Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer.
Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren med jämna mellanrum måste installera en helt ny version.
Därför finns det heller ingen tydlig gräns mellan Manjaro 26.0 och 26.1 för den som redan använder systemet. När den senaste stabila uppdateringen installeras övergår datorn i praktiken till samma programvarunivå som Manjaro 26.1 ”Bian-May”.
I Manjaros tillkännagivande skriver projektledaren Philip Müller att uppdateringen bör markera lanseringen av Bian-May. Något separat lanseringsmeddelande med de slutliga installationsfilerna har dock ännu inte publicerats.
Linux 7.1 ersätter en kortlivad kärna
En av de viktigaste förändringarna är övergången till Linuxkärnan 7.1. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och ansvarar bland annat för kontakten mellan programvaran och datorns hårdvara.
Den tidigare Linuxkärnan 7.0 har nått slutet av sin supportperiod. Manjaro rekommenderar därför användarna att byta till Linux 7.1 eller någon av de långtidssupporterade kärnorna.
Manjaros nuvarande utbud omfattar Linux 7.1 samt LTS-kärnorna 6.18, 6.12, 6.6 och 6.1. För den som vill prova kommande teknik finns även utvecklingsversionen Linux 7.2-rc7.
Flera användare har tidigare drabbats av problem med AMD:s grafikdrivrutin amdgpu. Enligt Manjaro är dessa regressioner troligen lösta i de uppdaterade kärnorna.
KDE Plasma 6.7 på skrivbordet
KDE-utgåvan av Manjaro 26.1 levereras med KDE Plasma 6.7.4. Plasma är den grafiska skrivbordsmiljö som styr sådant som paneler, menyer, fönster och systeminställningar.
När den första förhandsversionen av Bian-May presenterades i maj var planen att använda KDE Plasma 6.6 och Linux 7.0. Under utvecklingen har Manjaro hunnit gå vidare till nyare versioner.
Manjaro 26.1 omfattar även GNOME 50 och Xfce 4.20. Dessutom finns COSMIC Desktop 1.5 tillgängligt i paketförråden. COSMIC är den nya skrivbordsmiljö som utvecklas av System76 och är skriven i programspråket Rust.
Fler än tusen paket har uppdaterats
Den senaste stabila uppdateringen berör fler än tusen paket enbart i Manjaros Extra-förråd. Bland de uppdaterade komponenterna finns:
GStreamer 1.28.6
Bazaar 0.9.2
OpenSearch 3.8
Syncthing 2.1
Ett stort antal Python-, Deepin- och Haskell-paket
GStreamer används av många Linuxprogram för uppspelning och behandling av ljud och video. Syncthing används för decentraliserad filsynkronisering mellan datorer, medan OpenSearch är en plattform för sökning och analys av stora datamängder.
Python 3.14 kan kräva ombyggnad av AUR-paket
Manjaro går samtidigt över till Python 3.14. Det är en större förändring som kan påverka program installerade från Arch User Repository, mer känt som AUR.
AUR är ett användarunderhållet paketarkiv som kompletterar Manjaros officiella programförråd. Paket som installerar filer i Pythons katalog site-packages eller länkar mot den äldre filen libpython3.13.so kan behöva byggas om efter systemuppdateringen.
Användare som har installerat Pythonbaserade program från AUR bör därför kontrollera om några paket har slutat fungera och därefter bygga om de berörda paketen.
Äldre Nvidia-kort kräver annan drivrutin
Uppdateringen innehåller också en viktig förändring för datorer med äldre grafikkort från Nvidia.
Nvidias drivrutinsserie 590 stöder inte längre Pascal-generationen, där bland annat GeForce GTX 10-serien ingår. Även Maxwell och tidigare generationer har flyttats bort från den aktuella drivrutinsserien.
Användare med dessa grafikkort behöver därför byta till Manjaros äldre 580xx-paket för att fortsätta använda Nvidias proprietära drivrutin. Det är klokt att kontrollera drivrutinen före uppdateringen, särskilt på datorer där det grafiska skrivbordet är beroende av Nvidias slutna drivrutin.
Ingen ominstallation behövs
Den som redan använder Manjaros stabila gren behöver inte hämta någon ny ISO-fil eller installera om datorn. En fullständig systemuppdatering räcker för att nå samma paketnivå som Manjaro 26.1.
Nya installationsavbilder väntas publiceras tillsammans med det formella lanseringsmeddelandet. Dessa är främst avsedda för nya installationer och innehåller de senaste paketen redan från början.
För befintliga användare är Manjaro 26.1 ”Bian-May” däremot i praktiken redan här.
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.
Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.
Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig
Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.
C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.
Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.
Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.
Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.
En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.
Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.
Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.
Rust tar över fler systemverktyg
Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.
Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.
Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.
Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.
Uppdateringssystemet får längre intervall
Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.
En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.
Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.
CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.
DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.
Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.
Förberedelser för en serverutgåva
Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.
Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.
Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.
Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.
Befintliga användare behöver inte installera om
CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.
Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:
sudo pacman -Syu
Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.
Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.
KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner.
KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet är fortfarande under utveckling, men närmar sig nu en viktig milstolpe. Enligt projektets egen sammanställning är 83 procent av arbetet inför betaversionen färdigt.
En av de största nyheterna är att KDE Linux automatiskt kan hjälpa användaren att installera den programmiljö som behövs för att öppna vissa typer av filer.
Installerar rätt program vid behov
Funktionen bygger på ett verktyg som kallas Package Compatibility Helper. När användaren försöker öppna en fil som inget installerat program kan hantera, söker verktyget efter en lämplig lösning.
Användaren får därefter frågan om den programvara som behövs ska hämtas från Flathub, som är en stor distributionsplattform för Linuxprogram i Flatpak-format. Ingen installation genomförs utan användarens godkännande.
Det innebär att användaren inte själv behöver känna till vilket stödpaket eller vilken programmiljö som krävs.
Java-program startas med rätt körmiljö
Java-program behöver en särskild körmiljö, en så kallad Java Runtime Environment, för att kunna startas. Om en sådan miljö saknas kan KDE Linux nu erbjuda sig att installera den automatiskt.
När installationen är klar försöker systemet direkt starta Java-programmet igen.
Det förenklar användningen av exempelvis äldre företagsprogram, administrativa verktyg och fristående Java-applikationer som distribueras som JAR-filer.
DOS-program körs genom DOSBox
Även gamla DOS-program får liknande behandling. När användaren försöker öppna en DOS-fil kan KDE Linux föreslå installation av DOSBox.
DOSBox är ett program som efterliknar en äldre DOS-dator. Det används ofta för att köra klassiska spel, äldre nyttoprogram och annan programvara från tiden före moderna versioner av Windows.
För användaren blir processen betydligt enklare än att manuellt installera och konfigurera en emulator.
Kan byggas ut med fler filformat
KDE uppger att kompatibilitetsfunktionen har utformats för att kunna byggas ut. I framtiden kan därför fler filtyper och programformat få samma automatiska hantering.
Tekniken är dessutom relativt generell. Den skulle därför kunna användas även i andra avbildningsbaserade Linuxdistributioner som använder Flatpak för installation av program.
Ett system som inte ändras hur som helst
KDE Linux beskrivs som ett immutable, eller oföränderligt, operativsystem. Det betyder inte att systemet aldrig kan uppdateras. I stället innebär det att de centrala systemfilerna hanteras som en sammanhängande och kontrollerad systemavbildning.
Användarens program installeras i stor utsträckning separat från själva operativsystemet, exempelvis genom Flatpak.
Modellen kan göra systemet mer stabilt och minska risken för att installationer eller felaktiga ändringar skadar grundsystemet. Uppdateringar kan också testas och distribueras som kompletta systemversioner.
Förstärkt säkerhet i Linuxkärnan
Utvecklarna har även genomfört flera säkerhetsförbättringar i Linuxkärnan. En del av arbetet har inspirerats av säkerhetsprojektet SecureBlue.
KDE Linux har dock endast infört sådana skärpningar som bedöms kunna förbättra säkerheten utan att skapa tydliga problem för vanliga användare.
Onödiga hårdvarumoduler för så kallade watchdog-funktioner har också tagits bort. Sådana funktioner används för att automatiskt starta om datorer som har slutat svara, men många av modulerna behövs inte på vanliga stationära datorer.
Genom att ta bort dem kan systemet starta något snabbare och använda en aning mindre processorkraft.
Utskriftstjänsten startar först när den behövs
Utskriftssystemet CUPS har också förändrats. Tjänsten använder nu så kallad socket activation.
Det innebär att delar av utskriftssystemet inte behöver ligga aktiva i bakgrunden hela tiden. I stället startas de först när en användare eller ett program försöker skriva ut.
Förändringen kan minska användningen av arbetsminne och andra systemresurser.
Bättre stöd för mobilt bredband
KDE Linux får även inbyggt stöd för WWAN-modem, alltså modem som används för mobila bredbandsanslutningar över exempelvis 4G- och 5G-nät.
Det kan vara särskilt användbart i bärbara datorer som har ett inbyggt SIM-kortsfack och mobilmodem.
Kernelmodulerna esp4 och esp6 har samtidigt återinförts. De används för IPsec-baserad nätverkskommunikation över IPv4 och IPv6. Modulerna hade tidigare tagits bort som skydd mot säkerhetsproblemet DirtyFrag, men finns nu åter i systemet efter nya bedömningar och anpassningar.
Snabbare grafik i virtuella maskiner
Paketet vulkan-virtio installeras nu som standard. Det kan förbättra grafikprestandan när KDE Linux körs i en virtuell maskin.
Vulkan är ett modernt programmeringsgränssnitt för grafik. Med rätt virtuella grafikdrivrutiner kan systemet utnyttja värddatorns grafikhårdvara effektivare, vilket kan ge mjukare animationer och bättre prestanda i grafiskt krävande program.
Flera mindre fel har rättats
Utvecklarna har dessutom löst ett problem med synkroniseringen av Flatpak-program mellan befintliga installationer och nya systemavbildningar.
Ett skript för automatisk energibesparing hos USB-enheter har också rättats. Skriptet kunde tidigare misslyckas om en ansluten mus, ett tangentbord eller en annan inmatningsenhet saknade produktnamn.
Närmare en användbar testversion
KDE Linux är ännu inte färdigt för normal användning på alla datorer. Att 83 procent av betaarbetet är slutfört betyder inte heller nödvändigtvis att lanseringen är omedelbart förestående. De återstående uppgifterna kan variera kraftigt i omfattning och komplexitet.
Utvecklingen visar ändå tydligt vilken inriktning projektet har: ett modernt och säkert Linuxsystem där grundsystemet är skyddat, vanliga program installeras genom Flatpak och även äldre programformat kan startas utan komplicerad manuell konfiguration.
Stödet för Java och DOS är därför mer än en bekvämlighetsfunktion. Det är ett exempel på hur framtidens Linuxsystem kan kombinera en låst och kontrollerad systemgrund med enkel åtkomst till både moderna och äldre program.
Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om.
AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna i distributionens programförråd, installationsverktyg, filsystemsstöd och skrivbordsmiljöer.
Den nya ISO-filen följer efter en större uppdatering av distributionens instabila programgren. Där introducerades bland annat Linuxkärnan 7.1.5, COSMIC Desktop 1.5 och grafikbiblioteket Mesa 26.1.6.
AerynOS 2026.08 innehåller dock mer än nya programversioner. Flera av förändringarna sker under ytan och är tänkta att göra operativsystemet stabilare, lättare att underhålla och enklare att vidareutveckla.
Experimentellt stöd för OpenZFS
En av de största nyheterna är experimentellt stöd för OpenZFS på separata datadiskar. Därmed kan användare hantera datadiskar formaterade med OpenZFS, Btrfs eller Bcachefs.
OpenZFS är ett avancerat filsystem som från början utvecklades för serversystem och stora lagringslösningar. Det kombinerar traditionell filhantering med funktioner som normalt förknippas med separata lagringsverktyg.
Bland funktionerna finns kontrollsummor som kan upptäcka skadade data, ögonblicksbilder som sparar ett tidigare tillstånd samt möjlighet att kombinera flera diskar i gemensamma lagringspooler.
Stödet i AerynOS gäller i nuläget användarhanterade datadiskar och ska betraktas som experimentellt. Funktionen har endast testats på ett begränsat antal enheter. Projektet efterlyser därför användare som kan prova OpenZFS på olika typer av hårdvara och rapportera sina erfarenheter.
Programförråden får versionshantering
AerynOS har även slutfört den andra fasen av projektets arbete med versionshanterade programförråd.
Ett programförråd är den källa som ett Linuxsystem använder för att hämta program, drivrutiner, systembibliotek och säkerhetsuppdateringar. Om strukturen i ett sådant förråd förändras på ett sätt som inte är kompatibelt med den tidigare versionen kan det annars krävas manuella åtgärder från användaren.
Den nya konstruktionen gör det möjligt för AerynOS pakethanterare Moss att uppdatera både sig själv och formatet på det lokala programförrådet. Det ska även fungera när förändringarna är så omfattande att det gamla och nya formatet egentligen inte är kompatibla med varandra.
För användaren innebär det att vanliga systemuppdateringar ska räcka. Någon särskild manuell migrering ska normalt inte behövas.
Detta är en viktig del av AerynOS långsiktiga idé om ett system som installeras en gång och därefter fortlöpande hålls aktuellt.
Konfigurationen för Moss har samtidigt flyttats till KDL, ett strukturerat konfigurationsformat som är tänkt att vara lättare att läsa och bearbeta än många traditionella konfigurationsfiler.
Nedladdade filer kontrolleras noggrannare
Moss har också fått fler kontroller av filer som lagras i pakethanterarens innehållsadresserade lagring.
I ett innehållsadresserat system identifieras en fil utifrån sitt faktiska innehåll, vanligtvis genom ett kryptografiskt kontrollvärde. Två identiska filer får därför samma identitet oavsett vad de heter eller varifrån de har hämtats.
De nya kontrollerna ska minska risken för att ofullständiga eller skadade filer används vid installationer och uppdateringar. Vissa Moss-operationer kan tillfälligt bli långsammare när filerna granskas, men i gengäld får systemet bättre garantier för att det lagrade materialet är korrekt.
Effektivare fillagring på XFS
Användare som installerat AerynOS på filsystemet XFS får nu inbyggd hantering av så kallade reflänkar.
En reflänk gör det möjligt att skapa flera filer som till en början använder samma lagrade data. Filerna kan ha olika namn, ägare och behörigheter, trots att innehållet inte behöver kopieras direkt.
En verklig kopia skapas först när någon av filerna förändras. Tekniken kallas ofta copy-on-write och kan både spara lagringsutrymme och göra kopiering snabbare.
På filsystem som saknar stöd för reflänkar, exempelvis ext4 och F2FS, fortsätter AerynOS i stället att använda hårda länkar när det är möjligt.
Stor omarbetning av systemd
AerynOS har genomfört en omfattande förändring av paketeringen av systemd, det centrala system som bland annat startar tjänster, hanterar enheter och organiserar systemets uppstartsprocess.
Distributionen har gått från systemd 257.13 till systemd 261.2 genom flera mellanliggande uppdateringar.
Ett viktigt resultat av arbetet är att tjänster som användaren själv har aktiverat eller stängt av inte längre ska få sitt tillstånd överskrivet när Moss installerar eller uppdaterar paket.
Flera delar av systemd distribueras nu dessutom som separata paket. Det gäller bland annat:
systemd-boot
systemd-coredump
systemd-homed
systemd-container
systemd-resolved
systemd-udev
Den mer uppdelade paketeringen gör det möjligt att anpassa installationer och installera endast de komponenter som faktiskt behövs.
Användare bör samtidigt vara uppmärksamma på att nätverkskort kan få nya namn efter nästa omstart. Ett nätverkskort som tidigare hette exempelvis eth0 kan i stället få ett förutsägbart namn som enp12s0.
Sådana namn bygger på nätverkskortets placering i datorn och ska minska risken för att olika nätverksenheter byter namn mellan omstarter.
Nya skrivbord hämtas under installationen
Installationsavbildningen innehåller den senaste Linuxkärnan i 7.1-serien och en uppdaterad GNOME-miljö för det startbara installationssystemet.
Själva installationen är nätverksbaserad. Det innebär att den senaste programvaran hämtas från AerynOS programförråd när operativsystemet installeras.
Användaren kan bland annat välja mellan KDE Plasma 6.7.3 och COSMIC Desktop 1.5.
COSMIC utvecklas av företaget System76 och är en modern skrivbordsmiljö byggd i programmeringsspråket Rust. KDE Plasma är en mer etablerad miljö med omfattande möjligheter att anpassa utseende och funktioner.
Bland de övriga uppdaterade komponenterna finns Firefox 153.0.1, Thunderbird 153.0.1, PHP 8.5.9, QEMU 11.0.3, Wine 11.14, SQLite 3.53.4 och NetworkManager 1.58.0.
Ny Nvidia-drivrutin behöver testas
Nvidia-drivrutinen 610.43.03 har lagts till i AerynOS programförråd. Projektet har redan genomfört tester tillsammans med användare och uppger att resultaten hittills varit positiva.
Drivrutinen innehåller bland annat förbättringar för Nvidias DLSS-teknik samt korrigeringar av problem som kan uppstå när datorer försätts i viloläge och senare väcks igen.
AerynOS efterlyser fortfarande fler användare med Nvidia-grafikkort som kan testa drivrutinen på olika hårdvarukombinationer.
Linuxkärnan uppdaterades efter säkerhetsproblem
Distributionens stabila kärna och spelkärna har uppdaterats till Linux 7.1.5. Den långtidssupporterade kärnan använder version 6.18.40.
Enligt projektet genomfördes kärnuppdateringarna efter en period med ovanligt många rapporterade säkerhetsproblem i Linuxkärnan. Situationen krävde snabba uppdateringar från utvecklargruppen.
Linuxkärnan är operativsystemets centrala del och ansvarar bland annat för minneshantering, processer, filsystem och kommunikationen med datorns hårdvara. Säkerhetsfel i kärnan kan därför påverka hela systemet.
YAML ska ersättas med KDL
AerynOS planerar även att ersätta det nuvarande YAML-formatet för paketbeskrivningar med ett nytt schema baserat på KDL.
Paketbeskrivningarna fungerar som recept och talar om hur program ska hämtas, byggas och paketeras för distributionen.
Utvecklarna betraktar numera YAML-formatet som en övergångslösning. Därför har de valt att inte lägga till fler större funktioner i det gamla formatet innan KDL-ersättaren är färdig.
Codeberg utvärderas som alternativ till GitHub
Projektet fortsätter samtidigt att undersöka Codeberg som ett möjligt alternativ till GitHub.
Codeberg är en ideellt driven plattform för lagring och utveckling av öppen källkod. Tjänsten bygger på Forgejo och finansieras huvudsakligen genom donationer och medlemskap.
Utvecklingen av AerynOS nya webbplats har redan flyttats till Codeberg. Webbplatsen byggs med Hugo och temat Hextra. Arbetet används samtidigt som ett praktiskt test av Codebergs samarbetsverktyg och integrationsmöjligheter.
Något beslut om att flytta hela AerynOS-projektet från GitHub har ännu inte presenterats.
Projektet öppnas för fler bidragsgivare
Under det senaste året har AerynOS hållit utvecklingen relativt kontrollerad för att kunna koncentrera arbetet på grundläggande verktyg och teknisk infrastruktur.
När systemet nu kan hantera större förändringar i programförrådens och filformatens struktur vill projektet stegvis öppna utvecklingen för fler deltagare.
Flera communityprojekt är redan på gång. Bland dem finns Gnist och Malm, två kommandoradsverktyg för att skapa, använda och dela teman för Wayland-baserade fönsterhanterare.
Ett annat projekt är Aerbox, som använder Moss systemmodell för att skapa isolerade containrar. Dessa kan ges kontrollerad åtkomst till exempelvis nätverk, ljud, lagringsenheter och annan hårdvara.
Befintliga installationer behöver inte installeras om
AerynOS 2026.08 är främst avsedd för nya installationer. Användare som redan har AerynOS behöver inte hämta ISO-filen eller installera om datorn.
Samma systemförändringar och programversioner distribueras genom den vanliga uppdateringsprocessen i Moss.
Den nya installationsavbildningen visar därmed tydligt vad AerynOS prioriterar: moderna filsystem, robusta uppdateringar, aktuella programversioner och ett system som ska kunna utvecklas under lång tid utan återkommande ominstallationer.
Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU.
Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av fel och stabilitetsproblem.
För den som redan använder Debian 13 innebär lanseringen ingen dramatisk förändring. De flesta rättningarna har redan distribuerats löpande genom Debians vanliga uppdateringssystem. Debian 13.6 fungerar därför framför allt som en samlad och uppdaterad installationsversion.
Det betyder att den som installerar Debian på en ny dator slipper hämta lika många uppdateringar direkt efter installationen.
Vad är en punktutgåva?
Debian använder så kallade punktutgåvor för att regelbundet uppdatera installationsavbilderna för den stabila versionen av operativsystemet.
Debian 13.6 är alltså inte en helt ny version av Debian och innehåller inte något större teknikskifte. Den består främst av säkerhetsrättningar, korrigerade program och uppdaterade installationsfiler.
För befintliga användare räcker det normalt att uppdatera systemet:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
Det går också att använda ett grafiskt pakethanteringsprogram, exempelvis Synaptic.
Många välkända program har rättats
Uppdateringen berör ett stort antal program och systemkomponenter. Bland de paket som har fått korrigeringar finns Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Mesa, Postfix, Python 3.13, QEMU, Samba, Wireshark och XZ Utils.
Apache har fått rättningar för flera typer av säkerhetsproblem. Det handlar bland annat om minnesfel, buffertöverskridningar, överbelastningsattacker och brister som i vissa situationer skulle kunna ge obehörig åtkomst till filer.
Även Curl, som används av många program för att överföra data över internet, har fått flera säkerhetsuppdateringar. Rättningarna minskar bland annat risken för att lösenord, autentiseringstoken, kakor eller annan känslig information skickas till fel server.
Filhanteraren Dolphin har fått en rättning för en brist som kunde göra det möjligt att ta sig ut ur en begränsad programmiljö. GIMP har uppdaterats för att åtgärda heltalsfel som i värsta fall skulle kunna leda till minnesproblem.
Python 3.13 och den virtuella maskinhanteraren QEMU har också fått ett flertal säkerhetsrättningar.
Nyare Linuxkärna i installationsprogrammet
Debians installationsprogram har byggts om för den nya utgåvan och använder Linux ABI 6.12.94.
Det innebär inte nödvändigtvis att alla installerade system får exakt samma kärnversion, men den uppdaterade installationsmiljön innehåller nyare drivrutiner och rättningar. Det kan förbättra stödet för vissa datorer och minska risken för problem under installationen.
Debian 13.6 finns för flera processorarkitekturer, däribland:
AMD64 för vanliga 64-bitarsdatorer
ARM64
ARMhf
RISC-V 64-bit
PowerPC 64-bit Little Endian
IBM System z
Secure Boot får viktigare roll
En av de mer betydelsefulla förändringarna gäller Secure Boot, en säkerhetsfunktion som kontrollerar att endast godkänd programvara får starta tillsammans med datorn.
Paketet fwupd har uppdaterats till version 2.0.20. Programmet används för att installera uppdateringar till datorns fasta programvara, även kallad firmware.
Den nya versionen kan hantera uppdateringar av flera viktiga databaser och nycklar för Secure Boot, bland annat certifikatutfärdare, Key Exchange Keys och DBX-listan över återkallade komponenter.
Detta har blivit särskilt viktigt eftersom ett vanligt Microsoft-certifikat för UEFI Secure Boot utfärdades 2013 och nu har löpt ut. Certifikatet finns fortfarande installerat i många datorer.
I framtiden kan uppdaterade startkomponenter därför få problem på datorer vars firmware inte har fått nya certifikat. I värsta fall kan en dator vägra att starta Debian när Secure Boot är aktiverat.
Användare rekommenderas därför att installera tillgängliga firmware- och BIOS-uppdateringar från dator- eller moderkortstillverkaren.
På datorer som stöder Linux Vendor Firmware Service kan följande kommando visa tillgängliga firmwareuppdateringar:
fwupdmgr get-updates
GeoIP-databasen blir äldre
En ovanlig förändring gäller paketet geoip-database, som används av vissa program för att uppskatta vilket land eller område en IP-adress tillhör.
Debian har återgått till en databas från ungefär december 2019. Orsaken är att nyare GeoLite-databaser inte anses ha en licens som är förenlig med Debians riktlinjer för fri programvara.
Det innebär att program som använder den medföljande databasen kan visa föråldrad geografisk information. IP-adresser kan ha bytt ägare eller tilldelats andra nätverk sedan databasen skapades.
Organisationer och användare som behöver aktuella GeoIP-uppgifter rekommenderas därför att skaffa en egen licens och hämta databasen direkt från leverantören.
Nya installations- och liveavbilder
Debian 13.6 innehåller nya installationsavbilder för den som vill installera operativsystemet från början.
Den mindre netinst-avbilden innehåller ett grundläggande installationssystem och hämtar större delen av programvaran från internet. Den passar särskilt bra för servrar och för användare som själva vill bestämma vilka komponenter som ska installeras.
Det finns även liveavbilder för AMD64. De kan startas direkt från ett USB-minne och innehåller färdiga skrivbordsmiljöer som:
GNOME 48
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
Cinnamon 6.4.10
LXQt 2.1
MATE 1.26.1
LXDE 0.11.1
Dessutom finns IceWM i den nya Junior-utgåvan.
En liveavbild gör det möjligt att prova Debian utan att först installera systemet på hårddisken.
Så kontrollerar du Debianversionen
Den installerade Debianversionen kan visas med följande kommando:
cat /etc/debian_version
Ett fullt uppdaterat Debian 13-system ska efter uppdateringen rapportera version 13.6.
Debian 12 närmar sig slutet på den vanliga supporten
Samtidigt har Debianprojektet släppt Debian 12.15, den femtonde och sista planerade punktutgåvan för Debian 12 ”Bookworm”.
Den innehåller 88 felrättningar och 97 säkerhetsuppdateringar.
Debian 12.15 markerar också slutet för den ordinarie supporten från Debians Release Team, Security Team och Backports Team. Vissa processorarkitekturer kommer även fortsättningsvis att få utvalda säkerhetsuppdateringar genom projektets LTS-program.
Användare rekommenderas ändå att börja planera en uppgradering till Debian 13 ”Trixie”, särskilt på datorer och servrar som är anslutna till internet.
Ingen dramatisk uppgradering – men en viktig sådan
Debian 13.6 innehåller inga stora visuella förändringar eller revolutionerande nyheter. Det är i stället en typisk underhållsutgåva där säkerhet, stabilitet och bättre installationsstöd står i centrum.
För befintliga användare är den viktigaste åtgärden att fortsätta installera systemets vanliga uppdateringar. För den som ska installera Debian på en ny dator är Debian 13.6 däremot det självklara valet, eftersom installationsavbilderna redan innehåller de senaste rättningarna.
Utgåvan visar också varför regelbundna uppdateringar är viktiga. Ett modernt Linuxsystem består av tusentals program och bibliotek. Även en till synes mindre punktuppdatering kan därför innehålla hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet säkrare och mer tillförlitligt.
Parrot OS 7.3 är här med fokus på modern hårdvara, bättre prestanda och smidigare användning. Den Debian-baserade säkerhetsdistributionen får optimerade paket för nyare processorer, officiella Vagrant-boxar, uppdaterade säkerhetsverktyg och ett nytt menysystem som gör det enklare att installera verktyg vid behov.
Parrot OS 7.3 har nu släppts. Det är en ny version av den Debian-baserade Linuxdistributionen som främst riktar sig till säkerhetsexperter, penetrationstestare, utvecklare och användare som vill ha ett system med fokus på integritet och kontroll.
Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, men det mest intressanta är att Parrot OS nu tar ett tydligare steg mot modernare datorhårdvara. Målet är att systemet ska kunna utnyttja nyare processorer bättre och samtidigt bli enklare att använda i vardagen.
Snabbare program på nyare datorer
En av de största nyheterna i Parrot OS 7.3 är så kallade optimerade paket. Traditionellt byggs många Linuxpaket för att fungera på väldigt gamla x86-64-processorer. Det är bra för kompatibiliteten, men det betyder också att moderna processorer inte alltid används fullt ut.
Parrot OS 7.3 erbjuder därför ett frivilligt paketförråd med program som har kompilerats om för nyare processorer. På datorer med tillräckligt modern CPU kan vissa beräkningstunga arbetsuppgifter bli märkbart snabbare.
Det gäller framför allt uppgifter som:
komprimering av filer
kryptering
hashning
videokodning
bild- och ljudbearbetning
vissa utvecklings- och analysverktyg
Enligt Parrot-projektet kan prestandavinsten i vissa fall ligga mellan 20 och 50 procent. Det betyder inte att hela systemet automatiskt blir dubbelt så snabbt, men för rätt typ av arbetsuppgifter kan skillnaden märkas tydligt.
För vanliga saker som filhantering, nätverkstjänster eller enklare kommandon blir skillnaden däremot ofta liten eller obefintlig.
Byggt för dagens processorer
De optimerade paketen riktar sig bland annat till system med nyare Intel- och AMD-processorer, exempelvis Intel Haswell eller AMD Zen och senare. På ARM-sidan nämns bland annat Apple M1, Raspberry Pi 5 och Amazon Graviton 2 som exempel på hårdvara som kan dra nytta av de nya optimeringarna.
För att undvika problem finns det en kontroll som ser till att paketen inte installeras på en dator som saknar rätt processorfunktioner. Om hårdvaran inte klarar kraven avbryts installationen i stället för att systemet kraschar eller blir obrukbart.
Det här är en viktig detalj. Parrot försöker alltså inte ersätta de vanliga paketen, utan erbjuder optimerade versioner som ett frivilligt tillägg för användare med rätt hårdvara.
Linuxkärna 7.0 och bättre hårdvarustöd
Parrot OS 7.3 levereras med Linux kernel 7.0. En nyare kärna innebär normalt bättre stöd för modern hårdvara, fler drivrutinsförbättringar och nya funktioner under huven.
För användaren kan det betyda att nyare datorer, nätverkskort, grafikkort och annan hårdvara fungerar bättre direkt efter installation. Det är särskilt viktigt för en distribution som Parrot OS, där användarna ofta kör systemet på många olika typer av datorer, virtuella maskiner och labbmiljöer.
Nytt menysystem skrivet i Go
En annan nyhet är att Parrot OS har fått ett nytt menysystem. Två centrala delar, parrot-exec och launcher-updater, har skrivits om i programmeringsspråket Go.
Det kan låta som en intern teknisk detalj, men för användaren märks det genom att verktygen i menyerna blir enklare att hantera. Ett program som inte är installerat kan visas i menyn och installeras med ett klick.
Det innebär att Parrot OS inte behöver komma med alla verktyg förinstallerade från början. I stället kan systemet vara lättare och renare, samtidigt som användaren snabbt kan lägga till de verktyg som behövs.
För säkerhetsarbete är detta praktiskt. En penetrationstestare kanske inte behöver hela verktygslådan installerad hela tiden, utan kan installera rätt program när det behövs.
Mindre och renare installationsfiler
Parrot-projektet har även arbetat med att göra installationsfilerna mindre. En del verktyg som inte behövs direkt i Home- och Security-utgåvorna har tagits bort från standardinstallationen.
Det här gör systemet mer lättviktigt och minskar mängden onödiga program. Det kan också göra installationen snabbare och enklare, särskilt i virtuella miljöer eller på datorer med begränsat lagringsutrymme.
Officiella Vagrant-boxar
Parrot OS 7.3 introducerar också officiella Vagrant-boxar för både Home- och Security-utgåvan på amd64.
Vagrant används för att snabbt skapa reproducerbara virtuella miljöer. Det är särskilt användbart för utbildning, testlabb, utveckling och säkerhetsövningar. I stället för att installera systemet manuellt varje gång kan man starta en färdig miljö med några kommandon.
För lärare, studenter och säkerhetsteam är detta en välkommen förbättring. Det blir enklare att skapa samma labbmiljö på flera datorer och att återställa miljön när något gått fel.
KDE Plasma som skrivbordsmiljö
På skrivbordssidan använder Parrot OS KDE som standardmiljö. Version 7.3 levereras med Plasma 6.3.6, KDE Frameworks 6.13 och KDE Gear 25.04.3, byggt ovanpå Qt 6.8.2.
KDE Plasma är en modern och anpassningsbar skrivbordsmiljö som passar användare som vill ha mycket kontroll över sitt system. Den är samtidigt tillräckligt användarvänlig för den som vill ha ett mer traditionellt grafiskt skrivbord.
Uppdaterade säkerhetsverktyg
Eftersom Parrot OS är starkt inriktat på IT-säkerhet är verktygsuppdateringarna viktiga. I version 7.3 har flera centrala säkerhetsverktyg uppdaterats.
Bland de uppdaterade programmen finns:
Airgeddon 12.0
Bettercap 2.41.5
BloodyAD 2.5.4
Caido 0.55.2
Enum4linux-ng 1.3.10
Det här är verktyg som används inom bland annat trådlös nätverkstestning, nätverksanalys, Active Directory-granskning, webbtestning och informationsinsamling.
För säkerhetsforskare och penetrationstestare innebär det att Parrot OS fortsätter vara en komplett arbetsmiljö med moderna versioner av viktiga verktyg.
Ny startsida i Firefox
Parrot OS 7.3 innehåller även en ny startsida för Firefox. Den är byggd med Vite och uppges inte samla in någon användardata.
Det är en liten men symboliskt viktig förbättring. Parrot OS har länge haft integritet som en av sina profilfrågor, och en startsida utan datainsamling passar väl in i den linjen.
Två huvudutgåvor: Security och Home
Parrot OS finns i två huvudsakliga skrivbordsutgåvor.
Security Edition är avsedd för penetrationstestare, säkerhetsanalytiker och forskare. Den innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg för analys, testning, forensik och nätverksarbete.
Home Edition är däremot tänkt för mer vardaglig användning, utveckling och integritet. Den levereras utan hela säkerhetsverktygslådan från början, men användaren kan installera de verktyg som behövs i efterhand.
Det gör Parrot OS mer flexibelt. Alla behöver inte samma system, men båda grupperna kan använda samma grund.
Uppgradering för befintliga användare
Den som redan använder Parrot OS kan uppgradera med det vanliga uppgraderingskommandot:
sudo parrot-upgrade
Som alltid bör man se till att viktiga filer är säkerhetskopierade innan en större systemuppgradering görs.
Ett steg mot ett smartare säkerhetssystem
Parrot OS 7.3 är inte bara en samling uppdaterade program. Den här versionen visar också en tydligare riktning för distributionen.
I stället för att bara lägga till fler verktyg försöker utvecklarna göra systemet snabbare, lättare och mer anpassat till modern hårdvara. De optimerade paketen, det nya menysystemet och de officiella Vagrant-boxarna pekar alla åt samma håll: Parrot OS ska vara enklare att använda, snabbare att starta med och mer effektivt i professionella arbetsflöden.
För den som arbetar med IT-säkerhet, utbildning eller tekniska labbmiljöer är Parrot OS 7.3 därför en intressant uppdatering. Den gör inte bara systemet modernare, utan också mer praktiskt i vardagen.
KDE Plasma 6.8 börjar ta form och nästa version av den populära Linux-skrivbordsmiljön verkar fokusera på sådant som märks i vardagen. Bättre hantering av flera skärmar, tydligare felmeddelanden, förbättrad färgväljare och små men viktiga justeringar i gränssnittet ska göra Plasma ännu smidigare att använda när versionen släpps i höst.
KDE Plasma fortsätter att utvecklas i snabb takt. Efter att Plasma 6.7 nu har släppts har arbetet med nästa version, KDE Plasma 6.8, dragit i gång. Den kommande versionen väntas släppas i mitten av oktober och ser ut att bli en uppdatering som fokuserar på det som ofta gör störst skillnad i vardagen: tydligare gränssnitt, bättre hantering av flera skärmar och små förbättringar som gör skrivbordsmiljön lättare att använda.
KDE Plasma är en av de mest avancerade skrivbordsmiljöerna för Linux. Den används av många som vill ha ett modernt, snabbt och anpassningsbart skrivbord. Med Plasma 6-serien har KDE tagit stora steg framåt, bland annat genom övergången till nyare teknik under huven. Plasma 6.8 blir inte bara ännu en versionssiffra, utan en fortsättning på arbetet med att putsa bort irritationsmoment och göra systemet mer logiskt för användaren.
En av de tydligaste nyheterna i Plasma 6.8 handlar om användare med flera skärmar. Den som har två eller tre skärmar inkopplade vet att det ibland kan vara svårt att veta vilken skärm som är vilken i inställningarna. Problemet blir extra tydligt om skärmarna kommer från samma tillverkare och därför har liknande namn.
I Plasma 6.8 får skärmarna färgkodade nummermärken när man ställer in dem. Det gör det enklare att se vilken fysisk skärm som hör ihop med vilken skärm i inställningsfönstret. Det kan låta som en liten förändring, men för alla som ofta kopplar in externa skärmar, använder dockningsstationer eller arbetar med flera bildytor är det en mycket praktisk förbättring.
Även färghanteringen i KDE-program får en förbättring. QML-baserade KDE-appar kommer att använda KDE:s egen färgväljare i stället för Qt:s standardvariant. Resultatet blir ett mer enhetligt gränssnitt där programmen känns mer sammanhängande. För användaren innebär det att verktygen beter sig mer konsekvent, oavsett vilket KDE-program man arbetar i.
Fönsterhanteringen får också en liten men användbar justering. Om man flyttar ett fönster genom att hålla nere Meta-tangenten och dra i fönstret kommer det automatiskt att hamna längst fram. Meta-tangenten är oftast samma tangent som Windows-tangenten på vanliga tangentbord. För den som arbetar med många fönster samtidigt kan detta spara både tid och irritation.
En annan förbättring gäller filer på skrivbordet. Tidigare kunde en åtgärd ibland misslyckas utan att användaren fick en tydlig förklaring. Om man till exempel försökte radera en fil från skrivbordet utan att ha rätt behörighet kunde det kännas som om ingenting hände. I Plasma 6.8 ska systemet i stället visa ett felmeddelande som förklarar varför åtgärden inte kunde genomföras.
Även nätverksinställningarna får en mindre uppfräschning. I dialogrutan för VPN-anslutningar blir knappen för att ansluta tydligare. Det är en sådan detalj som lätt förbises, men som kan göra stor skillnad för den som inte är van vid nätverksinställningar eller som bara snabbt vill koppla upp sig mot ett VPN.
Plasmas virtuella tangentbord förbättras också. Funktionen där man håller nere en tangent för att visa alternativa tecken får stöd för fler symboler. Det gör tangentbordet mer användbart på pekskärmar, surfplattor och andra enheter där ett fysiskt tangentbord inte alltid används.
Samtidigt arbetar KDE-utvecklarna med att rätta till problem som antingen upptäcktes sent under betatestningen av Plasma 6.7 eller som inte hann bli färdiga före den slutliga lanseringen. Det är en viktig del av utvecklingen: nya funktioner är synliga och lockande, men stabilitet och små förbättringar är ofta det som avgör hur bra systemet känns i längden.
KDE Plasma 6.8 befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Fler nyheter, förbättringar och justeringar lär dyka upp under de kommande veckorna. Men redan nu går det att se riktningen: Plasma 6.8 ser ut att bli en version som gör Linux-skrivbordet mer polerat, tydligt och användarvänligt, särskilt för dem som arbetar med flera skärmar och vill ha en smidig skrivbordsmiljö.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.
För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.
Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.
Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd
En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.
När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.
I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.
Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.
Uppdaterad grund för hela systemet
Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.
För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.
Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.
KDE Plasma och GNOME i färska versioner
På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.
GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.
Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.
Färska program för vardagsanvändare
Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.
Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.
Grafik, spel och beräkningar
På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.
För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.
För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.
Utveckling, containrar och virtualisering
Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.
För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.
Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.
Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n
Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.
Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:
Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.
En färsk startpunkt för nya installationer
Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.
För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.
Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.
Trådlösa hörlurar fungerar ofta bra för vanligt ljud i Linux, men många smarta funktioner har länge saknats. Med den nya appen BudsLink får Linux-användare bättre kontroll över AirPods, Galaxy Buds, Sony-hörlurar och Nothing Buds – bland annat batterinivåer, brusreducering, transparensläge och automatisk paus när hörlurarna tas ur öronen.
För många Linux-användare har Bluetooth-hörlurar länge fungerat lite som en halvfärdig kompromiss. Ljudet går ofta att spela upp utan större problem, men de mer avancerade funktionerna – batterinivå för fodralet, brusreducering, transparensläge, gester och automatisk paus när man tar ur en lur – har ofta varit svåra eller omöjliga att komma åt. Den nya Linux-appen BudsLink vill ändra på detta.
BudsLink är ett program för Linux som ger bättre stöd för flera populära trådlösa hörlurar och headset. Appen finns via Flathub och riktar sig bland annat till användare av AirPods, Beats, Sony-hörlurar, Samsung Galaxy Buds samt Nothing- och CMF-lurar.
Tanken är enkel: Linux ska inte bara kunna koppla upp sig mot hörlurarna, utan också förstå och styra deras specialfunktioner.
Mer än bara Bluetooth-ljud
I vanliga skrivbordsmiljöer på Linux visas Bluetooth-hörlurar oftast som en enkel ljudenhet. Man kan ansluta, koppla från och ibland se en ungefärlig batterinivå. Men moderna hörlurar är betydligt mer avancerade än så.
De innehåller sensorer, mikrofoner, egna styrkretsar och funktioner som i många fall är byggda för appar på Android, iOS, Windows eller macOS. Därför har Linux-användare ofta gått miste om inställningar som tillverkaren egentligen redan byggt in i produkten.
BudsLink försöker fylla det tomrummet genom att prata direkt med hörlurarna och visa funktioner som annars är dolda.
Batterinivå, brusreducering och transparensläge
En av de mest praktiska funktionerna är bättre batterivisning. BudsLink kan visa batterinivå för vänster och höger hörlur, och i vissa fall även för laddningsfodralet. Det är en stor förbättring jämfört med enklare Bluetooth-menyer där man ofta bara ser en enda generell batterisiffra – om någon alls.
Appen kan också ge kontroll över funktioner som:
Active Noise Cancellation, alltså aktiv brusreducering, som dämpar omgivande ljud.
Ambient Sound eller transparensläge, där mikrofonerna släpper igenom ljud från omgivningen.
Conversation Awareness, där hörlurarna känner av när användaren börjar prata.
Automatisk volymsänkning vid samtal eller konversation.
Paus och återupptagning av media när man tar ur eller sätter i hörlurarna.
Inställning av gester och knappfunktioner på vissa enheter.
Det gör att hörlurarna kan användas mer som de är tänkta, även utan tillverkarens officiella mobilapp.
Direkt kommunikation med hörlurarna
Tekniskt sett arbetar BudsLink på en djupare nivå än den vanliga Bluetooth-menyn. Programmet använder L2CAP- och RFCOMM-socketar för att kommunicera direkt med kompatibla Bluetooth-enheter.
Det betyder att appen inte bara skickar vanligt ljud via Bluetooth, utan även kan utbyta kontrollinformation med själva hörlurarna. På så sätt kan den läsa batteridata, ändra ljudlägen och hantera andra enhetsspecifika inställningar.
BudsLink kan dessutom köras som en bakgrundstjänst. Det innebär att programmet kan vara aktivt utan att användaren hela tiden behöver öppna huvudfönstret. När ett par kompatibla hörlurar ansluts kan gränssnitt eller widgets visas automatiskt.
Stöd för KDE, Cinnamon och GNOME
BudsLink är tänkt att kunna integreras med flera vanliga Linux-skrivbord. Companion-appar eller widgets finns listade för KDE Plasma, Cinnamon och GNOME.
Det gör att användaren exempelvis kan få fram kontroller direkt i skrivbordsmiljön, ungefär som man är van vid på mobiltelefoner. Utvecklaren har dock uppgett att KDE Plasma- och Cinnamon-versionerna ännu inte skickats in till deras officiella butiker eller webbplatser.
Det betyder att stödet fortfarande är under utveckling, men riktningen är tydlig: BudsLink vill göra avancerade hörlursfunktioner till en naturlig del av Linux-skrivbordet.
Anpassning av utseendet
Förutom de tekniska funktionerna erbjuder BudsLink även vissa utseendeinställningar. Användaren kan bland annat välja egna ikoner för enheter, tvinga mörkt läge och ändra accentfärg.
Det kan låta som små detaljer, men för många Linux-användare är just anpassning en viktig del av upplevelsen. Programmet försöker därför inte bara ge bättre funktionalitet, utan också passa in visuellt i olika skrivbordsmiljöer.
Tidiga användarrapporter
BudsLink är fortfarande ett nytt projekt, men tidiga rapporter från användare tyder på att appen redan fungerar med flera modeller. På Reddit har användare nämnt lyckad användning med bland annat AirPods Pro 3, Galaxy Buds Pro 2, Galaxy Buds Core och Nothing Buds på KDE.
Samtidigt efterfrågas stöd för fler märken, till exempel Pixel Buds, Soundcore, Huawei FreeClip, Sennheiser och Redmi. Utvecklaren har sagt att Sennheiser och Redmi är nästa mål, förutsatt att användare kan hjälpa till med testning eller Bluetooth-loggar.
Det visar också en viktig sak med Linux-ekosystemet: stöd för ny hårdvara växer ofta fram genom samarbete mellan utvecklare och användare.
Ett steg mot bättre Linux-stöd för modern hårdvara
BudsLink löser inte alla problem med Bluetooth-hörlurar på Linux, men projektet är ett tydligt steg i rätt riktning. För den som använder moderna trådlösa hörlurar kan skillnaden vara stor. I stället för att bara få grundläggande ljuduppspelning kan man börja använda funktioner som tidigare varit låsta till mobilappar eller andra operativsystem.
Det handlar också om något större än bara hörlurar. BudsLink visar hur Linux-skrivbordet gradvis blir bättre på att hantera modern konsumentelektronik. När fler enheter får stöd för sina specialfunktioner blir Linux ett mer komplett alternativ även för vanliga användare.
För den som använder AirPods, Galaxy Buds, Sony-hörlurar eller Nothing Buds på Linux kan BudsLink därför vara ett program värt att hålla ögonen på.
Funktioner: Batterinivå för hörlurar och laddningsfodral, brusreducering, transparensläge,
Conversation Awareness, automatisk paus/uppspelning och geststyrning.
Teknik: Kommunicerar direkt med enheterna via L2CAP- och RFCOMM-socketar.
Skrivbordsintegration: Companion-stöd är listat för KDE Plasma, Cinnamon och GNOME.
Status: Nytt projekt under utveckling, med tidiga användarrapporter om fungerande stöd för flera populära hörlursmodeller.
KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.
Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.
KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.
Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.
Vad ska pengarna användas till?
Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.
En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.
Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.
KDE PIM får också ett lyft
En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.
Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.
Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.
Digital suveränitet – mer än ett modeord
Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.
Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.
KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.
Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?
I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.
Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.
Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.
Ett alternativ till de stora plattformarna
KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.
Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.
Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.
KDE fyller 30 år
KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.
Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.
Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.
En investering i framtidens öppna datorer
Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.
När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.
Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.
Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.
Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund
Projekt: KDE
Organisation: KDE e.V.
Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency
Stöd: 1 285 200 euro
Period: 2026–2027
Huvudområden:
Förbättrad återställning i KDE Plasma
Fabriksåterställning för KDE Linux
Bättre QA- och testinfrastruktur
Förbättrad backup och återställning av data
Bättre stöd för nätverksdelningar
Stärkt säkerhetsinfrastruktur
Förbättrad KDE PIM-integration
KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.
Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.
Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.
Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har fått viktiga förbättringar.
Parrot OS 7.2 är nu officiellt tillgängligt för nedladdning. Den nya versionen är särskilt intressant för säkerhetsintresserade, systemadministratörer och etiska hackare eftersom den innehåller en uppdaterad Linuxkärna med skydd mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”. Samtidigt fortsätter Parrot-projektet sin övergång till KDE Plasma som huvudsaklig skrivbordsmiljö och uppdaterar en lång rad verktyg för penetrationstestning och IT-säkerhet.
Vad är Parrot OS?
Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är byggd för säkerhetsarbete, digital forensik, anonymitet, utveckling och testning. Man kan se den som ett specialverktyg snarare än ett vanligt skrivbordsoperativsystem.
Där vanliga Linuxdistributioner fokuserar på kontorsprogram, webbsurf och multimedia, kommer Parrot med färdiga verktyg för att analysera nätverk, testa webbsidor, undersöka system och hitta säkerhetsbrister.
Skydd mot den allvarliga sårbarheten Copy Fail
Den stora nyheten i Parrot 7.2 är att systemet levereras med Linux 6.19.13. Den versionen är patchad mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”.
Sårbarheten kan enligt uppgifterna göra det möjligt för en lokal användare att höja sina rättigheter och få root-behörighet. Det är allvarligt eftersom root är den högsta behörighetsnivån i Linux. En angripare som redan har begränsad åtkomst till en dator kan i värsta fall ta full kontroll över systemet.
För vanliga användare kan en sådan sårbarhet låta abstrakt, men i praktiken handlar det om gränsen mellan en vanlig användare och systemets absoluta maktcentrum. Linux bygger på tydliga behörigheter: en vanlig användare ska inte kunna ändra systemfiler, läsa andras privata data eller styra kärnan. När en lokal privilegiehöjning fungerar bryts den modellen.
KDE Plasma fortsätter som standardmiljö
Parrot 7.2 bygger vidare på Parrot 7-serien, där projektet tidigare bytte standardmiljö från MATE till KDE Plasma. Den nya versionen använder KDE Plasma 6.3.6 som skrivbordsmiljö.
Samtidigt finns det även utgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment. Det gör att användare kan välja mellan ett mer modernt och funktionsrikt skrivbord eller lättare miljöer som passar bättre i virtuella maskiner och på enklare hårdvara.
Bygger på Debian 13.4 ”Trixie”
En annan viktig del är att Parrot 7.2 innehåller uppdateringar från Debian 13.4 ”Trixie”. Eftersom Parrot bygger på Debian innebär det att mycket av stabiliteten och paketbasen kommer därifrån, medan Parrot-lagret ovanpå tillför säkerhetsverktyg, specialanpassningar och egna menyer.
Resultatet blir ett system som kombinerar Debians breda paketarkiv med ett mer specialiserat fokus på cybersäkerhet.
Många säkerhetsverktyg har uppdaterats
Flera kända säkerhetsverktyg har uppdaterats i Parrot 7.2. Bland annat nämns:
Det är verktyg som används för allt från webbtestning och Active Directory-analys till nätverkskartläggning och simulering av angrepp i kontrollerade miljöer.
För den som arbetar med IT-säkerhet är sådana uppdateringar viktiga. Säkerhetsverktyg måste följa med när verkliga system förändras. Nya versi”Dataingenjör? Vad fan är en dataingenjör? Påhittade titlar som de har köpt på en marknad i hemlandet. Lite som de där som kallar sig läkare, men har lägre kompetens än en svensk sjuksköterska.”oner av Windows, Linux, webbservrar, molntjänster och autentiseringssystem kräver att testverktygen också utvecklas. Annars riskerar säkerhetstestaren att använda gamla metoder mot nya miljöer och missa viktiga brister.
Förbättrad meny och fortsatt arbete med Go-kodbasen
Parrot 7.2 innehåller också förbättringar i Parrot Menu, där nya skrivbordsposter lagts till samtidigt som arbetet med den nya Go-baserade kodbasen fortsätter.
Det låter kanske som en detalj, men menyerna är centrala i en säkerhetsdistribution. När hundratals verktyg finns installerade måste de vara logiskt organiserade, annars blir systemet snabbt svåranvänt.
Förbättringar för Docker, virtuella maskiner och sidoprojekt
Projektet har även förbättrat parrot-themes och parrot-tools, men mycket av arbetet i denna version har lagts på infrastruktur, Docker-containrar och olika sidoprojekt runt operativsystemet.
Det visar att Parrot inte bara utvecklas som en ISO-fil för installation på datorer, utan som ett helt ekosystem med stöd för virtuella maskiner, containrar, WSL och specialutgåvor.
Bättre hantering av Flatpak-paket
En praktisk nyhet är att Parrot 7.2 får en inbyggd kontroll för Flatpak-paket, så att uppdateringar av sådana paket kan hanteras automatiskt.
Flatpak används ofta för att installera program fristående från distributionens vanliga paketsystem. För användaren betyder det enklare underhåll och mindre risk att program ligger kvar i gamla versioner.
Finns i flera olika utgåvor
Parrot 7.2 finns som Home och Security live-editions för 64-bitars system. Det finns även färdiga avbilder för Docker, virtuella maskiner, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box.
Dessutom finns särskilda skrivbordsutgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment.
Security Edition är den mest kompletta varianten för penetrationstestning, digital forensik, reverse engineering och säkerhetsforskning. Home Edition passar bättre för den som vill ha Parrot som ett mer allmänt Linuxsystem med integritets- och säkerhetsfokus.
Så uppdaterar befintliga användare
För den som redan använder Parrot krävs ingen ominstallation. Systemet kan uppdateras med:
Parrot Updater har också uppdaterats till version 2.0.8. Den nya versionen ska ge en bättre uppdateringsupplevelse, särskilt för användare som uppgraderar från Parrot 6 ”Lory”.
En viktig men lågmäld säkerhetsrelease
Parrot 7.2 är inte en version som främst handlar om ett nytt utseende eller stora synliga nyheter. Det är snarare en underhålls- och säkerhetsrelease där kärnan, verktygen och infrastrukturen har fått viktiga förbättringar.
För en vanlig Linuxanvändare kan det låta torrt, men för den som arbetar med säkerhet är just detta avgörande. Ett verktygssystem måste vara uppdaterat, pålitligt och snabbt kunna hantera nya sårbarheter.
Med Linux 6.19.13, patchen mot Copy Fail, uppdaterade säkerhetsverktyg och fortsatt utveckling av KDE-baserade Parrot 7-serien visar projektet att det vill vara mer än bara ännu en Kali-konkurrent. Parrot försöker bygga en komplett arbetsmiljö för cybersäkerhet, där både skrivbord, verktyg, containrar och specialutgåvor hänger ihop.
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot att bli både kraftfullare och mer lättanvänd.
Linuxvärlden rör sig snabbt, och få distributioner försöker kombinera hög prestanda med användarvänlighet lika tydligt som CachyOS. Den Arch Linux-baserade distributionen har nu fått en ny ISO-utgåva för april 2026, och den innehåller flera förändringar som märks både för nybörjare och mer erfarna Linuxanvändare.
Den största nyheten är att Shelly blir ny standardapp för grafisk pakethantering. Det innebär att användare enklare kan installera program utan att behöva använda terminalen.
Shelly ersätter Octopi
Tidigare använde CachyOS pakethanteraren Octopi som grafiskt verktyg för att installera och hantera program. I den nya utgåvan ersätts Octopi av Shelly, utvecklad av Zoey Bauer.
Det som gör Shelly särskilt intressant är att den samlar flera olika programkällor på ett ställe. Användare kan installera program från AUR, Flathub, FlatpakRef-filer, AppImage och lokala källfiler.
För den som är ny i Linux kan det här göra stor skillnad. I stället för att behöva förstå flera olika system för programinstallation får användaren ett mer samlat och visuellt gränssnitt.
Ett modernare skrivbord med KDE Plasma
Den nya ISO:n levereras med Linux 6.18 LTS, alltså en långtidssupportad Linuxkärna. Det ger en stabil grund för systemet.
Som standard används KDE Plasma 6.6.4, tillsammans med KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04. KDE Plasma är en av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna i Linuxvärlden och påminner till viss del om klassiska skrivbordsmiljöer från Windows, men med betydligt större frihet.
För användare betyder det en modern skrivbordsmiljö med bättre prestanda, fler inställningsmöjligheter och ett utseende som går att förändra i detalj.
Bättre installation och tryggare återställning
Installationsprogrammet Calamares har också förbättrats. En viktig nyhet är att systemet nu skapar en ren ögonblicksbild direkt efter installationen. Den sparas permanent och fungerar som en säker återställningspunkt.
Det är ungefär som att systemet säger: ”Här fungerade allt från början.” Om något senare går fel kan användaren återgå till denna grundnivå.
Dessutom är GRUB os-prober nu aktiverat som standard. Det gör att installationsprogrammet lättare hittar andra operativsystem på datorn, exempelvis Windows eller en annan Linuxdistribution. För den som vill köra flera system på samma maskin blir installationen smidigare.
Mer integritet med DNS over HTTPS
Även välkomstappen i CachyOS har fått nya funktioner. Den stödjer nu DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.
DNS kan beskrivas som internets telefonkatalog. När du skriver in en webbadress måste datorn översätta namnet till en faktisk adress på nätet. Med DNS over HTTPS krypteras den kommunikationen, vilket gör det svårare för utomstående att se vilka webbplatser du försöker nå.
Den nya DNS-sidan i CachyOS Welcome låter användaren testa hastigheten på olika servrar, automatiskt välja den snabbaste och lägga till egna alternativ.
Smartare hårdvarustöd
CachyOS har länge profilerat sig som en distribution med fokus på prestanda och hårdvaruoptimering. I aprilutgåvan fortsätter det arbetet.
Verktyget chwd, som hjälper till att upptäcka och konfigurera hårdvara, har fått flera förbättringar. Det kan nu automatiskt konfigurera fingeravtrycksläsare för sudo-kommandon, vilket gör att användaren kan bekräfta administrativa åtgärder med fingeravtryck i stället för lösenord.
Systemet kan också känna igen vissa Intel-processorer för bättre energisparfunktioner och hantera fler specialfall på bärbara datorer.
För handhållna enheter förbättras stödet för bland annat ROG Xbox Ally, och Surface Pro 4 får en särskild Wi-Fi-profil för Marvell AVASTAR 88W8897.
Bättre respons från NVMe-diskar
En mer teknisk, men viktig, förändring finns i cachyos-settings. Standardinställningen för NVMe-diskars I/O-schemaläggare ändras från none till kyber.
Förenklat handlar detta om hur systemet prioriterar läsning och skrivning till snabba SSD-diskar. Med kyber vill utvecklarna ge bättre respons när flera saker händer samtidigt, till exempel när systemet uppdateras, filer kopieras och program startas på samma gång.
För vanliga användare kan det märkas som ett mer följsamt system under belastning.
NVIDIA, AMD och fler grafiska förbättringar
Den nya versionen innehåller också flera grafikkortsrelaterade justeringar.
För AMD-grafik används nu ett annat Plymouth-tema, alltså den grafiska startbilden som visas när systemet startar. Det tidigare temat kunde orsaka problem på vissa bärbara datorer med extern skärm.
På NVIDIA-sidan har utvecklarna tagit bort den tvingade Xorg-sessionen från vissa äldre 470xx-profiler. Det förbättrar kompatibiliteten med moderna inloggningshanterare. Samtidigt har problematiska energisparinställningar tagits bort på grund av buggar med NVIDIA 595-drivrutinen.
Färre skrivbordsmiljöer, mer fokus
CachyOS har även städat upp bland skrivbordsalternativen. UKUI har tagits bort från installationsvalen, medan GNOME-paketvalet har moderniserats.
Samtidigt har ett nytt alternativ lagts till: MangoWM med DMS shell. Det riktar sig främst till användare som vill ha en lättare, mer specialiserad fönsterhanterarmiljö.
Ingen manuell åtgärd för befintliga användare
För den som redan kör CachyOS krävs inga särskilda manuella steg. Det räcker att uppdatera systemet som vanligt med kommandot sudo pacman -Syu.
Det går också att använda grafiska verktyg som Plasma Discover.
Ett steg mot ett mer tillgängligt Arch-system
CachyOS bygger på Arch Linux, en distribution som ofta förknippas med avancerade användare, terminalkommandon och stor kontroll. Med den här utgåvan fortsätter CachyOS att försöka göra Arch-världen mer tillgänglig utan att släppa fokus på prestanda.
Shelly som standardverktyg, DNS over HTTPS, bättre hårdvaruigenkänning, fingeravtrycksstöd och en trygg återställningspunkt efter installationen gör systemet mer användarvänligt.
Det är fortfarande en Linuxdistribution för den som vill ha kontroll och moderna paket, men aprilutgåvan visar tydligt att kraft och enkelhet inte måste vara motsatser.
FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk.
FreeBSD har länge haft ett rykte som ett stabilt och kraftfullt operativsystem för servrar. Men nu pågår en tydlig förändring. Genom ett nytt offentligt testprogram för bärbara datorer tar FreeBSD ett viktigt steg mot att också bli ett mer attraktivt alternativ för vardagligt skrivbordsbruk.
Kärnan i satsningen är enkel: användare uppmanas att testa FreeBSD på sina egna laptops och skicka in anonymiserade resultat. Dessa data ska sedan användas för att bygga upp en offentlig kompatibilitetsmatris där både användare och utvecklare kan se vilka modeller som fungerar bra, vilka funktioner som saknas och om viss extra konfigurering krävs.
Det här är betydligt mer än ett litet communityinitiativ. Testfasen är en del av FreeBSD Foundations större Laptop Support and Usability Project, en långsiktig och välfinansierad satsning för att förbättra hårdvarustöd och användarupplevelse på moderna bärbara datorer.
Från spridda forumtrådar till systematisk kunskap
För den som har velat köra FreeBSD på en laptop har informationen länge varit ojämn och svår att överblicka. Ofta har man fått förlita sig på forumtrådar, wiki-sidor och enskilda användares erfarenheter. Det nya testprogrammet försöker ersätta detta med något mycket mer strukturerat: en modell-för-modell-kartläggning av hur väl FreeBSD fungerar på olika datorer.
Testverktyget gör en automatisk genomgång av datorns hårdvara och loggar vilka funktioner som fungerar och vilka som inte gör det. Efteråt kan användaren själv lägga till kommentarer om sin upplevelse innan resultaten skickas in. Målet är att skapa ett slags gemensamt kunskapsarkiv där det snabbt går att få svar på frågor som:
Vilken laptopmodell fungerar bäst med FreeBSD?
Stöds trådlöst nätverk, ljud och Bluetooth?
Fungerar vila och återupptagning som det ska?
Krävs någon extra handpåläggning för att få systemet stabilt?
Detta gör projektet värdefullt både för nya användare som funderar på att installera FreeBSD och för utvecklare som vill se var insatser behövs mest.
En större satsning på användbarhet
Den offentliga testningen är bara en del av en mer omfattande strategi. Satsningen offentliggjordes redan i september 2024, då FreeBSD Foundation tillsammans med Quantum Leap Research avsatte 750 000 dollar för att stärka laptopstöd och allmän användbarhet i systemet.
Arbetet har fokuserat på flera av de områden som är mest avgörande för att ett operativsystem ska fungera bra på en modern bärbar dator: trådlöst nätverk, ljud, grafik, Bluetooth samt strömsnåla vilolägen och återupptagning. Det är just dessa detaljer som avgör om ett system känns redo för vardagsbruk eller fortfarande främst lämpar sig för tekniskt intresserade entusiaster.
Särskilt intressant är att FreeBSD Foundation uttryckligen kopplar bättre laptopstöd till bredare användning bland utvecklare och företag. Resonemanget är tydligt: om FreeBSD även ska vara relevant utanför serverhallen måste det fungera väl i människors dagliga arbetsmiljöer.
Framsteg under 2025 och 2026
Enligt projektets uppdateringar hade märkbara förbättringar redan gjorts under slutet av 2025. Stöd för Wi-Fi 4 och 5 lades till för viktig hårdvara, arbete med Wi-Fi 6 påbörjades, grafikstödet förbättrades och fler kretsuppsättningar från Intel, Realtek och Mediatek fick bättre kompatibilitet. Dessutom fick Framework Laptop – en dator som blivit populär bland teknikintresserade tack vare sin modulära design – särskild uppmärksamhet.
Under 2026 har arbetet fortsatt med fokus på grafikdrivrutiner, nätverk och förbättringar i installationsprogrammet. Inför FreeBSD 15.1, som planeras till juni 2026, väntas ytterligare ett viktigt steg för skrivbordsanvändare: KDE Plasma ska för första gången kunna väljas direkt i installationsprogrammet. Det kan verka som en detalj, men signalvärdet är stort. Ett sådant val visar att FreeBSD inte längre bara tänker på serveradministratörer, utan även på användare som vill ha ett komplett skrivbordssystem från start.
Så fungerar testningen
För den som vill delta är processen relativt enkel. Användaren installerar ett testverktyg som automatiskt undersöker datorns hårdvara och systemfunktioner. Resultaten sparas i en katalog i anonymiserad form. Den som vill kan sedan lägga till egna kommentarer i en fil innan allt skickas in som en så kallad pull request. Därefter behandlas rapporten och publiceras i kompatibilitetsmatrisen.
En viktig del av projektet är att inga personligt identifierbara uppgifter ska publiceras. Det gör att deltagande kan ske med låg tröskel samtidigt som projektet får tillgång till bred och verklighetsnära testdata.
Ett skifte i FreeBSD:s självbild
Det mest intressanta med initiativet är kanske inte testverktyget i sig, utan vad det säger om FreeBSD:s framtidsvision. Operativsystemet har länge setts som ett robust, tekniskt avancerat men ganska nischat alternativ, starkt förknippat med servrar och infrastruktur. Nu verkar projektet vilja bryta med den bilden.
Genom att investera i laptopstöd, användarvänlighet och en tydlig offentlig kompatibilitetsöversikt visar FreeBSD att man vill bli ett trovärdigt val även för den som använder sin dator till utveckling, studier eller vanligt skrivbordsarbete. Det handlar inte om att överge sina styrkor, utan om att bredda dem.
En viktig framtidsfråga
För fria operativsystem är hårdvarustöd ofta en avgörande faktor. Även ett tekniskt starkt system får svårt att växa om användarna inte vet vilka datorer som fungerar eller om grundläggande funktioner som trådlöst nätverk och viloläge är opålitliga. Därför är FreeBSD:s nya testprogram mer än bara en praktisk datainsamling. Det är också ett sätt att bygga förtroende.
Om satsningen lyckas kan den göra FreeBSD mer tillgängligt för nya grupper av användare, samtidigt som utvecklarna får bättre underlag för att prioritera rätt förbättringar. Det gör projektet till ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling och användarmedverkan kan gå hand i hand.
FreeBSD:s nya offentliga laptoptestning är därför inte bara en ny funktion eller en tillfällig kampanj. Det är ett tecken på en större förändring: från ett system som främst förknippats med servrar till ett operativsystem som på allvar vill ta plats även på skrivbordet
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.
I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.
Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.
Vad menas med “fri programvara”?
När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.
Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:
proprietära drivrutiner
stängd firmware
andra icke-fria komponenter
Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.
Frihet har ett pris
Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.
Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.
Bygger på Ubuntu 24.04 LTS
Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.
För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.
Flera varianter för olika behov
Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:
Trisquel
Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.
Triskel
Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.
Trisquel Mini
För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.
Trisquel Sugar
Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.
Netinstall
För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.
Brett stöd för olika arkitekturer
Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:
amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
arm64 – 64-bitars ARM
armhf – 32-bitars ARM
Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.
Programvarorna som följer med
Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:
Abrowser 148 som standardwebbläsare
Icedove 140 som e-postklient
LibreOffice 24 som kontorspaket
Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.
Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:
Inkscape
LibreOffice
Tuba
yt-dlp
Mer än bara versionsnummer
Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.
Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.
Varför spelar sådana här projekt roll?
För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.
Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?
Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.
Ett operativsystem med tydlig ideologi
Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.
För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.
KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat.
Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö, KDE Plasma 6.7. Redan i maj får nyfikna användare möjlighet att testa betaversioner, men vad innebär uppdateringen i praktiken?
Här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.
Ett smartare och mer flexibelt skrivbord
Plasma 6.7 introducerar flera funktioner som gör vardagsanvändningen smidigare och mer intuitiv.
En ny funktion gör det möjligt att skriva tecken som inte finns på det fysiska tangentbordet, vilket är särskilt användbart för språk, symboler och specialtecken. Samtidigt får panelen en enkel växlingsknapp för att snabbt byta mellan ljust och mörkt läge.
En annan nyhet är global “push-to-talk”, vilket gör att användare kan aktivera mikrofonen tillfälligt i exempelvis röstchattar eller möten. Dessutom tillkommer en helt ny applikation för att hantera utskriftsköer, vilket ger bättre kontroll över pågående utskrifter.
Förbättrad design och konsekvens
KDE fortsätter att förfina sitt visuella uttryck genom förbättringar i Breeze-temat.
Markeringar i program som filhanteraren Dolphin, dokumentvisaren Okular och e-postklienten KMail får en mer rundad och modern stil. Detta bidrar till ett mjukare och mer enhetligt gränssnitt.
Dessutom införs stöd för att installera egna ljudteman samt standardiserade bakgrundseffekter, som exempelvis suddighet (blur). Resultatet är ett mer sammanhängande och professionellt utseende över hela systemet.
Stora tekniska förbättringar i bakgrunden
Under ytan sker flera viktiga förändringar, framför allt i fönsterhanteraren KWin.
Bland nyheterna finns stöd för så kallad “multi-GPU swapchain” via Vulkan, vilket förbättrar prestanda på system med flera grafikkort. Även stöd för 3D LUT införs, vilket gör färghantering mer effektiv och kan minska belastningen på grafikhårdvaran.
Wayland-stödet förbättras ytterligare, bland annat genom bättre fraktionell skalning som minskar visuella glapp mellan element. Dessutom införs standardiserade protokoll för bakgrundseffekter, vilket öppnar för mer konsekventa visuella upplevelser mellan olika applikationer.
Smidigare arbetsflöden
Plasma 6.7 innehåller också en rad förbättringar som direkt påverkar hur användaren arbetar.
Det blir möjligt att sätta en global tangentbordsgenväg för att rensa notifieringshistoriken. Fönster i aktivitetsfältet kan sorteras, och det blir enklare att hantera fönsterlayout, inklusive att återställa fönster från “tiling”-lägen.
Systemövervakaren förbättras med bättre stöd för flera grafikkort, och systemfältet (system tray) kan nu anpassas ytterligare, exempelvis genom att ändra ordningen på objekt.
Även nätverks- och VPN-inställningar har uppdaterats, vilket gör det enklare att hantera anslutningar som OpenVPN och OpenConnect.
Stabilitet och kompatibilitet i fokus
Utöver nya funktioner satsar KDE stort på stabilitet och kompatibilitet.
Stödet för sandboxade applikationer, såsom Flatpak-program, förbättras när det gäller skärminspelning och fjärrskrivbord. Det blir också möjligt att exkludera vissa fönster från inspelning via permanenta regler.
Dessutom införs stöd för nätverksövervakning på FreeBSD, vilket visar att Plasma fortsätter bredda sitt stöd utanför traditionella Linux-miljöer.
Vad innebär detta för användaren?
KDE Plasma 6.7 är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en tydlig vidareutveckling.
Fokus ligger på att förbättra detaljerna: göra systemet snabbare, mer konsekvent och enklare att använda. Samtidigt stärks den tekniska grunden, särskilt genom förbättrat Wayland-stöd och modern grafikhantering.
Detta gör Plasma till ett fortsatt starkt alternativ för både vardagsanvändare och mer avancerade användare.
När kan man testa?
Den första betaversionen släpps den 14 maj 2026, följt av en andra beta den 28 maj. Den slutliga versionen planeras till den 16 juni 2026.
Plasma 6.7 bygger på KDE Frameworks 6.26 och Qt 6.10, vilket innebär att hela KDE-plattformen fortsätter sin snabba tekniska utveckling.
KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och hantera stora samlingar av anteckningar.
KDE-projektet har släppt Marknote 1.5, en ny version av den grafiska anteckningsappen för Linux. Programmet är utvecklat för att göra det enkelt att skriva, organisera och hantera anteckningar i Markdown-format, samtidigt som användaren får ett bekvämt WYSIWYG-gränssnitt – det vill säga att texten visas ungefär så som den kommer att se ut när den är färdig.
Den nya versionen innehåller flera efterfrågade funktioner som gör appen mer flexibel både för vanliga användare och för dem som föredrar att arbeta direkt i Markdown-kod.
Nytt källkodsläge för avancerade användare
En av de största nyheterna i Marknote 1.5 är ett så kallat Source Mode. I detta läge kan användaren helt hoppa över det visuella redigeringsgränssnittet och i stället arbeta direkt i Markdown-koden.
Det gör programmet mer attraktivt för utvecklare, tekniska skribenter och andra som vill ha full kontroll över hur texten är uppbyggd. Samtidigt behåller Marknote sin styrka som ett lättanvänt visuellt anteckningsverktyg för dem som föredrar att arbeta utan kod.
Wiki-länkar gör anteckningar mer sammanlänkade
En annan stor förbättring är stöd för wiki-liknande interna länkar. Det innebär att användare kan länka anteckningar till varandra på ett sätt som påminner om hur Wikipedia fungerar.
Med denna funktion kan man skapa ett nätverk av relaterade anteckningar, något som gör det lättare att bygga upp en personlig kunskapsbas eller ett system för research och idéer. Programmet kan dessutom hitta anteckningar i olika anteckningsböcker när man skapar sådana länkar.
Sök och ersätt i hela texten
Marknote 1.5 introducerar också fulltextsökning med sök-och-ersätt-funktion. Detta gör det möjligt att snabbt hitta och ändra ord eller formuleringar i en anteckning, något som tidigare saknades.
Funktionen är särskilt användbar när man arbetar med längre dokument eller när man vill standardisera vissa begrepp i sina anteckningar.
Integrerat stöd i KDE Plasma
För användare av skrivbordsmiljön KDE Plasma finns ytterligare en nyhet: ett KRunner-plugin. Med detta plugin kan man söka efter och öppna sina anteckningar direkt från KRunner – det snabba kommandofältet i Plasma.
Det innebär att anteckningar kan nås nästan lika snabbt som program eller filer.
Smidigare organisation av anteckningar
Den nya versionen gör det också enklare att hantera stora samlingar av anteckningar. Bland förbättringarna finns:
visning av hur många anteckningar varje anteckningsbok innehåller
möjlighet att flytta anteckningar mellan anteckningsböcker via drag-och-släpp
en ny funktion för att duplicera anteckningar
stöd för att skapa mallar för återkommande typer av anteckningar
Dessa funktioner gör Marknote mer praktiskt för studier, projektarbete och dokumentation.
Nya animationer och förbättrad användarupplevelse
Utvecklarna har också lagt till nya animationer för anteckningar, anteckningsböcker och sökfältet. Dessutom har de återinfört mjuka övergångar i sidomenyn, vilket gör navigeringen mer dynamisk.
Dialogrutan Quick Sketch har också fått fullt stöd för ångra och gör om, något som gör snabbanteckningar mindre riskfyllda.
Flera buggrättningar
Som vanligt innehåller uppdateringen även flera stabilitetsförbättringar. Bland annat har utvecklarna förbättrat tabellformatering, gjort grid-hantering mindre frustrerande och löst ett Flatpak-problem som hindrade anteckningar från att öppnas via filhanterare.
Ett annat fel som har åtgärdats gjorde att ändringstiden för en anteckning uppdaterades bara genom att den öppnades.
Byggd för Markdown och öppen källkod
Marknote är byggt med KDE:s Kirigami-ramverk, vilket gör att programmet fungerar bra både på traditionella skrivbord och på mer mobila gränssnitt.
Alla anteckningar sparas som vanliga Markdown-filer, som standard i användarens dokumentmapp. Det betyder att filerna är lätta att säkerhetskopiera, synkronisera eller redigera i andra program.
Den nya versionen av Marknote finns redan tillgänglig för Linux och kan installeras via Flatpak från Flathub eller som Snap-paket från Snapcraft.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare.
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny stabil version kallad Titan. Uppdateringen bygger på den moderna Linux-kärnan 6.19 och levereras med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.6. För användare innebär detta både bättre hårdvarustöd och en mer strömlinjeformad installationsprocess.
EndeavourOS har länge varit ett populärt alternativ för dem som vill använda Arch Linux utan att behöva installera allt manuellt från början. Distributionen ger en relativt ren Arch-upplevelse, men med ett grafiskt installationsprogram och ett antal praktiska verktyg som gör systemet enklare att komma igång med.
Ny kärna och uppdaterad KDE-miljö
I Titan-versionen används Linux-kärnan 6.19, vilket ger stöd för nyare hårdvara och förbättrad prestanda. Den grafiska miljön bygger på KDE Plasma 6.6.2, tillsammans med KDE Frameworks 6.23 och programsviten KDE Gear 25.12.3.
Den här kombinationen innebär bland annat:
bättre energieffektivitet
förbättrad grafikhantering
modernare systembibliotek
uppdaterade KDE-program
Resultatet är en mer stabil och responsiv skrivbordsmiljö.
Smartare grafikdetektering
En av de största nyheterna i Titan är förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Systemet kan nu automatiskt identifiera olika GPU-typer och installera rätt drivrutiner.
Samtidigt introduceras ett nytt verktyg:
eos-hwtool
Med detta verktyg kan användare enkelt installera eller ta bort grafikdrivrutiner efter behov. Det är särskilt användbart för personer som växlar mellan olika grafikkort eller experimenterar med olika drivrutiner.
Dessutom laddas GPU-drivrutiner tidigare i startprocessen, vilket kan förbättra systemets stabilitet och grafiska prestanda.
Större installationsfil – men bättre upplevelse
Installationsfilen (ISO-avbilden) har blivit något större jämfört med tidigare versioner.
tidigare storlek: cirka 3 GB
Titan: cirka 3,4 GB
Enligt utvecklarna beror ökningen på nya funktioner som gör installationen smidigare, inte på att systemet blivit tyngre eller mer resurskrävande.
Uppdaterad grafikstack och installerare
Under huven innehåller Titan flera viktiga tekniska uppdateringar.
Bland annat ingår:
Mesa 26.0.1 för Intel- och AMD-grafik
NVIDIA-drivrutin 590.48.01
en nyare version av Calamares, distributionsinstallationsprogrammet
Calamares ansvarar för själva installationsprocessen och uppdateringen ger ett mer stabilt och användarvänligt installationsflöde.
Nya och uppdaterade program
Titan levereras också med uppdaterade versioner av flera välkända open source-program:
Firefox 148 – webbläsare med nya AI-funktioner
MPV 0.41.0 – avancerad videospelare
Vim 9.2 – kraftfull textredigerare
GParted 1.8 – verktyg för diskpartitionering
Dessutom installeras nu fler grafikrelaterade paket automatiskt, inklusive Vulkan-drivrutiner och komponenter för hårdvaruaccelererad videodekodning.
Rolling release – inga ominstallationer behövs
EndeavourOS följer Arch Linux modell med rolling release. Det betyder att systemet installeras en gång och sedan hålls uppdaterat kontinuerligt via vanliga systemuppdateringar.
Befintliga användare behöver därför inte installera Titan på nytt. Det räcker att uppdatera systemet med kommandot:
sudo pacman -Syu
Ett Arch-system som blivit ännu enklare
Med förbättrad hårdvarudetektering, ett nytt verktyg för GPU-drivrutiner och uppdaterade systemkomponenter fortsätter EndeavourOS att utvecklas mot sitt mål: att göra Arch Linux mer tillgängligt utan att kompromissa med flexibiliteten.
Titan-versionen är ytterligare ett steg i den riktningen – ett modernt Linuxsystem som kombinerar kraft, enkel installation och kontinuerliga uppdateringar.
Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats.
Linuxvärlden domineras i dag av färdiga distributioner som Ubuntu, Fedora och Debian. Men det finns också ett projekt som tar ett helt annat grepp: Linux From Scratch (LFS). I stället för att installera ett färdigt system får användaren här instruktioner för att själv bygga upp hela operativsystemet från grunden.
LFS är egentligen inte en distribution utan en bok och ett projekt som steg för steg visar hur man laddar ner, kompilerar och installerar alla delar som behövs för ett fungerande Linux-system. Resultatet blir ett minimalt men fullt fungerande system där användaren själv har kontroll över varje komponent.
Nu endast systemd
En av de största förändringarna i LFS 13.0 är att projektet nu helt överger den klassiska init-lösningen SysVinit. Tidigare versioner av guiden fanns i två varianter: en med SysVinit och en med systemd.
I den nya versionen finns endast systemd-utgåvan kvar.
Beslutet motiveras främst av underhållsskäl. Allt fler moderna program förutsätter systemd eller använder funktioner som är tätt integrerade med systemet. Genom att fokusera på en enda init-lösning hoppas utvecklarna kunna hålla dokumentationen enklare och mer aktuell.
Uppdaterade kärnkomponenter
LFS 13.0 innehåller också flera uppdateringar av centrala systemkomponenter. Bland de viktigaste finns:
binutils 2.46
glibc 2.42
Linux-kärnan 6.18.10 LTS
Totalt har 36 paket uppdaterats jämfört med föregående stabila version. Det innebär att instruktionerna i boken nu speglar en modern Linux-miljö och gör det möjligt att bygga ett system baserat på aktuella verktyg och bibliotek.
Över 100 ändringar i boken
Sedan den senaste stabila utgåvan har utvecklarna gjort över 100 ändringar i LFS-boken. En stor del av arbetet har handlat om säkerhetsuppdateringar.
Bland de program som fått säkerhetsrelaterade uppdateringar finns:
glibc
coreutils
expat
Perl
Python
systemd
xz
Vim
Det gör att den nya versionen inte bara är modernare utan också bättre rustad ur säkerhetssynpunkt.
Beyond Linux From Scratch kompletterar systemet
Samtidigt som LFS 13.0 släpptes publicerades även Beyond Linux From Scratch (BLFS) 13.0. Medan LFS beskriver hur man bygger ett grundläggande Linux-system, går BLFS betydligt längre.
BLFS innehåller instruktioner för hur man installerar hundratals extra program och bibliotek, bland annat skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt, samt vanliga program som webbläsare, e-postklienter och kontorsprogram.
Tillsammans gör LFS och BLFS det möjligt att steg för steg bygga upp ett komplett Linux-system – från kärnan till ett fullt grafiskt skrivbord.
Ett projekt för den nyfikne
Linux From Scratch är inte tänkt för nybörjare som bara vill installera ett operativsystem snabbt. I stället riktar det sig till entusiaster, utvecklare och studenter som vill förstå hur Linux verkligen fungerar bakom kulisserna.
Genom att själv kompilera varje komponent – från kompilatorn till systembiblioteken – får man en unik inblick i hur ett modernt operativsystem byggs upp.
För många fungerar LFS därför både som ett utbildningsprojekt och en experimentplattform där man kan lära sig mer om Linux än vad en vanlig distribution normalt visar.
Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet.
Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom öppen källkod valt att stödja utvecklingen ekonomiskt. Organisationen bakom Linuxdistributionen Rocky Linux har nämligen blivit officiell sponsor till KDE-projektet.
Beslutet innebär att Rocky Linux ansluter sig till en exklusiv grupp företag och organisationer som finansierar utvecklingen av ett av världens mest avancerade öppna skrivbordssystem.
Ett växande ekosystem kring KDE
KDE är ett av de mest etablerade projekten inom fri programvara. Projektet utvecklar bland annat skrivbordsmiljön KDE Plasma, tillsammans med hundratals program och tekniska ramverk för Linux och andra operativsystem.
Under det senaste året har projektet haft en stark utveckling. I slutet av förra året rapporterades rekordstora donationer, och nu fortsätter stödet att växa när fler organisationer ansluter sig.
Det senaste tillskottet är Rocky Enterprise Software Foundation (RESF) – den ideella organisation som styr och utvecklar Rocky Linux, en communitydriven Linuxdistribution byggd för att vara kompatibel med Red Hat Enterprise Linux (RHEL).
Ett naturligt steg för Rocky Linux
Enligt Brian Clemens, medgrundare och vice ordförande i RESF, var beslutet enkelt.
“Hållbar öppen källkod bygger på att starka open source-gemenskaper stödjer varandra. Vi försöker alltid bidra till de projekt vi själva bygger vidare på, och att stödja KDE var ett självklart val med tanke på hur populär Rocky Linux-versionen med KDE är.”
Rocky Linux används ofta i servermiljöer och företagsinfrastruktur, men projektet erbjuder även en version med KDE-skrivbordet installerat – något som blivit uppskattat av många användare.
En exklusiv grupp sponsorer
Genom att bli KDE-patron ansluter sig Rocky Linux till en rad välkända företag inom teknik- och open source-världen. Bland organisationerna som redan stödjer KDE finns bland annat:
Blue Systems
Canonical
g10 Code
Google
Kubuntu Focus
Mbition
Slimbook
SUSE
Techpaladin
The Qt Company
TUXEDO Computers
Att bli KDE-patron kräver en donation på minst 5 000 euro till organisationen KDE e.V., den ideella förening som juridiskt representerar och stödjer KDE-projektet.
Viktigt stöd till fri programvara
Pengarna från patronprogrammet används till flera viktiga delar av KDE:s arbete. Bland annat finansieras:
utveckling av ny funktionalitet
drift av projektets infrastruktur
gemenskapsevenemang och utvecklarträffar
långsiktiga initiativ för det öppna skrivbordet
Sådana bidrag spelar en avgörande roll för att open source-projekt ska kunna fortsätta utvecklas stabilt över tid.
Samarbete stärker open source
Att organisationer inom open source-världen stödjer varandra ekonomiskt ses ofta som ett viktigt steg mot ett mer hållbart ekosystem. Många projekt bygger på varandras arbete, och genom att bidra tillbaka kan utvecklingen fortsätta i ett positivt kretslopp.
Rocky Linux beslut att stödja KDE visar hur samarbetet inom fri programvara fortsätter att växa – och hur viktiga gemenskaperna bakom projekten är för framtidens öppna teknik.
GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny generation utvecklare och forskare.
Efter mer än tre decennier av utveckling har GNU Hurd fått inbyggt stöd för x86_64-arkitekturen. Det innebär att systemet nu kan köras nativt på modern 64-bitars hårdvara. Stödet levereras via GNU Guix, som både är en avancerad pakethanterare och ett komplett operativsystem.
Detta markerar första gången Hurd officiellt lämnar sin 32-bitarsbegränsning bakom sig.
Vad är GNU Hurd?
Hurd är tänkt att vara kärnan i det operativsystem som utvecklas av GNU Project. Projektet startade redan på 1980-talet med målet att skapa ett helt fritt operativsystem. När Linux dök upp i början av 1990-talet blev det snabbt den praktiska kärnan i GNU/Linux-systemen, medan Hurd fortsatte som ett mer experimentellt alternativ.
Till skillnad från Linux bygger Hurd på en mikrokärnearkitektur baserad på GNU Mach. I en sådan design är själva kärnan minimal. Funktioner som filsystem, nätverk och enhetsdrivrutiner körs som separata servrar i användarrymden och kommunicerar genom meddelanden.
Tanken är att detta ska ge större flexibilitet, bättre modularitet och potentiellt högre säkerhet. I praktiken har det också inneburit tekniska utmaningar som gjort utvecklingen långsam.
Varför är 64-bitarsstöd så betydelsefullt?
Under lång tid var Hurd begränsat till 32-bitars x86-system. Det innebar att:
Minne var begränsat till maximalt 4 GB adresserbart utrymme
Modern hårdvara inte kunde utnyttjas fullt ut
Projektets praktiska användbarhet minskade
Med x86_64-stöd kan Hurd nu använda betydligt större minnesutrymmen och köras direkt på dagens processorer utan kompatibilitetslager. Det gör systemet mer relevant för forskning och utveckling.
Det betyder dock inte att Hurd plötsligt blir ett alternativ till etablerade system. Snarare handlar det om att ta bort en teknisk spärr som länge hållit projektet tillbaka.
GNU Guix och den nya generationens systembygge
Det är genom Guix som 64-bitarsversionen nu görs tillgänglig. Guix är både en pakethanterare som kan installeras ovanpå andra Linux-system och en fullständig distribution kallad Guix System.
En central idé är att hela systemet definieras deklarativt som kod. Det innebär att:
Uppdateringar sker atomiskt
Tidigare systemtillstånd kan återställas
System kan reproduceras exakt på flera maskiner
I den senaste versionen har projektet lagt till över 12 000 nya paket och genomfört tiotusentals uppdateringar. Centrala verktyg och kompilatorer har moderniserats, och systemhanteringen har förbättrats med nya tjänster och säkerhetsfunktioner.
Samtidigt fortsätter arbetet med att minimera beroendet av förkompilerad kod, vilket är en viktig del av projektets ambition att bygga systemet helt från källkod.
Experimentellt – men inte irrelevant
Trots framstegen är GNU Hurd fortfarande experimentellt. Hårdvarustödet är begränsat och stabiliteten når inte upp till nivåerna hos mer etablerade kärnor. Det är inte avsett för produktionsmiljöer.
Men 64-bitarsstödet gör systemet mer tillgängligt för:
Operativsystemforskning
Säkerhetsstudier
Arkitekturexperiment
Fri programvaruutveckling
Det blir nu möjligt att testa och utveckla Hurd på vanlig modern utrustning i stället för att förlita sig på äldre 32-bitarsmaskiner.
En symbol för uthållighet
Att Hurd nu tar klivet in i 64-bitarsvärlden är mer än en teknisk uppdatering. Det är ett tecken på långsiktig envishet inom fri programvaruvärld. I en bransch där många projekt försvinner efter några år har Hurd fortsatt att utvecklas i över 30 år.
Det återstår att se vilken roll systemet kommer att spela i framtiden. Men med stöd för modern arkitektur har GNU Hurd tagit ett steg från historisk kuriositet till ett återigen relevant forskningsprojekt.
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover how Asahi Linux is advancing towards complete M3 support for Apple Silicon Macs, enhancing performance and compatibility for users. The post Asahi Linux Gets Closer to Full M3 Support on Apple Silicon Macs appeared first on Linux Today.
Canonical has confirmed the release of fixes for the DirtyClone Linux kernel flaw in Ubuntu, ensuring enhanced security and system stability for users. The post Canonical Confirms Ubuntu Fixes for DirtyClone Linux Kernel Flaw appeared first on Linux Today.
Discover how to set up a local caching DNS resolver using Unbound on Rocky Linux 10. Enhance your network's performance and reliability today. The post Set Up a Local Caching DNS Resolver with Unbound on Rocky Linux 10 appeared first on Linux Today.
Learn about the critical fixes in VirtualBox 7.2.12 that address Linux host kernel panic, improving reliability and user satisfaction in virtual setups. The post VirtualBox 7.2.12 Fixes Linux Host Kernel Panic appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in COSMIC Desktop 1.2, featuring essential file manager fixes and enhanced polish for a smoother user experience. The post COSMIC Desktop 1.2 Released with File Manager Fixes and More Polish appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in KDE Plasma 6.7.2, featuring enhanced KWin, improved Wayland support, and crucial AMD GPU fixes for a smoother experience. The post KDE Plasma 6.7.2 Lands with More KWin, Wayland, and AMD GPU Fixes appeared first on Linux Today.
Learn to set up WireGuard VPN on Debian 13 for secure remote access. Our comprehensive guide ensures a smooth configuration process for optimal protection. The post How to Configure WireGuard VPN on Debian 13 for Secure Remote Access appeared first on Linux Today.
Discover the differences between Keycloak and ZITADEL for self-hosted Identity and Access Management. Make an informed choice for your IAM needs. The post Keycloak vs ZITADEL for Self Hosted IAM appeared first on Linux Today.
Explore the Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard through our in-depth review. Learn about its design, functionality, and user experience. The post Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard Review appeared first on Linux Today.
Discover ParrotOS 7.3, featuring Linux 7.0, optimized builds, and official Vagrant boxes. Upgrade your security and development environment today. The post ParrotOS 7.3 Released with Linux 7.0, Optimized Builds, and Official Vagrant Boxes appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Manjaro’s latest stable update effectively brings the 26.1 “Bian-May” release to its final state, with Linux 7.1, Plasma 6.7, and major package updates.
Flatpak 1.18.1 is out with security fixes addressing a sandbox escape, local root privilege escalation, path traversal issues, and arbitrary file writes.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer. Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren…
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats. CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt…
KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner. KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet…
Den nya installationsavbildningen AerynOS 2026.08 innehåller experimentellt stöd för OpenZFS, en moderniserad systemd-miljö och en ny generation versionshanterade programförråd. Samtidigt fortsätter Linuxdistributionen att utvecklas mot målet att en installation ska kunna uppdateras under lång tid utan att behöva installeras om. AerynOS har publicerat en ny installationsavbildning med beteckningen AerynOS 2026.08. Den samlar de senaste förändringarna…
Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU. Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av…
Parrot OS 7.3 är här med fokus på modern hårdvara, bättre prestanda och smidigare användning. Den Debian-baserade säkerhetsdistributionen får optimerade paket för nyare processorer, officiella Vagrant-boxar, uppdaterade säkerhetsverktyg och ett nytt menysystem som gör det enklare att installera verktyg vid behov. Parrot OS 7.3 har nu släppts. Det är en ny version av den Debian-baserade…
KDE Plasma 6.8 börjar ta form och nästa version av den populära Linux-skrivbordsmiljön verkar fokusera på sådant som märks i vardagen. Bättre hantering av flera skärmar, tydligare felmeddelanden, förbättrad färgväljare och små men viktiga justeringar i gränssnittet ska göra Plasma ännu smidigare att använda när versionen släpps i höst. KDE Plasma fortsätter att utvecklas i…
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…
Trådlösa hörlurar fungerar ofta bra för vanligt ljud i Linux, men många smarta funktioner har länge saknats. Med den nya appen BudsLink får Linux-användare bättre kontroll över AirPods, Galaxy Buds, Sony-hörlurar och Nothing Buds – bland annat batterinivåer, brusreducering, transparensläge och automatisk paus när hörlurarna tas ur öronen. För många Linux-användare har Bluetooth-hörlurar länge fungerat…
KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…
Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har…
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot…
FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk. FreeBSD har länge haft ett…
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…
KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat. Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version…
KDE har släppt Marknote 1.5, en ny version av anteckningsappen för Linux som kombinerar ett lättanvänt WYSIWYG-gränssnitt med kraften i Markdown. Uppdateringen introducerar flera efterfrågade funktioner, bland annat ett nytt källkodsläge, wiki-liknande länkar mellan anteckningar och fulltextsökning med sök-och-ersätt. Samtidigt förbättras integrationen med KDE Plasma och verktyget får flera nya funktioner för att organisera och…
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare. Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en…
Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats. Linuxvärlden domineras i dag av färdiga…
Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet. Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom…
GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny…
