Slut på röriga menyer och klickande i labyrinter. Med lanseringen av Agama 24 förnyar openSUSE sättet vi installerar Linux på. Nya smarta sökfunktioner, samlade regioninställningar och kraftfull automatisk lagringshantering gör installationsprocessen både snabbare och mer tillgänglig – oavsett om du är en nyfiken hemmaanvändare eller en erfaren systemadministratör.
Att installera ett operativsystem har historiskt sett krävt tålamod och klickande i utspridda menyer. Med den senaste versionen av det webbaserade installationsverktyget Agama 24 tar openSUSE ett kliv mot en mer sömlös och tillgänglig upplevelse – både för vanliga användare och systemadministratörer.
Lanseringen fungerar dessutom som en dubbel uppdatering som täcker in förändringar från både version 23 och 24, där stort fokus har lagts på stabilitet, optimering och finjusteringar.
Ett samlat grepp om region- och språkinställningar
En av de mest märkbara förändringarna i Agama 24 rör hanteringen av internationella inställningar som språk, tangentbordslayout och tidszon. I tidigare versioner tvingades användaren hoppa mellan tre separata helskärmsmenyer. I den nya versionen har allt samlats i ett enda intuitivt formulär.
Smarter sökning: Sökfälten är nu accent-insensitiva, vilket innebär att tecken som é eller ö hittas oavsett hur de skrivs.
Tydligare tidszoner: Tidszonsväljaren visar nu både aktuell lokal tid och UTC-offset för varje alternativ.
Snabbt godkännande: Alla tre inställningar kan nu verkställas samtidigt med ett enda knapptryck.
Bättre nätverksöverblick och stärkt tillgänglighet
När en dator är utrustad med flera liknande nätverkskort kan det vara svårt att avgöra vilket gränssnitt som är kopplat var. Agama 24 introducerar därför valet ”Browse with details…”. Detta öppnar en sorterbar tabell som visar kritisk information som enhetstyp, IP-adresser och aktuell anslutningsstatus för samtliga adaptrar.
Lika stort utrymme har getts åt tillgänglighet och användarvänlighet i webbgränssnittet:
Förbättrad navigering via tangentbord.
Mer konsekvent utformade formulär och tydligare textsättningar.
Utökat stöd för skärmläsare.
Flexiblare temasystem med bättre stöd för mörkt läge, ljust läge och högkontrastläge.
Avancerad automatisering och intelligent lagringshantering
Under huven har stor tyngdpunkt lagts på storskalig och automatiserad installation via JSON-baserade profiler.
Reglerna för att identifiera och välja lagringsenheter har blivit avsevärt mer uttrycksfulla. Systemadministratörer kan nu kombinera sökvillkor med logiska operatörer som AND, OR och NOT. Hårddiskar och volymer kan matchas baserat på allt från kärndrivrutiner, filsystemtyper och etiketter till det exakta antalet partitioner eller deras innehåll.
För organisationer som migrerar från äldre miljöer introducerar Agama 24 även inledande stöd för AutoYaST. Installeraren kan nu läsa in befintliga AutoYaST-profiler och automatiskt konvertera dem till Agamas egna konfigurationsformat.
Kvalitet och stabilitet i första rummet
Eftersom version 23 passerade utan något officiellt meddelande markerar den här lanseringen resultatet av flera månaders intensivt arbete. Istället för att enbart fokusera på nya funktioner har utvecklingsteamet lägt en stor del av sin energi på att testa gränsfall, åtgärda buggar och polera helhetsupplevelsen för att göra installationen så pålitlig som möjligt.
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter.
När Linus Torvalds publicerade sitt meddelande i diskussionsgruppen comp.os.minix var internet fortfarande något som främst användes av universitet, forskare och teknikentusiaster. World Wide Web hade precis börjat ta form och de flesta hemdatorer var inte anslutna till något nätverk.
Torvalds berättade att han arbetade på ett fritt system för datorer med Intels 386- och 486-processorer. Han hade redan fått kommandotolken Bash och kompilatorn GCC att fungera och ville veta vilka funktioner andra användare saknade i operativsystemet Minix.
Han underströk samtidigt att projektet inte var professionellt, inte var portabelt och förmodligen aldrig skulle fungera med särskilt många typer av hårdvara.
Det visade sig vara en av datorhistoriens mindre lyckade framtidsprognoser.
Vad är egentligen Linux?
Linux beskrivs ofta som ett operativsystem, men tekniskt sett är Linux själva kärnan – den del av systemet som arbetar närmast datorns hårdvara.
Kärnan fördelar processortid, hanterar arbetsminnet, kommunicerar med hårddiskar och andra enheter samt ser till att program kan köras utan att störa varandra. Runt Linuxkärnan byggs sedan kompletta operativsystem med verktyg, skrivbordsmiljöer och program.
Sådana system kallas Linuxdistributioner. Debian, Ubuntu, Fedora, Linux Mint, Arch Linux och openSUSE är några välkända exempel.
Android använder också Linuxkärnan, även om resten av systemet skiljer sig tydligt från en traditionell Linuxdistribution för datorer.
Den öppna utvecklingsmodellen förändrade allt
En viktig förklaring till framgången är att Linux blev fri och öppen programvara. Källkoden är tillgänglig för den som vill studera, ändra och förbättra den.
Det innebär inte att utvecklingen saknar regler. Ändringar granskas noggrant innan de godkänns, och utvecklingen är uppdelad mellan tusentals personer med ansvar för olika delar av kärnan.
Modellen gör det möjligt för privatpersoner, universitet och konkurrerande företag att arbeta med samma tekniska grund. En förbättring som utvecklas för en server kan senare komma till nytta i en persondator, mobiltelefon eller inbyggd elektronisk produkt.
Linux utveckling visar att mycket stora och komplicerade tekniska projekt kan skapas genom internationellt samarbete. Företag bidrar med pengar och utvecklare, medan frivilliga rapporterar fel, skriver dokumentation och utvecklar nya funktioner.
Linux finns överallt – även när det inte syns
Många människor använder Linux varje dag utan att känna till det. Systemet finns bland annat i:
Androidtelefoner och surfplattor
webbservrar och molntjänster
trådlösa routrar och nätverksutrustning
smart-tv-apparater och digitalboxar
industriella styrsystem
bilar och annan fordonselektronik
satelliter och forskningsutrustning
praktiskt taget hela den moderna superdatorvärlden
När någon öppnar en webbsida, tittar på strömmande video eller sparar en fil i en molntjänst är sannolikheten stor att informationen någonstans på vägen behandlas av en Linuxbaserad server.
Linux har blivit särskilt viktigt där stabilitet, säkerhet och möjligheten att anpassa systemet är avgörande. En tillverkare behöver inte vänta på att ett enskilt programvaruföretag ska lägga till en funktion. Företaget kan självt förändra koden eller anlita någon som gör det.
Varför blev inte Linux lika stort på vanliga datorer?
På servrar, superdatorer och inbyggda system har Linux en mycket stark ställning. På traditionella stationära och bärbara datorer är marknadsandelen betydligt mindre.
Det beror inte nödvändigtvis på tekniska brister. Windows följer med de flesta nya persondatorer, och många användare fortsätter helt enkelt att använda det system som redan är installerat. Vissa kommersiella program och spel har dessutom länge saknat Linuxversioner.
Situationen har dock förändrats. Moderna distributioner är enklare att installera, hårdvarustödet har förbättrats och allt fler program fungerar direkt i webbläsaren. Spelplattformen Steam och kompatibilitetslagret Proton har också gjort det möjligt att köra ett stort antal Windowsspel i Linux.
För äldre datorer kan en lättare Linuxdistribution ge maskinen flera extra användbara år. Det minskar behovet av att köpa nytt och kan därmed även minska mängden elektronikavfall.
Ett operativsystem som kan kontrolleras
Linux handlar inte bara om kostnad. Fri programvara ger användaren möjlighet att undersöka vad systemet gör och att fortsätta använda eller utveckla det även om en leverantör ändrar strategi.
Det är särskilt betydelsefullt för myndigheter, företag och organisationer som vill undvika att bli helt beroende av en enda tillverkare. Öppen källkod innebär inte automatiskt att ett system är säkert, men den gör det möjligt för oberoende experter att granska koden och upptäcka problem.
Linux kan dessutom anpassas till nästan allt – från mycket små enkortsdatorer till enorma datorsystem med tusentals processorer.
Linux har två födelsedagar
Den 25 augusti firas dagen då Linus Torvalds offentliggjorde sitt projekt. Den första publikt tillgängliga versionen, Linux 0.01, publicerades däremot den 17 september 1991.
Därför förekommer båda datumen som Linux födelsedag. Den 25 augusti markerar idéns presentation för omvärlden, medan den 17 september markerar den första offentliga utgåvan.
Från studentprojekt till samhällsbärande teknik
Det mest anmärkningsvärda med Linux är kanske inte hur stort systemet har blivit, utan att utvecklingen fortfarande fortsätter enligt samma grundidé: människor och organisationer över hela världen samarbetar kring en gemensam teknisk plattform.
Det som började som ett studentprojekt för en begränsad typ av persondator har blivit en central del av det moderna informationssamhället.
Linus Torvalds trodde inte att projektet skulle bli stort och professionellt. Trettiofem år senare hjälper Linux till att driva mobiltelefoner, internetservrar, forskningssystem och världens kraftfullaste datorer.
Inte illa för något som började som ”bara en hobby”.
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.
Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.
De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:
ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
ett RPM-paket för Fedora och openSUSE
Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.
Vad är ARM64?
ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.
Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.
Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.
Chromium har varit det vanligaste alternativet
Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.
Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.
För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.
Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:
stöd för webbläsartillägg
synkronisering via Google-konto
integration med Googles tjänster
automatiska säkerhets- och programuppdateringar
Lanseringen blev något försenad
Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.
Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.
Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.
Samma installation som på vanliga Linuxdatorer
Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.
Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:
Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.
Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.
På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.
En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer
Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.
För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.
Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.
Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.
Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem.
Linuxkärnan fortsätter att utvecklas i hög takt. Med version 7.1 får världens kanske viktigaste öppna kärna en rad förbättringar som märks både för vanliga användare, systemadministratörer och utvecklare. Det handlar om allt från bättre stöd för moderna processorer och lagringsenheter till förbättrad säkerhet och snabbare filsystem.
Linux är själva hjärtat i operativsystem som Android, Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux, Linux Mint och många andra distributioner. Kärnan ansvarar för kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. När du öppnar en fil, ansluter ett USB-minne, använder nätverket eller startar ett program är Linuxkärnan inblandad i bakgrunden.
Med Linux 7.1 får kärnan flera tekniska förbättringar som gör systemet mer modernt, effektivt och säkert.
Ny NTFS-hantering med bättre skrivstöd
En av de största nyheterna i Linux 7.1 är en ny implementation av NTFS-filsystemet. NTFS är det filsystem som länge har använts i Windows, och stöd för NTFS är därför viktigt för alla som vill läsa och skriva till Windows-diskar från Linux.
Den nya NTFS-lösningen har varit under utveckling i flera år och innehåller fullt skrivstöd. Det betyder att Linux bättre kan hantera filer på NTFS-formaterade diskar, inte bara läsa dem. För användare som ofta flyttar filer mellan Windows och Linux kan detta bli en märkbar förbättring.
Den nya implementationen använder modernare teknik i Linuxkärnan, bland annat delayed allocation, iomap och folio-integration. Det låter kanske avancerat, men i praktiken handlar det om att filskrivning kan bli snabbare, stabilare och mer effektiv. Till detta kommer även en ny uppsättning användarverktyg, kallad ntfsprogs-plus.
Starkare säkerhet med Landlock
Linux 7.1 innehåller också en förbättring av Landlock, ett säkerhetssystem i Linux som gör det möjligt att begränsa vad program får komma åt.
Den nya versionen inför en ny åtkomsträtt för pathname UNIX domain sockets. UNIX domain sockets används ofta för kommunikation mellan program på samma system. Genom att kunna styra åtkomst även på detta område får utvecklare och systemadministratörer bättre möjlighet att bygga säkrare miljöer.
Detta är särskilt viktigt i en tid då fler program körs isolerat, till exempel i containrar, sandlådor och olika typer av begränsade körmiljöer.
Bättre energihantering för moderna datorer
Linux 7.1 innehåller förbättringar i drivrutinerna amd-pstate och intel_idle. Dessa delar av kärnan har betydelse för hur processorer från AMD och Intel hanterar strömförbrukning och vilolägen.
För bärbara datorer kan sådana förbättringar innebära bättre batteritid, lägre värmeutveckling och tystare drift. För servrar kan effektivare energihantering minska strömförbrukningen, vilket är viktigt både ekonomiskt och miljömässigt.
Förbättringar för exFAT, CIFS, Ceph och andra filsystem
Linux 7.1 innehåller även förbättringar för flera andra filsystem.
exFAT får stöd för att förallokera kluster utan att först nollställa dem. Det kan minska fragmentering och göra filhanteringen effektivare, särskilt på USB-minnen, minneskort och externa diskar.
CIFS-klienten, som används för att komma åt Windows- och Samba-delningar, får stöd för O_TMPFILE. Det gör det möjligt att skapa temporära filer på ett säkrare och mer flexibelt sätt.
Ceph, som ofta används i större lagringskluster, får ny infrastruktur för att samla in och rapportera I/O-statistik per subvolym. Det är framför allt intressant för driftmiljöer där man behöver övervaka prestanda och belastning noggrant.
Även EXT4 och F2FS får förbättringar. EXT4 är fortfarande ett av de vanligaste filsystemen på Linux, medan F2FS ofta används på flashbaserad lagring.
Nya möjligheter för BPF och io_uring
Linux 7.1 fortsätter också utvecklingen av BPF och io_uring, två tekniker som blivit allt viktigare i moderna Linuxsystem.
BPF används bland annat för avancerad nätverksfiltrering, övervakning, säkerhet och prestandaanalys. I Linux 7.1 tillkommer bland annat stöd för fsession på IBM System/390-arkitekturen.
io_uring är ett modernt gränssnitt för snabbare in- och utmatning. Det används för att göra fil- och nätverksoperationer mer effektiva. Med BPF-stöd i io_uring öppnas nya möjligheter för avancerad kontroll och optimering direkt i kärnan.
Förbättringar för lagring och blockenheter
Den användarbaserade blockdrivrutinen ublk får en ny funktion för zero-copy-I/O via flaggan UBLK_F_SHMEM_ZC. Zero-copy innebär att data kan flyttas mer effektivt utan onödiga kopieringar i minnet. Det kan ge bättre prestanda i vissa typer av lagringslösningar.
Linux 7.1 lägger också till stöd för att generera och verifiera T10 protection information på filsystemsnivå. Det är en teknik som används för att upptäcka datakorruption och öka tillförlitligheten i lagringssystem.
Dessutom byggs stödet för TCG Storage Opal SSC Single User Mode ut i sed-opal-gränssnittet. Det är relevant för självkrypterande lagringsenheter och säker hantering av diskar.
Mer hårdvarustöd
Som vanligt innehåller en ny Linuxkärna också mängder av nytt och förbättrat hårdvarustöd.
Linux 7.1 aktiverar Intels Flexible Return and Event Delivery, FRED, som standard. Detta är en modern funktion i Intel-processorer som förändrar hur vissa typer av händelser och övergångar hanteras i processorn.
Kärnan får även stöd för CPU Memory Latency PMU på NVIDIA Tegra410-systemkretsar. Det är främst intressant för inbyggda system och utvecklare som arbetar nära hårdvaran.
USB- och Thunderbolt-drivrutinerna får också förbättringar. Det gäller bland annat stöd för nya USB-strömförsörjningsdrivrutiner, uppdateringar av dwc3-drivrutinen och utökat stöd för ny hårdvara.
Grafikdrivrutinerna för AMDGPU och Intel i915 förbättras också, vilket är viktigt för både skrivbordsanvändare och bärbara datorer.
Nätverk, ljud och systemprestanda
Utöver de stora nyheterna innehåller Linux 7.1 många mindre förbättringar i nätverksstacken, ljudsystemet och olika kärnkomponenter.
Den typen av ändringar märks kanske inte direkt i form av en ny knapp eller funktion i skrivbordsmiljön, men de bidrar till att Linux fungerar bättre över tid. Bättre nätverkskod kan ge stabilare uppkopplingar. Bättre ljudstöd kan innebära att fler ljudkretsar fungerar direkt. Förbättrad schemaläggning och I/O-hantering kan ge ett mer responsivt system.
Ska man uppgradera direkt?
Den som är tekniskt intresserad kan hämta Linux 7.1 direkt från Linus Torvalds git-träd eller från kernel.org och kompilera kärnan själv.
För de flesta användare är det däremot klokare att vänta tills den nya kärnan kommer via den egna Linuxdistributionens vanliga uppdateringar. Distributioner som Ubuntu, Debian, Fedora, Arch Linux och openSUSE testar och paketerar kärnor på olika sätt. Genom att vänta på distributionens version minskar risken för problem med drivrutiner, moduler och systemintegration.
För vanliga skrivbordsanvändare är alltså rådet enkelt: vänta på att din distribution erbjuder Linux 7.1 i sina stabila förråd.
Linux fortsätter framåt
Linux 7.1 är ingen revolution som förändrar allt över en natt. Det är snarare ännu ett steg i den långsamma men kraftfulla utveckling som gjort Linux till en grundpelare i allt från mobiltelefoner och routrar till superdatorer, servrar och vanliga persondatorer.
De stora nyheterna – bättre NTFS-stöd, starkare Landlock-säkerhet, effektivare energihantering och utökat hårdvarustöd – visar att Linux fortsätter att anpassa sig till moderna behov.
För användaren betyder det i slutändan ett stabilare, säkrare och mer framtidssäkert system. För utvecklare och systemadministratörer innebär det fler verktyg, bättre kontroll och större möjligheter att bygga robusta lösningar.
Linux 7.1 är därför inte bara ännu en versionssiffra. Det är ett tecken på att den öppna kärnan fortsätter att utvecklas i takt med hårdvaran, säkerhetskraven och användarnas behov.
Agama 19 markerar ett stort steg framåt för openSUSE:s installationsverktyg, med en modern webbaserad design, nya installationslägen och förbättrad flexibilitet. Den nya versionen introducerar dessutom ett omarbetat API som öppnar för mer avancerad automatisering och konfiguration, samtidigt som kompatibiliteten med tidigare versioner behålls.
Denna version introducerar en större arkitektonisk omarbetning som gör det möjligt att styra installationsprogrammets kärna genom ett enhetligt och enkelt API.
openSUSE-projektet har släppt den webbaserade installationsprogramvaran Agama 19 för operativsystemen openSUSE Tumbleweed, Slowroll och MicroOS. Det är en större uppdatering som innehåller flera nya funktioner, mindre förbättringar och buggfixar.
Agama 19 släpps fyra månader efter Agama 18 och introducerar möjligheten att installera vissa SUSE Linux-distributioner i så kallade installationslägen, såsom Standard eller Immutable. Dessutom tillkommer en ny inställning för startladdaren, updateNvram, som uppdaterar det icke-flyktiga minnet (NVRAM), samt stöd för att använda SSH-publika nycklar för att autentisera root-användaren.
Nytt är också möjligheten att installera i en befintlig LVM-volymgrupp samt att lägga till nya fysiska volymer i en existerande volymgrupp. Det finns även ett nytt alternativ för att ladda ner den aktuella installationskonfigurationen i JSON-format, vilket används av Agamas kommandoradsverktyg och vid obevakad installation.
”Detta är ett första steg mot att göra webbgränssnittet till ett användbart verktyg för lärande och prototypframtagning i mer avancerade scenarier, även om denna funktionalitet fortfarande kan förbättras ur ett användbarhetsperspektiv”, säger utvecklarna.
Nätverkssidan har förbättrats och gör det nu möjligt att definiera nya Ethernet-anslutningar samt dynamiskt reagera på förändringar i det underliggande systemet, till exempel när en nätverkskabel ansluts eller när en ny Wi-Fi-adapter kopplas in.
Även den live-baserade Agama-installations-ISO:n har uppdaterats, med bättre stöd för seriell konsol och anpassade tidsgränser. Dessutom har placeringen av kernel och initramfs enhetliggjorts mellan olika arkitekturer. En ny startparameter, live.net_config_tui=1, har också lagts till, vilken startar NetworkManagers textbaserade gränssnitt (nmtui) innan Agama körs.
Under huven introducerar Agama 19 en omfattande arkitekturell förändring som gör att installationsprogrammets kärna kan styras via ett konsekvent och enkelt API, samtidigt som det JSON-baserade konfigurationsformatet förblir helt bakåtkompatibelt med tidigare versioner.
Se den fullständiga ändringsloggen för mer information. För att använda Agama-installationsprogrammet för openSUSE Tumbleweed, MicroOS eller Slowroll behöver du ladda ner Agama live-ISO-avbilden, skapa ett startbart medium (till exempel på ett USB-minne) och starta från det. De vanliga live-ISO-avbilderna använder fortfarande det äldre installationsverktyget YaST.
SUSE kan återigen vara på väg mot ett ägarbyte. Enligt uppgifter från Reuters undersöker den svenska riskkapitaljätten EQT möjligheten att sälja Linuxföretaget – en affär som kan värdera bolaget till omkring 6 miljarder dollar. Om försäljningen blir verklighet skulle det innebära ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten, men sannolikt utan dramatiska förändringar för användare av openSUSE eller företagets Linuxplattformar.
Det tyska Linuxföretaget SUSE, en av världens största leverantörer av Linuxlösningar för företag, kan återigen stå inför ett ägarbyte. Enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters undersöker den nuvarande ägaren, det svenska riskkapitalbolaget EQT AB, möjligheten att sälja bolaget. Om en affär blir verklighet kan värderingen landa på upp till 6 miljarder dollar.
Det är dock viktigt att betona att processen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. EQT har anlitat investmentbanken Arma Partners för att undersöka intresset bland potentiella köpare, främst andra riskkapitalbolag. Någon affär är ännu inte beslutad och det finns heller ingen bekräftad köpare.
Ett Linuxföretag som ofta bytt ägare
Att SUSE kan få en ny ägare är egentligen inget ovanligt. Företaget har under de senaste två decennierna genomgått flera stora ägarförändringar.
År 2003 köptes SUSE av Novell, som då ville stärka sin position inom företags-Linux. När Novell i sin tur köptes upp 2010 av The Attachmate Group följde SUSE med i affären.
Fyra år senare slogs Attachmate samman med Micro Focus International, vilket gjorde Micro Focus till nästa ägare.
Nästa stora förändring kom 2018, när Micro Focus sålde SUSE till det svenska riskkapitalbolaget EQT för ungefär 2,5 miljarder dollar. Under EQT:s ledning börsnoterades bolaget 2021 på Frankfurtbörsen.
Men börsperioden blev kort. 2023 valde EQT att köpa ut bolaget från börsen igen och göra det privatägt, i en affär som värderade SUSE till cirka 2,72 miljarder euro (ungefär 2,96 miljarder dollar).
Om SUSE nu skulle säljas för omkring 6 miljarder dollar innebär det alltså nästan en fördubbling av värdet på drygt två år.
En viktig aktör i företags-Linux
SUSE är i dag en central aktör inom företagsvärlden för Linux. Företaget utvecklar bland annat distributionen SUSE Linux Enterprise, som används av många stora organisationer för att köra kritiska system.
Tekniken används i en rad olika miljöer – från molnplattformar och datacenter till stordatorer och edge-system. Enligt företaget själva är många företag på Fortune 500-listan beroende av deras lösningar för att driva sina IT-plattformar.
Det gör också att SUSE spelar en viktig roll i det globala Linux-ekosystemet.
Vad händer med openSUSE?
När ett Linuxföretag byter ägare uppstår ofta frågor om hur det påverkar öppna projekt kopplade till företaget. I SUSE:s fall gäller det framför allt openSUSE-projektet, den communitydrivna Linuxdistribution som fungerar som en viktig teknisk grund för mycket av SUSE:s utveckling.
Historiskt har dock openSUSE klarat tidigare ägarförändringar utan större problem. Projektet har en självständig styrningsmodell och en stark community, vilket gör att utvecklingen kan fortsätta även om företagets ägarstruktur förändras.
Ett eventuellt ägarbyte för SUSE innebär därför inte automatiskt några förändringar för openSUSE-användare.
Fortfarande bara spekulationer
Trots uppgifterna från Reuters finns det i nuläget ingen bekräftad affär. Processen är fortfarande i ett utforskande skede och det är inte säkert att någon försäljning över huvud taget blir av.
Varken EQT eller SUSE har ännu lämnat något officiellt uttalande om uppgifterna.
Men om en försäljning faktiskt genomförs skulle det bli ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten – och ytterligare ett exempel på hur värdefulla Linuxföretag har blivit i dagens globala IT-ekonomi.
Ett enda USB-minne som kan starta mängder av olika operativsystem har länge varit ett oumbärligt verktyg för Linux-användare och systemadministratörer. Med den nya versionen Ventoy 1.1.09 tar projektet ett försiktigt steg mot framtiden genom experimentellt stöd för det moderna filsystemet Btrfs, samtidigt som viktiga buggar rättas och kompatibiliteten med flera populära Linux-distributioner förbättras.
Att bära med sig ett helt operativsystem – eller flera – i fickan har blivit vardag för systemadministratörer, utvecklare och Linux-entusiaster. Ett av de mest uppskattade verktygen för detta är Ventoy, ett smart program som låter dig lägga flera ISO-filer på ett USB-minne och starta dem direkt, utan att behöva skriva om minnet varje gång.
Nu är Ventoy 1.1.09 släppt, och även om versionsnumret antyder en mindre uppdatering, innehåller den flera förändringar som är värda uppmärksamhet.
Experimentellt stöd för Btrfs – försiktigt men lovande
Den största nyheten i Ventoy 1.1.09 är experimentellt stöd för filsystemet Btrfs. Btrfs är ett modernt Linux-filsystem som erbjuder funktioner som snapshots, dataintegritetskontroller och komprimering, och som länge varit populärt bland avancerade Linux-användare.
Stödet är dock medvetet begränsat. Ventoy fungerar endast med Btrfs i enkel volymlayout utan RAID, och ISO-filer som ligger på Btrfs-partitioner får inte vara komprimerade. Projektet betonar tydligt att funktionen är avsedd för tidig testning och inte för produktionsbruk. Det är med andra ord ett första försiktigt steg snarare än ett fullfjädrat stöd.
Fixar för openSUSE Leap 16.0
Uppdateringen innehåller även en viktig kompatibilitetsfix för openSUSE Leap 16.0. Ett tidigare fel gjorde att både installations- och live-avbilder kunde misslyckas med att starta på vissa system. I Ventoy 1.1.09 är detta problem åtgärdat, vilket åter gör det möjligt att använda Ventoy pålitligt för openSUSE-installationer.
Arch Linux och persistens fungerar igen
En annan förbättring riktar sig till Arch Linux-användare. Persistens, som gör det möjligt att spara ändringar i ett live-system mellan omstarter, hade slutat fungera med nyare Arch-versioner. Detta är nu fixat, vilket är särskilt viktigt för användare som kör Arch Linux från USB som ett portabelt arbetsmiljö-system.
Förbättringar i VentoyPlugson WebUI
Ventoy innehåller även ett webbaserat gränssnitt, VentoyPlugson WebUI, som används för att hantera plugins och avancerade inställningar. I den nya versionen har flera visningsbuggar rättats till, vilket gör gränssnittet tydligare och smidigare att använda via webbläsaren.
Ventoy bortom USB – projektet iVentoy
Parallellt med Ventoy fortsätter utvecklingen av iVentoy, en mer avancerad lösning för nätverksbaserad operativsystemdistribution. iVentoy fungerar som en PXE-server och gör det möjligt att starta och installera operativsystem direkt över nätverket, utan fysiska installationsmedier.
iVentoy stöder både Legacy BIOS och flera UEFI-varianter, inklusive IA32, x86_64 och ARM64. Systemet är kompatibelt med över 110 olika operativsystemstyper, bland annat Windows, WinPE, Linux-distributioner och VMware-avbilder.
Sammanfattning
Ventoy 1.1.09 är ingen dramatisk omvälvning, men det är en stabil och genomtänkt uppdatering. Det experimentella Btrfs-stödet visar på framtidsambitioner, samtidigt som viktiga buggar och kompatibilitetsproblem har lösts. För befintliga användare är uppdateringen väl värd att installera, och för nya användare fortsätter Ventoy att vara ett av de mest eleganta sätten att hantera flera operativsystem på ett och samma USB-minne.
Vad är det?
Ventoy är ett multiboot-verktyg som låter dig lägga flera ISO-filer på ett USB-minne och starta dem direkt via en meny.
Nyhet: Btrfs (experimentellt)
Stöd för Btrfs i enkel volym (icke-RAID). ISO-filer på Btrfs får inte vara komprimerade. Avsett för tidig testning, inte produktion.
Fix: openSUSE Leap 16.0
Åtgärdar uppstartsproblem som påverkat installation- och live-avbilder i vissa miljöer.
Fix: Arch Linux persistens
Lagar ett fel där persistenspluginet inte fungerade med nyare Arch Linux-versioner.
Förbättring: VentoyPlugson WebUI
Rättar visningsbuggar i webbgränssnittet för plugin- och konfigurationshantering.
Tips:
Om du testar Btrfs-stödet, börja med en USB-enhet avsedd för test och behåll en backup av viktiga ISO-filer.
openSUSE Tumbleweed tar ännu ett steg mot framtidens Linux genom att byta standardbootloader för nya UEFI-installationer: från klassiska GRUB2 till GRUB2-BLS. För användaren innebär det enklare hantering av uppstartsmenyn, bättre stöd för full diskkryptering och smidigare integration med moderna säkerhetslösningar som TPM2 och FIDO2. BIOS-användare märker ingen skillnad – där fortsätter den traditionella GRUB2-uppsättningen som vanligt.
openSUSE Tumbleweed fortsätter att ligga i framkant bland Linuxdistributioner. Nu meddelar projektet att man byter ut den klassiska GRUB2-bootloadern mot GRUB2-BLS som standard vid nya installationer med UEFI. Använder du fortfarande BIOS? Då påverkas du inte – där är det fortfarande vanliga GRUB2 som gäller.
Varför byter openSUSE?
Om du installerar Tumbleweed igen på en modern dator med UEFI kommer YaST-installationsprogrammet numera att välja GRUB2-BLS automatiskt. Det här är samma linje som openSUSE MicroOS redan slagit in på, där man använder systemd-boot – ett modernt och snabbt alternativ.
Den största anledningen är bättre stöd för full diskkryptering (FDE) i kombination med systemd-baserade verktyg, inklusive stöd för TPM2 och FIDO2-nycklar för säker uppstart.
Vad är GRUB2-BLS egentligen?
GRUB2-BLS är fortfarande GRUB2, men med extra patchar tagna från Fedora-projektet. Dessa patchar gör bootloadern kompatibel med Boot Loader Specification (BLS) – ett modernt sätt att beskriva uppstartsmenyer med små textfiler i katalogen:
/boot/efi/loader/entries/
Varje fil motsvarar ett startalternativ och innehåller:
vilken kärna som ska laddas
initrd-filen
kärnans kommandorad
I kommande versionen GRUB 2.14 blir dessa patchar en integrerad del av projektet, så GRUB2-BLS blir på sikt den normala GRUB2-upplevelsen.
Inga fler grub2-mkconfig
En av de praktiska skillnaderna är att systemet inte längre bygger statiska konfigurationsfiler vid varje uppdatering. GRUB2-BLS läser helt enkelt av katalogen med startposter vid uppstart och bygger menyn dynamiskt.
Det gör att gamla verktyg som grub2-mkconfig och grub2-install inte längre behövs.
Ny struktur: allt i en enda EFI-fil
I klassisk GRUB2 låg moduler, teman, fonter och konfiguration spridda i /boot/grub2/. Med GRUB2-BLS packas allt ihop i en enda EFI-binär i:
/boot/efi/EFI/opensuse
Detta är möjligt eftersom UEFI-partitionen (ESP) nu är betydligt större – installeraren föreslår omkring 1 GB.
Anledningen? Kärnor och initrds kommer också att ligga i ESP, vilket krävs för att FDE med systemd ska fungera smidigt.
Så påverkar det installationen
För nya installationer gör YaST allt automatiskt:
ESP skapas i rätt storlek
GRUB2-BLS väljs som bootloader
Startposter skapas enligt BLS-standard
Vill du istället köra klassisk GRUB2 eller systemd-boot? Det går fortfarande, men du måste ändra det manuellt på skärmen Installation Settings → Booting.
Full diskkryptering med TPM2 eller FIDO2
När BLS används kan Tumbleweed installeras med systemd-baserad full diskkryptering direkt från:
Suggested Partitioning → Guided Setup → Enable Disk Encryption
Där kan du:
ange LUKS2-lösenord
lägga till TPM2 eller FIDO2 som extra säkerhetsnycklar
För bärbara datorer rekommenderas TPM2 + PIN, där TPM kontrollerar att maskinen inte har manipulerats innan lösenordet accepteras.
Uppdateringar och kernelparametrar
Eftersom bootmenyn genereras dynamiskt sker uppdateringar av startposterna automatiskt via verktyget:
sdbootutil update
Snapper och SUSE-moduler använder detta bakom kulisserna.
Vill du ändra boot-parametrar?
Redigera /etc/kernel/cmdline
Kör:
sdbootutil update-all-entries
Så sprids ändringen till alla snapshot-poster.
Kan man uppgradera ett befintligt system?
Tekniskt: Ja. Praktiskt: openSUSE rekommenderar det inte, främst eftersom de flesta system har för liten ESP-partition. Den behöver utökas för att hålla kärnor och initrd-filer.
Det finns dock officiella instruktioner för den som vill försöka.
Sammanfattning
openSUSE Tumbleweed tar ett modernt steg framåt genom att:
använda GRUB2-BLS som standard vid UEFI-installationer
följa Boot Loader Specification
förenkla hantering av bootmenyer
förbättra stödet för säker full diskkryptering
Det här är ett stort men positivt förändringssteg för användare som vill ha maximal flexibilitet och framtidssäker teknik i sin Linuxinstallation.
GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.
En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).
Vad känns annorlunda?
Mindre friktion i varje klick
Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.
Login som bara… loggar in
GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.
Finlir i inställningarna
GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.
Under huven: grafik, inmatning och teman
GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.
Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer
Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.
Appar i takt med plattformen
En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:
Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.
(Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)
Vem bör uppgradera?
Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.
När får jag den?
Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.
Små saker som gör stor skillnad
GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.
Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats
Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.
Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 ·
Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet
Kärnkomponenter
Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.
När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt.
RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket
Ett av de mest klassiska verktygen i Linuxvärlden, RPM-pakethanteraren, har tagit sitt största versionskliv på över två decennier. Den 22 september 2025 släpptes RPM 6.0, och med det introduceras ett helt nytt paketformat, modernare säkerhet och en uppdaterad infrastruktur som ska bära RPM långt in i framtiden.
Från 4 till 6 – varför hoppet?
Sedan slutet av 1990-talet har RPM huvudsakligen levt i versionsserien 4.x. Med tiden har det lagts till nya funktioner, men grunderna har varit desamma. Med version 6 introduceras så stora förändringar i format och funktion att det motiverar ett rejält versionssprång.
Den största nyheten är RPM v6-paketformatet, som ersätter de tidigare begränsningarna:
Alla storlekar och gränsvärden flyttas till 64-bitars, vilket gör att mycket större paket kan hanteras.
Gamla och osäkra kryptografiska algoritmer som MD5 och SHA-1 försvinner helt.
Nya och starka algoritmer tar över: SHA-512 och SHA3-256 används nu för både paketens innehåll och metadata.
Varje fil i ett paket får inbäddad MIME-information – vilket gör det enklare att direkt se vilken typ av innehåll filerna har.
Säkerheten i fokus
Linuxvärlden rör sig snabbt mot starkare kryptering och signeringsmetoder, och RPM 6.0 ligger i framkant.
Signaturkontroller är nu påslagna som standard – det blir alltså svårare att av misstag installera opålitliga paket.
Stöd finns för OpenPGP v6 och till och med post-kvantkryptografi (PQC), något som redan förbereder för en framtid där dagens kryptering kan bli för svag.
Varje paket kan bära på flera oberoende signaturer, vilket ökar flexibiliteten.
Verktygen bli kraftfullare
De klassiska kommandona har också blivit smartare:
rpmkeys kan nu uppdatera importerade nycklar, exportera dem och hantera dem med fulla fingeravtryck istället för korta ID:n.
rpmsign kan använda både GnuPG och Sequoia för signering, och man kan lägga till flera signaturer utan att skriva över gamla.
Byggverktyget rpmbuild kan skapa både v4- och v6-paket – men som standard gäller nu v6.
En ny hjälpare, rpm-setup-autosign, gör det dessutom enkelt att ställa in automatisk signering av paket.
Dokumentation i ny kostym
Ett återkommande problem med RPM har varit dokumentation som spretat eller saknat detaljer. Nu har man tagit ett helhetsgrepp:
Alla manualer har skrivits om i en konsekvent stil.
Nya man-sidor har lagts till för tidigare odokumenterade delar, till exempel filformat och makrosystem.
Dokumentationen finns versionerad och lättillgänglig på rpm.org/docs.
Under huven – modernisering
Bakom kulisserna har mycket av koden flyttats till C++20, vilket både moderniserar och gör det lättare att utveckla vidare. Testsviten har förbättrats, interna datatyper har bytts till modernare strukturer, och byggprocessen har gjorts mer reproducerbar med verifierbara källarkiv.
Pythonbindningarna kräver nu Python 3.10 eller senare, och själva byggsystemet använder verktyg som scdoc för man-sidor och Doxygen för API-dokumentation.
Bakåtkompatibilitet – men med gränser
En av styrkorna med RPM har alltid varit dess utbredda användning i distributioner som Red Hat Enterprise Linux, Fedora och openSUSE. Därför är bakåtkompatibilitet en viktig fråga.
RPM v4-paket stöds fullt ut och fungerar precis som tidigare.
RPM v3-paket kan inte längre installeras, men de kan fortfarande läsas och packas upp med rpm2cpio.
V6-paket kan hanteras av äldre RPM-versioner (minst 4.14 för installation).
Sammanfattning
Med RPM 6.0 markerar projektet en tydlig brytpunkt:
Nytt paketformat som är starkare, säkrare och framtidssäkert.
Striktare signeringskrav och stöd för post-kvantkrypto.
Bättre verktyg, smidigare paketsignering och tydligare dokumentation.
Moderniserad kodbas byggd på C++20.
För slutanvändaren kommer mycket att kännas som vanligt – kommandona är desamma, paketen installeras som förr. Men under ytan har RPM nu fått en helt ny grund att stå på, redo för de kommande decennierna.
████████████████████████████████████████████████████████████
█ █
█ RPM 6.0 – FAKTARUTA █
█ █
█ Vad är RPM? █
█ RPM står för "Red Hat Package Manager". █
█ Ett av de äldsta och mest spridda █
█ pakethanteringssystemen i Linuxvärlden. █
█ █
█ Nyheter i RPM 6.0 █
█ • Nytt paketformat: v6 (64-bitars storlekar) █
█ • Starka digests: SHA-512 & SHA3-256 █
█ • OpenPGP v6 + stöd för PQC █
█ • Signaturkontroller på som standard █
█ • Flera signaturer per paket █
█ • Inbäddad MIME-info per fil █
█ █
█ Krav (bygga/köra vissa delar) █
█ • C++20-kompilator + C99 █
█ • Python ≥ 3.10 för Python-bindings █
█ • rpm-sequoia ≥ 1.9.0 (vid Sequoia-signering) █
█ █
█ Distributioner som använder RPM █
█ • Red Hat Enterprise Linux (RHEL) █
█ • Fedora █
█ • openSUSE █
█ • CentOS Stream █
█ • Mageia █
█ • AlmaLinux, Rocky Linux █
█ █
████████████████████████████████████████████████████████████
Matroska (MKV) är ett öppet och flexibelt behållarformat för video, ljud, undertexter och metadata. Det används ofta för filmer, serier och inspelningar eftersom det kan samla flera ljudspår, textningar och kapitel i en enda fil – utan att begränsas av patent eller licenser.
Nu har verktygspaketet MKVToolNix, som används för att skapa och redigera MKV-filer i Linux, släppts i version 95.0. Den nya versionen – med kodnamnet ”Goodbye Stranger” – bjuder på förbättrat kapitelskapande, ett nytt argument för datumhantering i mkvmerge, smartare MP4-import och flera buggfixar.
Förbättrat kapitelskapande
I det grafiska gränssnittet (MKVToolNix GUI) har kapitelskapandet blivit mer flexibelt. En ny platshållare införs som automatiskt ersätts med titelmetadata från tillagda filer, vilket gör kapitellistor mer informativa.
Nytt argument i mkvmerge
Kommandoradsverktyget mkvmerge har fått argumentet --date. Med detta kan man nu sätta datum direkt i filens metadata – ett välkommet tillskott för den som organiserar större samlingar.
Förbättrad MP4-hantering
Rotation- och positioneringsdata från MP4-filer översätts nu till mer begripliga värden (”roll” och ”yaw”) när filerna konverteras till MKV.
Buggar som har åtgärdats
Bland de fixade problemen märks:
PCM-ljudspår skrivs alltid ut med ramar på 40 ms, oavsett källfilens variation.
Minnesanvändningen i MP4/QuickTime-läsaren har minskats, vilket ger stabilare hantering av PCM-ljud.
Under huven
För utvecklare har stödet för Boost 1.89.0 förberetts. När man bygger från källkod krävs nu minst Boost 1.74.0.
Nedladdning och distributioner
MKVToolNix 95.0 finns som:
AppImage – körbart direkt på de flesta Linux-distributioner.
Källkodspaket.
Flatpak via Flathub.
Stöd finns för bland annat Debian 13 ”Trixie”, Ubuntu 25.04, Fedora 42, Linux Mint 22, Arch Linux, openSUSE, AlmaLinux 10, Gentoo, Raspberry Pi OS och CentOS Stream 10.
Stödet för Ubuntu 24.10 ”Oracular Oriole” avslutades däremot den 10 juni 2025, när systemet nådde slutet av sin livscykel.
MKVToolNix 95.0 — teknisk faktaruta
Version/Kodnamn: 95.0 “Goodbye Stranger”
GUI – kapitel: Ny platshållare vid generering för appendade filer ersätts med filens title-metadata.
CLI – mkvmerge: nytt argument --date för att sätta datum i metadata.
MP4 → MKV: Rotationsmatriser översätts till korrekta roll/yaw-värden.
Bugfix – PCM: Ramar skrivs konsekvent som ~40 ms oavsett källfil.
Bugfix – MP4/QuickTime: Lägre minnesanvändning vid läsning av PCM-spår.
Build: Förberett för Boost 1.89; kräver ≥ 1.74 vid bygg från källa.
Paket: AppImage, källkod samt Flatpak (Flathub).
Dist-stöd (exempel): Debian 13, Ubuntu 25.04, Fedora 42, Linux Mint 22, Arch, openSUSE, AlmaLinux 10, Gentoo, Raspberry Pi OS, CentOS Stream 10.
Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.
Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.
Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.
Från kärnan till DKMS
För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.
I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.
Nya krav på distributionerna
För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.
Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.
En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.
Stabilitet före allt
Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.
Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.
Vad betyder det för användarna?
För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.
Ett filsystem med potential
Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.
Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.
openSUSE tar bort stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed i samband med uppgraderingen till Linuxkärnan 6.17. Beslutet följer på Linus Torvalds besked att inte längre låta Bcachefs ingå i den officiella kärnan, vilket innebär att användare som vill fortsätta använda filsystemet får förlita sig på upstream eller egna lösningar.
openSUSE har beslutat att stänga av stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed när distributionen uppgraderar till Linux 6.17, som väntas släppas i slutet av september eller början av oktober 2025. Även användare av openSUSE Slowroll kan på sikt komma att beröras.
Bakgrunden: förändrad status i Linuxkärnan
Med Linux 6.17 ändrade Linus Torvalds statusen för Bcachefs från ”stödd” till ”externt underhållen”. Anledningen är att Bcachefs-utvecklarna inte velat rätta sig efter kärnans etablerade rutiner för bugghantering och versionspolicy. Konsekvensen blir att inga fler ändringar för filsystemet accepteras i Linuxkärnans officiella kodbas.
Eftersom openSUSE Tumbleweed alltid levererar den senaste kärnan innebär detta att Bcachefs inte längre kommer att vara tillgängligt i distributionen från och med version 6.17.
SUSE uppmanar användare att följa upstream
”När Bcachefs inte längre underhålls av kärnans utvecklarteam måste vi stänga av det även hos oss,” säger Jiri Slaby från SUSE Labs. Han rekommenderar användare att följa projektets egna instruktioner för installation och drift. Det är också möjligt att skapa ett så kallat Kernel Module Package (KMP) för att själva lägga till stödet.
openSUSE utvecklarna gör klart att de inte kommer att lägga resurser på att själva underhålla eller backporta Bcachefs-patchar. Om utvecklingen däremot återupptas inom Linuxkärnan är de öppna för att aktivera stödet igen.
Användare avråds från att uppdatera
För den som redan kör Bcachefs innebär förändringen att kernelserien 6.16 i Tumbleweed fortfarande fungerar som tidigare. Slowroll påverkas inte i nuläget. Användare som vill fortsätta med Bcachefs bör därför undvika att uppgradera till Linux 6.17 eller följa upstream-projektets vägledning för att köra filsystemet via en separat modul.
Lansering väntas i september eller oktober
Linux 6.17 väntas släppas den 28 september, men om en extra testversion behövs kan lanseringen skjutas upp till den 5 oktober.
Faktaruta: Bcachefs i openSUSE (Tumbleweed/Slowroll)
Vad händer?
openSUSE avaktiverar Bcachefs-stöd i kernel 6.17 för Tumbleweed (och eventuellt Slowroll senare).
Bakgrund
I Linux 6.17 ändrades Bcachefs-status till ”externally maintained”. Det innebär att filsystemet inte längre
underhålls i Linuxkärnans huvudträd och att nya Bcachefs-ändringar inte accepteras uppströms.
Varför stängs det av i openSUSE?
När upstream inte längre tar in Bcachefs-ändringar vill openSUSE undvika att bära eget, långsiktigt underhåll.
Därför stängs funktionen av i deras 6.17-byggnader i stället för att backporta eller paketera specialpatchar.
Vad betyder det för användare?
Kernel 6.16 i Tumbleweed påverkas inte – Bcachefs fungerar där som tidigare.
Uppgradering till kernel 6.17 tar bort inbyggt stöd för Bcachefs.
Vill du fortsätta använda Bcachefs kan du följa upstreams instruktioner och/eller bygga ett KMP (Kernel Module Package).
openSUSEs hållning
Inga downstream-patchar eller backportar planeras för Bcachefs från och med 6.17. Stöd kan återaktiveras om
Bcachefs åter blir underhållet uppströms.
Tips: Om du är beroende av Bcachefs – stanna på kernel 6.16 tills vidare.
openSUSE förlänger livscykeln för sina community-distributioner. Leap 15.6 får uppdateringar ända till april 2026, och med Leap 16 införs en ny modell där varje version stöds i två år – både för vanliga Leap och den oföränderliga servervarianten Leap Micro.
openSUSE har presenterat förändringar som många användare har efterfrågat – längre supporttid för community-distributionerna.
Leap 15, som släpptes redan i maj 2018, har fått en av de längsta livscyklerna i projektets historia. Den sista versionen, Leap 15.6, kommer att få uppdateringar fram till den 30 april 2026 – fyra månader längre än planerat. Det innebär att Leap 15 totalt har haft över 7,5 års support, betydligt mer än de 5 år som ofta är standard bland långtidssläpp.
Anledningen till förlängningen är att ge en smidig övergång till nästa generations system. Leap 16.0 är planerad till oktober 2025, och för att behålla den vanliga sex månaders överlappningen mellan versionerna förlängdes därför Leap 15.6:s livscykel.
Men det verkliga skiftet sker med Leap 16. Från och med denna version får varje utgåva 24 månaders community-stöd. Det betyder att Leap 16-serien, som förväntas fortsätta till version 16.6 hösten 2031, kommer att ha löpande uppdateringar tills Leap 17.1 lanseras två år senare.
Även Leap Micro, den oföränderliga servervarianten, integreras i samma plan och får därmed samma tvååriga supportcykel.
Samtidigt medger utvecklarna att den långa livstiden för Leap 15 gjorde vissa delar av systemet ålderstigna. Problemen har delvis lösts i Leap 15.6 och motsvarande SLES-version, bland annat genom modernare versioner av Ruby och Python.
För att undvika en liknande situation framöver ska Leap 16 frångå den strikta “tic-toc”-modellen, där man varvat funktionssläpp med underhållsutgåvor. I stället får produktledningen större frihet att införa större ekosystemuppdateringar vid behov.
Med dessa förändringar tar openSUSE ett tydligt steg mot mer långsiktiga och flexibla community-utgåvor – något som välkomnas av både desktop- och serveranvändare.
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.
Vad är SMART?
SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.
Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.
Exempel på viktiga attribut:
Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.
SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.
Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux
1. Installera verktyget smartmontools
Debian/Ubuntu
sudo apt update
sudo apt install smartmontools
Red Hat / CentOS / Fedora
sudo dnf install smartmontools
(äldre system:)
sudo yum install smartmontools
Arch Linux / Manjaro
sudo pacman -S smartmontools
openSUSE
sudo zypper install smartmontools
2. Identifiera disken
Lista anslutna enheter:
lsblk
eller
sudo fdisk -l
Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.
3. Kontrollera SMART-stöd och status
Visa information om enheten
sudo smartctl -i /dev/sdX
Snabb hälsokontroll
sudo smartctl -H /dev/sdX
PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
FAILED → Disken är defekt, byt ut den.
4. Läs ut detaljerad SMART-data
sudo smartctl -A /dev/sdX
Här får du fram attribut som:
Antal driftstimmar
Temperatur
Omallokerade sektorer
Pending-sektorer
SSD-slitagevärden
5. Kör SMART-självtester
SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.
Kort test (ca 2 minuter):
sudo smartctl -t short /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
Långt test (kan ta flera timmar):
sudo smartctl -t long /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
6. Tolkning av resultat
Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.
7. Löpande övervakning med smartd
För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.
Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.
Slutsats
SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:
Kontrollera diskars hälsa.
Köra självtester.
Upptäcka problem i tid.
Få automatiska varningar via smartd.
Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg: 👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.
Lite exempel
För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc
ID
Size
Value
Description
0x000a
2
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
0x0001
2
0
Command failed due to ICRC error
0x0003
2
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
0x0004
2
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
0x0006
2
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
0x0007
2
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)
Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet). De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.
ID
Value
Beskrivning
Förklaring
0x000a
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
Disken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
0x0001
0
Command failed due to ICRC error
Inga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
0x0003
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
Inga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
0x0004
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
Inga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
0x0006
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
0x0007
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.
Tolkningar
Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger. Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
Dåliga kablar eller kontakter
Strömproblem
Buggar i kontroller/drivrutiner
SMART – teknisk faktaruta
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar
hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn.
Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.
Terminologi (SMART-attribut & status)
ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0).
FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
TYPE – Pre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
STATUS (smartctl -H) – PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
Testtyper – Short (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan),
Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
Loggar – Self-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
Vanliga indikatorer
Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
SSD-specifikt – Wear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA),
Percentage Used (NVMe).
Kompatibilitet
HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
USB-kabinett/dockor – Beror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX.
Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
Snabbkommandon (Linux)
# Identifiera enhet
lsblk # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
# HDD/SSD (SATA)
sudo smartctl -iH -A /dev/sdX # info + hälsa + attribut
sudo smartctl -t short /dev/sdX # kort test
sudo smartctl -t long /dev/sdX # långt test
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX # testlogg
# NVMe-SSD
sudo smartctl -a /dev/nvme0 # SMART/Health från controllern
sudo nvme smart-log /dev/nvme0 # alternativ via nvme-cli
Begränsningar och råd
SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.
Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.
I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.
En ny start
Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.
Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.
Förändringen sker i etapper
För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:
Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.
Mer än bara ett nytt fönster
För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.
Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.
Teknisk faktaruta
openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen
Ny komponent:opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
Fasvis migrering:
Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.
En förändring med många ansikten
Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:
”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”
Flera problem – flera lösningar
1. När skärmens meny inte räcker
Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.
2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt
Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.
Mutter kopplar ihop allt
I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.
Förändringen innebär att:
Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.
När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.
Vad händer mer i Mutter 49?
Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.
Teknik och användarreaktioner
En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:
”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereglaget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”
Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.
Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME
GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:
Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.
GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.
FAKTARUTA: GNOME
HISTORIA
- GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
- Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
- Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
- Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
- GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
- GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
- GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
- Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
FUNKTIONER
- Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
- Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
- Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
- Integrerat programcenter via GNOME Software.
- Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
- Tilläggssystem via GNOME Extensions.
TEKNIK
- Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
- Fönsterhantering via Mutter.
- Inställningar lagras i dconf/gsettings.
- Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
- Multimedia via GStreamer.
- Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
GEMENSKAP OCH ORGANISATION
- Drivs av GNOME Foundation.
- Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
- Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
- Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
FRAMTID OCH GNOME 49
- Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
- Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
- Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
- Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
- Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
MER INFORMATION
- Webbplats: gnome.org
- Källkod: gitlab.gnome.org
- Dokumentation: help.gnome.org
openSUSE Leap är en populär och stabil Linux-distribution som erbjuder en pålitlig plattform för både stationära och servermiljöer. Den är baserad på samma kodbas som SUSE Linux Enterprise och är särskilt omtyckt för sin säkerhet och omfattande support för företag. Nu har openSUSE-projektet släppt den senaste versionen av sin smidigare och mer strömlinjeformade variant, openSUSE Leap Micro 6.0, som är optimerad för container- och virtualiseringsmiljöer.
Vad är openSUSE Leap Micro?
Leap Micro är en minimal version av openSUSE Leap som är designad för moderna containeriserade och virtualiserade arbetslaster. Den är byggd för att vara lätt, säker och underhållsvänlig, och har snabbt blivit ett val för utvecklare och företag som söker en Linux-lösning för moln- och edge-applikationer. Den senaste versionen, Leap Micro 6.0, introducerar en rad nya funktioner och förbättringar som underlättar installation, konfiguration och hantering.
Nyheter i openSUSE Leap Micro 6.0
Med openSUSE Leap Micro 6.0 ersätts den traditionella installationsprocessen med en ny självinstallationsbild. Denna självinstallationsbild skriver en förkonfigurerad bild direkt till disken och förstorar rotpartitionen automatiskt. Användare kan använda flera verktyg, som combustion, ignition, eller jeos-firstboot-wizard, för att genomföra den initiala konfigurationen av systemet. Den nya installationsbilden finns även tillgänglig som en offline ”Paketbild” som fungerar som ett lagringspaket på en DVD, vilket gör distributionen ännu mer flexibel.
Leap Micro 6.0 erbjuder även förbättrad säkerhet med en fullständigt krypterad disken bild (FDE) och nya VMware- och RealTime-bilder. En annan stor nyhet är att cloud-init numera är förinstallerat, vilket gör Leap Micro 6.0 kompatibel med molnplattformar som Google Cloud Platform (GCP), Azure och Amazon Web Services (AWS).
Förändringar i lagringshanteringen
För den som ansvarar för uppdateringar och underhåll har openSUSE Leap Micro 6.0 gjort flera förändringar. Tidigare har uppdateringar distribuerats via repo-sle-update-lagret i Leap Micro 5.x-serien, men detta lager har nu tagits bort. Istället levereras alla uppdateringar via repo-main-lagret, vilket förenklar uppdateringsprocessen och centraliserar underhållsarbetet.
För nya installationer har Leap Micro 6.0 nu openSUSE-repos förinstallerade, vilket möjliggör snabbare underhåll av lagerdefinitioner genom paketuppdateringar. Detta görs genom en lokal RIS (Repository Index Service)-implementation som gör det enkelt att hålla systemet uppdaterat.
Produktkomponering och uppdaterade verktyg
Leap Micro 6.0 introducerar det nya verktyget product-composer, som ersätter den gamla produktbyggaren. Detta gör det möjligt för openSUSE:s underhållsteam att dra nytta av den förbättrade underhållsprocessen för SUSE Linux Enterprise Micro 6.0. Det inkluderar också en ny version av GRUB2-starthanteraren som följer Boot Loader Specification (BLS), vilket ökar kompatibiliteten och prestandan på moderna maskiner.
Tillgänglighet
openSUSE Leap Micro 6.0 finns nu för nedladdning i flera format, vilket gör det lättillgängligt för en mängd olika användningsområden. Det erbjuds som självinstallationsbild, förkonfigurerad bild (raw), krypterad disken bild (raw), förkonfigurerad bild (qcow), VMware-bild och paketbild, och stödjer både 64-bitars och AArch64 (ARM64)-system.
Genom den senaste uppdateringen bekräftar openSUSE Leap Micro sin roll som en kraftfull och flexibel plattform för modern IT-infrastruktur, särskilt inom områden som edge-computing, containerhantering och molnbaserade lösningar.
openSUSE är ett fritt och öppet källkodsoperativsystem baserat på Linux. Det är utvecklat av gemenskapen runt openSUSE-projektet samt med stöd från SUSE Linux GmbH, vilket är ett företag som tillhandahåller kommersiella versioner av SUSE Linux. openSUSE är känt för sin stabilitet, säkerhet och användarvänlighet och är avsett för både persondatorer och servrar. Det finns i två huvudsakliga utgåvor: openSUSE Leap och openSUSE Tumbleweed.
openSUSE Leap är den mer stabila versionen, som riktar sig till användare som föredrar en mer förutsägbar och stabil miljö. Leap-versioner baseras på källkoden från SUSE Linux Enterprise (SLE), vilket ger dem en solid grund. De släpps i stora versioner och får regelbundna uppdateringar för säkerhet och stabilitet.
openSUSE Tumbleweed är en rullande utgåva, vilket betyder att den ständigt uppdateras med de senaste programvarupaketen och teknologierna. Detta gör Tumbleweed idealisk för utvecklare, Linux-entusiaster och användare som vill ha det senaste inom programvara utan att behöva vänta på nästa stora utgåva.
openSUSE är även känd för sitt användarvänliga installationsprogram, YaST (Yet another Setup Tool), som gör det lätt att installera och konfigurera systemet. YaST är ett kraftfullt administrationsverktyg som ger användarna möjlighet att hantera systemkonfiguration, programinstallation och systemuppdateringar på ett enkelt sätt.
openSUSE-projektet erbjuder också ett omfattande utbud av programvara genom sina förvar (repositories), vilket gör det lätt för användarna att installera och underhålla programvara. Gemenskapen runt openSUSE är aktiv och välkomnande, och erbjuder omfattande dokumentation och support genom olika kanaler såsom forum, mailinglistor och IRC-chattar.
Projektet förespråkar användningen av öppen källkod och arbetar aktivt för att främja fri och öppen programvara inom alla områden av datoranvändning.
OpenSUSE 15.4 Leap
OpenSUSE Leap 15.6 Beta är nu tillgänglig för nedladdning och testning. Projektet uppmanar användarna att uppgradera från befintliga Leap 15.5-system eller testa beta-versionen för att identifiera och rapportera problem. Detta är särskilt viktigt eftersom openSUSE Leap 15.6 är byggt på SUSE Linux Enterprise 15 Service Pack 6 och fokuserar på stabilitet samt erbjuder full kompatibilitet med den företagsinriktade Linux-distributionen.
Den nya versionen inkluderar Linux Kernel 6.4, vilket förväntas erbjuda förbättrat stöd för nyare hårdvara och mjukvara. Andra viktiga uppdateringar inkluderar glibc 2.38, systemd 254, och snabbare uppstartstider med dracut 059+. För containerhantering har Podman uppdaterats till version 4.8, och det finns även nya versioner av andra verktyg för virtualisering och containeranvändning.
Betydande uppdateringar har gjorts inom KDE-miljön med Qt som uppdaterats till 5.15.12+kde147 och KDE Frameworks till 5.114.0. GNOME-användare kommer att uppskatta uppdateringen till GNOME 45, som erbjuder en förbättrad användarupplevelse. Ljudhanteringen förbättras också med uppdateringar till PulseAudio och PipeWire.
Säkerhetspaket har uppdaterats, med OpenSSL 3.1.4 som ny standard och uppdateringar av relaterade bibliotek. Leap 15.6 innehåller även viktiga uppdateringar för telekommunikationsprogramvara och stöd för nya versioner av DPDK och Open vSwitch.
Användare och utvecklare uppmuntras att ladda ner, testa och ge feedback på Leap 15.6 Beta för att hjälpa till att identifiera och lösa eventuella problem före den slutliga utgåvan, som är planerad till mitten av juni. Gemenskapens ansträngningar genom tester, bugg rapporter och feedback är avgörande för en framgångsrik lansering av openSUSE Leap 15.6.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
NTFS-3G 2026.9.18 is now available with security and bug fixes, improving reliability and NTFS filesystem support across open-source systems. The post NTFS-3G 2026.9.18 NTFS Driver for Linux Released with Security and Bug Fixes appeared first on Linux Today.
Sublime Text 4213 code editor adds Python 3.14 support and file icon themes, alongside additional improvements for developers and everyday editing. The post Sublime Text 4213 Code Editor Adds Python 3.14, File Icon Themes appeared first on Linux Today.
NVIDIA 595.104.02 graphics driver is now available with improved Wayland support, alongside additional fixes and enhancements for supported GPUs. The post NVIDIA 595.104.02 Linux Graphics Driver Is Out Now with Better Wayland Support appeared first on Linux Today.
FreeRDP 3.32 adds Microsoft Entra integration, expanding authentication capabilities for users connecting to Windows remote desktops from Linux systems. The post FreeRDP 3.32 Adds Microsoft Entra Integration on Linux appeared first on Linux Today.
Orkas 1.7.2 updates its open-source desktop AI workforce with new improvements aimed at enhancing AI-powered tasks and local desktop workflows. The post Orkas 1.7.2 Updates its Open-source Desktop AI Workforce appeared first on Linux Today.
Learn how to install and configure the Symfony PHP framework on Ubuntu 26.04, including the essential dependencies needed to start building applications. The post How to Install Symfony PHP Framework on Ubuntu 26.04 appeared first on Linux Today.
Codenotary expands its no-strings-attached Linux security deal, extending access to security tools and services for users and organizations. The post Codenotary Expands Its No-Strings-Attached Linux Security Deal appeared first on Linux Today.
KDE selects enterprise adoption, documentation, and styling as its new project goals, setting key priorities for the community’s future development efforts. The post KDE Picks Enterprise, Documentation, and Styling as New Goals appeared first on Linux Today.
Mozilla Firefox 156.0.1 is now available for download with various bug fixes, delivering a more stable and reliable browsing experience. The post Mozilla Firefox 156.0.1 Is Now Available for Download with Various Bug Fixes appeared first on Linux Today.
NetBSD 10.2 is now available with expanded hardware support, security fixes, and other improvements for the portable open-source operating system. The post NetBSD 10.2 Released With New Hardware Support and Security Fixes appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Rust 1.99 adds support for defining C-compatible variadic functions, expands raw pointer layout APIs, and stabilizes a new batch of standard library features.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
HP EliteBook 8470p är en robust företagsdator som passar bra för enklare vardagsanvändning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och videovisning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-3320M-processor på 2,60 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabbare uppstart och programstart än med […]
ASUS X555DG är en bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, enklare multimedia och vanligt kontorsarbete. Datorn är utrustad med en AMD A10-8700P fyrkärnig processor och 12 GB DDR3-minne, vilket ger bra kapacitet för normal vardagsanvändning och flera program öppna samtidigt. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabb uppstart av […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Slut på röriga menyer och klickande i labyrinter. Med lanseringen av Agama 24 förnyar openSUSE sättet vi installerar Linux på. Nya smarta sökfunktioner, samlade regioninställningar och kraftfull automatisk lagringshantering gör installationsprocessen både snabbare och mer tillgänglig – oavsett om du är en nyfiken hemmaanvändare eller en erfaren systemadministratör. Att installera ett operativsystem har historiskt sett…
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter. När Linus Torvalds publicerade sitt…
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system. Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare…
Linux 7.1 är här och bjuder på flera viktiga förbättringar under huven. Den nya kärnan ger bland annat bättre stöd för NTFS-diskar, starkare säkerhet med Landlock, effektivare energihantering för moderna processorer och förbättrat stöd för filsystem, nätverk, grafik och ny hårdvara. För vanliga användare betyder det på sikt ett stabilare och mer framtidssäkert Linuxsystem. Linuxkärnan…
Agama 19 markerar ett stort steg framåt för openSUSE:s installationsverktyg, med en modern webbaserad design, nya installationslägen och förbättrad flexibilitet. Den nya versionen introducerar dessutom ett omarbetat API som öppnar för mer avancerad automatisering och konfiguration, samtidigt som kompatibiliteten med tidigare versioner behålls. Denna version introducerar en större arkitektonisk omarbetning som gör det möjligt att…
SUSE kan återigen vara på väg mot ett ägarbyte. Enligt uppgifter från Reuters undersöker den svenska riskkapitaljätten EQT möjligheten att sälja Linuxföretaget – en affär som kan värdera bolaget till omkring 6 miljarder dollar. Om försäljningen blir verklighet skulle det innebära ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten, men sannolikt utan dramatiska förändringar…
Ett enda USB-minne som kan starta mängder av olika operativsystem har länge varit ett oumbärligt verktyg för Linux-användare och systemadministratörer. Med den nya versionen Ventoy 1.1.09 tar projektet ett försiktigt steg mot framtiden genom experimentellt stöd för det moderna filsystemet Btrfs, samtidigt som viktiga buggar rättas och kompatibiliteten med flera populära Linux-distributioner förbättras. Att bära…
openSUSE Tumbleweed tar ännu ett steg mot framtidens Linux genom att byta standardbootloader för nya UEFI-installationer: från klassiska GRUB2 till GRUB2-BLS. För användaren innebär det enklare hantering av uppstartsmenyn, bättre stöd för full diskkryptering och smidigare integration med moderna säkerhetslösningar som TPM2 och FIDO2. BIOS-användare märker ingen skillnad – där fortsätter den traditionella GRUB2-uppsättningen som…
GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…
När Linuxvärldens klassiska pakethanterare RPM nu når version 6.0 markerar det det största lyftet på över tjugo år. Med ett nytt paketformat, modern kryptering och striktare säkerhetsskydd tar RPM ett kliv in i framtiden – utan att tappa kompatibiliteten bakåt. RPM 6.0 – En ny era för Linux-paket Ett av de mest klassiska verktygen i…
Matroska (MKV) är ett öppet och flexibelt behållarformat för video, ljud, undertexter och metadata. Det används ofta för filmer, serier och inspelningar eftersom det kan samla flera ljudspår, textningar och kapitel i en enda fil – utan att begränsas av patent eller licenser. Nu har verktygspaketet MKVToolNix, som används för att skapa och redigera MKV-filer…
Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration. Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin…
openSUSE tar bort stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed i samband med uppgraderingen till Linuxkärnan 6.17. Beslutet följer på Linus Torvalds besked att inte längre låta Bcachefs ingå i den officiella kärnan, vilket innebär att användare som vill fortsätta använda filsystemet får förlita sig på upstream eller egna lösningar. openSUSE har beslutat att stänga av…
openSUSE förlänger livscykeln för sina community-distributioner. Leap 15.6 får uppdateringar ända till april 2026, och med Leap 16 införs en ny modell där varje version stöds i två år – både för vanliga Leap och den oföränderliga servervarianten Leap Micro. openSUSE har presenterat förändringar som många användare har efterfrågat – längre supporttid för community-distributionerna. Leap…
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…
Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…
17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…
openSUSE Leap är en populär och stabil Linux-distribution som erbjuder en pålitlig plattform för både stationära och servermiljöer. Den är baserad på samma kodbas som SUSE Linux Enterprise och är särskilt omtyckt för sin säkerhet och omfattande support för företag. Nu har openSUSE-projektet släppt den senaste versionen av sin smidigare och mer strömlinjeformade variant, openSUSE…
openSUSE är ett fritt och öppet källkodsoperativsystem baserat på Linux. Det är utvecklat av gemenskapen runt openSUSE-projektet samt med stöd från SUSE Linux GmbH, vilket är ett företag som tillhandahåller kommersiella versioner av SUSE Linux. openSUSE är känt för sin stabilitet, säkerhet och användarvänlighet och är avsett för både persondatorer och servrar. Det finns i…
