En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14.
Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan dator med ett nätverkskort från Broadcom som kör Linux? Då kan Wi-Fi sluta fungera efter en uppdatering till Linux-kärna 7.0. I värsta fall kan uppdateringen orsaka kernel panic.
Jag har gjort ett skript som avinstallerar Linux-kärna 7.0. Skriptet har testats på flera olika MacBook-modeller.
Lösningen är att avinstallera Linux-kärna 7.0 och återgå till version 6.14. Detta gäller Ubuntu 24.04. För Ubuntu 26.04 utreds fortfarande hur en lämplig lösning kan se ut.
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026.
En ny motor under huven
Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat kommunikationen med processorn, arbetsminnet, lagringsenheterna, grafikkortet och nätverkskretsarna. När kärnan uppdateras syns därför sällan några stora förändringar på skrivbordet, men datorn kan få stöd för komponenter som tidigare fungerade dåligt – eller inte alls.
Det är ungefär som att behålla samma bil, men byta ut delar av motorn och elsystemet. Instrumentpanelen ser likadan ut, samtidigt som tekniken under huven blir modernare.
Ubuntu 24.04 LTS lanserades i april 2024 och bygger i sin ursprungliga form på Linux 6.8. Nu visar Ubuntus officiella paketarkiv att HWE-paketet för Ubuntu 24.04 har flyttats till Linux 7.0.
HWE håller en LTS-version modern
Förkortningen HWE står för Hardware Enablement, ungefär ”aktivering av hårdvarustöd”. Systemet finns för att lösa ett grundläggande problem med långtidsstödda Linuxdistributioner: operativsystemet ska vara stabilt i flera år, medan ny datorhårdvara lanseras hela tiden.
I stället för att tvinga användaren att byta hela Ubuntu-versionen hämtar Canonical nyare kärnor och delar av grafikstacken från senare Ubuntu-utgåvor. På så sätt kan Ubuntu 24.04 fortsätta vara en stabil LTS-version, men ändå lära sig att hantera nyare hårdvara.
En ny kärna kan bland annat innehålla:
drivrutiner för nyare processorer och styrkretsar,
förbättrat stöd för Wi-Fi, Bluetooth och nätverkskort,
uppdateringar för AMD-, Intel- och Nvidia-grafik,
bättre energihantering och viloläge på bärbara datorer,
korrigeringar för lagring, USB-enheter och annan kringutrustning.
Det betyder inte att varje dator automatiskt blir snabbare. Den största nyttan märks vanligen på relativt ny hårdvara eller på datorer där en tidigare kärna har haft problem med någon komponent.
Ubuntu 24.04.5 kommer den 27 augusti
Linux 7.0 blir en central del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som enligt Ubuntus utgivningsplan ska släppas den 27 augusti 2026. Den nya punktutgåvan väntas även få en uppdaterad grafikstack med Mesa 26.
En punktutgåva är framför allt ett nytt och uppdaterat installationsmedium. Den samlar alla rättningar, säkerhetsuppdateringar och hårdvaruförbättringar som har tillkommit sedan den föregående installationsavbilden skapades. Den som installerar Ubuntu 24.04 på en ny dator efter den 27 augusti slipper därför börja med en gammal kärna och därefter hämta en stor mängd uppdateringar.
För den som redan kör Ubuntu 24.04 är 24.04.5 däremot ingen ny Ubuntu-version som måste installeras om från början. Samma innehåll levereras successivt genom den vanliga uppdateringsfunktionen. Ubuntu 24.04.4 använde Linux 6.17 i HWE-spåret; Linux 7.0 tar nu över som nästa steg i den rullande modellen. Canonical beskriver HWE-spåret som en fortlöpande uppdateringsmodell.
Alla installationer byter inte kärna automatiskt
Vanliga skrivbordsinstallationer av Ubuntu 24.04 följer normalt HWE-spåret och bör därför få Linux 7.0 som en vanlig systemuppdatering. Serverinstallationer ligger däremot normalt kvar på den ursprungliga GA-kärnan, Linux 6.8, om administratören inte aktivt väljer HWE. Vissa datorer kan dessutom använda ett separat OEM-spår med kärnor som är anpassade för den aktuella modellen.
Den installerade kärnan kontrolleras med:
uname -r
En fullt uppdaterad HWE-installation ska efter omstart visa ett versionsnummer som börjar med 7.0. Om datorn fortfarande använder en äldre kärna kan det bero på att uppdateringen ännu inte har nått den valda spegelservern, att HWE-paketet inte är installerat eller att datorn följer ett annat kärnspår.
Så installerar du uppdateringen
På en vanlig Ubuntu-dator räcker det normalt att använda Programuppdateraren. Samma sak kan göras i terminalen:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
Om systemet inte redan följer HWE-spåret kan det installeras manuellt med det paket som Canonical anger för Ubuntu 24.04:
Det är klokt att säkerhetskopiera viktiga filer innan ett större kärnbyte, särskilt på arbetsdatorer och servrar med specialdrivrutiner. Äldre kärnor bör inte raderas omedelbart. Om den nya kärnan orsakar problem går det då ofta att välja den föregående versionen under ”Avancerade alternativ” i GRUB-menyn.
Inte samma sak som Ubuntu 26.04
Trots att Linux 7.0 kommer från Ubuntu 26.04 LTS förblir datorn på Ubuntu 24.04. Skrivbordsmiljön, programversionerna och den grundläggande systemmiljön byts inte ut på samma sätt som vid en full versionsuppgradering. HWE uppdaterar främst de delar som krävs för hårdvarustöd.
Ubuntu 24.04 LTS får ordinarie säkerhetsunderhåll till den 31 maj 2029, enligt de officiella versionsanteckningarna. Det finns därför ingen brådska att lämna 24.04 enbart för att 26.04 har släppts. Den vanliga uppgraderingen mellan LTS-versionerna erbjuds först efter den första punktutgåvan av Ubuntu 26.04, enligt Canonicals uppgraderingsdokumentation.
En försiktig modernisering
Linux 7.0 ger Ubuntu 24.04 LTS en teknisk förnyelse utan att ändra det välbekanta systemet ovanpå. För användare med nya datorer kan uppdateringen innebära bättre drivrutiner och färre kompatibilitetsproblem. På äldre, redan välfungerande maskiner blir skillnaden ofta mindre märkbar, men säkerhetsrättningar och framtida hårdvarustöd gör ändå uppdateringen viktig.
Det är själva idén med HWE: att låta en stabil långtidsversion åldras långsammare i en värld där datorhårdvaran fortsätter att utvecklas.
> FAKTA: Ubuntu 24.04.5 LTS
Distribution: Ubuntu 24.04 LTS – Noble Numbat
Ny kärna: Linux 7.0 HWE
Punktutgåva: Ubuntu 24.04.5 LTS
Planerat utgivningsdatum: 27 augusti 2026
Grafikstack: Mesa 26
Syfte: Bättre stöd för nyare datorhårdvara
Ordinarie stöd: Till den 31 maj 2029
Ominstallation krävs: Nej
> Uppdatera systemet:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
> Kontrollera kärnversionen:
uname -r
Ubuntu 24.04 förblir Ubuntu 24.04 efter uppdateringen.
HWE uppdaterar främst kärnan och hårdvarustödet – det är inte en
fullständig uppgradering till Ubuntu 26.04.
NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.
NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.
NetBSD är framför allt känt för sin ovanligt breda hårdvarusupport. Projektets gamla slogan, ”Of course it runs NetBSD”, syftar på att systemet kan köras på allt från moderna servrar och persondatorer till äldre arbetsstationer och mer ovanliga processorarkitekturer.
Med NetBSD 11.0 fortsätter projektet på samma linje.
RISC-V blir en officiellt stödd plattform
Den största nyheten är den första stabila NetBSD-versionen för 64-bitars RISC-V-system.
RISC-V är en öppen processorarkitektur som på senare år har fått stor uppmärksamhet. Till skillnad från exempelvis x86 och Arm kan RISC-V användas utan att en tillverkare behöver licensiera själva instruktionsuppsättningen. Det gör arkitekturen intressant för allt från utbildning och forskning till servrar, inbyggda system och framtida persondatorer.
NetBSDs nya RISC-V-port kan inledningsvis köras i den virtuella maskinen QEMU samt på datorer baserade på StarFive JH7110-kretsen. Det omfattar bland annat enkortsdatorerna StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64.
Systemet har stöd för exempelvis:
PCI- och PCI Express-enheter
VirtIO-baserade nätverkskort och lagringsenheter
virtualiserat ljud
hårdvarubaserade slumptalsgeneratorer
temperatursensorer
felsökning av kraschade kärnor
Det finns även ett mer grundläggande stöd för Allwinner D1, en enklare RISC-V-krets som används i bland annat MangoPi MQ Pro och Allwinner Nezha.
Stödet är ännu inte lika komplett som för NetBSDs mer etablerade plattformar, men markerar ändå ett viktigt steg för både NetBSD och RISC-V.
Snapdragon X Elite får tidigt stöd
Även Arm-plattformen har fått flera förbättringar.
NetBSD 11.0 innehåller ett första stöd för Qualcomms Snapdragon X Elite och företagets Oryon-processorkärnor. Snapdragon X Elite används framför allt i nyare bärbara Windowsdatorer och är en av de Arm-baserade plattformar som konkurrerar med traditionella x86-processorer från Intel och AMD.
Det nya stödet omfattar bland annat drivrutiner för batteri- och laddningsövervakning, GPIO-anslutningar och I2C-styrenheter.
Versionen innehåller också NUMA-stöd för Arm-system som använder ACPI. NUMA innebär förenklat att ett system kan hålla reda på vilket minne som ligger närmast en viss processorkärna. Det kan ge bättre prestanda i större datorer med många processorer eller processorkärnor.
Andra förbättringar omfattar stöd för Arms SCMI-protokoll för prestandastyrning, en ny USB-C PHY-drivrutin för Rockchip samt bättre stöd för NanoPi R4S.
Raspberry Pi 5 får också förbättrat stöd för kringutrustning när datorn startas genom UEFI.
Virtuella maskiner kan starta på millisekunder
NetBSD 11.0 innehåller en särskild kärna med namnet MICROVM för 32- och 64-bitars x86-system.
Den är utformad för små virtuella maskiner som ska kunna starta mycket snabbt. Kärnan använder bland annat PVH-start, VirtIO MMIO-enheter och flera optimeringar som minskar mängden arbete under uppstarten.
Enligt NetBSD-projektet kan en sådan virtuell maskin starta på omkring tio millisekunder på en x86-processor från ungefär 2020.
Det är intressant för bland annat molntjänster där små virtuella maskiner kan behöva startas och stoppas automatiskt beroende på belastningen. Ett möjligt användningsområde är så kallade mikrotjänster, där varje liten funktion körs i en separat och isolerad miljö.
NetBSD kan nu även startas med PVH utan att Xen används. Det fungerar exempelvis tillsammans med QEMUs -kernel-alternativ.
VirtIO-enheter kan dessutom beskrivas genom parametrar på kärnans kommandorad.
Nya drivrutiner för QEMU och VMware
En ny drivrutin med namnet viogpu ger stöd för virtuella grafikkort som tillhandahålls av QEMU.
Det betyder att NetBSD kan använda en mer modern virtualiserad grafiklösning i stället för att enbart förlita sig på enklare emulerade grafikkort.
Den nya pvscsi-drivrutinen ger samtidigt stöd för VMwares paravirtualiserade SCSI-styrenheter. Paravirtualisering innebär att gästsystemet vet att det körs i en virtuell maskin och kan kommunicera mer direkt med värdsystemet. Det ger ofta bättre prestanda än fullständig hårdvaruemulering.
Fler Linuxprogram kan köras utan ändringar
NetBSD har sedan länge ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra program som ursprungligen har kompilerats för Linux.
NetBSD 11.0 utökar detta lager med ett stort antal Linux-kompatibla systemanrop och gränssnitt.
Bland nyheterna finns:
epoll
clone3
statx
inotify
renameat2
close_range
waitid
syncfs
readahead
POSIX-meddelandeköer
sync_file_range
Ett systemanrop är den mekanism som ett program använder för att be operativsystemets kärna utföra en uppgift. Det kan exempelvis handla om att öppna en fil, skapa en process, använda nätverket eller läsa information om systemet.
När ett Linuxprogram använder ett systemanrop som saknas i NetBSDs kompatibilitetslager går programmet normalt inte att köra. Genom att införa fler Linux-kompatibla systemanrop kan NetBSD därför hantera fler Linuxprogram utan att programmens källkod behöver ändras.
Versionen får även stöd för memfd_create, som gör det möjligt att skapa en fil direkt i arbetsminnet utan att den behöver få ett vanligt filnamn på disken.
Det virtuella filsystemet procfs har samtidigt kompletterats med information om System V IPC samt Linux-liknande sökvägar för processgränser.
Anpassningar för C23 och nya POSIX
NetBSD 11.0 innehåller även förbättringar för nyare programmeringsstandarder.
Verktyget lint, som används för att analysera C-kod och hitta möjliga programmeringsfel, kan nu kontrollera kod skriven enligt C23-standarden. Det har även blivit bättre på att upptäcka heltalsöverskridningar.
En heltalsöverskridning uppstår när ett tal blir större eller mindre än vad den aktuella datatypen kan lagra. Resultatet kan bli felaktiga beräkningar, programkrascher eller i värsta fall säkerhetsproblem.
NetBSD får också ett nytt kommando med namnet c17. Det fungerar som ett standardiserat sätt att anropa en kompilator för ISO C17, vilket krävs av POSIX.1-2024.
Snabbare kärna och bättre stöd för flera processorer
Flera delar av operativsystemets kärna har optimerats.
Låsningen kring så kallade pipes har förbättrats. En pipe används när ett program skickar data direkt till ett annat program, exempelvis i följande kommandorad:
cat fil.txt | grep sökord
Minskad låskonkurrens innebär att flera processorer eller processorkärnor i mindre utsträckning behöver vänta på varandra.
DRM-systemet, som hanterar moderna grafikkort i kärnan, har också fått bättre skalning på datorer med flera processorkärnor.
VirtIO-drivrutinerna är nu markerade som multiprocessorsäkra. De kan därmed köras utan att hålla NetBSD-kärnans globala lås, vilket kan förbättra prestandan i virtuella maskiner.
Även ZFS har optimerats så att borttagning av filer går snabbare.
På SPARC-, PowerPC- och MIPS-processorer har byteväxling förbättrats. Byteväxling används när data behöver omvandlas mellan olika ordningsföljder för byte, exempelvis mellan little endian och big endian.
Snabbare reaktion på förlorade nätverkspaket
Den inledande väntetiden innan ett TCP-paket skickas om har sänkts från tre sekunder till en sekund.
TCP ser till att data kommer fram i rätt ordning och att förlorade paket skickas igen. Om ett paket försvinner väntar systemet en viss tid innan det försöker på nytt.
En kortare inledande väntetid kan göra att nätverksanslutningar återhämtar sig snabbare när de första paketen förloras. Ändringen är tillåten enligt internetstandarden RFC 6298.
Brandväggen kan filtrera på länklagret
NetBSD Packet Filter, NPF, kan nu filtrera trafik på lager 2 i nätverksmodellen.
Lager 2 omfattar bland annat Ethernet-ramar och MAC-adresser. Tidigare har brandväggar främst arbetat högre upp i nätverksstacken, exempelvis med IP-adresser och TCP- eller UDP-portar.
NPF-regler kan även göras beroende av användare och grupper. Det gör det möjligt att exempelvis tillåta nätverkstrafik för ett visst användarkonto men blockera samma trafik för andra användare.
Kärnan håller uppsikt över sig själv
NetBSD 11.0 introducerar också en mekanism som kallas kernel heartbeat.
Olika processorer och avbrottsnivåer kan använda mekanismen för att kontrollera att andra delar av kärnan fortfarande gör framsteg. Om någon del av systemet fastnar kan detta upptäckas snabbare.
Funktionen kan vara värdefull vid felsökning av svåra problem där datorn verkar frysa utan att skapa någon tydlig felrapport.
Stort antal nya drivrutiner
Hårdvarustödet har utökats med en omfattande samling nya och förbättrade drivrutiner.
Bland nyheterna finns stöd för:
Realtek RTL8126-nätverkskort med 5 Gbit/s
virtuella funktioner för NVIDIA Mellanox ConnectX-6
ASIX AX88179A USB-nätverkskort
USB Audio Class 2.0
tangentbord som använder I2C HID
nyare Androidtelefoner med USB-delning via NCM
fler fläkt-, sensor-, serie- och lagringsstyrenheter
fler styrenheter för industriell utrustning
USB Audio Class 2.0 är särskilt relevant för modernare externa ljudkort och DAC-enheter som arbetar med högre samplingsfrekvenser och fler ljudkanaler än vad den äldre USB-ljudstandarden klarar.
Bättre övervakning av AMD-processorer
NetBSD kan nu läsa temperaturinformation från fler moderna AMD-processorer.
Det omfattar bland annat:
Siena
Turin Classic
Turin Dense
Strix Point
Zen 5
Verktyget cpuctl känner nu även igen Intels Meteor Lake- och Emerald Rapids-processorer.
Dessutom finns stöd för nyare varianter av Intels TCO-watchdog. En watchdog är en säkerhetsmekanism som kan starta om en dator om operativsystemet slutar fungera och inte längre skickar regelbundna livstecken.
Uppdaterade program i grundsystemet
NetBSD levereras som ett komplett grundsystem där både kärnan och ett stort antal centrala verktyg utvecklas och distribueras tillsammans.
I NetBSD 11.0 har många externa komponenter uppdaterats. Några exempel är:
GCC 12.5
GDB 15.1
Binutils 2.42
OpenSSL 3.5.7
OpenSSH 10.3
Postfix 3.11.2
X.Org Server 21.1.24
tmux 3.6b
Unbound 1.25.1
BIND 9.20.24
wpa_supplicant 2.11
Viktiga förändringar inför uppgradering
Den som uppgraderar från en tidigare NetBSD-version bör vara uppmärksam på några förändringar.
Kompatibilitetsbiblioteken för 32- och 64-bitarsprogram har flyttats till separata installationsuppsättningar med namnen:
base32
base64
debug32
debug64
HTML-versionerna av manualsidorna ligger numera i den separata uppsättningen manhtml.
OpenSSH har dessutom tagit bort stödet för DSA-nycklar. DSA är en äldre typ av SSH-nyckel som inte längre betraktas som tillräckligt säker.
System som har en specialanpassad SSH-konfiguration där DSA uttryckligen har aktiverats kan behöva ändras innan SSH-servern kan startas.
På aarch64-system anges processorfrekvensen numera i megahertz i stället för i abstrakta prestandanivåer.
Drivrutinen hdaudio har också fått ändrade namn och en annan ordning på vissa ljudmixerreglage. Det kan påverka skript och lokala inställningar som hänvisar till reglagen med deras gamla namn.
Ett brett lyft för ett ovanligt portabelt system
NetBSD 11.0 är inte en utgåva som enbart fokuserar på en viss datorplattform eller användargrupp.
Versionen förbättrar stödet för allt från moderna Arm- och RISC-V-system till äldre processorarkitekturer, virtuella servrar, nätverksutrustning och traditionella x86-datorer.
RISC-V-stödet är den mest synliga nyheten, men de utökade Linux-kompatibilitetsfunktionerna kan på sikt bli minst lika betydelsefulla. De gör det lättare att använda program som främst har utvecklats och testats för Linux.
Tillsammans med snabbare virtualisering, fler drivrutiner och förbättrad multiprocessorprestanda visar NetBSD 11.0 att projektet fortfarande utvecklas aktivt – samtidigt som det håller fast vid sitt ursprungliga mål: att skapa ett rent, stabilt och portabelt Unix-system som kan köras på så många typer av datorer som möjligt.
Linux 7.2 har tagit sitt första steg mot en färdig version. Linus Torvalds har släppt den första testversionen, Linux 7.2-rc1, som bland annat innehåller förbättrat stöd för ny grafik, modernare hårdvara, Rust i kärnan, nätverksförbättringar och uppdateringar för flera processorplattformar. Slutversionen väntas komma under andra halvan av augusti 2026.
Linus Torvalds har nu meddelat att den första testversionen av Linux 7.2 är släppt. Det handlar om Linux 7.2-rc1, där “rc” står för release candidate, alltså en kandidat till kommande färdig version.
Det betyder inte att Linux 7.2 är klar ännu. Tvärtom är detta starten på den period då utvecklare, testare och nyfikna användare får möjlighet att prova den nya kärnan, hitta fel och rapportera problem innan den slutliga versionen släpps.
Vad är Linux-kärnan?
Linux-kärnan är den centrala delen av ett Linux-system. Den fungerar som en brygga mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå operativsystemet.
När du använder tangentbordet, nätverket, grafikkortet, hårddisken eller USB-portarna är det kärnan som ser till att kommunikationen mellan program och hårdvara fungerar.
Därför är varje ny version av Linux-kärnan viktig, även om många förändringar sker långt under ytan och inte alltid märks direkt av vanliga användare.
Två veckors intensiv utveckling
Linux 7.2-rc1 kommer efter att det så kallade merge window har stängts. Det är en period på ungefär två veckor då utvecklare skickar in större förändringar till nästa version av kärnan.
Linus Torvalds beskriver läget som ganska normalt för denna version. Enligt honom ser statistiken ungefär ut som väntat, även om en stor del av ändringarna består av nya registerdefinitioner för AMD:s grafikdrivrutiner.
Det kan låta dramatiskt att en tredjedel av ändringarna rör AMD-grafik, men Torvalds påpekar att det inte är särskilt ovanligt. Moderna grafikkort är mycket komplexa, och drivrutinerna behöver ofta stora mängder teknisk information för att kunna styra hårdvaran korrekt.
Bättre stöd för grafik och ny hårdvara
En av de mer intressanta nyheterna i Linux 7.2 är fortsatt förbättring av grafikstödet. Bland annat nämns tidigt stöd för HDMI 2.1 FRL i AMDGPU-drivrutinen.
FRL står för Fixed Rate Link och är en viktig del av HDMI 2.1. Det gör det möjligt att hantera högre bandbredd, vilket behövs för höga upplösningar, höga uppdateringsfrekvenser och moderna skärmar.
Linux 7.2 innehåller också förbättringar för Intels Xe-grafikdrivrutin, bland annat initialt stöd för CRI-plattformen. Dessutom läggs stöd till för modellnummer för kommande Intel Panther Lake R-processorer.
För vanliga användare betyder detta att Linux steg för steg får bättre stöd för ny hårdvara, ofta redan innan den blivit vanlig på marknaden.
Rust fortsätter in i Linux
En annan intressant nyhet är att Linux 7.2 utökar stödet för programmeringsspråket Rust i kärnan.
Rust har de senaste åren blivit allt mer uppmärksammat eftersom det kan minska risken för vissa typer av minnesfel. Sådana fel har historiskt varit en vanlig källa till säkerhetsproblem i systemprogramvara.
I Linux 7.2 introduceras stöd för ett så kallat zerocopy-bibliotek i Rust-delen av kärnan. Syftet är att göra det enklare och effektivare att hantera minne utan onödig kopiering av data.
Detta är särskilt viktigt i en kärna, där prestanda och säkerhet är avgörande.
Förbättringar för filsystem och nätverk
Linux 7.2 innehåller även förbättringar för filsystemet Btrfs. En viktig förändring är att stora folios aktiveras som standard.
Förenklat kan man säga att detta handlar om hur kärnan hanterar minnessidor. Genom att arbeta med större block kan vissa arbetslaster bli effektivare, särskilt på moderna system med mycket minne och snabba lagringsenheter.
På nätverkssidan får Linux 7.2 bland annat förbättrat stöd för MPTCP, där signalering av IPv6-adresser läggs till. MPTCP, eller Multipath TCP, gör det möjligt att använda flera nätverksvägar samtidigt för en och samma anslutning.
Det kan till exempel vara intressant i system där både mobilnät, Wi-Fi och kabelanslutning används parallellt.
Linux 7.2 får också stöd för GRO och GSO över PPPoE. Det är tekniker som kan förbättra nätverksprestanda genom att effektivisera hur paket hanteras.
ARM64, Qualcomm och NXP får uppdateringar
Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna också många förbättringar för olika processorarkitekturer och plattformar.
Linux 7.2 får nya hårdvarufunktioner för 2025 års dpISA-tillägg på AArch64, alltså ARM64. Dessutom finns uppdateringar i devicetree-stödet för 64-bitars plattformar från bland annat NXP/Freescale och Qualcomm.
Devicetree används för att beskriva hårdvaran i många inbyggda system och ARM-baserade datorer. Det är särskilt viktigt i allt från utvecklingskort och routrar till mobil hårdvara och specialbyggda system.
Inte för produktionsmaskiner
Även om Linux 7.2-rc1 nu går att ladda ner från Linus Torvalds Git-träd och från kernel.org bör man komma ihåg att detta är en testversion.
Den är främst avsedd för utvecklare, testare och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta fel. På en server, arbetsdator eller annan viktig produktionsmaskin bör man vänta på den färdiga versionen.
Release candidates kan innehålla buggar, regressionsfel eller hårdvaruproblem som ännu inte upptäckts.
Slutversion väntas i augusti
Om utvecklingen följer normal takt väntas den färdiga versionen av Linux 7.2 komma under andra halvan av augusti 2026.
Om det blir sju release candidates kan slutversionen komma den 16 augusti. Om det krävs en åttonde testversion kan lanseringen i stället ske den 23 augusti.
Linus Torvalds skriver att han hoppas på en lugn vecka framöver och att han delvis kommer att ta ledigt, men samtidigt fortsätter läsa e-post och följa utvecklingen.
Linux fortsätter att växa under huven
För den vanliga datoranvändaren kan Linux 7.2 låta som ännu en teknisk uppdatering i raden. Men bakom versionsnumret finns ett stort arbete med att förbättra stöd för ny hårdvara, effektivare minneshantering, modernare grafik, säkrare kod och snabbare nätverk.
Det är just denna ständiga utveckling som gör Linux till ett av världens viktigaste operativsystem — inte bara på skrivbordet, utan också i servrar, superdatorer, routrar, telefoner, inbyggda system och molntjänster.
Linux 7.2 är ännu inte färdigt, men den första testversionen visar tydligt vart utvecklingen är på väg.
Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara.
Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den första testversionen av nästa stora uppdatering, Linux 7.1.
Linux är inte bara ett operativsystem för teknikentusiaster. Det finns i allt från webbservrar och superdatorer till Androidtelefoner, routrar, bilar och inbyggda system. Själva kärnan, alltså Linux-kerneln, fungerar som länken mellan hårdvaran och programmen som körs ovanpå.
Nu har Linux-skaparen Linus Torvalds meddelat att Linux 7.1-rc1 är klar för testning. Förkortningen rc står för release candidate, ungefär kandidat till färdig version. Det betyder att de stora nyheterna i princip är på plats, men att utvecklare och testare nu ska leta efter buggar innan den skarpa versionen släpps.
Vad är en Linux-kärna?
Man kan tänka på Linux-kärnan som en trafikledare i datorn. När ett program vill läsa en fil, använda nätverket, visa grafik eller prata med ett USB-tillbehör är det kärnan som ser till att kommunikationen med hårdvaran fungerar.
Därför kan även små förändringar i Linux-kärnan få stor betydelse. En ny version kan ge bättre batteritid, snabbare filhantering, stöd för ny hårdvara eller säkrare sätt att begränsa vad appar får göra.
Nytt NTFS-stöd kan göra filhantering smidigare
En av de största nyheterna i Linux 7.1 är ett nytt stöd för NTFS, filsystemet som länge har använts i Windows. Det är särskilt viktigt för användare som flyttar hårddiskar, SSD:er eller USB-minnen mellan Windows och Linux.
Den nya implementationen ska ge bättre skrivstöd, högre stabilitet och modernare hantering av filer. I praktiken kan det betyda att Linux blir bättre på att läsa och skriva till Windows-formaterade enheter utan krångel.
Det kommer även nya användarverktyg, kallade ntfsprogs-plus, som ska hjälpa till med hantering och underhåll av NTFS-volymer.
Bättre strömhantering och mindre filfragmentering
Linux 7.1 innehåller också förbättringar för strömhantering. Drivrutinerna amd-pstate och intel_idle får uppdateringar, vilket kan påverka hur effektivt datorer med AMD- och Intel-processorer använder energi.
För vanliga användare kan sådana förbättringar i bästa fall märkas som lägre strömförbrukning, mindre värmeutveckling eller bättre batteritid på bärbara datorer.
Även filsystemet exFAT, som ofta används på minneskort och externa lagringsenheter, får förbättringar. Det nya stödet för att förallokera kluster utan att först skriva nollor kan minska fragmentering och göra lagringen mer effektiv.
Säkerhetssandlådor blir mer finmaskiga
En annan nyhet gäller Landlock, en säkerhetsfunktion i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt. Man kan beskriva det som en sandlåda där ett program får leka, men bara inom vissa gränser.
I Linux 7.1 byggs Landlock ut med nytt stöd för pathname-baserade Unix domain sockets. Det låter tekniskt, men handlar i grunden om att ge systemet bättre kontroll över hur program kommunicerar lokalt med varandra.
Det är särskilt intressant för utvecklare av säkrare appar, containrar och isolerade miljöer.
Mer stöd för USB, Thunderbolt och grafik
Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna många förbättringar för hårdvara. I Linux 7.1 gäller det bland annat USB, Thunderbolt, ljud, nätverk och grafik.
Grafikdrivrutinen AMDGPU får en stor uppdatering. Torvalds påpekar dock att den stora mängden kod delvis beror på en synkronisering av registerdefinitioner för AMD-grafik, vilket gör ändringen större på papperet än den kanske är i praktiken.
Även Intels i915-drivrutin finns bland de delar som får förbättringar.
Gammal hårdvara får lämna plats
Samtidigt som ny hårdvara tillkommer börjar viss gammal kod fasas ut. Torvalds nämner bland annat arbetet med att ta bort stöd för i486, en processorarkitektur från början av 1990-talet.
Det kan låta drastiskt, men i ett projekt som Linux är underhållsbördan viktig. Ju mer gammal och sällan använd kod som finns kvar, desto mer arbete krävs för att hålla allt säkert, testat och fungerande.
Genom att rensa bort föråldrade delar kan utvecklarna lägga mer kraft på modern hårdvara och nya funktioner.
Nu börjar den viktiga testperioden
Linux 7.1-rc1 är inte tänkt för vanliga användare som bara vill ha en stabil dator. Det är en testversion för utvecklare, distributioner och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta problem.
Torvalds beskriver utvecklingen som relativt normal, även om den här omgången är något åt det större hållet. Under merge-fönstret kom omkring 13 000 vanliga commits och ytterligare cirka 1 000 merge-commits in i projektet.
Nu handlar arbetet om att stabilisera kärnan inför den slutliga lanseringen.
Färdig version väntas i juni
Om allt går enligt den vanliga rytmen väntas Linux 7.1 bli färdig under andra halvan av juni 2026. Med sju releasekandidater kan slutversionen komma den 14 juni. Behövs en åttonde testversion pekar det snarare mot 21 juni.
Fram till dess väntas nya testversioner släppas varje söndag.
För de flesta användare kommer Linux 7.1 senare att dyka upp via deras Linuxdistribution, till exempel Fedora, Arch, openSUSE, Ubuntu-baserade system eller serverplattformar. Men för Linuxvärlden markerar rc1-versionen startskottet för den fas där nästa stora kärna går från ny funktionalitet till färdig produkt.
Teknisk faktaruta: Linux Kernel 7.1 RC1
Version: Linux Kernel 7.1 RC1
Status: Första releasekandidat för offentlig testning
Utvecklare: Linus Torvalds och Linux-kernelcommunityt
Viktiga nyheter: Ny NTFS-implementation, förbättrad strömhantering, uppdaterade grafikdrivrutiner och förbättrat stöd för USB och Thunderbolt
Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem
När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle.
Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång, kopplar upp sig via ett tidigt nätverkskort och blir en liten kugge i ett större system. Förvånande nog lever många sådana system fortfarande – inte hemma hos folk, men i fabriker, industrimaskiner och specialiserade miljöer.
Nu står dessa reliker i centrum för en modern diskussion: ska deras stöd finnas kvar i Linuxkärnan?
Vad handlar det om?
Utvecklare inom Linux överväger att ta bort stöd för ett antal mycket gamla Ethernet-drivrutiner, alltså programkod som gör att operativsystemet kan kommunicera med nätverkskort.
Det rör sig om hårdvara från tidigt 1990-tal till början av 2000-talet. Tekniken bygger på standarder som ISA och PCMCIA, föregångare till dagens expansionskort och laptop-portar. Bland tillverkarna finns 3Com, AMD och Xircom.
Totalt handlar det om 18 drivrutiner och omkring 27 000 rader kod.
Varför ta bort dem?
Vid första anblick kan det låta hårt. Varför inte bara låta gammal kod ligga kvar?
Problemet är att även gammal kod kräver underhåll. Moderna verktyg, inklusive AI-baserad analys, hittar fler fel än tidigare. De gamla drivrutinerna innehåller buggar, kan vara svåra att förstå och saknar ofta aktiva utvecklare. Att rätta felen kräver tid, och den tiden måste tas från annat arbete.
Dessutom är Linuxkärnan redan mycket stor. Ju mer kod som finns kvar, desto svårare blir det att utveckla nytt och desto större blir risken för konflikter och problem. Att rensa bort gammalt kan därför gynna majoriteten av användarna.
Men används de fortfarande?
Ja, och det är här frågan blir mer komplicerad.
Trots sin ålder används vissa av dessa nätverkskort fortfarande i industridatorer, inbyggda system och specialmaskiner som uppdateras mycket sällan.
I diskussionen kom ett konkret exempel fram: flera hundra industridatorer använder fortfarande ett visst 3Com-kort och kör ändå moderna Linuxkärnor.
Därmed handlar det inte längre om helt död teknik, utan om verkliga system som fortfarande används i skarpa miljöer.
Varför lever så gammal teknik kvar?
Det korta svaret är stabilitet.
I industrin är det ofta viktigare att något fungerar pålitligt, är vältestat och inte förändras, än att det är nytt. Att byta ut hårdvara kan innebära stora kostnader, produktionsstopp och nya certifieringar.
Därför kan teknik som är 30 år gammal fortfarande vara i drift.
En större fråga än bara drivrutiner
Diskussionen handlar egentligen om något större: hur länge mjukvara ska fortsätta stödja gammal hårdvara.
Det finns två tydliga perspektiv. Det ena är att rensa bort gammal kod för att få en enklare kodbas, bättre säkerhet och snabbare utveckling. Det andra är att bevara kompatibilitet för långlivade system inom industri, forskning och andra specialområden.
Linux har länge varit känt för att stödja gammal hårdvara ovanligt länge. Just därför väcker sådana här förslag starka reaktioner.
Vad händer nu?
Än så länge har inget tagits bort. Det handlar fortfarande om ett förslag.
Utvecklarna har dessutom delat upp förändringen så att varje drivrutin behandlas separat. Det betyder att enskilda drivrutiner kan återställas om det visar sig att de fortfarande behövs och någon är villig att underhålla dem.
Det visar också hur öppen källkod fungerar i praktiken: beslut växer fram genom diskussion, invändningar och kompromisser.
Varför spelar detta roll?
För de flesta vanliga Linuxanvändare betyder det sannolikt ingenting alls. Moderna stationära datorer, bärbara datorer och servrar påverkas inte.
Men i ett större perspektiv handlar frågan om balansen mellan innovation och bakåtkompatibilitet. Det är också en påminnelse om att gammal teknik inte alltid är obsolet bara för att den är gammal.
Slutsats
Det här är mer än en teknisk städning. Det är en fråga om hur vi ser på teknikens livslängd.
Ska Linux bära med sig historien så länge som möjligt, eller ibland välja att gå vidare?
Det finns inget enkelt svar. Men just därför är debatten så intressant.
Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux.
Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple Silicon – har länge varit en teknisk utmaning. Med Linux-kärna 6.18 visar Asahi Linux-projektet dock att avståndet snabbt minskar. I sin senaste utvecklarrapport beskriver projektet tydliga framsteg inom allt från sensorer och ljud till USB-C och installation på Mac-datorer.
Djupare integration med Apples hjärta: SMC
En av de viktigaste pusselbitarna är Apples System Management Controller (SMC), en central komponent som övervakar temperaturer, spänningar, batteri, strömknappar och andra hårdvarunära funktioner. Den grundläggande SMC-drivrutinen integrerades tidigare i Linux-kärnan, och fokus har nu flyttats till att få in dess olika deldrivrutiner på ett sätt som passar Linux befintliga subsystem.
Drivrutinen för hårdvaruövervakning är redan accepterad för Linux 6.19. Den gör det möjligt att läsa av spänning, ström, temperatur och effekt via standardgränssnittet hwmon, vilket innebär att vanliga Linux-verktyg kan användas även på Apple Silicon.
Även realtidsklockan, som också hanteras via SMC, är på väg in i 6.19. Kvar att färdigställa är bland annat stöd för strömknapp och lockdetektering samt batteri- och strömförsörjningsdrivrutiner. Det sistnämnda kräver extra arbete på grund av firmware-ändringar som Apple infört i macOS 26.
USB-C närmar sig full funktionalitet
USB-C har länge varit ett problemområde för Linux på Apple Silicon, men här har viktiga framsteg gjorts. Förändringar i drivrutinerna för Synopsys USB-kontroller och Texas Instruments USB Power Delivery-kretsar har nu slagits ihop uppströms i Linux.
Detta utgör grunden för korrekt USB 3-stöd via USB-C-portarna, något som tidigare saknats. Den sista större komponenten är Apples egen Type-C PHY-drivrutin, som ansvarar för den fysiska signaleringen, protokollförhandling och hur signaler leds mellan olika kontrollers. Den är fortfarande under granskning, men när den väl godkänns öppnas dörren för full USB-C-funktionalitet.
Ett genombrott för ljud på M2 Pro och M2 Max
Ett särskilt uppmärksammat framsteg gäller ljudinspelning, framför allt mikrofoner på MacBook-modeller med M2 Pro och M2 Max. Trots att dessa maskiner är tekniskt nära besläktade med tidigare modeller hade mikrofonerna inte fungerat under Linux.
Efter omfattande felsökning hittade Asahi-utvecklarna orsaken: ett felaktigt definierat IOMMU-adressintervall i Linux enhetsträd, vilket ledde till misslyckade DMA-överföringar. När den problematiska inställningen togs bort började mikrofonerna fungera igen.
Även om ytterligare förbättringar återstår innebär detta att användare redan nu kan dra nytta av fungerande ljudinspelning på system som tidigare saknat stöd.
En smidigare installation i sikte
Utöver kärnutvecklingen arbetar Asahi Linux även med att förbättra installationsprocessen. Dagens diskavbildningsbaserade installationer är medvetet försiktiga för att inte skada Apples komplexa diskstruktur, men de begränsar möjligheten till exempelvis full diskkryptering och egna filsystem.
För att lösa detta samarbetar Asahi-utvecklarna med teamet bakom Anaconda-installationsprogrammet. Målet är att dölja Apple-specifika systempartitioner så att automatiska partitioneringsverktyg inte rör dem. När dessa förändringar når stabila versioner kommer Linux att kunna installeras säkert från live-media, enbart i det utrymme som Asahi-installern förberett.
Parallellt pågår arbete tillsammans med KDE-projektet, där den nya Plasma Setup-applikationen på sikt kan ersätta den nuvarande Calamares-baserade förstastartsupplevelsen.
Linux på Mac – från experiment till vardag
Med Linux-kärna 6.18 och fortsatt arbete inför 6.19 visar Asahi Linux att stödet för Apple Silicon snabbt mognar. Sensorer, ljud, USB-C och installation blir steg för steg mer likt det man förväntar sig av en vanlig Linux-plattform.
Även om en del arbete återstår är riktningen tydlig: Apples hårdvara håller på att bli ett fullt realistiskt och vardagligt alternativ för Linux-användare.
Asahi Linux är ett communitydrivet projekt som utvecklar Linux-stöd för Apples Apple Silicon-datorer (M1, M2, m.fl.). Målet är stabilt, uppströmsstöd i Linux-kärnan så att funktioner som grafik, ljud, USB-C, sensorer och strömhantering fungerar utan specialpatchar.
• Fokus: drivrutiner, firmware-integration och installation på Apple Silicon
• Strategi: upstream först – få in stöd i officiella Linux-kärnan
• Resultat: successivt bättre hårdvarustöd per kernel-version och distribution
• För vem? Mac-användare som vill köra Linux på Apple Silicon med så komplett hårdvarustöd som möjligt
Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.
Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).
Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.
Skrivare som fungerar bra med Linux
Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:
HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.
Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet
Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:
Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.
HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux
När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):
Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.
Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.
HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll
HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}
Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?
Flera orsaker:
Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.
Jämförande tabell
Modell
Typ/teknik
Prisnivå
Linux-kompatibilitet
HP DeskJet 4155e
Bläckstråle, allt-i-ett
Budget (~1 000 kr)
Bra – HPLIP-stöd.
HP LaserJet Pro M234dw
Laser (mono)
Mellan (~2 500 kr)
Bra – PCL & HPLIP.
Brother HL-L2350DW
Laser (mono)
Budget (~1 500 kr)
Bra – officiella drivrutiner.
Brother MFC-L2710DW
Laser (mono, MFP)
Mellan (~2 000 kr)
Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
Canon LBP632Cdw
Färglaser
Mellan (~4 000 kr)
OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
Epson WorkForce WF-3720
Bläckstråle, allt-i-ett
Mellan (~2 000 kr)
OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
Canon Pixma MG3620
Bläckstråle
Budget (~800 kr)
Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
Canon LBP2900
Mono laser
Budget (~1 000 kr)
Dålig – CAPT-driver, instabil.
Epson EcoTank ET-2820
Bläckstråle, tank
Mellan (~2 500 kr)
Dålig – inget Linux-stöd.
Samsung Xpress M2026
Mono laser
Budget (~1 000 kr)
Dålig – kräver gammal ULD-driver.
Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux
Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.
Slutsats
För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.
HP och Brother är oftast säkra val.
Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.
Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.
FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX
$ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och
driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast
tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.
Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux
Protokoll / PDL
Typ
Linux-stöd
Kommentar
IPP Everywhere / AirPrint
Driverless
Mycket bra
Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
Mopria (Printing)
Driverless (IPP-baserat)
Mycket bra
Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
PostScript (PS) / PDF Direct
Öppet/standard
Mycket bra
Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
PCL5e / PCL6 (XL)
Öppet/standard
Bra
Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
ESC/P-R (Epson)
Tillverkar-PDL
Medel
Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
XPS (Microsoft)
Vektorformat
Begränsat
Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
GDI / Host-based
Proprietärt
Dåligt
Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
CAPT (Canon LBP)
Proprietärt
Dåligt
Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
SPL (Samsung)
Proprietärt
Dåligt
Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.
SMB (Windows-delning) – varierar; funkar men mer konfiguration.
USB – bra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.
$ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med
IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för
PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother.
Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.
Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:
Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
ST:s vd55g1-sensor
Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd
Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.
Förbättrad rensning i fler delar av systemet
Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:
Intels mikrokodladdare
NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
Realteks r8169-nätverksdrivrutin
Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
MediaTeks mt7996 Wi-Fi
Texas Instruments tas2781-ljudkrets
PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4
Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.
För den som värnar om programvarufrihet
GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.
Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:
Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)
Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.
Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
Historia:
– 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
– 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
– Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
Typiska ingrepp: Tar bort binära firmwarefiler, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
Nytt i 6.16:
Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
Finputsar rensning av: Intel mikrokodloader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
Byggfix för Rust‑baserad firmwareloader.
Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
• DEB via Freesh
• RPM via RPM Freedom
Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.
För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.
OpenBSD är ett UNIX-liknande operativsystem känd för sin säkerhetsfokus. Det är öppen källkod och utvecklas av ett globalt volontärteam. Operativsystemet inkluderar en rad säkerhetsfunktioner som adresserar minneskorruption och säkerhetsluckor proaktivt. OpenBSD används ofta i servrar och säkerhetskritiska system.
OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet.
Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö.
Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5: Den nya versionen introducerar möjligheten att kryptera rotpartitionen under installationsprocessen, vilket förstärker skyddet av känslig data. Pinsyscalls, ett nytt systemanrop, tillåter mer detaljerad kontroll över systemanrop, vilket bidrar till ökad systemintegritet och minskade säkerhetsrisker.
För att ytterligare säkra systemet har stödet för indirekta systemanrop via funktionen syscall tagits bort. Denna åtgärd, tillsammans med pinsyscalls, förbättrar säkerheten genom att begränsa tillgången till systemanrop och förhindra potentiella attacker.
På hårdvarusidan, specifikt för ARM64-system, inkluderar nu OpenBSD stöd för pekareautentisering (PAC) och identifiering av målbranch (BTI), vilket skyddar mot attacker som korrumperar minnet. Stödet för IPv6 på ppp-nätverksgränssnitt utökas också, vilket förbättrar anslutningsmöjligheter och kompatibilitet.
OpenBSD 7.5 har också förbättrat paketfiltreringen i pf-brandväggen, vilket ger bättre prestanda på flerkärniga system och ökad insyn i nätverkstrafiken. Netstat-verktyget har uppdaterats för att visa mer detaljerad statistik om effektiviteten i ruttcache, vilket ger användarna värdefulla insikter för att optimera nätverksprestanda och säkerhetsinställningar.
Virtualiseringsstacken i VMM-hypervisorn har uppgraderats med flertrådstöd och förbättrad stabilitet på Intel VMX-baserade system, vilket förbättrar både tillförlitligheten och prestandan i virtualiserade miljöer.
Vidare har OpenBSD 7.5 utökat sitt stöd för hårdvara och introducerat nya drivrutiner, vilket säkerställer bättre kompatibilitet med ett brett urval av enheter, från Apples bildkontroller till Qualcomms trådlösa chips.
Användarna kan nu njuta av en uppdaterad skrivbordsmiljö med KDE Plasma 5.27, som erbjuder förbättrad användarupplevelse och de senaste funktionerna från KDE:s ekosystem.
Slutligen har viktiga programvarukomponenter som LibreSSL och OpenSSH fått uppdateringar för att garantera de senaste säkerhetsförbättringarna och prestandaoptimeringarna. Det omfattande biblioteket av tredjepartsapplikationer har också uppdaterats, vilket ger tillgång till de senaste versionerna av populära programvarupaket.
Här är en kort sammanfattning av några viktiga uppdaterade program och paket i denna version:
Översikt: OpenBSD är ett UNIX-liknande, fritt och öppet operativsystem som utvecklas av ett globalt volontärteam. Fokus ligger på säkerhet, korrekthet och enkelhet. Vanligt i servrar och säkerhetskritiska miljöer.
Säkerhetsnyheter i 7.5:
Krypterad rotpartition direkt i installationen för starkare dataskydd.
pinsyscalls: finmaskig kontroll av systemanrop.
Borttaget stöd för indirekta systemanrop via syscall() för att minska angreppsytan.
Arkitektur & nätverk:
ARM64: stöd för PAC (Pointer Authentication) och BTI (Branch Target Identification) mot minneskorruptionsattacker.
IPv6 på ppp-gränssnitt utökat för bättre uppkoppling.
pf-brandväggen: förbättrad paketfiltrering för flerkärniga system.
netstat: mer detaljerad statistik för ruttcache/effektivitet.
Virtualisering:
VMM-hypervisorn: flertrådstöd och stabilitetsförbättringar på Intel VMX-baserade system.
Hårdvarustöd: utökade drivrutiner och bättre kompatibilitet (bl.a. Apple-displaykontroller, Qualcomm-Wi-Fi m.m.).
Skrivbord & användarmiljö:KDE Plasma 5.27 tillgängligt för uppdaterad arbetsmiljö.
Kärnkomponenter uppdaterade:LibreSSL, OpenSSH – senaste säkerhetsfixar och prestandaförbättringar.
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Microsoft Azure Linux 4.0 is now in public preview. Learn about its innovative features and how it can enhance your cloud computing experience. The post Microsoft’s Azure Linux 4.0 Is Publicly Available, But Still Preview-Only appeared first on Linux Today.
Discover how Transmission 4.1.3 addresses critical remote access security vulnerabilities in its BitTorrent client. Stay secure while downloading. The post Transmission 4.1.3 BitTorrent Client Fixes Remote Access Security Issue appeared first on Linux Today.
Discover the latest Wine 11.12 release featuring bundled FFmpeg libraries and Mono 11.2. Enhance your Windows application experience on Linux today. The post Wine 11.12 Released with Bundled FFmpeg Libraries and Mono 11.2 appeared first on Linux Today.
Git 2.55 introduces major speed optimizations for large Linux repositories. Learn how these updates can enhance your development efficiency. The post Git 2.55 Lands with Big Speedups for Large Linux Repositories appeared first on Linux Today.
Discover the latest features of Kali Linux 2026.2, now with GNOME 50, KDE Plasma 6.6, and Kernel 6.19. Upgrade your security toolkit today! The post Kali Linux 2026.2 Released with GNOME 50, KDE Plasma 6.6, Kernel 6.19 appeared first on Linux Today.
Discover the Juno Tab 4 WiFi, a premium Linux tablet powered by Intel Core Ultra, offering exceptional performance and versatility for all your needs. The post Juno Tab 4 WiFi Brings Intel Core Ultra Power to a Premium Linux Tablet appeared first on Linux Today.
Unleash the potential of the BOSGAME VTA-439 Mini PC with Linux, perfect for Easy Diffusion. Compact yet powerful, it’s your ideal computing solution. The post BOSGAME VTA-439 Mini PC running Linux – Easy Diffusion appeared first on Linux Today.
Learn how to effectively downgrade and lock packages using dnf in RHEL systems. Ensure stability and control over your software environment with our expert guide. The post How to Downgrade and Lock Packages With dnf in RHEL Systems appeared first on Linux Today.
Discover Mageia 10, where the Mandrake spirit is revived with Plasma 6 and Kernel 6.18, offering enhanced performance and user experience. The post Mageia 10 Revives the Mandrake Spirit with Plasma 6 and Kernel 6.18 appeared first on Linux Today.
Discover how Kodi 22 Beta enhances Linux support with improved remote key functionality and HDR profile support for an elevated viewing experience. The post Kodi 22 Beta Improves Linux Support for Remote Keys and HDR Profile Support appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Manjaro’s latest stable update effectively brings the 26.1 “Bian-May” release to its final state, with Linux 7.1, Plasma 6.7, and major package updates.
Flatpak 1.18.1 is out with security fixes addressing a sandbox escape, local root privilege escalation, path traversal issues, and arbitrary file writes.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14. Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan…
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026. En ny motor under huven Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter…
NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner. NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare…
Linux 7.2 har tagit sitt första steg mot en färdig version. Linus Torvalds har släppt den första testversionen, Linux 7.2-rc1, som bland annat innehåller förbättrat stöd för ny grafik, modernare hårdvara, Rust i kärnan, nätverksförbättringar och uppdateringar för flera processorplattformar. Slutversionen väntas komma under andra halvan av augusti 2026. Linus Torvalds har nu meddelat att…
Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara. Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den…
När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle. Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång,…
Asahi Linux visar med Linux-kärna 6.18 att arbetet med att få Linux att fungera fullt ut på Apple Silicon går snabbt framåt. Förbättringar inom ljud, USB-C, hårdvarusensorer och installation gör att moderna Mac-datorer allt tydligare närmar sig att bli en stabil och användbar plattform för Linux. Att köra Linux på Apples egna ARM-processorer – Apple…
Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…
Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…
OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya…
