• Linux 7.3 närmar sig – första testversionen är släppt

    Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 7.3. Den kommande kärnan blir en ovanligt stor uppdatering med förbättrat stöd för moderna processorer, strömsparfunktioner och ARM-system. Om utvecklingen går enligt plan kan den färdiga versionen släppas den 18 eller 25 oktober 2026.

    Linuxkärnan är den del av ett Linux-system som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat kommunikationen med processorn, arbetsminnet, lagringsenheter, grafikkort och nätverkskort. När en ny version av Linuxkärnan utvecklas handlar det därför ofta mindre om synliga förändringar på skrivbordet och mer om förbättringar under ytan.

    Nu har Linus Torvalds offentliggjort den första så kallade Release Candidate-versionen av Linux 7.3, betecknad Linux 7.3-rc1.

    En Release Candidate, eller RC, är en testversion som släpps när den stora perioden för att lägga till ny kod har avslutats. Därefter koncentrerar sig utvecklarna framför allt på att hitta och rätta fel.

    En ovanligt stor Linuxversion

    Linux 7.3 ser ut att bli en omfattande uppdatering.

    Linus Torvalds konstaterar att inget enskilt område egentligen sticker ut särskilt mycket, men att mängden kod som har kommit in är stor.

    ”Inget sticker egentligen ut – förutom att den är stor. Det är inte den största rc1-versionen vi någonsin haft, men den ligger definitivt högt upp, åtminstone sett till antalet ändringar.”

    En del av den stora kodmängden beror den här gången på AMD:s grafikdrivrutiner.

    Linuxkärnan innehåller mycket information som behövs för att kunna styra moderna grafikkretsar. I Linux 7.3 har bland annat stora mängder registerdefinitioner för AMD:s DCN6-teknik lagts till.

    Sådana filer kan innehålla tusentals definitioner över hur olika delar av grafikhårdvaran kan styras. Därför kan en relativt begränsad funktionell förändring resultera i väldigt stora mängder ny källkod.

    Torvalds beskriver själv detta som ännu en av de Linuxversioner där ett stort paket med AMD GPU-register får den totala kodmängden att växa kraftigt.

    Förbättringar för ARM och ACPI

    En av de mer tekniskt intressanta förändringarna i Linux 7.3 gäller hur kärnan hanterar avbrott, så kallade interrupts.

    Ett interrupt är ungefär datorhårdvarans sätt att säga:

    ”Jag behöver processorns uppmärksamhet.”

    Det kan exempelvis vara ett nätverkskort som har tagit emot ett datapaket, ett tangentbord där användaren har tryckt på en tangent eller en lagringsenhet som har avslutat en operation.

    Linuxkärnan innehåller därför en omfattande infrastruktur för att styra sådana avbrott.

    I Linux 7.3 uppdateras bland annat kärnans irqchip-kod i samband med ACPI.

    ACPI, Advanced Configuration and Power Interface, är en standard som operativsystem använder för att få information om datorns hårdvara samt för att kontrollera exempelvis energisparfunktioner och vilolägen.

    Förändringarna ska bland annat göra det möjligt att bättre hantera identifiering och startordning för GICv5 IWB på ARM-system som använder ACPI.

    GIC står för Generic Interrupt Controller och är den hårdvara som hanterar avbrott i många ARM-baserade system.

    För vanliga Linuxanvändare märks detta sannolikt inte direkt, men förbättringarna är viktiga när Linux används på allt fler ARM-servrar och andra avancerade ARM-baserade datorer.

    RISC-V-kod görs mer generell

    Även RISC-V påverkas av förändringarna.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur som under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. Till skillnad från exempelvis x86 och ARM bygger själva instruktionsuppsättningen på en öppen standard.

    I Linux 7.3 gör utvecklarna om delar av koden för RISC-V:s interrupt-hantering.

    Kod som tidigare varit specifik för RISC-V flyttas till Linuxkärnans gemensamma ACPI-system för interrupts.

    Det kanske låter som en intern programmeringsdetalj, men sådana förändringar är viktiga för ett projekt av Linuxkärnans storlek. Genom att dela generell kod mellan flera processorarkitekturer minskar mängden duplicerad kod och framtida utveckling kan bli enklare.

    Det kan även minska risken för att samma funktion beter sig olika på olika processorplattformar.

    Intel och AMD får förbättrad processorstyrning

    Linux 7.3 innehåller också uppdateringar av kärnans cpufreq-system.

    Cpufreq används för att kontrollera processorns klockfrekvens och energiförbrukning.

    En modern processor kör normalt inte med maximal hastighet hela tiden. När datorn arbetar med enkla uppgifter kan processorns frekvens sänkas för att minska strömförbrukningen och värmeutvecklingen. När mer prestanda behövs kan hastigheten snabbt ökas igen.

    Två viktiga Linuxdrivrutiner inom området är:

    intel-pstate, som används för moderna Intel-processorer, och amd-pstate, som används för moderna AMD-processorer.

    Båda får förbättringar i Linux 7.3.

    Det kan på sikt ge bättre balans mellan prestanda och energiförbrukning på både bärbara och stationära datorer.

    Bättre stöd för energisparlägen

    Även drivrutinen intel_idle och Linux stöd för ACPI Processor Idle uppdateras.

    Här handlar flera av förändringarna om stöd för ACPI _LPI, där LPI står för Low Power Idle.

    Tekniken beskriver olika energisparlägen som processorn kan gå över till när den inte har något arbete att utföra.

    Ju djupare energisparläge som kan användas, desto mindre ström kan datorn förbruka. Samtidigt måste operativsystemet väga energibesparingen mot hur snabbt processorn behöver kunna vakna igen.

    Förbättrat stöd för dessa mekanismer kan därför vara särskilt betydelsefullt för bärbara datorer, servrar och andra system där strömförbrukningen är viktig.

    Nu börjar jakten på buggar

    Linux 7.3-rc1 innebär samtidigt att utvecklingen går in i en ny fas.

    Den stora så kallade merge window, där huvuddelen av ny funktionalitet tas in i kärnan, är avslutad. Under de kommande veckorna kommer nya Release Candidate-versioner framför allt att innehålla rättningar av problem som upptäcks under testerna.

    Traditionellt släpper Linus Torvalds en ny RC ungefär en gång i veckan.

    Om Linux 7.3 följer ett normalt utvecklingsförlopp med sju Release Candidates kan den färdiga kärnan därför komma 18 oktober 2026.

    Om det krävs en åttonde testversion flyttas den sannolika lanseringen istället till 25 oktober 2026.

    Exakt datum beror alltså på hur stabil kärnan visar sig vara under testperioden.

    Inte avsedd för produktionsdatorer

    Den som vill testa den nya kärnan redan nu kan hämta Linux 7.3-rc1 från Linus Torvalds Git-arkiv eller kernel.org.

    Men rc1 är framför allt avsedd för utvecklare och personer som aktivt vill testa den nya Linuxkärnan.

    Det är fortfarande en förhandsversion och fel kan förekomma.

    Den bör därför inte installeras på datorer eller servrar där stabil drift är viktig.

    För de flesta användare är det bättre att vänta tills Linux 7.3 är färdig – och därefter ytterligare tills den egna Linuxdistributionen har testat och paketerat kärnan.

    Linux 7.3 visar samtidigt hur utvecklingen av Linux ofta fungerar. De stora förändringarna är sällan spektakulära funktioner som användaren ser direkt på skärmen. Istället handlar det om tusentals mindre förbättringar av drivrutiner, processorstöd, energihantering och hårdvarukommunikation.

    Tillsammans gör de att Linux kan fortsätta fungera på nästa generations datorer.

    https://lkml.org/lkml/2026/8/30/688

    > FAKTA: Linux Kernel 7.3

    Version: Linux 7.3

    Aktuell version: 7.3-rc1

    Typ: Release Candidate

    Utvecklingsledare: Linus Torvalds

    Planerad slutversion: 18 eller 25 oktober 2026

    Nyheter: Förbättringar för ARM, ACPI, RISC-V, Intel P-State, AMD P-State och energisparfunktioner.

    Status: Testversion – bör inte användas på produktionssystem.

    root@linux:~$ uname -r
    7.3-rc1_
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Från hobbyprojekt till världens digitala ryggrad – Linux fyller 35 år

    Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter.

    När Linus Torvalds publicerade sitt meddelande i diskussionsgruppen comp.os.minix var internet fortfarande något som främst användes av universitet, forskare och teknikentusiaster. World Wide Web hade precis börjat ta form och de flesta hemdatorer var inte anslutna till något nätverk.

    Torvalds berättade att han arbetade på ett fritt system för datorer med Intels 386- och 486-processorer. Han hade redan fått kommandotolken Bash och kompilatorn GCC att fungera och ville veta vilka funktioner andra användare saknade i operativsystemet Minix.

    Han underströk samtidigt att projektet inte var professionellt, inte var portabelt och förmodligen aldrig skulle fungera med särskilt många typer av hårdvara.

    Det visade sig vara en av datorhistoriens mindre lyckade framtidsprognoser.

    Vad är egentligen Linux?

    Linux beskrivs ofta som ett operativsystem, men tekniskt sett är Linux själva kärnan – den del av systemet som arbetar närmast datorns hårdvara.

    Kärnan fördelar processortid, hanterar arbetsminnet, kommunicerar med hårddiskar och andra enheter samt ser till att program kan köras utan att störa varandra. Runt Linuxkärnan byggs sedan kompletta operativsystem med verktyg, skrivbordsmiljöer och program.

    Sådana system kallas Linuxdistributioner. Debian, Ubuntu, Fedora, Linux Mint, Arch Linux och openSUSE är några välkända exempel.

    Android använder också Linuxkärnan, även om resten av systemet skiljer sig tydligt från en traditionell Linuxdistribution för datorer.

    Den öppna utvecklingsmodellen förändrade allt

    En viktig förklaring till framgången är att Linux blev fri och öppen programvara. Källkoden är tillgänglig för den som vill studera, ändra och förbättra den.

    Det innebär inte att utvecklingen saknar regler. Ändringar granskas noggrant innan de godkänns, och utvecklingen är uppdelad mellan tusentals personer med ansvar för olika delar av kärnan.

    Modellen gör det möjligt för privatpersoner, universitet och konkurrerande företag att arbeta med samma tekniska grund. En förbättring som utvecklas för en server kan senare komma till nytta i en persondator, mobiltelefon eller inbyggd elektronisk produkt.

    Linux utveckling visar att mycket stora och komplicerade tekniska projekt kan skapas genom internationellt samarbete. Företag bidrar med pengar och utvecklare, medan frivilliga rapporterar fel, skriver dokumentation och utvecklar nya funktioner.

    Linux finns överallt – även när det inte syns

    Många människor använder Linux varje dag utan att känna till det. Systemet finns bland annat i:

    • Androidtelefoner och surfplattor
    • webbservrar och molntjänster
    • trådlösa routrar och nätverksutrustning
    • smart-tv-apparater och digitalboxar
    • industriella styrsystem
    • bilar och annan fordonselektronik
    • satelliter och forskningsutrustning
    • praktiskt taget hela den moderna superdatorvärlden

    När någon öppnar en webbsida, tittar på strömmande video eller sparar en fil i en molntjänst är sannolikheten stor att informationen någonstans på vägen behandlas av en Linuxbaserad server.

    Linux har blivit särskilt viktigt där stabilitet, säkerhet och möjligheten att anpassa systemet är avgörande. En tillverkare behöver inte vänta på att ett enskilt programvaruföretag ska lägga till en funktion. Företaget kan självt förändra koden eller anlita någon som gör det.

    Varför blev inte Linux lika stort på vanliga datorer?

    På servrar, superdatorer och inbyggda system har Linux en mycket stark ställning. På traditionella stationära och bärbara datorer är marknadsandelen betydligt mindre.

    Det beror inte nödvändigtvis på tekniska brister. Windows följer med de flesta nya persondatorer, och många användare fortsätter helt enkelt att använda det system som redan är installerat. Vissa kommersiella program och spel har dessutom länge saknat Linuxversioner.

    Situationen har dock förändrats. Moderna distributioner är enklare att installera, hårdvarustödet har förbättrats och allt fler program fungerar direkt i webbläsaren. Spelplattformen Steam och kompatibilitetslagret Proton har också gjort det möjligt att köra ett stort antal Windowsspel i Linux.

    För äldre datorer kan en lättare Linuxdistribution ge maskinen flera extra användbara år. Det minskar behovet av att köpa nytt och kan därmed även minska mängden elektronikavfall.

    Ett operativsystem som kan kontrolleras

    Linux handlar inte bara om kostnad. Fri programvara ger användaren möjlighet att undersöka vad systemet gör och att fortsätta använda eller utveckla det även om en leverantör ändrar strategi.

    Det är särskilt betydelsefullt för myndigheter, företag och organisationer som vill undvika att bli helt beroende av en enda tillverkare. Öppen källkod innebär inte automatiskt att ett system är säkert, men den gör det möjligt för oberoende experter att granska koden och upptäcka problem.

    Linux kan dessutom anpassas till nästan allt – från mycket små enkortsdatorer till enorma datorsystem med tusentals processorer.

    Linux har två födelsedagar

    Den 25 augusti firas dagen då Linus Torvalds offentliggjorde sitt projekt. Den första publikt tillgängliga versionen, Linux 0.01, publicerades däremot den 17 september 1991.

    Därför förekommer båda datumen som Linux födelsedag. Den 25 augusti markerar idéns presentation för omvärlden, medan den 17 september markerar den första offentliga utgåvan.

    Från studentprojekt till samhällsbärande teknik

    Det mest anmärkningsvärda med Linux är kanske inte hur stort systemet har blivit, utan att utvecklingen fortfarande fortsätter enligt samma grundidé: människor och organisationer över hela världen samarbetar kring en gemensam teknisk plattform.

    Det som började som ett studentprojekt för en begränsad typ av persondator har blivit en central del av det moderna informationssamhället.

    Linus Torvalds trodde inte att projektet skulle bli stort och professionellt. Trettiofem år senare hjälper Linux till att driva mobiltelefoner, internetservrar, forskningssystem och världens kraftfullaste datorer.

    Inte illa för något som började som ”bara en hobby”.

    Grattis på 35-årsdagen, Linux!

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • AI hjälpte Linus Torvalds hitta Linuxbugg efter 18 omstarter

    Ett avrundningsfel på en enda kodrad gjorde delar av ett reserverat grafikminne tillgängligt för vanliga program. Resultatet blev skadade data och svart skärm. För att hitta orsaken tog Linus Torvalds hjälp av AI – men det krävdes 24 felsökningspatchar och 18 omstarter innan gåtan var löst.

    AI används i allt fler delar av programutvecklingen, och nu har tekniken även spelat en viktig roll vid felsökning av själva Linuxkärnan.

    Linux skapare Linus Torvalds berättar i en kodändring i Linuxkärnan hur AI hjälpte honom att hitta ett ovanligt svårupptäckt fel i grafikdrivrutinen Intel Xe. Han beskriver arbetet som en ”debug session from hell” – en felsökningssession från helvetet.

    Problemet drabbade Torvalds egen dator med en Intel Battlemage G21-grafikkrets och 16 GiB grafikminne. När datorn startades visades ingen vanlig inloggningsskärm. I stället möttes han av en svart skärm medan inloggningshanteraren GDM gång på gång försökte starta om skrivbordets grafikprocess.

    Datorn fungerade i övrigt, men grafiksystemet kom aldrig längre än till sitt första riktiga arbete.

    En gräns drogs åt fel håll

    Felet fanns i hanteringen av en del av grafikminnet som används för kompressionsdata, så kallad Flat CCS. CCS kan förenklat beskrivas som metadata som hjälper grafikkretsen att hålla reda på hur olika delar av grafikminnet är komprimerade.

    Detta område måste vara reserverat för grafikkretsens egen hårdvara. Operativsystemets vanliga minneshanterare får därför inte dela ut det till program eller använda det för exempelvis sidtabeller.

    Intel Xe-drivrutinen läste adressen där det reserverade CCS-området började. Adressen avrundades sedan uppåt till närmaste gräns på 128 KiB. Allt grafikminne under den avrundade adressen betraktades därefter som ledigt och användbart.

    Det låter kanske rimligt, men gränsen markerade var det användbara minnet slutade – inte var ett nytt ledigt område började. Genom att avrunda uppåt råkade drivrutinen därför lägga en liten del av det reserverade CCS-minnet i den fria minnespoolen.

    Man kan jämföra det med en lagerhylla där halva den sista hyllplatsen redan är reserverad. Om lagrets tillgängliga utrymme avrundas uppåt räknas hela hyllplatsen som ledig, trots att den reserverade delen fortfarande används.

    Två kilobyte räckte för att slå ut skrivbordet

    På Torvalds dator handlade överlappningen om endast två kibibyte. Eftersom minneshanteraren arbetar med hela minnessidor hamnade det reserverade området ändå på samma sida som minne vilket drivrutinen kunde dela ut.

    Vid varje kallstart råkade Mesa, den öppna grafikstacken som används av Linux, placera en viktig sidtabell på just denna minnessida. Sidtabeller fungerar ungefär som kartor som visar grafikkretsen var olika data finns i minnet.

    Samtidigt skrev grafikkretsens kompressionshårdvara sina metadata i den reserverade delen av sidan. Den behövde varken något vanligt program, någon bufferthantering eller en särskild GPU-instruktion för att göra det. Skrivningen skedde direkt i hårdvaran – till och med innan användarmiljön hade startat.

    När kompressionsinformationen skrevs förstördes delar av Mesas sidtabell. Därmed försvann den post som pekade på minnet där kompositörens kommandon låg. När skrivbordsmiljön skickade sitt första arbete till grafikkretsen kunde GPU:n inte längre hitta instruktionerna.

    Resultatet blev ett grafikfel, varefter GDM startade om kompositören. Samma sak upprepades och användaren blev kvar framför en svart skärm.

    En manuell omstart av GDM kunde däremot få systemet att fungera, eftersom den nya grafikprocessen fick sina sidtabeller placerade på en annan plats i minnet. Det gjorde felet ännu svårare att förstå: hårdvaran verkade fungera, och problemet kunde tillfälligt försvinna utan att någon kod hade ändrats.

    AI gjorde det tidskrävande arbetet

    För att hitta orsaken behövde Torvalds lägga till allt mer detaljerad diagnostik i drivrutinen. Sammanlagt krävdes 24 tillfälliga felsökningspatchar och 18 starter med olika versioner av Linuxkärnan.

    AI fick göra mycket av det repetitiva arbetet: lägga till ny felsökningskod, bearbeta den insamlade informationen och föreslå nästa kontroll. Torvalds styrde undersökningen och bestämde vilka spår som skulle följas.

    Enligt honom ville AI-systemet ge upp vid flera tillfällen. Det hävdade att problemet inte gick att lösa och föreslog att de i stället skulle sammanställa en rapport om vad som hade undersökts. Torvalds fortsatte dock att pressa fram nya tester.

    När AI:n fick tydliga instruktioner att fortsätta tog den fram ytterligare diagnostik och analyserade resultaten. Till slut kunde minnesskadan knytas till CCS-området och den felaktigt avrundade adressen.

    Torvalds lät även AI skriva den långa tekniska beskrivningen i den färdiga kodändringen.

    En rättning på en kodrad

    Själva lösningen var nästan komiskt liten. I stället för att avrunda gränsen uppåt ändrades koden så att den avrundades nedåt till den sidstorlek som minneshanteraren använder.

    På den berörda datorn innebar det att exakt en minnessida undantogs från den tillgängliga minnespoolen. När Torvalds därefter läste innehållet i den reserverade sidan kunde han se ett regelbundet mönster av kompressionsmetadata – ett tydligt bevis på vad som hade skrivit över sidtabellen.

    Drivrutinen innehöll redan en kontroll som var tänkt att upptäcka problemet. Den var dock utformad på ett sådant sätt att den felaktigt avrundade adressen kunde godkännas just i det fall som kontrollen skulle fånga. Dessutom var kontrollen endast aktiv när ett särskilt felsökningsalternativ för Intel Xe-drivrutinen hade aktiverats.

    Även den kontrollen har nu ersatts med en som faktiskt kan upptäcka om CCS-området kolliderar med ett annat reserverat minnesområde.

    AI som verktyg – inte ansvarig utvecklare

    Händelsen visar både möjligheterna och begränsningarna med AI-baserad programmering. AI:n löste inte självständigt problemet och var flera gånger beredd att ge upp. Däremot kunde den snabbt producera diagnostisk kod och gå igenom stora mängder teknisk information när en erfaren utvecklare styrde arbetet.

    Det ligger nära Torvalds tidigare hållning: Linuxprojektet ska varken vara ett AI-projekt eller ett anti-AI-projekt. AI bör behandlas som vilket utvecklingsverktyg som helst. Det är fortfarande människan som använder verktyget som ansvarar för kodens kvalitet, granskar resultatet och ser till att ändringen är korrekt.

    Felsökningen av Intel Xe-drivrutinen är ett tydligt exempel på detta samspel. AI:n stod för mycket av uthållighetsarbetet, men det krävdes mänsklig envishet, teknisk erfarenhet och 18 kernelstarter för att nå fram.

    Efter 24 felsökningspatchar visade sig hela problemet i praktiken handla om skillnaden mellan att avrunda uppåt och att avrunda nedåt. I Linuxkärnan kan en enda felaktig avrundning vara skillnaden mellan ett fungerande skrivbord och en helt svart skärm.

    Källor: Kodändringen i Linuxkärnan och diskussionen på DRM-utvecklarnas e-postlista.

    > SYSTEMINFORMATION: INTEL_XE_DEBUG

    FAKTA // Linuxbuggen som krävde 18 omstarter

    $ berörd_drivrutin
    Intel Xe, grafikdrivrutinen i Linuxkärnan.
    $ symptom
    Svart skärm när GDM upprepade gånger försökte starta om skrivbordets kompositör.
    $ testad_hårdvara
    Intel Battlemage G21 med 16 GiB grafikminne.
    $ orsak
    En minnesgräns avrundades uppåt. Därför kunde en del av grafikminnet som var reserverat för kompressionsdata delas ut som vanligt, användbart minne.
    $ konsekvens
    Grafikkretsens kompressionshårdvara skrev över delar av Mesas sidtabell. GPU:n kunde då inte hitta kompositörens instruktioner.
    $ felsökning
    24 felsökningspatchar och 18 omstarter av Linuxkärnan.
    $ ai_roll
    AI hjälpte till att skriva diagnostisk kod, analysera resultaten och dokumentera felet. Linus Torvalds styrde arbetet och avgjorde vilka tester som skulle genomföras.
    $ lösning
    Gränsen ändrades från uppåtrundning till nedåtrundning, så att det reserverade CCS-minnet inte längre kunde lämnas ut till andra användare.
    > STATUS: BUGG IDENTIFIERAD OCH RÄTTAD
    > SLUTLIG ÄNDRING: round_up() → round_down()

    > Läs kodändringen på GitHub

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.2 är här – smartare resursfördelning, bättre lagring och stöd för ny hårdvara

    Linux 7.2 har släppts. Den nya kärnan innehåller förbättringar för allt från processorer och grafikkort till filsystem, nätverk och säkerhet. För vanliga användare handlar uppdateringen främst om bättre prestanda, stabilare hårdvarustöd och en teknisk grund för kommande Linuxdistributioner.

    Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den bestämmer bland annat hur processorns tid fördelas, hur minnet används och hur data skickas mellan program, hårddiskar och nätverk.

    En ny kärna förändrar därför sällan skrivbordets utseende. Det kommer inga nya ikoner eller bakgrundsbilder. Förbättringarna sker i stället under motorhuven – ungefär som när en bil får effektivare motorstyrning utan att karossen förändras.

    Den 16 augusti 2026 meddelade Linus Torvalds att Linux 7.2 var färdig. Trots ovanligt många sena rättningar kunde versionen släppas enligt den ursprungliga tidsplanen.

    Processorn får en bättre trafikledare

    En av de viktigaste nyheterna är cachemedveten lastbalansering.

    Moderna processorer innehåller många kärnor som ofta delar olika nivåer av cacheminne. Cacheminnet fungerar som en mycket snabb mellanlagring där processorn förvarar information som den snart kan behöva igen.

    Om en arbetsuppgift flyttas mellan olämpliga processorkärnor kan den behöva hämta samma information på nytt. Det tar längre tid och ökar trafiken till datorns arbetsminne.

    Linux 7.2 kan ta större hänsyn till hur processorns cacheminnen är organiserade när arbetsuppgifter fördelas. Målet är att behålla data nära den processorkärna som använder den och samtidigt undvika att flera tunga processer konkurrerar om samma resurser.

    Det betyder inte att alla datorer plötsligt blir dramatiskt snabbare. På servrar, arbetsstationer och datorer med många processorkärnor kan förbättringen däremot ge jämnare prestanda och ett effektivare utnyttjande av hårdvaran.

    Kärnans subsystem för växlingsminne har också förbättrats. Växlingsminne används när delar av arbetsminnets innehåll tillfälligt behöver flyttas till en lagringsenhet. Effektivare hantering kan göra stor skillnad när datorn har många program igång samtidigt eller börjar få ont om ledigt minne.

    Btrfs hanterar minnet i större stycken

    Filsystemet Btrfs använder nu stora så kallade folios som standard.

    Ett folio kan förenklat beskrivas som en grupp minnessidor som kärnan behandlar som en större enhet. Genom att arbeta med större sammanhängande block behöver systemet utföra färre små operationer. Det kan minska administrationen och förbättra prestandan vid vissa typer av filhantering.

    Även kärntråden khugepaged, som arbetar med transparenta stora minnessidor, får stöd för flera sidstorlekar. Systemet blir därmed mer flexibelt när mindre minnessidor ska slås samman till större block.

    Linux 7.2 innehåller dessutom förbättringar för en lång rad filsystem:

    • NTFS-drivrutinen som introducerades i Linux 7.1 har vidareutvecklats.
    • SMB får stöd för komprimerade filer.
    • EROFS får en backend för fscache.
    • Ceph-klienter kan återställas manuellt.
    • XFS-stödet för zonindelade lagringsenheter betraktas inte längre som experimentellt.
    • NFS kan använda en standardblockstorlek på 4 MB på system med minst 16 GB arbetsminne.

    För användaren kan detta innebära snabbare filöverföringar, bättre stöd för nätverkslagring och effektivare användning av moderna SSD-enheter och lagringsservrar.

    HDMI 2.1 tar ett steg framåt för AMD

    Grafikdrivrutinen AMDGPU får inledande stöd för HDMI 2.1 FRL, där FRL står för Fixed Rate Link. Tekniken ger betydligt högre överföringskapacitet än den äldre TMDS-metoden och behövs för vissa kombinationer av hög upplösning, hög uppdateringsfrekvens och stort färgdjup.

    Att stödet beskrivs som inledande är viktigt. Det innebär inte att samtliga HDMI 2.1-funktioner automatiskt fungerar med alla AMD-kort och bildskärmar. Men det är ett betydelsefullt steg mot bättre stöd för moderna skärmar och TV-apparater.

    Intel får samtidigt fortsatt utveckling av Xe-drivrutinen, bland annat inledande stöd för CRI-plattformen och nya modellnummer för processorfamiljen Panther Lake R.

    En planerad förändring av DRM-systemets GPU-schemaläggning fick däremot dras tillbaka precis före lanseringen. Den nya ”rättvisare” schemaläggaren orsakade prestandaproblem, och Linux 7.2 återgick därför till den tidigare FIFO-modellen. Förändringen finns alltså inte aktiverad i den slutliga versionen, trots att den nämndes bland nyheterna under utvecklingsperioden. Återställningen gjordes under kärnans sista testvecka.

    Det är också ett bra exempel på hur Linux utvecklas: en funktion kan vara tekniskt intressant men ändå plockas bort om tester visar att den inte är redo.

    Snabbare och mer flexibla nätverk

    Linux 7.2 innehåller flera nätverksförbättringar.

    MPTCP, eller Multipath TCP, kan nu signalera IPv6-adresser. Tekniken gör det möjligt för en anslutning att använda flera nätverksvägar. En mobil enhet skulle exempelvis kunna utnyttja både Wi-Fi och mobilnät inom samma anslutning.

    PPPoE får stöd för GRO och GSO. Dessa tekniker låter systemet behandla flera nätverkspaket tillsammans och kan därmed minska processorbelastningen. Det är särskilt relevant för routrar och bredbandsanslutningar där PPPoE fortfarande används.

    Kärnan får även stöd för TCP Authentication Option, förbättringar för nätverk över Thunderbolt och det Intel-utvecklade protokollet USB4STREAM.

    Säkerhet genom mindre och tydligare gränser

    Landlock, som låter program begränsa sina egna rättigheter, kan i Linux 7.2 även kontrollera användningen av UDP-socklar. Ett program kan därmed låsas in i en mer begränsad miljö och förhindras från att använda nätverket på oväntade sätt.

    IMA, Integrity Measurement Architecture, får möjlighet att mellanlagra mätdata utanför kärnan. IMA används för att kontrollera och dokumentera vilka program och filer som har laddats och är särskilt viktigt i säkerhetskritiska miljöer.

    Minneshanteraren får dessutom compilerassisterad, typbaserad uppdelning av kärnans slab-cache. Syftet är att separera olika typer av objekt tydligare. Det kan försvåra vissa angrepp där ett minnesfel annars skulle kunna utnyttjas för att påverka ett helt annat objekt i kärnan.

    Virtualiseringssystemet KVM får samtidigt stöd för fler säkerhetsfunktioner från både AMD och Intel, däribland Intel TDX. Tekniken är avsedd att skydda virtuella maskiner även från delar av den fysiska värdmiljön.

    Rust når IBM:s stordatorer

    Linuxprojektets försiktiga införande av programmeringsspråket Rust fortsätter. Linux 7.2 får Rust-stöd för IBM:s S/390-arkitektur, som används i moderna IBM-stordatorer.

    Rust-delen får också biblioteket zerocopy, som hjälper utvecklare att tolka och omvandla minnesdata utan onödiga kopieringar. Det kan ge både effektivare kod och bättre skydd mot vissa typer av minnesfel.

    Det betyder inte att Linuxkärnan håller på att skrivas om i Rust. Huvuddelen är fortfarande skriven i C. Rust används stegvis där dess hårdare minnessäkerhet kan vara en fördel, exempelvis i nya drivrutiner.

    Fler enheter fungerar direkt

    Som vanligt innehåller kärnan ett stort antal nya och uppdaterade drivrutiner. Linux 7.2 får bland annat stöd för Intel Lizard Peak 2, nätverksadaptern TP-Link TL-UB250 och den trådlösa handkontrollen HORI HORIPAD för Nintendo Switch.

    RAID0 och NVMe multipath får stöd för PCI P2PDMA, vilket gör det möjligt för PCI Express-enheter att överföra data direkt mellan varandra utan att all trafik behöver ta omvägen genom processorns vanliga minneshantering.

    Varje enskild drivrutin kan verka som en liten nyhet. Tillsammans är de en viktig förklaring till att Linux kan användas på allt från små enkortsdatorer till spelmaskiner, servrar och stordatorer.

    AI bidrar till en ny utvecklingstakt

    Utvecklingsperioden inför Linux 7.2 var ovanligt intensiv. Linus Torvalds har beskrivit den stora mängden rättningar som en del av en ”ny normal”. En bidragande orsak är att AI-baserade analysverktyg hittar fler möjliga fel och genererar fler felrapporter.

    Det ska inte förväxlas med att Linuxkärnan automatiskt skrivs av AI. Människor måste fortfarande granska rapporterna, bedöma om ett problem är verkligt, skriva rättningen och ta ansvar för att den fungerar.

    Fler upptäckta fel är i grunden positivt. Samtidigt ökar arbetsbelastningen för de utvecklare som måste sortera riktiga problem från dubbletter, falska varningar och mindre viktiga observationer.

    De sena återställningarna av grafikschemaläggningen visar samtidigt att projektet fortfarande prioriterar stabilitet framför prestige. Kod som inte är färdig får vänta på en senare version.

    Bör du installera Linux 7.2 direkt?

    Den som använder en vanlig Linuxdistribution bör normalt vänta tills Linux 7.2 erbjuds genom distributionens ordinarie paketförråd. Då har kärnan testats tillsammans med distributionens övriga komponenter och kan installeras med den vanliga uppdateringsfunktionen.

    Att själv hämta källkoden från kernel.org och kompilera kärnan är främst lämpligt för utvecklare, testare och avancerade användare som behöver stöd för mycket ny hårdvara.

    Linux 7.2 är ingen långtidsunderhållen LTS-version. Den kommer däremot att bli en viktig grund för kommande distributioner och väntas bland annat användas i Ubuntu 26.10.

    Utvecklingen stannar heller inte. Direkt efter lanseringen öppnas sammanslagningsfönstret för Linux 7.3. Den första testversionen väntas i slutet av augusti och den färdiga kärnan under hösten 2026.

    Linux 7.2 visar därmed vad en modern kärnuppdatering oftast handlar om: inte en enda revolutionerande funktion, utan hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och bättre rustat för nästa generation av datorer.

    ● ● ●   linux-kernel-information
    $ uname -r
    7.2

    Teknisk fakta: Linux kernel 7.2

    Version:
    Linux 7.2
    Lanserad:
    16 augusti 2026
    Typ:
    Operativsystemskärna
    Utvecklare:
    Linus Torvalds och Linuxgemenskapen
    Licens:
    GNU GPL version 2
    Programspråk:
    C, Rust och assembler
    Arkitekturer:
    x86-64, ARM64, RISC-V, S/390 med flera
    Status:
    Stabil huvudversion, inte LTS
    Processor:
    Cachemedveten lastbalansering
    Grafik:
    Inledande HDMI 2.1 FRL-stöd för AMDGPU
    Filsystem:
    Förbättringar för Btrfs, NTFS, XFS, SMB, NFS, EROFS och Ceph
    Nätverk:
    MPTCP med IPv6, PPPoE GRO/GSO och TCP Authentication Option
    Säkerhet:
    Utökat Landlock-, IMA- och minnesskydd
    Installation:
    Rekommenderas via distributionens paketförråd

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds: Från programmerare till utvecklingsledare

    Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv och beskriver sin roll som utvecklingsledare. Under Open Source Summit India 2026 berättade han om arbetet bakom Linuxkärnan, synen på AI och Rust samt varför föråldrad teknik ibland måste tas bort.

    Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv. I stället leder han utvecklingen av Linuxkärnan genom att granska större förändringar, samordna utvecklare och fatta beslut om projektets inriktning.

    Under Open Source Summit India 2026 berättade han att Git och e-post fortfarande är hans viktigaste verktyg. Arbetet handlar i dag mer om människor, prioriteringar och helhet än om enskilda kodrader.

    Linux utvecklas stegvis, med nya kärnversioner ungefär varannan månad. Torvalds föredrar små förbättringar framför stora och riskfyllda förändringar. Han är särskilt försiktig med sena rättningar, eftersom även mindre ändringar kan skapa nya problem.

    Enligt Torvalds är mänskliga konflikter ofta svårare att lösa än tekniska fel. Kod kan rättas, medan problem med kommunikation och samarbete kan bli betydligt mer komplicerade.

    Han anser också att Linux inte kan stödja all gammal hårdvara för alltid. Teknik som inte längre används måste ibland tas bort för att minska mängden kod som behöver underhållas.

    Rust är enligt Torvalds ett viktigt tillskott, men inget fullständigt skydd mot fel. Språket kan förhindra vissa minnesproblem, men inte logiska misstag. Därför kommer C även fortsättningsvis att spela en viktig roll i Linuxkärnan.

    AI-verktyg används allt mer för att hitta buggar och granska kod. Samtidigt har de skapat felaktiga rapporter och ytliga lösningar. Torvalds anser därför att människor alltid måste kontrollera och ansvara för AI-genererade bidrag.

    Han använder själv AI för mindre experiment och prototyper, men anser ännu inte att tekniken är tillräckligt pålitlig för att självständigt skriva kod till Linuxkärnan.

    Torvalds främsta uppgift är numera inte att programmera, utan att se till att tusentals utvecklares arbete tillsammans leder till en stabil och långsiktigt hållbar Linuxkärna.

    https://www.zdnet.com/article/open-source-summit-linus-torvalds

    , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.2 tar första steget mot färdig version

    Linux 7.2 har tagit sitt första steg mot en färdig version. Linus Torvalds har släppt den första testversionen, Linux 7.2-rc1, som bland annat innehåller förbättrat stöd för ny grafik, modernare hårdvara, Rust i kärnan, nätverksförbättringar och uppdateringar för flera processorplattformar. Slutversionen väntas komma under andra halvan av augusti 2026.

    Linus Torvalds har nu meddelat att den första testversionen av Linux 7.2 är släppt. Det handlar om Linux 7.2-rc1, där “rc” står för release candidate, alltså en kandidat till kommande färdig version.

    Det betyder inte att Linux 7.2 är klar ännu. Tvärtom är detta starten på den period då utvecklare, testare och nyfikna användare får möjlighet att prova den nya kärnan, hitta fel och rapportera problem innan den slutliga versionen släpps.

    Vad är Linux-kärnan?

    Linux-kärnan är den centrala delen av ett Linux-system. Den fungerar som en brygga mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå operativsystemet.

    När du använder tangentbordet, nätverket, grafikkortet, hårddisken eller USB-portarna är det kärnan som ser till att kommunikationen mellan program och hårdvara fungerar.

    Därför är varje ny version av Linux-kärnan viktig, även om många förändringar sker långt under ytan och inte alltid märks direkt av vanliga användare.

    Två veckors intensiv utveckling

    Linux 7.2-rc1 kommer efter att det så kallade merge window har stängts. Det är en period på ungefär två veckor då utvecklare skickar in större förändringar till nästa version av kärnan.

    Linus Torvalds beskriver läget som ganska normalt för denna version. Enligt honom ser statistiken ungefär ut som väntat, även om en stor del av ändringarna består av nya registerdefinitioner för AMD:s grafikdrivrutiner.

    Det kan låta dramatiskt att en tredjedel av ändringarna rör AMD-grafik, men Torvalds påpekar att det inte är särskilt ovanligt. Moderna grafikkort är mycket komplexa, och drivrutinerna behöver ofta stora mängder teknisk information för att kunna styra hårdvaran korrekt.

    Bättre stöd för grafik och ny hårdvara

    En av de mer intressanta nyheterna i Linux 7.2 är fortsatt förbättring av grafikstödet. Bland annat nämns tidigt stöd för HDMI 2.1 FRL i AMDGPU-drivrutinen.

    FRL står för Fixed Rate Link och är en viktig del av HDMI 2.1. Det gör det möjligt att hantera högre bandbredd, vilket behövs för höga upplösningar, höga uppdateringsfrekvenser och moderna skärmar.

    Linux 7.2 innehåller också förbättringar för Intels Xe-grafikdrivrutin, bland annat initialt stöd för CRI-plattformen. Dessutom läggs stöd till för modellnummer för kommande Intel Panther Lake R-processorer.

    För vanliga användare betyder detta att Linux steg för steg får bättre stöd för ny hårdvara, ofta redan innan den blivit vanlig på marknaden.

    Rust fortsätter in i Linux

    En annan intressant nyhet är att Linux 7.2 utökar stödet för programmeringsspråket Rust i kärnan.

    Rust har de senaste åren blivit allt mer uppmärksammat eftersom det kan minska risken för vissa typer av minnesfel. Sådana fel har historiskt varit en vanlig källa till säkerhetsproblem i systemprogramvara.

    I Linux 7.2 introduceras stöd för ett så kallat zerocopy-bibliotek i Rust-delen av kärnan. Syftet är att göra det enklare och effektivare att hantera minne utan onödig kopiering av data.

    Detta är särskilt viktigt i en kärna, där prestanda och säkerhet är avgörande.

    Förbättringar för filsystem och nätverk

    Linux 7.2 innehåller även förbättringar för filsystemet Btrfs. En viktig förändring är att stora folios aktiveras som standard.

    Förenklat kan man säga att detta handlar om hur kärnan hanterar minnessidor. Genom att arbeta med större block kan vissa arbetslaster bli effektivare, särskilt på moderna system med mycket minne och snabba lagringsenheter.

    På nätverkssidan får Linux 7.2 bland annat förbättrat stöd för MPTCP, där signalering av IPv6-adresser läggs till. MPTCP, eller Multipath TCP, gör det möjligt att använda flera nätverksvägar samtidigt för en och samma anslutning.

    Det kan till exempel vara intressant i system där både mobilnät, Wi-Fi och kabelanslutning används parallellt.

    Linux 7.2 får också stöd för GRO och GSO över PPPoE. Det är tekniker som kan förbättra nätverksprestanda genom att effektivisera hur paket hanteras.

    ARM64, Qualcomm och NXP får uppdateringar

    Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna också många förbättringar för olika processorarkitekturer och plattformar.

    Linux 7.2 får nya hårdvarufunktioner för 2025 års dpISA-tillägg på AArch64, alltså ARM64. Dessutom finns uppdateringar i devicetree-stödet för 64-bitars plattformar från bland annat NXP/Freescale och Qualcomm.

    Devicetree används för att beskriva hårdvaran i många inbyggda system och ARM-baserade datorer. Det är särskilt viktigt i allt från utvecklingskort och routrar till mobil hårdvara och specialbyggda system.

    Inte för produktionsmaskiner

    Även om Linux 7.2-rc1 nu går att ladda ner från Linus Torvalds Git-träd och från kernel.org bör man komma ihåg att detta är en testversion.

    Den är främst avsedd för utvecklare, testare och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta fel. På en server, arbetsdator eller annan viktig produktionsmaskin bör man vänta på den färdiga versionen.

    Release candidates kan innehålla buggar, regressionsfel eller hårdvaruproblem som ännu inte upptäckts.

    Slutversion väntas i augusti

    Om utvecklingen följer normal takt väntas den färdiga versionen av Linux 7.2 komma under andra halvan av augusti 2026.

    Om det blir sju release candidates kan slutversionen komma den 16 augusti. Om det krävs en åttonde testversion kan lanseringen i stället ske den 23 augusti.

    Linus Torvalds skriver att han hoppas på en lugn vecka framöver och att han delvis kommer att ta ledigt, men samtidigt fortsätter läsa e-post och följa utvecklingen.

    Linux fortsätter att växa under huven

    För den vanliga datoranvändaren kan Linux 7.2 låta som ännu en teknisk uppdatering i raden. Men bakom versionsnumret finns ett stort arbete med att förbättra stöd för ny hårdvara, effektivare minneshantering, modernare grafik, säkrare kod och snabbare nätverk.

    Det är just denna ständiga utveckling som gör Linux till ett av världens viktigaste operativsystem — inte bara på skrivbordet, utan också i servrar, superdatorer, routrar, telefoner, inbyggda system och molntjänster.

    Linux 7.2 är ännu inte färdigt, men den första testversionen visar tydligt vart utvecklingen är på väg.

    https://lkml.org/lkml/2026/6/28/440

    Teknisk fakta: Linux 7.2-rc1

    Version: Linux 7.2-rc1

    Typ: Första release candidate / testversion

    Presenterad av: Linus Torvalds

    Datum: 28 juni 2026

    Slutversion väntas: 16 eller 23 augusti 2026

    Några nyheter:

    • Förbättrat stöd för AMDGPU
    • Inledande stöd för HDMI 2.1 FRL
    • Förbättringar i Intel Xe-drivrutinen
    • Stöd för Intel Panther Lake R-modellnummer
    • Utökat Rust-stöd i Linux-kärnan
    • Zerocopy-bibliotek för effektivare minneshantering
    • Stora folios aktiveras som standard för Btrfs
    • Förbättringar för MPTCP, IPv6 och PPPoE
    • Uppdateringar för ARM64, Qualcomm och NXP/Freescale

    Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När Linux sätter gränser för vad som är en säkerhetsbugg

    När antalet AI-genererade sårbarhetsrapporter ökar vill Linuxprojektet dra en tydligare gräns mellan vanliga buggar och verkliga säkerhetshål. Linus Torvalds har nu slagit ihop ny dokumentation som förklarar när ett fel i Linuxkärnan ska behandlas som en säkerhetsbugg, hur rapporter bör skickas in och varför spekulativa AI-fynd inte får belasta säkerhetsteamet i onödan. Resultatet är en mer praktisk hotmodell för Linux – och ett försök att skilja allvarliga angreppsvägar från brus, teorier och dåligt testade rapporter.

    Linuxkärnan är ett av världens viktigaste mjukvaruprojekt. Den används i allt från mobiltelefoner och servrar till routrar, bilar, molntjänster och superdatorer. Därför är frågan om säkerhetsbuggar i Linux inte bara en teknisk detalj för utvecklare, utan något som i förlängningen påverkar stora delar av det digitala samhället.

    Nu har Linus Torvalds slagit ihop ny dokumentation i Linuxkärnan som tydligare förklarar vad som faktiskt räknas som en säkerhetsbugg, hur sådana buggar bör rapporteras och hur utvecklare ska hantera rapporter som tagits fram med hjälp av AI. Dokumentationen ingår i ändringarna för docs-7.1-fixes och bygger bland annat på arbete av Willy Tarreau, känd från HAProxy och underhåll av stabila Linuxkärnor.

    Alla buggar är inte säkerhetshål

    En central poäng i den nya dokumentationen är att inte alla fel i kärnan ska betraktas som säkerhetshål. Linuxprojektet vill i första hand att vanliga buggar ska hanteras öppet, på publika e-postlistor och i den normala utvecklingsprocessen.

    Det finns en praktisk orsak till detta. När fler utvecklare kan läsa, granska och testa en lösning ökar chansen att felet rättas på ett bra sätt. Om en bugg däremot behandlas bakom stängda dörrar av en liten grupp personer finns större risk att viktiga användningsfall missas eller att lösningen inte blir tillräckligt testad.

    Den privata säkerhetslistan är därför tänkt för särskilt allvarliga fall: buggar som är lätta att utnyttja, påverkar många användare och ger en angripare rättigheter som denne inte borde ha på ett korrekt konfigurerat produktionssystem.

    Med andra ord: ett fel blir inte automatiskt ett säkerhetshål bara för att det kan krascha något eller ser farligt ut i teorin. Det avgörande är om felet passerar en verklig säkerhetsgräns.

    Linux får en tydligare hotmodell

    En viktig del av förändringen är att Linuxkärnan nu får en mer uttalad hotmodell. En hotmodell beskriver vad systemet ska skydda mot, men också vad det inte kan eller inte lovar att skydda mot.

    Linuxkärnan ska bland annat skydda användare från varandra på samma system. En vanlig användare ska inte kunna läsa andra användares filer, komma åt deras processminne, spionera på deras processer eller kringgå skydd som styr nätverk och kommunikation.

    Kärnan ska också upprätthålla skydd baserade på så kallade capabilities, alltså särskilda behörigheter som CAP_SYS_ADMIN, CAP_NET_ADMIN och CAP_SYS_PTRACE. En användare utan rätt behörighet ska exempelvis inte kunna ändra nätverksinställningar, manipulera andra användares processer eller påverka kärnans tillstånd.

    Om en bugg gör att en vanlig användare kan få en sådan behörighet, eller göra något som normalt kräver administratörsrättigheter, kan det röra sig om en riktig säkerhetsbugg.

    AI-rapporter har blivit ett problem

    Den nya dokumentationen tar också upp ett modernt problem: AI-assisterade sårbarhetsrapporter.

    AI-verktyg kan vara användbara för att hitta misstänkta buggar i kod, särskilt i gamla eller ovanliga delar av kärnan. Men enligt dokumentationen har många rapporter som skickas till säkerhetsteamet blivit för långa, för spekulativa eller helt enkelt för dåligt verifierade.

    Problemet är inte att AI används. Problemet är när AI-genererade rapporter skickas in utan att någon människa har kontrollerat om felet verkligen går att återskapa, om det har säkerhetspåverkan eller om den föreslagna exploiten faktiskt fungerar.

    Därför säger den nya vägledningen att buggar som hittats med AI normalt ska behandlas som offentliga. Skälet är att flera personer ofta hittar samma typ av AI-upptäckta fel samtidigt. Däremot ska fungerande exploitkod inte publiceras öppet. Rapportören kan i stället säga att en reproducerbar exploit finns och lämna den privat om en ansvarig underhållare ber om det.

    Rapporter ska vara korta, tydliga och testade

    Linuxutvecklarna efterfrågar nu mer disciplinerade rapporter. En bra rapport ska vara kort, skriven i ren text och börja med det viktigaste: vilken fil eller funktion som påverkas, vilka versioner som berörs och vilken konkret påverkan felet har.

    Det räcker inte att skriva att ett fel “kan leda till privilegieeskalering” om det inte är visat. Rapportören bör i stället beskriva vad som faktiskt har testats. Till exempel: kan en vanlig användare få CAP_NET_ADMIN? Kan en process läsa minne den inte ska komma åt? Går felet att återskapa på en normal installation?

    AI-genererade reproducerare ska testas innan de skickas in. Om en AI påstår att en exploit fungerar, men rapportören inte själv har kontrollerat det, riskerar rapporten att ignoreras. Dokumentationen uppmuntrar också till att använda AI för att föreslå och testa fixar, inte bara för att producera fler felrapporter.

    Vad räknas inte som säkerhetsbugg?

    Den nya dokumentationen listar flera typer av problem som normalt inte ska ses som säkerhetshål i Linuxkärnan.

    Det gäller till exempel buggar i gamla, icke-underhållna kärnversioner. Administratörer förväntas hålla sina system uppdaterade, och en sårbarhet måste visas påverka aktivt underhållna versioner för att behandlas som en aktuell säkerhetsfråga.

    Det gäller också osäkra eller ovanliga konfigurationer. Om någon själv har ändrat sysctl-inställningar, filrättigheter eller byggt kärnan med alternativ som uttryckligen sänker säkerheten, är det inte självklart en kärnsårbarhet när något går fel.

    Utvecklingsfunktioner som LOCKDEP, KASAN och FAULT_INJECTION räknas inte heller som produktionsskydd. De är till för testning och felsökning, och kan i sig påverka stabilitet och prestanda.

    Inte heller buggar som kräver orimliga laboratorieförhållanden, modifierad hårdvara, miljarder försök eller redan mycket höga rättigheter ska automatiskt betraktas som säkerhetshål.

    Root som kraschar systemet är inte alltid en sårbarhet

    En annan viktig princip är att åtgärder som kräver full administratörsbehörighet sällan är säkerhetsbuggar i sig. Om root-användaren i den ursprungliga namnrymden kan skriva till en privilegierad enhet och orsaka en kernel oops, är det normalt inte en säkerhetsgräns som brutits. Root hade redan makten att påverka systemet.

    Det Linuxprojektet fokuserar på är i stället när en användare får mer makt än den borde ha. Säkerhetsfrågan uppstår alltså när någon passerar en gräns mellan rättigheter, inte när någon redan har rättigheterna och använder dem på ett destruktivt sätt.

    Användarnamnrymder får särskild förklaring

    Dokumentationen tar även upp CONFIG_USER_NS, alltså stöd för användarnamnrymder. Med denna funktion kan en vanlig användare skapa en isolerad miljö där användaren till synes har fulla rättigheter inom just den miljön.

    Det betyder dock inte att användaren ska kunna påverka hela systemet. En sådan namnrymd får inte ge möjlighet att ändra global systemtid, ladda kärnmoduler, montera blockenheter eller påverka den ursprungliga namnrymden på otillåtet sätt.

    Här blir hotmodellen viktig. En bugg är allvarlig om den gör att isoleringen mellan namnrymder bryts.

    Debuggning är inte alltid tänkt för vanliga användare

    Linux innehåller många kraftfulla verktyg för felsökning och prestandaanalys. Exempel är /proc/kmsg, perf, tracing och debugfs. Dessa kan ge djup insyn i systemet och därmed också bli riskabla om de exponeras fel.

    Den nya dokumentationen betonar att vissa sådana gränssnitt kräver uttryckligt administratörsbeslut. Om en administratör själv ger användare tillgång till känsliga debuggränssnitt är det inte nödvändigtvis ett säkerhetshål i kärnan. Det är en konfigurationsfråga.

    Målet är mindre brus och bättre fixar

    Bakgrunden till förändringen är tydlig: Linuxprojektet vill minska mängden felrapporter som felaktigt märks som säkerhetskritiska. Varje rapport som hamnar fel tar tid från utvecklare och säkerhetsteam. Det gör att verkligt allvarliga problem riskerar att drunkna i brus.

    Samtidigt stänger dokumentationen inte dörren för osäkra fall. Om en rapportör verkligen är osäker på om ett fel är en säkerhetsbugg uppmanas denne fortfarande att rapportera privat. Hellre en extra granskning av ett gränsfall än att en verklig sårbarhet missas.

    Men budskapet är tydligt: kalla inte varje bugg för ett säkerhetshål. Visa vilken säkerhetsgräns som bryts, testa reproduceraren, håll rapporten kort och skicka vanliga buggar till den vanliga utvecklingsprocessen.

    En mognare syn på säkerhet i en AI-tid

    Det här är mer än en intern dokumentationsändring. Det visar hur stora öppna källkodsprojekt anpassar sig till en ny verklighet där AI kan massproducera analyser, hypoteser och rapporter.

    AI kan hjälpa till att hitta riktiga fel. Men den kan också skapa stora mängder halvfärdiga påståenden som människor måste granska. För ett projekt som Linux, där underhållarnas tid är en begränsad resurs, blir kvaliteten på rapporterna avgörande.

    Den nya dokumentationen försöker därför sätta en rimlig balans. Säkerhet ska tas på allvar, men säkerhetsprocessen ska inte överbelastas av spekulationer, dåligt testade AI-fynd eller buggar som egentligen hör hemma i den öppna utvecklingsprocessen.

    I praktiken handlar det om något mycket grundläggande: ett säkerhetshål är inte bara ett fel i kod. Det är ett fel som bryter ett skydd som systemet har lovat att upprätthålla. Linuxprojektets nya dokumentation gör den gränsen tydligare.

    https://git.kernel.org/pub/scm/linux/kernel/git/torvalds/linux.git/commit/?id=36d49bba19f2c19c933d13b25dcf4eb607a030b3

    Teknisk faktaruta: Linuxkärnans nya säkerhetsdokumentation

    Ämne: Nya riktlinjer för säkerhetsbuggar i Linuxkärnan

    Infört av: Linus Torvalds via dokumentationsändringar i Linuxkärnan

    Pull request: docs-7.1-fixes

    Författare till dokumentationen: Willy Tarreau

    Syfte: Att tydliggöra vad som räknas som en säkerhetsbugg, hur rapporter ska skickas in och hur AI-assisterade buggrapporter ska bedömas.

    Viktiga nyheter:

    • Tydligare gräns mellan vanliga buggar och säkerhetsbuggar.
    • Ny hotmodell för Linuxkärnan.
    • Riktlinjer för AI-genererade och AI-assisterade rapporter.
    • Krav på testade reproducerare och verifierad påverkan.
    • Fokus på buggar som bryter verkliga säkerhetsgränser.

    Exempel på säkerhetspåverkan: En vanlig användare får behörigheter som normalt kräver administratörsrättigheter, exempelvis nätverkskontroll eller åtkomst till andra användares processer.

    Räknas normalt inte som säkerhetsbugg: Fel i gamla kärnversioner, osäkra specialkonfigurationer, utvecklingsfunktioner, teoretiska attacker utan fungerande exploit eller problem som kräver redan höga rättigheter.

    Betydelse: Dokumentationen ska minska brus i säkerhetsrapporteringen och hjälpa utvecklare att fokusera på verkligt allvarliga sårbarheter.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara.

    Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den första testversionen av nästa stora uppdatering, Linux 7.1.

    Linux är inte bara ett operativsystem för teknikentusiaster. Det finns i allt från webbservrar och superdatorer till Androidtelefoner, routrar, bilar och inbyggda system. Själva kärnan, alltså Linux-kerneln, fungerar som länken mellan hårdvaran och programmen som körs ovanpå.

    Nu har Linux-skaparen Linus Torvalds meddelat att Linux 7.1-rc1 är klar för testning. Förkortningen rc står för release candidate, ungefär kandidat till färdig version. Det betyder att de stora nyheterna i princip är på plats, men att utvecklare och testare nu ska leta efter buggar innan den skarpa versionen släpps.

    Vad är en Linux-kärna?

    Man kan tänka på Linux-kärnan som en trafikledare i datorn. När ett program vill läsa en fil, använda nätverket, visa grafik eller prata med ett USB-tillbehör är det kärnan som ser till att kommunikationen med hårdvaran fungerar.

    Därför kan även små förändringar i Linux-kärnan få stor betydelse. En ny version kan ge bättre batteritid, snabbare filhantering, stöd för ny hårdvara eller säkrare sätt att begränsa vad appar får göra.

    Nytt NTFS-stöd kan göra filhantering smidigare

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är ett nytt stöd för NTFS, filsystemet som länge har använts i Windows. Det är särskilt viktigt för användare som flyttar hårddiskar, SSD:er eller USB-minnen mellan Windows och Linux.

    Den nya implementationen ska ge bättre skrivstöd, högre stabilitet och modernare hantering av filer. I praktiken kan det betyda att Linux blir bättre på att läsa och skriva till Windows-formaterade enheter utan krångel.

    Det kommer även nya användarverktyg, kallade ntfsprogs-plus, som ska hjälpa till med hantering och underhåll av NTFS-volymer.

    Bättre strömhantering och mindre filfragmentering

    Linux 7.1 innehåller också förbättringar för strömhantering. Drivrutinerna amd-pstate och intel_idle får uppdateringar, vilket kan påverka hur effektivt datorer med AMD- och Intel-processorer använder energi.

    För vanliga användare kan sådana förbättringar i bästa fall märkas som lägre strömförbrukning, mindre värmeutveckling eller bättre batteritid på bärbara datorer.

    Även filsystemet exFAT, som ofta används på minneskort och externa lagringsenheter, får förbättringar. Det nya stödet för att förallokera kluster utan att först skriva nollor kan minska fragmentering och göra lagringen mer effektiv.

    Säkerhetssandlådor blir mer finmaskiga

    En annan nyhet gäller Landlock, en säkerhetsfunktion i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt. Man kan beskriva det som en sandlåda där ett program får leka, men bara inom vissa gränser.

    I Linux 7.1 byggs Landlock ut med nytt stöd för pathname-baserade Unix domain sockets. Det låter tekniskt, men handlar i grunden om att ge systemet bättre kontroll över hur program kommunicerar lokalt med varandra.

    Det är särskilt intressant för utvecklare av säkrare appar, containrar och isolerade miljöer.

    Mer stöd för USB, Thunderbolt och grafik

    Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna många förbättringar för hårdvara. I Linux 7.1 gäller det bland annat USB, Thunderbolt, ljud, nätverk och grafik.

    Grafikdrivrutinen AMDGPU får en stor uppdatering. Torvalds påpekar dock att den stora mängden kod delvis beror på en synkronisering av registerdefinitioner för AMD-grafik, vilket gör ändringen större på papperet än den kanske är i praktiken.

    Även Intels i915-drivrutin finns bland de delar som får förbättringar.

    Gammal hårdvara får lämna plats

    Samtidigt som ny hårdvara tillkommer börjar viss gammal kod fasas ut. Torvalds nämner bland annat arbetet med att ta bort stöd för i486, en processorarkitektur från början av 1990-talet.

    Det kan låta drastiskt, men i ett projekt som Linux är underhållsbördan viktig. Ju mer gammal och sällan använd kod som finns kvar, desto mer arbete krävs för att hålla allt säkert, testat och fungerande.

    Genom att rensa bort föråldrade delar kan utvecklarna lägga mer kraft på modern hårdvara och nya funktioner.

    Nu börjar den viktiga testperioden

    Linux 7.1-rc1 är inte tänkt för vanliga användare som bara vill ha en stabil dator. Det är en testversion för utvecklare, distributioner och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta problem.

    Torvalds beskriver utvecklingen som relativt normal, även om den här omgången är något åt det större hållet. Under merge-fönstret kom omkring 13 000 vanliga commits och ytterligare cirka 1 000 merge-commits in i projektet.

    Nu handlar arbetet om att stabilisera kärnan inför den slutliga lanseringen.

    Färdig version väntas i juni

    Om allt går enligt den vanliga rytmen väntas Linux 7.1 bli färdig under andra halvan av juni 2026. Med sju releasekandidater kan slutversionen komma den 14 juni. Behövs en åttonde testversion pekar det snarare mot 21 juni.

    Fram till dess väntas nya testversioner släppas varje söndag.

    För de flesta användare kommer Linux 7.1 senare att dyka upp via deras Linuxdistribution, till exempel Fedora, Arch, openSUSE, Ubuntu-baserade system eller serverplattformar. Men för Linuxvärlden markerar rc1-versionen startskottet för den fas där nästa stora kärna går från ny funktionalitet till färdig produkt.

    Teknisk faktaruta: Linux Kernel 7.1 RC1

    Version: Linux Kernel 7.1 RC1

    Status: Första releasekandidat för offentlig testning

    Utvecklare: Linus Torvalds och Linux-kernelcommunityt

    Viktiga nyheter: Ny NTFS-implementation, förbättrad strömhantering, uppdaterade grafikdrivrutiner och förbättrat stöd för USB och Thunderbolt

    Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem

    Förväntad slutversion: Andra halvan av juni 2026

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.1 avvecklar stöd för 486-, 486SX- och AMD Elan-processorer

    I utvecklingsgrenen för Linux 7.1 har x86-koden uppdaterats så att stöd för processorfamiljerna M486, M486SX och AMD Elan tas bort. Ändringen innebär att kärnans lägsta praktiska målplattform för 32-bitars x86 höjs från 486-klass till 586-klass. För dagens användare får detta i stort sett inga praktiska konsekvenser, men tekniskt markerar beslutet ett tydligt steg i den långsamma avvecklingen av mycket gammal PC-hårdvara i Linuxkärnan.

    Stöd för 486-klassen tas bort i x86-koden

    Den aktuella förändringen ingår i en samlad uppdatering av Linuxkärnans x86-plattformskod. I denna uppdatering lyfts borttagandet av stöd för M486, M486SX och MELAN fram som den mest betydande ändringen, före mindre justeringar relaterade till DMI och AMD AGESA.

    Rent tekniskt innebär detta att kärnans konfigurationssystem inte längre erbjuder 486 som giltigt processormål för generiska 32-bitars x86-byggen. I filen arch/x86/Kconfig.cpu har hjälptexten ändrats så att den lägsta breda kompatibilitetsnivån nu anges som 586 i stället för 486. Samtidigt har kommentarerna i samma del av koden uppdaterats för att klargöra att både 386- och 486-baserade system inte längre stöds. AMD Elan nämns också uttryckligen bland de äldre processorfamiljer som nu avvecklas.

    Ändringen gäller inte bara text utan även faktisk konfigurationslogik

    Det handlar inte enbart om språkliga eller dokumentationsmässiga justeringar. De separata konfigurationsalternativen för M486SX, M486 och MELAN har tagits bort ur kärnans Kconfig-struktur. Därmed försvinner också de specifika byggmål som tidigare gjorde det möjligt att anpassa kärnan för dessa processorer.

    Detta är en principiellt viktig detalj. När ett processoralternativ tas bort ur konfigurationssystemet innebär det att kärnan inte längre betraktar denna hårdvaruklass som en aktivt stödd målplattform. I praktiken minskar därmed både testbarhet och möjlighet till formellt underhållet stöd för systemen i fråga.

    Miniminivån höjs från CPU-familj 4 till 5

    Förändringen påverkar också standardvärden och villkorsstyrd logik i den 32-bitars x86-koden. Den lägsta standardnivån för CPU-familj ändras från 4 till 5. Det betyder att baslinjen flyttas från 486-kompatibla processorer till 586-kompatibla processorer.

    I samma arbete har relaterade beroenden och villkor rensats upp för att ta bort hänvisningar till de borttagna alternativen. Denna typ av uppstädning är tekniskt viktig eftersom äldre specialfall annars riskerar att leva kvar i koden och komplicera framtida underhåll, även efter att den egentliga funktionaliteten har tagits bort.

    Begränsad praktisk betydelse för moderna system

    Ur användarperspektiv är den direkta effekten liten. Moderna Linuxdistributioner har sedan länge förutsatt betydligt nyare hårdvara än 486-klassen. Stöd för denna typ av processorer har i praktiken redan varit irrelevant för de flesta vanliga installationer, både på klient- och serversidan.

    Däremot har stödet haft ett symboliskt och teknikhistoriskt värde. Linuxkärnan har länge varit känd för att behålla kompatibilitet med mycket gammal hårdvara, ofta långt efter att annan systemmjukvara har övergett den. Att även 486-klassen nu försvinner visar att även ett projekt med stark tradition av bakåtkompatibilitet till slut måste ompröva nyttan av att bära vidare mycket gamla kodvägar.

    Bakgrunden: långvarig diskussion om nyttan med 486-stöd

    Frågan om att avveckla 486-stödet är inte ny. Linus Torvalds har tidigare offentligt ifrågasatt det praktiska värdet av att behålla denna del av x86-stödet. Resonemanget har i huvudsak varit att koden saknar reell användning i moderna sammanhang och därför inte längre motiverar det underhållsansvar den innebär.

    I ett projekt av Linuxkärnans storlek är detta ett återkommande ingenjörsmässigt avvägningsproblem. Varje kvarvarande stöd för äldre hårdvara medför extra konfigurationsfall, fler beroenden, mer komplex logik och ett större behov av försiktighet vid ändringar i angränsande kod. När användningsvärdet blir tillräckligt lågt blir det tekniskt rationellt att ta bort stödet.

    Samtidiga mindre ändringar i samma x86-uppdatering

    Förutom borttagandet av 486-, 486SX- och AMD Elan-stöd innehåller samma x86-plattformsmerge även två mindre ändringar. Den ena gör det möjligt att skriva ut AGESA-strängen från en post med utökad DMI-information på AMD-baserade system. Den andra består av korrigeringar och generell upprensning i DMI-koden.

    Dessa förändringar är tekniskt relevanta men har inte samma principiella tyngd som höjningen av minimikravet för x86-processorer.

    Ett tydligt generationsskifte i kärnans x86-stöd

    486-processorer tillhör den tidiga 1990-talets PC-generation. Exempel är modeller som Intel 486DX2, en processorfamilj utvecklad före genomslaget för USB, trådlösa nätverk, moderna flertrådade arbetslaster och den typ av grafiskt orienterade Linuxmiljöer som dominerar i dag.

    Att Linuxkärnan under så lång tid har bevarat stöd för denna hårdvaruklass är i sig anmärkningsvärt. Att stödet nu tas bort innebär därför mer än enbart en teknisk förenkling. Det markerar också ett generationsskifte i kärnans syn på vad som ska betraktas som en rimlig lägstanivå inom x86-plattformen.

    Slutsats

    Avvecklingen av stöd för M486, M486SX och AMD Elan i Linux 7.1 är i praktiken en begränsad förändring, men tekniskt tydlig. Kärnans x86-stöd renodlas, minimikravet höjs och äldre specialfall tas bort ur både konfigurationssystem och beroendelogik. För moderna användare är effekten försumbar, men för kärnans arkitektur och historiska utveckling är detta ett tydligt avslut på ännu ett kapitel i Linux långa relation till den tidiga PC-eran.

    Faktaruta

    Linux 7.1: stöd för processorerna 486, 486SX och AMD Elan tas bort ur x86-koden.

    Konsekvens: kärnans lägsta målplattform för 32-bitars x86 flyttas från 486-klass till 586-klass.

    I praktiken: ändringen påverkar nästan inga moderna användare.

    Symboliskt: Linux lämnar ännu en del av den tidiga PC-eran bakom sig.

    Andra artiklar om Linux kernel

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 7.0 är här – stabil Rust och smartare lagring

    Linuxvärlden tar ett steg in i en ny versionsserie när den första testversionen av Linux kernel 7.0 nu är ute. Bakom det nya huvudnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning – men däremot ett stabilt Rust-stöd, smartare filsystem och tekniska förbättringar som stärker säkerhet och prestanda inför framtiden.

    Den första testversionen av Linux kernel 7.0 har nu släppts för allmän testning. Det markerar början på några månaders finjustering innan den färdiga versionen väntas i april 2026.

    Att versionsnumret nu kliver upp från 6.19 till 7.0 betyder dock inte att hela systemet gör en dramatisk kursändring. Enligt skaparen Linus Torvalds handlar det snarare om en praktisk omstart av nummerserien än om någon teknisk revolution. Linux har länge utvecklats genom stabila, stegvisa förbättringar snarare än genom stora språng mellan huvudversioner.

    Rust blir en permanent del av kärnan

    Den kanske viktigaste nyheten är att stödet för programmeringsspråket Rust nu betraktas som stabilt. Tidigare har det legat under en experimentell etikett, men i version 7.0 anses tekniken mogen.

    Rust är känt för att minska risken för minnesrelaterade säkerhetsproblem, som buffer overflows och use-after-free-buggar. Sådana fel har historiskt varit en vanlig orsak till säkerhetsbrister i systemprogramvara.

    Det betyder inte att Linux skrivs om i Rust. Kärnan är fortfarande till största delen skriven i C. Men Rust blir nu ett etablerat komplement, särskilt för ny kod där säkerhet är extra viktig.

    Prestandalyft för moderna processorer

    Linux 7.0 introducerar stöd för atomiska 64-bytesläsningar på ARM-processorer. Det är en teknisk detalj som framför allt gynnar servrar och avancerade inbyggda system, där effektiv hantering av minne och parallell bearbetning är avgörande.

    En annan förbättring gäller hur in- och utdata hanteras. Genom att optimera så kallade submission queue-poster kan systemet hålla data närmare processorns cacheminne, vilket minskar fördröjningar.

    För vanliga användare märks detta kanske inte direkt, men i datacenter och molntjänster kan sådana förbättringar ge påtagliga effektivitetsvinster.

    Filsystem som kan reparera sig själva

    Två viktiga filsystem får uppmärksamhet i 7.0.

    Btrfs får ett första stöd för en funktion kallad remap-tree. Den gör det möjligt att ändra logiska blockadresser utan att behöva flytta själva datan. Det kan underlätta avancerad hantering av Copy-on-Write och datarörlighet. Funktionen betraktas dock fortfarande som experimentell.

    XFS får stöd för mer autonom självläkning. Det innebär att systemet i vissa fall själv kan upptäcka och korrigera skador i filsystemets metadata. För stora lagringssystem kan detta minska risken för driftstopp och dataförlust.

    Förberedelser för en kvantframtid

    En annan viktig förändring är stödet för ML-DSA, en signaturalgoritm anpassad för en framtid där kvantdatorer kan hota dagens krypteringsmetoder. Genom att redan nu integrera post-kvantkryptografi visar Linuxprojektet att det planerar för långsiktig säkerhet.

    Vad händer nu?

    En Release Candidate innebär att nya funktioner är låsta och att fokus ligger på testning och buggfixar. Vanligtvis släpps en ny testversion varje vecka.

    Om utvecklingen följer normal takt kan den slutliga versionen av Linux 7.0 släppas i mitten av april 2026.

    Linux 7.0 är alltså inte en dramatisk omvälvning. Men den visar tydligt hur världens mest använda operativsystemskärna fortsätter att utvecklas metodiskt: säkrare, effektivare och bättre rustad för framtidens teknik.

    https://kernel.org

    TEKNISK FAKTARUTA
    Ämne
    Linux-kärnan 7.0 rc1
    Vad är en RC?
    Release Candidate: testversion där fokus är buggfixar och stabilisering.
    Versionshoppet 7.0
    Ny huvudversion av praktiska skäl (inte “feature-revolution”).
    Stabil nyhet
    Rust-stöd räknas som stabilt (inte längre “experimentellt”).
    CPU / arkitektur
    Stöd för atomiska 64-bytesläsningar på ARM.
    Filsystem: Btrfs
    Direct I/O vid blockstorlek större än sidstorlek; initialt remap-tree (experimentellt).
    Filsystem: XFS
    Stöd för mer autonom “self-healing”.
    Säkerhet
    Stöd för ML-DSA post-kvant-signaturer.
    Komprimering
    EROFS: LZMA som standard.
    Tidslinje
    Slutrelease väntas i mitten av april 2026 (beroende på antal RC).
    Tips: Testa RC i icke-kritiska miljöer och rapportera buggar uppströms.
    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte som ett avsteg i utvecklingen, utan som en naturlig omnumrering i ett projekt som fortsätter att växa.

    Linux-kärnan fortsätter sin lugna men obevekliga utveckling. Med version 6.19 får vi en uppdatering som inte innehåller några dramatiska kursändringar, men som ändå förbättrar prestanda, säkerhet och skalbarhet på en lång rad områden. I sitt release-meddelande passade Linus Torvalds dessutom på att bekräfta att nästa version blir Linux 7.0, mest för att versionsnumren i 6-serien helt enkelt har blivit för stora och svåröverskådliga.

    Poängen är viktig: 7.0 innebär ingen ny utvecklingsmodell eller ”omstart” av Linux. Det är samma stabila, stegvisa förbättringar som tidigare – bara med ett renare versionsnummer.

    En av de mer intressanta nyheterna i Linux 6.19 handlar om minneshantering. Kärnan får nu stöd för AMD:s teknik för smart cache-injektion, vilket gör att vissa I/O-enheter kan placera data direkt i processorns L3-cache i stället för att gå via arbetsminnet. Det minskar fördröjningar och kan ge tydliga prestandavinster i system med höga dataflöden. På Intelsidan införs stöd för Linear Address-Space Separation, LASS, som stärker gränsen mellan kernelminne och användarutrymme och därmed minskar risken för spekulativa sidokanalsattacker.

    Arkitekturstödet har också utvecklats vidare. För IBM:s s390-plattform introduceras ett nytt gränssnitt för minnes-hotplug, samtidigt som stödet för gamla 31-bitars binärer tas bort. Plattformen får även stackskydd tack vare förbättringar i den kommande GCC 16-kompilatorn. På 64-bitars Arm-system har Linux nu stöd för MPAM, Arm Memory System Resource Partitioning and Monitoring, vilket gör det möjligt att övervaka och styra hur olika processer använder minnesresurser. Det är särskilt relevant i datacenter och realtidssystem.

    I kärnans inre mekanik märks flera förändringar som framför allt gynnar utvecklare och containerplattformar. Ett nytt systemanrop, listns(), gör det effektivare för användarutrymme att lista existerande namespaces. Samtidigt har referensräkningen för namespaces förbättrats för att förhindra att borttagna resurser ”återuppstår”. Signalhanteringen har också blivit mer informativ: processer som använder pidfd kan nu avgöra vilken signal som orsakade att en annan process avslutades med en core-dump. BPF-systemet har dessutom fått nya funktioner, bland annat stöd för indirekta hopp på x86.

    Lagring och filsystem har fått flera konkreta förbättringar. FUSE har nu bättre stöd för buffrade läsningar med stora minnessidor, och iomap-lagret kan spåra delvis uppdaterade folios för effektivare läsningar. Det virtuella filsystemet har utökats med återkallbara katalogdelegationer, något som förbättrar NFS-hantering. Btrfs har fått ett särskilt nedstängningsläge som låter pågående operationer avslutas kontrollerat samtidigt som nya blockeras, och ext4 kan nu hantera filsystem med blockstorlekar som är större än systemets sidstorlek.

    På hårdvarusidan har stödet breddats ytterligare. Nya drivrutiner har lagts till för bland annat Realtek-systemtimers, Intels minnes- och I/O-hubbar samt flera nya nätverkskort, både trådbundna och trådlösa. Det gör att Linux fortsätter att fungera väl även på helt ny hårdvara.

    Nätverksstacken har fått tydliga prestandalyft. En större förändring i hur TCP-sändning låses har resulterat i betydligt högre genomströmning under tung belastning. Dessutom kan sockets nu markeras som undantagna från globala minnesgränser, medan begränsningar i stället tillämpas inom containrar. Det ger både bättre prestanda och bättre isolering i moderna molnmiljöer.

    Även säkerheten har stärkts. Linux 6.19 innehåller nya kryptografiska hashfunktioner i form av SHA-3 och BLAKE2b, tillsammans med tillhörande dokumentation. Säkerhetsmoduler informeras nu när memfd-filer skapas, vilket gör det möjligt att fatta policybeslut om dessa filer i realtid. SELinux har redan stöd för detta. Därutöver förbättras hanteringen av transparenta huge pages för enhetsminne, och zram har optimerats med effektivare skrivbuntning.

    För virtualisering och containrar har guest_memfd() fått stöd för NUMA-policyer, vilket ger bättre kontroll över var minne allokeras i virtuella miljöer. Stödet för konfidentiell databehandling har också byggts ut, bland annat med kryptering och autentisering av PCIe-länkar samt ett nytt konfidentiellt VMBus-läge för Hyper-V. Det här är viktiga steg för säkra moln och isolerade arbetslaster.

    Slutligen finns även små förbättringar som märks direkt i vardagen. En ny konsolfont, Terminus 10×18, har lagts till för att göra text mer lättläst på skärmar med mellanhög upplösning – en detalj som uppskattas av alla som arbetar i textkonsolen.

    Linux 6.19 finns redan att ladda ner från kernel.org, och användare av rullande distributioner kommer att få uppdateringen först. För övriga distributioner dyker den upp successivt under de kommande veckorna. Samtidigt kan Linux-världen se fram emot nästa steg: Linux 7.0, ett nytt versionsnummer för samma långsiktigt stabila utveckling.

    https://kernel.org

    TEKNISK FAKTARUTA: LINUX KERNEL 6.19
    Status
    Stabil release
    Nästa versionssteg
    Linux 7.0 (numreringsbyte, ej ny utvecklingsfas)
    CPU & minne
    AMD: Smart Data Cache Injection (I/O → L3 cache)
    Intel: LASS (starkare separation kernel/user)
    Arkitekturer
    s390: nytt gränssnitt för memory hotplug, 31-bitars binärer bort, stack-protector (GCC 16)
    arm64: MPAM-stöd (resurspartitionering/monitorering)
    Kärn-API & internsystem
    listns(): effektivare listning av namespaces
    Förbättrad namespace-refcount & pidfd-signalinfo
    BPF: indirekta hopp via särskild map-typ (x86), dynptr för strukturerad fil-läsning
    Filsystem & block-I/O
    FUSE: bättre buffrade läsningar med stora folios
    iomap: spårar delvis uppdaterade folios
    VFS/NFS: “recallable directory delegations”
    Btrfs: shutdown state (slutför pågående, stoppar nya)
    ext4: stöd för blockstorlek > page size
    Nätverk
    TCP: omarbetad transmit locking → högre throughput under last
    Sockets: kan undantas global minnesbudget, policy i containrar
    Säkerhet & krypto
    SHA-3 & BLAKE2b i kryptobiblioteket
    LSM-notifiering vid memfd-create (SELinux-stöd)
    Virtualisering & “confidential computing”
    guest_memfd(): NUMA-policyer
    PCIe: link-kryptering + enhetsautentisering
    Hyper-V: confidential VMBus
    Övrigt
    THP för device-private memory
    zram: writeback batching
    Ny konsolfont: Terminus 10×18
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari 2026.

    Linux-världen rör sig i sin egen takt, men när Linus Torvalds själv trycker på startknappen för en ny kärnversion märks det direkt. Nu har Linux kernel 6.19 nått sin första viktiga milstolpe: Release Candidate 1 (rc1) är släppt och redo för testning.

    Det innebär att utvecklingen av nästa stora Linux-version nu är inne i sin mest intensiva fas.

    Vad är egentligen en “Release Candidate”?

    När Linux-kärnan utvecklas sker det i tydliga cykler. Först kommer en merge window – en period på ungefär två veckor då ny kod tillåts att slås samman i huvudgrenen. När den stängs släpps rc1, den första versionen som allmänheten kan testa.

    Från och med nu handlar det inte om att lägga till nya funktioner, utan om att testa, justera och stabilisera det som redan har kommit med. Om allt går enligt plan släpps runt sju eller åtta RC-versioner innan den slutliga versionen.

    För Linux 6.19 pekar det på en slutlig release i början av februari 2026.

    Ett ovanligt merge-fönster – och ett ovanligt rc1-släpp

    Linus Torvalds beskriver själv detta merge-fönster som lite speciellt. Många kärnutvecklare var på resande fot under den årliga Linux Maintainer Summit, och dessutom släpptes rc1 vid en något ovanlig tidpunkt – en söndagseftermiddag i Linus egen tidszon.

    Det fick till följd att vissa sena pull requests helt enkelt… missade tåget.

    “Teaching moment, or random capricious acts? You be the judge.”
    – Linus Torvalds, med sin typiska torra humor

    Budskapet är tydligt: Linux-utvecklingen är strikt tidsstyrd, och även världens mest inflytelserika open source-projekt gör inga undantag.

    Vad är nytt i Linux 6.19?

    Trots det något ovanliga upplägget ser den stora bilden “helt normal” ut, enligt Linus själv. Och innehållet är som vanligt omfattande.

    Förbättrat ljud- och grafikstöd

    Linux 6.19 bjuder på flera nyheter för modern hårdvara:

    • Ljudstöd för Intel Nova Lake S
    • En generisk SoundWire SCDA-drivrutin med regmap-stöd
    • DRM Color Pipeline API, ett viktigt steg för bättre färghantering i grafikstacken
    • Inledande stöd för Intel Xe3P-grafik
    • hwmon-stöd för AMD Steam Decks APU, vilket förbättrar temperatur- och sensormonitorering

    Kärnan finslipas

    Utöver drivrutiner innehåller Linux 6.19 många förbättringar “under huven”:

    • Nya objtool-funktioner för bättre analys av låg-nivå-kod
    • Ett nytt klp-build-skript som gör det enklare att skapa livepatch-moduler från vanliga patchfiler
    • Filsystem kan nu öka minsta writeback-chunk, vilket kan ge bättre prestanda vid diskintensiva arbetslaster
    • En ny Terminus 10×18 bitmap-konsolfont, framtagen för bättre läsbarhet på moderna högupplösta laptops

    Det är inga rubrikskapande funktioner för gemene användare – men exakt den typ av förbättringar som gör Linux stabilt, snabbt och långlivat.

    Rust i Linux – från experiment till verklighet

    En av de mest intressanta delarna av Linux 6.19 handlar inte om hårdvara, utan om programmeringsspråk.

    För första gången ser det ut som att Linux-kärnan kommer att innehålla fungerande drivrutiner skrivna helt i Rust.

    “The ‘mainly preparation and infrastructure’ phase is starting to become ‘actual driver and subsystems development’.”
    – Linus Torvalds

    Rust har länge lyfts fram som ett säkrare alternativ till C, särskilt när det gäller minneshantering. Att språket nu används för riktiga drivrutiner – inte bara experiment – markerar ett viktigt skifte i Linux-kärnans utveckling.

    Det betyder inte att C försvinner. Men det betyder att framtida Linux-kod kan bli robustare, säkrare och lättare att underhålla.

    En klassisk Linux-release – i bästa bemärkelse

    Som så ofta består ungefär hälften av alla ändringar i rc1 av drivrutiner: grafik, nätverk, media och ljud dominerar. Resten är spritt över arkitekturer, verktyg, dokumentation, schemaläggare, minneshantering och nätverksstacken.

    Med andra ord: inget revolutionerande – men väldigt mycket evolution.

    Linux 6.19 är ännu ett steg i den långsamma, metodiska utvecklingen av världens mest använda operativsystemskärna. Och nu börjar resan på allvar.

    Vad händer nu?

    • Testning av rc-versioner under hösten och vintern
    • Felrapporter från användare och distributioner
    • Slutlig release i början av februari 2026

    För de flesta användare märks Linux bäst när det inte märks alls. Och just därför är ett stabilt rc1-tecken ofta det bästa betyget en ny kernel kan få.

    https://kernel.org

    Fakta: Linux Kernel 6.19-rc1
    Status: Första Release Candidate (rc1) – testversion för tidig utvärdering.
    Varför rc1 är viktig: Merge-fönstret är stängt och fokus skiftar från nya funktioner till stabilitet, buggrättning och regressionsjakt inför slutlig release.
    Förväntad stabil release: Tidigt februari 2026 (beror på antal rc-släpp).
    Utvalda nyheter (ur rc1-omgången):
    • Förbättringar för ljud och grafik i flera delar av stacken
    • Tidigt stöd för nyare Intel-grafikgenerationer och uppdateringar i DRM-området
    • Sensor-/övervakningsstöd (hwmon) för AMD Steam Deck APU
    • Verktygs- och byggförbättringar, bland annat kring objtool och livepatch-flöden
    • Ny Terminus 10×18-konsolfont för bättre läsbarhet på moderna skärmar
    Rust i kärnan: 6.19 utvecklingscykel pekar mot fler drivrutiner och subsystemarbete i Rust, där fokus flyttas från infrastruktur till faktiska drivrutiner.
    För vem passar rc1? Utvecklare, distro-byggare och entusiaster som vill testa ny kärna och rapportera buggar. För produktion rekommenderas normalt stabil release.
    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus möter Linus

    När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.

    ”Fake Linus” möter originalet

    Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra.
    Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv.
    Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.

    En arbetsmaskin, inte en trofé-PC

    Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell.
    Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg.
    Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.

    ECC-minne: tillförlitlighet före allt

    När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet.
    Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka.
    Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel.
    Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne.
    Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.

    ”Internet är min backup”

    Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det.
    Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.

    Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar

    Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt.
    På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning.
    En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.

    Djur, familj och varför fiskar är ”pests”

    När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band.
    Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen.
    Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.

    Linux, Git och miljardbolagen ovanpå

    När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över?
    Svaret kommer utan tvekan: Linux.
    Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”.
    Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat.
    Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.

    Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad

    En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande.
    Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok.
    Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt.
    Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.

    ”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare

    En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör?
    Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka.
    I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.

    AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch

    Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution?
    Torvalds svar: både och.
    Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful.
    När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla.
    Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet.
    Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.

    För många Linuxdistro? Både problem och styrka

    Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner?
    För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux.
    Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang.
    Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.

    En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator

    När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det.
    Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån.
    Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    Linux kärnan betydelse

    Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.

    I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.

    Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.

    Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.

    I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.

    Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.

    Länk till det inbäddade Youtube klippet : https://www.youtube.com/watch?v=mfv0V1SxbNA

    Fakta: Linus Tech Tips & Linus Torvalds

    Linus Tech Tips (Linus Sebastian)

    • Kanadensisk teknikprofil och grundare av Linus Tech Tips.
    • Känd för detaljerade PC-byggen, tester och teknikreportage på YouTube.
    • Driver företaget Linus Media Group med flera olika teknikkanaler.
    • Fokuserar på konsumentnära teknik: datorer, hårdvara, nätverk och prylar.

    Linus Torvalds

    • Finsk-amerikansk mjukvaruutvecklare.
    • Skapare och huvudarkitekt bakom Linux-kärnan.
    • Initierade även versionshanteringssystemet Git.
    • Arbetar fortfarande med att leda utvecklingen av Linux-kärnan.
    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • ”Jag ville bara lösa ett problem” – Linus Torvalds om Linux, Git och livet som envis ingenjör

    Han sitter ensam i ett ljuddämpat hemmakontor med ljusgröna väggar, en katt i knät och ett gåband han slutat använda – ändå är det härifrån en av världens viktigaste tekniska revolutioner har styrts. Utan storslagna visioner eller femårsplaner har den envisa ingenjören Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, förändrat hur internet fungerar, hur vi skriver kod – och hur miljarder människor använder teknik varje dag.

    Video är snart 10 år gamla, men ändå intressant för den som vill fördjupa sej i LInux.

    Tänk dig teknikens mäktigaste kontrollrum. Du föreställer dig kanske en futuristisk bunker full av blinkande skärmar, serverracks och avancerad utrustning.

    När TED-curatorn Chris Anderson visade bilden av Linus Torvalds arbetsplats brast publiken ut i skratt.

    På scenen: ett helt vanligt rum. Ett skrivbord, en suddigt synlig dator, beige väggar i en ljusgrön färg som enligt Torvalds ofta används på mentalsjukhus. Under skrivbordet tronar ett gåband.

    ”Det är det mest intressanta i mitt kontor,” säger han, ”och jag använder det inte ens längre.”

    Den mannen – som sitter i morgonrock och jobbar i tystnad – styr utvecklingen av ett operativsystem som driver allt från superdatorer till Android-telefoner och internetservrar. En och en halv miljard aktiva Android-enheter, enligt Torvalds själv.

    Hur hamnade vi här? Hur blev en ensam ingenjör i tystnaden arkitekten bakom någonting som förändrade allt?

    I början var det bara ett sidoprojekt

    När Torvalds 1991 som 21-årig student i Helsingfors började skriva Linux-kärnan, var det inte för att leda ett globalt rörelse – utan för att ha roligt.

    ”Jag startade inte Linux som ett samarbetsprojekt. Det var ett av många projekt jag gjorde åt mig själv. Jag behövde resultatet – och jag älskade att programmera.”

    Han hade ingen plan, ingen vision, inget kommersiellt mål. Han delade det efter ett halvår, mest med orden: ”Kolla vad jag byggt! Kommentera gärna.”

    Det var inte ens ”öppen källkod” i modern bemärkelse.

    Men han fick svar.

    Folk började testa. Komma med idéer. Sen kod.

    ”Innan någon ens skickade kod hade jag mitt ’wow’-ögonblick: folk tittar på min kod – och ger mig idéer!”

    Samma man som erkänner att han ”egentligen inte tycker om andra människor” beskriver det här som något av det största han varit med om.

    Envisheten – mer än intelligensen – var nyckeln

    När Chris Anderson frågar om Torvalds var ”barn-geniet, skolans stjärna eller mega-nörden”, tvekar han inte.

    ”Jag var typisk nörd. Jag var mer intresserad av Rubiks kub än av min bror.”

    Hans syster brukade förbereda honom på familjeträffar: ”Okej, den där heter så, den där jobbar med det…” för att underlätta det sociala samspelet.

    Inte exceptionellt smart, enligt honom själv. Men något annat utmärkte honom:

    ”Jag kan inte släppa saker.”

    Han stannar kvar. I ett problem. I ett projekt. I ett mönster.

    Och det är exakt därför Linux fungerar.

    Kodens skönhet: när specialfall försvinner

    Torvalds visar i intervjun två varianter på en enkel datastruktur – en länkad lista. Den ena har en if-sats i slutet. Den andra saknar den.

    Funktionen är densamma. Skillnaden? Den ena kräver ett specialfall. Den andra behandlar alla fall lika.

    ”God smak handlar om att se mönstret och skriva om det så specialfallen försvinner och blir normalfallet.”

    Det här är populärvetenskapens kärna: den eleganta förenklingen. Någon som ser det andra inte ser – men inte för att de är visionära. Utan för att de vägrar ge sig tills det sitter perfekt.

    Git – skapat för att han inte ville hantera tusentals människor

    När Linux växte till tusentals utvecklare behövdes versionshantering. Existerande verktyg räckte inte.

    ”Jag hatade CVS av hela mitt hjärta.”

    Han kunde inte effektivt skala sin arbetsmetod till tusentals bidragsgivare.

    Så han byggde Git.

    ”Git är mitt andra stora projekt – skapat åt mig för att hantera mitt första.”

    Idag är Git standardsystemet för nästan all mjukvaruutveckling globalt.

    ”Jag är ingen visionär. Jag är ingenjör.”

    Torvalds erkänner att han känner sig obekväm på TED.

    ”Här pratar alla om visioner. Jag har ingen femårsplan. Jag tittar på marken och fixar hålet i vägen innan jag ramlar ner i det.”

    Världen behöver drömmare, säger han – men han hör inte till dem. Han är mer som Edison än Tesla.

    Edison beskylldes ofta för att vara tråkig. Tesla var idésprutan. Men vem förändrade världen mest?

    ”Jag tror jag är mer som Edison. Geni är en procent inspiration och 99 procent hårt arbete.”

    Öppen källkod – varför det fungerar i tekniken (men kanske inte i politiken)

    Torvalds tror öppen källkod fungerade så bra för mjukvara eftersom kod är binär:

    ”Kod fungerar – eller fungerar inte. Det ger mindre utrymme för dispyter.”

    Han är skeptisk till öppna system i politik, där verkligheten sällan är svartvit. Däremot ser han en återkomst av öppenhet inom forskning – via öppna databaser, arXiv och Wikipedia.

    ”Blir du arg när Google tjänar miljarder på Linux?”

    Det korta svaret: Nej.

    ”Utan att släppa taget hade Linux aldrig blivit vad det är. Och jag klarar mig bra.”

    Han har offrat viss anonymitet och tvingats hålla föredrag (trots att han ogillar det). Men han ångrar inte sitt beslut.

    Så vad lär vi oss av Linus Torvalds?

    Att du inte måste vilja förändra världen för att göra det.

    Ibland räcker det att:

    • älska det du gör,
    • vara envis nog att aldrig släppa taget,
    • se elegans där andra ser komplexitet,
    • och inte distraheras av visioner när det finns ett hål framför fötterna.

    Torvalds sitter fortfarande i sin tystnad. Ibland med en katt i knät. Hörandes spinnandet, inte fläktarna.

    ”Jag tittar inte på stjärnorna.
    Jag lagar hålet i vägen framför mig.”

    Och genom att göra just det – med extrem envishet, teknisk klarhet och nästan total ignorans för vad världen tycker – blev Linus Torvalds en av de mest inflytelserika människorna i den digitala tidsåldern.

    Publicerad i teknik & vetenskap — baserad på TED-intervju med Linus Torvalds

    Fakta: Linus Torvalds – ingenjören som förändrade världen

    • Namn: Linus Benedict Torvalds
    • Född: 28 december 1969, Helsingfors, Finland
    • Känd för: Skapare av Linux-kärnan (1991) och Git (2005)
    • Linux i världen: Driver majoriteten av världens servrar, superdatorer, molnplattformar och alla Android-enheter.
    • Git i världen: Standardverktyget för versionshantering av kod – används av utvecklare och företag globalt.
    • Påverkan: Har möjliggjort öppen källkod i industriell skala och förändrat hur mjukvara utvecklas, delas och förbättras.
    • Roll: Tekniskt ledarskap snarare än chefskap – känd för fokus på kodkvalitet, enkelhet och ”god smak” i design.
    • Filosofi: Ser sig inte som visionär, utan som ingenjör som löser konkreta problem steg för steg – ”fixar hålet i vägen framför sig”.
    , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds presenterar första testversionen av Linux 6.18

    Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 6.18 – nästa stora uppdatering av världens mest använda öppna operativsystem. Den nya kärnan bjuder på snabbare filhantering, förbättrad säkerhet, utökat stöd för ny hårdvara och förberedelser för framtidens AI- och molnteknik. Om allt går enligt plan blir Linux 6.18 den nästa långtidssupportade versionen, med lansering i slutet av november eller början av december 2025.

    Den legendariske Linux-skaparen Linus Torvalds har nu släppt den första testversionen (så kallad Release Candidate) av nästa stora Linux-kärna – version 6.18. Den färdiga versionen väntas komma i slutet av november eller början av december 2025 och kan mycket väl bli nästa långtidssupportade (LTS) version, vilket betyder att den får uppdateringar och säkerhetsfixar under flera år framöver.

    Vad är Linux-kärnan?

    För den som inte är insatt: Linux-kärnan är själva hjärtat i operativsystemet Linux – den del som sköter kontakten mellan datorns hårdvara (processor, minne, hårddiskar osv.) och programmen som körs. När kärnan uppdateras betyder det ofta bättre stöd för ny hårdvara, högre prestanda och färre buggar.

    Vad är nytt i 6.18?

    Den nya versionen innehåller som vanligt hundratals små förbättringar, men här är några av de mest intressanta nyheterna:

    • Bättre filsystemstöd: Linux 6.18 får en uppdatering av filsystemet Btrfs, som bland annat gör det möjligt att hantera större blockstorlekar, vilket kan ge snabbare filhantering på vissa typer av diskar.
    • Nytt stöd för virtualisering: Kärnan kan nu köras som gäst i FreeBSD:s så kallade Bhyve-hypervisor – ett system som gör det möjligt att köra flera operativsystem samtidigt på samma dator.
    • Säkrare nätverk: Nytt stöd gör det möjligt att kryptera TCP-anslutningar direkt via AMD:s inbyggda säkerhetsfunktioner, vilket kan ge ett extra lager av skydd mot dataintrång.
    • Förbättrat stöd för AMD och Intel: Versionen lägger till stöd för nya AMD-processorer och två nya Intel “Alder Lake-S”-modeller. Det finns också en ny funktion som gör att AMD-system kan övervaka och justera bandbredd mellan olika delar av processorn mer effektivt.
    • Stöd för artificiell intelligens: En ny drivrutin för Rockchip NPUs (specialchip för AI-beräkningar) har lagts till.
    • Förbättrad säkerhet för virtuella maskiner: En ny funktion från AMD – kallad Secure AVIC – skyddar virtuella datorer från att utsättas för falska signaler från ett osäkert värdsystem.

    Utöver det här innehåller versionen mängder av mindre förbättringar i drivrutiner, dokumentation, och verktyg för utvecklare. Linus Torvalds själv säger att “allt ser ganska normalt ut” och att detta är en av de smidigare utvecklingsfaserna på länge.

    Hur går testningen till?

    När en ny version av Linux ska släppas, börjar Linus Torvalds alltid med en testperiod där flera så kallade Release Candidates (RC) publiceras. Dessa versioner är till för utvecklare och avancerade användare som vill testa och rapportera buggar. Den första, Linux 6.18-rc1, finns redan tillgänglig för nedladdning på Linus Torvalds egen Git-server och på den officiella webbplatsen kernel.org.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är en färdig version. Den är avsedd för testning, inte för användning på vanliga datorer.

    Vägen hit – och framåt

    Den föregående versionen, Linux 6.17, släpptes den 28 september 2025 och innehöll bland annat stöd för nya Intel- och AMD-funktioner samt förbättrat stöd för moderna videokodare som HEVC (H.265). Den används redan i flera Linux-distributioner som Ubuntu 25.10, Fedora 43 och Arch Linux.

    Version 6.16, som kom i juli, har däremot nu nått slutet av sin livscykel (EOL – End of Life), vilket betyder att den inte längre får säkerhetsuppdateringar. Linux-användare rekommenderas därför att gå vidare till nyare versioner.

    Sammanfattning

    Linux 6.18 markerar ännu ett steg framåt för världens mest använda öppna operativsystem – från superdatorer till mobiltelefoner, bilar och servrar. Om allt går enligt plan blir version 6.18 den nästa stora LTS-versionen, vilket gör den extra viktig för företag och organisationer som vill ha en stabil plattform att bygga på under lång tid framöver.

    Den färdiga versionen väntas den 30 november om allt går enligt plan, eller den 7 december om testperioden förlängs med en extra RC-version.

    Linux 6.18 — tekniska höjdpunkter

    • Btrfs: inledande stöd för blockstorlek > sidstorlek (prestanda/skalning).
    • Virtualisering: kärnan kan köras som gäst på FreeBSD bhyve.
    • LoongArch KVM: PTW-funktionsdetektion på ny hårdvara.
    • Nätverk/AMD: PSP-baserad kryptering av TCP-anslutningar.
    • EDAC: ny drivrutin för AMD VersalNET minneskontroller + A72 L1/L2-cachefel.
    • x86/Intel: stöd för två Alder Lake-S SoC:er.
    • AMD QoS: tilldelning av bandbredds-räknare (RMIDs) per resurs.
    • AMDGPU: CRIU-stöd för gem-objekt (checkpoint/restore).
    • AI/Acceleratorer: Rocket Accel-drivrutin för Rockchip NPU:er.
    • Gäst-säkerhet: AMD Secure AVIC för skydd mot illasinnad interrupt-injektion.
    RC1: 12 okt 2025 • Planerad final: 30 nov 2025 (ev. 7 dec vid en extra RC) • Möjlig LTS: Ja
    Kort status

    ~50% av ändringarna är drivrutiner; övrigt: VFS/filsystem, arkitektur-uppdateringar (många devicetree-ändringar), verktyg, Rust-stöd m.m.

    Obs: RC-versioner är avsedda för test, inte produktion.

    , , , , , , , , ,

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15.

    MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien. Operativsystemet, skapat av Andrew Tanenbaum 1987, blev inte bara en pedagogisk plattform utan också den gnista som inspirerade Linus Torvalds att börja bygga Linux. På sätt och vis kan man säga att om Torvalds är Linux pappa, så är Tanenbaum dess farfar.

    Senare i september kommer Tanenbaum, numera 81 år och professor emeritus vid Vrije Universiteit i Amsterdam, att intervjuas på scen under den stora open source-konferensen Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige är det kanske för långt bort för ett spontant besök – men det gör inget, för intervjun livestreamas gratis.

    Gratis och på engelska

    Nerdearla är i grunden en spanskspråkig konferens, men just intervjun med Tanenbaum hålls på engelska. Precis som hela konferensen är även sändningen fri att följa online. Det enda som krävs är en registrering.

    Intervjun inleder konferensen lördagen den 27 september klockan 10 lokal tid i Buenos Aires. Det motsvarar klockan 15 svensk tid – en perfekt eftermiddagsstart för den som vill höra en av datorvärldens mest inflytelserika personer berätta om sitt arbete och sin syn på öppen källkod.

    Nerdearla växer i världen

    Nerdearla startade i Argentina men har vuxit till ett av Latinamerikas största evenemang inom öppen källkod. På senare tid har det även hållits i Mexiko och i november tar man steget till Europa med en konferens i Madrid.

    Tidigare har arrangören lyckats få stora namn på scen, bland annat WordPress-grundaren Matt Mullenweg. I Buenos Aires är det Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba och ansvarig för universitetets superdatorcenter, som håller i samtalet med Tanenbaum.

    Varför är Tanenbaum viktig?

    För oss Linuxanvändare är det svårt att överskatta hans roll. När han utvecklade MINIX var målet att ge studenter en fri och pedagogisk Unix-klon, som kunde köras på vanliga hemdatorer. Det blev startskottet för Linus Torvalds, som via en mailinglista för MINIX-användare presenterade sitt eget hobbyprojekt – Linux. Resten är, som man säger, historia.

    Intervjun kommer att inleda konferensen lördagen den 27 september klockan 15 svensk tid. Även om livestreamen är gratis måste du registrera dig.

    Faktaruta: MINIX

    • Skapare: Andrew S. Tanenbaum
    • Första version: 1987
    • Typ: Unix-liknande operativsystem med mikrokärna
    • Syfte: Undervisning och forskning i operativsystem
    • Känd påverkan: Inspirerade Linus Torvalds att starta Linux (1991)
    • Licens (MINIX 3): BSD-liknande
    • Plattformar: Ursprungligen x86; används ofta i undervisning och som forskningsplattform
    • Arkitektur: Drivrutiner och tjänster körs i användarrymden för högre robusthet

    Tips: MINIX 3 fokuserar på tillförlitlighet och självläkning av systemtjänster – en kontrast mot monolitiska kärnor.

    , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds markerar Bcachefs som externt underhållet – framtiden för filsystemet osäker

    Torvalds degraderar Bcachefs till ”externt underhållet” — ett tydligt tecken på bristande förtroende för projektets väg framåt. Användare påverkas inte akut, men frånvaron av nya godkända ändringar gör filsystemets långsiktiga roll i Linux ekosystem oklar.

    Efter månader av osäkerhet kring filsystemet Bcachefs har Linux skapare Linus Torvalds nu gjort sitt ställningstagande tydligt. I samband med Linux 6.17 stoppades nya uppdateringar av Bcachefs från att tas in i kärnan. Nu bekräftas beslutet i och med att Bcachefs i underhållarfilen flyttats från kategorin ”stödd” till ”externt underhållet”.

    Ett nytt filsystem med ambitioner

    Bcachefs introducerades som ett modernt filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4 med avancerade funktioner från ZFS och Btrfs, exempelvis checksummor, snapshotstöd och komprimering. Under flera år pågick en intensiv utveckling, och i slutet av 2023 accepterades koden till slut i Linux huvudkärna – något som länge betraktades som en stor framgång för projektet.

    Konflikt om utvecklingen

    Men resan därefter blev snabbt krokig. Torvalds uttryckte återkommande frustration över hur underhållet och kommunikationen kring Bcachefs sköttes. I början av 2025 flaggade han för att han inte längre hade förtroende för projektets framtid inom Linuxkärnan. Detta ledde till att inga nya patchar togs emot inför version 6.17.

    Genom att nu formellt ändra statusen till ”externt underhållet” markerar Torvalds att ansvaret helt flyttats utanför huvudprojektet. Det betyder att vidare utveckling måste ske i separat regi, utan direkt stöd från Linuxkärnans ledning.

    Koden finns kvar – men utvecklingen fryser

    För användare som redan kör Bcachefs innebär beslutet inte någon omedelbar katastrof. Koden finns kvar i kärnan, vilket minimerar risken för att befintliga system slutar fungera. Samtidigt står det klart att nya förbättringar eller buggfixar inte kommer att godtas av Torvalds inom överskådlig tid.

    Osäker framtid

    Vad som händer med Bcachefs framöver är oklart. Att ett filsystem tappar stöd från kärnans ledning innebär i praktiken att dess långsiktiga framtid hänger på om externa utvecklare kan och vill fortsätta arbetet. För användarna återstår frågan om det är värt att satsa på Bcachefs – eller om det är säkrare att välja mer etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.

    Fakta: Bcachefs – snabb överblick
    • Status: Markerat som externt underhållet i Linuxkärnans underhållarfil.
    • Konsekvens: Koden ligger kvar i mainline för kompatibilitet, men nya pull requests för Bcachefs väntas inte godtas inom kort.
    • Vad Bcachefs erbjuder: Checksummor, snapshotstöd och komprimering – med sikte på prestanda i klass med ext4.
    • För användare just nu: Inga omedelbara avbrott för befintliga system. För nya deployment: överväg etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.
    • Vidare utveckling: Förväntas ske utanför Linuxkärnans huvudprojekt; följ projektets uppströmskanaler.
    _
    , , , , , , , , , , ,

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning 
    Hej alla där ute som använder Minix –
Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).

Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂

Linus

PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

    Happy 34th Birthday, Linux!

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.

    Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.

    Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.

    – Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.

    Nyheter i Linux 6.17

    Bland de mest intressanta förbättringarna finns:

    Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.

    Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.

    Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.

    IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.

    Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.

    AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.

    Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.

    När släpps den färdiga versionen?

    Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.

    Linux 6.17 i korthet

    Changelog (tekniskt) Vad det betyder för dig
    Filsystem
    – Förbättrad prestanda i Btrfs
    – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering    		 Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
    Hårdvarustöd
    – Stöd för Intel Wildcat Lake
    – Stöd för AMD HFI
    – Stöd för Arms BRBE    		 Linux fungerar bättre på ny hårdvara.
    Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
    Nätverk
    – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding    		 Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
    Övrigt
    – Uppdaterade drivrutiner
    – Förbättrad dokumentation
    – Förbättringar i nätverk & filsystem    		 Stabilare system, bättre hårdvarustöd och en mer pålitlig upplevelse.
    █
    Linus Torvalds Announces First Linux Kernel 6.17 Release Candidate
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux 6.17 RC1 är här – första testversionen släppt av Linus Torvalds

    Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen.

    Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt kommer nya RC-versioner att publiceras varje söndag fram till slutversionen, som väntas om cirka två månader.

    Tidig – eller sen – release beroende på perspektiv

    Torvalds, som befann sig i Finland när han skar releasegrenen, konstaterade att tidpunkten för RC1 kan uppfattas som både tidigare och senare än vanligt.
    – Det är söndag morgon hemma i min vanliga tidszon, men nästan söndag kväll här i Finland. Jag valde att lägga mig någonstans mitt emellan min vanliga “tidig söndagseftermiddag”-plan, förklarar han.

    På grund av resor såg Torvalds till att göra huvuddelen av arbetet under den första veckan. Det visade sig vara en lyckad strategi, eftersom de sena ändringsförslagen (“stragglers”) blev hanterbara även på resande fot – även om de möttes av en något mer irriterad Linus än vanligt, enligt honom själv.

    Hälsosamt utvecklingsfönster

    Trots resorna beskriver Torvalds merge-fönstret som “ganska hälsosamt” och statistiken ligger på normala nivåer både vad gäller patchstorlek och antal commits. Som vanligt är antalet ändringar så pass stort att Torvalds endast publicerar en sammanfattad mergelog – en översikt “från 10 000 fots höjd” över utvecklingsprocessen.

    Nyheter i Linux 6.17

    Den kommande Linux 6.17-kärnan bjuder på en rad förbättringar:

    • Btrfs-förbättringar – prestandaförbättringar och optimeringar för filsystemet.
    • Intel Wildcat Lake-stöd – utökad kompatibilitet med Intels hårdvara.
    • Arm BRBE-stöd – stöd för Arm:s Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6-förbättringar – nytt force_forwarding sysctl för att möjliggöra vidarebefordran per gränssnitt.
    • EXT4-optimeringar – bättre skalbarhet för blockallokering.
    • AMD HFI-stöd – stöd för AMD:s Hardware Feedback Interface.

    Utöver detta tillkommer som vanligt nya och uppdaterade drivrutiner, förbättrad dokumentation, filsystem- och nätverksförbättringar samt många andra ändringar som stärker kärnans funktionalitet och hårdvarustöd.

    När släpps den slutliga versionen?

    Slutversionen av Linux 6.17 förväntas anlända i slutet av september eller början av oktober 2025. Om utvecklingen går smidigt och det endast behövs sju RC-versioner landar den 28 september. Skulle det krävas åtta RC-versioner sker lanseringen istället den 5 oktober.

    För den som vill testa redan nu finns Linux 6.17 RC1 att ladda ner via Linus Torvalds Git-träd eller från kernel.org. Men kom ihåg – detta är en förhandsversion och bör inte installeras på produktionssystem.

    RC1

    Linux 6.17-rc1 – första testversionen

    Släppt: 10 augusti 2025. Merge-fönstret stängt; veckovisa RC-släpp på söndagar till finalen om ~2 månader.
    Huvudnyheter
    • Btrfs: märkbara prestandaförbättringar; cache av free-space-bitmap m.m.
    • Intel Wildcat Lake: nytt stöd (bl.a. EDAC/in-band ECC).
    • Arm BRBE: stöd för Branch Record Buffer Extension.
    • IPv6: force_forwarding sysctl för per-gränssnitt-vidarebefordran.
    • EXT4: bättre skalbarhet i blockallokering.
    • AMD HFI: stöd för Hardware Feedback Interface.
    • Stora uppdateringar av drivrutiner, dokumentation, filsystem & nätverk.
    Status & tidslinje
    • Version: 6.17-rc1 (förhandsversion – ej för produktion)
    • Nästa steg: RC-släpp varje söndag
    • Final: förväntas 28 sep (7 RC) – eller 5 okt 2025 (8 RC)
    Att testa
    • Hämta källkod från kernel.org eller Torvalds git-träd.
    • Bygg i en testmiljö; rapportera regressions på LKML/bugzilla.
    • Undvik produktion; RC kan innehålla kända/nya problem.
    Ladda ner från kernel.org Läs release-mejlet på LKML
    Citat/summary: Linus Torvalds beskriver ett “hälsosamt” merge-fönster med normala siffror för patchstorlek och antal commits; RC1 släpptes något tidigare på dagen p.g.a. tidszoner/resor.

    Källa

    Linus Torvalds Announces First Linux Kernel 6.17 Release Candidate
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • Jellyfin Loses Project Leader and Core Team Member in Major Shake-Up
    Jellyfin faces a major leadership shake-up as its project leader and a core team member step down, raising questions about the project’s future direction. The post Jellyfin Loses Project Leader and Core Team Member in Major Shake-Up appeared first on Linux Today.
  • Cisco Antares: A New Family of Open Source, Inexpensive Compact Security AI Models
    Cisco Antares introduces a family of open-source, compact security AI models designed to deliver cost-efficient cybersecurity intelligence and automation. The post Cisco Antares: A New Family of Open Source, Inexpensive Compact Security AI Models appeared first on Linux Today.
  • Mozilla Thunderbird 153 Adds Native Thundermail Integration
    Mozilla Thunderbird 153 adds native Thundermail integration, bringing tighter support for Mozilla’s email service alongside other improvements and fixes. The post Mozilla Thunderbird 153 Adds Native Thundermail Integration appeared first on Linux Today.
  • Firefox’s Best Privacy Extension Is Becoming a Native Feature
    Firefox is turning a popular privacy extension capability into a native browser feature, giving users stronger built-in privacy without an add-on. The post Firefox’s Best Privacy Extension Is Becoming a Native Feature appeared first on Linux Today.
  • Apache Spark 4.2: Making Your Data AI‑Developer Friendly
    Apache Spark 4.2 introduces new capabilities designed to make data more accessible and AI-developer friendly, simplifying modern data and AI workflows. The post Apache Spark 4.2: Making Your Data AI‑Developer Friendly appeared first on Linux Today.
  • Canonical Launches the Enterprise Store for Ubuntu Pro Users
    Canonical launches the Enterprise Store for Ubuntu Pro users, providing organizations with centralized access to approved software and package management. The post Canonical Launches the Enterprise Store for Ubuntu Pro Users appeared first on Linux Today.
  • The Last MPEG-4 Visual Patent Has Expired, Freeing DivX and Xvid Worldwide
    The last MPEG-4 Visual patent has expired, making DivX and Xvid implementations patent-free worldwide and removing a long-standing licensing barrier. The post The Last MPEG-4 Visual Patent Has Expired, Freeing DivX and Xvid Worldwide appeared first on Linux Today.
  • Beelink EQi 304 Mini PC Review – Benchmarking
    Benchmarking the Beelink EQi 304 Mini PC reveals strong single-core performance, capable integrated graphics, and major gains over Intel N100 systems. The post Beelink EQi 304 Mini PC Review – Benchmarking appeared first on Linux Today.
  • VirtualBox 7.2.14 Adds Initial Support for Linux Kernel 7.2
    VirtualBox 7.2.14 adds initial support for kernel 7.2, alongside compatibility improvements and bug fixes for the virtualization platform. The post VirtualBox 7.2.14 Adds Initial Support for Linux Kernel 7.2 appeared first on Linux Today.
  • Pangolin 1.21 Tunneled Reverse Proxy Adds Direct LAN Connections
    Pangolin 1.21 adds direct LAN connections to its tunneled reverse proxy platform, improving local resource access, routing flexibility, and connectivity. The post Pangolin 1.21 Tunneled Reverse Proxy Adds Direct LAN Connections appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

Etikett: Linus Torvalds

  • Linux 7.3 närmar sig – första testversionen är släppt

    Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 7.3. Den kommande kärnan blir en ovanligt stor uppdatering med förbättrat stöd för moderna processorer, strömsparfunktioner och ARM-system. Om utvecklingen går enligt plan kan den färdiga versionen släppas den 18 eller 25 oktober 2026. Linuxkärnan är den del av ett Linux-system som arbetar närmast datorns hårdvara.…

  • Från hobbyprojekt till världens digitala ryggrad – Linux fyller 35 år

    Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter. När Linus Torvalds publicerade sitt…

  • AI hjälpte Linus Torvalds hitta Linuxbugg efter 18 omstarter

    Ett avrundningsfel på en enda kodrad gjorde delar av ett reserverat grafikminne tillgängligt för vanliga program. Resultatet blev skadade data och svart skärm. För att hitta orsaken tog Linus Torvalds hjälp av AI – men det krävdes 24 felsökningspatchar och 18 omstarter innan gåtan var löst. AI används i allt fler delar av programutvecklingen, och…

  • Linux 7.2 är här – smartare resursfördelning, bättre lagring och stöd för ny hårdvara

    Linux 7.2 har släppts. Den nya kärnan innehåller förbättringar för allt från processorer och grafikkort till filsystem, nätverk och säkerhet. För vanliga användare handlar uppdateringen främst om bättre prestanda, stabilare hårdvarustöd och en teknisk grund för kommande Linuxdistributioner. Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den bestämmer bland annat hur processorns…

  • Linus Torvalds: Från programmerare till utvecklingsledare

    Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv och beskriver sin roll som utvecklingsledare. Under Open Source Summit India 2026 berättade han om arbetet bakom Linuxkärnan, synen på AI och Rust samt varför föråldrad teknik ibland måste tas bort. Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv. I stället leder han utvecklingen av Linuxkärnan genom att granska…

  • Linux 7.2 tar första steget mot färdig version

    Linux 7.2 har tagit sitt första steg mot en färdig version. Linus Torvalds har släppt den första testversionen, Linux 7.2-rc1, som bland annat innehåller förbättrat stöd för ny grafik, modernare hårdvara, Rust i kärnan, nätverksförbättringar och uppdateringar för flera processorplattformar. Slutversionen väntas komma under andra halvan av augusti 2026. Linus Torvalds har nu meddelat att…

  • När Linux sätter gränser för vad som är en säkerhetsbugg

    När antalet AI-genererade sårbarhetsrapporter ökar vill Linuxprojektet dra en tydligare gräns mellan vanliga buggar och verkliga säkerhetshål. Linus Torvalds har nu slagit ihop ny dokumentation som förklarar när ett fel i Linuxkärnan ska behandlas som en säkerhetsbugg, hur rapporter bör skickas in och varför spekulativa AI-fynd inte får belasta säkerhetsteamet i onödan. Resultatet är en…

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara. Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den…

  • Linux 7.1 avvecklar stöd för 486-, 486SX- och AMD Elan-processorer

    I utvecklingsgrenen för Linux 7.1 har x86-koden uppdaterats så att stöd för processorfamiljerna M486, M486SX och AMD Elan tas bort. Ändringen innebär att kärnans lägsta praktiska målplattform för 32-bitars x86 höjs från 486-klass till 586-klass. För dagens användare får detta i stort sett inga praktiska konsekvenser, men tekniskt markerar beslutet ett tydligt steg i den…

  • Linux 7.0 är här – stabil Rust och smartare lagring

    Linuxvärlden tar ett steg in i en ny versionsserie när den första testversionen av Linux kernel 7.0 nu är ute. Bakom det nya huvudnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning – men däremot ett stabilt Rust-stöd, smartare filsystem och tekniska förbättringar som stärker säkerhet och prestanda inför framtiden. Den första testversionen av Linux kernel 7.0 har…

  • Linux 6.19 är här – stabil evolution och siktet inställt på 7.0

    Linux 6.19 markerar ännu ett steg i Linux-kärnans långsiktiga och stabila utveckling. Utan dramatiska förändringar men med en mängd tekniska förbättringar under ytan stärker den nya versionen prestanda, säkerhet och hårdvarustöd i allt från servrar och molnplattformar till inbyggda system och persondatorer. Samtidigt har Linus Torvalds bekräftat att nästa utgåva blir Linux 7.0 – inte…

  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari…

  • Linus möter Linus

    När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…

  • ”Jag ville bara lösa ett problem” – Linus Torvalds om Linux, Git och livet som envis ingenjör

    Han sitter ensam i ett ljuddämpat hemmakontor med ljusgröna väggar, en katt i knät och ett gåband han slutat använda – ändå är det härifrån en av världens viktigaste tekniska revolutioner har styrts. Utan storslagna visioner eller femårsplaner har den envisa ingenjören Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, förändrat hur internet fungerar, hur vi…

  • Linus Torvalds presenterar första testversionen av Linux 6.18

    Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 6.18 – nästa stora uppdatering av världens mest använda öppna operativsystem. Den nya kärnan bjuder på snabbare filhantering, förbättrad säkerhet, utökat stöd för ny hårdvara och förberedelser för framtidens AI- och molnteknik. Om allt går enligt plan blir Linux 6.18 den nästa långtidssupportade versionen, med lansering…

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15. MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien.…

  • Linus Torvalds markerar Bcachefs som externt underhållet – framtiden för filsystemet osäker

    Torvalds degraderar Bcachefs till ”externt underhållet” — ett tydligt tecken på bristande förtroende för projektets väg framåt. Användare påverkas inte akut, men frånvaron av nya godkända ändringar gör filsystemets långsiktiga roll i Linux ekosystem oklar. Efter månader av osäkerhet kring filsystemet Bcachefs har Linux skapare Linus Torvalds nu gjort sitt ställningstagande tydligt. I samband med…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…

  • Linux 6.17 RC1 är här – första testversionen släppt av Linus Torvalds

    Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen. Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt…