• Apple Container 1.0 – Apples eget alternativ till Docker på Mac

    Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Med Swift, OCI-kompatibla avbildningar och lättviktiga Linuxmaskiner vill Apple erbjuda ett mer inbyggt alternativ till Docker Desktop – särskilt för utvecklare som behöver beständiga Linuxmiljöer direkt på sin Mac.

    Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Verktyget, som är skrivet i programmeringsspråket Swift, gör det möjligt att skapa och köra Linuxbaserade containrar direkt på en Mac.

    Lanseringen innebär inte att Docker Desktop försvinner över en natt. Däremot visar den att Apple vill erbjuda Mac-utvecklare ett mer inbyggt och Apple-anpassat sätt att arbeta med Linuxmiljöer.

    Vad är en container?

    En container kan beskrivas som ett litet, isolerat paket som innehåller ett program och de komponenter som programmet behöver för att fungera.

    Tanken är att programmet ska kunna köras på samma sätt oavsett vilken dator utvecklaren använder. En utvecklare kan exempelvis bygga en webbapplikation på sin Mac och sedan köra samma applikation på en Linuxserver utan att behöva ändra hela utvecklingsmiljön.

    Docker är i dag det mest välkända systemet för detta.

    Problemet är att Linuxcontainrar bygger på funktioner som finns i Linuxkärnan. macOS använder inte Linuxkärnan och kan därför inte köra vanliga Linuxcontainrar direkt.

    För att lösa detta använder både Docker Desktop och Apples containerverktyg små virtuella Linuxmaskiner i bakgrunden.

    En virtuell Linuxmaskin för varje container

    Apples lösning skiljer sig något från traditionella containerplattformar. Varje container körs i en egen lättviktig virtuell Linuxmaskin.

    Det ger en hög grad av isolering. Om ett program eller en tjänst får problem inne i en container påverkas inte andra containrar lika lätt.

    Nackdelen är att virtuella maskiner normalt kräver mer resurser än traditionella containrar. Apple försöker minska detta genom att använda mycket små och snabbt startande Linuxmiljöer.

    För användaren ska resultatet ändå kännas ungefär som att arbeta med vanliga containrar.

    Verktyget kan skapa, starta, bygga och publicera containrar som följer OCI-standarden. OCI står för Open Container Initiative och är en öppen standard för hur containeravbildningar ska byggas och distribueras.

    Det innebär att Apples verktyg kan använda många av de containeravbildningar som redan finns tillgängliga.

    Linuxmiljöer som kan sparas

    En av de viktigaste nyheterna i version 1.0 är stöd för så kallade container machines.

    En vanlig container är ofta tillfällig. Den startas för att köra ett visst program och tas sedan bort när arbetet är färdigt.

    En container machine fungerar mer som en permanent Linuxdator inuti Macen. Den kan sparas mellan olika arbetstillfällen och fortsätta innehålla installerade program, inställningar och tjänster.

    Utvecklaren kan exempelvis skapa en Ubuntu-miljö för ett projekt och en Debian-miljö för ett annat. Miljöerna kan stängas av och startas igen senare utan att allt behöver byggas om från början.

    Det går också att köra ett init-system inne i Linuxmiljön. Init-systemet är den del av Linux som startar och hanterar bakgrundstjänster när systemet startar.

    Det gör det möjligt att köra exempelvis databaser, webbservrar och andra långvariga tjänster på ett mer realistiskt sätt.

    Macens hemkatalog kan delas med Linux

    En viktig del av Apples lösning är kopplingen mellan macOS och Linuxmiljön.

    När en container machine skapas kan användarens namn och hemkatalog automatiskt göras tillgängliga inne i Linuxsystemet.

    Det innebär att samma projektfiler kan användas från båda systemen.

    Utvecklaren kan exempelvis skriva och redigera kod i ett vanligt Mac-program, som Visual Studio Code eller Xcode, samtidigt som programmet byggs och körs inne i Linuxmiljön.

    Även personliga konfigurationsfiler, så kallade dotfiles, kan delas. Det kan exempelvis handla om inställningar för skalet, Git och olika utvecklingsverktyg.

    Hemkatalogen kan monteras med läs- och skrivrättigheter, endast för läsning eller inte delas alls. Det ger användaren möjlighet att välja mellan bekvämlighet och högre isolering.

    Flera Linuxdistributioner på samma Mac

    Apples containerverktyg är inte bundet till en enda Linuxdistribution.

    Utvecklare kan skapa separata miljöer med exempelvis:

    • Ubuntu
    • Debian
    • Alpine Linux
    • andra Linuxbaserade OCI-avbildningar

    Det kan vara användbart när ett program ska testas i flera olika servermiljöer.

    Ett företag kanske använder Debian på sina servrar, medan en kund använder Ubuntu. Utvecklaren kan då testa programmet i båda systemen utan att behöva installera flera fullständiga virtuella maskiner manuellt.

    Miljöerna kan fortfarande dela samma projektfiler och inställningar från macOS.

    Hanteras från terminalen

    Apple Container är främst ett kommandoradsverktyg. Det saknar alltså den grafiska kontrollpanel som många användare förknippar med Docker Desktop.

    Med kommandot container machine kan användaren bland annat:

    • skapa en ny Linuxmiljö
    • öppna ett interaktivt skal
    • köra enstaka Linuxkommandon
    • välja en standardmiljö
    • visa tillgängliga miljöer
    • kontrollera inställningar
    • stoppa och ta bort miljöer
    • ändra mängden processor och arbetsminne

    För utvecklare som redan arbetar mycket i terminalen kan detta upplevas som snabbt och naturligt. För mindre tekniska användare kan avsaknaden av ett grafiskt gränssnitt däremot vara en nackdel.

    Stöd för riktiga bakgrundstjänster

    Container machines kan även köra vanliga Linuxtjänster i bakgrunden.

    Det gör det möjligt att bygga mer realistiska testmiljöer. En utvecklare kan exempelvis köra en webbapplikation tillsammans med en databas, en webbserver och en meddelandekö inne i samma Linuxmiljö.

    Det är särskilt användbart för program som förväntar sig att köras på en traditionell Linuxserver och som inte passar lika bra i en kortlivad container med bara en enda process.

    På så sätt placerar sig Apples lösning någonstans mellan traditionella containrar och fullständiga virtuella maskiner.

    Avancerat stöd för nästlad virtualisering

    För mer avancerade användare finns även stöd för nästlad virtualisering.

    Det betyder att en virtuell maskin kan köra ytterligare virtualisering inuti sig själv. Funktionen kan exempelvis användas för att testa vissa typer av systemprogramvara eller för att köra virtualiseringsverktyg inne i Linuxmiljön.

    Kraven är dock relativt höga.

    Det behövs en Mac med Apple Silicon M3 eller senare, macOS 15 eller nyare samt en Linuxkärna där stöd för KVM har aktiverats.

    KVM är Linux inbyggda system för hårdvaruaccelererad virtualisering.

    Apples standardkärna har inte detta stöd aktiverat. Den som behöver funktionen måste därför tillhandahålla en egen anpassad Linuxkärna.

    Det här är alltså främst en funktion för avancerade utvecklare och systemadministratörer.

    Är detta slutet för Docker Desktop?

    Nej, åtminstone inte inom den närmaste framtiden.

    Docker har ett mycket större och mer etablerat ekosystem. Många utvecklare och företag använder redan Docker Compose, Docker Hub, grafiska administrationsverktyg och integrationer med olika utvecklingsplattformar.

    Apples verktyg är därför inte en direkt ersättare för alla befintliga Dockerflöden.

    Projekt som är starkt beroende av Docker Compose eller särskilda Docker Desktop-funktioner kommer sannolikt att fortsätta använda Docker.

    Apple Container kan däremot bli ett intressant alternativ för utvecklare som vill ha ett öppet, kommandoradsbaserat och mer macOS-anpassat verktyg.

    Det kan även bli en grund för framtida utvecklingsverktyg från Apple eller tredjepartsutvecklare.

    Ett nytt steg för Linuxutveckling på Mac

    Apple Container 1.0 visar att Apple tar containerbaserad Linuxutveckling på större allvar.

    Genom att kombinera OCI-kompatibla containeravbildningar, lättviktiga virtuella maskiner och tät integration med macOS försöker Apple göra gränsen mellan Mac och Linux mindre tydlig.

    Utvecklaren kan fortsätta använda sina vanliga Mac-program, samtidigt som själva programvaran byggs och testas i en riktig Linuxmiljö.

    Docker Desktop är fortfarande den mer kompletta och etablerade lösningen för många användare. Men Apples verktyg kan bli ett attraktivt alternativ för dem som föredrar enklare kommandoradsverktyg, öppna standarder och en lösning som är utvecklad särskilt för Apple Silicon.

    Version 1.0 är därför inte slutet för Docker på Mac. Det är snarare början på en ny konkurrent inom ett område som länge har dominerats av Docker.

    https://github.com/apple/container/releases/tag/1.0.0

    > FAKTA: APPLE CONTAINER 1.0

    Typ: Öppet containerverktyg för macOS

    Utvecklare: Apple

    Programmeringsspråk: Swift

    Plattform: macOS på Apple Silicon

    Containerformat: OCI-kompatibla Linuxcontainrar

    Teknik: Varje container körs i en lättviktig virtuell Linuxmaskin

    Nyhet i version 1.0: Beständiga Linuxmiljöer, så kallade container machines

    Linuxdistributioner: Exempelvis Ubuntu, Debian och Alpine Linux

    Host-integration: Macens hemkatalog, projektfiler och konfigurationsfiler kan delas med Linuxmiljön

    Hantering: Kommandoradsverktyget container machine

    Alternativ till: Docker Desktop, Podman och traditionella virtuella maskiner

    Status: Version 1.0 är den första stabila huvudversionen.

  • Parrot OS 7.3 är här – snabbare, smidigare och bättre anpassad för modern hårdvara

    Parrot OS 7.3 är här med fokus på modern hårdvara, bättre prestanda och smidigare användning. Den Debian-baserade säkerhetsdistributionen får optimerade paket för nyare processorer, officiella Vagrant-boxar, uppdaterade säkerhetsverktyg och ett nytt menysystem som gör det enklare att installera verktyg vid behov.

    Parrot OS 7.3 har nu släppts. Det är en ny version av den Debian-baserade Linuxdistributionen som främst riktar sig till säkerhetsexperter, penetrationstestare, utvecklare och användare som vill ha ett system med fokus på integritet och kontroll.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, men det mest intressanta är att Parrot OS nu tar ett tydligare steg mot modernare datorhårdvara. Målet är att systemet ska kunna utnyttja nyare processorer bättre och samtidigt bli enklare att använda i vardagen.

    Snabbare program på nyare datorer

    En av de största nyheterna i Parrot OS 7.3 är så kallade optimerade paket. Traditionellt byggs många Linuxpaket för att fungera på väldigt gamla x86-64-processorer. Det är bra för kompatibiliteten, men det betyder också att moderna processorer inte alltid används fullt ut.

    Parrot OS 7.3 erbjuder därför ett frivilligt paketförråd med program som har kompilerats om för nyare processorer. På datorer med tillräckligt modern CPU kan vissa beräkningstunga arbetsuppgifter bli märkbart snabbare.

    Det gäller framför allt uppgifter som:

    • komprimering av filer
    • kryptering
    • hashning
    • videokodning
    • bild- och ljudbearbetning
    • vissa utvecklings- och analysverktyg

    Enligt Parrot-projektet kan prestandavinsten i vissa fall ligga mellan 20 och 50 procent. Det betyder inte att hela systemet automatiskt blir dubbelt så snabbt, men för rätt typ av arbetsuppgifter kan skillnaden märkas tydligt.

    För vanliga saker som filhantering, nätverkstjänster eller enklare kommandon blir skillnaden däremot ofta liten eller obefintlig.

    Byggt för dagens processorer

    De optimerade paketen riktar sig bland annat till system med nyare Intel- och AMD-processorer, exempelvis Intel Haswell eller AMD Zen och senare. På ARM-sidan nämns bland annat Apple M1, Raspberry Pi 5 och Amazon Graviton 2 som exempel på hårdvara som kan dra nytta av de nya optimeringarna.

    För att undvika problem finns det en kontroll som ser till att paketen inte installeras på en dator som saknar rätt processorfunktioner. Om hårdvaran inte klarar kraven avbryts installationen i stället för att systemet kraschar eller blir obrukbart.

    Det här är en viktig detalj. Parrot försöker alltså inte ersätta de vanliga paketen, utan erbjuder optimerade versioner som ett frivilligt tillägg för användare med rätt hårdvara.

    Linuxkärna 7.0 och bättre hårdvarustöd

    Parrot OS 7.3 levereras med Linux kernel 7.0. En nyare kärna innebär normalt bättre stöd för modern hårdvara, fler drivrutinsförbättringar och nya funktioner under huven.

    För användaren kan det betyda att nyare datorer, nätverkskort, grafikkort och annan hårdvara fungerar bättre direkt efter installation. Det är särskilt viktigt för en distribution som Parrot OS, där användarna ofta kör systemet på många olika typer av datorer, virtuella maskiner och labbmiljöer.

    Nytt menysystem skrivet i Go

    En annan nyhet är att Parrot OS har fått ett nytt menysystem. Två centrala delar, parrot-exec och launcher-updater, har skrivits om i programmeringsspråket Go.

    Det kan låta som en intern teknisk detalj, men för användaren märks det genom att verktygen i menyerna blir enklare att hantera. Ett program som inte är installerat kan visas i menyn och installeras med ett klick.

    Det innebär att Parrot OS inte behöver komma med alla verktyg förinstallerade från början. I stället kan systemet vara lättare och renare, samtidigt som användaren snabbt kan lägga till de verktyg som behövs.

    För säkerhetsarbete är detta praktiskt. En penetrationstestare kanske inte behöver hela verktygslådan installerad hela tiden, utan kan installera rätt program när det behövs.

    Mindre och renare installationsfiler

    Parrot-projektet har även arbetat med att göra installationsfilerna mindre. En del verktyg som inte behövs direkt i Home- och Security-utgåvorna har tagits bort från standardinstallationen.

    Det här gör systemet mer lättviktigt och minskar mängden onödiga program. Det kan också göra installationen snabbare och enklare, särskilt i virtuella miljöer eller på datorer med begränsat lagringsutrymme.

    Officiella Vagrant-boxar

    Parrot OS 7.3 introducerar också officiella Vagrant-boxar för både Home- och Security-utgåvan på amd64.

    Vagrant används för att snabbt skapa reproducerbara virtuella miljöer. Det är särskilt användbart för utbildning, testlabb, utveckling och säkerhetsövningar. I stället för att installera systemet manuellt varje gång kan man starta en färdig miljö med några kommandon.

    För lärare, studenter och säkerhetsteam är detta en välkommen förbättring. Det blir enklare att skapa samma labbmiljö på flera datorer och att återställa miljön när något gått fel.

    KDE Plasma som skrivbordsmiljö

    På skrivbordssidan använder Parrot OS KDE som standardmiljö. Version 7.3 levereras med Plasma 6.3.6, KDE Frameworks 6.13 och KDE Gear 25.04.3, byggt ovanpå Qt 6.8.2.

    KDE Plasma är en modern och anpassningsbar skrivbordsmiljö som passar användare som vill ha mycket kontroll över sitt system. Den är samtidigt tillräckligt användarvänlig för den som vill ha ett mer traditionellt grafiskt skrivbord.

    Uppdaterade säkerhetsverktyg

    Eftersom Parrot OS är starkt inriktat på IT-säkerhet är verktygsuppdateringarna viktiga. I version 7.3 har flera centrala säkerhetsverktyg uppdaterats.

    Bland de uppdaterade programmen finns:

    • Airgeddon 12.0
    • Bettercap 2.41.5
    • BloodyAD 2.5.4
    • Caido 0.55.2
    • Enum4linux-ng 1.3.10

    Det här är verktyg som används inom bland annat trådlös nätverkstestning, nätverksanalys, Active Directory-granskning, webbtestning och informationsinsamling.

    För säkerhetsforskare och penetrationstestare innebär det att Parrot OS fortsätter vara en komplett arbetsmiljö med moderna versioner av viktiga verktyg.

    Ny startsida i Firefox

    Parrot OS 7.3 innehåller även en ny startsida för Firefox. Den är byggd med Vite och uppges inte samla in någon användardata.

    Det är en liten men symboliskt viktig förbättring. Parrot OS har länge haft integritet som en av sina profilfrågor, och en startsida utan datainsamling passar väl in i den linjen.

    Två huvudutgåvor: Security och Home

    Parrot OS finns i två huvudsakliga skrivbordsutgåvor.

    Security Edition är avsedd för penetrationstestare, säkerhetsanalytiker och forskare. Den innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg för analys, testning, forensik och nätverksarbete.

    Home Edition är däremot tänkt för mer vardaglig användning, utveckling och integritet. Den levereras utan hela säkerhetsverktygslådan från början, men användaren kan installera de verktyg som behövs i efterhand.

    Det gör Parrot OS mer flexibelt. Alla behöver inte samma system, men båda grupperna kan använda samma grund.

    Uppgradering för befintliga användare

    Den som redan använder Parrot OS kan uppgradera med det vanliga uppgraderingskommandot:

    sudo parrot-upgrade
    

    Som alltid bör man se till att viktiga filer är säkerhetskopierade innan en större systemuppgradering görs.

    Ett steg mot ett smartare säkerhetssystem

    Parrot OS 7.3 är inte bara en samling uppdaterade program. Den här versionen visar också en tydligare riktning för distributionen.

    I stället för att bara lägga till fler verktyg försöker utvecklarna göra systemet snabbare, lättare och mer anpassat till modern hårdvara. De optimerade paketen, det nya menysystemet och de officiella Vagrant-boxarna pekar alla åt samma håll: Parrot OS ska vara enklare att använda, snabbare att starta med och mer effektivt i professionella arbetsflöden.

    För den som arbetar med IT-säkerhet, utbildning eller tekniska labbmiljöer är Parrot OS 7.3 därför en intressant uppdatering. Den gör inte bara systemet modernare, utan också mer praktiskt i vardagen.

    https://parrotsec.org

    Teknisk faktaruta: Parrot OS 7.3

    Distribution: Parrot OS 7.3

    Bas: Debian

    Inriktning: IT-säkerhet, penetrationstestning, digital forensik, integritet och utveckling

    Linuxkärna: Linux kernel 7.0

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.6

    KDE Frameworks: 6.13

    KDE Gear: 25.04.3

    Qt-version: Qt 6.8.2

    Nyheter:

    • Optimerade paket för nyare processorer
    • Prestandavinster på upp till 20–50 procent i vissa beräkningstunga arbetsuppgifter
    • Nytt menysystem skrivet i Go
    • Installation av verktyg direkt från menyn
    • Officiella Vagrant-boxar för Home och Security Edition
    • Ny Firefox-startsida utan datainsamling
    • Uppdaterade säkerhetsverktyg

    Utgåvor: Security Edition och Home Edition

    Uppgradering:

    sudo parrot-upgrade
  • Ghostty 1.3 – snabb terminalemulator får stora nyheter

    Ghostty 1.3 är här med flera av de funktioner som användarna länge har efterfrågat. Den GPU-accelererade terminalemulatorn får nu bland annat sökning i terminalhistoriken, inbyggda systemanpassade scrollbars, bättre tangentbordsstyrning och smartare notiser, samtidigt som utvecklarna har förbättrat både prestanda och stabilitet.

    Terminalprogram är ett av de viktigaste verktygen i Linux- och utvecklarvärlden. Nu har den moderna terminalemulatorn Ghostty fått en omfattande uppdatering. Version 1.3 innehåller flera funktioner som länge har efterfrågats av användare, samtidigt som utvecklarna har förbättrat både prestanda och stabilitet.

    Ghostty är en relativt ny terminalemulator som fokuserar på hög prestanda genom att använda datorns grafikprocessor (GPU) för rendering. Resultatet är en snabb och responsiv terminal som klarar stora mängder text och komplexa terminalutdata utan att kännas långsam.

    Sök direkt i terminalens historik

    En av de största nyheterna i version 1.3 är sökning i scrollback-historiken. Tidigare har användare ofta behövt använda externa verktyg eller manuella metoder för att hitta text långt bak i terminalens logg.

    Nu går det att söka direkt i terminalen:

    • Ctrl + Shift + F på GTK-baserade system (vanligt i Linux)
    • Cmd + F på macOS

    När man söker markeras alla träffar direkt i terminalfönstret och man kan snabbt hoppa mellan resultaten via tangentbordet eller sökgränssnittet.

    Äkta scrollbars från operativsystemet

    Ghostty 1.3 introducerar också native scrollbars. Det innebär att rullningslisten inte längre är en specialritad komponent utan använder operativsystemets egna widgetar.

    Det ger flera fördelar:

    • Samma utseende som resten av systemet
    • Stöd för standardinteraktioner
    • Bättre integration i både Linux (GTK) och macOS

    Användaren kan till exempel dra i scrollbaren eller klicka i spåret för att hoppa i historiken, precis som i andra program.

    Klicka för att flytta markören i terminalprompten

    En annan efterlängtad funktion är click-to-move-cursor. Med hjälp av standarden OSC 133 Semantic Prompts specification kan användaren nu klicka i en aktiv shell-prompt för att flytta markören.

    Det gör terminalen mer lik en vanlig textredigerare. Istället för att använda piltangenter eller avancerade tangentkombinationer kan man helt enkelt klicka där man vill fortsätta skriva.

    Kraftfullare tangentbordsgenvägar

    För avancerade användare har Ghostty också förbättrat sitt system för tangentbordsbindningar.

    Nyheterna inkluderar:

    • Key tables – möjliggör modal arbetsstil liknande tmux
    • Kedjade kortkommandon – flera åtgärder från samma genväg
    • catch_all-tangent – fångar upp alla obundna tangenttryckningar i en sekvens

    Detta gör det enklare att skapa komplexa arbetsflöden direkt i terminalen.

    Smart kopiering till urklipp

    När man kopierar text från terminalen lägger Ghostty nu flera format i urklipp samtidigt.

    Förutom vanlig text inkluderas även HTML-format. Det innebär att färger och formatering kan bevaras när text klistras in i exempelvis dokument eller e-postklienter.

    Stora förbättringar i prestanda

    Utvecklarna har också arbetat mycket med prestanda. Genom att analysera omkring 4 GB terminalinspelningar från tjänsten asciinema kunde de optimera hur Ghostty hanterar terminaldata och rendering.

    Resultatet är:

    • snabbare uppspelning av terminalsessioner
    • mindre väntetid i renderingsmotorn
    • effektivare I/O-hantering

    Flera stabilitetsfixar

    Version 1.3 löser även ett långvarigt problem: en minnesläcka som funnits sedan Ghostty 1.0 har nu åtgärdats.

    Utvecklarna har dessutom använt omfattande fuzz-testning för att stress-testa terminalens parser för escape-sekvenser och VT-dataströmmar. Det gör programmet mer robust mot felaktig eller ovanlig terminaldata.

    Automatisering på macOS

    På macOS introducerar Ghostty stöd för AppleScript.

    Det gör det möjligt för externa skript och program att styra terminalen, till exempel:

    • skapa nya fönster
    • öppna flikar
    • dela upp terminalrutor
    • skicka kommandon

    Funktionen är aktiverad som standard men är fortfarande märkt som förhandsversion medan API:t stabiliseras.

    Notiser när kommandon är klara

    En annan praktisk nyhet är notiser när ett kommando är färdigt. Funktionen kan användas när man kör långvariga kommandon, exempelvis kompilering eller databearbetning.

    Ghostty kan då:

    • visa en skrivbordsnotis
    • spela ett terminal-ljud
    • eller båda

    Det går även att konfigurera så att notiser bara visas när terminalfönstret inte är i fokus.

    Sex månader av utveckling

    Ghostty 1.3 är resultatet av ungefär sex månaders arbete. Under den tiden har:

    • 180 utvecklare bidragit
    • över 2 858 kodändringar gjorts

    Utöver de större funktionerna innehåller versionen hundratals mindre förbättringar, buggrättningar och optimeringar.

    En terminal som fortsätter utvecklas snabbt

    Med funktioner som historiksökning, systemintegrerade scrollbars och bättre tangentbordsstöd tar Ghostty ännu ett steg mot att bli ett av de mest avancerade terminalprogrammen för både Linux och macOS.

    Utvecklingen går dessutom snabbt – något som tyder på att Ghostty kan bli en stark konkurrent till etablerade terminaler under de kommande åren.

    https://ghostty.org

    Fakta: Ghostty 1.3

    Ghostty 1.3 är en större uppdatering av den GPU-accelererade terminalemulatorn Ghostty.

    • Ny sökfunktion i terminalhistoriken
    • Systemanpassade scrollbars för macOS och GTK
    • Stöd för klickbar markörflytt i shell-prompt
    • Förbättrade tangentbordsgenvägar och nyckeltabeller
    • Smartare kopiering med stöd för både text och HTML
    • Prestandaförbättringar och minnesläckor åtgärdade
    • Notiser när långkörande kommandon avslutas
  • Rust 1.94 gör språket mer uttrycksfullt och kraftfullt

    Programmeringsspråket Rust fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den nya versionen Rust 1.94 introducerar flera förbättringar som gör språket både mer ergonomiskt och mer kraftfullt. Bland nyheterna finns en ny iterator för slice-data, förbättrad konfigurationshantering i Cargo, stöd för den senaste versionen av TOML-formatet och flera stabiliserade API:er i standardbiblioteket.

    Tillsammans innebär förändringarna att utvecklare kan skriva mer tydlig kod, organisera projekt bättre och dra nytta av nya funktioner i både språket och verktygskedjan.

    Ny iterator för slices: array_windows

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är metoden array_windows för slices. Den fungerar på liknande sätt som den befintliga metoden windows, men med en viktig skillnad: den returnerar arrayer med fast storlek i stället för dynamiska slices.

    Detta gör att kompilatorn kan veta storleken på varje fönster redan vid kompilering, vilket förenklar kod och kan ge bättre optimeringar.

    En praktisk användning är när man vill analysera mönster i en dataström. Ett klassiskt exempel är att leta efter så kallade ABBA-mönster, där två olika tecken följs av samma två tecken i omvänd ordning, exempelvis abba eller xyyx.

    Med array_windows kan en sådan kontroll skrivas mycket kompakt:

    Här kan kompilatorn automatiskt förstå att varje fönster ska bestå av fyra element eftersom de destruktureras till fyra variabler.

    Cargo får bättre stöd för modulär konfiguration

    Rusts byggverktyg Cargo får i version 1.94 en ny funktion: möjligheten att inkludera konfigurationsfiler i andra konfigurationsfiler.

    Detta gör att större projekt kan dela upp sin konfiguration i flera mindre filer, vilket gör dem enklare att underhålla och återanvända mellan olika projekt eller utvecklingsmiljöer.

    Ett exempel är:

    Det går även att ange mer avancerade alternativ via så kallade inline-tabeller, exempelvis om en konfigurationsfil är valfri:

    Detta gör det möjligt att skapa konfigurationer som fungerar både lokalt och i olika utvecklingsmiljöer utan att alla filer behöver finnas överallt.

    Stöd för TOML 1.1

    Cargo kan nu också läsa TOML 1.1, den senaste versionen av konfigurationsformatet som används i Rust-projekt.

    Bland förbättringarna i TOML 1.1 finns:

    • inline-tabeller som kan skrivas över flera rader
    • stöd för fler escape-sekvenser i strängar
    • möjlighet att utelämna sekunder i tidsangivelser
    • trailing commas i vissa strukturer

    Det innebär exempelvis att beroenden i Cargo.toml kan skrivas mer läsbart:

    Om man använder dessa nya funktioner höjs dock projektets MSRV (Minimum Supported Rust Version), eftersom äldre Cargo-versioner inte kan tolka den nya syntaxen. Samtidigt hanterar Cargo detta automatiskt vid publicering genom att skriva om manifestfiler så att de förblir kompatibla med äldre verktyg.

    Nya matematiska konstanter i standardbiblioteket

    Rusts standardbibliotek har också utökats med några klassiska matematiska konstanter. Bland de nya konstanterna finns:

    • Euler–Mascheroni-konstanten (EULER_GAMMA)
    • det gyllene snittet (GOLDEN_RATIO)

    De finns tillgängliga för både f32 och f64 och kan användas direkt i numeriska beräkningar utan att utvecklare behöver definiera dem själva.

    Fler stabiliserade API:er

    Som i varje Rust-release har även flera tidigare experimentella funktioner nu blivit stabila API:er. Bland dessa finns bland annat:

    • array_windows och element_offset för slices
    • nya metoder för LazyCell och LazyLock
    • nya metoder i iteratorn Peekable
    • hårdvaruintrinsics för AVX-512 FP16 på x86 och NEON FP16 på AArch64

    Dessutom kan vissa funktioner, som mul_add för flyttal, nu användas i konstanta uttryck.

    Fortsatt snabb utveckling av Rust

    Rust 1.94 visar tydligt hur språket fortsätter att utvecklas i både små och stora steg. Förbättringar som array_windows gör koden mer uttrycksfull, medan förändringar i Cargo och TOML gör projekthanteringen mer flexibel.

    Utvecklare som redan använder Rust kan uppdatera till den nya versionen med kommandot:

    Den nya versionen är resultatet av arbete från ett stort antal bidragsgivare i Rust-communityt – ett exempel på hur ett modernt open source-projekt fortsätter att förbättras genom globalt samarbete.

    C vs Rust

    C

    C är ett klassiskt programspråk som har använts i årtionden för operativsystem, drivrutiner, inbyggda system och annan prestandakritisk programvara.

    Språket ger programmeraren mycket direkt kontroll över minne och hårdvara, vilket gör det snabbt och flexibelt.

    Nackdelen är att C saknar inbyggt skydd mot många vanliga minnesfel, vilket kan leda till buggar, krascher och säkerhetsproblem.

    Rust

    Rust är ett modernare systemspråk som också fokuserar på hög prestanda, men samtidigt vill minska risken för minnesfel och osäker kod.

    Genom sitt ägarskapssystem och sina kompilatorkontroller kan Rust förhindra många problem redan innan programmet körs.

    Det gör språket särskilt intressant för säkerhetskritiska system, servrar, verktyg och ny systemprogrammering.

    https://blog.rust-lang.org/2026/03/05/Rust-1.94.0

    Teknisk fakta: Rust 1.94

    Version: Rust 1.94.0

    Typ av uppdatering: Stabil utgåva

    Viktig nyhet: array_windows för slices

    Ny Cargo-funktion: stöd för include i konfigurationsfiler

    Manifestformat: Cargo kan nu tolka TOML 1.1

    Nya matematiska konstanter: EULER_GAMMA och GOLDEN_RATIO

    Fler förbättringar: stabiliserade API:er i standardbiblioteket och fler funktioner tillgängliga i const-kontext

    Uppdateringskommando:

    rustup update stable
  • Ruby 4.0 – ett stort steg framåt för ett klassiskt språk

    Ruby 4.0 markerar ett av de största kliven i språkets historia, där fokus ligger på isolering, parallellism och prestanda utan att kompromissa med Rubys välkända läsbarhet. Med ny teknik som Ruby Box, en helt ny JIT-kompilator och ett kraftigt förbättrat stöd för parallell exekvering visar Ruby att språket är redo att möta moderna krav – samtidigt som det fortsätter att sätta utvecklarens upplevelse i centrum.

    När Ruby 4.0 nu har släppts markerar det mer än bara ännu en versionssiffra. Det är ett tydligt tecken på att ett av världens mest omtyckta programmeringsspråk fortsätter att utvecklas – både tekniskt och filosofiskt – i en tid där krav på prestanda, parallellism och säkerhet är högre än någonsin. Ruby har länge varit känt för sin läsbarhet och sin glädjeprincip: programmering ska vara roligt. Med Ruby 4.0 försöker utvecklarna bevisa att man inte längre behöver välja mellan elegans och råstyrka.

    Ruby Box – isolering utan containrar

    Den kanske mest nyskapande nyheten är Ruby Box, en experimentell teknik för isolering inuti samma Ruby-process. Genom att starta Ruby med miljövariabeln RUBY_BOX=1 kan man skapa separata ”lådor” där klasser, moduler, globala variabler, monkey patches och till och med inlästa bibliotek hålls helt åtskilda. Det gör det möjligt att köra testfall som använder aggressiva monkey patches utan att påverka andra tester, köra flera versioner av samma webbapplikation parallellt vid blue-green-driftsättning eller testa nya beroenden i realtid genom att jämföra beteende och svar. Allt detta sker utan containrar eller separata processer – isoleringen sker direkt i Ruby-motorn.

    ZJIT – nästa generations prestandasatsning

    Ruby 4.0 introducerar också ZJIT, en ny experimentell just-in-time-kompilator som är tänkt att på sikt ersätta YJIT. ZJIT är skriven i Rust och använder större kompileringsenheter samt en modern SSA-baserad mellanrepresentation. Resultatet är redan nu snabbare än den traditionella tolken, även om den fortfarande ligger efter YJIT. Utvecklarna är tydliga med att ZJIT ännu inte är redo för produktion, men ambitionen är att den ska vara både snabbare än YJIT och stabil nog för skarp drift i Ruby 4.1. För den nyfikne kan ZJIT aktiveras med flaggan –zjit.

    Ractor tar ett steg mot mognad

    Parallell programmering har länge varit en svag punkt i Ruby, men Ractor-modellen fortsätter att utvecklas. I Ruby 4.0 introduceras klassen Ractor::Port, som ersätter tidigare mer svårbegripliga API:er som Ractor.yield och Ractor#take. Kommunikation mellan parallella delar av ett program blir tydligare och mer robust. Samtidigt har interna datastrukturer förbättrats för att minska låsning kring globala resurser, minska delad intern data och förbättra CPU-cache-beteende. Tillsammans ger detta märkbart bättre parallell prestanda, och målet är att Ractor snart ska lämna sin experimentella status helt.

    Små språkliga förändringar med stor effekt

    Ruby 4.0 innehåller också flera språkliga justeringar som gör vardagen trevligare för utvecklare. Logiska operatorer som && och || kan nu stå i början av en rad och fortsätta föregående uttryck, vilket gör flerradiga villkor mer lättlästa. Beteendet för *nil har gjorts mer konsekvent och anropar inte längre nil.to_a, i linje med hur **nil redan fungerar. Felmeddelanden vid fel antal argument är tydligare och innehåller både bättre bakspårning och kodutdrag. Unicode-stödet har uppdaterats till version 17.0, inklusive nya emoji.

    Ett snabbare och renare Ruby under huven

    Bakom kulisserna har Ruby 4.0 fått omfattande prestandaförbättringar. Objekt skapas snabbare, särskilt när nyckelordsargument används. Garbage collectorn arbetar effektivare, intern åtkomst till instansvariabler har optimerats och många gamla låsningar i heta kodvägar har tagits bort. Standardbiblioteket har samtidigt städats upp: vissa komponenter har flyttats eller uppdaterats, andra – som delar av CGI-biblioteket – levereras inte längre fullt ut som standard.

    Framåtblick

    Ruby 4.0 är inte bara en inkrementell uppdatering utan ett tydligt ställningstagande. Språket vill fortsätta vara uttrycksfullt och lättläst, men samtidigt möta moderna krav på prestanda, parallellism och isolering. Med Ruby Box, ZJIT och ett allt mer moget Ractor-system visar Ruby att det går att förnya sig utan att förlora sin identitet. För utvecklare innebär det en tydlig signal: Ruby är långt ifrån färdigt – det har precis växlat upp.

    https://www.ruby-lang.org/en

    Fakta: Ruby 4.0
    Ny isolering: Ruby Box (experimentellt) isolerar klasser, moduler, globala variabler, monkey patches och även inlästa bibliotek per “box”. Aktiveras med RUBY_BOX=1.
    Ny JIT: ZJIT (experimentellt) efterföljare till YJIT – metodbaserad JIT med större kompileringsenheter och SSA-baserad IR. Byggkrav: Rust 1.85+. Aktiveras med –zjit.
    Parallellism: Ny Ractor::Port för tydligare kommunikation mellan Ractors. Äldre API:er som Ractor.yield och Ractor#take är borttagna.
    Språknytt: Logiska operatorer i början av rad (&&, ||, and, or) fortsätter föregående rad. *nil beter sig nu konsekvent och anropar inte längre nil.to_a.
    Standardbibliotek & core: Set och Pathname är core-klasser, och Unicode är uppdaterat till 17.0 (inkl. Emoji 17.0).
    Kompatibilitet: Flera deprecated API:er är borttagna (bl.a. äldre Ractor-metoder). Windows-bygg kräver Visual Studio 2015+.


  • Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans.

    Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som från början var ett experiment, blivit en central del i allt från artificiell intelligens och datavetenskap till några av världens största företag.

    Bland de medverkande finns grundaren Guido van Rossum, Travis Oliphant, Barry Warsaw, Armin Ronacher, Mariatta Wijaya och flera andra profiler som haft betydelse för språkets utveckling.

    Dokumentären lyfter inte bara Python i sig, utan ger också en inblick i den bredare historien om öppen källkod – kryddad med den humor som ofta förknippas med open source-gemenskapen.

    Filmen har möjliggjorts med stöd från Anaconda, Dropbox, Meta, OpenTeams, JetBrains’ PyCharm och Quansight.

    “Python: The Documentary” finns nu tillgänglig för alla som vill ta del av berättelsen bakom världens mest inflytelserika programmeringsspråk.

  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    Att välja fel plattform för sin hemsida kan snabbt bli en påminnelse om en tid då vi bara hade ett enda telefonbolag i Sverige – Televerket. Monopol innebar dåligt utbud, usel service och höga priser. Samma risk finns idag när man låser in sig i slutna webbplattformar: friheten försvinner och kunden blir beroende av en enda leverantör.

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?

    När man väljer plattform för sin hemsida glömmer många den kanske viktigaste frågan: ägarens frihet. Att bygga sin webbplats på en sluten plattform som Wix kan kännas smidigt till en början – allt finns på plats, det är lätt att komma igång och kräver minimalt tekniskt kunnande.

    Men faran är inlåsningen. Eftersom koden inte är öppen går det inte att ta med sig sajten om man vill byta leverantör. Flytten blir ofta krånglig, eller rent av omöjlig, vilket binder både företag och privatpersoner till en enda aktör.

    Motargumentet mot WordPress och de andra öppna alternativen brukar ofta vara: ”Men Wix är enklare.” Och visst, så kan det kännas. Men sanningen är att de flesta webbhotell idag erbjuder färdiga installationer av WordPress, Joomla och Drupal med bara några knapptryck.

    För den som vill starta en hemsida på minimal budget är WordPress ofta det bästa valet. Det finns ett enormt utbud av färdiga teman, och framför allt – gott om kompetens att hyra in om man behöver hjälp. Man behöver alltså inte låsa fast sig i en sluten lösning som Wix för att komma igång.

    Det allra viktigaste när man skaffar en hemsida är kontroll. Som kund ska man alltid kunna ladda ner sin egen data, utan fördröjningar eller hinder. Det är en frihet man riskerar att förlora med slutna plattformar – men som öppen källkod alltid garanterar.

    WordPress – folkets favorit

    WordPress har blivit symbolen för öppen källkod på webben. Plattformen är världens mest använda CMS, men den har också sina skuggor. Med sitt enorma ekosystem av teman och tillägg krävs det mycket arbete för att hålla allt kompatibelt och säkert. WordPress har gjort sig känt för säkerhetsproblem – framför allt genom tredjepartsmoduler. Och sätter man upp en installation med svagt lösenord, kan man räkna med att spambotar försöker ta över på bara några dagar.

    Samtidigt finns en unik fördel: WordPress kan köras nästan var som helst. Från en Raspberry Pi Zero för ett par hundralappar till stora serverkluster. Det gör det till ett flexibelt alternativ, både för hobbyprojekt och för professionella webbplatser.

    Joomla – balans mellan enkelhet och kontroll

    Joomla är ett av de stora namnen inom öppen källkod för webbpublicering. Precis som WordPress är det ett CMS – ett innehållshanteringssystem – men med en lite annan filosofi. Där WordPress länge har satsat på enkelhet och bloggvänlighet, har Joomla från början riktat in sig mot flexibilitet och kontroll.

    Med Joomla får du en verktygslåda för att bygga allt från föreningssajter till stora organisationsportaler. Det finns teman som styr utseendet, tillägg som breddar funktionerna och ett administrationsgränssnitt där redaktörer kan hantera innehåll, menyer och användare.

    Det som särskilt lockar många är möjligheten att arbeta med avancerade behörigheter och flerspråkiga sajter direkt ur lådan. Nackdelen är att det kräver mer teknisk förståelse än WordPress. Resultatet blir ett system som inte alltid är nybörjarvänligt – men som ger stabilitet och kontroll.

    Drupal – kraftpaketet för de stora

    Drupal är kanske den mest kraftfulla veteranen i öppen källkods-världen när det gäller webbpublicering. Systemet är känt för sin robusthet och flexibilitet – men också för sin brantare inlärningskurva.

    Med Drupal får du ett modulärt system där nästan allt kan anpassas. Det används av universitet, myndigheter och globala organisationer som behöver hantera stora mängder innehåll, flera språk och komplexa behörigheter. Arkitekturen bygger på att allt är uppdelat i små delar som kan kombineras efter behov.

    Men det finns en hake. Drupal kräver oftare utvecklare i kulisserna. Det är inte lika lätt att ”bara komma igång” som med WordPress eller Joomla. I gengäld får man ett CMS som kan växa nästan obegränsat och som står stadigt även när kraven på säkerhet, skalbarhet och anpassning blir riktigt höga.

    Ghost – snabbhet och fokus på innehåll

    Ghost är det unga uppstickar-CMS:et som vill göra en sak riktigt bra – blogg och publicering. Till skillnad från Joomla och Drupal, som kan svälla till hela portaler med komplexa behörigheter och moduler, har Ghost en minimalistisk kärna.

    Byggt på Node.js i stället för PHP är det snabbt, modernt och optimerat för skrivande. Redigeraren är ren och fokuserad, med stöd för Markdown och inbyggda verktyg för nyhetsbrev, medlemskap och prenumerationer. Där WordPress kan kännas som en schweizisk armékniv full av plugins, är Ghost mer som en vass penna: rakt på sak.

    Målgruppen är tydlig – bloggare, journalister, kreatörer och små redaktioner som vill ha en plattform som kombinerar publicering, e-postutskick och affärsmodeller i samma paket.

    Nackdelen är att Ghost är mindre brett än Joomla och Drupal. Vill du bygga en myndighetsportal eller en avancerad föreningshemsida är det inte rätt val. Men för renodlad innehållsproduktion är det svårt att hitta något mer fokuserat.

    Jämförelsetabell

    CMSStyrkorSvagheterTypiska användareTeknik
    WordPressEnormt ekosystem, lätt att komma igång, plugins för nästan alltKan bli tungt och sårbart, känd för säkerhetsproblem i tredjepartsmodulerBloggare, småföretag, webbshopparPHP, MySQL
    JoomlaInbyggt stöd för flerspråk, flexibla behörigheter, mer struktur än WPMindre ekosystem, kräver mer teknisk förståelse än WPFöreningar, organisationer, mellanstora sajterPHP, MySQL
    DrupalExtremt flexibelt, säkert, bra för stora sajterHög inlärningströskel, ofta utvecklarberoendeUniversitet, myndigheter, stora organisationerPHP, MariaDB/PostgreSQL
    GhostSnabbt, modernt, fokuserat på blogg & nyhetsbrev, inbyggt medlemskapBegränsat ekosystem, mindre allsidigtJournalister, kreatörer, små redaktionerNode.js, SQLite/MySQL
  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.

Etikett: utveckling

  • Apple Container 1.0 – Apples eget alternativ till Docker på Mac

    Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Med Swift, OCI-kompatibla avbildningar och lättviktiga Linuxmaskiner vill Apple erbjuda ett mer inbyggt alternativ till Docker Desktop – särskilt för utvecklare som behöver beständiga Linuxmiljöer direkt på sin Mac. Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Verktyget, som är skrivet…

  • Parrot OS 7.3 är här – snabbare, smidigare och bättre anpassad för modern hårdvara

    Parrot OS 7.3 är här med fokus på modern hårdvara, bättre prestanda och smidigare användning. Den Debian-baserade säkerhetsdistributionen får optimerade paket för nyare processorer, officiella Vagrant-boxar, uppdaterade säkerhetsverktyg och ett nytt menysystem som gör det enklare att installera verktyg vid behov. Parrot OS 7.3 har nu släppts. Det är en ny version av den Debian-baserade…

  • Ghostty 1.3 – snabb terminalemulator får stora nyheter

    Ghostty 1.3 är här med flera av de funktioner som användarna länge har efterfrågat. Den GPU-accelererade terminalemulatorn får nu bland annat sökning i terminalhistoriken, inbyggda systemanpassade scrollbars, bättre tangentbordsstyrning och smartare notiser, samtidigt som utvecklarna har förbättrat både prestanda och stabilitet. Terminalprogram är ett av de viktigaste verktygen i Linux- och utvecklarvärlden. Nu har den…

  • Rust 1.94 gör språket mer uttrycksfullt och kraftfullt

    Programmeringsspråket Rust fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den nya versionen Rust 1.94 introducerar flera förbättringar som gör språket både mer ergonomiskt och mer kraftfullt. Bland nyheterna finns en ny iterator för slice-data, förbättrad konfigurationshantering i Cargo, stöd för den senaste versionen av TOML-formatet och flera stabiliserade API:er i standardbiblioteket. Tillsammans innebär förändringarna att utvecklare…

  • Ruby 4.0 – ett stort steg framåt för ett klassiskt språk

    Ruby 4.0 markerar ett av de största kliven i språkets historia, där fokus ligger på isolering, parallellism och prestanda utan att kompromissa med Rubys välkända läsbarhet. Med ny teknik som Ruby Box, en helt ny JIT-kompilator och ett kraftigt förbättrat stöd för parallell exekvering visar Ruby att språket är redo att möta moderna krav –…

  • Ny dokumentärfilm berättar historien om Python

    Ny dokumentärfilm berättar historien om Python Programmeringsspråket Python har fått sin egen film. Dokumentären “Python: The Documentary” är 90 minuter lång och skildrar resan från Guido van Rossums sidoprojekt i Amsterdam på 1990-talet till dagens globala dominans. Python är idag världens mest använda programmeringsspråk, enligt det senaste TIOBE-indexet (augusti 2025). Filmen visar hur språket, som…

  • Slutna plattformar – det dåliga sättet att bygga en hemsida

    Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…