KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter.
KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form, trots att versionen fortfarande ligger några månader bort. Den nya versionen av det populära Linux-skrivbordet är planerad till mitten av oktober och en av de mest intressanta nyheterna riktar sig särskilt till användare med NVIDIA-grafikkort.
Den stora förändringen handlar om trippelbuffring i KWin, KDE:s fönsterhanterare och kompositor. I Plasma 6.8 kommer trippelbuffring att vara aktiverad som standard för NVIDIA-GPU:er.
Vad betyder trippelbuffring?
När datorn ritar upp det du ser på skärmen sker det inte direkt på själva bildytan. I stället används minnesytor, så kallade buffertar, där nästa bildruta förbereds innan den visas. Med dubbelbuffring finns två sådana ytor: en som visas och en som förbereds.
Trippelbuffring lägger till en tredje buffert. Det gör att systemet får lite mer spelrum när bildrutor ska levereras till skärmen. Resultatet kan bli att animationer, fönsterförflyttningar och skrivbordseffekter upplevs som jämnare, särskilt när systemet annars riskerar att missa rätt ögonblick att visa nästa bildruta.
För användaren betyder det i praktiken mindre hack och ryck i skrivbordet.
En viktig förbättring för NVIDIA på Linux
NVIDIA har länge haft ett lite komplicerat rykte i Linux-världen. Drivrutinerna har blivit mycket bättre med åren, men kombinationen av Wayland, kompositorer och grafikeffekter har inte alltid varit helt friktionsfri.
Därför är det intressant att KDE nu anser att tidigare problem med trippelbuffring är lösta. KDE-utvecklaren Xaver Hugl har bekräftat att funktionen nu kan aktiveras som standard i Plasma 6.8.
Det här är ingen funktion som vanliga användare nödvändigtvis kommer att se i en meny. Men den kan märkas i vardagen genom ett skrivbord som känns mer följsamt. Att flytta fönster, växla mellan program eller använda animationer kan upplevas som mjukare, särskilt på system där NVIDIA-grafiken tidigare haft små ryck i bilden.
Bättre kontroll över bakgrundsbilder
Plasma 6.8 får också en förbättring för den som använder bildspel som skrivbordsbakgrund. Tidigare har bildspel främst varit tänkta att byta bild automatiskt efter en viss tid. I den nya versionen ska det gå att skapa bildspel som inte byter bild av sig själva.
I stället kan användaren manuellt byta bakgrundsbild via skrivbordets högerklicksmeny eller med ett globalt kortkommando.
Det kan låta som en liten detalj, men det gör funktionen mer flexibel. Man kan till exempel ha en samling bakgrundsbilder redo och själv välja när nästa bild ska visas.
Virtuellt tangentbord med Esperanto
En annan mindre nyhet är att Plasmas virtuella tangentbord får stöd för en Esperanto-layout. Det är kanske inte en funktion som berör alla, men det visar KDE-projektets breda fokus på språk, tillgänglighet och internationella användare.
Renare menyredigerare
Plasma 6.8 kommer även med en omarbetad version av programmet Menu Editor, alltså verktyget som används för att redigera programmenyer. Den nya designen ska ha färre visuella ramar och ett renare utseende.
Det är en typisk KDE-förbättring: inte nödvändigtvis dramatisk, men ett steg mot ett mer polerat och lättanvänt skrivbord.
Buggfixar efter Plasma 6.7
Utvecklarna arbetar samtidigt vidare med att rätta fel som upptäckts efter lanseringen av Plasma 6.7. En bugg i Plasma 6.8 som kunde orsaka krascher efter att en ljud-CD matats ut från Dolphin eller Audex har redan åtgärdats.
Plasma 6.7.1, med de första rättningarna efter Plasma 6.7, har redan släppts. Plasma 6.7.2 är planerad till början av nästa vecka.
Sammanfattning
KDE Plasma 6.8 ser inte ut att bli en version som bara handlar om stora synliga nyheter. I stället verkar mycket fokus ligga på förbättringar som gör skrivbordet mer stabilt, mjukare och trevligare att använda.
För NVIDIA-användare kan standardaktiverad trippelbuffring bli en av de viktigaste nyheterna. Det är en teknisk förändring bakom kulisserna, men just sådana förändringar kan ofta göra stor skillnad i hur snabbt och modernt ett skrivbord känns.
KDE Plasma 6.8 är planerad till mitten av oktober.
Faktaruta: KDE Plasma 6.8
Planerad lansering: Mitten av oktober
Viktig nyhet: KWin aktiverar trippelbuffring som standard för NVIDIA-grafikkort.
Vad betyder det? Trippelbuffring kan ge mjukare grafik, mindre ryck och ett mer följsamt skrivbord.
Andra nyheter: Manuell styrning av bakgrundsbildspel, ny Esperanto-layout i virtuellt tangentbord och en renare menyredigerare.
Passar för: Linux-användare som vill ha ett modernt, snabbt och polerat skrivbord.
När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en intressant milstolpe för alla som följer utvecklingen av Linux grafikstack.
I en tid när allt fler Linux-skrivbord går över till Wayland kan det låta märkligt att någon fortfarande utvecklar nya X11-servrar. Men det är precis vad som händer. Projektet Yserver har nu nått version 1.0 och visar att X11 fortfarande har ett tekniskt liv vid sidan av Wayland.
Yserver är en helt ny X11-server, skriven från grunden i programmeringsspråket Rust. Målet är inte att kopiera X.Org Server in i minsta detalj, utan att bygga en modernare variant som klarar dagens skrivbordsmiljöer, fönsterhanterare och program – utan att bära med sig all historisk ballast från äldre X11-system.
X11 har funnits i årtionden och har länge varit grunden för grafiska Linux-skrivbord. Det är den teknik som gör att fönster, muspekare, tangentbord, grafik och program kan samverka på skärmen. Men med tiden har X11 blivit både komplext och svårt att modernisera. Därför har Wayland vuxit fram som ett modernare alternativ.
Trots detta används X11 fortfarande av många. En del föredrar klassiska fönsterhanterare, andra har program eller arbetsflöden som fungerar bättre under X11. Vissa uppskattar helt enkelt stabiliteten och flexibiliteten i det gamla systemet. Därför finns det fortfarande ett behov av X11-teknik, även om framtiden på Linux-skrivbordet i allt högre grad pekar mot Wayland.
Det som gör Yserver intressant är att projektet försöker rensa bort sådant som i dag anses föråldrat. Bland det som inte prioriteras finns till exempel stöd för flera gamla skärmkoncept, äldre grafikformat, indirekt GLX, gamla drivrutinsgränssnitt och klienter med annan byte-ordning. Resultatet är tänkt att bli en smalare och mer modern X11-server.
Samtidigt är Yserver inte bara ett experiment på papperet. Den kan redan köra kompletta skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det är viktigt, eftersom dessa miljöer fortfarande används av många som vill ha ett traditionellt skrivbord med paneler, menyer och klassisk fönsterhantering.
Projektet har även testats med klassiska fönsterhanterare som FVWM3, e16 och Window Maker. Det gör Yserver särskilt intressant för användare som gillar lätta, snabba och traditionella skrivbordsmiljöer – sådana som ofta fortfarande är starkt knutna till X11.
Yserver innehåller dessutom stöd för många viktiga X11-tillägg. Bland dessa finns Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, XInput, XKEYBOARD och flera andra. Dessa tillägg behövs för att moderna program, grafikfunktioner, inmatningsenheter och skrivbordseffekter ska fungera på ett rimligt sätt.
På hårdvarusidan har projektet testats på flera olika plattformar. Det omfattar bland annat AMD- och Intel-grafik, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1 och M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer. Det visar att utvecklarna inte bara fokuserar på en smal testmiljö, utan försöker få servern att fungera på flera typer av modern hårdvara.
Men Yserver är inte färdig som ersättare för X.Org Server. Det finns fortfarande begränsningar. Ett exempel är att funktionen GLX_EXT_texture_from_pixmap fungerar på AMD, Intel, Asahi och Qualcomm, men inte med NVIDIAs proprietära drivrutin. Även byte mellan virtuella terminaler kan vara begränsat beroende på hur servern startas, särskilt när den används tillsammans med LightDM.
Yserver kan startas direkt från en TTY eller användas med LightDM för grafisk inloggning. För att bygga och köra den krävs en modern Rust-miljö samt flera systembibliotek, bland annat libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafikorienterade beroenden.
Det är därför viktigt att se Yserver för vad det är: ett experimentellt men tekniskt betydelsefullt projekt. Det är inte en färdig drop-in-ersättare för X.Org Server, och vanliga användare bör inte förvänta sig att kunna byta rakt av utan problem. Men att projektet redan kan köra hela skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon gör version 1.0 till en intressant milstolpe.
Yserver visar också något större: X11 är inte riktigt redo att försvinna i tysthet. Även om Wayland är framtiden för många Linux-skrivbord finns det fortfarande utvecklare och användare som ser värde i X11-modellen. Med projekt som XLibre och nu Yserver får X11 nytt tekniskt liv – inte nödvändigtvis som framtidens standard, men som ett fortsatt viktigt alternativ för dem som behöver eller föredrar det.
I praktiken kan Yserver bli mest intressant för entusiaster, utvecklare, retroinriktade Linux-användare och dem som vill fortsätta använda klassiska skrivbordsmiljöer utan att vara helt beroende av X.Org Server. Det är kanske inte början på en stor X11-renässans, men det är ett tydligt tecken på att historien om X11 ännu inte är färdigskriven.
Vad är Yserver?
Yserver är en ny X11-server skriven från grunden i programmeringsspråket Rust.
Syfte:
Projektet vill erbjuda en modernare X11-server för dagens Linux-system, utan att försöka kopiera hela X.Org Server och dess äldre funktioner.
Stöd för skrivbordsmiljöer:
Yserver kan köra kompletta sessioner med MATE, Xfce och Cinnamon.
Testade fönsterhanterare:
FVWM3, e16 och Window Maker har testats med projektet.
Viktiga X11-tillägg:
Bland annat Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, SYNC, XFIXES, XInput, XKEYBOARD och XTEST.
Testad hårdvara:
AMD, Intel, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1/M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer.
Begränsningar:
Yserver är fortfarande experimentell och är inte en direkt ersättare för X.Org Server. Vissa funktioner, till exempel GLX_EXT_texture_from_pixmap, fungerar inte fullt ut med NVIDIAs proprietära drivrutin.
Krav:
En modern Rust-miljö samt bibliotek som libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafiska systemkomponenter.
Sammanfattning:
Yserver visar att X11 fortfarande utvecklas, även i en tid där Wayland blir allt vanligare på Linux-skrivbordet.
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning.
Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i webbläsaren. En ny funktion är på väg in som gör det möjligt för Firefox att använda Vulkan Video för hårdvaruaccelererad videouppspelning. Det är särskilt intressant för användare med NVIDIA-grafikkort, som länge haft sämre stöd för detta i Linux jämfört med Intel och AMD.
När man tittar på video på nätet, till exempel via YouTube eller andra streamingtjänster, måste datorn avkoda videoströmmen. Det innebär att den komprimerade videon görs om till bildrutor som kan visas på skärmen. Om processorn, alltså CPU:n, gör allt detta arbete själv kan datorn bli varmare, dra mer ström och kännas trögare när flera saker händer samtidigt.
Med hårdvaruaccelererad videouppspelning kan i stället grafikkortets särskilda videodel ta hand om avkodningen. Det är oftast mycket effektivare. Resultatet kan bli lägre CPU-belastning, jämnare uppspelning, mindre värmeutveckling och bättre batteritid på bärbara datorer.
För Linux-användare har detta länge varit lite rörigt. Intel och AMD har i regel haft en ganska rak väg via VA-API, ett vanligt gränssnitt i Linux för hårdvaruaccelererad video. Firefox har sedan tidigare kunnat använda VA-API för att avlasta processorn vid videouppspelning.
För NVIDIA-användare har situationen varit mer komplicerad. Den proprietära NVIDIA-drivrutinen har inte erbjudit samma typ av naturligt VA-API-stöd som Intel och AMD. Det har lett till olika kringlösningar, varierande resultat och ibland att videouppspelning i webbläsaren ändå belastat processorn mer än nödvändigt.
Det är här Vulkan Video kommer in i bilden. Vulkan är ett modernt grafik- och beräkningsgränssnitt som redan används i många sammanhang, bland annat för spel och grafikrendering. Vulkan Video bygger vidare på detta och ger program ett sätt att använda grafikkortets videohårdvara för att avkoda video.
För Firefox betyder det att webbläsaren kan få en ny väg till GPU-accelererad videoavkodning i Linux. I stället för att försöka gå via VA-API-lösningar som inte alltid passar NVIDIA särskilt bra, kan Firefox använda Vulkan Video när systemet, grafikkortet och drivrutinen har stöd för det.
Det här är framför allt goda nyheter för användare som kör Linux med NVIDIA-grafik. Vid långvarig videouppspelning kan skillnaden bli tydlig. En dator som tidigare använde mycket CPU-kraft för att spela upp video kan i stället låta grafikkortets särskilda videomotor göra jobbet. Det kan ge en svalare och tystare dator, särskilt på bärbara maskiner där fläktljud och batteritid spelar stor roll.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta inte automatiskt betyder att alla Linux-användare får bättre videouppspelning direkt när Firefox 153 släpps. Funktionen verkar fortfarande vara kopplad till en inställning bakom en så kallad preferensflagga. Det betyder att den kan finnas i webbläsaren utan att vara aktiverad som standard för alla.
Hur stor förbättringen blir beror också på flera tekniska faktorer. Grafikkortets modell, drivrutinens version, vilka videoformat som stöds och hur Firefox är byggt spelar roll. Det är inte heller säkert att Vulkan Video kommer att ersätta VA-API för Intel- och AMD-användare. För dem fungerar den befintliga vägen ofta redan bra.
Men även med dessa reservationer är detta ett viktigt steg framåt. Firefox på Linux har under lång tid blivit bättre på grafik, video och Wayland-stöd, men NVIDIA har ofta varit den svåra biten i pusslet. Med en Vulkan Video-väg kan Mozilla minska beroendet av äldre eller mindre passande lösningar och i stället använda en teknik som ligger närmare hur moderna NVIDIA-drivrutiner fungerar.
För vanliga användare handlar det i slutändan inte om tekniska gränssnitt, buggrapporter eller interna webbläsarinställningar. Det handlar om något mycket enklare: att kunna titta på video i webbläsaren utan att datorn blir onödigt varm, trög eller strömslukande.
Om Firefox 153 levererar detta i praktiken kan det bli en efterlängtad förbättring för många Linux-användare med NVIDIA-grafik.
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.
När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.
XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.
I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.
Vad är egentligen en X-server?
För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.
Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.
XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.
Ny stabil version med säkerhetsfixar
Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.
Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.
Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.
TearFree som standard
En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.
Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.
Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner
XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.
Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.
Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.
Atomic modesetting och modernare grafikhantering
XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.
Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.
Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.
Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter
En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.
Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.
Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.
Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer
Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.
Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.
XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.
Fler distributioner börjar använda XLibre
Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.
Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.
Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.
Varför spelar XLibre någon roll?
Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.
XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.
Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.
Nästa steg: HDR och fler funktioner
XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.
HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.
Ett gammalt system med nytt momentum
XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.
Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.
Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.
För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.
För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.
Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.
Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd
En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.
När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.
I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.
Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.
Uppdaterad grund för hela systemet
Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.
För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.
Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.
KDE Plasma och GNOME i färska versioner
På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.
GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.
Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.
Färska program för vardagsanvändare
Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.
Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.
Grafik, spel och beräkningar
På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.
För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.
För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.
Utveckling, containrar och virtualisering
Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.
För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.
Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.
Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n
Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.
Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:
Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.
En färsk startpunkt för nya installationer
Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.
För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.
Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.
Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering.
Sway 1.12 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna Wayland-kompositorn som fungerar ungefär som den populära fönsterhanteraren i3. För användare som gillar ett snabbt, tangentbordsstyrt och resurssnålt skrivbord är Sway ett av de mest intressanta alternativen i Linux-världen.
Den nya versionen innehåller flera tekniska nyheter som gör Sway bättre rustat för framtidens Linux-skrivbord. En av de mest intressanta förbättringarna är stöd för HDR10 när Sway körs med Vulkan-renderaren. HDR, eller High Dynamic Range, innebär att skärmen kan visa större skillnader mellan ljusa och mörka partier samt mer levande färger. Det är särskilt intressant för moderna bildskärmar, filmvisning och spel.
Sway 1.12 får också stöd för att fånga enskilda fönster. Det kan vara användbart vid skärminspelning, fjärrhjälp, strömning eller när man bara vill dela ett specifikt program i stället för hela skrivbordet. På så sätt blir det enklare att arbeta säkert och praktiskt i miljöer där flera program är öppna samtidigt.
En annan viktig del av uppdateringen är stödet för flera nya Wayland-protokoll. Det handlar bland annat om bättre färghantering, bättre beskrivning av färger, hantering av arbetsytor och förbättringar i hur programfönster identifieras. För vanliga användare märks detta kanske inte direkt som en ny knapp eller meny, men det är den typen av grundläggande teknik som gör att skrivbordsmiljön kan bli stabilare, modernare och mer flexibel.
Sway 1.12 innehåller även förbättringar för färgprofiler. Den nya flaggan --device-primaries gör det möjligt att använda de färgprimärer som skärmen själv rapporterar via EDID. EDID är den information som en skärm skickar till datorn för att berätta vad den klarar av, till exempel upplösningar, frekvenser och färgegenskaper. Det kan ge bättre färghantering på moderna skärmar.
En praktisk nyhet är att Sway nu har officiellt stöd för att startas via display managers. En display manager är inloggningsskärmen där man väljer användare och skrivbordsmiljö. Det gör Sway enklare att använda för fler, särskilt för dem som inte vill starta sin grafiska miljö manuellt från terminalen.
Sway 1.12 blir också mindre strikt när det gäller grafikkort som tidigare betraktades som osupporterade. Tidigare kunde Sway vägra att starta på vissa system, till exempel datorer med NVIDIAs proprietära drivrutiner. Nu visas i stället ett informationsmeddelande, och användaren kan välja att fortsätta. Det gör Sway mer tillgängligt, även om alla kombinationer av hårdvara och drivrutiner inte nödvändigtvis fungerar perfekt.
Standardkonfigurationen har också förbättrats. Bland annat finns nu stöd för tangentbindningar till playerctl, ett verktyg som kan styra musik- och mediaspelare. Det betyder att man enklare kan använda tangentbordet för att pausa, spela upp eller byta låt.
Under ytan har flera problem rättats. Sway 1.12 förbättrar hanteringen av flytande helskärmsfönster, löser problem med titelrader när fönster flyttas mellan arbetsytor och ser till att flikar visas korrekt i flikläge. Även stöd för pekskärmar och inmatningsenheter har putsats.
Sammantaget är Sway 1.12 ingen ytlig uppdatering med stora kosmetiska förändringar, utan snarare en viktig teknisk förbättring av grunden. För den som använder Sway dagligen innebär versionen bättre stöd för modern grafik, skärmar, färghantering, inspelning och inloggning via display manager.
För Linux-användare som föredrar ett snabbt, minimalistiskt och tangentbordsstyrt skrivbord är Sway 1.12 därför en intressant uppdatering. Den visar också hur Wayland-ekosystemet fortsätter att mogna och steg för steg ersätter äldre lösningar från X11-eran.
När allvarliga säkerhetshål i Linuxkärnan blir offentliga kan tiden fram till en färdig uppdatering vara kritisk. Nu diskuteras ett nytt förslag om en så kallad killswitch, en nödbroms som tillfälligt kan stänga av sårbara funktioner i kärnan. Målet är inte att laga felet direkt, utan att minska risken för angrepp medan administratörer väntar på en riktig säkerhetsuppdatering.
Linuxkärnan är hjärtat i cirka 10 miljarder datorer, servrar, mobiler och inbyggda system. När en allvarlig sårbarhet upptäcks i kärnan kan konsekvenserna därför bli stora. Nu diskuterar Linuxutvecklare ett nytt förslag som skulle kunna ge systemadministratörer en slags nödbroms: en möjlighet att tillfälligt stänga av en sårbar funktion innan en riktig säkerhetsuppdatering finns på plats.
Bakgrunden är flera färska CVE-rapporter om allvarliga säkerhetsbrister i Linuxkärnan. När en sårbarhet blir offentlig kan angripare snabbt börja undersöka hur den kan utnyttjas. Samtidigt kan det ta tid innan färdiga säkerhetsuppdateringar har nått alla distributioner, servrar och användare. Det är just detta mellanläge som den föreslagna funktionen försöker hantera.
Så fungerar den föreslagna killswitchen
Förslaget kommer från Sasha Levin, ingenjör på NVIDIA och en av de ansvariga för stabila Linuxkärnor. Hans patch går ut på att administratörer ska kunna peka ut en viss kernel-funktion och säga åt systemet att inte längre köra den.
I stället för att funktionen körs som vanligt ska den direkt avbrytas och returnera ett fel. Det lagar inte själva säkerhetshålet, men det kan göra att angriparen inte längre når den farliga kodvägen.
Man kan jämföra det med att stänga av en trasig hiss i ett hus. Hissen är fortfarande trasig, men ingen kan använda den förrän reparatören har varit där. På samma sätt kan en känslig del av Linuxkärnan göras otillgänglig tills en riktig säkerhetsuppdatering finns installerad.
Inte en ersättning för säkerhetsuppdateringar
Det är viktigt att förstå att detta inte är livepatching. Vid livepatching ersätts eller korrigeras kod i ett körande system. Den här killswitchen gör något enklare och grövre: den blockerar en utvald funktion från att köras.
Det betyder att en riktig kerneluppdatering fortfarande behövs. Killswitchen är tänkt som en tillfällig skyddsåtgärd, inte som en permanent lösning.
För servrar och kritiska system kan detta ändå vara värdefullt. Alla miljöer kan inte startas om direkt, och alla distributioner får inte färdiga säkerhetspaket samtidigt. Under tiden kan en administratör vilja minska risken genom att stänga av just den funktion som är kopplad till sårbarheten.
Exempel: AF_ALG och andra sällan använda delar
I patchen nämns bland annat AF_ALG, ksmbd, nf_tables, vsock och ax25 som exempel på kodvägar där en sådan metod kan vara användbar.
Alla dessa funktioner används inte på varje Linuxsystem. En vanlig webbserver kanske inte behöver vissa nätverks- eller kryptorelaterade gränssnitt. Om en allvarlig sårbarhet upptäcks där kan det därför vara rimligare att tillfälligt stänga av funktionen än att låta systemet vara oskyddat.
Ett konkret exempel i förslaget är en självtest som hänvisar till CVE-2026-31431. Testet visar hur killswitchen skulle kunna blockera den berörda AF_ALG-vägen. En annan sårbarhet, Dirty Frag, används inte som direkt testfall, men den visar samma typ av problem: ibland blir allvarliga kernelbuggar kända innan skyddet har hunnit nå ut till alla användare.
Styrs via securityfs
Den föreslagna funktionen ska exponeras via Linuxkärnans securityfs-gränssnitt. Det innebär att en privilegierad administratör kan aktivera en killswitch för en viss funktion under körning.
När den väl är aktiverad börjar funktionen omedelbart misslyckas i stället för att köras. Ändringen gäller tills den stängs av igen eller tills systemet startas om.
Det gör funktionen snabb att använda i ett nödläge. Administratören behöver inte nödvändigtvis kompilera om kärnan eller starta om maskinen bara för att blockera den berörda kodvägen.
En kraftfull men riskabel metod
Samtidigt är detta inget verktyg för ovana användare. Linuxkärnan är komplex, och många funktioner används indirekt av andra delar av systemet. Om fel funktion stängs av kan program sluta fungera, nätverkstjänster brytas eller systemet bete sig oväntat.
Förslaget innehåller inte heller någon automatisk kontroll som avgör om det är säkert att stänga av en viss funktion. Det är upp till administratören att förstå vad funktionen gör och vilka konsekvenser det får att blockera den.
Detta gör killswitchen till ett verktyg för akuta säkerhetslägen, särskilt i servermiljöer där administratörer redan har god kunskap om systemets användning.
Varför förslaget är intressant
Det mest intressanta med förslaget är att det försöker lösa ett praktiskt problem i säkerhetsarbetet: tiden mellan avslöjad sårbarhet och installerad uppdatering.
När en sårbarhet väl är offentlig börjar klockan ticka. Angripare kan läsa tekniska detaljer, analysera patchar och försöka skapa fungerande angrepp. Samtidigt kan stora organisationer behöva testa uppdateringar innan de rullas ut brett.
En enkel nödbroms skulle kunna ge administratörer ett extra handlingsalternativ. I stället för att välja mellan att vänta eller att uppdatera omedelbart kan de tillfälligt blockera den mest utsatta funktionen.
Än så länge bara ett förslag
Killswitchen är ännu inte en del av Linuxkärnan. Patchen granskas fortfarande av utvecklare, och det är inte säkert att den accepteras i sin nuvarande form.
Om funktionen någon gång införs kan den bli ett viktigt verktyg för säkerhetsansvariga. Men den kommer sannolikt att användas med försiktighet. Att stänga av delar av kärnan är en kraftfull åtgärd, men också en som kräver god förståelse för systemet.
I grunden handlar förslaget om att ge administratörer mer kontroll i ett kritiskt ögonblick. När en allvarlig sårbarhet redan är känd, men den färdiga uppdateringen ännu inte är installerad, kan även en tillfällig spärr vara skillnaden mellan ett öppet säkerhetshål och ett betydligt svårare angrepp.
Teknisk fakta: föreslagen killswitch i Linuxkärnan
Typ av funktion:
Tillfällig säkerhetsåtgärd för Linuxkärnan.
Syfte:
Att kunna blockera en sårbar kernel-funktion efter att en allvarlig sårbarhet blivit offentlig, men innan en färdig säkerhetsuppdatering har installerats.
Föreslagen av:
Sasha Levin, ingenjör på NVIDIA och medansvarig för stabila Linuxkärnor.
Så fungerar det:
En administratör kan aktivera en spärr för en viss kernel-funktion. När funktionen anropas körs den inte vidare, utan returnerar ett fel direkt.
Styrs via:
Linuxkärnans securityfs-gränssnitt.
Exempel på berörda områden: AF_ALG, ksmbd, nf_tables, vsock och ax25.
Inte samma sak som:
Livepatching. Funktionen ersätter inte sårbar kod med korrigerad kod, utan stoppar bara den utpekade funktionen från att köras.
Risker:
Om fel funktion stängs av kan systemfunktioner sluta fungera eller ge oväntade fel. Förslaget innehåller inga automatiska säkerhetskontroller som avgör om en funktion är trygg att blockera.
Status:
Förslaget är under granskning och är ännu inte accepterat i Linuxkärnan.
Slutsats:
Killswitchen är tänkt som en nödbroms för erfarna administratörer, inte som en ersättning för riktiga kerneluppdateringar.
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot att bli både kraftfullare och mer lättanvänd.
Linuxvärlden rör sig snabbt, och få distributioner försöker kombinera hög prestanda med användarvänlighet lika tydligt som CachyOS. Den Arch Linux-baserade distributionen har nu fått en ny ISO-utgåva för april 2026, och den innehåller flera förändringar som märks både för nybörjare och mer erfarna Linuxanvändare.
Den största nyheten är att Shelly blir ny standardapp för grafisk pakethantering. Det innebär att användare enklare kan installera program utan att behöva använda terminalen.
Shelly ersätter Octopi
Tidigare använde CachyOS pakethanteraren Octopi som grafiskt verktyg för att installera och hantera program. I den nya utgåvan ersätts Octopi av Shelly, utvecklad av Zoey Bauer.
Det som gör Shelly särskilt intressant är att den samlar flera olika programkällor på ett ställe. Användare kan installera program från AUR, Flathub, FlatpakRef-filer, AppImage och lokala källfiler.
För den som är ny i Linux kan det här göra stor skillnad. I stället för att behöva förstå flera olika system för programinstallation får användaren ett mer samlat och visuellt gränssnitt.
Ett modernare skrivbord med KDE Plasma
Den nya ISO:n levereras med Linux 6.18 LTS, alltså en långtidssupportad Linuxkärna. Det ger en stabil grund för systemet.
Som standard används KDE Plasma 6.6.4, tillsammans med KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04. KDE Plasma är en av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna i Linuxvärlden och påminner till viss del om klassiska skrivbordsmiljöer från Windows, men med betydligt större frihet.
För användare betyder det en modern skrivbordsmiljö med bättre prestanda, fler inställningsmöjligheter och ett utseende som går att förändra i detalj.
Bättre installation och tryggare återställning
Installationsprogrammet Calamares har också förbättrats. En viktig nyhet är att systemet nu skapar en ren ögonblicksbild direkt efter installationen. Den sparas permanent och fungerar som en säker återställningspunkt.
Det är ungefär som att systemet säger: ”Här fungerade allt från början.” Om något senare går fel kan användaren återgå till denna grundnivå.
Dessutom är GRUB os-prober nu aktiverat som standard. Det gör att installationsprogrammet lättare hittar andra operativsystem på datorn, exempelvis Windows eller en annan Linuxdistribution. För den som vill köra flera system på samma maskin blir installationen smidigare.
Mer integritet med DNS over HTTPS
Även välkomstappen i CachyOS har fått nya funktioner. Den stödjer nu DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.
DNS kan beskrivas som internets telefonkatalog. När du skriver in en webbadress måste datorn översätta namnet till en faktisk adress på nätet. Med DNS over HTTPS krypteras den kommunikationen, vilket gör det svårare för utomstående att se vilka webbplatser du försöker nå.
Den nya DNS-sidan i CachyOS Welcome låter användaren testa hastigheten på olika servrar, automatiskt välja den snabbaste och lägga till egna alternativ.
Smartare hårdvarustöd
CachyOS har länge profilerat sig som en distribution med fokus på prestanda och hårdvaruoptimering. I aprilutgåvan fortsätter det arbetet.
Verktyget chwd, som hjälper till att upptäcka och konfigurera hårdvara, har fått flera förbättringar. Det kan nu automatiskt konfigurera fingeravtrycksläsare för sudo-kommandon, vilket gör att användaren kan bekräfta administrativa åtgärder med fingeravtryck i stället för lösenord.
Systemet kan också känna igen vissa Intel-processorer för bättre energisparfunktioner och hantera fler specialfall på bärbara datorer.
För handhållna enheter förbättras stödet för bland annat ROG Xbox Ally, och Surface Pro 4 får en särskild Wi-Fi-profil för Marvell AVASTAR 88W8897.
Bättre respons från NVMe-diskar
En mer teknisk, men viktig, förändring finns i cachyos-settings. Standardinställningen för NVMe-diskars I/O-schemaläggare ändras från none till kyber.
Förenklat handlar detta om hur systemet prioriterar läsning och skrivning till snabba SSD-diskar. Med kyber vill utvecklarna ge bättre respons när flera saker händer samtidigt, till exempel när systemet uppdateras, filer kopieras och program startas på samma gång.
För vanliga användare kan det märkas som ett mer följsamt system under belastning.
NVIDIA, AMD och fler grafiska förbättringar
Den nya versionen innehåller också flera grafikkortsrelaterade justeringar.
För AMD-grafik används nu ett annat Plymouth-tema, alltså den grafiska startbilden som visas när systemet startar. Det tidigare temat kunde orsaka problem på vissa bärbara datorer med extern skärm.
På NVIDIA-sidan har utvecklarna tagit bort den tvingade Xorg-sessionen från vissa äldre 470xx-profiler. Det förbättrar kompatibiliteten med moderna inloggningshanterare. Samtidigt har problematiska energisparinställningar tagits bort på grund av buggar med NVIDIA 595-drivrutinen.
Färre skrivbordsmiljöer, mer fokus
CachyOS har även städat upp bland skrivbordsalternativen. UKUI har tagits bort från installationsvalen, medan GNOME-paketvalet har moderniserats.
Samtidigt har ett nytt alternativ lagts till: MangoWM med DMS shell. Det riktar sig främst till användare som vill ha en lättare, mer specialiserad fönsterhanterarmiljö.
Ingen manuell åtgärd för befintliga användare
För den som redan kör CachyOS krävs inga särskilda manuella steg. Det räcker att uppdatera systemet som vanligt med kommandot sudo pacman -Syu.
Det går också att använda grafiska verktyg som Plasma Discover.
Ett steg mot ett mer tillgängligt Arch-system
CachyOS bygger på Arch Linux, en distribution som ofta förknippas med avancerade användare, terminalkommandon och stor kontroll. Med den här utgåvan fortsätter CachyOS att försöka göra Arch-världen mer tillgänglig utan att släppa fokus på prestanda.
Shelly som standardverktyg, DNS over HTTPS, bättre hårdvaruigenkänning, fingeravtrycksstöd och en trygg återställningspunkt efter installationen gör systemet mer användarvänligt.
Det är fortfarande en Linuxdistribution för den som vill ha kontroll och moderna paket, men aprilutgåvan visar tydligt att kraft och enkelhet inte måste vara motsatser.
Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows.
Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer mina program fungera? Är systemet svårt att använda? Och klarar det min gamla dator? Med Zorin OS 18.1 försöker utvecklarna ge ett tydligt svar: ja, det kan det.
Den nya versionen av operativsystemet bygger vidare på Zorin OS 18 och fokuserar på tre saker som är avgörande för vanliga användare: bättre stöd för appar, bättre stöd för hårdvara och bättre prestanda på äldre datorer. Resultatet är ett Linux-system som vill vara både tekniskt starkt och lätt att närma sig.
Ett Linux som försöker förstå vad användaren vill göra
En av de mest intressanta nyheterna i Zorin OS 18.1 är att systemet blivit bättre på att känna igen installationsfiler för Windows-program. När en användare försöker öppna en sådan fil kan systemet nu i många fler fall identifiera vilket program det gäller och föreslå en bättre väg: att installera en inbyggd Linux-version eller ett liknande alternativ i stället.
Det här är mer betydelsefullt än det först kan låta. För många som testar Linux är just programfrågan det största hindret. De är vana vid att ladda ner en .exe-fil och dubbelklicka. Om systemet då kan säga att programmet redan finns för Linux, eller föreslå ett närliggande alternativ, minskar tröskeln rejält.
Det handlar alltså inte bara om teknik, utan om användarpsykologi. Zorin försöker möta användaren i ett invant beteende och översätta det till Linuxvärlden. Det är ett smart sätt att göra övergången mindre dramatisk.
Ett skrivbord som blir mer flexibelt
På ytan innehåller Zorin OS 18.1 flera förbättringar av skrivbordsmiljön. Bland annat får användaren fler möjligheter att styra hur fönster placeras på skärmen genom så kallad avancerad fönsterkakling. Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att lättare ordna flera öppna program sida vid sida.
Sådana funktioner blir allt viktigare i takt med att fler arbetar i flera fönster samtidigt: webbläsare, dokument, chatt och videomöten parallellt. Ett operativsystem som hjälper användaren att organisera detta effektivt sparar både tid och mental energi.
Dessutom har gränssnittet förbättrats för språk som skrivs från höger till vänster, och användaren får bättre kontroll över vilka ikoner som syns i panelens aktivitetsfält. Det är små förändringar, men de visar hur modern systemutveckling ofta handlar om att förfina detaljer som påverkar vardagsanvändningen.
LibreOffice och filformatens ständiga maktkamp
Zorin OS 18.1 uppdaterar också flera centrala program, däribland LibreOffice 26.2. Särskilt viktigt är förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office och Microsoft 365-dokument.
Det här är ett klassiskt problem i datorvärlden: även om ett alternativt program är bra i sig, måste det också fungera tillsammans med de format som dominerar i skolor, företag och myndigheter. När kompatibiliteten blir bättre minskar den praktiska kostnaden för att välja ett öppnare system.
Det visar också hur teknikutveckling sällan bara handlar om rå prestanda. Ofta avgörs ett programs framgång av hur väl det passar in i de ekosystem människor redan använder.
En Lite-version för äldre datorer
Samtidigt lanseras Zorin OS 18.1 Lite, en lättviktsversion riktad mot äldre eller enklare datorer. Den bygger på skrivbordsmiljön Xfce 4.20, som är känd för att vara resurssnål.
Det är en viktig nyhet i en tid när mycket modern programvara ställer allt högre krav på hårdvara. Genom att erbjuda en lättare version kan äldre datorer få förlängt liv i stället för att kasseras. Det har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att kunna använda en dator några år längre betyder mindre elektronikavfall och lägre resursförbrukning.
Lite-versionen får dessutom förbättringar som ny filhanterare, stöd för fingeravtrycksläsare och uppdaterade teman. Det visar att lättviktig inte längre behöver betyda avskalad och tråkig, utan snarare effektiv och genomtänkt.
Ny kärna, bredare hårdvarustöd
Under ytan bygger Zorin OS 18.1 på Linux-kärnan 6.17. Kärnan är den centrala del av operativsystemet som sköter kontakten mellan mjukvara och hårdvara. När kärnan uppdateras förbättras ofta stödet för nya grafikkort, processorer, inmatningsenheter och specialfunktioner.
I den här versionen nämns bland annat bättre stöd för nya NVIDIA-grafikkort, Intel Xe3-grafik, AMD-baserade hybridlaptops, vissa Lenovo ThinkPad- och Samsung Galaxy Book-modeller, samt Apple-tillbehör som Magic Mouse 2 och Touch Bar på Intel-baserade MacBook Pro.
Det är lätt att förbise hur avgörande sådant stöd är. Ett operativsystem kan vara hur elegant som helst, men om inte styrplattan, grafiken eller nätverket fungerar direkt blir användarupplevelsen snabbt frustrerande. Bra hårdvarustöd är därför en av de mest konkreta formerna av teknisk tillgänglighet.
Spel och handhållna datorer blir en allt viktigare målgrupp
En annan tydlig signal i uppdateringen är stödet för spelrelaterad hårdvara, till exempel handhållna systemen ASUS ROG Ally, Lenovo Legion Go och OneXPlayer. Det visar hur Linuxvärlden förändrats.
För bara några år sedan sågs Linux främst som ett system för programmerare, servrar och teknikentusiaster. Nu blir spel, multimedia och vardagsanvändning allt viktigare. När operativsystem som Zorin OS förbättrar stödet för moderna spelmaskiner betyder det att Linux i högre grad försöker bli ett alternativ även för fritid och underhållning, inte bara arbete.
Teknikens riktning: mindre expertkrav, mer vägledning
Det mest intressanta med Zorin OS 18.1 är kanske inte någon enskild funktion, utan den övergripande idén bakom uppdateringen. Operativsystemet försöker inte bara vara kraftfullt – det försöker också vara pedagogiskt. Det guidar användaren, föreslår alternativ och minskar behovet av specialkunskap.
Det pekar mot en större trend inom modern teknik: de system som lyckas bäst är ofta inte de mest avancerade i absolut mening, utan de som bäst döljer komplexiteten utan att förlora kontrollen.
Zorin OS 18.1 verkar därför vara mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett exempel på hur Linux gradvis utvecklas från ett expertverktyg till ett mer allmänt, användarvänligt och hållbart alternativ. För den som är nyfiken på ett annat sätt att använda datorn kan det vara ett steg mot en framtid där fri programvara inte känns som ett kompromissval, utan som ett fullt rimligt förstahandsval.
Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara.
Det låter kanske dramatiskt: en ny version av Fedora Linux var planerad att släppas den 14 april, men lanseringen stoppades i sista stund. Orsaken? Några envisa fel i systemet – så kallade blocker bugs – som bedömdes vara så allvarliga att hela releasen måste skjutas upp, sannolikt till den 21 april.
Men varför kan några få buggar få ett helt operativsystem att vänta? Och vad säger det om hur modern programvara faktiskt byggs? Det här är en berättelse om kvalitetskontroll, teknikens komplexitet och varför förseningar ibland är ett tecken på att något fungerar precis som det ska.
Vad är Fedora – och varför spelar en ny release roll?
Fedora Linux är en av världens mest inflytelserika Linuxdistributioner. Den används både av entusiaster, utvecklare och som teknikplattform för innovationer som senare kan dyka upp i andra system. Fedora fungerar ofta som ett slags laboratorium för ny programvara: här introduceras nya skrivbordsmiljöer, uppdaterade utvecklarverktyg och modern systemteknik tidigt.
Version 44 skulle bland annat föra med sig GNOME 50 för Workstation, Plasma 6.6 för KDE-användare, Budgie 10.10 med Wayland-stöd, förbättringar i installationsverktyget Anaconda och flera uppdaterade programpaket för utvecklare och servermiljöer.
Det är alltså inte konstigt att många väntat på släppet.
När ett planerat datum inte räcker
I stora mjukvaruprojekt finns nästan alltid en målkalender. Fedora 44 hade en planerad lansering den 14 april. Men i praktiken är ett releasedatum inte en garanti – det är ett mål som bara gäller om systemet anses tillräckligt stabilt.
När Fedora-projektet kom fram till att flera allvarliga fel fortfarande var öppna, ställdes det planerade Go/No-Go-mötet i praktiken in. Beskedet från kvalitetsarbetet var tydligt: det fanns flera kvarstående blockerare, och inget tydde på att de kunde ignoreras eller ”viftas bort”.
Det är här begreppet final blocker bug blir centralt.
Vad är en blocker bug?
Alla buggar är inte lika viktiga. Vissa är irriterande men går att leva med, till exempel ett mindre grafiskt fel eller en ovanlig krasch i ett specialprogram. En blocker bug är däremot ett fel som anses så allvarligt att produkten inte bör släppas alls förrän det är löst.
Det handlar ofta om sådant som:
att installationen kraschar
att användaren inte kan konfigurera viktiga funktioner
att systemet inte startar korrekt
att grundläggande säkerhets- eller krypteringsfunktioner fallerar
Med andra ord: fel som förstör själva grundupplevelsen.
Vad var det som stoppade Fedora 44?
De accepterade blockerarna i Fedora 44 rör inte smådetaljer, utan just sådant som användaren möter allra först.
Ett av problemen gäller en Mesa-bugg som kan få den inledande systemkonfigurationen att krascha på datorer med NVIDIA-hårdvara. Mesa är en viktig del av grafikstacken i Linuxvärlden, och grafikproblem tidigt i uppstart eller installation kan göra systemet oanvändbart direkt för vissa användare.
De övriga accepterade blockerarna är kopplade till Plasma Setup, alltså installations- och förstagångsflödet för KDE-varianten av Fedora. Där påverkas bland annat tangentbordslayout och Wi-Fi-konfiguration – två saker som är avgörande när en användare ska komma igång med systemet.
Dessutom finns två föreslagna blockerare kopplade till kärnan, alltså Linux-kärnan själv. De handlar om svart skärm i samband med att användaren anger LUKS-lösenord, alltså lösenordet för krypterade diskar. Ett av fallen ska dessutom vara specifikt observerat på en ThinkPad X1 Carbon Gen 13.
Detta är ett bra exempel på hur svår modern systemutveckling är: problemen finns i gränssnittet mellan grafikdrivrutiner, kärnan, hårdvara, kryptering och installationsflöden. Ett fel i en sådan kedja kan räcka för att hela upplevelsen faller samman.
Varför just första uppstarten är så känslig
Ur ett tekniskt perspektiv är första uppstarten en av de mest kritiska faserna för ett operativsystem. Då ska många delar fungera samtidigt:
grafiken ska starta korrekt
tangentbord och språkval ska fungera
nätverk ska kunna konfigureras
krypterade system ska låsas upp
användaren ska kunna slutföra grundinställningarna utan fel
Om något går sönder här spelar det nästan ingen roll hur bra resten av systemet är. Användaren kommer aldrig fram till de mer avancerade funktionerna.
Det är därför det är logiskt att Fedora väljer att vänta. En release är inte bara en teknisk leverans – den är ett första intryck.
Förseningen som kvalitetsstämpel
I teknikvärlden uppfattas förseningar ofta negativt. Men i projekt som Fedora kan en uppskjuten release också tolkas som ett sundhetstecken. Det visar att kvalitetsprocessen faktiskt har mandat att säga stopp.
Det är frestande att hålla ett datum, särskilt när användare, utvecklare och medier väntar. Men att släppa ett system med kända problem i installation, nätverk eller krypterad uppstart hade sannolikt kostat mer i förtroende än vad en veckas försening gör.
På så sätt fungerar blocker bugs som en sorts säkerhetsventil i utvecklingsprocessen. De påminner om att programvara inte bara är kod – det är också testning, prioritering och ansvar.
Vad väntar i Fedora 44 när den väl kommer?
Trots förseningen ser Fedora 44 ut att bli en stor uppdatering. Bland nyheterna märks:
GNOME 50 i Workstation-versionen
Plasma 6.6 för KDE-användare, med nytt installationsflöde och ny inloggningshantering
Budgie 10.10 med stöd för Wayland
förbättringar i Anaconda-installationsprogrammet
bättre hantering av Live-media och förbättrat stöd för aarch64 på Windows on ARM-laptops
uppdaterade utvecklarverktyg och paket, som MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
Nix i paketrepositorierna för utvecklare
Det visar hur bred en modern Linuxrelease är. Det handlar inte bara om ett nytt skrivbord eller några nya appar, utan om ett helt ekosystem av verktyg, drivrutiner, pakethantering och plattformsteknik.
En liten försening, en stor påminnelse
Fedora 44:s uppskjutna release är i grunden en påminnelse om hur skör och komplex digital infrastruktur kan vara. Det räcker inte att ”det mesta fungerar”. För ett operativsystem måste även de allra första minuterna – installationen, uppstarten, inloggningen, nätverket – vara robusta.
Därför är en försenad release ibland bättre än en punktlig.
Och kanske är det just där den populärvetenskapliga lärdomen finns: bakom varje ”uppdatering” vi klickar hem döljer sig ett enormt samspel mellan människor, kod och maskiner. När det samspelet inte riktigt håller ihop, då märks det direkt. Men när utvecklare vågar bromsa i tid, är det också ett tecken på att tekniken tas på allvar.
Typ: Linuxdistribution med fokus på ny teknik och snabba uppdateringar
Status: Försenad release på grund av kvarvarande blocker bugs i kritiska systemdelar
Planerat släpp: Flyttat från 14 april till tidigast 21 april
Berörda problem: krascher i initial setup på NVIDIA-system, fel i Plasma Setup för tangentbord och Wi-Fi samt svarta skärmar vid LUKS-upplåsning
Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, Plasma 6.6 och Budgie 10.10 med Wayland-stöd
Övriga nyheter: uppdaterad Anaconda-installation, förbättrad Live-media, bättre stöd för aarch64 på Windows on ARM samt nya paketversioner för utvecklare
Exempel på uppdaterade verktyg: MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.
I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.
Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.
Ett tomrum som funnits länge
Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.
Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.
Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:
synkronisering med Google-konto
vissa proprietära mediekomponenter
integrerade Google-tjänster
För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.
Växande intresse för ARM i Linuxvärlden
En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.
Flera trender driver utvecklingen:
energieffektiva ARM-processorer
fler ARM-baserade utvecklingskort
ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
specialiserade AI- och serverplattformar
Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.
När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.
Samma funktioner som på andra plattformar
Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.
Det innebär bland annat:
stöd för Chrome-tillägg
synkronisering mellan enheter
integration med Google-tjänster
samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem
Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.
Installation via vanliga Linuxpaket
När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.
De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:
Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)
Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.
Samarbete med NVIDIA
Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.
För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.
Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet
På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.
När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.
För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny stabil version kallad Titan. Uppdateringen bygger på den moderna Linux-kärnan 6.19 och levereras med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.6. För användare innebär detta både bättre hårdvarustöd och en mer strömlinjeformad installationsprocess.
EndeavourOS har länge varit ett populärt alternativ för dem som vill använda Arch Linux utan att behöva installera allt manuellt från början. Distributionen ger en relativt ren Arch-upplevelse, men med ett grafiskt installationsprogram och ett antal praktiska verktyg som gör systemet enklare att komma igång med.
Ny kärna och uppdaterad KDE-miljö
I Titan-versionen används Linux-kärnan 6.19, vilket ger stöd för nyare hårdvara och förbättrad prestanda. Den grafiska miljön bygger på KDE Plasma 6.6.2, tillsammans med KDE Frameworks 6.23 och programsviten KDE Gear 25.12.3.
Den här kombinationen innebär bland annat:
bättre energieffektivitet
förbättrad grafikhantering
modernare systembibliotek
uppdaterade KDE-program
Resultatet är en mer stabil och responsiv skrivbordsmiljö.
Smartare grafikdetektering
En av de största nyheterna i Titan är förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Systemet kan nu automatiskt identifiera olika GPU-typer och installera rätt drivrutiner.
Samtidigt introduceras ett nytt verktyg:
eos-hwtool
Med detta verktyg kan användare enkelt installera eller ta bort grafikdrivrutiner efter behov. Det är särskilt användbart för personer som växlar mellan olika grafikkort eller experimenterar med olika drivrutiner.
Dessutom laddas GPU-drivrutiner tidigare i startprocessen, vilket kan förbättra systemets stabilitet och grafiska prestanda.
Större installationsfil – men bättre upplevelse
Installationsfilen (ISO-avbilden) har blivit något större jämfört med tidigare versioner.
tidigare storlek: cirka 3 GB
Titan: cirka 3,4 GB
Enligt utvecklarna beror ökningen på nya funktioner som gör installationen smidigare, inte på att systemet blivit tyngre eller mer resurskrävande.
Uppdaterad grafikstack och installerare
Under huven innehåller Titan flera viktiga tekniska uppdateringar.
Bland annat ingår:
Mesa 26.0.1 för Intel- och AMD-grafik
NVIDIA-drivrutin 590.48.01
en nyare version av Calamares, distributionsinstallationsprogrammet
Calamares ansvarar för själva installationsprocessen och uppdateringen ger ett mer stabilt och användarvänligt installationsflöde.
Nya och uppdaterade program
Titan levereras också med uppdaterade versioner av flera välkända open source-program:
Firefox 148 – webbläsare med nya AI-funktioner
MPV 0.41.0 – avancerad videospelare
Vim 9.2 – kraftfull textredigerare
GParted 1.8 – verktyg för diskpartitionering
Dessutom installeras nu fler grafikrelaterade paket automatiskt, inklusive Vulkan-drivrutiner och komponenter för hårdvaruaccelererad videodekodning.
Rolling release – inga ominstallationer behövs
EndeavourOS följer Arch Linux modell med rolling release. Det betyder att systemet installeras en gång och sedan hålls uppdaterat kontinuerligt via vanliga systemuppdateringar.
Befintliga användare behöver därför inte installera Titan på nytt. Det räcker att uppdatera systemet med kommandot:
sudo pacman -Syu
Ett Arch-system som blivit ännu enklare
Med förbättrad hårdvarudetektering, ett nytt verktyg för GPU-drivrutiner och uppdaterade systemkomponenter fortsätter EndeavourOS att utvecklas mot sitt mål: att göra Arch Linux mer tillgängligt utan att kompromissa med flexibiliteten.
Titan-versionen är ytterligare ett steg i den riktningen – ett modernt Linuxsystem som kombinerar kraft, enkel installation och kontinuerliga uppdateringar.
GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026.
Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har nu släppt en Release Candidate (RC) av den kommande versionen GNOME 50. Det innebär att projektet går in i slutskedet av utvecklingen inför den planerade slutversionen den 18 mars 2026.
En Release Candidate är i praktiken en nästan färdig version av programvaran. Om inga allvarliga fel upptäcks kan denna version bli identisk med den slutliga utgåvan.
Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, särskilt inom grafik, fjärrskrivbord och tillgänglighet.
Stöd för HDR vid skärmdelning
En av de största nyheterna är stöd för HDR-skärmdelning. HDR (High Dynamic Range) gör att skärmar kan visa ett större dynamiskt ljusomfång och mer naturtrogna färger.
Detta innebär att användare som delar sin skärm i videomöten eller fjärrsessioner kan överföra HDR-bildinformation när hårdvara och program stöder det. Funktionen är särskilt relevant för kreativa arbetsflöden som bildbehandling, videoredigering och spelutveckling.
Förbättrad grafikprestanda
Grafikhanteringen i GNOME förbättras också. Flera förändringar riktar sig mot bättre kompatibilitet och prestanda med NVIDIA Linux Graphics Driver.
Samtidigt införs ett nytt färgläge kallat “sdr-native”, vilket gör att traditionellt SDR-material (Standard Dynamic Range) kan visas mer korrekt på moderna HDR-skärmar.
GNOME 50 innehåller dessutom stöd för wp-color-management v2, ett modernt system för avancerad färghantering i grafikstacken.
Fjärrskrivbord blir snabbare
Fjärrskrivbordsfunktionen GNOME Remote Desktop får flera tekniska förbättringar.
Systemet får explicit synkronisering av DMA-buffertar samt effektivare rendering genom Vulkan och VA-API.
I praktiken innebär detta lägre latens och effektivare videoströmmar vid fjärrsessioner.
Mindre förbättringar i appar och system
Utöver de större förändringarna innehåller GNOME 50 också många mindre förbättringar i de inbyggda programmen.
I kalenderprogrammet GNOME Calendar går det nu att navigera mellan datum i månadsöversikten med piltangenter.
Kartprogrammet GNOME Maps kan visa olika typer av platser – till exempel busshållplatser och järnvägsstationer – när man planerar resor med kollektivtrafik.
Programbutiken GNOME Software minns nu fönsterstorleken mellan starter och gör det möjligt att ta bort Flatpak-arkiv från systeminstallationen.
Förbättrad tillgänglighet
Skärmläsaren Orca får också flera uppdateringar.
Bland nyheterna finns ett alternativ där funktionen “Say All” endast läser upp text som faktiskt visas på skärmen. Det gör det enklare att navigera och läsa långa webbsidor utan att bli överväldigad av onödig information.
Programmet kan nu också läsa upp meddelanden från den aktiva chattkanalen, även om användaren arbetar i en annan applikation.
Funktion uppskjuten till framtiden
En funktion som många GNOME-användare väntat på – möjligheten att spara och återställa sessioner – var planerad för denna version. Utvecklarna har dock valt att skjuta upp den till en framtida release.
Funktionen finns delvis i koden men är för närvarande dold.
Snart färdig
GNOME 50 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet, särskilt när det gäller modern grafik och färghantering. Om inga större problem upptäcks under testfasen kommer den slutliga versionen att publiceras den 18 mars 2026.
Den nya versionen kommer därefter gradvis att integreras i Linuxdistributioner som Fedora Linux, Ubuntu och Arch Linux.
Det här är GNOME
GNOME är en av de mest använda skrivbordsmiljöerna för Linux och används som standard i flera stora distributioner. Projektet startade 1997 med målet att skapa en helt fri och öppen skrivbordsmiljö som är enkel att använda men samtidigt kraftfull. GNOME består av både själva användargränssnittet och ett stort antal integrerade program, till exempel filhanteraren Files, inställningspanelen Settings, kalendern GNOME Calendar och programbutiken GNOME Software. Skrivbordsmiljön bygger i dag på moderna tekniker som Wayland och GTK, och utvecklas av ett internationellt community av utvecklare och organisationer. Målet med GNOME är att erbjuda ett rent, konsekvent och användarvänligt gränssnitt för både nya och erfarna Linuxanvändare.
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.
Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.
Wayland blir standard
Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.
För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.
GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar
GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.
Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.
GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.
Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner
Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.
Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.
Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.
XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat
XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.
Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.
NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd
Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.
Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.
Uppdaterad mjukvarubas och kärnor
Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.
Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.
Sammanfattning
Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.
Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.
FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
Version: 26.0
Kodnamn: Anh-Linh
Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
CachyOS november 2025-uppdateringen markerar ett viktigt steg för den Arch-baserade distributionen. Med full tillgänglighet redan vid installation, förbättrat stöd för modern hårdvara och omfattande optimeringar för gaming positionerar sig systemet som ett alltmer attraktivt val både för entusiaster och spelare. Samtidigt förbereds CachyOS för framtidens skrivbordsmiljöer med stöd för COSMIC och förfinad systemhantering.
CachyOS november 2025: Tillgänglighet, ny inloggningsskärm och speloptimeringar
Den Arch-baserade prestandadistron CachyOS fortsätter att utvecklas. I november 2025 släpptes årets sjunde ISO-uppdatering, baserad på Linux-kärnan 6.17, med fokus på tillgänglighet, förbättrat hårdvarustöd och speloptimeringar.
Installation med skärmläsare
För första gången inkluderar CachyOS Orca och espeak-ng direkt i installationsmiljön. Det gör att synskadade användare kan genomföra installationen med skärmläsare, vilket är ovanligt bland Arch-baserade system.
Inloggning med COSMIC Greeter
Installationsverktyget har nu stöd för både COSMIC Greeter och Plasma Login Manager. Vid installation av COSMIC aktiveras COSMIC Greeter direkt. Plasma Login Manager finns tillgänglig men används inte förrän integrationen med KDE:s inställningar är färdigställd.
Förbättringar under huven
Systemd-hook för mkinitcpio är aktiverad på kompatibla system, men avaktiveras automatiskt om användaren väljer ZFS eller Bcachefs som rotfilsystem. För Bcachefs används nu paketet bcachefs-dkms i stället för kärnans standardmodul, vilket ger bättre integration.
Stöd för äldre NVIDIA 390xx-drivrutiner har tagits bort. Äldre Fermi-baserade grafikkort använder nu Nouveau med NvBoost. Intel-grafikkort får automatiskt intel-media-sdk och vpl-gpu-rt. Stöd för speldatorerna ASUS ROG Ally och ROG Ally X har lagts till för förbättrad kompatibilitet.
Systemjusteringar och optimeringar
CachyOS-Hello använder nu systemets PackageInstaller istället för en egen lösning och har fått en kommandoradsvariant av alla GUI-funktioner. I cachyos-settings har ZRAM-rekomprimering stängts av för inkompressibla sidor, eftersom det inte gav någon prestandaförbättring.
Systemet har också fått förbättrat stöd för mkinitcpio via systemd-varianten av btrfs-overlayfs-hook. Limine-installation har korrigerats på UEFI-system med defekta implementationer. Det föråldrade alternativet attr2 har tagits bort från XFS-inställningar och stöd för T2-chipets USB-Ethernet-interfacedrivare har avaktiverats.
Spelförbättringar med Proton-CachyOS
Proton-CachyOS har uppdaterats med flera spelrelaterade optimeringar. Användaren kan nu aktivera dxvk-gplasync via miljövariabeln PROTON_DXVK_GPLASYNC=1. Vid användning av PROTON_FSR4_UPGRADE avaktiveras AMD:s Anti-Lag automatiskt för att undvika stabilitetsproblem.
Wayland-hanteringen har förbättrats med korrigeringar för fullskärmsbeteende, inmatningsproblem, DPI-hantering och videoutmatning. Shadercache har optimerats med högre gränser, särskilt för NVIDIA, vilket reducerar mängden shaderkompilering. Även FSR3 och XeSS-skalningsfunktioner har förbättrats.
Viktig information för befintliga användare
Steam Native Runtime är nu utfasad och bör ersättas enligt den migreringsguide som finns tillgänglig via projektets diskussionsforum.
Så får man uppdateringen
För nuvarande användare räcker det med att köra kommandot sudo pacman -Syu
För nyinstallation finns uppdaterade ISO-filer att ladda ner via CachyOS speglar på SourceForge.
Slutsats
CachyOS utvecklas från en renodlad prestandadistro till ett mer komplett alternativ, med förbättrad tillgänglighet, modernt skrivbordsstöd och avancerade speloptimeringar. Den novemberutgåvan visar att distributionen är på väg att etableras som ett attraktivt förstaval för såväl entusiaster som Linux-spelare.
Fakta: CachyOS november 2025
Bygger på Linux-kärnan 6.17.
Installeraren har nu skärmläsarstöd via Orca och espeak-ng.
Stöd för COSMIC Greeter och förberett stöd för Plasma Login Manager.
mkinitcpio får systemd-hook (avstängd för ZFS och Bcachefs).
Bcachefs använder nu bcachefs-dkms för bättre filsystemintegration.
Äldre NVIDIA 390xx-drivrutiner har tagits bort; Fermi-kort använder Nouveau med NvBoost.
Förbättrat stöd för ASUS ROG Ally och ROG Ally X.
Proton-CachyOS får nya speloptimeringar, inklusive dxvk-gplasync och förbättrat FSR3/XeSS.
Wayland-beteende förbättras med fixar för fullskärm, inmatning, DPI och videoutmatning.
Steam Native Runtime är utfasad; migrering rekommenderas enligt projektets guide.
Red Hat tar ett stort steg mot framtidens säkra IT-drift med lanseringen av RHEL 10.1, den första uppdateringen i 10.x-serien. Med en helt offline AI-assistent som kan ge Linux-stöd utan internetanslutning, nya verktyg för AI-hårdvara och förbättrat skydd mot framtida kvantattacker, siktar Red Hat på att göra företags-Linux både smartare och säkrare än någonsin.
Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 10.1, kodnamn Coughlan, är här – och den tar ett stort steg in i framtiden för både säkerhet och artificiell intelligens. Med Linux-kärnan 6.12 LTS i grunden lanserar Red Hat nu den första uppdateringen i 10.x-serien, och rubriken är tydlig: en ny AI-assistent som fungerar helt utan internetanslutning.
AI utan moln – för säkerhetskänsliga miljöer
Den nya funktionen, kallad offline command-line assistant, är i nuläget tillgänglig som utvecklarförhandsversion (developer preview) för organisationer som använder Red Hat Satellite. Den fungerar precis som den befintliga RHEL-kommandoradsassistenten, men utan att kräva någon nätverksuppkoppling alls. All bearbetning sker lokalt, vilket gör den särskilt attraktiv för sektorer där datasäkerhet är absolut avgörande – till exempel finans, försvar, industri och offentlig förvaltning.
Assistenten kan ge hjälp vid installation, felsökning och systemadministration – men allt sker inom organisationens egna servrar, utan att någon data lämnar systemet.
Större minne, smartare svar
Både den online- och offline-versionen av AI-assistenten har fått ett rejält lyft i sin kontextkapacitet – från 2 kilobyte till 32 kilobyte. Det betyder att den nu kan hantera längre loggar, mer komplexa kommandokedjor och tyngre analysuppgifter. För systemadministratörer innebär det att AI:n kan ta in hela felsökningshistoriker och ge mer relevanta svar utan att man behöver bryta upp informationen i små bitar.
AI-hårdvara direkt från källan
För första gången kan RHEL-användare installera verifierade drivrutiner för AI-acceleratorer direkt från Red Hats egna tilläggs- och extrarepositorier. Det gäller bland annat:
NVIDIA: OpenRM kernel mode driver och CUDA toolkit
AMD: amdgpu och ROCm
Intel: NPU kernel mode driver
Syftet är att förenkla livscykeln för AI/ML-lösningar – utan risk för inkompatibla eller osäkra tredjepartsdrivrutiner. Red Hat erbjuder nu en pålitlig och underhållen källa för AI-hårdvara, vilket är ett stort steg mot säkrare och mer förutsägbara AI-miljöer i företagsklass.
Systemd soft-reboots: uppdatera utan omstart
En annan stor nyhet i RHEL 10.1 är införandet av systemd soft-reboots för system som körs i image mode. I stället för att göra en fullständig omstart kan administratörer nu uppdatera användarutrymmet – det vill säga applikationer, bibliotek och konfigurationer – utan att starta om kärnan.
Resultatet? Snabbare patchning, kortare underhållsfönster och högre tillgänglighet. I kombination med reproducerbara container-byggen innebär det att två identiska containerbilder nu verkligen blir byte-för-byte-identiska, inklusive metadata – en vinst för både säkerhet och effektivitet.
Utvecklingsverktygen får också uppdateringar
RHEL 10.1 kommer laddat med nya versioner av de viktigaste programmeringsspråken och verktygen för utvecklare:
Go 1.24 – nya standardbibliotek, generiska typalias och förbättrad prestanda.
LLVM 20 – utökat hårdvarustöd och moderniserad JIT-länkning.
Rust 1.88 – introducerar Rust 2024 Edition med förbättrad säkerhet och högprestanda-CPU-funktioner.
GCC 15 – förhandsvisning av C++ standardbiblioteksmoduler och automatiska körningstester.
.NET 10 – förbättrad prestanda, fler API:er för kryptografi och containerstöd.
Valkey 8 – smartare multicore-hantering och bättre klusterskalning.
Node.js 24 – uppdaterad V8-motor och stabiliserad rättighetsmodell.
Kort sagt: utvecklare får en modernare och mer robust plattform för framtidens mjukvara.
Mot en post-kvantvärld
Red Hat fortsätter också sin satsning på post-kvantkryptografi (PQC). I RHEL 10.1 utökas dessa algoritmer till Transport Layer Security (TLS), vilket stärker skyddet för data under överföring. Samtidigt har OpenTelemetry Collector fått utökat stöd för Trusted Platform Module (TPM), även i molnbaserade miljöer, vilket ger hårdvarubaserat skydd för kryptonycklar och verifieringsdata.
Bygg bilder enklare – var som helst
RHEL 10.1 introducerar dessutom ett nytt CLI-verktyg för image builder, vilket gör det enklare att skapa RHEL-avbildningar i både moln och lokala miljöer. Det kan integreras direkt i CI/CD-pipelines utan att kräva ständigt aktiva tjänster – en förbättring som ger snabbare och mer konsekventa driftsättningar över hela infrastrukturen.
Säker, effektiv och redo för framtiden
Enligt en studie från IDC ökar IT-infrastruktureffektiviteten med 32 % för organisationer som använder Red Hat jämfört med fria open source-alternativ. Utvecklingsteamen är dessutom 20 % mer produktiva på RHEL-plattformen.
Med RHEL 10.1 och systerutgåvan RHEL 9.7 stärker Red Hat sin roll som den ledande plattformen för säker, AI-driven Linux-hantering. Oavsett om miljön är uppkopplad, isolerad eller helt luftgapad, finns nu verktygen för att hantera nästa generations krav på prestanda och cybersäkerhet.
TrueNAS 25.10 “Goldeye” markerar ett stort steg framåt för öppen lagringsteknik. Den nya versionen introducerar stöd för NVMe over Fabric, öppna GPU-drivrutiner, förbättrad virtualisering och en moderniserad hantering av OpenZFS. Resultatet är en kraftfull och framtidssäker NAS-plattform som kombinerar prestanda i företagsklass med öppen källkod och flexibilitet – redo för allt från hemmalabb till datacenter.
Den öppna lagringsplattformen TrueNAS har nått en ny milstolpe. Version 25.10 “Goldeye” markerar en av de största uppdateringarna på flera år, med stöd för NVMe över nätverk (NVMe-oF), öppna GPU-drivrutiner, omfattande ZFS-förbättringar och ett omdesignat administrationsgränssnitt. Resultatet är ett NAS-system som är snabbare, stabilare och bättre anpassat för moderna arbetslaster.
En ny nivå av prestanda
Den mest uppseendeväckande nyheten i TrueNAS 25.10 är stödet för NVMe over Fabric (NVMe-oF) – en teknik som gör att data på fjärransluten lagring kan nås lika snabbt som om den vore lokal.
Två varianter erbjuds:
NVMe/TCP, som fungerar över vanliga Ethernet-nätverk och finns i Community Edition.
NVMe/RDMA, som används i Enterprise-versionen och ger extremt låg latens genom direkt minne-till-minne-kommunikation.
Tillsammans möjliggör dessa lösningar terabitklassad nätverksprestanda och stöd för 400 Gbit/s Ethernet. I tester har ett TrueNAS-system levererat över 75 GB/s i läshastighet. Det gör NVMe-oF särskilt attraktivt för AI-träning, databaser och virtualiseringsmiljöer där varje millisekund räknas.
Förbättrad virtualisering och säkerhet
TrueNAS har länge erbjudit lätt virtualisering, men i version 25.10 har funktionen fått en kraftig uppgradering. Den nya Data Hypervisor-tekniken skiljer på virtuella maskiner och containerbaserade arbetslaster, vilket ger en tydligare och mer stabil användarupplevelse.
Nyheter inkluderar:
Secure Boot för virtuella maskiner.
Import/export av virtuella diskar i flera format (QCOW2, RAW, VDI, VHDX, VMDK).
Hög tillgänglighet (HA) som gör det möjligt för virtuella maskiner att automatiskt flyttas vid nodfel.
Detta ger TrueNAS Enterprise en mer komplett och driftsäker virtualiseringsmiljö med minimal nedtid.
Öppen GPU-acceleration
TrueNAS 25.10 stöder nu NVIDIAs öppna GPU-drivrutiner, vilket gör det möjligt att använda moderna grafikkort för beräkningar, AI och mediahantering. Stödet omfattar även NVIDIAs Blackwell-arkitektur, vilket öppnar för GPU-accelererade arbetsflöden direkt på TrueNAS-plattformen.
Förbättrat ZFS och lagringshantering
Filsystemet OpenZFS 2.3.4 ligger till grund för TrueNAS 25.10 och har fått flera viktiga förbättringar:
Bättre hantering av krypterad replikering.
Förbättrad minneshantering som minskar risken för krascher.
Stöd för Direct I/O, vilket ger snabbare prestanda i virtualiserade miljöer.
Effektivare blockkloning och mer informativ cache-rapportering.
Optimerad datafördelning som ger jämnare skrivprestanda under belastning.
Tillsammans gör dessa ändringar ZFS ännu mer robust och förutsägbart vid hög I/O-belastning.
Nytt gränssnitt och förbättrad användarupplevelse
Administrationsgränssnittet i TrueNAS 25.10 har genomgått en omfattande uppdatering. Sidor för uppdateringar, användare, dataset och lagring har fått tydligare struktur och modernare design.
En ny funktion, Update Profiles, låter användaren välja hur snabbt systemet ska ta emot uppdateringar:
Early Adopter – för den som vill testa nyheter tidigt.
General – standardläge med fokus på stabilitet.
Mission Critical – för miljöer med höga krav på drifttid.
Developer – för utvecklare och testmiljöer.
Det nya systemet gör uppdateringsprocessen mer transparent och kontrollerad.
Förbättrad apphantering
TrueNAS 25.10 hanterar nu applikationer smidigare. Befintliga appar migreras automatiskt vid byte av applikationspool, vilket minskar nedtid. Det går även att konfigurera egna containerregistry-mirrors, vilket gör att applikationer fortsätter fungera även om Docker Hub inte är tillgänglig.
Modern övervakning och öppet API
Systemets diskövervakning har byggts om för att använda cron-baserad schemaläggning, vilket ger större flexibilitet och stöd för externa verktyg som Scrutiny.
Dessutom introduceras en versionerad API byggd på JSON-RPC 2.0 över WebSocket. Den ersätter den äldre REST-baserade API:n och erbjuder snabbare svarstider och bättre stabilitet. API:n dokumenteras öppet på api.truenas.com och stöds redan av integrationer med Kubernetes, Proxmox VE och VMware vSphere.
TrueNAS Connect – central fjärrhantering
TrueNAS 25.10 är förberett för TrueNAS Connect, ett nytt webbaserat system för central hantering av flera TrueNAS-installationer. Plattformen ger realtidsövervakning, anpassningsbara varningar och inventariehantering via en säker molnportal.
Community-användare kan testa TrueNAS Connect kostnadsfritt fram till december 2025. En bred lansering till Enterprise-kunder är planerad till våren 2026.
Högre kapacitet och snabbare nätverk
TrueNAS 25.10 utökar hårdvarustödet för större system.
F-serien stöder upp till 20 petabyte NVMe-flash.
M-serien kan hantera upp till 40 petabyte arkivlagring. Med stöd för 400 GbE-adaptrar är plattformen redo för nästa generation av datacenter.
Sammanfattning
TrueNAS 25.10 “Goldeye” representerar ett stort steg framåt för öppen lagringsteknik. Med stöd för NVMe-oF, öppna GPU-drivrutiner, förbättrad ZFS-prestanda, modernare virtualisering och ett tydligare gränssnitt fortsätter TrueNAS att befästa sin position som en av de mest avancerade och flexibla lagringsplattformarna med öppen källkod.
TrueNAS Community Edition kan laddas ner kostnadsfritt för den som vill prova själv. För företag finns Enterprise-versionen, redan i bruk hos över 60 procent av Fortune 500-företagen.
Utgivning: Oktober 2025 Utvecklare: iXsystems Typ: Öppen källkod NAS / SAN / Hyperkonvergerad lagring Bas: Linux (TrueNAS SCALE)
Filsystem: OpenZFS 2.3.4
Förbättrad prestanda, Direct I/O-stöd, effektivare minneshantering och krypterad replikering.
NVMe over Fabrics:
• NVMe/TCP (TrueNAS Community Edition)
• NVMe/RDMA (TrueNAS Enterprise Edition)
Stöd för upp till 400 GbE, terabitklassad prestanda och extremt låg latens.
Virtualisering:
KVM-baserad ”Data Hypervisor”
Stöd för Secure Boot, import/export av diskformat (QCOW2, RAW, VDI, VHDX, VMDK)
Hög tillgänglighet (HA) med automatisk VM-failover.
GPU-stöd:
Inbyggt stöd för NVIDIAs öppna GPU-drivrutiner, inklusive Blackwell-generationen.
Möjliggör GPU-accelererade AI-, media- och beräkningsarbetslaster.
Systemhantering:
Nydesignade paneler för användare, dataset, uppdateringar och lagring.
Nya ”Update Profiles”: Early Adopter, General, Mission Critical och Developer.
Appar migrerar automatiskt mellan pooler. Stöd för externa container registry-spegelservrar.
Övervakning:
SMART-övervakning ersatt av cron-baserad modell för bättre flexibilitet.
Kompatibel med externa verktyg som Scrutiny.
API och integration:
Ny versionerad TrueNAS API (JSON-RPC 2.0 över WebSocket).
Betydligt snabbare än tidigare REST-API och kompatibel med Kubernetes, Proxmox VE och VMware vSphere.
Dokumentation: api.truenas.com
TrueNAS Connect:
Central webbaserad kontrollpanel för flera system.
Ger realtidsövervakning, varningar och enkel installation.
Gratis för Community-användare fram till december 2025.
Kapacitet och hårdvara:
• F-serien: upp till 20 PB NVMe-flash
• M-serien: upp till 40 PB arkivlagring
Stöd för Terabit Ethernet (400 GbE).
När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få en andra och till och med bättre karriär.
En kraftfull plattform från den tid då datorer byggdes för att hålla
ThinkPad Edge E540 lanserades omkring 2013 och byggdes med fokus på stabilitet och lång livslängd snarare än tunnhet och trend. Under skalet sitter en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta trådar och en turbofrekvens upp till 3,2 GHz. Trots sin ålder är det fortfarande en fullt kapabel CPU för dagens användning. Den bygger på Haswell-arkitekturen, känd för att kombinera hög prestanda med god energieffektivitet.
Processorn stöder alla viktiga moderna instruktioner, inklusive Intel AES-NI för kryptering, VT-x för virtualisering och Turbo Boost för tillfälliga hastighetshöjningar. Det betyder att datorn utan problem klarar allt från kontorsarbete och webbutveckling till lätt bildredigering och virtualiserade miljöer.
Grafik som räcker längre än man tror
Lenovo utrustade E540 med dubbla grafiklösningar: Intel HD Graphics 4600 för vardagsanvändning och ett diskret NVIDIA GeForce GT 740M-kort för mer grafikkrävande uppgifter. Kombinationen fungerar utmärkt i Linux tack vare mogna drivrutiner.
Den integrerade grafiken är energieffektiv och klarar utan problem 1080p-video, kontorsprogram och enklare spel. För tyngre grafik går det att aktivera NVIDIA-kortet, som med rätt drivrutin fortfarande levererar god prestanda i äldre 3D-spel och OpenGL-baserade applikationer. Linuxkärnan version 6 och senare känner automatiskt igen båda korten och växlar smidigt mellan dem.
Uppgraderingar som gör skillnad
E540 levererades med 8 GB DDR3-minne och en 1 TB mekanisk hårddisk. Det räckte 2013, men i dag är det uppgraderingsmöjligheterna som gör den verkligt intressant. Datorn har två minnesplatser och kan enkelt uppgraderas till 16 GB RAM. Byter man dessutom ut den långsamma hårddisken mot en Linux.se: Ännu en dator har räddats från återvinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar, strömma SVT och andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror.SSD, förändras upplevelsen dramatiskt: systemet startar på sekunder, program öppnas blixtsnabbt och hela datorn känns ny.
Med en SSD och uppdaterat minne blir E540 en dator som utan problem kan konkurrera med moderna budgetlaptops — trots att den byggdes för över ett decennium sedan.
Skärm, ljud och anslutningar
Den 15,6 tum stora Full HD-skärmen med 1920×1080 pixlar håller fortfarande god kvalitet. Ljusstyrkan på 300 cd/m² ger skarpa bilder även i ljusa miljöer. Ljudet är märkbart bättre än genomsnittet för bärbara datorer i samma klass, tack vare Dolby Advanced Audio v2 och stereohögtalare.
E540 har dessutom allt som krävs för modern användning: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4, Bluetooth 4.0, HD-webbkamera, HDMI, VGA och flera USB 3.0-portar. Alla dessa komponenter stöds direkt av Linux utan behov av extra drivrutiner.
Energisnål trotjänare
Batteriet består av sex litiumjonceller och ger en driftstid på upp till sex timmar vid normal användning. Under Linux kan energiförbrukningen minskas ytterligare med verktyg som TLP och PowerTOP, vilka justerar CPU-frekvenser, avstänger oanvända bussar och optimerar drivrutiner för lägre effektförbrukning. Resultatet blir en tystare dator med längre batteritid än den hade under Windows 7 eller 10.
Linux ger nytt liv och bättre framtidssäkerhet
Det är när man installerar Linux som ThinkPad Edge E540 verkligen visar sin potential. Moderna distributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora eller Debian 12 identifierar all hårdvara automatiskt. Installationen tar mindre än en halvtimme, och när systemet startar första gången fungerar allt: tangentbord, Wi-Fi, Bluetooth, kamera, ljud och grafikkort.
Den klassiska ThinkPad-tangentbordsupplevelsen gör dessutom datorn särskilt populär bland utvecklare och skribenter. Kombinerat med Linux blir det ett verktyg som känns mer responsivt och robust än många nyare, plastigare modeller.
Säkerhet och hållbarhet
En stor fördel med Linux är säkerheten. Där Windows 7 och 10 efter 2025 inte längre får uppdateringar, fortsätter Linux-distributionerna att leverera patchar i många år framöver. Ubuntu LTS stöds i fem år, och säkerhetsfixar släpps ofta inom timmar efter att en sårbarhet upptäcks. Dessutom finns funktioner som AppArmor och SELinux för avancerad isolering av processer.
Det betyder att Edge E540 inte bara får nytt liv – den blir också säkrare än när den var ny.
En dator med framtid – i återbrukets tecken
I en tid när elektronikåtervinning är en växande miljöfråga visar ThinkPad Edge E540 hur mycket som går att vinna på att återanvända i stället för att kassera. Med en enkel SSD-uppgradering och en lättviktig Linux-distribution kan en dator som tidigare körde Windows 7 fortsätta leverera i flera år till.
För studenter, skribenter, småföretagare eller hobbyutvecklare är E540 fortfarande ett utmärkt verktyg: snabb nog, robust byggd och helt fri från inlåsning till ett föråldrat operativsystem.
Slutord
Lenovo ThinkPad Edge E540 är ett bevis på att teknisk kvalitet och genomtänkt design står sig över tid. Med Linux som operativsystem förvandlas den från en pensionerad kontorsmaskin till en kraftfull och säker vardagsdator. Den kräver inga specialdrivrutiner, inga licenskostnader och ger dessutom en mjukare, snabbare och tystare upplevelse än många nya datorer i lågprissegmentet.
När världen rusar vidare mot nästa generations hårdvara påminner E540 oss om något viktigt: ibland är det mest hållbara alternativet att använda det vi redan har – och låta fri programvara ge tekniken ett nytt hjärta.
Linux.se åsikt Ännu en dator har räddats från elektronikåtervinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar och strömma SVT samt andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror.
Just detta exemplar var ombyggd med SSD.
>>> Teknisk faktaruta — Lenovo ThinkPad Edge E540
(Rekommenderat OS: Ubuntu 24.04 LTS)
■ Processor : Intel Core i7-4702MQ (4C/8T, 2.2–3.2 GHz, Haswell, 6 MB cache, 37 W TDP)
■ Grafik : Intel HD Graphics 4600 + NVIDIA GeForce GT 740M (2 GB)
■ Minne : 8 GB DDR3-1600 (2× SO-DIMM, max 16 GB)
■ Lagring : 1 TB 2.5″ HDD @ 5400 rpm (rekommenderad uppgradering: 2.5″ SATA SSD)
■ Optisk enhet : DVD±RW
■ Skärm : 15.6″ (1920×1080, 16:9, ~300 cd/m², LED)
■ Nätverk : Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 4.0
■ Kamera/Ljud : 720p webbkamera, inbyggd mikrofon, Dolby Advanced Audio v2
■ Portar : 2× USB 3.0, 1× USB 2.0, HDMI, VGA, RJ-45, ljud 3.5 mm, SD-kortläsare
■ Tangentbord : Numerisk del, Windows-tangent
■ Batteri : 6-cells Li-ion, upp till ~6 h
■ Mått/Vikt : 377 × 250 × 26.6 mm, ~2.44 kg
■ Säkerhet : Kensington-lås
■ Chassi : Clamshell, färg: svart
# Linux-noteringar
– Kernel 6.x stöder samtliga kärnkomponenter out-of-the-box.
– NVIDIA: använd proprietär drivrutin (t.ex. 470-series) för bästa 3D-prestanda.
– Energi: installera TLP för lägre förbrukning och svalare drift.
– Rekommenderad uppgradering: 16 GB RAM + 500 GB/1 TB SATA SSD.
Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.
Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.
Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.
Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.
Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.
För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.
Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.
PorteuX 2.2 är här Den portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen.
Optimerad kärnkonfiguration Kärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka 100 MB mer minne men ger bättre prestanda.
Förbättrade bygginställningar och nya paket Byggflaggorna har optimerats och LTO har aktiverats där det är möjligt. Bland nya paket finns btrfs i grundsystemet, libxcvt, wlr-randr, wlrctl och wayland-utils i grafikdelen, samt appen Papers i GNOME-versionen.
Allmänna förbättringar och buggfixar Modulavaktiveringen är snabbare med -f-flaggan, ikonerna har förfinats, Labwc har fått bättre standardinställningar och Xfce under Wayland har fått fler och rättade kortkommandon. Xfce-kompositorns vsync är nu xpresent som standard för att undvika problem med NVIDIA och Mesa 25.1. Problem med låsskärm och långsam videouppspelning i Nouveau-drivrutinen är också åtgärdade.
Förändringar i skrivbordsmiljöerna I KDE Plasma har KRunner fått stöd för beräkningar och väderwidgeten har reparerats. Evince har tagits bort från GNOME-versionen och KVM laddas inte längre automatiskt vid uppstart.
Tillgänglighet PorteuX 2.2 finns för nedladdning i varianter för Slackware Stable och Current med skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 6.4.2, GNOME 48.3, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, MATE 1.28.2, LXQt 2.2 och LXDE 0.11.1.
Ursprung: PorteuX är en portabel Linuxdistribution baserad på Slackware, inspirerad av Slax och Porteus, framtagen för att vara snabb, lätt och modulär.
Historik:
– Projektet utvecklades som en modern variant av Porteus.
– Tidigare versioner hade enklare funktioner och äldre kärnor.
– Version 2.2 släpptes i augusti 2025, två månader efter 2.1.
Nyheter i 2.2:
– Linux-kärna 6.16
– Xorg-patch som ger tear-free (vsync) i modesetting-drivrutinen
– Optimerad kärnkonfiguration och förbättrade byggflaggor (LTO)
– Stöd för btrfs i grundsystemet
– Nya paket: libxcvt, wlr-randr, wlrctl, wayland-utils, Papers
– Förbättringar i Labwc, Xfce Wayland och KDE Plasma
Funktioner:
– Modulbaserat system – aktivera/deaktivera funktioner vid behov
– Kan köras direkt från USB utan installation
– Flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt, LXDE
– Snabb uppstart och låg resursförbrukning
Målgrupp: Användare som vill ha ett portabelt, snabbt Linux – perfekt för felsökning, demonstrationer och äldre hårdvara.
HP Compaq nw8240 var en bärbar arbetsstation från en tid då laptoppar på allvar började kunna ersätta stationära datorer för professionellt arbete. Med högupplöst 15,4-tumsskärm, Pentium M-processor, ATI FireGL-grafik […]
ASUS ET2321INTH är ett tydligt tidsdokument från början av 2010-talet, då PC-branschen försökte förena den traditionella hemdatorn med pekskärmens nya möjligheter. Med 23-tums Full HD-skärm, multi-touch, Intel Core i5-processor […]
När IBM PC började dominera persondatorvärlden fanns det europeiska tillverkare som redan försökte bygga snabbare och mer avancerade alternativ. Ett av de mest intressanta exemplen var nederländska Tulip System […]
Spectravideo SVI-728 var en av 1980-talets många hemdatorer som försökte hitta sin plats i en snabbt växande och hårt konkurrensutsatt marknad. Den blev aldrig lika känd som Commodore 64 […]
När Sharp PC-1211 lanserades 1980 förändrades synen på vad en dator kunde vara. Plötsligt behövde en dator inte längre stå på ett skrivbord – den kunde rymmas i fickan. […]
ZX Spectrum var liten, billig och byggd med kompromisser – men den blev ändå en av 1980-talets mest betydelsefulla hemdatorer. Med sitt gummitangentbord, sin regnbågsrand och sina färgglada spel […]
Zilog Z8000 var en av 1970-talets mest lovande 16-bitarsprocessorer och hade tekniska kvaliteter som kunde ha gjort den till en vinnare i den tidiga persondatoreran. Ändå blev den omsprungen […]
På 1980-talet var Unix fortfarande något som främst hörde hemma på dyra arbetsstationer och större datorsystem. Men med Coherent försökte Mark Williams Company göra Unix-känslan tillgänglig för vanliga PC-användare. […]
Commodore 900 var datorn som kunde ha gjort Commodore till en seriös aktör på Unix-marknaden. Med Zilog Z8000-processor, operativsystemet Coherent och stöd för både serverdrift och avancerade arbetsstationer var […]
Commodore CIL 500 var en tunn fickräknare från slutet av 1970-talet, byggd för att vara enkel, strömsnål och lätt att bära med sig. Med LCD-skärm, minnesfunktion, procent- och kvadratrotsknapp […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the hidden clause that could protect Linux from age-verification laws. Explore how this legal nuance may safeguard open-source software. The post The Quiet Clause That May Save Linux From Age‑Verification Laws appeared first on Linux Today.
Discover the enhancements in PipeWire 1.6.6, featuring improved Pulse Server functionality and optimized volume initialization in the filter graph. The post PipeWire 1.6.6 Improves the Pulse Server, Volume Initialization in Filter Graph appeared first on Linux Today.
AerynOS has been upgraded to Linux 7.0, COSMIC 1.0.13, and KDE Plasma 6.6.5. Learn about the exciting new features and improvements now! The post AerynOS Gets Linux 7.0, COSMIC 1.0.13, and KDE Plasma 6.6.5 appeared first on Linux Today.
Learn how to create a self-signed SSL certificate for Apache on Ubuntu 26.04. Boost your site's security with our easy-to-follow instructions. The post Create a Self-Signed SSL Certificate for Apache on Ubuntu 26.04 appeared first on Linux Today.
Learn to set up a chat server on Linux and uncover five powerful terminal tricks that will streamline your workflow and improve your command line skills. The post Create a Chat Server in Linux and 5 Other Terminal Tricks appeared first on Linux Today.
Uncover the journey of Linux gaming, from its humble beginnings to a vibrant community. Learn how dedication and innovation fueled its growth. The post Linux Gaming Didn’t Happen By Accident appeared first on Linux Today.
Unveil the potential of KernelScript 0.1, a groundbreaking language for eBPF development. Dive into its unique features and elevate your projects now. The post KernelScript 0.1 Debuts as a New Language for eBPF Development appeared first on Linux Today.
Sway 1.12 Wayland Compositor is here! Experience HDR10 support through the Vulkan renderer, enhancing your graphics and overall user experience. The post Sway 1.12 Wayland Compositor Released with HDR10 Support via Vulkan Renderer appeared first on Linux Today.
Discover the latest AppGrid 1.8, the native app launcher for KDE Plasma 6, featuring enhanced functionality and user-friendly improvements. The post AppGrid 1.8 Native App Launcher for KDE Plasma 6 Is Out with New Features appeared first on Linux Today.
Explore detailed benchmarking results of the PELADN WO4 5600H Mini PC. Learn how it performs in various applications and its value for tech enthusiasts. The post PELADN WO4 5600H Mini PC: Benchmarking appeared first on Linux Today.
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years… […]
We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it… […]
Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving… […]
OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance… […]
We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools…. […]
Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
HP 23-d117eo Datorn har en 23-tumsskärm med pekskärm och har Linux Mint installerat. Maskinen har 8 GB RAM och en tredje generationens Intel Core i5-processor. Maskinen duger alldeles utmärkt som mediadator och är perfekt för den som vill ha en SVT Play-dator. Eftersom den har touch behöver man inte hålla på och strula med mus […]
Asus ET2321 är en allt-i-ett-dator som levererades med pekskärm. Datorn kom ut på marknaden 2014. Just det här exemplaret har en 4:e generationens Intel Core i5 med 2 CPU-kärnor och 4 trådar, 6 GB RAM och en mekanisk hårddisk på 1 TB. Maskinen är för gammal för att köra Windows 11 och skulle egentligen ha […]
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter. KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form,…
När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en…
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning. Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i…
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…
Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering. Sway 1.12 har nu…
När allvarliga säkerhetshål i Linuxkärnan blir offentliga kan tiden fram till en färdig uppdatering vara kritisk. Nu diskuteras ett nytt förslag om en så kallad killswitch, en nödbroms som tillfälligt kan stänga av sårbara funktioner i kärnan. Målet är inte att laga felet direkt, utan att minska risken för angrepp medan administratörer väntar på en…
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot…
Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows. Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer…
Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara. Det…
Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform. I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika…
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare. Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en…
GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026. Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har…
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…
CachyOS november 2025-uppdateringen markerar ett viktigt steg för den Arch-baserade distributionen. Med full tillgänglighet redan vid installation, förbättrat stöd för modern hårdvara och omfattande optimeringar för gaming positionerar sig systemet som ett alltmer attraktivt val både för entusiaster och spelare. Samtidigt förbereds CachyOS för framtidens skrivbordsmiljöer med stöd för COSMIC och förfinad systemhantering. CachyOS november…
Red Hat tar ett stort steg mot framtidens säkra IT-drift med lanseringen av RHEL 10.1, den första uppdateringen i 10.x-serien. Med en helt offline AI-assistent som kan ge Linux-stöd utan internetanslutning, nya verktyg för AI-hårdvara och förbättrat skydd mot framtida kvantattacker, siktar Red Hat på att göra företags-Linux både smartare och säkrare än någonsin. Red…
TrueNAS 25.10 “Goldeye” markerar ett stort steg framåt för öppen lagringsteknik. Den nya versionen introducerar stöd för NVMe over Fabric, öppna GPU-drivrutiner, förbättrad virtualisering och en moderniserad hantering av OpenZFS. Resultatet är en kraftfull och framtidssäker NAS-plattform som kombinerar prestanda i företagsklass med öppen källkod och flexibilitet – redo för allt från hemmalabb till datacenter.…
När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få…
Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…
PorteuX 2.2 är härDen portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen. Optimerad kärnkonfigurationKärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka…
