• Red Hat Enterprise Linux 10.2 släppt – nu med valfri AI-assistent i terminalen

    Red Hat Enterprise Linux 10.2 är här och visar tydligt vart företags-Linux är på väg: mot mer AI-stöd, starkare säkerhet, enklare uppgraderingar och modernare verktyg för både drift och utveckling. Med nyheter som AI-assistent i kommandoraden, postkvantskydd för SSH, Kernel Livepatching, PostgreSQL 18, MariaDB 11.8 och förbättrat stöd för image mode tar RHEL ännu ett steg mot framtidens automatiserade och säkra servermiljöer.

    Red Hat Enterprise Linux, ofta förkortat RHEL, är inte en Linuxdistribution som i första hand riktar sig till hobbyanvändare. Den är byggd för företag, myndigheter, datacenter och organisationer där stabilitet, långsiktigt stöd och säker drift är viktigare än att alltid ha det allra senaste skrivbordstemat. Därför är varje ny punktversion av RHEL betydelsefull. Den visar vart företags-Linux är på väg.

    Med RHEL 10.2 blir riktningen tydlig: mer automatisering, mer AI-stöd, bättre säkerhet och enklare hantering av stora mängder servrar.

    AI flyttar in i kommandoraden

    En av de mest intressanta nyheterna är den valfria AI-assistenten goose. Den kan installeras från Red Hats extensions-förråd och är tänkt att hjälpa administratörer direkt i terminalen.

    För den som arbetar med Linuxservrar är kommandoraden fortfarande hjärtat i systemet. Det är där man felsöker tjänster, läser loggar, startar om processer, installerar paket och skriver skript. En AI-assistent i terminalen kan därför bli ett kraftfullt verktyg, särskilt om den kan hjälpa till att tolka felmeddelanden, föreslå kommandon eller ge snabbare vägledning i komplexa miljöer.

    RHEL:s kommandoradsassistent får dessutom stöd för färgutskrifter, vilket kan göra informationen mer lättläst. Det låter kanske som en liten sak, men i en terminalmiljö kan färger göra stor skillnad när man snabbt behöver se skillnad på varningar, kommandon, statusmeddelanden och fel.

    Image mode blir viktigare för framtidens Linuxdrift

    En annan stor del av RHEL 10.2 handlar om image mode, alltså ett sätt att hantera operativsystemet mer som en kontrollerad systemavbildning än som en traditionellt löpande installerad server.

    Tanken påminner delvis om hur containerteknik fungerar. I stället för att varje server underhålls helt individuellt kan man arbeta med standardiserade avbildningar. Det gör det lättare att rulla ut samma system på många maskiner, hålla miljöer konsekventa och minska risken för att servrar långsamt glider isär i konfiguration.

    I RHEL 10.2 får image mode flera förbättringar. Ett nytt alternativ i bootc gör det möjligt att ladda ner en OS-uppdatering till en hel maskinpark utan att tillämpa uppdateringen direkt. Det är praktiskt i större driftmiljöer där man vill förbereda uppdateringar i förväg men själv bestämma exakt när de ska aktiveras.

    Det blir också effektivare containerlagring genom att systemet kan hålla en separat kopia av operativsystemet i ett containerförråd. Dessutom tillkommer bättre möjligheter att logiskt binda ihop avbildningar i större skala.

    För virtualiserade miljöer finns även förbättringar genom BCVK, Bootable Containers and Virtualization Kit, som ska förenkla skapandet av virtuella maskiner från startbara containerbaserade system.

    Starkare skydd mot framtidens kvantdatorer

    Säkerhet är ett av de områden där RHEL 10.2 sticker ut mest. Red Hat lyfter bland annat fram förbättringar kopplade till postkvantkryptografi.

    Dagens kryptering bygger ofta på matematiska problem som vanliga datorer har mycket svårt att lösa. Men framtidens kvantdatorer kan i teorin hota vissa av dessa metoder. Därför pågår ett stort arbete i IT-världen med att ta fram kryptering som även ska stå emot kvantdatorer.

    I RHEL 10.2 märks detta bland annat i stöd för postkvantrelaterade lösningar i SSH och i Red Hat Certificate System 11.0. Den systemomfattande kryptopolicyn FUTURE blir också striktare och tillåter nu endast hybrida ML-KEM-nyckelutbytesalgoritmer, i stället för traditionella metoder utan postkvantskydd.

    För vanliga användare låter detta tekniskt, men betydelsen är enkel: Red Hat förbereder RHEL för en framtid där dagens kryptering inte längre kan tas för given.

    Kernel Livepatching minskar behovet av omstarter

    RHEL 10.2 bygger på Linuxkärnan 6.12 LTS och introducerar även förbättringar kring Kernel Livepatching.

    Kernel Livepatching gör det möjligt att installera vissa säkerhetsfixar och kärnuppdateringar utan att starta om systemet. För en vanlig hemdator är en omstart oftast inget stort problem. För en bank, ett sjukhus, ett datacenter eller en kritisk affärstjänst kan en omstart däremot kräva planering, servicefönster och riskhantering.

    Med Livepatching kan administratörer minska stilleståndstiden och samtidigt hålla systemen säkrare. Det är en typisk företagsfunktion: osynlig för slutanvändaren, men mycket viktig i miljöer där upptid är avgörande.

    Modernare utvecklingsmiljö

    RHEL har historiskt varit försiktig med att byta till alltför nya programversioner, eftersom stabilitet är så viktigt. Samtidigt måste utvecklare få tillgång till moderna språk, databaser och verktyg. RHEL 10.2 försöker balansera detta.

    Bland de uppdaterade komponenterna finns:

    • Python 3.14
    • PHP 8.4
    • Ruby 4.0
    • Node.js 24
    • OpenJDK 25
    • PostgreSQL 18
    • MariaDB 11.8
    • Git 2.51
    • LLVM 21
    • Rust 1.92
    • Go 1.26

    För utvecklare innebär detta att RHEL 10.2 blir mer attraktiv som plattform för moderna applikationer. Det gäller både klassiska webbapplikationer, containerbaserade system, databasmiljöer och program skrivna i språk som Rust, Go och Python.

    Även verktyg för felsökning och prestandaanalys har uppdaterats, bland annat GDB, Valgrind, SystemTap, elfutils och libabigail. Det gör RHEL 10.2 relevant inte bara för drift, utan också för avancerad utveckling och analys.

    Flatpak får större roll på skrivbordet

    En intressant förändring gäller skrivbordsmiljön. Installationsprogrammet Anaconda får stöd för automatisk installation av Flatpak-appar redan under systeminstallationen.

    Det betyder att system som installeras med exempelvis alternativet “Server with GUI” kan få Flatpak-baserade program direkt från början. Firefox och Thunderbird levereras nu som standard via Flatpak, även om Red Hat fortsätter att tillhandahålla och stödja RPM-versionerna i AppStream under RHEL 10:s livstid.

    Detta visar hur Flatpak fortsätter att vinna mark även i mer konservativa företagsmiljöer. Fördelen är att program kan paketeras mer isolerat från resten av systemet, vilket kan förenkla uppdateringar och minska konflikter mellan olika programberoenden.

    Enklare uppgraderingar med Leapp och Ansible

    Att uppgradera stora företagsmiljöer är sällan enkelt. Det räcker inte att klicka på “uppdatera”. Man måste kontrollera beroenden, kompatibilitet, hårdvara, tredjepartsprogram, säkerhetspolicyer och driftkrav.

    RHEL 10.2 förbättrar uppgraderingsvägarna med hjälp av Leapp och Red Hat Ansible Automation Platform. Red Hat beskriver detta som ett mer automatiserat arbetssätt där organisationer kan testa, misslyckas snabbt, justera och sedan köra igen.

    Det är ett praktiskt sätt att tänka kring stora IT-miljöer. I stället för att hoppas att allt fungerar vid första försöket skapar man en repeterbar process där fel kan upptäckas tidigt.

    RHEL 10.2 stöder bland annat uppgraderingsvägar från RHEL 9.8 till RHEL 10.2 på moderna plattformar som x86-64-v3, 64-bitars Arm, IBM Power Systems POWER10 och senare samt IBM Z z15 och senare.

    Små förändringar som kan märkas i vardagen

    Alla nyheter är inte stora rubriker. En förändring är att kommandot vi inte längre startar Vim när både vim-minimal och vim-enhanced är installerade. För vissa administratörer kan det vara en liten men märkbar förändring i vardagsarbetet.

    Sådana detaljer visar att även etablerade Linuxmiljöer förändras över tid. Kommandon och standardbeteenden som administratörer vant sig vid kan justeras när distributionen utvecklas.

    RHEL 10.2 visar vart företags-Linux är på väg

    Red Hat Enterprise Linux 10.2 är inte en dramatisk revolution, men det är en viktig uppdatering. Den visar hur Linux i företagsvärlden rör sig mot mer automatiserad drift, mer standardiserade systemavbildningar, AI-stöd i arbetsflöden och säkerhet som förbereds för framtidens hot.

    För systemadministratörer betyder det bättre verktyg för att hantera stora miljöer. För utvecklare betyder det modernare språk och databaser. För säkerhetsansvariga betyder det starkare kryptografiska alternativ och bättre kontroll. För organisationer betyder det framför allt en Linuxplattform som fortsätter att utvecklas utan att släppa sitt fokus på stabilitet.

    RHEL 10.2 är därmed inte bara ännu en punktversion. Det är ett tecken på hur nästa generation av företags-Linux kommer att se ut: mer automatiserad, mer containerorienterad, mer säkerhetsmedveten och allt mer förstärkt av AI.

    https://www.redhat.com/en/blog/rhel-102-and-98-intelligent-evolution-enterprise-linux

    Fakta: Red Hat Enterprise Linux 10.2

    Red Hat Enterprise Linux 10.2 är den andra uppdateringen i RHEL 10-serien och riktar sig främst till företag, myndigheter och organisationer som behöver en stabil Linux-plattform med långsiktig support.

    Versionen innehåller bland annat en valfri AI-assistent för kommandoraden, förbättrat stöd för automatiserade uppgraderingar med Ansible och uppdaterade utvecklingsverktyg.

    Exempel på uppdaterade komponenter är Rust 1.92, Python 3.14, Git 2.51, PHP 8.4, LLVM 21, Go 1.26, Ruby 4.0, OpenJDK 25, PostgreSQL 18 och MariaDB 11.8.

    Samtidigt har Red Hat även släppt Red Hat Enterprise Linux 9.8 för användare och organisationer som fortfarande ligger kvar på RHEL 9-serien.

  • APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu

    APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden.

    Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT. För många är kommandon som apt install, apt remove och apt upgrade vardag, men för den som arbetar mycket i terminalen kan det ibland vara svårt att få en tydlig överblick över vilka paket som finns, vad som är installerat och vilka uppdateringar som väntar.

    Ett nytt projekt som vill göra detta enklare heter APTUI. Det är ett öppet källkodsverktyg som erbjuder ett textbaserat användargränssnitt direkt i terminalen. Programmet fungerar som ett gränssnitt ovanpå APT och är tänkt att göra paketadministration mer överskådlig på system som Debian, Ubuntu och Linux Mint.

    Ett grafiskt tänk – i ren terminalmiljö

    APTUI ersätter inte APT, utan fungerar som en frontend till den befintliga paket­hanteringen. I stället för att skriva kommandon manuellt får användaren ett navigerbart gränssnitt i terminalen där paket kan bläddras, sökas och hanteras interaktivt.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Go och bygger på ramverket Bubble Tea, som används för att skapa terminalbaserade användargränssnitt. Resultatet är ett tangentbordsstyrt system som fungerar lite som en lättvikts-dashboard direkt i kommandoraden.

    Det innebär att användaren kan utföra många vanliga uppgifter utan att lämna terminalen.

    Särskilt användbart på servrar

    Många Linuxdistributioner erbjuder grafiska program för paketinstallation. På servrar saknas dock ofta grafiska miljöer helt, och då återstår normalt endast kommandoraden.

    Just här kan APTUI bli ett praktiskt verktyg. Det ger en mer strukturerad översikt över paketdatabasen utan att kräva ett grafiskt skrivbord. Samtidigt passar det användare som helt enkelt föredrar terminalbaserade verktyg.

    Sökning, filtrering och överblick

    APTUI gör det möjligt att bläddra igenom hela paketarkivet och söka efter program med hjälp av fuzzy-sökning, vilket innebär att även ungefärliga söktermer kan ge relevanta träffar.

    Gränssnittet organiserar resultaten i olika flikar, till exempel:

    • alla paket
    • installerade paket
    • paket som kan uppgraderas

    Det gör det enkelt att snabbt få en bild av systemets aktuella tillstånd och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    Hantera paket direkt i gränssnittet

    Förutom att visa information kan APTUI också utföra vanliga paketåtgärder. Användaren kan exempelvis:

    • installera paket
    • ta bort paket
    • rensa paket helt (purge)
    • uppgradera installerade program

    Det går dessutom att markera flera paket och utföra åtgärder i bulk, vilket kan vara praktiskt vid större systemuppdateringar.

    När ett paket väljs visas också detaljerad metadata, bland annat versionsnummer, beskrivning, arkitektur och vilket programarkiv paketet kommer från.

    Kräver administratörsrättigheter

    Precis som vid vanlig användning av APT kräver systemändringar administratörsbehörighet. För att installera eller uppgradera paket behöver därför APTUI köras med sudo.

    Fortfarande i tidig utveckling

    Projektet är fortfarande i ett relativt tidigt skede, men verktyget fungerar redan på system som använder APT som paket­hanterare. Källkoden är publicerad under MIT-licensen, vilket innebär att projektet är fritt att använda och vidareutveckla.

    APTUI finns tillgängligt på GitHub där både installationsinstruktioner och färdiga binärer finns för den som vill prova verktyget.

    Terminalen fortsätter utvecklas

    APTUI visar hur även klassiska terminalmiljöer kan moderniseras. Genom att kombinera textbaserade gränssnitt med smart navigering och sökfunktioner kan verktyg som detta göra systemadministration både snabbare och mer överskådlig – utan att lämna kommandoraden.

    https://github.com/mexirica/aptui

    Läs mer >>

    Teknisk faktaruta: APTUI

    Typ: Terminalbaserat gränssnitt för APT

    Plattformar: Debian, Ubuntu, Linux Mint

    Licens: MIT

    Programmeringsspråk: Go

    Ramverk: Bubble Tea

    Funktion: Frontend för APT-pakethantering

    Stöd för: Installation, borttagning, purge och uppgradering av paket

    Sökfunktion: Fuzzy-sökning och filtrering

    Behörighet: Kräver sudo för systemändringar

    Målgrupp: Terminalanvändare och serveradministratörer

  • Fish Shell 4.3 – när kommandoraden blir smartare, snyggare och mer förutsägbar

    Fish Shell 4.3 är en uppdatering som vid första anblick kan verka försiktig, men som i praktiken förändrar hur skalet upplevs i det dagliga arbetet. Istället för stora, uppseendeväckande nyheter har utvecklarna fokuserat på att göra befintliga funktioner tydligare, smartare och mer konsekventa. Resultatet är ett kommandoskal som känns mer förutsägbart, lättare att konfigurera och bättre anpassat till moderna terminaler. För både vana användare och nyfikna nybörjare markerar version 4.3 ett steg mot en mer genomtänkt och harmonisk terminalupplevelse.

    Kommandoraden är för många ett arbetsredskap snarare än ett användargränssnitt. Ändå är det just där som Fish Shell, Friendly Interactive SHell, skiljer sig från mängden. Med version 4.3 tar Fish ännu ett steg mot att göra terminalen både mer begriplig och mer intelligent, utan att tumma på kraften under huven.
    Den här versionen är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en noggrant avvägd evolution: bättre standardbeteenden, renare konfigurationer och en terminalupplevelse som anpassar sig efter användaren, inte tvärtom.

    Mindre magi, mer kontroll: nya konfigurationsprinciper

    En av de största förändringarna märks först knappt alls. Tidigare använde Fish så kallade universella variabler för färger, teman och tangentbindningar. De var praktiska men också svåröverskådliga.
    I Fish 4.3 ändras detta i grunden. Standardvariabler som fish_color_* och fish_key_bindings sätts nu globalt i stället för universellt. Vid första starten efter uppgradering gör Fish en engångsmigrering som fryser ditt nuvarande tema och dina tangentbindningar till filer i ~/.config/fish/conf.d/.
    Utvecklarna rekommenderar därefter att man tar bort dessa automatiskt skapade filer och istället hanterar allt direkt i config.fish. Resultatet blir en mer förutsägbar, lättläst och versionshanterbar konfiguration. Det går fortfarande att använda universella variabler, men då medvetet och med vetskapen om att de inte lämpar sig lika väl för dynamiska teman.

    Ett nytt språk – bokstavligen

    Fish 4.3 introducerar ett nytt kommando i skriptspråket: status language. Det kan låta trivialt, men det löser ett gammalt problem. Nu kan man se vilket språk Fish använder för sina meddelanden och ändra språket utan att behöva manipulera globala miljövariabler. Detta är särskilt användbart i skript, testmiljöer och dokumentation där man vill ha konsekventa och reproducerbara utdata.

    Smartare kompletteringar – även bakom kulisserna

    Fish är känt för sina intelligenta kompletteringar, och här har version 4.3 förfinat detaljerna. commandline –cursor fungerar nu korrekt även i icke-interaktiva sessioner. Kompletteringar hanterar sökvägar som innehåller = eller : betydligt bättre. Skiftlägesokänslig prefixmatchning gör att fler träffar hittas snabbare, och autosuggestioner kan nu radbrytas mjukt i stället för att kapas abrupt.
    För användare på Cygwin och MSYS har Fish dessutom blivit bättre på att matcha körbara filer mot rätt metadata, vilket ger mer konsekvent beteende över plattformar.

    Redigering med filsystemsförståelse

    Även tangentbordsarbetet har förbättrats. Ctrl-W tar nu bort escaped spaces när man raderar delar av en sökväg. Nya sökvägsmedvetna redigeringsfunktioner gör det enklare att navigera och justera långa filstigar direkt på kommandoraden. Det är små förbättringar som snabbt blir oumbärliga för den som arbetar mycket i terminalen.

    Teman som anpassar sig efter ljus och mörker

    En modern terminal växlar ofta mellan ljus och mörk bakgrund. Fish 4.3 möter detta genom att låta teman definiera separata sektioner för ljusa och mörka färgscheman. Flera av Fish standardteman har redan uppdaterats för detta. Resultatet är ett skal som ser rätt ut oavsett om du arbetar mitt i natten eller i fullt dagsljus.

    Djupare terminalintegration – utan att vara i vägen

    Fish fortsätter att förbättra sin integration med avancerade terminalfunktioner. OSC-signalerna för promptgränser är nu mer konsekventa, den aktuella arbetskatalogen rapporteras korrekt och fokusrapportering är aktiverad som standard. En ny funktionsflagga gör det dessutom möjligt att stänga av terminalsärlösningar när de inte behövs, vilket ger bättre kontroll i specialmiljöer.

    Stabilitet och puts: färre krascher, färre överraskningar

    Slutligen adresserar Fish 4.3 en rad regressionsproblem från tidigare versioner. Det gäller bland annat krascher kopplade till färgvariabler, problem med Unicode-autosuggestioner, emoji-bredd på macOS, kantfall vid flerradig inmatning och kompletteringsproblem på system utan glibc. Inget av detta är spektakulärt, men allt bidrar till ett skal som helt enkelt känns mer pålitligt.

    Sammanfattning

    Fish Shell 4.3 är ett tydligt exempel på mogen programutveckling. Fokus ligger inte på uppseendeväckande nyheter utan på tydligare konfiguration, bättre standardbeteenden, modern terminalanpassning och många små förbättringar som gör stor skillnad i vardagen. För den som lever i terminalen är detta en uppdatering som inte ropar, men som stillsamt visar att det bara fungerar.

    https://fishshell.com

    Faktaruta: Fish Shell 4.3

    Version: 4.3
    Typ: Interaktivt Unix-skal
    Mål: Förbättrad användarvänlighet utan att offra kraft

    Viktiga nyheter:
    – Standardvariabler för teman och tangentbindningar är nu globala istället för universella
    – Engångsmigrering fryser befintligt tema till conf.d-filer vid uppgradering
    – Nya kommandot status language styr språk för Fish-meddelanden
    – Förbättrade och mer träffsäkra kompletteringar, även i icke-interaktiva lägen
    – Teman kan reagera dynamiskt på ljusa och mörka terminaler
    – Fördjupad terminalintegration med tydligare promptgränser och fokusrapportering

    Plattformar: Linux, macOS, *BSD, Cygwin/MSYS
    Licens: GPLv2
    Webbplats: https://fishshell.com
  • Lathund för WP-CLI

    WP-CLI gör det möjligt att administrera WordPress snabbt, effektivt och automatiserat direkt från kommandoraden. Med hjälp av detta verktyg kan du hantera allt från installation och uppdateringar till användare, databaser och felsökning – utan att logga in i webbgränssnittet. Den här lathunden ger en praktisk och tekniskt inriktad genomgång av de vanligaste WP-CLI-kommandona, med tydliga exempel för dig som arbetar med utveckling, drift eller systemadministration av WordPress-sajter.

    Får vi presentera en lathund för hur du använder WP-CLI, främst i en klassisk LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP), men verktyget fungerar även utmärkt på macOS.

    Denna lathund ger en heltäckande introduktion till WP-CLI, WordPress officiella kommandoradsverktyg, och riktar sig till tekniska användare såsom utvecklare och systemadministratörer. Här visas hur WordPress kan hanteras effektivt via terminalen istället för webbgränssnittet. Innehållet omfattar installation på Linux och macOS, grundläggande kommandostruktur och globala flaggor. Guiden går igenom hur du uppdaterar WordPress-kärnan, teman och tillägg, hanterar användare och roller, arbetar med databasen (säkerhetskopiering, import, sök-och-ersätt och optimering) samt hur du skapar och uppdaterar inlägg och sidor. Dessutom beskrivs felsökning, cache- och cron-hantering, återställning samt hur WP-CLI kan användas i skript och cronjobb för automatisering. Målet är att ge praktiska exempel och ett effektivt arbetsflöde för drift och underhåll av WordPress-installationer.

    FAKTARUTA: WP-CLI

    WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett kommandoradsverktyg som låter dig administrera WordPress via terminal/SSH istället för via wp-admin.

    • Vanligt användningsområde: uppdatera WordPress, plugins och teman snabbt och scriptbart.
    • Underhåll: export/import av databas, sök/ersätt i databasen (även serialiserad data), rensa cache/transients.
    • Administration: skapa/ändra användare, hantera roller, hantera innehåll (inlägg/sidor), cron-händelser.
    • Automation: passar för cron-jobb och deploy-skript (CI/CD) tack vare tydliga exit-koder och flaggor som –quiet och –yes.
    Snabbexempel
    wp core update
    wp plugin update --all
    wp user list
    wp db export backup.sql
    Tips: Kör från WordPress-roten (där wp-config.php finns), eller använd flaggan --path=/sökväg.
  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt bekväm utvecklingsmiljö.

    Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    I takt med att allt fler utvecklare söker snabbare, lättare och mer fokuserade arbetsflöden har intresset för terminalbaserade verktyg fått en tydlig renässans. Samtidigt vill få ge upp de bekvämligheter som moderna utvecklingsmiljöer erbjuder. Här kliver Fresh in – en ny öppen källkodsbaserad textredigerare som försöker förena två världar som länge setts som motsatser: den klassiska terminaln och den grafiska kodeditorn.

    Fresh är en så kallad TUI-editor (Text-based User Interface), skriven i programmeringsspråket Rust. Det innebär att hela programmet körs i ett vanligt terminalfönster, utan att använda grafiska ramverk som GTK eller Qt. Trots detta lyckas Fresh leverera en upplevelse som ligger mycket nära den man förknippar med moderna grafiska program.

    Ett grafiskt tänk – helt i textläge

    Vid första anblick kan Fresh nästan uppfattas som en traditionell grafisk editor. Den innehåller menyer, paneler, delade vyer, filutforskare och en integrerad terminal, allt uppbyggt med terminalns egna möjligheter. Musstöd finns från start, tillsammans med snabbkommandon, kontextmenyer och en kommandopalett där användaren kan söka efter funktioner på samma sätt som i moderna IDE:er.

    I stället för att arbeta direkt med filer använder Fresh buffertar. Flera filer och terminalsessioner kan vara öppna samtidigt och visas sida vid sida i horisontella eller vertikala split-vyer. En permanent statusrad längst ner visar relevant information som filnamn, markörposition och aktuell Git-branch.

    Kraftfull redigering utan begränsningar

    Trots sitt terminalbaserade format saknar Fresh inte avancerade redigeringsfunktioner. Programmet erbjuder stöd för flera markörer, avancerade textmarkeringar samt obegränsad ångra- och gör om-funktionalitet. All redigering sparas i en fullständig historik, vilket gör att användaren tryggt kan experimentera utan risk att förlora arbete.

    Navigeringen förbättras ytterligare genom positionshistorik och inbyggt stöd för Language Server Protocol. Detta gör det möjligt att hoppa till definitioner, navigera mellan symboler och få kodintelligens som annars förknippas med fullskaliga grafiska utvecklingsmiljöer.

    Filhantering utan att lämna editorn

    Fresh innehåller en inbyggd filutforskare som låter användaren navigera i projektets katalogstruktur direkt i editorn. Den är helt anpassad för tangentbord, men fungerar även med mus. Som standard respekteras .gitignore-filer, vilket hjälper till att hålla fokus på relevanta filer i projektet. Filer kan öppnas, bytas och skapas utan att man behöver lämna editorn eller använda externa verktyg.

    Terminaln som en integrerad del av arbetsflödet

    En av de mest utmärkande funktionerna i Fresh är den inbyggda terminalemulatorn. Terminaler öppnas som vanliga buffertar och kan delas upp i flera flikar. Användaren kan växla mellan inmatningsläge och scroll-läge, söka i terminalutdata och kopiera text med samma kommandon som används i redigeraren.

    En särskilt ovanlig funktion är att terminalsessioner kan bevaras mellan omstarter. Pågående processer och hela scrollback-historiken finns kvar, vilket suddar ut gränsen mellan editor och kommandoskal.

    Kodintelligens med resurskontroll

    Fresh har inbyggt stöd för Language Server Protocol och erbjuder diagnostik, kodkomplettering och symbolinformation i realtid. Rust, JavaScript, TypeScript och Python fungerar direkt, medan ytterligare språk kan konfigureras manuellt via en JSON-baserad inställningsfil.

    En detalj som särskiljer Fresh från många andra editorer är möjligheten att sätta gränser för CPU- och minnesanvändning hos språkservrar. Detta förhindrar att resurskrävande LSP-processer påverkar systemets prestanda negativt.

    Ett pluginsystem byggt för framtiden

    Fresh är konstruerat med utbyggbarhet i fokus. Redigeraren använder ett pluginsystem baserat på TypeScript, vilket gör det relativt lätt att skapa egna tillägg. Flera plugins följer med som standard, bland annat för att markera TODO-kommentarer och utföra Git-baserade sökningar.

    För C- och C++-utveckling finns även ett särskilt Clangd-hjälpplugin. Plattformsspecifika detaljer, till exempel för macOS, är tydligt dokumenterade för att underlätta installation och användning.

    Samlad och tydlig konfiguration

    All konfiguration i Fresh sker via en enda config.json-fil som lagras på ett standardiserat sätt beroende på operativsystem. I denna fil styrs allt från teman och tangentbindningar till språkservrar, plugins och resursbegränsningar. Tanken är att ge användaren full kontroll utan att sprida inställningar över flera filer.

    Stöd för alla större operativsystem

    Fresh är officiellt stödd på Linux, macOS och Windows. För den som vill prova finns färdiga binärer, men även installationsalternativ via Homebrew, Arch User Repository, .deb- och .rpm-paket, npm, crates.io eller manuell kompilering från källkod. På Windows fungerar Fresh i moderna terminaler, och det går även att köra via WSL för en mer Linux-lik upplevelse.

    Terminalns nästa steg

    Fresh visar tydligt att terminalbaserade verktyg inte längre behöver vara spartanska eller svåranvända. Genom att kombinera hög prestanda, moderna gränssnittsidéer och ett tydligt fokus på utvecklarens arbetsflöde pekar Fresh mot en framtid där terminaln inte är ett alternativ till grafiska verktyg – utan ett fullvärdigt hem för dem.

    Bild ifrån projektets hemsida

    Linux.se:s åsikt

    Efter att ha testat Fresh är helhetsintrycket mycket lovande, även om den senaste versionen ännu inte verkar finnas tillgänglig som .deb-paket. Känslan för tankarna tillbaka till DOS-eran, fast i en modern tappning.

    För den som i dag snabbt vill redigera filer direkt på en server är alternativen oftast nano eller emacs/vi. Både emacs och vi är kraftfulla verktyg, men de har också en relativt hög inlärningströskel, vilket kan avskräcka många användare.

    En funktion som skulle vara mycket uppskattad i framtida versioner av Fresh är stöd för emacs-liknande Ctrl-kommandon. För användare som har dessa tangentkombinationer djupt inpräntade i muskelminnet är det svårt att ”lära gamla hundar att sitta”. Dessutom kan Ctrl-kommandon i vissa situationer vara snabbare och mer effektiva, exempelvis vid sparande och navigering.

    Trots detta framstår Fresh som ett tydligt positivt tillskott. Det fyller ett tomrum mellan enkla terminalredigerare och mer komplexa redigeringsmiljöer, och har potential att bli ett naturligt val för modern server- och terminalbaserad utveckling.

    Läs mer på :

    https://sinelaw.github.io/fresh

    FAKTARUTA
    Fresh – terminaleditor med IDE-känsla
    • Typ: Öppen källkod, TUI (Text-based UI) i terminal
    • Språk: Rust
    • Gränssnitt: Paneler, split-vyer, filutforskare, musstöd
    • Utvecklarstöd: LSP (diagnostik, completion, symboler)
    • Extra: Inbyggd terminal som buffert med flikar och scroll-läge
    • Utbyggbart: Pluginsystem (TypeScript) och central config.json
    • Plattformar: Linux, macOS, Windows (även via WSL)
    Tips: Passar dig som vill stanna i terminaln men ändå ha moderna IDE-funktioner.
  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8.

    En osynlig ryggrad i datorvärlden

    Coreutils är ett paket med de mest grundläggande verktygen i Linux och andra Unixliknande system. Det är program som hjälper oss att läsa textfiler, räkna ord, jämföra innehåll, sortera, hålla reda på datum eller visa hur många processorer datorn har. I princip varje gång du öppnar terminalen är det coreutils som gör jobbet i bakgrunden.

    Och nu – över 40 år efter att de första varianterna såg dagens ljus – fortsätter utvecklingen.

    Nya språk för säkerhet och enkelhet

    I den nya versionen är det särskilt två förbättringar som sticker ut.
    För det första kan verktyget cksum nu använda den moderna SHA3-algoritmen för att skapa säkra kontrollsummor. Kontrollsummor används för att försäkra sig om att en fil är intakt och inte manipulerad, och SHA3 är det senaste inom kryptografisk standardisering.

    För det andra får kodningsverktyget basenc stöd för Base58 – en metod att representera data utan de tecken som ofta misstas för varandra, som nollan och bokstaven O. Perfekt i en tid då vi allt oftare scannar QR-koder och hanterar kryptovalutaadresser.

    Smartare hantering av dagens datorer

    Dagens datorer ser annorlunda ut än på 80-talet, och coreutils hänger med. Kommandot nproc, som visar hur många processorer som finns att tillgå, tar nu hänsyn till cgroup v2 – en teknik som används i moderna Linuxsystem för att begränsa resurser i containrar. Det betyder att program i en container får en mer realistisk bild av vad de faktiskt får använda.

    Även stty, som styr inställningar för terminalen, kan nu sätta godtyckliga överföringshastigheter på vissa system. Och textverktyget fold har blivit medvetet om att världen består av fler tecken än bara ASCII – till exempel emojis och asiatiska tecken – och radbryter dem på rätt sätt.

    Fixar under huven

    Det kanske inte märks direkt för vanliga användare, men version 9.8 rättar också till en lång rad buggar. Till exempel fungerar nu cp --sparse=always bättre när det gäller att spara diskutrymme, tail riskerar inte längre att skriva ut extra rader i vissa situationer, och od (ett program för att visa filer i olika nummerformat) har blivit stabilare.

    För den som arbetar med stora tal har verktyget factor fått en rejäl hastighetsökning, och seq, som används för att generera talföljder, hanterar nu mycket stora startvärden med högre precision.

    Ett internationellt samarbete

    Bakom kulisserna är coreutils ett samarbete mellan utvecklare världen över. Den senaste versionen bygger på 348 kodändringar från åtta olika personer, varav veteranerna Paul Eggert och Padraig Brady står för merparten. Det visar att även de mest grundläggande programmen i datorvärlden behöver ständig omvårdnad – och att arbetet ofta sker i det tysta.

    Fortsatt relevant

    Att ett verktygspaket som skapades i Unix miljö på 1970-talet fortfarande utvecklas aktivt år 2025 är i sig en historia. Det påminner oss om att digital infrastruktur inte alltid handlar om de mest uppmärksammade apparna eller sociala nätverken. Ofta är det små, diskreta verktyg – kommandon på några få bokstäver – som får hela det moderna IT-samhället att fungera.

    För den nyfikne finns den nya versionen att ladda ner på GNU:s hemsida:
    https://gnu.org/s/coreutils/

    https://linuxiac.com/gnu-coreutils-9-8-released-with-sha3-support

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$

Etikett: kommandorad

  • Red Hat Enterprise Linux 10.2 släppt – nu med valfri AI-assistent i terminalen

    Red Hat Enterprise Linux 10.2 är här och visar tydligt vart företags-Linux är på väg: mot mer AI-stöd, starkare säkerhet, enklare uppgraderingar och modernare verktyg för både drift och utveckling. Med nyheter som AI-assistent i kommandoraden, postkvantskydd för SSH, Kernel Livepatching, PostgreSQL 18, MariaDB 11.8 och förbättrat stöd för image mode tar RHEL ännu ett…

  • APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu

    APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden. Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT.…

  • Fish Shell 4.3 – när kommandoraden blir smartare, snyggare och mer förutsägbar

    Fish Shell 4.3 är en uppdatering som vid första anblick kan verka försiktig, men som i praktiken förändrar hur skalet upplevs i det dagliga arbetet. Istället för stora, uppseendeväckande nyheter har utvecklarna fokuserat på att göra befintliga funktioner tydligare, smartare och mer konsekventa. Resultatet är ett kommandoskal som känns mer förutsägbart, lättare att konfigurera och…

  • Lathund för WP-CLI

    WP-CLI gör det möjligt att administrera WordPress snabbt, effektivt och automatiserat direkt från kommandoraden. Med hjälp av detta verktyg kan du hantera allt från installation och uppdateringar till användare, databaser och felsökning – utan att logga in i webbgränssnittet. Den här lathunden ger en praktisk och tekniskt inriktad genomgång av de vanligaste WP-CLI-kommandona, med tydliga…

  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt…

  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8. En osynlig…

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…