• 86Box 6.0 ger retrodatorn nytt liv

    86Box 6.0 är här med en stor uppdatering för alla som vill återuppleva den klassiska PC-eran. Den nya versionen bjuder på stöd för Windows på ARM64, bättre Linuxfunktioner, snabbspolning, fler emulerade datorer och omfattande förbättringar av ljud, grafik, lagring och användargränssnitt.

    Att starta en gammal DOS-dator, installera Windows 98 eller återuppleva tidiga Linuxdistributioner kräver inte längre att man har en dammig Pentiumburk stående i förrådet. Med 86Box går det att återskapa klassiska PC-miljöer direkt på en modern dator – och nu har emulatorn fått en av sina största uppdateringar hittills.

    86Box 6.0 är den senaste stabila versionen av den öppna x86-emulatorn som specialiserar sig på äldre IBM PC-kompatibla system. Till skillnad från moderna virtuella maskiner, som främst är byggda för att köra nya operativsystem effektivt, försöker 86Box efterlikna gammal hårdvara så detaljerat som möjligt. Det gör programmet särskilt intressant för retroentusiaster, spelare, samlare och alla som vill testa äldre programvara i en mer historiskt korrekt miljö.

    Med 86Box kan man bygga upp en virtuell dator som påminner om maskiner från 1980- och 1990-talet. Det kan handla om allt från tidiga IBM PC-system till senare datorer med PCI-buss, äldre grafikkort, ljudkort, nätverkskort, hårddiskkontroller, SCSI-adaptrar, diskettstationer, CD-ROM-enheter och annan tidstypisk hårdvara.

    Det betyder att användaren kan återskapa miljöer för MS-DOS, Windows 3.11, Windows 95, Windows 98, Windows 2000, OS/2, BeOS och tidiga Linuxdistributioner som Red Hat Linux, Mandrake Linux och Caldera OpenLinux. För den som vill köra gamla DOS-spel eller äldre Windowsprogram kan det ge en betydligt mer autentisk upplevelse än en vanlig virtuell maskin.

    Stöd för Windows på ARM

    En av de största nyheterna i 86Box 6.0 är stöd för Windows-datorer med ARM64-processorer. Det innebär att emulatorn nu kan köras på moderna Windows 11-maskiner med exempelvis Snapdragon- eller Nvidia N1-baserade processorer.

    För användare med vanliga Intel- eller AMD-baserade Windows-datorer gäller fortfarande den vanliga 64-bitarsversionen. ARM-versionen har än så länge några mindre begränsningar, eftersom vissa externa komponenter inte fungerar fullt ut där, men stödet är ändå ett viktigt steg. Det visar att retroemulering inte längre bara är något för traditionella PC-datorer, utan även för den nya generationens ARM-baserade Windowsmaskiner.

    Snabbspolning genom långsamma installationer

    Gamla operativsystem kan vara charmiga, men de är inte alltid snabba. Installationer av äldre Windowsversioner, drivrutiner eller program kan ta tid – särskilt när emulatorn försöker efterlikna originalhårdvarans hastighet.

    Därför är den nya snabbspolningsfunktionen en välkommen förbättring. Den tar bort hastighetsbegränsningen i emuleringen och gör att man kan hoppa snabbare genom sega installationssteg, långa uppstarter eller väntetider inne i äldre system.

    Även skärmbildshanteringen har förbättrats. 86Box 6.0 kan nu kopiera skärmbilder direkt till urklipp och ta råa skärmbilder utan skalning eller grafiska filter. Det är särskilt användbart för dokumentation, guider och jämförelser mellan olika gamla grafikkort och bildlägen.

    Viktiga nyheter för Linuxanvändare

    Linuxanvändare får flera förbättringar i den nya versionen. En irriterande krasch som kunde drabba AppImage-versionen på Wayland-system med Nvidia-drivrutiner har åtgärdats.

    Dessutom har 86Box 6.0 fått stöd för CD-ROM-passthrough på Linux, vilket gör det möjligt att använda riktiga optiska enheter från värdsystemet. Även fysiska diskettstationer stöds nu på Linuxvärdar, något som kan vara mycket intressant för den som arbetar med äldre disketter, arkivering eller retroprojekt.

    En annan teknisk förbättring är stöd för named pipe-baserad seriell passthrough på Linux. Det gör det lättare att koppla den emulerade maskinen till andra program eller verktyg via seriella anslutningar.

    Renare gränssnitt och bättre maskinhantering

    86Box 6.0 innehåller också en omfattande städning av användargränssnittet. Inställnings- och preferensfönstren har arbetats om, och tangentbordsgenvägar har flyttats från enskilda maskininställningar till ett mer centralt system i programmets globala inställningar.

    Bildskärmsinställningar har flyttats till displaysidan, och en ny textsökning gör det enklare att hitta rätt enhet i långa listor. Verktygsfältet har fått nya knappar för skärmbilder, och statusraden visar nu mer information om till exempel CD-ROM-enheter, kassettstatus och skrivskydd.

    Den inbyggda maskinhanteraren har också förbättrats. Det går snabbare att välja maskiner, sorteringen av datorer och enheter har blivit bättre och hanteringen av ogiltiga maskinnamn har förbättrats. Flera mindre fel i managerdelen har också rättats.

    Fler klassiska datorer och komponenter

    På emuleringssidan är nyheterna många. 86Box 6.0 lägger till och uppdaterar en lång rad maskiner från flera generationer: 808x, 286, 386, 486, 586 och 686-klassen.

    Bland nyheterna finns bland annat IBM Multistation 5550, Nixdorf 8810 M30, HP Brio 83xx, TriGem Como 440EX, MSI MS-6117, Intel Classic R/R Plus och Tandy 1000 RSX.

    Det här är inte bara namn i en lista. Varje maskintyp representerar en viss epok, en viss hårdvaruplattform och ibland också en ganska specifik uppsättning egenheter. För den som vill återskapa en viss sorts dator från 1990-talet är den typen av detaljrikedom en stor del av poängen med 86Box.

    Mer realistiska hårddiskar, SCSI och CD-ROM

    Den nya versionen lägger även till valfria hårddiskljud, vilket gör upplevelsen mer nostalgisk. För många som använde datorer under 1980- och 1990-talet var ljudet från en arbetande hårddisk en självklar del av datorupplevelsen.

    86Box 6.0 får dessutom emulering av SCSI-bandstationer, MFM- och RLL-hårddiskmodeller med hastighetsemulering, QLogic ISP1xxx PCI SCSI-kontroller samt stöd för CD-ROM-avbilder i Daemon Tools-formaten MDS v2 och MDX.

    Flera nya IDE- och CD-ROM-modeller har också lagts till. Samtidigt har utvecklarna rättat problem med VHD-hårddiskar på vissa värdsystem, Rock Ridge-rättigheter vid montering av CD-mappar på Linux och macOS, CD-ljud i vissa DOS-spel och kompatibilitetsproblem med äldre styrenheter och drivrutiner.

    Bättre ljud och grafik

    Retroemulering handlar inte bara om att operativsystemet ska starta. Ljud och grafik måste också bete sig som på äldre datorer, annars faller mycket av upplevelsen.

    I 86Box 6.0 har ljudstödet utökats med Analog Devices AD1816, och Aztech AZTPR16 har implementerats. Aztech-stödet har förbättrats generellt, och problem med Crystal CS423x-enheter och nyare Windowsdrivrutiner har rättats.

    Även grafiksidan har fått många korrigeringar. Det gäller bland annat ATI Mach64, S3 ViRGE, Voodoo, Vulkan-skärmbilder och 8514/A-kompatibelt beteende. För äldre spel och grafiska program kan sådana detaljer vara avgörande för att bilden ska visas korrekt.

    Äldre macOS-versioner lämnas bakom

    En viktig förändring är att 86Box 6.0 slutar stödja macOS High Sierra 10.13. Den nya lägstanivån är macOS 10.14 Mojave. Projektet meddelar dessutom att en framtida version kommer att höja kravet ytterligare till macOS 10.15 Catalina.

    På Linux anges Ubuntu 16.04, Debian 9.0 eller distributioner från 2016 och senare som minsta nivå. Det betyder att 86Box fortfarande fungerar på relativt gamla Linuxsystem, men att de allra äldsta plattformarna gradvis fasas ut.

    En stor uppdatering för retroentusiaster

    86Box 6.0 är en omfattande uppdatering som både breddar stödet för moderna värdsystem och fördjupar emuleringen av äldre PC-hårdvara. Stödet för Windows ARM64, förbättringarna för Linux, snabbspolningen, de nya maskinerna och de många korrigeringarna gör versionen särskilt intressant.

    För den som bara vill köra ett gammalt DOS-spel kan 86Box verka mer avancerat än nödvändigt. Men för den som vill återskapa en specifik dator, testa gamla drivrutiner, köra Windows 98 med tidstypisk hårdvara eller experimentera med tidiga Linuxsystem är 86Box ett av de mest ambitiösa projekten i sin kategori.

    86Box 6.0 visar att retro-PC:n fortfarande lever – inte som fysisk maskin under skrivbordet, utan som noggrant återskapad digital tidsmaskin.

    https://86box.net

    Faktaruta: 86Box 6.0

    Program: 86Box

    Version: 6.0

    Typ: Öppen x86-emulator för retro-PC-system

    Används för: Att köra äldre operativsystem, DOS-spel, klassiska Windowsprogram och retrodatormiljöer.

    Stödda system: MS-DOS, Windows 3.11, Windows 95, Windows 98, Windows 2000, OS/2, BeOS och tidiga Linuxdistributioner.

    Viktiga nyheter: Windows ARM64-stöd, snabbspolning, bättre Linuxstöd, nya emulerade maskiner, förbättrat ljud, grafik och lagring.

    Linuxnyheter: Fix för AppImage-krasch på Wayland med Nvidia, CD-ROM-passthrough, stöd för fysiska diskettenheter och named pipe-baserad seriell passthrough.

    macOS: Minimikravet höjs till macOS 10.14 Mojave.

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

Etikett: 386

  • 86Box 6.0 ger retrodatorn nytt liv

    86Box 6.0 är här med en stor uppdatering för alla som vill återuppleva den klassiska PC-eran. Den nya versionen bjuder på stöd för Windows på ARM64, bättre Linuxfunktioner, snabbspolning, fler emulerade datorer och omfattande förbättringar av ljud, grafik, lagring och användargränssnitt. Att starta en gammal DOS-dator, installera Windows 98 eller återuppleva tidiga Linuxdistributioner kräver inte…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…