Linuxdistributioner är verktygen däremot mycket viktiga. De används tillsammans med bland annat kompilatorn GCC, standardbiblioteket glibc och felsökaren GDB.
Vad är GNU Binutils?
När en programmerare skriver ett program måste källkoden gå igenom flera steg innan den kan köras av datorn.
Först översätts programkoden till maskinkod. Därefter måste olika delar av programmet kopplas samman till en färdig körbar fil. Binutils innehåller flera av de verktyg som behövs under denna process.
Bland de mest kända verktygen finns:
as – omvandlar assemblerkod till objektfiler.
ld – länkar samman objektfiler och bibliotek till färdiga program.
objdump – visar information om innehållet i körbara filer och objektfiler.
readelf – granskar ELF-filer, som är det vanligaste formatet för körbara program i Linux.
ar – skapar och hanterar statiska programbibliotek.
De flesta utvecklare använder inte alla dessa kommandon direkt. I stället anropas de automatiskt av kompilatorer och byggsystem.
Enklare felsökning av program
Både objdump och readelf har fått det nya alternativet:
--debug-dir=DIR
Det gör det möjligt att ange en särskild katalog där verktygen ska leta efter separata filer med felsökningsinformation.
Felsökningsinformation innehåller exempelvis funktionsnamn, variabelnamn och kopplingar mellan maskinkod och programmets ursprungliga källkod. Informationen är mycket användbar när ett program kraschar eller beter sig fel.
I många Linuxdistributioner lagras felsökningsinformationen separat från själva programmet. Det gör programfilerna mindre, samtidigt som utvecklare fortfarande kan installera den mer detaljerade informationen när den behövs.
Med det nya alternativet blir det enklare att undersöka program när felsökningsfilerna ligger på en annan plats än normalt.
Objdump kan visa globala variabler
Verktyget objdump har även fått alternativet:
--map-global-vars
Det kan användas för att visa var globala variabler finns i en objektfil och vilken typ av information de innehåller.
En global variabel är en variabel som kan användas av flera delar av ett program. Sådana variabler kan ibland göra program svårare att felsöka, eftersom innehållet kan ändras från många olika platser.
Den nya funktionen kan därför hjälpa utvecklare att förstå hur ett program använder sitt minne och hur olika variabler är placerade i den färdiga programfilen.
Objektfiler kan behandlas som ett bibliotek
Länkaren har fått stöd för alternativen:
--start-lib
--end-lib
De gör det möjligt att behandla en grupp objektfiler ungefär som om de låg i ett statiskt bibliotek.
Ett statiskt bibliotek är normalt en samling färdigkompilerade objektfiler som har packats ihop i en arkivfil. Med de nya alternativen behöver utvecklaren inte alltid skapa en sådan arkivfil först.
Det kan förenkla byggprocessen, särskilt i stora projekt där många mindre objektfiler ska kopplas samman.
Länkaren tar då endast med de objektfiler som verkligen behövs, på ungefär samma sätt som när ett vanligt statiskt bibliotek används.
Snabbare länkning kan ge större programfiler
BFD-länkaren stöder nu optimeringsnivån:
-O 0
När denna nivå används slutar länkaren att slå samman innehållet i vissa sektioner som innehåller identiska eller liknande data.
Normalt försöker länkaren minska storleken på det färdiga programmet genom att kombinera exempelvis identiska textsträngar eller annan återkommande information.
Det arbetet kan dock ta tid, särskilt när mycket stora program ska byggas.
Genom att använda -O 0 kan länkningen därför gå betydligt snabbare. Nackdelen är att det färdiga programmet kan bli större eftersom information som hade kunnat delas i stället sparas flera gånger.
Det blir alltså en avvägning mellan byggtid och filstorlek.
Funktionen kan vara särskilt användbar under utveckling, när ett program kompileras och länkas om många gånger. Inför en slutlig utgåva kan utvecklaren sedan välja en högre optimeringsnivå för att skapa en mindre programfil.
Förbättrat stöd för RISC-V
GNU Binutils 2.47 utökar även stödet för processorarkitekturen RISC-V.
RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från flera traditionella processorplattformar kan den användas och vidareutvecklas utan att tillverkare behöver betala licensavgifter för själva instruktionsuppsättningen.
Arkitekturen används bland annat i mikrokontroller, inbyggda system, forskningsprojekt, servrar och experimentella persondatorer.
Den nya versionen av Binutils innehåller stöd för flera ytterligare RISC-V-utökningar, däribland:
zalasr 1.0
svrsw60t59b 1.0
zvabd 1.0
smpmpmt 1.0
Stöd har också lagts till för flera instruktioner som utför vektoriella punktprodukter.
Vektorberäkningar gör det möjligt för processorn att bearbeta flera tal samtidigt i stället för ett tal i taget. Det är särskilt användbart inom områden som bildbehandling, artificiell intelligens, vetenskapliga beräkningar och signalbehandling.
Punktprodukter är en vanlig matematisk operation inom exempelvis maskininlärning. Bättre stöd för sådana instruktioner gör det möjligt för utvecklare att skapa program som mer effektivt utnyttjar moderna RISC-V-processorer.
Äldre 32-bitars S/390 fasas ut
Stödet för den 32-bitars IBM S/390-plattformen har nu markerats som föråldrat.
Det innebär inte nödvändigtvis att stödet försvinner omedelbart, men det är en tydlig signal om att det kan tas bort i en framtida version.
Den modernare 64-bitarsarkitekturen S/390x påverkas inte. Den fortsätter att stödjas och underhållas.
S/390 och S/390x används främst i IBM:s stordatorsystem. Att den äldre 32-bitarsversionen fasas ut är därför ett naturligt steg när allt fler system använder 64-bitarsprocessorer och modernare programvara.
En viktig uppdatering som arbetar i bakgrunden
GNU Binutils 2.47 innehåller inga funktioner som vanliga datoranvändare kommer att se direkt på skrivbordet. Uppdateringen är ändå betydelsefull.
Nästan alla program i en Linuxdistribution har vid något tillfälle passerat genom en assembler, länkare eller något annat verktyg från Binutils.
Förbättringarna kan ge utvecklare snabbare byggprocesser, bättre möjligheter att undersöka programfiler och utökat stöd för nya processorinstruktioner.
GNU Binutils 2.47 finns tillgänglig som källkod från GNU-projektets servrar. Användare av Linuxdistributioner med löpande uppdateringar kan räkna med att versionen dyker upp i pakethanteraren när distributionernas utvecklare har hunnit testa och paketera den.
Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran.
Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har skrivits av AI-verktyg får inte längre lagras på plattformen.
Codeberg är en tjänst för fri programvara och projekt med öppen källkod. Plattformen drivs utan vinstsyfte och bygger på programvaran Forgejo, som är ett öppet alternativ till bland annat GitHub.
Den nya begränsningen har lagts till i Codebergs användarvillkor efter att frågan diskuterats och godkänts genom organisationens gemensamma beslutsprocess. Regeln omfattar kod som huvudsakligen har skapats av generativa AI-tjänster, exempelvis Claude och OpenAI Codex.
Oklart vem som äger AI-skapad kod
Ett av Codebergs viktigaste argument handlar om upphovsrätt.
Generativa AI-system tränas på mycket stora mängder text och programkod. I många fall är det svårt att veta exakt vilket material som har använts vid träningen och vilka licenser som gäller för det ursprungliga materialet.
Det skapar flera obesvarade frågor. Kan AI-genererad kod innehålla delar som liknar upphovsrättsskyddad kod? Vem bär ansvaret om sådan kod publiceras? Kan den som använder AI-verktyget verkligen ge programmet en giltig licens?
Codeberg anser att den juridiska situationen fortfarande är för osäker för att plattformen ska tillåta projekt som till största delen består av AI-genererat innehåll.
Risk för skadlig och osäker kod
Codeberg lyfter även fram säkerheten.
Ett generativt AI-system förstår inte programkod på samma sätt som en erfaren utvecklare. Systemet skapar i stället svar genom att beräkna vilka ord, symboler och kodrader som sannolikt bör följa efter varandra.
Resultatet kan se korrekt och professionellt ut, trots att programmet innehåller allvarliga fel. Det kan exempelvis handla om säkerhetshål, felaktig hantering av lösenord eller kod som använder gamla och osäkra funktioner.
AI-verktyg kan dessutom producera skadlig kod, antingen avsiktligt efter en instruktion eller oavsiktligt genom ett felaktigt förslag. Enligt Codeberg har dagens AI-tjänster inte tillräckligt starka skydd för att garantera att större automatiskt skapade projekt är säkra.
I användarvillkoren skriver Codeberg att användare inte får dela projekt som huvudsakligen består av kod skriven av generativa AI-verktyg. Som skäl anges både den oklara upphovsrätten och risken för skadligt innehåll.
All användning av AI förbjuds inte
Den nya regeln innebär inte att utvecklare helt måste avstå från AI.
Det är fortfarande tillåtet att använda AI som ett begränsat hjälpmedel. En programmerare kan exempelvis be ett AI-system att förklara ett felmeddelande, föreslå hur en enskild funktion kan förbättras eller hjälpa till att skriva dokumentation.
Begränsningen gäller projekt där AI har producerat huvuddelen av själva källkoden.
Gränsen är dock inte särskilt tydlig. Codeberg har inte angett någon exakt procentsats för hur stor del av ett projekt som får vara AI-genererad. Det framgår inte heller hur kod som har skapats gemensamt av människor och AI ska bedömas.
Mänsklig granskning verkar inte räcka
Reglernas formulering innehåller inget tydligt undantag för kod som först har skapats av AI och därefter granskats av en människa.
Det innebär att ett projekt kan omfattas av förbudet även om utvecklaren har läst, testat och förstått varje kodrad. Den avgörande frågan verkar vara vem eller vad som ursprungligen skapade huvuddelen av koden.
Detta kan bli svårt att hantera i praktiken. Modern programutveckling sker ofta i flera steg. En utvecklare kan låta AI skapa ett första förslag, ändra stora delar av det och sedan bygga vidare manuellt.
När är koden då fortfarande AI-genererad? Codebergs regler ger ännu inget tydligt svar.
Svårt att upptäcka AI-skriven kod
Det finns i dag ingen helt pålitlig metod för att avgöra om ett program har skrivits av en människa eller av ett AI-system.
Till skillnad från bilder och vanlig text innehåller programkod ofta fasta strukturer och återkommande lösningar. Två utvecklare kan därför skriva mycket liknande kod utan att någon har kopierat den andra.
AI-genererad kod kan också redigeras, döpas om och blandas med mänskligt skriven kod. Efter tillräckligt många ändringar kan det vara nästan omöjligt att fastställa hur den första versionen skapades.
Codeberg har ännu inte förklarat hur plattformen ska upptäcka regelbrott eller vilken typ av bevis som kommer att krävas.
Det är därför möjligt att reglerna främst kommer att användas mot projekt som öppet beskriver sig som helt eller nästan helt AI-genererade.
En annan väg än GitHub
Codebergs beslut går i motsatt riktning jämfört med utvecklingen hos den kommersiella konkurrenten GitHub.
GitHub har under de senaste åren byggt in allt fler AI-funktioner för programmerare. AI-assistenter kan föreslå kod, besvara frågor om projekt och i vissa fall arbeta mer självständigt med programmeringsuppgifter.
Medan GitHub ser generativ AI som en central del av framtidens programutveckling väljer Codeberg alltså att dra en tydlig gräns.
Skillnaden speglar två olika synsätt. Det ena betonar snabbare utveckling och automatisering. Det andra lägger större vikt vid upphovsrätt, säkerhet, mänsklig kontroll och möjligheten att förstå hur ett program har skapats.
Kan påverka fler plattformar
Codebergs beslut är ett av de tydligaste exemplen hittills på en kodplattform som begränsar AI-genererad programvara i sina användarvillkor.
Plattformen nöjer sig inte med att rekommendera försiktighet eller kräva att AI-användning redovisas. Projekt som huvudsakligen har skapats av generativ AI måste i stället publiceras någon annanstans.
Det återstår att se hur reglerna kommer att fungera i praktiken. Codeberg behöver bland annat avgöra vad ordet ”huvudsakligen” betyder, hur misstänkta projekt ska granskas och hur utvecklare ska kunna försvara sig mot felaktiga anklagelser.
Beslutet visar samtidigt att frågan om AI-genererad kod inte bara är teknisk. Den handlar även om juridiskt ansvar, säkerhet, förtroende och vilken roll människor ska ha i framtidens programutveckling.
Linux är ett modernt operativsystem, men många av dess viktigaste idéer utvecklades redan under Unix-eran på 1960- och 1970-talen. Det hierarkiska filsystemet, processhanteringen, kommandopipelines och möjligheten att flytta systemet mellan olika datorarkitekturer är principer som fortfarande präglar dagens Linuxdistributioner. Att de lever kvar efter mer än 50 år beror framför allt på att de fortfarande är enkla, flexibla och användbara.
Linux brukar beskrivas som ett modernt operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till superdatorer, webbservrar och inbyggda system. Trots detta bygger Linux på flera grundidéer som utvecklades redan under Unix barndom på 1960- och 1970-talen.
Många av idéerna var banbrytande när de introducerades. I dag är de så självklara att de flesta användare knappt tänker på dem. Här är några av de viktigaste Unix-principerna som fortfarande präglar moderna Linuxdistributioner.
Filsystemet är uppbyggt som ett träd
En av Unix viktigaste innovationer var det hierarkiska filsystemet. När forskarna bakom Unix beskrev systemet i artikeln The Unix Time-Sharing System år 1974 var idén om ett sammanhängande katalogträd fortfarande relativt ny.
I Linux börjar hela filsystemet i rotkatalogen:
Under rotkatalogen finns kataloger som exempelvis:
Dessa kan i sin tur innehålla fler kataloger och filer. Strukturen kan jämföras med ett träd där rotkatalogen är stammen och underkatalogerna är grenar.
Till skillnad från DOS och Windows använder Linux normalt inte enhetsbokstäver som C: eller D:. I stället monteras olika lagringsenheter på valfria platser i samma katalogträd.
En extern hårddisk kan exempelvis monteras under:
En nätverksresurs kan monteras under:
För användaren ser resurserna då ut som vanliga kataloger, även om de i verkligheten finns på olika hårddiskar, USB-minnen, servrar eller optiska skivor.
Detta gör Linux filsystem både flexibelt och enhetligt.
Flera processer kan köras samtidigt
Unix konstruerades från början som ett fleranvändar- och multitaskingsystem. Flera program kunde därför köras samtidigt, även när användarna arbetade via enkla textterminaler.
I Linux kallas ett program som körs för en process. Operativsystemet kan hantera tusentals processer samtidigt och fördela processortid och minne mellan dem.
I ett kommandoskal kan ett program startas i bakgrunden genom att lägga till tecknet &:
Skalet återgår då direkt till kommandoprompten medan programmet fortsätter att köras.
Om ett program redan körs i förgrunden kan det tillfälligt stoppas genom att trycka:
Därefter kan processen fortsätta i bakgrunden med kommandot:
Det går även att visa skalets aktuella jobb:
Och återföra ett bakgrundsjobb till förgrunden:
Denna typ av jobbkontroll utvecklades när textterminaler var vanligare än grafiska skrivbord. Funktionen är fortfarande användbar vid arbete via terminal, SSH eller på servrar utan grafiskt gränssnitt.
Små program kan kopplas ihop med pipelines
En av Unix mest inflytelserika idéer är att program ska vara små, göra en tydligt avgränsad uppgift och kunna kombineras med andra program.
Detta möjliggörs genom standardiserade kanaler för inmatning och utmatning:
standard input, normalt tangentbordet
standard output, normalt terminalen
standard error, där felmeddelanden visas
Utmatningen från ett kommando kan sparas i en fil:
Kommandot ps aux visar systemets processer. Tecknet > skickar resultatet till filen allprocs.txt i stället för till skärmen.
En fil kan även användas som inmatning:
Ännu viktigare är pipeline-tecknet:
Det skickar utmatningen från ett kommando direkt till nästa kommando.
Ett enkelt exempel är:
Här skapar ps aux en lista över alla processer. Resultatet skickas till grep, som endast visar de rader som innehåller ordet firefox.
Ett mer lekfullt exempel är:
Programmet fortune skriver ut ett kort citat eller meddelande. Resultatet skickas sedan till lolcat, som visar texten i olika färger.
Pipeline-principen gör det möjligt att skapa avancerade arbetsflöden genom att kombinera enkla verktyg. I stället för att varje program måste innehålla alla funktioner kan användaren bygga en lösning av flera mindre delar.
C gjorde Unix flyttbart mellan olika datorer
Tidiga operativsystem skrevs ofta nästan helt i assembler. Assemblerkod arbetar nära datorns processor och kan vara mycket effektiv, men den är samtidigt starkt bunden till en viss processorarkitektur.
Ett program skrivet för en viss processor kunde därför inte utan vidare köras på en annan.
Unix skrevs till stor del om i programspråket C, som utvecklades av Dennis Ritchie vid Bell Labs. Detta var ett avgörande steg.
C är ett kompilerat högnivåspråk. Samma källkod kan i många fall kompileras för flera olika processorer, förutsatt att det finns en lämplig kompilator och att de maskinberoende delarna anpassas.
Det gjorde Unix betydligt lättare att flytta, eller porta, till nya datorsystem.
Samma grundidé gäller för Linux. Linuxkärnan och stora delar av operativsystemets grundläggande verktyg är skrivna i C. Därför kan Linux köras på många arkitekturer, bland annat:
x86 och x86-64
ARM
RISC-V
PowerPC
MIPS
IBM:s stordatorarkitekturer
Portabiliteten är en viktig förklaring till att Linux finns i så många typer av produkter, från små routrar till världens kraftfullaste superdatorer.
Användarna hjälper varandra
Unix utvecklades vid Bell Labs, som tillhörde det amerikanska telebolaget AT&T. På grund av dåtidens konkurrensregler hade företaget begränsade möjligheter att sälja Unix som en vanlig kommersiell produkt.
I stället distribuerades Unix till universitet och forskningsinstitutioner mot relativt låga avgifter. I många fall fick mottagarna även tillgång till källkoden.
Däremot följde inte alltid någon traditionell kundsupport med systemet. Användarna fick därför själva lösa problem, rätta fel och utveckla förbättringar.
Det växte fram användargrupper där forskare, studenter och systemadministratörer utbytte program, dokumentation och tekniska lösningar. En viktig organisation blev USENIX, som senare utvecklades till en betydande konferensorganisation inom datavetenskap.
Vid University of California, Berkeley utvecklades BSD, Berkeley Software Distribution. BSD blev en egen Unix-gren och kom att påverka många senare operativsystem.
Samma kultur lever kvar runt Linux. Supporten kommer ofta från flera olika håll:
distributionsprojektens dokumentation
webbforum
e-postlistor
lokala Linuxanvändargrupper
IRC och chattkanaler
webbplatser som Stack Exchange
diskussionsforum och sociala medier
Linuxvärlden bygger fortfarande i stor utsträckning på att användare delar kunskap och hjälper varandra.
Unix började på en relativt liten dator
Linuxanvändare framhåller ofta att systemet kan ge äldre datorer ett nytt liv. Lätta Linuxdistributioner kan användas på maskiner som inte längre klarar moderna versioner av Windows.
Även detta har en historisk koppling till Unix.
Bell Labs hade tidigare deltagit i utvecklingen av Multics, ett mycket ambitiöst operativsystem som skulle erbjuda datorkraft som en samhällstjänst. Användare skulle kunna ansluta till centrala datorresurser ungefär på samma sätt som människor ansluter sig till el- eller telefonnätet.
Projektet blev dyrt och försenat, och Bell Labs drog sig ur samarbetet.
Ken Thompson och Dennis Ritchie började därefter utveckla ett mindre och enklare system. De använde en PDP-7 från Digital Equipment Corporation, en dator som redan då hade begränsade resurser jämfört med de stora stordatorsystemen.
Unix växte alltså fram ur tanken att skapa ett användbart system med mindre och enklare hårdvara.
På ett liknande sätt kan Linux i dag användas för att återbruka äldre datorer. En maskin som inte längre fungerar bra med ett tungt operativsystem kan fortfarande användas som exempelvis:
enkel arbetsstation
webbserver
filserver
internetradio
informationsskärm
brandvägg eller router
retrospelsdator
terminal för fjärranslutning
Det betyder inte att alla moderna Linuxdistributioner är resurssnåla. Fullständiga skrivbordsmiljöer kan kräva relativt mycket minne och processorkraft. Däremot ger Linux användaren stora möjligheter att välja ett lättare skrivbord eller helt avstå från ett grafiskt gränssnitt.
Unixfilosofin lever vidare
Linux är inte Unix, men det är ett Unix-liknande operativsystem. Många av dess viktigaste egenskaper kommer direkt eller indirekt från de idéer som utvecklades vid Bell Labs för mer än ett halvt sekel sedan.
Det hierarkiska filsystemet skapar en sammanhängande struktur för filer och enheter. Processmodellen gör det möjligt att köra många program samtidigt. Pipelines låter små verktyg samarbeta. Programspråket C gjorde systemen lättare att flytta mellan olika datorarkitekturer. Användargemenskaperna skapade en tradition av kunskapsdelning och gemensam utveckling.
Dessa idéer lever inte kvar enbart av nostalgiska skäl. De finns kvar eftersom de fortfarande fungerar.
Linux visar därmed att teknisk utveckling inte alltid innebär att allt gammalt måste ersättas. Ibland bygger framtidens system vidare på idéer som visade sig vara ovanligt hållbara.
> FAKTA: UNIX-IDÉER I LINUX
> Ursprung: Unix började utvecklas vid Bell Labs år 1969.
> Linux: Linuxkärnan skapades av Linus Torvalds och publicerades första gången 1991.
> Filsystem: Alla filer och lagringsenheter ingår i ett gemensamt katalogträd som börjar i rotkatalogen /.
> Processer: Linux kan köra många program och användarsessioner samtidigt.
> Pipelines: Tecknet | skickar resultatet från ett kommando vidare till ett annat.
> Programspråk: Linuxkärnan och många grundläggande systemverktyg är huvudsakligen skrivna i C.
> Arkitekturer: Linux kan köras på bland annat x86-64, ARM, RISC-V, PowerPC och stordatorer.
> Grundprincip: Små program ska göra en tydlig uppgift och kunna kombineras med andra program.
> Varför lever idéerna kvar? De är enkla, flexibla, portabla och fungerar fortfarande efter mer än 50 år.
Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar.
Den fria videoredigeraren Shotcut har kommit i version 26.6. Det är en uppdatering som framför allt riktar sig till användare som arbetar mer seriöst med bildkvalitet, externa skärmar och modernare videoflöden. Bland nyheterna märks HDR-export, förbättrat stöd för extern monitor och ett nytt visningsläge med Vulkan för Linux.
Shotcut är sedan tidigare ett populärt alternativ för den som vill redigera video utan att köpa dyra kommersiella program. Programmet är öppen källkod, finns för Linux, macOS och Windows, och används både av hobbyfilmare, innehållsskapare och mer tekniskt intresserade användare.
Extern skärm gör comeback
En av de viktigaste nyheterna i Shotcut 26.6 är att stödet för att använda en extra skärm som extern monitor har återställts. Det innebär att man kan visa upp videon på en annan skärm medan man redigerar på sin huvudskärm.
Det här är särskilt användbart för den som vill se sitt material i större format, kontrollera färger eller arbeta mer likt i en professionell redigeringsmiljö.
Menyn för extern monitor har också flyttats. Tidigare låg den under inställningar, men finns nu direkt i den översta menyn under Player. Det gör funktionen lättare att hitta.
Samtidigt finns det en ny reservinställning som heter Use Old Video Output. Den kan användas om det nya videosystemet orsakar problem, men den fungerar inte tillsammans med den nya externa monitorfunktionen.
HDR blir allt viktigare
En annan stor nyhet är att Shotcut nu tar ytterligare steg mot bättre stöd för HDR, alltså High Dynamic Range. HDR gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av bilden, med mer detaljer i både skuggor och högdagrar.
I praktiken kan HDR ge en bild som känns mer levande, särskilt på moderna TV-apparater och skärmar som har stöd för tekniken.
Shotcut 26.6 lägger till nya inställningar för dynamiskt omfång i både anpassade videolägen och tidslinjens egenskaper. Användaren kan välja mellan:
SDR
HLG HDR
PQ HDR
PQ HDR är den variant som ofta kopplas till HDR10, vilket är vanligt i moderna TV-apparater och videoproduktioner.
HDR-export med vissa begränsningar
Med den nya versionen kan Shotcut även exportera video i HDR, beroende på vilket videoläge och vilken 10-bitars bearbetning som används.
HDR10-metadata kan nu anges vid export, men stödet är än så länge begränsat. Metadata kan bäddas in vid export med videokodekarna libx265 och libsvtav1. Däremot finns det ännu inget stöd för HDR10-metadata vid export med hårdvaruaccelererade kodare.
Det betyder att den som vill exportera HDR-video kan behöva använda mjukvarubaserad kodning, vilket ofta tar längre tid men ger bättre kontroll.
HDR-förhandsvisning finns – men inte fullt ut på Linux
Shotcut 26.6 introducerar även ett nytt alternativ för HDR-förhandsvisning via extern monitor. Funktionen kan visas i helskärm och fungerar även med vanligt SDR-material.
För att HDR-förhandsvisning ska fungera korrekt krävs dock flera saker: en rätt konfigurerad HDR-skärm, HDR-videokällor och rätt bearbetningsläge i Shotcut.
Linuxanvändare bör känna till att HDR-förhandsvisning ännu inte fungerar fullt ut på Linux. Utvecklarna arbetar fortfarande med detta stöd.
Vulkan som nytt visningsalternativ på Linux
För Linuxanvändare finns också en annan intressant nyhet. Shotcut 26.6 lägger till Vulkan som nytt visningsalternativ under inställningen för displaymetod.
Vulkan är ett modernt grafik-API som ofta används för spel och grafiskt krävande program. I Shotcut kan det ge ytterligare ett alternativ för hur videobilden visas på skärmen.
Det innebär inte nödvändigtvis att allt automatiskt blir snabbare, men det ger användare ännu ett backend-val om andra visningsmetoder fungerar dåligt på deras system.
Snap-versionen för Linux har också förbättrats. Den använder nu skrivbordsmiljöns egna fildialog där det är möjligt, vilket gör att filval känns mer naturligt integrerat i systemet.
Ny brusreducering för ljud
Shotcut 26.6 innehåller även ett nytt ljudfilter: Reduce Noise: Audio. Det bygger på RNNoise och är tänkt att minska störande bakgrundsljud i inspelningar.
Det kan vara användbart för exempelvis tal, intervjuer, skärminspelningar och enklare videoproduktioner där ljudet inte spelats in under perfekta förhållanden.
Första steg mot externa plugins
En annan spännande nyhet är att Shotcut nu börjar få stöd för externa plugins. Det handlar bland annat om OpenFX för bildeffekter samt VST2 och LV2 för ljud.
Det här är fortfarande ett tidigt och begränsat stöd, men det är ändå ett viktigt steg. På sikt kan det göra Shotcut mer flexibelt, eftersom användare kan lägga till fler effekter och ljudverktyg utöver de som följer med programmet från början.
Flera viktiga komponenter uppdaterade
Under huven har flera centrala delar också uppdaterats. Shotcut 26.6 använder bland annat:
MLT 7.40.0
FFmpeg 8.1.2
libspatialaudio 0.4.0
frei0r 3.2.2
Det här är viktiga komponenter som påverkar videobehandling, ljud, effekter och exportformat.
Många felrättningar
Som vanligt innehåller versionen också en lång rad buggfixar. Bland annat har utvecklarna rättat problem med filtergränssnitt, luckor i tidslinjen, DeckLink-utmatning, undertexter, markörer, exportinställningar och identifiering av bildförhållande.
Det gör Shotcut 26.6 till en uppdatering som inte bara lägger till nya funktioner, utan också förbättrar stabiliteten i programmet.
Sammanfattning
Shotcut 26.6 är en viktig uppdatering för den som arbetar med modern videoredigering. HDR-stödet har blivit bättre, extern monitor är tillbaka och Linuxanvändare får ett nytt Vulkan-baserat visningsalternativ.
Samtidigt är vissa funktioner fortfarande under utveckling, särskilt HDR-förhandsvisning på Linux och stödet för externa plugins. Men riktningen är tydlig: Shotcut fortsätter att växa från ett enkelt gratisprogram till ett allt mer kompetent verktyg för avancerad videoredigering.
För den som använder Shotcut regelbundet är version 26.6 därför en uppdatering som är väl värd att installera.
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter.
KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form, trots att versionen fortfarande ligger några månader bort. Den nya versionen av det populära Linux-skrivbordet är planerad till mitten av oktober och en av de mest intressanta nyheterna riktar sig särskilt till användare med NVIDIA-grafikkort.
Den stora förändringen handlar om trippelbuffring i KWin, KDE:s fönsterhanterare och kompositor. I Plasma 6.8 kommer trippelbuffring att vara aktiverad som standard för NVIDIA-GPU:er.
Vad betyder trippelbuffring?
När datorn ritar upp det du ser på skärmen sker det inte direkt på själva bildytan. I stället används minnesytor, så kallade buffertar, där nästa bildruta förbereds innan den visas. Med dubbelbuffring finns två sådana ytor: en som visas och en som förbereds.
Trippelbuffring lägger till en tredje buffert. Det gör att systemet får lite mer spelrum när bildrutor ska levereras till skärmen. Resultatet kan bli att animationer, fönsterförflyttningar och skrivbordseffekter upplevs som jämnare, särskilt när systemet annars riskerar att missa rätt ögonblick att visa nästa bildruta.
För användaren betyder det i praktiken mindre hack och ryck i skrivbordet.
En viktig förbättring för NVIDIA på Linux
NVIDIA har länge haft ett lite komplicerat rykte i Linux-världen. Drivrutinerna har blivit mycket bättre med åren, men kombinationen av Wayland, kompositorer och grafikeffekter har inte alltid varit helt friktionsfri.
Därför är det intressant att KDE nu anser att tidigare problem med trippelbuffring är lösta. KDE-utvecklaren Xaver Hugl har bekräftat att funktionen nu kan aktiveras som standard i Plasma 6.8.
Det här är ingen funktion som vanliga användare nödvändigtvis kommer att se i en meny. Men den kan märkas i vardagen genom ett skrivbord som känns mer följsamt. Att flytta fönster, växla mellan program eller använda animationer kan upplevas som mjukare, särskilt på system där NVIDIA-grafiken tidigare haft små ryck i bilden.
Bättre kontroll över bakgrundsbilder
Plasma 6.8 får också en förbättring för den som använder bildspel som skrivbordsbakgrund. Tidigare har bildspel främst varit tänkta att byta bild automatiskt efter en viss tid. I den nya versionen ska det gå att skapa bildspel som inte byter bild av sig själva.
I stället kan användaren manuellt byta bakgrundsbild via skrivbordets högerklicksmeny eller med ett globalt kortkommando.
Det kan låta som en liten detalj, men det gör funktionen mer flexibel. Man kan till exempel ha en samling bakgrundsbilder redo och själv välja när nästa bild ska visas.
Virtuellt tangentbord med Esperanto
En annan mindre nyhet är att Plasmas virtuella tangentbord får stöd för en Esperanto-layout. Det är kanske inte en funktion som berör alla, men det visar KDE-projektets breda fokus på språk, tillgänglighet och internationella användare.
Renare menyredigerare
Plasma 6.8 kommer även med en omarbetad version av programmet Menu Editor, alltså verktyget som används för att redigera programmenyer. Den nya designen ska ha färre visuella ramar och ett renare utseende.
Det är en typisk KDE-förbättring: inte nödvändigtvis dramatisk, men ett steg mot ett mer polerat och lättanvänt skrivbord.
Buggfixar efter Plasma 6.7
Utvecklarna arbetar samtidigt vidare med att rätta fel som upptäckts efter lanseringen av Plasma 6.7. En bugg i Plasma 6.8 som kunde orsaka krascher efter att en ljud-CD matats ut från Dolphin eller Audex har redan åtgärdats.
Plasma 6.7.1, med de första rättningarna efter Plasma 6.7, har redan släppts. Plasma 6.7.2 är planerad till början av nästa vecka.
Sammanfattning
KDE Plasma 6.8 ser inte ut att bli en version som bara handlar om stora synliga nyheter. I stället verkar mycket fokus ligga på förbättringar som gör skrivbordet mer stabilt, mjukare och trevligare att använda.
För NVIDIA-användare kan standardaktiverad trippelbuffring bli en av de viktigaste nyheterna. Det är en teknisk förändring bakom kulisserna, men just sådana förändringar kan ofta göra stor skillnad i hur snabbt och modernt ett skrivbord känns.
KDE Plasma 6.8 är planerad till mitten av oktober.
Faktaruta: KDE Plasma 6.8
Planerad lansering: Mitten av oktober
Viktig nyhet: KWin aktiverar trippelbuffring som standard för NVIDIA-grafikkort.
Vad betyder det? Trippelbuffring kan ge mjukare grafik, mindre ryck och ett mer följsamt skrivbord.
Andra nyheter: Manuell styrning av bakgrundsbildspel, ny Esperanto-layout i virtuellt tangentbord och en renare menyredigerare.
Passar för: Linux-användare som vill ha ett modernt, snabbt och polerat skrivbord.
GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.
GNU nano är kanske inte den mest glamorösa programvaran i Linuxvärlden, men den är en av de mest använda. Den lilla textredigeraren finns i terminalen, startar snabbt och används ofta när man behöver ändra en konfigurationsfil, skriva ett skript eller göra en snabb textändring direkt på en server. Nu har GNU nano 9.1 släppts, och även om uppdateringen inte förändrar programmet i grunden innehåller den flera förbättringar som gör vardagen lite smidigare.
En av de mer synliga förändringarna gäller sökfunktionen. När man söker efter text i en fil försöker nano nu visa träffen på ett tydligare sätt i terminalfönstret. Om sökträffen får plats inom det synliga området placeras vyn så långt åt vänster som möjligt. Det kan låta som en liten detalj, men för den som arbetar i långa konfigurationsrader eller källkod kan det göra det enklare att snabbt se sammanhanget runt träffen.
En annan förändring är att nano nu slutar stödja det gamla Mac-formatet för radslut. Förr i tiden använde klassiska Mac OS ett ensamt carriage return-tecken som radbrytning. Moderna system använder andra format, till exempel LF i Linux och andra Unix-liknande system, eller CRLF i Windows. Det gamla Mac-formatet är numera mycket ovanligt, och i nano 9.1 kan programmet varken läsa eller skriva filer med just den typen av radslut. För de flesta användare kommer detta aldrig att märkas, men det är ett tydligt tecken på att gammal teknisk ballast rensas bort.
Filhanteringen har också förbättrats. Nano kan nu redigera en fil som faktiskt heter ~, alltså en ensam tilde. Det är ett specialtecken som ofta används som genväg till användarens hemkatalog, vilket tidigare kunde skapa problem. Programmet ger också ett tydligare felmeddelande om ett filnamn avslutas med snedstreck, eftersom det normalt antyder en katalog snarare än en vanlig fil.
Även backupfunktionen har fått rättelser. När nano körs med alternativet --backup och skrivdialogen visar [Backup] skapas nu alltid en säkerhetskopia. Dessutom får backupfilerna numera en korrekt och komplett tidsstämpel. Det gör det lättare att förstå när en säkerhetskopia skapades och minskar risken för förvirring när flera versioner finns sparade.
En mer teknisk förändring gäller så kallade nödsparade filer. Om nano kraschar eller avslutas oväntat kan programmet skapa en .save-fil för att rädda osparat arbete. I den nya versionen ändras inte längre filens rättigheter och ägarskap för att matcha originalfilen. Det är en liten men viktig justering som påverkar hur säkert och förutsägbart sådana räddningsfiler hanteras.
På användargränssnittets område har vissa tangentbordsfunktioner ändrats. Växlingen med Ctrl+T mellan menyerna WhereIs och GoToLine har tagits bort. Samtidigt har Meta+Insert och Meta+Delete lagts till som giltiga tangentnamn. Det betyder att användare som anpassar nano via konfigurationsfiler nu kan binda även dessa tangentkombinationer till egna funktioner.
Syntaxmarkeringen har också uppdaterats. För programmerare innebär det bland annat att C-definitionen nu känner igen fler nyckelord från C++23. Markeringen av hexadecimala och binära tal har förbättrats, liksom hanteringen av booleska konstanter. Även Lua-stödet har moderniserats med nyare nyckelord, borttagning av gamla föråldrade sådana och bättre hantering av flerradiga strängar och escape-tecken. Dessutom känner syntaxmarkeringen för manualsidor nu igen specialtecken skrivna i formen \[xx].
Bakom kulisserna har utvecklarna dessutom gjort en hel del städarbete. Nano 9.1 innehåller uppdaterad gnulib-kod, säkrare felkontroller, minskad risk för minnesläckor, tydligare kommentarer och flera namnändringar i kodens variabler och funktioner. Det är sådant som vanliga användare sällan ser direkt, men som är viktigt för att programmet ska vara lättare att underhålla och stabilare på sikt.
GNU nano 9.1 är alltså ingen dramatisk nyversion, utan snarare en vårstädning av ett välkänt verktyg. Den tar bort gammalt stöd som nästan ingen längre behöver, rättar till små men irriterande problem och förbättrar hur programmet beter sig i vardagliga situationer. För den som ofta arbetar i terminalen är det precis sådana förbättringar som gör skillnad över tid.
Den nya versionen finns att hämta som källkod från projektets officiella webbplats. Användare som inte vill kompilera själva kan vänta tills nano 9.1 dyker upp i den egna Linuxdistributionens paketförråd.
Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror.
Darktable 5.6 har släppts och är en av de större uppdateringarna på länge för det fria och öppna RAW-redigeringsprogrammet. Programmet används av fotografer som vill arbeta med digitala negativ utan att vara beroende av kommersiella molntjänster eller prenumerationer. Den nya versionen innehåller förbättringar för bildkvalitet, arbetsflöde, export, prestanda och kamerastöd – men den mest uppmärksammade nyheten är ett nytt, frivilligt AI-system.
Det viktiga ordet är just frivilligt. AI-funktionerna är avstängda som standard och måste aktiveras vid kompilering med byggflaggan -DUSE_AI=ON. Om AI-stödet inte aktiveras laddar Darktable inte in ONNX Runtime-bibliotek och utför heller inga AI-relaterade uppgifter. Det gör att användare som vill ha ett traditionellt, helt lokalt och resurssnålt bildflöde kan fortsätta använda programmet som tidigare.
För den som väljer att aktivera AI-stödet öppnas däremot flera nya möjligheter. Darktable 5.6 kan då hantera och ladda ner AI-modeller från ett konfigurerbart modellförråd. Det finns även installationsskript för Linux och Windows som hjälper till att konfigurera GPU-acceleration för hårdvara från Nvidia, AMD och Intel. På macOS och många Windows-system ingår GPU-acceleration som standard.
En av de mest praktiska nyheterna är AI-baserade objektmasker. Masker används i bildredigering för att påverka bara vissa delar av en bild, till exempel himlen, ett ansikte eller ett föremål i förgrunden. Med objektmasker kan det bli enklare att välja ut bildområden utan att rita varje markering för hand. För fotografer som ofta arbetar med lokala justeringar kan detta spara mycket tid.
Darktable 5.6 får också en ny modul för neural återställning. Den finns i sidopanelen i både ljusbordet och mörkrummet och kan användas för tre AI-baserade uppgifter: brusreducering av RAW-bilder, vanlig bildbrusreducering och uppskalning. Standardmodellerna omfattar bland annat NIND UNet för brusreducering, RawNIND UtNet2 för RAW-brusreducering samt RealPLKSR i 2x och 4x för superupplösning. Ytterligare modeller, som NAFNet och BSRGAN, kan installeras manuellt.
Det här betyder i praktiken att Darktable nu får verktyg som kan hjälpa till med några av de svåraste problemen i digital fotografering: brus i mörka bilder, detaljer som försvinner vid höga ISO-tal och bilder som behöver förstoras utan att tappa för mycket kvalitet. Samtidigt är lösningen byggd så att användaren själv väljer om AI-delen ska finnas med eller inte.
En annan stor nyhet är modulen color harmonizer, eller färgharmonisering. Den arbetar i UCS-färgrymd och kan justera färger mot olika harmoniska strukturer, till exempel komplementfärger, delade komplementfärger, triader och tetrader. För den som inte arbetar dagligen med färgteori betyder det att programmet kan hjälpa till att skapa mer balanserade färgkombinationer i bilden. Modulen har även stöd för egna harmonier, där användaren kan ange egna ankarnoder, samt reglage för styrka, skydd av neutrala färger och mjukare övergångar.
Exportmöjligheterna har också förbättrats. Darktable 5.6 får stöd för export till HEIF-formatet, ett modernt bildformat som ofta kan ge hög bildkvalitet vid mindre filstorlek än äldre format. Användaren kan välja mellan förlustfri och förstörande komprimering, olika färgdjup som 8, 10 och 12 bitar samt tillgängliga alternativ för färgsampling.
Gränssnittet har fått flera förbättringar. Beskärningsmodulen visar nu både bildförhållande och dimensioner direkt i förhandsvisningen. En andra mörkrumsruta kan fästa bilder från filmremsan, vilket kan vara användbart vid jämförelsearbete. Det går också att växla mellan punkt- och områdesbaserad färgväljare direkt på arbetsytan med Ctrl-klick.
För användare med stora bildskärmar och högupplösta arbetsflöden finns stöd för att rendera och cacha förhandsvisningar i 6K eller 8K i ljusbordsvyn. Mörkrummets förhandsvisningsupplösning har höjts från 720×450 till 1440×900, vilket ger bättre data till bland annat scopes och färgväljaren. Dessutom finns ett nytt 2-up-scope som visar både waveform och vectorscope samtidigt.
Prestandan har förbättrats på flera områden. OpenCL-stödet för guided filtering har blivit snabbare genom intern tiling, modulen för oskärpa arbetar snabbare vid stora radier, och överläggsmodulen har fått en ny OpenCL-väg. Darktable kör också färre onödiga pixelpipe-beräkningar och hanterar maskdistorsion mer effektivt.
Bland de övriga nyheterna finns stöd för Canon Automatic Lighting Optimizer i CR3-bilder, PNG- och vektoriseringsstöd för externa rastermasker, ett nytt filter för bilddubbletter, förbättrade standardvärden för AgX, förbättrade OpenCL-inställningar och nya HTJ2K-komprimeringsalternativ för EXR-export när programmet länkas mot OpenEXR 3.4 eller senare.
Darktable 5.6 innehåller även stöd för fler kameror, bland annat Canon EOS Hi, Fujifilm X-T30 III, Hasselblad H4D-40, Hasselblad H6D-100c, Hasselblad X2D II 100C, Leica M Monochrom, flera Nikon Coolpix-modeller, Nikon D2X, Panasonic DC-GF90, Ricoh GR IV, Sony ILCE-7M5 och Sony ILME-FX2. Dessutom tillkommer nya vitbalansförinställningar och brusprofiler för flera kameramodeller.
Som vanligt innehåller versionen också många buggfixar. Bland annat har problem med maskpositionering, färgprofiler, kortkommandon, OpenCL och CPU-baserad pixelpipe, taggning, geolokalisering, miniatyrbilder, ritade masker och demosaicing åtgärdats.
Den som uppgraderar från Darktable 5.4 bör först säkerhetskopiera både konfiguration och bildbibliotek. När bibliotek och inställningar väl har uppdaterats av Darktable 5.6 är de inte längre kompatibla med version 5.4.
Darktable 5.6 finns nu att ladda ner från projektets officiella webbplats och GitHub-sida. Det finns källkod, AppImage-versioner för Linux på x86_64 och aarch64, macOS-paket för både Intel och Apple Silicon samt Windows-installationsfiler för x86_64 och Windows on ARM.
Med version 5.6 tar Darktable ett tydligt steg in i en tid där AI-verktyg blir allt vanligare även i fria bildprogram. Skillnaden är att användaren själv får välja. För vissa blir AI-stödet ett kraftfullt hjälpmedel för brusreducering, maskning och uppskalning. För andra är det lika viktigt att kunna fortsätta använda ett traditionellt, öppet och lokalt RAW-arbetsflöde utan AI. Det är just den valfriheten som gör Darktable 5.6 särskilt intressant.
Typ av program: Fri och öppen RAW-redigerare för fotografer.
Plattformar: GNU/Linux, macOS och Windows.
Största nyheten: Ett frivilligt AI-system som är avstängt som standard och måste aktiveras manuellt vid byggning.
Nya AI-funktioner: AI-baserade objektmasker, brusreducering, RAW-brusreducering och uppskalning av bilder.
Ny bildmodul: Color Harmonizer, som kan justera färger enligt olika färgharmonier, exempelvis komplementära, triadiska och tetradiska färgscheman.
Ny exportfunktion: Stöd för HEIF-export med både förlustfri och förlustgivande komprimering.
Förbättrat gränssnitt: Bland annat förbättrad beskärningsvisning, kondenserat panel-läge, bättre färgväljare och stöd för högupplösta förhandsvisningar.
Prestanda: Snabbare OpenCL-bearbetning, bättre hantering av stora radier i oskärpemodulen och effektivare maskhantering.
Viktigt vid uppgradering: Säkerhetskopiera inställningar och bildbibliotek innan uppgradering, eftersom bibliotek som uppdateras till Darktable 5.6 inte är kompatibla med Darktable 5.4.
Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör Thunderbird tryggare och mer pålitligt i vardagen.
Mozilla Thunderbird fortsätter att utvecklas från ett klassiskt e-postprogram till ett komplett kommunikationsverktyg för e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt. Med version 152 får programmet både synliga nyheter för vanliga användare och viktiga förbättringar under huven för företag, administratörer och säkerhetsmedvetna användare.
Thunderbird är ett av de mest kända fria och öppna e-postprogrammen. Det finns för Windows, macOS och Linux, och används av både privatpersoner, organisationer och företag som vill ha ett alternativ till webbaserade e-postlösningar.
I Thunderbird 152 ligger fokus på tre saker: enklare kontoinställning, säkrare inloggning och stabilare hantering av e-post, kalender och Microsoft-konton.
Enklare start med Thundermail
En av de mest synliga nyheterna är stöd för enklare kontoinställning av Thundermail-konton. Med så kallad one-click setup kan användaren snabbare lägga till ett konto utan att behöva fylla i servernamn, portar och tekniska detaljer manuellt.
Det här är viktigt eftersom e-post historiskt sett har kunnat vara krångligt att konfigurera. IMAP, SMTP, kryptering, autentisering och serveradresser är begrepp som många vanliga användare helst vill slippa hantera. När kontot kan ställas in automatiskt blir Thunderbird mer lättillgängligt, särskilt för nya användare.
Säkrare Gmail-inloggning med PKCE
En annan viktig förändring gäller Gmail och OAuth-inloggning. Thunderbird 152 börjar använda PKCE, en säkerhetsförbättring inom OAuth.
OAuth är den metod som ofta används när ett program får tillgång till ett konto utan att användaren behöver lämna ut sitt lösenord direkt till programmet. I stället loggar användaren in hos exempelvis Google, och Thunderbird får en behörighetstoken.
PKCE stärker den processen. Det är särskilt viktigt för program där man inte säkert kan lagra hemliga nycklar, till exempel vanliga skrivbordsprogram. Resultatet blir en säkrare inloggningskedja för Gmail-användare.
För användaren märks detta troligen inte som någon dramatisk förändring i vardagen, men det är en viktig förbättring i bakgrunden.
Bättre stöd för företag och administratörer
Thunderbird 152 får också förbättrat stöd för enterprise policies. Det innebär att administratörer i företag och organisationer kan styra fler inställningar centralt.
Nyheten i denna version är stöd för SecurityDevices i företagsreglerna. Det kan användas i miljöer där säkerhetsenheter, certifikat eller särskilda autentiseringslösningar behöver hanteras kontrollerat.
För en vanlig hemanvändare är detta kanske inte den mest spännande nyheten, men för organisationer som vill standardisera Thunderbird på många datorer är det betydelsefullt.
Färre störande aviseringar
Thunderbird 152 rättar flera problem med aviseringar. Ett fel där nya e-postaviseringar kunde visas på fel skärm i system med tre bildskärmar har åtgärdats.
Även skräpposthanteringen har förbättrats. Tidigare kunde skräppost i vissa fall hinna trigga en ny e-postavisering innan meddelandet flyttades till skräppostmappen. Det kunde leda till onödiga störningar och förvirring. Den typen av problem är nu rättad.
Det är en liten detalj, men sådana förbättringar gör stor skillnad i vardagen för den som får mycket e-post.
Förbättrad trådhantering och sortering
E-posttrådar är en central funktion i moderna e-postprogram. När många svar hör ihop vill man att de visas samlat och i rätt ordning.
Thunderbird 152 rättar flera problem med trådade meddelanden. Bland annat har utvecklarna fixat fel där mycket djupt nästlade trådar kunde försvinna från visningen. Det handlade om meddelanden som låg mer än 255 nivåer ner i en tråd.
Det låter extremt, men i stora organisationer, e-postlistor och gamla nyhetsgrupper kan trådar ibland bli mycket omfattande.
Versionen rättar också problem där trådvisningen kunde bli fel efter att man raderat och ångrat radering av en trådförälder. Dessutom uppdateras trådarnas ordning nu korrekt utan att användaren behöver uppdatera eller sortera om mappen manuellt.
Även sortering efter ämnesrad har förbättrats. Svar med “RE:” ska inte längre separeras från det ursprungliga meddelandet på samma sätt som tidigare.
Bättre sökning – även med tyska tecken
Sökfunktionen har också fått buggfixar. Thunderbird 152 rättar ett problem där sökning i meddelandetext kunde missa utkast som innehöll tyska omljud, till exempel ä, ö och ü.
Det är en teknisk detalj, men den visar hur viktigt korrekt teckenhantering är i e-postprogram. För användare som skriver på andra språk än engelska kan sådana fel vara både irriterande och svåra att förstå.
En krasch som kunde inträffa vid lokal meddelandesökning har också åtgärdats.
Viktiga rättningar för Microsoft 365 och Exchange
Thunderbird används inte bara med Gmail och vanliga IMAP-konton. Många använder programmet även tillsammans med Microsoft 365 och Exchange.
I Thunderbird 152 finns flera viktiga förbättringar för just dessa användare. Bland annat rättas problem med Microsoft OAuth2, vidarebefordran och omdirigering av Exchange-meddelanden.
Ett särskilt viktigt problem gällde stora borttagningar i Microsoft 365. Thunderbird kunde få problem när användaren försökte ta bort fler än 1 000 meddelanden samtidigt. Det är nu rättat.
Även EWS, Exchange Web Services, har fått flera korrigeringar. Bland annat har problem där meddelanden kunde försvinna från mappvyn åtgärdats. Hanteringen av papperskorgen har också förbättrats, så att mappar som redan ligger i papperskorgen raderas permanent i stället för att flyttas till papperskorgen igen.
IMAP och POP3 blir stabilare
Thunderbird 152 innehåller även förbättringar för klassiska e-postprotokoll som IMAP och POP3.
IMAP-inställningen “Visa endast prenumererade mappar” kan nu ändras utan att Thunderbird behöver startas om. Det gör programmet smidigare att använda, särskilt för den som ofta arbetar med många mappar.
Ett problem med upprepade IMAP-aviseringar efter att datorn vaknat ur viloläge har också rättats. Det kunde inträffa när meddelanden redan hade lästs på en annan enhet.
För POP3 har en låsning rättats som kunde uppstå om servern slutade svara utan att stänga anslutningen ordentligt. Det är en sådan bugg som kan vara svår att felsöka för användaren, eftersom programmet bara upplevs som segt eller fastlåst.
Kalendern får bättre hantering av möten och uppgifter
Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Kalenderdelen har blivit allt viktigare, och i version 152 rättas flera kalenderrelaterade problem.
En viktig förbättring gäller återkommande kalenderhändelser. Thunderbird ska nu bättre skilja mellan om användaren accepterar en enskild förekomst av ett möte eller hela mötesserien.
Det är viktigt i arbetsmiljöer där återkommande möten är vanliga. Att råka ändra eller acceptera fel del av en serie kan skapa förvirring.
På macOS har ett problem med genomskinliga popupfönster som störde redigering av kalenderhändelser rättats. Thunderbird ska också undvika att lägga till dubbla deltagare i inbjudningar.
Även uppgifter har förbättrats. Alternativet “Dölj slutförda uppgifter” döljer nu även avbrutna uppgifter. Dessutom bevaras procentuell färdigställandegrad separat från status i verktygstips.
Små förbättringar som gör programmet bättre
Utöver de större nyheterna innehåller Thunderbird 152 en lång rad mindre rättningar. Det gäller bland annat kontaktbilder, skrivfönstret, bakgrundssändning, varningar för blockerade filer, filterdialogens tillgänglighet, felaktiga olästa räknare, MIME-hantering och olika visuella förbättringar.
Den här typen av uppdateringar är kanske inte lika lätta att sammanfatta som en helt ny funktion, men de är ofta avgörande för hur stabilt och pålitligt programmet känns i vardagen.
Säkerhetsfixar ingår
Som vanligt innehåller den nya versionen även säkerhetsrättningar. Det gör uppdateringen viktig även för användare som inte direkt behöver någon av de nya funktionerna.
E-postprogram hanterar mycket känslig information: privata meddelanden, bilagor, inloggningar, mötesinbjudningar och företagskommunikation. Därför är det klokt att hålla Thunderbird uppdaterat.
Tillgängligt för Windows, macOS och Linux
Thunderbird 152 finns att ladda ner för Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.
För Linux-användare kan uppdateringen komma via distributionens pakethanterare, men Thunderbird finns också tillgängligt direkt från projektets webbplats.
Sammanfattning
Thunderbird 152 är ingen version som förändrar programmets utseende radikalt, men den innehåller många viktiga förbättringar.
För vanliga användare märks nyheterna främst genom enklare kontoinställning, färre irriterande buggar, bättre aviseringar och stabilare kalender- och e-posthantering. För organisationer och avancerade användare är förbättringarna kring enterprise policies, Gmail OAuth, Microsoft 365, Exchange och IMAP särskilt viktiga.
Det är en typisk under-huven-version: kanske inte spektakulär vid första ögonkastet, men viktig för säkerhet, stabilitet och långsiktig användbarhet.
Thunderbird 152 är en ny version av det fria och öppna e-postprogrammet
Mozilla Thunderbird. Programmet hanterar e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt.
Största nyheterna:
• Enklare konfiguration av Thundermail-konton med one-click setup.
• Säkrare Gmail-inloggning med PKCE för OAuth.
• Förbättrat stöd för företagsstyrning via enterprise policies.
• Bättre hantering av IMAP, POP3, Microsoft 365 och Exchange.
• Flera rättningar för kalender, trådade meddelanden och sökning.
För vanliga användare betyder det:
Thunderbird blir stabilare, säkrare och mindre störande i vardagen.
Aviseringar, skräpposthantering, kalenderinbjudningar och meddelandetrådar fungerar bättre.
Plattformar:
Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.
Tips: Eftersom uppdateringen även innehåller säkerhetsfixar bör användare
uppdatera Thunderbird så snart versionen finns tillgänglig.
Audacity 4 är på väg att ge det klassiska ljudredigeringsprogrammet en rejäl nystart. Med ett modernare gränssnitt, ny projekthantering, bättre plugin-stöd och förbättrade verktyg för inspelning och redigering tar den fria ljudredigeraren ett stort kliv framåt. Samtidigt är betaversionen fortfarande under utveckling, vilket gör den spännande att testa – men ännu inte något man bör använda för viktigt produktionsarbete.
Audacity har i över två decennier varit ett av de mest kända fria programmen för ljudredigering. För många har det varit det självklara verktyget när man snabbt vill klippa en ljudfil, sätta ihop två spår, spela in tal eller plocka ut ett kort ljudklipp ur en längre inspelning. Programmet har aldrig varit det mest glamorösa, men det har varit pålitligt, effektivt och tillgängligt för alla.
Med Audacity 4 är det tydligt att utvecklarna vill ta ett stort steg framåt. Den nya versionen har nu gått in i publik betafas, och även om den ännu inte är färdig för skarp produktion ger den en tydlig bild av vart projektet är på väg. Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om en större ombyggnad av både utseende, arbetsflöde och funktioner.
En av de mest märkbara nyheterna är det nya gränssnittet. Audacity 4 använder Qt i stället för wxWidgets, vilket gör att programmet känns modernare och mer sammanhållet. Det gamla Audacity var funktionellt, men kunde upplevas som tekniskt och lite ålderdomligt. Den nya versionen ger ett betydligt mer polerat intryck och känns bättre anpassad till dagens skrivbordsmiljöer.
En annan stor förändring är den nya projekthanteraren. Tidigare öppnade man Audacity och började direkt dra in ljudfiler i arbetsytan. I Audacity 4 får användaren i stället ett mer tydligt projektflöde. Man kan skapa ett nytt projekt, öppna ett befintligt från den lokala datorn eller molnet, och även kopiera ljudklipp mellan olika projekt. Det gör programmet mer likt moderna kreativa verktyg där projektet står i centrum.
Audacity 4 innehåller också flera nya och förbättrade funktioner för själva ljudarbetet. Det går att märka upp spår genom att markera sektioner och lägga in kapitelpunkter. Det kan vara användbart för poddar, intervjuer, ljudböcker och längre inspelningar där man behöver strukturera materialet.
Envelope-verktyget har också gjorts om. Det används för att forma ljudnivån över tid, till exempel för att tona in, tona ut eller justera volymen i olika delar av ett ljudklipp. I den nya versionen ska detta vara mer lättanvänt och bättre integrerat i arbetsflödet.
En särskilt intressant nyhet är förbättrad spektral redigering. I stället för att bara arbeta med ljudvågor kan man titta på ljudets frekvenser i ett spektrogram. Där kan användaren välja ut vissa frekvensområden och bearbeta dem med effekter. Det kan till exempel användas för att minska störande ljud, isolera vissa delar av en inspelning eller göra mer avancerad ljuddesign.
Plugin-stödet har också fått en mer framträdande roll. Audacity 4 stöder Nyquist och VST3 på alla plattformar. På Linux finns även stöd för LV2, och på macOS stöds AudioUnits. Det öppnar dörren för en stor mängd effekter och verktyg, från enklare filter till mer avancerad ljudbearbetning. Utvecklarna utlovar dessutom mer polerade gränssnitt för effekterna, något som kan göra programmet mer lättillgängligt för nya användare.
En annan funktion som många kan få nytta av är lead-in recording, tidigare känt som punch and roll. Den gör det möjligt att spela in över en viss del av ett ljudspår utan att förstöra det som kommer efter. Det är särskilt praktiskt vid inspelning av tal, poddar och ljudböcker, där man ofta behöver rätta till en mening utan att spela om hela avsnittet.
Audacity 4 får även en metadataredigerare. Där kan man ange information som låttitel, artist, album och andra taggar direkt i programmet. Det är en liten men viktig förbättring för den som exporterar färdiga ljudfiler och vill ha bättre ordning på sina projekt.
En viktig fråga vid stora uppdateringar är förstås kompatibilitet. Enligt utvecklarna ska Audacity 4 kunna öppna projekt från Audacity 3. Ljudklipp, spår och etiketter ska följa med automatiskt vid uppgradering. Det är avgörande för användare som redan har äldre projekt och inte vill riskera att förlora arbete.
För Linux-användare finns också en positiv nyhet: AppImage-paketet ska nu vara mer universellt och inte längre vara märkt som Ubuntu-specifikt. Det kan göra det enklare att köra Audacity 4 på olika Linuxdistributioner utan att behöva vänta på distributionsspecifika paket.
Men allt är inte bara förbättringar. Audacity 4 saknar vissa funktioner som fanns i Audacity 3. Bland annat nämns tempo tracks, LADSPA-plugins och Vamp-analyserare. Det är ännu oklart om dessa funktioner kommer tillbaka i senare versioner eller om de helt enkelt fasas ut. För vissa användare kan det vara en viktig begränsning, särskilt om de är beroende av äldre arbetsflöden eller specifika plugins.
Sammantaget framstår Audacity 4 som en av de största förändringarna i programmets historia. Det gamla Audacity var ett verktyg man använde för att få jobbet gjort. Audacity 4 försöker bli något mer: ett modernt, mer genomtänkt och mer visuellt tilltalande ljudredigeringsprogram som fortfarande bygger på öppen källkod.
Eftersom Audacity 4 fortfarande är i betaversion bör man inte använda det för viktigt produktionsarbete. Däremot är det ett utmärkt tillfälle för nyfikna användare att testa framtiden för ett av världens mest välkända fria ljudprogram. Om slutversionen lever upp till förväntningarna kan Audacity 4 bli en mycket välkommen nystart för ett klassiskt verktyg.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
NVIDIA introduces CUDA Rust, enabling developers to write GPU kernels in Rust and bringing the language’s safety features to CUDA development. The post NVIDIA Introduces CUDA Rust for Writing GPU Kernels appeared first on Linux Today.
Mojo 1.1 opens its compiler to external contributions, giving developers new opportunities to participate in the programming language’s development. The post Mojo 1.1 Programming Language Opens Its Compiler to External Contributions appeared first on Linux Today.
Java 27 is officially released with G1 as the default garbage collector, alongside platform updates and improvements for developers and applications. The post Java 27 Released with G1 as the Default Garbage Collector appeared first on Linux Today.
Calibre 9.15 e-book manager is now available with a new AI storytelling feature, alongside additional improvements and fixes for managing digital books. The post Calibre 9.15 E-Book Manager Released with New AI Storytelling Feature appeared first on Linux Today.
Talos Enterprise Linux launches as a platform built for Kubernetes infrastructure, bringing an enterprise-focused option for running and managing clusters. The post Talos Enterprise Linux Launches for Kubernetes Infrastructure appeared first on Linux Today.
HPLIP 3.26.6 printer drivers are now available with support for additional HP printers, expanding hardware compatibility for users across distributions. The post HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) 3.26.6 Drivers Add Support for More Printers appeared first on Linux Today.
Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray” Snapshot 4 is available for public testing, featuring the Linux 7.2 kernel and the latest development updates. The post Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray” Snapshot 4 Is Out for Public Testing with Linux 7.2 appeared first on Linux Today.
Miracle-WM 0.11 Wayland compositor introduces a new workspace overview mode, alongside additional improvements to window and workspace management. The post Miracle-WM 0.11 Wayland Compositor Adds a New Workspace Overview Mode appeared first on Linux Today.
Rust Coreutils 0.12 improves Ubuntu compatibility, continuing the project’s effort to provide a Rust-based alternative to GNU Coreutils. The post Rust Coreutils 0.12 Improves Ubuntu Compatibility appeared first on Linux Today.
PipeWire 1.6.9 multimedia framework is now available with improved resampling quality, along with additional fixes and performance enhancements. The post PipeWire 1.6.9 Multimedia Framework Released with Better Resampling Quality appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Catch up on the latest Linux news: Sparky 2026.09, Systemd 262, COSMIC Desktop 1.9, Kitty 0.49, Samba 4.25, Ubuntu kernels move to weekly releases, and more.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
HP EliteBook 840 G2 är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och kontorsarbete. Datorn har ett smidigt format och en skärm med upplösningen 1600 × 900 bildpunkter, vilket ger mer arbetsyta än många andra bärbara datorer från samma generation. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar […]
OBS Studio, det fria och öppna programmet för videoinspelning och direktsändning till exempelvis YouTube och Twitch, har gått in i betatestning inför version 33. Den nya versionen förbättrar bland annat stödet för NVIDIA-teknik, spelinspelning, PipeWire och ARM64-system. Den populära programvaran OBS Studio är på väg mot version 33. Den nya versionen har nu gått in…
Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod. Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på…
Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar. Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans…
Audacity 4.0 är här – och den klassiska ljudredigeraren har fått betydligt mer än ett nytt utseende. Ett nytt gränssnitt, ett förändrat sätt att arbeta med ljudklipp och ett nytt projektformat gör version 4.0 till ett av de största teknikskiftena i programmets historia. Audacity har under många år varit ett av de mest kända fria…
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter. När Linus Torvalds publicerade sitt…
Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter. Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster. Den…
Den öppna musikspelaren Meloville vill göra det enklare att lyssna på en lokal musiksamling i Linux. Programmet kombinerar ett modernt gränssnitt med synkroniserade låttexter, spellistor, redigering av metadata och stöd för knapparna på Bluetooth-hörlurar. Musiktjänster som Spotify och Apple Music har gjort strömmande musik till vardag. Samtidigt finns det fortfarande många som föredrar att lagra…
Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher. Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender…
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem. När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt,…
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara. SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya…
Utvecklare får använda AI för att diskutera idéer, förstå källkod och göra efterforskningar. Men kod som helt eller delvis bygger på material från språkmodeller som ChatGPT, Gemini eller GitHub Copilot ska normalt inte tas emot som bidrag till GNU Compiler Collection. GCC Steering Committee, den grupp som leder utvecklingen av GNU Compiler Collection, har antagit…
GNU-projektet har släppt Binutils 2.47, en ny version av den viktiga verktygssamling som används för att bygga och analysera program i Linux. Uppdateringen ger bland annat bättre stöd för RISC-V, nya möjligheter vid felsökning och snabbare länkning av stora program. GNU-projektet har släppt GNU Binutils 2.47, en ny version av den verktygssamling som används för…
Den ideella kodplattformen Codeberg förbjuder nu projekt som till största delen består av AI-genererad kod. Beslutet grundas på osäker upphovsrätt, säkerhetsrisker och svårigheten att avgöra vem som egentligen ansvarar för programvaran. Den ideella kodplattformen Codeberg inför nya regler för programvara som har skapats med hjälp av generativ artificiell intelligens. Projekt där merparten av källkoden har…
Linux är ett modernt operativsystem, men många av dess viktigaste idéer utvecklades redan under Unix-eran på 1960- och 1970-talen. Det hierarkiska filsystemet, processhanteringen, kommandopipelines och möjligheten att flytta systemet mellan olika datorarkitekturer är principer som fortfarande präglar dagens Linuxdistributioner. Att de lever kvar efter mer än 50 år beror framför allt på att de fortfarande…
Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar. Den fria videoredigeraren…
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter. KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form,…
GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.…
Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror. Darktable 5.6 har släppts och är…
Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör…
Audacity 4 är på väg att ge det klassiska ljudredigeringsprogrammet en rejäl nystart. Med ett modernare gränssnitt, ny projekthantering, bättre plugin-stöd och förbättrade verktyg för inspelning och redigering tar den fria ljudredigeraren ett stort kliv framåt. Samtidigt är betaversionen fortfarande under utveckling, vilket gör den spännande att testa – men ännu inte något man bör…
