PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd.
PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu ett alternativ vid sidan av projektets vanliga avbilder som bygger på Debian 13.
För den som vill ha en lätt, flexibel och mer traditionell Linuxmiljö är detta en intressant nyhet. PeppermintOS har länge varit känt som ett resurssnålt system med fokus på enkelhet, webbintegration och snabbhet. Med den nya Devuan-baserade versionen riktar sig projektet särskilt till användare som vill undvika systemd och i stället använda andra init-system.
Vad är det som är nytt?
Den nya versionen erbjuder i stort sett samma PeppermintOS-upplevelse som de Debian-baserade utgåvorna. Den stora skillnaden är att systemd inte ingår. Det innebär att systemets uppstart och hantering av tjänster sköts av andra init-system.
Vid installationen kan användaren välja mellan tre alternativ:
SysVinit – ett klassiskt Unix-liknande init-system som länge användes i många Linuxdistributioner.
OpenRC – ett modernt men ändå traditionellt init-system som bland annat är känt från Alpine Linux och Gentoo.
runit – ett litet och enkelt system för att starta, övervaka och hantera tjänster.
Detta gör att PeppermintOS nu passar bättre för användare som vill ha större kontroll över systemets uppstart och bakgrundstjänster.
Varför vill vissa undvika systemd?
Systemd är i dag standard i många stora Linuxdistributioner, bland annat Debian, Ubuntu, Fedora och Arch Linux. Det fungerar inte bara som init-system, utan innehåller även en rad andra komponenter för loggning, tjänstehantering, nätverk och systemstart.
Många användare uppskattar systemd eftersom det ger en enhetlig och modern hantering av Linuxsystem. Andra tycker däremot att systemd har blivit för omfattande och bryter mot den klassiska Unix-filosofin, där varje program helst ska göra en sak och göra den väl.
Det är just här Devuan kommer in i bilden. Devuan är en Debian-baserad distribution som skapades för användare som vill ha Debian utan systemd. Genom att bygga på Devuan kan PeppermintOS erbjuda en systemd-fri variant utan att behöva bygga allt från grunden.
Bygger på Devuan 6 Excalibur
Den nya PeppermintOS-versionen bygger på Devuan 6 ”Excalibur”, som i sin tur är baserad på Debian 13 ”Trixie”. Det innebär att användaren får tillgång till ett modernt paketsystem och aktuella program, men utan att systemd används som grundläggande init-system.
Devuan 6 innehåller flera viktiga tekniska nyheter. Bland annat används Linuxkärnan 6.12 LTS, APT 3 och ett obligatoriskt merged-/usr-filsystem. PipeWire rekommenderas som ljudsystem, vilket gör att distributionen följer den moderna utvecklingen på Linuxskrivbordet.
På skrivbordssidan är Xfce 4.20 standardmiljö, men även KDE Plasma 6.3.6 och GNOME 48 finns tillgängliga i de stabila förråden.
PeppermintOS med Devuan-känsla
För vanliga PeppermintOS-användare bör systemet kännas bekant. Den lätta och avskalade skrivbordsmiljön finns kvar, liksom projektets fokus på enkelhet och praktisk användning.
Skillnaden märks framför allt under ytan. Eftersom systemd saknas kan vissa program som är hårt beroende av systemd fungera annorlunda eller saknas. För många vanliga användningsområden bör detta dock inte vara något större problem, särskilt om man redan föredrar Devuan eller andra systemd-fria distributioner.
Den nya versionen kan därför ses som en bro mellan två världar: PeppermintOS enkla användarupplevelse och Devuans systemd-fria grund.
För vem passar den här versionen?
Den Devuan-baserade PeppermintOS-versionen passar framför allt användare som vill ha ett lätt Linuxsystem utan systemd. Det kan handla om äldre datorer, minimalistiska installationer eller användare som helt enkelt föredrar klassiska init-system.
Den kan också vara intressant för den som vill experimentera med olika init-system. Eftersom installationsprogrammet erbjuder SysVinit, OpenRC och runit blir det lättare att välja den lösning som passar bäst.
För nybörjare som bara vill ha ett Linuxsystem som fungerar direkt kan den vanliga Debian-baserade PeppermintOS-versionen fortfarande vara det enklaste valet. Men för mer tekniskt nyfikna användare är den nya Devuan-utgåvan ett spännande alternativ.
Installation
Efter att den livebaserade miljön har startats kan installationen inledas från programmenyn. Användaren söker helt enkelt efter ”install” och startar ikonen ”Install Peppermint”.
PeppermintOS-projektet rekommenderar också att användare läser byggloggen för att se mer detaljer om de senaste ändringarna i Devuan-versionen.
Sammanfattning
Med den nya Devuan-baserade versionen visar PeppermintOS att det fortfarande finns ett tydligt intresse för systemd-fria Linuxdistributioner. Genom att kombinera PeppermintOS lättviktiga skrivbord med Devuan 6 Excalibur får användarna ett modernt men mer traditionellt Linuxsystem.
Det här är kanske inte en version för alla, men för dem som vill ha kontroll, valfrihet och ett alternativ till systemd är det en välkommen nyhet.
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.
När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.
XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.
I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.
Vad är egentligen en X-server?
För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.
Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.
XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.
Ny stabil version med säkerhetsfixar
Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.
Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.
Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.
TearFree som standard
En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.
Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.
Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner
XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.
Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.
Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.
Atomic modesetting och modernare grafikhantering
XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.
Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.
Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.
Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter
En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.
Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.
Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.
Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer
Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.
Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.
XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.
Fler distributioner börjar använda XLibre
Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.
Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.
Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.
Varför spelar XLibre någon roll?
Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.
XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.
Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.
Nästa steg: HDR och fler funktioner
XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.
HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.
Ett gammalt system med nytt momentum
XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.
Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.
Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.
För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.
I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.
Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.
Varför bygga en låst skrivdator?
En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.
En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.
Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.
Ett minimalt system i botten
Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.
En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.
Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.
Automatisk start av LibreOffice Writer
När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.
Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.
LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.
Filer sparas bara tillfälligt
En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.
Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.
Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.
Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren
En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.
Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.
På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.
Ett administratörskonto för underhåll
För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.
Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.
Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.
Svenskt språkstöd är viktigt
För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.
Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.
När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.
Fördelar med lösningen
Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.
En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.
Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.
Begränsningar att känna till
En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.
Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.
Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.
En modern skrivmaskin
Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.
Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.
I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.
Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg
Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.
När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.
Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.
Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.
För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
dpkg-reconfigure locales
Markera:
sv_SE.UTF-8 UTF-8
Sätt sedan svenska som standardspråk:
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
Ställ in:
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config
cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.
När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
systemctl status prepare-skrivare-home.service
Kontrollera att LightDM är aktivt:
systemctl status lightdm
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
Testa att nätet är spärrat för användaren:
su - skrivare
ping 8.8.8.8
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.
Starta sedan om datorn:
reboot
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.
Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
Läs eventuella felmeddelanden:
cat /home/skrivare/.xsession-errors
Kontrollera LightDM-loggen:
journalctl -u lightdm -b --no-pager
Kontrollera om LibreOffice körs:
ps aux | grep libreoffice
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.
Teknisk faktaruta
System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server
NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare.
NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare.
NixOS 26.05, med kodnamnet ”Yarara”, är nu här. Det är den senaste versionen av den oberoende Linuxdistributionen som bygger på pakethanteraren Nix och det stora paketarkivet Nixpkgs. För den vanliga datoranvändaren märks nyheterna bland annat genom nyare skrivbordsmiljöer, uppdaterad Linuxkärna och ett stort antal nya program. För systemadministratörer och utvecklare är den stora poängen fortfarande densamma: ett system som kan beskrivas, byggas om och återskapas på ett mycket kontrollerat sätt.
Till skillnad från många andra Linuxdistributioner bygger NixOS på idén att systemets inställningar ska vara deklarativa. Det betyder att man beskriver hur datorn ska vara konfigurerad i filer, i stället för att steg för steg klicka eller skriva kommandon som förändrar systemet. Resultatet blir ett operativsystem som är ovanligt lätt att reproducera. Har man rätt konfigurationsfiler kan man i princip återskapa samma system igen, på samma eller en annan dator.
Linux 6.18 och modernare skrivbord
I NixOS 26.05 är Linux 6.18 LTS standardkärna. Det innebär att användarna får en modern kärna med långsiktigt stöd, vilket är viktigt både för stabilitet och hårdvarustöd. Samtidigt finns andra kärnversioner fortfarande tillgängliga för den som behöver en annan gren, exempelvis av kompatibilitetsskäl eller för särskild hårdvara.
För den som använder NixOS som skrivbordssystem finns också stora uppdateringar. GNOME 50 och KDE Plasma 6.6.5 ingår i utgåvan. Det gör att NixOS följer med i utvecklingen av de två största Linux-skrivbordsmiljöerna, samtidigt som distributionens mer ovanliga systemmodell ligger kvar under ytan.
GNOME riktar sig ofta till användare som vill ha ett rent och sammanhållet skrivbord, medan KDE Plasma brukar uppskattas av dem som vill kunna anpassa nästan allt. Att båda finns i aktuella versioner gör NixOS 26.05 intressant både för experimentella användare och för dem som vill ha en mer traditionell Linuxdator.
Systemd tar över tidig uppstart
En av de viktigaste tekniska förändringarna i NixOS 26.05 är att systemd-baserad stage 1 nu används som standard. Stage 1 är den tidiga delen av uppstarten, innan hela systemet är igång. Det är här datorn förbereder sådant som filsystem, diskar och annan grundläggande startlogik.
Tidigare använde NixOS en skriptbaserad lösning för denna tidiga uppstart. Den gamla modellen är nu markerad som föråldrad och planeras att tas bort i kommande NixOS 26.11. För användare som inte modifierat uppstarten kraftigt kommer förändringen troligen att märkas ganska lite i vardagen. För mer avancerade installationer, specialsystem och servrar är det däremot en viktig förändring att känna till.
Tusentals paket har lagts till och uppdaterats
Nixpkgs, det stora paketarkiv som NixOS bygger på, har fått en omfattande uppdatering. I samband med 26.05 har över 20 000 nya paket lagts till och ungefär lika många har uppdaterats. Samtidigt har ett stort antal gamla eller föråldrade paket tagits bort.
Det här är en viktig del av hur en Linuxdistribution hålls frisk över tid. Nya program tillkommer, gamla versioner ersätts, och paket som inte längre går att underhålla behöver rensas bort. För användaren betyder det fler aktuella program, men också att vissa äldre lösningar kan behöva justeras vid uppgradering.
Även NixOS-modulerna har vuxit. Nya moduler och konfigurationsalternativ gör att fler tjänster och systemfunktioner kan beskrivas direkt i NixOS konfigurationsmodell. Det är just modulsystemet som gör NixOS speciellt: i stället för att konfigurera varje tjänst manuellt kan man ofta skriva in önskat tillstånd i systemets konfigurationsfil.
En distribution för den som vill ha kontroll
NixOS är inte den enklaste Linuxdistributionen för nybörjaren. Den kräver ofta att man tänker annorlunda än i Ubuntu, Debian eller Fedora. Men belöningen är kontroll. Det går att testa förändringar, rulla tillbaka systemet och bygga upp installationer på ett sätt som är svårt att göra lika konsekvent i många andra distributioner.
Det gör NixOS särskilt attraktivt för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna användare. Om en uppdatering går fel finns det ofta möjlighet att starta en tidigare systemgeneration. Om man vill flytta en konfiguration till en annan dator kan mycket av arbetet göras genom att återanvända samma systembeskrivning.
Slutet närmar sig för äldre versioner
I samband med att NixOS 26.05 släpps blir den tidigare versionen NixOS 25.11 ”Xantusia” föråldrad. Den kommer att nå slutet av sin livscykel efter den 30 juni 2026. Det innebär att användare av äldre system bör börja planera för uppgradering, särskilt om datorn används i produktion eller på annat sätt behöver säkerhetsuppdateringar.
NixOS 26.05 kommer i sin tur att få felrättningar och säkerhetsuppdateringar fram till den 31 december 2026. Det ger användarna ungefär ett halvår att använda versionen som stabil bas innan nästa större version tar över.
Sista rundan för x86_64-darwin
En annan viktig förändring gäller användare av Nixpkgs på macOS. NixOS 26.05 är den sista Nixpkgs-utgåvan med stöd för x86_64-darwin, alltså Intelbaserade Mac-datorer. Binärbyggen och plattformsstöd fortsätter till slutet av 2026, men från och med Nixpkgs 26.11 kommer paket inte längre att byggas eller stödjas för denna plattform.
Det speglar en större förändring i datorvärlden. Apple har lämnat Intel bakom sig till förmån för egna Arm-baserade Apple Silicon-processorer. För Nixpkgs innebär det att resurserna framöver koncentreras på modernare plattformar.
Sammanfattning
NixOS 26.05 ”Yarara” är inte bara ännu en Linuxrelease med nya paket. Den fortsätter att utveckla ett annorlunda sätt att tänka kring operativsystem. Där andra distributioner ofta fokuserar på traditionell installation och löpande manuell administration, bygger NixOS på idén att hela systemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka.
Med Linux 6.18 LTS, GNOME 50, KDE Plasma 6.6.5, tusentals uppdaterade paket och systemd stage 1 som standard är 26.05 en viktig utgåva för både skrivbordsanvändare och mer avancerade Linuxmiljöer. För den som vill förstå vart framtidens mer reproducerbara Linuxsystem kan vara på väg är NixOS fortfarande en av de mest intressanta distributionerna att följa.
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026.
En första titt på nästa Ubuntu
Ubuntu 26.10, med det färgstarka kodnamnet ”Stonking Stingray”, har nu tagit sina första offentliga steg. Canonical har släppt de första så kallade snapshot-avbilderna, alltså tidiga testversioner av operativsystemet som längre fram ska bli nästa stora Ubuntu-version efter Ubuntu 26.04 LTS.
Inte ett färdigt system ännu
För den vanliga användaren kan det låta som att Ubuntu 26.10 redan är färdigt, men så är det inte. Det här är snarare en tidig byggarbetsplats än ett färdigt hus. Grunden är lagd, men väggarna ska justeras, elen ska dras och inredningen är långt ifrån klar.
Vad är en snapshot-version?
En snapshot-version är till för utvecklare, testare och nyfikna entusiaster som vill se hur nästa version av Ubuntu växer fram. Den används för att hitta fel, testa nya programversioner och upptäcka problem innan den färdiga versionen når vanliga användare.
Bygger på Ubuntu 26.04 LTS
Ubuntu 26.10 bygger i detta tidiga skede till stor del på Ubuntu 26.04 LTS, som släpptes den 23 april 2026. Det är vanligt i början av en ny utvecklingscykel. Man tar den senaste stabila versionen som grund och börjar sedan steg för steg byta ut delar mot nyare komponenter.
Linuxkärnan är systemets motor
I den första snapshot-versionen används Linuxkärnan 7.0 och skrivbordsmiljön GNOME 50. Linuxkärnan kan beskrivas som operativsystemets motor. Det är den som sköter kontakten med datorns hårdvara, till exempel processor, minne, lagring, nätverk och grafikkort. GNOME är i sin tur den grafiska skrivbordsmiljön, alltså det användaren möter i form av fönster, menyer, inställningar och appar.
Nyare teknik väntar under utvecklingen
Under de kommande månaderna väntas Ubuntu 26.10 få ännu nyare teknik. Bland annat planeras GNOME 51, Linuxkärnan 7.2, grafikstacken Mesa 26.2 och kompilatorn GCC 16.1. För den som inte följer Linuxvärlden dagligen kan dessa namn låta tekniska, men de påverkar sådant som prestanda, hårdvarustöd, grafik, spel, energiförbrukning och möjligheten att köra modern programvara.
Vägen fram till färdig version
Den färdiga versionen av Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026. Innan dess kommer en betaversion den 24 september, vilket brukar vara den första versionen som är mer sammanhängande för bredare testning. Canonical planerar också två testveckor, den 2 juli och den 27 augusti, där användare kan hjälpa till att prova systemet och rapportera buggar.
Bör bara testas på rätt plats
Det är dock viktigt att förstå att den här första snapshot-versionen inte är avsedd för vardagsbruk. Den kan krascha, sakna funktioner eller innehålla fel som gör datorn svår att använda. Därför bör den bara installeras på en testdator eller i en virtuell maskin. Den som behöver en stabil dator för arbete, studier eller familjens vardagsanvändning bör hålla sig till Ubuntu 26.04 LTS.
Alla ISO-filer finns inte ännu
En annan detalj är att alla ISO-avbilder ännu inte finns tillgängliga. Bland annat saknas den vanliga 64-bitars Ubuntu Desktop-versionen för amd64 i den första omgången. Den väntas i stället komma med den andra snapshot-versionen, som är planerad till slutet av juni.
En korttidsversion för den nyfikne
Ubuntu 26.10 blir en så kallad interim-version. Det betyder att den bara får stöd i nio månader, fram till juni 2027. Den typen av Ubuntu-version passar främst användare som vill ha nyare programvara och funktioner. För den som prioriterar långsiktig stabilitet är LTS-versionerna, som Ubuntu 26.04 LTS, oftast ett bättre val.
Öppen utveckling i praktiken
Samtidigt är snapshot-versionerna viktiga. De visar hur öppen utveckling fungerar i praktiken. I stället för att allt sker bakom stängda dörrar kan användare och utvecklare följa processen, testa systemet och bidra med felrapporter. På så sätt blir den färdiga versionen bättre.
En försmak av framtidens Linuxskrivbord
Ubuntu 26.10 är alltså inte redo att ersätta dagens stabila system. Men den första snapshot-versionen markerar startskottet för nästa kapitel i Ubuntus utveckling. För den teknikintresserade är det en möjlighet att kika in i framtidens Linuxskrivbord redan nu.
HP har släppt HPLIP 3.26.4, en ny version av sitt skrivarpaket för Linux. Uppdateringen ger stöd för flera nya skrivare i HP:s LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serier. För Linuxanvändare betyder det bättre möjligheter att få moderna HP-skrivare att fungera med utskrift, skanning och andra viktiga funktioner direkt i systemet.
HP har släppt en ny version av sitt skrivarpaket för Linux, HP Linux Imaging and Printing, mer känt som HPLIP. Den nya versionen, HPLIP 3.26.4, gör det möjligt att använda fler moderna HP-skrivare i Linuxmiljöer.
För vanliga användare betyder det här framför allt en sak: har du köpt en ny HP-skrivare och kör Linux, ökar chansen att skrivaren nu fungerar bättre med systemet.
HP:s officiella skrivardrivrutin för Linux
HPLIP är HP:s officiella drivrutinspaket för Linux. Det används för att få skrivare, skannrar och multifunktionsenheter från HP att fungera i olika Linuxdistributioner.
Paketet innehåller stöd för utskrift, skanning, bläcknivåer, felsökning och annan grundläggande skrivarfunktionalitet. För många Linuxanvändare är HPLIP därför en viktig del av systemet, särskilt om skrivaren inte fungerar fullt ut med de drivrutiner som redan följer med distributionen.
Stöd för flera nya skrivarmodeller
Den största nyheten i HPLIP 3.26.4 är stöd för fler skrivare i HP:s olika produktserier. Det gäller bland annat modeller i LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serierna.
Bland de nya modellerna finns HP LaserJet Pro MFP 3106sdw, HP LaserJet Pro MFP 3105sdw, HP Envy 6500e-serien, HP Envy 6500-serien, HP OfficeJet Pro 9730, HP OfficeJet Pro 9720 och HP OfficeJet Pro 8130 All-in-One.
Även flera billigare hemmamodeller får stöd, bland annat HP DeskJet 4300e All-in-One, HP DeskJet 4300 All-in-One, HP DeskJet 2900e All-in-One och HP DeskJet Ink Advantage 2900 All-in-One.
Varför detta är viktigt
Skrivare har länge varit ett område där Linuxanvändare ibland har stött på problem. Vissa skrivare fungerar direkt, medan andra kräver särskilda drivrutiner för att alla funktioner ska bli tillgängliga.
Det gäller särskilt multifunktionsskrivare, där användaren inte bara vill skriva ut utan också skanna dokument, kontrollera bläcknivåer eller använda enhetens servicefunktioner.
När HP lägger till stöd för nya modeller i HPLIP blir det därför lättare att använda dessa skrivare i Linux utan krångliga speciallösningar.
Inget nytt distributionsstöd
En sak som däremot saknas i HPLIP 3.26.4 är stöd för nya Linuxdistributioner. Den här versionen handlar alltså främst om nya skrivarmodeller, inte om att lägga till officiellt stöd för nya versioner av exempelvis Ubuntu, Debian, Fedora eller andra distributioner.
För den som redan har en fungerande HP-skrivare finns det därför inte alltid någon stark anledning att uppgradera direkt. Men för den som nyligen köpt en ny HP-skrivare som inte fungerar korrekt i Linux kan uppdateringen vara viktig.
Fri och öppen källkod
HPLIP-projektet ger stöd för över 3 490 skrivarmodeller från HP. Det omfattar bland annat DeskJet, OfficeJet, Photosmart, PSC, Business Inkjet, LaserJet och flera typer av multifunktionsskrivare.
Programvaran är fri och öppen källkod och distribueras under licenser som MIT, BSD och GPL. Det gör HPLIP till en viktig byggsten för Linuxanvändare som vill kunna använda HP-skrivare utan att vara beroende av Windows eller macOS.
En praktisk uppdatering för Linuxanvändare
HPLIP 3.26.4 är ingen dramatisk uppdatering, men den är praktiskt viktig. Den gör att fler nya HP-skrivare fungerar i Linux och minskar risken för att användare fastnar med en skrivare som bara fungerar delvis.
För hem, mindre kontor och företag som använder Linux kan det vara skillnaden mellan en skrivare som kräver felsökning och en skrivare som bara fungerar.
Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det.
Tails 7.8 är nu släppt. Den nya versionen av det integritetsfokuserade operativsystemet innehåller uppdaterad Tor Browser, viktiga säkerhetsfixar och en tydlig förändring: e-postprogrammet Thunderbird följer inte längre med som standard.
För många användare märks Tails främst som ett system man startar från USB-minne när man vill surfa mer anonymt. All internettrafik skickas genom Tor-nätverket, och systemet är byggt för att lämna så få spår som möjligt på datorn där det används. Med version 7.8 fortsätter projektet på samma spår, men gör samtidigt några praktiska justeringar.
Thunderbird tas bort från standardinstallationen
Den största synliga förändringen är att Thunderbird inte längre ingår i den vanliga Tails-avbilden. Det betyder inte att e-postprogrammet försvinner helt. Thunderbird kan fortfarande installeras via funktionen Additional Software.
För användare som redan har Thunderbird aktiverat tillsammans med Persistent Storage kommer övergången att ske automatiskt. Tails lägger då till Thunderbird i listan över extra program som installeras vid uppstart.
Det här kan låta som en försämring, men tanken är snarare att göra underhållet enklare och säkrare. När Thunderbird installeras som extra program kan Tails hämta den senaste tillgängliga versionen varje gång systemet startar. På så sätt minskar risken att användare fastnar med en äldre e-postklient i den förinstallerade miljön.
Tor Browser uppdateras
Tails 7.8 innehåller också Tor Browser 15.0.14. Det är en viktig del av systemet, eftersom webbläsaren är den mest centrala komponenten för de flesta användare.
Tor Browser är byggd för att skydda användarens identitet genom att dirigera trafiken via Tor-nätverket och samtidigt minska mängden information som webbplatser kan samla in om datorn och webbläsaren. Uppdateringar av Tor Browser är därför extra viktiga i Tails, eftersom webbläsaren ofta är den mest utsatta delen av systemet.
Viktiga säkerhetsfixar i Linuxkärnan och haveged
Tails 7.8 åtgärdar även flera säkerhetsproblem i Linuxkärnan 6.12 LTS och i haveged. Enligt Tails-projektet kunde dessa sårbarheter göra det möjligt för ett program som körs inne i Tails att få administrativa rättigheter.
Det är allvarligt, eftersom Tails bygger på principen att även om ett program beter sig skadligt ska det inte enkelt kunna ta kontroll över hela systemet. När sådana brister upptäcks är det viktigt att användare uppgraderar så snart som möjligt.
Vad betyder detta för vanliga användare?
För den som bara använder Tails för att surfa anonymt är uppdateringen ganska odramatisk. Tor Browser är uppdaterad, säkerhetsproblem är åtgärdade och systemet fungerar i stort sett som tidigare.
Den stora skillnaden märks för dem som använder Thunderbird i Tails. De behöver nu förlita sig på Additional Software och Persistent Storage för att få e-postklienten installerad automatiskt vid start. För många är det en rimlig lösning, men den kräver att Persistent Storage är korrekt konfigurerat.
Uppgradering och installation
Automatiska uppgraderingar till Tails 7.8 finns tillgängliga för användare som redan kör Tails 7.0 eller senare. Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om systemet inte startar efteråt, rekommenderas en manuell uppgradering.
För nya installationer finns Tails 7.8 som USB-avbild och som ISO-fil för DVD eller virtuella maskiner.
Det är viktigt att komma ihåg att en ny installation på ett USB-minne raderar befintlig Persistent Storage på den enheten. Den som har sparade inställningar, nycklar, dokument eller extra program bör därför vara försiktig och säkerhetskopiera sådant som behöver bevaras.
Sammanfattning
Tails 7.8 är ingen dramatisk version, men den är viktig. Uppdateringen gör systemet säkrare, håller Tor Browser aktuell och förändrar hur Thunderbird hanteras. Genom att flytta Thunderbird från standardinstallationen till Additional Software får Tails ett smidigare sätt att hålla e-postprogrammet uppdaterat.
För användare som är beroende av anonymitet, säkerhet och ett system som inte lämnar spår är detta en uppdatering som bör installeras.
Thunderbird 151 är en ny version av Mozillas fria e-postprogram som gör det enklare att logga in på moderna e-postkonton, särskilt genom förbättrat OAuth-stöd och automatisk kontokonfiguration. Uppdateringen innehåller också bättre stöd för Exchange/EWS, förbättrad sökning, stabilare hantering av bilagor och flera rättningar som minskar risken för krascher. För användaren betyder det ett tryggare, smidigare och mer pålitligt e-postprogram för både privat bruk och arbete.
Thunderbird har länge varit ett av de mest uppskattade fria e-postprogrammen för Windows, macOS och Linux. Med version 151 fortsätter Mozilla att modernisera programmet, inte genom stora kosmetiska förändringar, utan genom praktiska förbättringar som märks i vardagen: enklare inloggning, bättre stöd för Microsoft-konton, förbättrad sökning, stabilare hantering av bilagor och flera säkerhetsfixar.
Den stora nyheten i Thunderbird 151 är stöd för Thundermail OAuth-inloggning med automatisk kontokonfiguration. Det innebär att användaren enklare kan logga in och få sitt konto korrekt inställt utan att själv behöva fylla i alla tekniska serveruppgifter. För många vanliga användare är just kontoinställningen en av de största trösklarna när man byter eller installerar ett nytt e-postprogram.
OAuth gör inloggningen modernare
OAuth är en modern metod för inloggning där programmet inte behöver spara själva lösenordet på samma sätt som äldre e-postlösningar ofta gjorde. I stället sker inloggningen via en säker behörighetsprocess där e-postleverantören godkänner att Thunderbird får tillgång till kontot.
Det är särskilt viktigt i dag, eftersom många e-posttjänster inte längre accepterar traditionell lösenordsinloggning via IMAP eller SMTP utan särskilda app-lösenord eller säkerhetsinställningar. Med bättre OAuth-stöd blir Thunderbird mer framtidssäkert och enklare att använda tillsammans med moderna e-posttjänster.
Bättre stöd för Exchange och Outlook-liknande konton
Thunderbird 151 förbättrar även hanteringen av EWS-konton, alltså Exchange Web Services. Det är framför allt relevant för användare som arbetar med Microsoft Exchange, Outlook- eller företagskonton.
En nyhet är att användaren kan skriva över OAuth-leverantörens detaljer för EWS-konton. Det låter tekniskt, men innebär i praktiken att avancerade användare och administratörer får större kontroll när konton inte följer standardinställningar. Det kan vara viktigt i företag, organisationer eller äldre Exchange-miljöer där automatiken inte alltid räcker.
Account Hub, Thunderbirds samlade kontoassistent, har också fått flera rättningar. Bland annat ska Outlook-konfiguration efter OAuth-inloggning fungera bättre, tidigare auto-upptäckta värden ska bevaras vid manuell redigering och länkar för kryptering och signatur ska öppna rätt konto.
Sökningen blir mer användbar
En annan praktisk förbättring finns i sökfunktionen. Thunderbird 151 återställer visningen av antal träffar när man använder Find in Message eller trycker Ctrl+F.
Dessutom har sökresultaten förbättrats så att äldre och mindre relevanta mejl inte visas före nyare och mer träffsäkra resultat. För den som har många års e-postarkiv kan detta göra stor skillnad. Ett e-postprogram är trots allt inte bara ett verktyg för nya meddelanden, utan också ett personligt arkiv där man ofta behöver hitta gamla konversationer, kvitton, avtal och bilagor.
OpenPGP blir mindre påträngande
Thunderbird har inbyggt stöd för OpenPGP, vilket gör det möjligt att signera och kryptera e-post. I version 151 ändras beteendet så att offentliga nycklar inte längre bifogas som standard i meddelanden som bara är signerade.
Det kan låta som en liten ändring, men den är viktig. Onödiga bilagor kan skapa förvirring hos mottagare, särskilt om de inte använder krypterad e-post själva. Genom att inte automatiskt skicka med den offentliga nyckeln i alla signerade meddelanden blir e-posten renare och mindre störande för mottagaren.
Färre krascher och stabilare mejlhantering
Thunderbird 151 innehåller flera kraschfixar. Programmet kunde tidigare krascha vid behandling av meddelandehuvuden, vid uppstart, vid inkommande mejl och i samband med spamfiltrering. Den typen av fel kan vara särskilt irriterande eftersom e-post ofta är ett program som ligger öppet hela arbetsdagen.
Även hanteringen av meddelanden har förbättrats. Vissa IMAP-mejl visade tidigare aktuell tid i stället för korrekt mottagningstid, vilket kunde göra sortering och arkivering förvirrande. Det har nu rättats. Även stora mejl ska inte längre felaktigt markeras som lästa när automatisk läsmarkering är avstängd.
Vid svar på HTML-mejl med markerad text bevaras formateringen bättre, och problem med felaktigt formaterade vidarebefordrade MIME-meddelanden har också rättats. Det är tekniska detaljer, men resultatet är enkelt: färre trasiga mejl och mindre irritation.
Bilagor hanteras bättre
Bilagor är ett område där små fel snabbt märks. I Thunderbird 151 rättas flera problem med bilagehantering. På macOS skapades tidigare flera kopior när man drog ut bilagor från Thunderbird. Det är nu åtgärdat.
Multipart/related-bilagor bevaras dessutom bättre när meddelanden redigeras eller vidarebefordras. Den typen av bilagor används ofta i HTML-mejl där bilder och annat innehåll hör ihop med själva meddelandet. Om de inte hanteras korrekt kan mejlet se trasigt ut eller sakna delar av innehållet.
Kalender och uppgifter får förbättringar
Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Det innehåller också kalender och uppgiftshantering. I version 151 har kalenderflikarna blivit bättre tillgängliga via tangentbordet, vilket är viktigt både för effektiv användning och för tillgänglighet.
Uppgifter kan nu sorteras efter skapelsedatum eller ändringsdatum. Det går även att skapa heldagsuppgifter som bara har datum, utan tid. Vyn Current Tasks visar nu endast oavslutade uppgifter, i stället för att blanda in gamla och färdiga poster. Det gör uppgiftsvyn mer användbar för den som faktiskt använder Thunderbird som planeringsverktyg.
Många små rättningar ger bättre helhet
Utöver de stora nyheterna innehåller Thunderbird 151 en lång rad mindre rättningar. Bland annat har problem med nyhetsgrupper, POP3-filter, virtuella mappar och kommandoradsstart med thunderbird -compose åtgärdats.
Standardkontrollen för om Thunderbird är förvalt e-postprogram har också återinförts vid start. Det är en liten funktion, men praktisk för användare som vill att Thunderbird ska vara det centrala programmet för all e-post på datorn.
Säkerhetsfixar gör uppdateringen viktig
Som vanligt innehåller versionen även säkerhetsuppdateringar. Det gör Thunderbird 151 till mer än bara en funktionsuppdatering. E-postprogram är särskilt utsatta eftersom de tar emot innehåll från omvärlden: bilagor, HTML-meddelanden, länkar och ibland skadligt formaterade mejl.
Att hålla Thunderbird uppdaterat är därför viktigt, även om man inte omedelbart behöver alla nya funktioner. Säkerhetsfixarna minskar risken för att sårbarheter kan utnyttjas via mejl eller specialkonstruerade meddelanden.
Sammanfattning
Thunderbird 151 är ingen dramatisk omgörning av programmet, men det är en viktig underhålls- och förbättringsversion. Fokus ligger på sådant som gör e-postprogrammet mer pålitligt i praktiken: enklare OAuth-inloggning, bättre Exchange-stöd, smartare sökning, färre krascher, förbättrad bilagehantering och mer användbara kalender- och uppgiftsfunktioner.
För vanliga användare betyder det framför allt ett Thunderbird som är enklare att konfigurera och mindre benäget att strula. För avancerade användare och administratörer innebär version 151 bättre kontroll över kontoinställningar och modernare autentisering. Det gör uppdateringen särskilt relevant för både privatpersoner, företag och organisationer som vill fortsätta använda ett fritt och plattformsoberoende e-postprogram.
Typ: E-postklient med kalender, kontakter och uppgifter
Plattformar: Windows, macOS och Linux
Största nyhet: Stöd för Thundermail OAuth-inloggning med automatisk kontokonfiguration.
Förbättrat kontostöd: Användare kan skriva över OAuth-leverantörsdetaljer för EWS-konton, vilket ger bättre kontroll vid Exchange Web Services-konfiguration.
Sökning: Resultaträkning i ”Find in Message” är tillbaka och sökresultat ska nu sorteras mer relevant.
OpenPGP: Offentliga nycklar bifogas inte längre automatiskt i meddelanden som endast är signerade.
Bilagor: Förbättrad hantering av multipart/related-bilagor samt fix för dubbla bilagekopior vid drag och släpp på macOS.
Kalender och uppgifter: Uppgifter kan sorteras efter skapande- eller ändringsdatum, och vyn ”Current Tasks” visar endast oavslutade uppgifter.
Stabilitet: Flera kraschfixar vid uppstart, inkommande mejl, meddelandehuvuden och spamfiltrering.
Säkerhet: Versionen innehåller säkerhetsfixar och rekommenderas därför som uppdatering även för användare som inte behöver alla nya funktioner.
Nedladdning: Thunderbird 151 finns via thunderbird.net.
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd.
När en dator kraschar, en hårddisk börjar krångla eller ett helt system behöver flyttas till en ny disk, är det ofta diskavbildning som räddar situationen. Det handlar om att skapa en exakt kopia av en disk eller partition, så att systemet kan återställas senare. Ett av de mer användarvänliga verktygen för detta är Rescuezilla, som ofta beskrivs som ett grafiskt alternativ till Clonezilla.
Nu har Rescuezilla 2.6.2 släppts, och även om versionsnumret kan se blygsamt ut innehåller uppdateringen flera viktiga förbättringar. Den största nyheten är att det nu finns en ny version byggd på Ubuntu 26.04 LTS, vilket framför allt betyder bättre stöd för modernare datorer och nyare hårdvara.
Vad är Rescuezilla?
Rescuezilla är ett startbart räddningssystem som körs från exempelvis ett USB-minne. När datorn startas från USB-stickan laddas ett komplett litet Linuxbaserat system, där användaren får ett grafiskt gränssnitt för att säkerhetskopiera, återställa och klona diskar.
Det gör Rescuezilla särskilt användbart i situationer där det installerade operativsystemet inte längre startar. Man behöver alltså inte komma in i Windows eller Linux på den trasiga datorn för att kunna rädda data eller skapa en kopia av disken.
En viktig egenskap är att Rescuezilla är kompatibelt med Clonezilla-avbilder. Det innebär att den som tidigare har använt Clonezilla i många fall kan fortsätta använda sina befintliga backupfiler, men med ett mer lättbegripligt grafiskt gränssnitt.
Bygger nu på Ubuntu 26.04 LTS
Den största förändringen i Rescuezilla 2.6.2 är den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen. Det är viktigt eftersom själva grundsystemet avgör hur bra Rescuezilla känner igen modern hårdvara.
Nyare datorer kan ha moderna nätverkskort, grafikkretsar, lagringskontroller och andra komponenter som kräver färska Linuxkärnor och uppdaterade drivrutiner. Om räddningssystemet bygger på en äldre Ubuntu-version kan det hända att datorn startar dåligt, att diskar inte visas korrekt eller att nätverket inte fungerar.
I Rescuezilla 2.6.1 var standardversionen fortfarande baserad på Ubuntu 24.10. Den gav stöd för hårdvara ungefär fram till hösten 2024. Rescuezilla 2.6.2 tar därför ett tydligt steg framåt genom att lägga till en version med nyare grund.
Även Ubuntu 25.10-version finns med
Utöver Ubuntu 26.04 LTS-versionen finns även en Rescuezilla-variant baserad på Ubuntu 25.10, med kodnamnet “Questing”. Den fungerar som en kompletterande version för användare som av någon anledning behöver just den basen.
Samtidigt har flera äldre Rescuezilla-avbilder tillfälligt stängts av. Det gäller bland annat 32-bitarsversionen för Intel i386 baserad på Ubuntu 18.04 LTS samt flera 64-bitarsversioner baserade på Ubuntu 22.04 LTS, Ubuntu 24.04 LTS och Ubuntu 25.04.
Det betyder inte nödvändigtvis att Rescuezilla överger äldre datorer helt, men fokus i denna version ligger tydligt på nyare system och modernare hårdvarustöd.
Partclone uppdateras
En annan viktig förändring finns under huven. Rescuezilla använder Partclone för att skapa och återställa partitionsavbilder. I version 2.6.2 har Partclone uppdaterats från version 0.3.37 till 0.3.47.
För användaren märks detta kanske inte direkt i gränssnittet, men det är ändå en central komponent. Partclone är ett av de verktyg som faktiskt gör det tunga arbetet när en partition kopieras till en avbildningsfil eller återställs tillbaka till en disk.
Uppdateringen innebär att Rescuezilla bygger vidare på en nyare version av ett av sina viktigaste underliggande verktyg.
Fixar problem efter kloning
Rescuezilla 2.6.2 rättar också två konkreta fel. Det första gäller ett problem där ett tomt felmeddelande kunde visas efter en kloning, även när kloningen egentligen hade lyckats. Det kunde dessutom stoppa den åtgärd som användaren hade valt efteråt, till exempel att datorn skulle stängas av eller startas om automatiskt.
Det är en typ av fel som kan skapa onödig osäkerhet. När man klonar en disk vill man veta om allt gick rätt. Ett tomt felmeddelande efter en lyckad operation kan få användaren att tro att något gått fel, trots att resultatet är korrekt.
Den andra rättningen gäller den grafiska avstängningsmenyn i den så kallade Plucky-varianten. Där har Rescuezilla uppdaterat sina anpassade regler för polkit, som hanterar behörigheter för vissa systemåtgärder.
Fler språk på väg
Rescuezilla 2.6.2 innehåller också förbättringar för översättningar. En pågående galicisk översättning har lagts till via Weblate. Dessutom finns språkval för flera ännu tomma översättningar, bland annat bengali, hindi, swahili och urdu.
Det visar att projektet fortsätter att byggas ut för fler användare och språkgrupper, även om alla översättningar ännu inte är färdiga.
ARM64 och ny Image Explorer får vänta
Två större nyheter finns däremot inte med i Rescuezilla 2.6.2. Den planerade ARM64-versionen har inte kommit ännu. Det betyder att användare av vissa ARM-baserade datorer fortfarande får vänta på officiellt stöd.
Inte heller den kommande omarbetningen av Image Explorer finns med i denna version. Image Explorer är tänkt att få ett förbättrat gränssnitt och använda indexed-gzip, vilket ska göra det enklare och effektivare att utforska innehållet i avbildningsfiler.
Båda dessa nyheter är planerade till nästa version.
Varför uppdateringen är viktig
Rescuezilla 2.6.2 är inte en dramatisk omarbetning av programmet, men det är en praktiskt viktig uppdatering. För den som använder Rescuezilla i verkliga räddningssituationer är hårdvarustöd avgörande. Ett räddningsverktyg är bara användbart om det faktiskt kan starta datorn, hitta diskarna och utföra jobbet.
Den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen gör Rescuezilla mer relevant för nyare datorer, samtidigt som uppdateringen av Partclone och de mindre felrättningarna förbättrar stabiliteten.
För tekniker, datorentusiaster och vanliga användare som vill ha ett enkelt verktyg för diskbackup, återställning och kloning är Rescuezilla fortsatt ett av de mest lättillgängliga alternativen i Linuxvärlden. Version 2.6.2 stärker framför allt programmets roll som ett modernt räddningsverktyg för både nya och äldre system.
MuseScore Studio 4.7 är en omfattande uppdatering av det fria notskrivningsprogrammet som gör det enklare att skapa, redigera och dela musik digitalt. Med nya verktyg för notgravering, förbättrad gitarrnotation, snabbare arbetsflöde, bättre ljudmotor och möjlighet att exportera rullande partitur som MP4-video tar programmet ännu ett steg mot att bli ett professionellt alternativ för både musiker, arrangörer, lärare och hobbykompositörer.
MuseScore Studio har länge varit ett av de viktigaste fria alternativen för den som vill skriva noter på datorn. Programmet används av allt från musikstudenter och körledare till arrangörer, tonsättare och hobbygitarrister. Med version 4.7 tar det öppna notskrivningsprogrammet ännu ett steg mot att bli ett mer komplett verktyg för både klassisk notbild, gitarrnotation, uppspelning och export till moderna format.
Den nya versionen innehåller inte bara små förbättringar, utan flera funktioner som påverkar hur musik kan skrivas, granskas, spelas upp och delas. Fokus ligger tydligt på tre områden: snyggare notbild, bättre arbetsflöde och mer realistisk uppspelning.
Mer kontroll över notbilden
En av de stora nyheterna i MuseScore Studio 4.7 är de utökade graveringsverktygen. Inom musiknotation används ordet gravering inte längre bara om tryckta noter, utan också om hur notbilden formas digitalt: avstånd, linjer, parenteser, symboler och layout.
I den nya versionen kan användaren lägga till pilspetsar på textlinjer, använda ackordklamrar och hantera ackordparenteser direkt via programmets egenskapsfält. Det gör det enklare att visuellt gruppera musikaliska avsnitt, visa höger- och vänsterhand i klavermusik eller markera barrégrepp på gitarr.
Även systemavdelare har fått fler inställningar för skala och placering, och flera linjer i notbilden kan nu markeras och justeras mer exakt. Det ger användaren större kontroll över detaljer som tidigare kunde kräva omvägar eller manuellt pill.
Texten får större betydelse
Text är en viktig del av noter. Det kan handla om sångtext, tempobeteckningar, instruktioner till musiker eller kommentarer i partituret. I MuseScore Studio 4.7 har textfunktionerna blivit mer genomarbetade.
Programmet kan nu hantera formatering för fler typer av textlinjer, exempelvis systemtext, staff-text, repristecken och gradvisa tempoändringar. Textjustering och textplacering har dessutom delats upp i separata inställningar. Det innebär att användaren får bättre kontroll över hur texten ser ut och var den hamnar.
En liten men praktisk detalj är att programmet automatiskt kan använda typografiska citationstecken. Vill man ha raka citationstecken går det att ångra direkt efter inmatningen.
Gitarrister får flera viktiga förbättringar
För gitarrister är MuseScore Studio 4.7 en särskilt intressant uppdatering. Programmet får nu ett nytt system för att visa guitar dives, alltså effekter där tonen sänks med hjälp av exempelvis svajarm. Dessa kan visas både i tabulatur, ovanför tabulaturen och i vanlig notskrift – dessutom med stöd för uppspelning.
Capo-hanteringen har också förbättrats. Nya transponeringslägen gör det möjligt att visa både klingande toner och de toner som faktiskt spelas. Det är praktiskt eftersom en gitarr med capo kan låta i en tonart men spelas med grepp från en annan. Det finns även ett läge där tabulaturen inte transponeras, vilket passar när capo används mest för att förenkla fingersättningen.
Fretboard-diagram och ackordsymboler följer nu också med vid transponering av partitur, vilket gör det lättare att byta tonart utan att behöva rätta allt manuellt.
Snabbare arbetsflöde för den som skriver mycket
MuseScore Studio 4.7 innehåller flera små förbättringar som tillsammans kan spara mycket tid. Ett exempel är att dubbelklick på en enskild ton i ett ackord nu markerar hela ackordet. Kortkommandot R kan sedan upprepa markeringen på nästa slag.
Kortkommandona Q och W kan användas för att halvera eller fördubbla notvärden för markerade toner eller hela avsnitt. Det är en typ av funktion som kan göra stor skillnad när man snabbt vill prova rytmiska idéer eller rätta en passage.
Mixern har fått ett sökfält, vilket gör det lättare att hitta ljud och effekter i större projekt. Dessutom har vissa långa rullgardinsmenyer fått stöd för navigering med första bokstaven, vilket förenklar användningen när listorna är omfattande.
Bättre uppspelning och lägre fördröjning
En annan viktig nyhet är att ljudmotorn har byggts om. Enligt versionsinformationen ska detta ge bättre prestanda och mindre fördröjning på alla operativsystem. För den som skriver musik direkt i programmet är låg fördröjning viktig, särskilt vid inmatning via MIDI-klaviatur.
På Windows tillkommer dessutom stöd för ASIO, vilket är särskilt relevant för användare med ljudkort och musikproduktionsmiljöer där låg latens är viktigt. Det finns även ett nytt alternativ för 256 samples buffertstorlek.
MuseScore Studio 4.7 får också nya exportmöjligheter för WAV-filer i 16 och 24 bitar, förbättrad uppspelning av MS Basic SoundFont och möjlighet att starta uppspelning från senast markerade not med Shift + mellanslag.
MP4-export gör noter lättare att dela
En av de mer publikvänliga nyheterna är att MuseScore Studio 4.7 nu kan exportera en MP4-video med rullande partitur och ljud. Funktionen finns under Publish > Export.
Det här gör programmet mer användbart för den som vill dela musik på nätet, skapa undervisningsmaterial eller visa hur ett arrangemang låter samtidigt som notbilden följer med. I stället för att bara skicka en PDF eller ljudfil kan man skapa en video där lyssnaren ser musiken röra sig i takt med uppspelningen.
Öppen källkod med starkt community
MuseScore Studio är öppen källkod, och version 4.7 innehåller över 100 bidrag från communityt. Det märks bland annat i nya verktyg för enharmonisk stavning, förbättrade kortkommandon, ny tuning-plugin och förbättringar i ljudhanteringen.
Att så många funktioner kommer från användare och utvecklare runt projektet visar styrkan i öppen källkod: programmet utvecklas inte bara uppifrån, utan också utifrån verkliga behov hos musiker, arrangörer och lärare.
Tillgängligt för Linux, Windows och macOS
MuseScore Studio 4.7 finns för Linux, Windows och macOS. Linuxanvändare kan ladda ner MuseScore Studio direkt, men behöver installera MuseSounds Manager separat om de vill använda MuseSounds. På Windows och macOS kommer uppdateringen att erbjudas via MuseScore Studio eller MuseHub, men det går även att installera manuellt.
Sammanfattning
MuseScore Studio 4.7 är en bred uppdatering som gör programmet mer moget. Det handlar inte om en enda stor nyhet, utan om många förbättringar som tillsammans gör notskrivning smidigare, mer exakt och mer användbar i praktiken.
För klassiska notskrivare finns bättre layoutkontroll. För gitarrister finns mer avancerad tabulatur och capo-hantering. För den som arbetar med uppspelning finns en förbättrad ljudmotor. Och för den som vill dela musik på nätet är MP4-exporten en välkommen nyhet.
MuseScore Studio 4.7 visar att fri programvara kan vara både kraftfull, professionell och relevant för dagens digitala musikskapande.
KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.
Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.
KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.
Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.
Vad ska pengarna användas till?
Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.
En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.
Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.
KDE PIM får också ett lyft
En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.
Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.
Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.
Digital suveränitet – mer än ett modeord
Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.
Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.
KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.
Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?
I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.
Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.
Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.
Ett alternativ till de stora plattformarna
KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.
Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.
Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.
KDE fyller 30 år
KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.
Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.
Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.
En investering i framtidens öppna datorer
Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.
När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.
Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.
Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.
Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund
Projekt: KDE
Organisation: KDE e.V.
Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency
Stöd: 1 285 200 euro
Period: 2026–2027
Huvudområden:
Förbättrad återställning i KDE Plasma
Fabriksåterställning för KDE Linux
Bättre QA- och testinfrastruktur
Förbättrad backup och återställning av data
Bättre stöd för nätverksdelningar
Stärkt säkerhetsinfrastruktur
Förbättrad KDE PIM-integration
KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.
Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.
Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.
Debian 14 “Forky” kan bli en milstolpe för säkrare Linuxsystem. När nästa stora Debianversion väntas släppas under sommaren 2027 ska distributionen inte bara få stöd för LoongArch64 och nya funktioner i pakethanteraren APT – den ska också kräva reproducerbara paket. Det innebär att program ska kunna byggas om från källkod och ge exakt samma resultat varje gång, vilket gör det lättare att upptäcka manipulation, fel och oväntade ändringar i mjukvarukedjan.
Debian 14, med kodnamnet “Forky”, väntas bli en av de viktigaste Debianversionerna på länge. Inte för att skrivbordet nödvändigtvis ser annorlunda ut, utan för att något mycket djupare i systemet förändras: Debian ska börja kräva reproducerbara paket. Det innebär att ett program som byggs från samma källkod, med samma instruktioner och i samma byggmiljö, ska ge exakt samma binära paket varje gång — bit för bit. Debian Release Team meddelade i maj 2026 att nya paket som inte klarar detta inte längre får migrera till Debian testing, och att paket som redan finns där också kan stoppas om en uppdatering bryter reproducerbarheten.
Varför spelar detta roll?
För en vanlig användare kan det låta tekniskt och avlägset. Men idén är enkel: om någon påstår att ett färdigt Debianpaket kommer från en viss källkod ska det gå att kontrollera. En oberoende byggserver, en Debianutvecklare eller en säkerhetsgranskare ska kunna bygga om paketet och få samma resultat.
Om resultatet inte blir identiskt kan det bero på ett oskyldigt fel, till exempel tidsstämplar, slumpmässiga filordningar eller skillnader i byggmiljön. Men det kan också avslöja något allvarligare: att den binära filen inte motsvarar den publicerade källkoden.
Det här gör reproducerbara byggen till ett slags kvitto på mjukvarans ärlighet. Källkoden och det färdiga paketet ska inte bara höra ihop i teorin, utan kunna bevisas höra ihop i praktiken.
Från ideal till krav
Reproducerbara byggen har länge varit ett mål inom fri och öppen källkod. Debian har arbetat med frågan i många år, bland annat tillsammans med Reproducible Builds-projektet. Skillnaden nu är att Debian tar steget från ambition till regel.
Paul Gevers från Debian Release Team beskrev beslutet som att Debian nu har kommit till punkten där distributionen måste leverera reproducerbara paket. Sedan den 9 maj 2026 används Debians migrationssystem för att blockera paket som inte kan reproduceras, eller uppdateringar som gör redan reproducerbara paket icke-reproducerbara.
Det är en viktig förändring eftersom Debian testing är mellanledet där paket förbereds inför nästa stabila Debianversion. Om ett paket stoppas där kommer det inte vidare förrän problemet är löst.
Vad betyder det för användaren?
För den som kör Debian 12 “Bookworm” eller Debian 13 “Trixie” händer inget direkt. Förändringen gäller utvecklingen av Debian 14 “Forky”, som i nuläget finns i Debian testing. Den praktiska effekten märks främst för paketansvariga och utvecklare.
Men på längre sikt betyder det att vanliga Debiananvändare får ett system där fler paket kan verifieras på ett starkare sätt. Det gör det svårare för skadlig kod att smyga in i byggkedjan utan att upptäckas.
Det här är särskilt viktigt i en tid då attacker mot mjukvarukedjor blivit allt vanligare. I dag räcker det inte att fråga om ett program är öppet. Man måste också kunna kontrollera att det färdiga paketet faktiskt är byggt från just den öppna källkod som publicerats.
Debians kontrollsystem
Debian använder infrastrukturen reproduce.debian.net för att bygga om paket och jämföra resultaten. Systemet använder bland annat så kallade .buildinfo-filer, som innehåller information om hur ett paket byggdes. Målet är att återskapa samma byggprocess som användes när paketet publicerades i Debianarkivet.
Dashboarden för Forky visar redan en mycket hög reproducerbarhetsgrad. Vid kontrollen som nämns i rapporteringen hade Forky över 98 procent reproducerade byggen och 23 728 paket markerade som godkända.
Det betyder inte att arbetet är färdigt, men det visar att Debian redan ligger långt framme. De sista procenten är ofta de svåraste, eftersom problemen kan ligga i detaljer som datum, filsortering, komprimering, dokumentation eller verktyg som beter sig lite olika mellan byggmiljöer.
LoongArch64 blir officiell arkitektur
Debian 14 “Forky” väntas också få officiellt stöd för LoongArch64, en processorarkitektur från Loongson. Det innebär att Debian breddar sitt stöd till ytterligare en hårdvaruplattform. Enligt rapporteringen ska LoongArch64 ansluta till de redan officiellt stödda arkitekturerna som amd64, arm64, armhf, riscv64, ppc64el och s390x.
För de flesta hemanvändare i Sverige är amd64 fortfarande det vanliga valet, alltså vanliga 64-bitars PC-datorer. Men för Debian som projekt är arkitekturstöd en viktig del av identiteten. Debian är inte bara ett operativsystem för en viss typ av dator, utan en distribution som försöker fungera på många olika maskinplattformar.
APT får historik och återställning
En annan nyhet i Debian 14 är att pakethanteraren APT får funktioner för historik, undo, redo och rollback. Det betyder att användaren i framtiden lättare ska kunna se vad som installerats, uppgraderats eller tagits bort — och i vissa fall backa ändringar. APT 3.2 introducerade dessa funktioner under våren 2026.
Det här gör Debian mer likt vissa Red Hat-baserade distributioner, där transaktionshistorik i pakethanteraren länge varit en uppskattad funktion. För användare kan det bli särskilt värdefullt när en uppdatering orsakar problem. I stället för att manuellt försöka minnas vilka paket som ändrades kan systemet ge en tydligare historik.
När kommer Debian 14?
Debian 14 “Forky” väntas enligt nuvarande uppgifter någon gång under perioden juni till augusti 2027. Något exakt releasedatum är ännu inte fastställt. Innan den slutliga versionen släpps kommer Debianprojektet normalt att gå igenom flera steg, inklusive testning av installationsprogrammet och releasekandidater.
Den som vill prova nyheterna redan nu behöver använda Debian testing eller en distribution som bygger på Debian testing, till exempel rullande varianter som följer utvecklingsgrenen. Det är dock inte samma sak som en färdig stabil Debianversion. Testing kan fungera bra, men är i första hand till för utveckling och förberedelse inför nästa stabila utgåva.
En tyst men viktig säkerhetsreform
Debian 14 “Forky” ser kanske inte dramatisk ut på ytan, men under huven sker en stor förändring. Kravet på reproducerbara paket gör Debian mer kontrollerbart, mer transparent och svårare att manipulera i smyg.
Det är inte en funktion som ger en ny knapp på skrivbordet. Det är snarare en förbättring av förtroendet mellan källkod, byggsystem och användare. För ett operativsystem som används på servrar, arbetsstationer, inbyggda system och kritisk infrastruktur är det en stor sak.
Debian har länge varit känt för stabilitet och noggrannhet. Med Forky tar projektet ytterligare ett steg: inte bara mot stabil programvara, utan mot programvara som kan bevisas vara byggd på rätt sätt.
Teknisk faktaruta: Debian 14 “Forky”
Planerad version: Debian 14 “Forky”
Förväntad release: juni–augusti 2027
Utvecklingsgren: Debian Testing
Ny säkerhetsregel: Reproducerbara paket blir ett krav
Vad betyder det? Samma källkod, bygginstruktioner och byggmiljö ska ge exakt samma binära paket varje gång.
Effekt: Paket som inte kan reproduceras blockeras från att migrera till testing.
Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start.
Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler datorer kan fungera bättre direkt efter installation.
De nya ISO-filerna använder Linux-kärnan 6.17. Det är en så kallad HWE-kärna, där HWE står för Hardware Enablement. På svenska kan det beskrivas som utökat hårdvarustöd.
Vad är en HWE-ISO?
En ISO-fil är den fil man laddar ner för att installera Linux Mint från exempelvis ett USB-minne. När Linux Mint nu släpper särskilda HWE-ISO-filer innebär det alltså inte att systemet har blivit en ny version. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med en nyare kärna från start.
Linux-kärnan är den del av operativsystemet som sköter kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. Den ser till att systemet kan prata med processorn, grafikkortet, nätverkskortet, ljudet, USB-portarna och mycket annat.
Därför spelar Linux 6.17 roll
När kärnan uppdateras får den ofta stöd för nyare komponenter. Det kan vara särskilt viktigt för den som har en ny laptop, ett färskt grafikkort eller ett trådlöst nätverkskort som inte fungerar som det ska med en äldre kärna.
Den vanliga versionen av Linux Mint 22.3 levererades med Linux 6.14. För många användare fungerar den utan problem. Men vissa har haft kompatibilitetsproblem med sin hårdvara. Därför släpper Mint-projektet nu nya installationsfiler med Linux 6.17.
Inte en ny Linux Mint-version
De nya HWE-ISO-filerna finns för Linux Mint 22.3 med skrivbordsmiljöerna Cinnamon, Xfce och MATE. De är främst tänkta för nya installationer. Den som redan använder Linux Mint 22.3 behöver alltså inte installera om datorn, utan kan installera den nyare kärnan via systemets vanliga programkällor.
Linux Mint-teamet säger också att HWE-ISO-filerna inte är experimentella versioner. De är testade och betraktas som stabila. Det gör dem lämpliga för användare som vill installera Linux Mint på modernare hårdvara utan att behöva göra extra justeringar efteråt.
Vem behöver ladda ner den?
Den nya HWE-versionen är framför allt intressant för personer som ska installera Linux Mint 22.3 på en nyare dator, eller för den som tidigare har haft problem med hårdvarustödet i den vanliga versionen.
Har man redan Linux Mint 22.3 installerat och allt fungerar som det ska finns det ingen brådska. Då kan man fortsätta använda systemet som vanligt, eller installera den nyare kärnan via uppdateringsverktygen om man behöver bättre hårdvarustöd.
En del av en större förändring
Nyheten hänger också ihop med en större förändring i Linux Mint-projektets arbetssätt. Utvecklarna har meddelat att framtida versioner ska få en längre utvecklingscykel. Nästa stora version, Linux Mint 23, är planerad till julen 2026. Tanken är att mer tid ska kunna läggas på buggfixar, stabilitet och kvalitet.
När tiden mellan stora versioner blir längre blir HWE-ISO-filer viktigare. De gör att Linux Mint kan fortsätta fungera bra på nyare datorer, även utan att hela systemet behöver släppas i en ny huvudversion.
Ett klokt steg för vanliga användare
För användaren är detta ett ganska praktiskt steg. Linux Mint fortsätter att vara ett stabilt och välbekant operativsystem, men får samtidigt bättre möjligheter att hantera modern hårdvara.
Det är kanske inte den mest spektakulära nyheten, men det är en viktig förbättring. För den som vill installera Linux Mint 22.3 på en ny dator kan den nya HWE-versionen innebära mindre krångel, bättre kompatibilitet och större chans att allt fungerar redan från början.
Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system.
Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre stöd för modern hårdvara, förbättrad prestanda och nya funktioner under huven. För användare av Fedora Workstation är en av de största nyheterna att systemet nu levereras med GNOME 50, den senaste versionen av den populära skrivbordsmiljön. KDE-användare får samtidigt KDE Plasma 6.6, där Fedora KDE Plasma Desktop dessutom går över till Plasma Login Manager som standard.
Bättre stöd för spel och Wine
En av de mest intressanta nyheterna är att Fedora 44 aktiverar NTSYNC-kärnmodulen för Wine och spelpaket. Det här kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att Windows-program och spel som körs via Wine kan få bättre synkronisering och potentiellt högre prestanda.
För Linux-spelare är detta extra viktigt. Många Windows-spel körs i dag på Linux med hjälp av Wine, Proton och liknande tekniker. Förbättringar på den här nivån kan därför göra spelupplevelsen jämnare och mer responsiv.
Fedora har också moderniserat sin Games Lab-version, som nu byter från Xfce till KDE Plasma. Det ger spelutgåvan ett mer modernt gränssnitt och bättre integration med dagens grafiska Linux-miljöer.
Enklare på ARM-datorer och USB-minnen
Fedora 44 förbättrar även stödet för AArch64, alltså ARM64-system. Det blir nu enklare för systemet att automatiskt välja rätt DTB-fil vid uppstart på ARM-baserade EFI-maskiner. Det kan göra Fedora mer smidig att använda på exempelvis utvecklingskort, små datorer och annan ARM-hårdvara.
En annan praktisk förbättring gäller Fedora som körs från USB-minnen. Systemet kan nu automatiskt aktivera persistenta överlagringar när det skrivs till ett USB-minne. Det betyder att ändringar, filer och inställningar lättare kan sparas mellan omstarter, i stället för att allt försvinner när datorn stängs av.
Nya verktyg för utvecklare
Fedora är särskilt populärt bland utvecklare, och Fedora 44 fortsätter på den linjen. Systemet innehåller uppdaterade versioner av många viktiga programmerings- och byggverktyg, bland annat:
Verktyg
Ny version
GCC
16.1
GNU Binutils
2.46
GNU C Library
2.43
LLVM
22
Go
1.26
Ruby
4.0
PHP
8.5
RPM
6.0
CMake
4.0
Det här gör Fedora 44 attraktivt för den som vill arbeta med modern programvaruutveckling utan att behöva vänta länge på nya versioner av viktiga komponenter.
Fedora 44 lägger dessutom till stöd för Nix-pakethanteraren, vilket ger användare ytterligare ett sätt att installera och hantera program. Nix är känt för att göra det lättare att skapa reproducerbara och isolerade programmiljöer.
Mer reproducerbara paket
En viktig men mindre synlig nyhet är att Fedora 44 är den första Fedora-versionen där alla paketbyggen levereras som reproducerbara. Det innebär att samma källkod ska kunna byggas om och ge samma resultat.
Detta är viktigt för säkerhet och transparens. Om program kan byggas på ett reproducerbart sätt blir det lättare att kontrollera att inga oväntade ändringar eller manipulationer har smugit sig in i paketen.
Förbättringar i installation och skrivbord
Installationsprogrammet Anaconda har också justerats. Det skapar inte längre nätverksprofiler för alla nätverksenheter som standard, vilket kan ge en renare och mer förutsägbar installation.
För KDE-varianterna introduceras även en ny Plasma Setup-app efter installationen. Den ska hjälpa användaren att komma igång och göra de första inställningarna på ett enklare sätt.
Fedora Budgie-utgåvan får dessutom Budgie 10.10, som nu är helt inriktad på Wayland. Det visar tydligt hur Linux-världen fortsätter att röra sig bort från det äldre X11-systemet och mot modernare grafikhantering.
Många utgåvor att välja mellan
Fedora 44 finns att ladda ned som live-ISO med flera olika skrivbordsmiljöer. Förutom GNOME och KDE Plasma finns bland annat Xfce, LXQt, Cinnamon, Budgie och MATE.
Den som redan kör Fedora Linux 43 kommer att kunna uppgradera till Fedora Linux 44 via DNF system-upgrade.
Sammanfattning
Fedora Linux 44 är en bred och tekniskt stark uppdatering. För vanliga användare märks nyheterna främst genom modernare skrivbordsmiljöer, bättre installation och förbättrat hårdvarustöd. För spelare är NTSYNC-stödet en spännande förbättring, medan utvecklare får tillgång till en mycket uppdaterad verktygskedja.
Fedora fortsätter därmed att vara en distribution för den som vill ligga nära Linux-världens tekniska framkant, men samtidigt ha ett stabilt och välpaketerat system för vardagsbruk.
Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.
I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.
Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.
Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.
Vad betyder digital suveränitet?
Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.
I praktiken handlar det om frågor som:
Var lagras offentlig information?
Vem bestämmer vilka filformat som används?
Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?
Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?
Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.
Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.
LibreOffice och uppmaningen till Europa
The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.
Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.
Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.
Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.
Public money, public code
En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.
Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.
Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.
Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office
Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.
Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.
ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.
Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.
Vad säger AGPLv3?
Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.
Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.
Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.
Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.
Mer än en konflikt om ett kontorspaket
Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.
Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.
Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.
När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?
Varför detta spelar roll för vanliga användare
Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.
När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.
För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:
Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?
Är mina data bundna till ett visst företag?
Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?
Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?
Ett europeiskt vägval
Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?
Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.
Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.
Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows.
Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer mina program fungera? Är systemet svårt att använda? Och klarar det min gamla dator? Med Zorin OS 18.1 försöker utvecklarna ge ett tydligt svar: ja, det kan det.
Den nya versionen av operativsystemet bygger vidare på Zorin OS 18 och fokuserar på tre saker som är avgörande för vanliga användare: bättre stöd för appar, bättre stöd för hårdvara och bättre prestanda på äldre datorer. Resultatet är ett Linux-system som vill vara både tekniskt starkt och lätt att närma sig.
Ett Linux som försöker förstå vad användaren vill göra
En av de mest intressanta nyheterna i Zorin OS 18.1 är att systemet blivit bättre på att känna igen installationsfiler för Windows-program. När en användare försöker öppna en sådan fil kan systemet nu i många fler fall identifiera vilket program det gäller och föreslå en bättre väg: att installera en inbyggd Linux-version eller ett liknande alternativ i stället.
Det här är mer betydelsefullt än det först kan låta. För många som testar Linux är just programfrågan det största hindret. De är vana vid att ladda ner en .exe-fil och dubbelklicka. Om systemet då kan säga att programmet redan finns för Linux, eller föreslå ett närliggande alternativ, minskar tröskeln rejält.
Det handlar alltså inte bara om teknik, utan om användarpsykologi. Zorin försöker möta användaren i ett invant beteende och översätta det till Linuxvärlden. Det är ett smart sätt att göra övergången mindre dramatisk.
Ett skrivbord som blir mer flexibelt
På ytan innehåller Zorin OS 18.1 flera förbättringar av skrivbordsmiljön. Bland annat får användaren fler möjligheter att styra hur fönster placeras på skärmen genom så kallad avancerad fönsterkakling. Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att lättare ordna flera öppna program sida vid sida.
Sådana funktioner blir allt viktigare i takt med att fler arbetar i flera fönster samtidigt: webbläsare, dokument, chatt och videomöten parallellt. Ett operativsystem som hjälper användaren att organisera detta effektivt sparar både tid och mental energi.
Dessutom har gränssnittet förbättrats för språk som skrivs från höger till vänster, och användaren får bättre kontroll över vilka ikoner som syns i panelens aktivitetsfält. Det är små förändringar, men de visar hur modern systemutveckling ofta handlar om att förfina detaljer som påverkar vardagsanvändningen.
LibreOffice och filformatens ständiga maktkamp
Zorin OS 18.1 uppdaterar också flera centrala program, däribland LibreOffice 26.2. Särskilt viktigt är förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office och Microsoft 365-dokument.
Det här är ett klassiskt problem i datorvärlden: även om ett alternativt program är bra i sig, måste det också fungera tillsammans med de format som dominerar i skolor, företag och myndigheter. När kompatibiliteten blir bättre minskar den praktiska kostnaden för att välja ett öppnare system.
Det visar också hur teknikutveckling sällan bara handlar om rå prestanda. Ofta avgörs ett programs framgång av hur väl det passar in i de ekosystem människor redan använder.
En Lite-version för äldre datorer
Samtidigt lanseras Zorin OS 18.1 Lite, en lättviktsversion riktad mot äldre eller enklare datorer. Den bygger på skrivbordsmiljön Xfce 4.20, som är känd för att vara resurssnål.
Det är en viktig nyhet i en tid när mycket modern programvara ställer allt högre krav på hårdvara. Genom att erbjuda en lättare version kan äldre datorer få förlängt liv i stället för att kasseras. Det har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att kunna använda en dator några år längre betyder mindre elektronikavfall och lägre resursförbrukning.
Lite-versionen får dessutom förbättringar som ny filhanterare, stöd för fingeravtrycksläsare och uppdaterade teman. Det visar att lättviktig inte längre behöver betyda avskalad och tråkig, utan snarare effektiv och genomtänkt.
Ny kärna, bredare hårdvarustöd
Under ytan bygger Zorin OS 18.1 på Linux-kärnan 6.17. Kärnan är den centrala del av operativsystemet som sköter kontakten mellan mjukvara och hårdvara. När kärnan uppdateras förbättras ofta stödet för nya grafikkort, processorer, inmatningsenheter och specialfunktioner.
I den här versionen nämns bland annat bättre stöd för nya NVIDIA-grafikkort, Intel Xe3-grafik, AMD-baserade hybridlaptops, vissa Lenovo ThinkPad- och Samsung Galaxy Book-modeller, samt Apple-tillbehör som Magic Mouse 2 och Touch Bar på Intel-baserade MacBook Pro.
Det är lätt att förbise hur avgörande sådant stöd är. Ett operativsystem kan vara hur elegant som helst, men om inte styrplattan, grafiken eller nätverket fungerar direkt blir användarupplevelsen snabbt frustrerande. Bra hårdvarustöd är därför en av de mest konkreta formerna av teknisk tillgänglighet.
Spel och handhållna datorer blir en allt viktigare målgrupp
En annan tydlig signal i uppdateringen är stödet för spelrelaterad hårdvara, till exempel handhållna systemen ASUS ROG Ally, Lenovo Legion Go och OneXPlayer. Det visar hur Linuxvärlden förändrats.
För bara några år sedan sågs Linux främst som ett system för programmerare, servrar och teknikentusiaster. Nu blir spel, multimedia och vardagsanvändning allt viktigare. När operativsystem som Zorin OS förbättrar stödet för moderna spelmaskiner betyder det att Linux i högre grad försöker bli ett alternativ även för fritid och underhållning, inte bara arbete.
Teknikens riktning: mindre expertkrav, mer vägledning
Det mest intressanta med Zorin OS 18.1 är kanske inte någon enskild funktion, utan den övergripande idén bakom uppdateringen. Operativsystemet försöker inte bara vara kraftfullt – det försöker också vara pedagogiskt. Det guidar användaren, föreslår alternativ och minskar behovet av specialkunskap.
Det pekar mot en större trend inom modern teknik: de system som lyckas bäst är ofta inte de mest avancerade i absolut mening, utan de som bäst döljer komplexiteten utan att förlora kontrollen.
Zorin OS 18.1 verkar därför vara mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett exempel på hur Linux gradvis utvecklas från ett expertverktyg till ett mer allmänt, användarvänligt och hållbart alternativ. För den som är nyfiken på ett annat sätt att använda datorn kan det vara ett steg mot en framtid där fri programvara inte känns som ett kompromissval, utan som ett fullt rimligt förstahandsval.
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.
I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.
Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.
Vad menas med “fri programvara”?
När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.
Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:
proprietära drivrutiner
stängd firmware
andra icke-fria komponenter
Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.
Frihet har ett pris
Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.
Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.
Bygger på Ubuntu 24.04 LTS
Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.
För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.
Flera varianter för olika behov
Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:
Trisquel
Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.
Triskel
Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.
Trisquel Mini
För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.
Trisquel Sugar
Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.
Netinstall
För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.
Brett stöd för olika arkitekturer
Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:
amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
arm64 – 64-bitars ARM
armhf – 32-bitars ARM
Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.
Programvarorna som följer med
Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:
Abrowser 148 som standardwebbläsare
Icedove 140 som e-postklient
LibreOffice 24 som kontorspaket
Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.
Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:
Inkscape
LibreOffice
Tuba
yt-dlp
Mer än bara versionsnummer
Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.
Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.
Varför spelar sådana här projekt roll?
För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.
Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?
Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.
Ett operativsystem med tydlig ideologi
Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.
För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.
GNU nano 9.0 visar att även små och till synes enkla program kan ha en lång och betydelsefull historia. Från sina rötter som fri ersättare till Pico har nano vuxit till ett självklart verktyg för Linux-användare, och den nya versionen för vidare traditionen med förbättringar som gör terminalredigering både smidigare och mer modern.
I en tid där avancerade kodredigerare som Visual Studio Code och Vim dominerar utvecklarnas vardag, fortsätter en betydligt enklare spelare att utvecklas – och överleva. Den klassiska terminaleditorn GNU nano har nu nått version 9.0, och med det skrivs ännu ett kapitel i en historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1990-talet.
Från Pico till nano – en rebell föds
Historien om GNU nano börjar egentligen med ett annat program: Pico, en enkel texteditor som följde med e-postklienten Pine. Pico var uppskattad för sin användarvänlighet – men hade en begränsning: licensen var inte fri.
Detta blev startskottet för nano. År 1999 skapades projektet som en fri ersättare, helt i linje med idealen från Free Software Foundation och GNU Project. Målet var tydligt: erbjuda en enkel editor som alla kunde använda, modifiera och sprida.
Nano blev snabbt populär, inte minst bland nybörjare inom Linux. Med tydliga kortkommandon längst ner i skärmen – till skillnad från mer kryptiska alternativ som Vim – blev den en självklar del av många distributioner.
Den eviga kampen: enkelhet vs kraft
Under årens lopp har nano balanserat på en intressant gräns. Den ska vara enkel – men inte primitiv.
När GNU nano 8.0 släpptes fortsatte utvecklingen med förbättrad syntaxfärgning och bättre hantering av olika språk. Men med version 9.0 tar utvecklarna ett tydligt steg framåt utan att kompromissa med filosofin.
Vad är nytt i nano 9.0?
Den nya versionen (med det poetiska kodnamnet “Le bonheur est dans le pré”) introducerar flera förbättringar som kanske låter små – men gör stor skillnad i praktiken:
Smart sidscrollning: Istället för att bara flytta en rad i taget följer nu hela vyn med när du skriver långt åt höger.
Förbättrad navigering: Du kan scrolla sidledes i steg (baserat på tabstorlek) med nya tangentkommandon.
Mer robust makrohantering: Snabb start och stopp av inspelning påverkar inte tidigare makron.
Musstöd utvecklas: Det går nu att klicka i scrollbaren för att hoppa i dokumentet (med rätt flaggor).
Flexiblare kortkommandon: Flera tangentkombinationer kan nu bindas om.
Dessutom har många mindre förbättringar införts:
Bättre syntaxfärger i olika språk och lokaler
Smartare “gå till rad”-funktion (med ++ och –)
Möjlighet att lista syntaxdefinitioner direkt via flagga
Bevarande av positioner och ankare mellan sessioner
Varför spelar nano fortfarande roll?
Det kan verka märkligt att ett så enkelt verktyg fortfarande utvecklas aktivt – men det fyller en viktig funktion.
I situationer där du:
arbetar över SSH
räddar ett trasigt system
snabbt behöver redigera en konfigurationsfil
…är nano ofta det snabbaste och mest tillgängliga valet.
Till skillnad från tyngre alternativ kräver nano ingen inlärningskurva. Det är ett verktyg som “bara fungerar”.
En liten editor med stor uthållighet
GNU nano 9.0 visar att även små projekt kan ha lång livslängd – om de fyller ett verkligt behov. I över 25 år har nano varit en trogen följeslagare i terminalen, och allt tyder på att den kommer fortsätta vara det.
I en värld av ständigt mer komplex mjukvara är det kanske just enkelheten som gör nano tidlös.
Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk.
Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från stora versionshopp handlar det inte om nya funktioner eller visuella förändringar – utan om något minst lika viktigt: stabilitet, säkerhet och finputsning.
Det här är den femte underhållsuppdateringen i GNOME 49-serien, och den riktar sig till användare som redan kör denna version och vill ha en mer robust upplevelse.
Vad är GNOME – och varför spelar det roll?
GNOME är en av de mest använda grafiska miljöerna i Linux-världen. Den fungerar som det “ansikte” du möter när du loggar in: skrivbord, fönster, menyer och appar.
Bakom kulisserna består GNOME av många olika komponenter – till exempel:
GNOME Shell – själva gränssnittet du ser
Mutter – hanterar fönster och grafik
Nautilus – filhanteraren
GLib – grundläggande bibliotek
När en uppdatering som 49.5 släpps är det alltså hela detta ekosystem som förbättras.
Färre buggar – smidigare vardag
Många av förbättringarna i GNOME 49.5 handlar om att rätta till små men irriterande problem som påverkar användarupplevelsen.
I GNOME Shell har man till exempel:
Fixat fel där mappikoner inte uppdaterades korrekt
Rättat märkliga utloggningsval i menyer
Löst problem med tangentbordslayout efter lösenordsinmatning
Täppt till minnesläckor (som annars gör system segare över tid)
Även i Mutter har flera krascher åtgärdats, särskilt kopplade till pekskärmar och energisparläge. Resultatet: färre oförklarliga buggar och bättre flyt.
Filhantering och webbläsning blir stabilare
Filhanteraren Nautilus har fått viktiga förbättringar:
Krascher vid sökning i favoritplatser är fixade
“Hoppa över”-knappen aktiveras snabbare vid filoperationer
Webbläsaren GNOME Web (Epiphany) har också uppdaterats. Här har utvecklarna backat en tidigare ändring i annonsblockeringen som orsakade problem med vissa webbplatser – ett tydligt exempel på hur stabilitet ibland kräver att man tar ett steg tillbaka.
Säkerhet i fokus – viktiga patchar i GLib
En av de mest betydelsefulla delarna av uppdateringen finns i GLib.
Här har flera säkerhetsbrister åtgärdats, bland annat:
Buffer overflow och underflow-problem
Felaktig minneshantering vid base64-kodning
Risker för läsning/skrivning utanför tilldelat minne
Sådana buggar kan i värsta fall utnyttjas av angripare. Därför är dessa fixar extra viktiga – även om de inte märks direkt för användaren.
Även bakom kulisserna händer mycket
Utöver de mest synliga delarna har en rad andra komponenter förbättrats:
GTK – färre krascher, bättre Wayland-stöd
GVFS – säkerhetsfixar för FTP
libsoup – säkrare hantering av nätverkstrafik
Orca – förbättrad tillgänglighet och tal
Det här visar hur omfattande en “liten” uppdatering faktiskt är.
Inga nya funktioner – och det är meningen
Det kan verka tråkigt att en uppdatering inte innehåller nya funktioner. Men i mjukvaruvärlden är stabilitet minst lika viktig som innovation.
GNOME 49.5 är ett tydligt exempel på detta:
Fokus på att fixa istället för att lägga till
Förbättrad säkerhet
Stabilare grund för framtida versioner
Slutsats
GNOME 49.5 är ingen spektakulär uppdatering – men den är viktig. Den gör systemet säkrare, mer stabilt och mer pålitligt i vardagen.
För dig som använder Linux med GNOME innebär det:
Färre buggar
Bättre prestanda över tid
Minskad risk för säkerhetsproblem
Kort sagt: en klassisk “tyst” uppdatering som gör stor skillnad där det verkligen räknas.
Krita 6.0 markerar en av de största uppdateringarna hittills för det populära open source-verktyget för digitalt måleri. Med modern teknik, kraftigt förbättrade textverktyg och stöd för avancerad färghantering tar programmet ett tydligt steg mot att bli ett ännu starkare alternativ för både hobbykonstnärer och professionella kreatörer.
Den fria och öppna målarapplikationen Krita har nått en ny milstolpe med version 6.0. Uppdateringen innebär inte bara förbättringar – det handlar om ett rejält tekniksprång som påverkar både användarupplevelsen och de kreativa möjligheterna för illustratörer, serietecknare och digitala konstnärer.
Modern teknik bakom kulisserna
En av de mest betydande förändringarna är att Krita nu bygger på Qt 6, en modern plattform för grafiska applikationer. Det ger ett snabbare, mer responsivt gränssnitt och bättre stöd för framtida funktioner.
Samtidigt introduceras stöd för färghantering i Wayland – något som länge varit efterfrågat i Linux-världen. Detta innebär mer korrekt färgåtergivning, vilket är avgörande för konstnärer som arbetar professionellt med färgkritiska projekt.
Textverktyg som äntligen känns moderna
En av de största nyheterna i Krita 6.0 är en total omarbetning av textsystemet. Tidigare har text varit en svag punkt, men nu får användare helt nya möjligheter:
Redigera text direkt på duken
Låta text följa vektorbanor
Skapa text som anpassar sig efter former
Förbättrat stöd för olika skriftsystem
Detta gör Krita betydligt mer användbart för exempelvis serieteckning och grafisk design.
Nya verktyg för kreativt arbete
Version 6.0 introducerar flera nya funktioner som riktar sig direkt till kreatörer:
Knivverktyg för vektorer – dela och slå ihop objekt enkelt
Pixel-art-stabilisator – gör pixelgrafik mer exakt
Kurvlinjärt perspektivverktyg – för mer avancerade perspektiv
Nya färgfilter – som “propagate colors” och overlay-masker
Dessutom har Liquify-verktyget blivit snabbare, vilket märks tydligt i arbetsflödet.
Bättre filstöd och kompatibilitet
Krita fortsätter att förbättra sin kompatibilitet med andra program. I version 6.0 märks bland annat:
Förbättrat stöd för JPEG-XL
Stöd för Radiance RGB
Möjlighet att läsa och spara text i Photoshop (PSD)
Textlager från PSD kan nu öppnas som redigerbar text
Detta gör det enklare att samarbeta med användare av andra verktyg.
För utvecklare och avancerade användare
För den tekniskt intresserade har även Python-API:et byggts ut kraftigt. Det går nu bland annat att:
Generera penseldrag via kod
Skapa mer avancerade pluginer
Arbeta med nya UI-komponenter
Detta öppnar dörren för automatisering och skräddarsydda arbetsflöden.
Ett verktyg för framtiden
Krita 6.0 är inte bara en uppdatering – det är en tydlig signal om vart digitalt skapande är på väg. Med bättre prestanda, modern teknik och kraftfulla nya funktioner stärker Krita sin position som ett av de mest avancerade fria verktygen för digital konst.
Och kanske viktigast av allt: det är fortfarande helt gratis och öppen källkod.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
NVIDIA introduces CUDA Rust, enabling developers to write GPU kernels in Rust and bringing the language’s safety features to CUDA development. The post NVIDIA Introduces CUDA Rust for Writing GPU Kernels appeared first on Linux Today.
Mojo 1.1 opens its compiler to external contributions, giving developers new opportunities to participate in the programming language’s development. The post Mojo 1.1 Programming Language Opens Its Compiler to External Contributions appeared first on Linux Today.
Java 27 is officially released with G1 as the default garbage collector, alongside platform updates and improvements for developers and applications. The post Java 27 Released with G1 as the Default Garbage Collector appeared first on Linux Today.
Calibre 9.15 e-book manager is now available with a new AI storytelling feature, alongside additional improvements and fixes for managing digital books. The post Calibre 9.15 E-Book Manager Released with New AI Storytelling Feature appeared first on Linux Today.
Talos Enterprise Linux launches as a platform built for Kubernetes infrastructure, bringing an enterprise-focused option for running and managing clusters. The post Talos Enterprise Linux Launches for Kubernetes Infrastructure appeared first on Linux Today.
HPLIP 3.26.6 printer drivers are now available with support for additional HP printers, expanding hardware compatibility for users across distributions. The post HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) 3.26.6 Drivers Add Support for More Printers appeared first on Linux Today.
Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray” Snapshot 4 is available for public testing, featuring the Linux 7.2 kernel and the latest development updates. The post Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray” Snapshot 4 Is Out for Public Testing with Linux 7.2 appeared first on Linux Today.
Miracle-WM 0.11 Wayland compositor introduces a new workspace overview mode, alongside additional improvements to window and workspace management. The post Miracle-WM 0.11 Wayland Compositor Adds a New Workspace Overview Mode appeared first on Linux Today.
Rust Coreutils 0.12 improves Ubuntu compatibility, continuing the project’s effort to provide a Rust-based alternative to GNU Coreutils. The post Rust Coreutils 0.12 Improves Ubuntu Compatibility appeared first on Linux Today.
PipeWire 1.6.9 multimedia framework is now available with improved resampling quality, along with additional fixes and performance enhancements. The post PipeWire 1.6.9 Multimedia Framework Released with Better Resampling Quality appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Catch up on the latest Linux news: Sparky 2026.09, Systemd 262, COSMIC Desktop 1.9, Kitty 0.49, Samba 4.25, Ubuntu kernels move to weekly releases, and more.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
HP EliteBook 840 G2 är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och kontorsarbete. Datorn har ett smidigt format och en skärm med upplösningen 1600 × 900 bildpunkter, vilket ger mer arbetsyta än många andra bärbara datorer från samma generation. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar […]
PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd. PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu…
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…
NixOS 26.05 ”Yarara” är här med nya skrivbordsmiljöer, modern Linuxkärna och tusentals uppdaterade paket. Den nya versionen fortsätter att utveckla NixOS särskilda idé: att hela operativsystemet ska kunna beskrivas, återskapas och rullas tillbaka med hjälp av konfigurationsfiler – något som gör distributionen extra intressant för utvecklare, systemadministratörer och tekniskt nyfikna Linuxanvändare. NixOS 26.05 ”Yarara” är…
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026. En första titt på nästa Ubuntu Ubuntu 26.10,…
HP har släppt HPLIP 3.26.4, en ny version av sitt skrivarpaket för Linux. Uppdateringen ger stöd för flera nya skrivare i HP:s LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serier. För Linuxanvändare betyder det bättre möjligheter att få moderna HP-skrivare att fungera med utskrift, skanning och andra viktiga funktioner direkt i systemet. HP har släppt…
Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det. Tails 7.8 är…
Thunderbird 151 är en ny version av Mozillas fria e-postprogram som gör det enklare att logga in på moderna e-postkonton, särskilt genom förbättrat OAuth-stöd och automatisk kontokonfiguration. Uppdateringen innehåller också bättre stöd för Exchange/EWS, förbättrad sökning, stabilare hantering av bilagor och flera rättningar som minskar risken för krascher. För användaren betyder det ett tryggare, smidigare…
Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd. När en dator…
MuseScore Studio 4.7 är en omfattande uppdatering av det fria notskrivningsprogrammet som gör det enklare att skapa, redigera och dela musik digitalt. Med nya verktyg för notgravering, förbättrad gitarrnotation, snabbare arbetsflöde, bättre ljudmotor och möjlighet att exportera rullande partitur som MP4-video tar programmet ännu ett steg mot att bli ett professionellt alternativ för både musiker,…
KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…
Debian 14 “Forky” kan bli en milstolpe för säkrare Linuxsystem. När nästa stora Debianversion väntas släppas under sommaren 2027 ska distributionen inte bara få stöd för LoongArch64 och nya funktioner i pakethanteraren APT – den ska också kräva reproducerbara paket. Det innebär att program ska kunna byggas om från källkod och ge exakt samma resultat…
Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start. Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler…
Fedora Linux 44 har nu släppts, och den nya versionen bjuder på en rejäl uppdatering för både vanliga datoranvändare, utvecklare och spelintresserade. Fedora är en av de mest inflytelserika Linux-distributionerna och fungerar ofta som en försmak av teknik som senare dyker upp i andra Linux-system. Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.19, vilket innebär bättre…
Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…
Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows. Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer…
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…
GNU nano 9.0 visar att även små och till synes enkla program kan ha en lång och betydelsefull historia. Från sina rötter som fri ersättare till Pico har nano vuxit till ett självklart verktyg för Linux-användare, och den nya versionen för vidare traditionen med förbättringar som gör terminalredigering både smidigare och mer modern. I en…
Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk. Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från…
Krita 6.0 markerar en av de största uppdateringarna hittills för det populära open source-verktyget för digitalt måleri. Med modern teknik, kraftigt förbättrade textverktyg och stöd för avancerad färghantering tar programmet ett tydligt steg mot att bli ett ännu starkare alternativ för både hobbykonstnärer och professionella kreatörer. Den fria och öppna målarapplikationen Krita har nått en…
