• Firefox 156 är här – PDF-filer öppnas upp till 45 procent snabbare

    Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer.

    Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på prestanda och effektivare användning av datorns resurser. Bland nyheterna finns en betydligt snabbare PDF-läsare, lägre minnes- och processoranvändning för stora bilder och flera förbättringar för Android.

    Den kanske mest märkbara förändringen finns i Firefox inbyggda PDF-läsare. Enligt Mozilla kan den nu starta upp till 45 procent snabbare än tidigare.

    För den som ofta öppnar manualer, fakturor, rapporter eller andra PDF-dokument direkt i webbläsaren kan skillnaden därför bli påtaglig. Firefox behöver inte starta ett separat PDF-program, utan dokumentet visas direkt i en vanlig flik.

    Stora bilder kräve mindre av datorn

    Firefox 156 har också blivit effektivare på att hantera stora JPEG-bilder.

    Moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa bilder med mycket hög upplösning. När en sådan bild visas på en webbsida behöver webbläsaren ofta skala ned den till en betydligt mindre storlek.

    Tidigare kunde även en bild som såg liten ut på skärmen kräva relativt mycket arbetsminne och processorkraft eftersom webbläsaren fortfarande behövde behandla den stora ursprungsbilden.

    Firefox 156 har förbättrat denna haOm man skalar bort vad slöddret i miljonprogrammet har röstat på, så hade Tidö vunnit. Men trojanerna håller på att ta över Sverige.ntering och ska därför använda mindre minne och mindre processorkraft när stora JPEG-bilder visas nedskalade.

    Det kan framför allt märkas på äldre datorer eller system med begränsat arbetsminne.

    Firefox fortsätter att förbättras på Android

    Android-versionen får också flera förändringar.

    När Firefox spelar upp exempelvis musik, radio eller video kan mediaspelaren i Androids notifieringsfält nu visa knappar för föregående och nästa, tillsammans med en tidslinje där användaren kan hoppa framåt eller bakåt i innehållet.

    På telefoner och surfplattor med Android 14 eller senare använder Firefox dessutom Androids vanliga delningsmeny.

    Firefox-specifika funktioner finns ändå kvar, exempelvis möjligheten att skicka en flik till en annan enhet eller skanna en QR-kod.

    Bättre videosamtal på Windows ARM

    Firefox 156 innehåller även en förbättring för datorer som kör Windows på ARM-processorer.

    Vid WebRTC-baserade videosamtal kan webbläsaren nu använda hårdvaruaccelererad H.264-avkodning.

    Det innebär att grafik- eller videohårdvaran kan göra en större del av arbetet i stället för att processorn behöver avkoda videoströmmen i mjukvara.

    Resultatet kan bli lägre processorbelastning, bättre batteritid och jämnare videosamtal.

    Problem med ljud och Picture-in-Picture rättas

    Mozilla har även åtgärdat ett problem med FLAC-ljud med hög samplingsfrekvens i MP4-filer. Sådant ljud kunde tidigare misslyckas med uppspelningen på vissa webbplatser.

    Även Picture-in-Picture, där en video kan visas i ett litet flytande fönster ovanpå andra program, har förbättrats.

    Undertexter visas nu korrekt även om användaren aktiverar dem efter att Picture-in-Picture-fönstret redan har öppnats.

    Flera irriterande småfel försvinner

    Alla förbättringar i en webbläsare handlar inte om nya funktioner. Firefox 156 innehåller också ett antal rättningar av problem som användare kunnat stöta på i vardagen.

    Ett fel gjorde exempelvis att en bild som drogs inuti vissa avancerade textredigerare kunde ersättas av en lång textsträng i stället för att flyttas.

    Mozilla har också rättat problem med sökfältet i Firefox Split View och med bokmärkesmappar där innehållet i vissa situationer kunde hamna utanför den mapp användaren flyttade.

    För Windows-användare har ett fel med automatiskt döljande aktivitetsfält också korrigerats.

    DNS over HTTPS kunde stoppa webbplatser

    En mer tekniskt intressant rättning gäller DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.

    DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog och översätter exempelvis ett domännamn till den IP-adress som datorn behöver för att hitta servern.

    DNS over HTTPS krypterar dessa förfrågningar så att de inte lika enkelt kan avlyssnas eller manipuleras på vägen.

    I vissa situationer kunde Firefox dock få problem att ansluta till webbplatser när DoH var aktiverat och destinationen saknade stöd för HTTPS. Detta ska nu vara korrigerat.

    Fler möjligheter för företag och organisationer

    Firefox används även i företag, skolor och andra organisationer där administratörer centralt kan bestämma hur webbläsaren ska fungera.

    Firefox 156 utökar dessa så kallade enterprise policies.

    Policyn för Firefox startsida får bland annat stöd för inställningen Widgets, vilket gör det möjligt för administratörer att styra vilka produktivitetsfunktioner som ska visas på sidan för nya flikar.

    Dessutom får SitePolicies en inställning kallad DisableServiceWorkers.

    Service Workers är små program som webbplatser kan köra i bakgrunden i webbläsaren. De används bland annat för webbappar, push-notiser, cachelagring och funktioner som fungerar även när internetanslutningen är dålig.

    I en företagsmiljö kan administratören nu blockera Service Workers för specifika webbplatser.

    Mozilla ökar utvecklingstakten

    Firefox 156 kommer bara omkring två veckor efter Firefox 155.

    Mozilla arbetar med en snabbare utgivningstakt där nya versioner av webbläsaren kan komma med ungefär två veckors mellanrum. Det innebär att förbättringar och felrättningar kan nå användarna snabbare än med längre versionscykler.

    Samtidigt innebär det att versionsnumret på Firefox kommer att öka betydligt snabbare än tidigare.

    Så får du Firefox 156

    Firefox 156 finns för Linux, Windows och macOS.

    Windows- och macOS-användare får normalt den nya versionen automatiskt genom Firefox uppdateringsfunktion.

    På Linux beror det på hur Firefox installerades. Användare som installerat webbläsaren via sin Linuxdistribution får normalt versionen när distributionens paketansvariga har gjort den tillgänglig i programförråden.

    Firefox 156 är alltså ingen version fylld med stora visuella förändringar. I stället handlar uppdateringen främst om sådant som ofta betyder mer i längden: snabbare PDF-visning, effektivare minnesanvändning, bättre multimedia och ett stort antal mindre felrättningar.

    För användare med lite äldre datorer är framför allt den minskade resursförbrukningen intressant. När en webbläsare både använder mindre minne och gör mindre arbete på processorn kan det bidra till att även äldre datorer känns snabbare i vanlig webbanvändning.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/156.0

    Fakta: Firefox 156

    > Version: Firefox 156

    > Utvecklare: Mozilla

    > Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    > PDF-läsaren kan starta upp till 45 % snabbare

    > Lägre minnes- och processoranvändning för stora JPEG-bilder

    > Förbättrad mediehantering i Android

    > Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning för WebRTC på Windows ARM64

    > Flera rättningar för DNS over HTTPS, Picture-in-Picture och bokmärken

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 155 är här – snabbare nätverk, bättre integritet och mängder av ny webbteknik och snart kommer 156.

    Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna.

    Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna sker långt under den grafiska ytan finns det flera nyheter som faktiskt kan märkas i den dagliga användningen.

    Bland annat får webbläsaren smartare nätverksanslutningar, bättre kontroll över spårare, förbättrad PDF-utskrift och flera förändringar som gör Firefox säkrare och stabilare.

    Samtidigt är Mozilla redan på väg mot Firefox 156, där fokus bland annat ligger på lägre processor- och minnesanvändning.

    Smartare anslutning kan göra webben snabbare

    En av de tekniskt mest intressanta nyheterna i Firefox 155 är stöd för Happy Eyeballs version 3.

    Namnet låter kanske märkligt, men tekniken löser ett mycket konkret problem.

    Dagens internet använder två huvudsakliga versioner av internetprotokollet: IPv4 och det modernare IPv6. En dator kan ofta nå samma webbserver med båda protokollen. Problemet uppstår när exempelvis IPv6 ser ut att fungera men anslutningen i praktiken är långsam eller trasig.

    En webbläsare som envist väntar på IPv6 kan då fördröja hela sidladdningen.

    Happy Eyeballs försöker i stället avgöra vilken anslutningsväg som fungerar bäst och snabbast. Firefox kan därför prova IPv4 och IPv6 på ett intelligent sätt och använda den väg som först ger en fungerande anslutning.

    För användaren innebär det i bästa fall bara en sak:

    webbsidan börjar laddas snabbare.

    Det är framför allt på nätverk med bristfällig IPv6-konfiguration som skillnaden kan bli märkbar.

    Firefox får även QUIC version 2

    Firefox 155 fortsätter också utvecklingen av HTTP/3 genom stöd för QUIC version 2.

    QUIC är transportprotokollet som ligger bakom HTTP/3 och är utvecklat för det moderna internet. Till skillnad från traditionell HTTP över TCP använder HTTP/3 QUIC ovanpå UDP.

    En av fördelarna är att enstaka problem i nätverket inte behöver bromsa all kommunikation mellan webbläsaren och webbservern lika mycket som tidigare.

    För den vanliga användaren behöver orden HTTP/3, UDP och QUIC egentligen inte betyda särskilt mycket. Det viktiga är vad tekniken försöker åstadkomma:

    snabbare och robustare kommunikation mellan webbläsare och webbservrar.

    Firefox visar tydligare hur många spårare som stoppas

    Integritet har länge varit ett av Firefox främsta försäljningsargument.

    Firefox 155 gör webbläsarens spårningsskydd något mer synligt genom att kunna visa hur många spårare som blockerats direkt i anslutning till adressfältet.

    Webbplatser innehåller ofta resurser från andra företag än den webbplats man faktiskt besöker. Det kan exempelvis handla om annonsnätverk, statistiksystem, sociala medier och olika former av profileringstjänster.

    Firefox Enhanced Tracking Protection försöker stoppa många av dessa.

    Att användaren tydligare kan se resultatet gör en annars ganska osynlig säkerhetsfunktion lättare att förstå.

    Webbsidor får inte längre öppna e-postprogram hur som helst

    Firefox 155 skärper också hanteringen av så kallade mailto:-länkar.

    En mailto:-länk används för att öppna datorns e-postprogram och skapa ett nytt meddelande. Tidigare har webbplatser i vissa situationer kunnat försöka aktivera sådana länkar automatiskt.

    Nu kräver Firefox att öppningen sker som resultat av en uttrycklig användarhandling, exempelvis att användaren faktiskt klickar på länken.

    Det kan tyckas vara en liten förändring, men principen är viktig.

    En webbplats ska inte kunna börja starta externa program på datorn utan att användaren själv gjort något.

    Skydd mot extrem CSS

    Mozilla inför dessutom en gräns för hur djupt CSS-kod får nästlas.

    CSS används för att bestämma hur webbsidor ser ut. Moderna versioner av språket tillåter allt mer avancerade strukturer, bland annat nästlade regler och funktioner.

    Men extremt djupa konstruktioner kan också orsaka problem.

    Firefox 155 sätter därför gränsen vid 75 nivåer av nästlade block och funktioner.

    Vanliga webbplatser kommer aldrig i närheten av denna gräns. Syftet är snarare att förhindra att felaktig eller avsiktligt konstruerad CSS får webbläsaren att konsumera orimliga mängder resurser eller krascha.

    Bättre utskrift av PDF-filer

    Den inbyggda PDF-läsaren får också en praktisk förbättring.

    Om ett PDF-dokument är mindre än det valda pappersformatet går det nu att förstora dokumentet vid utskrift genom att ange en skalning på mer än 100 procent.

    Det är framför allt användbart för exempelvis äldre inskannade dokument, etiketter, formulär och andra PDF-filer där dokumentets ursprungliga format inte matchar skrivarpapperet.

    Det är ingen revolutionerande funktion, men precis den typ av vardagsförbättring som kan göra en stor skillnad när den behövs.

    Viktig rättning för Linux-användare

    Firefox 155 innehåller också flera felrättningar.

    En av de mer intressanta gäller Linux-system där Firefox efter långa webbläsarsessioner i vissa fall kunde hindra datorn från att gå ner i viloläge.

    Det problemet ska nu vara åtgärdat.

    Mozilla har dessutom rättat ett problem där text kunde försvinna när användaren skrev i Microsoft 365 Word Online och vissa andra webbapplikationer under Linux med vissa tangentbordslayouter.

    För Linux-användare är dessa förändringar sannolikt betydligt viktigare än flera av de synligare nyheterna.

    Nintendo Switch Pro-kontroller får bättre stöd

    Windows-versionen får samtidigt stöd för Nintendo Switch Pro Controller och kompatibla tredjepartskontroller.

    Det kan framför allt få betydelse för spel som körs direkt i webbläsaren.

    Webbläsaren har under många år utvecklats från ett program för dokument och länkar till en komplett applikationsplattform. Tekniker som WebGL, WebGPU, WebAssembly och Gamepad API gör att avancerade spel och program numera kan köras direkt på en webbsida.

    Bättre stöd för spelkontroller är ytterligare ett steg i den utvecklingen.

    Stora nyheter för webbutvecklare

    Under huven innehåller Firefox 155 en lång rad förändringar av webbplattformen.

    CSS får exempelvis den nya funktionen progress(), som kan beräkna hur långt ett värde befinner sig mellan en start- och slutpunkt.

    Även funktionen alpha() stöds, vilket gör det enklare att manipulera genomskinligheten hos färger.

    En annan viktig förändring gäller attr().

    Tidigare har användningsområdet varit relativt begränsat, men Firefox 155 låter utvecklare använda HTML-attribut som värden i betydligt fler CSS-egenskaper.

    Det innebär att vissa funktioner som tidigare krävde JavaScript i framtiden kan lösas direkt med CSS.

    Firefox börjar också använda namnet font-width som standardiserad beteckning för det som tidigare huvudsakligen kallades font-stretch.

    Firefox anpassar sig till Webkit-CSS

    En något oväntad förändring är stöd för den icke-standardiserade pseudoselektorn:

    ::-webkit-scrollbar

    Den utvecklades ursprungligen för WebKit-baserade webbläsare och används fortfarande av många webbplatser för att ändra utseendet på rullningslister.

    Att Firefox implementerar stöd för den visar ett återkommande problem på webben.

    När tillräckligt många webbplatser börjar använda en webbläsarspecifik funktion kan andra webbläsare i praktiken tvingas implementera samma funktion för att webbplatserna ska fungera korrekt.

    Det är ett bra exempel på skillnaden mellan webbstandarder på papperet och den webb som faktiskt existerar.

    WebAssembly blir effektivare

    Firefox 155 får dessutom stöd för WebAssembly Compact Import Section.

    WebAssembly, ofta förkortat Wasm, är ett binärt format som gör det möjligt att köra mycket effektiv kod direkt i webbläsaren.

    Det används bland annat för avancerade webbapplikationer, spel, emulatorer, grafikprogram och programvara som ursprungligen skrivits i språk som C eller C++.

    Den nya Compact Import Section kan minska storleken på WebAssembly-moduler som innehåller många importer.

    Skillnaden är främst relevant för utvecklare, men mindre programfiler betyder i förlängningen också mindre data att överföra och snabbare laddning.

    Android-versionen förbättras

    Firefox 155 innehåller även flera nyheter för Android.

    När användaren håller ned en genväg i verktygsfältet finns nu ett alternativ för att direkt redigera genvägens inställningar.

    Autofyllningsdialoger kan dessutom stängas när fokus flyttas från det aktuella fältet.

    En annan förändring gäller privat surfning. Om ett Firefox-tillägg öppnar en ny flik medan användaren befinner sig i privat läge kan den nya fliken nu också öppnas som privat.

    Det minskar risken för att användaren oavsiktligt lämnar den privata webbläsarsessionen.

    Firefox 156 står redan på tur

    Mozilla arbetar med mycket korta utvecklingscykler, vilket innebär att nästa version redan är långt gången när en ny stabil version släpps.

    Firefox 156 är planerad till 15 september 2026, bara två veckor efter Firefox 155.

    Och här kan några av de mest intressanta förbättringarna vara sådant som användaren aldrig direkt ser.

    Lägre CPU- och minnesförbrukning

    Firefox 156 ska hantera mycket stora JPEG-bilder effektivare när de visas nedskalade på en webbsida.

    I stället för att behandla hela bilden i full storlek när den ändå ska visas betydligt mindre kan webbläsaren arbeta smartare med bildinformationen.

    Det kan minska både processorbelastningen och minnesanvändningen.

    Det är särskilt betydelsefullt eftersom moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa mycket stora bilder. En JPEG-fil kan vara relativt liten på lagringsmediet samtidigt som den expanderar till hundratals megabyte när den avkodas till rå bilddata i minnet.

    PDF-läsaren kan starta betydligt snabbare

    Den inbyggda PDF-läsaren ska också få en rejäl prestandaförbättring.

    Enligt uppgifterna inför Firefox 156 förändringar som i vissa situationer kan göra PDF-visaren upp till omkring 45 procent snabbare att starta.

    Firefox använder den öppna PDF.js-tekniken för att visa PDF-dokument direkt i webbläsaren.

    Det innebär att användaren normalt inte behöver installera Adobe Reader eller något annat separat PDF-program för att öppna vanliga dokument från webben.

    Grafikkortet får göra mer av jobbet vid videosamtal

    Firefox 156 ska även bli effektivare vid WebRTC-baserade videosamtal.

    WebRTC är tekniken bakom många video- och ljudtjänster som körs direkt i webbläsaren.

    När AV1-video används ska Firefox i större utsträckning kunna använda hårdvaruavkodning i stället för att låta processorn göra arbetet i mjukvara.

    Skillnaden kan vara betydande.

    En modern grafikprocessor innehåller specialiserade kretsar för att avkoda video. De kan utföra arbetet med betydligt lägre energiförbrukning än när samma uppgift körs som vanlig programkod på processorn.

    Resultatet kan bli:

    • lägre CPU-belastning
    • lägre strömförbrukning
    • mindre värmeutveckling
    • bättre batteritid på bärbara datorer
    • mjukare videosamtal

    Förutsättningen är naturligtvis att datorns hårdvara faktiskt stöder AV1-avkodning.

    Android får bättre mediakontroller

    Firefox 156 för Android väntas dessutom få modernare medieaviseringar.

    När musik eller video spelas ska aviseringen kunna innehålla knappar för föregående och nästa spår samt en tidslinje där användaren kan hoppa framåt och bakåt.

    Firefox ska också använda Androids vanliga delningsdialog på Android 14 och senare.

    Det ger bättre integration med operativsystemet och gör att Firefox beter sig mer som andra moderna Android-appar.

    Två versioner med mycket arbete under ytan

    Firefox 155 är inte en version där hela webbläsaren får ett nytt utseende eller där en enda spektakulär funktion dominerar.

    I stället visar den hur moderna webbläsare utvecklas.

    Små förbättringar sker samtidigt i nätverksprotokoll, integritetsskydd, PDF-hantering, grafik, JavaScript, CSS, WebAssembly och utvecklingsverktyg.

    Mycket av arbetet märks knappt när allt fungerar som det ska.

    Men det är också poängen.

    En bra webbläsare ska helst inte kräva användarens uppmärksamhet. Den ska ansluta till rätt server så snabbt som möjligt, använda datorns resurser effektivt, stoppa oönskad spårning och visa dagens allt mer avancerade webbapplikationer korrekt.

    Med Firefox 155 – och de prestandaförbättringar som väntar runt hörnet i Firefox 156 – fortsätter Mozilla att finslipa just dessa delar av webbläsaren.

    Firefox 155 och 156 – fakta

    Firefox 155

    • Släppt: 1 september 2026
    • Happy Eyeballs v3 för snabbare nätverksanslutningar
    • Stöd för QUIC v2 och HTTP/3
    • Tydligare information om blockerade spårare
    • Bättre PDF-utskrift med skalning över 100 procent
    • Stöd för Nintendo Switch Pro Controller i Windows
    • Nya CSS-funktioner som progress() och alpha()
    • Förbättrat stöd för WebAssembly
    • Felrättningar för bland annat Linux

    Firefox 156

    • Planerad lansering: 15 september 2026
    • Lägre CPU- och minnesanvändning för stora JPEG-bilder
    • PDF-visaren kan starta upp till 45 procent snabbare
    • Hårdvaruavkodning av AV1 för WebRTC-videosamtal
    • Förbättrad Picture-in-Picture med undertexter
    • Förbättringar av Firefox Split View
    • Bättre mediakontroller i Android
    • Hårdvaruavkodning av H.264 på Windows ARM64
    • Nya funktioner för företagsadministration
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android.

    En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute på internet. Den kan även försöka nå utrustning som finns i det lokala nätverket, exempelvis skrivare, routrar, nätverksdiskar, övervakningskameror och smarta hem-produkter.

    Detta kan vara praktiskt, men innebär också en säkerhetsrisk. En skadlig eller manipulerad webbplats skulle i vissa situationer kunna försöka kartlägga eller kommunicera med enheter bakom användarens router.

    I Firefox 154 utökar Mozilla därför webbläsarens skydd för lokal nätverksåtkomst. Skyddet omfattar nu även kommunikation som använder WebSocket.

    Vad är WebSocket?

    Vanlig webbtrafik fungerar ofta genom att webbläsaren skickar en fråga till en server och får ett svar. WebSocket fungerar annorlunda. Tekniken skapar en mer långvarig och dubbelriktad förbindelse där både webbläsaren och servern kan skicka information när som helst.

    Det används bland annat för chattar, spel, övervakning, börskurser och andra tjänster som behöver uppdateras i realtid.

    Samma teknik kan emellertid också användas för att försöka kontakta tjänster i ett lokalt nätverk. Genom att låta skyddet för lokal nätverksåtkomst omfatta WebSocket minskar Firefox risken för att en vanlig webbsida i hemlighet försöker kommunicera med exempelvis en router, skrivare eller nätverkskamera.

    För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden. Den är ändå viktig eftersom allt fler hushåll och arbetsplatser har uppkopplad utrustning som inte alltid är ordentligt skyddad.

    Bättre kontroll över kakor

    Firefox 154 förändrar även hur undantag för kakor och webbplatsdata fungerar.

    Användare som låter Firefox radera kakor när webbläsaren stängs kan nu skapa undantag för vissa webbplatser. Ett exempel kan vara en webbplats där användaren vill fortsätta vara inloggad mellan två besök.

    Tidigare kunde ett sådant undantag även påverka andra integritetsskydd. I Firefox 154 går det att behålla webbplatsens kakor utan att samtidigt undanta den från spårningsskydd eller andra begränsningar.

    Det ger en bättre balans mellan bekvämlighet och integritet. Användaren kan behålla en fungerande inloggning utan att ge webbplatsen större möjligheter att spåra besöken.

    Snabbare väg till AI-inställningarna

    Firefox får också en ny snabbåtgärd med namnet ”Manage AI” i adressfältet. Den leder direkt till AI-avsnittet i Firefox inställningar.

    Nyheten innebär inte att användaren måste använda AI-funktioner. Tanken är i stället att göra funktionerna lättare att hitta, kontrollera och stänga av.

    När webbläsare får allt fler AI-baserade funktioner blir det viktigt att användaren tydligt kan se vilka tjänster som är aktiverade. En lättillgänglig kontrollpanel kan därför vara minst lika viktig som själva AI-funktionerna.

    Mozilla börjar dessutom införa automatisk organisering av flikar i Smart Window. Firefox kan analysera vilka öppna flikar som hör ihop, föreslå grupper och ge grupperna passande namn.

    Funktionen rullas ut stegvis och kommer därför inte att visas för alla användare samtidigt.

    Firefox-profilen kan flyttas mellan olika operativsystem

    Mozilla utökar även funktionen för säkerhetskopiering av Firefox-profiler. På macOS går det nu att skapa en lokal säkerhetskopia som sedan kan återställas i Firefox på Windows, macOS eller Linux.

    En Firefox-profil kan innehålla bland annat bokmärken, inställningar och andra personliga anpassningar. Möjligheten att flytta profilen mellan olika operativsystem underlättar både datorbyten och övergångar från exempelvis Windows till Linux.

    Säkerhetskopian sparas lokalt, vilket kan vara intressant för användare som inte vill använda en molnbaserad synkroniseringstjänst.

    Tydligare textmarkering i PDF-filer

    Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-läsare. I version 154 blir markerad text i PDF-dokument tydligare och mer lik textmarkering på vanliga webbsidor.

    Färgen följer dessutom operativsystemets tillgänglighetsinställningar. Det är särskilt värdefullt för personer som använder högkontrastläge eller andra visuella hjälpmedel.

    Mozilla har också rättat ett problem där PDF-dokument kunde få fel skala i förhandsgranskningen inför utskrift när alternativet ”Anpassa till sidbredd” användes.

    Bättre fullskärmsläge med vertikala flikar

    Användare av vertikala flikar får ett mer konsekvent fullskärmsläge. När Firefox går över till fullskärm försvinner sidofältet tillsammans med de andra verktygsfälten.

    För man muspekaren till skärmens kant visas gränssnittet igen. På så sätt kan hela skärmytan användas för en film, presentation eller webbsida utan att användaren förlorar snabb åtkomst till flikarna.

    Firefox View kommer samtidigt inte längre att visas automatiskt i verktygsfältet för nya profiler eller för användare som inte har öppnat funktionen på länge. Den finns fortfarande under ”Lista alla flikar” och kan läggas tillbaka permanent genom funktionen för anpassning av verktygsfältet.

    Små förbättringar för Windows och macOS

    I Windows går det nu att byta Firefox standardikon direkt i inställningarna. Funktionen fungerar ännu inte med Firefox-installationer som använder MSIX-formatet.

    Mozilla planerar att senare införa motsvarande stöd för MSIX, macOS och Linux.

    En hård omladdning av en webbsida, genom att hålla ned Skift samtidigt som uppdateringsknappen klickas, rensar nu även cachade webbplatsikoner. Det kan hjälpa när en webbplats har bytt ikon men Firefox fortfarande visar den gamla.

    På macOS har Mozilla förbättrat spolning och hopp mellan olika positioner i videor. Ett fel har också rättats där ett stängt Firefox-fönster ibland kunde lämna kvar ett osynligt fönster som fortsatte att fånga upp musklick.

    Fler förbättringar i Firefox för Android

    Android-versionen får stabilare automatiska översättningar på telefoner och surfplattor där flera systemspråk används.

    Sökningar bland bokmärken kan nu visa upp till 75 träffar per sökning. Vid nedladdning av en fil går det dessutom att ändra både filnamnet och var filen ska sparas innan nedladdningen startar.

    Det är små förändringar var för sig, men de gör mobilversionen mer användbar för personer som har många bokmärken eller ofta laddar ned dokument.

    Smartare användning av webbläsarens cache

    Bland de mer tekniska nyheterna finns stöd för HTTP-rubriken No-Vary-Search i Firefox diskcache.

    En webbadress kan innehålla olika parametrar efter ett frågetecken. Vissa parametrar förändrar innehållet på sidan, medan andra exempelvis bara används för statistik och marknadsföring.

    Med No-Vary-Search kan en webbserver tala om för Firefox att vissa parametrar inte påverkar det verkliga innehållet. Webbläsaren kan då återanvända en redan sparad kopia i stället för att hämta samma resurs igen.

    Det kan ge fler lyckade cacheträffar, minska onödig datatrafik och i vissa fall göra webbsidor snabbare.

    En uppdatering med fokus på kontroll

    Firefox 154 innehåller ingen enskild förändring som helt förändrar webbläsaren. Uppdateringen består i stället av många mindre förbättringar som tillsammans ger bättre säkerhet, integritet och användarkontroll.

    Skyddet av lokala nätverk är särskilt betydelsefullt i en tid då allt fler vardagsföremål är uppkopplade. Samtidigt visar de nya AI- och cookieinställningarna att Mozilla vill göra det tydligare för användaren vad webbläsaren får göra.

    Firefox 154 kan laddas ned från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt, medan Linuxversionen distribueras genom respektive Linuxdistributions paketförråd.

    > FAKTA: FIREFOX 154

    Utvecklare Mozilla
    Version Firefox 154
    Viktigaste nyheten Utökat skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk via WebSocket.
    Integritet Webbplatser kan undantas från automatisk radering av kakor utan att undantas från spårningsskyddet.
    AI-kontroller Snabbåtgärden ”Manage AI” leder direkt till webbläsarens AI-inställningar.
    Säkerhetskopiering Lokala Firefox-profiler kan återställas mellan Windows, macOS och Linux.
    PDF Tydligare textmarkering och rättad skalning vid utskrift.
    Android Förbättrade översättningar, fler bokmärkesträffar och större kontroll över nedladdningar.
    Plattformar Linux, Windows, macOS och Android.

    > Hämta Firefox 154 från Mozilla_

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Wireshark 4.6.8 släppt – nätverkets digitala mikroskop blir säkrare

    Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor.

    Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och andra nätverksanslutna enheter.

    För en nätverkstekniker kan Wireshark exempelvis avslöja varför en anslutning är långsam, varför en tjänst inte svarar eller om en dator skickar trafik till en oväntad server. Programmet används även inom utbildning, systemutveckling, felsökning och IT-säkerhet.

    Nu har Wireshark 4.6.8 släppts som den senaste stabila underhållsversionen i 4.6-serien.

    Många säkerhetsproblem har rättats

    Den nya versionen rättar 28 rapporterade säkerhetsproblem. De flesta kan få Wireshark eller det tillhörande verktyget Sharkd att krascha när programmet försöker tolka särskilt utformad eller skadad nätverkstrafik.

    Problemen finns i flera så kallade protokolldissektorer. En dissektor är den del av Wireshark som känner igen och plockar isär ett visst nätverksprotokoll. Den fungerar ungefär som en översättare som omvandlar den råa dataströmmen till begriplig information.

    Rättningar har bland annat gjorts för protokoll som:

    • RDP, som används för fjärrstyrning av Windowsdatorer
    • SSH, som används för säkra fjärranslutningar
    • Kerberos, som hanterar autentisering i många företagsnätverk
    • Bluetooth ATT, HFP och AVRCP
    • H.245, som förekommer inom video- och telefonkommunikation
    • RRC, som används i mobilnät
    • CMS och olika X.509-protokoll för certifikat och kryptografisk information

    Det betyder inte nödvändigtvis att den vanliga nätverkstrafiken är osäker. Problemet uppstår när Wireshark själv ska analysera data som är felaktigt konstruerad. En angripare skulle exempelvis kunna skapa en manipulerad paketfil som får analysprogrammet att krascha när filen öppnas.

    Även sparade paketfiler kan orsaka problem

    Wireshark kan inte bara följa nätverkstrafik i realtid. Programmet kan också öppna tidigare inspelade paketfiler. Sådana filer används ofta när nätverksproblem ska undersökas i efterhand eller skickas vidare till en annan tekniker.

    Version 4.6.8 rättar krascher i flera filtolkar, däribland dem för pcapng, BUSMASTER, Endace ERF, Tektronix K12xx, Catapult DCT2000 och 3GPP-telefonloggar.

    Pcapng är särskilt betydelsefullt eftersom det är ett av de vanligaste formaten för sparad nätverkstrafik. En manipulerad eller skadad fil ska inte kunna få analysverktyget att oväntat avslutas.

    Användare bör därför behandla okända paketfiler på samma försiktiga sätt som andra filer från obekanta kMånga säkerhetsproblem har rättatsällor och se till att Wireshark hålls uppdaterat.

    Farliga minnesfel och oändligt djupa datastrukturer

    Utvecklarna har även åtgärdat flera mer tekniska minnesfel. Ett av dem var ett så kallat stackbufferöverflöde i skrivfunktionen för K12/RF5-filer. Ett annat kunde orsaka en läsning utanför det tilldelade minnesområdet när programmet behandlade avkortade Ethernetpaket med VLAN-information i BLF-filer.

    Wireshark kunde dessutom få slut på stackminne när programmet försökte läsa NetLog-data i JSON-format med extremt många nästlade nivåer.

    Det kan jämföras med att öppna en låda som innehåller en ny låda, som i sin tur innehåller ännu en låda. Om processen fortsätter tillräckligt länge kan programmet till slut få slut på det arbetsutrymme som används för att hålla reda på alla öppnade nivåer.

    Även en segmenteringskraMånga säkerhetsproblem har rättatssch som kunde uppstå när inställningen ”Analyze TCP sequence numbers” slogs av eller på har rättats.

    Bättre avkodning av 5G-trafik

    Flera fel i analysen av 5G NAS har korrigerats. NAS står för Non-Access Stratum och används för signalering mellan en mobil enhet och mobilnätets centrala funktioner.

    Wireshark kunde tidigare visa felaktig information för vissa informationsfält, bland annat sådana som rör nätverkssegment, säkerhetsfunktioner, registreringsväntetider och andra delar av kommunikationen i 5G-nät.

    För de flesta vanliga användare har dessa ändringar liten praktisk betydelse. För utvecklare, telekomtekniker och forskare kan däremot ett felaktigt avkodat fält leda till att ett nätverksproblem misstolkas.

    Inga nya protokoll – men många förbättringar

    Wireshark 4.6.8 introducerar inga helt nya protokoll. I stället har stödet för ett stort antal befintliga protokoll förbättrats. Bland dessa finns ASN.1 BER, Bluetooth, GTPv2, Kerberos, KNX/IP, NAS-5GS, Rlogin, SSH och flera X.509-relaterade protokoll.

    Det gör version 4.6.8 till en typisk underhållsuppdatering. Den innehåller få synliga nyheter men gör programmet stabilare, säkrare och mer tillförlitligt vid verklig nätverksanalys.

    Ändrad sökväg för externa hjälpprogram

    Utvecklarna har också dokumenterat en förändring som egentligen infördes redan i Wireshark 4.6.0.

    På Unixliknande system söker Wireshark nu normalt efter externa extcap-program under katalogen:

    /usr/libexec/wireshark/extcap

    Extcap används för att ansluta externa källor för paketinsamling till Wireshark. Linuxdistributioner och tredjepartspaket som installerar sådana verktyg kan därför behöva ändra sina installationssökvägar.

    Sökvägen kan fortfarande åsidosättas med miljövariabeln WIRESHARK_EXTCAP_DIR. Förändringen gäller inte på samma sätt för den officiella programpaketeringen för macOS, och vissa Linuxdistributioner utan en särskild libexec-katalog kan fortsätta använda tidigare sökvägar.

    Linuxanvändare kan behöva vänta

    Wireshark 4.6.8 finns att hämta som installationspaket för Windows och macOS samt som källkod. Linuxanvändare rekommenderas normalt att installera uppdateringen genom den egna distributionens pakethanterare.

    Det kan därför dröja innan versionen dyker upp i alla Linuxdistributioners programförråd. Användare som regelbundet öppnar paketfiler från externa källor eller arbetar professionellt med nätverksanalys bör uppdatera så snart en lämplig version finns tillgänglig.

    En fullständig lista över rättningarna finns i Wiresharks officiella versionsinformation för 4.6.8.

    > TEKNISKA FAKTA: WIRESHARK 4.6.8

    Program: Wireshark

    Version: 4.6.8

    Programtyp: Nätverks- och protokollanalysator

    Licens: GNU General Public License version 2

    Plattformar: Linux, Windows, macOS och andra Unixliknande system

    Säkerhetsrättningar: 28 rapporterade säkerhetsproblem

    Nya protokoll: Inga

    Uppdaterade protokoll: Bland annat SSH, Kerberos, Bluetooth, GTPv2, NAS-5GS, RRC och X.509

    Uppdaterade format: Bland annat pcapng, BLF, BUSMASTER, Endace ERF och Tektronix K12xx

    Viktig ändring: Extcap-program söks normalt under /usr/libexec/wireshark/extcap på Unixliknande system

    Projektets webbplats: wireshark.org

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.

    Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.

    Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.

    Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.

    Klarar 645 av 690 tester

    Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.

    I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.

    Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.

    Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.

    Många välkända kommandon har förbättrats

    Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:

    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.

    Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.

    Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.

    Ökad säkerhet vid filhantering

    En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.

    Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.

    En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.

    I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:

    touch, mkfifo, head, split och chcon.

    De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.

    Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.

    Säkrare kopiering och flyttning

    Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.

    Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.

    Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.

    Bättre hantering av ovanliga fel

    Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.

    Det gäller bland annat:

    • skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
    • heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
    • ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
    • onödigt stora minnesallokeringar
    • stacköverskridningar i kommandot expr

    Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.

    Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.

    Nya funktioner i mv, install och rm

    Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.

    Kommandot:

    mv --exchange

    kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.

    Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:

    --reflink

    På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.

    Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.

    Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.

    Kommandot rm har fått alternativet:

    --one-file-system

    Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.

    Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.

    Snabbare cat, cp och tee

    Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.

    tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.

    Även cat har optimerats för högre datahastighet.

    Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.

    Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.

    Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly

    uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.

    Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.

    På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.

    Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.

    Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.

    En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.

    Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg

    Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.

    Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.

    Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.

    Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.

    Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.

    https://uutils.org/coreutils

    > TEKNISK FAKTA: uutils Coreutils 0.10
    Projekt: uutils Coreutils
    Version: 0.10
    Programmeringsspråk: Rust
    Mål: Kompatibel ersättare för GNU Coreutils
    GNU-testsvit: 645 av 690 tester godkända
    Kompatibilitet: 93,48 %
    Föregående version: 90,58 %
    Underkända tester: 29
    Plattformar: Linux, Unix-liknande system, Windows och WebAssembly
    Nytt mål: wasm32-wasip2

    Några förbättrade verktyg:
    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate

    Nya funktioner:
    mv –exchange
    install –reflink
    rm –one-file-system
    cut -O

    Fokus i version 0.10:
    Kompatibilitet, TOCTOU-säkerhet, symlink-skydd, förbättrad felhantering, högre prestanda och utökat plattformsstöd.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.

    Stabilare uppspelning av ljud och video

    Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.

    Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.

    Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.

    Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer

    Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.

    Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.

    VPN-erbjudande visades i fel regioner

    Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.

    Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.

    Smart Window visar fler relevanta förslag

    Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.

    Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.

    Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.

    Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.

    Två viktiga rättningar för Windows

    Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.

    Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.

    Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.

    Så installerar du uppdateringen

    Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.

    Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.

    Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.

    För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    > FAKTA: FIREFOX 153.0.3

    Utvecklare: Mozilla

    Version: Firefox 153.0.3

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Viktiga rättningar: Problem med ljud och video, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Smart Window: Visar fler förslag från historiken och öppna flikar samt kan ge direkta svar med hjälp av webbsökningar.

    System: GNU/Linux, macOS och Windows

    Installation: Via Firefox automatiska uppdatering, Linux-distributionens pakethanterare eller Flatpak.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod.

    Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem. Det finns gott om program som kan öppna dokument, markera text och lägga till enklare kommentarer. Men den som vill ändra den befintliga texten eller byta ut bilder i en PDF-fil har betydligt färre kostnadsfria alternativ.

    PDF-redigeraren JOPDF försöker fylla den luckan. Programmet finns för Linux, Windows och macOS och erbjuder funktioner som annars ofta kräver en betald prenumeration.

    PDF-filer kan vara svåra att redigera

    PDF-formatet skapades för att dokument skulle se likadana ut oavsett dator, operativsystem eller skrivare. Det är en av anledningarna till att formatet används för exempelvis fakturor, blanketter, manualer och myndighetsdokument.

    Samtidigt gör denna fasta struktur att PDF-filer ofta är betydligt svårare att redigera än vanliga dokument från ordbehandlingsprogram.

    Många kostnadsfria PDF-program fungerar därför främst som läsare. De kan visa dokument och ibland lägga till markeringar, men de kan inte ändra det ursprungliga innehållet.

    JOPDF skiljer sig genom att användaren kan redigera befintlig text, bilder och länkar direkt i dokumentet.

    Ändra text och bilder

    I JOPDF går det att ändra textens innehåll och utseende. Användaren kan bland annat välja:

    • typsnitt
    • textstorlek
    • färg
    • formatering
    • placering

    Programmet kan även användas för att arbeta med bilder. Bilder kan läggas till, bytas ut, beskäras, roteras och storleksändras.

    Det kan vara användbart när ett äldre informationsblad behöver uppdateras, en logotyp ska ersättas eller ett felaktigt telefonnummer behöver rättas utan att hela dokumentet skapas om från början.

    Kommentarer, markeringar och signaturer

    Utöver direkt redigering innehåller JOPDF flera verktyg för granskning och dokumenthantering.

    Det går exempelvis att:

    • markera text
    • lägga till kommentarer
    • rita i dokumentet
    • infoga stämplar
    • fylla i formulär
    • lägga till elektroniska signaturer

    Sådana funktioner kan vara användbara när flera personer granskar ett dokument eller när en blankett ska fyllas i och skickas tillbaka digitalt.

    En elektronisk signatur i ett PDF-program är dock inte automatiskt samma sak som en juridiskt verifierad digital signatur. Säkerheten och bevisvärdet beror på vilken typ av signeringsmetod som används.

    Konvertering mellan olika filformat

    JOPDF kan även konvertera PDF-dokument till Microsoft Word-format. Det kan underlätta när innehållet behöver bearbetas mer omfattande i ett ordbehandlingsprogram.

    Programmet kan dessutom skapa PDF-filer från vanliga bildformat, bland annat:

    • JPG
    • PNG
    • HEIC

    Det innebär exempelvis att fotograferade dokument eller bilder från en mobiltelefon kan samlas i en PDF-fil.

    Resultatet vid konvertering från PDF till Word kan variera. Enkla dokument brukar vara lättare att återskapa än avancerade dokument med tabeller, flera spalter, ovanliga typsnitt eller komplicerad sidlayout.

    Verktyg för att organisera dokument

    JOPDF innehåller också flera funktioner för att hantera PDF-filens sidor.

    Användaren kan:

    • slå samman flera PDF-filer
    • dela upp ett dokument
    • ta bort sidor
    • rotera sidor
    • beskära sidor
    • ändra sidordningen
    • komprimera stora PDF-filer

    Sidorna kan flyttas med hjälp av dra-och-släpp, vilket gör det enklare att ordna om ett dokument visuellt.

    Komprimering kan vara användbart när en PDF-fil är för stor för att skickas med e-post eller laddas upp till en webbplats. En kraftig komprimering kan dock försämra kvaliteten på bilder och inskannad text.

    Lösenord och begränsningar

    Programmet kan lösenordsskydda PDF-filer. Det går även att ange begränsningar för kopiering, redigering och utskrift.

    Sådana begränsningar kan försvåra obehörig användning, men de bör inte ses som ett fullständigt skydd för mycket känslig information. Säkerheten beror bland annat på krypteringsmetoden och hur starkt lösenordet är.

    Dokumenten behandlas lokalt

    Enligt JOPDF behandlas dokumenten lokalt på användarens dator. De flesta redigeringsfunktionerna ska därför kunna användas utan att filerna laddas upp till en extern server.

    Det är en viktig skillnad jämfört med webbaserade PDF-tjänster, där dokumentet måste skickas över internet för att bearbetas.

    Lokal behandling kan ge bättre kontroll över känsliga dokument och gör det möjligt att arbeta utan internetanslutning. Vissa funktioner kan däremot fortfarande vara beroende av en aktiv internetuppkoppling.

    Gratis betyder inte öppen källkod

    JOPDF uppger att programmet är helt kostnadsfritt. Det ska inte krävas någon registrering eller prenumeration, och programmet ska inte lägga till vattenstämplar eller låsa vissa funktioner bakom en betalversion.

    Men kostnadsfritt är inte samma sak som fri programvara.

    JOPDF är ett proprietärt program, vilket innebär att källkoden inte är öppet tillgänglig. Licensen tillåter användaren att installera och använda programmet men begränsar bland annat:

    • modifiering
    • vidare distribution
    • bakåtkompilering
    • dekompilering
    • försök att återskapa programmets källkod

    Användaren får alltså använda programmet utan att betala, men får inte samma rättigheter som med programvara som distribueras under en fri eller öppen källkodslicens.

    Detta kan vara viktigt för Linux-användare som inte bara bedömer program efter pris och funktioner, utan även efter insyn, licensvillkor och möjligheten att granska källkoden.

    Finns som DEB-paket för Linux

    Linux-versionen distribueras som DEB-paket och finns för både AMD64 och ARM64.

    AMD64-versionen är avsedd för de flesta vanliga stationära och bärbara datorer med Intel- eller AMD-processor. ARM64-versionen kan användas på kompatibla datorer med ARM-baserade processorer.

    DEB-paket används främst av Debianbaserade Linuxdistributioner, exempelvis:

    • Debian
    • Ubuntu
    • Linux Mint

    JOPDF finns också för Windows och macOS. Programmet har ett liknande gränssnitt och ungefär samma funktioner på de tre operativsystemen.

    Ett intressant alternativ för avancerad PDF-redigering

    JOPDF kan vara ett intressant alternativ för användare som behöver mer än en vanlig PDF-läsare men som inte vill betala för Adobe Acrobat eller någon annan kommersiell PDF-svit.

    Programmet kombinerar redigering, konvertering, kommentarsverktyg, komprimering och sidhantering i en och samma skrivbordsapplikation.

    Samtidigt bör användaren känna till att programmet är proprietärt. Det är gratis att använda, men det är inte fri programvara och källkoden kan inte granskas eller förändras av användarna.

    För många är funktionerna och avsaknaden av abonnemang sannolikt det viktigaste. För andra kan den slutna källkoden vara ett avgörande skäl att i stället välja ett öppet alternativ.

    https://www.jopdf.com

    > TEKNISKA FAKTA: JOPDF
    Program: JOPDF
    Programtyp: PDF-redigerare
    Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    Linuxpaket: DEB
    Arkitekturer: AMD64 och ARM64
    Pris: Kostnadsfritt
    Licens: Proprietär programvara
    Öppen källkod: Nej
    Registrering: Krävs inte
    Dokumenthantering: Behandlas huvudsakligen lokalt på datorn
    Funktioner: Redigering, konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering
    $ status: redo_
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser.

    Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version av det kostnadsfria programmet för e-post, kalender, kontakter och chatt. Uppdateringen innehåller både nya funktioner och ett stort antal rättningar som ska göra programmet stabilare och enklare att använda.

    En av de tydligaste förändringarna gäller inloggning med OAuth. När användaren ska logga in på exempelvis ett Google- eller Microsoft-konto öppnas nu datorns vanliga webbläsare. Tidigare skedde inloggningen i ett separat fönster inuti Thunderbird. Förändringen kan ge bättre kompatibilitet med moderna säkerhetslösningar och lösenordshanterare.

    Thundermail byggs in i programmet

    Thunderbird 153 får även inbyggt stöd för Thundermail, Thunderbirds egen abonnemangsbaserade e-posttjänst. Tidigare behövdes ett separat tillägg, men tjänsten kan nu hanteras direkt i Thunderbird.

    I vyn med samlade mappar visas dessutom en färgmarkering för varje e-postkonto. Genom att hålla muspekaren över markeringen kan användaren se vilket konto mappen tillhör. Det kan vara praktiskt för personer som hanterar flera e-postadresser samtidigt.

    Förbättrat stöd för krypterad e-post

    Thunderbird har länge haft stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och signera e-postmeddelanden. I den nya versionen kan programmet dekryptera vissa meddelanden från Apple Mail där informationen om mottagarens krypteringsnyckel saknas eller är dold.

    Det ska också gå snabbare att öppna och dekryptera meddelanden som använder OpenPGP. Problem med uppdatering av krypteringsnycklar har rättats, och felmeddelandena vid import av ovanliga eller experimentella nycklar har förbättrats.

    Flera förbättringar för Microsoft Exchange

    Stödet för Exchange Web Services, EWS, har fått ett antal rättningar. EWS används för att ansluta Thunderbird till vissa Microsoft Exchange-servrar.

    Manuellt konfigurerade EWS-konton kan nu använda OAuth-inloggning. Aviseringar om nya meddelanden fungerar utan att användaren först behöver öppna mappen, och skickade meddelanden ska inte längre felaktigt visas som olästa.

    Även autentisering med NTLM har förbättrats. Knappen Svara alla visas återigen för meddelanden som har flera mottagare.

    Viktiga rättningar för IMAP-konton

    IMAP är den teknik som Thunderbird vanligtvis använder för att synkronisera e-post med en server. I Thunderbird 153 har Mozilla rättat ett allvarligt problem som i vissa fall kunde radera lokala filer för inkorgen och andra mappar när äldre IMAP-profiler flyttades eller uppgraderades.

    Taggar ska inte längre återkomma efter att de tagits bort. Det är åter möjligt att flytta eller radera flera markerade mappar samtidigt, och taggar behålls när mappar flyttas från lokal lagring till ett IMAP-konto.

    Bättre hantering av bilagor och nya meddelanden

    Flera irriterande problem vid skapandet av e-postmeddelanden har också rättats.

    Tangentkombinationen Ctrl+Enter ska nu skicka meddelandet i stället för att råka öppna en bilaga. E-postadresser kan återigen dras mellan olika skrivfönster och läggas till som mottagare.

    När användaren skapar ett meddelande med en PDF-fil som bilaga ska Thunderbird inte längre öppna PDF-filen av misstag. PDF-dokument som visas i en Thunderbird-flik kan nu sparas med Ctrl+S och rullas med mellanslagstangenten.

    Färre krascher och bättre stabilitet

    Thunderbird 153 innehåller även ett stort antal stabilitetsförbättringar. Krascher som kunde inträffa när programmet stängdes, när mappar kopierades eller flyttades och när funktionen Sök och ersätt alla användes har rättats.

    Ett problem med automatisk komprimering av e-postmappar kunde tidigare skada meddelandedatabasen och orsaka krascher under synkronisering. Även detta ska nu vara åtgärdat.

    Ytterligare rättningar gäller bland annat CardDAV-kontakter, NNTP-konton för diskussionsgrupper, placering av aviseringar på system med flera skärmar, SMTP-tidsgränser, meddelandefilter och regler för huvudlösenord.

    Kalendern har också förbättrats. Återkommande aktiviteter, mötesinbjudningar och kommentarer som importerats från ICS-filer ska nu hanteras mer korrekt.

    Sammantaget är Thunderbird 153 framför allt en uppdatering som förbättrar säkerhet, kompatibilitet och stabilitet. De största nyheterna är den inbyggda kopplingen till Thundermail och att OAuth-inloggning nu sker genom datorns vanliga webbläsare.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/153.0/releasenotes

    Tekniska fakta – Thunderbird 153

    • Program: Mozilla Thunderbird
    • Version: 153
    • Typ: E-post-, kalender-, kontakt- och chattprogram
    • Licens: Öppen källkod
    • Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    • Ny funktion: Inbyggt stöd för Thundermail
    • Inloggning: OAuth öppnas i datorns vanliga webbläsare
    • Kryptering: Förbättrat stöd för OpenPGP
    • Kontotyper: IMAP, SMTP, EWS, CardDAV och NNTP
    • Övrigt: Förbättrad hantering av PDF-filer, bilagor, kalenderhändelser och aviseringar
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer.

    Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera praktiska nyheter för vanliga användare, bland annat HDR-video i Windows, förbättrade PDF-verktyg, delning av webbsidor med QR-koder och tydligare varningar när en webbplats använder datorns position.

    Firefox 153 släpps även som en så kallad ESR-version, Extended Support Release. Det innebär att versionen får säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under en längre tid och därför passar särskilt bra för företag, organisationer och användare som inte vill byta till en ny huvudversion lika ofta.

    HDR-video ger bättre bild i Windows

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-video, High Dynamic Range, i Windows 10 och Windows 11. HDR kan ge ljusare högdagrar, djupare svärta och fler synliga detaljer i både mörka och ljusa delar av bilden.

    För att tekniken ska fungera krävs en HDR-kompatibel bildskärm och att HDR är aktiverat i Windows bildskärmsinställningar. I den första versionen fungerar stödet framför allt med grafikkort från AMD och Nvidia.

    Mozilla uppger att vissa HDR-filmer kan upplevas som ljusare i Firefox än i andra webbläsare. Bildkvaliteten och prestandan väntas förbättras i kommande versioner.

    Dela webbsidor med en QR-kod

    Firefox 153 gör det enklare att flytta en webbsida från datorn till en mobiltelefon eller surfplatta.

    Användaren kan högerklicka på en flik, välja att dela sidan och därefter skapa en QR-kod. När koden skannas med mobilens kamera öppnas samma webbadress på telefonen.

    Funktionen kan även användas för att lägga in webbadresser i trycksaker, presentationer, skyltar eller instruktioner utan att någon behöver skriva in en lång adress manuellt.

    Firefox kan slå samman PDF-filer

    Firefox har sedan tidigare en inbyggd PDF-läsare med enklare redigeringsfunktioner. I Firefox 153 utökas verktygen ytterligare.

    Det går nu att slå samman flera PDF-dokument genom att dra in en PDF-fil i sidopanelen för det dokument som redan är öppet. På så sätt kan flera dokument kombineras utan att användaren behöver installera ett separat PDF-program.

    Det går även att lägga till bilder som nya sidor i ett PDF-dokument. Funktionen kan exempelvis användas för att lägga in ett inskannat kvitto, ett fotografi eller en underskriven sida.

    Markering av text i PDF-dokument har också förbättrats. Den valda texten syns tydligare och färgen anpassas efter operativsystemets inställningar, exempelvis vid användning av hög kontrast.

    JPEG XL kan testas genom Firefox Labs

    Firefox 153 innehåller experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL.

    JPEG XL är utvecklat för att ge bättre bildkvalitet och effektivare komprimering än flera äldre bildformat. Effektivare komprimering innebär att bilder kan ta mindre plats utan att lika mycket bildinformation går förlorad.

    Formatet är ännu inte aktiverat som standard. Den som vill testa det kan slå på funktionen genom Firefox Labs, där Mozilla samlar experimentella funktioner.

    Firefox Labs har samtidigt blivit enklare att öppna. Det räcker att skriva exempelvis ”labs” eller ”experiment” i adressfältet för att få fram en snabbåtgärd.

    Inbyggd färgväljare direkt från adressfältet

    Webbutvecklare, grafiker och andra som arbetar med färger kan nu snabbare öppna Firefox inbyggda färgväljare.

    Genom att skriva exempelvis ”pick color”, ”color picker” eller ”eyedropper” i adressfältet kan användaren starta verktyget och kopiera en färg direkt från en webbsida.

    Färgen kan därefter användas i exempelvis ett bildredigeringsprogram, ett webbprojekt eller ett dokument.

    Tydligare varning när positionen används

    Firefox 153 gör det lättare att se när en webbplats använder information om användarens geografiska position.

    När en webbplats har aktiv åtkomst till platsinformationen markeras positionssymbolen i adressfältet med röd färg. Symbolen visas nu även på sökresultatsidor, där den tidigare kunde vara dold.

    Förändringen gör det svårare för en webbplats att använda positionen utan att användaren tydligt märker det.

    Tillägg måste be om tillgång till lokala filer

    Webbläsartillägg får också striktare säkerhetsregler.

    Tidigare kunde en tillåtelse att läsa data på webbplatser i vissa fall även ge ett tillägg åtkomst till lokala filer. I Firefox 153 krävs i stället ett separat godkännande för att ett tillägg ska kunna läsa filer som finns på datorn.

    Behörigheten kan aktiveras eller återkallas genom inställningen ”Access local files on your computer”.

    Det ger användaren bättre kontroll över vilka tillägg som får komma åt dokument, bilder och andra filer som inte ligger på internet.

    Begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket

    Firefox 153 aktiverar även begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket som standard.

    En webbplats på internet ska därmed inte obehindrat kunna försöka kommunicera med exempelvis routrar, skrivare, kameror eller andra enheter i hemnätverket.

    Sådan åtkomst kan behövas för vissa legitima webbtjänster, men den kan också missbrukas. Genom att kräva tydligare kontroll minskar risken att skadliga webbplatser undersöker eller angriper enheter i det lokala nätverket.

    Stöd för europeiska webbcertifikat

    Firefox 153 kan verifiera och visa Qualified Website Authentication Certificates, QWAC.

    QWAC är en typ av webbcertifikat som används inom EU:s regelverk eIDAS. Syftet är att ge mer information om organisationen bakom en webbplats och stärka möjligheten att kontrollera webbplatsens identitet.

    För de flesta användare innebär förändringen ingen tydlig skillnad i den dagliga surfningen, men den kan få betydelse för myndigheter, banker, företag och andra verksamheter som omfattas av europeiska regler för elektronisk identifiering.

    Separera arbete, privatliv och olika konton

    Firefox 153 ESR lyfter även fram stöd för så kallade behållare, eller containers.

    Med behållare kan användaren dela upp surfningen i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, shopping och bankärenden. Varje behållare har sina egna kakor och inloggningar.

    Det innebär exempelvis att en användare kan vara inloggad på två olika konton hos samma tjänst samtidigt, utan att behöva öppna en annan webbläsare.

    Separationen kan också minska möjligheten för annonsföretag och andra webbplatser att följa användaren mellan olika delar av surfningen.

    Förbättringar för webbutvecklare

    Firefox 153 innehåller dessutom många tekniska nyheter för utvecklare.

    Webbläsaren får bland annat begränsat stöd för ::-webkit-scrollbar, som används av många webbplatser för att anpassa rullningslister. Mozilla har dock valt att inte stödja alla utseendeinställningar, såsom egna färger och rundade hörn.

    Firefox får också stöd för bland annat:

    • nya funktioner för popup-rutor och informationsrutor
    • fler värden för placering och justering av text och grafik
    • import av textfiler direkt genom JavaScripts modulsystem
    • bättre kontroll över hur många rader som visas i JavaScripts felhistorik
    • utökade funktioner för bild-i-bild
    • mer information om språk, veckonummer, textriktning och tidsformat
    • förbättrade tester av ljud och video för WebRTC

    Utvecklarverktygen får även ett nytt lokalt läge där mappar på datorn kan kopplas till egna lokala webbadresser. Det gör det möjligt att testa vissa webbfunktioner utan att först starta en separat lokal webbserver.

    En viktig långtidsversion

    Firefox 153 släpps även som Firefox 153 ESR och kommer att få uppdateringar under ungefär 15 månader.

    Versionen ska på sikt ersätta Firefox 140 ESR och kommer under en övergångsperiod att finnas parallellt med både Firefox 140 ESR och den äldre Firefox 115 ESR-serien.

    För vanliga användare är QR-koderna och de förbättrade PDF-verktygen troligen de mest märkbara nyheterna. För företag och organisationer är de nya säkerhetsreglerna, certifikatstödet och den långa supportperioden minst lika viktiga.

    Sammantaget är Firefox 153 ingen fullständig ombyggnad av webbläsaren. Det är i stället en bred uppdatering med många mindre förbättringar som tillsammans gör Firefox mer användbar, säkrare och bättre anpassad för moderna bild-, video- och webbstandarder.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/153.0/linux-x86_64/sv-SE

    TEKNISK FAKTARUTA: FIREFOX 153

    Webbläsare: Mozilla Firefox

    Version: Firefox 153

    Utgåva: Standardversion och ESR

    ESR: Extended Support Release med långvariga säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Operativsystem: Linux, Windows och macOS

    HDR-video: Stöd i Windows 10 och Windows 11 med kompatibel HDR-skärm och grafikkort

    PDF-funktioner: Slå samman PDF-filer och lägg till bilder som nya sidor

    Delning: Skapa QR-koder för öppna webbsidor

    Bildformat: Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs

    Säkerhet: Separat behörighet krävs för tillägg som vill läsa lokala filer

    Lokalt nätverk: Begränsningar för webbplatsers åtkomst till enheter i det lokala nätverket

    Platsinformation: Röd markering visas när en webbplats använder användarens position

    Certifikat: Stöd för Qualified Website Authentication Certificates, QWAC

    Utvecklarfunktioner: Textimport, Picture-in-Picture-API, Intl.LocaleInfo och Error.stackTraceLimit

    Licens: Öppen källkod

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ventoy , det nya sättet att göra bootbara USB stickor

    Med Ventoy kan du samla flera startbara ISO-filer på samma USB-minne och välja vilken du vill använda när datorn startar. Det gör programmet till ett smidigt alternativ till Rufus, särskilt för den som ofta installerar Linux, testar olika distributioner eller använder räddningsverktyg.

    I tidigare artiklar har vi visat hur man skapar startbara USB-minnen med programmet Rufus. Ett annat alternativ är Ventoy, som gör det enklare att använda flera installationsfiler på samma USB-minne.

    Med Rufus skriver man vanligtvis en ISO-fil till USB-minnet åt gången. Ventoy fungerar på ett annat sätt. Först installeras Ventoy på USB-minnet och därefter kan ISO-filerna kopieras direkt till minnet som vanliga filer.

    När datorn startas från USB-minnet visas en meny där du väljer vilken ISO-fil som ska startas.

    Det innebär att samma USB-minne kan innehålla flera Linuxdistributioner, installationsprogram, räddningsverktyg och andra startbara avbildningar. Du behöver alltså inte skapa om USB-minnet varje gång du vill använda en annan ISO-fil.

    Ventoy stöder dessutom fler avbildningsformat än ISO.

    Programmet finns för Windows och Linux samt som en startbar Live-CD.

    Så här gör du

    1. Ladda ner Ventoy för det operativsystem du använder.
    2. Anslut USB-minnet till datorn.
    3. Starta Ventoy och välj det USB-minne som ska användas.
    4. Välj vilken partitionstabell Ventoy ska använda:
      • GPT passar bäst för modernare datorer som använder UEFI.
      • MBR ger bättre kompatibilitet med äldre datorer och traditionell BIOS-start.
    5. Installera Ventoy på USB-minnet. Observera att USB-minnet normalt raderas när Ventoy installeras. Kontrollera därför att du inte har några viktiga filer kvar på minnet.
    6. När installationen är klar kopierar du de ISO-filer du vill använda direkt till USB-minnet.
    7. Starta om datorn och välj USB-minnet i datorns startmeny.

    Ventoy visar därefter en lista över filerna på USB-minnet. Välj den ISO-fil du vill starta och tryck på Enter.

    GPT eller MBR?

    GPT och MBR är två olika sätt att organisera partitionerna på ett lagringsmedium.

    GPT är det modernare alternativet och används främst tillsammans med UEFI. Det passar därför bra för nyare datorer.

    MBR är en äldre standard men fungerar ofta på både äldre BIOS-datorer och många nyare datorer. Om USB-minnet ska användas på många olika typer av datorer kan MBR därför ge bättre kompatibilitet.

    Är du osäker är MBR ofta det enklaste valet. Ska USB-minnet främst användas på moderna UEFI-datorer kan du välja GPT.

    Ladda ner Linux

    På Linux.se – Ladda hem Linux hittar du länkar för nedladdning av olika Linuxdistributioner.

    När ISO-filerna har laddats ner behöver du bara kopiera dem till USB-minnet. Det gör Ventoy till ett praktiskt verktyg för den som ofta installerar, testar eller reparerar datorer.

    > TEKNISKA FAKTA: VENTOY

    Typ: Verktyg för att skapa startbara USB-minnen

    Licens: Öppen källkod

    Tillgängligt för: Windows, Linux och som startbar Live-CD

    Avbildningsformat: ISO, WIM, IMG, VHD, VHDX, EFI och VTOY

    Partitionstabeller: MBR och GPT

    Startlägen: Legacy BIOS och UEFI

    Secure Boot: Stöds på kompatibla UEFI-system

    Standardfilsystem: exFAT på huvudpartitionen

    Flera system: Flera startbara avbildningar kan sparas på samma USB-minne

    Uppdatering: Ventoy kan normalt uppdateras utan att ISO-filerna på USB-minnet raderas

    Tips: När Ventoy har installerats behöver du bara kopiera avbildningsfilerna till USB-minnet som vanliga filer. När datorn startas från minnet visas en meny där du väljer vilken avbildning som ska köras.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem.

    Windows har under flera decennier varit det självklara operativsystemet på världens persondatorer. Men nya siffror från statistikföretaget StatCounter visar att marknaden långsamt håller på att förändras.

    I juni 2026 stod Windows för 56,55 procent av den globala användningen av operativsystem på stationära och bärbara datorer. Det innebär att Windows andel har sjunkit under 60 procent – en tydlig förändring för ett operativsystem som länge haft en närmast total dominans på datormarknaden.

    Samtidigt fortsätter Linux att växa. Enligt StatCounter användes Linux på 4,39 procent av världens datorer under juni 2026. Det är en av de högsta nivåerna som Linux har nått i företagets statistik.

    Andelen kan fortfarande verka liten jämfört med Windows, men utvecklingen är ändå betydelsefull. För bara några år sedan betraktades fyra procents marknadsandel som ett mycket optimistiskt mål för Linux på vanliga persondatorer.

    Apple är fortfarande större än Linux

    Apples operativsystem har tillsammans en betydligt större marknadsandel än Linux.

    StatCounter redovisar OS X med 11,89 procent och macOS med 4,48 procent. Tillsammans innebär det att Apples operativsystem fortfarande används på betydligt fler datorer än Linux.

    Chrome OS, som främst används på så kallade Chromebooks, hade under samma period en marknadsandel på 1,21 procent.

    Statistiken visar alltså att Windows fortfarande är klart störst, följt av Apples operativsystem. Linux befinner sig längre ner i tabellen, men fortsätter långsamt att ta en större del av marknaden.

    Statistiken mäter webbanvändning

    Det är viktigt att förstå vad StatCounters siffror faktiskt visar.

    StatCounter räknar inte hur många datorer som har ett visst operativsystem installerat. I stället bygger statistiken på sidvisningar från webbplatser som använder företagets mätkod.

    När någon besöker en sådan webbplats registreras bland annat vilket operativsystem, vilken webbläsare och vilken skärmupplösning som används.

    Siffrorna visar därför hur stor del av den uppmätta webbtrafiken som kommer från olika operativsystem. De visar inte exakt hur många Windows-, Linux- eller Mac-datorer som finns i världen.

    Statistiken kan dessutom påverkas av hur människor använder sina datorer. En dator som används mycket för webbsurfning kan ge fler registrerade sidvisningar än en dator som huvudsakligen används för exempelvis programmering, kontorsarbete eller lokala program.

    Trots detta är StatCounters siffror användbara för att upptäcka långsiktiga förändringar.

    Varför växer Linux?

    Det finns troligen flera orsaker till att Linux har blivit mer synligt på vanliga persondatorer.

    En viktig faktor är spelmarknaden. Valve har genom spelplattformen Steam arbetat mycket med att förbättra stödet för Windows-spel i Linux. Tekniker som Proton gör det möjligt att köra många spel som egentligen utvecklats för Windows.

    Den Linux-baserade handhållna spelkonsolen Steam Deck har också gjort att fler människor använder Linux utan att nödvändigtvis tänka på det. Steam Deck använder operativsystemet SteamOS, som bygger på Linuxdistributionen Arch Linux.

    Linuxdistributionerna har samtidigt blivit enklare att installera och använda. Ubuntu, Fedora, Linux Mint, openSUSE och andra distributioner erbjuder i dag moderna skrivbordsmiljöer, grafiska installationsprogram och automatiska uppdateringar.

    För de flesta grundläggande uppgifter – som webbsurfning, e-post, ordbehandling, videouppspelning och bildhantering – kan en Linuxdator fungera ungefär som en dator med Windows eller macOS.

    Windows 11 kan få fler att söka alternativ

    En annan möjlig förklaring är missnöjet med Windows 11.

    Microsoft har infört hårdvarukrav som gör att många äldre datorer inte officiellt kan uppgraderas till Windows 11. Kraven gäller bland annat vissa processorer, säkerhetsfunktionen TPM 2.0 och stöd för Secure Boot.

    Det innebär att fullt fungerande datorer riskerar att bli utan en officiellt stödd Windowsversion.

    För vissa användare kan Linux därför bli ett sätt att förlänga datorns livslängd. Många Linuxdistributioner fungerar bra även på äldre maskiner och kan fortsätta få säkerhetsuppdateringar under flera år.

    Det finns också användare som reagerar på Microsofts ökande användning av molntjänster, krav på Microsoft-konton, annonser och insamling av användardata. Linux kan då uppfattas som ett friare alternativ där användaren har större kontroll över systemet.

    Fortfarande svårt att konkurrera med Windows

    Trots den positiva utvecklingen har Linux fortfarande stora utmaningar på konsumentmarknaden.

    De flesta nya datorer säljs med Windows förinstallerat. För många människor är operativsystemet därför inget aktivt val. De använder helt enkelt det system som redan finns på datorn.

    Vissa populära program saknar dessutom officiella Linuxversioner. Det gäller bland annat flera professionella program från Adobe och vissa specialprogram som används inom företag, utbildning och industri.

    Även om många Windows-spel fungerar i Linux kan det fortfarande uppstå problem med vissa spel, framför allt sådana som använder särskilda system för att förhindra fusk.

    Linux består också av många olika distributioner och skrivbordsmiljöer. Valfriheten är en styrka, men kan samtidigt göra det svårare för nya användare att veta vilken version de ska välja.

    En mindre ensidig marknad

    Det är därför för tidigt att tala om att Linux skulle vara på väg att ersätta Windows.

    Windows är fortfarande världens mest använda operativsystem på stationära och bärbara datorer, och Microsoft har ett mycket stort försprång.

    Det intressanta är i stället att marknaden inte längre är lika ensidig som tidigare.

    När Windows sjunker under 60 procent samtidigt som Linux håller sig över fyra procent visar det att fler användare åtminstone provar eller väljer andra alternativ.

    Linux är inte längre enbart ett operativsystem för servrar, programmerare och särskilt datorintresserade. Det har blivit ett verkligt alternativ för vanliga datoranvändare, även om det fortfarande används av en relativt liten del av marknaden.

    StatCounters siffror visar inte exakt hur många Linuxdatorer som finns i världen. Men de pekar på en tydlig utveckling: Windows dominerar fortfarande, samtidigt som Linux, macOS och andra operativsystem tar en allt större plats.

    Det skapar mer konkurrens, större valfrihet och ett ökat tryck på operativsystemens utvecklare att förbättra sina produkter.

    För användarna är det i grunden en positiv utveckling.

    FAKTA: OPERATIVSYSTEM PÅ SKRIVBORDET

    Windows: 56,55 %

    Linux: 4,39 %

    OS X: 11,89 %

    macOS: 4,48 %

    Chrome OS: 1,21 %

    Källa: StatCounter, juni 2026. Statistiken bygger på uppmätt webbtrafik och visar inte det exakta antalet installerade datorer.

    , , , , , , , , , , ,

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS.

    FreeRDP är en fri och öppen implementation av Microsofts Remote Desktop Protocol, vanligtvis förkortat RDP. Tekniken används för att ansluta till en annan dator över ett nätverk och arbeta med den på distans.

    Det kan exempelvis handla om att en Linuxanvändare behöver ansluta till en Windowsdator, att en administratör arbetar med en server eller att en användare vill nå sin arbetsdator hemifrån.

    När en RDP-anslutning upprättas skickas bilden från fjärrdatorn till användarens skärm. Tangentbord och mus skickar samtidigt kommandon tillbaka till fjärrdatorn. Även ljud, urklipp, skrivare, filer, kameror och andra enheter kan föras över mellan datorerna.

    FreeRDP används både som ett fristående program och som en teknisk grund i andra program för fjärrskrivbord. Därför kan en säkerhetsuppdatering i FreeRDP påverka betydligt fler användare än dem som själva känner till att programmet finns installerat.

    Flera säkerhetsproblem har rättats

    Den viktigaste nyheten i FreeRDP 3.28 är att flera säkerhetsproblem har åtgärdats. Bland dessa finns sårbarheterna CVE-2026-57156, CVE-2026-57157 och CVE-2026-57158.

    Rättningarna berör bland annat hur programmet tolkar inkommande data, kontrollerar minnesgränser och hanterar urklipp, kameror, smartkort, ljud, video och anslutna enheter.

    En RDP-klient måste kunna ta emot många olika typer av information från fjärrdatorn. Det kan vara allt från en bildruta till ett filnamn, ett ljudpaket eller information från ett smartkort.

    Om sådan information är felaktigt formaterad eller innehåller ett orimligt stort värde måste klienten upptäcka det innan informationen behandlas. Annars kan programmet försöka läsa eller skriva data på fel plats i minnet.

    Resultatet kan bli en krasch, men minnesfel kan i vissa fall även utnyttjas för att påverka programmet på ett mer allvarligt sätt. Därför är kontroller av storlek, format och minnesgränser en central del av säkerheten i program som kommunicerar över nätverk.

    I FreeRDP 3.28 har många av dessa kontroller förstärkts. Användare och Linuxdistributioner rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig.

    Klienten för iPhone och iPad får nytt liv

    En av de mer synliga nyheterna är att projektets klient för iPhone och iPad återigen har börjat utvecklas.

    Klienten heter iFreeRDP och är tänkt att göra det möjligt att ansluta till ett fjärrskrivbord från en iOS-enhet. I den nya versionen har utvecklarna moderniserat delar av koden och tagit bort flera varningar om föråldrade funktioner.

    Arbetet omfattar även förbättringar i byggsystemet och stöd för att bygga videokodeken OpenH264.

    En kodek är en teknik som komprimerar och packar upp ljud eller video. Komprimeringen gör att färre data behöver skickas över nätverket, vilket kan ge en snabbare och mjukare fjärrskrivbordsupplevelse.

    Förändringarna betyder inte automatiskt att en ny färdig version av iFreeRDP omedelbart dyker upp i Apples App Store. De visar däremot att klienten återigen har blivit en aktiv del av FreeRDP-projektet.

    Android får stöd för RISC-V

    Även Androidversionen har fått flera förbättringar. FreeRDP kan nu byggas för 64-bitars RISC-V på Android.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från exempelvis x86 och ARM är den grundläggande instruktionsuppsättningen öppen och kan användas av olika tillverkare utan att de behöver utveckla en helt egen arkitektur.

    RISC-V används redan i bland annat inbyggda system, enkortsdatorer och vissa servrar. Stödet i Androidversionen av FreeRDP är därför främst viktigt för framtida enheter och för utvecklare som arbetar med den nya arkitekturen.

    Byggprocessen för Android har samtidigt blivit mer flexibel. Det går nu lättare att ändra versionsnamn och versionsnummer för olika utgåvor.

    Den virtuella muspekaren för pekskärmar har också fått en ny utformning. Dessutom har externa programberoenden flyttats till en särskild CMake-fil, vilket gör källkoden enklare att bygga och underhålla.

    Förbättringar i Windowsklienten

    FreeRDP innehåller också en klient för Windows som heter wfreerdp.

    I FreeRDP 3.28 har den flytande verktygsraden i helskärmsläget förbättrats. Verktygsraden gör det möjligt att komma åt olika kontroller även när fjärrskrivbordet täcker hela skärmen.

    Ett problem där rullningspositionen kunde återställas när rullningslisterna doldes har också rättats.

    Versionen innehåller dessutom justeringar för Microsofts kompilator MSVC och rättningar som berör CredSSP.

    CredSSP är en teknik som används när inloggningsuppgifter ska överföras till en fjärrdator. Eftersom tekniken hanterar känslig information är det viktigt att den fungerar korrekt och att fel upptäcks tidigt.

    Utvecklarna har även rättat problem med anropskonventioner på vissa x86-baserade Windows-system. En anropskonvention bestämmer bland annat hur ett program skickar information mellan olika funktioner. Fel på den nivån kan leda till oväntade krascher eller felaktiga resultat.

    Nytt stöd för smartkort på serversidan

    FreeRDP 3.28 introducerar ett nytt programmeringsgränssnitt för smartkort på serversidan.

    Ett smartkort är ett kort med ett inbyggt chip som kan lagra exempelvis digitala certifikat och krypteringsnycklar. Smartkort används ofta för säker inloggning inom företag, myndigheter och andra verksamheter med höga säkerhetskrav.

    Den nya versionen innehåller även flera rättningar för validering av smartkortsdata och för hantering av inloggning med smartkort.

    Validering innebär att programmet kontrollerar att informationen ser ut som förväntat innan den används. Det är särskilt viktigt när informationen kommer från en annan dator eller en extern enhet.

    Klientens statistikgränssnitt har dessutom utökats med stöd för statiska RDP-kanaler. Det gör det lättare för utvecklare och administratörer att se hur olika delar av anslutningen används och hur mycket data de överför.

    Säkrare filöverföring genom urklippet

    Den SDL-baserade FreeRDP-klienten har också fått flera förbättringar.

    SDL är ett plattformsoberoende bibliotek för bland annat grafik, ljud, tangentbord och mus. Det används för att samma programkod ska kunna fungera på flera operativsystem.

    I FreeRDP 3.28 har säkerheten förbättrats när filer kopieras genom urklippet.

    Urklippet används normalt när användaren kopierar och klistrar in text. I en RDP-anslutning kan samma teknik även användas för att flytta filer mellan den lokala datorn och fjärrdatorn.

    Det innebär att programmet måste hantera filnamn, sökvägar och filinformation som skickas över nätverket. Om sådana uppgifter inte kontrolleras ordentligt kan de orsaka fel eller användas på ett oväntat sätt.

    SDL-klienten har även fått stöd för Askpass. Det gör det möjligt att ange ett lösenord genom ett separat grafiskt fönster i stället för direkt i en terminal.

    Problem med aviseringar har rättats och inställningarna för naturlig rullning fungerar nu bättre med både mus och pekplatta.

    Naturlig rullning innebär att innehållet rör sig i samma riktning som användarens fingrar på pekplattan, ungefär som på en mobiltelefon eller surfplatta.

    Ljudet i macOS kan återställas bättre

    På macOS har ljudhanteringen förbättrats.

    Ljudet i en RDP-session kan påverkas när användaren ansluter hörlurar, byter ljudutgång eller ansluter ett externt ljudkort. Då kan macOS ändra konfigurationen för sitt ljudsystem AVAudioEngine.

    Tidigare kunde en sådan förändring göra att ljudet från fjärrdatorn försvann. FreeRDP 3.28 kan nu bättre återställa ljudströmmen efter att ljudsystemets inställningar har ändrats.

    Bättre kontroller av video och kameradata

    FreeRDP 3.28 innehåller även förbättrade kontroller av video och kameradata.

    När en videobild kopieras till skärmen måste programmet veta exakt hur stor den aktuella bildytan är. Om en bildruta är större än det tillgängliga området finns en risk att data hamnar utanför det minne som har reserverats.

    I den nya versionen begränsas kopieringen av videobildrutor till den aktuella bildytans storlek.

    Även information som skickas genom kamerakanaler och funktioner för fjärrassistans kontrolleras mer noggrant innan den används.

    Detta är ett exempel på så kallad defensiv programmering. Programmet utgår inte från att mottagen data är korrekt, utan kontrollerar den först.

    Färre krascher vid användning av RDP-gateway

    Ett möjligt segmenteringsfel i funktionen winpr_strnstr har också rättats.

    Ett segmenteringsfel uppstår när ett program försöker läsa eller skriva i ett minnesområde som det inte har rätt att använda. Operativsystemet stoppar då normalt programmet, vilket gör att det kraschar.

    Det aktuella felet kunde uppstå i samband med en RDP-gateway.

    En RDP-gateway fungerar som en mellanhand mellan klienten och fjärrdatorn. Den används ofta för att ge säker åtkomst till datorer i ett internt nätverk utan att RDP-servern behöver vara direkt åtkomlig från internet.

    RDPDR och WinPR har förstärkts

    Hanteringen av textsträngar i RDPDR-kanalen har förbättrats.

    RDPDR används för omdirigering av lokala enheter. Det kan exempelvis göra det möjligt för en fjärrdator att komma åt en lokal hårddisk, skrivare, serieport eller ett smartkort.

    Eftersom enhetsnamn och sökvägar skickas som textsträngar är det viktigt att programmet kontrollerar deras längd och innehåll.

    Flera kontroller i WinPR:s datatolkning har också förstärkts.

    WinPR är ett kompatibilitetslager som ingår i FreeRDP. Det tillhandahåller funktioner som liknar dem i Windows, men som kan användas på andra operativsystem.

    Genom att förbättra WinPR:s parsrar minskar risken för att felaktigt formaterad information orsakar minnesfel eller krascher.

    Tydligare loggar när anslutningen misslyckas

    Loggningen vid misslyckade anslutningar har förbättrats.

    För användaren kan ett anslutningsfel verka enkelt: fjärrskrivbordet öppnas inte. Bakom felet kan det däremot finnas många olika orsaker, till exempel felaktiga inloggningsuppgifter, certifikatproblem, nätverksfel eller inkompatibla säkerhetsinställningar.

    Tydligare loggar gör det lättare för administratörer och utvecklare att se var i anslutningsprocessen problemet uppstod.

    En viktig uppdatering även för vanliga användare

    FreeRDP 3.28 innehåller många tekniska förändringar som de flesta användare aldrig kommer att märka direkt.

    Det är ofta ett gott tecken. Säkerhetskontroller, förbättrad minneshantering och noggrannare validering ska helst arbeta i bakgrunden utan att störa användningen.

    Samtidigt innehåller versionen synligare förbättringar, som ett återupplivat iOS-projekt, bättre Androidstöd, förbättrade Windowskontroller och stabilare ljud i macOS.

    Den som använder FreeRDP direkt, eller ett program som bygger på FreeRDP, bör därför installera version 3.28 när den finns tillgänglig genom operativsystemets uppdateringar.

    https://www.freerdp.com

    > Fakta om FreeRDP

    Program: FreeRDP

    Version: 3.28

    Typ: Klient och verktyg för fjärrskrivbord

    Protokoll: Remote Desktop Protocol, RDP

    Licens: Fri och öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android och iOS

    Användningsområde: Anslutning till och fjärrstyrning av datorer och servrar

    Viktigaste nytt i version 3.28: Säkerhetsrättningar, återupplivad iOS-klient, Androidstöd för RISC-V och förbättringar för Windows och macOS

    > Rekommendation: Uppdatera när version 3.28 blir tillgänglig i operativsystemets paketförråd.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Shotcut 26.6 släppt – bättre HDR, Vulkan på Linux och förbättrad extern skärm

    Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar.

    Den fria videoredigeraren Shotcut har kommit i version 26.6. Det är en uppdatering som framför allt riktar sig till användare som arbetar mer seriöst med bildkvalitet, externa skärmar och modernare videoflöden. Bland nyheterna märks HDR-export, förbättrat stöd för extern monitor och ett nytt visningsläge med Vulkan för Linux.

    Shotcut är sedan tidigare ett populärt alternativ för den som vill redigera video utan att köpa dyra kommersiella program. Programmet är öppen källkod, finns för Linux, macOS och Windows, och används både av hobbyfilmare, innehållsskapare och mer tekniskt intresserade användare.

    Extern skärm gör comeback

    En av de viktigaste nyheterna i Shotcut 26.6 är att stödet för att använda en extra skärm som extern monitor har återställts. Det innebär att man kan visa upp videon på en annan skärm medan man redigerar på sin huvudskärm.

    Det här är särskilt användbart för den som vill se sitt material i större format, kontrollera färger eller arbeta mer likt i en professionell redigeringsmiljö.

    Menyn för extern monitor har också flyttats. Tidigare låg den under inställningar, men finns nu direkt i den översta menyn under Player. Det gör funktionen lättare att hitta.

    Samtidigt finns det en ny reservinställning som heter Use Old Video Output. Den kan användas om det nya videosystemet orsakar problem, men den fungerar inte tillsammans med den nya externa monitorfunktionen.

    HDR blir allt viktigare

    En annan stor nyhet är att Shotcut nu tar ytterligare steg mot bättre stöd för HDR, alltså High Dynamic Range. HDR gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av bilden, med mer detaljer i både skuggor och högdagrar.

    I praktiken kan HDR ge en bild som känns mer levande, särskilt på moderna TV-apparater och skärmar som har stöd för tekniken.

    Shotcut 26.6 lägger till nya inställningar för dynamiskt omfång i både anpassade videolägen och tidslinjens egenskaper. Användaren kan välja mellan:

    • SDR
    • HLG HDR
    • PQ HDR

    PQ HDR är den variant som ofta kopplas till HDR10, vilket är vanligt i moderna TV-apparater och videoproduktioner.

    HDR-export med vissa begränsningar

    Med den nya versionen kan Shotcut även exportera video i HDR, beroende på vilket videoläge och vilken 10-bitars bearbetning som används.

    HDR10-metadata kan nu anges vid export, men stödet är än så länge begränsat. Metadata kan bäddas in vid export med videokodekarna libx265 och libsvtav1. Däremot finns det ännu inget stöd för HDR10-metadata vid export med hårdvaruaccelererade kodare.

    Det betyder att den som vill exportera HDR-video kan behöva använda mjukvarubaserad kodning, vilket ofta tar längre tid men ger bättre kontroll.

    HDR-förhandsvisning finns – men inte fullt ut på Linux

    Shotcut 26.6 introducerar även ett nytt alternativ för HDR-förhandsvisning via extern monitor. Funktionen kan visas i helskärm och fungerar även med vanligt SDR-material.

    För att HDR-förhandsvisning ska fungera korrekt krävs dock flera saker: en rätt konfigurerad HDR-skärm, HDR-videokällor och rätt bearbetningsläge i Shotcut.

    Linuxanvändare bör känna till att HDR-förhandsvisning ännu inte fungerar fullt ut på Linux. Utvecklarna arbetar fortfarande med detta stöd.

    Vulkan som nytt visningsalternativ på Linux

    För Linuxanvändare finns också en annan intressant nyhet. Shotcut 26.6 lägger till Vulkan som nytt visningsalternativ under inställningen för displaymetod.

    Vulkan är ett modernt grafik-API som ofta används för spel och grafiskt krävande program. I Shotcut kan det ge ytterligare ett alternativ för hur videobilden visas på skärmen.

    Det innebär inte nödvändigtvis att allt automatiskt blir snabbare, men det ger användare ännu ett backend-val om andra visningsmetoder fungerar dåligt på deras system.

    Snap-versionen för Linux har också förbättrats. Den använder nu skrivbordsmiljöns egna fildialog där det är möjligt, vilket gör att filval känns mer naturligt integrerat i systemet.

    Ny brusreducering för ljud

    Shotcut 26.6 innehåller även ett nytt ljudfilter: Reduce Noise: Audio. Det bygger på RNNoise och är tänkt att minska störande bakgrundsljud i inspelningar.

    Det kan vara användbart för exempelvis tal, intervjuer, skärminspelningar och enklare videoproduktioner där ljudet inte spelats in under perfekta förhållanden.

    Första steg mot externa plugins

    En annan spännande nyhet är att Shotcut nu börjar få stöd för externa plugins. Det handlar bland annat om OpenFX för bildeffekter samt VST2 och LV2 för ljud.

    Det här är fortfarande ett tidigt och begränsat stöd, men det är ändå ett viktigt steg. På sikt kan det göra Shotcut mer flexibelt, eftersom användare kan lägga till fler effekter och ljudverktyg utöver de som följer med programmet från början.

    Flera viktiga komponenter uppdaterade

    Under huven har flera centrala delar också uppdaterats. Shotcut 26.6 använder bland annat:

    • MLT 7.40.0
    • FFmpeg 8.1.2
    • libspatialaudio 0.4.0
    • frei0r 3.2.2

    Det här är viktiga komponenter som påverkar videobehandling, ljud, effekter och exportformat.

    Många felrättningar

    Som vanligt innehåller versionen också en lång rad buggfixar. Bland annat har utvecklarna rättat problem med filtergränssnitt, luckor i tidslinjen, DeckLink-utmatning, undertexter, markörer, exportinställningar och identifiering av bildförhållande.

    Det gör Shotcut 26.6 till en uppdatering som inte bara lägger till nya funktioner, utan också förbättrar stabiliteten i programmet.

    Sammanfattning

    Shotcut 26.6 är en viktig uppdatering för den som arbetar med modern videoredigering. HDR-stödet har blivit bättre, extern monitor är tillbaka och Linuxanvändare får ett nytt Vulkan-baserat visningsalternativ.

    Samtidigt är vissa funktioner fortfarande under utveckling, särskilt HDR-förhandsvisning på Linux och stödet för externa plugins. Men riktningen är tydlig: Shotcut fortsätter att växa från ett enkelt gratisprogram till ett allt mer kompetent verktyg för avancerad videoredigering.

    För den som använder Shotcut regelbundet är version 26.6 därför en uppdatering som är väl värd att installera.

    https://www.shotcut.org/download

    Faktaruta: Shotcut 26.6

    Program: Shotcut

    Version: 26.6

    Typ: Fri och öppen videoredigerare

    Plattformar: Linux, macOS och Windows

    Viktiga nyheter:

    • HDR-export
    • Återställt stöd för extern monitor
    • Ny Vulkan-visning på Linux
    • Nytt ljudfilter för brusreducering
    • Tidigt stöd för externa plugins

    HDR-stöd: SDR, HLG HDR och PQ HDR/HDR10.

    Begränsning: HDR-förhandsvisning fungerar ännu inte fullt ut på Linux.

    Uppdaterade komponenter: MLT 7.40.0, FFmpeg 8.1.2, libspatialaudio 0.4.0 och frei0r 3.2.2.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Darktable 5.6: öppen RAW-redigering får frivilliga AI-verktyg

    Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror.

    Darktable 5.6 har släppts och är en av de större uppdateringarna på länge för det fria och öppna RAW-redigeringsprogrammet. Programmet används av fotografer som vill arbeta med digitala negativ utan att vara beroende av kommersiella molntjänster eller prenumerationer. Den nya versionen innehåller förbättringar för bildkvalitet, arbetsflöde, export, prestanda och kamerastöd – men den mest uppmärksammade nyheten är ett nytt, frivilligt AI-system.

    Det viktiga ordet är just frivilligt. AI-funktionerna är avstängda som standard och måste aktiveras vid kompilering med byggflaggan -DUSE_AI=ON. Om AI-stödet inte aktiveras laddar Darktable inte in ONNX Runtime-bibliotek och utför heller inga AI-relaterade uppgifter. Det gör att användare som vill ha ett traditionellt, helt lokalt och resurssnålt bildflöde kan fortsätta använda programmet som tidigare.

    För den som väljer att aktivera AI-stödet öppnas däremot flera nya möjligheter. Darktable 5.6 kan då hantera och ladda ner AI-modeller från ett konfigurerbart modellförråd. Det finns även installationsskript för Linux och Windows som hjälper till att konfigurera GPU-acceleration för hårdvara från Nvidia, AMD och Intel. På macOS och många Windows-system ingår GPU-acceleration som standard.

    En av de mest praktiska nyheterna är AI-baserade objektmasker. Masker används i bildredigering för att påverka bara vissa delar av en bild, till exempel himlen, ett ansikte eller ett föremål i förgrunden. Med objektmasker kan det bli enklare att välja ut bildområden utan att rita varje markering för hand. För fotografer som ofta arbetar med lokala justeringar kan detta spara mycket tid.

    Darktable 5.6 får också en ny modul för neural återställning. Den finns i sidopanelen i både ljusbordet och mörkrummet och kan användas för tre AI-baserade uppgifter: brusreducering av RAW-bilder, vanlig bildbrusreducering och uppskalning. Standardmodellerna omfattar bland annat NIND UNet för brusreducering, RawNIND UtNet2 för RAW-brusreducering samt RealPLKSR i 2x och 4x för superupplösning. Ytterligare modeller, som NAFNet och BSRGAN, kan installeras manuellt.

    Det här betyder i praktiken att Darktable nu får verktyg som kan hjälpa till med några av de svåraste problemen i digital fotografering: brus i mörka bilder, detaljer som försvinner vid höga ISO-tal och bilder som behöver förstoras utan att tappa för mycket kvalitet. Samtidigt är lösningen byggd så att användaren själv väljer om AI-delen ska finnas med eller inte.

    En annan stor nyhet är modulen color harmonizer, eller färgharmonisering. Den arbetar i UCS-färgrymd och kan justera färger mot olika harmoniska strukturer, till exempel komplementfärger, delade komplementfärger, triader och tetrader. För den som inte arbetar dagligen med färgteori betyder det att programmet kan hjälpa till att skapa mer balanserade färgkombinationer i bilden. Modulen har även stöd för egna harmonier, där användaren kan ange egna ankarnoder, samt reglage för styrka, skydd av neutrala färger och mjukare övergångar.

    Exportmöjligheterna har också förbättrats. Darktable 5.6 får stöd för export till HEIF-formatet, ett modernt bildformat som ofta kan ge hög bildkvalitet vid mindre filstorlek än äldre format. Användaren kan välja mellan förlustfri och förstörande komprimering, olika färgdjup som 8, 10 och 12 bitar samt tillgängliga alternativ för färgsampling.

    Gränssnittet har fått flera förbättringar. Beskärningsmodulen visar nu både bildförhållande och dimensioner direkt i förhandsvisningen. En andra mörkrumsruta kan fästa bilder från filmremsan, vilket kan vara användbart vid jämförelsearbete. Det går också att växla mellan punkt- och områdesbaserad färgväljare direkt på arbetsytan med Ctrl-klick.

    För användare med stora bildskärmar och högupplösta arbetsflöden finns stöd för att rendera och cacha förhandsvisningar i 6K eller 8K i ljusbordsvyn. Mörkrummets förhandsvisningsupplösning har höjts från 720×450 till 1440×900, vilket ger bättre data till bland annat scopes och färgväljaren. Dessutom finns ett nytt 2-up-scope som visar både waveform och vectorscope samtidigt.

    Prestandan har förbättrats på flera områden. OpenCL-stödet för guided filtering har blivit snabbare genom intern tiling, modulen för oskärpa arbetar snabbare vid stora radier, och överläggsmodulen har fått en ny OpenCL-väg. Darktable kör också färre onödiga pixelpipe-beräkningar och hanterar maskdistorsion mer effektivt.

    Bland de övriga nyheterna finns stöd för Canon Automatic Lighting Optimizer i CR3-bilder, PNG- och vektoriseringsstöd för externa rastermasker, ett nytt filter för bilddubbletter, förbättrade standardvärden för AgX, förbättrade OpenCL-inställningar och nya HTJ2K-komprimeringsalternativ för EXR-export när programmet länkas mot OpenEXR 3.4 eller senare.

    Darktable 5.6 innehåller även stöd för fler kameror, bland annat Canon EOS Hi, Fujifilm X-T30 III, Hasselblad H4D-40, Hasselblad H6D-100c, Hasselblad X2D II 100C, Leica M Monochrom, flera Nikon Coolpix-modeller, Nikon D2X, Panasonic DC-GF90, Ricoh GR IV, Sony ILCE-7M5 och Sony ILME-FX2. Dessutom tillkommer nya vitbalansförinställningar och brusprofiler för flera kameramodeller.

    Som vanligt innehåller versionen också många buggfixar. Bland annat har problem med maskpositionering, färgprofiler, kortkommandon, OpenCL och CPU-baserad pixelpipe, taggning, geolokalisering, miniatyrbilder, ritade masker och demosaicing åtgärdats.

    Den som uppgraderar från Darktable 5.4 bör först säkerhetskopiera både konfiguration och bildbibliotek. När bibliotek och inställningar väl har uppdaterats av Darktable 5.6 är de inte längre kompatibla med version 5.4.

    Darktable 5.6 finns nu att ladda ner från projektets officiella webbplats och GitHub-sida. Det finns källkod, AppImage-versioner för Linux på x86_64 och aarch64, macOS-paket för både Intel och Apple Silicon samt Windows-installationsfiler för x86_64 och Windows on ARM.

    Med version 5.6 tar Darktable ett tydligt steg in i en tid där AI-verktyg blir allt vanligare även i fria bildprogram. Skillnaden är att användaren själv får välja. För vissa blir AI-stödet ett kraftfullt hjälpmedel för brusreducering, maskning och uppskalning. För andra är det lika viktigt att kunna fortsätta använda ett traditionellt, öppet och lokalt RAW-arbetsflöde utan AI. Det är just den valfriheten som gör Darktable 5.6 särskilt intressant.

    https://www.darktable.org/install

    Fakta: Darktable 5.6

    Program: Darktable

    Version: 5.6

    Typ av program: Fri och öppen RAW-redigerare för fotografer.

    Plattformar: GNU/Linux, macOS och Windows.

    Största nyheten: Ett frivilligt AI-system som är avstängt som standard och måste aktiveras manuellt vid byggning.

    Nya AI-funktioner: AI-baserade objektmasker, brusreducering, RAW-brusreducering och uppskalning av bilder.

    Ny bildmodul: Color Harmonizer, som kan justera färger enligt olika färgharmonier, exempelvis komplementära, triadiska och tetradiska färgscheman.

    Ny exportfunktion: Stöd för HEIF-export med både förlustfri och förlustgivande komprimering.

    Förbättrat gränssnitt: Bland annat förbättrad beskärningsvisning, kondenserat panel-läge, bättre färgväljare och stöd för högupplösta förhandsvisningar.

    Prestanda: Snabbare OpenCL-bearbetning, bättre hantering av stora radier i oskärpemodulen och effektivare maskhantering.

    Viktigt vid uppgradering: Säkerhetskopiera inställningar och bildbibliotek innan uppgradering, eftersom bibliotek som uppdateras till Darktable 5.6 inte är kompatibla med Darktable 5.4.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux.

    Mozilla Firefox 152 är nu tillgänglig för nedladdning och bjuder på flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användarvänlig. Den nya versionen innehåller nyheter för både vanliga användare, utvecklare och mobilanvändare – med särskilt fokus på enklare flikhantering, förbättrad integritet och ett modernare gränssnitt.

    Firefox är en av världens mest kända webbläsare med öppen källkod. Den utvecklas av Mozilla och används på Windows, Linux, macOS, Android och flera andra plattformar. Med Firefox 152 fortsätter Mozilla att finslipa detaljerna i vardagsanvändningen, samtidigt som webbläsaren får stöd för nyare webbteknik.

    Kopiera länkar utan att byta flik

    En av de mest praktiska nyheterna i Firefox 152 gäller flikhanteringen. På Linux och Windows kan användaren nu kopiera en länk från en flik utan att först behöva växla till den fliken.

    Det görs via högerklicksmenyn på fliken, under alternativet:

    Share → Copy Link

    Det här kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar med många flikar samtidigt kan det spara både tid och klick. Ännu bättre är att Firefox 152 även gör det möjligt att kopiera flera länkar samtidigt om flera flikar är markerade.

    Det är särskilt användbart för den som samlar källor, arbetar med research, skriver artiklar eller bara vill dela flera öppna webbsidor på ett smidigt sätt.

    Mindre steg vid zoomning

    Firefox 152 får också stöd för fler och mindre zoomsteg när man zoomar in och ut på webbsidor med tangentbord eller mus.

    Tidigare kunde zoomstegen ibland kännas lite grova. Nu blir det enklare att hitta en lagom nivå, särskilt på skärmar med hög upplösning eller när man läser text på sidor där standardstorleken inte passar.

    För användare med nedsatt syn, eller för den som ofta växlar mellan olika skärmstorlekar, kan detta göra webbläsaren mer behaglig att använda.

    Nytt stöd för JPEG XL i Firefox Labs

    En annan intressant nyhet är experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL via Firefox Labs.

    JPEG XL är ett modernt bildformat som är tänkt att kunna ge hög bildkvalitet med effektiv komprimering. Det kan i framtiden bli ett alternativ till äldre format som JPEG, särskilt på webben där bildstorlek och laddningstid spelar stor roll.

    Eftersom stödet är experimentellt är det främst något för nyfikna användare, utvecklare och webbteknikintresserade att testa.

    Modernare inställningar

    Mozilla fortsätter också att modernisera Firefox inställningssidor. I Firefox 152 får inställningarna ett nytt och mer överskådligt utseende.

    Syftet är att göra det lättare att hitta rätt bland webbläsarens många alternativ. Grupperingen har blivit tydligare, navigationen bättre och anpassningar enklare att förstå.

    För nya användare kan detta göra Firefox mindre rörigt, medan vana användare snabbare hittar till de funktioner de söker.

    Flikar från andra enheter blir mer användbara

    Firefox har länge kunnat synkronisera flikar mellan olika enheter. Det gör att man till exempel kan öppna en sida på mobilen och sedan fortsätta läsa den på datorn.

    I Firefox 152 förbättras detta ytterligare. I sidofältets panel för flikar från andra enheter går det nu att öppna flikar i en ny flik eller i en ny containerflik direkt från snabbmenyn.

    Containerflikar är en funktion i Firefox som gör det möjligt att separera olika webbplatser eller identiteter från varandra. Man kan till exempel hålla arbete, privat surfning och sociala medier åtskilda i olika containrar.

    Fler videokontroller i högerklicksmenyn

    Firefox 152 utökar även stödet för videokontroller i högerklicksmenyn på fler webbplatser.

    Det innebär att funktioner som spela upp, pausa, fullskärm, tyst läge och loop blir tillgängliga på fler videosidor. Det kan vara praktiskt när en webbplats har egna kontroller som är svåra att använda eller störande utformade.

    Stäng av ljud direkt från adressfältet

    En lite rolig men användbar nyhet är att Firefox 152 får stöd för att stänga av ljud direkt från adressfältet.

    Genom att skriva exempelvis “mute”, “shush” eller “sssh” kan användaren snabbt komma åt en åtgärd för att tysta Firefox. Det kan vara praktiskt om en flik plötsligt börjar spela upp ljud och man snabbt vill få tyst på webbläsaren.

    Förbättrad privat surfning

    Privat surfning förbättras också i Firefox 152. Webbläsaren ska nu vara bättre på att undvika att webbplatser slutar fungera på grund av spårningsskyddet.

    Om en sida inte fungerar som den ska efter omladdning kan Firefox visa ett informationsfält. Där kan användaren välja att ladda om sidan med spårningsskyddet avstängt för just det tillfället.

    Det här är en balansgång mellan integritet och kompatibilitet. Firefox försöker skydda användaren mot spårning, men samtidigt måste vanliga webbplatser fungera på ett rimligt sätt.

    Förbättringar för Linux

    För Linuxanvändare finns flera förbättringar. Förutom möjligheten att kopiera länkar från flikar utan att byta flik förbättras även GTK-stödet.

    Bland annat rättas hanteringen av ordvis markering i textfält med höger-till-vänster-språk. Det kan vara viktigt för användare som arbetar med språk som arabiska, hebreiska eller persiska.

    Dialogrutan “Om Mozilla Firefox” har också förbättrats för system med flera skärmar, så att den mer pålitligt öppnas på den skärm där Firefox senast användes.

    Förbättringar för Android och macOS

    På Android förbättras hanteringen av PDF-filer. När man delar fjärrlagrade PDF-dokument delas själva filen i stället för bara webbadressen. Det gör delningen mer direkt och användbar.

    Firefox för Android får också bättre prestanda vid nypzoomning, särskilt på enklare och långsammare enheter.

    På macOS förbättras bland annat tillförlitligheten när bilder dras till skrivbordet eller till Finder-fönster. Bilder ska nu hamna mer korrekt där användaren släpper dem. Dessutom förbättras flera textredigeringskommandon, särskilt i miljöer där höger-till-vänster-språk används.

    Nyheter för utvecklare

    Firefox 152 innehåller även flera nyheter för webbutvecklare.

    I utvecklarverktygen finns nu ett alternativ för att visa eller dölja kommentarnoder i Inspector. Webbläsaren får också stöd för CSS-egenskapen field-sizing, WebAuthn Related Origin Request och alternativet unadjustedMovement i Pointer Lock API.

    Detta är funktioner som främst märks för utvecklare, men de bidrar på sikt till att moderna webbplatser kan byggas mer flexibelt och fungera bättre i Firefox.

    Inbyggda ordlistor för fler språk

    Firefox 152 lägger även till inbyggt ordlistestöd för stavningskontrollen i flera språkversioner. Det gäller bland annat brittisk engelska, kroatiska, georgiska, persiska, slovenska, turkiska, walesiska och flera andra språk.

    För användare som skriver mycket direkt i webbläsaren – till exempel i webbmail, publiceringssystem eller forum – kan förbättrad stavningskontroll vara en stor hjälp.

    En version full av små men användbara förbättringar

    Firefox 152 är kanske inte en version som förändrar hela webbläsaren i grunden, men den innehåller många små förbättringar som tillsammans gör användningen smidigare.

    Att kunna kopiera länkar från flera flikar, zooma med mindre steg, hantera ljud snabbare, få bättre privat surfning och använda ett modernare inställningsgränssnitt är funktioner som märks i vardagen.

    För Linuxanvändare är stödet för bättre flikhantering särskilt välkommet. För utvecklare innebär versionen fler moderna webbstandarder, och för mobilanvändare kommer förbättringar i PDF-delning och zoomprestanda.

    Firefox 152 visar att Mozilla fortsätter att utveckla webbläsaren steg för steg – med fokus på öppenhet, användarkontroll och ett webbläsaralternativ som inte styrs av de stora reklamplattformarna.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    Teknisk faktaruta: Firefox 152

    Program: Mozilla Firefox

    Version: 152

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    Viktiga nyheter:

    • Kopiera länkar från flikar utan att först byta till fliken
    • Stöd för att kopiera flera fliklänkar samtidigt
    • Mindre och mer precisa zoomsteg
    • Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs
    • Moderniserade inställningssidor
    • Förbättrad hantering av flikar från andra enheter
    • Fler videokontroller i högerklicksmenyn
    • Möjlighet att stänga av ljud direkt från adressfältet

    Linux-förbättringar:

    • Bättre flikhantering på Linux och Windows
    • Förbättrat GTK-stöd
    • Bättre hantering av höger-till-vänster-språk i textfält
    • Förbättrad dialogruta för flera skärmar

    Android: Bättre PDF-delning och förbättrad prestanda vid nypzoomning.

    macOS: Förbättrad drag-och-släpp-hantering av bilder samt bättre textredigering.

    För utvecklare:

    • Visa eller dölj kommentarnoder i Inspector
    • Stöd för CSS-egenskapen field-sizing
    • Stöd för WebAuthn Related Origin Request
    • Stöd för unadjustedMovement i Pointer Lock API

    Sammanfattning: Firefox 152 är en uppdatering med många mindre men praktiska förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användbar i vardagen.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör Thunderbird tryggare och mer pålitligt i vardagen.

    Mozilla Thunderbird fortsätter att utvecklas från ett klassiskt e-postprogram till ett komplett kommunikationsverktyg för e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt. Med version 152 får programmet både synliga nyheter för vanliga användare och viktiga förbättringar under huven för företag, administratörer och säkerhetsmedvetna användare.

    Thunderbird är ett av de mest kända fria och öppna e-postprogrammen. Det finns för Windows, macOS och Linux, och används av både privatpersoner, organisationer och företag som vill ha ett alternativ till webbaserade e-postlösningar.

    I Thunderbird 152 ligger fokus på tre saker: enklare kontoinställning, säkrare inloggning och stabilare hantering av e-post, kalender och Microsoft-konton.

    Enklare start med Thundermail

    En av de mest synliga nyheterna är stöd för enklare kontoinställning av Thundermail-konton. Med så kallad one-click setup kan användaren snabbare lägga till ett konto utan att behöva fylla i servernamn, portar och tekniska detaljer manuellt.

    Det här är viktigt eftersom e-post historiskt sett har kunnat vara krångligt att konfigurera. IMAP, SMTP, kryptering, autentisering och serveradresser är begrepp som många vanliga användare helst vill slippa hantera. När kontot kan ställas in automatiskt blir Thunderbird mer lättillgängligt, särskilt för nya användare.

    Säkrare Gmail-inloggning med PKCE

    En annan viktig förändring gäller Gmail och OAuth-inloggning. Thunderbird 152 börjar använda PKCE, en säkerhetsförbättring inom OAuth.

    OAuth är den metod som ofta används när ett program får tillgång till ett konto utan att användaren behöver lämna ut sitt lösenord direkt till programmet. I stället loggar användaren in hos exempelvis Google, och Thunderbird får en behörighetstoken.

    PKCE stärker den processen. Det är särskilt viktigt för program där man inte säkert kan lagra hemliga nycklar, till exempel vanliga skrivbordsprogram. Resultatet blir en säkrare inloggningskedja för Gmail-användare.

    För användaren märks detta troligen inte som någon dramatisk förändring i vardagen, men det är en viktig förbättring i bakgrunden.

    Bättre stöd för företag och administratörer

    Thunderbird 152 får också förbättrat stöd för enterprise policies. Det innebär att administratörer i företag och organisationer kan styra fler inställningar centralt.

    Nyheten i denna version är stöd för SecurityDevices i företagsreglerna. Det kan användas i miljöer där säkerhetsenheter, certifikat eller särskilda autentiseringslösningar behöver hanteras kontrollerat.

    För en vanlig hemanvändare är detta kanske inte den mest spännande nyheten, men för organisationer som vill standardisera Thunderbird på många datorer är det betydelsefullt.

    Färre störande aviseringar

    Thunderbird 152 rättar flera problem med aviseringar. Ett fel där nya e-postaviseringar kunde visas på fel skärm i system med tre bildskärmar har åtgärdats.

    Även skräpposthanteringen har förbättrats. Tidigare kunde skräppost i vissa fall hinna trigga en ny e-postavisering innan meddelandet flyttades till skräppostmappen. Det kunde leda till onödiga störningar och förvirring. Den typen av problem är nu rättad.

    Det är en liten detalj, men sådana förbättringar gör stor skillnad i vardagen för den som får mycket e-post.

    Förbättrad trådhantering och sortering

    E-posttrådar är en central funktion i moderna e-postprogram. När många svar hör ihop vill man att de visas samlat och i rätt ordning.

    Thunderbird 152 rättar flera problem med trådade meddelanden. Bland annat har utvecklarna fixat fel där mycket djupt nästlade trådar kunde försvinna från visningen. Det handlade om meddelanden som låg mer än 255 nivåer ner i en tråd.

    Det låter extremt, men i stora organisationer, e-postlistor och gamla nyhetsgrupper kan trådar ibland bli mycket omfattande.

    Versionen rättar också problem där trådvisningen kunde bli fel efter att man raderat och ångrat radering av en trådförälder. Dessutom uppdateras trådarnas ordning nu korrekt utan att användaren behöver uppdatera eller sortera om mappen manuellt.

    Även sortering efter ämnesrad har förbättrats. Svar med “RE:” ska inte längre separeras från det ursprungliga meddelandet på samma sätt som tidigare.

    Bättre sökning – även med tyska tecken

    Sökfunktionen har också fått buggfixar. Thunderbird 152 rättar ett problem där sökning i meddelandetext kunde missa utkast som innehöll tyska omljud, till exempel ä, ö och ü.

    Det är en teknisk detalj, men den visar hur viktigt korrekt teckenhantering är i e-postprogram. För användare som skriver på andra språk än engelska kan sådana fel vara både irriterande och svåra att förstå.

    En krasch som kunde inträffa vid lokal meddelandesökning har också åtgärdats.

    Viktiga rättningar för Microsoft 365 och Exchange

    Thunderbird används inte bara med Gmail och vanliga IMAP-konton. Många använder programmet även tillsammans med Microsoft 365 och Exchange.

    I Thunderbird 152 finns flera viktiga förbättringar för just dessa användare. Bland annat rättas problem med Microsoft OAuth2, vidarebefordran och omdirigering av Exchange-meddelanden.

    Ett särskilt viktigt problem gällde stora borttagningar i Microsoft 365. Thunderbird kunde få problem när användaren försökte ta bort fler än 1 000 meddelanden samtidigt. Det är nu rättat.

    Även EWS, Exchange Web Services, har fått flera korrigeringar. Bland annat har problem där meddelanden kunde försvinna från mappvyn åtgärdats. Hanteringen av papperskorgen har också förbättrats, så att mappar som redan ligger i papperskorgen raderas permanent i stället för att flyttas till papperskorgen igen.

    IMAP och POP3 blir stabilare

    Thunderbird 152 innehåller även förbättringar för klassiska e-postprotokoll som IMAP och POP3.

    IMAP-inställningen “Visa endast prenumererade mappar” kan nu ändras utan att Thunderbird behöver startas om. Det gör programmet smidigare att använda, särskilt för den som ofta arbetar med många mappar.

    Ett problem med upprepade IMAP-aviseringar efter att datorn vaknat ur viloläge har också rättats. Det kunde inträffa när meddelanden redan hade lästs på en annan enhet.

    För POP3 har en låsning rättats som kunde uppstå om servern slutade svara utan att stänga anslutningen ordentligt. Det är en sådan bugg som kan vara svår att felsöka för användaren, eftersom programmet bara upplevs som segt eller fastlåst.

    Kalendern får bättre hantering av möten och uppgifter

    Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Kalenderdelen har blivit allt viktigare, och i version 152 rättas flera kalenderrelaterade problem.

    En viktig förbättring gäller återkommande kalenderhändelser. Thunderbird ska nu bättre skilja mellan om användaren accepterar en enskild förekomst av ett möte eller hela mötesserien.

    Det är viktigt i arbetsmiljöer där återkommande möten är vanliga. Att råka ändra eller acceptera fel del av en serie kan skapa förvirring.

    På macOS har ett problem med genomskinliga popupfönster som störde redigering av kalenderhändelser rättats. Thunderbird ska också undvika att lägga till dubbla deltagare i inbjudningar.

    Även uppgifter har förbättrats. Alternativet “Dölj slutförda uppgifter” döljer nu även avbrutna uppgifter. Dessutom bevaras procentuell färdigställandegrad separat från status i verktygstips.

    Små förbättringar som gör programmet bättre

    Utöver de större nyheterna innehåller Thunderbird 152 en lång rad mindre rättningar. Det gäller bland annat kontaktbilder, skrivfönstret, bakgrundssändning, varningar för blockerade filer, filterdialogens tillgänglighet, felaktiga olästa räknare, MIME-hantering och olika visuella förbättringar.

    Den här typen av uppdateringar är kanske inte lika lätta att sammanfatta som en helt ny funktion, men de är ofta avgörande för hur stabilt och pålitligt programmet känns i vardagen.

    Säkerhetsfixar ingår

    Som vanligt innehåller den nya versionen även säkerhetsrättningar. Det gör uppdateringen viktig även för användare som inte direkt behöver någon av de nya funktionerna.

    E-postprogram hanterar mycket känslig information: privata meddelanden, bilagor, inloggningar, mötesinbjudningar och företagskommunikation. Därför är det klokt att hålla Thunderbird uppdaterat.

    Tillgängligt för Windows, macOS och Linux

    Thunderbird 152 finns att ladda ner för Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.

    För Linux-användare kan uppdateringen komma via distributionens pakethanterare, men Thunderbird finns också tillgängligt direkt från projektets webbplats.

    Sammanfattning

    Thunderbird 152 är ingen version som förändrar programmets utseende radikalt, men den innehåller många viktiga förbättringar.

    För vanliga användare märks nyheterna främst genom enklare kontoinställning, färre irriterande buggar, bättre aviseringar och stabilare kalender- och e-posthantering. För organisationer och avancerade användare är förbättringarna kring enterprise policies, Gmail OAuth, Microsoft 365, Exchange och IMAP särskilt viktiga.

    Det är en typisk under-huven-version: kanske inte spektakulär vid första ögonkastet, men viktig för säkerhet, stabilitet och långsiktig användbarhet.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    Faktaruta: Mozilla Thunderbird 152

    Thunderbird 152 är en ny version av det fria och öppna e-postprogrammet Mozilla Thunderbird. Programmet hanterar e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt.

    Största nyheterna:
    • Enklare konfiguration av Thundermail-konton med one-click setup.
    • Säkrare Gmail-inloggning med PKCE för OAuth.
    • Förbättrat stöd för företagsstyrning via enterprise policies.
    • Bättre hantering av IMAP, POP3, Microsoft 365 och Exchange.
    • Flera rättningar för kalender, trådade meddelanden och sökning.

    För vanliga användare betyder det:
    Thunderbird blir stabilare, säkrare och mindre störande i vardagen. Aviseringar, skräpposthantering, kalenderinbjudningar och meddelandetrådar fungerar bättre.

    Plattformar:
    Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.

    Tips: Eftersom uppdateringen även innehåller säkerhetsfixar bör användare uppdatera Thunderbird så snart versionen finns tillgänglig.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för bara några år sedan.

    Linux har länge varit ett nischat operativsystem bland PC-spelare. Men de senaste åren har något hänt. Tack vare Steam Deck, SteamOS och Valves satsning på Proton har Linux gått från att vara ett alternativ för entusiaster till att bli ett seriöst spelplattform för många användare.

    Därför väckte det stor uppmärksamhet när Linux i mars 2026 nådde hela 5,33 procent i Valves Steam Hardware & Software Survey. Det var en historisk milstolpe. För första gången låg Linux tydligt över femprocentsgränsen på Steam.

    Men glädjen blev kortvarig. I maj 2026 hade Linux fallit tillbaka till 3,99 procent.

    En tillbakagång – men ingen katastrof

    Vid första anblick kan raset låta dramatiskt. Linux gick från rekordnivån 5,33 procent i mars till 3,99 procent i maj. Det innebär en minskning med 1,34 procentenheter på bara två månader.

    Samtidigt är 3,99 procent fortfarande en stark siffra historiskt sett. Under lång tid låg Linux kring en till två procent på Steam. Att Linux nu fortfarande ligger nära fyra procent visar att spel på Linux har vuxit kraftigt jämfört med tidigare år.

    Det är alltså inte troligt att en stor mängd spelare plötsligt har övergett Linux. En rimligare förklaring är att marsresultatet var ovanligt högt och påverkades av hur urvalet i undersökningen såg ut just den månaden.

    Windows dominerar fortfarande

    Windows fortsätter att vara det helt dominerande operativsystemet bland Steam-användare. I maj 2026 ökade Windows till 93,85 procent, vilket är en uppgång med 0,38 procentenheter.

    macOS ökade också något och nådde 2,16 procent. Linux hamnade alltså på 3,99 procent och ligger därmed fortfarande klart före macOS bland Steam-användare.

    Det är intressant, eftersom macOS länge har varit ett mer välkänt konsumentoperativsystem än Linux. På just spelmarknaden har Linux däremot fått en starkare position, mycket tack vare Valves arbete.

    Steam Deck har förändrat bilden av Linux

    En viktig förklaring till Linux ökade synlighet är Steam Deck. Valves handhållna spelkonsol kör SteamOS, som bygger på Arch Linux. För användaren märks det kanske inte alltid att systemet är Linuxbaserat, men tekniskt sett är det en stor framgång för Linux som spelplattform.

    Steam Deck har visat att Linux kan erbjuda en enkel och smidig spelupplevelse, utan att användaren behöver konfigurera allt manuellt. Det är en stor skillnad jämfört med äldre tider, då Linuxspelande ofta krävde mycket felsökning.

    Med Proton kan många Windows-spel köras direkt på Linux via Steam. Det har gjort att spelbiblioteket på Linux blivit mycket större än tidigare.

    Arch leder bland Linux-distributionerna

    I Valves majundersökning är Arch den största Linux-distributionen på Steam med 0,35 procent. Därefter följer Linux Mint 22.3 med 0,31 procent, Ubuntu Core 24 med 0,14 procent och Ubuntu 24.04 LTS med 0,11 procent.

    Andra distributioner som Nobara, Debian, EndeavourOS, Fedora och Manjaro ligger under 0,1 procent vardera.

    Att Arch ligger högt är inte särskilt överraskande. SteamOS bygger på Arch, och många teknikintresserade Linuxspelare använder också Arch eller Arch-baserade system. Linux Mint och Ubuntu är däremot populära bland användare som vill ha en mer traditionell och lättanvänd skrivbordsmiljö.

    Varför varierar siffrorna så mycket?

    Valves Steam-undersökning är frivillig och anonym. Det betyder att den inte är en exakt folkräkning av alla Steam-användare. Resultaten påverkas av vilka användare som får frågan och vilka som väljer att delta.

    Därför kan siffrorna svänga från månad till månad. Om många Steam Deck-användare deltog i mars kan Linux ha blivit överrepresenterat. Om färre deltog i maj kan andelen ha fallit tillbaka.

    Det kan också finnas tekniska faktorer. Valve kan till exempel ändra hur vissa system identifieras eller klassificeras. Små förändringar i mätmetoden kan få ganska stora effekter när man tittar på mindre operativsystem som Linux och macOS.

    Marsrekordet var troligen en tillfällig topp

    Linux har vuxit långsamt men stadigt på Steam. Det tog flera år att gå från cirka en procent till två procent. Att sedan snabbt hoppa upp till över fem procent var därför ovanligt.

    Det gör marsresultatet extra intressant, men också misstänkt som långsiktig nivå. Majsiffran på 3,99 procent passar bättre in i den mer långsamma tillväxtkurvan.

    Med andra ord: Linux har inte nödvändigtvis backat i praktiken. Det kan snarare vara så att marsmätningen låg ovanligt högt, medan majresultatet ligger närmare den verkliga nivån.

    Linux är fortfarande starkare än tidigare

    Trots nedgången är bilden positiv för Linux. Plattformen ligger fortfarande långt över de nivåer som var vanliga för några år sedan. Den ligger också före macOS på Steam, vilket visar att Linux har fått en verklig roll inom PC-spel.

    Steam Deck, Proton och bättre drivrutiner har förändrat spelmarknaden. Linux är inte längre bara något för entusiaster som vill experimentera. För många fungerar det nu som ett praktiskt och användbart spelsystem.

    Slutsats

    Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam i maj 2026, men det betyder inte att utvecklingen har vänt. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam-undersökningen kan vara från månad till månad.

    Den stora bilden är fortfarande att Linux har vuxit kraftigt som spelplattform. Att Linux nu ligger nära fyra procent på Steam, och samtidigt över macOS, är ett tydligt tecken på att Valves långsiktiga satsning har gett resultat.

    Femprocentsgränsen kan ha varit en tillfällig topp den här gången. Men Linux är närmare än någonsin att bli ett etablerat alternativ även för vanliga spelare.

    https://store.steampowered.com/hwsurvey/Steam-Hardware-Software-Survey-Welcome-to-Steam

    Fakta: Linux på Steam i maj 2026

    Linux andel på Steam: 3,99 procent

    Rekordnivå i mars 2026: 5,33 procent

    Minskning från mars till maj: 1,34 procentenheter

    Windows andel: 93,85 procent

    macOS andel: 2,16 procent

    Största Linux-distributionen på Steam: Arch Linux, 0,35 procent

    Andra större Linux-distributioner: Linux Mint 22.3, Ubuntu Core 24 och Ubuntu 24.04 LTS

    Viktig orsak till Linux framgång: Steam Deck, SteamOS och Proton.

    Sammanfattning: Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam, men ligger fortfarande klart högre än för några år sedan och är fortsatt större än macOS bland Steam-användare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Vivaldi 8.0: webbläsaren som låter användaren bygga sin egen cockpit

    Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats efter sitt eget sätt att arbeta.

    Vivaldi har länge varit webbläsaren för dem som inte nöjer sig med standardlösningar. Där Chrome, Edge och Safari ofta försöker dölja inställningar och förenkla gränssnittet till minsta möjliga antal val, går Vivaldi åt andra hållet. Här får användaren bestämma. Med Vivaldi 8.0 tar webbläsaren nu ett stort steg vidare – inte genom att bara lägga till ännu fler funktioner, utan genom att göra om själva känslan i gränssnittet.

    Den nya versionen beskrivs som den största visuella förändringen på flera år. Fokus ligger på en mer sammanhållen design, nya teman och färdiga layoutlägen som gör det enklare att anpassa webbläsaren efter hur man faktiskt arbetar.

    En mer sammanhållen webbläsare

    Den största förändringen i Vivaldi 8.0 är det nya skrivbordsgränssnittet, kallat Unified Design. Tidigare kunde flikar, verktygsfält, paneler och sidinnehåll upplevas som separata delar av programmet. I den nya designen samlas dessa element i en mer enhetlig ram runt webbläsarfönstret.

    Det innebär att verktygsfält, flikrader, paneler och fönsterkanter får ett mer sammanhållet visuellt uttryck. I praktiken gör det att webbläsaren känns mindre uppdelad och mer som ett enda sammanhängande arbetsverktyg.

    För vanliga användare kan det låta som en liten kosmetisk förändring, men gränssnittets utformning påverkar hur man upplever ett program. En rörig webbläsare kan kännas tung och splittrad, medan en mer sammanhållen design kan göra det lättare att fokusera på innehållet.

    Teman som tar större plats

    Vivaldi har länge haft starka möjligheter att ändra färger och teman. I version 8.0 blir detta ännu tydligare. Bakgrunder och visuella effekter kan nu breda ut sig över större delar av webbläsarfönstret i stället för att vara begränsade till vissa delar av gränssnittet.

    Det gör att teman, bakgrundsbilder, genomskinlighet och oskärpeeffekter kan användas på ett mer konsekvent sätt. Resultatet blir att hela webbläsaren får en tydligare identitet, snarare än att bara flikraden eller startsidan byter utseende.

    I Vivaldi 8.0 följer också flera nya standardteman med, bland annat Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds. De vanliga ljusa och mörka temana har också uppdaterats.

    För den som redan har skapat egna teman finns stödet kvar. Användaren kan själv välja om den nya designen ska användas fullt ut eller om det gamla färgläget ska behållas via temaredigeraren.

    Sex färdiga layouter

    En annan stor nyhet är att Vivaldi 8.0 innehåller sex färdiga layoutlägen. Dessa visas vid första starten, men kan även ändras senare i inställningarna under utseende.

    De sex alternativen är:

    Simple
    Classic
    Vertical Right
    Vertical Left
    Auto Hide
    Bottom

    Simple är tänkt för den som vill ha ett mer traditionellt och rent upplägg med flikarna överst. Classic behåller en mer välbekant Vivaldi-känsla, med paneler och verktygsfält placerade på traditionellt sätt.

    Vertical Right placerar flikarna på höger sida av fönstret, medan adressfältet ligger överst och panelerna till vänster. Vertical Left flyttar i stället flikfält och adressfält till vänster, medan panelerna dyker upp från motsatt sida när muspekaren förs dit.

    Auto Hide är läget för den som vill att webbsidan ska få så mycket plats som möjligt. Där döljs verktygsfält, flikar, paneler och adressfält tills muspekaren når kanten av fönstret.

    Bottom flyttar flikfält och adressfält till nederdelen av fönstret. Det är en arbetsstil som Vivaldi länge har haft stöd för genom manuell anpassning, men som nu blir enklare att välja direkt.

    Varför layouten spelar roll

    För många användare är en webbläsare bara ett program för att öppna webbsidor. Men för den som arbetar mycket i webbläsaren är den snarare en arbetsmiljö. Där finns e-post, kalender, dokument, chattar, nyheter, musik, utvecklingsverktyg och kanske ett helt företags interna system.

    Därför spelar placeringen av flikar, paneler och adressfält större roll än man först kan tro. En användare med många öppna flikar kan föredra lodräta flikar på sidan. En annan vill ha maximal yta för innehållet och föredrar ett automatiskt dolt gränssnitt. En tredje vill ha allt längst ned eftersom det passar bättre med arbetsflödet eller skärmens storlek.

    Vivaldi 8.0 försöker göra dessa val mer lättillgängliga. I stället för att användaren själv måste leta igenom mängder av inställningar går det nu snabbare att börja med en färdig layout och sedan justera detaljerna.

    Mer än bara nytt utseende

    Även om det visuella är den stora nyheten innehåller Vivaldi 8.0 också flera tekniska och funktionella förändringar.

    Bland annat har dialogen för webbplatsinställningar och spårningsskydd slagits samman i adressfältet. Det gör det enklare att se och ändra hur en viss webbplats får bete sig, till exempel när det gäller behörigheter och blockering av spårare.

    Panelredigeraren har också fått en kombinerad dialog för att lägga till webbpaneler och anpassa dem. Startsidan har fått en uppdaterad snabbinställningsvy, och översättningsdialogen har fått ett förbättrat utseende.

    Under ytan har Vivaldi även skrivit om delar av systemet för flikhantering. Windows-panelen har fått en ny sorteringsvy för relaterade flikar, behörighetshanteringen har byggts om och webbläsaren kan nu imitera aktuell stabil Chromium-version i situationer där webbplatser blockerar Vivaldi som en ”okänd” eller ”osupporterad” webbläsare.

    Det sistnämnda är ett praktiskt problem för mindre webbläsare. Eftersom vissa webbplatser testar vilken webbläsare användaren kör kan de ibland blockera fullt fungerande webbläsare enbart för att de inte känner igen namnet. Genom att uppträda mer som en vanlig Chromium-baserad webbläsare kan Vivaldi kringgå sådana hinder.

    Chromium 148 som grund

    Vivaldi bygger, liksom flera andra moderna webbläsare, på Chromium. I version 8.0 har grunden uppdaterats till Chromium 148.0.7778.183.

    Det betyder att Vivaldi får med sig många av de tekniska förbättringar som sker i Chromium-projektet, samtidigt som Vivaldi lägger sitt eget gränssnitt, sina egna funktioner och sin egen filosofi ovanpå.

    Det är just kombinationen som gör Vivaldi speciell. Under huven finns en modern Chromium-baserad webbmotor, men ovanpå den finns ett gränssnitt som är betydligt mer anpassningsbart än i de flesta andra webbläsare.

    En webbläsare för kontrollfreaks – på gott sätt

    Vivaldi 8.0 är knappast en version som försöker vinna över användare genom att ta bort valmöjligheter. Tvärtom fortsätter webbläsaren att rikta sig till dem som vill ha kontroll över sin digitala arbetsmiljö.

    Den nya designen gör samtidigt att Vivaldi känns mer modern och sammanhållen. De färdiga layouterna kan också göra webbläsaren mer tillgänglig för nya användare, eftersom man inte behöver förstå alla inställningar direkt för att hitta ett arbetssätt som passar.

    För den som vill ha en enkel webbläsare utan många val finns det redan gott om alternativ. Vivaldi 8.0 visar i stället att det fortfarande finns plats för en webbläsare som sätter användarens arbetsflöde i centrum.

    Sammanfattning

    Vivaldi 8.0 är mer än en kosmetisk uppdatering. Den nya Unified-designen ger webbläsaren ett mer sammanhållet utseende, medan de sex färdiga layoutlägena gör det lättare att anpassa arbetsytan från start.

    Samtidigt förbättras flera praktiska delar, som webbplatsinställningar, paneler, översättning, flikhantering och kompatibilitet med webbplatser som annars kan blockera Vivaldi.

    Resultatet är en webbläsare som blir både snyggare och mer flexibel – utan att överge det som länge varit Vivaldis kännetecken: möjligheten att själv bestämma hur webben ska användas.

    https://vivaldi.com/blog/vivaldi-on-desktop-8-0

    Teknisk faktaruta: Vivaldi 8.0

    Program: Vivaldi Browser

    Version: 8.0

    Typ: Webbläsare för datorer

    Utvecklare: Vivaldi Technologies

    Motor: Chromium-baserad webbläsarmotor

    Chromium-version: 148.0.7778.183

    Största nyhet: Ny enhetlig skrivbordsdesign, kallad Unified Design

    Nya layoutlägen: Simple, Classic, Vertical Right, Vertical Left, Auto Hide och Bottom

    Nya teman: Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds

    Andra förbättringar: Omskriven flikhantering, förbättrad panelredigerare, uppdaterad startsida, ny dialog för webbplatsinställningar och bättre hantering av webbplatser som blockerar Vivaldi

    Tillgänglighet: Kan laddas ner från Vivaldis officiella webbplats

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ardour 9.5: fri ljudstudio får smartare MIDI och bättre pianorulle

    Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta med öppen källkod utan att kompromissa med avancerade funktioner.

    Ardour 9.5 är här, och den nya versionen bjuder på flera stora förbättringar för den som arbetar med musikproduktion, MIDI och digital ljudredigering. Den fria och öppna ljudstudion har fått en rejält uppdaterad pianorulle, bättre stöd för ackord, smidigare kvantisering och nya verktyg som gör MIDI-arbete mer likt det många känner igen från kommersiella program som Cubase.

    En digital ljudstudio med öppen källkod

    Ardour är en digital audio workstation, ofta förkortat DAW. Det är samma typ av program som används för att spela in, klippa, mixa och producera musik. Skillnaden är att Ardour bygger på öppen källkod och finns till Linux, macOS och Windows.

    Programmet används av musiker, ljudtekniker, poddproducenter och andra som vill ha ett kraftfullt verktyg utan att vara låsta till slutna ekosystem. Med version 9.5 fortsätter Ardour att utvecklas i riktning mot en mer komplett och modern musikstudio.

    Pianorullen har fått ett stort lyft

    Den största nyheten i Ardour 9.5 är förbättringarna i pianorullen. Pianorullen är den vy där MIDI-noter visas som små block på ett rutnät. Där kan användaren rita in melodier, basgångar, trummor och ackord utan att spela in allt via ett MIDI-keyboard.

    I Ardour 9.5 har pianorullen fått en ny sidopanel till vänster. Där finns nu verktyg för ackordredigering och kvantisering. Det betyder att användaren enklare kan skapa och rätta till musikaliska mönster direkt i redigeringsvyn.

    En särskilt intressant nyhet är möjligheten att rita tre-, fyr- eller femtoniga ackord direkt i pianorullen. I stället för att lägga in varje ton manuellt kan man snabbt skapa ett helt ackord. Befintliga ackord kan dessutom ändras, inverteras eller justeras genom att flytta och släppa noter.

    Kvantisering direkt där man arbetar

    Kvantisering är ett viktigt verktyg i MIDI-produktion. Det används för att flytta noter till ett rytmiskt rutnät, så att spelningen blir tajtare. Om en inspelad basgång eller trumfigur ligger lite före eller efter taktslagen kan kvantisering rätta till detta.

    I Ardour 9.5 finns kvantiseringen nu direkt i pianorullens sidopanel. Användaren kan markera noter, välja ett rutnät och tillämpa ändringen utan att behöva lämna redigeringsläget. Det gör arbetsflödet snabbare och mer naturligt, särskilt för den som arbetar mycket med MIDI.

    Referensnoter gör det lättare att komponera

    En annan stor förbättring är stödet för referensnoter. I andra musikprogram kallas detta ofta för ghost notes. Funktionen gör det möjligt att visa noter från flera MIDI-regioner samtidigt i samma pianorulle.

    Det betyder att man exempelvis kan redigera en basgång medan man ser ackorden från ett pianospår i bakgrunden. På så sätt blir det lättare att komponera delar som passar ihop musikaliskt. Funktionen är särskilt användbar vid arrangering, harmonisering och när flera instrument ska samspela.

    Mer välbekant arbetssätt för vana DAW-användare

    Ardour 9.5 inför också en mer Cubase-liknande markörhantering i pianorullen. För användare som kommer från etablerade kommersiella musikprogram kan detta göra övergången till Ardour enklare.

    Det handlar inte bara om utseende, utan om känsla och arbetsflöde. Små detaljer i hur markören beter sig, hur noter väljs och hur redigeringen sker kan göra stor skillnad när man arbetar snabbt med musikproduktion.

    Bättre hantering av mallar och teman

    Även arbetet med spårmallar har förbättrats. På mixersidan kan användaren nu enklare komma åt både lokala och globala spårmallar. Dessa kan användas för att snabbt lägga på färdiga inställningar eller ersätta befintlig bearbetning på spår.

    Det kan vara praktiskt om man ofta använder samma typ av kanalinställningar, exempelvis för sång, gitarr, trummor eller podcastljud.

    Ardour 9.5 innehåller även två nya färgteman: Arc och OneDark. Det gör att användaren kan anpassa programmets utseende efter smak och arbetsmiljö.

    Experimentellt AI-stöd – men inte för att skapa musik

    En uppmärksammad nyhet är att Ardour 9.5 innehåller en experimentell MCP-server, skapad av communityn. Den kan användas för att styra Ardour via en lokalt körande språkmodell.

    Det är viktigt att påpeka att funktionen inte handlar om att låta AI skapa ljud eller musik åt användaren. I stället handlar det om fjärrstyrning och kontroll av programmet. Funktionen är frivillig och måste aktiveras manuellt under inställningarna för kontrollenheter.

    Detta visar ändå att även traditionella ljudprogram börjar experimentera med nya sätt att styra programvara, utan att nödvändigtvis ersätta den mänskliga musikskaparen.

    Flera förbättringar för plugins och stabilitet

    Ardour 9.5 innehåller också en rad förbättringar för plugins. Bland annat har problem med vissa VST3-plugins rättats, och programmet klarar bättre av VST-plugins med namn som ligger utanför användarens aktuella systemspråk.

    Programmet förhindrar även pluginändringar under inspelning, vilket minskar risken för störningar eller instabilitet när ljud spelas in. Dessutom har krascher kopplade till vissa LV2-plugins åtgärdats.

    För användaren betyder detta framför allt en stabilare arbetsmiljö, särskilt i större projekt med många effekter och instrument.

    Många mindre men viktiga rättningar

    Utöver de stora nyheterna innehåller Ardour 9.5 många mindre förbättringar. Metronomens klickljud har förbättrats, exportfunktionen har fått bättre kontroll för överskrivning av filer och standardvärden för MIDI-kanal och velocity sparas nu bättre.

    Även stöd för JPEG-bilder har återställts, sessionsdialogen kan ändra storlek bättre och flera funktioner för OSC, Mackie-kontroller och MIDI chase har förbättrats.

    Buggrättningarna omfattar bland annat problem med sidokedjesändningar, ljudartefakter från mutade aux-sends, MIDI-timestretching, pitch bend-visning och olika kraschfall.

    Ett viktigt steg för fri musikproduktion

    Ardour 9.5 är ingen liten underhållsuppdatering. Den nya versionen förbättrar särskilt MIDI-arbetet och gör programmet mer attraktivt för producenter som skriver musik direkt i pianorullen.

    Med ackordverktyg, referensnoter, förbättrad kvantisering och bättre pluginhantering närmar sig Ardour ännu mer de arbetsflöden som användare känner igen från kommersiella musikprogram. Samtidigt behåller programmet sin identitet som ett kraftfullt verktyg byggt på öppen källkod.

    För den som vill producera musik utan att låsa sig till dyra licenser eller slutna plattformar är Ardour 9.5 därför en viktig uppdatering.

    https://ardour.org/whatsnew.html

    Teknisk faktaruta: Ardour 9.5

    Program: Ardour

    Version: 9.5

    Typ: Digital ljudstudio, DAW

    Licens: Öppen källkod

    Plattformar: Linux, macOS och Windows

    Huvudnyhet: Kraftigt förbättrad pianorulle för MIDI-redigering

    Nya MIDI-funktioner: Ackordredigering, kvantisering i sidopanelen och referensnoter

    Ackordverktyg: Skapa tre-, fyr- och femtoniga ackord direkt i pianorullen

    Referensnoter: Visa flera MIDI-regioner samtidigt vid redigering

    Nya teman: Arc och OneDark

    AI-funktion: Experimentell MCP-server för lokal styrning via LLM

    Plugins: Förbättrat stöd för VST3, VST och LV2

    Övrigt: Förbättrad export, MIDI chase, metronom, OSC och Mackie-kontroller

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Acer Aspire V5-531 – 15,6-tums bärbar dator
    En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • HP EliteBook 840 G2 (G8R97AV)
    HP EliteBook 840 G2 är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och kontorsarbete. Datorn har ett smidigt format och en skärm med upplösningen 1600 × 900 bildpunkter, vilket ger mer arbetsyta än många andra bärbara datorer från samma generation. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar […]

Etikett: Windows

  • Firefox 156 är här – PDF-filer öppnas upp till 45 procent snabbare

    Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer. Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på…

  • Firefox 155 är här – snabbare nätverk, bättre integritet och mängder av ny webbteknik och snart kommer 156.

    Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna. Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna…

  • Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android. En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute…

  • Wireshark 4.6.8 släppt – nätverkets digitala mikroskop blir säkrare

    Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor. Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och…

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar. Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm,…

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod. Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem.…

  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version…

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer. Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera…

  • Ventoy , det nya sättet att göra bootbara USB stickor

    Med Ventoy kan du samla flera startbara ISO-filer på samma USB-minne och välja vilken du vill använda när datorn startar. Det gör programmet till ett smidigt alternativ till Rufus, särskilt för den som ofta installerar Linux, testar olika distributioner eller använder räddningsverktyg. I tidigare artiklar har vi visat hur man skapar startbara USB-minnen med programmet…

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem. Windows har under flera decennier…

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS. FreeRDP är…

  • Shotcut 26.6 släppt – bättre HDR, Vulkan på Linux och förbättrad extern skärm

    Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar. Den fria videoredigeraren…

  • Darktable 5.6: öppen RAW-redigering får frivilliga AI-verktyg

    Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror. Darktable 5.6 har släppts och är…

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux. Mozilla Firefox…

  • Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör…

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för…

  • Vivaldi 8.0: webbläsaren som låter användaren bygga sin egen cockpit

    Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats…

  • Ardour 9.5: fri ljudstudio får smartare MIDI och bättre pianorulle

    Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta…