• Wireshark 4.6.8 släppt – nätverkets digitala mikroskop blir säkrare

    Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor.

    Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och andra nätverksanslutna enheter.

    För en nätverkstekniker kan Wireshark exempelvis avslöja varför en anslutning är långsam, varför en tjänst inte svarar eller om en dator skickar trafik till en oväntad server. Programmet används även inom utbildning, systemutveckling, felsökning och IT-säkerhet.

    Nu har Wireshark 4.6.8 släppts som den senaste stabila underhållsversionen i 4.6-serien.

    Många säkerhetsproblem har rättats

    Den nya versionen rättar 28 rapporterade säkerhetsproblem. De flesta kan få Wireshark eller det tillhörande verktyget Sharkd att krascha när programmet försöker tolka särskilt utformad eller skadad nätverkstrafik.

    Problemen finns i flera så kallade protokolldissektorer. En dissektor är den del av Wireshark som känner igen och plockar isär ett visst nätverksprotokoll. Den fungerar ungefär som en översättare som omvandlar den råa dataströmmen till begriplig information.

    Rättningar har bland annat gjorts för protokoll som:

    • RDP, som används för fjärrstyrning av Windowsdatorer
    • SSH, som används för säkra fjärranslutningar
    • Kerberos, som hanterar autentisering i många företagsnätverk
    • Bluetooth ATT, HFP och AVRCP
    • H.245, som förekommer inom video- och telefonkommunikation
    • RRC, som används i mobilnät
    • CMS och olika X.509-protokoll för certifikat och kryptografisk information

    Det betyder inte nödvändigtvis att den vanliga nätverkstrafiken är osäker. Problemet uppstår när Wireshark själv ska analysera data som är felaktigt konstruerad. En angripare skulle exempelvis kunna skapa en manipulerad paketfil som får analysprogrammet att krascha när filen öppnas.

    Även sparade paketfiler kan orsaka problem

    Wireshark kan inte bara följa nätverkstrafik i realtid. Programmet kan också öppna tidigare inspelade paketfiler. Sådana filer används ofta när nätverksproblem ska undersökas i efterhand eller skickas vidare till en annan tekniker.

    Version 4.6.8 rättar krascher i flera filtolkar, däribland dem för pcapng, BUSMASTER, Endace ERF, Tektronix K12xx, Catapult DCT2000 och 3GPP-telefonloggar.

    Pcapng är särskilt betydelsefullt eftersom det är ett av de vanligaste formaten för sparad nätverkstrafik. En manipulerad eller skadad fil ska inte kunna få analysverktyget att oväntat avslutas.

    Användare bör därför behandla okända paketfiler på samma försiktiga sätt som andra filer från obekanta kMånga säkerhetsproblem har rättatsällor och se till att Wireshark hålls uppdaterat.

    Farliga minnesfel och oändligt djupa datastrukturer

    Utvecklarna har även åtgärdat flera mer tekniska minnesfel. Ett av dem var ett så kallat stackbufferöverflöde i skrivfunktionen för K12/RF5-filer. Ett annat kunde orsaka en läsning utanför det tilldelade minnesområdet när programmet behandlade avkortade Ethernetpaket med VLAN-information i BLF-filer.

    Wireshark kunde dessutom få slut på stackminne när programmet försökte läsa NetLog-data i JSON-format med extremt många nästlade nivåer.

    Det kan jämföras med att öppna en låda som innehåller en ny låda, som i sin tur innehåller ännu en låda. Om processen fortsätter tillräckligt länge kan programmet till slut få slut på det arbetsutrymme som används för att hålla reda på alla öppnade nivåer.

    Även en segmenteringskraMånga säkerhetsproblem har rättatssch som kunde uppstå när inställningen ”Analyze TCP sequence numbers” slogs av eller på har rättats.

    Bättre avkodning av 5G-trafik

    Flera fel i analysen av 5G NAS har korrigerats. NAS står för Non-Access Stratum och används för signalering mellan en mobil enhet och mobilnätets centrala funktioner.

    Wireshark kunde tidigare visa felaktig information för vissa informationsfält, bland annat sådana som rör nätverkssegment, säkerhetsfunktioner, registreringsväntetider och andra delar av kommunikationen i 5G-nät.

    För de flesta vanliga användare har dessa ändringar liten praktisk betydelse. För utvecklare, telekomtekniker och forskare kan däremot ett felaktigt avkodat fält leda till att ett nätverksproblem misstolkas.

    Inga nya protokoll – men många förbättringar

    Wireshark 4.6.8 introducerar inga helt nya protokoll. I stället har stödet för ett stort antal befintliga protokoll förbättrats. Bland dessa finns ASN.1 BER, Bluetooth, GTPv2, Kerberos, KNX/IP, NAS-5GS, Rlogin, SSH och flera X.509-relaterade protokoll.

    Det gör version 4.6.8 till en typisk underhållsuppdatering. Den innehåller få synliga nyheter men gör programmet stabilare, säkrare och mer tillförlitligt vid verklig nätverksanalys.

    Ändrad sökväg för externa hjälpprogram

    Utvecklarna har också dokumenterat en förändring som egentligen infördes redan i Wireshark 4.6.0.

    På Unixliknande system söker Wireshark nu normalt efter externa extcap-program under katalogen:

    /usr/libexec/wireshark/extcap

    Extcap används för att ansluta externa källor för paketinsamling till Wireshark. Linuxdistributioner och tredjepartspaket som installerar sådana verktyg kan därför behöva ändra sina installationssökvägar.

    Sökvägen kan fortfarande åsidosättas med miljövariabeln WIRESHARK_EXTCAP_DIR. Förändringen gäller inte på samma sätt för den officiella programpaketeringen för macOS, och vissa Linuxdistributioner utan en särskild libexec-katalog kan fortsätta använda tidigare sökvägar.

    Linuxanvändare kan behöva vänta

    Wireshark 4.6.8 finns att hämta som installationspaket för Windows och macOS samt som källkod. Linuxanvändare rekommenderas normalt att installera uppdateringen genom den egna distributionens pakethanterare.

    Det kan därför dröja innan versionen dyker upp i alla Linuxdistributioners programförråd. Användare som regelbundet öppnar paketfiler från externa källor eller arbetar professionellt med nätverksanalys bör uppdatera så snart en lämplig version finns tillgänglig.

    En fullständig lista över rättningarna finns i Wiresharks officiella versionsinformation för 4.6.8.

    > TEKNISKA FAKTA: WIRESHARK 4.6.8

    Program: Wireshark

    Version: 4.6.8

    Programtyp: Nätverks- och protokollanalysator

    Licens: GNU General Public License version 2

    Plattformar: Linux, Windows, macOS och andra Unixliknande system

    Säkerhetsrättningar: 28 rapporterade säkerhetsproblem

    Nya protokoll: Inga

    Uppdaterade protokoll: Bland annat SSH, Kerberos, Bluetooth, GTPv2, NAS-5GS, RRC och X.509

    Uppdaterade format: Bland annat pcapng, BLF, BUSMASTER, Endace ERF och Tektronix K12xx

    Viktig ändring: Extcap-program söks normalt under /usr/libexec/wireshark/extcap på Unixliknande system

    Projektets webbplats: wireshark.org

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta funktioner som stegvis aktiveras för Firefox-användare runt om i världen.

    Stabilare uppspelning av ljud och video

    Ett av de mer märkbara problemen som nu har åtgärdats kunde göra att ljud och video slutade spela eller fastnade när användaren försökte hoppa framåt eller bakåt i ett medieklipp.

    Felet drabbade främst webbplatser som laddar mediefiler genom så kallade Blob-URL:er. Den tekniken används när innehåll skapas eller bearbetas direkt i webbläsaren, exempelvis av videospelare, redigeringsverktyg och vissa strömningstjänster.

    Mozilla har även rättat återkommande krascher i utvecklarverktygets Inspector. Krascherna kunde uppstå på webbsidor där ett webbläsartillägg använde ett innehållsskript för att lägga till händelselyssnare på sidan.

    Sidopanelerna fungerar bättre med företagspolicyer

    Firefox innehåller sidopaneler för bland annat bokmärken och webbhistorik. I vissa företagsmiljöer kunde dessa paneler inte öppnas om sidofältet var dolt och lösenordshanteraren samtidigt hade stängts av genom en administrativ företagspolicy.

    Problemet är nu löst. Det är särskilt relevant för organisationer där webbläsarens funktioner styrs centralt av en IT-avdelning.

    VPN-erbjudande visades i fel regioner

    Uppdateringen rättar också ett fel som gjorde att vissa användare fick se ett erbjudande om att uppgradera till Mozilla VPN trots att tjänsten inte var tillgänglig i deras land eller region.

    Firefox ska efter uppdateringen bättre kunna avgöra var tjänsten erbjuds och endast visa informationen för berörda användare.

    Smart Window visar fler relevanta förslag

    Mozilla fortsätter samtidigt att utveckla funktionerna i Smart Window, som gradvis görs tillgängliga för fler användare.

    Förslagslistan har utökats för att kunna visa fler träffar. Det ska göra det enklare att hitta tidigare besökta webbplatser och snabbt växla till flikar som redan är öppna.

    Den inbyggda assistenten har också förändrats. I stället för att enbart skicka användaren vidare till en vanlig sökmotor kan den nu besvara vissa frågor direkt med hjälp av webbsökresultat från söktjänsten Exa.

    Det innebär att användaren i fler situationer kan få ett sammanfattat svar utan att först behöva öppna och läsa flera olika sökresultat.

    Två viktiga rättningar för Windows

    Firefox 153.0.3 innehåller dessutom två särskilda rättningar för Windows.

    Den första gäller uppdateringssystemet. En Firefox-installation kunde tidigare skadas om programmet startades medan en ofullständig uppdatering fortfarande höll på att installeras.

    Den andra rättningen gäller internetgenvägar som dras från Firefox till skrivbordet. Dessa genvägar kunde felaktigt markeras som osäkra, vilket gjorde att Windows visade en säkerhetsvarning varje gång användaren försökte öppna dem.

    Så installerar du uppdateringen

    Firefox 153.0.3 finns för 64-bitars- och AArch64-baserade GNU/Linux-system samt för macOS och Windows. Mozilla tillhandahåller även programmets källkod för den som själv vill kompilera webbläsaren.

    Linux-användare som har installerat Firefox från distributionens vanliga programförråd eller från Mozillas DEB-förråd bör installera uppdateringen genom systemets pakethanterare.

    Användare som kör Firefox som Flatpak-program kan i stället hämta den nya versionen från Flathub.

    För de flesta användare installeras Firefox-uppdateringar automatiskt. Det går även att kontrollera versionsnumret och söka efter uppdateringar genom att öppna Firefox-menyn och välja Hjälp → Om Firefox.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    > FAKTA: FIREFOX 153.0.3

    Utvecklare: Mozilla

    Version: Firefox 153.0.3

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Viktiga rättningar: Problem med ljud och video, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows.

    Smart Window: Visar fler förslag från historiken och öppna flikar samt kan ge direkta svar med hjälp av webbsökningar.

    System: GNU/Linux, macOS och Windows

    Installation: Via Firefox automatiska uppdatering, Linux-distributionens pakethanterare eller Flatpak.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras.

    Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen på stationära och bärbara datorer i Nordamerika.

    Det är första gången Linux hamnar över tioprocentsgränsen i Statcounters nordamerikanska statistik. Resultatet är anmärkningsvärt för ett operativsystem som länge har haft en stark ställning på servrar, men en betydligt mindre andel av vanliga persondatorer.

    Siffran betyder dock inte automatiskt att var tionde dator i Nordamerika har Linux installerat. För att förstå resultatet behöver man först titta på hur statistiken samlas in.

    Nästan en fördubbling på en månad

    I juni 2026 uppmätte Statcounter Linux andel till 5,52 procent. En månad senare hade siffran alltså nästan fördubblats.

    Det kan vid första anblicken se ut som om miljontals användare plötsligt har övergett Windows och macOS. En sådan slutsats är dock sannolikt förhastad.

    I juni fanns nämligen även en kategori som kallades ”Unknown”, alltså okänt operativsystem. Den kategorin stod då för hela 9,24 procent av den uppmätta användningen. När andelen okända system senare minskade steg samtidigt Linux andel kraftigt.

    En möjlig förklaring är därför att en del Linuxtrafik tidigare inte kunde identifieras korrekt. Förändringar i webbläsare, analysmetoder eller klassificering kan ha gjort att fler Linuxsystem nu hamnar i rätt kategori.

    Det betyder inte att resultatet på 10,65 procent är fel. Däremot bör ökningen inte tolkas som att Linux nästan har fördubblat antalet användare på bara en månad.

    Statistiken mäter trafik – inte datorer

    Statcounter bygger sin statistik på sidvisningar från ett stort nätverk av webbplatser. Företaget uppger att nätverket omfattar över en miljon webbplatser och behandlar mer än tre miljarder sidvisningar varje månad.

    När en besökare öppnar en webbsida kan webbläsaren lämna information om bland annat operativsystem och enhetstyp. Statcounter sammanställer sedan dessa uppgifter.

    Det innebär att statistiken mäter andelen webbsidor som har besökts från olika operativsystem. Den räknar inte hur många datorer som har sålts, hur många Linuxinstallationer som finns eller hur många unika personer som använder Linux.

    En flitig Linuxanvändare som besöker tusen webbsidor påverkar därför statistiken mer än en Windowsanvändare som bara besöker tio.

    Statcounter uppdaterar dessutom sina uppgifter löpande. Resultaten kan korrigeras under en kvalitetssäkringsperiod på 45 dagar.

    Även Cloudflare ser en stark Linuxandel

    Statcounter är inte den enda stora aktören som visar en betydande Linuxanvändning i Nordamerika.

    Cloudflare Radar, som analyserar trafik genom Cloudflares omfattande globala nätverk, visar också en hög andel Linux när statistiken filtreras till HTTP-trafik från persondatorer i Nordamerika.

    De båda tjänsterna mäter dock olika saker.

    Statcounter analyserar sidvisningar på webbplatser som använder företagets analystjänst. Cloudflare studerar i stället de HTTP-förfrågningar som passerar genom företagets nätverk.

    Att två oberoende mätmetoder pekar mot en växande Linuxandel gör resultatet mer intressant. Samtidigt finns osäkerheter även i Cloudflares statistik.

    Linux används i stor omfattning på servrar, i automatiserade system, utvecklingsmiljöer och datorer utan vanlig bildskärm. Automatiserade program och så kallade headless-webbläsare kan därför påverka resultatet om trafiken inte tydligt klassificeras som mänsklig eller automatisk.

    Statistiken är alltså bäst lämpad för att visa trender – inte för att ge ett exakt svar på hur många människor som använder Linux hemma eller på arbetet.

    Linux har blivit enklare att använda

    Även om den kraftiga ökningen delvis kan bero på bättre identifiering finns det flera långsiktiga faktorer som talar för att Linux faktiskt har blivit vanligare på persondatorer.

    Moderna Linuxdistributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora och debian är betydligt enklare att installera och använda än äldre Linuxsystem. För vanliga uppgifter som webbsurfning, e-post, videomöten, ordbehandling och strömmande medier behöver användaren sällan arbeta i terminalen.

    Stödet för modern hårdvara har också förbättrats. Grafik, trådlösa nätverk, Bluetooth, skrivare och energisparfunktioner fungerar i dag på betydligt fler datorer direkt efter installationen.

    Samtidigt har allt fler program flyttat in i webbläsaren. Tjänster för dokumenthantering, bokföring, kommunikation och administration fungerar därför ofta oberoende av vilket operativsystem användaren har.

    Spel har förändrat bilden av Linux

    Datorspel var länge ett av Linux största problem på persondatorer. Många populära Windows-spel saknade Linuxversioner och fungerade dåligt genom äldre kompatibilitetslösningar.

    Detta har förändrats genom Valve och kompatibilitetslagret Proton. Proton gör det möjligt att köra många Windows-spel direkt i Linux via Steam.

    Även grafikdrivrutinerna har förbättrats, samtidigt som grafikgränssnittet Vulkan har fått ett bredare stöd.

    Spelkonsolen Steam Deck har också haft stor betydelse. Den använder det Linuxbaserade systemet SteamOS och har visat att Linux kan fungera i en färdig konsumentprodukt utan att användaren behöver känna till några tekniska detaljer.

    Steam Deck behöver inte ensam ha skapat en stor ökning i marknadsandel. Däremot har enheten gjort Linux mer synligt och visat att operativsystemet kan erbjuda en genomarbetad spelupplevelse.

    Missnöje med Windows kan gynna alternativen

    Förändringar i Windows kan också ha fått fler användare att undersöka andra operativsystem.

    Windows 11 har hårdvarukrav som gör att många äldre, fullt fungerande datorer inte stöds officiellt. Microsoft har dessutom ökat integrationen med användarkonton, molntjänster, annonser, rekommendationer och insamling av diagnostiska uppgifter.

    Vissa användare upplever också att gränssnitt och inställningar förändras utan att de själva har bett om det.

    Linux erbjuder i stället större möjlighet att välja skrivbordsmiljö, uppdateringsmodell och vilka tjänster som ska vara installerade. För utvecklare, utbildningsverksamheter, integritetsmedvetna användare och organisationer som vill ha kontroll över sina datormiljöer kan detta vara attraktivt.

    Det går däremot inte att slå fast att just dessa faktorer ligger bakom Statcounters senaste siffror. Statistiken visar vilket operativsystem webtrafiken kommer från, men inte varför användaren valde det.

    Inte samma sak som tio procent av alla datorer

    Den mest korrekta slutsatsen är därför att Linux i juli 2026 stod för 10,65 procent av den skrivbordsrelaterade webbtrafik som Statcounter kunde mäta i Nordamerika.

    Det är inte samma sak som att Linux är installerat på exakt 10,65 procent av alla datorer i regionen.

    Trots denna viktiga skillnad är resultatet betydelsefullt. Linux har under lång tid betraktats som ett tekniskt starkt system som aldrig riktigt lyckats nå den breda konsumentmarknaden.

    Nu visar flera stora datakällor att Linux åtminstone har fått en tydligare och mer synlig plats på vanliga datorer.

    Om utvecklingen fortsätter återstår att se. Men för ett operativsystem som i årtionden har omgärdats av skämtet om ”året då Linux slår igenom på skrivbordet” är tioprocentsgränsen ändå en milstolpe värd att uppmärksamma.

    https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/north-america#monthly-202505-202606

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod.

    Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem. Det finns gott om program som kan öppna dokument, markera text och lägga till enklare kommentarer. Men den som vill ändra den befintliga texten eller byta ut bilder i en PDF-fil har betydligt färre kostnadsfria alternativ.

    PDF-redigeraren JOPDF försöker fylla den luckan. Programmet finns för Linux, Windows och macOS och erbjuder funktioner som annars ofta kräver en betald prenumeration.

    PDF-filer kan vara svåra att redigera

    PDF-formatet skapades för att dokument skulle se likadana ut oavsett dator, operativsystem eller skrivare. Det är en av anledningarna till att formatet används för exempelvis fakturor, blanketter, manualer och myndighetsdokument.

    Samtidigt gör denna fasta struktur att PDF-filer ofta är betydligt svårare att redigera än vanliga dokument från ordbehandlingsprogram.

    Många kostnadsfria PDF-program fungerar därför främst som läsare. De kan visa dokument och ibland lägga till markeringar, men de kan inte ändra det ursprungliga innehållet.

    JOPDF skiljer sig genom att användaren kan redigera befintlig text, bilder och länkar direkt i dokumentet.

    Ändra text och bilder

    I JOPDF går det att ändra textens innehåll och utseende. Användaren kan bland annat välja:

    • typsnitt
    • textstorlek
    • färg
    • formatering
    • placering

    Programmet kan även användas för att arbeta med bilder. Bilder kan läggas till, bytas ut, beskäras, roteras och storleksändras.

    Det kan vara användbart när ett äldre informationsblad behöver uppdateras, en logotyp ska ersättas eller ett felaktigt telefonnummer behöver rättas utan att hela dokumentet skapas om från början.

    Kommentarer, markeringar och signaturer

    Utöver direkt redigering innehåller JOPDF flera verktyg för granskning och dokumenthantering.

    Det går exempelvis att:

    • markera text
    • lägga till kommentarer
    • rita i dokumentet
    • infoga stämplar
    • fylla i formulär
    • lägga till elektroniska signaturer

    Sådana funktioner kan vara användbara när flera personer granskar ett dokument eller när en blankett ska fyllas i och skickas tillbaka digitalt.

    En elektronisk signatur i ett PDF-program är dock inte automatiskt samma sak som en juridiskt verifierad digital signatur. Säkerheten och bevisvärdet beror på vilken typ av signeringsmetod som används.

    Konvertering mellan olika filformat

    JOPDF kan även konvertera PDF-dokument till Microsoft Word-format. Det kan underlätta när innehållet behöver bearbetas mer omfattande i ett ordbehandlingsprogram.

    Programmet kan dessutom skapa PDF-filer från vanliga bildformat, bland annat:

    • JPG
    • PNG
    • HEIC

    Det innebär exempelvis att fotograferade dokument eller bilder från en mobiltelefon kan samlas i en PDF-fil.

    Resultatet vid konvertering från PDF till Word kan variera. Enkla dokument brukar vara lättare att återskapa än avancerade dokument med tabeller, flera spalter, ovanliga typsnitt eller komplicerad sidlayout.

    Verktyg för att organisera dokument

    JOPDF innehåller också flera funktioner för att hantera PDF-filens sidor.

    Användaren kan:

    • slå samman flera PDF-filer
    • dela upp ett dokument
    • ta bort sidor
    • rotera sidor
    • beskära sidor
    • ändra sidordningen
    • komprimera stora PDF-filer

    Sidorna kan flyttas med hjälp av dra-och-släpp, vilket gör det enklare att ordna om ett dokument visuellt.

    Komprimering kan vara användbart när en PDF-fil är för stor för att skickas med e-post eller laddas upp till en webbplats. En kraftig komprimering kan dock försämra kvaliteten på bilder och inskannad text.

    Lösenord och begränsningar

    Programmet kan lösenordsskydda PDF-filer. Det går även att ange begränsningar för kopiering, redigering och utskrift.

    Sådana begränsningar kan försvåra obehörig användning, men de bör inte ses som ett fullständigt skydd för mycket känslig information. Säkerheten beror bland annat på krypteringsmetoden och hur starkt lösenordet är.

    Dokumenten behandlas lokalt

    Enligt JOPDF behandlas dokumenten lokalt på användarens dator. De flesta redigeringsfunktionerna ska därför kunna användas utan att filerna laddas upp till en extern server.

    Det är en viktig skillnad jämfört med webbaserade PDF-tjänster, där dokumentet måste skickas över internet för att bearbetas.

    Lokal behandling kan ge bättre kontroll över känsliga dokument och gör det möjligt att arbeta utan internetanslutning. Vissa funktioner kan däremot fortfarande vara beroende av en aktiv internetuppkoppling.

    Gratis betyder inte öppen källkod

    JOPDF uppger att programmet är helt kostnadsfritt. Det ska inte krävas någon registrering eller prenumeration, och programmet ska inte lägga till vattenstämplar eller låsa vissa funktioner bakom en betalversion.

    Men kostnadsfritt är inte samma sak som fri programvara.

    JOPDF är ett proprietärt program, vilket innebär att källkoden inte är öppet tillgänglig. Licensen tillåter användaren att installera och använda programmet men begränsar bland annat:

    • modifiering
    • vidare distribution
    • bakåtkompilering
    • dekompilering
    • försök att återskapa programmets källkod

    Användaren får alltså använda programmet utan att betala, men får inte samma rättigheter som med programvara som distribueras under en fri eller öppen källkodslicens.

    Detta kan vara viktigt för Linux-användare som inte bara bedömer program efter pris och funktioner, utan även efter insyn, licensvillkor och möjligheten att granska källkoden.

    Finns som DEB-paket för Linux

    Linux-versionen distribueras som DEB-paket och finns för både AMD64 och ARM64.

    AMD64-versionen är avsedd för de flesta vanliga stationära och bärbara datorer med Intel- eller AMD-processor. ARM64-versionen kan användas på kompatibla datorer med ARM-baserade processorer.

    DEB-paket används främst av Debianbaserade Linuxdistributioner, exempelvis:

    • Debian
    • Ubuntu
    • Linux Mint

    JOPDF finns också för Windows och macOS. Programmet har ett liknande gränssnitt och ungefär samma funktioner på de tre operativsystemen.

    Ett intressant alternativ för avancerad PDF-redigering

    JOPDF kan vara ett intressant alternativ för användare som behöver mer än en vanlig PDF-läsare men som inte vill betala för Adobe Acrobat eller någon annan kommersiell PDF-svit.

    Programmet kombinerar redigering, konvertering, kommentarsverktyg, komprimering och sidhantering i en och samma skrivbordsapplikation.

    Samtidigt bör användaren känna till att programmet är proprietärt. Det är gratis att använda, men det är inte fri programvara och källkoden kan inte granskas eller förändras av användarna.

    För många är funktionerna och avsaknaden av abonnemang sannolikt det viktigaste. För andra kan den slutna källkoden vara ett avgörande skäl att i stället välja ett öppet alternativ.

    https://www.jopdf.com

    > TEKNISKA FAKTA: JOPDF
    Program: JOPDF
    Programtyp: PDF-redigerare
    Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    Linuxpaket: DEB
    Arkitekturer: AMD64 och ARM64
    Pris: Kostnadsfritt
    Licens: Proprietär programvara
    Öppen källkod: Nej
    Registrering: Krävs inte
    Dokumenthantering: Behandlas huvudsakligen lokalt på datorn
    Funktioner: Redigering, konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering
    $ status: redo_
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser.

    Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version av det kostnadsfria programmet för e-post, kalender, kontakter och chatt. Uppdateringen innehåller både nya funktioner och ett stort antal rättningar som ska göra programmet stabilare och enklare att använda.

    En av de tydligaste förändringarna gäller inloggning med OAuth. När användaren ska logga in på exempelvis ett Google- eller Microsoft-konto öppnas nu datorns vanliga webbläsare. Tidigare skedde inloggningen i ett separat fönster inuti Thunderbird. Förändringen kan ge bättre kompatibilitet med moderna säkerhetslösningar och lösenordshanterare.

    Thundermail byggs in i programmet

    Thunderbird 153 får även inbyggt stöd för Thundermail, Thunderbirds egen abonnemangsbaserade e-posttjänst. Tidigare behövdes ett separat tillägg, men tjänsten kan nu hanteras direkt i Thunderbird.

    I vyn med samlade mappar visas dessutom en färgmarkering för varje e-postkonto. Genom att hålla muspekaren över markeringen kan användaren se vilket konto mappen tillhör. Det kan vara praktiskt för personer som hanterar flera e-postadresser samtidigt.

    Förbättrat stöd för krypterad e-post

    Thunderbird har länge haft stöd för OpenPGP, som används för att kryptera och signera e-postmeddelanden. I den nya versionen kan programmet dekryptera vissa meddelanden från Apple Mail där informationen om mottagarens krypteringsnyckel saknas eller är dold.

    Det ska också gå snabbare att öppna och dekryptera meddelanden som använder OpenPGP. Problem med uppdatering av krypteringsnycklar har rättats, och felmeddelandena vid import av ovanliga eller experimentella nycklar har förbättrats.

    Flera förbättringar för Microsoft Exchange

    Stödet för Exchange Web Services, EWS, har fått ett antal rättningar. EWS används för att ansluta Thunderbird till vissa Microsoft Exchange-servrar.

    Manuellt konfigurerade EWS-konton kan nu använda OAuth-inloggning. Aviseringar om nya meddelanden fungerar utan att användaren först behöver öppna mappen, och skickade meddelanden ska inte längre felaktigt visas som olästa.

    Även autentisering med NTLM har förbättrats. Knappen Svara alla visas återigen för meddelanden som har flera mottagare.

    Viktiga rättningar för IMAP-konton

    IMAP är den teknik som Thunderbird vanligtvis använder för att synkronisera e-post med en server. I Thunderbird 153 har Mozilla rättat ett allvarligt problem som i vissa fall kunde radera lokala filer för inkorgen och andra mappar när äldre IMAP-profiler flyttades eller uppgraderades.

    Taggar ska inte längre återkomma efter att de tagits bort. Det är åter möjligt att flytta eller radera flera markerade mappar samtidigt, och taggar behålls när mappar flyttas från lokal lagring till ett IMAP-konto.

    Bättre hantering av bilagor och nya meddelanden

    Flera irriterande problem vid skapandet av e-postmeddelanden har också rättats.

    Tangentkombinationen Ctrl+Enter ska nu skicka meddelandet i stället för att råka öppna en bilaga. E-postadresser kan återigen dras mellan olika skrivfönster och läggas till som mottagare.

    När användaren skapar ett meddelande med en PDF-fil som bilaga ska Thunderbird inte längre öppna PDF-filen av misstag. PDF-dokument som visas i en Thunderbird-flik kan nu sparas med Ctrl+S och rullas med mellanslagstangenten.

    Färre krascher och bättre stabilitet

    Thunderbird 153 innehåller även ett stort antal stabilitetsförbättringar. Krascher som kunde inträffa när programmet stängdes, när mappar kopierades eller flyttades och när funktionen Sök och ersätt alla användes har rättats.

    Ett problem med automatisk komprimering av e-postmappar kunde tidigare skada meddelandedatabasen och orsaka krascher under synkronisering. Även detta ska nu vara åtgärdat.

    Ytterligare rättningar gäller bland annat CardDAV-kontakter, NNTP-konton för diskussionsgrupper, placering av aviseringar på system med flera skärmar, SMTP-tidsgränser, meddelandefilter och regler för huvudlösenord.

    Kalendern har också förbättrats. Återkommande aktiviteter, mötesinbjudningar och kommentarer som importerats från ICS-filer ska nu hanteras mer korrekt.

    Sammantaget är Thunderbird 153 framför allt en uppdatering som förbättrar säkerhet, kompatibilitet och stabilitet. De största nyheterna är den inbyggda kopplingen till Thundermail och att OAuth-inloggning nu sker genom datorns vanliga webbläsare.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/153.0/releasenotes

    Tekniska fakta – Thunderbird 153

    • Program: Mozilla Thunderbird
    • Version: 153
    • Typ: E-post-, kalender-, kontakt- och chattprogram
    • Licens: Öppen källkod
    • Operativsystem: Linux, Windows och macOS
    • Ny funktion: Inbyggt stöd för Thundermail
    • Inloggning: OAuth öppnas i datorns vanliga webbläsare
    • Kryptering: Förbättrat stöd för OpenPGP
    • Kontotyper: IMAP, SMTP, EWS, CardDAV och NNTP
    • Övrigt: Förbättrad hantering av PDF-filer, bilagor, kalenderhändelser och aviseringar
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer.

    Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera praktiska nyheter för vanliga användare, bland annat HDR-video i Windows, förbättrade PDF-verktyg, delning av webbsidor med QR-koder och tydligare varningar när en webbplats använder datorns position.

    Firefox 153 släpps även som en så kallad ESR-version, Extended Support Release. Det innebär att versionen får säkerhets- och stabilitetsuppdateringar under en längre tid och därför passar särskilt bra för företag, organisationer och användare som inte vill byta till en ny huvudversion lika ofta.

    HDR-video ger bättre bild i Windows

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-video, High Dynamic Range, i Windows 10 och Windows 11. HDR kan ge ljusare högdagrar, djupare svärta och fler synliga detaljer i både mörka och ljusa delar av bilden.

    För att tekniken ska fungera krävs en HDR-kompatibel bildskärm och att HDR är aktiverat i Windows bildskärmsinställningar. I den första versionen fungerar stödet framför allt med grafikkort från AMD och Nvidia.

    Mozilla uppger att vissa HDR-filmer kan upplevas som ljusare i Firefox än i andra webbläsare. Bildkvaliteten och prestandan väntas förbättras i kommande versioner.

    Dela webbsidor med en QR-kod

    Firefox 153 gör det enklare att flytta en webbsida från datorn till en mobiltelefon eller surfplatta.

    Användaren kan högerklicka på en flik, välja att dela sidan och därefter skapa en QR-kod. När koden skannas med mobilens kamera öppnas samma webbadress på telefonen.

    Funktionen kan även användas för att lägga in webbadresser i trycksaker, presentationer, skyltar eller instruktioner utan att någon behöver skriva in en lång adress manuellt.

    Firefox kan slå samman PDF-filer

    Firefox har sedan tidigare en inbyggd PDF-läsare med enklare redigeringsfunktioner. I Firefox 153 utökas verktygen ytterligare.

    Det går nu att slå samman flera PDF-dokument genom att dra in en PDF-fil i sidopanelen för det dokument som redan är öppet. På så sätt kan flera dokument kombineras utan att användaren behöver installera ett separat PDF-program.

    Det går även att lägga till bilder som nya sidor i ett PDF-dokument. Funktionen kan exempelvis användas för att lägga in ett inskannat kvitto, ett fotografi eller en underskriven sida.

    Markering av text i PDF-dokument har också förbättrats. Den valda texten syns tydligare och färgen anpassas efter operativsystemets inställningar, exempelvis vid användning av hög kontrast.

    JPEG XL kan testas genom Firefox Labs

    Firefox 153 innehåller experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL.

    JPEG XL är utvecklat för att ge bättre bildkvalitet och effektivare komprimering än flera äldre bildformat. Effektivare komprimering innebär att bilder kan ta mindre plats utan att lika mycket bildinformation går förlorad.

    Formatet är ännu inte aktiverat som standard. Den som vill testa det kan slå på funktionen genom Firefox Labs, där Mozilla samlar experimentella funktioner.

    Firefox Labs har samtidigt blivit enklare att öppna. Det räcker att skriva exempelvis ”labs” eller ”experiment” i adressfältet för att få fram en snabbåtgärd.

    Inbyggd färgväljare direkt från adressfältet

    Webbutvecklare, grafiker och andra som arbetar med färger kan nu snabbare öppna Firefox inbyggda färgväljare.

    Genom att skriva exempelvis ”pick color”, ”color picker” eller ”eyedropper” i adressfältet kan användaren starta verktyget och kopiera en färg direkt från en webbsida.

    Färgen kan därefter användas i exempelvis ett bildredigeringsprogram, ett webbprojekt eller ett dokument.

    Tydligare varning när positionen används

    Firefox 153 gör det lättare att se när en webbplats använder information om användarens geografiska position.

    När en webbplats har aktiv åtkomst till platsinformationen markeras positionssymbolen i adressfältet med röd färg. Symbolen visas nu även på sökresultatsidor, där den tidigare kunde vara dold.

    Förändringen gör det svårare för en webbplats att använda positionen utan att användaren tydligt märker det.

    Tillägg måste be om tillgång till lokala filer

    Webbläsartillägg får också striktare säkerhetsregler.

    Tidigare kunde en tillåtelse att läsa data på webbplatser i vissa fall även ge ett tillägg åtkomst till lokala filer. I Firefox 153 krävs i stället ett separat godkännande för att ett tillägg ska kunna läsa filer som finns på datorn.

    Behörigheten kan aktiveras eller återkallas genom inställningen ”Access local files on your computer”.

    Det ger användaren bättre kontroll över vilka tillägg som får komma åt dokument, bilder och andra filer som inte ligger på internet.

    Begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket

    Firefox 153 aktiverar även begränsningar för åtkomst till det lokala nätverket som standard.

    En webbplats på internet ska därmed inte obehindrat kunna försöka kommunicera med exempelvis routrar, skrivare, kameror eller andra enheter i hemnätverket.

    Sådan åtkomst kan behövas för vissa legitima webbtjänster, men den kan också missbrukas. Genom att kräva tydligare kontroll minskar risken att skadliga webbplatser undersöker eller angriper enheter i det lokala nätverket.

    Stöd för europeiska webbcertifikat

    Firefox 153 kan verifiera och visa Qualified Website Authentication Certificates, QWAC.

    QWAC är en typ av webbcertifikat som används inom EU:s regelverk eIDAS. Syftet är att ge mer information om organisationen bakom en webbplats och stärka möjligheten att kontrollera webbplatsens identitet.

    För de flesta användare innebär förändringen ingen tydlig skillnad i den dagliga surfningen, men den kan få betydelse för myndigheter, banker, företag och andra verksamheter som omfattas av europeiska regler för elektronisk identifiering.

    Separera arbete, privatliv och olika konton

    Firefox 153 ESR lyfter även fram stöd för så kallade behållare, eller containers.

    Med behållare kan användaren dela upp surfningen i olika miljöer, exempelvis arbete, privat, shopping och bankärenden. Varje behållare har sina egna kakor och inloggningar.

    Det innebär exempelvis att en användare kan vara inloggad på två olika konton hos samma tjänst samtidigt, utan att behöva öppna en annan webbläsare.

    Separationen kan också minska möjligheten för annonsföretag och andra webbplatser att följa användaren mellan olika delar av surfningen.

    Förbättringar för webbutvecklare

    Firefox 153 innehåller dessutom många tekniska nyheter för utvecklare.

    Webbläsaren får bland annat begränsat stöd för ::-webkit-scrollbar, som används av många webbplatser för att anpassa rullningslister. Mozilla har dock valt att inte stödja alla utseendeinställningar, såsom egna färger och rundade hörn.

    Firefox får också stöd för bland annat:

    • nya funktioner för popup-rutor och informationsrutor
    • fler värden för placering och justering av text och grafik
    • import av textfiler direkt genom JavaScripts modulsystem
    • bättre kontroll över hur många rader som visas i JavaScripts felhistorik
    • utökade funktioner för bild-i-bild
    • mer information om språk, veckonummer, textriktning och tidsformat
    • förbättrade tester av ljud och video för WebRTC

    Utvecklarverktygen får även ett nytt lokalt läge där mappar på datorn kan kopplas till egna lokala webbadresser. Det gör det möjligt att testa vissa webbfunktioner utan att först starta en separat lokal webbserver.

    En viktig långtidsversion

    Firefox 153 släpps även som Firefox 153 ESR och kommer att få uppdateringar under ungefär 15 månader.

    Versionen ska på sikt ersätta Firefox 140 ESR och kommer under en övergångsperiod att finnas parallellt med både Firefox 140 ESR och den äldre Firefox 115 ESR-serien.

    För vanliga användare är QR-koderna och de förbättrade PDF-verktygen troligen de mest märkbara nyheterna. För företag och organisationer är de nya säkerhetsreglerna, certifikatstödet och den långa supportperioden minst lika viktiga.

    Sammantaget är Firefox 153 ingen fullständig ombyggnad av webbläsaren. Det är i stället en bred uppdatering med många mindre förbättringar som tillsammans gör Firefox mer användbar, säkrare och bättre anpassad för moderna bild-, video- och webbstandarder.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/153.0/linux-x86_64/sv-SE

    TEKNISK FAKTARUTA: FIREFOX 153

    Webbläsare: Mozilla Firefox

    Version: Firefox 153

    Utgåva: Standardversion och ESR

    ESR: Extended Support Release med långvariga säkerhets- och stabilitetsuppdateringar

    Operativsystem: Linux, Windows och macOS

    HDR-video: Stöd i Windows 10 och Windows 11 med kompatibel HDR-skärm och grafikkort

    PDF-funktioner: Slå samman PDF-filer och lägg till bilder som nya sidor

    Delning: Skapa QR-koder för öppna webbsidor

    Bildformat: Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs

    Säkerhet: Separat behörighet krävs för tillägg som vill läsa lokala filer

    Lokalt nätverk: Begränsningar för webbplatsers åtkomst till enheter i det lokala nätverket

    Platsinformation: Röd markering visas när en webbplats använder användarens position

    Certifikat: Stöd för Qualified Website Authentication Certificates, QWAC

    Utvecklarfunktioner: Textimport, Picture-in-Picture-API, Intl.LocaleInfo och Error.stackTraceLimit

    Licens: Öppen källkod

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem.

    Windows har under flera decennier varit det självklara operativsystemet på världens persondatorer. Men nya siffror från statistikföretaget StatCounter visar att marknaden långsamt håller på att förändras.

    I juni 2026 stod Windows för 56,55 procent av den globala användningen av operativsystem på stationära och bärbara datorer. Det innebär att Windows andel har sjunkit under 60 procent – en tydlig förändring för ett operativsystem som länge haft en närmast total dominans på datormarknaden.

    Samtidigt fortsätter Linux att växa. Enligt StatCounter användes Linux på 4,39 procent av världens datorer under juni 2026. Det är en av de högsta nivåerna som Linux har nått i företagets statistik.

    Andelen kan fortfarande verka liten jämfört med Windows, men utvecklingen är ändå betydelsefull. För bara några år sedan betraktades fyra procents marknadsandel som ett mycket optimistiskt mål för Linux på vanliga persondatorer.

    Apple är fortfarande större än Linux

    Apples operativsystem har tillsammans en betydligt större marknadsandel än Linux.

    StatCounter redovisar OS X med 11,89 procent och macOS med 4,48 procent. Tillsammans innebär det att Apples operativsystem fortfarande används på betydligt fler datorer än Linux.

    Chrome OS, som främst används på så kallade Chromebooks, hade under samma period en marknadsandel på 1,21 procent.

    Statistiken visar alltså att Windows fortfarande är klart störst, följt av Apples operativsystem. Linux befinner sig längre ner i tabellen, men fortsätter långsamt att ta en större del av marknaden.

    Statistiken mäter webbanvändning

    Det är viktigt att förstå vad StatCounters siffror faktiskt visar.

    StatCounter räknar inte hur många datorer som har ett visst operativsystem installerat. I stället bygger statistiken på sidvisningar från webbplatser som använder företagets mätkod.

    När någon besöker en sådan webbplats registreras bland annat vilket operativsystem, vilken webbläsare och vilken skärmupplösning som används.

    Siffrorna visar därför hur stor del av den uppmätta webbtrafiken som kommer från olika operativsystem. De visar inte exakt hur många Windows-, Linux- eller Mac-datorer som finns i världen.

    Statistiken kan dessutom påverkas av hur människor använder sina datorer. En dator som används mycket för webbsurfning kan ge fler registrerade sidvisningar än en dator som huvudsakligen används för exempelvis programmering, kontorsarbete eller lokala program.

    Trots detta är StatCounters siffror användbara för att upptäcka långsiktiga förändringar.

    Varför växer Linux?

    Det finns troligen flera orsaker till att Linux har blivit mer synligt på vanliga persondatorer.

    En viktig faktor är spelmarknaden. Valve har genom spelplattformen Steam arbetat mycket med att förbättra stödet för Windows-spel i Linux. Tekniker som Proton gör det möjligt att köra många spel som egentligen utvecklats för Windows.

    Den Linux-baserade handhållna spelkonsolen Steam Deck har också gjort att fler människor använder Linux utan att nödvändigtvis tänka på det. Steam Deck använder operativsystemet SteamOS, som bygger på Linuxdistributionen Arch Linux.

    Linuxdistributionerna har samtidigt blivit enklare att installera och använda. Ubuntu, Fedora, Linux Mint, openSUSE och andra distributioner erbjuder i dag moderna skrivbordsmiljöer, grafiska installationsprogram och automatiska uppdateringar.

    För de flesta grundläggande uppgifter – som webbsurfning, e-post, ordbehandling, videouppspelning och bildhantering – kan en Linuxdator fungera ungefär som en dator med Windows eller macOS.

    Windows 11 kan få fler att söka alternativ

    En annan möjlig förklaring är missnöjet med Windows 11.

    Microsoft har infört hårdvarukrav som gör att många äldre datorer inte officiellt kan uppgraderas till Windows 11. Kraven gäller bland annat vissa processorer, säkerhetsfunktionen TPM 2.0 och stöd för Secure Boot.

    Det innebär att fullt fungerande datorer riskerar att bli utan en officiellt stödd Windowsversion.

    För vissa användare kan Linux därför bli ett sätt att förlänga datorns livslängd. Många Linuxdistributioner fungerar bra även på äldre maskiner och kan fortsätta få säkerhetsuppdateringar under flera år.

    Det finns också användare som reagerar på Microsofts ökande användning av molntjänster, krav på Microsoft-konton, annonser och insamling av användardata. Linux kan då uppfattas som ett friare alternativ där användaren har större kontroll över systemet.

    Fortfarande svårt att konkurrera med Windows

    Trots den positiva utvecklingen har Linux fortfarande stora utmaningar på konsumentmarknaden.

    De flesta nya datorer säljs med Windows förinstallerat. För många människor är operativsystemet därför inget aktivt val. De använder helt enkelt det system som redan finns på datorn.

    Vissa populära program saknar dessutom officiella Linuxversioner. Det gäller bland annat flera professionella program från Adobe och vissa specialprogram som används inom företag, utbildning och industri.

    Även om många Windows-spel fungerar i Linux kan det fortfarande uppstå problem med vissa spel, framför allt sådana som använder särskilda system för att förhindra fusk.

    Linux består också av många olika distributioner och skrivbordsmiljöer. Valfriheten är en styrka, men kan samtidigt göra det svårare för nya användare att veta vilken version de ska välja.

    En mindre ensidig marknad

    Det är därför för tidigt att tala om att Linux skulle vara på väg att ersätta Windows.

    Windows är fortfarande världens mest använda operativsystem på stationära och bärbara datorer, och Microsoft har ett mycket stort försprång.

    Det intressanta är i stället att marknaden inte längre är lika ensidig som tidigare.

    När Windows sjunker under 60 procent samtidigt som Linux håller sig över fyra procent visar det att fler användare åtminstone provar eller väljer andra alternativ.

    Linux är inte längre enbart ett operativsystem för servrar, programmerare och särskilt datorintresserade. Det har blivit ett verkligt alternativ för vanliga datoranvändare, även om det fortfarande används av en relativt liten del av marknaden.

    StatCounters siffror visar inte exakt hur många Linuxdatorer som finns i världen. Men de pekar på en tydlig utveckling: Windows dominerar fortfarande, samtidigt som Linux, macOS och andra operativsystem tar en allt större plats.

    Det skapar mer konkurrens, större valfrihet och ett ökat tryck på operativsystemens utvecklare att förbättra sina produkter.

    För användarna är det i grunden en positiv utveckling.

    FAKTA: OPERATIVSYSTEM PÅ SKRIVBORDET

    Windows: 56,55 %

    Linux: 4,39 %

    OS X: 11,89 %

    macOS: 4,48 %

    Chrome OS: 1,21 %

    Källa: StatCounter, juni 2026. Statistiken bygger på uppmätt webbtrafik och visar inte det exakta antalet installerade datorer.

    , , , , , , , , , , ,

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS.

    FreeRDP är en fri och öppen implementation av Microsofts Remote Desktop Protocol, vanligtvis förkortat RDP. Tekniken används för att ansluta till en annan dator över ett nätverk och arbeta med den på distans.

    Det kan exempelvis handla om att en Linuxanvändare behöver ansluta till en Windowsdator, att en administratör arbetar med en server eller att en användare vill nå sin arbetsdator hemifrån.

    När en RDP-anslutning upprättas skickas bilden från fjärrdatorn till användarens skärm. Tangentbord och mus skickar samtidigt kommandon tillbaka till fjärrdatorn. Även ljud, urklipp, skrivare, filer, kameror och andra enheter kan föras över mellan datorerna.

    FreeRDP används både som ett fristående program och som en teknisk grund i andra program för fjärrskrivbord. Därför kan en säkerhetsuppdatering i FreeRDP påverka betydligt fler användare än dem som själva känner till att programmet finns installerat.

    Flera säkerhetsproblem har rättats

    Den viktigaste nyheten i FreeRDP 3.28 är att flera säkerhetsproblem har åtgärdats. Bland dessa finns sårbarheterna CVE-2026-57156, CVE-2026-57157 och CVE-2026-57158.

    Rättningarna berör bland annat hur programmet tolkar inkommande data, kontrollerar minnesgränser och hanterar urklipp, kameror, smartkort, ljud, video och anslutna enheter.

    En RDP-klient måste kunna ta emot många olika typer av information från fjärrdatorn. Det kan vara allt från en bildruta till ett filnamn, ett ljudpaket eller information från ett smartkort.

    Om sådan information är felaktigt formaterad eller innehåller ett orimligt stort värde måste klienten upptäcka det innan informationen behandlas. Annars kan programmet försöka läsa eller skriva data på fel plats i minnet.

    Resultatet kan bli en krasch, men minnesfel kan i vissa fall även utnyttjas för att påverka programmet på ett mer allvarligt sätt. Därför är kontroller av storlek, format och minnesgränser en central del av säkerheten i program som kommunicerar över nätverk.

    I FreeRDP 3.28 har många av dessa kontroller förstärkts. Användare och Linuxdistributioner rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig.

    Klienten för iPhone och iPad får nytt liv

    En av de mer synliga nyheterna är att projektets klient för iPhone och iPad återigen har börjat utvecklas.

    Klienten heter iFreeRDP och är tänkt att göra det möjligt att ansluta till ett fjärrskrivbord från en iOS-enhet. I den nya versionen har utvecklarna moderniserat delar av koden och tagit bort flera varningar om föråldrade funktioner.

    Arbetet omfattar även förbättringar i byggsystemet och stöd för att bygga videokodeken OpenH264.

    En kodek är en teknik som komprimerar och packar upp ljud eller video. Komprimeringen gör att färre data behöver skickas över nätverket, vilket kan ge en snabbare och mjukare fjärrskrivbordsupplevelse.

    Förändringarna betyder inte automatiskt att en ny färdig version av iFreeRDP omedelbart dyker upp i Apples App Store. De visar däremot att klienten återigen har blivit en aktiv del av FreeRDP-projektet.

    Android får stöd för RISC-V

    Även Androidversionen har fått flera förbättringar. FreeRDP kan nu byggas för 64-bitars RISC-V på Android.

    RISC-V är en öppen processorarkitektur. Till skillnad från exempelvis x86 och ARM är den grundläggande instruktionsuppsättningen öppen och kan användas av olika tillverkare utan att de behöver utveckla en helt egen arkitektur.

    RISC-V används redan i bland annat inbyggda system, enkortsdatorer och vissa servrar. Stödet i Androidversionen av FreeRDP är därför främst viktigt för framtida enheter och för utvecklare som arbetar med den nya arkitekturen.

    Byggprocessen för Android har samtidigt blivit mer flexibel. Det går nu lättare att ändra versionsnamn och versionsnummer för olika utgåvor.

    Den virtuella muspekaren för pekskärmar har också fått en ny utformning. Dessutom har externa programberoenden flyttats till en särskild CMake-fil, vilket gör källkoden enklare att bygga och underhålla.

    Förbättringar i Windowsklienten

    FreeRDP innehåller också en klient för Windows som heter wfreerdp.

    I FreeRDP 3.28 har den flytande verktygsraden i helskärmsläget förbättrats. Verktygsraden gör det möjligt att komma åt olika kontroller även när fjärrskrivbordet täcker hela skärmen.

    Ett problem där rullningspositionen kunde återställas när rullningslisterna doldes har också rättats.

    Versionen innehåller dessutom justeringar för Microsofts kompilator MSVC och rättningar som berör CredSSP.

    CredSSP är en teknik som används när inloggningsuppgifter ska överföras till en fjärrdator. Eftersom tekniken hanterar känslig information är det viktigt att den fungerar korrekt och att fel upptäcks tidigt.

    Utvecklarna har även rättat problem med anropskonventioner på vissa x86-baserade Windows-system. En anropskonvention bestämmer bland annat hur ett program skickar information mellan olika funktioner. Fel på den nivån kan leda till oväntade krascher eller felaktiga resultat.

    Nytt stöd för smartkort på serversidan

    FreeRDP 3.28 introducerar ett nytt programmeringsgränssnitt för smartkort på serversidan.

    Ett smartkort är ett kort med ett inbyggt chip som kan lagra exempelvis digitala certifikat och krypteringsnycklar. Smartkort används ofta för säker inloggning inom företag, myndigheter och andra verksamheter med höga säkerhetskrav.

    Den nya versionen innehåller även flera rättningar för validering av smartkortsdata och för hantering av inloggning med smartkort.

    Validering innebär att programmet kontrollerar att informationen ser ut som förväntat innan den används. Det är särskilt viktigt när informationen kommer från en annan dator eller en extern enhet.

    Klientens statistikgränssnitt har dessutom utökats med stöd för statiska RDP-kanaler. Det gör det lättare för utvecklare och administratörer att se hur olika delar av anslutningen används och hur mycket data de överför.

    Säkrare filöverföring genom urklippet

    Den SDL-baserade FreeRDP-klienten har också fått flera förbättringar.

    SDL är ett plattformsoberoende bibliotek för bland annat grafik, ljud, tangentbord och mus. Det används för att samma programkod ska kunna fungera på flera operativsystem.

    I FreeRDP 3.28 har säkerheten förbättrats när filer kopieras genom urklippet.

    Urklippet används normalt när användaren kopierar och klistrar in text. I en RDP-anslutning kan samma teknik även användas för att flytta filer mellan den lokala datorn och fjärrdatorn.

    Det innebär att programmet måste hantera filnamn, sökvägar och filinformation som skickas över nätverket. Om sådana uppgifter inte kontrolleras ordentligt kan de orsaka fel eller användas på ett oväntat sätt.

    SDL-klienten har även fått stöd för Askpass. Det gör det möjligt att ange ett lösenord genom ett separat grafiskt fönster i stället för direkt i en terminal.

    Problem med aviseringar har rättats och inställningarna för naturlig rullning fungerar nu bättre med både mus och pekplatta.

    Naturlig rullning innebär att innehållet rör sig i samma riktning som användarens fingrar på pekplattan, ungefär som på en mobiltelefon eller surfplatta.

    Ljudet i macOS kan återställas bättre

    På macOS har ljudhanteringen förbättrats.

    Ljudet i en RDP-session kan påverkas när användaren ansluter hörlurar, byter ljudutgång eller ansluter ett externt ljudkort. Då kan macOS ändra konfigurationen för sitt ljudsystem AVAudioEngine.

    Tidigare kunde en sådan förändring göra att ljudet från fjärrdatorn försvann. FreeRDP 3.28 kan nu bättre återställa ljudströmmen efter att ljudsystemets inställningar har ändrats.

    Bättre kontroller av video och kameradata

    FreeRDP 3.28 innehåller även förbättrade kontroller av video och kameradata.

    När en videobild kopieras till skärmen måste programmet veta exakt hur stor den aktuella bildytan är. Om en bildruta är större än det tillgängliga området finns en risk att data hamnar utanför det minne som har reserverats.

    I den nya versionen begränsas kopieringen av videobildrutor till den aktuella bildytans storlek.

    Även information som skickas genom kamerakanaler och funktioner för fjärrassistans kontrolleras mer noggrant innan den används.

    Detta är ett exempel på så kallad defensiv programmering. Programmet utgår inte från att mottagen data är korrekt, utan kontrollerar den först.

    Färre krascher vid användning av RDP-gateway

    Ett möjligt segmenteringsfel i funktionen winpr_strnstr har också rättats.

    Ett segmenteringsfel uppstår när ett program försöker läsa eller skriva i ett minnesområde som det inte har rätt att använda. Operativsystemet stoppar då normalt programmet, vilket gör att det kraschar.

    Det aktuella felet kunde uppstå i samband med en RDP-gateway.

    En RDP-gateway fungerar som en mellanhand mellan klienten och fjärrdatorn. Den används ofta för att ge säker åtkomst till datorer i ett internt nätverk utan att RDP-servern behöver vara direkt åtkomlig från internet.

    RDPDR och WinPR har förstärkts

    Hanteringen av textsträngar i RDPDR-kanalen har förbättrats.

    RDPDR används för omdirigering av lokala enheter. Det kan exempelvis göra det möjligt för en fjärrdator att komma åt en lokal hårddisk, skrivare, serieport eller ett smartkort.

    Eftersom enhetsnamn och sökvägar skickas som textsträngar är det viktigt att programmet kontrollerar deras längd och innehåll.

    Flera kontroller i WinPR:s datatolkning har också förstärkts.

    WinPR är ett kompatibilitetslager som ingår i FreeRDP. Det tillhandahåller funktioner som liknar dem i Windows, men som kan användas på andra operativsystem.

    Genom att förbättra WinPR:s parsrar minskar risken för att felaktigt formaterad information orsakar minnesfel eller krascher.

    Tydligare loggar när anslutningen misslyckas

    Loggningen vid misslyckade anslutningar har förbättrats.

    För användaren kan ett anslutningsfel verka enkelt: fjärrskrivbordet öppnas inte. Bakom felet kan det däremot finnas många olika orsaker, till exempel felaktiga inloggningsuppgifter, certifikatproblem, nätverksfel eller inkompatibla säkerhetsinställningar.

    Tydligare loggar gör det lättare för administratörer och utvecklare att se var i anslutningsprocessen problemet uppstod.

    En viktig uppdatering även för vanliga användare

    FreeRDP 3.28 innehåller många tekniska förändringar som de flesta användare aldrig kommer att märka direkt.

    Det är ofta ett gott tecken. Säkerhetskontroller, förbättrad minneshantering och noggrannare validering ska helst arbeta i bakgrunden utan att störa användningen.

    Samtidigt innehåller versionen synligare förbättringar, som ett återupplivat iOS-projekt, bättre Androidstöd, förbättrade Windowskontroller och stabilare ljud i macOS.

    Den som använder FreeRDP direkt, eller ett program som bygger på FreeRDP, bör därför installera version 3.28 när den finns tillgänglig genom operativsystemets uppdateringar.

    https://www.freerdp.com

    > Fakta om FreeRDP

    Program: FreeRDP

    Version: 3.28

    Typ: Klient och verktyg för fjärrskrivbord

    Protokoll: Remote Desktop Protocol, RDP

    Licens: Fri och öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android och iOS

    Användningsområde: Anslutning till och fjärrstyrning av datorer och servrar

    Viktigaste nytt i version 3.28: Säkerhetsrättningar, återupplivad iOS-klient, Androidstöd för RISC-V och förbättringar för Windows och macOS

    > Rekommendation: Uppdatera när version 3.28 blir tillgänglig i operativsystemets paketförråd.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Apple Container 1.0 – Apples eget alternativ till Docker på Mac

    Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Med Swift, OCI-kompatibla avbildningar och lättviktiga Linuxmaskiner vill Apple erbjuda ett mer inbyggt alternativ till Docker Desktop – särskilt för utvecklare som behöver beständiga Linuxmiljöer direkt på sin Mac.

    Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Verktyget, som är skrivet i programmeringsspråket Swift, gör det möjligt att skapa och köra Linuxbaserade containrar direkt på en Mac.

    Lanseringen innebär inte att Docker Desktop försvinner över en natt. Däremot visar den att Apple vill erbjuda Mac-utvecklare ett mer inbyggt och Apple-anpassat sätt att arbeta med Linuxmiljöer.

    Vad är en container?

    En container kan beskrivas som ett litet, isolerat paket som innehåller ett program och de komponenter som programmet behöver för att fungera.

    Tanken är att programmet ska kunna köras på samma sätt oavsett vilken dator utvecklaren använder. En utvecklare kan exempelvis bygga en webbapplikation på sin Mac och sedan köra samma applikation på en Linuxserver utan att behöva ändra hela utvecklingsmiljön.

    Docker är i dag det mest välkända systemet för detta.

    Problemet är att Linuxcontainrar bygger på funktioner som finns i Linuxkärnan. macOS använder inte Linuxkärnan och kan därför inte köra vanliga Linuxcontainrar direkt.

    För att lösa detta använder både Docker Desktop och Apples containerverktyg små virtuella Linuxmaskiner i bakgrunden.

    En virtuell Linuxmaskin för varje container

    Apples lösning skiljer sig något från traditionella containerplattformar. Varje container körs i en egen lättviktig virtuell Linuxmaskin.

    Det ger en hög grad av isolering. Om ett program eller en tjänst får problem inne i en container påverkas inte andra containrar lika lätt.

    Nackdelen är att virtuella maskiner normalt kräver mer resurser än traditionella containrar. Apple försöker minska detta genom att använda mycket små och snabbt startande Linuxmiljöer.

    För användaren ska resultatet ändå kännas ungefär som att arbeta med vanliga containrar.

    Verktyget kan skapa, starta, bygga och publicera containrar som följer OCI-standarden. OCI står för Open Container Initiative och är en öppen standard för hur containeravbildningar ska byggas och distribueras.

    Det innebär att Apples verktyg kan använda många av de containeravbildningar som redan finns tillgängliga.

    Linuxmiljöer som kan sparas

    En av de viktigaste nyheterna i version 1.0 är stöd för så kallade container machines.

    En vanlig container är ofta tillfällig. Den startas för att köra ett visst program och tas sedan bort när arbetet är färdigt.

    En container machine fungerar mer som en permanent Linuxdator inuti Macen. Den kan sparas mellan olika arbetstillfällen och fortsätta innehålla installerade program, inställningar och tjänster.

    Utvecklaren kan exempelvis skapa en Ubuntu-miljö för ett projekt och en Debian-miljö för ett annat. Miljöerna kan stängas av och startas igen senare utan att allt behöver byggas om från början.

    Det går också att köra ett init-system inne i Linuxmiljön. Init-systemet är den del av Linux som startar och hanterar bakgrundstjänster när systemet startar.

    Det gör det möjligt att köra exempelvis databaser, webbservrar och andra långvariga tjänster på ett mer realistiskt sätt.

    Macens hemkatalog kan delas med Linux

    En viktig del av Apples lösning är kopplingen mellan macOS och Linuxmiljön.

    När en container machine skapas kan användarens namn och hemkatalog automatiskt göras tillgängliga inne i Linuxsystemet.

    Det innebär att samma projektfiler kan användas från båda systemen.

    Utvecklaren kan exempelvis skriva och redigera kod i ett vanligt Mac-program, som Visual Studio Code eller Xcode, samtidigt som programmet byggs och körs inne i Linuxmiljön.

    Även personliga konfigurationsfiler, så kallade dotfiles, kan delas. Det kan exempelvis handla om inställningar för skalet, Git och olika utvecklingsverktyg.

    Hemkatalogen kan monteras med läs- och skrivrättigheter, endast för läsning eller inte delas alls. Det ger användaren möjlighet att välja mellan bekvämlighet och högre isolering.

    Flera Linuxdistributioner på samma Mac

    Apples containerverktyg är inte bundet till en enda Linuxdistribution.

    Utvecklare kan skapa separata miljöer med exempelvis:

    • Ubuntu
    • Debian
    • Alpine Linux
    • andra Linuxbaserade OCI-avbildningar

    Det kan vara användbart när ett program ska testas i flera olika servermiljöer.

    Ett företag kanske använder Debian på sina servrar, medan en kund använder Ubuntu. Utvecklaren kan då testa programmet i båda systemen utan att behöva installera flera fullständiga virtuella maskiner manuellt.

    Miljöerna kan fortfarande dela samma projektfiler och inställningar från macOS.

    Hanteras från terminalen

    Apple Container är främst ett kommandoradsverktyg. Det saknar alltså den grafiska kontrollpanel som många användare förknippar med Docker Desktop.

    Med kommandot container machine kan användaren bland annat:

    • skapa en ny Linuxmiljö
    • öppna ett interaktivt skal
    • köra enstaka Linuxkommandon
    • välja en standardmiljö
    • visa tillgängliga miljöer
    • kontrollera inställningar
    • stoppa och ta bort miljöer
    • ändra mängden processor och arbetsminne

    För utvecklare som redan arbetar mycket i terminalen kan detta upplevas som snabbt och naturligt. För mindre tekniska användare kan avsaknaden av ett grafiskt gränssnitt däremot vara en nackdel.

    Stöd för riktiga bakgrundstjänster

    Container machines kan även köra vanliga Linuxtjänster i bakgrunden.

    Det gör det möjligt att bygga mer realistiska testmiljöer. En utvecklare kan exempelvis köra en webbapplikation tillsammans med en databas, en webbserver och en meddelandekö inne i samma Linuxmiljö.

    Det är särskilt användbart för program som förväntar sig att köras på en traditionell Linuxserver och som inte passar lika bra i en kortlivad container med bara en enda process.

    På så sätt placerar sig Apples lösning någonstans mellan traditionella containrar och fullständiga virtuella maskiner.

    Avancerat stöd för nästlad virtualisering

    För mer avancerade användare finns även stöd för nästlad virtualisering.

    Det betyder att en virtuell maskin kan köra ytterligare virtualisering inuti sig själv. Funktionen kan exempelvis användas för att testa vissa typer av systemprogramvara eller för att köra virtualiseringsverktyg inne i Linuxmiljön.

    Kraven är dock relativt höga.

    Det behövs en Mac med Apple Silicon M3 eller senare, macOS 15 eller nyare samt en Linuxkärna där stöd för KVM har aktiverats.

    KVM är Linux inbyggda system för hårdvaruaccelererad virtualisering.

    Apples standardkärna har inte detta stöd aktiverat. Den som behöver funktionen måste därför tillhandahålla en egen anpassad Linuxkärna.

    Det här är alltså främst en funktion för avancerade utvecklare och systemadministratörer.

    Är detta slutet för Docker Desktop?

    Nej, åtminstone inte inom den närmaste framtiden.

    Docker har ett mycket större och mer etablerat ekosystem. Många utvecklare och företag använder redan Docker Compose, Docker Hub, grafiska administrationsverktyg och integrationer med olika utvecklingsplattformar.

    Apples verktyg är därför inte en direkt ersättare för alla befintliga Dockerflöden.

    Projekt som är starkt beroende av Docker Compose eller särskilda Docker Desktop-funktioner kommer sannolikt att fortsätta använda Docker.

    Apple Container kan däremot bli ett intressant alternativ för utvecklare som vill ha ett öppet, kommandoradsbaserat och mer macOS-anpassat verktyg.

    Det kan även bli en grund för framtida utvecklingsverktyg från Apple eller tredjepartsutvecklare.

    Ett nytt steg för Linuxutveckling på Mac

    Apple Container 1.0 visar att Apple tar containerbaserad Linuxutveckling på större allvar.

    Genom att kombinera OCI-kompatibla containeravbildningar, lättviktiga virtuella maskiner och tät integration med macOS försöker Apple göra gränsen mellan Mac och Linux mindre tydlig.

    Utvecklaren kan fortsätta använda sina vanliga Mac-program, samtidigt som själva programvaran byggs och testas i en riktig Linuxmiljö.

    Docker Desktop är fortfarande den mer kompletta och etablerade lösningen för många användare. Men Apples verktyg kan bli ett attraktivt alternativ för dem som föredrar enklare kommandoradsverktyg, öppna standarder och en lösning som är utvecklad särskilt för Apple Silicon.

    Version 1.0 är därför inte slutet för Docker på Mac. Det är snarare början på en ny konkurrent inom ett område som länge har dominerats av Docker.

    https://github.com/apple/container/releases/tag/1.0.0

    > FAKTA: APPLE CONTAINER 1.0

    Typ: Öppet containerverktyg för macOS

    Utvecklare: Apple

    Programmeringsspråk: Swift

    Plattform: macOS på Apple Silicon

    Containerformat: OCI-kompatibla Linuxcontainrar

    Teknik: Varje container körs i en lättviktig virtuell Linuxmaskin

    Nyhet i version 1.0: Beständiga Linuxmiljöer, så kallade container machines

    Linuxdistributioner: Exempelvis Ubuntu, Debian och Alpine Linux

    Host-integration: Macens hemkatalog, projektfiler och konfigurationsfiler kan delas med Linuxmiljön

    Hantering: Kommandoradsverktyget container machine

    Alternativ till: Docker Desktop, Podman och traditionella virtuella maskiner

    Status: Version 1.0 är den första stabila huvudversionen.

    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Shotcut 26.6 släppt – bättre HDR, Vulkan på Linux och förbättrad extern skärm

    Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar.

    Den fria videoredigeraren Shotcut har kommit i version 26.6. Det är en uppdatering som framför allt riktar sig till användare som arbetar mer seriöst med bildkvalitet, externa skärmar och modernare videoflöden. Bland nyheterna märks HDR-export, förbättrat stöd för extern monitor och ett nytt visningsläge med Vulkan för Linux.

    Shotcut är sedan tidigare ett populärt alternativ för den som vill redigera video utan att köpa dyra kommersiella program. Programmet är öppen källkod, finns för Linux, macOS och Windows, och används både av hobbyfilmare, innehållsskapare och mer tekniskt intresserade användare.

    Extern skärm gör comeback

    En av de viktigaste nyheterna i Shotcut 26.6 är att stödet för att använda en extra skärm som extern monitor har återställts. Det innebär att man kan visa upp videon på en annan skärm medan man redigerar på sin huvudskärm.

    Det här är särskilt användbart för den som vill se sitt material i större format, kontrollera färger eller arbeta mer likt i en professionell redigeringsmiljö.

    Menyn för extern monitor har också flyttats. Tidigare låg den under inställningar, men finns nu direkt i den översta menyn under Player. Det gör funktionen lättare att hitta.

    Samtidigt finns det en ny reservinställning som heter Use Old Video Output. Den kan användas om det nya videosystemet orsakar problem, men den fungerar inte tillsammans med den nya externa monitorfunktionen.

    HDR blir allt viktigare

    En annan stor nyhet är att Shotcut nu tar ytterligare steg mot bättre stöd för HDR, alltså High Dynamic Range. HDR gör det möjligt att visa större skillnader mellan ljusa och mörka delar av bilden, med mer detaljer i både skuggor och högdagrar.

    I praktiken kan HDR ge en bild som känns mer levande, särskilt på moderna TV-apparater och skärmar som har stöd för tekniken.

    Shotcut 26.6 lägger till nya inställningar för dynamiskt omfång i både anpassade videolägen och tidslinjens egenskaper. Användaren kan välja mellan:

    • SDR
    • HLG HDR
    • PQ HDR

    PQ HDR är den variant som ofta kopplas till HDR10, vilket är vanligt i moderna TV-apparater och videoproduktioner.

    HDR-export med vissa begränsningar

    Med den nya versionen kan Shotcut även exportera video i HDR, beroende på vilket videoläge och vilken 10-bitars bearbetning som används.

    HDR10-metadata kan nu anges vid export, men stödet är än så länge begränsat. Metadata kan bäddas in vid export med videokodekarna libx265 och libsvtav1. Däremot finns det ännu inget stöd för HDR10-metadata vid export med hårdvaruaccelererade kodare.

    Det betyder att den som vill exportera HDR-video kan behöva använda mjukvarubaserad kodning, vilket ofta tar längre tid men ger bättre kontroll.

    HDR-förhandsvisning finns – men inte fullt ut på Linux

    Shotcut 26.6 introducerar även ett nytt alternativ för HDR-förhandsvisning via extern monitor. Funktionen kan visas i helskärm och fungerar även med vanligt SDR-material.

    För att HDR-förhandsvisning ska fungera korrekt krävs dock flera saker: en rätt konfigurerad HDR-skärm, HDR-videokällor och rätt bearbetningsläge i Shotcut.

    Linuxanvändare bör känna till att HDR-förhandsvisning ännu inte fungerar fullt ut på Linux. Utvecklarna arbetar fortfarande med detta stöd.

    Vulkan som nytt visningsalternativ på Linux

    För Linuxanvändare finns också en annan intressant nyhet. Shotcut 26.6 lägger till Vulkan som nytt visningsalternativ under inställningen för displaymetod.

    Vulkan är ett modernt grafik-API som ofta används för spel och grafiskt krävande program. I Shotcut kan det ge ytterligare ett alternativ för hur videobilden visas på skärmen.

    Det innebär inte nödvändigtvis att allt automatiskt blir snabbare, men det ger användare ännu ett backend-val om andra visningsmetoder fungerar dåligt på deras system.

    Snap-versionen för Linux har också förbättrats. Den använder nu skrivbordsmiljöns egna fildialog där det är möjligt, vilket gör att filval känns mer naturligt integrerat i systemet.

    Ny brusreducering för ljud

    Shotcut 26.6 innehåller även ett nytt ljudfilter: Reduce Noise: Audio. Det bygger på RNNoise och är tänkt att minska störande bakgrundsljud i inspelningar.

    Det kan vara användbart för exempelvis tal, intervjuer, skärminspelningar och enklare videoproduktioner där ljudet inte spelats in under perfekta förhållanden.

    Första steg mot externa plugins

    En annan spännande nyhet är att Shotcut nu börjar få stöd för externa plugins. Det handlar bland annat om OpenFX för bildeffekter samt VST2 och LV2 för ljud.

    Det här är fortfarande ett tidigt och begränsat stöd, men det är ändå ett viktigt steg. På sikt kan det göra Shotcut mer flexibelt, eftersom användare kan lägga till fler effekter och ljudverktyg utöver de som följer med programmet från början.

    Flera viktiga komponenter uppdaterade

    Under huven har flera centrala delar också uppdaterats. Shotcut 26.6 använder bland annat:

    • MLT 7.40.0
    • FFmpeg 8.1.2
    • libspatialaudio 0.4.0
    • frei0r 3.2.2

    Det här är viktiga komponenter som påverkar videobehandling, ljud, effekter och exportformat.

    Många felrättningar

    Som vanligt innehåller versionen också en lång rad buggfixar. Bland annat har utvecklarna rättat problem med filtergränssnitt, luckor i tidslinjen, DeckLink-utmatning, undertexter, markörer, exportinställningar och identifiering av bildförhållande.

    Det gör Shotcut 26.6 till en uppdatering som inte bara lägger till nya funktioner, utan också förbättrar stabiliteten i programmet.

    Sammanfattning

    Shotcut 26.6 är en viktig uppdatering för den som arbetar med modern videoredigering. HDR-stödet har blivit bättre, extern monitor är tillbaka och Linuxanvändare får ett nytt Vulkan-baserat visningsalternativ.

    Samtidigt är vissa funktioner fortfarande under utveckling, särskilt HDR-förhandsvisning på Linux och stödet för externa plugins. Men riktningen är tydlig: Shotcut fortsätter att växa från ett enkelt gratisprogram till ett allt mer kompetent verktyg för avancerad videoredigering.

    För den som använder Shotcut regelbundet är version 26.6 därför en uppdatering som är väl värd att installera.

    https://www.shotcut.org/download

    Faktaruta: Shotcut 26.6

    Program: Shotcut

    Version: 26.6

    Typ: Fri och öppen videoredigerare

    Plattformar: Linux, macOS och Windows

    Viktiga nyheter:

    • HDR-export
    • Återställt stöd för extern monitor
    • Ny Vulkan-visning på Linux
    • Nytt ljudfilter för brusreducering
    • Tidigt stöd för externa plugins

    HDR-stöd: SDR, HLG HDR och PQ HDR/HDR10.

    Begränsning: HDR-förhandsvisning fungerar ännu inte fullt ut på Linux.

    Uppdaterade komponenter: MLT 7.40.0, FFmpeg 8.1.2, libspatialaudio 0.4.0 och frei0r 3.2.2.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU nano 9.1: den lilla textredigeraren får putsad vardagsteknik

    GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.

    GNU nano är kanske inte den mest glamorösa programvaran i Linuxvärlden, men den är en av de mest använda. Den lilla textredigeraren finns i terminalen, startar snabbt och används ofta när man behöver ändra en konfigurationsfil, skriva ett skript eller göra en snabb textändring direkt på en server. Nu har GNU nano 9.1 släppts, och även om uppdateringen inte förändrar programmet i grunden innehåller den flera förbättringar som gör vardagen lite smidigare.

    En av de mer synliga förändringarna gäller sökfunktionen. När man söker efter text i en fil försöker nano nu visa träffen på ett tydligare sätt i terminalfönstret. Om sökträffen får plats inom det synliga området placeras vyn så långt åt vänster som möjligt. Det kan låta som en liten detalj, men för den som arbetar i långa konfigurationsrader eller källkod kan det göra det enklare att snabbt se sammanhanget runt träffen.

    En annan förändring är att nano nu slutar stödja det gamla Mac-formatet för radslut. Förr i tiden använde klassiska Mac OS ett ensamt carriage return-tecken som radbrytning. Moderna system använder andra format, till exempel LF i Linux och andra Unix-liknande system, eller CRLF i Windows. Det gamla Mac-formatet är numera mycket ovanligt, och i nano 9.1 kan programmet varken läsa eller skriva filer med just den typen av radslut. För de flesta användare kommer detta aldrig att märkas, men det är ett tydligt tecken på att gammal teknisk ballast rensas bort.

    Filhanteringen har också förbättrats. Nano kan nu redigera en fil som faktiskt heter ~, alltså en ensam tilde. Det är ett specialtecken som ofta används som genväg till användarens hemkatalog, vilket tidigare kunde skapa problem. Programmet ger också ett tydligare felmeddelande om ett filnamn avslutas med snedstreck, eftersom det normalt antyder en katalog snarare än en vanlig fil.

    Även backupfunktionen har fått rättelser. När nano körs med alternativet --backup och skrivdialogen visar [Backup] skapas nu alltid en säkerhetskopia. Dessutom får backupfilerna numera en korrekt och komplett tidsstämpel. Det gör det lättare att förstå när en säkerhetskopia skapades och minskar risken för förvirring när flera versioner finns sparade.

    En mer teknisk förändring gäller så kallade nödsparade filer. Om nano kraschar eller avslutas oväntat kan programmet skapa en .save-fil för att rädda osparat arbete. I den nya versionen ändras inte längre filens rättigheter och ägarskap för att matcha originalfilen. Det är en liten men viktig justering som påverkar hur säkert och förutsägbart sådana räddningsfiler hanteras.

    På användargränssnittets område har vissa tangentbordsfunktioner ändrats. Växlingen med Ctrl+T mellan menyerna WhereIs och GoToLine har tagits bort. Samtidigt har Meta+Insert och Meta+Delete lagts till som giltiga tangentnamn. Det betyder att användare som anpassar nano via konfigurationsfiler nu kan binda även dessa tangentkombinationer till egna funktioner.

    Syntaxmarkeringen har också uppdaterats. För programmerare innebär det bland annat att C-definitionen nu känner igen fler nyckelord från C++23. Markeringen av hexadecimala och binära tal har förbättrats, liksom hanteringen av booleska konstanter. Även Lua-stödet har moderniserats med nyare nyckelord, borttagning av gamla föråldrade sådana och bättre hantering av flerradiga strängar och escape-tecken. Dessutom känner syntaxmarkeringen för manualsidor nu igen specialtecken skrivna i formen \[xx].

    Bakom kulisserna har utvecklarna dessutom gjort en hel del städarbete. Nano 9.1 innehåller uppdaterad gnulib-kod, säkrare felkontroller, minskad risk för minnesläckor, tydligare kommentarer och flera namnändringar i kodens variabler och funktioner. Det är sådant som vanliga användare sällan ser direkt, men som är viktigt för att programmet ska vara lättare att underhålla och stabilare på sikt.

    GNU nano 9.1 är alltså ingen dramatisk nyversion, utan snarare en vårstädning av ett välkänt verktyg. Den tar bort gammalt stöd som nästan ingen längre behöver, rättar till små men irriterande problem och förbättrar hur programmet beter sig i vardagliga situationer. För den som ofta arbetar i terminalen är det precis sådana förbättringar som gör skillnad över tid.

    Den nya versionen finns att hämta som källkod från projektets officiella webbplats. Användare som inte vill kompilera själva kan vänta tills nano 9.1 dyker upp i den egna Linuxdistributionens paketförråd.

    https://www.nano-editor.org/news.php

    Fakta: GNU nano 9.1

    Program: GNU nano

    Version: 9.1

    Typ: Textredigerare för terminalen

    Miljö: Linux, Unix-liknande system och terminalmiljöer

    Viktiga nyheter:

    • Förbättrad visning vid sökning i filer.
    • Stöd för gamla Mac-radslut har tagits bort.
    • Bättre hantering av backupfiler.
    • Ändrat beteende för nödsparade .save-filer.
    • Uppdaterad syntaxmarkering för C, C++23, Lua och manualsidor.
    • Intern kodstädning och förbättrad felhantering.

    Sammanfattning:
    GNU nano 9.1 är en underhållsversion som gör textredigeraren modernare, renare och mer förutsägbar i vardagligt terminalarbete.

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Darktable 5.6: öppen RAW-redigering får frivilliga AI-verktyg

    Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror.

    Darktable 5.6 har släppts och är en av de större uppdateringarna på länge för det fria och öppna RAW-redigeringsprogrammet. Programmet används av fotografer som vill arbeta med digitala negativ utan att vara beroende av kommersiella molntjänster eller prenumerationer. Den nya versionen innehåller förbättringar för bildkvalitet, arbetsflöde, export, prestanda och kamerastöd – men den mest uppmärksammade nyheten är ett nytt, frivilligt AI-system.

    Det viktiga ordet är just frivilligt. AI-funktionerna är avstängda som standard och måste aktiveras vid kompilering med byggflaggan -DUSE_AI=ON. Om AI-stödet inte aktiveras laddar Darktable inte in ONNX Runtime-bibliotek och utför heller inga AI-relaterade uppgifter. Det gör att användare som vill ha ett traditionellt, helt lokalt och resurssnålt bildflöde kan fortsätta använda programmet som tidigare.

    För den som väljer att aktivera AI-stödet öppnas däremot flera nya möjligheter. Darktable 5.6 kan då hantera och ladda ner AI-modeller från ett konfigurerbart modellförråd. Det finns även installationsskript för Linux och Windows som hjälper till att konfigurera GPU-acceleration för hårdvara från Nvidia, AMD och Intel. På macOS och många Windows-system ingår GPU-acceleration som standard.

    En av de mest praktiska nyheterna är AI-baserade objektmasker. Masker används i bildredigering för att påverka bara vissa delar av en bild, till exempel himlen, ett ansikte eller ett föremål i förgrunden. Med objektmasker kan det bli enklare att välja ut bildområden utan att rita varje markering för hand. För fotografer som ofta arbetar med lokala justeringar kan detta spara mycket tid.

    Darktable 5.6 får också en ny modul för neural återställning. Den finns i sidopanelen i både ljusbordet och mörkrummet och kan användas för tre AI-baserade uppgifter: brusreducering av RAW-bilder, vanlig bildbrusreducering och uppskalning. Standardmodellerna omfattar bland annat NIND UNet för brusreducering, RawNIND UtNet2 för RAW-brusreducering samt RealPLKSR i 2x och 4x för superupplösning. Ytterligare modeller, som NAFNet och BSRGAN, kan installeras manuellt.

    Det här betyder i praktiken att Darktable nu får verktyg som kan hjälpa till med några av de svåraste problemen i digital fotografering: brus i mörka bilder, detaljer som försvinner vid höga ISO-tal och bilder som behöver förstoras utan att tappa för mycket kvalitet. Samtidigt är lösningen byggd så att användaren själv väljer om AI-delen ska finnas med eller inte.

    En annan stor nyhet är modulen color harmonizer, eller färgharmonisering. Den arbetar i UCS-färgrymd och kan justera färger mot olika harmoniska strukturer, till exempel komplementfärger, delade komplementfärger, triader och tetrader. För den som inte arbetar dagligen med färgteori betyder det att programmet kan hjälpa till att skapa mer balanserade färgkombinationer i bilden. Modulen har även stöd för egna harmonier, där användaren kan ange egna ankarnoder, samt reglage för styrka, skydd av neutrala färger och mjukare övergångar.

    Exportmöjligheterna har också förbättrats. Darktable 5.6 får stöd för export till HEIF-formatet, ett modernt bildformat som ofta kan ge hög bildkvalitet vid mindre filstorlek än äldre format. Användaren kan välja mellan förlustfri och förstörande komprimering, olika färgdjup som 8, 10 och 12 bitar samt tillgängliga alternativ för färgsampling.

    Gränssnittet har fått flera förbättringar. Beskärningsmodulen visar nu både bildförhållande och dimensioner direkt i förhandsvisningen. En andra mörkrumsruta kan fästa bilder från filmremsan, vilket kan vara användbart vid jämförelsearbete. Det går också att växla mellan punkt- och områdesbaserad färgväljare direkt på arbetsytan med Ctrl-klick.

    För användare med stora bildskärmar och högupplösta arbetsflöden finns stöd för att rendera och cacha förhandsvisningar i 6K eller 8K i ljusbordsvyn. Mörkrummets förhandsvisningsupplösning har höjts från 720×450 till 1440×900, vilket ger bättre data till bland annat scopes och färgväljaren. Dessutom finns ett nytt 2-up-scope som visar både waveform och vectorscope samtidigt.

    Prestandan har förbättrats på flera områden. OpenCL-stödet för guided filtering har blivit snabbare genom intern tiling, modulen för oskärpa arbetar snabbare vid stora radier, och överläggsmodulen har fått en ny OpenCL-väg. Darktable kör också färre onödiga pixelpipe-beräkningar och hanterar maskdistorsion mer effektivt.

    Bland de övriga nyheterna finns stöd för Canon Automatic Lighting Optimizer i CR3-bilder, PNG- och vektoriseringsstöd för externa rastermasker, ett nytt filter för bilddubbletter, förbättrade standardvärden för AgX, förbättrade OpenCL-inställningar och nya HTJ2K-komprimeringsalternativ för EXR-export när programmet länkas mot OpenEXR 3.4 eller senare.

    Darktable 5.6 innehåller även stöd för fler kameror, bland annat Canon EOS Hi, Fujifilm X-T30 III, Hasselblad H4D-40, Hasselblad H6D-100c, Hasselblad X2D II 100C, Leica M Monochrom, flera Nikon Coolpix-modeller, Nikon D2X, Panasonic DC-GF90, Ricoh GR IV, Sony ILCE-7M5 och Sony ILME-FX2. Dessutom tillkommer nya vitbalansförinställningar och brusprofiler för flera kameramodeller.

    Som vanligt innehåller versionen också många buggfixar. Bland annat har problem med maskpositionering, färgprofiler, kortkommandon, OpenCL och CPU-baserad pixelpipe, taggning, geolokalisering, miniatyrbilder, ritade masker och demosaicing åtgärdats.

    Den som uppgraderar från Darktable 5.4 bör först säkerhetskopiera både konfiguration och bildbibliotek. När bibliotek och inställningar väl har uppdaterats av Darktable 5.6 är de inte längre kompatibla med version 5.4.

    Darktable 5.6 finns nu att ladda ner från projektets officiella webbplats och GitHub-sida. Det finns källkod, AppImage-versioner för Linux på x86_64 och aarch64, macOS-paket för både Intel och Apple Silicon samt Windows-installationsfiler för x86_64 och Windows on ARM.

    Med version 5.6 tar Darktable ett tydligt steg in i en tid där AI-verktyg blir allt vanligare även i fria bildprogram. Skillnaden är att användaren själv får välja. För vissa blir AI-stödet ett kraftfullt hjälpmedel för brusreducering, maskning och uppskalning. För andra är det lika viktigt att kunna fortsätta använda ett traditionellt, öppet och lokalt RAW-arbetsflöde utan AI. Det är just den valfriheten som gör Darktable 5.6 särskilt intressant.

    https://www.darktable.org/install

    Fakta: Darktable 5.6

    Program: Darktable

    Version: 5.6

    Typ av program: Fri och öppen RAW-redigerare för fotografer.

    Plattformar: GNU/Linux, macOS och Windows.

    Största nyheten: Ett frivilligt AI-system som är avstängt som standard och måste aktiveras manuellt vid byggning.

    Nya AI-funktioner: AI-baserade objektmasker, brusreducering, RAW-brusreducering och uppskalning av bilder.

    Ny bildmodul: Color Harmonizer, som kan justera färger enligt olika färgharmonier, exempelvis komplementära, triadiska och tetradiska färgscheman.

    Ny exportfunktion: Stöd för HEIF-export med både förlustfri och förlustgivande komprimering.

    Förbättrat gränssnitt: Bland annat förbättrad beskärningsvisning, kondenserat panel-läge, bättre färgväljare och stöd för högupplösta förhandsvisningar.

    Prestanda: Snabbare OpenCL-bearbetning, bättre hantering av stora radier i oskärpemodulen och effektivare maskhantering.

    Viktigt vid uppgradering: Säkerhetskopiera inställningar och bildbibliotek innan uppgradering, eftersom bibliotek som uppdateras till Darktable 5.6 inte är kompatibla med Darktable 5.4.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux.

    Mozilla Firefox 152 är nu tillgänglig för nedladdning och bjuder på flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användarvänlig. Den nya versionen innehåller nyheter för både vanliga användare, utvecklare och mobilanvändare – med särskilt fokus på enklare flikhantering, förbättrad integritet och ett modernare gränssnitt.

    Firefox är en av världens mest kända webbläsare med öppen källkod. Den utvecklas av Mozilla och används på Windows, Linux, macOS, Android och flera andra plattformar. Med Firefox 152 fortsätter Mozilla att finslipa detaljerna i vardagsanvändningen, samtidigt som webbläsaren får stöd för nyare webbteknik.

    Kopiera länkar utan att byta flik

    En av de mest praktiska nyheterna i Firefox 152 gäller flikhanteringen. På Linux och Windows kan användaren nu kopiera en länk från en flik utan att först behöva växla till den fliken.

    Det görs via högerklicksmenyn på fliken, under alternativet:

    Share → Copy Link

    Det här kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar med många flikar samtidigt kan det spara både tid och klick. Ännu bättre är att Firefox 152 även gör det möjligt att kopiera flera länkar samtidigt om flera flikar är markerade.

    Det är särskilt användbart för den som samlar källor, arbetar med research, skriver artiklar eller bara vill dela flera öppna webbsidor på ett smidigt sätt.

    Mindre steg vid zoomning

    Firefox 152 får också stöd för fler och mindre zoomsteg när man zoomar in och ut på webbsidor med tangentbord eller mus.

    Tidigare kunde zoomstegen ibland kännas lite grova. Nu blir det enklare att hitta en lagom nivå, särskilt på skärmar med hög upplösning eller när man läser text på sidor där standardstorleken inte passar.

    För användare med nedsatt syn, eller för den som ofta växlar mellan olika skärmstorlekar, kan detta göra webbläsaren mer behaglig att använda.

    Nytt stöd för JPEG XL i Firefox Labs

    En annan intressant nyhet är experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL via Firefox Labs.

    JPEG XL är ett modernt bildformat som är tänkt att kunna ge hög bildkvalitet med effektiv komprimering. Det kan i framtiden bli ett alternativ till äldre format som JPEG, särskilt på webben där bildstorlek och laddningstid spelar stor roll.

    Eftersom stödet är experimentellt är det främst något för nyfikna användare, utvecklare och webbteknikintresserade att testa.

    Modernare inställningar

    Mozilla fortsätter också att modernisera Firefox inställningssidor. I Firefox 152 får inställningarna ett nytt och mer överskådligt utseende.

    Syftet är att göra det lättare att hitta rätt bland webbläsarens många alternativ. Grupperingen har blivit tydligare, navigationen bättre och anpassningar enklare att förstå.

    För nya användare kan detta göra Firefox mindre rörigt, medan vana användare snabbare hittar till de funktioner de söker.

    Flikar från andra enheter blir mer användbara

    Firefox har länge kunnat synkronisera flikar mellan olika enheter. Det gör att man till exempel kan öppna en sida på mobilen och sedan fortsätta läsa den på datorn.

    I Firefox 152 förbättras detta ytterligare. I sidofältets panel för flikar från andra enheter går det nu att öppna flikar i en ny flik eller i en ny containerflik direkt från snabbmenyn.

    Containerflikar är en funktion i Firefox som gör det möjligt att separera olika webbplatser eller identiteter från varandra. Man kan till exempel hålla arbete, privat surfning och sociala medier åtskilda i olika containrar.

    Fler videokontroller i högerklicksmenyn

    Firefox 152 utökar även stödet för videokontroller i högerklicksmenyn på fler webbplatser.

    Det innebär att funktioner som spela upp, pausa, fullskärm, tyst läge och loop blir tillgängliga på fler videosidor. Det kan vara praktiskt när en webbplats har egna kontroller som är svåra att använda eller störande utformade.

    Stäng av ljud direkt från adressfältet

    En lite rolig men användbar nyhet är att Firefox 152 får stöd för att stänga av ljud direkt från adressfältet.

    Genom att skriva exempelvis “mute”, “shush” eller “sssh” kan användaren snabbt komma åt en åtgärd för att tysta Firefox. Det kan vara praktiskt om en flik plötsligt börjar spela upp ljud och man snabbt vill få tyst på webbläsaren.

    Förbättrad privat surfning

    Privat surfning förbättras också i Firefox 152. Webbläsaren ska nu vara bättre på att undvika att webbplatser slutar fungera på grund av spårningsskyddet.

    Om en sida inte fungerar som den ska efter omladdning kan Firefox visa ett informationsfält. Där kan användaren välja att ladda om sidan med spårningsskyddet avstängt för just det tillfället.

    Det här är en balansgång mellan integritet och kompatibilitet. Firefox försöker skydda användaren mot spårning, men samtidigt måste vanliga webbplatser fungera på ett rimligt sätt.

    Förbättringar för Linux

    För Linuxanvändare finns flera förbättringar. Förutom möjligheten att kopiera länkar från flikar utan att byta flik förbättras även GTK-stödet.

    Bland annat rättas hanteringen av ordvis markering i textfält med höger-till-vänster-språk. Det kan vara viktigt för användare som arbetar med språk som arabiska, hebreiska eller persiska.

    Dialogrutan “Om Mozilla Firefox” har också förbättrats för system med flera skärmar, så att den mer pålitligt öppnas på den skärm där Firefox senast användes.

    Förbättringar för Android och macOS

    På Android förbättras hanteringen av PDF-filer. När man delar fjärrlagrade PDF-dokument delas själva filen i stället för bara webbadressen. Det gör delningen mer direkt och användbar.

    Firefox för Android får också bättre prestanda vid nypzoomning, särskilt på enklare och långsammare enheter.

    På macOS förbättras bland annat tillförlitligheten när bilder dras till skrivbordet eller till Finder-fönster. Bilder ska nu hamna mer korrekt där användaren släpper dem. Dessutom förbättras flera textredigeringskommandon, särskilt i miljöer där höger-till-vänster-språk används.

    Nyheter för utvecklare

    Firefox 152 innehåller även flera nyheter för webbutvecklare.

    I utvecklarverktygen finns nu ett alternativ för att visa eller dölja kommentarnoder i Inspector. Webbläsaren får också stöd för CSS-egenskapen field-sizing, WebAuthn Related Origin Request och alternativet unadjustedMovement i Pointer Lock API.

    Detta är funktioner som främst märks för utvecklare, men de bidrar på sikt till att moderna webbplatser kan byggas mer flexibelt och fungera bättre i Firefox.

    Inbyggda ordlistor för fler språk

    Firefox 152 lägger även till inbyggt ordlistestöd för stavningskontrollen i flera språkversioner. Det gäller bland annat brittisk engelska, kroatiska, georgiska, persiska, slovenska, turkiska, walesiska och flera andra språk.

    För användare som skriver mycket direkt i webbläsaren – till exempel i webbmail, publiceringssystem eller forum – kan förbättrad stavningskontroll vara en stor hjälp.

    En version full av små men användbara förbättringar

    Firefox 152 är kanske inte en version som förändrar hela webbläsaren i grunden, men den innehåller många små förbättringar som tillsammans gör användningen smidigare.

    Att kunna kopiera länkar från flera flikar, zooma med mindre steg, hantera ljud snabbare, få bättre privat surfning och använda ett modernare inställningsgränssnitt är funktioner som märks i vardagen.

    För Linuxanvändare är stödet för bättre flikhantering särskilt välkommet. För utvecklare innebär versionen fler moderna webbstandarder, och för mobilanvändare kommer förbättringar i PDF-delning och zoomprestanda.

    Firefox 152 visar att Mozilla fortsätter att utveckla webbläsaren steg för steg – med fokus på öppenhet, användarkontroll och ett webbläsaralternativ som inte styrs av de stora reklamplattformarna.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    Teknisk faktaruta: Firefox 152

    Program: Mozilla Firefox

    Version: 152

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    Viktiga nyheter:

    • Kopiera länkar från flikar utan att först byta till fliken
    • Stöd för att kopiera flera fliklänkar samtidigt
    • Mindre och mer precisa zoomsteg
    • Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs
    • Moderniserade inställningssidor
    • Förbättrad hantering av flikar från andra enheter
    • Fler videokontroller i högerklicksmenyn
    • Möjlighet att stänga av ljud direkt från adressfältet

    Linux-förbättringar:

    • Bättre flikhantering på Linux och Windows
    • Förbättrat GTK-stöd
    • Bättre hantering av höger-till-vänster-språk i textfält
    • Förbättrad dialogruta för flera skärmar

    Android: Bättre PDF-delning och förbättrad prestanda vid nypzoomning.

    macOS: Förbättrad drag-och-släpp-hantering av bilder samt bättre textredigering.

    För utvecklare:

    • Visa eller dölj kommentarnoder i Inspector
    • Stöd för CSS-egenskapen field-sizing
    • Stöd för WebAuthn Related Origin Request
    • Stöd för unadjustedMovement i Pointer Lock API

    Sammanfattning: Firefox 152 är en uppdatering med många mindre men praktiska förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användbar i vardagen.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör Thunderbird tryggare och mer pålitligt i vardagen.

    Mozilla Thunderbird fortsätter att utvecklas från ett klassiskt e-postprogram till ett komplett kommunikationsverktyg för e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt. Med version 152 får programmet både synliga nyheter för vanliga användare och viktiga förbättringar under huven för företag, administratörer och säkerhetsmedvetna användare.

    Thunderbird är ett av de mest kända fria och öppna e-postprogrammen. Det finns för Windows, macOS och Linux, och används av både privatpersoner, organisationer och företag som vill ha ett alternativ till webbaserade e-postlösningar.

    I Thunderbird 152 ligger fokus på tre saker: enklare kontoinställning, säkrare inloggning och stabilare hantering av e-post, kalender och Microsoft-konton.

    Enklare start med Thundermail

    En av de mest synliga nyheterna är stöd för enklare kontoinställning av Thundermail-konton. Med så kallad one-click setup kan användaren snabbare lägga till ett konto utan att behöva fylla i servernamn, portar och tekniska detaljer manuellt.

    Det här är viktigt eftersom e-post historiskt sett har kunnat vara krångligt att konfigurera. IMAP, SMTP, kryptering, autentisering och serveradresser är begrepp som många vanliga användare helst vill slippa hantera. När kontot kan ställas in automatiskt blir Thunderbird mer lättillgängligt, särskilt för nya användare.

    Säkrare Gmail-inloggning med PKCE

    En annan viktig förändring gäller Gmail och OAuth-inloggning. Thunderbird 152 börjar använda PKCE, en säkerhetsförbättring inom OAuth.

    OAuth är den metod som ofta används när ett program får tillgång till ett konto utan att användaren behöver lämna ut sitt lösenord direkt till programmet. I stället loggar användaren in hos exempelvis Google, och Thunderbird får en behörighetstoken.

    PKCE stärker den processen. Det är särskilt viktigt för program där man inte säkert kan lagra hemliga nycklar, till exempel vanliga skrivbordsprogram. Resultatet blir en säkrare inloggningskedja för Gmail-användare.

    För användaren märks detta troligen inte som någon dramatisk förändring i vardagen, men det är en viktig förbättring i bakgrunden.

    Bättre stöd för företag och administratörer

    Thunderbird 152 får också förbättrat stöd för enterprise policies. Det innebär att administratörer i företag och organisationer kan styra fler inställningar centralt.

    Nyheten i denna version är stöd för SecurityDevices i företagsreglerna. Det kan användas i miljöer där säkerhetsenheter, certifikat eller särskilda autentiseringslösningar behöver hanteras kontrollerat.

    För en vanlig hemanvändare är detta kanske inte den mest spännande nyheten, men för organisationer som vill standardisera Thunderbird på många datorer är det betydelsefullt.

    Färre störande aviseringar

    Thunderbird 152 rättar flera problem med aviseringar. Ett fel där nya e-postaviseringar kunde visas på fel skärm i system med tre bildskärmar har åtgärdats.

    Även skräpposthanteringen har förbättrats. Tidigare kunde skräppost i vissa fall hinna trigga en ny e-postavisering innan meddelandet flyttades till skräppostmappen. Det kunde leda till onödiga störningar och förvirring. Den typen av problem är nu rättad.

    Det är en liten detalj, men sådana förbättringar gör stor skillnad i vardagen för den som får mycket e-post.

    Förbättrad trådhantering och sortering

    E-posttrådar är en central funktion i moderna e-postprogram. När många svar hör ihop vill man att de visas samlat och i rätt ordning.

    Thunderbird 152 rättar flera problem med trådade meddelanden. Bland annat har utvecklarna fixat fel där mycket djupt nästlade trådar kunde försvinna från visningen. Det handlade om meddelanden som låg mer än 255 nivåer ner i en tråd.

    Det låter extremt, men i stora organisationer, e-postlistor och gamla nyhetsgrupper kan trådar ibland bli mycket omfattande.

    Versionen rättar också problem där trådvisningen kunde bli fel efter att man raderat och ångrat radering av en trådförälder. Dessutom uppdateras trådarnas ordning nu korrekt utan att användaren behöver uppdatera eller sortera om mappen manuellt.

    Även sortering efter ämnesrad har förbättrats. Svar med “RE:” ska inte längre separeras från det ursprungliga meddelandet på samma sätt som tidigare.

    Bättre sökning – även med tyska tecken

    Sökfunktionen har också fått buggfixar. Thunderbird 152 rättar ett problem där sökning i meddelandetext kunde missa utkast som innehöll tyska omljud, till exempel ä, ö och ü.

    Det är en teknisk detalj, men den visar hur viktigt korrekt teckenhantering är i e-postprogram. För användare som skriver på andra språk än engelska kan sådana fel vara både irriterande och svåra att förstå.

    En krasch som kunde inträffa vid lokal meddelandesökning har också åtgärdats.

    Viktiga rättningar för Microsoft 365 och Exchange

    Thunderbird används inte bara med Gmail och vanliga IMAP-konton. Många använder programmet även tillsammans med Microsoft 365 och Exchange.

    I Thunderbird 152 finns flera viktiga förbättringar för just dessa användare. Bland annat rättas problem med Microsoft OAuth2, vidarebefordran och omdirigering av Exchange-meddelanden.

    Ett särskilt viktigt problem gällde stora borttagningar i Microsoft 365. Thunderbird kunde få problem när användaren försökte ta bort fler än 1 000 meddelanden samtidigt. Det är nu rättat.

    Även EWS, Exchange Web Services, har fått flera korrigeringar. Bland annat har problem där meddelanden kunde försvinna från mappvyn åtgärdats. Hanteringen av papperskorgen har också förbättrats, så att mappar som redan ligger i papperskorgen raderas permanent i stället för att flyttas till papperskorgen igen.

    IMAP och POP3 blir stabilare

    Thunderbird 152 innehåller även förbättringar för klassiska e-postprotokoll som IMAP och POP3.

    IMAP-inställningen “Visa endast prenumererade mappar” kan nu ändras utan att Thunderbird behöver startas om. Det gör programmet smidigare att använda, särskilt för den som ofta arbetar med många mappar.

    Ett problem med upprepade IMAP-aviseringar efter att datorn vaknat ur viloläge har också rättats. Det kunde inträffa när meddelanden redan hade lästs på en annan enhet.

    För POP3 har en låsning rättats som kunde uppstå om servern slutade svara utan att stänga anslutningen ordentligt. Det är en sådan bugg som kan vara svår att felsöka för användaren, eftersom programmet bara upplevs som segt eller fastlåst.

    Kalendern får bättre hantering av möten och uppgifter

    Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Kalenderdelen har blivit allt viktigare, och i version 152 rättas flera kalenderrelaterade problem.

    En viktig förbättring gäller återkommande kalenderhändelser. Thunderbird ska nu bättre skilja mellan om användaren accepterar en enskild förekomst av ett möte eller hela mötesserien.

    Det är viktigt i arbetsmiljöer där återkommande möten är vanliga. Att råka ändra eller acceptera fel del av en serie kan skapa förvirring.

    På macOS har ett problem med genomskinliga popupfönster som störde redigering av kalenderhändelser rättats. Thunderbird ska också undvika att lägga till dubbla deltagare i inbjudningar.

    Även uppgifter har förbättrats. Alternativet “Dölj slutförda uppgifter” döljer nu även avbrutna uppgifter. Dessutom bevaras procentuell färdigställandegrad separat från status i verktygstips.

    Små förbättringar som gör programmet bättre

    Utöver de större nyheterna innehåller Thunderbird 152 en lång rad mindre rättningar. Det gäller bland annat kontaktbilder, skrivfönstret, bakgrundssändning, varningar för blockerade filer, filterdialogens tillgänglighet, felaktiga olästa räknare, MIME-hantering och olika visuella förbättringar.

    Den här typen av uppdateringar är kanske inte lika lätta att sammanfatta som en helt ny funktion, men de är ofta avgörande för hur stabilt och pålitligt programmet känns i vardagen.

    Säkerhetsfixar ingår

    Som vanligt innehåller den nya versionen även säkerhetsrättningar. Det gör uppdateringen viktig även för användare som inte direkt behöver någon av de nya funktionerna.

    E-postprogram hanterar mycket känslig information: privata meddelanden, bilagor, inloggningar, mötesinbjudningar och företagskommunikation. Därför är det klokt att hålla Thunderbird uppdaterat.

    Tillgängligt för Windows, macOS och Linux

    Thunderbird 152 finns att ladda ner för Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.

    För Linux-användare kan uppdateringen komma via distributionens pakethanterare, men Thunderbird finns också tillgängligt direkt från projektets webbplats.

    Sammanfattning

    Thunderbird 152 är ingen version som förändrar programmets utseende radikalt, men den innehåller många viktiga förbättringar.

    För vanliga användare märks nyheterna främst genom enklare kontoinställning, färre irriterande buggar, bättre aviseringar och stabilare kalender- och e-posthantering. För organisationer och avancerade användare är förbättringarna kring enterprise policies, Gmail OAuth, Microsoft 365, Exchange och IMAP särskilt viktiga.

    Det är en typisk under-huven-version: kanske inte spektakulär vid första ögonkastet, men viktig för säkerhet, stabilitet och långsiktig användbarhet.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    Faktaruta: Mozilla Thunderbird 152

    Thunderbird 152 är en ny version av det fria och öppna e-postprogrammet Mozilla Thunderbird. Programmet hanterar e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt.

    Största nyheterna:
    • Enklare konfiguration av Thundermail-konton med one-click setup.
    • Säkrare Gmail-inloggning med PKCE för OAuth.
    • Förbättrat stöd för företagsstyrning via enterprise policies.
    • Bättre hantering av IMAP, POP3, Microsoft 365 och Exchange.
    • Flera rättningar för kalender, trådade meddelanden och sökning.

    För vanliga användare betyder det:
    Thunderbird blir stabilare, säkrare och mindre störande i vardagen. Aviseringar, skräpposthantering, kalenderinbjudningar och meddelandetrådar fungerar bättre.

    Plattformar:
    Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.

    Tips: Eftersom uppdateringen även innehåller säkerhetsfixar bör användare uppdatera Thunderbird så snart versionen finns tillgänglig.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för bara några år sedan.

    Linux har länge varit ett nischat operativsystem bland PC-spelare. Men de senaste åren har något hänt. Tack vare Steam Deck, SteamOS och Valves satsning på Proton har Linux gått från att vara ett alternativ för entusiaster till att bli ett seriöst spelplattform för många användare.

    Därför väckte det stor uppmärksamhet när Linux i mars 2026 nådde hela 5,33 procent i Valves Steam Hardware & Software Survey. Det var en historisk milstolpe. För första gången låg Linux tydligt över femprocentsgränsen på Steam.

    Men glädjen blev kortvarig. I maj 2026 hade Linux fallit tillbaka till 3,99 procent.

    En tillbakagång – men ingen katastrof

    Vid första anblick kan raset låta dramatiskt. Linux gick från rekordnivån 5,33 procent i mars till 3,99 procent i maj. Det innebär en minskning med 1,34 procentenheter på bara två månader.

    Samtidigt är 3,99 procent fortfarande en stark siffra historiskt sett. Under lång tid låg Linux kring en till två procent på Steam. Att Linux nu fortfarande ligger nära fyra procent visar att spel på Linux har vuxit kraftigt jämfört med tidigare år.

    Det är alltså inte troligt att en stor mängd spelare plötsligt har övergett Linux. En rimligare förklaring är att marsresultatet var ovanligt högt och påverkades av hur urvalet i undersökningen såg ut just den månaden.

    Windows dominerar fortfarande

    Windows fortsätter att vara det helt dominerande operativsystemet bland Steam-användare. I maj 2026 ökade Windows till 93,85 procent, vilket är en uppgång med 0,38 procentenheter.

    macOS ökade också något och nådde 2,16 procent. Linux hamnade alltså på 3,99 procent och ligger därmed fortfarande klart före macOS bland Steam-användare.

    Det är intressant, eftersom macOS länge har varit ett mer välkänt konsumentoperativsystem än Linux. På just spelmarknaden har Linux däremot fått en starkare position, mycket tack vare Valves arbete.

    Steam Deck har förändrat bilden av Linux

    En viktig förklaring till Linux ökade synlighet är Steam Deck. Valves handhållna spelkonsol kör SteamOS, som bygger på Arch Linux. För användaren märks det kanske inte alltid att systemet är Linuxbaserat, men tekniskt sett är det en stor framgång för Linux som spelplattform.

    Steam Deck har visat att Linux kan erbjuda en enkel och smidig spelupplevelse, utan att användaren behöver konfigurera allt manuellt. Det är en stor skillnad jämfört med äldre tider, då Linuxspelande ofta krävde mycket felsökning.

    Med Proton kan många Windows-spel köras direkt på Linux via Steam. Det har gjort att spelbiblioteket på Linux blivit mycket större än tidigare.

    Arch leder bland Linux-distributionerna

    I Valves majundersökning är Arch den största Linux-distributionen på Steam med 0,35 procent. Därefter följer Linux Mint 22.3 med 0,31 procent, Ubuntu Core 24 med 0,14 procent och Ubuntu 24.04 LTS med 0,11 procent.

    Andra distributioner som Nobara, Debian, EndeavourOS, Fedora och Manjaro ligger under 0,1 procent vardera.

    Att Arch ligger högt är inte särskilt överraskande. SteamOS bygger på Arch, och många teknikintresserade Linuxspelare använder också Arch eller Arch-baserade system. Linux Mint och Ubuntu är däremot populära bland användare som vill ha en mer traditionell och lättanvänd skrivbordsmiljö.

    Varför varierar siffrorna så mycket?

    Valves Steam-undersökning är frivillig och anonym. Det betyder att den inte är en exakt folkräkning av alla Steam-användare. Resultaten påverkas av vilka användare som får frågan och vilka som väljer att delta.

    Därför kan siffrorna svänga från månad till månad. Om många Steam Deck-användare deltog i mars kan Linux ha blivit överrepresenterat. Om färre deltog i maj kan andelen ha fallit tillbaka.

    Det kan också finnas tekniska faktorer. Valve kan till exempel ändra hur vissa system identifieras eller klassificeras. Små förändringar i mätmetoden kan få ganska stora effekter när man tittar på mindre operativsystem som Linux och macOS.

    Marsrekordet var troligen en tillfällig topp

    Linux har vuxit långsamt men stadigt på Steam. Det tog flera år att gå från cirka en procent till två procent. Att sedan snabbt hoppa upp till över fem procent var därför ovanligt.

    Det gör marsresultatet extra intressant, men också misstänkt som långsiktig nivå. Majsiffran på 3,99 procent passar bättre in i den mer långsamma tillväxtkurvan.

    Med andra ord: Linux har inte nödvändigtvis backat i praktiken. Det kan snarare vara så att marsmätningen låg ovanligt högt, medan majresultatet ligger närmare den verkliga nivån.

    Linux är fortfarande starkare än tidigare

    Trots nedgången är bilden positiv för Linux. Plattformen ligger fortfarande långt över de nivåer som var vanliga för några år sedan. Den ligger också före macOS på Steam, vilket visar att Linux har fått en verklig roll inom PC-spel.

    Steam Deck, Proton och bättre drivrutiner har förändrat spelmarknaden. Linux är inte längre bara något för entusiaster som vill experimentera. För många fungerar det nu som ett praktiskt och användbart spelsystem.

    Slutsats

    Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam i maj 2026, men det betyder inte att utvecklingen har vänt. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam-undersökningen kan vara från månad till månad.

    Den stora bilden är fortfarande att Linux har vuxit kraftigt som spelplattform. Att Linux nu ligger nära fyra procent på Steam, och samtidigt över macOS, är ett tydligt tecken på att Valves långsiktiga satsning har gett resultat.

    Femprocentsgränsen kan ha varit en tillfällig topp den här gången. Men Linux är närmare än någonsin att bli ett etablerat alternativ även för vanliga spelare.

    https://store.steampowered.com/hwsurvey/Steam-Hardware-Software-Survey-Welcome-to-Steam

    Fakta: Linux på Steam i maj 2026

    Linux andel på Steam: 3,99 procent

    Rekordnivå i mars 2026: 5,33 procent

    Minskning från mars till maj: 1,34 procentenheter

    Windows andel: 93,85 procent

    macOS andel: 2,16 procent

    Största Linux-distributionen på Steam: Arch Linux, 0,35 procent

    Andra större Linux-distributioner: Linux Mint 22.3, Ubuntu Core 24 och Ubuntu 24.04 LTS

    Viktig orsak till Linux framgång: Steam Deck, SteamOS och Proton.

    Sammanfattning: Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam, men ligger fortfarande klart högre än för några år sedan och är fortsatt större än macOS bland Steam-användare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Vivaldi 8.0: webbläsaren som låter användaren bygga sin egen cockpit

    Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats efter sitt eget sätt att arbeta.

    Vivaldi har länge varit webbläsaren för dem som inte nöjer sig med standardlösningar. Där Chrome, Edge och Safari ofta försöker dölja inställningar och förenkla gränssnittet till minsta möjliga antal val, går Vivaldi åt andra hållet. Här får användaren bestämma. Med Vivaldi 8.0 tar webbläsaren nu ett stort steg vidare – inte genom att bara lägga till ännu fler funktioner, utan genom att göra om själva känslan i gränssnittet.

    Den nya versionen beskrivs som den största visuella förändringen på flera år. Fokus ligger på en mer sammanhållen design, nya teman och färdiga layoutlägen som gör det enklare att anpassa webbläsaren efter hur man faktiskt arbetar.

    En mer sammanhållen webbläsare

    Den största förändringen i Vivaldi 8.0 är det nya skrivbordsgränssnittet, kallat Unified Design. Tidigare kunde flikar, verktygsfält, paneler och sidinnehåll upplevas som separata delar av programmet. I den nya designen samlas dessa element i en mer enhetlig ram runt webbläsarfönstret.

    Det innebär att verktygsfält, flikrader, paneler och fönsterkanter får ett mer sammanhållet visuellt uttryck. I praktiken gör det att webbläsaren känns mindre uppdelad och mer som ett enda sammanhängande arbetsverktyg.

    För vanliga användare kan det låta som en liten kosmetisk förändring, men gränssnittets utformning påverkar hur man upplever ett program. En rörig webbläsare kan kännas tung och splittrad, medan en mer sammanhållen design kan göra det lättare att fokusera på innehållet.

    Teman som tar större plats

    Vivaldi har länge haft starka möjligheter att ändra färger och teman. I version 8.0 blir detta ännu tydligare. Bakgrunder och visuella effekter kan nu breda ut sig över större delar av webbläsarfönstret i stället för att vara begränsade till vissa delar av gränssnittet.

    Det gör att teman, bakgrundsbilder, genomskinlighet och oskärpeeffekter kan användas på ett mer konsekvent sätt. Resultatet blir att hela webbläsaren får en tydligare identitet, snarare än att bara flikraden eller startsidan byter utseende.

    I Vivaldi 8.0 följer också flera nya standardteman med, bland annat Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds. De vanliga ljusa och mörka temana har också uppdaterats.

    För den som redan har skapat egna teman finns stödet kvar. Användaren kan själv välja om den nya designen ska användas fullt ut eller om det gamla färgläget ska behållas via temaredigeraren.

    Sex färdiga layouter

    En annan stor nyhet är att Vivaldi 8.0 innehåller sex färdiga layoutlägen. Dessa visas vid första starten, men kan även ändras senare i inställningarna under utseende.

    De sex alternativen är:

    Simple
    Classic
    Vertical Right
    Vertical Left
    Auto Hide
    Bottom

    Simple är tänkt för den som vill ha ett mer traditionellt och rent upplägg med flikarna överst. Classic behåller en mer välbekant Vivaldi-känsla, med paneler och verktygsfält placerade på traditionellt sätt.

    Vertical Right placerar flikarna på höger sida av fönstret, medan adressfältet ligger överst och panelerna till vänster. Vertical Left flyttar i stället flikfält och adressfält till vänster, medan panelerna dyker upp från motsatt sida när muspekaren förs dit.

    Auto Hide är läget för den som vill att webbsidan ska få så mycket plats som möjligt. Där döljs verktygsfält, flikar, paneler och adressfält tills muspekaren når kanten av fönstret.

    Bottom flyttar flikfält och adressfält till nederdelen av fönstret. Det är en arbetsstil som Vivaldi länge har haft stöd för genom manuell anpassning, men som nu blir enklare att välja direkt.

    Varför layouten spelar roll

    För många användare är en webbläsare bara ett program för att öppna webbsidor. Men för den som arbetar mycket i webbläsaren är den snarare en arbetsmiljö. Där finns e-post, kalender, dokument, chattar, nyheter, musik, utvecklingsverktyg och kanske ett helt företags interna system.

    Därför spelar placeringen av flikar, paneler och adressfält större roll än man först kan tro. En användare med många öppna flikar kan föredra lodräta flikar på sidan. En annan vill ha maximal yta för innehållet och föredrar ett automatiskt dolt gränssnitt. En tredje vill ha allt längst ned eftersom det passar bättre med arbetsflödet eller skärmens storlek.

    Vivaldi 8.0 försöker göra dessa val mer lättillgängliga. I stället för att användaren själv måste leta igenom mängder av inställningar går det nu snabbare att börja med en färdig layout och sedan justera detaljerna.

    Mer än bara nytt utseende

    Även om det visuella är den stora nyheten innehåller Vivaldi 8.0 också flera tekniska och funktionella förändringar.

    Bland annat har dialogen för webbplatsinställningar och spårningsskydd slagits samman i adressfältet. Det gör det enklare att se och ändra hur en viss webbplats får bete sig, till exempel när det gäller behörigheter och blockering av spårare.

    Panelredigeraren har också fått en kombinerad dialog för att lägga till webbpaneler och anpassa dem. Startsidan har fått en uppdaterad snabbinställningsvy, och översättningsdialogen har fått ett förbättrat utseende.

    Under ytan har Vivaldi även skrivit om delar av systemet för flikhantering. Windows-panelen har fått en ny sorteringsvy för relaterade flikar, behörighetshanteringen har byggts om och webbläsaren kan nu imitera aktuell stabil Chromium-version i situationer där webbplatser blockerar Vivaldi som en ”okänd” eller ”osupporterad” webbläsare.

    Det sistnämnda är ett praktiskt problem för mindre webbläsare. Eftersom vissa webbplatser testar vilken webbläsare användaren kör kan de ibland blockera fullt fungerande webbläsare enbart för att de inte känner igen namnet. Genom att uppträda mer som en vanlig Chromium-baserad webbläsare kan Vivaldi kringgå sådana hinder.

    Chromium 148 som grund

    Vivaldi bygger, liksom flera andra moderna webbläsare, på Chromium. I version 8.0 har grunden uppdaterats till Chromium 148.0.7778.183.

    Det betyder att Vivaldi får med sig många av de tekniska förbättringar som sker i Chromium-projektet, samtidigt som Vivaldi lägger sitt eget gränssnitt, sina egna funktioner och sin egen filosofi ovanpå.

    Det är just kombinationen som gör Vivaldi speciell. Under huven finns en modern Chromium-baserad webbmotor, men ovanpå den finns ett gränssnitt som är betydligt mer anpassningsbart än i de flesta andra webbläsare.

    En webbläsare för kontrollfreaks – på gott sätt

    Vivaldi 8.0 är knappast en version som försöker vinna över användare genom att ta bort valmöjligheter. Tvärtom fortsätter webbläsaren att rikta sig till dem som vill ha kontroll över sin digitala arbetsmiljö.

    Den nya designen gör samtidigt att Vivaldi känns mer modern och sammanhållen. De färdiga layouterna kan också göra webbläsaren mer tillgänglig för nya användare, eftersom man inte behöver förstå alla inställningar direkt för att hitta ett arbetssätt som passar.

    För den som vill ha en enkel webbläsare utan många val finns det redan gott om alternativ. Vivaldi 8.0 visar i stället att det fortfarande finns plats för en webbläsare som sätter användarens arbetsflöde i centrum.

    Sammanfattning

    Vivaldi 8.0 är mer än en kosmetisk uppdatering. Den nya Unified-designen ger webbläsaren ett mer sammanhållet utseende, medan de sex färdiga layoutlägena gör det lättare att anpassa arbetsytan från start.

    Samtidigt förbättras flera praktiska delar, som webbplatsinställningar, paneler, översättning, flikhantering och kompatibilitet med webbplatser som annars kan blockera Vivaldi.

    Resultatet är en webbläsare som blir både snyggare och mer flexibel – utan att överge det som länge varit Vivaldis kännetecken: möjligheten att själv bestämma hur webben ska användas.

    https://vivaldi.com/blog/vivaldi-on-desktop-8-0

    Teknisk faktaruta: Vivaldi 8.0

    Program: Vivaldi Browser

    Version: 8.0

    Typ: Webbläsare för datorer

    Utvecklare: Vivaldi Technologies

    Motor: Chromium-baserad webbläsarmotor

    Chromium-version: 148.0.7778.183

    Största nyhet: Ny enhetlig skrivbordsdesign, kallad Unified Design

    Nya layoutlägen: Simple, Classic, Vertical Right, Vertical Left, Auto Hide och Bottom

    Nya teman: Zen, Soria Moria, Sunset Forest och Kawaii Clouds

    Andra förbättringar: Omskriven flikhantering, förbättrad panelredigerare, uppdaterad startsida, ny dialog för webbplatsinställningar och bättre hantering av webbplatser som blockerar Vivaldi

    Tillgänglighet: Kan laddas ner från Vivaldis officiella webbplats

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Ardour 9.5: fri ljudstudio får smartare MIDI och bättre pianorulle

    Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta med öppen källkod utan att kompromissa med avancerade funktioner.

    Ardour 9.5 är här, och den nya versionen bjuder på flera stora förbättringar för den som arbetar med musikproduktion, MIDI och digital ljudredigering. Den fria och öppna ljudstudion har fått en rejält uppdaterad pianorulle, bättre stöd för ackord, smidigare kvantisering och nya verktyg som gör MIDI-arbete mer likt det många känner igen från kommersiella program som Cubase.

    En digital ljudstudio med öppen källkod

    Ardour är en digital audio workstation, ofta förkortat DAW. Det är samma typ av program som används för att spela in, klippa, mixa och producera musik. Skillnaden är att Ardour bygger på öppen källkod och finns till Linux, macOS och Windows.

    Programmet används av musiker, ljudtekniker, poddproducenter och andra som vill ha ett kraftfullt verktyg utan att vara låsta till slutna ekosystem. Med version 9.5 fortsätter Ardour att utvecklas i riktning mot en mer komplett och modern musikstudio.

    Pianorullen har fått ett stort lyft

    Den största nyheten i Ardour 9.5 är förbättringarna i pianorullen. Pianorullen är den vy där MIDI-noter visas som små block på ett rutnät. Där kan användaren rita in melodier, basgångar, trummor och ackord utan att spela in allt via ett MIDI-keyboard.

    I Ardour 9.5 har pianorullen fått en ny sidopanel till vänster. Där finns nu verktyg för ackordredigering och kvantisering. Det betyder att användaren enklare kan skapa och rätta till musikaliska mönster direkt i redigeringsvyn.

    En särskilt intressant nyhet är möjligheten att rita tre-, fyr- eller femtoniga ackord direkt i pianorullen. I stället för att lägga in varje ton manuellt kan man snabbt skapa ett helt ackord. Befintliga ackord kan dessutom ändras, inverteras eller justeras genom att flytta och släppa noter.

    Kvantisering direkt där man arbetar

    Kvantisering är ett viktigt verktyg i MIDI-produktion. Det används för att flytta noter till ett rytmiskt rutnät, så att spelningen blir tajtare. Om en inspelad basgång eller trumfigur ligger lite före eller efter taktslagen kan kvantisering rätta till detta.

    I Ardour 9.5 finns kvantiseringen nu direkt i pianorullens sidopanel. Användaren kan markera noter, välja ett rutnät och tillämpa ändringen utan att behöva lämna redigeringsläget. Det gör arbetsflödet snabbare och mer naturligt, särskilt för den som arbetar mycket med MIDI.

    Referensnoter gör det lättare att komponera

    En annan stor förbättring är stödet för referensnoter. I andra musikprogram kallas detta ofta för ghost notes. Funktionen gör det möjligt att visa noter från flera MIDI-regioner samtidigt i samma pianorulle.

    Det betyder att man exempelvis kan redigera en basgång medan man ser ackorden från ett pianospår i bakgrunden. På så sätt blir det lättare att komponera delar som passar ihop musikaliskt. Funktionen är särskilt användbar vid arrangering, harmonisering och när flera instrument ska samspela.

    Mer välbekant arbetssätt för vana DAW-användare

    Ardour 9.5 inför också en mer Cubase-liknande markörhantering i pianorullen. För användare som kommer från etablerade kommersiella musikprogram kan detta göra övergången till Ardour enklare.

    Det handlar inte bara om utseende, utan om känsla och arbetsflöde. Små detaljer i hur markören beter sig, hur noter väljs och hur redigeringen sker kan göra stor skillnad när man arbetar snabbt med musikproduktion.

    Bättre hantering av mallar och teman

    Även arbetet med spårmallar har förbättrats. På mixersidan kan användaren nu enklare komma åt både lokala och globala spårmallar. Dessa kan användas för att snabbt lägga på färdiga inställningar eller ersätta befintlig bearbetning på spår.

    Det kan vara praktiskt om man ofta använder samma typ av kanalinställningar, exempelvis för sång, gitarr, trummor eller podcastljud.

    Ardour 9.5 innehåller även två nya färgteman: Arc och OneDark. Det gör att användaren kan anpassa programmets utseende efter smak och arbetsmiljö.

    Experimentellt AI-stöd – men inte för att skapa musik

    En uppmärksammad nyhet är att Ardour 9.5 innehåller en experimentell MCP-server, skapad av communityn. Den kan användas för att styra Ardour via en lokalt körande språkmodell.

    Det är viktigt att påpeka att funktionen inte handlar om att låta AI skapa ljud eller musik åt användaren. I stället handlar det om fjärrstyrning och kontroll av programmet. Funktionen är frivillig och måste aktiveras manuellt under inställningarna för kontrollenheter.

    Detta visar ändå att även traditionella ljudprogram börjar experimentera med nya sätt att styra programvara, utan att nödvändigtvis ersätta den mänskliga musikskaparen.

    Flera förbättringar för plugins och stabilitet

    Ardour 9.5 innehåller också en rad förbättringar för plugins. Bland annat har problem med vissa VST3-plugins rättats, och programmet klarar bättre av VST-plugins med namn som ligger utanför användarens aktuella systemspråk.

    Programmet förhindrar även pluginändringar under inspelning, vilket minskar risken för störningar eller instabilitet när ljud spelas in. Dessutom har krascher kopplade till vissa LV2-plugins åtgärdats.

    För användaren betyder detta framför allt en stabilare arbetsmiljö, särskilt i större projekt med många effekter och instrument.

    Många mindre men viktiga rättningar

    Utöver de stora nyheterna innehåller Ardour 9.5 många mindre förbättringar. Metronomens klickljud har förbättrats, exportfunktionen har fått bättre kontroll för överskrivning av filer och standardvärden för MIDI-kanal och velocity sparas nu bättre.

    Även stöd för JPEG-bilder har återställts, sessionsdialogen kan ändra storlek bättre och flera funktioner för OSC, Mackie-kontroller och MIDI chase har förbättrats.

    Buggrättningarna omfattar bland annat problem med sidokedjesändningar, ljudartefakter från mutade aux-sends, MIDI-timestretching, pitch bend-visning och olika kraschfall.

    Ett viktigt steg för fri musikproduktion

    Ardour 9.5 är ingen liten underhållsuppdatering. Den nya versionen förbättrar särskilt MIDI-arbetet och gör programmet mer attraktivt för producenter som skriver musik direkt i pianorullen.

    Med ackordverktyg, referensnoter, förbättrad kvantisering och bättre pluginhantering närmar sig Ardour ännu mer de arbetsflöden som användare känner igen från kommersiella musikprogram. Samtidigt behåller programmet sin identitet som ett kraftfullt verktyg byggt på öppen källkod.

    För den som vill producera musik utan att låsa sig till dyra licenser eller slutna plattformar är Ardour 9.5 därför en viktig uppdatering.

    https://ardour.org/whatsnew.html

    Teknisk faktaruta: Ardour 9.5

    Program: Ardour

    Version: 9.5

    Typ: Digital ljudstudio, DAW

    Licens: Öppen källkod

    Plattformar: Linux, macOS och Windows

    Huvudnyhet: Kraftigt förbättrad pianorulle för MIDI-redigering

    Nya MIDI-funktioner: Ackordredigering, kvantisering i sidopanelen och referensnoter

    Ackordverktyg: Skapa tre-, fyr- och femtoniga ackord direkt i pianorullen

    Referensnoter: Visa flera MIDI-regioner samtidigt vid redigering

    Nya teman: Arc och OneDark

    AI-funktion: Experimentell MCP-server för lokal styrning via LLM

    Plugins: Förbättrat stöd för VST3, VST och LV2

    Övrigt: Förbättrad export, MIDI chase, metronom, OSC och Mackie-kontroller

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • MuseScore Studio 4.7 gör digital notskrivning mer exakt – och mer levande

    MuseScore Studio 4.7 är en omfattande uppdatering av det fria notskrivningsprogrammet som gör det enklare att skapa, redigera och dela musik digitalt. Med nya verktyg för notgravering, förbättrad gitarrnotation, snabbare arbetsflöde, bättre ljudmotor och möjlighet att exportera rullande partitur som MP4-video tar programmet ännu ett steg mot att bli ett professionellt alternativ för både musiker, arrangörer, lärare och hobbykompositörer.

    MuseScore Studio har länge varit ett av de viktigaste fria alternativen för den som vill skriva noter på datorn. Programmet används av allt från musikstudenter och körledare till arrangörer, tonsättare och hobbygitarrister. Med version 4.7 tar det öppna notskrivningsprogrammet ännu ett steg mot att bli ett mer komplett verktyg för både klassisk notbild, gitarrnotation, uppspelning och export till moderna format.

    Den nya versionen innehåller inte bara små förbättringar, utan flera funktioner som påverkar hur musik kan skrivas, granskas, spelas upp och delas. Fokus ligger tydligt på tre områden: snyggare notbild, bättre arbetsflöde och mer realistisk uppspelning.

    Mer kontroll över notbilden

    En av de stora nyheterna i MuseScore Studio 4.7 är de utökade graveringsverktygen. Inom musiknotation används ordet gravering inte längre bara om tryckta noter, utan också om hur notbilden formas digitalt: avstånd, linjer, parenteser, symboler och layout.

    I den nya versionen kan användaren lägga till pilspetsar på textlinjer, använda ackordklamrar och hantera ackordparenteser direkt via programmets egenskapsfält. Det gör det enklare att visuellt gruppera musikaliska avsnitt, visa höger- och vänsterhand i klavermusik eller markera barrégrepp på gitarr.

    Även systemavdelare har fått fler inställningar för skala och placering, och flera linjer i notbilden kan nu markeras och justeras mer exakt. Det ger användaren större kontroll över detaljer som tidigare kunde kräva omvägar eller manuellt pill.

    Texten får större betydelse

    Text är en viktig del av noter. Det kan handla om sångtext, tempobeteckningar, instruktioner till musiker eller kommentarer i partituret. I MuseScore Studio 4.7 har textfunktionerna blivit mer genomarbetade.

    Programmet kan nu hantera formatering för fler typer av textlinjer, exempelvis systemtext, staff-text, repristecken och gradvisa tempoändringar. Textjustering och textplacering har dessutom delats upp i separata inställningar. Det innebär att användaren får bättre kontroll över hur texten ser ut och var den hamnar.

    En liten men praktisk detalj är att programmet automatiskt kan använda typografiska citationstecken. Vill man ha raka citationstecken går det att ångra direkt efter inmatningen.

    Gitarrister får flera viktiga förbättringar

    För gitarrister är MuseScore Studio 4.7 en särskilt intressant uppdatering. Programmet får nu ett nytt system för att visa guitar dives, alltså effekter där tonen sänks med hjälp av exempelvis svajarm. Dessa kan visas både i tabulatur, ovanför tabulaturen och i vanlig notskrift – dessutom med stöd för uppspelning.

    Capo-hanteringen har också förbättrats. Nya transponeringslägen gör det möjligt att visa både klingande toner och de toner som faktiskt spelas. Det är praktiskt eftersom en gitarr med capo kan låta i en tonart men spelas med grepp från en annan. Det finns även ett läge där tabulaturen inte transponeras, vilket passar när capo används mest för att förenkla fingersättningen.

    Fretboard-diagram och ackordsymboler följer nu också med vid transponering av partitur, vilket gör det lättare att byta tonart utan att behöva rätta allt manuellt.

    Snabbare arbetsflöde för den som skriver mycket

    MuseScore Studio 4.7 innehåller flera små förbättringar som tillsammans kan spara mycket tid. Ett exempel är att dubbelklick på en enskild ton i ett ackord nu markerar hela ackordet. Kortkommandot R kan sedan upprepa markeringen på nästa slag.

    Kortkommandona Q och W kan användas för att halvera eller fördubbla notvärden för markerade toner eller hela avsnitt. Det är en typ av funktion som kan göra stor skillnad när man snabbt vill prova rytmiska idéer eller rätta en passage.

    Mixern har fått ett sökfält, vilket gör det lättare att hitta ljud och effekter i större projekt. Dessutom har vissa långa rullgardinsmenyer fått stöd för navigering med första bokstaven, vilket förenklar användningen när listorna är omfattande.

    Bättre uppspelning och lägre fördröjning

    En annan viktig nyhet är att ljudmotorn har byggts om. Enligt versionsinformationen ska detta ge bättre prestanda och mindre fördröjning på alla operativsystem. För den som skriver musik direkt i programmet är låg fördröjning viktig, särskilt vid inmatning via MIDI-klaviatur.

    På Windows tillkommer dessutom stöd för ASIO, vilket är särskilt relevant för användare med ljudkort och musikproduktionsmiljöer där låg latens är viktigt. Det finns även ett nytt alternativ för 256 samples buffertstorlek.

    MuseScore Studio 4.7 får också nya exportmöjligheter för WAV-filer i 16 och 24 bitar, förbättrad uppspelning av MS Basic SoundFont och möjlighet att starta uppspelning från senast markerade not med Shift + mellanslag.

    MP4-export gör noter lättare att dela

    En av de mer publikvänliga nyheterna är att MuseScore Studio 4.7 nu kan exportera en MP4-video med rullande partitur och ljud. Funktionen finns under Publish > Export.

    Det här gör programmet mer användbart för den som vill dela musik på nätet, skapa undervisningsmaterial eller visa hur ett arrangemang låter samtidigt som notbilden följer med. I stället för att bara skicka en PDF eller ljudfil kan man skapa en video där lyssnaren ser musiken röra sig i takt med uppspelningen.

    Öppen källkod med starkt community

    MuseScore Studio är öppen källkod, och version 4.7 innehåller över 100 bidrag från communityt. Det märks bland annat i nya verktyg för enharmonisk stavning, förbättrade kortkommandon, ny tuning-plugin och förbättringar i ljudhanteringen.

    Att så många funktioner kommer från användare och utvecklare runt projektet visar styrkan i öppen källkod: programmet utvecklas inte bara uppifrån, utan också utifrån verkliga behov hos musiker, arrangörer och lärare.

    Tillgängligt för Linux, Windows och macOS

    MuseScore Studio 4.7 finns för Linux, Windows och macOS. Linuxanvändare kan ladda ner MuseScore Studio direkt, men behöver installera MuseSounds Manager separat om de vill använda MuseSounds. På Windows och macOS kommer uppdateringen att erbjudas via MuseScore Studio eller MuseHub, men det går även att installera manuellt.

    Sammanfattning

    MuseScore Studio 4.7 är en bred uppdatering som gör programmet mer moget. Det handlar inte om en enda stor nyhet, utan om många förbättringar som tillsammans gör notskrivning smidigare, mer exakt och mer användbar i praktiken.

    För klassiska notskrivare finns bättre layoutkontroll. För gitarrister finns mer avancerad tabulatur och capo-hantering. För den som arbetar med uppspelning finns en förbättrad ljudmotor. Och för den som vill dela musik på nätet är MP4-exporten en välkommen nyhet.

    MuseScore Studio 4.7 visar att fri programvara kan vara både kraftfull, professionell och relevant för dagens digitala musikskapande.

    https://musescore.org/en/4.7

    https://musescore.org/en/download

    Faktaruta: MuseScore Studio 4.7

    Program: MuseScore Studio 4.7

    Typ: Notprogram för komposition, arrangering och digital notskrivning

    Licens: Öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows och macOS

    Viktiga nyheter:

    • Nya verktyg för notgravering, bland annat ackordklamrar, parenteser och pilspetsar
    • Förbättrad gitarrnotation med stöd för dives, capo-lägen och tabulatur
    • Sökbar mixer för snabbare hantering av ljud och effekter
    • Förbättrad ljudmotor med lägre fördröjning
    • ASIO-stöd på Windows
    • Export av rullande partitur som MP4-video med ljud
    • Nya funktioner för enharmonisk stavning och snabbare notredigering

    För Linuxanvändare: MuseScore Studio kan laddas ner direkt. Den som vill använda MuseSounds behöver installera MuseSounds Manager separat.

    Passar för: Musiker, kompositörer, arrangörer, musiklärare, körledare, gitarrister och hobbyanvändare som vill skapa och dela noter digitalt.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 150 visar hur små förbättringar kan förändra digital kommunikation

    Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen.

    Mozilla Thunderbird 150 är inte en uppdatering som försöker uppfinna e-posten på nytt. I stället visar den hur moderna program ofta utvecklas genom många mindre förbättringar som tillsammans gör stor skillnad. Den nya versionen av Mozilla Thunderbird innehåller flera funktioner som rör säkerhet, användbarhet, tillgänglighet och arbetsflöden. Var för sig kan de verka begränsade, men tillsammans säger de något viktigt om hur digital kommunikation utvecklas.

    Säkerhet som märks mindre men betyder mer

    En av de mest intressanta nyheterna är stödet för att skapa så kallade unobtrusive signatures inom OpenPGP. Det handlar i grunden om digitala signaturer som gör det möjligt att verifiera att ett meddelande verkligen kommer från rätt avsändare och inte har ändrats på vägen. Det nya är att detta nu kan ske på ett mer diskret sätt, utan att störa läsupplevelsen lika mycket som tidigare.

    Detta speglar en bredare utveckling inom digital säkerhet. Tekniken blir mest användbar när den inte kräver att användaren hela tiden tänker på den. Ju enklare säkerhetsfunktioner kan integreras i vardagliga verktyg, desto större chans är det att de faktiskt används.

    Krypterade meddelanden blir mer praktiska

    Thunderbird 150 har också fått stöd för att söka i meddelandetexten i OpenPGP- och S/MIME-krypterade mejl. Det kan låta som en liten teknisk detalj, men det löser ett verkligt problem. Kryptering skyddar innehållet i ett meddelande, men har ofta gjort det svårare att använda vanliga funktioner som sök.

    När användare kan söka även i krypterad kommunikation minskar motsättningen mellan säkerhet och bekvämlighet. Det visar hur programutveckling allt mer handlar om att göra avancerad teknik lika smidig som vardagliga standardfunktioner.

    Kontaktinformation blir lättare att dela

    En annan nyhet är att adressbokskort nu kan kopieras till urklipp som vCards. Ett vCard är ett etablerat standardformat för kontaktuppgifter och används i många olika program och enheter. Genom att stödja detta blir det enklare att flytta och dela kontaktinformation mellan system.

    Det här är ett tydligt exempel på hur öppna standarder fortfarande spelar en viktig roll i det digitala samhället. När program kan kommunicera med varandra på gemensamma villkor blir användaren mindre låst till en enda plattform.

    Design handlar också om hur hjärnan arbetar

    Flera av nyheterna i Thunderbird 150 rör sådant som kan uppfattas som rent kosmetiskt eller organisatoriskt. Exempelvis går det nu att sortera Recent Destinations alfabetiskt, välja egna accentfärger i programmets utseende och få Account Hub öppnad automatiskt vid första uppstart.

    Detta är inte oviktiga detaljer. Tvärtom visar de hur mycket modern programdesign bygger på att minska den mentala ansträngningen för användaren. När menyer är lättare att överblicka och funktioner presenteras vid rätt tillfälle blir tekniken mer intuitiv.

    PDF-hantering blir en del av kommunikationsverktyget

    Thunderbird 150 gör det också möjligt att organisera om PDF-sidor direkt i PDF-visaren. Funktionen har blivit allt vanligare i andra Mozilla-program och visar hur gränsen mellan olika typer av verktyg suddas ut.

    Det innebär att användaren inte behöver lämna e-postklienten för enklare dokumenthantering, vilket sparar tid och minskar avbrott i arbetsflödet.

    Förbättrat gränssnitt och bättre stöd för olika enheter

    Gränssnittet har fått flera praktiska uppdateringar. Kalenderns månads- och flerveckorsvyer stödjer nu scrollning på pekskärmar, vilket gör programmet mer användbart på moderna hybridenheter.

    Samtidigt har mindre men viktiga förbättringar införts, som alfabetisk sortering av nyligen använda mottagare och bättre visuell anpassning genom val av accentfärger.

    Tillgänglighet är en central del av modern teknik

    Många av rättningarna i Thunderbird 150 handlar om tillgänglighet och användbarhet. Problem där mappar inte alltid öppnades korrekt har åtgärdats, liksom brister i hur information presenteras för hjälpmedel.

    Detta visar att teknisk utveckling inte bara handlar om nya funktioner, utan också om att fler människor faktiskt ska kunna använda dem i praktiken.

    Stabilitet och kompatibilitet i fokus

    Version 150 innehåller också omfattande buggrättningar och tekniska förbättringar. Bland annat har en krasch vid skapande av mappar åtgärdats, och sparade e-postfiler får nu filnamn som fungerar bättre mellan olika operativsystem.

    Ett tidigare problem där okända kommandoradsargument inte gav någon varning har också rättats, vilket förbättrar programmets förutsägbarhet.

    Förbättrad e-posthantering och kontostöd

    Flera viktiga förbättringar rör hur Thunderbird hanterar e-postkonton. POP3-nedladdningar fungerar nu stabilt utan att programmet behöver startas om, och problem med autentisering för Exchange-konton har åtgärdats. Dessutom har minnesläckor kopplade till Exchange korrigerats.

    Användare slipper också problemet med dubbla konton efter att ha lagt till ett nytt konto, och den manuella konfigurationen i Account Hub innehåller nu stöd för OAuth2, vilket ger säkrare inloggning.

    Kalenderfunktioner får nytt liv

    Kalenderdelen har också förbättrats. Funktionen Move to New Window har återinförts, och ett tidigare fel där datum- och tidsaxlar visades felaktigt har korrigerats.

    Utöver detta har flera visuella och användarrelaterade förbättringar gjorts, vilket gör kalendern mer konsekvent och lättare att använda.

    Plattformsspecifika problem åtgärdas

    Slutligen har även vissa plattformsspecifika problem lösts. Till exempel har installationer via Microsoft Store åtgärdats så att de nu korrekt öppnar länkar av typen news:// samt .eml-filer.

    Detta är ytterligare ett exempel på hur detaljer som kan verka små i praktiken påverkar hur väl ett program fungerar i användarens vardag.

    En uppdatering som säger något större om teknikens utveckling

    Thunderbird 150 visar att digital innovation ofta sker stegvis. Det är inte alltid de största nyheterna som förändrar användarens vardag mest, utan de genomtänkta förbättringarna som gör ett verktyg säkrare, smidigare och mer inkluderande.

    Just därför är denna version intressant ur ett populärvetenskapligt perspektiv. Den visar hur teknik utvecklas i mötet mellan avancerade standarder, mänskliga behov och vardagliga arbetsvanor. Thunderbird 150 är inte bara en ny programversion. Den är också ett exempel på hur modern programvara blir bättre genom att göra det komplexa enklare och det vardagliga mer pålitligt.

    Teknisk faktaruta: Thunderbird 150

    Programtyp:
    E-postklient med stöd för nyheter, chatt, adressbok och kalender
    Plattform:
    Linux, Windows och macOS
    Utvecklare:
    Mozilla
    Licens:
    Öppen källkod, fri programvara
    Version:
    Thunderbird 150
    Kryptering:
    Stöd för OpenPGP och S/MIME
    Ny säkerhetsfunktion:
    Generering av unobtrusive OpenPGP-signaturer
    Ny sökfunktion:
    Sökning i meddelandetext även i krypterade mejl
    Adressbok:
    Kontaktkort kan kopieras som vCard
    Gränssnitt:
    Egen accentfärg, alfabetisk sortering av Recent Destinations och automatisk öppning av Account Hub vid första start
    Dokumenthantering:
    PDF-sidor kan ordnas om direkt i den inbyggda PDF-visaren
    Kalender:
    Månads- och flerveckorsvy stöder scrollning på pekskärm; flera visningsfel har rättats
    Åtgärdade problem:
    Krascher vid skapande av mappar, POP3-problem, Exchange-autentisering, minnesläckor, dubbla konton och plattformsspecifika filöppningsfel

    Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    2026-07-22

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version […]

    KaOS Linux tar ett stort steg bort från systemd

    2026-06-25

    KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. […]

    Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    2026-06-16

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör […]

    Arch Linux släpper juni-ISO med ny kärna och uppdaterade grundpaket

    2026-06-01

    Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning […]

    Tails 7.8: säkrare anonymitet – men Thunderbird försvinner från startpaketet

    2026-05-21

    Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det. Tails 7.8 är […]

    Tails varnar i tid – ny version ska förebygga uppstartsproblem

    2026-04-24

    En ny version av det integritetsinriktade operativsystemet Tails ska hjälpa användare att undvika framtida uppstartsproblem. Genom att varna för föråldrade säkerhetscertifikat, som slutar gälla 2026, vill utvecklarna förebygga fel innan de uppstår. En ny version av det integritetsfokuserade operativsystemet Tails har släppts. Med Tails 7.7 införs en funktion som varnar användare för ett problem som […]

    Thunderbird 150 visar hur små förbättringar kan förändra digital kommunikation

    2026-04-22

    Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen. Mozilla Thunderbird 150 är inte en […]

    Tails 7.6 gör det enklare att kringgå censur

    2026-03-26

    Tails 7.6 gör anonym surfning enklare än någonsin genom att automatiskt kringgå censur och samtidigt förbättra användarvänligheten – ett viktigt steg för fri och privat internetåtkomst världen över. Den integritetsfokuserade Linux-distributionen Tails har fått en ny uppdatering som gör det betydligt lättare att ansluta till det anonyma nätverket Tor – även i miljöer där det […]

    Mozilla Thunderbird 149 – smartare kontakt­hantering och stabilare e-post i vardagen

    2026-03-25

    Thunderbird fortsätter att utvecklas som ett av de mest pålitliga alternativen för e-posthantering. I version 149 introduceras efterlängtade förbättringar som export av kontakter, bättre synkronisering med Exchange-konton och en rad stabilitetsfixar som gör vardagsanvändningen smidigare. E-post är fortfarande en central del av vår digitala vardag. Med version 149 fortsätter Thunderbird att utvecklas mot en mer […]

    Tails 7.5 stärker anonymitet och säker e-post

    2026-02-27

    Tails 7.5 är här med uppdaterad Tor Browser, säkrare hantering av e-postklienten Thunderbird och förbättrad stabilitet i Tor-nätverket. Den nya versionen stärker skyddet för användare som vill surfa anonymt och kommunicera säkert – genom smartare uppdateringsrutiner och löpande säkerhetsförbättringar som minskar risken för sårbarheter. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen Tails 7.5 är här – och den innehåller […]

    THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT

    2025-12-10

    Thunderbird 146 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med förbättrad säkerhet, färre krascher och en lång rad rättningar i vardagsfunktioner fortsätter Mozillas öppna e-postklient att bli både stabilare och mer lättanvänd – utan att förändra hur användaren arbetar. THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT […]

    Mozilla Thunderbird 145 – den största uppdateringen på länge: Exchange-stöd, säkrare internet och farväl till 32-bitars Linux

    2025-11-14

    Mozilla Thunderbird 145 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Med inbyggt stöd för Microsoft Exchange, krypterad DNS-over-HTTPS och ett rejält lyft för programmets kontohantering tar Thunderbird ett stort kliv in i modern e-posthantering. Samtidigt gör projektet upp med äldre teknik genom att slopa 32-bitars Linux och rensa bort […]

    Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    2025-10-23

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern […]

    Thunderbird 144 – den fria e-postklienten vässas med bättre säkerhet och ny Linux-bas

    2025-10-15

    Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer […]

    Thunderbird 143 – en stabilare mejlklient för Windows, macOS och Linux

    2025-10-02

    Thunderbird har fått en ny version – 143 – som bjuder på stabilare drift, färre krascher och återställt stöd för Gmail-relä. Uppdateringen innehåller även förbättrad hantering av utkast, åtgärder för IMAP-problem och flera småjusteringar i gränssnittet för både Windows, macOS och Linux. Mozilla har släppt version 143 av sin fria och öppna e-postklient Thunderbird, och […]

    Thunderbird tar steget in i företagsvärlden – Exchange-stöd på väg i version 144

    2025-09-25

    När Thunderbird 144 lanseras i oktober 2025 sker något som många länge väntat på: e-postklienten får officiellt stöd för Microsoft Exchange. Det markerar ett historiskt steg för det öppna källkodsprojektet, som därmed tar sikte på företagsvärlden där Outlook länge varit ohotad. Efter många år av förväntan och önskemål är det äntligen dags: Thunderbird får officiellt […]

    Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    2025-09-19

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. […]

    Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    2025-08-21

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till […]

    RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    2025-08-16

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, […]

    Thunderbird 141 – Ny version med arkivknapp i aviseringar och omfattande buggfixar

    2025-07-26

    Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker. Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och […]

    Thunderbird 140 “Eclipse” – Nu med inbyggt Exchange-stöd och smarta nya funktioner

    2025-07-15

    Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information. Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet. Inbyggt Exchange-stöd – utan […]

    Thunderbird 139 ute nu – snabbare e-posthantering direkt från aviseringar

    2025-05-28

    Thunderbird 139 är nu tillgänglig som stabil release, och innehåller flera förbättringar som riktar sig till användare med höga krav på e-postklientens funktionalitet och stabilitet. Thunderbird är en fri, öppen källkodsbaserad klient för e-post, kalender, nyheter och chatt, tillgänglig för Linux, macOS och Windows. Ny funktionalitet Korrigeringar och stabilitetsförbättringar Version 139 adresserar en rad fel […]

    Thunderbird 128 är här.

    2024-07-12

    Mozilla Thunderbird, den välkända öppen källkods e-postklienten utvecklad av Mozilla Foundation, har nyligen lanserat en betydande uppdatering i form av Thunderbird 128 ESR (Extended Support Release), även känd under kodnamnet Nebula. Denna uppdatering bjuder inte bara på långsiktig support som är viktig för användare av Linux-distributioner som Debian, utan även en rad nya funktioner och […]

    Nyheterna i OpenBSD 7.5

    2024-04-16

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya […]
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
annons

Trasig dator?

Snabbare dator

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

  • Vi reparerar och uppgraderar datorer.
  • Vi hjälper dig att byta dator.
  • Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
  • Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
  • Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
  • Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
  • Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.
Datorservice
Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • Asahi Linux Gets Closer to Full M3 Support on Apple Silicon Macs
    Discover how Asahi Linux is advancing towards complete M3 support for Apple Silicon Macs, enhancing performance and compatibility for users. The post Asahi Linux Gets Closer to Full M3 Support on Apple Silicon Macs appeared first on Linux Today.
  • Canonical Confirms Ubuntu Fixes for DirtyClone Linux Kernel Flaw
    Canonical has confirmed the release of fixes for the DirtyClone Linux kernel flaw in Ubuntu, ensuring enhanced security and system stability for users. The post Canonical Confirms Ubuntu Fixes for DirtyClone Linux Kernel Flaw appeared first on Linux Today.
  • Set Up a Local Caching DNS Resolver with Unbound on Rocky Linux 10
    Discover how to set up a local caching DNS resolver using Unbound on Rocky Linux 10. Enhance your network's performance and reliability today. The post Set Up a Local Caching DNS Resolver with Unbound on Rocky Linux 10 appeared first on Linux Today.
  • VirtualBox 7.2.12 Fixes Linux Host Kernel Panic
    Learn about the critical fixes in VirtualBox 7.2.12 that address Linux host kernel panic, improving reliability and user satisfaction in virtual setups. The post VirtualBox 7.2.12 Fixes Linux Host Kernel Panic appeared first on Linux Today.
  • COSMIC Desktop 1.2 Released with File Manager Fixes and More Polish
    Discover the latest updates in COSMIC Desktop 1.2, featuring essential file manager fixes and enhanced polish for a smoother user experience. The post COSMIC Desktop 1.2 Released with File Manager Fixes and More Polish appeared first on Linux Today.
  • KDE Plasma 6.7.2 Lands with More KWin, Wayland, and AMD GPU Fixes
    Discover the latest updates in KDE Plasma 6.7.2, featuring enhanced KWin, improved Wayland support, and crucial AMD GPU fixes for a smoother experience. The post KDE Plasma 6.7.2 Lands with More KWin, Wayland, and AMD GPU Fixes appeared first on Linux Today.
  • How to Configure WireGuard VPN on Debian 13 for Secure Remote Access
    Learn to set up WireGuard VPN on Debian 13 for secure remote access. Our comprehensive guide ensures a smooth configuration process for optimal protection. The post How to Configure WireGuard VPN on Debian 13 for Secure Remote Access appeared first on Linux Today.
  • Keycloak vs ZITADEL for Self Hosted IAM
    Discover the differences between Keycloak and ZITADEL for self-hosted Identity and Access Management. Make an informed choice for your IAM needs. The post Keycloak vs ZITADEL for Self Hosted IAM appeared first on Linux Today.
  • Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard Review
    Explore the Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard through our in-depth review. Learn about its design, functionality, and user experience. The post Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard Review appeared first on Linux Today.
  • ParrotOS 7.3 Released with Linux 7.0, Optimized Builds, and Official Vagrant Boxes
    Discover ParrotOS 7.3, featuring Linux 7.0, optimized builds, and official Vagrant boxes. Upgrade your security and development environment today. The post ParrotOS 7.3 Released with Linux 7.0, Optimized Builds, and Official Vagrant Boxes appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

  • Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
    In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
  • Weston 16.0 Released: Key New Features
    Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
  • GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
    GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
  • Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
    Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
  • KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
    KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
  • COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
    System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
  • Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
    Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Linuxifiera din dator
    Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

  • Asus X551MA
    En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
  • Acer Aspire 5741G
    Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
  • ASUS S551LN
    ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
  • Asus K53TK
    ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
  • Acer Aspire 5742
    Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
  • Acer Aspire 7750Z , 17,3″
    Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
  • TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
    Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
  • LENOVO ideapad 330, 17,3″
    Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
  • Acer Aspire F5-521
    Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
  • Dell System XPS L502X
    Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

Etikett: macOS

  • Wireshark 4.6.8 släppt – nätverkets digitala mikroskop blir säkrare

    Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor. Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och…

  • Firefox 153.0.3 förbättrar smarta funktioner och löser flera störande fel

    Mozilla har släppt Firefox 153.0.3, en mindre men innehållsrik uppdatering som förbättrar webbläsarens nya smarta funktioner och rättar flera problem med bland annat medieuppspelning, sidopaneler, utvecklarverktyg och uppdateringar i Windows. Firefox 153.0.3 kommer ungefär en vecka efter version 153.0.1. Uppdateringen innehåller framför allt felrättningar, men Mozilla har även gjort vissa förbättringar av de nya smarta…

  • Linux får över 10% på skrivbordsdatorer i Nordamerika

    Linux har passerat 10 procent av den uppmätta användningen på persondatorer i Nordamerika. Men siffran betyder inte att var tionde dator kör Linux – statistiken mäter webtrafik och påverkas även av hur operativsystem identifieras. Linux har nått en uppmärksammad milstolpe. Enligt Statcounters statistik för juli 2026 stod Linux för 10,65 procent av den uppmätta användningen…

  • JOPDF – kostnadsfri PDF-redigering för Linux, Windows och macOS

    JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod. Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem.…

  • Thunderbird 153 får inbyggt stöd för Thundermail

    Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version…

  • Firefox 153 får HDR-video, PDF-sammanslagning och delning med QR-kod

    Firefox 153 är här med flera nyheter för både vanliga användare och webbutvecklare. Bland förbättringarna finns HDR-video i Windows, möjlighet att slå samman PDF-filer direkt i webbläsaren, delning av webbsidor med QR-kod och tydligare skydd för platsinformation och lokala filer. Mozilla har lanserat Firefox 153, en ny version av den öppna webbläsaren. Uppdateringen innehåller flera…

  • Linux växer när Windows tappar mark

    Windows tappar mark på den globala datormarknaden samtidigt som Linux fortsätter att växa. Nya siffror från StatCounter visar att Windows har fallit under 60 procent, medan Linux håller sig över fyra procent. Utvecklingen tyder på att marknaden långsamt blir mindre ensidig och att fler användare söker alternativ till Microsofts operativsystem. Windows har under flera decennier…

  • FreeRDP 3.28 har släppts

    FreeRDP gör det möjligt att styra en dator på distans, nästan som om man satt framför den. I version 3.28 ligger fokus på säkrare anslutningar, färre krascher och bättre stöd för flera plattformar. Uppdateringen rättar flera sårbarheter, väcker liv i klienten för iPhone och iPad och förbättrar funktioner i Android, Windows och macOS. FreeRDP är…

  • Apple Container 1.0 – Apples eget alternativ till Docker på Mac

    Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Med Swift, OCI-kompatibla avbildningar och lättviktiga Linuxmaskiner vill Apple erbjuda ett mer inbyggt alternativ till Docker Desktop – särskilt för utvecklare som behöver beständiga Linuxmiljöer direkt på sin Mac. Apple har släppt version 1.0 av sitt öppna containerverktyg för macOS. Verktyget, som är skrivet…

  • Shotcut 26.6 släppt – bättre HDR, Vulkan på Linux och förbättrad extern skärm

    Shotcut 26.6 är nu släppt och bjuder på flera viktiga nyheter för videoredigering. Den fria och öppna videoredigeraren får förbättrat HDR-stöd, möjlighet till HDR-export, återställt stöd för extern monitor och ett nytt Vulkan-baserat visningsläge för Linux. Uppdateringen innehåller också ny brusreducering för ljud, tidigt stöd för externa plugins och flera viktiga buggfixar. Den fria videoredigeraren…

  • GNU nano 9.1: den lilla textredigeraren får putsad vardagsteknik

    GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.…

  • Darktable 5.6: öppen RAW-redigering får frivilliga AI-verktyg

    Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror. Darktable 5.6 har släppts och är…

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux. Mozilla Firefox…

  • Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör…

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för…

  • Vivaldi 8.0: webbläsaren som låter användaren bygga sin egen cockpit

    Vivaldi 8.0 är här med webbläsarens största visuella omgörning på flera år. Den nya versionen samlar flikar, verktygsfält, paneler och webbinnehåll i ett mer enhetligt gränssnitt, samtidigt som användaren får nya teman och sex färdiga layoutlägen att välja mellan. Resultatet är en mer flexibel och personlig webbläsare för alla som vill forma sin digitala arbetsplats…

  • Ardour 9.5: fri ljudstudio får smartare MIDI och bättre pianorulle

    Ardour 9.5 är här med en tydlig satsning på MIDI och ett modernare arbetsflöde i pianorullen. Den fria ljudstudion får nya verktyg för ackordredigering, kvantisering, referensnoter och MIDI-automation, samtidigt som pluginhantering, kontroll ytor och stabilitet har förbättrats. Resultatet är en uppdatering som gör Ardour mer användbart för både musiker, producenter och ljudtekniker som vill arbeta…

  • MuseScore Studio 4.7 gör digital notskrivning mer exakt – och mer levande

    MuseScore Studio 4.7 är en omfattande uppdatering av det fria notskrivningsprogrammet som gör det enklare att skapa, redigera och dela musik digitalt. Med nya verktyg för notgravering, förbättrad gitarrnotation, snabbare arbetsflöde, bättre ljudmotor och möjlighet att exportera rullande partitur som MP4-video tar programmet ännu ett steg mot att bli ett professionellt alternativ för både musiker,…

  • Thunderbird 150 visar hur små förbättringar kan förändra digital kommunikation

    Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen. Mozilla Thunderbird 150 är inte en…