• Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Den officiella lanseringen är planerad till den 13 oktober 2026, men Mozilla har redan färdigställt installationsfilerna. Firefox 158 innehåller inga stora förändringar av webbläsarens utseende. I stället handlar uppdateringen framför allt om att förbättra tekniken bakom kulisserna.

    För användaren innebär det bland annat bättre dokumenthantering, effektivare bildvisning och mer exakt rullning på webbsidor.

    Bättre PDF-filer – särskilt för Linux och macOS

    En av de viktigaste nyheterna gäller hur Firefox skapar PDF-dokument.

    Firefox 158 använder PDF-genereringsmotorn SkPDF, som ingår i grafikbiblioteket Skia. Det är ett grafikbibliotek som används för att rita upp många av de visuella elementen i moderna program.

    Tidigare har användare av Linux och macOS kunnat stöta på problem när webbsidor skrivits ut eller sparats som PDF. Text, grafik och sidlayout har ibland inte återgivits som förväntat.

    Med SkPDF vill Mozilla förbättra både återgivningen och dokumentens tillgänglighet.

    Det sistnämnda är särskilt viktigt för personer som använder hjälpmedel, exempelvis skärmläsare. En PDF-fil behöver nämligen innehålla mer än bara en bild av texten för att fungera riktigt bra med sådana verktyg.

    För den som använder Firefox till att exempelvis spara fakturor, skriva ut kvitton eller arkivera webbsidor kan förändringen därför få praktisk betydelse.

    JPEG XL – nästa generations bildformat

    En annan intressant nyhet är att Firefox 158 får stöd för bildformatet JPEG XL, även kallat JXL.

    De flesta känner redan till JPEG, PNG och kanske WebP. Alla dessa format används för att lagra bilder, men de har olika styrkor och svagheter.

    JPEG XL är utvecklat för att kombinera flera av dessa egenskaper i ett enda modernt format.

    Det erbjuder bland annat:

    • Effektiv bildkomprimering som kan minska filstorleken med bibehållen bildkvalitet.
    • Stöd för både förlustfri komprimering och komprimering med kvalitetsförlust.
    • HDR-bilder med större omfång mellan ljusa och mörka partier.
    • Genomskinlighet och animerade bilder.
    • Möjlighet att omvandla befintliga JPEG-bilder till JPEG XL utan ytterligare kvalitetsförlust.

    För vanliga internetanvändare kan tekniken på sikt innebära att bildrika webbsidor laddas snabbare och använder mindre datatrafik.

    Men det finns en viktig begränsning: webbplatserna måste också börja använda formatet. Att Firefox stöder JPEG XL innebär alltså inte automatiskt att alla bilder på internet blir mindre.

    Mjukare rullning och bättre precision

    En mindre synlig, men tekniskt intressant, förändring gäller hur Firefox hanterar rullning på webbsidor.

    Tidigare avrundades vissa rullningspositioner till hela skärmpixlar. I Firefox 158 tas denna begränsning bort.

    Det innebär att webbläsaren kan hantera mer precisa positioner när användaren rullar genom en sida.

    Förändringen kan framför allt märkas på moderna pekplattor och andra inmatningsenheter som registrerar mycket små rörelser.

    Resultatet ska bli mjukare och mer exakt rullning, även om skillnaden inte nödvändigtvis blir märkbar på alla datorer.

    Smartare formulär och personligare startsida

    Firefox 158 innehåller också förbättringar som ska göra vardagliga uppgifter enklare.

    I funktionen Smart Window kan webbläsaren föreslå information när användaren fyller i formulär. Förslagen kan baseras på relevanta öppna flikar och tidigare sparade autofyllnadsuppgifter.

    Det kan exempelvis vara användbart när information ska föras över från en webbsida till ett formulär på en annan.

    Även sidan som visas när en ny flik öppnas får en förbättring. Firefox kan nu spara flera egna bakgrundsbilder i ett bibliotek, i stället för att bara behålla den senast valda bilden.

    Windowsanvändare som använder ett tema med hög kontrast får dessutom menyer som bättre följer systemets färginställningar. Det förbättrar tillgängligheten för personer med nedsatt syn.

    Nyheter för webbutvecklare

    Under ytan innehåller Firefox 158 flera förändringar som framför allt riktar sig till dem som utvecklar webbplatser och webbapplikationer.

    Bland annat utökas stödet för matematiska beräkningar i CSS. Det blir möjligt att multiplicera och dividera värden med olika enheter i funktionen calc().

    För webbutvecklare innebär det större möjligheter att skapa flexibla layouter utan att behöva använda JavaScript för vissa beräkningar.

    Firefox förbättrar också stödet för WebAuthn, en teknik som bland annat används för lösenordsfri inloggning med säkerhetsnycklar och passkeys.

    Webbplatser får dessutom bättre möjligheter att avgöra om resurser har hämtats från webbläsarens cacheminne, alltså den lokala lagring som används för att slippa ladda ner samma information flera gånger.

    Ett problem i utvecklarverktygens nätverksövervakning rättas också. Tidigare kunde vissa WebSocket-meddelanden missas om de skickades omedelbart efter att en anslutning upprättats.

    Även Androidversionen förbättras

    Firefox 158 innehåller också en efterfrågad förändring för Androidanvändare.

    Flikfältet kan placeras antingen högst upp eller längst ned på skärmen.

    Det kan vara särskilt praktiskt på mobiltelefoner med stora skärmar, där det ofta är lättare att nå knappar längst ned med tummen.

    När kommer Firefox 158?

    Firefox 158 är planerad att släppas officiellt den 13 oktober 2026. De färdiga installationsfilerna finns redan tillgängliga på Mozillas nedladdningsserver.

    Versionen kommer att erbjudas för bland annat Windows, Linux och macOS, med stöd för flera processorarkitekturer.

    Samtidigt väntas Mozilla släppa Firefox 153.5 ESR och Firefox 115.43.0 ESR, versioner med utökat underhåll som framför allt används av företag och organisationer.

    Installationsfilerna finns på:

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/158.0

    Små förbättringar som tillsammans gör skillnad

    Firefox 158 är ingen revolutionerande uppdatering, men den visar hur en modern webbläsare ständigt utvecklas.

    För Linuxanvändare är den förbättrade PDF-hanteringen särskilt intressant. Stödet för JPEG XL kan samtidigt få större betydelse på längre sikt, i takt med att fler webbplatser börjar använda bildformatet.

    Firefox fortsätter därmed att utvecklas som ett alternativ till de Chromiumbaserade webbläsarna, med egen webbläsarmotor och öppen källkod.

    Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men det är just sådana tekniska förbättringar som gör att webben gradvis blir snabbare, bättre och mer tillgänglig för alla.

    root@linux:~$ firefox –version
    MOZILLA FIREFOX 158.0
    RELEASE DATE: 2026-10-13
    LICENSE: OPEN SOURCE
    ENGINE: GECKO
    PLATFORMS: LINUX / WINDOWS / MACOS / ANDROID
    [ NYHETER I FIREFOX 158 ]
    ✓ Bättre PDF-hantering med SkPDF
    ✓ Stöd för bildformatet JPEG XL
    ✓ Mjukare och mer exakt rullning
    ✓ Egna bakgrundsbilder på nya flikar
    ✓ Smartare formulärifyllning
    ✓ Förbättrat stöd för WebAuthn
    ✓ Utökade matematiska funktioner i CSS
    ✓ Förbättrade utvecklarverktyg
    ✓ Flyttbart flikfält i Android
    STATUS: RELEASE READY █
  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare.

    Varför behövs SSL-certifikat?

    När du besöker en webbplats som börjar med https:// används ett digitalt certifikat för att skapa en säker, krypterad förbindelse mellan din webbläsare och webbservern.

    Certifikatet hjälper webbläsaren att kontrollera att den kommunicerar med rätt webbplats. Samtidigt skyddar krypteringen information som skickas mellan användaren och servern, exempelvis lösenord, personuppgifter och betalningsinformation.

    En av världens största utfärdare av sådana certifikat är Let’s Encrypt, en kostnadsfri certifikattjänst som har gjort det möjligt för miljontals webbplatser att använda HTTPS utan att behöva köpa dyra certifikat.

    Hittills har Let’s Encrypt normalt utfärdat certifikat med en giltighetstid på 90 dagar. Men nu är det dags för nästa steg i utvecklingen.

    Från 90 dagar till 64 – och därefter 45

    Den 10 februari 2027 börjar Let’s Encrypt utfärda certifikat med en standardgiltighet på 64 dagar.

    Det innebär att alla nya certifikat som utfärdas från detta datum får den kortare giltighetstiden. Certifikat som redan har utfärdats påverkas däremot inte, utan fortsätter fungera fram till sina ordinarie utgångsdatum.

    Det sista certifikatet med 90 dagars giltighet förväntas löpa ut den 11 maj 2027.

    Under 2028 planeras ytterligare en förändring. Då ska standardgiltigheten kortas till endast 45 dagar.

    För en webbplatsägare innebär det att certifikaten behöver bytas ut allt oftare. Med 90 dagars giltighet handlar det teoretiskt om ungefär fyra certifikat per år. Med 45 dagars giltighet ökar antalet till drygt åtta.

    I praktiken behöver certifikaten dessutom förnyas innan de löper ut, vilket innebär ännu tätare förnyelsekontroller.

    Varför blir internet säkrare med kortare certifikat?

    Det kan verka märkligt att ett certifikat blir säkrare bara för att det slutar fungera tidigare. Förklaringen ligger i vad som händer om ett certifikat eller dess tillhörande privata nyckel hamnar i fel händer.

    Ett SSL-certifikat fungerar ungefär som en digital identitetshandling för en webbplats. Till certifikatet hör en privat krypteringsnyckel som webbservern använder för att bevisa sin identitet.

    Om en angripare lyckas stjäla den privata nyckeln kan den under vissa förutsättningar användas för att utge sig för att vara den riktiga webbplatsen.

    Ju längre certifikatet är giltigt, desto längre kan det potentiellt missbrukas.

    Genom att minska giltighetstiden från 90 till 45 dagar begränsas den maximala tiden då ett stulet certifikat kan vara användbart. Det ersätter inte behovet av att återkalla komprometterade certifikat, men ger ett extra skydd.

    Kortare giltighetstider minskar också konsekvenserna av certifikat som har utfärdats av misstag eller med felaktiga uppgifter.

    Automatisering blir allt viktigare

    För de flesta vanliga internetanvändare kommer förändringen inte att märkas alls.

    För webbplatsägare och systemadministratörer blir däremot fungerande automatisering ännu viktigare.

    Många Linuxservrar använder redan programmet Certbot för att automatiskt hämta och förnya certifikat från Let’s Encrypt.

    Certbot kommunicerar med certifikattjänsten genom ett standardiserat protokoll som heter ACME (Automatic Certificate Management Environment).

    När ett certifikat närmar sig sin förnyelsetid kan Certbot automatiskt begära ett nytt certifikat, genomföra nödvändig domänkontroll och installera det nya certifikatet.

    Om förnyelsen fungerar korrekt behöver administratören normalt inte göra någonting.

    Problemen kan däremot uppstå på servrar där någon har skrivit egna skript med fasta tidsintervall.

    Ett skript som exempelvis försöker förnya certifikatet var 80 dag kan fungera med dagens 90-dagarscertifikat, men kommer att misslyckas när certifikaten bara gäller i 64 dagar. Då hinner det gamla certifikatet löpa ut innan nästa förnyelseförsök.

    Resultatet kan bli att besökare möts av webbläsarens varning om att webbplatsens säkerhetscertifikat har gått ut.

    Ny teknik talar om när certifikatet ska förnyas

    För att göra övergången enklare rekommenderar Let’s Encrypt stöd för en funktion som heter ACME Renewal Info, förkortat ARI.

    Tekniken gör det möjligt för certifikatutfärdaren att meddela en ACME-klient när det är lämpligt att förnya ett visst certifikat.

    I stället för att klienten själv försöker gissa rätt tidpunkt kan den alltså få förnyelseinformation direkt från Let’s Encrypt.

    För system som saknar stöd för ARI rekommenderas i stället att certifikat förnyas när ungefär två tredjedelar av giltighetstiden har passerat.

    För ett certifikat som gäller i 64 dagar motsvarar det ungefär 42 dagar.

    Det är också viktigt att skilja mellan hur ofta ett förnyelseprogram körs och hur ofta certifikatet faktiskt byts ut. Certbot kan exempelvis kontrollera förnyelsebehovet varje dag utan att ett nytt certifikat behöver utfärdas vid varje kontroll.

    Även kontrollen av domännamn förändras

    När Let’s Encrypt utfärdar ett certifikat måste tjänsten först kontrollera att den som begär certifikatet verkligen har kontroll över det aktuella domännamnet.

    Kontrollen kan exempelvis ske genom att en särskild fil görs tillgänglig på webbservern eller genom att en särskild DNS-post skapas.

    I dag kan en godkänd domänkontroll återanvändas under en begränsad period på 30 dagar.

    Den perioden ska kortas till 10 dagar och senare, under 2028, till endast sju timmar.

    Det innebär att äldre domänkontroller inte kan återanvändas lika länge som tidigare.

    För moderna ACME-klienter som automatiskt kan genomföra nya kontroller väntas förändringen normalt inte innebära några större problem.

    Viktiga datum att hålla reda på

    DatumFörändring
    14 oktober 202664-dagarscertifikat införs i Let’s Encrypts testmiljö.
    10 februari 2027Nya certifikat får som standard 64 dagars giltighet.
    11 maj 2027De sista 90-dagarscertifikaten väntas löpa ut.
    Under 2028Standardgiltigheten kortas till 45 dagar.

    Vad behöver du som driver en webbserver göra?

    Driver du en webbserver med exempelvis Apache eller Nginx under Linux är det klokt att redan nu kontrollera hur certifikatförnyelsen fungerar.

    Använder du Certbot kan du exempelvis testa förnyelseprocessen med kommandot:

    sudo certbot renew --dry-run

    Kommandot genomför ett test av certifikatförnyelsen utan att ersätta de certifikat som används i produktion.

    Du kan också kontrollera vilka certifikat Certbot hanterar och när de går ut:

    sudo certbot certificates

    På system som använder systemd kan du undersöka om automatisk förnyelse är aktiverad:

    systemctl list-timers --all | grep certbot

    Om förnyelsen sker genom cron bör du kontrollera att schemaläggningen inte bygger på ett fast intervall som riskerar att vara längre än certifikatets giltighetstid.

    Det är också viktigt att kontrollera att webbservern använder de nya certifikaten efter förnyelsen. I vissa konfigurationer krävs en automatisk omladdning av Apache eller Nginx.

    En förändring som visar vart internet är på väg

    När HTTPS började bli vanligt kunde SSL-certifikat ha en giltighetstid på flera år. Det innebar att samma certifikat och ibland samma privata nyckel kunde användas under mycket lång tid.

    Utvecklingen har därefter gått mot allt kortare giltighetstider.

    Let’s Encrypts kommande övergång till 64 och senare 45 dagar är en del av denna utveckling.

    Förändringen innebär visserligen att certifikat behöver förnyas oftare, men målet är också att minska beroendet av manuellt underhåll.

    I framtiden är tanken att certifikathantering ska fungera ungefär som andra automatiska säkerhetsuppdateringar: systemet sköter arbetet i bakgrunden, utan att användaren behöver tänka på det.

    För webbplatsbesökaren är målet enkelt: säkrare anslutningar utan någon märkbar förändring. För serveradministratören är budskapet lika tydligt – tiden för manuell certifikatförnyelse håller på att rinna ut.

    > FAKTA: LET’S ENCRYPT_

    TJÄNST: Let’s Encrypt

    FUNKTION: Kostnadsfria TLS/SSL-certifikat för HTTPS

    NUVARANDE GILTIGHET: 90 dagar

    10 FEBRUARI 2027: 64 dagar

    UNDER 2028: 45 dagar

    TESTMILJÖ: 64-dagarscertifikat från 14 oktober 2026

    PROTOKOLL: ACME

    AUTOMATISERING: Certbot och andra ACME-klienter

    REKOMMENDATION: Automatisk förnyelse med stöd för ACME Renewal Info (ARI)

    root@linux:~# certbot renew –dry-run
    # Testar automatisk certifikatförnyelse
  • Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android.

    En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute på internet. Den kan även försöka nå utrustning som finns i det lokala nätverket, exempelvis skrivare, routrar, nätverksdiskar, övervakningskameror och smarta hem-produkter.

    Detta kan vara praktiskt, men innebär också en säkerhetsrisk. En skadlig eller manipulerad webbplats skulle i vissa situationer kunna försöka kartlägga eller kommunicera med enheter bakom användarens router.

    I Firefox 154 utökar Mozilla därför webbläsarens skydd för lokal nätverksåtkomst. Skyddet omfattar nu även kommunikation som använder WebSocket.

    Vad är WebSocket?

    Vanlig webbtrafik fungerar ofta genom att webbläsaren skickar en fråga till en server och får ett svar. WebSocket fungerar annorlunda. Tekniken skapar en mer långvarig och dubbelriktad förbindelse där både webbläsaren och servern kan skicka information när som helst.

    Det används bland annat för chattar, spel, övervakning, börskurser och andra tjänster som behöver uppdateras i realtid.

    Samma teknik kan emellertid också användas för att försöka kontakta tjänster i ett lokalt nätverk. Genom att låta skyddet för lokal nätverksåtkomst omfatta WebSocket minskar Firefox risken för att en vanlig webbsida i hemlighet försöker kommunicera med exempelvis en router, skrivare eller nätverkskamera.

    För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden. Den är ändå viktig eftersom allt fler hushåll och arbetsplatser har uppkopplad utrustning som inte alltid är ordentligt skyddad.

    Bättre kontroll över kakor

    Firefox 154 förändrar även hur undantag för kakor och webbplatsdata fungerar.

    Användare som låter Firefox radera kakor när webbläsaren stängs kan nu skapa undantag för vissa webbplatser. Ett exempel kan vara en webbplats där användaren vill fortsätta vara inloggad mellan två besök.

    Tidigare kunde ett sådant undantag även påverka andra integritetsskydd. I Firefox 154 går det att behålla webbplatsens kakor utan att samtidigt undanta den från spårningsskydd eller andra begränsningar.

    Det ger en bättre balans mellan bekvämlighet och integritet. Användaren kan behålla en fungerande inloggning utan att ge webbplatsen större möjligheter att spåra besöken.

    Snabbare väg till AI-inställningarna

    Firefox får också en ny snabbåtgärd med namnet ”Manage AI” i adressfältet. Den leder direkt till AI-avsnittet i Firefox inställningar.

    Nyheten innebär inte att användaren måste använda AI-funktioner. Tanken är i stället att göra funktionerna lättare att hitta, kontrollera och stänga av.

    När webbläsare får allt fler AI-baserade funktioner blir det viktigt att användaren tydligt kan se vilka tjänster som är aktiverade. En lättillgänglig kontrollpanel kan därför vara minst lika viktig som själva AI-funktionerna.

    Mozilla börjar dessutom införa automatisk organisering av flikar i Smart Window. Firefox kan analysera vilka öppna flikar som hör ihop, föreslå grupper och ge grupperna passande namn.

    Funktionen rullas ut stegvis och kommer därför inte att visas för alla användare samtidigt.

    Firefox-profilen kan flyttas mellan olika operativsystem

    Mozilla utökar även funktionen för säkerhetskopiering av Firefox-profiler. På macOS går det nu att skapa en lokal säkerhetskopia som sedan kan återställas i Firefox på Windows, macOS eller Linux.

    En Firefox-profil kan innehålla bland annat bokmärken, inställningar och andra personliga anpassningar. Möjligheten att flytta profilen mellan olika operativsystem underlättar både datorbyten och övergångar från exempelvis Windows till Linux.

    Säkerhetskopian sparas lokalt, vilket kan vara intressant för användare som inte vill använda en molnbaserad synkroniseringstjänst.

    Tydligare textmarkering i PDF-filer

    Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-läsare. I version 154 blir markerad text i PDF-dokument tydligare och mer lik textmarkering på vanliga webbsidor.

    Färgen följer dessutom operativsystemets tillgänglighetsinställningar. Det är särskilt värdefullt för personer som använder högkontrastläge eller andra visuella hjälpmedel.

    Mozilla har också rättat ett problem där PDF-dokument kunde få fel skala i förhandsgranskningen inför utskrift när alternativet ”Anpassa till sidbredd” användes.

    Bättre fullskärmsläge med vertikala flikar

    Användare av vertikala flikar får ett mer konsekvent fullskärmsläge. När Firefox går över till fullskärm försvinner sidofältet tillsammans med de andra verktygsfälten.

    För man muspekaren till skärmens kant visas gränssnittet igen. På så sätt kan hela skärmytan användas för en film, presentation eller webbsida utan att användaren förlorar snabb åtkomst till flikarna.

    Firefox View kommer samtidigt inte längre att visas automatiskt i verktygsfältet för nya profiler eller för användare som inte har öppnat funktionen på länge. Den finns fortfarande under ”Lista alla flikar” och kan läggas tillbaka permanent genom funktionen för anpassning av verktygsfältet.

    Små förbättringar för Windows och macOS

    I Windows går det nu att byta Firefox standardikon direkt i inställningarna. Funktionen fungerar ännu inte med Firefox-installationer som använder MSIX-formatet.

    Mozilla planerar att senare införa motsvarande stöd för MSIX, macOS och Linux.

    En hård omladdning av en webbsida, genom att hålla ned Skift samtidigt som uppdateringsknappen klickas, rensar nu även cachade webbplatsikoner. Det kan hjälpa när en webbplats har bytt ikon men Firefox fortfarande visar den gamla.

    På macOS har Mozilla förbättrat spolning och hopp mellan olika positioner i videor. Ett fel har också rättats där ett stängt Firefox-fönster ibland kunde lämna kvar ett osynligt fönster som fortsatte att fånga upp musklick.

    Fler förbättringar i Firefox för Android

    Android-versionen får stabilare automatiska översättningar på telefoner och surfplattor där flera systemspråk används.

    Sökningar bland bokmärken kan nu visa upp till 75 träffar per sökning. Vid nedladdning av en fil går det dessutom att ändra både filnamnet och var filen ska sparas innan nedladdningen startar.

    Det är små förändringar var för sig, men de gör mobilversionen mer användbar för personer som har många bokmärken eller ofta laddar ned dokument.

    Smartare användning av webbläsarens cache

    Bland de mer tekniska nyheterna finns stöd för HTTP-rubriken No-Vary-Search i Firefox diskcache.

    En webbadress kan innehålla olika parametrar efter ett frågetecken. Vissa parametrar förändrar innehållet på sidan, medan andra exempelvis bara används för statistik och marknadsföring.

    Med No-Vary-Search kan en webbserver tala om för Firefox att vissa parametrar inte påverkar det verkliga innehållet. Webbläsaren kan då återanvända en redan sparad kopia i stället för att hämta samma resurs igen.

    Det kan ge fler lyckade cacheträffar, minska onödig datatrafik och i vissa fall göra webbsidor snabbare.

    En uppdatering med fokus på kontroll

    Firefox 154 innehåller ingen enskild förändring som helt förändrar webbläsaren. Uppdateringen består i stället av många mindre förbättringar som tillsammans ger bättre säkerhet, integritet och användarkontroll.

    Skyddet av lokala nätverk är särskilt betydelsefullt i en tid då allt fler vardagsföremål är uppkopplade. Samtidigt visar de nya AI- och cookieinställningarna att Mozilla vill göra det tydligare för användaren vad webbläsaren får göra.

    Firefox 154 kan laddas ned från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt, medan Linuxversionen distribueras genom respektive Linuxdistributions paketförråd.

    > FAKTA: FIREFOX 154

    Utvecklare Mozilla
    Version Firefox 154
    Viktigaste nyheten Utökat skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk via WebSocket.
    Integritet Webbplatser kan undantas från automatisk radering av kakor utan att undantas från spårningsskyddet.
    AI-kontroller Snabbåtgärden ”Manage AI” leder direkt till webbläsarens AI-inställningar.
    Säkerhetskopiering Lokala Firefox-profiler kan återställas mellan Windows, macOS och Linux.
    PDF Tydligare textmarkering och rättad skalning vid utskrift.
    Android Förbättrade översättningar, fler bokmärkesträffar och större kontroll över nedladdningar.
    Plattformar Linux, Windows, macOS och Android.

    > Hämta Firefox 154 från Mozilla_

  • OpenSSL 4.0 är här – säkrare kryptering för ett internet i förändring

    OpenSSL 4.0 är här med starkare integritet, modernare kryptografi och skärpta säkerhetskontroller. Den nya versionen av ett av internets viktigaste säkerhetsbibliotek tar sikte på både dagens hot och morgondagens utmaningar – från bättre skydd av användares trafik till förberedelser för en post-kvantvärld.

    OpenSSL 4.0 har nu släppts, och det är en stor uppdatering av ett av världens viktigaste programbibliotek för säker kommunikation på nätet. Även om namnet kanske främst är bekant för systemadministratörer och utvecklare, påverkar OpenSSL i praktiken allt från webbplatser och appar till servrar och molntjänster. När biblioteket uppdateras får det därför betydelse långt utanför programmerarnas värld.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, men också en tydlig signal om vart internets säkerhet är på väg: mot starkare integritet, bättre verifiering och förberedelser för framtidens kryptografi.

    Vad är OpenSSL?

    OpenSSL är ett öppet och fritt programbibliotek som används för att skapa säkra anslutningar över nätverk. Det ligger bakom mycket av den kryptering som skyddar information när vi surfar på webben, loggar in på tjänster, skickar data mellan servrar eller använder appar som behöver säker kommunikation.

    Kort sagt är OpenSSL en av de byggstenar som gör att internet kan fungera på ett säkert sätt.

    En viktig nyhet: Encrypted Client Hello

    En av de mest uppmärksammade nyheterna i OpenSSL 4.0 är stöd för Encrypted Client Hello, ofta förkortat ECH. Det är en teknik som stärker användarnas integritet i samband med att en säker anslutning upprättas.

    Normalt avslöjar de allra första stegen i en krypterad anslutning viss information om vilken webbplats en användare försöker nå, även innan den fullständiga krypteringen har kommit på plats. Med ECH krypteras även denna inledande del av kommunikationen bättre, vilket gör det svårare för utomstående att se vilken tjänst användaren kontaktar.

    Det här är en viktig utveckling i en tid då integritet på nätet blivit en allt större fråga. För vanliga användare märks det kanske inte direkt, men i praktiken kan det göra internet mer privat.

    Förbereder sig för tiden efter dagens kryptografi

    OpenSSL 4.0 visar också att utvecklingen inom säkerhet inte bara handlar om dagens hot, utan också om morgondagens. Bland nyheterna finns stöd för nya algoritmer och hybridlösningar som kopplar samman klassisk kryptografi med post-kvantteknik.

    Det handlar om att stegvis förbereda system för en framtid där kvantdatorer på sikt kan hota vissa av dagens krypteringsmetoder. Genom att införa stöd för fler moderna nyckelutbytesmetoder och algoritmer bygger OpenSSL en bro mellan nuvarande standarder och framtidens säkerhetskrav.

    Det är inte något som vanliga användare kommer att behöva tänka på i vardagen, men för företag, myndigheter och utvecklare är det ett tydligt tecken på att säkerhetsvärlden redan planerar för nästa stora tekniksprång.

    Striktare kontroll av certifikat

    En annan viktig förbättring i OpenSSL 4.0 är att verifieringen av certifikat har skärpts. Certifikat används för att bekräfta att en webbplats eller tjänst verkligen är den den utger sig för att vara. Om sådana kontroller är för svaga finns risk att felaktiga eller manipulerade certifikat slinker igenom.

    I den nya versionen införs bland annat bättre kontroller kopplade till AKID-verifiering när strikta verifieringslägen används, samt en utökad process för att kontrollera spärrlistor över återkallade certifikat, så kallade CRL:er.

    Detta är kanske inte den mest spektakulära nyheten vid första anblick, men det är en typisk förbättring som stärker säkerheten där det verkligen räknas: i detaljerna.

    Bättre stöd för moderna standarder

    OpenSSL 4.0 lägger också till stöd för flera nya kryptografiska funktioner och standarder. Bland dessa finns stöd för olika nyckelderiveringsfunktioner, nya signaturalgoritmer och förbättringar i TLS 1.2, bland annat förhandlad FFDHE-nyckelutväxling enligt etablerade standarder.

    Det kan låta mycket tekniskt, men poängen är enkel: OpenSSL blir bättre på att hantera modern säker kommunikation i många olika miljöer, från webbservrar till specialiserade nätverksprotokoll.

    Dessutom får Windows-användare större flexibilitet genom stöd för både statisk och dynamisk koppling till Visual C-runtime, vilket kan underlätta distribution och kompatibilitet.

    Städar bort gammal teknik

    En stor versionsuppdatering handlar inte bara om att lägga till nytt, utan också om att ta bort sådant som blivit föråldrat eller osäkert. OpenSSL 4.0 gör därför en ganska omfattande utrensning.

    Bland annat har stödet för SSLv2 Client Hello och SSLv3 tagits bort. Det är gamla protokoll som länge varit kända som otillräckliga ur säkerhetssynpunkt. Även stöd för engines har tagits bort, liksom flera äldre och numera föråldrade funktioner och verktyg.

    Det här är viktigt, eftersom gamla kompatibilitetslager ofta lever kvar längre än de borde. Genom att rensa bort dem minskar risken för att osäkra lösningar används av misstag.

    Färre genvägar, mer robust kod

    Utvecklarna bakom OpenSSL har också gjort flera förändringar som förbättrar bibliotekets interna struktur. Vissa datatyper har gjorts helt opaka, vilket betyder att deras interna uppbyggnad inte längre är direkt åtkomlig för utvecklare. Det kan uppfattas som besvärligt för äldre programkod, men är i längden en fördel eftersom det gör biblioteket lättare att underhålla och säkrare att utveckla vidare på.

    Många API-funktioner har också justerats, bland annat med fler const-kvalificeringar, vilket hjälper utvecklare att skriva tydligare och mindre felbenägen kod.

    Sådana förändringar märks sällan utåt, men de spelar stor roll för stabilitet och kvalitet i stora programvaruprojekt.

    Inte alltid bäst att installera själv

    Även om den nya versionen går att ladda ner direkt från projektets GitHub-sida rekommenderas många användare att i stället installera OpenSSL via sin Linux-distributions stabila paketkällor. Skälet är enkelt: distributionernas pakethantering ser till att rätt version passar ihop med övriga delar av systemet och att säkerhetsuppdateringar hanteras på ett kontrollerat sätt.

    För den som driver servrar eller utvecklar säkerhetskritiska system kan det ändå vara viktigt att läsa release notes noggrant, eftersom övergången till 4.0 också innebär att vissa äldre funktioner försvinner eller ändrar beteende.

    Ett steg mot framtidens säkra internet

    OpenSSL 4.0 är mer än bara en vanlig uppdatering. Det är en modernisering av en central komponent i internets säkerhetsinfrastruktur. Med bättre integritet genom ECH, skarpare certifikatkontroller, stöd för nya kryptografiska standarder och en tydlig utrensning av gammal teknik visar projektet att det tar både dagens och framtidens hot på allvar.

    För de flesta internetanvändare kommer förändringarna att ske i bakgrunden. Men just där, i det osynliga lagret av kryptering och verifiering, avgörs ofta hur säkert vårt digitala samhälle faktiskt är.

    https://github.com/openssl/openssl/releases/tag/openssl-4.0.0

    > TEKNISK FAKTARUTA / OPENSSL 4.0
    Bibliotek: OpenSSL
    Version: 4.0
    Fokus: Kryptering, certifikat, TLS, framtidssäker säkerhet
    Ny integritetsfunktion: Encrypted Client Hello (ECH)
    Nya algoritmer: ML-DSA-MU, cSHAKE, SM2/SM3
    Post-kvantstöd: Hybridlösningar med ML-KEM
    Skärpta kontroller: AKID-verifiering och utökad CRL-validering
    Utfasat: SSLv3, SSLv2 Client Hello, engines
    Rekommendation: Installera via distributionens stabila paketkällor

    Andra nyheter om OpenSSL

  • Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg mot ett enklare och mer flexibelt internet.

    Under många år har krypterad webbtrafik – HTTPS – varit tätt knuten till domännamn. Vill du köra en säker webbserver har du i praktiken varit tvungen att äga och underhålla ett DNS-namn, även om tjänsten egentligen bara används via en ren IP-adress. Nu förändras detta i grunden.

    Från och med den 15 januari har Let’s Encrypt gjort TLS-certifikat för IP-adresser allmänt tillgängliga. Det innebär att både IPv4- och IPv6-adresser nu kan användas direkt för betrodda HTTPS-anslutningar, utan att något domännamn behövs.

    Varför är detta en stor nyhet?

    Publikt betrodda TLS-certifikat har historiskt nästan uteslutande varit kopplade till DNS-namn. Det har fungerat bra för traditionella webbplatser, men varit ett tydligt hinder för många andra användningsområden. Självhostade tjänster, hemmalabb, tillfälliga testservrar, IoT-enheter och system som bara exponeras kort tid på internet har ofta tvingats använda domäner helt i onödan, eller avstå från korrekt HTTPS.

    Med IP-baserade certifikat försvinner detta krav. Säker kryptering kan nu användas direkt på adressnivå, vilket förenklar både uppsättning och drift.

    Kortlivade certifikat som säkerhetsmodell

    Alla IP-adresscertifikat från Let’s Encrypt är obligatoriskt kortlivade och giltiga i 160 timmar, vilket motsvarar drygt sex dagar. Anledningen är att IP-adresser är mer flyktiga än domännamn. De kan byta ägare eller tilldelning betydligt oftare, och därför är tätare omvalidering nödvändig för att upprätthålla förtroendet.

    Samtidigt har Let’s Encrypt även gjort kortlivade certifikat för domännamn allmänt tillgängliga. Dessa är frivilliga och ersätter den tidigare standardlivslängden på 90 dagar med samma sexdagarsperiod.

    Mindre beroende av trasig revokering

    Traditionellt har revokering varit lösningen när ett certifikats privata nyckel komprometterats. I praktiken fungerar revokering dåligt, eftersom många klienter inte kontrollerar spärrlistor pålitligt. Resultatet blir att ett osäkert certifikat ofta fortsätter att accepteras tills det löper ut.

    Kortlivade certifikat angriper problemet på ett mer grundläggande sätt. Om en nyckel läcker blir skadefönstret automatiskt mycket kortare, utan att man behöver förlita sig på revokeringsmekanismer som ofta ignoreras.

    Så skaffar du ett IP-certifikat

    För att utfärda ett kortlivat certifikat för en IP-adress använder du en ACME-klient som stödjer den nya profilen, till exempel Certbot. Du anger din publika IPv4- eller IPv6-adress som identifierare, väljer certifikatprofilen shortlived och genomför validering via HTTP-01 eller TLS-ALPN-01. Klienten måste vara uppdaterad för att stödja denna funktion.

    Framtiden: ännu kortare certifikat

    Let’s Encrypt har även bekräftat sin långsiktiga plan att minska standardlivslängden för certifikat från 90 dagar till 45 dagar under de kommande åren. Målet är att driva hela ekosystemet mot fullt automatiserad certifikathantering och en säkerhetsmodell där komprometterade nycklar får så begränsad påverkan som möjligt.

    Ett stort lyft för självhostning

    För självhostare är IP-adresscertifikat en tydlig game-changer. Behovet av att registrera, konfigurera och underhålla domännamn för enkla eller tillfälliga tjänster försvinner. HTTPS blir något som alltid kan användas, även i små, experimentella eller kortlivade miljöer.

    Ett gemensamt finansierat arbete

    Utvecklingen av IP-baserade certifikat har möjliggjorts med stöd från bland andra Open Technology Fund och Sovereign Tech Agency, tillsammans med Let’s Encrypts sponsorer och donatorer.

    Kortlivade och IP-baserade certifikat är nu allmänt tillgängliga från Let’s Encrypt och markerar ett viktigt steg mot ett enklare, säkrare och mer flexibelt internet.

    https://letsencrypt.org/2026/01/15/6day-and-ip-general-availability

    ”`html
    FAKTARUTA: HTTPS, certifikat och vad nyheten betyder

    Vad är ett SSL-/TLS-certifikat?

    Ett SSL-certifikat (idag säger man oftast TLS-certifikat) är ett digitalt intyg som gör att anslutningen till en server blir krypterad. Det är därför du ser ett hänglås i webbläsaren när allt är säkert.

    • Utan certifikat: information kan skickas öppet.
    • Med certifikat: information skickas låst och skyddad.

    Vad är DNS?

    DNS är internets adressbok. Människor använder namn som example.com, men datorer använder IP-adresser som 192.0.2.1 eller 2001:db8::1. DNS översätter alltså namn till nummer.

    example.com → 192.0.2.1

    Vad är nytt med Let’s Encrypt?

    Nu kan man få HTTPS-certifikat direkt för en IP-adress. Det betyder att du kan ha säker HTTPS även om du inte vill (eller kan) använda ett domännamn.

    Tidigare
    https://minserver.example.com ✅
    https://192.0.2.1 ❌ (ofta)
    Nu
    https://192.0.2.1 ✅

    Väldigt lätt sammanfattning

    Förr behövde du nästan alltid ett namn (domän) för att få hänglåset. Nu kan du få hänglåset även på en ren sifferadress (IP). Det gör självhostning, hemmalabb och testservrar enklare att säkra.

    Obs: IP-certifikat är kortlivade (cirka 6 dagar). Det gör att de behöver förnyas ofta, men minskar också risken om en nyckel skulle läcka.

    ”`

Etikett: internet­säkerhet

  • Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig. Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den…

  • Let’s Encrypt kortar livslängden på SSL-certifikat – stora förändringar väntar för webbplatser

    Från februari 2027 kommer Let’s Encrypt att börja utfärda SSL-certifikat som bara gäller i 64 dagar, jämfört med dagens 90 dagar. Under 2028 ska giltighetstiden kortas ytterligare, till 45 dagar. Förändringen ska göra internet säkrare, men innebär också att webbservrar måste förnya sina certifikat betydligt oftare. Varför behövs SSL-certifikat? När du besöker en webbplats som…

  • Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android. En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute…

  • OpenSSL 4.0 är här – säkrare kryptering för ett internet i förändring

    OpenSSL 4.0 är här med starkare integritet, modernare kryptografi och skärpta säkerhetskontroller. Den nya versionen av ett av internets viktigaste säkerhetsbibliotek tar sikte på både dagens hot och morgondagens utmaningar – från bättre skydd av användares trafik till förberedelser för en post-kvantvärld. OpenSSL 4.0 har nu släppts, och det är en stor uppdatering av ett…

  • Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg…