Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 7.3. Den kommande kärnan blir en ovanligt stor uppdatering med förbättrat stöd för moderna processorer, strömsparfunktioner och ARM-system. Om utvecklingen går enligt plan kan den färdiga versionen släppas den 18 eller 25 oktober 2026.

Linuxkärnan är den del av ett Linux-system som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat kommunikationen med processorn, arbetsminnet, lagringsenheter, grafikkort och nätverkskort. När en ny version av Linuxkärnan utvecklas handlar det därför ofta mindre om synliga förändringar på skrivbordet och mer om förbättringar under ytan.

Nu har Linus Torvalds offentliggjort den första så kallade Release Candidate-versionen av Linux 7.3, betecknad Linux 7.3-rc1.

En Release Candidate, eller RC, är en testversion som släpps när den stora perioden för att lägga till ny kod har avslutats. Därefter koncentrerar sig utvecklarna framför allt på att hitta och rätta fel.

En ovanligt stor Linuxversion

Linux 7.3 ser ut att bli en omfattande uppdatering.

Linus Torvalds konstaterar att inget enskilt område egentligen sticker ut särskilt mycket, men att mängden kod som har kommit in är stor.

”Inget sticker egentligen ut – förutom att den är stor. Det är inte den största rc1-versionen vi någonsin haft, men den ligger definitivt högt upp, åtminstone sett till antalet ändringar.”

En del av den stora kodmängden beror den här gången på AMD:s grafikdrivrutiner.

Linuxkärnan innehåller mycket information som behövs för att kunna styra moderna grafikkretsar. I Linux 7.3 har bland annat stora mängder registerdefinitioner för AMD:s DCN6-teknik lagts till.

Sådana filer kan innehålla tusentals definitioner över hur olika delar av grafikhårdvaran kan styras. Därför kan en relativt begränsad funktionell förändring resultera i väldigt stora mängder ny källkod.

Torvalds beskriver själv detta som ännu en av de Linuxversioner där ett stort paket med AMD GPU-register får den totala kodmängden att växa kraftigt.

Förbättringar för ARM och ACPI

En av de mer tekniskt intressanta förändringarna i Linux 7.3 gäller hur kärnan hanterar avbrott, så kallade interrupts.

Ett interrupt är ungefär datorhårdvarans sätt att säga:

”Jag behöver processorns uppmärksamhet.”

Det kan exempelvis vara ett nätverkskort som har tagit emot ett datapaket, ett tangentbord där användaren har tryckt på en tangent eller en lagringsenhet som har avslutat en operation.

Linuxkärnan innehåller därför en omfattande infrastruktur för att styra sådana avbrott.

I Linux 7.3 uppdateras bland annat kärnans irqchip-kod i samband med ACPI.

ACPI, Advanced Configuration and Power Interface, är en standard som operativsystem använder för att få information om datorns hårdvara samt för att kontrollera exempelvis energisparfunktioner och vilolägen.

Förändringarna ska bland annat göra det möjligt att bättre hantera identifiering och startordning för GICv5 IWB på ARM-system som använder ACPI.

GIC står för Generic Interrupt Controller och är den hårdvara som hanterar avbrott i många ARM-baserade system.

För vanliga Linuxanvändare märks detta sannolikt inte direkt, men förbättringarna är viktiga när Linux används på allt fler ARM-servrar och andra avancerade ARM-baserade datorer.

RISC-V-kod görs mer generell

Även RISC-V påverkas av förändringarna.

RISC-V är en öppen processorarkitektur som under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. Till skillnad från exempelvis x86 och ARM bygger själva instruktionsuppsättningen på en öppen standard.

I Linux 7.3 gör utvecklarna om delar av koden för RISC-V:s interrupt-hantering.

Kod som tidigare varit specifik för RISC-V flyttas till Linuxkärnans gemensamma ACPI-system för interrupts.

Det kanske låter som en intern programmeringsdetalj, men sådana förändringar är viktiga för ett projekt av Linuxkärnans storlek. Genom att dela generell kod mellan flera processorarkitekturer minskar mängden duplicerad kod och framtida utveckling kan bli enklare.

Det kan även minska risken för att samma funktion beter sig olika på olika processorplattformar.

Intel och AMD får förbättrad processorstyrning

Linux 7.3 innehåller också uppdateringar av kärnans cpufreq-system.

Cpufreq används för att kontrollera processorns klockfrekvens och energiförbrukning.

En modern processor kör normalt inte med maximal hastighet hela tiden. När datorn arbetar med enkla uppgifter kan processorns frekvens sänkas för att minska strömförbrukningen och värmeutvecklingen. När mer prestanda behövs kan hastigheten snabbt ökas igen.

Två viktiga Linuxdrivrutiner inom området är:

intel-pstate, som används för moderna Intel-processorer, och amd-pstate, som används för moderna AMD-processorer.

Båda får förbättringar i Linux 7.3.

Det kan på sikt ge bättre balans mellan prestanda och energiförbrukning på både bärbara och stationära datorer.

Bättre stöd för energisparlägen

Även drivrutinen intel_idle och Linux stöd för ACPI Processor Idle uppdateras.

Här handlar flera av förändringarna om stöd för ACPI _LPI, där LPI står för Low Power Idle.

Tekniken beskriver olika energisparlägen som processorn kan gå över till när den inte har något arbete att utföra.

Ju djupare energisparläge som kan användas, desto mindre ström kan datorn förbruka. Samtidigt måste operativsystemet väga energibesparingen mot hur snabbt processorn behöver kunna vakna igen.

Förbättrat stöd för dessa mekanismer kan därför vara särskilt betydelsefullt för bärbara datorer, servrar och andra system där strömförbrukningen är viktig.

Nu börjar jakten på buggar

Linux 7.3-rc1 innebär samtidigt att utvecklingen går in i en ny fas.

Den stora så kallade merge window, där huvuddelen av ny funktionalitet tas in i kärnan, är avslutad. Under de kommande veckorna kommer nya Release Candidate-versioner framför allt att innehålla rättningar av problem som upptäcks under testerna.

Traditionellt släpper Linus Torvalds en ny RC ungefär en gång i veckan.

Om Linux 7.3 följer ett normalt utvecklingsförlopp med sju Release Candidates kan den färdiga kärnan därför komma 18 oktober 2026.

Om det krävs en åttonde testversion flyttas den sannolika lanseringen istället till 25 oktober 2026.

Exakt datum beror alltså på hur stabil kärnan visar sig vara under testperioden.

Inte avsedd för produktionsdatorer

Den som vill testa den nya kärnan redan nu kan hämta Linux 7.3-rc1 från Linus Torvalds Git-arkiv eller kernel.org.

Men rc1 är framför allt avsedd för utvecklare och personer som aktivt vill testa den nya Linuxkärnan.

Det är fortfarande en förhandsversion och fel kan förekomma.

Den bör därför inte installeras på datorer eller servrar där stabil drift är viktig.

För de flesta användare är det bättre att vänta tills Linux 7.3 är färdig – och därefter ytterligare tills den egna Linuxdistributionen har testat och paketerat kärnan.

Linux 7.3 visar samtidigt hur utvecklingen av Linux ofta fungerar. De stora förändringarna är sällan spektakulära funktioner som användaren ser direkt på skärmen. Istället handlar det om tusentals mindre förbättringar av drivrutiner, processorstöd, energihantering och hårdvarukommunikation.

Tillsammans gör de att Linux kan fortsätta fungera på nästa generations datorer.

https://lkml.org/lkml/2026/8/30/688