• openSUSE presenterar Agama 25 – Linuxinstallation direkt från webbläsaren

    Att installera Linux har traditionellt inneburit att man startar datorn från ett USB-minne och följer installationsprogrammets olika steg. Med Agama vill openSUSE modernisera den processen. Nu har version 25 släppts, med en inbyggd terminal i webbläsaren, förbättrad nätverkshantering och möjlighet att avbryta innan installationen påbörjas.

    Linuxdistributionen openSUSE fortsätter utvecklingen av Agama, ett modernt installationsprogram som på sikt ska ersätta den traditionella installationslösningen YaST i flera av projektets distributioner.

    Den 21 oktober 2026 presenterades Agama 25. Uppdateringen innehåller flera förbättringar som gör det enklare att installera och konfigurera Linux, både på vanliga datorer och i mer avancerade servermiljöer.

    Vad är Agama?

    Agama är ett installationsprogram som skiljer sig från många traditionella Linuxinstallatörer genom att använda ett webbaserat gränssnitt.

    I stället för att hela installationsprogrammet är bundet till datorns lokala skärm kan användaren styra installationen genom en webbläsare. Det innebär att installationen även kan hanteras från en annan dator över nätverket, förutsatt att nätverksåtkomst har konfigurerats.

    Tekniken bygger på att installationsprogrammets bakomliggande funktioner kommunicerar med användargränssnittet genom ett programmeringsgränssnitt, ett så kallat API.

    Det här öppnar möjligheter för fjärrinstallationer, automatisering och centraliserad administration av datorer och servrar.

    Nu finns terminalen direkt i webbläsaren

    En av de mest märkbara nyheterna i Agama 25 är möjligheten att öppna en Linuxterminal direkt från installationsprogrammets webbgränssnitt.

    Tidigare behövde användaren byta till en annan virtuell konsol, exempelvis genom tangentkombinationen Ctrl+Alt+F8, eller ansluta till installationsmiljön via SSH för att komma åt kommandoraden.

    Nu kan terminalen öppnas utan att användaren lämnar webbläsaren.

    För en ovan Linuxanvändare kanske detta inte låter särskilt revolutionerande, men för systemadministratörer och tekniskt kunniga användare är det en praktisk förbättring.

    Terminalen gör det exempelvis möjligt att undersöka hårddiskar, kontrollera nätverksanslutningar och felsöka installationsmiljön.

    Det innebär också att en tekniker som installerar Linux på en server kan utföra avancerade kommandon genom samma webbgränssnitt som används för själva installationen.

    Möjlighet att ångra sig innan installationen börjar

    En annan nyhet är något som kan tyckas självklart: möjligheten att avsluta installationsprogrammet.

    I Agama 25 finns nu ett alternativ för att avbryta installationsförberedelserna och antingen starta om eller stänga av datorn.

    Det finns dock en viktig begränsning.

    Möjligheten att avsluta installationen finns endast innan installationsprogrammet har börjat genomföra förändringar på datorn.

    När installationen väl har startat försvinner alternativet.

    Anledningen är att en avbruten installation kan lämna hårddisken med ofullständiga partitioner, saknade systemfiler eller ett operativsystem som inte längre kan starta.

    Detta är särskilt viktigt om installationen innebär att befintliga partitioner förändras eller att en tidigare Linuxinstallation ersätts.

    Genom att ta bort avslutningsalternativet när installationen pågår vill utvecklarna minska risken för att användaren av misstag avbryter en kritisk operation.

    Det innebär däremot inte att datorn är skyddad mot exempelvis strömavbrott under installationen.

    Enklare nätverkskonfiguration

    Agama 25 innehåller även förbättringar för användare som arbetar med mer avancerade nätverkslösningar.

    Två tekniker som fått särskild uppmärksamhet är network bonding och network bridging.

    Network bonding innebär att flera fysiska nätverksanslutningar kan kombineras till en logisk anslutning. Det kan exempelvis användas för att skapa redundans, så att nätverket fortsätter fungera om en anslutning slutar fungera.

    Network bridging innebär att flera nätverksgränssnitt kopplas samman genom en virtuell nätverksbrygga. Tekniken används ofta i virtualiseringsmiljöer, där virtuella maskiner behöver kommunicera med samma nätverk som den fysiska datorn.

    Tidigare behövde användaren själv skriva in namnen på de nätverkskort som skulle ingå i konfigurationen.

    Det kunde exempelvis handla om beteckningar som enp3s0 eller enp4s0.

    Problemet var att ett enkelt skrivfel kunde resultera i en felaktig konfiguration utan att installationsprogrammet omedelbart reagerade.

    I Agama 25 ersätts den tidigare textrutan med en sökbar lista där användaren kan välja bland de nätverksenheter som installationsprogrammet har identifierat.

    Det går fortfarande att skriva in ett enhetsnamn manuellt om nätverksenheten ännu inte finns tillgänglig.

    För administratörer som installerar Linux på servrar med många nätverksanslutningar innebär detta ett enklare och mer överskådligt arbetssätt.

    Agama blir mindre beroende av YaST

    Under många år har YaST varit ett av de mest karakteristiska verktygen i SUSE- och openSUSE-världen.

    YaST används bland annat för installation, systemkonfiguration, nätverkshantering och administration av programvara.

    När utvecklingen av Agama påbörjades återanvändes flera delar av den befintliga YaST-koden.

    Det gjorde det möjligt att snabbare utveckla ett nytt installationsprogram utan att behöva återskapa alla funktioner från grunden.

    Nu arbetar utvecklarna med att minska beroendet av dessa äldre komponenter.

    I Agama 25 har delar som rör AutoYaST börjat flyttas över till Agamas egen kodbas.

    AutoYaST är en teknik som används för automatiserade installationer av SUSE-baserade Linuxsystem.

    Genom att minska beroendet av äldre YaST-moduler kan Agama på sikt bli enklare att vidareutveckla och underhålla.

    Bättre stöd för automatisering

    Bakom det grafiska gränssnittet har utvecklarna också förbättrat Agamas tekniska dokumentation.

    Installationsprogrammet använder OpenAPI, en standard för att beskriva hur olika program kan kommunicera med varandra.

    I version 25 har OpenAPI-specifikationen och programmets JSON-scheman förbättrats och publicerats på stabila webbadresser.

    Det gör det enklare för externa verktyg att kommunicera med Agama och kontrollera att konfigurationsfiler är korrekt utformade.

    För systemadministratörer innebär detta exempelvis att en textredigerare kan använda JSON-scheman för att föreslå giltiga inställningar och upptäcka fel direkt när en konfigurationsfil skrivs.

    Det är särskilt användbart för organisationer som installerar samma operativsystem på många datorer.

    På väg mot openSUSE Tumbleweed

    Ett långsiktigt mål är att Agama ska bli standardinstallationsprogram för openSUSE Tumbleweed.

    Tumbleweed är openSUSE så kallade rolling release-distribution, vilket innebär att operativsystemet löpande får nya versioner av program och systemkomponenter i stället för att uppgraderas genom stora, separata versionssläpp.

    Arbetet omfattar även Slowroll och kommande openSUSE Leap 16.2.

    Agama 25 innehåller dessutom arbete med stöd för RISC-V-arkitekturen samt anpassningar för 32-bitars installationsmedier.

    En mindre förändring är att systemd-boot nu används som standardval av starthanterare vid installation av MicroOS.

    Även om utvecklingen går framåt har openSUSE ännu inte fastställt något datum för när Agama ska ersätta det tidigare installationsprogrammet i Tumbleweed.

    Den som vill prova Agama kan använda särskilda installationsavbilder, medan Tumbleweeds ordinarie installationsmedier ännu använder YaST.

    Ett steg mot framtidens Linuxinstallation

    Agama 25 introducerar inte någon enskild revolutionerande funktion. I stället handlar uppdateringen om att förbättra användarvänligheten och lägga grunden för framtida utveckling.

    Att kunna administrera en Linuxinstallation genom en webbläsare, öppna en terminal utan att lämna installationsprogrammet och konfigurera avancerade nätverkslösningar genom ett grafiskt gränssnitt visar vart utvecklingen är på väg.

    För vanliga datoranvändare kan detta innebära en enklare installationsprocess. För systemadministratörer öppnar tekniken möjligheter att automatisera och fjärrstyra installationer på ett mer flexibelt sätt.

    Agama är därmed mer än bara ett nytt installationsprogram. Det är också ett exempel på hur traditionella Linuxverktyg moderniseras för en värld där allt fler system administreras på distans.

    https://agama-project.github.io/blog/2026/10/21/agama-25

    > FAKTA: AGAMA 25_
    root@opensuse:~$ agama –info
    Program: Agama
    Version: 25
    Utvecklare: openSUSE-projektet
    Typ: Webbaserat installationsprogram
    Distributioner: Tumbleweed, Slowroll, MicroOS
    [ NYHETER I VERSION 25 ]
    > Terminal direkt i webbläsaren
    > Avsluta innan installationen startar
    > Förbättrad nätverkskonfiguration
    > Förbättrat stöd för automatisering
    > Minskade beroenden av YaST
    root@opensuse:~$
  • Fish Shell 4.3 – när kommandoraden blir smartare, snyggare och mer förutsägbar

    Fish Shell 4.3 är en uppdatering som vid första anblick kan verka försiktig, men som i praktiken förändrar hur skalet upplevs i det dagliga arbetet. Istället för stora, uppseendeväckande nyheter har utvecklarna fokuserat på att göra befintliga funktioner tydligare, smartare och mer konsekventa. Resultatet är ett kommandoskal som känns mer förutsägbart, lättare att konfigurera och bättre anpassat till moderna terminaler. För både vana användare och nyfikna nybörjare markerar version 4.3 ett steg mot en mer genomtänkt och harmonisk terminalupplevelse.

    Kommandoraden är för många ett arbetsredskap snarare än ett användargränssnitt. Ändå är det just där som Fish Shell, Friendly Interactive SHell, skiljer sig från mängden. Med version 4.3 tar Fish ännu ett steg mot att göra terminalen både mer begriplig och mer intelligent, utan att tumma på kraften under huven.
    Den här versionen är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en noggrant avvägd evolution: bättre standardbeteenden, renare konfigurationer och en terminalupplevelse som anpassar sig efter användaren, inte tvärtom.

    Mindre magi, mer kontroll: nya konfigurationsprinciper

    En av de största förändringarna märks först knappt alls. Tidigare använde Fish så kallade universella variabler för färger, teman och tangentbindningar. De var praktiska men också svåröverskådliga.
    I Fish 4.3 ändras detta i grunden. Standardvariabler som fish_color_* och fish_key_bindings sätts nu globalt i stället för universellt. Vid första starten efter uppgradering gör Fish en engångsmigrering som fryser ditt nuvarande tema och dina tangentbindningar till filer i ~/.config/fish/conf.d/.
    Utvecklarna rekommenderar därefter att man tar bort dessa automatiskt skapade filer och istället hanterar allt direkt i config.fish. Resultatet blir en mer förutsägbar, lättläst och versionshanterbar konfiguration. Det går fortfarande att använda universella variabler, men då medvetet och med vetskapen om att de inte lämpar sig lika väl för dynamiska teman.

    Ett nytt språk – bokstavligen

    Fish 4.3 introducerar ett nytt kommando i skriptspråket: status language. Det kan låta trivialt, men det löser ett gammalt problem. Nu kan man se vilket språk Fish använder för sina meddelanden och ändra språket utan att behöva manipulera globala miljövariabler. Detta är särskilt användbart i skript, testmiljöer och dokumentation där man vill ha konsekventa och reproducerbara utdata.

    Smartare kompletteringar – även bakom kulisserna

    Fish är känt för sina intelligenta kompletteringar, och här har version 4.3 förfinat detaljerna. commandline –cursor fungerar nu korrekt även i icke-interaktiva sessioner. Kompletteringar hanterar sökvägar som innehåller = eller : betydligt bättre. Skiftlägesokänslig prefixmatchning gör att fler träffar hittas snabbare, och autosuggestioner kan nu radbrytas mjukt i stället för att kapas abrupt.
    För användare på Cygwin och MSYS har Fish dessutom blivit bättre på att matcha körbara filer mot rätt metadata, vilket ger mer konsekvent beteende över plattformar.

    Redigering med filsystemsförståelse

    Även tangentbordsarbetet har förbättrats. Ctrl-W tar nu bort escaped spaces när man raderar delar av en sökväg. Nya sökvägsmedvetna redigeringsfunktioner gör det enklare att navigera och justera långa filstigar direkt på kommandoraden. Det är små förbättringar som snabbt blir oumbärliga för den som arbetar mycket i terminalen.

    Teman som anpassar sig efter ljus och mörker

    En modern terminal växlar ofta mellan ljus och mörk bakgrund. Fish 4.3 möter detta genom att låta teman definiera separata sektioner för ljusa och mörka färgscheman. Flera av Fish standardteman har redan uppdaterats för detta. Resultatet är ett skal som ser rätt ut oavsett om du arbetar mitt i natten eller i fullt dagsljus.

    Djupare terminalintegration – utan att vara i vägen

    Fish fortsätter att förbättra sin integration med avancerade terminalfunktioner. OSC-signalerna för promptgränser är nu mer konsekventa, den aktuella arbetskatalogen rapporteras korrekt och fokusrapportering är aktiverad som standard. En ny funktionsflagga gör det dessutom möjligt att stänga av terminalsärlösningar när de inte behövs, vilket ger bättre kontroll i specialmiljöer.

    Stabilitet och puts: färre krascher, färre överraskningar

    Slutligen adresserar Fish 4.3 en rad regressionsproblem från tidigare versioner. Det gäller bland annat krascher kopplade till färgvariabler, problem med Unicode-autosuggestioner, emoji-bredd på macOS, kantfall vid flerradig inmatning och kompletteringsproblem på system utan glibc. Inget av detta är spektakulärt, men allt bidrar till ett skal som helt enkelt känns mer pålitligt.

    Sammanfattning

    Fish Shell 4.3 är ett tydligt exempel på mogen programutveckling. Fokus ligger inte på uppseendeväckande nyheter utan på tydligare konfiguration, bättre standardbeteenden, modern terminalanpassning och många små förbättringar som gör stor skillnad i vardagen. För den som lever i terminalen är detta en uppdatering som inte ropar, men som stillsamt visar att det bara fungerar.

    https://fishshell.com

    Faktaruta: Fish Shell 4.3

    Version: 4.3
    Typ: Interaktivt Unix-skal
    Mål: Förbättrad användarvänlighet utan att offra kraft

    Viktiga nyheter:
    – Standardvariabler för teman och tangentbindningar är nu globala istället för universella
    – Engångsmigrering fryser befintligt tema till conf.d-filer vid uppgradering
    – Nya kommandot status language styr språk för Fish-meddelanden
    – Förbättrade och mer träffsäkra kompletteringar, även i icke-interaktiva lägen
    – Teman kan reagera dynamiskt på ljusa och mörka terminaler
    – Fördjupad terminalintegration med tydligare promptgränser och fokusrapportering

    Plattformar: Linux, macOS, *BSD, Cygwin/MSYS
    Licens: GPLv2
    Webbplats: https://fishshell.com

Etikett: transparent bakgrund

  • openSUSE presenterar Agama 25 – Linuxinstallation direkt från webbläsaren

    Att installera Linux har traditionellt inneburit att man startar datorn från ett USB-minne och följer installationsprogrammets olika steg. Med Agama vill openSUSE modernisera den processen. Nu har version 25 släppts, med en inbyggd terminal i webbläsaren, förbättrad nätverkshantering och möjlighet att avbryta innan installationen påbörjas. Linuxdistributionen openSUSE fortsätter utvecklingen av Agama, ett modernt installationsprogram som…

  • Fish Shell 4.3 – när kommandoraden blir smartare, snyggare och mer förutsägbar

    Fish Shell 4.3 är en uppdatering som vid första anblick kan verka försiktig, men som i praktiken förändrar hur skalet upplevs i det dagliga arbetet. Istället för stora, uppseendeväckande nyheter har utvecklarna fokuserat på att göra befintliga funktioner tydligare, smartare och mer konsekventa. Resultatet är ett kommandoskal som känns mer förutsägbart, lättare att konfigurera och…