Den populära open source-videoredigeraren OpenShot Video Editor tar ett stort kliv framåt i version 3.5. Med upp till 35 % bättre prestanda, en helt ny standardtidslinje och tidiga steg mot AI-integrering genom ComfyUI, markerar uppdateringen en tydlig riktning mot snabbare, smartare och mer framtidssäker videoredigering.
Den fria videoredigeraren OpenShot Video Editor har nu släppts i version 3.5 – och det är en av de största uppdateringarna i programmets historia. Med fokus på prestanda, stabilitet och nya AI-möjligheter tar OpenShot ett rejält kliv framåt som verktyg för både nybörjare och avancerade användare.
En märkbar prestandaboost
En av de mest imponerande förbättringarna i OpenShot 3.5 är hastigheten. Enligt utvecklarna är programmet i genomsnitt cirka 35 % snabbare än tidigare versioner.
Det här märks tydligt i praktiken:
Tidslinjen reagerar snabbare
Förhandsvisningar laddar snabbare
Effekter och klippbearbetning känns mer direkt
Särskilt funktioner som chroma key (greenscreen) och färgeffekter har fått stora lyft.
Ny standard: snabbare och smidigare tidslinje
Den nya tidslinjen är nu standardläget i OpenShot – och det är en av de mest synliga förbättringarna.
Den ger:
Mjukare zoom och scrollning
Smidigare drag-och-släpp
Bättre hantering av stora projekt
Stabilare förhandsvisning
Dessutom är keyframe-panelen nu aktiverad som standard, vilket gör det enklare att skapa animationer och finjustera egenskaper över tid.
Bättre export – mindre filer, högre kvalitet
Att exportera video har blivit både enklare och mer effektivt:
Mindre filstorlekar
Förbättrad bildkvalitet
Smartare standardinställningar
Samtidigt har stödet för GPU-acceleration förbättrats. Programmet kan nu:
Upptäcka hårdvarustöd mer tillförlitligt
Undvika problem som svarta bildrutor
Falla tillbaka säkert om GPU-avkodning misslyckas
Ljudhantering som faktiskt känns modern
Ljudredigering har länge varit en svag punkt i många enkla videoredigerare – men här har OpenShot gjort stora framsteg.
Nytt i version 3.5:
Automatiska och smartare ljudövergångar
Bättre crossfades (övertoning mellan ljud)
Snabbare import och hantering av ljudfiler
Förbättrade vågformsvisningar
Resultatet är ett arbetsflöde som känns betydligt mer intuitivt.
Effekter, masker och förbättrad greenscreen
Effektsystemet har blivit både kraftfullare och mer flexibelt:
Nytt standardläge för chroma key (mjukare kanter, mindre halo-effekt)
Utökat stöd för masker i fler effekter
Bättre hantering av animerade masker
Det gör OpenShot mer användbart för allt från enklare YouTube-klipp till mer avancerad videokomposition.
Experimentell AI – OpenShot möter ComfyUI
Den kanske mest spännande nyheten är stödet för ComfyUI, ett verktyg för avancerade AI-flöden.
I OpenShot 3.5 innebär det:
Stöd för AI-baserade arbetsflöden
Möjlighet till spårning och segmentering
Integration med moderna AI-modeller
Detta är dock fortfarande experimentellt och riktar sig främst till avancerade användare. Men det visar tydligt vart videoredigering är på väg – mot allt mer automatisering och AI-stöd.
Stabilare än någonsin
Bakom kulisserna har utvecklarna lagt stort fokus på kvalitet:
Fler automatiska tester
Nya verktyg för UI-testning
Bättre hantering av saknade filer
Förbättrad autosave
Resultatet är ett program som kraschar mindre och känns mer pålitligt i vardagen.
Vad betyder detta för framtiden?
OpenShot 3.5 visar tydligt tre trender inom modern mjukvara:
Prestanda är avgörande – användare förväntar sig realtidsrespons
AI integreras överallt – även i kreativa verktyg
Open source blir mer konkurrenskraftigt – även mot kommersiella alternativ
Utvecklingen fortsätter dessutom snabbt. Stöd för Qt6 och mobilversioner är redan på gång, vilket kan göra OpenShot ännu mer relevant framöver.
Slutsats
OpenShot 3.5 är inte bara en uppdatering – det är ett rejält lyft. Kombinationen av högre prestanda, bättre användarupplevelse och tidiga AI-funktioner gör att programmet tar ett stort steg mot att bli ett verkligt konkurrenskraftigt videoredigeringsverktyg.
För dig som vill ha ett gratis, öppet och kraftfullt alternativ till kommersiella videoredigerare är det här ett perfekt tillfälle att testa OpenShot igen.
Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde.
Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa Firefox-uppdateringar på länge. Med fokus på integritet, kontroll och effektivitet introduceras flera nya funktioner som kan förändra hur vi surfar – både i vardagen och på jobbet.
Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om ett tydligt försök att göra Firefox till ett mer självständigt och kraftfullt alternativ i en tid där många webbläsare går mot mer datainsamling och AI-integration.
Inbyggd VPN – men med en twist
En av de mest uppmärksammade nyheterna är en inbyggd VPN direkt i webbläsaren. Till skillnad från traditionella VPN-tjänster skyddar den här lösningen endast trafiken i Firefox, inte hela datorn.
Det innebär att din IP-adress och position döljs när du surfar i Firefox, att trafiken skickas via en proxy för ökad anonymitet och att ingen separat installation behövs.
Till en början får användare 50 GB data per månad, och funktionen lanseras först i USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
Det är ett intressant mellanting – enklare än en full VPN, men också mer begränsad. För många vardagsanvändare kan det dock vara fullt tillräckligt.
Split View – två sidor, ett fönster
En annan efterlängtad funktion är Split View, som gör det möjligt att visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.
Det här öppnar för smidigare arbetsflöden, där man kan jämföra produkter utan att växla flikar, kopiera information mellan sidor snabbare och läsa och skriva samtidigt utan att tappa fokus.
Funktionen integreras direkt i fliksystemet och blir tillgänglig i Firefox 149.
AI – men på dina villkor
Mozilla introducerar också Smart Window, ett AI-verktyg som kan hjälpa till med snabba sammanfattningar av artiklar, definitioner och förklaringar samt jämförelser av produkter.
Här finns en viktig skillnad mot många konkurrenter. Funktionen är helt valfri och måste aktiveras av användaren. Det går dessutom att styra exakt vilka delar man vill använda.
Små funktioner som gör stor skillnad
Utöver de stora nyheterna kommer flera mindre men genomtänkta förbättringar.
Tab Notes gör det möjligt att lägga anteckningar direkt på flikar, den nya inställningsmenyn ger bättre överblick och sökfunktion, och designen uppdateras med modernare ikoner, menyer och teman.
Mozilla introducerar även en ny maskot vid namn Kit, som ska ge webbläsaren en mer personlig känsla.
En tydlig riktning: mer kontroll till användaren
Det som binder ihop alla dessa förändringar är Mozillas tydliga filosofi att användaren ska ha kontrollen.
I en tid där många tjänster bygger på datainsamling och automatiserade beslut går Firefox i en annan riktning, med integritet som standard, AI som ett val och funktioner som är tänkta att hjälpa utan att störa.
Vad betyder det här i praktiken?
Den här uppdateringen kan ses som ett försök att återta mark i webbläsarkriget. Med funktioner som VPN och Split View inbyggda direkt från start blir Firefox mer komplett utan att kräva externa tillägg.
För användaren innebär det färre installationer, bättre arbetsflöde och starkare integritet direkt ur lådan.
Slutsats
Firefox 149 markerar ett tydligt skifte. Det handlar inte bara om nya funktioner, utan om en mer definierad identitet som en webbläsare för dem som vill ha frihet, kontroll och ett mer privat internet.
Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar.
När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många utvecklare oroade sig för att den fria databasen skulle tappa sin öppna själ under kommersiell styrning. Resultatet blev bland annat skapandet av MariaDB – en alternativ version som i dag används som standard i flera stora Linuxdistributioner.
Nu signalerar Oracle en ny riktning. I ett färskt blogginlägg presenterar företaget en strategi som ska stärka relationen till utvecklare, användargrupper och open source-ekosystemet. Målet: ökad transparens, tydligare färdplaner och större delaktighet från communityn.
En ny era för MySQL Community Edition
Kärnan i satsningen är ett förnyat fokus på MySQL Community Edition, den GPL-licensierade versionen som vem som helst kan använda och vidareutveckla.
Oracle lovar:
Tydligare och mer öppna utvecklingsplaner
Fler möjligheter för communityn att bidra
Starkare dialog med användargrupper
Mer synliga forum för återkoppling
Det handlar alltså inte bara om nya funktioner – utan om hur utvecklingen organiseras och kommuniceras.
Modernare funktioner – även AI i sikte
Databasvärlden har förändrats kraftigt de senaste åren. Nya typer av applikationer ställer högre krav på:
Observability – bättre insyn i hur databasen presterar i realtid
Skalbarhet för molnmiljöer
Stöd för AI-relaterade arbetslaster
Oracle nämner särskilt utveckling av så kallade vektorfunktioner – en teknik som används för att hantera AI-relaterad data, exempelvis vid semantisk sökning eller maskininlärningsapplikationer. Det är ett område där konkurrenter redan har rört sig snabbt.
Tydligare samarbete med Linuxvärlden
En annan del av strategin är att stärka samarbetet med Linuxdistributioner och open source-projekt. Oracle pekar specifikt på närmare samarbete med Canonical och Ubuntu-communityn.
Företaget betonar också sitt fortsatta stöd för plattformar som bygger på MySQL, bland annat:
WordPress
Drupal
Magento
Joomla!
Dessa system driver miljontals webbplatser världen över, vilket gör MySQL till en av internets mest centrala tekniker.
Skuggan från PostgreSQL
Samtidigt sker detta i ett konkurrensläge där PostgreSQL har vuxit kraftigt i popularitet. Många nya projekt väljer PostgreSQL som standard, tack vare dess öppna utvecklingsmodell, extensibilitet och starka communityprofil.
I delar av MySQL-ekosystemet har det därför funnits en oro för att nuvarande styrningsmodell gör det svårare att locka nya installationer och utvecklare.
Öppet brev kräver oberoende stiftelse
Kort efter Oracles tillkännagivande publicerade en grupp communitymedlemmar ett öppet brev där de föreslår att MySQL bör förvaltas av en oberoende, icke-vinstdrivande stiftelse – fristående från en enskild leverantör. Syftet skulle vara att säkerställa långsiktig öppenhet och bredare delaktighet.
Det är ännu oklart om Oracles nya strategi kan leda till strukturella förändringar i hur projektet styrs, eller om det främst handlar om förbättrad kommunikation.
Vad betyder detta i praktiken?
MySQL Community Edition är fortfarande licensierad under GPL, vilket innebär att källkoden är fri att använda, studera och modifiera. Samtidigt erbjuder Oracle kommersiella versioner med extra funktioner för företag.
Frågan som nu ställs är om Oracles initiativ kan:
Återvinna förtroendet hos delar av open source-communityn
Bromsa PostgreSQLs dominans i nya projekt
Skapa ett mer dynamiskt och öppet utvecklingsklimat
Om satsningen blir mer än ord – och faktiskt leder till en mer transparent och inkluderande utvecklingsprocess – kan MySQL mycket väl stå inför en ny expansionsfas.
Efter över 25 år i databasscenens centrum är det tydligt att kampen om framtidens relationsdatabaser långt ifrån är avgjord.
Kan Linux-kärnan bli smartare med hjälp av artificiell intelligens? En ny diskussion bland Linux-utvecklare väcker frågan om maskininlärning kan användas för att optimera hur operativsystemets innersta delar fungerar. Förslaget är försiktigt, kontroversiellt – och helt utanför kärnan själv.
Tänk dig att Linux-kärnan – själva hjärtat i operativsystemet – kunde lära sig av sitt eget beteende och fatta smartare beslut i realtid. Det är precis den sortens framtid som nu diskuteras bland Linux-utvecklare.
På Linux kernel mailing list (LKML), den centrala mötesplatsen för kärnutveckling, har en ny idé väckt uppmärksamhet: att låta maskininlärning hjälpa vissa delar av kärnan att fungera bättre. Förslaget kommer från Viacheslav Dubeyko, ingenjör på IBM, och handlar om att skapa en generell infrastruktur där kärnans olika delsystem kan samarbeta med maskininlärningsmodeller – utan att dessa modeller körs i själva kärnan.
Maskininlärning – men utanför kärnan
En viktig poäng i förslaget är att all maskininlärning ska ske helt i användarutrymmet (user space), inte inne i kärnan. Det är ett medvetet och strategiskt val. Linux-kärnan är extremt känslig för instabilitet, fördröjningar och säkerhetsproblem. Att köra stora och komplexa ML-ramverk där vore både riskabelt och svårt att acceptera för kärnans utvecklare.
I stället föreslås ett slags kommunikationslager. Kärnan kan skicka mätdata och statusinformation till en användarprocess som kör en maskininlärningsmodell. Modellen analyserar informationen och skickar tillbaka rekommendationer eller förslag, som kärnan kan välja att använda – eller ignorera.
Vad skulle ML kunna bidra med?
Diskussionen handlar inte om självlärande operativsystem i science-fiction-stil, utan om ganska konkreta problem. Exempel som nämns är:
schemaläggning av processer
minneshantering
optimering av I/O-prestanda
att förutse belastningstoppar eller flaskhalsar
I dag bygger dessa delar ofta på statiska algoritmer och handskrivna heuristiker. Tanken är att maskininlärning i vissa fall skulle kunna anpassa sig bättre till verkliga användningsmönster och föränderliga arbetslaster.
Skepsis och försiktighet
Som väntat har förslaget mötts av både nyfikenhet och skepticism. Linux-kärnans utvecklare är kända för sin försiktiga hållning, och flera frågor är fortfarande obesvarade:
Hur säkerställer man att ML-baserade rekommendationer inte försämrar stabiliteten?
Vad händer om modellen ger felaktiga råd?
Är den potentiella vinsten värd den ökade komplexiteten?
Hur testar man system som inte alltid beter sig deterministiskt?
Det är därför arbetet fortfarande är tydligt experimentellt. De föreslagna patcharna har inte accepterats i huvudgrenen av Linux-kärnan, och ingen talar ännu om detta som något som är på väg in i vanliga Linux-system.
Ett försiktigt steg mot framtiden
Oavsett om ML-assisterade kärndelsystem blir framtid eller bara ett intressant experiment, visar diskussionen att även ett av världens mest konservativa och stabilitetsfokuserade mjukvaruprojekt utforskar nya idéer.
Om maskininlärning någon gång blir en naturlig del av Linux-kärnans beslutsfattande återstår att se. Men just nu är frågan inte längre om den diskuteras – utan hur långt den kan tillåtas gå.
FAKTARUTA/ Linux-kärnan & maskininlärning
Idé: Låta kernel-delsystem få “råd” från ML-modeller.
Upplägg: ML körs helt i user space – inte i kärnan.
Förslag: En generell infrastruktur som kopplar kärnan till användarprocesser som kör modeller.
Status: Explorativt – patcharna är inte mergade i mainline.
Frågetecken: Säkerhet, determinism, testbarhet och faktisk nytta.
$Det återstår att se om ML-stöd i kärnans ekosystem blir mer än experiment.
I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på riktigt.
I takt med att våra digitala filer växer i antal och komplexitet står många inför samma utmaning: hur gör man sina dokument, bilder och projekt lätta att hitta, förstå och använda? Traditionella filsystem är byggda kring mappar och namn — men de fångar sällan filernas verkliga innehåll eller sammanhang.
Här kommer Seafile 13.0, en uppdaterad version av den populära open-source-plattformen för filsynkronisering, och den gör precis det: den förvandlar statisk lagring till intelligent informationshantering.
Filer som mer än bara filer
Tidigare handlade Seafile främst om att hålla filer synkade mellan datorer och användare — pålitligt och effektivt. Version 13.0 tar ett stort steg bort från ren lagring och lägger istället fokus på struktur och förståelse.
Kärnan i den nya versionen är ett system där varje fil kan få egna egenskaper, eller metadata: till exempel projektstatus, ansvarig person, kategori eller egna anpassade fält. Tänk dig att varje dokument i ditt system vet vad det handlar om — inte bara vad det heter.
Detta öppnar upp för helt nya sätt att söka, sortera och filtrera filer. Plötsligt blir dina filbibliotek mer som en databas än ett gammaldags filsystem.
Taggar som speglar verkligheten
Seafile 13.0 introducerar även hierarkiska taggar. Till skillnad från vanliga taggar — som är enkla etiketter utan struktur — går det nu att bygga taggar som hänger ihop i nivåer.
Exempel:
Projekt
├─ Kundarbete
│ ├─ Kund A
│ └─ Kund B
└─ Interna dokument
Det gör det enklare att organisera stora mängder data och hitta rätt i kaoset av filer.
Flera vyer – välja det som passar dig
Nu är Seafile inte längre bara en lista med filer. Du kan se dina data i flera olika format:
Tabellvy – klassiskt och överskådligt
Galleri – perfekt för bilder och media
Kortvy – med viktig metadata direkt synlig
Statistikvy – summerar hur ditt material ser ut
Kanban och kartvyer – för struktur och överblick
En ny dedikerad thumbnail-server gör att miniaturer och videoförhandsvisningar visas snabbt, ibland till och med direkt i sidopanelen.
Sök smartare – inte bara snabbare
Att bara kunna söka på filnamn räcker ofta inte. Med den nya fulltextsökningen i Seafile 13.0 kan du söka inne i dokumenten, oavsett om det är text, PDF eller annat innehåll. För stora arkiv och dokumentationssamlingar är detta ett rejält lyft.
AI med ett praktiskt fokus
AI i Seafile handlar inte om att chatta — det handlar om att automatisera tråkigt arbete:
Läsa text från bilder (OCR)
Skapa korta sammanfattningar
Ge automatiska taggförslag
Extrahera metadata som GPS, tid och kamerainställningar
Identifiera ansikten i foton
Resultatet? Mindre manuellt arbete, bättre struktur och smartare sökningar.
Dokumentredigering i ett nytt ljus
Med SeaDoc 2.0, Seafiles inbyggda dokumenteditor, blir textdokument betydligt mer flexibla. Tänk blockbaserad redigering där du kan flytta text, bilder, tabeller och kodblock som byggklossar. Dessutom finns AI-support direkt i editorn för att hjälpa dig skriva, förbättra eller översätta text — utan att tappa fokus.
Samarbete som känns i realtid
Ett nytt notifikationssystem gör att ändringar dyker upp direkt i användargränssnittet — inga manuella uppdateringar krävs. När någon laddar upp eller ändrar en fil ser alla andra det omedelbart. Det ger en mer levande och flytande arbetsupplevelse.
Slutord: Framtidens filhantering – redan här
Seafile 13.0 tar ett kraftfullt kliv från traditionell filsynk till intelligent informationsplattform. Med metadata, smarta taggar, verklig fulltextsökning och AI-funktioner handlar det inte bara om att lagra filer längre — det handlar om att förstå dem.
För alla som vill ha kontroll över sina data, jobba effektivare och hitta information snabbare är detta en milstolpe i hur filsystem kan fungera i praktiken.
Synkar och delar filer mellan enheter/användare. I 13.0 utökas plattformen med metadata, fler vyer,
fulltextsökning, dokumentredigering (SeaDoc) och AI-assisterade arbetsflöden.
Hur den fungerar
Klient–server. Synk sker block-/versionsbaserat: bara förändringar behöver skickas.
Version 13.0 lägger till separata tjänster som metadata-server, notifieringar i realtid,
thumbnail-server och sökindex.
Huvudkomponenter i 13.0
Metadata Server • SeaSearch (fulltext) • Notification Server (realtid) • Thumbnail Server
• SeaDoc 2.0 (blockeditor) • Wikis (hierarki + SeaDoc)
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.
The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.
Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.
Fyra huvudsakliga intäktskällor
Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.
Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.
Majoriteten av utgifterna går till projektstöd
På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.
Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.
Linuxkärnan får egen budgetpost
Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.
Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.
Satsningar på tillgänglighet och mångfald
Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.
Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.
Nästan 1 500 projekt världen över
Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.
Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.
Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.
Full rapport tillgänglig
För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum.
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en så kallad ”AI kill switch” – en funktion som låter användaren helt och hållet stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Funktionen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och markerar ett tydligt ställningstagande för användarkontroll i en tid då artificiell intelligens byggs in i allt fler digitala produkter.
Bakgrunden: Firefox som ”AI-webbläsare”
Diskussionen tog fart tidigare i veckan när Mozillas nytillträdde VD Anthony Enzor-DeMeo presenterade sin vision om att Firefox ska utvecklas till en ”modern AI browser”. Uttalandet väckte snabbt oro, särskilt bland långvariga Firefox-användare, Linux-communityn och integritetsmedvetna användare som valt Firefox just för dess fokus på öppen källkod och användarens självbestämmande.
Mozilla var dock snabba med att förtydliga vad detta innebär – och kanske ännu viktigare: vad det inte innebär.
En riktig avstängning – inte bara en inställning
Firefox-utvecklaren Jake Archibald förklarade på Mastodon att Mozilla arbetar på en intern funktion som de kallar för en AI kill switch. Namnet är internt och kommer sannolikt att ersättas av något mer rumsrent, men ambitionen är glasklar.
När funktionen är aktiverad ska alla AI-funktioner försvinna helt, aldrig visas i gränssnittet och inte aktiveras i framtiden.
Detta är mer än bara att slå av en enskild funktion. Kill switch-läget ska fungera som ett globalt nej till AI i Firefox, oavsett om det handlar om sidofunktioner, knappar, assistenter eller framtida tillägg som Mozilla själva utvecklar.
Alla AI-funktioner blir frivilliga
Mozilla betonar också att alla AI-funktioner kommer att vara opt-in, alltså frivilliga från början. Inget ska aktiveras automatiskt.
Samtidigt erkänner Mozilla att begreppet opt-in kan tolkas olika. Är en ny knapp i verktygsfältet opt-in, eller krävs ett aktivt val i inställningarna?
Det är just här AI-avstängningsknappen kommer in. Den ska vara entydig och kompromisslös: är den på, finns ingen AI över huvud taget.
VD:n: ”Firefox måste fungera för alla”
Kort efter publiceringen bekräftade Mozilla officiellt planerna. På Reddit skrev Anthony Enzor-DeMeo att Firefox måste fungera för nästan alla på planeten – utvecklare, Linux-användare, studenter, föräldrar och personer som aldrig ändrar en standardinställning.
Han slog samtidigt fast Mozillas kärnvärden och betonade att Firefox alltid kommer att vara byggd kring användarkontroll. Det inkluderar AI, och en riktig avstängningsfunktion kommer under första kvartalet 2026.
Vad betyder detta i praktiken?
För användaren innebär detta att Firefox försöker gå en balanserad väg. AI-funktioner ska finnas för dem som vill ha dem, men det ska också finnas en total avstängning för dem som inte vill. Ingen funktion ska tvingas på användaren, och valfrihet ska vara tydlig och konsekvent.
I en tid då många webbläsare integrerar AI utan tydliga avstängningsmöjligheter sticker Mozilla ut genom att erbjuda ett ”allt eller inget”-val.
Slutsats
Firefox har i över 20 år varit ett alternativ för användare som värdesätter kontroll, transparens och öppenhet. Med den kommande AI-avstängningsknappen signalerar Mozilla att även framtidens Firefox ska kunna användas utan AI – om man så önskar.
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.
När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.
”Fake Linus” möter originalet
Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra. Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv. Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.
En arbetsmaskin, inte en trofé-PC
Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell. Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg. Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.
ECC-minne: tillförlitlighet före allt
När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet. Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka. Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel. Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne. Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.
”Internet är min backup”
Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det. Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.
Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar
Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt. På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning. En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.
Djur, familj och varför fiskar är ”pests”
När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band. Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen. Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.
Linux, Git och miljardbolagen ovanpå
När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över? Svaret kommer utan tvekan: Linux. Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”. Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat. Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.
Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad
En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande. Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok. Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt. Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.
”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare
En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör? Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka. I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.
AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch
Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution? Torvalds svar: både och. Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful. När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla. Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet. Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.
För många Linuxdistro? Både problem och styrka
Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner? För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux. Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang. Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.
En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator
När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det. Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån. Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.
Linux kärnan betydelse
Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.
I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.
Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.
Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.
I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.
Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.
Efter mer än tjugo års ideellt arbete har den japanska översättningsgemenskapen bakom Mozillas supportsajt lagt ned. Beslutet markerar slutet på en epok för Firefox-användare i Japan – och väcker frågor om hur långt automatisering och AI bör få gå när det gäller arbete som tidigare byggt på mänskligt engagemang och språklig omsorg.
Efter mer än två decennier av ideellt arbete har den japanska grenen av Mozillas Support Mozilla (SUMO)-gemenskap officiellt upplösts. Beslutet, som tillkännagavs i går, markerar slutet för en av Mozillas äldsta och mest hängivna översättar- och supportgrupper – en grupp som hjälpt generationer av japanska användare att förstå och lösa problem i Firefox, Thunderbird och andra Mozilla-produkter.
Ett globalt nätverk av volontärer
SUMO – en förkortning av Support Mozilla – är paraplyprojektet bakom support.mozilla.org, Mozillas globala plattform för användarstöd. Där samarbetar frivilliga världen över med att översätta, uppdatera och underhålla guider, dokumentation och felsökningsartiklar.
Varje språkgrupp hanterar sitt eget innehåll för att anpassa informationen kulturellt och språkligt till lokala användare. Den japanska gemenskapen var en av de allra första – aktiv redan innan SUMO-plattformen existerade – och har länge varit en nyckelresurs för japanskspråkiga användare som behövt hjälp med Mozillas produkter.
I över 20 år har de ideella bidragsgivarna översatt manualer, förklarat nya funktioner och säkerställt att japanska Firefox-användare kunnat hänga med i den snabba utvecklingen. Deras arbete har varit en levande symbol för Mozillas öppenhetsideal: att kunskap och teknik ska vara tillgänglig för alla, oavsett språk.
När automatiseringen går för långt
Den plötsliga upplösningen orsakades av införandet av ett automatiskt översättningssystem kallat Sumobot, som togs i bruk den 22 oktober. Kort därefter började boten redigera och godkänna japanska kunskapsartiklar – utan mänsklig granskning.
Enligt marsf, mångårig ledare för den japanska SUMO-gruppen, fick detta katastrofala följder. I ett meddelande på SUMO-forumet förklarade han att Sumobot ignorerade etablerade översättningsriktlinjer, ersatte korrekt språk med maskinöversättningar och automatiskt godkände innehåll – även i arkiverade artiklar – inom 72 timmar.
Över 300 artiklar på produktionsservern ska ha skrivits över utan testning eller förhandsgranskning. Marsf beskrev händelsen som ”en massförstörelse av vårt arbete och ett tydligt brott mot Mozillas mission, sanktionerat officiellt”.
”Jag slutar bidra till support.mozilla.org”
I sitt avskedsbrev meddelade marsf att han lämnar alla sina uppdrag inom SUMO och förbjuder att hans översättningar används för att träna AI-system:
”Jag slutar bidra till support.mozilla.org. Jag förbjuder att mina översättningar används som träningsdata för SUMO-boten och andra AI-system. Jag begär att mina översättningar tas bort från SUMO:s AI-datamängder.”
Han betonade också att även om enskilda japanska volontärer kan välja att fortsätta arbeta, finns den japanska SUMO-gemenskapen som organiserad grupp inte längre.
Mozilla tiger
Mozilla har i skrivande stund inte kommenterat det japanska teamets avhopp eller framtiden för företagets AI-drivna översättningsprojekt.
För en organisation som länge förespråkat öppenhet, transparens och gemenskap är tystnaden talande. Upplösningen av den japanska SUMO-gruppen är mer än en lokal konflikt – det är en påminnelse om hur automatisering, även med goda intentioner, kan undergräva åratal av mänskligt samarbete.
När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.
I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar. Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.
När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11? I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?
Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?
Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.
Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag? Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.
Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.
Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva. Kanske är det dags att säga hej till Linux.
Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10.
Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.
Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och
kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.
Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar
och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ. Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.
Linux.se Svara
Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.
Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.
Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.
I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.
Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.
En tjänst skapad för självständiga användare
Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.
Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.
Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.
Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.
Frihet i fokus
Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet. Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste: en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.
Ett gott exempel på digital slöjd
qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent. Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.
En ny tid för digitalt skapande
Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.” Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.
Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats. Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.
Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin. Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.
Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.
Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org
Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.
1. En LAMP-miljö
Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.
2. Installera grunderna
Installera Apache, PHP och MySQL med:
sudo apt install apache2 php mysql-server
Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.
3. Skaffa ett ChatGPT-konto
Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.
4. Konfigurera din miljö
När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.
5. Dela filer mellan Linux och Windows
Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
sudo apt install samba
Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.
6. Testa din första sida
Skapa filen /var/www/html/index.php med:
<?php echo "Hej världen!"; ?>
Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!
7. Be ChatGPT om hjälp
Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.
Slutsats:
Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.
Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.
På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.
Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.
Ny president för FSF
Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.
I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:
”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”
Röster från rörelsen
Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:
Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.
Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.
LibrePhone – en fri mobilplattform
Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.
Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.
Kooyman uttryckte förhoppningen så här:
”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”
Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.
Global gemenskap och framtidsfrågor
Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.
Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.
”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”
Om Free Software Foundation
FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.
Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.
Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.
Från Pi 400 till Pi 500+
Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.
Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.
Mekaniskt tangentbord med stil
Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.
Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.
För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.
Inbyggd SSD och M.2-expansion
En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.
Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.
Mer minne än någonsin
För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.
Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:
Byggservrar
Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
Lokala AI-modeller
Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar
En modern hyllning till klassikerna
Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.
Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.
Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+
Egenskap
Specifikation
Processor
Raspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
RAM
16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
Lagring
256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
Expansion
Intern M.2 2280-plats (PCIe)
Tangentbord
Mekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
Belysning
Individuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
Keycaps
Anpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
Styrning tangentbord
RP2040 med QMK
Uppstartsmöjligheter
SSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
Design
Silvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer
Toms Hardware åsikt om pi 500+
Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.
Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.
Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.
NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.
Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.
En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.
AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.
Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.
Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.
Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.
I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?
Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.
QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt
bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö.
Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och
användes av både privatpersoner och småföretag.
Specifikationer
Kapacitet: ca 60–120 MB
Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
Överföring: ~250 kbit/s
Åtkomst: Sekventiell
Felhantering: ECC/CRC-block
Så fungerade det
Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.
Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.
Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.
Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.
Småfel och formatproblem
Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.
474 sidor hittills
Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.
Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.
Fokus på sektion 1 och 8
Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).
Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.
En resurs för linux användare
Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.
På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.
Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans.
Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som från början var ett experiment, blivit en central del i allt från artificiell intelligens och datavetenskap till några av världens största företag.
Bland de medverkande finns grundaren Guido van Rossum, Travis Oliphant, Barry Warsaw, Armin Ronacher, Mariatta Wijaya och flera andra profiler som haft betydelse för språkets utveckling.
Dokumentären lyfter inte bara Python i sig, utan ger också en inblick i den bredare historien om öppen källkod – kryddad med den humor som ofta förknippas med open source-gemenskapen.
Filmen har möjliggjorts med stöd från Anaconda, Dropbox, Meta, OpenTeams, JetBrains’ PyCharm och Quansight.
“Python: The Documentary” finns nu tillgänglig för alla som vill ta del av berättelsen bakom världens mest inflytelserika programmeringsspråk.
PYTHON ▸ FAKTARUTA
Python – historia, användning och varför det blev stort
Snabbfakta
Typ: Tolkat, högnivå, multi-paradigm
Första släpp: 1991
Skapare: Guido van Rossum
Licens: PSF License (öppen källkod)
Aktuell gren: Python 3.x
Historia i korthet
1989: Startas som julprojekt på CWI i Amsterdam.
1991: Första publika releasen.
2000: Python 2.0 (bl.a. list comprehensions, GC).
2008: Python 3.0 – bryter bakåtkompatibilitet för att städa språket.
2010-talet: Exploderar inom webbutveckling, data och automation.
2020-talet: En av de dominerande plattformarna för AI/ML.
Amiga 500 blev för många mer än en hemdator – den blev en första glimt av framtiden. Med färgstark grafik, stereoljud och spelupplevelser som stack ut från mängden tog […]
Akai GX-635D var mer än en exklusiv rullbandspelare – den var ett exempel på hur långt den analoga ljudtekniken kunde utvecklas innan den digitala eran tog över. Med avancerade […]
Tandberg Series 14 var mer än en bandspelare – den var ett stycke framtid i vardagsrummet. Med enkel användning, modern transistorteknik och hög ljudkvalitet blev den en apparat för […]
MSX var hemdatorstandarden som skulle samla en splittrad datormarknad under 1980-talet. Med stöd från Microsoft och japanska elektronikjättar blev den en viktig plattform för både spel, utbildning och teknisk […]
Amiga 1200 var en av de sista stora satsningarna från Commodore International och en dator som kombinerade kraftfull grafik, ljud och användarvänlighet i ett kompakt format. Lanserad 1992 blev […]
En enkel kassettbandspelare från 1970-talet kan visa sig rymma långt mer än teknik. Genom magnetiska spår på ett tunt plastband bevaras röster, berättelser och känslor över tid. I skärningspunkten […]
Den första smartphonen såg dagens ljus redan år 2000, långt innan dagens pekskärmar och appar blev vardag. Med Ericsson R380 tog Ericsson ett avgörande steg mot att förena mobiltelefoni […]
I en tid då hemdatorer snabbt blev en del av vardagen försökte vissa tillverkare tänka större än bara prestanda och pris. Spectravideo SVI-738 X’Press var en sådan satsning – […]
Rullbandspelaren var en gång själva hjärtat i hemmets ljudanläggning – och få modeller symboliserar denna era lika tydligt som Sony TC-377. Med sin robusta konstruktion, höga ljudkvalitet och smarta […]
En liten, nästan osynlig dator som lanserades för ett decennium sedan kan fortfarande vara fullt användbar i dag. HP ProDesk 400 G2 Mini är ett tydligt exempel på hur […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Archinstall 4.0 is here! Explore the latest Arch Linux installer with a user-friendly textual UI, making installations easier and more efficient than ever. The post Archinstall 4.0 Arch Linux Installer Released with New Textual UI appeared first on Linux Today.
Elive Linux is back! Experience the first stable release in seven years of this Debian-based distro, packed with exciting features and improvements. The post Debian-Based Elive Linux Distro Is Back with First Stable Release in Seven Years appeared first on Linux Today.
Discover Coreboot 26.03, the latest open-source firmware that now fully supports Intel PantherLake SoCs, enhancing performance and compatibility. The post Coreboot 26.03 Open-Source Firmware Adds Full Support for Intel PantherLake SoCs appeared first on Linux Today.
Discover the latest 4MLinux 51.0 release, featuring enhanced support for ZX Spectrum and Atari music. Explore new features and improvements today! The post 4MLinux 51.0 Released with Improved Support for ZX Spectrum and Atari Music appeared first on Linux Today.
Discover the new Rspamd 4.0 release featuring the advanced checkv3 protocol. Enhance your spam filtering capabilities with this powerful system today. The post Rspamd 4.0 Spam Filtering System Released With checkv3 Protocol appeared first on Linux Today.
Explore the transformative potential of open-source AI. Is the technology ready to revolutionize industries? Discover insights and expert opinions here. The post AI is Open Source’s Big Moment. Is it Ready? appeared first on Linux Today.
Transform your kitchen management with Grocy. This ERP tool helps you track inventory, plan meals, and streamline shopping for a more efficient lifestyle. The post Grocy – ERP Beyond Your Fridge appeared first on Linux Today.
Learn how to install PIP on Ubuntu 26.04 with our step-by-step guide. Simplify your Python package management today and enhance your development experience. The post How to Install PIP on Ubuntu 26.04 appeared first on Linux Today.
Transform your security operations with Shipsec Studio's open-source workflow orchestration, delivering efficiency and effectiveness in managing security tasks. The post Shipsec Studio Brings Open-Source Workflow Orchestration to Security Operations appeared first on Linux Today.
After 12 years of leadership, Ubuntu MATE founder Martin Wimpress steps back. Discover the impact of his contributions and the future of the project. The post Ubuntu MATE Founder Martin Wimpress Steps Back After 12 Years appeared first on Linux Today.
Linux Mint devs announced that they will adopt a longer development cycle starting with the upcoming Linux Mint 23 release, as well as other important changes to the distribution. The post Linux Mint Will Adopt a Longer Development Cycle Starting with Linux Mint 23 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without […]
Mir 2.26 compositor is now available for download with initial implementation of the Wayland frontend in the Rust, as well as many other Wayland improvements. The post Canonical Releases Mir 2.26 with Initial Rust Implementation of Wayland Frontend appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
KDE Gear 26.04 open-source software suite is now available with improvements for many of your favorite KDE applications. Here’s what’s new! The post KDE Gear 26.04 Software Suite Is Out with Many Improvements for KDE Apps appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Archinstall 4.2 text-based installer for Arch Linux is now available with granular KDE Plasma configuration, a new Pacman settings submenu with Color and Parallel Downloads, and other changes. The post Archinstall 4.2 Arch Linux Installer Brings Granular KDE Plasma Configuration appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
Zorin OS 18.1 is now available for download based on Ubuntu 24.04.4 LTS and powered by the Linux 6.17 HWE kernel. Here's what's new! The post Zorin OS 18.1 Boosts Windows App Support by 40%, Improves Window Tiling appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
GNOME 50.1 is now available as the first point release to the GNOME 50 desktop environment series with various bug fixes and improvements across several core components and default apps. The post GNOME 50.1 Released with Basic Zoom Support for the Captive Portal appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. […]
COSMIC 1.0.10 desktop environment is now available with workspace and configured output filtering, a new setting to toggle workspace wrapping, and other changes. The post COSMIC 1.0.10 Desktop Environment Brings Small Tweaks and Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
XOrg Server 21.1.22 and Xwayland 24.1.10 have been released today to address a total of five security vulnerabilities. Users are urged to update their systems as soon as possible. The post XOrg Server 21.1.22 and Xwayland 24.1.10 Released with Multiple Security Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This […]
OpenSSL 4.0 is now available for download with support for Encrypted Client Hello, support for SNMP KDF and SRTP KDF, and other changes. Here's what's new! The post OpenSSL 4.0 Released with Support for Encrypted Client Hello, SNMP KDF, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
Raspberry Pi OS 2026-04-13 is now available for download with a much-improved Control Center app, passwordless sudo disabled by default, Chromium enhancements, and many other changes. The post Latest Raspberry Pi OS Release Disables Passwordless sudo by Default appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is planned for release between April 14-21 2026 in this month. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology… […]
OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance… […]
We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools…. […]
Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop… […]
We round up the key feature sets of Linux Kernel 6.18. Linus Torvalds released Linux Kernel 6.18 on November 30, 2025. This is the last mainline kernel of the year and is expected to become the 2025 Long Term Support (LTS) kernel. It brings many new features and hardware updates while staying focused on stability… […]
Kali Linux 2026.1 released with fresh 2026 theme and nostalgic BackTrack Mode. Kali Linux 2026.1 is now available. This first release of the year brings a stunning new visual theme, a fun nod to the project’s roots with BackTrack mode, eight exciting new tools, and the usual solid package updates. The Kali team always keeps… […]
SystemRescue 13.00 Released with Linux Kernel 6.18 LTS and Many Useful Improvements. SystemRescue 13.00 is now available. This is a significant update to the popular Arch-based live Linux distribution that many of us use for system repair and data rescue tasks. If you work with broken systems, need to recover data from damaged drives, or… […]
AerynOS has dropped its latest project update. This February release brings a wave of refinements to the Linux distribution, sharpening its edges for smoother daily use. AerynOS is a modern, independent Linux operating system built from scratch – not based on Ubuntu, Fedora, or any other distro. It focuses on delivering blazing-fast performance, rock-solid reliability,… […]
BunsenLabs Carbon released with latest Debian 13 base and Wayland support. If you appreciate a minimal yet functional desktop environment, BunsenLabs has released its latest version, Carbon, based on Debian 13 “Trixie”. This release builds on the legacy of CrunchBang Linux, offering a pre-configured Openbox setup that’s easy to customize. Powered by the Linux 6.12… […]
We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
AlmaLinux Kitten 10 now provides i686 package repositories and official 32-bit x86 container images, with the same model planned for AlmaLinux 10 stable.
Thunderbolt is Mozilla’s new self-hostable AI client designed for organizations seeking to run AI on their own infrastructure and maintain data in-house.
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
Den populära open source-videoredigeraren OpenShot Video Editor tar ett stort kliv framåt i version 3.5. Med upp till 35 % bättre prestanda, en helt ny standardtidslinje och tidiga steg mot AI-integrering genom ComfyUI, markerar uppdateringen en tydlig riktning mot snabbare, smartare och mer framtidssäker videoredigering. Den fria videoredigeraren OpenShot Video Editor har nu släppts i…
Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde. Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa…
Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar. När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många…
Kan Linux-kärnan bli smartare med hjälp av artificiell intelligens?En ny diskussion bland Linux-utvecklare väcker frågan om maskininlärning kan användas för att optimera hur operativsystemets innersta delar fungerar. Förslaget är försiktigt, kontroversiellt – och helt utanför kärnan själv. Tänk dig att Linux-kärnan – själva hjärtat i operativsystemet – kunde lära sig av sitt eget beteende och…
I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på…
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum. Mozilla har bekräftat…
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…
Efter mer än tjugo års ideellt arbete har den japanska översättningsgemenskapen bakom Mozillas supportsajt lagt ned. Beslutet markerar slutet på en epok för Firefox-användare i Japan – och väcker frågor om hur långt automatisering och AI bör få gå när det gäller arbete som tidigare byggt på mänskligt engagemang och språklig omsorg. Efter mer än…
När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…
Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…
En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…
Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…
Ny dokumentärfilm berättar historien om Python Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans. Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som…
