Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum.
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en så kallad ”AI kill switch” – en funktion som låter användaren helt och hållet stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Funktionen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och markerar ett tydligt ställningstagande för användarkontroll i en tid då artificiell intelligens byggs in i allt fler digitala produkter.
Bakgrunden: Firefox som ”AI-webbläsare”
Diskussionen tog fart tidigare i veckan när Mozillas nytillträdde VD Anthony Enzor-DeMeo presenterade sin vision om att Firefox ska utvecklas till en ”modern AI browser”. Uttalandet väckte snabbt oro, särskilt bland långvariga Firefox-användare, Linux-communityn och integritetsmedvetna användare som valt Firefox just för dess fokus på öppen källkod och användarens självbestämmande.
Mozilla var dock snabba med att förtydliga vad detta innebär – och kanske ännu viktigare: vad det inte innebär.
En riktig avstängning – inte bara en inställning
Firefox-utvecklaren Jake Archibald förklarade på Mastodon att Mozilla arbetar på en intern funktion som de kallar för en AI kill switch. Namnet är internt och kommer sannolikt att ersättas av något mer rumsrent, men ambitionen är glasklar.
När funktionen är aktiverad ska alla AI-funktioner försvinna helt, aldrig visas i gränssnittet och inte aktiveras i framtiden.
Detta är mer än bara att slå av en enskild funktion. Kill switch-läget ska fungera som ett globalt nej till AI i Firefox, oavsett om det handlar om sidofunktioner, knappar, assistenter eller framtida tillägg som Mozilla själva utvecklar.
Alla AI-funktioner blir frivilliga
Mozilla betonar också att alla AI-funktioner kommer att vara opt-in, alltså frivilliga från början. Inget ska aktiveras automatiskt.
Samtidigt erkänner Mozilla att begreppet opt-in kan tolkas olika. Är en ny knapp i verktygsfältet opt-in, eller krävs ett aktivt val i inställningarna?
Det är just här AI-avstängningsknappen kommer in. Den ska vara entydig och kompromisslös: är den på, finns ingen AI över huvud taget.
VD:n: ”Firefox måste fungera för alla”
Kort efter publiceringen bekräftade Mozilla officiellt planerna. På Reddit skrev Anthony Enzor-DeMeo att Firefox måste fungera för nästan alla på planeten – utvecklare, Linux-användare, studenter, föräldrar och personer som aldrig ändrar en standardinställning.
Han slog samtidigt fast Mozillas kärnvärden och betonade att Firefox alltid kommer att vara byggd kring användarkontroll. Det inkluderar AI, och en riktig avstängningsfunktion kommer under första kvartalet 2026.
Vad betyder detta i praktiken?
För användaren innebär detta att Firefox försöker gå en balanserad väg. AI-funktioner ska finnas för dem som vill ha dem, men det ska också finnas en total avstängning för dem som inte vill. Ingen funktion ska tvingas på användaren, och valfrihet ska vara tydlig och konsekvent.
I en tid då många webbläsare integrerar AI utan tydliga avstängningsmöjligheter sticker Mozilla ut genom att erbjuda ett ”allt eller inget”-val.
Slutsats
Firefox har i över 20 år varit ett alternativ för användare som värdesätter kontroll, transparens och öppenhet. Med den kommande AI-avstängningsknappen signalerar Mozilla att även framtidens Firefox ska kunna användas utan AI – om man så önskar.
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.
När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.
”Fake Linus” möter originalet
Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra. Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv. Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.
En arbetsmaskin, inte en trofé-PC
Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell. Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg. Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.
ECC-minne: tillförlitlighet före allt
När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet. Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka. Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel. Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne. Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.
”Internet är min backup”
Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det. Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.
Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar
Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt. På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning. En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.
Djur, familj och varför fiskar är ”pests”
När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band. Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen. Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.
Linux, Git och miljardbolagen ovanpå
När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över? Svaret kommer utan tvekan: Linux. Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”. Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat. Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.
Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad
En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande. Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok. Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt. Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.
”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare
En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör? Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka. I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.
AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch
Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution? Torvalds svar: både och. Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful. När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla. Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet. Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.
För många Linuxdistro? Både problem och styrka
Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner? För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux. Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang. Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.
En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator
När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det. Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån. Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.
Linux kärnan betydelse
Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.
I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.
Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.
Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.
I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.
Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.
Efter mer än tjugo års ideellt arbete har den japanska översättningsgemenskapen bakom Mozillas supportsajt lagt ned. Beslutet markerar slutet på en epok för Firefox-användare i Japan – och väcker frågor om hur långt automatisering och AI bör få gå när det gäller arbete som tidigare byggt på mänskligt engagemang och språklig omsorg.
Efter mer än två decennier av ideellt arbete har den japanska grenen av Mozillas Support Mozilla (SUMO)-gemenskap officiellt upplösts. Beslutet, som tillkännagavs i går, markerar slutet för en av Mozillas äldsta och mest hängivna översättar- och supportgrupper – en grupp som hjälpt generationer av japanska användare att förstå och lösa problem i Firefox, Thunderbird och andra Mozilla-produkter.
Ett globalt nätverk av volontärer
SUMO – en förkortning av Support Mozilla – är paraplyprojektet bakom support.mozilla.org, Mozillas globala plattform för användarstöd. Där samarbetar frivilliga världen över med att översätta, uppdatera och underhålla guider, dokumentation och felsökningsartiklar.
Varje språkgrupp hanterar sitt eget innehåll för att anpassa informationen kulturellt och språkligt till lokala användare. Den japanska gemenskapen var en av de allra första – aktiv redan innan SUMO-plattformen existerade – och har länge varit en nyckelresurs för japanskspråkiga användare som behövt hjälp med Mozillas produkter.
I över 20 år har de ideella bidragsgivarna översatt manualer, förklarat nya funktioner och säkerställt att japanska Firefox-användare kunnat hänga med i den snabba utvecklingen. Deras arbete har varit en levande symbol för Mozillas öppenhetsideal: att kunskap och teknik ska vara tillgänglig för alla, oavsett språk.
När automatiseringen går för långt
Den plötsliga upplösningen orsakades av införandet av ett automatiskt översättningssystem kallat Sumobot, som togs i bruk den 22 oktober. Kort därefter började boten redigera och godkänna japanska kunskapsartiklar – utan mänsklig granskning.
Enligt marsf, mångårig ledare för den japanska SUMO-gruppen, fick detta katastrofala följder. I ett meddelande på SUMO-forumet förklarade han att Sumobot ignorerade etablerade översättningsriktlinjer, ersatte korrekt språk med maskinöversättningar och automatiskt godkände innehåll – även i arkiverade artiklar – inom 72 timmar.
Över 300 artiklar på produktionsservern ska ha skrivits över utan testning eller förhandsgranskning. Marsf beskrev händelsen som ”en massförstörelse av vårt arbete och ett tydligt brott mot Mozillas mission, sanktionerat officiellt”.
”Jag slutar bidra till support.mozilla.org”
I sitt avskedsbrev meddelade marsf att han lämnar alla sina uppdrag inom SUMO och förbjuder att hans översättningar används för att träna AI-system:
”Jag slutar bidra till support.mozilla.org. Jag förbjuder att mina översättningar används som träningsdata för SUMO-boten och andra AI-system. Jag begär att mina översättningar tas bort från SUMO:s AI-datamängder.”
Han betonade också att även om enskilda japanska volontärer kan välja att fortsätta arbeta, finns den japanska SUMO-gemenskapen som organiserad grupp inte längre.
Mozilla tiger
Mozilla har i skrivande stund inte kommenterat det japanska teamets avhopp eller framtiden för företagets AI-drivna översättningsprojekt.
För en organisation som länge förespråkat öppenhet, transparens och gemenskap är tystnaden talande. Upplösningen av den japanska SUMO-gruppen är mer än en lokal konflikt – det är en påminnelse om hur automatisering, även med goda intentioner, kan undergräva åratal av mänskligt samarbete.
När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.
I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar. Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.
När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11? I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?
Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?
Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.
Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag? Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.
Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.
Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva. Kanske är det dags att säga hej till Linux.
Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10.
Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.
Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och
kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.
Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar
och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ. Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.
Linux.se Svara
Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.
Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.
Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.
I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.
Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.
En tjänst skapad för självständiga användare
Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.
Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.
Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.
Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.
Frihet i fokus
Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet. Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste: en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.
Ett gott exempel på digital slöjd
qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent. Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.
En ny tid för digitalt skapande
Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.” Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.
Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats. Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.
Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin. Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.
Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.
Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org
Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.
1. En LAMP-miljö
Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.
2. Installera grunderna
Installera Apache, PHP och MySQL med:
sudo apt install apache2 php mysql-server
Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.
3. Skaffa ett ChatGPT-konto
Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.
4. Konfigurera din miljö
När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.
5. Dela filer mellan Linux och Windows
Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
sudo apt install samba
Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.
6. Testa din första sida
Skapa filen /var/www/html/index.php med:
<?php echo "Hej världen!"; ?>
Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!
7. Be ChatGPT om hjälp
Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.
Slutsats:
Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.
Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.
På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.
Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.
Ny president för FSF
Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.
I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:
”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”
Röster från rörelsen
Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:
Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.
Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.
LibrePhone – en fri mobilplattform
Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.
Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.
Kooyman uttryckte förhoppningen så här:
”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”
Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.
Global gemenskap och framtidsfrågor
Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.
Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.
”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”
Om Free Software Foundation
FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.
Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.
Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.
Från Pi 400 till Pi 500+
Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.
Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.
Mekaniskt tangentbord med stil
Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.
Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.
För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.
Inbyggd SSD och M.2-expansion
En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.
Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.
Mer minne än någonsin
För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.
Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:
Byggservrar
Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
Lokala AI-modeller
Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar
En modern hyllning till klassikerna
Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.
Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.
Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+
Egenskap
Specifikation
Processor
Raspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
RAM
16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
Lagring
256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
Expansion
Intern M.2 2280-plats (PCIe)
Tangentbord
Mekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
Belysning
Individuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
Keycaps
Anpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
Styrning tangentbord
RP2040 med QMK
Uppstartsmöjligheter
SSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
Design
Silvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer
Toms Hardware åsikt om pi 500+
Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.
Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.
Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.
NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.
Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.
En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.
AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.
Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.
Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.
Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.
I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?
Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.
QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt
bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö.
Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och
användes av både privatpersoner och småföretag.
Specifikationer
Kapacitet: ca 60–120 MB
Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
Överföring: ~250 kbit/s
Åtkomst: Sekventiell
Felhantering: ECC/CRC-block
Så fungerade det
Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.
Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.
Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.
Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.
Småfel och formatproblem
Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.
474 sidor hittills
Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.
Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.
Fokus på sektion 1 och 8
Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).
Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.
En resurs för linux användare
Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.
På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.
Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans.
Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som från början var ett experiment, blivit en central del i allt från artificiell intelligens och datavetenskap till några av världens största företag.
Bland de medverkande finns grundaren Guido van Rossum, Travis Oliphant, Barry Warsaw, Armin Ronacher, Mariatta Wijaya och flera andra profiler som haft betydelse för språkets utveckling.
Dokumentären lyfter inte bara Python i sig, utan ger också en inblick i den bredare historien om öppen källkod – kryddad med den humor som ofta förknippas med open source-gemenskapen.
Filmen har möjliggjorts med stöd från Anaconda, Dropbox, Meta, OpenTeams, JetBrains’ PyCharm och Quansight.
“Python: The Documentary” finns nu tillgänglig för alla som vill ta del av berättelsen bakom världens mest inflytelserika programmeringsspråk.
PYTHON ▸ FAKTARUTA
Python – historia, användning och varför det blev stort
Snabbfakta
Typ: Tolkat, högnivå, multi-paradigm
Första släpp: 1991
Skapare: Guido van Rossum
Licens: PSF License (öppen källkod)
Aktuell gren: Python 3.x
Historia i korthet
1989: Startas som julprojekt på CWI i Amsterdam.
1991: Första publika releasen.
2000: Python 2.0 (bl.a. list comprehensions, GC).
2008: Python 3.0 – bryter bakåtkompatibilitet för att städa språket.
2010-talet: Exploderar inom webbutveckling, data och automation.
2020-talet: En av de dominerande plattformarna för AI/ML.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Learn how to send Linux server alerts to WhatsApp using OpenWA, a free, self-hosted API for automated notifications and server monitoring. The post OpenWA: Send Linux Server Alerts to WhatsApp with a Free Self-Hosted API appeared first on Linux Today.
Mozilla Thunderbird is coming to iPhone and iPad with a native iOS email app, modern interface, and plans for community testing in the coming months. The post Mozilla Thunderbird Is Finally Coming to iPhone and iPad appeared first on Linux Today.
Researchers uncover a new Spectre-v2 BTR attack that can leak sensitive Linux kernel memory by exploiting stale CPU branch predictions. The post New Spectre-v2 BTR Attack Can Leak Linux Kernel Memory appeared first on Linux Today.
Rust 1.99 adds support for C variadic functions, new raw-pointer layout APIs, and stabilized standard library features for developers. The post Rust 1.99 Released With C Variadic Functions, New Stable APIs appeared first on Linux Today.
Explore how the EU Cyber Resilience Act raises the stakes for Linux vulnerability management, security reporting, and open-source compliance. The post The EU Is About to Make Linux’s Vulnerability Management Problem Harder to Ignore appeared first on Linux Today.
Ubuntu 26.10 Beta arrives with Linux kernel 7.3, GNOME 51, Rust-based core utilities, and updated desktop features ahead of its stable release. The post Ubuntu 26.10 Beta Released with Linux Kernel 7.3 and GNOME 51 appeared first on Linux Today.
Arch Linux's October 2026 ISO arrives with Linux kernel 7.2.7, Archinstall 4.5, improved AArch64 support, and updated installation packages. The post Arch Linux ISO Release for October 2026 Ships with the ArchInstall 4.5 Installer appeared first on Linux Today.
Explore VirtualBox performance on the BOSGAME VTA-439 mini PC, powered by AMD's Ryzen AI 9 HX 470 processor with Zen 5 cores. The post BOSGAME VTA-439: Run VirtualBox on the Ryzen AI 9 HX 470’s Zen 5 Cores appeared first on Linux Today.
Discover SquirrelDisk, a fast, visually appealing disk usage analyzer that helps you identify large files, explore storage, and free up disk space. The post SquirrelDisk – Fast and Attractive Disk Usage Analyzer appeared first on Linux Today.
Nitrux 7.0 launches with Linux kernel 7.2, Hyprland 0.55.4, a new Workspace Environment, and updated components for its systemd-free desktop. The post Systemd-Free Nitrux 7.0 Released with Linux Kernel 7.2 and Hyprland 0.55.4 appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
Acer Nitro 5 AN515-54 är en kraftfull bärbar dator som passar bra för både vardagsanvändning, arbete, multimedia och spel. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-9300H, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 16 GB DDR4-minne. Den har dessutom ett separat NVIDIA GeForce GTX 1650-grafikkort, vilket gör den betydligt bättre lämpad för spel och […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
Dell Inspiron 3542 är en enkel bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en Intel Pentium 3558U på 1,70 GHz, med 2 kärnor, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 500 GB hårddisk, vilket ger gott om utrymme för dokument, bilder och andra […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum. Mozilla har bekräftat…
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…
Efter mer än tjugo års ideellt arbete har den japanska översättningsgemenskapen bakom Mozillas supportsajt lagt ned. Beslutet markerar slutet på en epok för Firefox-användare i Japan – och väcker frågor om hur långt automatisering och AI bör få gå när det gäller arbete som tidigare byggt på mänskligt engagemang och språklig omsorg. Efter mer än…
När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…
Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…
I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…
Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…
Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…
En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…
Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…
Ny dokumentärfilm berättar historien om Python Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans. Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som…
