Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter.
Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster.
Den nya versionen Rhythmbox 3.5.1 är en underhållsuppdatering till den större version 3.5. Uppdateringen innehåller inga omfattande förändringar av programmets utseende, men löser flera problem som påverkat både användare och Linuxdistributioner.
ReplayGain fungerar med den nya ljudmotorn
Den viktigaste rättningen gäller insticksmodulen ReplayGain. Tekniken används för att jämna ut ljudnivån mellan olika låtar och album.
Musikfiler kan vara mastrade med mycket olika ljudstyrka. Det innebär att en låt kan låta betydligt högre än nästa, även om användaren inte ändrar volymen. ReplayGain analyserar eller läser information om den upplevda ljudstyrkan och anpassar uppspelningen så att volymen blir jämnare.
I Rhythmbox 3.5 infördes en ny motor för ljuduppspelningen. ReplayGain-modulen hade inte anpassats fullständigt till den nya lösningen, vilket kunde leda till att musiken inte började spela när funktionen var aktiverad.
Problemet har nu rättats i Rhythmbox 3.5.1. Användare kan åter använda volymnormalisering utan att riskera att uppspelningen blockeras.
Bättre kontroll av beroenden
Rhythmbox är beroende av flera andra komponenter för att kunna byggas och köras. Bland dessa finns PyGObject, libpeas och girepository.
Dessa fungerar ungefär som byggklossar. PyGObject gör det möjligt att använda GNOME-teknik från programmeringsspråket Python, medan libpeas används för att hantera insticksmoduler. Girepository innehåller information som gör att olika programmeringsspråk kan kommunicera med bibliotek som ursprungligen skrivits i C.
Om versionerna av dessa komponenter inte passar ihop kan kompileringen misslyckas. Rhythmbox 3.5.1 förbättrar därför kontrollen av vilka kombinationer som är kompatibla. Uppdateringen hanterar bland annat ett byggfel som kunde uppstå när en ny version av PyGObject användes tillsammans med en äldre version av libpeas.
För vanliga användare är förändringen nästan osynlig, men för utvecklare och de som paketerar Rhythmbox för olika Linuxdistributioner kan den göra installation och uppdatering betydligt enklare.
Sångtexter i FLAC-filer från Bandcamp
Version 3.5.1 utökar även stödet för sångtexter som finns inbäddade i FLAC-filer hämtade från Bandcamp.
FLAC är ett ljudformat som komprimerar musiken utan att någon ljudinformation försvinner. Formatet kan också innehålla metadata, exempelvis artist, albumtitel, omslagsbild och sångtext.
Med det nya stödet kan Rhythmbox läsa och visa texter som lagrats i FLAC-filer från Bandcamp. Det är en mindre förändring, men användbar för personer som köper och laddar ner musik från tjänsten.
En liten men värdefull uppdatering
Rhythmbox 3.5.1 innehåller dessutom uppdaterade översättningar till belarusiska och finska.
Sammantaget är det en relativt liten version, men den rättar ett allvarligt uppspelningsproblem och gör programmet lättare att bygga med olika versioner av GNOME-komponenterna. Användare av Rhythmbox 3.5 rekommenderas därför att uppdatera när den nya versionen blir tillgänglig i den egna Linuxdistributionen.
Version:3.5.1Programtyp:Musikspelare och musikbibliotekPlattform:Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöerKällkod:Öppen källkodViktig rättning:ReplayGain fungerar nu med den nya motorn för ljuduppspelningKompatibilitet:Förbättrad kontroll av PyGObject, libpeas och girepositoryFLAC-stöd:Kan läsa inbäddade sångtexter i FLAC-filer från BandcampÖversättningar:Uppdaterad belarusisk och finsk översättningInstallation:
Finns som Flatpak via
Flathub
Den Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har släppts i version 2.8. Trots sin ringa storlek erbjuder systemet allt från KDE Plasma och GNOME till COSMIC och Xfce. Under ytan finns flera tekniska förbättringar för bland annat spel, NTFS-diskar, VirtualBox och strömförbrukning.
PorteuX är en Linuxdistribution för den som vill ha ett snabbt och portabelt operativsystem som inte kräver en traditionell installation. Systemet kan exempelvis startas från ett USB-minne och användas på olika datorer.
Distributionen bygger på Slackware och är inspirerad av Slax och Porteus. Program och funktioner kan läggas till som moduler, samtidigt som bassystemet i stort sett hålls oföränderligt. Det minskar risken för att systemfiler skadas eller att en installation gradvis samlar på sig problem.
Nu har PorteuX 2.8 släppts, ungefär två månader efter version 2.7.
Linux 7.2 och åtta olika skrivbord
PorteuX 2.8 använder Linuxkärnan 7.2 och finns i separata utgåvor med flera olika skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.7.4
GNOME 50.4
Xfce 4.20
LXQt 2.4
Cinnamon 6.6.9
COSMIC 1.6
MATE 1.28.2
LXDE 0.11.1
Det gör att användaren kan välja mellan moderna och visuellt avancerade skrivbord eller betydligt lättare alternativ för äldre datorer.
KDE Plasma, GNOME och COSMIC erbjuder en modern skrivbordsmiljö med många funktioner. LXDE, MATE och Xfce passar bättre på datorer med begränsat arbetsminne eller svagare processor.
COSMIC-utgåvan har dessutom fått programmet COSMIC Monitor, medan GNOME-versionen har anpassats för att kunna köras utan systemd. PorteuX använder i stället den traditionella initlösning som kommer från Slackware.
Xfce får modernare grafikhantering
En av de mer intressanta förändringarna finns i Xfce-utgåvan. Där har den vanliga fönsterhanteraren xfwm4 ersatts med xfwm4-gl.
xfwm4-gl är en vidareutveckling av Xfces fönsterhanterare som använder OpenGL för att rita och sätta samman fönstren på skärmen. Om OpenGL inte fungerar kan den automatiskt falla tillbaka till den äldre tekniken XRender.
Enligt PorteuX-utvecklarna kan OpenGL-lösningen minska strömförbrukningen med omkring en tredjedel och samtidigt ge program ungefär tio procent fler bildrutor per sekund jämfört med XRender.
Fönsterhanteraren har också fått adaptiv bildsynkronisering, automatisk avstängning av kompositorn när ett program körs i helskärm samt tydligare markering av inaktiva knappar i fönsterteman.
Det kan ge jämnare grafik och bättre batteritid, särskilt på bärbara datorer.
Wine och Proton kan användas på NTFS-diskar
PorteuX 2.8 förbättrar även stödet för NTFS, det filsystem som normalt används av Windows.
Linux har länge kunnat läsa och skriva på NTFS-formaterade diskar, men skillnader mellan Windows och Linux sätt att hantera filnamn kan orsaka problem. Den nya versionen tillåter kolon i filnamn på NTFS-partitioner.
Förändringen är särskilt viktig för Wine och Proton. Wine används för att köra Windowsprogram i Linux, medan Proton framför allt används av Steam för att köra Windowsspel. Vissa av programmens filer kan innehålla tecken eller namnstrukturer som tidigare inte fungerade korrekt när de placerades på en NTFS-disk.
Det blir därmed lättare att dela en spel- eller programdisk mellan Windows och Linux.
PorteuX har också ändrat hanteringen av de två Linuxdrivrutinerna för NTFS. Både ntfs och ntfs3 kan nu användas, men den äldre ntfs-drivrutinen prioriteras när båda finns tillgängliga.
Nytt filsystem bygger upp det portabla systemet
Den nya versionen använder aufs-ng som standard. Det är ett så kallat union-filsystem som kan lägga flera separata filsystem eller moduler ovanpå varandra och visa dem som ett sammanhängande system.
Tekniken är central för modulära Linuxdistributioner. PorteuX kan exempelvis ha ett skrivskyddat bassystem och sedan lägga användarens ändringar och extra program i separata lager. För användaren ser allt ändå ut som ett vanligt filsystem.
Detta gör det möjligt att snabbt aktivera eller ta bort programmoduler utan att behöva installera om hela systemet.
Förbättrat stöd för VirtualBox
PorteuX 2.8 innehåller även paketet gcc15-compat. Det återställer en C++-symbol som försvann i samband med övergången till GCC 16.
Förändringen förbättrar kompatibiliteten med program som VirtualBox, vilka annars kunde sluta fungera efter uppdateringen av kompilatorn.
Stöd för delade VirtualBox-mappar har dessutom aktiverats direkt i Linuxkärnan. Den som testar PorteuX i en virtuell dator kan därför enklare dela filer mellan värddatorn och det virtuella systemet.
Bättre loggning och uppstart
En ny startparameter med namnet bootlog gör det möjligt att spara allt som systemets initrd skriver ut under uppstarten.
Initrd är den lilla tillfälliga systemmiljö som startas innan det ordinarie Linuxsystemet är färdigt. Den ansvarar bland annat för att hitta diskar, läsa in drivrutiner och montera det riktiga filsystemet.
En sparad startlogg kan vara mycket värdefull om PorteuX inte startar korrekt på en viss dator. I stället för att försöka hinna läsa felmeddelanden som snabbt försvinner från skärmen kan användaren eller utvecklarna studera loggen i efterhand.
Fler prestandaförbättringar
PorteuX 2.8 har stöd för Nvidias drivrutin 610.57.04 och innehåller även förbättringar av hur PipeWire och FFmpeg startas.
PipeWire hanterar ljud och video i moderna Linuxsystem, medan FFmpeg används av ett stort antal program för att spela upp, konvertera och strömma ljud och video.
Utvecklarna har också förbättrat bygg- och länkflaggorna, minskat storleken på flera moduler och aktiverat borttagning av oanvänd kod i Linuxkärnan. Varje enskild förändring kan verka liten, men tillsammans kan de ge ett mindre och snabbare system.
PorteuX 2.8 visar att en liten, portabel Linuxdistribution inte behöver innebära gammal programvara eller få valmöjligheter. Med Linux 7.2, moderna skrivbordsmiljöer och förbättrat stöd för både spel och virtuella datorer riktar sig systemet till såväl experimenterande Linuxanvändare som personer som vill ge äldre datorer nytt liv.
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.
Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.
Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig
Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.
C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.
Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.
Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.
Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.
En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.
Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.
Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.
Rust tar över fler systemverktyg
Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.
Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.
Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.
Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.
Uppdateringssystemet får längre intervall
Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.
En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.
Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.
CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.
DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.
Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.
Förberedelser för en serverutgåva
Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.
Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.
Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.
Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.
Befintliga användare behöver inte installera om
CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.
Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:
sudo pacman -Syu
Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.
Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.
Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU.
Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av fel och stabilitetsproblem.
För den som redan använder Debian 13 innebär lanseringen ingen dramatisk förändring. De flesta rättningarna har redan distribuerats löpande genom Debians vanliga uppdateringssystem. Debian 13.6 fungerar därför framför allt som en samlad och uppdaterad installationsversion.
Det betyder att den som installerar Debian på en ny dator slipper hämta lika många uppdateringar direkt efter installationen.
Vad är en punktutgåva?
Debian använder så kallade punktutgåvor för att regelbundet uppdatera installationsavbilderna för den stabila versionen av operativsystemet.
Debian 13.6 är alltså inte en helt ny version av Debian och innehåller inte något större teknikskifte. Den består främst av säkerhetsrättningar, korrigerade program och uppdaterade installationsfiler.
För befintliga användare räcker det normalt att uppdatera systemet:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
Det går också att använda ett grafiskt pakethanteringsprogram, exempelvis Synaptic.
Många välkända program har rättats
Uppdateringen berör ett stort antal program och systemkomponenter. Bland de paket som har fått korrigeringar finns Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Mesa, Postfix, Python 3.13, QEMU, Samba, Wireshark och XZ Utils.
Apache har fått rättningar för flera typer av säkerhetsproblem. Det handlar bland annat om minnesfel, buffertöverskridningar, överbelastningsattacker och brister som i vissa situationer skulle kunna ge obehörig åtkomst till filer.
Även Curl, som används av många program för att överföra data över internet, har fått flera säkerhetsuppdateringar. Rättningarna minskar bland annat risken för att lösenord, autentiseringstoken, kakor eller annan känslig information skickas till fel server.
Filhanteraren Dolphin har fått en rättning för en brist som kunde göra det möjligt att ta sig ut ur en begränsad programmiljö. GIMP har uppdaterats för att åtgärda heltalsfel som i värsta fall skulle kunna leda till minnesproblem.
Python 3.13 och den virtuella maskinhanteraren QEMU har också fått ett flertal säkerhetsrättningar.
Nyare Linuxkärna i installationsprogrammet
Debians installationsprogram har byggts om för den nya utgåvan och använder Linux ABI 6.12.94.
Det innebär inte nödvändigtvis att alla installerade system får exakt samma kärnversion, men den uppdaterade installationsmiljön innehåller nyare drivrutiner och rättningar. Det kan förbättra stödet för vissa datorer och minska risken för problem under installationen.
Debian 13.6 finns för flera processorarkitekturer, däribland:
AMD64 för vanliga 64-bitarsdatorer
ARM64
ARMhf
RISC-V 64-bit
PowerPC 64-bit Little Endian
IBM System z
Secure Boot får viktigare roll
En av de mer betydelsefulla förändringarna gäller Secure Boot, en säkerhetsfunktion som kontrollerar att endast godkänd programvara får starta tillsammans med datorn.
Paketet fwupd har uppdaterats till version 2.0.20. Programmet används för att installera uppdateringar till datorns fasta programvara, även kallad firmware.
Den nya versionen kan hantera uppdateringar av flera viktiga databaser och nycklar för Secure Boot, bland annat certifikatutfärdare, Key Exchange Keys och DBX-listan över återkallade komponenter.
Detta har blivit särskilt viktigt eftersom ett vanligt Microsoft-certifikat för UEFI Secure Boot utfärdades 2013 och nu har löpt ut. Certifikatet finns fortfarande installerat i många datorer.
I framtiden kan uppdaterade startkomponenter därför få problem på datorer vars firmware inte har fått nya certifikat. I värsta fall kan en dator vägra att starta Debian när Secure Boot är aktiverat.
Användare rekommenderas därför att installera tillgängliga firmware- och BIOS-uppdateringar från dator- eller moderkortstillverkaren.
På datorer som stöder Linux Vendor Firmware Service kan följande kommando visa tillgängliga firmwareuppdateringar:
fwupdmgr get-updates
GeoIP-databasen blir äldre
En ovanlig förändring gäller paketet geoip-database, som används av vissa program för att uppskatta vilket land eller område en IP-adress tillhör.
Debian har återgått till en databas från ungefär december 2019. Orsaken är att nyare GeoLite-databaser inte anses ha en licens som är förenlig med Debians riktlinjer för fri programvara.
Det innebär att program som använder den medföljande databasen kan visa föråldrad geografisk information. IP-adresser kan ha bytt ägare eller tilldelats andra nätverk sedan databasen skapades.
Organisationer och användare som behöver aktuella GeoIP-uppgifter rekommenderas därför att skaffa en egen licens och hämta databasen direkt från leverantören.
Nya installations- och liveavbilder
Debian 13.6 innehåller nya installationsavbilder för den som vill installera operativsystemet från början.
Den mindre netinst-avbilden innehåller ett grundläggande installationssystem och hämtar större delen av programvaran från internet. Den passar särskilt bra för servrar och för användare som själva vill bestämma vilka komponenter som ska installeras.
Det finns även liveavbilder för AMD64. De kan startas direkt från ett USB-minne och innehåller färdiga skrivbordsmiljöer som:
GNOME 48
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
Cinnamon 6.4.10
LXQt 2.1
MATE 1.26.1
LXDE 0.11.1
Dessutom finns IceWM i den nya Junior-utgåvan.
En liveavbild gör det möjligt att prova Debian utan att först installera systemet på hårddisken.
Så kontrollerar du Debianversionen
Den installerade Debianversionen kan visas med följande kommando:
cat /etc/debian_version
Ett fullt uppdaterat Debian 13-system ska efter uppdateringen rapportera version 13.6.
Debian 12 närmar sig slutet på den vanliga supporten
Samtidigt har Debianprojektet släppt Debian 12.15, den femtonde och sista planerade punktutgåvan för Debian 12 ”Bookworm”.
Den innehåller 88 felrättningar och 97 säkerhetsuppdateringar.
Debian 12.15 markerar också slutet för den ordinarie supporten från Debians Release Team, Security Team och Backports Team. Vissa processorarkitekturer kommer även fortsättningsvis att få utvalda säkerhetsuppdateringar genom projektets LTS-program.
Användare rekommenderas ändå att börja planera en uppgradering till Debian 13 ”Trixie”, särskilt på datorer och servrar som är anslutna till internet.
Ingen dramatisk uppgradering – men en viktig sådan
Debian 13.6 innehåller inga stora visuella förändringar eller revolutionerande nyheter. Det är i stället en typisk underhållsutgåva där säkerhet, stabilitet och bättre installationsstöd står i centrum.
För befintliga användare är den viktigaste åtgärden att fortsätta installera systemets vanliga uppdateringar. För den som ska installera Debian på en ny dator är Debian 13.6 däremot det självklara valet, eftersom installationsavbilderna redan innehåller de senaste rättningarna.
Utgåvan visar också varför regelbundna uppdateringar är viktiga. Ett modernt Linuxsystem består av tusentals program och bibliotek. Även en till synes mindre punktuppdatering kan därför innehålla hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet säkrare och mer tillförlitligt.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen.
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning paket, bland annat Linux-kärnan 7.0.10, Pacman 7.1, systemd 260.2 och uppdaterade skrivbordsmiljöer som KDE Plasma och GNOME.
För den som redan använder Arch Linux innebär detta ingen dramatisk förändring. Arch är en så kallad rullande Linuxdistribution, vilket betyder att systemet hela tiden uppdateras med nya paket. Juniavbilden är därför inte en ny version av Arch Linux i traditionell mening, utan snarare en modern startpunkt för nya installationer.
Den stora fördelen med en ny ISO är att den som installerar Arch Linux från grunden slipper börja med ett äldre installationsmedium och därefter hämta en stor mängd uppdateringar. I stället får man ett system som redan från början ligger nära det aktuella paketläget.
Ny Linux-kärna och bättre hårdvarustöd
En av de viktigaste nyheterna i juniavbilden är Linux-kärnan 7.0.10. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och fungerar som länken mellan datorns hårdvara och programmen som körs ovanpå systemet.
När kärnan uppdateras kan det innebära bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda och korrigeringar av tidigare problem. För användare med nyare datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan modern hårdvara kan en nyare kärna därför göra stor skillnad.
I Archs programförråd finns även Linux LTS 6.18.33. LTS står för Long Term Support och är ett alternativ för dem som prioriterar stabilitet framför att alltid köra den allra senaste kärnan.
Även firmwarepaketen har uppdaterats. Det handlar om låg nivå-programvara som behövs för att olika hårdvarukomponenter ska fungera korrekt. Bland annat finns uppdaterad firmware för AMDGPU, Intel, NVIDIA, Realtek, Broadcom, Qualcomm, MediaTek, Radeon och Atheros.
Uppdaterad grund för hela systemet
Under ytan har flera centrala komponenter fått nya versioner. Juniavbilden innehåller bland annat systemd 260.2, GCC 16.1.1, GNU C Library 2.43, Python 3.14.5, SQLite 3.53.1, util-linux 2.42.1, XFSProgs 7.0.1, Btrfs-Progs 7.0, curl 8.20 och mkinitcpio 41.
För vanliga användare är dessa paket kanske inte alltid synliga, men de är avgörande för hur systemet fungerar. GCC används för att kompilera program, glibc är ett av de viktigaste biblioteken i Linuxvärlden, och systemd ansvarar bland annat för uppstart, tjänster och systemhantering.
Pakethanteraren Pacman finns nu i version 7.1. Pacman är ett av Arch Linux viktigaste verktyg och används för att installera, ta bort och uppdatera program. För många Arch-användare är kommandot pacman -Syu själva hjärtat i den dagliga systemvården.
KDE Plasma och GNOME i färska versioner
På skrivbordssidan innehåller programförråden uppdaterade versioner av flera stora miljöer och programsviter. KDE-användare får tillgång till KDE Plasma 6.6.5, KDE Gear 26.04.1 och KDE Frameworks 6.26.
GNOME-användare får också ett uppdaterat skrivbord med bland annat GNOME Shell 50.2, Mutter 50.2, Nautilus 50.2, GNOME Control Center 50.2 och GNOME Software 50.2.
Det innebär att både KDE- och GNOME-användare får en modern skrivbordsmiljö med de senaste förbättringarna, buggfixarna och funktionsuppdateringarna som finns i Archs rullande paketflöde.
Färska program för vardagsanvändare
Juniuppdateringen innehåller även nyare versioner av många vanliga skrivbordsprogram. Bland dessa finns Firefox 151, Chromium 148.0.7778, Thunderbird 151, LibreOffice 26.2.3, Krita 6.0.2, Inkscape 1.4.4, Blender 5.1.2, OBS Studio 32.1.2 och VLC 3.0.23.
Det gör den nya ISO:n särskilt användbar för den som vill installera Arch Linux på en arbetsstation, en kreativ dator eller en utvecklingsmaskin. Webbläsare, kontorsprogram, grafikverktyg, videoredigering och multimedia finns redan i aktuella versioner i förråden.
Grafik, spel och beräkningar
På grafiksidan finns Mesa 26.1.1 och flera Vulkan-drivrutiner i samma version. Det gäller bland annat Vulkan Radeon, Vulkan Intel, Vulkan Nouveau, Vulkan Panfrost, Vulkan SWRAST och Vulkan VirtIO.
För NVIDIA-användare finns drivrutinsserien 610.43, medan AMD:s ROCm-stack finns i version 7.2.3. ROCm används bland annat för beräkningar på AMD-grafikkort och är intressant för utvecklare, forskare och användare som arbetar med exempelvis maskininlärning eller GPU-accelererade arbetsflöden.
För spelare och grafikintresserade kan uppdaterade Mesa- och Vulkanpaket vara viktiga, eftersom de ofta påverkar både prestanda och kompatibilitet med moderna spel och grafikprogram.
Utveckling, containrar och virtualisering
Arch Linux är populärt bland utvecklare, och juniavbildens paketlista speglar detta. Bland verktygen finns QEMU 11.0.1, Docker 29.5.1, Docker Compose 5.1.4, containerd 2.3.1, Buildah 1.44.0, BuildKit 0.30 och CRI-O 1.36.
För programmerare finns även CMake 4.3.3, LLVM 22.1.6, Clang 22.1.6, Go 1.25.3, Rust 1.91, Node.js 26.2.0 och PHP 8.5.7.
Det gör Arch till ett fortsatt starkt val för den som vill ha en mycket aktuell utvecklingsmiljö. Nackdelen är att nya versioner också kan innebära förändringar som kräver anpassning, särskilt i mer avancerade utvecklingsprojekt.
Befintliga Arch-användare behöver inte ladda ner ISO:n
Den nya ISO-filen riktar sig främst till nya installationer. Den som redan kör Arch Linux behöver inte ladda ner installationsavbilden igen.
Eftersom Arch Linux är en rullande distribution får befintliga användare samma uppdateringar via det vanliga uppdateringsflödet. Det räcker att köra:
Då uppdateras systemet till det aktuella paketläget.
En färsk startpunkt för nya installationer
Arch Linux juni-ISO 2026 är framför allt en uppdaterad startpunkt för den som vill installera systemet från grunden. Den innehåller ny kärna, färska systemkomponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och moderna utvecklingsverktyg.
För vana Arch-användare är detta ännu ett exempel på distributionens rullande modell: systemet utvecklas steg för steg, utan stora versionshopp. För nya användare betyder det att installationsmediet nu ligger närmare dagens paketläge och kräver färre uppdateringar direkt efter installationen.
Arch Linux fortsätter därmed att vara ett av de mest aktuella alternativen för användare som vill ha ett rent, flexibelt och mycket uppdaterat Linuxsystem.
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026.
En första titt på nästa Ubuntu
Ubuntu 26.10, med det färgstarka kodnamnet ”Stonking Stingray”, har nu tagit sina första offentliga steg. Canonical har släppt de första så kallade snapshot-avbilderna, alltså tidiga testversioner av operativsystemet som längre fram ska bli nästa stora Ubuntu-version efter Ubuntu 26.04 LTS.
Inte ett färdigt system ännu
För den vanliga användaren kan det låta som att Ubuntu 26.10 redan är färdigt, men så är det inte. Det här är snarare en tidig byggarbetsplats än ett färdigt hus. Grunden är lagd, men väggarna ska justeras, elen ska dras och inredningen är långt ifrån klar.
Vad är en snapshot-version?
En snapshot-version är till för utvecklare, testare och nyfikna entusiaster som vill se hur nästa version av Ubuntu växer fram. Den används för att hitta fel, testa nya programversioner och upptäcka problem innan den färdiga versionen når vanliga användare.
Bygger på Ubuntu 26.04 LTS
Ubuntu 26.10 bygger i detta tidiga skede till stor del på Ubuntu 26.04 LTS, som släpptes den 23 april 2026. Det är vanligt i början av en ny utvecklingscykel. Man tar den senaste stabila versionen som grund och börjar sedan steg för steg byta ut delar mot nyare komponenter.
Linuxkärnan är systemets motor
I den första snapshot-versionen används Linuxkärnan 7.0 och skrivbordsmiljön GNOME 50. Linuxkärnan kan beskrivas som operativsystemets motor. Det är den som sköter kontakten med datorns hårdvara, till exempel processor, minne, lagring, nätverk och grafikkort. GNOME är i sin tur den grafiska skrivbordsmiljön, alltså det användaren möter i form av fönster, menyer, inställningar och appar.
Nyare teknik väntar under utvecklingen
Under de kommande månaderna väntas Ubuntu 26.10 få ännu nyare teknik. Bland annat planeras GNOME 51, Linuxkärnan 7.2, grafikstacken Mesa 26.2 och kompilatorn GCC 16.1. För den som inte följer Linuxvärlden dagligen kan dessa namn låta tekniska, men de påverkar sådant som prestanda, hårdvarustöd, grafik, spel, energiförbrukning och möjligheten att köra modern programvara.
Vägen fram till färdig version
Den färdiga versionen av Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026. Innan dess kommer en betaversion den 24 september, vilket brukar vara den första versionen som är mer sammanhängande för bredare testning. Canonical planerar också två testveckor, den 2 juli och den 27 augusti, där användare kan hjälpa till att prova systemet och rapportera buggar.
Bör bara testas på rätt plats
Det är dock viktigt att förstå att den här första snapshot-versionen inte är avsedd för vardagsbruk. Den kan krascha, sakna funktioner eller innehålla fel som gör datorn svår att använda. Därför bör den bara installeras på en testdator eller i en virtuell maskin. Den som behöver en stabil dator för arbete, studier eller familjens vardagsanvändning bör hålla sig till Ubuntu 26.04 LTS.
Alla ISO-filer finns inte ännu
En annan detalj är att alla ISO-avbilder ännu inte finns tillgängliga. Bland annat saknas den vanliga 64-bitars Ubuntu Desktop-versionen för amd64 i den första omgången. Den väntas i stället komma med den andra snapshot-versionen, som är planerad till slutet av juni.
En korttidsversion för den nyfikne
Ubuntu 26.10 blir en så kallad interim-version. Det betyder att den bara får stöd i nio månader, fram till juni 2027. Den typen av Ubuntu-version passar främst användare som vill ha nyare programvara och funktioner. För den som prioriterar långsiktig stabilitet är LTS-versionerna, som Ubuntu 26.04 LTS, oftast ett bättre val.
Öppen utveckling i praktiken
Samtidigt är snapshot-versionerna viktiga. De visar hur öppen utveckling fungerar i praktiken. I stället för att allt sker bakom stängda dörrar kan användare och utvecklare följa processen, testa systemet och bidra med felrapporter. På så sätt blir den färdiga versionen bättre.
En försmak av framtidens Linuxskrivbord
Ubuntu 26.10 är alltså inte redo att ersätta dagens stabila system. Men den första snapshot-versionen markerar startskottet för nästa kapitel i Ubuntus utveckling. För den teknikintresserade är det en möjlighet att kika in i framtidens Linuxskrivbord redan nu.
Trådlösa hörlurar fungerar ofta bra för vanligt ljud i Linux, men många smarta funktioner har länge saknats. Med den nya appen BudsLink får Linux-användare bättre kontroll över AirPods, Galaxy Buds, Sony-hörlurar och Nothing Buds – bland annat batterinivåer, brusreducering, transparensläge och automatisk paus när hörlurarna tas ur öronen.
För många Linux-användare har Bluetooth-hörlurar länge fungerat lite som en halvfärdig kompromiss. Ljudet går ofta att spela upp utan större problem, men de mer avancerade funktionerna – batterinivå för fodralet, brusreducering, transparensläge, gester och automatisk paus när man tar ur en lur – har ofta varit svåra eller omöjliga att komma åt. Den nya Linux-appen BudsLink vill ändra på detta.
BudsLink är ett program för Linux som ger bättre stöd för flera populära trådlösa hörlurar och headset. Appen finns via Flathub och riktar sig bland annat till användare av AirPods, Beats, Sony-hörlurar, Samsung Galaxy Buds samt Nothing- och CMF-lurar.
Tanken är enkel: Linux ska inte bara kunna koppla upp sig mot hörlurarna, utan också förstå och styra deras specialfunktioner.
Mer än bara Bluetooth-ljud
I vanliga skrivbordsmiljöer på Linux visas Bluetooth-hörlurar oftast som en enkel ljudenhet. Man kan ansluta, koppla från och ibland se en ungefärlig batterinivå. Men moderna hörlurar är betydligt mer avancerade än så.
De innehåller sensorer, mikrofoner, egna styrkretsar och funktioner som i många fall är byggda för appar på Android, iOS, Windows eller macOS. Därför har Linux-användare ofta gått miste om inställningar som tillverkaren egentligen redan byggt in i produkten.
BudsLink försöker fylla det tomrummet genom att prata direkt med hörlurarna och visa funktioner som annars är dolda.
Batterinivå, brusreducering och transparensläge
En av de mest praktiska funktionerna är bättre batterivisning. BudsLink kan visa batterinivå för vänster och höger hörlur, och i vissa fall även för laddningsfodralet. Det är en stor förbättring jämfört med enklare Bluetooth-menyer där man ofta bara ser en enda generell batterisiffra – om någon alls.
Appen kan också ge kontroll över funktioner som:
Active Noise Cancellation, alltså aktiv brusreducering, som dämpar omgivande ljud.
Ambient Sound eller transparensläge, där mikrofonerna släpper igenom ljud från omgivningen.
Conversation Awareness, där hörlurarna känner av när användaren börjar prata.
Automatisk volymsänkning vid samtal eller konversation.
Paus och återupptagning av media när man tar ur eller sätter i hörlurarna.
Inställning av gester och knappfunktioner på vissa enheter.
Det gör att hörlurarna kan användas mer som de är tänkta, även utan tillverkarens officiella mobilapp.
Direkt kommunikation med hörlurarna
Tekniskt sett arbetar BudsLink på en djupare nivå än den vanliga Bluetooth-menyn. Programmet använder L2CAP- och RFCOMM-socketar för att kommunicera direkt med kompatibla Bluetooth-enheter.
Det betyder att appen inte bara skickar vanligt ljud via Bluetooth, utan även kan utbyta kontrollinformation med själva hörlurarna. På så sätt kan den läsa batteridata, ändra ljudlägen och hantera andra enhetsspecifika inställningar.
BudsLink kan dessutom köras som en bakgrundstjänst. Det innebär att programmet kan vara aktivt utan att användaren hela tiden behöver öppna huvudfönstret. När ett par kompatibla hörlurar ansluts kan gränssnitt eller widgets visas automatiskt.
Stöd för KDE, Cinnamon och GNOME
BudsLink är tänkt att kunna integreras med flera vanliga Linux-skrivbord. Companion-appar eller widgets finns listade för KDE Plasma, Cinnamon och GNOME.
Det gör att användaren exempelvis kan få fram kontroller direkt i skrivbordsmiljön, ungefär som man är van vid på mobiltelefoner. Utvecklaren har dock uppgett att KDE Plasma- och Cinnamon-versionerna ännu inte skickats in till deras officiella butiker eller webbplatser.
Det betyder att stödet fortfarande är under utveckling, men riktningen är tydlig: BudsLink vill göra avancerade hörlursfunktioner till en naturlig del av Linux-skrivbordet.
Anpassning av utseendet
Förutom de tekniska funktionerna erbjuder BudsLink även vissa utseendeinställningar. Användaren kan bland annat välja egna ikoner för enheter, tvinga mörkt läge och ändra accentfärg.
Det kan låta som små detaljer, men för många Linux-användare är just anpassning en viktig del av upplevelsen. Programmet försöker därför inte bara ge bättre funktionalitet, utan också passa in visuellt i olika skrivbordsmiljöer.
Tidiga användarrapporter
BudsLink är fortfarande ett nytt projekt, men tidiga rapporter från användare tyder på att appen redan fungerar med flera modeller. På Reddit har användare nämnt lyckad användning med bland annat AirPods Pro 3, Galaxy Buds Pro 2, Galaxy Buds Core och Nothing Buds på KDE.
Samtidigt efterfrågas stöd för fler märken, till exempel Pixel Buds, Soundcore, Huawei FreeClip, Sennheiser och Redmi. Utvecklaren har sagt att Sennheiser och Redmi är nästa mål, förutsatt att användare kan hjälpa till med testning eller Bluetooth-loggar.
Det visar också en viktig sak med Linux-ekosystemet: stöd för ny hårdvara växer ofta fram genom samarbete mellan utvecklare och användare.
Ett steg mot bättre Linux-stöd för modern hårdvara
BudsLink löser inte alla problem med Bluetooth-hörlurar på Linux, men projektet är ett tydligt steg i rätt riktning. För den som använder moderna trådlösa hörlurar kan skillnaden vara stor. I stället för att bara få grundläggande ljuduppspelning kan man börja använda funktioner som tidigare varit låsta till mobilappar eller andra operativsystem.
Det handlar också om något större än bara hörlurar. BudsLink visar hur Linux-skrivbordet gradvis blir bättre på att hantera modern konsumentelektronik. När fler enheter får stöd för sina specialfunktioner blir Linux ett mer komplett alternativ även för vanliga användare.
För den som använder AirPods, Galaxy Buds, Sony-hörlurar eller Nothing Buds på Linux kan BudsLink därför vara ett program värt att hålla ögonen på.
Funktioner: Batterinivå för hörlurar och laddningsfodral, brusreducering, transparensläge,
Conversation Awareness, automatisk paus/uppspelning och geststyrning.
Teknik: Kommunicerar direkt med enheterna via L2CAP- och RFCOMM-socketar.
Skrivbordsintegration: Companion-stöd är listat för KDE Plasma, Cinnamon och GNOME.
Status: Nytt projekt under utveckling, med tidiga användarrapporter om fungerande stöd för flera populära hörlursmodeller.
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot att bli både kraftfullare och mer lättanvänd.
Linuxvärlden rör sig snabbt, och få distributioner försöker kombinera hög prestanda med användarvänlighet lika tydligt som CachyOS. Den Arch Linux-baserade distributionen har nu fått en ny ISO-utgåva för april 2026, och den innehåller flera förändringar som märks både för nybörjare och mer erfarna Linuxanvändare.
Den största nyheten är att Shelly blir ny standardapp för grafisk pakethantering. Det innebär att användare enklare kan installera program utan att behöva använda terminalen.
Shelly ersätter Octopi
Tidigare använde CachyOS pakethanteraren Octopi som grafiskt verktyg för att installera och hantera program. I den nya utgåvan ersätts Octopi av Shelly, utvecklad av Zoey Bauer.
Det som gör Shelly särskilt intressant är att den samlar flera olika programkällor på ett ställe. Användare kan installera program från AUR, Flathub, FlatpakRef-filer, AppImage och lokala källfiler.
För den som är ny i Linux kan det här göra stor skillnad. I stället för att behöva förstå flera olika system för programinstallation får användaren ett mer samlat och visuellt gränssnitt.
Ett modernare skrivbord med KDE Plasma
Den nya ISO:n levereras med Linux 6.18 LTS, alltså en långtidssupportad Linuxkärna. Det ger en stabil grund för systemet.
Som standard används KDE Plasma 6.6.4, tillsammans med KDE Frameworks 6.25 och KDE Gear 26.04. KDE Plasma är en av de mest anpassningsbara skrivbordsmiljöerna i Linuxvärlden och påminner till viss del om klassiska skrivbordsmiljöer från Windows, men med betydligt större frihet.
För användare betyder det en modern skrivbordsmiljö med bättre prestanda, fler inställningsmöjligheter och ett utseende som går att förändra i detalj.
Bättre installation och tryggare återställning
Installationsprogrammet Calamares har också förbättrats. En viktig nyhet är att systemet nu skapar en ren ögonblicksbild direkt efter installationen. Den sparas permanent och fungerar som en säker återställningspunkt.
Det är ungefär som att systemet säger: ”Här fungerade allt från början.” Om något senare går fel kan användaren återgå till denna grundnivå.
Dessutom är GRUB os-prober nu aktiverat som standard. Det gör att installationsprogrammet lättare hittar andra operativsystem på datorn, exempelvis Windows eller en annan Linuxdistribution. För den som vill köra flera system på samma maskin blir installationen smidigare.
Mer integritet med DNS over HTTPS
Även välkomstappen i CachyOS har fått nya funktioner. Den stödjer nu DNS over HTTPS, ofta förkortat DoH.
DNS kan beskrivas som internets telefonkatalog. När du skriver in en webbadress måste datorn översätta namnet till en faktisk adress på nätet. Med DNS over HTTPS krypteras den kommunikationen, vilket gör det svårare för utomstående att se vilka webbplatser du försöker nå.
Den nya DNS-sidan i CachyOS Welcome låter användaren testa hastigheten på olika servrar, automatiskt välja den snabbaste och lägga till egna alternativ.
Smartare hårdvarustöd
CachyOS har länge profilerat sig som en distribution med fokus på prestanda och hårdvaruoptimering. I aprilutgåvan fortsätter det arbetet.
Verktyget chwd, som hjälper till att upptäcka och konfigurera hårdvara, har fått flera förbättringar. Det kan nu automatiskt konfigurera fingeravtrycksläsare för sudo-kommandon, vilket gör att användaren kan bekräfta administrativa åtgärder med fingeravtryck i stället för lösenord.
Systemet kan också känna igen vissa Intel-processorer för bättre energisparfunktioner och hantera fler specialfall på bärbara datorer.
För handhållna enheter förbättras stödet för bland annat ROG Xbox Ally, och Surface Pro 4 får en särskild Wi-Fi-profil för Marvell AVASTAR 88W8897.
Bättre respons från NVMe-diskar
En mer teknisk, men viktig, förändring finns i cachyos-settings. Standardinställningen för NVMe-diskars I/O-schemaläggare ändras från none till kyber.
Förenklat handlar detta om hur systemet prioriterar läsning och skrivning till snabba SSD-diskar. Med kyber vill utvecklarna ge bättre respons när flera saker händer samtidigt, till exempel när systemet uppdateras, filer kopieras och program startas på samma gång.
För vanliga användare kan det märkas som ett mer följsamt system under belastning.
NVIDIA, AMD och fler grafiska förbättringar
Den nya versionen innehåller också flera grafikkortsrelaterade justeringar.
För AMD-grafik används nu ett annat Plymouth-tema, alltså den grafiska startbilden som visas när systemet startar. Det tidigare temat kunde orsaka problem på vissa bärbara datorer med extern skärm.
På NVIDIA-sidan har utvecklarna tagit bort den tvingade Xorg-sessionen från vissa äldre 470xx-profiler. Det förbättrar kompatibiliteten med moderna inloggningshanterare. Samtidigt har problematiska energisparinställningar tagits bort på grund av buggar med NVIDIA 595-drivrutinen.
Färre skrivbordsmiljöer, mer fokus
CachyOS har även städat upp bland skrivbordsalternativen. UKUI har tagits bort från installationsvalen, medan GNOME-paketvalet har moderniserats.
Samtidigt har ett nytt alternativ lagts till: MangoWM med DMS shell. Det riktar sig främst till användare som vill ha en lättare, mer specialiserad fönsterhanterarmiljö.
Ingen manuell åtgärd för befintliga användare
För den som redan kör CachyOS krävs inga särskilda manuella steg. Det räcker att uppdatera systemet som vanligt med kommandot sudo pacman -Syu.
Det går också att använda grafiska verktyg som Plasma Discover.
Ett steg mot ett mer tillgängligt Arch-system
CachyOS bygger på Arch Linux, en distribution som ofta förknippas med avancerade användare, terminalkommandon och stor kontroll. Med den här utgåvan fortsätter CachyOS att försöka göra Arch-världen mer tillgänglig utan att släppa fokus på prestanda.
Shelly som standardverktyg, DNS over HTTPS, bättre hårdvaruigenkänning, fingeravtrycksstöd och en trygg återställningspunkt efter installationen gör systemet mer användarvänligt.
Det är fortfarande en Linuxdistribution för den som vill ha kontroll och moderna paket, men aprilutgåvan visar tydligt att kraft och enkelhet inte måste vara motsatser.
Den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50 har nu nått Arch Linux – och med den kommer en rad förbättringar inom prestanda, tillgänglighet och funktionalitet. Uppdateringen visar återigen hur snabbt Arch levererar nya paket, men ställer samtidigt krav på användare att hålla koll på kompatibiliteten med sina tillägg innan de uppgraderar.
Användare av Arch Linux kan nu uppgradera till den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50. Precis som väntat har Arch varit snabba – bara drygt två veckor efter den officiella lanseringen finns uppdateringen redan tillgänglig i distributionens paketarkiv.
Det innebär att Arch-användare nu får tillgång till en rad förbättringar inom allt från prestanda och tillgänglighet till nya funktioner i standardapparna.
Viktigaste nyheterna i GNOME 50
Den nya versionen innehåller flera efterlängtade förbättringar:
Föräldrakontroller Systemet har blivit mer familjevänligt. Det går nu att sätta skärmtidsgränser, schemalägga läggdags och automatiskt låsa skärmen för barnkonton.
Tillgänglighet (Accessibility) Tillgängligheten har fått ett rejält lyft. Skärmläsaren Orca har fått ett omdesignat inställningsfönster, och systemet stödjer nu globala inställningar, automatisk språkväxling och förbättrat punktstöd (Braille). Dessutom introduceras funktioner som “Reduced Motion” och Mouse Review under Wayland.
Dokumentvisaren (Document Viewer) Anteckningsverktyget har byggts ut kraftigt. Nu kan du markera text, rita linjer, använda färger, justera linjetjocklek och sudda – vilket gör appen betydligt mer användbar för granskning av dokument.
Filer (Files / Nautilus) Filhanteraren har blivit både snabbare och smartare. Miniatyrbilder laddas snabbare, minnesanvändningen är lägre och verktyget för massomdöpning har förbättrats. Dessutom finns nu separata egenskapsfönster och bättre sökfilter.
Kalender (Calendar) Kalendern har fått stöd för deltagarlistor, export till ICS-format och ett nytt, smidigare sätt att snabbt lägga till händelser. Navigeringen har också förbättrats, både med tangentbord och hårdvaruknappar.
Inställningar (Settings) Här hittar vi mindre men viktiga förbättringar, som val av första veckodag, tydligare ljudinställningar och fixar i färghantering.
Fjärrskrivbord (Remote Desktop) Prestandan har förbättrats med hårdvaruacceleration, bättre stöd för NVIDIA-grafik och HiDPI-skalning. Dessutom finns nu stöd för kameraomdirigering och Kerberos-autentisering.
Grafik och skärmar Stöd för VRR (variabel uppdateringsfrekvens) och fraktionell skalning har förbättrats. Wayland får också bättre färghantering (protokoll v2) och HDR-stöd vid skärmdelning.
Nya appar och bakgrunder GNOME 50 introducerar nya bakgrundsbilder och utökar GNOME Circle med appar som Gradia, Sudoku, Constrict och Sessions.
Innan du uppgraderar
Trots alla nyheter finns det en viktig sak att tänka på: tillägg (extensions). GNOME-uppdateringar kan ofta bryta kompatibiliteten med befintliga tillägg.
Om du är beroende av extensions rekommenderas att du väntar tills de uppdaterats. Kör du däremot en mer “ren” GNOME-installation utan tillägg kan du uppgradera direkt.
Så uppgraderar du
För att uppdatera systemet räcker det med det klassiska kommandot:
sudo pacman -Syu
Slutsats
GNOME 50 är en stabil och funktionsrik uppdatering som fortsätter att förbättra användarupplevelsen på Linux-skrivbordet. Med förbättrad prestanda, bättre tillgänglighet och smartare verktyg visar GNOME-projektet att de fortfarande driver utvecklingen framåt.
För Arch-användare är det bara att välja: uppgradera direkt – eller vänta lite om du vill vara på den säkra sidan med dina tillägg.
Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk.
Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från stora versionshopp handlar det inte om nya funktioner eller visuella förändringar – utan om något minst lika viktigt: stabilitet, säkerhet och finputsning.
Det här är den femte underhållsuppdateringen i GNOME 49-serien, och den riktar sig till användare som redan kör denna version och vill ha en mer robust upplevelse.
Vad är GNOME – och varför spelar det roll?
GNOME är en av de mest använda grafiska miljöerna i Linux-världen. Den fungerar som det “ansikte” du möter när du loggar in: skrivbord, fönster, menyer och appar.
Bakom kulisserna består GNOME av många olika komponenter – till exempel:
GNOME Shell – själva gränssnittet du ser
Mutter – hanterar fönster och grafik
Nautilus – filhanteraren
GLib – grundläggande bibliotek
När en uppdatering som 49.5 släpps är det alltså hela detta ekosystem som förbättras.
Färre buggar – smidigare vardag
Många av förbättringarna i GNOME 49.5 handlar om att rätta till små men irriterande problem som påverkar användarupplevelsen.
I GNOME Shell har man till exempel:
Fixat fel där mappikoner inte uppdaterades korrekt
Rättat märkliga utloggningsval i menyer
Löst problem med tangentbordslayout efter lösenordsinmatning
Täppt till minnesläckor (som annars gör system segare över tid)
Även i Mutter har flera krascher åtgärdats, särskilt kopplade till pekskärmar och energisparläge. Resultatet: färre oförklarliga buggar och bättre flyt.
Filhantering och webbläsning blir stabilare
Filhanteraren Nautilus har fått viktiga förbättringar:
Krascher vid sökning i favoritplatser är fixade
“Hoppa över”-knappen aktiveras snabbare vid filoperationer
Webbläsaren GNOME Web (Epiphany) har också uppdaterats. Här har utvecklarna backat en tidigare ändring i annonsblockeringen som orsakade problem med vissa webbplatser – ett tydligt exempel på hur stabilitet ibland kräver att man tar ett steg tillbaka.
Säkerhet i fokus – viktiga patchar i GLib
En av de mest betydelsefulla delarna av uppdateringen finns i GLib.
Här har flera säkerhetsbrister åtgärdats, bland annat:
Buffer overflow och underflow-problem
Felaktig minneshantering vid base64-kodning
Risker för läsning/skrivning utanför tilldelat minne
Sådana buggar kan i värsta fall utnyttjas av angripare. Därför är dessa fixar extra viktiga – även om de inte märks direkt för användaren.
Även bakom kulisserna händer mycket
Utöver de mest synliga delarna har en rad andra komponenter förbättrats:
GTK – färre krascher, bättre Wayland-stöd
GVFS – säkerhetsfixar för FTP
libsoup – säkrare hantering av nätverkstrafik
Orca – förbättrad tillgänglighet och tal
Det här visar hur omfattande en “liten” uppdatering faktiskt är.
Inga nya funktioner – och det är meningen
Det kan verka tråkigt att en uppdatering inte innehåller nya funktioner. Men i mjukvaruvärlden är stabilitet minst lika viktig som innovation.
GNOME 49.5 är ett tydligt exempel på detta:
Fokus på att fixa istället för att lägga till
Förbättrad säkerhet
Stabilare grund för framtida versioner
Slutsats
GNOME 49.5 är ingen spektakulär uppdatering – men den är viktig. Den gör systemet säkrare, mer stabilt och mer pålitligt i vardagen.
För dig som använder Linux med GNOME innebär det:
Färre buggar
Bättre prestanda över tid
Minskad risk för säkerhetsproblem
Kort sagt: en klassisk “tyst” uppdatering som gör stor skillnad där det verkligen räknas.
GNOME 50, med kodnamnet “Tokyo”, visar hur Linux-skrivbordet fortsätter att mogna – inte genom stora revolutioner, utan genom smarta förbättringar i vardagen. Med nya föräldrakontroller, ökad tillgänglighet och tydliga prestandalyft tar systemet ett steg närmare målet att vara både kraftfullt och enkelt att använda för alla.
Med version 50, kodnamn Tokyo, visar GNOME att utvecklingen av Linux-skrivbordet inte bara handlar om teknik – utan om människor. Den nya versionen bygger vidare på ett halvårs intensivt arbete från utvecklare världen över, och resultatet är ett system som både känns snabbare, smartare och mer omtänksamt.
När datorn får gränser – för en sundare vardag
En av de mest uppmärksammade nyheterna i GNOME 50 är de kraftigt förbättrade föräldrakontrollerna. För första gången går det att övervaka och begränsa skärmtid direkt i systemet.
Det handlar inte bara om att sätta en tidsgräns. Systemet kan också:
Låsa skärmen automatiskt när tiden är slut
Införa “läggtider” för datoranvändning
Tillåta tillfälliga undantag vid behov
Det här markerar en viktig förändring: datorn blir ett verktyg som aktivt stödjer balans i vardagen, särskilt för barn och unga.
Samtidigt läggs grunden för framtida funktioner som webbfiltrering – något som kan göra systemet ännu tryggare utan att kompromissa med integritet eller säkerhet.
Tillgänglighet som standard, inte tillval
GNOME 50 tar också ett stort steg framåt när det gäller tillgänglighet. Skärmläsaren Orca har förbättrats rejält med ett modernare gränssnitt, smartare inställningar och stöd för automatisk språkväxling.
Det betyder att systemet i större utsträckning anpassar sig efter användaren – inte tvärtom.
En annan nyhet är inställningen “reducerad rörelse”, som minskar animationer i gränssnittet. Det kan låta som en liten detalj, men för personer som är känsliga för rörelser kan det göra stor skillnad.
Att arbeta med dokument – nu mer naturligt
Dokumentvisaren i GNOME har länge varit enkel, kanske för enkel. I version 50 får den ett rejält lyft.
Nu kan du:
Markera text
Skriva anteckningar
Rita direkt i dokument
Det gör att appen går från att vara en passiv visare till ett aktivt arbetsverktyg – något som särskilt studenter och yrkesanvändare lär uppskatta.
Filer som hänger med i tempot
Filhanteraren har fått en rad förbättringar som kanske inte syns direkt – men som känns.
Snabbare laddning av ikoner, lägre minnesanvändning och bättre stabilitet gör att hela systemet upplevs mer responsivt. Samtidigt har gränssnittet finslipats, med tydligare massomdöpning och smartare sökfilter.
Det är den typen av förändringar som inte sticker ut i en lista – men som märks varje dag.
Kalendern blir mer social och smidig
Kalenderappen har utvecklats mot att bli ett mer komplett planeringsverktyg. En ny deltagarlista visar vilka som är inbjudna och hur de svarat, vilket gör det enklare att planera möten.
Dessutom har det blivit snabbare att skapa händelser, och det går nu att exportera dem som standardiserade ICS-filer.
Navigeringen har också förbättrats – både med tangentbord och externa knappar – vilket gör appen mer tillgänglig i fler situationer.
Tekniken bakom – snabbare än du tror
Under ytan har GNOME 50 fått ett rejält prestandalyft. Fjärrskrivbord använder nu grafikkortet för att strömma bild, vilket ger:
Lägre fördröjning
Mjukare upplevelse
Lägre energiförbrukning
Stöd för modern teknik som variabel uppdateringsfrekvens (VRR) och förbättrad skalning gör också att systemet fungerar bättre på allt från enkla laptops till avancerade skärmar.
För användare med NVIDIA-grafik innebär optimeringar dessutom mindre hack och jämnare flyt.
Färg, ljus och precision
GNOME 50 tar också steg in i framtiden med bättre färghantering. Stöd för nya Wayland-standarder och HDR vid skärmdelning gör att färger återges mer korrekt – särskilt viktigt för kreativa yrken.
Det här är inte bara kosmetik. Det handlar om att datorn visar världen så som den faktiskt ser ut.
Ett växande ekosystem av appar
GNOME fortsätter också att satsa på sitt app-ekosystem. Nya appar i GNOME Circle visar bredden:
Verktyg för att förbättra skärmdumpar
Smarta lösningar för videokomprimering
Klassiska spel i modern tappning
Tidsverktyg för fokus och produktivitet
Det visar att GNOME inte bara är ett skrivbord – utan en hel plattform.
En design som känns igen – men känns bättre
Som alltid med GNOME handlar mycket om helhetskänslan. Version 50 bjuder på nya bakgrundsbilder och uppdaterade teman, inklusive alternativ för mörkt läge.
Det är subtila förändringar – men de bidrar till att göra systemet mer sammanhållet och behagligt.
När når GNOME 50 användarna
GNOME 50 kommer först att dyka upp i så kallade rullande Linuxdistributioner, där nya versioner släpps löpande. Exempel på sådana är Arch Linux, openSUSE Tumbleweed och Void Linux, där uppdateringen ofta blir tillgänglig relativt kort efter den officiella lanseringen.
För mer traditionella distributioner dröjer det lite längre. GNOME 50 är planerad att ingå i kommande större utgåvor som Fedora 44 och Ubuntu 26.04 LTS. Det innebär att många användare får tillgång till den nya versionen först i samband med dessa systemuppdateringar.
Den som är nyfiken kan redan nu testa GNOME 50 via GNOME OS, som finns som en experimentell testmiljö. Det är dock inte en fullständig Linuxdistribution, utan snarare en plattform för att prova själva skrivbordsmiljön.
För de flesta användare är det därför enklast att vänta tills GNOME 50 når den egna distributionens paketarkiv, där den levereras färdigintegrerad och stabilt testad.
Sammanfattning – evolution, inte revolution
GNOME 50 “Tokyo” är ingen dramatisk omvälvning. Istället är det ett exempel på hur små, genomtänkta förbättringar kan göra stor skillnad.
Det handlar om:
Bättre balans mellan användning och välmående
Ökad tillgänglighet
Stabilare och snabbare prestanda
Och kanske viktigast av allt – ett skrivbord som känns mer anpassat efter människan än någonsin tidigare.
Prestanda & grafik
Fjärrskrivbord: Hårdvaruacceleration (Vulkan, VA-API)
VRR: Förbättrad och aktiverad i fler system
Fraktionell skalning: Förbättrad stabilitet (t.ex. 125%, 150%)
NVIDIA-optimeringar: Mindre stutter och bättre frame pacing
HDR: Stöd vid skärmdelning och inspelning
Wayland: Färghantering v2-stöd
Säkerhet & infrastruktur
Webbfiltrering (backend): Förberett för framtida innehållsfilter
Kerberos: Stöd i fjärrsessioner
Headless-sessioner: Stabilare via systemd-tjänster
Ekosystem
GNOME Circle: Nya appar (Gradia, Constrict, Sudoku, Sessions)
Design: Uppdaterat Adwaita, nya bakgrundsbilder
Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats.
Linuxvärlden domineras i dag av färdiga distributioner som Ubuntu, Fedora och Debian. Men det finns också ett projekt som tar ett helt annat grepp: Linux From Scratch (LFS). I stället för att installera ett färdigt system får användaren här instruktioner för att själv bygga upp hela operativsystemet från grunden.
LFS är egentligen inte en distribution utan en bok och ett projekt som steg för steg visar hur man laddar ner, kompilerar och installerar alla delar som behövs för ett fungerande Linux-system. Resultatet blir ett minimalt men fullt fungerande system där användaren själv har kontroll över varje komponent.
Nu endast systemd
En av de största förändringarna i LFS 13.0 är att projektet nu helt överger den klassiska init-lösningen SysVinit. Tidigare versioner av guiden fanns i två varianter: en med SysVinit och en med systemd.
I den nya versionen finns endast systemd-utgåvan kvar.
Beslutet motiveras främst av underhållsskäl. Allt fler moderna program förutsätter systemd eller använder funktioner som är tätt integrerade med systemet. Genom att fokusera på en enda init-lösning hoppas utvecklarna kunna hålla dokumentationen enklare och mer aktuell.
Uppdaterade kärnkomponenter
LFS 13.0 innehåller också flera uppdateringar av centrala systemkomponenter. Bland de viktigaste finns:
binutils 2.46
glibc 2.42
Linux-kärnan 6.18.10 LTS
Totalt har 36 paket uppdaterats jämfört med föregående stabila version. Det innebär att instruktionerna i boken nu speglar en modern Linux-miljö och gör det möjligt att bygga ett system baserat på aktuella verktyg och bibliotek.
Över 100 ändringar i boken
Sedan den senaste stabila utgåvan har utvecklarna gjort över 100 ändringar i LFS-boken. En stor del av arbetet har handlat om säkerhetsuppdateringar.
Bland de program som fått säkerhetsrelaterade uppdateringar finns:
glibc
coreutils
expat
Perl
Python
systemd
xz
Vim
Det gör att den nya versionen inte bara är modernare utan också bättre rustad ur säkerhetssynpunkt.
Beyond Linux From Scratch kompletterar systemet
Samtidigt som LFS 13.0 släpptes publicerades även Beyond Linux From Scratch (BLFS) 13.0. Medan LFS beskriver hur man bygger ett grundläggande Linux-system, går BLFS betydligt längre.
BLFS innehåller instruktioner för hur man installerar hundratals extra program och bibliotek, bland annat skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt, samt vanliga program som webbläsare, e-postklienter och kontorsprogram.
Tillsammans gör LFS och BLFS det möjligt att steg för steg bygga upp ett komplett Linux-system – från kärnan till ett fullt grafiskt skrivbord.
Ett projekt för den nyfikne
Linux From Scratch är inte tänkt för nybörjare som bara vill installera ett operativsystem snabbt. I stället riktar det sig till entusiaster, utvecklare och studenter som vill förstå hur Linux verkligen fungerar bakom kulisserna.
Genom att själv kompilera varje komponent – från kompilatorn till systembiblioteken – får man en unik inblick i hur ett modernt operativsystem byggs upp.
För många fungerar LFS därför både som ett utbildningsprojekt och en experimentplattform där man kan lära sig mer om Linux än vad en vanlig distribution normalt visar.
GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026.
Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har nu släppt en Release Candidate (RC) av den kommande versionen GNOME 50. Det innebär att projektet går in i slutskedet av utvecklingen inför den planerade slutversionen den 18 mars 2026.
En Release Candidate är i praktiken en nästan färdig version av programvaran. Om inga allvarliga fel upptäcks kan denna version bli identisk med den slutliga utgåvan.
Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, särskilt inom grafik, fjärrskrivbord och tillgänglighet.
Stöd för HDR vid skärmdelning
En av de största nyheterna är stöd för HDR-skärmdelning. HDR (High Dynamic Range) gör att skärmar kan visa ett större dynamiskt ljusomfång och mer naturtrogna färger.
Detta innebär att användare som delar sin skärm i videomöten eller fjärrsessioner kan överföra HDR-bildinformation när hårdvara och program stöder det. Funktionen är särskilt relevant för kreativa arbetsflöden som bildbehandling, videoredigering och spelutveckling.
Förbättrad grafikprestanda
Grafikhanteringen i GNOME förbättras också. Flera förändringar riktar sig mot bättre kompatibilitet och prestanda med NVIDIA Linux Graphics Driver.
Samtidigt införs ett nytt färgläge kallat “sdr-native”, vilket gör att traditionellt SDR-material (Standard Dynamic Range) kan visas mer korrekt på moderna HDR-skärmar.
GNOME 50 innehåller dessutom stöd för wp-color-management v2, ett modernt system för avancerad färghantering i grafikstacken.
Fjärrskrivbord blir snabbare
Fjärrskrivbordsfunktionen GNOME Remote Desktop får flera tekniska förbättringar.
Systemet får explicit synkronisering av DMA-buffertar samt effektivare rendering genom Vulkan och VA-API.
I praktiken innebär detta lägre latens och effektivare videoströmmar vid fjärrsessioner.
Mindre förbättringar i appar och system
Utöver de större förändringarna innehåller GNOME 50 också många mindre förbättringar i de inbyggda programmen.
I kalenderprogrammet GNOME Calendar går det nu att navigera mellan datum i månadsöversikten med piltangenter.
Kartprogrammet GNOME Maps kan visa olika typer av platser – till exempel busshållplatser och järnvägsstationer – när man planerar resor med kollektivtrafik.
Programbutiken GNOME Software minns nu fönsterstorleken mellan starter och gör det möjligt att ta bort Flatpak-arkiv från systeminstallationen.
Förbättrad tillgänglighet
Skärmläsaren Orca får också flera uppdateringar.
Bland nyheterna finns ett alternativ där funktionen “Say All” endast läser upp text som faktiskt visas på skärmen. Det gör det enklare att navigera och läsa långa webbsidor utan att bli överväldigad av onödig information.
Programmet kan nu också läsa upp meddelanden från den aktiva chattkanalen, även om användaren arbetar i en annan applikation.
Funktion uppskjuten till framtiden
En funktion som många GNOME-användare väntat på – möjligheten att spara och återställa sessioner – var planerad för denna version. Utvecklarna har dock valt att skjuta upp den till en framtida release.
Funktionen finns delvis i koden men är för närvarande dold.
Snart färdig
GNOME 50 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet, särskilt när det gäller modern grafik och färghantering. Om inga större problem upptäcks under testfasen kommer den slutliga versionen att publiceras den 18 mars 2026.
Den nya versionen kommer därefter gradvis att integreras i Linuxdistributioner som Fedora Linux, Ubuntu och Arch Linux.
Det här är GNOME
GNOME är en av de mest använda skrivbordsmiljöerna för Linux och används som standard i flera stora distributioner. Projektet startade 1997 med målet att skapa en helt fri och öppen skrivbordsmiljö som är enkel att använda men samtidigt kraftfull. GNOME består av både själva användargränssnittet och ett stort antal integrerade program, till exempel filhanteraren Files, inställningspanelen Settings, kalendern GNOME Calendar och programbutiken GNOME Software. Skrivbordsmiljön bygger i dag på moderna tekniker som Wayland och GTK, och utvecklas av ett internationellt community av utvecklare och organisationer. Målet med GNOME är att erbjuda ett rent, konsekvent och användarvänligt gränssnitt för både nya och erfarna Linuxanvändare.
Med Linux 6.18 LTS i ryggen och utökat stöd för nya enkortsdatorer tar Armbian 26.2 ett tydligt steg mot ökad stabilitet och bredare användning. Den nya versionen kombinerar långsiktig kärnsupport, förbättrade skrivbordsmiljöer och ett uppdaterat installationsverktyg – och stärker därmed Armbians roll som en flexibel och framtidssäker plattform för både hobbyprojekt och professionella ARM-system.
Den Debian-baserade Linuxdistributionen Armbian har släppt version 26.2 med kodnamnet Goa. Den nya versionen markerar ett tydligt steg mot ökad stabilitet, bättre hårdvarustöd och mer genomtänkta skrivbordsmiljöer för moderna enkortsdatorer (SBC:er).
Armbian är särskilt anpassad för ARM- och RISC-V-baserade system och används i allt från hobbyprojekt till industriella installationer. Version 26.2 visar hur plattformen fortsätter att mogna.
Linux 6.18 LTS – långsiktig stabilitet
En av de viktigaste nyheterna är att Armbian nu erbjuder systemavbilder baserade på Linux 6.18 LTS (Long Term Support).
En LTS-kärna får säkerhetsuppdateringar och buggfixar under lång tid, vilket är avgörande för inbyggda system som kan vara i drift i flera år. För användare innebär detta:
Bättre stöd för nyare hårdvara
Stabilare drivrutiner
Längre livslängd för projekt utan ominstallation
Detta gör versionen särskilt intressant för exempelvis hemservrar, nätverksutrustning och automatiseringslösningar.
Utökat stöd för ny hårdvara
Armbian 26.2 introducerar stöd för flera nya enkortsdatorer, bland annat modeller baserade på moderna ARM- och RISC-V-processorer.
Samtidigt fortsätter förbättringarna för Rockchip- och Allwinner-plattformar – två av de vanligaste systemkretsarna i lågpris-SBC:er. Det innebär bättre kompatibilitet, förbättrad grafikhantering och stabilare systemkärna på populära kort.
Förändringar i skrivbordsmiljöer
Armbian utvecklas inte bara som serverplattform utan även som lättviktsdesktop för små datorer. Version 26.2 breddar alternativen:
Cinnamon
KDE Neon
XFCE för RISC-V
GNOME baserad på Ubuntu 24.04 LTS
En tydlig förändring gäller hur skrivbordsmiljöerna matchas mot HDMI-prestanda:
Kort med snabb HDMI får nu GNOME i den stabila serien
Kort med långsammare grafik behåller XFCE
Tidigare erbjöds XFCE även för snabbare enheter, men den varianten har tagits bort. Beslutet speglar ett försök att optimera användarupplevelsen utifrån faktisk hårdvarakapacitet.
Uppgraderad Armbian Imager
Installationsverktyget Armbian Imager har också förbättrats:
Snabbare dekomprimering av systemavbilder
Kodsignering på macOS och Windows för ökad säkerhet
AI-stödda översättningar
Ny inställningspanel med utvecklaralternativ
Kodsignering är särskilt viktig eftersom det minskar risken att manipulerade installationsprogram sprids.
Bättre kontroll över Wayland
En annan nyhet är en funktion som gör det möjligt att maskera Wayland-sessioner på kortnivå. Wayland är den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet i Linux, men fungerar inte optimalt på all hårdvara.
Genom att styra vilka sessioner som exponeras kan Armbian säkerställa en stabilare skrivbordsupplevelse på mindre kraftfulla system.
Ett steg mot mer professionell användning
Armbian 26.2 visar hur enkortsdatorer fortsätter att utvecklas från hobbyplattformar till seriösa verktyg för både utveckling och drift. Kombinationen av:
LTS-kärna
Förbättrad säkerhet
Bredare hårdvarustöd
Mer genomtänkta desktopval
gör att Armbian stärker sin position som ett lätt, optimerat och långsiktigt hållbart alternativ för ARM- och RISC-V-baserade system.
GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny generation utvecklare och forskare.
Efter mer än tre decennier av utveckling har GNU Hurd fått inbyggt stöd för x86_64-arkitekturen. Det innebär att systemet nu kan köras nativt på modern 64-bitars hårdvara. Stödet levereras via GNU Guix, som både är en avancerad pakethanterare och ett komplett operativsystem.
Detta markerar första gången Hurd officiellt lämnar sin 32-bitarsbegränsning bakom sig.
Vad är GNU Hurd?
Hurd är tänkt att vara kärnan i det operativsystem som utvecklas av GNU Project. Projektet startade redan på 1980-talet med målet att skapa ett helt fritt operativsystem. När Linux dök upp i början av 1990-talet blev det snabbt den praktiska kärnan i GNU/Linux-systemen, medan Hurd fortsatte som ett mer experimentellt alternativ.
Till skillnad från Linux bygger Hurd på en mikrokärnearkitektur baserad på GNU Mach. I en sådan design är själva kärnan minimal. Funktioner som filsystem, nätverk och enhetsdrivrutiner körs som separata servrar i användarrymden och kommunicerar genom meddelanden.
Tanken är att detta ska ge större flexibilitet, bättre modularitet och potentiellt högre säkerhet. I praktiken har det också inneburit tekniska utmaningar som gjort utvecklingen långsam.
Varför är 64-bitarsstöd så betydelsefullt?
Under lång tid var Hurd begränsat till 32-bitars x86-system. Det innebar att:
Minne var begränsat till maximalt 4 GB adresserbart utrymme
Modern hårdvara inte kunde utnyttjas fullt ut
Projektets praktiska användbarhet minskade
Med x86_64-stöd kan Hurd nu använda betydligt större minnesutrymmen och köras direkt på dagens processorer utan kompatibilitetslager. Det gör systemet mer relevant för forskning och utveckling.
Det betyder dock inte att Hurd plötsligt blir ett alternativ till etablerade system. Snarare handlar det om att ta bort en teknisk spärr som länge hållit projektet tillbaka.
GNU Guix och den nya generationens systembygge
Det är genom Guix som 64-bitarsversionen nu görs tillgänglig. Guix är både en pakethanterare som kan installeras ovanpå andra Linux-system och en fullständig distribution kallad Guix System.
En central idé är att hela systemet definieras deklarativt som kod. Det innebär att:
Uppdateringar sker atomiskt
Tidigare systemtillstånd kan återställas
System kan reproduceras exakt på flera maskiner
I den senaste versionen har projektet lagt till över 12 000 nya paket och genomfört tiotusentals uppdateringar. Centrala verktyg och kompilatorer har moderniserats, och systemhanteringen har förbättrats med nya tjänster och säkerhetsfunktioner.
Samtidigt fortsätter arbetet med att minimera beroendet av förkompilerad kod, vilket är en viktig del av projektets ambition att bygga systemet helt från källkod.
Experimentellt – men inte irrelevant
Trots framstegen är GNU Hurd fortfarande experimentellt. Hårdvarustödet är begränsat och stabiliteten når inte upp till nivåerna hos mer etablerade kärnor. Det är inte avsett för produktionsmiljöer.
Men 64-bitarsstödet gör systemet mer tillgängligt för:
Operativsystemforskning
Säkerhetsstudier
Arkitekturexperiment
Fri programvaruutveckling
Det blir nu möjligt att testa och utveckla Hurd på vanlig modern utrustning i stället för att förlita sig på äldre 32-bitarsmaskiner.
En symbol för uthållighet
Att Hurd nu tar klivet in i 64-bitarsvärlden är mer än en teknisk uppdatering. Det är ett tecken på långsiktig envishet inom fri programvaruvärld. I en bransch där många projekt försvinner efter några år har Hurd fortsatt att utvecklas i över 30 år.
Det återstår att se vilken roll systemet kommer att spela i framtiden. Men med stöd för modern arkitektur har GNU Hurd tagit ett steg från historisk kuriositet till ett återigen relevant forskningsprojekt.
PorteuX 2.6 är här – en liten men tekniskt ambitiös Linuxdistribution som kombinerar den senaste Linux 6.19-kärnan med ett brett urval moderna skrivbordsmiljöer. Med förbättrad strömhantering, optimerad prestanda och fortsatt fokus på minimalism visar den Slackware-baserade distributionen att snabbhet och flexibilitet fortfarande är centrala värden i Linuxvärlden.
Den Slackware-baserade distributionen PorteuX har släppt version 2.6, en uppdatering som kombinerar minimalism med modern teknik. Systemet bygger på Slackware och är inspirerat av Slax och Porteus, med fokus på att vara snabbt, portabelt och modulärt.
PorteuX är konstruerat för att kunna köras från USB-minne, laddas in i RAM och fungera även på äldre hårdvara. Samtidigt följer projektet utvecklingen i Linuxvärlden och integrerar de senaste komponenterna.
Ny Linuxkärna ger modern hårdvarustöd
Version 2.6 drivs av Linux kernel 6.19-serien. Kärnan är operativsystemets hjärta och ansvarar för kommunikationen mellan mjukvara och hårdvara.
Den nya versionen innebär förbättrat stöd för modern AMD- och Intel-hårdvara, inklusive aktivering av CONFIG_AMD_PMC för bättre strömhantering. Dessutom kan systemet nu automatiskt ladda mikrokoduppdateringar för Intel- och AMD-processorer vid uppstart i så kallat non-fresh-läge. Det ökar både stabilitet och säkerhet.
Brett utbud av skrivbordsmiljöer
PorteuX erbjuds i flera olika varianter med uppdaterade skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.5.5
GNOME 49.4
Xfce 4.20
LXQt 2.3
Cinnamon 6.6
COSMIC 1.0.8
MATE 1.28.2
LXDE 0.11.1
Det gör att användare kan välja mellan resurssnåla alternativ som LXDE och Xfce eller mer grafiskt avancerade miljöer som KDE Plasma och GNOME.
Förbättrad batteritid med TLP
En praktisk nyhet är stöd för att installera verktyget TLP via systemets AppStore. TLP är ett kommandoradsbaserat program som automatiskt optimerar energiförbrukningen i bärbara datorer.
Genom att finjustera processorprestanda, diskhantering och andra energikritiska parametrar kan TLP bidra till längre batteritid utan att användaren behöver göra avancerade inställningar själv.
Tekniska förbättringar bakom kulisserna
Utöver kärnuppdateringen innehåller PorteuX 2.6 en rad tekniska förbättringar:
Förbättrade byggflaggor för högre prestanda
Effektivare reducering av moduler för mindre systemstorlek
Bättre GTK- och Qt-temastöd i COSMIC-versionen
Åtgärdade problem med skärmsläckare och Firefox
Fixar för tooltip-position i GTK3
Korrigeringar i LXDE och libfm
Fungerande cryptsetup i initrd
Tillägg av GNU C Library och GNU Coreutils i byggkedjan
Ändrad EFI-sökväg från /EFI/boot till /EFI/BOOT
Många av dessa förändringar märks inte direkt för användaren, men de bidrar till stabilare drift och bättre kompatibilitet.
Ett system för snabbhet och återbruk
PorteuX riktar sig till användare som vill ha ett snabbt, litet och flexibelt system. Den modulära uppbyggnaden gör det möjligt att anpassa installationen efter behov, samtidigt som systemet förblir kompakt.
I en tid där många datorer kasseras trots fungerande hårdvara kan en distribution som PorteuX ge äldre maskiner nytt liv. Kombinationen av modern Linuxkärna och resurssnåla skrivbord gör att även äldre datorer kan upplevas som snabba och responsiva.
PorteuX 2.6 visar att det går att förena minimalism med modern teknik och att små projekt kan leverera imponerande teknisk kvalitet.
AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra en rullande release utan ominstallation.
AerynOS 2026.01: ett experiment i framtidens Linux
AerynOS har publicerat sin Alpha-ISO för januari 2026 – ett tydligt steg framåt för den fortfarande unga Linuxdistributionen som bygger på atomiska uppdateringar, men utan att fullt ut anamma strikt immutability. Resultatet är ett system som vill kombinera kontinuerliga uppdateringar med flexibilitet och kontroll.
Ett alpha-släpp som känns oväntat moget
Trots att AerynOS fortfarande klassas som alpha ger 2026.01-utgåvan ett stabilt intryck. ISO-filen fungerar främst som en live-miljö och som transport för den egenutvecklade, Rust-baserade Lichen-installern. Installationen sker helt i terminalen och kräver att användaren själv skapar partitioner i förväg – något som tydligt signalerar att målgruppen än så länge är tekniskt bevandrade användare.
Ändå rapporteras installationen fungera smidigt, även när mer avancerade skrivbordsmiljöer som COSMIC installeras. För ett alpha-projekt är det ett styrkebesked.
Flera skrivbord – en gemensam grund
GNOME är standard i live-miljön, men vid installation kan användaren välja mellan GNOME, KDE Plasma, COSMIC, ett rent terminalsystem eller bygga en egen miljö med Wayland-kompositörer som MangoWC, Niri eller Sway. Oavsett val laddas alltid de senaste paketen ner vid installationstillfället, vilket gör systemet aktuellt redan från start.
Detta speglar AerynOS grundidé: användaren ska inte låsas till ett enda arbetssätt, utan ges möjlighet att forma sitt system efter egna behov.
Modern teknik rakt igenom
Basen i systemet har uppdaterats rejält. Kärnan är Linux 6.18 LTS, tillsammans med glibc 2.43, Mesa 25.3 för grafik och PipeWire 1.4 för ljud och video. Utvecklingsmiljön är lika modern, med Node.js 24, Ruby 4.0 och uppdaterade verktygskedjor.
På applikationssidan märks nya versioner av Firefox, Thunderbird, Wine, Visual Studio Code och VSCodium, samt den Rust-baserade editorn Zed. Wayland-fokuserade verktyg och terminaler – ofta skrivna i Rust eller Zig – fortsätter att vara en tydlig del av distributionens identitet.
Infrastruktur, inte bara paket
Under januari har mycket arbete lagts på sådant som inte alltid syns direkt för slutanvändaren. Projektet har lanserat en egen debuginfod-tjänst som automatiskt kan leverera felsökningssymboler till verktyg som gdb, förbättrat felmeddelanden i pakethanteraren moss och optimerat CDN-cachning för snabbare och mer stabila nedladdningar.
Detta är viktiga byggstenar för AerynOS långsiktiga mål: att bli en rullande distribution där användaren aldrig behöver ominstallera för att ta del av stora förändringar.
En tydlig hållning i AI-frågan
En av de mest omtalade aspekterna kring AerynOS just nu är projektets tydliga ställningstagande mot användning av LLM:er och generativ AI i utvecklingsarbetet. Policyn är offentlig och ska även speglas på projektets webbplats. I en tid där många open source-projekt i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, markerar AerynOS en alternativ väg med fokus på mänsklig granskning och kontroll.
Mer än kod: community och identitet
Utöver tekniska framsteg pågår arbete med ny webbplats, diskussioner om ny logotyp och förbättrad dokumentation. Projektet ser även över sin närvaro på GitHub och undersöker alternativ som Codeberg, delvis av oro för centralisering och AI-fokus hos större plattformar.
Samtidigt växer gemenskapen, med fler bidragsgivare och ökat intresse i projektets kommunikationskanaler.
Ett projekt att följa, inte använda i produktion
AerynOS 2026.01 Alpha är uttryckligen inte avsedd för produktionsbruk. Däremot är den ett intressant experiment för den som vill följa utvecklingen av nästa generations Linuxdistributioner: atomiska uppdateringar utan rigid immutability, Wayland i centrum och en tydlig ideologisk kompass.
Det är just detta som gör AerynOS intressant – inte för att det redan är färdigt, utan för att det vågar testa nya idéer om hur Linux och open source-utveckling kan se ut framöver.
Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar.
Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet
En månad efter version 146 har Mozilla lanserat Firefox 147, den senaste uppdateringen av den populära webbläsaren med öppen källkod. Versionen finns nu tillgänglig för nedladdning och innehåller en rad förbättringar inom grafik, säkerhet, webbstandarder och plattformsintegration.
Utökad grafik- och videoprestanda
En av de mest märkbara nyheterna är att WebGPU nu är aktiverat som standard på alla macOS-versioner som körs på Apple Silicon. Det ger bättre stöd för avancerad grafik och beräkningstunga webbapplikationer direkt i webbläsaren.
På Linux- och Windows-system med stödda AMD-grafikkort har Firefox 147 dessutom fått zero-copy-uppspelning för hårdvaruavkodad video. Det minskar minnesanvändningen och förbättrar effektiviteten vid videouppspelning.
Förbättrad integration i Linux-miljöer
Firefox följer nu Freedesktop.orgs XDG Base Directory Specification, vilket innebär att konfigurationsfiler och användardata lagras enligt etablerade Linux-konventioner. Resultatet är bättre integration med skrivbordsmiljöer och systemverktyg.
Användare av GNOME med fönsterhanteraren Mutter får dessutom skarpare rendering på skärmar med fraktionell skalning, eftersom Firefox nu matchar fönster- och renderingsytor mer exakt mot den fysiska pixelmatrisen.
Starkare integritet och säkerhet
På säkerhetssidan har Firefox 147 påbörjat övergången från Safe Browsing V4 till V5. Den nya lösningen använder i större utsträckning lokala listor, vilket minskar nätverkskommunikation och därmed förbättrar användarnas integritet, samtidigt som skyddet mot skadliga och nätfiske-webbplatser bibehålls.
På Android är Site Isolation nu aktiverat som standard, vilket innebär att Firefox för Android når samma säkerhetsnivå som desktopversionen.
Automatisk Bild-i-bild för bättre multitasking
En ny användarvänlig funktion är automatisk Bild-i-bild. När funktionen är aktiverad öppnas ett Bild-i-bild-fönster automatiskt om en flik med pågående videouppspelning skickas till bakgrunden. Det gör det möjligt att fortsätta titta på video samtidigt som man arbetar i andra flikar. Inställningen hittas under alternativet för att fortsätta spela upp videor i Bild-i-bild vid flikbyte.
Snabbare webb med modern komprimering
Firefox 147 introducerar stöd för Compression Dictionaries enligt IETF RFC 9842. Tekniken gör det möjligt för webbplatser att återanvända gemensamma komprimeringsordlistor, vilket minskar datamängden som behöver överföras och ger snabbare sidladdning, särskilt på långsamma eller begränsade uppkopplingar.
Dessutom stöder både CompressionStream och DecompressionStream nu Brotli-formatet.
Nya CSS- och webbplattformfunktioner
CSS-stödet har byggts ut med flera nyheter, bland annat ankarlokalisering, nya rotrelativa enheter som rcap, rch, rex och ric, samt stöd för counter-* och quotes i ::marker. Firefox stöder nu även CSS Module Scripts, vilket gör det möjligt att importera stilmallar direkt via JavaScript-moduler.
På lagrings- och webbapplikationssidan tillkommer stöd för Storage-Access-Headers, som gör det möjligt för servrar att använda osegmenterade cookies efter tidigare användarsamtycke. Även module service workers stöds nu.
Under huven har Unicode-biblioteket ICU uppdaterats till version 78, med stöd för Unicode 17 och nya språk- och regioninställningar.
Buggrättningar och kompatibilitet
Firefox 147 innehåller också ett antal riktade korrigeringar. Bland annat har problem med drag-och-släpp, flikmarkering i Windows, HTTP/3-kompatibilitet och språkanpassning åtgärdats. Webbläsaren använder nu Accept-Language-värden som bättre överensstämmer med andra större webbläsare.
Tillgänglighet
Firefox 147 kan laddas ner direkt från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linux-användare kan räkna med att den dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.
Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad EOL innebär, varför Ubuntu släpper kortlivade versioner och hur du tar dig vidare utan att tappa säkerhetskollen.
Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll
Ubuntu 25.04, med kodnamnet Plucky Puffin, närmar sig sitt slutdatum den 15 januari 2026. Det markerar slutet på den nio månader långa supportperiod som gäller för alla Ubuntu-utgåvor som inte är långtidssupport (LTS). För många användare kan ett sådant datum kännas abstrakt, men bakom begreppet End of Life döljer sig viktiga konsekvenser för säkerhet, stabilitet och framtida användning.
Vad var Ubuntu 25.04 för typ av release?
När Ubuntu 25.04 släpptes den 17 april 2025 var den aldrig tänkt att leva länge. Den tillhör kategorin interim releases, versioner som fungerar som tekniska förtrupper inför nästa större LTS-version. Här introduceras nyare komponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och förändringar i systemets grund som ännu inte är redo att “frysas” för långvarig support.
Denna modell gör att Ubuntu kan utvecklas snabbt utan att riskera den stabilitet som företag och myndigheter kräver av LTS-utgåvorna.
Vad betyder End of Life i praktiken?
När en Ubuntu-version når EOL upphör allt officiellt underhåll. Det innebär att inga fler säkerhetsuppdateringar, buggfixar eller paketuppdateringar släpps. Säkerhetsbrister som upptäcks efter detta datum lämnas öppna, och system som fortsätter köras blir gradvis mer sårbara för attacker och kompatibilitetsproblem.
Det handlar alltså inte om att systemet slutar fungera över en natt, utan om att risknivån långsamt men säkert ökar.
Varför uppgraderingar är en central del av Ubuntu-filosofin
Ubuntu är byggt kring idén om kontinuerlig förnyelse. Kortlivade versioner som 25.04 ger utvecklare och avancerade användare möjlighet att testa framtidens teknik i skarpt läge, medan mer konservativa miljöer lutar sig mot LTS-utgåvor med fem års support.
Den här balansen mellan innovation och stabilitet är en av anledningarna till att Ubuntu fått så stort genomslag, både på skrivbordet och i datacenter. Bakom modellen står Canonical, som samordnar utveckling, säkerhetsarbete och dokumentation.
Nästa steg för användare av Ubuntu 25.04
Den officiellt stödda uppgraderingsvägen från Ubuntu 25.04 går till Ubuntu 25.10, Questing Quokka. Den versionen får fortsatt säkerhetsunderhåll och utvalda buggfixar. Uppgraderingen kan göras direkt i systemet, utan ominstallation, förutsatt att man följer rekommenderade förberedelser.
För den som vill ha längre trygghet kan nästa LTS-utgåva vara ett alternativ, men då krävs oftast ett extra steg i uppgraderingskedjan.
En påminnelse om mjukvarans livscykel
Ubuntu 25.04:s begränsade livslängd är inte en svaghet, utan en del av ett medvetet ekosystem. Programvara lever, utvecklas och pensioneras. Att hålla sitt system uppdaterat är därför inte bara en teknisk detalj, utan en grundförutsättning för säker och hållbar datoranvändning.
För användare av Ubuntu 25.04 är budskapet tydligt: planera uppgraderingen före mitten av januari 2026 för att undvika att stå kvar på ett system som världen har gått vidare från.
Faktaruta: Vad Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin) bjöd på
Skrivbord & upplevelse
GNOME 48 med triple buffering för mjukare animationer.
HDR-inställningar och nya funktioner som Wellbeing (skärmtids-/välmåendeverktyg).
Läge för bevarad batterihälsa (begränsar laddning för längre livslängd).
Ny modern PDF-läsare: Papers som standard.
System & under huven
Linux-kärna 6.14 för nyare hårdvarustöd och plattformsförbättringar.
APT 3.0 (uppdaterad pakethantering).
Nytt “devpack” (Spring) som breddar verktygskedjor för utvecklare.
Installerare & dual-boot
Smidigare installation och boot-upplevelse.
Bättre stöd för installation bredvid andra OS, inklusive förbättrad hantering av BitLocker-scenarion.
Vassare avancerad partitionering vid behov.
Säkerhet & plattform
Stöd för confidential computing med AMD SEV-SNP.
Förbättringar kopplade till AI-prestanda på Intel GPU:er (silicon enablement).
Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i hur systemen används.
Vissa förändringsförslag i teknikvärlden väcker starkare reaktioner än väntat. Ett aktuellt exempel är en pågående diskussion inom Mozilla och GNOME som kan förändra hur mittenknappen på musen fungerar i Linux och andra Unix-liknande system.
Mozilla föreslår att standardbeteendet i Firefox ska ändras så att ett klick med mittenknappen inte längre automatiskt klistrar in text. Skälet är att funktionen upplevs som förvirrande och leder till oavsiktliga inklistringar, särskilt för användare som inte känner till mekanismen.
Samtidigt diskuteras ett närliggande förslag inom GNOME: en ändring av standardinställningen i GTK som styr om inklistring från primärmarkeringen är aktiverad. Även detta förslag är fortfarande under granskning.
Vad är primärmarkering – och varför spelar den roll?
I klassiska Unix-miljöer, med rötter i X Window System, finns två separata textmekanismer. När du markerar text hamnar den automatiskt i en särskild buffert, den så kallade primärmarkeringen, som klistras in med mittenknappen. Detta existerar parallellt med det vanliga urklippet som används via kopiera- och klistra in-kommandon.
Detta var ett medvetet designval som gjorde snabb textöverföring extremt effektiv, särskilt mellan terminaler, kodredigerare och andra verktyg där tempo och precision är viktigt.
Muskelminne och arbetsflöden
För många Linux- och Unix-användare är mittenklicks-inklistring inte en udda funktion utan ett inövat arbetssätt. Markera, klicka, klart. Inga menyer, inga kortkommandon. För utvecklare och systemadministratörer är detta ofta djupt rotat muskelminne.
Att ändra standardbeteendet upplevs därför inte som en liten justering, utan som ett ingrepp i etablerade arbetsflöden som fungerat i årtionden.
En teknisk fråga med kulturell laddning
Primärmarkeringen har funnits i över 30 år och ses av många som en del av Unix- och Linux-systemens identitet. Kritiker menar att problemet inte är funktionen i sig, utan bristande kunskap om hur den fungerar, och att lösningen borde vara bättre information eller tydligare inställningar, inte att ta bort beteendet som standard.
Det har också påpekats att funktionen redan går att stänga av för den som inte vill använda den.
Läget just nu
Förslagen från både Mozilla och GNOME är fortfarande öppna och inga beslut är fattade. Diskussionen pågår, och motståndet från användare och granskare visar att frågan rör mer än bara ett enskilt musklick.
Det handlar om hur mycket man kan förändra utan att bryta med den tradition och de arbetssätt som gjort Unix-liknande system attraktiva från början.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Explore 7 of the best free and open-source tools for analyzing climate, weather, and Earth-science data, from visualization to scientific analysis. The post 7 Best Free and Open Source Climate, Weather and Earth-Science Data Analysis Tools appeared first on Linux Today.
Ikey Doherty is back with Barney, a new project marking another chapter for the developer known for creating and contributing to major open-source projects. The post Another Comeback, Another Linux Project: Ikey Doherty Introduces Barney appeared first on Linux Today.
Omarchy funding has climbed to $13 million, with more than $4 million a year earmarked for spending as the project expands its financial resources. The post Omarchy Funding Climbs to $13M, With Over $4M a Year Set for Spending appeared first on Linux Today.
Explore 6 of the best free and open-source web-based Discord tools, offering alternative ways to access, manage, and enhance your Discord experience. The post 6 Best Free and Open Source Linux Web-Based Discord Tools appeared first on Linux Today.
Zenwalk Current Milestone 2026 is now available, bringing the Slackware-based distribution up to date with the Linux 7.1 kernel and other improvements. The post Slackware-Based Zenwalk Current Milestone 2026 Released with Linux 7.1 appeared first on Linux Today.
Fish Shell 4.9 is now available with faster tab completion, delivering a more responsive command-line experience alongside additional improvements. The post Fish Shell 4.9 Released with Faster Tab Completion appeared first on Linux Today.
GNOME is introducing a formal RFC process for major project decisions, aiming to create a clearer and more structured approach to proposing significant changes. The post GNOME Moves to Formalize Major Project Decisions with New RFC Process appeared first on Linux Today.
Brave says its browser loads pages 20% faster than major rivals, highlighting performance gains designed to deliver a quicker web browsing experience. The post Brave Says Its Browser Loads Pages 20% Faster Than Major Rivals appeared first on Linux Today.
SubnetDesk 1.3.0 brings LAN and VPN-only remote desktop access, offering a privacy-focused way to connect to and manage remote systems securely. The post SubnetDesk 1.3.0 brings LAN and VPN-only Remote Desktop Access to Linux appeared first on Linux Today.
The Free Software Foundation has joined Bluesky, expanding its social media presence and giving free software supporters another way to follow its updates. The post Surprise! Free Software Foundation Does Bluesky appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Systemd 262 is now available with static PID 1 builds for small containers, Intel TDX support, TPM improvements, and updated service management features.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
Dell Latitude E5540 är en äldre men fortfarande användbar bärbar företagsdator med Full HD-skärm, Intel Core i5-processor och 500 GB hårddisk. Den passar bra för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare vardagsanvändning. Dell Latitude E5540 – bärbar dator Dell Latitude E5540 är en äldre företagsdator som fortfarande passar bra för enklare vardagsanvändning, exempelvis webbsurfning, e-post, […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Musikspelaren Rhythmbox har fått en mindre men viktig uppdatering. Version 3.5.1 rättar ett fel som kunde stoppa uppspelningen helt och förbättrar samtidigt kompatibiliteten med flera systemkomponenter. Rhythmbox är en musikspelare med öppen källkod som framför allt används i Linux och GNOME-baserade skrivbordsmiljöer. Programmet kan hantera lokala musiksamlingar, internetradio, poddsändningar och olika typer av musiktjänster. Den…
Den Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har släppts i version 2.8. Trots sin ringa storlek erbjuder systemet allt från KDE Plasma och GNOME till COSMIC och Xfce. Under ytan finns flera tekniska förbättringar för bland annat spel, NTFS-diskar, VirtualBox och strömförbrukning. PorteuX är en Linuxdistribution för den som vill ha ett snabbt och portabelt operativsystem som inte…
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats. CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt…
Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU. Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av…
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning…
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026. En första titt på nästa Ubuntu Ubuntu 26.10,…
Trådlösa hörlurar fungerar ofta bra för vanligt ljud i Linux, men många smarta funktioner har länge saknats. Med den nya appen BudsLink får Linux-användare bättre kontroll över AirPods, Galaxy Buds, Sony-hörlurar och Nothing Buds – bland annat batterinivåer, brusreducering, transparensläge och automatisk paus när hörlurarna tas ur öronen. För många Linux-användare har Bluetooth-hörlurar länge fungerat…
CachyOS är tillbaka med en ny ISO-utgåva för april 2026, och den här gången ligger fokus på enklare programhantering, bättre integritet och smartare hårdvarustöd. Med Shelly som ny standard för grafisk pakethantering, DNS over HTTPS i välkomstappen och flera förbättringar för både bärbara datorer och handhållna enheter tar den Arch-baserade Linuxdistributionen ännu ett steg mot…
Den senaste versionen av skrivbordsmiljön GNOME 50 har nu nått Arch Linux – och med den kommer en rad förbättringar inom prestanda, tillgänglighet och funktionalitet. Uppdateringen visar återigen hur snabbt Arch levererar nya paket, men ställer samtidigt krav på användare att hålla koll på kompatibiliteten med sina tillägg innan de uppgraderar. Användare av Arch Linux…
Den senaste uppdateringen av GNOME, version 49.5, fokuserar helt på stabilitet och säkerhet snarare än nya funktioner. Med en rad buggfixar i centrala komponenter som GNOME Shell, Nautilus och Mutter, samt viktiga säkerhetsuppdateringar i GLib, blir skrivbordsmiljön mer pålitlig för vardagligt bruk. Den senaste uppdateringen av skrivbordsmiljön GNOME, version 49.5, är här. Till skillnad från…
GNOME 50, med kodnamnet “Tokyo”, visar hur Linux-skrivbordet fortsätter att mogna – inte genom stora revolutioner, utan genom smarta förbättringar i vardagen. Med nya föräldrakontroller, ökad tillgänglighet och tydliga prestandalyft tar systemet ett steg närmare målet att vara både kraftfullt och enkelt att använda för alla. Med version 50, kodnamn Tokyo, visar GNOME att utvecklingen…
Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats. Linuxvärlden domineras i dag av färdiga…
GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026. Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har…
Med Linux 6.18 LTS i ryggen och utökat stöd för nya enkortsdatorer tar Armbian 26.2 ett tydligt steg mot ökad stabilitet och bredare användning. Den nya versionen kombinerar långsiktig kärnsupport, förbättrade skrivbordsmiljöer och ett uppdaterat installationsverktyg – och stärker därmed Armbians roll som en flexibel och framtidssäker plattform för både hobbyprojekt och professionella ARM-system. Den…
GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny…
PorteuX 2.6 är här – en liten men tekniskt ambitiös Linuxdistribution som kombinerar den senaste Linux 6.19-kärnan med ett brett urval moderna skrivbordsmiljöer. Med förbättrad strömhantering, optimerad prestanda och fortsatt fokus på minimalism visar den Slackware-baserade distributionen att snabbhet och flexibilitet fortfarande är centrala värden i Linuxvärlden. Den Slackware-baserade distributionen PorteuX har släppt version 2.6,…
AerynOS fortsätter att ta form som en Wayland-fokuserad Linuxdistribution med atomiska uppdateringar: januariutgåvan 2026.01 bjuder på en ny alpha-ISO med Linuxkärna 6.18, uppfräschade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma och COSMIC – samt en terminalbaserad installation via den egenutvecklade Lichen-installern. Samtidigt markerar projektet tydligt sin linje mot LLM:er och bygger vidare på infrastruktur som ska möjliggöra…
Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar. Firefox 147 släppt – fokus på…
Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad…
Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i…
