• KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.

    Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.

    KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.

    Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.

    Vad ska pengarna användas till?

    Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.

    En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.

    Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.

    KDE PIM får också ett lyft

    En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.

    Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.

    Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.

    Digital suveränitet – mer än ett modeord

    Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.

    Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.

    KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.

    Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?

    I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.

    Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.

    Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.

    Ett alternativ till de stora plattformarna

    KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.

    Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.

    Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.

    KDE fyller 30 år

    KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.

    Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.

    Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.

    En investering i framtidens öppna datorer

    Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.

    När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.

    Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.

    Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.

    Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund

    Projekt: KDE

    Organisation: KDE e.V.

    Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency

    Stöd: 1 285 200 euro

    Period: 2026–2027

    Huvudområden:

    • Förbättrad återställning i KDE Plasma
    • Fabriksåterställning för KDE Linux
    • Bättre QA- och testinfrastruktur
    • Förbättrad backup och återställning av data
    • Bättre stöd för nätverksdelningar
    • Stärkt säkerhetsinfrastruktur
    • Förbättrad KDE PIM-integration

    KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.

    Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.

    Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.


  • Giada 1.4.1 gör live-looping enklare med MIDI-styrda scener

    Giada 1.4.1 är en ny version av den öppna loopmaskinen för musiker, DJ:ar och liveartister. Uppdateringen gör det enklare att växla mellan olika scener under ett framträdande, bland annat med MIDI-kontroller eller tangentbord. Samtidigt får programmet flera förbättringar som gör arbetet med samplingar, kanaler, ljudplugin och live-looping smidigare.

    Giada 1.4.1 är nu släppt som en ny stabil version av den fria och öppna musikprogramvaran Giada. Programmet används av DJ:ar, liveartister och elektroniska musiker som vill bygga musik med loopar, samplingar, effekter och MIDI-styrning. Den nya versionen är ingen stor ny huvudversion, men den förbättrar arbetsflödet rejält för den som använder Giada på scen eller i studion.

    En loopmaskin för livebruk

    Giada beskrivs ofta som en minimalistisk men kraftfull loopmaskin. Det betyder att programmet kan spela upp ljudklipp, loopar och samplingar i realtid. En musiker kan till exempel starta ett trumbeat, lägga på en basgång, trigga effekter och sedan växla mellan olika delar av en låt utan att behöva stoppa musiken.

    Det gör Giada särskilt användbart vid liveframträdanden, där snabbhet och kontroll är viktigare än stora menyer och komplicerade projektfönster. Programmet kan också användas som sample-spelare, låtredigerare, liveinspelare, effektprocessor eller MIDI-kontroller.

    Scener gör musiken mer levande

    Den stora nyheten i Giada 1.4-serien var stöd för scener. En scen kan beskrivas som ett musikaliskt läge eller en del av ett framträdande. En scen kan till exempel motsvara ett intro, en vers, ett break eller ett klimax i en låt.

    I stället för att manuellt ändra varje kanal kan användaren växla mellan olika scener och på så sätt förändra musikens struktur. Det gör det enklare att bygga upp variation i ett live-set utan att tappa kontrollen över helheten.

    Med Giada 1.4.1 blir scenfunktionen mer praktisk. Nu går det att byta scen med tangentbordet eller via MIDI, med egna anpassade bindningar. För en liveartist betyder det att scenbyten kan styras från en MIDI-kontroller, ett keyboard eller annan extern utrustning, utan att man behöver använda musen.

    Bättre kontroll under spelning

    En viktig förbättring är att det nu går att ångra ett scenbyte även när transporten är igång. Transporten är den del av programmet som styr uppspelning, stopp och tidslinje. I praktiken betyder det att om man råkar byta till fel scen under ett framträdande finns det nu bättre möjligheter att backa.

    Giada 1.4.1 gör det också möjligt att byta namn på en kanal i alla scener samtidigt. Det kan låta som en liten detalj, men i större projekt med många scener kan det spara mycket tid. Om en kanal till exempel heter “Beat 1” men senare ska heta “Main drums” slipper användaren ändra namnet manuellt i varje scen.

    Programmet kan nu även visa inaktiva scener som saknar ljud eller åtgärder. Det gör projektets struktur tydligare och ger bättre överblick över vad som faktiskt händer i ett live-set.

    Förbättringar för ljudplugin och samplingar

    Giada 1.4.1 innehåller också flera förbättringar för ljudplugin. Stödet för plugin med mer komplicerade busslayouter har förbättrats. Det är viktigt eftersom moderna ljudplugin ibland använder flera in- och utgångar, särskilt när det handlar om mer avancerad ljudbearbetning.

    Flera fel relaterade till samplingar har också rättats. Bland annat har utvecklarna fixat problem där samplingar inte kunde spelas upp efter att de tagits bort från en scen. De har även åtgärdat ett fel där fel Wave-objekt kunde tas bort när en sample-kanal frigjordes.

    Sample Editor har dessutom fått förbättringar. Ett fel där pitchändringar inte fungerade korrekt i scener efter scen 1 har rättats. Det har även gjorts ändringar som hindrar verktyg från att fastna i ett avaktiverat läge när man växlar mellan scener.

    Färre krascher och bättre filhantering

    Den nya versionen rättar även flera buggar som kunde störa arbetsflödet. Ett fel som gjorde att tangentbordsbindningar inte kunde rensas korrekt har fixats. Programmet ska inte längre krascha när pluginbläddraren öppnas utan att några plugin hittas.

    Filbläddraren har också förbättrats. Tidigare kunde användaren felaktigt bläddra in i projektmappar på ett sätt som inte var avsett. Det är nu åtgärdat.

    Funktionen “copy to scene” för kanaler har också rättats, eftersom den tidigare kunde kopiera för många åtgärder. Dessutom har ett problem där alla kanalåtgärder inte gick att radera från alla scener blivit fixat.

    Öppen programvara för kreativa musiker

    Giada är öppen källkod och riktar sig till musiker som vill ha ett snabbt och flexibelt verktyg för live-looping och musikproduktion. Det är inte tänkt att vara en fullstor digital ljudstudio i stil med de mest avancerade DAW-programmen. I stället handlar Giada om direkt kontroll, låg tröskel och snabb respons.

    Det gör programmet intressant för elektroniska musiker, experimentella artister, livekodare, DJ:ar och andra som vill bygga musik i realtid. Särskilt MIDI-styrningen av scener i Giada 1.4.1 gör programmet mer användbart på scen, där varje klick och varje sekund räknas.

    Tillgängligt som källkod och Flatpak

    Giada 1.4.1 kan laddas ner från projektets officiella webbplats som källkod. Det finns även som universellt Flatpak-paket via Flathub, vilket gör det enkelt att köra programmet på många olika Linuxdistributioner.

    Utvecklarna rekommenderar dock i första hand att man använder paketet från den egna distributionens programförråd när det finns tillgängligt. Det brukar ge bäst integration med systemets ljudmiljö, pluginhantering och beroenden.

    Sammanfattning

    Giada 1.4.1 är en underhållsversion, men den innehåller flera viktiga förbättringar för den som använder programmet live. Möjligheten att växla scener via MIDI eller tangentbord gör programmet mer scenvänligt, medan förbättrad hantering av samplingar, plugin och kanalnamn gör arbetet smidigare.

    För användare som redan har börjat använda scenfunktionen i Giada 1.4-serien är detta en uppdatering som gör funktionen mer mogen och användbar. För nya användare visar Giada 1.4.1 tydligt vad programmet handlar om: snabb, direkt och kreativ musikproduktion med öppen källkod.

    https://www.giadamusic.com/index#download

    Teknisk faktaruta: Giada 1.4.1

    Program: Giada

    Version: 1.4.1

    Typ: Loopmaskin, sample-spelare och musikproduktionsverktyg

    Licens: Öppen källkod

    Målgrupp: DJ:ar, liveartister, elektroniska musiker och ljudexperimenterare

    Viktigaste nyheten: Stöd för att växla scener via tangentbord eller MIDI med egna bindningar.

    Scener: Används för att skapa olika delar av ett liveframträdande, till exempel intro, vers, break eller klimax.

    Förbättrat arbetsflöde: Det går nu att ångra scenbyte när transporten är igång och byta namn på en kanal i alla scener samtidigt.

    Ljudplugin: Förbättrat stöd för plugin med mer avancerade busslayouter.

    Buggrättningar: Rättar problem med samplingar, scenkopiering, tangentbordsbindningar, pluginbläddrare och Sample Editor.

    Distribution: Finns som källkod och som Flatpak via Flathub. Utvecklarna rekommenderar i första hand paket från den egna Linuxdistributionens förråd.

  • Parrot 7.2 släppt – säkerhets-Linux får viktig patch mot ”Copy Fail”

    Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har fått viktiga förbättringar.

    Parrot OS 7.2 är nu officiellt tillgängligt för nedladdning. Den nya versionen är särskilt intressant för säkerhetsintresserade, systemadministratörer och etiska hackare eftersom den innehåller en uppdaterad Linuxkärna med skydd mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”. Samtidigt fortsätter Parrot-projektet sin övergång till KDE Plasma som huvudsaklig skrivbordsmiljö och uppdaterar en lång rad verktyg för penetrationstestning och IT-säkerhet.

    Vad är Parrot OS?

    Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är byggd för säkerhetsarbete, digital forensik, anonymitet, utveckling och testning. Man kan se den som ett specialverktyg snarare än ett vanligt skrivbordsoperativsystem.

    Där vanliga Linuxdistributioner fokuserar på kontorsprogram, webbsurf och multimedia, kommer Parrot med färdiga verktyg för att analysera nätverk, testa webbsidor, undersöka system och hitta säkerhetsbrister.

    Skydd mot den allvarliga sårbarheten Copy Fail

    Den stora nyheten i Parrot 7.2 är att systemet levereras med Linux 6.19.13. Den versionen är patchad mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”.

    Sårbarheten kan enligt uppgifterna göra det möjligt för en lokal användare att höja sina rättigheter och få root-behörighet. Det är allvarligt eftersom root är den högsta behörighetsnivån i Linux. En angripare som redan har begränsad åtkomst till en dator kan i värsta fall ta full kontroll över systemet.

    För vanliga användare kan en sådan sårbarhet låta abstrakt, men i praktiken handlar det om gränsen mellan en vanlig användare och systemets absoluta maktcentrum. Linux bygger på tydliga behörigheter: en vanlig användare ska inte kunna ändra systemfiler, läsa andras privata data eller styra kärnan. När en lokal privilegiehöjning fungerar bryts den modellen.

    KDE Plasma fortsätter som standardmiljö

    Parrot 7.2 bygger vidare på Parrot 7-serien, där projektet tidigare bytte standardmiljö från MATE till KDE Plasma. Den nya versionen använder KDE Plasma 6.3.6 som skrivbordsmiljö.

    Samtidigt finns det även utgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment. Det gör att användare kan välja mellan ett mer modernt och funktionsrikt skrivbord eller lättare miljöer som passar bättre i virtuella maskiner och på enklare hårdvara.

    Bygger på Debian 13.4 ”Trixie”

    En annan viktig del är att Parrot 7.2 innehåller uppdateringar från Debian 13.4 ”Trixie”. Eftersom Parrot bygger på Debian innebär det att mycket av stabiliteten och paketbasen kommer därifrån, medan Parrot-lagret ovanpå tillför säkerhetsverktyg, specialanpassningar och egna menyer.

    Resultatet blir ett system som kombinerar Debians breda paketarkiv med ett mer specialiserat fokus på cybersäkerhet.

    Många säkerhetsverktyg har uppdaterats

    Flera kända säkerhetsverktyg har uppdaterats i Parrot 7.2. Bland annat nämns:

    Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1.

    Det är verktyg som används för allt från webbtestning och Active Directory-analys till nätverkskartläggning och simulering av angrepp i kontrollerade miljöer.

    För den som arbetar med IT-säkerhet är sådana uppdateringar viktiga. Säkerhetsverktyg måste följa med när verkliga system förändras. Nya versi”Dataingenjör? Vad fan är en dataingenjör? Påhittade titlar som de har köpt på en marknad i hemlandet. Lite som de där som kallar sig läkare, men har lägre kompetens än en svensk sjuksköterska.”oner av Windows, Linux, webbservrar, molntjänster och autentiseringssystem kräver att testverktygen också utvecklas. Annars riskerar säkerhetstestaren att använda gamla metoder mot nya miljöer och missa viktiga brister.

    Förbättrad meny och fortsatt arbete med Go-kodbasen

    Parrot 7.2 innehåller också förbättringar i Parrot Menu, där nya skrivbordsposter lagts till samtidigt som arbetet med den nya Go-baserade kodbasen fortsätter.

    Det låter kanske som en detalj, men menyerna är centrala i en säkerhetsdistribution. När hundratals verktyg finns installerade måste de vara logiskt organiserade, annars blir systemet snabbt svåranvänt.

    Förbättringar för Docker, virtuella maskiner och sidoprojekt

    Projektet har även förbättrat parrot-themes och parrot-tools, men mycket av arbetet i denna version har lagts på infrastruktur, Docker-containrar och olika sidoprojekt runt operativsystemet.

    Det visar att Parrot inte bara utvecklas som en ISO-fil för installation på datorer, utan som ett helt ekosystem med stöd för virtuella maskiner, containrar, WSL och specialutgåvor.

    Bättre hantering av Flatpak-paket

    En praktisk nyhet är att Parrot 7.2 får en inbyggd kontroll för Flatpak-paket, så att uppdateringar av sådana paket kan hanteras automatiskt.

    Flatpak används ofta för att installera program fristående från distributionens vanliga paketsystem. För användaren betyder det enklare underhåll och mindre risk att program ligger kvar i gamla versioner.

    Finns i flera olika utgåvor

    Parrot 7.2 finns som Home och Security live-editions för 64-bitars system. Det finns även färdiga avbilder för Docker, virtuella maskiner, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box.

    Dessutom finns särskilda skrivbordsutgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment.

    Security Edition är den mest kompletta varianten för penetrationstestning, digital forensik, reverse engineering och säkerhetsforskning. Home Edition passar bättre för den som vill ha Parrot som ett mer allmänt Linuxsystem med integritets- och säkerhetsfokus.

    Så uppdaterar befintliga användare

    För den som redan använder Parrot krävs ingen ominstallation. Systemet kan uppdateras med:

    Parrot Updater har också uppdaterats till version 2.0.8. Den nya versionen ska ge en bättre uppdateringsupplevelse, särskilt för användare som uppgraderar från Parrot 6 ”Lory”.

    En viktig men lågmäld säkerhetsrelease

    Parrot 7.2 är inte en version som främst handlar om ett nytt utseende eller stora synliga nyheter. Det är snarare en underhålls- och säkerhetsrelease där kärnan, verktygen och infrastrukturen har fått viktiga förbättringar.

    För en vanlig Linuxanvändare kan det låta torrt, men för den som arbetar med säkerhet är just detta avgörande. Ett verktygssystem måste vara uppdaterat, pålitligt och snabbt kunna hantera nya sårbarheter.

    Med Linux 6.19.13, patchen mot Copy Fail, uppdaterade säkerhetsverktyg och fortsatt utveckling av KDE-baserade Parrot 7-serien visar projektet att det vill vara mer än bara ännu en Kali-konkurrent. Parrot försöker bygga en komplett arbetsmiljö för cybersäkerhet, där både skrivbord, verktyg, containrar och specialutgåvor hänger ihop.

    https://parrotsec.org/download

    Teknisk faktaruta: Parrot OS 7.2

    Distribution: Parrot OS 7.2

    Bas: Debian 13.4 ”Trixie”

    Linuxkärna: Linux 6.19.13

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.6

    Alternativa skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment

    Viktig säkerhetsfix: Patch mot sårbarheten ”Copy Fail”

    Uppdaterade verktyg: Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1

    Utgåvor: Home, Security, Docker, VM, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box

    Nyheter: Förbättrad Parrot Menu, bättre Flatpak-hantering, förbättrat VM-stöd och uppdaterad Parrot Updater 2.0.8

    Uppdatering från befintlig installation:

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
  • CachyOS släpper ny ISO: snabbare, smartare och enklare Linux för vanliga användare

    CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot att bli både kraftfullare och mer lättanvänd.

    Linuxvärlden rör sig snabbt, och få distributioner försöker kombinera hög prestanda med användarvänlighet lika tydligt som CachyOS. Den Arch Linux-baserade distributionen har nu fått en ny ISO-utgåva för april 2026, och den innehåller flera förändringar som märks både för nybörjare och mer erfarna Linuxanvändare.

    Den största nyheten är att Shelly blir ny standardapp för grafisk pakethantering. Det innebär att användare enklare kan installera program utan att behöva använda terminalen.

    Shelly ersätter Octopi

    Tidigare använde CachyOS pakethanteraren Octopi som grafiskt verktyg för att installera och hantera program. I den nya utgåvan ersätts Octopi av Shelly, utvecklad av Zoey Bauer.

    Det som gör Shelly särskilt intressant är att den samlar flera olika programkällor på ett ställe. Användare kan installera program från AUR, Flathub, FlatpakRef-filer, AppImage och lokala källfiler.

    För den som är ny i Linux kan det här göra stor skillnad. I stället för att behöva förstå flera olika system för programinstallation får användaren ett mer samlat och visuellt gränssnitt.

    Ett modernare skrivbord med KDE Plasma

    Den nya ISO:n levereras med Linux 6.18 LTS, alltså en långtidssupportad Linuxkärna. Det ger en stabil grund för systemet.

    Som standard används KDE Plasma 6.6.4, tillsammans med KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04. KDE Plasma är en av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna i Linuxvärlden och påminner till viss del om klassiska skrivbordsmiljöer från Windows, men med betydligt större frihet.

    För användare betyder det en modern skrivbordsmiljö med bättre prestanda, fler inställningsmöjligheter och ett utseende som går att förändra i detalj.

    Bättre installation och tryggare återställning

    Installationsprogrammet Calamares har också förbättrats. En viktig nyhet är att systemet nu skapar en ren ögonblicksbild direkt efter installationen. Den sparas permanent och fungerar som en säker återställningspunkt.

    Det är ungefär som att systemet säger: ”Här fungerade allt från början.” Om något senare går fel kan användaren återgå till denna grundnivå.

    Dessutom är GRUB os-prober nu aktiverat som standard. Det gör att installationsprogrammet lättare hittar andra operativsystem på datorn, exempelvis Windows eller en annan Linuxdistribution. För den som vill köra flera system på samma maskin blir installationen smidigare.

    Mer integritet med DNS over HTTPS

    Även välkomstappen i CachyOS har fått nya funktioner. Den stödjer nu DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.

    DNS kan beskrivas som internets telefonkatalog. När du skriver in en webbadress måste datorn översätta namnet till en faktisk adress på nätet. Med DNS over HTTPS krypteras den kommunikationen, vilket gör det svårare för utomstående att se vilka webbplatser du försöker nå.

    Den nya DNS-sidan i CachyOS Welcome låter användaren testa hastigheten på olika servrar, automatiskt välja den snabbaste och lägga till egna alternativ.

    Smartare hårdvarustöd

    CachyOS har länge profilerat sig som en distribution med fokus på prestanda och hårdvaruoptimering. I aprilutgåvan fortsätter det arbetet.

    Verktyget chwd, som hjälper till att upptäcka och konfigurera hårdvara, har fått flera förbättringar. Det kan nu automatiskt konfigurera fingeravtrycksläsare för sudo-kommandon, vilket gör att användaren kan bekräfta administrativa åtgärder med fingeravtryck i stället för lösenord.

    Systemet kan också känna igen vissa Intel-processorer för bättre energisparfunktioner och hantera fler specialfall på bärbara datorer.

    För handhållna enheter förbättras stödet för bland annat ROG Xbox Ally, och Surface Pro 4 får en särskild Wi-Fi-profil för Marvell AVASTAR 88W8897.

    Bättre respons från NVMe-diskar

    En mer teknisk, men viktig, förändring finns i cachyos-settings. Standardinställningen för NVMe-diskars I/O-schemaläggare ändras från none till kyber.

    Förenklat handlar detta om hur systemet prioriterar läsning och skrivning till snabba SSD-diskar. Med kyber vill utvecklarna ge bättre respons när flera saker händer samtidigt, till exempel när systemet uppdateras, filer kopieras och program startas på samma gång.

    För vanliga användare kan det märkas som ett mer följsamt system under belastning.

    NVIDIA, AMD och fler grafiska förbättringar

    Den nya versionen innehåller också flera grafikkortsrelaterade justeringar.

    För AMD-grafik används nu ett annat Plymouth-tema, alltså den grafiska startbilden som visas när systemet startar. Det tidigare temat kunde orsaka problem på vissa bärbara datorer med extern skärm.

    På NVIDIA-sidan har utvecklarna tagit bort den tvingade Xorg-sessionen från vissa äldre 470xx-profiler. Det förbättrar kompatibiliteten med moderna inloggningshanterare. Samtidigt har problematiska energisparinställningar tagits bort på grund av buggar med NVIDIA 595-drivrutinen.

    Färre skrivbordsmiljöer, mer fokus

    CachyOS har även städat upp bland skrivbordsalternativen. UKUI har tagits bort från installationsvalen, medan GNOME-paketvalet har moderniserats.

    Samtidigt har ett nytt alternativ lagts till: MangoWM med DMS shell. Det riktar sig främst till användare som vill ha en lättare, mer specialiserad fönsterhanterarmiljö.

    Ingen manuell åtgärd för befintliga användare

    För den som redan kör CachyOS krävs inga särskilda manuella steg. Det räcker att uppdatera systemet som vanligt med kommandot sudo pacman -Syu.

    Det går också att använda grafiska verktyg som Plasma Discover.

    Ett steg mot ett mer tillgängligt Arch-system

    CachyOS bygger på Arch Linux, en distribution som ofta förknippas med avancerade användare, terminalkommandon och stor kontroll. Med den här utgåvan fortsätter CachyOS att försöka göra Arch-världen mer tillgänglig utan att släppa fokus på prestanda.

    Shelly som standardverktyg, DNS over HTTPS, bättre hårdvaruigenkänning, fingeravtrycksstöd och en trygg återställningspunkt efter installationen gör systemet mer användarvänligt.

    Det är fortfarande en Linuxdistribution för den som vill ha kontroll och moderna paket, men aprilutgåvan visar tydligt att kraft och enkelhet inte måste vara motsatser.

    https://cachyos.org/download

    Teknisk fakta: CachyOS ISO april 2026

    Distribution: CachyOS

    Bas: Arch Linux

    ISO-utgåva: April 2026

    Linuxkärna: Linux 6.18 LTS

    Standardmiljö: KDE Plasma 6.6.4

    KDE-komponenter: KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04

    Ny pakethanterare: Shelly ersätter Octopi

    Paketkällor: AUR, Flathub, FlatpakRef, AppImage och lokala källfiler

    Installerare: Calamares

    Bootloader: GRUB med os-prober aktiverat som standard

    Integritet: DNS over HTTPS via CachyOS Welcome

    Hårdvarustöd: Förbättrad chwd-detektering för fingeravtrycksläsare, Intel-processorer och handhållna enheter

    Lagring: NVMe I/O-schemaläggare ändrad från none till kyber

    Grafik: Ny Plymouth-startbild för AMD GPU:er

    NVIDIA: Uppdaterade profiler och borttagen tvingad Xorg-session för 470xx

    Borttaget: UKUI som skrivbordsval

    Nyhet: MangoWM med DMS shell som installationsalternativ

    Uppdatering: Befintliga användare kan uppdatera med sudo pacman -Syu



  • Marknote 1.5 – en modern anteckningsapp för Linux får stora förbättringar

    KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och hantera stora samlingar av anteckningar.

    KDE-projektet har släppt Marknote 1.5, en ny version av den grafiska anteckningsappen för Linux. Programmet är utvecklat för att göra det enkelt att skriva, organisera och hantera anteckningar i Markdown-format, samtidigt som användaren får ett bekvämt WYSIWYG-gränssnitt – det vill säga att texten visas ungefär så som den kommer att se ut när den är färdig.

    Den nya versionen innehåller flera efterfrågade funktioner som gör appen mer flexibel både för vanliga användare och för dem som föredrar att arbeta direkt i Markdown-kod.

    Nytt källkodsläge för avancerade användare

    En av de största nyheterna i Marknote 1.5 är ett så kallat Source Mode. I detta läge kan användaren helt hoppa över det visuella redigeringsgränssnittet och i stället arbeta direkt i Markdown-koden.

    Det gör programmet mer attraktivt för utvecklare, tekniska skribenter och andra som vill ha full kontroll över hur texten är uppbyggd. Samtidigt behåller Marknote sin styrka som ett lättanvänt visuellt anteckningsverktyg för dem som föredrar att arbeta utan kod.

    Wiki-länkar gör anteckningar mer sammanlänkade

    En annan stor förbättring är stöd för wiki-liknande interna länkar. Det innebär att användare kan länka anteckningar till varandra på ett sätt som påminner om hur Wikipedia fungerar.

    Med denna funktion kan man skapa ett nätverk av relaterade anteckningar, något som gör det lättare att bygga upp en personlig kunskapsbas eller ett system för research och idéer. Programmet kan dessutom hitta anteckningar i olika anteckningsböcker när man skapar sådana länkar.

    Sök och ersätt i hela texten

    Marknote 1.5 introducerar också fulltextsökning med sök-och-ersätt-funktion. Detta gör det möjligt att snabbt hitta och ändra ord eller formuleringar i en anteckning, något som tidigare saknades.

    Funktionen är särskilt användbar när man arbetar med längre dokument eller när man vill standardisera vissa begrepp i sina anteckningar.

    Integrerat stöd i KDE Plasma

    För användare av skrivbordsmiljön KDE Plasma finns ytterligare en nyhet: ett KRunner-plugin. Med detta plugin kan man söka efter och öppna sina anteckningar direkt från KRunner – det snabba kommandofältet i Plasma.

    Det innebär att anteckningar kan nås nästan lika snabbt som program eller filer.

    Smidigare organisation av anteckningar

    Den nya versionen gör det också enklare att hantera stora samlingar av anteckningar. Bland förbättringarna finns:

    • visning av hur många anteckningar varje anteckningsbok innehåller
    • möjlighet att flytta anteckningar mellan anteckningsböcker via drag-och-släpp
    • en ny funktion för att duplicera anteckningar
    • stöd för att skapa mallar för återkommande typer av anteckningar

    Dessa funktioner gör Marknote mer praktiskt för studier, projektarbete och dokumentation.

    Nya animationer och förbättrad användarupplevelse

    Utvecklarna har också lagt till nya animationer för anteckningar, anteckningsböcker och sökfältet. Dessutom har de återinfört mjuka övergångar i sidomenyn, vilket gör navigeringen mer dynamisk.

    Dialogrutan Quick Sketch har också fått fullt stöd för ångra och gör om, något som gör snabbanteckningar mindre riskfyllda.

    Flera buggrättningar

    Som vanligt innehåller uppdateringen även flera stabilitetsförbättringar. Bland annat har utvecklarna förbättrat tabellformatering, gjort grid-hantering mindre frustrerande och löst ett Flatpak-problem som hindrade anteckningar från att öppnas via filhanterare.

    Ett annat fel som har åtgärdats gjorde att ändringstiden för en anteckning uppdaterades bara genom att den öppnades.

    Byggd för Markdown och öppen källkod

    Marknote är byggt med KDE:s Kirigami-ramverk, vilket gör att programmet fungerar bra både på traditionella skrivbord och på mer mobila gränssnitt.

    Alla anteckningar sparas som vanliga Markdown-filer, som standard i användarens dokumentmapp. Det betyder att filerna är lätta att säkerhetskopiera, synkronisera eller redigera i andra program.

    Den nya versionen av Marknote finns redan tillgänglig för Linux och kan installeras via Flatpak från Flathub eller som Snap-paket från Snapcraft.

    https://blogs.kde.org/2026/03/13/marknote-1.5

    Faktaruta: Marknote 1.5

    Typ: Anteckningsapp för Linux

    Gränssnitt: WYSIWYG och Source Mode

    Format: Sparar anteckningar som Markdown-filer

    Nya funktioner: Wiki-länkar, sök och ersätt, KRunner-plugin

    Plattform: Linux

    Teknik: Byggd med KDE Kirigami

    Installation: Flatpak och Snap

  • GNOME 50 närmar sig – ny version av skrivbordsmiljön får stöd för HDR-delning

    GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026.

    Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har nu släppt en Release Candidate (RC) av den kommande versionen GNOME 50. Det innebär att projektet går in i slutskedet av utvecklingen inför den planerade slutversionen den 18 mars 2026.

    En Release Candidate är i praktiken en nästan färdig version av programvaran. Om inga allvarliga fel upptäcks kan denna version bli identisk med den slutliga utgåvan.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, särskilt inom grafik, fjärrskrivbord och tillgänglighet.

    Stöd för HDR vid skärmdelning

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-skärmdelning. HDR (High Dynamic Range) gör att skärmar kan visa ett större dynamiskt ljusomfång och mer naturtrogna färger.

    Detta innebär att användare som delar sin skärm i videomöten eller fjärrsessioner kan överföra HDR-bildinformation när hårdvara och program stöder det. Funktionen är särskilt relevant för kreativa arbetsflöden som bildbehandling, videoredigering och spelutveckling.

    Förbättrad grafikprestanda

    Grafikhanteringen i GNOME förbättras också. Flera förändringar riktar sig mot bättre kompatibilitet och prestanda med NVIDIA Linux Graphics Driver.

    Samtidigt införs ett nytt färgläge kallat “sdr-native”, vilket gör att traditionellt SDR-material (Standard Dynamic Range) kan visas mer korrekt på moderna HDR-skärmar.

    GNOME 50 innehåller dessutom stöd för wp-color-management v2, ett modernt system för avancerad färghantering i grafikstacken.

    Fjärrskrivbord blir snabbare

    Fjärrskrivbordsfunktionen GNOME Remote Desktop får flera tekniska förbättringar.

    Systemet får explicit synkronisering av DMA-buffertar samt effektivare rendering genom Vulkan och VA-API.

    I praktiken innebär detta lägre latens och effektivare videoströmmar vid fjärrsessioner.

    Mindre förbättringar i appar och system

    Utöver de större förändringarna innehåller GNOME 50 också många mindre förbättringar i de inbyggda programmen.

    I kalenderprogrammet GNOME Calendar går det nu att navigera mellan datum i månadsöversikten med piltangenter.

    Kartprogrammet GNOME Maps kan visa olika typer av platser – till exempel busshållplatser och järnvägsstationer – när man planerar resor med kollektivtrafik.

    Programbutiken GNOME Software minns nu fönsterstorleken mellan starter och gör det möjligt att ta bort Flatpak-arkiv från systeminstallationen.

    Förbättrad tillgänglighet

    Skärmläsaren Orca får också flera uppdateringar.

    Bland nyheterna finns ett alternativ där funktionen “Say All” endast läser upp text som faktiskt visas på skärmen. Det gör det enklare att navigera och läsa långa webbsidor utan att bli överväldigad av onödig information.

    Programmet kan nu också läsa upp meddelanden från den aktiva chattkanalen, även om användaren arbetar i en annan applikation.

    Funktion uppskjuten till framtiden

    En funktion som många GNOME-användare väntat på – möjligheten att spara och återställa sessioner – var planerad för denna version. Utvecklarna har dock valt att skjuta upp den till en framtida release.

    Funktionen finns delvis i koden men är för närvarande dold.

    Snart färdig

    GNOME 50 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet, särskilt när det gäller modern grafik och färghantering. Om inga större problem upptäcks under testfasen kommer den slutliga versionen att publiceras den 18 mars 2026.

    Den nya versionen kommer därefter gradvis att integreras i Linuxdistributioner som Fedora Linux, Ubuntu och Arch Linux.

    Det här är GNOME

    GNOME är en av de mest använda skrivbordsmiljöerna för Linux och används som standard i flera stora distributioner. Projektet startade 1997 med målet att skapa en helt fri och öppen skrivbordsmiljö som är enkel att använda men samtidigt kraftfull. GNOME består av både själva användargränssnittet och ett stort antal integrerade program, till exempel filhanteraren Files, inställningspanelen Settings, kalendern GNOME Calendar och programbutiken GNOME Software. Skrivbordsmiljön bygger i dag på moderna tekniker som Wayland och GTK, och utvecklas av ett internationellt community av utvecklare och organisationer. Målet med GNOME är att erbjuda ett rent, konsekvent och användarvänligt gränssnitt för både nya och erfarna Linuxanvändare.

    https://www.gnome.org/sv

    Teknisk fakta: GNOME 50

    Version: GNOME 50 Release Candidate

    Slutversion väntas: 18 mars 2026

    Typ av uppdatering: Ny huvudversion av skrivbordsmiljön GNOME

    Det här väntas ingå i GNOME 50

    • Stöd för HDR vid skärmdelning
    • Förbättrad prestanda med NVIDIA-grafikdrivrutiner
    • Nytt färgläge: sdr-native
    • Stöd för wp-color-management v2
    • Bättre hantering av logind inhibitors i systemåtgärder
    • Fjärrskrivbord kan ta emot värdnamn för bättre kommunikation med PAM och loggar
    • Piltangentsnavigering i månadsvyn i GNOME Kalender
    • Ny inställning för Primary Sim Slot under Inställningar > WWAN
    • GNOME Maps visar platstyper som busshållplatser och järnvägsstationer
    • Lokaliserade resultat för kollektivtrafikresor via Transitous/MOTIS när data finns
    • GNOME Remote Desktop får explicit DMA buffer-synkronisering
    • Zero-copy-rendering med Vulkan och VA-API som standard i GNOME Remote Desktop
    • GNOME Software minns fönsterstorlek mellan omstarter
    • Möjlighet att ta bort Flatpak-fjärrkällor från systeminstallationen
    • Orca får nytt “Say All”-läge som bara läser upp synlig text
    • Orca kan läsa chattmeddelanden från aktivt rum även i andra program
    • Orca får stöd för GSettings

    Inte med i denna version

    • Session save/restore har skjutits upp till en framtida GNOME-version
    • Tone mapping med HDR i Mutter har inaktiverats i denna Release Candidate
  • Bottles 62.0 gör Windows-appar smidigare på Linux

    Bottles 62.0 tar ytterligare ett steg mot att göra Windows-program mer sömlösa på Linux. Med förbättrad grafikkortsigenkänning, bättre integration i Flatpak-miljöer och tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering fortsätter verktyget att förenkla livet för användare som vill köra Windows-appar utan att lämna sin Linux-miljö.

    Den öppna källkodsapplikationen Bottles har släppt version 62.0. Programmet fungerar som en grafisk hanterare för Wine och gör det enklare att köra Windows-applikationer och spel på Linux. Den nya versionen fokuserar på förbättrad kompatibilitet, bättre integration med skrivbordsmiljön och tydligare återkoppling till användaren.

    Förbättrad igenkänning av grafikkort

    En viktig teknisk förbättring gäller hur grafikkort identifieras. Tidigare kunde vissa enheter som klassificerades som ”Display controller” missas av systemet. Det innebar att en del datorer inte fick korrekt grafikacceleration när Windows-program kördes.

    I version 62.0 har detta åtgärdats. Resultatet är bättre kompatibilitet och stabilare grafikhantering, särskilt för system med ovanligare eller integrerade grafikkretsar.

    Smartare integration i Flatpak-miljöer

    En annan nyhet är stöd för den så kallade Dynamic Launcher-portalen. Det är särskilt relevant för installationer via Flatpak, där program körs i en isolerad sandbox.

    Tidigare hade sandboxade program begränsade möjligheter att skapa startmenyikoner (.desktop-filer) i värdsystemet. Med det nya stödet kan Bottles nu skapa och hantera sådana startposter på ett korrekt sätt. Det gör att Windows-program som installeras via Bottles integreras bättre i Linux-skrivbordet och känns mer som vanliga inhemska applikationer.

    Tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering

    Säkerhetskopiering och återställning av så kallade Wine-prefix är centrala funktioner i Bottles. I den nya versionen visas nu detaljerad förloppsinformation under dessa processer.

    Det innebär att användaren får tydligare besked om hur långt operationen har kommit, vilket minskar osäkerhet och gör verktyget mer användarvänligt.

    Justerad hantering av FSR för spel

    FSR (FidelityFX Super Resolution), en teknik för uppskalning som kan förbättra spelprestanda, har också fått en förändrad hantering. Tidigare kunde FSR aktiveras på Wine-nivå. I version 62.0 har detta tagits bort, och FSR används nu endast när program körs under Gamescope.

    Detta minskar risken för konflikter mellan olika lager i grafikstacken och gör beteendet mer förutsägbart för spelare.

    Mindre förbättringar med praktisk betydelse

    Utöver de större förändringarna innehåller uppdateringen flera mindre förbättringar. Verktyget bottles-cli fungerar åter korrekt i Flatpak-baserade utvecklingsbyggen. Det går nu också att lägga till giltiga systemmiljövariabler utan problem med validering. Dessutom har en bugg i den dagliga donationspåminnelsen rättats till, och översättningarna har uppdaterats.

    Ett steg mot mer sömlös kompatibilitet

    Bottles 62.0 är ingen dramatisk omvälvning, men representerar ett tydligt steg framåt i arbetet med att göra Windows-program mer tillgängliga på Linux. Genom förbättrad hårdvarustöd, bättre skrivbordsintegration och tydligare användaråterkoppling fortsätter projektet att minska tröskeln mellan de två världarna.

    För många användare innebär det att behovet av dubbelstart eller virtuella maskiner blir allt mindre – och att Linux kan fungera som primär plattform även i miljöer där vissa Windows-program fortfarande är nödvändiga.

    https://usebottles.com

    Fakta: Bottles 62.0
    Vad är det?
    GUI-baserad prefix-hanterare för Wine som förenklar körning av Windows-appar på Linux.
    Nyckelnyheter
    Dynamic Launcher portal-stöd, förbättrad GPU-detektering, samt synlig progress vid backup/restore.
    GPU-fix
    Rättar upptäckt av grafik som tidigare hamnade i kategorin “Display controller”.
    Flatpak
    Förbättrad skrivbordsintegration via .desktop-hantering och fix för bottles-cli i dev-builds.
    Backup/Restore
    Detaljerad förloppsvisning under säkerhetskopiering och återställning.
    FSR
    Wine-nivå-FSR borttagen; FSR sätts nu endast vid körning under Gamescope.
    Övrigt
    Miljövariabler kan läggas till utan valideringsstrul, donationsprompt-bugg fixad, uppdaterade översättningar.
  • NotepadNext 0.13 – klassisk enkelhet med moderna förbättringar

    NotepadNext 0.13 tar ett tydligt kliv framåt genom att kombinera den klassiska enkelheten från Notepad++ med moderna funktioner för tryggare och smidigare arbete. Med autosparade sessioner, stöd för arbetsytor och flera efterfrågade förbättringar stärker uppdateringen editorns roll som ett lättviktigt men kraftfullt verktyg för både kod och textredigering.

    NotepadNext, en modern och plattformsoberoende nytolkning av Notepad++, har släppts i version 0.13. Fokus ligger på att förbättra arbetsflödet utan att göra programmet tyngre eller mer komplext. Resultatet är en uppdatering som främst riktar sig till användare som vill ha en snabb, pålitlig och okomplicerad kod- och textredigerare.

    Autosparade sessioner ökar tryggheten

    Den mest märkbara nyheten i version 0.13 är autosparade sessioner. Alla öppna filer sparas automatiskt var 60:e sekund. Vid en krasch, omstart eller oavsiktlig stängning kan arbetet återställas nästan exakt där det lämnades. Funktionen är särskilt värdefull vid längre redigeringspass eller när man arbetar med många filer samtidigt.

    Workspace-läge för arbete med hela mappar

    NotepadNext får nu ett workspace-läge som gör det möjligt att öppna en hel katalog som arbetsyta. Detta aktiveras via den nya kommandoradsflaggan --workspace. Funktionen förenklar hantering av projekt som består av flera filer och gör editorn mer användbar även utanför enstaka filredigering.

    Nya och förbättrade redigeringsfunktioner

    Uppdateringen innehåller flera förbättringar som ger användaren mer kontroll över gränssnitt och beteende. Det går nu att slå av och på radnummer, inaktivera automatisk URL-markering samt klicka direkt på EOL-indikatorn i statusfältet. En ny funktion gör det möjligt att ta bort dubbla rader, inklusive upprepade rader i följd. Markörens beteende har justerats för att bättre respektera markerade områden, och sökresultat använder nu en enhetlig typsnittsstorlek för bättre läsbarhet.

    Buggfixar och förbättrad stabilitet

    Version 0.13 åtgärdar flera praktiska problem som tidigare kunde störa arbetsflödet. Hanteringen av filsökvägar vid start av flera instanser har förbättrats, liksom dialogen för omladdning av ändrade filer. Det finns nu också stöd för att ange en standardkatalog vid filöppning. Session- och omladdningslogiken har finjusterats för att minska avbrott under längre arbetspass.

    Utökat språk- och syntaxstöd

    På syntaxsidan har stöd för Abaqus lagts till. Lokaliseringen har samtidigt utökats med nya översättningar till italienska och tyska, uppdateringar för brasiliansk portugisiska och ukrainska samt ett uppfräschat portugisiskt språkstöd.

    Tillgänglighet på Linux

    För Linuxanvändare finns NotepadNext tillgänglig både som Flatpak och som AppImage, vilket gör installationen enkel oavsett distribution.

    Sammanfattning

    NotepadNext 0.13 är en tydlig förbättring som bygger vidare på programmets grundidé: snabbhet, enkelhet och fokus på själva redigeringen. Med autosparade sessioner och workspace-stöd tar editorn ett steg framåt utan att förlora sin lättviktiga karaktär, vilket gör den till ett attraktivt alternativ för både vardagsanvändare och utvecklare.

    Så här installera du Notepadnext på ubuntu och debian.

    Ubuntu och Debian kan NotepadNext installeras helt via terminalen med hjälp av Flatpak. Nedan är ett komplett exempel som visar varje steg i ordning.

    Först installerar du Flatpak om det inte redan finns på systemet:

    sudo apt update
    sudo apt install flatpak
    

    Därefter lägger du till Flathub, som är det officiella programförrådet där NotepadNext finns:

    sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
    

    När Flathub är aktiverat kan du installera NotepadNext:

    flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
    

    Efter installationen kan programmet startas direkt från terminalen:

    flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
    

    NotepadNext kommer nu även att synas i programmenyn tillsammans med övriga installerade program. Uppdateringar hanteras automatiskt via Flatpak, vilket gör att du alltid har tillgång till den senaste versionen utan extra arbete.

    Installation av NotepadNext på Ubuntu/Debian (Flatpak)
    1) Installera Flatpak
    sudo apt update
    sudo apt install flatpak
      
    2) Lägg till Flathub
    sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
      
    3) Installera NotepadNext
    flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
      
    4) Starta programmet
    flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
      
  • Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS.

    Efter nästan tre års väntan är Transmission 4.1 här – en rejäl uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som länge varit favorit bland användare som vill ha något snabbt, resurssnålt och utan reklam.

    Transmission är känd för sitt minimalistiska tänk: den finns med både GTK- och Qt-gränssnitt, kan köras helt utan grafiskt gränssnitt som bakgrundsdaemon, och styras via ett kraftfullt webbgränssnitt. Med version 4.1 tar projektet nu ett stort kliv framåt, både tekniskt och användarmässigt.

    Bättre nätverk – redo för framtidens internet

    En av de största nyheterna i Transmission 4.1 är förbättrat stöd för IPv6. Programmet klarar nu både IPv6-trackers och så kallade dual-stack-trackers, vilket gör det bättre anpassat för moderna nätverk. Även lokal peer discovery via IPv6 stöds nu, vilket kan ge snabbare anslutningar i lokala nät.

    Utöver detta har utvecklarna förbättrat hanteringen av äldre trackers som fortfarande använder BEP-7, vilket gör att även gamla torrents fungerar bättre.

    Smartare nedladdning – mer kontroll för användaren

    Transmission 4.1 introducerar flera funktioner som ger användaren större kontroll:

    • Sekventiell nedladdning (valfritt) – perfekt för streaming av media medan filen laddas ner
    • Möjlighet att verifiera en torrent direkt efter avslutad nedladdning
    • Förbättrad hantering av mycket stora torrents
    • Bättre stöd för både krypterade (MSE) och okrypterade anslutningar

    För avancerade användare finns även stöd för att välja om Transmission ska föredra µTP eller TCP, via en ny inställning i settings.json.

    Snabbare, tystare och resurssnålare

    På insidan har Transmission 4.1 fått flera optimeringar:

    • Förbättrad DHT-prestanda
    • Snabbare µTP-nedladdningar
    • Mindre CPU- och RAM-användning
    • Minskad logg-spam tack vare smartare cache av IP-adresser
    • Separata portkontroller för IPv4 och IPv6

    Dessutom har HTTP-trackers blivit säkrare tack vare en mer robust tolkning av svaren.

    Nytt och förbättrat gränssnitt – oavsett plattform

    Alla gränssnitt har fått kärlek i den här versionen:

    GTK-klienten

    • Använder nu systemets inbyggda filväljare
    • Uppdaterade färger som matchar macOS och webbklienten
    • Bättre Flatpak-stöd och förbättrad tillgänglighet

    Qt-klienten

    • Anpassningsbar URL-sökväg vid fjärranslutning
    • Färgkodade förloppsindikatorer för olika torrentlägen
    • Stöd för etiketter (Labels) från webbklienten
    • ETA även i kompakt vy

    Webbklienten

    • Ny högkontrast-tema
    • Dra-och-släpp för att lägga till torrents
    • Fler filtreringsmöjligheter (integritet, felstatus)
    • Förbättrad mobil- och pekskärmsanvändning
    • Mer detaljerad visning av datum, tid och seed-status

    För power users och automatisering

    Verktyget transmission-remote har också fått viktiga nyheter, bland annat:

    • Sekventiell nedladdning från en specifik del av filen
    • Stöd för mycket långa ETA-tider (månader och år!)
    • Förbättrad sortering och nya gränser för inaktiv seedning

    Samtidigt introduceras ett helt nytt JSON-RPC-API som följer standarden JSON-RPC 2.0, vilket gör Transmission ännu mer attraktivt för automatisering och integration i andra system.

    Sammanfattning

    Transmission 4.1 är inte bara en vanlig uppdatering – det är en tydlig signal om att projektet lever och utvecklas aktivt. Med bättre nätverksstöd, fler avancerade funktioner, snyggare gränssnitt och lägre resursförbrukning fortsätter Transmission att vara ett av de mest eleganta och effektiva BitTorrent-alternativen på marknaden.

    Version 4.1 finns att ladda ner som källkod, samt färdiga paket för macOS och Windows, via projektets GitHub-sida.

    https://github.com/transmission/transmission/releases/tag/4.1.0

    FAKTARUTA: Transmission 4.1
    Typ: BitTorrent-klient (open source)
    Gränssnitt: GTK, Qt, Web UI + daemon
    Stora nyheter: IPv6/dual-stack trackers, IPv6 Local Peer Discovery
    Nerladdning: Valfri sekventiell nedladdning + verifiera direkt efter slutfört
    Prestanda: Förbättrad DHT och µTP, lägre CPU/RAM
    API: Ny JSON-RPC 2.0-kompatibel RPC
    Extra: preferred_transport (µTP/TCP) + cache-size-mb=0 för att stänga diskcache
  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare.

    Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan i 3.3-serien, som går under namnet ”Far Above the Clouds”, och den innehåller både synliga förbättringar för användaren och en lång rad korrigeringar i bakgrunden. Amarok utvecklas som fri programvara inom KDE community och är främst riktad till Linux-användare som vill ha en kraftfull musikspelare med avancerad samlingshantering.

    Mer information direkt i låtinformationen

    En av de mest märkbara nyheterna är att Amarok nu kan visa tidsstämpeln för när en låt lades till i musiksamlingen direkt i dialogen för låtens taggar. Tidigare var denna information endast tillgänglig via samlingssökningen, men visas nu direkt i låtinformationen, förutsatt att det använda ljudbakänden stöder funktionen. Det ger användaren bättre överblick över sin samling utan extra klick.

    Intuitivare beteende i samlingsbläddraren

    Samlingsbläddraren har justerats för att bättre motsvara vad många användare förväntar sig. Enkelklick används nu för att öppna objekt, medan dubbelklick lägger till dem i spellistan. Förändringen gör arbetet med stora musikbibliotek snabbare och mer konsekvent, särskilt för dem som ofta bläddrar mellan artister, album och låtar.

    Uppdaterad teknisk grund

    På den tekniska sidan har Amarok 3.3.2 nu ett beroende av KDE Frameworks 6.5. Det innebär att spelaren fortsätter att moderniseras och hålls i linje med den senaste utvecklingen inom KDE-ekosystemet, något som på sikt ger bättre integration, prestanda och underhållbarhet.

    Omfattande buggfixar

    Utöver användargränssnittet innehåller uppdateringen ett stort antal buggfixar. Bland annat har problem med Magnatune-samlingen rättats, både när det gäller uppdateringar och uppspelning. Spellistans layoutredigerare har förbättrats, systemnotiser hanteras stabilare och ett fel som kunde göra spelaren låst vid upprepade ändringar av ljudets mute-läge har åtgärdats.

    Även podcasts har fått uppmärksamhet, där sorteringen nu fungerar korrekt för vissa problematiska flöden. Dessutom har fel rättats som gjorde att strömmande URL:er inte alltid sparades korrekt i spellistefiler.

    Tillgänglighet

    Amarok 3.3.2 finns redan tillgänglig som källkod för den som vill bygga programmet själv. För de flesta användare kommer uppdateringen via paketförråd i respektive Linuxdistribution, och Flatpak-versionen på Flathub väntas uppdateras inom kort. Uppdateringen markerar ännu ett steg mot en mer stabil och användarvänlig Amarok-upplevelse.

    https://flathub.org/en/apps/org.kde.amarok

    FAKTARUTA: AMAROK 3.3.2
    • Typ: Öppen källkod – musikspelare för Linux (KDE)
    • Serie: 3.3 “Far Above the Clouds” (andra buggfixsläppet)
    • Ny detalj i låtinfo: “Tillagd i samlingen”-tidsstämpel syns i taggdialogen (om backend stöder)
    • Samlingsbläddrare: Enkelklick öppnar • Dubbelklick lägger till i spellistan
    • Tekniskt: Beror nu på KDE Frameworks 6.5
    • Buggfixar (urval): Magnatune, spellistlayout, systemnotiser, mute-låsning, podcast-sortering, sparande av stream-URL:er i spellistor
    • Tillgänglighet: Källkod nu • Paket i distributioner rullas ut • Flathub/Flatpak uppdateras normalt kort därefter
  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren.

    Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på väg mot en ny större version. KDE Plasma 6.6 väntas släppas den 17 februari 2026 och innehåller en ovanligt bred uppsättning förbättringar som spänner över grafik, säkerhet, tillgänglighet, batterihantering och spel. Det här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ny inloggningshanterare: Plasma Login Manager

    En av de mest uppmärksammade förändringarna är introduktionen av Plasma Login Manager, en ny inloggningshanterare som på sikt kan ersätta SDDM. Tanken är att skapa en tätare integration mellan inloggning, skrivbord och Wayland-sessionen. För användaren innebär det en mer sammanhållen upplevelse redan från första skärmen, särskilt i distributioner som levereras med KDE Plasma som standard, exempelvis Fedora Linux 44 samt Arch-baserade alternativ.

    Justerbar skärpa för hela skärmen

    På system som kör Linux-kärna 6.19 inför Plasma 6.6 möjligheten att justera den visuella skärpan för allt innehåll på skärmen. Detta är särskilt relevant för högupplösta bildskärmar och Wayland-miljöer där text ibland kan upplevas som mindre skarp. Funktionen gör det möjligt att finjustera rendering utan att ändra upplösning eller skalningsfaktorer.

    Förbättrad säkerhet för USB och Wi-Fi

    Säkerheten får ett tydligt lyft i Plasma 6.6. En ny USB-portal gör det möjligt för sandlådade program, till exempel Flatpak-appar, att begära åtkomst till USB-enheter istället för att ha generell tillgång. Samtidigt flyttas lagringen av Wi-Fi-lösenord till en plats som ägs av root, vilket både förbättrar skyddet och förenklar hantering mellan olika användarkonton. Nätverkswidgeten får dessutom stöd för QR-koder, vilket gör det enkelt att dela ett trådlöst nätverk med gäster eller mobiltelefoner.

    Skärmdumpar, skärminspelning och OCR

    Skärmdumpsverktyget Spectacle får inbyggt OCR-stöd, vilket innebär att text kan kopieras direkt från bilder och skärmdumpar. Det blir även möjligt att välja bort specifika fönster vid skärminspelning, något som är särskilt användbart vid presentationer och handledningar. Transparensregler för picture-in-picture-fönster ger dessutom bättre kontroll över hur flytande fönster visas.

    Wayland tar ytterligare steg framåt

    Wayland-sessionen fortsätter att mogna. Fönsterhanteraren KWin får stöd för XRandr-emulering för bättre kompatibilitet med XWayland-baserade program. Plasma 6.6 introducerar också stöd för per-DRM-plane färgkedjor, förbättrad hantering av hur program aktiveras över varandra samt stöd för egna skärmlägen och mer tillförlitlig skärmspegling.

    Tillgänglighet och batterihantering

    Tillgängligheten förbättras ytterligare genom bland annat ett nytt Slow Keys-läge i Wayland-sessionen, vilket hjälper användare med motoriska svårigheter. Stödet för färgblinda användare förbättras och bärbara datorer får smartare batterihantering. Enheter med ljussensor kan automatiskt justera skärmens ljusstyrka efter omgivningen, något som både sparar energi och förbättrar läsbarheten.

    Mer kontroll över utseendet

    Application Dashboard-widgeten blir mer flexibel och kan anpassas till systemets färgschema, även om mörkt läge fortfarande är standard. Användaren kan också justera storleken mellan favoritsektionen och programlistan. En annan efterlängtad nyhet är möjligheten att spara aktuella visuella inställningar som ett nytt globalt tema.

    Spel, HDR och Wine

    För spelare innehåller Plasma 6.6 en särskild lösning för Windows-spel med HDR-stöd som körs via Wine eller Proton. Syftet är att säkerställa att färger återges korrekt även när spelen inte körs nativt på Windows, vilket är ett viktigt steg för Linux som spelplattform.

    När kan du testa KDE Plasma 6.6

    Den första betaversionen planeras till den 13 januari 2026, följd av en andra beta den 27 januari. Den stabila slutversionen är planerad till den 17 februari 2026.

    Sammanfattning

    KDE Plasma 6.6 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den markerar ett tydligt kliv framåt för Wayland, stärker säkerheten, förbättrar tillgängligheten och ger användaren större kontroll över både funktion och utseende. För Linux-användare pekar allt på att början av 2026 blir startskottet för ett av de mest genomarbetade Plasma-släppen hittills.

    https://kde.org

    FAKTARUTA: KDE Plasma 6.6 Linux • Skrivbord • Wayland

    KDE Plasma 6.6 är en kommande version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux. Versionen fokuserar på bättre säkerhet, modern grafik, tillgänglighet och förbättrad användarupplevelse.

    Planerad slutversion: 17 februari 2026

    Testversioner (beta): 13 januari och 27 januari 2026

    Viktigaste nyheterna i korthet:

    • Ny inloggningsskärm (Plasma Login Manager)
      Ett nytt system för inloggning som på sikt kan ersätta SDDM (Simple Desktop Display Manager – dagens vanliga inloggningsprogram för KDE).
    • Justerbar skärpa för hela skärmen
      Gör det möjligt att göra text och grafik skarpare, särskilt på högupplösta skärmar (kräver Linux-kärna 6.19).
    • Säkrare USB-hantering
      Program som körs i sandlåda (t.ex. Flatpak-appar) måste nu be om tillåtelse för att använda USB-enheter, istället för att ha fri åtkomst.
    • OCR i skärmdumpsverktyget Spectacle
      OCR (Optical Character Recognition) gör det möjligt att kopiera text direkt från bilder och skärmdumpar.
    • Bättre skärminspelning
      Du kan välja att vissa fönster inte ska synas i inspelningar, till exempel chattar eller lösenordshanterare.
    • Förbättrat Wayland-stöd
      Wayland är det moderna ersättningssystemet för X11. Plasma 6.6 förbättrar kompatibiliteten med äldre program via XWayland (ett lager som låter gamla X11-program fungera i Wayland).
    • Smartare färghantering
      Stöd för mer avancerad färgbehandling per grafiklager (per-DRM-plane), vilket ger bättre färger på moderna skärmar.
    • Säkrare lagring av Wi-Fi-lösenord
      Trådlösa nätverkslösenord sparas nu på en skyddad plats som ägs av systemadministratören (root).
    • QR-kod för Wi-Fi
      Gör det enkelt att dela trådlöst nätverk med mobiltelefoner och gäster.
    • Bättre tillgänglighet
      Nytt ”Slow Keys”-läge (fördröjda tangenttryckningar), förbättrat stöd för färgblindhet och fler hjälpmedel.
    • Förbättrad batterihantering
      Bättre energisparfunktioner för bärbara datorer samt automatisk ljusstyrka på enheter med ljussensor.
    • Spel och HDR-stöd
      Förbättrad färgåtergivning i Windows-spel med HDR som körs via Wine eller Proton på Linux.
  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert.

    Från enkel bildredigering till precisionsverktyg

    Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för bildredigering på GNU/Linux, macOS och Windows. I version 3.1 blir ambitionen tydligare: programmet ska inte bara vara lätt att komma igång med, utan också erbjuda precision och kontroll.

    Det nya axonometriska rutnätet är ett tydligt exempel. Funktionen gör det möjligt att arbeta med tekniska illustrationer, diagram och isometrisk grafik – områden som annars ofta kräver betydligt mer avancerad mjukvara. Här integreras funktionen på ett sätt som inte kräver förkunskaper, men som ändå öppnar nya kreativa möjligheter.

    Små förbättringar som förändrar arbetsflödet

    Många av nyheterna i Pinta 3.1 är subtila, men påverkar hur effektivt användaren kan arbeta:

    Markeringskonturen är nu animerad, vilket gör den lättare att uppfatta visuellt. Markerade områden projiceras dessutom på linjalerna, vilket förbättrar rumslig orientering och precision. Gradientverktyget har fått direkta handtag, så att riktning och längd kan justeras intuitivt direkt på arbetsytan.

    Detta är klassiska exempel på användarcentrerad design, där förbättringarna inte nödvändigtvis märks direkt – men snabbt blir oumbärliga.

    Prestanda som grund för kreativitet

    Bakom kulisserna har själva ritduken, canvas-widgeten, byggts om. För användaren innebär detta snabbare respons, jämnare rendering och bättre flyt vid zoomning och målning. För ett ritprogram är detta avgörande: minsta fördröjning mellan handling och resultat kan störa det kreativa arbetet.

    Här blir det tydligt hur tekniska beslut direkt påverkar den mänskliga upplevelsen. Effektiv kod är inte bara ett ingenjörsproblem, utan en förutsättning för kreativt fokus.

    När slumpen blir reproducerbar

    En särskilt intressant nyhet är att slumpvärden i effekter nu kan styras manuellt via så kallade slumpfrön. Det gör att samma ”slumpmässiga” resultat kan återskapas exakt.

    Detta är ett viktigt koncept inom både vetenskap och generativ konst. Möjligheten att upprepa experiment – eller visuella uttryck – är central för förståelse, jämförelse och lärande. Här möts matematik, estetik och praktisk nytta i ett och samma verktyg.

    Plattformar, arkitekturer och framtid

    Pinta 3.1 är också ett tecken på hur datorvärlden förändras. Stöd för ARM64 på Windows speglar skiftet mot energieffektivare processorer, samtidigt som kraven på modernare grafikbibliotek pekar framåt snarare än bakåt.

    Det är ett medvetet val: istället för att hålla fast vid äldre system fokuserar projektet på stabilitet, tillgänglighet och framtida utveckling.

    Mer än en uppdatering

    Pinta 3.1 är inte en revolution, utan något mer långsiktigt värdefullt: ett exempel på hur öppen källkod kan förbättras steg för steg genom tydliga mål, användarfeedback och teknisk noggrannhet.

    I en tid då många kreativa verktyg blir allt mer komplexa och låsta, visar Pinta att enkelhet inte behöver vara en begränsning – utan kan vara resultatet av genomtänkt ingenjörsarbete.

    Slutsats

    Pinta 3.1 visar att även mindre projekt kan driva innovation genom fokus på detaljer, reproducerbarhet och användbarhet. Det är ett starkt exempel på hur fri mjukvara inte bara överlever – utan mognar.

    https://flathub.org/en/apps/com.github.PintaProject.Pinta

    FAKTA: Pinta 3.1
    Typ: Fri & öppen källkod – rit- och bildredigeringsprogram
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Teknik: GTK# (GTK 4.18+ & libadwaita 1.7+)
    Nyheter i version 3.1
    • Axonometriskt rutnät (Visa → Canvas Grid)
    • Ny effekt: Cells
    • Polygonläge i lassomarkering
    • Twist-effekt med Radius Percentage
    • Omarbetad canvas för bättre prestanda
    • Gradientverktyg med visuella handtag
    • Dithering använder aktuell palett
    • Splatter-pensel ritar kontinuerligt
    • Animerad markeringskontur
    • Manuellt styrbara slumpfrön för effekter
    • Högerklicksmeny för lager
    • ARM64-stöd för Windows
    Obs: Vid sparning till format utan lager visas varning om utplattning.
  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och riktar sig främst till användare som arbetar med professionell dokument- och tryckproduktion.

    Den öppna och plattformsoberoende desktop publishing-applikationen Scribus har uppdaterats till version 1.6.5. Uppdateringen är en mindre, men betydelsefull, del av den stabila 1.6-serien och fokuserar främst på buggfixar, förbättrad användarupplevelse och ökad säkerhet.

    Scribus är ett fritt alternativ till kommersiella layoutprogram och används världen över för att skapa affischer, broschyrer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument. Programmet finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS och är särskilt populärt inom utbildning, ideell verksamhet och bland användare som föredrar öppen källkod.

    Förbättringar i Scribus 1.6.5

    Version 1.6.5 släpptes nästan åtta månader efter Scribus 1.6.4 och innehåller flera förbättringar som riktar sig både till vardagsanvändare och professionella layoutarbeten.

    Färgplockaren i programmet har rättats till efter tidigare rapporterade problem. Även om förändringen kan uppfattas som liten är korrekt färghantering avgörande inom grafisk produktion, där precision ofta är ett krav.

    Stödet för ljust och mörkt gränssnittsläge har också förbättrats. Scribus 1.6 introducerade ett modernare användargränssnitt med stöd för båda lägena, och i version 1.6.5 har flera visuella inkonsekvenser åtgärdats. Resultatet är ett mer enhetligt och behagligt arbetsflöde, särskilt vid längre arbetspass.

    Stabilare PDF-export och förbättrad automatisering

    PDF-exporten har fått flera viktiga förbättringar. Problem med typsnittsrendering har korrigerats och export via Python-baserade arbetsflöden fungerar nu mer tillförlitligt. Detta är särskilt viktigt för användare som arbetar med automatiserad dokumentproduktion eller integrerar Scribus i större publiceringskedjor.

    Samtidigt har Scribus inbyggda skriptfunktioner uppdaterats. Genom scriptern kan användare automatisera repetitiva uppgifter och skapa avancerade arbetsflöden, vilket gör programmet mer flexibelt för tekniskt avancerade användare.

    Säkerhetsåtgärder och uppdaterade beroenden

    En viktig förändring i Scribus 1.6.5 är att möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort. Detta görs som en förebyggande säkerhetsåtgärd efter att en sårbarhet identifierats, även om något CVE-nummer ännu inte har offentliggjorts. Beslutet visar att utvecklingsteamet prioriterar säkerhet även när det innebär att funktionalitet tillfälligt begränsas.

    Versionen innehåller också uppdaterade beroenden, bland annat nyare versioner av poppler och podofo för PDF-hantering samt uppdateringar av text- och grafikrelaterade bibliotek. Dessutom har ett stort antal översättningar uppdaterats, vilket förbättrar stödet för användare på olika språk.

    Enkel installation på alla plattformar

    Scribus 1.6.5 finns tillgängligt för nedladdning i flera format. För Linux-användare erbjuds en AppImage som kan köras direkt utan installation samt en Flatpak-version via Flathub. Programmet finns även som installerare för Windows och macOS, inklusive stöd för både Intel- och Apple Silicon-baserade system.

    Den breda tillgången gör det enkelt att använda Scribus på praktiskt taget vilken plattform som helst utan krånglig konfiguration.

    Blicken framåt – Scribus 1.8 och Qt 6

    Samtidigt som Scribus 1.6-serien fortsätter att underhållas som stabil version pågår utvecklingen av nästa stora generation, Scribus 1.8. Denna version kommer att innebära en fullständig övergång till Qt 6, vilket banar väg för ett modernare användargränssnitt och nya tekniska möjligheter.

    Planerade nyheter inkluderar ett nytt docknings- och palettsystem, SVG-baserade ikoner och ytterligare förbättringar av användargränssnittet. För produktionsmiljöer rekommenderas dock fortsatt användning av Scribus 1.6 tills nästa version når full mognad.

    Ett långlivat open source-projekt

    Bakom Scribus står ett internationellt community av utvecklare, översättare, testare och användare. Projektet stöds även av organisationer som bidrar med färgpaletter, mallar och teknisk infrastruktur.

    Efter mer än två decennier av aktiv utveckling fortsätter Scribus att visa att fri programvara kan vara ett konkurrenskraftigt verktyg även inom professionell grafisk produktion.

    Sammanfattning

    Scribus 1.6.5 är ingen omvälvande ny version, men en viktig kvalitetsuppdatering. Med förbättrad PDF-export, stabilare gränssnitt, uppdaterade beroenden och ökad säkerhet är detta en rekommenderad uppdatering för alla som använder Scribus i sitt dagliga arbete.

    https://wiki.scribus.net/canvas/1.6.5_Release

    Scribus 1.6.5 – faktaruta
    Vad är Scribus?
    Scribus är ett fritt och öppen källkod-baserat desktop publishing-program (DTP) för professionell layout och tryckproduktion. Programmet används för att skapa broschyrer, affischer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument med exakt kontroll över typografi, färg och sidlayout.
    Licens: GNU General Public License (GPL)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Typ: Bugfix-release i den stabila Scribus 1.6-serien
    Viktiga funktioner:
    Avancerad sidlayout, CMYK- och ICC-färghantering, stöd för professionella tryckstandarder, PDF/X-export, OpenType-typsnitt, skriptbarhet via Python samt stöd för både ljust och mörkt gränssnitt.
    Nyheter i 1.6.5:
    Förbättrad färgplockare, stabilare PDF-export med bättre typsnittsrendering, uppdaterade scripter-funktioner, förbättringar i ljust och mörkt läge samt uppdaterade beroenden som poppler och podofo.
    Säkerhet:
    Möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort som en förebyggande säkerhetsåtgärd (CVE-nummer ännu ej publicerat).
    Distribution:
    AppImage för Linux (körs utan installation), Flatpak via Flathub, installerare för Windows och macOS samt källkod.
    Scribus utvecklas av ett internationellt community och är ett etablerat alternativ till kommersiella DTP-program.
  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows.

    Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med lanseringen av OpenShot 3.4, som nyligen släpptes av projektets grundare Jonathan Thomas, tar programmet sitt hittills största kliv framåt. Uppdateringen bjuder på både nya funktioner och omfattande prestandaförbättringar, och stärker OpenShots position som ett seriöst alternativ på Linux, macOS och Windows.

    Ett år av utveckling – nu syns resultatet

    Det har gått ungefär ett år sedan version 3.3, och OpenShot 3.4 beskrivs redan som den mest omfattande uppdateringen i programmets historia. En av de mest uppmärksammade nyheterna är en experimentell tidslinje som lägger grunden för framtida förbättringar i hur projekt byggs och redigeras. Även om den fortfarande är under utveckling ger den en tydlig fingervisning om vart OpenShot är på väg.

    En annan viktig nyhet är interaktiv beskärning direkt i videoförhandsvisningen. I stället för att justera numeriska värden i menyer kan användaren nu beskära bilden genom att dra direkt i förhandsvisningen, vilket gör arbetsflödet både snabbare och mer intuitivt.

    Nya effekter och bättre kontroll över tiden

    OpenShot 3.4 introducerar flera nya visuella effekter som breddar de kreativa möjligheterna. Bland dessa finns skärpefilter, färgkartor med stöd för LUT-filer, sfärisk projektion för 360-gradersvideo samt effekter som linsöverstrålning och konturer.

    Tidsredigeringen har också fått ett rejält lyft. En ny timing-knapp gör det möjligt att ändra uppspelningshastighet genom att dra i klippets kanter, ungefär på samma sätt som vid vanlig trimning. Det går dessutom att dra keyframes direkt i tidslinjen, vilket ger betydligt bättre kontroll över animationer och effekter.

    I snabbmenyn för tidsinställningar har nya lägen lagts till, såsom Repeat, Loop och Ping-Pong. Dessa gör det enklare att skapa repetitiva rörelser eller sekvenser som spelas fram och tillbaka.

    Smidigare arbetsflöde och högre prestanda

    Förutom nya funktioner innehåller OpenShot 3.4 många förbättringar som märks i det dagliga arbetet. Snäppning i tidslinjen fungerar mer tillförlitligt, flermarkering och gruppredigering har förbättrats, och stödet för import och export av Final Cut Pro XML-filer har förfinats.

    Även EDL-hantering har utvecklats vidare, tidskoder har justerats för att bättre följa etablerade standarder, och hela programmet har genomgått omfattande prestandaoptimeringar. Resultatet är en redigerare som upplevs snabbare, stabilare och mer responsiv än tidigare versioner.

    Förbättringar under huven

    På den tekniska sidan har OpenShot 3.4 fått stöd för import av animerade GIF-filer via FFmpeg, förbättrad uppspelning av H.265-video på Apple-enheter samt bättre konsekvens mellan bildrutor och klipplängder. Problem med ljudets riktning i omvända eller tidskurvade klipp har åtgärdats, och tillförlitligheten i ångra- och gör om-funktionen har förbättrats avsevärt.

    För utvecklare och testare introduceras även ett nytt benchmark-verktyg i libopenshot, vilket gör det enklare att mäta prestanda och jämföra olika versioner av programmet.

    Enklare distribution på alla plattformar

    Linux-användare får ett förbättrat AppImage-paket som fungerar bättre på moderna distributioner. OpenShot 3.4 kan laddas ner som AppImage och köras direkt utan installation, installeras som Flatpak via Flathub eller hämtas från många distributioners egna programförråd.

    Fri kreativitet utan licenskostnad

    Med version 3.4 visar OpenShot tydligt att fri och öppen programvara kan erbjuda avancerade funktioner, hög prestanda och ett modernt arbetsflöde utan licenskostnader. För hobbyfilmare, utbildning, ideella projekt och mer avancerad videoproduktion är OpenShot nu ett starkare alternativ än någonsin.

    https://www.openshot.org/download

    Fakta: OpenShot 3.4
    Typ: Fri, öppen videoredigerare
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Nyheter: Experimentell tidslinje, interaktiv beskärning i förhandsvisningen
    Effekter: Sharpen, Color Map (LUT), Spherical Projection, Lens Flare, Outline
    Tidsverktyg: Timing-toggle, dragbara keyframes, Repeat/Loop/Ping-Pong
    Förbättringar: Snäppning, multi-markering, FCP XML (v4/v5 XMEML), EDL, bättre prestanda
    Media/codec: GIF-import via FFmpeg, förbättrad H.265-uppspelning på Apple-enheter
    Distribution: AppImage (Linux), Flatpak (Flathub), samt via vissa distro-förråd
  • GNOME 49.2 släppt med förbättrad hantering av bildskärmar och tangentfunktioner

    GNOME-projektet har släppt version 49.2 av skrivbordsmiljön “Brescia”, med fokus på stabilitet, tillgänglighet och effektivare systemanvändning. Uppdateringen innehåller flera förbättringar i hanteringen av bildskärmar och tangentbord, minskad minnesförbrukning i filhanteraren Nautilus samt åtgärdade problem i komponenter som GNOME Shell, Mutter och GNOME Software. Samtidigt lanseras även GNOME 48.7 med mindre buggfixar för den tidigare generationen.



    GNOME 49.2 släppt med förbättrad hantering av bildskärmar och tangentfunktioner

    GNOME-projektet har presenterat GNOME 49.2, den andra underhållsutgåvan i GNOME 49-serien med kodnamnet ”Brescia”. Uppdateringen fokuserar främst på stabilitetsförbättringar, minskad resursanvändning och justeringar av användarfunktioner. Den lanseras ungefär en och en halv månad efter version 49.1.

    Förbättrad tangentbords- och layoutfunktionalitet

    Hanteringen av klistriga tangenter (sticky keys) har optimerats, vilket underlättar för användare som behöver trycka på tangenter stegvis. Det skärmbaserade tangentbordet har fått utökade layoutalternativ för tyska och österrikiska språk. Dessutom har problem åtgärdats där globala snabbkommandon kunde fastna i Xwayland-fönster och där systemet kunde frysa vid layoutväxling med enbart modifierartangent.

    Effektivare bildskärmshantering

    Stödet för att hantera tileade monitorer har förbättrats, vilket ger bättre funktion vid användning av flerskärmslösningar där flera skärmar kombineras som en sammanhängande yta. Ändringar av KMS-egenskaper tillämpas nu med kortare fördröjning, vilket bidrar till en mer responsiv grafisk miljö.

    Nautilus med minskad minnesanvändning

    Filhanteraren Nautilus har optimerats så att miniatyrbilder använder mindre minne. Sorteringen av loopback-enheter har korrigerats, och hanteringen av XDG-kataloger som inte är definierade fungerar nu korrekt.

    Förbättring i bildvisaren Loupe

    Tangentkommandot för 300 % zoom (Ctrl + 3 eller 3, 3) zoomar nu till korrekt nivå. Tidigare ökades visningen endast till 200 %.

    Justeringar i användargränssnittet

    Felaktiga gester vid användning av höger-till-vänster-språk har korrigerats. Ett grafiskt fel där en separator i Dash placerades felaktigt efter att ett program avfästes har åtgärdats. Dessutom hanteras nu sökresultat i listvyer bättre.

    Förbättringar i GNOME Settings och GDM

    Dialogrutan för QR-koder vid Wi-Fi-konfiguration har förbättrats. Ett fel i GDM som hindrade X11-fallback när automatisk inloggning misslyckade är nu löst.

    GNOME Software

    Versionshistorik för Flatpak-appar visas nu korrekt. Ett fel vid offlineuppdateringar som hindrade omvandling av avstängning till omstart i GNOME Shell har rättats. GNOME Boxes laddar tillfälliga filer till /var/tmp istället för /tmp, vilket kan ge bättre stabilitet.

    Förbättringar i webbläsaren Epiphany

    Webbläsaren visar nu alltid åtgärdsfältet i smalt läge. URL:er avkodas konsekvent innan de visas i gränssnittet, vilket förbättrar läsbarheten.

    Buggrättningar på systemnivå

    Flera fel är åtgärdade, bland annat felaktig nätverksikon vid förlorad anslutning, zombieprocesser kopplade till VPN-autentisering, och brister i låsskärmens notifikationsinställningar för MPRIS-klienter.

    GNOME 48.7 med buggfixar

    GNOME-projektet har även släppt GNOME 48.7, den sjunde underhållsutgåvan i version 48-serien. Den innehåller enbart mindre korrigeringar i komponenter som GNOME Control Center, GNOME Music, GNOME Remote Desktop, GNOME Shell, GDM, Mutter, Nautilus, Orca och libadwaita.

    Sammanfattning

    GNOME 49.2 innebär förbättrad tillgänglighet, mer effektiv systemanvändning, smidigare grafikhantering och förfinad programfunktionalitet. Även om det inte är en större funktionsuppdatering är detta en viktig stabilitetsrelease som rekommenderas för alla som använder GNOME 49. För användare av GNOME 48 erbjuder version 48.7 en sista finjustering innan uppgradering till en nyare generation bör övervägas.

    Fakta: GNOME 49.2 ”Brescia”

    Version: 49.2 (andra underhållsutgåvan i 49-serien)

    Fokus: buggrättningar, stabilitet, tillgänglighet

    Viktiga förbättringar: bättre hantering av klistriga tangenter, tileade bildskärmar och globala snabbkommandon

    Nautilus: lägre minnesanvändning från miniatyrbilder, korrekt sortering av loopback-enheter och bättre hantering av XDG-kataloger

    GNOME Software: fixad versionshistorik för Flatpak-appar och stabilare offlineuppdateringar

    Övriga komponenter: förbättringar i GNOME Shell, Mutter, GDM, Epiphany, Orca och GNOME Settings

    Målgrupp: alla användare av GNOME 49 som vill ha en stabilare och mer finslipad skrivbordsmiljö

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse


    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla Linux-användare.

    Avancerad teknik möter vardagsanvändning när nästa version av KDE Plasma gör entré.
    Den 17 februari 2026 väntas KDE-projektet lansera Plasma 6.6, och utvecklarna har redan gett oss en glimt av vad som väntar. Det handlar inte om en revolution – utan en evolution: hundratals små förbättringar som tillsammans gör din datorupplevelse både snabbare, snyggare och mer intuitiv.

    Skanna dig in på nätet – Wi-Fi via QR-kod

    Minns du hur tröttsamt det kan vara att skriva långa, krångliga Wi-Fi-lösenord? I Plasma 6.6 räcker det att skanna en QR-kod.
    I nätverkswidgeten finns nu en knapp som öppnar den lilla appen Qrca – och vips är du ansluten. Det här är särskilt praktiskt på caféer, kontor eller i delade hemnätverk där lösenord ofta byts.

    Denna funktion är ett steg mot en mer mobil-inspirerad datorupplevelse, där smidighet och säkerhet möts. Det är också en påminnelse om hur KDE-projektet hela tiden letar efter sätt att minska friktionen i vardagen.

    Mindre minne, mer fart

    Utvecklarna har tagit ett rejält grepp om prestandan. Plasma 6.6 använder över 100 MB mindre minne än tidigare versioner, tack vare en smartare hantering av bakgrundsbilder.
    När tapetfunktionen optimerades försvann visserligen stödet för kaklade bakgrunder – men det har man redan återinfört i form av ett nytt “Tiled”-plugin.

    För dig som kör KDE på äldre datorer betyder det här en märkbart lättare miljö, medan moderna maskiner får snabbare laddning och bättre flyt, särskilt på system med flera skärmar eller Wayland-grafikserver.

    Färg, form och känsla

    Plasma har alltid legat i framkant när det gäller design – och version 6.6 fortsätter förfina detaljerna.

    • Färgplockaren visar nu riktiga RGB-värden i stället för sådana som påverkats av nattläge eller färgprofiler.
    • GTK-appar (som inte tillhör KDE-ekosystemet) får en mer harmonisk look med extra verktygsrads-marginaler och tydligare linjer.
    • Systeminställningarna har fått en uppfräschning, där bland annat sidan för fjärrskrivbord nu visar fel direkt – du slipper leta i loggar.
    • Bluetooth-sidorna följer bättre KDE:s designriktlinjer och är enklare att använda när Bluetooth är avstängt.

    Tillsammans ger dessa små förändringar ett helhetsintryck som känns mer enhetligt och professionellt.

    Nya möjligheter med Wayland och säkerhet

    För de som använder Wayland – framtidens standard för Linux-grafik – finns fler förbättringar:
    drag-och-släpp mellan äldre XWayland-fönster och moderna appar fungerar nu smidigare.

    Dessutom har en ny USB-portal lagts till. Den gör det möjligt för sandboxade appar, till exempel Flatpaks, att få tillgång till USB-enheter på ett säkert sätt när det verkligen behövs. Det här är en viktig milstolpe för säkerhet och användarvänlighet i moderna Linux-system.

    Fler finjusteringar för vardagen

    • Antalet virtuella skrivbord ökar från 20 till 25.
    • Du kan öppna Systeminställningar med Meta + I – där Meta-tangenten oftast är Windows-tangenten på vanliga PC-tangentbord (eller ⌘ Command på Mac). Kombinationen känns alltså direkt bekant för Windows-användare som är vana att använda den för genvägar och startmenyn.
    • Slideshow-bakgrunder får knappar för “Markera alla” och “Avmarkera alla”.
    • Info-centret svarar nu även på sökordet dxdiag – perfekt för dig som kommer från Windows-världen.
    • HDR-skärmar får ett nytt kalibreringssteg som mäter maximal ljusstyrka för mer korrekta färger.

    En förfinad helhet

    KDE Plasma 6.6 är inte en version som skriker efter uppmärksamhet – den förtjänar den. Det är ett exempel på hur noggrant arbete med detaljer kan göra en redan utmärkt skrivbordsmiljö ännu bättre.

    QR-kod-anslutningar och minnesoptimeringar må stå i centrum, men den verkliga nyheten ligger i känslan: Plasma 6.6 är mognare, snabbare och mer sammanhängande än någonsin.

    Detta är KDE:s filosofi i ett nötskal – ständig förbättring, utan att kompromissa med friheten.

    KDE Plasma 6.6 — Fakta

    Version
    KDE Plasma 6.6
    Planerad release
    17 februari 2026
    Huvudnyheter
    • Wi-Fi via QR-kod (anslut utan att skriva lösenord)
    • −100 MB RAM genom smartare bakgrundsbildshantering
    • ”Tiled”-plugin för kaklade tapeter
    • Polerat Breeze/GTK-utseende & korrekta RGB-värden i färgplockaren
    • Wayland: smidigare drag-och-släpp mellan XWayland och native-appar
    • Ny USB-portal: säkrare USB-åtkomst för sandboxade appar (t.ex. Flatpak)
    • HDR: kalibrering av maximal helskärmsljusstyrka
    • Fler virtuella skrivbord: 25 (upp från 20)
    Snabbgenväg
    Öppna Systeminställningar med Meta + I. Meta = Windows-tangenten på PC (⌘ Command på Mac).
    För vem?
    Användare som vill ha ett snabbare, snyggare och mer konsekvent Linux-skrivbord.
  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution.

    Den fria bildredigeraren GIMP tar ett stort steg framåt i Linuxvärlden. Programmet finns nu som en officiell Snap-app, vilket betyder att användare på Ubuntu och andra Snap-baserade distributioner får tillgång till enklare installationer, automatiska uppdateringar och förbättrad hantering av tillägg.

    En ny era för GIMP på Linux

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) har länge varit en av de mest populära fria alternativen till kommersiella bildredigeringsprogram som Photoshop. Programmet finns redan som klassiskt paket, Flatpak och även i Windows Store, men nu har GIMP-teamet lagt till ännu ett modernt format i mixen: Snap.

    “Vi lanserar ett nytt paketeringsformat för Linux, byggt direkt från vårt CI-system: .snap”, skriver utvecklarna i sitt officiella tillkännagivande.

    Den nya Snap-versionen är resultatet av ett längre arbete av utvecklaren Bruno, som fokuserat på att göra GIMP mer tillgängligt oberoende av distribution. Snap-paketet byggs automatiskt via GIMP:s Continuous Integration-system, vilket betyder att nya versioner publiceras snabbare och med färre manuella steg.

    Tekniska hinder – och hur GIMP löste dem

    Att bygga Snap-paket visade sig dock inte helt trivialt. Snap använder Snapcraft, ett verktyg som i sin tur bygger på Canonicals containerteknik LXD. GIMP:s byggsystem på GNOME:s GitLab använder däremot Docker, vilket gjorde att utvecklarna fick anpassa sina skript för att köra Snapcraft i ett särskilt “destructive mode” via Docker-bilden snapcraft-rocks.

    Resultatet är ett automatiserat och pålitligt byggflöde som vem som helst kan köra även lokalt. Koden för detta finns öppet tillgänglig i GIMP:s Git-repositorium.

    Från Snapcrafters till officiell release

    Tidigare underhölls GIMP:s Snap-version av det community-drivna projektet Snapcrafters, som länge ansvarat för många populära Snap-paket. Efter flera månaders samarbete har Snapcrafters nu officiellt överlämnat ägarskapet till GIMP-projektet självt.

    “Vi är mycket tacksamma för Snapcrafters och särskilt Jon Seager, som hanterade det mesta av det administrativa arbetet under alla dessa år”, skriver GIMP-teamet.

    Nyhet: gimp-plugins – ett nytt sätt att installera tillägg

    En av de största nyheterna med den officiella Snap-versionen är införandet av gimp-plugins, en ny plug interface för utvecklare. Tidigare innehöll Snap-paketet några tredjepartsplugin direkt i paketet, men enligt GIMP:s policy ska officiella utgåvor vara “vanilla”, alltså helt utan extern kod.

    Den nya gränssnittslösningen fungerar liknande Flatpak-extensioner eller MSIX-modifikationspaket i Windows. Den låter utvecklare distribuera sina plugins separat – utan att bryta Snaps strikta säkerhetsregler.

    Två plugin-paket finns redan tillgängliga:

    • GMIC Snap – kraftfulla filter och effekter för GIMP
    • OpenVINO Snap – AI-baserade bildbehandlingsfunktioner

    GIMP har dessutom publicerat en utförlig guide för Snap-plugins på sin utvecklarsida, för att uppmuntra fler att paketera sina tillägg korrekt.

    Ladda ner GIMP som Snap redan idag

    Den första officiella Snap-versionen är GIMP 3.0.6, framtagen i samarbete med Snapcrafters. Paketet finns nu på latest/stable-kanalen, och utvecklingsversionen – för de som vill testa nya funktioner – finns på preview/stable.

    Precis som med Flatpak och Microsoft Store-versionerna kommer framtida Snap-utgåvor att släppas automatiskt på releasedagen.

    Du kan installera GIMP:s Snap-version via:
    https://gimp.org/downloads

    (Observera: på grund av en bugg i Ubuntu App Center kan det vara nödvändigt att installera Snap-versionen manuellt via terminalen.)

    Stöd utvecklingen

    Som alltid uppmanar GIMP-projektet sina användare att bidra ekonomiskt för att stödja fortsatt utveckling av både programmet och dess paketeringar. Donera gärna via GIMP:s officiella webbplats – varje bidrag hjälper till att hålla detta fria bildredigeringsverktyg levande och i ständig förbättring.

    Faktaruta · Tekniken bakom GIMP som Snap

    Kort fakta

    Format
    Snap (byggt med Snapcraft)
    Kanal
    latest/stable · preview/stable
    Policy
    “Vanilla” paket (inga extra plugin i baspaketet)
    Plugins
    gimp-plugins interface (t.ex. GMIC, OpenVINO)
    Bygg
    CI via snapcraft (lxd/docker) med --destructive-mode

    .deb vs Snap (Snapcraft)

    • Paketering: .deb byggs för Debian/Ubuntu med dpkg/apt. Snap definieras i snapcraft.yaml och byggs av Snapcraft.
    • Isolering: .deb körs “på systemet”. Snap körs i sandlåda (confinement) med uttalade plugs/slots.
    • Beroenden: .deb länkar mot systembibliotek. Snap medskickar det mesta (färre “dependecy hell”-problem).
    • Uppdateringar: .deb via distro-repo och releasecykel. Snap uppdateras automatiskt per kanal (stable/candidate/beta/edge).
    • Portabilitet: .deb fungerar på Debian-familjen. Snap är distro-agnostiskt (kräver Snapd).
    • Plugins: .deb brukar installera tilläggen i systemets sökvägar. Snap använder t.ex. gimp-plugins för säkra, separata plugin-paket.
    dpkg/apt snapd confinement channels

    Snabbkommandon

    sudo snap install gimp –stable # För förhandsversion: sudo snap install gimp –channel=preview/stable # Klassisk .deb-installation (om repo innehåller GIMP): sudo apt update && sudo apt install gimp

    När passar vilket format?

    • Välj Snap om du vill ha auto-uppdateringar, portabilitet och sandbox-säkerhet.
    • Välj .deb om du behöver maximal systemintegration, minimal sandboxing eller strikt följa distro-policy.
  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ.

    När Microsoft drog ur kontakten för Windows 10 den 14 oktober, fanns det ett nytt system som stod redo att ta emot de övergivna användarna. Samma dag släpptes Zorin OS 18 – och bara 48 timmar senare hade över 100 000 personer laddat ner det. En siffra som till och med fick Zorin-teamet själva att tappa hakan.

    Men det mest anmärkningsvärda är inte antalet nedladdningar.
    Det är vilka som laddade ner: mer än 70 procent kom från Windows.

    Det är ett tecken på att något håller på att hända i datorvärlden – något som för bara några år sedan hade setts som science fiction: vanliga Windows-användare börjar i allt större utsträckning vända blicken mot Linux.

    Från underdog till användarfavorit

    Zorin OS har länge varit ett namn som cirkulerat i skuggan av de stora Linux-distributionerna som Ubuntu och Mint. Men de senaste åren har den irländska distributionen seglat upp som ett av de mest användarvänliga alternativen för nybörjare – inte minst tack vare sitt snygga, välpolerade gränssnitt som påminner om Windows.

    För den som tar steget från Microsofts värld känns Zorin OS familjär utan att vara en kopia. Startmenyn ligger där man förväntar sig, fönsterhanteringen känns bekant, och ändå finns den där mjuka känslan av frihet som Linuxanvändare brukar tala om.

    Zorin OS är, helt enkelt, designad för att inte kännas främmande.

    Rätt plats, rätt tid – och rätt budskap

    Lanseringen av version 18 kom inte vid en slumpmässig tidpunkt. Att släppa ett nytt operativsystem just den dag Microsoft avslutade stödet för Windows 10 var nästan poetiskt planerat.

    “Windows users, Zorin OS is ready to welcome you,” skrev utvecklarna i samband med lanseringen.

    Och responsen talade för sig själv: över 100 000 nedladdningar på två dygn, vilket gör det till Zorin-projektets största lansering någonsin. I sociala medier firade utvecklarna milstolpen – men antydde också att nedladdningskurvan fortfarande pekar uppåt.

    Windows 10:s fall – Linux stora chans

    När Microsoft satte stopp för Windows 10 var det inte bara en teknisk förändring – det var en psykologisk. Miljontals användare stod inför valet att antingen köpa nya datorer med Windows 11, eller att hitta ett alternativ.

    För många som suttit på äldre datorer, eller som ogillar Windows 11:s krav och reklamfyllda gränssnitt, har Linux plötsligt framstått som ett rimligt val.

    Och Zorin OS 18 har lyckats paketera Linux på ett sätt som känns välkomnande snarare än avskräckande.

    Är det äntligen året för Linux på skrivbordet?

    Den frågan har ställts otaliga gånger. Varje gång en ny Linux-version lanseras med bättre stöd för drivrutiner, snyggare gränssnitt eller enklare installation, väcks hoppet på nytt.

    Men även om “året för Linux på skrivbordet” kanske aldrig kommer i traditionell mening, så kan man ändå ana en förändring i användarnas attityder.

    Linux behöver inte längre vara för entusiaster eller utvecklare – det kan vara för vem som helst som vill ha kontroll, stabilitet och integritet.

    Ett uppvaknande för hela Linuxvärlden

    Zorins framgång är inte bara en seger för ett enskilt projekt, utan ett tecken på att Linux som helhet har mognat. Det handlar inte längre om att imponera med terminalkommandon eller konfigurationsfiler – utan om att skapa en smidig, elegant upplevelse.

    Och kanske är det just där som framtiden ligger: inte i att försöka konkurrera med Windows på dess egna villkor, utan i att visa hur bra det kan bli när man inte gör det.

    Zorin OS 18 är beviset på att det finns ett sug efter alternativ – efter något nytt, men ändå bekant. När över 100 000 användare på två dygn bestämmer sig för att prova något annat än Windows, är det inte bara en tillfällig trend.

    Det är ett tecken på en tyst revolution, en rörelse mot frihet, kontroll och teknik på användarens villkor.

    Och kanske, bara kanske, är det så Linux vinner i längden – inte med buller och bång, utan genom att helt enkelt vara det bättre valet.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/zorinos/isos/18

    eller

    https://ftpmirror2.infania.net/mirror/zorinos/isos/18

    Linux.se:s åsikt om Zorin 18

    Eftersom Zorin OS 18 inte ville fungera under VMware är det svårt att skaffa sig en uppfattning om denna distribution. De stora distributionerna som Ubuntu, Debian och Fedora fungerar däremot i VMware. Men har man en dator över – varför inte prova? Se bara till att göra en backup på maskinen först.

    Faktaruta: Zorin OS 18

    Bas: Ubuntu 24.04 LTS (24.04.3)

    Kärna: Linux 6.14

    Utgivningsdatum: 14 oktober 2025

    Stödtid (LTS): till april 2029

    Arkitektur: 64-bit (AMD64/x86_64)

    Skrivbordsmiljö: GNOME 46 (Core/Pro/Education) / XFCE 4.18 (Lite-editioner)

    Ljudsystem: PipeWire med WirePlumber

    Displayserver: Wayland som standard (fallback till X11)

    Fönsterhantering: Mutter / GNOME Shell

    Paketformat: DEB (Apt) + Flatpak förinstallerat

    Installationsmedia: USB 4 GB (minimum 16 GB för Pro-utgåvor)


    Skillnaden mellan Core och Pro

    Zorin OS Core är den kostnadsfria standardversionen som innehåller hela den moderna GNOME-baserade skrivbordsmiljön, alla grundläggande verktyg samt stöd för Flatpak och Snap. Zorin OS Pro är den kommersiella utgåvan som erbjuder extra skrivbordslayouter (som macOS- och Windows 11-stil), fler förinstallerade appar för kreativt och professionellt arbete, exklusiva bakgrunder, samt tillgång till direkt support från utvecklarna. Funktionellt är systemkärnan densamma – skillnaden ligger i design, verktyg och tillgång till premiuminnehåll.


    Systemkrav per utgåva

    Core

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 15 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Pro

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Education

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 32 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 10 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Pro Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Education Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 24 GB
    • Skärm: 800 × 600
  • Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer tillförlitlig e-postklient för både privatpersoner och företag.

    Den öppna e-postklienten Thunderbird fortsätter att utvecklas i snabb takt. Med version 144 finslipar Mozilla sitt välkända alternativ till Outlook och Apple Mail – och bjuder på en rad förbättringar som både användare och systemadministratörer lär uppskatta.

    Det handlar inte om en revolution, utan snarare om en rejäl putsning: buggar rättas, säkerheten stärks, och Linux-versionen får en modernare teknisk grund. Men bakom dessa till synes små förändringar döljer sig mycket arbete som bidrar till att göra Thunderbird både snabbare, säkrare och mer pålitlig.

    Stabilare, smartare och mer användarvänlig

    Flera irriterande småfel har rättats till. Till exempel gick det tidigare inte att kopiera text ur vissa felmeddelanden – nu fungerar det som det ska. En bugg som hindrade tillgång till Fastmail-kalendrar via CalDAV är också löst, efter att en förändring i autentisering (OAuth) ställt till det.

    För dem som använder krypterad e-post är en annan fix viktig: Delete-tangenten raderar inte längre bilagor i OpenPGP-meddelanden av misstag. Det kan låta trivialt, men för säkerhetsmedvetna användare är det en stor lättnad.

    Thunderbird visar också nu avsändarens avatarer korrekt även i mer ovanliga adressformat, och nyskapade mappar syns direkt under sektionen “Senaste” – något som förenklar vardaglig e-posthantering.

    Trådade konversationer och bättre ordning i inkorgen

    En annan uppskattad förbättring rör sorteringen av trådade meddelanden. Tidigare kunde trådar med olästa meddelanden hamna högst upp oavsett konversation, vilket skapade oreda. Nu visas diskussionerna i rätt ordning igen.

    Även Exchange-användare får anledning att le: den välkända “Svara alla”-knappen är tillbaka efter att ha försvunnit i tidigare versioner.

    Säkerhet: tillbaka till rätt spår

    Thunderbird 144 rättar till flera problem med digitala signaturer och kryptering. Bland annat fungerar nu hanteringen av OpenPGP v6 och PQC-nycklar, som är viktiga för framtida kvantsäker kommunikation.

    Dessutom signeras alla rubriker korrekt i digitalt signerade mejl, vilket minskar risken för att meddelanden manipuleras.
    Stödet för S/MIME-certifikat har också förbättrats – särskilt vid testning av gamla eller ogiltiga certifikat och för användare med flera identiteter.

    En lugnare kalender och färre krascher

    Thunderbirds inbyggda kalender har fått en välbehövlig stabilitetskur. Påminnelser fungerar nu även för uppgifter utan slutdatum, och man kan kopiera händelser genom att dra och släppa i månadsvyn. Dessutom slipper man nu upprepade certifikatfel vid kalenderupptäckt – ett problem som tidigare kunde driva användare till vansinne.

    Programmet hänger sig inte längre när det kontrollerar flera konton samtidigt, och flera sällsynta kraschscenarier har eliminerats.

    Linux-användare får en modernare grund

    För användare av Thunderbird som Flatpak på Linux innebär version 144 en viktig teknisk uppdatering: programmet bygger nu på den senaste Freedesktop SDK 24.08. Det betyder bättre kompatibilitet med moderna skrivbordsmiljöer, nyare grafikbibliotek och förbättrad stabilitet på system som använder GNOME, KDE eller andra moderna miljöer.

    Det kan tyckas som en detalj, men det är en förutsättning för att Thunderbird ska kunna leva vidare i Linuxvärlden under lång tid framöver.

    Små steg framåt – men i rätt riktning

    Thunderbird 144 är inte en version som får rubriker för stora nyheter. Men den visar varför projektet fortfarande är relevant: det levererar tåliga förbättringar, högre säkerhet och en tryggare användarupplevelse utan att kompromissa med friheten som öppen källkod innebär.

    I en tid när många e-postlösningar blir allt mer molnbundna och sluter sig inom kommersiella ekosystem, står Thunderbird kvar som ett öppet, självständigt och transparent alternativ – och med varje uppdatering blir det lite bättre.

    Thunderbird 144 – teknisk faktaruta

    Kärnnytt

    • Uppdaterad Flatpak-runtime till Freedesktop SDK 24.08 för bättre kompatibilitet.
    • Betydande stabilitetsfixar och minskad risk för låsningar/krascher.
    • UI/UX-puts: tydligare listor, ikoner/avatars och flöden.

    Säkerhet & kryptografi

    • Återställd korrekt hantering av OpenPGP v6 och PQC-nycklar (kvantsäkra).
    • Alla e-posthuvuden signeras nu vid digital signering.
    • Robustare test av S/MIME-certifikat – även gamla/ogiltiga och för delidentiteter.
    • Utskick via servrar med självsignerade certifikat fungerar som det ska.
    • OpenPGP: Delete-tangenten förhindrar nu att bilagor tas bort i krypterade meddelanden.

    E-post & inkorg

    • Kopiering av text från felrutor fungerar igen.
    • Trådad sortering visar konversationer i förväntad ordning (inte bara olästa överst).
    • Nyskapade mappar dyker upp under Senaste vid flytt av meddelanden.
    • Avsändaravatarer renderas rätt även för formatet “Namn via adress”.
    • Reply All syns åter för Microsoft Exchange-konton.
    • Autokontroll av flera konton orsakar inte längre hängning.
    • Nyhetsgrupper: “Copy Message to” i filter fungerar; NNTP-lässtatus rättad.
    • Språk: “Plats”-kolumnen i fransk installation översätts korrekt.
    • Compose: identitetsbyte saboterade inte längre sparade utkast.
    • Shift-klick på mailto: öppnar korrekt i oformaterad text.
    • Import: profiler i zip på toppnivå importeras; tydligare fel vid trasiga källor.
    • Windows: går att särskilja Release/ESR i registret.
    • Bekräftelse vid multi-detach/delete nämner nu alla bilagor (inte bara första).

    Kalender & uppgifter

    • Påminnelser fungerar även för uppgifter utan slutdatum eller förskjutna förfallodatum.
    • Händelser kan kopieras med drag-och-släpp i månad/multi-week-vyer.
    • Kalenderupptäckt: inga upprepade certifikatdialoger vid fel.
    • Fastmail CalDAV fungerar igen efter OAuth-regressionen.

    Webb & rendering

    • Bildförhandsvisning i “Infoga bild” fungerar – CSP-fel åtgärdat.
    • Crashes i olika scenarier åtgärdade för stabilare rendering.

    Tips: Kör Flatpak-bygget för senaste Freedesktop-basen och bästa Linux-kompatibilitet.

  • GIMP 3.0.6 – Stabilare, snyggare och smartare bildredigering

    Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2.

    Från små buggar till stora förbättringar
    GIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och används som ett alternativ till kommersiella jättar som Photoshop. När en ny version kommer är det därför många som håller ögonen öppna.

    Den nya mikro-uppdateringen 3.0.6 har inte som mål att revolutionera programmet, utan snarare att slipa bort irriterande kanter. Och det är ofta just de små detaljerna som gör störst skillnad i vardagen.

    Bland de mest märkbara nyheterna finns:

    • Mer lättanvända reglage – inga fler frustrerande “felpekningar” när man försöker justera värden.
    • Färre krascher – särskilt vid textkonturer och vid problem som tidigare främst drabbade Windows-användare med språk som turkiska eller norska.
    • Bättre transparenshantering – nu behöver inte användaren själv oroa sig för om ett lager saknar alfakanal.
    • Tema-färger för pensel, teckensnitt och paletter – vilket ger en mer enhetlig och modern känsla i gränssnittet.

    Utöver det har filterhanteringen blivit snabbare, import av färgpaletter fått fler funktioner och en hel del långvariga buggar i Flatpak-versionen åtgärdats.

    Plattformsspecifika förbättringar
    Windows-användare får en viktig lösning på språkberoende krascher, som visade sig bottna i en olycklig kombination av buggar i både LLVM:s bibliotek och Microsofts UCRT-kod.

    På macOS har utvecklarna lagt extra krut på stabilitet: krascher vid färgdragning har eliminerats och användare som föredrar multi-fönsterläge slipper nu den tidigare irriterande “fönsterflimringen”.

    Flatpak-versionen, som är populär bland Linux-användare, återfår också tillgång till viktiga inställningar för utskrift i sandboxade miljöer.

    Under huven: GEGL och babl
    Två centrala komponenter i GIMP, de grafiska motorerna GEGL och babl, har också fått sina respektive uppdateringar.

    • GEGL 0.4.64 introducerar bredare stöd för GPU-acceleration och robustare filterhantering.
    • babl 0.1.116 får en putsad byggprocess och nya möjligheter att kontrollera versioner direkt från kommandoraden.

    Det betyder i praktiken snabbare och mer tillförlitlig bildbearbetning, särskilt för avancerade filter och effekter.

    Ett globalt lagarbete
    Bakom kulisserna pågår ett imponerande samarbete. Till version 3.0.6 bidrog 38 utvecklare till kärnkoden, ytterligare ett tiotal till olika tillägg och plug-ins, och 15 översättningsteam såg till att GIMP fungerar på allt från baskiska och georgiska till svenska och persiska.

    En lång rad buggrapporter har stängts, hundratals commits har skickats in, och tusentals rader kod har putsats. Det är en påminnelse om den styrka som öppen källkod kan ha: människor från hela världen samarbetar för att förbättra ett verktyg som sedan delas fritt med alla.

    Vad händer härnäst?
    Med 3.0.6 ute fortsätter resan mot den kommande GIMP 3.2. Den väntas bjuda på fler större nyheter, men tack vare denna mikro-release behöver användarna inte vänta med att få en mer stabil, smidigare och modernare version av programmet.

    För den som vill prova själv finns färdiga paket för Linux (både AppImage och Flatpak), Windows (inklusive Microsoft Store-versioner) och macOS – för både Intel och Apple Silicon.

    Slutord
    GIMP 3.0.6 är kanske ingen banbrytande release, men den är ett typexempel på varför kontinuerlig utveckling och små förbättringar är så viktiga. Från buggar som kraschar hela programmet till små justeringar i användargränssnittet – det är helheten som gör att GIMP känns mer polerat än någonsin.

    För alla som vill ha ett kraftfullt, gratis och ständigt förbättrat bildredigeringsprogram är det här goda nyheter.

    https://www.gimp.org/downloads

    GIMP 3.0.6 — Teknisk faktaruta

    • Typ: Stabil mikro-release (buggfixar & UI-förbättringar)
    • Plattformar: Linux (AppImage/Flatpak), Windows, macOS (Intel & Apple Silicon)
    • UI: Förbättrad reglage-användbarhet, tema-färger för pensel/typsnitt/palett
    • Stabilitet: Fix för textkontur-krascher, macOS-flimmer & färgdragning
    • Windows: Workaround för språkberoende krascher (Exiv2/LLVM/UCRT)
    • Flatpak/Utskrift: Bildinställningar åter i sandbox via sekundär dialog
    • Filter: Uppdaterad NDE-kod, bättre prestanda & tydligare begränsningar
    • Transparens: Smart auto-alfakanal vid filter/transformer
    • Paletter: Bättre import (ACB/CMYK/LAB, ASE, CSS, GPL) + filtrering i dialog
    • Säkerhet: Hårdare import-härdning (flertal ZDI-rapporter adresserade)
    • GEGL: 0.4.64 — bredare GPU-acceleration, buggfixar (t.ex. RGBE & mirrors)
    • babl: 0.1.116 — förbättrade build-script, CLI-versionflagga

Etikett: Flatpak

  • KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…

  • Giada 1.4.1 gör live-looping enklare med MIDI-styrda scener

    Giada 1.4.1 är en ny version av den öppna loopmaskinen för musiker, DJ:ar och liveartister. Uppdateringen gör det enklare att växla mellan olika scener under ett framträdande, bland annat med MIDI-kontroller eller tangentbord. Samtidigt får programmet flera förbättringar som gör arbetet med samplingar, kanaler, ljudplugin och live-looping smidigare. Giada 1.4.1 är nu släppt som en…

  • Parrot 7.2 släppt – säkerhets-Linux får viktig patch mot ”Copy Fail”

    Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har…

  • CachyOS släpper ny ISO: snabbare, smartare och enklare Linux för vanliga användare

    CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot…

  • Marknote 1.5 – en modern anteckningsapp för Linux får stora förbättringar

    KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och…

  • GNOME 50 närmar sig – ny version av skrivbordsmiljön får stöd för HDR-delning

    GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026. Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har…

  • Bottles 62.0 gör Windows-appar smidigare på Linux

    Bottles 62.0 tar ytterligare ett steg mot att göra Windows-program mer sömlösa på Linux. Med förbättrad grafikkortsigenkänning, bättre integration i Flatpak-miljöer och tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering fortsätter verktyget att förenkla livet för användare som vill köra Windows-appar utan att lämna sin Linux-miljö. Den öppna källkodsapplikationen Bottles har släppt version 62.0. Programmet fungerar som en grafisk…

  • NotepadNext 0.13 – klassisk enkelhet med moderna förbättringar

    NotepadNext 0.13 tar ett tydligt kliv framåt genom att kombinera den klassiska enkelheten från Notepad++ med moderna funktioner för tryggare och smidigare arbete. Med autosparade sessioner, stöd för arbetsytor och flera efterfrågade förbättringar stärker uppdateringen editorns roll som ett lättviktigt men kraftfullt verktyg för både kod och textredigering. NotepadNext, en modern och plattformsoberoende nytolkning av…

  • Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS. Efter nästan…

  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare. Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan…

  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren. Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på…

  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert. Från enkel bildredigering till precisionsverktyg Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för…

  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och…

  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows. Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med…

  • GNOME 49.2 släppt med förbättrad hantering av bildskärmar och tangentfunktioner

    GNOME-projektet har släppt version 49.2 av skrivbordsmiljön “Brescia”, med fokus på stabilitet, tillgänglighet och effektivare systemanvändning. Uppdateringen innehåller flera förbättringar i hanteringen av bildskärmar och tangentbord, minskad minnesförbrukning i filhanteraren Nautilus samt åtgärdade problem i komponenter som GNOME Shell, Mutter och GNOME Software. Samtidigt lanseras även GNOME 48.7 med mindre buggfixar för den tidigare generationen.…

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse

    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla…

  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution. Den fria…

  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ. När Microsoft…

  • Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer…

  • GIMP 3.0.6 – Stabilare, snyggare och smartare bildredigering

    Efter nästan fem månaders väntan har GIMP 3.0.6 landat. Den nya uppdateringen bjuder på mängder av buggfixar, förbättrad användarupplevelse och nya finesser – allt medan utvecklarna arbetar vidare mot nästa stora milstolpe, version 3.2. Från små buggar till stora förbättringarGIMP (GNU Image Manipulation Program) är ett av de mest kända fria bildredigeringsprogrammen i världen och…