• Zorin OS 18.1: Linux blir enklare, lättare och mer kompatibelt

    Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows.

    Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer mina program fungera? Är systemet svårt att använda? Och klarar det min gamla dator? Med Zorin OS 18.1 försöker utvecklarna ge ett tydligt svar: ja, det kan det.

    Den nya versionen av operativsystemet bygger vidare på Zorin OS 18 och fokuserar på tre saker som är avgörande för vanliga användare: bättre stöd för appar, bättre stöd för hårdvara och bättre prestanda på äldre datorer. Resultatet är ett Linux-system som vill vara både tekniskt starkt och lätt att närma sig.

    Ett Linux som försöker förstå vad användaren vill göra

    En av de mest intressanta nyheterna i Zorin OS 18.1 är att systemet blivit bättre på att känna igen installationsfiler för Windows-program. När en användare försöker öppna en sådan fil kan systemet nu i många fler fall identifiera vilket program det gäller och föreslå en bättre väg: att installera en inbyggd Linux-version eller ett liknande alternativ i stället.

    Det här är mer betydelsefullt än det först kan låta. För många som testar Linux är just programfrågan det största hindret. De är vana vid att ladda ner en .exe-fil och dubbelklicka. Om systemet då kan säga att programmet redan finns för Linux, eller föreslå ett närliggande alternativ, minskar tröskeln rejält.

    Det handlar alltså inte bara om teknik, utan om användarpsykologi. Zorin försöker möta användaren i ett invant beteende och översätta det till Linuxvärlden. Det är ett smart sätt att göra övergången mindre dramatisk.

    Ett skrivbord som blir mer flexibelt

    På ytan innehåller Zorin OS 18.1 flera förbättringar av skrivbordsmiljön. Bland annat får användaren fler möjligheter att styra hur fönster placeras på skärmen genom så kallad avancerad fönsterkakling. Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att lättare ordna flera öppna program sida vid sida.

    Sådana funktioner blir allt viktigare i takt med att fler arbetar i flera fönster samtidigt: webbläsare, dokument, chatt och videomöten parallellt. Ett operativsystem som hjälper användaren att organisera detta effektivt sparar både tid och mental energi.

    Dessutom har gränssnittet förbättrats för språk som skrivs från höger till vänster, och användaren får bättre kontroll över vilka ikoner som syns i panelens aktivitetsfält. Det är små förändringar, men de visar hur modern systemutveckling ofta handlar om att förfina detaljer som påverkar vardagsanvändningen.

    LibreOffice och filformatens ständiga maktkamp

    Zorin OS 18.1 uppdaterar också flera centrala program, däribland LibreOffice 26.2. Särskilt viktigt är förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office och Microsoft 365-dokument.

    Det här är ett klassiskt problem i datorvärlden: även om ett alternativt program är bra i sig, måste det också fungera tillsammans med de format som dominerar i skolor, företag och myndigheter. När kompatibiliteten blir bättre minskar den praktiska kostnaden för att välja ett öppnare system.

    Det visar också hur teknikutveckling sällan bara handlar om rå prestanda. Ofta avgörs ett programs framgång av hur väl det passar in i de ekosystem människor redan använder.

    En Lite-version för äldre datorer

    Samtidigt lanseras Zorin OS 18.1 Lite, en lättviktsversion riktad mot äldre eller enklare datorer. Den bygger på skrivbordsmiljön Xfce 4.20, som är känd för att vara resurssnål.

    Det är en viktig nyhet i en tid när mycket modern programvara ställer allt högre krav på hårdvara. Genom att erbjuda en lättare version kan äldre datorer få förlängt liv i stället för att kasseras. Det har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att kunna använda en dator några år längre betyder mindre elektronikavfall och lägre resursförbrukning.

    Lite-versionen får dessutom förbättringar som ny filhanterare, stöd för fingeravtrycksläsare och uppdaterade teman. Det visar att lättviktig inte längre behöver betyda avskalad och tråkig, utan snarare effektiv och genomtänkt.

    Ny kärna, bredare hårdvarustöd

    Under ytan bygger Zorin OS 18.1 på Linux-kärnan 6.17. Kärnan är den centrala del av operativsystemet som sköter kontakten mellan mjukvara och hårdvara. När kärnan uppdateras förbättras ofta stödet för nya grafikkort, processorer, inmatningsenheter och specialfunktioner.

    I den här versionen nämns bland annat bättre stöd för nya NVIDIA-grafikkort, Intel Xe3-grafik, AMD-baserade hybridlaptops, vissa Lenovo ThinkPad- och Samsung Galaxy Book-modeller, samt Apple-tillbehör som Magic Mouse 2 och Touch Bar på Intel-baserade MacBook Pro.

    Det är lätt att förbise hur avgörande sådant stöd är. Ett operativsystem kan vara hur elegant som helst, men om inte styrplattan, grafiken eller nätverket fungerar direkt blir användarupplevelsen snabbt frustrerande. Bra hårdvarustöd är därför en av de mest konkreta formerna av teknisk tillgänglighet.

    Spel och handhållna datorer blir en allt viktigare målgrupp

    En annan tydlig signal i uppdateringen är stödet för spelrelaterad hårdvara, till exempel handhållna systemen ASUS ROG Ally, Lenovo Legion Go och OneXPlayer. Det visar hur Linuxvärlden förändrats.

    För bara några år sedan sågs Linux främst som ett system för programmerare, servrar och teknikentusiaster. Nu blir spel, multimedia och vardagsanvändning allt viktigare. När operativsystem som Zorin OS förbättrar stödet för moderna spelmaskiner betyder det att Linux i högre grad försöker bli ett alternativ även för fritid och underhållning, inte bara arbete.

    Teknikens riktning: mindre expertkrav, mer vägledning

    Det mest intressanta med Zorin OS 18.1 är kanske inte någon enskild funktion, utan den övergripande idén bakom uppdateringen. Operativsystemet försöker inte bara vara kraftfullt – det försöker också vara pedagogiskt. Det guidar användaren, föreslår alternativ och minskar behovet av specialkunskap.

    Det pekar mot en större trend inom modern teknik: de system som lyckas bäst är ofta inte de mest avancerade i absolut mening, utan de som bäst döljer komplexiteten utan att förlora kontrollen.

    Zorin OS 18.1 verkar därför vara mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett exempel på hur Linux gradvis utvecklas från ett expertverktyg till ett mer allmänt, användarvänligt och hållbart alternativ. För den som är nyfiken på ett annat sätt att använda datorn kan det vara ett steg mot en framtid där fri programvara inte känns som ett kompromissval, utan som ett fullt rimligt förstahandsval.

    https://zorin.com/os

    Om Zorin OS i vår wiki

    https://wiki.linux.se/Zorin_OS

    Andra artiklar om Zorin OS

    Faktaruta: Zorin OS 18.1

    Version: Zorin OS 18.1

    Nyhet: Första punktuppdateringen i Zorin OS 18-serien

    Kärna: Linux 6.17

    Kontorssvit: LibreOffice 26.2

    Ny utgåva: Zorin OS 18.1 Lite

    Lite-versionen bygger på: Xfce 4.20

    Fokus: Bättre appstöd, bredare hårdvarustöd och förbättrad prestanda

    Windows-appdetektion: Över 240 appar känns igen

    Webbläsare: Brave förinstallerad som standard

    Support till: Juni 2029



  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg.

    När Linux 7.0 nu har släppts är det lätt att tro att vi står inför ett dramatiskt teknikskifte. Men versionshoppet från 6.19 till 7.0 är framför allt en praktisk omnumrering, inte en revolution. Linus Torvalds beskriver releasen som stabil och relativt odramatisk, med fokus på många små förbättringar snarare än stora förändringar.

    Det betyder dock inte att uppdateringen är ointressant. Tvärtom visar Linux 7.0 hur modern systemutveckling fungerar: genom kontinuerliga förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och mer flexibelt.

    Rust blir en etablerad del av kärnan

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att programmeringsspråket Rust inte längre betraktas som experimentellt i Linuxkärnan.

    Det innebär inte att C försvinner, men det markerar att Rust nu är ett accepterat verktyg för utvecklare. Fördelen är att Rust är designat för att undvika många vanliga minnesfel redan innan programmet körs. På sikt kan det leda till färre buggar och säkrare system.

    Säkerhet i fokus – redo för framtidens hot

    Linux 7.0 tar också steg mot framtidens cybersäkerhet. Stöd för post-kvantkryptografi införs genom ML-DSA-signaturer, samtidigt som äldre och osäkrare metoder som SHA-1 tas bort.

    Det visar hur kärnan utvecklas i takt med nya hot – även sådana som ännu inte är fullt verklighet, som attacker från framtida kvantdatorer.

    Bättre kontroll och isolering i systemet

    Ett annat viktigt område är förbättrad kontroll i systemet. Den snabba I/O-mekanismen io_uring får bättre filtrering, vilket gör det lättare att begränsa vad program får göra i känsliga miljöer.

    Dessutom introduceras nullfs, ett minimalistiskt filsystem som fungerar som en tom startpunkt innan det riktiga systemet laddas. Det gör uppstarten mer flexibel och renare, särskilt i container- och molnmiljöer.

    Prestanda och lagring förbättras

    Linux 7.0 innehåller flera förbättringar inom lagring och minneshantering. Swap-systemet förenklas och blir mer effektivt, och filsystem som XFS får nya funktioner för övervakning och självläkning.

    Även andra filsystem förbättras, till exempel med bättre stöd för stora blockstorlekar och modern komprimering. Det handlar om små tekniska steg som tillsammans kan ge märkbara prestandavinster.

    Smartare nätverk och modernare infrastruktur

    På nätverkssidan aktiveras AccECN, en teknik som hjälper datorer att reagera tidigare på trängsel i nätverket. Det kan leda till stabilare och snabbare dataöverföringar.

    Samtidigt fortsätter förbättringar inom virtualisering och molnstöd, vilket gör Linux ännu bättre anpassat för moderna IT-miljöer.

    En evolution – inte en revolution

    Det kanske viktigaste med Linux 7.0 är vad det representerar. Trots det nya versionsnumret handlar det inte om ett stort språng, utan om fortsatt evolution.

    Linux utvecklas steg för steg: säkrare kod, bättre prestanda, renare arkitektur och fler verktyg för framtiden. Det är just denna stabila och metodiska utveckling som gjort Linux till ryggraden i allt från servrar till mobiltelefoner och superdatorer.

    Kort sagt: Linux 7.0 ser kanske stort ut på ytan, men den verkliga styrkan ligger i de många små förbättringarna som driver tekniken framåt.

    https://lore.kernel.org/lkml/CAHk-=wj2WqpPBwpAXo8bj_Hx-NxKMRVTVMUaQis7+Vm6XLRZiw@mail.gmail.com/T/#u

    Teknisk fakta: Linux 7.0

    Version: Linux Kernel 7.0

    Typ av release: Versionsskifte från 6.19, främst en omnumrering

    Viktig nyhet: Rust-stöd är inte längre markerat som experimentellt

    Säkerhet: Stöd för ML-DSA post-kvant-signaturer, SHA-1 för modulsignering borttaget

    Filsystem: Uppdateringar för Btrfs, EROFS, XFS och F2FS

    Nätverk: AccECN aktiverat, CAKE får multiqueue-stöd

    Virtualisering: Förbättringar i KVM och Hyper-V

    Övrigt: NULLFS introduceras, förbättringar i minneshantering och swap

    Andra artiklar om Linux Kernel

  • Firefox 149: snabbare PDF:er, delad skärm och bättre säkerhet

    Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete.

    Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149 bjuder på flera förbättringar som märks direkt i vardagen. Från snabbare PDF-visning till en helt ny funktion för att dela upp webbfönstret i två delar.

    En dryg månad efter version 148 är nästa uppdatering här. Firefox 149 fokuserar både på prestanda, användarvänlighet och säkerhet – tre områden som blivit allt viktigare i en tid där webbläsaren ofta fungerar som vår huvudsakliga arbetsmiljö.

    Snabbare PDF-filer med hjälp av grafikkortet

    En av de mest konkreta förbättringarna gäller hur Firefox hanterar PDF-filer. Tack vare hårdvaruacceleration kan många dokument nu laddas och visas snabbare än tidigare.

    Det innebär att webbläsaren använder datorns grafikkort istället för enbart processorn för att rendera innehållet – något som ger bättre flyt, särskilt i stora eller grafikintensiva dokument.

    Dessutom har PDF-visaren fått en ny funktion: du kan nu högerklicka på bilder i en PDF och ladda ner dem direkt.

    Ny funktion: Split View för effektivare surf

    En av de största nyheterna är Split View, som låter dig visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.

    Funktionen aktiveras via flikarnas snabbmeny och gör det möjligt att:

    • jämföra två artiklar
    • arbeta med dokument och referenser samtidigt
    • följa instruktioner medan du utför en uppgift

    Det här är ett tydligt steg mot att göra webbläsaren mer produktivitetsanpassad – nästan som en enklare arbetsyta.

    Skärpt säkerhet mot skadliga webbplatser

    Firefox 149 stärker också skyddet mot oseriösa webbplatser.

    Webbplatser som klassas som skadliga via SafeBrowsing får nu:

    • sina notisrättigheter automatiskt blockerade
    • tidigare tilldelade tillstånd permanent borttagna

    Detta minskar risken för påträngande annonser och phishing-försök via webbläsarens notissystem – ett problem som ökat kraftigt de senaste åren.

    Ny adressfältsvy samlar säkerhetsinformation

    Adressfältet har uppdaterats med en ny panel kallad TrustPanel.

    Den samlar information om:

    • webbplatsens säkerhet
    • spårning och integritet
    • anslutningens status

    Tidigare låg dessa uppgifter i separata vyer, men nu får användaren en mer sammanhållen bild.

    Förbättringar för Linux och Windows

    Firefox 149 innehåller även plattformsspecifika förändringar:

    Linux:

    • använder nu XDG portal som standard för filval (modernare och mer kompatibelt med olika skrivbordsmiljöer)

    Windows:

    • WebRender används nu mer effektivt, vilket minskar energiförbrukning vid video
    • förbättrad prestanda för WebGL och WebGPU
    • nyare API för platsinformation (geolocation)

    Små förbättringar som märks i vardagen

    Utöver de större nyheterna finns flera mindre uppdateringar:

    • ny Dela-knapp som kan läggas i verktygsfältet
    • förbättrad autofyll för adresser i fler länder
    • omdesignade felmeddelandesidor
    • stabilare uppladdningar via HTTP/3

    För utvecklare: bättre verktyg för felsökning

    Firefox fortsätter också att utveckla sina verktyg för webbutvecklare:

    • Storage Inspector kan nu radera all lagrad data för en vald lagring
    • i CSS-vyn kan man hoppa direkt till relevanta regler

    Sammanfattning

    Firefox 149 är ingen revolution – men en tydlig förbättring. Kombinationen av snabbare PDF-hantering, smartare gränssnitt och bättre säkerhet visar att utvecklingen går mot en mer effektiv och trygg webbläsarupplevelse.

    Med funktioner som Split View börjar webbläsaren dessutom ta en mer aktiv roll som arbetsverktyg, inte bara som en portal till webben.

    Kan laddas ner här

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/149.0/linux-x86_64/sv-SE

    Fakta: Nyheter i Firefox 149

    PDF-prestanda: Många PDF-filer laddas snabbare tack vare hårdvaruacceleration.

    Ny PDF-funktion: Bilder kan laddas ner direkt från PDF-visaren via högerklicksmenyn.

    Split View: Två webbsidor kan visas sida vid sida i samma fönster.

    Säkerhet: Webbplatser som flaggats som skadliga får sina notisrättigheter blockerade och återkallade permanent.

    TrustPanel: Ny panel som samlar information om integritet och säkerhet i adressfältet.

    Linux: Firefox använder nu XDG-portalens filväljare där den finns tillgänglig.

    Windows: WebRender layer compositor aktiveras för lägre strömförbrukning och bättre grafikprestanda.

    Övrigt: Ny delningsknapp, förbättrad adressautofyll, omdesignade felsidor och robustare HTTP/3-uppladdningar.

  • SysVinit 3.16 – en liten uppdatering av ett av Linux äldsta hjärtan

    SysVinit, ett av Linux äldsta init-system, har fått en ny uppdatering i version 3.16. Även om förändringarna är små handlar de om förbättrad dokumentation, ökad kompatibilitet med systemd och fortsatt kodstädning – ett tecken på att klassisk Unix-teknik fortfarande hålls vid liv i en modern Linuxvärld.

    Trots att moderna Linuxdistributioner i dag nästan alltid använder systemd, lever den klassiska startmekanismen SysVinit vidare. Nu har version 3.16 släppts – en liten men viktig uppdatering som visar att även äldre teknik fortsätter att utvecklas och förbättras.

    Vad är egentligen SysVinit?

    För att förstå betydelsen av uppdateringen behöver man först veta vad ett init-system är.

    När du startar en Linuxdator sker det i flera steg:

    1. Kärnan (Linux kernel) startar
    2. Init-systemet tar över
    3. Systemtjänster och program startas

    SysVinit är alltså det program som organiserar hela uppstarten. Det bestämmer vilka tjänster som ska startas, i vilken ordning, och ser till att systemet fungerar som det ska.

    Det bygger på ett klassiskt Unix-koncept med så kallade runlevels – olika driftlägen som exempelvis:

    • Enanvändarläge (felsökning)
    • Fleranvändarläge
    • Omstart eller avstängning

    Vad är nytt i version 3.16?

    Den nya versionen är ingen revolution – men den förbättrar stabilitet och tydlighet.

    Förbättrad dokumentation

    En stor del av arbetet har lagts på manualerna:

    • Felstavningar och otydlig syntax har rättats
    • Dokumentationen för inittab har förbättrats
    • Tydligare beskrivning av hur katalogen /etc/inittab.d/ används

    Det här är viktigt eftersom SysVinit ofta används i miljöer där administratörer arbetar nära systemet och är beroende av tydlig dokumentation.

    Bättre kompatibilitet med systemd

    En intressant förbättring är att SysVinit blivit bättre på att:

    • Konvertera systemd-enheter (unit files) till traditionella init-skript

    Det gör det enklare att:

    • Migrera från systemd till SysVinit
    • Köra hybridmiljöer där båda systemen förekommer

    Mindre kodstädning och förbättringar

    Utvecklarna har också:

    • Tagit bort onödiga debug- och statusmeddelanden
    • Rensat bort oanvänd kod
    • Förbättrat komponenten sulogin

    Det här påverkar inte funktionaliteten direkt – men gör koden mer robust och lättare att underhålla.

    Varför används SysVinit fortfarande?

    Trots att systemd dominerar i distributioner som Ubuntu, Fedora och Debian, finns det fortfarande ett tydligt behov av SysVinit.

    Det används bland annat i:

    • Devuan – en Debian-baserad distribution utan systemd
    • antiX – en mycket lättviktig Linuxdistribution
    • Äldre eller resurssnåla system

    Anledningarna är flera:

    • Enkel och förutsägbar design
    • Mindre komplexitet
    • Passar bra för äldre hårdvara
    • Uppskattas av användare som vill ha full kontroll

    Ett levande stycke Linuxhistoria

    SysVinit är inte bara ett tekniskt verktyg – det är en del av Unix- och Linuxhistorien. Att projektet fortfarande underhålls visar hur viktigt stabilitet och långsiktig kompatibilitet är i open source-världen.

    Version 3.16 må vara en liten uppdatering, men den visar att även de mest klassiska komponenterna i Linux fortsätter att utvecklas – i sin egen takt, med fokus på enkelhet och tillförlitlighet.

    https://codeberg.org/thejessesmith/sysvinit/releases/tag/3.16

    Teknikfakta: SysVinit

    • Typ: Traditionellt Unix-liknande init-system
    • Funktion: Startar användarrymden och hanterar systemtjänster
    • Konfiguration: Främst via /etc/inittab och init-skript
    • Arbetsmodell: Bygger på runlevels för olika driftlägen
    • Aktuell version: 3.16
    • Nytt i version 3.16: Förbättrad dokumentation, bättre konvertering från systemd-enheter, mindre kodstädning och småfixar
    • Används i: Bland annat Devuan, antiX och andra systemd-fria eller lättviktiga distributioner
    • Styrka: Enkel, förutsägbar och uppskattad i miljöer där man vill ha full kontroll

    SysVinit 3.16 släppt med mindre förbättringar och fortsatt kodstädning

    SysVinit, ett av Linux äldsta init-system, har fått en ny uppdatering i version 3.16. Även om förändringarna är små handlar de om förbättrad dokumentation, ökad kompatibilitet med systemd och fortsatt kodstädning – ett tecken på att klassisk Unix-teknik fortfarande hålls vid liv i en modern Linuxvärld.

    När en Linuxdator startar är det inte bara kärnan som spelar en avgörande roll. Efter att Linux-kärnan har laddats behövs ett system som tar över uppstarten av användarrymden, ser till att tjänster startas i rätt ordning och håller grundläggande processer igång. Det är här init-systemet kommer in – och SysVinit är ett av de mest klassiska exemplen.

    SysVinit har nu uppdaterats till version 3.16. Det är ingen dramatisk nyutgåva med stora arkitekturförändringar, utan snarare en mindre underhållsversion med fokus på tydligare dokumentation, förbättrad kompatibilitet och intern kodstädning. Men just sådana uppdateringar säger ofta mycket om ett projekts långsiktiga betydelse.

    Förbättringar i det tysta

    En stor del av förändringarna i SysVinit 3.16 gäller manualsidorna. Dokumentationen för inittab och init har setts över för att rätta skrivfel och göra syntaxen tydligare. Det har också blivit lättare att förstå hur katalogen /etc/inittab.d/ läses in och behandlas.

    För systemadministratörer är detta mer betydelsefullt än det kan låta. I äldre och mer traditionella Linuxmiljöer är tydlig dokumentation avgörande, särskilt när konfiguration sker manuellt och systemet ska vara lätt att överblicka.

    Bättre samspel med systemd-världen

    En av de mest intressanta förbättringarna i version 3.16 är att SysVinit blivit bättre på att konvertera systemd-enheter till traditionella SysV-liknande init-skript. Det gör verktyget mer användbart i miljöer där man vill flytta bort från systemd, eller där olika init-modeller behöver samexistera under en övergångsperiod.

    Det säger också något om dagens Linuxlandskap. Även om systemd dominerar i de flesta stora distributioner lever behovet kvar av enklare och mer klassiska lösningar. Där kan SysVinit fortfarande fylla en viktig funktion.

    Kodstädning som stärker helheten

    Utöver dokumentationsförbättringarna innehåller version 3.16 också mindre tekniska justeringar. Onödiga debug- och statusmeddelanden vid läsning av /etc/inittab.d/ har tagits bort, och oanvända variabler samt överflödig kod i komponenten sulogin har rensats bort.

    Den typen av förändringar märks sällan direkt för slutanvändaren, men de är viktiga för kodens kvalitet. Ett välstädat projekt är enklare att underhålla, lättare att felsöka och mer hållbart på lång sikt.

    Varför används SysVinit fortfarande?

    Trots att många stora Linuxdistributioner sedan länge gått över till systemd finns SysVinit fortfarande kvar i aktiv användning. Distributioner som Devuan och antiX använder det som ett medvetet alternativ, ofta för att hålla systemen enklare, lättare och mer förutsägbara.

    För vissa användare handlar det om filosofi: att föredra små, tydliga komponenter framför större och mer integrerade lösningar. För andra handlar det om praktiska skäl, som bättre passform för äldre hårdvara eller enklare felsökning.

    Ett levande arv från Unix

    SysVinit 3.16 visar att gammal teknik inte nödvändigtvis är död teknik. Tvärtom kan långlivade verktyg fortsätta vara relevanta just därför att de är beprövade, stabila och väl förstådda. I en tid när mycket inom Linuxvärlden förändras snabbt är det anmärkningsvärt att ett så klassiskt init-system fortfarande underhålls och förbättras.

    Den nya versionen är liten, men den bekräftar att SysVinit fortfarande har en plats – särskilt för dem som värdesätter enkelhet, kontroll och ett mer traditionellt sätt att bygga Linuxsystem.

  • Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.

    I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.

    Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.

    Ett tomrum som funnits länge

    Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.

    Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.

    Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:

    • synkronisering med Google-konto
    • vissa proprietära mediekomponenter
    • integrerade Google-tjänster

    För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.

    Växande intresse för ARM i Linuxvärlden

    En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.

    Flera trender driver utvecklingen:

    • energieffektiva ARM-processorer
    • fler ARM-baserade utvecklingskort
    • ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
    • specialiserade AI- och serverplattformar

    Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.

    När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.

    Samma funktioner som på andra plattformar

    Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.

    Det innebär bland annat:

    • stöd för Chrome-tillägg
    • synkronisering mellan enheter
    • integration med Google-tjänster
    • samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem

    Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.

    Installation via vanliga Linuxpaket

    När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.

    De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:

    • Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
    • RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)

    Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.

    Samarbete med NVIDIA

    Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.

    För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.

    Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet

    På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.

    När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.

    För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.

    https://blog.chromium.org/2026/03/bringing-chrome-to-arm64-linux-devices.html

    Faktaruta: Chrome för ARM64 på Linux

    Lansering: Q2 2026

    Plattform: ARM64 Linux

    Typ av stöd: Officiella Google Chrome-byggen

    Distributioner: Debian-baserade och RPM-baserade system

    Saknades tidigare: Synk, Google-integration och vissa mediekomponenter i Chromium

    Betydelse: Ger ARM-baserade Linuxdatorer tillgång till full Chrome-upplevelse för första gången

  • Kan SUSE få ny ägare igen? – ännu ett kapitel i Linux-företagets långa ägarhistoria

    SUSE kan återigen vara på väg mot ett ägarbyte. Enligt uppgifter från Reuters undersöker den svenska riskkapitaljätten EQT möjligheten att sälja Linuxföretaget – en affär som kan värdera bolaget till omkring 6 miljarder dollar. Om försäljningen blir verklighet skulle det innebära ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten, men sannolikt utan dramatiska förändringar för användare av openSUSE eller företagets Linuxplattformar.

    Det tyska Linuxföretaget SUSE, en av världens största leverantörer av Linuxlösningar för företag, kan återigen stå inför ett ägarbyte. Enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters undersöker den nuvarande ägaren, det svenska riskkapitalbolaget EQT AB, möjligheten att sälja bolaget. Om en affär blir verklighet kan värderingen landa på upp till 6 miljarder dollar.

    Det är dock viktigt att betona att processen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. EQT har anlitat investmentbanken Arma Partners för att undersöka intresset bland potentiella köpare, främst andra riskkapitalbolag. Någon affär är ännu inte beslutad och det finns heller ingen bekräftad köpare.

    Ett Linuxföretag som ofta bytt ägare

    Att SUSE kan få en ny ägare är egentligen inget ovanligt. Företaget har under de senaste två decennierna genomgått flera stora ägarförändringar.

    År 2003 köptes SUSE av Novell, som då ville stärka sin position inom företags-Linux. När Novell i sin tur köptes upp 2010 av The Attachmate Group följde SUSE med i affären.

    Fyra år senare slogs Attachmate samman med Micro Focus International, vilket gjorde Micro Focus till nästa ägare.

    Nästa stora förändring kom 2018, när Micro Focus sålde SUSE till det svenska riskkapitalbolaget EQT för ungefär 2,5 miljarder dollar. Under EQT:s ledning börsnoterades bolaget 2021 på Frankfurtbörsen.

    Men börsperioden blev kort. 2023 valde EQT att köpa ut bolaget från börsen igen och göra det privatägt, i en affär som värderade SUSE till cirka 2,72 miljarder euro (ungefär 2,96 miljarder dollar).

    Om SUSE nu skulle säljas för omkring 6 miljarder dollar innebär det alltså nästan en fördubbling av värdet på drygt två år.

    En viktig aktör i företags-Linux

    SUSE är i dag en central aktör inom företagsvärlden för Linux. Företaget utvecklar bland annat distributionen SUSE Linux Enterprise, som används av många stora organisationer för att köra kritiska system.

    Tekniken används i en rad olika miljöer – från molnplattformar och datacenter till stordatorer och edge-system. Enligt företaget själva är många företag på Fortune 500-listan beroende av deras lösningar för att driva sina IT-plattformar.

    Det gör också att SUSE spelar en viktig roll i det globala Linux-ekosystemet.

    Vad händer med openSUSE?

    När ett Linuxföretag byter ägare uppstår ofta frågor om hur det påverkar öppna projekt kopplade till företaget. I SUSE:s fall gäller det framför allt openSUSE-projektet, den communitydrivna Linuxdistribution som fungerar som en viktig teknisk grund för mycket av SUSE:s utveckling.

    Historiskt har dock openSUSE klarat tidigare ägarförändringar utan större problem. Projektet har en självständig styrningsmodell och en stark community, vilket gör att utvecklingen kan fortsätta även om företagets ägarstruktur förändras.

    Ett eventuellt ägarbyte för SUSE innebär därför inte automatiskt några förändringar för openSUSE-användare.

    Fortfarande bara spekulationer

    Trots uppgifterna från Reuters finns det i nuläget ingen bekräftad affär. Processen är fortfarande i ett utforskande skede och det är inte säkert att någon försäljning över huvud taget blir av.

    Varken EQT eller SUSE har ännu lämnat något officiellt uttalande om uppgifterna.

    Men om en försäljning faktiskt genomförs skulle det bli ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten – och ytterligare ett exempel på hur värdefulla Linuxföretag har blivit i dagens globala IT-ekonomi.

    https://www.reuters.com/business/eqt-eyes-potential-6-billion-sale-linux-pioneer-suse-sources-say-2026-03-09

  • Firefox kan få nytt utseende – Mozilla testar designkonceptet “Nova”

    Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att se ut.

    Mozilla undersöker just nu ett möjligt nytt gränssnitt för webbläsaren Firefox. Tidiga designskisser, publicerade av Mozilla-observatören Sören Hentzschel, visar ett koncept som internt kallas “Project Nova”. Bilderna ger en första inblick i hur framtidens Firefox skulle kunna se ut – men projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt experimentellt skede.

    Det finns ännu inget besked om när eller om designen kommer att släppas i en färdig version.

    Firefox och tidigare designförändringar

    Firefox har genomgått flera större visuella förändringar genom åren. Några av de mest betydande är:

    • Australis (2014) – introducerade rundare flikar och ett mer modernt gränssnitt.
    • Photon (2017) – fokuserade på snabbhet och ett renare utseende.
    • Proton (2021) – gav ett luftigare gränssnitt och större fokus på enkelhet.

    Nu, ungefär fem år efter Proton, kan Nova bli nästa steg i webbläsarens visuella utveckling.

    Rundare och mjukare design

    En av de mest framträdande förändringarna i Nova-konceptet är användningen av rundade former i hela gränssnittet.

    I de publicerade mockuperna är:

    • flikar
    • adressfält
    • navigationsverktygsfält

    tydligt mer avrundade än i dagens Firefox.

    En annan förändring är att flikfältet och navigationsfältet ser ut att smälta samman till en gemensam behållare längst upp i webbläsaren. I dagens Firefox är dessa element separata.

    Designspråket fortsätter även i andra delar av gränssnittet. Sidopaneler, startsidan och till och med innehållsområdet visas i mjukt rundade paneler. Resultatet blir ett mer sammanhängande och mindre kantigt utseende jämfört med dagens relativt platta design.

    Färgteman och gradienter

    Mockuperna antyder också en förändring i färgsättningen. Istället för helt enfärgade ytor används i vissa exempel diskreta färggradienter, ofta i violetta nyanser.

    Samtidigt verkar färgtemat kunna anpassas efter användarens val av tema. I andra bilder syns till exempel en mintgrön startsida där gränssnittets accentfärger matchar bakgrunden.

    Vertikala flikar och kompakt läge

    Designskisserna visar även hur gränssnittet kan fungera tillsammans med vertikala flikar, en funktion som Mozilla redan arbetar med att utveckla.

    Dessutom syns ett kompakt gränssnittsläge i mockuperna. Ett sådant läge finns fortfarande i Firefox men är i dag dolt bakom en avancerad inställning i konfigurationen och saknar officiellt stöd i inställningsmenyn.

    Att alternativet syns tydligt i designskisserna kan tyda på att Mozilla överväger att återinföra kompakt läge som en officiell inställning.

    Fler funktioner under utveckling

    Mockuperna visar också andra funktioner som är under utveckling eller experiment:

    • gränssnitt i både ljust och mörkt tema
    • privat surfningsläge
    • exempel på Firefox-menyn i den nya designen
    • två flikar sida vid sida, vilket antyder stöd för delad vy

    Dessa funktioner behöver dock inte nödvändigtvis bli en del av en framtida version.

    Projektet finns redan i Mozillas buggsystem

    Trots att Nova ännu inte är ett officiellt Firefox-projekt finns det tecken på att arbetet faktiskt pågår. I Mozillas öppna bugghanteringssystem Bugzilla finns flera ärenden som refererar till “Project Nova”. Dessa rör bland annat förbättringar av gränssnittet och omdesign av introduktionsflöden för nya användare.

    Det tyder på att Mozilla åtminstone experimenterar aktivt med konceptet.

    Fortfarande bara ett experiment

    Det är viktigt att komma ihåg att designbilderna bara visar interna experiment. Många idéer som testas i utvecklingsstadiet når aldrig en färdig produkt, och Nova kan förändras kraftigt innan något eventuellt införs i Firefox.

    Men mockuperna ger ändå en intressant förhandsblick på hur nästa generation av Firefox skulle kunna se ut – med rundare former, mer flexibla layoutalternativ och ett mer sammanhållet visuellt språk.

    Bilder finns på länken sajten är på Tyska.

    Faktaruta: Firefox Nova

    Projektnamn: Nova

    Utvecklare: Mozilla

    Typ: Internt designkoncept för Firefox

    Kännetecken: Rundare former, mjukare gränssnitt, gradienter och moderniserad layout

    Visade funktioner: Vertikala flikar, kompakt läge, ljusa och mörka teman samt delad vy

    Status: Tidiga mockuper, ännu inte bekräftad för skarp version

  • Rocky Linux blir finansiell partner till KDE – stärker det öppna skrivbordet

    Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet.

    Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom öppen källkod valt att stödja utvecklingen ekonomiskt. Organisationen bakom Linuxdistributionen Rocky Linux har nämligen blivit officiell sponsor till KDE-projektet.

    Beslutet innebär att Rocky Linux ansluter sig till en exklusiv grupp företag och organisationer som finansierar utvecklingen av ett av världens mest avancerade öppna skrivbordssystem.

    Ett växande ekosystem kring KDE

    KDE är ett av de mest etablerade projekten inom fri programvara. Projektet utvecklar bland annat skrivbordsmiljön KDE Plasma, tillsammans med hundratals program och tekniska ramverk för Linux och andra operativsystem.

    Under det senaste året har projektet haft en stark utveckling. I slutet av förra året rapporterades rekordstora donationer, och nu fortsätter stödet att växa när fler organisationer ansluter sig.

    Det senaste tillskottet är Rocky Enterprise Software Foundation (RESF) – den ideella organisation som styr och utvecklar Rocky Linux, en communitydriven Linuxdistribution byggd för att vara kompatibel med Red Hat Enterprise Linux (RHEL).

    Ett naturligt steg för Rocky Linux

    Enligt Brian Clemens, medgrundare och vice ordförande i RESF, var beslutet enkelt.

    “Hållbar öppen källkod bygger på att starka open source-gemenskaper stödjer varandra. Vi försöker alltid bidra till de projekt vi själva bygger vidare på, och att stödja KDE var ett självklart val med tanke på hur populär Rocky Linux-versionen med KDE är.”

    Rocky Linux används ofta i servermiljöer och företagsinfrastruktur, men projektet erbjuder även en version med KDE-skrivbordet installerat – något som blivit uppskattat av många användare.

    En exklusiv grupp sponsorer

    Genom att bli KDE-patron ansluter sig Rocky Linux till en rad välkända företag inom teknik- och open source-världen. Bland organisationerna som redan stödjer KDE finns bland annat:

    • Blue Systems
    • Canonical
    • g10 Code
    • Google
    • Kubuntu Focus
    • Mbition
    • Slimbook
    • SUSE
    • Techpaladin
    • The Qt Company
    • TUXEDO Computers

    Att bli KDE-patron kräver en donation på minst 5 000 euro till organisationen KDE e.V., den ideella förening som juridiskt representerar och stödjer KDE-projektet.

    Viktigt stöd till fri programvara

    Pengarna från patronprogrammet används till flera viktiga delar av KDE:s arbete. Bland annat finansieras:

    • utveckling av ny funktionalitet
    • drift av projektets infrastruktur
    • gemenskapsevenemang och utvecklarträffar
    • långsiktiga initiativ för det öppna skrivbordet

    Sådana bidrag spelar en avgörande roll för att open source-projekt ska kunna fortsätta utvecklas stabilt över tid.

    Samarbete stärker open source

    Att organisationer inom open source-världen stödjer varandra ekonomiskt ses ofta som ett viktigt steg mot ett mer hållbart ekosystem. Många projekt bygger på varandras arbete, och genom att bidra tillbaka kan utvecklingen fortsätta i ett positivt kretslopp.

    Rocky Linux beslut att stödja KDE visar hur samarbetet inom fri programvara fortsätter att växa – och hur viktiga gemenskaperna bakom projekten är för framtidens öppna teknik.

    Läs mer här

    https://ev.kde.org/2026/03/03/rockylinux-becomes-kde-patron

    Faktaruta

    Ämne: Rocky Linux blir KDE-patron

    Organisation: Rocky Enterprise Software Foundation (RESF)

    Vad har hänt? Rocky Linux har gått med i KDE e.V:s patronprogram.

    Syfte: Att stödja KDE:s utveckling, infrastruktur och communityarbete ekonomiskt.

    Miniminivå för patroner: 5 000 euro

    Betydelse: Visar hur open source-projekt stärker varandra genom samarbete och finansiering.

  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor.

    De flesta webbläsare är byggda kring en enkel idé: en flik i taget. Men hur vi faktiskt arbetar på webben har förändrats. Vi jämför, refererar, skriver, följer upp och övervakar – ofta samtidigt. Med Vivaldi 7.8 tar Vivaldi ett tydligt steg bort från det linjära fliktänket och närmar sig i stället hur människans uppmärksamhet faktiskt fungerar.

    Den stora nyheten är en genomgripande förbättring av Tab Tiling – funktionen som låter flera webbsidor visas sida vid sida i samma fönster. Den har funnits länge i Vivaldi, men har tidigare känts som något man aktiverar. I version 7.8 blir den något man bara gör.

    Dra. Släpp. Tänk vidare.

    I Vivaldi 7.8 skapar du en uppdelad vy genom att helt enkelt dra en flik rakt in i sidan du tittar på. När du hovrar över olika delar av fönstret visas visuella markeringar: vänster, höger, ovanför, under – eller i rutnät. Släpp fliken där det känns logiskt, och layouten skapas direkt.

    Ingen dialogruta. Inga inställningar. Ingen mental omställning.

    Det kan låta som en liten förändring, men i praktiken är det en stor sak. Gränssnittsforskning visar att varje avbrott i arbetsflödet – varje meny, varje extra val – har en kognitiv kostnad. När Vivaldi tar bort steget mellan tanke och handling känns webbläsaren plötsligt betydligt snabbare, även om datorn inte blivit det.

    Öppna länkar direkt i en uppdelad vy

    Nyheten stannar inte där. Nu går det också att öppna länkar direkt som en del av en befintlig uppdelad vy. I stället för att en länk tar över hela fönstret och tvingar dig att möblera om efteråt, kan nytt innehåll smidigt ”landa” bredvid det du redan jobbar med.

    För den som använder musgester går detta till och med att trigga utan menyer eller klick. Resultatet är att webbläsaren börjar kännas mindre som en rad sidor – och mer som en sammanhängande arbetsyta.

    Ett verktyg för parallellt tänkande

    Vivaldi beskriver själva Tab Tiling som ett sätt att ”tänka i parallell”, och det är en träffande formulering. Människor är dåliga på att växla kontext snabbt, men bra på att hålla flera saker i huvudet samtidigt – så länge de är synliga.

    Med Tab Tiling blir det naturligt att:

    • skriva eller forska med källor synliga bredvid texten
    • jämföra priser, specifikationer eller designförslag
    • följa liveuppdateringar medan annat arbete fortsätter

    Eftersom varje ruta i layouten fortfarande är en vanlig flik kan du dessutom kombinera tiling med andra Vivaldi-funktioner. Du kan till exempel låta vissa sidor uppdateras automatiskt med jämna mellanrum, medan resten av arbetsytan förblir exakt som den är.

    Flikar som beter sig som man förväntar sig

    Vivaldi 7.8 gör också något som låter självklart – men som få webbläsare faktiskt klarar av: fästa flikar kan nu låsas till en specifik domän.

    Det innebär att en fastnålad e-postflik alltid förblir e-post. Ett projektverktyg förblir ett projektverktyg. De slutar vara ”små vanliga flikar” och börjar fungera som verkliga verktyg.

    Det är en till synes enkel förändring, men den eliminerar ett av de vanligaste irritationsmomenten i långa webbsessioner: att något man tänkt vara stabilt plötsligt förvandlas till något helt annat.

    E-post som en del av webbläsaren – på riktigt

    Vivaldis inbyggda e-postklient får också ett rejält lyft. Tidigare var mail låst till ett enda fönster. I version 7.8 fungerar mail över flera fönster och Workspaces, och fästa mailflikar följer med överallt.

    I praktiken betyder det att e-post inte längre känns som en separat funktion eller ett sidoprojekt. Den blir ett verktyg som alltid finns där, oavsett hur du organiserar ditt arbete i webbläsaren.

    Installera Vivaldi 7.8 på Ubuntu 24.04

    Att installera Vivaldi på Ubuntu 24.04 är enkelt och följer samma modell som många andra moderna Linuxprogram. Det rekommenderade sättet är att använda Vivaldis officiella DEB-paket, vilket ger automatiska uppdateringar via Ubuntus pakethantering.

    1. Gå till Vivaldis officiella nedladdningssida och välj Vivaldi för Linux (DEB).
    2. Ladda ner paketet som passar ditt system (vanligtvis 64-bitars).
    3. Installera genom att dubbelklicka på den nedladdade .deb-filen och använda Ubuntu Software,
      eller via terminalen:sudo apt install ./vivaldi-stable_*.deb

    Under installationen läggs Vivaldis eget programförråd automatiskt till i systemet. Det innebär att framtida uppdateringar, inklusive säkerhetsfixar och nya versioner, levereras smidigt via vanliga systemuppdateringar.

    När installationen är klar hittar du Vivaldi i programmenyn, redo att användas direkt utan ytterligare konfiguration.

    Små förbättringar som formar helheten

    Utöver de stora nyheterna innehåller Vivaldi 7.8 en rad mindre, men viktiga förbättringar:

    • Daglig bakgrundsbild från Unsplash på startsidan, helt valfritt
    • Caret browsing som egen inställning för bättre tangentbordsnavigering och tillgänglighet
    • Omritad Windows-installer för smidigare installation
    • Ett mycket stort antal kraschfixar, möjliggjorda av förbättrad kraschrapportering

    Vivaldis QA-team beskriver det som ”två fulla hinkar med kraschfixar” och konstaterar torrt att de få krascher som eventuellt återstår lika gärna kan bero på kosmisk strålning eller grannens mikrovågsugn.

    En webbläsare med en tydlig filosofi

    Bakom alla funktioner finns en konsekvent idé: webbläsaren ska anpassa sig efter användaren – inte tvärtom. Vivaldi profilerar sig öppet mot övervakning, investerarstyrda designbeslut och lösningar där automatiserade system filtrerar vad du får se.

    I stället handlar Vivaldi 7.8 om kontroll, tempo och arbetsro. Om att ge användaren verktyg som känns naturliga när de väl finns där.

    När tanken ”jag vill se de här två sidorna samtidigt” uppstår – då är du redan där.

    https://vivaldi.com/sv/download

    FAKTARUTA: Vivaldi 7.8
    • Nyhet: Drag-and-drop Tab Tiling (dra flik → släpp i layout)
    • Workflow: Öppna länkar direkt som “tiled tab”
    • Flikar: Fästa flikar kan låsas till en domän
    • Mail: Fungerar i flera fönster + pinnade mailflikar över Workspaces
    • Extra: Daglig bild på startsidan (valfritt), bättre tillgänglighet, fler kraschfixar
  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare.

    Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här – den senaste stabila versionen av det populära Linux-systemet. Utgåvan bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS, levereras med Linux-kärna 6.14 och bjuder på en rejäl uppdatering av skrivbordsmiljön Cinnamon, tillsammans med flera förbättringar i systemets verktyg.

    Efter drygt tre veckors betatestning och omkring fyra månader efter föregående version, 22.2 ”Zara”, har Mint 22.3 nu officiellt gått från teststatus till godkänd stabil release. Installationsfilerna håller redan på att spridas till spegelservrar världen över, vilket innebär att de flesta användare kan ladda ner systemet direkt.

    Som LTS-baserad distribution får Linux Mint 22.3 uppdateringar och säkerhetsstöd ända fram till april 2029, vilket gör den särskilt attraktiv för användare som vill ha ett stabilt system över lång tid.

    Cinnamon 6.6 – den stora nyheten

    Den mest märkbara förändringen för användaren är Cinnamon 6.6, den senaste versionen av Mints egen skrivbordsmiljö. Här har programmenyn fått en tydlig ansiktslyftning med ett anpassningsbart sidofält där du själv kan välja vad som ska visas – till exempel användaravatar, platser, bokmärken och favoriter.

    Menyn är också mer flexibel än tidigare, med valfri placering av systemknappar och ett förbättrat sökfält. Dessutom används nu XApp Symbolic Icons, vilket ger enhetliga, stilrena och monokroma ikoner genom hela skrivbordet.

    Bättre inmatning och Wayland-stöd

    Cinnamon 6.6 tar även ett stort steg framåt när det gäller Wayland-kompatibilitet. Tangentbordslayouter och inmatningsmetoder har moderniserats så att både klassiska XKB-layouter och IBus-metoder kan visas och växlas sömlöst.

    Skärmtangentbordet har dessutom skrivits om helt från grunden direkt i Cinnamon. Resultatet är både snyggare grafik och bättre användbarhet, inklusive smidigare byte mellan olika inmatningsmetoder.

    Förbättringar i filhantering och skrivbordet

    Filhanteraren Nemo har fått flera praktiska förbättringar. Det går nu att pausa och återuppta filkopieringar, och sökfunktionen har utökats med stöd för reguljära uttryck. En ny mallhanterare har också integrerats direkt i högerklicksmenyerna.

    På skrivbordet märks även små men välkomna förbättringar, som notifieringsindikatorer per program i panelen och ett enkelt nattljusläge som minskar blått ljus. Fönsterhanteraren har finslipats ytterligare för Wayland, med bland annat stöd för aktiva hörn även i helskärmsläge och mer flexibelt Alt+Tab-beteende.

    Starkare systemverktyg

    Även bakom kulisserna har Linux Mint 22.3 fått kärlek. Säkerhetskopieringsverktyget Timeshift kan nu pausa och återuppta snapshot-körningar, och filöverföringsappen Warpinator har fått stöd för IPv6 samt möjligheten att skicka textmeddelanden under pågående överföringar.

    Dessutom introduceras ett helt omarbetat systeminformationsverktyg som samlar hårdvaru- och drivrutinsinformation på ett ställe, samt ett nytt systemadministrationsprogram där man kan konfigurera mer avancerade inställningar, till exempel startladdaren.

    Ladda ner eller uppgradera

    Linux Mint 22.3 finns tillgänglig i utgåvorna Cinnamon, MATE och Xfce. Installationsfilerna hittas på Mints spegelservrar under katalogen stable/22.3/.

    För dig som redan kör Linux Mint 22.2 ”Zara” är uppgraderingen enkel: uppdatera Uppdateringshanteraren, välj ”Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena” i Redigera-menyn och följ instruktionerna. Uppgraderingen fungerar smidigt och utan större problem i praktiken.

    Det officiella tillkännagivandet väntas inom kort – men redan nu är Linux Mint 22.3 redo för daglig användning.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki finns nerladdningslänkar till 22.3 i olika smaker, beronde på vilken fönsterhantare man föredra.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_22

    $ faktaruta

    Linux Mint 22.3 “Zena” – i korthet

    • Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Support: uppdateringar till april 2029 (LTS-cykel)
    • Skrivbord: Cinnamon 6.6
    • Ny programmeny: omdesign + anpassningsbart sidofält
    • Ikoner: XApp Symbolic Icons (enhetliga, monokroma)
    • Wayland: moderniserad inmatning + bättre kompatibilitet
    • Nemo: pausa/återuppta filjobb + regex-sök + mallar i snabbmenyn
    • Verktyg: Timeshift pausa/återuppta; Warpinator får IPv6 + textmeddelanden
    • ISO-utgåvor: Cinnamon, MATE, Xfce (katalog: stable/22.3/)
    • Uppgradering: via Uppdateringshanteraren → Redigera → “Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena”



  • Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad EOL innebär, varför Ubuntu släpper kortlivade versioner och hur du tar dig vidare utan att tappa säkerhetskollen.

    Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04, med kodnamnet Plucky Puffin, närmar sig sitt slutdatum den 15 januari 2026. Det markerar slutet på den nio månader långa supportperiod som gäller för alla Ubuntu-utgåvor som inte är långtidssupport (LTS). För många användare kan ett sådant datum kännas abstrakt, men bakom begreppet End of Life döljer sig viktiga konsekvenser för säkerhet, stabilitet och framtida användning.

    Vad var Ubuntu 25.04 för typ av release?

    När Ubuntu 25.04 släpptes den 17 april 2025 var den aldrig tänkt att leva länge. Den tillhör kategorin interim releases, versioner som fungerar som tekniska förtrupper inför nästa större LTS-version. Här introduceras nyare komponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och förändringar i systemets grund som ännu inte är redo att “frysas” för långvarig support.

    Denna modell gör att Ubuntu kan utvecklas snabbt utan att riskera den stabilitet som företag och myndigheter kräver av LTS-utgåvorna.

    Vad betyder End of Life i praktiken?

    När en Ubuntu-version når EOL upphör allt officiellt underhåll. Det innebär att inga fler säkerhetsuppdateringar, buggfixar eller paketuppdateringar släpps. Säkerhetsbrister som upptäcks efter detta datum lämnas öppna, och system som fortsätter köras blir gradvis mer sårbara för attacker och kompatibilitetsproblem.

    Det handlar alltså inte om att systemet slutar fungera över en natt, utan om att risknivån långsamt men säkert ökar.

    Varför uppgraderingar är en central del av Ubuntu-filosofin

    Ubuntu är byggt kring idén om kontinuerlig förnyelse. Kortlivade versioner som 25.04 ger utvecklare och avancerade användare möjlighet att testa framtidens teknik i skarpt läge, medan mer konservativa miljöer lutar sig mot LTS-utgåvor med fem års support.

    Den här balansen mellan innovation och stabilitet är en av anledningarna till att Ubuntu fått så stort genomslag, både på skrivbordet och i datacenter. Bakom modellen står Canonical, som samordnar utveckling, säkerhetsarbete och dokumentation.

    Nästa steg för användare av Ubuntu 25.04

    Den officiellt stödda uppgraderingsvägen från Ubuntu 25.04 går till Ubuntu 25.10, Questing Quokka. Den versionen får fortsatt säkerhetsunderhåll och utvalda buggfixar. Uppgraderingen kan göras direkt i systemet, utan ominstallation, förutsatt att man följer rekommenderade förberedelser.

    För den som vill ha längre trygghet kan nästa LTS-utgåva vara ett alternativ, men då krävs oftast ett extra steg i uppgraderingskedjan.

    En påminnelse om mjukvarans livscykel

    Ubuntu 25.04:s begränsade livslängd är inte en svaghet, utan en del av ett medvetet ekosystem. Programvara lever, utvecklas och pensioneras. Att hålla sitt system uppdaterat är därför inte bara en teknisk detalj, utan en grundförutsättning för säker och hållbar datoranvändning.

    För användare av Ubuntu 25.04 är budskapet tydligt: planera uppgraderingen före mitten av januari 2026 för att undvika att stå kvar på ett system som världen har gått vidare från.

    Faktaruta: Vad Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin) bjöd på
    Skrivbord & upplevelse
    • GNOME 48 med triple buffering för mjukare animationer.
    • HDR-inställningar och nya funktioner som Wellbeing (skärmtids-/välmåendeverktyg).
    • Läge för bevarad batterihälsa (begränsar laddning för längre livslängd).
    • Ny modern PDF-läsare: Papers som standard.
    System & under huven
    • Linux-kärna 6.14 för nyare hårdvarustöd och plattformsförbättringar.
    • APT 3.0 (uppdaterad pakethantering).
    • Nytt “devpack” (Spring) som breddar verktygskedjor för utvecklare.
    Installerare & dual-boot
    • Smidigare installation och boot-upplevelse.
    • Bättre stöd för installation bredvid andra OS, inklusive förbättrad hantering av BitLocker-scenarion.
    • Vassare avancerad partitionering vid behov.
    Säkerhet & plattform
    • Stöd för confidential computing med AMD SEV-SNP.
    • Förbättringar kopplade till AI-prestanda på Intel GPU:er (silicon enablement).
  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren


    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum.

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en så kallad ”AI kill switch” – en funktion som låter användaren helt och hållet stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Funktionen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och markerar ett tydligt ställningstagande för användarkontroll i en tid då artificiell intelligens byggs in i allt fler digitala produkter.

    Bakgrunden: Firefox som ”AI-webbläsare”

    Diskussionen tog fart tidigare i veckan när Mozillas nytillträdde VD Anthony Enzor-DeMeo presenterade sin vision om att Firefox ska utvecklas till en ”modern AI browser”. Uttalandet väckte snabbt oro, särskilt bland långvariga Firefox-användare, Linux-communityn och integritetsmedvetna användare som valt Firefox just för dess fokus på öppen källkod och användarens självbestämmande.

    Mozilla var dock snabba med att förtydliga vad detta innebär – och kanske ännu viktigare: vad det inte innebär.

    En riktig avstängning – inte bara en inställning

    Firefox-utvecklaren Jake Archibald förklarade på Mastodon att Mozilla arbetar på en intern funktion som de kallar för en AI kill switch. Namnet är internt och kommer sannolikt att ersättas av något mer rumsrent, men ambitionen är glasklar.

    När funktionen är aktiverad ska alla AI-funktioner försvinna helt, aldrig visas i gränssnittet och inte aktiveras i framtiden.

    Detta är mer än bara att slå av en enskild funktion. Kill switch-läget ska fungera som ett globalt nej till AI i Firefox, oavsett om det handlar om sidofunktioner, knappar, assistenter eller framtida tillägg som Mozilla själva utvecklar.

    Alla AI-funktioner blir frivilliga

    Mozilla betonar också att alla AI-funktioner kommer att vara opt-in, alltså frivilliga från början. Inget ska aktiveras automatiskt.

    Samtidigt erkänner Mozilla att begreppet opt-in kan tolkas olika. Är en ny knapp i verktygsfältet opt-in, eller krävs ett aktivt val i inställningarna?

    Det är just här AI-avstängningsknappen kommer in. Den ska vara entydig och kompromisslös: är den på, finns ingen AI över huvud taget.

    VD:n: ”Firefox måste fungera för alla”

    Kort efter publiceringen bekräftade Mozilla officiellt planerna. På Reddit skrev Anthony Enzor-DeMeo att Firefox måste fungera för nästan alla på planeten – utvecklare, Linux-användare, studenter, föräldrar och personer som aldrig ändrar en standardinställning.

    Han slog samtidigt fast Mozillas kärnvärden och betonade att Firefox alltid kommer att vara byggd kring användarkontroll. Det inkluderar AI, och en riktig avstängningsfunktion kommer under första kvartalet 2026.

    Vad betyder detta i praktiken?

    För användaren innebär detta att Firefox försöker gå en balanserad väg. AI-funktioner ska finnas för dem som vill ha dem, men det ska också finnas en total avstängning för dem som inte vill. Ingen funktion ska tvingas på användaren, och valfrihet ska vara tydlig och konsekvent.

    I en tid då många webbläsare integrerar AI utan tydliga avstängningsmöjligheter sticker Mozilla ut genom att erbjuda ett ”allt eller inget”-val.

    Slutsats

    Firefox har i över 20 år varit ett alternativ för användare som värdesätter kontroll, transparens och öppenhet. Med den kommande AI-avstängningsknappen signalerar Mozilla att även framtidens Firefox ska kunna användas utan AI – om man så önskar.

  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse.

    Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare i och med lanseringen av Alpha 2. Även om versionen fortfarande är avsedd för utvecklare och entusiaster snarare än vardagsanvändare, ger den en spännande förhandsblick på vad som väntar i nästa stora generation av det populära open source-mediacentret.

    Kodi har i över 20 år varit en central spelare för hemmabio, streaming och lokal medieuppspelning. Med version 22 tar projektet ett rejält tekniskt kliv – både bakom kulisserna och i användarupplevelsen.

    Ny motor under huven: FFmpeg 8

    En av de mest betydelsefulla förändringarna är uppgraderingen till FFmpeg 8, hjärtat i Kodis ljud- och videohantering. FFmpeg används av allt från webbläsare till professionella videoredigerare, och den nya versionen innebär bredare codec-stöd och bättre kompatibilitet med moderna mediaformat.

    För slutanvändaren betyder detta färre uppspelningsproblem, bättre stöd för nya filformat och en stabilare grund för framtida förbättringar.

    Stöd för HEIC – bilder från moderna kameror och mobiler

    Kodi 22 får nu inbyggt stöd för HEIF och HEIC, bildformat som blivit standard på många smartphones och digitalkameror. Tidigare krävdes omvägar eller konvertering – nu visas bilderna direkt i Kodi, precis som JPEG och PNG.

    Detta gör Kodi mer relevant som komplett mediehub även för fotoarkiv.

    Förfinad videouppspelning och smartare undertexter

    Utvecklarna har också lagt tid på att förbättra videouppspelningen i mer komplexa scenarier. Strömmar med mycket stora mängder ljudspår, videospår och undertexter hanteras nu stabilare, och systemet för ljudkanaler har blivit mer tillförlitligt.

    Dessutom fungerar tvingade undertexter bättre, något som länge varit en källa till irritation för användare av internationellt innehåll.

    Bättre metadata och bibliotekshantering

    Kodi 22 introducerar flera förbättringar i mediebiblioteket. Bland annat tillkommer ett nytt fält för säsongsbeskrivningar i TV-serier, samt metadata för originalspråk för både filmer och serier. Detta gör det enklare att presentera och sortera innehåll på ett mer informativt sätt.

    Hanteringen av flera versioner av samma titel, exempelvis bio-, director’s cut- eller UHD-utgåvor, har också förbättrats. Ett irriterande fel från Alpha 1, där biblioteksuppdateringar kunde misslyckas om lokala NFO-filer fanns, är nu åtgärdat.

    Live-TV får välbehövlig tidsfix

    För användare av Live TV och PVR har Kodi 22 rättat problem relaterade till övergången mellan sommar- och vintertid. Det är kanske inte den mest uppmärksammade nyheten, men för många har det varit ett långvarigt och praktiskt problem.

    Väder, gränssnitt och grafik

    Väderfunktionen får ett lyft genom ett nytt Weather Skinning API, vilket ger skinnutvecklare större frihet än tidigare. Samtidigt har både väderfönstret och hemwidgetarna fått flera korrigeringar som förbättrar stabilitet och användbarhet.

    Kodi 22 gör det också möjligt att explicit ange tillgänglig fanart, vilket ger användaren större kontroll över det visuella uttrycket.

    Python 3.13 – framtidssäkrade tillägg

    Under ytan uppgraderas Kodis inbyggda Python-miljö till version 3.13.7. För användare innebär detta främst bättre prestanda och långsiktig kompatibilitet, medan tilläggsutvecklare får tillgång till ett modernare och snabbare utvecklingsspråk.

    Plattformsspecifika förbättringar

    Kodi 22 innehåller flera riktade förbättringar beroende på plattform. På Windows är det nu möjligt att köra flera Kodi-instanser samtidigt, något som underlättar testning och avancerade användningsfall. Android-versionen får en ny dialog som tydligare förklarar mikrofonbehörigheter och ökar transparensen kring systemåtkomst.

    På macOS har ett problem med hög CPU-användning i bakgrunden åtgärdats. För LG webOS-enheter har utvecklarna förbättrat den nya mediapipelinen, rättat problem med för ljusa undertexter och gränssnittselement vid HDR- och Dolby Vision-uppspelning, samt gjort undertextrenderingen mer tillförlitlig.

    Ännu inte redo för vardagsbruk

    Trots alla förbättringar betonar Kodi-teamet att Alpha 2 inte är avsedd för daglig användning. Övergången från Kodi 21 ”Omega” till Kodi 22 ”Piers” är omfattande, och både buggar och ofärdiga funktioner är att vänta.

    Riktningen är dock tydlig. Kodi 22 formar sig till en tekniskt modern, mer flexibel och framtidssäker mediacenterplattform. För den som vill testa framtiden – och accepterar vissa barnsjukdomar – erbjuder Alpha 2 en intressant inblick i vad som väntar.

    https://kodi.tv/article/kodi-22-piers-alpha-2

    Kodi 22 “Piers” – Faktaruta
    Status: Alpha 2 (test-/utvecklarversion)
    Största nyheterna:
    • FFmpeg 8 (bredare codec-stöd och modernare uppspelningsgrund)
    • Inbyggt stöd för HEIF/HEIC-bilder
    • Förbättrad hantering av många ljud-/undertextspår och tvingade undertexter
    • Metadata: säsongsplot för TV-serier och originalspråk för filmer/serier
    • PVR/Live TV-fixar för sommar-/vintertid (DST)
    Gränssnitt & väder:
    • Ny Weather Skinning API för skintillverkare
    • Fixar och förbättringar i Home-widget och väderfönster
    Under huven:
    • Inbyggd Python uppgraderad till 3.13.7
    • Mer kontroll över fanart (kan anges explicit)
    Plattformshöjdpunkter:
    • Windows: flera Kodi-instanser samtidigt
    • Android: tydligare dialog för mikrofonbehörigheter
    • macOS: fix för hög CPU-belastning i bakgrunden
    • LG webOS: förbättringar för HDR/Dolby Vision och undertexter
    Obs: Alpha-versioner kan innehålla buggar och är inte rekommenderade för daglig användning.
  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett tydligt tecken på att Mozilla tvingas prioritera hårdare i en tid av ekonomiska och tekniska utmaningar.

    Mozilla har nu bekräftat det många länge anat: stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör i september 2026. Då släpps version 145 – den första utan 32-bitarsbyggen. Version 144 blir alltså den sista ordinarie utgåvan med stöd, medan den långsiktiga ESR-grenen 140 kommer att underhållas med säkerhetsuppdateringar fram till samma månad.

    Ett beslut med historik

    Firefox har under många år varit ett undantag bland de stora webbläsarna genom att fortsätta erbjuda 32-bitarsversioner för Linux. Långt efter att konkurrenter och de flesta operativsystem gått vidare har Mozilla hållit fast vid äldre hårdvara. Men enligt ingenjörerna Julien Cristau och Sylvestre Ledru är det inte längre hållbart: underhåll av 32-bitarsbyggen är både tidskrävande och tekniskt problematiskt.

    En arkitektur på utdöende

    Utvecklingen är knappast oväntad. De flesta stora Linux-distributioner har redan avvecklat 32-bitars som primär arkitektur, och processorer med 64-bitarsstöd har dominerat marknaden i nästan två decennier. I dag är det endast ett fåtal projekt som håller fanan högt – Debian fortsätter erbjuda i386-byggen (dock community-underhållna), Slackware stöder fortfarande 32-bitars, och små nischdistributioner som antiX, Devuan, Puppy och Bodhi Legacy ser till att även riktigt gammal hårdvara kan användas.

    Andrum för användarna

    För den som inte kan uppgradera omedelbart finns en tidsfrist. Firefox ESR 140 lever vidare i 32-bitarsformat till september 2026. Men därefter återstår egentligen bara en väg framåt: migrera till ett 64-bitars system för att fortsätta använda en modern och säker Firefox-version.

    Ett större sammanhang

    Beslutet är också en del av en större bild. Mozilla har på senare tid tvingats till flera strategiska förändringar – från nedläggningen av populära tjänster till licensjusteringar som gynnar annonsörer, och inte minst lanseringen av kontroversiella AI-funktioner. Mycket tyder på att bolaget står under press, både ekonomiskt och organisatoriskt.

    Att avsluta stödet för 32-bitars Linux handlar därför inte bara om teknik, utan också om resursprioriteringar. Genom att kapa en utdöende plattform frigörs utvecklingskraft till områden där framtiden finns. Frågan är bara om det räcker för att åter ge Firefox en starkare position i den hårt konkurrensutsatta webbläsarvärlden.

    FAKTA: Firefox och 32-bitars Linux

    • Påverkade CPU-arkitekturer:
      – Intel 80386 (1985)
      – Intel 80486 (1989)
      – Pentium-serien (1993 →)
      – Pentium Pro / II / III
      – Pentium 4 och senare 32-bitars
      – Tidiga AMD K5/K6/K7 (Athlon) och 32-bitars Athlon XP

    • Stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör:
      – Sista version med stöd: Firefox 144 (2026)
      – ESR 140 får säkerhetsfixar till september 2026

    • 64-bitars eran började:
      – AMD Athlon 64 (2003) var första x86-64 CPU
      – Idag, 20+ år senare, är 64-bitars standard på alla moderna datorer

    Rekommendation:
    Migrera till ett 64-bitars OS och Firefox 64-bit för att fortsätta vara säker.

    https://linuxiac.com/mozilla-confirms-firefox-32-bit-linux-support-will-end-in-2026

  • Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans.

    Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som från början var ett experiment, blivit en central del i allt från artificiell intelligens och datavetenskap till några av världens största företag.

    Bland de medverkande finns grundaren Guido van Rossum, Travis Oliphant, Barry Warsaw, Armin Ronacher, Mariatta Wijaya och flera andra profiler som haft betydelse för språkets utveckling.

    Dokumentären lyfter inte bara Python i sig, utan ger också en inblick i den bredare historien om öppen källkod – kryddad med den humor som ofta förknippas med open source-gemenskapen.

    Filmen har möjliggjorts med stöd från Anaconda, Dropbox, Meta, OpenTeams, JetBrains’ PyCharm och Quansight.

    “Python: The Documentary” finns nu tillgänglig för alla som vill ta del av berättelsen bakom världens mest inflytelserika programmeringsspråk.

Etikett: tekniknyheter

  • Zorin OS 18.1: Linux blir enklare, lättare och mer kompatibelt

    Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows. Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer…

  • Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran

    Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg. När Linux…

  • Firefox 149: snabbare PDF:er, delad skärm och bättre säkerhet

    Firefox 149 tar ytterligare steg mot att bli mer än bara en webbläsare. Med snabbare PDF-hantering, en ny funktion för delad skärm och skärpt skydd mot skadliga webbplatser visar uppdateringen hur moderna webbläsare allt mer utvecklas till kompletta arbetsverktyg för både vardag och arbete. Mozilla fortsätter att förfina sin webbläsare Firefox – och version 149…

  • SysVinit 3.16 – en liten uppdatering av ett av Linux äldsta hjärtan

    SysVinit, ett av Linux äldsta init-system, har fått en ny uppdatering i version 3.16. Även om förändringarna är små handlar de om förbättrad dokumentation, ökad kompatibilitet med systemd och fortsatt kodstädning – ett tecken på att klassisk Unix-teknik fortfarande hålls vid liv i en modern Linuxvärld. Trots att moderna Linuxdistributioner i dag nästan alltid använder…

  • Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform. I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika…

  • Kan SUSE få ny ägare igen? – ännu ett kapitel i Linux-företagets långa ägarhistoria

    SUSE kan återigen vara på väg mot ett ägarbyte. Enligt uppgifter från Reuters undersöker den svenska riskkapitaljätten EQT möjligheten att sälja Linuxföretaget – en affär som kan värdera bolaget till omkring 6 miljarder dollar. Om försäljningen blir verklighet skulle det innebära ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten, men sannolikt utan dramatiska förändringar…

  • Firefox kan få nytt utseende – Mozilla testar designkonceptet “Nova”

    Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att…

  • Rocky Linux blir finansiell partner till KDE – stärker det öppna skrivbordet

    Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet. Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom…

  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor. De flesta…

  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare. Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här –…

  • Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad…

  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum. Mozilla har bekräftat…

  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse. Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare…

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett…

  • Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Ny dokumentärfilm berättar historien om Python Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans. Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som…