• Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara.

    Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den första testversionen av nästa stora uppdatering, Linux 7.1.

    Linux är inte bara ett operativsystem för teknikentusiaster. Det finns i allt från webbservrar och superdatorer till Androidtelefoner, routrar, bilar och inbyggda system. Själva kärnan, alltså Linux-kerneln, fungerar som länken mellan hårdvaran och programmen som körs ovanpå.

    Nu har Linux-skaparen Linus Torvalds meddelat att Linux 7.1-rc1 är klar för testning. Förkortningen rc står för release candidate, ungefär kandidat till färdig version. Det betyder att de stora nyheterna i princip är på plats, men att utvecklare och testare nu ska leta efter buggar innan den skarpa versionen släpps.

    Vad är en Linux-kärna?

    Man kan tänka på Linux-kärnan som en trafikledare i datorn. När ett program vill läsa en fil, använda nätverket, visa grafik eller prata med ett USB-tillbehör är det kärnan som ser till att kommunikationen med hårdvaran fungerar.

    Därför kan även små förändringar i Linux-kärnan få stor betydelse. En ny version kan ge bättre batteritid, snabbare filhantering, stöd för ny hårdvara eller säkrare sätt att begränsa vad appar får göra.

    Nytt NTFS-stöd kan göra filhantering smidigare

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är ett nytt stöd för NTFS, filsystemet som länge har använts i Windows. Det är särskilt viktigt för användare som flyttar hårddiskar, SSD:er eller USB-minnen mellan Windows och Linux.

    Den nya implementationen ska ge bättre skrivstöd, högre stabilitet och modernare hantering av filer. I praktiken kan det betyda att Linux blir bättre på att läsa och skriva till Windows-formaterade enheter utan krångel.

    Det kommer även nya användarverktyg, kallade ntfsprogs-plus, som ska hjälpa till med hantering och underhåll av NTFS-volymer.

    Bättre strömhantering och mindre filfragmentering

    Linux 7.1 innehåller också förbättringar för strömhantering. Drivrutinerna amd-pstate och intel_idle får uppdateringar, vilket kan påverka hur effektivt datorer med AMD- och Intel-processorer använder energi.

    För vanliga användare kan sådana förbättringar i bästa fall märkas som lägre strömförbrukning, mindre värmeutveckling eller bättre batteritid på bärbara datorer.

    Även filsystemet exFAT, som ofta används på minneskort och externa lagringsenheter, får förbättringar. Det nya stödet för att förallokera kluster utan att först skriva nollor kan minska fragmentering och göra lagringen mer effektiv.

    Säkerhetssandlådor blir mer finmaskiga

    En annan nyhet gäller Landlock, en säkerhetsfunktion i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt. Man kan beskriva det som en sandlåda där ett program får leka, men bara inom vissa gränser.

    I Linux 7.1 byggs Landlock ut med nytt stöd för pathname-baserade Unix domain sockets. Det låter tekniskt, men handlar i grunden om att ge systemet bättre kontroll över hur program kommunicerar lokalt med varandra.

    Det är särskilt intressant för utvecklare av säkrare appar, containrar och isolerade miljöer.

    Mer stöd för USB, Thunderbolt och grafik

    Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna många förbättringar för hårdvara. I Linux 7.1 gäller det bland annat USB, Thunderbolt, ljud, nätverk och grafik.

    Grafikdrivrutinen AMDGPU får en stor uppdatering. Torvalds påpekar dock att den stora mängden kod delvis beror på en synkronisering av registerdefinitioner för AMD-grafik, vilket gör ändringen större på papperet än den kanske är i praktiken.

    Även Intels i915-drivrutin finns bland de delar som får förbättringar.

    Gammal hårdvara får lämna plats

    Samtidigt som ny hårdvara tillkommer börjar viss gammal kod fasas ut. Torvalds nämner bland annat arbetet med att ta bort stöd för i486, en processorarkitektur från början av 1990-talet.

    Det kan låta drastiskt, men i ett projekt som Linux är underhållsbördan viktig. Ju mer gammal och sällan använd kod som finns kvar, desto mer arbete krävs för att hålla allt säkert, testat och fungerande.

    Genom att rensa bort föråldrade delar kan utvecklarna lägga mer kraft på modern hårdvara och nya funktioner.

    Nu börjar den viktiga testperioden

    Linux 7.1-rc1 är inte tänkt för vanliga användare som bara vill ha en stabil dator. Det är en testversion för utvecklare, distributioner och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta problem.

    Torvalds beskriver utvecklingen som relativt normal, även om den här omgången är något åt det större hållet. Under merge-fönstret kom omkring 13 000 vanliga commits och ytterligare cirka 1 000 merge-commits in i projektet.

    Nu handlar arbetet om att stabilisera kärnan inför den slutliga lanseringen.

    Färdig version väntas i juni

    Om allt går enligt den vanliga rytmen väntas Linux 7.1 bli färdig under andra halvan av juni 2026. Med sju releasekandidater kan slutversionen komma den 14 juni. Behövs en åttonde testversion pekar det snarare mot 21 juni.

    Fram till dess väntas nya testversioner släppas varje söndag.

    För de flesta användare kommer Linux 7.1 senare att dyka upp via deras Linuxdistribution, till exempel Fedora, Arch, openSUSE, Ubuntu-baserade system eller serverplattformar. Men för Linuxvärlden markerar rc1-versionen startskottet för den fas där nästa stora kärna går från ny funktionalitet till färdig produkt.

    Teknisk faktaruta: Linux Kernel 7.1 RC1

    Version: Linux Kernel 7.1 RC1

    Status: Första releasekandidat för offentlig testning

    Utvecklare: Linus Torvalds och Linux-kernelcommunityt

    Viktiga nyheter: Ny NTFS-implementation, förbättrad strömhantering, uppdaterade grafikdrivrutiner och förbättrat stöd för USB och Thunderbolt

    Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem

    Förväntad slutversion: Andra halvan av juni 2026

  • När ska gammal teknik få vila?

    När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle.

    Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång, kopplar upp sig via ett tidigt nätverkskort och blir en liten kugge i ett större system. Förvånande nog lever många sådana system fortfarande – inte hemma hos folk, men i fabriker, industrimaskiner och specialiserade miljöer.

    Nu står dessa reliker i centrum för en modern diskussion: ska deras stöd finnas kvar i Linuxkärnan?

    Vad handlar det om?

    Utvecklare inom Linux överväger att ta bort stöd för ett antal mycket gamla Ethernet-drivrutiner, alltså programkod som gör att operativsystemet kan kommunicera med nätverkskort.

    Det rör sig om hårdvara från tidigt 1990-tal till början av 2000-talet. Tekniken bygger på standarder som ISA och PCMCIA, föregångare till dagens expansionskort och laptop-portar. Bland tillverkarna finns 3Com, AMD och Xircom.

    Totalt handlar det om 18 drivrutiner och omkring 27 000 rader kod.

    Varför ta bort dem?

    Vid första anblick kan det låta hårt. Varför inte bara låta gammal kod ligga kvar?

    Problemet är att även gammal kod kräver underhåll. Moderna verktyg, inklusive AI-baserad analys, hittar fler fel än tidigare. De gamla drivrutinerna innehåller buggar, kan vara svåra att förstå och saknar ofta aktiva utvecklare. Att rätta felen kräver tid, och den tiden måste tas från annat arbete.

    Dessutom är Linuxkärnan redan mycket stor. Ju mer kod som finns kvar, desto svårare blir det att utveckla nytt och desto större blir risken för konflikter och problem. Att rensa bort gammalt kan därför gynna majoriteten av användarna.

    Men används de fortfarande?

    Ja, och det är här frågan blir mer komplicerad.

    Trots sin ålder används vissa av dessa nätverkskort fortfarande i industridatorer, inbyggda system och specialmaskiner som uppdateras mycket sällan.

    I diskussionen kom ett konkret exempel fram: flera hundra industridatorer använder fortfarande ett visst 3Com-kort och kör ändå moderna Linuxkärnor.

    Därmed handlar det inte längre om helt död teknik, utan om verkliga system som fortfarande används i skarpa miljöer.

    Varför lever så gammal teknik kvar?

    Det korta svaret är stabilitet.

    I industrin är det ofta viktigare att något fungerar pålitligt, är vältestat och inte förändras, än att det är nytt. Att byta ut hårdvara kan innebära stora kostnader, produktionsstopp och nya certifieringar.

    Därför kan teknik som är 30 år gammal fortfarande vara i drift.

    En större fråga än bara drivrutiner

    Diskussionen handlar egentligen om något större: hur länge mjukvara ska fortsätta stödja gammal hårdvara.

    Det finns två tydliga perspektiv. Det ena är att rensa bort gammal kod för att få en enklare kodbas, bättre säkerhet och snabbare utveckling. Det andra är att bevara kompatibilitet för långlivade system inom industri, forskning och andra specialområden.

    Linux har länge varit känt för att stödja gammal hårdvara ovanligt länge. Just därför väcker sådana här förslag starka reaktioner.

    Vad händer nu?

    Än så länge har inget tagits bort. Det handlar fortfarande om ett förslag.

    Utvecklarna har dessutom delat upp förändringen så att varje drivrutin behandlas separat. Det betyder att enskilda drivrutiner kan återställas om det visar sig att de fortfarande behövs och någon är villig att underhålla dem.

    Det visar också hur öppen källkod fungerar i praktiken: beslut växer fram genom diskussion, invändningar och kompromisser.

    Varför spelar detta roll?

    För de flesta vanliga Linuxanvändare betyder det sannolikt ingenting alls. Moderna stationära datorer, bärbara datorer och servrar påverkas inte.

    Men i ett större perspektiv handlar frågan om balansen mellan innovation och bakåtkompatibilitet. Det är också en påminnelse om att gammal teknik inte alltid är obsolet bara för att den är gammal.

    Slutsats

    Det här är mer än en teknisk städning. Det är en fråga om hur vi ser på teknikens livslängd.

    Ska Linux bära med sig historien så länge som möjligt, eller ibland välja att gå vidare?

    Det finns inget enkelt svar. Men just därför är debatten så intressant.

    https://lore.kernel.org/lkml/20260421-v7-0-0-net-next-driver-removal-v1-v1-0-69517c689d1f@lunn.ch

    Teknisk fakta

    Ämne: Förslag om att ta bort äldre Ethernet-drivrutiner ur Linuxkärnan

    Antal drivrutiner: 18

    Berörd hårdvara: ISA- och PCMCIA-baserade nätverkskort

    Tidsperiod för hårdvaran: cirka tidigt 1990-tal till tidigt 2000-tal

    Exempel på tillverkare: 3Com, AMD, Xircom, SMSC, Cirrus och Fujitsu

    Exempel på drivrutiner: 3c509, 3c515, 3c574, 3c589, 3c59x

    Omfattning av förslaget: cirka 27 600 rader kod i 40 filer

    Skäl till förslaget: ökande underhållsbehov, fler buggrapporter och osäker faktisk användning

    Invändning: vissa äldre 3Com-kort uppges fortfarande användas i hundratals industridatorer

    Status: inget har tagits bort ännu, det är fortfarande ett förslag

  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux.

    Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple Silicon – har länge varit en teknisk utmaning. Med Linux-kärna 6.18 visar Asahi Linux-projektet dock att avståndet snabbt minskar. I sin senaste utvecklarrapport beskriver projektet tydliga framsteg inom allt från sensorer och ljud till USB-C och installation på Mac-datorer.

    Djupare integration med Apples hjärta: SMC

    En av de viktigaste pusselbitarna är Apples System Management Controller (SMC), en central komponent som övervakar temperaturer, spänningar, batteri, strömknappar och andra hårdvarunära funktioner. Den grundläggande SMC-drivrutinen integrerades tidigare i Linux-kärnan, och fokus har nu flyttats till att få in dess olika deldrivrutiner på ett sätt som passar Linux befintliga subsystem.

    Drivrutinen för hårdvaruövervakning är redan accepterad för Linux 6.19. Den gör det möjligt att läsa av spänning, ström, temperatur och effekt via standardgränssnittet hwmon, vilket innebär att vanliga Linux-verktyg kan användas även på Apple Silicon.

    Även realtidsklockan, som också hanteras via SMC, är på väg in i 6.19. Kvar att färdigställa är bland annat stöd för strömknapp och lockdetektering samt batteri- och strömförsörjningsdrivrutiner. Det sistnämnda kräver extra arbete på grund av firmware-ändringar som Apple infört i macOS 26.

    USB-C närmar sig full funktionalitet

    USB-C har länge varit ett problemområde för Linux på Apple Silicon, men här har viktiga framsteg gjorts. Förändringar i drivrutinerna för Synopsys USB-kontroller och Texas Instruments USB Power Delivery-kretsar har nu slagits ihop uppströms i Linux.

    Detta utgör grunden för korrekt USB 3-stöd via USB-C-portarna, något som tidigare saknats. Den sista större komponenten är Apples egen Type-C PHY-drivrutin, som ansvarar för den fysiska signaleringen, protokollförhandling och hur signaler leds mellan olika kontrollers. Den är fortfarande under granskning, men när den väl godkänns öppnas dörren för full USB-C-funktionalitet.

    Ett genombrott för ljud på M2 Pro och M2 Max

    Ett särskilt uppmärksammat framsteg gäller ljudinspelning, framför allt mikrofoner på MacBook-modeller med M2 Pro och M2 Max. Trots att dessa maskiner är tekniskt nära besläktade med tidigare modeller hade mikrofonerna inte fungerat under Linux.

    Efter omfattande felsökning hittade Asahi-utvecklarna orsaken: ett felaktigt definierat IOMMU-adressintervall i Linux enhetsträd, vilket ledde till misslyckade DMA-överföringar. När den problematiska inställningen togs bort började mikrofonerna fungera igen.

    Även om ytterligare förbättringar återstår innebär detta att användare redan nu kan dra nytta av fungerande ljudinspelning på system som tidigare saknat stöd.

    En smidigare installation i sikte

    Utöver kärnutvecklingen arbetar Asahi Linux även med att förbättra installationsprocessen. Dagens diskavbildningsbaserade installationer är medvetet försiktiga för att inte skada Apples komplexa diskstruktur, men de begränsar möjligheten till exempelvis full diskkryptering och egna filsystem.

    För att lösa detta samarbetar Asahi-utvecklarna med teamet bakom Anaconda-installationsprogrammet. Målet är att dölja Apple-specifika systempartitioner så att automatiska partitioneringsverktyg inte rör dem. När dessa förändringar når stabila versioner kommer Linux att kunna installeras säkert från live-media, enbart i det utrymme som Asahi-installern förberett.

    Parallellt pågår arbete tillsammans med KDE-projektet, där den nya Plasma Setup-applikationen på sikt kan ersätta den nuvarande Calamares-baserade förstastartsupplevelsen.

    Linux på Mac – från experiment till vardag

    Med Linux-kärna 6.18 och fortsatt arbete inför 6.19 visar Asahi Linux att stödet för Apple Silicon snabbt mognar. Sensorer, ljud, USB-C och installation blir steg för steg mer likt det man förväntar sig av en vanlig Linux-plattform.

    Även om en del arbete återstår är riktningen tydlig: Apples hårdvara håller på att bli ett fullt realistiskt och vardagligt alternativ för Linux-användare.

    https://asahilinux.org

    Fakta: Asahi Linux
    Asahi Linux är ett communitydrivet projekt som utvecklar Linux-stöd för Apples Apple Silicon-datorer (M1, M2, m.fl.). Målet är stabilt, uppströmsstöd i Linux-kärnan så att funktioner som grafik, ljud, USB-C, sensorer och strömhantering fungerar utan specialpatchar.
    • Fokus: drivrutiner, firmware-integration och installation på Apple Silicon
    • Strategi: upstream först – få in stöd i officiella Linux-kärnan
    • Resultat: successivt bättre hårdvarustöd per kernel-version och distribution
    • För vem? Mac-användare som vill köra Linux på Apple Silicon med så komplett hårdvarustöd som möjligt
  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.


    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk)bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPRbra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning)varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USBbra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD är ett UNIX-liknande operativsystem känd för sin säkerhetsfokus. Det är öppen källkod och utvecklas av ett globalt volontärteam. Operativsystemet inkluderar en rad säkerhetsfunktioner som adresserar minneskorruption och säkerhetsluckor proaktivt. OpenBSD används ofta i servrar och säkerhetskritiska system.

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet.

    Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö.

    Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:
    Den nya versionen introducerar möjligheten att kryptera rotpartitionen under installationsprocessen, vilket förstärker skyddet av känslig data. Pinsyscalls, ett nytt systemanrop, tillåter mer detaljerad kontroll över systemanrop, vilket bidrar till ökad systemintegritet och minskade säkerhetsrisker.

    För att ytterligare säkra systemet har stödet för indirekta systemanrop via funktionen syscall tagits bort. Denna åtgärd, tillsammans med pinsyscalls, förbättrar säkerheten genom att begränsa tillgången till systemanrop och förhindra potentiella attacker.

    På hårdvarusidan, specifikt för ARM64-system, inkluderar nu OpenBSD stöd för pekareautentisering (PAC) och identifiering av målbranch (BTI), vilket skyddar mot attacker som korrumperar minnet. Stödet för IPv6 på ppp-nätverksgränssnitt utökas också, vilket förbättrar anslutningsmöjligheter och kompatibilitet.

    OpenBSD 7.5 har också förbättrat paketfiltreringen i pf-brandväggen, vilket ger bättre prestanda på flerkärniga system och ökad insyn i nätverkstrafiken. Netstat-verktyget har uppdaterats för att visa mer detaljerad statistik om effektiviteten i ruttcache, vilket ger användarna värdefulla insikter för att optimera nätverksprestanda och säkerhetsinställningar.

    Virtualiseringsstacken i VMM-hypervisorn har uppgraderats med flertrådstöd och förbättrad stabilitet på Intel VMX-baserade system, vilket förbättrar både tillförlitligheten och prestandan i virtualiserade miljöer.

    Vidare har OpenBSD 7.5 utökat sitt stöd för hårdvara och introducerat nya drivrutiner, vilket säkerställer bättre kompatibilitet med ett brett urval av enheter, från Apples bildkontroller till Qualcomms trådlösa chips.

    Användarna kan nu njuta av en uppdaterad skrivbordsmiljö med KDE Plasma 5.27, som erbjuder förbättrad användarupplevelse och de senaste funktionerna från KDE:s ekosystem.

    Slutligen har viktiga programvarukomponenter som LibreSSL och OpenSSH fått uppdateringar för att garantera de senaste säkerhetsförbättringarna och prestandaoptimeringarna. Det omfattande biblioteket av tredjepartsapplikationer har också uppdaterats, vilket ger tillgång till de senaste versionerna av populära programvarupaket.

    Här är en kort sammanfattning av några viktiga uppdaterade program och paket i denna version:

    • Asterisk, Audacity, CMake, Chromium, FFmpeg, Firefox
    • GCC, GHC, GNOME, Go, JDK, Krita
    • LLVM/Clang, LibreOffice, Lua, MariaDB, Mono
    • Mutt, NeoMutt, Node.js, OCaml, OpenLDAP
    • PHP, PostgreSQL, Python, Qt, R, Ruby
    • Rust, SQLite, Shotcut, Sudo, Suricata
    • Tcl/Tk, TeX Live, Thunderbird, Vim, Neovim, Xfce

    https://www.openbsd.org/faq/faq4.html#Download

    OpenBSD sidan i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD 7.5

    Översikt: OpenBSD är ett UNIX-liknande, fritt och öppet operativsystem som utvecklas av ett globalt volontärteam. Fokus ligger på säkerhet, korrekthet och enkelhet. Vanligt i servrar och säkerhetskritiska miljöer.

    Säkerhetsnyheter i 7.5:

    • Krypterad rotpartition direkt i installationen för starkare dataskydd.
    • pinsyscalls: finmaskig kontroll av systemanrop.
    • Borttaget stöd för indirekta systemanrop via syscall() för att minska angreppsytan.

    Arkitektur & nätverk:

    • ARM64: stöd för PAC (Pointer Authentication) och BTI (Branch Target Identification) mot minneskorruptionsattacker.
    • IPv6 på ppp-gränssnitt utökat för bättre uppkoppling.
    • pf-brandväggen: förbättrad paketfiltrering för flerkärniga system.
    • netstat: mer detaljerad statistik för ruttcache/effektivitet.

    Virtualisering:

    • VMM-hypervisorn: flertrådstöd och stabilitetsförbättringar på Intel VMX-baserade system.

    Hårdvarustöd: utökade drivrutiner och bättre kompatibilitet (bl.a. Apple-displaykontroller, Qualcomm-Wi-Fi m.m.).

    Skrivbord & användarmiljö: KDE Plasma 5.27 tillgängligt för uppdaterad arbetsmiljö.

    Kärnkomponenter uppdaterade: LibreSSL, OpenSSH – senaste säkerhetsfixar och prestandaförbättringar.

    Större paketuppdateringar (urval): Firefox, Chromium, FFmpeg, GCC/Clang/LLVM, Go, JDK, Python, PHP, PostgreSQL, MariaDB, SQLite, Rust, Qt, GNOME, KDE, Xfce, Audacity, Krita, LibreOffice, TeX Live, Thunderbird, Vim/Neovim, Suricata, Node.js, OCaml, Mono, Asterisk, CMake, Mutt/NeoMutt, OpenLDAP, Shotcut, Sudo m.fl.

    Tips: Basuppdateringar via syspatch, paket via pkg_add -u.

Etikett: Drivrutiner

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara. Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den…

  • När ska gammal teknik få vila?

    När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle. Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång,…

  • Asahi Linux tar stora kliv framåt på Apple Silicon med Linux-kärna 6.18

    Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux. Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple…

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya…