Samba 4.25 är här med flera nyheter för större och mer driftsäkra filservermiljöer. Bland förbättringarna finns experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles, bättre klusterhantering, stöd för Ceph Object Gateway och starkare standardinställningar för Kerberos.
Samba är programvaran som gör det möjligt för Linux- och Unixdatorer att dela filer och skrivare med Windowsdatorer. Den används både i små lokala nätverk och i betydligt större företagsmiljöer där Samba kan arbeta tillsammans med Microsoft Active Directory.
Nu har Samba 4.25 släppts, och den nya versionen innehåller framför allt förbättringar för servrar som måste fortsätta fungera även när något går fel.
Öppna filer kan överleva ett serveravbrott
En av de största nyheterna är experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles.
Normalt kan en klient som har en fil öppen få problem om filservern startas om eller tillfälligt försvinner från nätverket. Förbindelsen bryts och programmet kan behöva öppna filen på nytt.
Med Persistent Handles sparar Samba information om de öppna filerna. När klienten ansluter igen kan Samba i vissa fall återställa anslutningen och fortsätta där den slutade.
Det är framför allt intressant för system där ett kort avbrott kan få stora konsekvenser, exempelvis:
virtuella maskiner som ligger på en nätverksdisk
databaser
klustrade lagringssystem
servrar där hög tillgänglighet är viktig
Funktionen är fortfarande märkt som experimentell och har ett pris. Samba måste skriva mer information till lagringssystemet när filer öppnas, ändras och stängs. Det kan öka svarstiderna märkbart.
Därför rekommenderas funktionen främst där hög tillgänglighet verkligen behövs, och inte på en vanlig filserver hemma eller på ett mindre kontor.
Samba kan visa Ceph-lagring som vanliga mappar
En annan intressant nyhet är modulen vfs_ceph_rgw.
Ceph används ofta i större lagringssystem och datacenter. Dess Object Gateway lagrar information som objekt i så kallade buckets, ungefär på samma sätt som många molnbaserade lagringstjänster arbetar.
Med Samba 4.25 kan en sådan Ceph-bucket göras tillgänglig via SMB.
För användaren kan innehållet då visas som vanliga filer och mappar på en nätverksenhet, trots att informationen egentligen ligger i ett objektlagringssystem.
Det kan göra det enklare att använda modern objektlagring tillsammans med äldre program som förväntar sig en traditionell filserver.
Säkrare uppgraderingar av Samba-kluster
Samba kan även köras som ett kluster med flera servrar. Om en server går sönder kan andra servrar fortsätta tillhandahålla tjänsten.
Problemet vid uppgraderingar är att alla servrar inte alltid kan uppdateras samtidigt.
Samba 4.25 inför därför ett nytt cluster functional level. Principen påminner om funktionsnivåerna som redan finns i Active Directory.
När ett Samba-kluster uppgraderas kan servrar med olika versioner fortsätta arbeta tillsammans så länge klustrets funktionsnivå inte höjs. När samtliga noder har uppgraderats och testats kan administratören aktivera den nya nivån.
Det minskar risken för problem vid så kallade rolling upgrades, där servrarna uppgraderas en i taget.
En viktig detalj är att en höjning av klustrets funktionsnivå inte kan ångras. Den bör därför göras först när samtliga noder kör den nya versionen och fungerar som de ska.
Samma hastighetsgräns i hela klustret
Samba har sedan tidigare en modul som kan begränsa hur mycket bandbredd en filresurs får använda.
I Samba 4.25 har vfs_aio_ratelimit byggts ut för klustermiljöer.
Tidigare kunde en begränsning exempelvis gälla separat på varje server. Om tre servrar vardera tilläts överföra 100 MB/s kunde den sammanlagda trafiken i teorin bli 300 MB/s.
Nu kan begränsningen i stället samordnas mellan servrarna och fungera som ett gemensamt tak för hela klustret.
Det gör det lättare för administratörer att styra hur mycket nätverks- och lagringskapacitet olika filresurser får använda.
AES blir standard för Kerberos
Samba 4.25 innehåller även en förändring på säkerhetssidan.
I Active Directory-domäner med funktionsnivå 2008 eller senare använder Samba nu AES-baserade krypteringstyper som standard för Kerberos.
Ändringen är kopplad till säkerhetsproblemet CVE-2026-20833 och innebär starkare standardinställningar för dessa miljöer.
För vanliga användare märks förändringen normalt inte, men administratörer med äldre system bör kontrollera kompatibiliteten innan en uppgradering.
Flera förbättringar för stora installationer
Även CTDB, den del av Samba som används för klustrade installationer, har fått flera förbättringar.
Bland annat har hanteringen av vissa filer och kataloger städats upp och möjligheten att övervaka externa infrastrukturtjänster har förbättrats. Det kan exempelvis användas för att kontrollera om DNS-servrar som ett kluster är beroende av fortfarande svarar.
Samtidigt har äldre inställningar rensats bort. Den tidigare konfigurationsparametern getwd cache har exempelvis tagits bort.
Framför allt en version för servermiljöer
Samba 4.25 innehåller inga förändringar som revolutionerar en enkel hemmaserver med några delade mappar.
De viktigaste nyheterna riktar sig i stället mot större installationer där driftsäkerhet, klustring och lagringssystem spelar en central roll.
Persistent Handles är kanske den mest intressanta förändringen på längre sikt. Den för Samba ytterligare ett steg mot filservrar där ett serverfel eller en omstart inte automatiskt behöver innebära att pågående arbete avbryts.
Funktionen är dock fortfarande experimentell och kan påverka prestandan kraftigt. Administratörer bör därför läsa versionsinformationen noggrant innan den aktiveras.
Samba 4.25.0 släpptes den 24 september 2026 och är den första stabila versionen i Samba 4.25-serien.
Version: 4.25.0 Släppt: 24 september 2026 Protokoll: SMB Plattform: Linux och Unix
Nyheter:
• Experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles
• Ceph Object Gateway kan delas ut via SMB
• Säkrare uppgraderingar av Samba-kluster
• Klustergemensam begränsning av bandbredd
• AES blir standard för Kerberos i nyare domäner
• Flera förbättringar i CTDB
Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod.
Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på din Nokia-telefon och där telefonens mjukvara var mer stängd än Nordkoreas gränser.
Eller tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 70-talet, där du bara kunde se sovjetisk dockteater som Drutten och Krokodilen , eller knäppdårar som satt och lekte att de var vilse i en pannkaka som barnprogram. Det fanns bara statlig skit-TV att titta på. Att kunna välja valfritt innehåll på din smart-TV var bara att glömma.
Det låter kanske som ett tankeexperiment långt från vardagen. Men en stor del av den digitala värld vi använder varje dag bygger just på idén att programmerare, företag och universitet kan dela programkod med varandra.
Det är det som brukar kallas öppen källkod, eller open source.
De flesta tänker kanske först på Linux. Någon kanske föreställer sig en dator med ett lite ovanligt skrivbord och en terminal full av kommandon.
Men Linux på en vanlig PC är bara en liten del av historien.
Öppen källkod finns i mobiltelefoner, smart-TV-apparater, routrar, webbservrar, bilar, nätverksutrustning, datacenter och mängder av elektroniska apparater.
Ofta märker vi det inte alls.
Linux finns redan i din ficka
Den som använder en Androidtelefon använder i praktiken Linux varje dag.
Android bygger nämligen på Linuxkärnan.
Kärnan är den del av ett operativsystem som arbetar närmast själva hårdvaran. Den sköter exempelvis minnet, processorn, lagringen och kommunikationen mellan olika delar av datorn eller telefonen.
När du startar en app, ansluter till ett trådlöst nätverk eller tar ett fotografi finns det därför Linuxkod långt nere i systemet som hjälper till att få allt att fungera.
Det betyder inte att Android och Linux är samma sak. Android består av många fler delar, varav Google och andra företag har utvecklat en stor del.
Men längst ned i systemet finns Linux. Det är en ganska anmärkningsvärd utveckling.
Ett operativsystem som började som ett hobbyprojekt i början av 1990-talet kom så småningom att bli en av grundstenarna i världens mest använda mobilplattform.
TV:n är egentligen en dator
Den moderna TV-apparaten har också förändrats dramatiskt.
Förr tog en TV emot en signal och visade en bild. I dag är en smart-TV i praktiken en dator med stor bildskärm.
Den har processor, arbetsminne, lagring, nätverkskort, grafikkrets, appar och ofta en webbläsarmotor.
Och bakom kulisserna finns ofta Linux och andra open source-komponenter.
När du startar SVT Play, Netflix eller YouTube på en TV kan programvaran alltså vila på samma typ av teknisk grund som en webbserver eller en Androidtelefon.
För konsumenten spelar det kanske ingen större roll vilket operativsystem som finns inuti apparaten.
För tillverkaren spelar det desto större roll.
Att utveckla ett komplett operativsystem från början är ett mycket omfattande arbete.
Genom att använda Linux kan en TV-tillverkare börja med en redan fungerande kärna och koncentrera sig på det som gör den egna produkten speciell.
Routern i hallen innehåller mer programvara än man tror
Samma sak gäller den lilla routern som står hemma i hallen.
Den kanske ser ganska enkel ut, men den måste klara förvånansvärt mycket.
Den ska bland annat hantera:
trådlösa nätverk
Ethernet
IP-adresser
DNS
DHCP
brandvägg
IPv4
IPv6
webbgränssnitt för inställningar
Dessutom ska allt fungera stabilt dygnet runt.Det finns onda makte
Många routrar bygger därför på Linux och små open source-program som exempelvis BusyBox.
BusyBox kan beskrivas som en verktygslåda med många klassiska Unix-kommandon i ett mycket kompakt format. Det gör programmet användbart i små apparater där minne och lagringsutrymme är begränsade.
Så när internetanslutningen hemma fungerar som den ska kan en betydande del av arbetet utföras av öppen källkod utan att användaren någonsin ser det.
Internet byggdes inte av ett enda företag
Öppen källkod har kanske haft allra störst betydelse för internet.
När man besöker en webbplats ser man bilder, text, menyer och formulär.
Bakom sidan finns däremot ofta en lång kedja av program.
Servern kan köra Linux eller FreeBSD.
Webbservern kan vara Apache eller Nginx.
Webbplatsen kan vara skriven i PHP eller Python.
Informationen kan lagras i MariaDB, MySQL eller PostgreSQL.
Kommunikationen kan skyddas av kryptografiska bibliotek som bygger på öppen källkod.Det innebär att en mycket stor del av den moderna webben har kunnat byggas utan att varje företag först behövt köpa ett helt paket av proprietär serverprogramvara.
Det förändrade spelreglerna.
Plötsligt kunde en vanlig PDet finns onda makteC bli en server
Under 1980-talet och början av 1990-talet var Unix ofta förknippat med stora och dyra arbetsstationer från företag som Sun, HP och IBM.
Sedan kom Linux och de fria BSD-systemen.
Plötsligt kunde en ganska vanlig persondator fungera som en riktig Unix-liknande server.
En student kunde installera Linux eller FreeBSD och använda datorn som:
webbserver
e-postserver
DNS-server
router
brandvägg
filserver
databasserver
Det var betydelsefullt av två skäl. För det första blev tekniken billigare. För det andra blev den tillgänglig för människor som ville lära sig.
Man behövde inte längre arbeta på ett universitet eller ett stort företag för att få tillgång till ett avancerat fleranvändarsystem med nätverk, programmeringsverktyg och serverprogramvara.
En gammal PC hemma kunde bli ett komplett laboratorium för internet.
Det skapade en generation programmerare och systemadministratörer som kunde experimentera på egen hand.
FreeBSD – den mindre kända släktingen
Linux får ofta mest uppmärksamhet, men det finns andra fria Unix-liknande system som också har haft mycket stor betydelse.
Ett av de viktigaste är FreeBSD.
FreeBSD har sina historiska rötter i BSD, Berkeley Software Distribution, som utvecklades vid University of California, Berkeley.
BSD kom att spela en viktig roll i Unixhistorien och i utvecklingen av nätverksteknik.
Än i dag används FreeBSD och BSD-baserad teknik i servrar, lagringssystem, nätverksutrustning och konsumentprodukter.
BSD-systemen använder dessutom licenser som gör det relativt enkelt för företag att använda koden i egna kommersiella produkter.
Det har bidragit till att BSD-teknik ibland finns på platser där användaren aldrig ser namnet BSD.
Till och med Apple står på Unixgrund
Apple brukar knappast förknippas med öppen källkod på samma sätt som Linux.
Ändå finns där tydliga kopplingar.
macOS och iOS bygger på Darwin, som innehåller teknik med rötter i bland annat BSD och Unix.
Apple har naturligtvis utvecklat stora mängder egen programvara ovanpå denna grund.
Men det illustrerar en viktig poäng:
Öppen källkod och kommersiell programvara är inte motsatser.
De existerar ofta tillsammans. Ett företag kan använda öppen teknik längst ned i systemet och bygga en egen produkt ovanpå. Det är ungefär som att bygga ett hus.
Det är sällan ekonomiskt rimligt för varje byggföretag att börja med att uppfinna sitt eget tegel, sina egna skruvar och sin egen betong.
På samma sätt behöver inte varje teknikföretag skriva en egen nätverksstack, kompilator eller operativsystemkärna.
Molnet består också av vanliga datorer
Vi talar ofta om ”molnet” som om det vore någon abstrakt plats där information svävar omkring. I verkligheten består molnet av enorma mängder fysiska servrar i datacenter. Och en stor del av dessa servrar kör Linux.
När du använder en app i mobilen kan något ganska intressant därför hända. Telefonen kör Android ovanpå Linux. Den ansluter till en router som kanske också kör Linux. Trafiken passerar nätverksutrustning som kan innehålla öppen programvara. Till slut når den en server i ett datacenter som mycket väl också kör Linux. Linux kan alltså finnas i flera steg i samma kommunikation utan att användaren någonsin ser det.
En viktig anledning till internets snabba utveckling
På 1990-talet och 2000-talet blev en särskild kombination av program mycket vanlig på webbservrar:
Linux
Apache
MySQL
PHP
De fyra begynnelsebokstäverna gav namnet LAMP.
Det var en enkel men kraftfull idé. Man kunde bygga en komplett webbplattform utan att först betala stora licensavgifter. Det gjorde det möjligt för små företag, föreningar, studenter och privatpersoner att starta webbtjänster med mycket små ekonomiska resurser. En idé kunde provas på en gammal dator. Fungerade den kunde verksamheten växa.
Misslyckades den hade man åtminstone inte lagt stora summor på programlicenser. Detta bidrog till den snabba experimentlusta som kännetecknade internets utveckling.
Verktygen bakom programmen är också öppna
När man talar om öppen källkod är det lätt att bara tänka på färdiga program. Men minst lika viktiga är verktygen som används för att skapa program. Kompilatorn GCC har exempelvis spelat en central roll i utvecklingen av fria operativsystem.
LLVM har senare blivit en annan mycket viktig kompilatorplattform.
Programspråk som Python, PHP och Ruby har gjort programmering tillgänglig för miljontals människor.
Och Git har förändrat hur programmerare samarbetar. Git skapades ursprungligen för utvecklingen av Linuxkärnan. I dag används det av företag och utvecklare över hela världen.
Ett verktyg som skapades för ett öppet projekt blev alltså en standardteknik i stora delar av programvaruindustrin.
Databasen du använder utan att veta om det
En annan nästan osynlig open source-produkt är SQLite.
SQLite är en mycket liten databas som kan byggas direkt in i ett program. Den behöver ingen separat databasserver och är därför lämplig i mobiltelefoner, webbläsare och andra program.
Det gör SQLite till ett av de tydligaste exemplen på hur öppen källkod kan bli så framgångsrik att användaren slutar märka den.
Man kanske aldrig installerar SQLite själv. Man kanske aldrig ser dess namn. Ändå kan flera program på datorn eller telefonen använda den varje dag.
Öppen källkod handlar egentligen om att dela kunskap
Det är lätt att beskriva open source som ”gratis program”. Men priset är egentligen inte den mest intressanta delen. Det viktigaste är möjligheten att återanvända kunskap. Tänk dig att hundra företag behöver lösa samma tekniska problem.
Om alla arbetar helt isolerat måste samma problem lösas hundra gånger. Om de däremot kan samarbeta kring en gemensam grund behöver arbetet bara göras en gång. Sedan kan varje företag bygga vidare på resultatet.
Det innebär inte att alla företag måste dela allt. De kan fortfarande konkurrera med design, funktioner, tjänster och egna lösningar. Men den gemensamma grundtekniken behöver inte uppfinnas om och om igen.
Det är en av de viktigaste anledningarna till att öppen källkod har fått så stor betydelse.
Vad skulle hända om den försvann?
Det går förstås inte att veta exakt hur världen hade sett ut utan open source.
Mobiltelefoner hade förmodligen fortfarande funnits. Internet hade funnits. Smarta TV-apparater hade sannolikt också utvecklats. Men mycket hade blivit dyrare och mer omständligt. Fler företag hade behövt utveckla egna operativsystem.
Fler hade varit beroende av licenser från stora programvaruföretag.
Små företag hade haft högre kostnader för att starta nya tjänster.
Studenter och hobbyprogrammerare hade haft svårare att experimentera med avancerad teknik.Och en större del av den digitala infrastrukturen hade sannolikt kontrollerats av ett mindre antal företag.
Det betyder inte att öppen källkod alltid är bättre
Samtidigt ska man inte göra open source till någon universallösning. Öppen källkod kan innehålla buggar precis som annan programvara. Projekt kan överges.
Säkerhetsproblem kan finnas oupptäckta under lång tid.
Att källkoden är öppen betyder att den kan granskas.
Det betyder inte automatiskt att någon faktiskt har granskat varje rad.
Den verkliga styrkan ligger snarare i att ingen enskild aktör behöver ha fullständig kontroll över tekniken.
Koden kan studeras, förbättras, vidareutvecklas och i många fall leva vidare även om ett företag eller en ursprunglig utvecklare försvinner.
Den största framgången äDet finns onda makter att vi knappt märker den
Det kanske mest fascinerande med open source är att dess största framgång samtidigt gjort den nästan osynlig.
Ingen tänker på Linux när en smart-TV startar. Ingen funderar på BSD när en nätverksapparat skickar ett paket över internet. Ingen tänker på SQLite när telefonen sparar information. Ingen tänker på Git när ett företag publicerar en ny version av ett program.
Tekniken bara finns där. Och kanske är det just så man känner igen verkligt grundläggande infrastruktur. Vi tänker inte på elnätet varje gång vi tänder en lampa. Vi tänker inte på avloppssystemet varje gång vi öppnar en kran. På samma sätt tänker vi sällan på den enorma mängd öppen programvara som håller den digitala världen igång. Linux, FreeBSD, GNU och tusentals andra projekt skapade inte ensamma den moderna IT-världen. Men utan dem hade den sannolikt varit dyrare, mer sluten och betydligt svårare för vanliga människor att lära sig, förändra och bygga vidare på. Och kanske är det den viktigaste betydelsen av öppen källkod:
Den gjorde avancerad datorteknik till något fler människor kunde delta i – inte bara använda.
> FAKTARUTA: ÖPPEN KÄLLKOD_
> Linux
Finns i allt från Androidtelefoner och servrar till routrar,
smart-TV-apparater och annan elektronik.
> FreeBSD och BSD
Har haft stor betydelse för Unix, nätverksteknik, servrar,
lagringssystem och kommersiella produkter.
> Internet
En stor del av internet bygger på öppen källkod som Linux,
FreeBSD, Apache, Nginx, PHP, Python, PostgreSQL och MariaDB.
> Android
Android använder Linuxkärnan och har gjort Linux till en del
av vardagen för miljarder mobilanvändare.
> Utvecklingsverktyg
Git, GCC, LLVM och mängder av öppna bibliotek används varje dag
för att utveckla både fria och kommersiella program.
> Den stora skillnaden
Öppen källkod gör det möjligt att studera, förbättra och
återanvända teknik i stället för att uppfinna samma lösningar
om och om igen.
█
OpenZFS 2.4.4 har släppts med stöd för Linuxkärnan 7.2, ett nytt verktyg för att rädda låsta lagringspooler och flera korrigeringar som minskar risken för datafel. Uppdateringen riktar sig främst till administratörer av servrar och större lagringssystem, men förbättringarna berör alla som använder ZFS för att skydda viktiga filer.
OpenZFS är mer än ett traditionellt filsystem. Det fungerar samtidigt som filsystem, volymhanterare och ett avancerat skydd mot dataskador. I stället för att bara lagra filer på en disk kan OpenZFS kombinera flera hårddiskar till en gemensam lagringspool, kontrollera att informationen inte har förändrats och i många fall automatiskt reparera skadade data.
Tekniken används därför ofta i filservrar, NAS-enheter, datacenter och system där stora mängder information måste lagras säkert under lång tid.
Den nya versionen OpenZFS 2.4.4 är framför allt en underhållsuppdatering. Den innehåller inga dramatiska förändringar av hur systemet används, men många av förbättringarna handlar om sådant som är avgörande för ett lagringssystem: att data förblir korrekta och att lagringspooler går att återställa när något oväntat inträffar.
Stöd för Linuxkärnan 7.2
En av de största nyheterna är kompatibilitet med Linuxkärnan 7.2. OpenZFS har en ovanlig ställning i Linuxvärlden eftersom det inte ingår direkt i den officiella Linuxkärnan. ZFS-modulerna måste därför anpassas när kärnans interna gränssnitt förändras.
I Linux 7.2 har bland annat OpenZFS kod för superblock anpassats till kärnans sget_fc()-gränssnitt. Ett superblock kan förenklat beskrivas som filsystemets övergripande innehållsförteckning. Där finns grundläggande information som operativsystemet behöver för att kunna montera och använda filsystemet.
Den officiellt stödda Linuxversionen sträcker sig nu från kärna 4.18 till 7.2. OpenZFS fortsätter även att stödja FreeBSD, där version 13.3 och senare samt 14.0 och senare finns med bland de angivna plattformarna.
Ny räddningsfunktion för blockerade lagringspooler
Den kanske mest intressanta nyheten är kommandot zhack mmp reclaim. Det är avsett för ovanliga men besvärliga situationer där en ZFS-pool har lämnats i ett låst eller övergivet tillstånd av MMP-skyddet.
MMP skyddar en lagringspool mot att öppnas för skrivning av flera datorer samtidigt. Om två servrar skulle skriva till samma pool utan att känna till varandras ändringar kan filsystemets struktur skadas. Det kan jämföras med att två personer samtidigt redigerar samma dokument utan någon samordning – men i det här fallet kan resultatet bli en skadad lagringspool i stället för några förlorade textrader.
Skyddet försöker därför upptäcka om poolen redan används av en annan dator och stoppar importen om den ser tecken på aktivitet.
Problemet uppstår om skyddet felaktigt tror att en annan dator fortfarande använder poolen. Det kan exempelvis inträffa efter ett avbrott eller ett misslyckat försök att ta kontroll över poolen. Det nya kommandot ger en administratör möjlighet att återta en sådan övergiven pool.
OpenZFS har samtidigt blivit bättre på att skilja mellan ett misslyckat försök att göra anspråk på en så kallad uberblock och verklig aktivitet från en annan dator. En uberblock fungerar ungefär som en säker kontrollpunkt som beskriver ett giltigt tillstånd för hela lagringspoolen.
Kontrollerna hoppar nu även över virtuella enheter som inte går att skriva till. Hanteringen av degraderade speglar, där någon disk är frånvarande, har också förbättrats.
Flera viktiga fel i dedupliceringen rättas
OpenZFS kan använda deduplicering för att undvika att identiska datablock lagras flera gånger. Om samma block förekommer på många platser sparas bara ett exemplar, medan filsystemet håller reda på vilka filer som använder det.
Det kan minska lagringsbehovet kraftigt, men kräver en omfattande tabell som kallas DDT, Deduplication Table. Tabellen måste vara helt korrekt. Ett felaktigt referensvärde kan annars innebära att ett block tas bort trots att det fortfarande används.
OpenZFS 2.4.4 rättar flera problem i denna del av systemet. Bland annat åtgärdas negativa tidsvärden och andra fel som kunde uppstå när gamla poster rensades. Låsningen under kontrollen av deduplicerade block har stärkts, och felaktig märkning av referensräkningen i DDT-loggen har korrigerats.
För system som använder deduplicering är detta några av uppdateringens viktigaste förbättringar.
Stabilare cache och säkrare filhantering
L2ARC är OpenZFS sekundära läscache och används ofta för att komplettera arbetsminnet med en snabb SSD. Version 2.4.4 rättar ett fel i återuppbyggnaden av denna cache. Under den första genomgången begränsas återuppbyggnaden nu av den punkt till vilken nya cachedata faktiskt har skrivits.
Ett fel som påverkade läsning av datablock som frigjorts efter kloning har också korrigerats. Dessutom begränsas antalet verifieringshändelser från Direct I/O, så att systemet inte överbelastas av en mycket stor mängd likartade meddelanden.
På Linux rättas en möjlig oändlig loop i zfs_write() när systemet försökte arbeta med en minnesbuffert som inte kunde göras tillgänglig. Läsning genom mmap() utanför slutet av en fil har korrigerats, och tidsstämplarna för ändring uppdateras nu korrekt när fallocate() används för att göra en fil större.
Pooler ska inte längre exporteras medan de används
Kommandot zpool export används när en lagringspool ska kopplas bort från ett system, exempelvis för att flyttas till en annan server.
OpenZFS 2.4.4 kontrollerar nu bättre om poolens ZFS-volymer fortfarande används. Om en zvol-enhet är upptagen av ett program eller en virtuell maskin avbryts exporten med felkoden EBUSY. Det är säkrare än att försöka fortsätta trots att poolen inte kan kopplas bort på ett korrekt sätt.
En kapplöpningssituation mellan borttagningen av en lagringsenhet och exporten av poolen har också rättats.
Säkrare överföring och krypterade säkerhetskopior
OpenZFS innehåller funktionerna zfs send och zfs receive, som används för att överföra ögonblicksbilder och säkerhetskopior mellan lagringssystem.
Den nya versionen rättar bland annat mottagning av delade stora block med ett kort avslutande datablock. Problem med zfs receive -x, återupptagna överföringar och en möjlig nullpekarkrasch i mottagningskoden har också åtgärdats.
För delegerad administration tillkommer behörigheten send:encrypted. Den gör det möjligt att mer exakt bestämma vilka användare som får skicka krypterade dataset. En administratör kan därmed tillåta vissa former av ZFS-hantering utan att automatiskt ge användaren rätt att överföra krypterade data.
En underhållsuppdatering med stor betydelse
OpenZFS 2.4.4 innehåller även säkrare hantering av strängar och minne i biblioteket libzfs, bättre kontroll av enhetsbehörigheter och förbättrad automatisk expansion av pooler när partitionerade diskar får större kapacitet. Därtill kommer ett stort antal ändringar i byggsystem, tester, kontinuerlig integration och FreeBSD-stödet.
För vanliga användare är de flesta förändringarna osynliga. Det är samtidigt ett gott tecken. Ett lagringssystem ska helst arbeta i bakgrunden, upptäcka problem innan de blir allvarliga och framför allt inte förlora några data.
OpenZFS 2.4.4 är därför ingen revolutionerande version. Den är snarare ett omfattande servicearbete på en redan avancerad maskin – med nya verktyg för nödsituationer, stöd för kommande Linuxsystem och flera förstärkningar på de platser där små fel annars skulle kunna få stora konsekvenser.
FreeBSD har nått en viktig milstolpe: operativsystemets bassystem innehåller inte längre någon GPL-licensierad programvara. Den sista GPL-komponenten har tagits bort, samtidigt som den tidigare GNU-katalogen i källkodsträdet har avvecklats. För vanliga användare innebär förändringen nästan ingenting, men för FreeBSD-projektet markerar den slutet på en lång teknisk och licensmässig övergång.
FreeBSD har nått en viktig milstolpe. Den sista programvaran med GPL-licens har nu tagits bort ur operativsystemets grundsystem. Därmed har också den särskilda katalogen för GNU-kod i FreeBSD:s källkodsträd kunnat avvecklas.
Det betyder däremot inte att GPL-program har förbjudits eller försvunnit från FreeBSD. Användare kan fortfarande installera tusentals GPL-licensierade program genom FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection. Förändringen gäller enbart det så kallade bassystemet.
Vad är FreeBSD:s bassystem?
FreeBSD skiljer sig på denna punkt från många Linuxdistributioner. I FreeBSD utvecklas operativsystemets kärna och grundläggande verktyg tillsammans som en sammanhållen helhet.
Bassystemet innehåller bland annat:
operativsystemets kärna
systembibliotek
grundläggande kommandoradsverktyg
installationsprogram
nätverksverktyg
administrationsprogram
Program som webbläsare, skrivbordsmiljöer, mediaspelare och kontorsprogram installeras separat. De räknas därför inte som en del av själva bassystemet.
Det är alltså mer korrekt att säga att FreeBSD:s bassystem nu är fritt från GPL-licensierad programvara än att säga att hela FreeBSD är GPL-fritt.
Det sista GPL-programmet har tagits bort
Det sista kvarvarande GPL-licensierade programmet i bassystemet var dialog. Programmet används för att skapa textbaserade dialogrutor och menyer i terminalen.
Tidigare använde FreeBSD:s installationsprogram dialog för att visa menyer och olika val för användaren. För ungefär fyra år sedan ersattes det dock av bsddialog, som är utvecklat med en BSD-licens.
När dialog inte längre behövdes kunde även flera närliggande komponenter tas bort:
dpv
libdpv
libfigpar
Dpv var det sista programmet i FreeBSD:s källkodsträd som fortfarande använde dialog. Det hade dessutom varit undantaget från vanliga byggen i mer än två år.
När dessa delar försvann fanns det inte längre någon GPL-licensierad programvara kvar i bassystemet.
GNU-katalogen blev tom
FreeBSD:s källkod innehöll tidigare en särskild katalog med namnet gnu. Där samlades program och komponenter som kom från GNU-projektet.
Efter att GNU diff och dialog hade tagits bort återstod endast ett tomt skal av katalogen. FreeBSD-utvecklarna kunde därför även radera återstående byggfiler, tester, licensfiler och annan GNU-specifik infrastruktur.
Katalogen hade då inte längre någon praktisk funktion.
GNU diff ersattes av en BSD-version
En annan viktig del av arbetet var att ersätta GNU diff.
Diff är ett verktyg som jämför två textfiler och visar vilka rader som skiljer sig. Det används bland annat av programmerare, systemadministratörer och versionshanteringssystem.
FreeBSD hade länge kvar GNU-versionen eftersom operativsystemets egen BSD-implementation saknade en fullt fungerande version av diff3.
Diff3 används för att jämföra tre filer. Det är särskilt användbart när två olika ändringar av samma ursprungliga fil ska slås ihop.
När FreeBSD:s egen diff3-implementation blev tillräckligt komplett kunde projektet ta bort GNU diff och använda den BSD-licensierade versionen i stället.
Varför vill FreeBSD undvika GPL?
FreeBSD använder i första hand den tillåtande BSD-licensen. Den ger användare och företag stor frihet att använda, ändra och distribuera koden, även som en del av kommersiella och slutna produkter.
GPL bygger på en annan princip. Den som distribuerar modifierad GPL-kod måste normalt även göra källkoden tillgänglig under samma licensvillkor. Detta brukar kallas copyleft.
FreeBSD-projektet har länge försökt minska beroendet av GPL-licensierade komponenter i bassystemet. En viktig anledning är att många GNU-projekt har gått från GPL version 2 till GPL version 3.
GPLv3 innehåller fler och mer omfattande krav än GPLv2. Dessa passar enligt FreeBSD-projektet sämre ihop med målet att hålla bassystemet under tillåtande BSD-liknande licenser.
FreeBSD har därför i flera fall stått inför två alternativ:
fortsätta använda gamla versioner under GPLv2
utveckla eller införa nya BSD-licensierade ersättare
Att behålla gamla versioner blir med tiden problematiskt. Programmen kan sakna nya funktioner, förbättrad säkerhet och stöd för moderna system. Därför har FreeBSD stegvis ersatt dessa komponenter med nyare alternativ.
En lång teknisk övergång är avslutad
Arbetet med att ersätta GNU-program i FreeBSD:s bassystem har pågått under många år.
Det har bland annat inneburit att utvecklarna har behövt skapa eller förbättra BSD-licensierade versioner av grundläggande systemverktyg. Sådana program kan verka små och enkla, men de måste fungera korrekt i många olika situationer och vara kompatibla med befintliga skript och arbetsflöden.
Att ersätta ett etablerat verktyg handlar därför inte bara om att skriva ett nytt program. Det krävs också omfattande tester, dokumentation och anpassning av resten av systemet.
Borttagningen av dialog och GNU-katalogen markerar slutpunkten för denna långa process.
GPL-program finns fortfarande tillgängliga
För vanliga användare förändras egentligen väldigt lite.
FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection innehåller fortfarande en stor mängd program med GPL-licens. Det gäller exempelvis:
skrivbordsmiljöer
kompilatorer
programmeringsverktyg
serverprogram
multimediaapplikationer
kontorsprogram
systemverktyg
Dessa program kan installeras precis som tidigare.
Skillnaden är att de betraktas som valfri tredjepartsprogramvara och inte som en del av det sammanhållna FreeBSD-system som utvecklas och distribueras av FreeBSD-projektet.
Ingen märkbar skillnad för användarna
För slutanvändare kommer förändringen sannolikt inte att märkas alls. De borttagna komponenterna hade redan ersatts eller hade inte ingått i vanliga systembyggen på flera år.
Betydelsen är i stället främst teknisk och juridisk.
FreeBSD-projektet har nu större kontroll över bassystemets kod och kan vidareutveckla sina verktyg utan att behöva hålla fast vid äldre GPLv2-versioner. Samtidigt har projektet uppnått sitt långsiktiga mål att låta hela bassystemet använda licenser som bättre stämmer överens med FreeBSD:s filosofi.
Det handlar därför mindre om en konflikt mellan BSD och GPL och mer om hur FreeBSD vill organisera, licensiera och underhålla sitt eget operativsystem.
OpenZFS 2.4.3 är här med bättre stöd för moderna Linux-kärnor, flera viktiga lagringsfixar och skärpt kontroll av komprimerad data. Uppdateringen riktar sig främst till servrar, NAS-system och andra miljöer där ZFS används för säker och pålitlig lagring.
OpenZFS 2.4.3 har släppts som en ny underhållsversion av det öppna filsystemet och volymhanteraren ZFS. För den vanliga användaren kan versionsnumret låta ganska odramatiskt, men bakom uppdateringen finns flera viktiga förbättringar som gör lagringen stabilare, säkrare och bättre anpassad för moderna Linux- och FreeBSD-system.
ZFS är mer än bara ett vanligt filsystem. Det är en hel lagringsplattform som kombinerar filsystem, volymhantering, kontrollsummor, snapshots, komprimering och skydd mot datakorruption. Därför används OpenZFS ofta i servrar, NAS-system, backup-lösningar och andra miljöer där dataintegritet är viktig.
Stöd för Linux-kärnor upp till 7.0
En av de viktigaste nyheterna i OpenZFS 2.4.3 är förbättrad kompatibilitet med Linux. Den nya versionen stöder Linux-kärnor från 4.18 upp till 7.0. Det betyder att OpenZFS nu kan användas på både äldre företagsdistributioner och nyare system med färska kärnor.
Detta är särskilt viktigt eftersom ZFS ligger nära operativsystemets kärna. När Linux förändras måste OpenZFS anpassas för att fortsätta fungera korrekt. För användare som kör rullande distributioner, nyare servermiljöer eller testversioner av kommande Linux-kärnor är detta därför en betydelsefull förbättring.
Även FreeBSD-användare får fortsatt stöd. OpenZFS 2.4.3 är kompatibelt med FreeBSD 13.3 och senare samt FreeBSD 14.0 och senare.
Flera viktiga lagringsfixar
OpenZFS 2.4.3 innehåller ett antal korrigeringar som rör själva lagringshanteringen. Bland annat finns förbättringar kring ZVOL, alltså virtuella blockenheter som kan användas ovanpå ZFS. Sådana används ofta för virtuella maskiner, databaser eller andra system som behöver blocklagring i stället för vanliga filer.
Uppdateringen rättar också problem vid borttagning av loggenheter, så kallade log vdevs. Dessa används för att snabba upp synkrona skrivningar och är vanliga i mer avancerade lagringssystem.
En annan viktig rättning gäller ett double-free-problem som kunde uppstå med block som klonats efter DDT-pruning. Det är en teknisk detalj, men i praktiken handlar det om att undvika fel i minneshanteringen när ZFS arbetar med deduplicering och blocktabeller.
Strängare kontroll av komprimerad data
ZFS har länge varit känt för sin robusta hantering av data. I OpenZFS 2.4.3 skärps kontrollerna ytterligare för komprimerade block. Systemet kontrollerar nu mer exakt att den uppackade datan får rätt längd när algoritmer som lz4, gzip och zstd används.
Det här är viktigt eftersom komprimering innebär att data lagras i ett mer kompakt format. Om något blir fel vid lagring, läsning eller uppackning måste filsystemet kunna upptäcka det. Strängare kontroller minskar risken för att felaktig eller skadad data passerar obemärkt.
OpenZFS 2.4.3 lägger även till fler kontroller av storleksfält, textsträngar och så kallade packed nvlists. Det gör systemet bättre på att upptäcka trasiga eller oväntade datastrukturer.
Förbättringar för Linux-monteringar
På Linux-sidan finns flera förbättringar kring hur monteringsalternativ hanteras. Det gäller bland annat read/write-flaggor och hanteringen av alternativet source vid montering.
För användaren märks detta främst som bättre kompatibilitet och mer förutsägbart beteende när ZFS-dataset monteras. I servermiljöer, där monteringar ofta styrs via skript, systemd-enheter eller automatiska rutiner, kan sådana detaljer vara mycket viktiga.
Versionen innehåller även fixar för äldre Linux-kärnor, bland annat kring fs_parse-API:t i Linux 5.6, samt en byggfix för aarch64. Det senare är viktigt för ARM-baserade system, till exempel vissa servrar, utvecklingskort och NAS-lösningar.
Bättre verktyg för felsökning
OpenZFS 2.4.3 förbättrar även verktygen runt filsystemet. Verktyget zdb kan nu upptäcka BRT- och DDT-läckor under blockgenomgång. Det gör det lättare för utvecklare och administratörer att hitta problem i komplexa lagringspooler.
Även zarcstat har förbättrats. Verktyget kan nu upptäcka en ansluten L2ARC-enhet även om den ännu inte innehåller någon data. L2ARC används som en extra läscache, ofta på SSD, för att snabba upp åtkomst till ofta använd data.
Färre störningar vid snapshots och NFS
Snapshots är en av ZFS mest uppskattade funktioner. De gör det möjligt att frysa ett filsystems tillstånd vid en viss tidpunkt, utan att kopiera allt innehåll direkt. Det används ofta för backup, testmiljöer och snabb återställning.
I OpenZFS 2.4.3 finns en förbättring som gör att systemet undviker att spola bort orelaterade NFS-exporter när en snapshot avmonteras. Det kan minska störningar i miljöer där ZFS används tillsammans med NFS-delningar.
Versionen rättar också ett problem i hanteringen av PREVIOUSLY_REDACTED, där det sista blocket i vissa fall kunde tappas. Även detta är en detalj som främst berör avancerade ZFS-funktioner, men det visar att uppdateringen fokuserar på stabilitet och datakorrekthet.
FreeBSD får också förbättringar
För FreeBSD innehåller OpenZFS 2.4.3 bland annat stöd för att bygga openzfs.ko med sanitizers. Det är verktyg som hjälper utvecklare att hitta fel i koden, till exempel minnesproblem.
Dessutom finns fixar för kernel panic och cachehantering. Det gör versionen viktig även för FreeBSD-användare, särskilt i server- och lagringsmiljöer där ZFS är vanligt förekommande.
En underhållsversion som betyder mer än den låter
OpenZFS 2.4.3 är inte en version fylld med stora nya funktioner för slutanvändare. Det är i stället en typisk underhållsversion: många små och tekniska förbättringar som tillsammans gör systemet säkrare och mer pålitligt.
För den som använder ZFS i produktion är sådana uppdateringar ofta mycket viktiga. Lagringssystem ska inte vara spännande i vardagen. De ska bara fungera, skydda data och bete sig förutsägbart även när hårdvara, kärnor och operativsystem förändras.
Med stöd för Linux-kärnor upp till 7.0, förbättrad hantering av monteringsalternativ, striktare kontroller av komprimerad data och flera viktiga lagringsfixar är OpenZFS 2.4.3 en uppdatering som främst handlar om trygghet. Det är kanske inte den mest spektakulära typen av nyhet, men för den som lagrar viktig data är det precis den sortens uppdatering man vill se.
OpenZFS 2.4.2 är en viktig underhållsversion för alla som använder ZFS på Linux eller FreeBSD. Uppdateringen ger stöd för kommande Linuxkärna 7.0 och rättar flera fel som kan påverka dataintegritet, snapshots, block cloning och dRAID. Det är ingen version fylld av stora nyheter, men den innehåller sådana förbättringar som gör stor skillnad i servrar, NAS-system och andra miljöer där lagringen måste vara stabil och pålitlig.
OpenZFS har släppts i version 2.4.2, en underhållsversion som framför allt riktar sig till användare med nya Linuxkärnor och avancerade lagringsmiljöer. Den nya versionen ger stöd för Linuxkärnor från 4.18 upp till 7.0 och fortsätter även att stödja FreeBSD 13.3 samt FreeBSD 14.0 och senare.
För den som använder ZFS i servrar, NAS-system eller arbetsstationer med stora datamängder är detta en viktig uppdatering. Den handlar inte om stora nya funktioner, utan om något minst lika viktigt: kompatibilitet, stabilitet och dataintegritet.
Vad är OpenZFS?
OpenZFS är både ett filsystem och en volymhanterare. Det betyder att systemet inte bara lagrar filer, utan också hanterar diskar, spegling, redundans, snapshots och kontroll av dataintegritet.
Till skillnad från enklare filsystem är ZFS byggt för att upptäcka fel. Varje datablock kan kontrolleras med checksummor, vilket gör det möjligt att upptäcka om data har förändrats eller skadats. I system med redundans kan ZFS dessutom ofta reparera felet automatiskt genom att läsa en korrekt kopia från en annan disk.
Det är därför ZFS ofta används i NAS-servrar, backupservrar, virtualiseringsmiljöer och andra system där datatillförlitlighet är viktigare än maximal enkelhet.
Stöd för Linuxkärna 7.0
Den största nyheten i OpenZFS 2.4.2 är kompatibiliteten med Linuxkärna 7.0. Linuxkärnan förändras hela tiden, och interna gränssnitt som drivrutiner och filsystem använder kan justeras, tas bort eller ersättas.
För ett projekt som OpenZFS innebär det att koden måste följa med. Annars kan ZFS sluta kompilera eller fungera korrekt på nyare distributioner.
I denna version finns förbättringar kopplade till bland annat:
fs_context-baserad montering
hantering av monteringsalternativ
lease handlers
ändringar kring ACL-stöd
ändringar i block queue-API:er
Detta är tekniska detaljer, men i praktiken betyder det att OpenZFS fungerar bättre på moderna Linuxsystem där kärnans interna API:er har förändrats.
Viktiga fixar för dRAID
En stor del av uppdateringen rör dRAID, en variant av RAID i ZFS som är utformad för stora lagringspooler. dRAID kan ge snabbare återuppbyggnad efter diskfel, särskilt i system med många diskar.
Men komplexiteten gör också att buggar i detta område kan vara allvarliga. OpenZFS 2.4.2 rättar flera problem som rör just dRAID.
Bland annat åtgärdas:
sällsynta checksummefel efter återuppbyggnad
checksummeproblem med degraderade diskar
risk för datakorruption efter att en disk rensats i vissa dRAID-scenarier
ett dödläge i vdev_rebuild()
ett importfel som kunde uppstå efter diskbyte i dRAID-pooler
Detta gör versionen särskilt viktig för administratörer som använder ZFS i större lagringssystem.
Fix för läskorruption efter block cloning
OpenZFS 2.4.2 löser även ett problem där läskorruption kunde uppstå efter block cloning följt av trunkering.
Block cloning är en teknik där filsystemet kan undvika att kopiera data i onödan. I stället kan flera filer eller delar av filer hänvisa till samma datablock tills något faktiskt ändras. Det sparar både tid och lagringsutrymme.
Men just därför måste hanteringen vara extremt korrekt. Om ett block delas mellan flera objekt och ett av dem sedan kortas av eller ändras får inte andra data påverkas. Fixen i denna version stärker tillförlitligheten i sådana situationer.
Bättre hantering av snapshots och montering
Snapshots är en av ZFS mest uppskattade funktioner. De gör det möjligt att frysa ett filsystems tillstånd vid en viss tidpunkt. Det används ofta för backup, återställning, replikering och skydd mot misstag.
I OpenZFS 2.4.2 finns flera förbättringar kring snapshots och montering. Bland annat rättas ett dödläge som kunde uppstå vid automatisk montering av snapshots samtidigt som zfs recv kördes.
zfs recv används när man tar emot replikerad ZFS-data, exempelvis från en annan server. I backupmiljöer kan detta köras ofta och automatiskt. Därför är det viktigt att snapshot-hanteringen fungerar stabilt även när flera saker sker samtidigt.
Versionen rättar även minnesläckor och referensläckor kopplade till monterade eller redan avmonterade filsystem.
POSIX_FADV_DONTNEED och prestandarelaterade förbättringar
OpenZFS 2.4.2 lägger till stöd för POSIX_FADV_DONTNEED. Det är ett sätt för program att tala om för operativsystemet att viss data inte längre behöver ligga kvar i cache.
Det kan vara användbart vid exempelvis stora sekventiella läsningar, backupjobb eller andra arbetslaster där data bara används en gång. Genom att släppa onödig cache kan systemet använda minnet effektivare.
Versionen förbättrar även hanteringen av POSIX_FADV_DONTNEED för filer som bara består av ett enda block.
Många små förbättringar i bakgrunden
Förutom de större fixarna innehåller OpenZFS 2.4.2 även en rad mindre förbättringar. Det handlar bland annat om städning i kod för val av allocation class, minnesläckor, byggförbättringar och utökad testning.
CI-miljöerna har också breddats med nyare Fedora- och FreeBSD-versioner. Det betyder att utvecklarna testar OpenZFS mot fler aktuella system, vilket minskar risken för överraskningar när användare uppgraderar sina distributioner.
Varför uppdateringen är viktig
OpenZFS 2.4.2 är inte en version som främst lockar med nya funktioner. Den är viktig av ett annat skäl: den gör ZFS säkrare och mer användbart på moderna system.
För vanliga hemanvändare med en enkel ZFS-pool kan uppdateringen innebära bättre kompatibilitet med nyare Linuxkärnor. För administratörer av större lagringsmiljöer är fixarna för dRAID, rebuilds, block cloning och snapshots betydligt mer centrala.
När ett filsystem används för viktig data är stabilitet inte en liten detalj. Det är själva grunden. Därför är OpenZFS 2.4.2 en sådan typ av uppdatering som kanske inte märks i vardagen, men som kan vara avgörande när något går fel.
Sammanfattning
OpenZFS 2.4.2 är en stabilitets- och kompatibilitetsuppdatering i 2.4-serien. Den ger stöd för Linuxkärna 7.0, förbättrar stödet för nya kärn-API:er och rättar flera viktiga fel som rör dRAID, återuppbyggnad, block cloning, snapshots och montering.
För den som använder ZFS i produktion, särskilt på nyare Linuxsystem eller i större lagringspooler, är detta en uppdatering som är värd att ta på allvar.
Typ av uppdatering: Underhålls- och stabilitetsversion
Stöd för Linux: Linuxkärnor från 4.18 till 7.0
Stöd för FreeBSD: FreeBSD 13.3 samt FreeBSD 14.0 och senare
Viktiga förbättringar: Bättre kompatibilitet med nya Linuxkärnor, förbättrad montering, fixar för dRAID, snapshots, block cloning och återuppbyggnad av lagringspooler.
Varför det är viktigt: Uppdateringen stärker dataintegriteten och gör OpenZFS säkrare att använda i NAS-system, servrar och andra miljöer där lagringen måste vara stabil.
PHP lämnar sin gamla speciallicens bakom sig och går över till den välkända BSD 3-Clause-licensen. För vanliga utvecklare märks förändringen kanske knappt, men för Linux-distributioner, företag och projekt som bygger vidare på PHP innebär den enklare regler, tydligare kompatibilitet och mindre juridisk osäkerhet.
PHP har gjort något som låter torrt, juridiskt och långt från vardagen: projektet har bytt licens. Men bakom orden BSD 3-Clause och PHP License 3.01 finns en ganska enkel idé: det ska bli lättare att använda, paketera, sprida och bygga vidare på PHP utan juridisk huvudvärk.
PHP är ett av världens mest använda programmeringsspråk för webben. Det driver allt från små hemsidor till stora publiceringssystem och e-handelsplattformar. Därför spelar det stor roll vilka villkor som gäller för den som vill använda PHP i egna projekt, Linux-distributioner, kommersiella produkter eller andra öppna programvaror.
Från speciallicens till standardlicens
Under lång tid använde PHP en egen licens: PHP License 3.01. Den var öppen och permissiv, men den innehöll också särskilda villkor kopplade till namnet PHP. Sådana specialvillkor kan skapa problem för andra projekt, särskilt när kod ska kombineras, paketeras eller distribueras i större ekosystem.
Nu har PHP-projektet avslutat den eran. PHP License 3.01 har frivilligt pensionerats och används inte längre. Även den äldre PHP License 3.0 betraktas i praktiken som avslutad, eftersom den redan hade ersatts av 3.01.
I stället går PHP över till BSD 3-Clause License, även kallad Modified BSD License. Det är en välkänd, kort och etablerad öppen källkodslicens.
Vad betyder BSD 3-Clause?
BSD 3-Clause är en så kallad permissiv licens. Det betyder att den ger stor frihet. Man får i regel använda, kopiera, ändra och distribuera koden, även i kommersiella produkter, så länge man följer några grundläggande krav.
Det handlar framför allt om att behålla upphovsrättsmeddelanden, licenstext och friskrivningar. Licensen förbjuder också att man använder upphovspersonernas eller projektets namn för att marknadsföra en produkt utan tillstånd.
Kort sagt: du får göra mycket, men du måste ge korrekt erkännande och inte låtsas att projektet står bakom din produkt.
Varför var den gamla licensen ett problem?
Den gamla PHP-licensen var inte nödvändigtvis dålig, men den var specialbyggd för PHP. Det gjorde den svårare att hantera för organisationer som arbetar med många olika öppna projekt.
Linux-distributioner, företag och paketansvariga behöver ofta automatisera licenskontroller. Då är standardlicenser mycket enklare att känna igen, tolka och godkänna.
Det fanns också en särskild fråga kring Zend Engine, den motor som kör PHP-kod. Tidigare fanns en uppdelning mellan PHP:s licens och Zend Engine License. Zend Engine-licensen var dessutom inte OSI-godkänd, och tidigare diskussioner pekade på att de gamla licenserna inte var GPL-kompatibla.
Det betyder att kombinationen av licenser kunde skapa osäkerhet för projekt som ville använda PHP-relaterad kod tillsammans med annan fri programvara.
Den stora vinsten: mindre osäkerhet
Det viktigaste med licensbytet är inte att PHP plötsligt blir mer öppet. PHP var redan öppen källkod. Den stora förändringen är i stället att villkoren blir tydligare, mer standardiserade och lättare att hantera.
För utvecklare betyder det mindre tid på juridiska frågetecken. För Linux-distributioner betyder det enklare paketering. För företag betyder det smidigare granskning. För andra öppna projekt betyder det bättre kompatibilitet.
Man kan jämföra det med att byta från ett specialbyggt eluttag till ett standarduttag. Apparaten fungerade redan, men nu passar den lättare in i resten av systemet.
Varför händer detta nu?
Förändringen kommer efter en flerårig översyn och en tidigare diskussion om att ersätta PHP:s egen licens med en standardlicens. Ben Ramsey meddelade på PHP-gruppens vägnar till Open Source Initiative att PHP License 3.01 nu är pensionerad och inte längre används.
OSI har också ombetts att uppdatera sina licenslistor så att PHP License 3.01 markeras som retired, alltså avslutad eller pensionerad.
Det markerar slutet på en lång licensperiod i PHP:s historia.
En liten juridisk ändring med stor praktisk effekt
För den vanliga PHP-utvecklaren förändras sannolikt inte vardagen särskilt mycket. Man kan fortfarande skriva PHP, installera PHP och bygga webbplatser precis som tidigare.
Men för dem som underhåller paket, bygger plattformar, granskar licenser eller kombinerar PHP med annan programvara är detta en viktig förenkling.
PHP:s licensbyte handlar därför inte om dramatik, utan om mognad. Ett av webbens mest etablerade språk lämnar sina specialvillkor bakom sig och ansluter sig till en av öppen källkod-världens mest välkända standardlicenser.
Resultatet är enklare regler, bättre kompatibilitet och mindre friktion för alla som bygger vidare på PHP.
Ny licens: BSD 3-Clause License, även kallad Modified BSD License.
Tidigare licens: PHP License 3.01, som nu har pensionerats.
Vad ändras? PHP lämnar en egen speciallicens och går över till en välkänd standardlicens för öppen källkod.
Varför är det viktigt? Licensbytet gör det enklare för Linux-distributioner, företag och utvecklare att använda, paketera och vidareutveckla PHP-relaterad kod.
Praktisk effekt: Mindre juridisk osäkerhet, bättre kompatibilitet och enklare licenshantering.
Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.
I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.
Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.
Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.
Vad betyder digital suveränitet?
Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.
I praktiken handlar det om frågor som:
Var lagras offentlig information?
Vem bestämmer vilka filformat som används?
Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?
Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?
Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.
Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.
LibreOffice och uppmaningen till Europa
The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.
Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.
Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.
Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.
Public money, public code
En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.
Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.
Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.
Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office
Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.
Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.
ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.
Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.
Vad säger AGPLv3?
Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.
Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.
Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.
Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.
Mer än en konflikt om ett kontorspaket
Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.
Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.
Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.
När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?
Varför detta spelar roll för vanliga användare
Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.
När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.
För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:
Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?
Är mina data bundna till ett visst företag?
Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?
Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?
Ett europeiskt vägval
Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?
Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.
Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.
FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk.
FreeBSD har länge haft ett rykte som ett stabilt och kraftfullt operativsystem för servrar. Men nu pågår en tydlig förändring. Genom ett nytt offentligt testprogram för bärbara datorer tar FreeBSD ett viktigt steg mot att också bli ett mer attraktivt alternativ för vardagligt skrivbordsbruk.
Kärnan i satsningen är enkel: användare uppmanas att testa FreeBSD på sina egna laptops och skicka in anonymiserade resultat. Dessa data ska sedan användas för att bygga upp en offentlig kompatibilitetsmatris där både användare och utvecklare kan se vilka modeller som fungerar bra, vilka funktioner som saknas och om viss extra konfigurering krävs.
Det här är betydligt mer än ett litet communityinitiativ. Testfasen är en del av FreeBSD Foundations större Laptop Support and Usability Project, en långsiktig och välfinansierad satsning för att förbättra hårdvarustöd och användarupplevelse på moderna bärbara datorer.
Från spridda forumtrådar till systematisk kunskap
För den som har velat köra FreeBSD på en laptop har informationen länge varit ojämn och svår att överblicka. Ofta har man fått förlita sig på forumtrådar, wiki-sidor och enskilda användares erfarenheter. Det nya testprogrammet försöker ersätta detta med något mycket mer strukturerat: en modell-för-modell-kartläggning av hur väl FreeBSD fungerar på olika datorer.
Testverktyget gör en automatisk genomgång av datorns hårdvara och loggar vilka funktioner som fungerar och vilka som inte gör det. Efteråt kan användaren själv lägga till kommentarer om sin upplevelse innan resultaten skickas in. Målet är att skapa ett slags gemensamt kunskapsarkiv där det snabbt går att få svar på frågor som:
Vilken laptopmodell fungerar bäst med FreeBSD?
Stöds trådlöst nätverk, ljud och Bluetooth?
Fungerar vila och återupptagning som det ska?
Krävs någon extra handpåläggning för att få systemet stabilt?
Detta gör projektet värdefullt både för nya användare som funderar på att installera FreeBSD och för utvecklare som vill se var insatser behövs mest.
En större satsning på användbarhet
Den offentliga testningen är bara en del av en mer omfattande strategi. Satsningen offentliggjordes redan i september 2024, då FreeBSD Foundation tillsammans med Quantum Leap Research avsatte 750 000 dollar för att stärka laptopstöd och allmän användbarhet i systemet.
Arbetet har fokuserat på flera av de områden som är mest avgörande för att ett operativsystem ska fungera bra på en modern bärbar dator: trådlöst nätverk, ljud, grafik, Bluetooth samt strömsnåla vilolägen och återupptagning. Det är just dessa detaljer som avgör om ett system känns redo för vardagsbruk eller fortfarande främst lämpar sig för tekniskt intresserade entusiaster.
Särskilt intressant är att FreeBSD Foundation uttryckligen kopplar bättre laptopstöd till bredare användning bland utvecklare och företag. Resonemanget är tydligt: om FreeBSD även ska vara relevant utanför serverhallen måste det fungera väl i människors dagliga arbetsmiljöer.
Framsteg under 2025 och 2026
Enligt projektets uppdateringar hade märkbara förbättringar redan gjorts under slutet av 2025. Stöd för Wi-Fi 4 och 5 lades till för viktig hårdvara, arbete med Wi-Fi 6 påbörjades, grafikstödet förbättrades och fler kretsuppsättningar från Intel, Realtek och Mediatek fick bättre kompatibilitet. Dessutom fick Framework Laptop – en dator som blivit populär bland teknikintresserade tack vare sin modulära design – särskild uppmärksamhet.
Under 2026 har arbetet fortsatt med fokus på grafikdrivrutiner, nätverk och förbättringar i installationsprogrammet. Inför FreeBSD 15.1, som planeras till juni 2026, väntas ytterligare ett viktigt steg för skrivbordsanvändare: KDE Plasma ska för första gången kunna väljas direkt i installationsprogrammet. Det kan verka som en detalj, men signalvärdet är stort. Ett sådant val visar att FreeBSD inte längre bara tänker på serveradministratörer, utan även på användare som vill ha ett komplett skrivbordssystem från start.
Så fungerar testningen
För den som vill delta är processen relativt enkel. Användaren installerar ett testverktyg som automatiskt undersöker datorns hårdvara och systemfunktioner. Resultaten sparas i en katalog i anonymiserad form. Den som vill kan sedan lägga till egna kommentarer i en fil innan allt skickas in som en så kallad pull request. Därefter behandlas rapporten och publiceras i kompatibilitetsmatrisen.
En viktig del av projektet är att inga personligt identifierbara uppgifter ska publiceras. Det gör att deltagande kan ske med låg tröskel samtidigt som projektet får tillgång till bred och verklighetsnära testdata.
Ett skifte i FreeBSD:s självbild
Det mest intressanta med initiativet är kanske inte testverktyget i sig, utan vad det säger om FreeBSD:s framtidsvision. Operativsystemet har länge setts som ett robust, tekniskt avancerat men ganska nischat alternativ, starkt förknippat med servrar och infrastruktur. Nu verkar projektet vilja bryta med den bilden.
Genom att investera i laptopstöd, användarvänlighet och en tydlig offentlig kompatibilitetsöversikt visar FreeBSD att man vill bli ett trovärdigt val även för den som använder sin dator till utveckling, studier eller vanligt skrivbordsarbete. Det handlar inte om att överge sina styrkor, utan om att bredda dem.
En viktig framtidsfråga
För fria operativsystem är hårdvarustöd ofta en avgörande faktor. Även ett tekniskt starkt system får svårt att växa om användarna inte vet vilka datorer som fungerar eller om grundläggande funktioner som trådlöst nätverk och viloläge är opålitliga. Därför är FreeBSD:s nya testprogram mer än bara en praktisk datainsamling. Det är också ett sätt att bygga förtroende.
Om satsningen lyckas kan den göra FreeBSD mer tillgängligt för nya grupper av användare, samtidigt som utvecklarna får bättre underlag för att prioritera rätt förbättringar. Det gör projektet till ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling och användarmedverkan kan gå hand i hand.
FreeBSD:s nya offentliga laptoptestning är därför inte bara en ny funktion eller en tillfällig kampanj. Det är ett tecken på en större förändring: från ett system som främst förknippats med servrar till ett operativsystem som på allvar vill ta plats även på skrivbordet
Två månader efter den senaste större versionen har OpenZFS fått en viktig uppdatering. Version 2.4.1 finslipar kompatibilitet, prestanda och stabilitet i det avancerade filsystem som används i allt från hemmabyggda lagringsservrar till professionella datacenter.
Två månader efter version 2.4 har OpenZFS släppt 2.4.1, den första underhållsuppdateringen i serien. Det handlar inte om stora nya funktioner, utan om förbättringar som gör filsystemet stabilare, snabbare och mer kompatibelt med moderna operativsystem.
OpenZFS är ett avancerat, öppet filsystem och volymhanterare som används i allt från hemmabyggda NAS-servrar till professionella lagringsmiljöer. Det är känt för funktioner som ögonblicksbilder, dataintegritet via checksummor, självläkning och effektiv replikering mellan system.
Bredare och säkrare kompatibilitet
Version 2.4.1 stöder Linuxkärnor från 4.18 upp till 6.19 samt FreeBSD 13.3 och nyare, inklusive 14-serien. En stor del av arbetet har lagts på att säkerställa kompatibilitet med Linux 6.19. Det gäller bland annat förbättringar i hur systemet byggs mot kärnan, hantering av krypteringskod och mer strikt kompilering.
Även mindre vanliga arkitekturer som PowerPC och RISC-V har fått korrigeringar för att säkerställa att OpenZFS kan byggas utan problem på dessa plattformar.
Korrekt hantering av lagringsutrymme
En viktig bugg som nu är åtgärdad rör hur ledigt utrymme beräknas på så kallade special- och dedupliceringsenheter. Felaktig rapportering av tillgängligt lagringsutrymme kan i värsta fall skapa planeringsproblem i större lagringsmiljöer. Med den här uppdateringen blir utrymmesredovisningen mer tillförlitlig.
Stabilare replikering och mottagning
Flera förbättringar gäller hur data skickas och tas emot mellan system. Rättighetshanteringen för kommandot zfs send med flaggorna -w och -I har korrigerats. Aktivering av stora block vid mottagning fungerar nu bättre och problem kring funktionen large_microzap har åtgärdats. Även historikloggningen vid skapande av pooler har rättats.
För administratörer innebär detta färre oväntade fel i backup- och replikationsflöden.
Prestandaförbättringar i bakgrunden
OpenZFS använder en avancerad cachemekanism kallad ARC. I version 2.4.1 har hur cachen töms justerats för att förbättra parallell hantering. Även förhämtning av databuffertar har förbättrats.
Tiderna för scrub och resilver, alltså kontroll och återuppbyggnad av data, har minskats. Dessutom har hanteringen av asynkron radering effektiviserats. Sammantaget ger detta bättre respons under belastning, särskilt i system med många samtidiga operationer.
Robustare deduplicering
Deduplicering är en kraftfull men komplex funktion som gör att identiska datablock bara lagras en gång. I denna version har låsning och interna gränssnitt förbättrats för att minska konkurrens mellan trådar. Buffertstorlekar för komprimerade poster har justerats och vissa loggsökningar har flyttats utanför kritiska lås för att minska flaskhalsar.
Detta gör systemet mer skalbart i miljöer där deduplicering används intensivt.
Plattformsspecifika korrigeringar
På FreeBSD har trådosäker debugkod som kunde orsaka allvarliga fel tagits bort. Kompilering för äldre i386-system har återställts och vissa föråldrade referenser har rensats bort.
På Linux har minnesallokering förbättrats och äldre kodvägar i det så kallade SPL-lagret har städats bort, vilket gör koden säkrare och mer modern.
Förbättrade verktyg och testsvit
Flera kommandoradsverktyg har fått nya funktioner. zdb kan nu ange objekt-ID med en ny flagga, zfs clone kan skapa dataset utan att montera dem och zhack har fått nya debugfunktioner. Testsviten har också uppdaterats för att återspegla de senaste förändringarna och rätta tidigare testfel.
En uppdatering som stärker helheten
OpenZFS 2.4.1 är ingen dramatisk nyhet med stora rubriker. I stället är det en stabiliserande uppdatering som stärker kompatibilitet, prestanda och kodkvalitet. För den som driver lagringslösningar med höga krav på tillförlitlighet är det just sådana förbättringar som gör störst skillnad i längden.
Kompatibilitet & byggfixar:
• Fokus på Linux 6.19 (in-tree builds, GCM-dubbletter, inode-state, striktare –werror)
• Byggfixar för Linux 6.18 på PowerPC och RISC-V
Viktiga funktionella korrigeringar:
• Rättar fel i “available space”-beräkning för special- och dedup-vdevs
• Korrigerar behörighetshantering för zfs send -w -I
• Bättre hantering av “large block” vid receive och fixar kring large_microzap
• Korrigerad historikloggning för zpool create -t
Prestanda:
• Ökad ARC-eviction batching för bättre parallellism
• Förbättrad dbuf prefetch-caching
• Kortare minimaltider för scrub/resilver
• Förbättrad timing i async destroy-processing
Dedup & DDT:
• Förbättrad låsning och gränssnitt (bl.a. _by_dnode()-ZAP)
• Fixar för buffertstorlek vid komprimerade poster
• Loggsökningar flyttade utanför lås för minskad contention
Verktyg:
• zdb: ny -O till -r för att ange objekt-ID
• zfs clone: -u för att skapa dataset utan montering
• zhack: “action idle” + -G för dump av debug-buffer
Underhåll:
• Shellscript-städning (färre bashisms, bättre shellcheck, säkrare variabler)
• Dokumentationsförtydliganden (initrd och montering)
OPNsense 26.1 ”Witty Woodpecker” gör den öppna brandväggsplattformen både smartare och mer lättöverskådlig. Med integrerad hotinformation, automatisk upptäckt av enheter i nätet och tydligare realtidsloggar får administratörer bättre kontroll över både trafik och risker – samtidigt som systemet moderniseras under huven för starkare säkerhet och enklare drift.
Brandväggar har länge varit nätverkens osynliga väktare – tysta, effektiva och ofta ganska svårbegripliga. Med den nya versionen OPNsense 26.1 “Witty Woodpecker” tar den öppna brandväggsplattformen ett stort kliv bort från det passiva skyddet och närmare något som liknar ett aktivt, tänkande säkerhetssystem.
OPNsense är ett öppen källkod-projekt baserat på FreeBSD, använt både i hemnät, företag och större organisationer. I den här versionen ligger fokus tydligt på tre saker: säkerhet, synlighet och enkel vardag för administratörer.
Se vad som händer – i realtid
En av de mest påtagliga förbättringarna märks direkt i gränssnittet. Den live-uppdaterade brandväggsloggen har fått ett rejält lyft och visar nu tydligare varför trafik tillåts eller blockeras – i realtid.
För den som någon gång stirrat på kryptiska loggrader klockan 02.00 är detta mer än kosmetik: det betyder snabbare felsökning och färre gissningar.
Även reglerna i brandväggen har fått en ny, renare design. Det är nu enklare att skapa, förstå och granska regler – något som minskar risken för misstag i komplexa nätverk.
Hotinformation direkt i brandväggen
En av de mest spännande nyheterna är stödet för hotunderrättelser, så kallad threat intelligence. Via ett tillägg (plugin) kan OPNsense nu använda Q-Feeds, en kuraterad ström av information om kända hot:
skadliga IP-adresser
farliga domäner
indikatorer på pågående attacker
Systemet uppdateras automatiskt och gör det möjligt att blockera nya hot i samma ögonblick som de upptäcks globalt – utan att ge upp lokal kontroll eller insyn i vad som faktiskt blockeras.
Det här är ett tydligt steg bort från den gamla modellen där brandväggen bara reagerar efter att något gått fel.
Vilka prylar finns egentligen i ditt nätverk?
I takt med att hem och företag fylls av allt från mobiler till IoT-prylar blir överblicken sämre. Därför introducerar OPNsense 26.1 en ny funktion: Host Discovery.
Den gör precis vad namnet antyder – upptäcker automatiskt alla aktiva enheter i nätverket och presenterar dem i en samlad vy. Resultatet:
bättre koll på tillgångar
snabbare felsökning
enklare upptäckt av okända eller obehöriga enheter
Tillsammans med hotinformationen gör detta OPNsense till ett system som inte bara skyddar gränsen, utan också förstår vad som händer innanför den.
Modernare motor under huven
Bakom kulisserna har mycket hänt. Flera nätverkskomponenter, som Router Advertisement och gränssnittshantering, har flyttats till ett modernare MVC-ramverk. IPv6-stödet har förbättrats, bland annat genom smartare standardinställningar via dnsmasq.
Även säkerhetsfunktionerna har vässats:
Intrusion Detection/Prevention har fått en mer strukturerad konfiguration
Ett nytt läge för inline-inspektion möjliggör djupare analys av trafiken
DNS-tjänsten Unbound kan nu använda flera blocklistor även i Community-versionen
Allt detta gör plattformen både mer robust och lättare att automatisera.
Öppen källkod, byggd tillsammans
Precis som tidigare är OPNsense 26.1 utvecklad i nära samarbete med sitt användarsamhälle. Funktionerna har testats brett innan lansering och riktar sig lika mycket till hemmalabb och entusiaster som till professionella miljöer.
Resultatet är en brandvägg som inte bara blockerar paket – utan ger insikt, sammanhang och kontroll.
Kort sagt
Med Witty Woodpecker visar OPNsense hur modern nätverkssäkerhet kan se ut: öppen, begriplig, intelligent och aktiv.
OPNsense 26.1 finns tillgänglig nu för uppgradering eller nedladdning via projektets webbplats, tillsammans med fullständig dokumentation och ändringslogg.
Nwipe är ett Linuxverktyg för säker radering av hela lagringsenheter genom kontrollerad överskrivning enligt välkända metoder och standarder. I den här artikeln går vi igenom vilka raderingsmetoder som finns i Nwipe, hur många pass de använder, vilka datamönster som skrivs, hur verifiering fungerar och vilka inställningar du kan justera för att uppnå rätt balans mellan tid och säkerhetsnivå.
Inledning
Nwipe är ett fritt och öppenkällkodsbaserat Linux-verktyg för säker radering av hela lagringsenheter. Programmet är en fristående vidareutveckling av raderingsmotorn från DBAN och används när man behöver säkerställa att data inte kan återskapas, exempelvis vid återbruk, återvinning eller avyttring av hårddiskar.
Nwipe stöder flera etablerade raderingsstandarder, från snabba enpass-överskrivningar till rigorösa multipass-algoritmer såsom DoD, Schneier och Gutmann. Denna artikel beskriver samtliga metoder som Nwipe erbjuder, hur de fungerar, varför de anses säkra samt hur de kan konfigureras.
Nollfyllning (Zero Fill)
Nollfyllning innebär att hela disken skrivs över med bytevärdet 0x00 i ett enda pass. All tidigare information ersätts då fullständigt av nollor. Metoden är snabb och effektiv och förhindrar all normal dataåterställning eftersom inga ursprungliga bitmönster finns kvar.
I Nwipe visas denna metod som Zero Fill. Som standard verifieras resultatet genom att disken läses tillbaka och kontrolleras. Verifieringen kan stängas av för att spara tid, men rekommenderas för att upptäcka eventuella skrivfel. Fyllning med ettor (0xFF) fungerar på motsvarande sätt och ger samma säkerhetsnivå.
Slumpmässig fyllning (PRNG Stream)
Vid PRNG Stream skrivs hela disken över med pseudorandom-genererade data i ett pass. Slutresultatet liknar rent brus och saknar varje spår av den ursprungliga informationen. Metoden anses mycket säker eftersom återläsning endast skulle visa slumpmässiga bitar utan samband med tidigare innehåll.
Nwipe använder en intern pseudorandomgenerator och låter användaren välja algoritm via flaggan –prng. Verifiering sker genom att samma sekvens återskapas vid kontrolläsning. Ett enda slumppass är i praktiken fullt tillräckligt för moderna hårddiskar.
DoD 5220.22-M (3-pass)
Den kortare DoD-varianten består av tre pass. Först skrivs ett fast bytevärde, därefter dess binära motsats och slutligen slumpdata. Syftet är att magnetisera varje bit i båda riktningarna och därefter täcka eventuella rester med ett oförutsägbart mönster.
I Nwipe kallas denna metod ofta DoD Short och är standardvalet. Efter sista passet verifieras slumpdatat för att säkerställa att överskrivningen lyckats. Metoden erbjuder en god balans mellan säkerhet och tidsåtgång och används ofta som minimikrav i organisationer.
DoD 5220.22-M (7-pass)
Den fullständiga DoD-metoden använder sju överskrivningar med en kombination av fasta värden, nollor, ettor och slumpdata. Varje bit skrivs flera gånger i båda polariteter innan processen avslutas med slumpmässigt brus.
Nwipe utför passen automatiskt i fast ordning och verifierar normalt det sista passet. Metoden anses mycket säker men är betydligt mer tidskrävande än trepass-varianten. I praktiken används den främst när regelverk eller policy kräver full DoD-efterlevnad.
RCMP TSSIT OPS-II
RCMP TSSIT OPS-II är en kanadensisk standard som använder sju pass. Disken skrivs omväxlande med nollor och ettor i sex pass och avslutas med ett slumppass. Detta säkerställer att varje bit mättas flera gånger innan slutlig randomisering.
Nwipe följer standarden strikt och låter slumpmönstret vara det sista som ligger på disken. Metoden ger ett skydd jämförbart med DoD 7-pass och används främst inom offentlig verksamhet i Kanada.
HMG IS5 Enhanced
HMG IS5 Enhanced är en brittisk standard som använder tre pass: nollor, ettor och slumpdata. Det avslutande slumppasset måste verifieras, vilket Nwipe alltid gör oavsett användarinställningar.
Metoden kombinerar hög säkerhet med relativt god prestanda och används ofta när känslig information ska raderas enligt brittiska myndighetskrav.
Schneiers 7-pass-metod
Schneiers metod består av sju pass där de två första skriver nollor respektive ettor, följt av fem pass med slumpdata. Kombinationen av fasta mönster och upprepade slumppass ger ett mycket oförutsägbart slutresultat.
Metoden betraktas som mycket säker men är långsammare än trepass-standarder. Den används ofta när extra säkerhetsmarginal önskas utan att gå hela vägen till Gutmann-metoden.
Gutmann-metoden (35 pass)
Gutmann-metoden använder 35 överskrivningar med en komplex sekvens av fasta bitmönster och slumpdata. Algoritmen utvecklades för äldre hårddisktekniker där magnetiska rester kunde analyseras på mikroskopisk nivå.
I Nwipe körs hela sekvensen automatiskt. Metoden är extremt tidskrävande och betraktas idag som kraftigt överdimensionerad för moderna diskar, men finns kvar som alternativ när maximal försiktighet eller specifika policykrav föreligger.
Implementering och konfiguration i Nwipe
Nwipe låter användaren välja raderingsmetod via meny eller flaggan –method. Verifiering kan styras med –verify och slumpgenerator med –prng. Det är även möjligt att köra flera raderingsomgångar i följd med –rounds.
Programmet kan generera loggar och raderingscertifikat, vilket är värdefullt vid revision, återvinning och efterlevnad av regelverk. Standardinställningarna är valda för att ge hög säkerhet utan att användaren behöver göra avancerade val.
Sammanfattning
Nwipe erbjuder ett komplett och flexibelt verktyg för säker radering av lagringsenheter. För de flesta moderna hårddiskar räcker en korrekt genomförd enpass-överskrivning eller en kort standard som DoD 3-pass eller HMG IS5 Enhanced. Mer omfattande metoder finns tillgängliga när policy eller regelverk kräver det.
Oavsett vald metod lämnas disken i ett sanerat tillstånd där ingen återställbar information finns kvar.
Installera via DNF (hanterar beroenden automatiskt):
sudo dnf install nwipe
Slackware
Nwipe ingår normalt inte i grundsystemet. Vanliga vägar:
• Installera via SlackBuilds.org (bygg lokalt och installera paketet)
• Kompilera manuellt från källkod
# Exempel (översikt):
# 1) Hämta SlackBuild + källkod
# 2) Kör SlackBuild för att bygga paket
# 3) Installera med installpkg
FreeBSD
Snabbt som binärpaket:
pkg install nwipe
Alternativt via ports (bygger från källkod):
cd /usr/ports/sysutils/nwipe
make install clean
Köra nwipe efter installation
Starta interaktivt textläge (kräver administratörsbehörighet):
QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC, samt nya möjligheter för både utvecklare och driftmiljöer.
Den öppna emulatorn och virtualiseringsplattformen QEMU har nått version 10.2, och det är en uppdatering som tydligt stärker projektets position inom modern virtualisering och emulering. Med över 2300 ändringar från 188 utvecklare är detta en av de mest innehållsrika utgåvorna på senare år.
Uppdatera virtuella maskiner utan avbrott
Den största nyheten i QEMU 10.2 är stödet för live-uppdateringar. Ett nytt migreringsläge, kallat cpr-exec, gör det möjligt att uppdatera QEMU medan virtuella maskiner fortsätter att köra.
Detta innebär:
Lägre resursförbrukning vid uppdateringar
Minskad eller helt utebliven nedtid
Möjlighet att återanvända befintliga tillstånd och nätverksanslutningar
För servermiljöer, molntjänster och kritiska system är detta ett stort steg mot mer tillförlitlig drift.
Prestandaförbättringar i grunden
QEMU 10.2 byter nu till io_uring i huvudloopen, en modern Linux-teknik för asynkron in- och utdata. I praktiken betyder det effektivare I/O-hantering och bättre prestanda, särskilt vid hög belastning eller många samtidiga virtuella maskiner.
Bredare och djupare arkitekturstöd
Utgåvan innehåller omfattande förbättringar för flera processorarkitekturer:
ARM QEMU 10.2 introducerar en ny kortmodell, amd-versal2-virt, samt förbättringar för befintliga kort som AST2600, AST2700, AST1030 och xlnx-zynqmp. Dessutom tillkommer stöd för flera nya CPU-funktioner, bland annat FEAT_SCTLR2, FEAT_LSE128 och FEAT_RME_GPC2, vilket gör ARM-emuleringen mer korrekt och framtidssäker.
HPPA Ett tydligt historiskt tillskott är emulering av arbetsstationen HP 715/64, tillsammans med stöd för NCR 53c710 SCSI-kontroller och HP LASI multi-I/O-kretsen. Detta är värdefullt för bevarande och forskning kring äldre UNIX-system.
PowerPC Nya maskiner och CPU:er som PowerNV11 och PPE42 stöds nu, och pSeries-system får FADUMP-stöd, vilket underlättar felsökning efter systemkrascher.
RISC-V Arkitekturen fortsätter att mogna med ett stort antal buggfixar och förbättringar i emuleringen av olika komponenter.
s390x och LoongArch Här märks prestandaförbättringar för virtio-pci via irqfd samt utökad funktionalitet i TCG-läget, bland annat kring avbrottshantering och sidtabellsvandring.
Förbättringar för värdsystem och utvecklare
QEMU 10.2 innehåller även flera praktiska nyheter:
9pfs delat filsystem för FreeBSD-värdar
RPMB-emulering för eMMC-enheter, viktigt för säker lagring
Många förbättringar i user-mode-emulering, vilket underlättar testning av program för andra arkitekturer
Samtidigt höjs kravet på Rust – minsta stödda version är nu 1.83 – vilket speglar QEMU:s ökande användning av moderna programmeringsspråk och verktyg.
Ett tydligt steg framåt
QEMU 10.2 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den kombinerar praktiska förbättringar för daglig drift med långsiktiga satsningar på prestanda, arkitekturstöd och underhållbar kod. Resultatet är en stabilare, snabbare och mer flexibel plattform för allt från utveckling och testning till produktion och forskning.
OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer.
Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade läsare utan att kräva djup förkunskap:
Det öppna och kraftfulla filsystemet OpenZFS har släppts i version 2.4, nästan ett år efter den förra stora uppdateringen. Den nya versionen bjuder på bredare systemstöd, tydliga prestandalyft och flera efterlängtade förbättringar för både administratörer och avancerade användare.
OpenZFS används i allt från hemmabyggen och NAS-lösningar till stora företagsservrar, och är känt för sin höga dataintegritet tack vare funktioner som checksummor, snapshots, replikering och självläkande lagring.
Brett stöd för Linux och FreeBSD
På Linux-sidan är kompatibiliteten ovanligt generös. OpenZFS 2.4 fungerar med kärnor från Linux 4.18 hela vägen upp till 6.18, vilket innebär att både äldre företagsdistributioner och de allra senaste utvecklingskärnorna stöds.
För FreeBSD riktar sig versionen mot både nuvarande och framtida huvudversioner:
FreeBSD 14
FreeBSD 15
FreeBSD 16
Det gör OpenZFS till ett tryggt val även på lång sikt.
Automatiska kvoter – mindre manuellt arbete
En av de mest uppskattade nyheterna är stöd för standardkvoter för användare, grupper och projekt. Det innebär att administratörer kan sätta lagringsgränser som automatiskt gäller för nya dataset.
Resultatet:
Mindre manuell konfiguration
Enhetliga lagringsregler
Bättre kontroll i större miljöer
Perfekt för allt från skolor till företagsservrar.
Smartare lagring under hög belastning
När många skriver data samtidigt kan lagringsenheter bli fragmenterade, vilket försämrar prestandan. OpenZFS 2.4 introducerar därför en ny enhetlig algoritm för allokeringsbegränsning, som minskar fragmentering när systemet är hårt belastat.
Dessutom kan ZFS nu tillfälligt ”pausa” långsamma vdevs (lagringsenheter som plötsligt blir tröga), så att resten av lagringspoolen fortsätter fungera smidigt trots delvisa hårdvaruproblem.
Tydliga prestandalyft
OpenZFS 2.4 innehåller flera förbättringar som märks i praktiken:
Snabbare kryptering AES-GCM-kryptering använder nu AVX2-instruktioner, vilket ger högre hastighet på moderna processorer.
Robust Direct IO I/O-operationer som inte är korrekt justerade faller nu automatiskt tillbaka till en lättviktig, okachelagd metod – stabilt utan att bli långsamt.
Bättre användning av special-vdevs ZIL-data och små block kan i fler fall placeras på snabba specialenheter, även för ZVOL:er och utan krav på tvåpotensstorlekar.
Effektivare verktyg för drift och underhåll
Även administrationsverktygen har fått kärlek:
zfs rewrite -P kan bevara logiska födelsetider, vilket minskar storleken på inkrementella sändningar
Pool-kommandon kan köras på alla importerade pooler samtidigt med -a
Det går att scrubba specifika tidsintervall
Blockkloningstabeller kan förladdas för snabbare åtkomst
Allt detta sparar både tid och systemresurser.
Stabilare RAIDZ och färre hörnfall
I bakgrunden har mycket arbete lagts på tillförlitlighet:
Förbättrad RAIDZ-hantering
Smartare ashift-beteende
Buggrättningar för deduplicering, gang blocks och blockkloning
Dessa förbättringar är särskilt viktiga för stora och hårt utnyttjade lagringspooler.
Framåtblickande förändringar
OpenZFS 2.4 introducerar också nya feature flags, bland annat för:
Fysisk omskrivning av data
Förbättrad blockkloning
Dynamiska gang headers
Samtidigt har flera gamla modulinställningar städats bort som en del av projektets långsiktiga modernisering.
Sammanfattning
OpenZFS 2.4 är ingen kosmetisk uppdatering – det är ett rejält kliv framåt. Med:
Stort kernelstöd
Automatiska kvoter
Förbättrad prestanda
Smartare felhantering
Effektivare administrationsverktyg
…befäster OpenZFS sin position som ett av de mest avancerade och pålitliga filsystemen i den öppna källkodsvärlden.
Ett självklart val för dig som tar lagring på allvar – oavsett om det gäller hemmaservern eller datacentret.
Faktaruta: OpenZFS 2.4
Vad är det?
OpenZFS är ett öppet filsystem och volymhanterare med snapshots, checksummor, replikering och fokus på dataintegritet.
Nyheter i korthet
• Standardkvoter för användare, grupper och projekt
• Ny “allocation throttling” för mindre vdev-fragmentering vid hög last
• Snabbare kryptering (AVX2-acceleration för AES-GCM)
• Robustare Direct IO (fallback till lättviktig okachelagd I/O vid “unaligned”)
• ZIL och special_small_blocks kan utnyttja special-vdevs i fler fall (även ZVOL)
Drift & underhåll
• zfs rewrite -P kan bevara logiska “birth times”
• Pool-åtgärder för alla importerade pooler med -a
• Mer flexibel scrub (tidsintervall) och prefetch av BRT-tabeller
Rspamd 3.14 markerar ett stort steg framåt för öppna spamfilter. Den nya versionen bjuder på mörkt läge i webbgränssnittet, snabbare fuzzy-hashning och en smartare Postfix-guide som förenklar e-postintegration. Under huven finns även ett nytt HTML-baserat analysverktyg som kan upptäcka strukturella likheter mellan skräppostmeddelanden – ett genombrott som gör det ännu svårare för spammare att smita igenom filtret.
Ett av de mest avancerade öppna källkodsprojekten inom e-postsäkerhet har just fått en rejäl uppdatering. Rspamd 3.14 är här – och med den kommer en kombination av tekniska förbättringar och visuella nyheter som både systemadministratörer och säkerhetsnördar lär uppskatta.
Ny generation av spamigenkänning
Den största nyheten i Rspamd 3.14 är något som kallas HTML fuzzy hashing – ett system som låter programmet känna igen strukturella likheter mellan HTML-meddelanden. Det betyder att Rspamd inte längre bara tittar på textinnehållet, utan även på hur själva e-postens layout och kodstruktur är uppbyggd.
Med denna teknik kan filtret upptäcka spammail som ändrat ord eller bilder, men som ändå följer samma underliggande mall. Resultatet är en finmaskigare och mer träffsäker klassificering av skräppost, vilket är avgörande när spammare försöker lura filtren med små variationer.
Stabilare och snabbare lagring
En annan viktig förbättring rör fuzzy storage-systemet, där Rspamd nu har gått över från ett UDP-baserat protokoll till fullt TCP-stöd. Det innebär att kommunikationen mellan servrar är mer tillförlitlig, särskilt under hög belastning.
Den nya implementationen kan dessutom automatiskt växla mellan protokoll, hantera anslutningar dynamiskt och använda korrekt datainramning. Det här minskar risken för dataförlust och gör systemet robustare i stora e-postmiljöer.
Webbgränssnittet får mörkt läge och ny stil
För de som föredrar att arbeta visuellt finns nu mörkt läge i Rspamd:s WebUI. Gränssnittet kan automatiskt anpassa sig efter systemets tema – eller så kan användaren växla manuellt.
Utvecklarna har dessutom uppdaterat ikonbiblioteket till FontAwesome-ikoner i SVG-format, vilket ger ett renare och modernare utseende jämfört med de äldre Glyphicons.
Automatisk Postfix-konfiguration
Rspamd 3.14 introducerar också en Postfix-guide som automatiserar mycket av den manuella konfigurationen via postconf. För e-postadministratörer betyder det mindre handpåläggning och snabbare integration mellan Rspamd och Postfix – en kombination som används i tusentals e-postservrar världen över.
Samtidigt har Milter-gränssnittet förbättrats med bättre hantering av ESMTP-argument och utökade Lua-API:er för att läsa metadata per mottagare. Det öppnar dörren för mer avancerade filterregler och skript.
Prestandalyft och bredare systemstöd
Under ytan har Rspamd-utvecklarna gjort stora arkitektoniska förändringar. Bland annat har man bytt ut GHashTable mot snabbare khash-strukturer, vilket ger märkbara prestandaförbättringar i interna hash-operationer.
Samtidigt breddas stödet för olika BSD-system. Version 3.14 inkluderar dedikerade GitHub Actions-arbetsflöden för FreeBSD, NetBSD och OpenBSD, med möjlighet att välja olika Lua-versioner för byggprocessen.
Stabilitet och felfixar
Slutligen innehåller versionen en rad stabilitetsförbättringar. Bland de mer tekniska fixarna finns åtgärder mot DNS-trunkering, ID-kollisioner, Redis-poolningsproblem, minnesläckor och fel i allokatorhantering.
Utöver det har man förfinat funktioner som Bayes-autolärning, URL-deduplicering och paketinstallation på NetBSD – små men viktiga förbättringar som bidrar till en mer pålitlig drift.
Sammanfattning
Rspamd 3.14 visar tydligt att utvecklarna inte bara fokuserar på att stoppa skräppost, utan även på prestanda, användarupplevelse och långsiktig stabilitet. Med ny fuzzy-teknik, mörkt läge, automatiserad Postfix-integration och bredare plattformsstöd tar Rspamd ännu ett steg mot att bli den mest avancerade öppna spamfiltret på marknaden.
$ Rspamd 3.14 — Kortfakta
HTML fuzzy hashing: upptäcker strukturell likhet mellan HTML-mail.
OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå.
OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5
OpenBSD, operativsystemet med säkerhet som grundfilosofi, har nu nått version 7.8 – sex månader efter 7.7. Den nya versionen förfinar inte bara systemets välkända stabilitet, utan introducerar också flera betydelsefulla tekniska nyheter: flertrådad TCP/IP och officiellt stöd för Raspberry Pi 5.
Ett tryggt men inte alltid enkelt BSD
OpenBSD är känt för sin kompromisslösa säkerhetsmodell, tydliga filosofi och minimalistiska design – men också för en installation som kräver lite tålamod. Operativsystemet är inte riktat till nybörjare, och den som vill experimentera bör helst använda en separat dator snarare än att försöka dual-boota.
Med version 7.8 finns dock ett nytt och prisvärt sätt att prova: officiellt stöd för Raspberry Pi 5. Det innebär att vem som helst med en Pi 5 kan installera ett komplett BSD-system – förutsatt att man är redo att ansluta en seriell kabel.
“Added support for Raspberry Pi 5 (with console on serial port).”
Stödet fungerar via seriell port (RS-232), vilket kräver anslutning via GPIO-pinnarna. Det finns RS-232-HAT-kort för ändamålet, och vissa USB-till-RS-232-adaptrar kan fungera, men det är ingen garanti.
Än så länge finns några begränsningar:
Uppstart via PCIe-lagringskort fungerar inte på grund av saknat U-Boot-stöd.
Wi-Fi på Raspberry Pi 5 Model B ”d0” fungerar inte.
Den aktiva fläkten fungerar inte förrän pwm-drivrutinerna är färdigställda.
Trots dessa begränsningar markerar stödet för Pi 5 en viktig milstolpe: OpenBSD blir tillgängligt på fler ARM64-plattformar än någonsin tidigare, inklusive Apple Silicon Macs, Snapdragon Elite X-laptops och förbättrad strömhantering för ARM64-enheter.
Nyhet: Flertrådad TCP/IP
En av de mest intressanta nyheterna i OpenBSD 7.8 är att TCP/IP-stacken nu är flertrådad. Det innebär att nätverksdelen av operativsystemet kan utnyttja flera CPU-kärnor samtidigt – upp till åtta stycken – där varje anslutning hanteras av en egen kärna.
Detta är en betydande förändring för OpenBSD, som traditionellt prioriterat enkelhet och säkerhet framför rå prestanda. Nu börjar man öppna upp för bättre skalbarhet på moderna flerkärniga system, särskilt vid IPv6-trafik där beräkningsbehovet är större.
Virtualisering med AMD SEV
OpenBSD 7.8 innehåller även inbyggt stöd för AMD:s Secure Encrypted Virtualization (SEV). Denna teknik låter varje virtuell maskin kryptera sitt eget minne, vilket stärker isoleringen mellan gäster i en hypervisor-miljö.
Stödet omfattar både OpenBSD:s inbyggda hypervisor (VMM/VMD) och drift som gäst-OS under Linux KVM. Det betyder att OpenBSD nu både kan skapa och köra SEV-krypterade virtuella maskiner – en viktig förbättring för säkerhetsfokuserade servermiljöer.
Tmux får extra kärlek
Terminalmultiplexern tmux har länge varit en favorit bland systemadministratörer, och OpenBSD har haft stöd för det länge. Version 7.8 lyfter tmux till nästa nivå med 16 nya funktioner och buggfixar – inga revolutioner, men välkomna förbättringar för den som lever i terminalfönster dagligen.
Smidig uppgradering till 7.8
En av OpenBSD:s styrkor är den tydliga och tillförlitliga uppgraderingsprocessen. Systemet uppdateras alltid stegvis – en version i taget – vilket minimerar risken för problem.
Den rekommenderade proceduren är enkel:
Kör syspatch för att installera säkerhetsuppdateringar.
Kör pkg_add -u för att uppdatera alla installerade paket.
Kör fw_update för eventuell ny firmware.
Kör sysupgrade för att uppgradera hela systemet.
Vid uppgradering från 7.7 startar systemet automatiskt om utan att fråga – lite oväntat, men effektivt. Efteråt går det snabbt att komma igång igen, och alla program – inklusive Firefox och GNOME-komponenter – uppdateras utan problem.
Till skillnad från vissa andra BSD-system har OpenBSD-uppgraderingar visat sig vara pålitliga. FreeBSD och NetBSD har historiskt haft mer problem med sina in-place-uppdateringar.
Enkelhet framför allt
OpenBSD 7.8 har fortfarande inget Bluetooth-stöd – och det är ett medvetet beslut. Många i OpenBSD-gemenskapen ser Bluetooth som en onödig risk, och systemets renhet prioriteras framför trådlös bekvämlighet.
Trots sin återhållsamhet uppskattas OpenBSD alltmer för sin tydlighet och konsekvens. Där FreeBSD och NetBSD ibland känns som barocka konstruktioner, känns OpenBSD snarare modernistiskt: enkelt, robust och noggrant avvägt.
9front släpper sin egen “Release”
Samtidigt med OpenBSD 7.8 har även 9front-projektet, en vidareutveckling av Plan 9, släppt en ny version – kallad Release. Namnet är ingen slump: med sin typiskt skämtsamma ton låter 9front-utvecklarna oss nu läsa ett “Release release announcement”.
Den här gången hann 9front till och med släppa sin version elva dagar före OpenBSD 7.8 – och båda projekten delar konstverk av samma illustratör.
Slutsats
OpenBSD 7.8 är ingen revolution, men en välpolerad evolution. Med stöd för Raspberry Pi 5, flertrådad nätverksstack, SEV-kryptering och förbättrat tmux-stöd fortsätter systemet att leverera stabilitet, säkerhet och precision.
För användare som värdesätter kvalitet framför bekvämlighet, och som inte räds ett textbaserat gränssnitt, är OpenBSD 7.8 ett av de mest pålitliga operativsystemen som finns idag.
Licens: Främst ISC-licens (mycket tillåtande BSD-familj). Vissa komponenter använder andra BSD-liknande licenser. Projektets grafik (t.ex. maskoten “Puffy”) kan ha egna villkor.
Vad är OpenBSD? Ett komplett Unix-likt operativsystem (kärna + basverktyg) med fokus på korrekthet, säker standardkonfiguration och kodgranskning.
Skillnad mot Linux: Linux är i grunden en kärna som oftast kombineras med GNU-användarland till en distribution (t.ex. Debian, Fedora).
OpenBSD levereras som ett integrerat bas-OS från ett och samma projekt, med enhetliga beslut, egen pakethantering och återkommande släpp var ~6 månader.
Konsekvens: samma team ansvarar för hela basen – mindre fragmentering.
Filosofi: enkelhet och korrekthet prioriteras framför “flest funktioner”.
Varför vissa föredrar OpenBSD: förutsägbara uppgraderingar, tydlig dokumentation (man-sidor), säkra standardinställningar, stabil nätverksstack och verktyg som pf och tmux i basen.
Stödda plattformar (exempel): amd64 (x86-64), arm64 (t.ex. Raspberry Pi 5, vissa Apple Silicon-lägen), riscv64, i386 (äldre x86), armv7 (32-bitars ARM), powerpc-varianter m.fl. Stöd varierar mellan modeller och generationer.
Tips: kör bas-uppdateringar med syspatch, paket med pkg_add -u och systemuppgradering med sysupgrade.
FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.
I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.
Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.
Förenklad installation för alla användare
Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.
Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.
Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.
Varför KDE Plasma?
Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:
Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.
Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.
Ett större initiativ för skrivbordsanvändning
Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.
Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:
Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet
Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.
Ett historiskt skifte för FreeBSD
Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.
Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.
Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.
Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.
Sammanfattning: En välkommen förändring
Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.
För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.
Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025 Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029) Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2) 32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns Stora nyheter:
– KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
– Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
– Wayland-stöd under utveckling
Historik:
FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.
Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.
OPNsense 25.7 bjuder på en modernare användarupplevelse, enklare installation och förbättrad nätverkshantering. Den nya versionen introducerar dessutom en smidig backup-funktion och en uppdaterad dashboard som ger bättre överblick över systemet – allt byggt på en ny version av FreeBSD för ökad prestanda och stabilitet.
Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket.
I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och stabilitet. Även stödet för nätverkshantering har förbättrats, med nya alternativ för DHCP och brandväggsregler.
OPNsense 25.7 finns nu tillgänglig för nedladdning från projektets webbplats.
Ursprung:
OPNsense är en fri och öppen källkodsbaserad brandväggs- och routerplattform, skapad som en vidareutveckling av pfSense. Den bygger på FreeBSD.
Första lansering:
Projektet startade 2015 som ett alternativ till kommersiella lösningar, med fokus på öppenhet, säkerhet och regelbundna uppdateringar.
Utgivare:
Utvecklas och underhålls av det nederländska företaget Deciso B.V.
Huvudfunktioner:
– Brandvägg och routing
– VPN-stöd (bl.a. OpenVPN, IPsec)
– Trafikanalys och övervakning
– Användarhantering och åtkomstkontroll
– Stöd för plugins (t.ex. SFTP-backup, IDS/IPS)
Nyheter i version 25.7:
– Helt nytt och snabbare webbgränssnitt
– Möjlighet att köra gränssnittet utan root
– Ny installationsguide
– Backup via SFTP och Google Drive
– Bygger på FreeBSD 14.3 för bättre prestanda
– Förbättrad hantering av nätverksalias och DHCP
IPFire är en populär och säkerhetsfokuserad Linux-baserad brandväggslösning med öppen källkod, särskilt anpassad för att skydda nätverk och erbjuda hög prestanda. Nu har IPFire-teamet släppt version 2.29 Core Update 192, som medför flera intressanta förbättringar och viktiga nyheter för användarna.
Den största uppgraderingen är övergången till den senaste långtidssupportade kärnan Linux 6.12 LTS, som ersätter den tidigare Linux 6.6 LTS. Båda versionerna har officiellt stöd fram till december 2026, men version 6.12 erbjuder betydande prestandaförbättringar, inklusive upp till 40 procent snabbare TCP-prestanda, stöd för TCP fraglist Generic Receive Offload (GRO), samt förbättringar i schemaläggningen som ger lägre fördröjning vid nätverkstrafik och bättre stöd för modern hårdvara.
Utöver kärnuppgraderingen har IPFire 2.29 Core Update 192 infört nya drivrutiner, bland annat för Realtek 8812au-chipset, och inkluderar även ny firmware specifikt för Raspberry Pi SBC:er samt U-Boot 2024.10.
IPFire-teamet har även gjort betydande förbättringar i systemets prestanda genom att ersätta det äldre zlib-komprimeringsbiblioteket med zlib-ng, vilket ger snabbare komprimering och dekomprimering på moderna CPU:er.
En viktig förändring är borttagandet av utskriftssystemet CUPS, eftersom det har upptäckts säkerhetsbrister och projektet inte längre aktivt underhålls. Dessutom anses de flesta moderna skrivare redan vara utrustade med inbyggt nätverksstöd, vilket minskar behovet av ett separat utskriftssystem i IPFire.
Andra mindre förbättringar inkluderar uppdateringar av statistikverktyget collectd till version 5.12.0, förbättrad hantering av logotyper i IPFire Captive Portal, och förbättrad fransk översättning. Hastighetsmätningsverktyget speedtest-cli har även fått möjlighet att schemaläggas till regelbundna tider (varje hel och halv timme).
IPFire 2.29 Core Update 192 är nu tillgängligt för nedladdning via den officiella webbplatsen, i form av ISO- och USB-avbildningar för 64-bitars (x86_64) och AArch64 (ARM64) hårdvaruplattformar.
Tysklands Sovereign Tech Fund (STF) har nyligen tillkännagivit en betydande investering på €686,400, motsvarande cirka 7,8 miljoner SEK, i FreeBSD-operativsystemet. Med denna finansiering, som sträcker sig fram till 2025, avser STF att stärka säkerheten och förbättra infrastrukturen för FreeBSD, ett av de ledande operativsystemen inom öppen källkod.
STF, som finansieras av det tyska ministeriet för ekonomi och klimatåtgärder och drivs av den federala myndigheten för disruptiv innovation, har en lång historia av att stödja viktiga projekt inom öppen källkod. Tidigare investeringar inkluderar bland annat €1 miljon till GNOME, €203,000 till GStreamer och €157,000 till FFmpeg.
Den nuvarande investeringen i FreeBSD syftar till att adressera flera viktiga områden:
Zero Trust-byggnader: Utveckla verktyg och processer för att stärka säkerheten och minska potentiella säkerhetsluckor.
CI/CD-automation: Strömlinjeforma mjukvaruleveransprocesser och förbättra operationell effektivitet.
Minskning av teknisk skuld: Implementera verktyg för att hantera teknisk skuld och hålla utvecklingen hållbar.
Säkerhetskontroller: Uppdatera säkerhetsramverk för att förbättra efterlevnaden av regler och standarder.
SBOM-verktyg: Förbättra verktyg för hantering av Software Bill of Materials, vilket är centralt för att säkerställa att programvarans ursprung och komponenter är transparenta och säkra.
Deb Goodkin, verkställande direktör för FreeBSD Foundation, uttryckte sin tacksamhet och optimism över denna investering och betonade vikten av att stärka FreeBSD:s position som ett säkert och pålitligt operativsystem. Fiona Krakenbürger, medgrundare av STF, betonade också att investeringen kommer att främja FreeBSD:s modernisering och förbättra säkerheten, vilket är avgörande för global digital suveränitet.
Denna satsning följer på globala trender där allt större fokus läggs på att säkra den öppna källkods-ekosystemet, ett område som USA:s nationella cybersäkerhetsrapport nyligen belyste. Investeringen kommer sannolikt att påverka offentliga och privata aktörer, inklusive forskning och kommersiell verksamhet, som är beroende av FreeBSD.
FreeBSD Foundation förväntas släppa ytterligare detaljer om projektet i de kommande dagarna, medan STF kommer att tillhandahålla mer information via sin webbplats.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
NVIDIA 615.78.08 improves Vulkan latency support for Proton gaming, fixes Wayland HDR crashes, and addresses graphics and suspend issues on Linux. The post NVIDIA 615.78.08 Linux Driver Brings Vulkan Latency, Wayland Fixes appeared first on Linux Today.
Explore how the BOSGAME VTA-439 mini PC handles Shadow of the Tomb Raider on Linux, with a focus on Radeon 890M graphics and gaming performance. The post BOSGAME VTA-439: Gaming on Linux – Shadow of the Tomb Raider: Definitive Edition appeared first on Linux Today.
X.Org Server 21.1.25 and Xwayland 24.1.14 fix 12 security vulnerabilities, including buffer overflows, use-after-free flaws, and memory corruption. The post Multiple Security Issues Patched in XOrg Server 21.1.25 and Xwayland 24.1.14 appeared first on Linux Today.
Valkey 9.2 aims to reduce memory overhead, improve replication efficiency, and accelerate open-source database development with AI-assisted coding. The post Valkey 9.2 Targets Memory Overhead With AI Used to Improve Its Code appeared first on Linux Today.
Explore how AWS is applying AI to vulnerability analysis and security testing, and what the approach could mean for Linux CVE management. The post AWS Uses AI to Tame Linux CVEs appeared first on Linux Today.
Debian invites artists to submit artwork for Debian 14 “Forky,” including wallpapers and desktop themes, with entries due November 26, 2026. The post Debian Opens Artwork Call for Debian 14 “Forky” appeared first on Linux Today.
Discover Tuskira's open-source AI Agent Gateway, which protects MCP credentials, controls tool access, and monitors AI agent activity. The post AI Agent Gateway: Open-source Tool Keeps Credentials Out of Agent Configs appeared first on Linux Today.
Discover RTIPC, an open-source Linux IPC library using zero-copy shared memory and wait-free queues for low-latency, real-time communication. The post RTIPC Brings Near-Zero-Overhead Inter-Process Communication to Linux appeared first on Linux Today.
Collabora advances USB-C DisplayPort Alt Mode support for Rockchip RK3588 and RK3576, enabling external displays on devices like Flipper One. The post USB-C DisplayPort Alt Mode on Rockchip RK3588 and RK3576, starting with the Flipper One appeared first on Linux Today.
OpenSSH 10.6 strengthens SSH security with post-quantum cryptography, safer SFTP transfers, improved authentication, and vulnerability fixes. The post OpenSSH 10.6 Released with Security Hardening, Post-Quantum Support appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Bitwarden moves official app builds to commercial licensing while keeping GPLv3 versions available on GitHub, with potential differences in future features.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
HP EliteBook 820 G1 är en kompakt och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och enklare kontorsarbete. Datorns smidiga format gör den lätt att bära med sig. Den passar därför bra som arbetsdator, studiedator eller som en extra dator i hemmet. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar snabbt […]
Samba 4.25 är här med flera nyheter för större och mer driftsäkra filservermiljöer. Bland förbättringarna finns experimentellt stöd för SMB3 Persistent Handles, bättre klusterhantering, stöd för Ceph Object Gateway och starkare standardinställningar för Kerberos. Samba är programvaran som gör det möjligt för Linux- och Unixdatorer att dela filer och skrivare med Windowsdatorer. Den används både…
Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod. Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på…
OpenZFS 2.4.4 har släppts med stöd för Linuxkärnan 7.2, ett nytt verktyg för att rädda låsta lagringspooler och flera korrigeringar som minskar risken för datafel. Uppdateringen riktar sig främst till administratörer av servrar och större lagringssystem, men förbättringarna berör alla som använder ZFS för att skydda viktiga filer. OpenZFS är mer än ett traditionellt filsystem.…
FreeBSD har nått en viktig milstolpe: operativsystemets bassystem innehåller inte längre någon GPL-licensierad programvara. Den sista GPL-komponenten har tagits bort, samtidigt som den tidigare GNU-katalogen i källkodsträdet har avvecklats. För vanliga användare innebär förändringen nästan ingenting, men för FreeBSD-projektet markerar den slutet på en lång teknisk och licensmässig övergång. FreeBSD har nått en viktig milstolpe.…
OpenZFS 2.4.3 är här med bättre stöd för moderna Linux-kärnor, flera viktiga lagringsfixar och skärpt kontroll av komprimerad data. Uppdateringen riktar sig främst till servrar, NAS-system och andra miljöer där ZFS används för säker och pålitlig lagring. OpenZFS 2.4.3 har släppts som en ny underhållsversion av det öppna filsystemet och volymhanteraren ZFS. För den vanliga…
OpenZFS 2.4.2 är en viktig underhållsversion för alla som använder ZFS på Linux eller FreeBSD. Uppdateringen ger stöd för kommande Linuxkärna 7.0 och rättar flera fel som kan påverka dataintegritet, snapshots, block cloning och dRAID. Det är ingen version fylld av stora nyheter, men den innehåller sådana förbättringar som gör stor skillnad i servrar, NAS-system…
PHP lämnar sin gamla speciallicens bakom sig och går över till den välkända BSD 3-Clause-licensen. För vanliga utvecklare märks förändringen kanske knappt, men för Linux-distributioner, företag och projekt som bygger vidare på PHP innebär den enklare regler, tydligare kompatibilitet och mindre juridisk osäkerhet. PHP har gjort något som låter torrt, juridiskt och långt från vardagen:…
Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…
FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk. FreeBSD har länge haft ett…
Två månader efter den senaste större versionen har OpenZFS fått en viktig uppdatering. Version 2.4.1 finslipar kompatibilitet, prestanda och stabilitet i det avancerade filsystem som används i allt från hemmabyggda lagringsservrar till professionella datacenter. Två månader efter version 2.4 har OpenZFS släppt 2.4.1, den första underhållsuppdateringen i serien. Det handlar inte om stora nya funktioner,…
OPNsense 26.1 ”Witty Woodpecker” gör den öppna brandväggsplattformen både smartare och mer lättöverskådlig. Med integrerad hotinformation, automatisk upptäckt av enheter i nätet och tydligare realtidsloggar får administratörer bättre kontroll över både trafik och risker – samtidigt som systemet moderniseras under huven för starkare säkerhet och enklare drift. Brandväggar har länge varit nätverkens osynliga väktare –…
Nwipe är ett Linuxverktyg för säker radering av hela lagringsenheter genom kontrollerad överskrivning enligt välkända metoder och standarder. I den här artikeln går vi igenom vilka raderingsmetoder som finns i Nwipe, hur många pass de använder, vilka datamönster som skrivs, hur verifiering fungerar och vilka inställningar du kan justera för att uppnå rätt balans mellan…
QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC,…
OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer. Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade…
Rspamd 3.14 markerar ett stort steg framåt för öppna spamfilter. Den nya versionen bjuder på mörkt läge i webbgränssnittet, snabbare fuzzy-hashning och en smartare Postfix-guide som förenklar e-postintegration. Under huven finns även ett nytt HTML-baserat analysverktyg som kan upptäcka strukturella likheter mellan skräppostmeddelanden – ett genombrott som gör det ännu svårare för spammare att smita…
OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå. OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5…
FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…
OPNsense 25.7 bjuder på en modernare användarupplevelse, enklare installation och förbättrad nätverkshantering. Den nya versionen introducerar dessutom en smidig backup-funktion och en uppdaterad dashboard som ger bättre överblick över systemet – allt byggt på en ny version av FreeBSD för ökad prestanda och stabilitet. Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen…
IPFire är en populär och säkerhetsfokuserad Linux-baserad brandväggslösning med öppen källkod, särskilt anpassad för att skydda nätverk och erbjuda hög prestanda. Nu har IPFire-teamet släppt version 2.29 Core Update 192, som medför flera intressanta förbättringar och viktiga nyheter för användarna. Den största uppgraderingen är övergången till den senaste långtidssupportade kärnan Linux 6.12 LTS, som ersätter…
Tysklands Sovereign Tech Fund (STF) har nyligen tillkännagivit en betydande investering på €686,400, motsvarande cirka 7,8 miljoner SEK, i FreeBSD-operativsystemet. Med denna finansiering, som sträcker sig fram till 2025, avser STF att stärka säkerheten och förbättra infrastrukturen för FreeBSD, ett av de ledande operativsystemen inom öppen källkod. STF, som finansieras av det tyska ministeriet för…
