Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer.
Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren med jämna mellanrum måste installera en helt ny version.
Därför finns det heller ingen tydlig gräns mellan Manjaro 26.0 och 26.1 för den som redan använder systemet. När den senaste stabila uppdateringen installeras övergår datorn i praktiken till samma programvarunivå som Manjaro 26.1 ”Bian-May”.
I Manjaros tillkännagivande skriver projektledaren Philip Müller att uppdateringen bör markera lanseringen av Bian-May. Något separat lanseringsmeddelande med de slutliga installationsfilerna har dock ännu inte publicerats.
Linux 7.1 ersätter en kortlivad kärna
En av de viktigaste förändringarna är övergången till Linuxkärnan 7.1. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och ansvarar bland annat för kontakten mellan programvaran och datorns hårdvara.
Den tidigare Linuxkärnan 7.0 har nått slutet av sin supportperiod. Manjaro rekommenderar därför användarna att byta till Linux 7.1 eller någon av de långtidssupporterade kärnorna.
Manjaros nuvarande utbud omfattar Linux 7.1 samt LTS-kärnorna 6.18, 6.12, 6.6 och 6.1. För den som vill prova kommande teknik finns även utvecklingsversionen Linux 7.2-rc7.
Flera användare har tidigare drabbats av problem med AMD:s grafikdrivrutin amdgpu. Enligt Manjaro är dessa regressioner troligen lösta i de uppdaterade kärnorna.
KDE Plasma 6.7 på skrivbordet
KDE-utgåvan av Manjaro 26.1 levereras med KDE Plasma 6.7.4. Plasma är den grafiska skrivbordsmiljö som styr sådant som paneler, menyer, fönster och systeminställningar.
När den första förhandsversionen av Bian-May presenterades i maj var planen att använda KDE Plasma 6.6 och Linux 7.0. Under utvecklingen har Manjaro hunnit gå vidare till nyare versioner.
Manjaro 26.1 omfattar även GNOME 50 och Xfce 4.20. Dessutom finns COSMIC Desktop 1.5 tillgängligt i paketförråden. COSMIC är den nya skrivbordsmiljö som utvecklas av System76 och är skriven i programspråket Rust.
Fler än tusen paket har uppdaterats
Den senaste stabila uppdateringen berör fler än tusen paket enbart i Manjaros Extra-förråd. Bland de uppdaterade komponenterna finns:
GStreamer 1.28.6
Bazaar 0.9.2
OpenSearch 3.8
Syncthing 2.1
Ett stort antal Python-, Deepin- och Haskell-paket
GStreamer används av många Linuxprogram för uppspelning och behandling av ljud och video. Syncthing används för decentraliserad filsynkronisering mellan datorer, medan OpenSearch är en plattform för sökning och analys av stora datamängder.
Python 3.14 kan kräva ombyggnad av AUR-paket
Manjaro går samtidigt över till Python 3.14. Det är en större förändring som kan påverka program installerade från Arch User Repository, mer känt som AUR.
AUR är ett användarunderhållet paketarkiv som kompletterar Manjaros officiella programförråd. Paket som installerar filer i Pythons katalog site-packages eller länkar mot den äldre filen libpython3.13.so kan behöva byggas om efter systemuppdateringen.
Användare som har installerat Pythonbaserade program från AUR bör därför kontrollera om några paket har slutat fungera och därefter bygga om de berörda paketen.
Äldre Nvidia-kort kräver annan drivrutin
Uppdateringen innehåller också en viktig förändring för datorer med äldre grafikkort från Nvidia.
Nvidias drivrutinsserie 590 stöder inte längre Pascal-generationen, där bland annat GeForce GTX 10-serien ingår. Även Maxwell och tidigare generationer har flyttats bort från den aktuella drivrutinsserien.
Användare med dessa grafikkort behöver därför byta till Manjaros äldre 580xx-paket för att fortsätta använda Nvidias proprietära drivrutin. Det är klokt att kontrollera drivrutinen före uppdateringen, särskilt på datorer där det grafiska skrivbordet är beroende av Nvidias slutna drivrutin.
Ingen ominstallation behövs
Den som redan använder Manjaros stabila gren behöver inte hämta någon ny ISO-fil eller installera om datorn. En fullständig systemuppdatering räcker för att nå samma paketnivå som Manjaro 26.1.
Nya installationsavbilder väntas publiceras tillsammans med det formella lanseringsmeddelandet. Dessa är främst avsedda för nya installationer och innehåller de senaste paketen redan från början.
För befintliga användare är Manjaro 26.1 ”Bian-May” däremot i praktiken redan här.
Linux Foundation meddelar att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA blir Premier Members i Linux Vendor Firmware Service. Satsningen ska göra det enklare och säkrare att uppdatera den programvara som finns inbyggd i datorer, servrar, grafikkort och annan hårdvara.
De flesta Linuxanvändare är vana vid att uppdatera operativsystemet och installerade program med några enkla kommandon eller genom ett grafiskt uppdateringsverktyg. Men en modern dator innehåller även flera andra typer av programvara som behöver hållas aktuella.
Denna inbyggda programvara kallas firmware och styr bland annat datorns moderkort, nätverkskort, lagringsenheter, dockningsstationer, säkerhetsfunktioner och grafikkort. Firmware arbetar närmare hårdvaran än vanliga program och kan därför vara avgörande för både säkerhet och stabilitet.
Nu får Linux Vendor Firmware Service, förkortat LVFS, ett betydande stöd från några av världens största hårvarutillverkare.
Fyra stora företag går in som Premier Members
Linux Foundation meddelade den 6 augusti 2026 att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA ansluter sig till LVFS som Premier Members.
Företagen bidrar därmed till utvecklingen och finansieringen av en gemensam, leverantörsneutral infrastruktur för distribution av firmwareuppdateringar till Linuxsystem.
Det innebär att varje datortillverkare inte behöver utveckla ett helt eget uppdateringsprogram för Linux. I stället kan uppdateringarna distribueras genom en gemensam tjänst och installeras med verktyg som redan finns i många Linuxdistributioner.
För Linuxanvändaren kan resultatet bli en mer enhetlig upplevelse, oavsett om datorn kommer från Dell, HP eller Lenovo eller innehåller hårdvara från NVIDIA.
Vad är LVFS?
LVFS är en central tjänst där hårdvarutillverkare kan publicera firmwareuppdateringar för sina produkter. Uppdateringarna kan sedan hämtas av Linuxsystem med hjälp av programmet fwupd.
Det kommandoradsbaserade verktyget fwupdmgr används för att kontrollera och installera uppdateringarna. Funktionen är även integrerad i grafiska program, exempelvis GNOME Software, vilket gör att firmwareuppdateringar kan visas tillsammans med vanliga systemuppdateringar.
På många Linuxsystem kan användaren kontrollera tillgängliga uppdateringar med:
fwupdmgr refresh
fwupdmgr get-updates
Tillgängliga uppdateringar kan därefter installeras med:
sudo fwupdmgr update
Det exakta förfarandet kan variera mellan olika Linuxdistributioner och datorer.
Varför är firmware så viktigt?
Firmware kan beskrivas som länken mellan hårdvaran och operativsystemet. Den berättar för en komponent hur den ska starta, kommunicera och utföra sina uppgifter.
Ett fel i firmware kan orsaka allt från dålig batteritid och instabila USB-anslutningar till allvarliga säkerhetsproblem. Eftersom firmware arbetar på en mycket låg nivå kan en sårbarhet i värsta fall användas för att angripa systemet innan operativsystemets vanliga säkerhetsfunktioner har hunnit starta.
Firmwareuppdateringar kan bland annat innehålla:
rättningar av säkerhetshål,
förbättrad stabilitet,
stöd för ny hårdvara,
korrigeringar av kompatibilitetsproblem,
förbättrad energihantering,
uppdateringar av processorernas mikrokod.
Mikrokod är en särskild typ av lågnivåprogramvara som påverkar hur en processor utför vissa instruktioner. Uppdaterad mikrokod kan därför användas för att rätta fel och minska effekterna av säkerhetsproblem i processorer.
Viktigt för servrar och AI-system
Firmwareuppdateringar är inte bara en fråga för vanliga bärbara datorer. Linux används i stor omfattning på servrar, arbetsstationer, superdatorer, AI-system och beräkningskluster.
I sådana miljöer kan ett hårdvarufel eller en misslyckad uppdatering bli mycket kostsam. Om en server eller ett grafikkort slutar fungera under en lång AI-beräkning kan flera dagars eller veckors arbete gå förlorat.
En gemensam och automatiserbar uppdateringsinfrastruktur gör det lättare för systemadministratörer att hålla stora mängder datorer aktuella. I stället för att manuellt besöka varje tillverkares webbplats kan uppdateringarna hanteras genom etablerade Linuxverktyg.
NVIDIAs deltagande är särskilt intressant eftersom företagets grafikkort och acceleratorer används i många AI-system. Enligt företaget ska stödet för LVFS ge snabbare säkerhetsuppdateringar och en mer standardiserad uppdateringsupplevelse för bland annat DGX Spark.
Miljontals uppdateringar varje månad
Richard Hughes, projektledare för LVFS och utvecklare av fwupd, uppger att miljontals firmwareuppdateringar redan installeras varje månad genom tjänsten.
Stödet från de fyra företagen innebär även att LVFS har nått det finansieringsmål som projektet satte upp under föregående år. Det ger bättre förutsättningar för att driva och vidareutveckla infrastrukturen under lång tid.
Det är betydelsefullt eftersom LVFS har utvecklats till en viktig del av Linux ekosystem. Tjänsten används inte bara av en enskild Linuxdistribution utan fungerar som en gemensam länk mellan hårdvarutillverkare och många olika distributioner.
En förbättring – men inget löfte om stöd för all hårdvara
Att ett företag stöder LVFS innebär inte automatiskt att samtliga äldre och nya produkter får firmwareuppdateringar genom tjänsten. Tillverkaren måste fortfarande publicera en uppdatering för varje produktmodell som ska stödjas.
Det kan därför finnas datorer och komponenter där fwupdmgr inte hittar några uppdateringar, trots att tillverkaren deltar i LVFS. Stödet beror bland annat på produktmodell, ålder och vilka uppdateringar tillverkaren har valt att publicera.
Det utökade industristödet ökar däremot möjligheten att fler produkter får ett fungerande och standardiserat Linuxstöd framöver.
Linux behandlas alltmer som en huvudplattform
Under lång tid har firmwareuppdateringar varit enklare att genomföra i Windows än i Linux. Linuxanvändare har ibland varit tvungna att starta Windows, skapa särskilda USB-minnen eller använda tillverkarspecifika verktyg för att uppdatera datorns firmware.
LVFS och fwupd har steg för steg förändrat situationen. När Dell, HP, Lenovo och NVIDIA nu satsar gemensamt på tjänsten visar det att Linux betraktas som en viktig plattform för både vanliga datorer och avancerade företags- och AI-system.
För användarna handlar satsningen i slutänden om något mycket konkret: säkrare datorer, färre specialverktyg och en större möjlighet att hålla hela systemet uppdaterat direkt från Linux.
Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om.
AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna i distributionens programförråd, installationsverktyg, filsystemsstöd och skrivbordsmiljöer.
Den nya ISO-filen följer efter en större uppdatering av distributionens instabila programgren. Där introducerades bland annat Linuxkärnan 7.1.5, COSMIC Desktop 1.5 och grafikbiblioteket Mesa 26.1.6.
AerynOS 2026.08 innehåller dock mer än nya programversioner. Flera av förändringarna sker under ytan och är tänkta att göra operativsystemet stabilare, lättare att underhålla och enklare att vidareutveckla.
Experimentellt stöd för OpenZFS
En av de största nyheterna är experimentellt stöd för OpenZFS på separata datadiskar. Därmed kan användare hantera datadiskar formaterade med OpenZFS, Btrfs eller Bcachefs.
OpenZFS är ett avancerat filsystem som från början utvecklades för serversystem och stora lagringslösningar. Det kombinerar traditionell filhantering med funktioner som normalt förknippas med separata lagringsverktyg.
Bland funktionerna finns kontrollsummor som kan upptäcka skadade data, ögonblicksbilder som sparar ett tidigare tillstånd samt möjlighet att kombinera flera diskar i gemensamma lagringspooler.
Stödet i AerynOS gäller i nuläget användarhanterade datadiskar och ska betraktas som experimentellt. Funktionen har endast testats på ett begränsat antal enheter. Projektet efterlyser därför användare som kan prova OpenZFS på olika typer av hårdvara och rapportera sina erfarenheter.
Programförråden får versionshantering
AerynOS har även slutfört den andra fasen av projektets arbete med versionshanterade programförråd.
Ett programförråd är den källa som ett Linuxsystem använder för att hämta program, drivrutiner, systembibliotek och säkerhetsuppdateringar. Om strukturen i ett sådant förråd förändras på ett sätt som inte är kompatibelt med den tidigare versionen kan det annars krävas manuella åtgärder från användaren.
Den nya konstruktionen gör det möjligt för AerynOS pakethanterare Moss att uppdatera både sig själv och formatet på det lokala programförrådet. Det ska även fungera när förändringarna är så omfattande att det gamla och nya formatet egentligen inte är kompatibla med varandra.
För användaren innebär det att vanliga systemuppdateringar ska räcka. Någon särskild manuell migrering ska normalt inte behövas.
Detta är en viktig del av AerynOS långsiktiga idé om ett system som installeras en gång och därefter fortlöpande hålls aktuellt.
Konfigurationen för Moss har samtidigt flyttats till KDL, ett strukturerat konfigurationsformat som är tänkt att vara lättare att läsa och bearbeta än många traditionella konfigurationsfiler.
Nedladdade filer kontrolleras noggrannare
Moss har också fått fler kontroller av filer som lagras i pakethanterarens innehållsadresserade lagring.
I ett innehållsadresserat system identifieras en fil utifrån sitt faktiska innehåll, vanligtvis genom ett kryptografiskt kontrollvärde. Två identiska filer får därför samma identitet oavsett vad de heter eller varifrån de har hämtats.
De nya kontrollerna ska minska risken för att ofullständiga eller skadade filer används vid installationer och uppdateringar. Vissa Moss-operationer kan tillfälligt bli långsammare när filerna granskas, men i gengäld får systemet bättre garantier för att det lagrade materialet är korrekt.
Effektivare fillagring på XFS
Användare som installerat AerynOS på filsystemet XFS får nu inbyggd hantering av så kallade reflänkar.
En reflänk gör det möjligt att skapa flera filer som till en början använder samma lagrade data. Filerna kan ha olika namn, ägare och behörigheter, trots att innehållet inte behöver kopieras direkt.
En verklig kopia skapas först när någon av filerna förändras. Tekniken kallas ofta copy-on-write och kan både spara lagringsutrymme och göra kopiering snabbare.
På filsystem som saknar stöd för reflänkar, exempelvis ext4 och F2FS, fortsätter AerynOS i stället att använda hårda länkar när det är möjligt.
Stor omarbetning av systemd
AerynOS har genomfört en omfattande förändring av paketeringen av systemd, det centrala system som bland annat startar tjänster, hanterar enheter och organiserar systemets uppstartsprocess.
Distributionen har gått från systemd 257.13 till systemd 261.2 genom flera mellanliggande uppdateringar.
Ett viktigt resultat av arbetet är att tjänster som användaren själv har aktiverat eller stängt av inte längre ska få sitt tillstånd överskrivet när Moss installerar eller uppdaterar paket.
Flera delar av systemd distribueras nu dessutom som separata paket. Det gäller bland annat:
systemd-boot
systemd-coredump
systemd-homed
systemd-container
systemd-resolved
systemd-udev
Den mer uppdelade paketeringen gör det möjligt att anpassa installationer och installera endast de komponenter som faktiskt behövs.
Användare bör samtidigt vara uppmärksamma på att nätverkskort kan få nya namn efter nästa omstart. Ett nätverkskort som tidigare hette exempelvis eth0 kan i stället få ett förutsägbart namn som enp12s0.
Sådana namn bygger på nätverkskortets placering i datorn och ska minska risken för att olika nätverksenheter byter namn mellan omstarter.
Nya skrivbord hämtas under installationen
Installationsavbildningen innehåller den senaste Linuxkärnan i 7.1-serien och en uppdaterad GNOME-miljö för det startbara installationssystemet.
Själva installationen är nätverksbaserad. Det innebär att den senaste programvaran hämtas från AerynOS programförråd när operativsystemet installeras.
Användaren kan bland annat välja mellan KDE Plasma 6.7.3 och COSMIC Desktop 1.5.
COSMIC utvecklas av företaget System76 och är en modern skrivbordsmiljö byggd i programmeringsspråket Rust. KDE Plasma är en mer etablerad miljö med omfattande möjligheter att anpassa utseende och funktioner.
Bland de övriga uppdaterade komponenterna finns Firefox 153.0.1, Thunderbird 153.0.1, PHP 8.5.9, QEMU 11.0.3, Wine 11.14, SQLite 3.53.4 och NetworkManager 1.58.0.
Ny Nvidia-drivrutin behöver testas
Nvidia-drivrutinen 610.43.03 har lagts till i AerynOS programförråd. Projektet har redan genomfört tester tillsammans med användare och uppger att resultaten hittills varit positiva.
Drivrutinen innehåller bland annat förbättringar för Nvidias DLSS-teknik samt korrigeringar av problem som kan uppstå när datorer försätts i viloläge och senare väcks igen.
AerynOS efterlyser fortfarande fler användare med Nvidia-grafikkort som kan testa drivrutinen på olika hårdvarukombinationer.
Linuxkärnan uppdaterades efter säkerhetsproblem
Distributionens stabila kärna och spelkärna har uppdaterats till Linux 7.1.5. Den långtidssupporterade kärnan använder version 6.18.40.
Enligt projektet genomfördes kärnuppdateringarna efter en period med ovanligt många rapporterade säkerhetsproblem i Linuxkärnan. Situationen krävde snabba uppdateringar från utvecklargruppen.
Linuxkärnan är operativsystemets centrala del och ansvarar bland annat för minneshantering, processer, filsystem och kommunikationen med datorns hårdvara. Säkerhetsfel i kärnan kan därför påverka hela systemet.
YAML ska ersättas med KDL
AerynOS planerar även att ersätta det nuvarande YAML-formatet för paketbeskrivningar med ett nytt schema baserat på KDL.
Paketbeskrivningarna fungerar som recept och talar om hur program ska hämtas, byggas och paketeras för distributionen.
Utvecklarna betraktar numera YAML-formatet som en övergångslösning. Därför har de valt att inte lägga till fler större funktioner i det gamla formatet innan KDL-ersättaren är färdig.
Codeberg utvärderas som alternativ till GitHub
Projektet fortsätter samtidigt att undersöka Codeberg som ett möjligt alternativ till GitHub.
Codeberg är en ideellt driven plattform för lagring och utveckling av öppen källkod. Tjänsten bygger på Forgejo och finansieras huvudsakligen genom donationer och medlemskap.
Utvecklingen av AerynOS nya webbplats har redan flyttats till Codeberg. Webbplatsen byggs med Hugo och temat Hextra. Arbetet används samtidigt som ett praktiskt test av Codebergs samarbetsverktyg och integrationsmöjligheter.
Något beslut om att flytta hela AerynOS-projektet från GitHub har ännu inte presenterats.
Projektet öppnas för fler bidragsgivare
Under det senaste året har AerynOS hållit utvecklingen relativt kontrollerad för att kunna koncentrera arbetet på grundläggande verktyg och teknisk infrastruktur.
När systemet nu kan hantera större förändringar i programförrådens och filformatens struktur vill projektet stegvis öppna utvecklingen för fler deltagare.
Flera communityprojekt är redan på gång. Bland dem finns Gnist och Malm, två kommandoradsverktyg för att skapa, använda och dela teman för Wayland-baserade fönsterhanterare.
Ett annat projekt är Aerbox, som använder Moss systemmodell för att skapa isolerade containrar. Dessa kan ges kontrollerad åtkomst till exempelvis nätverk, ljud, lagringsenheter och annan hårdvara.
Befintliga installationer behöver inte installeras om
AerynOS 2026.08 är främst avsedd för nya installationer. Användare som redan har AerynOS behöver inte hämta ISO-filen eller installera om datorn.
Samma systemförändringar och programversioner distribueras genom den vanliga uppdateringsprocessen i Moss.
Den nya installationsavbildningen visar därmed tydligt vad AerynOS prioriterar: moderna filsystem, robusta uppdateringar, aktuella programversioner och ett system som ska kunna utvecklas under lång tid utan återkommande ominstallationer.
Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten som förbättrar stödet för Linux, särskilt på datorer med Nvidia-grafikkort. Uppdateringen åtgärdar flera krascher och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Workshop, SteamVR och spelöverlägget.
Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten. Uppdateringen innehåller flera förbättringar för Linux-användare, bland annat stabilare hårdvaruacceleration på datorer med grafikkort från Nvidia.
Den nya versionen släpptes den 21 juli 2026 och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Controller, SteamVR, spelöverlägget och Steam Workshop.
Färre krascher i Linux
En av de viktigaste nyheterna för Linux-användare är att Valve har åtgärdat en krasch i processen steamwebhelper. Problemet kunde uppstå när hårdvaruacceleration var aktiverad på datorer med Nvidia-grafikkort.
steamwebhelper används bland annat för att visa Steams butik, bibliotek, användargränssnitt och annat webbaserat innehåll. När processen kraschar kan delar av Steam-klienten sluta fungera eller behöva startas om.
Uppdateringen rättar dessutom ett fel som kunde få Steam att krascha när användaren startade en spelinspelning manuellt.
Steam Workshop har byggts om
Valve har även gjort om delar av systemet bakom Steam Workshop. Workshop används för att ladda ner modifieringar, banor, föremål och annat material som skapats av spelare.
Det omarbetade systemet hanterar vilka prenumererade objekt som behöver uppdateras. Förändringen bör göra hanteringen av installerat Workshop-material mer tillförlitlig.
Layouten för aviseringsinställningarna har också förbättrats, framför allt för språk där längre texter tidigare kunde göra gränssnittet svårläst.
Remote Play får jämnare bild
Steam Remote Play gör det möjligt att köra ett spel på en dator och strömma bilden till en annan dator, mobiltelefon, surfplatta eller kompatibel enhet.
Efter uppdateringen går det att välja 59,94 bilder per sekund som bildfrekvensgräns. Detta är en vanlig bildfrekvens för vissa bildskärmar och videostandarder.
Valve har också minskat risken för tappade bildrutor när bildfrekSteamVR gav felaktig kraschvarningvensen är inställd på automatiskt läge.
Flera fel har rättats, bland annat problem med:
felaktiga muskoordinater vid strömning av enbart inmatning
svart bild när hårdvarukodning var avstängd
överbelastning av klientens videodekoder när obegränsad bandbredd användes
Bättre stöd för handkontroller
Steam Input är det område som fått flest förändringar i uppdateringen. Steam Input gör det möjligt att använda och konfigurera ett stort antal handkontroller, även i spel som ursprungligen saknar stöd för den aktuella kontrolltypen.
Uppdateringen lägger bland annat till stöd för Turtle Beach-handkontroller avsedda för Nintendo Switch 2.
Stödet har även förbättrats för Apex 5-kontrollen. Både trådbundna och trådlösa versioner av PDP Afterglow Wave Controller för Nintendo Switch stöds nu.
Valve har dessutom rättat flera problem med den ursprungliga Steam Controller och dess inbyggda programvara.
Ett fel kunde tidigare göra att skärmen för parkoppling av handkontroller öppnades mitt under en uppdatering av kontrollens firmware. Det problemet ska nu vara löst.
Problem med spelöverlägget åtgärdat
Steam Overlay är gränssnittet som kan öppnas ovanpå ett pSteamVR gav felaktig kraschvarningågående spel. Därifrån går det exempelvis att läsa meddelanden, öppna webbläsaren, ta skärmbilder och använda andra Steam-funktioner.
I vissa situationer kunde överlägget behålla en koppling till spelets grafiksystem. Det kunde hindra ett spel från att starta korrekt efter att spelet försökt återställa grafikrenderingen efter ett fel i D3D12-enheten eller grafikdrivrutinen.
Detta ovanliga men besvärliga problem har rättats i den nya versionen.
SteamVR gav felaktig kraschvarning
Valve har också åtgärdat ett fel där Steam kunde hävda att SteamVR hade kraschat vid den föregående körningen, trots att någon sådan krasch inte hade inträffat.
Uppdateringen innehåller därutöver flera mindre rättningar för SteamVR och Steam Controller.
Så uppdaterar du Steam
Steam-klienten brukar uppdateras automatiskt. Det går även att söka efter uppdateringen manuellt:
Öppna menyn Steam.
Välj Sök efter uppdateringar för Steam-klienten.
Klicka på Ladda ner om en ny version visas.
När hämtningen är klar väljer du Tillämpa och starta om.
Steam stängs då, installerar uppdateringen och startar automatiskt igen.
Viktig uppdatering för Linux-spelare
Uppdateringen innehåller inga stora förändringar som omedelbart förändrar hur Steam ser ut eller används. Däremot rättar den flera problem som kan påverka stabiliteten, särskilt på Linux-datorer med Nvidia-grafikkort.
För Linux-spelare innebär förbättringarna för hårdvaruacceleration, spelinspelning och handkontroller att Steam bör fungera stabilare och med färre störningar.
Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras.
Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint 23 och kan bli en av de viktigaste utgåvorna på länge för användare av skrivbordsmiljön Cinnamon.
Den stora förändringen är att Wayland inte längre ska betraktas som en experimentell funktion. Från och med den kommande versionen Cinnamon 6.8 planerar Linux Mint att ge både Wayland och det äldre fönstersystemet X11 fullt stöd.
Vad är Wayland?
Wayland är ett modernt system för att visa fönster, menyer, muspekare och annat grafiskt innehåll på skärmen. Det är tänkt att på sikt ersätta X11, som har använts i Unix- och Linuxsystem under flera årtionden.
X11 fungerar fortfarande bra, men systemets långa historia har gjort det komplicerat att vidareutveckla. Wayland har därför konstruerats med modernare grafikhantering, bättre säkerhet och dagens hårdvara i åtanke.
Övergången är dock inte enkel. En skrivbordsmiljö måste bland annat kunna hantera fönster, flera bildskärmar, grafikkort, skärmskalning, tangentbord, möss och äldre program som fortfarande är byggda för X11.
Linux Mint har därför valt en försiktig väg. Wayland har funnits som ett experimentellt alternativ i Cinnamon, medan X11 fortsatt att vara det normala och rekommenderade valet.
Nu anser utvecklarna att Wayland-sessionen börjar närma sig samma stabilitet och användbarhet som X11.
Bättre hantering av fönster
En stor del av utvecklingsarbetet har handlat om hur fönster placeras och visas.
Nya programfönster, popup-menyer, appletmenyer och snabbmenyer ska nu få rätt storlek och hamna på rätt plats på skärmen. Det kan låta som en liten detalj, men felaktigt placerade menyer och dialogrutor kan göra en skrivbordsmiljö betydligt svårare att använda.
Skyddet mot så kallad fokusstöld har också förbättrats. Fokusstöld uppstår när ett program plötsligt tar över tangentbordsinmatningen eller lägger sitt fönster framför det som användaren arbetar med.
Ett program som startar i bakgrunden ska alltså inte oväntat kunna avbryta användaren genom att ta över uppmärksamheten.
Färre krascher och bättre stöd för flera skärmar
Linux Mint-utvecklarna har rättat ett stort antal problem som kunde orsaka krascher i olika delar av skrivbordsmiljön.
Förbättringarna berör bland annat Cinnamon, fönsterhanteraren Muffin, cinnamon-session och Xwayland.
Xwayland är ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra äldre X11-program inuti en Wayland-session.
Stödet för datorer med flera bildskärmar har också förbättrats. Detsamma gäller KVM-switchar, som används för att styra flera datorer med samma bildskärm, tangentbord och mus.
Detta är särskilt viktigt på arbetsplatser och i hemmakontor där bärbara datorer regelbundet ansluts till och kopplas bort från externa skärmar.
Hårdvaruaccelererad grafik
Den kommande Cinnamon-versionen innehåller omfattande förbättringar av den hårdvaruaccelererade grafiken.
Hårdvaruacceleration innebär att grafikkortet får utföra en större del av arbetet med att rita upp fönster, animationer, videor och andra grafiska element. Det minskar belastningen på datorns huvudprocessor och kan ge ett mjukare och mer responsivt skrivbord.
Accelerationen ska användas genom hela systemet, bland annat i kompositorn, skrivbordssessionen, vanliga Wayland-program och X11-program som körs genom Xwayland.
Linux Mint nämner även hårdvaruaccelererad GBM över EGL för grafikkort från NVIDIA.
NVIDIA har historiskt haft fler problem med Wayland än många andra grafikkortstillverkare. Förbättringarna kan därför göra Wayland-sessionen betydligt mer användbar även på datorer med NVIDIA-grafik.
Fullständigt stöd för HiDPI
Cinnamons Wayland-session ska nu även ha fullständigt stöd för HiDPI-skärmar.
HiDPI är skärmar med mycket hög upplösning och hög pixeltäthet. På sådana skärmar måste skrivbordsmiljön förstora text, ikoner och gränssnitt utan att de blir suddiga.
Linux Mint har bland annat arbetat med skarpare ikoner, förbättrad återgivning av muspekaren, korrekt skalning av skrivbordskomponenter och problem i Chromium-baserade program.
Program som Slack och Visual Studio Code bygger på Chromium-teknik och har tidigare kunnat få skalningsproblem under Wayland. Förbättringarna ska göra att dessa program ser skarpare och mer enhetliga ut på högupplösta skärmar.
Nedladdningsförlopp direkt i panelen
Wayland-sessionen får också stöd för funktionen Window Progress.
Den gör det möjligt för program att visa ett pågående förlopp direkt i programmets knapp i panelen. Firefox kan exempelvis visa hur långt en filnedladdning har kommit utan att användaren behöver öppna webbläsarens nedladdningsfönster.
Det är en liten funktion, men den gör skrivbordet mer informativt och praktiskt i vardagen.
Administratörsprogram kan köras direkt i Wayland
Program som startas med administratörsrättigheter genom verktyget pkexec ska nu kunna köras som vanliga Wayland-klienter.
Tidigare kunde sådana program behöva använda Xwayland, även när resten av skrivbordet kördes med Wayland.
Genom att låta även administratörsprogram använda Wayland minskar beroendet av det äldre X11-systemet. Det kan också ge ett mer enhetligt beteende och bättre säkerhet.
Nytt verktyg visar öppna fönster
Cinnamon får ett nytt kommandoradsverktyg med namnet cinnamon-list-windows.
Kommandot listar alla öppna fönster och visar teknisk information om dem, exempelvis fönstrets placering, bredd och höjd, HiDPI-status, vilket program fönstret tillhör och vilken grafisk teknik som används.
Verktyget kan bli användbart både för utvecklare och för användare som försöker felsöka problem med fönster eller skärmskalning.
Skarpare återgivning i Muffin
Muffin är Cinnamons fönsterhanterare och kompositor. Den ansvarar bland annat för hur fönster placeras, ritas upp och kombineras på skärmen.
Muffin kommer nu att avrunda koordinater och storlekar för alla grafiska Clutter-objekt.
Grafiska objekt kan ibland hamna mellan två fysiska bildpunkter, särskilt när skärmskalning används. Resultatet kan bli suddiga linjer, ikoner eller skrivbordskomponenter.
Genom att avrunda måtten kan Cinnamon skapa en skarpare och mer exakt bild, även när en applet eller annan skrivbordskomponent inte själv hanterar detta korrekt.
Bättre integration med systemd
Cinnamon får även stöd för systemd-funktionen graphical-session.
Systemd används i de flesta moderna Linuxdistributioner för att starta och hantera tjänster och systemkomponenter. Genom stödet för graphical-session kan systemet bättre förstå när en grafisk användarsession startas och avslutas.
Det förbättrar kompatibiliteten med program och projekt som förväntar sig att denna funktion finns.
Förbättrad inloggning med fingeravtryck
Även Linux Mints inloggningssystem förbättras.
Slick Greeter, som visar den grafiska inloggningsskärmen, får smidigare stöd för fingeravtrycksläsare.
Tidigare kunde användaren behöva placera fingret på läsaren och därefter trycka på Enter. I den nya versionen ska det räcka att lägga fingret på läsaren för att logga in.
Linux Mint har även rättat problem i konfigurationen av LightDM, som är systemet bakom den grafiska inloggningen.
Förbättrad hantering av SSH-nycklar
Stödet för SSH-nyckelringen förbättras i hela systemet.
SSH-nycklar används bland annat för säker inloggning på servrar, fjärradministration och åtkomst till tjänster som GitHub och GitLab.
En fungerande nyckelring kan komma ihåg upplåsta SSH-nycklar under användarens session, så att lösenfrasen inte behöver skrivas in varje gång en anslutning görs.
Allvarlig säkerhetsbrist i uppdateringsverktyget
Linux Mint rapporterar även att en allvarlig säkerhetsbrist har upptäckts i uppdateringsverktyget mintupdate.
Sårbarheten har beteckningen CVE-2026-59159.
Enligt Linux Mint upptäcktes bristen av säkerhetsforskaren Robbie Loewen-Ross, som samarbetade med projektet för att åtgärda problemet.
Säkerhetsuppdateringar har skickats ut till alla berörda versioner. Det gäller både versioner som fortfarande har officiellt stöd och äldre Linux Mint- och LMDE-versioner som egentligen har nått slutet av sin supportperiod.
Användare rekommenderas därför att installera alla tillgängliga systemuppdateringar.
En viktig milstolpe för Linux Mint
Wayland har länge varit en av de största tekniska förändringarna på Linux-skrivbordet. Många andra skrivbordsmiljöer har redan gjort Wayland till standard, men Linux Mint har väntat tills tekniken bedömts vara tillräckligt stabil för vanliga användare.
Det är typiskt för Linux Mint, som ofta prioriterar stabilitet och förutsägbarhet framför att snabbt införa ny teknik.
Med Cinnamon 6.8 och Linux Mint 23 verkar projektet nu vara redo att ta nästa steg. X11 kommer fortfarande att finnas kvar och stödjas, men Wayland ska inte längre vara ett experiment för särskilt nyfikna användare.
Om utvecklingen fortsätter enligt planerna kan Linux Mint 23 bli versionen där Wayland på allvar blir ett fullvärdigt alternativ för majoriteten av Linux Mints användare.
När AI-verktyg gör det lättare att hitta säkerhetsbrister i öppen källkod ökar också trycket på de utvecklare som måste hantera rapporterna. Därför lanserar Linux Foundation initiativet Akrites, som ska samordna rapportering, åtgärder och offentliggörande av allvarliga sårbarheter i viktiga öppna projekt.
Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare
Öppen källkod är en grundpelare i dagens digitala samhälle. Den används i allt från mobiltelefoner och molntjänster till banker, myndigheter, sjukhus och artificiell intelligens. Men när så många system bygger på samma öppna komponenter blir säkerheten också en gemensam angelägenhet.
Linux Foundation har därför lanserat Akrites, ett nytt initiativ som ska förbättra hur allvarliga säkerhetsbrister i öppen källkod rapporteras, hanteras och åtgärdas.
Bakom satsningen finns flera stora aktörer inom teknik, AI, finans och cybersäkerhet. Bland de medverkande finns bland annat Amazon Web Services, Anthropic, Google, Microsoft, GitHub, Red Hat, NVIDIA, OpenAI, Cisco, IBM, JPMorganChase, Rust Foundation och flera andra organisationer.
AI hittar fler sårbarheter än tidigare
En viktig bakgrund till Akrites är att AI-verktyg numera kan hjälpa säkerhetsforskare att hitta sårbarheter i kod mycket snabbare än förr. Det är i grunden positivt. Ju tidigare en brist upptäcks, desto snabbare kan den rättas till.
Men den nya utvecklingen skapar också problem.
Många projekt inom fri och öppen källkod drivs av små grupper eller enskilda frivilliga utvecklare. När de plötsligt får stora mängder säkerhetsrapporter kan det bli svårt att hinna kontrollera vilka rapporter som är riktiga, vilka som är dubbletter och vilka som faktiskt är allvarliga.
Det räcker nämligen inte att bara hitta en sårbarhet. Den måste också bekräftas, bedömas, prioriteras, rättas i koden och ibland samordnas med flera leverantörer innan informationen blir offentlig. Om informationen sprids för tidigt kan angripare utnyttja bristen innan användarna hunnit uppdatera sina system.
En gemensam säkerhetsgrupp
Akrites är tänkt att fungera som ett samordnande lager mellan säkerhetsforskare, utvecklare, företag och organisationer. Initiativet ska bland annat skapa ett gemensamt Security Incident Response Team, alltså en grupp som kan hjälpa till vid allvarliga säkerhetsincidenter.
Projektet ska också använda en standardiserad process för så kallad Coordinated Vulnerability Disclosure. Det betyder att information om sårbarheter hanteras på ett ansvarsfullt och samordnat sätt, så att utvecklare får möjlighet att rätta felet innan detaljerna sprids brett.
Akrites ska arbeta med etablerade säkerhetsstandarder och verktyg, exempelvis CVE, CWE, CVSS, EPSS, SSVC och VEX. Dessa används för att beskriva, klassificera och prioritera säkerhetsbrister.
Kan hjälpa övergivna projekt
En särskilt intressant del av Akrites är att initiativet även kan fungera som en slags “sista utväg” för viktiga öppna projekt som saknar aktiva underhållare.
Det är ett välkänt problem inom mjukvaruvärlden att många program och bibliotek fortsätter att användas långt efter att de ursprungliga utvecklarna slutat arbeta med dem. Trots det kan dessa komponenter finnas kvar i tusentals andra system.
Om en allvarlig säkerhetsbrist upptäcks i ett sådant projekt kan det vara oklart vem som egentligen ska ta ansvar för att rätta felet. Där kan Akrites få en viktig roll.
Upptäckt är bara första steget
Säkerhet inom öppen källkod handlar inte bara om att hitta fel. Det handlar lika mycket om att ha fungerande rutiner för vad som händer efteråt.
En sårbarhet måste analyseras. Hur allvarlig är den? Vilka system påverkas? Finns det redan ett angrepp i omlopp? Behöver ett CVE-nummer tilldelas? Ska informationen delas med leverantörer innan den blir offentlig?
Det är just denna kedja som Akrites vill stärka.
Om projektet fungerar som tänkt kan det minska mängden dubbla rapporter, förbättra samarbetet mellan utvecklare och företag samt göra att säkerhetsfixar når användarna snabbare.
Ett viktigt steg för hela ekosystemet
Öppen källkod bygger på samarbete. Men när mjukvaran används i samhällskritiska system krävs också tydliga strukturer för säkerhet och ansvar.
Akrites kan därför bli ett viktigt komplement till andra säkerhetsinitiativ inom öppen källkod, till exempel OpenSSF och Alpha-Omega. Men framgången kommer inte bara att avgöras av vilka stora företag som står bakom projektet.
Det avgörande blir om Akrites lyckas samarbeta med de människor som faktiskt underhåller den öppna koden. Om initiativet underlättar deras arbete, minskar belastningen och leder till snabbare säkerhetsuppdateringar kan det bli ett betydelsefullt steg framåt för hela den öppna mjukvaruvärlden.
I en tid där AI både kan hjälpa till att hitta säkerhetsbrister och samtidigt öka mängden rapporter är behovet av samordning större än någonsin. Akrites är ett försök att skapa ordning i den nya verkligheten.
Syfte: Förbättra hantering, samordning och offentliggörande av säkerhetsbrister i öppen källkod.
Fokusområde: Kritiska sårbarheter i viktiga open source-projekt.
Bakgrund: AI-verktyg gör det möjligt att hitta fler sårbarheter snabbare, men många projekt saknar resurser för att hantera stora mängder säkerhetsrapporter.
Arbetssätt: Samordnad sårbarhetsrapportering, verifiering, prioritering, åtgärd och ansvarsfull publicering.
Standarder och verktyg: CVE, CWE, CVSS, EPSS, SSVC, VEX och TLP.
Viktiga aktörer: AWS, Anthropic, Google, Microsoft, GitHub, Red Hat, NVIDIA, OpenAI, IBM, Cisco, Rust Foundation och flera andra.
Betydelse: Akrites kan minska dubbla rapporter, förbättra samarbetet med utvecklare och göra att säkerhetsfixar når användare snabbare.
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter.
KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form, trots att versionen fortfarande ligger några månader bort. Den nya versionen av det populära Linux-skrivbordet är planerad till mitten av oktober och en av de mest intressanta nyheterna riktar sig särskilt till användare med NVIDIA-grafikkort.
Den stora förändringen handlar om trippelbuffring i KWin, KDE:s fönsterhanterare och kompositor. I Plasma 6.8 kommer trippelbuffring att vara aktiverad som standard för NVIDIA-GPU:er.
Vad betyder trippelbuffring?
När datorn ritar upp det du ser på skärmen sker det inte direkt på själva bildytan. I stället används minnesytor, så kallade buffertar, där nästa bildruta förbereds innan den visas. Med dubbelbuffring finns två sådana ytor: en som visas och en som förbereds.
Trippelbuffring lägger till en tredje buffert. Det gör att systemet får lite mer spelrum när bildrutor ska levereras till skärmen. Resultatet kan bli att animationer, fönsterförflyttningar och skrivbordseffekter upplevs som jämnare, särskilt när systemet annars riskerar att missa rätt ögonblick att visa nästa bildruta.
För användaren betyder det i praktiken mindre hack och ryck i skrivbordet.
En viktig förbättring för NVIDIA på Linux
NVIDIA har länge haft ett lite komplicerat rykte i Linux-världen. Drivrutinerna har blivit mycket bättre med åren, men kombinationen av Wayland, kompositorer och grafikeffekter har inte alltid varit helt friktionsfri.
Därför är det intressant att KDE nu anser att tidigare problem med trippelbuffring är lösta. KDE-utvecklaren Xaver Hugl har bekräftat att funktionen nu kan aktiveras som standard i Plasma 6.8.
Det här är ingen funktion som vanliga användare nödvändigtvis kommer att se i en meny. Men den kan märkas i vardagen genom ett skrivbord som känns mer följsamt. Att flytta fönster, växla mellan program eller använda animationer kan upplevas som mjukare, särskilt på system där NVIDIA-grafiken tidigare haft små ryck i bilden.
Bättre kontroll över bakgrundsbilder
Plasma 6.8 får också en förbättring för den som använder bildspel som skrivbordsbakgrund. Tidigare har bildspel främst varit tänkta att byta bild automatiskt efter en viss tid. I den nya versionen ska det gå att skapa bildspel som inte byter bild av sig själva.
I stället kan användaren manuellt byta bakgrundsbild via skrivbordets högerklicksmeny eller med ett globalt kortkommando.
Det kan låta som en liten detalj, men det gör funktionen mer flexibel. Man kan till exempel ha en samling bakgrundsbilder redo och själv välja när nästa bild ska visas.
Virtuellt tangentbord med Esperanto
En annan mindre nyhet är att Plasmas virtuella tangentbord får stöd för en Esperanto-layout. Det är kanske inte en funktion som berör alla, men det visar KDE-projektets breda fokus på språk, tillgänglighet och internationella användare.
Renare menyredigerare
Plasma 6.8 kommer även med en omarbetad version av programmet Menu Editor, alltså verktyget som används för att redigera programmenyer. Den nya designen ska ha färre visuella ramar och ett renare utseende.
Det är en typisk KDE-förbättring: inte nödvändigtvis dramatisk, men ett steg mot ett mer polerat och lättanvänt skrivbord.
Buggfixar efter Plasma 6.7
Utvecklarna arbetar samtidigt vidare med att rätta fel som upptäckts efter lanseringen av Plasma 6.7. En bugg i Plasma 6.8 som kunde orsaka krascher efter att en ljud-CD matats ut från Dolphin eller Audex har redan åtgärdats.
Plasma 6.7.1, med de första rättningarna efter Plasma 6.7, har redan släppts. Plasma 6.7.2 är planerad till början av nästa vecka.
Sammanfattning
KDE Plasma 6.8 ser inte ut att bli en version som bara handlar om stora synliga nyheter. I stället verkar mycket fokus ligga på förbättringar som gör skrivbordet mer stabilt, mjukare och trevligare att använda.
För NVIDIA-användare kan standardaktiverad trippelbuffring bli en av de viktigaste nyheterna. Det är en teknisk förändring bakom kulisserna, men just sådana förändringar kan ofta göra stor skillnad i hur snabbt och modernt ett skrivbord känns.
KDE Plasma 6.8 är planerad till mitten av oktober.
Faktaruta: KDE Plasma 6.8
Planerad lansering: Mitten av oktober
Viktig nyhet: KWin aktiverar trippelbuffring som standard för NVIDIA-grafikkort.
Vad betyder det? Trippelbuffring kan ge mjukare grafik, mindre ryck och ett mer följsamt skrivbord.
Andra nyheter: Manuell styrning av bakgrundsbildspel, ny Esperanto-layout i virtuellt tangentbord och en renare menyredigerare.
Passar för: Linux-användare som vill ha ett modernt, snabbt och polerat skrivbord.
När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en intressant milstolpe för alla som följer utvecklingen av Linux grafikstack.
I en tid när allt fler Linux-skrivbord går över till Wayland kan det låta märkligt att någon fortfarande utvecklar nya X11-servrar. Men det är precis vad som händer. Projektet Yserver har nu nått version 1.0 och visar att X11 fortfarande har ett tekniskt liv vid sidan av Wayland.
Yserver är en helt ny X11-server, skriven från grunden i programmeringsspråket Rust. Målet är inte att kopiera X.Org Server in i minsta detalj, utan att bygga en modernare variant som klarar dagens skrivbordsmiljöer, fönsterhanterare och program – utan att bära med sig all historisk ballast från äldre X11-system.
X11 har funnits i årtionden och har länge varit grunden för grafiska Linux-skrivbord. Det är den teknik som gör att fönster, muspekare, tangentbord, grafik och program kan samverka på skärmen. Men med tiden har X11 blivit både komplext och svårt att modernisera. Därför har Wayland vuxit fram som ett modernare alternativ.
Trots detta används X11 fortfarande av många. En del föredrar klassiska fönsterhanterare, andra har program eller arbetsflöden som fungerar bättre under X11. Vissa uppskattar helt enkelt stabiliteten och flexibiliteten i det gamla systemet. Därför finns det fortfarande ett behov av X11-teknik, även om framtiden på Linux-skrivbordet i allt högre grad pekar mot Wayland.
Det som gör Yserver intressant är att projektet försöker rensa bort sådant som i dag anses föråldrat. Bland det som inte prioriteras finns till exempel stöd för flera gamla skärmkoncept, äldre grafikformat, indirekt GLX, gamla drivrutinsgränssnitt och klienter med annan byte-ordning. Resultatet är tänkt att bli en smalare och mer modern X11-server.
Samtidigt är Yserver inte bara ett experiment på papperet. Den kan redan köra kompletta skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det är viktigt, eftersom dessa miljöer fortfarande används av många som vill ha ett traditionellt skrivbord med paneler, menyer och klassisk fönsterhantering.
Projektet har även testats med klassiska fönsterhanterare som FVWM3, e16 och Window Maker. Det gör Yserver särskilt intressant för användare som gillar lätta, snabba och traditionella skrivbordsmiljöer – sådana som ofta fortfarande är starkt knutna till X11.
Yserver innehåller dessutom stöd för många viktiga X11-tillägg. Bland dessa finns Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, XInput, XKEYBOARD och flera andra. Dessa tillägg behövs för att moderna program, grafikfunktioner, inmatningsenheter och skrivbordseffekter ska fungera på ett rimligt sätt.
På hårdvarusidan har projektet testats på flera olika plattformar. Det omfattar bland annat AMD- och Intel-grafik, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1 och M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer. Det visar att utvecklarna inte bara fokuserar på en smal testmiljö, utan försöker få servern att fungera på flera typer av modern hårdvara.
Men Yserver är inte färdig som ersättare för X.Org Server. Det finns fortfarande begränsningar. Ett exempel är att funktionen GLX_EXT_texture_from_pixmap fungerar på AMD, Intel, Asahi och Qualcomm, men inte med NVIDIAs proprietära drivrutin. Även byte mellan virtuella terminaler kan vara begränsat beroende på hur servern startas, särskilt när den används tillsammans med LightDM.
Yserver kan startas direkt från en TTY eller användas med LightDM för grafisk inloggning. För att bygga och köra den krävs en modern Rust-miljö samt flera systembibliotek, bland annat libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafikorienterade beroenden.
Det är därför viktigt att se Yserver för vad det är: ett experimentellt men tekniskt betydelsefullt projekt. Det är inte en färdig drop-in-ersättare för X.Org Server, och vanliga användare bör inte förvänta sig att kunna byta rakt av utan problem. Men att projektet redan kan köra hela skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon gör version 1.0 till en intressant milstolpe.
Yserver visar också något större: X11 är inte riktigt redo att försvinna i tysthet. Även om Wayland är framtiden för många Linux-skrivbord finns det fortfarande utvecklare och användare som ser värde i X11-modellen. Med projekt som XLibre och nu Yserver får X11 nytt tekniskt liv – inte nödvändigtvis som framtidens standard, men som ett fortsatt viktigt alternativ för dem som behöver eller föredrar det.
I praktiken kan Yserver bli mest intressant för entusiaster, utvecklare, retroinriktade Linux-användare och dem som vill fortsätta använda klassiska skrivbordsmiljöer utan att vara helt beroende av X.Org Server. Det är kanske inte början på en stor X11-renässans, men det är ett tydligt tecken på att historien om X11 ännu inte är färdigskriven.
Vad är Yserver?
Yserver är en ny X11-server skriven från grunden i programmeringsspråket Rust.
Syfte:
Projektet vill erbjuda en modernare X11-server för dagens Linux-system, utan att försöka kopiera hela X.Org Server och dess äldre funktioner.
Stöd för skrivbordsmiljöer:
Yserver kan köra kompletta sessioner med MATE, Xfce och Cinnamon.
Testade fönsterhanterare:
FVWM3, e16 och Window Maker har testats med projektet.
Viktiga X11-tillägg:
Bland annat Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, SYNC, XFIXES, XInput, XKEYBOARD och XTEST.
Testad hårdvara:
AMD, Intel, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1/M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer.
Begränsningar:
Yserver är fortfarande experimentell och är inte en direkt ersättare för X.Org Server. Vissa funktioner, till exempel GLX_EXT_texture_from_pixmap, fungerar inte fullt ut med NVIDIAs proprietära drivrutin.
Krav:
En modern Rust-miljö samt bibliotek som libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafiska systemkomponenter.
Sammanfattning:
Yserver visar att X11 fortfarande utvecklas, även i en tid där Wayland blir allt vanligare på Linux-skrivbordet.
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning.
Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i webbläsaren. En ny funktion är på väg in som gör det möjligt för Firefox att använda Vulkan Video för hårdvaruaccelererad videouppspelning. Det är särskilt intressant för användare med NVIDIA-grafikkort, som länge haft sämre stöd för detta i Linux jämfört med Intel och AMD.
När man tittar på video på nätet, till exempel via YouTube eller andra streamingtjänster, måste datorn avkoda videoströmmen. Det innebär att den komprimerade videon görs om till bildrutor som kan visas på skärmen. Om processorn, alltså CPU:n, gör allt detta arbete själv kan datorn bli varmare, dra mer ström och kännas trögare när flera saker händer samtidigt.
Med hårdvaruaccelererad videouppspelning kan i stället grafikkortets särskilda videodel ta hand om avkodningen. Det är oftast mycket effektivare. Resultatet kan bli lägre CPU-belastning, jämnare uppspelning, mindre värmeutveckling och bättre batteritid på bärbara datorer.
För Linux-användare har detta länge varit lite rörigt. Intel och AMD har i regel haft en ganska rak väg via VA-API, ett vanligt gränssnitt i Linux för hårdvaruaccelererad video. Firefox har sedan tidigare kunnat använda VA-API för att avlasta processorn vid videouppspelning.
För NVIDIA-användare har situationen varit mer komplicerad. Den proprietära NVIDIA-drivrutinen har inte erbjudit samma typ av naturligt VA-API-stöd som Intel och AMD. Det har lett till olika kringlösningar, varierande resultat och ibland att videouppspelning i webbläsaren ändå belastat processorn mer än nödvändigt.
Det är här Vulkan Video kommer in i bilden. Vulkan är ett modernt grafik- och beräkningsgränssnitt som redan används i många sammanhang, bland annat för spel och grafikrendering. Vulkan Video bygger vidare på detta och ger program ett sätt att använda grafikkortets videohårdvara för att avkoda video.
För Firefox betyder det att webbläsaren kan få en ny väg till GPU-accelererad videoavkodning i Linux. I stället för att försöka gå via VA-API-lösningar som inte alltid passar NVIDIA särskilt bra, kan Firefox använda Vulkan Video när systemet, grafikkortet och drivrutinen har stöd för det.
Det här är framför allt goda nyheter för användare som kör Linux med NVIDIA-grafik. Vid långvarig videouppspelning kan skillnaden bli tydlig. En dator som tidigare använde mycket CPU-kraft för att spela upp video kan i stället låta grafikkortets särskilda videomotor göra jobbet. Det kan ge en svalare och tystare dator, särskilt på bärbara maskiner där fläktljud och batteritid spelar stor roll.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta inte automatiskt betyder att alla Linux-användare får bättre videouppspelning direkt när Firefox 153 släpps. Funktionen verkar fortfarande vara kopplad till en inställning bakom en så kallad preferensflagga. Det betyder att den kan finnas i webbläsaren utan att vara aktiverad som standard för alla.
Hur stor förbättringen blir beror också på flera tekniska faktorer. Grafikkortets modell, drivrutinens version, vilka videoformat som stöds och hur Firefox är byggt spelar roll. Det är inte heller säkert att Vulkan Video kommer att ersätta VA-API för Intel- och AMD-användare. För dem fungerar den befintliga vägen ofta redan bra.
Men även med dessa reservationer är detta ett viktigt steg framåt. Firefox på Linux har under lång tid blivit bättre på grafik, video och Wayland-stöd, men NVIDIA har ofta varit den svåra biten i pusslet. Med en Vulkan Video-väg kan Mozilla minska beroendet av äldre eller mindre passande lösningar och i stället använda en teknik som ligger närmare hur moderna NVIDIA-drivrutiner fungerar.
För vanliga användare handlar det i slutändan inte om tekniska gränssnitt, buggrapporter eller interna webbläsarinställningar. Det handlar om något mycket enklare: att kunna titta på video i webbläsaren utan att datorn blir onödigt varm, trög eller strömslukande.
Om Firefox 153 levererar detta i praktiken kan det bli en efterlängtad förbättring för många Linux-användare med NVIDIA-grafik.
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.
När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.
XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.
I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.
Vad är egentligen en X-server?
För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.
Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.
XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.
Ny stabil version med säkerhetsfixar
Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.
Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.
Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.
TearFree som standard
En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.
Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.
Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner
XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.
Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.
Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.
Atomic modesetting och modernare grafikhantering
XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.
Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.
Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.
Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter
En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.
Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.
Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.
Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer
Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.
Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.
XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.
Fler distributioner börjar använda XLibre
Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.
Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.
Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.
Varför spelar XLibre någon roll?
Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.
XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.
Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.
Nästa steg: HDR och fler funktioner
XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.
HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.
Ett gammalt system med nytt momentum
XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.
Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.
Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.
För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.
För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.
Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.
Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd
En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.
När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.
I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.
Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.
Uppdaterad grund för hela systemet
Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.
För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.
Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.
KDE Plasma och GNOME i färska versioner
På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.
GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.
Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.
Färska program för vardagsanvändare
Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.
Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.
Grafik, spel och beräkningar
På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.
För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.
För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.
Utveckling, containrar och virtualisering
Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.
För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.
Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.
Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n
Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.
Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:
Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.
En färsk startpunkt för nya installationer
Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.
För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.
Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.
Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering.
Sway 1.12 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna Wayland-kompositorn som fungerar ungefär som den populära fönsterhanteraren i3. För användare som gillar ett snabbt, tangentbordsstyrt och resurssnålt skrivbord är Sway ett av de mest intressanta alternativen i Linux-världen.
Den nya versionen innehåller flera tekniska nyheter som gör Sway bättre rustat för framtidens Linux-skrivbord. En av de mest intressanta förbättringarna är stöd för HDR10 när Sway körs med Vulkan-renderaren. HDR, eller High Dynamic Range, innebär att skärmen kan visa större skillnader mellan ljusa och mörka partier samt mer levande färger. Det är särskilt intressant för moderna bildskärmar, filmvisning och spel.
Sway 1.12 får också stöd för att fånga enskilda fönster. Det kan vara användbart vid skärminspelning, fjärrhjälp, strömning eller när man bara vill dela ett specifikt program i stället för hela skrivbordet. På så sätt blir det enklare att arbeta säkert och praktiskt i miljöer där flera program är öppna samtidigt.
En annan viktig del av uppdateringen är stödet för flera nya Wayland-protokoll. Det handlar bland annat om bättre färghantering, bättre beskrivning av färger, hantering av arbetsytor och förbättringar i hur programfönster identifieras. För vanliga användare märks detta kanske inte direkt som en ny knapp eller meny, men det är den typen av grundläggande teknik som gör att skrivbordsmiljön kan bli stabilare, modernare och mer flexibel.
Sway 1.12 innehåller även förbättringar för färgprofiler. Den nya flaggan --device-primaries gör det möjligt att använda de färgprimärer som skärmen själv rapporterar via EDID. EDID är den information som en skärm skickar till datorn för att berätta vad den klarar av, till exempel upplösningar, frekvenser och färgegenskaper. Det kan ge bättre färghantering på moderna skärmar.
En praktisk nyhet är att Sway nu har officiellt stöd för att startas via display managers. En display manager är inloggningsskärmen där man väljer användare och skrivbordsmiljö. Det gör Sway enklare att använda för fler, särskilt för dem som inte vill starta sin grafiska miljö manuellt från terminalen.
Sway 1.12 blir också mindre strikt när det gäller grafikkort som tidigare betraktades som osupporterade. Tidigare kunde Sway vägra att starta på vissa system, till exempel datorer med NVIDIAs proprietära drivrutiner. Nu visas i stället ett informationsmeddelande, och användaren kan välja att fortsätta. Det gör Sway mer tillgängligt, även om alla kombinationer av hårdvara och drivrutiner inte nödvändigtvis fungerar perfekt.
Standardkonfigurationen har också förbättrats. Bland annat finns nu stöd för tangentbindningar till playerctl, ett verktyg som kan styra musik- och mediaspelare. Det betyder att man enklare kan använda tangentbordet för att pausa, spela upp eller byta låt.
Under ytan har flera problem rättats. Sway 1.12 förbättrar hanteringen av flytande helskärmsfönster, löser problem med titelrader när fönster flyttas mellan arbetsytor och ser till att flikar visas korrekt i flikläge. Även stöd för pekskärmar och inmatningsenheter har putsats.
Sammantaget är Sway 1.12 ingen ytlig uppdatering med stora kosmetiska förändringar, utan snarare en viktig teknisk förbättring av grunden. För den som använder Sway dagligen innebär versionen bättre stöd för modern grafik, skärmar, färghantering, inspelning och inloggning via display manager.
För Linux-användare som föredrar ett snabbt, minimalistiskt och tangentbordsstyrt skrivbord är Sway 1.12 därför en intressant uppdatering. Den visar också hur Wayland-ekosystemet fortsätter att mogna och steg för steg ersätter äldre lösningar från X11-eran.
När allvarliga säkerhetshål i Linuxkärnan blir offentliga kan tiden fram till en färdig uppdatering vara kritisk. Nu diskuteras ett nytt förslag om en så kallad killswitch, en nödbroms som tillfälligt kan stänga av sårbara funktioner i kärnan. Målet är inte att laga felet direkt, utan att minska risken för angrepp medan administratörer väntar på en riktig säkerhetsuppdatering.
Linuxkärnan är hjärtat i cirka 10 miljarder datorer, servrar, mobiler och inbyggda system. När en allvarlig sårbarhet upptäcks i kärnan kan konsekvenserna därför bli stora. Nu diskuterar Linuxutvecklare ett nytt förslag som skulle kunna ge systemadministratörer en slags nödbroms: en möjlighet att tillfälligt stänga av en sårbar funktion innan en riktig säkerhetsuppdatering finns på plats.
Bakgrunden är flera färska CVE-rapporter om allvarliga säkerhetsbrister i Linuxkärnan. När en sårbarhet blir offentlig kan angripare snabbt börja undersöka hur den kan utnyttjas. Samtidigt kan det ta tid innan färdiga säkerhetsuppdateringar har nått alla distributioner, servrar och användare. Det är just detta mellanläge som den föreslagna funktionen försöker hantera.
Så fungerar den föreslagna killswitchen
Förslaget kommer från Sasha Levin, ingenjör på NVIDIA och en av de ansvariga för stabila Linuxkärnor. Hans patch går ut på att administratörer ska kunna peka ut en viss kernel-funktion och säga åt systemet att inte längre köra den.
I stället för att funktionen körs som vanligt ska den direkt avbrytas och returnera ett fel. Det lagar inte själva säkerhetshålet, men det kan göra att angriparen inte längre når den farliga kodvägen.
Man kan jämföra det med att stänga av en trasig hiss i ett hus. Hissen är fortfarande trasig, men ingen kan använda den förrän reparatören har varit där. På samma sätt kan en känslig del av Linuxkärnan göras otillgänglig tills en riktig säkerhetsuppdatering finns installerad.
Inte en ersättning för säkerhetsuppdateringar
Det är viktigt att förstå att detta inte är livepatching. Vid livepatching ersätts eller korrigeras kod i ett körande system. Den här killswitchen gör något enklare och grövre: den blockerar en utvald funktion från att köras.
Det betyder att en riktig kerneluppdatering fortfarande behövs. Killswitchen är tänkt som en tillfällig skyddsåtgärd, inte som en permanent lösning.
För servrar och kritiska system kan detta ändå vara värdefullt. Alla miljöer kan inte startas om direkt, och alla distributioner får inte färdiga säkerhetspaket samtidigt. Under tiden kan en administratör vilja minska risken genom att stänga av just den funktion som är kopplad till sårbarheten.
Exempel: AF_ALG och andra sällan använda delar
I patchen nämns bland annat AF_ALG, ksmbd, nf_tables, vsock och ax25 som exempel på kodvägar där en sådan metod kan vara användbar.
Alla dessa funktioner används inte på varje Linuxsystem. En vanlig webbserver kanske inte behöver vissa nätverks- eller kryptorelaterade gränssnitt. Om en allvarlig sårbarhet upptäcks där kan det därför vara rimligare att tillfälligt stänga av funktionen än att låta systemet vara oskyddat.
Ett konkret exempel i förslaget är en självtest som hänvisar till CVE-2026-31431. Testet visar hur killswitchen skulle kunna blockera den berörda AF_ALG-vägen. En annan sårbarhet, Dirty Frag, används inte som direkt testfall, men den visar samma typ av problem: ibland blir allvarliga kernelbuggar kända innan skyddet har hunnit nå ut till alla användare.
Styrs via securityfs
Den föreslagna funktionen ska exponeras via Linuxkärnans securityfs-gränssnitt. Det innebär att en privilegierad administratör kan aktivera en killswitch för en viss funktion under körning.
När den väl är aktiverad börjar funktionen omedelbart misslyckas i stället för att köras. Ändringen gäller tills den stängs av igen eller tills systemet startas om.
Det gör funktionen snabb att använda i ett nödläge. Administratören behöver inte nödvändigtvis kompilera om kärnan eller starta om maskinen bara för att blockera den berörda kodvägen.
En kraftfull men riskabel metod
Samtidigt är detta inget verktyg för ovana användare. Linuxkärnan är komplex, och många funktioner används indirekt av andra delar av systemet. Om fel funktion stängs av kan program sluta fungera, nätverkstjänster brytas eller systemet bete sig oväntat.
Förslaget innehåller inte heller någon automatisk kontroll som avgör om det är säkert att stänga av en viss funktion. Det är upp till administratören att förstå vad funktionen gör och vilka konsekvenser det får att blockera den.
Detta gör killswitchen till ett verktyg för akuta säkerhetslägen, särskilt i servermiljöer där administratörer redan har god kunskap om systemets användning.
Varför förslaget är intressant
Det mest intressanta med förslaget är att det försöker lösa ett praktiskt problem i säkerhetsarbetet: tiden mellan avslöjad sårbarhet och installerad uppdatering.
När en sårbarhet väl är offentlig börjar klockan ticka. Angripare kan läsa tekniska detaljer, analysera patchar och försöka skapa fungerande angrepp. Samtidigt kan stora organisationer behöva testa uppdateringar innan de rullas ut brett.
En enkel nödbroms skulle kunna ge administratörer ett extra handlingsalternativ. I stället för att välja mellan att vänta eller att uppdatera omedelbart kan de tillfälligt blockera den mest utsatta funktionen.
Än så länge bara ett förslag
Killswitchen är ännu inte en del av Linuxkärnan. Patchen granskas fortfarande av utvecklare, och det är inte säkert att den accepteras i sin nuvarande form.
Om funktionen någon gång införs kan den bli ett viktigt verktyg för säkerhetsansvariga. Men den kommer sannolikt att användas med försiktighet. Att stänga av delar av kärnan är en kraftfull åtgärd, men också en som kräver god förståelse för systemet.
I grunden handlar förslaget om att ge administratörer mer kontroll i ett kritiskt ögonblick. När en allvarlig sårbarhet redan är känd, men den färdiga uppdateringen ännu inte är installerad, kan även en tillfällig spärr vara skillnaden mellan ett öppet säkerhetshål och ett betydligt svårare angrepp.
Teknisk fakta: föreslagen killswitch i Linuxkärnan
Typ av funktion:
Tillfällig säkerhetsåtgärd för Linuxkärnan.
Syfte:
Att kunna blockera en sårbar kernel-funktion efter att en allvarlig sårbarhet blivit offentlig, men innan en färdig säkerhetsuppdatering har installerats.
Föreslagen av:
Sasha Levin, ingenjör på NVIDIA och medansvarig för stabila Linuxkärnor.
Så fungerar det:
En administratör kan aktivera en spärr för en viss kernel-funktion. När funktionen anropas körs den inte vidare, utan returnerar ett fel direkt.
Styrs via:
Linuxkärnans securityfs-gränssnitt.
Exempel på berörda områden: AF_ALG, ksmbd, nf_tables, vsock och ax25.
Inte samma sak som:
Livepatching. Funktionen ersätter inte sårbar kod med korrigerad kod, utan stoppar bara den utpekade funktionen från att köras.
Risker:
Om fel funktion stängs av kan systemfunktioner sluta fungera eller ge oväntade fel. Förslaget innehåller inga automatiska säkerhetskontroller som avgör om en funktion är trygg att blockera.
Status:
Förslaget är under granskning och är ännu inte accepterat i Linuxkärnan.
Slutsats:
Killswitchen är tänkt som en nödbroms för erfarna administratörer, inte som en ersättning för riktiga kerneluppdateringar.
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot att bli både kraftfullare och mer lättanvänd.
Linuxvärlden rör sig snabbt, och få distributioner försöker kombinera hög prestanda med användarvänlighet lika tydligt som CachyOS. Den Arch Linux-baserade distributionen har nu fått en ny ISO-utgåva för april 2026, och den innehåller flera förändringar som märks både för nybörjare och mer erfarna Linuxanvändare.
Den största nyheten är att Shelly blir ny standardapp för grafisk pakethantering. Det innebär att användare enklare kan installera program utan att behöva använda terminalen.
Shelly ersätter Octopi
Tidigare använde CachyOS pakethanteraren Octopi som grafiskt verktyg för att installera och hantera program. I den nya utgåvan ersätts Octopi av Shelly, utvecklad av Zoey Bauer.
Det som gör Shelly särskilt intressant är att den samlar flera olika programkällor på ett ställe. Användare kan installera program från AUR, Flathub, FlatpakRef-filer, AppImage och lokala källfiler.
För den som är ny i Linux kan det här göra stor skillnad. I stället för att behöva förstå flera olika system för programinstallation får användaren ett mer samlat och visuellt gränssnitt.
Ett modernare skrivbord med KDE Plasma
Den nya ISO:n levereras med Linux 6.18 LTS, alltså en långtidssupportad Linuxkärna. Det ger en stabil grund för systemet.
Som standard används KDE Plasma 6.6.4, tillsammans med KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04. KDE Plasma är en av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna i Linuxvärlden och påminner till viss del om klassiska skrivbordsmiljöer från Windows, men med betydligt större frihet.
För användare betyder det en modern skrivbordsmiljö med bättre prestanda, fler inställningsmöjligheter och ett utseende som går att förändra i detalj.
Bättre installation och tryggare återställning
Installationsprogrammet Calamares har också förbättrats. En viktig nyhet är att systemet nu skapar en ren ögonblicksbild direkt efter installationen. Den sparas permanent och fungerar som en säker återställningspunkt.
Det är ungefär som att systemet säger: ”Här fungerade allt från början.” Om något senare går fel kan användaren återgå till denna grundnivå.
Dessutom är GRUB os-prober nu aktiverat som standard. Det gör att installationsprogrammet lättare hittar andra operativsystem på datorn, exempelvis Windows eller en annan Linuxdistribution. För den som vill köra flera system på samma maskin blir installationen smidigare.
Mer integritet med DNS over HTTPS
Även välkomstappen i CachyOS har fått nya funktioner. Den stödjer nu DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.
DNS kan beskrivas som internets telefonkatalog. När du skriver in en webbadress måste datorn översätta namnet till en faktisk adress på nätet. Med DNS over HTTPS krypteras den kommunikationen, vilket gör det svårare för utomstående att se vilka webbplatser du försöker nå.
Den nya DNS-sidan i CachyOS Welcome låter användaren testa hastigheten på olika servrar, automatiskt välja den snabbaste och lägga till egna alternativ.
Smartare hårdvarustöd
CachyOS har länge profilerat sig som en distribution med fokus på prestanda och hårdvaruoptimering. I aprilutgåvan fortsätter det arbetet.
Verktyget chwd, som hjälper till att upptäcka och konfigurera hårdvara, har fått flera förbättringar. Det kan nu automatiskt konfigurera fingeravtrycksläsare för sudo-kommandon, vilket gör att användaren kan bekräfta administrativa åtgärder med fingeravtryck i stället för lösenord.
Systemet kan också känna igen vissa Intel-processorer för bättre energisparfunktioner och hantera fler specialfall på bärbara datorer.
För handhållna enheter förbättras stödet för bland annat ROG Xbox Ally, och Surface Pro 4 får en särskild Wi-Fi-profil för Marvell AVASTAR 88W8897.
Bättre respons från NVMe-diskar
En mer teknisk, men viktig, förändring finns i cachyos-settings. Standardinställningen för NVMe-diskars I/O-schemaläggare ändras från none till kyber.
Förenklat handlar detta om hur systemet prioriterar läsning och skrivning till snabba SSD-diskar. Med kyber vill utvecklarna ge bättre respons när flera saker händer samtidigt, till exempel när systemet uppdateras, filer kopieras och program startas på samma gång.
För vanliga användare kan det märkas som ett mer följsamt system under belastning.
NVIDIA, AMD och fler grafiska förbättringar
Den nya versionen innehåller också flera grafikkortsrelaterade justeringar.
För AMD-grafik används nu ett annat Plymouth-tema, alltså den grafiska startbilden som visas när systemet startar. Det tidigare temat kunde orsaka problem på vissa bärbara datorer med extern skärm.
På NVIDIA-sidan har utvecklarna tagit bort den tvingade Xorg-sessionen från vissa äldre 470xx-profiler. Det förbättrar kompatibiliteten med moderna inloggningshanterare. Samtidigt har problematiska energisparinställningar tagits bort på grund av buggar med NVIDIA 595-drivrutinen.
Färre skrivbordsmiljöer, mer fokus
CachyOS har även städat upp bland skrivbordsalternativen. UKUI har tagits bort från installationsvalen, medan GNOME-paketvalet har moderniserats.
Samtidigt har ett nytt alternativ lagts till: MangoWM med DMS shell. Det riktar sig främst till användare som vill ha en lättare, mer specialiserad fönsterhanterarmiljö.
Ingen manuell åtgärd för befintliga användare
För den som redan kör CachyOS krävs inga särskilda manuella steg. Det räcker att uppdatera systemet som vanligt med kommandot sudo pacman -Syu.
Det går också att använda grafiska verktyg som Plasma Discover.
Ett steg mot ett mer tillgängligt Arch-system
CachyOS bygger på Arch Linux, en distribution som ofta förknippas med avancerade användare, terminalkommandon och stor kontroll. Med den här utgåvan fortsätter CachyOS att försöka göra Arch-världen mer tillgänglig utan att släppa fokus på prestanda.
Shelly som standardverktyg, DNS over HTTPS, bättre hårdvaruigenkänning, fingeravtrycksstöd och en trygg återställningspunkt efter installationen gör systemet mer användarvänligt.
Det är fortfarande en Linuxdistribution för den som vill ha kontroll och moderna paket, men aprilutgåvan visar tydligt att kraft och enkelhet inte måste vara motsatser.
Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows.
Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer mina program fungera? Är systemet svårt att använda? Och klarar det min gamla dator? Med Zorin OS 18.1 försöker utvecklarna ge ett tydligt svar: ja, det kan det.
Den nya versionen av operativsystemet bygger vidare på Zorin OS 18 och fokuserar på tre saker som är avgörande för vanliga användare: bättre stöd för appar, bättre stöd för hårdvara och bättre prestanda på äldre datorer. Resultatet är ett Linux-system som vill vara både tekniskt starkt och lätt att närma sig.
Ett Linux som försöker förstå vad användaren vill göra
En av de mest intressanta nyheterna i Zorin OS 18.1 är att systemet blivit bättre på att känna igen installationsfiler för Windows-program. När en användare försöker öppna en sådan fil kan systemet nu i många fler fall identifiera vilket program det gäller och föreslå en bättre väg: att installera en inbyggd Linux-version eller ett liknande alternativ i stället.
Det här är mer betydelsefullt än det först kan låta. För många som testar Linux är just programfrågan det största hindret. De är vana vid att ladda ner en .exe-fil och dubbelklicka. Om systemet då kan säga att programmet redan finns för Linux, eller föreslå ett närliggande alternativ, minskar tröskeln rejält.
Det handlar alltså inte bara om teknik, utan om användarpsykologi. Zorin försöker möta användaren i ett invant beteende och översätta det till Linuxvärlden. Det är ett smart sätt att göra övergången mindre dramatisk.
Ett skrivbord som blir mer flexibelt
På ytan innehåller Zorin OS 18.1 flera förbättringar av skrivbordsmiljön. Bland annat får användaren fler möjligheter att styra hur fönster placeras på skärmen genom så kallad avancerad fönsterkakling. Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att lättare ordna flera öppna program sida vid sida.
Sådana funktioner blir allt viktigare i takt med att fler arbetar i flera fönster samtidigt: webbläsare, dokument, chatt och videomöten parallellt. Ett operativsystem som hjälper användaren att organisera detta effektivt sparar både tid och mental energi.
Dessutom har gränssnittet förbättrats för språk som skrivs från höger till vänster, och användaren får bättre kontroll över vilka ikoner som syns i panelens aktivitetsfält. Det är små förändringar, men de visar hur modern systemutveckling ofta handlar om att förfina detaljer som påverkar vardagsanvändningen.
LibreOffice och filformatens ständiga maktkamp
Zorin OS 18.1 uppdaterar också flera centrala program, däribland LibreOffice 26.2. Särskilt viktigt är förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office och Microsoft 365-dokument.
Det här är ett klassiskt problem i datorvärlden: även om ett alternativt program är bra i sig, måste det också fungera tillsammans med de format som dominerar i skolor, företag och myndigheter. När kompatibiliteten blir bättre minskar den praktiska kostnaden för att välja ett öppnare system.
Det visar också hur teknikutveckling sällan bara handlar om rå prestanda. Ofta avgörs ett programs framgång av hur väl det passar in i de ekosystem människor redan använder.
En Lite-version för äldre datorer
Samtidigt lanseras Zorin OS 18.1 Lite, en lättviktsversion riktad mot äldre eller enklare datorer. Den bygger på skrivbordsmiljön Xfce 4.20, som är känd för att vara resurssnål.
Det är en viktig nyhet i en tid när mycket modern programvara ställer allt högre krav på hårdvara. Genom att erbjuda en lättare version kan äldre datorer få förlängt liv i stället för att kasseras. Det har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att kunna använda en dator några år längre betyder mindre elektronikavfall och lägre resursförbrukning.
Lite-versionen får dessutom förbättringar som ny filhanterare, stöd för fingeravtrycksläsare och uppdaterade teman. Det visar att lättviktig inte längre behöver betyda avskalad och tråkig, utan snarare effektiv och genomtänkt.
Ny kärna, bredare hårdvarustöd
Under ytan bygger Zorin OS 18.1 på Linux-kärnan 6.17. Kärnan är den centrala del av operativsystemet som sköter kontakten mellan mjukvara och hårdvara. När kärnan uppdateras förbättras ofta stödet för nya grafikkort, processorer, inmatningsenheter och specialfunktioner.
I den här versionen nämns bland annat bättre stöd för nya NVIDIA-grafikkort, Intel Xe3-grafik, AMD-baserade hybridlaptops, vissa Lenovo ThinkPad- och Samsung Galaxy Book-modeller, samt Apple-tillbehör som Magic Mouse 2 och Touch Bar på Intel-baserade MacBook Pro.
Det är lätt att förbise hur avgörande sådant stöd är. Ett operativsystem kan vara hur elegant som helst, men om inte styrplattan, grafiken eller nätverket fungerar direkt blir användarupplevelsen snabbt frustrerande. Bra hårdvarustöd är därför en av de mest konkreta formerna av teknisk tillgänglighet.
Spel och handhållna datorer blir en allt viktigare målgrupp
En annan tydlig signal i uppdateringen är stödet för spelrelaterad hårdvara, till exempel handhållna systemen ASUS ROG Ally, Lenovo Legion Go och OneXPlayer. Det visar hur Linuxvärlden förändrats.
För bara några år sedan sågs Linux främst som ett system för programmerare, servrar och teknikentusiaster. Nu blir spel, multimedia och vardagsanvändning allt viktigare. När operativsystem som Zorin OS förbättrar stödet för moderna spelmaskiner betyder det att Linux i högre grad försöker bli ett alternativ även för fritid och underhållning, inte bara arbete.
Teknikens riktning: mindre expertkrav, mer vägledning
Det mest intressanta med Zorin OS 18.1 är kanske inte någon enskild funktion, utan den övergripande idén bakom uppdateringen. Operativsystemet försöker inte bara vara kraftfullt – det försöker också vara pedagogiskt. Det guidar användaren, föreslår alternativ och minskar behovet av specialkunskap.
Det pekar mot en större trend inom modern teknik: de system som lyckas bäst är ofta inte de mest avancerade i absolut mening, utan de som bäst döljer komplexiteten utan att förlora kontrollen.
Zorin OS 18.1 verkar därför vara mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett exempel på hur Linux gradvis utvecklas från ett expertverktyg till ett mer allmänt, användarvänligt och hållbart alternativ. För den som är nyfiken på ett annat sätt att använda datorn kan det vara ett steg mot en framtid där fri programvara inte känns som ett kompromissval, utan som ett fullt rimligt förstahandsval.
Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara.
Det låter kanske dramatiskt: en ny version av Fedora Linux var planerad att släppas den 14 april, men lanseringen stoppades i sista stund. Orsaken? Några envisa fel i systemet – så kallade blocker bugs – som bedömdes vara så allvarliga att hela releasen måste skjutas upp, sannolikt till den 21 april.
Men varför kan några få buggar få ett helt operativsystem att vänta? Och vad säger det om hur modern programvara faktiskt byggs? Det här är en berättelse om kvalitetskontroll, teknikens komplexitet och varför förseningar ibland är ett tecken på att något fungerar precis som det ska.
Vad är Fedora – och varför spelar en ny release roll?
Fedora Linux är en av världens mest inflytelserika Linuxdistributioner. Den används både av entusiaster, utvecklare och som teknikplattform för innovationer som senare kan dyka upp i andra system. Fedora fungerar ofta som ett slags laboratorium för ny programvara: här introduceras nya skrivbordsmiljöer, uppdaterade utvecklarverktyg och modern systemteknik tidigt.
Version 44 skulle bland annat föra med sig GNOME 50 för Workstation, Plasma 6.6 för KDE-användare, Budgie 10.10 med Wayland-stöd, förbättringar i installationsverktyget Anaconda och flera uppdaterade programpaket för utvecklare och servermiljöer.
Det är alltså inte konstigt att många väntat på släppet.
När ett planerat datum inte räcker
I stora mjukvaruprojekt finns nästan alltid en målkalender. Fedora 44 hade en planerad lansering den 14 april. Men i praktiken är ett releasedatum inte en garanti – det är ett mål som bara gäller om systemet anses tillräckligt stabilt.
När Fedora-projektet kom fram till att flera allvarliga fel fortfarande var öppna, ställdes det planerade Go/No-Go-mötet i praktiken in. Beskedet från kvalitetsarbetet var tydligt: det fanns flera kvarstående blockerare, och inget tydde på att de kunde ignoreras eller ”viftas bort”.
Det är här begreppet final blocker bug blir centralt.
Vad är en blocker bug?
Alla buggar är inte lika viktiga. Vissa är irriterande men går att leva med, till exempel ett mindre grafiskt fel eller en ovanlig krasch i ett specialprogram. En blocker bug är däremot ett fel som anses så allvarligt att produkten inte bör släppas alls förrän det är löst.
Det handlar ofta om sådant som:
att installationen kraschar
att användaren inte kan konfigurera viktiga funktioner
att systemet inte startar korrekt
att grundläggande säkerhets- eller krypteringsfunktioner fallerar
Med andra ord: fel som förstör själva grundupplevelsen.
Vad var det som stoppade Fedora 44?
De accepterade blockerarna i Fedora 44 rör inte smådetaljer, utan just sådant som användaren möter allra först.
Ett av problemen gäller en Mesa-bugg som kan få den inledande systemkonfigurationen att krascha på datorer med NVIDIA-hårdvara. Mesa är en viktig del av grafikstacken i Linuxvärlden, och grafikproblem tidigt i uppstart eller installation kan göra systemet oanvändbart direkt för vissa användare.
De övriga accepterade blockerarna är kopplade till Plasma Setup, alltså installations- och förstagångsflödet för KDE-varianten av Fedora. Där påverkas bland annat tangentbordslayout och Wi-Fi-konfiguration – två saker som är avgörande när en användare ska komma igång med systemet.
Dessutom finns två föreslagna blockerare kopplade till kärnan, alltså Linux-kärnan själv. De handlar om svart skärm i samband med att användaren anger LUKS-lösenord, alltså lösenordet för krypterade diskar. Ett av fallen ska dessutom vara specifikt observerat på en ThinkPad X1 Carbon Gen 13.
Detta är ett bra exempel på hur svår modern systemutveckling är: problemen finns i gränssnittet mellan grafikdrivrutiner, kärnan, hårdvara, kryptering och installationsflöden. Ett fel i en sådan kedja kan räcka för att hela upplevelsen faller samman.
Varför just första uppstarten är så känslig
Ur ett tekniskt perspektiv är första uppstarten en av de mest kritiska faserna för ett operativsystem. Då ska många delar fungera samtidigt:
grafiken ska starta korrekt
tangentbord och språkval ska fungera
nätverk ska kunna konfigureras
krypterade system ska låsas upp
användaren ska kunna slutföra grundinställningarna utan fel
Om något går sönder här spelar det nästan ingen roll hur bra resten av systemet är. Användaren kommer aldrig fram till de mer avancerade funktionerna.
Det är därför det är logiskt att Fedora väljer att vänta. En release är inte bara en teknisk leverans – den är ett första intryck.
Förseningen som kvalitetsstämpel
I teknikvärlden uppfattas förseningar ofta negativt. Men i projekt som Fedora kan en uppskjuten release också tolkas som ett sundhetstecken. Det visar att kvalitetsprocessen faktiskt har mandat att säga stopp.
Det är frestande att hålla ett datum, särskilt när användare, utvecklare och medier väntar. Men att släppa ett system med kända problem i installation, nätverk eller krypterad uppstart hade sannolikt kostat mer i förtroende än vad en veckas försening gör.
På så sätt fungerar blocker bugs som en sorts säkerhetsventil i utvecklingsprocessen. De påminner om att programvara inte bara är kod – det är också testning, prioritering och ansvar.
Vad väntar i Fedora 44 när den väl kommer?
Trots förseningen ser Fedora 44 ut att bli en stor uppdatering. Bland nyheterna märks:
GNOME 50 i Workstation-versionen
Plasma 6.6 för KDE-användare, med nytt installationsflöde och ny inloggningshantering
Budgie 10.10 med stöd för Wayland
förbättringar i Anaconda-installationsprogrammet
bättre hantering av Live-media och förbättrat stöd för aarch64 på Windows on ARM-laptops
uppdaterade utvecklarverktyg och paket, som MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
Nix i paketrepositorierna för utvecklare
Det visar hur bred en modern Linuxrelease är. Det handlar inte bara om ett nytt skrivbord eller några nya appar, utan om ett helt ekosystem av verktyg, drivrutiner, pakethantering och plattformsteknik.
En liten försening, en stor påminnelse
Fedora 44:s uppskjutna release är i grunden en påminnelse om hur skör och komplex digital infrastruktur kan vara. Det räcker inte att ”det mesta fungerar”. För ett operativsystem måste även de allra första minuterna – installationen, uppstarten, inloggningen, nätverket – vara robusta.
Därför är en försenad release ibland bättre än en punktlig.
Och kanske är det just där den populärvetenskapliga lärdomen finns: bakom varje ”uppdatering” vi klickar hem döljer sig ett enormt samspel mellan människor, kod och maskiner. När det samspelet inte riktigt håller ihop, då märks det direkt. Men när utvecklare vågar bromsa i tid, är det också ett tecken på att tekniken tas på allvar.
Typ: Linuxdistribution med fokus på ny teknik och snabba uppdateringar
Status: Försenad release på grund av kvarvarande blocker bugs i kritiska systemdelar
Planerat släpp: Flyttat från 14 april till tidigast 21 april
Berörda problem: krascher i initial setup på NVIDIA-system, fel i Plasma Setup för tangentbord och Wi-Fi samt svarta skärmar vid LUKS-upplåsning
Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, Plasma 6.6 och Budgie 10.10 med Wayland-stöd
Övriga nyheter: uppdaterad Anaconda-installation, förbättrad Live-media, bättre stöd för aarch64 på Windows on ARM samt nya paketversioner för utvecklare
Exempel på uppdaterade verktyg: MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.
I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.
Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.
Ett tomrum som funnits länge
Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.
Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.
Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:
synkronisering med Google-konto
vissa proprietära mediekomponenter
integrerade Google-tjänster
För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.
Växande intresse för ARM i Linuxvärlden
En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.
Flera trender driver utvecklingen:
energieffektiva ARM-processorer
fler ARM-baserade utvecklingskort
ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
specialiserade AI- och serverplattformar
Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.
När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.
Samma funktioner som på andra plattformar
Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.
Det innebär bland annat:
stöd för Chrome-tillägg
synkronisering mellan enheter
integration med Google-tjänster
samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem
Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.
Installation via vanliga Linuxpaket
När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.
De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:
Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)
Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.
Samarbete med NVIDIA
Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.
För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.
Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet
På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.
När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.
För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny stabil version kallad Titan. Uppdateringen bygger på den moderna Linux-kärnan 6.19 och levereras med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.6. För användare innebär detta både bättre hårdvarustöd och en mer strömlinjeformad installationsprocess.
EndeavourOS har länge varit ett populärt alternativ för dem som vill använda Arch Linux utan att behöva installera allt manuellt från början. Distributionen ger en relativt ren Arch-upplevelse, men med ett grafiskt installationsprogram och ett antal praktiska verktyg som gör systemet enklare att komma igång med.
Ny kärna och uppdaterad KDE-miljö
I Titan-versionen används Linux-kärnan 6.19, vilket ger stöd för nyare hårdvara och förbättrad prestanda. Den grafiska miljön bygger på KDE Plasma 6.6.2, tillsammans med KDE Frameworks 6.23 och programsviten KDE Gear 25.12.3.
Den här kombinationen innebär bland annat:
bättre energieffektivitet
förbättrad grafikhantering
modernare systembibliotek
uppdaterade KDE-program
Resultatet är en mer stabil och responsiv skrivbordsmiljö.
Smartare grafikdetektering
En av de största nyheterna i Titan är förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Systemet kan nu automatiskt identifiera olika GPU-typer och installera rätt drivrutiner.
Samtidigt introduceras ett nytt verktyg:
eos-hwtool
Med detta verktyg kan användare enkelt installera eller ta bort grafikdrivrutiner efter behov. Det är särskilt användbart för personer som växlar mellan olika grafikkort eller experimenterar med olika drivrutiner.
Dessutom laddas GPU-drivrutiner tidigare i startprocessen, vilket kan förbättra systemets stabilitet och grafiska prestanda.
Större installationsfil – men bättre upplevelse
Installationsfilen (ISO-avbilden) har blivit något större jämfört med tidigare versioner.
tidigare storlek: cirka 3 GB
Titan: cirka 3,4 GB
Enligt utvecklarna beror ökningen på nya funktioner som gör installationen smidigare, inte på att systemet blivit tyngre eller mer resurskrävande.
Uppdaterad grafikstack och installerare
Under huven innehåller Titan flera viktiga tekniska uppdateringar.
Bland annat ingår:
Mesa 26.0.1 för Intel- och AMD-grafik
NVIDIA-drivrutin 590.48.01
en nyare version av Calamares, distributionsinstallationsprogrammet
Calamares ansvarar för själva installationsprocessen och uppdateringen ger ett mer stabilt och användarvänligt installationsflöde.
Nya och uppdaterade program
Titan levereras också med uppdaterade versioner av flera välkända open source-program:
Firefox 148 – webbläsare med nya AI-funktioner
MPV 0.41.0 – avancerad videospelare
Vim 9.2 – kraftfull textredigerare
GParted 1.8 – verktyg för diskpartitionering
Dessutom installeras nu fler grafikrelaterade paket automatiskt, inklusive Vulkan-drivrutiner och komponenter för hårdvaruaccelererad videodekodning.
Rolling release – inga ominstallationer behövs
EndeavourOS följer Arch Linux modell med rolling release. Det betyder att systemet installeras en gång och sedan hålls uppdaterat kontinuerligt via vanliga systemuppdateringar.
Befintliga användare behöver därför inte installera Titan på nytt. Det räcker att uppdatera systemet med kommandot:
sudo pacman -Syu
Ett Arch-system som blivit ännu enklare
Med förbättrad hårdvarudetektering, ett nytt verktyg för GPU-drivrutiner och uppdaterade systemkomponenter fortsätter EndeavourOS att utvecklas mot sitt mål: att göra Arch Linux mer tillgängligt utan att kompromissa med flexibiliteten.
Titan-versionen är ytterligare ett steg i den riktningen – ett modernt Linuxsystem som kombinerar kraft, enkel installation och kontinuerliga uppdateringar.
GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026.
Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har nu släppt en Release Candidate (RC) av den kommande versionen GNOME 50. Det innebär att projektet går in i slutskedet av utvecklingen inför den planerade slutversionen den 18 mars 2026.
En Release Candidate är i praktiken en nästan färdig version av programvaran. Om inga allvarliga fel upptäcks kan denna version bli identisk med den slutliga utgåvan.
Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, särskilt inom grafik, fjärrskrivbord och tillgänglighet.
Stöd för HDR vid skärmdelning
En av de största nyheterna är stöd för HDR-skärmdelning. HDR (High Dynamic Range) gör att skärmar kan visa ett större dynamiskt ljusomfång och mer naturtrogna färger.
Detta innebär att användare som delar sin skärm i videomöten eller fjärrsessioner kan överföra HDR-bildinformation när hårdvara och program stöder det. Funktionen är särskilt relevant för kreativa arbetsflöden som bildbehandling, videoredigering och spelutveckling.
Förbättrad grafikprestanda
Grafikhanteringen i GNOME förbättras också. Flera förändringar riktar sig mot bättre kompatibilitet och prestanda med NVIDIA Linux Graphics Driver.
Samtidigt införs ett nytt färgläge kallat “sdr-native”, vilket gör att traditionellt SDR-material (Standard Dynamic Range) kan visas mer korrekt på moderna HDR-skärmar.
GNOME 50 innehåller dessutom stöd för wp-color-management v2, ett modernt system för avancerad färghantering i grafikstacken.
Fjärrskrivbord blir snabbare
Fjärrskrivbordsfunktionen GNOME Remote Desktop får flera tekniska förbättringar.
Systemet får explicit synkronisering av DMA-buffertar samt effektivare rendering genom Vulkan och VA-API.
I praktiken innebär detta lägre latens och effektivare videoströmmar vid fjärrsessioner.
Mindre förbättringar i appar och system
Utöver de större förändringarna innehåller GNOME 50 också många mindre förbättringar i de inbyggda programmen.
I kalenderprogrammet GNOME Calendar går det nu att navigera mellan datum i månadsöversikten med piltangenter.
Kartprogrammet GNOME Maps kan visa olika typer av platser – till exempel busshållplatser och järnvägsstationer – när man planerar resor med kollektivtrafik.
Programbutiken GNOME Software minns nu fönsterstorleken mellan starter och gör det möjligt att ta bort Flatpak-arkiv från systeminstallationen.
Förbättrad tillgänglighet
Skärmläsaren Orca får också flera uppdateringar.
Bland nyheterna finns ett alternativ där funktionen “Say All” endast läser upp text som faktiskt visas på skärmen. Det gör det enklare att navigera och läsa långa webbsidor utan att bli överväldigad av onödig information.
Programmet kan nu också läsa upp meddelanden från den aktiva chattkanalen, även om användaren arbetar i en annan applikation.
Funktion uppskjuten till framtiden
En funktion som många GNOME-användare väntat på – möjligheten att spara och återställa sessioner – var planerad för denna version. Utvecklarna har dock valt att skjuta upp den till en framtida release.
Funktionen finns delvis i koden men är för närvarande dold.
Snart färdig
GNOME 50 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet, särskilt när det gäller modern grafik och färghantering. Om inga större problem upptäcks under testfasen kommer den slutliga versionen att publiceras den 18 mars 2026.
Den nya versionen kommer därefter gradvis att integreras i Linuxdistributioner som Fedora Linux, Ubuntu och Arch Linux.
Det här är GNOME
GNOME är en av de mest använda skrivbordsmiljöerna för Linux och används som standard i flera stora distributioner. Projektet startade 1997 med målet att skapa en helt fri och öppen skrivbordsmiljö som är enkel att använda men samtidigt kraftfull. GNOME består av både själva användargränssnittet och ett stort antal integrerade program, till exempel filhanteraren Files, inställningspanelen Settings, kalendern GNOME Calendar och programbutiken GNOME Software. Skrivbordsmiljön bygger i dag på moderna tekniker som Wayland och GTK, och utvecklas av ett internationellt community av utvecklare och organisationer. Målet med GNOME är att erbjuda ett rent, konsekvent och användarvänligt gränssnitt för både nya och erfarna Linuxanvändare.
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare med äldre system.
Manjaro Linux har släppt version 26 med kodnamnet Anh-Linh. Det är en av de mest omfattande uppdateringarna i distributionens historia och markerar ett tydligt teknikskifte. Fokus ligger på moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad grafikstack och Wayland som förvald sessionshanterare.
Wayland blir standard
Den största förändringen är att både GNOME 49 och KDE Plasma 6.5 nu använder Wayland som standard. Wayland ersätter gradvis X11 och erbjuder förbättrad säkerhet, smidigare grafikrendering och bättre stöd för moderna skärmar, pekinmatning och energieffektivitet.
För de flesta användare innebär detta ett snabbare och stabilare system. Samtidigt uppmanas användare som är beroende av äldre X11-baserade arbetsflöden eller specifik hårdvara att kontrollera projektets kända problem innan omstart. För maximal kompatibilitet rekommenderas fortsatt användning av XFCE-utgåvan.
GNOME 49 – prestanda, HDR och bättre appar
GNOME-utgåvan i Manjaro 26 bygger på GNOME 49-serien och innehåller många förbättringar jämfört med den ursprungliga höstversionen.
Kalender-appen har fått ett omarbetat gränssnitt som bättre anpassar sig till olika fönsterstorlekar och gör det möjligt att dölja sidopanelen på små skärmar. Programvarubutiken GNOME Software har optimerats kraftigt och hanterar nu stora Flatpak-förråd som Flathub med betydligt lägre minnesanvändning och snabbare respons.
GNOME 49 introducerar även ett nytt bibliotek av bakgrundsbilder anpassade för HDR-skärmar och Display-P3-färgrymden. Detta möjliggörs av förbättrad färghantering i fönsterhanteraren Mutter samt ett snabbare bildladdningssystem. Även GNOME:s inbyggda fjärrskrivbord har utökats med fler funktioner för distansåtkomst.
Plasma 6.5 – putsade detaljer och nya funktioner
Plasma-utgåvan levereras med Plasma 6.5, KDE Frameworks 6.21 och KDE Gear 25.12. Fokus ligger på användarupplevelse och efterfrågade förbättringar.
Fönster med Breeze-tema har nu rundade hörn på alla sidor, med möjlighet att stänga av funktionen för den som föredrar raka kanter. Ett nytt system för automatisk växling mellan ljust och mörkt tema baserat på tid på dygnet har införts, inklusive stöd för att även byta bakgrund.
Inställningarna för Flatpak-behörigheter har byggts ut till en generell sida för applikationsbehörigheter där man kan styra åtkomst till exempelvis skärmdumpar och fjärrstyrning. Plasma har även förbättrat sin inbyggda RDP-server med urklippsdelning och stöd för vanliga användarkonton. Dessutom går det nu att försätta systemet i viloläge direkt från inloggningsskärmen.
XFCE 4.20 – klassiskt men förfinat
XFCE-utgåvan uppdateras till version 4.20 och fortsätter att vara ett attraktivt val för äldre eller resurssvag hårdvara.
Thunar-filhanteraren har fått stöd för färgmarkering av filer samt rekursiv sökning. Panelen kan nu konfigureras i pixlar i stället för procent och kan hållas ovanför fönster så att maximerade program inte trycker undan den. Kontrollcentret har samlats i ett gemensamt fönster med fler inställningar för bland annat utseende, filhantering och flera skärmar.
NVIDIA-drivrutiner och grafikstöd
Manjaro 26 levereras med NVIDIA-drivrutin version 590.48 från NVIDIA. Denna version avslutar stödet för äldre Maxwell- och Pascal-baserade grafikkort. Endast Turing-generationen och nyare stöds fullt ut i 590-serien.
Användare med äldre NVIDIA-kort riskerar att systemet inte laddar grafikdrivrutinen korrekt om inga alternativa paket väljs. Det rekommenderas därför starkt att ta del av dokumenterade lösningar innan uppdatering.
Uppdaterad mjukvarubas och kärnor
Under huven innehåller Manjaro 26 ett brett urval uppdateringar. Linux-kärna 6.18 används som standard och ger tillgång till de senaste drivrutinerna. För äldre hårdvara finns fortsatt stöd genom 6.12 LTS och 6.6 LTS.
Bland större paketuppdateringar märks Mesa 25.3.2, Firefox 146, LibreOffice 25.8.4 samt uppdateringar av ljud- och mediastacken med GStreamer, ALSA och WirePlumber. Den nya COSMIC-skrivbordsmiljön finns nu i stabil version 1.0.1 och Budgie samt Cinnamon har också uppdaterats.
Sammanfattning
Manjaro 26 Anh-Linh är ett tydligt steg mot framtidens Linux-skrivbord. Med Wayland som standard, moderna skrivbordsmiljöer, uppdaterad kärna och ett tydligt fokus på prestanda och grafik placerar sig Manjaro i framkant bland rullande Linux-distributioner.
Nya ISO-avbilder finns tillgängliga för KDE, GNOME och XFCE och är avsedda för nyinstallationer. Befintliga användare kan uppgradera direkt via systemets vanliga uppdateringsverktyg.
FAKTARUTA: Manjaro 26 “Anh-Linh”
Version: 26.0
Kodnamn: Anh-Linh
Skrivbord (nytt): KDE Plasma 6.5 och GNOME 49
Standard-session: Wayland (KDE & GNOME)
X11: Rekommenderat att läsa “known issues” om du är beroende av X11; XFCE-utgåvan är säkrast för äldre arbetsflöden
NVIDIA: Drivrutin 590.48 (590xx-serien) – äldre Maxwell/Pascal kan kräva alternativa paket
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover how Asahi Linux is advancing towards complete M3 support for Apple Silicon Macs, enhancing performance and compatibility for users. The post Asahi Linux Gets Closer to Full M3 Support on Apple Silicon Macs appeared first on Linux Today.
Canonical has confirmed the release of fixes for the DirtyClone Linux kernel flaw in Ubuntu, ensuring enhanced security and system stability for users. The post Canonical Confirms Ubuntu Fixes for DirtyClone Linux Kernel Flaw appeared first on Linux Today.
Discover how to set up a local caching DNS resolver using Unbound on Rocky Linux 10. Enhance your network's performance and reliability today. The post Set Up a Local Caching DNS Resolver with Unbound on Rocky Linux 10 appeared first on Linux Today.
Learn about the critical fixes in VirtualBox 7.2.12 that address Linux host kernel panic, improving reliability and user satisfaction in virtual setups. The post VirtualBox 7.2.12 Fixes Linux Host Kernel Panic appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in COSMIC Desktop 1.2, featuring essential file manager fixes and enhanced polish for a smoother user experience. The post COSMIC Desktop 1.2 Released with File Manager Fixes and More Polish appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in KDE Plasma 6.7.2, featuring enhanced KWin, improved Wayland support, and crucial AMD GPU fixes for a smoother experience. The post KDE Plasma 6.7.2 Lands with More KWin, Wayland, and AMD GPU Fixes appeared first on Linux Today.
Learn to set up WireGuard VPN on Debian 13 for secure remote access. Our comprehensive guide ensures a smooth configuration process for optimal protection. The post How to Configure WireGuard VPN on Debian 13 for Secure Remote Access appeared first on Linux Today.
Discover the differences between Keycloak and ZITADEL for self-hosted Identity and Access Management. Make an informed choice for your IAM needs. The post Keycloak vs ZITADEL for Self Hosted IAM appeared first on Linux Today.
Explore the Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard through our in-depth review. Learn about its design, functionality, and user experience. The post Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard Review appeared first on Linux Today.
Discover ParrotOS 7.3, featuring Linux 7.0, optimized builds, and official Vagrant boxes. Upgrade your security and development environment today. The post ParrotOS 7.3 Released with Linux 7.0, Optimized Builds, and Official Vagrant Boxes appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Manjaro’s latest stable update effectively brings the 26.1 “Bian-May” release to its final state, with Linux 7.1, Plasma 6.7, and major package updates.
Flatpak 1.18.1 is out with security fixes addressing a sandbox escape, local root privilege escalation, path traversal issues, and arbitrary file writes.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer. Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren…
Linux Foundation meddelar att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA blir Premier Members i Linux Vendor Firmware Service. Satsningen ska göra det enklare och säkrare att uppdatera den programvara som finns inbyggd i datorer, servrar, grafikkort och annan hårdvara. De flesta Linuxanvändare är vana vid att uppdatera operativsystemet och installerade program med några enkla kommandon…
Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om. AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna…
Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten som förbättrar stödet för Linux, särskilt på datorer med Nvidia-grafikkort. Uppdateringen åtgärdar flera krascher och innehåller även förbättringar för Steam Input, Remote Play, Steam Workshop, SteamVR och spelöverlägget. Valve har släppt en ny stabil uppdatering av Steam-klienten. Uppdateringen innehåller flera förbättringar för Linux-användare, bland annat stabilare…
Linux Mint 23 planeras till julen 2026 och blir en viktig milstolpe för skrivbordsmiljön Cinnamon. Wayland lämnar då experimentstadiet och får fullt stöd tillsammans med X11, samtidigt som grafik, HiDPI, flera bildskärmar, NVIDIA-stöd och systemets stabilitet förbättras. Nästa stora version av Linux Mint planeras att släppas omkring julen 2026. Den väntas få versionsnumret Linux Mint…
När AI-verktyg gör det lättare att hitta säkerhetsbrister i öppen källkod ökar också trycket på de utvecklare som måste hantera rapporterna. Därför lanserar Linux Foundation initiativet Akrites, som ska samordna rapportering, åtgärder och offentliggörande av allvarliga sårbarheter i viktiga öppna projekt. Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare Öppen källkod är en grundpelare…
KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en viktig uppdatering för Linux-användare med NVIDIA-grafikkort. Genom att aktivera trippelbuffring som standard i KWin ska skrivbordet bli mjukare, mer följsamt och mindre ryckigt. Samtidigt väntar flera mindre förbättringar, bland annat bättre kontroll över bakgrundsbilder, ett renare menyredigeringsverktyg och nya tangentbordslayouter. KDE Plasma 6.8 börjar redan ta form,…
När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en…
Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning. Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i…
XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…
Sway 1.12 är här och visar hur snabbt Wayland-skrivbordet utvecklas. Den nya versionen ger bättre stöd för moderna skärmar, HDR, färghantering och skärminspelning, samtidigt som den gör det enklare att starta Sway via vanliga inloggningshanterare. För Linux-användare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och tangentbordsstyrt skrivbord är detta en viktig uppdatering. Sway 1.12 har nu…
När allvarliga säkerhetshål i Linuxkärnan blir offentliga kan tiden fram till en färdig uppdatering vara kritisk. Nu diskuteras ett nytt förslag om en så kallad killswitch, en nödbroms som tillfälligt kan stänga av sårbara funktioner i kärnan. Målet är inte att laga felet direkt, utan att minska risken för angrepp medan administratörer väntar på en…
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot…
Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows. Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer…
Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara. Det…
Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform. I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika…
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare. Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en…
GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026. Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har…
Manjaro 26 “Anh-Linh” är här och markerar ett tydligt steg in i nästa fas för Linux på skrivbordet. Med Wayland som standard, stora uppdateringar av GNOME och KDE Plasma samt en moderniserad grafik- och kärnbas satsar Manjaro på bättre prestanda, högre säkerhet och stöd för framtidens hårdvara – samtidigt som alternativ finns kvar för användare…
