• IBM och Red Hat satsar 5 miljarder dollar på säkerhet i öppen källkod

    IBM och Red Hat lanserar Project Lightwell, en satsning på 5 miljarder dollar för att stärka säkerheten i öppen källkod. Genom att kombinera AI-assisterad kodanalys med tusentals ingenjörer vill företagen skapa ett betrott säkerhetslager för företag som är beroende av Linux, Kubernetes, Java, AI-ramverk och andra centrala open source-komponenter.

    IBM och Red Hat lanserar Project Lightwell, ett omfattande initiativ på 5 miljarder dollar som ska stärka säkerheten i den öppna källkod som moderna företag, molnplattformar och AI-system bygger på. Projektet beskrivs som en ny typ av företagsinriktad säkerhetsplattform där AI-assisterad analys kombineras med mänsklig expertis från över 20 000 ingenjörer inom IBM och Red Hat.

    Bakgrunden är att öppen källkod i dag är en grundläggande del av nästan all modern IT-infrastruktur. Operativsystem, molntjänster, utvecklingsverktyg, databaser, AI-ramverk och containerplattformar bygger ofta på komponenter som utvecklas öppet och används av tusentals organisationer världen över. Samtidigt har hotbilden förändrats. Sårbarheter kan upptäckas snabbare än tidigare, inte minst med hjälp av AI, och angripare kan utnyttja brister i mjukvarukedjan innan många organisationer hunnit reagera.

    Project Lightwell ska fungera som ett slags betrott säkerhetslager för företag som är beroende av öppen källkod. IBM beskriver initiativet som en ”trusted enterprise clearinghouse”, alltså en samordnande plattform där sårbarheter kan identifieras, analyseras, valideras, prioriteras och åtgärdas i stor skala. Målet är inte bara att hitta säkerhetsproblem, utan också att testa och kvalitetssäkra patchar innan de används i produktionsmiljöer.

    En central del av satsningen är AI-assisterad ingenjörskonst. AI ska användas för att analysera kod, prioritera risker, hjälpa till med granskning och stödja utvecklingen av korrigeringar. Men IBM och Red Hat betonar samtidigt att arbetet inte enbart bygger på automatisering. Projektet ska backas upp av ett mycket stort team av ingenjörer som kan granska, testa och samordna arbetet med både företagskunder och öppna utvecklarprojekt.

    Project Lightwell riktar sig främst till stora företag och organisationer snarare än till den breda open source-gemenskapen. IBM planerar att erbjuda tjänsten genom kommersiella abonnemang, där kunder får tillgång till validerade säkerhetsfixar, livscykelhantering och produktionsklassad testning. För företag inom exempelvis finans, offentlig sektor, molndrift och AI-utveckling kan detta bli ett sätt att minska risken i sina beroenden av öppen källkod.

    Teknikområdet som omfattas är brett. IBM och Red Hat nämner bland annat Linux, Java, Kubernetes, Kafka, Ansible, Terraform, Flink, Cassandra, AI-ramverk, språkverktyg, oberoende bibliotek och plattformar för dataströmning. Det innebär att Project Lightwell inte bara handlar om Red Hats egna produkter, utan även om komponenter utanför bolagets traditionella produktgränser.

    Clearinghouse-modellen bygger på tre huvudsakliga funktioner. För det första ska företag kunna rapportera känsliga sårbarheter i den mjukvara de använder. För det andra ska Project Lightwell kunna erbjuda validerade patchar för både Red Hat-relaterad kod och fristående open source-komponenter. För det tredje ska IBM och Red Hat samordna ansvarsfull rapportering uppströms, så att korrigeringar också kan komma de öppna projekten till del.

    Det är en viktig balansgång. Öppen källkod bygger på samarbete, transparens och frivilliga eller företagsstödda underhållare. IBM och Red Hat framhåller därför att Project Lightwell inte ska ersätta befintliga säkerhetsprocesser eller de utvecklare som redan underhåller projekten. I stället presenteras satsningen som ett extra lager för samordning, validering och företagsanpassad hantering av säkerhetsproblem.

    För Red Hat ligger initiativet nära bolagets etablerade affärsmodell. Red Hat har länge byggt sin verksamhet på att paketera, underhålla, testa och ge support för öppen källkod i företagsmiljöer. Skillnaden med Project Lightwell är att samma typ av ingenjörsprocesser nu ska kunna tillämpas på ett större ekosystem av open source-komponenter, även sådana som inte ingår direkt i Red Hats egna plattformar.

    Projektet testas redan tillsammans med tidiga användare inom finanssektorn. Bland de organisationer som nämns finns Bank of America, BNY, Citi, Goldman Sachs, JPMorgan Chase, Mastercard, Morgan Stanley, Royal Bank of Canada, State Street, Visa och Wells Fargo. Erfarenheterna från dessa piloter ska enligt IBM användas för att förbättra hur sårbarheter identifieras, valideras och åtgärdas i stor skala.

    Initiativet visar också hur säkerheten kring öppen källkod håller på att bli en strategisk fråga för storföretag. Tidigare har många organisationer förlitat sig på att enskilda projekt, distributioner eller leverantörer hanterar säkerhetsuppdateringar. Med allt mer komplexa beroendekedjor, AI-genererad kod och snabbare sårbarhetsforskning räcker det inte alltid med traditionella processer.

    Project Lightwell kan därför ses som ett försök att bygga en mer industriell modell för säkerhet i öppen källkod. Genom att kombinera AI, storskalig ingenjörskapacitet och samordning med upstream-projekt vill IBM och Red Hat skapa ett system där företag snabbare kan få tillgång till testade och betrodda säkerhetsfixar.

    Samtidigt väcker modellen frågor. Om säkerhetsfixar och validering erbjuds genom kommersiella abonnemang kan det skapa en tydligare uppdelning mellan företagsanpassad open source-säkerhet och den bredare öppna gemenskapens resurser. Hur IBM och Red Hat hanterar balansen mellan kommersiell nytta och bidrag tillbaka till öppna projekt blir därför avgörande för hur Project Lightwell tas emot.

    Klart är att säkerhet i mjukvarans leveranskedja har blivit en av de stora frågorna för hela IT-branschen. När Linux, Kubernetes, Java-bibliotek, AI-ramverk och molnkomponenter utgör grunden för samhällsviktig infrastruktur blir frågan inte längre om öppen källkod används, utan hur den säkras, testas och underhålls över tid.

    Med Project Lightwell vill IBM och Red Hat positionera sig som en central aktör i den utvecklingen. Om satsningen lyckas kan den bli ett viktigt steg mot mer strukturerad, AI-assisterad och företagsanpassad säkerhet för den öppna källkod som stora delar av den digitala världen redan är beroende av.

    https://newsroom.ibm.com/2026-05-28-ibm-and-red-hat-commit-5-billion-to-redefine-the-future-of-open-source-in-the-ai-era

    Fakta: Project Lightwell

    Vad är det?
    Project Lightwell är ett initiativ från IBM och Red Hat för att stärka säkerheten i öppen källkod som används i företag, molnplattformar och AI-system.

    Budget:
    5 miljarder dollar.

    Syfte:
    Att identifiera, analysera, validera och åtgärda sårbarheter i open source-komponenter i stor skala.

    Teknik:
    AI-assisterad kodanalys kombineras med arbete från IBM:s och Red Hats ingenjörer.

    Omfattar bland annat:
    Linux, Java, Kubernetes, Kafka, Ansible, Terraform, Flink, Cassandra, AI-ramverk, språkverktyg och fristående bibliotek.

    Målgrupp:
    Främst stora företag och organisationer som är beroende av öppen källkod i produktion.

    Viktigt att notera:
    Project Lightwell är inte tänkt att ersätta öppna utvecklarprojekt eller befintliga säkerhetsprocesser, utan fungera som ett extra lager för samordning, testning och validering.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • WordPress 7.0: När publiceringsverktyget tar första steget in i AI-eran

    WordPress 7.0: När publiceringsverktyget tar första steget in i AI-eran

    WordPress 7.0 markerar ett tydligt skifte för världens mest använda publiceringsplattform. Med nya AI-funktioner, en modernare administrationspanel och bättre verktyg för design, navigation och responsiv layout blir uppdateringen mer än en vanlig versionshöjning. WordPress tar nu ett steg mot en framtid där webbplatser kan byggas smartare, snabbare och mer visuellt – utan att användaren behöver vara utvecklare.

    WordPress har länge varit internets osynliga motor. Bakom bloggar, företagshemsidor, nyhetssajter, webbutiker och föreningssidor finns ofta samma grundsystem. Nu tar WordPress nästa stora steg med version 7.0, kallad Armstrong, en uppdatering som inte bara putsar på ytan utan också lägger grunden för hur artificiell intelligens kan bli en naturlig del av framtidens webbpublicering.

    Namnet Armstrong är en hyllning till jazzlegenden Louis Armstrong, musikern som förvandlade jazzen genom sitt personliga uttryck, sin trumpet och sin röst. På samma sätt vill WordPress 7.0 ge webbskapare fler verktyg för att sätta sin egen prägel på innehåll, design och arbetsflöden.

    AI flyttar in i WordPress

    Den största nyheten är att WordPress nu får en tydligare grund för AI-funktioner. I stället för att varje tillägg ska behöva bygga egna lösningar för att koppla upp sig mot externa AI-tjänster introduceras en mer standardiserad modell.

    En ny Connectors-skärm fungerar som en central plats där webbplatsägaren kan hantera kopplingar till externa tjänster, däribland AI-leverantörer. Det betyder att en användare i framtiden enklare kan välja vilken AI-tjänst som ska användas och sedan låta olika delar av WordPress dra nytta av samma anslutning.

    Med ett frivilligt AI-tillägg blir det möjligt att använda AI direkt i redigeraren. Systemet kan till exempel hjälpa till att generera rubriker, skriva utdrag, föreslå alt-texter till bilder, skapa bilder, redigera bilder och automatisera enklare arbetsmoment.

    För vanliga användare kan detta spara tid. För utvecklare innebär det att WordPress får en mer enhetlig teknisk grund för AI, i stället för att varje plugin behöver uppfinna sin egen lösning.

    En modernare administrationspanel

    WordPress administrationspanel har sett ganska likartad ut under lång tid. I version 7.0 görs ett större visuellt lyft. Gränssnittet får en lugnare, renare och modernare känsla med nytt färgschema, uppdaterade knappar, förbättrade formulärfält och mjukare övergångar mellan olika sidor i administrationen.

    Det handlar inte bara om kosmetik. För den som arbetar dagligen i WordPress kan små förändringar i gränssnittet göra stor skillnad. En tydligare panel, bättre kontraster och enklare navigering gör att arbetsflödet känns mindre rörigt.

    En ny genväg till kommandopaletten, via ⌘K eller Ctrl+K, gör det dessutom enklare att snabbt hitta funktioner utan att leta sig fram genom menyer.

    Bättre kontroll över menyer och navigation

    Navigationen på en webbplats är ofta avgörande för hur lätt besökaren hittar rätt. I WordPress 7.0 får webbplatsägare ett särskilt arbetsläge för att bygga mer avancerade navigationsöverlägg.

    Tidigare har menyer ofta varit ganska enkla listor med länkar. Nu blir det möjligt att skapa rikare navigationsytor med kolumner, större typografi, justeringar, mallar och egna layouter. Det gör att menyer kan bli mer som designade innehållsytor än bara tekniska länksamlingar.

    För webbplatser med många undersidor, tjänster eller kategorier kan detta bli en stor förbättring.

    Mönster blir enklare att hantera

    WordPress blockmönster är färdiga designsektioner som kan läggas in på en sida. I tidigare versioner kunde dessa ibland upplevas som svåra att redigera eftersom de bestod av flera kapslade block.

    I WordPress 7.0 beter sig mönster mer som ett enda sammanhållet block när de har lagts till på sidan. Det gör det lättare att byta text, bilder och grundläggande stil utan att behöva gräva sig ned i flera lager av block.

    För mer avancerade ändringar finns fortfarande möjligheten att redigera själva mönstret separat.

    Visuell versionshistorik

    En annan viktig nyhet är en mer visuell hantering av tidigare versioner av sidor och inlägg. WordPress 7.0 introducerar en tidslinje där användaren kan granska äldre versioner och se förändringar block för block.

    I praktiken blir det enklare att förstå vad som har ändrats, när det ändrades och vilken version man eventuellt vill återställa. Det är särskilt användbart på webbplatser där flera personer arbetar med samma innehåll.

    I stället för att bara jämföra textmassor får användaren en mer visuell bild av innehållets utveckling.

    Responsiv design direkt i blocken

    Dagens webbplatser måste fungera lika bra på mobil, surfplatta och dator. WordPress 7.0 ger bättre kontroll över vilka block som ska visas på olika skärmstorlekar.

    Det innebär att en webbplatsägare kan välja att visa visst innehåll på dator men dölja det på mobil, eller tvärtom. Det kan vara användbart för stora bildsektioner, avancerade layouter eller innehåll som behöver anpassas för små skärmar.

    Det här gör WordPress mer flexibelt för dem som vill bygga mobilanpassade sidor utan att behöva skriva egen CSS-kod.

    Typsnitt för alla teman

    Font Library, alltså WordPress inbyggda funktion för att hantera typsnitt, blir nu tillgänglig för fler typer av teman. Tidigare var funktionen främst kopplad till blockteman, men i WordPress 7.0 fungerar den även med klassiska och hybrida teman.

    Det gör att fler användare kan installera, ladda upp och hantera typsnitt direkt från WordPress, oavsett vilket tema webbplatsen använder.

    För många mindre webbplatsägare innebär detta att det blir enklare att skapa ett mer konsekvent visuellt uttryck utan att behöva ändra temafiler manuellt.

    Nya block och bättre designverktyg

    WordPress 7.0 innehåller också flera nya block och redigeringsförbättringar. Bland nyheterna finns bland annat ett ikonblock, som gör det möjligt att lägga till och formge ikoner direkt i innehållet.

    Det nämns även förbättringar kring gallerier, rubriker, brödsmulor och andra byggstenar som gör det lättare att skapa tydliga och visuellt genomarbetade sidor.

    Tillsammans gör detta blockredigeraren mer komplett. WordPress fortsätter därmed rörelsen bort från att vara ett enkelt bloggverktyg och vidare mot att vara ett fullskaligt visuellt publiceringssystem.

    Snabbare och smartare laddning

    Prestanda är en central fråga för alla webbplatser. En långsam sida riskerar både färre besökare och sämre placering i sökmotorer.

    WordPress 7.0 förbättrar hur bilder prioriteras vid laddning. Det är särskilt viktigt när bilder ligger dolda i exempelvis navigationsöverlägg eller interaktiva block men ändå påverkar hur webbläsaren bedömer sidans viktigaste resurser.

    Uppdateringen förbättrar också inläsning av blockspecifika stilmallar i klassiska teman och ger bättre stöd för skript som bygger på moderna script-moduler. Målet är att minska onödig blockering när sidan laddas.

    Tillgänglighet får fortsatt fokus

    Tillgänglighet är ett område där små detaljer kan göra stor skillnad. WordPress 7.0 innehåller förbättringar för bland annat mediehantering, röststyrning, färgkontraster i det nya administrationsgränssnittet och navigering i redigeraren.

    Det är viktigt eftersom WordPress används av allt från privatpersoner till myndigheter, företag och organisationer. Ett publiceringsverktyg som används av så många måste fungera för så många användare som möjligt.

    Vad betyder WordPress 7.0 i praktiken?

    För vanliga användare innebär WordPress 7.0 framför allt en modernare arbetsmiljö och fler kreativa verktyg. Det blir lättare att bygga snygga sidor, hantera typsnitt, arbeta med responsiv design och använda AI-stöd direkt i publiceringen.

    För utvecklare är den stora nyheten att WordPress får en tydligare teknisk grund för AI och externa tjänster. Det kan på sikt leda till kraftfullare tillägg, bättre integrationer och mer automatiserade arbetsflöden.

    För företag och webbplatsägare handlar uppdateringen om effektivitet. AI kan hjälpa till med innehåll, den nya adminpanelen gör arbetet smidigare och förbättrade designkontroller minskar behovet av specialkod.

    En ny riktning för WordPress

    WordPress 7.0 är inte bara ännu en versionsuppdatering. Det är ett tecken på vart hela plattformen är på väg. AI blir en del av publiceringsmiljön, designverktygen blir mer visuella och administrationen får en modernare känsla.

    Samtidigt finns WordPress traditionella styrka kvar: friheten att bygga allt från en enkel blogg till en avancerad företagswebbplats.

    Med Armstrong tar WordPress ett tydligt steg in i nästa fas. Precis som Louis Armstrong satte sin personliga prägel på jazzen vill WordPress 7.0 ge användarna fler möjligheter att skapa webbplatser med egen stil, eget uttryck och nya tekniska möjligheter.

    WordPress 7.0 “Armstrong”

    Faktaruta: WordPress 7.0

    Version: WordPress 7.0

    Kodnamn: Armstrong

    Fokus: AI-funktioner, modernare administrationspanel, förbättrade designverktyg och bättre responsiv kontroll.

    Ny AI-grund: WordPress får stöd för AI-kopplingar via en central hantering för externa tjänster och AI-leverantörer.

    För användare: Enklare verktyg för rubriker, utdrag, alt-texter, bildskapande och redigering.

    För utvecklare: Mer standardiserad hantering av externa tjänster och AI-integrationer.

    Designnyheter: Förbättrade block, navigationsöverlägg, visuell versionshistorik och bättre kontroll över hur innehåll visas på mobil, surfplatta och dator.

    Administration: Nytt färgschema, uppdaterade knappar, modernare formulärfält och smidigare övergångar i kontrollpanelen.

    Rekommendation: Ta alltid backup av webbplatsen innan du uppdaterar WordPress.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ardour 9.5: fri ljudstudio får smartare MIDI och bättre pianorulle

    Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta med öppen källkod utan att kompromissa med avancerade funktioner.

    Ardour 9.5 är här, och den nya versionen bjuder på flera stora förbättringar för den som arbetar med musikproduktion, MIDI och digital ljudredigering. Den fria och öppna ljudstudion har fått en rejält uppdaterad pianorulle, bättre stöd för ackord, smidigare kvantisering och nya verktyg som gör MIDI-arbete mer likt det många känner igen från kommersiella program som Cubase.

    En digital ljudstudio med öppen källkod

    Ardour är en digital audio workstation, ofta förkortat DAW. Det är samma typ av program som används för att spela in, klippa, mixa och producera musik. Skillnaden är att Ardour bygger på öppen källkod och finns till Linux, macOS och Windows.

    Programmet används av musiker, ljudtekniker, poddproducenter och andra som vill ha ett kraftfullt verktyg utan att vara låsta till slutna ekosystem. Med version 9.5 fortsätter Ardour att utvecklas i riktning mot en mer komplett och modern musikstudio.

    Pianorullen har fått ett stort lyft

    Den största nyheten i Ardour 9.5 är förbättringarna i pianorullen. Pianorullen är den vy där MIDI-noter visas som små block på ett rutnät. Där kan användaren rita in melodier, basgångar, trummor och ackord utan att spela in allt via ett MIDI-keyboard.

    I Ardour 9.5 har pianorullen fått en ny sidopanel till vänster. Där finns nu verktyg för ackordredigering och kvantisering. Det betyder att användaren enklare kan skapa och rätta till musikaliska mönster direkt i redigeringsvyn.

    En särskilt intressant nyhet är möjligheten att rita tre-, fyr- eller femtoniga ackord direkt i pianorullen. I stället för att lägga in varje ton manuellt kan man snabbt skapa ett helt ackord. Befintliga ackord kan dessutom ändras, inverteras eller justeras genom att flytta och släppa noter.

    Kvantisering direkt där man arbetar

    Kvantisering är ett viktigt verktyg i MIDI-produktion. Det används för att flytta noter till ett rytmiskt rutnät, så att spelningen blir tajtare. Om en inspelad basgång eller trumfigur ligger lite före eller efter taktslagen kan kvantisering rätta till detta.

    I Ardour 9.5 finns kvantiseringen nu direkt i pianorullens sidopanel. Användaren kan markera noter, välja ett rutnät och tillämpa ändringen utan att behöva lämna redigeringsläget. Det gör arbetsflödet snabbare och mer naturligt, särskilt för den som arbetar mycket med MIDI.

    Referensnoter gör det lättare att komponera

    En annan stor förbättring är stödet för referensnoter. I andra musikprogram kallas detta ofta för ghost notes. Funktionen gör det möjligt att visa noter från flera MIDI-regioner samtidigt i samma pianorulle.

    Det betyder att man exempelvis kan redigera en basgång medan man ser ackorden från ett pianospår i bakgrunden. På så sätt blir det lättare att komponera delar som passar ihop musikaliskt. Funktionen är särskilt användbar vid arrangering, harmonisering och när flera instrument ska samspela.

    Mer välbekant arbetssätt för vana DAW-användare

    Ardour 9.5 inför också en mer Cubase-liknande markörhantering i pianorullen. För användare som kommer från etablerade kommersiella musikprogram kan detta göra övergången till Ardour enklare.

    Det handlar inte bara om utseende, utan om känsla och arbetsflöde. Små detaljer i hur markören beter sig, hur noter väljs och hur redigeringen sker kan göra stor skillnad när man arbetar snabbt med musikproduktion.

    Bättre hantering av mallar och teman

    Även arbetet med spårmallar har förbättrats. På mixersidan kan användaren nu enklare komma åt både lokala och globala spårmallar. Dessa kan användas för att snabbt lägga på färdiga inställningar eller ersätta befintlig bearbetning på spår.

    Det kan vara praktiskt om man ofta använder samma typ av kanalinställningar, exempelvis för sång, gitarr, trummor eller podcastljud.

    Ardour 9.5 innehåller även två nya färgteman: Arc och OneDark. Det gör att användaren kan anpassa programmets utseende efter smak och arbetsmiljö.

    Experimentellt AI-stöd – men inte för att skapa musik

    En uppmärksammad nyhet är att Ardour 9.5 innehåller en experimentell MCP-server, skapad av communityn. Den kan användas för att styra Ardour via en lokalt körande språkmodell.

    Det är viktigt att påpeka att funktionen inte handlar om att låta AI skapa ljud eller musik åt användaren. I stället handlar det om fjärrstyrning och kontroll av programmet. Funktionen är frivillig och måste aktiveras manuellt under inställningarna för kontrollenheter.

    Detta visar ändå att även traditionella ljudprogram börjar experimentera med nya sätt att styra programvara, utan att nödvändigtvis ersätta den mänskliga musikskaparen.

    Flera förbättringar för plugins och stabilitet

    Ardour 9.5 innehåller också en rad förbättringar för plugins. Bland annat har problem med vissa VST3-plugins rättats, och programmet klarar bättre av VST-plugins med namn som ligger utanför användarens aktuella systemspråk.

    Programmet förhindrar även pluginändringar under inspelning, vilket minskar risken för störningar eller instabilitet när ljud spelas in. Dessutom har krascher kopplade till vissa LV2-plugins åtgärdats.

    För användaren betyder detta framför allt en stabilare arbetsmiljö, särskilt i större projekt med många effekter och instrument.

    Många mindre men viktiga rättningar

    Utöver de stora nyheterna innehåller Ardour 9.5 många mindre förbättringar. Metronomens klickljud har förbättrats, exportfunktionen har fått bättre kontroll för överskrivning av filer och standardvärden för MIDI-kanal och velocity sparas nu bättre.

    Även stöd för JPEG-bilder har återställts, sessionsdialogen kan ändra storlek bättre och flera funktioner för OSC, Mackie-kontroller och MIDI chase har förbättrats.

    Buggrättningarna omfattar bland annat problem med sidokedjesändningar, ljudartefakter från mutade aux-sends, MIDI-timestretching, pitch bend-visning och olika kraschfall.

    Ett viktigt steg för fri musikproduktion

    Ardour 9.5 är ingen liten underhållsuppdatering. Den nya versionen förbättrar särskilt MIDI-arbetet och gör programmet mer attraktivt för producenter som skriver musik direkt i pianorullen.

    Med ackordverktyg, referensnoter, förbättrad kvantisering och bättre pluginhantering närmar sig Ardour ännu mer de arbetsflöden som användare känner igen från kommersiella musikprogram. Samtidigt behåller programmet sin identitet som ett kraftfullt verktyg byggt på öppen källkod.

    För den som vill producera musik utan att låsa sig till dyra licenser eller slutna plattformar är Ardour 9.5 därför en viktig uppdatering.

    https://ardour.org/whatsnew.html

    Teknisk faktaruta: Ardour 9.5

    Program: Ardour

    Version: 9.5

    Typ: Digital ljudstudio, DAW

    Licens: Öppen källkod

    Plattformar: Linux, macOS och Windows

    Huvudnyhet: Kraftigt förbättrad pianorulle för MIDI-redigering

    Nya MIDI-funktioner: Ackordredigering, kvantisering i sidopanelen och referensnoter

    Ackordverktyg: Skapa tre-, fyr- och femtoniga ackord direkt i pianorullen

    Referensnoter: Visa flera MIDI-regioner samtidigt vid redigering

    Nya teman: Arc och OneDark

    AI-funktion: Experimentell MCP-server för lokal styrning via LLM

    Plugins: Förbättrat stöd för VST3, VST och LV2

    Övrigt: Förbättrad export, MIDI chase, metronom, OSC och Mackie-kontroller

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När Linux sätter gränser för vad som är en säkerhetsbugg

    När antalet AI-genererade sårbarhetsrapporter ökar vill Linuxprojektet dra en tydligare gräns mellan vanliga buggar och verkliga säkerhetshål. Linus Torvalds har nu slagit ihop ny dokumentation som förklarar när ett fel i Linuxkärnan ska behandlas som en säkerhetsbugg, hur rapporter bör skickas in och varför spekulativa AI-fynd inte får belasta säkerhetsteamet i onödan. Resultatet är en mer praktisk hotmodell för Linux – och ett försök att skilja allvarliga angreppsvägar från brus, teorier och dåligt testade rapporter.

    Linuxkärnan är ett av världens viktigaste mjukvaruprojekt. Den används i allt från mobiltelefoner och servrar till routrar, bilar, molntjänster och superdatorer. Därför är frågan om säkerhetsbuggar i Linux inte bara en teknisk detalj för utvecklare, utan något som i förlängningen påverkar stora delar av det digitala samhället.

    Nu har Linus Torvalds slagit ihop ny dokumentation i Linuxkärnan som tydligare förklarar vad som faktiskt räknas som en säkerhetsbugg, hur sådana buggar bör rapporteras och hur utvecklare ska hantera rapporter som tagits fram med hjälp av AI. Dokumentationen ingår i ändringarna för docs-7.1-fixes och bygger bland annat på arbete av Willy Tarreau, känd från HAProxy och underhåll av stabila Linuxkärnor.

    Alla buggar är inte säkerhetshål

    En central poäng i den nya dokumentationen är att inte alla fel i kärnan ska betraktas som säkerhetshål. Linuxprojektet vill i första hand att vanliga buggar ska hanteras öppet, på publika e-postlistor och i den normala utvecklingsprocessen.

    Det finns en praktisk orsak till detta. När fler utvecklare kan läsa, granska och testa en lösning ökar chansen att felet rättas på ett bra sätt. Om en bugg däremot behandlas bakom stängda dörrar av en liten grupp personer finns större risk att viktiga användningsfall missas eller att lösningen inte blir tillräckligt testad.

    Den privata säkerhetslistan är därför tänkt för särskilt allvarliga fall: buggar som är lätta att utnyttja, påverkar många användare och ger en angripare rättigheter som denne inte borde ha på ett korrekt konfigurerat produktionssystem.

    Med andra ord: ett fel blir inte automatiskt ett säkerhetshål bara för att det kan krascha något eller ser farligt ut i teorin. Det avgörande är om felet passerar en verklig säkerhetsgräns.

    Linux får en tydligare hotmodell

    En viktig del av förändringen är att Linuxkärnan nu får en mer uttalad hotmodell. En hotmodell beskriver vad systemet ska skydda mot, men också vad det inte kan eller inte lovar att skydda mot.

    Linuxkärnan ska bland annat skydda användare från varandra på samma system. En vanlig användare ska inte kunna läsa andra användares filer, komma åt deras processminne, spionera på deras processer eller kringgå skydd som styr nätverk och kommunikation.

    Kärnan ska också upprätthålla skydd baserade på så kallade capabilities, alltså särskilda behörigheter som CAP_SYS_ADMIN, CAP_NET_ADMIN och CAP_SYS_PTRACE. En användare utan rätt behörighet ska exempelvis inte kunna ändra nätverksinställningar, manipulera andra användares processer eller påverka kärnans tillstånd.

    Om en bugg gör att en vanlig användare kan få en sådan behörighet, eller göra något som normalt kräver administratörsrättigheter, kan det röra sig om en riktig säkerhetsbugg.

    AI-rapporter har blivit ett problem

    Den nya dokumentationen tar också upp ett modernt problem: AI-assisterade sårbarhetsrapporter.

    AI-verktyg kan vara användbara för att hitta misstänkta buggar i kod, särskilt i gamla eller ovanliga delar av kärnan. Men enligt dokumentationen har många rapporter som skickas till säkerhetsteamet blivit för långa, för spekulativa eller helt enkelt för dåligt verifierade.

    Problemet är inte att AI används. Problemet är när AI-genererade rapporter skickas in utan att någon människa har kontrollerat om felet verkligen går att återskapa, om det har säkerhetspåverkan eller om den föreslagna exploiten faktiskt fungerar.

    Därför säger den nya vägledningen att buggar som hittats med AI normalt ska behandlas som offentliga. Skälet är att flera personer ofta hittar samma typ av AI-upptäckta fel samtidigt. Däremot ska fungerande exploitkod inte publiceras öppet. Rapportören kan i stället säga att en reproducerbar exploit finns och lämna den privat om en ansvarig underhållare ber om det.

    Rapporter ska vara korta, tydliga och testade

    Linuxutvecklarna efterfrågar nu mer disciplinerade rapporter. En bra rapport ska vara kort, skriven i ren text och börja med det viktigaste: vilken fil eller funktion som påverkas, vilka versioner som berörs och vilken konkret påverkan felet har.

    Det räcker inte att skriva att ett fel “kan leda till privilegieeskalering” om det inte är visat. Rapportören bör i stället beskriva vad som faktiskt har testats. Till exempel: kan en vanlig användare få CAP_NET_ADMIN? Kan en process läsa minne den inte ska komma åt? Går felet att återskapa på en normal installation?

    AI-genererade reproducerare ska testas innan de skickas in. Om en AI påstår att en exploit fungerar, men rapportören inte själv har kontrollerat det, riskerar rapporten att ignoreras. Dokumentationen uppmuntrar också till att använda AI för att föreslå och testa fixar, inte bara för att producera fler felrapporter.

    Vad räknas inte som säkerhetsbugg?

    Den nya dokumentationen listar flera typer av problem som normalt inte ska ses som säkerhetshål i Linuxkärnan.

    Det gäller till exempel buggar i gamla, icke-underhållna kärnversioner. Administratörer förväntas hålla sina system uppdaterade, och en sårbarhet måste visas påverka aktivt underhållna versioner för att behandlas som en aktuell säkerhetsfråga.

    Det gäller också osäkra eller ovanliga konfigurationer. Om någon själv har ändrat sysctl-inställningar, filrättigheter eller byggt kärnan med alternativ som uttryckligen sänker säkerheten, är det inte självklart en kärnsårbarhet när något går fel.

    Utvecklingsfunktioner som LOCKDEP, KASAN och FAULT_INJECTION räknas inte heller som produktionsskydd. De är till för testning och felsökning, och kan i sig påverka stabilitet och prestanda.

    Inte heller buggar som kräver orimliga laboratorieförhållanden, modifierad hårdvara, miljarder försök eller redan mycket höga rättigheter ska automatiskt betraktas som säkerhetshål.

    Root som kraschar systemet är inte alltid en sårbarhet

    En annan viktig princip är att åtgärder som kräver full administratörsbehörighet sällan är säkerhetsbuggar i sig. Om root-användaren i den ursprungliga namnrymden kan skriva till en privilegierad enhet och orsaka en kernel oops, är det normalt inte en säkerhetsgräns som brutits. Root hade redan makten att påverka systemet.

    Det Linuxprojektet fokuserar på är i stället när en användare får mer makt än den borde ha. Säkerhetsfrågan uppstår alltså när någon passerar en gräns mellan rättigheter, inte när någon redan har rättigheterna och använder dem på ett destruktivt sätt.

    Användarnamnrymder får särskild förklaring

    Dokumentationen tar även upp CONFIG_USER_NS, alltså stöd för användarnamnrymder. Med denna funktion kan en vanlig användare skapa en isolerad miljö där användaren till synes har fulla rättigheter inom just den miljön.

    Det betyder dock inte att användaren ska kunna påverka hela systemet. En sådan namnrymd får inte ge möjlighet att ändra global systemtid, ladda kärnmoduler, montera blockenheter eller påverka den ursprungliga namnrymden på otillåtet sätt.

    Här blir hotmodellen viktig. En bugg är allvarlig om den gör att isoleringen mellan namnrymder bryts.

    Debuggning är inte alltid tänkt för vanliga användare

    Linux innehåller många kraftfulla verktyg för felsökning och prestandaanalys. Exempel är /proc/kmsg, perf, tracing och debugfs. Dessa kan ge djup insyn i systemet och därmed också bli riskabla om de exponeras fel.

    Den nya dokumentationen betonar att vissa sådana gränssnitt kräver uttryckligt administratörsbeslut. Om en administratör själv ger användare tillgång till känsliga debuggränssnitt är det inte nödvändigtvis ett säkerhetshål i kärnan. Det är en konfigurationsfråga.

    Målet är mindre brus och bättre fixar

    Bakgrunden till förändringen är tydlig: Linuxprojektet vill minska mängden felrapporter som felaktigt märks som säkerhetskritiska. Varje rapport som hamnar fel tar tid från utvecklare och säkerhetsteam. Det gör att verkligt allvarliga problem riskerar att drunkna i brus.

    Samtidigt stänger dokumentationen inte dörren för osäkra fall. Om en rapportör verkligen är osäker på om ett fel är en säkerhetsbugg uppmanas denne fortfarande att rapportera privat. Hellre en extra granskning av ett gränsfall än att en verklig sårbarhet missas.

    Men budskapet är tydligt: kalla inte varje bugg för ett säkerhetshål. Visa vilken säkerhetsgräns som bryts, testa reproduceraren, håll rapporten kort och skicka vanliga buggar till den vanliga utvecklingsprocessen.

    En mognare syn på säkerhet i en AI-tid

    Det här är mer än en intern dokumentationsändring. Det visar hur stora öppna källkodsprojekt anpassar sig till en ny verklighet där AI kan massproducera analyser, hypoteser och rapporter.

    AI kan hjälpa till att hitta riktiga fel. Men den kan också skapa stora mängder halvfärdiga påståenden som människor måste granska. För ett projekt som Linux, där underhållarnas tid är en begränsad resurs, blir kvaliteten på rapporterna avgörande.

    Den nya dokumentationen försöker därför sätta en rimlig balans. Säkerhet ska tas på allvar, men säkerhetsprocessen ska inte överbelastas av spekulationer, dåligt testade AI-fynd eller buggar som egentligen hör hemma i den öppna utvecklingsprocessen.

    I praktiken handlar det om något mycket grundläggande: ett säkerhetshål är inte bara ett fel i kod. Det är ett fel som bryter ett skydd som systemet har lovat att upprätthålla. Linuxprojektets nya dokumentation gör den gränsen tydligare.

    https://git.kernel.org/pub/scm/linux/kernel/git/torvalds/linux.git/commit/?id=36d49bba19f2c19c933d13b25dcf4eb607a030b3

    Teknisk faktaruta: Linuxkärnans nya säkerhetsdokumentation

    Ämne: Nya riktlinjer för säkerhetsbuggar i Linuxkärnan

    Infört av: Linus Torvalds via dokumentationsändringar i Linuxkärnan

    Pull request: docs-7.1-fixes

    Författare till dokumentationen: Willy Tarreau

    Syfte: Att tydliggöra vad som räknas som en säkerhetsbugg, hur rapporter ska skickas in och hur AI-assisterade buggrapporter ska bedömas.

    Viktiga nyheter:

    • Tydligare gräns mellan vanliga buggar och säkerhetsbuggar.
    • Ny hotmodell för Linuxkärnan.
    • Riktlinjer för AI-genererade och AI-assisterade rapporter.
    • Krav på testade reproducerare och verifierad påverkan.
    • Fokus på buggar som bryter verkliga säkerhetsgränser.

    Exempel på säkerhetspåverkan: En vanlig användare får behörigheter som normalt kräver administratörsrättigheter, exempelvis nätverkskontroll eller åtkomst till andra användares processer.

    Räknas normalt inte som säkerhetsbugg: Fel i gamla kärnversioner, osäkra specialkonfigurationer, utvecklingsfunktioner, teoretiska attacker utan fungerande exploit eller problem som kräver redan höga rättigheter.

    Betydelse: Dokumentationen ska minska brus i säkerhetsrapporteringen och hjälpa utvecklare att fokusera på verkligt allvarliga sårbarheter.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OpenShot 3.5 – snabbare, smartare och redo för AI

    Den populära open source-videoredigeraren OpenShot Video Editor tar ett stort kliv framåt i version 3.5. Med upp till 35 % bättre prestanda, en helt ny standardtidslinje och tidiga steg mot AI-integrering genom ComfyUI, markerar uppdateringen en tydlig riktning mot snabbare, smartare och mer framtidssäker videoredigering.

    Den fria videoredigeraren OpenShot Video Editor har nu släppts i version 3.5 – och det är en av de största uppdateringarna i programmets historia. Med fokus på prestanda, stabilitet och nya AI-möjligheter tar OpenShot ett rejält kliv framåt som verktyg för både nybörjare och avancerade användare.

    En märkbar prestandaboost

    En av de mest imponerande förbättringarna i OpenShot 3.5 är hastigheten. Enligt utvecklarna är programmet i genomsnitt cirka 35 % snabbare än tidigare versioner.

    Det här märks tydligt i praktiken:

    • Tidslinjen reagerar snabbare
    • Förhandsvisningar laddar snabbare
    • Effekter och klippbearbetning känns mer direkt

    Särskilt funktioner som chroma key (greenscreen) och färgeffekter har fått stora lyft.

    Ny standard: snabbare och smidigare tidslinje

    Den nya tidslinjen är nu standardläget i OpenShot – och det är en av de mest synliga förbättringarna.

    Den ger:

    • Mjukare zoom och scrollning
    • Smidigare drag-och-släpp
    • Bättre hantering av stora projekt
    • Stabilare förhandsvisning

    Dessutom är keyframe-panelen nu aktiverad som standard, vilket gör det enklare att skapa animationer och finjustera egenskaper över tid.

    Bättre export – mindre filer, högre kvalitet

    Att exportera video har blivit både enklare och mer effektivt:

    • Mindre filstorlekar
    • Förbättrad bildkvalitet
    • Smartare standardinställningar

    Samtidigt har stödet för GPU-acceleration förbättrats. Programmet kan nu:

    • Upptäcka hårdvarustöd mer tillförlitligt
    • Undvika problem som svarta bildrutor
    • Falla tillbaka säkert om GPU-avkodning misslyckas

    Ljudhantering som faktiskt känns modern

    Ljudredigering har länge varit en svag punkt i många enkla videoredigerare – men här har OpenShot gjort stora framsteg.

    Nytt i version 3.5:

    • Automatiska och smartare ljudövergångar
    • Bättre crossfades (övertoning mellan ljud)
    • Snabbare import och hantering av ljudfiler
    • Förbättrade vågformsvisningar

    Resultatet är ett arbetsflöde som känns betydligt mer intuitivt.

    Effekter, masker och förbättrad greenscreen

    Effektsystemet har blivit både kraftfullare och mer flexibelt:

    • Nytt standardläge för chroma key (mjukare kanter, mindre halo-effekt)
    • Utökat stöd för masker i fler effekter
    • Bättre hantering av animerade masker

    Det gör OpenShot mer användbart för allt från enklare YouTube-klipp till mer avancerad videokomposition.

    Experimentell AI – OpenShot möter ComfyUI

    Den kanske mest spännande nyheten är stödet för ComfyUI, ett verktyg för avancerade AI-flöden.

    I OpenShot 3.5 innebär det:

    • Stöd för AI-baserade arbetsflöden
    • Möjlighet till spårning och segmentering
    • Integration med moderna AI-modeller

    Detta är dock fortfarande experimentellt och riktar sig främst till avancerade användare. Men det visar tydligt vart videoredigering är på väg – mot allt mer automatisering och AI-stöd.

    Stabilare än någonsin

    Bakom kulisserna har utvecklarna lagt stort fokus på kvalitet:

    • Fler automatiska tester
    • Nya verktyg för UI-testning
    • Bättre hantering av saknade filer
    • Förbättrad autosave

    Resultatet är ett program som kraschar mindre och känns mer pålitligt i vardagen.

    Vad betyder detta för framtiden?

    OpenShot 3.5 visar tydligt tre trender inom modern mjukvara:

    1. Prestanda är avgörande – användare förväntar sig realtidsrespons
    2. AI integreras överallt – även i kreativa verktyg
    3. Open source blir mer konkurrenskraftigt – även mot kommersiella alternativ

    Utvecklingen fortsätter dessutom snabbt. Stöd för Qt6 och mobilversioner är redan på gång, vilket kan göra OpenShot ännu mer relevant framöver.

    Slutsats

    OpenShot 3.5 är inte bara en uppdatering – det är ett rejält lyft. Kombinationen av högre prestanda, bättre användarupplevelse och tidiga AI-funktioner gör att programmet tar ett stort steg mot att bli ett verkligt konkurrenskraftigt videoredigeringsverktyg.

    För dig som vill ha ett gratis, öppet och kraftfullt alternativ till kommersiella videoredigerare är det här ett perfekt tillfälle att testa OpenShot igen.

    https://www.openshot.org

    Teknisk faktaruta: OpenShot 3.5

    • Program: OpenShot Video Editor
    • Version: 3.5
    • Licens: Open source
    • Typ: Icke-linjär videoredigerare
    • Plattform: GNU/Linux, Windows, macOS
    • Ny standardtidslinje: Ja
    • Prestandalyft: cirka 35 % snabbare
    • Exportförbättringar: mindre filer och bättre kvalitet
    • GPU-stöd: förbättrad hårdvaruavkodning och rendering
    • Ljud: smartare övergångar och snabbare ljudhantering
    • Effekter: förbättrad chroma key, masker och clip processing
    • AI-stöd: experimentell integration med ComfyUI
    • Stabilitet: fler tester, bättre autosave och säkrare filhantering
    • Distribution: kan laddas ned som AppImage



    , , , , , , , , , ,

  • Firefox tar nästa steg: integrerad VPN och smart multitasking

    Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde.

    Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa Firefox-uppdateringar på länge. Med fokus på integritet, kontroll och effektivitet introduceras flera nya funktioner som kan förändra hur vi surfar – både i vardagen och på jobbet.

    Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om ett tydligt försök att göra Firefox till ett mer självständigt och kraftfullt alternativ i en tid där många webbläsare går mot mer datainsamling och AI-integration.

    Inbyggd VPN – men med en twist

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är en inbyggd VPN direkt i webbläsaren. Till skillnad från traditionella VPN-tjänster skyddar den här lösningen endast trafiken i Firefox, inte hela datorn.

    Det innebär att din IP-adress och position döljs när du surfar i Firefox, att trafiken skickas via en proxy för ökad anonymitet och att ingen separat installation behövs.

    Till en början får användare 50 GB data per månad, och funktionen lanseras först i USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

    Det är ett intressant mellanting – enklare än en full VPN, men också mer begränsad. För många vardagsanvändare kan det dock vara fullt tillräckligt.

    Split View – två sidor, ett fönster

    En annan efterlängtad funktion är Split View, som gör det möjligt att visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.

    Det här öppnar för smidigare arbetsflöden, där man kan jämföra produkter utan att växla flikar, kopiera information mellan sidor snabbare och läsa och skriva samtidigt utan att tappa fokus.

    Funktionen integreras direkt i fliksystemet och blir tillgänglig i Firefox 149.

    AI – men på dina villkor

    Mozilla introducerar också Smart Window, ett AI-verktyg som kan hjälpa till med snabba sammanfattningar av artiklar, definitioner och förklaringar samt jämförelser av produkter.

    Här finns en viktig skillnad mot många konkurrenter. Funktionen är helt valfri och måste aktiveras av användaren. Det går dessutom att styra exakt vilka delar man vill använda.

    Små funktioner som gör stor skillnad

    Utöver de stora nyheterna kommer flera mindre men genomtänkta förbättringar.

    Tab Notes gör det möjligt att lägga anteckningar direkt på flikar, den nya inställningsmenyn ger bättre överblick och sökfunktion, och designen uppdateras med modernare ikoner, menyer och teman.

    Mozilla introducerar även en ny maskot vid namn Kit, som ska ge webbläsaren en mer personlig känsla.

    En tydlig riktning: mer kontroll till användaren

    Det som binder ihop alla dessa förändringar är Mozillas tydliga filosofi att användaren ska ha kontrollen.

    I en tid där många tjänster bygger på datainsamling och automatiserade beslut går Firefox i en annan riktning, med integritet som standard, AI som ett val och funktioner som är tänkta att hjälpa utan att störa.

    Vad betyder det här i praktiken?

    Den här uppdateringen kan ses som ett försök att återta mark i webbläsarkriget. Med funktioner som VPN och Split View inbyggda direkt från start blir Firefox mer komplett utan att kräva externa tillägg.

    För användaren innebär det färre installationer, bättre arbetsflöde och starkare integritet direkt ur lådan.

    Slutsats

    Firefox 149 markerar ett tydligt skifte. Det handlar inte bara om nya funktioner, utan om en mer definierad identitet som en webbläsare för dem som vill ha frihet, kontroll och ett mer privat internet.

    Och kanske är det precis det som behövs just nu.

    Läs mer >>

    Faktaruta: Firefox 149

    Version: Firefox 149

    Nyheter: Inbyggd VPN, Split View, Tab Notes och uppdaterad design

    VPN: Skyddar endast trafiken i Firefox, inte hela systemet

    Datamängd: 50 GB per månad i utvalda länder

    Split View: Visar två webbsidor sida vid sida i samma fönster

    AI-funktioner: Smart Window är valbar och måste aktiveras av användaren

    Lansering: Från och med Firefox 149

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Oracle vill vinna tillbaka förtroendet kring MySQL – ny strategi för öppenhet och innovation

    Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar.

    När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många utvecklare oroade sig för att den fria databasen skulle tappa sin öppna själ under kommersiell styrning. Resultatet blev bland annat skapandet av MariaDB – en alternativ version som i dag används som standard i flera stora Linuxdistributioner.

    Nu signalerar Oracle en ny riktning. I ett färskt blogginlägg presenterar företaget en strategi som ska stärka relationen till utvecklare, användargrupper och open source-ekosystemet. Målet: ökad transparens, tydligare färdplaner och större delaktighet från communityn.

    En ny era för MySQL Community Edition

    Kärnan i satsningen är ett förnyat fokus på MySQL Community Edition, den GPL-licensierade versionen som vem som helst kan använda och vidareutveckla.

    Oracle lovar:

    • Tydligare och mer öppna utvecklingsplaner
    • Fler möjligheter för communityn att bidra
    • Starkare dialog med användargrupper
    • Mer synliga forum för återkoppling

    Det handlar alltså inte bara om nya funktioner – utan om hur utvecklingen organiseras och kommuniceras.

    Modernare funktioner – även AI i sikte

    Databasvärlden har förändrats kraftigt de senaste åren. Nya typer av applikationer ställer högre krav på:

    • Observability – bättre insyn i hur databasen presterar i realtid
    • Skalbarhet för molnmiljöer
    • Stöd för AI-relaterade arbetslaster

    Oracle nämner särskilt utveckling av så kallade vektorfunktioner – en teknik som används för att hantera AI-relaterad data, exempelvis vid semantisk sökning eller maskininlärningsapplikationer. Det är ett område där konkurrenter redan har rört sig snabbt.

    Tydligare samarbete med Linuxvärlden

    En annan del av strategin är att stärka samarbetet med Linuxdistributioner och open source-projekt. Oracle pekar specifikt på närmare samarbete med Canonical och Ubuntu-communityn.

    Företaget betonar också sitt fortsatta stöd för plattformar som bygger på MySQL, bland annat:

    • WordPress
    • Drupal
    • Magento
    • Joomla!

    Dessa system driver miljontals webbplatser världen över, vilket gör MySQL till en av internets mest centrala tekniker.

    Skuggan från PostgreSQL

    Samtidigt sker detta i ett konkurrensläge där PostgreSQL har vuxit kraftigt i popularitet. Många nya projekt väljer PostgreSQL som standard, tack vare dess öppna utvecklingsmodell, extensibilitet och starka communityprofil.

    I delar av MySQL-ekosystemet har det därför funnits en oro för att nuvarande styrningsmodell gör det svårare att locka nya installationer och utvecklare.

    Öppet brev kräver oberoende stiftelse

    Kort efter Oracles tillkännagivande publicerade en grupp communitymedlemmar ett öppet brev där de föreslår att MySQL bör förvaltas av en oberoende, icke-vinstdrivande stiftelse – fristående från en enskild leverantör. Syftet skulle vara att säkerställa långsiktig öppenhet och bredare delaktighet.

    Det är ännu oklart om Oracles nya strategi kan leda till strukturella förändringar i hur projektet styrs, eller om det främst handlar om förbättrad kommunikation.

    Vad betyder detta i praktiken?

    MySQL Community Edition är fortfarande licensierad under GPL, vilket innebär att källkoden är fri att använda, studera och modifiera. Samtidigt erbjuder Oracle kommersiella versioner med extra funktioner för företag.

    Frågan som nu ställs är om Oracles initiativ kan:

    • Återvinna förtroendet hos delar av open source-communityn
    • Bromsa PostgreSQLs dominans i nya projekt
    • Skapa ett mer dynamiskt och öppet utvecklingsklimat

    Om satsningen blir mer än ord – och faktiskt leder till en mer transparent och inkluderande utvecklingsprocess – kan MySQL mycket väl stå inför en ny expansionsfas.

    Efter över 25 år i databasscenens centrum är det tydligt att kampen om framtidens relationsdatabaser långt ifrån är avgjord.

    https://blogs.oracle.com/mysql/new-era-of-mysql-community-engagement

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Kan artificiell intelligens få en plats i Linux-kärnan?

    Kan Linux-kärnan bli smartare med hjälp av artificiell intelligens?
    En ny diskussion bland Linux-utvecklare väcker frågan om maskininlärning kan användas för att optimera hur operativsystemets innersta delar fungerar. Förslaget är försiktigt, kontroversiellt – och helt utanför kärnan själv.

    Tänk dig att Linux-kärnan – själva hjärtat i operativsystemet – kunde lära sig av sitt eget beteende och fatta smartare beslut i realtid. Det är precis den sortens framtid som nu diskuteras bland Linux-utvecklare.

    På Linux kernel mailing list (LKML), den centrala mötesplatsen för kärnutveckling, har en ny idé väckt uppmärksamhet: att låta maskininlärning hjälpa vissa delar av kärnan att fungera bättre. Förslaget kommer från Viacheslav Dubeyko, ingenjör på IBM, och handlar om att skapa en generell infrastruktur där kärnans olika delsystem kan samarbeta med maskininlärningsmodeller – utan att dessa modeller körs i själva kärnan.

    Maskininlärning – men utanför kärnan

    En viktig poäng i förslaget är att all maskininlärning ska ske helt i användarutrymmet (user space), inte inne i kärnan. Det är ett medvetet och strategiskt val. Linux-kärnan är extremt känslig för instabilitet, fördröjningar och säkerhetsproblem. Att köra stora och komplexa ML-ramverk där vore både riskabelt och svårt att acceptera för kärnans utvecklare.

    I stället föreslås ett slags kommunikationslager. Kärnan kan skicka mätdata och statusinformation till en användarprocess som kör en maskininlärningsmodell. Modellen analyserar informationen och skickar tillbaka rekommendationer eller förslag, som kärnan kan välja att använda – eller ignorera.

    Vad skulle ML kunna bidra med?

    Diskussionen handlar inte om självlärande operativsystem i science-fiction-stil, utan om ganska konkreta problem. Exempel som nämns är:

    • schemaläggning av processer
    • minneshantering
    • optimering av I/O-prestanda
    • att förutse belastningstoppar eller flaskhalsar

    I dag bygger dessa delar ofta på statiska algoritmer och handskrivna heuristiker. Tanken är att maskininlärning i vissa fall skulle kunna anpassa sig bättre till verkliga användningsmönster och föränderliga arbetslaster.

    Skepsis och försiktighet

    Som väntat har förslaget mötts av både nyfikenhet och skepticism. Linux-kärnans utvecklare är kända för sin försiktiga hållning, och flera frågor är fortfarande obesvarade:

    • Hur säkerställer man att ML-baserade rekommendationer inte försämrar stabiliteten?
    • Vad händer om modellen ger felaktiga råd?
    • Är den potentiella vinsten värd den ökade komplexiteten?
    • Hur testar man system som inte alltid beter sig deterministiskt?

    Det är därför arbetet fortfarande är tydligt experimentellt. De föreslagna patcharna har inte accepterats i huvudgrenen av Linux-kärnan, och ingen talar ännu om detta som något som är på väg in i vanliga Linux-system.

    Ett försiktigt steg mot framtiden

    Oavsett om ML-assisterade kärndelsystem blir framtid eller bara ett intressant experiment, visar diskussionen att även ett av världens mest konservativa och stabilitetsfokuserade mjukvaruprojekt utforskar nya idéer.

    Om maskininlärning någon gång blir en naturlig del av Linux-kärnans beslutsfattande återstår att se. Men just nu är frågan inte längre om den diskuteras – utan hur långt den kan tillåtas gå.

    FAKTARUTA / Linux-kärnan & maskininlärning
    • Idé: Låta kernel-delsystem få “råd” från ML-modeller.
    • Upplägg: ML körs helt i user space – inte i kärnan.
    • Förslag: En generell infrastruktur som kopplar kärnan till användarprocesser som kör modeller.
    • Status: Explorativt – patcharna är inte mergade i mainline.
    • Frågetecken: Säkerhet, determinism, testbarhet och faktisk nytta.
    $ Det återstår att se om ML-stöd i kärnans ekosystem blir mer än experiment.
    , , , , , , ,

  • Seafile 13.0 – när filhantering blir smartare

    I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på riktigt.

    I takt med att våra digitala filer växer i antal och komplexitet står många inför samma utmaning: hur gör man sina dokument, bilder och projekt lätta att hitta, förstå och använda? Traditionella filsystem är byggda kring mappar och namn — men de fångar sällan filernas verkliga innehåll eller sammanhang.

    Här kommer Seafile 13.0, en uppdaterad version av den populära open-source-plattformen för filsynkronisering, och den gör precis det: den förvandlar statisk lagring till intelligent informationshantering.

    Filer som mer än bara filer

    Tidigare handlade Seafile främst om att hålla filer synkade mellan datorer och användare — pålitligt och effektivt. Version 13.0 tar ett stort steg bort från ren lagring och lägger istället fokus på struktur och förståelse.

    Kärnan i den nya versionen är ett system där varje fil kan få egna egenskaper, eller metadata: till exempel projektstatus, ansvarig person, kategori eller egna anpassade fält. Tänk dig att varje dokument i ditt system vet vad det handlar om — inte bara vad det heter.

    Detta öppnar upp för helt nya sätt att söka, sortera och filtrera filer. Plötsligt blir dina filbibliotek mer som en databas än ett gammaldags filsystem.

    Taggar som speglar verkligheten

    Seafile 13.0 introducerar även hierarkiska taggar. Till skillnad från vanliga taggar — som är enkla etiketter utan struktur — går det nu att bygga taggar som hänger ihop i nivåer.

    Exempel:

    Projekt
├─ Kundarbete
│   ├─ Kund A
│   └─ Kund B
└─ Interna dokument

    Det gör det enklare att organisera stora mängder data och hitta rätt i kaoset av filer.

    Flera vyer – välja det som passar dig

    Nu är Seafile inte längre bara en lista med filer. Du kan se dina data i flera olika format:

    • Tabellvy – klassiskt och överskådligt
    • Galleri – perfekt för bilder och media
    • Kortvy – med viktig metadata direkt synlig
    • Statistikvy – summerar hur ditt material ser ut
    • Kanban och kartvyer – för struktur och överblick

    En ny dedikerad thumbnail-server gör att miniaturer och videoförhandsvisningar visas snabbt, ibland till och med direkt i sidopanelen.

    Sök smartare – inte bara snabbare

    Att bara kunna söka på filnamn räcker ofta inte. Med den nya fulltextsökningen i Seafile 13.0 kan du söka inne i dokumenten, oavsett om det är text, PDF eller annat innehåll. För stora arkiv och dokumentationssamlingar är detta ett rejält lyft.

    AI med ett praktiskt fokus

    AI i Seafile handlar inte om att chatta — det handlar om att automatisera tråkigt arbete:

    • Läsa text från bilder (OCR)
    • Skapa korta sammanfattningar
    • Ge automatiska taggförslag
    • Extrahera metadata som GPS, tid och kamerainställningar
    • Identifiera ansikten i foton

    Resultatet? Mindre manuellt arbete, bättre struktur och smartare sökningar.

    Dokumentredigering i ett nytt ljus

    Med SeaDoc 2.0, Seafiles inbyggda dokumenteditor, blir textdokument betydligt mer flexibla. Tänk blockbaserad redigering där du kan flytta text, bilder, tabeller och kodblock som byggklossar. Dessutom finns AI-support direkt i editorn för att hjälpa dig skriva, förbättra eller översätta text — utan att tappa fokus.

    Samarbete som känns i realtid

    Ett nytt notifikationssystem gör att ändringar dyker upp direkt i användargränssnittet — inga manuella uppdateringar krävs. När någon laddar upp eller ändrar en fil ser alla andra det omedelbart. Det ger en mer levande och flytande arbetsupplevelse.

    Slutord: Framtidens filhantering – redan här

    Seafile 13.0 tar ett kraftfullt kliv från traditionell filsynk till intelligent informationsplattform. Med metadata, smarta taggar, verklig fulltextsökning och AI-funktioner handlar det inte bara om att lagra filer längre — det handlar om att förstå dem.

    För alla som vill ha kontroll över sina data, jobba effektivare och hitta information snabbare är detta en milstolpe i hur filsystem kan fungera i praktiken.

    https://www.seafile.com/en/home

    Teknisk faktaruta – Seafile 13.0
    Typ
    Självhostad filsynk + samarbetsplattform (open source)
    Vad den gör
    Synkar och delar filer mellan enheter/användare. I 13.0 utökas plattformen med metadata, fler vyer, fulltextsökning, dokumentredigering (SeaDoc) och AI-assisterade arbetsflöden.
    Hur den fungerar
    Klient–server. Synk sker block-/versionsbaserat: bara förändringar behöver skickas. Version 13.0 lägger till separata tjänster som metadata-server, notifieringar i realtid, thumbnail-server och sökindex.
    Huvudkomponenter i 13.0
    Metadata Server • SeaSearch (fulltext) • Notification Server (realtid) • Thumbnail Server • SeaDoc 2.0 (blockeditor) • Wikis (hierarki + SeaDoc)
    Programmeringsspråk
    C (prestandakritiska delar) • Python (server/backend-tjänster) • JavaScript/TypeScript (webb-UI/editor) • SQL (dataskikt)
    Databaser
    Vanligt: MySQL/MariaDB. Sökning/index beror på SeaSearch-installation och edition/konfiguration.
    Klienter
    Webbgränssnitt • Desktop (Linux/Windows/macOS) • Mobil (Android/iOS)
    Nyheter 13.0 (kort)
    Strukturerad metadata + hierarkiska taggar • Fler vyer (Card/Statistics m.fl.) • Fulltextsökning i dokument • Video/bild/PDF-thumbnails och video-uppspelning i sidopanel • AI för OCR, sammanfattning, taggförslag, ansikten • Realtidsuppdateringar i UI • SeaDoc 2.0 + Wikis
    Drift
    Vanligast Linux-server. Kan köras på fysisk server, VM eller container (t.ex. Docker).
    Tips: Klistra in i ett “Anpassad HTML”-block i WordPress. Om ditt tema redan har mörk bakgrund kan du ta bort bakgrundsfärgen i CSS.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren


    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum.

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en så kallad ”AI kill switch” – en funktion som låter användaren helt och hållet stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Funktionen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och markerar ett tydligt ställningstagande för användarkontroll i en tid då artificiell intelligens byggs in i allt fler digitala produkter.

    Bakgrunden: Firefox som ”AI-webbläsare”

    Diskussionen tog fart tidigare i veckan när Mozillas nytillträdde VD Anthony Enzor-DeMeo presenterade sin vision om att Firefox ska utvecklas till en ”modern AI browser”. Uttalandet väckte snabbt oro, särskilt bland långvariga Firefox-användare, Linux-communityn och integritetsmedvetna användare som valt Firefox just för dess fokus på öppen källkod och användarens självbestämmande.

    Mozilla var dock snabba med att förtydliga vad detta innebär – och kanske ännu viktigare: vad det inte innebär.

    En riktig avstängning – inte bara en inställning

    Firefox-utvecklaren Jake Archibald förklarade på Mastodon att Mozilla arbetar på en intern funktion som de kallar för en AI kill switch. Namnet är internt och kommer sannolikt att ersättas av något mer rumsrent, men ambitionen är glasklar.

    När funktionen är aktiverad ska alla AI-funktioner försvinna helt, aldrig visas i gränssnittet och inte aktiveras i framtiden.

    Detta är mer än bara att slå av en enskild funktion. Kill switch-läget ska fungera som ett globalt nej till AI i Firefox, oavsett om det handlar om sidofunktioner, knappar, assistenter eller framtida tillägg som Mozilla själva utvecklar.

    Alla AI-funktioner blir frivilliga

    Mozilla betonar också att alla AI-funktioner kommer att vara opt-in, alltså frivilliga från början. Inget ska aktiveras automatiskt.

    Samtidigt erkänner Mozilla att begreppet opt-in kan tolkas olika. Är en ny knapp i verktygsfältet opt-in, eller krävs ett aktivt val i inställningarna?

    Det är just här AI-avstängningsknappen kommer in. Den ska vara entydig och kompromisslös: är den på, finns ingen AI över huvud taget.

    VD:n: ”Firefox måste fungera för alla”

    Kort efter publiceringen bekräftade Mozilla officiellt planerna. På Reddit skrev Anthony Enzor-DeMeo att Firefox måste fungera för nästan alla på planeten – utvecklare, Linux-användare, studenter, föräldrar och personer som aldrig ändrar en standardinställning.

    Han slog samtidigt fast Mozillas kärnvärden och betonade att Firefox alltid kommer att vara byggd kring användarkontroll. Det inkluderar AI, och en riktig avstängningsfunktion kommer under första kvartalet 2026.

    Vad betyder detta i praktiken?

    För användaren innebär detta att Firefox försöker gå en balanserad väg. AI-funktioner ska finnas för dem som vill ha dem, men det ska också finnas en total avstängning för dem som inte vill. Ingen funktion ska tvingas på användaren, och valfrihet ska vara tydlig och konsekvent.

    I en tid då många webbläsare integrerar AI utan tydliga avstängningsmöjligheter sticker Mozilla ut genom att erbjuda ett ”allt eller inget”-val.

    Slutsats

    Firefox har i över 20 år varit ett alternativ för användare som värdesätter kontroll, transparens och öppenhet. Med den kommande AI-avstängningsknappen signalerar Mozilla att även framtidens Firefox ska kunna användas utan AI – om man så önskar.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linus möter Linus

    När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.

    ”Fake Linus” möter originalet

    Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra.
    Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv.
    Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.

    En arbetsmaskin, inte en trofé-PC

    Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell.
    Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg.
    Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.

    ECC-minne: tillförlitlighet före allt

    När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet.
    Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka.
    Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel.
    Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne.
    Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.

    ”Internet är min backup”

    Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det.
    Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.

    Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar

    Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt.
    På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning.
    En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.

    Djur, familj och varför fiskar är ”pests”

    När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band.
    Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen.
    Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.

    Linux, Git och miljardbolagen ovanpå

    När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över?
    Svaret kommer utan tvekan: Linux.
    Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”.
    Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat.
    Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.

    Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad

    En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande.
    Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok.
    Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt.
    Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.

    ”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare

    En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör?
    Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka.
    I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.

    AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch

    Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution?
    Torvalds svar: både och.
    Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful.
    När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla.
    Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet.
    Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.

    För många Linuxdistro? Både problem och styrka

    Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner?
    För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux.
    Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang.
    Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.

    En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator

    När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det.
    Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån.
    Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.

    Linux kärnan betydelse

    Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.

    I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.

    Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.

    Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.

    I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.

    Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.

    Länk till det inbäddade Youtube klippet : https://www.youtube.com/watch?v=mfv0V1SxbNA

    Fakta: Linus Tech Tips & Linus Torvalds

    Linus Tech Tips (Linus Sebastian)

    • Kanadensisk teknikprofil och grundare av Linus Tech Tips.
    • Känd för detaljerade PC-byggen, tester och teknikreportage på YouTube.
    • Driver företaget Linus Media Group med flera olika teknikkanaler.
    • Fokuserar på konsumentnära teknik: datorer, hårdvara, nätverk och prylar.

    Linus Torvalds

    • Finsk-amerikansk mjukvaruutvecklare.
    • Skapare och huvudarkitekt bakom Linux-kärnan.
    • Initierade även versionshanteringssystemet Git.
    • Arbetar fortfarande med att leda utvecklingen av Linux-kärnan.
    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Windows 10 får förlängt säkerhetsstöd – så fungerar ESU-programmet i Sverige

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

    Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.

    Linux.se Svara

    Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.

    Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.

    Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Gratis verktyg för att skapa QR koder

    I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.

    I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.

    Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.

    En tjänst skapad för självständiga användare

    Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.

    Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.

    Skapa QR-koder för flera ändamål

    På qr.televinken.org kan du enkelt skapa QR-koder för:

    • Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
    • SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
    • E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
    • Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.

    Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.

    Frihet i fokus

    Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet.
    Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste:
    en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.

    Ett gott exempel på digital slöjd

    qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent.
    Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.

    En ny tid för digitalt skapande

    Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.”
    Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.

    Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats.
    Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.

    Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin.
    Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.

    Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.

    https://qr.televinken.org

    Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org

    Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.

    1. En LAMP-miljö
    Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.

    2. Installera grunderna
    Installera Apache, PHP och MySQL med:
    sudo apt install apache2 php mysql-server
    Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.

    3. Skaffa ett ChatGPT-konto
    Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.

    4. Konfigurera din miljö
    När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.

    5. Dela filer mellan Linux och Windows
    Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
    sudo apt install samba
    Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.

    6. Testa din första sida
    Skapa filen /var/www/html/index.php med:
    <?php echo "Hej världen!"; ?>
    Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!

    7. Be ChatGPT om hjälp
    Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.

    Slutsats:
    Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.

    Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.

    På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.

    Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.

    Ny president för FSF

    Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.

    I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:

    ”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”

    Röster från rörelsen

    Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:

    • Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
    • Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
    • Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.

    Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.

    LibrePhone – en fri mobilplattform

    Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.

    Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.

    Kooyman uttryckte förhoppningen så här:

    ”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”

    Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.

    Global gemenskap och framtidsfrågor

    Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.

    Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.

    FSF:s programansvariga Miriam Bastian sammanfattade känslan:

    ”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”

    Om Free Software Foundation

    FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.

    Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.

    , , , , , , , , ,

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.

    Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.

    Från Pi 400 till Pi 500+

    Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.

    Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.

    Mekaniskt tangentbord med stil

    Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.

    Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.

    För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.

    Inbyggd SSD och M.2-expansion

    En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.

    Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.

    Mer minne än någonsin

    För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.

    Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:

    • Byggservrar
    • Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
    • Lokala AI-modeller
    • Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar

    En modern hyllning till klassikerna

    Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.

    Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.

    Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+

    EgenskapSpecifikation
    ProcessorRaspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
    RAM16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
    Lagring256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
    ExpansionIntern M.2 2280-plats (PCIe)
    TangentbordMekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
    BelysningIndividuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
    KeycapsAnpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
    Styrning tangentbordRP2040 med QMK
    UppstartsmöjligheterSSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
    DesignSilvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer

    Toms Hardware åsikt om pi 500+

    Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.

    Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.

    Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.

    NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.

    Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.

    Läs hela artikel på : https://www.tomshardware.com/raspberry-pi/raspberry-pi-500-plus-review

    Raspberry Pi 500+ – Sammanfattning

    Fördelar

    • 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD – mycket bättre än microSD-lagring.
    • Mekaniskt tangentbord med Gateron Blue-switchar – klickigt och skönt att skriva på.
    • RGB-belysning på tangenterna – med flera effekter och egen kodning via Python.
    • Passiv kylning med stor aluminiumkylfläns – håller sig sval även vid överklockning.
    • Bättre strömförbrukning tack vare nytt chip (D0-stepping).
    • Kan fungera som enkel hemmadator, tunn klient eller skol-PC.

    Nackdelar

    • Dyrare än tidigare modeller – cirka 2750 kr gör att den lämnar budgetsegmentet.
    • Desktop Kit kostar runt 3025 kr, vilket närmar sig priset för enklare bärbara datorer.
    • Boot från NVMe långsammare än från microSD.
    • Inget CSI/DSI-gränssnitt – alltså ingen kameraanslutning, bara USB.
    • Begränsat HAT-stöd på GPIO med Pi 5-serien.
    • Lite tråkig design (helt vit), saknar “raspberry & white”-estetiken från Pi 400.

    Priset är omräknat från dollarpriset och inkluderar svensk moms på 25 %.

    Jämförelse mellan Raspberry Pi 400, 500 och 500+

    Jämförelse: Raspberry Pi 400 vs 500 vs 500+
    Modell Processor RAM Lagring Tangentbord Expansion Belysning Släppår
    Raspberry Pi 400 Pi 4 SoC 4 GB microSD Membrantangentbord Ingen Nej 2020
    Raspberry Pi 500 Pi 5 SoC 8 GB microSD Membrantangentbord Förberedd M.2 (ej aktiverad) Nej 2024
    Raspberry Pi 500+ Pi 5 SoC 16 GB 256 GB M.2 SSD
    (RPi OS)    		 Mekaniskt (Gateron Blue) Full M.2 2280
    (PCIe)    		 Ja, RGB 2025
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.

    AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.

    Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.

    Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.

    Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.

    I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?

    Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.

    https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup

    QIC-80 – Fakta

    QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.

    Specifikationer

    • Kapacitet: ca 60–120 MB
    • Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
    • Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
    • Överföring: ~250 kbit/s
    • Åtkomst: Sekventiell
    • Felhantering: ECC/CRC-block

    Så fungerade det

    • Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
    • Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
    • Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
    • Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.

    Fördelar & Begränsningar

    • Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
    • Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
    • Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.

    Återläsning idag

    • Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (ftape).
    • Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
    • Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.

    QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    • n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    • 1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$
    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • COSMIC 1.0.12 Desktop Brings Improvements to Files, Terminal, and More
    Discover the latest enhancements in COSMIC 1.0.12 for Desktop, featuring improved file management, terminal updates, and more for an optimized user experience. The post COSMIC 1.0.12 Desktop Brings Improvements to Files, Terminal, and More appeared first on Linux Today.
  • KDE’s New CSS-Based Style Engine Union Is Coming to KDE Plasma 6.7
    Get ready for KDE Plasma 6.7! Learn about the innovative CSS-based style engine, Union, and how it will transform your desktop experience with new design options. The post KDE’s New CSS-Based Style Engine Union Is Coming to KDE Plasma 6.7 appeared first on Linux Today.
  • PHP Officially Retires Its Legacy License
    PHP officially retires its legacy license, marking a significant shift in its development. Discover what this means for developers and the future of PHP. The post PHP Officially Retires Its Legacy License appeared first on Linux Today.
  • Latest Steam Client Update Adds Support for Valve’s New Steam Controller
    Explore the new Steam Client update featuring support for Valve's Steam Controller, designed to elevate your gaming performance and control. The post Latest Steam Client Update Adds Support for Valve’s New Steam Controller appeared first on Linux Today.
  • Raspberry Pi Imager Now Supports Raspberry Pi Connect for Organizations
    Discover how Raspberry Pi Imager now enhances organizational efficiency with support for Raspberry Pi Connect. Streamline your projects today! The post Raspberry Pi Imager Now Supports Raspberry Pi Connect for Organizations appeared first on Linux Today.
  • Fix “Copy Fail” Before your Linux System Gets Sick
    Don't let "Copy Fail" errors compromise your Linux system. Learn how to fix these issues quickly and maintain optimal performance with our expert tips. The post Fix “Copy Fail” Before your Linux System Gets Sick appeared first on Linux Today.
  • BlueZ-powered Auracast Broadcasting on Genio 700
    Explore BlueZ-powered Auracast Broadcasting on the Genio 700. Experience cutting-edge audio technology that transforms how you listen and connect. The post BlueZ-powered Auracast Broadcasting on Genio 700 appeared first on Linux Today.
  • Minisforum MS-R1 ARM Mini Workstation running Linux: Ubuntu 26.04 LTS
    Experience seamless performance with the Minisforum MS-R1 ARM Mini Workstation running Linux: Ubuntu 26.04 LT. Ideal for professionals and tech enthusiasts alike. The post Minisforum MS-R1 ARM Mini Workstation running Linux: Ubuntu 26.04 LTS appeared first on Linux Today.
  • Manjaro 26.1 Preview Brings GNOME 50, Plasma 6.6, and Xfce 4.20
    Explore Manjaro 26.1 Preview with exciting updates like GNOME 50, Plasma 6.6, and Xfce 4.20. Upgrade your Linux experience with these powerful enhancements. The post Manjaro 26.1 Preview Brings GNOME 50, Plasma 6.6, and Xfce 4.20 appeared first on Linux Today.
  • Amazon’s New Open-Source Rex Project Controls What Scripts Can Do
    Explore Amazon's new Rex Project, an open-source initiative that controls script functionalities, ensuring safer and more efficient coding practices. The post Amazon’s New Open-Source Rex Project Controls What Scripts Can Do appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

9to5linux.com

RSS-fel: Retrieved unsupported status code "403"
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
  • Xubuntu 26.04 LTS: Best New Features
    Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years… […]
  • Fedora 44: Best New Features
    We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it… […]
  • Ubuntu 26.04 LTS: Best New Features
    Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving… […]
  • OpenShot 3.5 Brings Faster, Smoother Video Editing
    OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance… […]
  • EndeavourOS Titan: Feature Highlights
    We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools…. […]
  • GNOME 50 Tokyo: Best New Features and Improvements
    Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop… […]
  • Linux Kernel 6.18: Key Feature Highlights
    We round up the key feature sets of Linux Kernel 6.18. Linus Torvalds released Linux Kernel 6.18 on November 30, 2025. This is the last mainline kernel of the year and is expected to become the 2025 Long Term Support (LTS) kernel. It brings many new features and hardware updates while staying focused on stability… […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende kring Huddinge Centrum
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid S:t Eriksplan för halva med priset med RUT avdraget
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]

Etikett: AI

  • IBM och Red Hat satsar 5 miljarder dollar på säkerhet i öppen källkod

    IBM och Red Hat lanserar Project Lightwell, en satsning på 5 miljarder dollar för att stärka säkerheten i öppen källkod. Genom att kombinera AI-assisterad kodanalys med tusentals ingenjörer vill företagen skapa ett betrott säkerhetslager för företag som är beroende av Linux, Kubernetes, Java, AI-ramverk och andra centrala open source-komponenter. IBM och Red Hat lanserar Project…

  • WordPress 7.0: När publiceringsverktyget tar första steget in i AI-eran

    WordPress 7.0: När publiceringsverktyget tar första steget in i AI-eran WordPress 7.0 markerar ett tydligt skifte för världens mest använda publiceringsplattform. Med nya AI-funktioner, en modernare administrationspanel och bättre verktyg för design, navigation och responsiv layout blir uppdateringen mer än en vanlig versionshöjning. WordPress tar nu ett steg mot en framtid där webbplatser kan byggas…

  • Ardour 9.5: fri ljudstudio får smartare MIDI och bättre pianorulle

    Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta…

  • När Linux sätter gränser för vad som är en säkerhetsbugg

    När antalet AI-genererade sårbarhetsrapporter ökar vill Linuxprojektet dra en tydligare gräns mellan vanliga buggar och verkliga säkerhetshål. Linus Torvalds har nu slagit ihop ny dokumentation som förklarar när ett fel i Linuxkärnan ska behandlas som en säkerhetsbugg, hur rapporter bör skickas in och varför spekulativa AI-fynd inte får belasta säkerhetsteamet i onödan. Resultatet är en…

  • OpenShot 3.5 – snabbare, smartare och redo för AI

    Den populära open source-videoredigeraren OpenShot Video Editor tar ett stort kliv framåt i version 3.5. Med upp till 35 % bättre prestanda, en helt ny standardtidslinje och tidiga steg mot AI-integrering genom ComfyUI, markerar uppdateringen en tydlig riktning mot snabbare, smartare och mer framtidssäker videoredigering. Den fria videoredigeraren OpenShot Video Editor har nu släppts i…

  • Firefox tar nästa steg: integrerad VPN och smart multitasking

    Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde. Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa…

  • Oracle vill vinna tillbaka förtroendet kring MySQL – ny strategi för öppenhet och innovation

    Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar. När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många…

  • Kan artificiell intelligens få en plats i Linux-kärnan?

    Kan Linux-kärnan bli smartare med hjälp av artificiell intelligens?En ny diskussion bland Linux-utvecklare väcker frågan om maskininlärning kan användas för att optimera hur operativsystemets innersta delar fungerar. Förslaget är försiktigt, kontroversiellt – och helt utanför kärnan själv. Tänk dig att Linux-kärnan – själva hjärtat i operativsystemet – kunde lära sig av sitt eget beteende och…

  • Seafile 13.0 – när filhantering blir smartare

    I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på…

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum. Mozilla har bekräftat…

  • Linus möter Linus

    När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…

  • Gratis verktyg för att skapa QR koder

    I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…