Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv och beskriver sin roll som utvecklingsledare. Under Open Source Summit India 2026 berättade han om arbetet bakom Linuxkärnan, synen på AI och Rust samt varför föråldrad teknik ibland måste tas bort.
Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv. I stället leder han utvecklingen av Linuxkärnan genom att granska större förändringar, samordna utvecklare och fatta beslut om projektets inriktning.
Under Open Source Summit India 2026 berättade han att Git och e-post fortfarande är hans viktigaste verktyg. Arbetet handlar i dag mer om människor, prioriteringar och helhet än om enskilda kodrader.
Linux utvecklas stegvis, med nya kärnversioner ungefär varannan månad. Torvalds föredrar små förbättringar framför stora och riskfyllda förändringar. Han är särskilt försiktig med sena rättningar, eftersom även mindre ändringar kan skapa nya problem.
Enligt Torvalds är mänskliga konflikter ofta svårare att lösa än tekniska fel. Kod kan rättas, medan problem med kommunikation och samarbete kan bli betydligt mer komplicerade.
Han anser också att Linux inte kan stödja all gammal hårdvara för alltid. Teknik som inte längre används måste ibland tas bort för att minska mängden kod som behöver underhållas.
Rust är enligt Torvalds ett viktigt tillskott, men inget fullständigt skydd mot fel. Språket kan förhindra vissa minnesproblem, men inte logiska misstag. Därför kommer C även fortsättningsvis att spela en viktig roll i Linuxkärnan.
AI-verktyg används allt mer för att hitta buggar och granska kod. Samtidigt har de skapat felaktiga rapporter och ytliga lösningar. Torvalds anser därför att människor alltid måste kontrollera och ansvara för AI-genererade bidrag.
Han använder själv AI för mindre experiment och prototyper, men anser ännu inte att tekniken är tillräckligt pålitlig för att självständigt skriva kod till Linuxkärnan.
Torvalds främsta uppgift är numera inte att programmera, utan att se till att tusentals utvecklares arbete tillsammans leder till en stabil och långsiktigt hållbar Linuxkärna.
När AI-verktyg gör det lättare att hitta säkerhetsbrister i öppen källkod ökar också trycket på de utvecklare som måste hantera rapporterna. Därför lanserar Linux Foundation initiativet Akrites, som ska samordna rapportering, åtgärder och offentliggörande av allvarliga sårbarheter i viktiga öppna projekt.
Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare
Öppen källkod är en grundpelare i dagens digitala samhälle. Den används i allt från mobiltelefoner och molntjänster till banker, myndigheter, sjukhus och artificiell intelligens. Men när så många system bygger på samma öppna komponenter blir säkerheten också en gemensam angelägenhet.
Linux Foundation har därför lanserat Akrites, ett nytt initiativ som ska förbättra hur allvarliga säkerhetsbrister i öppen källkod rapporteras, hanteras och åtgärdas.
Bakom satsningen finns flera stora aktörer inom teknik, AI, finans och cybersäkerhet. Bland de medverkande finns bland annat Amazon Web Services, Anthropic, Google, Microsoft, GitHub, Red Hat, NVIDIA, OpenAI, Cisco, IBM, JPMorganChase, Rust Foundation och flera andra organisationer.
AI hittar fler sårbarheter än tidigare
En viktig bakgrund till Akrites är att AI-verktyg numera kan hjälpa säkerhetsforskare att hitta sårbarheter i kod mycket snabbare än förr. Det är i grunden positivt. Ju tidigare en brist upptäcks, desto snabbare kan den rättas till.
Men den nya utvecklingen skapar också problem.
Många projekt inom fri och öppen källkod drivs av små grupper eller enskilda frivilliga utvecklare. När de plötsligt får stora mängder säkerhetsrapporter kan det bli svårt att hinna kontrollera vilka rapporter som är riktiga, vilka som är dubbletter och vilka som faktiskt är allvarliga.
Det räcker nämligen inte att bara hitta en sårbarhet. Den måste också bekräftas, bedömas, prioriteras, rättas i koden och ibland samordnas med flera leverantörer innan informationen blir offentlig. Om informationen sprids för tidigt kan angripare utnyttja bristen innan användarna hunnit uppdatera sina system.
En gemensam säkerhetsgrupp
Akrites är tänkt att fungera som ett samordnande lager mellan säkerhetsforskare, utvecklare, företag och organisationer. Initiativet ska bland annat skapa ett gemensamt Security Incident Response Team, alltså en grupp som kan hjälpa till vid allvarliga säkerhetsincidenter.
Projektet ska också använda en standardiserad process för så kallad Coordinated Vulnerability Disclosure. Det betyder att information om sårbarheter hanteras på ett ansvarsfullt och samordnat sätt, så att utvecklare får möjlighet att rätta felet innan detaljerna sprids brett.
Akrites ska arbeta med etablerade säkerhetsstandarder och verktyg, exempelvis CVE, CWE, CVSS, EPSS, SSVC och VEX. Dessa används för att beskriva, klassificera och prioritera säkerhetsbrister.
Kan hjälpa övergivna projekt
En särskilt intressant del av Akrites är att initiativet även kan fungera som en slags “sista utväg” för viktiga öppna projekt som saknar aktiva underhållare.
Det är ett välkänt problem inom mjukvaruvärlden att många program och bibliotek fortsätter att användas långt efter att de ursprungliga utvecklarna slutat arbeta med dem. Trots det kan dessa komponenter finnas kvar i tusentals andra system.
Om en allvarlig säkerhetsbrist upptäcks i ett sådant projekt kan det vara oklart vem som egentligen ska ta ansvar för att rätta felet. Där kan Akrites få en viktig roll.
Upptäckt är bara första steget
Säkerhet inom öppen källkod handlar inte bara om att hitta fel. Det handlar lika mycket om att ha fungerande rutiner för vad som händer efteråt.
En sårbarhet måste analyseras. Hur allvarlig är den? Vilka system påverkas? Finns det redan ett angrepp i omlopp? Behöver ett CVE-nummer tilldelas? Ska informationen delas med leverantörer innan den blir offentlig?
Det är just denna kedja som Akrites vill stärka.
Om projektet fungerar som tänkt kan det minska mängden dubbla rapporter, förbättra samarbetet mellan utvecklare och företag samt göra att säkerhetsfixar når användarna snabbare.
Ett viktigt steg för hela ekosystemet
Öppen källkod bygger på samarbete. Men när mjukvaran används i samhällskritiska system krävs också tydliga strukturer för säkerhet och ansvar.
Akrites kan därför bli ett viktigt komplement till andra säkerhetsinitiativ inom öppen källkod, till exempel OpenSSF och Alpha-Omega. Men framgången kommer inte bara att avgöras av vilka stora företag som står bakom projektet.
Det avgörande blir om Akrites lyckas samarbeta med de människor som faktiskt underhåller den öppna koden. Om initiativet underlättar deras arbete, minskar belastningen och leder till snabbare säkerhetsuppdateringar kan det bli ett betydelsefullt steg framåt för hela den öppna mjukvaruvärlden.
I en tid där AI både kan hjälpa till att hitta säkerhetsbrister och samtidigt öka mängden rapporter är behovet av samordning större än någonsin. Akrites är ett försök att skapa ordning i den nya verkligheten.
Syfte: Förbättra hantering, samordning och offentliggörande av säkerhetsbrister i öppen källkod.
Fokusområde: Kritiska sårbarheter i viktiga open source-projekt.
Bakgrund: AI-verktyg gör det möjligt att hitta fler sårbarheter snabbare, men många projekt saknar resurser för att hantera stora mängder säkerhetsrapporter.
Arbetssätt: Samordnad sårbarhetsrapportering, verifiering, prioritering, åtgärd och ansvarsfull publicering.
Standarder och verktyg: CVE, CWE, CVSS, EPSS, SSVC, VEX och TLP.
Viktiga aktörer: AWS, Anthropic, Google, Microsoft, GitHub, Red Hat, NVIDIA, OpenAI, IBM, Cisco, Rust Foundation och flera andra.
Betydelse: Akrites kan minska dubbla rapporter, förbättra samarbetet med utvecklare och göra att säkerhetsfixar når användare snabbare.
IBM och Red Hat lanserar Project Lightwell, en satsning på 5 miljarder dollar för att stärka säkerheten i öppen källkod. Genom att kombinera AI-assisterad kodanalys med tusentals ingenjörer vill företagen skapa ett betrott säkerhetslager för företag som är beroende av Linux, Kubernetes, Java, AI-ramverk och andra centrala open source-komponenter.
IBM och Red Hat lanserar Project Lightwell, ett omfattande initiativ på 5 miljarder dollar som ska stärka säkerheten i den öppna källkod som moderna företag, molnplattformar och AI-system bygger på. Projektet beskrivs som en ny typ av företagsinriktad säkerhetsplattform där AI-assisterad analys kombineras med mänsklig expertis från över 20 000 ingenjörer inom IBM och Red Hat.
Bakgrunden är att öppen källkod i dag är en grundläggande del av nästan all modern IT-infrastruktur. Operativsystem, molntjänster, utvecklingsverktyg, databaser, AI-ramverk och containerplattformar bygger ofta på komponenter som utvecklas öppet och används av tusentals organisationer världen över. Samtidigt har hotbilden förändrats. Sårbarheter kan upptäckas snabbare än tidigare, inte minst med hjälp av AI, och angripare kan utnyttja brister i mjukvarukedjan innan många organisationer hunnit reagera.
Project Lightwell ska fungera som ett slags betrott säkerhetslager för företag som är beroende av öppen källkod. IBM beskriver initiativet som en ”trusted enterprise clearinghouse”, alltså en samordnande plattform där sårbarheter kan identifieras, analyseras, valideras, prioriteras och åtgärdas i stor skala. Målet är inte bara att hitta säkerhetsproblem, utan också att testa och kvalitetssäkra patchar innan de används i produktionsmiljöer.
En central del av satsningen är AI-assisterad ingenjörskonst. AI ska användas för att analysera kod, prioritera risker, hjälpa till med granskning och stödja utvecklingen av korrigeringar. Men IBM och Red Hat betonar samtidigt att arbetet inte enbart bygger på automatisering. Projektet ska backas upp av ett mycket stort team av ingenjörer som kan granska, testa och samordna arbetet med både företagskunder och öppna utvecklarprojekt.
Project Lightwell riktar sig främst till stora företag och organisationer snarare än till den breda open source-gemenskapen. IBM planerar att erbjuda tjänsten genom kommersiella abonnemang, där kunder får tillgång till validerade säkerhetsfixar, livscykelhantering och produktionsklassad testning. För företag inom exempelvis finans, offentlig sektor, molndrift och AI-utveckling kan detta bli ett sätt att minska risken i sina beroenden av öppen källkod.
Teknikområdet som omfattas är brett. IBM och Red Hat nämner bland annat Linux, Java, Kubernetes, Kafka, Ansible, Terraform, Flink, Cassandra, AI-ramverk, språkverktyg, oberoende bibliotek och plattformar för dataströmning. Det innebär att Project Lightwell inte bara handlar om Red Hats egna produkter, utan även om komponenter utanför bolagets traditionella produktgränser.
Clearinghouse-modellen bygger på tre huvudsakliga funktioner. För det första ska företag kunna rapportera känsliga sårbarheter i den mjukvara de använder. För det andra ska Project Lightwell kunna erbjuda validerade patchar för både Red Hat-relaterad kod och fristående open source-komponenter. För det tredje ska IBM och Red Hat samordna ansvarsfull rapportering uppströms, så att korrigeringar också kan komma de öppna projekten till del.
Det är en viktig balansgång. Öppen källkod bygger på samarbete, transparens och frivilliga eller företagsstödda underhållare. IBM och Red Hat framhåller därför att Project Lightwell inte ska ersätta befintliga säkerhetsprocesser eller de utvecklare som redan underhåller projekten. I stället presenteras satsningen som ett extra lager för samordning, validering och företagsanpassad hantering av säkerhetsproblem.
För Red Hat ligger initiativet nära bolagets etablerade affärsmodell. Red Hat har länge byggt sin verksamhet på att paketera, underhålla, testa och ge support för öppen källkod i företagsmiljöer. Skillnaden med Project Lightwell är att samma typ av ingenjörsprocesser nu ska kunna tillämpas på ett större ekosystem av open source-komponenter, även sådana som inte ingår direkt i Red Hats egna plattformar.
Projektet testas redan tillsammans med tidiga användare inom finanssektorn. Bland de organisationer som nämns finns Bank of America, BNY, Citi, Goldman Sachs, JPMorgan Chase, Mastercard, Morgan Stanley, Royal Bank of Canada, State Street, Visa och Wells Fargo. Erfarenheterna från dessa piloter ska enligt IBM användas för att förbättra hur sårbarheter identifieras, valideras och åtgärdas i stor skala.
Initiativet visar också hur säkerheten kring öppen källkod håller på att bli en strategisk fråga för storföretag. Tidigare har många organisationer förlitat sig på att enskilda projekt, distributioner eller leverantörer hanterar säkerhetsuppdateringar. Med allt mer komplexa beroendekedjor, AI-genererad kod och snabbare sårbarhetsforskning räcker det inte alltid med traditionella processer.
Project Lightwell kan därför ses som ett försök att bygga en mer industriell modell för säkerhet i öppen källkod. Genom att kombinera AI, storskalig ingenjörskapacitet och samordning med upstream-projekt vill IBM och Red Hat skapa ett system där företag snabbare kan få tillgång till testade och betrodda säkerhetsfixar.
Samtidigt väcker modellen frågor. Om säkerhetsfixar och validering erbjuds genom kommersiella abonnemang kan det skapa en tydligare uppdelning mellan företagsanpassad open source-säkerhet och den bredare öppna gemenskapens resurser. Hur IBM och Red Hat hanterar balansen mellan kommersiell nytta och bidrag tillbaka till öppna projekt blir därför avgörande för hur Project Lightwell tas emot.
Klart är att säkerhet i mjukvarans leveranskedja har blivit en av de stora frågorna för hela IT-branschen. När Linux, Kubernetes, Java-bibliotek, AI-ramverk och molnkomponenter utgör grunden för samhällsviktig infrastruktur blir frågan inte längre om öppen källkod används, utan hur den säkras, testas och underhålls över tid.
Med Project Lightwell vill IBM och Red Hat positionera sig som en central aktör i den utvecklingen. Om satsningen lyckas kan den bli ett viktigt steg mot mer strukturerad, AI-assisterad och företagsanpassad säkerhet för den öppna källkod som stora delar av den digitala världen redan är beroende av.
Vad är det?
Project Lightwell är ett initiativ från IBM och Red Hat för att stärka säkerheten i öppen källkod som används i företag, molnplattformar och AI-system.
Budget:
5 miljarder dollar.
Syfte:
Att identifiera, analysera, validera och åtgärda sårbarheter i open source-komponenter i stor skala.
Teknik:
AI-assisterad kodanalys kombineras med arbete från IBM:s och Red Hats ingenjörer.
Omfattar bland annat:
Linux, Java, Kubernetes, Kafka, Ansible, Terraform, Flink, Cassandra, AI-ramverk, språkverktyg och fristående bibliotek.
Målgrupp:
Främst stora företag och organisationer som är beroende av öppen källkod i produktion.
Viktigt att notera:
Project Lightwell är inte tänkt att ersätta öppna utvecklarprojekt eller befintliga säkerhetsprocesser, utan fungera som ett extra lager för samordning, testning och validering.
WordPress 7.0: När publiceringsverktyget tar första steget in i AI-eran
WordPress 7.0 markerar ett tydligt skifte för världens mest använda publiceringsplattform. Med nya AI-funktioner, en modernare administrationspanel och bättre verktyg för design, navigation och responsiv layout blir uppdateringen mer än en vanlig versionshöjning. WordPress tar nu ett steg mot en framtid där webbplatser kan byggas smartare, snabbare och mer visuellt – utan att användaren behöver vara utvecklare.
WordPress har länge varit internets osynliga motor. Bakom bloggar, företagshemsidor, nyhetssajter, webbutiker och föreningssidor finns ofta samma grundsystem. Nu tar WordPress nästa stora steg med version 7.0, kallad Armstrong, en uppdatering som inte bara putsar på ytan utan också lägger grunden för hur artificiell intelligens kan bli en naturlig del av framtidens webbpublicering.
Namnet Armstrong är en hyllning till jazzlegenden Louis Armstrong, musikern som förvandlade jazzen genom sitt personliga uttryck, sin trumpet och sin röst. På samma sätt vill WordPress 7.0 ge webbskapare fler verktyg för att sätta sin egen prägel på innehåll, design och arbetsflöden.
AI flyttar in i WordPress
Den största nyheten är att WordPress nu får en tydligare grund för AI-funktioner. I stället för att varje tillägg ska behöva bygga egna lösningar för att koppla upp sig mot externa AI-tjänster introduceras en mer standardiserad modell.
En ny Connectors-skärm fungerar som en central plats där webbplatsägaren kan hantera kopplingar till externa tjänster, däribland AI-leverantörer. Det betyder att en användare i framtiden enklare kan välja vilken AI-tjänst som ska användas och sedan låta olika delar av WordPress dra nytta av samma anslutning.
Med ett frivilligt AI-tillägg blir det möjligt att använda AI direkt i redigeraren. Systemet kan till exempel hjälpa till att generera rubriker, skriva utdrag, föreslå alt-texter till bilder, skapa bilder, redigera bilder och automatisera enklare arbetsmoment.
För vanliga användare kan detta spara tid. För utvecklare innebär det att WordPress får en mer enhetlig teknisk grund för AI, i stället för att varje plugin behöver uppfinna sin egen lösning.
En modernare administrationspanel
WordPress administrationspanel har sett ganska likartad ut under lång tid. I version 7.0 görs ett större visuellt lyft. Gränssnittet får en lugnare, renare och modernare känsla med nytt färgschema, uppdaterade knappar, förbättrade formulärfält och mjukare övergångar mellan olika sidor i administrationen.
Det handlar inte bara om kosmetik. För den som arbetar dagligen i WordPress kan små förändringar i gränssnittet göra stor skillnad. En tydligare panel, bättre kontraster och enklare navigering gör att arbetsflödet känns mindre rörigt.
En ny genväg till kommandopaletten, via ⌘K eller Ctrl+K, gör det dessutom enklare att snabbt hitta funktioner utan att leta sig fram genom menyer.
Bättre kontroll över menyer och navigation
Navigationen på en webbplats är ofta avgörande för hur lätt besökaren hittar rätt. I WordPress 7.0 får webbplatsägare ett särskilt arbetsläge för att bygga mer avancerade navigationsöverlägg.
Tidigare har menyer ofta varit ganska enkla listor med länkar. Nu blir det möjligt att skapa rikare navigationsytor med kolumner, större typografi, justeringar, mallar och egna layouter. Det gör att menyer kan bli mer som designade innehållsytor än bara tekniska länksamlingar.
För webbplatser med många undersidor, tjänster eller kategorier kan detta bli en stor förbättring.
Mönster blir enklare att hantera
WordPress blockmönster är färdiga designsektioner som kan läggas in på en sida. I tidigare versioner kunde dessa ibland upplevas som svåra att redigera eftersom de bestod av flera kapslade block.
I WordPress 7.0 beter sig mönster mer som ett enda sammanhållet block när de har lagts till på sidan. Det gör det lättare att byta text, bilder och grundläggande stil utan att behöva gräva sig ned i flera lager av block.
För mer avancerade ändringar finns fortfarande möjligheten att redigera själva mönstret separat.
Visuell versionshistorik
En annan viktig nyhet är en mer visuell hantering av tidigare versioner av sidor och inlägg. WordPress 7.0 introducerar en tidslinje där användaren kan granska äldre versioner och se förändringar block för block.
I praktiken blir det enklare att förstå vad som har ändrats, när det ändrades och vilken version man eventuellt vill återställa. Det är särskilt användbart på webbplatser där flera personer arbetar med samma innehåll.
I stället för att bara jämföra textmassor får användaren en mer visuell bild av innehållets utveckling.
Responsiv design direkt i blocken
Dagens webbplatser måste fungera lika bra på mobil, surfplatta och dator. WordPress 7.0 ger bättre kontroll över vilka block som ska visas på olika skärmstorlekar.
Det innebär att en webbplatsägare kan välja att visa visst innehåll på dator men dölja det på mobil, eller tvärtom. Det kan vara användbart för stora bildsektioner, avancerade layouter eller innehåll som behöver anpassas för små skärmar.
Det här gör WordPress mer flexibelt för dem som vill bygga mobilanpassade sidor utan att behöva skriva egen CSS-kod.
Typsnitt för alla teman
Font Library, alltså WordPress inbyggda funktion för att hantera typsnitt, blir nu tillgänglig för fler typer av teman. Tidigare var funktionen främst kopplad till blockteman, men i WordPress 7.0 fungerar den även med klassiska och hybrida teman.
Det gör att fler användare kan installera, ladda upp och hantera typsnitt direkt från WordPress, oavsett vilket tema webbplatsen använder.
För många mindre webbplatsägare innebär detta att det blir enklare att skapa ett mer konsekvent visuellt uttryck utan att behöva ändra temafiler manuellt.
Nya block och bättre designverktyg
WordPress 7.0 innehåller också flera nya block och redigeringsförbättringar. Bland nyheterna finns bland annat ett ikonblock, som gör det möjligt att lägga till och formge ikoner direkt i innehållet.
Det nämns även förbättringar kring gallerier, rubriker, brödsmulor och andra byggstenar som gör det lättare att skapa tydliga och visuellt genomarbetade sidor.
Tillsammans gör detta blockredigeraren mer komplett. WordPress fortsätter därmed rörelsen bort från att vara ett enkelt bloggverktyg och vidare mot att vara ett fullskaligt visuellt publiceringssystem.
Snabbare och smartare laddning
Prestanda är en central fråga för alla webbplatser. En långsam sida riskerar både färre besökare och sämre placering i sökmotorer.
WordPress 7.0 förbättrar hur bilder prioriteras vid laddning. Det är särskilt viktigt när bilder ligger dolda i exempelvis navigationsöverlägg eller interaktiva block men ändå påverkar hur webbläsaren bedömer sidans viktigaste resurser.
Uppdateringen förbättrar också inläsning av blockspecifika stilmallar i klassiska teman och ger bättre stöd för skript som bygger på moderna script-moduler. Målet är att minska onödig blockering när sidan laddas.
Tillgänglighet får fortsatt fokus
Tillgänglighet är ett område där små detaljer kan göra stor skillnad. WordPress 7.0 innehåller förbättringar för bland annat mediehantering, röststyrning, färgkontraster i det nya administrationsgränssnittet och navigering i redigeraren.
Det är viktigt eftersom WordPress används av allt från privatpersoner till myndigheter, företag och organisationer. Ett publiceringsverktyg som används av så många måste fungera för så många användare som möjligt.
Vad betyder WordPress 7.0 i praktiken?
För vanliga användare innebär WordPress 7.0 framför allt en modernare arbetsmiljö och fler kreativa verktyg. Det blir lättare att bygga snygga sidor, hantera typsnitt, arbeta med responsiv design och använda AI-stöd direkt i publiceringen.
För utvecklare är den stora nyheten att WordPress får en tydligare teknisk grund för AI och externa tjänster. Det kan på sikt leda till kraftfullare tillägg, bättre integrationer och mer automatiserade arbetsflöden.
För företag och webbplatsägare handlar uppdateringen om effektivitet. AI kan hjälpa till med innehåll, den nya adminpanelen gör arbetet smidigare och förbättrade designkontroller minskar behovet av specialkod.
En ny riktning för WordPress
WordPress 7.0 är inte bara ännu en versionsuppdatering. Det är ett tecken på vart hela plattformen är på väg. AI blir en del av publiceringsmiljön, designverktygen blir mer visuella och administrationen får en modernare känsla.
Samtidigt finns WordPress traditionella styrka kvar: friheten att bygga allt från en enkel blogg till en avancerad företagswebbplats.
Med Armstrong tar WordPress ett tydligt steg in i nästa fas. Precis som Louis Armstrong satte sin personliga prägel på jazzen vill WordPress 7.0 ge användarna fler möjligheter att skapa webbplatser med egen stil, eget uttryck och nya tekniska möjligheter.
Fokus: AI-funktioner, modernare administrationspanel, förbättrade designverktyg och bättre responsiv kontroll.
Ny AI-grund: WordPress får stöd för AI-kopplingar via en central hantering för externa tjänster och AI-leverantörer.
För användare: Enklare verktyg för rubriker, utdrag, alt-texter, bildskapande och redigering.
För utvecklare: Mer standardiserad hantering av externa tjänster och AI-integrationer.
Designnyheter: Förbättrade block, navigationsöverlägg, visuell versionshistorik och bättre kontroll över hur innehåll visas på mobil, surfplatta och dator.
Administration: Nytt färgschema, uppdaterade knappar, modernare formulärfält och smidigare övergångar i kontrollpanelen.
Rekommendation: Ta alltid backup av webbplatsen innan du uppdaterar WordPress.
Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta med öppen källkod utan att kompromissa med avancerade funktioner.
Ardour 9.5 är här, och den nya versionen bjuder på flera stora förbättringar för den som arbetar med musikproduktion, MIDI och digital ljudredigering. Den fria och öppna ljudstudion har fått en rejält uppdaterad pianorulle, bättre stöd för ackord, smidigare kvantisering och nya verktyg som gör MIDI-arbete mer likt det många känner igen från kommersiella program som Cubase.
En digital ljudstudio med öppen källkod
Ardour är en digital audio workstation, ofta förkortat DAW. Det är samma typ av program som används för att spela in, klippa, mixa och producera musik. Skillnaden är att Ardour bygger på öppen källkod och finns till Linux, macOS och Windows.
Programmet används av musiker, ljudtekniker, poddproducenter och andra som vill ha ett kraftfullt verktyg utan att vara låsta till slutna ekosystem. Med version 9.5 fortsätter Ardour att utvecklas i riktning mot en mer komplett och modern musikstudio.
Pianorullen har fått ett stort lyft
Den största nyheten i Ardour 9.5 är förbättringarna i pianorullen. Pianorullen är den vy där MIDI-noter visas som små block på ett rutnät. Där kan användaren rita in melodier, basgångar, trummor och ackord utan att spela in allt via ett MIDI-keyboard.
I Ardour 9.5 har pianorullen fått en ny sidopanel till vänster. Där finns nu verktyg för ackordredigering och kvantisering. Det betyder att användaren enklare kan skapa och rätta till musikaliska mönster direkt i redigeringsvyn.
En särskilt intressant nyhet är möjligheten att rita tre-, fyr- eller femtoniga ackord direkt i pianorullen. I stället för att lägga in varje ton manuellt kan man snabbt skapa ett helt ackord. Befintliga ackord kan dessutom ändras, inverteras eller justeras genom att flytta och släppa noter.
Kvantisering direkt där man arbetar
Kvantisering är ett viktigt verktyg i MIDI-produktion. Det används för att flytta noter till ett rytmiskt rutnät, så att spelningen blir tajtare. Om en inspelad basgång eller trumfigur ligger lite före eller efter taktslagen kan kvantisering rätta till detta.
I Ardour 9.5 finns kvantiseringen nu direkt i pianorullens sidopanel. Användaren kan markera noter, välja ett rutnät och tillämpa ändringen utan att behöva lämna redigeringsläget. Det gör arbetsflödet snabbare och mer naturligt, särskilt för den som arbetar mycket med MIDI.
Referensnoter gör det lättare att komponera
En annan stor förbättring är stödet för referensnoter. I andra musikprogram kallas detta ofta för ghost notes. Funktionen gör det möjligt att visa noter från flera MIDI-regioner samtidigt i samma pianorulle.
Det betyder att man exempelvis kan redigera en basgång medan man ser ackorden från ett pianospår i bakgrunden. På så sätt blir det lättare att komponera delar som passar ihop musikaliskt. Funktionen är särskilt användbar vid arrangering, harmonisering och när flera instrument ska samspela.
Mer välbekant arbetssätt för vana DAW-användare
Ardour 9.5 inför också en mer Cubase-liknande markörhantering i pianorullen. För användare som kommer från etablerade kommersiella musikprogram kan detta göra övergången till Ardour enklare.
Det handlar inte bara om utseende, utan om känsla och arbetsflöde. Små detaljer i hur markören beter sig, hur noter väljs och hur redigeringen sker kan göra stor skillnad när man arbetar snabbt med musikproduktion.
Bättre hantering av mallar och teman
Även arbetet med spårmallar har förbättrats. På mixersidan kan användaren nu enklare komma åt både lokala och globala spårmallar. Dessa kan användas för att snabbt lägga på färdiga inställningar eller ersätta befintlig bearbetning på spår.
Det kan vara praktiskt om man ofta använder samma typ av kanalinställningar, exempelvis för sång, gitarr, trummor eller podcastljud.
Ardour 9.5 innehåller även två nya färgteman: Arc och OneDark. Det gör att användaren kan anpassa programmets utseende efter smak och arbetsmiljö.
Experimentellt AI-stöd – men inte för att skapa musik
En uppmärksammad nyhet är att Ardour 9.5 innehåller en experimentell MCP-server, skapad av communityn. Den kan användas för att styra Ardour via en lokalt körande språkmodell.
Det är viktigt att påpeka att funktionen inte handlar om att låta AI skapa ljud eller musik åt användaren. I stället handlar det om fjärrstyrning och kontroll av programmet. Funktionen är frivillig och måste aktiveras manuellt under inställningarna för kontrollenheter.
Detta visar ändå att även traditionella ljudprogram börjar experimentera med nya sätt att styra programvara, utan att nödvändigtvis ersätta den mänskliga musikskaparen.
Flera förbättringar för plugins och stabilitet
Ardour 9.5 innehåller också en rad förbättringar för plugins. Bland annat har problem med vissa VST3-plugins rättats, och programmet klarar bättre av VST-plugins med namn som ligger utanför användarens aktuella systemspråk.
Programmet förhindrar även pluginändringar under inspelning, vilket minskar risken för störningar eller instabilitet när ljud spelas in. Dessutom har krascher kopplade till vissa LV2-plugins åtgärdats.
För användaren betyder detta framför allt en stabilare arbetsmiljö, särskilt i större projekt med många effekter och instrument.
Många mindre men viktiga rättningar
Utöver de stora nyheterna innehåller Ardour 9.5 många mindre förbättringar. Metronomens klickljud har förbättrats, exportfunktionen har fått bättre kontroll för överskrivning av filer och standardvärden för MIDI-kanal och velocity sparas nu bättre.
Även stöd för JPEG-bilder har återställts, sessionsdialogen kan ändra storlek bättre och flera funktioner för OSC, Mackie-kontroller och MIDI chase har förbättrats.
Buggrättningarna omfattar bland annat problem med sidokedjesändningar, ljudartefakter från mutade aux-sends, MIDI-timestretching, pitch bend-visning och olika kraschfall.
Ett viktigt steg för fri musikproduktion
Ardour 9.5 är ingen liten underhållsuppdatering. Den nya versionen förbättrar särskilt MIDI-arbetet och gör programmet mer attraktivt för producenter som skriver musik direkt i pianorullen.
Med ackordverktyg, referensnoter, förbättrad kvantisering och bättre pluginhantering närmar sig Ardour ännu mer de arbetsflöden som användare känner igen från kommersiella musikprogram. Samtidigt behåller programmet sin identitet som ett kraftfullt verktyg byggt på öppen källkod.
För den som vill producera musik utan att låsa sig till dyra licenser eller slutna plattformar är Ardour 9.5 därför en viktig uppdatering.
När antalet AI-genererade sårbarhetsrapporter ökar vill Linuxprojektet dra en tydligare gräns mellan vanliga buggar och verkliga säkerhetshål. Linus Torvalds har nu slagit ihop ny dokumentation som förklarar när ett fel i Linuxkärnan ska behandlas som en säkerhetsbugg, hur rapporter bör skickas in och varför spekulativa AI-fynd inte får belasta säkerhetsteamet i onödan. Resultatet är en mer praktisk hotmodell för Linux – och ett försök att skilja allvarliga angreppsvägar från brus, teorier och dåligt testade rapporter.
Linuxkärnan är ett av världens viktigaste mjukvaruprojekt. Den används i allt från mobiltelefoner och servrar till routrar, bilar, molntjänster och superdatorer. Därför är frågan om säkerhetsbuggar i Linux inte bara en teknisk detalj för utvecklare, utan något som i förlängningen påverkar stora delar av det digitala samhället.
Nu har Linus Torvalds slagit ihop ny dokumentation i Linuxkärnan som tydligare förklarar vad som faktiskt räknas som en säkerhetsbugg, hur sådana buggar bör rapporteras och hur utvecklare ska hantera rapporter som tagits fram med hjälp av AI. Dokumentationen ingår i ändringarna för docs-7.1-fixes och bygger bland annat på arbete av Willy Tarreau, känd från HAProxy och underhåll av stabila Linuxkärnor.
Alla buggar är inte säkerhetshål
En central poäng i den nya dokumentationen är att inte alla fel i kärnan ska betraktas som säkerhetshål. Linuxprojektet vill i första hand att vanliga buggar ska hanteras öppet, på publika e-postlistor och i den normala utvecklingsprocessen.
Det finns en praktisk orsak till detta. När fler utvecklare kan läsa, granska och testa en lösning ökar chansen att felet rättas på ett bra sätt. Om en bugg däremot behandlas bakom stängda dörrar av en liten grupp personer finns större risk att viktiga användningsfall missas eller att lösningen inte blir tillräckligt testad.
Den privata säkerhetslistan är därför tänkt för särskilt allvarliga fall: buggar som är lätta att utnyttja, påverkar många användare och ger en angripare rättigheter som denne inte borde ha på ett korrekt konfigurerat produktionssystem.
Med andra ord: ett fel blir inte automatiskt ett säkerhetshål bara för att det kan krascha något eller ser farligt ut i teorin. Det avgörande är om felet passerar en verklig säkerhetsgräns.
Linux får en tydligare hotmodell
En viktig del av förändringen är att Linuxkärnan nu får en mer uttalad hotmodell. En hotmodell beskriver vad systemet ska skydda mot, men också vad det inte kan eller inte lovar att skydda mot.
Linuxkärnan ska bland annat skydda användare från varandra på samma system. En vanlig användare ska inte kunna läsa andra användares filer, komma åt deras processminne, spionera på deras processer eller kringgå skydd som styr nätverk och kommunikation.
Kärnan ska också upprätthålla skydd baserade på så kallade capabilities, alltså särskilda behörigheter som CAP_SYS_ADMIN, CAP_NET_ADMIN och CAP_SYS_PTRACE. En användare utan rätt behörighet ska exempelvis inte kunna ändra nätverksinställningar, manipulera andra användares processer eller påverka kärnans tillstånd.
Om en bugg gör att en vanlig användare kan få en sådan behörighet, eller göra något som normalt kräver administratörsrättigheter, kan det röra sig om en riktig säkerhetsbugg.
AI-rapporter har blivit ett problem
Den nya dokumentationen tar också upp ett modernt problem: AI-assisterade sårbarhetsrapporter.
AI-verktyg kan vara användbara för att hitta misstänkta buggar i kod, särskilt i gamla eller ovanliga delar av kärnan. Men enligt dokumentationen har många rapporter som skickas till säkerhetsteamet blivit för långa, för spekulativa eller helt enkelt för dåligt verifierade.
Problemet är inte att AI används. Problemet är när AI-genererade rapporter skickas in utan att någon människa har kontrollerat om felet verkligen går att återskapa, om det har säkerhetspåverkan eller om den föreslagna exploiten faktiskt fungerar.
Därför säger den nya vägledningen att buggar som hittats med AI normalt ska behandlas som offentliga. Skälet är att flera personer ofta hittar samma typ av AI-upptäckta fel samtidigt. Däremot ska fungerande exploitkod inte publiceras öppet. Rapportören kan i stället säga att en reproducerbar exploit finns och lämna den privat om en ansvarig underhållare ber om det.
Rapporter ska vara korta, tydliga och testade
Linuxutvecklarna efterfrågar nu mer disciplinerade rapporter. En bra rapport ska vara kort, skriven i ren text och börja med det viktigaste: vilken fil eller funktion som påverkas, vilka versioner som berörs och vilken konkret påverkan felet har.
Det räcker inte att skriva att ett fel “kan leda till privilegieeskalering” om det inte är visat. Rapportören bör i stället beskriva vad som faktiskt har testats. Till exempel: kan en vanlig användare få CAP_NET_ADMIN? Kan en process läsa minne den inte ska komma åt? Går felet att återskapa på en normal installation?
AI-genererade reproducerare ska testas innan de skickas in. Om en AI påstår att en exploit fungerar, men rapportören inte själv har kontrollerat det, riskerar rapporten att ignoreras. Dokumentationen uppmuntrar också till att använda AI för att föreslå och testa fixar, inte bara för att producera fler felrapporter.
Vad räknas inte som säkerhetsbugg?
Den nya dokumentationen listar flera typer av problem som normalt inte ska ses som säkerhetshål i Linuxkärnan.
Det gäller till exempel buggar i gamla, icke-underhållna kärnversioner. Administratörer förväntas hålla sina system uppdaterade, och en sårbarhet måste visas påverka aktivt underhållna versioner för att behandlas som en aktuell säkerhetsfråga.
Det gäller också osäkra eller ovanliga konfigurationer. Om någon själv har ändrat sysctl-inställningar, filrättigheter eller byggt kärnan med alternativ som uttryckligen sänker säkerheten, är det inte självklart en kärnsårbarhet när något går fel.
Utvecklingsfunktioner som LOCKDEP, KASAN och FAULT_INJECTION räknas inte heller som produktionsskydd. De är till för testning och felsökning, och kan i sig påverka stabilitet och prestanda.
Inte heller buggar som kräver orimliga laboratorieförhållanden, modifierad hårdvara, miljarder försök eller redan mycket höga rättigheter ska automatiskt betraktas som säkerhetshål.
Root som kraschar systemet är inte alltid en sårbarhet
En annan viktig princip är att åtgärder som kräver full administratörsbehörighet sällan är säkerhetsbuggar i sig. Om root-användaren i den ursprungliga namnrymden kan skriva till en privilegierad enhet och orsaka en kernel oops, är det normalt inte en säkerhetsgräns som brutits. Root hade redan makten att påverka systemet.
Det Linuxprojektet fokuserar på är i stället när en användare får mer makt än den borde ha. Säkerhetsfrågan uppstår alltså när någon passerar en gräns mellan rättigheter, inte när någon redan har rättigheterna och använder dem på ett destruktivt sätt.
Användarnamnrymder får särskild förklaring
Dokumentationen tar även upp CONFIG_USER_NS, alltså stöd för användarnamnrymder. Med denna funktion kan en vanlig användare skapa en isolerad miljö där användaren till synes har fulla rättigheter inom just den miljön.
Det betyder dock inte att användaren ska kunna påverka hela systemet. En sådan namnrymd får inte ge möjlighet att ändra global systemtid, ladda kärnmoduler, montera blockenheter eller påverka den ursprungliga namnrymden på otillåtet sätt.
Här blir hotmodellen viktig. En bugg är allvarlig om den gör att isoleringen mellan namnrymder bryts.
Debuggning är inte alltid tänkt för vanliga användare
Linux innehåller många kraftfulla verktyg för felsökning och prestandaanalys. Exempel är /proc/kmsg, perf, tracing och debugfs. Dessa kan ge djup insyn i systemet och därmed också bli riskabla om de exponeras fel.
Den nya dokumentationen betonar att vissa sådana gränssnitt kräver uttryckligt administratörsbeslut. Om en administratör själv ger användare tillgång till känsliga debuggränssnitt är det inte nödvändigtvis ett säkerhetshål i kärnan. Det är en konfigurationsfråga.
Målet är mindre brus och bättre fixar
Bakgrunden till förändringen är tydlig: Linuxprojektet vill minska mängden felrapporter som felaktigt märks som säkerhetskritiska. Varje rapport som hamnar fel tar tid från utvecklare och säkerhetsteam. Det gör att verkligt allvarliga problem riskerar att drunkna i brus.
Samtidigt stänger dokumentationen inte dörren för osäkra fall. Om en rapportör verkligen är osäker på om ett fel är en säkerhetsbugg uppmanas denne fortfarande att rapportera privat. Hellre en extra granskning av ett gränsfall än att en verklig sårbarhet missas.
Men budskapet är tydligt: kalla inte varje bugg för ett säkerhetshål. Visa vilken säkerhetsgräns som bryts, testa reproduceraren, håll rapporten kort och skicka vanliga buggar till den vanliga utvecklingsprocessen.
En mognare syn på säkerhet i en AI-tid
Det här är mer än en intern dokumentationsändring. Det visar hur stora öppna källkodsprojekt anpassar sig till en ny verklighet där AI kan massproducera analyser, hypoteser och rapporter.
AI kan hjälpa till att hitta riktiga fel. Men den kan också skapa stora mängder halvfärdiga påståenden som människor måste granska. För ett projekt som Linux, där underhållarnas tid är en begränsad resurs, blir kvaliteten på rapporterna avgörande.
Den nya dokumentationen försöker därför sätta en rimlig balans. Säkerhet ska tas på allvar, men säkerhetsprocessen ska inte överbelastas av spekulationer, dåligt testade AI-fynd eller buggar som egentligen hör hemma i den öppna utvecklingsprocessen.
I praktiken handlar det om något mycket grundläggande: ett säkerhetshål är inte bara ett fel i kod. Det är ett fel som bryter ett skydd som systemet har lovat att upprätthålla. Linuxprojektets nya dokumentation gör den gränsen tydligare.
Teknisk faktaruta: Linuxkärnans nya säkerhetsdokumentation
Ämne: Nya riktlinjer för säkerhetsbuggar i Linuxkärnan
Infört av: Linus Torvalds via dokumentationsändringar i Linuxkärnan
Pull request: docs-7.1-fixes
Författare till dokumentationen: Willy Tarreau
Syfte: Att tydliggöra vad som räknas som en säkerhetsbugg, hur rapporter ska skickas in och hur AI-assisterade buggrapporter ska bedömas.
Viktiga nyheter:
Tydligare gräns mellan vanliga buggar och säkerhetsbuggar.
Ny hotmodell för Linuxkärnan.
Riktlinjer för AI-genererade och AI-assisterade rapporter.
Krav på testade reproducerare och verifierad påverkan.
Fokus på buggar som bryter verkliga säkerhetsgränser.
Exempel på säkerhetspåverkan: En vanlig användare får behörigheter som normalt kräver administratörsrättigheter, exempelvis nätverkskontroll eller åtkomst till andra användares processer.
Räknas normalt inte som säkerhetsbugg: Fel i gamla kärnversioner, osäkra specialkonfigurationer, utvecklingsfunktioner, teoretiska attacker utan fungerande exploit eller problem som kräver redan höga rättigheter.
Betydelse: Dokumentationen ska minska brus i säkerhetsrapporteringen och hjälpa utvecklare att fokusera på verkligt allvarliga sårbarheter.
Den populära open source-videoredigeraren OpenShot Video Editor tar ett stort kliv framåt i version 3.5. Med upp till 35 % bättre prestanda, en helt ny standardtidslinje och tidiga steg mot AI-integrering genom ComfyUI, markerar uppdateringen en tydlig riktning mot snabbare, smartare och mer framtidssäker videoredigering.
Den fria videoredigeraren OpenShot Video Editor har nu släppts i version 3.5 – och det är en av de största uppdateringarna i programmets historia. Med fokus på prestanda, stabilitet och nya AI-möjligheter tar OpenShot ett rejält kliv framåt som verktyg för både nybörjare och avancerade användare.
En märkbar prestandaboost
En av de mest imponerande förbättringarna i OpenShot 3.5 är hastigheten. Enligt utvecklarna är programmet i genomsnitt cirka 35 % snabbare än tidigare versioner.
Det här märks tydligt i praktiken:
Tidslinjen reagerar snabbare
Förhandsvisningar laddar snabbare
Effekter och klippbearbetning känns mer direkt
Särskilt funktioner som chroma key (greenscreen) och färgeffekter har fått stora lyft.
Ny standard: snabbare och smidigare tidslinje
Den nya tidslinjen är nu standardläget i OpenShot – och det är en av de mest synliga förbättringarna.
Den ger:
Mjukare zoom och scrollning
Smidigare drag-och-släpp
Bättre hantering av stora projekt
Stabilare förhandsvisning
Dessutom är keyframe-panelen nu aktiverad som standard, vilket gör det enklare att skapa animationer och finjustera egenskaper över tid.
Bättre export – mindre filer, högre kvalitet
Att exportera video har blivit både enklare och mer effektivt:
Mindre filstorlekar
Förbättrad bildkvalitet
Smartare standardinställningar
Samtidigt har stödet för GPU-acceleration förbättrats. Programmet kan nu:
Upptäcka hårdvarustöd mer tillförlitligt
Undvika problem som svarta bildrutor
Falla tillbaka säkert om GPU-avkodning misslyckas
Ljudhantering som faktiskt känns modern
Ljudredigering har länge varit en svag punkt i många enkla videoredigerare – men här har OpenShot gjort stora framsteg.
Nytt i version 3.5:
Automatiska och smartare ljudövergångar
Bättre crossfades (övertoning mellan ljud)
Snabbare import och hantering av ljudfiler
Förbättrade vågformsvisningar
Resultatet är ett arbetsflöde som känns betydligt mer intuitivt.
Effekter, masker och förbättrad greenscreen
Effektsystemet har blivit både kraftfullare och mer flexibelt:
Nytt standardläge för chroma key (mjukare kanter, mindre halo-effekt)
Utökat stöd för masker i fler effekter
Bättre hantering av animerade masker
Det gör OpenShot mer användbart för allt från enklare YouTube-klipp till mer avancerad videokomposition.
Experimentell AI – OpenShot möter ComfyUI
Den kanske mest spännande nyheten är stödet för ComfyUI, ett verktyg för avancerade AI-flöden.
I OpenShot 3.5 innebär det:
Stöd för AI-baserade arbetsflöden
Möjlighet till spårning och segmentering
Integration med moderna AI-modeller
Detta är dock fortfarande experimentellt och riktar sig främst till avancerade användare. Men det visar tydligt vart videoredigering är på väg – mot allt mer automatisering och AI-stöd.
Stabilare än någonsin
Bakom kulisserna har utvecklarna lagt stort fokus på kvalitet:
Fler automatiska tester
Nya verktyg för UI-testning
Bättre hantering av saknade filer
Förbättrad autosave
Resultatet är ett program som kraschar mindre och känns mer pålitligt i vardagen.
Vad betyder detta för framtiden?
OpenShot 3.5 visar tydligt tre trender inom modern mjukvara:
Prestanda är avgörande – användare förväntar sig realtidsrespons
AI integreras överallt – även i kreativa verktyg
Open source blir mer konkurrenskraftigt – även mot kommersiella alternativ
Utvecklingen fortsätter dessutom snabbt. Stöd för Qt6 och mobilversioner är redan på gång, vilket kan göra OpenShot ännu mer relevant framöver.
Slutsats
OpenShot 3.5 är inte bara en uppdatering – det är ett rejält lyft. Kombinationen av högre prestanda, bättre användarupplevelse och tidiga AI-funktioner gör att programmet tar ett stort steg mot att bli ett verkligt konkurrenskraftigt videoredigeringsverktyg.
För dig som vill ha ett gratis, öppet och kraftfullt alternativ till kommersiella videoredigerare är det här ett perfekt tillfälle att testa OpenShot igen.
Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde.
Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa Firefox-uppdateringar på länge. Med fokus på integritet, kontroll och effektivitet introduceras flera nya funktioner som kan förändra hur vi surfar – både i vardagen och på jobbet.
Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om ett tydligt försök att göra Firefox till ett mer självständigt och kraftfullt alternativ i en tid där många webbläsare går mot mer datainsamling och AI-integration.
Inbyggd VPN – men med en twist
En av de mest uppmärksammade nyheterna är en inbyggd VPN direkt i webbläsaren. Till skillnad från traditionella VPN-tjänster skyddar den här lösningen endast trafiken i Firefox, inte hela datorn.
Det innebär att din IP-adress och position döljs när du surfar i Firefox, att trafiken skickas via en proxy för ökad anonymitet och att ingen separat installation behövs.
Till en början får användare 50 GB data per månad, och funktionen lanseras först i USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
Det är ett intressant mellanting – enklare än en full VPN, men också mer begränsad. För många vardagsanvändare kan det dock vara fullt tillräckligt.
Split View – två sidor, ett fönster
En annan efterlängtad funktion är Split View, som gör det möjligt att visa två webbsidor sida vid sida i samma fönster.
Det här öppnar för smidigare arbetsflöden, där man kan jämföra produkter utan att växla flikar, kopiera information mellan sidor snabbare och läsa och skriva samtidigt utan att tappa fokus.
Funktionen integreras direkt i fliksystemet och blir tillgänglig i Firefox 149.
AI – men på dina villkor
Mozilla introducerar också Smart Window, ett AI-verktyg som kan hjälpa till med snabba sammanfattningar av artiklar, definitioner och förklaringar samt jämförelser av produkter.
Här finns en viktig skillnad mot många konkurrenter. Funktionen är helt valfri och måste aktiveras av användaren. Det går dessutom att styra exakt vilka delar man vill använda.
Små funktioner som gör stor skillnad
Utöver de stora nyheterna kommer flera mindre men genomtänkta förbättringar.
Tab Notes gör det möjligt att lägga anteckningar direkt på flikar, den nya inställningsmenyn ger bättre överblick och sökfunktion, och designen uppdateras med modernare ikoner, menyer och teman.
Mozilla introducerar även en ny maskot vid namn Kit, som ska ge webbläsaren en mer personlig känsla.
En tydlig riktning: mer kontroll till användaren
Det som binder ihop alla dessa förändringar är Mozillas tydliga filosofi att användaren ska ha kontrollen.
I en tid där många tjänster bygger på datainsamling och automatiserade beslut går Firefox i en annan riktning, med integritet som standard, AI som ett val och funktioner som är tänkta att hjälpa utan att störa.
Vad betyder det här i praktiken?
Den här uppdateringen kan ses som ett försök att återta mark i webbläsarkriget. Med funktioner som VPN och Split View inbyggda direkt från start blir Firefox mer komplett utan att kräva externa tillägg.
För användaren innebär det färre installationer, bättre arbetsflöde och starkare integritet direkt ur lådan.
Slutsats
Firefox 149 markerar ett tydligt skifte. Det handlar inte bara om nya funktioner, utan om en mer definierad identitet som en webbläsare för dem som vill ha frihet, kontroll och ett mer privat internet.
Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar.
När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många utvecklare oroade sig för att den fria databasen skulle tappa sin öppna själ under kommersiell styrning. Resultatet blev bland annat skapandet av MariaDB – en alternativ version som i dag används som standard i flera stora Linuxdistributioner.
Nu signalerar Oracle en ny riktning. I ett färskt blogginlägg presenterar företaget en strategi som ska stärka relationen till utvecklare, användargrupper och open source-ekosystemet. Målet: ökad transparens, tydligare färdplaner och större delaktighet från communityn.
En ny era för MySQL Community Edition
Kärnan i satsningen är ett förnyat fokus på MySQL Community Edition, den GPL-licensierade versionen som vem som helst kan använda och vidareutveckla.
Oracle lovar:
Tydligare och mer öppna utvecklingsplaner
Fler möjligheter för communityn att bidra
Starkare dialog med användargrupper
Mer synliga forum för återkoppling
Det handlar alltså inte bara om nya funktioner – utan om hur utvecklingen organiseras och kommuniceras.
Modernare funktioner – även AI i sikte
Databasvärlden har förändrats kraftigt de senaste åren. Nya typer av applikationer ställer högre krav på:
Observability – bättre insyn i hur databasen presterar i realtid
Skalbarhet för molnmiljöer
Stöd för AI-relaterade arbetslaster
Oracle nämner särskilt utveckling av så kallade vektorfunktioner – en teknik som används för att hantera AI-relaterad data, exempelvis vid semantisk sökning eller maskininlärningsapplikationer. Det är ett område där konkurrenter redan har rört sig snabbt.
Tydligare samarbete med Linuxvärlden
En annan del av strategin är att stärka samarbetet med Linuxdistributioner och open source-projekt. Oracle pekar specifikt på närmare samarbete med Canonical och Ubuntu-communityn.
Företaget betonar också sitt fortsatta stöd för plattformar som bygger på MySQL, bland annat:
WordPress
Drupal
Magento
Joomla!
Dessa system driver miljontals webbplatser världen över, vilket gör MySQL till en av internets mest centrala tekniker.
Skuggan från PostgreSQL
Samtidigt sker detta i ett konkurrensläge där PostgreSQL har vuxit kraftigt i popularitet. Många nya projekt väljer PostgreSQL som standard, tack vare dess öppna utvecklingsmodell, extensibilitet och starka communityprofil.
I delar av MySQL-ekosystemet har det därför funnits en oro för att nuvarande styrningsmodell gör det svårare att locka nya installationer och utvecklare.
Öppet brev kräver oberoende stiftelse
Kort efter Oracles tillkännagivande publicerade en grupp communitymedlemmar ett öppet brev där de föreslår att MySQL bör förvaltas av en oberoende, icke-vinstdrivande stiftelse – fristående från en enskild leverantör. Syftet skulle vara att säkerställa långsiktig öppenhet och bredare delaktighet.
Det är ännu oklart om Oracles nya strategi kan leda till strukturella förändringar i hur projektet styrs, eller om det främst handlar om förbättrad kommunikation.
Vad betyder detta i praktiken?
MySQL Community Edition är fortfarande licensierad under GPL, vilket innebär att källkoden är fri att använda, studera och modifiera. Samtidigt erbjuder Oracle kommersiella versioner med extra funktioner för företag.
Frågan som nu ställs är om Oracles initiativ kan:
Återvinna förtroendet hos delar av open source-communityn
Bromsa PostgreSQLs dominans i nya projekt
Skapa ett mer dynamiskt och öppet utvecklingsklimat
Om satsningen blir mer än ord – och faktiskt leder till en mer transparent och inkluderande utvecklingsprocess – kan MySQL mycket väl stå inför en ny expansionsfas.
Efter över 25 år i databasscenens centrum är det tydligt att kampen om framtidens relationsdatabaser långt ifrån är avgjord.
Kan Linux-kärnan bli smartare med hjälp av artificiell intelligens? En ny diskussion bland Linux-utvecklare väcker frågan om maskininlärning kan användas för att optimera hur operativsystemets innersta delar fungerar. Förslaget är försiktigt, kontroversiellt – och helt utanför kärnan själv.
Tänk dig att Linux-kärnan – själva hjärtat i operativsystemet – kunde lära sig av sitt eget beteende och fatta smartare beslut i realtid. Det är precis den sortens framtid som nu diskuteras bland Linux-utvecklare.
På Linux kernel mailing list (LKML), den centrala mötesplatsen för kärnutveckling, har en ny idé väckt uppmärksamhet: att låta maskininlärning hjälpa vissa delar av kärnan att fungera bättre. Förslaget kommer från Viacheslav Dubeyko, ingenjör på IBM, och handlar om att skapa en generell infrastruktur där kärnans olika delsystem kan samarbeta med maskininlärningsmodeller – utan att dessa modeller körs i själva kärnan.
Maskininlärning – men utanför kärnan
En viktig poäng i förslaget är att all maskininlärning ska ske helt i användarutrymmet (user space), inte inne i kärnan. Det är ett medvetet och strategiskt val. Linux-kärnan är extremt känslig för instabilitet, fördröjningar och säkerhetsproblem. Att köra stora och komplexa ML-ramverk där vore både riskabelt och svårt att acceptera för kärnans utvecklare.
I stället föreslås ett slags kommunikationslager. Kärnan kan skicka mätdata och statusinformation till en användarprocess som kör en maskininlärningsmodell. Modellen analyserar informationen och skickar tillbaka rekommendationer eller förslag, som kärnan kan välja att använda – eller ignorera.
Vad skulle ML kunna bidra med?
Diskussionen handlar inte om självlärande operativsystem i science-fiction-stil, utan om ganska konkreta problem. Exempel som nämns är:
schemaläggning av processer
minneshantering
optimering av I/O-prestanda
att förutse belastningstoppar eller flaskhalsar
I dag bygger dessa delar ofta på statiska algoritmer och handskrivna heuristiker. Tanken är att maskininlärning i vissa fall skulle kunna anpassa sig bättre till verkliga användningsmönster och föränderliga arbetslaster.
Skepsis och försiktighet
Som väntat har förslaget mötts av både nyfikenhet och skepticism. Linux-kärnans utvecklare är kända för sin försiktiga hållning, och flera frågor är fortfarande obesvarade:
Hur säkerställer man att ML-baserade rekommendationer inte försämrar stabiliteten?
Vad händer om modellen ger felaktiga råd?
Är den potentiella vinsten värd den ökade komplexiteten?
Hur testar man system som inte alltid beter sig deterministiskt?
Det är därför arbetet fortfarande är tydligt experimentellt. De föreslagna patcharna har inte accepterats i huvudgrenen av Linux-kärnan, och ingen talar ännu om detta som något som är på väg in i vanliga Linux-system.
Ett försiktigt steg mot framtiden
Oavsett om ML-assisterade kärndelsystem blir framtid eller bara ett intressant experiment, visar diskussionen att även ett av världens mest konservativa och stabilitetsfokuserade mjukvaruprojekt utforskar nya idéer.
Om maskininlärning någon gång blir en naturlig del av Linux-kärnans beslutsfattande återstår att se. Men just nu är frågan inte längre om den diskuteras – utan hur långt den kan tillåtas gå.
FAKTARUTA/ Linux-kärnan & maskininlärning
Idé: Låta kernel-delsystem få “råd” från ML-modeller.
Upplägg: ML körs helt i user space – inte i kärnan.
Förslag: En generell infrastruktur som kopplar kärnan till användarprocesser som kör modeller.
Status: Explorativt – patcharna är inte mergade i mainline.
Frågetecken: Säkerhet, determinism, testbarhet och faktisk nytta.
$Det återstår att se om ML-stöd i kärnans ekosystem blir mer än experiment.
I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på riktigt.
I takt med att våra digitala filer växer i antal och komplexitet står många inför samma utmaning: hur gör man sina dokument, bilder och projekt lätta att hitta, förstå och använda? Traditionella filsystem är byggda kring mappar och namn — men de fångar sällan filernas verkliga innehåll eller sammanhang.
Här kommer Seafile 13.0, en uppdaterad version av den populära open-source-plattformen för filsynkronisering, och den gör precis det: den förvandlar statisk lagring till intelligent informationshantering.
Filer som mer än bara filer
Tidigare handlade Seafile främst om att hålla filer synkade mellan datorer och användare — pålitligt och effektivt. Version 13.0 tar ett stort steg bort från ren lagring och lägger istället fokus på struktur och förståelse.
Kärnan i den nya versionen är ett system där varje fil kan få egna egenskaper, eller metadata: till exempel projektstatus, ansvarig person, kategori eller egna anpassade fält. Tänk dig att varje dokument i ditt system vet vad det handlar om — inte bara vad det heter.
Detta öppnar upp för helt nya sätt att söka, sortera och filtrera filer. Plötsligt blir dina filbibliotek mer som en databas än ett gammaldags filsystem.
Taggar som speglar verkligheten
Seafile 13.0 introducerar även hierarkiska taggar. Till skillnad från vanliga taggar — som är enkla etiketter utan struktur — går det nu att bygga taggar som hänger ihop i nivåer.
Exempel:
Projekt
├─ Kundarbete
│ ├─ Kund A
│ └─ Kund B
└─ Interna dokument
Det gör det enklare att organisera stora mängder data och hitta rätt i kaoset av filer.
Flera vyer – välja det som passar dig
Nu är Seafile inte längre bara en lista med filer. Du kan se dina data i flera olika format:
Tabellvy – klassiskt och överskådligt
Galleri – perfekt för bilder och media
Kortvy – med viktig metadata direkt synlig
Statistikvy – summerar hur ditt material ser ut
Kanban och kartvyer – för struktur och överblick
En ny dedikerad thumbnail-server gör att miniaturer och videoförhandsvisningar visas snabbt, ibland till och med direkt i sidopanelen.
Sök smartare – inte bara snabbare
Att bara kunna söka på filnamn räcker ofta inte. Med den nya fulltextsökningen i Seafile 13.0 kan du söka inne i dokumenten, oavsett om det är text, PDF eller annat innehåll. För stora arkiv och dokumentationssamlingar är detta ett rejält lyft.
AI med ett praktiskt fokus
AI i Seafile handlar inte om att chatta — det handlar om att automatisera tråkigt arbete:
Läsa text från bilder (OCR)
Skapa korta sammanfattningar
Ge automatiska taggförslag
Extrahera metadata som GPS, tid och kamerainställningar
Identifiera ansikten i foton
Resultatet? Mindre manuellt arbete, bättre struktur och smartare sökningar.
Dokumentredigering i ett nytt ljus
Med SeaDoc 2.0, Seafiles inbyggda dokumenteditor, blir textdokument betydligt mer flexibla. Tänk blockbaserad redigering där du kan flytta text, bilder, tabeller och kodblock som byggklossar. Dessutom finns AI-support direkt i editorn för att hjälpa dig skriva, förbättra eller översätta text — utan att tappa fokus.
Samarbete som känns i realtid
Ett nytt notifikationssystem gör att ändringar dyker upp direkt i användargränssnittet — inga manuella uppdateringar krävs. När någon laddar upp eller ändrar en fil ser alla andra det omedelbart. Det ger en mer levande och flytande arbetsupplevelse.
Slutord: Framtidens filhantering – redan här
Seafile 13.0 tar ett kraftfullt kliv från traditionell filsynk till intelligent informationsplattform. Med metadata, smarta taggar, verklig fulltextsökning och AI-funktioner handlar det inte bara om att lagra filer längre — det handlar om att förstå dem.
För alla som vill ha kontroll över sina data, jobba effektivare och hitta information snabbare är detta en milstolpe i hur filsystem kan fungera i praktiken.
Synkar och delar filer mellan enheter/användare. I 13.0 utökas plattformen med metadata, fler vyer,
fulltextsökning, dokumentredigering (SeaDoc) och AI-assisterade arbetsflöden.
Hur den fungerar
Klient–server. Synk sker block-/versionsbaserat: bara förändringar behöver skickas.
Version 13.0 lägger till separata tjänster som metadata-server, notifieringar i realtid,
thumbnail-server och sökindex.
Huvudkomponenter i 13.0
Metadata Server • SeaSearch (fulltext) • Notification Server (realtid) • Thumbnail Server
• SeaDoc 2.0 (blockeditor) • Wikis (hierarki + SeaDoc)
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.
The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.
Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.
Fyra huvudsakliga intäktskällor
Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.
Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.
Majoriteten av utgifterna går till projektstöd
På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.
Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.
Linuxkärnan får egen budgetpost
Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.
Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.
Satsningar på tillgänglighet och mångfald
Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.
Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.
Nästan 1 500 projekt världen över
Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.
Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.
Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.
Full rapport tillgänglig
För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum.
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en så kallad ”AI kill switch” – en funktion som låter användaren helt och hållet stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Funktionen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och markerar ett tydligt ställningstagande för användarkontroll i en tid då artificiell intelligens byggs in i allt fler digitala produkter.
Bakgrunden: Firefox som ”AI-webbläsare”
Diskussionen tog fart tidigare i veckan när Mozillas nytillträdde VD Anthony Enzor-DeMeo presenterade sin vision om att Firefox ska utvecklas till en ”modern AI browser”. Uttalandet väckte snabbt oro, särskilt bland långvariga Firefox-användare, Linux-communityn och integritetsmedvetna användare som valt Firefox just för dess fokus på öppen källkod och användarens självbestämmande.
Mozilla var dock snabba med att förtydliga vad detta innebär – och kanske ännu viktigare: vad det inte innebär.
En riktig avstängning – inte bara en inställning
Firefox-utvecklaren Jake Archibald förklarade på Mastodon att Mozilla arbetar på en intern funktion som de kallar för en AI kill switch. Namnet är internt och kommer sannolikt att ersättas av något mer rumsrent, men ambitionen är glasklar.
När funktionen är aktiverad ska alla AI-funktioner försvinna helt, aldrig visas i gränssnittet och inte aktiveras i framtiden.
Detta är mer än bara att slå av en enskild funktion. Kill switch-läget ska fungera som ett globalt nej till AI i Firefox, oavsett om det handlar om sidofunktioner, knappar, assistenter eller framtida tillägg som Mozilla själva utvecklar.
Alla AI-funktioner blir frivilliga
Mozilla betonar också att alla AI-funktioner kommer att vara opt-in, alltså frivilliga från början. Inget ska aktiveras automatiskt.
Samtidigt erkänner Mozilla att begreppet opt-in kan tolkas olika. Är en ny knapp i verktygsfältet opt-in, eller krävs ett aktivt val i inställningarna?
Det är just här AI-avstängningsknappen kommer in. Den ska vara entydig och kompromisslös: är den på, finns ingen AI över huvud taget.
VD:n: ”Firefox måste fungera för alla”
Kort efter publiceringen bekräftade Mozilla officiellt planerna. På Reddit skrev Anthony Enzor-DeMeo att Firefox måste fungera för nästan alla på planeten – utvecklare, Linux-användare, studenter, föräldrar och personer som aldrig ändrar en standardinställning.
Han slog samtidigt fast Mozillas kärnvärden och betonade att Firefox alltid kommer att vara byggd kring användarkontroll. Det inkluderar AI, och en riktig avstängningsfunktion kommer under första kvartalet 2026.
Vad betyder detta i praktiken?
För användaren innebär detta att Firefox försöker gå en balanserad väg. AI-funktioner ska finnas för dem som vill ha dem, men det ska också finnas en total avstängning för dem som inte vill. Ingen funktion ska tvingas på användaren, och valfrihet ska vara tydlig och konsekvent.
I en tid då många webbläsare integrerar AI utan tydliga avstängningsmöjligheter sticker Mozilla ut genom att erbjuda ett ”allt eller inget”-val.
Slutsats
Firefox har i över 20 år varit ett alternativ för användare som värdesätter kontroll, transparens och öppenhet. Med den kommande AI-avstängningsknappen signalerar Mozilla att även framtidens Firefox ska kunna användas utan AI – om man så önskar.
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.
När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.
”Fake Linus” möter originalet
Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra. Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv. Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.
En arbetsmaskin, inte en trofé-PC
Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell. Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg. Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.
ECC-minne: tillförlitlighet före allt
När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet. Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka. Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel. Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne. Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.
”Internet är min backup”
Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det. Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.
Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar
Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt. På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning. En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.
Djur, familj och varför fiskar är ”pests”
När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band. Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen. Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.
Linux, Git och miljardbolagen ovanpå
När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över? Svaret kommer utan tvekan: Linux. Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”. Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat. Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.
Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad
En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande. Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok. Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt. Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.
”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare
En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör? Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka. I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.
AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch
Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution? Torvalds svar: både och. Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful. När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla. Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet. Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.
För många Linuxdistro? Både problem och styrka
Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner? För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux. Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang. Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.
En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator
När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det. Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån. Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.
Linux kärnan betydelse
Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.
I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.
Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.
Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.
I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.
Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.
Efter mer än tjugo års ideellt arbete har den japanska översättningsgemenskapen bakom Mozillas supportsajt lagt ned. Beslutet markerar slutet på en epok för Firefox-användare i Japan – och väcker frågor om hur långt automatisering och AI bör få gå när det gäller arbete som tidigare byggt på mänskligt engagemang och språklig omsorg.
Efter mer än två decennier av ideellt arbete har den japanska grenen av Mozillas Support Mozilla (SUMO)-gemenskap officiellt upplösts. Beslutet, som tillkännagavs i går, markerar slutet för en av Mozillas äldsta och mest hängivna översättar- och supportgrupper – en grupp som hjälpt generationer av japanska användare att förstå och lösa problem i Firefox, Thunderbird och andra Mozilla-produkter.
Ett globalt nätverk av volontärer
SUMO – en förkortning av Support Mozilla – är paraplyprojektet bakom support.mozilla.org, Mozillas globala plattform för användarstöd. Där samarbetar frivilliga världen över med att översätta, uppdatera och underhålla guider, dokumentation och felsökningsartiklar.
Varje språkgrupp hanterar sitt eget innehåll för att anpassa informationen kulturellt och språkligt till lokala användare. Den japanska gemenskapen var en av de allra första – aktiv redan innan SUMO-plattformen existerade – och har länge varit en nyckelresurs för japanskspråkiga användare som behövt hjälp med Mozillas produkter.
I över 20 år har de ideella bidragsgivarna översatt manualer, förklarat nya funktioner och säkerställt att japanska Firefox-användare kunnat hänga med i den snabba utvecklingen. Deras arbete har varit en levande symbol för Mozillas öppenhetsideal: att kunskap och teknik ska vara tillgänglig för alla, oavsett språk.
När automatiseringen går för långt
Den plötsliga upplösningen orsakades av införandet av ett automatiskt översättningssystem kallat Sumobot, som togs i bruk den 22 oktober. Kort därefter började boten redigera och godkänna japanska kunskapsartiklar – utan mänsklig granskning.
Enligt marsf, mångårig ledare för den japanska SUMO-gruppen, fick detta katastrofala följder. I ett meddelande på SUMO-forumet förklarade han att Sumobot ignorerade etablerade översättningsriktlinjer, ersatte korrekt språk med maskinöversättningar och automatiskt godkände innehåll – även i arkiverade artiklar – inom 72 timmar.
Över 300 artiklar på produktionsservern ska ha skrivits över utan testning eller förhandsgranskning. Marsf beskrev händelsen som ”en massförstörelse av vårt arbete och ett tydligt brott mot Mozillas mission, sanktionerat officiellt”.
”Jag slutar bidra till support.mozilla.org”
I sitt avskedsbrev meddelade marsf att han lämnar alla sina uppdrag inom SUMO och förbjuder att hans översättningar används för att träna AI-system:
”Jag slutar bidra till support.mozilla.org. Jag förbjuder att mina översättningar används som träningsdata för SUMO-boten och andra AI-system. Jag begär att mina översättningar tas bort från SUMO:s AI-datamängder.”
Han betonade också att även om enskilda japanska volontärer kan välja att fortsätta arbeta, finns den japanska SUMO-gemenskapen som organiserad grupp inte längre.
Mozilla tiger
Mozilla har i skrivande stund inte kommenterat det japanska teamets avhopp eller framtiden för företagets AI-drivna översättningsprojekt.
För en organisation som länge förespråkat öppenhet, transparens och gemenskap är tystnaden talande. Upplösningen av den japanska SUMO-gruppen är mer än en lokal konflikt – det är en påminnelse om hur automatisering, även med goda intentioner, kan undergräva åratal av mänskligt samarbete.
När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.
I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar. Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.
När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11? I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?
Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?
Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.
Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag? Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.
Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.
Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva. Kanske är det dags att säga hej till Linux.
Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10.
Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.
Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och
kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.
Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar
och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ. Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.
Linux.se Svara
Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.
Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.
Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.
I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.
Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.
En tjänst skapad för självständiga användare
Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.
Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.
Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.
Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.
Frihet i fokus
Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet. Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste: en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.
Ett gott exempel på digital slöjd
qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent. Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.
En ny tid för digitalt skapande
Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.” Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.
Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats. Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.
Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin. Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.
Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.
Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org
Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.
1. En LAMP-miljö
Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.
2. Installera grunderna
Installera Apache, PHP och MySQL med:
sudo apt install apache2 php mysql-server
Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.
3. Skaffa ett ChatGPT-konto
Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.
4. Konfigurera din miljö
När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.
5. Dela filer mellan Linux och Windows
Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
sudo apt install samba
Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.
6. Testa din första sida
Skapa filen /var/www/html/index.php med:
<?php echo "Hej världen!"; ?>
Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!
7. Be ChatGPT om hjälp
Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.
Slutsats:
Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.
Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.
På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.
Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.
Ny president för FSF
Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.
I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:
”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”
Röster från rörelsen
Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:
Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.
Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.
LibrePhone – en fri mobilplattform
Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.
Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.
Kooyman uttryckte förhoppningen så här:
”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”
Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.
Global gemenskap och framtidsfrågor
Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.
Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.
”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”
Om Free Software Foundation
FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.
Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.
Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.
Från Pi 400 till Pi 500+
Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.
Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.
Mekaniskt tangentbord med stil
Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.
Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.
För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.
Inbyggd SSD och M.2-expansion
En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.
Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.
Mer minne än någonsin
För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.
Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:
Byggservrar
Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
Lokala AI-modeller
Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar
En modern hyllning till klassikerna
Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.
Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.
Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+
Egenskap
Specifikation
Processor
Raspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
RAM
16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
Lagring
256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
Expansion
Intern M.2 2280-plats (PCIe)
Tangentbord
Mekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
Belysning
Individuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
Keycaps
Anpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
Styrning tangentbord
RP2040 med QMK
Uppstartsmöjligheter
SSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
Design
Silvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer
Toms Hardware åsikt om pi 500+
Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.
Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.
Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.
NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.
Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]
AmigaOS var ett av 1980-talets mest banbrytande operativsystem. Med grafiskt gränssnitt, effektiv multitasking, avancerat ljud och färgstark grafik visade det att hemdatorer kunde vara både kraftfulla och användarvänliga långt […]
När Pssst! släpptes till ZX Spectrum 1983 var datorspel fortfarande något man beställde med kupong, betalade med postanvisning och laddade från kassettband. Bakom den färgglada ytan dolde sig ett […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Learn how to seamlessly install WooCommerce on Ubuntu 26.04. Follow our detailed guide for a smooth setup and boost your online store today. The post How to Install WooCommerce Ubuntu 26.04 appeared first on Linux Today.
Learn about Debian 12 Bookworm's move to LTS, providing extended security support until 2028. Ensure your systems remain secure and up-to-date. The post Debian 12 Bookworm Moves to LTS, Extending Security Support to 2028 appeared first on Linux Today.
Discover Alpine Linux 3.24, featuring the COSMIC Desktop in its community repository. Explore enhanced usability and performance for your computing needs. The post Alpine Linux 3.24 Brings COSMIC Desktop to Its Community Repository appeared first on Linux Today.
Discover RefreshOS 3.0, the perfect choice for Debian Stable enthusiasts seeking the latest KDE Plasma 6 experience. Upgrade your desktop today! The post RefreshOS 3.0 Is for Debian Stable Fans Who Want KDE Plasma 6 appeared first on Linux Today.
AOMedia has officially launched the AV2 codec, marking a significant milestone in video compression technology. Discover its features and benefits today. The post AOMedia Officially Releases AV2 Codec After First 1.0 Milestone appeared first on Linux Today.
Explore the latest release of digiKam 9.1, now with support for Pixel Motion Photos. Manage your photos more effectively with this powerful tool. The post digiKam 9.1 Photo Manager Released with Support for Pixel Motion Photos appeared first on Linux Today.
Explore Collabora CODE 26.04, featuring advanced AI capabilities and enhanced collaboration tools to elevate your workflow and maintain a competitive edge. The post Collabora CODE 26.04: AI, Better Collab, and a Bid to Stay Ahead appeared first on Linux Today.
The Document Foundation criticizes Euro-Office ahead of its public launch, raising concerns about its features and market impact. Discover the details here. The post The Document Foundation Slams Euro-Office Before Public Launch appeared first on Linux Today.
Learn about Rspamd 4.1, the latest in spam filtering technology, designed to optimize mail scanning performance and enhance your email security. The post Rspamd 4.1 Spam Filtering System Improves Mail Scanning Performance appeared first on Linux Today.
Discover the fascinating journey of CentOS, from a biochemist's Linux hobby to the default operating system for enterprises worldwide. The post History of CentOS: How a biochemist’s Linux hobby project became the enterprise world’s default operating system appeared first on Linux Today.
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years… […]
We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Caerus is a new GTK4 graphical front end for Void Linux’s XBPS, offering package search, bulk actions, transaction previews, and system maintenance tools.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
HP EliteBook 840 G2 är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och kontorsarbete. Datorn har ett smidigt format och en skärm med upplösningen 1600 × 900 bildpunkter, vilket ger mer arbetsyta än många andra bärbara datorer från samma generation. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar […]
HP EliteBook 820 G1 är en kompakt och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och enklare kontorsarbete. Datorns smidiga format gör den lätt att bära med sig. Den passar därför bra som arbetsdator, studiedator eller som en extra dator i hemmet. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar snabbt […]
HP EliteBook 820 G2 är en kompakt och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och enklare kontorsarbete. Datorns smidiga format gör den lätt att ta med sig. Den passar därför bra som studiedator, arbetsdator eller som en extra dator i hemmet. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar snabbt […]
HP EliteBook 8460p är en robust och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och enklare kontorsuppgifter. Datorn har ett kompakt format och ett stabilt chassi. Den passar bra för den som vill ha en pålitlig extr dator, studiedator eller internetdator. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar betydligt snabbare […]
HP Pavilion 15 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en större skärm och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Det gör den lämplig för exempelvis kontorsarbete, kalkylblad, studier och enklare administration. Den har gott om lagringsutrymme och passar bra för den som […]
HP 350 G2 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en större skärm och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Det gör den lämplig för kontorsarbete, kalkylblad, studier och enklare administration. Den har gott om lagringsutrymme och en hybridhårddisk som kombinerar traditionell mekanisk […]
HP ENVY 15 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en större skärm och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Den passar därför bra för exempelvis kontorsarbete, kalkylblad och enklare administration. Datorn har gott om lagringsutrymme och är utrustad med både integrerad och […]
HP Pavilion 15 är en praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, webbsurfning, e-post, dokumentarbete och strömmande film. Datorn har en skärm på cirka 15 tum och ett fullstort tangentbord med numerisk del. Det gör den lämplig för den som arbetar med dokument, kalkylblad eller annan enklare administration. Den snabba SSD-lagringen gör att […]
HP ProBook 450 G3 är en stabil och praktisk bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier och enklare kontorsarbete. Datorn har en större skärm med Full HD-upplösning, vilket ger en skarp och tydlig bild vid webbsurfning, dokumentarbete och filmvisning. Det fullstora tangentbordet med numerisk del gör den även lämplig för den som arbetar […]
HP ProBook 430 G4 är en kompakt och smidig bärbar dator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier och enklare kontorsarbete. Datorn har ett praktiskt format som gör den lätt att ta med sig. Den passar bra för webbsurfning, e-post, dokumenthantering, videomöten, bankärenden och strömmande film. Skärmen har Full HD-upplösning och ger en skarp och […]
Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv och beskriver sin roll som utvecklingsledare. Under Open Source Summit India 2026 berättade han om arbetet bakom Linuxkärnan, synen på AI och Rust samt varför föråldrad teknik ibland måste tas bort. Linus Torvalds skriver numera sällan kod själv. I stället leder han utvecklingen av Linuxkärnan genom att granska…
När AI-verktyg gör det lättare att hitta säkerhetsbrister i öppen källkod ökar också trycket på de utvecklare som måste hantera rapporterna. Därför lanserar Linux Foundation initiativet Akrites, som ska samordna rapportering, åtgärder och offentliggörande av allvarliga sårbarheter i viktiga öppna projekt. Akrites ska hjälpa öppen källkod att hantera säkerhetshot snabbare Öppen källkod är en grundpelare…
IBM och Red Hat lanserar Project Lightwell, en satsning på 5 miljarder dollar för att stärka säkerheten i öppen källkod. Genom att kombinera AI-assisterad kodanalys med tusentals ingenjörer vill företagen skapa ett betrott säkerhetslager för företag som är beroende av Linux, Kubernetes, Java, AI-ramverk och andra centrala open source-komponenter. IBM och Red Hat lanserar Project…
WordPress 7.0: När publiceringsverktyget tar första steget in i AI-eran WordPress 7.0 markerar ett tydligt skifte för världens mest använda publiceringsplattform. Med nya AI-funktioner, en modernare administrationspanel och bättre verktyg för design, navigation och responsiv layout blir uppdateringen mer än en vanlig versionshöjning. WordPress tar nu ett steg mot en framtid där webbplatser kan byggas…
Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta…
När antalet AI-genererade sårbarhetsrapporter ökar vill Linuxprojektet dra en tydligare gräns mellan vanliga buggar och verkliga säkerhetshål. Linus Torvalds har nu slagit ihop ny dokumentation som förklarar när ett fel i Linuxkärnan ska behandlas som en säkerhetsbugg, hur rapporter bör skickas in och varför spekulativa AI-fynd inte får belasta säkerhetsteamet i onödan. Resultatet är en…
Den populära open source-videoredigeraren OpenShot Video Editor tar ett stort kliv framåt i version 3.5. Med upp till 35 % bättre prestanda, en helt ny standardtidslinje och tidiga steg mot AI-integrering genom ComfyUI, markerar uppdateringen en tydlig riktning mot snabbare, smartare och mer framtidssäker videoredigering. Den fria videoredigeraren OpenShot Video Editor har nu släppts i…
Mozilla rustar Firefox för framtiden med en rad nya funktioner som sätter integritet och produktivitet i centrum. Med en inbyggd VPN, smart delad vy och valbar AI tar webbläsaren ett tydligt steg mot att ge användaren mer kontroll – både över sin data och sitt arbetsflöde. Mozilla laddar upp inför en av sina mest ambitiösa…
Efter år av kritik mot hur MySQL förvaltas lovar Oracle nu en nystart. Med ökad transparens, tydligare utvecklingsplaner och ett förnyat fokus på Community Edition vill företaget stärka förtroendet i open source-världen – samtidigt som konkurrensen från PostgreSQL hårdnar. När teknikjätten Oracle Corporation köpte databasen MySQL år 2010 väcktes starka reaktioner i open source-världen. Många…
Kan Linux-kärnan bli smartare med hjälp av artificiell intelligens?En ny diskussion bland Linux-utvecklare väcker frågan om maskininlärning kan användas för att optimera hur operativsystemets innersta delar fungerar. Förslaget är försiktigt, kontroversiellt – och helt utanför kärnan själv. Tänk dig att Linux-kärnan – själva hjärtat i operativsystemet – kunde lära sig av sitt eget beteende och…
I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på…
The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum. Mozilla har bekräftat…
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…
Efter mer än tjugo års ideellt arbete har den japanska översättningsgemenskapen bakom Mozillas supportsajt lagt ned. Beslutet markerar slutet på en epok för Firefox-användare i Japan – och väcker frågor om hur långt automatisering och AI bör få gå när det gäller arbete som tidigare byggt på mänskligt engagemang och språklig omsorg. Efter mer än…
När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…
Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…
