En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.
AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.
Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.
Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.
Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.
I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?
Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.
https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup
QIC-80 – Fakta
QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.
Specifikationer
- Kapacitet: ca 60–120 MB
- Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
- Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
- Överföring: ~250 kbit/s
- Åtkomst: Sekventiell
- Felhantering: ECC/CRC-block
Så fungerade det
- Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
- Drivrutinen (
ftapei Linux) översatte kommandon. - Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
- Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.
Fördelar & Begränsningar
- Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
- Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
- Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.
Återläsning idag
- Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (
ftape). - Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
- Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.
QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.
