Krita 5.2.15 är här – en stabilitetsfokuserad uppdatering som gör det fria ritprogrammet ännu mer pålitligt i vardagen. Med fixade krascher, förbättrad pek- och pennhantering samt extra omsorg om ritplattor, särskilt från Xiaomi, riktar sig versionen till alla som vill skapa digital konst utan avbrott.
Det fria och öppna ritprogrammet Krita fortsätter att finslipas. Drygt en och en halv månad efter version 5.2.14 har utvecklarna nu släppt Krita 5.2.15, en uppdatering som främst fokuserar på stabilitet, kraschfixar och förbättrad hantering av ritplattor och pekskärmar.
Krita används världen över av illustratörer, serietecknare, konceptkonstnärer och hobbytecknare – och just därför är tillförlitlighet i vardagsarbetet extra viktig. Den nya versionen adresserar flera problem som i praktiken kunde avbryta det kreativa flödet.
Färre krascher, mindre frustration
Bland de mest välkomna förbättringarna finns åtgärder för flera kritiska krascher. Programmet kunde tidigare avslutas oväntat vid användning av bland annat:
suddpenseln Smudge
ångra-funktioner efter Liquify-operationer
dokument med trasiga inbäddade färgprofiler
Även problem med att öppna TIFF-filer med JPEG-komprimering har rättats till – något som särskilt berört användare som arbetar med bilder från kameror eller andra professionella arbetsflöden.
Smartare inmatning och smidigare gränssnitt
Krita 5.2.15 förbättrar också hur programmet tolkar inmatning från mus, pekskärm och tangentbord. Konflikter mellan kortkommandon i verktyg som Transform, Move och tidslinjen har rensats bort, och pekhändelser hanteras nu mer konsekvent.
Ett konkret exempel är att oavsiktliga menyöppningar, som tidigare kunde triggas av pekscrollning, nu förhindras. Små men viktiga justeringar har också gjorts för att minska visuellt “skak” vid rotation nära noll grader samt för att visa zoom- och rotationsmeddelanden mer harmoniskt.
Extra fokus på ritplattor – särskilt Xiaomi
En tydlig tyngdpunkt i uppdateringen är förbättrat stöd för ritplattor och pennor, med särskild uppmärksamhet på Xiaomi-enheter. Bland förbättringarna märks:
bättre hantering av pennknappar
jämnare tryckkurvor
minskat fönsterflimmer
förbättrad respons vid pekinteraktion
För användare som ritar direkt på surfplatta innebär detta en märkbart mer följsam och naturlig känsla.
Under huven: uppdateringar och underhåll
Utöver synliga förbättringar har Krita även fått tekniskt underhåll. Den medföljande GMic-pluginen har uppdaterats till version 3.6.4.1 i 5.2-grenen, och byggprocessen för macOS har justerats för att undvika oavsiktliga debug-rättigheter i färdiga program.
Tillgänglighet och plattformar
Krita 5.2.15 finns nu tillgänglig för:
Windows (endast 64-bitars)
Linux (AppImage, Flatpak och Snap)
macOS (version 10.14 eller senare)
Androidversionen är fortfarande i beta, medan ChromeOS nu betraktas som redo för produktion.
Ett stabilare verktyg för kreativt skapande
Även om Krita 5.2.15 inte introducerar några stora nya funktioner, är uppdateringen ett tydligt exempel på hur öppen källkod utvecklas i dialog med sina användare. Genom att prioritera stabilitet, kompatibilitet och användarupplevelse fortsätter Krita att vara ett pålitligt verktyg för digitalt skapande – oavsett om du är professionell illustratör eller kreativ entusiast.
GParted, det välkända fria verktyget för att hantera hårddiskpartitioner i Linux, är nu tillbaka med version 1.8. Den nya utgåvan fokuserar på ökad stabilitet, säkrare filsystemskopiering och förbättrad hantering av FAT- och EFI-partitioner – viktiga förbättringar i ett verktyg där tillförlitlighet är avgörande.
Efter ungefär ett års väntan är GParted 1.8 nu släppt. Den fria och öppna partitionshanteraren, som länge varit ett självklart verktyg för Linux-användare, får i den nya versionen en rad förbättringar som framför allt handlar om stabilitet, säkerhet och korrekt hantering av filsystem.
Även om GParted kanske inte är ett program man tänker på till vardags, spelar det en avgörande roll när man installerar operativsystem, byter hårddisk eller räddar data. Därför är förbättringar ”under huven” ofta viktigare än nya funktioner – och just där fokuserar version 1.8.
Färre krascher – ett stabilare verktyg
Ett tydligt mål med GParted 1.8 har varit att eliminera kraschscenarier som funnits kvar länge. Bland annat har utvecklarna åtgärdat krascher som uppstod om ikonresurser saknades samt krascher i komponenten CommandStatus när GParted kompilerades utan optimering.
Dessutom har långvariga låsningar kopplade till hantering av FAT-filsystem lösts. Särskilt problematiskt var situationer där en FAT-etikett råkade ha samma namn som en post i filsystemets rotkatalog, vilket kunde få programmet att frysa helt. Dessa problem är nu åtgärdade.
Säkrare kopiering av filsystem
När filsystem kopieras är det avgörande att inga gamla rester följer med. I GParted 1.8 raderas därför filsystemssignaturer innan varje kopieringsoperation genomförs. Det minskar risken för konflikter, kvarlämnad metadata och svårtolkade fel efteråt.
Kopiera-och-klistra-funktionen har också förbättrats. GPT-partitioners typ-GUID bevaras nu korrekt och EFI System Partition behåller sin typ även när den kopieras till en ny partition. Programmet visar dessutom tydliga varningar om man försöker skapa logiska EFI-partitioner, något som kan orsaka startproblem på UEFI-system.
Förbättrad korrekthet i gränsfall
Flera ändringar riktar sig mot mer ovanliga men viktiga situationer. GParted inaktiverar inte längre 64-bitarsstöd på ext4-filsystem som är mindre än 16 tebibyte, vilket tidigare kunde ske felaktigt.
Användargränssnittet uppdaterar nu etiketter korrekt även när flera åtgärder köas på samma partition, och detaljvyn i dialogrutan ”Applying pending operations” expanderar nu som förväntat. Även felrapporteringen vid problem med FAT-etiketter har förbättrats för att undvika missvisande meddelanden.
Övriga förbättringar och putsning
Utöver buggfixar innehåller version 1.8 flera mindre men genomtänkta förbättringar. Monteringspunkter skapas nu i en privat temporär arbetskatalog, vilket minskar risken för oönskade sidoeffekter. Kommandoutdata i åtgärdsdetaljer visas med fast bredd-typsnitt, vilket gör informationen lättare att läsa.
Vid skapande av FAT16-, FAT32- och utökade partitioner på MSDOS-partitionstabeller sätts nu LBA-flaggan automatiskt. Dessutom har skärmbilder i GParteds manual uppdaterats, inklusive i översatta versioner.
Ett moget verktyg som fortsätter förbättras
FAKTARUTA: GParted 1.8
Vad? Fri partitionsredigerare för Linux (GUI).
Nyheter i 1.8 Fler kraschfixar, bättre FAT-hantering, säkrare kopiering.
Säkerhet vid kopiering Rensar filsystemssignaturer innan alla filsystem-kopior.
GPT/EFI Bevarar GPT-typ-GUID och behåller EFI System Partition-typ vid kopiering.
FAT Fixar långvariga hängningar vid etiketter och förbättrar felmeddelanden.
Små förbättringar Fastbreddstext i kommandoutdata, privata temporära mountpoints m.m.
Tips: Ta alltid backup innan du ändrar partitioner.
Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner som gör övergången enklare, tryggare och mer välbekant för den som vill ta steget utan att börja om från noll.
Att byta operativsystem kan kännas som ett stort steg. För många datoranvändare är Windows det självklara valet – inte nödvändigtvis för att det är bäst, utan för att det alltid har funnits där. Men när frustration över påtvingade uppdateringar, licenser, prestandaproblem eller integritetsfrågor växer, börjar allt fler titta på alternativ. Ett av de mest etablerade – och samtidigt mest missförstådda – alternativen är Linux.
Linux är nämligen inte ett enda operativsystem. Det är ett helt ekosystem av så kallade distributioner: olika varianter som bygger på samma tekniska grund, men med olika målgrupper, designidéer och filosofier. Just detta är både Linux största styrka och dess största hinder för nybörjare – valfriheten kan kännas överväldigande.
Linux som känns bekant
Många som lämnar Windows vill inte behöva lära om allt från grunden. Därför är det ofta en fördel om skrivbordsmiljön känns igen – med startmeny, aktivitetsfält och ett tydligt arbetssätt.
Linux Mint – trygghet före experiment
Linux Mint har under många år byggt upp ett starkt rykte som en av de mest nybörjarvänliga Linuxdistributionerna. Fokus ligger på stabilitet, förutsägbarhet och praktisk användbarhet.
Standardmiljön Cinnamon är medvetet utformad för att likna klassiska Windows-versioner. Panelen sitter längst ned, menyerna är logiskt strukturerade och det mesta fungerar direkt efter installation. För den som vill ”bara komma igång” utan överraskningar är detta ofta ett avgörande argument.
Tekniskt bygger Linux Mint på långtidssupporterade versioner av Ubuntu, vilket ger god hårdvarukompatibilitet. Nätverkskort, skrivare och grafikkort fungerar i de flesta fall direkt – något som Windowsanvändare ofta tar för givet, men som historiskt inte alltid varit självklart i Linuxvärlden.
Zorin OS har ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows så enkel som möjligt. Här är likheten inte en bieffekt, utan en uttalad designprincip.
Genom ett inbyggt layoutsystem kan användaren välja skrivbordsuppsättningar som efterliknar Windows 10 eller Windows 11, både visuellt och funktionellt. Resultatet är ett system som känns förvånansvärt bekant redan från första starten.
Zorin OS lägger också stor vikt vid helhetsintrycket. Färgscheman, ikoner och systemkomponenter är konsekvent utformade, vilket ger ett polerat och professionellt intryck. För användare som uppskattar visuell enhetlighet kan detta väga tungt. Precis som Linux Mint bygger Zorin OS på Ubuntu LTS, vilket ger tillgång till ett enormt programutbud och gott hårdvarustöd.
Alla som byter till Linux vill inte nödvändigtvis återskapa Windows. För många blir övergången istället ett tillfälle att prova något nytt – ett annat sätt att arbeta med sin dator.
Pop!_OS – produktivitet i fokus
Pop!_OS utvecklas av datortillverkaren System76 och bygger även den på Ubuntu. Det som särskiljer distributionen är dess egenutvecklade skrivbordsmiljö, COSMIC.
Här handlar det mindre om att efterlikna Windows och mer om att optimera arbetsflödet. Funktioner som smarta arbetsytor, avancerad fönsterhantering och effektiv tangentbordsnavigering gör systemet attraktivt för användare som värdesätter produktivitet och struktur.
För den som är villig att anpassa sig till ett något annorlunda arbetssätt kan Pop!_OS upplevas som snabbare och mer genomtänkt än traditionella skrivbordsmiljöer – samtidigt som stabilitet och prestanda håller hög nivå.
Den här distrubtioner är på 1.0, så den finns inte i vår wiki än.
Ubuntu – referenspunkten i Linuxvärlden
Ubuntu är för många nästan synonymt med Linux. Med en av världens största användarbaser och omfattande stöd från hårdvarutillverkare, utvecklare och molnleverantörer fungerar Ubuntu ofta som referenspunkt i Linuxvärlden.
En central del av Ubuntus popularitet är dess LTS-versioner (Long-Term Support), som prioriterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar under många år. För den som vill ha ett långsiktigt och förutsägbart system är detta en stor fördel.
Skrivbordsmiljön är baserad på GNOME och skiljer sig tydligt från Windows. För vissa kan detta kännas ovant i början, men gränssnittet är konsekvent, modernt och relativt lätt att lära sig. Ubuntu passar därför bra för den som vill lära sig Linux ”som det är”, snarare än genom ett Windows-liknande filter.
Debian är en av Linuxvärldens äldsta och mest inflytelserika distributioner. Den kan liknas vid ett stridsflygplan av typen SAAB JAS 39 Gripen: inte specialiserad på en enda uppgift, men extremt flexibel och kapabel att ta många roller.
Med standardinstallation kan Debian upplevas som återhållsam, men genom att installera skrivbordsmiljön KDE Plasma får man en upplevelse som påminner starkt om Windows – med startmeny, aktivitetsfält och ett traditionellt arbetssätt.
En av Debians största styrkor är dess stöd för äldre hårdvara. Där många moderna system blir tröga eller helt obrukbara kan Debian fortsätta fungera stabilt i många år. Dessutom kan användaren själv välja mellan en mängd olika skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare, vilket gör Debian till ett utmärkt val både för nybörjare och avancerade användare.
Det är lätt att hitta listor som utlovar den bästa Linuxdistributionen. I praktiken är det en förenkling. Linux handlar i grunden om valfrihet, och det bästa valet beror alltid på användarens behov, vana och nyfikenhet.
De fem distributioner som nämnts här är inga exotiska experiment. De är beprövade, välstödda och stabila – och just därför utmärkta startpunkter. Oavsett vilken du väljer kommer du snabbt att märka att Linux inte är ett enda system, utan en hel värld av möjligheter.
Och kanske är det just där Linux verkliga styrka ligger: inte i att ersätta Windows rakt av, utan i att erbjuda något mer flexibelt, mer anpassningsbart – och i längden, mer personligt.
FAKTA5 Linuxdistributioner för en smidig Windows-övergång
Linux Mint
Känns bekant för Windowsanvändare (Cinnamon). Stabil, enkel att installera och “bara funkar” för vardagsbruk.
Zorin OS
Designad för att likna Windows 10/11. Polerad helhetskänsla och lätt start för den som vill ha något bekant direkt.
Pop!_OS
Fokus på produktivitet och arbetsflöde (smarta arbetsytor, effektiv fönsterhantering). Passar dig som vill jobba snabbt.
Ubuntu
“Standardvalet” för många. Stort community, bra hårdvarustöd och långtidssupport (LTS) för stabil drift.
Debian
Robust och flexibel grund som kan bli vad du vill. Med KDE kan den kännas Windows-lik, och den trivs även på äldre datorer.
Tips: Vill du ha “Windows-känsla” direkt? Välj Mint eller Zorin.
Vill du ha stabil bas och full kontroll? Debian.
Vill du ha stort stöd och enkel väg in? Ubuntu.
Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare.
Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan i 3.3-serien, som går under namnet ”Far Above the Clouds”, och den innehåller både synliga förbättringar för användaren och en lång rad korrigeringar i bakgrunden. Amarok utvecklas som fri programvara inom KDE community och är främst riktad till Linux-användare som vill ha en kraftfull musikspelare med avancerad samlingshantering.
Mer information direkt i låtinformationen
En av de mest märkbara nyheterna är att Amarok nu kan visa tidsstämpeln för när en låt lades till i musiksamlingen direkt i dialogen för låtens taggar. Tidigare var denna information endast tillgänglig via samlingssökningen, men visas nu direkt i låtinformationen, förutsatt att det använda ljudbakänden stöder funktionen. Det ger användaren bättre överblick över sin samling utan extra klick.
Intuitivare beteende i samlingsbläddraren
Samlingsbläddraren har justerats för att bättre motsvara vad många användare förväntar sig. Enkelklick används nu för att öppna objekt, medan dubbelklick lägger till dem i spellistan. Förändringen gör arbetet med stora musikbibliotek snabbare och mer konsekvent, särskilt för dem som ofta bläddrar mellan artister, album och låtar.
Uppdaterad teknisk grund
På den tekniska sidan har Amarok 3.3.2 nu ett beroende av KDE Frameworks 6.5. Det innebär att spelaren fortsätter att moderniseras och hålls i linje med den senaste utvecklingen inom KDE-ekosystemet, något som på sikt ger bättre integration, prestanda och underhållbarhet.
Omfattande buggfixar
Utöver användargränssnittet innehåller uppdateringen ett stort antal buggfixar. Bland annat har problem med Magnatune-samlingen rättats, både när det gäller uppdateringar och uppspelning. Spellistans layoutredigerare har förbättrats, systemnotiser hanteras stabilare och ett fel som kunde göra spelaren låst vid upprepade ändringar av ljudets mute-läge har åtgärdats.
Även podcasts har fått uppmärksamhet, där sorteringen nu fungerar korrekt för vissa problematiska flöden. Dessutom har fel rättats som gjorde att strömmande URL:er inte alltid sparades korrekt i spellistefiler.
Tillgänglighet
Amarok 3.3.2 finns redan tillgänglig som källkod för den som vill bygga programmet själv. För de flesta användare kommer uppdateringen via paketförråd i respektive Linuxdistribution, och Flatpak-versionen på Flathub väntas uppdateras inom kort. Uppdateringen markerar ännu ett steg mot en mer stabil och användarvänlig Amarok-upplevelse.
GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026.
GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord
Projektet GNOME har nu släppt den första alfaversionen av GNOME 50. Det är startskottet för en utvecklingscykel som kulminerar i den slutliga versionen den 18 mars 2026. Redan i detta tidiga skede blir det tydligt att GNOME 50 inte är en vanlig uppdatering, utan ett av de mest genomgripande teknikskiftena i projektets historia.
Wayland tar helt över – X11 fasas ut
Den största nyheten är att GNOME nu på allvar lämnar X11 bakom sig. I GNOME 50 tas X11-stödet bort i flera centrala komponenter, och skrivbordsmiljön blir i praktiken helt Wayland-baserad. Möjligheten att starta andra X11-skrivbord finns kvar via en per-användar-X-server, men GNOME självt går vidare utan den gamla grafikstacken.
Bakgrunden är att X11 är svårt att säkra och begränsande för modern grafik. Wayland är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens krav som högupplösta skärmar, pekinmatning och flera grafikkort.
Smartare inloggning och grafiska sessioner utan skärm
GNOME 50 introducerar ett första steg mot att kunna spara och återställa skrivbordssessioner. Det betyder att öppna program och fönster i framtiden kan återställas efter omstart eller utloggning, något många användare länge efterfrågat.
En annan nyhet är tjänsten gnome-headless-session@<användarnamn>.service. Den gör det betydligt enklare att starta grafiska sessioner utan fysisk skärm, till exempel vid fjärrskrivbord via RDP eller i servermiljöer.
Inloggningshanteraren GDM får också stöd för det nya kernel-attributet boot_display, som ersätter det äldre boot_vga. Detta är särskilt viktigt för moderna AMD-grafikkort, som inte längre har traditionellt VGA-stöd.
Mutter 50: starkare grafikmotor under huven
Fönsterhanteraren Mutter har fått omfattande förbättringar. Bland nyheterna finns bättre hantering av kaklade skärmar, förbättrade Sticky Keys, inbyggt stöd för Xwayland-skalning och bättre prestanda vid användning av flera grafikkort. Stöd för nya färg- och pixelformat samt mer avancerade färginställningar via KMS gör att GNOME står bättre rustat för framtida skärmar och grafikarbetsflöden.
Nautilus och Inställningar blir snabbare och tydligare
Filhanteraren Nautilus (Filer) får flera användarvänliga förbättringar. Det går nu att kombinera flera filtypsfilter vid sökning, miniatyrbilder laddas effektivare och massomdöpning har fått en mer genomarbetad design. Minnesanvändningen har dessutom minskat, vilket märks särskilt i stora kataloger.
GNOME Inställningar utvecklas vidare med bättre färgkalibrering, nya tillgänglighetsfunktioner och förbättrad översättning i skärminställningarna. I panelen för multitasking dyker också ett nytt reglage upp för spara och återställa sessioner.
Webb, appar och spel får märkbara förbättringar
Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) har nu ett inbyggt val för att dölja cookie-banners, ett uppdaterat säkerhetsgränssnitt och ett mer logiskt placerat läsläge. Kalendern har förbättrats för skärmläsare och fått en omarbetad snabbinmatning, medan Kartor har fått en ny layout med sidofält på datorer och bottenpanel på mobila enheter.
Även mindre appar och spel utvecklas vidare. Sudoku får nya funktioner för att dela och spara spel, Quadrapassel har bättre stöd för handkontroller och Systemövervakaren visar information tydligare med lägre minnesförbrukning.
Stabilitet, hårdvara och detaljer bakom kulisserna
GNOME 50 innehåller också många förändringar som inte alltid syns direkt. Stödet för NVIDIA-hårdvara vid viloläge har förbättrats, ljussensorer hanteras smartare och delningstjänster kan nu startas oberoende av nätverksstatus. Till och med påminnelsen om donationer har justerats till lägre prioritet.
När kan man testa GNOME 50?
GNOME 50 alpha är nu tillgänglig för testning, men det är viktigt att komma ihåg att detta är en instabil förhandsversion. Betaversionen väntas i början av februari 2026 och Release Candidate i mars, inför den slutliga lanseringen den 18 mars.
Den som vill prova redan nu kan ladda ner GNOME OS-installationsavbilden eller bygga systemet själv med hjälp av BuildStream-projektets officiella snapshot.
Ett tydligt generationsskifte
GNOME 50 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett tydligt generationsskifte där gamla tekniska arv lämnas bakom, samtidigt som grunden läggs för ett säkrare, snabbare och mer modernt Linux-skrivbord. För användarna märks det i form av bättre flyt och stabilitet, men under ytan är det början på nästa stora kapitel i GNOME-projektets historia.
En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring.
På LM Ericssons fälttelefon M/37, även kallad fältapa, sitter en skylt med texten ”Fienden lyssnar”. I en tid då många ”nätverks produkter” levereras med sluten källkod från kommunistiska diktaturer som Kina, borde kanske även vanliga konsumentroutrar märkas med en liknande skylt. Eller så skaffar man hårdvara och bygger sin router själv.
Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir en riktig dator
Att köra ett fullskaligt Linux-operativsystem på en router låter kanske som något för extrema entusiaster. Men tack vare ett nytt projekt från Collabora är detta nu fullt möjligt – och dessutom praktiskt – på den öppna routern OpenWrt One.
Från router till miniserver
Utvecklaren Sjoerd Simons har skapat projektet openwrt-one-debian, en uppsättning skript och verktyg som gör det möjligt att installera Debian GNU/Linux direkt på OpenWrt One.
Projektet använder ett Rust-baserat installationsverktyg som installerar Debian på routerns NVMe-lagring. Resultatet är att enheten inte längre är begränsad till ett litet inbyggt system, utan i stället kan köra ett komplett Linux med:
Debians vanliga pakethantering
Fullt stöd för systemtjänster
Möjlighet att köra containrar
Utvecklingsverktyg och egna tjänster
För utvecklare och avancerade användare innebär detta att OpenWrt One förvandlas från en ren nätverksapparat till en kompakt, generell Linux-dator.
Varför Debian i stället för ett router-OS?
De flesta routrar kör mycket begränsade operativsystem, optimerade för stabilitet och låg resursförbrukning snarare än flexibilitet. OpenWrt är redan ovanligt öppet, men Debian tar steget fullt ut.
I stället för ett specialanpassat “embedded userspace” får användaren ett välbekant Linux-ekosystem med samma arbetsflöden som på servrar och stationära datorer. Det gör det enklare att installera programvara, utveckla egna lösningar och återanvända befintlig kunskap.
Hårdvara som räcker till
Att Debian fungerar bra på OpenWrt One beror på att hårdvaran är ovanligt kraftfull för att vara en router. Enheten bygger på MediaTek Filogic 820 och är utrustad med:
Dual-band Wi-Fi 6
2,5 Gbit/s WAN och 1 Gbit/s LAN
1 GB DDR4-minne
256 MB NAND-flash och 16 MB NOR för återställning
M.2-plats för SSD (NVMe)
USB-C seriell konsol och USB 2.0
Stöd för Power over Ethernet
Detta placerar OpenWrt One närmare en liten server eller enkortsdator än en traditionell hemrouter.
En ovanligt öppen router
OpenWrt One sticker även ut genom att vara helt öppen och väldokumenterad. I en marknad där många nätverksprodukter är låsta med stängda bootloaders och bristfällig dokumentation är detta ovanligt.
Enligt Sjoerd Simons är just detta en av poängerna: hårdvaran är byggd för att kunna användas till mer än sitt ursprungliga syfte. Att köra ett allmänt Linux-system som Debian på den blir därför både möjligt och meningsfullt.
För vem är detta?
Projektet riktar sig främst till utvecklare, entusiaster och avancerade användare som vill tänja på gränserna för vad en router kan göra. Installationen kräver viss teknisk kunskap, men dokumentation och instruktioner finns tillgängliga på GitHub.
För den som vågar prova väntar en strömsnål, kompakt Linux-maskin som kombinerar serverfunktioner med avancerade nätverksmöjligheter – ett tydligt exempel på hur gränsen mellan router och dator håller på att suddas ut.
OpenWrt är ett fritt och öppet Linux-baserat operativsystem för routrar och andra inbyggda enheter.
Till skillnad från många tillverkares låsta firmware är OpenWrt byggt för att kunna uppdateras, anpassas och byggas ut.
Öppenhet & kontroll: källkod och byggsystem är öppna – du äger konfigurationen.
Modulärt tänk: installera bara det du behöver (paket, tjänster, drivrutiner).
Stabilitet över tid: säkerhetsfixar och uppgraderingar kan fortsätta även när tillverkaren slutar bry sig.
Nätverk först: fokus på robust routing, brandvägg, VLAN, QoS och finmaskig trafikstyrning.
Hackbarhet: en router kan bli allt från VPN-gateway och adblock/DNS till IoT-hubb eller liten server.
$ Filosofin i korthet: ”Gör routern till din egen Linux-maskin – inte en försluten apparat.”
Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet utan Windows.
Wine 11.0 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna kompatibilitetsplattformen som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen kommer ungefär ett år efter Wine 10 och är resultatet av ett intensivt utvecklingsår med över 6 300 ändringar och mer än 600 rättade fel.
Prestanda och synkronisering
En av de mest betydelsefulla nyheterna i Wine 11 är stödet för NTSync, en ny mekanism för tråd- och objektsynkronisering som utnyttjar ett Linux-kärnmodul. När modulen finns tillgänglig, från och med Linux 6.14, kan Wine använda effektivare synkroniseringsprimitiver, vilket ger tydliga prestandaförbättringar i många moderna spel och applikationer.
Stöd för att ändra trådprioriteter är nu implementerat på både Linux och macOS. På Linux är detta begränsat av systemets nice-inställningar, men ger ändå bättre kontroll för program som är känsliga för schemaläggning. Även synkroniseringsbarriärer i NTDLL är nu på plats.
WoW64 – färdig arkitektur
Den nya WoW64-arkitekturen, som introducerades experimentellt i Wine 9, betraktas nu som helt färdig och fullt stödd. Den har i praktiken funktionsparitet med den äldre lösningen, men med en modernare och mer framtidssäker design.
16-bitars Windows-program stöds även i den nya WoW64-miljön. Samtidigt är rena 32-bitars Wine-prefix nu föråldrade. En enda wine-binär ersätter tidigare uppdelning i wine och wine64 och väljer automatiskt rätt körläge beroende på vilket program som startas.
Grafik, Vulkan och Direct3D
Wine 11 fortsätter att flytta tyngdpunkten mot Vulkan. Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning via Direct3D 11 är nu implementerad med hjälp av Vulkan Video, förutsatt att Vulkan-renderaren används. Det finns även ett första stöd för Vulkan-baserad videodekodning i WineD3D.
Stödet för äldre Direct3D-funktioner i Vulkan-renderaren har förbättrats, inklusive punktstorlekar, flat shading, alpha-test och flera äldre resursformat. Samtidigt är Vulkan-renderaren ännu inte helt i nivå med OpenGL-renderaren och är därför inte standardvalet i denna version.
EGL används nu som standard för OpenGL-rendering på X11, medan GLX finns kvar som reservlösning. Detta förenklar grafikkedjan och förbättrar kompatibiliteten på sikt.
Wayland och skrivbordsintegration
Wayland-drivrutinen har tagit viktiga kliv framåt. Wine 11 introducerar urklippsstöd, stöd för inmatningsmetoder samt bättre hantering av formade och färgnycklade fönster. Prestandan i fönsterrelaterade funktioner har också förbättrats genom användning av delat minne mellan processer.
Även X11-integrationen har förbättrats, med bättre samspel med fönsterhanterare och stöd för exklusivt helskärmsläge, något som särskilt gynnar äldre spel.
Hårdvara, Bluetooth och inmatning
Stödet för spelkontroller och annan kringutrustning har förbättrats avsevärt. Fler joysticks fungerar nu via hidraw-backend, force feedback är mer tillförlitligt och Windows.Gaming.Input-API:t har fått bättre täckning. En ny konfigurationsflik har lagts till i kontrollpanelen för handkontroller.
Bluetooth-stödet har byggts ut med möjlighet att upptäcka enheter, grundläggande parkoppling samt initialt stöd för Bluetooth Low Energy-tjänster via Windows-API:erna, under förutsättning att systemet använder BlueZ på Linux.
Multimedia, språk och ramverk
På multimediaområdet har ljud- och videokedjor förbättrats, bland annat med bättre strömhantering i DirectSound och förbättrat stöd för olika videoformat och codecs. Typed Arrays stöds nu i JavaScript-motorn, vilket förbättrar kompatibiliteten med moderna webbaserade komponenter i Windows-program.
Internationellt stöd har uppdaterats med nya språk och lokaler baserade på Unicode CLDR version 48, Unicode-standarden 17.0 samt tidszonsdata från IANA 2025a.
Inom .NET, Mono och WinRT finns ny funktionalitet som gör att fler applikationer fungerar korrekt, inklusive stöd för WinRT-undantag och möjlighet att generera WinRT-metadata.
Tillgänglighet och sammanfattning
Wine 11 finns tillgängligt som källkod från WineHQ:s webbplats och kommer successivt att dyka upp i Linuxdistributionernas paketförråd. För den som använder Wine regelbundet innebär version 11 en tydlig förbättring i både prestanda, kompatibilitet och framtidssäkring.
Med färdig WoW64-arkitektur, starkare Vulkan-integration och bättre stöd för moderna Linux-miljöer är Wine 11 ett av de mest betydelsefulla släppen i projektets historia.
Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare.
Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här – den senaste stabila versionen av det populära Linux-systemet. Utgåvan bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS, levereras med Linux-kärna 6.14 och bjuder på en rejäl uppdatering av skrivbordsmiljön Cinnamon, tillsammans med flera förbättringar i systemets verktyg.
Efter drygt tre veckors betatestning och omkring fyra månader efter föregående version, 22.2 ”Zara”, har Mint 22.3 nu officiellt gått från teststatus till godkänd stabil release. Installationsfilerna håller redan på att spridas till spegelservrar världen över, vilket innebär att de flesta användare kan ladda ner systemet direkt.
Som LTS-baserad distribution får Linux Mint 22.3 uppdateringar och säkerhetsstöd ända fram till april 2029, vilket gör den särskilt attraktiv för användare som vill ha ett stabilt system över lång tid.
Cinnamon 6.6 – den stora nyheten
Den mest märkbara förändringen för användaren är Cinnamon 6.6, den senaste versionen av Mints egen skrivbordsmiljö. Här har programmenyn fått en tydlig ansiktslyftning med ett anpassningsbart sidofält där du själv kan välja vad som ska visas – till exempel användaravatar, platser, bokmärken och favoriter.
Menyn är också mer flexibel än tidigare, med valfri placering av systemknappar och ett förbättrat sökfält. Dessutom används nu XApp Symbolic Icons, vilket ger enhetliga, stilrena och monokroma ikoner genom hela skrivbordet.
Bättre inmatning och Wayland-stöd
Cinnamon 6.6 tar även ett stort steg framåt när det gäller Wayland-kompatibilitet. Tangentbordslayouter och inmatningsmetoder har moderniserats så att både klassiska XKB-layouter och IBus-metoder kan visas och växlas sömlöst.
Skärmtangentbordet har dessutom skrivits om helt från grunden direkt i Cinnamon. Resultatet är både snyggare grafik och bättre användbarhet, inklusive smidigare byte mellan olika inmatningsmetoder.
Förbättringar i filhantering och skrivbordet
Filhanteraren Nemo har fått flera praktiska förbättringar. Det går nu att pausa och återuppta filkopieringar, och sökfunktionen har utökats med stöd för reguljära uttryck. En ny mallhanterare har också integrerats direkt i högerklicksmenyerna.
På skrivbordet märks även små men välkomna förbättringar, som notifieringsindikatorer per program i panelen och ett enkelt nattljusläge som minskar blått ljus. Fönsterhanteraren har finslipats ytterligare för Wayland, med bland annat stöd för aktiva hörn även i helskärmsläge och mer flexibelt Alt+Tab-beteende.
Starkare systemverktyg
Även bakom kulisserna har Linux Mint 22.3 fått kärlek. Säkerhetskopieringsverktyget Timeshift kan nu pausa och återuppta snapshot-körningar, och filöverföringsappen Warpinator har fått stöd för IPv6 samt möjligheten att skicka textmeddelanden under pågående överföringar.
Dessutom introduceras ett helt omarbetat systeminformationsverktyg som samlar hårdvaru- och drivrutinsinformation på ett ställe, samt ett nytt systemadministrationsprogram där man kan konfigurera mer avancerade inställningar, till exempel startladdaren.
Ladda ner eller uppgradera
Linux Mint 22.3 finns tillgänglig i utgåvorna Cinnamon, MATE och Xfce. Installationsfilerna hittas på Mints spegelservrar under katalogen stable/22.3/.
För dig som redan kör Linux Mint 22.2 ”Zara” är uppgraderingen enkel: uppdatera Uppdateringshanteraren, välj ”Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena” i Redigera-menyn och följ instruktionerna. Uppgraderingen fungerar smidigt och utan större problem i praktiken.
Det officiella tillkännagivandet väntas inom kort – men redan nu är Linux Mint 22.3 redo för daglig användning.
Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia.
Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden
Efter mer än tio års utveckling har Budgie Desktop nått en avgörande milstolpe. Med lanseringen av Budgie 10.10 tar projektet ett stort tekniskt kliv genom att lämna X11 och fullt ut gå över till Wayland. Samtidigt markerar versionen slutpunkten för Budgie 10-serien. Framöver sätts den i underhållsläge medan utvecklingsfokus flyttas till nästa stora generation: Budgie 11.
Detta är inte bara ännu en uppdatering, utan ett historiskt vägval som påverkar både användare och utvecklare i Linux-ekosystemet.
Övergången från X11 till Wayland
För slutanvändaren är upplevelsen i Budgie 10.10 i stort sett densamma som tidigare. Paneler, applets, Raven-panelen, skrivbordsikoner och kortkommandon fungerar som man är van vid. Den stora förändringen sker bakom kulisserna.
X11 har i decennier varit standard för grafik i Unix-liknande system, men dess ålder börjar märkas i form av komplexitet, säkerhetsproblem och svårigheter att anpassa sig till modern hårdvara. Wayland är ett modernare protokoll som är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens grafiska miljöer.
Budgie-teamet har lagt stor vikt vid att göra övergången så smidig som möjligt. Målet har varit att användaren knappt ska märka att ett av de största tekniska skiftena i Linux-världen just har skett.
Ett Wayland-ekosystem i samspel
I stället för att bygga egna speciallösningar har Budgie 10.10 valt att dra nytta av etablerade Wayland-verktyg. Skärmbilder hanteras med grim och slurp, bakgrundsbilder via swaybg och skärmlåsning samt vilohantering genom moderna komponenter som swayidle, gtklock och swaylock.
Applikationer integreras genom XDG Desktop Portals, vilket ger säkra och standardiserade lösningar för exempelvis skärmdelning och skärminspelning. Den tidigare Budgie Screensaver, baserad på gnome-screensaver, betraktas nu som föråldrad.
Denna strategi gör Budgie både stabilare och mer framtidssäker, samtidigt som den passar väl in i det bredare Wayland-landskapet.
Labwc och den nya arkitekturen
För bästa upplevelse rekommenderas en wlroots-baserad Wayland-kompositor, särskilt labwc. Budgie-projektet har utvecklat en särskild brygga som automatiskt synkroniserar inställningar mellan Budgie och labwc. Detta ger konsekventa kortkommandon, enhetlig tematisering och välfungerande fönsterhantering utan manuell konfiguration.
Det verkligt betydelsefulla är dock den nya arkitekturen. Budgie är inte längre hårt knutet till en specifik fönsterhanterare. Genom att bygga på Wayland-protokoll i stället för ett eget fönsterhanteringslager blir Budgie i praktiken kompositor-oberoende. Det öppnar dörren för experiment och innovation, och lägger grunden för Budgie 11.
Förbättrade applets och paneler
Många applets har skrivits om eller förbättrats för Wayland. Tasklist har fått en modern implementation som skalar bättre vid många öppna program. IconTasklist har blivit stabilare och mer robust. Night Light använder nu gammastep för att justera färgtemperaturen och minska ögonbelastning. Notifikationsappleten har fått ett snabbkommando för ”Stör ej”, och hanteringen av arbetsytor har blivit mer pålitlig.
Även budgie-panel har moderniserats och använder nu layer-shell för korrekt positionering längs skärmens kanter.
Uppdaterade systemkomponenter
Budgie Desktop View fungerar nu fullt ut under Wayland och placerar skrivbordsikoner korrekt bakom fönster och paneler. Budgie Control Center har rensats från X11-specifika inställningar och fått förbättrat Wayland-stöd, inklusive bättre multitasking-inställningar och fler tillgänglighetsfunktioner. Budgie Session kontrollerar numera att en Wayland-kompositor faktiskt körs innan sessionen startar.
Sammantaget ger detta ett mer robust och konsekvent system.
Tillgänglighet i distributioner
Budgie 10.10 kommer att ingå i kommande versioner av Fedora 44 samt i Ubuntu Budgie baserad på Ubuntu 26.04. Andra distributioner väntas följa efter i takt med att paketerare anpassar sig till den nya arkitekturen.
Ett värdigt avslut och en ny början
Budgie 10.10 är den sista stora utgåvan i 10.x-serien. Framöver kommer serien att underhållas med buggfixar och förbättrad Wayland-stabilitet, medan all större utveckling sker i Budgie 11.
Efter mer än ett decennium är Budgie redo att ta steget in i framtiden. Med Wayland som grund och en mer flexibel arkitektur är skrivbordsmiljön bättre rustad än någonsin för nästa generation Linux-användare.
Vill man testa Budgie Desktop , kan man t.ex ladda hem Ubuntu med Budgie Desktop som standard för att tex i en VM
Budgie ger en mer Windows-liknande upplevelse, med startknappen längst ner till vänster och ett aktivitetsfält.
Namn: Budgie Desktop Typ: Skrivbordsmiljö för Linux Ursprung: Solus-projektet Första utgåva: 2014 Programmeringsspråk: C, Vala, C++ (Qt6 i nyare komponenter) Grafiksystem: Wayland (från Budgie 10.10), tidigare X11 Licens: Öppen källkod (GPL m.fl.) Målgrupp: Användare som vill ha ett modernt, traditionellt skrivbord
Budgie Desktop är känt för sin rena design, klassiska skrivbordslayout
och fokus på användarvänlighet. Med Budgie 10.10 har projektet
tagit steget över till Wayland och samtidigt lagt grunden för nästa
generation – Budgie 11.
Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar.
Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen i Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”-serien. Det är inte en version som introducerar nya funktioner. I stället handlar den, helt i linje med Debians filosofi, om att göra systemet säkrare, stabilare och mer tillförlitligt.
Vad är egentligen en punktuppdatering?
Debians punktuppdateringar samlar redan släppta säkerhetsfixar och buggrättningar i nya installationsavbilder. För användare som kontinuerligt uppdaterar sina system via security.debian.org innebär Debian 13.3 därför inga större förändringar i praktiken. För nya installationer är nyttan däremot tydlig: systemet är i stort sett helt uppdaterat redan från start, utan behov av att ladda ner hundratals paket direkt efter installationen.
Säkerhet och kvalitet i fokus
Debian 13.3 innehåller totalt 108 buggfixar och 37 säkerhetsuppdateringar. Bland de uppdaterade paketen återfinns många centrala komponenter i moderna Linux-system, däribland Ansible, Apache2, Flatpak, Go-relaterade verktyg, PostgreSQL 17, QEMU och Linux-kärnan.
Säkerhetsfixarna åtgärdar bland annat heltalsöverflöden, tolkningsfel, heap-överflöden, minneskorruption, överbelastningsattacker och gränskontrollfel. Även grundläggande bibliotek som glibc och glib2.0 har fått viktiga korrigeringar, liksom skrivbordsmiljöer och välkända program som GNOME Shell, Thunderbird, Chromium och VLC.
Förbättrat hårdvarustöd och installerare
Utöver programuppdateringar innehåller Debian 13.3 även uppdaterad mikrokod för Intel-processorer, justeringar i installationskomponenterna samt en höjd kernel-ABI. Alla ändringar har byggts om mot föreslagna uppdateringar för att säkerställa maximal kompatibilitet och stabilitet.
Debian Installer har samtidigt uppdaterats för att inkludera samtliga korrigeringar från denna punktrelease. Det innebär att nya installationer av Debian 13 startar i ett fullt uppdaterat och säkert läge.
Brett stöd för arkitekturer
Debian 13.3 finns tillgänglig för sex olika hårdvaruarkitekturer: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. För den som vill ha ett mer färdigt system finns även Live-avbilder med förinstallerade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE. Dessa Live-versioner är tillgängliga för amd64.
Även Debian 12 uppdateras
Samtidigt har Debian-projektet släppt Debian 12.13 för den äldre stabila serien ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller 96 buggfixar och 85 säkerhetsuppdateringar. Precis som med Debian 13.3 handlar det om samlade korrigeringar, utan nya funktioner, och uppdateringarna distribueras via vanliga Debian-speglar.
Så uppdaterar du ditt system
Befintliga användare av Debian 13 behöver endast köra följande kommando för att uppdatera till senaste stabila version:
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
Alternativt kan en grafisk pakethanterare, exempelvis Synaptic, användas.
Slutsats
Debian 13.3 är ännu ett exempel på Debians långsiktiga fokus på stabilitet och säkerhet. Inga snabba nyheter, inga experimentella funktioner – bara noggrant testade förbättringar som gör systemet tryggare att använda. För nya installationer är Debian 13.3 den rekommenderade versionen, och för befintliga användare är uppdateringen en självklar del av ett välskött system.
Debian 13.3 är den tredje punktuppdateringen för stabila Debian 13 “Trixie”.
Inga nya funktioner – fokus ligger på samlade säkerhetsfixar och buggfixar samt uppdaterade installationsavbilder.
KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren.
Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på väg mot en ny större version. KDE Plasma 6.6 väntas släppas den 17 februari 2026 och innehåller en ovanligt bred uppsättning förbättringar som spänner över grafik, säkerhet, tillgänglighet, batterihantering och spel. Det här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.
Ny inloggningshanterare: Plasma Login Manager
En av de mest uppmärksammade förändringarna är introduktionen av Plasma Login Manager, en ny inloggningshanterare som på sikt kan ersätta SDDM. Tanken är att skapa en tätare integration mellan inloggning, skrivbord och Wayland-sessionen. För användaren innebär det en mer sammanhållen upplevelse redan från första skärmen, särskilt i distributioner som levereras med KDE Plasma som standard, exempelvis Fedora Linux 44 samt Arch-baserade alternativ.
Justerbar skärpa för hela skärmen
På system som kör Linux-kärna 6.19 inför Plasma 6.6 möjligheten att justera den visuella skärpan för allt innehåll på skärmen. Detta är särskilt relevant för högupplösta bildskärmar och Wayland-miljöer där text ibland kan upplevas som mindre skarp. Funktionen gör det möjligt att finjustera rendering utan att ändra upplösning eller skalningsfaktorer.
Förbättrad säkerhet för USB och Wi-Fi
Säkerheten får ett tydligt lyft i Plasma 6.6. En ny USB-portal gör det möjligt för sandlådade program, till exempel Flatpak-appar, att begära åtkomst till USB-enheter istället för att ha generell tillgång. Samtidigt flyttas lagringen av Wi-Fi-lösenord till en plats som ägs av root, vilket både förbättrar skyddet och förenklar hantering mellan olika användarkonton. Nätverkswidgeten får dessutom stöd för QR-koder, vilket gör det enkelt att dela ett trådlöst nätverk med gäster eller mobiltelefoner.
Skärmdumpar, skärminspelning och OCR
Skärmdumpsverktyget Spectacle får inbyggt OCR-stöd, vilket innebär att text kan kopieras direkt från bilder och skärmdumpar. Det blir även möjligt att välja bort specifika fönster vid skärminspelning, något som är särskilt användbart vid presentationer och handledningar. Transparensregler för picture-in-picture-fönster ger dessutom bättre kontroll över hur flytande fönster visas.
Wayland tar ytterligare steg framåt
Wayland-sessionen fortsätter att mogna. Fönsterhanteraren KWin får stöd för XRandr-emulering för bättre kompatibilitet med XWayland-baserade program. Plasma 6.6 introducerar också stöd för per-DRM-plane färgkedjor, förbättrad hantering av hur program aktiveras över varandra samt stöd för egna skärmlägen och mer tillförlitlig skärmspegling.
Tillgänglighet och batterihantering
Tillgängligheten förbättras ytterligare genom bland annat ett nytt Slow Keys-läge i Wayland-sessionen, vilket hjälper användare med motoriska svårigheter. Stödet för färgblinda användare förbättras och bärbara datorer får smartare batterihantering. Enheter med ljussensor kan automatiskt justera skärmens ljusstyrka efter omgivningen, något som både sparar energi och förbättrar läsbarheten.
Mer kontroll över utseendet
Application Dashboard-widgeten blir mer flexibel och kan anpassas till systemets färgschema, även om mörkt läge fortfarande är standard. Användaren kan också justera storleken mellan favoritsektionen och programlistan. En annan efterlängtad nyhet är möjligheten att spara aktuella visuella inställningar som ett nytt globalt tema.
Spel, HDR och Wine
För spelare innehåller Plasma 6.6 en särskild lösning för Windows-spel med HDR-stöd som körs via Wine eller Proton. Syftet är att säkerställa att färger återges korrekt även när spelen inte körs nativt på Windows, vilket är ett viktigt steg för Linux som spelplattform.
När kan du testa KDE Plasma 6.6
Den första betaversionen planeras till den 13 januari 2026, följd av en andra beta den 27 januari. Den stabila slutversionen är planerad till den 17 februari 2026.
Sammanfattning
KDE Plasma 6.6 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den markerar ett tydligt kliv framåt för Wayland, stärker säkerheten, förbättrar tillgängligheten och ger användaren större kontroll över både funktion och utseende. För Linux-användare pekar allt på att början av 2026 blir startskottet för ett av de mest genomarbetade Plasma-släppen hittills.
FAKTARUTA: KDE Plasma 6.6Linux • Skrivbord • Wayland
KDE Plasma 6.6 är en kommande version av KDE:s skrivbordsmiljö
för Linux. Versionen fokuserar på bättre säkerhet, modern grafik,
tillgänglighet och förbättrad användarupplevelse.
Planerad slutversion: 17 februari 2026
Testversioner (beta): 13 januari och 27 januari 2026
Viktigaste nyheterna i korthet:
Ny inloggningsskärm (Plasma Login Manager)
Ett nytt system för inloggning som på sikt kan ersätta SDDM
(Simple Desktop Display Manager – dagens vanliga inloggningsprogram för KDE).
Justerbar skärpa för hela skärmen
Gör det möjligt att göra text och grafik skarpare,
särskilt på högupplösta skärmar (kräver Linux-kärna 6.19).
Säkrare USB-hantering
Program som körs i sandlåda (t.ex. Flatpak-appar) måste nu be om tillåtelse
för att använda USB-enheter, istället för att ha fri åtkomst.
OCR i skärmdumpsverktyget Spectacle
OCR (Optical Character Recognition) gör det möjligt att kopiera text
direkt från bilder och skärmdumpar.
Bättre skärminspelning
Du kan välja att vissa fönster inte ska synas i inspelningar,
till exempel chattar eller lösenordshanterare.
Förbättrat Wayland-stöd
Wayland är det moderna ersättningssystemet för X11.
Plasma 6.6 förbättrar kompatibiliteten med äldre program via XWayland
(ett lager som låter gamla X11-program fungera i Wayland).
Smartare färghantering
Stöd för mer avancerad färgbehandling per grafiklager
(per-DRM-plane), vilket ger bättre färger på moderna skärmar.
Säkrare lagring av Wi-Fi-lösenord
Trådlösa nätverkslösenord sparas nu på en skyddad plats
som ägs av systemadministratören (root).
QR-kod för Wi-Fi
Gör det enkelt att dela trådlöst nätverk med mobiltelefoner och gäster.
Bättre tillgänglighet
Nytt ”Slow Keys”-läge (fördröjda tangenttryckningar),
förbättrat stöd för färgblindhet och fler hjälpmedel.
Förbättrad batterihantering
Bättre energisparfunktioner för bärbara datorer samt
automatisk ljusstyrka på enheter med ljussensor.
Spel och HDR-stöd
Förbättrad färgåtergivning i Windows-spel med HDR
som körs via Wine eller Proton på Linux.
FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för en global gemenskap.
FreeCAD – fri ingenjörskonst i 3D
FreeCAD är ett kraftfullt, fritt och öppet 3D-CAD-program licensierat under LGPL. Programmet är i första hand inriktat på maskinteknik och produktutveckling, men tack vare sin generella uppbyggnad används det även inom arkitektur, hållfasthetsberäkningar, 3D-utskrift och många andra tekniska områden.
Till skillnad från många kommersiella CAD-lösningar är FreeCAD helt fri programvara. Det innebär att användaren inte bara får använda programmet utan också studera, anpassa och vidareutveckla det efter egna behov.
Parametrisk modellering – grunden i FreeCAD
FreeCAD är en parametrisk modellare. Det betyder att varje objekt bygger på mått, relationer och regler snarare än på statisk geometri. Om ett värde ändras, till exempel längden på en axel eller diametern på ett hål, uppdateras hela modellen automatiskt.
Detta arbetssätt är centralt inom ingenjörsarbete där konstruktioner ofta måste anpassas, optimeras och återanvändas. Parametrisk modellering minskar risken för fel och gör det möjligt att snabbt ta fram flera varianter av samma grundkonstruktion.
Ett brett användningsområde inom teknik och design
Även om FreeCAD främst riktar sig till mekanisk konstruktion används det i dag inom många olika tekniska discipliner. Programmet lämpar sig väl för arkitektur och BIM-arbete, tekniska ritningar i 2D, simuleringar och analyser samt förberedelser inför 3D-utskrift.
FreeCAD räknas därför till flera närliggande programkategorier, såsom CAD, CAE, CAx, PLM och BIM. Denna bredd är ovanlig, särskilt för ett öppet och kostnadsfritt verktyg.
Modulär arkitektur och utbyggbarhet
En av FreeCADs stora styrkor är dess modulära arkitektur. Funktionaliteten är uppdelad i så kallade arbetsbänkar, där varje arbetsbänk är anpassad för ett visst arbetsflöde, till exempel mekanisk design, arkitektur eller CAM-beredning.
Denna uppdelning gör det möjligt att lägga till ny funktionalitet utan att ändra programmets kärna. Användare och utvecklare kan skapa egna tillägg, vilket har lett till ett växande ekosystem av specialiserade verktyg.
Byggt på etablerade open source-bibliotek
FreeCAD bygger på flera välkända öppna bibliotek inom vetenskaplig och teknisk programvara. Kärnan för geometriberäkningar utgörs av Open Cascade Technology, medan 3D-grafiken hanteras med Coin3D. Användargränssnittet bygger på Qt, och Python används för skriptning och automatisering.
Tack vare detta kan FreeCAD inte bara användas som ett fristående program, utan även fungera som ett bibliotek i andra applikationer och arbetsflöden.
Tydligt fokus på teknisk precision
FreeCAD är inte avsett för frihandsritning i 2D eller för animation och visuell effektskapande. Programmet fokuserar i stället på exakta, måttstyrda modeller som kan användas för tillverkning, analys och dokumentation.
Trots detta gör programmets flexibilitet att det ofta används även utanför sitt ursprungliga fokus, särskilt i forsknings- och utbildningssammanhang.
Samma funktionalitet på alla plattformar
FreeCAD är plattformsoberoende och fungerar på Linux, Windows och macOS. Användargränssnitt och funktioner är i stort sett identiska oavsett operativsystem, vilket underlättar samarbete mellan användare med olika tekniska miljöer.
Ett projekt som drivs av gemenskapen
Utvecklingen av FreeCAD började redan 2001 och har sedan dess drivits framåt av en internationell gemenskap av utvecklare och användare. De flesta bidrar ideellt, och arbetet sker öppet via forum och kodarkiv.
Diskussioner, idéer och beslut formas gemensamt, och vem som helst kan delta genom att bidra med kod, dokumentation, översättningar eller tester.
FreeCAD Project Association
Sedan 2021 stöds projektet även av FreeCAD Project Association, en ideell organisation som samlar in donationer och resurser för att stödja utvecklingen, skydda gemenskapen och representera projektet gentemot företag och institutioner.
Organisationen bidrar till att skapa stabila förutsättningar för FreeCADs långsiktiga utveckling, utan att göra avkall på programmets öppna och fria natur.
Fri programvara för framtidens ingenjörsarbete
FreeCAD visar att avancerade ingenjörsverktyg inte måste vara dyra eller låsta bakom proprietära licenser. Med sin öppna utvecklingsmodell, tekniska precision och breda användbarhet är FreeCAD både ett kraftfullt CAD-verktyg och ett exempel på vad fri programvara kan åstadkomma inom avancerad teknik.
Typ: Fri och öppen 3D-CAD (parametrisk modellering) Licens: LGPL Inriktning: Maskinteknik och produktdesign, men även arkitektur, analys och 3D-print
Plattformar:
• Linux/Unix
• Windows
• macOS
Viktiga funktioner:
• Parametrisk 3D-modellering (mått och relationer styr modellen)
• Skissning i 2D för att skapa 3D-geometri (Sketch-baserade arbetsflöden)
• 2D-produktionsritningar och dokumentation (drawing/workbench-stöd)
• Modulära “workbenches” och tillägg (utbyggbart utan att ändra kärnan)
• Stöd för arkitektur/BIM-arbetsflöden (beroende på arbetsbänk/tillägg)
• Finita element/CAE-flöden (FEM) för teknisk analys (beroende på modul)
• Förberedelser för 3D-utskrift (exportformat och arbetsflöden för tillverkning)
• Python-skriptning och automatisering (makron, egna verktyg och pipelines)
GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken.
GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet
I dag släpptes GNU Wget 2.2.1, den senaste stabila versionen av ett av internets mest långlivade och användbara kommandoradsverktyg. För den oinvigde kan Wget verka som ett smalt nischprogram, men i praktiken är det en grundpelare för allt från systemadministration och forskning till arkivering av webbinnehåll.
Vad är egentligen Wget?
Wget är ett fritt och öppet program som används för att hämta filer via de vanligaste internetprotokollen: HTTP, HTTPS, FTP och FTPS. Till skillnad från webbläsare är Wget helt textbaserat och designat för att fungera utan mänsklig inblandning, vilket gör det idealiskt för skript, servrar och automatiserade arbetsflöden.
Det är just denna osynliga roll som gjort Wget så viktigt. När webbplatser speglas, forskningsdata laddas ner i stora mängder eller programvara byggs automatiskt i bakgrunden, är det ofta Wget som står för själva överföringen.
Nyheter som stärker kompatibilitet och kontroll
Version 2.2.1 innehåller flera förbättringar som kanske inte låter dramatiska, men som har stor praktisk betydelse. En ny flagga, –show-progress, förbättrar bakåtkompatibiliteten med äldre versioner av wget och underlättar användning i befintliga skript. Flaggan –no-clobber kan nu förhindra att befintliga filer trunkeras, vilket minskar risken för oavsiktlig dataförlust.
Dessutom kan användaren med –no-use-server-timestamps välja att använda lokala tidsstämplar i stället för serverns, något som är särskilt viktigt vid spegling och långsiktig arkivering.
Bättre felmeddelanden och modernare nätverk
Utöver nya flaggor har utvecklarna förbättrat de meddelanden som visas när URL:er inte följs, vilket gör felsökning enklare. Stöd för prefixet no_ i konfigurationsalternativ ger tydligare och mer konsekventa inställningar.
Stöd för libnghttp2 har också lagts till, vilket möjliggör tester med HTTP/2. Även om detta främst är relevant för utvecklare och testmiljöer visar det att Wget fortsätter att anpassas till ett modernare internet. Ett annat tillskott är möjligheten att sätta exitstatus till 8 vid HTTP-svaret 403 (Forbidden), något som gör det lättare för automatiserade system att tolka åtkomstfel.
Säkerhet och stabilitet i fokus
En central del av version 2.2.1 är de många buggfixarna. Bland annat har flera buffertöverskridningar åtgärdats, inklusive problem som potentiellt kunnat utnyttjas på distans. Regressioner i omdirigeringar och speglingsfunktioner har rättats till, liksom problem med filöverskrivning och prioritering av speglar vid användning av metalink.
Även detaljer som HTTP/1.1-svar, byggproblem med WolfSSL, dokumentationsexempel och interna länkar har förbättrats, vilket bidrar till en mer robust helhet.
Ett verktyg som fortsätter att leva
GNU Wget är mer än bara ett nedladdningsprogram. Det stöder proxyservrar och cookies, persistenta HTTP-anslutningar, bakgrundskörning, lokala filtidsstämplar och översatta meddelanden. Det fungerar på de flesta Unix-liknande operativsystem och är djupt integrerat i många tekniska miljöer som användare sällan tänker på.
Med version 2.2.1 visar Wget att även små och till synes färdiga verktyg kan fortsätta att utvecklas. Förbättringarna är kanske diskreta, men tillsammans gör de internet lite säkrare, stabilare och mer förutsägbart bakom kulisserna.
När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt liv och fortsätta vara ett fullt dugligt verktyg i en allt mer molnbaserad vardag.
MacBook Air 13 tum från tidigt 2015 är en dator som Apple sedan länge har slutat stödja. Det går fortfarande att köra macOS på den, men när operativsystemet inte längre får säkerhetsuppdateringar börjar vardagen snabbt bli krånglig. Många väljer därför att köpa nytt – och resultatet blir att fullt fungerande datorer hamnar i byrålådor eller på återvinningen.
Det är synd, för MacBook Air är ett tydligt exempel på Apples klassiska styrka: hårdvara av hög kvalitet. Chassit är byggt i aluminium, datorn är tunn, lätt och smidig att bära med sig, och den använder den magnetiska MagSafe 2-kontakten som minskar risken att datorn flyger i golvet om man råkar snubbla på sladden. Som anteckningsdator eller resedator är den fortfarande mycket trevlig att använda.
Det här specifika exemplaret är utrustat med en Intel i5-5250U, 8 GB RAM och en SSD på 128 GB. På pappret kan det låta blygsamt i dagens mått, men i praktiken motsvarar prestandan ungefär en modern lågprisdator. Skillnaden är att många nya budgetdatorer är byggda helt i plast, medan MacBook Air är en välbyggd premiummaskin som fortfarande känns gedigen i handen.
Vad ska man kontrollera innan köp?
Om man får tag på en sådan här dator finns det framför allt en sak att kontrollera: batteriet. Ett känt problem hos äldre Apple-datorer är att batterier kan börja svälla med åldern. Ett svullet batteri ska tas på största allvar – det kan innebära brandrisk och bör bytas snarast.
Även laddaren är värd att tänka på. Originalladdare är relativt dyra, och även om det finns billigare tredjepartslösningar bör man vara försiktig. En dåligt konstruerad nätadapter kan bli varm, fungera instabilt eller i värsta fall innebära en säkerhetsrisk.
Ett nytt liv med Linux
Som Linux-maskin visar MacBook Air från 2015 sin verkliga styrka. Jag installerade Ubuntu 24.04, och efter installationen fungerade nästan allt direkt. Det enda som krävde lite extra arbete var att installera drivrutiner för Broadcom BCM4360 wifi nätverkskortet. När det väl var löst fungerade systemet helt problemfritt.
Skärmen har en upplösning på 1440 × 900, vilket inte är Full HD, men för kontorsarbete, surf och skrivande fungerar den utmärkt.
Med Ubuntu får man direkt tillgång till LibreOffice för dokument, Firefox för webben och möjlighet att installera Chrome om man föredrar det. För e-post finns Thunderbird för den som inte vill använda webbaserad mejl. Det täcker behoven för de allra flesta.
Fortfarande relevant i en molnbaserad värld
I en tid där mycket av vårt digitala liv sker i webbläsaren – via molntjänster, webbappar och e-post – räcker den här datorn långt. För studier, anteckningar, administration och vardagsbruk klarar den uppgiften utan problem.
MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett bra exempel på hur äldre kvalitetsdatorer inte behöver vara elektronikskrot. Med rätt operativsystem kan de fortsätta vara användbara, energieffektiva och fullt relevanta – långt efter att tillverkaren har gått vidare.
Vad är den egentligen värd?
Vad ska man då betala för en MacBook Air 13” från tidigt 2015? Det är faktiskt svårt att ge ett entydigt svar. I min värld är värdet relativt begränsat: några hundralappar utan laddare, och möjligen ytterligare några hundra kronor om originalladdare ingår.
Anledningen är enkel. Datorn klarar inte att köra ett modernt, fullt supporterat macOS, vilket innebär tydliga begränsningar för den som vill använda den i Apples ekosystem. Utan alternativa operativsystem, som Linux, blir användningsområdet därför ganska smalt för en mac användare.
Samtidigt ska man inte bortse från marknadens psykologi. Apple-produkter är – och har länge varit – något av ett hypefenomen. Det gör att även mycket gamla Apple-datorer ibland säljs för förvånansvärt höga priser, trots att de tekniskt sett är föråldrade.
Resultatet blir en märklig situation: en dator som i praktiken är värd relativt lite, men som på andrahandsmarknaden ändå kan kosta betydligt mer än vad prestanda och officiellt stöd egentligen motiverar. För den som vet vad man gör och är villig att installera Linux kan det ändå vara ett fynd – men för den som vill ha ”en Mac” i traditionell mening är värdet betydligt mer begränsat.
Lite meck att få ingång wifi
Lite meckigt att få igång Wi-Fi på den här datorn, eftersom den har ett Wi-Fi-chip från Broadcom och de använder proprietära drivrutiner. Undertecknad fick igång Wi-Fi genom att koppla in ett USB-Ethernet-kort och därefter installera Broadcom-drivrutinerna.
Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar det bekanta bakom sig. Frågan är bara om total imitation verkligen är rätt väg framåt för ett öppet operativsystem.
Är total imitation en genväg till fri programvara, eller en återvändsgränd?
Det sägs ofta att Linuxvärlden rör sig snabbt, men sällan överraskar. Ändå dyker det då och då upp projekt som lyckas väcka både nyfikenhet och debatt. Winux är ett sådant exempel – en Ubuntu-baserad Linuxdistribution som inte bara liknar Windows, utan medvetet försöker vara Windows i allt utom namnet.
Idén är långt ifrån ny. Redan för omkring 20 år sedan försökte Lindows, som senare bytte namn till Linspire efter juridiskt tryck från Microsoft, locka Windows-användare genom att erbjuda en nästan identisk upplevelse, fast byggd på Linux. Winux plockar upp samma tråd, men i en tid då Linux är betydligt mer moget och tekniskt konkurrenskraftigt på skrivbordet.
Inte subtilt – utan bokstavligt
Många moderna Linuxdistributioner försöker vara en mjuk landningsbana för nya användare. Zorin OS är ett välkänt exempel. Där finns tydliga likheter med Windows, men fortfarande en egen Linuxidentitet.
Winux väljer en helt annan väg. Här handlar det inte om inspiration utan om direkt imitation. Standardskrivbordet efter installationen är så likt Microsoft Windows 11 att man lätt tror att man tittar på fel skärmdump. I själva verket är det KDE Plasma 5.27, kraftigt modifierat med teman, ikoner, paneler och beteenden som nästan exakt speglar Windows.
Till och med inloggningsskärmen använder Windows-logotypen. Det är ett val som inte bara känns överdrivet, utan också väcker frågor om var gränsen går – både estetiskt och juridiskt.
Vad är Winux egentligen?
Winux är i grunden en Linuxdistribution med ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows till Linux så friktionsfri som möjligt. Inga nya arbetsflöden, inga oväntade gränssnitt. Allt ska kännas bekant från första stund.
Den aktuella stabila versionen, Winux 11.25.12, bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14. Det ger en stabil och modern grund, även om ytan ser allt annat än traditionellt Linuxaktig ut.
Windowsprogram på Linux – på riktigt
En central del av Winux är WinBoat, ett relativt nytt verktyg som kör ett komplett Windows-system i en container med hjälp av Docker och KVM. Windowsprogrammen visas sedan direkt på Linuxskrivbordet via RDP, som om de vore inbyggda applikationer.
Tekniskt är detta imponerande, men det har ett pris. WinBoat kräver minst 32 GB diskutrymme, vilket gör Winux mindre lämpat för äldre datorer och små virtuella maskiner. Eftersom Docker installeras automatiskt blir systemet också mer resurskrävande och komplext än många andra Linuxdistributioner.
Programval som säger mycket
Standardmjukvaran i Winux avslöjar tydligt vilken målgrupp man siktar på. Förvald webbläsare är Microsoft Edge, och Google Chrome är också förinstallerat. Firefox, som annars är standard i många Linuxdistributioner, saknas märkligt nog från start, även om den enkelt kan installeras i efterhand.
För kontorsarbete ingår ONLYOFFICE 9.2, media spelas upp med VLC 3.0.20 och e-post hanteras via Thunderbird ESR. Programhantering sker genom KDE:s Discover, och både Snap och Flatpak fungerar direkt efter installation.
Gratis – men inte helt
Precis som Zorin OS använder Winux en delvis kommersiell modell. Basversionen är gratis, men för ca 200 sek kan man låsa upp extra funktioner via det egna verktyget PowerTools.
Bland dessa funktioner finns ett ännu mer Windows-likt skrivbord och kontrollpanel, ett integrerat Android-undersystem med grafikacceleration, grafisk OneDrive-klient i filhanteraren, Copilot- och ChatGPT-integration samt mer avancerade systemverktyg och extra skrivbordsförbättringar.
Resultatet är en hybrid mellan fri programvara och kommersiell produkt, något som inte alla Linuxanvändare uppskattar men som kan vara attraktivt för nybörjare.
Tung installation men stabil drift
Installationen sker med Calamares, men tar ovanligt mycket diskutrymme i anspråk. En standardinstallation landar på cirka 18 GB, vilket är mycket i Linuxsammanhang. Som jämförelse ryms ett Debian-system med KDE på mindre än hälften av detta.
I praktiken fungerar dock systemet stabilt och smidigt, mycket tack vare Ubuntu som underliggande plattform.
Är imitation rätt väg?
Winux delar användare i två läger. För vissa är den kompromisslösa Windows-likheten precis det som behövs för att våga ta steget till Linux. För andra känns det som att man missar hela poängen med fri och öppen programvara genom att klä den i någon annans kostym.
Winux är knappast för alla. Men för distrohoppare, nyfikna användare eller personer som verkligen saknar Windows-känslan kan det vara ett intressant experiment. Om distributionen kommer att få samma genomslag som Zorin OS återstår att se.
En sak är dock säker: Linux fortsätter att överraska – ibland genom att se ut exakt som sin största konkurrent.
När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.
Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.
Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.
Vad är loong64
Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.
Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.
Så gick uppstarten till
Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.
Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.
Vad händer härnäst
Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.
När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.
Varför detta är betydelsefullt
Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.
Sammanfattning
Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.
Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)
LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten
loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.
Fördelar
Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.
Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).
Bra att känna till
LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.
Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19),
GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.
När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov utmanar Phoenix bilden av X som hopplöst föråldrat och väcker frågan: kan gamla idéer få nytt liv i en modern form?
Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning
Under flera år har Wayland seglat upp som den självklara efterträdaren till det åldrande X11-systemet. Många stora Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer har redan lämnat Xorg bakom sig – eller är på god väg att göra det. Ändå fortsätter utvecklare att utforska alternativa vägar för X11. Nu har ett nytt och ovanligt ambitiöst projekt gjort entré: Phoenix.
Ett X11-experiment som börjar från noll
Till skillnad från de flesta andra X-relaterade projekt är Phoenix inte en vidareutveckling eller avknoppning av Xorg. Det är i stället en helt ny implementation av X11-protokollet, skriven från grunden i programmeringsspråket Zig. Utvecklarnas mål är att visa att X11 i sig inte nödvändigtvis är föråldrat – utan att problemen snarare ligger i decennier av tekniskt arv, speciallösningar och kompromisser i dagens implementationer.
Fokus på det som faktiskt används
Phoenix försöker inte stödja hela X11-standarden i detalj. I stället koncentrerar projektet sig på de funktioner som moderna applikationer verkligen behöver. Det innebär att många gamla och sällan använda delar av protokollet helt enkelt utelämnas. Samtidigt ska även äldre program, till exempel GTK2-baserade applikationer, fungera utan modifieringar. Resultatet är ett smalare men mer överskådligt system som är lättare att förstå, underhålla och vidareutveckla.
Säkerhet som grundprincip
En av de vanligaste invändningarna mot Xorg är dess svaga säkerhetsmodell. I klassisk X11-miljö kan program ofta läsa tangenttryckningar, spela in skärmen eller påverka andra program utan begränsningar. Phoenix angriper detta genom att isolera applikationer som standard. Åtkomst till känsliga funktioner, som globala kortkommandon eller skärminspelning, kräver uttryckliga tillstånd. För att inte bryta befintliga program returneras ofarlig låtsasdata vid obehöriga försök i stället för protokollfel.
Inbyggd compositor och modern grafik
Phoenix innehåller en egen compositor som ger flimmerfri rendering som standard. Det finns även stöd för att stänga av compositing för fullskärmsprogram, vilket kan minska latens och förbättra prestanda. Projektet är också designat med moderna skärmlösningar i åtanke, med prioritet på korrekt flerskärmsstöd, olika uppdateringsfrekvenser, variabel uppdateringsfrekvens och framtida HDR-stöd – utan att vara låst till en enda global framebuffer.
Tidigt utvecklingsskede och tydliga begränsningar
I dagsläget är Phoenix fortfarande experimentellt och inte redo för daglig användning. Det kan köra enklare hårdvaruaccelererade applikationer via GLX, EGL eller Vulkan, men endast i en nästlad miljö under en annan X-server. Projektet har heller inga ambitioner att ersätta Xorg rakt av. Stöd för gammal hårdvara, flera X11-skärmar, indirekt GLX och andra historiska specialfall är medvetet bortprioriterat.
Relationen till Wayland
Trots att Phoenix utgår från X11 finns Wayland med i framtidsplanerna. Utvecklarna undersöker möjligheter att köra Wayland-klienter direkt, använda brygglösningar mellan systemen eller till och med köra Phoenix nästlat under Wayland som ett alternativ till Xwayland. Exakt hur detta kommer att se ut är ännu oklart.
Ett nytt liv för gamla idéer
Phoenix är inte ett löfte om att X11 kommer tillbaka som dominerande grafiksystem på Linux. Däremot är det ett intressant experiment som ifrågasätter antagandet att gamla protokoll automatiskt är hopplösa. Genom att bygga från grunden med moderna verktyg och tydliga avgränsningar visar Phoenix att även välkända idéer kan få nytt liv – om de formas för dagens krav och verklighet.
FAKTARUTA: PHOENIX
TypNy X-server (X11), skriven från grunden
SpråkZig
KodbasInte Xorg-fork – ingen återanvändning av Xorg-kod
MålModern, enklare och säkrare X11-implementation för nutida behov
ProtokolfokusStöder främst funktioner moderna appar behöver (även vissa äldre, t.ex. GTK2)
SäkerhetApp-isolering som standard; känsliga funktioner via tillstånd
GrafikInbyggd compositor (tear-free); kan stänga av compositing för fullskärm
SkärmarPrioriterar bra multi-monitor, olika Hz/VRR, framtida HDR-idéer
StatusExperimentell; körs nästlat under annan X-server i nuläget
WaylandLångsiktiga planer: möjliga bryggor/kompatibilitet, ev. alternativ till Xwayland
CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett snabbfotat, rullande Linux verkligen bli ett stabilt fundament i serverhallen – eller är detta början på ett djärvt experiment som kan förändra synen på vad ett serversystem kan vara?
I sin årliga tillbakablick för 2025 presenterade det Arch-baserade Linux-systemet CachyOS en nyhet som både väckte entusiasm och eftertanke: planer på en särskild Server Edition, riktad mot NAS-lösningar, arbetsstationer och hosting-leverantörer. För ett system som främst gjort sig känt bland Linux-spelare och prestandaentusiaster är detta ett oväntat, men fascinerande, steg.
Ett djärvt kliv bortom spelvärlden
CachyOS har byggt sitt rykte på aggressiv prestandaoptimering, bland annat genom tekniker som PGO och AutoFDO, där program kompileras och finjusteras baserat på hur de faktiskt används. Nu vill utvecklarna ta samma filosofi in i servervärlden – med förhärdade standardinställningar, färdigtrimmade paket och verifierade systemavbilder som hostingföretag enkelt kan distribuera till sina kunder.
Det är ett ambitiöst mål. Kanske till och med ett riskfyllt sådant.
NAS, arbetsstation och server – tre världar, ett system?
En första invändning gäller målgruppen. NAS-system, arbetsstationer och servrar har delvis överlappande, men ofta motstridiga krav. En NAS prioriterar dataintegritet och lagringsfunktioner, arbetsstationer kräver hög interaktiv prestanda och moderna verktyg, medan servrar framför allt behöver stabilitet, tillförlitlighet och lång drifttid.
Här finns dock tekniska val som talar till CachyOS fördel. Systemet använder Btrfs som standardfilsystem, vilket passar väl för NAS-användning tack vare stöd för snapshots, checksummor, flexibel RAID-hantering och effektiv diskadministration. På pappret är det ett modernt och kraftfullt val.
Den stora elefanten i rummet: rolling release på server?
Den mest grundläggande frågan kvarstår ändå: hör rolling-release-distributioner verkligen hemma i servermiljöer?
Traditionellt har serversystem byggt på långsiktigt stabila och noggrant testade programversioner. Även om dessa ofta är något äldre, minimerar de risken för oväntade fel som kan orsaka driftstopp. Det är därför servermarknaden domineras av Debian-baserade och RHEL-baserade system, samt SLES och openSUSE Leap – alla kända för sin försiktiga uppdateringsmodell.
CachyOS, med sina ständigt uppdaterade paket och nära koppling till Arch Linux, representerar motsatsen. Det är idealiskt för entusiaster som vill ha det senaste, men potentiellt problematiskt i miljöer där stabilitet väger tyngre än ny funktionalitet.
Ett experiment som kan skaka om servervärlden
Just därför är CachyOS satsning så intressant. Om projektet lyckas kombinera Arch-världens prestanda och modernitet med servervärldens krav på säkerhet och förutsägbarhet, kan det utmana invanda föreställningar om hur ett serversystem måste fungera.
Att hosting-leverantörer nämns som en uttalad målgrupp ger dessutom satsningen extra trovärdighet. Det är en sektor där endast robusta och välgenomtänkta lösningar överlever.
Blicken mot 2026
Den planerade Server Edition väntas bli verklighet först under 2026. Fram till dess återstår många obesvarade frågor: kommer CachyOS att införa frysta paketkanaler, längre supportcykler eller särskilda säkerhetsmekanismer för serverbruk?
Oavsett svaren är detta ett modigt steg som förtjänar uppmärksamhet. Linuxvärlden utvecklas genom experiment, och CachyOS serverambitioner kan visa sig vara antingen en varningshistoria – eller början på något helt nytt.
Tills vidare återstår bara att följa utvecklingen med nyfikenhet. Och sist men inte minst: en god och fridfull jul till alla läsare.Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)
Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.
Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.
Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.
Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.
Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.https://cachyos.org/
Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.https://cachyos.org/
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.
The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.
Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.
Fyra huvudsakliga intäktskällor
Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.
Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.
Majoriteten av utgifterna går till projektstöd
På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.
Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.
Linuxkärnan får egen budgetpost
Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.
Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.
Satsningar på tillgänglighet och mångfald
Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.
Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.
Nästan 1 500 projekt världen över
Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.
Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.
Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.
Full rapport tillgänglig
För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.
Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram.
Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på senare år. Med förbättrad färghantering, smartare skärpa, högre prestanda och ett moderniserat arbetsflöde fortsätter Darktable att utmana kommersiella alternativ – utan att kompromissa med användarens kontroll eller integritet.
AgX-tonmappning för naturligare färger och högdagrar
En av de största nyheterna är införandet av AgX-baserad tonmappning, inspirerad av Blenders färgmodell. AgX ger fotografen tydligare och mer intuitiv kontroll över bildens dynamik: vit- och svartpunkt kan justeras separat, mellangrått fungerar som ett vridbart nav, och kontrasten kan finjusteras oberoende i skuggor och högdagrar. Resultatet är naturligare mellantoner och en mjuk, filmisk övergång i ljusa partier.
Capture Sharpening ger bättre detaljåtergivning
Darktable 5.4 introducerar Capture Sharpening, som nu är integrerad direkt i demosaiceringssteget. Funktionen hjälper till att återvinna detaljer som annars går förlorade på grund av diffraktion, lågpassfilter eller generell oskärpa i kameran. Genom att lägga skärpan tidigt i bildkedjan blir resultatet både renare och mer kontrollerbart än traditionell efterhandskärpning.
Stabilare och mer moget Wayland-stöd
På systemsidan har Wayland-stödet fått ett rejält lyft. Problem med färgprofiler och instabilitet har åtgärdats, och enligt utvecklarna beter sig Darktable nu på Wayland i stort sett likadant som under X11. För Linux-användare innebär detta en betydligt mer pålitlig upplevelse på moderna skrivbordsmiljöer.
Förfinat gränssnitt och bättre arbetsflöde
Användargränssnittet har också slipats. Växling mellan vyer ger tydligare visuell återkoppling, zoom och panorering känns rappare, reglage är mer precisa och flera nya standardkortkommandon har lagts till. Sammantaget gör detta arbetet i mörkrummet snabbare och mer följsamt, särskilt vid arbete med högupplösta bilder.
Prestandaförbättringar i hela bildkedjan
Under huven har prestandan förbättrats på flera håll. Lut3D-modulen är upp till 20 procent snabbare, första uppstarten på nya installationer går betydligt fortare – särskilt om bildbiblioteket ligger på långsammare diskar eller nätverkslagring – och fördröjningen vid zoomning och panorering har minskats markant.
Utökat kamera- och RAW-stöd
Version 5.4 breddar stödet för kameror och RAW-format med nya profiler för bland annat Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic och OM System. Samtidigt har RawSpeed uppdaterats med förbättrade färgmatriser och nya brusprofiler. Vissa äldre kameror har dock tillfälligt tappat stöd på grund av brist på testfiler, och några komprimeringsformat är fortfarande inte implementerade.
Flera arbetsytor för bättre projektseparation
En mer strukturell nyhet är stödet för flera arbetsytor (workspaces). Varje arbetsyta har sin egen databas och konfiguration, vilket gör det möjligt att hålla isär olika projekt, kunder eller arbetsmetoder. Det finns även ett minnesbaserat läge för tillfälliga sessioner utan att något sparas permanent på disk.
Övriga nyheter och förändrad plattformsstöd
Slutligen har Lua-API:t uppdaterats till version 9.6, AVIF-exporten fått manuell kontroll över kromasubsampling, och stödet för Intel-baserade Macar samt äldre macOS-versioner (före 14.0) har avslutats.
Tillgänglighet och installation
Darktable 5.4 finns tillgängligt för Windows, macOS och Linux. Linux-användare kan installera via både AppImage och Flatpak, helt oberoende av distribution. För fotografer som vill ha maximal kontroll, modern färghantering och ett helt öppet arbetsflöde är detta en uppdatering som verkligen är värd uppmärksamhet.
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
AmigaOS var ett av 1980-talets mest banbrytande operativsystem. Med grafiskt gränssnitt, effektiv multitasking, avancerat ljud och färgstark grafik visade det att hemdatorer kunde vara både kraftfulla och användarvänliga långt […]
När Pssst! släpptes till ZX Spectrum 1983 var datorspel fortfarande något man beställde med kupong, betalade med postanvisning och laddade från kassettband. Bakom den färgglada ytan dolde sig ett […]
HP Compaq nw8240 var en bärbar arbetsstation från en tid då laptoppar på allvar började kunna ersätta stationära datorer för professionellt arbete. Med högupplöst 15,4-tumsskärm, Pentium M-processor, ATI FireGL-grafik […]
ASUS ET2321INTH är ett tydligt tidsdokument från början av 2010-talet, då PC-branschen försökte förena den traditionella hemdatorn med pekskärmens nya möjligheter. Med 23-tums Full HD-skärm, multi-touch, Intel Core i5-processor […]
När IBM PC började dominera persondatorvärlden fanns det europeiska tillverkare som redan försökte bygga snabbare och mer avancerade alternativ. Ett av de mest intressanta exemplen var nederländska Tulip System […]
Spectravideo SVI-728 var en av 1980-talets många hemdatorer som försökte hitta sin plats i en snabbt växande och hårt konkurrensutsatt marknad. Den blev aldrig lika känd som Commodore 64 […]
När Sharp PC-1211 lanserades 1980 förändrades synen på vad en dator kunde vara. Plötsligt behövde en dator inte längre stå på ett skrivbord – den kunde rymmas i fickan. […]
ZX Spectrum var liten, billig och byggd med kompromisser – men den blev ändå en av 1980-talets mest betydelsefulla hemdatorer. Med sitt gummitangentbord, sin regnbågsrand och sina färgglada spel […]
Zilog Z8000 var en av 1970-talets mest lovande 16-bitarsprocessorer och hade tekniska kvaliteter som kunde ha gjort den till en vinnare i den tidiga persondatoreran. Ändå blev den omsprungen […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Explore PeerTube 8.2's exciting update that introduces channel ownership transfers, empowering users to manage their content more effectively. The post PeerTube 8.2 Video Platform Adds Channel Ownership Transfers appeared first on Linux Today.
Discover the capabilities of the Bosgame M7 Core Ultra 9 285H running Linux. Explore BIOS settings and optimize your system for peak performance. The post Bosgame M7 Core Ultra 9 285H running Linux – BIOS appeared first on Linux Today.
Discover AlmaLinux's commitment to innovation with two major releases on the same day, enhancing stability and performance for users worldwide. The post AlmaLinux Doubles Down With Two Releases on One Day appeared first on Linux Today.
Uncover the details of LibreOffice's outlined strategy for web and mobile, focusing on enhanced features and user accessibility. Get the latest insights now. The post LibreOffice Outlines New Web and Mobile Strategy appeared first on Linux Today.
Learn how to configure a static IP address and DNS settings on Ubuntu 26.04 using Netplan. Enhance your network stability with our step-by-step guide. The post Netplan: Configure Static IP Address and DNS on Ubuntu 26.04 appeared first on Linux Today.
Discover the latest features of Linux's exFAT Progs 1.4, now including partition table creation support. Enhance your file management capabilities today. The post Linux’s exFAT Progs 1.4 Released with Partition Table Creation Support appeared first on Linux Today.
Learn how to install Node.js on Ubuntu 26.04 effortlessly. Follow our comprehensive guide for a smooth setup and start coding in no time. The post How to Install Node.js on Ubuntu 26.04 appeared first on Linux Today.
Discover Vigolium, the open-source vulnerability scanner designed to enhance your security. Identify and mitigate risks effectively with our powerful tool. The post Vigolium: Open-source Vulnerability Scanner appeared first on Linux Today.
Upgrade to COSMIC Desktop 1.0.14 and enjoy the new external monitor brightness control, designed to enhance your visual comfort and efficiency. The post COSMIC Desktop 1.0.14 Adds External Monitor Brightness Control appeared first on Linux Today.
Discover the latest NVIDIA 610 Linux graphics driver, featuring enhanced Vulkan support and Wayland improvements for superior performance and graphics quality. The post NVIDIA 610 Linux Graphics Driver Adds Vulkan and Wayland Improvements appeared first on Linux Today.
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years… […]
We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it… […]
Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving… […]
OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance… […]
We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools…. […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Juno Computers opens preorders for its $989 Juno Tab 4 WiFi, a Linux tablet with a 13-inch 2K display, Intel Core Ultra CPU, and Debian/Ubuntu options.
Slackel MATE 9.0 arrives with Slackware Current compatibility, MATE desktop, live ISO support, and installable images for both modern and older hardware.
Catch up on the latest Linux news: CachyOS June 2026 ISO, KaOS 2026.06, COSMIC Desktop 1.1, Fish Shell 4.8, Podman 6.0, Ubuntu ARM64 rebootless kernel updates, and more.
Drauger OS 7.8 reworks Ubuntu 26.04 LTS with KDE Plasma into a niche Linux gaming distro, adding kernel 7.0, Wayland by default, and gaming-focused tweaks.
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
HP 23-d117eo Datorn har en 23-tumsskärm med pekskärm och har Linux Mint installerat. Maskinen har 8 GB RAM och en tredje generationens Intel Core i5-processor. Maskinen duger alldeles utmärkt som mediadator och är perfekt för den som vill ha en SVT Play-dator. Eftersom den har touch behöver man inte hålla på och strula med mus […]
Asus ET2321 är en allt-i-ett-dator som levererades med pekskärm. Datorn kom ut på marknaden 2014. Just det här exemplaret har en 4:e generationens Intel Core i5 med 2 CPU-kärnor och 4 trådar, 6 GB RAM och en mekanisk hårddisk på 1 TB. Maskinen är för gammal för att köra Windows 11 och skulle egentligen ha […]
Krita 5.2.15 är här – en stabilitetsfokuserad uppdatering som gör det fria ritprogrammet ännu mer pålitligt i vardagen. Med fixade krascher, förbättrad pek- och pennhantering samt extra omsorg om ritplattor, särskilt från Xiaomi, riktar sig versionen till alla som vill skapa digital konst utan avbrott. Det fria och öppna ritprogrammet Krita fortsätter att finslipas. Drygt…
GParted, det välkända fria verktyget för att hantera hårddiskpartitioner i Linux, är nu tillbaka med version 1.8. Den nya utgåvan fokuserar på ökad stabilitet, säkrare filsystemskopiering och förbättrad hantering av FAT- och EFI-partitioner – viktiga förbättringar i ett verktyg där tillförlitlighet är avgörande. Efter ungefär ett års väntan är GParted 1.8 nu släppt. Den fria…
Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner…
Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare. Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan…
GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026. GNOME…
En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring. Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir…
Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet…
Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare. Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här –…
Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia. Budgie 10.10 – slutet på en…
Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar. Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen…
KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren. Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på…
FreeCAD är ett modernt, fritt och öppet 3D-CAD-program som visar att avancerade ingenjörsverktyg inte behöver vara vare sig dyra eller proprietära. Med fokus på parametrisk modellering, teknisk precision och ett brett användningsområde inom allt från maskinkonstruktion till arkitektur och 3D-utskrift har FreeCAD utvecklats till ett kraftfullt alternativ till kommersiella CAD-system – byggt av och för…
GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken. GNU…
När Apple slutar uppdatera sina datorer betyder det inte att de slutar fungera. MacBook Air 13” från tidigt 2015 är ett tydligt exempel på hur en till synes föråldrad dator fortfarande kan fylla en viktig roll – om man vågar titta bortom macOS. Med rätt operativsystem och rimliga förväntningar kan en gammal premiummaskin få nytt…
Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar…
När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…
När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov…
CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett…
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…
Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram. Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på…
