• Firefox 160 är här – nya minifönster, smartare video och taligenkänning utan molnet

    I en hård och alltmer teknikstyrd värld, där ett fåtal stora IT-jättar får allt större kontroll över vår digitala vardag, blir det allt viktigare att det finns fria och oberoende alternativ. Ett av dessa är Mozilla Firefox. Med version 160 fortsätter den öppna webbläsaren att utvecklas och erbjuder flera intressanta nyheter, bland annat flytande minifönster, förbättrad videouppspelning och taligenkänning som inte behöver skicka användarens röst till molnet.

    När man talar om webbläsare är det lätt att tänka på Google Chrome eller Microsoft Edge. Båda bygger på Googles Chromium-projekt, som även ligger till grund för flera andra webbläsare. Mozilla Firefox går däremot sin egen väg med webbläsarmotorn Gecko.

    Det gör Firefox till något mer än bara ytterligare en webbläsare. Den representerar också ett alternativ i en tid när allt större delar av internet bygger på teknik från ett fåtal dominerande företag.

    Nu har Mozilla släppt Firefox 160, en uppdatering som framför allt fokuserar på användarvänlighet, integritet och förbättrad funktionalitet.

    Nya minifönster gör det enklare att arbeta

    En av de största nyheterna i Firefox 160 är funktionen Mini Window, som gör det möjligt att lyfta ut en webbläsarflik eller en del av en webbsida till ett separat, flytande fönster.

    Fönstret kan ligga kvar ovanpå andra program, vilket gör det möjligt att hålla information synlig samtidigt som man arbetar med något annat.

    Den som exempelvis följer en instruktion på internet medan ett program konfigureras slipper växla fram och tillbaka mellan olika fönster. I stället kan instruktionen ligga synlig i ett hörn av skärmen.

    Samma funktion kan användas för att bevaka information som uppdateras på en webbsida eller för att hålla en referenstext tillgänglig medan man arbetar i LibreOffice.

    Det är en relativt enkel idé, men den kan göra stor skillnad för den som använder webbläsaren som ett arbetsredskap.

    Bättre kontroll över videouppspelningen

    Firefox har sedan tidigare funktionen Picture-in-Picture, eller bild-i-bild på svenska. Den gör det möjligt att lyfta ut ett videoklipp från exempelvis YouTube och visa det i ett separat fönster medan man fortsätter att använda datorn.

    I Firefox 160 har funktionen blivit mer avancerad.

    Nu går det att justera videons uppspelningshastighet mellan 0,25 och 2,0 gånger normal hastighet direkt i det flytande fönstret.

    För den som tittar på instruktionsfilmer kan det vara praktiskt att sänka hastigheten när något komplicerat demonstreras. Omvänt kan man öka hastigheten när man exempelvis följer ett längre föredrag.

    Hastighetskontrollen är tillgänglig när bild-i-bild-fönstret är minst medelstort.

    Taligenkänning utan att skicka rösten till en server

    En av de mer intressanta tekniska nyheterna handlar om taligenkänning.

    Firefox 160 får stöd för lokal taligenkänning på 40 språk genom tekniken Web Speech API.

    Det innebär att en webbplats kan använda datorns mikrofon för att omvandla tal till text utan att själva ljudbearbetningen behöver ske på en extern server.

    Traditionellt har många lösningar för taligenkänning varit beroende av molntjänster. Användarens röst skickas då över internet till en server som analyserar ljudet och skickar tillbaka den färdiga texten.

    Med lokal taligenkänning kan bearbetningen i stället utföras direkt på datorn.

    Förutom att minska beroendet av externa tjänster är detta intressant ur integritetssynpunkt. Ljudet behöver inte lämna datorn för att tolkas.

    Tekniken kan bland annat användas för diktering, röststyrning och olika hjälpmedel för personer som har svårt att använda tangentbord.

    Det betyder dock inte att all information automatiskt stannar på datorn. En webbplats kan fortfarande välja att skicka vidare den färdiga texten till en server.

    Det nya stödet gäller Firefox för datorer och omfattar ännu inte Androidversionen.

    Bättre stöd för MKV och andra mediefiler

    Även den som använder webbläsaren för att spela upp film och video får förbättringar.

    Firefox 160 har utökat stödet för Matroska, mer känt genom filändelsen MKV.

    MKV är ett containerformat som kan innehålla flera olika typer av data i samma fil, exempelvis video, ljudspår och undertexter.

    I den nya versionen kan Firefox hantera MKV-filer med ljudformaten FLAC, MP3 och PCM, förutsatt att övriga ljud- och videokodningar stöds.

    För den vanliga användaren innebär förändringen att fler mediefiler kan spelas upp direkt i webbläsaren utan att ett separat videoprogram behöver startas.

    På Apples datorer har Mozilla dessutom förändrat hur WebGL-grafik hanteras. Firefox använder nu Apples grafikgränssnitt Metal, vilket kan ge bättre prestanda på webbplatser med avancerad grafik, tredimensionella modeller och interaktiva tillämpningar.

    Små förbättringar som underlättar vardagen

    Alla nyheter i en webbläsare behöver inte vara stora för att vara användbara.

    Firefox 160 innehåller flera mindre förändringar som gör den dagliga användningen smidigare.

    Det går nu att dra en tidigare besökt webbadress direkt från historikpanelen till flikraden för att öppna den i en ny flik.

    Mozilla har också gjort webbläsarens adressfält tydligare. Domännamnet framhävs med större kontrast jämfört med resten av webbadressen.

    Förändringen kan även ha betydelse för säkerheten eftersom det blir enklare att se vilken webbplats man faktiskt besöker. Det är särskilt användbart när en webbadress innehåller långa sökvägar eller andra tecken som kan göra adressen svårare att tolka.

    Även funktionen för att klistra in text har förbättrats. Om urklippet innehåller en sökfras i stället för en webbadress anpassas alternativet i snabbmenyn till ”Klistra in och sök”.

    Bättre kontroll över webbplatsernas behörigheter

    Mozilla fortsätter också arbetet med att ge användaren större kontroll över vad webbplatser får göra.

    Firefox 160 introducerar möjligheten att permanent neka webbplatser tillstånd att öppna externa program.

    Ett exempel är webbplatser som försöker starta datorns e-postprogram genom en så kallad mailto-länk.

    Om en webbplats upprepade gånger försöker öppna ett externt program kan användaren nu välja att aldrig tillåta detta. Blockeringarna kan senare ändras genom webbläsarens inställningar.

    Tillgängligheten har också förbättrats. PDF-dokument som skapas med Firefox funktion för att spara webbsidor som PDF får bättre stöd för matematiska uttryck genom MathML.

    Det gör att exempelvis skärmläsare lättare kan tolka och läsa upp matematiskt innehåll för personer med synnedsättning.

    Firefox för Android får starkare nätverksskydd

    Även mobilversionen av Firefox innehåller säkerhetsförbättringar.

    I Firefox 160 för Android aktiveras begränsningar för lokal nätverksåtkomst som standard.

    Det innebär att en webbplats måste begära användarens tillstånd innan den kan ansluta till enheter och tjänster i det lokala nätverket.

    Det kan exempelvis handla om skrivare, routrar, NAS-servrar och andra uppkopplade enheter.

    Förändringen är viktig eftersom en webbsida annars i vissa situationer skulle kunna försöka kommunicera med utrustning på det lokala nätverket utan att användaren är medveten om det.

    Androidversionen innehåller även förbättringar för webbadresser med internationella tecken och för markering av text på pekskärmar.

    Flera irriterande buggar försvinner

    Som vanligt innehåller en ny Firefoxversion också rättningar av tidigare rapporterade fel.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat ett problem där det första tecknet ibland försvann när man började skriva direkt efter att ha klickat i adressfältet.

    Ett annat fel kunde orsaka flera sekunders fördröjning vid inloggning på interna företagswebbplatser som använder NTLM eller Kerberos för autentisering.

    Mac-användare får dessutom rättningar av problem med nedladdade filer, dialogrutor och hur Firefox reagerar när länkar öppnas från andra program.

    När kommer Firefox 160 till Linux?

    Firefox 160 finns för Windows, macOS och Linux.

    Den som använder Windows eller macOS får normalt uppdateringen automatiskt genom webbläsarens inbyggda uppdateringsfunktion.

    För Linuxanvändare beror det på distributionen och installationsmetoden.

    Den som använder exempelvis Debian, Ubuntu, Linux Mint eller Fedora kan få den nya versionen genom distributionens pakethanterare när uppdateringen har publicerats i respektive paketkälla.

    Firefox kan också installeras och uppdateras via Flatpak, Snap eller direkt från Mozilla.

    Det innebär att alla Linuxanvändare inte nödvändigtvis får den nya versionen samtidigt.

    Firefox behövs i ett alltmer centraliserat internet

    Firefox 160 är kanske inte den mest revolutionerande uppdateringen i webbläsarens historia, men den visar att Mozilla fortsätter att utveckla ett konkurrenskraftigt alternativ till de stora teknikföretagens webbläsare.

    De nya minifönstren gör det enklare att arbeta, videospelaren får fler funktioner och stödet för lokal taligenkänning visar hur modern teknik kan användas utan att allt behöver skickas till molnet.

    Men Firefox betydelse handlar om mer än nya funktioner.

    I dag dominerar Chromiumbaserade webbläsare stora delar av marknaden. När så många webbläsare bygger på samma grundläggande teknik finns en risk att ett fåtal aktörer får ett oproportionerligt stort inflytande över hur framtidens webb ska fungera.

    Därför är det viktigt att Firefox och andra oberoende alternativ fortsätter att finnas och utvecklas.

    Ett fritt och öppet internet behöver inte bara fria webbplatser och öppna standarder. Det behöver också webbläsare som inte helt kontrolleras av samma företag som dominerar den övriga digitala infrastrukturen.

    Firefox 160 är ännu ett steg i den riktningen.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/160.0

    > FAKTARUTA: FIREFOX 160

    Mozilla Firefox är en webbläsare med öppen källkod och ett alternativ till Chromiumbaserade webbläsare.

    Program Mozilla Firefox
    Version 160
    Utvecklare Mozilla
    Webbmotor Gecko
    Licens MPL 2.0 (öppen källkod)
    Plattformar Linux, Windows, macOS, Android

    > NYHETER I VERSION 160

    • Mini Window: Flytande minifönster som kan ligga ovanpå andra program.
    • Picture-in-Picture: Justerbar videohastighet mellan 0,25x och 2,0x.
    • Taligenkänning: Lokal bearbetning av tal på 40 språk.
    • MKV: Utökat stöd för FLAC-, MP3- och PCM-ljud.
    • macOS: WebGL använder Apples Metal-grafikgränssnitt.
    • Säkerhet: Förbättrad kontroll över webbplatsbehörigheter.
    • Android: Starkare skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk.
    • PDF: Förbättrat stöd för matematiska uttryck och skärmläsare.

    > OFFICIELL WEBBPLATS

    www.mozilla.org

    [ OPEN SOURCE ] [ INTEGRITET ] [ FRI WEBB ]

  • Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.

    Den 27 oktober 2026 släpptes Thunderbird 159 för Linux, Windows och macOS. Programmet fortsätter därmed sin snabba utvecklingstakt med nya versioner ungefär varannan vecka.

    Thunderbird har under många år varit ett uppskattat alternativ till exempelvis Microsoft Outlook. Programmet är kostnadsfritt, bygger på öppen källkod och kan hantera både e-post, kalendrar, adressböcker, nyhetsgrupper och RSS-flöden.

    Den nya versionen innehåller framför allt förbättringar som gör programmet stabilare, säkrare och enklare att använda.

    Linux får bättre stöd för systemfältet

    En av de mest välkomna nyheterna för Linuxanvändare är det förbättrade stödet för Thunderbirds ikon i systemfältet.

    Tidigare har informationen från ikonen varit begränsad, men med version 159 kan den nu indikera när det finns olästa meddelanden. När användaren håller muspekaren över ikonen visas dessutom antalet olästa meddelanden.

    Det kanske inte låter som någon revolutionerande nyhet, men för den som använder Thunderbird som sitt huvudsakliga e-postprogram innebär det en praktisk förbättring.

    Användaren behöver inte längre växla till programmets huvudfönster bara för att kontrollera om nya meddelanden väntar.

    Funktionen är särskilt intressant på Linuxskrivbord där systemfält och statusikoner används för att hålla reda på program som körs i bakgrunden. Hur ikonen presenteras beror också på vilken skrivbordsmiljö som används.

    Enklare integration med Microsofts kalendrar

    Thunderbird 159 förbättrar även stödet för Microsoft Graph, den teknik som bland annat används för att komma åt information i Microsoft 365.

    När ett nytt konto läggs till kan Thunderbird numera automatiskt identifiera tillgängliga kalendrar via Microsoft Graph.

    Det innebär att användaren i mindre utsträckning behöver konfigurera kalenderanslutningar manuellt.

    För företag och privatpersoner som använder Microsofts tjänster men föredrar Thunderbird som e-postklient är detta ytterligare ett steg mot bättre integration.

    Mozilla har också rättat problem som kunde göra att Exchange- och Graph-konton inte fungerade korrekt om inställningarna för utgående e-postserver var ofullständiga.

    Dessutom har ett problem med alltför många förfrågningar mot Microsoft Graph åtgärdats. Sådana förfrågningar kunde tidigare leda till att Microsoft begränsade anslutningen, vilket i sin tur fördröjde visningen av meddelanden.

    Flera viktiga säkerhetsproblem åtgärdade

    En stor del av arbetet med Thunderbird 159 har handlat om säkerhet.

    E-post är fortfarande en av de vanligaste vägarna för bedrägerier, nätfiske och andra digitala attacker. Därför är det särskilt viktigt att e-postprogram hanterar avsändaradresser, bilagor och externa resurser korrekt.

    I den nya versionen har Mozilla bland annat rättat ett problem där e-postadresser med Unicode-tecken kunde användas för att dölja en annan svarsmottagare än den användaren förväntade sig.

    Det har också funnits en brist i hanteringen av SMTP-adresser med radbrytningar. Under vissa omständigheter kunde dessa leda till att oavsiktliga SMTP-kommandon skickades till servern.

    Även hanteringen av RSS-flöden och nyhetsartiklar har förbättrats för att förhindra att manipulerad information påverkar programmets funktion eller leder till oönskad hämtning av externt innehåll.

    Mozilla har dessutom publicerat ett separat säkerhetsmeddelande om flera sårbarheter, däribland brister med hög allvarlighetsgrad.

    För användaren är slutsatsen enkel: även om man inte märker någon större skillnad i programmets utseende är uppdateringen viktig ur säkerhetssynpunkt.

    Mindre risk för att Thunderbird låser sig

    Stabiliteten har också fått uppmärksamhet.

    Ett tidigare problem kunde göra att Thunderbird slutade svara vid uppstart, framför allt när programmet försökte återställa öppna IMAP-meddelanden och PDF-flikar från föregående session.

    Ett annat fel kunde orsaka mycket hög processorbelastning när programmets meddelandedatabas innehöll felaktiga uppgifter.

    Mozilla har också åtgärdat ett problem där stora kalenderfiler i ICS-format kunde förbruka stora mängder arbetsminne och i värsta fall få programmet att frysa.

    Det är kanske inte de mest uppseendeväckande förändringarna, men de kan ha stor betydelse för användare med omfattande e-postarkiv och många kalenderposter.

    Bilagor och sökfunktioner fungerar bättre

    Även flera vardagliga irritationsmoment har rättats.

    Tidigare kunde bilagor försvinna när vissa felaktigt formaterade e-postmeddelanden vidarebefordrades. Det fanns också ett problem där MP4-videofiler kunde bli ofullständiga vid vidarebefordran.

    Funktionen för att spara eller koppla loss samtliga bilagor har förbättrats, liksom hanteringen av bilder som ligger direkt inbäddade i ett e-postmeddelande.

    Thunderbirds sökfunktion har också fått rättningar. Bland annat fungerar nu snabbkommandot / för snabbsökning utan att användaren först behöver aktivera sökfunktionen med Ctrl+F.

    Dessutom visas mottagarna korrekt i fältet Till vid globala sökningar.

    Ett något märkligare fel har också försvunnit: Thunderbird kunde tidigare skriva ut flera kopior av ett meddelande trots att användaren avbröt utskriftsdialogen.

    Förbättringar för IMAP, POP3 och adressböcker

    Mozilla har även arbetat med de äldre men fortfarande mycket använda e-postprotokollen IMAP och POP3.

    Bland annat har problem med POP3-autentisering via NTLM åtgärdats. Ett annat fel gjorde att POP3-sessioner kunde fortsätta vara aktiva även efter att användaren avbrutit lösenordsdialogen.

    För IMAP har problem med mappnamn och etiketter rättats. Dessa kunde tidigare orsaka att vissa mappar inte gick att öppna eller att etiketter avvisades av servern.

    Även CardDAV, protokollet som används för synkronisering av adressböcker, har förbättrats. Fel i lösenordshanteringen kunde tidigare orsaka upprepade inloggningsförfrågningar efter omstart.

    Kalendersynkronisering via CalDAV har också blivit stabilare, bland annat efter tillfälliga nätverksfel.

    Thunderbird fortsätter vara ett intressant alternativ till Outlook

    Thunderbird har en särskild ställning bland dagens e-postprogram.

    Till skillnad från många kommersiella alternativ är programmet inte knutet till en enda leverantörs e-posttjänst. Det går exempelvis att använda med egna e-postservrar, traditionella IMAP-konton och olika molntjänster.

    Samtidigt visar förbättringarna för Microsoft Graph och Exchange att utvecklarna vill göra Thunderbird mer användbart även i miljöer där Microsofts tjänster dominerar.

    Version 159 innebär ingen dramatisk förändring av gränssnittet. I stället handlar det om sådant som ofta betyder mer i längden: bättre säkerhet, färre programfel och smidigare arbete.

    För Linuxanvändare är dessutom det förbättrade stödet för systemfältets e-postindikator ett välkommet tillskott.

    Här hämtar du Thunderbird 159

    Thunderbird 159 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Linuxanvändare kan antingen installera programmet via sin distributions pakethanterare, använda Flatpak eller hämta programmet direkt från Thunderbirds webbplats.

    Vilken version som erbjuds via distributionsförråden beror på distributionen och dess uppdateringstakt.

    Länkar:

    > SYSTEMINFO: THUNDERBIRD 159_

    [ PROGRAMINFORMATION ]

    Program: Mozilla Thunderbird
    Version: 159.0
    Lansering: Oktober 2026
    Utvecklare: Mozilla / Thunderbird
    Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Pris: Kostnadsfritt

    [ NYHETER I VERSION 159 ]

    ✓ Bättre systemfältsikon i Linux
    ✓ Visar antal olästa e-postmeddelanden
    ✓ Automatisk identifiering av Graph-kalendrar
    ✓ Förbättrat stöd för Exchange och IMAP
    ✓ Säkerhetsförbättringar för SMTP och RSS
    ✓ Stabilare hantering av stora kalenderfiler
    ✓ Förbättrad hantering av bilagor
    ✓ Rättningar för POP3 och CalDAV

    [ FUNKTIONER ]

    E-post: IMAP, POP3, SMTP
    Kalender: CalDAV, Microsoft Graph
    Kontakter: CardDAV
    Övrigt: RSS, nyhetsgrupper, tillägg
    [ HÄMTA THUNDERBIRD ]
    www.thunderbird.net
    Installera via Flathub
    root@linux:~$ thunderbird –version
    Mozilla Thunderbird 159.0
    root@linux:~$ _
  • Firefox 159 är här – bättre stöd för Linux, smartare flikar och mindre minnesproblem

    Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor.

    Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med version 159 fortsätter Mozilla att utveckla både användarupplevelsen och tekniken under huven.

    Den här gången handlar det inte om någon dramatisk förändring av utseendet. I stället ligger tyngdpunkten på stabilitet, lägre minnesförbrukning och funktioner som ska göra det enklare att arbeta med många webbsidor samtidigt.

    Linux och Wayland får välbehövliga förbättringar

    För Linuxanvändare innehåller Firefox 159 flera intressanta rättningar.

    En av dem gäller Wayland, det moderna system som allt fler Linuxdistributioner använder för att hantera grafik och fönster på skrivbordet. Wayland ersätter successivt det äldre X11-systemet och används bland annat i moderna versioner av GNOME och KDE Plasma.

    Tidigare kunde ett märkligt fel uppstå när användaren klickade på en flik i Firefox. I stället för att bara växla till fliken kunde den plötsligt lossna och öppnas i ett eget fönster.

    Detta problem ska nu vara åtgärdat.

    En annan förbättring gäller datorer med AMD-grafik. Firefox kunde under vissa omständigheter förbruka ovanligt mycket minne när webbsidor visade avancerade kartor eller geografiska sökresultat, exempelvis kartfunktioner i ChatGPT.

    Problemet hade samband med hur webbläsaren hanterade grafikintensivt innehåll. I Firefox 159 har Mozilla rättat felet, vilket bör ge en stabilare minnesförbrukning på berörda datorer.

    Även ett annat minnesproblem har åtgärdats. Webbapplikationer som Zoom kunde fortsätta att öka Firefox minnesanvändning kraftigt när deras fönster var minimerade.

    För den som använder webbläsaren under långa arbetsdagar kan sådana rättningar vara minst lika betydelsefulla som nya funktioner.

    Enklare att hitta bland öppna flikar

    Den som har ett stort antal flikar öppna vet hur snabbt det kan bli svårt att hitta rätt.

    Firefox har sedan tidigare möjlighet att söka bland öppna flikar, men i version 159 blir funktionen enklare att nå genom ett nytt tangentbordskommando.

    På Linux och Windows används Ctrl + Shift + A, medan macOS-användare trycker Cmd + Shift + A.

    Förändringen innebär att det tidigare kortkommandot för tillägg och teman flyttas. På Linux och Windows används nu Ctrl + Shift + F för detta.

    Användaren kan även anpassa tangentbordskommandona genom att skriva about:keyboard i adressfältet.

    Sparade lösenord direkt i sidopanelen

    Mozilla gör det också enklare att komma åt lösenord som sparats i Firefox.

    Tidigare behövde användaren själv lägga till lösenordshanteraren i webbläsarens sidopanel. Från och med Firefox 159 finns funktionen där som standard.

    Det betyder att man snabbare kan hitta sparade inloggningsuppgifter utan att behöva leta genom webbläsarens inställningar.

    För användare som har många konton och regelbundet behöver hantera sina inloggningar är detta en liten men praktisk förbättring.

    Firefox kan hålla uppsikt över webbsidor

    En av de mer framtidsinriktade nyheterna finns i Mozillas funktion Smart Window.

    Med kommandot /watch kan användaren be webbläsaren att bevaka en webbsida och uppmärksamma förändringar.

    Det kan exempelvis handla om att hålla reda på när en vara sjunker i pris eller när en produkt som varit slutsåld åter finns i lager.

    Användaren bestämmer hur ofta kontrollen ska genomföras. När en relevant förändring upptäcks kan Firefox visa en skrivbordsavisering.

    Bevakningarna går att hantera på den interna sidan about:smartwindowtasks. Där kan man bland annat pausa, ändra, kontrollera eller ta bort sina bevakningar.

    Funktionen införs successivt och är därför inte tillgänglig för alla användare samtidigt.

    Det är ett exempel på hur webbläsare utvecklas från att enbart visa information till att även kunna utföra vissa återkommande uppgifter åt användaren.

    Flera irriterande småfel försvinner

    Firefox 159 innehåller också ett antal rättningar som påverkar den dagliga användningen.

    Ett problem gjorde att vissa webbplatser, exempelvis Slack, kunde misslyckas med att laddas när en anslutning via HTTP/3 nekades. Webbläsaren skulle normalt försöka använda HTTP/2 i stället, men det fungerade inte alltid.

    För den oinvigde är HTTP/2 och HTTP/3 olika versioner av de kommunikationsprotokoll som används när webbläsaren hämtar information från en webbserver.

    Mozilla har nu rättat problemet med växlingen mellan protokollen.

    Även filuppladdningarna har fått en förbättring. Firefox kunde tidigare öppna den katalog där användaren senast sparade en fil, i stället för den katalog som senast användes för uppladdningar.

    Dessutom har problem med långa rullgardinsmenyer åtgärdats, liksom ett fel där menyer fortsatte att animeras trots att användaren stängt av animationer i Linux eller Windows.

    Förbättringar även för macOS och Android

    Även användare av andra operativsystem får flera nyheter.

    På macOS använder Firefox 159 nu operativsystemets inbyggda delningsfunktion. Det gör det enklare att dela webbsidor via exempelvis AirDrop och Meddelanden. Det går också att dela flera markerade flikar samtidigt.

    Mozilla har dessutom rättat problem med spelkontroller i webbaserade spel och förbättrat samspelet med Apples skrivverktyg.

    På Android har utvecklarna arbetat med ett problem där flikar laddades om alltför ofta, särskilt på telefoner från Xiaomi och Redmi.

    Även videouppspelningen har förbättrats. Bland annat har fel som hindrade vissa videor från att starta åtgärdats, liksom ett problem där videouppspelning kunde tysta telefonens alarm.

    Ny teknik för framtidens webbplatser

    Under ytan innehåller Firefox 159 också förbättringar som främst berör webbutvecklare.

    En intressant nyhet är utökat stöd för så kallade rullningsstyrda animationer.

    Det innebär att en animation kan styras av hur långt användaren har rullat på en webbsida, i stället för att enbart följa en tidsinställd sekvens.

    Tekniken kan exempelvis användas för att låta illustrationer förändras eller informationsgrafik byggas upp i takt med att läsaren rör sig genom en artikel.

    Firefox får också bättre stöd för återanvändbara webbkomponenter och förbättringar av hur HTML-innehåll kan rensas från oönskad kod.

    Så får du Firefox 159

    Firefox 159 är daterad till den 27 oktober 2026 och installationsfiler finns tillgängliga på Mozillas servrar.

    För Linuxanvändare beror uppdateringen på hur Firefox installerats. Den som använder distributionens egna paket får normalt uppdateringen när den blivit tillgänglig i respektive paketförråd.

    Det går också att ladda ner Firefox direkt från Mozilla.

    Sammantaget är Firefox 159 en uppdatering där de mindre förbättringarna spelar huvudrollen. För Linuxanvändare är rättningarna för Wayland och AMD-grafik särskilt intressanta. Tillsammans med bättre minneshantering och smidigare flikhantering gör de Firefox till en mer förutsägbar och användarvänlig webbläsare.

    Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men för den som använder Firefox varje dag är det ofta just sådana förbättringar som gör störst skillnad.

    https://www.firefox.com/en-US/firefox/159.0beta/releasenotes/?utm_source=chatgpt.com/

    root@linux:~$ firefox –version

    Firefox 159

    Utvecklare: Mozilla
    Version: 159.0
    Lansering: 27 oktober 2026
    Operativsystem: Linux, Windows, macOS, Android
    Licens: Öppen källkod (MPL 2.0)
    NYHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR
    ✓ Bättre stöd för Linux och Wayland
    ✓ Minskad minnesförbrukning med AMD-grafik
    ✓ Nytt kortkommando för fliksökning
    ✓ Lösenord direkt i sidopanelen
    ✓ Webbplatsbevakning via Smart Window (gradvis lansering)
    ✓ Stabilitets- och säkerhetsförbättringar
    root@linux:~$ mozilla.org/firefox
  • BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och flera viktiga förbättringar för Linux.

    Den 17 oktober 2026 presenterades BleachBit 6.0.6, en ny version av det fria städprogrammet som finns för Linux, Windows och macOS.

    BleachBit är ett program med öppen källkod som påminner om det välkända Windowsprogrammet CCleaner. Skillnaden är att BleachBit är fri programvara och dessutom fungerar på flera operativsystem.

    Den senaste versionen innehåller inga revolutionerande förändringar av användargränssnittet. I stället har utvecklarna koncentrerat sig på något som märks i praktiken: att göra programmet snabbare, mer tillförlitligt och bättre på att hitta onödiga filer.

    Varför behöver en dator städas?

    När du besöker en webbplats sparar webbläsaren ofta bilder, skript och andra filer lokalt på datorn.

    Detta kallas cachelagring och har ett viktigt syfte. Nästa gång du besöker samma webbplats behöver inte all information hämtas på nytt från internet.

    Men med tiden kan sådana filer bli gamla eller överflödiga.

    Även andra program använder tillfälliga filer. Bildredigeringsprogram kan lagra förhandsvisningar, utvecklingsverktyg skapar arbetsfiler och operativsystemet samlar på sig loggar och felsökningsinformation.

    Ibland handlar det om några megabyte, ibland om flera gigabyte.

    BleachBit undersöker olika platser på datorn där sådan information brukar finnas och erbjuder användaren möjlighet att radera den.

    Programmet kan också ta bort vissa spår av datoranvändning, exempelvis webbhistorik och cookies.

    Det är dock viktigt att skilja mellan städning och säkerhet. Att radera tillfälliga filer kan frigöra diskutrymme, men gör inte automatiskt datorn snabbare eller användaren anonym på internet.

    Betydligt snabbare filradering

    En av de största förbättringarna i BleachBit 6.0.6 gäller hastigheten.

    Utvecklarna har gått igenom hur programmet startar, söker efter filer och genomför raderingar.

    Tidigare kunde BleachBit läsa in flera programkomponenter redan vid uppstart, även om de inte behövdes.

    Nu används i större utsträckning en teknik som kallas lazy loading, vilket innebär att delar av programmet inte laddas förrän de faktiskt behövs.

    Det gör att programmet kan starta snabbare och använda sina resurser effektivare.

    Även sökningen efter onödiga filer har förbättrats.

    En särskilt intressant förändring gäller funktionen för att skriva över filer före radering.

    Tidigare arbetade BleachBit med datablock på 4 KiB, alltså 4 096 byte. I den nya versionen används i stället block på 512 KiB.

    Det innebär att programmet behandlar 128 gånger större datamängder per block.

    Genom att arbeta med större block kan antalet skrivoperationer minska, vilket förbättrar effektiviteten vid överskrivning av filer.

    Det betyder däremot inte att raderingen automatiskt blir 128 gånger snabbare. Den verkliga hastigheten beror bland annat på hårddiskens prestanda och vilket filsystem som används.

    Kan BleachBit verkligen radera filer permanent?

    BleachBit har funktioner för att skriva över filer i syfte att försvåra återställning.

    På traditionella mekaniska hårddiskar kan överskrivning vara ett sätt att minska möjligheten att återskapa raderad information.

    På moderna SSD-enheter är situationen mer komplicerad.

    SSD-diskar använder teknik som fördelar skrivningarna över olika minnesceller. Det innebär att en överskrivning inte nödvändigtvis träffar samma fysiska lagringsplats där informationen tidigare fanns.

    Även moderna filsystem kan göra att gamla dataversioner finns kvar i andra delar av lagringsmediet.

    BleachBits överskrivningsfunktion ska därför inte betraktas som en garanti för säker radering av känslig information på SSD-diskar.

    För sådan radering behövs metoder som är anpassade för lagringsenheten, exempelvis enhetens inbyggda Secure Erase-funktion eller korrekt hanterad heldiskkryptering.

    Bättre stöd för webbläsare

    Webbläsare är bland de program som skapar mest tillfälliga data.

    BleachBit 6.0.6 har därför fått förbättrade funktioner för att städa efter flera olika webbläsare.

    Den nya versionen har bland annat stöd för Helium, samtidigt som städningen av Chromiumbaserade webbläsare har utökats.

    Programmet kan nu identifiera fler typer av tillfälliga filer, däribland GPU-cache, kraschrapporter och olika nätverksrelaterade datafiler.

    GPU-cache används bland annat för att spara information som kan påskynda grafisk återgivning. Om den raderas byggs den normalt upp igen när programmet behöver den.

    Även webbläsarna Zen och LibreWolf får förbättrad städning.

    För LibreWolf gäller förbättringarna både traditionella DEB-installationer och program som installerats via Flatpak.

    Det är särskilt intressant för Linuxanvändare, eftersom samma program kan ha olika lagringsplatser beroende på installationsmetod.

    Nu kan BleachBit även städa efter Docker

    En annan nyhet är förbättrat stöd för Docker Desktop.

    Docker används för att köra program i avgränsade miljöer som kallas containrar. Tekniken är mycket populär bland utvecklare och serveradministratörer.

    Containerbaserade utvecklingsmiljöer kan skapa stora mängder data. Det kan handla om cachefiler, loggar, tillfälliga arbetsfiler och information som olika utvecklingsverktyg sparar.

    BleachBit 6.0.6 kan nu städa fler filer som hör till Docker Desktop på Linux, Windows och macOS.

    Det finns även ett särskilt alternativ för att rensa filer kopplade till Dockers AI-assistent.

    Även Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg, har fått utökad städning av cache- och sessionsfiler.

    Dessa förbättringar speglar hur utvecklingsmiljöer har förändrats. Moderna programmeringsverktyg använder ofta AI-tjänster, lokala databaser, containrar och stora mängder tillfällig information.

    Samtidigt bör man kontrollera vilka filer som ska tas bort. Radering av programdata och sessionsinformation kan påverka utvecklingsmiljöer och innebära att vissa uppgifter måste skapas på nytt.

    Viktiga rättelser för Linux

    För Linuxanvändare innehåller version 6.0.6 flera förbättringar som löser praktiska problem.

    En av dem handlar om filrättigheter.

    I Linux har varje fil en ägare och särskilda rättigheter som avgör vem som får läsa eller ändra den.

    Om ett program körs med administratörsrättigheter, exempelvis genom kommandot sudo, kan det ibland skapa filer som ägs av root i stället för den vanliga användaren.

    Detta kunde inträffa med BleachBits konfigurationsfiler i tidigare versioner.

    Resultatet blev att användaren inte längre kunde spara sina inställningar när programmet startades normalt.

    BleachBit 6.0.6 rättar problemet, både för programmets konfiguration och för listan över cookies som användaren valt att behålla.

    Den som redan drabbats av felaktiga rättigheter kan enligt projektets dokumentation återställa ägarskapet med följande kommando:

    sudo chown -R "$USER" ~/.config/bleachbit

    Kommandot gör den inloggade användaren till ägare av BleachBits konfigurationskatalog och dess innehåll.

    En annan förändring gäller Fedora och andra Red Hat-baserade Linuxdistributioner.

    Där använder startalternativet BleachBit as Administrator numera pkexec i stället för den äldre mekanismen consolehelper.

    Det förbättrar hanteringen av administratörsbehörighet på dessa system.

    Bättre hantering av Snap-paket

    På Ubuntu och andra Linuxdistributioner används olika paketsystem för att installera program.

    Ett av dessa är Snap.

    Snap-paket kan behålla äldre programversioner efter uppdateringar, bland annat för att göra det möjligt att återgå till en tidigare version om något går fel.

    Efter många uppdateringar kan sådana gamla versioner ta upp onödigt diskutrymme.

    BleachBit har sedan tidigare funktioner för att hantera detta, men i version 6.0.6 har städningen förbättrats.

    Programmet kan nu hitta och rensa fler äldre Snap-versioner och undviker samtidigt att visa samma objekt flera gånger i förhandsgranskningen.

    Det är dock klokt att behålla åtminstone en tidigare programversion när möjligheten att ångra en problematisk uppdatering är viktig.

    Förbättringar även för Windows och macOS

    Även om BleachBit ofta förknippas med Linux är programmet tillgängligt för fler operativsystem.

    I Windows har ett fel rättats som kunde uppstå när användaren först körde BleachBit med administratörsrättigheter.

    Problemet kunde innebära att programmets inställningar därefter inte gick att spara när det kördes med vanliga användarrättigheter.

    Den nya versionen kan identifiera och reparera berörda konfigurationskataloger.

    Utvecklarna har också slutat komprimera vissa programfiler. Det kan minska risken för att antivirusprogram felaktigt identifierar BleachBit som skadlig programvara.

    På macOS har stödet utökats för flera välkända program, däribland GIMP, VLC, Zoom, TeamViewer, Adobe Acrobat och Visual Studio Code.

    Det gör att även Macanvändare kan rensa fler typer av tillfälliga filer.

    Färre fel och bättre stabilitet

    Utöver prestandaförbättringarna innehåller BleachBit 6.0.6 en rad mindre rättelser.

    Ett fel som gjorde att ändrade inställningar kunde gå förlorade om programmet avslutades med tangentkombinationen Ctrl+Q har rättats.

    Ett annat problem kunde få BleachBit att låsa sig vid försök att skriva över en CD-ROM-enhet.

    Det har också åtgärdats.

    Dessutom har utvecklarna rättat krascher som kunde inträffa vid vissa språkval, bland annat arabiska och hebreiska, samt förbättrat språkhanteringen.

    Programmet har även fått en uppdaterad ikon.

    Var för sig kan dessa förändringar verka små, men tillsammans gör de att BleachBit fungerar mer förutsägbart i vardagen.

    Behöver man verkligen använda ett städprogram?

    Moderna operativsystem är i allmänhet ganska bra på att hantera sina egna tillfälliga filer.

    Det betyder att det inte är nödvändigt att regelbundet köra ett städprogram för att hålla en dator i gott skick.

    I vissa situationer kan det däremot vara användbart.

    En dator med nästan full systemdisk kan exempelvis ha nytta av att gamla cachefiler och överflödiga programdata tas bort.

    Det kan också vara praktiskt för utvecklare som arbetar med många olika verktyg, eller för användare som vill minska mängden lokalt lagrad webbhistorik.

    Det viktigaste är att förstå vad som raderas.

    Att ta bort cookies kan exempelvis innebära att man blir utloggad från webbplatser. Rensning av cachefiler kan göra att vissa program tillfälligt startar långsammare nästa gång de används, eftersom informationen måste byggas upp på nytt.

    BleachBit erbjuder därför möjlighet att förhandsgranska vilka filer som kommer att tas bort innan raderingen genomförs.

    Den funktionen är värd att använda.

    Ett etablerat Linuxverktyg som fortsätter utvecklas

    BleachBit har funnits i många år och har blivit ett etablerat verktyg för användare som vill ha bättre kontroll över datorns tillfälliga filer.

    Version 6.0.6 visar att utvecklingsarbetet fortsätter.

    Fokus ligger inte bara på att ta bort fler filer, utan också på att göra programmet effektivare, förbättra hanteringen av rättigheter och anpassa det till nya användningsområden.

    Stödet för Docker och AI-baserade programmeringsverktyg visar dessutom hur datoranvändningen förändras.

    I dag är det inte bara webbläsaren och operativsystemet som lämnar efter sig tillfälliga filer. Även avancerade utvecklingsmiljöer och AI-tjänster kan skapa stora mängder data.

    BleachBit 6.0.6 är därför framför allt en välkommen underhållsuppdatering: snabbare, mer kompatibel och med flera rättelser som gör programmet säkrare att använda.

    För den som redan använder BleachBit är den nya versionen värd att uppdatera till.

    Programmet är gratis och distribueras som fri programvara med öppen källkod.


    Ladda ner och läs mer

    > BLEACHBIT 6.0.6
    Version: 6.0.6
    Lansering: 17 oktober 2026
    Typ: Systemrensning och integritet
    Licens: Öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Filöverskrivning: 512 KiB per block
    Tidigare blockstorlek: 4 KiB
    > PRESTANDA
    • Snabbare programstart
    • Effektivare sökning efter onödiga filer
    • Snabbare filöverskrivning
    • Större datablock vid radering
    • Minskad onödig resursanvändning
    > NYA OCH FÖRBÄTTRADE FUNKTIONER
    • Stöd för webbläsaren Helium
    • Rensning av Docker Desktop
    • Förbättrat stöd för Claude Code
    • Utökad rensning av webbläsarcache
    • Förbättrad hantering av gamla Snap-paket
    • Utökad rensning av LibreWolf
    > LINUXFÖRBÄTTRINGAR
    • Rättade problem med filrättigheter
    • Förbättrad sudo-hantering
    • pkexec används i Fedora
    • Stöd för Ubuntu 26.10
    • Stöd för openSUSE Leap 16.1
    > OBSERVERA
    Förhandsgranska alltid filer innan de raderas. Filöverskrivning garanterar inte säker radering på moderna SSD-enheter.
    root@linux:~# bleachbit –version
    6.0.6
    root@linux:~# bleachbit.org _
  • Thunderbird 158 är här – snabbare e-post och färre irriterande problem

    Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och adressbok.

    Thunderbird har länge varit ett uppskattat alternativ för den som vill hantera sin e-post utan att vara beroende av en viss leverantör. Programmet fungerar med de flesta vanliga e-posttjänster och finns till Linux, Windows och macOS.

    Den 13 oktober 2026 släpptes version 158, som innehåller en lång rad förbättringar. Många av förändringarna märks kanske inte direkt, men kan göra stor skillnad för den som använder Thunderbird dagligen.

    Snabbare sökning bland e-postmeddelanden

    En av de mest märkbara nyheterna är att Thunderbirds snabbfilter, även kallat Quick Filter, har blivit mer responsivt.

    Snabbfiltret används för att snabbt hitta meddelanden i en e-postmapp. Det går exempelvis att filtrera fram olästa meddelanden, e-post från en viss avsändare eller meddelanden som innehåller särskilda ord.

    Med Thunderbird 158 ska den här funktionen reagera snabbare, vilket framför allt är välkommet för användare som hanterar stora mängder e-post.

    Mozilla har också rättat ett problem med sökningar efter namn som innehåller accenttecken. Tidigare kunde exempelvis en sökning efter ett namn utan accent misslyckas med att hitta motsvarande namn med accent.

    Det kan låta som en liten detalj, men för den som regelbundet söker bland tusentals meddelanden är det en användbar förbättring.

    Slut på oavsiktliga dubbelmejl

    En annan irriterande bugg har också åtgärdats.

    I Thunderbird går det att skicka e-post med tangentkombinationen Ctrl+Enter. Ett tidigare fel kunde göra att meddelandet skickades flera gånger om tangenterna hölls nedtryckta och bekräftelsen aktiverades upprepade gånger.

    Det problemet ska nu vara löst.

    Utvecklarna har dessutom rättat ett fel som kunde få hela programmet att krascha när användaren sökte i innehållet i e-postmeddelanden.

    Säkrare och stabilare kryptering

    Thunderbird har inbyggt stöd för OpenPGP, en teknik som används för att kryptera och digitalt signera e-post.

    Kryptering innebär att innehållet i ett meddelande görs oläsligt för obehöriga. Endast den som har rätt krypteringsnyckel kan läsa innehållet.

    I Thunderbird 158 har flera problem med OpenPGP rättats. Bland annat handlar det om hantering av krypteringsnycklar, upplåsning av nycklar och hur programmet hanterar resurser i minnet.

    Ett annat fel gjorde det omöjligt att kopiera lösenordet till en säkerhetskopia av en OpenPGP-nyckel. Även det är nu åtgärdat.

    För den som använder krypterad e-post innebär förändringarna en mer tillförlitlig hantering av känslig kommunikation.

    Bättre synkronisering av kalender och kontakter

    Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Det innehåller också kalender och adressbok, som kan synkroniseras med olika servrar och tjänster.

    Här används ofta två öppna standarder:

    • CalDAV används för att synkronisera kalendrar och möten mellan olika enheter.
    • CardDAV används för att synkronisera kontakter och adressböcker.

    I den tidigare versionen kunde Thunderbird ibland glömma sparade inloggningsuppgifter efter en omstart. Det gjorde att användaren behövde logga in igen eller fick problem med synkroniseringen.

    Version 158 rättar detta och flera andra fel.

    Bland annat har problem med nya kontakter som inte dök upp i adressboken åtgärdats. Även felaktiga tidsstämplar i kontaktinformationen och problem med lösenordsdialoger har rättats.

    För den som använder Thunderbird tillsammans med exempelvis en egen CalDAV- eller CardDAV-server kan detta innebära en stabilare vardag.

    Viktig rättelse för Linuxanvändare

    Linuxanvändare får också en särskild förbättring.

    Ett fel kunde tidigare förhindra SMTP-autentisering med Kerberos när anslutningen använde STARTTLS.

    SMTP är protokollet som används när e-post skickas till en e-postserver. STARTTLS används för att kryptera anslutningen, medan Kerberos är ett autentiseringssystem som ofta förekommer i större organisationer och företagsnätverk.

    Felet kunde göra att användaren inte kunde skicka e-post trots att serverinställningarna var korrekta.

    Detta är nu rättat i Thunderbird 158.

    Många små förbättringar gör stor skillnad

    Utöver de större rättelserna innehåller versionen en rad mindre förbättringar.

    Bland annat har Mozilla åtgärdat problem med POP-konton som visade upprepade anslutningsfel när programmet startades utan internetanslutning.

    RSS-läsaren har också fått en rättelse. Tidigare kunde filtreringen av nyhetsflöden tappa etiketter och i vissa fall hindra efterföljande nyheter från att behandlas.

    Även hanteringen av mappar har förbättrats. Ett fel kunde exempelvis göra att Thunderbird inte växlade korrekt till den sammanslagna mappvyn, där flera e-postkontons inkorgar kan visas tillsammans.

    Andra rättelser gäller snabbmenyer för bilder, signaturer i vidarebefordrade meddelanden och inloggning till chattjänsten Matrix.

    Mozilla har dessutom förbättrat hanteringen av undantag för externt innehåll i e-postmeddelanden. Det är en viktig funktion eftersom externa bilder och annat innehåll annars kan användas för att spåra när ett meddelande öppnas.

    Uppdateringen innehåller även säkerhetsrättelser och flera mindre förbättringar av användargränssnittet.

    Så uppdaterar du Thunderbird

    Thunderbird 158 finns för Windows, macOS och Linux.

    Den som använder programmets inbyggda uppdateringsfunktion kan kontrollera om den nya versionen finns tillgänglig via menyn Hjälp → Om Thunderbird.

    För Linuxanvändare beror uppdateringen på hur programmet installerades. Den som installerat Thunderbird via exempelvis Ubuntu eller Debians pakethanterare får normalt uppdateringar genom distributionens egna paketförråd.

    Det betyder att version 158 inte nödvändigtvis blir tillgänglig samtidigt för alla Linuxdistributioner.

    En uppdatering som förbättrar vardagen

    Thunderbird 158 är ingen revolutionerande uppdatering med stora nya funktioner. I stället har utvecklarna fokuserat på något som ofta är minst lika viktigt: att befintliga funktioner verkligen fungerar som de ska.

    Snabbare filtrering, färre krascher, tillförlitligare synkronisering och förbättrad kryptering gör sammantaget Thunderbird till ett stabilare verktyg.

    För användare som föredrar öppna standarder, vill kunna välja sin egen e-postleverantör och uppskattar programvara med öppen källkod fortsätter Thunderbird att vara ett intressant alternativ.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    > THUNDERBIRD 158_
    PROGRAM: Mozilla Thunderbird
    VERSION: 158.0
    KATEGORI: E-post och kalender
    LICENS: Öppen källkod
    PLATTFORM: Linux, Windows, macOS
    > NYHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR
    + Snabbare Quick Filter
    + Bättre sökning i e-post
    + Förbättrad OpenPGP-kryptering
    + Stabilare CalDAV och CardDAV
    + Rättad SMTP/Kerberos i Linux
    + Flera säkerhets- och buggfixar
    > MER INFORMATION: Officiella versionsnyheter
    linux@thunderbird:~$ _
  • Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.

    Den officiella lanseringen är planerad till den 13 oktober 2026, men Mozilla har redan färdigställt installationsfilerna. Firefox 158 innehåller inga stora förändringar av webbläsarens utseende. I stället handlar uppdateringen framför allt om att förbättra tekniken bakom kulisserna.

    För användaren innebär det bland annat bättre dokumenthantering, effektivare bildvisning och mer exakt rullning på webbsidor.

    Bättre PDF-filer – särskilt för Linux och macOS

    En av de viktigaste nyheterna gäller hur Firefox skapar PDF-dokument.

    Firefox 158 använder PDF-genereringsmotorn SkPDF, som ingår i grafikbiblioteket Skia. Det är ett grafikbibliotek som används för att rita upp många av de visuella elementen i moderna program.

    Tidigare har användare av Linux och macOS kunnat stöta på problem när webbsidor skrivits ut eller sparats som PDF. Text, grafik och sidlayout har ibland inte återgivits som förväntat.

    Med SkPDF vill Mozilla förbättra både återgivningen och dokumentens tillgänglighet.

    Det sistnämnda är särskilt viktigt för personer som använder hjälpmedel, exempelvis skärmläsare. En PDF-fil behöver nämligen innehålla mer än bara en bild av texten för att fungera riktigt bra med sådana verktyg.

    För den som använder Firefox till att exempelvis spara fakturor, skriva ut kvitton eller arkivera webbsidor kan förändringen därför få praktisk betydelse.

    JPEG XL – nästa generations bildformat

    En annan intressant nyhet är att Firefox 158 får stöd för bildformatet JPEG XL, även kallat JXL.

    De flesta känner redan till JPEG, PNG och kanske WebP. Alla dessa format används för att lagra bilder, men de har olika styrkor och svagheter.

    JPEG XL är utvecklat för att kombinera flera av dessa egenskaper i ett enda modernt format.

    Det erbjuder bland annat:

    • Effektiv bildkomprimering som kan minska filstorleken med bibehållen bildkvalitet.
    • Stöd för både förlustfri komprimering och komprimering med kvalitetsförlust.
    • HDR-bilder med större omfång mellan ljusa och mörka partier.
    • Genomskinlighet och animerade bilder.
    • Möjlighet att omvandla befintliga JPEG-bilder till JPEG XL utan ytterligare kvalitetsförlust.

    För vanliga internetanvändare kan tekniken på sikt innebära att bildrika webbsidor laddas snabbare och använder mindre datatrafik.

    Men det finns en viktig begränsning: webbplatserna måste också börja använda formatet. Att Firefox stöder JPEG XL innebär alltså inte automatiskt att alla bilder på internet blir mindre.

    Mjukare rullning och bättre precision

    En mindre synlig, men tekniskt intressant, förändring gäller hur Firefox hanterar rullning på webbsidor.

    Tidigare avrundades vissa rullningspositioner till hela skärmpixlar. I Firefox 158 tas denna begränsning bort.

    Det innebär att webbläsaren kan hantera mer precisa positioner när användaren rullar genom en sida.

    Förändringen kan framför allt märkas på moderna pekplattor och andra inmatningsenheter som registrerar mycket små rörelser.

    Resultatet ska bli mjukare och mer exakt rullning, även om skillnaden inte nödvändigtvis blir märkbar på alla datorer.

    Smartare formulär och personligare startsida

    Firefox 158 innehåller också förbättringar som ska göra vardagliga uppgifter enklare.

    I funktionen Smart Window kan webbläsaren föreslå information när användaren fyller i formulär. Förslagen kan baseras på relevanta öppna flikar och tidigare sparade autofyllnadsuppgifter.

    Det kan exempelvis vara användbart när information ska föras över från en webbsida till ett formulär på en annan.

    Även sidan som visas när en ny flik öppnas får en förbättring. Firefox kan nu spara flera egna bakgrundsbilder i ett bibliotek, i stället för att bara behålla den senast valda bilden.

    Windowsanvändare som använder ett tema med hög kontrast får dessutom menyer som bättre följer systemets färginställningar. Det förbättrar tillgängligheten för personer med nedsatt syn.

    Nyheter för webbutvecklare

    Under ytan innehåller Firefox 158 flera förändringar som framför allt riktar sig till dem som utvecklar webbplatser och webbapplikationer.

    Bland annat utökas stödet för matematiska beräkningar i CSS. Det blir möjligt att multiplicera och dividera värden med olika enheter i funktionen calc().

    För webbutvecklare innebär det större möjligheter att skapa flexibla layouter utan att behöva använda JavaScript för vissa beräkningar.

    Firefox förbättrar också stödet för WebAuthn, en teknik som bland annat används för lösenordsfri inloggning med säkerhetsnycklar och passkeys.

    Webbplatser får dessutom bättre möjligheter att avgöra om resurser har hämtats från webbläsarens cacheminne, alltså den lokala lagring som används för att slippa ladda ner samma information flera gånger.

    Ett problem i utvecklarverktygens nätverksövervakning rättas också. Tidigare kunde vissa WebSocket-meddelanden missas om de skickades omedelbart efter att en anslutning upprättats.

    Även Androidversionen förbättras

    Firefox 158 innehåller också en efterfrågad förändring för Androidanvändare.

    Flikfältet kan placeras antingen högst upp eller längst ned på skärmen.

    Det kan vara särskilt praktiskt på mobiltelefoner med stora skärmar, där det ofta är lättare att nå knappar längst ned med tummen.

    När kommer Firefox 158?

    Firefox 158 är planerad att släppas officiellt den 13 oktober 2026. De färdiga installationsfilerna finns redan tillgängliga på Mozillas nedladdningsserver.

    Versionen kommer att erbjudas för bland annat Windows, Linux och macOS, med stöd för flera processorarkitekturer.

    Samtidigt väntas Mozilla släppa Firefox 153.5 ESR och Firefox 115.43.0 ESR, versioner med utökat underhåll som framför allt används av företag och organisationer.

    Installationsfilerna finns på:

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/158.0

    Små förbättringar som tillsammans gör skillnad

    Firefox 158 är ingen revolutionerande uppdatering, men den visar hur en modern webbläsare ständigt utvecklas.

    För Linuxanvändare är den förbättrade PDF-hanteringen särskilt intressant. Stödet för JPEG XL kan samtidigt få större betydelse på längre sikt, i takt med att fler webbplatser börjar använda bildformatet.

    Firefox fortsätter därmed att utvecklas som ett alternativ till de Chromiumbaserade webbläsarna, med egen webbläsarmotor och öppen källkod.

    Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men det är just sådana tekniska förbättringar som gör att webben gradvis blir snabbare, bättre och mer tillgänglig för alla.

    root@linux:~$ firefox –version
    MOZILLA FIREFOX 158.0
    RELEASE DATE: 2026-10-13
    LICENSE: OPEN SOURCE
    ENGINE: GECKO
    PLATFORMS: LINUX / WINDOWS / MACOS / ANDROID
    [ NYHETER I FIREFOX 158 ]
    ✓ Bättre PDF-hantering med SkPDF
    ✓ Stöd för bildformatet JPEG XL
    ✓ Mjukare och mer exakt rullning
    ✓ Egna bakgrundsbilder på nya flikar
    ✓ Smartare formulärifyllning
    ✓ Förbättrat stöd för WebAuthn
    ✓ Utökade matematiska funktioner i CSS
    ✓ Förbättrade utvecklarverktyg
    ✓ Flyttbart flikfält i Android
    STATUS: RELEASE READY █
  • LibreOffice 26.8.1 rättar ett 40-tal fel – bättre stöd för Microsoft Office och PDF

    LibreOffice 26.8.1 är den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien och rättar omkring 40 fel. Fokus ligger på bättre kompatibilitet med Microsoft Office, stabilare PDF-export samt färre krascher och problem i Writer, Calc och Impress.

    LibreOffice 26.8 lanserades nyligen med flera större nyheter, men som ofta är fallet med större programversioner dyker det också upp mindre fel när allt fler användare börjar använda den nya versionen.

    Nu har The Document Foundation släppt LibreOffice 26.8.1, den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien.

    Fokus ligger inte på nya funktioner utan på att göra kontorspaketet stabilare och förbättra hanteringen av dokument från andra program.

    Bättre kompatibilitet med Microsoft Office

    En stor del av rättningarna handlar om dokument i Microsofts format DOCX, XLSX och PPTX.

    Det är särskilt viktigt eftersom dokument ofta skickas fram och tillbaka mellan LibreOffice och Microsoft Office. Även små skillnader i hur programmen tolkar exempelvis radavstånd, tabeller eller textplacering kan innebära att ett dokument ser annorlunda ut när det öppnas i ett annat program.

    LibreOffice 26.8.1 rättar flera sådana problem.

    I Writer har bland annat ett fel åtgärdats där länkar i en innehållsförteckning i ett DOCX-dokument kunde sluta fungera tills innehållsförteckningen uppdaterades.

    Flera problem med textjustering, radbrytningar och radavstånd har också rättats. Resultatet bör bli att dokument som öppnas både i LibreOffice Writer och Microsoft Word ser mer lika ut.

    Calc får flera viktiga rättningar

    Även kalkylprogrammet Calc får ett antal förbättringar.

    Roterade ritobjekt i XLSX-filer ska nu behålla rätt storlek när dokumentet öppnas och sparas.

    Det går också återigen att redigera så kallade databasområden i XLSX-dokument utan de problem som tidigare kunde uppstå.

    En mer allvarlig bugg kunde få Calc att krascha när en pivottabell skapades med två datafält. Även detta har rättats.

    Sökfunktionen har dessutom förbättrats. Ett fel gjorde att funktionen för att söka i alla kalkylblad i vissa situationer kunde påverka data i ett annat blad än det användaren arbetade med.

    Stabilare PowerPoint-import i Impress

    För användare av presentationsprogrammet Impress handlar flera av rättningarna om PowerPoint-formatet PPTX.

    Två separata fel kunde orsaka krascher när vissa PowerPoint-presentationer öppnades.

    Det ena problemet var kopplat till ovanliga definitioner av tabellstilar medan det andra kunde uppstå om presentationen innehöll felaktigt formaterade kommentarsdata.

    Båda problemen är korrigerade i LibreOffice 26.8.1.

    PDF-exporten fungerar bättre

    PDF är ett av de vanligaste formaten för att distribuera dokument som inte längre ska redigeras. Därför kan även små exportfel få stor betydelse.

    LibreOffice 26.8.1 rättar bland annat ett problem där namngivna hyperlänkar kunde sluta fungera efter att ett dokument exporterats till PDF.

    Ett annat fel kunde leda till att numrering dök upp i den färdiga PDF-filen trots att numreringen inte syntes i originaldokumentet.

    Båda problemen har nu åtgärdats.

    Förbättringar för Linux och KDE Plasma

    Linuxanvändare får också några plattformsspecifika rättningar.

    Ett problem med teckensnittsersättning via Fontconfig har åtgärdats. Felet kunde uppstå när flera ersättningsteckensnitt angavs separerade med semikolon.

    För användare av KDE Plasma har dessutom ett problem med LibreOffices Qt 6/KF6-integration rättats.

    I vissa dialogrutor kunde knappar saknas när LibreOffice använde KDE inbyggda meddelanderutor. Efter uppdateringen ska knapparna visas korrekt igen.

    Även macOS får en viktig rättning

    På macOS har utvecklarna åtgärdat ett ovanligt men irriterande problem i Writer.

    När användaren arbetade med den vertikala rullningslisten kunde programmet ibland frysa under flera sekunder – och i vissa fall upp mot nästan en minut.

    Problemet ska nu vara löst.

    Många mindre stabilitetsproblem rättade

    Utöver de mer synliga förändringarna innehåller LibreOffice 26.8.1 också rättningar inom flera andra delar av kontorspaketet.

    Bland annat har problem korrigerats som rör:

    • anpassade talformat
    • sparande av ODF-dokument
    • makron
    • databasanslutningar
    • Sök och ersätt
    • användargränssnittet
    • dokumentformatering
    • olika typer av krascher

    Totalt handlar det om omkring 40 felrättningar.

    Ingen stor uppdatering – men en viktig sådan

    LibreOffice 26.8.1 innehåller alltså inga stora nya funktioner. Det är i stället en klassisk underhållsversion där utvecklarna har koncentrerat sig på stabilitet och kompatibilitet.

    För användare som regelbundet arbetar med dokument från Microsoft Office kan uppdateringen vara särskilt intressant. Flera av de rättade problemen påverkar just utbytet av dokument mellan LibreOffice och Word, Excel och PowerPoint.

    Även förbättringarna av PDF-exporten gör versionen relevant för företag och organisationer där dokument ofta distribueras i PDF-format.

    LibreOffice 26.8.1 finns nu tillgängligt för nedladdning via LibreOffices ordinarie distributionskanaler.

    Läs mer

    > FAKTA: LibreOffice 26.8.1
    Version: 26.8.1
    Typ: Underhållsuppdatering
    Felrättningar: Cirka 40
    Program: Writer, Calc, Impress m.fl.
    Office-format: DOCX, XLSX och PPTX
    Övrigt: Förbättrad PDF-export och färre krascher
    Plattformar: Linux, Windows och macOS
    Utvecklare: The Document Foundation
  • OKIT ger gamla datorer ett nytt liv med Linux

    Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns tillgängliga.

    Mängder av fullt fungerande datorer byts varje år ut eftersom de inte längre kan köra de senaste versionerna av Windows eller macOS. Hårdvaran kan fortfarande fungera, men när operativsystemet inte längre stöds blir datorn betydligt mindre attraktiv för sin tidigare ägare.

    Det är sådana datorer som OKIT försöker ge ett nytt liv.

    Projektet tar emot datorer som privatpersoner, företag och organisationer inte längre behöver. Tidigare data raderas, datorerna kontrolleras och de maskiner som bedöms som användbara får Linux installerat innan de skänks vidare.

    Från mycket långsamma datorer till helt användbara maskiner

    Den som tittar på datorerna hos OKIT ska inte förvänta sig en samling moderna premiumdatorer. Prestandan varierar kraftigt.

    En del maskiner är gamla och långsamma modeller med mekaniska hårddiskar. De kan ändå fungera för enklare uppgifter som ordbehandling, e-post, internetradio och lättare webbsurfning.

    Andra datorer är betydligt mer användbara och kan exempelvis vara utrustade med Core i5-processor, mer arbetsminne och SSD.

    På webbplatsen finns exempelvis en äldre Acer Aspire V5-531 som uttryckligen beskrivs som mycket långsam och fortfarande använder en mekanisk hårddisk. Samtidigt finns modeller som ASUS S551LN med Core i5, 8 GB RAM och SSD.

    Det är alltså viktigt att läsa beskrivningen av varje enskild dator och välja en maskin som passar det man tänker använda den till.

    Linux i stället för Windows

    OKIT installerar i första hand Linux Mint, Ubuntu eller Debian.

    Linux Mint är normalt förstahandsvalet eftersom skrivbordsmiljön på många sätt påminner om Windows och därför brukar vara förhållandevis lätt att komma igång med för den som aldrig tidigare har använt Linux.

    Om Linux Mint inte fungerar bra på den aktuella hårdvaran kan Ubuntu eller Debian användas i stället.

    För en äldre dator kan detta göra stor skillnad. En maskin som inte längre är lämplig för ett modernt Windows-system kan fortfarande fungera bra för exempelvis Firefox, Google Chrome, LibreOffice, GIMP, e-post och videouppspelning.

    Det betyder däremot inte att en Linuxdator automatiskt kan ersätta en Windows- eller Mac-dator i alla situationer. Program som kräver Windows eller macOS fungerar inte nödvändigtvis, och exempelvis BankID erbjuder inte någon vanlig Linuxversion för datorn. Mobilt BankID kan däremot användas tillsammans med webbtjänster som körs i webbläsaren.

    Datorerna skänks bort

    Grundprincipen bakom OKIT är enkel: projektet får datorer till skänks och skänker dem sedan vidare.

    Datorerna säljs alltså inte.

    På OKIT.se kan besökaren se vilka datorer som finns, läsa deras specifikationer och få en uppfattning om vad respektive maskin lämpar sig för. Webbplatsen befinner sig fortfarande i en uppstarts- och testfas, och reservationsfunktionen är enligt informationen på webbplatsen ännu inte helt öppnad för ordinarie utlämning.

    När systemet används är tanken att den som är intresserad ska kunna paxa en dator, lämna sina kontaktuppgifter och därefter få information om hur datorn kan hämtas.

    Hämtas i Västra Stockholm

    Det finns dock en viktig begränsning: datorerna skickas inte över hela Sverige.

    De måste hämtas på plats i Västra Stockholm, och eftersom verksamheten drivs ideellt sker utlämningen under begränsade tider. OKIT uppger att utlämningen huvudsakligen sker under helger.

    Den som bor långt från Stockholm behöver därför själv kunna ordna hämtning.

    Det är också bra att kontrollera vad som följer med datorn. Många av de bärbara datorerna saknar nätadapter, och batterierna kan vara slitna eftersom flera av maskinerna är 10–15 år gamla.

    En gammal dator behöver inte vara elektronikskrot

    OKIT visar samtidigt på ett större problem inom datorbranschen.

    En dator kan vara tekniskt fungerande även om tillverkaren av operativsystemet inte längre vill eller kan stödja hårdvaran. För den som behöver spela de senaste spelen eller använda tung professionell programvara är en tio eller femton år gammal dator sällan ett realistiskt alternativ.

    Men kraven är helt annorlunda för någon som främst behöver skriva dokument, läsa e-post, surfa på nätet eller titta på exempelvis SVT Play.

    I sådana fall kan Linux förlänga datorns användbara livslängd betydligt.

    Det är också själva grundidén bakom OKIT: en gammal dator behöver inte vara värdelös bara för att den inte längre passar Windows 11 eller den senaste versionen av macOS.

    Ibland kan det räcka med ett nytt operativsystem – och gärna en SSD – för att en dator som annars hade riskerat att bli elektronikskrot ska kunna göra nytta i flera år till.

    Mer information och aktuella datorer finns på OKIT.se.

    > FAKTA: OKIT

    Webbplats: Okit.se

    Vad är OKIT?
    Ett medborgarinitiativ som samlar in äldre datorer och ger dem ett nytt liv med Linux.

    Vilka datorer?
    Bland annat datorer som inte klarar Windows 11 eller som inte längre stöds av nya versioner av macOS.

    Operativsystem:
    Linux Mint, Ubuntu eller Debian. Linux Mint används ofta eftersom gränssnittet påminner om Windows.

    Prestanda:
    Allt från mycket långsamma äldre datorer med mekanisk hårddisk till betydligt bättre maskiner med SSD.

    Pris:
    Datorerna skänks bort gratis.

    Utlämning:
    Datorerna hämtas i Västra Stockholm under särskilda utlämningstider.

    Syfte:
    Att minska elektronikavfall och låta fungerande datorer fortsätta göra nytta.

  • Firefox 156 är här – PDF-filer öppnas upp till 45 procent snabbare

    Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer.

    Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på prestanda och effektivare användning av datorns resurser. Bland nyheterna finns en betydligt snabbare PDF-läsare, lägre minnes- och processoranvändning för stora bilder och flera förbättringar för Android.

    Den kanske mest märkbara förändringen finns i Firefox inbyggda PDF-läsare. Enligt Mozilla kan den nu starta upp till 45 procent snabbare än tidigare.

    För den som ofta öppnar manualer, fakturor, rapporter eller andra PDF-dokument direkt i webbläsaren kan skillnaden därför bli påtaglig. Firefox behöver inte starta ett separat PDF-program, utan dokumentet visas direkt i en vanlig flik.

    Stora bilder kräve mindre av datorn

    Firefox 156 har också blivit effektivare på att hantera stora JPEG-bilder.

    Moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa bilder med mycket hög upplösning. När en sådan bild visas på en webbsida behöver webbläsaren ofta skala ned den till en betydligt mindre storlek.

    Tidigare kunde även en bild som såg liten ut på skärmen kräva relativt mycket arbetsminne och processorkraft eftersom webbläsaren fortfarande behövde behandla den stora ursprungsbilden.

    Firefox 156 har förbättrat denna haOm man skalar bort vad slöddret i miljonprogrammet har röstat på, så hade Tidö vunnit. Men trojanerna håller på att ta över Sverige.ntering och ska därför använda mindre minne och mindre processorkraft när stora JPEG-bilder visas nedskalade.

    Det kan framför allt märkas på äldre datorer eller system med begränsat arbetsminne.

    Firefox fortsätter att förbättras på Android

    Android-versionen får också flera förändringar.

    När Firefox spelar upp exempelvis musik, radio eller video kan mediaspelaren i Androids notifieringsfält nu visa knappar för föregående och nästa, tillsammans med en tidslinje där användaren kan hoppa framåt eller bakåt i innehållet.

    På telefoner och surfplattor med Android 14 eller senare använder Firefox dessutom Androids vanliga delningsmeny.

    Firefox-specifika funktioner finns ändå kvar, exempelvis möjligheten att skicka en flik till en annan enhet eller skanna en QR-kod.

    Bättre videosamtal på Windows ARM

    Firefox 156 innehåller även en förbättring för datorer som kör Windows på ARM-processorer.

    Vid WebRTC-baserade videosamtal kan webbläsaren nu använda hårdvaruaccelererad H.264-avkodning.

    Det innebär att grafik- eller videohårdvaran kan göra en större del av arbetet i stället för att processorn behöver avkoda videoströmmen i mjukvara.

    Resultatet kan bli lägre processorbelastning, bättre batteritid och jämnare videosamtal.

    Problem med ljud och Picture-in-Picture rättas

    Mozilla har även åtgärdat ett problem med FLAC-ljud med hög samplingsfrekvens i MP4-filer. Sådant ljud kunde tidigare misslyckas med uppspelningen på vissa webbplatser.

    Även Picture-in-Picture, där en video kan visas i ett litet flytande fönster ovanpå andra program, har förbättrats.

    Undertexter visas nu korrekt även om användaren aktiverar dem efter att Picture-in-Picture-fönstret redan har öppnats.

    Flera irriterande småfel försvinner

    Alla förbättringar i en webbläsare handlar inte om nya funktioner. Firefox 156 innehåller också ett antal rättningar av problem som användare kunnat stöta på i vardagen.

    Ett fel gjorde exempelvis att en bild som drogs inuti vissa avancerade textredigerare kunde ersättas av en lång textsträng i stället för att flyttas.

    Mozilla har också rättat problem med sökfältet i Firefox Split View och med bokmärkesmappar där innehållet i vissa situationer kunde hamna utanför den mapp användaren flyttade.

    För Windows-användare har ett fel med automatiskt döljande aktivitetsfält också korrigerats.

    DNS over HTTPS kunde stoppa webbplatser

    En mer tekniskt intressant rättning gäller DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.

    DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog och översätter exempelvis ett domännamn till den IP-adress som datorn behöver för att hitta servern.

    DNS over HTTPS krypterar dessa förfrågningar så att de inte lika enkelt kan avlyssnas eller manipuleras på vägen.

    I vissa situationer kunde Firefox dock få problem att ansluta till webbplatser när DoH var aktiverat och destinationen saknade stöd för HTTPS. Detta ska nu vara korrigerat.

    Fler möjligheter för företag och organisationer

    Firefox används även i företag, skolor och andra organisationer där administratörer centralt kan bestämma hur webbläsaren ska fungera.

    Firefox 156 utökar dessa så kallade enterprise policies.

    Policyn för Firefox startsida får bland annat stöd för inställningen Widgets, vilket gör det möjligt för administratörer att styra vilka produktivitetsfunktioner som ska visas på sidan för nya flikar.

    Dessutom får SitePolicies en inställning kallad DisableServiceWorkers.

    Service Workers är små program som webbplatser kan köra i bakgrunden i webbläsaren. De används bland annat för webbappar, push-notiser, cachelagring och funktioner som fungerar även när internetanslutningen är dålig.

    I en företagsmiljö kan administratören nu blockera Service Workers för specifika webbplatser.

    Mozilla ökar utvecklingstakten

    Firefox 156 kommer bara omkring två veckor efter Firefox 155.

    Mozilla arbetar med en snabbare utgivningstakt där nya versioner av webbläsaren kan komma med ungefär två veckors mellanrum. Det innebär att förbättringar och felrättningar kan nå användarna snabbare än med längre versionscykler.

    Samtidigt innebär det att versionsnumret på Firefox kommer att öka betydligt snabbare än tidigare.

    Så får du Firefox 156

    Firefox 156 finns för Linux, Windows och macOS.

    Windows- och macOS-användare får normalt den nya versionen automatiskt genom Firefox uppdateringsfunktion.

    På Linux beror det på hur Firefox installerades. Användare som installerat webbläsaren via sin Linuxdistribution får normalt versionen när distributionens paketansvariga har gjort den tillgänglig i programförråden.

    Firefox 156 är alltså ingen version fylld med stora visuella förändringar. I stället handlar uppdateringen främst om sådant som ofta betyder mer i längden: snabbare PDF-visning, effektivare minnesanvändning, bättre multimedia och ett stort antal mindre felrättningar.

    För användare med lite äldre datorer är framför allt den minskade resursförbrukningen intressant. När en webbläsare både använder mindre minne och gör mindre arbete på processorn kan det bidra till att även äldre datorer känns snabbare i vanlig webbanvändning.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/156.0

    Fakta: Firefox 156

    > Version: Firefox 156

    > Utvecklare: Mozilla

    > Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    > PDF-läsaren kan starta upp till 45 % snabbare

    > Lägre minnes- och processoranvändning för stora JPEG-bilder

    > Förbättrad mediehantering i Android

    > Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning för WebRTC på Windows ARM64

    > Flera rättningar för DNS over HTTPS, Picture-in-Picture och bokmärken

  • Firefox 155 är här – snabbare nätverk, bättre integritet och mängder av ny webbteknik och snart kommer 156.

    Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna.

    Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna sker långt under den grafiska ytan finns det flera nyheter som faktiskt kan märkas i den dagliga användningen.

    Bland annat får webbläsaren smartare nätverksanslutningar, bättre kontroll över spårare, förbättrad PDF-utskrift och flera förändringar som gör Firefox säkrare och stabilare.

    Samtidigt är Mozilla redan på väg mot Firefox 156, där fokus bland annat ligger på lägre processor- och minnesanvändning.

    Smartare anslutning kan göra webben snabbare

    En av de tekniskt mest intressanta nyheterna i Firefox 155 är stöd för Happy Eyeballs version 3.

    Namnet låter kanske märkligt, men tekniken löser ett mycket konkret problem.

    Dagens internet använder två huvudsakliga versioner av internetprotokollet: IPv4 och det modernare IPv6. En dator kan ofta nå samma webbserver med båda protokollen. Problemet uppstår när exempelvis IPv6 ser ut att fungera men anslutningen i praktiken är långsam eller trasig.

    En webbläsare som envist väntar på IPv6 kan då fördröja hela sidladdningen.

    Happy Eyeballs försöker i stället avgöra vilken anslutningsväg som fungerar bäst och snabbast. Firefox kan därför prova IPv4 och IPv6 på ett intelligent sätt och använda den väg som först ger en fungerande anslutning.

    För användaren innebär det i bästa fall bara en sak:

    webbsidan börjar laddas snabbare.

    Det är framför allt på nätverk med bristfällig IPv6-konfiguration som skillnaden kan bli märkbar.

    Firefox får även QUIC version 2

    Firefox 155 fortsätter också utvecklingen av HTTP/3 genom stöd för QUIC version 2.

    QUIC är transportprotokollet som ligger bakom HTTP/3 och är utvecklat för det moderna internet. Till skillnad från traditionell HTTP över TCP använder HTTP/3 QUIC ovanpå UDP.

    En av fördelarna är att enstaka problem i nätverket inte behöver bromsa all kommunikation mellan webbläsaren och webbservern lika mycket som tidigare.

    För den vanliga användaren behöver orden HTTP/3, UDP och QUIC egentligen inte betyda särskilt mycket. Det viktiga är vad tekniken försöker åstadkomma:

    snabbare och robustare kommunikation mellan webbläsare och webbservrar.

    Firefox visar tydligare hur många spårare som stoppas

    Integritet har länge varit ett av Firefox främsta försäljningsargument.

    Firefox 155 gör webbläsarens spårningsskydd något mer synligt genom att kunna visa hur många spårare som blockerats direkt i anslutning till adressfältet.

    Webbplatser innehåller ofta resurser från andra företag än den webbplats man faktiskt besöker. Det kan exempelvis handla om annonsnätverk, statistiksystem, sociala medier och olika former av profileringstjänster.

    Firefox Enhanced Tracking Protection försöker stoppa många av dessa.

    Att användaren tydligare kan se resultatet gör en annars ganska osynlig säkerhetsfunktion lättare att förstå.

    Webbsidor får inte längre öppna e-postprogram hur som helst

    Firefox 155 skärper också hanteringen av så kallade mailto:-länkar.

    En mailto:-länk används för att öppna datorns e-postprogram och skapa ett nytt meddelande. Tidigare har webbplatser i vissa situationer kunnat försöka aktivera sådana länkar automatiskt.

    Nu kräver Firefox att öppningen sker som resultat av en uttrycklig användarhandling, exempelvis att användaren faktiskt klickar på länken.

    Det kan tyckas vara en liten förändring, men principen är viktig.

    En webbplats ska inte kunna börja starta externa program på datorn utan att användaren själv gjort något.

    Skydd mot extrem CSS

    Mozilla inför dessutom en gräns för hur djupt CSS-kod får nästlas.

    CSS används för att bestämma hur webbsidor ser ut. Moderna versioner av språket tillåter allt mer avancerade strukturer, bland annat nästlade regler och funktioner.

    Men extremt djupa konstruktioner kan också orsaka problem.

    Firefox 155 sätter därför gränsen vid 75 nivåer av nästlade block och funktioner.

    Vanliga webbplatser kommer aldrig i närheten av denna gräns. Syftet är snarare att förhindra att felaktig eller avsiktligt konstruerad CSS får webbläsaren att konsumera orimliga mängder resurser eller krascha.

    Bättre utskrift av PDF-filer

    Den inbyggda PDF-läsaren får också en praktisk förbättring.

    Om ett PDF-dokument är mindre än det valda pappersformatet går det nu att förstora dokumentet vid utskrift genom att ange en skalning på mer än 100 procent.

    Det är framför allt användbart för exempelvis äldre inskannade dokument, etiketter, formulär och andra PDF-filer där dokumentets ursprungliga format inte matchar skrivarpapperet.

    Det är ingen revolutionerande funktion, men precis den typ av vardagsförbättring som kan göra en stor skillnad när den behövs.

    Viktig rättning för Linux-användare

    Firefox 155 innehåller också flera felrättningar.

    En av de mer intressanta gäller Linux-system där Firefox efter långa webbläsarsessioner i vissa fall kunde hindra datorn från att gå ner i viloläge.

    Det problemet ska nu vara åtgärdat.

    Mozilla har dessutom rättat ett problem där text kunde försvinna när användaren skrev i Microsoft 365 Word Online och vissa andra webbapplikationer under Linux med vissa tangentbordslayouter.

    För Linux-användare är dessa förändringar sannolikt betydligt viktigare än flera av de synligare nyheterna.

    Nintendo Switch Pro-kontroller får bättre stöd

    Windows-versionen får samtidigt stöd för Nintendo Switch Pro Controller och kompatibla tredjepartskontroller.

    Det kan framför allt få betydelse för spel som körs direkt i webbläsaren.

    Webbläsaren har under många år utvecklats från ett program för dokument och länkar till en komplett applikationsplattform. Tekniker som WebGL, WebGPU, WebAssembly och Gamepad API gör att avancerade spel och program numera kan köras direkt på en webbsida.

    Bättre stöd för spelkontroller är ytterligare ett steg i den utvecklingen.

    Stora nyheter för webbutvecklare

    Under huven innehåller Firefox 155 en lång rad förändringar av webbplattformen.

    CSS får exempelvis den nya funktionen progress(), som kan beräkna hur långt ett värde befinner sig mellan en start- och slutpunkt.

    Även funktionen alpha() stöds, vilket gör det enklare att manipulera genomskinligheten hos färger.

    En annan viktig förändring gäller attr().

    Tidigare har användningsområdet varit relativt begränsat, men Firefox 155 låter utvecklare använda HTML-attribut som värden i betydligt fler CSS-egenskaper.

    Det innebär att vissa funktioner som tidigare krävde JavaScript i framtiden kan lösas direkt med CSS.

    Firefox börjar också använda namnet font-width som standardiserad beteckning för det som tidigare huvudsakligen kallades font-stretch.

    Firefox anpassar sig till Webkit-CSS

    En något oväntad förändring är stöd för den icke-standardiserade pseudoselektorn:

    ::-webkit-scrollbar

    Den utvecklades ursprungligen för WebKit-baserade webbläsare och används fortfarande av många webbplatser för att ändra utseendet på rullningslister.

    Att Firefox implementerar stöd för den visar ett återkommande problem på webben.

    När tillräckligt många webbplatser börjar använda en webbläsarspecifik funktion kan andra webbläsare i praktiken tvingas implementera samma funktion för att webbplatserna ska fungera korrekt.

    Det är ett bra exempel på skillnaden mellan webbstandarder på papperet och den webb som faktiskt existerar.

    WebAssembly blir effektivare

    Firefox 155 får dessutom stöd för WebAssembly Compact Import Section.

    WebAssembly, ofta förkortat Wasm, är ett binärt format som gör det möjligt att köra mycket effektiv kod direkt i webbläsaren.

    Det används bland annat för avancerade webbapplikationer, spel, emulatorer, grafikprogram och programvara som ursprungligen skrivits i språk som C eller C++.

    Den nya Compact Import Section kan minska storleken på WebAssembly-moduler som innehåller många importer.

    Skillnaden är främst relevant för utvecklare, men mindre programfiler betyder i förlängningen också mindre data att överföra och snabbare laddning.

    Android-versionen förbättras

    Firefox 155 innehåller även flera nyheter för Android.

    När användaren håller ned en genväg i verktygsfältet finns nu ett alternativ för att direkt redigera genvägens inställningar.

    Autofyllningsdialoger kan dessutom stängas när fokus flyttas från det aktuella fältet.

    En annan förändring gäller privat surfning. Om ett Firefox-tillägg öppnar en ny flik medan användaren befinner sig i privat läge kan den nya fliken nu också öppnas som privat.

    Det minskar risken för att användaren oavsiktligt lämnar den privata webbläsarsessionen.

    Firefox 156 står redan på tur

    Mozilla arbetar med mycket korta utvecklingscykler, vilket innebär att nästa version redan är långt gången när en ny stabil version släpps.

    Firefox 156 är planerad till 15 september 2026, bara två veckor efter Firefox 155.

    Och här kan några av de mest intressanta förbättringarna vara sådant som användaren aldrig direkt ser.

    Lägre CPU- och minnesförbrukning

    Firefox 156 ska hantera mycket stora JPEG-bilder effektivare när de visas nedskalade på en webbsida.

    I stället för att behandla hela bilden i full storlek när den ändå ska visas betydligt mindre kan webbläsaren arbeta smartare med bildinformationen.

    Det kan minska både processorbelastningen och minnesanvändningen.

    Det är särskilt betydelsefullt eftersom moderna digitalkameror och mobiltelefoner kan skapa mycket stora bilder. En JPEG-fil kan vara relativt liten på lagringsmediet samtidigt som den expanderar till hundratals megabyte när den avkodas till rå bilddata i minnet.

    PDF-läsaren kan starta betydligt snabbare

    Den inbyggda PDF-läsaren ska också få en rejäl prestandaförbättring.

    Enligt uppgifterna inför Firefox 156 förändringar som i vissa situationer kan göra PDF-visaren upp till omkring 45 procent snabbare att starta.

    Firefox använder den öppna PDF.js-tekniken för att visa PDF-dokument direkt i webbläsaren.

    Det innebär att användaren normalt inte behöver installera Adobe Reader eller något annat separat PDF-program för att öppna vanliga dokument från webben.

    Grafikkortet får göra mer av jobbet vid videosamtal

    Firefox 156 ska även bli effektivare vid WebRTC-baserade videosamtal.

    WebRTC är tekniken bakom många video- och ljudtjänster som körs direkt i webbläsaren.

    När AV1-video används ska Firefox i större utsträckning kunna använda hårdvaruavkodning i stället för att låta processorn göra arbetet i mjukvara.

    Skillnaden kan vara betydande.

    En modern grafikprocessor innehåller specialiserade kretsar för att avkoda video. De kan utföra arbetet med betydligt lägre energiförbrukning än när samma uppgift körs som vanlig programkod på processorn.

    Resultatet kan bli:

    • lägre CPU-belastning
    • lägre strömförbrukning
    • mindre värmeutveckling
    • bättre batteritid på bärbara datorer
    • mjukare videosamtal

    Förutsättningen är naturligtvis att datorns hårdvara faktiskt stöder AV1-avkodning.

    Android får bättre mediakontroller

    Firefox 156 för Android väntas dessutom få modernare medieaviseringar.

    När musik eller video spelas ska aviseringen kunna innehålla knappar för föregående och nästa spår samt en tidslinje där användaren kan hoppa framåt och bakåt.

    Firefox ska också använda Androids vanliga delningsdialog på Android 14 och senare.

    Det ger bättre integration med operativsystemet och gör att Firefox beter sig mer som andra moderna Android-appar.

    Två versioner med mycket arbete under ytan

    Firefox 155 är inte en version där hela webbläsaren får ett nytt utseende eller där en enda spektakulär funktion dominerar.

    I stället visar den hur moderna webbläsare utvecklas.

    Små förbättringar sker samtidigt i nätverksprotokoll, integritetsskydd, PDF-hantering, grafik, JavaScript, CSS, WebAssembly och utvecklingsverktyg.

    Mycket av arbetet märks knappt när allt fungerar som det ska.

    Men det är också poängen.

    En bra webbläsare ska helst inte kräva användarens uppmärksamhet. Den ska ansluta till rätt server så snabbt som möjligt, använda datorns resurser effektivt, stoppa oönskad spårning och visa dagens allt mer avancerade webbapplikationer korrekt.

    Med Firefox 155 – och de prestandaförbättringar som väntar runt hörnet i Firefox 156 – fortsätter Mozilla att finslipa just dessa delar av webbläsaren.

    Firefox 155 och 156 – fakta

    Firefox 155

    • Släppt: 1 september 2026
    • Happy Eyeballs v3 för snabbare nätverksanslutningar
    • Stöd för QUIC v2 och HTTP/3
    • Tydligare information om blockerade spårare
    • Bättre PDF-utskrift med skalning över 100 procent
    • Stöd för Nintendo Switch Pro Controller i Windows
    • Nya CSS-funktioner som progress() och alpha()
    • Förbättrat stöd för WebAssembly
    • Felrättningar för bland annat Linux

    Firefox 156

    • Planerad lansering: 15 september 2026
    • Lägre CPU- och minnesanvändning för stora JPEG-bilder
    • PDF-visaren kan starta upp till 45 procent snabbare
    • Hårdvaruavkodning av AV1 för WebRTC-videosamtal
    • Förbättrad Picture-in-Picture med undertexter
    • Förbättringar av Firefox Split View
    • Bättre mediakontroller i Android
    • Hårdvaruavkodning av H.264 på Windows ARM64
    • Nya funktioner för företagsadministration
  • Thunderbird 154 knyts närmare Microsoft 365 – och blir säkrare i vardagen

    Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher.

    Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender och sina kontakter i ett fristående program. Eftersom programmet är baserat på öppen källkod kan det användas med många olika leverantörer, utan att användaren behöver låsa sig till exempelvis Microsoft eller Google.

    I Thunderbird 154 tar programmet ett viktigt steg närmare Microsofts ekosystem. Stöd för Microsoft Graph har nu aktiverats, vilket förbättrar möjligheterna att ansluta Thunderbird till Microsoft 365.

    Microsoft Graph fungerar som en digital förbindelse

    Microsoft Graph är ett programmeringsgränssnitt som gör det möjligt för andra program att kommunicera med tjänster inom Microsoft 365. Det kan beskrivas som en gemensam digital förbindelse till bland annat e-post, kalendrar, kontakter och användarkonton.

    För Thunderbird innebär detta att programmet kan kommunicera med Microsofts tjänster genom en modernare och mer officiellt stödd metod. Det är särskilt betydelsefullt för företag och organisationer som använder Exchange Online och Microsoft 365 men samtidigt vill låta användarna arbeta i Thunderbird.

    Versionen innehåller även rättningar för Microsoft-konton. Exchange-konton kunde tidigare felaktigt rapportera upprepade inloggningsproblem under autentiseringen. Egna OAuth-inställningar för ett EWS-konto kunde dessutom skriva över inställningar som hörde till ett annat konto. Båda problemen ska nu vara åtgärdade.

    Thunderbird kan ligga kvar i systemfältet

    En mer synlig nyhet är möjligheten att låta Thunderbird fortsätta köras i datorns systemfält när det sista programfönstret stängs.

    Funktionen är valfri och måste aktiveras av användaren. När den är påslagen avslutas inte Thunderbird helt när fönstret stängs. Programmet ligger i stället kvar i bakgrunden och kan fortsätta bevaka inkommande e-post och kalenderhändelser.

    Detta är ett vanligt beteende i moderna kommunikationsprogram, men har tidigare saknats som en inbyggd möjlighet i Thunderbird. För den som vill få meddelanden utan att hela programfönstret behöver vara öppet kan det göra Thunderbird smidigare i den dagliga användningen.

    Sökresultat kan visas som en vanlig meddelandelista

    Den globala sökfunktionen har fått en ny inställning som gör att sökresultaten kan öppnas direkt i listläge. Det passar användare som föredrar att behandla ett sökresultat på samma sätt som innehållet i en vanlig e-postmapp.

    Hanteringen av bifogade e-postmeddelanden har också förbättrats. Meddelanden som bifogats i formatet message/rfc822 kan nu kopieras till en valfri mapp genom kommandot ”Kopiera till”. Det går även att dra det bifogade meddelandet direkt till en mapp i mappträdet.

    På macOS har Thunderbird dessutom fått möjlighet att förhandsgranska bilagor.

    Viktiga rättningar skyddar meddelanden

    Flera av förbättringarna märks inte direkt i gränssnittet, men kan vara desto viktigare.

    Ett allvarligt problem kunde uppstå när en IMAP-mapp flyttades till Lokala mappar. Om kopieringen misslyckades fanns det en risk att meddelanden ändå raderades från den ursprungliga platsen. Detta har rättats i Thunderbird 154.

    IMAP är tekniken som gör att e-postprogrammet och e-postservern kan hålla sina mappar synkroniserade. När ett meddelande flyttas måste programmet därför försäkra sig om att kopieringen verkligen lyckats innan originalet tas bort. Rättningen minskar risken för att meddelanden försvinner vid en misslyckad överföring.

    Ett annat fel gjorde att IMAP-bilagor kunde visas som tomma efter att ett filter automatiskt flyttat meddelandet till en annan mapp. Även detta problem är åtgärdat.

    Thunderbird ska inte heller längre visa nya aviseringar för meddelanden som redan markerats som lästa på en annan enhet.

    Flera orsaker till krascher har tagits bort

    Thunderbird 154 rättar ett antal situationer där programmet tidigare kunde krascha. Det kunde bland annat inträffa när användaren:

    • öppnade ett utkast eller en mall med felaktigt kodad text,
    • genomförde en sökning efter e-post på servern,
    • gick över till frånkopplat läge medan en IMAP-anslutning var aktiv,
    • flyttade en EWS-sökmapp till papperskorgen.

    Enskilda krascher kan låta som mindre problem, men i ett e-postprogram hanteras stora mängder information från många olika servrar. Ett enda felaktigt formaterat meddelande ska helst inte kunna få hela programmet att avslutas.

    Bättre hantering av krypterade meddelanden

    Thunderbird kan nu korrekt dekryptera CMS-meddelanden som använder formatet AuthEnvelopedData.

    CMS är en standard för kryptografiskt skyddade meddelanden och används bland annat för signerad och krypterad e-post. Förbättringen innebär därför bättre kompatibilitet med vissa system som skickar krypterade meddelanden i detta format.

    Även varningarna för externt innehåll har justerats. Thunderbird ska inte längre visa en varning när avsändaren redan omfattas av ett undantag som tillåter att exempelvis externa bilder hämtas.

    Kalender och kontakter blir mer pålitliga

    Kalenderdelen har fått flera rättningar. Den valda sorteringsordningen sparas nu när Thunderbird startas om, och avfärdade CalDAV-påminnelser ska inte längre hindra framtida påminnelser från att visas.

    Synkronisering mot CalDAV-servrar har dessutom förbättrats för servrar som skickar svar kodade med UTF-16. CalDAV är en öppen standard som används för att synkronisera kalendrar mellan olika program och tjänster.

    Meddelandet om att alla kalendrar är avstängda ska inte heller komma tillbaka efter att användaren har aktiverat en kalender.

    Adressböcker som synkroniseras genom CardDAV har också fått en rättning. Skrivskyddade adressböcker ska inte längre felaktigt behandlas som om de gick att redigera.

    För RSS-prenumerationer används nu publiceringsdatumet i stället för uppdateringsdatumet när det är lämpligt. Det ger en mer rättvisande tidsangivelse för artiklar i nyligen tillagda prenumerationer.

    En uppdatering med fokus på vardagsanvändning

    Thunderbird 154 innehåller ingen total ombyggnad av programmet. I stället handlar versionen om att förbättra samspelet med moderna tjänster och göra programmet mer pålitligt.

    Microsoft Graph-stödet är den strategiskt viktigaste nyheten eftersom det öppnar för bättre samverkan med Microsoft 365. Systemfältsläget är samtidigt den förändring som många vanliga användare förmodligen kommer att märka mest.

    Tillsammans med rättningarna för IMAP, kalender, kryptering och programkrascher gör detta Thunderbird 154 till en viktig stabilitetsuppdatering – särskilt för användare som hanterar flera konton och är beroende av att e-post och kalender fungerar hela arbetsdagen.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    > FAKTARUTA: THUNDERBIRD 154
    • [ VERSION ] Thunderbird 154
    • [ PROGRAM ] E-post, kalender, kontakter och chatt
    • [ LICENS ] Öppen källkod
    • [ NYHET ] Microsoft Graph-stöd för Microsoft 365
    • [ SKRIVBORD ] Valfritt systemfältsläge
    • [ SÖKNING ] Resultat kan öppnas direkt i listläge
    • [ MACOS ] Förhandsvisning av bilagor
    • [ SÄKERHET ] Bättre stöd för CMS-krypterade meddelanden
    • [ RÄTTNINGAR ] Förbättringar för IMAP, CalDAV, CardDAV, EWS och RSS
    status: uppdatering tillgänglig_
  • Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android.

    En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute på internet. Den kan även försöka nå utrustning som finns i det lokala nätverket, exempelvis skrivare, routrar, nätverksdiskar, övervakningskameror och smarta hem-produkter.

    Detta kan vara praktiskt, men innebär också en säkerhetsrisk. En skadlig eller manipulerad webbplats skulle i vissa situationer kunna försöka kartlägga eller kommunicera med enheter bakom användarens router.

    I Firefox 154 utökar Mozilla därför webbläsarens skydd för lokal nätverksåtkomst. Skyddet omfattar nu även kommunikation som använder WebSocket.

    Vad är WebSocket?

    Vanlig webbtrafik fungerar ofta genom att webbläsaren skickar en fråga till en server och får ett svar. WebSocket fungerar annorlunda. Tekniken skapar en mer långvarig och dubbelriktad förbindelse där både webbläsaren och servern kan skicka information när som helst.

    Det används bland annat för chattar, spel, övervakning, börskurser och andra tjänster som behöver uppdateras i realtid.

    Samma teknik kan emellertid också användas för att försöka kontakta tjänster i ett lokalt nätverk. Genom att låta skyddet för lokal nätverksåtkomst omfatta WebSocket minskar Firefox risken för att en vanlig webbsida i hemlighet försöker kommunicera med exempelvis en router, skrivare eller nätverkskamera.

    För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden. Den är ändå viktig eftersom allt fler hushåll och arbetsplatser har uppkopplad utrustning som inte alltid är ordentligt skyddad.

    Bättre kontroll över kakor

    Firefox 154 förändrar även hur undantag för kakor och webbplatsdata fungerar.

    Användare som låter Firefox radera kakor när webbläsaren stängs kan nu skapa undantag för vissa webbplatser. Ett exempel kan vara en webbplats där användaren vill fortsätta vara inloggad mellan två besök.

    Tidigare kunde ett sådant undantag även påverka andra integritetsskydd. I Firefox 154 går det att behålla webbplatsens kakor utan att samtidigt undanta den från spårningsskydd eller andra begränsningar.

    Det ger en bättre balans mellan bekvämlighet och integritet. Användaren kan behålla en fungerande inloggning utan att ge webbplatsen större möjligheter att spåra besöken.

    Snabbare väg till AI-inställningarna

    Firefox får också en ny snabbåtgärd med namnet ”Manage AI” i adressfältet. Den leder direkt till AI-avsnittet i Firefox inställningar.

    Nyheten innebär inte att användaren måste använda AI-funktioner. Tanken är i stället att göra funktionerna lättare att hitta, kontrollera och stänga av.

    När webbläsare får allt fler AI-baserade funktioner blir det viktigt att användaren tydligt kan se vilka tjänster som är aktiverade. En lättillgänglig kontrollpanel kan därför vara minst lika viktig som själva AI-funktionerna.

    Mozilla börjar dessutom införa automatisk organisering av flikar i Smart Window. Firefox kan analysera vilka öppna flikar som hör ihop, föreslå grupper och ge grupperna passande namn.

    Funktionen rullas ut stegvis och kommer därför inte att visas för alla användare samtidigt.

    Firefox-profilen kan flyttas mellan olika operativsystem

    Mozilla utökar även funktionen för säkerhetskopiering av Firefox-profiler. På macOS går det nu att skapa en lokal säkerhetskopia som sedan kan återställas i Firefox på Windows, macOS eller Linux.

    En Firefox-profil kan innehålla bland annat bokmärken, inställningar och andra personliga anpassningar. Möjligheten att flytta profilen mellan olika operativsystem underlättar både datorbyten och övergångar från exempelvis Windows till Linux.

    Säkerhetskopian sparas lokalt, vilket kan vara intressant för användare som inte vill använda en molnbaserad synkroniseringstjänst.

    Tydligare textmarkering i PDF-filer

    Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-läsare. I version 154 blir markerad text i PDF-dokument tydligare och mer lik textmarkering på vanliga webbsidor.

    Färgen följer dessutom operativsystemets tillgänglighetsinställningar. Det är särskilt värdefullt för personer som använder högkontrastläge eller andra visuella hjälpmedel.

    Mozilla har också rättat ett problem där PDF-dokument kunde få fel skala i förhandsgranskningen inför utskrift när alternativet ”Anpassa till sidbredd” användes.

    Bättre fullskärmsläge med vertikala flikar

    Användare av vertikala flikar får ett mer konsekvent fullskärmsläge. När Firefox går över till fullskärm försvinner sidofältet tillsammans med de andra verktygsfälten.

    För man muspekaren till skärmens kant visas gränssnittet igen. På så sätt kan hela skärmytan användas för en film, presentation eller webbsida utan att användaren förlorar snabb åtkomst till flikarna.

    Firefox View kommer samtidigt inte längre att visas automatiskt i verktygsfältet för nya profiler eller för användare som inte har öppnat funktionen på länge. Den finns fortfarande under ”Lista alla flikar” och kan läggas tillbaka permanent genom funktionen för anpassning av verktygsfältet.

    Små förbättringar för Windows och macOS

    I Windows går det nu att byta Firefox standardikon direkt i inställningarna. Funktionen fungerar ännu inte med Firefox-installationer som använder MSIX-formatet.

    Mozilla planerar att senare införa motsvarande stöd för MSIX, macOS och Linux.

    En hård omladdning av en webbsida, genom att hålla ned Skift samtidigt som uppdateringsknappen klickas, rensar nu även cachade webbplatsikoner. Det kan hjälpa när en webbplats har bytt ikon men Firefox fortfarande visar den gamla.

    På macOS har Mozilla förbättrat spolning och hopp mellan olika positioner i videor. Ett fel har också rättats där ett stängt Firefox-fönster ibland kunde lämna kvar ett osynligt fönster som fortsatte att fånga upp musklick.

    Fler förbättringar i Firefox för Android

    Android-versionen får stabilare automatiska översättningar på telefoner och surfplattor där flera systemspråk används.

    Sökningar bland bokmärken kan nu visa upp till 75 träffar per sökning. Vid nedladdning av en fil går det dessutom att ändra både filnamnet och var filen ska sparas innan nedladdningen startar.

    Det är små förändringar var för sig, men de gör mobilversionen mer användbar för personer som har många bokmärken eller ofta laddar ned dokument.

    Smartare användning av webbläsarens cache

    Bland de mer tekniska nyheterna finns stöd för HTTP-rubriken No-Vary-Search i Firefox diskcache.

    En webbadress kan innehålla olika parametrar efter ett frågetecken. Vissa parametrar förändrar innehållet på sidan, medan andra exempelvis bara används för statistik och marknadsföring.

    Med No-Vary-Search kan en webbserver tala om för Firefox att vissa parametrar inte påverkar det verkliga innehållet. Webbläsaren kan då återanvända en redan sparad kopia i stället för att hämta samma resurs igen.

    Det kan ge fler lyckade cacheträffar, minska onödig datatrafik och i vissa fall göra webbsidor snabbare.

    En uppdatering med fokus på kontroll

    Firefox 154 innehåller ingen enskild förändring som helt förändrar webbläsaren. Uppdateringen består i stället av många mindre förbättringar som tillsammans ger bättre säkerhet, integritet och användarkontroll.

    Skyddet av lokala nätverk är särskilt betydelsefullt i en tid då allt fler vardagsföremål är uppkopplade. Samtidigt visar de nya AI- och cookieinställningarna att Mozilla vill göra det tydligare för användaren vad webbläsaren får göra.

    Firefox 154 kan laddas ned från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt, medan Linuxversionen distribueras genom respektive Linuxdistributions paketförråd.

    > FAKTA: FIREFOX 154

    Utvecklare Mozilla
    Version Firefox 154
    Viktigaste nyheten Utökat skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk via WebSocket.
    Integritet Webbplatser kan undantas från automatisk radering av kakor utan att undantas från spårningsskyddet.
    AI-kontroller Snabbåtgärden ”Manage AI” leder direkt till webbläsarens AI-inställningar.
    Säkerhetskopiering Lokala Firefox-profiler kan återställas mellan Windows, macOS och Linux.
    PDF Tydligare textmarkering och rättad skalning vid utskrift.
    Android Förbättrade översättningar, fler bokmärkesträffar och större kontroll över nedladdningar.
    Plattformar Linux, Windows, macOS och Android.

    > Hämta Firefox 154 från Mozilla_

  • Wireshark 4.6.8 släppt – nätverkets digitala mikroskop blir säkrare

    Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor.

    Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och andra nätverksanslutna enheter.

    För en nätverkstekniker kan Wireshark exempelvis avslöja varför en anslutning är långsam, varför en tjänst inte svarar eller om en dator skickar trafik till en oväntad server. Programmet används även inom utbildning, systemutveckling, felsökning och IT-säkerhet.

    Nu har Wireshark 4.6.8 släppts som den senaste stabila underhållsversionen i 4.6-serien.

    Många säkerhetsproblem har rättats

    Den nya versionen rättar 28 rapporterade säkerhetsproblem. De flesta kan få Wireshark eller det tillhörande verktyget Sharkd att krascha när programmet försöker tolka särskilt utformad eller skadad nätverkstrafik.

    Problemen finns i flera så kallade protokolldissektorer. En dissektor är den del av Wireshark som känner igen och plockar isär ett visst nätverksprotokoll. Den fungerar ungefär som en översättare som omvandlar den råa dataströmmen till begriplig information.

    Rättningar har bland annat gjorts för protokoll som:

    • RDP, som används för fjärrstyrning av Windowsdatorer
    • SSH, som används för säkra fjärranslutningar
    • Kerberos, som hanterar autentisering i många företagsnätverk
    • Bluetooth ATT, HFP och AVRCP
    • H.245, som förekommer inom video- och telefonkommunikation
    • RRC, som används i mobilnät
    • CMS och olika X.509-protokoll för certifikat och kryptografisk information

    Det betyder inte nödvändigtvis att den vanliga nätverkstrafiken är osäker. Problemet uppstår när Wireshark själv ska analysera data som är felaktigt konstruerad. En angripare skulle exempelvis kunna skapa en manipulerad paketfil som får analysprogrammet att krascha när filen öppnas.

    Även sparade paketfiler kan orsaka problem

    Wireshark kan inte bara följa nätverkstrafik i realtid. Programmet kan också öppna tidigare inspelade paketfiler. Sådana filer används ofta när nätverksproblem ska undersökas i efterhand eller skickas vidare till en annan tekniker.

    Version 4.6.8 rättar krascher i flera filtolkar, däribland dem för pcapng, BUSMASTER, Endace ERF, Tektronix K12xx, Catapult DCT2000 och 3GPP-telefonloggar.

    Pcapng är särskilt betydelsefullt eftersom det är ett av de vanligaste formaten för sparad nätverkstrafik. En manipulerad eller skadad fil ska inte kunna få analysverktyget att oväntat avslutas.

    Användare bör därför behandla okända paketfiler på samma försiktiga sätt som andra filer från obekanta kMånga säkerhetsproblem har rättatsällor och se till att Wireshark hålls uppdaterat.

    Farliga minnesfel och oändligt djupa datastrukturer

    Utvecklarna har även åtgärdat flera mer tekniska minnesfel. Ett av dem var ett så kallat stackbufferöverflöde i skrivfunktionen för K12/RF5-filer. Ett annat kunde orsaka en läsning utanför det tilldelade minnesområdet när programmet behandlade avkortade Ethernetpaket med VLAN-information i BLF-filer.

    Wireshark kunde dessutom få slut på stackminne när programmet försökte läsa NetLog-data i JSON-format med extremt många nästlade nivåer.

    Det kan jämföras med att öppna en låda som innehåller en ny låda, som i sin tur innehåller ännu en låda. Om processen fortsätter tillräckligt länge kan programmet till slut få slut på det arbetsutrymme som används för att hålla reda på alla öppnade nivåer.

    Även en segmenteringskraMånga säkerhetsproblem har rättatssch som kunde uppstå när inställningen ”Analyze TCP sequence numbers” slogs av eller på har rättats.

    Bättre avkodning av 5G-trafik

    Flera fel i analysen av 5G NAS har korrigerats. NAS står för Non-Access Stratum och används för signalering mellan en mobil enhet och mobilnätets centrala funktioner.

    Wireshark kunde tidigare visa felaktig information för vissa informationsfält, bland annat sådana som rör nätverkssegment, säkerhetsfunktioner, registreringsväntetider och andra delar av kommunikationen i 5G-nät.

    För de flesta vanliga användare har dessa ändringar liten praktisk betydelse. För utvecklare, telekomtekniker och forskare kan däremot ett felaktigt avkodat fält leda till att ett nätverksproblem misstolkas.

    Inga nya protokoll – men många förbättringar

    Wireshark 4.6.8 introducerar inga helt nya protokoll. I stället har stödet för ett stort antal befintliga protokoll förbättrats. Bland dessa finns ASN.1 BER, Bluetooth, GTPv2, Kerberos, KNX/IP, NAS-5GS, Rlogin, SSH och flera X.509-relaterade protokoll.

    Det gör version 4.6.8 till en typisk underhållsuppdatering. Den innehåller få synliga nyheter men gör programmet stabilare, säkrare och mer tillförlitligt vid verklig nätverksanalys.

    Ändrad sökväg för externa hjälpprogram

    Utvecklarna har också dokumenterat en förändring som egentligen infördes redan i Wireshark 4.6.0.

    På Unixliknande system söker Wireshark nu normalt efter externa extcap-program under katalogen:

    /usr/libexec/wireshark/extcap

    Extcap används för att ansluta externa källor för paketinsamling till Wireshark. Linuxdistributioner och tredjepartspaket som installerar sådana verktyg kan därför behöva ändra sina installationssökvägar.

    Sökvägen kan fortfarande åsidosättas med miljövariabeln WIRESHARK_EXTCAP_DIR. Förändringen gäller inte på samma sätt för den officiella programpaketeringen för macOS, och vissa Linuxdistributioner utan en särskild libexec-katalog kan fortsätta använda tidigare sökvägar.

    Linuxanvändare kan behöva vänta

    Wireshark 4.6.8 finns att hämta som installationspaket för Windows och macOS samt som källkod. Linuxanvändare rekommenderas normalt att installera uppdateringen genom den egna distributionens pakethanterare.

    Det kan därför dröja innan versionen dyker upp i alla Linuxdistributioners programförråd. Användare som regelbundet öppnar paketfiler från externa källor eller arbetar professionellt med nätverksanalys bör uppdatera så snart en lämplig version finns tillgänglig.

    En fullständig lista över rättningarna finns i Wiresharks officiella versionsinformation för 4.6.8.

    > TEKNISKA FAKTA: WIRESHARK 4.6.8

    Program: Wireshark

    Version: 4.6.8

    Programtyp: Nätverks- och protokollanalysator

    Licens: GNU General Public License version 2

    Plattformar: Linux, Windows, macOS och andra Unixliknande system

    Säkerhetsrättningar: 28 rapporterade säkerhetsproblem

    Nya protokoll: Inga

    Uppdaterade protokoll: Bland annat SSH, Kerberos, Bluetooth, GTPv2, NAS-5GS, RRC och X.509

    Uppdaterade format: Bland annat pcapng, BLF, BUSMASTER, Endace ERF och Tektronix K12xx

    Viktig ändring: Extcap-program söks normalt under /usr/libexec/wireshark/extcap på Unixliknande system

    Projektets webbplats: wireshark.org

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.

    Stabilare uppspelning av ljud och video

    Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.

    Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.

    Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.

    Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer

    Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.

    Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.

    VPN-erbjudande visades i fel regioner

    Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.

    Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.

    Smart Window visar fler relevanta förslag

    Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.

    Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.

    Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.

    Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.

    Två viktiga rättningar för Windows

    Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.

    Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.

    Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.

    Så installerar du uppdateringen

    Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.

    Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.

    Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.

    För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    > FAKTA: FIREFOX 153.0.3

    Utvecklare: Mozilla

    Version: Firefox 153.0.3

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Viktiga rättningar: Problem med ljud och video, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Smart Window: Visar fler förslag från historiken och öppna flikar samt kan ge direkta svar med hjälp av webbsökningar.

    System: GNU/Linux, macOS och Windows

    Installation: Via Firefox automatiska uppdatering, Linux-distributionens pakethanterare eller Flatpak.

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.

    Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.

    Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.

    Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.

    Nästan en fördubbling på en månad

    I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.

    Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.

    I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.

    En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.

    Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.

    Statistiken mäter trafik – inte datorer

    Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.

    När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.

    Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.

    En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.

    Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.

    Även Cloudflare ser en stark Linuxandel

    Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.

    Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.

    De båda tjänsterna mäter dock olika saker.

    Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.

    Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.

    Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.

    Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.

    Linux har blivit enklare att använda

    Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.

    Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.

    Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.

    Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.

    Spel har förändrat bilden av Linux

    Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.

    Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.

    Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.

    Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.

    Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.

    Missnöje med Windows kan gynna alternativen

    Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.

    Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.

    Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.

    Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.

    Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.

    Inte samma sak som tio procent av alla datorer

    Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.

    Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.

    Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.

    Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.

    Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.

    https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/north-america#monthly-202505-202606

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod.

    Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem. Det finns gott om program som kan öppna dokument, markera text och lägga till enklare kommentarer. Men den som vill ändra den befintliga texten eller byta ut bilder i en PDF-fil har betydligt färre kostnadsfria alternativ.

    PDF-redigeraren JOPDF försöker fylla den luckan. Programmet finns för Linux, Windows och macOS och erbjuder funktioner som annars ofta kräver en betald prenumeration.

    PDF-filer kan vara svåra att redigera

    PDF-formatet skapades för att dokument skulle se likadana ut oavsett dator, operativsystem eller skrivare. Det är en av anledningarna till att formatet används för exempelvis fakturor, blanketter, manualer och myndighetsdokument.

    Samtidigt gör denna fasta struktur att PDF-filer ofta är betydligt svårare att redigera än vanliga dokument från ordbehandlingsprogram.

    Många kostnadsfria PDF-program fungerar därför främst som läsare. De kan visa dokument och ibland lägga till markeringar, men de kan inte ändra det ursprungliga innehållet.

    JOPDF skiljer sig genom att användaren kan redigera befintlig text, bilder och länkar direkt i dokumentet.

    Ändra text och bilder

    I JOPDF går det att ändra textens innehåll och utseende. Användaren kan bland annat välja:

    • typsnitt
    • textstorlek
    • färg
    • formatering
    • placering

    Programmet kan även användas för att arbeta med bilder. Bilder kan läggas till, bytas ut, beskäras, roteras och storleksändras.

    Det kan vara användbart när ett äldre informationsblad behöver uppdateras, en logotyp ska ersättas eller ett felaktigt telefonnummer behöver rättas utan att hela dokumentet skapas om från början.

    Kommentarer, markeringar och signaturer

    Utöver direkt redigering innehåller JOPDF flera verktyg för granskning och dokumenthantering.

    Det går exempelvis att:

    • markera text
    • lägga till kommentarer
    • rita i dokumentet
    • infoga stämplar
    • fylla i formulär
    • lägga till elektroniska signaturer

    Sådana funktioner kan vara användbara när flera personer granskar ett dokument eller när en blankett ska fyllas i och skickas tillbaka digitalt.

    En elektronisk signatur i ett PDF-program är dock inte automatiskt samma sak som en juridiskt verifierad digital signatur. Säkerheten och bevisvärdet beror på vilken typ av signeringsmetod som används.

    Konvertering mellan olika filformat

    JOPDF kan även konvertera PDF-dokument till Microsoft Word-format. Det kan underlätta när innehållet behöver bearbetas mer omfattande i ett ordbehandlingsprogram.

    Programmet kan dessutom skapa PDF-filer från vanliga bildformat, bland annat:

    • JPG
    • PNG
    • HEIC

    Det innebär exempelvis att fotograferade dokument eller bilder från en mobiltelefon kan samlas i en PDF-fil.

    Resultatet vid konvertering från PDF till Word kan variera. Enkla dokument brukar vara lättare att återskapa än avancerade dokument med tabeller, flera spalter, ovanliga typsnitt eller komplicerad sidlayout.

    Verktyg för att organisera dokument

    JOPDF innehåller också flera funktioner för att hantera PDF-filens sidor.

    Användaren kan:

    • slå samman flera PDF-filer
    • dela upp ett dokument
    • ta bort sidor
    • rotera sidor
    • beskära sidor
    • ändra sidordningen
    • komprimera stora PDF-filer

    Sidorna kan flyttas med hjälp av dra-och-släpp, vilket gör det enklare att ordna om ett dokument visuellt.

    Komprimering kan vara användbart när en PDF-fil är för stor för att skickas med e-post eller laddas upp till en webbplats. En kraftig komprimering kan dock försämra kvaliteten på bilder och inskannad text.

    Lösenord och begränsningar

    Programmet kan lösenordsskydda PDF-filer. Det går även att ange begränsningar för kopiering, redigering och utskrift.

    Sådana begränsningar kan försvåra obehörig användning, men de bör inte ses som ett fullständigt skydd för mycket känslig information. Säkerheten beror bland annat på krypteringsmetoden och hur starkt lösenordet är.

    Dokumenten behandlas lokalt

    Enligt JOPDF behandlas dokumenten lokalt på användarens dator. De flesta redigeringsfunktionerna ska därför kunna användas utan att filerna laddas upp till en extern server.

    Det är en viktig skillnad jämfört med webbaserade PDF-tjänster, där dokumentet måste skickas över internet för att bearbetas.

    Lokal behandling kan ge bättre kontroll över känsliga dokument och gör det möjligt att arbeta utan internetanslutning. Vissa funktioner kan däremot fortfarande vara beroende av en aktiv internetuppkoppling.

    Gratis betyder inte öppen källkod

    JOPDF uppger att programmet är helt kostnadsfritt. Det ska inte krävas någon registrering eller prenumeration, och programmet ska inte lägga till vattenstämplar eller låsa vissa funktioner bakom en betalversion.

    Men kostnadsfritt är inte samma sak som fri programvara.

    JOPDF är ett proprietärt program, vilket innebär att källkoden inte är öppet tillgänglig. Licensen tillåter användaren att installera och använda programmet men begränsar bland annat:

    • modifiering
    • vidare distribution
    • bakåtkompilering
    • dekompilering
    • försök att återskapa programmets källkod

    Användaren får alltså använda programmet utan att betala, men får inte samma rättigheter som med programvara som distribueras under en fri eller öppen källkodslicens.

    Detta kan vara viktigt för Linux-användare som inte bara bedömer program efter pris och funktioner, utan även efter insyn, licensvillkor och möjligheten att granska källkoden.

    Finns som DEB-paket för Linux

    Linux-versionen distribueras som DEB-paket och finns för både AMD64 och ARM64.

    AMD64-versionen är avsedd för de flesta vanliga stationära och bärbara datorer med Intel- eller AMD-processor. ARM64-versionen kan användas på kompatibla datorer med ARM-baserade processorer.

    DEB-paket används främst av Debianbaserade Linuxdistributioner, exempelvis:

    • Debian
    • Ubuntu
    • Linux Mint

    JOPDF finns också för Windows och macOS. Programmet har ett liknande gränssnitt och ungefär samma funktioner på de tre operativsystemen.

    Ett intressant alternativ för avancerad PDF-redigering

    JOPDF kan vara ett intressant alternativ för användare som behöver mer än en vanlig PDF-läsare men som inte vill betala för Adobe Acrobat eller någon annan kommersiell PDF-svit.

    Programmet kombinerar redigering, konvertering, kommentarsverktyg, komprimering och sidhantering i en och samma skrivbordsapplikation.

    Samtidigt bör användaren känna till att programmet är proprietärt. Det är gratis att använda, men det är inte fri programvara och källkoden kan inte granskas eller förändras av användarna.

    För många är funktionerna och avsaknaden av abonnemang sannolikt det viktigaste. För andra kan den slutna källkoden vara ett avgörande skäl att i stället välja ett öppet alternativ.

    https://www.jopdf.com

    > TEKNISKA FAKTA: JOPDF
    Program: JOPDF
    Programtyp: PDF-redigerare
    Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    Linuxpaket: DEB
    Arkitekturer: AMD64 och ARM64
    Pris: Kostnadsfritt
    Licens: Proprietär programvara
    Öppen källkod: Nej
    Registrering: Krävs inte
    Dokumenthantering: Behandlas huvudsakligen lokalt på datorn
    Funktioner: Redigering, konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering
    $ status: redo_
  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser.

    Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version av det kostnadsfria programmet för e-post, kalender, kontakter och chatt. Uppdateringen innehåller både nya funktioner och ett stort antal rättningar som ska göra programmet stabilare och enklare att använda.

    En av de tydligaste förändringarna gäller inloggning med OAuth. När användaren ska logga in på exempelvis ett Google- eller Microsoft-konto öppnas nu datorns vanliga webbläsare. Tidigare skedde inloggningen i ett separat fönster inuti Thunderbird. Förändringen kan ge bättre kompatibilitet med moderna säkerhetslösningar och lösenordshanterare.

    Thundermail byggs in i programmet

    Thunderbird 153 får även inbyggt stöd för Thundermail, Thunderbirds egen abonnemangsbaserade e-posttjänst. Tidigare behövdes ett separat tillägg, men tjänsten kan nu hanteras direkt i Thunderbird.

    I vyn med samlade mappar visas dessutom en färgmarkering för varje e-postkonto. Genom att hålla muspekaren över markeringen kan användaren se vilket konto mappen tillhör. Det kan vara praktiskt för personer som hanterar flera e-postadresser samtidigt.

    Förbättrat stöd för krypterad e-post

    Thunderbird har länge haft stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och signera e-postmeddelanden. I den nya versionen kan programmet dekryptera vissa meddelanden från Apple Mail där informationen om mottagarens krypteringsnyckel saknas eller är dold.

    Det ska också gå snabbare att öppna och dekryptera meddelanden som använder OpenPGP. Problem med uppdatering av krypteringsnycklar har rättats, och felmeddelandena vid import av ovanliga eller experimentella nycklar har förbättrats.

    Flera förbättringar för Microsoft Exchange

    Stödet för Exchange Web Services, EWS, har fått ett antal rättningar. EWS används för att ansluta Thunderbird till vissa Microsoft Exchange-servrar.

    Manuellt konfigurerade EWS-konton kan nu använda OAuth-inloggning. Aviseringar om nya meddelanden fungerar utan att användaren först behöver öppna mappen, och skickade meddelanden ska inte längre felaktigt visas som olästa.

    Även autentisering med NTLM har förbättrats. Knappen Svara alla visas återigen för meddelanden som har flera mottagare.

    Viktiga rättningar för IMAP-konton

    IMAP är den teknik som Thunderbird vanligtvis använder för att synkronisera e-post med en server. I Thunderbird 153 har Mozilla rättat ett allvarligt problem som i vissa fall kunde radera lokala filer för inkorgen och andra mappar när äldre IMAP-profiler flyttades eller uppgraderades.

    Taggar ska inte längre återkomma efter att de tagits bort. Det är åter möjligt att flytta eller radera flera markerade mappar samtidigt, och taggar behålls när mappar flyttas från lokal lagring till ett IMAP-konto.

    Bättre hantering av bilagor och nya meddelanden

    Flera irriterande problem vid skapandet av e-postmeddelanden har också rättats.

    Tangentkombinationen Ctrl+Enter ska nu skicka meddelandet i stället för att råka öppna en bilaga. E-postadresser kan återigen dras mellan olika skrivfönster och läggas till som mottagare.

    När användaren skapar ett meddelande med en PDF-fil som bilaga ska Thunderbird inte längre öppna PDF-filen av misstag. PDF-dokument som visas i en Thunderbird-flik kan nu sparas med Ctrl+S och rullas med mellanslagstangenten.

    Färre krascher och bättre stabilitet

    Thunderbird 153 innehåller även ett stort antal stabilitetsförbättringar. Krascher som kunde inträffa när programmet stängdes, när mappar kopierades eller flyttades och när funktionen Sök och ersätt alla användes har rättats.

    Ett problem med automatisk komprimering av e-postmappar kunde tidigare skada meddelandedatabasen och orsaka krascher under synkronisering. Även detta ska nu vara åtgärdat.

    Ytterligare rättningar gäller bland annat CardDAV-kontakter, NNTP-konton för diskussionsgrupper, placering av aviseringar på system med flera skärmar, SMTP-tidsgränser, meddelandefilter och regler för huvudlösenord.

    Kalendern har också förbättrats. Återkommande aktiviteter, mötesinbjudningar och kommentarer som importerats från ICS-filer ska nu hanteras mer korrekt.

    Sammantaget är Thunderbird 153 framför allt en uppdatering som förbättrar säkerhet, kompatibilitet och stabilitet. De största nyheterna är den inbyggda kopplingen till Thundermail och att OAuth-inloggning nu sker genom datorns vanliga webbläsare.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/153.0/releasenotes

    Tekniska fakta – Thunderbird 153

    • Program: Mozilla Thunderbird
    • Version: 153
    • Typ: E-post-, kalender-, kontakt- och chattprogram
    • Licens: Öppen källkod
    • Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    • Ny funktion: Inbyggt stöd för Thundermail
    • Inloggning: OAuth öppnas i datorns vanliga webbläsare
    • Kryptering: Förbättrat stöd för OpenPGP
    • Kontotyper: IMAP, SMTP, EWS, CardDAV och NNTP
    • Övrigt: Förbättrad hantering av PDF-filer, bilagor, kalenderhändelser och aviseringar
  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer.

    Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera praktiska nyheter för vanliga användare, bland annat HDR-video i Windows, förbättrade PDF-verktyg, delning av webbsidor med QR-koder och tydligare varningar när en webbplats använder datorns position.

    Firefox 153 släpps även som en så kallad ESR-version, Extended Support Release. Det innebär att versionen får säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under en längre tid och därför passar särskilt bra för företag, organisationer och användare som inte vill byta till en ny huvudversion lika ofta.

    HDR-video ger bättre bild i Windows

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-video, High Dynamic Range, i Windows 10 och Windows 11. HDR kan ge ljusare högdagrar, djupare svärta och fler synliga detaljer i både mörka och ljusa delar av bilden.

    För att tekniken ska fungera krävs en HDR-kompatibel bildskärm och att HDR är aktiverat i Windows bildskärmsinställningar. I den första versionen fungerar stödet framför allt med grafikkort från AMD och Nvidia.

    Mozilla uppger att vissa HDR-filmer kan upplevas som ljusare i Firefox än i andra webbläsare. Bildkvaliteten och prestandan väntas förbättras i kommande versioner.

    Dela webbsidor med en QR-kod

    Firefox 153 gör det enklare att flytta en webbsida från datorn till en mobiltelefon eller surfplatta.

    Användaren kan högerklicka på en flik, välja att dela sidan och därefter skapa en QR-kod. När koden skannas med mobilens kamera öppnas samma webbadress på telefonen.

    Funktionen kan även användas för att lägga in webbadresser i trycksaker, presentationer, skyltar eller instruktioner utan att någon behöver skriva in en lång adress manuellt.

    Firefox kan slå samman PDF-filer

    Firefox har sedan tidigare en inbyggd PDF-läsare med enklare redigeringsfunktioner. I Firefox 153 utökas verktygen ytterligare.

    Det går nu att slå samman flera PDF-dokument genom att dra in en PDF-fil i sidopanelen för det dokument som redan är öppet. På så sätt kan flera dokument kombineras utan att användaren behöver installera ett separat PDF-program.

    Det går även att lägga till bilder som nya sidor i ett PDF-dokument. Funktionen kan exempelvis användas för att lägga in ett inskannat kvitto, ett fotografi eller en underskriven sida.

    Markering av text i PDF-dokument har också förbättrats. Den valda texten syns tydligare och färgen anpassas efter operativsystemets inställningar, exempelvis vid användning av hög kontrast.

    JPEG XL kan testas genom Firefox Labs

    Firefox 153 innehåller experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL.

    JPEG XL är utvecklat för att ge bättre bildkvalitet och effektivare komprimering än flera äldre bildformat. Effektivare komprimering innebär att bilder kan ta mindre plats utan att lika mycket bildinformation går förlorad.

    Formatet är ännu inte aktiverat som standard. Den som vill testa det kan slå på funktionen genom Firefox Labs, där Mozilla samlar experimentella funktioner.

    Firefox Labs har samtidigt blivit enklare att öppna. Det räcker att skriva exempelvis ”labs” eller ”experiment” i adressfältet för att få fram en snabbåtgärd.

    Inbyggd färgväljare direkt från adressfältet

    Webbutvecklare, grafiker och andra som arbetar med färger kan nu snabbare öppna Firefox inbyggda färgväljare.

    Genom att skriva exempelvis ”pick color”, ”color picker” eller ”eyedropper” i adressfältet kan användaren starta verktyget och kopiera en färg direkt från en webbsida.

    Färgen kan därefter användas i exempelvis ett bildredigeringsprogram, ett webbprojekt eller ett dokument.

    Tydligare varning när positionen används

    Firefox 153 gör det lättare att se när en webbplats använder information om användarens geografiska position.

    När en webbplats har aktiv åtkomst till platsinformationen markeras positionssymbolen i adressfältet med röd färg. Symbolen visas nu även på sökresultatsidor, där den tidigare kunde vara dold.

    Förändringen gör det svårare för en webbplats att använda positionen utan att användaren tydligt märker det.

    Tillägg måste be om tillgång till lokala filer

    Webbläsartillägg får också striktare säkerhetsregler.

    Tidigare kunde en tillåtelse att läsa data på webbplatser i vissa fall även ge ett tillägg åtkomst till lokala filer. I Firefox 153 krävs i stället ett separat godkännande för att ett tillägg ska kunna läsa filer som finns på datorn.

    Behörigheten kan aktiveras eller återkallas genom inställningen ”Access local files on your computer”.

    Det ger användaren bättre kontroll över vilka tillägg som får komma åt dokument, bilder och andra filer som inte ligger på internet.

    Begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket

    Firefox 153 aktiverar även begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket som standard.

    En webbplats på internet ska därmed inte obehindrat kunna försöka kommunicera med exempelvis routrar, skrivare, kameror eller andra enheter i hemnätverket.

    Sådan åtkomst kan behövas för vissa legitima webbtjänster, men den kan också missbrukas. Genom att kräva tydligare kontroll minskar risken att skadliga webbplatser undersöker eller angriper enheter i det lokala nätverket.

    Stöd för europeiska webbcertifikat

    Firefox 153 kan verifiera och visa Qualified Website Authentication Certificates, QWAC.

    QWAC är en typ av webbcertifikat som används inom EU:s regelverk eIDAS. Syftet är att ge mer information om organisationen bakom en webbplats och stärka möjligheten att kontrollera webbplatsens identitet.

    För de flesta användare innebär förändringen ingen tydlig skillnad i den dagliga surfningen, men den kan få betydelse för myndigheter, banker, företag och andra verksamheter som omfattas av europeiska regler för elektronisk identifiering.

    Separera arbete, privatliv och olika konton

    Firefox 153 ESR lyfter även fram stöd för så kallade behållare, eller containers.

    Med behållare kan användaren dela upp surfningen i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, shopping och bankärenden. Varje behållare har sina egna kakor och inloggningar.

    Det innebär exempelvis att en användare kan vara inloggad på två olika konton hos samma tjänst samtidigt, utan att behöva öppna en annan webbläsare.

    Separationen kan också minska möjligheten för annonsföretag och andra webbplatser att följa användaren mellan olika delar av surfningen.

    Förbättringar för webbutvecklare

    Firefox 153 innehåller dessutom många tekniska nyheter för utvecklare.

    Webbläsaren får bland annat begränsat stöd för ::-webkit-scrollbar, som används av många webbplatser för att anpassa rullningslister. Mozilla har dock valt att inte stödja alla utseendeinställningar, såsom egna färger och rundade hörn.

    Firefox får också stöd för bland annat:

    • nya funktioner för popup-rutor och informationsrutor
    • fler värden för placering och justering av text och grafik
    • import av textfiler direkt genom JavaScripts modulsystem
    • bättre kontroll över hur många rader som visas i JavaScripts felhistorik
    • utökade funktioner för bild-i-bild
    • mer information om språk, veckonummer, textriktning och tidsformat
    • förbättrade tester av ljud och video för WebRTC

    Utvecklarverktygen får även ett nytt lokalt läge där mappar på datorn kan kopplas till egna lokala webbadresser. Det gör det möjligt att testa vissa webbfunktioner utan att först starta en separat lokal webbserver.

    En viktig långtidsversion

    Firefox 153 släpps även som Firefox 153 ESR och kommer att få uppdateringar under ungefär 15 månader.

    Versionen ska på sikt ersätta Firefox 140 ESR och kommer under en övergångsperiod att finnas parallellt med både Firefox 140 ESR och den äldre Firefox 115 ESR-serien.

    För vanliga användare är QR-koderna och de förbättrade PDF-verktygen troligen de mest märkbara nyheterna. För företag och organisationer är de nya säkerhetsreglerna, certifikatstödet och den långa supportperioden minst lika viktiga.

    Sammantaget är Firefox 153 ingen fullständig ombyggnad av webbläsaren. Det är i stället en bred uppdatering med många mindre förbättringar som tillsammans gör Firefox mer användbar, säkrare och bättre anpassad för moderna bild-, video- och webbstandarder.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/153.0/linux-x86_64/sv-SE

    TEKNISK FAKTARUTA: FIREFOX 153

    Webbläsare: Mozilla Firefox

    Version: Firefox 153

    Utgåva: Standardversion och ESR

    ESR: Extended Support Release med långvariga säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Operativsystem: Linux, Windows och macOS

    HDR-video: Stöd i Windows 10 och Windows 11 med kompatibel HDR-skärm och grafikkort

    PDF-funktioner: Slå samman PDF-filer och lägg till bilder som nya sidor

    Delning: Skapa QR-koder för öppna webbsidor

    Bildformat: Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs

    Säkerhet: Separat behörighet krävs för tillägg som vill läsa lokala filer

    Lokalt nätverk: Begränsningar för webbplatsers åtkomst till enheter i det lokala nätverket

    Platsinformation: Röd markering visas när en webbplats använder användarens position

    Certifikat: Stöd för Qualified Website Authentication Certificates, QWAC

    Utvecklarfunktioner: Textimport, Picture-in-Picture-API, Intl.LocaleInfo och Error.stackTraceLimit

    Licens: Öppen källkod

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem.

    Windows har under flera decennier varit det självklara operativsystemet på världens persondatorer. Men nya siffror från statistikföretaget StatCounter visar att marknaden långsamt håller på att förändras.

    I juni 2026 stod Windows för 56,55 procent av den globala användningen av operativsystem på stationära och bärbara datorer. Det innebär att Windows andel har sjunkit under 60 procent – en tydlig förändring för ett operativsystem som länge haft en närmast total dominans på datormarknaden.

    Samtidigt fortsätter Linux att växa. Enligt StatCounter användes Linux på 4,39 procent av världens datorer under juni 2026. Det är en av de högsta nivåerna som Linux har nått i företagets statistik.

    Andelen kan fortfarande verka liten jämfört med Windows, men utvecklingen är ändå betydelsefull. För bara några år sedan betraktades fyra procents marknadsandel som ett mycket optimistiskt mål för Linux på vanliga persondatorer.

    Apple är fortfarande större än Linux

    Apples operativsystem har tillsammans en betydligt större marknadsandel än Linux.

    StatCounter redovisar OS X med 11,89 procent och macOS med 4,48 procent. Tillsammans innebär det att Apples operativsystem fortfarande används på betydligt fler datorer än Linux.

    Chrome OS, som främst används på så kallade Chromebooks, hade under samma period en marknadsandel på 1,21 procent.

    Statistiken visar alltså att Windows fortfarande är klart störst, följt av Apples operativsystem. Linux befinner sig längre ner i tabellen, men fortsätter långsamt att ta en större del av marknaden.

    Statistiken mäter webbanvändning

    Det är viktigt att förstå vad StatCounters siffror faktiskt visar.

    StatCounter räknar inte hur många datorer som har ett visst operativsystem installerat. I stället bygger statistiken på sidvisningar från webbplatser som använder företagets mätkod.

    När någon besöker en sådan webbplats registreras bland annat vilket operativsystem, vilken webbläsare och vilken skärmupplösning som används.

    Siffrorna visar därför hur stor del av den uppmätta webbtrafiken som kommer från olika operativsystem. De visar inte exakt hur många Windows-, Linux- eller Mac-datorer som finns i världen.

    Statistiken kan dessutom påverkas av hur människor använder sina datorer. En dator som används mycket för webbsurfning kan ge fler registrerade sidvisningar än en dator som huvudsakligen används för exempelvis programmering, kontorsarbete eller lokala program.

    Trots detta är StatCounters siffror användbara för att upptäcka långsiktiga förändringar.

    Varför växer Linux?

    Det finns troligen flera orsaker till att Linux har blivit mer synligt på vanliga persondatorer.

    En viktig faktor är spelmarknaden. Valve har genom spelplattformen Steam arbetat mycket med att förbättra stödet för Windows-spel i Linux. Tekniker som Proton gör det möjligt att köra många spel som egentligen utvecklats för Windows.

    Den Linux-baserade handhållna spelkonsolen Steam Deck har också gjort att fler människor använder Linux utan att nödvändigtvis tänka på det. Steam Deck använder operativsystemet SteamOS, som bygger på Linuxdistributionen Arch Linux.

    Linuxdistributionerna har samtidigt blivit enklare att installera och använda. Ubuntu, Fedora, Linux Mint, openSUSE och andra distributioner erbjuder i dag moderna skrivbordsmiljöer, grafiska installationsprogram och automatiska uppdateringar.

    För de flesta grundläggande uppgifter – som webbsurfning, e-post, ordbehandling, videouppspelning och bildhantering – kan en Linuxdator fungera ungefär som en dator med Windows eller macOS.

    Windows 11 kan få fler att söka alternativ

    En annan möjlig förklaring är missnöjet med Windows 11.

    Microsoft har infört hårdvarukrav som gör att många äldre datorer inte officiellt kan uppgraderas till Windows 11. Kraven gäller bland annat vissa processorer, säkerhetsfunktionen TPM 2.0 och stöd för Secure Boot.

    Det innebär att fullt fungerande datorer riskerar att bli utan en officiellt stödd Windowsversion.

    För vissa användare kan Linux därför bli ett sätt att förlänga datorns livslängd. Många Linuxdistributioner fungerar bra även på äldre maskiner och kan fortsätta få säkerhetsuppdateringar under flera år.

    Det finns också användare som reagerar på Microsofts ökande användning av molntjänster, krav på Microsoft-konton, annonser och insamling av användardata. Linux kan då uppfattas som ett friare alternativ där användaren har större kontroll över systemet.

    Fortfarande svårt att konkurrera med Windows

    Trots den positiva utvecklingen har Linux fortfarande stora utmaningar på konsumentmarknaden.

    De flesta nya datorer säljs med Windows förinstallerat. För många människor är operativsystemet därför inget aktivt val. De använder helt enkelt det system som redan finns på datorn.

    Vissa populära program saknar dessutom officiella Linuxversioner. Det gäller bland annat flera professionella program från Adobe och vissa specialprogram som används inom företag, utbildning och industri.

    Även om många Windows-spel fungerar i Linux kan det fortfarande uppstå problem med vissa spel, framför allt sådana som använder särskilda system för att förhindra fusk.

    Linux består också av många olika distributioner och skrivbordsmiljöer. Valfriheten är en styrka, men kan samtidigt göra det svårare för nya användare att veta vilken version de ska välja.

    En mindre ensidig marknad

    Det är därför för tidigt att tala om att Linux skulle vara på väg att ersätta Windows.

    Windows är fortfarande världens mest använda operativsystem på stationära och bärbara datorer, och Microsoft har ett mycket stort försprång.

    Det intressanta är i stället att marknaden inte längre är lika ensidig som tidigare.

    När Windows sjunker under 60 procent samtidigt som Linux håller sig över fyra procent visar det att fler användare åtminstone provar eller väljer andra alternativ.

    Linux är inte längre enbart ett operativsystem för servrar, programmerare och särskilt datorintresserade. Det har blivit ett verkligt alternativ för vanliga datoranvändare, även om det fortfarande används av en relativt liten del av marknaden.

    StatCounters siffror visar inte exakt hur många Linuxdatorer som finns i världen. Men de pekar på en tydlig utveckling: Windows dominerar fortfarande, samtidigt som Linux, macOS och andra operativsystem tar en allt större plats.

    Det skapar mer konkurrens, större valfrihet och ett ökat tryck på operativsystemens utvecklare att förbättra sina produkter.

    För användarna är det i grunden en positiv utveckling.

    FAKTA: OPERATIVSYSTEM PÅ SKRIVBORDET

    Windows: 56,55 %

    Linux: 4,39 %

    OS X: 11,89 %

    macOS: 4,48 %

    Chrome OS: 1,21 %

    Källa: StatCounter, juni 2026. Statistiken bygger på uppmätt webbtrafik och visar inte det exakta antalet installerade datorer.

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS.

    FreeRDP är en fri och öppen implementation av Microsofts Remote Desktop Protocol, vanligtvis förkortat RDP. Tekniken används för att ansluta till en annan dator över ett nätverk och arbeta med den på distans.

    Det kan exempelvis handla om att en Linuxanvändare behöver ansluta till en Windowsdator, att en administratör arbetar med en server eller att en användare vill nå sin arbetsdator hemifrån.

    När en RDP-anslutning upprättas skickas bilden från fjärrdatorn till användarens skärm. Tangentbord och mus skickar samtidigt kommandon tillbaka till fjärrdatorn. Även ljud, urklipp, skrivare, filer, kameror och andra enheter kan föras över mellan datorerna.

    FreeRDP används både som ett fristående program och som en teknisk grund i andra program för fjärrskrivbord. Därför kan en säkerhetsuppdatering i FreeRDP påverka betydligt fler användare än dem som själva känner till att programmet finns installerat.

    Flera säkerhetsproblem har rättats

    Den viktigaste nyheten i FreeRDP 3.28 är att flera säkerhetsproblem har åtgärdats. Bland dessa finns sårbarheterna CVE-2026-57156, CVE-2026-57157 och CVE-2026-57158.

    Rättningarna berör bland annat hur programmet tolkar inkommande data, kontrollerar minnesgränser och hanterar urklipp, kameror, smartkort, ljud, video och anslutna enheter.

    En RDP-klient måste kunna ta emot många olika typer av information från fjärrdatorn. Det kan vara allt från en bildruta till ett filnamn, ett ljudpaket eller information från ett smartkort.

    Om sådan information är felaktigt formaterad eller innehåller ett orimligt stort värde måste klienten upptäcka det innan informationen behandlas. Annars kan programmet försöka läsa eller skriva data på fel plats i minnet.

    Resultatet kan bli en krasch, men minnesfel kan i vissa fall även utnyttjas för att påverka programmet på ett mer allvarligt sätt. Därför är kontroller av storlek, format och minnesgränser en central del av säkerheten i program som kommunicerar över nätverk.

    I FreeRDP 3.28 har många av dessa kontroller förstärkts. Användare och Linuxdistributioner rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig.

    Klienten för iPhone och iPad får nytt liv

    En av de mer synliga nyheterna är att projektets klient för iPhone och iPad återigen har börjat utvecklas.

    Klienten heter iFreeRDP och är tänkt att göra det möjligt att ansluta till ett fjärrskrivbord från en iOS-enhet. I den nya versionen har utvecklarna moderniserat delar av koden och tagit bort flera varningar om föråldrade funktioner.

    Arbetet omfattar även förbättringar i byggsystemet och stöd för att bygga videokodeken OpenH264.

    En kodek är en teknik som komprimerar och packar upp ljud eller video. Komprimeringen gör att färre data behöver skickas över nätverket, vilket kan ge en snabbare och mjukare fjärrskrivbordsupplevelse.

    Förändringarna betyder inte automatiskt att en ny färdig version av iFreeRDP omedelbart dyker upp i Apples App Store. De visar däremot att klienten återigen har blivit en aktiv del av FreeRDP-projektet.

    Android får stöd för RISC-V

    Även Androidversionen har fått flera förbättringar. FreeRDP kan nu byggas för 64-bitars RISC-V på Android.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från exempelvis x86 och ARM är den grundläggande instruktionsuppsättningen öppen och kan användas av olika tillverkare utan att de behöver utveckla en helt egen arkitektur.

    RISC-V används redan i bland annat inbyggda system, enkortsdatorer och vissa servrar. Stödet i Androidversionen av FreeRDP är därför främst viktigt för framtida enheter och för utvecklare som arbetar med den nya arkitekturen.

    Byggprocessen för Android har samtidigt blivit mer flexibel. Det går nu lättare att ändra versionsnamn och versionsnummer för olika utgåvor.

    Den virtuella muspekaren för pekskärmar har också fått en ny utformning. Dessutom har externa programberoenden flyttats till en särskild CMake-fil, vilket gör källkoden enklare att bygga och underhålla.

    Förbättringar i Windowsklienten

    FreeRDP innehåller också en klient för Windows som heter wfreerdp.

    I FreeRDP 3.28 har den flytande verktygsraden i helskärmsläget förbättrats. Verktygsraden gör det möjligt att komma åt olika kontroller även när fjärrskrivbordet täcker hela skärmen.

    Ett problem där rullningspositionen kunde återställas när rullningslisterna doldes har också rättats.

    Versionen innehåller dessutom justeringar för Microsofts kompilator MSVC och rättningar som berör CredSSP.

    CredSSP är en teknik som används när inloggningsuppgifter ska överföras till en fjärrdator. Eftersom tekniken hanterar känslig information är det viktigt att den fungerar korrekt och att fel upptäcks tidigt.

    Utvecklarna har även rättat problem med anropskonventioner på vissa x86-baserade Windows-system. En anropskonvention bestämmer bland annat hur ett program skickar information mellan olika funktioner. Fel på den nivån kan leda till oväntade krascher eller felaktiga resultat.

    Nytt stöd för smartkort på serversidan

    FreeRDP 3.28 introducerar ett nytt programmeringsgränssnitt för smartkort på serversidan.

    Ett smartkort är ett kort med ett inbyggt chip som kan lagra exempelvis digitala certifikat och krypteringsnycklar. Smartkort används ofta för säker inloggning inom företag, myndigheter och andra verksamheter med höga säkerhetskrav.

    Den nya versionen innehåller även flera rättningar för validering av smartkortsdata och för hantering av inloggning med smartkort.

    Validering innebär att programmet kontrollerar att informationen ser ut som förväntat innan den används. Det är särskilt viktigt när informationen kommer från en annan dator eller en extern enhet.

    Klientens statistikgränssnitt har dessutom utökats med stöd för statiska RDP-kanaler. Det gör det lättare för utvecklare och administratörer att se hur olika delar av anslutningen används och hur mycket data de överför.

    Säkrare filöverföring genom urklippet

    Den SDL-baserade FreeRDP-klienten har också fått flera förbättringar.

    SDL är ett plattformsoberoende bibliotek för bland annat grafik, ljud, tangentbord och mus. Det används för att samma programkod ska kunna fungera på flera operativsystem.

    I FreeRDP 3.28 har säkerheten förbättrats när filer kopieras genom urklippet.

    Urklippet används normalt när användaren kopierar och klistrar in text. I en RDP-anslutning kan samma teknik även användas för att flytta filer mellan den lokala datorn och fjärrdatorn.

    Det innebär att programmet måste hantera filnamn, sökvägar och filinformation som skickas över nätverket. Om sådana uppgifter inte kontrolleras ordentligt kan de orsaka fel eller användas på ett oväntat sätt.

    SDL-klienten har även fått stöd för Askpass. Det gör det möjligt att ange ett lösenord genom ett separat grafiskt fönster i stället för direkt i en terminal.

    Problem med aviseringar har rättats och inställningarna för naturlig rullning fungerar nu bättre med både mus och pekplatta.

    Naturlig rullning innebär att innehållet rör sig i samma riktning som användarens fingrar på pekplattan, ungefär som på en mobiltelefon eller surfplatta.

    Ljudet i macOS kan återställas bättre

    På macOS har ljudhanteringen förbättrats.

    Ljudet i en RDP-session kan påverkas när användaren ansluter hörlurar, byter ljudutgång eller ansluter ett externt ljudkort. Då kan macOS ändra konfigurationen för sitt ljudsystem AVAudioEngine.

    Tidigare kunde en sådan förändring göra att ljudet från fjärrdatorn försvann. FreeRDP 3.28 kan nu bättre återställa ljudströmmen efter att ljudsystemets inställningar har ändrats.

    Bättre kontroller av video och kameradata

    FreeRDP 3.28 innehåller även förbättrade kontroller av video och kameradata.

    När en videobild kopieras till skärmen måste programmet veta exakt hur stor den aktuella bildytan är. Om en bildruta är större än det tillgängliga området finns en risk att data hamnar utanför det minne som har reserverats.

    I den nya versionen begränsas kopieringen av videobildrutor till den aktuella bildytans storlek.

    Även information som skickas genom kamerakanaler och funktioner för fjärrassistans kontrolleras mer noggrant innan den används.

    Detta är ett exempel på så kallad defensiv programmering. Programmet utgår inte från att mottagen data är korrekt, utan kontrollerar den först.

    Färre krascher vid användning av RDP-gateway

    Ett möjligt segmenteringsfel i funktionen winpr_strnstr har också rättats.

    Ett segmenteringsfel uppstår när ett program försöker läsa eller skriva i ett minnesområde som det inte har rätt att använda. Operativsystemet stoppar då normalt programmet, vilket gör att det kraschar.

    Det aktuella felet kunde uppstå i samband med en RDP-gateway.

    En RDP-gateway fungerar som en mellanhand mellan klienten och fjärrdatorn. Den används ofta för att ge säker åtkomst till datorer i ett internt nätverk utan att RDP-servern behöver vara direkt åtkomlig från internet.

    RDPDR och WinPR har förstärkts

    Hanteringen av textsträngar i RDPDR-kanalen har förbättrats.

    RDPDR används för omdirigering av lokala enheter. Det kan exempelvis göra det möjligt för en fjärrdator att komma åt en lokal hårddisk, skrivare, serieport eller ett smartkort.

    Eftersom enhetsnamn och sökvägar skickas som textsträngar är det viktigt att programmet kontrollerar deras längd och innehåll.

    Flera kontroller i WinPR:s datatolkning har också förstärkts.

    WinPR är ett kompatibilitetslager som ingår i FreeRDP. Det tillhandahåller funktioner som liknar dem i Windows, men som kan användas på andra operativsystem.

    Genom att förbättra WinPR:s parsrar minskar risken för att felaktigt formaterad information orsakar minnesfel eller krascher.

    Tydligare loggar när anslutningen misslyckas

    Loggningen vid misslyckade anslutningar har förbättrats.

    För användaren kan ett anslutningsfel verka enkelt: fjärrskrivbordet öppnas inte. Bakom felet kan det däremot finnas många olika orsaker, till exempel felaktiga inloggningsuppgifter, certifikatproblem, nätverksfel eller inkompatibla säkerhetsinställningar.

    Tydligare loggar gör det lättare för administratörer och utvecklare att se var i anslutningsprocessen problemet uppstod.

    En viktig uppdatering även för vanliga användare

    FreeRDP 3.28 innehåller många tekniska förändringar som de flesta användare aldrig kommer att märka direkt.

    Det är ofta ett gott tecken. Säkerhetskontroller, förbättrad minneshantering och noggrannare validering ska helst arbeta i bakgrunden utan att störa användningen.

    Samtidigt innehåller versionen synligare förbättringar, som ett återupplivat iOS-projekt, bättre Androidstöd, förbättrade Windowskontroller och stabilare ljud i macOS.

    Den som använder FreeRDP direkt, eller ett program som bygger på FreeRDP, bör därför installera version 3.28 när den finns tillgänglig genom operativsystemets uppdateringar.

    https://www.freerdp.com

    > Fakta om FreeRDP

    Program: FreeRDP

    Version: 3.28

    Typ: Klient och verktyg för fjärrskrivbord

    Protokoll: Remote Desktop Protocol, RDP

    Licens: Fri och öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android och iOS

    Användningsområde: Anslutning till och fjärrstyrning av datorer och servrar

    Viktigaste nytt i version 3.28: Säkerhetsrättningar, återupplivad iOS-klient, Androidstöd för RISC-V och förbättringar för Windows och macOS

    > Rekommendation: Uppdatera när version 3.28 blir tillgänglig i operativsystemets paketförråd.

Etikett: macOS

  • Firefox 160 är här – nya minifönster, smartare video och taligenkänning utan molnet

    I en hård och alltmer teknikstyrd värld, där ett fåtal stora IT-jättar får allt större kontroll över vår digitala vardag, blir det allt viktigare att det finns fria och oberoende alternativ. Ett av dessa är Mozilla Firefox. Med version 160 fortsätter den öppna webbläsaren att utvecklas och erbjuder flera intressanta nyheter, bland annat flytande minifönster,…

  • Thunderbird 159 är här – bättre stöd för Linux och flera viktiga säkerhetsförbättringar

    Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar. Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på…

  • Firefox 159 är här – bättre stöd för Linux, smartare flikar och mindre minnesproblem

    Mozilla har släppt Firefox 159, en uppdatering som framför allt innehåller välkomna förbättringar för Linuxanvändare. Irriterande problem med Wayland och AMD-grafik har rättats, samtidigt som webbläsaren får smartare flikhantering, enklare åtkomst till lösenord och möjligheten att bevaka förändringar på webbsidor. Firefox är en av få större webbläsare som fortfarande bygger på en egen webbläsarmotor. Med…

  • BleachBit 6.0.6 är här – snabbare städning och bättre skydd för din dator

    Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och…

  • Thunderbird 158 är här – snabbare e-post och färre irriterande problem

    Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och…

  • Firefox 158 är här – bättre PDF-filer, modernare bilder och smidigare surfning

    Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig. Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den…

  • LibreOffice 26.8.1 rättar ett 40-tal fel – bättre stöd för Microsoft Office och PDF

    LibreOffice 26.8.1 är den första underhållsuppdateringen i 26.8-serien och rättar omkring 40 fel. Fokus ligger på bättre kompatibilitet med Microsoft Office, stabilare PDF-export samt färre krascher och problem i Writer, Calc och Impress. LibreOffice 26.8 lanserades nyligen med flera större nyheter, men som ofta är fallet med större programversioner dyker det också upp mindre fel…

  • OKIT ger gamla datorer ett nytt liv med Linux

    Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns…

  • Firefox 156 är här – PDF-filer öppnas upp till 45 procent snabbare

    Mozilla har släppt Firefox 156 med flera förbättringar under huven. Den inbyggda PDF-läsaren kan nu starta upp till 45 procent snabbare, samtidigt som webbläsaren använder mindre resurser vid visning av stora bilder och får flera förbättringar för Android, multimedia och företagsmiljöer. Mozilla har släppt Firefox 156, och den här gången ligger mycket av fokus på…

  • Firefox 155 är här – snabbare nätverk, bättre integritet och mängder av ny webbteknik och snart kommer 156.

    Mozilla släpper Firefox 155 med förbättrad nätverkshantering, starkare integritetsskydd, bättre PDF-funktioner och flera nyheter för webbutvecklare. Samtidigt står Firefox 156 redan på tur, med lägre resursförbrukning och effektivare videohantering som några av de viktigaste förbättringarna. Mozilla fortsätter sin snabba utvecklingstakt av Firefox. Den 1 september 2026 släpps Firefox 155, och även om många av förändringarna…

  • Thunderbird 154 knyts närmare Microsoft 365 – och blir säkrare i vardagen

    Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher. Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender…

  • Firefox 154 skyddar hemnätverket och ger användaren större kontroll över AI

    Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android. En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute…

  • Wireshark 4.6.8 släppt – nätverkets digitala mikroskop blir säkrare

    Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor. Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och…

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras. Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen…

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod. Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem.…

  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version…

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer. Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera…

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem. Windows har under flera decennier…

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS. FreeRDP är…