Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet.
Linux är ett av världens viktigaste operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till servrar, superdatorer och avancerad industriutrustning.
I centrum finns Linuxkärnan, den del av operativsystemet som sköter kommunikationen mellan datorns hårdvara och programvaran. Kärnan utvecklas av tusentals programmerare runt om i världen.
Nu står dessa utvecklare inför en ny utmaning: Hur ska de förhålla sig till artificiell intelligens som kan skriva, analysera och förbättra programkod?
AI har blivit programmerarens nya verktyg
Under senare år har AI-baserade programmeringsverktyg utvecklats snabbt. Program som Claude Code och GitHub Copilot kan hjälpa programmerare att hitta fel, föreslå förbättringar och till och med skriva hela avsnitt av programkod.
Det innebär att en programmerare inte längre behöver skriva varje instruktion för hand. I stället kan utvecklaren beskriva vad ett program ska göra och låta AI föreslå en lösning.
Men det finns problem.
AI kan producera kod som ser korrekt ut men innehåller svårupptäckta fel. Den kan också föreslå lösningar som fungerar i ett sammanhang men orsakar problem i ett annat.
För Linuxkärnan, där ett enda programmeringsfel kan påverka miljontals datorer, är kvalitet och säkerhet särskilt viktiga.
Linux införde en märkning av AI-assisterad kod
Tidigare under 2026 infördes en regel som innebar att utvecklare skulle ange när de använt avancerade AI-verktyg för att skapa en kodändring.
Märkningen kallades Assisted-by: och placerades i den information som följer med en ändring av Linuxkärnans källkod.
Tanken var att de ansvariga utvecklarna lättare skulle kunna identifiera AI-assisterade bidrag och granska dem med särskild uppmärksamhet.
Men systemet fungerade inte riktigt som avsett.
När utvecklaren Sasha Levin undersökte förändringarna inför Linux 7.3 visade det sig att endast omkring tio procent av de 18 533 registrerade kodändringarna hade en sådan märkning.
Samtidigt misstänks AI-verktyg användas betydligt oftare än så.
Vissa utvecklare kände inte till regeln. Andra valde att inte följa den. Därmed blev märk
> linux@kernel:~$ fakta
FAKTA: AI OCH LINUXKÄRNAN
> Vad är Linuxkärnan?
Operativsystemets kärna, som hanterar
datorns hårdvara, minne och processer.
> Vad är Assisted-by?
En märkning som visar att AI-verktyg
har använts vid utvecklingen av en
kodändring.
> Vad visar undersökningen?
Cirka 10 % av 18 533 kodändringar
inför Linux 7.3 hade AI-märkningen.
> Vad vill Linus Torvalds?
Att utvecklare bedöms utifrån kodens
kvalitet och sin förståelse, inte
vilka verktyg de använder.
> Vad händer nu?
Linuxutvecklarna diskuterar att ta bort
kravet på AI-märkning. Ansvaret för
koden ligger fortfarande hos människan.
Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod.
Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på din Nokia-telefon och där telefonens mjukvara var mer stängd än Nordkoreas gränser.
Eller tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 70-talet, där du bara kunde se sovjetisk dockteater som Drutten och Krokodilen , eller knäppdårar som satt och lekte att de var vilse i en pannkaka som barnprogram. Det fanns bara statlig skit-TV att titta på. Att kunna välja valfritt innehåll på din smart-TV var bara att glömma.
Det låter kanske som ett tankeexperiment långt från vardagen. Men en stor del av den digitala värld vi använder varje dag bygger just på idén att programmerare, företag och universitet kan dela programkod med varandra.
Det är det som brukar kallas öppen källkod, eller open source.
De flesta tänker kanske först på Linux. Någon kanske föreställer sig en dator med ett lite ovanligt skrivbord och en terminal full av kommandon.
Men Linux på en vanlig PC är bara en liten del av historien.
Öppen källkod finns i mobiltelefoner, smart-TV-apparater, routrar, webbservrar, bilar, nätverksutrustning, datacenter och mängder av elektroniska apparater.
Ofta märker vi det inte alls.
Linux finns redan i din ficka
Den som använder en Androidtelefon använder i praktiken Linux varje dag.
Android bygger nämligen på Linuxkärnan.
Kärnan är den del av ett operativsystem som arbetar närmast själva hårdvaran. Den sköter exempelvis minnet, processorn, lagringen och kommunikationen mellan olika delar av datorn eller telefonen.
När du startar en app, ansluter till ett trådlöst nätverk eller tar ett fotografi finns det därför Linuxkod långt nere i systemet som hjälper till att få allt att fungera.
Det betyder inte att Android och Linux är samma sak. Android består av många fler delar, varav Google och andra företag har utvecklat en stor del.
Men längst ned i systemet finns Linux. Det är en ganska anmärkningsvärd utveckling.
Ett operativsystem som började som ett hobbyprojekt i början av 1990-talet kom så småningom att bli en av grundstenarna i världens mest använda mobilplattform.
TV:n är egentligen en dator
Den moderna TV-apparaten har också förändrats dramatiskt.
Förr tog en TV emot en signal och visade en bild. I dag är en smart-TV i praktiken en dator med stor bildskärm.
Den har processor, arbetsminne, lagring, nätverkskort, grafikkrets, appar och ofta en webbläsarmotor.
Och bakom kulisserna finns ofta Linux och andra open source-komponenter.
När du startar SVT Play, Netflix eller YouTube på en TV kan programvaran alltså vila på samma typ av teknisk grund som en webbserver eller en Androidtelefon.
För konsumenten spelar det kanske ingen större roll vilket operativsystem som finns inuti apparaten.
För tillverkaren spelar det desto större roll.
Att utveckla ett komplett operativsystem från början är ett mycket omfattande arbete.
Genom att använda Linux kan en TV-tillverkare börja med en redan fungerande kärna och koncentrera sig på det som gör den egna produkten speciell.
Routern i hallen innehåller mer programvara än man tror
Samma sak gäller den lilla routern som står hemma i hallen.
Den kanske ser ganska enkel ut, men den måste klara förvånansvärt mycket.
Den ska bland annat hantera:
trådlösa nätverk
Ethernet
IP-adresser
DNS
DHCP
brandvägg
IPv4
IPv6
webbgränssnitt för inställningar
Dessutom ska allt fungera stabilt dygnet runt.Det finns onda makte
Många routrar bygger därför på Linux och små open source-program som exempelvis BusyBox.
BusyBox kan beskrivas som en verktygslåda med många klassiska Unix-kommandon i ett mycket kompakt format. Det gör programmet användbart i små apparater där minne och lagringsutrymme är begränsade.
Så när internetanslutningen hemma fungerar som den ska kan en betydande del av arbetet utföras av öppen källkod utan att användaren någonsin ser det.
Internet byggdes inte av ett enda företag
Öppen källkod har kanske haft allra störst betydelse för internet.
När man besöker en webbplats ser man bilder, text, menyer och formulär.
Bakom sidan finns däremot ofta en lång kedja av program.
Servern kan köra Linux eller FreeBSD.
Webbservern kan vara Apache eller Nginx.
Webbplatsen kan vara skriven i PHP eller Python.
Informationen kan lagras i MariaDB, MySQL eller PostgreSQL.
Kommunikationen kan skyddas av kryptografiska bibliotek som bygger på öppen källkod.Det innebär att en mycket stor del av den moderna webben har kunnat byggas utan att varje företag först behövt köpa ett helt paket av proprietär serverprogramvara.
Det förändrade spelreglerna.
Plötsligt kunde en vanlig PDet finns onda makteC bli en server
Under 1980-talet och början av 1990-talet var Unix ofta förknippat med stora och dyra arbetsstationer från företag som Sun, HP och IBM.
Sedan kom Linux och de fria BSD-systemen.
Plötsligt kunde en ganska vanlig persondator fungera som en riktig Unix-liknande server.
En student kunde installera Linux eller FreeBSD och använda datorn som:
webbserver
e-postserver
DNS-server
router
brandvägg
filserver
databasserver
Det var betydelsefullt av två skäl. För det första blev tekniken billigare. För det andra blev den tillgänglig för människor som ville lära sig.
Man behövde inte längre arbeta på ett universitet eller ett stort företag för att få tillgång till ett avancerat fleranvändarsystem med nätverk, programmeringsverktyg och serverprogramvara.
En gammal PC hemma kunde bli ett komplett laboratorium för internet.
Det skapade en generation programmerare och systemadministratörer som kunde experimentera på egen hand.
FreeBSD – den mindre kända släktingen
Linux får ofta mest uppmärksamhet, men det finns andra fria Unix-liknande system som också har haft mycket stor betydelse.
Ett av de viktigaste är FreeBSD.
FreeBSD har sina historiska rötter i BSD, Berkeley Software Distribution, som utvecklades vid University of California, Berkeley.
BSD kom att spela en viktig roll i Unixhistorien och i utvecklingen av nätverksteknik.
Än i dag används FreeBSD och BSD-baserad teknik i servrar, lagringssystem, nätverksutrustning och konsumentprodukter.
BSD-systemen använder dessutom licenser som gör det relativt enkelt för företag att använda koden i egna kommersiella produkter.
Det har bidragit till att BSD-teknik ibland finns på platser där användaren aldrig ser namnet BSD.
Till och med Apple står på Unixgrund
Apple brukar knappast förknippas med öppen källkod på samma sätt som Linux.
Ändå finns där tydliga kopplingar.
macOS och iOS bygger på Darwin, som innehåller teknik med rötter i bland annat BSD och Unix.
Apple har naturligtvis utvecklat stora mängder egen programvara ovanpå denna grund.
Men det illustrerar en viktig poäng:
Öppen källkod och kommersiell programvara är inte motsatser.
De existerar ofta tillsammans. Ett företag kan använda öppen teknik längst ned i systemet och bygga en egen produkt ovanpå. Det är ungefär som att bygga ett hus.
Det är sällan ekonomiskt rimligt för varje byggföretag att börja med att uppfinna sitt eget tegel, sina egna skruvar och sin egen betong.
På samma sätt behöver inte varje teknikföretag skriva en egen nätverksstack, kompilator eller operativsystemkärna.
Molnet består också av vanliga datorer
Vi talar ofta om ”molnet” som om det vore någon abstrakt plats där information svävar omkring. I verkligheten består molnet av enorma mängder fysiska servrar i datacenter. Och en stor del av dessa servrar kör Linux.
När du använder en app i mobilen kan något ganska intressant därför hända. Telefonen kör Android ovanpå Linux. Den ansluter till en router som kanske också kör Linux. Trafiken passerar nätverksutrustning som kan innehålla öppen programvara. Till slut når den en server i ett datacenter som mycket väl också kör Linux. Linux kan alltså finnas i flera steg i samma kommunikation utan att användaren någonsin ser det.
En viktig anledning till internets snabba utveckling
På 1990-talet och 2000-talet blev en särskild kombination av program mycket vanlig på webbservrar:
Linux
Apache
MySQL
PHP
De fyra begynnelsebokstäverna gav namnet LAMP.
Det var en enkel men kraftfull idé. Man kunde bygga en komplett webbplattform utan att först betala stora licensavgifter. Det gjorde det möjligt för små företag, föreningar, studenter och privatpersoner att starta webbtjänster med mycket små ekonomiska resurser. En idé kunde provas på en gammal dator. Fungerade den kunde verksamheten växa.
Misslyckades den hade man åtminstone inte lagt stora summor på programlicenser. Detta bidrog till den snabba experimentlusta som kännetecknade internets utveckling.
Verktygen bakom programmen är också öppna
När man talar om öppen källkod är det lätt att bara tänka på färdiga program. Men minst lika viktiga är verktygen som används för att skapa program. Kompilatorn GCC har exempelvis spelat en central roll i utvecklingen av fria operativsystem.
LLVM har senare blivit en annan mycket viktig kompilatorplattform.
Programspråk som Python, PHP och Ruby har gjort programmering tillgänglig för miljontals människor.
Och Git har förändrat hur programmerare samarbetar. Git skapades ursprungligen för utvecklingen av Linuxkärnan. I dag används det av företag och utvecklare över hela världen.
Ett verktyg som skapades för ett öppet projekt blev alltså en standardteknik i stora delar av programvaruindustrin.
Databasen du använder utan att veta om det
En annan nästan osynlig open source-produkt är SQLite.
SQLite är en mycket liten databas som kan byggas direkt in i ett program. Den behöver ingen separat databasserver och är därför lämplig i mobiltelefoner, webbläsare och andra program.
Det gör SQLite till ett av de tydligaste exemplen på hur öppen källkod kan bli så framgångsrik att användaren slutar märka den.
Man kanske aldrig installerar SQLite själv. Man kanske aldrig ser dess namn. Ändå kan flera program på datorn eller telefonen använda den varje dag.
Öppen källkod handlar egentligen om att dela kunskap
Det är lätt att beskriva open source som ”gratis program”. Men priset är egentligen inte den mest intressanta delen. Det viktigaste är möjligheten att återanvända kunskap. Tänk dig att hundra företag behöver lösa samma tekniska problem.
Om alla arbetar helt isolerat måste samma problem lösas hundra gånger. Om de däremot kan samarbeta kring en gemensam grund behöver arbetet bara göras en gång. Sedan kan varje företag bygga vidare på resultatet.
Det innebär inte att alla företag måste dela allt. De kan fortfarande konkurrera med design, funktioner, tjänster och egna lösningar. Men den gemensamma grundtekniken behöver inte uppfinnas om och om igen.
Det är en av de viktigaste anledningarna till att öppen källkod har fått så stor betydelse.
Vad skulle hända om den försvann?
Det går förstås inte att veta exakt hur världen hade sett ut utan open source.
Mobiltelefoner hade förmodligen fortfarande funnits. Internet hade funnits. Smarta TV-apparater hade sannolikt också utvecklats. Men mycket hade blivit dyrare och mer omständligt. Fler företag hade behövt utveckla egna operativsystem.
Fler hade varit beroende av licenser från stora programvaruföretag.
Små företag hade haft högre kostnader för att starta nya tjänster.
Studenter och hobbyprogrammerare hade haft svårare att experimentera med avancerad teknik.Och en större del av den digitala infrastrukturen hade sannolikt kontrollerats av ett mindre antal företag.
Det betyder inte att öppen källkod alltid är bättre
Samtidigt ska man inte göra open source till någon universallösning. Öppen källkod kan innehålla buggar precis som annan programvara. Projekt kan överges.
Säkerhetsproblem kan finnas oupptäckta under lång tid.
Att källkoden är öppen betyder att den kan granskas.
Det betyder inte automatiskt att någon faktiskt har granskat varje rad.
Den verkliga styrkan ligger snarare i att ingen enskild aktör behöver ha fullständig kontroll över tekniken.
Koden kan studeras, förbättras, vidareutvecklas och i många fall leva vidare även om ett företag eller en ursprunglig utvecklare försvinner.
Den största framgången äDet finns onda makter att vi knappt märker den
Det kanske mest fascinerande med open source är att dess största framgång samtidigt gjort den nästan osynlig.
Ingen tänker på Linux när en smart-TV startar. Ingen funderar på BSD när en nätverksapparat skickar ett paket över internet. Ingen tänker på SQLite när telefonen sparar information. Ingen tänker på Git när ett företag publicerar en ny version av ett program.
Tekniken bara finns där. Och kanske är det just så man känner igen verkligt grundläggande infrastruktur. Vi tänker inte på elnätet varje gång vi tänder en lampa. Vi tänker inte på avloppssystemet varje gång vi öppnar en kran. På samma sätt tänker vi sällan på den enorma mängd öppen programvara som håller den digitala världen igång. Linux, FreeBSD, GNU och tusentals andra projekt skapade inte ensamma den moderna IT-världen. Men utan dem hade den sannolikt varit dyrare, mer sluten och betydligt svårare för vanliga människor att lära sig, förändra och bygga vidare på. Och kanske är det den viktigaste betydelsen av öppen källkod:
Den gjorde avancerad datorteknik till något fler människor kunde delta i – inte bara använda.
> FAKTARUTA: ÖPPEN KÄLLKOD_
> Linux
Finns i allt från Androidtelefoner och servrar till routrar,
smart-TV-apparater och annan elektronik.
> FreeBSD och BSD
Har haft stor betydelse för Unix, nätverksteknik, servrar,
lagringssystem och kommersiella produkter.
> Internet
En stor del av internet bygger på öppen källkod som Linux,
FreeBSD, Apache, Nginx, PHP, Python, PostgreSQL och MariaDB.
> Android
Android använder Linuxkärnan och har gjort Linux till en del
av vardagen för miljarder mobilanvändare.
> Utvecklingsverktyg
Git, GCC, LLVM och mängder av öppna bibliotek används varje dag
för att utveckla både fria och kommersiella program.
> Den stora skillnaden
Öppen källkod gör det möjligt att studera, förbättra och
återanvända teknik i stället för att uppfinna samma lösningar
om och om igen.
█
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter.
När Linus Torvalds publicerade sitt meddelande i diskussionsgruppen comp.os.minix var internet fortfarande något som främst användes av universitet, forskare och teknikentusiaster. World Wide Web hade precis börjat ta form och de flesta hemdatorer var inte anslutna till något nätverk.
Torvalds berättade att han arbetade på ett fritt system för datorer med Intels 386- och 486-processorer. Han hade redan fått kommandotolken Bash och kompilatorn GCC att fungera och ville veta vilka funktioner andra användare saknade i operativsystemet Minix.
Han underströk samtidigt att projektet inte var professionellt, inte var portabelt och förmodligen aldrig skulle fungera med särskilt många typer av hårdvara.
Det visade sig vara en av datorhistoriens mindre lyckade framtidsprognoser.
Vad är egentligen Linux?
Linux beskrivs ofta som ett operativsystem, men tekniskt sett är Linux själva kärnan – den del av systemet som arbetar närmast datorns hårdvara.
Kärnan fördelar processortid, hanterar arbetsminnet, kommunicerar med hårddiskar och andra enheter samt ser till att program kan köras utan att störa varandra. Runt Linuxkärnan byggs sedan kompletta operativsystem med verktyg, skrivbordsmiljöer och program.
Sådana system kallas Linuxdistributioner. Debian, Ubuntu, Fedora, Linux Mint, Arch Linux och openSUSE är några välkända exempel.
Android använder också Linuxkärnan, även om resten av systemet skiljer sig tydligt från en traditionell Linuxdistribution för datorer.
Den öppna utvecklingsmodellen förändrade allt
En viktig förklaring till framgången är att Linux blev fri och öppen programvara. Källkoden är tillgänglig för den som vill studera, ändra och förbättra den.
Det innebär inte att utvecklingen saknar regler. Ändringar granskas noggrant innan de godkänns, och utvecklingen är uppdelad mellan tusentals personer med ansvar för olika delar av kärnan.
Modellen gör det möjligt för privatpersoner, universitet och konkurrerande företag att arbeta med samma tekniska grund. En förbättring som utvecklas för en server kan senare komma till nytta i en persondator, mobiltelefon eller inbyggd elektronisk produkt.
Linux utveckling visar att mycket stora och komplicerade tekniska projekt kan skapas genom internationellt samarbete. Företag bidrar med pengar och utvecklare, medan frivilliga rapporterar fel, skriver dokumentation och utvecklar nya funktioner.
Linux finns överallt – även när det inte syns
Många människor använder Linux varje dag utan att känna till det. Systemet finns bland annat i:
Androidtelefoner och surfplattor
webbservrar och molntjänster
trådlösa routrar och nätverksutrustning
smart-tv-apparater och digitalboxar
industriella styrsystem
bilar och annan fordonselektronik
satelliter och forskningsutrustning
praktiskt taget hela den moderna superdatorvärlden
När någon öppnar en webbsida, tittar på strömmande video eller sparar en fil i en molntjänst är sannolikheten stor att informationen någonstans på vägen behandlas av en Linuxbaserad server.
Linux har blivit särskilt viktigt där stabilitet, säkerhet och möjligheten att anpassa systemet är avgörande. En tillverkare behöver inte vänta på att ett enskilt programvaruföretag ska lägga till en funktion. Företaget kan självt förändra koden eller anlita någon som gör det.
Varför blev inte Linux lika stort på vanliga datorer?
På servrar, superdatorer och inbyggda system har Linux en mycket stark ställning. På traditionella stationära och bärbara datorer är marknadsandelen betydligt mindre.
Det beror inte nödvändigtvis på tekniska brister. Windows följer med de flesta nya persondatorer, och många användare fortsätter helt enkelt att använda det system som redan är installerat. Vissa kommersiella program och spel har dessutom länge saknat Linuxversioner.
Situationen har dock förändrats. Moderna distributioner är enklare att installera, hårdvarustödet har förbättrats och allt fler program fungerar direkt i webbläsaren. Spelplattformen Steam och kompatibilitetslagret Proton har också gjort det möjligt att köra ett stort antal Windowsspel i Linux.
För äldre datorer kan en lättare Linuxdistribution ge maskinen flera extra användbara år. Det minskar behovet av att köpa nytt och kan därmed även minska mängden elektronikavfall.
Ett operativsystem som kan kontrolleras
Linux handlar inte bara om kostnad. Fri programvara ger användaren möjlighet att undersöka vad systemet gör och att fortsätta använda eller utveckla det även om en leverantör ändrar strategi.
Det är särskilt betydelsefullt för myndigheter, företag och organisationer som vill undvika att bli helt beroende av en enda tillverkare. Öppen källkod innebär inte automatiskt att ett system är säkert, men den gör det möjligt för oberoende experter att granska koden och upptäcka problem.
Linux kan dessutom anpassas till nästan allt – från mycket små enkortsdatorer till enorma datorsystem med tusentals processorer.
Linux har två födelsedagar
Den 25 augusti firas dagen då Linus Torvalds offentliggjorde sitt projekt. Den första publikt tillgängliga versionen, Linux 0.01, publicerades däremot den 17 september 1991.
Därför förekommer båda datumen som Linux födelsedag. Den 25 augusti markerar idéns presentation för omvärlden, medan den 17 september markerar den första offentliga utgåvan.
Från studentprojekt till samhällsbärande teknik
Det mest anmärkningsvärda med Linux är kanske inte hur stort systemet har blivit, utan att utvecklingen fortfarande fortsätter enligt samma grundidé: människor och organisationer över hela världen samarbetar kring en gemensam teknisk plattform.
Det som började som ett studentprojekt för en begränsad typ av persondator har blivit en central del av det moderna informationssamhället.
Linus Torvalds trodde inte att projektet skulle bli stort och professionellt. Trettiofem år senare hjälper Linux till att driva mobiltelefoner, internetservrar, forskningssystem och världens kraftfullaste datorer.
Inte illa för något som började som ”bara en hobby”.
Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer stabilt system.
Raspberry Pi OS har fått en ny större uppdatering. Den senaste versionen, daterad 18 juni 2026, bygger vidare på Debian och kommer nu med Linux-kärnan 6.18 LTS. För användare betyder det bättre stöd för hårdvara, förbättrad prestanda och ett modernare system för både små hobbyprojekt och mer avancerade installationer.
Raspberry Pi har länge varit en favorit bland entusiaster, skolor, utvecklare och hemmafixare. Den lilla enkortsdatorn används till allt från mediaspelare och väderstationer till servrar, robotar och övervakningssystem. Därför är operativsystemet en viktig del av helheten. När Raspberry Pi OS uppdateras får även gamla och nya Raspberry Pi-modeller nytt liv.
Den största nyheten i den här versionen är övergången till Linux 6.18 LTS. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att kärnan får längre underhåll och säkerhetsuppdateringar än vanliga kortlivade versioner. Det är särskilt viktigt för Raspberry Pi, eftersom många använder sina enheter i projekt som ska stå påslagna länge utan ständig manuell tillsyn.
Tidigare använde Raspberry Pi OS Linux 6.12 LTS. Nu har systemet alltså tagit steget vidare till 6.18-serien. För den vanliga användaren märks det kanske inte alltid direkt på skrivbordet, men under ytan kan förbättringarna vara betydelsefulla. Den nya kärnan utlovar bland annat mer aggressiva optimeringar för ARM-processorer, bättre nätverksprestanda och ett system som kan upplevas som mer följsamt.
Det är just ARM-arkitekturen som gör Raspberry Pi speciell. Till skillnad från vanliga stationära datorer, som oftast använder x86-processorer från Intel eller AMD, bygger Raspberry Pi på strömsnåla ARM-chip. De används även i mobiltelefoner, surfplattor och många inbyggda system. När Linux-kärnan förbättras för ARM kan det därför ge märkbara fördelar på små datorer med begränsade resurser.
En annan viktig nyhet är att skrivbordsmiljön har fått förbättringar. Raspberry Pi OS använder Labwc som Wayland-kompositor, och i denna version har Labwc uppdaterats till version 0.9.7. Wayland är den moderna teknik som på sikt ersätter det äldre X11-systemet för grafik i Linux. För användaren handlar det om hur fönster ritas upp, flyttas och hanteras på skärmen.
Uppdateringen innehåller också flera synliga förbättringar. Det finns nya ikoner i verktygsfält, en ny ikon för programmet Rekommenderad programvara och stöd för större ikonstorlekar i panelen. Det kan låta som små detaljer, men sådant påverkar helhetskänslan. Raspberry Pi OS har länge haft ett enkelt och lättbegripligt skrivbord, och förbättrad grafik gör systemet trevligare att använda även för nybörjare.
Touchskärmar har också fått uppmärksamhet. Den nya versionen innehåller uppdaterade standardkopplingar för pekskärmar, vilket kan vara viktigt för projekt där Raspberry Pi används som informationsskärm, styrpanel, kassasystem, kioskdator eller hemautomationscentral. Just pekskärmsanvändning är ett område där Raspberry Pi ofta används i praktiska byggen.
En teknisk men intressant nyhet är att Raspberry Pi OS nu använder DBus för att hindra att flera instanser av vissa program startas samtidigt. DBus är ett kommunikationssystem som används i Linux för att program och systemtjänster ska kunna prata med varandra. För användaren innebär detta färre konstiga situationer där samma program råkar öppnas flera gånger och stör användningen.
Flera mindre komponenter har också förbättrats. Bland annat har insticksmodulerna för skrivare och volym fått justeringar. Menyn har fått en fix som gör att tangentbordsaktivering av huvudobjekt fungerar bättre. Control Centre har fått kodstädning, och PiClone har fått en saknad stängningshanterare. Det är sådana ändringar som inte alltid märks direkt, men som gör systemet mer stabilt och välpolerat.
En annan detalj är att paketet python3-flask har tagits bort från standardinstallationen. Flask är ett populärt Python-ramverk för att bygga webbappar, men alla användare behöver inte ha det installerat från början. Den som behöver Flask kan fortfarande installera det via pakethanteraren. För ett grundsystem är det ofta bättre att hålla installationen så ren och lätt som möjligt.
För befintliga användare är uppdateringen enkel. Den som redan kör Raspberry Pi OS behöver normalt inte installera om systemet. Det räcker att uppdatera via den grafiska pakethanteraren eller köra följande kommandon i terminalen:
Om systemet redan är uppdaterat kör man den senaste versionen av Raspberry Pi OS, version 2026-06-18.
Den nya utgåvan stöder ett brett urval Raspberry Pi-modeller, från äldre kort som Raspberry Pi 1A+ och 1B+ till nyare modeller som Raspberry Pi 4B, Raspberry Pi 400, Compute Module-varianterna och Zero-serien. Det gör Raspberry Pi OS till ett fortsatt viktigt system för återbruk av äldre hårdvara.
Sammanfattningsvis är Raspberry Pi OS 2026-06-18 inte bara en kosmetisk uppdatering. Den nya Linux 6.18 LTS-kärnan ger systemet en modernare teknisk grund, samtidigt som skrivbordet har putsats till och flera vardagsproblem har rättats. För den som använder Raspberry Pi som liten dator, server, styrsystem eller experimentplattform är detta en välkommen uppdatering.
Raspberry Pi fortsätter därmed att vara en av de mest mångsidiga smådatorerna på marknaden. Med ett uppdaterat operativsystem, långtidssupportad Linux-kärna och förbättrad skrivbordsmiljö blir den lilla datorn ännu mer användbar – både för nybörjare och erfarna Linux-användare.
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026.
En första titt på nästa Ubuntu
Ubuntu 26.10, med det färgstarka kodnamnet ”Stonking Stingray”, har nu tagit sina första offentliga steg. Canonical har släppt de första så kallade snapshot-avbilderna, alltså tidiga testversioner av operativsystemet som längre fram ska bli nästa stora Ubuntu-version efter Ubuntu 26.04 LTS.
Inte ett färdigt system ännu
För den vanliga användaren kan det låta som att Ubuntu 26.10 redan är färdigt, men så är det inte. Det här är snarare en tidig byggarbetsplats än ett färdigt hus. Grunden är lagd, men väggarna ska justeras, elen ska dras och inredningen är långt ifrån klar.
Vad är en snapshot-version?
En snapshot-version är till för utvecklare, testare och nyfikna entusiaster som vill se hur nästa version av Ubuntu växer fram. Den används för att hitta fel, testa nya programversioner och upptäcka problem innan den färdiga versionen når vanliga användare.
Bygger på Ubuntu 26.04 LTS
Ubuntu 26.10 bygger i detta tidiga skede till stor del på Ubuntu 26.04 LTS, som släpptes den 23 april 2026. Det är vanligt i början av en ny utvecklingscykel. Man tar den senaste stabila versionen som grund och börjar sedan steg för steg byta ut delar mot nyare komponenter.
Linuxkärnan är systemets motor
I den första snapshot-versionen används Linuxkärnan 7.0 och skrivbordsmiljön GNOME 50. Linuxkärnan kan beskrivas som operativsystemets motor. Det är den som sköter kontakten med datorns hårdvara, till exempel processor, minne, lagring, nätverk och grafikkort. GNOME är i sin tur den grafiska skrivbordsmiljön, alltså det användaren möter i form av fönster, menyer, inställningar och appar.
Nyare teknik väntar under utvecklingen
Under de kommande månaderna väntas Ubuntu 26.10 få ännu nyare teknik. Bland annat planeras GNOME 51, Linuxkärnan 7.2, grafikstacken Mesa 26.2 och kompilatorn GCC 16.1. För den som inte följer Linuxvärlden dagligen kan dessa namn låta tekniska, men de påverkar sådant som prestanda, hårdvarustöd, grafik, spel, energiförbrukning och möjligheten att köra modern programvara.
Vägen fram till färdig version
Den färdiga versionen av Ubuntu 26.10 är planerad till 15 oktober 2026. Innan dess kommer en betaversion den 24 september, vilket brukar vara den första versionen som är mer sammanhängande för bredare testning. Canonical planerar också två testveckor, den 2 juli och den 27 augusti, där användare kan hjälpa till att prova systemet och rapportera buggar.
Bör bara testas på rätt plats
Det är dock viktigt att förstå att den här första snapshot-versionen inte är avsedd för vardagsbruk. Den kan krascha, sakna funktioner eller innehålla fel som gör datorn svår att använda. Därför bör den bara installeras på en testdator eller i en virtuell maskin. Den som behöver en stabil dator för arbete, studier eller familjens vardagsanvändning bör hålla sig till Ubuntu 26.04 LTS.
Alla ISO-filer finns inte ännu
En annan detalj är att alla ISO-avbilder ännu inte finns tillgängliga. Bland annat saknas den vanliga 64-bitars Ubuntu Desktop-versionen för amd64 i den första omgången. Den väntas i stället komma med den andra snapshot-versionen, som är planerad till slutet av juni.
En korttidsversion för den nyfikne
Ubuntu 26.10 blir en så kallad interim-version. Det betyder att den bara får stöd i nio månader, fram till juni 2027. Den typen av Ubuntu-version passar främst användare som vill ha nyare programvara och funktioner. För den som prioriterar långsiktig stabilitet är LTS-versionerna, som Ubuntu 26.04 LTS, oftast ett bättre val.
Öppen utveckling i praktiken
Samtidigt är snapshot-versionerna viktiga. De visar hur öppen utveckling fungerar i praktiken. I stället för att allt sker bakom stängda dörrar kan användare och utvecklare följa processen, testa systemet och bidra med felrapporter. På så sätt blir den färdiga versionen bättre.
En försmak av framtidens Linuxskrivbord
Ubuntu 26.10 är alltså inte redo att ersätta dagens stabila system. Men den första snapshot-versionen markerar startskottet för nästa kapitel i Ubuntus utveckling. För den teknikintresserade är det en möjlighet att kika in i framtidens Linuxskrivbord redan nu.
KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.
Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.
KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.
Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.
Vad ska pengarna användas till?
Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.
En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.
Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.
KDE PIM får också ett lyft
En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.
Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.
Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.
Digital suveränitet – mer än ett modeord
Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.
Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.
KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.
Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?
I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.
Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.
Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.
Ett alternativ till de stora plattformarna
KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.
Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.
Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.
KDE fyller 30 år
KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.
Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.
Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.
En investering i framtidens öppna datorer
Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.
När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.
Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.
Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.
Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund
Projekt: KDE
Organisation: KDE e.V.
Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency
Stöd: 1 285 200 euro
Period: 2026–2027
Huvudområden:
Förbättrad återställning i KDE Plasma
Fabriksåterställning för KDE Linux
Bättre QA- och testinfrastruktur
Förbättrad backup och återställning av data
Bättre stöd för nätverksdelningar
Stärkt säkerhetsinfrastruktur
Förbättrad KDE PIM-integration
KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.
Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.
Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.
Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start.
Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler datorer kan fungera bättre direkt efter installation.
De nya ISO-filerna använder Linux-kärnan 6.17. Det är en så kallad HWE-kärna, där HWE står för Hardware Enablement. På svenska kan det beskrivas som utökat hårdvarustöd.
Vad är en HWE-ISO?
En ISO-fil är den fil man laddar ner för att installera Linux Mint från exempelvis ett USB-minne. När Linux Mint nu släpper särskilda HWE-ISO-filer innebär det alltså inte att systemet har blivit en ny version. Det är fortfarande Linux Mint 22.3, men med en nyare kärna från start.
Linux-kärnan är den del av operativsystemet som sköter kontakten mellan programmen och datorns hårdvara. Den ser till att systemet kan prata med processorn, grafikkortet, nätverkskortet, ljudet, USB-portarna och mycket annat.
Därför spelar Linux 6.17 roll
När kärnan uppdateras får den ofta stöd för nyare komponenter. Det kan vara särskilt viktigt för den som har en ny laptop, ett färskt grafikkort eller ett trådlöst nätverkskort som inte fungerar som det ska med en äldre kärna.
Den vanliga versionen av Linux Mint 22.3 levererades med Linux 6.14. För många användare fungerar den utan problem. Men vissa har haft kompatibilitetsproblem med sin hårdvara. Därför släpper Mint-projektet nu nya installationsfiler med Linux 6.17.
Inte en ny Linux Mint-version
De nya HWE-ISO-filerna finns för Linux Mint 22.3 med skrivbordsmiljöerna Cinnamon, Xfce och MATE. De är främst tänkta för nya installationer. Den som redan använder Linux Mint 22.3 behöver alltså inte installera om datorn, utan kan installera den nyare kärnan via systemets vanliga programkällor.
Linux Mint-teamet säger också att HWE-ISO-filerna inte är experimentella versioner. De är testade och betraktas som stabila. Det gör dem lämpliga för användare som vill installera Linux Mint på modernare hårdvara utan att behöva göra extra justeringar efteråt.
Vem behöver ladda ner den?
Den nya HWE-versionen är framför allt intressant för personer som ska installera Linux Mint 22.3 på en nyare dator, eller för den som tidigare har haft problem med hårdvarustödet i den vanliga versionen.
Har man redan Linux Mint 22.3 installerat och allt fungerar som det ska finns det ingen brådska. Då kan man fortsätta använda systemet som vanligt, eller installera den nyare kärnan via uppdateringsverktygen om man behöver bättre hårdvarustöd.
En del av en större förändring
Nyheten hänger också ihop med en större förändring i Linux Mint-projektets arbetssätt. Utvecklarna har meddelat att framtida versioner ska få en längre utvecklingscykel. Nästa stora version, Linux Mint 23, är planerad till julen 2026. Tanken är att mer tid ska kunna läggas på buggfixar, stabilitet och kvalitet.
När tiden mellan stora versioner blir längre blir HWE-ISO-filer viktigare. De gör att Linux Mint kan fortsätta fungera bra på nyare datorer, även utan att hela systemet behöver släppas i en ny huvudversion.
Ett klokt steg för vanliga användare
För användaren är detta ett ganska praktiskt steg. Linux Mint fortsätter att vara ett stabilt och välbekant operativsystem, men får samtidigt bättre möjligheter att hantera modern hårdvara.
Det är kanske inte den mest spektakulära nyheten, men det är en viktig förbättring. För den som vill installera Linux Mint 22.3 på en ny dator kan den nya HWE-versionen innebära mindre krångel, bättre kompatibilitet och större chans att allt fungerar redan från början.
Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen.
Mozilla Thunderbird 150 är inte en uppdatering som försöker uppfinna e-posten på nytt. I stället visar den hur moderna program ofta utvecklas genom många mindre förbättringar som tillsammans gör stor skillnad. Den nya versionen av Mozilla Thunderbird innehåller flera funktioner som rör säkerhet, användbarhet, tillgänglighet och arbetsflöden. Var för sig kan de verka begränsade, men tillsammans säger de något viktigt om hur digital kommunikation utvecklas.
Säkerhet som märks mindre men betyder mer
En av de mest intressanta nyheterna är stödet för att skapa så kallade unobtrusive signatures inom OpenPGP. Det handlar i grunden om digitala signaturer som gör det möjligt att verifiera att ett meddelande verkligen kommer från rätt avsändare och inte har ändrats på vägen. Det nya är att detta nu kan ske på ett mer diskret sätt, utan att störa läsupplevelsen lika mycket som tidigare.
Detta speglar en bredare utveckling inom digital säkerhet. Tekniken blir mest användbar när den inte kräver att användaren hela tiden tänker på den. Ju enklare säkerhetsfunktioner kan integreras i vardagliga verktyg, desto större chans är det att de faktiskt används.
Krypterade meddelanden blir mer praktiska
Thunderbird 150 har också fått stöd för att söka i meddelandetexten i OpenPGP- och S/MIME-krypterade mejl. Det kan låta som en liten teknisk detalj, men det löser ett verkligt problem. Kryptering skyddar innehållet i ett meddelande, men har ofta gjort det svårare att använda vanliga funktioner som sök.
När användare kan söka även i krypterad kommunikation minskar motsättningen mellan säkerhet och bekvämlighet. Det visar hur programutveckling allt mer handlar om att göra avancerad teknik lika smidig som vardagliga standardfunktioner.
Kontaktinformation blir lättare att dela
En annan nyhet är att adressbokskort nu kan kopieras till urklipp som vCards. Ett vCard är ett etablerat standardformat för kontaktuppgifter och används i många olika program och enheter. Genom att stödja detta blir det enklare att flytta och dela kontaktinformation mellan system.
Det här är ett tydligt exempel på hur öppna standarder fortfarande spelar en viktig roll i det digitala samhället. När program kan kommunicera med varandra på gemensamma villkor blir användaren mindre låst till en enda plattform.
Design handlar också om hur hjärnan arbetar
Flera av nyheterna i Thunderbird 150 rör sådant som kan uppfattas som rent kosmetiskt eller organisatoriskt. Exempelvis går det nu att sortera Recent Destinations alfabetiskt, välja egna accentfärger i programmets utseende och få Account Hub öppnad automatiskt vid första uppstart.
Detta är inte oviktiga detaljer. Tvärtom visar de hur mycket modern programdesign bygger på att minska den mentala ansträngningen för användaren. När menyer är lättare att överblicka och funktioner presenteras vid rätt tillfälle blir tekniken mer intuitiv.
PDF-hantering blir en del av kommunikationsverktyget
Thunderbird 150 gör det också möjligt att organisera om PDF-sidor direkt i PDF-visaren. Funktionen har blivit allt vanligare i andra Mozilla-program och visar hur gränsen mellan olika typer av verktyg suddas ut.
Det innebär att användaren inte behöver lämna e-postklienten för enklare dokumenthantering, vilket sparar tid och minskar avbrott i arbetsflödet.
Förbättrat gränssnitt och bättre stöd för olika enheter
Gränssnittet har fått flera praktiska uppdateringar. Kalenderns månads- och flerveckorsvyer stödjer nu scrollning på pekskärmar, vilket gör programmet mer användbart på moderna hybridenheter.
Samtidigt har mindre men viktiga förbättringar införts, som alfabetisk sortering av nyligen använda mottagare och bättre visuell anpassning genom val av accentfärger.
Tillgänglighet är en central del av modern teknik
Många av rättningarna i Thunderbird 150 handlar om tillgänglighet och användbarhet. Problem där mappar inte alltid öppnades korrekt har åtgärdats, liksom brister i hur information presenteras för hjälpmedel.
Detta visar att teknisk utveckling inte bara handlar om nya funktioner, utan också om att fler människor faktiskt ska kunna använda dem i praktiken.
Stabilitet och kompatibilitet i fokus
Version 150 innehåller också omfattande buggrättningar och tekniska förbättringar. Bland annat har en krasch vid skapande av mappar åtgärdats, och sparade e-postfiler får nu filnamn som fungerar bättre mellan olika operativsystem.
Ett tidigare problem där okända kommandoradsargument inte gav någon varning har också rättats, vilket förbättrar programmets förutsägbarhet.
Förbättrad e-posthantering och kontostöd
Flera viktiga förbättringar rör hur Thunderbird hanterar e-postkonton. POP3-nedladdningar fungerar nu stabilt utan att programmet behöver startas om, och problem med autentisering för Exchange-konton har åtgärdats. Dessutom har minnesläckor kopplade till Exchange korrigerats.
Användare slipper också problemet med dubbla konton efter att ha lagt till ett nytt konto, och den manuella konfigurationen i Account Hub innehåller nu stöd för OAuth2, vilket ger säkrare inloggning.
Kalenderfunktioner får nytt liv
Kalenderdelen har också förbättrats. Funktionen Move to New Window har återinförts, och ett tidigare fel där datum- och tidsaxlar visades felaktigt har korrigerats.
Utöver detta har flera visuella och användarrelaterade förbättringar gjorts, vilket gör kalendern mer konsekvent och lättare att använda.
Plattformsspecifika problem åtgärdas
Slutligen har även vissa plattformsspecifika problem lösts. Till exempel har installationer via Microsoft Store åtgärdats så att de nu korrekt öppnar länkar av typen news:// samt .eml-filer.
Detta är ytterligare ett exempel på hur detaljer som kan verka små i praktiken påverkar hur väl ett program fungerar i användarens vardag.
En uppdatering som säger något större om teknikens utveckling
Thunderbird 150 visar att digital innovation ofta sker stegvis. Det är inte alltid de största nyheterna som förändrar användarens vardag mest, utan de genomtänkta förbättringarna som gör ett verktyg säkrare, smidigare och mer inkluderande.
Just därför är denna version intressant ur ett populärvetenskapligt perspektiv. Den visar hur teknik utvecklas i mötet mellan avancerade standarder, mänskliga behov och vardagliga arbetsvanor. Thunderbird 150 är inte bara en ny programversion. Den är också ett exempel på hur modern programvara blir bättre genom att göra det komplexa enklare och det vardagliga mer pålitligt.
Teknisk faktaruta: Thunderbird 150
Programtyp:
E-postklient med stöd för nyheter, chatt, adressbok och kalender
Plattform:
Linux, Windows och macOS
Utvecklare:
Mozilla
Licens:
Öppen källkod, fri programvara
Version:
Thunderbird 150
Kryptering:
Stöd för OpenPGP och S/MIME
Ny säkerhetsfunktion:
Generering av unobtrusive OpenPGP-signaturer
Ny sökfunktion:
Sökning i meddelandetext även i krypterade mejl
Adressbok:
Kontaktkort kan kopieras som vCard
Gränssnitt:
Egen accentfärg, alfabetisk sortering av Recent Destinations och automatisk öppning av Account Hub vid första start
Dokumenthantering:
PDF-sidor kan ordnas om direkt i den inbyggda PDF-visaren
Kalender:
Månads- och flerveckorsvy stöder scrollning på pekskärm; flera visningsfel har rättats
Åtgärdade problem:
Krascher vid skapande av mappar, POP3-problem, Exchange-autentisering, minnesläckor, dubbla konton och plattformsspecifika filöppningsfel
Mozilla har släppt Thunderbird 158, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången handlar det inte om stora förändringar i utseendet, utan framför allt om att göra programmet snabbare, stabilare och säkrare. Bland förbättringarna finns snabbare sökning bland e-postmeddelanden, bättre hantering av kryptering och flera viktiga rättelser för kalender och […]
Mozilla har släppt Thunderbird 157, en uppdatering som framför allt fokuserar på stabilitet och felrättningar. Bland nyheterna finns lösningar på problem med 100 procents CPU-belastning, IMAP, OpenPGP, Gmail OAuth2, CalDAV och CardDAV, tillsammans med flera förbättringar för både privatpersoner och företagsanvändare. Mozilla har släppt Thunderbird 157, en ny version av den populära e-postklienten. Uppdateringen innehåller […]
Mozilla har släppt Thunderbird 156. Den nya versionen innehåller stöd för mer flexibel OAuth-inloggning, nya funktioner för företagsadministratörer och en lång rad rättningar för bland annat IMAP, POP3, bilagor, krypterad e-post och kalendrar. Thunderbird är ett av de mest välkända fria e-postprogrammen och fungerar på bland annat Linux, Windows och macOS. Programmet kan användas tillsammans […]
Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher. Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender […]
Thunderbird 153 är här med inbyggt stöd för Thundermail, enklare och säkrare inloggning via datorns vanliga webbläsare samt ett stort antal förbättringar för IMAP, Exchange, OpenPGP, bilagor och kalenderfunktioner. Uppdateringen rättar också flera problem som tidigare kunde orsaka krascher, felaktig synkronisering och i vissa fall skadade meddelandedatabaser. Mozilla har släppt Thunderbird 153, en ny version […]
KaOS Linux har släppt version 2026.06, och den här utgåvan markerar en viktig förändring för den lilla men tekniskt intressanta Linuxdistributionen. För första gången levereras KaOS med Dinit som standard-init-system i stället för systemd. För vanliga datoranvändare kan det låta som en liten teknisk detalj. Men i Linuxvärlden är init-systemet en central del av operativsystemet. […]
Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör […]
Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026 med uppdaterad Linux-kärna, färska systempaket och nya versioner av populära skrivbordsmiljöer. För nya användare innebär det en modernare startpunkt, medan befintliga Arch-användare får samma nyheter genom den vanliga rullande uppdateringsmodellen. Arch Linux har släppt sin installationsavbild för juni 2026. Den nya ISO-filen innehåller en färsk uppsättning […]
Tails 7.8 är här med en tydlig säkerhetsinriktad uppdatering av det anonymitetsfokuserade operativsystemet. Den nya versionen uppdaterar Tor Browser, täpper till viktiga sårbarheter i Linuxkärnan och haveged, samt förändrar hur e-postprogrammet Thunderbird hanteras. Programmet följer inte längre med som standard, men kan fortfarande installeras som extra program för den som behöver det. Tails 7.8 är […]
En ny version av det integritetsinriktade operativsystemet Tails ska hjälpa användare att undvika framtida uppstartsproblem. Genom att varna för föråldrade säkerhetscertifikat, som slutar gälla 2026, vill utvecklarna förebygga fel innan de uppstår. En ny version av det integritetsfokuserade operativsystemet Tails har släppts. Med Tails 7.7 införs en funktion som varnar användare för ett problem som […]
Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen. Mozilla Thunderbird 150 är inte en […]
Tails 7.6 gör anonym surfning enklare än någonsin genom att automatiskt kringgå censur och samtidigt förbättra användarvänligheten – ett viktigt steg för fri och privat internetåtkomst världen över. Den integritetsfokuserade Linux-distributionen Tails har fått en ny uppdatering som gör det betydligt lättare att ansluta till det anonyma nätverket Tor – även i miljöer där det […]
Thunderbird fortsätter att utvecklas som ett av de mest pålitliga alternativen för e-posthantering. I version 149 introduceras efterlängtade förbättringar som export av kontakter, bättre synkronisering med Exchange-konton och en rad stabilitetsfixar som gör vardagsanvändningen smidigare. E-post är fortfarande en central del av vår digitala vardag. Med version 149 fortsätter Thunderbird att utvecklas mot en mer […]
Tails 7.5 är här med uppdaterad Tor Browser, säkrare hantering av e-postklienten Thunderbird och förbättrad stabilitet i Tor-nätverket. Den nya versionen stärker skyddet för användare som vill surfa anonymt och kommunicera säkert – genom smartare uppdateringsrutiner och löpande säkerhetsförbättringar som minskar risken för sårbarheter. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen Tails 7.5 är här – och den innehåller […]
Thunderbird 146 är en uppdatering som inte ropar efter uppmärksamhet, men som märks desto mer i praktiken. Med förbättrad säkerhet, färre krascher och en lång rad rättningar i vardagsfunktioner fortsätter Mozillas öppna e-postklient att bli både stabilare och mer lättanvänd – utan att förändra hur användaren arbetar. THUNDERBIRD 146 – ETT STABILITETS- OCH SÄKERHETSSTEG FRAMÅT […]
Mozilla Thunderbird 145 är här – och det är en av de största uppdateringarna på länge. Med inbyggt stöd för Microsoft Exchange, krypterad DNS-over-HTTPS och ett rejält lyft för programmets kontohantering tar Thunderbird ett stort kliv in i modern e-posthantering. Samtidigt gör projektet upp med äldre teknik genom att slopa 32-bitars Linux och rensa bort […]
När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern […]
Den fria e-postklienten Thunderbird har fått en ny version – Thunderbird 144 – som fokuserar på stabilitet, säkerhet och förbättrad användarupplevelse. Uppdateringen rättar ett stort antal buggar, förbättrar hanteringen av krypterad e-post och ger Linux-användare en modernare teknisk grund genom en uppdaterad Flatpak-runtime baserad på Freedesktop SDK 24.08. Resultatet är en snabbare, säkrare och mer […]
Thunderbird har fått en ny version – 143 – som bjuder på stabilare drift, färre krascher och återställt stöd för Gmail-relä. Uppdateringen innehåller även förbättrad hantering av utkast, åtgärder för IMAP-problem och flera småjusteringar i gränssnittet för både Windows, macOS och Linux. Mozilla har släppt version 143 av sin fria och öppna e-postklient Thunderbird, och […]
När Thunderbird 144 lanseras i oktober 2025 sker något som många länge väntat på: e-postklienten får officiellt stöd för Microsoft Exchange. Det markerar ett historiskt steg för det öppna källkodsprojektet, som därmed tar sikte på företagsvärlden där Outlook länge varit ohotad. Efter många år av förväntan och önskemål är det äntligen dags: Thunderbird får officiellt […]
När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. […]
Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till […]
Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, […]
Thunderbird 141 har nu släppts som den senaste stabila versionen av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Programmet är gratis, plattformsoberoende och tillgängligt för GNU/Linux, Windows och macOS. Förutom e-post hanterar Thunderbird även kalender, chatt, nyhetsflöden och adressböcker. Efter den större uppdateringen i Thunderbird 140 ESR fokuserar version 141 främst på förbättringar i användarupplevelsen och […]
Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information. Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet. Inbyggt Exchange-stöd – utan […]
Thunderbird 139 är nu tillgänglig som stabil release, och innehåller flera förbättringar som riktar sig till användare med höga krav på e-postklientens funktionalitet och stabilitet. Thunderbird är en fri, öppen källkodsbaserad klient för e-post, kalender, nyheter och chatt, tillgänglig för Linux, macOS och Windows. Ny funktionalitet Korrigeringar och stabilitetsförbättringar Version 139 adresserar en rad fel […]
Mozilla Thunderbird, den välkända öppen källkods e-postklienten utvecklad av Mozilla Foundation, har nyligen lanserat en betydande uppdatering i form av Thunderbird 128 ESR (Extended Support Release), även känd under kodnamnet Nebula. Denna uppdatering bjuder inte bara på långsiktig support som är viktig för användare av Linux-distributioner som Debian, utan även en rad nya funktioner och […]
OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya […]
FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk.
FreeBSD har länge haft ett rykte som ett stabilt och kraftfullt operativsystem för servrar. Men nu pågår en tydlig förändring. Genom ett nytt offentligt testprogram för bärbara datorer tar FreeBSD ett viktigt steg mot att också bli ett mer attraktivt alternativ för vardagligt skrivbordsbruk.
Kärnan i satsningen är enkel: användare uppmanas att testa FreeBSD på sina egna laptops och skicka in anonymiserade resultat. Dessa data ska sedan användas för att bygga upp en offentlig kompatibilitetsmatris där både användare och utvecklare kan se vilka modeller som fungerar bra, vilka funktioner som saknas och om viss extra konfigurering krävs.
Det här är betydligt mer än ett litet communityinitiativ. Testfasen är en del av FreeBSD Foundations större Laptop Support and Usability Project, en långsiktig och välfinansierad satsning för att förbättra hårdvarustöd och användarupplevelse på moderna bärbara datorer.
Från spridda forumtrådar till systematisk kunskap
För den som har velat köra FreeBSD på en laptop har informationen länge varit ojämn och svår att överblicka. Ofta har man fått förlita sig på forumtrådar, wiki-sidor och enskilda användares erfarenheter. Det nya testprogrammet försöker ersätta detta med något mycket mer strukturerat: en modell-för-modell-kartläggning av hur väl FreeBSD fungerar på olika datorer.
Testverktyget gör en automatisk genomgång av datorns hårdvara och loggar vilka funktioner som fungerar och vilka som inte gör det. Efteråt kan användaren själv lägga till kommentarer om sin upplevelse innan resultaten skickas in. Målet är att skapa ett slags gemensamt kunskapsarkiv där det snabbt går att få svar på frågor som:
Vilken laptopmodell fungerar bäst med FreeBSD?
Stöds trådlöst nätverk, ljud och Bluetooth?
Fungerar vila och återupptagning som det ska?
Krävs någon extra handpåläggning för att få systemet stabilt?
Detta gör projektet värdefullt både för nya användare som funderar på att installera FreeBSD och för utvecklare som vill se var insatser behövs mest.
En större satsning på användbarhet
Den offentliga testningen är bara en del av en mer omfattande strategi. Satsningen offentliggjordes redan i september 2024, då FreeBSD Foundation tillsammans med Quantum Leap Research avsatte 750 000 dollar för att stärka laptopstöd och allmän användbarhet i systemet.
Arbetet har fokuserat på flera av de områden som är mest avgörande för att ett operativsystem ska fungera bra på en modern bärbar dator: trådlöst nätverk, ljud, grafik, Bluetooth samt strömsnåla vilolägen och återupptagning. Det är just dessa detaljer som avgör om ett system känns redo för vardagsbruk eller fortfarande främst lämpar sig för tekniskt intresserade entusiaster.
Särskilt intressant är att FreeBSD Foundation uttryckligen kopplar bättre laptopstöd till bredare användning bland utvecklare och företag. Resonemanget är tydligt: om FreeBSD även ska vara relevant utanför serverhallen måste det fungera väl i människors dagliga arbetsmiljöer.
Framsteg under 2025 och 2026
Enligt projektets uppdateringar hade märkbara förbättringar redan gjorts under slutet av 2025. Stöd för Wi-Fi 4 och 5 lades till för viktig hårdvara, arbete med Wi-Fi 6 påbörjades, grafikstödet förbättrades och fler kretsuppsättningar från Intel, Realtek och Mediatek fick bättre kompatibilitet. Dessutom fick Framework Laptop – en dator som blivit populär bland teknikintresserade tack vare sin modulära design – särskild uppmärksamhet.
Under 2026 har arbetet fortsatt med fokus på grafikdrivrutiner, nätverk och förbättringar i installationsprogrammet. Inför FreeBSD 15.1, som planeras till juni 2026, väntas ytterligare ett viktigt steg för skrivbordsanvändare: KDE Plasma ska för första gången kunna väljas direkt i installationsprogrammet. Det kan verka som en detalj, men signalvärdet är stort. Ett sådant val visar att FreeBSD inte längre bara tänker på serveradministratörer, utan även på användare som vill ha ett komplett skrivbordssystem från start.
Så fungerar testningen
För den som vill delta är processen relativt enkel. Användaren installerar ett testverktyg som automatiskt undersöker datorns hårdvara och systemfunktioner. Resultaten sparas i en katalog i anonymiserad form. Den som vill kan sedan lägga till egna kommentarer i en fil innan allt skickas in som en så kallad pull request. Därefter behandlas rapporten och publiceras i kompatibilitetsmatrisen.
En viktig del av projektet är att inga personligt identifierbara uppgifter ska publiceras. Det gör att deltagande kan ske med låg tröskel samtidigt som projektet får tillgång till bred och verklighetsnära testdata.
Ett skifte i FreeBSD:s självbild
Det mest intressanta med initiativet är kanske inte testverktyget i sig, utan vad det säger om FreeBSD:s framtidsvision. Operativsystemet har länge setts som ett robust, tekniskt avancerat men ganska nischat alternativ, starkt förknippat med servrar och infrastruktur. Nu verkar projektet vilja bryta med den bilden.
Genom att investera i laptopstöd, användarvänlighet och en tydlig offentlig kompatibilitetsöversikt visar FreeBSD att man vill bli ett trovärdigt val även för den som använder sin dator till utveckling, studier eller vanligt skrivbordsarbete. Det handlar inte om att överge sina styrkor, utan om att bredda dem.
En viktig framtidsfråga
För fria operativsystem är hårdvarustöd ofta en avgörande faktor. Även ett tekniskt starkt system får svårt att växa om användarna inte vet vilka datorer som fungerar eller om grundläggande funktioner som trådlöst nätverk och viloläge är opålitliga. Därför är FreeBSD:s nya testprogram mer än bara en praktisk datainsamling. Det är också ett sätt att bygga förtroende.
Om satsningen lyckas kan den göra FreeBSD mer tillgängligt för nya grupper av användare, samtidigt som utvecklarna får bättre underlag för att prioritera rätt förbättringar. Det gör projektet till ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling och användarmedverkan kan gå hand i hand.
FreeBSD:s nya offentliga laptoptestning är därför inte bara en ny funktion eller en tillfällig kampanj. Det är ett tecken på en större förändring: från ett system som främst förknippats med servrar till ett operativsystem som på allvar vill ta plats även på skrivbordet
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.
I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.
Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.
Vad menas med “fri programvara”?
När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.
Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:
proprietära drivrutiner
stängd firmware
andra icke-fria komponenter
Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.
Frihet har ett pris
Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.
Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.
Bygger på Ubuntu 24.04 LTS
Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.
För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.
Flera varianter för olika behov
Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:
Trisquel
Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.
Triskel
Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.
Trisquel Mini
För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.
Trisquel Sugar
Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.
Netinstall
För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.
Brett stöd för olika arkitekturer
Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:
amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
arm64 – 64-bitars ARM
armhf – 32-bitars ARM
Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.
Programvarorna som följer med
Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:
Abrowser 148 som standardwebbläsare
Icedove 140 som e-postklient
LibreOffice 24 som kontorspaket
Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.
Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:
Inkscape
LibreOffice
Tuba
yt-dlp
Mer än bara versionsnummer
Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.
Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.
Varför spelar sådana här projekt roll?
För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.
Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?
Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.
Ett operativsystem med tydlig ideologi
Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.
För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.
Ventoy förändrar i grunden hur vi skapar och använder startbara USB-minnen. Genom att låta användaren kopiera flera operativsystem direkt till en och samma enhet – utan att behöva formatera om den – erbjuder verktyget en flexibel och tidseffektiv lösning för installation, felsökning och testning. Med den senaste uppdateringen, version 1.1.11, förbättras både stabiliteten och kontrollen ytterligare, samtidigt som projektet tar steg mot en framtid där operativsystem kan startas direkt över nätverk.
Ventoy är ett open source-verktyg som på kort tid blivit en favorit bland både tekniker och entusiaster. Idén är lika enkel som kraftfull: istället för att gång på gång formatera ett USB-minne för varje nytt operativsystem, kan du bara kopiera dina installationsfiler direkt – och starta dem utan krångel.
Det kan låta som en liten förbättring, men i praktiken förändrar det hela arbetsflödet kring installation, felsökning och testning av operativsystem.
Från engångsverktyg till flexibel verktygslåda
Traditionellt har skapandet av startbara USB-enheter varit en ganska rigid process. Varje gång du vill testa ett nytt system måste du skriva över hela USB-minnet. Ventoy bryter med detta genom att behandla USB-enheten som vanlig lagring.
Du kan exempelvis:
Kopiera flera ISO-, WIM-, IMG-, VHD(x)- eller EFI-filer samtidigt
Starta datorn från USB-enheten
Välja vilket system du vill köra via en meny
Resultatet blir en slags “verktygslåda på USB”, där du kan ha flera operativsystem och verktyg redo samtidigt. Dessutom kan Ventoy även läsa och starta filer från lokala diskar, vilket ytterligare ökar flexibiliteten.
En lösning för nästan alla datorer
En av Ventoys stora styrkor är dess breda stöd för olika systemarkitekturer. Samma USB-enhet kan användas i en rad olika miljöer:
x86 Legacy BIOS
IA32 UEFI
x86_64 UEFI
ARM64 UEFI
MIPS64EL UEFI
Det gör verktyget särskilt användbart i blandade miljöer – från äldre datorer till moderna system och specialplattformar.
Stöd för en hel värld av operativsystem
Ventoy fungerar med ett imponerande antal operativsystem och systemavbilder. Bland dessa finns:
Windows och WinPE
Linux-distributioner
ChromeOS
Unix-liknande system
Virtualiseringsmiljöer som VMware och Xen
Det breda stödet gör att Ventoy inte bara är ett installationsverktyg, utan även ett kraftfullt verktyg för felsökning, recovery och experiment.
Ny version: stabilare och smartare
Den senaste versionen, 1.1.11, visar hur projektet fortsätter att mogna.
En viktig förbättring är att ett tidigare problem med visning vid start av Windows- och WinPE-avbilder i UEFI-läge nu har åtgärdats. För användare som arbetar med systeminstallationer innebär detta en mer stabil och pålitlig uppstart.
Samtidigt har den så kallade AutoInstall-funktionen blivit mer avancerad. Två nya inställningar – VT_WINDOWS_DISK_NONVTOY_CLOSEST_XXX och VT_LINUX_DISK_NONVTOY_CLOSEST_XXX – gör det möjligt att mer exakt styra vilken disk som ska användas vid automatiserade installationer. Det är särskilt värdefullt i system med flera lagringsenheter, där fel val annars kan få stora konsekvenser.
Förbättringar för Linux och nya system
Linux-användare får också flera tekniska förbättringar:
Installationsskriptet Ventoy2Disk.sh har optimerats
porteus-hook.sh har uppdaterats
Förbättrat stöd för T2SDE
Ny kompatibilitet med KylinSecOS
Det visar att Ventoy inte bara riktar sig till vanliga desktop-användare, utan även till mer avancerade och specialiserade miljöer.
Nästa steg: installation över nätverk
Utvecklingen stannar inte vid USB-enheter. Projektet bakom Ventoy arbetar också med iVentoy, en lösning för att starta och installera operativsystem via nätverket (PXE).
Här försvinner behovet av fysiska USB-enheter helt. Istället kan datorer starta direkt från en server, vilket är särskilt användbart i större nätverk eller organisationer.
iVentoy stöder:
Legacy BIOS
IA32 UEFI
x86_64 UEFI
ARM64 UEFI
Och är kompatibelt med över 110 operativsystem, inklusive Windows, WinPE, Linux och olika virtualiseringsplattformar.
En liten idé med stor påverkan
Ventoy visar hur en relativt enkel idé – att slippa formatera om USB-minnen – kan få stor praktisk betydelse. Genom att göra installationsprocessen snabbare, mer flexibel och mindre felbenägen har verktyget blivit en självklar del av många teknikers vardag.
Med fortsatta förbättringar och satsningar som iVentoy pekar utvecklingen dessutom mot en framtid där installation av operativsystem blir ännu mer automatiserad – och kanske helt fri från fysiska medier.
Ubuntu 26.04 LTS höjer minimikravet för arbetsminne i skrivbordsversionen från 4 till 6 GB RAM. Förändringen speglar hur moderna operativsystem blivit mer avancerade, med tyngre skrivbordsmiljöer och högre krav på prestanda för att ge en smidig användarupplevelse.
När Ubuntu släpper sin nästa långtidsversion, Ubuntu 26.04 LTS (”Resolute Raccoon”), sker en liten men symboliskt viktig förändring: minimikravet på arbetsminne för skrivbordsversionen höjs från 4 GB till 6 GB.
Vid första anblick kan det låta som en obetydlig teknisk detalj. Men i praktiken säger det en hel del om hur moderna operativsystem utvecklas – och vad vi idag förväntar oss av en ”normal” datorupplevelse.
Vad betyder egentligen “minimikrav”?
Minimikrav handlar inte om vad som precis går att starta, utan vad som ger en användbar upplevelse.
Tidigare har Ubuntu Desktop officiellt kunnat köras på 4 GB RAM. I verkligheten har dock många användare märkt att systemet känns trögt vid vanlig användning, till exempel när man öppnar flera webbläsarflikar, kör kontorsprogram eller använder moderna webbappar.
Genom att höja gränsen till 6 GB signalerar Canonical att de vill sätta en mer realistisk standard, snarare än en teoretisk lägstanivå.
Den verkliga orsaken: tyngre skrivbordsmiljöer
En av de största förändringarna i Ubuntu 26.04 är övergången till GNOME 50.
GNOME har under flera år utvecklats mot att bli mer visuellt avancerat och funktionsrikt. Det handlar om smidigare animationer, bättre multitasking, mer integrerade systemfunktioner och förbättrad grafikhantering.
Allt detta kräver mer resurser, särskilt RAM. Det handlar inte om ineffektiv kod, utan om att dagens skrivbord fungerar mer som kompletta applikationsplattformar än enkla gränssnitt.
En oväntad jämförelse: Ubuntu vs Windows
Det kanske mest överraskande är att Ubuntu nu passerar Windows 11 i officiella RAM-krav.
Windows 10 (64-bit) kräver 2 GB RAM, Windows 11 kräver 4 GB, medan Ubuntu 26.04 Desktop alltså sätter gränsen vid 6 GB.
Detta betyder dock inte att Ubuntu är tyngre i praktiken. Microsofts krav är ofta satta mycket lågt för kompatibilitet, medan Ubuntu nu snarare anger vad som krävs för en smidig upplevelse.
Servervärlden påverkas inte
För serverversionen av Ubuntu gäller helt andra regler.
Ubuntu Server fortsätter att ha mycket låga krav, från omkring 1–1,5 GB RAM och så lite som 4–5 GB lagring. Här finns inget grafiskt gränssnitt som drar resurser, utan fokus ligger på effektivitet och skalbarhet.
Vad betyder det här för användare?
För de flesta är förändringen knappt märkbar. Nästan alla moderna datorer har idag minst 8 GB RAM.
Men för vissa grupper är det relevant, särskilt för användare med äldre datorer, återbruksprojekt eller lågkostnadsdatorer. I dessa fall kan lättare skrivbordsmiljöer som Xfce eller LXQt vara bättre alternativ än standardversionen av Ubuntu.
En större trend: mjukvara speglar hårdvaran
Det här beslutet är en del av en bredare utveckling inom teknikvärlden.
När hårdvaran blir kraftfullare anpassas mjukvaran för att utnyttja den. Resultatet blir bättre grafik, mer avancerade funktioner och högre krav på resurser.
Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt att även Linuxvärlden följer samma trend.
Slutsats
Att Ubuntu höjer minimikravet till 6 GB RAM är inte ett tecken på att systemet blivit ineffektivt, utan att det blivit mer ambitiöst.
Det handlar om att leverera en modern skrivbordsupplevelse som motsvarar dagens förväntningar, snarare än gårdagens begränsningar.
KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat.
Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö, KDE Plasma 6.7. Redan i maj får nyfikna användare möjlighet att testa betaversioner, men vad innebär uppdateringen i praktiken?
Här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.
Ett smartare och mer flexibelt skrivbord
Plasma 6.7 introducerar flera funktioner som gör vardagsanvändningen smidigare och mer intuitiv.
En ny funktion gör det möjligt att skriva tecken som inte finns på det fysiska tangentbordet, vilket är särskilt användbart för språk, symboler och specialtecken. Samtidigt får panelen en enkel växlingsknapp för att snabbt byta mellan ljust och mörkt läge.
En annan nyhet är global “push-to-talk”, vilket gör att användare kan aktivera mikrofonen tillfälligt i exempelvis röstchattar eller möten. Dessutom tillkommer en helt ny applikation för att hantera utskriftsköer, vilket ger bättre kontroll över pågående utskrifter.
Förbättrad design och konsekvens
KDE fortsätter att förfina sitt visuella uttryck genom förbättringar i Breeze-temat.
Markeringar i program som filhanteraren Dolphin, dokumentvisaren Okular och e-postklienten KMail får en mer rundad och modern stil. Detta bidrar till ett mjukare och mer enhetligt gränssnitt.
Dessutom införs stöd för att installera egna ljudteman samt standardiserade bakgrundseffekter, som exempelvis suddighet (blur). Resultatet är ett mer sammanhängande och professionellt utseende över hela systemet.
Stora tekniska förbättringar i bakgrunden
Under ytan sker flera viktiga förändringar, framför allt i fönsterhanteraren KWin.
Bland nyheterna finns stöd för så kallad “multi-GPU swapchain” via Vulkan, vilket förbättrar prestanda på system med flera grafikkort. Även stöd för 3D LUT införs, vilket gör färghantering mer effektiv och kan minska belastningen på grafikhårdvaran.
Wayland-stödet förbättras ytterligare, bland annat genom bättre fraktionell skalning som minskar visuella glapp mellan element. Dessutom införs standardiserade protokoll för bakgrundseffekter, vilket öppnar för mer konsekventa visuella upplevelser mellan olika applikationer.
Smidigare arbetsflöden
Plasma 6.7 innehåller också en rad förbättringar som direkt påverkar hur användaren arbetar.
Det blir möjligt att sätta en global tangentbordsgenväg för att rensa notifieringshistoriken. Fönster i aktivitetsfältet kan sorteras, och det blir enklare att hantera fönsterlayout, inklusive att återställa fönster från “tiling”-lägen.
Systemövervakaren förbättras med bättre stöd för flera grafikkort, och systemfältet (system tray) kan nu anpassas ytterligare, exempelvis genom att ändra ordningen på objekt.
Även nätverks- och VPN-inställningar har uppdaterats, vilket gör det enklare att hantera anslutningar som OpenVPN och OpenConnect.
Stabilitet och kompatibilitet i fokus
Utöver nya funktioner satsar KDE stort på stabilitet och kompatibilitet.
Stödet för sandboxade applikationer, såsom Flatpak-program, förbättras när det gäller skärminspelning och fjärrskrivbord. Det blir också möjligt att exkludera vissa fönster från inspelning via permanenta regler.
Dessutom införs stöd för nätverksövervakning på FreeBSD, vilket visar att Plasma fortsätter bredda sitt stöd utanför traditionella Linux-miljöer.
Vad innebär detta för användaren?
KDE Plasma 6.7 är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en tydlig vidareutveckling.
Fokus ligger på att förbättra detaljerna: göra systemet snabbare, mer konsekvent och enklare att använda. Samtidigt stärks den tekniska grunden, särskilt genom förbättrat Wayland-stöd och modern grafikhantering.
Detta gör Plasma till ett fortsatt starkt alternativ för både vardagsanvändare och mer avancerade användare.
När kan man testa?
Den första betaversionen släpps den 14 maj 2026, följt av en andra beta den 28 maj. Den slutliga versionen planeras till den 16 juni 2026.
Plasma 6.7 bygger på KDE Frameworks 6.26 och Qt 6.10, vilket innebär att hela KDE-plattformen fortsätter sin snabba tekniska utveckling.
Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform för datorspel.
Linux har länge betraktats som ett nischsystem för entusiaster, utvecklare och servrar. Men något håller på att förändras – och förändringen går snabbare än många hade förutspått. I mars 2026 nådde Linux för första gången över 5 % av användarna på Valves spelplattform Steam. Det kan låta som en liten siffra, men i sammanhanget är det ett historiskt genombrott.
Från marginal till momentum
För bara några år sedan var Linux knappt synligt i Steams statistik. När systemet passerade 2 % i november 2024 sågs det som en stor framgång. Ett år senare hade andelen ökat till drygt 3 %.
Men utvecklingen har nu accelererat. I mars 2026 landade Linux på hela 5,33 %, vilket är en ökning med +3,10 procentenheter på bara en månad. Det är inte bara en ökning – det är ett språng.
Toppdistributionerna bland Linuxspelare på Steam
Siffrorna ger en inblick i vilka Linuxdistributioner som faktiskt används av spelare – och här syns en tydlig toppstrid. Arch Linux leder med 0,34 %, följt av Linux Mint 22.3 på 0,27 %. Ubuntu-varianter och äldre Mint-versioner finns också representerade, medan Manjaro placerar sig längre ned. Gemensamt för alla är att de ökar, vilket tyder på att Linux växer brett snarare än att en enskild distribution dominerar.
Samtidigt avslöjar statistiken något ännu mer intressant: de distributioner som listas här utgör bara en liten del av helheten.
Kategori
Andel
Förändring
Linux totalt
5,33 %
+3,10 %
Arch Linux 64-bit
0,34 %
+0,15 %
Linux Mint 22.3 64-bit
0,27 %
+0,13 %
Ubuntu Core 24 64-bit
0,14 %
+0,06 %
Linux Mint 22.2 64-bit
0,07 %
+0,02 %
Ubuntu 25.10 64-bit
0,06 %
+0,06 %
Manjaro Linux 64-bit
0,06 %
+0,06 %
Summa av visade distros
0,94 %
+0,48 %
Trots att detta är några av de mest välkända distributionerna står de tillsammans för mindre än 1 %. Det innebär att över 4 % av alla Steam-användare på Linux inte syns i denna lista – något som pekar mot dolda kategorier som exempelvis SteamOS eller andra mindre identifierade system.
Detaljerna bakom siffrorna
Trots att dessa är de mest synliga distributionerna är det tydligt att de tillsammans bara utgör en liten del av helheten – långt under 1 %.
Det innebär att merparten av Linux-användarna på Steam – över 4 % – inte syns tydligt i denna lista.
Var kommer resten ifrån?
Detta är kanske den mest fascinerande frågan i statistiken. Några möjliga förklaringar är:
Steam Deck och SteamOS Valves egen spelkonsol använder en specialanpassad Linuxdistribution (baserad på Arch), som inte alltid redovisas separat.
Generiska eller okända distributioner Vissa system kan rapporteras som “Other” eller grupperas ihop.
Mätmetod och klassificering Steams hårdvaruundersökning bygger på frivilligt deltagande, vilket kan ge snedfördelningar.
Samtidiga förändringar i Windows
Samtidigt som Linux ökar sker stora förändringar på Windows-sidan:
Windows totalt: 92,33 % (–4,28 %)
Windows 11: 66,85 % (+10,57 %)
Windows 10: kraftig nedgång (nästan –15 %)
Det tyder på att många användare är mitt i en övergång – och att vissa i den processen väljer Linux istället.
Är Linux nu en riktig spelplattform?
Den klassiska frågan har länge varit: ”Kan man verkligen spela på Linux?”
Idag är svaret i allt större utsträckning: ja.
Med tekniker som Proton, bättre grafikstöd via Vulkan och ett växande bibliotek av kompatibla spel har Linux gått från experiment till ett seriöst alternativ.
Slutsats
Att Linux passerar 5 % på Steam är mer än bara en siffra. Det är ett tydligt tecken på en större förändring:
Linux växer snabbare än någonsin inom gaming
Proprietära plattformar tappar gradvis mark
Öppen källkod når nya användargrupper
Och kanske viktigast av allt: Linux är inte längre ett “alternativ” för spel – det är en del av mainstream.
Frågan nu är inte om Linux kan växa vidare, utan hur snabbt det kommer att göra det.
FreeCAD 1.1 markerar ett stort steg framåt för det populära open source-verktyget för 3D-modellering. Med förbättrat stöd för moderna Linux-system, smartare arbetsflöden och kraftfullare verktyg för både design och tillverkning tar programmet ytterligare kliv mot att bli ett fullvärdigt alternativ till kommersiella CAD-lösningar.
Den öppna och kostnadsfria 3D-modelleraren FreeCAD har nu nått version 1.1 – och det är en uppdatering som tydligt visar hur snabbt projektet utvecklas. Med förbättrad grafik, smartare verktyg och bättre stöd för moderna Linux-system blir FreeCAD ett allt mer attraktivt alternativ till kommersiella CAD-program.
Bättre grafik och modern Linux-stöd
En av de mest efterfrågade förbättringarna är bättre stöd för Wayland – den moderna grafikplattformen som håller på att ersätta X11 i många Linuxdistributioner. Resultatet är smidigare rendering, färre grafiska buggar och bättre kompatibilitet framåt.
Dessutom har utvecklarna infört så kallad trepunktsbelysning, en teknik hämtad från film och fotografi. Det gör att 3D-modeller ser mer realistiska ut direkt i arbetsytan, vilket underlättar både design och presentation.
Smartare gränssnitt och enklare arbetsflöde
FreeCAD 1.1 innehåller flera förbättringar som gör programmet lättare att använda:
En sökfunktion i inställningarna gör det snabbt att hitta rätt alternativ
Transparenta förhandsvisningar i Part Design ger bättre överblick
Nya orbit-stilar (Trackball och Arcball) förbättrar navigeringen i 3D-vyn
Möjlighet att dra flera objekt samtidigt sparar tid i komplexa projekt
En ny funktion kallad Clarify Selection hjälper också användaren att tydligare se vad som faktiskt är markerat – något som ofta varit en utmaning i avancerade CAD-miljöer.
Kraftfullare verktyg för konstruktion
För mer tekniskt avancerade användare har flera viktiga funktioner lagts till:
Datum-verktyg för att skapa referensplan, linjer och koordinatsystem
Interaktiva handtag (draggers) för verktyg som Fillet och Chamfer
Oändligt långa axlar i Sketcher för bättre precision
Möjlighet att alltid skapa extern geometri som referens
Transformationsverktyget har också byggts om så att du kan ange exakta numeriska värden – något som är avgörande i ingenjörsarbete.
CAM och tillverkning får ett lyft
Inom CAM (Computer-Aided Manufacturing) har FreeCAD tagit ett stort kliv framåt:
Ett helt nytt system för verktygsbibliotek
Stöd för gängning (tapping)
Uppdateringar i meshing via Netgen, inklusive mer avancerade mesh-typer
Det gör FreeCAD mer relevant inte bara för design, utan även för faktisk produktion.
Fler små förbättringar som gör stor skillnad
Utöver de stora nyheterna finns en rad mindre, men viktiga förbättringar:
Zoom i kalkylblad
Nya annoteringsverktyg
Stöd för animationer i Assembly
Nya filter och analysverktyg för pipelines
Stöd för elektrisk laddningstäthet i simuleringar
Även stöd för flera gängstandarder (som Whitworth och NPT) har lagts till, vilket gör programmet mer användbart globalt.
Ett allt starkare alternativ
FreeCAD 1.1 visar att öppen källkod inte bara kan konkurrera med kommersiella lösningar – utan ibland även överträffa dem i flexibilitet och innovation.
För hobbyister, ingenjörer och makers innebär det här en kraftfull verktygslåda som dessutom är helt gratis. Och med möjligheten att köra programmet direkt via AppImage behövs ingen installation – det är bara att börja skapa.
Kort sagt: FreeCAD fortsätter att växa från ett lovande projekt till ett seriöst verktyg för professionell 3D-design.
Nyheter: Förbättrat Wayland-stöd, sökfält i inställningarna, transparenta Part Design-förhandsvisningar, nya CAM-funktioner och förbättrade konstruktionsverktyg
Målgrupp: Makers, hobbykonstruktörer, ingenjörer och tekniska användare
Kali Linux 2026.1 visar hur cybersäkerhet kan vara både högteknologisk och historiskt förankrad. Med ny design, BackTrack-inspirerat läge, Linux-kärnan 6.18 och flera nya säkerhetsverktyg tar distributionen ännu ett steg som plattform för avancerad penetrationstestning och digital analys.
Den senaste versionen av Kali Linux har nu släppts, och 2026.1 bjuder på en intressant blandning av retroinspiration och tekniska förbättringar. För både säkerhetsforskare och nyfikna entusiaster handlar uppdateringen inte bara om nya verktyg – utan också om hur vi interagerar med systemet.
Ett operativsystem för digitala låssmeder
Kali Linux används främst inom penetrationstestning, alltså att testa säkerheten i IT-system genom att försöka bryta sig in – fast på ett lagligt och kontrollerat sätt. Det är ett verktyg för att hitta svagheter innan någon illvillig gör det.
Version 2026.1 fortsätter på den linjen, men introducerar också förändringar som gör systemet mer tillgängligt och visuellt tilltalande.
Retro möter nutid – BackTrack gör comeback
En av de mest uppmärksammade nyheterna är det så kallade BackTrack-läget. Det är en nostalgisk blinkning till BackTrack Linux – föregångaren till Kali Linux.
I detta läge förvandlas skrivbordet så att det liknar BackTrack 5, med samma färgtema, bakgrund och fönsterstil. Det är inte bara kosmetiskt – det ger också en känsla av hur cybersäkerhetsverktyg såg ut för över ett decennium sedan.
Uppdaterad design – från start till skrivbord
Som traditionen bjuder har årets första version fått ett helt nytt tema. Förändringarna märks överallt:
Startmenyn och installationsprogrammet
Inloggningsskärmen
Skrivbordets utseende och bakgrundsbilder
En förbättrad startanimation som nu loopar korrekt
Det handlar inte bara om estetik – en tydlig och konsekvent design gör systemet lättare att använda, särskilt för nya användare.
Ny Linux-kärna ger bättre prestanda
Under huven hittar vi Linux kernel i version 6.18. Kärnan är den del av operativsystemet som kommunicerar direkt med hårdvaran.
En ny kernel innebär bland annat:
Bättre stöd för ny hårdvara
Förbättrad prestanda
Säkerhetsfixar på låg nivå
För ett system som Kali, där hårdvarunära funktioner som nätverksanalys är centrala, är detta särskilt viktigt.
Åtta nya verktyg för digital analys
Kali Linux är känt för sitt stora bibliotek av säkerhetsverktyg, och i denna version har åtta nya lagts till. De täcker allt från felsökning till avancerade attacker:
AdaptixC2 – simulering av attacker efter intrång
Atomic-Operator – testning av kända attackmönster
Fluxion – analys av trådlösa nätverk och social engineering
GEF – förbättrad felsökning i GNU Debugger
MetasploitMCP – serverintegration för Metasploit Framework
SSTImap – upptäckt av template-injektioner
WPProbe – analys av WordPress-tillägg
XSStrike – avancerad XSS-skanning
Totalt har över 180 paket uppdaterats, vilket visar hur snabbt verktyg inom cybersäkerhet utvecklas.
Mobil hacking får ett lyft
Även Kali NetHunter – versionen för Android-enheter – har förbättrats. Bland annat:
Bättre stöd för WPS-skanning
Fixar för behörigheter och navigering
Nya funktioner för enheter som Samsung Galaxy S10
Stöd för trådlös injektion på fler Qualcomm-chip
Detta gör det möjligt att använda mobiltelefoner som kraftfulla verktyg för säkerhetstestning.
Problem på vägen – men lösningar väntar
Alla uppdateringar är inte perfekta. Ett känt problem i denna version rör radiobaserade verktyg (SDR), där vissa program inte fungerar korrekt. Utvecklarna har dock redan signalerat att en lösning är på väg.
En balans mellan historia och framtid
Kali Linux 2026.1 visar hur ett tekniskt avancerat system kan kombinera innovation med historia. Genom att både förbättra funktionalitet och hylla sitt ursprung lyckas distributionen tilltala både veteraner och nya användare.
För den som vill förstå – eller testa – hur digital säkerhet fungerar i praktiken, är detta fortfarande ett av de mest kraftfulla verktygen som finns.
Den open source-baserade skrivapplikationen FocusWriter har släppts i version 1.9 och fortsätter att utmana vår tids överlastade arbetsmiljöer. Med helskärmsläge, dolt gränssnitt och nya smarta tangentbordsgenvägar för rubriker erbjuder programmet en distraktionsfri miljö där texten står i centrum. Resultatet är ett verktyg som prioriterar koncentration, struktur och skrivflöde framför funktionell överflöd.
I en tid där skärmen ständigt blinkar av notiser, verktygsfält och öppna flikar har det blivit allt svårare att bara skriva. Här kommer FocusWriter in i bilden, ett open source-program som medvetet skalar bort allt som stör och lämnar kvar det viktigaste, texten.
Version 1.9 introducerar flera förbättringar som gör programmet ännu mer effektivt för den som vill arbeta snabbt och strukturerat utan att lämna tangentbordet.
Ett digitalt skrivbord utan brus
Till skillnad från traditionella ordbehandlare som fyller skärmen med menyer, paneler och inställningar arbetar FocusWriter i helskärmsläge. Gränssnittet är dolt som standard. Inga knappar och inga distraherande symboler syns, bara dokumentet.
Det är ett medvetet designval. Psykologiskt sett påverkar visuellt brus vår koncentration. Varje ikon och varje notis är en potentiell avbrottspunkt. Genom att minimera dessa signaler skapas ett mer immersivt arbetsläge där hjärnan lättare går in i så kallat flow-tillstånd, ett fokuserat mentalt läge där produktiviteten ökar.
Nytt i version 1.9
Den stora nyheten i version 1.9 är stöd för tangentbordsgenvägar för rubriker. Det innebär att du kan formatera text som rubrik utan att öppna menyer eller använda musen.
För den som skriver längre texter som rapporter, artiklar, uppsatser eller böcker är struktur avgörande. Att snabbt kunna skapa rubriknivåer gör att dokumentet blir mer överskådligt, arbetsflödet inte avbryts och redigeringen går snabbare.
Dessutom har en viktig detalj förbättrats. När du trycker på Enter efter en rubrik tas rubrikformatet automatiskt bort på nästa rad. Det gör redigeringen betydligt smidigare och minskar behovet av manuella justeringar.
Små förändringar i användargränssnitt kan ge stor effekt på produktiviteten, särskilt när de sparar hundratals mikropauser under en arbetsdag.
Minimalism som arbetsmetod
FocusWriter är inte tänkt att ersätta avancerade program som Microsoft Word eller LibreOffice. Det är varken ett layoutverktyg eller en fullskalig kontorssvit. I stället fokuserar det på kärnfunktionerna, att skriva text, skapa och organisera rubriker, följa ordantal och sätta dagliga skrivmål.
Denna begränsning är inte en svaghet utan själva poängen. Genom att ta bort funktioner som inte behövs i skrivögonblicket minskar den kognitiva belastningen.
Vetenskapen bakom distraktionsfri design
Forskning inom kognitionspsykologi visar att multitasking och ständiga visuella stimuli försämrar arbetsminnet och ökar mental trötthet. När vi växlar fokus, även kort, tar det tid för hjärnan att återgå till samma koncentrationsnivå.
Ett verktyg som FocusWriter minskar antalet beslut användaren måste ta. I stället för att fundera över typsnitt, marginaler eller avancerad formatering ligger fokus på en enda fråga, vad ska jag skriva härnäst.
Ett verktyg för den som vill skriva
FocusWriter 1.9 visar hur små tekniska förbättringar kan stödja en större idé, att teknik ibland fungerar bäst när den märks minst.
För studenter, författare, bloggare och alla som kämpar med att hålla koncentrationen kan en distraktionsfri miljö vara skillnaden mellan tom sida och färdig text.
I en värld där allt tävlar om vår uppmärksamhet är kanske den mest radikala innovationen just detta, en skärm som låter oss vara ifred.
Linux-kärnan har fått ny dokumentation som beskriver hur utvecklingen ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet. För första gången finns nu en formellt nedskriven plan som ska säkerställa kontinuitet i ett av världens viktigaste open source-projekt.
Linus Torvalds och Linux-kärnan är för många nästan synonyma. I över tre decennier har Torvalds varit den yttersta beslutsfattaren för världens mest använda operativsystemskärna. Men även inom ett så etablerat och stabilt projekt finns behovet av att planera för det oväntade.
Nu har Linux-kärnan fått ny officiell dokumentation som beskriver hur projektet ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan utföra sin roll som huvudansvarig för utvecklingen.
Dokumentation – inte kod
Förändringen innebär inga tekniska ändringar i själva kärnan. I stället har ett nytt dokument lagts till i Linux-kärnans dokumentation, med fokus på kontinuitet och ledarskap vid exceptionella situationer. Målet är tydligt: utvecklingen ska inte stanna upp eller splittras om en enskild person kliver åt sidan.
Dokumentet är författat av Dan Williams, långvarig kernel-utvecklare på Intel och välkänd inom Linux Foundation, där han under många år varit engagerad i det tekniska rådgivande arbetet.
Ett decentraliserat projekt – med ett centralt steg
Linux-kärnan utvecklas av hundratals underhållare världen över. Varje delsystem har sina egna ansvariga, men det sista steget – att slå samman ändringar i den officiella huvudgrenen – har traditionellt skötts av Linus Torvalds själv.
Den nya texten slår fast att detta ansvar kan tas över av andra vid behov. Det är inget nytt i praktiken: redan 2018, när Torvalds tog en tillfällig paus, fortsatte utvecklingen utan större störningar. Linux 4.19 släpptes då med Greg Kroah-Hartman som ansvarig.
Tydlig process vid kris
Det som nu tillkommer är en formell och nedskriven process för hur projektet ska agera om huvudansvarig inte längre kan fullgöra sitt uppdrag:
Inom 72 timmar ska en diskussion initieras.
Mötet ska involvera deltagare från den senaste Kernel Maintainers Summit.
Om ingen sådan konferens hållits de senaste 15 månaderna tar Linux Foundations Technical Advisory Board (TAB) över ansvaret.
Gruppen ska gemensamt avgöra hur förvaltningen av huvudarkivet ska fortsätta, med fokus på projektets långsiktiga hälsa.
Inom två veckor ska beslut och nästa steg kommuniceras öppet till communityn.
Allt sker inom ramen för de strukturer och arbetssätt som redan finns – dokumentet syftar till kontinuitet, inte till att förändra Linux styrmodell.
Infört utan dramatik
Som så ofta i Linux-världen skedde förändringen utan stora åthävor. Linus Torvalds själv mergade dokumentet direkt i huvudträdet, utan offentlig kommentar. Därmed är planen nu en officiell del av Linux-kärnans dokumentation.
Att frågan nu finns nedskriven speglar snarare mognad än oro: Linux är i dag en av världens mest kritiska mjukvaruplattformar, och även dess ledarskap behöver vara förberett på alla tänkbara scenarier.
I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på riktigt.
I takt med att våra digitala filer växer i antal och komplexitet står många inför samma utmaning: hur gör man sina dokument, bilder och projekt lätta att hitta, förstå och använda? Traditionella filsystem är byggda kring mappar och namn — men de fångar sällan filernas verkliga innehåll eller sammanhang.
Här kommer Seafile 13.0, en uppdaterad version av den populära open-source-plattformen för filsynkronisering, och den gör precis det: den förvandlar statisk lagring till intelligent informationshantering.
Filer som mer än bara filer
Tidigare handlade Seafile främst om att hålla filer synkade mellan datorer och användare — pålitligt och effektivt. Version 13.0 tar ett stort steg bort från ren lagring och lägger istället fokus på struktur och förståelse.
Kärnan i den nya versionen är ett system där varje fil kan få egna egenskaper, eller metadata: till exempel projektstatus, ansvarig person, kategori eller egna anpassade fält. Tänk dig att varje dokument i ditt system vet vad det handlar om — inte bara vad det heter.
Detta öppnar upp för helt nya sätt att söka, sortera och filtrera filer. Plötsligt blir dina filbibliotek mer som en databas än ett gammaldags filsystem.
Taggar som speglar verkligheten
Seafile 13.0 introducerar även hierarkiska taggar. Till skillnad från vanliga taggar — som är enkla etiketter utan struktur — går det nu att bygga taggar som hänger ihop i nivåer.
Exempel:
Projekt
├─ Kundarbete
│ ├─ Kund A
│ └─ Kund B
└─ Interna dokument
Det gör det enklare att organisera stora mängder data och hitta rätt i kaoset av filer.
Flera vyer – välja det som passar dig
Nu är Seafile inte längre bara en lista med filer. Du kan se dina data i flera olika format:
Tabellvy – klassiskt och överskådligt
Galleri – perfekt för bilder och media
Kortvy – med viktig metadata direkt synlig
Statistikvy – summerar hur ditt material ser ut
Kanban och kartvyer – för struktur och överblick
En ny dedikerad thumbnail-server gör att miniaturer och videoförhandsvisningar visas snabbt, ibland till och med direkt i sidopanelen.
Sök smartare – inte bara snabbare
Att bara kunna söka på filnamn räcker ofta inte. Med den nya fulltextsökningen i Seafile 13.0 kan du söka inne i dokumenten, oavsett om det är text, PDF eller annat innehåll. För stora arkiv och dokumentationssamlingar är detta ett rejält lyft.
AI med ett praktiskt fokus
AI i Seafile handlar inte om att chatta — det handlar om att automatisera tråkigt arbete:
Läsa text från bilder (OCR)
Skapa korta sammanfattningar
Ge automatiska taggförslag
Extrahera metadata som GPS, tid och kamerainställningar
Identifiera ansikten i foton
Resultatet? Mindre manuellt arbete, bättre struktur och smartare sökningar.
Dokumentredigering i ett nytt ljus
Med SeaDoc 2.0, Seafiles inbyggda dokumenteditor, blir textdokument betydligt mer flexibla. Tänk blockbaserad redigering där du kan flytta text, bilder, tabeller och kodblock som byggklossar. Dessutom finns AI-support direkt i editorn för att hjälpa dig skriva, förbättra eller översätta text — utan att tappa fokus.
Samarbete som känns i realtid
Ett nytt notifikationssystem gör att ändringar dyker upp direkt i användargränssnittet — inga manuella uppdateringar krävs. När någon laddar upp eller ändrar en fil ser alla andra det omedelbart. Det ger en mer levande och flytande arbetsupplevelse.
Slutord: Framtidens filhantering – redan här
Seafile 13.0 tar ett kraftfullt kliv från traditionell filsynk till intelligent informationsplattform. Med metadata, smarta taggar, verklig fulltextsökning och AI-funktioner handlar det inte bara om att lagra filer längre — det handlar om att förstå dem.
För alla som vill ha kontroll över sina data, jobba effektivare och hitta information snabbare är detta en milstolpe i hur filsystem kan fungera i praktiken.
Synkar och delar filer mellan enheter/användare. I 13.0 utökas plattformen med metadata, fler vyer,
fulltextsökning, dokumentredigering (SeaDoc) och AI-assisterade arbetsflöden.
Hur den fungerar
Klient–server. Synk sker block-/versionsbaserat: bara förändringar behöver skickas.
Version 13.0 lägger till separata tjänster som metadata-server, notifieringar i realtid,
thumbnail-server och sökindex.
Huvudkomponenter i 13.0
Metadata Server • SeaSearch (fulltext) • Notification Server (realtid) • Thumbnail Server
• SeaDoc 2.0 (blockeditor) • Wikis (hierarki + SeaDoc)
En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om valet innebär vissa praktiska kompromisser.
StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet
När bärbara datorer blir allt mer slutna och svåra att granska växer intresset för alternativ som sätter användaren i centrum. StarBook Horizon är ett tydligt exempel på denna motrörelse: en modern Linux-laptop som prioriterar öppenhet, säkerhet och långsiktig användbarhet framför marknadsföringsdrivna kompromisser.
Öppen firmware i praktiken
En av de mest utmärkande egenskaperna hos StarBook Horizon är användningen av Coreboot som firmware. Till skillnad från traditionell BIOS eller UEFI är Coreboot öppen källkod, vilket innebär att startprocessen kan granskas, förstås och förbättras av både utvecklare och säkerhetsforskare. För användaren betyder detta snabbare uppstart, färre okända bakgrundsfunktioner och större förtroende för systemet.
Datorn levereras dessutom med Intel Management Engine avaktiverad, en komponent som länge kritiserats eftersom den körs utanför användarens kontroll. Tillsammans med stöd för TPM 2.0 och Secure Boot skapas en säkerhetsmodell som är ovanligt transparent för en konsumentdator.
Prestanda anpassad för vardagsarbete
StarBook Horizon är utrustad med en strömsnål Intel Alder Lake i3-N305-processor med åtta kärnor. Det är inte en maskin för tungt spelande eller avancerad 3D-grafik, men den är väl anpassad för det arbete som många faktiskt utför dagligen: programmering, kontorsarbete, webbutveckling och lättare kreativt arbete.
Med 32 GB LPDDR5-minne och en 2 TB PCIe-SSD finns gott om resurser för parallella arbetsflöden, virtuella maskiner och stora projekt. Den låga effektförbrukningen bidrar samtidigt till längre batteritid och ett svalare, tystare system.
Skärmen som arbetsyta
Den 13,4 tum stora IPS-skärmen har ett bildförhållande på 3:2, vilket ger mer vertikalt utrymme än traditionella 16:9-paneler. För text, kod och dokument innebär detta mindre scrollande och bättre överblick. Den höga upplösningen på 2520 × 1680 pixlar och en uppdateringsfrekvens på 90 Hz ger både skärpa och ett mjukt visuellt intryck.
Att skärmen dessutom levereras med ett förinstallerat integritetsskydd visar att datorn är tänkt för arbete även i offentliga miljöer, där insyn annars kan vara ett problem.
Detaljer som speglar en filosofi
StarBook Horizon innehåller flera designval som sällan får stora rubriker men som märks i vardagen. En fysisk lucka för webbkameran eliminerar behovet av tejp. En hårdvarubaserad avstängning för trådlös kommunikation ger omedelbar kontroll. Batteriet är användarutbytbart, något som blivit ovanligt i tunna laptops men som är avgörande för livslängden.
Kylsystemet är dimensionerat för låg ljudnivå, med möjlighet att helt stänga av fläkten vid lättare arbetsbelastning. Resultatet är en dator som kan användas i tysta miljöer utan störande ljud.
Linux som förstahandsval
Till skillnad från många datorer där Linux betraktas som ett efterhandsval levereras StarBook Horizon med Linux från början. Användaren kan välja mellan flera etablerade distributioner, från nybörjarvänliga system till mer säkerhetsfokuserade alternativ. Hårdvara, drivrutiner och strömhantering är anpassade för Linux, vilket ger en stabilare och mer förutsägbar upplevelse.
Begränsningar och praktiska nackdelar
Trots sina tekniska och ideologiska styrkor har StarBook Horizon också tydliga nackdelar som är viktiga att känna till. Datorn säljs inte med svenskt tangentbord, vilket kan vara ett reellt hinder för användare som skriver mycket på svenska eller är vana vid nordisk layout. Eftersom den säljs direkt från England kan leverans, garantiärenden och service bli mer omständliga än hos etablerade tillverkare med lokal närvaro i Sverige.
Skulle något gå sönder finns det dessutom en risk att reservdelar är svåra att få tag i eller tar lång tid att levereras. StarLabs är ett relativt litet och udda märke, vilket gör köpet mer nischat och mindre bekymmersfritt än att välja en laptop från de stora, välkända aktörerna med utbyggda serviceorganisationer.
Ett alternativ i en sluten marknad
StarBook Horizon är inte den billigaste bärbara datorn på marknaden, men den representerar något annat än maximal prestanda per krona. Den visar att det finns en efterfrågan på datorer som är byggda för att förstås, kontrolleras och användas under lång tid.
I en tid där många digitala produkter blir allt mer ogenomskinliga framstår StarBook Horizon som ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling kan kombineras med öppenhet, integritet och användarfrihet – även om det sker till priset av vissa praktiska kompromisser.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover Stencil, a free, open-source Linux batch file renamer with live previews, customizable rules, metadata support, and undo functionality. The post Stencil – Powerful Batch File Renamer with Live Previews appeared first on Linux Today.
Raspberry Pi Desktop returns for PCs and Intel Macs with Debian 13 Trixie, Linux kernel 6.12, an updated dock, and Raspberry Pi Connect support. The post Debian Trixie-Based Raspberry Pi Desktop Is Now Available for PC and Mac appeared first on Linux Today.
Meta develops CRAM for Linux, using hardware-assisted memory compression to deliver near-DRAM performance and improve memory efficiency. The post Meta Develops CRAM for Linux, Bringing Hardware-compressed Memory close to DRAM Performance appeared first on Linux Today.
Learn what raw byte markers can reveal about deleted files, their limitations in digital forensics, and why file signatures alone cannot prove deletion. The post What Raw Byte Markers can and cannot Prove After File Deletion appeared first on Linux Today.
GNOME 52 “Terengganu” is scheduled for March 17, 2027, with alpha, beta, and release candidate milestones planned ahead of its stable debut. The post GNOME 52 “Terengganu” Desktop Environment Is Scheduled for March 17th, 2027 appeared first on Linux Today.
Learn how to deploy multi-container applications with Docker Compose on Debian 13, including Docker installation, YAML configuration, and networking. The post How to Deploy Multi-Container Applications with Docker Compose on Debian 13 appeared first on Linux Today.
Raspberry Pi OS October 2026 update improves dock and taskbar handling, fixes desktop bugs, enhances Control Centre, and updates the Linux kernel. The post Raspberry Pi OS October 2026 Update Gets Better Dock Handling and Many Fixes appeared first on Linux Today.
LibreSSL 4.3.3 fixes an OCSP responder authorization bypass, improves certificate verification, and addresses DTLS security and reliability issues. The post LibreSSL 4.3.3 Released with OCSP Authorization Bypass Fix appeared first on Linux Today.
GitHub introduces daily limits on private vulnerability reports to reduce spam and AI-generated submissions while helping maintainers manage security alerts. The post GitHub Slams the Brakes on Private Vulnerability Reports appeared first on Linux Today.
Discover seven advanced Docker Compose tricks to simplify multi-container stacks, reduce configuration duplication, and improve deployment reliability. The post 7 Advanced Docker Compose Tricks to Clean Up Multi-Container Stacks in Linux appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Bitwarden moves official app builds to commercial licensing while keeping GPLv3 versions available on GitHub, with potential differences in future features.
Catch up on the latest Linux news: Ubuntu 26.10, GNOME OS Preview, KDE Plasma 6.8, Firefox 158, Wine 11.20, Linus Torvalds rejects AI coding bans, and more.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
HP EliteBook 820 G1 är en kompakt och välbyggd bärbar företagsdator som passar bra för vanligt vardagsbruk, studier, webbsurfning, e-post och enklare kontorsarbete. Datorns smidiga format gör den lätt att bära med sig. Den passar därför bra som arbetsdator, studiedator eller som en extra dator i hemmet. Den snabba SSD-lagringen gör att datorn startar snabbt […]
Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet. Linux…
Föreställ dig att din mobiltelefon, din TV, din router och stora delar av internet plötsligt måste byggas om från grunden. Inte därför att tekniken har försvunnit, utan därför att ingen längre får dela med sig av programkod. Tänk dig att du var tvungen att åka tillbaka till 90-talet, där du bara kunde spela ”Snake” på…
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter. När Linus Torvalds publicerade sitt…
Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer…
Ubuntu 26.10 ”Stonking Stingray” har nu dykt upp i sin första tidiga testversion. Det är långt ifrån ett färdigt operativsystem, men för utvecklare, testare och Linuxintresserade ger den första snapshot-versionen en tydlig försmak av vad nästa Ubuntu-utgåva kan komma att bjuda på när den släpps hösten 2026. En första titt på nästa Ubuntu Ubuntu 26.10,…
KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…
Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med Linux-kärnan 6.17. De nya HWE-ISO-filerna är främst tänkta för användare som installerar systemet på nyare datorer och vill ha bättre stöd för modern hårdvara redan från start. Linux Mint 22.3 har fått nya installationsfiler med en modernare Linux-kärna. För vanliga användare betyder det framför allt att fler…
Thunderbird 150 är en uppdatering som vid första anblicken kan verka blygsam, men som i själva verket speglar en viktig trend inom modern programutveckling. Genom förbättrad kryptering, smartare sökfunktioner och mer genomtänkt design visar den hur små tekniska förändringar kan göra digital kommunikation både säkrare och smidigare i vardagen. Mozilla Thunderbird 150 är inte en…
FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk. FreeBSD har länge haft ett…
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…
Ventoy förändrar i grunden hur vi skapar och använder startbara USB-minnen. Genom att låta användaren kopiera flera operativsystem direkt till en och samma enhet – utan att behöva formatera om den – erbjuder verktyget en flexibel och tidseffektiv lösning för installation, felsökning och testning. Med den senaste uppdateringen, version 1.1.11, förbättras både stabiliteten och kontrollen…
Ubuntu 26.04 LTS höjer minimikravet för arbetsminne i skrivbordsversionen från 4 till 6 GB RAM. Förändringen speglar hur moderna operativsystem blivit mer avancerade, med tyngre skrivbordsmiljöer och högre krav på prestanda för att ge en smidig användarupplevelse. När Ubuntu släpper sin nästa långtidsversion, Ubuntu 26.04 LTS (”Resolute Raccoon”), sker en liten men symboliskt viktig förändring:…
KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat. Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version…
Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform…
FreeCAD 1.1 markerar ett stort steg framåt för det populära open source-verktyget för 3D-modellering. Med förbättrat stöd för moderna Linux-system, smartare arbetsflöden och kraftfullare verktyg för både design och tillverkning tar programmet ytterligare kliv mot att bli ett fullvärdigt alternativ till kommersiella CAD-lösningar. Den öppna och kostnadsfria 3D-modelleraren FreeCAD har nu nått version 1.1 –…
Kali Linux 2026.1 visar hur cybersäkerhet kan vara både högteknologisk och historiskt förankrad. Med ny design, BackTrack-inspirerat läge, Linux-kärnan 6.18 och flera nya säkerhetsverktyg tar distributionen ännu ett steg som plattform för avancerad penetrationstestning och digital analys. Den senaste versionen av Kali Linux har nu släppts, och 2026.1 bjuder på en intressant blandning av retroinspiration…
Den open source-baserade skrivapplikationen FocusWriter har släppts i version 1.9 och fortsätter att utmana vår tids överlastade arbetsmiljöer. Med helskärmsläge, dolt gränssnitt och nya smarta tangentbordsgenvägar för rubriker erbjuder programmet en distraktionsfri miljö där texten står i centrum. Resultatet är ett verktyg som prioriterar koncentration, struktur och skrivflöde framför funktionell överflöd. I en tid där…
Linux-kärnan har fått ny dokumentation som beskriver hur utvecklingen ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet. För första gången finns nu en formellt nedskriven plan som ska säkerställa kontinuitet i ett av världens viktigaste open source-projekt. Linus Torvalds och Linux-kärnan är för många nästan synonyma. I över tre decennier har Torvalds varit…
I en värld där digital information växer snabbare än vi hinner organisera den räcker mappar och filnamn inte längre till. Med Seafile 13.0 tar den öppna filplattformen ett avgörande steg från enkel lagring till intelligent informationshantering – där filer får struktur, sammanhang och till och med hjälp av artificiell intelligens för att bli begripliga på…
En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om…
