• Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara.

    Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den första testversionen av nästa stora uppdatering, Linux 7.1.

    Linux är inte bara ett operativsystem för teknikentusiaster. Det finns i allt från webbservrar och superdatorer till Androidtelefoner, routrar, bilar och inbyggda system. Själva kärnan, alltså Linux-kerneln, fungerar som länken mellan hårdvaran och programmen som körs ovanpå.

    Nu har Linux-skaparen Linus Torvalds meddelat att Linux 7.1-rc1 är klar för testning. Förkortningen rc står för release candidate, ungefär kandidat till färdig version. Det betyder att de stora nyheterna i princip är på plats, men att utvecklare och testare nu ska leta efter buggar innan den skarpa versionen släpps.

    Vad är en Linux-kärna?

    Man kan tänka på Linux-kärnan som en trafikledare i datorn. När ett program vill läsa en fil, använda nätverket, visa grafik eller prata med ett USB-tillbehör är det kärnan som ser till att kommunikationen med hårdvaran fungerar.

    Därför kan även små förändringar i Linux-kärnan få stor betydelse. En ny version kan ge bättre batteritid, snabbare filhantering, stöd för ny hårdvara eller säkrare sätt att begränsa vad appar får göra.

    Nytt NTFS-stöd kan göra filhantering smidigare

    En av de största nyheterna i Linux 7.1 är ett nytt stöd för NTFS, filsystemet som länge har använts i Windows. Det är särskilt viktigt för användare som flyttar hårddiskar, SSD:er eller USB-minnen mellan Windows och Linux.

    Den nya implementationen ska ge bättre skrivstöd, högre stabilitet och modernare hantering av filer. I praktiken kan det betyda att Linux blir bättre på att läsa och skriva till Windows-formaterade enheter utan krångel.

    Det kommer även nya användarverktyg, kallade ntfsprogs-plus, som ska hjälpa till med hantering och underhåll av NTFS-volymer.

    Bättre strömhantering och mindre filfragmentering

    Linux 7.1 innehåller också förbättringar för strömhantering. Drivrutinerna amd-pstate och intel_idle får uppdateringar, vilket kan påverka hur effektivt datorer med AMD- och Intel-processorer använder energi.

    För vanliga användare kan sådana förbättringar i bästa fall märkas som lägre strömförbrukning, mindre värmeutveckling eller bättre batteritid på bärbara datorer.

    Även filsystemet exFAT, som ofta används på minneskort och externa lagringsenheter, får förbättringar. Det nya stödet för att förallokera kluster utan att först skriva nollor kan minska fragmentering och göra lagringen mer effektiv.

    Säkerhetssandlådor blir mer finmaskiga

    En annan nyhet gäller Landlock, en säkerhetsfunktion i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt. Man kan beskriva det som en sandlåda där ett program får leka, men bara inom vissa gränser.

    I Linux 7.1 byggs Landlock ut med nytt stöd för pathname-baserade Unix domain sockets. Det låter tekniskt, men handlar i grunden om att ge systemet bättre kontroll över hur program kommunicerar lokalt med varandra.

    Det är särskilt intressant för utvecklare av säkrare appar, containrar och isolerade miljöer.

    Mer stöd för USB, Thunderbolt och grafik

    Som vanligt innehåller en ny Linux-kärna många förbättringar för hårdvara. I Linux 7.1 gäller det bland annat USB, Thunderbolt, ljud, nätverk och grafik.

    Grafikdrivrutinen AMDGPU får en stor uppdatering. Torvalds påpekar dock att den stora mängden kod delvis beror på en synkronisering av registerdefinitioner för AMD-grafik, vilket gör ändringen större på papperet än den kanske är i praktiken.

    Även Intels i915-drivrutin finns bland de delar som får förbättringar.

    Gammal hårdvara får lämna plats

    Samtidigt som ny hårdvara tillkommer börjar viss gammal kod fasas ut. Torvalds nämner bland annat arbetet med att ta bort stöd för i486, en processorarkitektur från början av 1990-talet.

    Det kan låta drastiskt, men i ett projekt som Linux är underhållsbördan viktig. Ju mer gammal och sällan använd kod som finns kvar, desto mer arbete krävs för att hålla allt säkert, testat och fungerande.

    Genom att rensa bort föråldrade delar kan utvecklarna lägga mer kraft på modern hårdvara och nya funktioner.

    Nu börjar den viktiga testperioden

    Linux 7.1-rc1 är inte tänkt för vanliga användare som bara vill ha en stabil dator. Det är en testversion för utvecklare, distributioner och avancerade användare som vill hjälpa till att hitta problem.

    Torvalds beskriver utvecklingen som relativt normal, även om den här omgången är något åt det större hållet. Under merge-fönstret kom omkring 13 000 vanliga commits och ytterligare cirka 1 000 merge-commits in i projektet.

    Nu handlar arbetet om att stabilisera kärnan inför den slutliga lanseringen.

    Färdig version väntas i juni

    Om allt går enligt den vanliga rytmen väntas Linux 7.1 bli färdig under andra halvan av juni 2026. Med sju releasekandidater kan slutversionen komma den 14 juni. Behövs en åttonde testversion pekar det snarare mot 21 juni.

    Fram till dess väntas nya testversioner släppas varje söndag.

    För de flesta användare kommer Linux 7.1 senare att dyka upp via deras Linuxdistribution, till exempel Fedora, Arch, openSUSE, Ubuntu-baserade system eller serverplattformar. Men för Linuxvärlden markerar rc1-versionen startskottet för den fas där nästa stora kärna går från ny funktionalitet till färdig produkt.

    Teknisk faktaruta: Linux Kernel 7.1 RC1

    Version: Linux Kernel 7.1 RC1

    Status: Första releasekandidat för offentlig testning

    Utvecklare: Linus Torvalds och Linux-kernelcommunityt

    Viktiga nyheter: Ny NTFS-implementation, förbättrad strömhantering, uppdaterade grafikdrivrutiner och förbättrat stöd för USB och Thunderbolt

    Rekommendation: Bör endast användas för testning och inte på produktionssystem

    Förväntad slutversion: Andra halvan av juni 2026

  • När ska gammal teknik få vila?

    När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle.

    Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång, kopplar upp sig via ett tidigt nätverkskort och blir en liten kugge i ett större system. Förvånande nog lever många sådana system fortfarande – inte hemma hos folk, men i fabriker, industrimaskiner och specialiserade miljöer.

    Nu står dessa reliker i centrum för en modern diskussion: ska deras stöd finnas kvar i Linuxkärnan?

    Vad handlar det om?

    Utvecklare inom Linux överväger att ta bort stöd för ett antal mycket gamla Ethernet-drivrutiner, alltså programkod som gör att operativsystemet kan kommunicera med nätverkskort.

    Det rör sig om hårdvara från tidigt 1990-tal till början av 2000-talet. Tekniken bygger på standarder som ISA och PCMCIA, föregångare till dagens expansionskort och laptop-portar. Bland tillverkarna finns 3Com, AMD och Xircom.

    Totalt handlar det om 18 drivrutiner och omkring 27 000 rader kod.

    Varför ta bort dem?

    Vid första anblick kan det låta hårt. Varför inte bara låta gammal kod ligga kvar?

    Problemet är att även gammal kod kräver underhåll. Moderna verktyg, inklusive AI-baserad analys, hittar fler fel än tidigare. De gamla drivrutinerna innehåller buggar, kan vara svåra att förstå och saknar ofta aktiva utvecklare. Att rätta felen kräver tid, och den tiden måste tas från annat arbete.

    Dessutom är Linuxkärnan redan mycket stor. Ju mer kod som finns kvar, desto svårare blir det att utveckla nytt och desto större blir risken för konflikter och problem. Att rensa bort gammalt kan därför gynna majoriteten av användarna.

    Men används de fortfarande?

    Ja, och det är här frågan blir mer komplicerad.

    Trots sin ålder används vissa av dessa nätverkskort fortfarande i industridatorer, inbyggda system och specialmaskiner som uppdateras mycket sällan.

    I diskussionen kom ett konkret exempel fram: flera hundra industridatorer använder fortfarande ett visst 3Com-kort och kör ändå moderna Linuxkärnor.

    Därmed handlar det inte längre om helt död teknik, utan om verkliga system som fortfarande används i skarpa miljöer.

    Varför lever så gammal teknik kvar?

    Det korta svaret är stabilitet.

    I industrin är det ofta viktigare att något fungerar pålitligt, är vältestat och inte förändras, än att det är nytt. Att byta ut hårdvara kan innebära stora kostnader, produktionsstopp och nya certifieringar.

    Därför kan teknik som är 30 år gammal fortfarande vara i drift.

    En större fråga än bara drivrutiner

    Diskussionen handlar egentligen om något större: hur länge mjukvara ska fortsätta stödja gammal hårdvara.

    Det finns två tydliga perspektiv. Det ena är att rensa bort gammal kod för att få en enklare kodbas, bättre säkerhet och snabbare utveckling. Det andra är att bevara kompatibilitet för långlivade system inom industri, forskning och andra specialområden.

    Linux har länge varit känt för att stödja gammal hårdvara ovanligt länge. Just därför väcker sådana här förslag starka reaktioner.

    Vad händer nu?

    Än så länge har inget tagits bort. Det handlar fortfarande om ett förslag.

    Utvecklarna har dessutom delat upp förändringen så att varje drivrutin behandlas separat. Det betyder att enskilda drivrutiner kan återställas om det visar sig att de fortfarande behövs och någon är villig att underhålla dem.

    Det visar också hur öppen källkod fungerar i praktiken: beslut växer fram genom diskussion, invändningar och kompromisser.

    Varför spelar detta roll?

    För de flesta vanliga Linuxanvändare betyder det sannolikt ingenting alls. Moderna stationära datorer, bärbara datorer och servrar påverkas inte.

    Men i ett större perspektiv handlar frågan om balansen mellan innovation och bakåtkompatibilitet. Det är också en påminnelse om att gammal teknik inte alltid är obsolet bara för att den är gammal.

    Slutsats

    Det här är mer än en teknisk städning. Det är en fråga om hur vi ser på teknikens livslängd.

    Ska Linux bära med sig historien så länge som möjligt, eller ibland välja att gå vidare?

    Det finns inget enkelt svar. Men just därför är debatten så intressant.

    https://lore.kernel.org/lkml/20260421-v7-0-0-net-next-driver-removal-v1-v1-0-69517c689d1f@lunn.ch

    Teknisk fakta

    Ämne: Förslag om att ta bort äldre Ethernet-drivrutiner ur Linuxkärnan

    Antal drivrutiner: 18

    Berörd hårdvara: ISA- och PCMCIA-baserade nätverkskort

    Tidsperiod för hårdvaran: cirka tidigt 1990-tal till tidigt 2000-tal

    Exempel på tillverkare: 3Com, AMD, Xircom, SMSC, Cirrus och Fujitsu

    Exempel på drivrutiner: 3c509, 3c515, 3c574, 3c589, 3c59x

    Omfattning av förslaget: cirka 27 600 rader kod i 40 filer

    Skäl till förslaget: ökande underhållsbehov, fler buggrapporter och osäker faktisk användning

    Invändning: vissa äldre 3Com-kort uppges fortfarande användas i hundratals industridatorer

    Status: inget har tagits bort ännu, det är fortfarande ett förslag

  • Rust 1.94 gör språket mer uttrycksfullt och kraftfullt

    Programmeringsspråket Rust fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den nya versionen Rust 1.94 introducerar flera förbättringar som gör språket både mer ergonomiskt och mer kraftfullt. Bland nyheterna finns en ny iterator för slice-data, förbättrad konfigurationshantering i Cargo, stöd för den senaste versionen av TOML-formatet och flera stabiliserade API:er i standardbiblioteket.

    Tillsammans innebär förändringarna att utvecklare kan skriva mer tydlig kod, organisera projekt bättre och dra nytta av nya funktioner i både språket och verktygskedjan.

    Ny iterator för slices: array_windows

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är metoden array_windows för slices. Den fungerar på liknande sätt som den befintliga metoden windows, men med en viktig skillnad: den returnerar arrayer med fast storlek i stället för dynamiska slices.

    Detta gör att kompilatorn kan veta storleken på varje fönster redan vid kompilering, vilket förenklar kod och kan ge bättre optimeringar.

    En praktisk användning är när man vill analysera mönster i en dataström. Ett klassiskt exempel är att leta efter så kallade ABBA-mönster, där två olika tecken följs av samma två tecken i omvänd ordning, exempelvis abba eller xyyx.

    Med array_windows kan en sådan kontroll skrivas mycket kompakt:

    Här kan kompilatorn automatiskt förstå att varje fönster ska bestå av fyra element eftersom de destruktureras till fyra variabler.

    Cargo får bättre stöd för modulär konfiguration

    Rusts byggverktyg Cargo får i version 1.94 en ny funktion: möjligheten att inkludera konfigurationsfiler i andra konfigurationsfiler.

    Detta gör att större projekt kan dela upp sin konfiguration i flera mindre filer, vilket gör dem enklare att underhålla och återanvända mellan olika projekt eller utvecklingsmiljöer.

    Ett exempel är:

    Det går även att ange mer avancerade alternativ via så kallade inline-tabeller, exempelvis om en konfigurationsfil är valfri:

    Detta gör det möjligt att skapa konfigurationer som fungerar både lokalt och i olika utvecklingsmiljöer utan att alla filer behöver finnas överallt.

    Stöd för TOML 1.1

    Cargo kan nu också läsa TOML 1.1, den senaste versionen av konfigurationsformatet som används i Rust-projekt.

    Bland förbättringarna i TOML 1.1 finns:

    • inline-tabeller som kan skrivas över flera rader
    • stöd för fler escape-sekvenser i strängar
    • möjlighet att utelämna sekunder i tidsangivelser
    • trailing commas i vissa strukturer

    Det innebär exempelvis att beroenden i Cargo.toml kan skrivas mer läsbart:

    Om man använder dessa nya funktioner höjs dock projektets MSRV (Minimum Supported Rust Version), eftersom äldre Cargo-versioner inte kan tolka den nya syntaxen. Samtidigt hanterar Cargo detta automatiskt vid publicering genom att skriva om manifestfiler så att de förblir kompatibla med äldre verktyg.

    Nya matematiska konstanter i standardbiblioteket

    Rusts standardbibliotek har också utökats med några klassiska matematiska konstanter. Bland de nya konstanterna finns:

    • Euler–Mascheroni-konstanten (EULER_GAMMA)
    • det gyllene snittet (GOLDEN_RATIO)

    De finns tillgängliga för både f32 och f64 och kan användas direkt i numeriska beräkningar utan att utvecklare behöver definiera dem själva.

    Fler stabiliserade API:er

    Som i varje Rust-release har även flera tidigare experimentella funktioner nu blivit stabila API:er. Bland dessa finns bland annat:

    • array_windows och element_offset för slices
    • nya metoder för LazyCell och LazyLock
    • nya metoder i iteratorn Peekable
    • hårdvaruintrinsics för AVX-512 FP16 på x86 och NEON FP16 på AArch64

    Dessutom kan vissa funktioner, som mul_add för flyttal, nu användas i konstanta uttryck.

    Fortsatt snabb utveckling av Rust

    Rust 1.94 visar tydligt hur språket fortsätter att utvecklas i både små och stora steg. Förbättringar som array_windows gör koden mer uttrycksfull, medan förändringar i Cargo och TOML gör projekthanteringen mer flexibel.

    Utvecklare som redan använder Rust kan uppdatera till den nya versionen med kommandot:

    Den nya versionen är resultatet av arbete från ett stort antal bidragsgivare i Rust-communityt – ett exempel på hur ett modernt open source-projekt fortsätter att förbättras genom globalt samarbete.

    C vs Rust

    C

    C är ett klassiskt programspråk som har använts i årtionden för operativsystem, drivrutiner, inbyggda system och annan prestandakritisk programvara.

    Språket ger programmeraren mycket direkt kontroll över minne och hårdvara, vilket gör det snabbt och flexibelt.

    Nackdelen är att C saknar inbyggt skydd mot många vanliga minnesfel, vilket kan leda till buggar, krascher och säkerhetsproblem.

    Rust

    Rust är ett modernare systemspråk som också fokuserar på hög prestanda, men samtidigt vill minska risken för minnesfel och osäker kod.

    Genom sitt ägarskapssystem och sina kompilatorkontroller kan Rust förhindra många problem redan innan programmet körs.

    Det gör språket särskilt intressant för säkerhetskritiska system, servrar, verktyg och ny systemprogrammering.

    https://blog.rust-lang.org/2026/03/05/Rust-1.94.0

    Teknisk fakta: Rust 1.94

    Version: Rust 1.94.0

    Typ av uppdatering: Stabil utgåva

    Viktig nyhet: array_windows för slices

    Ny Cargo-funktion: stöd för include i konfigurationsfiler

    Manifestformat: Cargo kan nu tolka TOML 1.1

    Nya matematiska konstanter: EULER_GAMMA och GOLDEN_RATIO

    Fler förbättringar: stabiliserade API:er i standardbiblioteket och fler funktioner tillgängliga i const-kontext

    Uppdateringskommando:

    rustup update stable
  • Stöd för AMD Zen 6, Arm v9.7 och mer RISC-V

    När nästa generations processorer från AMD, Arm och RISC-V står för dörren måste även mjukvarans grundverktyg ligga steget före. Med GNU Binutils 2.46 tar utvecklarvärlden ett viktigt kliv mot framtiden genom att lägga till stöd för kommande CPU-arkitekturer, förbättrad felsökning och en moderniserad verktygskedja som gör fria operativsystem redo för hårdvara som ännu inte nått marknaden.

    När nya generationer av processorer närmar sig marknaden räcker det inte med snabbare kisel och fler kärnor. För att operativsystem och program verkligen ska kunna utnyttja ny hårdvara måste verktygen som bygger dem hänga med. Med version 2.46 tar GNU Binutils ett tydligt kliv framåt och gör utvecklare redo för kommande CPU-arkitekturer.

    Stöd för AMD Zen 6, Arm v9.7 och mer RISC-V

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att Binutils 2.46 nu har stöd för AMD:s kommande Zen 6-arkitektur. Även om processorerna ännu inte finns på marknaden innebär detta att mjukvara kan byggas och testas i god tid, så att ekosystemet är redo vid lansering.

    På Arm-sidan fortsätter utvecklingen i snabb takt. Stödet för Arm v9.6 är nu färdigställt, samtidigt som Arm v9.7 introduceras via flaggan -march=armv9.7-a. Dessutom finns tidigt stöd för framtida tekniker som POE2 och vMTE, vilket visar att verktygskedjan redan blickar framåt mot nästa generation av Arm-baserade system.

    Även RISC-V får ett lyft. Nya tillägg som sdtrig v1.0 och ssstrict v1.0 stärker stödet för den öppna instruktionsuppsättningen och gör plattformen mer attraktiv för både forskning och kommersiella produkter.

    SFrame Version 3 blir standard

    Assemblern i Binutils 2.46 använder nu SFrame Version 3 som standard. Det här påverkar framför allt hur stackramar och felsökningsinformation hanteras. För utvecklare innebär det bättre stöd för mycket stora program, över 2 gigabyte i storlek, mer flexibla ramlayouter och tydligare information om yttersta funktionsramar. Även hanteringen av signaler förbättras, vilket ger mer tillförlitliga bakspår vid felsökning.

    Nytt delat bibliotek för SFrame

    Som en följd av SFrame-uppdateringen introduceras ett nytt versionerat delat bibliotek, libsframe.so.3. Det använder symbolversionering under namnet LIBSFRAME_3.0 och är ett viktigt steg för att säkerställa långsiktig kompatibilitet mellan olika versioner av verktygen.

    Striktare kontroller och färre dolda fel

    Utvecklarna har också passat på att skärpa den interna kvaliteten. Verktyg som objcopy gör nu striktare kontroller av målformat, vilket gör att felaktig användning upptäcks tidigare i byggprocessen. Det äldre, mer tillåtande beteendet finns fortfarande kvar, men kräver nu att man uttryckligen anger vilket format som ska användas.

    Städning bland gamla plattformar

    För att minska underhållsbördan har stödet för vissa äldre och i praktiken oanvända mål tagits bort. Exempel på detta är NaCl och Solaris på PowerPC. Genom att rensa bort sådant som inte längre används kan utvecklingen fokusera på moderna och relevanta plattformar.

    Fler förbättringar under huven

    Utöver de stora nyheterna innehåller Binutils 2.46 mängder av buggfixar och mindre förbättringar. Programmet readelf kan nu visa innehållet i Global Offset Tables, stödet för länkartaggning har förbättrats och källkodstarbollarna skapas på ett sätt som underlättar reproducerbara byggen.

    En tyst men viktig uppdatering

    GNU Binutils 2.46 är ingen version som märks direkt av vanliga användare, men för utvecklare och hela open source-världen är den central. Den gör verktygskedjan redo för framtidens processorer, förbättrar felsökning i stora program och minskar teknisk skuld. Det är ännu ett exempel på hur grundläggande infrastruktur ofta utvecklas i det tysta, men med enorm betydelse för allt som byggs ovanpå.

    https://sourceware.org/pipermail/binutils/2026-February/148149.html

    Teknisk faktaruta: GNU Binutils 2.46
    Vad är det?
    Verktygssamling för binärhantering i GNU-toolchain, bl.a. assembler (as), länkare (ld), objcopy, readelf.
    Processor- och ISA-stöd
    • AMD: igenkänning/stöd för Zen 6
    • Arm: Arm v9.6 färdigställt, Arm v9.7 via -march=armv9.7-a
    • Arm: tidigt stöd för kommande tekniker (POE2, vMTE)
    • RISC-V: nya tillägg, bl.a. sdtrig v1.0 och ssstrict v1.0
    SFrame (stack frame-format)
    Assemblern emitterar SFrame Version 3 som standard, med stöd för binärer > 2 GiB, flexiblare frame-layout, markering av yttersta frames och förbättrad hantering av signal-trampoliner.
    Nytt bibliotek
    Ny versionerad delad bibliotekfil: libsframe.so.3
    Symbolversionering: LIBSFRAME_3.0
    Skärpta kontroller
    Striktare validering och plugin-hantering. Exempel: objcopy kontrollerar målformat hårdare; äldre beteende kan kräva att utdataformat anges explicit.
    Övrigt
    • readelf kan visa innehåll i Global Offset Tables (GOT)
    • förbättrad linker-taggning
    • borttaget stöd för vissa äldre mål (t.ex. NaCl, Solaris/PowerPC)
    • jämn release: GOLD-länkaren ingår i källträdet
  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er eller CXL-enheter. Idén kan minska både latens och RAM-förbrukning i allt från containermiljöer till framtida minnespooler och acceleratorbaserade system.

    Linuxvärlden har fått ett nytt, ovanligt tillskott. Kernelutvecklaren Cong Wang på företaget Multikernel har presenterat ett experimentellt filsystem med namnet DAXFS – ett filsystem som helt hoppar över den traditionella vägen via hårddiskar, block-I/O och sidcache, och istället läser data direkt ur fysiskt minne.

    Det kan låta som en detalj för specialister, men DAXFS pekar mot hur framtidens system kan dela data snabbare, snålare och smartare, särskilt i miljöer med containrar, acceleratorer och delat minne.

    Vad är DAX – och varför är det intressant?

    Namnet DAXFS kommer från DAX (Direct Access), en funktion i Linuxkärnan som gör det möjligt för program att komma åt lagringsmedia som om det vore vanligt RAM-minne. Istället för att läsa data i block, kopiera dem till sidcache och sedan vidare till programmet, kan DAX läsa direkt från minnesadressen.

    Resultatet blir lägre fördröjning, färre minneskopior och lägre RAM-förbrukning. DAX används redan i dag tillsammans med så kallat persistent memory, men DAXFS tar idén ännu längre.

    Hur skiljer sig DAXFS från RAMFS och TMPFS?

    Linux har länge haft minnesbaserade filsystem som RAMFS och TMPFS. De är snabba, men de använder fortfarande sidcache och allokerar minne separat för varje instans.

    DAXFS fungerar annorlunda. Det mappar sammanhängande fysiskt minne direkt till filsystemet, filinnehåll läses via direkta minnesläsningar och samma data kan delas mellan flera system utan att kopieras.

    Man kan likna det vid att flera datorer läser ur samma uppslagna bok, istället för att var och en gör sin egen kopia av sidorna.

    Delat minne från GPU:er, FPGA:er och CXL

    En av de mest intressanta egenskaperna är att DAXFS kan använda minne som inte nödvändigtvis sitter på CPU:n.

    Via Linux-gränssnittet dma-buf kan filsystemet exponera GPU-minne, FPGA-minne och CXL-anslutet minne. Allt detta kan presenteras som vanliga filer, utan att data kopieras.

    Det möjliggör zero-copy-åtkomst till stora, statiska dataset, effektiv delning mellan CPU och acceleratorer samt minskad belastning på systemets vanliga RAM. Åtkomsten är medvetet skrivskyddad, vilket förenklar designen och ökar säkerheten.

    Medvetet minimalistiskt

    DAXFS är inte tänkt att ersätta traditionella filsystem som ext4 eller XFS. I stället är det byggt för ett smalt användningsområde och är därför avsiktligt enkelt.

    Filsystemet är endast läsbart, använder ett självständigt image-format, saknar dynamisk minnesallokering, har ingen avancerad metadatahantering och innehåller ingen komplex enhetshantering.

    Denna enkelhet gör filsystemet lättare att förstå, granska och experimentera med.

    Vad kan man använda DAXFS till?

    DAXFS riktar sig till specifika men växande användningsområden.

    Inom container- och molnmiljöer kan samma container- eller Docker-basimage delas mellan flera Linuxkärnor. Genom att kombinera DAXFS med OverlayFS kan man få skrivbara containrar med minimal RAM-åtgång.

    I CXL-baserade system kan delat minne användas istället för långsamma nätverksöverföringar, där data läses direkt från en gemensam minnespool.

    För acceleratorer möjliggörs zero-copy-åtkomst till statiska AI-modeller och effektiv dataåtkomst i HPC- och AI-system.

    Experimentellt – men lovande

    Koden finns öppet tillgänglig på GitHub och utvecklaren betonar att DAXFS är ett experimentellt förslag. Om filsystemet någon gång inkluderas i Linuxkärnan avgörs av diskussioner och granskning i utvecklargemenskapen.

    Oavsett framtiden visar DAXFS hur Linux fortsätter att utforska nya sätt att hantera minne, lagring och delning av data i takt med modern hårdvara.

    Förklarade begrepp

    DAX (Direct Access)
    En Linux-teknik som gör det möjligt att läsa data direkt från minne utan att gå via sidcache eller block-I/O. Det minskar latens och minnesanvändning.

    Sidcache (Page Cache)
    En del av RAM-minnet där Linux lagrar nyligen lästa filer för att snabba upp framtida åtkomst. Effektivt, men kan leda till att samma data lagras flera gånger i minnet.

    Block-I/O
    Det traditionella sättet att läsa och skriva data i fasta block från lagringsenheter som hårddiskar och SSD:er.

    RAMFS och TMPFS
    Minnesbaserade filsystem i Linux. TMPFS kan begränsas i storlek och använda swap, medan RAMFS växer obegränsat och kan orsaka minnesbrist.

    dma-buf
    Ett Linux-API som gör det möjligt att dela minnesbuffertar mellan olika enheter, till exempel mellan GPU och CPU, utan kopiering.

    GPU (Graphics Processing Unit)
    En processor specialiserad på parallella beräkningar, ofta använd för grafik, AI och maskininlärning.

    FPGA (Field-Programmable Gate Array)
    En programmerbar hårdvarukomponent som kan anpassas för specifika beräkningar efter tillverkning.

    CXL (Compute Express Link)
    En modern anslutningsteknik som gör det möjligt att dela minne mellan CPU:er och externa enheter med låg latens.

    OverlayFS
    Ett Linux-filsystem som kombinerar ett skrivskyddat lager med ett skrivbart, ofta använt i containerteknik.

    Zero-copy
    En teknik där data inte kopieras mellan olika minnesområden, vilket sparar både tid och minne.

    FAKTA: DAXFS
    Vad är det? Ett experimentellt, läsbart Linux-filsystem byggt på Direct Access (DAX).
    Nyckelidé Filer mappas direkt mot sammanhängande fysiskt minne, vilket ger direkta minnesläsningar.
    Varför? Mindre RAM-överhead när många system/containrar annars hade duplicerat samma skrivskyddade data i minnet.
    Vad skiljer det från tmpfs? Tmpfs/ramfs använder sidcache och allokerar per instans; DAXFS pekar mot delat fysiskt minne.
    Stöd för acceleratorminne Kan använda device-backat minne (t.ex. GPU/FPGA/CXL) via dma-buf för skrivskyddad åtkomst.
    Designval Minimalistiskt: read-only image, ingen runtime-allokering, enkel metadata.
    Typiska use cases Delad container-basimage mellan kernelinstanser, DAXFS + OverlayFS för containrar, CXL-minnespoolning, zero-copy statiska data.

  • Linux Kernel 6.16 är här – men Torvalds flaggar för möjlig försening av nästa version

    Äntligen! Buggen som gjorde att 25 år gamla ljudkort som Sound Blaster kunde krascha slumpmässigt är nu fixad.

    Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan komma att försenas.

    Familjehändelser kan påverka nästa version

    Torvalds har nämligen gått ut med en varning om att arbetet med Linux 6.17 riskerar att påverkas av personliga åtaganden. Under augusti kommer han att vara bortrest i samband med både ett familjebröllop och en födelsedag, och han räknar med att vara på resande fot ungefär halva månaden – med tid i både USA och Finland.

    Eftersom Linuxutvecklingen följer en tydlig rytm med ett två veckor långt merge window (sammanslagningsfönster) – då större nyheter förs in i koden – innebär hans frånvaro att viss förskjutning kan uppstå. Torvalds har därför redan försökt snabba på processen genom att be utvecklare skicka in sina pull requests tidigare än vanligt. Hittills har han fått in omkring 50 stycken i förväg, vilket han tackar för.

    Risk för mindre försening

    Trots sin framförhållning medger Torvalds att han under andra veckan av sammanslagningsfönstret kan få svårt att hantera alla inkommande kodändringar. Skulle det bli för mycket att hinna med innan han reser vidare, kan det första utkastet av Linux 6.17 – kallat rc1 – skjutas upp med några dagar.

    – Om jag inte hinner med alla pull requests i tid, kan jag komma att fördröja rc1 något för att hinna ikapp, skriver Torvalds i sitt veckobrev.

    Han betonar dock att detta inte ska tolkas som att sena bidrag kommer accepteras i högre utsträckning. Tvärtom kan en mer pressad tidsplan leda till striktare gränser för vad som släpps in.

    Inga överraskningar i 6.16

    När det gäller Linux 6.16, som nu är tillgänglig, är det en uppdatering med fokus på stabilitet. Den innehåller främst mindre justeringar av drivrutiner samt mindre kodändringar. Det är inte någon dramatisk uppdatering, vilket enligt Torvalds är positivt.

    – Det är en ganska lugn version med små uppdateringar, inga stora förändringar. Allt ser ut att fungera som det ska, konstaterar han.

    Sound Blaster AWE32‑fixen i Linux 6.16 – 25 år senare

    Ett av de mer färgstarka inslagen i Linux 6.16 är två små men avgörande patchar som väcker liv i Creative Sound Blaster AWE32/AWE64 – ett ISA‑ljudkort som såldes på 1990‑talet. Buggen, som rapporterades sent 2023 (Bug 218185), kunde frysa hela systemet eller skapa skrapljud när moderna ljud­servrar som PipeWire växlade DMA‑läge under uppspelning.

    ”Äkta retro‑riggar som uppgraderades till nya distros låste sig plötsligt – tack vare PipeWires automatiska DMA‑växling.”

    Vad orsakade problemet?

    • DMA‑lägesväxling “i farten” – registret programmerades om medan ett PCM‑flöde spelade.
    • PipeWire förvärrade felet – fler automatiska växlingar än med äldre ALSA‑anrop gjorde buggen reproducerbar.

    Lösningen i två patchar

    PatchEffektenCommit‑författare
    force‑disable DMA when mode is changedStänger av DMA, skriver om registret, aktiverar igen → eliminerar busshäng & brusTakashi Iwai
    block DMA mode change during active PCM streamVägrar byte om kortet spelar → stoppar riskabla skrivningarTakashi Iwai

    Båda togs in strax före 6.16‑rc3 och backportas även till LTS‑grenar.

    Varför är detta intressant 2025?

    • Retro‑entusiaster får stabilt FM‑ och SoundFont‑ljud utan krascher.
    • Virtuell pass‑through av ISA‑kort i t.ex. QEMU blir tillförlitlig.
    • Bevis på långsiktigt underhåll: Linux accepterar fixar för 30‑årig hårdvara – ingen lämnas efter.

    Påverkan för olika scenarier

    MiljöVad ändras med 6.16
    Fysisk AWE32/AWE64‑rigg + PipeWireSystemfrysningar och ljudglitchar försvinner
    Retro‑rigg utan PipeWireIngen märkbar skillnad
    Moderna datorer utan ISAIngen påverkan (endast några rader kod)

    Kort sagt: Linux 6.16 räddar ett klassiskt ljudkort från random krascher – ett charmigt exempel på hur kärnprojektet fortfarande vårdar sin mest nostalgiska hårdvara.

    Uppdatering via distributioner

    För de flesta användare är det inte rekommenderat att manuellt försöka installera Linux 6.16 – särskilt inte om man inte är van att hantera lågnivåkomponenter i systemet. De som använder snabbfotade Linuxdistributioner kan få den nya kärnan som en uppdatering inom kort, medan användare av långsammare system som Ubuntu kan få vänta tills nästa stora systemuppgradering.

    Sammanfattning

    • Linux 6.16 är släppt och innehåller huvudsakligen mindre drivrutinsfixar.
    • Linux 6.17 kan komma att försenas något på grund av Linus Torvalds resor i augusti.
    • Torvalds har redan fått in ett stort antal kodbidrag i förväg för att undvika problem.
    • En eventuell försening av rc1 (första releasekandidaten) skulle bara vara några dagar.
    • Sena kodbidrag kommer inte accepteras – bidragsgivare uppmanas att hålla sig till tidsplanen.

    https://kernel.org

    Nyheter Linux 6.16 på Teknisknivå

    • CPU & arkitektur: Intel APX (32 register), Intel TDX för krypterade VM, ny flagga CONFIG_X86_NATIVE_CPU, förbättrad AMD‑SBI‑support.
    • Grafik & acceleratorer: Nouveau känner igen NVIDIA Hopper/Blackwell, Intel Xe/Arc strömsparfunktioner, AMD GPU‑patchar för Strix Point.
    • Ljud & I/O: USB Audio Offload (musik även i viloläge) och DMABUF‑>TCP zero‑copy för snabbare nätverk.
    • Fil‑ & lagringssystem: XFS får stora atomära skrivningar, Ext4 “fast commit”‑optimering och stora folios, Btrfs 50 % snabbare metadata.
    • Minne & synk: Automatisk viktad NUMA‑interleaving, Futex2‑förbättringar med lägre lås‑latens.
    • Säkerhet & diagnostik: Coredump över AF_UNIX‑socket och fscrypt‑nycklar som skyddas i hårdvara.
    • Diverse drivrutiner: Apple M2 PCIe‑stöd, Magic Mouse 2 (USB‑C), nya Wi‑Fi/Bluetooth‑ID:n, Sound Blaster AWE32‑fix efter 25 år!

    Tips: Vänta på att din distribution pushar uppdateringen – egenkompilering rekommenderas bara för avancerade användare.

Etikett: Linuxutveckling

  • Linux 7.1 på väg: första testversionen släppt

    Linux 7.1 närmar sig färdig form. Linus Torvalds har släppt den första testversionen av den kommande Linux-kärnan, där nyheter som förbättrat NTFS-stöd, bättre strömhantering och uppdaterade drivrutiner ska göra systemet snabbare, stabilare och mer användbart på modern hårdvara. Linux-kärnan är hjärtat i miljontals datorer, servrar, mobiler och smarta prylar. Nu har Linus Torvalds släppt den…

  • När ska gammal teknik få vila?

    När Linuxutvecklare föreslår att ta bort stöd för flera decennier gamla nätverksdrivrutiner väcks en större fråga än bara kodstädning. Bakom beslutet döljer sig en konflikt mellan modernisering och långsiktig kompatibilitet, där även teknik från 90-talet fortfarande spelar en oväntat viktig roll i dagens samhälle. Tänk dig en dator från mitten av 90-talet. Den surrar igång,…

  • Rust 1.94 gör språket mer uttrycksfullt och kraftfullt

    Programmeringsspråket Rust fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den nya versionen Rust 1.94 introducerar flera förbättringar som gör språket både mer ergonomiskt och mer kraftfullt. Bland nyheterna finns en ny iterator för slice-data, förbättrad konfigurationshantering i Cargo, stöd för den senaste versionen av TOML-formatet och flera stabiliserade API:er i standardbiblioteket. Tillsammans innebär förändringarna att utvecklare…

  • Stöd för AMD Zen 6, Arm v9.7 och mer RISC-V

    När nästa generations processorer från AMD, Arm och RISC-V står för dörren måste även mjukvarans grundverktyg ligga steget före. Med GNU Binutils 2.46 tar utvecklarvärlden ett viktigt kliv mot framtiden genom att lägga till stöd för kommande CPU-arkitekturer, förbättrad felsökning och en moderniserad verktygskedja som gör fria operativsystem redo för hårdvara som ännu inte nått…

  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er…

  • Linux Kernel 6.16 är här – men Torvalds flaggar för möjlig försening av nästa version

    Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan…