• FreeBSD grundsystem är nu helt fritt från GPL-licensierad kod

    FreeBSD har nått en viktig milstolpe: operativsystemets bassystem innehåller inte längre någon GPL-licensierad programvara. Den sista GPL-komponenten har tagits bort, samtidigt som den tidigare GNU-katalogen i källkodsträdet har avvecklats. För vanliga användare innebär förändringen nästan ingenting, men för FreeBSD-projektet markerar den slutet på en lång teknisk och licensmässig övergång.

    FreeBSD har nått en viktig milstolpe. Den sista programvaran med GPL-licens har nu tagits bort ur operativsystemets grundsystem. Därmed har också den särskilda katalogen för GNU-kod i FreeBSD:s källkodsträd kunnat avvecklas.

    Det betyder däremot inte att GPL-program har förbjudits eller försvunnit från FreeBSD. Användare kan fortfarande installera tusentals GPL-licensierade program genom FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection. Förändringen gäller enbart det så kallade bassystemet.

    Vad är FreeBSD:s bassystem?

    FreeBSD skiljer sig på denna punkt från många Linuxdistributioner. I FreeBSD utvecklas operativsystemets kärna och grundläggande verktyg tillsammans som en sammanhållen helhet.

    Bassystemet innehåller bland annat:

    • operativsystemets kärna
    • systembibliotek
    • grundläggande kommandoradsverktyg
    • installationsprogram
    • nätverksverktyg
    • administrationsprogram

    Program som webbläsare, skrivbordsmiljöer, mediaspelare och kontorsprogram installeras separat. De räknas därför inte som en del av själva bassystemet.

    Det är alltså mer korrekt att säga att FreeBSD:s bassystem nu är fritt från GPL-licensierad programvara än att säga att hela FreeBSD är GPL-fritt.

    Det sista GPL-programmet har tagits bort

    Det sista kvarvarande GPL-licensierade programmet i bassystemet var dialog. Programmet används för att skapa textbaserade dialogrutor och menyer i terminalen.

    Tidigare använde FreeBSD:s installationsprogram dialog för att visa menyer och olika val för användaren. För ungefär fyra år sedan ersattes det dock av bsddialog, som är utvecklat med en BSD-licens.

    När dialog inte längre behövdes kunde även flera närliggande komponenter tas bort:

    • dpv
    • libdpv
    • libfigpar

    Dpv var det sista programmet i FreeBSD:s källkodsträd som fortfarande använde dialog. Det hade dessutom varit undantaget från vanliga byggen i mer än två år.

    När dessa delar försvann fanns det inte längre någon GPL-licensierad programvara kvar i bassystemet.

    GNU-katalogen blev tom

    FreeBSD:s källkod innehöll tidigare en särskild katalog med namnet gnu. Där samlades program och komponenter som kom från GNU-projektet.

    Efter att GNU diff och dialog hade tagits bort återstod endast ett tomt skal av katalogen. FreeBSD-utvecklarna kunde därför även radera återstående byggfiler, tester, licensfiler och annan GNU-specifik infrastruktur.

    Katalogen hade då inte längre någon praktisk funktion.

    GNU diff ersattes av en BSD-version

    En annan viktig del av arbetet var att ersätta GNU diff.

    Diff är ett verktyg som jämför två textfiler och visar vilka rader som skiljer sig. Det används bland annat av programmerare, systemadministratörer och versionshanteringssystem.

    FreeBSD hade länge kvar GNU-versionen eftersom operativsystemets egen BSD-implementation saknade en fullt fungerande version av diff3.

    Diff3 används för att jämföra tre filer. Det är särskilt användbart när två olika ändringar av samma ursprungliga fil ska slås ihop.

    När FreeBSD:s egen diff3-implementation blev tillräckligt komplett kunde projektet ta bort GNU diff och använda den BSD-licensierade versionen i stället.

    Varför vill FreeBSD undvika GPL?

    FreeBSD använder i första hand den tillåtande BSD-licensen. Den ger användare och företag stor frihet att använda, ändra och distribuera koden, även som en del av kommersiella och slutna produkter.

    GPL bygger på en annan princip. Den som distribuerar modifierad GPL-kod måste normalt även göra källkoden tillgänglig under samma licensvillkor. Detta brukar kallas copyleft.

    FreeBSD-projektet har länge försökt minska beroendet av GPL-licensierade komponenter i bassystemet. En viktig anledning är att många GNU-projekt har gått från GPL version 2 till GPL version 3.

    GPLv3 innehåller fler och mer omfattande krav än GPLv2. Dessa passar enligt FreeBSD-projektet sämre ihop med målet att hålla bassystemet under tillåtande BSD-liknande licenser.

    FreeBSD har därför i flera fall stått inför två alternativ:

    1. fortsätta använda gamla versioner under GPLv2
    2. utveckla eller införa nya BSD-licensierade ersättare

    Att behålla gamla versioner blir med tiden problematiskt. Programmen kan sakna nya funktioner, förbättrad säkerhet och stöd för moderna system. Därför har FreeBSD stegvis ersatt dessa komponenter med nyare alternativ.

    En lång teknisk övergång är avslutad

    Arbetet med att ersätta GNU-program i FreeBSD:s bassystem har pågått under många år.

    Det har bland annat inneburit att utvecklarna har behövt skapa eller förbättra BSD-licensierade versioner av grundläggande systemverktyg. Sådana program kan verka små och enkla, men de måste fungera korrekt i många olika situationer och vara kompatibla med befintliga skript och arbetsflöden.

    Att ersätta ett etablerat verktyg handlar därför inte bara om att skriva ett nytt program. Det krävs också omfattande tester, dokumentation och anpassning av resten av systemet.

    Borttagningen av dialog och GNU-katalogen markerar slutpunkten för denna långa process.

    GPL-program finns fortfarande tillgängliga

    För vanliga användare förändras egentligen väldigt lite.

    FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection innehåller fortfarande en stor mängd program med GPL-licens. Det gäller exempelvis:

    • skrivbordsmiljöer
    • kompilatorer
    • programmeringsverktyg
    • serverprogram
    • multimediaapplikationer
    • kontorsprogram
    • systemverktyg

    Dessa program kan installeras precis som tidigare.

    Skillnaden är att de betraktas som valfri tredjepartsprogramvara och inte som en del av det sammanhållna FreeBSD-system som utvecklas och distribueras av FreeBSD-projektet.

    Ingen märkbar skillnad för användarna

    För slutanvändare kommer förändringen sannolikt inte att märkas alls. De borttagna komponenterna hade redan ersatts eller hade inte ingått i vanliga systembyggen på flera år.

    Betydelsen är i stället främst teknisk och juridisk.

    FreeBSD-projektet har nu större kontroll över bassystemets kod och kan vidareutveckla sina verktyg utan att behöva hålla fast vid äldre GPLv2-versioner. Samtidigt har projektet uppnått sitt långsiktiga mål att låta hela bassystemet använda licenser som bättre stämmer överens med FreeBSD:s filosofi.

    Det handlar därför mindre om en konflikt mellan BSD och GPL och mer om hur FreeBSD vill organisera, licensiera och underhålla sitt eget operativsystem.

    https://www.freebsd.org

    Teknisk faktaruta – FreeBSD

    System
    FreeBSD
    Förändring
    GPL-licensierad kod har tagits bort ur bassystemet.
    Sista GPL-komponenten
    dialog
    Ersättare
    bsddialog, som använder en BSD-licens.
    Övrigt som tagits bort
    GNU diff, katalogen gnu/ samt GNU-specifika byggfiler och tester.
    Vad omfattas?
    FreeBSD:s kärna, systembibliotek, installationsprogram och grundläggande systemverktyg.
    Ports och paket
    GPL-licensierade program finns fortfarande tillgängliga och kan installeras som vanligt.
    Praktisk betydelse
    Förändringen har ingen större märkbar påverkan för vanliga användare.

    FreeBSD:s bassystem är nu fritt från GPL-licensierad kod.

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Oracle vill vinna tillbaka förtroendet kring MySQL – ny strategi för öppenhet och innovation

    Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar.

    När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många utvecklare oroade sig för att den fria databasen skulle tappa sin öppna själ under kommersiell styrning. Resultatet blev bland annat skapandet av MariaDB – en alternativ version som i dag används som standard i flera stora Linuxdistributioner.

    Nu signalerar Oracle en ny riktning. I ett färskt blogginlägg presenterar företaget en strategi som ska stärka relationen till utvecklare, användargrupper och open source-ekosystemet. Målet: ökad transparens, tydligare färdplaner och större delaktighet från communityn.

    En ny era för MySQL Community Edition

    Kärnan i satsningen är ett förnyat fokus på MySQL Community Edition, den GPL-licensierade versionen som vem som helst kan använda och vidareutveckla.

    Oracle lovar:

    • Tydligare och mer öppna utvecklingsplaner
    • Fler möjligheter för communityn att bidra
    • Starkare dialog med användargrupper
    • Mer synliga forum för återkoppling

    Det handlar alltså inte bara om nya funktioner – utan om hur utvecklingen organiseras och kommuniceras.

    Modernare funktioner – även AI i sikte

    Databasvärlden har förändrats kraftigt de senaste åren. Nya typer av applikationer ställer högre krav på:

    • Observability – bättre insyn i hur databasen presterar i realtid
    • Skalbarhet för molnmiljöer
    • Stöd för AI-relaterade arbetslaster

    Oracle nämner särskilt utveckling av så kallade vektorfunktioner – en teknik som används för att hantera AI-relaterad data, exempelvis vid semantisk sökning eller maskininlärningsapplikationer. Det är ett område där konkurrenter redan har rört sig snabbt.

    Tydligare samarbete med Linuxvärlden

    En annan del av strategin är att stärka samarbetet med Linuxdistributioner och open source-projekt. Oracle pekar specifikt på närmare samarbete med Canonical och Ubuntu-communityn.

    Företaget betonar också sitt fortsatta stöd för plattformar som bygger på MySQL, bland annat:

    • WordPress
    • Drupal
    • Magento
    • Joomla!

    Dessa system driver miljontals webbplatser världen över, vilket gör MySQL till en av internets mest centrala tekniker.

    Skuggan från PostgreSQL

    Samtidigt sker detta i ett konkurrensläge där PostgreSQL har vuxit kraftigt i popularitet. Många nya projekt väljer PostgreSQL som standard, tack vare dess öppna utvecklingsmodell, extensibilitet och starka communityprofil.

    I delar av MySQL-ekosystemet har det därför funnits en oro för att nuvarande styrningsmodell gör det svårare att locka nya installationer och utvecklare.

    Öppet brev kräver oberoende stiftelse

    Kort efter Oracles tillkännagivande publicerade en grupp communitymedlemmar ett öppet brev där de föreslår att MySQL bör förvaltas av en oberoende, icke-vinstdrivande stiftelse – fristående från en enskild leverantör. Syftet skulle vara att säkerställa långsiktig öppenhet och bredare delaktighet.

    Det är ännu oklart om Oracles nya strategi kan leda till strukturella förändringar i hur projektet styrs, eller om det främst handlar om förbättrad kommunikation.

    Vad betyder detta i praktiken?

    MySQL Community Edition är fortfarande licensierad under GPL, vilket innebär att källkoden är fri att använda, studera och modifiera. Samtidigt erbjuder Oracle kommersiella versioner med extra funktioner för företag.

    Frågan som nu ställs är om Oracles initiativ kan:

    • Återvinna förtroendet hos delar av open source-communityn
    • Bromsa PostgreSQLs dominans i nya projekt
    • Skapa ett mer dynamiskt och öppet utvecklingsklimat

    Om satsningen blir mer än ord – och faktiskt leder till en mer transparent och inkluderande utvecklingsprocess – kan MySQL mycket väl stå inför en ny expansionsfas.

    Efter över 25 år i databasscenens centrum är det tydligt att kampen om framtidens relationsdatabaser långt ifrån är avgjord.

    https://blogs.oracle.com/mysql/new-era-of-mysql-community-engagement

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile. Det handlar inte bara om teknik, utan om frihet, kontroll och rätten till sitt digitala liv.

    Allt fler börjar fundera på om det verkligen är klokt att lägga sina filer i molntjänster som tillhör Microsoft, Google, Apple eller Dropbox. Frågan handlar inte bara om bekvämlighet, utan om kontroll, integritet och makt över vår egen data. I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer central i digitala ekosystem, växer oron för hur våra personliga filer, bilder, dokument och kontakter kan användas för att ”träna” AI-modeller utan vårt samtycke. Det finns även farhågor om hur statliga aktörer – särskilt i USA – kan pussla ihop detaljer om våra privatliv med hjälp av egna AI-verktyg.

    Begreppet digital självständighet har därför blivit ett nytt ideal. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över sin digitala vardag, precis som man väljer att odla sin egen mat för att slippa industriproduktionens beroenden. I denna anda växer intresset snabbt för så kallad self-hosting – att själv drifta sina molntjänster på egen hårdvara eller hos en leverantör man litar på. Det har blivit ”det nya svarta” i den digitala världen.

    Nedan följer några av de mest intressanta projekten för den som vill bli digitalt självständig.

    Puter – personlig molntjänst med integritet i fokus

    3 september 2025 – Steve Emms, Internet

    Puter är ett avancerat webbaserat operativsystem som är byggt för att vara snabbt, funktionsrikt och utbyggbart. Det kan fungera som:

    • En personlig molntjänst där du kan samla alla dina filer, appar och spel på ett säkert ställe – tillgängligt var du än befinner dig.
    • En plattform för att bygga och publicera webbplatser, webbappar och spel.
    • Ett alternativ till Dropbox, Google Drive och OneDrive – men med ett fräscht gränssnitt och full kontroll.
    • En fjärrskrivbordsmiljö för servrar och arbetsstationer.
    • Ett öppet och gemenskapsdrivet projekt för alla som vill lära sig om webbutveckling, molnteknik och distribuerade system.

    Webbplats: github.com/HeyPuter/puter
    Licens: GNU Affero General Public License v3.0

    Nextcloud – frihet i molnet

    Nextcloud är kanske den mest kända självhostade molnlösningen i världen. Det är en komplett svit av klient- och serverprogram som låter dig skapa ditt eget privata moln för filer, kontakter, kalender och e-post.

    Med Nextcloud Groupware får man en hel arbetsmiljö i webbläsaren, komplett med e-post, kalender och uppgiftshantering – allt integrerat med filhantering. Programvaran är helt fri och öppen källkod, vilket innebär att du kan installera den på din egen server utan att dela data med någon tredje part.

    Nextcloud används i dag av allt från privatpersoner till skolor, myndigheter och företag som vill ha en säker, transparent och hållbar digital infrastruktur.

    Cloudreve – mångsidig filhantering för entusiaster

    Cloudreve är ett annat spännande projekt för den som vill skapa sin egen filvärdtjänst. Det är ett självhostat system som stöder flera olika lagringsleverantörer – till exempel OneDrive, S3-kompatibla API:er, Aliyun OSS och Tencent COS – vilket gör det perfekt för den som vill kombinera olika typer av lagring.

    Cloudreve erbjuder direktöverföringar mellan klient och server, integrering med Aria2 och qBittorrent för bakgrundsnedladdningar, samt möjlighet att komprimera, extrahera och dela filer i batch.

    Gränssnittet är modernt och snabbt, med stöd för mörkt läge, flerspråkighet och PWA-funktioner (Progressive Web App). Dessutom kan man förhandsgranska video, bilder och dokument direkt i webbläsaren.

    Webbplats: github.com/cloudreve/Cloudreve
    Licens: GNU General Public License v3.0

    Seafile – samarbete med integritet

    Seafile kombinerar molnlagring med fokus på sekretess och teamarbete. I Seafile organiseras filer i så kallade bibliotek (libraries), som kan synkroniseras separat och skyddas med egna lösenord. Det gör det enkelt att dela vissa filer med kollegor eller vänner utan att kompromissa med resten.

    Systemet hanterar filkonflikter smart, baserat på versionshistorik snarare än tidsstämplar, och kan återuppta avbrutna överföringar. Dessutom kan du synkronisera flera servrar och arbeta direkt mot befintliga mappar.

    För samarbete erbjuder Seafile delningslänkar med lösenord, versionshantering och uppladdningslänkar. Det finns även en virtuell drive-klient som gör att du kan bläddra bland molnfiler direkt i filsystemet, utan att de behöver laddas ner först.

    På säkerhetssidan erbjuder Seafile både biblioteks- och klientsidekryptering. För dokumenthantering finns stöd för Markdown-redigering, Wiki-läge, etiketter, relaterade dokument och realtidsnotifieringar.

    Programmet är tillgängligt för Linux, Android och iOS och används ofta i forskningsmiljöer, företag och skolor som behöver en säker delningsplattform.

    Webbplats: github.com/haiwen/seafile
    Licens:

    • GNU General Public License v2.0 (skrivbordsklient)
    • AGPLv3 (server och Android-klient)

    Slutligen

    Vi lever i en tid där digitalt ägande och självständighet åter blir viktiga begrepp. Självhostade molnlösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile visar att det går att kombinera bekvämlighet med integritet – utan att behöva ge bort sin data till techjättarnaAtt drifta sitt eget moln är inte längre bara för tekniker. Det är en växande rörelse bland vanliga användare som vill återta kontrollen över sitt digitala liv – en slags modern digital självförsörjning.

    $ cat fakta.txt

    • Puter AGPL-3.0

    • Typ: Webbaserat OS / personlig molntjänst
    • Utvecklare: Puter
    • Funktioner: Appar, spel, fjärrskrivbord, publicera webbappar
    • Länk: github.com/HeyPuter/puter

    • Nextcloud FOSS

    • Typ: Eget filmoln + groupware
    • Moduler: Files, Talk, Mail, Calendar, Contacts m.m.
    • Styrkor: Integritet, appar/extensioner, federation
    • Länk: nextcloud.com

    • Cloudreve GPL-3.0

    • Typ: Självhostad filvärd
    • Lagring: Lokal, OneDrive, S3, Aliyun OSS, COS, m.fl.
    • Funktioner: WebDAV, Aria2/qBittorrent, förhandsvisning, PWA
    • Länk: github.com/cloudreve/Cloudreve

    • Seafile GPL-2.0 / AGPL-3.0

    • Typ: Molnlagring med fokus på synk & team
    • Koncept: Bibliotek (libraries), selektiv sync, delta-överföring
    • Säkerhet: Bibliotekskryptering, klientsidekryptering
    • Länk: github.com/haiwen/seafile
    $ echo \”klart\”
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg för den första riktigt fria mobilen.

    Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) har presenterat nya detaljer om sitt ambitiösa projekt Librephone – ett initiativ som vill befria våra mobiltelefoner från alla former av proprietär programvara. Målet är inget mindre än att skapa en framtid där användaren verkligen äger och kontrollerar varje del av sin telefon, från operativsystemet hela vägen ner till den inbyggda firmware som styr hårdvaran.

    Problemet med dagens mobiler
    Moderna smartphones är i grunden byggda på slutna komponenter. Många delar av telefonen – som Wi-Fi, Bluetooth och till och med själva startprocessen – styrs av så kallade blobs: binära filer utan tillgång till källkoden. De är nödvändiga för att enheten ska fungera, men eftersom ingen utanför tillverkarens väggar kan se eller ändra dem, utgör de ett stort hinder för friheten att förstå, modifiera och förbättra sin egen teknik.

    Ett djupare angreppssätt än tidigare projekt
    Det finns redan frihetsinriktade mobilprojekt som PostmarketOS och Replicant, men de fokuserar mest på operativsystemnivån. FSF vill med Librephone gå betydligt längre – ända ner till hårdvarans innersta lager. Teamet planerar att forska på och dokumentera hur de slutna komponenterna fungerar, bland annat genom omvänd ingenjörskonst. Man börjar med befintliga chip och telefoner som redan har delvis öppet stöd, för att stegvis ersätta icke-fria delar med öppna och verifierbara alternativ.

    Ingen ny telefon – ännu
    Librephone handlar inte om att bygga en helt ny mobiltelefon från grunden – åtminstone inte i nuläget. I stället vill FSF lägga den tekniska grunden för framtidens fria telefoner. All forskning och alla verktyg som utvecklas inom projektet kommer att publiceras under fria licenser, så att andra utvecklare och organisationer kan bygga vidare på resultaten.

    Ett långsiktigt projekt
    FSF är tydliga med att detta är ett tålamodsprövande projekt. Att förstå och ersätta moderna mobilkomponenter är en process som kan ta flera år. Men organisationen ser det som ett nödvändigt steg för att långsiktigt uppnå verklig användarfrihet inom mobiltekniken.

    En inbjudan till gemenskapen
    Librephone är ett öppet initiativ, och FSF uppmuntrar alla med intresse för fri programvara att bidra – oavsett om det handlar om donationer, volontärarbete eller tekniska insatser. Särskilt välkomnas personer med kunskaper inom firmwareanalys, inbyggda system och låg-nivå omvänd ingenjörskonst.

    Med Librephone vill FSF väcka liv i en dröm många inom den fria mjukvarurörelsen har haft i decennier: en telefon som verkligen är fri i varje bit och byte – från kretskort till kod.

    https://librephone.fsf.org

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • TernFS – nytt öppet filsystem i exabyteskala

    När världens datamängder växer i rasande takt krävs nya sätt att lagra och hantera information. Nu tar algoritmhandelsfirman XTX Markets ett oväntat steg genom att öppna källkoden till sitt egenutvecklade filsystem TernFS – ett system byggt för att klara exabyteskala, biljoner filer och miljontals samtidiga användare. Med fokus på oföränderlighet, säkerhet och global drift kliver TernFS in på en arena som hittills dominerats av tungviktare som Ceph, GlusterFS och Lustre.

    September 2025 – Handelsfirman XTX Markets har släppt sitt egenutvecklade filsystem TernFS som öppen källkod. Filsystemet, som byggdes för att hantera företagets enorma mängder data, kan nu laddas ner fritt från GitHub och används redan i produktion för att lagra över 500 petabyte.

    Men vad innebär det egentligen, och varför är det intressant även för andra än ett börshandelsbolag?

    Vad är ett distribuerat filsystem?
    Ett vanligt filsystem, som det du har på din dator (till exempel NTFS eller ext4), lagrar filer på en enda disk. Ett distribuerat filsystem sprider däremot ut filerna över många datorer och hårddiskar som samarbetar. För användaren ser det fortfarande ut som en enda stor ”hårddisk”, men i verkligheten ligger filerna spridda i kluster med hundratals eller tusentals enheter.

    Det här gör att systemet kan växa till enorm storlek och fortsätta fungera även om delar av hårdvaran går sönder. Andra kända öppna system i den kategorin är Ceph, GlusterFS och Lustre.

    Byggt för ofattbara datamängder
    TernFS är designat för exabyte-nivåer av lagring. En exabyte motsvarar ungefär en miljard gigabyte – mer än hela världens dagliga internettrafik. Filsystemet klarar biljontals filer och miljontals samtidiga användare.

    Hos XTX används TernFS till att lagra all data som krävs för att träna maskininlärningsmodeller som förutspår prisrörelser på över 50 000 finansiella instrument världen över.

    Systemet är byggt på tre grundprinciper:

    • Immutabilitet – filer kan inte ändras när de väl skrivits, bara läsas eller tas bort.
    • Hög tillgänglighet – information lagras redundant, alltså i flera kopior eller med hjälp av matematiska felkorrigeringskoder (Reed–Solomon).
    • Multiregional drift – filsystemet kan köras över flera datacenter, så att data finns kvar även om ett helt datacenter går offline.

    Hur fungerar det i praktiken?
    För att förstå TernFS kan man se det som flera samverkande delar:

    • Metadata-shards – håller reda på all information om filer, till exempel namn, storlek och var de ligger. Metadata delas upp i 256 ”skärvor” som körs på olika servrar för att undvika flaskhalsar.
    • Blocktjänster – lagrar själva filinnehållet. Filer delas upp i mindre block som sprids ut över många diskar.
    • Cross-Directory Coordinator – samordnar åtgärder som påverkar flera kataloger samtidigt, till exempel att flytta filer.
    • Registry – fungerar som ett telefonregister över alla delar i systemet. Klienter kontaktar registret för att veta vilka servrar de ska prata med.

    Fördelar och begränsningar
    TernFS är mycket bra på att hantera stora filer – ofta flera megabyte eller större – och är därför idealiskt för maskininlärning, forskning eller medielagring. Det är däremot inte optimalt för småfiler eller situationer där filer behöver ändras ofta.

    En viktig skillnad mot vanliga filsystem är att TernFS inte själv hanterar behörigheter. Det betyder att rättighetskontroll måste skötas av andra system ovanpå.

    Skydd mot dataförlust
    XTX framhåller att de inte förlorat en enda byte sedan systemet togs i drift. Det beror på flera skyddsmekanismer:

    • Checksummor (CRC32-C) – varje block av data har en matematiskt beräknad kontrollsumma, så att fel kan upptäckas.
    • Reed–Solomon-koder – gör det möjligt att återskapa data även om flera diskar går sönder. Vanlig konfiguration hos XTX är att varje fil delas upp i 10 datablock och 4 paritetsblock.
    • Scrubbing – en bakgrundsprocess som hela tiden läser igenom lagrad data för att upptäcka dolda fel innan de orsakar problem.
    • Snapshots – när filer eller mappar raderas tas de inte bort direkt utan hamnar i en ”säkerhetskopia” som kan återställas.

    Varför släppa koden fri?
    Många stora teknikbolag, som Google och Facebook, har egna filsystem men har aldrig gjort dem öppna. XTX går nu en annan väg.

    De hoppas att fler organisationer med stora datamängder ska kunna dra nytta av TernFS, och att projektet kan bli ett alternativ till de befintliga öppna systemen.

    Dessutom menar XTX att det ofta blir dyrare i längden att anpassa sig till ett tredjepartssystem än att bygga något själv. Genom att dela med sig hoppas de också på bidrag från open source-gemenskapen.

    Slutsats
    TernFS är ett filsystem byggt för en extrem miljö – högfrekvenshandel och maskininlärning i massiv skala – men principerna bakom är användbara för många andra.

    Att det nu finns som öppen källkod gör att forskare, företag och organisationer kan experimentera med tekniken och kanske hitta nya användningsområden.

    Med TernFS ansluter sig XTX till skaran av öppna storskaliga lagringslösningar – och det ska bli spännande att se om fler väljer det som grund för sina dataprojekt.

    Koden finns tillgänglig på XTX:s GitHub.

    https://linuxiac.com/xtx-markets-open-sources-ternfs

    ▌ TernFS – Fakta

    • Öppen källkod: GPL-2.0-or-later (kärn-FS), Apache-2.0 m. LLVM-undantag (protokoll & klienter)
    • Skalbarhet: upp till ~10 EB logisk lagring, biljontals filer, miljontals klienter
    • I produktion: sedan 2023; >500 PB, ~30 000 HDD, ~10 000 flash, 3 datacenter, flera TB/s
    • Design: immutabla filer; 256 metadata-shards (LogsDB + RocksDB); blocktjänster m. Reed–Solomon; Cross-Directory Coordinator; Registry
    • Åtkomst: Linux-kärnmodul, FUSE-klient, minimal S3-gateway
    • Bäst för: stora, immutabla filer (> några MB) – ML, mediearkiv, forskningsdata
    • Begränsningar: sämre för småfiler & frekventa katalogändringar; inga inbyggda behörigheter; CDC kan bli flaskhals
    • Dataskydd: CRC32-C checksummor, block proofs, snapshots, scrubbing, multi-region replikering
    • Nätverk: TCP (block/registry), UDP (metadata/CDC), IPv4-adresser (DNS endast för registry)
    • Lagringspolicy: per-katalog-policys; kostnadseffektivt nyttjande av HDD vs. flash
    • Projekt: Källkod & dokumentation på GitHub
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

Etikett: GPL

  • FreeBSD grundsystem är nu helt fritt från GPL-licensierad kod

    FreeBSD har nått en viktig milstolpe: operativsystemets bassystem innehåller inte längre någon GPL-licensierad programvara. Den sista GPL-komponenten har tagits bort, samtidigt som den tidigare GNU-katalogen i källkodsträdet har avvecklats. För vanliga användare innebär förändringen nästan ingenting, men för FreeBSD-projektet markerar den slutet på en lång teknisk och licensmässig övergång. FreeBSD har nått en viktig milstolpe.…

  • Oracle vill vinna tillbaka förtroendet kring MySQL – ny strategi för öppenhet och innovation

    Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar. När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många…

  • Det nya svarta i IT-världen: självhostade moln med full integritet

    I takt med att allt fler ifrågasätter hur stora teknikbolag som Microsoft, Google och Apple hanterar våra filer och vår integritet växer en ny rörelse fram: digital självständighet. Istället för att lägga sin data i andras händer väljer många att drifta sitt eget moln – med öppna, självhostade lösningar som Puter, Nextcloud, Cloudreve och Seafile.…

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg…

  • TernFS – nytt öppet filsystem i exabyteskala

    När världens datamängder växer i rasande takt krävs nya sätt att lagra och hantera information. Nu tar algoritmhandelsfirman XTX Markets ett oväntat steg genom att öppna källkoden till sitt egenutvecklade filsystem TernFS – ett system byggt för att klara exabyteskala, biljoner filer och miljontals samtidiga användare. Med fokus på oföränderlighet, säkerhet och global drift kliver…