• Firefox 160 är här – nya minifönster, smartare video och taligenkänning utan molnet

    I en hård och alltmer teknikstyrd värld, där ett fåtal stora IT-jättar får allt större kontroll över vår digitala vardag, blir det allt viktigare att det finns fria och oberoende alternativ. Ett av dessa är Mozilla Firefox. Med version 160 fortsätter den öppna webbläsaren att utvecklas och erbjuder flera intressanta nyheter, bland annat flytande minifönster, förbättrad videouppspelning och taligenkänning som inte behöver skicka användarens röst till molnet.

    När man talar om webbläsare är det lätt att tänka på Google Chrome eller Microsoft Edge. Båda bygger på Googles Chromium-projekt, som även ligger till grund för flera andra webbläsare. Mozilla Firefox går däremot sin egen väg med webbläsarmotorn Gecko.

    Det gör Firefox till något mer än bara ytterligare en webbläsare. Den representerar också ett alternativ i en tid när allt större delar av internet bygger på teknik från ett fåtal dominerande företag.

    Nu har Mozilla släppt Firefox 160, en uppdatering som framför allt fokuserar på användarvänlighet, integritet och förbättrad funktionalitet.

    Nya minifönster gör det enklare att arbeta

    En av de största nyheterna i Firefox 160 är funktionen Mini Window, som gör det möjligt att lyfta ut en webbläsarflik eller en del av en webbsida till ett separat, flytande fönster.

    Fönstret kan ligga kvar ovanpå andra program, vilket gör det möjligt att hålla information synlig samtidigt som man arbetar med något annat.

    Den som exempelvis följer en instruktion på internet medan ett program konfigureras slipper växla fram och tillbaka mellan olika fönster. I stället kan instruktionen ligga synlig i ett hörn av skärmen.

    Samma funktion kan användas för att bevaka information som uppdateras på en webbsida eller för att hålla en referenstext tillgänglig medan man arbetar i LibreOffice.

    Det är en relativt enkel idé, men den kan göra stor skillnad för den som använder webbläsaren som ett arbetsredskap.

    Bättre kontroll över videouppspelningen

    Firefox har sedan tidigare funktionen Picture-in-Picture, eller bild-i-bild på svenska. Den gör det möjligt att lyfta ut ett videoklipp från exempelvis YouTube och visa det i ett separat fönster medan man fortsätter att använda datorn.

    I Firefox 160 har funktionen blivit mer avancerad.

    Nu går det att justera videons uppspelningshastighet mellan 0,25 och 2,0 gånger normal hastighet direkt i det flytande fönstret.

    För den som tittar på instruktionsfilmer kan det vara praktiskt att sänka hastigheten när något komplicerat demonstreras. Omvänt kan man öka hastigheten när man exempelvis följer ett längre föredrag.

    Hastighetskontrollen är tillgänglig när bild-i-bild-fönstret är minst medelstort.

    Taligenkänning utan att skicka rösten till en server

    En av de mer intressanta tekniska nyheterna handlar om taligenkänning.

    Firefox 160 får stöd för lokal taligenkänning på 40 språk genom tekniken Web Speech API.

    Det innebär att en webbplats kan använda datorns mikrofon för att omvandla tal till text utan att själva ljudbearbetningen behöver ske på en extern server.

    Traditionellt har många lösningar för taligenkänning varit beroende av molntjänster. Användarens röst skickas då över internet till en server som analyserar ljudet och skickar tillbaka den färdiga texten.

    Med lokal taligenkänning kan bearbetningen i stället utföras direkt på datorn.

    Förutom att minska beroendet av externa tjänster är detta intressant ur integritetssynpunkt. Ljudet behöver inte lämna datorn för att tolkas.

    Tekniken kan bland annat användas för diktering, röststyrning och olika hjälpmedel för personer som har svårt att använda tangentbord.

    Det betyder dock inte att all information automatiskt stannar på datorn. En webbplats kan fortfarande välja att skicka vidare den färdiga texten till en server.

    Det nya stödet gäller Firefox för datorer och omfattar ännu inte Androidversionen.

    Bättre stöd för MKV och andra mediefiler

    Även den som använder webbläsaren för att spela upp film och video får förbättringar.

    Firefox 160 har utökat stödet för Matroska, mer känt genom filändelsen MKV.

    MKV är ett containerformat som kan innehålla flera olika typer av data i samma fil, exempelvis video, ljudspår och undertexter.

    I den nya versionen kan Firefox hantera MKV-filer med ljudformaten FLAC, MP3 och PCM, förutsatt att övriga ljud- och videokodningar stöds.

    För den vanliga användaren innebär förändringen att fler mediefiler kan spelas upp direkt i webbläsaren utan att ett separat videoprogram behöver startas.

    På Apples datorer har Mozilla dessutom förändrat hur WebGL-grafik hanteras. Firefox använder nu Apples grafikgränssnitt Metal, vilket kan ge bättre prestanda på webbplatser med avancerad grafik, tredimensionella modeller och interaktiva tillämpningar.

    Små förbättringar som underlättar vardagen

    Alla nyheter i en webbläsare behöver inte vara stora för att vara användbara.

    Firefox 160 innehåller flera mindre förändringar som gör den dagliga användningen smidigare.

    Det går nu att dra en tidigare besökt webbadress direkt från historikpanelen till flikraden för att öppna den i en ny flik.

    Mozilla har också gjort webbläsarens adressfält tydligare. Domännamnet framhävs med större kontrast jämfört med resten av webbadressen.

    Förändringen kan även ha betydelse för säkerheten eftersom det blir enklare att se vilken webbplats man faktiskt besöker. Det är särskilt användbart när en webbadress innehåller långa sökvägar eller andra tecken som kan göra adressen svårare att tolka.

    Även funktionen för att klistra in text har förbättrats. Om urklippet innehåller en sökfras i stället för en webbadress anpassas alternativet i snabbmenyn till ”Klistra in och sök”.

    Bättre kontroll över webbplatsernas behörigheter

    Mozilla fortsätter också arbetet med att ge användaren större kontroll över vad webbplatser får göra.

    Firefox 160 introducerar möjligheten att permanent neka webbplatser tillstånd att öppna externa program.

    Ett exempel är webbplatser som försöker starta datorns e-postprogram genom en så kallad mailto-länk.

    Om en webbplats upprepade gånger försöker öppna ett externt program kan användaren nu välja att aldrig tillåta detta. Blockeringarna kan senare ändras genom webbläsarens inställningar.

    Tillgängligheten har också förbättrats. PDF-dokument som skapas med Firefox funktion för att spara webbsidor som PDF får bättre stöd för matematiska uttryck genom MathML.

    Det gör att exempelvis skärmläsare lättare kan tolka och läsa upp matematiskt innehåll för personer med synnedsättning.

    Firefox för Android får starkare nätverksskydd

    Även mobilversionen av Firefox innehåller säkerhetsförbättringar.

    I Firefox 160 för Android aktiveras begränsningar för lokal nätverksåtkomst som standard.

    Det innebär att en webbplats måste begära användarens tillstånd innan den kan ansluta till enheter och tjänster i det lokala nätverket.

    Det kan exempelvis handla om skrivare, routrar, NAS-servrar och andra uppkopplade enheter.

    Förändringen är viktig eftersom en webbsida annars i vissa situationer skulle kunna försöka kommunicera med utrustning på det lokala nätverket utan att användaren är medveten om det.

    Androidversionen innehåller även förbättringar för webbadresser med internationella tecken och för markering av text på pekskärmar.

    Flera irriterande buggar försvinner

    Som vanligt innehåller en ny Firefoxversion också rättningar av tidigare rapporterade fel.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat ett problem där det första tecknet ibland försvann när man började skriva direkt efter att ha klickat i adressfältet.

    Ett annat fel kunde orsaka flera sekunders fördröjning vid inloggning på interna företagswebbplatser som använder NTLM eller Kerberos för autentisering.

    Mac-användare får dessutom rättningar av problem med nedladdade filer, dialogrutor och hur Firefox reagerar när länkar öppnas från andra program.

    När kommer Firefox 160 till Linux?

    Firefox 160 finns för Windows, macOS och Linux.

    Den som använder Windows eller macOS får normalt uppdateringen automatiskt genom webbläsarens inbyggda uppdateringsfunktion.

    För Linuxanvändare beror det på distributionen och installationsmetoden.

    Den som använder exempelvis Debian, Ubuntu, Linux Mint eller Fedora kan få den nya versionen genom distributionens pakethanterare när uppdateringen har publicerats i respektive paketkälla.

    Firefox kan också installeras och uppdateras via Flatpak, Snap eller direkt från Mozilla.

    Det innebär att alla Linuxanvändare inte nödvändigtvis får den nya versionen samtidigt.

    Firefox behövs i ett alltmer centraliserat internet

    Firefox 160 är kanske inte den mest revolutionerande uppdateringen i webbläsarens historia, men den visar att Mozilla fortsätter att utveckla ett konkurrenskraftigt alternativ till de stora teknikföretagens webbläsare.

    De nya minifönstren gör det enklare att arbeta, videospelaren får fler funktioner och stödet för lokal taligenkänning visar hur modern teknik kan användas utan att allt behöver skickas till molnet.

    Men Firefox betydelse handlar om mer än nya funktioner.

    I dag dominerar Chromiumbaserade webbläsare stora delar av marknaden. När så många webbläsare bygger på samma grundläggande teknik finns en risk att ett fåtal aktörer får ett oproportionerligt stort inflytande över hur framtidens webb ska fungera.

    Därför är det viktigt att Firefox och andra oberoende alternativ fortsätter att finnas och utvecklas.

    Ett fritt och öppet internet behöver inte bara fria webbplatser och öppna standarder. Det behöver också webbläsare som inte helt kontrolleras av samma företag som dominerar den övriga digitala infrastrukturen.

    Firefox 160 är ännu ett steg i den riktningen.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/160.0

    > FAKTARUTA: FIREFOX 160

    Mozilla Firefox är en webbläsare med öppen källkod och ett alternativ till Chromiumbaserade webbläsare.

    Program Mozilla Firefox
    Version 160
    Utvecklare Mozilla
    Webbmotor Gecko
    Licens MPL 2.0 (öppen källkod)
    Plattformar Linux, Windows, macOS, Android

    > NYHETER I VERSION 160

    • Mini Window: Flytande minifönster som kan ligga ovanpå andra program.
    • Picture-in-Picture: Justerbar videohastighet mellan 0,25x och 2,0x.
    • Taligenkänning: Lokal bearbetning av tal på 40 språk.
    • MKV: Utökat stöd för FLAC-, MP3- och PCM-ljud.
    • macOS: WebGL använder Apples Metal-grafikgränssnitt.
    • Säkerhet: Förbättrad kontroll över webbplatsbehörigheter.
    • Android: Starkare skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk.
    • PDF: Förbättrat stöd för matematiska uttryck och skärmläsare.

    > OFFICIELL WEBBPLATS

    www.mozilla.org

    [ OPEN SOURCE ] [ INTEGRITET ] [ FRI WEBB ]

  • openSUSE Leap 16.1 släppt – förenar traditionellt Linux med en ny generation av säkrare system

    Den 3 november 2026 släpptes openSUSE Leap 16.1, en ny version av den välkända Linuxdistributionen. Den stora nyheten är möjligheten att välja mellan ett traditionellt Linuxsystem och ett så kallat oföränderligt system, där operativsystemets viktigaste delar skyddas mot oavsiktliga ändringar. Samtidigt får användarna uppdaterade skrivbordsmiljöer, modernare programvara och förbättrade möjligheter att köra servrar och containrar.

    Två olika sätt att använda Linux

    Linuxdistributionen openSUSE Leap har länge varit ett alternativ för användare och företag som prioriterar stabilitet framför att ständigt få de allra senaste programversionerna. Till skillnad från systerdistributionen Tumbleweed, som uppdateras kontinuerligt, bygger Leap på större, planerade versionsuppdateringar.

    Med version 16.1 tar openSUSE ett viktigt steg genom att förena två tidigare separata distributionsmodeller.

    Vid installationen kan användaren välja mellan Standard och Immutable Mode.

    Standardläget fungerar som ett traditionellt Linuxsystem. Administratören kan installera program, ändra systemfiler och konfigurera operativsystemet på vanligt sätt.

    Immutable Mode, som ungefär betyder oföränderligt läge, fungerar annorlunda. Här är operativsystemets rotfilsystem normalt skrivskyddat. Tanken är att skydda systemets grundläggande delar från oavsiktliga förändringar och minska risken för att en misslyckad uppdatering gör datorn obrukbar.

    Det betyder inte att hela datorn blir skrivskyddad. Användaren kan fortfarande spara dokument, ändra personliga inställningar och installera program genom särskilda mekanismer.

    Uppdateringar som går att ångra

    En av de mest intressanta funktionerna i Immutable Mode är hur systemuppdateringar hanteras.

    I ett traditionellt Linuxsystem ersätts befintliga filer när systemet uppdateras. Om något går fel kan det ibland krävas omfattande felsökning för att få datorn att fungera igen.

    I openSUSE Leap 16.1 används i stället verktyget transactional-update, som skapar en ny systemögonblicksbild, en så kallad snapshot, när uppdateringar genomförs.

    Den nya systemversionen aktiveras efter omstart. Skulle uppdateringen orsaka problem går det att återgå till ett tidigare fungerande systemläge.

    Det påminner om att kunna ångra en förändring i ett dokument, fast här gäller det själva operativsystemet.

    Tekniken är särskilt intressant för servrar och datorer som måste fungera stabilt under lång tid, exempelvis industriella styrsystem, nätverksutrustning och maskiner som kör viktiga tjänster.

    Leap Micro försvinner som separat distribution

    En annan betydelsefull förändring är att openSUSE Leap Micro nu integreras i vanliga Leap.

    Leap Micro har varit en specialiserad Linuxdistribution för bland annat containrar, virtualisering och servrar där ett litet och robust operativsystem är önskvärt.

    I stället för att utveckla två separata distributioner samlar openSUSE nu funktionerna under ett gemensamt namn.

    Det innebär att några framtida versioner av Leap Micro, exempelvis 6.3 och 7.0, inte kommer att släppas.

    Den som använder Leap Micro 6.2 kan migrera till Leap 16.1 med Immutable Mode genom verktyget opensuse-migration-tool. Denna uppgraderingsväg betraktas dock fortfarande som experimentell, varför en fullständig säkerhetskopia rekommenderas före migreringen. openSUSE News+1

    Ny installationshanterare och moderna skrivbord

    Installationen hanteras av Agama 24, openSUSE:s moderna installationsprogram. Där väljer användaren vilket av de två systemlägena som ska installeras.

    Även skrivbordsmiljöerna har fått uppdateringar.

    För den som föredrar ett traditionellt grafiskt skrivbord erbjuds flera alternativ:

    • KDE Plasma 6.6 – en avancerad och flexibel skrivbordsmiljö med omfattande anpassningsmöjligheter.
    • GNOME 48 – en modern skrivbordsmiljö med fokus på enkelhet och ett sammanhållet användargränssnitt.
    • Xfce 4.20 – ett resurssnålt alternativ som passar både äldre och nyare datorer.
    • LXQt 2.4 – en lättviktig skrivbordsmiljö som kräver förhållandevis lite arbetsminne och processorkraft.

    KDE-användare får dessutom Frameworks 6.25 och Qt 6.11, två viktiga komponenter som ligger bakom många av skrivbordets funktioner och program.

    GNOME ligger däremot kvar på huvudversion 48, men innehåller olika felrättningar och förbättringar. openSUSE News+1

    Linuxkärnan 6.12 LTS utgör grunden

    Under ytan bygger openSUSE Leap 16.1 på Linuxkärnan 6.12 LTS.

    LTS står för Long Term Support, vilket innebär att kärnversionen underhålls under en längre tid. För en distribution som Leap, där stabilitet är en viktig egenskap, är detta särskilt betydelsefullt.

    Systemet använder dessutom systemd 257 för att hantera uppstart och systemtjänster samt glibc 2.40, ett centralt programbibliotek som används av en stor mängd Linuxprogram.

    En annan förändring är att SELinux används som standard. SELinux är en säkerhetsmekanism som begränsar vilka resurser olika program och tjänster får komma åt.

    Även om ett program angrips kan SELinux bidra till att förhindra att angriparen får tillgång till resten av systemet. Det fungerar som ett extra säkerhetslager utöver Linux vanliga filrättigheter.

    Nyare verktyg för utvecklare och serveradministratörer

    openSUSE Leap 16.1 innehåller också ett antal uppdateringar som framför allt är intressanta för systemadministratörer och programutvecklare.

    På virtualiseringssidan finns QEMU 11.0 och libvirt 12.4, medan Podman 5.8 används för att hantera containrar.

    Podman kan exempelvis användas för att köra webbservrar, databaser och andra program i separata miljöer utan att de behöver installeras direkt i operativsystemets grundsystem.

    Detta passar särskilt bra tillsammans med Immutable Mode, eftersom systemets grundinstallation då kan hållas så orörd som möjligt.

    För utvecklare finns bland annat Python 3.13 som standard, med möjlighet att även använda Python 3.14. Andra viktiga komponenter är LLVM 21, PHP 8.5, MariaDB 12.3 och PostgreSQL 18.

    Det innebär att Leap inte enbart riktar sig till vanliga datoranvändare, utan även kan fungera som grund för moderna webbapplikationer, databasservrar och virtualiseringsmiljöer.

    Äldre processorer kan få problem

    En förändring som användare med äldre datorer bör känna till är att openSUSE Leap 16.1 kräver minst processorstandarden x86-64-v2.

    Det är en utökad instruktionsuppsättning för 64-bitarsprocessorer. Den finns i många äldre Intel- och AMD-processorer, men saknas i vissa riktigt gamla modeller.

    Det betyder att en dator kan ha en 64-bitarsprocessor och ändå vara för gammal för att köra den nya distributionen.

    Stödet för 32-bitarsprogram, även kallat ia32, är dessutom avaktiverat som standard. För de flesta moderna användare innebär det inga större problem, men äldre program kan kräva särskilda åtgärder.

    Nära släktskap med SUSE Linux Enterprise

    openSUSE Leap bygger på teknik som delas med den kommersiella Linuxdistributionen SUSE Linux Enterprise Server (SLES).

    Detta är en av de stora skillnaderna mellan Leap och många andra Linuxdistributioner. Genom att använda en gemensam teknisk grund kan openSUSE dra nytta av utveckling och tester som även genomförs för företagsmarknaden.

    Leap 16.1 och SLES 16.1 var planerade att släppas samtidigt. openSUSE släpptes dock den 3 november 2026, medan SLES 16.1 enligt openSUSE:s korrigerade tillkännagivande väntas senare under november. openSUSE News+1

    Planen är att Leap 16-serien ska få årliga uppdateringar fram till version 16.6 under 2031.

    Ett steg mot framtidens Linux

    Den kanske viktigaste förändringen i openSUSE Leap 16.1 är inte en ny skrivbordsmiljö eller en uppdaterad Linuxkärna, utan hur själva operativsystemet kan administreras.

    Traditionellt har Linux gett administratören stor frihet att förändra systemets alla delar. Immutable Mode erbjuder ett alternativ där grundsystemet hålls mer skyddat och uppdateringar genomförs på ett kontrollerat sätt.

    Det kan minska underhållsarbetet och göra det enklare att återställa en fungerande installation när problem uppstår.

    Samtidigt behåller openSUSE det traditionella installationsalternativet för användare som vill ha full flexibilitet.

    Genom att erbjuda båda modellerna i samma distribution visar openSUSE att stabilitet och flexibilitet inte behöver vara motsatser.

    openSUSE Leap 16.1 finns nu tillgänglig för nedladdning, och befintliga användare av Leap 16.0 kan uppgradera utan att behöva installera om hela operativsystemet.

    Mer information och nedladdning finns på openSUSE:s officiella webbplats.

    Källor: openSUSE Project, officiella versionsmeddelanden och tekniska uppgifter från openSUSE News, september–november 2026. openSUSE News+2

    > openSUSE Leap 16.1_
    Distribution: openSUSE Leap
    Version: 16.1
    Utgivningsdatum: 3 november 2026
    Bas: SUSE Linux Enterprise Server 16.1
    Linuxkärna: 6.12 LTS
    Systemd: 257
    Glibc: 2.40
    Installationsprogram: Agama 24
    Installationslägen: Standard / Immutable
    > SKRIVBORDSMILJÖER
    KDE Plasma 6.6
    GNOME 48
    Xfce 4.20
    LXQt 2.4
    > PROGRAMVARA
    Python 3.13 / 3.14
    PHP 8.5
    MariaDB 12.3
    PostgreSQL 18
    Podman 5.8
    QEMU 11.0
    libvirt 12.4
    Säkerhet: SELinux som standard
    Processor: x86-64-v2 eller senare
    32-bitarsstöd: Avaktiverat som standard
    Uppdateringar: Zypper / transactional-update
    Planerat stöd: Leap 16-serien till 2031
    root@opensuse:~# _
  • Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Den 27 oktober 2026 släpptes Thunderbird 159 för Linux, Windows och macOS. Programmet fortsätter därmed sin snabba utvecklingstakt med nya versioner ungefär varannan vecka.

    Thunderbird har under många år varit ett uppskattat alternativ till exempelvis Microsoft Outlook. Programmet är kostnadsfritt, bygger på öppen källkod och kan hantera både e-post, kalendrar, adressböcker, nyhetsgrupper och RSS-flöden.

    Den nya versionen innehåller framför allt förbättringar som gör programmet stabilare, säkrare och enklare att använda.

    Linux får bättre stöd för systemfältet

    En av de mest välkomna nyheterna för Linuxanvändare är det förbättrade stödet för Thunderbirds ikon i systemfältet.

    Tidigare har informationen från ikonen varit begränsad, men med version 159 kan den nu indikera när det finns olästa meddelanden. När användaren håller muspekaren över ikonen visas dessutom antalet olästa meddelanden.

    Det kanske inte låter som någon revolutionerande nyhet, men för den som använder Thunderbird som sitt huvudsakliga e-postprogram innebär det en praktisk förbättring.

    Användaren behöver inte längre växla till programmets huvudfönster bara för att kontrollera om nya meddelanden väntar.

    Funktionen är särskilt intressant på Linuxskrivbord där systemfält och statusikoner används för att hålla reda på program som körs i bakgrunden. Hur ikonen presenteras beror också på vilken skrivbordsmiljö som används.

    Enklare integration med Microsofts kalendrar

    Thunderbird 159 förbättrar även stödet för Microsoft Graph, den teknik som bland annat används för att komma åt information i Microsoft 365.

    När ett nytt konto läggs till kan Thunderbird numera automatiskt identifiera tillgängliga kalendrar via Microsoft Graph.

    Det innebär att användaren i mindre utsträckning behöver konfigurera kalenderanslutningar manuellt.

    För företag och privatpersoner som använder Microsofts tjänster men föredrar Thunderbird som e-postklient är detta ytterligare ett steg mot bättre integration.

    Mozilla har också rättat problem som kunde göra att Exchange- och Graph-konton inte fungerade korrekt om inställningarna för utgående e-postserver var ofullständiga.

    Dessutom har ett problem med alltför många förfrågningar mot Microsoft Graph åtgärdats. Sådana förfrågningar kunde tidigare leda till att Microsoft begränsade anslutningen, vilket i sin tur fördröjde visningen av meddelanden.

    Flera viktiga säkerhetsproblem åtgärdade

    En stor del av arbetet med Thunderbird 159 har handlat om säkerhet.

    E-post är fortfarande en av de vanligaste vägarna för bedrägerier, nätfiske och andra digitala attacker. Därför är det särskilt viktigt att e-postprogram hanterar avsändaradresser, bilagor och externa resurser korrekt.

    I den nya versionen har Mozilla bland annat rättat ett problem där e-postadresser med Unicode-tecken kunde användas för att dölja en annan svarsmottagare än den användaren förväntade sig.

    Det har också funnits en brist i hanteringen av SMTP-adresser med radbrytningar. Under vissa omständigheter kunde dessa leda till att oavsiktliga SMTP-kommandon skickades till servern.

    Även hanteringen av RSS-flöden och nyhetsartiklar har förbättrats för att förhindra att manipulerad information påverkar programmets funktion eller leder till oönskad hämtning av externt innehåll.

    Mozilla har dessutom publicerat ett separat säkerhetsmeddelande om flera sårbarheter, däribland brister med hög allvarlighetsgrad.

    För användaren är slutsatsen enkel: även om man inte märker någon större skillnad i programmets utseende är uppdateringen viktig ur säkerhetssynpunkt.

    Mindre risk för att Thunderbird låser sig

    Stabiliteten har också fått uppmärksamhet.

    Ett tidigare problem kunde göra att Thunderbird slutade svara vid uppstart, framför allt när programmet försökte återställa öppna IMAP-meddelanden och PDF-flikar från föregående session.

    Ett annat fel kunde orsaka mycket hög processorbelastning när programmets meddelandedatabas innehöll felaktiga uppgifter.

    Mozilla har också åtgärdat ett problem där stora kalenderfiler i ICS-format kunde förbruka stora mängder arbetsminne och i värsta fall få programmet att frysa.

    Det är kanske inte de mest uppseendeväckande förändringarna, men de kan ha stor betydelse för användare med omfattande e-postarkiv och många kalenderposter.

    Bilagor och sökfunktioner fungerar bättre

    Även flera vardagliga irritationsmoment har rättats.

    Tidigare kunde bilagor försvinna när vissa felaktigt formaterade e-postmeddelanden vidarebefordrades. Det fanns också ett problem där MP4-videofiler kunde bli ofullständiga vid vidarebefordran.

    Funktionen för att spara eller koppla loss samtliga bilagor har förbättrats, liksom hanteringen av bilder som ligger direkt inbäddade i ett e-postmeddelande.

    Thunderbirds sökfunktion har också fått rättningar. Bland annat fungerar nu snabbkommandot / för snabbsökning utan att användaren först behöver aktivera sökfunktionen med Ctrl+F.

    Dessutom visas mottagarna korrekt i fältet Till vid globala sökningar.

    Ett något märkligare fel har också försvunnit: Thunderbird kunde tidigare skriva ut flera kopior av ett meddelande trots att användaren avbröt utskriftsdialogen.

    Förbättringar för IMAP, POP3 och adressböcker

    Mozilla har även arbetat med de äldre men fortfarande mycket använda e-postprotokollen IMAP och POP3.

    Bland annat har problem med POP3-autentisering via NTLM åtgärdats. Ett annat fel gjorde att POP3-sessioner kunde fortsätta vara aktiva även efter att användaren avbrutit lösenordsdialogen.

    För IMAP har problem med mappnamn och etiketter rättats. Dessa kunde tidigare orsaka att vissa mappar inte gick att öppna eller att etiketter avvisades av servern.

    Även CardDAV, protokollet som används för synkronisering av adressböcker, har förbättrats. Fel i lösenordshanteringen kunde tidigare orsaka upprepade inloggningsförfrågningar efter omstart.

    Kalendersynkronisering via CalDAV har också blivit stabilare, bland annat efter tillfälliga nätverksfel.

    Thunderbird fortsätter vara ett intressant alternativ till Outlook

    Thunderbird har en särskild ställning bland dagens e-postprogram.

    Till skillnad från många kommersiella alternativ är programmet inte knutet till en enda leverantörs e-posttjänst. Det går exempelvis att använda med egna e-postservrar, traditionella IMAP-konton och olika molntjänster.

    Samtidigt visar förbättringarna för Microsoft Graph och Exchange att utvecklarna vill göra Thunderbird mer användbart även i miljöer där Microsofts tjänster dominerar.

    Version 159 innebär ingen dramatisk förändring av gränssnittet. I stället handlar det om sådant som ofta betyder mer i längden: bättre säkerhet, färre programfel och smidigare arbete.

    För Linuxanvändare är dessutom det förbättrade stödet för systemfältets e-postindikator ett välkommet tillskott.

    Här hämtar du Thunderbird 159

    Thunderbird 159 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Linuxanvändare kan antingen installera programmet via sin distributions pakethanterare, använda Flatpak eller hämta programmet direkt från Thunderbirds webbplats.

    Vilken version som erbjuds via distributionsförråden beror på distributionen och dess uppdateringstakt.

    Länkar:

    > SYSTEMINFO: THUNDERBIRD 159_

    [ PROGRAMINFORMATION ]

    Program: Mozilla Thunderbird
    Version: 159.0
    Lansering: Oktober 2026
    Utvecklare: Mozilla / Thunderbird
    Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Pris: Kostnadsfritt

    [ NYHETER I VERSION 159 ]

    ✓ Bättre systemfältsikon i Linux
    ✓ Visar antal olästa e-postmeddelanden
    ✓ Automatisk identifiering av Graph-kalendrar
    ✓ Förbättrat stöd för Exchange och IMAP
    ✓ Säkerhetsförbättringar för SMTP och RSS
    ✓ Stabilare hantering av stora kalenderfiler
    ✓ Förbättrad hantering av bilagor
    ✓ Rättningar för POP3 och CalDAV

    [ FUNKTIONER ]

    E-post: IMAP, POP3, SMTP
    Kalender: CalDAV, Microsoft Graph
    Kontakter: CardDAV
    Övrigt: RSS, nyhetsgrupper, tillägg
    [ HÄMTA THUNDERBIRD ]
    www.thunderbird.net
    Installera via Flathub
    root@linux:~$ thunderbird –version
    Mozilla Thunderbird 159.0
    root@linux:~$ _
  • OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven

    OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven

    Det populära inspelnings- och streamingprogrammet OBS Studio har kommit i version 33. Den nya versionen bjuder på förbättrad hantering av ljud och video, modernare stöd för NVIDIA teknik, smidigare arbete med bildkällor och en omfattande förändring av hur tillägg hanteras. För Linuxanvändare finns också en viktig förändring: Ubuntu 24.04 LTS stöds inte längre av projektets officiella Linuxpaket.

    OBS Studio är ett av de mest använda programmen för att spela in datorskärmen, producera videomaterial och direktsända över internet. Programmet är gratis, bygger på öppen källkod och finns för Linux, Windows och macOS.

    Det används av allt från datorspelare som sänder sina spel på Twitch till lärare som spelar in föreläsningar och företag som producerar utbildningsfilmer.

    Den 23 oktober 2026 släpptes OBS Studio 33.0.0. Uppdateringen innehåller både synliga förbättringar för användarna och större förändringar av programmets tekniska grund.

    Förbättrat stöd för NVIDIA och hårdvaruaccelererad video

    En av nyheterna är stöd för de senaste versionerna av NVIDIA Broadcast SDK för ljud- och videoeffekter.

    Tekniken kan bland annat användas för att filtrera bort störande bakgrundsljud och förbättra videobilden med hjälp av funktioner som körs på kompatibla NVIDIA-grafikkort.

    Det innebär att den som exempelvis spelar in en instruktionsvideo i ett rum med störande fläktljud kan använda särskilda ljudfilter för att förbättra inspelningen.

    OBS Studio 33 utökar även stödet för NVENC, NVIDIA teknik för hårdvarubaserad videokodning, till ARM64-plattformen.

    Vad innebär hårdvaruaccelererad videokodning?

    När en dator spelar in video måste stora mängder bildinformation komprimeras. Traditionellt kan detta arbete utföras av processorn, men med NVENC kan en särskild del av grafikkortet sköta komprimeringen.

    Det kan minska belastningen på processorn och frigöra resurser till andra arbetsuppgifter, exempelvis ett datorspel som spelas in samtidigt.

    Enklare att placera och justera bildkällor

    Den som arbetar med flera kameror, skärmbilder, logotyper och textfält i OBS känner förmodligen till att det ibland kan vara svårt att placera allt exakt rätt.

    I version 33 har utvecklarna förbättrat funktionen som automatiskt hjälper bildkällor att hamna i linje med varandra.

    En ny visuell indikator gör det tydligare när objekt justeras mot varandra. Bildkällor kan dessutom anpassas längs en hel axel i stället för att behöva ligga direkt intill varandra.

    En annan förbättring är att dolda objekt inte längre påverkar den automatiska justeringen.

    Det här är små förändringar som kan göra stor skillnad när man exempelvis bygger en layout med en webbkamera i ena hörnet, en presentation i bakgrunden och en informationsruta längst ned på skärmen.

    Ny teknik för tillägg och insticksmoduler

    En av de största förändringarna sker bakom kulisserna.

    OBS Studio har länge kunnat byggas ut med insticksmoduler, så kallade plugins. Dessa gör det möjligt att lägga till funktioner som inte ingår i grundprogrammet.

    I version 33 har hela systemet för inläsning av tillägg arbetats om.

    Programmets egna tillägg placeras numera i en katalog som heter core, medan externa tillägg får en ny installationsstruktur.

    Befintliga externa insticksmoduler kan fortfarande läsas från sina äldre kataloger, men denna bakåtkompatibilitet är planerad att upphöra i OBS Studio 34.

    För vanliga användare behöver förändringen inte märkas särskilt mycket. Däremot är den viktig för utvecklare och personer som använder många externa tillägg.

    Den som uppgraderar bör därför kontrollera att viktiga insticksmoduler fungerar med den nya versionen.

    Modernare webbläsarteknik inbyggd i OBS

    OBS Studio använder en inbyggd webbläsarmotor för att visa webbsidor som bildkällor och för vissa paneler i användargränssnittet.

    I version 33 uppdateras Chromium Embedded Framework, CEF, från en version baserad på Chromium-teknik från juli 2024 till en betydligt modernare version från september 2026.

    Det är ett stort tekniskt steg, även om användarna normalt inte ska se någon direkt skillnad.

    Webbläsarkällor används exempelvis för att visa chattmeddelanden, grafik, livesändningsstatistik eller annat dynamiskt innehåll direkt ovanpå videobilden.

    En modernare webbläsarmotor ger bättre förutsättningar för att hantera aktuella webbstandarder. Samtidigt kan större förändringar av detta slag påverka äldre tillägg och webbaserade funktioner.

    Förbättringar för Linux och PipeWire

    Linuxanvändare får flera rättningar som förbättrar stabiliteten.

    En av dem åtgärdar ett problem där OBS under vissa omständigheter kunde krascha när en USB-mikrofon kopplades bort.

    Ett annat fel gjorde att skärminspelningskällor via PipeWire kunde förekomma dubbelt när programmets studioläge användes.

    PipeWire är en central del av ljud- och videohanteringen i många moderna Linuxdistributioner. Tekniken används bland annat för ljudenheter, skärmdelning och kommunikation mellan program.

    För OBS är detta särskilt viktigt i Linuxmiljöer med Wayland, där program normalt inte får läsa av skärmens innehåll utan användarens godkännande.

    Rättningarna innebär att skärminspelning och användning av externa ljudenheter kan fungera stabilare.

    Ubuntu 24.04 LTS får inte längre officiellt stöd

    En förändring som särskilt berör Linuxanvändare är att OBS-projektet har avslutat stödet för Ubuntu 24.04 LTS i version 33.

    Bakgrunden är att OBS numera använder modernare versioner av bland annat Qt och FFmpeg.

    Qt används för att bygga programmets grafiska användargränssnitt, medan FFmpeg innehåller teknik för att bearbeta, komprimera och hantera ljud och video.

    OBS Studio 33 kräver nyare versioner av dessa komponenter än de som ligger till grund för Ubuntu 24.04.

    Det betyder däremot inte att Ubuntu 24.04 har slutat fungera eller att operativsystemet förlorat sitt säkerhetsstöd. Förändringen gäller OBS-projektets stöd för just denna version av programmet.

    Användare som vill fortsätta köra Ubuntu 24.04 kan använda en äldre OBS-version eller installera den nyare versionen via Flatpak, som använder en separat programmiljö med egna beroenden.

    Projektets officiella Ubuntu-paket för OBS Studio 33 riktar sig i stället till Ubuntu 26.04 LTS.

    Smidigare ljudkontroll och färre fel vid inspelning

    Flera mindre förbättringar handlar om att göra OBS enklare att använda.

    Det går nu att koppla tangentbordsgenvägar till ljudövervakningen för enskilda ljudkällor. Därmed blir det enklare att snabbt ändra vilka ljud man själv vill höra under en inspelning.

    Även de numeriska inmatningsfälten har förbättrats. Tidigare kunde siffror ibland kapas eller vara svåra att skriva in.

    Nu uppdateras värden först när användaren trycker på Enter. Det går dessutom att ändra värden i större steg genom att hålla ned Shift samtidigt som man använder upp- eller nedåtpilen.

    OBS kontrollerar också om en videokodare saknas när en tidigare sparad profil öppnas.

    Bland övriga förbättringar finns stabilare inspelning i formaten Hybrid MP4 och MOV, bättre identifiering av helskärmsspel och rättningar som ska minska risken för avbrutna sändningar.

    En uppdatering som framför allt förbättrar helheten

    OBS Studio 33 innehåller inte någon fullständig omdesign av användargränssnittet. I stället ligger fokus på att modernisera tekniken bakom programmet och göra befintliga funktioner mer tillförlitliga.

    Det är en viktig utveckling för ett program som används både av privatpersoner och i professionella sammanhang.

    För den vanliga användaren handlar förbättringarna framför allt om enklare hantering av bildkällor, bättre ljudkontroll och färre tekniska problem.

    För utvecklare innebär förändringarna samtidigt att OBS får en modernare teknisk grund inför kommande versioner.

    Ladda ner OBS Studio 33

    OBS Studio 33.0.0 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Linuxanvändare kan hämta projektets officiella paket för Ubuntu 26.04 LTS eller installera programmet via Flatpak från Flathub.

    OBS Studio är fri programvara med öppen källkod och kan användas utan licenskostnad.

    root@linux:~$ obs-studio –version

    OBS Studio 33.0.0

    FAKTA OM PROGRAMMET
    Program
    OBS Studio
    Version
    33.0.0
    Lansering
    Oktober 2026
    Licens
    Fri och öppen källkod (GPL)
    Plattformar
    Linux, Windows och macOS
    Användningsområden
    Skärminspelning, videoproduktion och direktsändning
    Viktiga nyheter
    NVIDIA Broadcast SDK, NVENC för ARM64, förbättrad PipeWire-hantering och nytt system för insticksmoduler
    Linuxkompatibilitet
    Officiella Ubuntu-paket för Ubuntu 26.04 LTS. Flatpak finns som alternativ.
    Webbplats
    obsproject.com
    root@linux:~$ _
  • BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och flera viktiga förbättringar för Linux.

    Den 17 oktober 2026 presenterades BleachBit 6.0.6, en ny version av det fria städprogrammet som finns för Linux, Windows och macOS.

    BleachBit är ett program med öppen källkod som påminner om det välkända Windowsprogrammet CCleaner. Skillnaden är att BleachBit är fri programvara och dessutom fungerar på flera operativsystem.

    Den senaste versionen innehåller inga revolutionerande förändringar av användargränssnittet. I stället har utvecklarna koncentrerat sig på något som märks i praktiken: att göra programmet snabbare, mer tillförlitligt och bättre på att hitta onödiga filer.

    Varför behöver en dator städas?

    När du besöker en webbplats sparar webbläsaren ofta bilder, skript och andra filer lokalt på datorn.

    Detta kallas cachelagring och har ett viktigt syfte. Nästa gång du besöker samma webbplats behöver inte all information hämtas på nytt från internet.

    Men med tiden kan sådana filer bli gamla eller överflödiga.

    Även andra program använder tillfälliga filer. Bildredigeringsprogram kan lagra förhandsvisningar, utvecklingsverktyg skapar arbetsfiler och operativsystemet samlar på sig loggar och felsökningsinformation.

    Ibland handlar det om några megabyte, ibland om flera gigabyte.

    BleachBit undersöker olika platser på datorn där sådan information brukar finnas och erbjuder användaren möjlighet att radera den.

    Programmet kan också ta bort vissa spår av datoranvändning, exempelvis webbhistorik och cookies.

    Det är dock viktigt att skilja mellan städning och säkerhet. Att radera tillfälliga filer kan frigöra diskutrymme, men gör inte automatiskt datorn snabbare eller användaren anonym på internet.

    Betydligt snabbare filradering

    En av de största förbättringarna i BleachBit 6.0.6 gäller hastigheten.

    Utvecklarna har gått igenom hur programmet startar, söker efter filer och genomför raderingar.

    Tidigare kunde BleachBit läsa in flera programkomponenter redan vid uppstart, även om de inte behövdes.

    Nu används i större utsträckning en teknik som kallas lazy loading, vilket innebär att delar av programmet inte laddas förrän de faktiskt behövs.

    Det gör att programmet kan starta snabbare och använda sina resurser effektivare.

    Även sökningen efter onödiga filer har förbättrats.

    En särskilt intressant förändring gäller funktionen för att skriva över filer före radering.

    Tidigare arbetade BleachBit med datablock på 4 KiB, alltså 4 096 byte. I den nya versionen används i stället block på 512 KiB.

    Det innebär att programmet behandlar 128 gånger större datamängder per block.

    Genom att arbeta med större block kan antalet skrivoperationer minska, vilket förbättrar effektiviteten vid överskrivning av filer.

    Det betyder däremot inte att raderingen automatiskt blir 128 gånger snabbare. Den verkliga hastigheten beror bland annat på hårddiskens prestanda och vilket filsystem som används.

    Kan BleachBit verkligen radera filer permanent?

    BleachBit har funktioner för att skriva över filer i syfte att försvåra återställning.

    På traditionella mekaniska hårddiskar kan överskrivning vara ett sätt att minska möjligheten att återskapa raderad information.

    På moderna SSD-enheter är situationen mer komplicerad.

    SSD-diskar använder teknik som fördelar skrivningarna över olika minnesceller. Det innebär att en överskrivning inte nödvändigtvis träffar samma fysiska lagringsplats där informationen tidigare fanns.

    Även moderna filsystem kan göra att gamla dataversioner finns kvar i andra delar av lagringsmediet.

    BleachBits överskrivningsfunktion ska därför inte betraktas som en garanti för säker radering av känslig information på SSD-diskar.

    För sådan radering behövs metoder som är anpassade för lagringsenheten, exempelvis enhetens inbyggda Secure Erase-funktion eller korrekt hanterad heldiskkryptering.

    Bättre stöd för webbläsare

    Webbläsare är bland de program som skapar mest tillfälliga data.

    BleachBit 6.0.6 har därför fått förbättrade funktioner för att städa efter flera olika webbläsare.

    Den nya versionen har bland annat stöd för Helium, samtidigt som städningen av Chromiumbaserade webbläsare har utökats.

    Programmet kan nu identifiera fler typer av tillfälliga filer, däribland GPU-cache, kraschrapporter och olika nätverksrelaterade datafiler.

    GPU-cache används bland annat för att spara information som kan påskynda grafisk återgivning. Om den raderas byggs den normalt upp igen när programmet behöver den.

    Även webbläsarna Zen och LibreWolf får förbättrad städning.

    För LibreWolf gäller förbättringarna både traditionella DEB-installationer och program som installerats via Flatpak.

    Det är särskilt intressant för Linuxanvändare, eftersom samma program kan ha olika lagringsplatser beroende på installationsmetod.

    Nu kan BleachBit även städa efter Docker

    En annan nyhet är förbättrat stöd för Docker Desktop.

    Docker används för att köra program i avgränsade miljöer som kallas containrar. Tekniken är mycket populär bland utvecklare och serveradministratörer.

    Containerbaserade utvecklingsmiljöer kan skapa stora mängder data. Det kan handla om cachefiler, loggar, tillfälliga arbetsfiler och information som olika utvecklingsverktyg sparar.

    BleachBit 6.0.6 kan nu städa fler filer som hör till Docker Desktop på Linux, Windows och macOS.

    Det finns även ett särskilt alternativ för att rensa filer kopplade till Dockers AI-assistent.

    Även Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg, har fått utökad städning av cache- och sessionsfiler.

    Dessa förbättringar speglar hur utvecklingsmiljöer har förändrats. Moderna programmeringsverktyg använder ofta AI-tjänster, lokala databaser, containrar och stora mängder tillfällig information.

    Samtidigt bör man kontrollera vilka filer som ska tas bort. Radering av programdata och sessionsinformation kan påverka utvecklingsmiljöer och innebära att vissa uppgifter måste skapas på nytt.

    Viktiga rättelser för Linux

    För Linuxanvändare innehåller version 6.0.6 flera förbättringar som löser praktiska problem.

    En av dem handlar om filrättigheter.

    I Linux har varje fil en ägare och särskilda rättigheter som avgör vem som får läsa eller ändra den.

    Om ett program körs med administratörsrättigheter, exempelvis genom kommandot sudo, kan det ibland skapa filer som ägs av root i stället för den vanliga användaren.

    Detta kunde inträffa med BleachBits konfigurationsfiler i tidigare versioner.

    Resultatet blev att användaren inte längre kunde spara sina inställningar när programmet startades normalt.

    BleachBit 6.0.6 rättar problemet, både för programmets konfiguration och för listan över cookies som användaren valt att behålla.

    Den som redan drabbats av felaktiga rättigheter kan enligt projektets dokumentation återställa ägarskapet med följande kommando:

    sudo chown -R "$USER" ~/.config/bleachbit

    Kommandot gör den inloggade användaren till ägare av BleachBits konfigurationskatalog och dess innehåll.

    En annan förändring gäller Fedora och andra Red Hat-baserade Linuxdistributioner.

    Där använder startalternativet BleachBit as Administrator numera pkexec i stället för den äldre mekanismen consolehelper.

    Det förbättrar hanteringen av administratörsbehörighet på dessa system.

    Bättre hantering av Snap-paket

    På Ubuntu och andra Linuxdistributioner används olika paketsystem för att installera program.

    Ett av dessa är Snap.

    Snap-paket kan behålla äldre programversioner efter uppdateringar, bland annat för att göra det möjligt att återgå till en tidigare version om något går fel.

    Efter många uppdateringar kan sådana gamla versioner ta upp onödigt diskutrymme.

    BleachBit har sedan tidigare funktioner för att hantera detta, men i version 6.0.6 har städningen förbättrats.

    Programmet kan nu hitta och rensa fler äldre Snap-versioner och undviker samtidigt att visa samma objekt flera gånger i förhandsgranskningen.

    Det är dock klokt att behålla åtminstone en tidigare programversion när möjligheten att ångra en problematisk uppdatering är viktig.

    Förbättringar även för Windows och macOS

    Även om BleachBit ofta förknippas med Linux är programmet tillgängligt för fler operativsystem.

    I Windows har ett fel rättats som kunde uppstå när användaren först körde BleachBit med administratörsrättigheter.

    Problemet kunde innebära att programmets inställningar därefter inte gick att spara när det kördes med vanliga användarrättigheter.

    Den nya versionen kan identifiera och reparera berörda konfigurationskataloger.

    Utvecklarna har också slutat komprimera vissa programfiler. Det kan minska risken för att antivirusprogram felaktigt identifierar BleachBit som skadlig programvara.

    På macOS har stödet utökats för flera välkända program, däribland GIMP, VLC, Zoom, TeamViewer, Adobe Acrobat och Visual Studio Code.

    Det gör att även Macanvändare kan rensa fler typer av tillfälliga filer.

    Färre fel och bättre stabilitet

    Utöver prestandaförbättringarna innehåller BleachBit 6.0.6 en rad mindre rättelser.

    Ett fel som gjorde att ändrade inställningar kunde gå förlorade om programmet avslutades med tangentkombinationen Ctrl+Q har rättats.

    Ett annat problem kunde få BleachBit att låsa sig vid försök att skriva över en CD-ROM-enhet.

    Det har också åtgärdats.

    Dessutom har utvecklarna rättat krascher som kunde inträffa vid vissa språkval, bland annat arabiska och hebreiska, samt förbättrat språkhanteringen.

    Programmet har även fått en uppdaterad ikon.

    Var för sig kan dessa förändringar verka små, men tillsammans gör de att BleachBit fungerar mer förutsägbart i vardagen.

    Behöver man verkligen använda ett städprogram?

    Moderna operativsystem är i allmänhet ganska bra på att hantera sina egna tillfälliga filer.

    Det betyder att det inte är nödvändigt att regelbundet köra ett städprogram för att hålla en dator i gott skick.

    I vissa situationer kan det däremot vara användbart.

    En dator med nästan full systemdisk kan exempelvis ha nytta av att gamla cachefiler och överflödiga programdata tas bort.

    Det kan också vara praktiskt för utvecklare som arbetar med många olika verktyg, eller för användare som vill minska mängden lokalt lagrad webbhistorik.

    Det viktigaste är att förstå vad som raderas.

    Att ta bort cookies kan exempelvis innebära att man blir utloggad från webbplatser. Rensning av cachefiler kan göra att vissa program tillfälligt startar långsammare nästa gång de används, eftersom informationen måste byggas upp på nytt.

    BleachBit erbjuder därför möjlighet att förhandsgranska vilka filer som kommer att tas bort innan raderingen genomförs.

    Den funktionen är värd att använda.

    Ett etablerat Linuxverktyg som fortsätter utvecklas

    BleachBit har funnits i många år och har blivit ett etablerat verktyg för användare som vill ha bättre kontroll över datorns tillfälliga filer.

    Version 6.0.6 visar att utvecklingsarbetet fortsätter.

    Fokus ligger inte bara på att ta bort fler filer, utan också på att göra programmet effektivare, förbättra hanteringen av rättigheter och anpassa det till nya användningsområden.

    Stödet för Docker och AI-baserade programmeringsverktyg visar dessutom hur datoranvändningen förändras.

    I dag är det inte bara webbläsaren och operativsystemet som lämnar efter sig tillfälliga filer. Även avancerade utvecklingsmiljöer och AI-tjänster kan skapa stora mängder data.

    BleachBit 6.0.6 är därför framför allt en välkommen underhållsuppdatering: snabbare, mer kompatibel och med flera rättelser som gör programmet säkrare att använda.

    För den som redan använder BleachBit är den nya versionen värd att uppdatera till.

    Programmet är gratis och distribueras som fri programvara med öppen källkod.


    Ladda ner och läs mer

    > BLEACHBIT 6.0.6
    Version: 6.0.6
    Lansering: 17 oktober 2026
    Typ: Systemrensning och integritet
    Licens: Öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Filöverskrivning: 512 KiB per block
    Tidigare blockstorlek: 4 KiB
    > PRESTANDA
    • Snabbare programstart
    • Effektivare sökning efter onödiga filer
    • Snabbare filöverskrivning
    • Större datablock vid radering
    • Minskad onödig resursanvändning
    > NYA OCH FÖRBÄTTRADE FUNKTIONER
    • Stöd för webbläsaren Helium
    • Rensning av Docker Desktop
    • Förbättrat stöd för Claude Code
    • Utökad rensning av webbläsarcache
    • Förbättrad hantering av gamla Snap-paket
    • Utökad rensning av LibreWolf
    > LINUXFÖRBÄTTRINGAR
    • Rättade problem med filrättigheter
    • Förbättrad sudo-hantering
    • pkexec används i Fedora
    • Stöd för Ubuntu 26.10
    • Stöd för openSUSE Leap 16.1
    > OBSERVERA
    Förhandsgranska alltid filer innan de raderas. Filöverskrivning garanterar inte säker radering på moderna SSD-enheter.
    root@linux:~# bleachbit –version
    6.0.6
    root@linux:~# bleachbit.org _
  • Shelly 3.1.7 – en ny generation pakethantering för Linux

    Att installera och uppdatera program i Linux är något som de flesta användare tar för givet. Men bakom kulisserna arbetar avancerade system som ser till att programmen fungerar tillsammans. Nu har pakethanteraren Shelly fått en omfattande uppdatering som kan förändra hur program installeras och underhålls i Arch Linux.

    Vad är en pakethanterare?

    Den som använder Windows är ofta van vid att ladda ner installationsfiler från olika webbplatser. I Linux fungerar det vanligtvis annorlunda. Här används en så kallad pakethanterare, ett program som sköter installation, uppdatering och borttagning av programvara.

    En pakethanterare fungerar ungefär som en kombination av en appbutik och en systemadministratör. Den håller reda på vilka program som finns installerade, vilka andra komponenter de behöver och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    I Arch Linux används traditionellt pakethanteraren Pacman. Shelly är ett alternativ som erbjuder ytterligare funktioner och möjligheten att hantera program från flera olika källor.

    Med version 3.1.7 tar Shelly ett stort tekniskt steg framåt.

    En helt ny motor under huven

    Den största nyheten är RLPM, en ny pakethanteringsmotor som har utvecklats i programmeringsspråket Zig.

    Tidigare har Shelly varit beroende av programbiblioteket libalpm, som även används av Arch Linux egen pakethanterare Pacman.

    Med RLPM får Shelly en egen motor som kan utföra pakethantering utan att vara beroende av detta bibliotek.

    Det innebär att Shelly själv kan hantera hela processen, från att kontrollera vilka program som finns tillgängliga till att ladda ner, installera och uppdatera dem.

    Den nya motorn kan bland annat:

    • Söka efter och hantera program i programförråd.
    • Kontrollera vilka andra program och bibliotek som behövs.
    • Ladda ner och verifiera installationspaket.
    • Installera, uppdatera och avinstallera program.
    • Upptäcka konflikter mellan filer och program.
    • Skydda paketdatabasen vid avbrutna uppdateringar.

    Det sistnämnda är särskilt viktigt. Om datorn exempelvis tappar strömmen under en uppdatering kan det annars uppstå problem med informationen om vilka program som finns installerade.

    RLPM innehåller mekanismer som ska göra sådana situationer lättare att hantera.

    Den nya motorn är dock inte aktiverad som standard. Shelly levereras fortfarande med stöd för den traditionella libalpm-motorn, vilket gör att användarna själva kan välja när de vill prova den nya tekniken.

    Säkrare installation av program från AUR

    En annan viktig förbättring gäller AUR, en förkortning av Arch User Repository.

    AUR är ett stort användardrivet programförråd där Arch Linux-användare delar instruktioner för att bygga och installera program som inte finns i distributionens officiella förråd.

    Det ger tillgång till ett mycket stort programutbud, men innebär också vissa risker.

    Till skillnad från vanliga färdigpaketerade program behöver AUR-program ofta byggas på användarens egen dator. Under processen kan ytterligare verktyg och bibliotek behöva installeras.

    I Shelly 3.1.7 kan denna byggprocess i stället genomföras i rena, isolerade miljöer.

    Det kan liknas vid att montera en maskin i en separat verkstad i stället för mitt i vardagsrummet. Verktygen och komponenterna som behövs hålls åtskilda från den övriga miljön.

    Fördelen är att byggprocessen blir mer kontrollerad och att tillfälliga byggberoenden inte behöver blandas med datorns ordinarie installation.

    Shelly kan dessutom dokumentera exakt vilka programversioner, programförråd och kontrollsummor som används under byggprocessen.

    Det gör det enklare att återskapa samma byggmiljö och kontrollera att programmet byggs med de komponenter som användaren har granskat.

    För den som vill undersöka installationsinstruktionerna innan ett AUR-program installeras finns också förbättrad information från säkerhetsgranskningsverktyget Atoll.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att en isolerad byggmiljö inte automatiskt innebär att ett program är säkert. Användaren behöver fortfarande vara uppmärksam på vad som installeras.

    Bättre kontroll över Flatpak-program

    Flatpak har blivit ett populärt sätt att distribuera program till olika Linuxdistributioner.

    En av fördelarna är att programmen kan köras med begränsad åtkomst till resten av systemet. Ett program kan exempelvis få tillgång till internet, men inte automatiskt till alla användarens privata filer.

    Tidigare kunde informationen om dessa behörigheter vara ganska teknisk och svårtolkad.

    I den nya versionen presenterar Shelly behörigheterna på ett mer begripligt sätt.

    Användaren kan lättare se om ett program exempelvis har tillgång till nätverket, datorns anslutna enheter, filsystemet eller tjänster i den aktuella användarsessionen.

    Det gör det enklare att förstå vilka rättigheter ett program begär och vilka konsekvenser de kan få.

    AppImage får bättre stöd

    Shelly 3.1.7 innehåller också förbättringar för AppImage.

    AppImage är ett annat sätt att distribuera Linuxprogram. Tekniken påminner delvis om fristående program i Windows: i många fall räcker det att ladda ner en enda fil, ge den körbehörighet och starta programmet.

    En fördel är att programmet ofta kan användas utan någon traditionell installation.

    Men det finns också praktiska problem, exempelvis när en AppImage-fil flyttas till en annan katalog och programmets genväg slutar fungera.

    I den nya versionen har Shelly förbättrat hanteringen av installation, körbehörigheter, programgenvägar och flyttade eller återställda AppImage-filer.

    För användaren innebär det framför allt färre problem när program organiseras eller flyttas mellan olika kataloger.

    Ett mer lättanvänt skrivbordsprogram

    Alla förbättringar handlar inte om avancerad teknik.

    Shellys grafiska gränssnitt, som bygger på GTK, har också utvecklats.

    Bland annat har stödet för tangentbordsnavigering förbättrats, liksom tillgängligheten för personer som använder skärmläsare.

    Även flera översättningar har uppdaterats, däribland tyska, italienska, polska samt brasiliansk och europeisk portugisiska.

    Det gör programmet mer tillgängligt för en bredare användargrupp.

    Mindre onödigt innehåll

    Ytterligare en förändring är att Shelly nu kan delas upp i flera separata paket.

    Kommandoradsverktyget, Flatpak-stödet och aviseringstjänsten kan distribueras var för sig.

    Det innebär att den som exempelvis använder Shelly på en server utan grafiskt skrivbord inte behöver installera komponenter som bara är relevanta för en vanlig stationär dator.

    Även städningen av tillfälliga filer har förbättrats.

    När program byggs från AUR sparas ofta nedladdade källkoder, byggkataloger och färdiga installationspaket. Med tiden kan dessa filer uppta en betydande mängd lagringsutrymme.

    Den utökade funktionen --aur-cache kan nu rensa hela Shellys AUR-cache, inklusive källkod, byggfiler, paketarkiv och tillhörande metadata.

    Vad betyder uppdateringen för vanliga användare?

    För den som bara vill installera ett program och sedan använda det kommer Shelly 3.1.7 kanske inte att se särskilt annorlunda ut.

    Men bakom det välbekanta gränssnittet har betydande förändringar genomförts.

    Den nya pakethanteringsmotorn RLPM innebär framför allt att Shelly får större teknisk självständighet. Samtidigt bidrar isolerade AUR-byggen, tydligare Flatpak-behörigheter och förbättrat AppImage-stöd till en mer sammanhållen programhantering.

    Det är särskilt intressant eftersom Linuxvärlden länge har haft flera parallella metoder för att distribuera programvara.

    Traditionella paket, AUR, Flatpak och AppImage har sina respektive styrkor, men fungerar på ganska olika sätt.

    Shelly försöker samla dessa tekniker i ett gemensamt verktyg och göra dem enklare att hantera.

    Ett steg mot framtidens Linux

    Den kanske mest intressanta nyheten är inte någon enskild funktion, utan den långsiktiga utvecklingen.

    Genom att skapa en egen pakethanteringsmotor visar utvecklarna att det fortfarande finns utrymme för teknisk förnyelse även inom så grundläggande delar av Linux som programinstallation.

    Samtidigt är RLPM en ny implementation av en funktion som är central för operativsystemets stabilitet. Därför är det klokt att den etablerade motorn fortfarande används som standard medan den nya tekniken får mogna.

    Shelly 3.1.7 är därmed mer än en vanlig programuppdatering. Det är ett steg mot en mer självständig, flexibel och användarvänlig pakethanterare för Arch Linux och dess närbesläktade distributioner.


    Läs mer: Shellys officiella webbplats

    shelly@linux: ~

    FAKTARUTA: SHELLY 3.1.7

    • • Nyhet: RLPM – egen pakethanteringsmotor skriven i Zig
    • • Standardläge: libalpm används fortfarande som standard
    • • AUR: bygger paket i isolerade, rena byggmiljöer
    • • Säkerhet: stöd för låsta beroendeplaner och checksummor
    • • Flatpak: tydligare visning av behörigheter
    • • AppImage: förbättrad installation och skrivbordsintegration
    • • Tillgänglighet: bättre tangentbordsnavigering och skärmläsarstöd
    • • Paketering: CLI, Flatpak-backend och aviseringar kan installeras separat
    • • Städning: –aur-cache kan nu rensa hela AUR-cachen
    • • Plattform: Arch Linux och Arch-baserade distributioner
    $ shelly –version
    Shelly 3.1.7

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda.

    Under många år har GNOME varit en av de mest populära skrivbordsmiljöerna för Linux. Det är GNOME som ansvarar för mycket av det användaren ser och arbetar med, exempelvis fönsterhantering, inställningar, filhantering och skrivbordets grafiska gränssnitt.

    Traditionellt har GNOME levererats som en del av större Linuxdistributioner, där andra utvecklingsgrupper ansvarar för operativsystemets övriga delar. Med GNOME OS vill projektet i stället skapa en helhet där GNOME-utvecklarna själva har större kontroll över hur systemet byggs, uppdateras och fungerar.

    Den nya utgåvan, GNOME OS Preview, är ett viktigt steg i den riktningen.

    Från experiment till användbart operativsystem

    GNOME OS är egentligen ingen ny uppfinning. Projektet har funnits i flera år, men har hittills främst varit ett verktyg för utvecklare som vill testa nya funktioner innan de når vanliga Linuxdistributioner.

    Den tidigare utgåvan, GNOME OS Nightly, byggs kontinuerligt med de senaste ändringarna i GNOME-projektets programkod.

    Det betyder att användarna snabbt får tillgång till nya funktioner, men också att de riskerar att stöta på buggar, krascher och andra problem.

    Man kan jämföra Nightly med att köra en bilmodell som fortfarande befinner sig på utvecklingsavdelningen. Ny teknik finns på plats, men allt är inte nödvändigtvis färdigtestat.

    GNOME OS Preview använder i stället den senaste stabila GNOME-versionen. Vid lanseringen handlar det om GNOME 51.1.

    Det innebär att systemet bygger på programvara som redan har genomgått en mer omfattande utvecklings- och testprocess. Resultatet förväntas bli betydligt mer tillförlitligt än Nightly-utgåvan.

    Utvecklarna berättar att flera dussin personer redan har använt GNOME OS Nightly som sitt huvudsakliga operativsystem under längre tid utan större problem. Det ger förhoppningar om att Preview ska fungera ännu bättre.

    Vad skiljer GNOME OS från Ubuntu och Fedora?

    För den som använder Ubuntu eller Fedora med GNOME kan skillnaden vid första anblicken verka liten. Skrivbordet ser bekant ut och många av programmen är desamma.

    Den stora skillnaden ligger under ytan.

    Ubuntu och Fedora är kompletta Linuxdistributioner som kombinerar programvara från många olika projekt. De har egna system för installation, pakethantering, uppdateringar och säkerhetsunderhåll.

    GNOME OS utvecklas däremot med målet att GNOME egna komponenter ska fungera som en sammanhängande helhet.

    En viktig del av den visionen är Flatpak, ett system för att installera och köra program relativt oberoende av den Linuxdistribution som används.

    Tanken är att användaren i framtiden ska få ett modernt Linuxsystem där operativsystemet och de installerade programmen kan hanteras mer åtskilt.

    För utvecklarna innebär det också en möjlighet att testa och distribuera nya GNOME-funktioner utan att behöva invänta olika Linuxdistributioners egna releasecykler.

    GNOME 51 ger ett modernare skrivbord

    GNOME OS Preview bygger på GNOME 51, med kodnamnet A Coruña, som släpptes i september 2026.

    Den versionen innehåller bland annat förbättringar av grafikprestanda och fönsterhantering, vilket ska ge mjukare animationer och ett mer responsivt skrivbord.

    Även förhandsvisningen av filer har moderniserats med GTK 4 och libadwaita, två centrala tekniker bakom GNOME grafiska gränssnitt.

    Dokumentvisaren Papers har dessutom fått bättre möjligheter att lägga in visuella signaturer i PDF-dokument.

    För användaren innebär detta att GNOME OS Preview redan från början erbjuder en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna från GNOME-projektet.

    Fortfarande inte ett färdigt alternativ till Ubuntu

    Trots framstegen betonar utvecklarna att GNOME OS Preview ännu inte ska betraktas som ett helt stabilt operativsystem.

    Den nya utgåvan har bara testats i verkliga användarmiljöer under en begränsad tid. Därför kan det fortfarande finnas problem som utvecklarna ännu inte har upptäckt.

    Det finns också en viktig skillnad mellan Preview och en framtida stabil version: GNOME-projektet lovar ännu inte någon långsiktig uppgraderingsväg.

    Den som installerar systemet i dag kan alltså behöva installera om datorn när den framtida stabila utgåvan blir tillgänglig.

    Det är särskilt viktigt för den som använder sin dator för arbete eller lagrar viktig information på den.

    GNOME OS Preview riktar sig därför i första hand till Linuxentusiaster och nyfikna användare som vill prova ny teknik och accepterar att vissa funktioner fortfarande är under utveckling.

    Flera viktiga förbättringar är på väg

    Utvecklarna arbetar redan med flera funktioner som ska göra GNOME OS mer lämpligt för vardaglig användning.

    Bland planerna finns en modernare och mer komplett installationsprocess samt stöd för så kallade deltauppdateringar. Det senare innebär att datorn bara behöver hämta de delar av systemet som har förändrats, i stället för större kompletta uppdateringspaket.

    Stödet för ARM-baserade datorer ska också förbättras, och utvecklarna undersöker möjligheterna att köra systemet på fler typer av enheter, däribland vissa mobiltelefoner.

    Ett annat utvecklingsområde är systemd-homed, en teknik för hantering av användarkonton och användardata. GNOME-projektet vill bland annat använda den för att förbättra krypteringen av användarnas personliga filer.

    Dessutom planeras förbättringar av Flatpak och Portals, den teknik som gör det möjligt för isolerade program att exempelvis komma åt filer och kommunicera med andra delar av skrivbordet på ett kontrollerat sätt.

    Flera av dessa funktioner befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet.

    Redan möjligt att prova

    GNOME OS Preview finns nu tillgängligt för nedladdning från projektets officiella webbplats.

    Installationsavbilder erbjuds för vanliga 64-bitarsdatorer och ARM64-system.

    Den som vill experimentera utan att installera om sin dator kan prova systemet i en virtuell maskin. För GNOME OS rekommenderas GNOME Boxes, där projektet har ett särskilt anpassat stöd för virtualisering.

    Det går även att installera GNOME OS på fysisk hårdvara, men hårdvarustödet är fortfarande begränsat och vissa funktioner saknas.

    Det är därför klokt att börja med en testdator i stället för att ersätta sitt befintliga operativsystem.

    Kan GNOME OS bli en ny stor Linuxdistribution?

    GNOME OS Preview är intressant eftersom projektet visar att GNOME inte längre enbart vill leverera skrivbordsmiljön till andra Linuxdistributioner.

    På längre sikt kan GNOME OS utvecklas till ett självständigt alternativ för människor som vill ha ett rent GNOME-system utan distributionernas egna anpassningar.

    Det betyder inte nödvändigtvis att GNOME OS ska konkurrera direkt med Ubuntu, Fedora eller Debian. GNOME-projektets arbete kan också bidra till att förbättra tekniken i andra Linuxdistributioner.

    Men GNOME OS börjar nu närma sig något som vanliga Linuxentusiaster faktiskt kan tänka sig att använda på sina egna datorer.

    GNOME OS Preview är ännu inte ett färdigt operativsystem för alla. Men lanseringen visar att visionen om ett komplett Linuxsystem utvecklat av GNOME-projektet börjar bli verklighet.


    Läs mer och ladda ned

    > GNOME OS Preview_
    SYSTEM: GNOME OS Preview
    VERSION: GNOME 51
    KÄRNA: Linux
    ARKITEKTUR: x86_64 / ARM64
    STATUS: Förhandsversion (Preview)
    SKRIVBORD: GNOME Shell
    PROGRAM: Flatpak
    MÅLGRUPP: Linuxentusiaster och testare
    NEDLADDNING: os.gnome.org
    root@gnome:~$ systemctl status gnome-os
    ● Preview — under utveckling
    root@gnome:~$ _
  • Rhythmbox 3.5.1 löser problem med ReplayGain och förbättrar stödet för FLAC

    Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter.

    Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster.

    Den nya versionen Rhythmbox 3.5.1 är en underhållsuppdatering till den större version 3.5. Uppdateringen innehåller inga omfattande förändringar av programmets utseende, men löser flera problem som påverkat både användare och Linuxdistributioner.

    ReplayGain fungerar med den nya ljudmotorn

    Den viktigaste rättningen gäller insticksmodulen ReplayGain. Tekniken används för att jämna ut ljudnivån mellan olika låtar och album.

    Musikfiler kan vara mastrade med mycket olika ljudstyrka. Det innebär att en låt kan låta betydligt högre än nästa, även om användaren inte ändrar volymen. ReplayGain analyserar eller läser information om den upplevda ljudstyrkan och anpassar uppspelningen så att volymen blir jämnare.

    I Rhythmbox 3.5 infördes en ny motor för ljuduppspelningen. ReplayGain-modulen hade inte anpassats fullständigt till den nya lösningen, vilket kunde leda till att musiken inte började spela när funktionen var aktiverad.

    Problemet har nu rättats i Rhythmbox 3.5.1. Användare kan åter använda volymnormalisering utan att riskera att uppspelningen blockeras.

    Bättre kontroll av beroenden

    Rhythmbox är beroende av flera andra komponenter för att kunna byggas och köras. Bland dessa finns PyGObject, libpeas och girepository.

    Dessa fungerar ungefär som byggklossar. PyGObject gör det möjligt att använda GNOME-teknik från programmeringsspråket Python, medan libpeas används för att hantera insticksmoduler. Girepository innehåller information som gör att olika programmeringsspråk kan kommunicera med bibliotek som ursprungligen skrivits i C.

    Om versionerna av dessa komponenter inte passar ihop kan kompileringen misslyckas. Rhythmbox 3.5.1 förbättrar därför kontrollen av vilka kombinationer som är kompatibla. Uppdateringen hanterar bland annat ett byggfel som kunde uppstå när en ny version av PyGObject användes tillsammans med en äldre version av libpeas.

    För vanliga användare är förändringen nästan osynlig, men för utvecklare och de som paketerar Rhythmbox för olika Linuxdistributioner kan den göra installation och uppdatering betydligt enklare.

    Sångtexter i FLAC-filer från Bandcamp

    Version 3.5.1 utökar även stödet för sångtexter som finns inbäddade i FLAC-filer hämtade från Bandcamp.

    FLAC är ett ljudformat som komprimerar musiken utan att någon ljudinformation försvinner. Formatet kan också innehålla metadata, exempelvis artist, albumtitel, omslagsbild och sångtext.

    Med det nya stödet kan Rhythmbox läsa och visa texter som lagrats i FLAC-filer från Bandcamp. Det är en mindre förändring, men användbar för personer som köper och laddar ner musik från tjänsten.

    En liten men värdefull uppdatering

    Rhythmbox 3.5.1 innehåller dessutom uppdaterade översättningar till belarusiska och finska.

    Sammantaget är det en relativt liten version, men den rättar ett allvarligt uppspelningsproblem och gör programmet lättare att bygga med olika versioner av GNOME-komponenterna. Användare av Rhythmbox 3.5 rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig i den egna Linuxdistributionen.

    Rhythmbox kan även installeras som Flatpak från Flathub. En teknisk sammanställning av förändringarna finns i projektets versionsändring på GNOME GitLab.

    > TEKNISKA FAKTA: RHYTHMBOX 3.5.1

    Version: 3.5.1 Programtyp: Musikspelare och musikbibliotek Plattform: Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer Källkod: Öppen källkod Viktig rättning: ReplayGain fungerar nu med den nya motorn för ljuduppspelning Kompatibilitet: Förbättrad kontroll av PyGObject, libpeas och girepository FLAC-stöd: Kan läsa inbäddade sångtexter i FLAC-filer från Bandcamp Översättningar: Uppdaterad belarusisk och finsk översättning Installation: Finns som Flatpak via Flathub

    user@linux:~$ rhythmbox –version
    Rhythmbox 3.5.1_

  • CachyOS satsar på snabbare program och säkrare kod i augustiutgåvan

    CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.

    CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.

    Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.

    Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig

    Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.

    C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.

    Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.

    Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.

    Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.

    En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.

    Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.

    Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.

    Rust tar över fler systemverktyg

    Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.

    Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.

    Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.

    Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.

    Uppdateringssystemet får längre intervall

    Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.

    En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.

    Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.

    Snabbare vhttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.comal av servrar

    CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.

    DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.

    Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.

    Förberedelser för en serverutgåva

    Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.

    Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.

    Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.

    Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.

    Befintliga användare behöver inte installera om

    CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.

    Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:

    sudo pacman -Syu
    

    Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.

    Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.

    https://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.com

    > Teknisk faktaruta: CachyOS augusti 2026

    • Distribution: CachyOS
    • Grundsystem: Arch Linux
    • Utgivningsmodell: Rullande uppdateringar
    • Pakethanterare: Pacman och Shelly
    • Shelly: Omskriven från C# till Zig
    • Kärnhantering: Bakgrundskomponenten omskriven från C++ till Rust
    • Cachy-Update: Baserad på Arch-Update 4.x
    • Kontrollintervall: Uppdateringar kontrolleras var sjätte timme
    • Paketkällor: Officiella förråd, AUR, Flatpak och AppImage
    • Serverstöd: Experimentella installationsprofiler för CachyOS Server Edition
    • Utgåvor: Desktop Edition och Handheld Edition
    Uppdatera ett befintligt system:
    sudo pacman -Syu

    Befintliga användare behöver inte installera om systemet eller göra några manuella ändringar.

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.

    Stabilare uppspelning av ljud och video

    Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.

    Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.

    Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.

    Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer

    Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.

    Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.

    VPN-erbjudande visades i fel regioner

    Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.

    Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.

    Smart Window visar fler relevanta förslag

    Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.

    Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.

    Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.

    Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.

    Två viktiga rättningar för Windows

    Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.

    Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.

    Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.

    Så installerar du uppdateringen

    Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.

    Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.

    Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.

    För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    > FAKTA: FIREFOX 153.0.3

    Utvecklare: Mozilla

    Version: Firefox 153.0.3

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Viktiga rättningar: Problem med ljud och video, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Smart Window: Visar fler förslag från historiken och öppna flikar samt kan ge direkta svar med hjälp av webbsökningar.

    System: GNU/Linux, macOS och Windows

    Installation: Via Firefox automatiska uppdatering, Linux-distributionens pakethanterare eller Flatpak.

  • KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner.

    KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet är fortfarande under utveckling, men närmar sig nu en viktig milstolpe. Enligt projektets egen sammanställning är 83 procent av arbetet inför betaversionen färdigt.

    En av de största nyheterna är att KDE Linux automatiskt kan hjälpa användaren att installera den programmiljö som behövs för att öppna vissa typer av filer.

    Installerar rätt program vid behov

    Funktionen bygger på ett verktyg som kallas Package Compatibility Helper. När användaren försöker öppna en fil som inget installerat program kan hantera, söker verktyget efter en lämplig lösning.

    Användaren får därefter frågan om den programvara som behövs ska hämtas från Flathub, som är en stor distributionsplattform för Linuxprogram i Flatpak-format. Ingen installation genomförs utan användarens godkännande.

    Det innebär att användaren inte själv behöver känna till vilket stödpaket eller vilken programmiljö som krävs.

    Java-program startas med rätt körmiljö

    Java-program behöver en särskild körmiljö, en så kallad Java Runtime Environment, för att kunna startas. Om en sådan miljö saknas kan KDE Linux nu erbjuda sig att installera den automatiskt.

    När installationen är klar försöker systemet direkt starta Java-programmet igen.

    Det förenklar användningen av exempelvis äldre företagsprogram, administrativa verktyg och fristående Java-applikationer som distribueras som JAR-filer.

    DOS-program körs genom DOSBox

    Även gamla DOS-program får liknande behandling. När användaren försöker öppna en DOS-fil kan KDE Linux föreslå installation av DOSBox.

    DOSBox är ett program som efterliknar en äldre DOS-dator. Det används ofta för att köra klassiska spel, äldre nyttoprogram och annan programvara från tiden före moderna versioner av Windows.

    För användaren blir processen betydligt enklare än att manuellt installera och konfigurera en emulator.

    Kan byggas ut med fler filformat

    KDE uppger att kompatibilitetsfunktionen har utformats för att kunna byggas ut. I framtiden kan därför fler filtyper och programformat få samma automatiska hantering.

    Tekniken är dessutom relativt generell. Den skulle därför kunna användas även i andra avbildningsbaserade Linuxdistributioner som använder Flatpak för installation av program.

    Ett system som inte ändras hur som helst

    KDE Linux beskrivs som ett immutable, eller oföränderligt, operativsystem. Det betyder inte att systemet aldrig kan uppdateras. I stället innebär det att de centrala systemfilerna hanteras som en sammanhängande och kontrollerad systemavbildning.

    Användarens program installeras i stor utsträckning separat från själva operativsystemet, exempelvis genom Flatpak.

    Modellen kan göra systemet mer stabilt och minska risken för att installationer eller felaktiga ändringar skadar grundsystemet. Uppdateringar kan också testas och distribueras som kompletta systemversioner.

    Förstärkt säkerhet i Linuxkärnan

    Utvecklarna har även genomfört flera säkerhetsförbättringar i Linuxkärnan. En del av arbetet har inspirerats av säkerhetsprojektet SecureBlue.

    KDE Linux har dock endast infört sådana skärpningar som bedöms kunna förbättra säkerheten utan att skapa tydliga problem för vanliga användare.

    Onödiga hårdvarumoduler för så kallade watchdog-funktioner har också tagits bort. Sådana funktioner används för att automatiskt starta om datorer som har slutat svara, men många av modulerna behövs inte på vanliga stationära datorer.

    Genom att ta bort dem kan systemet starta något snabbare och använda en aning mindre processorkraft.

    Utskriftstjänsten startar först när den behövs

    Utskriftssystemet CUPS har också förändrats. Tjänsten använder nu så kallad socket activation.

    Det innebär att delar av utskriftssystemet inte behöver ligga aktiva i bakgrunden hela tiden. I stället startas de först när en användare eller ett program försöker skriva ut.

    Förändringen kan minska användningen av arbetsminne och andra systemresurser.

    Bättre stöd för mobilt bredband

    KDE Linux får även inbyggt stöd för WWAN-modem, alltså modem som används för mobila bredbandsanslutningar över exempelvis 4G- och 5G-nät.

    Det kan vara särskilt användbart i bärbara datorer som har ett inbyggt SIM-kortsfack och mobilmodem.

    Kernelmodulerna esp4 och esp6 har samtidigt återinförts. De används för IPsec-baserad nätverkskommunikation över IPv4 och IPv6. Modulerna hade tidigare tagits bort som skydd mot säkerhetsproblemet DirtyFrag, men finns nu åter i systemet efter nya bedömningar och anpassningar.

    Snabbare grafik i virtuella maskiner

    Paketet vulkan-virtio installeras nu som standard. Det kan förbättra grafikprestandan när KDE Linux körs i en virtuell maskin.

    Vulkan är ett modernt programmeringsgränssnitt för grafik. Med rätt virtuella grafikdrivrutiner kan systemet utnyttja värddatorns grafikhårdvara effektivare, vilket kan ge mjukare animationer och bättre prestanda i grafiskt krävande program.

    Flera mindre fel har rättats

    Utvecklarna har dessutom löst ett problem med synkroniseringen av Flatpak-program mellan befintliga installationer och nya systemavbildningar.

    Ett skript för automatisk energibesparing hos USB-enheter har också rättats. Skriptet kunde tidigare misslyckas om en ansluten mus, ett tangentbord eller en annan inmatningsenhet saknade produktnamn.

    Närmare en användbar testversion

    KDE Linux är ännu inte färdigt för normal användning på alla datorer. Att 83 procent av betaarbetet är slutfört betyder inte heller nödvändigtvis att lanseringen är omedelbart förestående. De återstående uppgifterna kan variera kraftigt i omfattning och komplexitet.

    Utvecklingen visar ändå tydligt vilken inriktning projektet har: ett modernt och säkert Linuxsystem där grundsystemet är skyddat, vanliga program installeras genom Flatpak och även äldre programformat kan startas utan komplicerad manuell konfiguration.

    Stödet för Java och DOS är därför mer än en bekvämlighetsfunktion. Det är ett exempel på hur framtidens Linuxsystem kan kombinera en låst och kontrollerad systemgrund med enkel åtkomst till både moderna och äldre program.

    https://blogs.kde.org/2026/08/03/this-month-in-kde-linux-july-2026

    > Teknisk fakta: KDE Linux
    • Utvecklingsstatus: 83 procent av arbetet inför betaversionen är slutfört.
    • Systemtyp: Avbildningsbaserat och oföränderligt Linuxsystem.
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma.
    • Java-stöd: Kan automatiskt erbjuda installation av en Java Runtime Environment.
    • DOS-stöd: Kan installera DOSBox när användaren försöker starta ett DOS-program.
    • Programinstallation: Kompatibilitetsverktyget kan hämta lämplig programvara från Flathub efter användarens godkännande.
    • Säkerhet: Linuxkärnan har fått säkerhetshärdningar inspirerade av SecureBlue.
    • Utskrifter: CUPS använder socketaktivering och startas först när tjänsten behövs.
    • Mobilt bredband: Inbyggt stöd för WWAN-modem.
    • Virtuella maskiner: Vulkan-virtio är förinstallerat för förbättrad grafikprestanda.
    system@kde-linux:~$ beta-progress –status
    Resultat: 83 % färdigt

  • KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.

    Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.

    KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.

    Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.

    Vad ska pengarna användas till?

    Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.

    En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.

    Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.

    KDE PIM får också ett lyft

    En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.

    Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.

    Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.

    Digital suveränitet – mer än ett modeord

    Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.

    Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.

    KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.

    Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?

    I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.

    Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.

    Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.

    Ett alternativ till de stora plattformarna

    KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.

    Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.

    Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.

    KDE fyller 30 år

    KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.

    Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.

    Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.

    En investering i framtidens öppna datorer

    Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.

    När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.

    Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.

    Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.

    Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund

    Projekt: KDE

    Organisation: KDE e.V.

    Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency

    Stöd: 1 285 200 euro

    Period: 2026–2027

    Huvudområden:

    • Förbättrad återställning i KDE Plasma
    • Fabriksåterställning för KDE Linux
    • Bättre QA- och testinfrastruktur
    • Förbättrad backup och återställning av data
    • Bättre stöd för nätverksdelningar
    • Stärkt säkerhetsinfrastruktur
    • Förbättrad KDE PIM-integration

    KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.

    Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.

    Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.


  • Giada 1.4.1 gör live-looping enklare med MIDI-styrda scener

    Giada 1.4.1 är en ny version av den öppna loopmaskinen för musiker, DJ:ar och liveartister. Uppdateringen gör det enklare att växla mellan olika scener under ett framträdande, bland annat med MIDI-kontroller eller tangentbord. Samtidigt får programmet flera förbättringar som gör arbetet med samplingar, kanaler, ljudplugin och live-looping smidigare.

    Giada 1.4.1 är nu släppt som en ny stabil version av den fria och öppna musikprogramvaran Giada. Programmet används av DJ:ar, liveartister och elektroniska musiker som vill bygga musik med loopar, samplingar, effekter och MIDI-styrning. Den nya versionen är ingen stor ny huvudversion, men den förbättrar arbetsflödet rejält för den som använder Giada på scen eller i studion.

    En loopmaskin för livebruk

    Giada beskrivs ofta som en minimalistisk men kraftfull loopmaskin. Det betyder att programmet kan spela upp ljudklipp, loopar och samplingar i realtid. En musiker kan till exempel starta ett trumbeat, lägga på en basgång, trigga effekter och sedan växla mellan olika delar av en låt utan att behöva stoppa musiken.

    Det gör Giada särskilt användbart vid liveframträdanden, där snabbhet och kontroll är viktigare än stora menyer och komplicerade projektfönster. Programmet kan också användas som sample-spelare, låtredigerare, liveinspelare, effektprocessor eller MIDI-kontroller.

    Scener gör musiken mer levande

    Den stora nyheten i Giada 1.4-serien var stöd för scener. En scen kan beskrivas som ett musikaliskt läge eller en del av ett framträdande. En scen kan till exempel motsvara ett intro, en vers, ett break eller ett klimax i en låt.

    I stället för att manuellt ändra varje kanal kan användaren växla mellan olika scener och på så sätt förändra musikens struktur. Det gör det enklare att bygga upp variation i ett live-set utan att tappa kontrollen över helheten.

    Med Giada 1.4.1 blir scenfunktionen mer praktisk. Nu går det att byta scen med tangentbordet eller via MIDI, med egna anpassade bindningar. För en liveartist betyder det att scenbyten kan styras från en MIDI-kontroller, ett keyboard eller annan extern utrustning, utan att man behöver använda musen.

    Bättre kontroll under spelning

    En viktig förbättring är att det nu går att ångra ett scenbyte även när transporten är igång. Transporten är den del av programmet som styr uppspelning, stopp och tidslinje. I praktiken betyder det att om man råkar byta till fel scen under ett framträdande finns det nu bättre möjligheter att backa.

    Giada 1.4.1 gör det också möjligt att byta namn på en kanal i alla scener samtidigt. Det kan låta som en liten detalj, men i större projekt med många scener kan det spara mycket tid. Om en kanal till exempel heter “Beat 1” men senare ska heta “Main drums” slipper användaren ändra namnet manuellt i varje scen.

    Programmet kan nu även visa inaktiva scener som saknar ljud eller åtgärder. Det gör projektets struktur tydligare och ger bättre överblick över vad som faktiskt händer i ett live-set.

    Förbättringar för ljudplugin och samplingar

    Giada 1.4.1 innehåller också flera förbättringar för ljudplugin. Stödet för plugin med mer komplicerade busslayouter har förbättrats. Det är viktigt eftersom moderna ljudplugin ibland använder flera in- och utgångar, särskilt när det handlar om mer avancerad ljudbearbetning.

    Flera fel relaterade till samplingar har också rättats. Bland annat har utvecklarna fixat problem där samplingar inte kunde spelas upp efter att de tagits bort från en scen. De har även åtgärdat ett fel där fel Wave-objekt kunde tas bort när en sample-kanal frigjordes.

    Sample Editor har dessutom fått förbättringar. Ett fel där pitchändringar inte fungerade korrekt i scener efter scen 1 har rättats. Det har även gjorts ändringar som hindrar verktyg från att fastna i ett avaktiverat läge när man växlar mellan scener.

    Färre krascher och bättre filhantering

    Den nya versionen rättar även flera buggar som kunde störa arbetsflödet. Ett fel som gjorde att tangentbordsbindningar inte kunde rensas korrekt har fixats. Programmet ska inte längre krascha när pluginbläddraren öppnas utan att några plugin hittas.

    Filbläddraren har också förbättrats. Tidigare kunde användaren felaktigt bläddra in i projektmappar på ett sätt som inte var avsett. Det är nu åtgärdat.

    Funktionen “copy to scene” för kanaler har också rättats, eftersom den tidigare kunde kopiera för många åtgärder. Dessutom har ett problem där alla kanalåtgärder inte gick att radera från alla scener blivit fixat.

    Öppen programvara för kreativa musiker

    Giada är öppen källkod och riktar sig till musiker som vill ha ett snabbt och flexibelt verktyg för live-looping och musikproduktion. Det är inte tänkt att vara en fullstor digital ljudstudio i stil med de mest avancerade DAW-programmen. I stället handlar Giada om direkt kontroll, låg tröskel och snabb respons.

    Det gör programmet intressant för elektroniska musiker, experimentella artister, livekodare, DJ:ar och andra som vill bygga musik i realtid. Särskilt MIDI-styrningen av scener i Giada 1.4.1 gör programmet mer användbart på scen, där varje klick och varje sekund räknas.

    Tillgängligt som källkod och Flatpak

    Giada 1.4.1 kan laddas ner från projektets officiella webbplats som källkod. Det finns även som universellt Flatpak-paket via Flathub, vilket gör det enkelt att köra programmet på många olika Linuxdistributioner.

    Utvecklarna rekommenderar dock i första hand att man använder paketet från den egna distributionens programförråd när det finns tillgängligt. Det brukar ge bäst integration med systemets ljudmiljö, pluginhantering och beroenden.

    Sammanfattning

    Giada 1.4.1 är en underhållsversion, men den innehåller flera viktiga förbättringar för den som använder programmet live. Möjligheten att växla scener via MIDI eller tangentbord gör programmet mer scenvänligt, medan förbättrad hantering av samplingar, plugin och kanalnamn gör arbetet smidigare.

    För användare som redan har börjat använda scenfunktionen i Giada 1.4-serien är detta en uppdatering som gör funktionen mer mogen och användbar. För nya användare visar Giada 1.4.1 tydligt vad programmet handlar om: snabb, direkt och kreativ musikproduktion med öppen källkod.

    https://www.giadamusic.com/index#download

    Teknisk faktaruta: Giada 1.4.1

    Program: Giada

    Version: 1.4.1

    Typ: Loopmaskin, sample-spelare och musikproduktionsverktyg

    Licens: Öppen källkod

    Målgrupp: DJ:ar, liveartister, elektroniska musiker och ljudexperimenterare

    Viktigaste nyheten: Stöd för att växla scener via tangentbord eller MIDI med egna bindningar.

    Scener: Används för att skapa olika delar av ett liveframträdande, till exempel intro, vers, break eller klimax.

    Förbättrat arbetsflöde: Det går nu att ångra scenbyte när transporten är igång och byta namn på en kanal i alla scener samtidigt.

    Ljudplugin: Förbättrat stöd för plugin med mer avancerade busslayouter.

    Buggrättningar: Rättar problem med samplingar, scenkopiering, tangentbordsbindningar, pluginbläddrare och Sample Editor.

    Distribution: Finns som källkod och som Flatpak via Flathub. Utvecklarna rekommenderar i första hand paket från den egna Linuxdistributionens förråd.

  • Parrot 7.2 släppt – säkerhets-Linux får viktig patch mot ”Copy Fail”

    Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har fått viktiga förbättringar.

    Parrot OS 7.2 är nu officiellt tillgängligt för nedladdning. Den nya versionen är särskilt intressant för säkerhetsintresserade, systemadministratörer och etiska hackare eftersom den innehåller en uppdaterad Linuxkärna med skydd mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”. Samtidigt fortsätter Parrot-projektet sin övergång till KDE Plasma som huvudsaklig skrivbordsmiljö och uppdaterar en lång rad verktyg för penetrationstestning och IT-säkerhet.

    Vad är Parrot OS?

    Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är byggd för säkerhetsarbete, digital forensik, anonymitet, utveckling och testning. Man kan se den som ett specialverktyg snarare än ett vanligt skrivbordsoperativsystem.

    Där vanliga Linuxdistributioner fokuserar på kontorsprogram, webbsurf och multimedia, kommer Parrot med färdiga verktyg för att analysera nätverk, testa webbsidor, undersöka system och hitta säkerhetsbrister.

    Skydd mot den allvarliga sårbarheten Copy Fail

    Den stora nyheten i Parrot 7.2 är att systemet levereras med Linux 6.19.13. Den versionen är patchad mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”.

    Sårbarheten kan enligt uppgifterna göra det möjligt för en lokal användare att höja sina rättigheter och få root-behörighet. Det är allvarligt eftersom root är den högsta behörighetsnivån i Linux. En angripare som redan har begränsad åtkomst till en dator kan i värsta fall ta full kontroll över systemet.

    För vanliga användare kan en sådan sårbarhet låta abstrakt, men i praktiken handlar det om gränsen mellan en vanlig användare och systemets absoluta maktcentrum. Linux bygger på tydliga behörigheter: en vanlig användare ska inte kunna ändra systemfiler, läsa andras privata data eller styra kärnan. När en lokal privilegiehöjning fungerar bryts den modellen.

    KDE Plasma fortsätter som standardmiljö

    Parrot 7.2 bygger vidare på Parrot 7-serien, där projektet tidigare bytte standardmiljö från MATE till KDE Plasma. Den nya versionen använder KDE Plasma 6.3.6 som skrivbordsmiljö.

    Samtidigt finns det även utgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment. Det gör att användare kan välja mellan ett mer modernt och funktionsrikt skrivbord eller lättare miljöer som passar bättre i virtuella maskiner och på enklare hårdvara.

    Bygger på Debian 13.4 ”Trixie”

    En annan viktig del är att Parrot 7.2 innehåller uppdateringar från Debian 13.4 ”Trixie”. Eftersom Parrot bygger på Debian innebär det att mycket av stabiliteten och paketbasen kommer därifrån, medan Parrot-lagret ovanpå tillför säkerhetsverktyg, specialanpassningar och egna menyer.

    Resultatet blir ett system som kombinerar Debians breda paketarkiv med ett mer specialiserat fokus på cybersäkerhet.

    Många säkerhetsverktyg har uppdaterats

    Flera kända säkerhetsverktyg har uppdaterats i Parrot 7.2. Bland annat nämns:

    Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1.

    Det är verktyg som används för allt från webbtestning och Active Directory-analys till nätverkskartläggning och simulering av angrepp i kontrollerade miljöer.

    För den som arbetar med IT-säkerhet är sådana uppdateringar viktiga. Säkerhetsverktyg måste följa med när verkliga system förändras. Nya versi”Dataingenjör? Vad fan är en dataingenjör? Påhittade titlar som de har köpt på en marknad i hemlandet. Lite som de där som kallar sig läkare, men har lägre kompetens än en svensk sjuksköterska.”oner av Windows, Linux, webbservrar, molntjänster och autentiseringssystem kräver att testverktygen också utvecklas. Annars riskerar säkerhetstestaren att använda gamla metoder mot nya miljöer och missa viktiga brister.

    Förbättrad meny och fortsatt arbete med Go-kodbasen

    Parrot 7.2 innehåller också förbättringar i Parrot Menu, där nya skrivbordsposter lagts till samtidigt som arbetet med den nya Go-baserade kodbasen fortsätter.

    Det låter kanske som en detalj, men menyerna är centrala i en säkerhetsdistribution. När hundratals verktyg finns installerade måste de vara logiskt organiserade, annars blir systemet snabbt svåranvänt.

    Förbättringar för Docker, virtuella maskiner och sidoprojekt

    Projektet har även förbättrat parrot-themes och parrot-tools, men mycket av arbetet i denna version har lagts på infrastruktur, Docker-containrar och olika sidoprojekt runt operativsystemet.

    Det visar att Parrot inte bara utvecklas som en ISO-fil för installation på datorer, utan som ett helt ekosystem med stöd för virtuella maskiner, containrar, WSL och specialutgåvor.

    Bättre hantering av Flatpak-paket

    En praktisk nyhet är att Parrot 7.2 får en inbyggd kontroll för Flatpak-paket, så att uppdateringar av sådana paket kan hanteras automatiskt.

    Flatpak används ofta för att installera program fristående från distributionens vanliga paketsystem. För användaren betyder det enklare underhåll och mindre risk att program ligger kvar i gamla versioner.

    Finns i flera olika utgåvor

    Parrot 7.2 finns som Home och Security live-editions för 64-bitars system. Det finns även färdiga avbilder för Docker, virtuella maskiner, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box.

    Dessutom finns särskilda skrivbordsutgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment.

    Security Edition är den mest kompletta varianten för penetrationstestning, digital forensik, reverse engineering och säkerhetsforskning. Home Edition passar bättre för den som vill ha Parrot som ett mer allmänt Linuxsystem med integritets- och säkerhetsfokus.

    Så uppdaterar befintliga användare

    För den som redan använder Parrot krävs ingen ominstallation. Systemet kan uppdateras med:

    Parrot Updater har också uppdaterats till version 2.0.8. Den nya versionen ska ge en bättre uppdateringsupplevelse, särskilt för användare som uppgraderar från Parrot 6 ”Lory”.

    En viktig men lågmäld säkerhetsrelease

    Parrot 7.2 är inte en version som främst handlar om ett nytt utseende eller stora synliga nyheter. Det är snarare en underhålls- och säkerhetsrelease där kärnan, verktygen och infrastrukturen har fått viktiga förbättringar.

    För en vanlig Linuxanvändare kan det låta torrt, men för den som arbetar med säkerhet är just detta avgörande. Ett verktygssystem måste vara uppdaterat, pålitligt och snabbt kunna hantera nya sårbarheter.

    Med Linux 6.19.13, patchen mot Copy Fail, uppdaterade säkerhetsverktyg och fortsatt utveckling av KDE-baserade Parrot 7-serien visar projektet att det vill vara mer än bara ännu en Kali-konkurrent. Parrot försöker bygga en komplett arbetsmiljö för cybersäkerhet, där både skrivbord, verktyg, containrar och specialutgåvor hänger ihop.

    https://parrotsec.org/download

    Teknisk faktaruta: Parrot OS 7.2

    Distribution: Parrot OS 7.2

    Bas: Debian 13.4 ”Trixie”

    Linuxkärna: Linux 6.19.13

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.6

    Alternativa skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment

    Viktig säkerhetsfix: Patch mot sårbarheten ”Copy Fail”

    Uppdaterade verktyg: Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1

    Utgåvor: Home, Security, Docker, VM, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box

    Nyheter: Förbättrad Parrot Menu, bättre Flatpak-hantering, förbättrat VM-stöd och uppdaterad Parrot Updater 2.0.8

    Uppdatering från befintlig installation:

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
  • CachyOS släpper ny ISO: snabbare, smartare och enklare Linux för vanliga användare

    CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot att bli både kraftfullare och mer lättanvänd.

    Linuxvärlden rör sig snabbt, och få distributioner försöker kombinera hög prestanda med användarvänlighet lika tydligt som CachyOS. Den Arch Linux-baserade distributionen har nu fått en ny ISO-utgåva för april 2026, och den innehåller flera förändringar som märks både för nybörjare och mer erfarna Linuxanvändare.

    Den största nyheten är att Shelly blir ny standardapp för grafisk pakethantering. Det innebär att användare enklare kan installera program utan att behöva använda terminalen.

    Shelly ersätter Octopi

    Tidigare använde CachyOS pakethanteraren Octopi som grafiskt verktyg för att installera och hantera program. I den nya utgåvan ersätts Octopi av Shelly, utvecklad av Zoey Bauer.

    Det som gör Shelly särskilt intressant är att den samlar flera olika programkällor på ett ställe. Användare kan installera program från AUR, Flathub, FlatpakRef-filer, AppImage och lokala källfiler.

    För den som är ny i Linux kan det här göra stor skillnad. I stället för att behöva förstå flera olika system för programinstallation får användaren ett mer samlat och visuellt gränssnitt.

    Ett modernare skrivbord med KDE Plasma

    Den nya ISO:n levereras med Linux 6.18 LTS, alltså en långtidssupportad Linuxkärna. Det ger en stabil grund för systemet.

    Som standard används KDE Plasma 6.6.4, tillsammans med KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04. KDE Plasma är en av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna i Linuxvärlden och påminner till viss del om klassiska skrivbordsmiljöer från Windows, men med betydligt större frihet.

    För användare betyder det en modern skrivbordsmiljö med bättre prestanda, fler inställningsmöjligheter och ett utseende som går att förändra i detalj.

    Bättre installation och tryggare återställning

    Installationsprogrammet Calamares har också förbättrats. En viktig nyhet är att systemet nu skapar en ren ögonblicksbild direkt efter installationen. Den sparas permanent och fungerar som en säker återställningspunkt.

    Det är ungefär som att systemet säger: ”Här fungerade allt från början.” Om något senare går fel kan användaren återgå till denna grundnivå.

    Dessutom är GRUB os-prober nu aktiverat som standard. Det gör att installationsprogrammet lättare hittar andra operativsystem på datorn, exempelvis Windows eller en annan Linuxdistribution. För den som vill köra flera system på samma maskin blir installationen smidigare.

    Mer integritet med DNS over HTTPS

    Även välkomstappen i CachyOS har fått nya funktioner. Den stödjer nu DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.

    DNS kan beskrivas som internets telefonkatalog. När du skriver in en webbadress måste datorn översätta namnet till en faktisk adress på nätet. Med DNS over HTTPS krypteras den kommunikationen, vilket gör det svårare för utomstående att se vilka webbplatser du försöker nå.

    Den nya DNS-sidan i CachyOS Welcome låter användaren testa hastigheten på olika servrar, automatiskt välja den snabbaste och lägga till egna alternativ.

    Smartare hårdvarustöd

    CachyOS har länge profilerat sig som en distribution med fokus på prestanda och hårdvaruoptimering. I aprilutgåvan fortsätter det arbetet.

    Verktyget chwd, som hjälper till att upptäcka och konfigurera hårdvara, har fått flera förbättringar. Det kan nu automatiskt konfigurera fingeravtrycksläsare för sudo-kommandon, vilket gör att användaren kan bekräfta administrativa åtgärder med fingeravtryck i stället för lösenord.

    Systemet kan också känna igen vissa Intel-processorer för bättre energisparfunktioner och hantera fler specialfall på bärbara datorer.

    För handhållna enheter förbättras stödet för bland annat ROG Xbox Ally, och Surface Pro 4 får en särskild Wi-Fi-profil för Marvell AVASTAR 88W8897.

    Bättre respons från NVMe-diskar

    En mer teknisk, men viktig, förändring finns i cachyos-settings. Standardinställningen för NVMe-diskars I/O-schemaläggare ändras från none till kyber.

    Förenklat handlar detta om hur systemet prioriterar läsning och skrivning till snabba SSD-diskar. Med kyber vill utvecklarna ge bättre respons när flera saker händer samtidigt, till exempel när systemet uppdateras, filer kopieras och program startas på samma gång.

    För vanliga användare kan det märkas som ett mer följsamt system under belastning.

    NVIDIA, AMD och fler grafiska förbättringar

    Den nya versionen innehåller också flera grafikkortsrelaterade justeringar.

    För AMD-grafik används nu ett annat Plymouth-tema, alltså den grafiska startbilden som visas när systemet startar. Det tidigare temat kunde orsaka problem på vissa bärbara datorer med extern skärm.

    På NVIDIA-sidan har utvecklarna tagit bort den tvingade Xorg-sessionen från vissa äldre 470xx-profiler. Det förbättrar kompatibiliteten med moderna inloggningshanterare. Samtidigt har problematiska energisparinställningar tagits bort på grund av buggar med NVIDIA 595-drivrutinen.

    Färre skrivbordsmiljöer, mer fokus

    CachyOS har även städat upp bland skrivbordsalternativen. UKUI har tagits bort från installationsvalen, medan GNOME-paketvalet har moderniserats.

    Samtidigt har ett nytt alternativ lagts till: MangoWM med DMS shell. Det riktar sig främst till användare som vill ha en lättare, mer specialiserad fönsterhanterarmiljö.

    Ingen manuell åtgärd för befintliga användare

    För den som redan kör CachyOS krävs inga särskilda manuella steg. Det räcker att uppdatera systemet som vanligt med kommandot sudo pacman -Syu.

    Det går också att använda grafiska verktyg som Plasma Discover.

    Ett steg mot ett mer tillgängligt Arch-system

    CachyOS bygger på Arch Linux, en distribution som ofta förknippas med avancerade användare, terminalkommandon och stor kontroll. Med den här utgåvan fortsätter CachyOS att försöka göra Arch-världen mer tillgänglig utan att släppa fokus på prestanda.

    Shelly som standardverktyg, DNS over HTTPS, bättre hårdvaruigenkänning, fingeravtrycksstöd och en trygg återställningspunkt efter installationen gör systemet mer användarvänligt.

    Det är fortfarande en Linuxdistribution för den som vill ha kontroll och moderna paket, men aprilutgåvan visar tydligt att kraft och enkelhet inte måste vara motsatser.

    https://cachyos.org/download

    Teknisk fakta: CachyOS ISO april 2026

    Distribution: CachyOS

    Bas: Arch Linux

    ISO-utgåva: April 2026

    Linuxkärna: Linux 6.18 LTS

    Standardmiljö: KDE Plasma 6.6.4

    KDE-komponenter: KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04

    Ny pakethanterare: Shelly ersätter Octopi

    Paketkällor: AUR, Flathub, FlatpakRef, AppImage och lokala källfiler

    Installerare: Calamares

    Bootloader: GRUB med os-prober aktiverat som standard

    Integritet: DNS over HTTPS via CachyOS Welcome

    Hårdvarustöd: Förbättrad chwd-detektering för fingeravtrycksläsare, Intel-processorer och handhållna enheter

    Lagring: NVMe I/O-schemaläggare ändrad från none till kyber

    Grafik: Ny Plymouth-startbild för AMD GPU:er

    NVIDIA: Uppdaterade profiler och borttagen tvingad Xorg-session för 470xx

    Borttaget: UKUI som skrivbordsval

    Nyhet: MangoWM med DMS shell som installationsalternativ

    Uppdatering: Befintliga användare kan uppdatera med sudo pacman -Syu



  • Marknote 1.5 – en modern anteckningsapp för Linux får stora förbättringar

    KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och hantera stora samlingar av anteckningar.

    KDE-projektet har släppt Marknote 1.5, en ny version av den grafiska anteckningsappen för Linux. Programmet är utvecklat för att göra det enkelt att skriva, organisera och hantera anteckningar i Markdown-format, samtidigt som användaren får ett bekvämt WYSIWYG-gränssnitt – det vill säga att texten visas ungefär så som den kommer att se ut när den är färdig.

    Den nya versionen innehåller flera efterfrågade funktioner som gör appen mer flexibel både för vanliga användare och för dem som föredrar att arbeta direkt i Markdown-kod.

    Nytt källkodsläge för avancerade användare

    En av de största nyheterna i Marknote 1.5 är ett så kallat Source Mode. I detta läge kan användaren helt hoppa över det visuella redigeringsgränssnittet och i stället arbeta direkt i Markdown-koden.

    Det gör programmet mer attraktivt för utvecklare, tekniska skribenter och andra som vill ha full kontroll över hur texten är uppbyggd. Samtidigt behåller Marknote sin styrka som ett lättanvänt visuellt anteckningsverktyg för dem som föredrar att arbeta utan kod.

    Wiki-länkar gör anteckningar mer sammanlänkade

    En annan stor förbättring är stöd för wiki-liknande interna länkar. Det innebär att användare kan länka anteckningar till varandra på ett sätt som påminner om hur Wikipedia fungerar.

    Med denna funktion kan man skapa ett nätverk av relaterade anteckningar, något som gör det lättare att bygga upp en personlig kunskapsbas eller ett system för research och idéer. Programmet kan dessutom hitta anteckningar i olika anteckningsböcker när man skapar sådana länkar.

    Sök och ersätt i hela texten

    Marknote 1.5 introducerar också fulltextsökning med sök-och-ersätt-funktion. Detta gör det möjligt att snabbt hitta och ändra ord eller formuleringar i en anteckning, något som tidigare saknades.

    Funktionen är särskilt användbar när man arbetar med längre dokument eller när man vill standardisera vissa begrepp i sina anteckningar.

    Integrerat stöd i KDE Plasma

    För användare av skrivbordsmiljön KDE Plasma finns ytterligare en nyhet: ett KRunner-plugin. Med detta plugin kan man söka efter och öppna sina anteckningar direkt från KRunner – det snabba kommandofältet i Plasma.

    Det innebär att anteckningar kan nås nästan lika snabbt som program eller filer.

    Smidigare organisation av anteckningar

    Den nya versionen gör det också enklare att hantera stora samlingar av anteckningar. Bland förbättringarna finns:

    • visning av hur många anteckningar varje anteckningsbok innehåller
    • möjlighet att flytta anteckningar mellan anteckningsböcker via drag-och-släpp
    • en ny funktion för att duplicera anteckningar
    • stöd för att skapa mallar för återkommande typer av anteckningar

    Dessa funktioner gör Marknote mer praktiskt för studier, projektarbete och dokumentation.

    Nya animationer och förbättrad användarupplevelse

    Utvecklarna har också lagt till nya animationer för anteckningar, anteckningsböcker och sökfältet. Dessutom har de återinfört mjuka övergångar i sidomenyn, vilket gör navigeringen mer dynamisk.

    Dialogrutan Quick Sketch har också fått fullt stöd för ångra och gör om, något som gör snabbanteckningar mindre riskfyllda.

    Flera buggrättningar

    Som vanligt innehåller uppdateringen även flera stabilitetsförbättringar. Bland annat har utvecklarna förbättrat tabellformatering, gjort grid-hantering mindre frustrerande och löst ett Flatpak-problem som hindrade anteckningar från att öppnas via filhanterare.

    Ett annat fel som har åtgärdats gjorde att ändringstiden för en anteckning uppdaterades bara genom att den öppnades.

    Byggd för Markdown och öppen källkod

    Marknote är byggt med KDE:s Kirigami-ramverk, vilket gör att programmet fungerar bra både på traditionella skrivbord och på mer mobila gränssnitt.

    Alla anteckningar sparas som vanliga Markdown-filer, som standard i användarens dokumentmapp. Det betyder att filerna är lätta att säkerhetskopiera, synkronisera eller redigera i andra program.

    Den nya versionen av Marknote finns redan tillgänglig för Linux och kan installeras via Flatpak från Flathub eller som Snap-paket från Snapcraft.

    https://blogs.kde.org/2026/03/13/marknote-1.5

    Faktaruta: Marknote 1.5

    Typ: Anteckningsapp för Linux

    Gränssnitt: WYSIWYG och Source Mode

    Format: Sparar anteckningar som Markdown-filer

    Nya funktioner: Wiki-länkar, sök och ersätt, KRunner-plugin

    Plattform: Linux

    Teknik: Byggd med KDE Kirigami

    Installation: Flatpak och Snap

  • GNOME 50 närmar sig – ny version av skrivbordsmiljön får stöd för HDR-delning

    GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026.

    Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har nu släppt en Release Candidate (RC) av den kommande versionen GNOME 50. Det innebär att projektet går in i slutskedet av utvecklingen inför den planerade slutversionen den 18 mars 2026.

    En Release Candidate är i praktiken en nästan färdig version av programvaran. Om inga allvarliga fel upptäcks kan denna version bli identisk med den slutliga utgåvan.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, särskilt inom grafik, fjärrskrivbord och tillgänglighet.

    Stöd för HDR vid skärmdelning

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-skärmdelning. HDR (High Dynamic Range) gör att skärmar kan visa ett större dynamiskt ljusomfång och mer naturtrogna färger.

    Detta innebär att användare som delar sin skärm i videomöten eller fjärrsessioner kan överföra HDR-bildinformation när hårdvara och program stöder det. Funktionen är särskilt relevant för kreativa arbetsflöden som bildbehandling, videoredigering och spelutveckling.

    Förbättrad grafikprestanda

    Grafikhanteringen i GNOME förbättras också. Flera förändringar riktar sig mot bättre kompatibilitet och prestanda med NVIDIA Linux Graphics Driver.

    Samtidigt införs ett nytt färgläge kallat “sdr-native”, vilket gör att traditionellt SDR-material (Standard Dynamic Range) kan visas mer korrekt på moderna HDR-skärmar.

    GNOME 50 innehåller dessutom stöd för wp-color-management v2, ett modernt system för avancerad färghantering i grafikstacken.

    Fjärrskrivbord blir snabbare

    Fjärrskrivbordsfunktionen GNOME Remote Desktop får flera tekniska förbättringar.

    Systemet får explicit synkronisering av DMA-buffertar samt effektivare rendering genom Vulkan och VA-API.

    I praktiken innebär detta lägre latens och effektivare videoströmmar vid fjärrsessioner.

    Mindre förbättringar i appar och system

    Utöver de större förändringarna innehåller GNOME 50 också många mindre förbättringar i de inbyggda programmen.

    I kalenderprogrammet GNOME Calendar går det nu att navigera mellan datum i månadsöversikten med piltangenter.

    Kartprogrammet GNOME Maps kan visa olika typer av platser – till exempel busshållplatser och järnvägsstationer – när man planerar resor med kollektivtrafik.

    Programbutiken GNOME Software minns nu fönsterstorleken mellan starter och gör det möjligt att ta bort Flatpak-arkiv från systeminstallationen.

    Förbättrad tillgänglighet

    Skärmläsaren Orca får också flera uppdateringar.

    Bland nyheterna finns ett alternativ där funktionen “Say All” endast läser upp text som faktiskt visas på skärmen. Det gör det enklare att navigera och läsa långa webbsidor utan att bli överväldigad av onödig information.

    Programmet kan nu också läsa upp meddelanden från den aktiva chattkanalen, även om användaren arbetar i en annan applikation.

    Funktion uppskjuten till framtiden

    En funktion som många GNOME-användare väntat på – möjligheten att spara och återställa sessioner – var planerad för denna version. Utvecklarna har dock valt att skjuta upp den till en framtida release.

    Funktionen finns delvis i koden men är för närvarande dold.

    Snart färdig

    GNOME 50 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet, särskilt när det gäller modern grafik och färghantering. Om inga större problem upptäcks under testfasen kommer den slutliga versionen att publiceras den 18 mars 2026.

    Den nya versionen kommer därefter gradvis att integreras i Linuxdistributioner som Fedora Linux, Ubuntu och Arch Linux.

    Det här är GNOME

    GNOME är en av de mest använda skrivbordsmiljöerna för Linux och används som standard i flera stora distributioner. Projektet startade 1997 med målet att skapa en helt fri och öppen skrivbordsmiljö som är enkel att använda men samtidigt kraftfull. GNOME består av både själva användargränssnittet och ett stort antal integrerade program, till exempel filhanteraren Files, inställningspanelen Settings, kalendern GNOME Calendar och programbutiken GNOME Software. Skrivbordsmiljön bygger i dag på moderna tekniker som Wayland och GTK, och utvecklas av ett internationellt community av utvecklare och organisationer. Målet med GNOME är att erbjuda ett rent, konsekvent och användarvänligt gränssnitt för både nya och erfarna Linuxanvändare.

    https://www.gnome.org/sv

    Teknisk fakta: GNOME 50

    Version: GNOME 50 Release Candidate

    Slutversion väntas: 18 mars 2026

    Typ av uppdatering: Ny huvudversion av skrivbordsmiljön GNOME

    Det här väntas ingå i GNOME 50

    • Stöd för HDR vid skärmdelning
    • Förbättrad prestanda med NVIDIA-grafikdrivrutiner
    • Nytt färgläge: sdr-native
    • Stöd för wp-color-management v2
    • Bättre hantering av logind inhibitors i systemåtgärder
    • Fjärrskrivbord kan ta emot värdnamn för bättre kommunikation med PAM och loggar
    • Piltangentsnavigering i månadsvyn i GNOME Kalender
    • Ny inställning för Primary Sim Slot under Inställningar > WWAN
    • GNOME Maps visar platstyper som busshållplatser och järnvägsstationer
    • Lokaliserade resultat för kollektivtrafikresor via Transitous/MOTIS när data finns
    • GNOME Remote Desktop får explicit DMA buffer-synkronisering
    • Zero-copy-rendering med Vulkan och VA-API som standard i GNOME Remote Desktop
    • GNOME Software minns fönsterstorlek mellan omstarter
    • Möjlighet att ta bort Flatpak-fjärrkällor från systeminstallationen
    • Orca får nytt “Say All”-läge som bara läser upp synlig text
    • Orca kan läsa chattmeddelanden från aktivt rum även i andra program
    • Orca får stöd för GSettings

    Inte med i denna version

    • Session save/restore har skjutits upp till en framtida GNOME-version
    • Tone mapping med HDR i Mutter har inaktiverats i denna Release Candidate
  • Bottles 62.0 gör Windows-appar smidigare på Linux

    Bottles 62.0 tar ytterligare ett steg mot att göra Windows-program mer sömlösa på Linux. Med förbättrad grafikkortsigenkänning, bättre integration i Flatpak-miljöer och tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering fortsätter verktyget att förenkla livet för användare som vill köra Windows-appar utan att lämna sin Linux-miljö.

    Den öppna källkodsapplikationen Bottles har släppt version 62.0. Programmet fungerar som en grafisk hanterare för Wine och gör det enklare att köra Windows-applikationer och spel på Linux. Den nya versionen fokuserar på förbättrad kompatibilitet, bättre integration med skrivbordsmiljön och tydligare återkoppling till användaren.

    Förbättrad igenkänning av grafikkort

    En viktig teknisk förbättring gäller hur grafikkort identifieras. Tidigare kunde vissa enheter som klassificerades som ”Display controller” missas av systemet. Det innebar att en del datorer inte fick korrekt grafikacceleration när Windows-program kördes.

    I version 62.0 har detta åtgärdats. Resultatet är bättre kompatibilitet och stabilare grafikhantering, särskilt för system med ovanligare eller integrerade grafikkretsar.

    Smartare integration i Flatpak-miljöer

    En annan nyhet är stöd för den så kallade Dynamic Launcher-portalen. Det är särskilt relevant för installationer via Flatpak, där program körs i en isolerad sandbox.

    Tidigare hade sandboxade program begränsade möjligheter att skapa startmenyikoner (.desktop-filer) i värdsystemet. Med det nya stödet kan Bottles nu skapa och hantera sådana startposter på ett korrekt sätt. Det gör att Windows-program som installeras via Bottles integreras bättre i Linux-skrivbordet och känns mer som vanliga inhemska applikationer.

    Tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering

    Säkerhetskopiering och återställning av så kallade Wine-prefix är centrala funktioner i Bottles. I den nya versionen visas nu detaljerad förloppsinformation under dessa processer.

    Det innebär att användaren får tydligare besked om hur långt operationen har kommit, vilket minskar osäkerhet och gör verktyget mer användarvänligt.

    Justerad hantering av FSR för spel

    FSR (FidelityFX Super Resolution), en teknik för uppskalning som kan förbättra spelprestanda, har också fått en förändrad hantering. Tidigare kunde FSR aktiveras på Wine-nivå. I version 62.0 har detta tagits bort, och FSR används nu endast när program körs under Gamescope.

    Detta minskar risken för konflikter mellan olika lager i grafikstacken och gör beteendet mer förutsägbart för spelare.

    Mindre förbättringar med praktisk betydelse

    Utöver de större förändringarna innehåller uppdateringen flera mindre förbättringar. Verktyget bottles-cli fungerar åter korrekt i Flatpak-baserade utvecklingsbyggen. Det går nu också att lägga till giltiga systemmiljövariabler utan problem med validering. Dessutom har en bugg i den dagliga donationspåminnelsen rättats till, och översättningarna har uppdaterats.

    Ett steg mot mer sömlös kompatibilitet

    Bottles 62.0 är ingen dramatisk omvälvning, men representerar ett tydligt steg framåt i arbetet med att göra Windows-program mer tillgängliga på Linux. Genom förbättrad hårdvarustöd, bättre skrivbordsintegration och tydligare användaråterkoppling fortsätter projektet att minska tröskeln mellan de två världarna.

    För många användare innebär det att behovet av dubbelstart eller virtuella maskiner blir allt mindre – och att Linux kan fungera som primär plattform även i miljöer där vissa Windows-program fortfarande är nödvändiga.

    https://usebottles.com

    Fakta: Bottles 62.0
    Vad är det?
    GUI-baserad prefix-hanterare för Wine som förenklar körning av Windows-appar på Linux.
    Nyckelnyheter
    Dynamic Launcher portal-stöd, förbättrad GPU-detektering, samt synlig progress vid backup/restore.
    GPU-fix
    Rättar upptäckt av grafik som tidigare hamnade i kategorin “Display controller”.
    Flatpak
    Förbättrad skrivbordsintegration via .desktop-hantering och fix för bottles-cli i dev-builds.
    Backup/Restore
    Detaljerad förloppsvisning under säkerhetskopiering och återställning.
    FSR
    Wine-nivå-FSR borttagen; FSR sätts nu endast vid körning under Gamescope.
    Övrigt
    Miljövariabler kan läggas till utan valideringsstrul, donationsprompt-bugg fixad, uppdaterade översättningar.
  • NotepadNext 0.13 – klassisk enkelhet med moderna förbättringar

    NotepadNext 0.13 tar ett tydligt kliv framåt genom att kombinera den klassiska enkelheten från Notepad++ med moderna funktioner för tryggare och smidigare arbete. Med autosparade sessioner, stöd för arbetsytor och flera efterfrågade förbättringar stärker uppdateringen editorns roll som ett lättviktigt men kraftfullt verktyg för både kod och textredigering.

    NotepadNext, en modern och plattformsoberoende nytolkning av Notepad++, har släppts i version 0.13. Fokus ligger på att förbättra arbetsflödet utan att göra programmet tyngre eller mer komplext. Resultatet är en uppdatering som främst riktar sig till användare som vill ha en snabb, pålitlig och okomplicerad kod- och textredigerare.

    Autosparade sessioner ökar tryggheten

    Den mest märkbara nyheten i version 0.13 är autosparade sessioner. Alla öppna filer sparas automatiskt var 60:e sekund. Vid en krasch, omstart eller oavsiktlig stängning kan arbetet återställas nästan exakt där det lämnades. Funktionen är särskilt värdefull vid längre redigeringspass eller när man arbetar med många filer samtidigt.

    Workspace-läge för arbete med hela mappar

    NotepadNext får nu ett workspace-läge som gör det möjligt att öppna en hel katalog som arbetsyta. Detta aktiveras via den nya kommandoradsflaggan --workspace. Funktionen förenklar hantering av projekt som består av flera filer och gör editorn mer användbar även utanför enstaka filredigering.

    Nya och förbättrade redigeringsfunktioner

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar som ger användaren mer kontroll över gränssnitt och beteende. Det går nu att slå av och på radnummer, inaktivera automatisk URL-markering samt klicka direkt på EOL-indikatorn i statusfältet. En ny funktion gör det möjligt att ta bort dubbla rader, inklusive upprepade rader i följd. Markörens beteende har justerats för att bättre respektera markerade områden, och sökresultat använder nu en enhetlig typsnittsstorlek för bättre läsbarhet.

    Buggfixar och förbättrad stabilitet

    Version 0.13 åtgärdar flera praktiska problem som tidigare kunde störa arbetsflödet. Hanteringen av filsökvägar vid start av flera instanser har förbättrats, liksom dialogen för omladdning av ändrade filer. Det finns nu också stöd för att ange en standardkatalog vid filöppning. Session- och omladdningslogiken har finjusterats för att minska avbrott under längre arbetspass.

    Utökat språk- och syntaxstöd

    På syntaxsidan har stöd för Abaqus lagts till. Lokaliseringen har samtidigt utökats med nya översättningar till italienska och tyska, uppdateringar för brasiliansk portugisiska och ukrainska samt ett uppfräschat portugisiskt språkstöd.

    Tillgänglighet på Linux

    För Linuxanvändare finns NotepadNext tillgänglig både som Flatpak och som AppImage, vilket gör installationen enkel oavsett distribution.

    Sammanfattning

    NotepadNext 0.13 är en tydlig förbättring som bygger vidare på programmets grundidé: snabbhet, enkelhet och fokus på själva redigeringen. Med autosparade sessioner och workspace-stöd tar editorn ett steg framåt utan att förlora sin lättviktiga karaktär, vilket gör den till ett attraktivt alternativ för både vardagsanvändare och utvecklare.

    Så här installera du Notepadnext på ubuntu och debian.

    På Ubuntu och Debian kan NotepadNext installeras helt via terminalen med hjälp av Flatpak. Nedan är ett komplett exempel som visar varje steg i ordning.

    Först installerar du Flatpak om det inte redan finns på systemet:

    sudo apt update
    sudo apt install flatpak
    

    Därefter lägger du till Flathub, som är det officiella programförrådet där NotepadNext finns:

    sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
    

    När Flathub är aktiverat kan du installera NotepadNext:

    flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
    

    Efter installationen kan programmet startas direkt från terminalen:

    flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
    

    NotepadNext kommer nu även att synas i programmenyn tillsammans med övriga installerade program. Uppdateringar hanteras automatiskt via Flatpak, vilket gör att du alltid har tillgång till den senaste versionen utan extra arbete.

    Installation av NotepadNext på Ubuntu/Debian (Flatpak)
    1) Installera Flatpak
    sudo apt update
    sudo apt install flatpak
      
    2) Lägg till Flathub
    sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
      
    3) Installera NotepadNext
    flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
      
    4) Starta programmet
    flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
      
  • Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS.

    Efter nästan tre års väntan är Transmission 4.1 här – en rejäl uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som länge varit favorit bland användare som vill ha något snabbt, resurssnålt och utan reklam.

    Transmission är känd för sitt minimalistiska tänk: den finns med både GTK- och Qt-gränssnitt, kan köras helt utan grafiskt gränssnitt som bakgrundsdaemon, och styras via ett kraftfullt webbgränssnitt. Med version 4.1 tar projektet nu ett stort kliv framåt, både tekniskt och användarmässigt.

    Bättre nätverk – redo för framtidens internet

    En av de största nyheterna i Transmission 4.1 är förbättrat stöd för IPv6. Programmet klarar nu både IPv6-trackers och så kallade dual-stack-trackers, vilket gör det bättre anpassat för moderna nätverk. Även lokal peer discovery via IPv6 stöds nu, vilket kan ge snabbare anslutningar i lokala nät.

    Utöver detta har utvecklarna förbättrat hanteringen av äldre trackers som fortfarande använder BEP-7, vilket gör att även gamla torrents fungerar bättre.

    Smartare nedladdning – mer kontroll för användaren

    Transmission 4.1 introducerar flera funktioner som ger användaren större kontroll:

    • Sekventiell nedladdning (valfritt) – perfekt för streaming av media medan filen laddas ner
    • Möjlighet att verifiera en torrent direkt efter avslutad nedladdning
    • Förbättrad hantering av mycket stora torrents
    • Bättre stöd för både krypterade (MSE) och okrypterade anslutningar

    För avancerade användare finns även stöd för att välja om Transmission ska föredra µTP eller TCP, via en ny inställning i settings.json.

    Snabbare, tystare och resurssnålare

    På insidan har Transmission 4.1 fått flera optimeringar:

    • Förbättrad DHT-prestanda
    • Snabbare µTP-nedladdningar
    • Mindre CPU- och RAM-användning
    • Minskad logg-spam tack vare smartare cache av IP-adresser
    • Separata portkontroller för IPv4 och IPv6

    Dessutom har HTTP-trackers blivit säkrare tack vare en mer robust tolkning av svaren.

    Nytt och förbättrat gränssnitt – oavsett plattform

    Alla gränssnitt har fått kärlek i den här versionen:

    GTK-klienten

    • Använder nu systemets inbyggda filväljare
    • Uppdaterade färger som matchar macOS och webbklienten
    • Bättre Flatpak-stöd och förbättrad tillgänglighet

    Qt-klienten

    • Anpassningsbar URL-sökväg vid fjärranslutning
    • Färgkodade förloppsindikatorer för olika torrentlägen
    • Stöd för etiketter (Labels) från webbklienten
    • ETA även i kompakt vy

    Webbklienten

    • Ny högkontrast-tema
    • Dra-och-släpp för att lägga till torrents
    • Fler filtreringsmöjligheter (integritet, felstatus)
    • Förbättrad mobil- och pekskärmsanvändning
    • Mer detaljerad visning av datum, tid och seed-status

    För power users och automatisering

    Verktyget transmission-remote har också fått viktiga nyheter, bland annat:

    • Sekventiell nedladdning från en specifik del av filen
    • Stöd för mycket långa ETA-tider (månader och år!)
    • Förbättrad sortering och nya gränser för inaktiv seedning

    Samtidigt introduceras ett helt nytt JSON-RPC-API som följer standarden JSON-RPC 2.0, vilket gör Transmission ännu mer attraktivt för automatisering och integration i andra system.

    Sammanfattning

    Transmission 4.1 är inte bara en vanlig uppdatering – det är en tydlig signal om att projektet lever och utvecklas aktivt. Med bättre nätverksstöd, fler avancerade funktioner, snyggare gränssnitt och lägre resursförbrukning fortsätter Transmission att vara ett av de mest eleganta och effektiva BitTorrent-alternativen på marknaden.

    Version 4.1 finns att ladda ner som källkod, samt färdiga paket för macOS och Windows, via projektets GitHub-sida.

    https://github.com/transmission/transmission/releases/tag/4.1.0

    FAKTARUTA: Transmission 4.1
    Typ: BitTorrent-klient (open source)
    Gränssnitt: GTK, Qt, Web UI + daemon
    Stora nyheter: IPv6/dual-stack trackers, IPv6 Local Peer Discovery
    Nerladdning: Valfri sekventiell nedladdning + verifiera direkt efter slutfört
    Prestanda: Förbättrad DHT och µTP, lägre CPU/RAM
    API: Ny JSON-RPC 2.0-kompatibel RPC
    Extra: preferred_transport (µTP/TCP) + cache-size-mb=0 för att stänga diskcache

Etikett: Flatpak

  • Firefox 160 är här – nya minifönster, smartare video och taligenkänning utan molnet

    I en hård och alltmer teknikstyrd värld, där ett fåtal stora IT-jättar får allt större kontroll över vår digitala vardag, blir det allt viktigare att det finns fria och oberoende alternativ. Ett av dessa är Mozilla Firefox. Med version 160 fortsätter den öppna webbläsaren att utvecklas och erbjuder flera intressanta nyheter, bland annat flytande minifönster,…

  • openSUSE Leap 16.1 släppt – förenar traditionellt Linux med en ny generation av säkrare system

    Den 3 november 2026 släpptes openSUSE Leap 16.1, en ny version av den välkända Linuxdistributionen. Den stora nyheten är möjligheten att välja mellan ett traditionellt Linuxsystem och ett så kallat oföränderligt system, där operativsystemets viktigaste delar skyddas mot oavsiktliga ändringar. Samtidigt får användarna uppdaterade skrivbordsmiljöer, modernare programvara och förbättrade möjligheter att köra servrar och containrar.…

  • Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar. Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på…

  • OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven

    OBS Studio 33 släppt – bättre skärminspelning, smartare ljudhantering och stora förändringar under huven Det populära inspelnings- och streamingprogrammet OBS Studio har kommit i version 33. Den nya versionen bjuder på förbättrad hantering av ljud och video, modernare stöd för NVIDIA teknik, smidigare arbete med bildkällor och en omfattande förändring av hur tillägg hanteras. För…

  • BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och…

  • Shelly 3.1.7 – en ny generation pakethantering för Linux

    Att installera och uppdatera program i Linux är något som de flesta användare tar för givet. Men bakom kulisserna arbetar avancerade system som ser till att programmen fungerar tillsammans. Nu har pakethanteraren Shelly fått en omfattande uppdatering som kan förändra hur program installeras och underhålls i Arch Linux. Vad är en pakethanterare? Den som använder…

  • GNOME OS Preview – nu tar GNOME steget mot ett eget Linux för vanliga användare

    GNOME är mest känt som skrivbordsmiljön i Linuxdistributioner som Ubuntu och Fedora. Men utvecklarna bakom GNOME har större ambitioner än så. Med lanseringen av GNOME OS Preview den 16 oktober 2026 tar projektet ett viktigt steg mot att erbjuda ett komplett operativsystem som även vanliga datoranvändare ska kunna installera och använda. Under många år har…

  • Rhythmbox 3.5.1 löser problem med ReplayGain och förbättrar stödet för FLAC

    Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter. Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster. Den…

  • CachyOS satsar på snabbare program och säkrare kod i augustiutgåvan

    CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats. CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt…

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…

  • KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner. KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet…

  • KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…

  • Giada 1.4.1 gör live-looping enklare med MIDI-styrda scener

    Giada 1.4.1 är en ny version av den öppna loopmaskinen för musiker, DJ:ar och liveartister. Uppdateringen gör det enklare att växla mellan olika scener under ett framträdande, bland annat med MIDI-kontroller eller tangentbord. Samtidigt får programmet flera förbättringar som gör arbetet med samplingar, kanaler, ljudplugin och live-looping smidigare. Giada 1.4.1 är nu släppt som en…

  • Parrot 7.2 släppt – säkerhets-Linux får viktig patch mot ”Copy Fail”

    Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har…

  • CachyOS släpper ny ISO: snabbare, smartare och enklare Linux för vanliga användare

    CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot…

  • Marknote 1.5 – en modern anteckningsapp för Linux får stora förbättringar

    KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och…

  • GNOME 50 närmar sig – ny version av skrivbordsmiljön får stöd för HDR-delning

    GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026. Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har…

  • Bottles 62.0 gör Windows-appar smidigare på Linux

    Bottles 62.0 tar ytterligare ett steg mot att göra Windows-program mer sömlösa på Linux. Med förbättrad grafikkortsigenkänning, bättre integration i Flatpak-miljöer och tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering fortsätter verktyget att förenkla livet för användare som vill köra Windows-appar utan att lämna sin Linux-miljö. Den öppna källkodsapplikationen Bottles har släppt version 62.0. Programmet fungerar som en grafisk…

  • NotepadNext 0.13 – klassisk enkelhet med moderna förbättringar

    NotepadNext 0.13 tar ett tydligt kliv framåt genom att kombinera den klassiska enkelheten från Notepad++ med moderna funktioner för tryggare och smidigare arbete. Med autosparade sessioner, stöd för arbetsytor och flera efterfrågade förbättringar stärker uppdateringen editorns roll som ett lättviktigt men kraftfullt verktyg för både kod och textredigering. NotepadNext, en modern och plattformsoberoende nytolkning av…

  • Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS. Efter nästan…