• Moxnox 1.0 – ett nytt operativsystem som förenar Windows NT och Unix

    Vad händer om man tar några av de bästa idéerna från Windows NT, kombinerar dem med Unix och bygger ett helt nytt operativsystem från grunden? Det är precis vad utvecklaren Mark Harmstone har gjort. Resultatet heter Moxnox, och nu har version 1.0 släppts som öppen källkod.

    När man talar om operativsystem handlar diskussionen nästan alltid om Windows, Linux eller macOS. Men bakom dessa välkända namn finns en värld av experimentella system där programmerare försöker hitta nya sätt att få datorer att fungera.

    Ett av de senaste exemplen är Moxnox 1.0, som släpptes den 26 oktober 2026.

    Bakom projektet står den brittiske programmeraren Mark Harmstone, som tidigare gjort sig känd genom WinBtrfs, en drivrutin som gör det möjligt för Windows att läsa och skriva till Linux-filsystemet Btrfs.

    Sedan 2022 har han arbetat med Moxnox som ett hobbyprojekt. Det som började som ett tekniskt experiment har nu vuxit till ett operativsystem med omkring 130 000 rader C++-kod.

    Men Moxnox är varken ännu en Linuxdistribution eller en kopia av Windows.

    Windows under huven – Unix på utsidan

    För att förstå vad som gör Moxnox speciellt behöver vi titta på hur ett operativsystem egentligen fungerar.

    I centrum finns operativsystemets kärna, ofta kallad kernel. Den ansvarar för grundläggande funktioner som att hantera minne, kommunicera med hårdvara och fördela processortid mellan olika program.

    Windows bygger på en kärnarkitektur som har sitt ursprung i Windows NT, medan Linux använder en annan konstruktion.

    Moxnox hämtar inspiration från Windows NT:s sätt att låta program kommunicera med operativsystemet genom så kallade systemanrop.

    Samtidigt använder det många av de principer som gjort Unix och Linux populära bland programmerare och systemadministratörer.

    Det innebär exempelvis att katalogstrukturen påminner om Linux, med en rotkatalog som heter / och sökvägar som /bin i stället för Windows enhetsbokstäver som C:\.

    Systemet stöder dessutom Unix-funktioner som fork(), som gör det möjligt för ett program att skapa en ny process genom att kopiera en befintlig.

    Man kan beskriva Moxnox som ett försök att förena två olika operativsystemfilosofier, utan att behöva använda vare sig Windows eller Linux som grund.

    Windows-program fungerar inte – trots EXE-filer

    En intressant detalj är att Moxnox använder samma grundläggande programformat som Windows.

    Körbara program lagras i formatet Portable Executable, förkortat PE, och har filändelsen .exe. Programbibliotek använder .dll.

    Linux använder normalt ELF-formatet för sina körbara program.

    Det betyder däremot inte att man kan installera Microsoft Office eller andra vanliga Windowsprogram i Moxnox.

    Moxnox kan i dagsläget inte köra vanliga Windowsprogram.

    Anledningen är att de programmeringsgränssnitt och systembibliotek som Windowsprogram förväntar sig ännu inte finns på plats.

    En framtida möjlighet skulle kunna vara att använda delar av Wine-projektet för att skapa denna kompatibilitet, men något sådant stöd är ännu inte färdigt.

    Moxnox skiljer sig därmed från ReactOS, vars ambition är att återskapa Windows kompatibilitet.

    Linuxanvändare kommer att känna igen sig

    Trots sin Windowsinspirerade teknikmiljö erbjuder Moxnox en ganska välbekant upplevelse för den som är van vid Unix eller Linux.

    Flera populära program har redan anpassats till systemet.

    Här finns bland annat Bash, GNU Coreutils, Git, Python, Perl, Vim, Nano, OpenSSH och OpenSSL.

    Även viktiga utvecklingsverktyg som GCC, LLVM och Rust har porterats, även om det fortfarande finns begränsningar. GCC finns exempelvis endast för x86-64.

    Att programmen har porterats innebär att deras källkod har anpassats och kompilerats för det nya operativsystemet. Man kan alltså inte bara kopiera över ett vanligt Linuxprogram och förvänta sig att det fungerar.

    En annan teknisk milstolpe är att Moxnox har blivit self-hosting.

    Det innebär att operativsystemet har kommit så långt att det kan användas för att kompilera sin egen källkod.

    Det är en betydande prestation för ett hobbyprojekt, även om vissa stora program, bland annat GCC och Rust, ännu inte kan byggas direkt inifrån systemet.

    Btrfs är hjärtat i filhanteringen

    Valet av filsystem är knappast någon överraskning.

    Mark Harmstone har lång erfarenhet av Btrfs genom arbetet med WinBtrfs, och Moxnox använder därför Btrfs för lagringen.

    Btrfs är ett modernt filsystem som bland annat erbjuder kontrollsummor för dataintegritet, ögonblicksbilder och avancerade lagringsfunktioner.

    Men här kommer en viktig varning.

    Moxnox egen Btrfs-implementation är fortfarande experimentell och har inte genomgått omfattande tester.

    Utvecklaren avråder uttryckligen från att använda den tillsammans med filsystem som innehåller värdefulla data.

    Den som vill experimentera bör därför använda en virtuell disk eller en separat lagringsenhet utan viktig information.

    Fungerar även på ARM och Raspberry Pi 5

    Moxnox stöder två olika processorarkitekturer: x86-64, som används i de flesta moderna PC-datorer, och ARM64, som bland annat förekommer i enkortsdatorer och vissa bärbara datorer.

    För vanliga PC-datorer krävs stöd för instruktionsuppsättningen x86-64-v3. Det innebär att en del äldre 64-bitarsprocessorer inte kan användas.

    På ARM-sidan krävs ARMv8.1 eller senare.

    Det gör att även Raspberry Pi 5 kan köra Moxnox, förutsatt att den använder lämplig UEFI-firmware.

    Systemet har redan drivrutiner för bland annat NVMe, SATA, USB-lagring, SD-kort och vissa nätverkskort från Realtek.

    Stödet för kringutrustning är dock långt ifrån lika omfattande som i Linux eller Windows.

    Glöm skrivbordet – här är det terminalen som gäller

    Den som förväntar sig ett grafiskt skrivbord med fönster, ikoner och muspekare kommer att bli besviken.

    Moxnox 1.0 saknar nämligen en grafisk skrivbordsmiljö.

    Systemet arbetar framför allt med textbaserade gränssnitt och kommandoraden. Det finns grundläggande stöd för bildskärmsutmatning, men ännu inget färdigt grafiskt användargränssnitt.

    Det är med andra ord ett operativsystem som i första hand riktar sig till programmerare, operativsystemsentusiaster och personer som tycker om att experimentera med datorernas mer grundläggande funktioner.

    Det saknas dessutom flera saker som vi normalt tar för givna.

    Exempelvis finns ännu inget fullständigt säkerhetssystem, inget riktigt fleranvändarstöd och inget ordentligt stöd för olika tangentbordslayouter eller tidszoner.

    Även prestandan behöver förbättras, framför allt när det gäller minneshantering och nätverkskommunikation.

    Moxnox är därför inte ett system som man bör använda som sin huvudsakliga arbetsmiljö.

    Så kan du prova Moxnox själv

    För den som är nyfiken finns färdiga diskavbilder för både x86-64 och ARM64 att ladda ner.

    Det enklaste sättet att testa operativsystemet är med QEMU, en programvara som kan emulera och virtualisera datorer.

    På så vis kan man starta Moxnox i en virtuell miljö utan att behöva installera det på datorns riktiga hårddisk.

    Det går också att installera systemet på fysisk hårdvara, men då krävs viss erfarenhet av partitionering, filsystem och uppstart via UEFI.

    Källkoden och installationsanvisningarna finns på projektets GitHub-sida:

    Projekt: https://github.com/maharmstone/moxnox

    Ladda ner Moxnox 1.0: https://github.com/maharmstone/moxnox/releases/tag/v1.0

    Varför behövs ännu ett operativsystem?

    Det är kanske den mest intressanta frågan.

    Världen lider knappast brist på operativsystem. Linux är etablerat inom servrar och utveckling, Windows dominerar fortfarande stora delar av PC-marknaden och macOS har sin självklara plats i Apples ekosystem.

    Men Moxnox handlar inte i första hand om att konkurrera med dessa system.

    Det handlar snarare om att utforska alternativa tekniska lösningar och visa att det går att kombinera idéer som traditionellt hör hemma i olika operativsystem.

    Windows NT:s arkitektur har flera tekniska egenskaper som sällan uppmärksammas utanför Windowsvärlden. Genom att kombinera dessa med Unix programmeringsmodell visar Harmstone hur ett annorlunda operativsystem skulle kunna se ut.

    Och kanske är det just därför Moxnox är intressant.

    Inte för att det kommer att ersätta Windows eller Linux nästa år, utan för att det påminner oss om att operativsystem inte behöver byggas på samma sätt som de alltid har gjort.

    Moxnox 1.0 är ännu inte ett färdigt alternativ för vanliga datoranvändare. Men som tekniskt experiment visar det hur mycket som faktiskt går att åstadkomma när någon bestämmer sig för att bygga sitt eget operativsystem från grunden.

    ● ● ●

    > FAKTA: MOXNOX 1.0_

    System: Moxnox 1.0

    Utvecklare: Mark Harmstone

    Typ: Fristående operativsystem med öppen källkod

    Projektstart: 2022

    Programspråk: C++ (cirka 130 000 kodrader)

    Arkitektur: Windows NT-inspirerade systemanrop och Unix/POSIX-miljö

    Processorstöd: x86-64-v3 och ARM64 (ARMv8.1+)

    Filsystem: Btrfs

    Programformat: Windows PE (.exe och .dll)

    Gränssnitt: Textbaserad terminal, inget grafiskt skrivbord

    Programvara: Bash, GCC, LLVM, Git, Python, Perl, Rust, Vim, Nano och OpenSSH

    Hårdvara: NVMe, SATA, USB, SD-kort och utvalda nätverkskort

    Raspberry Pi 5: Stöds med lämplig UEFI-firmware

    Windowsprogram: Kan inte köras direkt

    Status: Experimentellt hobbyprojekt

    [!] VARNING: Moxnox är inte avsett för produktionsbruk. Använd endast testdiskar utan viktiga data.

    root@moxnox:~$ GitHub / Källkod

    root@moxnox:~$ Ladda ner Moxnox 1.0

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon.

    Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrat stöd för moderna processorer och nya systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer.

    Parrot OS bygger på Debian och används framför allt av personer som arbetar med IT-säkerhet, penetrationstester, nätverksanalys och digital forensik. Distributionen kan samtidigt användas som ett vanligt Linuxsystem och finns därför i flera olika varianter.

    Bygger på Debian 13.6 och Linux 7.1

    Parrot OS 7.4 använder Linuxkärnan 7.1 och innehåller uppdateringar och säkerhetsrättningar från Debian 13.6 ”Trixie”.

    Linuxkärnan är den del av operativsystemet som bland annat sköter kommunikationen mellan program och datorns hårdvara. En nyare kärna kan därför innebära bättre stöd för exempelvis nätverkskort, grafikkort, lagringsenheter och andra komponenter.

    Parrot OS 7.4 är den fjärde större uppdateringen i Parrot 7-serien. Sedan Parrot OS 7.0 är KDE Plasma systemets huvudsakliga skrivbordsmiljö.

    För den som föredrar andra gränssnitt finns även versioner med MATE, LXQt och Enlightenment.

    Optimerade versioner för moderna processorer

    En av de mer intressanta nyheterna är att Parrot-projektet nu erbjuder särskilt optimerade ISO-avbilder för modernare processorer.

    För vanliga PC-datorer finns en version anpassad för x86-64-v3, vilket gör det möjligt för systemet att utnyttja instruktioner som finns i relativt moderna Intel- och AMD-processorer.

    Tanken är att programmen ska kunna utnyttja hårdvaran bättre än när distributionen måste vara kompatibel med mycket gamla x86-64-processorer.

    Parrot erbjuder även optimeringar för modernare ARM-processorer.

    Enligt utvecklarna kan bland annat datorer och kort baserade på Raspberry Pi 5, Apple Silicon och ARM Cortex-X1 dra nytta av dessa förbättringar.

    För vanliga användare behöver detta inte innebära dramatiska prestandaskillnader i alla situationer, men vissa program och beräkningar kan bli effektivare när de kompilerats för en modernare processorarkitektur.

    AnonSurf 6.0 har uppdaterats

    Ett av de mest kända verktygen i Parrot OS är AnonSurf, som nu finns i version 6.0.1.

    AnonSurf är ett verktyg som kan dirigera nätverkstrafik genom Tor-nätverket och ändra vissa nätverksinställningar för att förbättra användarens anonymitet.

    Det är dock viktigt att komma ihåg att ett anonymiseringsverktyg inte automatiskt gör en användare fullständigt anonym. Webbläsarinställningar, inloggningar, cookies och användarbeteende kan fortfarande avslöja information.

    Många säkerhetsverktyg har fått nya versioner

    Som vanligt innehåller den nya Parrot-versionen även en lång rad uppdaterade verktyg för säkerhetsanalys.

    Bland de uppdaterade programmen finns:

    • airgeddon 12.02
    • bettercap 2.41.7
    • Certipy 5.1.0
    • dnsx 1.3.0
    • jadx 1.5.5
    • Kismet 2025.09.R1
    • Ligolo-ng 0.9.1
    • Metasploit Framework 6.5.4
    • AnonSurf 6.0.1

    Verktygen används inom flera olika områden. Kismet används exempelvis för analys av trådlösa nätverk, medan Metasploit är en omfattande plattform för att undersöka och verifiera säkerhetsproblem i datorsystem.

    Sådana verktyg är framför allt avsedda för säkerhetstester på system där användaren har tillstånd att genomföra testerna.

    Ny välkomst- och installationsguide

    Parrot OS 7.4 lägger även till Discovery i systemets ISO-byggsystem.

    Discovery fungerar som en välkomst- och konfigurationsguide och ska göra det enklare att komma igång efter installation eller uppstart från en live-avbild.

    Även Parrot Updater har uppdaterats till version 2.2.0.

    Efter en systemuppdatering ligger terminalens utskrift nu kvar på skärmen och går att bläddra igenom. Det gör det enklare att kontrollera vilka paket som uppdaterades och om några fel uppstod.

    Förbättrat stöd för Apple Silicon

    De virtuella Parrot-maskinerna har också uppdaterats.

    AArch64-versionerna riktas nu uttryckligen mot UTM på Apple Silicon, vilket är intressant för användare med moderna Mac-datorer baserade på Apples M-processorer.

    Det innebär att Parrot kan köras som en virtuell ARM-maskin i stället för att en komplett x86-PC behöver emuleras.

    Nya Raspberry Pi- och ARM-avbilder

    Parrot OS 7.4 innehåller dessutom uppdaterade systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-enheter.

    ARM-datorer har blivit allt vanligare även utanför mobiltelefoner. Raspberry Pi används exempelvis inom utbildning, hemautomation, servrar, nätverksövervakning och olika laboratoriemiljöer.

    För en distribution som Parrot är ARM-stödet därför allt viktigare.

    Många olika utgåvor

    Parrot OS finns i flera former.

    Security Edition innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg redan från början och är främst tänkt för penetrationstestning, säkerhetsanalys och digital forensik.

    Home Edition är mer generell och lämpar sig bättre för den som vill använda Parrot som ett vanligt Linuxsystem och själv installera de säkerhetsverktyg som behövs.

    Det finns även färdiga versioner för bland annat:

    • Docker
    • virtuella maskiner
    • Windows Subsystem for Linux, WSL
    • Raspberry Pi
    • RISC-V
    • Hack The Box
    • Apple Silicon och andra ARM-system

    Befintliga installationer kan uppgraderas

    Den som redan använder Parrot OS behöver normalt inte installera om datorn.

    Systemet kan uppdateras från terminalen med:

    sudo apt update
    sudo apt full-upgrade

    Det går även att använda Parrots grafiska uppdateringsverktyg.

    Ett Linuxsystem för säkerhetsintresserade

    Parrot OS konkurrerar i samma område som exempelvis Kali Linux, men försöker kombinera säkerhetsverktyg med ett mer komplett Linuxskrivbord för daglig användning.

    Version 7.4 förändrar inte systemet i grunden, men innehåller många mindre förbättringar som tillsammans gör distributionen modernare.

    Särskilt intressant är satsningen på processoroptimerade systemavbilder och förbättrat ARM-stöd. Det visar hur Linuxdistributioner i allt större utsträckning anpassas efter dagens blandning av traditionella x86-datorer och nya ARM-baserade system.

    För säkerhetsentusiaster och användare som redan kör Parrot OS är version 7.4 därför en naturlig uppgradering.

    https://parrotsec.org/download

    > FAKTA: PARROT OS 7.4
    Distribution: Parrot OS
    Version: 7.4
    Bas: Debian 13.6 ”Trixie”
    Linuxkärna: Linux 7.1
    Standardmiljö: KDE Plasma
    Övriga skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment
    AnonSurf: 6.0.1
    Metasploit: 6.5.4
    Arkitekturer: x86-64, ARM/AArch64 och RISC-V
    Optimerade avbilder: x86-64-v3 och ARMv8.2
    Raspberry Pi: Uppdaterade ARM-avbilder
    Apple Silicon: Förbättrat stöd via AArch64 och UTM
    Inriktning: IT-säkerhet, penetrationstestning och digital forensik
  • NetBSD 11.0 tar steget in i RISC-V-världen

    NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.

    NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner.

    NetBSD är framför allt känt för sin ovanligt breda hårdvarusupport. Projektets gamla slogan, ”Of course it runs NetBSD”, syftar på att systemet kan köras på allt från moderna servrar och persondatorer till äldre arbetsstationer och mer ovanliga processorarkitekturer.

    Med NetBSD 11.0 fortsätter projektet på samma linje.

    RISC-V blir en officiellt stödd plattform

    Den största nyheten är den första stabila NetBSD-versionen för 64-bitars RISC-V-system.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur som på senare år har fått stor uppmärksamhet. Till skillnad från exempelvis x86 och Arm kan RISC-V användas utan att en tillverkare behöver licensiera själva instruktionsuppsättningen. Det gör arkitekturen intressant för allt från utbildning och forskning till servrar, inbyggda system och framtida persondatorer.

    NetBSDs nya RISC-V-port kan inledningsvis köras i den virtuella maskinen QEMU samt på datorer baserade på StarFive JH7110-kretsen. Det omfattar bland annat enkortsdatorerna StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64.

    Systemet har stöd för exempelvis:

    • PCI- och PCI Express-enheter
    • VirtIO-baserade nätverkskort och lagringsenheter
    • virtualiserat ljud
    • hårdvarubaserade slumptalsgeneratorer
    • temperatursensorer
    • felsökning av kraschade kärnor

    Det finns även ett mer grundläggande stöd för Allwinner D1, en enklare RISC-V-krets som används i bland annat MangoPi MQ Pro och Allwinner Nezha.

    Stödet är ännu inte lika komplett som för NetBSDs mer etablerade plattformar, men markerar ändå ett viktigt steg för både NetBSD och RISC-V.

    Snapdragon X Elite får tidigt stöd

    Även Arm-plattformen har fått flera förbättringar.

    NetBSD 11.0 innehåller ett första stöd för Qualcomms Snapdragon X Elite och företagets Oryon-processorkärnor. Snapdragon X Elite används framför allt i nyare bärbara Windowsdatorer och är en av de Arm-baserade plattformar som konkurrerar med traditionella x86-processorer från Intel och AMD.

    Det nya stödet omfattar bland annat drivrutiner för batteri- och laddningsövervakning, GPIO-anslutningar och I2C-styrenheter.

    Versionen innehåller också NUMA-stöd för Arm-system som använder ACPI. NUMA innebär förenklat att ett system kan hålla reda på vilket minne som ligger närmast en viss processorkärna. Det kan ge bättre prestanda i större datorer med många processorer eller processorkärnor.

    Andra förbättringar omfattar stöd för Arms SCMI-protokoll för prestandastyrning, en ny USB-C PHY-drivrutin för Rockchip samt bättre stöd för NanoPi R4S.

    Raspberry Pi 5 får också förbättrat stöd för kringutrustning när datorn startas genom UEFI.

    Virtuella maskiner kan starta på millisekunder

    NetBSD 11.0 innehåller en särskild kärna med namnet MICROVM för 32- och 64-bitars x86-system.

    Den är utformad för små virtuella maskiner som ska kunna starta mycket snabbt. Kärnan använder bland annat PVH-start, VirtIO MMIO-enheter och flera optimeringar som minskar mängden arbete under uppstarten.

    Enligt NetBSD-projektet kan en sådan virtuell maskin starta på omkring tio millisekunder på en x86-processor från ungefär 2020.

    Det är intressant för bland annat molntjänster där små virtuella maskiner kan behöva startas och stoppas automatiskt beroende på belastningen. Ett möjligt användningsområde är så kallade mikrotjänster, där varje liten funktion körs i en separat och isolerad miljö.

    NetBSD kan nu även startas med PVH utan att Xen används. Det fungerar exempelvis tillsammans med QEMUs -kernel-alternativ.

    VirtIO-enheter kan dessutom beskrivas genom parametrar på kärnans kommandorad.

    Nya drivrutiner för QEMU och VMware

    En ny drivrutin med namnet viogpu ger stöd för virtuella grafikkort som tillhandahålls av QEMU.

    Det betyder att NetBSD kan använda en mer modern virtualiserad grafiklösning i stället för att enbart förlita sig på enklare emulerade grafikkort.

    Den nya pvscsi-drivrutinen ger samtidigt stöd för VMwares paravirtualiserade SCSI-styrenheter. Paravirtualisering innebär att gästsystemet vet att det körs i en virtuell maskin och kan kommunicera mer direkt med värdsystemet. Det ger ofta bättre prestanda än fullständig hårdvaruemulering.

    Fler Linuxprogram kan köras utan ändringar

    NetBSD har sedan länge ett kompatibilitetslager som gör det möjligt att köra program som ursprungligen har kompilerats för Linux.

    NetBSD 11.0 utökar detta lager med ett stort antal Linux-kompatibla systemanrop och gränssnitt.

    Bland nyheterna finns:

    • epoll
    • clone3
    • statx
    • inotify
    • renameat2
    • close_range
    • waitid
    • syncfs
    • readahead
    • POSIX-meddelandeköer
    • sync_file_range

    Ett systemanrop är den mekanism som ett program använder för att be operativsystemets kärna utföra en uppgift. Det kan exempelvis handla om att öppna en fil, skapa en process, använda nätverket eller läsa information om systemet.

    När ett Linuxprogram använder ett systemanrop som saknas i NetBSDs kompatibilitetslager går programmet normalt inte att köra. Genom att införa fler Linux-kompatibla systemanrop kan NetBSD därför hantera fler Linuxprogram utan att programmens källkod behöver ändras.

    Versionen får även stöd för memfd_create, som gör det möjligt att skapa en fil direkt i arbetsminnet utan att den behöver få ett vanligt filnamn på disken.

    Det virtuella filsystemet procfs har samtidigt kompletterats med information om System V IPC samt Linux-liknande sökvägar för processgränser.

    Anpassningar för C23 och nya POSIX

    NetBSD 11.0 innehåller även förbättringar för nyare programmeringsstandarder.

    Verktyget lint, som används för att analysera C-kod och hitta möjliga programmeringsfel, kan nu kontrollera kod skriven enligt C23-standarden. Det har även blivit bättre på att upptäcka heltalsöverskridningar.

    En heltalsöverskridning uppstår när ett tal blir större eller mindre än vad den aktuella datatypen kan lagra. Resultatet kan bli felaktiga beräkningar, programkrascher eller i värsta fall säkerhetsproblem.

    NetBSD får också ett nytt kommando med namnet c17. Det fungerar som ett standardiserat sätt att anropa en kompilator för ISO C17, vilket krävs av POSIX.1-2024.

    Snabbare kärna och bättre stöd för flera processorer

    Flera delar av operativsystemets kärna har optimerats.

    Låsningen kring så kallade pipes har förbättrats. En pipe används när ett program skickar data direkt till ett annat program, exempelvis i följande kommandorad:

    cat fil.txt | grep sökord
    

    Minskad låskonkurrens innebär att flera processorer eller processorkärnor i mindre utsträckning behöver vänta på varandra.

    DRM-systemet, som hanterar moderna grafikkort i kärnan, har också fått bättre skalning på datorer med flera processorkärnor.

    VirtIO-drivrutinerna är nu markerade som multiprocessorsäkra. De kan därmed köras utan att hålla NetBSD-kärnans globala lås, vilket kan förbättra prestandan i virtuella maskiner.

    Även ZFS har optimerats så att borttagning av filer går snabbare.

    På SPARC-, PowerPC- och MIPS-processorer har byteväxling förbättrats. Byteväxling används när data behöver omvandlas mellan olika ordningsföljder för byte, exempelvis mellan little endian och big endian.

    Snabbare reaktion på förlorade nätverkspaket

    Den inledande väntetiden innan ett TCP-paket skickas om har sänkts från tre sekunder till en sekund.

    TCP ser till att data kommer fram i rätt ordning och att förlorade paket skickas igen. Om ett paket försvinner väntar systemet en viss tid innan det försöker på nytt.

    En kortare inledande väntetid kan göra att nätverksanslutningar återhämtar sig snabbare när de första paketen förloras. Ändringen är tillåten enligt internetstandarden RFC 6298.

    Brandväggen kan filtrera på länklagret

    NetBSD Packet Filter, NPF, kan nu filtrera trafik på lager 2 i nätverksmodellen.

    Lager 2 omfattar bland annat Ethernet-ramar och MAC-adresser. Tidigare har brandväggar främst arbetat högre upp i nätverksstacken, exempelvis med IP-adresser och TCP- eller UDP-portar.

    NPF-regler kan även göras beroende av användare och grupper. Det gör det möjligt att exempelvis tillåta nätverkstrafik för ett visst användarkonto men blockera samma trafik för andra användare.

    Kärnan håller uppsikt över sig själv

    NetBSD 11.0 introducerar också en mekanism som kallas kernel heartbeat.

    Olika processorer och avbrottsnivåer kan använda mekanismen för att kontrollera att andra delar av kärnan fortfarande gör framsteg. Om någon del av systemet fastnar kan detta upptäckas snabbare.

    Funktionen kan vara värdefull vid felsökning av svåra problem där datorn verkar frysa utan att skapa någon tydlig felrapport.

    Stort antal nya drivrutiner

    Hårdvarustödet har utökats med en omfattande samling nya och förbättrade drivrutiner.

    Bland nyheterna finns stöd för:

    • Realtek RTL8126-nätverkskort med 5 Gbit/s
    • virtuella funktioner för NVIDIA Mellanox ConnectX-6
    • ASIX AX88179A USB-nätverkskort
    • USB Audio Class 2.0
    • tangentbord som använder I2C HID
    • nyare Androidtelefoner med USB-delning via NCM
    • fler fläkt-, sensor-, serie- och lagringsstyrenheter
    • fler styrenheter för industriell utrustning

    USB Audio Class 2.0 är särskilt relevant för modernare externa ljudkort och DAC-enheter som arbetar med högre samplingsfrekvenser och fler ljudkanaler än vad den äldre USB-ljudstandarden klarar.

    Bättre övervakning av AMD-processorer

    NetBSD kan nu läsa temperaturinformation från fler moderna AMD-processorer.

    Det omfattar bland annat:

    • Siena
    • Turin Classic
    • Turin Dense
    • Strix Point
    • Zen 5

    Verktyget cpuctl känner nu även igen Intels Meteor Lake- och Emerald Rapids-processorer.

    Dessutom finns stöd för nyare varianter av Intels TCO-watchdog. En watchdog är en säkerhetsmekanism som kan starta om en dator om operativsystemet slutar fungera och inte längre skickar regelbundna livstecken.

    Uppdaterade program i grundsystemet

    NetBSD levereras som ett komplett grundsystem där både kärnan och ett stort antal centrala verktyg utvecklas och distribueras tillsammans.

    I NetBSD 11.0 har många externa komponenter uppdaterats. Några exempel är:

    • GCC 12.5
    • GDB 15.1
    • Binutils 2.42
    • OpenSSL 3.5.7
    • OpenSSH 10.3
    • Postfix 3.11.2
    • X.Org Server 21.1.24
    • tmux 3.6b
    • Unbound 1.25.1
    • BIND 9.20.24
    • wpa_supplicant 2.11

    Viktiga förändringar inför uppgradering

    Den som uppgraderar från en tidigare NetBSD-version bör vara uppmärksam på några förändringar.

    Kompatibilitetsbiblioteken för 32- och 64-bitarsprogram har flyttats till separata installationsuppsättningar med namnen:

    • base32
    • base64
    • debug32
    • debug64

    HTML-versionerna av manualsidorna ligger numera i den separata uppsättningen manhtml.

    OpenSSH har dessutom tagit bort stödet för DSA-nycklar. DSA är en äldre typ av SSH-nyckel som inte längre betraktas som tillräckligt säker.

    System som har en specialanpassad SSH-konfiguration där DSA uttryckligen har aktiverats kan behöva ändras innan SSH-servern kan startas.

    På aarch64-system anges processorfrekvensen numera i megahertz i stället för i abstrakta prestandanivåer.

    Drivrutinen hdaudio har också fått ändrade namn och en annan ordning på vissa ljudmixerreglage. Det kan påverka skript och lokala inställningar som hänvisar till reglagen med deras gamla namn.

    Ett brett lyft för ett ovanligt portabelt system

    NetBSD 11.0 är inte en utgåva som enbart fokuserar på en viss datorplattform eller användargrupp.

    Versionen förbättrar stödet för allt från moderna Arm- och RISC-V-system till äldre processorarkitekturer, virtuella servrar, nätverksutrustning och traditionella x86-datorer.

    RISC-V-stödet är den mest synliga nyheten, men de utökade Linux-kompatibilitetsfunktionerna kan på sikt bli minst lika betydelsefulla. De gör det lättare att använda program som främst har utvecklats och testats för Linux.

    Tillsammans med snabbare virtualisering, fler drivrutiner och förbättrad multiprocessorprestanda visar NetBSD 11.0 att projektet fortfarande utvecklas aktivt – samtidigt som det håller fast vid sitt ursprungliga mål: att skapa ett rent, stabilt och portabelt Unix-system som kan köras på så många typer av datorer som möjligt.

    https://blog.netbsd.org/tnf/entry/netbsd_11_0_released

    Ladda hem Netbsd

    https://netbsd.org

    > TEKNISKA FAKTA: NETBSD 11.0

    Version: NetBSD 11.0

    Utgåva: Nittonde stora NetBSD-versionen

    Systemtyp: Unix-liknande operativsystem

    Ny processorplattform: 64-bitars RISC-V

    RISC-V-enheter: QEMU, StarFive VisionFive 2 och PINE64 STAR64

    Arm-stöd: Inledande stöd för Qualcomm Snapdragon X Elite och Oryon

    Virtualisering: Ny MICROVM-kärna för amd64 och i386

    Uppstartstid: Omkring 10 millisekunder för MICROVM på lämplig x86-hårdvara

    Linuxkompatibilitet: Bland annat epoll, clone3, statx, inotify och memfd_create

    Programmeringsstandarder: Förbättrat stöd för C23 och POSIX.1-2024

    Brandvägg: NPF med lager 2-filtrering och regler för användare och grupper

    Nätverk: TCP:s första omsändningstid sänkt från tre till en sekund

    Kompilator: GCC 12.5

    Kryptering: OpenSSL 3.5.7

    SSH: OpenSSH 10.3

    Licens: BSD-licens

  • Raspberry Pi 5 släpps nu i en 1GB-version – men flera modeller blir dyrare

    Raspberry Pi breddar sitt utbud med en ny, billigare 1GB-version av Raspberry Pi 5 – samtidigt som flera modeller blir dyrare på grund av den globala minnesbristen. I takt med att AI-industrins snabbt växande behov driver upp priserna på RAM tvingas även Raspberry Pi justera sina kostnader, men lovar att sänka priserna igen när marknaden lugnar sig.

    Raspberry Pi 5 släpps nu i en 1GB-version – men flera modeller blir dyrare

    Raspberry Pi, den lilla datorn som förändrat världen, får nu både en efterlängtad budgetmodell och samtidigt några prishöjningar. Företagets mål har alltid varit att erbjuda kraftfull och billig datorkraft för alla, men den globala prisökningen på minneskretsar – till stor del driven av den snabbt växande AI-industrin – har nu hunnit ikapp även dem.

    Nyhet: Raspberry Pi 5 med 1 GB RAM – nu för 45 dollar

    När Raspberry Pi 5 lanserades kom den först i 4GB- och 8GB-modeller, följt av 2GB-versionen 2024 och den mer påkostade 16GB-modellen 2025. Nu slöpps den mest efterfrågade varianten: Raspberry Pi 5 med 1 GB RAM för bara 45 USD.

    Trots det enklare minnet är det samma moderna och snabba plattform:

    • Quad-core 2.4 GHz Arm Cortex-A76
    • Dual-band Wi-Fi (802.11ac)
    • PCI Express-port
    • Videocore VII-GPU med Vulkan 1.3 och OpenGL ES 3.1a
    • Dubbel 4Kp60-HDMI med HDR
    • 4Kp60 HEVC-avkodning

    Det gör den nya 1GB-modellen till det billigaste alternativet i Pi 5-familjen – perfekt för utbildning, enklare projekt, inbyggda system och IoT-användning.

    Priserna stiger – vad ligger bakom?

    Minnespriserna (LPDDR4/LPDDR4X) har stigit kraftigt de senaste åren. Förklaringen är framför allt den enorma efterfrågan från företag som bygger datacenter för AI-träning. Dessa jätteserverhallar köper minneskretsar i enorma volymer, vilket pressar upp marknadspriserna globalt.

    Raspberry Pi beskriver situationen som tillfällig men utmanande. För att säkra tillgången på minne fram till 2026 måste de nu höja priserna på flera av sina modeller.

    Nya priser på Raspberry Pi 4 och 5

    ModellGamla prisetNya priset
    Raspberry Pi 4 – 4GB55 USD60 USD
    Raspberry Pi 4 – 8GB75 USD85 USD
    Raspberry Pi 5 – 1GB–45 USD
    Raspberry Pi 5 – 2GB50 USD55 USD
    Raspberry Pi 5 – 4GB60 USD70 USD
    Raspberry Pi 5 – 8GB80 USD95 USD
    Raspberry Pi 5 – 16GB120 USD145 USD

    Även Compute Module 5 i 16GB-varianten blir 20 USD dyrare.

    Modeller som inte påverkas är Raspberry Pi 4 med 1GB/2GB, äldre Pi-modeller samt hela Raspberry Pi Zero-serien.

    Ett alternativ: Zima Blade – x86 och prisvärd

    För användare som söker ett alternativ i samma prisklass finns den x86-baserade datorn Zima Blade för 65 USD. Den erbjuder ungefär samma prestanda som Raspberry Pi 5, men med vissa fördelar:

    • x86-arkitektur ger större valfrihet bland Linux-distributioner
    • Fritt val av minnesmängd
    • Inbyggt SATA-stöd
    • Levereras i ett litet plastchassi

    Det gör Zima Blade till ett intressant val för projekt där x86-kompatibilitet är viktigt.

    AI-boomen och minnesbristen

    Eben Upton, vd för Raspberry Pi, berättar att konkurrensen om minneskretsar är hårdare än någonsin. De stora teknikföretagens satsningar på AI-infrastruktur driver upp priserna på RAM-minnen i hela världen. Han betonar dock att målet är att sänka priserna igen så snart marknaden stabiliseras.

    Vad betyder förändringarna för hobbyister och användare?

    Den nya 1GB-varianten gör det enklare att bygga extremt billiga projekt, men prishöjningarna kan samtidigt göra de större modellerna mindre attraktiva för vissa användare. Det breda utbudet av minnesstorlekar innebär dock att Raspberry Pi 5 nu är den mest flexibla Pi-modellen hittills – från små IoT-projekt till avancerade 16GB-tillämpningar.

    https://www.raspberrypi.com

    https://www.zimaspace.com/products/blade-personal-nas

    Faktaruta: Raspberry Pi 5 vs ZimaBlade

    Raspberry Pi 5 ZimaBlade
    CPU Broadcom BCM2712, quad-core Arm Cortex-A76 @ 2,4 GHz Intel Celeron (dual eller quad core, upp till ca 2,4 GHz Turbo)
    Arkitektur ARM 64-bit x86-64
    RAM 1–16 GB LPDDR4X (på lödd modul, ej uppgraderbart) 1 SODIMM-plats, upp till 16 GB DDR3L (uppgraderbart)
    Lagring microSD, NVMe via PCIe-adapter 32 GB inbyggd eMMC, 2× SATA 6 Gb/s + PCIe för extra lagring
    Grafik & video VideoCore VII, 2× micro-HDMI upp till 4K@60 Hz Mini DisplayPort + USB-C DisplayPort, upp till 4K@60 Hz
    Nätverk Gigabit Ethernet, Wi-Fi 5, Bluetooth 5.0 Gigabit Ethernet (ingen Wi-Fi inbyggd)
    Expansion 1× PCIe 2.0 x1, 40-pins GPIO, USB 3.0/2.0 PCIe 2.0 x4, 2× SATA, USB 3.0 + extra via headers
    Typisk prisnivå Från ca 45 USD (1 GB-modellen) Från ca 65 USD beroende på kit
    Styrkor Starkt ekosystem, många guider/HAT:ar, låg effekt, bra för utbildning & hobby x86-kompatibel, enkel att använda som NAS/hemmserver, inbyggd SATA & PCIe
    Typiska användningsområden Maker-projekt, skrivbordslik miljö, emulering, IoT, utbildning Hemmserver, NAS, brandvägg/router, virtualisering och container-tjänster

    Obs: Specifikationer och priser kan variera något beroende på återförsäljare och modellkonfiguration.

  • Novemberuppdateringen av Raspberry Pi OS – nu med full HiDPI och förbättrat skrivbord

    November 2025 års uppdatering av Raspberry Pi OS innebär ett tydligt steg framåt för användarupplevelsen. Med fullt stöd för HiDPI-skalning, moderniserat skrivbordsutseende och uppdaterade systemkomponenter får operativsystemet en märkbar kvalitetslyft – särskilt för användare med högupplösta skärmar och nyare Raspberry Pi-modeller. Uppgraderingen är enkel att genomföra och kompletteras av en helt ny version av verktyget Raspberry Pi Imager, vilket förenklar installation vid nyinstallation.

    Raspberry Pi OS fortsätter att utvecklas och november 2025-uppdateringen innehåller flera förbättringar som gör systemet mer användarvänligt, särskilt vid användning med högupplösta skärmar. Efter övergången till Debian 13-basen förra månaden innebär denna uppdatering både grafiska och tekniska förbättringar.

    HiDPI-stöd direkt i inställningarna

    HiDPI-skalning kan nu ställas in direkt via panelen ”Skärmar”. Det gör det avsevärt enklare för användare med skärmar med hög pixeltäthet att justera upplösningsskalningen på ett korrekt sätt. Ikonerna i systempanelen, filhanteraren och flera program har även uppdaterats för att visas tydligare på högupplösta skärmar. Även uppgiftsväxlaren (task switcher) i Wayland visar nu programikoner.

    Förbättrat skrivbordsutseende

    Fönsterutseendet har anpassats bättre till fönsterhanteraren labwc, som samtidigt har uppdaterats till version 0.9.4. Openbox har också fått ändrad stil för att visuellt överensstämma med labwc, vilket ger ett mer sammanhållet skrivbord oberoende av vilket fönsterhanteringsläge som används. Volymreglage och kalenderfönster stängs numera när tillhörande ikon klickas. Kontrollcenter-dialoger visas inte längre i aktivitetsfältet, och externa enheter får nu korrekt ikonidentifiering.

    Uppdaterade program och systemkomponenter

    Webbläsarna har fått uppdaterade versioner: Chromium till version 142 och Firefox till version 145.0. Linuxkärnan bygger nu på version 6.12.47 LTS. Firmware har också uppdaterats.

    PulseAudio har tagits bort till förmån för PipeWire, vilket innebär att övergången till det modernare ljudsystemet fortsätter.

    Förbättrad programkompatibilitet

    Alacarte, menyredigeraren som tidigare tagits bort, har återinförts i systemavbildningen. Temastöd har tillförts för Qt6-baserade program, och beteendet vid typsnittsval har korrigerats i Qt5-applikationer. Portugisiska översättningar har uppdaterats som en del av det löpande internationella arbetet.

    Uppgradering för befintliga användare

    För den som redan använder Raspberry Pi OS görs uppgraderingen genom att köra följande kommandon och därefter starta om systemet:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade
    

    Efter omstart aktiveras den nya kärnan, firmware och skrivbordsförbättringarna.

    Ny version av Raspberry Pi Imager

    Samtidigt lanseras Raspberry Pi Imager 2.0, ett omdesignat verktyg för att skriva operativsystem till SD-kort. Verktyget är avsett att förenkla installationen vid nyinstallation.

    Stöd för flera modeller

    Uppdateringen fungerar på följande modeller: Raspberry Pi 3B, 3B+, 3A+, 4B, 400, 5, 500, 500+, CM3, CM3+, CM4, CM4S, CM5 samt Zero 2 W.

    Sammanfattning

    Novemberuppdateringen av Raspberry Pi OS innebär:

    • HiDPI-skalning kan ställas in direkt via systemets skärminställningar.
    • En mer enhetlig grafisk miljö med förbättrat skrivbordsutseende.
    • Uppdaterade versioner av Chromium, Firefox, labwc och Linuxkärnan.
    • PulseAudio är borttaget till förmån för PipeWire.
    • Återinförande av Alacarte samt förbättrat stöd för Qt6 och justerat typsnittsbeteende i Qt5.
    • Raspberry Pi Imager 2.0 förenklar installationen vid nyinstallation.

    Uppdateringen bidrar till ett mer framtidssäkert system, med förbättrad kompatibilitet och användbarhet på moderna skärmar.

    https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

    Vad är HiDPI är för något

    HiDPI (High Dots Per Inch) är en teknik som används för att förbättra skärpa och läsbarhet på högupplösta skärmar. Istället för att visa varje gränssnittselement med samma pixeldensitet som på en traditionell skärm, skalar systemet upp text, ikoner och grafik proportionerligt för att undvika att de blir små eller svårlästa. Resultatet blir ett mer detaljrikt och tydligt gränssnitt, där exempelvis typsnitt ser jämna ut och inte kantiga. Tekniken är särskilt viktig på 4K-skärmar och andra moderna paneler med hög pixeltäthet, där standardrendering annars kan göra användarupplevelsen ansträngande. Med rätt HiDPI-skalning kan man bibehålla både skärpa och korrekt storlek på alla visuella element.

    Raspberry Pi OS – teknisk översikt (november 2025)


    Bas: Debian 13 (punktrelease, november 2025)

    HiDPI och skrivbord:

    – HiDPI-skalning via Skärmar-panelen

    – Uppdaterade ikoner (panel, filhanterare, appar)

    – Wayland task switcher med programikoner

    – labwc 0.9.4, Openbox-stil anpassad till labwc

    Kärna och firmware:

    – Linuxkärna 6.12.47 LTS

    – Uppdaterad firmware

    Ljudsystem:

    – PulseAudio borttaget, PipeWire standard

    Webbläsare:

    – Chromium 142

    – Firefox 145.0

    Verktyg och kompatibilitet:

    – Alacarte menyeditor återinförd

    – Temastöd för Qt6-applikationer

    – Korrigerat typsnittsval i Qt5-appar

    Språk:

    – Uppdaterade portugisiska översättningar

    Stödda modeller (urval):

    – Pi 3B / 3B+ / 3A+

    – Pi 4B, 400, 5, 500, 500+

    – CM3 / CM3+ / CM4 / CM4S / CM5

    – Zero 2 W

    Uppgradering (befintlig installation):

    sudo apt update
    sudo apt upgrade
    sudo reboot
      

    Nyinstallation:

    – Använd Raspberry Pi Imager 2.0 för att skriva bilden till SD-kort

  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå.

    OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD, operativsystemet med säkerhet som grundfilosofi, har nu nått version 7.8 – sex månader efter 7.7. Den nya versionen förfinar inte bara systemets välkända stabilitet, utan introducerar också flera betydelsefulla tekniska nyheter: flertrådad TCP/IP och officiellt stöd för Raspberry Pi 5.

    Ett tryggt men inte alltid enkelt BSD

    OpenBSD är känt för sin kompromisslösa säkerhetsmodell, tydliga filosofi och minimalistiska design – men också för en installation som kräver lite tålamod. Operativsystemet är inte riktat till nybörjare, och den som vill experimentera bör helst använda en separat dator snarare än att försöka dual-boota.

    Med version 7.8 finns dock ett nytt och prisvärt sätt att prova: officiellt stöd för Raspberry Pi 5. Det innebär att vem som helst med en Pi 5 kan installera ett komplett BSD-system – förutsatt att man är redo att ansluta en seriell kabel.

    “Added support for Raspberry Pi 5 (with console on serial port).”

    Stödet fungerar via seriell port (RS-232), vilket kräver anslutning via GPIO-pinnarna. Det finns RS-232-HAT-kort för ändamålet, och vissa USB-till-RS-232-adaptrar kan fungera, men det är ingen garanti.

    Än så länge finns några begränsningar:

    • Uppstart via PCIe-lagringskort fungerar inte på grund av saknat U-Boot-stöd.
    • Wi-Fi på Raspberry Pi 5 Model B ”d0” fungerar inte.
    • Den aktiva fläkten fungerar inte förrän pwm-drivrutinerna är färdigställda.

    Trots dessa begränsningar markerar stödet för Pi 5 en viktig milstolpe: OpenBSD blir tillgängligt på fler ARM64-plattformar än någonsin tidigare, inklusive Apple Silicon Macs, Snapdragon Elite X-laptops och förbättrad strömhantering för ARM64-enheter.

    Nyhet: Flertrådad TCP/IP

    En av de mest intressanta nyheterna i OpenBSD 7.8 är att TCP/IP-stacken nu är flertrådad.
    Det innebär att nätverksdelen av operativsystemet kan utnyttja flera CPU-kärnor samtidigt – upp till åtta stycken – där varje anslutning hanteras av en egen kärna.

    Detta är en betydande förändring för OpenBSD, som traditionellt prioriterat enkelhet och säkerhet framför rå prestanda. Nu börjar man öppna upp för bättre skalbarhet på moderna flerkärniga system, särskilt vid IPv6-trafik där beräkningsbehovet är större.

    Virtualisering med AMD SEV

    OpenBSD 7.8 innehåller även inbyggt stöd för AMD:s Secure Encrypted Virtualization (SEV). Denna teknik låter varje virtuell maskin kryptera sitt eget minne, vilket stärker isoleringen mellan gäster i en hypervisor-miljö.

    Stödet omfattar både OpenBSD:s inbyggda hypervisor (VMM/VMD) och drift som gäst-OS under Linux KVM. Det betyder att OpenBSD nu både kan skapa och köra SEV-krypterade virtuella maskiner – en viktig förbättring för säkerhetsfokuserade servermiljöer.

    Tmux får extra kärlek

    Terminalmultiplexern tmux har länge varit en favorit bland systemadministratörer, och OpenBSD har haft stöd för det länge.
    Version 7.8 lyfter tmux till nästa nivå med 16 nya funktioner och buggfixar – inga revolutioner, men välkomna förbättringar för den som lever i terminalfönster dagligen.

    Smidig uppgradering till 7.8

    En av OpenBSD:s styrkor är den tydliga och tillförlitliga uppgraderingsprocessen.
    Systemet uppdateras alltid stegvis – en version i taget – vilket minimerar risken för problem.

    Den rekommenderade proceduren är enkel:

    1. Kör syspatch för att installera säkerhetsuppdateringar.
    2. Kör pkg_add -u för att uppdatera alla installerade paket.
    3. Kör fw_update för eventuell ny firmware.
    4. Kör sysupgrade för att uppgradera hela systemet.

    Vid uppgradering från 7.7 startar systemet automatiskt om utan att fråga – lite oväntat, men effektivt. Efteråt går det snabbt att komma igång igen, och alla program – inklusive Firefox och GNOME-komponenter – uppdateras utan problem.

    Till skillnad från vissa andra BSD-system har OpenBSD-uppgraderingar visat sig vara pålitliga. FreeBSD och NetBSD har historiskt haft mer problem med sina in-place-uppdateringar.

    Enkelhet framför allt

    OpenBSD 7.8 har fortfarande inget Bluetooth-stöd – och det är ett medvetet beslut. Många i OpenBSD-gemenskapen ser Bluetooth som en onödig risk, och systemets renhet prioriteras framför trådlös bekvämlighet.

    Trots sin återhållsamhet uppskattas OpenBSD alltmer för sin tydlighet och konsekvens. Där FreeBSD och NetBSD ibland känns som barocka konstruktioner, känns OpenBSD snarare modernistiskt: enkelt, robust och noggrant avvägt.

    9front släpper sin egen “Release”

    Samtidigt med OpenBSD 7.8 har även 9front-projektet, en vidareutveckling av Plan 9, släppt en ny version – kallad Release.
    Namnet är ingen slump: med sin typiskt skämtsamma ton låter 9front-utvecklarna oss nu läsa ett “Release release announcement”.

    Den här gången hann 9front till och med släppa sin version elva dagar före OpenBSD 7.8 – och båda projekten delar konstverk av samma illustratör.

    Slutsats

    OpenBSD 7.8 är ingen revolution, men en välpolerad evolution.
    Med stöd för Raspberry Pi 5, flertrådad nätverksstack, SEV-kryptering och förbättrat tmux-stöd fortsätter systemet att leverera stabilitet, säkerhet och precision.

    För användare som värdesätter kvalitet framför bekvämlighet, och som inte räds ett textbaserat gränssnitt, är OpenBSD 7.8 ett av de mest pålitliga operativsystemen som finns idag.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD

    Om OpenBSD i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD

    Licens: Främst ISC-licens (mycket tillåtande BSD-familj). Vissa komponenter använder andra BSD-liknande licenser. Projektets grafik (t.ex. maskoten “Puffy”) kan ha egna villkor.

    Vad är OpenBSD? Ett komplett Unix-likt operativsystem (kärna + basverktyg) med fokus på korrekthet, säker standardkonfiguration och kodgranskning.

    Skillnad mot Linux: Linux är i grunden en kärna som oftast kombineras med GNU-användarland till en distribution (t.ex. Debian, Fedora). OpenBSD levereras som ett integrerat bas-OS från ett och samma projekt, med enhetliga beslut, egen pakethantering och återkommande släpp var ~6 månader.

    • Säkerhetsmodell: aggressiva standarder (t.ex. pf-brandvägg, pledge/unveil), kontinuerliga kodrevisioner.
    • Konsekvens: samma team ansvarar för hela basen – mindre fragmentering.
    • Filosofi: enkelhet och korrekthet prioriteras framför “flest funktioner”.

    Varför vissa föredrar OpenBSD: förutsägbara uppgraderingar, tydlig dokumentation (man-sidor), säkra standardinställningar, stabil nätverksstack och verktyg som pf och tmux i basen.

    Stödda plattformar (exempel): amd64 (x86-64), arm64 (t.ex. Raspberry Pi 5, vissa Apple Silicon-lägen), riscv64, i386 (äldre x86), armv7 (32-bitars ARM), powerpc-varianter m.fl. Stöd varierar mellan modeller och generationer.

    Tips: kör bas-uppdateringar med syspatch, paket med pkg_add -u och systemuppgradering med sysupgrade.

  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    För den som vill spela spel från kalla krigets dagar – när Ronald Reagan fick den onda sidan att riva Berlinmuren.

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.

    Fördelar med x86-arkitektur

    En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.

    Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.

    Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.

    Radxa X4 som PlayStation 2-emulator

    Enkel installation med Batocera

    För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.

    Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.

    Spelprestanda som imponerar

    I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.

    Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.

    Begränsningar vid mer krävande titlar

    Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.

    Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat

    Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.

    Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):

    • Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
    • Radxa X4: ca 1130 kr
    • Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)

    Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.

    Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån

    https://www.xda-developers.com/this-raspberry-pi-killer-is-great-at-emulating-ps2-games

    Radxa X4 – Tekniska Specifikationer

    Processor (SoC): Intel® N100 (Alder Lake-N) – 4 kärnor / 4 trådar, upp till 3,40 GHz turbo, 6 MB Smart Cache, stöd för Intel GNA 3.0 och IPU 6.0

    Grafik: Intel® UHD Graphics, upp till 750 MHz; stöd för DirectX 12.1, OpenGL 4.6 och OpenCL 3.0

    Minne och lagring

    LPDDR5 RAM: 4 GB, 8 GB, 12 GB eller 16 GB (~4800 MHz)

    Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er

    Gränssnitt och anslutningar

    USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)

    Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps

    Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)

    Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell

    GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström

    Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar

    Strömförsörjning och drift

    Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd

    Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning

    TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W

    Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning

    Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C

    Mjukvarustöd

    Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu

    Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040

    Snabbspecifikation

    Funktion Detalj
    CPUIntel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz
    GPUIntel UHD Graphics (750 MHz)
    RAM4–16 GB LPDDR5
    LagringNVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC
    USB3× USB 3.2, 1× USB 2.0
    Display2× micro HDMI, 4K@60 fps
    Ethernet2.5 Gbps, PoE-stöd
    TrådlöstWi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2
    GPIO40-pin via RP2040
    StrömUSB‑C PD 12 V / PoE
    KylningAktiv rekommenderas
    OS-stödWindows 11, Debian/Ubuntu
    Temperaturområde0 °C – 60 °C

    Sammanfattning

    Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.

    Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.

    Källor: radxa.com, docs.radxa.com, bret.dk, tomshardware.com, dl.radxa.com

Etikett: Raspberry Pi 5

  • Moxnox 1.0 – ett nytt operativsystem som förenar Windows NT och Unix

    Vad händer om man tar några av de bästa idéerna från Windows NT, kombinerar dem med Unix och bygger ett helt nytt operativsystem från grunden? Det är precis vad utvecklaren Mark Harmstone har gjort. Resultatet heter Moxnox, och nu har version 1.0 släppts som öppen källkod. När man talar om operativsystem handlar diskussionen nästan alltid…

  • Parrot OS 7.4 släppt – snabbare system, AnonSurf 6.0 och nya Raspberry Pi-avbilder

    Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon. Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade…

  • NetBSD 11.0 tar steget in i RISC-V-världen

    NetBSD 11.0 är den nittonde stora versionen av det portabla Unix-systemet. Utgåvan introducerar stabilt stöd för 64-bitars RISC-V, förbättrad Linuxkompatibilitet, snabbare virtuella maskiner och ett stort antal nya drivrutiner. NetBSD 11.0 är här. Den nittonde stora versionen av det klassiska Unix-liknande operativsystemet bjuder bland annat på stöd för 64-bitars RISC-V, bättre kompatibilitet med Linuxprogram, snabbare…

  • Raspberry Pi 5 släpps nu i en 1GB-version – men flera modeller blir dyrare

    Raspberry Pi breddar sitt utbud med en ny, billigare 1GB-version av Raspberry Pi 5 – samtidigt som flera modeller blir dyrare på grund av den globala minnesbristen. I takt med att AI-industrins snabbt växande behov driver upp priserna på RAM tvingas även Raspberry Pi justera sina kostnader, men lovar att sänka priserna igen när marknaden…

  • Novemberuppdateringen av Raspberry Pi OS – nu med full HiDPI och förbättrat skrivbord

    November 2025 års uppdatering av Raspberry Pi OS innebär ett tydligt steg framåt för användarupplevelsen. Med fullt stöd för HiDPI-skalning, moderniserat skrivbordsutseende och uppdaterade systemkomponenter får operativsystemet en märkbar kvalitetslyft – särskilt för användare med högupplösta skärmar och nyare Raspberry Pi-modeller. Uppgraderingen är enkel att genomföra och kompletteras av en helt ny version av verktyget…

  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå. OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5…

  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ –…