• BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och flera viktiga förbättringar för Linux.

    Den 17 oktober 2026 presenterades BleachBit 6.0.6, en ny version av det fria städprogrammet som finns för Linux, Windows och macOS.

    BleachBit är ett program med öppen källkod som påminner om det välkända Windowsprogrammet CCleaner. Skillnaden är att BleachBit är fri programvara och dessutom fungerar på flera operativsystem.

    Den senaste versionen innehåller inga revolutionerande förändringar av användargränssnittet. I stället har utvecklarna koncentrerat sig på något som märks i praktiken: att göra programmet snabbare, mer tillförlitligt och bättre på att hitta onödiga filer.

    Varför behöver en dator städas?

    När du besöker en webbplats sparar webbläsaren ofta bilder, skript och andra filer lokalt på datorn.

    Detta kallas cachelagring och har ett viktigt syfte. Nästa gång du besöker samma webbplats behöver inte all information hämtas på nytt från internet.

    Men med tiden kan sådana filer bli gamla eller överflödiga.

    Även andra program använder tillfälliga filer. Bildredigeringsprogram kan lagra förhandsvisningar, utvecklingsverktyg skapar arbetsfiler och operativsystemet samlar på sig loggar och felsökningsinformation.

    Ibland handlar det om några megabyte, ibland om flera gigabyte.

    BleachBit undersöker olika platser på datorn där sådan information brukar finnas och erbjuder användaren möjlighet att radera den.

    Programmet kan också ta bort vissa spår av datoranvändning, exempelvis webbhistorik och cookies.

    Det är dock viktigt att skilja mellan städning och säkerhet. Att radera tillfälliga filer kan frigöra diskutrymme, men gör inte automatiskt datorn snabbare eller användaren anonym på internet.

    Betydligt snabbare filradering

    En av de största förbättringarna i BleachBit 6.0.6 gäller hastigheten.

    Utvecklarna har gått igenom hur programmet startar, söker efter filer och genomför raderingar.

    Tidigare kunde BleachBit läsa in flera programkomponenter redan vid uppstart, även om de inte behövdes.

    Nu används i större utsträckning en teknik som kallas lazy loading, vilket innebär att delar av programmet inte laddas förrän de faktiskt behövs.

    Det gör att programmet kan starta snabbare och använda sina resurser effektivare.

    Även sökningen efter onödiga filer har förbättrats.

    En särskilt intressant förändring gäller funktionen för att skriva över filer före radering.

    Tidigare arbetade BleachBit med datablock på 4 KiB, alltså 4 096 byte. I den nya versionen används i stället block på 512 KiB.

    Det innebär att programmet behandlar 128 gånger större datamängder per block.

    Genom att arbeta med större block kan antalet skrivoperationer minska, vilket förbättrar effektiviteten vid överskrivning av filer.

    Det betyder däremot inte att raderingen automatiskt blir 128 gånger snabbare. Den verkliga hastigheten beror bland annat på hårddiskens prestanda och vilket filsystem som används.

    Kan BleachBit verkligen radera filer permanent?

    BleachBit har funktioner för att skriva över filer i syfte att försvåra återställning.

    På traditionella mekaniska hårddiskar kan överskrivning vara ett sätt att minska möjligheten att återskapa raderad information.

    På moderna SSD-enheter är situationen mer komplicerad.

    SSD-diskar använder teknik som fördelar skrivningarna över olika minnesceller. Det innebär att en överskrivning inte nödvändigtvis träffar samma fysiska lagringsplats där informationen tidigare fanns.

    Även moderna filsystem kan göra att gamla dataversioner finns kvar i andra delar av lagringsmediet.

    BleachBits överskrivningsfunktion ska därför inte betraktas som en garanti för säker radering av känslig information på SSD-diskar.

    För sådan radering behövs metoder som är anpassade för lagringsenheten, exempelvis enhetens inbyggda Secure Erase-funktion eller korrekt hanterad heldiskkryptering.

    Bättre stöd för webbläsare

    Webbläsare är bland de program som skapar mest tillfälliga data.

    BleachBit 6.0.6 har därför fått förbättrade funktioner för att städa efter flera olika webbläsare.

    Den nya versionen har bland annat stöd för Helium, samtidigt som städningen av Chromiumbaserade webbläsare har utökats.

    Programmet kan nu identifiera fler typer av tillfälliga filer, däribland GPU-cache, kraschrapporter och olika nätverksrelaterade datafiler.

    GPU-cache används bland annat för att spara information som kan påskynda grafisk återgivning. Om den raderas byggs den normalt upp igen när programmet behöver den.

    Även webbläsarna Zen och LibreWolf får förbättrad städning.

    För LibreWolf gäller förbättringarna både traditionella DEB-installationer och program som installerats via Flatpak.

    Det är särskilt intressant för Linuxanvändare, eftersom samma program kan ha olika lagringsplatser beroende på installationsmetod.

    Nu kan BleachBit även städa efter Docker

    En annan nyhet är förbättrat stöd för Docker Desktop.

    Docker används för att köra program i avgränsade miljöer som kallas containrar. Tekniken är mycket populär bland utvecklare och serveradministratörer.

    Containerbaserade utvecklingsmiljöer kan skapa stora mängder data. Det kan handla om cachefiler, loggar, tillfälliga arbetsfiler och information som olika utvecklingsverktyg sparar.

    BleachBit 6.0.6 kan nu städa fler filer som hör till Docker Desktop på Linux, Windows och macOS.

    Det finns även ett särskilt alternativ för att rensa filer kopplade till Dockers AI-assistent.

    Även Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg, har fått utökad städning av cache- och sessionsfiler.

    Dessa förbättringar speglar hur utvecklingsmiljöer har förändrats. Moderna programmeringsverktyg använder ofta AI-tjänster, lokala databaser, containrar och stora mängder tillfällig information.

    Samtidigt bör man kontrollera vilka filer som ska tas bort. Radering av programdata och sessionsinformation kan påverka utvecklingsmiljöer och innebära att vissa uppgifter måste skapas på nytt.

    Viktiga rättelser för Linux

    För Linuxanvändare innehåller version 6.0.6 flera förbättringar som löser praktiska problem.

    En av dem handlar om filrättigheter.

    I Linux har varje fil en ägare och särskilda rättigheter som avgör vem som får läsa eller ändra den.

    Om ett program körs med administratörsrättigheter, exempelvis genom kommandot sudo, kan det ibland skapa filer som ägs av root i stället för den vanliga användaren.

    Detta kunde inträffa med BleachBits konfigurationsfiler i tidigare versioner.

    Resultatet blev att användaren inte längre kunde spara sina inställningar när programmet startades normalt.

    BleachBit 6.0.6 rättar problemet, både för programmets konfiguration och för listan över cookies som användaren valt att behålla.

    Den som redan drabbats av felaktiga rättigheter kan enligt projektets dokumentation återställa ägarskapet med följande kommando:

    sudo chown -R "$USER" ~/.config/bleachbit

    Kommandot gör den inloggade användaren till ägare av BleachBits konfigurationskatalog och dess innehåll.

    En annan förändring gäller Fedora och andra Red Hat-baserade Linuxdistributioner.

    Där använder startalternativet BleachBit as Administrator numera pkexec i stället för den äldre mekanismen consolehelper.

    Det förbättrar hanteringen av administratörsbehörighet på dessa system.

    Bättre hantering av Snap-paket

    På Ubuntu och andra Linuxdistributioner används olika paketsystem för att installera program.

    Ett av dessa är Snap.

    Snap-paket kan behålla äldre programversioner efter uppdateringar, bland annat för att göra det möjligt att återgå till en tidigare version om något går fel.

    Efter många uppdateringar kan sådana gamla versioner ta upp onödigt diskutrymme.

    BleachBit har sedan tidigare funktioner för att hantera detta, men i version 6.0.6 har städningen förbättrats.

    Programmet kan nu hitta och rensa fler äldre Snap-versioner och undviker samtidigt att visa samma objekt flera gånger i förhandsgranskningen.

    Det är dock klokt att behålla åtminstone en tidigare programversion när möjligheten att ångra en problematisk uppdatering är viktig.

    Förbättringar även för Windows och macOS

    Även om BleachBit ofta förknippas med Linux är programmet tillgängligt för fler operativsystem.

    I Windows har ett fel rättats som kunde uppstå när användaren först körde BleachBit med administratörsrättigheter.

    Problemet kunde innebära att programmets inställningar därefter inte gick att spara när det kördes med vanliga användarrättigheter.

    Den nya versionen kan identifiera och reparera berörda konfigurationskataloger.

    Utvecklarna har också slutat komprimera vissa programfiler. Det kan minska risken för att antivirusprogram felaktigt identifierar BleachBit som skadlig programvara.

    På macOS har stödet utökats för flera välkända program, däribland GIMP, VLC, Zoom, TeamViewer, Adobe Acrobat och Visual Studio Code.

    Det gör att även Macanvändare kan rensa fler typer av tillfälliga filer.

    Färre fel och bättre stabilitet

    Utöver prestandaförbättringarna innehåller BleachBit 6.0.6 en rad mindre rättelser.

    Ett fel som gjorde att ändrade inställningar kunde gå förlorade om programmet avslutades med tangentkombinationen Ctrl+Q har rättats.

    Ett annat problem kunde få BleachBit att låsa sig vid försök att skriva över en CD-ROM-enhet.

    Det har också åtgärdats.

    Dessutom har utvecklarna rättat krascher som kunde inträffa vid vissa språkval, bland annat arabiska och hebreiska, samt förbättrat språkhanteringen.

    Programmet har även fått en uppdaterad ikon.

    Var för sig kan dessa förändringar verka små, men tillsammans gör de att BleachBit fungerar mer förutsägbart i vardagen.

    Behöver man verkligen använda ett städprogram?

    Moderna operativsystem är i allmänhet ganska bra på att hantera sina egna tillfälliga filer.

    Det betyder att det inte är nödvändigt att regelbundet köra ett städprogram för att hålla en dator i gott skick.

    I vissa situationer kan det däremot vara användbart.

    En dator med nästan full systemdisk kan exempelvis ha nytta av att gamla cachefiler och överflödiga programdata tas bort.

    Det kan också vara praktiskt för utvecklare som arbetar med många olika verktyg, eller för användare som vill minska mängden lokalt lagrad webbhistorik.

    Det viktigaste är att förstå vad som raderas.

    Att ta bort cookies kan exempelvis innebära att man blir utloggad från webbplatser. Rensning av cachefiler kan göra att vissa program tillfälligt startar långsammare nästa gång de används, eftersom informationen måste byggas upp på nytt.

    BleachBit erbjuder därför möjlighet att förhandsgranska vilka filer som kommer att tas bort innan raderingen genomförs.

    Den funktionen är värd att använda.

    Ett etablerat Linuxverktyg som fortsätter utvecklas

    BleachBit har funnits i många år och har blivit ett etablerat verktyg för användare som vill ha bättre kontroll över datorns tillfälliga filer.

    Version 6.0.6 visar att utvecklingsarbetet fortsätter.

    Fokus ligger inte bara på att ta bort fler filer, utan också på att göra programmet effektivare, förbättra hanteringen av rättigheter och anpassa det till nya användningsområden.

    Stödet för Docker och AI-baserade programmeringsverktyg visar dessutom hur datoranvändningen förändras.

    I dag är det inte bara webbläsaren och operativsystemet som lämnar efter sig tillfälliga filer. Även avancerade utvecklingsmiljöer och AI-tjänster kan skapa stora mängder data.

    BleachBit 6.0.6 är därför framför allt en välkommen underhållsuppdatering: snabbare, mer kompatibel och med flera rättelser som gör programmet säkrare att använda.

    För den som redan använder BleachBit är den nya versionen värd att uppdatera till.

    Programmet är gratis och distribueras som fri programvara med öppen källkod.


    Ladda ner och läs mer

    > BLEACHBIT 6.0.6
    Version: 6.0.6
    Lansering: 17 oktober 2026
    Typ: Systemrensning och integritet
    Licens: Öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Filöverskrivning: 512 KiB per block
    Tidigare blockstorlek: 4 KiB
    > PRESTANDA
    • Snabbare programstart
    • Effektivare sökning efter onödiga filer
    • Snabbare filöverskrivning
    • Större datablock vid radering
    • Minskad onödig resursanvändning
    > NYA OCH FÖRBÄTTRADE FUNKTIONER
    • Stöd för webbläsaren Helium
    • Rensning av Docker Desktop
    • Förbättrat stöd för Claude Code
    • Utökad rensning av webbläsarcache
    • Förbättrad hantering av gamla Snap-paket
    • Utökad rensning av LibreWolf
    > LINUXFÖRBÄTTRINGAR
    • Rättade problem med filrättigheter
    • Förbättrad sudo-hantering
    • pkexec används i Fedora
    • Stöd för Ubuntu 26.10
    • Stöd för openSUSE Leap 16.1
    > OBSERVERA
    Förhandsgranska alltid filer innan de raderas. Filöverskrivning garanterar inte säker radering på moderna SSD-enheter.
    root@linux:~# bleachbit –version
    6.0.6
    root@linux:~# bleachbit.org _
  • Linus Torvalds säger nej till AI-förbud i Linux – utvecklaren måste förstå sin kod

    Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet.

    Linux är ett av världens viktigaste operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till servrar, superdatorer och avancerad industriutrustning.

    I centrum finns Linuxkärnan, den del av operativsystemet som sköter kommunikationen mellan datorns hårdvara och programvaran. Kärnan utvecklas av tusentals programmerare runt om i världen.

    Nu står dessa utvecklare inför en ny utmaning: Hur ska de förhålla sig till artificiell intelligens som kan skriva, analysera och förbättra programkod?

    AI har blivit programmerarens nya verktyg

    Under senare år har AI-baserade programmeringsverktyg utvecklats snabbt. Program som Claude Code och GitHub Copilot kan hjälpa programmerare att hitta fel, föreslå förbättringar och till och med skriva hela avsnitt av programkod.

    Det innebär att en programmerare inte längre behöver skriva varje instruktion för hand. I stället kan utvecklaren beskriva vad ett program ska göra och låta AI föreslå en lösning.

    Men det finns problem.

    AI kan producera kod som ser korrekt ut men innehåller svårupptäckta fel. Den kan också föreslå lösningar som fungerar i ett sammanhang men orsakar problem i ett annat.

    För Linuxkärnan, där ett enda programmeringsfel kan påverka miljontals datorer, är kvalitet och säkerhet särskilt viktiga.

    Linux införde en märkning av AI-assisterad kod

    Tidigare under 2026 infördes en regel som innebar att utvecklare skulle ange när de använt avancerade AI-verktyg för att skapa en kodändring.

    Märkningen kallades Assisted-by: och placerades i den information som följer med en ändring av Linuxkärnans källkod.

    Tanken var att de ansvariga utvecklarna lättare skulle kunna identifiera AI-assisterade bidrag och granska dem med särskild uppmärksamhet.

    Men systemet fungerade inte riktigt som avsett.

    När utvecklaren Sasha Levin undersökte förändringarna inför Linux 7.3 visade det sig att endast omkring tio procent av de 18 533 registrerade kodändringarna hade en sådan märkning.

    Samtidigt misstänks AI-verktyg användas betydligt oftare än så.

    Vissa utvecklare kände inte till regeln. Andra valde att inte följa den. Därmed blev märk

    > linux@kernel:~$ fakta

    FAKTA: AI OCH LINUXKÄRNAN

    > Vad är Linuxkärnan?
    Operativsystemets kärna, som hanterar datorns hårdvara, minne och processer.

    > Vad är Assisted-by?
    En märkning som visar att AI-verktyg har använts vid utvecklingen av en kodändring.

    > Vad visar undersökningen?
    Cirka 10 % av 18 533 kodändringar inför Linux 7.3 hade AI-märkningen.

    > Vad vill Linus Torvalds?
    Att utvecklare bedöms utifrån kodens kvalitet och sin förståelse, inte vilka verktyg de använder.

    > Vad händer nu?
    Linuxutvecklarna diskuterar att ta bort kravet på AI-märkning. Ansvaret för koden ligger fortfarande hos människan.

    linux@kernel:~$ █
  • Linus Torvalds testar AI-skriven Linuxkod – tredubblar läshastigheten

    Linux skapare Linus Torvalds har tagit hjälp av AI-verktyget Claude Code för att optimera Linuxkärnan. I ett experiment har han lyckats mer än tredubbla antalet läsoperationer per sekund genom att förändra hur operativsystemet hanterar arbetsminnet. Resultatet visar AI-teknikens möjligheter inom avancerad programmering, men väcker också frågor om tillförlitlighet och säkerhet.

    När processorkärnorna konkurrerar om minnet

    Linux används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till servrar och superdatorer. I centrum finns Linuxkärnan, som bland annat ansvarar för datorns minne, processorer och lagringsenheter.

    En viktig uppgift är att se till att program snabbt kan läsa information från filer.

    För att undvika onödiga läsningar från hårddiskar och SSD-enheter sparar Linux ofta använd fildata i arbetsminnet. Tekniken kallas page cache, eller sidcache.

    Det fungerar ungefär som att ha viktiga dokument liggande på skrivbordet i stället för att behöva gå till arkivskåpet varje gång man behöver läsa dem.

    Men även när informationen redan finns i arbetsminnet måste Linux hålla reda på vilka delar av minnet som används.

    Här uppstår ett problem.

    När flera programtrådar samtidigt läser information från samma fil behöver kärnan normalt uppdatera referensräknare som håller reda på hur många som använder en viss minnessida.

    Varje uppdatering går snabbt, men när många processorkärnor arbetar parallellt kan de börja konkurrera om samma räknare.

    Det kan jämföras med att åtta personer vill läsa samma bok, men först måste skriva in sig i en gemensam liggare och sedan stryka sitt namn när de läst klart.

    Själva läsningen går snabbt. Det är administrationen runt omkring som bromsar arbetet.

    AI hjälper till att hitta en snabbare lösning

    Linus Torvalds bestämde sig för att undersöka om denna administration kunde minskas.

    Till sin hjälp använde han Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg utvecklat av företaget Anthropic.

    Resultatet blev åtta ändringar, så kallade patchar, som påverkar hur Linuxkärnan läser information från sidcachen.

    Den nya metoden bygger på en teknik som redan finns i Linux och kallas Read-Copy-Update, förkortat RCU.

    RCU gör det möjligt att under vissa förutsättningar läsa information utan att först behöva öka en referensräknare.

    I stället ser systemet till att minnet inte återanvänds förrän pågående läsoperationer har kunnat avslutas.

    Det betyder att flera processorkärnor kan läsa samma information utan att hela tiden behöva uppdatera gemensamma räknare.

    Resultatet blir mindre konkurrens mellan processorerna och därmed möjlighet till högre prestanda.

    Från 10 till över 30 miljoner läsningar per sekund

    För att undersöka hur stor skillnaden blev genomförde Torvalds tester på sin egen bärbara dator.

    Datorn hade en Intel Core i7-8565U med fyra processorkärnor och åtta trådar.

    I ett av testerna fick åtta trådar upprepade gånger läsa 16 byte från samma fil, som redan fanns i arbetsminnets cache.

    Resultatet var anmärkningsvärt.

    TestTidigare kodNy kod
    8 trådar10 miljoner/s30–33 miljoner/s
    4 trådar9–12 miljoner/s25–26 miljoner/s
    1 tråd8 miljoner/sNästan 9 miljoner/s

    Med åtta trådar ökade kapaciteten alltså från omkring 10 miljoner läsoperationer per sekund till över 30 miljoner.

    Det motsvarar en förbättring på drygt 200 procent.

    Även med fyra trådar blev förbättringen betydande. Däremot var skillnaden ganska liten när endast en tråd användes.

    Det visar att den stora vinsten framför allt kommer av att minska konkurrensen mellan processorkärnorna.

    Det betyder däremot inte att Linux generellt har blivit tre gånger snabbare. Förbättringen gäller en mycket specifik typ av arbetsbelastning där flera trådar läser små mängder information från samma fil.

    AI skrev både programkod och tester

    Det kanske mest uppseendeväckande med experimentet är hur arbetet genomfördes.

    I dokumentationen till ändringarna, daterad den 10 oktober 2026, berättar Torvalds öppet att han använt Claude Code för en stor del av utvecklingsarbetet.

    AI-verktyget hjälpte till att skriva själva programkoden, skapa testprogrammen, granska lösningen och formulera ett första utkast till dokumentationen.

    Torvalds påpekar samtidigt att arbetet genomfördes under hans ledning och att han själv utförde prestandamätningarna.

    Det är särskilt intressant eftersom Linuxkärnan är ett av världens mest granskade programvaruprojekt.

    Ett litet programmeringsfel i kärnan kan orsaka allt från försämrad prestanda till systemkrascher och säkerhetsproblem.

    Att AI nu används för att utveckla kod på denna nivå visar hur långt tekniken har kommit.

    Samtidigt är det viktigt att understryka att AI inte har fått fria händer att ändra Linux. Torvalds har styrt arbetet och ansvarat för att bedöma resultatet.

    Snabbare kod kan också skapa nya problem

    Trots de imponerande resultaten är den nya lösningen långt ifrån färdig.

    Den förändrade minneshanteringen innebär bland annat att vissa minnessidor måste behållas längre innan de kan återanvändas.

    Det kan öka belastningen på minnessystemet och försämra prestandan i andra situationer.

    När informationen som ska läsas inte redan finns i sidcachen kan den nya metoden dessutom innebära extra arbete.

    Torvalds pekar själv på flera områden som behöver undersökas, bland annat minnesallokering, kompatibilitet och risken för prestandaförsämringar.

    Det finns också begränsningar i själva mätningarna.

    Testerna genomfördes på en enda dator med filsystemet ext4, och vissa säkerhetsåtgärder i processorn var avstängda.

    Det återstår därför att undersöka hur tekniken fungerar på andra processorer, med andra filsystem och under verkliga arbetsbelastningar.

    När kommer förbättringen till Ubuntu och Debian?

    För vanliga Linuxanvändare innebär experimentet ännu ingen direkt förändring.

    Ändringarna finns i en särskild experimentell utvecklingsgren som heter noref-filemap-read-with-llm.

    Den är baserad på Linux 7.3-rc6 med ytterligare korrigeringar, men ändringarna har inte införts i den ordinarie Linuxkärnan.

    Det innebär att användare av exempelvis Ubuntu, Debian och Fedora inte automatiskt får del av förbättringen.

    Om tekniken visar sig vara tillförlitlig skulle den på sikt kunna vara särskilt användbar i servrar och andra system där många processorkärnor samtidigt läser information från samma filer.

    För en vanlig persondator som används till webbsurfning, e-post och ordbehandling är det däremot inte säkert att förbättringen skulle märkas.

    Kan AI bli framtidens kärnprogrammerare?

    Experimentet väcker en större fråga: Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens programvaruutveckling?

    AI används redan för att skriva program, föreslå förbättringar och upptäcka fel. Men här handlar det om betydligt mer avancerad programmering.

    Minneshantering i en operativsystemskärna är ett område där små misstag kan få mycket stora konsekvenser.

    Att Claude Code har kunnat hjälpa Linus Torvalds att utveckla och testa en lösning på denna nivå är därför anmärkningsvärt.

    Det visar att AI kan fungera som ett kraftfullt hjälpmedel även för mycket erfarna programmerare.

    Samtidigt visar experimentet varför mänsklig kompetens fortfarande behövs.

    AI kan generera programkod och föreslå tekniska lösningar, men någon måste förstå konsekvenserna, granska säkerheten och avgöra om resultatet verkligen är en förbättring.

    Det mest intressanta är därför inte bara att en AI-assisterad kodändring lyckades tredubbla prestandan i ett specialiserat test, utan att AI har kunnat bidra till utvecklingsarbetet i själva hjärtat av Linux.

    Om ändringarna någonsin blir en del av den officiella Linuxkärnan återstår att se. Men Torvalds experiment visar redan hur samarbetet mellan människa och artificiell intelligens kan öppna nya möjligheter inom avancerad programvaruutveckling.

    root@linux:~# cat /proc/ai-performance

    > LINUX KERNEL / AI-EXPERIMENT
    UTVECKLARE: Linus Torvalds
    AI-VERKTYG: Claude Code
    TEKNIK: RCU / Page Cache
    PROCESSOR: Intel Core i7-8565U
    TRÅDAR: 8
    TEST: Upprepad läsning av 16 byte

    [ PRESTANDAMÄTNING ]
    TIDIGARE KOD:
    10 miljoner läsningar/s
    EXPERIMENTELL KOD:
    30–33 miljoner läsningar/s
    >> UPP TILL 3,3x SNABBARE <<

    STATUS: EXPERIMENTELL KOD
    KERNEL: Linux 7.3-rc6 (testbas)
    MAINLINE: EJ INFÖRD
    DATUM: 2026-10-10
    OBS: Resultatet gäller ett specifikt prestandatest, inte Linux generellt.
    root@linux:~# █
  • Omarchy 3.4 – Arch Linux möter AI, smart energihantering och förbättrad spelupplevelse

    Omarchy 3.4 visar hur snabbt Linuxvärlden förändras. Den Arch-baserade distributionen kombinerar nu AI-assisterad utveckling, smartare energihantering och förbättrat spelstöd i en färdigkonfigurerad Hyprland-miljö. Resultatet är ett system som försöker förena avancerad teknik med en mer tillgänglig och genomarbetad skrivbordsupplevelse.

    Den Arch-baserade distributionen Omarchy har släppt version 3.4 – en uppdatering som tydligt visar hur moderna Linuxsystem utvecklas i riktning mot bättre användarvänlighet, AI-integration och effektivare arbetsflöden. Omarchy är i grunden en förkonfigurerad Arch-installation med den Wayland-baserade fönsterhanteraren Hyprland och ett noggrant utvalt paket av utvecklarverktyg.

    Den nya versionen stärker både skrivbordsupplevelsen och systemets tekniska fundament.

    Terminalen i centrum – Tmux och AI direkt från start

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att Tmux nu installeras som standard. Tmux gör det möjligt att dela upp terminalen i flera paneler, köra parallella processer och återansluta till sessioner – något som länge varit populärt bland utvecklare och systemadministratörer.

    I Omarchy räcker det att skriva ett enkelt alias för att starta Tmux. Dessutom finns färdiga layoutkommandon för exempelvis AI-assisterad kodning och arbete i flera terminalpaneler samtidigt.

    Distributionen inkluderar även Claude Code, ett AI-baserat kodverktyg som kan startas via ett kortkommando. Det är ett tydligt tecken på hur AI nu börjar integreras direkt i operativsystemens standardmiljöer snarare än att vara ett tillägg.

    Automatisk viloläge och smartare energiprofiler

    Energihantering har traditionellt krävt manuell konfiguration i Arch Linux. I Omarchy 3.4 är viloläge aktiverat som standard vid nyinstallation. Systemet växlar dessutom automatiskt energiprofil när strömkabeln ansluts eller kopplas ur.

    Suspend-funktionen är återinförd i systemmenyn, med möjlighet att stänga av den på hårdvara där den inte fungerar korrekt. För användare av bärbara datorer innebär detta en betydligt mer färdig och genomtänkt upplevelse än tidigare.

    Spel och molntjänster får större utrymme

    Gamingstödet breddas genom en inbyggd installationsfunktion för NVIDIA GeForce NOW. Användaren kan installera tjänsten direkt från systemets installationsmeny, och särskilda fönsterregler säkerställer att den fungerar smidigt i Hyprland-miljön.

    Problem med Steam och videobaserade webbappar har åtgärdats, vilket stärker Omarchys position som en distribution som inte enbart riktar sig till utvecklare utan även till vanliga skrivbords- och spelanvändare.

    Ett mer polerat skrivbord

    Skärmdumpsfunktionen har gjorts om: när man trycker på Print Screen sparas bilden direkt både till fil och urklipp. En notifiering ger möjlighet till snabb redigering.

    Bakgrundsbytet har fått en visuell väljare i stället för sekventiell bläddring. Waybar har förbättrats med indikatorer för låsning, notifieringsläge och ljudstatus, samt justerad ikonplacering. Sammantaget ger det ett mer sammanhållet och professionellt intryck.

    Nya teman och enklare anpassning

    Tre nya teman introduceras: Miasma, Vantablack och White. Standardbakgrunden Tokyo Night har dessutom uppdaterats.

    En viktig nyhet är att användare nu kan ersätta inbyggda teman genom att lägga in egna filer med samma namn. Det möjliggör djup anpassning utan att störa systemets uppdateringsmekanism.

    Utvecklarfokus och effektivare systemresurser

    På kommandoradssidan har flera verktyg lagts till, bland annat hjälpfunktioner för SSH-portforwarding och fuzzy finder-integration. Bash har förbättrad tab-komplettering, och Scala kan installeras som valbar komponent.

    Docker är nu konfigurerat för socket-aktivering, vilket innebär att tjänsten bara startas vid behov och därmed minskar minnesanvändningen när den inte används.

    Minimalism med ett klick

    En ny funktion låter användaren ta bort alla förinstallerade webb- och skrivbordsapplikationer i ett enda steg. Det gör det enklare att skapa en mer minimalistisk och personlig installation.

    Stabilitet och förbättrad kompatibilitet

    Version 3.4 innehåller även en omfattande lista med buggfixar. Bland annat har problem med kärnmoduler efter uppgraderingar, AUR-hantering, fingeravtrycksautentisering, Bluetooth-namn, emoji-rendering och GPU-detektering åtgärdats.

    Användare som uppgraderar från äldre versioner kan tillfälligt stöta på konfigurationsvarningar i Hyprland, särskilt om de tidigare använt äldre syntax i egna fönsterregler.

    Ett tecken i tiden

    Omarchy 3.4 illustrerar flera tydliga trender i Linuxvärlden: AI blir en naturlig del av utvecklingsmiljön, Arch-baserade system blir mer tillgängliga och Wayland-ekosystemet fortsätter mogna snabbt.

    För den som vill kombinera Arch Linux flexibilitet med en färdig, modern och utvecklarvänlig miljö är Omarchy 3.4 ett tydligt steg framåt.

    https://github.com/basecamp/omarchy/releases/tag/v3.4.0

    På distributionens hemsida finns en YouTube-video för den som vill veta mer.

    https://omarchy.org

    TEKNISK FAKTA
    Produkt:
    Omarchy 3.4
    Bas:
    Arch Linux (förkonfigurerad setup)
    Fönsterhanterare:
    Hyprland (Wayland, tiling)
    Terminal/Multiplex:
    Tmux förinstallerat, alias t
    Layouts/Helpers:
    tdl, tdlm, tsl (fördefinierade sessioner)
    AI-verktyg:
    Claude Code inkluderat, alias cx (accept-all-läge)
    Energihantering:
    Hibernation som standard vid nyinstallation (kan stängas av)
    Strömprofil:
    Automatisk växling vid nätström/batteri
    Gaming:
    Installerare för NVIDIA GeForce NOW + fönsterregler
    Skärmdump:
    Print Screen sparar direkt till fil + urklipp, valfri redigering via notis
    Panel:
    Waybar-indikatorer för idle-lock, tysta notiser, ljudstatus
    Teman:
    Miasma, Vantablack, White + uppdaterad Tokyo Night-bakgrund
    Temaanpassning:
    Ersätt inbyggda teman med egna filer (samma temanamn)
    Städning:
    “Remove Preinstalls” tar bort bundlade appar i ett steg
    Docker:
    Socket-aktivering (startar vid behov för lägre idle-RAM)

Etikett: Claude Code

  • BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och…

  • Linus Torvalds säger nej till AI-förbud i Linux – utvecklaren måste förstå sin kod

    Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet. Linux…

  • Linus Torvalds testar AI-skriven Linuxkod – tredubblar läshastigheten

    Linux skapare Linus Torvalds har tagit hjälp av AI-verktyget Claude Code för att optimera Linuxkärnan. I ett experiment har han lyckats mer än tredubbla antalet läsoperationer per sekund genom att förändra hur operativsystemet hanterar arbetsminnet. Resultatet visar AI-teknikens möjligheter inom avancerad programmering, men väcker också frågor om tillförlitlighet och säkerhet. När processorkärnorna konkurrerar om minnet…

  • Omarchy 3.4 – Arch Linux möter AI, smart energihantering och förbättrad spelupplevelse

    Omarchy 3.4 visar hur snabbt Linuxvärlden förändras. Den Arch-baserade distributionen kombinerar nu AI-assisterad utveckling, smartare energihantering och förbättrat spelstöd i en färdigkonfigurerad Hyprland-miljö. Resultatet är ett system som försöker förena avancerad teknik med en mer tillgänglig och genomarbetad skrivbordsupplevelse. Den Arch-baserade distributionen Omarchy har släppt version 3.4 – en uppdatering som tydligt visar hur moderna…